SOU 2012:52

Bostadstaxering - avveckling eller förenkling

Till statsrådet och chefen för Finansdepartementet

Regeringen beslutade den 24 februari 2011 att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att utreda hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas. Den 4 april 2011 förordnades tekniska rådet Monica Haapaniemi som särskild utredare.

Som experter förordnades från den 8 april 2011 numera kanslirådet Sophie Ahlstrand, kanslirådet Peter Brose, rättsliga experten Marie Ekdahl, rättsliga experten Marie Louise Johansson Harling, departementsrådet Fredrik Löfstedt, sektionschefen Henrik Roos, chefsjuristen Tomas Tetzell, skattejuristen Ulla Werkell, numera kanslirådet Peter Österberg samt f.d. vice förbundsdirektören Elisabeth Österman.

Den 17 augusti 2011 entledigades Tomas Tetzell från sitt uppdrag. Samma dag förordnades ekonomen Jonny Sylvén som expert i utredningen.

Som sekreterare anställdes från den 26 april 2011 fastighetsekonomen Johan Bäckström och från den 9 maj 2011 kanslirådet Beata Wiberg och föredraganden Maria Karlsson. Maria Karlsson entledigades den 1 december 2011. Som sekreterare anställdes från den 1 november 2011 kammarrättsassessorn Hanna Fransson.

Utredningen, som har antagit namnet Bostadstaxeringsutredningen, får härmed överlämna sitt betänkande Bostadstaxering –

avveckling eller förenkling, SOU 2012:52. Uppdraget är härigenom

slutfört.

Stockholm i augusti 2012

Monica Haapaniemi

/Beata Wiberg

Hanna Fransson Johan Bäckström

5

Innehåll

Förkortningar ..................................................................... 15

Sammanfattning ................................................................ 19

Författningsförslag Avveckling ............................................. 35

1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)............................................................................... 35 2 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om fastighetstaxering år 2015 ........................................................ 73

3 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ............................................................... 74 4 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ...................................................... 82

5 Förslag till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting ...................................... 90 6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)............................................................................... 91

7 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ..................... 98 8 Förslag till lag om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2015–2017 ........................................... 99

9 Förslag till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred .................................................................................... 100

Innehåll SOU 2012:52

6

10 Förslag till lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås ... 102 11 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken .......................... 103 12 Förslag till lag om ändring i jordabalken .............................. 105 13 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet ............................... 108

14 Förslag till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar ................................................................ 111 15 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken .................... 113 16 Förslag till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt ............................................................... 115 17 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ........................... 116

18 Förslag till lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ........................ 118 19 Förslag till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret ................................................. 119

20 Förslag till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner ...................... 121

Författningsförslag Förenkling............................................ 123

1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ............................................................................. 123

2 Förslag till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt .............................................................. 176 3 Förslag till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ..................................................... 178

4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ............................................................................. 181

Innehåll

7

5 Förslag till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ................... 183 6 Förslag till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ............................................ 184

1 Inledning ................................................................. 189

1.1 Utredningens uppdrag ........................................................... 189 1.2 Utredningsarbetet .................................................................. 190 1.3 Betänkandets disposition ....................................................... 190

2 Allmänt ................................................................... 193

2.1 Gällande rätt ........................................................................... 193 2.1.1 Fastighetstaxering ....................................................... 193 2.1.2 Taxeringsförfarandet .................................................. 198 2.1.3 Fastighetsbeskattning ................................................. 201 2.1.4 Annan författningsreglerad användning av

taxeringsvärdet ............................................................ 204

2.1.5 Tillämpning av taxeringsvärdet i skatterättslig praxis............................................................................ 214

2.2 Övrig användning av taxeringsuppgifter .............................. 217 2.2.1 Statistiska undersökningar och

informationsförsörjning ............................................. 218

2.2.2 Fastighetsvärdering ..................................................... 221 2.2.3 Tomträttsavgäld .......................................................... 223 2.2.4 Försäkringsverksamhet .............................................. 224 2.2.5 Bankverksamhet och kreditupplysning ..................... 224 2.2.6 Bokföring och redovisning ......................................... 226 2.2.7 Kommunsektorn ......................................................... 227

2.3 Statistiskt underlag avseende fastighetstaxering och fastighetsbeskattning ............................................................. 228

3 Avveckling av bostads- och lantbrukstaxeringen ........... 233

3.1 Förutsättningar ...................................................................... 233 3.1.1 Begreppet taxering ...................................................... 234

Innehåll SOU 2012:52

8

3.1.2 Nya förutsättningar för beräkning av fastighetsavgiften ........................................................ 234 3.1.3 Underlag för beskattning ........................................... 235 3.1.4 Grundläggande reglering av fastighetstaxeringen ..... 240

3.2 Förändringar i fastighetstaxeringen ...................................... 242 3.2.1 Allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering .... 242 3.2.2 Allmänna taxeringsregler ............................................ 244 3.2.3 Värdering ..................................................................... 253 3.2.4 Förberedande åtgärder ................................................ 259 3.3 Löpande beskattning av bostäder .......................................... 260 3.3.1 Allmänt ........................................................................ 260 3.3.2 Uppdelning av fastighetsavgiften och

fastighetsskatten på mark respektive byggnad .......... 266

3.3.3 Avgift för småhus och tomtmark till småhus ........... 268 3.3.4 Avgift för flerbostadshus och tomtmark till sådan byggnad ........................................................................ 274 3.3.5 Avgift för ägarlägenhet och tomtmark till sådan byggnad ........................................................................ 278 3.3.6 Avgiftsminskning för nybyggda bostadshus ............. 279 3.3.7 Fastighetsskatt eller avgift för obebyggd tomtmark ..................................................................... 281 3.3.8 Indexering m.m. .......................................................... 284 3.3.9 Beräkningar.................................................................. 285 3.3.10 Överföring av fastighetsavgiftsmedel till kommunerna ............................................................... 295 3.3.11 Avräkning av fastighetsavgiftsmedel ......................... 298

3.4 Alternativ till taxeringsvärde ................................................. 302 3.4.1 Lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde

på fastighet................................................................... 302

3.4.2 Lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ............................................ 303 3.4.3 Alternativ till taxeringsvärde – normeringstal m.m. ............................................................................. 304

3.5 Registerföring av uppgifter till grund för beskattning ......... 314 3.5.1 Nuvarande förhållanden ............................................. 314 3.5.2 Lämplig databas och ansvarig myndighet .................. 317 3.6 Ikraftträdande, övergångsbestämmelser samt följdändringar i annan lagstiftning ........................................ 320

Innehåll

9

3.6.1 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ............. 320 3.6.2 Följdändringar i annan lagstiftning............................ 323

4 Förenkling av fastighetstaxeringen ............................. 359

4.1 Förutsättningar ...................................................................... 359 4.2 Förenklingar av organisationen ............................................. 361 4.2.1 Skattenämnderna och Skatteverkets organisation .... 361 4.2.2 Ny skatteförfarandelag ............................................... 366 4.2.3 Avskaffande av skattenämnderna .............................. 368 4.3 Förenklingar av förfarandet................................................... 373 4.3.1 Deklarationsskyldighet .............................................. 373 4.3.2 Förelägganden ............................................................. 374 4.3.3 Deklarationsförslag baserat på registeruppgifter ...... 376 4.3.4 Undertecknande ......................................................... 384 4.3.5 Behörig ställföreträdare .............................................. 385 4.3.6 Deklarationsombud .................................................... 388 4.3.7 Ändrad deklarationstidpunkt ..................................... 389 4.3.8 Beslut om fastighetstaxering ...................................... 393 4.3.9 Innehållet i underrättelse om beslut .......................... 394 4.3.10 Skatteverkets omprövning till fastighetsägares

fördel ........................................................................... 395

4.3.11 Omprövning i avsaknad av eller för sen deklaration samt vid res judicata ................................ 397 4.3.12 Tvåmånadersventilerna för omprövning och överklagande ............................................................... 398 4.3.13 Tvåmånadersfrist för omprövning och överklagande av vissa beslut ....................................... 400 4.3.14 Särskilda frågor ........................................................... 401 4.3.15 Obsoleta bestämmelser m.m. ..................................... 407

4.4 Förenklingar avseende indelning, beloppsgränser m.m. ...... 413 4.4.1 Ändrad storleksgräns för tomtmark .......................... 413 4.4.2 Byggnad med bostad för tre–tio familjer på

lantbruk ....................................................................... 426

4.4.3 Vårdbyggnad – åldringsvård ....................................... 429 4.4.4 Ny taxering ................................................................. 446 4.4.5 Beloppsgräns för vissa byggnader .............................. 450

4.5 Förenklingar avseende förberedelsearbetet .......................... 453 4.5.1 Möjlighet att flytta nivååret ....................................... 453

Innehåll SOU 2012:52

10

4.5.2 Tidplan för förberedelsearbetet .................................. 457 4.5.3 Övriga förenklingar gällande förberedelsearbetet ..... 458

4.6 Förenklingar avseende värderingsmodeller .......................... 459 4.6.1 Värderingsnoggrannhet m.m. ..................................... 459 4.6.2 Förenklingar småhusenheter; värdefaktorer ............. 466 4.6.3 Förenklingar hyreshusenheter; värdefaktorer ........... 475 4.6.4 Övrigt .......................................................................... 477 4.6.5 Förenklingar lantbruk; värdefaktorer m.m................ 480

5 Kombination av avvecklings- och förenklingsalternativen .............................................. 483

5.1 Avveckling och förenkling ..................................................... 484 5.2 Förenkling och ny beräkningsmodell för löpande beskattning ............................................................................. 485

6 Särskilda frågor om löpande beskattning ..................... 487

6.1 Flera byggnader på samma värderingsenhet mark ............... 487 6.2 Inhämtning av antalet bostadslägenheter från lägenhetsregistret ................................................................... 489 6.2.1 Antal bostadslägenheter ............................................. 489 6.2.2 Lägenhetsregistret ....................................................... 489 6.2.3 Utredningens bedömning ........................................... 490 6.3 Fastighetsavgift studentbostäder .......................................... 491

7 Konsekvensanalys ..................................................... 495

7.1 Inledning ................................................................................. 495 7.1.2 Disposition .................................................................. 497 7.2 Konsekvensanalys avveckling ................................................ 497 7.2.1 Administrativa och samhällsekonomiska

konsekvenser ............................................................... 497

7.2.2 Finansiella konsekvenser ............................................ 523 7.2.3 Konsekvenser av ändrad löpande beskattning ........... 526

7.3 Konsekvensanalys förenkling ................................................ 541 7.3.1 Administrativa och samhällsekonomiska

konsekvenser ............................................................... 542

Innehåll

11

7.3.2 Finansiella konsekvenser ............................................ 546 7.3.3 Konsekvenser av ny tidplan och eventuellt förändrad värderingsnoggrannhet ............................. 548

7.4 Konsekvensanalys särskilda frågor........................................ 549 7.5 Övriga konsekvenser ............................................................. 550

8 Författningskommentar ............................................. 551

8.1 Författningskommentar Avveckling .................................... 551 8.1.1 Förslaget till lag om ändring i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ........................ 551

8.1.2 Förslaget till lag med särskilda bestämmelser om fastighetstaxering år 2015 ........................................... 565 8.1.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt............................................ 566 8.1.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift................................... 567 8.1.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting ...................................................................... 568 8.1.6 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) ................................................................. 569 8.1.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ............................................................ 572 8.1.8 Förslaget till lag om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2015–2017 ......................... 572 8.1.9 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred .................................................................. 573 8.1.10 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås ................................................... 573 8.1.11 Förslaget till lag om ändring i föräldrabalken ........... 573 8.1.12 Förslaget till lag om ändring i jordabalken ................ 574 8.1.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet ............. 575 8.1.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1975:417) om sambruksföreningar ............................................. 576 8.1.15 Förslaget till lag om ändring i utsökningsbalken ...... 577

Innehåll SOU 2012:52

12

8.1.16 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt ........................ 577 8.1.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ......... 577 8.1.18 Förslaget till lag om ändring i lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ...... 578 8.1.19 Förslaget till lag om ändring i lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret......................... 578 8.1.20 Förslaget till lag om ändring i lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner .... 578

8.2 Författningskommentar Förenkling ..................................... 579 8.2.1 Förslaget till lag om ändring i

fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ......................... 579

8.2.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ............................................ 595 8.2.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift ................................... 595 8.2.4 Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229) .................................................................. 596 8.2.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ............................................................ 597 8.2.6 Förslaget till lag om ändring i lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar .......................... 597

Särskilda yttranden .......................................................... 599

Bilagor

Bilaga 1 Kommittédirektiv 2011:13 ............................................ 609 Bilaga 2 Användning av uppgifter i

fastighetstaxeringsregistret ........................................... 621

Bilaga 3 Taxeringsenheter i nuvarande system som når

avgiftstaket respektive inte når avgiftstaket ................. 627

Bilaga 4 Förändring av fastighetsavgift för småhus

kommunvis ..................................................................... 631

Bilaga 5 Figur löpande beskattning ............................................ 639

Innehåll

13

Bilaga 6 Författningsförslag – eftersläpning av medel från

stat till kommun ............................................................ 641

Bilaga 7 Förslag ny tidplan vid genomförande av

fastighetstaxering .......................................................... 651

15

Förkortningar

AFT allmän fastighetstaxering ASPECT Association for Chartered Surveying, Property Evaluation and Transactions BNP bruttonationalprodukt BOA boarea BTA bruttoarea BYA byggnadsarea dir. kommittédirektiv Ds departementsserien ESV Ekonomistyrningsverket FAS-data fastighetsdata FASIT Fördelnings Analytiskt Statistiksystem för Inkomster och Transfereringar (SCB) FavL lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift FB föräldrabalken FDS fastighetsdatasystemet FFT förenklad fastighetstaxering FR fastighetsregistret FRM fastighetsregistermyndigheten FSL lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt FTF fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) FTL fastighetstaxeringslagen (1979:1152) FTR fastighetstaxeringsregistret HEK statistik om hushållens ekonomi HFD Högsta förvaltningsdomstolen (Regeringsrätten före den 1 januari 2011) IL inkomstskattelagen (1999:1229)

Förkortningar SOU 2012:52

16

IM inskrivningsmyndigheten Init indrivning med IT-stöd IREP International Property Professionals JB jordabalken JEU jordbruksekonomiska undersökningen KPI konsumentprisindex LBR lantbruksregistret LM Lantmäteriet LRF Lantbrukarnas Riksförbund LSK lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter prop. proposition ref. referat ROT reparation och underhåll, ombyggnad och tillbyggnad rskr. riksdagsskrivelse RSV S Riksskatteverkets rekommendationer RÅ Regeringsrättens årsbok SABO Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag Safir skatteförvaltningens ADB-stöd för integrerat revisionsstöd SBL skattebetalningslagen (1997:483) SCB Statistiska centralbyrån SFF Samfundet för Fastighetsekonomi SFL skatteförfarandelagen (2011:1244) SFS Svensk författningssamling SFT särskild fastighetstaxering SJV Statens jordbruksverk Skatt-LT lokala skatteregistret SKL Sveriges Kommuner och Landsting SkU skatteutskottet SKV Skatteverket SKV A Skatteverkets allmänna råd SKVFS Skatteverkets författningssamling SKV R Skatteverkets rekommendationer

SOU 2012:52 Förkortningar

17

SLF Sveriges Lantmätareförening SN skattenämnden SOU Statens offentliga utredningar SS svensk standard TL taxeringslagen (1990:324) UB utsökningsbalken

19

Sammanfattning

Uppdraget

Fastighetstaxeringen har i omgångar varit föremål för omfattande kritik. Genom sin koppling till marknadsvärdet har taxeringsvärdena, och därmed även underlagen för löpande beskattning, upplevts som oförutsägbara. Taxeringsvärdena har även ansetts vara för schablonartade för att kunna ligga till grund för beskattning. Genom införandet av kommunal fastighetsavgift sattes år 2008 ett tak för avgiften, 6 000 kr för småhus och 1 200 kr för lägenheter. För år 2012 är takbeloppen 6 825 kr respektive 1 365 kr. Detta har inneburit att taxeringsvärdet har fått mindre betydelse för beskattningen eftersom 57 procent av fastighetsägarna vad avser småhus och 63 procent vad avser flerfamiljsbostäder når detta avgiftstak. Det har även hävdats att ett slopande av bostadstaxeringen skulle innebära offentligfinansiella besparingar. Mot denna bakgrund har utredningen fått i huvudsakligt uppdrag1 att föreslå två olika alternativ gällande det nuvarande regelverket för fastighetstaxering. I. Föreslå hur en avveckling av fastighetstaxeringen för bostäder

och lantbruk kan genomföras samt belysa konsekvenser av detta och föreslå följdändringar i annan lagstiftning, bl.a. gällande den löpande beskattningen.

II. Föreslå möjliga förenklingar i fastighetstaxeringen av bostäder.

I detta alternativ ska fortfarande marknadsvärden (taxeringsvärden) ligga till grund för den löpande beskattningen.

Utredningen ska lämna fullständiga författningsförslag avseende de båda alternativen. Utredningen ska dessutom föreslå de ändringar i övrigt som förslagen rörande fastighetstaxeringen bör föranleda beträffande den löpande fastighetsbeskattningen, skattesystemet i

1 Dir. 2011:13.

Sammanfattning SOU 2012:52

20

övrigt samt andra författningar. Utredningen ska även belysa konsekvenser utanför det författningsreglerade området. Följande huvudförslag har lämnats.

Avveckling

Avvecklingsalternativet innebär enligt utredningens förslag att allmän och förenklad fastighetstaxering avskaffas för småhusenheter, bostäder i flerbostadshus, ägarlägenheter och lantbruksenheter. För dessa taxeringsenhetstyper kommer inte längre några taxeringsvärden att fastställas. Skatteverkets register kommer enbart att innehålla uppgift om bostädernas storlek och nybyggnadsår samt storleken för tomtmarken till småhus och storleken av byggrätten för flerbostadshus. För lantbruksenheter redovisas arealen för produktiv mark. För ekonomibyggnader redovisas byggnadskategori och ålder. Dessa uppgifter uppdateras av Skatteverket.

Den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten för bostäder beräknas i dag med taxeringsvärdet som grund. Givet en avveckling av taxeringsvärdena för bostäder har utredningen, i enlighet med direktiven, även föreslagit en annan teknik för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och fastighetsskatten. Intäkterna till stat och kommun från skatt respektive avgift är däremot i princip oförändrade, totalt ca 15 miljarder kr.

Utredningen har övervägt olika metoder för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften. Avgift relaterad till historisk produktionskostnad, avgift beräknad utifrån historisk köpeskilling, enhetsavgift per fastighet, indexuppräkning av nuvarande avgift och avgift som grundar sig på bostadens yta. Den metod som utredningen föreslagit är att den kommunala fastighetsavgiften och fastighetsskatten anges i kr/m2 och beräknas utifrån storleken på bostaden och marken.

Förenkling

Utredningen föreslår ett antal förenklingar i regelverket för fastighetstaxering. Förenklingarna berör värderingsmodellerna för småhusenheter, bostäder i hyreshus och ägarlägenheter. Dessutom föreslås ett antal förenklingar rörande organisation, förfarande och förberedelsearbetet för fastighetstaxering.

SOU 2012:52 Sammanfattning

21

Användning av taxeringsvärden (kap. 2)

Huvudsyftet med fastighetstaxeringen är att fastställa underlag för beräkning av fastighetsskatt och kommunal fastighetsavgift. Taxeringsvärden och andra uppgifter om fastigheternas egenskaper som beslutas vid taxeringen används dock i en mängd andra sammanhang. Hänvisningar till taxeringsuppgifter görs i en rad författningar, både inom och utanför skatteområdet, bl.a. inkomstskattelagen (1999:1229) och lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter, men även t.ex. jordabalken och lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.

Taxeringsvärdet tillämpas även enligt skatterättslig praxis inom ett antal områden, bland annat i fråga om en överlåtelse av en fastighet ska anses ha karaktär av avyttring eller gåva.

Användning av taxeringsvärde och andra uppgifter från fastighetstaxeringen som inte är författningsreglerad sker främst inom olika kommersiella verksamheter men även för samhällsplanering. Områden som fastighetsvärdering, kreditgivning, försäljning av fastigheter, framtagande av statistik och försäkringsverksamhet är berörda. Taxeringsvärdet och andra taxeringsuppgifter används således av många olika aktörer – utöver myndigheter som SCB, Lantmäteriet och Jordbruksverket, även av t.ex. banker, bostadskreditinstitut, försäkringsbolag, kreditupplysningsföretag, värderingsföretag, mäklare och kommunala förvaltningar.

Användningen av taxeringsuppgifter ser olika ut för dessa verksamheter, men för flertalet gäller att egenskapsuppgifter (värdefaktorer), t.ex. ålder, standard och hustyp, som redovisas tillsammans med taxeringsvärdet ofta är minst lika betydelsefulla som själva taxeringsvärdet för användarna.

Avveckling av bostads- och lantbrukstaxeringen (kap. 3)

Fastighetstaxering

Av utredningens direktiv framgår att en förutsättning för ett slopande av fastighetstaxeringen för bostäder och lantbruksenheter är att en löpande beskattning av bostäder ska behållas och att medlen från denna löpande beskattning ska tillfalla kommunerna. Detta innebär att uppgifter om fastigheter och deras egenskaper fortfarande kommer att utgöra en utgångspunkt för en löpande beskattning. Utred-

Sammanfattning SOU 2012:52

22

ningen anser att ansvaret för att föra ett grundregister avseende de fastigheter som ska beskattas, i likhet med vad som gäller i dag, bör ligga på Skatteverket. Utredningens förslag avseende vilka uppgifter som behövs och hur uppgiftslämnandet ska regleras inom ramen för ett avvecklingsalternativ, utgår således ifrån att den grundläggande regleringen av fastighetstaxeringen kvarstår i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (FTL). Målsättningen är vidare att utgå från de uppgifter som i dag finns i fastighetstaxeringsregistret samt att registrets nuvarande struktur ska behållas. Det finns inget behov av en ändrad indelning av registret. Inte heller krävs insamling av nya uppgifter.

Givet en avveckling föreslår utredningen följande förändringar av fastighetstaxeringen.

• Allmän respektive förenklad fastighetstaxering genomförs inte för bostäder (småhus, ägarlägenheter respektive flerbostadshus med tillhörande tomtmark) och mark inom lantbruksenheter samt ekonomibyggnader. Uppdateringen av fastighetstaxeringsregistret i fråga om denna egendom, vissa egenskapsdata m.m. (inte beräkning av taxeringsvärde), sker i stället inom ramen för särskild fastighetstaxering.

• Byggnadstypen småhus omdefinieras till att avse en byggnad som är inrättad till bostad åt ett eller två hushåll. I sådan byggnad som är inrättad som bostad åt ett hushåll kan även lokaler ingå om dessa inte överväger.

• Byggnadstypen hyreshus ersätts av två nya byggnadstyper, flerbostadshus och lokalhus. Vidare införs två nya taxeringsenhetstyper, flerbostadshusenhet och lokalhusenhet. Småhus, ägarlägenhet respektive flerbostadshus ska alltid utgöra en byggnad. Detta innebär att en byggnad kommer att kunna utgöras av t.ex. ett eller flera våningsplan. Övriga byggnadstyper (lokalhus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad och övrig byggnad) omfattas liksom tidigare av övervägandeprincipen.

• För småhus, ägarlägenheter och flerbostadshus ska de särskilda egenskaperna storlek och ålder bestämmas. Storleken ska anges i hela kvadratmeter boarea (BOA). Ålder anges som nybyggnadsår. För tomtmark till småhus ska tomtarealen bestämmas i hela kvadratmeter tomtareal. För tomtmark till ägarlägenheter och flerbostadshus ska storleken utgöra byggrättens bruttoarea (BTA). För produktiv mark bestäms storleken i hela hektar och för

SOU 2012:52 Sammanfattning

23

ekonomibyggnader ska byggnadskategori och ålder bestämmas. Övriga värdefaktorer i FTL kan utgå för dessa byggnadstyper och ägoslag.

• Kravet på att småhus, ägarlägenhet och flerbostadshus ska ha ett lägsta värde om 50 000 kr tas bort och ersätts avseende småhus med en kvadratmetergräns om 15 m2 boarea. För ägarlägenheter och flerbostadshus finns ingen nedre storleksgräns.

Följdändringar avseende den löpande beskattningen

I det fall taxeringsvärdena avskaffas för bostäder måste även den löpande beskattningen förändras. Förslaget ska vara offentligfinansiellt neutralt, dvs. inbringa lika mycket pengar till stat och kommuner som den löpande beskattningen av fastigheter inbringar i dag, ca 15 miljarder kr. Genomförs en avveckling kan den löpande beskattningen inte längre beräknas med taxeringsvärdet som grund. En annan teknik för att beräkna kommunal fastighetsavgift och statlig fastighetsskatt måste då införas. Överväganden har därför gjorts för att komma fram till en ny beräkningsmodell för den löpande beskattningen. Utredningens målsättning är att modellen ska vara enkel, bygga på redan befintliga registeruppgifter, klara förändringar i fastighetsbeståndet över tiden och även vara förutsägbar. Följande modeller har övervägts.

• En löpande skatt som grundar sig på dels storleken av byggnaden, dels storleken på tomtmarken. Denna modell innebär att redan i dag befintliga registeruppgifter kan användas och ligga till grund för det nya systemet. Uppgifterna är dessutom relativt konstanta över tiden, och lätta att hålla uppdaterade. Fastighetsägaren har kontroll på eventuella förändringar av ytorna inom fastigheten.

• Ett underlag som bygger på historisk eller uppskattad nypro-

duktionskostnad skulle initialt kräva omfattande insamling av

uppgifter. Även i ett längre perspektiv skulle uppgiftsinsamlingar krävas för att hålla registret uppdaterat med uppgifter om nyproducerade byggnader och mer omfattande om- och tillbyggnader.

• Ett underlag baserat på senaste köpeskilling kräver också kompletteringar av befintliga register. Omsättningshastigheten för bo-

Sammanfattning SOU 2012:52

24

stadsfastigheter är relativt låg och uppgifterna om historiska köpeskillingar är i många fall mycket gamla. Dessutom har, i ett stort antal fall, fastighetsindelningen eller fastigheternas fysiska beskaffenhet förändrats på ett sådant sätt att de inte motsvarar den egendom som omsattes. En löpande skatt som grundar sig på historisk köpeskilling ger också upphov till inlåsningseffekter då långa innehavstider belönas med låg fastighetsskatt. Dessutom kan löpande skatt som grundar sig på historisk köpeskilling ge incitament till skattefusk eftersom det blir lönsamt för både säljaren och köparen att i köpekontraktet uppge en lägre köpeskilling än den faktiska.

• Ett system där man låter nuvarande taxeringsvärden ligga till grund för framtida skatteuttag genom en permanent frysning. Nya skatteberäkningar skulle göras med hjälp av index på samma sätt som nuvarande skattetak (jfr Skatteutskottets betänkande 2009/10:SkU27). Skatteutskottets förslag bygger på att nya hus fortsättningsvis också taxeras och att det hela tiden fylls på med taxeringsvärden för egendom som förändras. Förslaget skulle eventuellt kunna utgöra en temporär övergångslösning som ett alternativ på kort sikt. Vad nuvarande utredning har haft som målsättning är dock att finna en långsiktigt hållbar modell som kan tåla förändringar i fastighetsbeståndet och inte redan i startskedet behöva utsättas för samma kritik som det nuvarande systemet.

• Utredningen har som ett ytterligare alternativ även övervägt att koppla den löpande beskattningen direkt till registerfastigheten.

Givet en avveckling av fastighetstaxeringen av bostäder föreslår utredningen en modell som utgår ifrån storleken av byggnader och mark för att beräkna den kommunala fastighetsavgiften och den statliga fastighetsskatten. Modellen ska ses som en beräknings- och lagteknisk struktur för hur ett system med yta som grund för den löpande beskattningen kan utformas. Väljer man att införa systemet kan effekterna för enskilda individer dämpas med olika typer av övergångsregler. Följande förändringar föreslås i den löpande beskattningen.

• Avgiften och skatten bestäms separat för småhus, flerbostadshus, ägarlägenheter och tomtmark. För byggnad under uppförande kommer ingen fastighetsavgift eller fastighetsskatt att tas ut.

SOU 2012:52 Sammanfattning

25

Tomtmark till byggnad under uppförande betraktas som obebyggd.

• Den kommunala fastighetsavgiften för småhus kommer att grunda sig på småhusets boarea, dock högst 300 m2 boarea. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 boarea. För bebyggd tomtmark till småhus kommer avgiften att grunda sig på tomtens storlek uttryckt i m2, dock högst 3 000 m2. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 tomtareal.

• Den kommunala fastighetsavgiften för bebyggda flerbostadshus-

och ägarlägenhetsenheter kommer att grunda sig på byggnadens

boarea. Fastighetsavgiften kommer att anges i kr/m2 boarea och fördelas lika mellan mark och byggnad.

• För obebyggd tomtmark för bostadsändamål kommer statlig fastighetsskatt även fortsättningsvis att tas ut. Skatten bestäms på samma sätt som den kommunala fastighetsavgiften. Mark kommer att åläggas samma avgift respektive skatt oavsett om den är bebyggd eller inte. Nybyggda bostäder erhåller samma reducering som i dag.

• Kommunerna kommer att delas in i tre grupper, storstads-, mellan- och glesbygdskommuner, region 1, 2 och 3, beroende på befolkningsmängd och närhet till storstäder. Avgiftens storlek kommer att differentieras för de tre kommungrupperna. Det sker ingen omfördelning av avgifts- och skattebördan mellan kommungrupperna. Däremot kan det ske omfördelningar inom varje kommungrupp beroende på att de fastigheter (byggnad och mark) som i dag har ett högt taxeringsvärde inte nödvändigtvis behöver vara stora till ytan.

Utredningens målsättning är som tidigare nämnts att skatte- och avgiftsuttaget totalt sett ska vara oförändrat och att förskjutningar av skattebördan ska minimeras. I dagens system finns en takregel när det gäller småhusenheter som gör att ingen får högre avgift än 6 825 kr (år 2012). Utredningen har övervägt att behålla ett takbelopp liknande dagens nivå, 7 000 kr. Det skulle dock ge effekten att kvadratmetervärdet skulle bli så högt att takbeloppet skulle nås vid mycket små storlekar på småhus och tomtmark. Dessutom finns det ”för få kvadratmeter” avseende tomtmark för att uppnå samma intäkt i form av skatt och avgift som betalas enligt det nuvarande systemet. Givet att intäkterna från den löpande beskattningen ska

Sammanfattning SOU 2012:52

26

motsvara dagens intäkter från kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt krävs följande kvadratmeterbelopp för de tre regionerna.

Kvadratmeteravgift småhus (fastighetsavgift och fastighetsskatt)

Region 1 Region 2 Region 3

Byggnad, kr/m² boarea

35

25

16

Tomtmark, kr/m² tomtareal

2,95

1,4

0,55

Kvadratmeteravgift flerbostadshus (fastighetsavgift och fastighetsskatt)

Region 1

Region 2

Region 3

Kr/m² boarea

19,5

17,3

11,2

• En takregel om sammanlagt 10 000 kr för ett småhus med tillhörande tomtmark införs. För region 2 kommer dock i praktiken taket att uppgå till 9 600 kr eftersom storleksspärren för marken annars överträds. För region 3 blir taket 6 450 kr, dvs. lägre än dagens takbelopp, eftersom både storleksspärren för tomt och byggnad hindrar ett högre belopp. Den totala intäkten för stat och kommun är dock oförändrad med ca 15 miljarder kr per år.

• Den kommunala fastighetsavgiftens och den statliga fastighetsskattens belopp per kvadratmeter samt takbeloppen för småhusenheter indexeras med inkomstbasbeloppet på motsvarande sätt som i dag sker med fastighetsavgiftens maxbelopp.

Alternativ till taxeringsvärde

Vid en eventuell avveckling av bostads- och lantbrukstaxeringen kommer det enligt avvecklingsalternativet inte att fastställas taxeringsvärden eller värderingsmodeller för bostäder och lantbruksenheter. I viss lagstiftning måste därför alternativ till taxeringsvärdet tas fram som underlag för de arbetsprocesser, inom främst myndighetssektorn, som kräver att ett marknadsvärderelaterat värde på fastigheterna finns tillgängligt. Detta gäller även i andra sammanhang, t.ex. inom bank- och försäkringsverksamhet. Som alternativ till taxeringsvärdet måste därför i vissa situationer (främst vid överlåtelser) marknadsvärden räknas fram för de fastigheter som saknar

SOU 2012:52 Sammanfattning

27

taxeringsvärde. Utredningens förslag är att beräkningen av marknadsvärden baserar sig på framtagna generella s.k. normeringstal.

Normeringstalen kan liknas vid de riktvärden som används inom fastighetstaxeringen och som är specifika för ett visst avgränsat område. Normeringstalen är således inte fastighetsspecifika utan kan användas som grund för att beräkna ett värde på en enskild fastighet. Ett värde framräknat med ledning av normeringstalen kan beräknas, till exempel vid en överlåtelsesituation som underlag för att beräkna stämpelskatt. Normeringstal kan utgöras av kvadratmetervärden för bostäder, hektarvärden för produktiv mark eller genomsnittshyror för flerbostadshus. För att kunna ta fram normeringstal, som delvis ska kunna ersätta nuvarande riktvärdeangivelser, krävs en fungerande process. I denna process bör momenten insamling, beredning och analys ingå, liksom fastställande och tillhandahållande. Under varje moment ingår olika aktiviteter för att säkerställa att de slutliga normeringstalen klarar de krav som kommer att ställas med avseende på noggrannhet och användbarhet. Ansvarig myndighet för att fastställa normeringstalen bör vara Lantmäteriet.

Lantmäteriet bör ges i uppdrag att närmare utreda frågan hur en modell för att tillhandahålla normeringstal m.m. ska utformas för att vara enkel och ge det stöd som behövs i bl.a. stämpelskatteprocessen. Modellen ska även stödja en beräkning av värden inom ramen för lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet och övriga myndighetsprocesser där marknadsvärden för fastigheter efterfrågas.

Ikraftträdande, övergångsbestämmelser samt följdändringar i annan lagstiftning

De föreslagna ändringarna i fastighetstaxeringslagen och övriga författningar ska träda i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2015. Vid den särskilda taxeringen år 2015 ska ny taxering ske av varje småhusenhet, lantbruksenhet, ägarlägenhetsenhet, flerbostadshusenhet och lokalhusenhet. En bestämmelse om detta tas in i en särskild lag, en s.k. införandelag.

En avveckling av fastighetstaxeringen av bostäder och lantbruksenheter innebär följdändringar i annan lagstiftning, främst i det stora antal författningar som hänvisar till taxeringsvärde i olika sammanhang. Detta gäller bl.a. inkomstskattelagen (1999:1229), lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter och lagen

Sammanfattning SOU 2012:52

28

(1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet, men även t.ex. jordabalken och lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället.

Den lämpligaste utgångspunkten är att vid genomförandet av dessa följdändringar ersätta begreppet taxeringsvärde med marknadsvärde. Det finns flera olika metoder för att fastställa marknadsvärdet, t.ex. kan det utgöras av ett särskilt uppskattningsvärde eller annars beräknas med utgångspunkt i av Lantmäteriet fastställda normeringstal. Det kan också framgå av ett värderingsintyg. De olika metoderna kan dock leda till olika grad av precision på värdet.

Valet av metod för att beräkna marknadsvärdet bör inte generellt fastställas i lag. Det framstår i stället som mer praktiskt att se till vad som är lämpligt i det enskilda fallet. Fastighetsägaren kan därmed, i de flesta fall, välja med vilken metod värdet ska beräknas. En myndighet kan emellertid inte anses skyldig att godta det marknadsvärde som presenteras av fastighetsägaren för det fall att det kan anses finnas ett mer rättvisande värde.

Förenkling av fastighetstaxeringen (kap. 4)

Förenklingsförslagen kan sammantaget uppfattas vara av mindre omfattning, men flera av de bestämmelser som utredningen föreslår ändrade eller upphävda föranleder i dag en stor mängd föreskrifter och allmänna råd som i och med förslagen kan tas bort eller avsevärt förenklas. Utredningen föreslår följande förenklingar i systemet för fastighetstaxering.

• Skattenämnderna inom fastighetstaxeringen tas bort.

• Ett förfarande med tyst godkännande av förtryckta uppgifter i förslag till fastighetstaxering införs, liksom en skyldighet att ändra och komplettera felaktiga uppgifter för de fastighetsägare som får förslag till fastighetstaxering. För dessa fastighetsägare innebär nuvarande ordning att deklarationsskyldigheten upphör. Dessa fastighetsägare har i dag inte någon skyldighet vare sig att lämna deklaration eller att rätta eller komplettera felaktigheter i det förslag till fastighetstaxering som Skatteverket lämnar dem.

• Justeringar med anledning av skatteförfarandelagen (2011:1244) införs när det gäller bl.a. undertecknande, behörig ställföreträdare, deklarationsombud och teknikneutralitet i lagstiftningen. Dessa

SOU 2012:52 Sammanfattning

29

ändringar utgör inte alltid förenklingar utan handlar mer om att skapa enhetlighet i lagstiftningen.

• Deklarationstidpunkten flyttas från den 1 november året före det år då fastighetstaxering sker till den 15 februari samma kalenderår som taxeringen avser. Detta möjliggör förändringar avseende det förberedelsearbete som föregår varje fastighetstaxering och ger även utrymme för att förskjuta den tidpunkt som ligger till grund för att bestämma marknadsvärdet. Ändringen innebär att skillnaden mellan nivåtidpunkten och beskaffenhetstidpunkten blir nio månader mot tidigare 18 månader.

• En rad numera obsoleta bestämmelser tas bort från FTL. Det handlar bland annat om bestämmelser om tvångsbesiktning efter domstols beslut och möjligheten för Skatteverket att förelägga brandförsäkringsanstalt att lämna uppgifter.

• Storleksgränsen för bebyggd tomtmark utökas till fem hektar.

Det innebär att ett antal mindre lantbruksenheter kommer att övergå till småhusenheter. Även definitionen av ekonomibyggnad ändras i samma syfte. Fastigheterna övergår alltså från närings- till privatbostadsfastigheter. Det är inte befogat att behandla hyreshus på lantbruk som om de vore småhus. Eftersom utredningens uppdrag är att förenkla FTL har detta undantag ansetts beröra alldeles för få fastigheter och inte heller ha någon större ekonomisk betydelse för berörda fastighetsägare för att tillräckligt motivera att det ska behållas.

• Vårdbyggnader för åldringsvård ska definieras på så sätt att de omfattar de särskilda boendeformerna för äldre människor som anges i 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453).

• Gränsbeloppen för när byggnadsvärde ska fastställas och ny taxering ska genomföras, justeras till en uppdaterad nivå.

• Värdefaktorn ålder, såvitt gäller småhus, ska i fortsättningen endast beaktas i förhållande till byggnadens nybyggnadsår. Någon jämkning av byggnads ålder med anledning av tillbyggnad ska i fortsättningen därmed inte göras.

• Förenklingar görs av värdefaktorn fastighetsrättsliga förhållanden.

• Möjligheten att jämka antalet standardpoäng tas bort.

• Värdefaktorn hyra för bostäder i hyreshus ska grundas på den genomsnittliga bruksvärdeshyran.

Sammanfattning SOU 2012:52

30

• Definitionen av tomtmark ändras på så sätt att värdet av tomtanläggningar inte beaktas när riktvärdet bestäms.

Kombination av avvecklings- och förenklingsförslaget (kap. 5)

Utredningen har i enlighet med direktiven föreslagit två alternativa förslag – avveckling av bostadstaxeringen och förenkling av fastighetstaxeringen. Avvecklingsalternativet innebär även att en ny modell för beräkning av kommunal fastighetsavgift och fastighetsskatt måste utarbetas eftersom taxeringsvärden inte längre utgör grund för beräkningen. De två förslagen kan även kombineras på följande sätt.

Avvecklingen av bostads- och lantbrukstaxeringen är huvudalternativ, men de delar av förenklingsförslagen som är relevanta för

övriga taxeringsenhetstyper samt förenklingar avseende organisation och förfarandet genomförs också.

Förenklingsalternativet är huvudalternativ men den kommunala

fastighetsavgiften och fastighetsskatten beräknas enligt utredningens avvecklingsförslag. Taxeringsvärdena finns på detta sätt kvar som grund för de samhällsfunktioner som i dag använder dem samtidigt som de enligt kritikerna alltför schablonartade taxeringsvärdena inte längre ligger till grund för den löpande beskattningen. Enligt detta alternativ beräknas avgift och skatt i stället med ytan av byggnad och mark som grund. Detta innebär att fastighetstaxeringen för bostäder och lantbruk torde kunna genomföras med glesare intervall, t.ex. vart sjätte år innebärande en årlig kostnadsbesparing om ca 30 miljoner kr avseende minskade fullgörandekostnader för fastighetsägaren och minskade administrativa kostnader för Skatteverket.

Särskilda frågor om löpande beskattning (kap. 6)

Tre särskilda frågor om löpande beskattning i förenklingsdelen har behandlats i ett eget kapitel.

• När det gäller taxeringsenheter som innehåller flera småhusbyggnader med tillhörande gemensam tomtmark föreslår utredningen följande. Jämförelse och eventuell begränsning ska ske för varje värderingsenhet uppfört småhus med tillhörande tomtmark. När det finns flera värderingsenheter småhus på samma värderings-

SOU 2012:52 Sammanfattning

31

enhet tomtmark ska tomtvärdet hänföras till det uppförda småhus som har det högsta byggnadsvärdet. Samma princip ska gälla om samtliga uppförda småhus har halverad avgift på grund av nyproduktion.

• Utredningen föreslår att inhämtningen av uppgift om antalet bostadslägenheter i hyreshusenheter även fortsättningsvis ska ske i samband med fastighetstaxering.

Vid genomförande av förenklingsförslaget föreslår utredningen att ett undantagssystem införs särskilt för studentrum i korridor. Studentrum ska efter registrering utgöra en egen lägenhetstyp. Den kommunala fastighetsavgiften sänks för dessa lägenheter till 300 kr per lägenhet. Den löpande beskattningen av studentbostäder är en del av fastighetsbeskattningen som varit utsatt för mycket kritik. Genom systemet där varje lägenhet har betalat lika stor avgift har stora lägenheter gynnats särskilt i förhållande till små korridorrum för studenter. Det är naturligtvis anmärkningsvärt att avgiften för större lägenheter med större boendenytta och plats för hela familjer har samma avgift som ett litet rum för en person med delat kök och badrum. I avvecklingsförslaget är frågan inget problem eftersom systemet görs om så att större lägenheter genererar högre avgift på grund av sin yta.

Konsekvensanalys (kap. 7)

Konsekvensanalys avveckling

De administrativa konsekvenserna av avvecklingsförslaget visar en total årlig direkt besparing om ca 90 miljoner kr vad gäller de administrativa kostnaderna för myndigheterna och fullgörandekostnaderna för fastighetsägaren. För Skatteverket är besparingen cirka 60 miljoner kr. Fullgörandekostnaderna för fastighetsägare minskar årligen med ca 9 miljoner kr. Även konsultkostnader för fastighetsägare minskar med ca 37 miljoner kr per år. En avveckling av fastighetstaxeringen för bostäder kommer dessutom att leda till en kostnadsbesparing om ca 12 miljoner kr för domstolarna då de slipper hantera överklagade mål avseende småhus, lantbruk och flerbostadshus. För Lantmäteriet innebär dock förslaget en kostnadsökning

Sammanfattning SOU 2012:52

32

med ca 15 miljoner kr per år i och med de normeringstal som ska tas fram.

Avseende de samhällsekonomiska konsekvenserna som uppstår givet en avveckling kan det sammanfattningsvis konstateras att flertalet av de berörda myndigheterna och organisationerna anser att detta skulle leda till behov av utveckling av nya strukturer samt en i vissa fall kostsam och tidskrävande omställning. Vidare föreligger det svårigheter att finna ett motsvarande värde som håller samma kvalitativa nivå och är lika accepterad i samhället som taxeringsvärdet. Flera av organisationerna kan, för det fall att taxeringsvärdena slopas, godta utredningens förslag avseende normeringstal som alternativ till taxeringsvärde men de anser det vara en klar försämring gentemot nuläget. Svenska Bankföreningen har påtalat ett flertal svårigheter med en sådan lösning, varför detta alternativ sannolikt inte kan anses möjligt att tillämpa i bank- och finansbranschen.

Bankföreningen framhåller även farhågor om fördyringar gällande kreditgivarnas upplåningskostnader vilket i förlängningen innebär ökade kostnader för låntagaren. Kreditgivarna kan även behöva minska sitt utbud av krediter vilket kan leda till en sjunkande efterfrågan på fastigheter. Det kan i sin tur innebära lägre fastighetsvärden. Även försäkringsbranschen indikerar att kostnader för premier kan stiga men också att risken för att felaktiga uppgifter lämnas ökar när alla uppgifter måste samlas in och uppdateras av fastighetsägaren. Vidare kan andra indirekta kostnader komma att uppstå för fastighetsägaren. Till exempel kan värdering av fastigheten behövas, till skillnad från tidigare då egenskapsuppgifter och värden fanns i ett officiellt register.

Det kan vidare framhållas att kvaliteten på den statistik som SCB tar fram med hjälp av uppgifter i fastighetstaxeringsregistret kan komma att försämras, vilket i sin tur kan innebära försvårade och långsammare beslutsprocesser. Ytterligare en påverkan som kan ge samhällsekonomiska konsekvenser med ökade kostnader för den enskilde, men även hämma nybyggnation av bostäder, är Lantmäteriets farhågor om längre leveranstider, ökade kostnader och sämre kvalitet vid handläggningen av fastighetsbildningsärenden.

För samhället kan även positiva effekter konstateras vid en avveckling. En potentiellt större marknad skapas för fastighetsvärderarbranschen, där värden efterfrågas i högre omfattning. Även nya marknader kan skapas för privata aktörer som till exempel kan fylla behovet av fastighetsrelaterade data.

SOU 2012:52 Sammanfattning

33

Utredningen bedömer sammanfattningsvis att de indirekta samhällsekonomiska kostnaderna som kan uppstå är betydande och torde väsentligt överstiga de administrativa besparingar som kunnat räknas fram.

De finansiella konsekvenserna av den löpande beskattningen i avvecklingsförslaget är i stort sett kostnadsneutrala.

Konsekvenserna av den ändrade löpande beskattningen leder till

en omfördelning av fastighetsavgiften mellan småhusägare. Avgiftsförändringen för de allra flesta småhusägare kommer att ligga mellan plus/minus 2 000 kr per år. Det nya avgiftstaket påverkar främst fastighetsägare i region 1 där ca fyra procent kommer att betala den nya maxavgiften om 10 000 kr. I region 2 kommer drygt en procent betala den nya maxavgiften som är 9 600 kr beroende på att kvadratmeterspärren för mark, 3 000 m2, uppnås. I region 3 är det ca 0,25 procent som kommer nå den nya maxavgiften som är 6 450 kr, vilket är lägre än nuvarande maxavgift.

I samtliga regioner kommer det dock att finnas enskilda fastighetsägare som får en stor förändring av fastighetsavgiften. Denna omfördelning av fastighetsavgiften kommer, inom respektive region, att ske mellan småhusägare med mindre hus med höga taxeringsvärden och större hus med låga taxeringsvärden.

För flerbostadshus kommer ägare av fastigheter med stora lägenheter att få högre fastighetsavgift medan ägare av fastigheter med små lägenheter kommer att få lägre avgift. Bostadsrättsföreningar kommer relativt övriga ägargrupper att få en något högre avgift än hyresrätter beroende på att bostadsrättslägenheterna generellt är lite större.

Privata fastighetsföretags bostadsbestånd finns i mer centrala delar och attraktiva bostadsområden än det kommunalt ägda bostadsbeståndet. De kommunala bostadsföretagens bostäder återfinns i hög grad i de så kallade miljonprogramområdena. Detta innebär att de kommunala bostadsföretagens fastigheter har ett lägre värde och därför i större utsträckning kan vara förlorare i jämförelse med om avgiften baseras på taxeringsvärdet.

Konsekvensanalys förenkling

När det gäller de administrativa konsekvenserna av förenklingsförslagen kommer slopandet av skattenämnder att leda till en besparing hos Skatteverket. Förslagen i övrigt kommer att kräva anpassningar

Sammanfattning SOU 2012:52

34

av befintliga system hos Skatteverket vilket initialt leder till ökade kostnader. Utredningen anser ändå att regelförenklingarna på längre sikt utgör administrativa lättnader, framför allt ur fastighetsägarperspektiv. För företag leder förslagen till vissa lättnader genom utvidgade möjligheter till tyst godkännande av deklaration och en mer teknikneutral lagstiftning.

Den ändrade tidplanen för deklarationsförfarandet och framflyttningen av nivåtidpunkten med nio månader kommer att innebära administrativa fördelar för så väl Skatteverket som fastighetsägarna.

De samhällsekonomiska konsekvenserna av förslaget är av regelförändringskaraktär. Vid ett genomförande kommer Skatteverket inte att behöva utfärda samma mängd föreskrifter och allmänna råd som i dag, vilket indirekt minskar den administrativa bördan för fastighetsägarna.

De finansiella konsekvenserna omfattar undantagsregeln för studentrum i korridor som kommer att kosta 21 miljoner kr per år vid ett genomförande av förslaget. Den föreslagna höjningen av beloppsgränsen när vissa byggnader ska få ett taxeringsvärde fastställt innebär ett visst skattebortfall. Förslaget innebär en kostnad på cirka 30 miljoner kr per år. Dessa underskott finansieras genom det överskott som uppstår till följd av den föreslagna nya tidplanen. Om taxeringsvärdena stiger med i genomsnitt 1,2 procent under de nio månader nivåtidpunkten flyttas fram, ökar intäkterna avseende fastighetsavgifter och -skatt med ca 51,5 miljoner kr. En sådan utveckling kan normalt förväntas och de finansiella konsekvenserna för förslaget skulle därmed gå jämnt ut. Denna beräkning gäller dock endast för småhus. Eftersom även hyreshus-, industri-, täkt- och elproduktionsenheter berörs av förändringen gällande tidplanen så kan den värdestegringen som i praktiken krävs för att finansiera förslaget vara avsevärt lägre än 1,2 procent.

35

Författningsförslag Avveckling

1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1

dels att 7 kap. 4 a §, 8 kap., 10 kap., 12 kap., 13 kap., 14 kap. och

18 kap. 7 § ska upphöra att gälla,

dels att rubriken närmast före 16 kap. 6 § ska utgå,

dels att 1 kap. 1, 3, 5, 7 och 7 a §§, 2 kap. 2, 3 och 4 §§, 4 kap. 5

och 6 §§, 5 kap. 1, 7 och 8 §§, 6 kap. 1–5 §§, 7 och 10 §§, 7 kap. 3, 6, 7, 9 och 16 §§, 9 kap. 1 och 3 §§, 15 kap. 8 och 9 §§, 16 kap. 2–4 och 9 §§, 18 kap. 4 §, 19 kap. 1, 3, 5 och 8 §§, 20 kap. 2, 4 och 5 §§, 21 kap. 10 §, 22 kap. 5 § samt rubriken till 9 kap. ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas två nya kapitel, 8 kap. och 12 kap.,

två nya paragrafer, 16 kap. 2 a § och 16 kap. 8 a §, samt närmast före 16 kap. 3 § och 16 kap. 8 a § nya rubriker av följande lydelse.

1 Senaste lydelse av 7 kap. 4 a § 2004:279 8 kap. 2 § 2001:1218 8 kap. 3 § 2001:546 8 kap. 4 § 2001:546 10 kap. 2 § 2004:279 10 kap. 3 § 1990:1382 12 kap. 1 § 2003:1201 12 kap. 2 § 1988:544 12 kap. 3 § 2001:546

12 kap. 4 § 2009:105 12 kap. 5 § 2003:1201 12 kap. 8 § 1992:1666 12 kap. 9 § 1992:1666 13 kap. 1 § 1990:1382 13 kap. 2 § 1997:451 13 kap. 3 § 2004:279 13 kap. 4 § 1990:1382 13 kap. 5 § 1990:1382

14 kap. 1 § 2009:1407 14 kap. 2 § 2009:1407 14 kap. 3 § 2009:1407 14 kap. 4 § 2009:1407 14 kap. 5 § 2009:1407 18 kap. 7 § 1993:1193 Rubriken närmast före 16 kap. 6 § 1981:1119.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

1 §2

Fastighetstaxering sker vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering.

Vid fastighetstaxering ska beslut fattas om fastigheternas skatte- och avgiftspliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare ska typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde ska dock inte bestämmas för fastighet som enligt 3 kap. ska undantas från skatte- och avgiftsplikt.

Vid fastighetstaxering ska beslut fattas om fastigheternas skatte- och avgiftspliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare ska typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde ska dock inte bestämmas för fastighet som enligt 3 kap. ska undantas från skatte- och avgiftsplikt samt egen-

dom som är undantagen från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1.

Det som sägs om avgiftsplikt och avgiftsfrihet i denna lag avser kommunal fastighetsavgift enligt lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift.

3 §3

Med taxeringsår menas i denna lag det kalenderår för vilket fastighetstaxering bestäms.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering skall gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Beslut om fastighetstaxering som fattas vid allmän eller förenklad fastighetstaxering eller genom ny taxering vid särskild fastighetstaxering ska gälla från ingången av det taxeringsår då sådan taxering sker till ingången av det taxeringsår då beslut fattas nästa gång.

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller för-

Med löpande taxeringsperiod avses tiden från ingången av det taxeringsår då allmän eller för-

2 Senaste lydelse 2007:1416. 3 Senaste lydelse 2001:1218.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

37

enklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

enklad fastighetstaxering sker av en taxeringsenhet till ingången av det taxeringsår då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker nästa gång.

För taxeringsenheter som är undantagna från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1 påbörjas den löpande taxeringsperioden vid ingången av det taxeringsår då ny taxering senast skedde vid särskild fastighetstaxering.

5 §4

Som ägare av fastighet ska i fall som avses nedan anses

a) den som innehar fastighet med fideikommissrätt eller i annat fall utan vederlag besitter fastighet på grund av testamentariskt förordnande;

b) den som innehar fastighet med åborätt, tomträtt eller vattenfallsrätt samt den som annars innehar fastighet med ständig eller ärftlig besittningsrätt;

c) innehavare av skogsområde som blivit av staten upplåtet till kanalbolag eller till kommun eller annan menighet;

d) innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord;

e) juridisk person, som förvaltar samfällighet och som enligt 6 kap. 6 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) är skattskyldig för samfällighetens inkomster; samt

f) nyttjanderättshavare till täktmark som avses i 2 kap. 4 §, om nyttjanderätten har förvärvats mot engångsvederlag.

Såsom innehavare av publikt boställe eller på lön anslagen jord ska anses den tjänsteinnehavare eller annan som författningsenligt har rätt att nyttja fastigheten eller få dess avkastning.

Ska avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses under b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse såsom fastighe-

Ska avkastning utöver husbehovet av skog på fastighet, som avses i första stycket b eller d, författningsenligt helt eller delvis tillkomma allmän fond eller inrättning, är denna att anse så-

4 Senaste lydelse 2009:1407.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

38

tens innehavare, såvitt angår fastighetens värde av produktiv skogsmark med växande skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

som fastighetens innehavare, såvitt angår fastighetens produk-

tiva skogsmark med växande

skog och markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

7 §5

Allmän fastighetstaxering ska ske vartannat år enligt bestämmelserna i 2–15 kap. och i följande

ordning.

Allmän fastighetstaxering ska ske för lokalhusenheter, industri-

enheter, elproduktionsenheter och specialenheter år 2019 och därefter vart sjätte år enligt bestäm-

melserna i 2–7, 9, 11, 12 och 15 kap.

År 2003 och därefter vart sjätte år taxeras småhusenheter,

år 2005 och därefter vart sjätte år lantbruksenheter,

år 2007 och därefter vart sjätte år hyreshusenheter, industrienheter, elproduktionsenheter och specialenheter samt

år 2013 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.

7 a §6

Förenklad fastighetstaxering ska ske för hyreshusenheter, små-

husenheter, ägarlägenhetsenheter och lantbruksenheter. Sådan taxering sker enligt bestämmelserna i

2–10 och 12–14 kap. och i följan-

de ordning.

År 2004 och därefter vart sjätte år taxeras hyreshusenheter,

år 2006 och därefter vart sjätte år småhusenheter,

år 2008 och därefter vart sjätte

Förenklad fastighetstaxering ska ske för lokalhusenheter år

2016 och därefter vart sjätte år

enligt bestämmelserna i 2–7, 9 och 12 kap.

5 Senaste lydelse 2009:105. 6 Senaste lydelse 2009:105.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

39

år lantbruksenheter samt

år 2010 och därefter vart sjätte år ägarlägenhetsenheter.

2 kap.

2 §7

Nuvarande lydelse

Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad ska höra komplement-

hus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment.

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.

Ägarlägenhet Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet

och som är inrättad till bostad åt en enda familj.

Hyreshus

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre

familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande. Byggnad med förrådsutrymme, som ligger

i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus.

Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrättad till bostad åt fler än en enda

familj. Byggnad som är inrättad till bostad och som

7 Senaste lydelse 2012:89.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

40

hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra hyreshus.

Till hyreshus ska dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt ett eller två

hushåll. I sådan byggnad som är inrättad till bostad åt ett hushåll kan även lokaler ingå om dessa inte överväger. Till småhus ska även höra komplementhus

såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.

Ägarlägenhet Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet

och som är inrättad till bostad åt ett enda hushåll.

Flerbostadshus Byggnad som är inrättad till bostad och som inte

utgör småhus eller ägarlägenhet.

Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till flerbostadshus och som behövs för verksamheten, ska anses ingå i flerbostadshuset.

Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra flerbostads-

hus om den är inrättad till bostad åt fler än ett enda hushåll. Byggnad som är inrättad till bostad och som

hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra flerbostadshus.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

41

Lokalhus Byggnad som är inrättad som kontor, butik, hotell, restaurang och liknande.

Byggnad med förrådsutrymme som ligger i anslutning till lokalhus och som behövs för verksamheten ska anses ingå i lokalhuset.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §

Byggnadstypen skall bestäm-

mas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.

Småhus, ägarlägenhet och flerbostadshus ska utgöra en byggnad. Övriga byggnadstyper ska bestäm-

mas med hänsyn till det ändamål som byggnad till övervägande del är inrättad för och det sätt som byggnad till övervägande del används på.

Byggnad, som kan indelas både som småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad eller övrig byggnad och som specialbyggnad, skall indelas som specialbyggnad.

Byggnad, som kan indelas både som småhus, ägarlägenhet, flerbo-

stadshus, lokalhus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad eller övrig byggnad och som specialbyggnad, ska indelas som specialbyggnad.

Byggnad, som kan indelas både som specialbyggnad och ekonomibyggnad, ska indelas som ekonomibyggnad.

4 §8

Nuvarande lydelse

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

8 Senaste lydelse 2010:907.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

42

Tomtmark Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, hyres-

hus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, special-

byggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till en sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, spe-

cialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Föreslagen lydelse

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad), av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor, eller av byggnad som

utgör småhus och vars storlek inte uppgår till 15 kvadratmeter boarea.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

43

Tomtmark Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, fler-

bostadshus, lokalhus, kraftverksbyggnad, industri-

byggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till en sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus,

flerbostadshus, lokalhus, kraftverksbyggnad, industri-

byggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt bestämmelserna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

5 §9

Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer,

Taxeringsenhet ska omfatta byggnadstyper och ägoslag enligt en av följande kombinationer,

9 Senaste lydelse 2009:1407.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

44

om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet.

om inte annat sägs i andra och tredje styckena, och ha en av följande beteckningar för typ av taxeringsenhet:

1. småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet)

2. ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad (ägarlägenhetsenhet)

1. Småhus och tomtmark för sådan byggnad (småhusenhet).

2. Ägarlägenhet och tomtmark för sådan byggnad (ägarlägenhetsenhet).

3. hyreshus och tomtmark för sådan byggnad (hyreshusenhet)

3. Flerbostadshus och tomtmark för sådan byggnad (fler-

bostadshusenhet).

4. Lokalhus och tomtmark för sådan byggnad (lokalhusenhet).

4. industribyggnad, övrig bygg-

nad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet)

5. täktmark samt industri-

byggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet)

6. specialbyggnad och tomt-

mark för sådan byggnad (specialenhet)

7. ekonomibyggnad,

åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment (lantbruksenhet)

8. kraftverksbyggnad, tomt-

mark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft (elproduktionsenhet).

5. Industribyggnad, övrig

byggnad, tomtmark för sådana byggnader, vattenverk på annans grund samt sådan fiskefastighet som avses i 10 § lagen (1970:995) om införande av nya jordabalken (industrienhet).

6. Täktmark samt industri-

byggnad och övrig byggnad på sådan mark (industrienhet).

7. Specialbyggnad och tomt-

mark för sådan byggnad (specialenhet).

8. Ekonomibyggnad,

åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment (lantbruksenhet).

9. Kraftverksbyggnad, tomt-

mark till kraftverksbyggnad och fallrätt samt taxeringsenhet vars värde till övervägande del utgörs av rätt till andels- eller ersättningskraft (elproduktionsenhet).

Småhus och tomtmark för sådan byggnad som ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment, ska ingå i den lantbruksenhet som omfattar marken.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

45

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter under punkterna 1–

8 i första stycket. Övrig mark ska

i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall ska övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, ska den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

Saneringsbyggnad och övrig mark kan ingå i samtliga taxeringsenheter enligt första stycket 1–9. Övrig mark ska i regel ingå i lantbruksenhet. I annat fall ska övrig mark taxeras tillsammans med den tomtmark eller täktmark som ligger närmast. Har övrig mark stor omfattning och saknar den samband med annan mark, som har samma ägare, ska den dock bilda en taxeringsenhet. Taxeringsenhet, som består av endast övrig mark, betecknas industrienhet, om den ligger till övervägande del inom tätort, och lantbruksenhet, om den ligger till övervägande del utanför sådan ort.

6 §10

I småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet, specialenhet och industrienhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

I småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, flerbostadshusenhet, lokal-

husenhet, specialenhet och indu-

strienhet ska endast ingå egendom som ligger samlad och som utgör en ekonomisk enhet.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk ska bilda egen lantbruksenhet.

5 kap.

1 §11

Taxeringsvärde ska bestämmas för varje skatte- och avgiftspliktig taxeringsenhet.

Taxeringsvärde ska bestämmas för varje skatte- och avgiftspliktig taxeringsenhet som inte är

undantagen från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1.

10 Senaste lydelse 2009:105. 11 Senaste lydelse 2007:1416.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

46

7 §12

Vid taxeringen ska följande delvärden bestämmas.

För småhus-, ägarlägenhets-, hyreshus-, industri- och elpro-

duktionsenhet:

Vid taxeringen ska följande delvärden bestämmas för lokal-

hus-, industri- och elproduk-

tionsenhet:

1. Byggnadsvärde Byggnadsvärde är värdet av de byggnader som hör till taxeringsenheten.

2. Markvärde Markvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark, täktmark, fallrätt och markanläggningar.

För lantbruksenhet:

1. Bostadsbyggnadsvärde Bostadsbyggnadsvärde är värdet av de småhus som hör till taxeringsenheten.

2. Ekonomibyggnadsvärde Ekonomibyggnadsvärde är värdet av de ekonomibyggnader som hör till taxeringsenheten.

3. Tomtmarksvärde Tomtmarksvärde är värdet av taxeringsenhetens tomtmark.

4. Jordbruksvärde Jordbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens åkermark, betesmark och markanläggningar, som används eller behövs för växtodling.

5. Skogsbruksvärde Skogsbruksvärde är värdet av taxeringsenhetens produktiva skogsmark med växande skog och markanläggningar, som används eller behövs för skogsbruk.

6. Skogsimpedimentsvärde Skogsimpedimentsvärde är värdet av de skogliga impediment

12 Senaste lydelse 2009:1407.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

47

som hör till taxeringsenheten.

8 §13

Varje delvärde skall bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Varje delvärde ska bestämmas för sig med tillämpning av i 2–5 a §§ angivna grunder.

Vid bestämmande av delvärde för lantbruksenhet får dock avvikelse ske från 2 § vid storlekskorrektion enligt 7 kap. 4 a §.

Summan av delvärdena utgör taxeringsenhetens taxeringsvärde.

6 kap.

1 §

Värderingsenhet är den egendom som skall värderas för sig. En värderingsenhet skall endast omfatta egendom som ingår i en enda taxeringsenhet.

Värderingsenhet är den egendom som ska värderas eller in-

delas för sig. En värderingsenhet ska endast omfatta egendom som

ingår i en enda taxeringsenhet.

2 §14

Varje småhus, ägarlägenhet,

hyreshus, kraftverksbyggnad, in-

dustribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

Varje småhus med en storlek

som uppgår till minst 15 kvadratmeter boarea, ägarlägenhet och flerbostadshus ska utgöra en värderingsenhet. Lokalhus, kraftverks-

byggnad, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

Komplementhus på småhusenheten ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.

Småhus, hyreshus, industri-

byggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till

Lokalhus, industribyggnader

och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till 50 000 kronor,

13 Senaste lydelse 2001:1218. 14 Senaste lydelse 2012:89.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

48

50 000 kronor, ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.

ska ingå i samma värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.

3 §15

Är ett hyreshus inrättat för både bostäder och lokaler skall bostadsdelen och lokaldelen utgöra skilda värderingsenheter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificerings-

data beträffande värdefaktorerna

lägenhetstyp och ålder får samman-

föras till en värderingsenhet.

Flera flerbostadshus eller lokalhus för vilka har fastställts samma

klassificeringsdata beträffande

värdefaktorn eller den särskilda egenskapen ålder får sammanföras

till en värderingsenhet avseende

flerbostadshus eller lokalhus.

Är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp skall delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

Är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp ska delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader för vilka har

fastställts samma klassificerings-

data beträffande värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

Indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera

Indelning av lokalhus och industribyggnad i två eller flera

15 Senaste lydelse 2001: 546.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

49

värderingsenheter får även ske om det underlättar värderingen.

värderingsenheter får även ske om det underlättar värderingen.

4 §

Varje modern ekonomibyggnad och annan ekonomibyggnad

av större värde skall utgöra en

värderingsenhet. Andra ekonomibyggnader skall i regel sammanföras till en värderingsenhet.

Sådan byggnad får dock utgöra en värderingsenhet om det väsentligt underlättar värderingen.

Varje modern ekonomibyggnad ska utgöra en värderingsenhet. Andra ekonomibyggnader

ska sammanföras till en värde-

ringsenhet.

5 §

Är ett småhus eller en ekonomibyggnad inrättad för väsentligt olika ändamål får byggnaden indelas i två eller flera värderingsenheter om det underlättar

värderingen.

Är en ekonomibyggnad inrättad för väsentligt olika ändamål får byggnaden indelas i två eller flera värderingsenheter.

7 §16

Varje tomt skall utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i andra–fjärde styckena.

Varje tomt ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i andra–fjärde styckena.

Föreligger byggrätt till två eller flera småhus på en tomt får varje del av tomten, som omfattas av en byggrätt, utgöra en värderingsenhet.

Tomt som är bebyggd med

hyreshus skall indelas i värderings-

enheter med ledning av det sätt på vilket hyreshusen har indelats i värderingsenheter och med beaktande av hur markens byggrätt har tagits i anspråk eller

skall tas i anspråk enligt plan.

Tomt som är bebyggd med

ägarlägenhet, flerbostadshus och lokalhus ska indelas i värderings-

enheter med ledning av det sätt på vilket byggnaderna har indelats i värderingsenheter och med beaktande av hur markens byggrätt har tagits i anspråk eller ska tas i anspråk enligt plan.

16 Senaste lydelse 1992:1666.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

50

Obebyggd tomtmark för

hyreshus skall indelas i värde-

ringsenheter så att tomtmark med byggrätt för bostäder och för lokaler utgör skilda värderingsenheter.

Obebyggd tomtmark för ägar-

lägenhet, flerbostadshus och lokalhus ska indelas i värderings-

enheter så att tomtmark med byggrätt för bostäder och för lokaler utgör skilda värderingsenheter.

10 §17

Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment inom en taxeringsenhet ska utgöra en värderingsenhet.

Är arealen åkermark inom en taxeringsenhet av större omfattning får åkermarken dock uppdelas i två eller flera värderingsenheter, om det väsentligt underlättar värderingen.

Vart och ett av ägoslagen åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment inom en taxeringsenhet ska utgöra en värderingsenhet.

7 kap.

3 §18

För byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. ska taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

För byggnader och ägoslag som avses i 9, 11, 12 och 15 kap. ska taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer ska riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

17 Senaste lydelse 2009:1407. 18 Senaste lydelse 2009:1407.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

51

Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark,

åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment.

1. Storlek för industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning och tomtmark för

lokalhus, industribyggnad och övrig byggnad.

2. Hyra för hyreshus och ägar-

lägenhet.

2. Hyra för lokalhus.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

6 §19

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms ska först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden. I fråga om

produktiv skogsmark, som ligger inom skilda kommuner och som annars skulle ha ingått i samma taxeringsenhet, får de genomsnittliga förhållandena för denna skogsmark läggas till grund vid klassindelning av värdefaktorer för taxeringsenheterna om de ligger inom samma värdeområde.

Vid värdering av byggnader och ägoslag för vilka riktvärden bestäms ska först fastställas klassindelningsdata och däremot svarande riktvärden.

Vid riktvärdets bestämmande får interpolation mellan värden i värdetabell eller värdeserie inte ske.

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § ska, efter en eventuell

storlekskorrektion enligt 4 a § och

en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas.

Sedan taxeringsenhetens sammanlagda riktvärde har bestämts enligt 4 § ska, efter en eventuell justering för säregna förhållanden, det däremot svarande taxeringsvärdet fastställas.

19 Senaste lydelse 2009:1407.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

52

7 §20

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer skall besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, tabeller

för storlekskorrektion enligt 4 a §,

värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 8–15 kap. Mot sådant beslut får talan ej föras.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer ska besluta om närmare föreskrifter om indelning i värdeområden, klassindelning av värdefaktorer, klassindelningsgrunder, värdeserier och värdetabeller för de byggnadstyper och ägoslag som anges i 9, 11, 12 och 15 kap. Mot sådant beslut får talan inte föras.

9 §

Markvärde, tomtmarksvärde,

jordbruksvärde, skogsbruksvärde och skogsimpedimentsvärde skall

bestämmas som om taxeringsenheten var obebyggd, såvida inte saneringsbyggnad finns på taxeringsenheten.

Markvärde ska bestämmas som om taxeringsenheten var obebyggd, såvida inte saneringsbyggnad finns på taxeringsenheten.

16 §21

Något värde ska inte bestämmas för följande egendom:

Något värde ska inte bestämmas för följande egendom:

1. Småhus, ägarlägenhet, flerbostadshus och tomtmark till sådana byggnader, ekonomibyggnad, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark samt skogligt impediment.

1. Byggnad eller byggnader

inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

2. Byggnad eller byggnader

inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

2. Övrig mark och vatten-

täckt område som inte är täktmark.

3. Övrig mark och vatten-

täckt område som inte är täktmark.

20 Senaste lydelse 1997:451. 21 Senaste lydelse 2012:89.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

53

3. Markanläggning som an-

vänds för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. Markanläggning som an-

vänds för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. Egendom som avses i

5. Egendom som avses i

5. Kondenskraftverk. 6. Kondenskraftverk.

6. Outbyggd fallrätt för vilken

det inte finns tillstånd till utbyggnad.

7. Outbyggd fallrätt för vilken

det inte finns tillstånd till utbyggnad.

För egendom som anges i första stycket 1 ska dock särskilda egenskaper enligt 8 kap. bestämmas.

8 kap. Särskilda egenskaper för viss egendom

1 §

För värderingsenhet avseende byggnadstyperna småhus, ägarlägenhet, flerbostadshus och ekonomibyggnader ska särskilda egenskaper bestämmas enligt följande.

Småhus, ägarlägenhet och flerbostadshus

Storlek Storlek bestäms i hela kvadratmeter boarea.

Ålder Ålder bestäms med hänsyn till nybyggnadsår.

Ekonomibyggnad

Byggnadskategori

Byggnadskategori bestäms med hänsyn till det ändamål värderingsenheten till övervägande del är

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

54

inrättad för. Beträffande växthus bestäms dock byggnadskategorin med hänsyn till växthusets konstruktion och anordning i övrigt.

Ålder Ålder bestäms med hänsyn till nybyggnadsår.

2 §

För värderingsenhet avseende något av ägoslagen tomtmark till småhus, ägarlägenhet och flerbostadshus, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark samt skogligt impediment ska följande särskilda egenskaper bestämmas.

Tomtmark till småhus

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till värderingsenhetens tomtareal.

Tomtmark till ägarlägenhet och flerbostadshus

Storlek Storleken bestäms med hänsyn till värderingsenhetens byggrätt uttrycket i kvadratmeter bruttoarea.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

55

Åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment

Storlek Med storlek avses värderingsenhetens areal uttryckt i hela hektar.

9 kap. Riktvärde för hyreshus

och ägarlägenhet

9 kap. Riktvärde för lokalhus

1 §22

Riktvärdet för hyreshus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende ett eller flera

hyreshus eller del av hyreshus.

Riktvärdet för lokalhus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende ett eller flera

lokalhus eller del av lokalhus.

Vad som sägs i detta kapitel om hyreshus gäller även ägarlägenhet.

2 §23

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenheter avseende ett hyres-

hus uppfört under det sjuttonde

året för det år då allmän fastighetstaxering ske och med en hyra av 100 000 kronor.

Vid allmän och förenklad fastighetstaxering får endast värden i en fastställd värdeserie anges som riktvärde för en värderingsenheter avseende ett lokal-

hus uppfört under det sjuttonde

året för det år då allmän fastighetstaxering ske och med en hyra av 100 000 kronor.

3 §24

Nuvarande lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

22 Senaste lydelse 2009:105. 23 Senaste lydelse 2001:1218. 24 Senaste lydelse 2007:1416.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

56

Lägenhetstyp Lägenhetstyp bestäms med hänsyn till om värderingsenheten är inrättad för bostäder eller lokaler. För bostäder ska dessutom antal bostadslägenheter bestämmas. Med bostadslägenhet avses en sådan lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Hyra Med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under det andra året före taxeringsåret.

Ålder Ålder ger uttryck för väderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Föreslagen lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Hyra Med hyra avses marknadsmässig hyra. Hyran ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under det andra året före taxeringsåret.

Ålder Ålder ger uttryck för väderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

57

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap. Riktvärde för tomtmark till lokalhus, industribyggnad och övrig byggnad samt för täktmark

Tomtmark

1 §

Riktvärdet för tomtmark till lokalhus, industribyggnad eller övrig byggnad ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.

Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för lokalhus och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller byggrätt avseende tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden i en fastställd värdeserie.

För värdering av tomtmark på en elproduktionsenhet gäller bestämmelserna i 15 kap.

2 §

Riktvärdet ska bestämmas med utgångspunkt i att tomtmarken kan bebyggas omedelbart.

3 §

Riktvärden för tomtmark för lokalhus ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses värderingsenhetens byggrätt i kvadratmeter.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

58

4 §

Riktvärden för tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för värdefaktorn storlek. Med storlek avses värderingsenhetens tomtmarksareal. Om särskilda skäl föreligger ska dock avses den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

För värderingsenhet som består av utrymme till industribyggnad eller övrig byggnad inom en tredimensionell fastighet eller inom ett tredimensionellt fastighetsutrymme avses med storlek alltid den byggrätt i kvadratmeter som värderingsenheten utnyttjas för eller är avsedd för.

Täktmark

5 §

Riktvärdet för täktmark ska utgöra värdet av en värderingsenhet täktmark.

Värdet per kubikmeter brytvärd fyndighet av olika slag, såsom sten, grus, sand, lera, jord, torv eller andra jordarter ska bestämmas till marknadsmässigt arrendepris vid omedelbar brytning. Värdet per kubikmeter får endast bestämmas till värden i en fastställd värdeserie.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

59

6 §

Inom varje värdeområde ska riktvärden avseende täktmark bestämmas för särskilda förhållanden för följande värdefaktorer.

Årligt uttag

Med årligt uttag avses den mängd material som i genomsnitt per år under brytningstiden kan antas bli utbruten från värderingsenheten. Uttaget anges i kubikmeter fast mått.

Väntetid Med väntetid avses tiden innan brytningen på värderingsenheten kan beräknas börja. Väntetiden anges i hela antal år.

Brytningstid

Med brytningstid avses tiden under vilken brytningen på värderingsenheten kan beräknas pågå. Brytningstiden anges i hela antal år.

15 kap.

8 §25

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala sin andel av uttagskostnaderna, skall bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark-

Värdet av andelskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala sin andel av uttagskostnaderna, ska bestämmas till så stor del av det levererande kraftverkets mark- och

25 Senaste lydelse 2001:1218.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

60

och byggnadsvärden som motsvarar andelen.

byggnadsvärden som motsvarar andelen.

För det kraftverk som belastas av andelskraft skall mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten.

För det kraftverk som belastas av andelskraft ska mark- och byggnadsvärdena minskas med ett belopp som är lika stort som det belopp som läggs till den mottagande taxeringsenheten. Detta gäller dock inte taxe-

ringsenheter som är undantagna från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1.

Värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt skall betala uttagskostnaden, skall behandlas som andelskraft. Ersättningskraften

skall anges i procent av det leve-

rerande kraftverkets taxeringsvärde.

Värdet av ersättningskraft, för vilken mottagaren helt eller i allt väsentligt ska betala uttagskostnaden, ska behandlas som andelskraft. Ersättningskraften

ska anges i procent av det leve-

rerande kraftverkets taxeringsvärde.

9 §26

Andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, skall anges i det antal kilowattimmar som i genomsnitt tas ut per år.

Andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte eller endast till begränsad del betalar uttagskostnader, ska anges i det antal kilowattimmar som i genomsnitt tas ut per år.

För den taxeringsenhet som lämnar kraft skall värdet per kilowattimme bestämmas efter det för kraftverket gällande värdet per kilowattimme förhöjt med 40 procent.

För den taxeringsenhet som lämnar kraft ska värdet per kilowattimme bestämmas efter det för kraftverket gällande värdet per kilowattimme förhöjt med 40 procent.

För den mottagande taxeringsenheten skall värdet per kilowattimme bestämmas utifrån det värde andels- eller ersättningskraften har för denna taxe-

För den mottagande taxeringsenheten ska värdet per kilowattimme bestämmas utifrån det värde andels- eller ersättningskraften har för denna taxerings-

26 Senaste lydelse 1999:630.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

61

ringsenhet. enhet.

Belastningen av andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte betalar uttagskostnader, skall i första hand dras av från det levererande kraftverkets markvärde och i andra hand från dess byggnadsvärde. Förmånen av sådan kraft skall läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör.

Belastningen av andels- och ersättningskraft, för vilka mottagaren inte betalar uttagskostnader, ska i första hand dras av från det levererande kraftverkets markvärde och i andra hand från dess byggnadsvärde. Förmånen av sådan kraft ska läggas till markvärdet av den taxeringsenhet till vilken förmånen hör. Detta gäller

dock inte taxeringsenheter som är undantagna från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1.

16 kap.

2 §27

Ny taxering av fastighet ska ske om under löpande taxeringsperiod

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas

2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skatte- eller avgiftspliktsförhållande bör ändras.

1. ny taxeringsenhet bör bildas eller taxeringsenhet bör ombildas, eller

2. typ av taxeringsenhet eller taxeringsenhets skatte- eller avgiftspliktsförhållande bör ändras.

Ny taxering av fastighet ska ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som ska taxeras vid viss allmän eller förenklad fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas i annan typ av taxeringsenhet.

Ny taxering av fastighet ska ske om fastigheten är indelad som sådan taxeringsenhet som ska taxeras vid allmän eller förenklad fastighetstaxering och det vid taxeringen visar sig att den bör indelas som annan typ av taxeringsenhet.

Ny taxering av fastighet ska ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett. Ny

taxering ska dock inte ske enbart

Ny taxering av fastighet ska ske även i andra fall om det visar sig att mark bör indelas i annat ägoslag eller byggnad i annan byggnadstyp än som skett.

27 Senaste lydelse 2009:1407.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

62

på den grunden att mark som indelats som åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment bör indelas som något annat av dessa ägoslag.

2 a §

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde eller, för de taxeringsenheter som är undantagna från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1, den särskilda egenskapen storlek ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser, eller

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten.

Ny taxering till följd av ökat eller minskat värde ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

63

Särskilda bestämmelser för lokalhusenhet, industrienhet, elproduktionsenhet och specialenhet

3 §28

Ny taxering av taxeringsenhet

skall ske om under löpande taxe-

ringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering skall dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten eller, för värde-

ringsenhet med småhus, och, i förekommande fall, därtill hörande tomtmark, om det sammanlagda

värdet av småhuset och tomt-

marken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst 100 000 kronor.

Ny taxering av taxeringsenhet

ska ske om under löpande taxe-

ringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att fastställt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Ny taxering ska dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en miljon kronor har lagts ned på taxeringsenheten.

Oavsett vad som nu har sagts

skall ny taxering ske om bebyg-

gelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Oavsett vad som nu har sagts

ska ny taxering ske om bebyg-

gelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till

28 Senaste lydelse 2001:1218.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

64

den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 §29

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva detaljplan eller områdesbestämmelser,

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten, eller

3. genom att avgift till allmän

va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutningsavgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

Ny taxering ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor. Om förändringen medför en ökning eller minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

29 Senaste lydelse 2012:89.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

65

Särskilda bestämmelser för småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, flerbostadshusenhet och lantbruksenhet

8 a §

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om den särskilda egenskapen storlek ändrats för

1. småhus med minst 20 procent eller lägst tio kvadratmeter boarea,

2. ägarlägenhet med minst 20 procent eller lägst tio kvadratmeter boarea,

3. flerbostadshus med minst 10 procent,

eller om den särskilda egenskapen byggnadskategori ändrats för ekonomibyggnad.

Om förändringen medför en ökning eller minskning av den särskilda egenskapen storlek som understiger de gränser som angetts i första stycket 1–3 ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

9 §30

Om ny taxering sker på grund av föreskrifterna i 2–8 §§ får taxeringen i sin helhet prövas. Indelningen i taxeringsenheter

skall dock inte omprövas om ny

taxering sker av annan anledning än som avses i 2 § punkt 1.

Om ny taxering sker på grund av föreskrifterna i 2–8 a §§ får taxeringen i sin helhet prövas. Indelningen i taxeringsenheter

ska dock inte omprövas om ny

taxering sker av annan anledning än som avses i 2 § punkt 1.

30 Senaste lydelse 1981:1119.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

66

18 kap.

4 §31

Allmän fastighetsdeklaration

skall, om annat inte sägs i 5 §,

innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

Allmän fastighetsdeklaration

ska, om annat inte sägs i 5 §,

innehålla uppgifter om namn, postadress och personnummer eller samordningsnummer, eller, för juridisk person, organisationsnummer för fastighetens ägare, kommun och församling där fastigheten ligger, fastighetens gatuadress eller på orten bruklig benämning samt fastighetens officiella beteckning.

I den allmänna fastighetsdeklarationen skall vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen skall även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 8–15 kap. skall grunda sig på.

I den allmänna fastighetsdeklarationen ska vidare lämnas uppgifter om fastighetens areal av olika ägoslag, användning och byggnader, hyror och därmed jämförlig avkastning av fastigheten samt särskilda förmåner och förpliktelser som hör till fastigheten. I deklarationen ska även i övrigt lämnas uppgifter om sådana förhållanden som behövs för att bestämma de värdefaktorer som taxeringen enligt bl.a. 9, 11, 12 och 15 kap. ska grunda sig på.

Den allmänna fastighetsdeklarationen skall också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

Den allmänna fastighetsdeklarationen ska också innehålla uppgifter om sådana förhållanden beträffande fastigheten som om fastigheten har olika ägare till skilda delar av marken och om fastigheten innehas med tomträtt.

Vad som sägs i första–tredje styckena skall också tillämpas

Vad som sägs i första–tredje styckena ska också tillämpas vid

31 Senaste lydelse 2003:650.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

67

vid förenklad fastighetsdeklaration.

förenklad fastighetsdeklaration.

Förslag till fastighetstaxering

skall grundas på av Skatteverket

kända uppgifter. Förslaget skall innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen.

Förslaget till skogsbruksvärde skall grundas på det virkesförråd, som bestämts vid närmast föregående allmänna eller förenklade fastighetstaxering eller därefter vidtagen nytaxering samt på områdesvis fastlagda volymtillväxtprocenter och kända uppgifter om avverkningar efter den senast verkställda taxeringen.

Förslag till fastighetstaxering

ska grundas på av Skatteverket

kända uppgifter. Förslaget ska innehålla uppgifter som är nödvändiga för fastighetstaxeringen.

19 kap.

1 §32

Senast den 1 oktober andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum, ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast den 15 november samma år lämnar Skatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 §.

Senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar Skatteverket förslag till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 §.

Senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar Skatteverket förslag till föreskrifter enligt 7 kap. 7 §.

32 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

68

3 §33

Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska

undersöka och upprätta förslag till

1. vilka riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till rådande prisläge bör användas

inom olika delar av ett län, och

2. riktvärdeskartor för tomtmark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Lantmäteriet och Skatteverket

ska undersöka och upprätta förslag till riktvärdekartor för tomt-

mark till lokalhus, industribyggnad och övrig byggnad inom ett

län.

Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska

vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering).

Motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket.

Lantmäteriet och Skatteverket

ska vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra stycket leder till taxeringsvärden som svarar mot

taxeringsvärdenivån enligt 5 kap.

2 § (provvärdering).

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

5 §34

Skatteverket ska, i samråd med den statliga lantmäterimyn-

digheten senast den 1 juni året

före det år då allmän fastighetstaxering därom äger rum upprätta förslag till riktvärdekartor för tomtmark som inte ingår i

lantbruksenhet och riktvärdetabeller för småhus som inte ingår i lantbruksenhet. På samma gång

Skatteverket ska, i samråd med Lantmäteriet senast den 1 juni året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum upprätta förslag till riktvärdekartor för tomtmark till lokalhus, in-

dustribyggnad och övrig byggnad.

På samma gång ska det föreslås ändringar som behövs i de förslag till föreskrifter som avses i

33 Senaste lydelse 2008:535. 34 Senaste lydelse 2008:535.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

69

ska det föreslås ändringar som behövs i de förslag till föreskrifter som avses i 1 § andra–fjärde

styckena.

1 § andra stycket.

En referensgrupp ska under arbetets gång ges möjlighet att lämna synpunkter.

8 §35

Den som under andra året före taxeringsåret äger en småhusenhet, som förvärvats under tredje året före taxeringsåret, är efter föreläggande av Skatteverket skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

Den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger en hyreshusenhet, industrienhet, elproduktionsenhet eller

lantbruksenhet är efter föreläggan-

de av Skatteverket skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

Den som under andra eller tredje året före taxeringsåret äger en lokalhusenhet, industrienhet eller elproduktionsenhet är efter föreläggande av Skatteverket skyldig att lämna de uppgifter som behövs till ledning inför allmän fastighetstaxering.

– – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – – –

20 kap.

2 §36

Skatteverket ska senast den 15 juni under taxeringsåret meddela grundläggande beslut om taxering av fastighet.

Har fastighetsägaren, trots

att han varit skyldig att lämna

fastighetsdeklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde inte beräk-

nas tillförlitligt på grund av

brister i eller bristfälligt under-

Har fastighetsägaren, trots

skyldighet att lämna fastighets-

deklaration, inte avgett någon sådan, eller kan fastighetens taxeringsvärde eller särskilda egen-

skaper inte bestämmas tillförlitligt

på grund av brister i eller brist-

35 Senaste lydelse 2011:299. 36 Senaste lydelse 2007:1416.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

70

lag för deklarationen, ska taxeringsvärdet uppskattas till det

belopp som framstår som skäligt

med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

fälligt underlag för deklarationen, ska taxeringsvärdet eller de sär-

skilda egenskaperna uppskattas till vad som framstår som skäligt

med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

Om uppgift om antal bostadslägenheter i hyreshus enligt 9 kap. 3 § inte har lämnats, eller inte kan bestämmas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska antalet uppskattas till det antal som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet.

4 §37

I Skatteverkets beslut om fastighetstaxering ska redovisas

1. fastighetens indelning i taxeringsenheter,

2. typ av taxeringsenhet och taxeringsenhetens skatte- och avgiftspliktsförhållanden,

3. skatte- och avgiftspliktig

enhets taxeringsvärde och däri ingående delvärde samt värde av varje värderingsenhet,

3. taxeringsvärde och däri in-

gående delvärde samt värde av varje värderingsenhet för skatte-

och avgiftspliktig enhet som inte

är undantagen från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1,

4. storleken av sådan värde-

faktor som särskilt anges i 8

15 kap.,

4. storleken av sådana värde-

faktorer och särskilda egenskaper

som särskilt anges i 8, 9, 11, 12

och 15 kap.,

5. storleken av riktvärde samt,

6. storlekskorrektion enligt

7 kap. 4 a §, säreget förhållande

enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

6. säreget förhållande enligt 7 kap. 5 § eller annat förhållande som har föranlett ändring av riktvärde.

Värdet av en enskild värderingsenhet anges i fulla tusental kronor. Avrundning sker så att överstigande belopp, som inte uppgår

37 Senaste lydelse 2007:1416.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

71

till fullt tusental kronor, faller bort. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva om de ytterligare avrundningsregler som behövs.

5 §38

I beslutet skall vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt innehavda landareal. För lantbruksenhet skall den anges i hektar och för övriga enheter i kvadratmeter.

I beslutet ska vidare anges taxeringsenhetens totala, enskilt innehavda landareal. För lantbruksenhet ska den anges i hektar och för övriga enheter i kvadratmeter.

Totalarealen för lantbruksenhet skall delas upp på olika ägoslag. Har åkermark delats in i

flera värderingsenheter skall arealen anges för varje sådan enhet. Avrundning av arealen för

ägoslag eller värderingsenhet

skall ske till hela hektar. Areal

som understiger 0,5 hektar skall inte redovisas särskilt.

Totalarealen för lantbruksenhet ska delas upp på olika ägoslag. Avrundning av arealen för ägoslag eller värderingsenhet ska ske till hela hektar. Areal som understiger 0,5 hektar ska inte redovisas särskilt.

För tomtmark som ligger på lantbruksenhet skall arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter.

För tomtmark som ligger på lantbruksenhet ska arealen anges i såväl hektar som kvadratmeter.

21 kap.

10 §39

Nämndemän som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum av hyres-

hus-, industri-, elproduktions- och specialenheter, till och med den

30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. En nämndeman har dock rätt att avgå efter tre år.

Nämndemän som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år då allmän fastighetstaxering äger rum till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. En nämndeman har dock rätt att avgå efter tre år.

Värderingsteknisk ledamot i förvaltningsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs i första stycket. Avgår sådan person under

38 Senaste lydelse 1997:451. 39 Senaste lydelse 2009:793.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

72

den tid, för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

22 kap.

5 §40

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer ska i fråga om varje kammarrätt minst tre äga kunskap beträffande värdering av

produktiv skogsmark och växande skog, minst två beträffande

värdering av vattenfallsfastighet,

minst två beträffande värdering av lantbruksenhet i övrigt och

minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet än lant-

bruksenhet i övrigt. Avgår sådan

person under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Regeringen förordnar för högst fem år i sänder för varje kammarrätt minst nio, högst tjugo i praktiska värv förfarna personer med god kännedom om fastighetsförhållanden i allmänhet att efter kallelse inträda såsom ledamöter i kammarrätten vid handläggning av mål om allmän eller förenklad fastighetstaxering. Av dessa personer ska i fråga om varje kammarrätt minst två äga kunskap beträffande värdering av vattenfallsfastighet och minst två beträffande värdering av annan taxeringsenhet som inte är

undantagen från värdering enligt 7 kap. 16 §. Avgår sådan person

under den tid, för vilken han har blivit utsedd, förordnar regeringen annan person i hans ställe.

Ledamot som avses i första stycket ska vara svensk medborgare. Han får inte vara underårig eller i konkurstillstånd eller ha förvaltare enligt 11 kap. 7 § föräldrabalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2015.

40 Senaste lydelse 2009:1407.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

73

2 Förslag till lag med särskilda bestämmelser om fastighetstaxering år 2015

Härigenom föreskrivs följande.

Vid fastighetstaxering år 2015 ska ny taxering ske av småhusenheter, lantbruksenheter, ägarlägenhetsenheter, flerbostadshusenheter och lokalhusenheter. Fastighetsägare som avses i 26 kap. 1 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) är därvid skyldig att utan föreläggande lämna särskild fastighetsdeklaration senast vid den tidpunkt som anges i nämnda paragraf. Vid taxeringen gäller bestämmelserna om förslag till fastighetstaxering i 18 kap.1, 4 och 9 §§fastighetstaxeringslagen. Vid tillämpning av 18 kap. 1, och 9 §§fastighetstaxeringslagen gäller dock att förslag till fastighetstaxering ska ha erhållits senast den 30 januari 2015 och att påpekanden med anledning av sådant förslag ska lämnas senast den vid den tidpunkt som gäller för lämnande av särskild fastighetsdeklaration utan föreläggande. 26 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen tillämpas på deklarationsskyldig som är skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration utan föreläggande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

74

3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1984:1052 ) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt

dels att 1–4 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en bilaga av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §41

Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är, i den utsträckning som framgår av 3 §, sådan som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyres-

husenhet, industrienhet, elproduk-

tionsenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus

eller tomtmark för småhus. Från

skatteplikt undantas fastighet som året före det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Till fastighetsskatt skattepliktiga fastigheter är, i den utsträckning som framgår av 3 §, sådan som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, fler-

bostadshusenhet, lokalhusenhet,

industrienhet, elproduktionsenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som tomtmark för småhus. Från skatteplikt undantas fastighet som året före det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas inte varit skattepliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

2 §42

Skattskyldig till fastighetsskatt är den som vid ingången av kalenderåret är ägare till fastigheten eller enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska anses som ägare.

Fastighetsskatt beräknas för kalenderår på grundval av det taxeringsvärde som gäller under

Fastighetsskatt beräknas för kalenderår på grundval av det taxeringsvärde som gäller under

41 Senaste lydelse 2011:1320. 42 Senaste lydelse 2007:1417.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

75

kalenderåret. kalenderåret eller de faktorer som

i övrigt har betydelse för taxeringen.

3 §43

Fastighetsskattens storlek för a och b ska särskiljas för olika kommungrupper. Kommungruppsindelningen framgår av bilagan till denna lag.

Fastighetsskatten utgör

a) 1,0 procent av:

taxeringsvärdet avseende små-

husenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark

och värderingsenhet för tomt-

mark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

a) 2,95 kr per kvadratmeter

tomtareal i Region 1, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter,

1,40 kr per kvadratmeter tomtareal i Region 2, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter och

0,55 kr per kvadratmeter tomtareal i Region 3, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter, av:

tomtmarkens storlek avseende

småhusenhet till den del den avser värderingsenhet för tomtmark till-

hörande värderingsenhet för små-

hus som är under uppförande

och värderingsenhet för tomt-

mark som är obebyggd,

b) 0,4 procent av:

taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser vär-

b) 9,75 kr per kvadratmeter

bruttoarea i Region 1,

8,65 kr per kvadratmeter

43 Senaste lydelse 2010:773.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

76

deringsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark,

värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för

tomtmark som är obebyggd,

bruttoarea i Region 2 och

5,60 kr per kvadratmeter bruttoarea i Region 3 av:

byggrättens storlek avseende flerbostadshusenhet till den del den

avser värderingsenhet för tomt-

mark som hör till värderingsenhet för bostäder som är under upp-

förande och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

byggrättens storlek avseende ägarlägenhetsenhet till den del den avser värderingsenhet för tomtmark till värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande och värderingsenhet för tomt-

mark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende

hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende lokal-

husenhet,

d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 2,8 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk,

f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

77

För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.

Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i andra stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.

För år 2016 och senare kalenderår uppgår fastighetsskatten per kvadratmeter för de enheter som räknas upp i andra stycket a och b samt fastighetsskattens högsta belopp till fastighetsskatten för år 2015 ökad eller minskad med ett belopp motsvarande inkomstbasbeloppets förändring mellan år 2015 och det aktuella kalender-

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

78

året uttryckt i procent med två decimaler. Skatten per kvadratmeter avrundas till hela tiotal öre. Skattens högsta belopp avrundas till hela kronor.

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap. 26 och 27 §§ socialförsäkringsbalken .

4 §44

Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyres-

husenhet, industrienhet, elpro-

duktionsenhet eller lantbruksenhet gäller också beträffande del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som utgör sådan enhet.

Bestämmelserna i denna lag om fastighet som är småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, fler-

bostadshusenhet, lokalhusenhet,

industrienhet, elproduktionsenhet eller lantbruksenhet gäller också beträffande del av fastighet, flera fastigheter eller delar av fastigheter som utgör sådan enhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2015.

44 Senaste lydelse 2009:106.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

79

Bilaga

Kommungruppsindelning

Region 1

Ale Alingsås Botkyrka Burlöv Danderyd Ekerö Göteborg Haninge Huddinge Härryda Järfälla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lidingö

Lomma Lund Malmö Mölndal Nacka Nykvarn Nynäshamn Partille Salem Sigtuna Sollentuna Solna Staffanstorp Stenungsund Stockholm Sundbyberg

Svedala Södertälje Tjörn Trelleborg Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Vellinge Vårgårda Värmdö Öckerö Österåker

Region 2

Alvesta Aneby Arboga Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Boxholm Bromölla

Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsör Köping

Skellefteå Sotenäs Storfors Strängnäs Sundsvall Surahammar Svalöv Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Sölvesborg Tanum Tibro

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

80

Båstad Degerfors Eda Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle Götene Habo Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo

Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lessebo Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusnarsberg Ludvika Luleå Lysekil Mariestad Mark Markaryd Mjölby Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mönsterås Mörbylånga Nora Norberg Nordanstig Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Nässjö Olofström Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Perstorp Piteå

Tidaholm Tierp Timrå Tomelilla Torsås Tranemo Tranås Trollhättan Trosa Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Uppsala Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vara Varberg Vetlanda Vimmerby Vingåker Vänersborg Vännäs Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvkarleby Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

81

Härnösand Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jönköping

Ronneby Rättvik Sala Sandviken Simrishamn Sjöbo Skara

Östra Göinge

Region 3

Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Bräcke Dals-Ed Dorotea Filipstad Gullspång Gällivare Hagfors Haparanda Hällefors Härjedalen Jokkmokk Kalix Kinda Kiruna Kramfors

Ljusdal Lycksele Malung-Sälen Malå Mellerud Mora Nordmaling Norsjö Ockelbo Orsa Pajala Ragunda Robertsfors Skinnskatteberg Sollefteå Sorsele Storuman Strömstad Strömsund

Sunne Tingsryd Torsby Uppvidinge Vansbro Vilhelmina Vindeln Ånge Åre Årjäng Åsele Älvdalen Älvsbyn Östhammar Överkalix Övertorneå

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

82

4 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:1398 ) om kommunal fastighetsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift45

dels att 3 a, 4 och 7 §§ ska upphöra att gälla,

dels att 1, 3 och 6 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en bilaga av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §46

Fastighetsavgift ska, i den utsträckning som framgår av 3 och 3 a §§, betalas för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet, hyreshusenhet eller lantbruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Avgift ska inte betalas för fastighet som året före det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas inte varit avgiftspliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Fastighetsavgift ska, i den utsträckning som framgår av 2 a och 3 §§, betalas för sådana fastigheter som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhusenhet, ägarlägenhetsenhet,

flerbostadshusenhet eller lant-

bruksenhet om det på lantbruksenheten finns vad som vid fastighetstaxeringen betecknas som småhus eller tomtmark för småhus. Avgift ska inte betalas för fastighet som året före det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas inte varit avgiftspliktig enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

3 §47

Nuvarande lydelse

Fastighetsavgiften per kalenderår är för år 2008

a) för sådan del av småhusenhet som avser småhus som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxe-

45 Senaste lydelse av 3 a § 2009:1410. 46 Senaste lydelse 2011:1422. 47 Senaste lydelse 2010:1298.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

83

ringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av byggnadsvärdet och markvärdet,

b) för småhus på lantbruksenhet som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet,

c) för sådan del av hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder som är uppförda samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringssenhet 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst 0,4 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter,

d) för värderingsenhet för ägarlägenhet som är uppförd samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådan värderingsenhet för ägarlägenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter.

För år 2009 och senare kalenderår uppgår fastighetsavgiften per småhus, fastighetsavgiften per bostadslägenhet och fastighetsavgiften per värderingsenhet för ägarlägenhet till fastighetsavgiften för

2008 ökad eller minskad med ett belopp motsvarande inkomstbas-

beloppets förändring mellan år 2008 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler. Avgiften uttrycks i hela krontal

så att öretal faller bort.

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken.

Föreslagen lydelse

Fastighetsavgiftens storlek ska särskiljas för olika kommungrupper. Kommungruppsindelningen framgår av bilagan till denna lag.

Fastighetsavgiften per kalenderår är för år 2015

a) för värderingsenhet som avser småhus som är uppfört 35 kronor per kvadratmeter boarea i Region 1, dock högst 5 400 kronor eller 300 kvadratmeter,

25 kronor per kvadratmeter boarea i Region 2, dock högst 5 400 kronor eller 300 kvadratmeter och

16 kronor per kvadratmeter boarea i Region 3, dock högst 5 400 kronor eller 300 kvadratmeter,

för värderingsenhet som avser tomtmark som hör till småhus som är uppfört är fastighetsavgiften

2,95 kronor per kvadratmeter tomtareal i Region 1, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter,

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

84

1,40 kronor per kvadratmeter tomtareal i Region 2, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter,

0,55 kronor per kvadratmeter tomtareal i Region 3, dock högst 4 600 kronor eller 3 000 kvadratmeter,

b) för värderingsenhet som avser flerbostadshus som är uppfört samt värderingsenhet som avser tomtmark som hör till flerbostadshus som är uppfört

19,50 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 1, fördelat lika mellan mark och byggnad,

17,30 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 2, fördelat lika mellan mark och byggnad och

11,20 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 3, fördelat lika mellan mark och byggnad,

c) för värderingsenhet som avser ägarlägenhet som är uppförd samt värderingsenhet som avser tomtmark som hör till ägarlägenhet som är uppförd

19,50 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 1, fördelat lika mellan mark och byggnad,

17,30 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 2, fördelat lika mellan mark och byggnad och

11,20 kronor per kvadratmeter boarea för bostäder i Region 3, fördelat lika mellan mark och byggnad.

För år 2016 och senare kalenderår uppgår fastighetsavgiften per

kvadratmeter för småhus, fastighetsavgiften per kvadratmeter för flerbostadshus, fastighetsavgiften per kvadratmeter för ägarlägenhet, fastighetsavgiften per kvadratmeter för tomtmark samt fastighetsavgiftens högsta belopp till fastighetsavgiften för år 2015 ökad eller minskad

med ett belopp motsvarande inkomstbasbeloppets förändring mellan år 2015 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler. Avgiften per kvadratmeter avrundas till hela tiotal öre.

Avgiftens högsta belopp avrundas till hela kronor.

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

85

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 §48

Om det beräknade värdeåret för en sådan byggnad på en fastighet som innehåller bostäder är året före det fastighetstaxeringsår som föregått det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas, tas ingen fastighetsavgift ut för byggnaden och tillhörande tomtmark för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalen-

deråren och halv fastighetsavgift

för de därpå följande fem kalenderåren. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad, för vilken värdeår inte har bestämts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

Ingen fastighetsavgift tas ut för bostadsbyggnad för kalender-

året närmast efter nybyggnadsåret

och de fyra följande kalenderåren. För de därpå följande fem

kalenderåren tas halv fastighets-

avgift ut. Samma avgiftsminskning

ska gälla för tomtmark som hör till sådan byggnad om byggnaden och tomtmarken ingår i samma taxeringsenhet.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns flera värderingsenheter för småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som fastighetsavgiften inte har minskats för eller, om avgiften har minskats för samtliga småhus, det eller de småhus som har lägst grad av minskning.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på fastighetsavgift för kalenderåret 2015.

2. Vid tillämpning av 6 § första stycket ska den som för kalenderåret 2014 är berättigad till hel eller halv minskning av fastighetsavgift enligt den bestämmelsens lydelse före den 1 januari 2015, och som skulle ha varit berättigad till fortsatt minskning för kalenderåret 2015, vara berättigad till hel eller halv minskning av

48 Senaste lydelse 2011:1422

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

86

den kommunala fastighetsavgiften enligt vad som skulle ha gällt i fråga om minskning av fastighetsskatt enligt 6 § första stycket i dess äldre lydelse.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

87

Bilaga

Kommungruppsindelning

Region 1

Ale Alingsås Botkyrka Burlöv Danderyd Ekerö Göteborg Haninge Huddinge Härryda Järfälla Kungsbacka Kungälv Kävlinge Lerum Lidingö

Lomma Lund Malmö Mölndal Nacka Nykvarn Nynäshamn Partille Salem Sigtuna Sollentuna Solna Staffanstorp Stenungsund Stockholm Sundbyberg

Svedala Södertälje Tjörn Trelleborg Tyresö Täby Upplands Väsby Upplands-Bro Vallentuna Vaxholm Vellinge Vårgårda Värmdö Öckerö Österåker

Region 2

Alvesta Aneby Arboga Arvika Askersund Avesta Bengtsfors Bjuv Boden Bollebygd Bollnäs Borgholm Borlänge Borås Boxholm Bromölla

Kalmar Karlsborg Karlshamn Karlskoga Karlskrona Karlstad Katrineholm Kil Klippan Knivsta Kristianstad Kristinehamn Krokom Kumla Kungsör Köping

Skellefteå Sotenäs Storfors Strängnäs Sundsvall Surahammar Svalöv Svenljunga Säffle Säter Sävsjö Söderhamn Söderköping Sölvesborg Tanum Tibro

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

88

Båstad Degerfors Eda Eksjö Emmaboda Enköping Eskilstuna Eslöv Essunga Fagersta Falkenberg Falköping Falun Finspång Flen Forshaga Färgelanda Gagnef Gislaved Gnesta Gnosjö Gotland Grums Grästorp Gävle Götene Habo Hallsberg Hallstahammar Halmstad Hammarö Heby Hedemora Helsingborg Herrljunga Hjo Hofors Hudiksvall Hultsfred Hylte Håbo

Laholm Landskrona Laxå Lekeberg Leksand Lessebo Lidköping Lilla Edet Lindesberg Linköping Ljungby Ljusnarsberg Ludvika Luleå Lysekil Mariestad Mark Markaryd Mjölby Motala Mullsjö Munkedal Munkfors Mönsterås Mörbylånga Nora Norberg Nordanstig Norrköping Norrtälje Nybro Nyköping Nässjö Olofström Orust Osby Oskarshamn Ovanåker Oxelösund Perstorp Piteå

Tidaholm Tierp Timrå Tomelilla Torsås Tranemo Tranås Trollhättan Trosa Töreboda Uddevalla Ulricehamn Umeå Uppsala Vadstena Vaggeryd Valdemarsvik Vara Varberg Vetlanda Vimmerby Vingåker Vänersborg Vännäs Värnamo Västervik Västerås Växjö Ydre Ystad Åmål Åstorp Åtvidaberg Älmhult Älvkarleby Ängelholm Ödeshög Örebro Örkelljunga Örnsköldsvik Östersund

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

89

Härnösand Hässleholm Höganäs Högsby Hörby Höör Jönköping

Ronneby Rättvik Sala Sandviken Simrishamn Sjöbo Skara

Östra Göinge

Region 3

Arjeplog Arvidsjaur Berg Bjurholm Bräcke Dals-Ed Dorotea Filipstad Gullspång Gällivare Hagfors Haparanda Hällefors Härjedalen Jokkmokk Kalix Kinda Kiruna Kramfors

Ljusdal Lycksele Malung-Sälen Malå Mellerud Mora Nordmaling Norsjö Ockelbo Orsa Pajala Ragunda Robertsfors Skinnskatteberg Sollefteå Sorsele Storuman Strömstad Strömsund

Sunne Tingsryd Torsby Uppvidinge Vansbro Vilhelmina Vindeln Ånge Åre Årjäng Åsele Älvdalen Älvsbyn Östhammar Överkalix Övertorneå

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

90

5 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1979:417 ) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1979:417) om utdebitering och utbetalning av skatt vid ändring i rikets indelning i kommuner och landsting ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 a §

Om en kommuns område har ändrats eller en ny kommun bildats ska från och med det avgiftsår då indelningsändringen träder i kraft fastighetsavgiftsmedel enligt 4 § andra stycket lagen ( 1965:269 ) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m. beräknas med hänsyn tagen till den förändring av det avgiftspliktiga fastighetsbeståndet i kommunen som indelningsändringen medfört.

Med avgiftspliktigt fastighetsbestånd avses de fastigheter för vilka fastighetsavgift tagits ut enligt Skatteverkets beslut om slutlig skatt enligt 56 kap. 2 § skatteförfarandelagen (2011:1244) året före det avgiftsår då indelningsändringen träder i kraft.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

91

6 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 1, 8, 9 och 15 §, 19 kap.3, 11, 12 och 21 §§, 21 kap. 12 §, 45 kap.4 och 21 §§ samt 47 kap. 5 §inkomstskattelagen (1999:1229)49 ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §50

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

fission i 37 kap. 5 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och

4 §§

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

livförsäkringsföretag i 39 kap.

2 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

fission i 37 kap. 5 §

flerbostadshusenhet i 15 §

fordringsrätt i 48 kap. 3 och

4 §§

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

livförsäkringsföretag i 39 kap.

2 §

lokalhusenhet i 15 §

lågbeskattade inkomster i 39 a kap. 5–8 §§

– – – – – – – – – – – – – – – – – –

49 Lagen omtryckt 2008:803. 50 Senaste lydelse 2011:1272.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

92

8 §51

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två hushåll räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

9 §52

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst

400 kvadratmeter och nybygg-

nadsår före år 1930. Med storlek

avses detsamma som i 8 kap. 3 §

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har minst 380 kvadratmeter boarea och nybyggnadsår före år 1930.

51 Senaste lydelse 2009:107. 52 Senaste lydelse 2006:1520.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

93

15 §53

Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,

hyreshusenhet, industrienhet, lant-

bruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Med småhus, småhusenhet, ägarlägenhet, ägarlägenhetsenhet,

flerbostadshusenhet, lokalhusenhet,

industrienhet, lantbruksenhet och taxeringsenhet avses hus, fastigheter och enheter av de slag som avses i fastighetstaxeringslagen (1979:1152). Med hyreshusenhet

avses en enhet av det slag som avses i 4 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen i dess lydelse före den 1 januari 2014.

Med taxeringsvärde avses det värde som fastställs enligt fastighetstaxeringslagen.

19 kap.

3 §54

En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av tio procent av fastighetens taxeringsvärde vid utgången av beskattningsåret.

En delägare i ett andelshus får inte dra av utgifter för reparation och underhåll av andelshuset omedelbart till den del hans andel av utgifterna överstiger hans andel av sju och en halv procent av fastighetens marknads-

värde vid utgången av beskatt-

ningsåret.

Av 13 § framgår att utgifter som enligt första stycket inte får dras av omedelbart ska räknas in i anskaffningsvärdet.

11 §55

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse

Om en byggnad förvärvas tillsammans med den mark som den ligger på, anses så stor del av ersättningen för fastigheten avse

53 Senaste lydelse 2009:107. 54 Senaste lydelse 2011:1256. 55 Senaste lydelse 2008:335.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

94

byggnaden som det värde för byggnaden som fastställts vid fas-

tighetstaxeringen utgör av fastig-

hetens hela taxeringsvärde. Har

något taxeringsvärde inte fastställts, ska beräkningen göras med tillämpning av bestämmelserna för fastighetstaxering.

byggnaden som marknadsvärdet för byggnaden utgör av fastighetens hela marknadsvärde vid

förvärvet.

Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska den del av ersättningen som avser dessa räknas bort före beräkningen enligt första stycket.

Ingår sådana industritillbehör som avses i 2 kap. 3 § jordabalken i förvärvet, ska de delar av ersättningen respektive mark-

nadsvärdet som avser dessa räk-

nas bort före beräkningen enligt första stycket.

Om det belopp som avser byggnaden enligt beräkningen i första stycket även omfattar byggnadsinventarier, utgörs anskaffningsvärdet för byggnaden av beloppet minskat med ersättningen för dessa inventarier.

12 §56

Anskaffningsvärdet för byggnaden ska justeras om den del av ersättningen för fastigheten som enligt beräkningen i 11 § avser annat än byggnaden och byggnadsinventarierna mera avsevärt över- eller understiger värdet av mark, skog, naturtillgångar, särskilda förmåner m.m. som förvärvas.

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens taxeringsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna.

Har fastigheten del i en samfällighet som är en särskild taxeringsenhet, ska fastighetens andel av samfällighetens marknadsvärde beaktas vid beräkningen enligt 11 §, om inkomsterna i samfälligheten beskattas hos delägarna.

21 §

En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde fastställts vid

fastighetstaxeringen hänförs till

byggnadsinventarier, om kon-

En konstruktion för vilken ett byggnadsvärde har fastställts eller

skulle ha fastställts vid tillämpning av fastighetstaxeringslagen i

56 Senaste lydelse 2007:1419.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

95

struktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.

dess lydelse före den 1 januari 2014 hänförs till byggnadsinven-

tarier, om konstruktionen helt eller delvis utgör en maskin eller ett redskap.

21 kap.

12 §57

Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens taxeringsvärde som avser skogsbruket utgör av hela

taxeringsvärdet vid förvärvet. Till

skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

Om en fastighet förvärvas genom köp, byte eller på liknande sätt, anses som anskaffningsvärde så stor del av ersättningen för fastigheten som den del av fastighetens marknadsvärde som avser skogsbruket utgör av hela

marknadsvärdet vid förvärvet.

Till skogsbruket räknas produktiv skogsmark med växande skog och sådana markanläggningar som används eller behövs för skogsbruk.

45 kap.

4 §58

Avyttras två eller flera taxeringsenheter och har dessa tidigare under innehavet ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens taxeringsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxe-

Avyttras två eller flera taxeringsenheter och har dessa tidigare under innehavet ingått i samma taxeringsenhet, ska beräkningen göras som om de vid avyttringen fortfarande var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det. I fråga om en taxeringsenhet som delvis har ingått i den tidigare taxeringsenheten, ska första meningen tillämpas om mer än 50 procent av enhetens marknadsvärde vid avyttringen avser den del som har ingått i den tidigare taxe-

57 Senaste lydelse 2010:1531. 58 Senaste lydelse 2007:1419.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

96

ringsenheten. ringsenheten.

Om en flerbostadshusenhet och en lokalhusenhet helt eller delvis omfattar samma fastighet ska beräkningen göras som om de var en enda taxeringsenhet, om den skattskyldige begär det.

21 §

Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger tio procent av fastighetens taxeringsvärde, får omkostnadsbeloppet för den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersättningen.

Om delavyttringen gäller en eller ett fåtal tomter som är avsedda att bebyggas med bostadshus och försäljningspriset understiger sju och en halv procent av fastighetens marknads-

värde, får omkostnadsbeloppet

för den avyttrade fastighetsdelen utan särskild utredning beräknas till en krona per kvadratmeter. Omkostnadsbeloppet får dock inte beräknas till högre belopp än ersättningen.

47 kap.

5 §59

Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,

2. småhus på annans mark,

3. småhus som är inrättat till

bostad åt en eller två familjer med

tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,

5. bostad i ett privatbostadsföretag,

6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller

7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.

59 Senaste lydelse 2009:107.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

97

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på beskattningsår som börjar den 1 januari 2015.

2. 21 kap. 12 § tillämpas i sin äldre lydelse på fastigheter som förvärvats före den 1 januari 2015.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

98

7 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2008:826 ) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §60

Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus

som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande

tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela beskattningsåret.

Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela beskattningsåret.

Den avgiftsskyldige anses bosatt på den fastighet där han eller hon rätteligen ska vara folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid beslut om slutlig skatt för beskattningsår som börjar den 1 januari 2015.

60 Senaste lydelse 2011:1424.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

99

8 Förslag till lag om utbetalning till kommuner av fastighetsavgiftsmedel 2015–2017

Härigenom föreskrivs följande.

1 § En kommun har rätt att varje år under tiden 2015–2017 av staten uppbära fastighetsavgiftsmedel med ett belopp som motsvarar vad kommunen uppburit i fastighetsavgiftsmedel under 2014.

2 § Utbetalning ska göras av Skatteverket på det sätt som närmare föreskrivs i 4 § fjärde stycket lagen (1965:269) med särskilda bestämmelser om kommuns och annan menighets utdebitering av skatt, m.m.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

100

9 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1933:269 ) om ägofred

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 38 § lagen (1933:269) om ägofred ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

38 §

Har i laga ordning bestämts

om skyldighet att hålla stängsel eller att hålla betesmark inhägnad och i ett för betesbruk ordnat skick, och varder fastighet, som

skyldigheten helt eller delvis åligger, sedermera delad eller

sammanlagd med annan fastighet, äge envar, vars rätt är därav beroende, fordra sådan jämkning av skyldigheten, som enligt denna lag är påkallad med hänsyn till delningen eller sammanläggningen. Intill dess frågan härom avgjorts svare, där delning skett, de nybildade fastigheterna gemensamt för skyldigheten i förhållande till varje fastighets taxeringsvärde.

Om det i laga ordning har

bestämts om skyldighet att hålla stängsel eller att hålla betesmark inhägnad och i ett för betesbruk ordnat skick, och en fastighet, som helt eller delvis omfattas av

denna skyldighet, sedermera blir

delad eller sammanlagd med en annan fastighet, får var och en, vars rätt är därav beroende, be-

gära sådan jämkning av skyldig-

heten, som enligt denna lag är påkallad med hänsyn till delningen eller sammanläggningen. Intill dess frågan härom avgjorts svarar, där delning skett, de nybildade fastigheterna gemensamt för skyldigheten i förhållande till varje fastighets taxeringsvärde.

Saknas taxeringsvärde för fastigheten tillämpas i stället ett värde motsvarande 75 procent av marknadsvärdet.

Inträda eljest, sedan fråga om

stängselskyldighet eller betesreglering blivit i laga ordning

avgjord, sådana ändrade förhål-

landen, som på frågan synner-

ligen inverka, äge envar sakägare

påkalla frågans återupptagande.

Inträder annars, sedan en fråga

om stängselskyldighet eller betesreglering blivit avgjord i laga ordning, sådana ändrade förhållanden, som synnerligen inverkar på frågan, har varje sakägare rätt att påkalla frågans återupptagande.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

101

Dock må fråga om stängselskyl-

dighet ej ånyo upptagas, förrän tio år förflutit från det frågan slutligen avgjordes, med mindre stängselskyldighet för fastighet förklarats icke äga rum men fastighetens ägor därefter nyttjas till betning, som medför behov av stängsel, eller fastighets andel i stängsel bestämts lägre än som med hänsyn till sedermera inträdda förhållanden bör enligt 3 § första stycket gälla. Ej heller

, sedan betesreglering i laga

ordning ägt rum, fråga väckas, att rätt att nyttja regleringsområdet till gemensamt bete skall tillkomma de fastigheter, regleringen angått, eller någon av dem.

En fråga om stängselskyldighet får dock inte tas upp på nytt,

förrän tio år förflutit från det att frågan slutligen avgjordes, med mindre än att stängselskyldighet för fastighet förklarats inte äga rum men fastighetens ägor därefter nyttjas till betning, som medför behov av stängsel, eller

att fastighets andel i stängsel

bestämts lägre än som med hänsyn till sedermera inträdda förhållanden bör gälla enligt 3 § första stycket. Inte heller får, sedan betesreglering i laga ordning ägt rum, fråga väckas om att rätt att nyttja regleringsområdet till gemensamt bete ska tillkomma de fastigheter som regleringen angått eller någon av dem.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

102

10 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1933:359 ) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1933:359) angående vad med fastighets taxeringsvärde i vissa fall skall förstås61

dels att rubriken till lagen ska ha följande lydelse,

dels att lagen ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag angående vad med fastighets taxeringsvärde

i vissa fall skall förstås

Lag om vad som i vissa fall

ska förstås med fastighets

taxeringsvärde

Är enligt vad därom finnes stadgat för fastighet gällande sär-

skilt uppskattningsvärde, skall vad i lag eller författning före-

skrives om fastighets taxerings-

värde såsom grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet godkännas

såsom säkerhet vid utlåning eller såsom täckning för fonder eller

inlåning, i stället gälla om det särskilda uppskattningsvärdet.

Om det för en fastighet finns ett gällande särskilt uppskatt-

ningsvärde, ska vad som i lag eller annan författning föreskrivs om fastighets taxeringsvärde som grund för beräkning av belopp, intill vilket inteckning i fastighet får godkännas som säkerhet vid utlåning eller som täckning för fonder eller inlåning, i stället gälla om det särskilda uppskattningsvärdet. I fråga om särskilt

uppskattningsvärde som fastställts med tillämpning av sådana normeringstal som anges i 2 a § lagen ( 1971:171 ) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet används 75 procent av uppskattningsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

61 Senaste lydelse 1980:961.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

103

11 Förslag till lag om ändring i föräldrabalken

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 5 § och 14 kap. 5 §föräldrabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 kap.

5 §62

Den omyndiges tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Den omyndiges tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Saknas taxe-

ringsvärde för fastigheten tillämpas i stället ett värde motsvarande 75 procent av marknadsvärdet.

62 Senaste lydelse 2011:454.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

104

14 kap.

5 §63

Den enskildes tillgångar får utan samtycke av överförmyndaren placeras i

1. skuldförbindelser som har utfärdats eller garanterats av stat eller kommun,

2. skuldförbindelser som har utfärdats av Svenska Skeppshypotekskassan eller av en bank eller av ett kreditmarknadsföretag enligt lagen (2004:297) om bank- och finansieringsrörelse eller av ett utländskt bankföretag eller ett annat utländskt kreditinstitut som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för banker eller andra kreditinstitut här i landet, med undantag för förlagsbevis eller andra skuldförbindelser som medför rätt till betalning först efter utfärdarens övriga fordringsägare, eller

3. andelar i en värdepappersfond som avses i lagen (2004:46) om investeringsfonder eller i ett utländskt fondföretag som är underkastat en offentlig reglering som väsentligen stämmer överens med den som gäller för värdepappersfonder här i landet.

Den enskildes tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet.

Den enskildes tillgångar får vidare utan överförmyndarens samtycke lånas ut mot säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i fast egendom inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Saknas taxe-

ringsvärde för fastigheten tillämpas i stället ett värde motsvarande 75 procent av marknadsvärdet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

63 Senaste lydelse 2011:454.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

105

12 Förslag till lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 10 §, 7 kap. 16 § och 20 kap. 10 §jordabalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

10 §64

Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då ej fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som därefter först

fastställes. Om någon av fastig-

heterna skall säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu icke finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som åsätts fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken.

Ansvaret för inteckning som beviljats i flera fastigheter vilar på var och en av fastigheterna till det belopp som faller på fastigheten efter förhållandet mellan dennas särskilda värde och sammanlagda värdet av alla fastigheterna. Som fastighets värde gäller därvid taxeringsvärdet för året innan inteckningen söktes eller, om särskilt taxeringsvärde då inte fanns för fastigheten, det taxeringsvärde som först fast-

ställs därefter. Om någon av

fastigheterna ska säljas utmätningsvis och taxeringsvärde som angivits nu inte finns för var och en av fastigheterna, gäller de värden som fastställs för fastigheterna enligt 12 kap. utsökningsbalken. Har någon av fastig-

heterna undantagits från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) gäller som fastighetens värde 75 procent av fastighetens särskilda uppskattningsvärde enligt lagen ( 1971:171 ) om sär-

64 Senaste lydelse 1981:784.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

106

skilt uppskattningsvärde på fastighet eller, om uppskattningsvärde saknas, 75 procent av ett marknadsvärde beräknat med tillämpning av sådana normeringstal som anges i 2 a § sistnämnda lag.

Kan borgenär ej erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning ej erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

Kan borgenär inte erhålla betalning ur köpeskillingen för intecknad fastighet med det belopp för vilket fastigheten svarar enligt första stycket, svarar de övriga fastigheterna för återstoden av beloppet med fördelning efter där angivna grunder. Kan ur någon av dessa fastigheter betalning inte erhållas för dess andel i återstoden, fördelas bristen på samma sätt mellan de återstående fastigheterna.

7 kap.

16 §65

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken eller rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll. Är fastigheten taxerad som hyreshusenhet, gäller dock upplåtelser som avser hyra av en bostadslägenhet med obestämd hyrestid och som grundar sig på en skriftlig handling alltid mot den nye ägaren, om hyresgästen har tillträtt lägenheten

Efter exekutiv försäljning av fastighet gäller upplåtelse av nyttjanderätt, servitut eller rätt till elektrisk kraft mot den nye ägaren endast om försäljningen skett under förbehåll om rättighetens bestånd enligt 12 kap. utsökningsbalken eller rättigheten enligt samma kapitel är skyddad utan förbehåll. Är fastigheten taxerad som flerbostadshusenhet, gäller dock upplåtelser som avser hyra av en bostadslägenhet med obestämd hyrestid och som grundar sig på en skriftlig handling alltid mot den nye ägaren, om hyresgästen har tillträtt lägen-

65 Senaste lydelse 1990:1387.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

107

före den exekutiva försäljningen.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller hyresavtal som enligt första stycket ej gäller mot ny ägare finns i 12 kap. utsökningsbalken.

heten före den exekutiva försäljningen.

Bestämmelser om verkan av underlåtenhet att uppsäga arrende- eller hyresavtal som enligt första stycket inte gäller mot ny ägare finns i 12 kap. utsökningsbalken.

20 kap.

10 §66

Kan den som påstår sig ha förvärvat fast egendom inte ge in sin fångeshandling eller är hans eller hennes fångeshandling bristfällig, ska inskrivningsmyndigheten på hans eller hennes begäran sätta ut ett sammanträde för utredning av äganderätten till fastigheten (lagfartssammanträde). Ett sådant sammanträde ska även sättas ut, om det begärs av den som enligt 4 § får söka lagfart på föregående ägares förvärv och dennes fångeshandling inte kan ges in eller är bristfällig.

En ansökan om lagfartssammanträde ska vara skriftlig och innehålla en redogörelse för vad som sökanden vet om förvärvet och om anledningen till att fångeshandlingen inte kan ges in eller att den är bristfällig. I sist angivna fall ska fångeshandlingen ges in. Sökanden ska vidare ge in

intyg om vad Skatteverkets beslut om fastighetstaxering utvisar om äganderätten under de tio åren närmast före ansökan och den

skriftliga utredning i övrigt som kan finnas tillgänglig. I 10 a § finns bestämmelser om särskilda åtgärder för att inhämta utredning.

En ansökan om lagfartssammanträde ska vara skriftlig och innehålla en redogörelse för vad som sökanden vet om förvärvet och om anledningen till att fångeshandlingen inte kan ges in eller att den är bristfällig. I sist angivna fall ska fångeshandlingen ges in. Sökanden ska vidare ge in den skriftliga utredning om ägan-

derätten som kan finnas tillgäng-

lig. Finns det ett eller flera beslut

om fastighetstaxering under de tio åren närmast före ansökan ska intyg om vad dessa beslut utvisar om äganderätten ges in. I 10 a § finns

bestämmelser om särskilda åtgärder för att inhämta utredning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

66 Senaste lydelse 2008:153.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

108

13 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1971:171 ) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet

dels att 1–3 och 5 §§ ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas en ny paragraf, 2 a §, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §67

Särskilt uppskattningsvärde för fastighet fastställs enligt denna lag.

Sådant värde får fastställas för 1) fastighet på vilken verk-

ställts ny-, till- eller ombyggnad

efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett, eller

2) fastighet som ändrats eller nybildats genom fastighetsbildning om särskilt taxeringsvärde

ej finnes fastställt för det område

fastigheten omfattar, eller

3) fastighet som undantagits från skatte- och avgiftsplikt enligt 3 kap. fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

Sådant värde får fastställas för fastighet

1) på vilken ny-, till- eller ombyggnad har skett efter den tidpunkt, som det för fastigheten senast fastställda taxeringsvärdet avsett,

2) som ändrats eller nybildats genom fastighetsbildning om särskilt taxeringsvärde inte finns fastställt för det område fastigheten omfattar, eller

3) som undantagits från skatte- och avgiftsplikt enligt 3 kap. eller från värdering enligt

7 kap. 16 § första stycket 1 fastig-

2 §68

Vid fastställelse av särskilt uppskattningsvärde tillämpas de grunder som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) gäller

Vid fastställande av särskilt uppskattningsvärde tillämpas de grunder som enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152) gäller

67 Senaste lydelse 2007:1415. 68 Senaste lydelse 1980:960.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

109

för åsättande av taxeringsvärde. Uppskattningen skall ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rum.

för fastställande av taxeringsvärde eller sådana normeringstal

som anges i 2 a §. Uppskatt-

ningen ska ske med hänsyn till fastighetens beskaffenhet vid den tidpunkt då uppskattningen äger rum.

2 a §

För sådan egendom som undantas från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) ska Lantmäteriet fastställa normeringstal. Med normeringstal avses schabloniserade värden att användas för att beräkna marknadsvärdet för fastigheter.

3 §69

Behörig att påkalla åsättande av särskilt uppskattningsvärde är den som är ägare av fastigheten.

Som ägare anses även den som

enligt 1 kap. 5 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152)skall anses som ägare.

Behörig att ansöka om fast-

ställande av särskilt uppskatt-

ningsvärde är den som är ägare av fastigheten eller enligt 1 kap.

Behöriga att i övriga fall ansöka om fastställande av särskilt uppskattningsvärde är myndigheter.

5 §

Skatteverket upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss tid

vid äventyr att ärendet ändock

Skatteverket upprättar så snart det kan ske förslag till särskilt uppskattningsvärde och översänder förslaget till sökanden för yttrande inom viss tid.

Om sökanden är en myndighet

69 Senaste lydelse 1994:1913.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

110

slutligen avgörs. enligt 3 § andra stycket, ska även ägaren till fastigheten ges möjlighet att yttra sig över förslaget.

Skatteverket har rätt att vid ärendets handläggning anlita biträde av sakkunnig.

Skatteverket får vid ärendets handläggning anlita biträde av sakkunnig.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

2. 1, 2, 3 och 5 §§ tillämpas i sina nya lydelser efter den 31 december 2014.

3. Normeringstal enligt 2 a § ska fastställas första gången för år 2015.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

111

14 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1975:417 ) om sambruksföreningar

Härigenom föreskrivs att 15 § lagen (1975:417) om sambruksföreningar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

15 §70

Bestämmelserna i 10 kap. lagen (1987:667) om ekonomiska föreningar gäller i tillämpliga delar i fråga om sambruksföreningar med följande undantag:

1. Hänvisningen i 10 kap. 1 § första stycket till 4 kap. skall i stället avse bestämmelserna om lösen av andelar i 9 § denna lag.

1. Hänvisningen i 10 kap. 1 § första stycket till 4 kap. ska i stället avse bestämmelserna om lösen av andelar i 9 § denna lag.

2. Bestämmelsen i 10 kap. 2 § andra stycket lagen om ekonomiska föreningar gäller inte.

3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 kap. 6 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar skall bland skulderna

ej inräknas gäld för vilken för-

eningen har lämnat säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i jordbruksfastighet inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Vad som har sagts nu gäller i tillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av regeringen får anses erbjuda motsvarande säkerhet.

3. Vid tillämpningen av bestämmelserna i 10 kap. 6 § första stycket lagen om ekonomiska föreningar ska bland skulderna

inte inräknas gäld för vilken för-

eningen har lämnat säkerhet av panträtt på grundval av inteckning i jordbruksfastighet inom sextio procent av det senast fastställda taxeringsvärdet. Saknas

taxeringsvärde för fastigheten tillämpas i stället ett värde motsvarande 75 procent av marknadsvärdet. Vad som har sagts

nu gäller i tillämpliga delar i fråga om annan egendom, vilken enligt bestämmelse som meddelas av regeringen får anses erbjuda motsvarande säkerhet.

70 Senaste lydelse 1987:671.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

112

4. Vad som sägs i 10 kap. 6 § fjärde stycket lagen om ekonomiska föreningar beträffande belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner,

skall gälla även i den mån sådant

belopp täcks av kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva rörelse här i riket.

4. Vad som sägs i 10 kap. 6 § fjärde stycket lagen om ekonomiska föreningar beträffande belopp, som har tagits upp under rubriken Avsatt till pensioner,

ska gälla även i den mån sådant

belopp täcks av kreditförsäkring i svensk försäkringsanstalt eller utländsk försäkringsanstalt som har rätt att driva rörelse här i riket.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

113

15 Förslag till lag om ändring i utsökningsbalken

Härigenom föreskrivs att 12 kap. 3 § utsökningsbalken ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 kap.

3 §

Utmätt fastighet skall beskrivas och värderas så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör

skall anges i beskrivningen och

värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde eller av annan orsak.

Om fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet skall säljas och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, skall var och en av dem värderas.

Utmätt fastighet ska beskrivas och värderas så snart det är lämpligt med hänsyn till det fortsatta förfarandet. Tillbehör

ska anges i beskrivningen och

värderas för sig i den mån det är påkallat med hänsyn till deras värde eller av annan orsak.

Om fastighet som är intecknad gemensamt med annan fastighet ska säljas och särskilt taxeringsvärde saknas för någon av fastigheterna, ska var och en av dem värderas. Har någon av

fastigheterna undantagits från värdering enligt 7 kap. 16 § första stycket 1 fastighetstaxeringslagen (1979:1152) gäller som fastighetens värde 75 procent av fastighetens särskilda uppskattningsvärde enligt lagen ( 1971:171 ) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet eller, om uppskattningsvärde saknas, 75 procent av ett marknadsvärde beräknat med tillämpning av sådana normeringstal som anges i 2 a § sistnämnda lag.

Vid behov får sakkunnig person anlitas för beskrivning och värdering.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

114

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

115

16 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1982:352 ) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt

Härigenom föreskrivs att 1 § lagen (1982:352) om rätt till fastighetsförvärv för ombildning till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 §71

Enligt denna lag har hyresgäster rätt att genom en förening förvärva fast egendom för ombildning av hyresrätt till bostadsrätt eller kooperativ hyresrätt.

Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet. Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet.

Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som hyreshusenhet eller, om egendomen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet. Rätten till förvärv gäller fast egendom som är taxerad som flerbostadshusenhet eller

lokalhusenhet eller, om egen-

domen hyrs ut för något annat ändamål än fritidsändamål, som småhusenhet.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas i fråga om fastighetsförvärv som görs efter den 31 december 2014.

71 Senaste lydelse 2002:99.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

116

17 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1984:404 ) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter

Härigenom föreskrivs att 9 § lagen (1984:404) om stämpelskatt vid inskrivningsmyndigheter ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 §72

Vid köp av fast egendom bestäms värdet enligt 8 § genom att köpeskillingen jämförs med taxeringsvärdet för året närmast före det år då ansökan om lagfart beviljas. Det högsta av dessa värden anses som egendomens värde.

Saknas särskilt taxeringsvärde för det i första stycket angivna året görs jämförelsen istället med det värde som inskrivningsmyndigheten, med ledning av intyg av sakkunnig annan utredning, bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av den handling på vilken förvärvet grundas.

Saknas särskilt taxeringsvärde för det i första stycket angivna året görs jämförelsen istället med det värde som inskrivningsmyndigheten, med ledning av

normeringstal enligt 2 a § lagen (1971:171) om särskilt uppskattningsvärde på fastighet, intyg av

sakkunnig eller annan utredning bedömer att egendomen hade vid tidpunkten för upprättandet av den handling på vilken förvärvet grundas.

Ingår i egendomen sådana tillbehör till fastighet som avses i 2 kap. 3 § jordabalkenskall till taxeringsvärdet läggas värdet av dessa tillbehör.

Ingår i egendomen sådana tillbehör till fastighet som avses i 2 kap. 3 § jordabalkenska till taxeringsvärdet läggas värdet av dessa tillbehör.

Om det finns särskilda skäl,

skall Skatteverket på begäran av

inskrivningsmyndigheten värdera egendomen i sådana fall som avses i andra eller tredje stycket eller 11 §.

Om det finns särskilda skäl,

ska Skatteverket på begäran av

inskrivningsmyndigheten värdera egendomen i sådana fall som avses i andra eller tredje stycket eller 11 §.

72 Senaste lydelse 2005:153.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

117

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas i fråga om förvärv som görs efter den 31 december 2014.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

118

18 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1985:658 ) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (1985:658) om arrendatorers rätt att förvärva arrendestället ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §73

Om en arrendator har intresse av att utöva sin förvärvsrätt, får han anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vid bostadsarrende får en intresseanmälan göras endast om det på arrendestället finns ett sådant bostadshus som avses i 10 kap. 1 § jordabalkenoch

huset har åsatts taxeringsvärde.

Om en arrendator har intresse av att utöva sin förvärvsrätt, får han anmäla detta till inskrivningsmyndigheten för anteckning i fastighetsregistrets inskrivningsdel. Vid bostadsarrende får en intresseanmälan göras endast om det på arrendestället finns ett sådant bostadshus som avses i 10 kap. 1 § jordabalken.

Till anmälan skall fogas arrendeavtalet i original eller bestyrkt kopia. Avser anmälan ett

bostadsarrende, skall till anmälan dessutom fogas bevis om att bostadshuset har åsatts taxeringsvärde.

Till anmälan ska fogas arrendeavtalet i original eller bestyrkt kopia.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

73 Senaste lydelse 2000:247.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

119

19 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1998:527 ) om det statliga personadressregistret

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1998:527) om det statliga personadressregistret ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §74

SPAR får innehålla uppgifter om personer som är folkbokförda i landet och personer som har tilldelats personnummer enligt 18 b § folkbokföringslagen (1991:481). SPAR får även innehålla uppgifter om personer som har tilldelats samordningsnummer, om det inte råder osäkerhet om personernas identitet. Följande uppgifter får anges:

1. namn,

2. person- eller samordningsnummer,

3. födelsetid,

4. adress,

5. folkbokföringsort,

6. födelsehemort,

7. svenskt medborgarskap,

8. make eller vårdnadshavare,

9. avregistrering från folkbokföringen på grund av dödsfall, med angivande av tidpunkt, eller avregistrering av annan anledning,

10. summan av fastställd förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,

10. summan av fastställd förvärvsinkomst och inkomst av kapital, dock lägst noll kronor,

och

11. ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun (belägenhet), och

11. ägare av småhusenhet eller lantbruksenhet med småhus på tomtmark samt uppgift om kommun (belägenhet).

12. taxeringsvärde för småhusenhet.

74 Senaste lydelse 2011:1391.

Författningsförslag Avveckling SOU 2012:52

120

På begäran av en registrerad ska det i SPAR också anges att uppgifter om denne inte får behandlas vid urvalsdragningar enligt 3 § 2 för direktreklam.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

SOU 2012:52 Författningsförslag Avveckling

121

20 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2009:1053 ) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner

Härigenom föreskrivs att 7 § lagen (2009:1053) om förmögenhet vid beräkning av vissa förmåner ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 §

Privatbostadsfastighet ska tas upp till taxeringsvärdet. Om fastigheten innehas med tomträtt ska den tas upp till den del av taxeringsvärdet som avser byggnad.

Privatbostadsfastighet ska tas upp till 75 procent av marknads-

värdet. Om fastigheten innehas

med tomträtt ska den tas upp till den del av värdet som avser byggnad.

Privatbostadsfastighet utomlands ska tas upp till 75 procent av marknadsvärdet.

Privatbostadsrätt ska tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i taxeringsvärdet på föreningens eller bolagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder.

Privatbostadsrätt ska tas upp till ett värde som motsvarar medlemmens eller delägarens andel i föreningens eller bolagets behållna förmögenhet. Denna förmögenhet bestäms med utgångspunkt i 75 procent av marknads-

värdet på föreningens eller bo-

lagets fastighet och med hänsyn till föreningens eller bolagets övriga tillgångar och skulder.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas på förmåner som avser tid efter den 31 december 2014.

123

Författningsförslag Förenkling

1 Förslag till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)

Härigenom föreskrivs i fråga om fastighetstaxeringslagen (1979:1152)1

dels att 17 kap. 3–6 §§, 18 kap. 2, 3 a, 8, 10, 12, 23, 26 §§, 29–

40 §§ och 44 §, 19 kap. 2 och 5 §§ samt 20 kap. 2 a, 3 och 11 §§,

dels att rubrikerna närmast före 17 kap. 3 och 4 §§ ska utgå,

dels att 2 kap. 2 och 4 §§, 5 kap. 4 §, 6 kap. 2 §, 7 kap. 3 och 16 §§,

8 kap. 3 och 4 §§, 10 kap. 2 §, 12 kap. 1, 2 och 3 §§, 13 kap. 3 §, 14 kap. 3 §, 16 kap. 3, 4, 4 a och 8 §§, 17 kap. 2 och 7 §§, 18 kap. 1, 2 a, 3, 6, 9, 9 a, 15, 22, 24, 27, 42 och 43 §§, 19 kap. 1, 3, 7, 9och 10 §§, 20 kap. 2, 3 a, 5 a, 8, 9, 10, 12, 13, 14, 15, 16 och 19 §§, 2, 21 kap. 3, 4, 5, 6, 8 och 10 §§, 22 kap. 2 §, 25 kap. 6 §, 26 kap. 2, 3 och 4 §§, 28 kap. 4 § ska ha följande lydelse,

dels att det i lagen ska införas elva nya paragrafer, 18 kap. 1 a, 1 b,

1 c, 2, 23, 42 a, och 47 §§, 20 kap. 3 och 18 a §§ samt 21 kap. 3 a §, av följande lydelse.

1 Senaste lydelse av 17 kap. 3 § 1993:1193 18 kap. 22 § 2003:650 18 kap. 36 § 1981:280 17 kap. 3 a–g §§ 2011:1248 18 kap. 23 § 2003:650 18 kap. 37 § 1981:280 17 kap. 4 § 2003:650 18 kap. 26 § 1993:1193 18 kap. 38 § 2003:650 17 kap. 5 § 2003:650 18 kap. 29 § 2003:650 18 kap. 39 § 1981:280 17 kap. 6 § 1993:1193 18 kap. 30 § 2009:793 18 kap. 40 § 1981:280 18 kap. 2 § 1988:1283 18 kap. 31 § 1981:280 18 kap. 44 § 1993:1193 18 kap. 3 a § 2004:279 18 kap. 32 § 2009:793 19 kap. 2 § 2003:650 18 kap. 8 § 2003:650 18 kap. 33 § 2009:793 19 kap. 5 § 2008:535 18 kap. 10 § 2003:650 18 kap. 34 § 1981:280 20 kap. 3 § 1993:1193 18 kap. 12 § 20001:1218 18 kap. 35 § 1981:280 rubriken närmast före 17 kap. 3 § 1993:1193 rubriken närmast före 17 kap. 4 § 1993:1193.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

124

2 kap.

2 §2

Nuvarande lydelse

Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två

familjer. Till sådan byggnad ska höra komplement-

hus såsom garage, förråd och annan mindre byggnad.

Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer ska tillhöra byggnadstypen småhus, om byggnaden ligger på fastighet med åkermark, betesmark, produktiv skogsmark eller skogligt impediment.

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.

Ägarlägenhet Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet

och som är inrättad till bostad åt en enda familj.

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre famil-

jer eller till kontor, butik, restaurang och liknande.

Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus.

Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrättad till bostad åt fler än en enda familj. Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra hyreshus.

Till hyreshus ska dock inte räknas byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre och högst tio familjer, om den ingår i lantbruksenhet.

2 Senaste lydelse 2012:89.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

125

Ekonomibyggnad

Byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, såsom djurstall, loge, lada, maskinhall, lagerhus, magasin och växthus.

Växthus och djurstall som inte har anknytning till jordbruk eller skogsbruk.

Kraftverksbyggnad

Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Industribyggnad

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör kraftverksbyggnad.

Specialbyggnad

Med specialbyggnad avses

Försvarsbyggnad

Byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad ska utgöra försvarsbyggnad.

Kommunikationsbyggnad

Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, reparationsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Trafikverkets, Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

126

Distributionsbyggnad

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten samt gasturbin och annan byggnad som används för att upprätthålla balansen i elsystemet.

Värmecentral Byggnad för produktion och distri-

bution av varmvatten för uppvärmning, dock inte sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Reningsanläggning

Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. Som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process.

Vårdbyggnad Byggnad som används för sjukvård,

missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, åldrings-

vård eller omsorger om psykiskt ut-

vecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts ska utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Bad-, sport- och idrotts- anläggning

Byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad Byggnad som används för undervisning eller forskning vid - skola som anordnas av staten - skola som anordnas med stats-

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

127

bidrag och - skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

Ecklesiastikbyggnad

Kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

Allmän byggnad

Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad

Byggnad som inte ska utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

Föreslagen lydelse

Byggnader ska indelas i de byggnadstyper som anges i det följande.

Småhus Byggnad som är inrättad till bostad åt ett eller två

hushåll. Till sådan byggnad ska höra komplementhus

såsom garage, förråd, överloppsbyggnad och annan mindre byggnad.

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet eller ett tredimensionellt fastighetsutrymme kan inte utgöra småhus.

Ägarlägenhet

Byggnad som hör till en tredimensionell fastighet och som är inrättad till bostad åt ett enda hushåll.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

128

Hyreshus Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre hus-

håll eller till kontor, butik, restaurang och liknande.

Byggnad med förrådsutrymme, som ligger i anslutning till hyreshus och som behövs för verksamheten, ska utgöra hyreshus.

Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till en tredimensionell fastighet ska utgöra hyreshus om den är inrättad till bostad åt fler än ett enda hushåll. Byggnad som är inrättad till bostad och som hör till ett tredimensionellt fastighetsutrymme ska utgöra hyreshus.

Ekonomibyggnad

Byggnad som används i yrkesmässig näringsverksam-

het och som är inrättad för en användning i jordbruk

eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål, samt även växthus och djurstall som används

i yrkesmässig näringsverksamhet utan att det finns någon anknytning till jord- eller skogsbruk.

Kraftverksbyggnad

Byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Även byggnad för vattenreglering, för lagring av bränsle och annan byggnad för produktionen utgör kraftverksbyggnad.

Industribyggnad

Byggnad som är inrättad för industriell verksamhet och som inte utgör kraftverksbyggnad.

Specialbyggnad

Med specialbyggnad avses

Försvarsbyggnad

Byggnad som används för försvarsändamål eller ekonomisk försvarsberedskap, om byggnaden inte är en fristående industriell anläggning. Även mässbyggnad ska utgöra försvarsbyggnad.

Kommunikationsbyggnad

Garage, hangar, lokstall, terminal, stationsbyggnad, expeditionsbyggnad, vänthall, godsmagasin, repara-

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

129

tionsverkstad och liknande, om byggnaden används för allmänna kommunikationsändamål.

Byggnad som används i Statens järnvägars, Luftfartsverkets, Trafikverkets, Teracom Aktiebolags, Sveriges Radio Aktiebolags, Sveriges Television Aktiebolags och Sveriges Utbildningsradio Aktiebolags verksamhet.

Distributionsbyggnad

Byggnad som ingår i överförings- eller distributionsnätet för gas, värme, elektricitet eller vatten samt gasturbin och annan byggnad som används för att upprätthålla balansen i elsystemet.

Värmecentral Byggnad för produktion och distri-

bution av varmvatten för uppvärmning, dock inte sådan anläggning som även är inrättad för produktion av elektrisk starkström för yrkesmässig distribution.

Reningsanläggning

Vattenverk, avloppsreningsverk, anläggning för förvaring av radioaktivt avfall, sopstation och liknande samt pumpstation som hör till sådan anläggning. som reningsanläggning avses inte anläggning där verksamheten i allt väsentligt utgör ett led i en industriell process.

Vårdbyggnad Byggnad som används för sjukvård,

missbrukarvård, omsorger om barn och ungdom, kriminalvård, särskilda

boendeformer för äldre enligt 5 kap. 5 § andra stycket socialtjänstlagen (2001:453) eller omsorger om psy-

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

130

kiskt utvecklingsstörda. Annan byggnad än som nu har nämnts ska utgöra vårdbyggnad, om den används som hem åt personer som behöver institutionell vård eller tillsyn.

Bad-, sport- och idrottsanläggning

Byggnad som används för bad, sport, idrott och liknande, om allmänheten har tillträde till anläggningen.

Skolbyggnad Byggnad som används för undervisning eller forskning vid - skola som anordnas av staten - skola som anordnas med statsbidrag och - skola vars undervisning står under statlig tillsyn.

Ecklesiastikbyggnad

Kyrka eller annan byggnad som används för religiös verksamhet.

Krematorium och annan byggnad som används för begravningsverksamhet.

Allmän byggnad

Byggnad som tillhör staten, kommun eller annan menighet och som används för allmän styrelse, förvaltning, rättsvård, ordning eller säkerhet samt fritidsgård och byggnad med likartad användning. Som allmän byggnad ska inte anses byggnad som används för statens affärsdrivande verksamhet.

Övrig byggnad

Byggnad som inte ska utgöra någon av de tidigare nämnda byggnadstyperna.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

131

3

Nuvarande lydelse

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 50 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger två hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

3 Senaste lydelse 2010:907.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

132

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet gäller. Med täkttillstånd ska jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja.

Produktiv skogsmark

Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.

Skogligt impediment

Improduktiv skogsmark samt träd- och buskmark.

Med improduktiv skogsmark avses skogsmark som inte är produktiv skogsmark. Med skogsmark samt träd- och buskmark avses detsamma som i 2 och 2 a §§skogsvårdslagen (1979:429).

Övrig mark Mark som inte ska utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Föreslagen lydelse

Mark ska indelas i de ägoslag som anges i det följande. Mark som är vattentäckt ska indelas endast om den är täktmark. Indelningen får inte påverkas av förekomsten av byggnad som ska rivas (saneringsbyggnad) eller av byggnad eller byggnader vars sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 100 000 kronor.

Tomtmark Mark som upptas av småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad samt trädgård, parkeringsplats, upplagsplats, kommunikationsutrymme m.m., som ligger i anslutning till sådan byggnad.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

133

Mark till fastighet, som är bebyggd med småhus, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad, ska i sin helhet utgöra tomtmark, om fastigheten ligger i ett ägoskifte och har en total areal som inte överstiger fem hektar. Detta ska dock inte gälla om fastighetens mark till någon del ska taxeras tillsammans med annan egendom enligt reglerna i 4 kap.

Vad nu har sagts om tomtmark ska också gälla mark till obebyggd fastighet, som har bildats för byggnadsändamål under de senaste två åren. Har fastigheten bildats längre tillbaka i tiden ska marken utgöra tomtmark endast om det är uppenbart att den får bebyggas. I övriga fall ska obebyggd mark anses som tomtmark endast om marken enligt detaljplan utgör kvartersmark för enskilt bebyggande och det inte är uppenbart att bebyggelsen inte ska genomföras. Detsamma gäller om det finns giltigt bygglov eller tillstånd enligt ett förhandsbesked enligt plan- och bygglagen (2010:900), avseende sådan byggnad som anges i andra stycket.

Täktmark Mark för vilken täkttillstånd enligt 9 kap. miljöbalken, förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd eller lagen (1998:812) med särskilda bestämmelser om vattenverksamhet gäller. Med täkttillstånd ska jämställas pågående täkt. Byggnad på täktområde för täktens utnyttjande hindrar inte att marken indelas som täktmark.

Åkermark Mark som används eller lämpligen kan användas till växtodling eller bete och som är lämplig att plöjas.

Betesmark Mark som används eller lämpligen kan användas till bete och som inte är lämplig att plöja.

Produktiv skogsmark

Skogsmark som enligt vedertagna bedömningsgrunder kan producera i genomsnitt minst en kubikmeter virke per hektar och år.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

134

Skogligt impediment

Improduktiv skogsmark samt träd- och buskmark.

Med improduktiv skogsmark avses skogsmark som inte är produktiv skogsmark. Med skogsmark samt träd- och buskmark avses detsamma som i 2 och 2 a §§skogsvårdslagen (1979:429).

Övrig mark Mark som inte ska utgöra något av de tidigare nämnda ägoslagen.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap.

4 §4

Marknadsvärdet skall bestämmas med hänsyn till det genom-

snittliga prisläget under andra året (nivååret) före det år då allmän

eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från år före nivååret som används för att bestämma marknadsvärdet skall korrigeras med hänsyn till prisutvecklingen till och med nivååret.

Marknadsvärdet ska bestämmas med hänsyn till prisläget

den 1 april (nivåtidpunkt) året

före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering av taxeringsenheten sker.

Köpeskilling för fastighetsförsäljningar från tidigare datum

än nivåtidpunkten som används

för att bestämma marknadsvärdet

ska korrigeras med hänsyn till

prisutvecklingen till och med

nivåtidpunkten.

6 kap.

2 §5

Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 50 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

Varje småhus, ägarlägenhet, hyreshus, kraftverksbyggnad, industribyggnad och övrig byggnad med värde av minst 100 000 kronor ska utgöra en värderingsenhet, om inte annat anges i 3 eller 5 §.

4 Senaste lydelse 2001:1218. 5 Senaste lydelse 2012:89.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

135

Komplementhus på småhusenhet ska i regel ingå i samma värderingsenhet som det mest värdefulla småhuset på taxeringsenheten.

Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till

50 000 kronor, ska ingå i samma

värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 50 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.

Småhus, hyreshus, industribyggnader och övriga byggnader vilkas värde inte uppgår till

100 000 kronor, ska ingå i samma

värderingsenhet som den mest värdefulla byggnaden inom samma tomt. Uppgår den mest värdefulla byggnadens värde inte till 100 000 kronor ska samtliga byggnader inom tomten utgöra en värderingsenhet.

3 §6

Är ett hyreshus inrättat för

både bostäder och lokaler skall bostadsdelen och lokaldelen utgöra

skilda värderingsenheter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lägenhetstyp och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

Är ett hyreshus inrättat för bostäder och/eller studentrum i

korridor och lokaler ska de olika delarna utgöra skilda värderings-

enheter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande värdefaktorerna lägenhetsyp och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

Är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp skall delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande

Är en industribyggnad som värderats med ledning av en avkastningsberäkning inrättad för mer än en lokaltyp ska delar som hänförs till olika lokaltyper utgöra skilda värderingsenheter. Särskild värderingsenhet behöver dock inte bildas för en lokaltyp som omfattar mindre än tio procent av byggnadens totala yta och mindre än 250 kvadratmeter. Byggnader eller delar av olika byggnader som åsatts samma klassificeringsdata beträffande

6 Senaste lydelse 2001:546.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

136

värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

värdefaktorerna lokaltyp, standard och ålder får sammanföras till en värderingsenhet.

Indelning av hyreshus och industribyggnad i två eller flera värderingsenheter får även ske om det underlättar värderingen.

7 kap.

3 §7

För byggnader och ägoslag som avses i 8–15 kap. ska taxeringsvärde bestämmas med utgångspunkt i riktvärden. Dessa ska för varje värderingsenhet bestämmas för kombinationer av värdefaktorer, som i någon utsträckning varierar inom värdeområdet och som har särskild betydelse för marknadsvärdet.

För övriga värdefaktorer ska riktvärdet bestämmas med utgångspunkt i förhållanden som i genomsnitt eller i huvudsak råder inom värdeområdet.

Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska, utom såvitt avser de under punkterna 1–5 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

Värdefaktorer, som särskilt ska beaktas vid riktvärdets bestämmande, ska, utom såvitt avser de under punkterna 1–6 angivna värdefaktorerna, indelas i klasser.

1. Storlek för småhus, industribyggnad och övrig byggnad värderad med ledning av en avkastningsberäkning, tomtmark, åkermark, betesmark, produktiv skogsmark och skogligt impediment.

2. Hyra för hyreshus och ägarlägenhet.

3. Återanskaffningskostnad för industribyggnad och övrig byggnad på industrienhet värderad med ledning av en produktionskostnadsberäkning.

4. Årligt uttag av täktmark.

5. Normalårsproduktion, utnyttjandetid, flerårsreglering och ålder för vattenkraftverk samt effekt för värmekraftverk.

6. Virkesförråd för löv- och barrträd.

De uppgifter om värdenivån m.m. (riktvärdeangivelse) som inom varje värdeområde erfordras för att bestämma riktvärdet ska redovisas på karta, i tabell eller på annat sätt.

Resultatet av klassindelningen kallas klassindelningsdata.

7 Senaste lydelse 2009:1407.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

137

16 §8

För egendom som anges i punkterna 1–6 skall inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde ej skulle uppgå till 50 000 kronor

För egendom som anges i punkterna 1–6 ska inte bestämmas något värde

1. byggnad eller byggnader inom samma tomt, om byggnadsbeståndets sammanlagda taxeringsvärde inte skulle uppgå till 100 000 kronor

2. övrig mark och vattentäckt område som inte är täktmark

3. markanläggning som används för sådant ändamål som avses i 3 kap.

4. egendom som avses i 2 kap. 3 § jordabalken

5. aggregat tillhörande kondenskraftverk som inte varit i drift under året före taxeringsåret eller som varaktigt tagits ur drift

6. outbyggd fallrätt för vilken det inte finns tillstånd till utbyggnad.

8 kap.

3 §9

Nuvarande lydelse

Inom varje värdeområde skall riktvärde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Ålder

Standard

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets

boutrymmen och biutrymmen.

Åldern ger uttryck för småhusets sannolika återstående

livslängd. Denna bestäms med hänsyn till småhusets

nybyggnadsår, omfattningen av tillbyggnader och så-

dana ombyggnader som innebär en utökning av boutrymme samt tidpunkten för dessa.

Åldersklassen för småhus med en ålder motsvarande högst 20 år får inte göras större än att den motsvarar 5 år.

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets bygg-

8 Senaste lydelse 2001:1218. 9 Senaste lydelse 2001:546.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

138

Byggnadskategori

Fastighetsrättsliga förhållanden

Värdeordning

nadsmaterial och utrustning.

För ett nybyggt småhus skall det finnas minst femton standardklasser.

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte.

Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att tomtmarken kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om värderingsenheten är belägen inom ett område med byggnader av likartad karaktär som ligger i en grupp och som har uppförts samtidigt eller under en begränsad tidsperiod (grupphusområde).

Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet skall jämställas med småhus som ligger på tomtmark som utgör självständig fastighet. Om det på en lantbruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset brukningscentrum, såvida inte annat visas.

Med värdeordning avses husets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.

Föreslagen lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Ålder

Storleken bestäms med hänsyn till ytan av småhusets

boarea och biarea.

Åldern bestäms med hänsyn till småhusets nybyggnadsår.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

139

Standard

Byggnadskategori

Fastighetsrättsliga förhållanden

Värdeordning

Standarden bestäms med hänsyn till småhusets byggnadsmaterial och utrustning.

Byggnadskategorin bestäms med hänsyn till om småhuset utgör friliggande småhus, kedjehus eller radhus.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om den värderingsenhet för tomtmark på vilken småhuset ligger utgör självständig fastighet eller inte.

Småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet ska jämställas med småhus som ligger på tomtmark som utgör självständig fastighet. Om det på en lantbruksenhet finns endast ett småhus, anses det utgöra brukningscentrum. Om det finns flera småhus på en lantbruksenhet, utgör det värdefullaste småhuset brukningscentrum, såvida inte annat visas.

Med värdeordning avses småhusets ordningsnummer i värdehänseende inom tomten.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §10

Värdefaktorn standard anges genom antalet standardpoäng för småhuset.

Till grund för standardpoängen skall ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. För varje huvudområde anges en delsumma som i särskilda fall kan jämkas.

Till grund för standardpoängen ska ligga en poängberäkning för vart och ett av fem huvudområden avseende småhusets byggnadsmaterial och utrustning. Huvudområdena är exteriör, energihushållning, kök, sanitet och övrig interiör. För varje huvudområde anges en delsumma.

10 Senaste lydelse 2001:546.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

140

9 kap.

3 §11

Nuvarande lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Lägenhetstyp Lägenhetstyp bestäms med hänsyn till om värde-

ringsenhet är inrättad för bostäder eller lokaler. För bostäder ska dessutom antal bostadslägenheter bestämmas. Med bostadslägenhet avses en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad.

Hyra Med hyra avses bruksvärdehyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler. Hyran ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under det andra året före taxeringsåret.

Ålder Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Föreslagen lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Lägenhetstyp Lägenhetstyp bestäms med hänsyn till om värde-

ringsenhet är inrättad för bostäder eller lokaler. För bostäder ska dessutom antal bostadslägenheter

11 Senaste lydelse 2007:1416.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

141

bestämmas. Med bostadslägenhet avses en lägenhet som är avsedd att helt eller till en inte oväsentlig del användas som bostad. Studentrum i korridor ska

anges särskilt.

Hyra Med hyra avses genomsnittlig bruksvärdeshyra för bostäder och marknadsmässig hyra för lokaler.

Om den genomsnittliga bruksvärdeshyran i värdeområdet avviker med mer än 15 procent från den faktiska bruksvärdeshyran ska värderingen i stället grundas på den faktiska bruksvärdeshyran. Hyran

ska för värderingsenhet bestämmas med hänsyn till den genomsnittliga hyresnivån under året före taxeringsåret.

Ålder Åldern ger uttryck för värderingsenhetens sannolika återstående livslängd och anges genom ett värdeår och, om särskilda skäl föreligger, genom återstående nyttjandetid. Värdeåret bestäms med hänsyn till värderingsenhetens nybyggnadsår, omfattningen av till- och ombyggnader samt tidpunkten för dessa. Om en byggnad indelas i flera värderingsenheter ska samma värdeår bestämmas för dessa.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap.

2 §12

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende ett djurstall för nötkreatur som är byggt under

åren 1990–1999, är av normal

beskaffenhet och har en storlek av

701–800 kvadratmeter får endast

anges värden i en fastställd värdeserie.

Som riktvärde för en värderingsenhet avseende djurstall för nötkreatur som är av normalbeskaffenhet får endast anges värden i en fastställd värdeserie.

12 Senaste lydelse 2004:279.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

142

12 kap.

1 §13

Riktvärde för tomtmark för småhus skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark eller, om det finns särskilda

skäl, värdet av en kvadratmeter tomtmark.

Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig byggnad skall utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.

Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus och värdet av en kvadratmeter tomtmark eller bygg-

rätt avseende tomtmark för

industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden i en fastställd värdeserie.

För värdering av tomtmark på en elproduktionsenhet gäller bestämmelserna i 15 kap.

Riktvärde för tomtmark för småhus ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.

Riktvärdet för tomtmark för hyreshus, industribyggnad eller övrig byggnad ska utgöra värdet av en värderingsenhet avseende tomtmark.

Värdet av en kvadratmeter byggrätt avseende tomtmark för hyreshus och värdet av en kvadratmeter tomtmark avseende tomtmark för industribyggnad eller övrig byggnad, får anges endast med värden i en fastställd värdeserie.

För värdering av tomtmark på en elproduktionsenhet gäller bestämmelserna i 15 kap.

2 §14

Riktvärdet skall bestämmas med utgångspunkt i att tomtmarken kan bebyggas omedelbart.

Riktvärdet ska bestämmas med utgångspunkt i att tomtmarken kan bebyggas omedelbart. För tomtmark till småhus

ska värdet av tomtanläggningar inte beaktas.

13 Senaste lydelse 2003:1201. 14 Senaste lydelse 1988:544.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

143

3 §15

Nuvarande lydelse

Riktvärden för tomtmark för småhus skall inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek

Vatten och avlopp

Fastighetsrättsliga förhållanden

Typ av bebyggelse

Med storlek avses tomtmarkens areal.

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om värderingsenheten för tomtmark utgör självständig fastighet eller inte.

Utgör värderingsenheten inte självständig fastighet skall hänsyn även tas till möjligheten att värderingsenheten kan bilda egen fastighet. Detta gäller dock inte om värderingsenheten är belägen inom ett område med byggnader av likartad karaktär som ligger i en grupp och som har uppförts samtidigt eller under en begränsad tidsperiod (grupphusområde).

Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet

skall jämställas värderingsenhet på vilken det finns

småhus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värderingsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och på vilken dess brukningscentrum är beläget

skall anses vara bebyggd med friliggande småhus.

15 Senaste lydelse 2001:546.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

144

Närhet till strand

Med närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhållande till strand. Värdefaktorn skall indelas i minst tre och högst sju klasser varav en klass skall utgöra strand, en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.

Föreslagen lydelse

Riktvärden för tomtmark för småhus ska inom varje värdeområde bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av värdefaktorerna storlek, vatten och avlopp, fastighetsrättsliga förhållanden samt, om särskilda skäl föreligger, typ av bebyggelse och närhet till strand.

Med de olika värdefaktorerna förstås:

Storlek

Vatten och avlopp

Fastighetsrättsliga förhållanden

Typ av bebyggelse

Närhet till strand

Med storlek avses tomtmarkens areal.

Med vatten och avlopp avses i vilken utsträckning och på vad sätt tomtmarken har tillgång till vatten och avlopp.

Fastighetsrättsliga förhållanden bestäms med hänsyn till om värderingsenheten för tomtmark utgör självständig fastighet eller inte.

Med värderingsenhet som utgör självständig fastighet

ska jämställas värderingsenhet på vilken det finns små-

hus som utgör brukningscentrum för lantbruksenhet.

Med typ av bebyggelse avses om värderingsenheten för tomtmarken är bebyggd med eller avsedd att bebyggas med friliggande småhus, kedjehus eller radhus. Värderingsenhet för tomtmark som ingår i lantbruksenhet och på vilken dess brukningscentrum är beläget

ska anses vara bebyggd med friliggande småhus.

Med närhet till strand avses tomtmarkens läge i förhållande till strand. Värdefaktorn ska indelas i minst tre och högst sju klasser varav en klass ska utgöra strand, en eller flera klasser strandnära och en klass inte strand eller strandnära.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

145

13 kap.

3 §16

Nuvarande lydelse

Inom varje värdeområde skall riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Beskaffenhet

Dränering

Med storlek avses åkermarkens areal.

Med beskaffenhet avses åkermarkens produktionsförmåga och brukningsförhållanden.

För värdefaktorn beskaffenhet skall finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet.

Värdeskillnaden mellan högsta och lägsta klass får för åkermark, som är tillfredsställande dränerad genom självdränering eller äldre täckdikning, uppgå till högst 40 procent av värdet av åkermark av genomsnittlig beskaffenhet. Värdeskillnaden mellan två intilliggande klasser får dock uppgå till högst 6 000 kronor per hektar.

Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering.

För värdefaktorn dränering skall finnas högst tre klasser.

Föreslagen lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden för åker bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer.

Storlek

Beskaffenhet

Med storlek avses åkermarkens areal.

Med beskaffenhet avses åkermarkens produktions-

16 Senaste lydelse 2004:279.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

146

Dränering

förmåga och brukningsförhållanden.

För värdefaktorn beskaffenhet ska finnas tre eller fem klasser, där mittklassen svarar mot genomsnittlig beskaffenhet inom värdeområdet.

Åkermarkens dränering bestäms av befintliga täckdikningars och huvudavlopps beskaffenhet samt av markens behov av dränering.

För värdefaktorn dränering ska finnas högst tre klasser.

14 kap.

3 §17

Nuvarande lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden för produktiv skogsmark med växande skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket.

Storlek

Bonitet

Kostnad

Virkesförråd barrträd

Med storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.

Med bonitet avses den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga.

Kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet av virkesproduktionen.

Om fler än en kostnadsklass förekommer ska anges vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnadsklass för värdeområdet.

Med virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av barrträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För

virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasserna

17 Senaste lydelse 2009:1407.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

147

Virkesförråd lövträd

ej göras större än 10 skogskubikmeter.

Med virkesförråd lövträd avses virkesförrådet av lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För

virkesförråd upp till 200 skogskubikmeter får klasserna inte göras större än 10 skogskubikmeter.

För taxeringsenhet vars areal av produktiv skogsmark understiger 30 hektar ska dock riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

Storlek

Virkesförråd

Med storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.

Med virkesförråd avses summan av virkesförråden av barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För värdefaktorn virkesförråd ska det finnas högst nio klasser.

Föreslagen lydelse

Inom varje värdeområde ska riktvärden för produktiv skogsmark med växande skog bestämmas för skilda förhållanden för en eller flera av följande värdefaktorer, om inte annat framgår av andra stycket.

Storlek

Bonitet

Kostnad

Virkesförråd barrträd

Med storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.

Med bonitet avses den produktiva skogsmarkens virkesproducerande förmåga.

Kostnaden bestäms med hänsyn till de väsentligaste kostnads- och kvalitetsfaktorer som påverkar värdet av virkesproduktionen.

Om fler än en kostnadsklass förekommer ska anges vilken klass som svarar mot genomsnittlig kostnadsklass för värdeområdet.

Med virkesförråd barrträd avses virkesförrådet av barrträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

148

Virkesförråd lövträd

Med virkesförråd lövträd avses virkesförrådet av lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter.

För taxeringsenhet vars areal av produktiv skogsmark understiger 30 hektar ska dock riktvärdena bestämmas för skilda förhållanden för följande värdefaktorer.

Storlek

Virkesförråd

Med storlek avses den produktiva skogsmarkens areal.

Med virkesförråd avses summan av virkesförråden av barrträd och lövträd per hektar uttryckt i skogskubikmeter. För värdefaktorn virkesförråd ska det finnas högst nio klasser.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

16 kap.

3 §18

Ny taxering av taxeringsenhet skall ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst

25 000 kronor. Ny taxering skall

dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst en

miljon kronor har lagts ned på

taxeringsenheten eller, för värde-

ringsenhet med småhus och, i förekommande fall, därtill hörande tomtmark, om det sammanlagda värdet av småhuset och tomtmarken på grund av förändringen bör höjas eller sänkas med minst

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat genom sådan förändring i enhetens fysiska beskaffenhet att åsatt taxeringsvärde på grund av förändringen bör höjas med minst en tredjedel

eller, för industri-, täkt- och elproduktionsenhet, minst en femtedel, dock minst 250 000 kronor.

Ny taxering ska dock alltid ske om kostnader som har uppgått till minst två miljoner kronor har lagts ned på taxeringsenheten.

Ny taxering ska också ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde genom förändringar i den fysiska beskaffenheten minskat med minst en

18 Senaste lydelse 2001:1218.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

149

100 000 kronor. femtedel, dock minst 50 000 kronor.

Oavsett vad som nu har sagts

skall ny taxering ske om bebyg-

gelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort.

Oavsett vad som nu har sagts

ska ny taxering ske om bebyg-

gelse skett på taxeringsenhet, som förut varit obebyggd, eller bebyggelsen på en förut bebyggd taxeringsenhet rivits, brunnit ned eller förts bort. Ny taxering ska

också ske av en byggnad som är taxerad som under uppförande om byggnaden har färdigställts.

Vid bedömning om ny taxering skall ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet skall hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

Vid bedömning om ny taxering ska ske på grund av minskning i en taxeringsenhets värde genom skogsavverkning eller annan förändring i fråga om skogsbeståndet ska hänsyn tas även till den värdeökning som den återstående skogen undergått på grund av tillväxt under den löpande taxeringsperioden.

4 §19

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

Ny taxering av taxeringsenhet ska ske om under löpande taxeringsperiod taxeringsenhetens värde ökat eller minskat

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser,

1. genom beslut att anta, ändra eller upphäva en detaljplan eller områdesbestämmelser, eller

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över eller i övrigt använda enheten eller,

2. genom annat beslut av myndighet om beslutet innebär ändring i rätten att förfoga över, eller i övrigt använda enheten.

3. genom att avgift till allmän va-anläggning eller allmän fjärrvärmeanläggning (anslutnings-

19 Senaste lydelse 2012:89.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

150

avgift) eller ersättning för gatukostnader erlagts för enheten.

Ny taxering ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femte-

del, dock minst 25 000 kronor.

Om förändringen medför en

ökning eller minskning av taxe-

ringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

Ny taxering ska ske endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör höjas med minst en tredjedel

eller, för industri-, täkt- och elproduktionsenhet, minst en femtedel, dock minst 250 000 kronor, eller sänkas med minst en femtedel, dock minst 50 000 kronor.

Om förändringen medför en minskning av taxeringsvärdet med mindre än 100 000 kronor ska ny taxering ske endast efter framställning av taxeringsenhetens ägare.

4 a §20

Ny taxering av taxeringsenhet

skall ske om taxeringsenhetens

värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 25 000 kronor.

Ny taxering av taxeringsenhet

ska ske om taxeringsenhetens

värde har förändrats under löpande taxeringsperiod till följd av påverkan på den fysiska miljön. Detta gäller endast om taxeringsenhetens taxeringsvärde på grund av förändringen bör ändras med minst en femtedel, dock minst 50 000 kronor.

8 §21

Om en taxeringsenhets värde under löpande taxeringsperiod ändrats av flera sådana anledningar som avses i 3 § skall, vid bedömningen om ny taxering

skall ske, hänsyn tas till den sam-

manlagda förändringen. Motsvarande skall gälla då taxerings-

Om en taxeringsenhets värde under löpande taxeringsperiod ändrats av flera sådana anledningar som avses i 3 § ska, vid bedömningen om ny taxering ska ske, hänsyn tas till den sammanlagda förändringen. Motsvarande ska gälla då taxeringsenhets

20 Senaste lydelse 2001:1218. 21 Senaste lydelse 1981:1119.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

151

enhets värde ändrats av flera sådana anledningar som avses i 4 §.

Om den sammanlagda ökning-

en eller minskningen av en taxeringsenhets värde av sådana anledningar som avses i 4 § uppgår till minst 100 000 kronor och taxe-

ringsenhetens värde ändrats även av sådan anledning som avses i 3 § skall, vid bedömningen om ny taxering skall ske, hänsyn tas till den sammanlagda ändringen av samtliga anledningar vid prövningen om värdeförändringarna uppfyller beloppskraven i nämnda paragrafer. Detta skall gälla även om värdeförändringen enligt 4 § understiger 100 000 kronor under förutsättning att ägaren gör framställning om detta.

värde ändrats av flera sådana anledningar som avses i 4 §.

Om den totala höjningen över-

stiger 250 000 kronor eller om minskningen understiger med mindre än 50 000 kronor av taxeringsenhetens värde av sådana anledningar som avses i 4 § och taxe-

ringsenhetens värde ändrats även av sådan anledning som avses i 3 § ska, vid bedömningen om ny taxering ska ske, hänsyn tas till den sammanlagda ändringen av samtliga anledningar vid prövningen om värdeförändringarna uppfyller beloppskraven i nämnda paragrafer. Detta ska gälla även om värdeminskningen enligt 4 § understiger 100 000 kronor under förutsättning att ägaren gör framställning om detta.

17 kap.

2 §22

Beslut i taxeringsärende fattas av Skatteverket.

Beslut i taxeringsärende, liksom

beslut om förseningsavgift fattas

av Skatteverket.

Att vissa taxeringsärenden avgörs i skattenämnd framgår av 20 kap. 3 §.

7 §23

I ärenden och mål om fastighetstaxering och förseningsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 68 kap.

I ärenden och mål om fastighetstaxering och förseningsavgift enligt denna lag gäller bestämmelserna om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning i 43 kap., 66 kap.

22 Senaste lydelse 2003:650. 23 Senaste lydelse 2011:1248.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

152

17 och 25 §§, 67 kap. 11 och 18 §§, 68 kap. 2 § och 71 kap.

18 kap.

1 §24

Till ledning vid allmän och förenklad fastighetstaxering ska ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän respektive förenklad fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare som senast den

15 oktober året före det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering äger rum fått förslag till

fastighetstaxering.

Till ledning för allmän och förenklad fastighetstaxering ska ägaren utan föreläggande lämna deklaration (allmän respektive förenklad fastighetsdeklaration) för varje fastighet. Detta gäller inte sådan ägare till vilken Skatte-

verket senast den 1 februari det år då allmän eller förenklad fastighetstaxering sker har skickat förslag

till fastighetstaxering.

Om en ägare som har fått förslag till fastighetstaxering inte inom föreskriven tid meddelar rättelser av felaktiga uppgifter eller lämnar påpekanden som avviker från de förtryckta uppgifterna, ska ägaren anses själv ha lämnat de uppgifter som framgår av förslaget till fastighetstaxering och som läggs till grund för taxeringen.

Deklaration ska dock inte lämnas för försvarsfastighet som tillhör staten och som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatte- och avgiftsplikt eller för fastighet som vid föregående års taxering inte åsatts högre taxeringsvärde än 1 000 kronor.

Deklaration ska inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatte- och avgifts-

Deklaration ska inte heller lämnas för fastighet för allmänna kommunikationsändamål eller för distributionsbyggnad, värmecentral eller reningsanläggning som enligt 3 kap. 2 § är undantagen från skatte- och avgifts-

24 Senaste lydelse 2007:1416.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

153

plikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 50 000 kronor.

plikt eller för byggnad på annans mark då byggnadens värde understiger 100 000 kronor.

Finns på sådan kommunikationsfastighet som nyss har nämnts husbyggnad som används för annat än kommunikationsändamål ska dock deklaration lämnas.

Efter föreläggande är också den som inte på grund av första stycket har deklarationsskyldighet, skyldig att lämna fastighetsdeklaration.

1 a § 25

Uppgifter i allmän och förenklad fastighetsdeklaration samt påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering ska undertecknas av fastighetsägare eller behörig ställföreträdare.

1 b §

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats av en behörig företrädare, anses uppgiften ha lämnats av den som företräds.

1 c §

Om en deklaration eller någon annan uppgift har lämnats för en juridisk person, anses uppgiften ha lämnats av den juridiska personen, om det inte är uppenbart att uppgiftslämnaren saknade behörighet att företräda den juridiska personen.

2 §

Uppgifterna enligt 1 a § får undertecknas av ett ombud i följande fall:

25 Tidigare 18 kap. 1 a § upphävd genom 2004:279.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

154

1. Ett deklarationsombud får underteckna uppgifter i en deklaration som lämnas elektroniskt.

2. En dödsbodelägare som är ombud för dödsboet får underteckna uppgifter i en deklaration.

2 a §26

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift enligt denna lag får fullgöras genom ett deklarationsombud. I fråga om deklarationsombud och beslut om

sådant ombud tillämpas bestäm-

1. behörig företrädare i 4 kap. 1 § och deklarationsombud i

6 kap. 4–8 §§,

2. föreläggande i 37 kap. 3 §

och 44 kap.,

3. omprövning och överklagande i 66 och 67 kap., samt

4. besluts verkställbarhet i 68 kap. 1 och 3 §§.

Skyldighet att lämna deklaration eller annan uppgift enligt denna lag får fullgöras genom ett deklarationsombud. I fråga om deklarationsombud tillämpas bestämmelserna i skatteförfarandelagen (2011:1244) om deklarationsombud i 6 kap. 4– 8 §§, och 68 kap. 3 §.

Om det finns flera deklarationsskyldiga för samma taxeringsenhet får bara ett gemensamt deklarationsombud utses.

3 §27

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och förslag till fastighetstaxering skall avfattas

på blankett enligt fastställt formulär.

Fastställda formulär ska användas för allmän och förenklad

fastighetsdeklaration och för förslag till fastighetstaxering.

6 §28

Fastighetsägare som från Skatteverket erhållit förslag till fastighetstaxering ska inom den tid som anges i 9 § beträffande påpekan-

26 Senaste lydelse 2012:89. 27 Senaste lydelse 2001:1218. 28 Senaste lydelse 2007:1416.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

155

den, lämna rättade uppgifter om någon av de förtryckta uppgifterna i förslaget är felaktig.

Fastighetsägare bör utöver uppgifter enligt 4 § lämna de upplysningar som är av betydelse för taxering av fastigheten.

Efter föreläggande är en fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret eller förslaget till fastighetstaxering. Upplysningar skall lämnas skriftligen om annat inte har sagts i föreläggandet.

Efter föreläggande är en fastighetsägare skyldig att till ledning vid fastighetens taxering lämna upplysningar också om andra förhållanden än dem som anges i deklarationsformuläret eller förslaget till fastighetstaxering. Upplysningar ska lämnas skriftligen om annat inte har sagts i föreläggandet.

9 §29

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som skall lämnas utan föreläggande, liksom påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering, skall lämnas senast den 1 november året före det år då den allmänna eller förenklade fastighetstaxeringen äger

rum.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar skall lämnas till Skatteverket.

Skatteverket får efter samråd med kommun bestämma att det inom kommunen skall finnas särskilt insamlingsställe för deklarationer och påpekanden.

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration, som ska lämnas utan föreläggande, liksom rättel-

ser och påpekanden med anled-

ning av förslag till fastighetstaxering, ska lämnas senast den

15 februari det år då den allmänna

eller förenklade fastighetstaxeringen sker.

Fastighetsdeklarationen eller påpekandena med tillhörande handlingar ska lämnas till Skatteverket.

9 a §30

Om någon visar att han på

grund av särskilda omständig-

Om det finns särskilda skäl

ska Skatteverket efter ansökan be-

29 Senaste lydelse 2003:650. 30 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

156

heter är förhindrad att lämna all-

män eller förenklad fastighetsdeklaration eller påpekanden inom

föreskriven tid, får han efter ansökan beviljas anstånd med att lämna deklarationen eller påpekandena. Anstånd får inte utan att det finns synnerliga skäl medges längre än till utgången av februari månad under taxeringsåret.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med februari månad under taxeringsåret. Om ansökan medges

skall den deklarationsskyldige

anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får av-

lämnas enligt tidsplanen.

Ansökan enligt första och andra stycket prövas av Skatteverket.

vilja fastighetsägare anstånd med

att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration, rättelser

eller påpekanden med anledning av förslag till fastighetstaxering.

Anstånd längre än till och med

den 30 april under taxeringsåret

får beviljas bara om det finns synnerliga skäl.

Den som i varaktigt bedriven näringsverksamhet biträder deklarationsskyldiga med att upprätta deklarationer kan efter ansökan få tillstånd att lämna deklarationerna enligt tidsplan till och med den 30 april under taxeringsåret. Om ansökan medges

ska den deklarationsskyldige

anses ha fått anstånd till den dag då deklarationen senast får läm-

nas enligt tidsplanen.

15 §31

Allmän och förenklad fastighetsdeklaration och annan uppgift eller upplysning till ledning vid egen taxering, som skall avges på grund av föreläggande, skall lämnas inom den tid, som anges i föreläggandet.

Uppgiftslämnaren är dock inte

skyldig att på grund av föreläggandet lämna deklaration eller uppgift tidigare dag än handlingen skulle ha lämnats utan

Den som förelagts att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration eller annan uppgift eller upplysning till ledning för taxeringen är inte skyldig att

31 Senaste lydelse 2001:1218.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

157

föreläggande. lämna deklaration eller uppgift tidigare än vad som skulle ha

gällt utan föreläggande.

22 §32

Föreläggande får utfärdas av Skatteverket eller konsulent för

fastighetstaxering. En konsulent för fastighetstaxering får dock inte förelägga någon att lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration.

Föreläggande får utfärdas av Skatteverket.

23 §

Den som har lämnat deklaration eller uppgift genom ett deklarationsombud eller genom ett ombud för dödsbo får föreläggas att personligen eller genom behörig ställföreträdare bekräfta eller komplettera lämnade eller godkända uppgifter.

24 §33

Ett föreläggande som utfärdas av Skatteverket får förenas med vite utom i fall som sägs i 7 §.

Annat föreläggande än som anges i 7 § får förenas med vite om det finns anledning att anta att föreläggandet annars inte följs.

27 §34

Vite får inte föreläggas staten, kommun eller tjänsteman i

tjänsten.

Vite får inte föreläggas staten

eller kommun.

42 §35

Om en deklarationsskyldig inte har kommit in med allmän eller

Förseningsavgift ska tas ut med 1 000 kronor om fastighetsägare

32 Senaste lydelse 2003:650. 33 Senaste lydelse 2003:650. 34 Senaste lydelse 1990:379. 35 Senaste lydelse 2001:1218.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

158

förenklad fastighetsdeklaration

inom föreskriven tid eller endast har lämnat en deklaration med så bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) om 500 kronor påföras honom.

Om en deklarationsskyldig som utan föreläggande skall lämna allmän eller förenklad fastighetsdeklaration, inte har kommit in med deklaration senast den 1 maj under taxeringsåret eller om han dessförinnan endast har kommit in med en deklaration med bristfälligt innehåll att den uppen-

barligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, bestäms

förseningsavgiften till 2 000 kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad tas för-

seningsavgift ut endast om hand-

lingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall beräknas avgiften enligt första stycket.

som ska lämna allmän eller för-

enklad fastighetsdeklaration inte

har gjort det i rätt tid.

Endast en förseningsavgift per fastighet ska tas ut.

Fastighetsägare som äger del av en fastighet svarar solidariskt med övriga delägare för förseningsavgiften.

Fastighetsägare ska inte anses ha lämnat deklaration om uppgifterna i deklarationen är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för taxering.

Om grunden för att ta ut för-

seningsavgift är att fastighetsägare inte har undertecknat uppgifterna

enligt 1 b §, ska Skatteverket förelägga fastighetsägare att göra det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs.

42 a §

Ett beslut om förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag då deklarationen skulle ha lämnats.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

159

43 §36

Förseningsavgift skall efterges helt om underlåtenheten kan antas ha ett sådant samband med den deklarationsskyldiges ålder, sjukdom, bristande erfarenhet eller liknande förhållande att den framstår som ursäktlig. Detsamma gäller om underlåtenheten framstår som ursäktlig med hänsyn till särskilda omständigheter eller om

det framstår som uppenbart oskäligt att ta ut förseningsavgiften.

Skatteverket ska besluta om hel eller delvis befrielse från förseningsavgift om det är oskäligt

att ta ut avgiften med fullt belopp.

Vid bedömningen ska det särskilt beaktas om den brist eller passivitet som lett till avgiften kan antas ha berott på ålder, hälsa eller liknande förhållande eller berott på felbedömning av en regel eller betydelsen av de faktiska förhållandena.

47 §

Förseningsavgift ska tillfalla staten.

19 kap.

1 §37

Senast den 1 oktober andra året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum, skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast den 15 november samma år lämnar Skatteverket beträffande småhus och tomtmark, utom såvitt avser småhus och tomtmark

Senast den 1 januari året före det år då allmän fastighetstaxering sker, ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta föreskrifter för förberedelsearbetet.

36 Senaste lydelse 1993:1193. 37 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

160

för småhus som ingår i lantbruksenhet, förslag till sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § med undantag för föreskrifter om indelning i värdeområden.

Senast den 15 mars året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum lämnar Skatteverket förslag till övriga föreskrifter enligt 7 kap. 7 §.

Senast den 1 juni året före det år då allmän fastighetstaxering sker lämnar Skatteverket förslag till föreskrifter enligt 7 kap. 7 §.

3 §38

Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska

undersöka och upprätta förslag till

1. vilka riktvärdetabeller för

småhus som inte ingår i lantbruksenhet, som med hänsyn till

rådande prisläge bör användas

inom olika delar av ett län, och

2. riktvärdeskartor för tomt-

mark som inte ingår i lantbruksenhet inom länet.

Den statliga lantmäterimyndigheten och Skatteverket ska

vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering). Motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor för

tomtmark och riktvärdetabeller för småhus enligt första stycket.

Lantmäteriet och Skatteverket

ska undersöka och upprätta förslag till

1. vilka

riktvärdeangivleser

och riktvärdetabeller som med

hänsyn till rådande prisläge bör användas, och

2. riktvärdekartor med indel-

ning i värdeområden.

Lantmäteriet och Skatteverket

ska vidare pröva att en tillämpning av förslag till föreskrifter enligt 1 § andra och tredje styckena leder till taxeringsvärden som svarar mot taxeringsvärdenivå enligt 5 kap. 2 § (provvärdering). Motsvarande prövning görs av förslag till riktvärdekartor och

riktvärdeangivelser enligt första

stycket.

Provvärdering ska göras för varje värdeområde och omfatta det antal överlåtelser inom området (provvärderingsobjekt) som bedöms nödvändigt med hänsyn till områdets karaktär. Om antalet

38 Senaste lydelse 2008:535.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

161

provvärderingsobjekt är för få eller saknas inom ett värdeområde, får provvärdering göras för en grupp av värdeområden som då tillsammans bildar ett provvärderingsområde.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om indelningen i provvärderingsområden. Ett sådant beslut får inte överklagas.

7 §39

Senast den 1 september året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum skall regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 §.

Senast den 1 december året före det år då allmän fastighetstaxering äger rum ska regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer besluta sådana föreskrifter som avses i 7 kap. 7 § och 19 kap. 3 §.

9 §40

Senast den 1 december andra året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

Senast den 1 januari året före det år då förenklad fastighetstaxering äger rum, beslutar regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer föreskrifter för förberedelsearbetet.

10 §41

Bestämmelserna i 2, 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 3 och 8 §§ tillämpas också vid förenklad fastighetstaxering.

20 kap.

2 §42

Skatteverket ska senast den 15 juni under taxeringsåret fatta grundläggande beslut om taxering av fastigheter.

39 Senaste lydelse 2001:546. 40 Senaste lydelse 2001:1218. 41 Senaste lydelse 2001:1218 42 Senaste lydelse 2007:1416.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

162

Har fastighetsägaren, trots att han varit skyldig att lämna fastig-

hetsdeklaration, inte avgett någon

sådan, eller kan fastighetens

taxeringsvärde inte beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen, ska taxerings-

värdet uppskattas till det belopp som framstår som skäligt med hänsyn till vad som framkommit i ärendet (skönstaxering).

Om fastighetsägare som är

skyldig att lämna fastighetsdeklaration inte har gjort det, ska

taxeringsvärdet bestämmas till vad som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet (skönstaxering). Detsamma gäller om fastighetens taxeringsvärde

inte kan beräknas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

Om uppgift om antal bostadslägenheter i hyreshus enligt 9 kap. 3 § inte har lämnats, eller

inte kan bestämmas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen,

ska antalet uppskattas till det antal som framstår som skäligt med hänsyn till vad som fram-

kommit i ärendet.

Om uppgift om antal bostadslägenheter i hyreshus enligt 9 kap. 3 § inte har lämnats ska antalet bestämmas till det antal som framstår som skäligt med hänsyn till uppgifterna i ärendet.

Detsamma gäller om antalet lägenheter inte kan bestämmas tillförlitligt på grund av brister i eller bristfälligt underlag för deklarationen.

3 §

Ett beslut om fastighetstaxering ska omprövas av en särskilt kvalificerad beslutsfattare som tidigare inte har prövat frågan, om

1. den som beslutet gäller har begärt omprövning eller överklagat och inte är ense med Skatteverket om utgången,

2. de omständigheter och bevis som åberopas inte redan har prövats vid en sådan omprövning,

3. frågan ska prövas i sak, och

4. prövningen inte är enkel. Första stycket gäller inte den första omprövningen av ett beslut som fattats i enlighet med de upp-

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

163

gifter som lämnats av fastighetsägaren i fastighetsdeklaration eller påpekande med anledning av förslag till fastighetstaxering.

3 a §43

Skatteverket skall se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

Vill fastighetsägaren lämna upplysningar muntligt inför skattenämnden i ett fastighetstaxeringsärende som angår honom och som skall avgöras i nämnden skall han få tillfälle till det om inte särskilda skäl talar emot det.

Skatteverket ska se till att ärendena blir tillräckligt utredda.

5 a §44

Skatteverket skall senast den 30 juni under taxeringsåret underrätta fastighetsägaren om

1. innehållet i Skatteverkets

grundläggande beslut om fastighetstaxering,

2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,

3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning eller överklaga beslutet.

Skatteverket ska senast den

31 oktober under taxeringsåret

underrätta fastighetsägaren om Skatteverkets grundläggande beslut om fastighetstaxering.

8 §45

En fråga som avgjorts av allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket enligt

7 §.

En fråga som avgjorts av allmän förvaltningsdomstol får inte omprövas av Skatteverket.

Skatteverket får dock på begäran av den som beslutet gäller ompröva en fråga som har avgjorts av förvaltningsrätt eller kammar-

43 Senaste lydelse 2003:650. 44 Senaste lydelse 2003:650. 45 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

164

rätt genom beslut som har fått laga kraft om beslutet avviker från rättstillämpningen i ett avgörande från Högsta förvaltningsdomstolen som har meddelats senare.

9 §46

Vill fastighetsägaren begära omprövning av ett beslut, skall han göra detta skriftligt. Begäran skall ha kommit in till Skatte-

verket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Fastighetsägares begäran om omprövning ska vara skriftlig.

Begäran ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Begäran om omprövning ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då den som beslutet gäller fick del av det om beslutet avser

1. föreläggande,

2. vite, eller

3. avvisning av en begäran om omprövning eller ett överklagande eller någon annan liknande åtgärd.

Om fastighetsägaren gör san-

nolikt att han inte inom två månader före utgången av den tid som anges i första stycket fått kännedom om ett beslut om fastighetstaxering som är till hans nackdel, får han ändå begära omprövning. Begäran skall ha kommit in

inom två månader från den dag

han fick sådan kännedom.

Om ett beslut har meddelats

efter den 30 juni det femte året efter taxeringsåret och fastighets-

ägaren fått del av det efter utgången av oktober månad samma

år, får en begäran om omprövning komma in inom två månader från

den dag då fastighetsägaren fick

del av beslutet.

Har fastighetsägaren inom den tid som anges i första eller andra stycket lämnat in skrivelsen med begäran om omprövning till en

allmän förvaltningsdomstol, får

Om en begäran om omprövning kommer in till allmän för-

valtningsdomstol i stället för till

Skatteverket, ska domstolen sända begäran till Skatteverket och sam-

46 Senaste lydelse 2003:650.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

165

ärendet ändå prövas. Skrivelsen skall då omedelbart översändas

till Skatteverket med uppgift om

den dag då handlingen kom in

till domstolen.

tidigt lämna uppgift om vilken

dag den kom in till domstolen.

En begäran om omprövning som kommer in för sent till Skatteverket ska inte avvisas om den har kommit in till allmän förvaltningsdomstol i rätt tid.

10 §47

Om en begäran om omprövning inte är egenhändigt undertecknad av fastighetsägaren eller

hans ombud, får Skatteverket utfärda föreläggande om att undertecknande skall ske med påföljd

att omprövning annars inte görs.

Om en begäran om omprövning inte är undertecknad, får Skatteverket förelägga den som

har begärt omprövningen att underteckna begäran. Föreläggandet ska innehålla en upplysning om att omprövning annars inte kommer att ske.

12 §48

Omprövar Skatteverket självmant ett beslut om fastighets-

taxering, får omprövningsbeslut som är till fastighetsägarens fördel meddelas före utgången av det

femte året efter taxeringsåret.

Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas även efter utgången av det femte året efter taxeringsåret, om det föranleds av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering eller allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om fastighetstaxering avseende ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet.

Skatteverket får på eget initia-

tiv ompröva ett beslut om fastig-

hetstaxering som är till fastighetsägarens fördel.

47 Senaste lydelse 2003:650. 48 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

166

13 §49

Ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren får, utom i fall som avses i andra

stycket samt 15 och 16 §§, inte

meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Har fastighetsägaren inte gett in allmän eller förenklad fastig-

hetsdeklaration i rätt tid, får ett

omprövningsbeslut som är till hans

nackdel meddelas efter utgången

av den tid som anges i första stycket. Ett sådant omprövningsbeslut får meddelas inom ett år från den dag deklarationen kom in till Skatteverket, dock senast

före utgången av det femte året efter taxeringsåret.

Ett beslut om omprövning till nackdel för fastighetsägaren får inte meddelas efter utgången av året efter taxeringsåret.

Om fastighetsägaren lämnar in allmän eller förenklad fastig-

hetsdeklaration efter taxeringsåret, får ett beslut om omprövning till hans eller hennes nackdel meddelas inom ett år från den dag då

deklarationen kom in till Skatteverket. Ett sådant beslut måste dock meddelas före utgången av

det femte året efter taxeringsåret.

Om fastighetsägaren inte har lämnat någon deklaration, får beslutet meddelas inom fem år från utgången av taxeringsåret.

Andra och tredje styckena gäller inte beslut om förseningsavgift.

14 §50

Skatteverket får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av den tid som anges i

13 § första stycket under de förut-

sättningar och på det sätt som anges i 15–20 §§ (eftertaxering).

Skatteverket får meddela ett omprövningsbeslut som är till nackdel för fastighetsägaren efter utgången av året efter taxerings-

året under de förutsättningar och

på det sätt som anges i 15–20 §§ (eftertaxering).

15 §51

Eftertaxering får ske om fastighetsägaren

Eftertaxering får ske om ett

beslut har blivit felaktigt eller inte

49 Senaste lydelse 2003:650. 50 Senaste lydelse 2003:650. 51 Senaste lydelse 1993:1193.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

167

fattats på grund av att fastighets-

ägaren

1. i fastighetsdeklaration eller

på annat sätt under förfarandet

lämnat oriktig uppgift till ledning för taxeringen,

2. lämnat oriktig uppgift i mål om fastighetstaxering, eller

3. underlåtit att lämna fastighetsdeklaration, uppgift eller in-

fordrad upplysning trots att han är deklarationsskyldig eller uppgiftspliktig.

1. under förfarandet har lämnat oriktig uppgift till ledning för fastighetstaxering,

2. har lämnat oriktig uppgift i

ett mål om fastighetstaxering,

3. inte har lämnat fastighetsdeklaration eller uppgift trots att han eller hon varit skyldig att

deklarera eller att lämna uppgift.

Vad som nu sagts gäller om den oriktiga uppgiften eller underlåtenheten medfört att ett beslut om fastighetstaxering blivit felaktigt eller inte fattats.

16 §52

Eftertaxering får också ske Eftertaxering får också ske

om

1. vid rättelse av felräkning,

misskrivning eller annat uppen-

bart förbiseende,

2. när en ändring i ett beslut om fastighetstaxering föranleds av beslut som avses i 12 § andra stycket.

1. en felräkning, felskrivning eller något annat uppenbart förbiseende ska rättas,

2. det föranleds av Skatteverkets beslut om fastighetstaxering eller

allmän förvaltningsdomstols beslut i mål om fastighetstaxering avseende ett annat taxeringsår eller en annan taxeringsenhet.

18 a §

Ett omprövningsbeslut att påföra förseningsavgift ska meddelas inom två år från den dag då deklaration skulle ha lämnats.

52 Senaste lydelse 1993:1193.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

168

19 §53

Beslut om eftertaxering enligt 16 § 2 får meddelas även

efter den tid som anges i 18 § men senast sex månader efter det be-

slut som föranleder ändringen.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i omprövningsärende eller mål om fastighetstaxering får meddelas

efter den tid som anges i 18 § men senast inom ett år från utgången

av den månad då Skatteverkets

eller domstolens beslut i ärendet

eller målet vunnit laga kraft.

Beslut om eftertaxering enligt 16 § 2 får meddelas inom sex månader från den dag då det beslut som föranleder ändringen

meddelades.

Beslut om eftertaxering på grund av oriktig uppgift i ett omprövningsärende eller i ett mål om fastighetstaxering får meddelas inom ett år från utgången av den månad då beslutet i ärendet eller målet har fått laga kraft.

21 kap.

3 §54

Fastighetsägares överklagande skall vara skriftligt och ha kommit in före utgången av det femte året efter taxeringsåret. Om beslutet om fastighetstaxering har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och fastighetsägaren har fått del av be-

slutet efter utgången av oktober

samma år, får överklagandet dock komma in inom två månader från den dag han fick del av beslutet.

Fastighetsägares överklagande ska vara skriftligt. Ett över-

klagande ska ha kommit in till Skatteverket före utgången av det

femte året efter taxeringsåret. Om ett beslut har meddelats efter den 30 juni femte året efter det taxeringsår som beslutet avser och fastighetsägaren har fått del av det efter utgången av oktober

månad samma år, får ett överklagande komma in inom två måna-

der från den dag då fastighets-

ägaren fick del av beslutet.

Överklagandet ska dock ha kommit in inom två månader från den dag då fastighetsägare fick del av beslutet om det avser

1. deklarationsombud,

2. anstånd, eller

3. avvisning av en begäran om

53 Senaste lydelse 2003:650. 54 Senaste lydelse 1993:1193.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

169

omprövning eller ett överklagande eller någon annan liknande åtgärd.

Fastighetsägare får överklaga ett beslut om fastighetstaxering även om det inte gått honom emot.

Fastighetsägare får överklaga ett beslut om fastighetstaxering även om det inte gått honom

eller henne emot.

3 a §

Ett överklagande av ett beslut om ersättning för kostnader för ombud, biträde eller utredning, som har meddelats i samband med avgörandet av det ärende som kostnaderna hänför sig till, ska ha kommit in till Skatteverket inom den tid som gäller för överklagande av avgörandet i ärendet. I annat fall ska ett överklagande ha kommit in inom två månader från den dag då fastighetsägaren fick del av beslutet.

4 §55

Skatteverket skall pröva om

överklagandet har kommit in i

rätt tid. Har överklagandet kommit in för sent, skall verket avvisa det, om inte annat följer av andra

eller tredje stycket.

Överklagandet skall inte av-

visas, om förseningen beror på att Skatteverket har lämnat fastighetsägaren en felaktig underrättelse om hur man överklagar.

Överklagandet skall inte heller avvisas, om det inom överklagandetiden kommit in till en all-

män förvaltningsdomstol. Över-

Skatteverket ska pröva om ett

överklagande har kommit in i

rätt tid. Om ett överklagande har kommit in för sent, ska Skatte-

verket avvisa det.

Ett överklagande ska dock inte

avvisas om

1. förseningen beror på att

Skatteverket har lämnat fastighetsägaren en felaktig underrättelse om hur man överklagar,

eller

2. det i rätt tid har kommit in

till en allmän förvaltningsdom-

55 Senaste lydelse 2003:650.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

170

klagandet skall då omedelbart översändas till Skatteverket med

uppgift om den dag då hand-

lingen kom in till domstolen.

stol.

Om ett överklagande kommer in till allmän förvaltningsdomstol i stället för till Skatteverket, ska domstolen sända överklagandet till Skatteverket och samtidigt lämna uppgift om vilken dag överklagandet kom in till dom-

stolen.

5 §56

Skatteverket skall snarast ompröva det överklagade beslutet.

Detta gäller dock inte om överklagandet skall avvisas enligt 4 § eller om en omprövning strider mot 20 kap. 8 §.

Om överklagandet inte ska avvisas och hinder för omprövning inte föreligger ska Skatteverket

snarast ompröva det överklagade beslutet.

Ett överklagande förfaller, om Skatteverket ändrar beslutet så som fastighetsägare begär.

Om Skatteverket ändrar beslutet på annat sätt än fastighetsägaren begär, skall överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Finns det skäl för det, får Skatteverket lämna fastighetsägaren tillfälle att återkalla överklagandet.

Om Skatteverket ändrar beslutet på annat sätt än fastighetsägaren begär, ska överklagandet anses omfatta det nya beslutet.

Detsamma gäller om Skatteverket på eget initiativ omprövar det överklagade beslutet i en fråga som omfattas av överklagandet till nackdel för den som beslutet gäller.

6 §57

Om överklagandet inte avvisas enligt 4 § eller förfaller enligt 5 §, skall Skatteverket överlämna överklagandet, sitt omprövningsbeslut och övriga handlingar i ärendet till förvaltningsrätten. Om det finns särskilda skäl får överklagandet över-

Om ett överklagande varken avvisas eller förfaller, ska Skatteverket överlämna handlingarna i ärendet till förvaltningsrätten.

56 Senaste lydelse 2003:650. 57 Senaste lydelse 2009:793.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

171

lämnas till förvaltningsrätten utan föregående omprövning.

8 §58

Vid prövning av mål om fastighetstaxering består förvaltningsrätten av en lagfaren domare, en värderingsteknisk ledamot samt två nämndemän som särskilt

utsetts för att delta vid behandlingen av sådana mål. Vad som

nu sagts gäller ej, om annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Vid prövning av mål om fastighetstaxering består förvaltningsrätten av en lagfaren domare, en värderingsteknisk ledamot samt två nämndemän. Vad som nu sagts gäller inte, om annat följer av 18 § lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar.

Om det behövs med hänsyn till målets omfattning eller någon annan särskild omständighet, får ytterligare antingen en värderingsteknisk ledamot eller en nämndeman ingå i rätten.

Inträffar sedan handläggningen påbörjats förfall för en värderingsteknisk ledamot eller för en eller två av nämndemännen, är rätten ändå domför, om minst en värderingsteknisk ledamot och minst en nämndeman fortfarande ingår i rätten.

10 §59

Nämndemän som avses i 8 § utses för tiden från och med den 1 juli det år, då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter, till och med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. En nämndeman har dock rätt att avgå efter tre år.

Värderingsteknisk ledamot i förvaltningsrätt förordnas av regeringen för tid som sägs i

första stycket. Avgår sådan person

under den tid, för vilken han har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid

Värderingsteknisk ledamot i förvaltningsrätt förordnas av regeringen för tiden från och

med den 1 juli det år då allmän fastighetstaxering äger rum av hyreshus-, industri-, elproduktions- och specialenheter till och

58 Senaste lydelse 2009:793. 59 Senaste lydelse 2009:793.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

172

som återstår.

med den 30 juni det år då sådan taxering sker nästa gång. Avgår värderingsteknisk ledamot under

den tid, för vilken han eller hon har blivit utsedd, får regeringen förordna annan person för den tid som återstår.

22 kap.

2 §60

Överklagande får inte ske av förvaltningsrätts beslut som avser

1. Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen,

2. frågor som avses i 20 kap. 6 §, eller

3. beslut om besiktning enligt 18 kap. 30 §.

Överklagande får inte ske av förvaltningsrätts beslut som avser

1. Skatteverkets beslut att avvisa en begäran om omprövning såsom för sent inkommen, eller

2. frågor som avses i 20 kap. 6 §.

25 kap.

6 §61

Bestämmelserna i 17 kap. 1–

6 §§ skall i tillämpliga delar gälla

även i fråga om särskild fastighetstaxering.

Bestämmelserna i 17 kap. 1, 2

och 7 §§ ska i tillämpliga delar

gälla även i fråga om särskild fastighetstaxering.

26 kap.

2 §62

Efter föreläggande är den som vid årets ingång var ägare till en fastighet skyldig att lämna särskild fastighetsdeklaration.

Deklarationen med tillhörande handlingar skall lämnas till den som har utfärdat föreläggandet eller till Skatteverket inom den tid som anges i föreläggandet.

Sluttiden får inte bestämmas till tidigare dag än tionde dagen efter

Sluttiden får inte bestämmas till tidigare dag än den 15 februari under taxeringsåret.

60 Senaste lydelse 2009:793. 61 Senaste lydelse 1994:1909. 62 Senaste lydelse 2003:650.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

173

mottagandet av föreläggandet.

Sluttiden får inte heller bestäm-

mas till tidigare dag än den

15 februari under taxeringsåret.

Föreläggande utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits sådant förhållande som enligt 16 kap. skall medföra ny taxering. Föreläggande får också utfärdas om framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 §§ har gjorts utan att särskild fastighetsdeklaration har lämnats. Föreläggande behöver inte utfärdas, om det är uppenbart att någon deklaration inte behövs för taxeringen.

Föreläggande utfärdas om det kan antas att det vid årets ingång funnits sådant förhållande som enligt 16 kap. ska medföra ny taxering. Föreläggande får också utfärdas om framställning enligt 16 kap. 4 eller 5 §§ har gjorts utan att särskild fastighetsdeklaration har lämnats. Föreläggande behöver inte utfärdas, om det är uppenbart att någon deklaration inte behövs för taxeringen.

3 §63

Bestämmelserna i 18 kap. 2–

9, 12–14, 16 och 22–40 §§ skall,

om inte annat är föreskrivet i detta kapitel, gälla vid särskild fastighetstaxering. I föreläggande att lämna fastighetsdeklaration

skall vidare lämnas uppgift om

den grund på vilken föreläggandet sker.

Bestämmelserna i 18 kap.

1 a–9, 14, 22–25, 27 och 28 §§ ska, om inte annat är föreskrivet

i detta kapitel, gälla vid särskild fastighetstaxering. I föreläggande att lämna fastighetsdeklaration

ska vidare lämnas uppgift om den

grund på vilken föreläggandet sker.

Föreläggande får inte förenas med vite i fall som sägs i 2 §. Förnyat föreläggande att lämna särskild fastighetsdeklaration får däremot förenas med vite.

4 §64

Om en deklarationsskyldig som förelagts att lämna särskild fastighetsdeklaration inte har

kommit in med deklarationen

inom föreskriven tid eller endast

har lämnat en deklaration med så

Om en fastighetsägare som förelagts att lämna särskild fastighetsdeklaration inte har gjort det inom föreskriven tid ska förse-

ningsavgift tas ut med 1 000 kronor.

63 Senaste lydelse 1996:668. 64 Senaste lydelse 1993:1193.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

174

bristfälligt innehåll att den uppenbarligen inte är ägnad att ligga till grund för taxering, skall en särskild avgift (förseningsavgift) om 500 kronor påföras honom. Har någon deklaration inte lämnats

inom föreskriven tid efter förnyat föreläggande bestäms för-

seningsavgiften till 2 000 kronor.

Har den deklarationsskyldige inom föreskriven tid lämnat en deklarationshandling som inte är behörigen undertecknad, tas förseningsavgift ut endast om handlingen inte undertecknas inom den tid som föreskrivs i ett föreläggande. I sådant fall bestäms avgiften till 500 kronor.

Bestämmelserna i 18 kap. 43–46 §§ gäller för förseningsavgift enligt denna paragraf.

Fastighetsägaren ska inte anses ha lämnat deklaration om uppgifterna i deklarationen är så bristfälliga att de uppenbarligen inte kan läggas till grund för fastighetstaxering.

Om grunden för att ta ut för-

seningsavgift är att fastighetsäga-

re inte har undertecknat uppgifterna enligt 1 §, ska Skatteverket förelägga fastighetsägaren att göra det. Förseningsavgift ska tas ut bara om föreläggandet inte följs. Avgiften ska i sådana fall tas ut med 1 000 kronor.

Bestämmelserna i 18 kap. 42 a,

43, 4547 §§ gäller för försenings-

avgift enligt denna paragraf.

28 kap.

4 §65

Skatteverket skall senast den

30 juni under taxeringsåret

underrätta den som var ägare till fastighet vid ingången av året om

Skatteverket ska senast den

31 oktober under taxeringsåret

underrätta den som var ägare till fastighet vid ingången av året om

1. innehållet i Skatteverkets beslut om ny taxering av fastighet,

2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,

1. innehållet i Skatteverkets beslut om ny taxering av fastighet,

2. att ägaren kan begära omprövning av beslutet,

65 Senaste lydelse 2003:650.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

175

3. vad som skall iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets beslut.

3. vad som ska iakttas av den som vill begära omprövning av eller överklaga Skatteverkets beslut.

Senast den 30 juni under taxeringsåret skall Skatteverket underrätta den som har lämnat särskild fastighetsdeklaration eller som har gjort framställning om ny taxering i det fall Skatteverket har beslutat att ny taxering inte skall ske. Vidare skall gälla vad som sägs i första stycket punkterna 2–3.

Senast den 31 oktober under taxeringsåret ska Skatteverket underrätta den som har lämnat särskild fastighetsdeklaration eller som har gjort framställning om ny taxering i det fall Skatteverket har beslutat att ny taxering inte ska ske. Vidare ska gälla vad som sägs i första stycket punkterna 2–3.

Underrättelse skall också sändas till den som har blivit ägare till en fastighet efter ingången av året om han hos Skatteverket har anmält att han vill ha en sådan underrättelse.

Underrättelse ska också sändas till den som har blivit ägare till fastighet efter ingången av året om han eller hon hos Skatteverket har anmält att han

eller hon vill ha en sådan under-

rättelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2015.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

176

2 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1984:1052 ) om statlig fastighetsskatt

Härigenom föreskrivs att 3 § lagen (1984:1052) om statlig fastighetsskatt ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §66

Fastighetsskatten utgör

a) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende småhusenhet till den del det avser värderingsenhet för småhus som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark och värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

bostadsbyggnadsvärdet avseende värderingsenhet för småhus som är under uppförande på lantbruksenhet, tomtmarksvärdet avseende värderingsenhet för tillhörande tomtmark och tomtmarksvärdet avseende tomtmark avsedd för småhus på lantbruksenhet som är obebyggd,

taxeringsvärdet avseende ägarlägenhetsenhet till den del det avser värderingsenhet för ägarlägenhet som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd eller som hör till ägarlägenhet som inte ingår i samma taxeringsenhet,

b) 0,4 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för bostäder som är under uppförande, värderingsenhet för tillhörande tomtmark, värderingsenhet för tomtmark avsedd för bostäder som är obebyggd eller som hör till bostäder som inte ingår i samma taxeringsenhet samt annan värderingsenhet för tomtmark som är obebyggd,

c) 1,0 procent av: taxeringsvärdet avseende hyreshusenhet till den del det avser värderingsenhet för lokaler, värderingsenhet för lokaler under uppförande och värderingsenhet avseende tomtmark som hör till dessa lokaler,

66 Senaste lydelse 2010:773.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

177

d) 0,5 procent av: taxeringsvärdet avseende industrienhet och elproduktionsenhet med undantag för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk eller av taxeringsenhet med vindkraftverk,

e) 2,8 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vattenkraftverk,

f) 0,2 procent av: taxeringsvärdet avseende sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsskatten om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Om fastighetsskatt och fastighetsavgift ska beräknas för skilda delar av fastigheten ska underlaget för beräkningen av fastighetsskatten utgöras av den del av värdet som belöper på respektive fastighetsdel.

Att skillnaden mellan den fastighetsskatt som i första stycket d föreskrivs för elproduktionsenhet och den fastighetsskatt som enligt första stycket f föreskrivs för sådan elproduktionsenhet som utgörs av taxeringsenhet med vindkraftverk kan utgöra stöd av mindre betydelse framgår av kommissionens förordning (EG) nr 1998/2006 av den 15 december 2006 om tillämpningen av artiklarna 87 och 88 i fördraget på stöd av mindre betydelse.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på fastighetsskatt för kalenderåret 2015.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

178

3 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2007:1398 ) om kommunal fastighetsavgift

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2007:1398) om kommunal fastighetsavgift att 3, 5, 6 och 7 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 §67

Fastighetsavgiften per kalenderår är för år 2008

a) för sådan del av småhusenhet som avser småhus som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av byggnadsvärdet och markvärdet,

b) för småhus på lantbruksenhet som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet,

c) för sådan del av hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder som är uppförda samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 1 200 kronor per bostadslägenhet, dock högst

a) för sådan del av småhusenhet som avser småhus som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av byggnadsvärdet och markvärdet för varje

sådant småhus med tillhörande tomtmark

b) för småhus på lantbruksenhet som är uppfört samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådant småhus, dock högst 0,75 procent av bostadsbyggnadsvärdet och tomtmarksvärdet

för varje sådant småhus med tillhörande tomtmark,

c) för sådan del av hyreshusenhet som avser värderingsenhet för bostäder som är uppförda samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 1 200 kronor per bostadslägenhet eller 300 kronor

67 Senaste lydelse 2010:1298.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

179

0,4 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter,

per studentrum i korridor, dock

högst 0,4 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter,

d) för värderingsenhet för ägarlägenhet som är uppförd samt värderingsenhet för tillhörande tomtmark inom samma taxeringsenhet 6 000 kronor per sådan värderingsenhet för ägarlägenhet, dock högst 0,75 procent av taxeringsvärdet för dessa värderingsenheter.

För år 2009 och senare kalenderår uppgår fastighetsavgiften per småhus, fastighetsavgiften per bostadslägenhet och fastighetsavgiften per värderingsenhet för ägarlägenhet till fastighetsavgiften för år 2008 ökad eller minskad med ett belopp motsvarande inkomstbasbeloppets förändring mellan år 2008 och det aktuella kalenderåret uttryckt i procent med två decimaler. Avgiften uttrycks i hela krontal så att öretal faller bort.

Med inkomstbasbelopp avses inkomstbasbeloppet enligt 58 kap.26 och 27 §§socialförsäkringsbalken.

5 §68

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns ett eller flera småhus som är uppförda och ett eller flera småhus som är under uppförande, ska vid tillämpningen av 3 § tomtmarken anses höra till det eller de småhus som är uppförda.

Om det finns flera småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det uppförda småhus som har det högsta värdet, om inte annat framgår av 6 § andra stycket.

6 §69

Om det beräknade värdeåret för en sådan byggnad på en fastighet som innehåller bostäder är året före det fastighetstaxeringsår som föregått det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas, tas ingen fastighetsavgift ut för byggnaden och tillhörande tomtmark för det fastighetstaxeringsåret och de fyra följande kalenderåren och halv fastighetsavgift för de därpå följande fem kalenderåren. Detsamma gäller färdigställd eller ombyggd sådan byggnad,

68 Senaste lydelse 2009:1410. 69 Senaste lydelse 2011:1422.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

180

för vilken värdeår inte har bestämts vid ny fastighetstaxering, men som skulle ha åsatts ett värdeår motsvarande året före det fastighetstaxeringsår som föregått det kalenderår då beslutet om slutlig skatt ska fattas, om ny fastighetstaxering då hade företagits.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns flera värderingsenheter för småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som fastighetsavgiften inte har minskats för eller, om avgiften har minskats för samtliga småhus, det eller de småhus som har lägst grad av minskning.

Om det på en värderingsenhet för tomtmark finns flera värderingsenheter för småhus som är uppförda ska tomtmarken anses höra till det eller de småhus som fastighetsavgiften inte har minskats för eller, om avgiften har minskats för samtliga småhus, det eller de småhus som har lägst grad av minskning. Om

samtliga uppförda småhus har halverad avgift ska tomtmarken anses höra till det småhus som har det högsta värdet.

7 §70

För fastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) ska fastighetens andel av taxeringsvärdet på annan samfällighet än sådan som avses i 6 kap. 6 § första stycket nämnda lag räknas in i underlaget för fastighetsavgiften om samfälligheten utgör en särskild taxeringsenhet.

Om fastighetsavgift och fastighetsskatt ska beräknas för skilda delar av fastigheten, ska taxeringsvärdet när det används som underlag för beräkningen av fastighetsavgiften utgöras av den del av värdet som hör till respektive fastighetsdel.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången på fastighetsavgift för kalenderåret 2015.

70 Senaste lydelse 2007:1398.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

181

4 Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229) att 2 kap. 8 och 9 §§ samt 47 kap. 5 § ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

8 §71

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två familjer räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses ett småhus som till övervägande del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Ett småhus som är inrättat till bostad åt två hushåll räknas som privatbostad om det till väsentlig del används eller är avsett att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

Med privatbostad avses också en bostad som innehas av en delägare i ett privatbostadsföretag och som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad. Med privatbostadsföretag likställs vid tillämpning av detta stycke en motsvarande utländsk juridisk person.

Med privatbostad avses också en ägarlägenhet som till övervägande del används eller är avsedd att användas av ägaren eller någon närstående till honom för permanent boende eller som fritidsbostad.

9 §72

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som

Ett sådant småhus i utlandet som motsvarar ett småhus på en lantbruksenhet räknas inte som

71 Senaste lydelse 2009:107. 72 Senaste lydelse 2006:1520.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

182

privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Ett sådant småhus på en lantbruksenhet som är inrättat till bostad åt fler än två familjer räknas inte som privatbostad.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

privatbostad annat än vid tillämpningen av 45 kap. 33 § och 47 kap.

Om ägaren begär det räknas ett småhus på en lantbruksenhet inte som privatbostad, om småhuset har en storlek om minst 400 kvadratmeter och nybyggnadsår före år 1930. Med storlek avses detsamma som i 8 kap. 3 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152).

47 kap.

5 §73

Med ersättningsbostad avses en tillgång i en stat inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet som vid förvärvet är

1. småhus med mark som är småhusenhet,

2. småhus på annans mark,

3. småhus som är inrättat till

bostad åt en eller två familjer med

tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

3. småhus med tillhörande tomtmark på lantbruksenhet,

4. tomt om där uppförs ett småhus som avses i 1 eller 3,

5. bostad i ett privatbostadsföretag,

6. ägarlägenhet som utgör ägarlägenhetsenhet, eller

7. tomt om där uppförs en ägarlägenhet som avses i 6.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid fastighetstaxering år 2015.

73 Senaste lydelse 2009:107.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

183

5 Förslag till lag om ändring i lagen ( 2008:826 ) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (2008:826) om skattereduktion för kommunal fastighetsavgift ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 §74

Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus

som är inrättat till bostad åt en eller två familjer med tillhörande

tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela beskattningsåret.

Med reduktionsfastighet avses en småhusenhet eller ett småhus med tillhörande tomtmark på en lantbruksenhet, där ägaren varit bosatt hela beskattningsåret.

Den avgiftsskyldige anses bosatt på den fastighet där han eller hon rätteligen ska vara folkbokförd.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014 och tillämpas första gången vid beslut om slutlig skatt för beskattningsår som börjar den 1 januari 2015.

74 Senaste lydelse 2011:1424.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

184

6 Förslag till lag om ändring i lagen ( 1971:289 ) om allmänna förvaltningsdomstolar

Härigenom föreskrivs att 18, 19 och 21 §§ lagen (1971:289) om allmänna förvaltningsdomstolar ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 §75

En förvaltningsrätt är domför med en lagfaren domare ensam

1. vid åtgärd som avser endast måls beredande,

2. vid förhör med vittne eller sakkunnig som begärts av en annan förvaltningsrätt,

3. vid beslut som avser endast rättelse av felräkning, felskrivning eller annat uppenbart förbiseende och

4. vid annat beslut som inte innefattar slutligt avgörande av mål. Om det inte är påkallat av särskild anledning att målet prövas av fullsutten rätt, är en förvaltningsrätt domför med en lagfaren domare ensam vid beslut som inte innefattar prövning av målet i sak.

Åtgärder som avser endast beredandet av ett mål och som inte är av sådant slag att de bör förbehållas lagfarna domare får utföras av en annan tjänsteman som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid förvaltningsrätten eller vid en tingsrätt på samma ort som förvaltningsrätten. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om detta.

Vad som sägs i andra stycket gäller även vid avgörande i sak av

1. mål av enkel beskaffenhet,

2. mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om

besiktning enligt fastighetstaxeringslagen (1979:1152), om upp-

gifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller annan skatteförfattning,

2. mål om bevissäkring och betalningssäkring enligt skatteförfarandelagen (2011:1244), om uppgifts eller handlings undantagande från kontroll enligt skatteförfarandelagen eller annan skatteförfattning,

75 Senaste lydelse 2011:1303.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

185

3. mål om omedelbart omhändertagande enligt 6 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, mål om vård i enskildhet enligt 15 b § samma lag, mål om avskildhet enligt 15 c § samma lag, mål om tillfälligt flyttningsförbud enligt 27 § samma lag, mål om omedelbart omhändertagande enligt 13 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall, mål om vård i enskildhet eller avskildhet enligt 34 § samma lag, mål om vård i enskildhet enligt 14 § lagen (1998:603) om verkställighet av sluten ungdomsvård, mål om avskildhet enligt 17 § samma lag, mål om tillfällig isolering enligt 5 kap. 3 § smittskyddslagen (2004:168), mål enligt 12 § första stycket och 33 § lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård, mål enligt 18 § första stycket 3–5 och 9 när det gäller de fall då vården inte har förenats med särskild utskrivningsprövning eller 6 lagen (1991:1129) om rättspsykiatrisk vård, mål om förvar och uppsikt enligt utlänningslagen (2005:716), mål enligt lagen (1974:202) om beräkning av strafftid m.m., mål enligt fängelselagen (2010:610) samt mål enligt lagen (1963:193) om samarbete med Danmark, Finland, Island och Norge angående verkställighet av straff m.m.,

4. mål enligt folkbokföringsförfattningarna, mål rörande preliminär skatt eller om anstånd med att betala skatt eller avgifter enligt skatteförfattningarna,

5. mål enligt lagen (2007:1091) om offentlig upphandling, lagen (2007:1092) om upphandling inom områdena vatten, energi, transporter och posttjänster eller lagen (2011:1029) om upphandling på försvars- och säkerhetsområdet,

6. mål som avser en fråga av betydelse för inkomstbeskattningen, dock endast om värdet av vad som yrkas i målet uppenbart inte överstiger hälften av prisbasbeloppet enligt 2 kap.6 och 7 §§socialförsäkringsbalken,

7. mål enligt lagen (2004:629) om trängselskatt och

8. mål enligt lagen (2008:962) om valfrihetssystem.

19 §76

Nämndeman i kammarrätt och förvaltningsrätt utses genom val. Val förrättas av landstingsfullmäktige. I Gotlands län förrättas val av kommunfullmäktige i Gotlands kommun.

Valet ska vara proportionellt, om det begärs av minst så många väljande som motsvarar det tal man får om samtliga väljandes antal delas med det antal personer valet avser ökat med 1. Om förfarandet

76 Senaste lydelse 2009:773.

Författningsförslag Förenkling SOU 2012:52

186

vid sådant proportionellt val finns bestämmelser i lagen (1992:339) om proportionellt valsätt.

När val av de nämndemän som ingår i förvaltningsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering ska ske framgår av fastighetstaxeringslagen (1979:1152) .

Regeringen får för visst län förordna att nämndemän i kammarrätt ska väljas bland dem som för samma mandatperiod har utsetts till nämndemän i hovrätt. Nämndeman i hovrätt får även i annat fall, om han eller hon är behörig, tjänstgöra som nämndeman i den kammarrätt inom vars domkrets han eller hon är folkbokförd.

Vid val av nämndemän ska eftersträvas att nämndemannakåren får en allsidig sammansättning med hänsyn till ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Om det finns flera alternativa sätt att uppnå en allsidig sammansättning, bör de personer väljas som inte tidigare tjänstgjort som nämndemän eller som tjänstgjort kortast tid.

21 §77

Nämndemän i kammarrätt och förvaltningsrätt utses för fyra år. Den som har fyllt sextio år får avgå som nämndeman. Domstolen får entlediga en nämndeman som visar giltigt hinder.

Domstolen ska entlediga en nämndeman som genom att begå brott eller på annat sätt har visat sig uppenbart olämplig för uppdraget.

Om en nämndeman inte längre är valbar eller behörig, upphör nämndemannens uppdrag. Fullmäktige får dock besluta att en nämndeman, som till följd av ändrad folkbokföring inte längre är valbar, får ha kvar sitt uppdrag under resten av mandatperioden.

Bestämmelser om mandatperiod för sådan nämndeman som ingår i förvaltningsrätt vid behandling av mål om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) .

Om en nämndemans uppdrag upphör under tjänstgöringstiden utses en ny nämndeman för den tid som återstår. Ändras antalet nämndemän inom domkretsen får en nytillträdande nämndeman utses för kortare tid än som följer av första stycket.

77 Senaste lydelse 2009:773.

SOU 2012:52 Författningsförslag Förenkling

187

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2014.

2. Hänvisningen i 18 § fjärde stycket 2 till fastighetstaxeringslagen gäller fortfarande i fråga om fastighetstaxering år 2014 eller tidigare.

189

1 Inledning

1.1 Utredningens uppdrag

Utredningens har enligt sina direktiv (dir. 2011:13) haft i uppdrag att utreda hur fastighetstaxeringen av bostäder kan avskaffas eller avsevärt förenklas.

Utredningsuppdraget tar i första hand sikte på den del av fastighetstaxeringen som rör bostäder, dvs. småhusenheter, ägarlägenhetsenheter, bostadsdelen av hyreshusenheter samt lantbruksenheter. Utredaren ska belysa förutsättningarna för ett slopande av denna fastighetstaxering, liksom vilka konsekvenser det får för uttaget av fastighetsavgiften och fastighetsskatten. Utredaren ska dessutom analysera vilka förenklingar som kan göras av det nuvarande systemet med fastighetstaxering av bostäder om detta behålls. Den delen av utredningsuppdraget inkluderar även en författningsteknisk översyn. Inom ramen för förenklingssträvandena ska utredaren särskilt pröva vissa specifika taxeringsfrågor. Utredaren ska lämna fullständiga författningsförslag avseende såväl slopande som förenklingar av fastighetstaxeringen av bostäder.

När det gäller de fastighetstaxeringsregler som rör icke bostadsrelaterad egendom bör utredaren i första hand endast föreslå sådana förändringar som är nödvändiga för lagstiftningens inre systematik och sammanhang.

Utredaren ska dessutom föreslå de ändringar i övrigt som förslagen rörande fastighetstaxering bör föranleda beträffande den löpande fastighetsbeskattningen, skattesystemet i övrigt samt andra författningar, inklusive lagstiftningen om särskilt uppskattningsvärde på fastighet. Detta inbegriper skatteadministrativ och annan administrativ lagstiftning, inklusive registerlagstiftning.

Utöver författningsförslag ska utredaren även belysa förslagens konsekvenser utanför det författningsreglerade området.

Inledning SOU 2012:52

190

Utredaren ska samråda med berörda myndigheter och andra intressenter. Uppdraget ska redovisas senast den 15 augusti 2012.

Direktiven fogas till betänkandet som bilaga 1.

1.2 Utredningsarbetet

Utredningsarbetet påbörjades i maj 2011 och har bedrivits på sedvanligt sätt med regelbundna sammanträden. Utredningen har hållit totalt sju sammanträden, varav ett i form av ett tvådagars internatsammanträde. Arbetet har skett i nära samarbete med utredningens experter från departement, myndigheter och organisationer.

I direktivet klargjordes att utredaren skulle samråda med berörda myndigheter och andra intressenter. Utredningen har träffat företrädare för ett stort antal externa organisationer och inhämtat deras synpunkter på frågorna i direktiven; Riksbanken, Statistiska Centralbyrån (SCB), Sveriges kommuner och landsting (SKL), Sveriges Jordägareförbund, Skogsindustrierna, Lantbrukarnas Riksförbund (LRF), Jordbruksverket, Sveaskog AB, Holmen AB, Skogsstyrelsen, SCA och Försäkringsbranschen. Utredningen har även samrått med Näringslivets regelnämnd (NNR) och Regelrådet (N2008:05). Vidare har statistik insamlats från SCB och Skatteverket. Även enskilda personer har hört av sig till utredningen med synpunkter. Samråd har också skett med Tomträtts- och arrendeutredningen (Ju2011:08).

Slutligen har regeringen överlämnat två ärenden till utredningen, dels en hemställan från Skatteverket om ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) med avseende på definitionen av byggnadstypen specialbyggnad, vårdbyggnad (Fi2011:03/2011/21), dels en hemställan från Skatteverket om ändringar i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) och fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) i syfte att förenkla förfarandet vid fastighetstaxeringen (Fi2011:03/2011/22).

1.3 Betänkandets disposition

Betänkandet är indelat i åtta kapitel. Utredningens uppdrag och arbete redovisas i kapitel 1. Därefter följer kapitel 2 som behandlar gällande rätt och användningen av taxeringsvärdet.

Inledning

191

De två huvudsakliga områdena som har angivits i direktivet behandlas i kapitel 3 och 4. Kapitel 3 handlar om avveckling av bostads- och lantbrukstaxeringen samt följdändringar avseende den löpande beskattningen medan kapitel 4 behandlar förenkling av fastighetstaxeringen. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser, samt följdändringar i övriga författningar behandlas inom ramen för respektive förslag. Därutöver har utredningen tagit upp möjligheten att kombinera avvecklings- och förenklingsförslaget, vilket behandlas i kapitel 5. De särskilda frågor som angetts i direktivet tas upp i kapitel 6. Dessa avser flera byggnader på samma värderingsenhet mark, inhämtning av antal bostadslägenheter från lägenhetsregistret och fastighetsavgift för studentbostäder. Konsekvenserna av utredningens förslag redovisas i kapitel 7. Det sista kapitlet, kapitel 8, innehåller författningskommentarer.

193

2 Allmänt

2.1 Gällande rätt

Nedan följer en redogörelse för gällande rätt avseende nuvarande system med fastighetstaxering och fastighetsbeskattning samt annan författningsreglerad användning av taxeringsvärdet och övrig taxeringsinformation. Därutöver beskrivs tillämpningen av taxeringsvärdet i skatterättslig praxis, baserat på bl.a. Skatteverkets ställningstaganden och Skatterättsnämndens förhandsbesked.

2.1.1 Fastighetstaxering

Allmänt

Egendom som ska taxeras är fast egendom enligt 1 och 2 kap. jordabalken (JB). Där framgår att fast egendom är jord och att denna är indelad i fastigheter. Fysiskt består en fastighet med vissa undantag av jordens fasta materia och luftrummet ovanför till den del som behövs för att nyttja fastigheten. Begreppet fastighet har sedan 2004 utökats så att det även kan omfatta utrymmen utan anknytning till markytan, s.k. tredimensionell fastighet (3D) (1 kap. 1 a § JB).

Regler om fastighetstaxering finns i fastighetstaxeringslagen (1979:1152) (FTL) som bl.a. anger ramarna och de grundläggande principerna för värdering av fastigheter samt vissa formella och processuella regler. Kompletterande bestämmelser finns i fastighetstaxeringsförordningen (1993:1199) (FTF). Ytterligare föreskrifter och allmänna råd om bl.a. värdering meddelas av Skatteverket.

FTL innehåller såväl materiella regler om fastställande av taxeringsvärde som administrativa bestämmelser om taxering av fastigheter. Bland annat anges hur taxeringsvärdet på en fastighet ska räknas ut, när beräkningen ska göras, vad som påverkar beräkningen och vem som ska göra beräkningen. Ett antal lagar har samband med

Allmänt SOU 2012:52

194

FTL. Vidare hänvisas till taxeringsuppgifter i andra lagar. Taxeringsuppgifterna används därtill i en rad andra sammanhang som inte har lagstiftning som grund för användningen.

Fastighetstaxering sker enligt 1 kap. 1 § FTL vid allmän, förenklad och särskild fastighetstaxering. Vid fastighetstaxering ska beslut fattas om fastigheternas skatte- och avgiftspliktsförhållanden och indelning i taxeringsenheter. Vidare ska typ av taxeringsenhet och taxeringsvärde bestämmas för varje taxeringsenhet. Taxeringsvärde ska dock inte bestämmas för vissa fastigheter som enligt 3 kap. FTL är skatte- och avgiftsfria.

Allmän fastighetstaxering (AFT) sker enligt 1 kap. 7 § FTL vartannat år enligt ett särskilt schema som innebär att olika taxeringsenheter taxeras vart sjätte år. Mitt emellan de allmänna fastighetstaxeringarna görs för vissa typer av taxeringsenheter – hyreshusenheter, småhusenheter, lantbruksenheter och ägarlägenhetsenheter – en förenklad fastighetstaxering (FFT) enligt 1 kap. 7 a § FTL. Särskild fastighetstaxering (SFT) ska enligt 1 kap. 8 § FTL genomföras varje år för sådan taxeringsenhet som inte är föremål för allmän eller förenklad fastighetstaxering, men leder endast till nytt taxeringsvärde om fastigheten genomgått en förändring. Reglerna om särskild fastighetstaxering finns i 16 kap. FTL.

Indelningsgrunder

Vid fastighetstaxeringen delas byggnader in i byggnadstyper och mark i olika ägoslag (2 kap. 1 § FTL). 2 kap. 2 § FTL föreskriver att byggnader ska delas in småhus, ägarlägenhet, hyreshus, ekonomibyggnad, kraftverksbyggnad, industribyggnad, specialbyggnad eller övrig byggnad. Med småhus avses byggnad som är inrättad till bostad åt en eller två familjer. Både permanentbostad och fritidsfastighet räknas som småhus. Byggnad som är inrättad till bostad åt minst tre familjer eller till kontor, butik, hotell, restaurang och liknande räknas som hyreshus. Med ägarlägenhet avses byggnad som hör till en tredimensionell fastighet inrättad till bostad åt en enda familj. Ekonomibyggnad avser byggnad som är inrättad för jordbruk eller skogsbruk och som inte är inrättad för bostadsändamål. Med kraftverksbyggnad avses byggnad som är inrättad för kommersiell produktion av elektrisk starkström. Industribyggnad är byggnad som är inrättad för industriell verksamhet. Med specialbyggnad avses följande byggnadstyper: försvarsbyggnad, kommunikations-

Allmänt

195

byggnad, distributionsbyggnad, värmecentral, reningsanläggning, vårdbyggnad, bad-, sport- och idrottsanläggning, skolbyggnad, kulturbyggnad, ecklesiastikbyggnad och allmän byggnad.

Bedömningen av vilken byggnadstyp en byggnad ska hänföras till sker enligt 2 kap. 3 § FTL med hänsyn till det ändamål som byggnaden till övervägande del används till, den s.k. övervägandeprincipen. Principen tar inte endast sikte på indelningen i skattefri eller skattepliktig egendom utan berör också gränsdragningen mellan de olika byggnadstyperna.

Bestämmelser om vilken egendom som undantas från skatteplikt finns i 3 kap. FTL. Bedömningen utgår från övervägandeprincipen och den stadigvarande användningen av fastigheten. För skattefri egendom ska inte något taxeringsvärde bestämmas.

Skattepliktig och skattefri egendom kan inte ingå i samma taxeringsenhet. Beslut rörande