Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att fastighetstaxeringsförfarandet i allt väsentligt anpassas till förfarandet vid inkomsttaxeringen.

Fastighetstaxeringsnämnderna slopas. Beslut om fastighetstaxering fat- tas i stället av skattemyndigheten. [ flertalet fall skall fastighetstaxerings- ärenden avgöras av tjänstemän. Lekmannainflytandet säkerställs bl.a. genom att vissa beslut skall fattas av den inom skattemyndigheten verk- samma skattenämndcn. Även vid förberedelsearbetet säkerställs lek— mannainflytandet genom skapandet av referensgrupper. Referensgrupp— perna skall bestå av de förtroendevalda ledamöterna i skattenämnden och beredas tillfälle att yttra sig över förberedelsearbctct under arbetets gång.

Skattemyndigheten skall i fastighetstaxeringsärenden fatta grundbeslut, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder. Omprövning genom eftertaxering får ske även vid fastighetstaxeringen. Beslut om detta fattas av skattemyndighcten. Skattcmyndighetens beslut om fastighetstaxering fattas av skattenämnd när det är fråga om omprövning av en tvistig fråga som nämnden inte tidigare prövat. Samma sak gäller om ärendet rör en skälighets- eller bedömningsfråga som har väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren eller avser någon annan fråga som av särskild anledning bör prövas av nämnden. Detta innebär ett förstärkt lekmanna- inflytande. I övriga ärenden skall tjänstemän fatta beslut. Beslut fattas normalt av skattemyndigheten i det län där fastigheten ligger.

• Sida 2
•  Original

Reglerna för fastighetstaxering vad avser utredningsskyldighet, kommu- nikationsplikt och muntlig handläggning skall i huvudsak överensstämma med taxeringslagcns regler. Förseningsavgift införs i likhet med vad som gäller vid inkomsttaxeringen. Anstånd med att lämna deklaration kan medges om den deklarationsskyldige visar att han är förhindrad att lämna deklaration på grund av särskilda omständigheter.

Fastighetsägare kan inom fem år efter taxeringsårets utgång begära omprövning av skattemyndighetens beslut. En förutsättning är att frågan inte prövas eller har prövats av domstol.

Skattemyndigheten kan inom fem år efter utgången av taxeringsåret på eget initiativ meddela omprövningsbeslut till fastighetsägarens fördel. Beslut till nackdel för fastighetsägaren kan meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Omprövningsbeslut till fastighetsägarens nack— del kan dock därefter och intill utgången av femte året efter taxeringsåret fattas i form av eftertaxeringsbeslut om vissa förutsättningar är uppfyllda. Möjligheten till eftertaxering omfattar i huvudsak samtliga grunder som för närvarande medger det allmänna rätt till besvär i särskild ordning till fastighetsägarens nackdel. Beslut om följdändringar får fattas även efter femårsperioden.

Har fastighetsägaren inte lämnat deklaration i rätt tid får omprövnings- beslut till nackdel meddelas inom ett år efter det att deklarationen kommit in till Skattemyndigheten men inte senare än inom fem år efter utgången av taxeringsåret.

Regler om överklagande som överensstämmer med taxeringslagcns regler införs. Detta innebär bl.a. att fastighetsägaren kan överklaga omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder till länsrätt. Överklag- ande får ske inom fem år efter taxeringsårets utgång eller, om det är fråga om beslut som fattats efter den 30 juni det femte året efter taxeringsåret, och fastighetsägaren har fått delav beslutet efter utgången av oktober samma år, inom två månader från det fastighetsägaren fick del av beslutet.

Kommunens generella rätt att överklaga beslut om l'astighetstaxering slopas.

Även reglerna för det allmännas processföring anpassas till reglerna i taxeringslagen.

Fastighetstaxeringsprocessen utformas som en sakprocess. Processförc- målet skall i stället för att omfatta hela beslutet om fastighetstaxering utgöras av de olika delfrågor som skall avgöras vid taxeringen. Någon kvittningsrätt för det allmänna skall inte finnas.

En väckt talan får i princip inte ändras. En förändring av ett yrkande till att avse ett högre belopp är tillåten om den fråga som är föremål för prövning därigenom inte ändras. I länsrätt får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för överklagandet, föra in en ny fråga som har sam— band med den som skall prövas, om domstolen finner att den nya frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

Regler om deldom och mellandom införs i fastighetstaxeringsprocessen. Skattemyndigheten skall besluta om taxeringsåtgärder vid fastighets— taxering på motsvarande sätt som vid inkomsttaxeringen.

l993/94:l

• Sida 3
•  Original

De nya reglerna om fastighetstaxeringsprocessen föreslås träda i kraft 1993/9411 den 1 december 1993 och tillämpas första gången vid den allmänna och särskilda fastighetstaxeringen 1994.

• Sida 4
•  Original

1. Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen ( 1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152)[ dels att 17 kap. 4-14, 16, 18, 20-22 och 24-25 åå, 20 kap. 2, 4 och 21—23 åå, 22 kap. 7 å, 23 kap., 24 kap. 2-7 åå, 25 kap. 1—5 och 7 åå, 27 kap., 28 kap. 2 och 5-12 åå, 29 kap. 2 och 3 åå, 31 kap. samt 32 kap. 2 å skall upphöra att gälla,

dels att nuvarande 17 kap. 15 å skall betecknas 17 kap. 4 å, 17 kap. 17 å skall betecknas 17 kap. 5 å, 17 kap. 19 å skall betecknas 17 kap. 1 å, 17 kap. 23 å skall betecknas 17 kap. 6 å, 20 kap. 5 å skall betecknas 20 kap. 3 a å, 20 kap. 11 å skall betecknas 20 kap. 2 å, 20 kap. 12 å skall betecknas 20 kap. 4 å, 20 kap. 13 å skall betecknas 20 kap. 5 å, 20 kap. 14 å skall betecknas 20 kap. 5 a å och 20 kap. 15 å skall betecknas 20 kap. 6 å,

dels att 17 kap. nya 1 å, 2 och 3 åå och nya 4-6 åå, 18 kap. 1, 6-10, 12, 14, 15, 22-26, 28—30, 32, 38 och 41 åå, 19 kap. 1-3 och 5-8 åå, 20 kap. 1 å, nya2 å, 3 å, nya 3 a å, nya 4 å, nya5 a å, nya 6 å, 7—10 åå, nya 11-15 åå, 16-20 åå, 21 kap. 1-7 åå, 22 kap. 1—3 åå, 24 kap. 1 å, 25 kap. 6 å, 26 kap. 2 och 3 åå, 28 kap. 1, 3 och 4 åå, 29 kap. 1 å, 30 kap. 1 å och 32 kap. 1 å samt rubrikerna närmast före 20 kap. ] å, 21 kap. 1 å, 22 kap. 1 å, 24 kap. 1 å, 28 kap. 1 å, 29 kap. 1 å, 30 kap. 1 å och 32 kap. 1 å skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall införas nya bestämmelser 18 kap. 9 a och 42—46 åå och 26 kap. 4 å samt nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

17 kap. 1 5 (19 &) Riksskatteverket leder och ansvarar för skatteförvaltningens verksamhet enligt denna lag.

Skattemyndigheten leder och ansvarar för verksamheten i länet. Det allmännas talan i ärenden

enligt denna lag förs av skattemyn— digheten.

Beslutande myndigheter

2å2

Län indelas i fastighetstaxerings- distrikt. För hyreshusenheter får särskild distriktsindelning ske.

Taxeringsenhet får utan hinder av vad som sägs i första stycket hänföras till annat fastighetstaxe- ringsdistrikt om det erfordras med hänsyn till behovet av lokalkänne-

Beslut i taxeringsårende fattas av Skattemyndigheten i det län där fas— tigheten är belägen.

En skattemyndighet fär uppdra åt en annan skattemyndighet att fatta beslut i dess ställe i ett visst ärende

eller en viss grupp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse

dom i nämnden eller eljest för taxe— ringsarbete.

Alla taxeringsenheter, som bildas av samma fastighet, hänförs till samma faslig/zetstareringsdistrikt.

Föreslagen lydelse

den andra myndigheten medger det och om det kan ske utan avsevärd olägenhet för fastighetsägaren.

Att vissa taxeringsårenden avgörs i skattenämnd framgår av 20 kap. 3 å.

Skattenämnden

3 5

Fastig/zetstaxeringsdistrikt för taxering av småhusen/1 eter omfattar kommun eller del av kommun.

Fastighetstaxeringsdistrikt för taxering av lantbruks—, hyreshus— och industrienheter omfattar kortt— mun, del av kommun eller flera kommuner.

Kommun eller del av kommun får ingå i två eller flera fastighetstaxe- rings- distrikt.

Skattenämnd enligt taxeringsla- gen (I990:324) utgör skattenämnd vid tillämpning av denna lag.

Konsulenter m.m.

4 %

(15 &)3

Skattemyndigheten förordar senast den 15 september andra året före det år, då allmän fastighets— taxering äger rum, erforderligt an- tal personer med sakkunskap i frå- ga om fastighetsvärdering (konsu- lenter för fastighetstaxering) att biträda fastighetstaxeringsnämnd vid den allmänna fastighetstaxe- ringen.

Konsulent får ej vara ledamot av fastighetstaxeringsnämnd som han biträder.

Kommunstyrelsen får förordna tjänsteman hos kommunen som Skattemyndigheten godkänner att granska deklarationer och" andra handlingar. Godkännandet får när som helst återkallas.

Mot skattemyndighetens beslut enligt denna paragraf får talan en föras.

Skattemyndigheten får förordna det antal personer med sakkunskap i fråga om fastighetsvärdcring (konsulenter för fastighetstaxering) som behövs för att biträda skatte- myndigheten vid den allmänna fas- tighetstaxeringen.

Konsulenten får inte vara leda— mot av skattenämnd vid den skat- temyndighet som han biträder.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5.5

(17 åf

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens be- stämmande medverka vid förbere— delsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som nämnden för sådant ändamål överlämnar till honom.

Konsulenten skall efter erforder— lig utredning avge skriftliga utlå- tanden till ledning vid taxeringen. Han skall, i den omfattning nämn- dens ordförande finner påkallat, i nämnden föredra ärenden i vilka han har avgivit utlåtande.

Konsulent för fastighetstaxering skall enligt skattemyndighetens bc- stämmande medverka vid förbere- delsearbetet inför den allmänna fastighetstaxeringen. Han skall vid taxeringen granska de deklarationer och andra handlingar som skatte- myndigheten för sådant ändamål överlämnar till honom samt vid behov biträda skattemyndigheten vid utredning av taxeringsfrågor som kräver särskild sakkunskap.

öå

"23 å)

Kostnad för sakkunnig eller tolk betalas av statsmedel med belopp som bestäms av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer.

Ersättning för konsulent eller tolk betalas av statsmedel med belopp som bestäms av regeringen eller av myndighet som regeringen bestämmer.

18 kap. 1 å5

Till ledning vid allmän fastig- etstaxering skall ägaren utan an- maning lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Deklaration skall dock inte lämnas för staten tillhörig försvarsfastighet som enligt 3 kap. 2 å är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregå- ende års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Till ledning vid allmän fastighet- staxering skall ägaren utan före— - läggande lämna deklaration (allmän fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Deklaration skall dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 å är undantagen från skatteplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration skall inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 å är undantagen från skatteplikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbygg— nad som används för annat än kommunikationsändamål skall dock deklaration lämnas.

Efter anmaning är också den Efter föreläggande är också den

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse

som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att avge fastighetsdeklaration.

Föreslagen lydelse

som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

6 5 . Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 å lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter anmaning är fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastig- hetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem, som anges i deklarations- formuläret. Upplysningarna skall lämnas skriftligen om annat inte har sagts i anmaningen.

Efter föreläggande är en fas— tighetsägare skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra för- hållanden än dem som anges i dek- larationsformuläret. Upplysningar- na skall lämnas skriftligen om annat inte har sagts i föreläggan- det.

75

Deklarationsskyldig skall efter anmaning förete alla handlingar som behövs för kontroll av egen fastighetsdeklaration såsom skogs- bruksplan eller annan uppskatt- ningshandling som avser skog på fastigheten, byggnadsritningar eller köpeavtal.

8?)

Besiktning av fastighet får före- tas vid förfarande enligt 19 kap. 3 å och vid taxering om fastighets- taxeringsnämndens ordförande el— ler tjänsteman som biträder nämn— den kommer överens med fastig— hetsägaren om sådan besiktning.

Den som är deklarationsskyldig skall efter föreläggande visa alla handlingar som behövs för kontroll av egen fastighetsdeklaration, såsom skogsbruksplan eller annan uppskattningshandling som avser skog på fastigheten, byggnadsrit- ningar eller köpeavtal.

Besiktning av fastighet får göras vid förfarande enligt 19 kap. 3 å och vid taxering, om skattemyndig- heten kommer överens med fas- tighetsägaren om sådan besiktning.

9å6

Allmän fastighetsdeklaration, som skall avges utan anmaning, skall vara lämnad senast den I de- cember året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.

Allmän fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggan- de, skall lämnas senast den ] no- vember året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum.

Fastighetsdeklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till

skattemyndighet.

Skattemyndighet får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer, som skall lämnas till ledning för taxering inom länet.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9aå

Om någon visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän fas- tighetsdeklaration inom föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklaratio- nen. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret.

En sådan ansökan görs hos och prövas av skattemyndigheten i det län där fastigheten är belägen. Har ansökan gjorts hos en annan skattemyndighet, skall denna pröva ansökan om tiden inte medger att ansökan överlämnas till rätt myn- dighet.

10 57

Överlåts fastighet efter det att allmän fastighetsdeklaration har lämnats men före taxeringsårets ingång, är såväl den förutvarande som den nye ägaren skyldiga att inom tio dagar därefter göra anmä- lan om överlåtelsen till fastighets- taxeringsnämndens ordförande eller till Skattemyndigheten.

Ont en fastighet överlåts efter det att allmän fastighetsdeklaration har lämnats men före taxeringsårets ingång. är såväl den förutvarande som den nye ägaren skyldiga att inom tio dagar därefter göra anmä— lan om överlåtelsen till skattemyn- digheten.

Har fastigheten blivit uppdelad i samband med överlåtelsen skall överlåtelsehandlingen företes i huvudskrift eller bestyrkt avskrift.

l2å

Brandförsäkringsanstalt är efter anmaning skyldig att till ledning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

Brandförsäkringsanstalt är efter föreläggande skyldig att till ledning vid allmän fastighetstaxering lämna uppgift om försäkringsvärdet på byggnader, som är hos anstalten försäkrade mot brandskada.

l4å

Uppgiftspliktig, från vilken all— män fastighetsdeklaration eller an- nan uppgift inte har inkommit inom föreskriven tid, får anmanas att lämna sådan deklaration eller uppgift.

Ar deklaration eller uppgift ej upprättad i enlighet med denna lag,

En uppgiftspliktig person, som inte har lämnat in allmän fas— tighetsdeklaration eller annan uppgift inom föreskriven tid, får föreläggas att lämna sådan deklara— tion cller uppgift.

Om deklarationen eller uppgiften inte är upprättad ienlighet med

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse

får den uppgiftspliktige anmanas att avhjälpa bristen.

Föreslagen lydelse

denna lag, får den uppgiftspliktige föreläggas att avhjälpa bristen.

15å

Allmän fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avgivas på grund av anma— ning, skall lämnas inom den tid, som anges i anmaningen. Skyl- dighet föreligger dock ej att på grund av anmaning lämna deklara— tion eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan anmaning.

Allmän fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av förelägg— ande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet. Uppgiftslämnaren är dock inte skyldig att på grund av föreläggan- det lämna deklaration eller uppgift på tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan föreläggan- de.

22 58

Anmaning får utfärdas av skatte- myndighet eller fastighetstaxerings- nämnd samt tjänsteman eller kon- sulent för fastighetstaxering som biträder fastighetstaxeringsnämn- den. Konsulent för fastighetstaxe- ring får dock ej anmana någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

Föreläggande får utfärdas av en skattemyndighet eller konsulent för fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän fastighetsdeklaration.

235

Anmaning skall ' innehålla föreläggande för den anmanade att lämna fasti ghetsdeklaration, annan uppgift eller upplysning till den som utfärdat anmaningen, inom viss efter omständigheterna lämpad tid, minst fem dagar efter mot- tagandet. Vidare skall anmaningen innehålla uppgift om postadress för den som utfärdat anmaningen.

Fastighetsdeklaration eller annan uppgift skall efter föreläggande lämnas till den som utfärdat före- läggandet, inom viss efter omstän- digheterna lämpad tid, minst fem dagar efter mottagandet. Förelägg- andet skall innehålla uppgift om postadress för den som utfärdat föreläggandet.

24 å9

I amnaning, som utfärdas av skattemyndighet eller fastighets- tareringsnämnd, får vite föreläggas utom i fall som sägs i 7 å.

Ett föreläggande som utfärdas av skattemyndighet får förenas med vite utom i fall som sägs i 7 å.

25å

Finner man beträffande anma— ning eller annan i denna lag avsedd handling att det är av betydelse att erhålla bevis för att handlingen

Finner man, beträffande före- läggande eller annan i denna lag avsedd handling, att det är betydel- sefullt att få bevis för att hand—

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

kommer deklarationsskyldig eller annan till handa, skall handlingen delges honom, om det ej är känt att han inte kan anträffas.

Föreslagen lydelse

lingen kommer den deklarations- skyldige eller annan till handa, skall handlingen delges honom, om det inte är känt att han inte kan anträffas.

26å

Har i anmaning vite förelagts, skall anmaningen delges den som avses med föreläggandet.

Om ett föreläggande har förenats med vite, skall föreläggandet del- ges den som avses med detta.

28 å”) Vid prövning av ansökan om utdömande av vite får även vitets lämplighet bedömas. Over beslut, varigenom vite före- lagts, får talan ej föras.

29511

Fastighetstaxeringsnämnden får besiktiga fastighet även i annat fall än som avses i 8 å, om uppgift som behövs för att taxera en fastig— het saknas eller det finns grundad anledning anta att uppgift som fastighetsägare lämnat är felaktig eller ofullständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägen- het kan erhållas på annat sätt och uppgiften är av väsentlig betydelse för åsättande av en riktig taxering. I fråga om besiktning enligt denna paragraf gäller 30-40 åå.

Skattemyndigheten får besiktiga en fastighet även i annat fall än som avses i 8 å, om uppgift som behövs för att taxera en fastighet saknas eller det finns grundad anledning anta att uppgift som fastighetsägaren lämnat är felaktig eller ofullständig. Besiktning får dock ske endast om tillförlitlig uppgift inte utan avsevärd olägen- het kan fås på annat sätt och upp- giften är av väsentlig betydelse för att åsätta en riktig taxering. I fråga om besiktning enligt denna para— graf gäller 30—40 åå.

30 512

Länsrätten i det län där fas— tigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av

Länsrätten i det län där fas— tigheten är belägen beslutar om besiktning på framställning av

fastighetstaxeringsnämnden. skattemyndigheten. Mot beslut om besiktning får talan inte föras. 32 än

Har fastighetstareringsnämnd gjort framställning om besiktning och behövs inte längre åtgärden skall nämnden genast anmäla detta till länsrätten.

Om skattemyndigheten har gjort framställning om besiktning och åtgärden inte längre behövs skall myndigheten genast anmäla detta till länsrätten.

• Sida 11
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

38 å'4

Fastighetstaxeringsnänzndens ordförande, konsulent eller tjänste- man som biträder nämnden verk- ställer beslut om besiktning. Om det är påkallat får annan ledamot i nämnden närvara.

Skattemyndigheten eller en kon— sulent verkställer beslut om besikt- ning.

Ätgärd som avses i 36 å sista meningen skall verkställas av kronofog—

demyndighcten.

41 äkta

Den som till ledning vid allmän fastighetstaxering uppsåtligen eller av grov oaktsamhet lämnar handling med oriktig uppgift och därigenom för- anleder fara för att taxeringen blir för låg dömes till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som uppsåtligen eller av grov oaktsamhet underlåter att lämna allmän fastighetsdeklaration dömes till böter.

I ringa fall dömes ej till ansvar enligt första eller andra stycket.

I ringa fall döms inte till ansvar.

Förseningsavgift

425

Ont en deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän fastig- hetsdeklaration inom föreskriven tid eller endast har lämnat en all- män fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppen— barligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en sär- skild avgift (försenings- a v g i f t) om 500 kronor påföras honom.

Om en deklarationsskyldig som utan föreläggande skall lämna all— män fastighetsdeklaralion, inte har kommit in med deklaration senast den I maj under taxeringsåret eller om han dessförinnan endast har kommit in med en allmän fas- tighetsdeklaration med så brist- fälligt innehåll att den uppenbar— ligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förse- ningsavgiften till 2 000 krattor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas förse— ningsavgift ut endast om handling- en inte undertecknas irzom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

43 å

Förseningsavgift skall efterges helt om underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den deklarationsskyldiges ålder, sjuk— dom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den fram— står som ursäktlig. Detsamma gäller om underlåterzheten framstår som ursäktlig med hänsyn till sär— skilda omständigheter eller orri det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften.

44 å Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, i den mån det föranleds av vad som före- kommit i ärendet eller målet om förseningsavgift.

45 å Förseningsavgift får inte påföras sedan den deklarationsskyldige har avlidit.

46 å

Bestämmelserna i denna lag om omprövning och överklagande av beslut om fastighetstaxering gäller i tillämpliga delar för beslut om förseningsavgift.

I fråga om debitering och upp- börd av förseningsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna i uppbördslagen (1953.'272). Förse— ningsavgift skall debiteras för det inkomstår den påförs.

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

19 kap. 1 ölS

Senast den 31 december andra året före det år då allmän fas— tighetstaxering äger rum, skall regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast nämnda dag lämnar riks- skatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 å.

Senast den 15 maj året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum länmar Riksskatteverket beträjfande övriga byggnadstyper och ägoslag förslag till de före— skrifter som avses i 7 kap. 7 å.

Sådana föreskrifter och förslag till föreskrifter skall omedelbart tillställas statens lantmäteriverk och skattemyndigheterna.

Senast den I oktober andra året före det år då allmän fastighets- taxering äger rum, skall regeringen eller den myndighet som rege- ringen bestämmer besluta föreskrif- ter för förberedelsearbetet.

Senast den 15 november samma år lämnar Riksskatteverket beträff- ande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruks- enhet, förslag till sådana föreskrif— ter som avses i 7 kap. 7 å med undantag för föreskrifter om in— delning i värdeomräden.

Senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum upprättar skattemyndig— heten förslag till indelning i värde- ornrådert för småhus hyreshus, av- kastningsvärderad industri och tomtmark.

Senast sistnämnda dag lämnar Riksskatteverket förslag till före- skrifter om indelning i värdeområ— den för övriga ägoslag samt för— slag till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 å för samtliga byggnadsty- per och ägoslag.

2 516

Under förberedelsearbetet skall i varje fastighetstaxeringsdistrikt finnas en arbetsgrupp bestående av ledamöterna i fastighetstaxerings— nämnden. Ersättarna skall delta i arbetsgruppens sammanträden i samma omfattning som vid taxe— ringert.

Under förberedelsearbetet skall det vid varje skatterrtvndighet finnas en eller flera referensgrupper bestående av förtroendevalda leda- möter i skattenämnden.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fast- ställer det antal ledamöter som skall ingå i en referensgrupp.

3 $l7

Statens lantmäteriverk och arbets— gruppen skall undersöka vilka rikt- värdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med

Statens lantmäteriverk och skatte- myndigheten skall undersöka vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som

• Sida 14
•  Original

Nuvarande lydelse

med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av fastighetstareringsdistriktet. För— slag härom skall upprättas. Under— sökningen skall även omfatta upp- rättande av förslag till riktvärde- kartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom distriktet.

Statens lantmäteriverk och ar- betsgruppen skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till före- skrifter enligt 1 å andra stycket leder till taxeringsvärden som sva- rar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 å kap. 2 å. Motsvarande pröv- ning görs av förslag till riktvärde- kartor för tomtmark och riktvärde- tabeller för småhus enligt första stycket.

5

Arbetsgruppen skall senast den 30 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till skattemyndigheten överlämna för— slag till riktvärdekartor för tomt- mark som inte ingår i lantbruksen- het och riktvärdetabeller för små- hus som inte ingår i lantbruksen- het. På samma gång skall ar- betsgruppen föreslå ändringar i de förslag till föreskrifter som avses i ] å andra stycket.

6

På grundval av arbetsgruppernas förslag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skatte- myndigheten senast den 15 augusti året före det år då allmän fastig- hetstaxering äger rum till rege- ringen eller myndighet som rege- ringen bestämmer avge yttrande över de enligt 1 å andra stycket lämnade förslagen till föreskrifter.

Föreslagen lydelse

med hänsyn till rådande prisläge bör användas inom olika delar av länet. Förslag härom skall upp- rättas. Undersökningen skall även omfatta upprättande av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Statens lantmäteriverk och skatte- myndigheten skall vidare pröva att en tillämpning av förslag till före— skrifter enligt 1 å andra-fjärde styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 å. Motsvarande prövning görs av förslag till rikt- värdekartor för tomtmark och rikt- värdetabeller för småhus enligt första stycket.

518 Skattemyndigheten, skall, i sam- råd med Statens lantmäteriverk senast den I juni året före det år då allmän fastighetstaxering därom äger rum upprätta förslag till rikt- värdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet och riktvär- detabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet. På samma gång skall det föreslås ändringar som behövs i de förslag till före- skrifter som avses i lå andra- jjärde styckena. Referensgrupp skall under ar— betets gång beredas möjlighet att lämna synpunkter.

åh)

På grundval av upprättade för— slag samt de upplysningar som i övrigt kan vinnas skall skattemyn— digheten senast den 1 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till regeringen eller den myndighet som regeringen be— stämmer avge yttrande över de enligt 1 å andra—fjärde styckena lämnade förslagen till föreskrifter.

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 520

Senast den I oktober året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 å.

Senast den 1 september året före det år då allmän fastighetstaxering ' äger rum skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestäm- mer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 å.

8 åZl

Den som under andra året före taxeringsåret äger småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter anma- ning av skattemyndighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighets- taxering.

Den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger hyres- husenhet eller industrienhet är efter anmaning av skattemyndighet skyl- dig att lämna de uppgifter som be- hövs till ledning inför allmän fas- tighetstaxering.

Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täkt— enhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller eljest är tillåten, är efter anmaning från skattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxe- ring lämna uppgift om de priser som under andra året före taxe— ringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.

Den som under andra året före taxeringsåret äger lantbruksenhet. som helt eller delvis förvärvats under tiden den 1 juli 1987 —- den 31 december 1990. är efter anma- ning av skattemyndighet skyldig att länma de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxe- ring.

Den som under andra året före taxeringsåret äger en småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret. är efter före- läggande av skattemyndighet skyl- dig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

Den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger en hyreshusenhet eller industrienhet är efter föreläggande av skattemyn- dighet skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

Den som under andra året före taxeringsåret är innehavare av täktenhet eller annan taxeringsenhet på vilken täktverksamhet pågår eller annars är tillåten, är efter föreläggande från skattemyndighet skyldig att till ledning inför allmän fastighetstaxering lämna uppgift om de priser som under andra året före taxeringsåret uppburits för brytvärd fyndighet.

Den som under andra året före taxeringsåret äger en lantbruksen— het, som helt eller delvis förvärvats under tiden den 1 juli 1987 -— den 31 december 1990. är efter före- läggande av skattemyndighet skyl— dig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

20 kap.22

Fastighetstaxeringsnämndernas verksamhet m.m.

Taxering m.m.

1 523

Fastighetstareringsnämndensam- manträder på tid och plats som

Beslut om fastighetstaxering är grundläggande beslut om fastig—

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse

bestäms av ordföranden. Denne kallar ledamöterna och underrättar ersättarna om sammanträdena. Finns det behov av medverkan av konsulent för fastighetstaxering kallar ordföranden denne till sam- manträde. Till det första samman- trädet för årets taxering kallas även ersättarna. Skattemyndigheten och statens lantmäteriverk skall i god tid underrättas om tid och plats för sammanträdena.

Föreslagen lydelse

hetstaxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsätgärder efter domstols beslut.

25

(11 s)” Fastighetstaxeringsnämnden skall senast den 15 juni under taxerings— året meddela beslut om taxering av fastighet som ingår i distriktet.

Skattemyndigheten skall senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet som är belä- gen i länet.

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fas— tighetsdeklaration, inte avgett nå- gon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräknas till- förlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklaratio- nen, skall taxeringsvärdet uppskat— tas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

39'

Vid sammanträdena förs proto— koll enligt de närmare föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestäm- mer.

Taxeringsärende avgörs i skatte- nämnd, orn ärendet

] . avser omprövning av en tvistig fråga och nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis fastighetsägaren åberopar,

2. avser en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig eko- nomisk betydelse för fastighets— ägaren eller

3. av någon annan särskild an— ledning bör prövas i nämnden.

3aå

(5 å) Agare av fastighet är berättigad att företräda inför fastighetstaxe-

ringsnämnd för att meddela upp-

Skattemyndigheten skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda. Vill fastighetsägaren lämna upp-

• Sida 17
•  Original

Nuvarande lydelse

lysningar till ledning för taxering av fastigheten.

Föreslagen lydelse

lysningar muntligt inför skatte- nämnden i ett fastighetstaxerings- ärende som angår honom och som skall avgöras i nämnden, skall han få tillfälle till det om inte särskilda

skäl talar emot det.

4.5

(12 925

I fastighetstaxeringsnärnnds be— slut skall redovisas dels taxerings- beslutet enligt punkterna 1—3, dels grunderna för beslutet enligt punk- terna 4—7, nämligen

I skattemyndighetens beslut om

fastighetstaxering skall redovisas

l. fastighetens indelning i taxeringsenheter, 2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skattepliktsförhållande, 3. skattepliktig enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet,

4. storleken av sådan värdefaktor som särskilt anges i 8-15 kap.,

5. storleken av riktvärde,

6. exploateringsfaktor enligt 12 kap. 6 å, utbyggd effekt, "taxerings- effekt, utnyttjandetid, regleringsmöjlighet och belägenhet enligt 15 kap.

7 å samt

7. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 å eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderings- enhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigan— de belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Rege- ringen eller myndighet som regeå ringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrund-nings- regler som behövs.

I fråga om elproduktionsenheter får grunderna för beslutet redovi- sas i särskild bilaga till nämndens beslut.

5 (14 t)”

Skatterrtyndighet skall senast den 30 juni under taxeringsåret under- rätta ägare av fastighet om

]. innehållet i fastighetstaxe— ringsnämndens beslut om fastig- hetstaxering,

2. att ägaren senast den 3] augusti till fastighetstaxerings- nämndens ordförande fär avge

Värdet av en enskild värderings- enhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigan- de belopp, som inte uppgår till fullt tusental kronor, faller bort. Rege- ringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskri— va om de ytterligare avrundnings- regler som behövs.

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om

1 . innehållet i skattemyndighetens grundläggande beslut tighetstaxering,

2. att ägaren kan begära ompröv- ning av beslutet,

om fas- _

• Sida 18
•  Original

Nuvarande lydelse

skriftliga erinringar mot beslutet,

3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren har avgett erinringar mot beslutet eller fastighetstaxeringsnämnden, utart att erinringar har avgetts, har beslutat åsätta annan taxering än som framgår av 11 å eller annars ltar frångått sådant beslut,

4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga fastighetstaxe- ringsnämndens beslut om fastig- hetstaxering,

5. irtrtehället i skiljaktig mening.

6

(15 &)27

Ingår i taxeringsenhet flera fas- tigheter eller delar av fastigheter skall fastighetstaxeringsnämnden efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 å nämnda delvärden som belöper på fastighet eller fastighetsdel. Ansö- kan skall göras hos fastighetstaxe— ringsnämnden och får lämnas av ägare, arrendator, skattemyndighet eller besvärsberättigad kommun.

Föreslagen lydelse

3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga beslutet.

&

Om det i en taxeringsenhet ingår flera fastigheter eller delar av fastigheter skall skattemyndigheten efter ansökan ange hur stor del av taxeringsvärdet och i 5 kap. 7 å nämnda delvärden som belöper på fastigheten eller fastighetsdelert. Ansökan skall göras hos skattemyn- diglteten av ägaren eller arren- datorn. -

7 €£$

Ont det inte är påkallat av sär- skild anledning att ärendet prövas av fullsutten närnrtd, är fastighets- taxeringsnämnd beslutför nted ord- förandert ensam vid

1. beslut som ej innefattar pröv- rtirtg av ärendet i sak

2. beslut om fördelning av taxe- ringsvärde enligt 15 å

3. beslut om rättelse av tidigare beslut, som till följd av skrivfel, räknefel eller annat sådantförbise— ende innehålleruppenbaroriktighet

4. beslut om taxering utan av- vikelse från allmän fastighetsdek- laration eller annan av ägaren till ledning för taxering av fastigheten lämnad uppgift och taxeringen sker med direkt tillämpning av behörig myndighets anvisning för taxe- ringen

Skattemyndiglteten skall ompröva ett beslut om fastighetstaxerirtg om fastighetsägaren begär det eller om det finns skäl för det. Att ompröv- ning skall ske när fastighetsägare överklagat ett beslut om fastighets- taxering framgår av 21 kap. 5 å.

Om något grundläggande beslut om fastighetstaxering inte ltar fattats får taxering ske genom omprövning.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om ornprövrtingen skulle avse endast ett mindre belopp.

• Sida 19
•  Original

Nuvarande lydelse

5. beslut om taxering med av- vikelse från allmän fastighetsdek- laration eller annan av ägaren till ledning för taxering lämnad upp- gift, orrt taxeringsvärdet till följd av beslutet komrrter att avvika med högst 20 000 kr. från det värde som skulle ha beslutats om de lämnade uppgifterna hade följts.

Fastighetstaxeringsnämnd är be- slutför nted av skattemyndighet förordnad ledamot ensam vid be- slut om taxering i fall som avses i första stycket 4.

Föreslagen lydelse

Bä

Är ordförande i fastighetstaxe- rirtgsnärnnd jävig, utser nämnden irtom sig viss ledamot att föra ordet vid ärendets behandling.

En fråga som avgjorts av allmän förvaltningsdomstol får inte omprö- vas av skattemyndighetert enligt 7 å.

9 529

Bestämmelserna i 16 kap. rättegångsbalken om omröstning tillämpas på avgörartde av fas- tighetstaxeringsnärnnden. Ordfö- randen skall dock säga sin mening först.

Skiljaktig mening hos ledamot, föredragande tjänsteman eller kon— sulent för fastighetstaxering skall aifattas skriftligen och avges inom en vecka efter sammanträdet.

Ordföranden skall underrätta skattemyndighet om skiljaktig me— ning i den ordning som föreskrivs av regeringen eller rrtyndighet som regeringen bestämmer.

Vill fastighetsägaren begära ont— prövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall lta kommit in till skattemyndigheten före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ont fastighetsägaren gör sanno- likt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om fastighetstaxering som är till hans nackdel, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in inom två månader från den dog han fick sådan känne— dom.

Har fastighetsägaren inom den tid som anges i första eller andra stycket lämnat in skrivelsen tried begäran om omprövning till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvaltningsdornstol, får ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då orrtedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då hand- lingen kom in till myndigheten eller domstolen.

• Sida 20
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

10 530

Fastighetstaxeringsnämndens första sammanträde skall äga rum senast den 15 december året före taxeringsåret. Vid sammanträdet skall ordföranden lämna noggrann redogörelse för de föreskrifter och anvisningar angående taxeringen som berör distriktet.

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av fastighetsägaren eller hans ombud, får skatterrtyndigheten ut- färda föreläggande om att under- tecknande skall ske rrted påföljd att omprövning annars inte görs.

115

Trots bestämmelsen i 8 å får en fråga som har avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft omprövas, om beslutet avviker från rättstillämp- rtingen i ett regeringsrättsatgöran— de som har meddelats därefter.

125

l3å

Ontprövar skattemyndigheten självmant ett beslut om fastighets— taxering, får omprövningsbeslut som är till fastighetsägarens fördel meddelas före utgången av det fem- te året efter taxeringsåret.

Ett sådant orrtprövningsbeslutfår meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av skattemyndig- hets beslut om fastighetstaxering eller allmän förvaltningsdornstols beslut i mål om fastighetstaxering avseende ett annat taxerirtgsår eller en annan taxeringsenhet.

!.

Ett ornprövrtingsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utont i fall som avses i andra styck— et sarru 15 och 16 åå, inte medde- las efter utgårtgen av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in allrrtän fastigltetsdeklaration i rätt tid, får ett ontprövnirtgsbeslut som är till hans nackdel meddelas efter utgången av den tid som anges i första stycket. Ett sådant ompröv- ningsbeslut får meddelas inom ett årfrårt den dag deklarationen kom in till skattennindigheten. dock

• Sida 21
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

senast före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

145

Skattemyndigheten får meddela ett orrtprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av den tid som anges i 13 å första stycket urtder de förut— sättningar och på det sätt som anges i 15—20 åå (eft e r —

t a x e r i n g).

15å

Eftertaxering får ske om fas— tighetsägaren

] . i fastighetsdeklaration eller på annat sätt urtder förfarandet lärnrtat oriktig uppgift till ledning för taxe— ringen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om fastighetstaxering eller

3. underlåtit att lärnrta fastig- hetsdeklaration, uppgift eller in- fordrad upplysrting trots att han är deklarationsskyldig eller uppgifts- pliktig.

lad nu sagts gäller om den oriktiga uppgiften eller under- låtertheten medfört att ett beslut om fastigltetstaxering blivit felaktigt eller inte fattats.

16 g3l

Fastighetstaxeringsnämnden skall ompröva beslut när fastighetsäga- ren avger erinringar eller skäl annars föreligger. Fråga om nytt beslut får inte prövas av nämnden efter den 30 september under taxe- rirtgsåret.

Eftertaxering får också ske

1. vid rättelse av felräkning, rnisskrivning eller annat uppenbart förbiseende,

2. rtär en ändring i ett beslut om fastighetstaxerirtg föranleds av be- slut sorrt avses i 12 å andra styc— ket.

17 532

Fastighetstaxeringsnämndens arbete beträjfande fastighetstaxe— rirtgert skall vara avslutat senast den 30 september under taxerings- året.

Eftertaxering enligt 15 å samt 16 å 1 får ske endast om den avser belopp av någon betydelse.

Eftertaxering får inte ske om be- slutet med hänsyn till omständig— heterna skulle framstå som uppen- bart oskäligt eller ont skattemyn-

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

digheten tidigare fattat beslut om eftertaxering i samma fråga.

18 533

Skattemyndighet skall senast den 31 oktober under taxeringsåret till ägare av fastighet sända underrätt— else om fastighetstaxeringsnämn- dens avgörande enligt 16 å. Vidare skall skattemyndighet senast sam- rrta dag sända underrättelse till sökande som begärt fördelning av taxeringsvärdet enligt 15 å.

Underrättelse skall innehålla upplysning om vad som skall iakt- tas av den som vill överklaga fas- tighetstaxeringsnämndens beslut om fastighetstaxering samt om innehål- let i skiljaktig mening.

Underrättelse skall vidare sändas till ägare som före utgången av juli månad under taxeringsåret inte er- hållit underrättelse enligt 14 å och som senast den 25 augusti urtder taxeringsåret anmält att han örtskar underrättelse om innehållet i beslut om fastighetstaxering.

Skattemyndighetens beslut om eftertaxering skall meddelas före utgången av femte året efter taxe- ringsåret om inte annat följer av 19 eller 20 å.

l9å

Underrättelser enligt 14 och 18 åå skall sändas till ägare av fastighet i vanligt brev. Försän— delsen får i särskilda fall rekom- menderas eller delges ägaren.

Beslut ont eftertaxering enligt 16 å 2 får meddelas även efter den tid som anges i 18 å men senast sex månader efter det beslut som föranleder ändringen.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövnings- ärende eller mål om fastighetstaxe- ring får meddelas äter den tid som anges i 18 å men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domsto- lens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.

20 534

Fastighetstaxeringsnämndens

beslut enligt 11 å skall föras in i' stomme till fastighetslängd. Beslu- ten skall med de ändringar som gjorts med stöd av 16 å föras in i fastighetslängd. Nämndens beslut om byggnad på annans mark rrted

Skattemyndigheten skall srtarast efter det att en domstol meddelat beslut i ett mål om fastighetstaxe- ring vidta de taxeringsåtgärder som föranleds av domstolens be- slut.

• Sida 23
•  Original

Nuvarande lydelse

värde urtder 10000 kronor skall dock ej föras in i fastighetslärtgd eller stomme till sådan längd. Annan än staten tillhörig för— svarsbyggnad, som enligt 3 kap. 2 å är urtdantagen från skatteplikt, skall inte föras in i fastighetslängd eller stomme till sådan längd. Närmare föreskrifter om fastig- hetslängd meddelas av regeringen eller myndighet som regerirtgert bestämmer.

Föreslagen lydelse

21 kap.35

Besvär över fastighetstaxerings- rtärrtrtds beslut.

1

En fastighetstaxeringsnämnds beslut får överklagas genom besvär hos länsrätten.

Besvär får anföras av ägare av" den fastighet beslutet rör samt av vederbörande kommun och skatte— myndighet.

En fastighetsägare eller en kont— mun skall ge in besvärsskrivelsen till ska/retrivndigheten i det län där fastigheten är belägert. Skattemyn- dighetert skall överlämna besvärs- skrivelsert och övriga handlingar i ärendet till den länsrätt som skall pröva överklagartdet.

Besvär av en skatterrtyndighet skall ges in till länsrätten.

Länsrätten prövar om besvärs— skrivelsert har kommit in i rätt tid.

Ett överklagande av en fastig— hetstaxeringsnämnds beslut förfal- ler, om beslutet med stöd av 20 kap. 23 å ändrats så som klagan- den begärt.

')

..

Har en fastighetsägare eller en kommun irtorrt överklagandetidert gett in besvärsskrivelsen till en annan skattemyndighet än den som anges i 1 å tredje stycket, skall detta inte hindra att målet prövas. Detsamma gäller om skrivelsen getts in till ert fastighetstaxerings—

Överklagande av skattemyndig- ltets beslut.

gBö

En skatterrtyndighets beslut om fastighetstaxering får överklagas hos länsrätten av fastighetsägaren och Riksskatteverket.

Fastighetsägaren får överklaga beslut att avvisa en begäran om omprövning av beslut omr-fas— tighetstaxering.

907 Ett beslut om föreläggande vid vite får inte överklagas.

• Sida 24
•  Original

Nuvarande lydelse

nämnd eller en länsrätt. Skrivelsen skall i sådana fall omedelbart över- sändas till den skattemyndighet som enligt ] å tredje stycket skall ta emot den.

Har en skattemyndighet inom överklagandetiden gett in besvärs— skrivelsen till en annan länsrätt än den som skall pröva överklagandet skall inte heller detta hindra att målet prövas. [ sådant fall skall skrivelsen omedelbart översändas till den länsrätt som skall pröva överklagandet.

Föreslagen lydelse

Fastighetsägares överklagande

3 538

Besvär av ägare av fastighet skall ha inkommit senast den 15 december under taxeringsåret.

Fastighetsägares överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxerirtgsåret. Om beslutet om fastighetstaxering har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och fastighetsägaren har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock korrtrna in irtom två månader från den dag då han fick del av be- slutet.

Fastighetsägare fär överklaga ett beslut om fastighetstaxering även om det inte gått honom emot.

4 539

Kommuns besvär skall anföras före utgången av januari året efter taxeringsåret.

Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall myndigheten avvisa det, om inte annat följer av andra eller tredje stycket.

Overklagandet skall inte avvisas, om försertingen beror på att skattemyndigheten har lämnat fastighetsägaren en felaktig under- rättelse om hur man överklagar.

Overklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagan- detiden kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvalt—

• Sida 25
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

rtirtgsdornstol. Overklagandet skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då hand- lingen kom in till myndigheten eller domstolen.

5å40

Skatterrtyndighet har rätt att anföra besvär intill utgången av maj året efter taxeringsåret. Myn- digheten skall irtorn samma tid an- ge yrkanden och grunder för be- svärstalan, om inte med hänsyn till utredningens vidlyftighet eller andra synnerliga skäl länsrätten medger anstånd.

Skattemyndigheten skall snarast ompröva det överklagade beslutet. Detta gäller dock inte om överkla- gandet skall avvisas enligt 4 å eller om en omprövning strider mot 20 kap. 8 å.

Ett överklagande förfaller, om skattemyndigheten ärtdrar beslutet så som fastighetsägaren begär.

Ont myndigheten ärtdrar beslutet på annat sätt än fastighetsägaren begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet. Finns det skäl för det, får myndigheten läm- na fastighetsägaren tillfälle att återkalla överklagandet.

6 541

Inkommer besvär från ägare av fastighet efter den i 3 å angivna tiden men före utgången av maj året efter taxeringsåret, får läns— rätten pröva besvären om skatte— myndigheten helt eller delvis biträ- der besvären i sak.

Om överklagandet inte avvisas enligt 4 å eller förefaller enligt 5 å, skall skattemyndigheten över- lämna överklagandet, sitt ompröv— nirtgsbeslut och övriga handlingar i ärendet till länsrätten. Om det finns särskilda skäl får överkla- gandet överlämnas till länsrätten utan föregående ontprövning.

Riksskatteverkets över- klagande

7 512

Har länsrätten avgjort besvär över viss taxering, får besvär inte anföras hos länsrätten rörartde samma taxering.

Riksskatteverkets överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in irtom den tidsfrist som enligt 20 kap. gäller för beslut om om- prövning på initiativ av skattemyn— dighet, eller efter sådan tid, irtorn två månader från den dag då det överklagade beslutet rrteddelades.

Om ett omprövningsbeslut som avser eftertaxering överklagas och en ändring till fastighetsägarens rtackdel yrkas, skall överklagandet

• Sida 26
•  Original

Nu varartde lydelse

Föreslagen lydelse

ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelats.

22 kap_._43

Besvär över länsrätts och kam- marrätts beslut.

1 Besvär över länsrätts beslut i mål om fastighetstaxering får, även om det ej följer av 33 å förvaltnings- processlagen (l971:291) anföras om länsrätten har ändrat fas- tighetens taxering utan att klagan— den har yrkat sådan ändring.

")

Mot länsrätts beslut ifråga, som avses i 20 kap. 15 å, får talan inte föras.

3

Vid besvär över lärtsrätts beslut skall besvärshandlingen ha kommit in

om besvären ha anförts av fas- tighetsägare, irtom två månader från det han har fått del av det överklagade beslutet, samt

om besvären har anförts av skattemyndighet eller kommun, in- om två månader från den dag, då "länsrättens beslut meddelades.

Overklagande av länsrätts och kamrnarrätts beslut m.m.

544

Länsrätts beslut i mål om fastig- hetstaxering får överklagas även om det inte följer av 33å för- valtningsprocesslagen (1971 :291) om länsrätten har ändrat fastig- hetens taxering utan att klaganden har yrkat en sådan ändring.

å45

Överklagande får inte ske av länsrätts beslut sorti avser

1. en skatterrtyndighets beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent ittkornmen,

2. frågor som avses i 20 kap. 6 å eller

3. beslut om besiktning enligt 18 kap. 30 å.

gult)

Bestämmelserna i 6 kap. 11- 24 åå taxeringslagen (1990:324) gäller i tillämpliga delar för mål enligt denna lag. lad som i taxe— rirtgslagen sägs om skattskyldig skall gälla fastighetsägare.

24 kap.47__

Övriga bestämmelser om besvär

1

Besvärsrätt, som enligt 21—23 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som däref— ter, dock senast före ingången av

Ovriga bestämmelser om orrt— prövrting och överklagande

548 Rätt att begära omprövning eller att överklaga som enligt 20—22 kap. gäller för ägare av fastighet, till- kommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som därefter, dock

• Sida 27
•  Original

Nuvarande lydelse

femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten ävensom arrendator, vilkert jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattela- gens ikraftträdande, gentemot äga- re har att ansvara för skatt för fastighets gararttibelopp.

Föreslagen lydelse

senast före ingången av femte året efter taxeringsåret, har blivit ägare av fastigheten. Vad nu sagts gäller även en arrendator, som enligt av- tal, ingånget efter kommunalskatte- lagens (19281370) ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

En ny ägare har rätt att begära omprövning eller att överklaga endast när ärende avser senaste allntännafastighetstaxering eller ny taxering avseende taxeringsenhe- ten som därefter skett genom sär- skild fastighetstaxering.

25 kap. 6 549

Bestämmelserna i 17 kap. 8—-13, 15-—17 och 19-—25 åå skall i till- ämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering. För— ordrtande av konsulenter som avses i 17kap. 15 å skall emellertid äga rum senast den 30 november året före det år då särskild fastighetstaxerirtg äger rum.

Skattemyndigheten skall åt sär- skild fastighetstaxeringsnämnd be— reda ärenden och ombesörja göro- mål av expeditionell art. Skatte- myndigheten granskar fastighets- deklarationer och tillhandahåller i den omfattning som arbetsförhål- landena medger föredragande i ärende som myndigheten granskat.

Bestämmelsernai 17 kap. 2-6 åå skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxe- ring.

26 kap. 2 550

Efter anmarting är den som vid årets ingång var ägare till fastighet skyldig att lämna särskild fastighets- deklaration.

Deklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat anmaningen eller till skattemyndigheten inom den tid som anges i anmaningen. Sluttiden får inte bestämmas till tidigare dag än tionde dagen efter mottagandet av anmaningen. Sluttiden får inte

Efter föreläggande är den som vid årets ingång var ägare till en fastighet skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration.

Deklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat föreläggandet eller till skattemyndigheten inom den tid som anges i föreläggartdet. Sluttiden får inte bestämmas till tidigare dag än tionde dagen efter mottagandet av föreläggartdet.

• Sida 28
•  Original

Nuvarande lydelse

heller bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxerings— året.

Anmaning utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång före- legat sådant förhållande som enligt 16 kap. skall medföra ny taxering. Anntaning får också utfärdas om framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 å har gjorts utan att särskild fas— tighetsdeklaration har lämnats. Anmaning behöver inte utfärdas, om det är uppenbart att deklaration inte behövs för taxeringen.

Föreslagen lydelse

Sluttiden får inte heller bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsåret.

Föreläggande utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits sådant förhållande som enligt 16 kap. skall medföra ny taxering. Föreläggande får också utfärdas om framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 å har gjorts utan att särskild fastighetsdeklaration har lämnats. Föreläggande behöver inte utfärdas, om det är uppenbart att någon deklaration inte behövs för taxeringen.

3 551

Bestämmelserna i 18 kap. 2-9, 12-14, 16, 22-40 åå samt 41 å första och tredje styckena skall i den män inte annat är föreskrivet i detta kapitel äga motsvarande tillämpning vid särskild fastighet- staxering. I artrnanirtg att lämna fastighetsdeklaration skall vidare lämnas uppgift om den grund på vilken anmaning sker.

Vite får inte föreläggas i fall som sägs i 2 å. I förnyad anmaning att lämna särskild fastighetsdeklaration får däremot vite föreläggas.

Bestämmelserna i 18 kap. 2-9, 12-14, 16, 22-40 åå samt 41 å första och andra styckena skall, om inte annat är föreskrivet i detta kapitel, gälla vid särskild fas— tighetstaxering. I föreläggande att lämna fastighetsdeklaration skall vidare lämnas uppgift om den grund på vilken föreläggandet sker.

Föreläggande får inte förenas nted vite i fall som sägs i 2 å. För- nyat föreläggande att lämna sär- skild fastighetsdeklaration får där- emot förenas med vite.

4å

Om en deklarationsskyldig som förelagts att lämna särskild fastig-- ltetsdeklaratiort inte ltar kommit in med deklarationen inom föreskri- ven tid eller endast ltar lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för .

taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgzj?) om 500 kronor påföras honom. Har någon dekla- ration inte lämnats inorrt föreskri- ven tid efter förnyat föreläggande bestäms förseningsavgiften till 2 000 kronor.

Har den deklarationsskyldige in- orrt föreskriven tid lämnat en dek— larationshartdling som inte är be-

• Sida 29
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

hörigen undertecknad, tas förse- ningsavgift ut endast om handling- en inte undertecknas inorn den tid som föreskrivs i ett föreläggande. 1 sådartt fall bestäms avgiften till 500 kronor.

Bestämmelserna i 18 kap. 43— 46 åå gäller för förseningsavgift enligt denna paragraf.

28 kap.52 De särskilda fastighetstaxerings- Taxering nämndernas verksamhet m.m. 1 g53

Bestämmelserna i 20 kap. 1-9 åå samt 15 å gäller i tillämpliga delar vid särskild fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 20 kap. 1-3a åå samt 6-20 åå gäller i tillämpliga delar vid särskild fas- tighetstaxering.

3 g54

Bestämmelserna i 20 kap. 12 och 13 åå om fastighetstaxeringsnärnn- dens beslut gäller vid särskild fas- tighetstaxering. I beslutet skall också redovisas de skäl som ligger till grund för verkställd ny taxering eller, om särskild fastighetsdeklara— tion har lämnats eller om framställ— ning om ny taxering har gjorts, de skäl som ligger till grund för beslut att ny taxering inte skall ske.

Bestämmelserna i 20 kap. 4 och 5 åå om beslut gäller vid särskild fastighetstaxering. I beslutet skall också redovisas de skäl som ligger till grund för verkställd ny taxering eller, om särskild fastighetsdeklara- tion har lämnats eller om framställ- ning om ny taxering har gjorts, de skäl som ligger till grund för beslut att ny taxering inte skall ske.

4 555

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta den som var ägare till fastighet vid ingången av året om

1. innehållet i den särskilda fas- tighetstaxeringsnämndens beslut om ny taxering av fastighet,

2. att ägaren senast den 31 augusti till fastighetstaxerings- nämndens ordförande får avge skriftliga erinringar mot beslutet.

3. att ny underrättelse kommer att sändas ut endast om ägaren ltar avgett erirtringar mot beslutet eller fastigltetstaxerirtgsrtäntndert, utan att erinringar ltar avgetts, har beslutat åsätta annan taxering än

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta den som var ägare till fastighet vid ingången av året om

1. innehållet i skatterrtvndighetens beslut om ny taxering av fas— righet,

2. att ägaren kan begära ompröv- ning av beslutet,

3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga skatterrntndighetens beslut.

• Sida 30
•  Original

Nuvarande lydelse

som framgår av 2 å eller annars har frårtgätt sådant beslut,

4. vad som skall iakttas av den som vill överklaga den särskilda fastighetstaxeringsrtärnndensbeslut,

5. innehållet i skiljaktig mening. Senast den 30 juni under taxe— ringsåret skall den lokala skatte— myndigheten underrätta den som har lämnat särskild fastighetsdek- laration eller som har gjort fram- ställning om ny taxering i det fall skattemyndigheten har beslutat att ny taxering inte skall ske. Under— rättelsen skall innehålla de skäl som ligger till grund för beslutet. Vidare skall gälla vad som sägs i första stycket punkterna 2-5 .

Underrättelse skall också sändas till den som har blivit ägare till fastighet efter ingången av året om han hos den lokala skattemyndig— heten har anmält att han vill ha en sådan underrättelse.

Föreslagen lydelse

Senast den 30 juni under taxe- ringsåret skall skattemyndigheten underrätta den som har lämnat särskild fastighetsdeklaration eller som har gjort framställning om ny taxering i det .fall skattemyn- digheten har beslutat att ny taxe- ring inte skall ske. Vidare skall gälla vad som sägs i första stycket punkterna 2—3.

Underrättelse skall också sändas till den som har blivit ägare till en fastighet efter ingången av året om han hos skattemyndigheten har anmält att han vill ha en sådan underrättelse.

29 kap..56

Besvär över särskild fastighets- taxeringsnämnds beslut

Overklagande av Skatterrtyndighe- terts beslut

1 ä57

Bestämmelserna i 21 kap. 1, 2 och 7 åå skall gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 21 kap. skall i tillämpliga delar gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering.

30 kap.”

Besvär över länsrätts och kam- marrätts beslut

Overklagande av länsrätts och kammarrätts beslut

1 $?)

Bestämmelserna i 22 kap. ! å samt 3-7 åå skall även gälla i fråga om särskild fastighetstaxering.

Mot länsrätts beslut om sådan fördelning av taxeringsvärde som skett rrted tillämpning av 28 kap. 1 å och 20 kap. 15 å får talan inte föras.

Bestämmelserna i 22 kap. skall i tillämpliga delar även gälla i fråga om särskild fastighetstaxering.

• Sida 31
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

32 kap!)?

Övriga bestämmelser om besvär

Ovriga bestämmelser om orrt—

prövrting och överklagande

] 561

Besvärsrätt, som enligt 29-31 kap. gäller för ägare av fastighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fas- tighet liksom den som därefter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fastighets- taxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten ävensom ar- rendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommunal- skattelagens ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastighets gararttibelopp.

Rätt att begära omprövning och att överklaga, som enligt 28- 30 kap. gäller för ägare av fas— tighet, tillkommer den som vid ingången av taxeringsåret är ägare av fastighet liksom den som däref- ter, dock senast före ingången av det taxeringsår då allmän fas— tighetstaxering sker nästa gång, har blivit ägare av fastigheten. lad nu sagts gäller även arrendator, som enligt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens (1928 : 370) ikraftträdande, gentemot ägare har att ansvara för skatt för fastigheten.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993 och tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering år 1994.

]Senaste lydelse av 17 kap. 6 å 1990:379. 7 å l991:1679. 8 å 1991:1679. 9 å 1990:379. 0å1991:1679. å 1990:379. å l991:1679. å 1990:379. å l991:1679. å 1990:379. å 1990:379. å 1990:379. 1990:379. 1990:379. 1990:379. 1990:379. l991:1679. l991:1679. 1990:379.

1 1 1 1 1 1 1 1 2 s 2 s 2 s 2 s s 5 5 ål985z820. 5 5 s 5. i 5

20 kap.

2 2 2 1990:379. 1981 :'280. 1985z820. 1981:1119. 1981:280. 1981:280.

22 23 k

1 2 3 4 6 8 9 0 1 2 4 2 4 l 2 3 kap. 7 ap. 1 2 3 4

• Sida 32
•  Original

24 kap. 1990. 379. 1981. 280. 1981: 280. 1981. 280. 1991. 1679. 1981' 280. 1981. 1119. 1981: 1119. 1991: 379. 1981.1119. 1991. 1679. 1991.1679. 981-1119. 8 8 8 8 8 8 25 kap. å 8 8 8 8 8 81 å 1981:1119. 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 8 27 kap.

1989. 477. 1989: 477. 1989: 477. 1990. 379. 1981: 1119. 1992: 1666. 1981: 1119. 1981: 1119. 1992:1666. 1990: 379. 1981: 1119. 1990: 379. 1985. 820. å 1981: 1119. 4 .8 1981: 1119. 232 kap. 2 å 1981: 1119. 2Senaste lydelse 1985: 820. iSenaste lydelse 1990: 379. ;Senaste lydelse 1990: 379. åSenaste lydelse 199211666. gSenaste lydelse 1990: 379. ZSenaste lydelse 1990: 379. gSenaste lydelse 1990: 379. 9Senaste lydelse 1990: 379. :?Senaste lydelse 1990: 379. 11Senaste lydelse 1981: 280. :*Senaste lydelse 1981: 280. BSenaste lydelse 1981: 280. JSenaste lydelse 1981: 280. ;?Senaste lydelse 1981: 280.

29 kap.

2 3 4 5 6 7 1 2 4 3 5 7 1 2 28 kap. 2 5 6 7 8 9 0 1 2 2 3 31 kap. 1 2 3

låSenastc lydelse 1992: 1127. :ZScnaste lydelse 1991 : 1679. :SSenaste lydelse 1990:1382. :åSenaste lydelse 1990:1382. låSenaste lydelse 1990:379. 2 TSenaste lydelse 19861258.

2 [Senaste lydelse 1990: 1382. 22Senaste lydelse 1981: 1119. 2' :Senaste lydelse 1991: 1679. * ;Senaste lydelse 1989: 477.

2ZScnaste lydelse 1992: 1666.

* ;Senaste lydelse 1990: 379. * ;Senaste lydelse 1990: 379. * åSenaste lydelse 1990: 379. *' åSenaste lydelse 1990: 379. ;?Senaste lydelse 1986: 258. 31Senaste lydelse 1985z820. *'Senaste lydelse 1985: 820. gZSenaste lydelse 1990: "379. 34Senaste lydelse 1992:1666. ;SSenaste lydelse 1981:lll9.

ZSSenastc lydelse 1990:379. gSenaste lydelse 1990:379. 38Senaste lydelse 19851820.

• Sida 33
•  Original

iZSenaste lydelse 1985: 820. 40Senaste lydelse 1990: 379. ZÅSenaste lydelse 1990: 379. :2Senaste lydelse 1981: 280. 2435enaste lydelse 1981: 1119. ESenaste lydelse 1981: 280. :åSenaste lydelse 1981: 280. ::;Senaste lydelse 1990: 379. :;Senaste lydelse 1981: 280. :åSenaste lydelse 1981: 280. gåSenaste lydelse 1990: 379. åSenaste lydelse 1990: 379.

SlSenaste lydelse 1981: 1119. 5*Senaste lydelse 1981: 1119. äSenaste lydelse 1981: 1119. ?Senaste lydelse 1981: 1119.

55Senaste lydelse 1990: 379.

56Senaste lydelse 1981: 1119. gZSenaste lydelse 1981: 1119. ååSenaste lydelse 1981: 1119. ååSenaste lydelse 1981: 1119. :())Senaste lydelse 1981: 1119. [”Senaste lydelse 1981: 1119.

• Sida 34
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 1 & uppbördslagen (1953:272) i bestämmel- sens lydelse enligt lagen (1993:941) om ändring i nämnda lag samt ikraftträdandebestämmelserna till lagen (l993z941) om ändring i upp— bördslagen (1953:272), skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

l 5

Med skatt avses i denna lag, om inte annat anges: l. kommunal inkomstskatt, 2. statlig inkomstskatt, . statlig förmögenhetsskatt, . statlig fastighetsskatt, skogsvårdsavgift, . egenavgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter,

7. avkastningsskatt i fall som avss i 2 & första stycket 1-5 lagen (1990:661) om avkastningsskatt på pensionsmedel,

8. särskild löneskatt enligt lagen (1991:687) om särskild löneskatt på

pensionskostnader,

9. skattetillägg och försenings— 9. skattetillägg och försenings- avgift enligt taxcringslagen avgift enligt taxeringslagen (1990:3'24), (1990:324) samt förseningsavgift

enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

10. mervärdeskatt i fall som avses i 21 5 lagen (1968z430) om mervärdeskatt,

11. annuitet på avdikningslån, 12. avgift enligt lagen (1992: 1745) om allmän sjukförsäkringsavgift. Att vad som sägs i denna lag om egenavgifter enligt lagen om social- avgifter även tillämpas i fråga om skatt enligt 2 & lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster följer av 3 & sistnämnda lag.

Denna lag träder i kraft den ] Denna lag träder i kraft den I januari 1994. december 1993 såvitt avser änd— ringen i första stycket 9 och den 1 januari 1994 såvitt avser övriga

ändringar.

• Sida 35
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

Härigenom föreskrivs att 3 5 1 mom. och 13 53 mom. uppbördslagen

(1953:272)! skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35-

] mom.2 I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antasmots— vara den slutliga skatten minskad med överskjutande ingående mer— värdeskatt. Hänsyn skall dock inte tas till i den slutliga skatten in- gående skattetillägg och försenings- ' avgift enligt taxeringslagen (1990:324) eller annuitet på av- dikningslån.

I den omfattning nedan anges skall skattskyldig betala preliminär skatt med belopp, vilket så nära som möjligt kan antasmotsvara den slutliga skatten minskad med över- skjutande ingående mervärde—skatt. Hänsyn skall dock inte tas till i den slutliga skatten ingående skattetil- lägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighets— taxeringslagen (1979:]152) eller annuitet på avdikningslån.

Den preliminära skatten skall betalas genom skatteavdrag (preliminär A-skatt) el ler enligt särskild debitering (preliminär F-skatt och-särskild A—skatt). Den skattskyldige får därutöver betala preliminär skatt i annan ordning. '

Handelsbolag skall, om inte annat sägs i denna lag, betala preliminär ' A-skatt trots att slutlig skatt inte skall påföras. '

135

3 mom.3 Vid tillämpning av bestämmelserna i lmom. första stycket, 2 mom. andra stycket och 17 & lmom. 2 avses med skatt slutlig skatt minskad med dels skattetillägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324), dels överskjutande ingående mer- värdeskatt.

Vid tillämpning av bestämmel- serna i lmom. första stycket, 2 mom. andra stycket och 175 1 mom. 2 avses med skatt slutlig skatt minskad med dels skattetill- lägg och förseningsavgift enligt taxeringslagen (1990:324) samt förseningsavgift enligt fastighets— taxeringslagen (1979:]152), dels överskjutande ingående mervärde- skatt.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

ILagen omtryckt 1991:97.

Senaste lydelse av lagens rubrik 1974:771. 2Sellaste lydelse 1992:680. 3Senaste lydelse 1992:680.

• Sida 36
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvos— katt

Härigenom föreskrivs att 22 5 2 mom. lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 5

2 mom.1 Har fast egendom efter den tidpunkt, som näst föregående årets taxeringsvärde avsett, nedgått i värde genom eldsvåda, vattenflöde eller annan dylik tilldragelse eller genom borttagande av byggnad eller annan anläggning å egendomen eller av tillbehör därtill eller genom skogsavverkning eller genom nedläggning eller väsentlig förändring av verksamhet i vilken egendomen varit använd, eller av annan liknande anledning, skall skattemyndigheten i det län där egendomen är belägen pa ansökan av skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutor, efter verkställd utredning, åsätta egendomen särskilt värde till ledning för beräkning av på egendomen belöpande arvsskatt.

Där efter tidpunkt som nyss nämnts fortsatt bebyggelse skett å fast egendom eller dess värde eljest förhöjts till följd av ny—, till— eller ombyggnad eller väsentlig förändring av verksamhet, vari egendomen varit använd, eller annan liknande anledning, äger beskattningsmyndig— heten hos skattemyndigheten påkalla att egendomen för ändamål, som i föregående stycke sägs, åsättes särskilt värde.

Fast egendom som inte har särskilt taxeringsvärde skall också värderas av skattemyndigheten till ledning för arvsskattens bestämmande. Det åligger skattskyldig, boutredningsman eller testamentsexekutor att ansöka om detta. Värdering behövs dock inte om det är uppenbart att egendomens värde inte överstiger 50 000 kronor. Skattemyndigheten skall vidare göra värdering om beskattningsmyndigheten begär det.

Vid värdering enligt detta mo- ment skall hänsyn tas till egen— domens beskaffenhet vid den tid- punkt som avses i 21 &. Värdet skall uppskattas enligt de grunder som gäller för bestämmde av taxeringsvärde året före det år då denna tidpunkt inföll. Föreskrif- terna i 225 1 mom. andra och tredje meningarna skall därvid tillämpas. Skattskyldig, boutred- ningsman eller testamentsexekutor skall lämna

skattemyndigheten de upplysningar som behövs för prövning av an- sökningen. Skattemyndigheten får i ärendet inhämta yttrande från

Vid värdering enligt detta mo- ment skall hänsyn tas till egen— domens beskaffenhet vid den tid- punkt som avses i 21 &. Värdet skall uppskattas enligt de grunder som gäller för bestämmande av taxeringsvärde året före det år då denna tidpunkt inföll. Föreskrif— terna i 22å 1 mom. andra och tredje meningarna skall därvid tillämpas. Skattskyldig, boutred- ningsman eller testamentsexekutor skall lämna

skattemyndigheten de upplysningar som behövs för prövning av ansök— ningen. Skattemyndigheten får även besluta om besiktning av

• Sida 37
•  Original

Nuvarande lydelse

ordföranden i fastighetstaxerings- nämnd för det distrikt, inom vilket egendomen är belägen. Skatte- myndigheten får även besluta om besiktning av egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än beskattningsmyndigheten, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen. Har vädcringcn begärts av beskatt- ningsmyndigheten skall kostna- derna betalas av allmänna medel besiktningen.

Föreslagen lydelse

egendomen. Har ärendet tagits upp på ansökan av annan än beskatt- ningsmyndigheten, får dock sådant beslut fattas endast om sökanden åtar sig att betala kostnaderna för besiktningen. Har värderingen be- gärts av beskattningsmyndigheten skall kostnaderna betalas av all— männa medel.

Skattemyndighetens beslut enligt detta moment får inte överklagas.

Denna lag träder i kraft den 1 december 1993.

[Senaste lydelse 19901430.

• Sida 38
•  Original

5. Förseningsavgift m.m.

5.1. Förseningsavgifter införs

Mitt förslag: Förseningsavgift införs i enlighet med vad som gäller vid bl.a. inkomsttaxering.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förlaget. Sveriges Fastighetsägareförbund och Villaägarnas Riksförbund avstyrker förslaget. '

Skälen för mitt förslag: Till grund för fastighetstaxeringen ligger främst de deklarationer som fastighetsägarna lämnar. Vidare kan FTN vanligtvis få ytterligare underlagsmaterial som kan tjäna till ledning vid taxeringen eller vid kontroll av deklarerade uppgifter. Ytterligare, uppgifter kan således inhämtas efter anmaning och besiktning. Vidare inkommer vissa uppgifter från andra myndigheter, såsom byggnadslov. ägarändringar m.m. Dessutom har nämnden normalt tillgång till tidigare deklarationer och fastighetstaxeringsbeslut. '

Det underlagsmaterial som kan fås vid sidan av fastighetsdeklarationen är emellertid i många fall inte tillräckligt utan måste kompletteras med uppgifter som lämnas direkt av fastighetsägaren. '

Med hänsyn till att fastighetstaxeringen utförs under stor tidspress är det angeläget att fastighetsägarna kommer in med sina deklarationer i rätt tid, speciellt med hänsyn till att det erfarenhetsmässigt har visat sig att uppgifterna i deklarationerna ganska ofta är ofullständiga.

De regler som för närvarande finns för att motverka felaktigheter i fastighetsdeklaration är de straffrättsliga påföljdsbestämmelserna i 18 kap. 41 % FTL. I detta lagrum finns även bestämmelser för underlåtenhet att lämna fastighetsdeklaration. Däremot finns inte något administrativt sanktionssystem i form av förseningsavgift.

1976 års Fastighetstaxeringskommitté (Fi 1976105) har i ett del— betänkande Förseningsavgift vid allmän fastighetstaxering lämnat förslag till införande av en förseningsavgift. Betänkandet (Ds B l980:4) behandlades i prop. 1985/86:160 men har inte legat till grund för någon lagstiftning.

För sent inkomna eller uteblivna deklarationer vid fastighetstaxering medför numera ett omfattande administrativt merarbete för skattemyn— digheterna. Det finns därför anledning att på nytt ta upp frågan om införande av administrativa sanktionsmöjligheter vid för sent inlämnad deklaration eller underlåtenhet att lämna deklaration. ,

Nuvarande straffstadganden har i praktiken. såvitt är bekant, inte tillämpats. Som förklaring till detta har enligt Fastighetstaxeringskom- mittén anförts att det är svårt att konstatera att det inte har varit okunnighet eller missförstånd från fastighetsägarens sida som har föranlett den oriktiga uppgiften eller den uteblivna deklarationen. Det har

• Sida 67
•  Original

även ansetts svårt att konstatera om den oriktiga uppgiften eller under— låtenheten har föranlett fara för att taxeringsvärdet blir för lågt. Dessa synpunkter torde fortfarande vara aktuella.

Det kan dessutom konstateras att den straffrättsliga bestämmelsen i 18 kap. 41 & FTL är avsedd för allvarliga fall. Det är inte möjligt att påföra sanktioner i judiciell ordning när det är fråga om ett mycket stort antal mindre försummelser. I sådana fall krävs någon form av admini— strativ sanktion. 1 sin anmälan till prop. 1985/86:160 uttalade departementschefen i fråga om Fastighetstaxeringskommitténs förslag om en förseningsavgift bl.a. att antalet för sent inlämnade deklarationer var relativt litet och inte innebar något större problem för skatteförvaltningen. Vidare anförde han att införandet av en förseningsavgift också torde kräva uttryckliga regler om anstånd med att avlämna deklaration. Sammantaget bedömdes fördelarna med en förseningsavgift inte uppväga de nackdelar och det administrativa merarbete som en avgift skulle innebära.

Enligt promemorian har emellertid framkommit att numera en relativt sett stor del av deklarationerna kommer in för sent. Skattemyndighetema belastas med ett betydande merarbete genom att de får utfärda på— minnelser och anmaningar. Tiden för utredning och granskning förkortas genom att deklarationerna i dessa fall inkommer mot slutet av taxerings— perioden. Detta innebär givetvis en ökad risk för oriktiga taxeringar.

Exempelvis kan nämnas att Älvsborgs län vid AFT 92 taxerade ca 24 800 taxeringsenheter. Endast 60 % av deklarationerna hade kommit in den 11 december. I februari gick påminnelse ut till omkring 25 %. Därefter anmanades ungefär 10 %. Slutligen var FTN:a tvungna att taxera ca 2 % utan ledning av deklaration.

I landet som helhet kan enligt promemorian följande uppskattningar göras avseende AFT 1990 och 1992. För år 1992 finns ett något säkrare underlag än för AFT 90. Siffrorna anger genomsnittlig procentuell andel av antal deklararationer.

För sent Påminnelser Anmaningar Sköns- inkomna taxering AFT 1990 5—10 4—8 2-6 1 AFT 1992 25-35 10-20 5-10 1-3

Det kan således konstateras att deklarationsskyldigheten för ett stort antal fastigheter inte fullgörs inom den utsatta tiden. Detta medför att skatteförvaltningen får avsätta betydande resurser till att försöka få in deklarationer samtidigt som tidspressen ökar på FTN och därmed risken för feltaxeringar. Dessutom är anmaningsförfarandet till sin konstruktion inte lämpligt att använda i dessa situationer där det är fråga om ett större antal försenade deklarationer. Än mindre är anmaning med vite i admini- strativt hänseende lämpligt. Det kan här nämnas att påminnelse— och

• Sida 68
•  Original

anmaningsförfarandet pågår successivt under hela taxeringsperioden fram till och med maj under taxeringsåret.

För sent inlämnade fastighetsdeklarationer innebär således ett om— fattande merarbete för skattemyndighetcrna. Vidare är det enligt min mening av stor vikt att arbetet med fastighetstaxeringen kan integreras med skattemyndigheternas övriga arbetsuppgifter på ett sådant sätt att en större del av arbetet slutförts innan arbetet med inkomst- och förmögen— hetstaxeringen påbörjas under februari månad, vilket påtagligt försvåras om ett stort antal deklarationer kommer in för sent.

Mot bakgrund av detta föreslår jag att en förseningsavgift införs i likhet med de regler som finns för inkomsttaxering enligt TL. Nuvarande bötesbestämmelser i 18 kap. 41 5 andra stycket för deklarationsförsum— melse kan då upphävas.

Regleringen av förseningsavgiften föreslås ske i fem nya paragrafer i FTL, 18 kap. 42 — 46 55 avseende AFT samt en ny paragraf i 26 kap. 4 % avseende särskild fastighetstaxering, SFT.

5.2. Förseningsavgiftens storlek

Mitt förslag: Deklarationsskyldig, som inte lämnar allmän fastig- hetsdeklaration eller inom föreskriven tid endast lämnat en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppen- barligen inte är ägnad att ligga till grund för taxeringen, påförs förseningsavgift med 500 kr. Har fastighetsägare som utan före- läggande skall lämna allmän fastighetsdeklaration inte kommit in med deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller dess— förinnan kommit in med en allmän fastighetsdeklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering utgår avgift med 2 000 kr.

Den som inte lämnar särskild fastighetsdeklaration efter förelägg- ande eller efter föreläggande kompletterar densamma i rätt tid, påförs förseningsavgift med ett belopp om 500 kr. Har deklaration inte lämnats trots ytterligare ett föreläggande utgår avgift med 2 000 kr.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Fastighetens taxeringsvärde har inte alltid någon betydelse för den skatt en fastighetsägare skall betala. Taxerings— värdet är således inte lämpat att ligga till grund för förseningsavgiftens storlek. Denna bör enligt min mening i stället utgå med ett fast belopp.

Med hänsyn härtill finns det inte heller någon anledning att särbehandla aktiebolag. Deras fastigheter är inte svårare att taxera utan ledning av deklaration än andra fastigheter. Samma belopp bör således utgå för samtliga fastighetsägare.

• Sida 69
•  Original

Förseningsavgiften bör enligt min mening sättas så högt att den får effekt mot deklarationsförsummelser. Beloppet bör bestämmas med hänsyn till vad som gäller vid inkomsttaxeringen.

Om deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän fastighetsdek- laration inom föreskriven tid eller har han endast lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall således en särskild avgift (förseningsavgift) påföras honom. Avgiftens storlek föreslås bli 500 kr. Motsvarande bör gälla vid ett första föreläggande om att lämna särskild fastighetsdeklara— tion inom en viss tid.

Har fastighetsägare, som utan föreläggande skall lämna fastighetsdek— laration senast den 1 maj under taxeringsåret inte kommit in med dek— laration eller har han dessförinnan endast kommit in med en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms förseningsavgiften till 2 000 kr. Motsva- rande gäller när skattemyndigheterna, efter det första föreläggandet, ytterligare en gång har förelagt fastighetsägaren att inkomma med särskild fastighetsdeklaration.

[ de fall en fastighetsägare inte undertecknat deklarationen bör en avgift om 500 kr tas ut enbart när han underlåter att underteckna efter före- läggande.

5.3. Vem som skall betala förseningsavgiften

Mitt förslag: Förseningsavgiften påförs den som är deklarations-

skyldig.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Kammarrätten i Jönköping anför att rutinerna bör utformas Så att förseningsavgift inte drabbar den som har godtagbar anledning räkna med att annan delägare fullgör deklarationsplikten och som inte själv fått någon anmodan att deklarera. '

Liknande synpunkter framförs av länsrätterna i Stockholms och Värmlands län. Länsrätten i Stockholm anför att med promemorians förslag om att påföra samtliga delägare till en fastighet förseningsavgift med 500 kr för var och en av dem finns det risk för att storleken av avgiften mångfaldigas utan att syftet med avgiften, nämligen att en viss deklaration skall lämnas, skiljer sig från normalfallet. Om förslaget vidhålls anser länsrätten att utrymmet för eftergift av förseningsavgiften bör utsträckas att avse samtliga delägare som med stöd av inkommen handling kan anses ej delta i den löpande förvaltningen av fastigheten. Vidare föreslås vissa redaktionella ändringar i lagtexten.

Länsrätten i Värmlands län anför beträffande fastigheter med flera delägare följande. Deklarationsblanketter för fastighetstaxering lär i" flerägarfall sändas ut endast till en delägare. Skulle deklarationsblanketter sändas till samtliga delägare riskerar skattemyndigheten att få in flera

• Sida 70
•  Original

fastighetsdeklarationer med skiftande innehåll, vilket sannolikt skulle medföra ett icke obetydligt merarbete. Länsrätten finner mot bakgrund av det anförda att det framstår som mest ändamålsenligt och praktiskt att förseningsavgift endast skall komma i fråga beträffande den delägare som tillställts deklarationsblanketten eller som av olika skäl bedöms vara den som i deklarationshänseende företräder övriga delägare.

Skälen för mitt förslag: Förseningsavgift bör påföras den som är dek- larationsskyldig. Ägs fastigheten av flera personer åvilar deklarationsskyl- digheten i dessa fall normalt samtliga delägare. I princip bör samtliga ägare påföras förseningsavgift. Jag anser således att förseningsavgift inte skall kunna påföras endast den som tillställts deklarationsblankett.

Påförande av förseningsavgift bör emellertid underlåtas i det fall skattemyndigheten har godtagit en deklaration som inte har undertecknats av samtliga delägare. Skattemyndighetema bör i praktiken även fortsätt- ningsvis kunna presumera att den som undertecknat deklarationen har åtagit sig deklarationsskyldigheten gentemot övriga delägare.

Har deklarationen kommit in för sent, måste den kompletteras eller har den över huvud taget inte kommit in kan det i vissa situationer finnas skäl att efterge förseningsavgiften.

Ett sådant exempel är när den faktiska förvaltningen handhas av en delägare. Förseningsavgift bör då kunna efterges för de övriga delägarna. Ett liknande betraktelsesätt borde kunna anläggas även vid utfärdande av föreläggande om att komma in med deklaration eller att komplettera densamma. Vidare bör det presumeras att den som lämnar en uppgift för juridisk persons räkning också skall anses ha haft behörighet att göra detta.

Med hänsyn till att förseningsavgiftens främsta syfte är att utgöra ett påtryckningsmedel bör den utgå med 500 kronor för var och en av delägarna även då samtliga påförs avgiften.

5.4. Eftergift

Mitt förslag: Reglerna om eftergift utformas i överensstämmelse med vad som gäller vid inkomsttaxeringen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Remissinstansernas synpunkter har redovisats i föregående avsnitt (5.3).

Skälen för mitt förslag: Vid inkomsttaxering gäller enligt 5 kap. 6 & TL att särskild avgift skall efterges helt, om felaktigheten eller under- låtenheten kan antas ha ett sådant samband med den skattskyldiges ålder, Osjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om felaktigheten eller underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till uppgiftens beskaffenhet eller annan särskild omständighet eller det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut den särskilda avgiften.

• Sida 71
•  Original

Regler om eftergift bör enligt min mening utformas i överensstämmelse med vad som gäller vid inkomsttaxering. Vid fastighetstaxering"föreligger dock vissa speciella situationer där eftergift bör kunna komma i fråga. Exempelvis föreligger ingen deklarationsplikt för byggnad med värde under 10 000 kronor. Fastighetsägaren får själv göra denna bedömning. l gränsfallen bör enligt min mening inte för stora krav ställas på fastighetsägaren. Vidare bör det i vissa fall kunna medges eftergift när den skattskyldige misstagit sig på de fastighetsrättsliga reglerna. Dessa exempel inryms under de grunder som vid inkomsttaxering gäller enligt 5 kap. 6 & TL.

Med hänsyn till förseningsavgiftens ringa belopp bör enligt min mening någon regel om nedsättning inte införas. Föreligger eftergiftsgrund som skall beaktas bör förseningsavgiften alltid efterges helt. Vidare bör förseningsavgift inte få påföras sedan den deklarationsskyldige har avlidit.

Bestämmelserna om eftergift skall beaktas även om något yrkande om detta inte har framställts, iden mån det föranleds av vad som förekommit i ärendet eller målet om särskild avgift.

Närmare rekommendationer om hur eftergiftsgrunderna skall tillämpas bör utfärdas av RSV. '

5.5 Inbetalning och debitering, m.m..

Mitt förslag: Beslut om förseningsavgift fattas av skattemyn- digheten. Avgiften tas ut enligt de regler som gäller för skatt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt Fastighetstaxeringskommittens förslag bör förseningsavgift debiteras och drivas in som skatt enligt uppbördsla- gen (1953z272). Bestämmelser om detta bör införas.

I övrigt skall den ordning som föreslås gälla för beslut, omprövning och överklagande vid fastighetstaxering även tillämpas vid beslut om förseningsavgift.

5.6. Anstånd

Mitt förslag: Anstånd med att lämna deklaration kan meddelas om den deklarationsskyldige visar att han är förhindrad att lämna deklaration på grund av särskilda omständigheter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

• Sida 72
•  Original

Skälen för mitt förslag: Fastighetstaxeringskommittén föreslog att någon anståndsmöjlighet inte skulle finnas vid fastighetstaxeringen. Som motiv för detta framfördes att fastighetsdeklaration av flera skäl inte kunde jämföras med övriga typer av deklarationer. Fastighetsdeklara- tioner kräver bl.a. inte samma arbetsinsats och det är mer sällan som man anlitar medhjälpare. Dessutom innebär fastighetstaxeringen att man skall lämna uppgifter om sådant som fastighetsägaren till stor del känner till på förhand och som inte kräver någon närmare utredning. Det förelåg därför enligt kommittén inte något behov av sådana generella anstånd som meddelas vid inkomsttaxering.

Jag delar emellertid den bedömning som regeingen gav uttryck för i prop. 1985/86:160 att en förseningsavgift torde kräva uttryckliga regler om anstånd med deklarationens avlämnande. I annat fall torde deklara- tionsskyldiga till stor del komma att få eftergift av avgiften.

Även vid fastighetstaxering bör således en fastighetsägare ha rätt att få anstånd med avlämnande av deklaration genom att regler efter mönster från TL infördes i FTL. Såsom Fastighetstaxeringskonunittén uttalat torde detta emellertid bli mer sällan förekommande än vid inkomsttaxering. Dessutom bör ett anståndsförfarande knappast kräva samma admini- strativa insats som för närvarande läggs ner på att få in uteblivna fas- tighetsdeklarationer.

Om någon visar att han är förhindrad på grund av särskilda omständig- heter att lärrma deklaration inom föreskriven tid, bör han således efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen. Anstånd bör inte utan att den finns synnerliga skäl få medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret. Närmare rekommendationer om anstånd bör utfärdas av RSV.

Regleringen föreslås ske genom en ny paragraf i FTL, 18 kap. 9 a 5.

6. Ändring av fastighetstaxeringsbeslut

6.1. Omprövningsförfarandet

Mitt förslag: Fastighetsägare får inom fem år efter taxeringsårets utgång begära omprövning. En förutsättning är att frågan inte prö- vas eller har prövats av domstol.

Vid särskild fastighetstaxering kan omprövning inte begäras avseende det automatiska fastställandet av tidigare års taxering, såvitt det avser annan fråga än att ny taxering inte har verkställts.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema-tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

• Sida 73
•  Original

Länsrätten i Stockholms län anför att det förhållande att omprövnings- tiden kommer att anges till fem år medan tiden mellan två fastighetstaxe- ringar är sex år kan innebära en nackdel för fastighetsägaren i detta sammanhang.

Skälen för mitt förslag: Vid inkomsttaxering får den skattskyldige inom fem år efter taxeringsårets utgång skriftligt begära omprövning av skattemyndighetens beslut i fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande med det allmänna. Har ansökan kommit in inom perioden får skattemyndigheten fatta beslut även efter omprövningsperiodens utgång.

Gör den skattskyldige sannolikt att han inte fått kännedom om taxeringsbeslutet, skattsedel eller annan handling med uppgift om skattens storlek inom två månader före femårsperiodens utgång, får en begäran om omprövning komma in inom två månader från den dag han fick sådan kännedom.

Omprövning av frågor avseende samma års taxering kan ske flera gånger. Även samma fråga kan omprövas flera gånger.

En förutsättning för omprövning är att frågan inte får vara föremål för domstols prövning avseende det ifrågavarande taxeringsåret. Är så fallet skall yrkandet om omprövning avvisas. Ett beslut om avvisning kan överklagas.

Omprövningsförfarandet vid inkomsttaxeringen bör enligt min mening i allt väsentligt kunna överföras även till fastighetstaxeringen. FTN:s beslut får, om inte nytaxering sker, verkan från ingången av det taxeringsår då taxeringen sker till ingången av det taxeringsår då allmän fastighetstaxering sker nästa gång. Vid särskild fastighetstaxering fastställs i detta fall nästföregående års taxering oförändrad. Ompröv- ningsbeslut bör därför gälla för samtliga efterföljande år under denna period om inte nytaxering sker något av dessa år.

En förlängning av den femåriga omprövningstiden bör inte kunna åstadkommas genom att fastighetsägaren begär omprövning av den särskilda fastighetstaxeringen om inte ny taxering verkställts eller när omprövningen avser att skattemyndigheten inte tagit upp fastigheten för ny taxering. Ett beslut om ny taxering får dock givetvis omprövas.

Vid fastighetstaxering kan det förekomma att en uppgift i beslutet inte har någon betydelse för taxeringsvärdet men däremot i annat samman- hang. I praktiken har det visat sig att exempelvis åsatt typkod kan ha betydelse för beviljande av lån. Omprövningsmöjligheten bör generellt omfatta situationer när fastighetstaxeringsbeslutet kan ha ekonomisk betydelse.

Möjligheten till omprövning bör, på samma sätt som vid inkomsttaxe— ringen, gälla fem år efter taxeringsårets utgång. Fastighetsägaren har således möjlighet att begära omprövning under hela den löpande taxe- ringsperioden, med andra ord från en allmän fastighets-taxering till nästa allmänna fastighetstaxering. Motsvarande bör gälla även vid särskild fastighetstaxering. Även vid denna bör omprövningsfristen således omfatta fem år efter taxeringsårets utgång.

• Sida 74
•  Original

En fastighet kan byta ägare under den period som omprövningsfristen omfattar. Även den nye ägaren bör därför ha möjlighet att begära omprövning under fem år efter utgången av taxeringsåret. Den nye ägaren bör emellertid enligt min mening inte ha omprövningsrätt om det efter detta taxeringsår men före den nye ägarens förvärv har verkställts en allmän fastighetstaxering eller en ny taxering vid särskild fastighets- taxering eftersom den förstnämnda taxeringen då inte har betydelse för honom. Införandet av ett omprövningsförfarande vid fastighetstaxeringen motsvarande det som finns vid inkomsttaxeringen innebär en väsentligt utökad möjlighet för fastighetsägaren att få fastighetstaxeringen omprövad mot vad som gäller i dag. Någon ytterligare utsträckning av ompröv- ningstiden utöver vad som föreslås i promemorian är därför enligt min mening inte motiverad.

Även enligt dagens regler kan såväl den gamla som den nya ägaren i vissa fall överklaga ett fastighetstaxeringsbeslut. Vidare får var och en av olika delägare enligt RÅ 84 1:91 föra sin egen talan i fråga om en samägd fastighet. Det föreligger således inte nödvändig processgemen— skap vid fastighetstaxering. De processuella problem som uppkommer när gammal resp. ny ägare eller när skilda delägare har sinsemellan olika yrkanden får lösas efter allmänna processrättsliga principer.

Omprövning vid ny eller ändrad praxis

En fråga som avgjorts av länsrätt eller kammarrätt genom beslut som vunnit laga kraft får vid inkomsttaxering omprövas av skattemyndigheten, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som har meddelats därefter. Den skattskyldige måste begära detta inom femårsperioden.

En fråga som prövats av domstol vinner laga kraft och kan således inte omprövas därefter. [ praktiken kan detta nya taxeringsförfarande, liksom det gamla, leda till att en och samma fråga som för en fastighetsägare . avgjorts av länsrätt eller kammarrätt för en annan fastighetsägare avgörs av Regeringsrätten och dessutom vid en senare tidpunkt. I detta fall kan de fastighetsägare som tidigare inte fått sin fråga prövad begära omprövning medan länsrättens eller kammarrättens beslut som inte överklagats vunnit laga kraft. Av rättviseskäl bör det även vid fastighets— taxering för dessa fall införas en möjlighet att begära omprövning när avgörandet i länsrätt eller kammarrätt avviker från rättstillämpningen i Regeringsrätten. Förslaget regleras i 20 kap. 9 och 11 55 FTL.

• Sida 75
•  Original

Mitt förslag: Skattemyndigheten får inom fem år efter utgången av taxeringsåret på eget initiativ meddela omprövningsbeslut till fastighetsägarens fördel. Beslut till fastighetsägarens nackdel kan meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret.

Omprövningsbeslut till fastighetsägarens nackdel kan dock även därefter och intill utgången av femte året efter taxeringsåret fattas i form av eftertaxeringsbeslut om vissa förutsättningar är uppfyllda. Beslut om följdändringar får fattas även efter femårsperioden.

Har fastighetsägaren inte lämnat deklaration i rätt tid får omprövningsbeslut till nackdel meddelas inom ett år efter det att deklarationen kommit in till skattemyndigheten, men inte senare än inom fem år efter utgången av taxeringsåret.

Ett omprövningsbeslut innehåller skattemyndighetens ställningstagande i sak. Skattemyndigheten skall i samband med omprövningsbeslutet räkna ut taxeringsvärde, delvärden och värden på värderingsenheter.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Länsrätten i Värmlands län anför att det i fastighetstaxerings-samman- hang brukar framhållas att det inte i varje situation är klart om en ändring skall uppfattas vara till nackdel eller fördel för fastighetsägaren. Vad som för den ene fastighetsägaren kan vara till fördel kan för den andre i en viss situation vara till nackdel. Härtill kommer att delägare i en fastighet kan ha skilda uppfattningar om ett taxeringsvärde är för högt eller för lågt. Innan skattemyndigheten fattar ett beslut om sänkning av ett taxeringsvärde i fall som nu avses bör myndigheter därför genom kommunicering ha förvissat sig om att fastighetsägaren också anser att ändringen är till fördel för honom.

Skälen för mitt förslag: Skattemyndigheten skall vid inkomsttaxering ompröva beslut om det finns skäl för det. För att skattemyndigheten skall initiera en omprövning krävs i allmänhet att nya omständigheter framkommit som gör att det tidigare beslutet framstår som felaktigt. Skattemyndigheten skall vidare göra de följdändringar i ett taxeringsbeslut som föranleds av ett annat taxeringsbeslut som skattemyndighet fattat avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig eller en allmän förvaltningsdomstols dom i mål om taxering avseende annat taxeringsår eller annan skattskyldig.

Skattemyndigheten får avstå från att på eget initiativ ompröva ett beslut, om omprövningen skulle avse ett mindre belopp.

Motsvarande regler bör enligt min mening införas på fastighetstaxe- ringsområdet.

• Sida 76
•  Original

Tidsfristerna för omprövning pä skattemyndighetens initiativ

Beslut om omprövning till den skattskyldiges fördel får vid inkomst-taxe- ring meddelas inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Följdänd- ringsbeslut till den skattskyldiges fördel får meddelas även efter utgången av femårsperioden. Beslut om omprövning till den skattskyldiges nackdel får meddelas inom ett år efter utgången av taxeringsåret. Skattemyn- digheten kan således på eget initiativ besluta om ändringar till den skattskyldiges fördel under samma period som den skattskyldige själv kan begära omprövning.

Motsvarande tidsfrister bör gälla vid fastighetstaxering. Vid begäran om omprövning eller överklaganden eftersträvar fastig- hetsägarna vanligtvis en sänkning av taxeringsvärdet. Normalt torde detta således vara till fastighetsägarens fördel. Detta gäller särskilt vid debitering av fastighetsskatt. Emellertid används fastighetstaxeringarna även för andra ändamål. Det kan därför förekomma att fastighetsägaren motsätter sig en omprövning på skattemyndighetens initiativ efter ettårstidens utgång. I förhållande till inkomst- och förmögenhetstaxering torde detta kunna förekomma i något fler fall vid fastighetstaxering. Det kan således finnas skäl att låta fastighetsägaren yttra sig innan för— ändringen beslutas.

Att skattemyndigheten kan fatta beslut om inkomsttaxering till nackdel för den skattskyldige intill utgången av året efter taxeringsåret motiveras i förarbetena till TL främst av principen om att taxeringsförfarandet skall förskjutas mot första instans. Denna princip skulle inte kunna upprätt- hållas utan en ettårig omprövningsperiod. Vidare hänvisades till att besvärstiden för skattemyndigheterna sträckte sig t.o.m. utgången av juni året efter taxeringsåret och att handläggningen i länsrätt normalt tog längre tid än ett år. Enligt departementschefen torde ettårsfristen medföra att den skattskyldige skulle få besked om ändringar av sin taxering snabbare. Dessutom ansåg han att en kortare tid än ett år inte var förenlig med den skattskyldiges femåriga omprövningsperiod och att kvittnings- rätten för det allmänna slopats.

En ettårig period för ändring till fastighetsägarens nackdel torde enligt min mening vara ändamålsenlig även vid fastighetstaxering under förutsättning att regler om eftertaxering efter mönster från TL införs i FTL.

För det fall den skattskyldige vid inkomsttaxering inte lämnat deklara- tion i rätt tid gäller särskilda regler. Skattemyndigheten får i dessa fall, oberoende av om förutsättningar för eftertaxering föreligger, ompröva ett taxeringsbeslut till den skattskyldiges nackdel under ett år efter det att deklarationen kotn in till skattemyndigheten, dock inte längre än till utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Denna särregel har införts för att undvika att de som inte fullgör sin deklarationsskyldighet i rätt tid behandlas förmånligare än andra och att skattemyndigheternas reella möjligheter att ändra taxeringar till nackdel

• Sida 77
•  Original

inskränks. En regel med denna innebörd behövs enligt min mening även PTOP 1993/943 1 vid fastighetstaxering. De nya reglerna har tagits in i 20 kap. 12 och 13 åå FTL.

Mitt förslag: Någon kvittningsrätt för det allmänna skall inte finnas. Institutet eftertaxering skall i huvudsak omfatta de grunder som för närvarande medger rätt för det allmänna att överklaga i särskild ordning till den skattskyldiges nackdel.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

Kammarrätten i Sundsvall anför att vad gäller frågan om eftertaxering vid oriktig uppgift kan konstateras att de uppgifter som efterfrågas i fastighetsdeklarationen många gånger kan vara svårare att ange med noggrannhet än de uppgifter som skall lämnas vid inkomsttaxering. Eftersom taxeringsvärdet bestäms efter en schabloniserad värderings- modell påverkar många gånger inte en felaktig uppgift taxeringsresultatet. Det torde vidare ofta vara så att den korrekta uppgiften framgår av annat material som är tillgängligt för skattemyndigheten varför någon effekt på taxeringen inte uppkommer. Sammanfattningsvis kan det därför enligt kammarrättens bedömning förutses problem och svårigheter vid avgöran— de av frågan om oriktig uppgift har lämnats och om uppgiften medfört att fastighetstaxeringen blivit felaktig och att det mot denna bakgrund kan antas att utrymmet för att tillämpa bestämmelsen kommer att bli relativt begränsat.

Länsrätten i Stockholms län anför att 20 kap. 15 och 16 55 FTL enligt promemorieförslaget avser åtgärd till nackdel för fastighetsägaren från andra till och med femte året efter taxeringsåret och ersätter en del av nuvarande grunderna för att anföra besvär i särskild ordning. Länsrätten anser dock att även de fall då fastigheten genom förbiseende inte blivit taxerad eller undantagits från skatteplikt trots att så inte hade bort ske innebär ändringar till fastighetsägarens nackdel och alltså borde utgöra grund för eftertaxering.

Kammarrätten i Jönköping anför att det vore bättre att knyta att vad som avses med "belopp av någon betydelse" till viss procentuell andel av det värde som framkommer vid avläsning i tabell än till en i förarbetena tmgiven minimigräns.

Länsrätten i Värmlands lätt anför att bedömningen "belopp av någon betydelse" endast bör ske med utgångspunkt från eftertaxeringens effekter på fastighetstaxeringen och således med bortseende från dess inverkan på inkomst- och förmögenhetstaxering. [ annat fall blir det enligt länsrätten nödvändigt med tämligen komplicerade räkneoperationer för att man skall kunna se om förutsättningar för eftertaxering föreligger. Särskilt gäller

• Sida 78
•  Original

detta beträffande fastigheter-. med flera delägare. Dessutom skulle möjligheterna att eftertaxera vara större i början av en löpande fastig- hetstaxeringsperiod än mot slutet av perioden, vilket framstår som en märklig konsekvens.

Skälen för mitt förslag Kvittning

Det utvidgade omprövningsförfarandet vid inkomsttaxeringen hänger nära samman med övergången till sakprocess. Syftet med sakprocessen är att begränsa prövningen till den fråga som överklagats. Vid inkomsttaxering- en har det därför inte införts någon möjlighet för det allmänna att i domstol mot den skattskyldiges yrkande framställa s.k. äkta kvitt- ningsinvändningar. Inte heller på skattemyndighetsnivå får denna typ av kvittning göras. Med äkta kvittningsinvändningar avses sådana in- vändningar som hänför sig till en annan fråga än den som klaganden begärt omprövning av eller överklagat.

På samma sätt som vid inkomsttaxering bör enligt min mening äkta kvittningsinvändningar inte tillåtas vid fastighetstaxering.

Vad som är en äkta kvittningsinvändning måste avgöras mot bakgrund av den fråga som är föremål för prövning i ärendet. Övergången till en sakprocess vid fastighetstaxering kommer jag att behandla 1 det följande (avsnitt 7.2.). Kort kan-emellertid följande noteras om kvittnings— invändningar i fastighetstaxeringsärenden.

Normalt torde inga svårigheter uppkomma vid bestämmande av vad som utgör saken i ett ärende. Exempelvis kan frågan avse vilken standardpoäng ett småhus skall åsättas eller om fastigheten har tillgång till kommunalt vatten och avlopp.

I vissa fall utgörs beslutsunderlaget av en sammanvägning av de faktiska förhållanden som råder för fastigheten. Det kan förekomma att förhållanden som åberopas av fastighetsägaren till stöd för en sänkning av taxeringsvärdet kan motverkas av andra förhållanden som inte självständigt har ansetts kunna ligga till grund för en höjning.

Fastighetsägaren kan exempelvis yrka en sänkning av taxeringsvärdet på grund av att tomten är osedvanligt kuperad. Till grund för yrkandet åberopas således de topografiska förhållandena. Mot detta borde dålkunna åberopas att tomten på andra sätt, exempelvis genom att den är högt belägen, inte bör ha ett lägre värde än det som åsatts.

Till grund för en kvittningsinvändning kan även åberopas t.ex. en felaktig klassificering av en värdefaktor. Har denna felklassificerade värdefaktor inte något samband med den fråga som skall prövas torde detta utgöra exempel på en äkta kvittningsinvändning, som således inte är tillåten.

Vid särskild fastighetstaxering finns speciella kvittningsregler för bedömningen av om skäl för ny taxering föreligger (se exempelvis 16 kap. 3 ä tredje stycket och 7 och 8 55 FTL). Dessa regler syftar till att begränsa antalet nytaxeringar till de fall där det anses erforderligt. Reglerna bör enligt min mening för närvarande bibehållas oförändrade.

• Sida 79
•  Original

Eftertaxering

Efter ettårsperioden och t.o.m. femte året efter taxeringsåret får" inkomsttaxeringsbeslut till den skattskyldiges nackdel meddelas om det föreligger förutsättningar för eftertaxering. Följdändringar genom efter- taxering får ske även efter femårsperioden men senast inom sex månader från det att det beslut som föranledde följdändringen meddelades.

Eftertaxering förutsätter i huvudsak oriktig uppgift eller underlåtenhet från den skattskyldiges sida, men får ske även vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende och vid följdändring till nackdel för den skattskyldige.

Eftertaxering som avser annat än följdändringar får ske endast om den skulle avse belopp av någon betydelse. Eftertaxering får inte ske om myndigheten tidigare fattat ett eftertaxeringsbeslut avseende samma fråga eller om beslutet med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt. '

Eftertaxering vid inkomsttaxering kan sägas motsvara reglerna i gamla TL om eftertaxering, skattemyndighetens extraordinära besvärsrätt till nackdel för den skattskyldige, domstols möjlighet att företa föl jdändringar till den skattskyldiges nackdel och skattemyndighetens möjlighet att följdändra till nackdel för den skattskyldige.

Vid fastighetstaxering motsvaras dessa regler av den befogenhet skattemyndigheterna har att dels enligt 20 kap. 23 å och 28 kap. 10 & FTL rätta FTN:s beslut om detta blivit oriktigt till följd av uppenbar felräkning eller uppenbart felaktig överföring av belopp eller annan uppgift från deklaration, dels att enligt 23 kap. och 31 kap. FTL anföra besvär i särskild ordning.

Det finns inte någon direkt motsvarighet till följdändringar vid fastighetstaxering. Däremot kan enligt min mening en del av grunderna för att anföra besvär i särskild ordning i princip anses omfatta möjlig- heterna till eftertaxering. Dessutom bör uppmärksammas att grunderna vid besvär i särskild ordning vid fastighetstaxering torde vara mer omfattande än vad som tidigare gällde vid inkomsttaxering.

Fastighetstaxeringen omfattar ett betydande material och kan således karaktäriseras som massärendehantering. Detta i kombination med den korta arbetsperioden medför att vissa beslut kan bli oriktiga i ett eller annat avseende. Fel kan även uppstå vid t.ex. registreringen av besluten.

De grunder som för närvarande finns för besvär i särskild ordning medför i regel inte några större tillämpningsproblem. Vissa bedömningar måste emellertid göras vid åberopande av de besvärsgrunder som uppräknas i 23 kap. 2 & punkterna 7 och 8 samt 31 kap. "3 & punkterna 7 och 8 FTL.

Enligt 23 kap. 2 5 punkt 7 och 31 kap. 3 5 punkt 7 FTL får besvär anföras om fastighet på grund av att underlaget för taxeringen av fastigheten har varit felaktigt eller ofullständigt har åsatts väsentligt annorlunda taxering än som bort ske. Enligt 23 kap. 2 5 punkt 8 och 31 kap. 3 & punkt 8 FTL får besvär anföras om eljest sådana omständig- heter föreligger, som bort föranleda väsentligt annorlunda taxering och

• Sida 80
•  Original

särskilda skäl föreligger för prövning av besvären. I praxis har man varit restriktiv med att tillerkänna någon besvärsrätt enligt sistnämnda punkt. De fall som förekommit avser främst fastighetsägarens rätt att anföra besvär.

De möjligheter som enligt gällande lagstiftning finns att korrigera felaktiga beslut bör enligt min mening vad gäller korrigering till fastighetsägarens nackdel, i huvudsak överföras till eftertaxeringsinsti- tutet. Detta är även en förutsättning för att kunna begränsa kvittnings- rätten på det sätt som tidigare föreslagits. Vidare innefattar den före- slagna möjligheten till eftertaxering även den rätt skattemyndigheten för närvarande har att rätta beslut om fastighetstaxering, s.k. självrättelser. Beträffande de synpunkter Kammarrätten i Jönköping framfört kan jag i och för sig instämma i att vissa svårigheter torde kunna uppkomma när det gäller att avgöra om oriktig uppgift lämnats och om uppgifterna medfört att fastighetstaxeringen blivit felaktig. Dessa svårigheter är dock enligt min bedömning knappast av den arten att de utgör hinder mot att införa den nu föreslagna ordningen.

En förutsättning för eftertaxering, utom vid följdändringar och rättelser bör, liksom vid inkomsttaxering, vara att de avser ett belopp av någon betydelse.

Vid bedömningen av om eftertaxering avser ett belopp av någon bety— ekonomiska konsekvenser det får i andra sammanhang. Den ambitions- nivå som valts för inkomst— och förmögenhetstaxeringen bör analogt kunna användas även för fastighetstaxeringen enligt min mening. Jag återkommer i författningskommentaren till denna fråga samt de syn- punkter som framförts av Kammarrätten i Jönköping och länsrätterna i Stockholms och Värmlands län.

Bestämmelserna om eftertaxering har tagits in i 20 kap. 14-19 åå FTL.

6.2. Överklaganderegler

Mitt förslag: Reglerna om överklagande vid fastighetstaxering anpassas i huvudsak till motsvarande regler i TL. Detta innebär bl. a. att fastighetsägare kan överklaga beslut om fastighetstaxering till länsrätt. Överklagande får ske inom fem år efter taxeringsårets utgång eller, om det är fråga om ett beslut som fattats efter den 30 juni det femte året efter taxeringsåret och fastighetsägaren har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, inom två månader från det fastighetsägaren fick del av beslutet. Överklagande skall ges in till beslutsmyndigheten. Skattemyndigheten skall ompröva överklagade beslutet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

• Sida 81
•  Original

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslagen.

Länsrätten i Stockholms län anför att 21 kap. 5 & FTL bör kompletteras med ett andra stycke motsvarande andra stycket i 6 kap. 1 & TL för att uppnå överensstämmelse med motiven i pomemorian. '

Skälen för mitt förslag: Reglerna om överklagande vid fastighetstaxe- ring bör enligt min mening i huvudsak anpassas till motsvarande regler i TL enligt följande.

En skattemyndighets fastighetstaxeringsbeslut får överklagas hos länsrätten. Ägare till den fastighet beslutet rör får överklaga. Fastig— hetsägare får också överklaga beslut om att avvisa en begäran om omprövning av fastighetstaxeringsbeslutet. Vidare får beslut om att fastställa föregående års taxering och alltså inte ta upp en fastighet till ny taxering vid särskild fastighetstaxering överklagas.

Med ägare avses den som är ägare till en fastighet vid ingången av det taxeringsår för vilket skattemyndigheten beslutat om fastighetstaxering. Byter en fastighet ägare efter denna tidpunkt bör enligt min mening såväl den tidigare ägaren som den som före ingången av femte året efter taxeringsåret blivit ägare få överklaga. Detta stämmer överens med gällande regler och även med de nya fatalietider som föreslås för omprövning och överklagande. Frågan regleras i förslaget till 24 kap. 1 & FTL.

I detta sammanhang kan nämnas att enligt gällande regler tillkommer den besvärsrätt som gäller för ägare till fastighet även arrendator, vilken jämlikt avtal, ingånget efter kommunalskattelagens ikraftträdande, gent- emot ägare har att ansvara för skatt för fastighets garantibelopp. Anledningen till att även arrendatorerna tillerkänts besvärsrätt torde vara att deras inkomstbeskattning kunde påverkas av taxeringsvärdets storlek. Garantibeloppet motsvaras numera närmast av fastighetsskatten. Fastig— hetsskatt torde i vissa fall direkt belasta arrendatorn. Det kan därför finnas anledning att behålla en regel om överklaganderätt för arrendator. (förslaget till 24 kap. 1 å).

Nuvarande besvärsregler vid särskild fastighetstaxering omfattar även frågan om förutsättningar för ny taxering är uppfyllda. Det bör särskilt anges att ett beslut om att fastställa föregående års taxering oförändrad skall kunna överklagas. Däremot omfattar denna rätt att överklaga inte felaktigheter i det föregående årets beslut. Om ny taxering inte verkställs kan således talan inte få föras enbart om rättelse av tidigare gjord feltaxering. I detta fall måste således det ursprungliga beslutet, som fastställs genom den särskilda fastighetstaxeringen, överklagas.

Enligt FL:s bestämmelser kan ett beslut överklagas av den det angår om det gått honom emot. Enligt gällande bestämmelser får fastig- hetstaxeringsbeslut överklagas av en viss krets av besvärsberättigade och då även om det inte gått dem emot. Detta förfarande överensstämmer således redan med de regler som införts i TL.

På samma sätt som enligt TL bör i det nya förfarandet överklagande enligt FTL vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Beslut om fastighetstaxering kan komma att fattas

• Sida 82
•  Original

i slutet av eller efter femårsperiodens utgång. Om taxeringsbeslutet meddelats efter den 30 juni femte året efter taxeringsåret och fastighets- ägaren har fått del av beslutet efter utgången av oktober samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag fas- tighetsägaren fick del av beslutet.

Överklagandet skall ges in till den skattemyndighet som fattat det överklagade beslutet. Skattemyndigheten skall pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid. Detta förfarande överensstämmer även med gällande regler i FL.

Har överklagandet inkommit för sent skall skattemyndigheten med vissa undantag avvisa det. Överklagandet skall inte avvisas, om förseningen beror på att skattemyndigheten har lämnat fastighetsägare en felaktig underrättelse om hur man överklagar. Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in till en annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till en allmän förvalt- ningsdomstol. Överklagandet skall då omedelbart översändas till den skattemyndighet som fattat beslutet med uppgift om den dag då hand- lingen kom in till myndigheten eller domstolen.

Det är enbart för sent inkomna överklaganden som kan avvisas av skattemyndigheten. Bristande sakprövningsförutsättningar, res judicata eller litis pendens utgör inte grund för avvisning. Som jag nämnt kan ett avvisningsbeslut överklagas av fastighetsägaren.

Om ärendet inte avvisas såsom för sent inkommet skall skattemyn— digheten snarast ompröva beslutet. Om inte hinder mot omprövning föreligger. '

Om skattemyndigheten ändrar sitt beslut i enlighet med fastighetsägares begäran förfaller överklagandet. I andra fall - i vissa situationer dock först efter det att fastighetsägaren getts tillfälle att återkalla överklagandet - skall skattemyndigheten överlänma överklagandet, omprövningsbeslutet och övriga handlingar i ärendet till länsrätten för vidare handläggning. Om det föreligger särskilda skäl får skattemyndigheten överlämna handlingarna till länsrätten utan föregående omprövning.

När skattemyndigheten omprövar ett beslut kan detta medföra att beslutet ändras på ett annat sätt än fastighetsägaren begärt. I dessa fall skall överklagandet anses omfatta även det nya beslutet. Finns det skäl att anta att fastighetsägaren inte vill gå vidare till länsrätt bör enligt min mening skattemyndigheten bereda fastighetsägaren möjlighet att återkalla överklagandet.

Skattemyndighetema skall i det nya förfarandet se till att ärendena både formellt och materiellt är tillräckligt utredda innan de överlämnas till länsrätterna. Är detta inte möjligt genom att fastighetsägaren exempelvis inte inkormner med kompletterande upplysningar skall skattemyndigheten ändå överlämna ärendet till länsrätten.

Reglerna om överklagande har tagits in i 21 kap. 1 - 6 55, 29 kap. 1 å och 2 åå samt 32 kap. 1 & FTL.

• Sida 83
•  Original

Mitt förslag: RSV får överklaga taxeringsbeslut inom den tid som gäller för skattemyndigheten att på eget initiativ fatta taxeringsbeslut. RSV har dock en minsta tid för överklagandet på två månader från det beslutet meddelades. Kommunens generella rätt att överklaga beslut om fastighetstaxe—

ring slopas.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Svenska kommunförbundet anför att om man vidmakthåller den generella kommunala besvärsrätten säkerställer man också möjligheten att anföra även samhällsekonomiska synpunkter som kanske annars bortfaller i en enskild process.

Skälen för mitt förslag: Reglerna i TL om överklagande av det allmänna har utformats mot bakgrund av att det nya taxeringsförfarandet i princip har medfört att arbetet i första instans renodlats till en arbets— uppgift för skattemyndighetema. Skattemyndighetema ansvarar således , för att taxeringama blir likformiga och rättvisa.

Syftet med det nya taxeringsförfarandet är att utredning och beslut i ärenden till övervägande del skall ligga i första instans. Följaktligen bör endast ett fåtal av skattemyndigheternas beslut överklagas av RSV. Normalt bör detta enligt förarbetena till TL ske främst i prejudikatsfrå- gor.

Enligt TL får RSV överklaga skattemyndighets beslut inom den tid som gäller för skattemyndigheten att på eget initiativ fatta taxeringsbeslut. RSV har dock en minsta tid för överklagande på två månader från det att beslutet meddelades. Överklagas ett omprövningsbeslut som avser efter— taxering och yrkas ändring till fastighetsägarens nackdel skall överkla— gandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Överklagandet ges in till beslutsmyndigheten.

Det kan noteras att RSV har en möjlighet att föra upp frågor i länsrätt som inte prövats av skattemyndigheten. Detta innebär en avvikelse från principen att utredning och beslut skall ligga så långt ner i instansord- ningen som möjligt. Denna möjlighet bör därför enligt förarbetena utnyttjas sparsamt.

RSV utfärdar direktiv i administrativ ordning för de kriterier som skall ligga till grund för urval av beslut som skall överklagas.

Det allmännas rätt att överklaga bör vid fastighetstaxering anpassas till vad som gäller enligt TL.

Enligt gällande regler har i FTL kommunerna en generell rätt att överklaga beslut rörande fastigheter inom kommunen. Den huvudsakliga anledningen till kommunernas överklaganderätt torde ha varit den beskattningsrätt som tidigare förelåg avseende fastigheterna inom res-

• Sida 84
•  Original

pektive kommun. Eftersom denna inte längre kvarstår anser jag till skillnad från vad som gäller vid inkomsttaxering, att kommunerna inte skall ha någon besvärsrätt över fastighetstaxeringsbeslut. Kommunerna har överklaganderätt såsom ägare till en fastighet. Denna överklagande- rätt torde även omfatta de tomträtter som kommunerna upplåter. Förslaget regleras i 21 kap. 1 och 7 && FTL.

Mitt förslag: Reglerna i FTL om överklagande av länsrätts och kammarrätts beslut skall överensstämma med motsvarande regler i TL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: "Reglerna i TL om den skattskyldiges överklagande av länsrättens eller kammarrätts beslut överensstämmer i princip med nuvarande regler i FTL. Däremot medför det nya taxerings— förfarandet vissa förändringar vad avser det allmännas processföring. Följande bör således gälla vid överklagande av länsrätts och kammarrätts beslut.

Har fastighetsägaren hos länsrätt överklagat skattemyndighetens fastighetstaxeringsbeslut, får myndigheten överklaga länsrättens beslut, om det innebär att fastighetsägaren har fått helt eller delvis bifall till sin talan.

RSV får överklaga ett beslut av länsrätt eller kammarrätt även om verket inte tidigare har fört det allmännas talan i målet.

Om fastighetsägaren överklagar länsrätts eller kammarrätts beslut, skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag då han fick del av beslutet.

Om länsrätts beslut överklagas av skattemyndigheten eller RSV skall överklagandet ha kommit in inom två månader från den dag beslutet meddelades. Detsamma gäller om RSV överklagar kammarrätts beslut.

Reglerna i TL om anslutningsbesvär skall också gälla vid fas- tighetstaxering.

Reglerna finns i 22 kap. och 32 kap. FTL.

Mitt förslag: FTL:s regler rörande det allmännas processföring anpassas till reglerna i TL.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

• Sida 85
•  Original

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Enligt TL förs det allmännas talan i länsrätt och kammarrätt av skattemyndigheten om den skattskyldige har över- klagat myndighetens beslut. Om den skattskyldige har fått helt eller delvis rätt genom länsrättens beslut får skattemyndigheten överklaga beslutet. En skattemyndighet får uppdra åt en annan skattemyndighet att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Ett sådant uppdrag får ges endast om den andra myndigheten medger det.

Vidare får RSV överklaga skattemyndighetens beslut och länsrätts och kammarrätts domar i mål om taxering. Talan får även föras till förmån för den skattskyldige inom den för verket gällande tiden för över- klagande. RSV får överta uppgiften att i allmän förvaltningsdomstol föra det allmännas talan i ett visst ärende eller en viss grupp av ärenden. Verket får dessutom uppdra åt en tjänsteman vid en skattemyndighet att föra verkets talan. RSV för det allmännas talan i Regeringsrätten.

Det allmännas processföring i inkomsttaxeringsmål har utformats mot bakgrund av dels det nya förfarandet vid förenklad taxering med myndighetsbeslut och förlängda omprövningsperioder, dels strävandena mot en enhetligare beskattningsorganisation för att åstadkomma en likformig tillämpning av beskattningsreglema i hela landet.

Förutsättningarna för en ökad enhetlighet och samstämmighet förbättras genom att utrednings-, besluts- och processfunktionema kan hållas samman. [ förarbetena betonades de starka krav på objektivitet som skattemyndigheterna över huvud taget har att iaktta.

Det allmännas processuella verksamhet kan delas upp i "defensiv" och "offensiv" verksamhet. Den defensiva rollen innebär att processföraren lämnar svar till domstol när den skattskyldige överklagat. Den offensiva rollen innebär att processföraren själv aktualiserar ett överklagande och yrkar ändring i någons taxering.

Den defensiva rollen har inte förändrats i någon större utsträckning genom det nya taxeringsförfarandet. Det är således fråga om att företräda den myndighet som fattat det överklagade beslutet. Skattemyndighetens ansvar för den defensiva processverksamheten skall tillgodose intresset av enhetlighet. För att ytterligare stärka enhetligheten har RSV med hänsyn till verkets övergripande ansvar för beskattningsverksamheten fått en rätt att överta partsfunktioncn i allmän förvaltningsdomstol.

Den offensiva processverksamheten avser främst fall där oenighet har förelegat vid beslutsfattandet i skattemyndighet och fall där tveksamhet föreligger om rättsläget och behov finns av prejudikat. Antalet ärenden som prövas på skatteförvaltningens initiativ har därför minskat kraftigt. Av administrativa skäl och i syfte att inte försvaga processkompetensen på länsnivå kan RSV företrädas av någon tjänsteman på länet. För att förstärka RSV:s möjligheter att medverka i rättsutvecklingen får endast RSV föra det allmännas talan i Regeringsrätten.

Enligt gällande regler leder och ansvarar RSV för skatteförvaltningens verksamhet avseende fastighetstaxering. Skattemyndigheten leder och an-

• Sida 86
•  Original

svarar för verksamheten i länet. Det allmännas talan i ärenden enligt FTL förs av skattemyndigheten.

Skäl att i FTL ha från TL avvikande regler på detta område synes enligt min mening inte föreligga.

Förslaget berör 21 kap. 1 5, 22 kap. 3 5, 29 kap. 1 åoch 30 kap. 1 & FTL.

7. Fastighetstaxeringsprocessen

7.1. Systematiken vid fastighetstaxering

Vid fastighetstaxering skall enligt 1 kap. 2 & FTL iakttas att taxeringama blir överensstämmande med föreskrifterna om fastighetstaxering samt likformiga och rättvisa.

Det taxeringsvärde som beslutas skall motsvara 75 % av taxeringsen- hetens marknadsvärde. Det finns således ett klart definierat slutmål.

Vid fastighetstaxering skall enligt 1 kap. l & FTL, beslut fattas om varje fastighets skattepliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare skall enligt samma lagrum typ av taxeringsenhet och taxerings- värde bestämmas för varje taxeringsenhet.

Fastighetstaxeringsförfattningama är uppbyggda efter en särskild systematik. För att ett beslut om fastighetstaxering skall kunna fattas måste en bestämd arbetsgång följas. Schematiskt beskrivet skall de huvudsakliga besluten och åtgärderna vid fastighetstaxeringen i fråga om viss egendom företas i följande ordning.

1. Fastställa om egendomen är fastighet eller ej

Enligt 1 kap. 1 5 FTL skall beslut om fastighetstaxering avse fastigheter. Vad som omfattas av det skatterättsliga fastighetsbegreppet i den mening det tillämpas vid fastighetstaxeringen bestäms närmare i 1 kap. 4 & FTL. Av förarbetena framgår att med fastighet avses vad som inom civilrätten hänförs till fastighet. Dessutom skall vid fastighetstaxering även byggnad som är lös egendom bli föremål för taxering liksom i vissa fall byggnads— och industritillbehör till sådan byggnad. _

De konsekvenser ett ställningstagande till om viss egendom skall anses ingå i det skatterättsliga fastighetsbegreppet får för övriga delar av fastighetstaxeringsbeslutet kan vara av olika omfattning.

1 enkla fall kan det vara frågan om att inte åsätta standardpoäng på grund av att vissa inventarier inte anses utgöra byggnadstillbehör. I komplicerade fall kan det leda till att t.ex. en annan värderingsmodell skall tillämpas. Beroende på om viss egendom bedötns utgöra t.ex. mark eller markanläggning kan olika värderingsförfaranden bli tillämpliga.

2. Fastställa ägarförhållanden

Med ägare avses normalt den som har lagfart vid taxeringsårets ingång om inte annat förhållande styrkts. Ägarförhållandena har betydelse bl.a.

• Sida 87
•  Original

för indelningen i taxeringsenheter. Det kan även påverka t.ex. bedöm— ningen av justering för säregna förhållanden.

8. Bestämning av justering för säregna förhållanden

Om i fråga om en taxeringsenhet den under punkt 7 sistnämnda typen av värdefaktorer inte motsvarar vad som är genomsnittligt inom värdeom— rådet kan enligt 7 kap. 5 & FTL justering för säregna förhållanden komma i fråga vid värderingen. Vid en justering måste det säregna förhållandets värdeinvcrkan bedömas. Justering görs på värdet av värderingsenhet och påverkar därmed även delvärden och taxeringsvär- det.

9. Beräkning av delvärden och taxeringsvärde

Beräkningen av delvärden och taxeringsvärde sker enligt bestämmelserna i 5 kap. I princip innebär detta att de olika värdena för värderingsenhe— terna summeras till olika delvärden och sedan slutligen till ett totalt taxeringsvärde för taxeringsenheten.

10. Övriga frågor

Under denna punkt skall några speciella frågor tas upp som kan påverka de huvudsakliga besluten och åtgärder som skall företas enligt den ordning som anges under punkterna 1-9.

Domstolar och andra myndigheter är bundna av de regler som utfärdas i föreskriftsform. Från föreskrifter får avvikelse ske endast efter lagprövning. I fråga om rekommendationer föreligger inte sådan bunden-

• Sida 89
•  Original

het. Rekommendationer för fastighetstaxeringen tjänar som vägledning och följs som regel om de inte visas vara behäftade med något fel.

Det kan således undantagsvis förekomma att en föreskrift eller rekommendation inte skall tillämpas. Konsekvenserna för fastighets— taxeringen beror på vilka åtgärder under punkterna 1-9 som påverkas.

En annan fråga som kan vara av intresse för systematiken vid fas- tighetstaxeringen är möjligheterna till extrapolering. Med detta avses att de tabeller som tillämpas vid värderingen medger att man kan frångå de värden som de utvisar.

Exempelvis avser tabellerna för småhus endast byggnader med en storlek upp till 350 kvm. Sista kolumnen i tabellen utgör en s.k. öppen klass vilket innebär att även ett högre värde kan åsättas byggnader över 350 kvm. Det finns även tabeller som medger att man åsätter ett lägre värde än det tabellen medför. Till grund för en extrapolering ligger värderingstekniska bedömningar. Olika resultat av denna bedömning påverkar värdet av en värderingsenhet samt delvärdena och taxeringsvär— det.

Av min tidigare redogörelse framgår sammanfattningsvis att en mängd sakfrågor måste avgöras vid fastighetstaxering. Dessa hänger samman enligt en viss systematik. Detta medför att ett ändrat ställningstagande i en fråga kan leda till att andra frågor måste avgöras mot bakgrund av ändrade förutsättningar. I vissa fall måste då även nya uppgifter inhämtas.

7 . 2 Processformen

Mitt förslag: Fastighetstaxeringsprocessen utformas som en sak— process.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

Länsrätten i Värmlands län anför att det inte är lätt att helt överblicka vilka konsekvenser införandet av en sakprocess får på det fas- tighetstaxeringsrättsllga området. En något utförligare genomgång och exemplifiering skulle enligt länsrätten vara av värde.

Sveriges Fastigetsägareförbund anför att det vore naturligt att låta processen vara en kombinerad belopps— och sakprocess.

Villaägarnas Riksförbund anför att det vid en övergång från belopps-till sakprocess finns risk för att systemet blir krångligare och att om en omläggning skall genomföras bör noggranna regler utformas. Förbundet anser slutligen att införandet av en sakprocess utgör en avvikelse från bestämmelserna om att taxeringsvärdet skall motsvara 75 % av mark- rnadsvärdet vid en viss tidpunkt.

Skälen för mitt förslag: Skatteprocessen har utformats som en sakprocess i mål avseende skatter och avgifter som omfattas av TL, lagen

• Sida 90
•  Original

( l968:430) om mervärdeskatt och lagen (1984: 15 1) om punktskatter och prisregleringsavgifter. Det karaktäristiska för sakprocessen är följande:

— En enskild sakfråga utgör processföremål. — Yrkanden och grunder som klaganden angett inom överklagandeti- den utgör processens ram. — Fritt byte av grund är inte tillåten. Däremot kan nya omständig- heter åberopas om frågan som är föremål för prövning därigenom inte ändras. Dessutom kan ett nytt yrkande framställas om det stödjer sig på väsentligt samma grund. — Äkta kvittningsinvändningar är inte tillåtna.

Fastighetstaxeringsprocessen har karaktären av beloppsprocess. I princip bestäms processens ram genom de beloppsmässiga yrkanden som framställs om förändrat taxeringsvärde. Beloppsramen utgör egentligen den enda begränsningen för vilka nya grunder eller invändningar som kan framställas. Helt nya frågor kan således komma upp under processen.

Det som kännetecknar beloppsprocessen är följande:

— Processföremålet är en beloppsmässigt bestämd och inte någon enskild sakfråga. — De beloppsmässigt fixerade yrkandena utgör ramen för processen.

— Klaganden kan fritt byta grund inom beloppsramen. — Kvittningsinvändningar är tillåtna inom beloppsramen. — Begreppet res judicata finns inte i vedertagen bemärkelse.

I förarbetena till TL framhöll departementschefen som en fördel med bReloppsprocessen att den medför en informell processordning. A andra sida ansåg han att motpartens obegränsade rätt att göra kvittnings- invändningar kundc kritiseras eftersom instansordningsprincipen sätts ur spel och parterna inte vet vad de riskerar i processen eller vilka frågor som kommer under bedömande.

Införandet av en sakprocess har medfört att någon ändring av talan i princip inte får ske om en helt ny fråga därvid aktualiseras. Inte heller får motparten göra kvittningsinvändningar som hänför sig till en annan fråga än den som klaganden för talan om.

I förarbetena till TL uttalades att ett väsentligt utvidgat omprövnings— förfarande i förening med en sakprocess skulle förbättra den skattskyldiges möjligheter att få rättelse. Rättssäkerheten skulle således kunna förstärkas och dessutom skulle ärenden som inte är tvistiga rensas bort hos skattemyndigheterna. Domstolarna skulle därmed praktiskt taget enbart ägna sig åt att avgöra tvister. _

De motiv som redovisas i förarbetena är enligt min mening också relevanta vid införandet av en sakprocess i mål om fastighetstaxering. Det är dessutom ett intresse i sig att på hela skatteområdet ha en gemen— sam proeessform. lnförs sakprocess även i fastighetstaxeringsprocessen omfattas alla viktiga måltyper på skatteområdet av sakprocessen.

• Sida 91
•  Original

Övergång till sakprocess är vidare även vid fastighetstaxering en förutsättning för ett utvidgat omprövningsförfarande. Beloppsprocessens möjligheter till byte av grund så att talan kan avse en fråga som inte varit föremål för omprövning förtar syftet med det utvidgade omprövningsför- farandet. En förskjutning mot första instans blir svårare att åstadkomma. Det blir även svårare att få en lika lång effektiv omprövningsperiod för samtliga fastighetsägare. Prövningen i länsrätten kommer att begränsa övervägandetiden genom att hela taxeringen är föremål. Den extraordinä- ra besvärstiden kan inte slopas.

För fastighetstaxeringsprocessen skulle en sakprocess i de flesta fall inte medföra några större skillnader i förhållande till gällande process- form. Den tvistiga frågan kommer även i sakprocessen att normalt omfattas av yrkanden och grunder av vilka det framgår vad som skall prövas.

Fastighetsägaren torde inte ha några större svårigheter att ange saken i målet. Om tveksamhet råder torde skattemyndigheten klargöra detta redan vid omprövningen. I praktiken omfattar fastighetstaxeringsmål av- gränsade frågor som vid en ändring medför vissa enligt reglerna om fas— tighetstaxering bestämda konsekvenser för övriga delar av beslutet om fastighetstaxering. Mer sällan sker en omprövning av fastighetstaxerings- beslutet i alla dess delar.

Sakprocesscn i kombination med beslut om taxeringsåtgärder medför att domstolarna inte i någon större omfattning behöver ägna sig åt beräkning och fastställande av taxeringsvärden. Genom detta förfarande minskas även riskerna för manuella felräkningar m.m. Hos skattemyn— digheterna sker tabellslagning, beräkning av taxeringsvärden och redo- visning av besluten helt maskinellt.

Någon risk för att sakprocessen skulle minska möjligheterna till materiell rättvisa kan inte heller anses föreligga. De möjligheter att uppnå ett materiellt rättvist resultat som finns i beloppsprocessen genom möj— ligheter till taleändring och kvittningsrätt kan i en sakprocess i stället tillgodoses genom omprövningsförfarandet. Fastighetsägaren kan således få nya frågor prövade av skattemyndigheten genom omprövning utan hin- der av att andra frågor är eller har varit föremål för prövning i domstol. Även skattemyndigheten har denna möjlighet. Dessutom föreligger en möjlighet till eftertaxering, t.ex. vid fel som grundar sig på oriktiga meddelanden.

Slutsatsen är således att en övergång till sakprocess bör ske även beträffande fastighetstaxering. '

Lagregleringen med anledningen av förslaget föreslås ske genom att i 22 kap. 3 & FTL tas in en hänvisning till TL:s regler.

• Sida 92
•  Original

7 . 3 Processföremålet

Mitt förslag: Processföremålet skall i stället för att omfatta hela beslutet om fastighetstaxering utgöras av de olika delfrågor som skall

avgöras vid taxeringen. Någon särskild reglering av sakbegreppet införs inte.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema tillstyrker eller har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: 1 inkomstskatteprocessen har ingen definition av sakbegreppet införts. Processföremålet får i varje enskilt fall indivi- dualiseras av det överklagade beslutet samt klagandens yrkanden och de omständigheter som anges till stöd för yrkandet.

Enligt förarbetena till TL borde någon precisering av sakprocessen inte ske i form av någon särreglering. Preciseringen av processföremålet får i stället ske genom praxis. Denna bör utvecklas under influens av tidigare praxis inom skatteprocessen och de allmänna processrättsliga principer som ligger till grund för rättegångsbalkens bestämmelser. Vad som avses med processföremålet framgår här indirekt av bestämmelserna i 13 kap. 3 Q' rättegångsbalken om vad som utgör tillåten taleändring.

I sakprocessen utgörs processföremålet av en enskild fråga. Vad som utgör processföremålet har betydelse för vad som avses med taleändring och vilka kvittningsinvändningar som är tillåtna. Det har även betydelse för domens rättskraft.

I remissvaren på Skatteförenklingskommitténs betänkande efterlystes närmare riktlinjer för rättstillämpningen. l proposition om ny taxeringslag pekade regeringen på vissa grundsatser som borde vara vägledande (prop. l989/90:74 s.370 ff.).

Även vid fastighetstaxering bör saken närmare preciseras genom praxis mot bakgrund av de allmänna processrättsliga principer som ligger till grund för rättegångsbalkens bestämmelser. Bestämmandet av vad som utgör saken får alltså ske i varje enskilt fall genom sedvanlig juridisk teknik. Tidigare praxis finns inte i någon större omfattning för fas— tighetstaxeringen. En viss ledning torde denna ändå kunna ge.

Det utmärkande för dagens process beträffande fastighetstaxeringen är ju att det som i huvudsak utreds och underkastas en rättslig prövning är de frågor som klaganden har aktualiserat genom sin talan. Saken kommer således att individualiseras främst genom de yrkanden som klaganden framställer men också genom de omständigheter som anges till stöd för yrkandet.

De konsekvensändringar som följer av beslutet i sakfrågan framgår vanligtvis direkt av bestämmelserna om fastighetstaxering.

• Sida 93
•  Original

7.4. Taleändring

Mitt förslag: En väckt talan får i princip inte ändras. En förändring av ett yrkande till att avse ett högre belopp är tillåten om den fråga som är föremål för prövning därigenom inte ändras. I länsrätt får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för överklagandet, föra in en ny fråga som har samband med den som skall prövas, om domstolen finner att den nya frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: I inkomstskatteprocessen får en väckt talan i princip inte ändras. Klaganden får dock justera sitt yrkande till att avse ett högre belopp om den fråga som prövas därigenom inte ändras. I länsrätt får klaganden dessutom, inom den tid som gäller för överkla- gandet, föra in en ny fråga som har samband med den som skall prövas, om domstolen finner att den nya frågan utan olägenhet kan prövas i målet.

Bestämmelserna i TL om taleändring har utformats mot bakgrund av bestämmelserna i rättegångsbalken. Av processekonomiska skäl har man emellertid gått ett steg längre i och med att en ny fråga får föras in i ett mål i länsrätt om den har samband med den fråga som redan ligger för prövning. Bestämmelserna är ändamålsenliga också vid fastighetstaxering.

Även vid fastighetstaxering bör således en talan i princip inte få ändras. Som ändring av talan anses inte när klaganden inskränker sin talan eller, utan att frågan som är föremål för prövning ändras, åberopar en ny omständighet till stöd för sin talan. För att nya omständigheter skall kunna prövas i Regeringsrätten krävs dessutom att särskilda skäl föreligger (37 & förvaltningsprocesslagen ( l97lz29l), FPL).

Vidare bör klaganden få framställa ett nytt yrkande om inte en ny fråga därigenom förs in i målet. En utvidgning av talan till att avse ett nytt yrkande som stödjer sig på väsentligen samma grund kan vid fas- tighetstaxering exempelvis avse en beloppsmässig utvidgning av ett yrkande om justering för säregna förhållanden. Detta överensstämmer även med bestämmelsen i 29 & FPL som ger domstolen möjlighet att gå utöver yrkandet i målet om det kan ske utan men för något motstående enskilt intresse. .

Beloppsmässiga utvidgningar får tas upp till prövning i samtliga instanser. Eftersom yrkandet avser den fråga som är föremål för dom- stolens prövning kommer det att omfattas av domstolsavgörandets rätts— kraft. Dct ändrade yrkandet kan under pågående process inte tas upp till omprövning av skattemyndighet på grund av litis pendens.

En ny fråga bör dessutom, inom den tid som gäller för överklagande, kunna föras in i ett mål i länsrätt om den har samband med den fråga

• Sida 94
•  Original

som redan föreligger för prövning. Med hänsyn till instansordningsprin— cipen bör detta enbart få ske i länsrätt.

Vid fastighetstaxering medför detta enligt min mening att exempelvis ett yrkande om justering för säregna förhållanden avseende markradon kan utvidgas till att även omfatta justering för att trädgårdsanläggning saknas. Yrkandena avser i detta fall justering av värdet för en värderings- enhet tomtmark.

Regeln är motiverad av processekonomiska skäl och länsrätten bör således kunna avvisa den nya frågan om det skulle vara förenat med någon olägenhet att handlägga frågorna gemensamt. Ett exempel på en sådan olägenhet kan vara om den nya frågan medför att ytterligare utredning behövs.

En avvisad begäran om att få utvidga yrkandet bör normalt föranleda att skattemyndigheten omprövar frågan. Rätten får dessutom överlämna den nya frågan till skattemyndigheten för omprövning. Detta torde bli aktuellt framför allt om tidsfristen för begäran om omprövning har gått ut när avvisningsbeslutet meddelas.

7.5. Rättskraft

Mitt förslag: Rättskraften hos ett avgörande av en förvaltningsdom- stol omfattar i enlighet med vad som gäller i den allmänna processen enbart den rättsföljd som varit i fråga i målet.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt.

Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: När ett beslut om fastighetstaxering har vunnit laga kraft innebär detta för närvarande normalt att det inte kan överkla- gas. I—Iela taxeringen har vunnit rättskraft. Detta kan medföra rättsförlus- ter för fastighetsägarna i vissa fall. Som en ventil finns emellertid möjligheterna till besvär i särskild ordning.

Principerna om rättskraft vid fastighetstaxering behöver inte ändras vid införandet av en sakprocess. De får däremot en annan omfattning. Det är normalt enbart en avgränsad fråga, inte hela taxeringen, som prövas. Det är alltså denna som omfattas av domens rättskraft och som inte kan prövas på nytt när domen har vunnit laga kraft. Fastighetsägaren kan således få andra frågor prövade inom den femåriga omprövningsperioden.

För civilprocessen finns bestämmelser om rättskraft i 17 kap. 11 5 första stycket rättegångsbalken. Någon motsvarighet till bestämmelserna finns inte i FPL. Några särskilda regler om rättskraft torde inte behöva införas. Däremot bör det särskilt anges att skattemyndigheterna inte får ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsdomstol.

I förarbetena till TL har departementschefen ställt upp vissa riktmärken som i stort svarar mot vad som finns för eivilprocessens del. Dessa är

• Sida 95
•  Original

enligt min mening även av grundläggande betydelse för fastighetstaxe- ringen och innebär följande.

Vad som omfattas av en doms rättskraft kan i princip avgöras mot bakgrund av reglerna om taleändring. En doms rättskraft omfattar den sakfråga som prövats. En frågas individualitet bestäms genom yrkandet och de omständigheter som åberopas till stöd för yrkandet. 1 ett nytt ärende kan således endast prövas nya yrkanden eller omständigheter som hade utgjort otillåten taleändring vid den tidigare prövningen.

I detta sammanhang har i förarbetena till TL särskilt betonats vikten av att domstolarna driver en kraftfull materiell processledning och ser till att det i målet klarläggs vad saken egentligen gäller. Domstolen bör särskilt uppmärksamma om det för klagandens yrkande finns någon annan relevant grund än den som angetts till stöd för yrkandet.

Genom domens rättskraft prekluderas alla grunder (omständigheter) som skulle ha kunnat åberopas av fastighetsägaren till stöd för hans talan. Fastighetsägaren kan således inte föra en ny talan med samma yrkande under åberopande av andra grunder. Även omständigheter som inte åberopats vid en tidigare prövning av sakfrågan mister alltså sin rättsliga betydelse.

Med omständigheter avses normalt de faktiska omständigheter (sakförhållanden) som åberopats till stöd för talan och som därigenom legat till grund för att bestämma processföremålet. De rättsliga faktorerna omfattas normalt inte av domens prekluderande verkan. Vid bestämmande av processföremålet är det ju vanligtvis utan betydelse vilket lagrum som åberopas.

Det råder vanligtvis ett nära samband mellan olika delfrågor vid fastighetstaxering. Domens prekluderande verkan bör endast omfatta den rättsföljd målet gällt. Den bör inte sträcka sig längre än vad som kunnat förutses i rättegången. En ny talan skall således kunna väckas över en" annan fråga än den som varit föremål för prövning även om det råder ett nära samband mellan frågorna.

Har en domstol t.ex. tagit ställning till frågan om en värdefaktors storlek skall en talan om indelning i byggnadstyper således inte avvisas. Vid prövningen av indelning i byggnadstyper kommer alltså prövningen att avse de förutsättningar på vilka den tidigare domen vilar.

Särskilt om skönstaxering m.m.

I det föregående (avsnitt 4.2.2) har jag föreslagit att en formell möjlighet till skönstaxering införs även vid fastighetstaxering. Skönstaxering bör kunna beslutas antingen i avsaknad av deklaration eller på grund av brister i deklaration eller i underlaget till denna.

Vid avsaknad av deklaration har skattemyndigheten normalt tillgång till tidigare års beslut om fastighetstaxering. Skattemyndigheten får dessutom uppgifter från andra myndigheter om t.ex. bygglov, fastighetsbildningar m.m. En skönstaxering vid särskild fastighetstaxering omfattar således normalt de förändringar av fastigheten som inte helt framgår av detta underlag. Vid allmän fastighetstaxering kan beslutet även omfatta de nya

• Sida 96
•  Original

uppgifter som eventuellt krävs om en ny värderingsmodell har införts. Frågan om processföremålet torde inte bereda några särskilda problem i dessa fall. Detsamma gäller vid taxering i enlighet med inkommen icke undertecknad deklaration.

I vissa fall har skattemyndigheten däremot inte tillgång till detaljerade uppgifter om egendomen. Detta kan vara fallet vid t.ex. nybyggnation. Det torde emellertid vara ovanligt att skattemyndigheten helt saknar uppgifter om en fastighet. Vissa uppgifter om byggnaden såsom storlek m.m. kan t.ex. framgå av planbestämmelser och bygglov. Även uppgifter om marken torde i många fall kunna inhämtas på annat sätt än från fastighetsägaren.

När uppgifter saknas bör skattemyndigheten enbart anses ha tagit ställning till om det framstår som skäligt med hänsyn till omständighe— terna att uppskatta delvärden och taxeringsvärdet till vissa belopp. Till grund för detta beslut har skattemyndigheten även bedömt övriga frågor om t.ex. skatteplikt, indelning i taxeringsenheter och värden för vår- deringsenheter.

Processföremålet bör enligt min mening i detta fall utgöras av samtliga delfrågor i beslutet om fastighetstaxering. Vid ett överklagande kan hela taxeringen överprövas. Detta bör gälla även om den klagande enbart för talan mot en särskild delfråga. Skattemyndigheten kan således även ta upp andra frågor till prövning. Dessa invändningar är således alltid tillåtna oberoende av att de normalt skulle ansetts utgöra äkta kvittningsinvändningar som annars inte är tillåtna i sakprocessen. Hela taxeringen vinner således rättskraft och alla omständigheter som kunnat åberopas av parterna prekluderas.

Normalt har emellertid skattemyndigheten en del kända uppgifter. I dessa fall görs skönsmässiga bedömningar enbart avseende vissa delfrågor. Vad som utgör processföremål i dessa fall får avgöras med ledning av den systematik som finns vid fastighetstaxeringen och vilka frågor som uppskattats eller bedömts efter skön.

Exempelvis kan en skattemyndighet efter skön klassificera samtliga värdefaktorer som skall bestämmas för en värderingsenhet. Om ett överklagande avser endast en av dessa faktorer bör domstolen inte vara förhindrad att ta upp även övriga faktorer till prövning. Detta bör således inte anses utgöra ändring av talan och samtliga omständigheter som kunnat åberopas bör prekluderas. Däremot bör en frågan om indelning i byggnadstyper i detta fall anses utgöra en annan sak.

I detta sammanhang bör uppmärksammas att skattemyndigheten inte skall anses förhindrad att genom eftertaxering ompröva ett skönsmässigt beslut om nya omständigheter framkommit. Detta gäller under förutsätt— ning att omständigheterna framkommit efter det att uppskattningen gjorts och att de inte kunnat beaktas vid beslutet.

• Sida 97
•  Original

7.6. Deldom och mellandom

Mitt förslag: Regler om deldom och mellandom införs i fastighets- taxeringsprocessen.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: I inkomstskatteprocessen har regler om deldom och mellandom införts med förebild från rättegångsbalken. Även i fastighetstaxeringsprocessen torde det enligt min mening finnas ett behov av deldoms- och mellandomsinstitutet. Genom att en sakprocess införs är detta möjligt.

Med anledning av detta bör, om det finns flera frågor i samma mål, särskilt beslut få meddelas i någon av dem trots att handläggningen i övrigt inte har avslutats. En sådan deldom bör kunna överklagas på samma sätt som övriga domar.

Deldom kan vara motiverat t.ex. när vissa av de överklagade frågorna i ett beslut om fastighetstaxering har betydelse i andra sammanhang. Ett markvärde kan exempelvis ha betydelse för debiteringen av vägavgifter. Genom deldom finns således en möjlighet att avgöra en fråga som avser markvärdet utan att avvakta en komplicerad utredning av övriga frågor.

Vidare bör en domstol, om det är lämpligt med hänsyn till utredningen, få fatta särskilt beslut avseende en eller flera omständigheter som var för sig har betydelse för utgången i målet eller avseende hur en viss uppkommen fråga, som främst angår rättstillämpningen, skall bedömas vid avgörandet av saken.

Exempelvis bör enligt min mening en fråga om indelning i byggnadstyper lämpligen kunna avgöras genom en mellandom. Om indelningen i byggnadstyp avseende en byggnad bör ändras från hyreshus till småhus har detta en avgörande betydelse för hur övriga frågor skall utredas och bedömas. Genom en mellandom kan den följande utredningen i målet normalt avsevärt förenklas. Parterna måste annars utreda och argumentera för båda alternativen.

När mellandom meddelas bör rätten med hänsyn till omständigheterna få bestämma om talan mot beslutet skall föras särskilt eller endast i samband med talan mot rättens slutliga avgörande i målet. Om rätten bestämmer att talan skall föras särskilt, bör den få förordna att målet i övrigt skall vila till dess det särskilda beslutet vinner laga kraft. I förarbetena till TL angav departementschefen att denna ordning skulle utgöra ett värdefullt instrument när det gäller att snabbt lotsa målet till ett slutligt avgörande. Detsamma torde enligt min mening gälla vid fastighetstaxering.

På samma sätt som i inkomstskatteprocessen bör såväl mellandom som deldom kunna meddelas av domstolen ex officio eller på begäran av part. Domstolen bör emellertid få avgöra om det är lämpligt. Avvisas en

• Sida 98
•  Original

begäran bör detta anses utgöra ett sådant beslut under handläggning som Prop 1993/9411 inte kan överklagas särskilt. Lagregleringen av förslaget finns i 22 kap. 3 & FTL.

9. Ikraftträdande m.m.

Mitt förslag: De nya reglerna om fastighetstaxeringsförfarandet skall träda i kraft den 1 december 1993 och därefter tillämpas första gången vid allmän och särskild fastighetstaxering 1994.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt. Remissinstanserna: Majoriteten av remissinstansema har inget att erinra mot förslaget.

Skälen för mitt förslag: Inför den allmänna fastighetstaxeringen år 1994 skall distriktsindelning bestämmas och ordförande väljas senast den 15 september 1992. Val av övriga ledamöter sker före utgången av december 1992. Vidare ska RSV besluta om föreskrifter för förberedelse- arbetet senast den 31 december 1992. Förberedelsearbetet påbörjas i princip redan under hösten 1992. Eventuella nya regler bör träda i kraft efter det att förberedelsearbetet i stort genomförts. Fastighetsdeklara— tionerna för den allmänna fastighetstaxeringen år 1994 skall lämnas in senast den 1 december 1993. Hanteringen av dessa deklarationer bör emellertid ske enligt den nya ordningen. Vidare bör beaktas att RSV måste ges möjlighet att inom en rimlig tid arbeta fram erforderliga direktiv och genomföra vissa utbildningsinsatser inför ett förenklat förfarande vid fastighetstaxering. Föreliggande tidsplan för förberedelse och utveckling inom RSV av ett nytt ADB—stöd för fastighetstaxeringen medför dessutom att tidpunkten för att avlämna fastighetsdeklaration inte kan tidigareläggas förrän vid 1996 års AFT.

En lämplig tidpunkt för ikraftträdande bör enligt min mening mot bakgrund av det anförda vara den 1 december 1993 och de nya reglerna bör därefter tillämpas fr.o.m. fastighetstaxeringen år 1994.

11. Upprättade lagförslag

I enlighet med vad jag nu har anfört har inom Finansdepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2. lag om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272)

4. lag om ändring i lagen (1941:416) om arvsskatt och gåvoskatt Förslagen till ändringar i uppbördslagen, och lagen om arvsskatt och gåvoskatt har inte granskats av Lagrådet. Förslagen utgör endast följdändringar och är enligt min mening av sådan beskaffenhet att Lagrådets yttrande skulle sakna betydelse. '

• Sida 102
•  Original

12. Författningskommentarer Fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

17 kap.

Reglerna i 2 - 14, 16, 18 och 22 55 i lagens nuvarande lydelse om fastighetstaxeringsdistrikt, FTN , ledamöter i TN m.m. behövs inte i det nya förfarandet och har därför upphävts. Detsamma gäller reglerna om sakkunnig m.m. i 20 och 21 55. Även ersättningsbestämmelsema i 24 och 25 && har tagits bort.

15

Bestämmelserna motsvarar 17 kap. 19 5 första och andra styckena i lagens nuvarande lydelse.

U)"

1 paragrafen regleras beslutsbehörighetens fördelning mellan skattemyn- digheter.

Enligt första stycket skall beslut i taxeringsärende fattas av skattemyn- digheten i det län där fastigheten är belägen.

Innebörden av bestämmelserna i andra stycket är att beslutsbehörig— heten kan flyttas mellan två skattemyndigheter. För att en en sådan överflyttning skall få göras krävs att den skattemyndighet som är behörig enligt bestämmelsema i första stycket uppdrar åt en annan skattemyn- dighet att fatta beslut. Uppdraget förutsätter att den andra skattemyn- digheten samtycker och att överflyttningen kan ske utan avsevärd olägenhet för fastighetsägaren.

35

Här hänvisas till bestämmelserna i TL angående skattenämnd och val till skattenämnd.

4å

I paragrafen regleras skattemyndighetens möjligheter att liksom tidigare förordna konsulenter för fastighetstaxeringen för att biträda skattemyn— digheten vid den allmänna fastighetstaxeringen. Bestämmelsen motsvaras i viss del av bestämmelserna i 17 kap. 15 å i lagens nuvarande lydelse. Bestämmelserna om kommunala taxeringsrevisorer har tagits bort.

55

Regeln motsvarar 17 kap. 17 å i lagens nuvarande lydelse.

• Sida 103
•  Original

Regeln motsvarar bestämmelserna i 17 kap. 22 och 23 55 i lagens nuvarande lydelse. '

18 kap.

Vad avser ändringamai 1, 6 - 8, 10, 12, 14, 15, 22 - 23, 25 — 26, 29, 32 och 38 55 är dessa föjdändringar och ändringar av redaktionell art.

95

I paragrafen regleras liksom tidigare vid vilken tidpunkt allmän fas- tighetsdeklaration som skall avges utan föreläggande senast skall lämnas. Tidpunkten har flyttats från den 1 december året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum till den 1 november samma år.

9aå

Den som visar att han på grund av särskilda omständigheter är förhindrad att lämna allmän fastighetsdeklaration i rätt tid kan efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen. '

Utan synnerliga skäl får anstånd inte medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret.

Möjligheterna att få anstånd avses vara desamma som de som enligt 2 kap. 32 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter krävs för att få anstånd med att lämna självdeklaration.

Ansökan om anstånd görs hos skattemyndigheten i det län fastigheten är belägen.

245

I och med att det införs en möjlighet att påföra förseningsavgift vid den allmänna fastighetstaxeringen bör ett föreläggande inte förenas med vite om underlåtenhet att fullgöra föreläggandet kanmedföra att försenings- - avgift påförs.

28 &

Bestämmelsen i paragrafens andra stycke har flyttats till 21 kap. 2 åå.

305

Bestämmelsen i paragrafens andra stycke har flyttats till 22 kap. 2 &.

415

Bestämmelsen i paragrafens andra stycke om böter för den som uppsåt- ligen eller av grov oaktsamhet underlåter att länma allmän fastighetsdek— laration behövs inte i och med att det införs en möjlighet att påföra förseningsavgift även vid fastighetstaxeringen. Bestämmelsen har därför upphävts.

• Sida 104
•  Original

42å

I likhet med vad som gäller vid inkomsttaxeringen införs genom bestäm- , melsen i paragrafen en möjlighet att påföra förseningsavgift. Försenings— avgift kan påföras med 500 kr om deklarationsskyldig inte inkommit med allmän fastighetsdeklaration inom föreskriven tid eller om han endast lämnat en så bristfällig deklaration att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering. -

I andra stycket stadgas att om deklaration inte kommit in senast den 1 maj under taxeringsåret eller har kommit in dessförinnan men är så bristfällig att den uppenbarligen inte kan ligga till grund för någon taxering bestäms förseningsavgiften till 2 000 kr.

Om den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklara- tion som inte är behörigen undertecknad tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett förelägg- ande. Förseningsavgift tas då ut med 500 kr.

435

I paragrafen regleras de fall då förseningsavgiften skall efterges. Efter— giftsgrunderna är desamma som vid inkomsttaxeringen, nämligen att underlåtenheten på grund av den deklarationsskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande framstår som ursäktlig. Bristande erfarenhet torde dock här, jämfört med inkomsttaxeringen, vara en betydligt mer sällan förekommande eftergiftsgrund,

Detsamma gäller om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till annan särskild omständighet eller om det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften. Vid fastighetstaxeringen bör, enligt vad ett par remissinstanser påpekat, även i de fall då det finns fler ägare till en fastighet och samtliga påförts förseningsavgift, grund för eftergift vara att en delägare kan göra troligt att en annan delägare är den som regelmässigt brukar deklarera fastigheten.

Som Kammarrätten i Sundsvall i sitt remissyttrande påpekat kan uttrycken "felaktighet " och "uppgiftens beskaffenhet" utmönstras ur lagtexten i promemorieförslaget eftersom bestämmelsen i FTL till skillnad från vad som gäller vid inkomsttaxeringen endast avser förse-ningsavgift och inte skattetillägg.

44s

Bestämmelserna om eftergift av förseningsavgift skall beaktas ex officio av skattemyndighet eller domstol.

455

Förseningsavgift får inte påföras sedan fastighetsägaren har avlidit.

• Sida 105
•  Original

465

För förseningsavgift som enligt denna lag påförs fastighetsägare gäller i fråga om debitering och uppbörd reglerna UBL. För att detta skall kunnna ske krävs ändringar i UBL. Dessa ändringar har dock inte tagits med i detta förslag.

19 kap. 1 5

Paragrafen motsvarar i huvudsak första och andra styckena av samma paragrafi dess nuvarande lydelse. Tidpunktema för beslut om föreskrifter har dock flyttats. Tidpunkten för regeringen" eller myndighet som regeringen bestämmer att besluta om föreskrifter för förberedelsearbetet har flyttats från den 31 december till den 1 oktober andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. Senast den 15 november samma år skall RSV beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, lämna förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 5 med undantag för föreskrifter om indelning i värdeområden.

Skattemyndigheten skall senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämna förslag till föreskrifter om indelning i värdeområden för småhus, hyreshus, avkastningsvärderad industri och tomtmark. Detta arbete är för detaljerat och omfångsrikt för att det skall kunna ske på central nivå.

RSV skall senast samma datum lämna förslag till föreskrifter om indel- ning i värdeområden för övriga ägoslag samt förslag till övriga föreskrif- ter enligt 7 kap. 7 5 för samtliga byggnadstyper och ägoslag.

Paragrafens sista stycke innehöll en administrativ bestämmelse som inte behövs i lag. Stycket har därför upphävts.

2.5

I paragrafen finns bestämmelser om att det vid varje skattemyndighet skall finnas referensgrupper som skall bestå av ledamöter i skatte— nämnden. Referensgruppen skall finnas vid förberedelsearbetet och skall tillgodose behovet av lekmannainsyn vid detta.

35

Ändringarna i paragrafen har karaktär av följdändringar.

5å

Skattemyndigheten i samråd med LMV svarar för upprättandet av förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet. Detta skall ske senast den 1 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum. Skattemyndigheten och LMV skall samtidigt föreslå de föränd- ringar som behövs i de förslag till föreskrifter som avses i 1 5 andra - fjärde styckena.

• Sida 106
•  Original

I andra stycket fastslås att referensgruppen under arbetets gång skall beredas möjlighet att lämna synpunkter. Genom att referensgruppen bereds tillfälle att yttra sig bevaras lekmannainsynen vid förberedelse-ar- betet.

65

Ändringarna i paragrafen har karaktär av följdändringar.

75

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall senast den 1 september året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 5.

8?)

Ändringarna i paragrafen är av endast redaktionell art.

20 kap. 1 5

[bestämmelsen anges att det finns tre typer av taxeringsbeslut, nämligen grundläggande beslut om taxering, omprövningsbeslut och beslut om taxeringsåtgärder efter domstols dom.

25

I första stycket anges att grundläggande beslut om taxering av en fastighet som är belägen inom länet skall meddelas senast den 15 juni under taxeringsåret. Bestämmelsen motsvarar 20 kap. 11 å i lagens nuvarande lydelse.

I andra stycket regleras möjligheten till skönstaxering motsvarande den som finns vid inkomsttaxeringen. Om någon deklaration inte kommer in eller inkommen deklaration är så bristfällig att den inte kan läggas till grund för beräkning av taxeringsvärdet skall detta beräknas med ledning - av de uppgifter som finns att tillgå i ärendet. '

3 &

I förevarande paragraf behandlas beslutsbehörighetens fördelning inom skattemyndigheten mellan tjänstemän och skattenämnd. Det är den enskil— de tjänstemannen som prövar om de i lagen angivna förutsättningama för att ett ärende skall avgöras i nämnden föreligger. Ett grundläggande beslut om taxering kan fattas av tjänstemannen själv om det inte innefattar en skälighets- eller bedömningsfråga av väsentlig ekonomisk betydelse för fastighetsägaren eller beslutet av någon annan särskild anledning bör fattas i nänmd. Vid bedömningen av vad som skall avses med väsentlig ekonomisk betydelse kan hänvisas till vad.som sägs i förarbetena till motsvarande bestämmelse i TL (2 kap. 4 5) där man talar

• Sida 107
•  Original

om en taxerad inkomst om 10 000 kr i dåvarande penningvärde. Vid fastighetstaxeringen torde detta motsvara en fastighetsskatt och eventuell förmögenhetsskatt om sammanlagt ca 5000 kr. Härvid måste även beaktas att ett beslut om fastighetstaxering normalt ligger till grund för uttag av skatt under sex års tid.

Ett ärende som avser omprövning av en tvistig fråga och där nämnden inte tidigare prövat de omständigheter och bevis som fastighetsägaren åberopar, skall avgöras i nänmden (punkt 1). Finner tjänstemannen att de yrkanden fastighetsägaren framställer i en begäran om omprövning kan godtas behöver nänmden således normalt inte kopplas in om inte punkt 3 är tillämplig. Bestämmelsen möjliggör också för tjänstemannen att fatta beslut när frågan i och för sig är tvistig eller rör skälighets- eller bedörrmingsfråga men nänmden redan tagit ställning till de omständighe- ter och bevis den skattskyldige åberopar. Den tidigare prövningen måste ha skett "på samma underlag. Har omständigheter eller bevis tillkommit som nämnden inte tagit ställning till skall även ett andra beslut som innebär att den skattskyldige inte får fullt bifall fattas i nämnd.

Med nämnd avses här givetvis den vid skattemyndigheten redan befintliga skattenämnden och inte någon särskild, för fastighetstaxeringen tillskapad nämnd.

3a5

Det åligger enligt första stycket i paragrafen skattemyndigheten att se till att ärendet blir tillräckligt utrett. Denna uppgift ankommer enligt 17 kap. 16 å i lagens nuvarande lydelse på FTN:s ordförande.

Den skattskyldige skall enligt andra stycket få tillfälle att lämna muntliga upplysningar inför skattenämnden om inte särskilda skäl talar emot det.

Bestämmelsen avser endast möjligheten att lämna upplysningar muntligt inför skattenämnden i ärende som skall avgöras i nämnden. Möjligheterna till muntligt förfarande i ärende hos skattemyndigheten som inte avgörs i skattenämnd regleras av 14 å FL.

Beslut om att vägra muntligt uppgiftslämnande i ärende som skall avgöras av nämnden fattas av nämnden. Av allmänna regler följer att beslut att vägra muntligt uppgiftslämnande får överklagas endast i samband med avgörandet i sak.

Vad som kommer fram vid en personlig inställelse måste dokumente— ras. Dokumentationsskyldigheten framgår av 15 & FL. Bestämmelsen motsvarar 20 kap. 5 5 i lagens nuvarande lydelse.

45

Regeln motsvarar 20 kap. 12 å i lagens nuvarande lydelse.

55

Regeln i 20 kap. 13 å i lagens nuvarande lydelse har oförändrad flyttats till detta lagrum.

• Sida 108
•  Original

Såå

Skattemyndigheten skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om innehållet i skattemyndighetens beslut om fas- tighetstaxering och om möjligheten att begära omprövning av detta. Fastighetsägaren skall också underrättas om vad som skall iaktagas av den som vill begära omprövning av eller överklaga myndighetens beslut och innehållet i eventuell skiljaktig mening.

öä

Regeln motsvarar 20 kap. 15 5 i lagens nuvarande lydelse.

75

Skattemyndigheten är skyldig att på begäran av fastighetsägaren ompröva ett taxeringsbeslut om förutsättningar för en prövning i sak föreligger. Någon beloppsgräns eller motsvarande har inte införts. Inte heller finns någon möjlighet för skattemyndigheten att avvisa en begäran med hänvis- ning till att frågan tidigare varit föremål för omprövning. Den skattemyn— dighet som fattat det grundläggande beslutet är i princip behörig att fatta omprövningsbeslutet. Av bestämmelserna i 17 kap. 2 & följer dock att beslutsbehörigheten kan överföras mellan skattemyndigheterna.

Ett taxeringsbeslut består av en mängd delfrågor och varje sådan delfråga kan bli föremål för omprövning. Omprövning kan ske av varje fråga som kan ha betydelse för beskattningen eller annat ekonomiskt mellanhavande. Omprövning kan ske så fort skattemyndigheten fattat ett grundläggande beslut. Om något grundläggande beslut om taxering inte fattats får taxering ske genom omprövning.

Av sista stycket framgår att skattemyndigheten får underlåta att på eget initiativ ompröva ett beslut om omprövningen skulle avse endast ett mindre belopp. Det finns inte någon motsvarande möjlighet för skattemyndigheten att underlåta omprövning i de fall fastighetsägaren har begärt att en omprövning skall företas.

Bä

Rättegångsbalkens regler om rättskraft tillämpas i huvudsak analogvis även på förvaltningsområdet. Eftersom skattemyndigheterna nu får befogenhet och skyldighet att ompröva sina egna beslut om fastighets- taxering görs i paragrafen en erinran om att domstols dom vinner s.k. negativ rättskraft och att omprövning således inte kan ske av en fråga som domstol avgjort. Omprövning skall inte heller ske sedan en fråga efter överklagande har överlämnats till domstol för prövning (litis pendens). Detta är huvudregeln i förvaltningsprocessen och behöver inte sägas särskilt.

Rättskraften gäller endast den rättsföljd det varit frågan om i målet. Bestämmelsen hindrar omprövning av t.ex. en fråga om huruvida en fastighet skall ha lägre taxeringsvärde på grund av höga radonvärden om detta prövats av domstol. Däremot är skattemyndigheten oförhindrad att

• Sida 109
•  Original

ompröva frågor som visserligen har samband med den av domstolen prövade men som ändå inte avser samma sak. Domstolens dom kan naturligtvis ändå ha avgörande betydelse för utgången i omprövningsären— det.

Nytillkommande omständigheter (facta superveniens) kan medföra att omprövning får ske. Omständigheten skall inte ha kunnat åberopas i målet utan måste vara ny och inte bara ha blivit känd för parterna efter domen.

I 11 & har införts en särskild regel för att möjliggöra omprövning på begäran av fastighetsägare av en fråga som tidigare har prövats av domstol genom lagakraftvunnet beslut, om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som meddelats därefter.

95

Paragrafen reglerar omprövning på begäran av fastighetsägaren.

Fastighetsägarens begäran skall framställas skriftligt. Angående undertecknande se 10 &.

Begäran skall för att tas upp till prövning i princip ha kommit in till skattemyndigheten inom fem år efter utgången av taxeringsåret. Iannat fall skall begäran avvisas. Ett avvisningsbeslut kan överklagas. Länsrätt- ens beslut i anledning av överklagande av skattemyndighetens beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen får inte överklagas (22 kap. 2 &, jfr 30 5 FL).

Skattemyndighetens omprövningsbeslut kan fattas efter utgången av femårsperioden. Det finns ingen tidsgräns inom vilken beslut i anledning av den skattskyldiges begäran om omprövning skall fattas. Att ompröv- ningsbeslut skall behandlas så snabbt som möjligt ligger i sakens natur även om detta inte kommit till direkt uttryck i lagtexten.

Andra stycket innehåller en ventil för de fall då fastighetsägaren inte inom två månader före femårsperiodens utgång fått kännedom om ett taxeringsbeslut till hans nackdel. Fastighetsägaren har då möjlighet att komma in med en begäran om omprövning inom två månader från den dag han fick kännedom om beslutet. Med fastighetsägare bör här avses den eller de som var ägare till fastigheten när beslutet fattades.

Enligt tredje stycket skall det förhållandet att fastighetsägaren har gett in en begäran om omprövning inom omprövningsfristen till fel skatte- myndighet eller till en förvaltningsdomstol inte hindra att omprövning görs även om begäran överlämnats till beslutsmyndigheten först efter omprövningsperiodens utgång.

lOä

Bestämmelsen gör det möjligt för skattemyndigheten att förelägga fastig- hetsägaren eller hans ombud att underteckna en begäran om omprövning vid påföljd att omprövning annars inte görs.

• Sida 110
•  Original

11 & Prop. 1993/94:1

Av allmänna principer följer att nya omständigheter inte omfattas av ett avgörandes rättskraft. Inträffar nya omständigheter efter ett domstols- avgörande prekluderas inte dessa. .

Ny rättspraxis torde inte anses utgöra sådana nya omständigheter som inte omfattas av rättskraften. Är en fråga avgjord genom ett lagakraftvun- net beslut kan därför inte någon ytterligare prövning ske även om avgörandet strider mot senare tillkomna prejudikat. Bestämmelsen avser att möjliggöra att ett lagakraftvunnet domstolsbeslut kan omprövas, om fastighetsägarens begäran kommer in inom femårsperioden och beslutet avviker från rättstillämpningen i ett regeringsrättsavgörande som medde- lats därefter.

125

Bestämmelserna i 12 - 20 åå behandlar skattemyndighetens möjlighet och skyldighet att på eget initiativ ompröva taxeringsbeslut.

I 12 5 regleras omprövning till fastighetsägarens fördel t.o.m. det femte året efter taxeringsåret.

Följdändringsbeslut till fördel kan enligt andra stycket fattas även efter femårsperioden. Någon ytterligare tidsgräns föreskrivs inte. Det är naturligtvis angeläget att beslut om följdändring till fastighetsägarens fördel fattas så snart som möjligt. Det föreligger inte något krav att beslutet som föranleder förändringen skall ha vunnit laga kraft. Ändras det beslut som föranlett följdändringen får ett nytt följdändringsbeslut fattas.

Följdändring enligt andra stycket måste vara en omedelbar konsekvens av taxeringsbeslutet eller domstolsbeslutet.

135

Paragrafen avser omprövningsbeslut som fattas på skattemyndighetens initiativ och reglerar inom vilken tid omprövningsbeslut till fastig- hetsägarens nackdel får meddelas utan att förutsättningar för eftertaxering föreligger.

Beslut får enligt huvudregeln i första stycket inte meddelas efter ut- gången av året efter taxeringsåret.

Om fastighetsägaren inte gett in allmän fastighetsdeklaration i rätt tid ges särskilda regler i andra stycket. Ett beslut till nackdel får då alltid meddelas inom ett år från den dag då deklarationen kom in till skatte- myndigheten men senast inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Med deklaration avses en i behörig ordning upprättad deklaration. Deklarationen skall således vara upprättad på fastställt formulär och undertecknad av fastighetsägaren eller legal ställföreträdare för denne.

l4ä

Omprövningsbeslut till nackdel för fastighetsägaren i andra fall än som sägs i 13 Q' är definitionsmässigt eftertaxeringsbeslut.

• Sida 111
•  Original

155

Eftertaxeringsgrunderna i paragrafen motsvarar eftertaxeringsgrunderna i 4 kap. 16 & TL.

16å

Eftertaxering får också ske vid rättelse av felräkning, misskrivning eller annat uppenbart förbiseende eller när en ändring i ett taxeringsbeslut föranletts av beslut som avses i 12 5 andra stycket. Beslutet om eftertaxering skall i dessa fall ha karaktär av följdändring till ett beslut enligt 12 å andra stycket.

Beträffande vad Kammarrätten i Sundsvall och Länsrätten i Stockholms län anfört i sina remissyttranden i denna fråga anser jag att om en fastighet genom uppenbart förbiseende inte blivit taxerad eller undantagits från skatteplikt trots att så inte hade bort ske utgör detta grund för eftertaxering enligt 16 5 punkt 1 i förslaget. För den händelse sådana felaktigheter inte beror på ett uppenbart förbiseende och inte heller på oriktig uppgift eller underlåtenhet från fastighetsägaren bör de inte utgöra grund för eftertaxering.

175

Enligt första stycket får eftertaxering som avser annat än följdändring ske endast om den avser belopp av någon betydelse. Vid denna bedömning kan man inte enbart se till höjningen av taxeringsvärdet i sig utan till den ökning av fastighets- och eventuellt förmögenhetsskatt en höjning av taxeringsvärdet leder till. Som riktmärke vid inkomsttaxeringen vid bedömandet av huruvida ett belopp skall anses vara av någon betydelse anges att beloppet normalt bör röra sig om ca 5 000 kr taxerad inkomst. Detta får anses motsvara skatt med åtminstone 2 000 kr i dagens penningvärde.

Vid eftertaxering avseende olika frågor bör det sammanlagda beloppet utgöra grund för bedömningen. Härvid måste även beaktas att ett beslut om fastighetstaxering normalt ligger till grund för uttag av skatt under sex års tid. Eftertaxering bör därför kunna ske även om beloppen varje enskilt år inte uppgår till sådana belopp att eftertaxering för ett enstaka år skulle ha varit möjlig.

Det åligger skattemyndigheten att ex officio undanröja ett efter— taxeringsbeslut om förutsättningar för eftertaxering inte längre är för handen. Om t.ex. skattemyndigheten fattar ett eftertaxeringsbeslut som avser olika poster och länsrätten efter överklagande av fastighetsägaren meddelar en dom som innebär att en post inte skall eftertaxeras skall skattemyndigheten undanröja hela eftertaxeringen om beloppskravet inte längre är uppfyllt för de ej överklagade posterna.

Skattemyndigheten är normalt oförhindrad att fatta flera beslut i samma fråga. Beträffande beslut om eftertaxering gäller dock ett undantag. Skattemyndigheten får inte efter att eftertaxering har skett fatta ännu ett beslut om eftertaxering avseende samma fråga. Däremot är skattemyn—

• Sida 112
•  Original

digheten oförhindrad att fatta ett omprövningsbeslut till fastighetsägarens fördel.

185

Av bestämmelsen framgår att ett beslut om eftertaxering normalt skall meddelas före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Avvikelser från femårsfristen regleras i 19 - 20 55.

195

Enligt första stycket får beslut om följdändring till nackdel för den skattskyldige fattas även efter femårsperioden. I sådana fall skall följd— ändringsbeslutet fattas inom sex månader från det att det beslut som för- anleder följdändringen meddelades.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsären- de eller mål om taxering får meddelas även efter femårsperioden men senast inom ett år från utgången av den månad då skattemyndighetens eller domstolens beslut i ärendet eller målet vunnit laga kraft.

I TL finns en regel som inskränker möjligheten till eftertaxering om den skattskyldige avlidit. Någon motsvarande bestämmelse bör inte finnas vid fastighetstaxering eftersom taxeringen är knuten till fastigheten och inte till den eller dem som äger fastigheten.

205

Ett beslut om taxeringsåtgärder kommer i fråga endast i de fall domstol ändrat ett taxeringsbeslut. Domstolen skall inte räkna ut det nya taxe— ringsvärde m.m. som kan bli följden av att det överklagade beslutet ändras utan endast besluta i den fråga som är föremål för prövning. Skattemyndigheten skall därefter besluta om de taxeringsåtgärder som blir följden av ställningstagandet i sak. Beslutet om taxeringsåtgärder är ett taxeringsbeslut och kan överklagas som ett sådant

21 kap.

1 &

I paragrafen sägs att skattemyndighetens taxeringsbeslut får överklagas hos länsrätten. Detta gäller det grundläggande beslutet, omprövningsbe- slut och beslut om taxeringsåtgärder. Vidare anges att en fastighetsägare får överklaga ett beslut att avvisa en begäran om omprövning av taxeringsbeslut.

Ett överklagande av ett beslut om fastighetstaxering skall inte avse det taxeringsvärde som beslutet mynnat ut i utan skattemyndighetens ställ— ningstagande i någon eller några av de delfrågor som har betydelse för bestämmande av taxeringsvärdet, beskattningen eller något annat ekono- miskt mellanhavande, såsom att bidrag eller stöd på grund av beslutet skulle utgå med för lågt belopp.

• Sida 113
•  Original

25

Beslut att förelägga vid vite får inte överklagas.

35

Fastighetsägarens överklagande skall ha kommit in till den skattemyn— dighet som fattat beslutet inom fem år efter taxeringsåret. För överkla- ganden som avser beslut som har meddelats efter den 30 juni femte året efter taxeringsåret och som fastighetsägaren har fått del av efter utgången av oktober månad samma år ges en särskild bestämmelse i första stycket andra meningen. Beslut som meddelas så sent skall därför delges fastighetsägaren.

Enligt andra stycket gäller att fastighetsägaren får överklaga ett beslut även om det inte har gått honom emot.

45

Paragrafen motsvarar i stort vad som gäller enligt 24 5 FL. En skillnad är att överklaganden som getts in i rätt tid men till annan skattemyndighet än den som fattat beslutet eller till annan förvaltningsdomstol än den som har att pröva överklagandet inte skall avvisas även om det nått be- slutsmyndigheten efter denna tid. Att överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten framgår av 23 5 FL.

55

Enligt första stycket skall skattemyndigheten, sedan den funnit att överklagandet inte skall avvisas som för sent inkommet eller därför att frågan redan har överlämnats för domstolsprövning eller prövats av domstol, snarast ompröva sitt beslut. I fråga om vem inom skattemyn- digheten som skall ompröva beslutet gäller bestämmelserna i 20 kap. 3 5. Att omprövning skall ske snarast får inte medföra att skattemyndigheten underlåter att företa den utredning som behövs för att få ett gott beslutsunderlag.

Andra stycket och tredje stycket första meningen motsvarar 28 5 FL. I tredje stycket ges dessutom en bestämmelse som avser att motverka att länsrätten belastas med uppgiften att pröva rena "restposter" och otvistiga frågor. Den gäller fall där det finns anledning att anta att fastighetsägarens yrkanden kan i allt väsentligt ha bifallits, eller en utförlig beslutsmotivering kan ha rett ut en tidigare oklarhet. I sådana fall bör skattemyndigheten när beslutet sänds ut till fastighetsägaren bereda honom tillfälle att återkalla överklagandet. En blankett som förenklar för fastighetsägaren bör bifogas. Om överklagandet återkallas, skall skatte- myndigheten skriva av ärendet.

• Sida 114
•  Original

65

I paragrafen anges att skattemyndigheten, efter sin omprövning, skall överlämna överklagandet till länsrätten tillsammans med handlingarna i målet om inte överklagandet avvisas eller avskrivs.

Enligt andra meningen i paragrafen får ett överklagande som har kom— mit in i rätt tid i vissa fall överlämnas till länsrätten utan omprövning. De situationer som avses är t.ex. när skattemyndigheten inte har lyckats komplettera överklagandet (fullmakt eller underskrift saknas eller inget yrkande kan utläsas) så att omprövning kan ske.

75

Bestämmelsen i första stycket innebär att ett överklagande från RSV skall ha kommit in inom den tid som skattemyndigheten har på sig att ändra beslutet eller efter den tiden men senast två månader efter det att beslutet meddelades. Överklagandet skall ges in till beslutsmyndigheten som med tillämpning av 24 5 FL prövar om överklagandet har kommit in i rätt tid. Någon omprövningsskyldighet motsvarande den som gäller vid fas- tighetsägares överklagande enligt 5 5 föreskrivs inte. Däremot kan uppenbara felaktigheter rättas med stöd av 27 5 FL.

Om det är fråga om ett omprövningsbeslut som rör eftertaxering och yrkas ändring till fastighetsägarens nackdel, framgår av paragrafens andra stycke att tiden för överklagande är två månader från det att beslutet meddelades. I sammanhanget bör noteras att om undersökning företagits som skulle kunna leda till ett beslut om eftertaxering och skattemyn- digheten därefter beslutar att inte eftertaxera, föreligger skyldighet enligt 21 5 FL att underrätta fastighetsägaren om detta beslut.

22 kap. 1 &

Ändringarna i paragrafen är endast av redaktionell art.

25

Enligt paragrafen får länsrättens beslut avseende en skattemyndighets beslut att avvisa en för sent inkommen begäran om omprövning, beslut i fråga som avses i 20 kap. 6 5 samt beslut om besiktning enligt 18 kap. 30 5 inte överklagas. -

3.81

Här hänvisas till reglerna i 6 kap. 11 — 24 55 TL. Dessa paragrafer reglerar överklagande av länsrättens och kammarrättens beslut vid inkomsttaxeringen samt handläggningen vid domstol i dessa ärenden. Reglerna blir tillämpliga även vid fastighetstaxeringen och vad som i taxeringslagen sägs om skattskyldig skall här gälla fastighetsägare.

• Sida 115
•  Original

24 kap. Prop. 1993/94: 1

15

Ändringarna i första stycket är av redaktionell art resp. följdändringar. I andra stycket stadgas att ny ägares omprövnings- och överklaganderätt endast avser senaste allmänna fastighetstaxering eller ny taxering av taxeringsenheten som därefter skett genom särskild fastighetstaxering.

25 kap. 6 &

Ändringarna är följdändringar och ändringar av redaktionell art.

26 kap. 2 %

Ändringarna är av redaktionell art resp. följdändringar.

35

I och med att det införs en möjlighet att påföra förseningsavgift vid den särskilda fastighetstaxeringen bör här liksom vid den allmänna fastig- hetstaxeringen ett föreläggande inte förenas med vite om underlåtenhet att fullgöra föreläggandet kan medföra att förseningsavgift påförs.

45

Genom bestämmelserna i paragrafen införs en möjlighet att påföra förseningsavgift även vid särskild fastighetstaxering motsvarande de regler som i 18 kap. 42 5 föreslås gälla vid allmän fastighetstaxering.

I paragrafens andra stycke hänvisas direkt till bestämmelsernai 18 kap. 43 - 46 55 avseende bl.a. eftergift och debitering av förseningsavgift.

28-30 och 32 kap.

Ändringarna är följdändringar.

13. Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta förslagen till

1. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),

2. lag om ändring i lagen (1993:941) om ändring i uppbördslagen (1953:272),

3. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

4. lag om ändring i lagen (1941:413) om arvsskatt och gåvoskatt.

• Sida 116
•  Original

14. Beslut Prop. 1993/94:1

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslut att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som före- draganden har lagt fram.

• Sida 117
•  Original

Propositionens huvudsakliga innehåll

Propositionens lagförslag

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 juni 1993 1 Ärendet och dess beredning

2 Ny organisation för fastighetstaxeringen 2.1 Allmänna utgångspunkter 2.2 Myndighetsbeslut och lckmannamedverkan 2.3 Ordförande och övriga ledamöter i skattenämnd 2.4 Konsulenter, sakkunniga m.fl. 2.5 Distriktsindelning

2.6 Kommunala taxeringsrevisorer m.m.

3 Förberedelsearbetet 3.1 Inledning 3.2 Förändringar av förberedelsearbetet 3.2.1 Föreskrifter och rekommendationer 3.2.2 Provvärdering m.m.

4 Skattemyndighetemas verksamhet 4.1 Sammanträden, beslutsförhet, omröstning, m.m. 4.2 Beslutsbehörighet ' 4.3 Utredning i fastighetstaxeringsärenden m.m. 4.4 Arbetsperioden för taxeringsarbetet 4.5 Beslut om fastighetstaxering

5 F örseningsavgift m.m. 5.1 Förseningsavgift införs 5.2 Förseningsavgiftens storlek 5.3 Vem som skall betala förseningsavgiften 5.4 Eftergift 5.5 Inbetalning och debitering, m.m. 5.6 Anstånd

6 Ändring av fastighetstaxeringsbeslut 6. 1 Omprövningsförfarandet 6.1.1 Omprövning på begäran av fastighetsägare 6.1.2 Omprövning på skattemyndighetens initiativ 6.1.3 Kvittning och eftertaxering 6.2 Överklaganderegler 6.2.1 Överklagande av fastighetsägare 6.2.2 Överklagande av det allmänna 6.2.3 Överklagande av länsrätts och Kammarrätts beslut 6.2.4 Det allmännas processföring

38 38

39 39 42 43 45 45 47

48 48 48 48 51

53 53 54 57 60 63

66 66 68 69 70 71 71

72 72 72 75 77 80 80 83 84 84

• Sida 150
•  Original

7 Fastighetstaxeringsprocessen 86 Pr0p. 1993/ 94: 1 7.1 Systematiken vid fastighetstaxering 86 7.2 Processform 89 7.3 Processföremålet 92 7.4 Taleändring 93 7.5 Rättskraft 94 7.6 Deldom och mellandom 97 8 Beslut om taxeringsåtgärder 98 9 Ikraftträdande m.m. 100 10 Ekonomiska och administrativa konsekvenser 100 11 Upprättade lagförslag 101 12 Författningskommentarer 102 13 Hemställan 1 15 14 Beslut 116 Bilaga 1 Förteckning över remissinstanser 117 Bilaga 2 Lagrådsremissens lagförslag 118 Bilaga 3 Lagrådets yttrande 148