Prop. 1994/95:76

Förändring av vissa arbetsrättsliga regler

Stockholm den 20 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Leif Blomberg (Arbetsmarknadsdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i lagen (1982:80) om anställnings- skydd och lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Änd- ringarna syftar till att upphäva de försämringar i dessa lagar som genomfördes den 1 januari 1994.

Följande ändringar föreslås i anställningsskyddslagen. Den tillåtna anställningstiden för visstidsanställning vid arbetsanhop- ning förkortas från sammanlagt högst tolv månader till sammanlagt högst sex månader under en tvåårsperiod.

Den längsta tillåtna prövotiden vid provanställning förkortas från tolv till sex månader.

Den regel som innebär att arbetsgivaren vid uppsägning på grund av arbetsbrist har rätt att inom en turordningskrets undanta två arbetstagare innan turordningen fastställs upphävs.

Den övergångsregel till ändringarna den 1 januari 1994 som undan- röjde vissa kollektivavtal upphävs.

Följande ändringar föreslås i medbestämmandelagen. De tidigare gällande bestämmelserna om facklig vetorätt återinförs.

Regeln om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag upphävs.

Förändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 1995.

1. Förslag till riksdagsbeslut Prop. 1994/95:76

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd,

2. lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbets- livet.

3. lag om ändring i arbets'rättslig beredskapslag (1987:1262).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i lagen (1982z80) om an- ställningsskydd

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1982280) om anställnings- skydd

dels att 5, 6 och 22 55 skall ha följande lydelse, dels att punkten 2 i övergångsbestämmelsema till lagen (1993:1496) om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd skall upphöra att gälla.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 5 51

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sam- 3. Avtal för viss tid, dock sam- manlagt högst tolv månader under manlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av arbets- två år, om det föranleds av till- anhopning. fällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja väm- pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar- betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig- het inte linns, när arbetstagaren har fyllt 67 år.

652

Avtal får även träffas om tidsbe- Avtal får även träffas om tidsbe- gränsad provanställning. om prö- gränsad provanställning, om prö- votiden är högst tolv månader. votiden är högst sex månader.

' Senaste lydelse 1993:1496

3 Senaste lydelse 1993zl496

Vill inte arbetsgivaren eller arbetstagaren att anställningen skall fort- sätta efter det att prövotiden har löpt ut, skall besked om detta lämnas till motparten senast vid prövotidens utgång. Görs inte detta, övergår provanställningen i en tillsvidareanställning.

Om inte annat har avtalats, får en provanställning avbrytas även före prövotidens utgång.

22 &]

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan— de turordningsregler.

Har arbetsgivaren fiera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollek— tivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turord- ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 5.

Innan turordningen fastställs för arbetsgivaren inom den turord- ningskrets där arbetsbristen finns undanta två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta driften. Den eller de arbetstagare som har undantagits har företräde till fortsatt arbete. Detta företräde gäller även i förhållande till den eller de ar- betstagare som kan få företräde enligt 23 & denna lag och 8 5 lagen (1974.'358) om facklig för- troendemans ställning på arbets- platsen.

De övriga arbetstagarnas plats i turordningen bestäms med ut- gångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställ-

3 Senaste lydelse 1993:1496

Arbetstagarnas plats i turord- ningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställ- ningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställ- ningstid. Vid lika anställningstid

ningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplacering beredas fortsatt arbe- te hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet.

ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplace- ring beredas fortsatt arbete hos arbetsgivaren, gäller som förut- sättning för företräde enligt tur- ordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det

fortsatta arbetet.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

2. Äldre föreskrifter om turordning enligt 22 & skall tillämpas i sam- band med förhandling enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet i fråga om uppsägning på grund av arbetsbrist, om förhand- lingen har begärts före lagens ikraftträdande.

2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:580) om medbestämman- de i arbetslivet

dels att 41 b & skall upphöra att gälla, dels att 4, 5, 57 och 69 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in en rubrik och tre nya paragrafer, 38-40 55, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

4?

Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Trots bestämmelsen i första stycket är det tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelse från föreskriftemai 11, 12, 14, 19—22 och 28 åå, 29 & tredje meningen, 33—37 åå, 43 å andra stycket samt 64 och 65 55.

I kollektivavtal får också före- skrivas längre gående fredsplikt än 41, 41 a, 41 b och 44 åå anger samt längre gående skadeståndsan- svar än som följer av denna lag.

Trots bestämmelsen i första stycket är det tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelse från föreskriftemai 11, 12, 14, 19—22 och 28 55, 29 & tredje meningen, 33—40 åå, 43 å andra stycket samt 64 och 65 55.

I kollektivavtal får också före- skrivas längre gående fredsplikt än 41, 41 a och 44 55 anger samt längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag.

552

Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i såda- na förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående eller redan utbruten arbetskonfiikt, eller rätt till inflytande över mot- partens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34 och 35 55 skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 35, 38 och 39 55 skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

' Senaste lydelse l993:l498

2 Senaste lydelse l993:l498

Facklig vetorätt i vissa fall 38 53

Innan en arbetsgivare beslutar att låta någon utföra visst arbete för hans räkning eller i hans verksam- het utan att denne därvid skall vara arbetstagare hos honom, skall arbetsgivaren på eget in- itiativ förhandla med den arbets- tagarorganisation i förhållande till vilken han är bunden av kollekti- vavtal för sådant arbete. Arbetsgi- varen är vid förhandlingen skyldig att lämna den information om det tilltänkta arbetet som arbetstaga- rorganisationen behöver för att kunna ta ställning i förhandlings- frågan.

Första stycket gäller inte, om arbetet är av kortvarig och till- fällig natur eller kräver särskild sakkunskap och det inte är fråga om att anlita uthyrd arbetskraft enligt lagen (1993:440) om privat arbetsförmedling och uthyrning av arbetskraft. Första stycket gäller inte heller om den tilltänkta åt- gärden i allt väsentligt motsvarar en åtgärd som har godtagits av ar- betstagarorganisationen. Om organisationen i ett särskilt fall begär det, är arbetsgivaren dock skyldig att förhandla innan han fattar eller verkställer ett beslut.

Om synnerliga skäl föranleder det, för arbetsgivaren fatta och verkställa ett beslut innan för— handlingsskyldigheten enligt första stycket har fullgjorts. Begärs för- handling enligt andra stycket, är arbetsgivaren inte skyldig att

3 Förutvarande 38 5 upphävd genom 1993: 1498

skjuta upp beslutet eller verkstäl- Prop. 1994/95:76 ligheten till dess förhandlingsskyl- digheten har fiillgjorts, om det finns särskilda skäl mot uppskov. I fråga om förhandling enligt första och andra styckena skall 14 & tillämpas.

Har förhandling begärts enligt första eller andra stycket är ar- betsgivaren skyldig att på begäran av arbetstagarorganisationen lämna sådan information om det tilltänkta arbetet som organisa- tionen behöver för att kunna ta ställning i frågan.

39 54

Har förhandling enligt 38 & ägt rum och förklarar den centrala ar- betstagarorganisationen eller, om sådan inte finns, den arbetstagar- organisation som har slutit kol- lektivavtalet, att den av arbetsgi- varen tilltänkta åtgärden kan antas medföra att lag eller kollektivavtal för arbetet åsidosätts eller att åtgärden annars strider mot vad som är allmänt godtaget inom parternas avtalsområde, får åt- gärden inte beslutas eller verkstäl- las av arbetsgivaren.

40 55

Förbud enligt 39 & inträder inte, om arbetstagarorganisationen saknar fog för sin ståndpunkt. Har arbetsgivaren med stöd av 38 & tredje stycket verkställt beslut i

4 Förutvarande 39 5 upphävd genom 1993: 1498

5 Förutvarande 40 å upphävd genom l993:l498

den fråga som förhandlingen avser, skall 39 5 inte tillämpas.

57 56

Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 & har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten.

Arbetstagarorganisation skall ersätta uppkommen skada, om den i tvist som avses i 33 eller 34 5 har föranlett eller godkänt felaktig tillämpning av avtal eller av denna lag och organisationen har saknat fog för sin ståndpunkt i tvisten. Detsamma gäller om organisa- tionen har saknat fog för förkla- ring enligt 39 &.

Arbetstagarorganisation svarar vidare för skada, som tillfogas arbets- givaren genom att företrädare för organisationen i förhållande till ho— nom missbrukar sin ställning som ledamot i särskilt genom avtal inrättat beslutsorgan eller i sådan ställning förfar grovt vårdslöst.

69 57

Föreskrifterna i 33—35 55 utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Föreskrifterna i 33—35 och 39 åå utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

6 Senaste lydelse l993:l498

7 Senaste lydelse l993:l498

2.3 Förslag till lag om ändring i arbetsrättslig bered-

skapslag (1987:1262)

Härigenom föreskrivs att p. 1 och 3 i bilagan till arbetsrättslig bered- skapslag (1987:1262) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1.' Lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

I fråga om lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall dels 35 och 37 åå inte tillämpas, dels 4, 5, 11, 12, 14, 16. 21,34, 36, 56 och 69 åå ha följande lydelse, dels nya föreskrifter, betecknade 53 å, införas av följande lydelse.

I fråga om lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet skall dels 35 och 37 åå inte tillämpas, dels 4, 5, 11, 12, 14, 16, 21, 34, 36, 38, 56 och 69 åå ha följande lydelse, dels nya föreskrifter, betecknade 53 å, införas av följande lydelse.

4€

Ett avtal är ogiltigt i den mån det innebär att rättighet eller skyldighet enligt denna lag upphävs eller inskränks.

Trots bestämmelsen i första stycket är det tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelse från föreskriftemai 11, 12, 14, 19—22 och 28 åå, 29 å tredje meningen, 33, 34 och 36 åå, 43 å andra stycket samt 64 och 65 åå.

I kollektivavtal får också före- skrivas längre gående fredsplikt än 41, 41 a, 41 b och 44 åå anger samt längre gående skadeståndsan- svar än som följer av denna lag.

Trots bestämmelsen i första stycket är det tillåtet att genom kollektivavtal göra avvikelse från föreskrifterna i 11, 12, 14, 19—22 och 28 åå. 29 å tredje meningen, 33, 34, 36, 38—40 åå, 43 å andra stycket samt 64 och 65 åå.

I kollektivavtal får också före- skrivas längre gående fredsplikt än 41, 41 a och 44 åå anger samt längre gående skadeståndsansvar än som följer av denna lag.

55

Vad i denna lag föreskrivs innebär inte rätt till insyn för en part i såda- na förhållanden hos motparten, som har betydelse för en förestående

* Senaste lydelse 1993:1500

eller redan utbruten arbetskonflikt, eller rätt till inflytande över" mot- Prop. 1994/95:76 partens beslut rörande sådan konflikt.

Föreskrifterna i 11, 12, 19 och Föreskrifterna i 11, 12, 19, 34, 34 åå skall tillämpas även när 38 och 39 åå skall tillämpas även kollektivavtal tillfälligt inte gäller. när kollektivavtal tillfälligt inte

gäller.

llå

69å

Föreskrifterna i 33 och 34 åå Föreskrifterna i 33, 34 och 39 åå utgör inte hinder mot beslut enligt utgör inte hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken. 15 kap. rättegångsbalken.

3.2 I fråga om lagen (1982:80) om anställningsskydd skall dels 25—27 och 32 åå inte tillämpas, dels 2, 3, 5, 7, 8, 16, 22, 33 och 34 åå ha följande lydelse.

55

Avtal om tidsbegränsad anställning får träffas i följande fall:

1. Avtal för viss tid, viss säsong eller visst arbete, om det behövs för att tillgodose totalförsvarets behov av arbetskraft eller om det föranleds av arbetets särskilda beskaffenhet.

2. Avtal för viss tid som avser vikariat, praktikarbete eller feriearbete.

3. Avtal för viss tid, dock sam- 3. Avtal för viss tid, dock sam— manlagt högst tolv månader under manlagt högst sex månader under två år, om det föranleds av arbets- två år, om det föranleds av till- anhopning. fällig arbetsanhopning.

4. Avtal som gäller för tiden till dess arbetstagaren skall börja väm- pliktstjänstgöring eller annan därmed jämförlig tjänstgöring, som skall pågå mer än tre månader.

2 Senaste lydelse 199311500

5. Avtal för viss tid som avser anställning efter pensionering, om ar- betstagaren har uppnått den ålder som medför skyldighet att avgå från anställningen med ålderspension eller, om någon sådan avgångsskyldig- het inte finns, när arbetstagaren har fyllt 65 år.

7ä

22å

Vid uppsägning på grund av arbetsbrist skall arbetsgivaren iaktta följan- de turordningsregler.

Har arbetsgivaren flera driftsenheter, fastställs en turordning för varje enhet för sig. Om arbetsgivaren är eller brukar vara bunden av kollek- tivavtal, fastställs en särskild turordning för varje avtalsområde. Finns det i ett sådant fall flera driftsenheter på samma ort, skall inom en arbetstagarorganisations avtalsområde fastställas en gemensam turord- ning för samtliga enheter på orten, om organisationen begär det senast vid förhandlingar enligt 29 å. Innan turordningen fastställs får arbetsgivaren inom den turord- ningskrets där arbetsbristen finns undanta två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta driften. Den eller de arbetstagare som har undantagits har företräde till fortsatt arbete. Detta företräde gäller även i förhållande till den eller de ar- betstagare som kan få företräde enligt 23 å denna lag och 8 å lagen (1974:358) om facklig för- troendemans ställning på arbets-

platsen. De övriga arbetstagarnas plats i

turordningen bestäms med ut- gångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställningstid. Vid lika anställ- ningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter

Arbetstagarnas plats i turord- ningen bestäms med utgångspunkt i varje arbetstagares sammanlagda anställningstid hos arbetsgivaren. Arbetstagare med längre anställ- ningstid har företräde framför arbetstagare med kortare anställ- ningstid. Vid lika anställningstid ger högre ålder företräde. Kan en arbetstagare endast efter omplace-

omplacering beredas fortsatt arbe- te hos arbetsgivaren, gäller som förutsättning för företräde enligt turordningen att arbetstagaren har tillräckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Vid den bedöm- ningen skall beaktas även intresset att tillgodose totalförsvarets pro- duktionsbehov.

ring beredas fortsatt arbete hos ar- betsgivaren, gäller som förutsätt— ning för företräde enligt turord- ningen att arbetstagaren har till- räckliga kvalifikationer för det fortsatta arbetet. Vid den bedöm- ningen skall beaktas även intresset att tillgodose totalförsvarets pro- duktionsbehov.

33å

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

3. Ärendet och dess beredning

Den 1 januari 1994 genomfördes ett antal ändringar i anställnings- skyddslagen (SFS 1993:1496) och medbestämmandelagen (SFS 1993:1498). De grundade sig på förslag som 1992 års arbetsrättskom- mitté lagt fram i sitt delbetänkande Ny anställningsskyddslag (SOU 1993:32).

Ändringarna i anställningsskyddslagen innebar bl.a. följande. Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställning, som föranleddes av arbets- anhopning, förlängdes från sammanlagt högst sex månader till samman- lagt högst tolv månader under en tvåårsperiod. Den längsta tillåtna tiden för provanställning förlängdes från sex till tolv månader. Vid uppsäg- ning på grund av arbetsbrist gavs arbetsgivaren rätt att undanta två arbetstagare för att ge dem företräde till fortsatt arbete innan turord- ningen fastställdes. Enligt en särskild övergångsregel blev kollektivav- tal. som hade ingåtts före den 1 januari 1994, utan verkan i de delar som avtalet innehöll bestämmelser om kortare avtalstider för tidsbe- gränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än lagens regler i deras nya lydelse. Detta gällde dock inte avtal som hade till- kommit just för att göra avsteg från de nya reglerna.

Ändringarna i medbestämmandelagen innebar att de tidigare gällande bestämmelserna om facklig vetorätt upphävdes. Vidare infördes det ett förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag.

Lagrådet

Lagförslagen innebär i sak endast att anställningsskyddslagen, medbe- stämmandelagen och den arbetsrättsliga beredskapslagen i de berörda delarna återställs till det innehåll de hade före den 1 januari 1994. Be- stämmelserna har tidigare varit föremål för Lagrådets granskning (se prop. 1975/76: 105 Bilaga 1, 1981/82z71, 1986/87:165 och 1990/91: 124). Regeringen anser därför att det inte är nödvändigt att inhämta Lagrådets yttrande över de nu föreliggande lagförslagen.

4. Förändring av arbetsrätten

Regeringens förslag: De längsta tillåtna tiderna för visstidsan- ställning vid arbetsanhopning och tidsbegränsad provanställning återställs till vad som gällde före den 1 januari 1994. Arbetsgiva- rens rätt att vid uppsägning på grund av arbetsbrist undanta två arbetstagare innan turordningen fastställs upphävs. Den över- gångsregel upphävs som innebär att de kollektivavtal saknar ver- kan som innehåller kortare tider för provanställning och visstids- anställning vid arbetsanhopning än lagen anger.

Den fackliga vetorätten vid entreprenader och inhyming av arbetskraft återinförs. Regeln om förbud mot stridsåtgärder mot enmans- eller familjeföretag upphävs.

Skälen för regeringens förslag: Den svenska arbetsrättsliga modellen bygger på rikstäckande kollektivavtal och välorganiserade fackliga parter, som i förhandlingar löser de flesta tvister. Kollektivavtalen är bindande under avtalsperioden och under tiden råder fredsplikt. Under 1970-talet infördes en omfattande arbetsrättslig lagstiftning som syftade till att demokratisera arbetslivet. Kollektivavtalen har en viktig uppgift att fylla när det gäller att komplettera lagarna och anpassa dem till de olika branschemas och företagens behov.

I tider med hög arbetslöshet och bristande framtidstro är det viktigt att ta till vara den samförståndsanda som ligger i den svenska modellen. Detta är av särskild betydelse med hänsyn till den ökade intemationali- seringen. Det är därför regeringens strävan att bygga vidare på den svenska modellen. Det innebär att det i första hand är arbetsmarknadens parter som genom kollektivavtal skall ge de arbetsrättsliga reglerna en sådan utformning att de fungerar väl i praktiken, blir så enkla och effektiva som möjligt och lägger inflytande, ansvar och befogenheter så nära de berörda som möjligt. Regeringen avser att tillsätta en utredning som skall få till uppgift att pröva hur avtalslösningar på bästa sätt kan underlättas. Arbetsmarknadens parter skall inbjudas att konstruktivt medverka i detta förändringsarbete.

Den höga arbetslöshet som vi nu har i Sverige pressar tillbaka lönta- garna på en rad olika sätt. De arbetslösa känner vanmakt inför möjlig- heterna att på nytt få ett arbete och ser sin familjeekonomi raseras. De som har ett arbete är rädda för att mista det. Trycket ute på arbetsplat- serna på de anställda har hårdnat. Allt färre vågar utnyttja sina rättig— heter av rädsla för att hamna i onåd. Vid en minskning av personalstyr- kan är trycket att lämna företaget hårt mot de äldre, kvinnorna och de som inte betraktas som tillräckligt produktiva.

De arbetsrättsliga reglerna bör inte ytterligare spä på den utveckling som nu har skisserats. För att löntagarna skall kunna förväntas lojalt

medverka vid de förändringar i företagen som är nödvändiga måste de känna att de har en rimlig trygghet i sin anställning. De försämringar i anställningstryggheten som genomfördes den 1 januari 1994 bör därför nu upphävas.

Konkurrens mellan företag bör ske på lika villkor. Det är en viktig uppgift att slå vakt om de seriösa företagen. Ett sätt att göra detta är att se till att det finns ett fackligt infiytande vid anlitande av entreprenör och inhyming av arbetskraft. Ett återinförande av den fackliga vetorät- ten i sådana situationer är ägnat att motverka osund konkurrens från företag som inte tar sitt ansvar i förhållande till samhället och sina anställda.

Arbetstoppar

Den längsta tillåtna tiden för visstidsanställningar vid arbetsanhopning är tolv månader under en period av två år. Tidigare var tiden sex må- nader. Det finns inget rimligt skäl varför tiden skall vara så lång som tolv månader. Är det fråga om att en arbetsgivare har behov av arbets- kraft under en längre tid, även om behovet kan förutses upphöra längre fram, bör det normala vara en tillsvidareanställning i enlighet med lagens huvudregel. Uppstår sedan en arbetsbristsituation får denna hanteras på vanligt sätt med tillämpning av de uppsägningstider som gäller enligt lagen. Uppsägningstiden är en månad för den som är under 25 år eller den som har varit anställd kortare tid än sex månader. Om det i något fall finns ett särskilt behov av regler om visstidsanställning som avviker från lagen finns alltid möjligheten att genom kollektivavtal åstadkomma den nödvändiga anpassningen.

Provanställnin gar

Avtal om provanställning får träffas, om prövotiden är högst tolv må- nader. Tiden, som tidigare var sex månader, är omotiverat lång. Den innebär att en arbetstagare kan få finna sig i att vara anställd under så lång tid som ett år utan något som helst anställningsskydd. I normalfal- let kan en provanställning avbrytas från ena dagen till den andra genom ett formlöst besked från arbetsgivaren, låt vara att arbetstagaren skall underrättas om detta minst två veckor i förväg. Sett ur den anställdes synvinkel är det inte rimligt att den osäkerhet som följer med provan- ställningen skall bestå under ett helt år. Arbetsgivaren har på sin sida ett berättigat behov av att få pröva arbetstagaren under en viss tid. Det måste dock normalt anses fullt tillräckligt med en prövotid på sex må- nader. Också på detta område finns det möjlighet att vid behov träffa kollektivavtal med ett annat innehåll än lagens regel.

Undantag från turordningen

Anställningsskyddslagen innehåller regler om saklig grund för uppsäg- ning. Vid uppsägning av en arbetstagare av skäl som är hänförliga till arbetstagaren personligen innebär reglerna ett skydd mot obefogade

uppsägningar. Arbetsgivarens skäl för uppsägningen kan prövas i dom- stol, och det är arbetsgivarens sak att visa att det finns tillräckliga skäl för åtgärden. Vid en situation då arbetsgivaren vill säga upp arbetstaga- re på grund av arbetsbrist är förhållandet däremot ett annat. Arbetsgiva- ren bestämmer ensam om det föreligger arbetsbrist i företaget. Det ställningstagandet kan normalt inte överprövas av domstol. Lagens regler om turordning vid sådana uppsägningar innebär i det läget ett visst skydd mot godtycke för den enskilde arbetstagaren. Arbetsgivaren får inte fritt välja vilka som skall sägas upp. Enligt lagen skall man följa en turordning som följer principen sist in — först ut. Den som är sist anställd får gå först, och den som har längst anställningstid har företräde till fortsatt arbete, under förutsättning att de som blir kvar har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som finns kvar. Den som fått sluta har under en viss tid företrädesrätt till återanställning för det fall att arbetsgivaren vill nyanställa personal. Arbetsgivaren och den fackliga organisationen har frihet att avtala om avsteg från turordningen om det behövs.

Anställningsskyddslagens regler kan på det sättet sägas innebära en viss balans mellan arbetsgivarens och arbetstagarnas intressen. Genom den regel som ger arbetsgivaren rätt att undanta två arbetstagare innan turordningen görs upp har emellertid denna balans rubbats, särskilt när det gäller de mindre företagen. Anställningsskyddet i de mindre före- tagen har drastiskt minskat. Den arbetsgivare som vill göra sig av med en arbetstagare utan att öppet redovisa sina skäl kan utnyttja turord- ningsregeln i det syftet. Det har i debatten anförts exempel på att ett sådant missbruk av reglerna har förekommit.

Regeringen ser det därför som en angelägen uppgift att återställa den balans som rådde tidigare i detta hänseende. Om turordningsreglema någon gång skulle leda till verkliga svårigheter för ett företag är det både möjligt och önskvärt att arbetsgivaren och den fackliga organisa- tionen träffar avtal om avsteg från turordningen.

Ingrepp i tidigare gällande kollektivavtal

I övergångsbestämmelsema till de nya regler som infördes den 1 januari 1994 föreskrevs det att kollektivavtal, som hade ingåtts före lagens ikraftträdande, var utan verkan i de delar avtalet innehöll bestämmelser om kortare avtalstider för tidsbegränsad anställning vid arbetsanhopning och provanställning än lagen i sin nya lydelse. Detta gällde dock inte om avtalet tillkommit för att göra avsteg från lagen i sin nya lydelse. Övergångsregeln har utsatts för stark kritik från de fackliga organisa- tionerna. LO, TCO och FFI (Fria fackföreningsintemationalen) har an- mält den svenska regeringen till den internationella arbetsorganisationen ILO:s styrelse och därvid påstått att bestämmelsen stått i strid mot 1949 års konvention om tillämpning av principerna för organisationsrätten och den kollektiva förhandlingsrätten och 1981 års konvention om främjande av kollektiva förhandlingar. ILO:s styrelse har enhälligt i ett beslut i juni 1994 funnit att bestämmelsen utgjorde ett intrång i förhand-

lingsfriheten. Styrelsen har rekommenderat regeringen att i fortsättning- en avstå från lagstiftningsåtgärder som röjer undan tidigare ingångna kollektivavtal. Dessutom har regeringen anmodats att ändra övergångs- bestämmelsen.

Mot denna bakgrund bör övergångsregeln nu upphävas. Ett sådant upphävande får bara verkan för framtiden, och bara för de områden där nya kollektivavtal inte har träffats.

Facklig vetorätt

Det är en viktig uppgift att bekämpa den osunda konkurrensen från oseriösa företag. Ett sätt att komma åt de oseriösa företagens verksam- het har tidigare varit den fackliga vetorätten vid entreprenader och inhyming av arbetskraft. Det är olyckligt att vetorätten har avskaffats. De skäl som har anförts för detta är enligt regeringens mening inte hållbara. Konkurrensen mellan företag på lika villkor bör i möjligaste mån underlättas. Den fackliga vetorätten bör därför återinföras. Det- samma gäller de regler'om förhandling och information som syftar till att göra vetorätten verkningsfull.

Blockader mot enrnans— eller familjeföretag

Förbudet mot blockader mot enmans- eller familjeföretag innebär en inskränkning i den grundlagsfästa rätten att vidta fackliga stridsåtgärder. För att ett sådant förbud skall vara försvarligt krävs att det är ägnat att råda bot på allvarliga problem eller brott mot viktiga principer. Några sådana problem eller principer finns dock inte. För den allra största delen av arbetsmarknaden förekommer inte stridsåtgärder av angivet slag. De är otillåtna enligt huvudavtalet mellan LO och SAF. Det är inom det området bara Svenska Byggnadsarbetareförbundet, Svenska Målareförbundet och Svenska Transportarbetareförbundet som inte har undertecknat huvudavtalet. I de fall som förekommer i praktiken vidtar fackföreningarna stridsåtgärder för att förmå företag som brukar ha anställda att teckna kollektivavtal. Det ligger i sådana fall i regel i de anställdas intresse att skyddas av kollektivavtalets bestämmelser.

Eftersom det inte har påvisats några allvarliga olägenheter bör kon- flikträtten inte inskränkas på detta område. Stridsåtgärdsförbudet bör således upphävas.

Ikraftträdanden rn. rn.

Det är viktigt att snabbt återupprätta anställningstryggheten för att lönta- garna förtroendefullt skall kunna medverka i de strukturförändringar som omdaningen av det svenska näringslivet nödvändiggör. Återställ- ningen av arbetsrätten bör därför träda i kraft den 1 januari 1995.

Hänvisningar till S4

5. Författningskommentar

5 .1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1982:80) om anställningsskydd

5 å !

Ändringarna i 5 å innebär att paragrafen får den lydelse den hade före den 1 januari 1994. I fråga om paragrafens innehåll hänvisas till tidi- gare kommentarer (se prop. 1981/82:71, bet. 1981/821AU 11 och prop. 1990/91:25 Bilaga 6, bet. 1990/912AU 15).

65

Paragrafen återställs till den lydelse den hade före den 1 januari 1994, bortsett från en mindre språklig ändring i andra stycket. Innehållet finns kommenterat i tidigare lagförarbeten (prop. 1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11).

22å

Liksom beträffande de övriga paragraferna i anställningsskyddslagen innebär ändringarna 1.22 å i huvudsak att paragrafen återfår sin tidigare lydelse. Den omredigering som gjordes genom lagändringen den 1 januari 1994 behålls dock. Beträffande innehållet hänvisas också här till tidigare lagförarbeten (prop. 1981/82:71, bet. 1981/82:AU 11 och prop. 1984/85:62, bet. 1984/85zAU 4).

Övergångsbestämmelser punkt 1

Vissa frågor i samband med upphävandet av den övergångsregel som gjorde ingrepp i gällande kollektivavtal har behandlats under avsnitt 4.

punkt 2

De äldre reglerna får tillämpas på uppsägningsärenden som pågår när lagen träder i kraft. Har det inletts förhandlingar om driftsinskränk- ningar får dessa slutföras, utan att de nya reglerna blir tillämpliga.

5.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet

45

Ändringen innebär endast att de återinförda vetorättsreglema i 38—40 åå åter har tagits med i uppräkningen i andra stycket av de lagregler som det är tillåtet att avvika från genom kollektivavtal. Hänvisningen i tredje stycket till 41 b å har tagits bort.

55

Vetorättsreglerna i 38 och 39 åå har åter tagits med i uppräkningen i andra stycket av de regler som skall tillämpas även när kollektivavtal tillfälligt inte gäller.

38å

Paragrafen återinförs i den lydelse den hade före den 1 januari 1994, med några justeringar av Språklig natur. Innehållet behandlas i tidigare förarbeten (prop. l975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45, prop. 1990/91:124, bet. 1990/91:AU 20 och prop. 1992/93:218, bet. 1992/93zAU 16).

395

Paragrafen återställs i sin tidigare lydelse med en viss språklig juste— ring. Beträffande innehållet hänvisas till tidigare lagförarbeten (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).

405

Även denna paragraf återinförs i sin helhet, och dess innehåll har tidi- gare kommenterats (prop. 1975/76:105 Bilaga 1, bet. 1975/76:InU 45).

57å

Ändringen innebär att den tidigare gällande bestämmelsen i första styck- et om arbetstagarorganisationens ansvar vid en vetoförklaring enligt 39 å utan fog åter införs. Innehållet finns kommenterat i tidigare lagför- arbeten (prop. 1975/762105 Bilaga 1, bet. 1975/7611nU 45).

69å

Ändringen innebär att 39 å åter har lagts till uppräkningen av de före- skrifter som enligt paragrafen inte utgör något hinder mot beslut enligt 15 kap. rättegångsbalken.

5.3 Förslaget till lag om ändring i arbetsrättslig bered- skapslag (1987:1262)

Till följd av ändringarna i anställningsskyddslagen och medbestämman- delagen har även ändringar gjorts i arbetsrättslig beredskapslag

(1987:1262).

Hänvisningar till US1

Arbetsmarknadsdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 oktober 1994

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Sah- lin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wall- ström, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Blomberg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:76 Förändring av vissa ar- betsrättsliga regler.

gotab 47097, Stockholm 1994