Prop. 1994/95:166
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
Regeringens proposition 1994/ 95 : 166
Finansiering m.m. av lantmäteri- och fastighetsdataverksamhet
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 23 februari 1995
Lena Hjelm-Wallén
Anna Lindh (Miljödepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen läggs fram förslag om Iinansieringsprinciper för lantmäteri- och lästighetsdamverksamhet och om anslag till Lantmäteri— verket m.m. Vidare föreslås att den nuvarande Eastighetsekonomislm uppdragsverksamheten vid det statliga lantmäteriet förs över i bolags- form.
Efi??? &? Prop. 1994/95: 166
Innehållsförteckning 1 Förslag till riksdagsbeslut ...................... 4 2 Ärendet och dess beredning .................... 4 3 Nuvarande verksamhet och organisation ............. 5 4 Riksdagens beslut om omorganisation .............. 7 5 Allmänna utgångspunkter ...................... 7 5.1 Grundläggande infrastruktur ................ 7 5.2 Bakgrund och utgångsläge ................. 8 5.3 Förestående huvuduppgifter ................ 10 5.3.1 Fastighetsområdet .................. 10 5.3.2 landskapsinfonnalionsområdet .......... 11 5.4 Mot ett ajourhållningsskede ................ 11 5.5 Central samordning ..................... 12 5.6 Samhällsekonomisk betydelse ............... 13 5.7 Uppföljning .......................... 14 6 Organisationsfrågor .......................... 14 6.1 Omfattningen av bolagiseringen .............. 14 6.2 Den nya myndighetsorganisationen ............ 16 6.3 Ett fastighetsekonomiskt bolag ............... 17 7 Finansieringsprinciper ........................ 18 7.1 Utgångspunkter ........................ 18 7.2 Fastighetsområdet ....................... 21 7.2.1 Fastighetsbildning .................. 21 7.2.2 Fastighetsinformation ................ 24 7.3 landskapsinformationsområdet .............. 25 8 Anslagsfrågor ............................. 26 8.1 Underlagsmaterial ...................... 26 8.1.1 Anslagsframställningar ............... 26 8.1.2 Årsredovisningar ................... 27 8.2 Regeringens överväganden ................. 35 8.2.1 Sammanfattning .................... 35 8.2.2 Resultatbedömning .................. 36 8.2.3 Slutsatser ........................ 36 8.3 Anslag för budgetåret 1995/96 ............... 37
Bilaga 1
Bilaga 2
Bilaga 3
Bilaga 4
Bilaga 5
Lantmäteri— och inskrivningsutredningens sammanfattning av slutbetänkandet Kart— och &stighetsverksamhet - finansi- ering, samordning och förfättm'ngsförslag (SOU 1994:90)
Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från Lantmäteri- och inskrivningsutredningen
Utredningens om organisation av lantmäteri- och fastighets- dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss för verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataom- rådet
Förteckning över remissinstanser till redovisningen från utredningen om organisation av lantmäteri- och fastighets- dataverksamheten
Organisationsutredningens ställningstagande i den komplet- terande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverk- samhet
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringen föreslår att riksdagen
1. bemyndigar regeringen att genomföra ombildning av delar av lantmäteriorganisationens verksamhet med fastighetsekonomi till aktiebolag enligt de riktlinjer som regeringen förordar och att sälja aktier i det nya bolaget (avsnitt 6.3),
2. godkänner de änansieringsprinciper för lantmäteri- och fastighets— dataverksarnhet som regeringen förordar (avsnitt 7),
3. till Förvaltningskosmaderjör Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett ramanslag på 732 356 000 kronor,
4. till Uppdmgsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m. för budgetåret 1995/96 anvisar ett anslag på 1 000 kronor,
5. till Bidrag enligt Iantmäteritaxan för budgetåret 1995/96 anvisar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor,
6. bemyndigar regeringen att medge lantmäteriverket en anslagskredit på 10 procent av ramanslaget C 1. Förvaltningskostnader för Lant— mäteriverket m.m.
Hänvisningar till S1
2. Ärendet och dess beredning
Riksdagen beslutade den 1 juni 1994 (prop. 1993/94:214, bet. 1993/94zBoU19, rskr. 1993/94:375) om en ny organisation för lant- mäteri- och fastighetsdataverksamheten m.m. Förslagen i propositionen grundade sig på Lantmäteri- och inskrivningsutredningens princip- betänkande Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag (SOU 1993:99) och remissbehandlingen av detta (se Ds 1994:68). I proposi- tionen förutsattes att regeringen skulle återkomma till riksdagen med den närmare utformningen av bl.a. änansierings- och förfättningsfrågor, återstående frågor om fastighetsbildningen samt närmare förslag om bolagsbildning.
Lantmäteri- och inskrivningsutredningen har lämnat slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - änansiering, samordning och författ- ningsreglering (SOU 1994:90). Utredningens sammanfattning av betänkandet änns i bilaga 1. Betänkandet har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna änns i bilaga 2. En sammanställning av remissyttrandena änns tillgänglig i Miljödepartementet.
Regeringen beslutade i september 1994 att en särskild utredare (dir. 1994:100) med uppgift att förbereda genomförandet av den nya organi- sationen skulle tillkallas (organisationsutredningen). Genom tilläggs- direktiv i november 1994 (dir. 1994:145) har organisationsutredningen fått en ny tidsplan för arbetet m.m. Tidpunkten då den nya organisa- tionen skall börja sin verksamhet har därmed flyttats fram till den 1 januari 1996.
Organisationsutredningen har den 15 januari 1995 lämnat förslag i de delar som avser anslag och övriga ekonomiska frågor m.m. som kräver ytterligare beslut av riksdagen. Organisationsutredningens samman- fattning av denna redovisning änns i bilaga 3. Redovisningen har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna änns i bilaga 4. En sammanfattning av remissyttranderna änns tillgänglig i Miljödepar- tementet. Organisationsutredningen har den 6 februari 1995 lämnat en kompletterande redovisning om bolagsbildning av fastighetsdataverk— samheten. Organisationsutredningens ställningstagande i denna redovis- ning änns i bilaga 5. I övriga delar skall utredningen lämna förslag senast den" 1 maj 1995.
Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir. 1995z9) skulle tillkallas för att bereda frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen vilket har ett nära samband med den förestående organisationsförändringen. Utredaren skall redovisa sitt uppdrag senast denll maj 1995.
Regeringen avser att senare återkomma till riksdagen med förslag i fråga om författningsändringar m.m. med anledning av omorganisa— tionen. '
3. Nuvarande verksamhet och organisation
Den nuvarande lantmäteriorganisationen grundar sig bl.a. på ett riks- dagsbeslut år 1970 (prop. 1970:188, bet. 1970:SU208, rskr. 1970:423).
Det statliga lantmäteriet omfattar Statens lantrnäteriverk, en överlant- mätarrnyndighet i varje län, de statliga fastighetsbildningsmyndighetema och en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.
Statens lantmäteriverk är central förvaltningsmyndighet för frågor om fastighetsbildning, fastighetsbestämning, fastighetsvärdering, fastighets- sarnverkan, fastighetsregistrering, mätrringsverksamhet och allmän kart— läggning. Statens lantmäteriverk har också samordnande uppgifter beträffande ortnamnsfrågor, geograäska databaser och inom totalförsva- ret.
För att ge Statens lantmäteriverk råd i frågor om de allmänna kartorna änns ett kartråd. Vidare änns ett ortnamnsråd som har till uppgift att stödja verket i arbetet med att främja ett ändamålsenligt och vårdat ortnarnnsskick samt ett mark- och fastighetsråd.
Verksamheten vid Statens lantmäteriverk är i huvudsak förlagd till Gävle. En del av verksamheten är dock lokaliserad till andra orter.
Överlantmätarmyndigheten har som uppgift att inom länet leda den verksamhet som skall skötas av de statliga fastighetsbildningsmyndig- heterna, utöva tillsyn över mätningsverksamheten samt verka för sam- ordning av grundläggande mätning och kartläggning. Överlantmätarmyn- digheten tillhandahåller också lantmäteritjänster inom länsstyrelsen.
Fastighetsbildningsmyndigheten svarar för &stighetsbildningsför- rättningar m.m. Lantmäteridistriktet är fastighetsbildningsmyndighetens verksamhetsområde. Landet är indelat i 69 lantmäteridistrikt. För
särskilda fastighetsbildningsuppgifter änns ytterligare 12 statliga fastig- hetsbildningsmyndigheter, s.k. specialenheter, vilka arbetar främst med frågor med anknytning till jord- och skogsbruk och infrastruktur.
Fastighetsregistennyndigheten registrerar förändringar i fastighetsf'or- hållandena. Det änns en statlig fastighetsregistermyndighet i varje län.
Vid det statliga lantmäteriet arbetar cirka 2 900 personer, varav cirka 900 vid Statens lantrnäteriverk. Verksamheten omsatte budgetåret 1993/94 cirka 1 210 miljoner kronor varav uppdragsverksarnheten svarade för cirka 370 miljoner kronor.
Utanför den nu beskrivna statliga lantmäteriorganisationen, men under- ordnad denna i tillsynshänseende, änns 41 kommunala fastighets- bildningsmyndigheter och 29 kommunala hstighetsregistermyndigheter.
Genom den pågående fastighetsdatareformen införs ett nytt ADB- baserat fastighetsdatasystem för handläggning av fastighetsregistrering och insla'ivning samt för att enklare ge offentlighet åt de uppgifter som registreras. Riksdagen beslutade om reformen år 1968 och 1970 (prop. 1968:1 bil. 4, bet. 1968:SU2, bet. 1968:3 LUS, rskr. l968:80 och prop. 1970:1 bil. 4, bet. 1970:SU2, bet. 1970:3 LU8, rskr. 1970:96). Systemet ersätter flera tidigare manuth förda register nämligen, jord- och stads- registren hos fastighetsregisterrnyndighetema samt fastighets- och tomt- rättsböckema hos inskrivningsmyndighetema. Fastighetsdatasystemet kom- mer att omfatta hela landet år 1995.
Centralnämnden för fastighetsdata har huvudansvaret för genomfö- randet av fastighetsdatareformen. Med stöd av riksdagens beslut år 1971 (prop. 1971:1 bil. 4, bet. 1971:LU5 , rskr. l971:49) äck Centralnämnden för fästighetsdata sin nuvarande organisationsform. Reformarbetet bedrivs i samverkan med främst Domstolsverket och Statens lantrnäteriverk. Därutöver medverkar bl.a. ett antal kommuner med registrering av adresser och planbeslut. Centralnämnden för fastighetsdata skall, fönrtom att genomföra reformen, också svara för driften av fastighetsdatasyste— met. Verksamheten vid Centralnämnden för fastighetsdata är i huvudsak lokaliserad till Gävle och sysselsätter cirka 200 personer. Verksamheten omsatte budgetåret 1993/94 cirka 150 miljoner kronor varav upp- dragsverksarnheten svarade för cirka 50 miljoner kronor.
Till Centralnämnden för fastighetsdata är ett marknadsråd och ett ut- vecklingsråd knutna.
Under innevarande år kommer fastighetsdatasystemet att kompletteras med identiteter som är unika för alla byggnader i landet av betydelse och en koordinatbestämning av dessa (prop. 1992/93:100 bil. 15, bet. 1992/93:BOU14, rskr. 1992/93z217). Systemet får därmed successivt också karaktären av ett basregister över byggnader där kommunerna medverkar i uppbyggnaden och ajourhållningen. Sedan den 1 juli 1994 för Centralnämnden för fastighetsdata ett pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
4. Riksdagens beslut om omorganisation
Riksdagens beslut om en ny organisation för lantmäteri- och &stighets- dataverksamheten m.m. innebär i huvudsak följande.
En ny central myndighet, benämnd Lantmäteriverket, bildas bestående av Centralnämnden för fastighetsdata och delar av nuvarande Statens lantmäteriverk. En ny lokal organisation införs som hålls ihop länsvis. I den nya lokala organisationen förs nuvarande överlantmätar—, fastighets- bildnings- och lasäghetsregistennyndigheter samman till en lantmäteri- myndighet i länet. Handläggningen av fastighetsbildning och fastighets- registrering kommer därmed att samordnas inom den nya myndigheten. Uppgifter om planer, bestämmelser och andra uppgifter i fastighets- registret skall i princip registreras av den beslutande myndigheten. Den nya organisationen kommer att omfatta både myndighets- och upp- dragsverksarnhet. Dessa olika uppgifter skall dock hållas väl isär.
Uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutövningen eller som av andra skäl bör bolagiseras skall skiljas från det statliga lant— mäteriet. Sålunda förutsätts en bolagisering genomföras av den fastighets- ekonomiska uppdragsverksamheten, den kartograäska uppdragsverksam- heten och den fristående förlagsverksamheten.
5. Allmänna utgångspunkter
För att sätta in de nu aktuella besluten i ett vidare sammanhang redovisar ' regeringen sin grundläggande syn på de berörda verksamheterna. I det följande presenteras översiktligt bakgrund och utgångsläge samt regeringens allmänna överväganden, riktlinjer och prioriteringar m.m. när det gäller den fortsatta verksamheten inom området.
5.1. Grundläggande infrastruktur
Redan i de utredningsdirektiv (dir. l993:11) som inledde den nu aktuella förändringsprocessen framhölls att fastighetsbildning, fastighetsregistre- ring, fastighetsdataverksamhet samt produktion av kartor och annan landskapsinformation utgör en viktig del av samhällets grundläggande infrastruktur. Att dessa verksamheter bedrivs på ett rationeut sätt och — vad avser de delar av verksamheten som är myndighetsutövning — med iakttagande av höga krav på rättssäkerhet konstaterades vara en grund— läggande förutsättning för bl.a. en fungerande marknadsekonomi. Denna grundsyn har bekräftats och befästs i det följande utredningsarbetet och erhållit ett starkt stöd i de genomförda remissomgångarna.
Regeringen delar denna grundupplättning. Den offentliga basverksam— heten inom de aktuella områdena är av avgörande betydelse för många samhällssektorer, t.ex. kommunikationer och utbyggnad av fysisk infra- stnrktur, skatte— och taxeringsverksamhet, försvar, statistik osv. Det- samma gäller kommunernas verksamhet inte minst i fråga om planering
och bebyggelseutveckling. Olika delar av näringslivet, t.ex. areella näringar, turism samt bank- och kreditväsende, är i ökande grad bero- ende av aktuella offentliga register av hög kvalitet och av ADB-baserad geograäsk information. För företags- och sysselsättningsutveckling inom nya verksamheter grundade på geograäsk informationsteknologi m.m. är den aktuella infrastrukturen en förutsättning. För allmänheten är såväl smidig tillgång till fastighetsinformation som en god försörjning med kartor till rimliga priser av stor betydelse.
Genom övergången till ADB-baserade register och digitalt lagrad fastig- hets— och landskapsinfonnation ökar möjligheterna att integrera geograäs- ka grunduppgifter med annan infomation i myndighets- eller företags- speciäka tillämpningar. Detta ställer lcrav på ökad flexibilitet i utbud och strukturering av informationen men också på aktualitet, enhetlighet, standardisering och samordning. Säkerhets— och integritetsfrågoma är också viktiga i detta sammanhang.
Denna infrastrukturella grundsyn på det aktuella verksamhetsområdet får betydelse för de frågor om organisation och änansiering som be- handlas närmare i det följande. Av vad som nu har sagts följer att ett samhällsekonomiskt synsätt är en viktig utgångspunkt för ställnings- tagandena gällande den framtida lantmäteri— och fastighetsdataverksam- heten.
5.2. Bakgrund och utgångsläge
Fastighetsdatasystemet - dvs. fastighetsregister och inskrivningsregister överförda till ADB - blir klart hösten 1995. Ett av de större projekten på informationsteknikens område i Sverige har därmed framgångsrikt full- följts. Genom en koncentrerad insats i samverkan mellan Centralnämnden för fästighetsdata och kommunerna kommer fastighetsdatasystemet från nämnda tidpunkt också att innehålla identiteter som är unika för alla byggnader av betydelse. Systemet får därmed också karaktären av ett basregister över byggnader. Detta kan i sin tur utgöra grund för t.ex. basregister över adresser och lägenheter m.m. Genom att såväl fastig- heter som byggnader är koordinatbestämda utgör systemet också ett grundläggande underlag för geograäsk redovisning av data och för rums- liga analyser.
Ett pantbrevsregister har skapats i enlighet med lagen (1994:448) om pantbrevsregister. Härigenom har fastighetsdatasystemet kunnat tillgodose ytterligare ett behov när det gäller att rationalisera hanteringen av fastig- hetskrediter inom bank- och kreditväsende.
Fastighetsdatasystemet har lett till att samhällets försörjning med gnrnd- läggande fastighetsbaserad information har förbättrats. Detta har skett ge- nom samverkan mellan olika intressenter inom främst stat och kommun. Inom inslcrivningsverksamheten har systemet medfört en minskning av personalbehovet på upp till 50 procent. Det har också lett till betydligt kortare handläggningstider och snabbare expediering av beslut.
Fastighetsdatasystemet har inneburit förenklingar och besparingar inom bank- och kreditväsende. Även framgent föreligger stora förändrings- och
utvecklingsmöjligheter i riktning mot en successiv övergång till allt mer papperslösa system.
Basregistret över byggnader har redan visat sig vara ett hjälpmedel för rationalisering och samordning i samhället. Nya tillämpningar har visat sig möjliga inom olika samhällsområden t.ex. registerbaserad fastighets- taxering, skyddsrumsplanering, vård av kulturhistoriska byggnader och räddningstjänst. Praktiskt taget alla kommuner har anslutit sig till upp- byggnaden av registret. Dessa positiva erätrenheter kan konstateras trots att registrets utvecklingSpotential ännu knappast har kunnat bedömas fullt ut, bl.a. på grund av de restriktioner som tills vidare gäller för dess ut- nyttjande. Användningen av basregistret över byggnader beänner sig ännu i början av ett utvecklingsskede.
När det gäller lantmäteriets verksamhet'med fastighetsbildning och fastighetsmgistrering har tillkomsten av fastighetsdatasystemet också lett till vissa förenklingar, bl.a. vid upprättande av fastighetsförteckningar. Ett nytt fastighetsprissystem, dvs. en databas som innehåller infomration om fästighetspriser m.m. , har utvecklats gemensamt av Statens lantrnäteri- verk och Centralnämnden för fastighetsdata. Systemet utnyttjas i myndig- hetsverksamhet samt av banker och kreditinstitut;
Någon egentlig integration mellan hstighetsbildning och fastighets- registrering har emellertid inte kommit till stånd. Arbetet med att ut- veckla ADB-stödda handläggningssystem har varit problemfyllt. Fastighetsbildningsverksamheten kännetecknas av problem med höga kostnader och risker för köpmotstånd mot förrättningar som är av sam- hällsekonornisk betydelse.
Ett skäl till dessa problem kan vara att det funnits olika huvudmän för fastighetsbildning och fastighetsregistrering respektive fastighetsdataverk- samhet. Det änns också ekononriska och telmiska skäl. Kandelen inom fastighetsregistreringen har inte kunnat föras över i ADB-form parallellt med den skrivna dokumentationen. Det änns inte heller någon direkt ADB-anknytning mellan åstighetsdatasystemet och lantmäteriets tekniska system.
Inom landskapsinfonnationsområdet har genomförandet av 1985 års kartplan under en tioårsperiod inneburit en f'omyelse minst genom en höjning — grundad på ortofototekrrik — av den geometriska kvaliteten ide allmänna kartorna. Fullföljandet av planen har kommit att bedrivas parallellt med en forcerad övergång från analoga till digitala system. Det innebär en övergång från produktion av traditionella kartor till databaser för kartproduktion och därefter till flexibelt användbara grundläggande geografiska databaser anpassade för geografiska infomtationssystem. Knapphet på resurser för att tillgodose alla behov har lett till bl.a. be- gränsningar i det kartinnehåll som nu förs över i databasform samt till förskjutningar i tidsplanema för utgivning av tryckta allmänna kartor.
Den geodetiska verksamheten, dvs. arbetet med att exakt bestämma" punkter i plan och höjd m.m., har snabbt anpassats till satellittekniken (Global Positioning System, GPS). Detta gäller både den interna verk- samheten och det statliga lantmäteriets stödfunktioner — i form av bl.a. så kallade fasta referensstationer — åt utnyttjandet i samhället i övrigt av denna teknik för mätning, positionsbestärnning och navigering. Insatserna
har i stor utsträckning gjorts som ett led ien fortlöpande utvecklingsverk- samhet och kråver i flera fall uppföljning genom investeringar och andra åtgärder.
5.3. Förestående huvuduppgifter 5.3.1 Fastighetsområdet
Mot bakgrund av ovan angivna problem och brister blir det en huvud— uppgift under de närmaste åren att integrera fastighetsbildning och fastig- hetsregistrering. Genom en sådan integration kan dessa verksamheter rationaliseras, förenklas och göras mera kostnadseä'ektiva. Rationalise- ringselfekten av att fastighetsbildnirrg och lästighetsregistrering integreras har av Lantmäteri— och inskrivningsutredningen beräknats till 45 miljoner lu'onor per år. Ett viktigt led i denna utveckling är en teknisk samordning mellan fastighetsdatasystemet å ena sidan samt handläggningsrutinema för fastighetsbildning och fastighetsregistrering å den andra.
Förrättningsförfarandet kan bl.a. genom dessa åtgärder förstärkas och utvecklas som ett effektivt och sarnhällsekononriskt gynnsamt sätt att lösa frågor om markåtkomSt och ersättning. Genom renodling av myndighets— uppgifterna kan rättssäkerheten stärkas.
En annan huvuduppgift är att verka för en bred tillämpning av prin- cipen om registrering vid källan inte bara när det gäller registreringen av fastighetsbildningsåtgärder utan också beträä'ande planer, bestämmelser, adresser osv. Även en tillämpning av detta arbetssätt beräknas ge be- tydande besparingar på sikt.
Dessa uppgifter förutsätter bl.a. en fastighetsmgisterkarta i digital form. En sådan bör utformas enligt den av Statens lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet gemensamt föreslagna formen för nationell geograäsk ätstighetsinformation (GFI). Detta skulle göra informationen anpassad för många tillämpningar bl.a. i geograäska infomtationssystem. En digital registerkarta i GFl-form skulle tillsammans med en fullföljd utbyggnad av databaser med landskapsinformation (geograäska Sverige- data, GSD) komplettera det grundmaterial som fastighetsdatasystemet redan erbjuder i form av information om lästigheter, byggnader och ko- ordinater samt ge ett underlag för verksamhet med geograäska informa— tionssystem inom kommuner, myndigheter, företag, organisationer osv. En digital registerkarta i GFI-form kan sägas vara något av en felande länk i den geografiska dimensionen av det svenska IT-samhället.
Den forcerade uppbyggnaden av den ekonomiska kartans databaser, vilken kommer att vara helt genomförd mot slutet av år 1997 , innebär en viktig grund för genomförandet av en digital registerkarta i GFI-form. I detta arbete ingår också att skapa effektiv samverkan med storskaliga kommunala databaser över tätorter.
Regeringen fäster, som framgått ovan, stor vikt vid att särskilda pro- blemområden angrips och att obalanser i utvecklingen mellan skilda del- områden så långt som möjligt arbetas bort. En kraftsamling'på sådana områden får dock inte innebära att den forsatta utvecklingen hämmas av fastighetsdatasystemet och basregistret över byggnader med inriktning
mot inskrivningsverksamhet, barrk- och kreditväsende, fasäghetstaxering, statistik, kommunal verksamhet osv. Redan skisserade utvecklingslinjer inom dessa områden måste fullföljas och nya utvecklingsmöjligheter bear- betas med hög prioritet. Detta är ett gemensamt intresse för stat, kom- muner, kreditväsende och andra delar av samhället. Det är t.ex. av vikt att utvecklingen av fästighetsprissystemet fortsätts så att det kan användas som beslutsstöd vid kreditprövning för fastighetsbelåning. Den stora potentialen till förnyelse och rationalisering inom berörda samhällssekto— rer får inte ställas i skuggan av den delvis myndighetsintema verksam- heten med att rationalisera fastighetsbildning och fastighetsregistrering.
Hänvisningar till S5-3
- Prop. 1994/95:166: Avsnitt 5.6
5.3.2. Iandskapsinformationsområdet
En huvuduppgift inom landskapsinfonnationsområdet är att så snabbt som möjligt fullfölja uppbyggnaden av grundläggande geograäska databaser samt att åstadkomma en effektiv ajourhållning och förvaltning, hög till- gänglighet och effektiv användning av innehållet i dessa. Vidare skall samhället med utgångspunkt i dessa databaser förses med tryckta all- männa kartor.
En annan viktig uppgift — också av mycket grundläggande karaktär — är att konsolidera och vidareutveckla satellittekniken för positionsbestäm- ning. Mycket av hittills gjorda insatser inom GPS-området har varit ett led i en snabb utvecklingsprocess som ännu inte anpassats till en rutin- betonad drift. En tillräckligt kraftfull geodetisk verksamhet är på lång sikt avgörande för noggrannhet och säkerhet såväl i register- och kart- arbete som i tillämpningar inom navigation m.m. Häri innefattas, som framgått av årets budgetproposition (prop. 1994/95:100 bil. 15), också insatser för att förtäta riksnäten och att skapa samband mellan geodetiska referenssystem från internationell till regional och lokal nivå.
Mot bakgrund också av vad som sagts ovan om sambandet med informationen i fastighetsdatasystemet blir ett tredje stort insatsområde att lägga bästa möjliga grund för en bred användning av geograäska in- formationssystem i samhället. Detta kräver samverkan med kommuner, länsstyrelser och många sektorer inom samhället. Ett angeläget exempel är behovet av en ajourhållen grundläggande vägdatabank av hög kvalitet som tillsammans med GPS-telmik kan utnyttjas för fordonsnavigering och annan tmnsportinformatik. Om inte en sådan rikstäckande högkvalitativ bas änns tillgänglig kommer andra lösningar av osäker kvalitet och med bristande samordning att utvecklas.
5.4. Mot ett ajourhållningsskede
Fullföljandet och vidareutvecklingen av fastighetsdatasystemet och upp- byggnaden av databaser med landskapsinfonnation (geograäska Sverige- data, GSD) samt en digital registerkarta i GFI-forrn leder successivt till att ajourhållningen blir en allt viktigare och mera omfattande uppgift. Principen om registrering vid källan blir grundläggande för denna verk- samhet. Gränserna mellan register och kartor suddas ut.
Samverkan med kommunerna blir en nyckelfråga i detta sammanhang. Väl fungerande former änns redan för kommunernas medverkan i upp- byggnad och ajourhållning av basregistret över byggnader. Detta gäller även för andra delar av fastighetsdatasystemet och inom landskapsin- formationsområdet. För en mer utvecklad samverkan i syfte att undvika dubbelarbete och effektivisera verksamheten krävs insatser för att _skapa en helhetslösning för samarbetet mellan den nya lantmäteriorganisationen och kommunerna.
Vid sidan av de berörda samverkansfrågoma är det angeläget att också standardiseringsfrågor och nödvändig teknisk utveckling prioriteras samt att ekonomiska och rättsliga problem får lämpliga lösningar. Forsknings- insatser är också av betydelse i sammanhanget.
På motsvarande sätt krävs en ökad samverkan med övriga lokala och regionala myndigheter och andra intressenter. I dessa hänseenden får de nya lantmäterimyndigheterna i länen en viktig roll för att förmedla och samordna fastighets- och landskapsinfonnation.
5 .5 Central samordning
Sarnverkansbehoven även på central nivå är stora och kommer att accentueras med utvecklingen mot geograäska infomiationssystem och samarbete om ajourhållning av databaser. Samordningen kan, utöver fackmyndigheterna inom respektive sektorer, gälla producenter av kartor och databaser, som det nya lantmäteriverket, Sveriges geologiska under- sökning, Sjöfärtsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska insti- tut och Satellitbild AB. Den berör också Statistiska centralbyrån och andra statistikproducenter när det gäller geograäsk redovisning av stati- stik. Samordningsbehoven berör också skatteförvaltningens handlägg- ningssystem, Försvarsmakten, Riksantikvarieåmbetet, Posten AB samt Telia AB och andra ledningsägare m.fl.
För att nå ett brett utnyttjande av geograäska informationssystem behövs en gemensam bas av tästighets— och landskapsinfonnation i digi- talt lagrad form samt att denna är tillgänglig enligt enkla regelsystem och änansieringsprinciper som stimulerar en bred användning. Tillräcng produktion av aktuella data, dataåtkomst och kostnadema för nyttjande av data är grundläggande faktorer för en bred användning i samhället. Produktion och tillhandahållande av landskapsinfonnation i digitalt lagrad form är en av det nya lantrnäteriverkets primära och i detta sammanhang mest angelägna uppgifter. De änansieringsförslag som nu läggs fram har utformats i syfte att stimulera till ökad användning av grundläggande digital geograäsk information. Efter hand som de nu angivna grundförut- sättningarna blir uppfyllda bör frågor om datadistribution m.m. kunna ses som generella IT-frågor.
Det nya lantmäteriverket kommer att ha centrala samordningsuppgifter inom fastighets- och landskapsinfonnationsområdena men bör inte till- delas funktioner som är överordnade andra myndigheter utan stöd av rikt- linjer från regeringen. De övergripande samordningsfrågoma behöver därför under de närmaste åren ägnas särskild uppmärksamhet från rege-
ringens sida. Sambanden med motsvarande verksamhet inom EU bör där- vid uppmärksammas. I de överväganden som aktualiseras bör naturligtvis såväl det nya lantmäteriverket som övriga berörda myndigheter på lämp- ligt sätt innefattas. Lämpliga kontakter bör hållas med företrädare för kommuner och länsstyrelser samt med organisationer som Utvecklings- rådet för landskapsinformation och de s.k. SamGIS-gruppema, dvs. an- vändare— och samverkansgrupper kring verksamhet med geografiska in- formationssystem, som är verksamma centralt, regionalt och lokalt. Utvecklingen inom detta område är en viktig del av den snabbt växande II"-verksamheten i samhället. De aktuella frågorna bör vara en integrerad del av regeringskansliets arbete med lT-frågoma i stort. Regeringen av— ser att ta erforderliga initiativ i de nu redovisade samordningsfrågoma.
Hänvisningar till S5-4
- Prop. 1994/95:166: Avsnitt 7.2
5.6. Samhällsekonomisk betydelse
I avsnitt 5.2 har beskrivits vissa budgetrnässiga och samhällsekonomiska vinster av &stighetsdatasystemet och ett utvecklat basregister över bygg— nader. Konsekvent genomförda åtgärder inom övrig fästighetsverksamhet samt när det gäller digital registerkarta i GFI—form och övergång till data- baser med landskapsinfonnation anpassade för geografiska informations- system bör kunna ge motsvarande ekonomiska fördelar. Dessa kan till och med bli större med tanke på de synergieffekter som kan uppnås med den redan digitalt tillgängliga informationen inom eller i anslutning till tästighetsdatasystemet. Den snabba utvecklingen av den geografiska informationstekniken talar också för ökad användning och växande sarnhällsekonomiska vinster.
I dag förekommer ett omfattande dubbelarbete med redovisning av infomration om fastighetsindelningen på olika kartverk m.m. Det gäller främst parallella insatser för ajourhållning som skulle kunna undvikas. Svenska kommunförbundet har bedömt att rationaliseringspotentialen vad gäller dubbel- och parallellarbetet är minst 50 miljoner kronor per år. Ett sätt att komma till rätta med detta är en digital registerkarta i GFI-form (se avsnitt 5.3). Statens lantmäteriverk och Svenska kommunförbundet har gemensamt bedömt att nyttan av en digital registerkarta i GFI-form uppgår till i storleksordningen 70 - 100 miljoner kronor per år.
Den i avsnitt 5.2 - 5.4 lämnade redovisningen visar att den här berörda verksamheten som helhet befinner sig i ett skede av långvarig och omfattande investeringsverksarnhet. De grundläggande investeringarna har i stor utsträckning genomförts men investeringarna behöver ligga på en fortsatt hög nivå under ännu några år. För ett genomförande av digital registerkarta i GFI—form krävs S - 10 år med tyngdpunkten successivt förskjuten mot tätortsområdena. Investeringsbehoven kan emellertid be- räknas minska successivt efter hand som databaserna fårdigställs. Sam- tidigt bör ökade samhällsekonomiska vinster — med åtföljande in- täktsmöjligheter och budgetbesparingar - kunna tillgodogöras. Fördelar med en väl utbyggd infrastruktur på detta område kan också i ökad utsträckning komma näringsliv och företag — och därmed sysselsättningen i privat sektor — tillgodo.
Regeringen har, som framgår av avsnitt 8.3, så långt möjligt beaktat Prop.. 1994/951166 dessa aspekter vid den nödvändiga avvägningen mot det generella be- hovet att begränsa statens utgifter.
5 .7 Uppföljning
Den aktuella omorganisationen innebär stora förändringar. Den sker vidare under en period med betydande budgetrestriktioner, vilket innebär en balansgång mellan besparingskrav och ambitionen att fullfölja sam- hällsekonorniskt lönsamma investeringar. Det är därför särskilt angeläget att alla de samordnings- och rationaliseringsmöjligheter tas till vara som omorganisationen och övergången till digital teknik innebär.
Den nya myndigheten bör få i uppdrag att i sin första anslagsframställ- ning - våren 1996 — göra en ingående analys av hur den inriktning i stort som angetts i det föregående kan fullföljas. En precisering bör därvid ske av verksamhetsområdena och av tidsplanema för genomförandet av olika delverksamheter. Regeringen återkommer till detta i särskilda direk- tiv till myndigheten.
Hänvisningar till S5-6
6. Organisationsfrågor
Hänvisningar till S6
- Prop. 1994/95:166: Avsnitt 6.3
6.1. Omfattningen av bolagiseringen
Regeringens bedömning: Riksdagens beslut om bolagisering av fastighetsekonornisk uppdragsverksamhet fullföljs. Regeringen an- ser däremot inte att någon bolagisering av förlagsverksamhet och kartografisk uppdragsverksamhet bör genomföras nu. Bolagisering av verksamhet inom fastighetsdataområdet bör inte genomföras.
Utredningens bedömning: Förslaget från organisationsutr'edningen innebär att ett bolag bör bildas för fastighetsekonomisk uppdragsverksam- het och att ett bolag bör bildas för förlagsverksamhet och kartografisk uppdragsverksamhet. Utredningen har i sin redovisning även gjort vissa överväganden om ett fastighetsdatabolag innebärande två alternativ med ett mindre respektive större bolag. Utredningen har därefter redovisat att det inte nu bör ske någon bolagisering av fastighetsdataverksamheten utan att verksamheten bör föras över till den nya myndighetsorganisationen.
Remissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket timer det lämpligt att bolagisera både den lästighetsekonomiska uppdragsverksam- heten och den kartografiska uppdragsverksamheten med kartförlagsverk- samheten. Riksrevisionsverket framför att det, vad gäller den föreslagna konstruktionen kring bolaget för kartografisk verksamhet, finns risk för konkurrens mellan myndighet och bolag samt för korssubventionering av utvecklings- och distributionskostnader. Av de alternativ som utredningen har presenterat för fastighetsdataverksamheten förordar Riksrevisionsver- 14
ket och Konkurrensverket den större bolagiseringen eftersom det skulle skapa en klarare rollfördelning mellan bolaget och myndigheten. Riks- revisionsverket anser dock att förslaget inte är tillräckligt genomarbetat.
Skälen för regeringens bedömning: En utgångspunkt för riksdagens beslut var att uppdrag som kan skada förtroendet för myndighetsutöv- ningen skulle skiljas från denna verksamhet. Som konsekvens av detta beslutade riksdagen, i enlighet med propositionen, att en bolagisering av den fastighetsekonomiska uppdragsverksamheten skulle genomföras. Riksdagens beslut innebar också att den kartografiska uppdragsverksam- heten och den fristående förlagsverksamheten skulle bolagiseras. Motivet för denna bolagisering var att skapa bättre konkurrensfömtsättningar. Organisationsutredningen har därutöver efter tilläggsdirektiv haft möjlig- het att överväga bolagisering av verksamhet även inom Centralnämnden för fastighetsdata.
Vad gäller bolagiseringen av den fastighetsekononriska uppdragsverk- samheten har ingenting framkommit som bör föranleda en ändring av det tidigare ställningstagandet. Huvudskälen för en bolagisering är att nuva- rande förhållanden kan vara förtroendeskadliga för myndighetsverksam- heten samt att verksamheten har en sådan karaktär att den är lämpad för en utveckling i bolagsform. Regeringen återkommer till denna bolagise- ring i avsnitt 6.3.
Förlagsverksamheten omfattar ett stort sortiment av kartor, bl.a. de all- männa kartorna, vilket gör att kostnaderna för marknadsföring, försälj- ning, lager och distribution kan hållas på en låg nivå. Den kartografiska uppdragsverksamheten och användaranpassade tillämpningar baserade på geografiska databaser kompletterar förlagsverksamheten. Ett bolag för de nu berörda verksamheterna skulle få en stabil omsättning. Dessa för- hållanden — liksom önskemålet att underlätta en jämställd konkurrens inom kartproduktionen — talar för en bolagisering.
Verksamhetens karaktär av infrastruktur och dess stora betydelse för många viktiga samhällssektorer är dock omständigheter som talar emot en bolagisering. Huvudskälet för integrationen mellan basproduktion av allmänna kartor och en därpå grundad följdproduktion är de synergieffek— ter som därmed tas till vara. När statsmakterna för ett tiotal år sedan upphävde det monopol som Liber AB hade till f'oljdprodukter från det all- männa kartmaterialet blev det möjligt för Statens lantmäteriverk att ta till vara dessa synergieffekter. Ett annat skäl var att skapa möjligheter för en över hela landet väl förgrenad verksamhet. Dessa skäl är fortfarande gil- tiga och det förstnämnda kan få ökad vikt om basproduktionens linan- siering blir mera beroende av försäljningsintäkter m.m. Om inte samma situation skall uppkomma som gällde innan Statens lantrnäteriverk fick rätt att arbeta med följdproduktion måste speciella relationer upprätthållas mellan myndigheten och ett bolag t.ex. genom avtal. Hur dessa relationer skall regleras kräver ytterligare beredning.
De problem med avgränsningen mellan en kvarstående uppdragsverk- samhet i det nya lantmäteriverket och ett bolag som visar sig i organisa- tionsutredningens förslag pekar också på att en tydlig uppdelning är svår att åstadkomma. Detta förhållande har också framhållits av Riksrevi- sionsverket.
Utvecklingen inom lT-området gör att nya former för produktion och distribution av geografiska data måste utvecklas. Dessa" frågor kan också påverka hur en lämplig uppgiftsfördelning mellan myndighetsverksamhet och ett bolag bör se ut. Ett ställningstagande till bolagisering bör utgå från hur en långsiktig strategi för ADB och informationsförrnedling för den nya myndigheten kommer att se ut.
Tillgängliga resurser måste nu prioriteras så att omorganisationen kan genomföras och en ny myndighetsorganisation kan byggas upp så effek- tivt som möjligt. Frågan om en bolagisering av förlagsverksamheten m.m. bör därför anstå till dess att den nya myndigheten. stabiliserat sina verksamhetsformer och övergången till digitala databaser har kommit längre. Regeringen anser således att någon bolagisering av förlagsverk- samhet och kartografisk uppdragsverksamhet inte bör ske nu. Vid ett uppskov med ställningstagande till denna bolagisering är det angeläget att särskild uppmärksamhet ägnas åt förutsättningarna för andra aktörer att driva kartografisk följdproduktion på ett konkurrensneutralt sätt.
Någon bolagisering av verksamhet som nu utförs av Centralnämnden för fastighetsdata bör, mot bakgrund av bl.a. organisationsutredningens ställningstagande, inte genomföras.
Hänvisningar till S6-1
6.2. Den nya myndighetsorganisationen
I enlighet med riksdagens beslut skall en ny central myndighet, Lant- mäteriverket, bildas genom en sammanslagning av Centralnämnden för fastighetsdata och merparten av Statens lantmäteriverk. Den nya myndig- heten kommer att svara för både myndighetsutövning och uppdragsverk— samhet. Dessa verksamheter skall dock hållas väl isär.
Vid uppbyggnaden av den nya organisationen är det som framgått av avsnitt 5.3.1 angeläget att den verksamhet som Centralnämnden för fastighetsdata nu svarar för kan bedrivas på ett fortsatt effektivt sätt och ges möjligheter att utvecklas i myndighetsforrn. En fortsatt utveckling av fastighetsdatasystemet kan bl.a. ytterligare effektivisera offentlig verk- samhet som adressystem, taxering, statistik m.m. samt verksamhet med fastighetslcr'editer. Det är också angeläget att den nya organisationen tar till vara vinsterna av sammanslagningen i form av bl.a.- effektivare administration och samordning av utvecklingsverksa'mheten. Härigenom bör resurser kunna frigöras för att ytterligare tillgodose användarnas behov och förväntningar på den fortsatta utvecklingen av de olika delarna av myndighetens verksamhet.
Nya lantrnäterimyndigheter bildas med länen som verksamhetsområden genom att nuvarande överlantmätar—, fastighetsbildnings— och fastighets- registerrnyndigheter förs samman. Lantmäterimyndigheten i länet får som huvudsang uppgift att ombesörja fastighetsbildning och fastighetsregi- strering. I arbetsuppgiftema kommer också att ingå regional samordning och rådgivning inom såväl fastighetsområdet som mätnings- och kartom— rådet.
Som tidigare nämnts har tidpunkten då den nya myndighetsorganisatio- nen skall påbörja sin verksamhet flyttats fram till den 1 januari 1996.
Olika frågor som rör den närmare organisationen såväl på central som regional och lokal nivå utreds nu vidare av organisationsutredningen. Regeringen avser att senare 'ta ställning till frågor om ledningsformer m.m. för den nya myndighetsorganisationen. Flertalet organisationsfrågor ankommer det emellertid på de nya myndigheterna att själva besluta om.
Från fackligt håll har framförts att all personal skall föras över till den nya myndigheten. Enligt direktiven till organisationsutredningen bör huvudprincipen vara att den personal som har anställning i nuvarande organisationer erbjuds anställning i den nya myndigheten eller eventuellt i bolag. Genom ändringar i 7 5 lagen (1982:80) om anställningsskydd gäller från den 1 januari 1995 att övergång av verksamhet i sig inte skall utgöra grund för att säga upp arbetstagare. Idet fortsatta arbetet med om- organisationen måste bl.a. en analys göras av de verksamheter som över- förs till det nya lantmäteriverket och de förändringar som genomförs av ekonomiska, tekniska eller organisatoriska skäl. Från personalsynpunkt är det angeläget att detta analysarbete utförs snarast möjligt.
Den förändrade organisationen på länsnivå aktualiserar också frågor om överlantrnätarens roll i länsstyrelsen. Därvid kan bl.a. samarbetsformer mellan länsstyrelsen och den nya lantrnäterimyndigheten behöva över- vägas liksom frågan huruvida vissa ärenden kan överföras till lant- mäterimyndigheten eller på annat sätt avlastas länsstyrelsen. Dessa frågor behöver också prövas i det fortsatta arbetet.
Författningsfrågor som sammanhänger med omorganisationen samt övriga frågor som kräver riksdagsbeslut avses redovisas i en proposition senare under riksmötet 1?94/95.
Hänvisningar till S6-2
6.3. Ett fastighetsekonomiskt bolag
Regeringens förslag: Den fastighetsekonomiska uppdragsverksam- heten inom det statliga lantmäteriet ombildas till ett aktiebolag. Regeringen bemyndigas att genomföra ombildningen och att sälja aktier i det nya bolaget.
Utredningens förslag: Organisationsutredningens förslag överensstäm- mer med regeringens förslag.
Rémissinstanserna: Statskontoret och Konkurrensverket timer det lämpligt att bolagisera den inom lantmäteriet bedrivna fastighetsekono— rrriska uppdragsverksamheten. Riksrevisionsverket framför att den före- slagna bolagsbildningen är ekonomiskt svag och konstaterar brister i ut— redningens underlag. Riksrevisionsverket, Konkurrensverket och Riks- skatteverket framför kritik mot det föreslagna avtalet mellan myndigheten och det tilltänkta bolaget beträffande visst förberedelsearbete för fastig- hetstaxering.
Skälen till regeringens förslag: Det statliga lantmäteriet bedriver för närvarande bl.a. en omfattande fastighetsekonomisk uppdragsverksamhet. Verksamheten omfattar fastighetsvärdering, förberedelsearbeten inom den allmänna fastighetstaxeringen, fästighetsekonomiska moment i fastighets-
bildningen och övrig verksamhet rörande rnarkåtkomst och ersättning samt kursverksamhet m.m. Verksamheten omsatte "budgetåret 1993/94 cirla 70 miljoner kronor och sysselsatte cirka 130 årsarbetskrafter för-" delade på ett 30-tal lokala kontor.
Regeringen har i avsnitt 6.l angett de grundläggande skälen för en bo- lagisering. Regeringen anser vidare att de bedömningar och beräkningar som lagts fram utgör en tillräcklig grund för ett beslut nu om en bolagi- sering av denna verksamhet. Den fastighetsekonomiska uppdrags- verksamheten bör därför överföras till aktiebolagsforrn. -
Organisationsutredningens bedömning "är att cirka 100 årsarbetare bör kunna anställas i bolaget. Kapitaliseringsbehovet för bolaget uppgår enligt organisationsutredningen till 10 miljoner kronor varav 5 miljoner kr"onor föreslås utgöras av aktiekapital och 5 miljoner kronor av reservfond. Soliditeten uppgår därmed till cirka 30 procent.
Regeringen bör bemyndigas att genomföra en bolagisering av den fastig- hetsekonorrriska uppdragsverksamheten och att överföra delar av Statens lantmäteriverks verksamhet med tillgångar och skulder till det nybildade bolaget. Det av Statens lantrnäteriverk disponerade avkastningspliktiga kapitalet för finansiering av omsättningstillgångar i uppdragsverksam— heten bör få användas vid kapitaliseringen av bolaget. Den affärsmässiga utvecklingen gynnas av om bolaget kan inleda sin verksamhet redan den 1 juli 1995.
Regeringen bör även bemyndigas att i en nära framtid sälja aktier i det nya bolaget. En kommande försälng av aktier i bolaget bör ske under förutsättningar som är gynnsamma för staten.
7. Finansieringsprinciper 7.1 Utgångspunkter
Regeringens förslag: Användarna av fastighets- och landskapsin- fonnation skall i ökande utsträckning bidra till finansiering av kostnadema för drift och utveckling av inforrnationssystemen.
Utredningens förslag: Lantrnäteri- och inskrivningsutredningens för- slag innebär att ett nytt finansieringssystem införs för den infrastrukturel- la verksamheten som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket. Finansieringssystemet bygger på en modifierad marginalkostrtadsprincip.
Remissinstanserna: Ett stort antal instanser framför att det är angelä- get att åstadkomma ett system för finansiering av fastighets- och landskapsinfonnation som medger en bred användning. Flera instanser, bl.a. Konkurrensverket, Sveriges geologiska undersökning, Statens lant- mäteriverk och Sveriges lantmätareförening, ansluter sig till utredningens förslag om en modifierad rnarginalkostnadsprincip för irrfrastrukturell verksamhet definierad som uttagskostnad och ett bidrag till den grund- läggande produktionen. Några instanser, bl.a. Boverket, Skogsstyrelsen,
Glesbygdsmyndigheten och Statens naturvårdsverk, anser att data som skapats med offentliga medel bör göras tillgängliga enligt en ren margi- nalkostnadsprincip. Statskontoret anger att en övergång till avgifter base- rade på marginalkostnadsprincipen ställer ökade krav på redovisning av kostnader/intäkter och föreslår att riktlinjer tas fram för hur det nya lant- mäteriverket och andra myndigheter skall utforma sin kostnadsredovis— ning.
Skälen för regeringens förslag: De myndighetsuppgifter inom det nuvarande statliga lantmäteriet och vid Centralnämnden för &stighetsdata som kommer att överföras till den nya myndigheten är i huvudsak anslagsfrnansierade. Fastighetsbildningen änansieras dock med avgifter enligt särskild taxa. Vidare förekommer vissa intäkter från försäljning m.m. inom myndighetsverksarnheten. Den renodlade uppdragsverksam- heten änansiseras helt med uppdragsintäkter.
Beträffande fastighetsområdet gäller enligt tidigare riksdagsbeslut (prop. 1983/84:100 bil. 13, bet. l983/84:B0U18, rskr. 1983/84zl92) att statens kostnader för anslaget till Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregistermyndighetema och irrskrivningsmyndighetema samt vissa kostnader hos Statens lantrnäteriverk och Domstolsverket skall täckas genom expeditionsavgifter som tas ut vid inskrivningsmyndigheterna. Av- gifterna har dock inte täckt statens kostnader. Regeringen anser det ange- läget att eliminera underskottet i statens änansiering av den angivna verksamheten. Om expeditionsavgiftema skall täcka samtliga kostnader behövs en höjning med cirka 60 procent. Det änns dock skäl för att ex- peditionsavgiftema i första hand bör finansiera inskrivningsväsendets kostnader. Statens kostnader för anslag till det nya lantrnäteriverkets fastighetsverksamhet, cirka 200 miljoner kronor, behöver då ärtansieras på annat sätt. Regeringen avser att återkomma med ett förslag till sådan änansiering under våren 1995.
Utgångspunkten för finansieringen av de statliga myndigheternas verk- samhet inom fastighetsområdet bör således fortfarande vara att kostna- derna Skall betalas av dem som har nytta av verksamheten. I ökad ut- sträckning bör som närmare berörs i det följande finansieringen ske genom att användarna betalar direkt till myndigheten för utförda pro- dukter och tjänster.
Uppbyggnaden av fastighetsdatasystemet har skett genom anslag. Systemet kommer under innevarande år att vara utbyggt över hela landet. Som tidigare berörts (avsnitt 5.2) har systemets uppbyggnad och successiva utnyttjande inneburit stora rationaliseringsvinster för olika an- vändare av den information som änns i de register som ingår i systemet. Enligt regeringens bedömning bör användarna nu i ökad utsträckning be— tala för den information som tillhandahålls.
Inom landskapsinfomtationsområdet fortsätter fortfarande uppbyggna— den av de ADB-baserade system som successivt kommer att ersätta de hittillsvarande underlagen till kartprodukterrra m.m. De eäektivitets- vinster som övergången till digital teknik bör kunna ge inom detta om- råde kräver ytterligare investeringar. Även vad gäller landskapsin- formationen bör utgångspunkten vara att de användare som kan göra rationaliseringsvinster genom den nya tekniken bör bidra till kostnaderna
för systemets drift och utveckling. Både inom tästighetsområdet och när det gäller landskapsinfomrationen bör avgiftssättningen av myndighetens tjänster ske enligt principer som innebär att användarna utöver att betala för de rena uttags— eller expedi- _ tionskostnaderna också skall lämna vissa bidrag till drift och utveckling av inforrnationssystemen. Vid avgiftssättningen måste emellertid beaktas att avgiften inte lär bli så hög att den leder till minskad användning av informationen. Det änns exempelvis en risk för att höga avgifter för uttag ur den ekonomiska kartans digitala baser, som är under upp— byggnad, hindrar ett sarnhällsekonorniskt riktigt utnyttjande av materialet.
Regeringens förslag i det följande innebär att nu angivna allmänna prin- ciper för änansieringen skall tillämpas såväl inom fastighets— som land— skapsinforrnationsområdet. Det bör ankomma på regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, det nya lantmäteriverket att med utgångs- punkt i nu redovisade principer besluta om de avgifter som skall tas ut för myndighetens olika tjänster. Regeringen avser att ge berörda myn- digheter i uppdrag att redovisa ett förslag till hur nya avgifter närmare skall utformas för fastighets- och landskapsinfonnationsområdena.
De möjligheter som kan ännas till intressentänansiering i syfte att tidigarelägga produktion av fastighets- och landskapsinfomtation bör tas till vara. Intressentänansiering får dock inte minska innehållet i eller till- gängligheten till de produkter som änansieras helt eller delvis med an- slagsmedel.
Det nu anförda aktualiserar en översyn av författningsregleringen av av- gifter för nyttjanderätt till den aktuella informationen. Bestänunelser om upphovsrätt och vissa andra rättigheter med avseende på kartmaterial änns i lagen (1960:729) om upphovsrätt till litterära och konstnärliga verk. I förordningen (l980:754) om upplåtande av det allmänna kart- materialet för följdproduktion m.m. änns bestämmelser som skall till- lämpas när staten upplåter material till vilket staten har upphovsrätt för följdproduktion. Statens lantrnäteriverk har rätt att använda allmänna kartor för framställning av följdprodukter och även medge att andra an- vänder materialet för sarnma ändamål mot i förordningen angivna av- gifter. Avgifterna för de allmänna kartorna, tryckta eller lagrade i digital form, bör anpassas till de principer som redovisats i det föregående. Översynen bör omfatta både fästighets- och landskapsinfomrationsom— rådena.
7.2. Fastighetsområdet 7.2.1 Fastighetsbildning
Regeringens förslag: Kostnaderna för fastighetsbildningen skall liksom hittills betalas av berörda sakägare. Den nya lantmäteritaxan skall baseras på tidsersättrring med möjlighet för sakägare att begära en fast avgift i det enskilda ärendet.
Utredningens förslag: Iantmäteri- och inskrivningsutredningens för- slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att en tidstaxa kombineras med ett system med centralt fästställda takpriser för de vanligast förekommande förrättningsåt- gärderna.
Remissinstansema: Det änns ett brett stöd bland renrissinstanserna för en enkel taxa som kan komma till rätta med köpmotståndet mot vissa typer av förrättningar. Några instanser ser positivt på en ökad grad av tidstaxa och överenskommelser, medan ett par instanser anser att nu- varande taxa är bättre än förslaget. Några instanser ser positivt på att införa taktaxa. Några instanser avstyrker denna konstruktion, däribland Statens lantrnäteriverk och Sveriges lantrrrätareförening. De framför att förslaget kräver en betydande central administration och ger svaga inci- tament till rationaliseringar. Flera instanser påtalar vikten av att resekost- naderna utjämnas i taxan så att förrättningar i glesbygd inte drabbas onödigt hårt.
Flera instanser ser positivt på att avveckla systemet med återbäring till kommunerna. En del kommuner och kommunala intresseföreningar fram- för att kommunerna själva bör få fatta beslut om konstruktion och nivån på lantrnäteritaxan.
De kommunala remissinstanserna och Svenska konrmunförbundet framför att staten skall änansiera även kommunal firstighetsregistrering. Dessa instanser framför också att kommunema skall ha rätt att själva bestämma avgifterna för den fastighetsbildning som utförs av kommunala organ.
Centralnämnden för &stighetsdata framför att kostnaderna för fastighets- registrering bör ingå som en del i underlaget för lantmäteritaxan.
Skälen för regeringens förslag: Avgifterna för fastighetsbildning m.m. regleras i lantrnäteritaxan (1971:1101). Principerna för den nuvarande lantmäteritaxan behandlades av riksdagen år 1971 i samband med då aktuella organisationsförändringar avseende lantmäteriet (prop. 1971 : 170, bet. r971:c032, rskr. -1971:322).
Principerna för nuvarande lantmäteritaxa är att avgifterna skall täcka kostnaderna för fastighetsbildningsverksamheten inklusive vissa kostnader för regional och central stödverksarnhet. Huvuddelen av ersättningarna enligt lantmäteritaxan baseras redan i dag på tidsersättning. Sakersätt- ning, dvs. avgifter med särskilt angivna belopp för vissa förrättningsåt- gärder främst avstyckningar, tas ut i cirka 40 procent av förrättnings- ärendena. Iantmäteritaxan gäller också för de förrättningar som utförs
av kommunal fästighetsbildningsmyndighet. Avgifterna betalas därvid till Prop.. 1994/95:166 Statens lantrnäteriverk men kommunen ersätts i efterhand enligt en sär- skild s.k. återbäringstaxa.
Registreringen av förrättningsbeslut m.m. i fästighetsregistret utförs i dag av särskilda länsvisa fastighetsregisterrnyndigheter. Flertalet av de kommuner som har egna fastighetsbildningsmyndigheter svarar också för fästighetsregistreringen. Kostnaderna för de statliga lästighetsregistermyn- dighetema änansieras genom anslag. På motsvarande sätt svarar kommu- nerna för kostnaderna för de kommunala fastighetsregisterrnyndigheternas verksamhet.
Regeringen beslutade i januari 1995 att en särskild utredare (dir. 1995:9) skulle tillkallas för att bereda frågan om huvudmannaskapet för fastighetsbildningen. Utredaren skall lämna förslag till en på rättssäkerhet grundad, ändamålsean och väl fungerande organisation för fästighetsbild- ning och &stighetsregistrering. Sambandet mellan fastighetsbildning och angränsande statlig och kommunal verksamhet skall härvid beaktas och sakägarnas behov av och tillgång till lokal service m.m. uppmärksam- mas.
En ny lanmtäteritaxa
Regeringen delar utredningens och äertalet renrissinstansers bedömning att en ny lantmäteritaxa bör ha tidsersättrting som huvudprincip. Det inne- bär att sakägama betalar för det &ktiskt utförda arbetet i det enskilda ärendet. Sakägarna har därigenom en direkt ekonomisk vinst av att bidra till en rationell handläggning av ärendet. Tidstaxa är även lätt att kalky- lera och tilEmpa för myndigheten. En renodlad tidstaxa kan emellertid ibland innebära osäkerhet för en sakägare. Den sakägare som så önskar bör därför ha möjlighet att i förväg få ett bindande besbd om avgiften för en sökt förrättning. Trdstaxan ersätts i sådana fall av en överens- kommelse om en fast avgift i det ensldlda ärendet. Som underlag för så- dana överenskommelser kan det vara lämpligt att uppgifter änns till- gängliga länsvis om normalkostnaden för enklare förrättningsåtgärder och vissa förrättningsmoment. Ett sådant system bör kunna fungera smidigare än den av utredningen förordade taktaxan.
En renodlad tidstaxa kan också leda bl.a. till regionala skillnader i av- giftsuttag. För att förhindra vissa av dessa eä'ekter bör möjligheter ännas till utjämning. Därvid bör främst kostnaden för restid kunna utjärnnas.
För att fastighetsregistret skall kunna fylla sin funktion är det viktigt att uppgifterna i registret så långt som möjligt återspeglar den faktiska mark- användningen. Med hänsyn till kostnaderna för fastighetsbildning avstår emellertid vissa fastighetsägare från att avveckla lästigheter som är över- flödiga eller onyttiga. För att underlätta åtgärder som medverkar till att hålla registret aktuellt kan enligt nuvarande lantrnäteritaxa avgiften för en förrättning sättas ned med ett visst belopp om ett f'orrättningsbeslut med- för att en fastighet eller samfällighet kan avföras från fastighetsregistret, det s.k. nedsättningsbeloppet. För att ytterligare stimulera sakägare att 22 begära sådana förrättningar föreslår utredningen att nedsättningsbeloppet
höjs från nuvarande 550 kronor till 1 500 kronor. Regeringen bedömer dock att det av statsfinansiella skäl inte är möjligt att nu höja detta belopp.
Finansiering av kommunal fastighetsbildning
Kommunala fastighetsbildnirrgsmyndigheter tillämpar som tidigare nämnts samma lantmäteritaxa som de statliga myndigheterna. Det statliga lant- mäteriet svarar dock för uppbörden av avgifterna. Hur mycket som skall återbetalas till kommunen regleras i den s.k. återbäringstaxan.
Det nuvarande återbäringssystemet bör avvecklas. Kommuner med upp- gifter inom fastighetsbildningen bör i fortsättningen själva svara för upp- börd av avgifter för de förrättningar som utförs av kommunala myndig- heter. En enhetlig lantrnäteritaxa skall även i fortsättningen gälla för så- väl statlig som kommunal fastighetsbildning. Det bör dock vara möjligt för en kommun att tillämpa en lägre avgiftsnivå än den som anges i den statliga lantmäteritaxan.
Finansiering av fastighetsmgisrrering
Genom den nu aktuella omorganisationen kommer huvuddelen av fastig- hetsregistreringen att samordnas med fastighetsbildningen. De särskilda ärstighetsregistermyndigheterna skall avvecklas och registrering av fastig- hetsbildrringsbeslut utföras av lantrnäterimyndighetema. Det lan därför, som Centralnämnden för firstighetsdata framhållit, övervägas att låta ock- så kostnaden för fastighetsregistreringen ingå i underlaget för beräkrting av de förrättrringsavgifter som regleras i lantmäteritaxan. Mot bakgrund bl.a. av vad utredningen redovisat om det köpmotstånd som änns mot vissa förrättningar bedömer regeringen emellertid att det för närvarande inte är möjligt att låta också kostnaderna för fastighetsregistreringen ingå i kostrradsunderlaget för lantrrräteritaxan. Principerna för änansieringen av fastighetsregistreringen bör därför inte ändras nu. När organisa- tionsförändringarna hunnit utvärderas och samordningsvinstema av sam- manföringen av fastighetsbildning och fastighetsregistrering bättre lan be- dömas lan det ännas anledning att på nytt ta upp frågan om kostnads- underlaget för förrättrtingsavgiftema.
Av de 41 kommuner som har fastighetsbildningsmyndighet svarar 29 även för fastighetsregisterverksarnheten. Dessa kommuner svarar därmed också för kostnaderna för fasäghetsregistreringen. Någon förändring av det nuvarande kostnadsansvaret i denna del bör inte ske. Genom att fastig- hetsbildnings— och tirstighetsregisterverksamheten samordnas bör möjlig- heter ännas också för kommuner med uppgifter inom fastighetsbildning att successivt kunna minska sina kostnader för fastighetsregistrering.
'It—detta sammanhang bör framhållas att det är angeläget med ett fortsatt och utvecklat samarbete mellan den statliga organisationen och kommu- nerna när det gäller registrering av annan information än av fastighets- bildningsbeslut, t.ex. adresser och planbeslut. Det bör vara en uppgift för
den nya myndigheten att ta upp överläggningar om formerna för sam— verkan i dessa hänseenden med kommunerna med inriktrting mot en så- dan helhetslösning som avses i avsnitt 5.4.
Hänvisningar till S7-2
7.2.2. Fastighetsinfonnation
Regeringens förslag: Användarna av fastighetsdatasystemet slall bidra till änansieringen av systemets drift och utveckling.
Utredningens förslag: Lantmäteri- och inskrivningsutredningens för- slag överensstämmer i huvudsak med regeringens förslag. Utredningen har dock föreslagit att avgiftshöjningen skall avse all den uppdragsverk- samhet som bedrivs vid Centralnämnden för fastighetsdata.
Remissinstanser: Många instanser är negativa äll höjning av avgifter på information från fästighetsdatasystemet. Centralnämnden för fastig- hetsdata framför att det borde vara möjligt att behålla nuvarande kost- nadsnivå om förutsättningarna för utveckling av system tillsammans med användare fär fortgå som hittills.
Skälen för regeringens förslag: Centralnämnden för &stighetsdata skall enligt sin instruktion (1988z278) tillhandahålla den information som änns i fastighetsdatasystemet. Kostnaderna för denna informationsförmed— ling täcks genom avgifter på frågor till systemet. Avgifterna täcker i dag endast kostnaderna för förmedling av infomtationen och verksamhetens andelar av de fasta kostnaderna.
Regeringen anser, som framgått av avsnitt 7.1, att användarna av fastighetsdatasystemet också bör bidra till änansieringen av kostnadema för drift och utveckling. De avgifter som tas ut för frågor till systemet och som tillförs myndighetens anslag bör därför höjas. Avgifterna bör självfallet inte vara så höga att systemet och dess irrfomtation inte utnyttjas på ett rationellt sätt i samhället. Vid anslagsberäkrtingen (se avsnitt 8) har förutsatts en genomsnittlig höjning av avgiften från 5 kronor till 10 kronor för en enkel fråga till systemet. Formerna för uttag av bidrag vid särskilda sökningar i fastighetsdatasystemet bör övervägas inom ramen för det aviserade uppdraget i avsnitt 7.1.
Användarna av information från fastighetsdatasystemet gör betydande besparingar genom att snabbt få tillgång till aktuella uppgifter om fastig- heter, ägare, inteckningar m.m. Det traditionella sättet att få del av upp- gifterna är att beställa fastighets- och gravationsbevis hos inskrivnings- myndigheterna. Expeditionsavgiften för dessa bevis är för närvarande 230 kronor. Även efter en höjning av avgifterna för frågor är därför kost- naderna för användarna fortfarande låga i förhållande till systemet med bevis. Utredningen nämner också som jämförelse att i Norge kostar motsvarigheten till den information som Centralnämnden för fastighets- data förmedlar cirka 100 kronor.
Hänvisningar till S7-2-2
7.3. Landskapsinformationsområdet
Regeringens förslag: Avgifterna vid uttag av digitalt lagrad in— formation sänks för att främja en ökad användning. Däremot höjs avgifterna för de tryckta kartorna.
Utredningens förslag: Lantmäteri— och inskrivningsutredningens för- slag sammanfaller i huvudsak med regeringens förslag.
Remissinstansema: En mängd instanser framför att det är angeläget att åstadkomma ett system för änansiering av landskapsinfonnation som medger bred användning.
Den föreslagna höjningen av kart- och nyttjanderättsavgifter tillstyrks av Statistiska centralbyrån, Statens lantrnäteriverk och Sveriges lant- mätareförening men avstyrks av bl.a. Statens räddningsverk och länsstyrelsen i Västmanlands län. '
En mängd instanser är positiva till den föreslagna sänkningen av av- gifter och licenser för digitalt lagrad information. Många av dessa in- stanser framför att det änns behov av ytterligare prissänlming för att in- formationen slall komma till bred användning i samhället.
Skälen för regeringens förslag: Verksamheten med landskapsinforma— tion omfattar framställning av allmänna kartor, databaser, flygbilder, ortofoto, geodesi inklusive den nya satellittekrtiken, Sveriges nationalat— las, försvarsberedskap, riksgränsarbeten m.m. Sedan slutet av 1980—talet har inriktningen förändrats mot digitala produktionslinjer för fram- ställning av de allmänna kartorna.
Intäkterna från försäljning av allmänna kartor täcker för närvarande kostnadema för tryckrting, lagerhållning, distribution och försäljning samt ett bidrag till produktionskostnaden, den s.k. kartavgiften. Vid fram- ställning av följdprodukter från det allmänna kartmaterialet tas det ut en nyttjanderättsavgift. Dessa avgifter inbetalas i dag till staten som ett bidrag till statens utgifter för den allmänna kartläggningen. Om intäkterna från lartavgifter och nyttjanderättsavgifter tillsammans överstigit ett visst belopp har överskottet fått behållas av myndigheten. Bidraget från lart- och nyttjanderättsavgifter bör i fortsättningen i sin helhet tillföras myndighetens anslag.
Utredningen anser att nuvarande prissättning på digitalt lagrad in- formation leder till att produkterna inte kommer till den användning som från sarnhällsekonomisk synpunkt är önskvärd. Höga avgifter kan medföra att potentiella användare i stället framställer kartor och databaser i egen regi av sämre kvalitet och med oklara rutiner för ajourföring m.m. Regeringen delar utredningens bedömning att en önskvärd fortsatt snabb övergång till digitala geograäska informationssystem bör stimuleras genom lägre avgifter på digitalt lagrad information medan en viss prisökning bör kunna ske vad gäller tryckta allmänna kartor.
8. Anslagsfrågor
Regeringen har i proposition 1994/95:100 bil. 15 under littera C. Lant- mäteri— och fastighetsdataverksamheten föreslagit att riksdagen r avvaktan på denna proposition
1. till Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 beräknar ett ramanslag på 138 698 000 kronor,
2. till Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata för budgetåret 1995/96 berälmar ett anslag på 1 000 kronor,
3. till Lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett anslag på 1 000 kronor,
4. till Förvaltningskostnader för lantmäteriet för budgetåret 1995/96 beräknar ett ranranslag på 601 158 000 kronor och
5. till Bidrag enligt lantrnäteritaxan för budgetåret 1995/96 beräknar ett förslagsanslag på 10 350 000 kronor.
Förslagen i budgetpropositionen innebär att regeringen mot bakgrund av det statsänansiella läget har minskat ranranslagen jämfört med inne- varande budgetår med 5 procent motsvarande cirka 30 miljoner honor för en tolvmånadersperiod. För budgetåret 1998 beräknas en ytterligare besparing med 75 miljoner honor för detta område.
Hänvisningar till S8
- Prop. 1994/95:166: Avsnitt 7.2.2
8.1. Underlagsmaterial
8.1.1. Anslagsfrarnställningar Statens lantmäteriverk
Statens lantmäteriverk har kommit in med en förenklad anslagsframställ— ning för det förlängda budgetåret 1995/96 för verksamheten i lantmäteri- myndigheterrra enligt den nuvarande organisationen. Verkets O-alternativ innebär en oförändrad anslagsnivå jämfört med anvisade medel under innevarande budgetår. I denna anslagsnivå ingår medel motsvarande de anslagsförstärkningar för innevarande budgetår som verket disponerar till uppbyggnad och komplettering av databaserna i slalområdet 1:10 OOO—1:20 000. Dessa databaser kan därmed snabbare kompletteras till fullständiga databaser och därmed möjliggöra att tryckningen av den ekononrisla lartan i slala 1:20 000 (Gula kartan) lan återupptas tidigare.
Verkets tilläggsaltemativ innebär en anslagsförstärlming med totalt 128 350 000 kronor. Detta alternativ ansluter huvudsakligen till frågor behandlade i förra årets fördjupade prövning av verksamheten (prop. 1993/94:100 bil. 15, bet. l993/94zBoU10, rskr. 1993/941185). Här kan nämnas 30 000 000 kronor till ett första år (12 månader) av fem för att komplettera fastighetsdatasystemet med ett system för redovisning av nationell geograäsk fästighetsindelning (GFI).
Statens lantrnäteriverk föreslår vidare bl.a. att verket erhåller ett uttalat myndighetsansvar för den grundläggande nationella verksamheten kring fästa referensstationer för lägesbestämning med satellitbaserad teknik (Global Positioning System, GPS) samt ytterligare medel till Sveriges nationalatlas.
Centralnämnden förfastighetsdata
Centralnämnden för &stighetsdata har kommit in med en förenklad an- slagsfrarnställning för budgetåret 1995/96 för fastighetsdataverksamheten i den nuvarande organisationen. Av framställningen framgår att arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med byggnadsidentiteter kom- mer att avslutas under budgetåret 1995/96. Centralnämnden för hstighets— data bedömer att änansieringen skall kunna klaras genom omprioritering- ar inom den ordinarie verksamhetens ram. Genom avgiftsänansiering svarar nämnden sedan den 1 juli 1994 för ett pantbrevsregister enligt lagen (1994:448) om pantbrevsregister.
Nämnden anger beträffande införandet av tästighetsdatasystemet att detta arbete avslutas under budgetåret 1995/96. Mrmed kan anslaget av- lastas de medel som budgeteras för reformverksamhet under budgetåret 1994/95.
Organisationsutredningen
Organisationsutredningen har utformat en anslagsframställning för den nya myndighetsorganisationen. Anslagsframställningama från Statens lantrrräteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata har utgjort underlag för beräkning av kostnaderna för verksamheten. Utredaren föreslår att kostnaderna för omorganisationen, beräknad till totalt cirka 70 miljoner kronor, skall änansieras bl.a. genom att anslagskrediten höjs till ett belopp motsvarande 10 procent av ramanslaget för f'orvaltningskostnader.
Utredningen föreslår vidare att myndigheternas balanserade överskott inom den avgiftsänansierade verksamheten samt anslagssparande får överföras till den nya myndighetsorganisationen bl.a. för att bidra till att täcla kostnaderna för omorganisationen. Vidare förutsätter förslaget att användarna av fastighetsdatasystemet betalar ett bidrag till ajourhållnings— och utvecklingsinsatser.
8.1.2. Årsredovisningar Statens lantmäteriverk
Statens lantrnäteriverk har kommit in med en fullständig årsredovisning. Resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse med den under budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelningen och mot bakgrund av regeringens fastställda mål.
Resultatet av verksamheten ligger enligt verket väl i linje med fast- ställda mål. Kravet på minslade handläggningstider för fastighets- bildningen och fastighetsregistreringen med minst 15 procent under tre— årsperioden har uppnåtts.
Verket redovisar följande resultat och budgetförslag för de avgifts- änansierade uppdrags- och tirstighetsbildningsverksamhetema under
budgetåren l993/94-1995/96 (se tabell 1 och 2). Prop. 1994/95:166
Tabell 1 Resultat av uppdragsverksamheten (1 OOO-tal kronor)
1993/94 1994/95 1995/96
Utfall Budget Budget2
Intäkterl 368 671 403 065 ' 335 (00 Kostnader1 -399 259 -416 888 -335 000 Resultat ' -30 588 -13 823 0 varav inrikes uppdrag —28 067 -13 495 0 varav fästighetstaxering -2 521 -328 0 Balanserat resultat 21 811 7 988 7 988
* Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade uppdrag. 1 kostnaderna ingår beräknat behov av avsättningar för osäkra fordringar, för realiserade prisförändringar i anläggningstillgångar och för att till- godose avkastningskravet på statskapitalet. l intäkter och kostnader ingår inte trans- aktioner som görs vid köp och försäljning av tjänster m.m. internt inom lantmäteriet. 2 Avser 12 månader (exklusive fastighetsekonomiskt bolag).
Tabell 2 Resultat av tästighetsbildningsverksamheten (l OOO-tal kronor)
1993/94
Utfall
Intäkterl 360 932 varav anslag 21 533 Kostnaderl -383 300 Resultat -22 368 Balanserat resultat 13 625
1 Som intäkter redovisas fakturerade belopp och värdet av utförda men ännu inte fakturerade ärenden. I kostnadema ingår beräknade avsättningar för osäkra fordring- ar, för realiserade prisförähdringar i anläggningstillgångar och för att tillgodose
avkastningskravet på statskapitalet. * Avser 12 månader.
Verket redovisar även följande sammandrag ur balansräkningarna per den 30 juni 1994 och den 30 juni 1993 (se tabell 3) samt tesultaträkningen och änansieringsanalysen för budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 4 och
5).
1994/95 Beräknat
1995 / 96 Beräknatz
365 700 6900 -377 811 -12111 1514
360000 6900 -360000
1514
Tabell 3 Balansräkning (1000-tal kronor)
Tillgångar 1994-06-30 Omsättningstillgängar 435 729 Periodavgränsningsposter 24 737 Avräkning med statsverket -9 417 Anläggningstillgängar 104 984 Summa 556 033 Skulder och kapital 1994—06-30 Kortfristiga skulder 182 916 Periodavgränsningsposter 71 392 Långfristiga skulder 80 224 Verkskapilal 221 501 Summa 556 033
Tabell 4 Resultaträlming (1000-tal kronor)
1993/94 Intäkter av avgifter 767 562 Intäkter av bidrag 30 230 Intäkter av anslag 413 586 Summa imalder ] 211 378 Driftskosmader 1 149 372 Semesterlöneskuld 70 498 Avskrivningar 48 202 Summa kostnader 1 268 072 Finansnetto 1 055 Äretr resultat -55 639 Realiserade prisför- ändringar O Avsättning statskapilal —20 982 RESULTAT EFTER -76 621 KAPITALDISPOSITION
1993-06-30
459 698
21 255 -34 262 106 948 553 639
1993—06—30
140 251 741 62 447 350 200 553 639
1992/93
865 480 0 405 583 1 271 063
1 186 006 0
49 435 1 235 441 11 155 46 777
-6 866 -20 411
19 500
Tabell 5 Finansieringsanalys (1000-tal kronor)
Drift Kostnader exkl. av- skrivningar
Finansiering genom avgifter och bidrag Finansiering från statsbudget
Överskott av medel fån dn]?
Förändring av lager Förändring av kortfristiga fordringar Förändring av kortfristiga skulder Summa
Kassaflöde Fån dn]? Investeringar
Finansieringar av investeringar Län Riksgäldskontoret Minskning av statskapital
Medel som tillförts för investeringar
Kassqfiöde från investeringar SUMMA KASSAFLÖDEN
Förändring av likvida medel Kassa, bank m.m.
Tillgodo hos Riksgäldskontoret Skuld statsverkets checkräkning Summa
Lantmäteriets omsättning budgetåret 1993/94 minskade med 4,7 procent. Den avgiftsänansierade verksamheten, som utgör 63 procent av den totala omsättningen, minskade med cirka 11 procent. Efterfrågan på fastighets- bildningsätgär'der ökade något. Konjunkturläget har även under detta
1993/94
-1 229 961
808 938 413 586
—7 437
15 651
-561
68 066 83 156
75 719
-46 313
63 027
-73 060
-10 033
-56 346
19 373
-1 579 -3 893 24 845 19 3 73
1992/93
-1 194 505
885 135 405 582
96 212
-17 379
-21 092
59 870 21 399
117611
-32 680
8 453 -18 563
-10 110
-42 790
74 821
3 591 71 230
0 74 821
budgetår tvingat lantmäteriet till personalmduceringar. Under budgetåret Prop. 1994/95:166 har personalen reducerats med 187 personer, varav 53 genom uppsägning.
Utfallet för budgetåret 1993/94 har inneburit att lantmäteriets anslagskre- dit inte har behövt utnyttjats. Verket har tillgång till räntekonto med lcredit på 50 miljoner kronor i Riksgäldskontoret. Verket har vidare utestående långfristiga lån i Riksgäldskontoret den 30 juni 1994 till ett sammanlagt belopp av 80 224 000 kronor samt kortfristiga lån om 45 250 000 kronor.
Resultatet från budgetåret 1993/94, ett underskott på 55 639 000 kronor, förklaras av en för året engångsvis uppbolming av semester— och övertids- skuld till personalen på cirka 70 miljoner kronor.
Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
Centralnämnden förfastighetsdata
Även Centralnämnden för fastighetsdata har kommit in med en fullständig årsredovisning i vilken resultatredovisningen är gjord i överensstämmelse med den för budgetåret 1993/94 gällande verksamhetsindelnirrgen och mot bakgrund av regeringens fastställda mål. Centralnämnden för fastighetsdata anger att verksamhetsåret 1993/94 bl.a. inneburit att användningen av fastighetdatasystemet har fortsatt att öka. Antalet avgiftsbelagda frågor mot systemet har ökat med cirka 25 procent. Resultatredovisningen visar att formulerade mål kan uppnås för varje enskilt verksamhetsmål. För fastig- hetsdatareformen har verksamhetsmålet för året uppnåtts innebärande att re- formarbetet kan avslutas under hösten 1995. Även verksamhetsmålet för arbetet med att komplettera fastighetsdatasystemet med unilm byggnadsiden- titeter har uppnåtts. Basregister för byggnader kan användas för 1996 års allmänna fastighetstaxering. Vidare visar nämnden att kostnaderna för drift och underhåll av fastighetsdatasystemet har minskat med 1,3 miljoner kronor eller motsvarande nära 10 procent.
Nämnden visar följande resultat och budgetförslag för den avgifts- änansierade uppdragsverksamheten under budgetåren 1993/94—1994/95 (se tabell 6).
Tabell 6 Resultat av uppdragsverksamheten (1000-tal kronor)
1993/94 1994/95
Utfall Budget
Intäkter 53 982 59 000 Kostnader 46 669 49 000 Resultat 7 313 10 000 varav inrikes uppdrag 7 486 10 000 varav utrikes uppdrag - 173 0 Balanserat resultat 12 865 23 865
Nämnden redovisar följande sammandrag ur balansräkningarna per den Prop. 1994/95:166 30 juni 1993 och den 30 juni 1994 (se tabell 7) och resultaträkningen för budgetåren 1993/94 och 1992/93 (se tabell 8) samt finansieringsanalys för budgetåret 1993/94.
Tabell 7 Balansräkning (1000-tal kronor)
Tillgångar 1994-06-30 1993 -06-30
Omsättningstillgångar 39 741 20 875 Anläggningstillgångar 16 612 ' - 17 964 Summa - "56 353 ' - 38 839 Skulder och kapital 1994-06—30 1993-06-30 Kortfristiga skulder 33 444 14 030 Långfristiga skulder 7 863 12 644 Balanserat kapital 15 046 12 165 Summa 56 353 38 839
Tabell 8 Resultaträkning (lOOO—tal kronor)
1993/94 1992/93 Intäkter från anslag 86 743 85 336 Övriga intäkter 62 651 46 565 Verksamhetens kostnader 141 482 121 775 Avskrivningar 6 670 7 517 Finansiellt netto 1 640 -1 579 lérkramhetsresultar 2 882 1 030 Årets kapitalförändring 2 882 1 030
Prop. 1994/951166 Tabell 9 Finansieringsanalys (1000—tal kronor)
1993/94 Driftnetto 9 503 Investeringsnetto -1 750 Uppbördsnetto . - 43 376 Summa förändring av likvida medel -35 623
Centralnämnden för fastighetsdata ökade sin omsättning under budgetåret 1993/94 med 13 procent. Den avgiftsänansierade verksamheten, som utgör 37 procent av den totala omsättningen, ökade med 18 procent. Cen— tialnämnden för fastighetsdata nyanställde under budgetåret 21 personer. Riksrevisionsverkets revisionsberättelse innehåller inga invändningar.
8.2. Regeringens överväganden Prop. 1994/95:166 8.2.1 Sammanfattning '
Övergripande mål
För Centralnämnden för fastighetsdata och Statens lantmäteriverk under perioden 1 juli - 31 december 1995
Det har inte funnits skäl att förändra de under innevarande budgetår gällande övergripande mål för Centralnämnden för fastig- _ hetsdata som gäller för treårsperioden 1993/94—1995/96.
Det finns heller inte skäl att förändra de övergripande mål som lagts fast för dels fastighetsområdet vid Statens lantmäteriverk för treårsperioden 1991/92—1993/94 och förlängts att gälla under 1994/95 , dels landskapsinfonnationsområdet under nioårsperioden 1994/ 95—2002/03 .
För Lantmäteriverket år 1996
Det finns inte skäl att ändra gällande övergripande mål inom lant- mäteri— och fastighetsdataverksamheten.
Övergripande mål inom fastighetsområdet skall vara att verka för en ändamålsenlig lästighetsindelning samt att medverka till att ra- tionalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd— ningen av fastighetsdata.
Övergripande mål inom landskapsinfonnationsområdet skall vara att tillhandahålla grundläggande geografisk information i den form och den standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhälls- behov.
Anslag
C 1. Förvaltningskostnader för lantmäteriverket m.m., ramanslag 1995/96 732 356 000 kronor. C 2. Uppdragsverksamhet vid Lantmäteriverket m.m., anslag 1995/96 1 000 kronor,
C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan, förslagsanslag 1995/96 10 350 000 kronor.
35.
8.2.2. Resultatbedömning
Statens lantmäteriverk
Verkets årsredovisning visar att verksamheten i allt väsentligt svarar mot av statsmakterna formulerade mål. Redovisningen bör dock, särskilt inom landskapsinfonnationsområdet, utvecklas för att ge ett förbättrat underlag för bedömning av resultatet i verksamheten.
Lantmäteriet har varit särskilt framgångsrikt när det gäller att förbättra handläggningstiden per ärende inom fastighetsbildningen.
Centralnämnden förfastighetsdata
Nämndens årsredovisning utgör ett bra underlag vid bedömningen av re- . sultatet av verksamheten. Redovisningen kan dock utvecklas när _det gäller uppföljningen av kvaliteten i verksamheten. Sammanfattningsvis bedömer regeringen att nämnden uppnått ett resultat som i allt väsentligt svarar mot uppsatta mål.
8.2.3. Slutsatser
Sammantaget gör regeringen följande bedömning för dels den nuvarande organisationen, dels den nya organisationen.
Mål för Centralnämnden för fastighetsdata och Statens lantmäteriverkför perioden den 1 juli - den 31 december 1995
Regeringen bedömer beträffande Centralnämnden för fastighetsdata att det inte finns skäl att förändra de övergripande mål som gäller under tre- årsperioden 1993/94—1995/96. Inte heller för verksamheten inom Statens lantrnäteriverk finner regeringen skäl att ändra under budgetåret 1994/95 gällande mål för fastighetsområdet och landslrapsinforrnationsområdet.
Mål för Lantmäteriverket under är 1996
Det statsfinansiella läget m.m. nödvändiggör betydande besparingar också - inom lantmäteri- och fästighetsdataverksamheten. Regeringen har i årets budgetproposition, som tidigare nämnts, redovisat en besparing inom detta område på 5 procent, dvs. cirka 30 miljoner kronor för år 1996. För år 1998 planeras en ytterligare besparing på 75 miljoner kronor. Regeringen har i detta sammanhang beaktat de samordningsvinster som omorganisationen beräknas innebära samt de ökade avgiftsintäkter som de i avsnitt 7 redovisade finansieringsprincipema skall kunna medföra. Regeringen avser som tidigare berörts att ge ledningen för den nya myndigheten i uppdrag att föreslå nya mål för verksamheten. Vid utformningen av dessa mål måste beaktas såväl de riktlinjer för verksam-
heten som angetts i avsnitt 5 som de nya änansiella förutsättningarna. Prop. 1994/95:166 Regeringen föreslår därför nu ingen förändring av gällande inriktning av - verksamheten 1 den nya organisationen för år 1996. För &stighetsområdet bör därEr en nytt etrårsbeslut fattas. Övergripande mål bör således vara att den nya myndigheten skall verka för en ändamålsenlig fastighetsindel— ning samt medverka till att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och användningen av fastighetsdata inom olika verksamhets- områden. För landskapsinfomtationsområdet gäller den fastslagna inrikt-
ningen. .
Hänvisningar till S8-2-3
8.3. Anslag för budgetåret 1995/96
Fjortonde huvudtiteln C 1. Förvaltningskostnader för Lantmäteriverket m.m.
1993/94 Utgift* 500 329 000 1994/95 Anslag2 521 737 000 1995/96 Förslag 732 356 000
lAnslag XIV D 1. Förvaltningskosmader för Centralnämnden för fastighetsdata och XIV E 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet ' 1 Anslag XIV C 1.Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fästighetsdata och XIV D 2. Förvaltningskostnader för lantmäteriet
Under detta nya anslag redovisas kostnaderna för de anslagsänansierade verksamheterna under perioden den 1 juli — 31 december 1995 inom Centralnämnden för fastighetsdata och för lantmäteriet. Under år 1996 redovisas kostnadema för fastighets-. och. landskapsinforrnationsområdet i den nya myndigheten till de delar dessa verksamheter änansieras över statsbudgeten.
Regeringens överväganden
Regeringen beräknar, med hänvisning till vad som anförts i de före- gående avsnitten, anslaget för nästa budgetår till 732 356 000 kronor. Lantmäteri— och fastighetsdataverksamheten omfattas av regeringens _ sparkrav på statliga utgifter. Anslaget har med anledning av detta räknats. . ned med 45 miljoner kronor avseende en' period om 18 månader. ' ' ' ' '. Förutom en sedvaan pris- och löneomräkning, en justering till följd av fastighetsdatareformens slutförande och vissa lokalkostnadsjusteringar. _ , bör anslaget engångsvis tillföras 2 070 000 kronor som bidrag till pro- jektet Sveriges nationalatlas. I anslagsberaknrngen har också beaktats det bidrag till den grundläggande produktionen som användarna bör svara för . ' enligt de riktlinjer som har redovisats 1 avsnitt 7. . " ' ' Det anslagssparande eller den anslagskredit som vid utgången av inne-' varande budgetår änns under ramanslagen Förvaltningskostnader för Centralnämnden för fastighetsdata och Förvaltningskostnader för lant- 37
mäteriet bör överföras till detta nya ramanslag. Regeringen har beräknat att samordningen av Statens lantmäteriverk och Centralnämnden för fastighetsdata medför samordningsvinster beträffande administration och utveckling på cirka 20 miljoner kronor som utfaller under de närmaste åren.
Beskrivningama i avsnitt 5 ger en bild av en verksarrrhet i ett intensivt investeringsskede som efter. några är bör kunna följas av minskade medelsbehov och ökade intäktsmöjligheter. Regeringens förslag innebär att en relativt omfattande anslagsnedskärning görs redan nu. Riksdagen föreslås därför bemyndiga regeringen att medge Lantmäteriverket en an- slagskredit med ett belopp motsvarande 10 procent av verkets ramanslag under åren 1996 och 1997. Denna kredit bör tillsammans med vissa intäkter göra det möjligt att genomföra omorganisationen och bibehålla en nödvändig investeringsnivå. -
Genom denna konstruktion ökar pressen på myndigheten att så långt möjligt sänka kostnadema och att sträva efter ökade intäkter genom bi- drag från användare till drift och utveckling samt genom intressentänans- iering. Detta förutsätter, som redovisats i avsnitt 7, en direkt återföring till anslaget av sådana intäktsmedel.
Regeringen bedömer att nu angivna fönrtsättningar skall ge möjligheter till fortsatt uppbyggnad av en digital registerkarta i GFI-forrn samt vissa insatser inom det geodetiska området bl.a. för att konsolidera och ut- veckla verksamheten inom den satellitbaserade telmiken för lägesbestäm- ning (GPS). Vad gäller den senare verksamheten bedömer regeringen att förutsättningarna är goda för stöd för investeringar och drift från andra samhällsområden som är beroende av en fortsatt utveckling. Regeringen avser därför att ge Statens lantmäteriverk i uppdrag att i samråd med traäkverken och övriga berörda myndigheter m.m. utforma förslag till hur investeringar och drift av det föreslagna systemet skall betalas.
C 2. Uppdragsverksamhet vid lantmäteriverket m.m.
1993/94 Utgiftl () 1994/95 Ansth 1 000 1995/96 Förslag 1 000
' Anslag XIV D 2. Uppdragsverksamhet vid Centralnämnden för fastighetsdata och anslag XIV El. Lantmäteriet * Anslag XIV C 2. Uppdragsverksamhet-vid Centralnämnden för fastighetsdata och anslag XIV D 1. Lantmäteriet
Under detta anslag bör samtliga in- och utbetalningar för Centralnämn— dens för iästighetsdata, lantmäteriets och den nya organisationens avgifts- änansierade verksamheter redovisas. Anslaget tas upp med ett formellt belopp och får nomtalt inte belastas. Balanserade överskott får överföras till den nya myndigheten.
C 3. Bidrag enligt lantmäteritaxan . " " . Prop. 1994/95:166
1993/94 Utgift 21 532 000 1994/95 Anslag 6 900 000 1995/96 Anslag 10 350 000
Från anslaget betalas utgifter för de s.k. nedsättningsbelo'ppen enligt lant- mäteritaxan. Avgiften för en förrättning skall sättas ned i'sådana nu då beslut i ett fastighetsbildningsärende medför att fastigheter m.m. av min- dre betydelse inte längre behöver redovisas i fastighetsregistr'et. Taxebe- loppen skall också sättas ned för sådana äganderättsutrednin'gar som läns- styrelsen förordnar om.
Regeringen beräknar med hänvisning till vad som sägs i avsnitt 7.2.1 anslaget till 10 350 000 kronor vilket innebär en oförändrad anslagsnivå.
Hänvisningar till S8-3
- Prop. 1994/95:166: Avsnitt 5.6
Lantmäteri- och inskrivningsutredningens sammanfattning av
slutbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet - änansie- ring, samordning och författningsreglering (SOU 1994:90)
Enligt utredningens direktiv har jag att lämna förslag om en ny organisa- tion för fastighetsbildning, fastighetsregistrering, fastighetsdataverksamhet
samt produktion av kartor och annan landskapsinformation samt att över- ,
väga om inskrivningsverksamheten bör integreras med denna organisa— tion. -
Mitt arbete skall enligt direktiven vara uppdelat i två steg varvid det första skall behandla principöverväganden och en huvudstruktur samt en genomförandeplan m.m. Jag har redovisat förslag i dessa avseenden i principbetänkandet Kart- och fastighetsverksamhet i myndighet och bolag (SOU 1993:99). I ett andra steg har. jag att behandla frågor om bl.a. finansieringslösningar, förutsättningarna för ett ökat sanmrbete mellan land- och sjökarteverksamheterna samt författningsändringar. Detta andra steg redovisas i föreliggande slutbetänkande Kart- och fastighetsverksam- het - änansiering, samordning och författningsreglering.
til
Redan i principbetänkandet angavs att de berörda verksamheterna utgör en viktig del av samhällets grundläggande inji'astruktur för vilken staten har ett övergripande ansvar. Verksamheterna bidrar till att effektiviteten höjs i grundläggande register- och infomiationssystem samt till snabbare och bättre funktioner i många verksamheter. En väl fungerande och samlad organisation för denna infrastruktur utgör en förutsättning för ett samhällsekonomiskt utnyttjande av denna resurs. De förslag som jag lämnade i principbetänkandet utgick från en helhetssyn över hela verk- samhetsområdet. Även om regeringens och riksdagens ställningstagande till frågan om en ny organisation för lantrnäteri- och lästighetsdataverk- samheten m.m. inte på alla punkter överensstämmer med mina förslag kan jag konstatera att arbetet med att förändra organisationen nu inleds och att de inledande stegen ligger i linje med min ovan angivna ut- gångspunkt.
Mina förslag till änansieringslösningar bygger på ett infrastrukturellt synsätt samt på en strävan att ta ett helhetsgrepp också när det gäller de änansiella frågorna. Detta synsätt tillämpar jag även när jag behandlar frågan om ökat samarbete mellan land- och sjökarteverksamhetema. Denna senare fråga har utvecklats till att avse dels möjligheterna till ett ökat samarbete mellan de myndigheter som ansvarar för nämnda verk- samheter samt med vissa andra verksamhetsmässigt näraliggande myn- digheter och bolag, dels en vidare samordning för att åstadkomma ett ökat utbyte av geograäska dala.
###
Jag föreslår att ett nytt änansieringssystem för den infrastrukturella verksamhet som skall bedrivas inom det nya lantmäteriverket skall bygga
på marginalkostnadsprincipen. Den avgränsning som jag föreslår skall Prop. 1994/95:166 gälla för denna verksamhet medför att hela statsuppdragets produktion Bilaga 1 inom landskapsinfonnationsområdet - bildinformation, uppbyggnad av
databaser och det allmänna kartmaterialet i övrigt — samt tillhandahållan- det av information från tästighetsdatasystemet i form av temtinalanslut- ningar, urval- och bearbetningar m.m. fäller inom det område där mar- ginalkostnaden skall vara grunden för avgiftsuttaget. Fastighetsdataverk- samheten föreslås härvid omfatta i huvudsak all den verksamhet som
bedrivs inom Centralnämnden för fastighetsdata, fastighetsregistermyn— dighetemas ajourhållning av information i systemet samt nedsättningen enligt lantrnäteritaxan. Till verksamhetsområdet bör också expeditionsav- gifter för fastighets— och gravationsbevis föras.
#..
Det änns emellertid flera skäl som talar för att den egentliga marginal- kostnaden skall korrigeras.
Ett sådant skäl är att den är svår att beräkna. Jag föreslår av denna anledning att marginalkostnaden skall definieras som en uttagskostnad. Den kommer härvid i huvudsak att inrymma kostnader för försäljning, överföring, distribution och överföringsmedia samt — för de tryckta allmänna kartorna - alla kostnader från och med tryckningen.
Ett annat skäl är det finansiella underskott som uppstår. Med utgångs- punkt i bl.a. det statsänansiella läget änns det skäl som talar för att användarna av den information som samhället tillhandahåller betalar ett bidrag till de grundläggande pmduhionskostnadema (uppbyggnad, ajourhållning och annan förvaltning). Detta bidrags totala storlek bör årligen fastställas av statsmaktema. Bidraget bör fördelas på olika tjänster med utgångspunkt i bl.a. erfarenheter om olika tjänsters priselasticitet (priskänslighet).
#*.
Med den kunskap som jag inhämtat under utredningens gång och som delvis är dokumenterad i detta betänkande föreslår jag att kartavgiften och nyttjanderättsavgijien för följdproduktion från det tryckta allmänna . kartmaterialet höjs så att intäkterna från avgifterna ökar med 50 procent. Detta bör exempelvis kunna ske genom att kartavgiften höjs för delar av - sortimentet för tryckta kartor. Jag föreslår också att det av Försvars- makten inköpta kartmaterialet i änansith hänseende jämställs med det material som försäljs till den civila marknaden och att samtliga avgifter som inflyter direkt tillfaller det nya lantmäteriverket som ett bidrag till den grundläggande produktionen. Nuvarande konstruktion med ett s.k. ribbanbelopp bör avvecklas.
Priskänsligheten för digitalt lagrad landskapsinjbnnation är-stor och det nuvarande bidraget till den grundläggande produktionen högt. Många intressenter avstår av prisskäl från att använda av samhället insamlad information i form av GSD-baser och bygger i stället upp egna baser 41 eller använder äldre bakgrundsmaterial med lägre kvalitet. Dessa för-
hållanden har med stor tydlighet påvisats i en av utredningen genomförd Prop. 1994/95 : 166 enkätundersökning. Framför allt inom natur- och miljövårdsområdena är Bilaga 1 det angeläget att ha tillgång till detaljerad och aktuell information och det är bl.a. dessa sektorer som blir lidande om informationen inte är tillgänglig till rimliga priser. Jag föreslår en kraftig sänkning av den nuvarande prisnivån för denna information. Sänkningen vid tillhandahål- lande av GSD-baser bör uppgå till i storleksordningen 65 procent. Ge- nom en sådan sänkning ökar förutsättningarna för införandet av ny teknik och nya moderna analysmetoder — bl.a. i s.k. geografiska informa- tionssystem. Jag bedömer att GIS-utvecklingen härigenom påskyndas med två till tre år.
Användningen av information ji'dnfastighetsdararystemet har ökat kraf- tigt. En bidragande orsak till detta har varit att tillhandahållandet har skett till låga avgifter. Användarna har inte påförts någon kostnad som bidrag till de grundläggande produktionskostnadema. Användningen bedöms öka också i framtiden till följd av att systemet blir rikstäckande, att systemet tillförs ny information samt att nya användare ansluter sig till systemet. Uttagsavgiften sänktes vid halvårsskiftet 1993. Jag anser att också användarna av sådan fastighetsinformation som samhället samlat in skall bidra till de grundläggande produktionskostnadema. Jag föreslår att avgiften för en s.k. VISA-fråga höjs till i genomsnitt 10 kr per fråga, dvs. fördubblas, och att motsvarande höjning sker vad avser de- fasta avgifterna.
..—
Ett avgiftssystem som bygger på ovan redovisade principer och tillämp- ningsområde måste förankras i av statsmakterna lättade beslut och regle- ras jörfamringsmassigt.
Genom det förslagna systemet skapas förutsättningar för att samhället skall kunna tillhandahålla en god infrastruktur till låga kostnader. Detta skall givetvis ske på konkunensneutrala villkor och gälla samtliga in- tressenter — inklusive det nya lantrnäteriverkets affärsdivision.
tt.
Intressentfinansiering bör kunna spela en viktig roll också i framtiden. Detta gäller inte minst vid ajourhållningen. Principen om registrering vid källan bör tillämpas. Jag lämnar i detta betänkande vissa förslag vad avser formerna för intressentfinansiering. Jag föreslår vidare dels att statsuppdragets avfattning, innehåll och utformning m.m. skall förtyd- ligas, dels att Statskontoret får i uppdrag att utföra en framåtsjyiande sarnhällsekonomisk studie av statsmakternas satsningar inom det aktuella området.
Målet för det nya lantmäteriverket bör vara att tillhandahålla grund- läggande fastighets- och landskapsinfonnation i den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna sarnhällsbehov samt att medverka till - att rationalisera och minska kostnaderna för hanteringen och använd- 42 ningen av fastighetsdata och landskapsinfomtation inom olika verksam-
hetsområden. Prop. 1994/95:166 ' Bilaga 1
lt—
fastighetsverksamheten omspänner ett stort område. De övergripande finansieringssystemen utgörs, förutom av de ovan nämnda verksam- heterna, av expeditionsavgifter vid inskrivningsåtgärd, fastighets- bildningsavgifter enligt lantmäteritaxan och skattefinansiering av bl.a. viss utvecklingsverksarnhet, tillsyn och stöd m.m. Jag redovisar nedan mina förslag i dessa avseenden.
###
Utnyttjandet av de tjänster som inskrivningsmndigheterna tillhandahåller varierar med konjunkturen. Redan före krisen på fastighetsrrrarknaden uppvisade systemet betydande årliga underskott nred en genomsnittlig kostnadstäckningsgrad på 75 procent. Under budgetåret 1992/93 ökade underskottet och uppgick till 185 mkr motsvarande en kostnadstäcknings— grad på 55 procent. Genom statsmakternas ställningstagande till en ny organisation för lantmäteri— och fastighetsdataverksamhet har inskriv- ningsväsendet lämnats utanför den nya organisationen. Jag föreslår av dessa skäl att inskrivningsväsendet också i finansieut avseende skall frikopplas från övrig fastighetsverksamhet.
Gränsen mellan verksamhetsområdena bör dras på ett sådant sätt att det nya lantmäteriverket har att tillhandahålla fastighets— och gravationsbevis och uppbära avgifter för dessa bevis. Övriga expeditionsavgifter avseende lagfart och andra inskrivningsåtgärder är direkt hänförliga till inskriv- ningsväsendet och bör i framtiden beräknas med utgångspunkt i kost- naderna för verksamheten vid inskrivningsmyndigheter och Dom- stolsverket. Härigenom uppkommer en i det närmaste direkt koppling mellan utförd prestation och avgift. Jag föreslår emellertid inte någon sänkning av den nuvarande avgiftsnivån utan en tillfällig "frysning" av nuvarande avgifter. Den merintäkt som härigenom uppkommer kan ses som en utjämning av det underskott som systemet dragits med under en lång följd av år. Merintäkten bör indirekt slussas över till att finansiera sådan övrig verksamhet inom lästighetsområdet som det först på sikt finns förutsättningar för att finansiera på annat sätt.
##.
Det köpmotstånd som föreligger mot vissa lantmäten'jörrdttningar och som Fastighetsbildningskostnadsutredningen fäst uppmärksamhet på kvarstår. De risker och den hotbild som utredningen redovisade har emellertid inte bekräftats. Utredningens förslag att subventionera för- rättningsverksamheten med 90 mkr per år utöver den ordinarie nedsätt- ningen enligt lantmäteritaxan har inte genomförts bl.a. beroende på att
den föreslagna finansieringen - en årlig fastighetsregisteravgift - har betraktats utgöra en skatt och inte en avgift. Med denna utgångspunkt har - 43 jag sökt alternativa vägar för att komma till rätta med köpmotståndet. Jag -
Bilaga 1
förelår att detta sker genom
- att fästighetsbildningen inte påförs ett större kostnadsunderlag än vad som för närvarande är fallet. Trots att integreringen av fastighets- registeringen i fastighetsbildningen samt introduktion av ett nytt ADB- baserat handläggningsstöd medför att gränserna mellan de båda funk- tionerna alltmer kommer att tonas ner bör kostnadsunderlaget förbli oförändrat,
- att nedsättningen enligt lantmäteritaxan förändras framför allt genom att nedsättningsbeloppet höjs till 1 500 kr,
- ianspråktagande av ny kostnadsbesparande telmik, - förenklingar av förrättningsförfarandet, förändring av ambitionsnivå- ema, anpassning av standarden efter förhållandena i det enskilda fallet m.m.,
- ökad delegering av uppgifter inom den egna organisationen, - ökade möjligheter till 'sakägarmedverkan i förrättningens olika faser och
— en ny konstruktion på lantmäteritaxan. Beträffande den sistnämnda punkten föreslår jag att, med det nuvarande kostnadsunderlaget som grund och med ett bibehållande av kravet på full kostnadstäckning, en ny taxa byggs upp och att i denna taxa restiden jämnas ut på motsvarande sätt som i den nuvarande taxan. Taxan bör vara enhetligt utformad och tillämpas likartat i hela landet. Transfere- ringarna mellan olika förrättningstyper skall upphöra. Avgiftsuttaget bör så långt möjligt syfta till att åstadkomma en direkt koppling mellan utförd prestation och avgift. Detta bör ske genom att avgifterna knyts till tidsåtgången för varje individuell förrättning. De nya lantmäterimyn- digheterna skall emellertid så långt detta är möjligt alltid upplysa sak- ägare om den slutliga förrättningsavgiltens storlek genom angivande av ett takpris. Detta takpris får, om de faktiska kostnaderna för förrättningen visar sig bli högre, överskridas med maximalt 15 procent. Om de faktiska kostnaderna däremot blir lägre skall fakturering ske av detta lägre belopp.
Jag har studerat olika former av taxekonstruktioner som skapar incita- ment för att förenkla och rationalisera fönättningsförfarandet ytterligare. Jag finner det angeläget att taxekonstruktionen utvecklas vidare i denna riktning. Jag anser att det ar möjligt att komma till rätta med det köp- motstånd som för närvarande föreligger mot vissa lanmräteriförrättningar med det angreppssätt som jag nu redovisat.
.t—
De kostnader och det kostnadsunderlag som skall påföras fastighetsbild- ningen bör således inte öka. Det innebär bl.a. att kommunerna inte heller framgent erhåller ersättning från fastighetsbildningen för verksamhetens utnyttjande av kommunala stomnät och primärkarteverk. De motiv som. tidigare talat för den nuvarande lösningen gäller också i dag. Ett ytterli- gare skäl är införandet av nya principer för prissättning på den av det nya lantmäteriverket tillhandahållna informationen inom fastighets- och land- skapsinfonnationsområdena. De positiva effekterna av tillämpningen av
dessa principer kommer bl.a. kommunerna till del. Prop. 1994/95:166 Den s.k. återbäringstaxan bör avvecklas. Detta bör ske oavsett om Bilaga 1
fastighetsbildning också framgent kommer att bedrivas i kommunal regi . eller inte. Om det i framtiden kommer att finnas kommuner som hand-
lägger fastighetsbildning bör den kommunala lantmäterimyndigheten kom- penseras för de kostnader. som f'astighetsregisteringen medför. Kost- naderna för denna verksamhet kommer att minska till följd av integre- ringen av fasdghetsregistreringen i fastighetsbildningen och till föjd av införandet av ny teknik.
*i—
Viss verksamhet inom fastighetsområdet bör också fortsättningsvis fi- nansieras med skattemedel. Det gäller bl.a. viss utvecklingsverkramhet samt tillsyns- och stodverksamhet. Jag föreslår att en utvärdering kommer till stånd av den nu bedrivna tillsyns- och stödverksamheten och att det framtida behovet av sådan verksamhet analyseras.
Registrering på kartmaterial - av förrättningar eller av andra uppgifter - sker fortfarande i huvudsak med traditionella manuella rutiner. Dessa rutiner förhindrar i stor utsträckning införandet av den numera fastlagda principen om registrering vid källan. De möjligheter som den tekniska utvecklingen ger kan tas i anspråk genom en utökad satsning på digitalt lagrad grafisk fastighetsinforrnation. Viss verksamhet i denna riktning pågår genom den forcerade databasuppbyggnaden för den ekonomiska kartan och genom ett anslag till registerkarteuppmstning. Regeringen har ännu inte tagit ställning till det förslag om en nationell samverkan mellan system med geografisk fastighetsinformation som redovisats i den s.k. GFI-rapporten. I denna rapport anges bl.a. att GFI har en infrastrukturen karaktär och att de initiala kostnadema bör finansieras med anslagsmedel. I rapporten anges också att en satsning på GP! är en samhällsekonomiskt lönsam investering.
Jag timer att fastighetsbildningen och den med denna integrerade lästighetsregistreringen skulle gagnas av en ökad satsning inom detta område.
nun-e
Jag förslår vidare bl.a. att det inte heller i framtiden bör utgå ersättning för ombudskostnader vid lantmätenförrätmingar. Jag redovisar även min syn på eventuell stämpelskatteldggning av vissa fastighetsmgleringsåt— gärder samt på en eventuell avdragsrätt för lantmäterikosrnader vid vissa lantrnäteriförrättningar. .
tt—
Mitt uppdrag att undersöka förutsättningarna för ett ökat samarbete mellan land- och sjökaneverkramheterna har resulterat i att jag kan konstatera att sådana förutsättningar föreligger samt att ett avtal som 45 reglerar formerna för detta samarbete numera träffats mellan Lantmäte-
Bilaga 1
riverket och Sjöfartsverket. Jag föreslår att de båda verken före den 1 januari 1995 till regeringen avlämnar en rapport om erfarenheterna av samarbetet, det fortsatta arbetets bedrivande och de effekter det nu in- itierade samarbetet kommer att få i framtiden.
Jag redovisar i detta sammanhang också formerna för det nuvarande samarbetet mellan Lantmäteriverket och Sveriges geologiska undersök- ning respektive Rymdbolaget/Satellitbild AB samt redovisar min syn på hur samarbetet inom tjänsteexportverksamheten kan fördjupas och bred- das.
Frågan om ökat samarbete har emellertid vidgats till att avse en ökad samordning på det nationella planet mellan olika intressenter inom landslmpsinformationsonu'ådet. Jag konstaterar härvid att det nu finns behov av en målmedveten satsning för att åstadkomma en nationth fungerande dataväxel som ger möjlighet till ett ökat utbyte av data mellan olika producenter och användare av geografisk information. Det innebär också ett ökat utnyttjande av ny teknik inom det infomrationsteknologiska området. Detta utvecklingsarbete innefattar att lägga fast ansvarsför- delningen vid produktion och förvaltning av geografiska databaser och att finna de telmiska lösningarna för att kunna söka, beställa och få data levererade. Arbetet innefattar också att fullfölja dels nödvändig teknisk och innehållsmässig standardisering, dels arbetet med en databaskatalog. Viktiga frågor är vidare att utarbeta enhetliga riktlinjer för prissättning och avtal samt att lösa integritets— och säkerhetsfrågor-na. Ansvaret för samordningen av detta utvecklingsarbete kan antingen förläggas till det nya lantmäteriverkets myndighetsdivision eller till en ny, fristående myndighet eller delegation.
itt
I principbetänkandet har jag tagit ställning för att fastighetsmgistreringen skall integreras i fastighetsbildningen och att fastighetsmgistennyndig- heterna avvecklas. Detta utgör en grundförutsättning för att det skall gå att tillämpa principen om registrering vid källan. Med nuvarande hand— läggningssystem anser jag att det bör vara en intern organisationsfråga för lantmäterimyndigheterna att avgöra om de vill genomföra principen omedelbart och använda ett integrerat arbetssätt eller genomföra den stegvis.
Jag utgår från att flera aktörer kan komma att handlägga förrättningar i ett och samma geografiska område. Jag anser inte att det hindrar att var och en för in uppgifter i fastighetsregistret enligt principen om registre- ring vid källan. Det kräver dock ökad samordning. När det gäller föran- det av registerkartan kan principen om registrering vid källan tillämpas först när registerkartan finns tillgänglig i digital form eller GFI införs. Jag föreslår att en lantmäterimyndighet skall vara huvudansvarig för varje geografiskt område (områdesansvarig). Den områdesansvariga lant- mäterimyndigheten svarar bl.a. för samordningen av förrättningar och har ett särskilt ansvar för att föra analoga registerkartor.
Jag föreslår att kommuner skall ha rätt att själv föra adress- och kvar- tersregister samt planregistret i den del som det ankommer på kommunen
att fatta beslut om. Även statliga myndigheter som fattar beslut eller Prop. 1994/95:166 vidtar åtgärd som medför att uppgifter skall föras in i planregistret skall. Bilaga 1 ha rätt att själv föra planregistret. I övrigt konstaterar jag att de flesta uppgifter som fastighetsregistermyndighetema nu har kan föras över till de områdesansvariga lantmäterimyndigheterna. Jag bedömer att fästighetsregistrets kvalitet inte behöver äventyras av att det blir flera aktörer som kan registrera förrättningar i ett och samma geografiska område. I det nya lantmäteriverkets tillsynsmll ingår att ha ett övergripande ansvar för f'astighetsregistret. Jag föreslår att ett system för löpande utvärdering och uppföljning av fasäghetsregistrets kvalitet införs. Utredningsarbetet har visat att det av olika skäl änns ett behov av in- formation om pågående förrättningar. Jag föreslår att en anteckning införs i fastighetsregistret så snart lantrnäterimyndigheten bedömer att en fastighet berörs av en förrättning. Av anteckningen skall särsldlt framgå om förrättningen avser fastighetsreglering eller klyvning och åtgärden kan komma att innebära risk för väsentlig värdeförändring för fastig- heten. Anteckningen förses i dessa fall med en särskild rättsverkan. Mina förslag lo'äver författningsändringar av olika karaktär.
###
Jag har haft i uppdrag att undersöka om en viss samordning av in- stansordningen skulle kunna innebära några fördelar vid prövning av överklagande av de beslut som de nya lantmäterimyndigheterna kommer att fatta. Redan i principbetänkandet uttalade jag att det är önskvärt med en sådan samordning och att jag även hade för avsikt att överväga om det bör ännas möjlighet att överklaga i äer än två instanser. .
Jag anser att organisationsförändringen inte gör det lämpligt eller ens möjligt på sikt att behålla skilda instansordningar för förrättningsbeslut och registreringbeslut. Dels skall fastighetsregistreringen ses som en del av och ett led i fastighetsbildningen, dels är det en och samma myndighet som fattar besluten. Jag föreslår att även registreringsbesluten överklagas till fastighetsdomstolen och att en gemensam instansordning införs.
Jag har ägnat särskild uppmärksamhet åt frågan hur prövningen av lantmäteriräkningar skall ske. Det änns skäl som talar för att ta bort den bestämmelse som gör räkningen direkt verkställbar. Därigenom kan räkningen komma under domstolsprövning som ett vanligt tvistemål. Jag anser dock att det änns starkare skäl som talar för att fastighetsdomstolen skall pröva frågan.
Mina förslag innebär att i princip samtliga beslut överklagas till fastig- hetsdomstolen som första instans.
Det har visat sig att nackdelarna med att begränsa överklagandemöjlig- heterna till två instanser överväger fördelarna och jag föreslår därför att , antalet överprövande instanser kvarstår oförändrat till tre, dvs. fastig- hetsdomstolen, hovrätten och högsta domstolen. Det änns skäl som talar för att införa prövningstillstånd i hovrätten. Frågan bör emellertid prövas i ett vidare sammanhang av Hovrättsprocessutredningen. 47
Prop. 1994/95:166 "" Bilaga 1
Mina förslag i detta betänkande syftar bl.a. till att komma till rätta med de problem som de nuvarande änansieringssystemen lider av. Flera utredningar har tidigare företagits inom det nu studerade området. I ljuset av dessa utredningar kan jag konstatera att såväl den beskrivna problem- bilden som de flesta av mina förslag stämmer väl överens med andra för- slagsställares. Dessa förslag har emellertid inte genomförts.
Mina förslag medför behov av mindre anslagsmedel till lantrnäteri- och fastighetsdataverksamheten. Detta förklaras av rationaliseringseffekter, kostnadsminskningar genom besparingar och fastighetsdatareforrnens genomförande samt genom ökade intäkter från fastighetsdataverksam- heten. Min bedömning är att anslagsbehovet år fem efter den nya orga- nisationens ikraftträdande kommer att vara i storleksordningen 180 mkr lägre än för närvarande.
Principen om registrering vid källan skall ses som ett medel att uppnå olika verksamhetsmål för registreringsarbetet, såsom korta handlägg- ningstider, hög registeraktualitet och registertillförlitlighet, men inte minst kostnadseffektivitet. Mina förslag avseende registrering i fastighets- registret gör det möjligt att ta hänsyn till att förutsättningarna för att tillämpa principen om registrering vid källan är olika och att de för- ändras.
Förslagen leder också mot målet för den nya lantmäteriorganisationen att tillhandahålla grundläggande fastighets- och landskapsinfonnation i den form, standard och aktualitet som tillgodoser angelägna samhällsbe- hov samt att medverka till rationaliseringar och minskade kostnader för hanteringen och användningen av fastighetsdata och landskapsinfonnation inom olika verksamhetsområden. En annan angelägen effekt är att kostnaderna för sakägarna vid lantrnäteriförrättningar kan minska till följd av bl.a. förenklingar i förrättningsförfarandet, ökad sakägarmed- verkan, högre nedsättningsbelopp och en ny kostnadsdämpande lantrnäte- ritaxa.
Förslaget att skapa en gemensam instansordning för förrättningsbeslut, registreringsbeslut och prövning av lantrnäteriräkningar innebär förenk- lingar både för sakägarna och lantrnäterimyndighetema.
Mina förslag till änansieringslösningar m.m. bör om möjligt börja tillämpas när den nya organisationen för lantrnäteri- och fästighetsdata- verksamhet träder i kraft.
Förteckning över remissinstanser till slutbetänkandet från Prop, 1994/95:166 Lantmäteri- och inskrivningsutredningen Bilaga 2
Efter remiss har yttranden kommit in från Domstolsverket, Svea hovrätt, Göteborgs tingsrätt, Mariestads tingsrätt, Härnösands tingsrätt, Karnmar- rätten i Sundsvall, Datainspektionen, Styrelsen för internationell ut- veckling, Beredningen för internationellt tekniskt-ekonomiskt samarbete, Försvarsmaktens organisationsmyndighet, Fortiäkationsverket, Översty- relsen för civil beredskap, Statens räddningsverk, Postverket, Banverket, Vägverket, Sjöfartsverket, Sveriges meteorologiska och hydrologiska in- stitut, Luftfartsverket, Statskontoret, Statens fastighetsverk, Statistiska centralbyrån, Riksrevisionsverket, Riksskatteverket, Boverket, Statens bostadskreditnämnd, Tekniska högskolan i Stockholm, Universitetet i Lund, Högskolan i Luleå, Statens jordbruksverk, Skogsstyrelsen, Fiske- riverket, Glesbygdsmyndigheten, Riksarkivet, Språk- och folkrninnesin- stitutet, Riksantikvarieämbetet och Statens historiska muséer, Konkur- rensverket, Statens råd för byggnadsforskning, Sveriges geologiska under- sölming, Kammarkollegiet, Länsstyrelsen i Östergötlands län, Länssty- relsen i Blekinge län, Länsstyrelsen i Västmanlands län, Länsstyrelsen i Kopparbergs län, Länsstyrelsen i Gävleborgs län, Länsstyrelsen i Norr- bottens län, Regionberedningen (C 1992:06), Statens naturvårdsverk, Statens lantrnäteriverk, Centralnämnden för fastighetsdata, Utredningen om översyn'av plan- och bygglagen m.m. (M 1992:03), Botkyrka kom- mun, Stockholms kommun, Linköpings kommun, Nybro kommun, Osby kommun, Malmö kommun, Göteborgs kommun, Strömstads kommun, Västerås kommun, Gävle kommun, Ljusdals kommun, Kiruna kommun, Domän AB, Rymdbolaget, Swedesurvey AB, Telia AB, Byggentrepre- nörema, Fastighetsmäklarförbundet, Finansbolagens förening, Karttek- nikemas intresseförening, Lantbnrkamas riksförbund, Landsorganisa- tionen i Sverige, Skogsindustriema, Svenska bankföreningen, Svenska kommunaltekniska föreningen, Svenska kommunförbundet, Sveriges advokatsamfund, Sveriges akademikers centralorganisation, Sveriges domareförbund, Sveriges försäkringsförbund, Sveriges kart- och mät- ningstekniska förening, Sveriges lantmätareförening, Tjänstemännens centralorganisation, Utvecklingsrådet för landskapsinfonnation och Villa- ägamas riksförbund.
Yttrande har dessutom kommit in från Kristianstads kommun, Kris- tinehamns kommun, Sandvikens kommun, GIS — Samverkan Dalarna, Kommunförbundet Vämrland, ST-lantmäteri, ST—Fastighetsdata och SACO-föreningen vid Centralnämnden för fastighetsdata, Lantmäteriets civilingenjörsförening, Mjölby kommun, Karlstads kommun, Swedmap AB, Iänsarlu'tektföreningen och Helsingborgs kommun.
Utredningens om organisation av lantrnäteri- och fastighets- prop, 1994/95:166 dataverksamhet (organisationsutredningen) sammanfattning Bilaga 3
av redovisningen Bolagsbildning, anslag, organisationsskiss för verksamheten inom lantmäteri- och fastighetsdataområdet
Utredningen om genomförande av en ny organisation för lantmäteri— och fastighetsdataverksamheten m.m. (OLOF) har till uppgift att förbereda genomförandet av den av riksdagen i juni 1994 beslutade organisationen för verksamheten (dir. 1994:100, dir. 1994:145). Den nuvarande myn- dighetsorganisationen skall ersättas av en ny central myndighet och en ny myndighet i varje län. Delar av den nuvarande verksamheten skall bolagiseras.
I denna delrapport redovisas i kapitel 2 en skiss till organisa- tionsstruktur, som kommer att övervägas närmare i det fortsatta arbetet. Det konstateras att de verksamheter som Centralnämnden för ärstighets- data och Lantmäteriet ansvarar för till väsentlig del är en grundläggande infrastruktur i samhället av stor betydelse för kvaliteten och effektiviteten inom många samhällssektorer.
Den nya myndighetsorganisationen, med ledning i Gävle, bör ha två divisioner. En Förvaltningsdivision skall ha ansvar för av statsmakterna ålagda samhällsuppgifter. Till divisionen skall höra 24 länsenheter med förrättningsgrupper på olika platser som utnyttjas flexibelt i hela länet. En Uppdragsdivision som tänks ha verksamhet också på andra platser än Gävle organiserade i ett antal regionala enheter med verksamhetskontor på olika platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor på olika platser i regionen. De bägge divisionernas lokalkontor kan samlokaliseras under förutsättning att det görs tydlig ekonomisk och organisatorisk åtskillnad. Om man ser flexibelt på organiseringen av förrättnings- och uppdragsverksamheten bör organisationsstrukturen ge möjlighet att bibe- hålla de flesta av de lokala kontor som nu änns inom Lantmäteriet.
OLOF skall ange de närmare riktlinjer som bör ligga till grund för bemanningen av den nya organisationen. OLOF bedömer att organisa- tionsförändringen innebär rationaliseringar som bl.a. medför ett minskat personalbehov. OLOF pekar i detta sammanhang på den oklarhet som finns om tolkningen av riksdagens beslut med anledning av propositionen (prop. 1994/95:102) om övergång av verksamheter och kollektiva upp- sägningar vad gäller ansvaret för hanteringen av eventuell övertalig personal.
OLOF föreslår att det bildas ett bolag för fastighetsekonomisk verk- samhet (kapitel 3) och ett bolag för kartograäsk verksamhet (kapitel 4). Vidare redovisas i kapitel 5 vissa överväganden om ett fastighetsdatabo— lag, men detta måste övervägas ytterligare en kort tid innan ett slutligt ställningstagande från OLOF.
Det fastighetsekonomiska bolaget föreslås inledningsvis vara helägt av staten. Frågan om privatisering, helt eller delvis, bör prövas sedan erfarenheter vunnits efter några år. Bolaget beräknas inledningsvis om- sätta cirka 65 miljoner kronor och ha en personalstyrka på cirka 100 årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till cirka 100 miljoner 50 kronor och personalstyrkan till cirka 140 årsarbetare. Bolaget bör kunna
börja sin verksamhet den 1 juli 1995. Prop. 1994/95:166
Det kartografiska bolaget föreslås få staten som huvudägare. Bolaget Bilaga 3 beräknas inledningsvis omsätta cirka 90 miljoner kronor och ha en per- sonalstyrka på cirka 55 årsarbetare. Efter två år uppskattas volymen till 105 miljoner kronor och personalstyrkan till cirka 60 årsarbetare. Bolaget bör kunna börja sin verksamhet senast den 1 januari 1996.
I det sista kapitlet (kapitel 6) behandlas övergripande anslags— och änansieringsfrågor. I budgetpropositionen föreslås för den anslagsä- nansierade verksamheten en ram om cirka 750 miljoner för perioden fr.o.m. andra halvåret 1995 t.o.m. år 1996. Det skall svara mot ett besparingskrav om 30 miljoner kronor på årsbasis. Det tillförs inga särskilda medel för att änansiera kostnaderna för omorganisationen, vilka OLOF har uppskattat till storleksordningen 70 miljoner kronor. Minskade resurser för verksamheten och rationaliseringseffekterna av omorganisa- tionen rnåste väsentligen tas ut genom minskad personal.
Enligt OLOF bör besparingslcravet tillgodoses genom att de nödvändiga nedskärningarna i första hand koncentreras till vissa verksamhets- områden, som det lämnas förslag till. För kostnader för omorganisationen bör hos Lantmäteriet och Centralnämnden för fastighetsdata reserverade överskottsmedel och vid behov lånade medel får användas.
För att de beräknade samordningsvinsterna av omorganisationen skall få fullt genomslag förutsätts investeringar för att tekniskt samordna fastighetsbildning och fastighetsregistrering. Kostnaderna härför bör kunna täckas dels genom reserverade överskottsmedel, dels genom län.
Förteckning över remissinstanser till redovisningen från ut— prop_ 1994/95:166 redningen om organisation av lantmäteri— och fastighets— Bilaga 4 dataverksamheten
Efter remiss har yttranden kommit in från Statskontoret, Riksrevi- sionsverket, Riksskatteverket och Konkurrensverket.
Yttrande har dessutom kommit in från Lantmäteriets civilingenjörs- förening, Tvärfacklr'ga gruppen, Riksarkivet, ST—lantmäteri, Svenska kommunförbundet, Svenska bankföreningen och ST-laslighetsdata, SACO/CFD.
Organisationsutredningens ställningstagande i den komplette— Prop. 1994/95:166 rande redovisningen Bolagsbildning fastighetsdataverksamhet
I tilläggsdirektiven sägs att farhågor uttryckts för att den föreslagna orgarrisationsförändringen skulle kunna få negativ inverkan på in- riktningen och effektiviteten hos den framtida fastighetsdataverksamheten och att det för regeringen är en given utgångspunkt att den eftersträvade integrationen mellan de två myndigheternas verksamhetsområden skall genomföras så att funktionen och utvecklingsmöjligheter inom FDS:s olika tillämpningsområden förbättras.
I direktiven sägs vidare att utredaren skall beakta att nuvarande an- vändare av FDS inom kommuner, kreditsektom osv. får tillfredsställande tillgång till infomation och service och att förutsättningarna för en fortsatt utveckling inom olika användningsonrråden främjas. Inskrivnings— väsendets behov av stöd och utveckling måste också garanteras i den nya organisationen. '
Mot denna bakgrund har olika organisationslösningar för fastighets— dataverksamheten övervägts. Framför allt har två bolagsaltemativ stude- rats. Vid bedömning av bolagiseringsfrågan har främst läktarer enligt bilaga 4 i redovisningen beaktats.
Helt naturligt kommer det att finnas viktiga samverkanslinjer mellan ett bolag och registeransvariga myndigheter. Inte minst utvecklingsverksam- het med syfte att utveckla användningen av FDS och påskynda integre- ringen mellan olika informationsdatabaser ställer krav på projektsam- verkan med deltagare från såväl myndigheter, användare och bolaget.
Organisationsstiuktnren för den nya myndigheten vad gäller bl.a. verksamhets- och ansvarsområden och andra gränsdragningsfrågor har ännu inte behandlats av OLoF. Till detta skall läggas den relativt komplexa verksamheten som här avses bolagiseras där avgränsnings- respektive samordningsfrågoma kräver mer ingående analyser.
Efter en mer noggrann analys och efter diskussioner med ett antal användare bedöms dock inte det mindre bolaget vara realistiskt.
Det är dock min bestämda uppfattning att en bolagisering inom detta verksamhetsområde har stora förtjänster och sannolikt är att föredra framför ett alternativ utan bolagsbildning. Det framgår dock av min behandling av frågan och av yttranden från flera intressenter att en bättre helhetsbild erfordras och att flera viktiga omgivningsfaktorer t.ex. utredning om inskrivningsmyndighetemas framtid bör klarna innan definitiv ställning tas till en bolagsbildning. Som ovan nämnts bör även avgränsnings— och samordningsfrågor mellan den nya myndigheten och ett tänkt bolag belysas ytterligare.
Jag anser alltså att frågan behöver beredas vidare i syfte att vid en senare tidpunkt genomföra en bolagsbildning och i så fall sannolikt av det skisserade större slaget.
Mot denna bakgrund föreslår jag att CFD:s hela verksamhet nu förs till den nya myndighetsorganisationen, men att frågan bereds vidare i Me att vid en lämplig senare tidprurkt genomföra en bolagsbildning. Jag avser. av detta skäl. att i det fortsatta arbetet överväga ett lämpligt rätt 53
att inplacera CPU-s verksamhet i myndighetsstmkturen på ett sådant sätt Prop. 1994/95:166 att en eventuell jiamtz'da bolagsbildning inte försvåras. Bilaga 5
Miljödepartementet Prop
Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 23 februari 1995
Närvarande: statsrådet Hjelm-Wallén, ordförande, och statsråden Peterson, Hellström, Thalén, Wallström, Tham, Blomberg, Heckscher, Andersson, Winberg, Uusman, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson
Föredragande: statsrådet Lindh
Regeringen beslutar proposition 1994/95:166 Finansiering m.m. av lant- mäteri- och fastighetsdataverksamhet.
gotab 48076. Stockholm 1995