1

Regeringens skrivelse 2015/16:114

Strategisk exportkontroll 2015 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2015/16:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2016

Stefan Löfven

Peter Hultqvist (Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2015. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

Skr. 2015/16:114

2

Innehållsförteckning

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll ......................... 3 2 Krigsmateriel .................................................................................... 6 2.1 Bakgrund och regelverk ..................................................... 6 2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ......................................................................... 10 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel ..................................................................... 12 2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel ................................................................ 17 3 Produkter med dubbla användningsområden .................................. 20 3.1 Bakgrund och regelverk ................................................... 20 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna ................................................... 23 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden ........................................................ 26 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) .................................................... 28 4 Ansvariga myndigheter ................................................................... 28 4.1 Inspektionen för strategiska produkter ............................. 28 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten ............................................... 32 5 Statistik och begrepp ....................................................................... 34 Bilaga 1 Export av krigsmateriel .................................................... 37 Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden ........................................................ 59 Bilaga 3 Regelverk i urval .............................................................. 95 Bilaga 4 Förklaringar .................................................................... 102 Bilaga 5 Förkortningar .................................................................. 104 Bilaga 6 Vägledning till andra källor ............................................ 106 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 ....... 107

3

Skr. 2015/16:114

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2015 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport1, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilket främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet.

Detta är trettioandra gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område. Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Skr. 2015/16:114

4

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga myndigheter på området. Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramarna för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar ickespridningsarbetet kan därigenom förbättras.

Efter att FN:s vapenhandelsfördrag trädde i kraft den 24 december 2014, ägde den första statspartskonferensen rum i augusti 2015 under mexikanskt ordförandeskap. Sverige bidrog särskilt till förberedelserna inför mötet genom att samordna det internationella arbetet om rapportering enligt fördragets artikel 13. Beslut fattades bland annat att ett sekretariat för fördraget skulle upprättas i Genève. Regelverk för procedurfrågor och finansiering antogs och sekretariatschef och ordförande utsågs. Simeon Dumisani Dladla från Sydafrika besatte posten som interimistisk chef för det nya sekretariatet. Nigeria valdes till ordförande för fördragsarbetet fram till det andra statspartsmötet hösten 2016.

Sverige har fortsatt att delta aktivt i arbetet med att vidareutveckla fördragssamarbetet och verka för fördragets universalisering. Vid slutet av året hade fördraget 79 statsparter och i ytterligare ett antal länder pågår ratificeringsarbete.

Inom EU slutfördes under 2015 en uppdatering av den användarhandbok som kompletterar rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.

I juni 2015 överlämnade Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Såväl kommitténs slutbetänkande som dess delbetänkande Sanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) remitterades i augusti till ett hundratal instanser, bl. a. myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Beredningen av förslagen har därefter fortsatt inom Regeringskansliet.

Under år 2015 fortsatte arbetet med översynen av EU:s gemensamma regelverk för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. På Europeiska kommissionens uppdrag genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) en omfattande analys av de olika optioner som har dryftats under processen. Under hösten bjöd kommissionen in till en offentlig konsultation.

5

Skr. 2015/16:114

I juni 2015 inledde kommissionen också en översyn av direktiv (2009/43/EG) om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Översynen väntas fortsätta under 2016.

Sammanfattning av det statistiska underlaget

Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 görs i en bilaga till denna skrivelse. Som jämförelse visas även statistik från de senaste åren. En mer rättvisande bild fås om exporten ses över ett par år eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2015. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2015 tog 62 länder emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2015 var 7,6 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed minskat med ca 4 procent jämfört med 2014. Det bör noteras att drygt 800 miljoner kronor av den faktiska exporten 2015 gäller sådana produkter (tekniskt bistånd och pansarplåt) som före den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige.

Under 2015 har andelen leveranser av större system varit jämförelsevis låg, vilket påverkar statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2015 var Norge (2 128 miljoner kronor, USA (667 miljoner kronor), Finland (541 miljoner kronor), Indien (380 miljoner kronor) och Tyskland (341 miljoner kronor). Till Norge fortsatte leveranser av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst ammunition, och marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Finland levererades främst pansarvärnssystem. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar och komponenter. Till Tyskland levererades främst komponenter till vapensystem, elektroniska system samt pansarplåt. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Storbritannien, Italien och Sydkorea har varit omfattande.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2015 uppgick till 4,6 miljarder kr, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med år 2014 (ca 4,5 miljarder kronor). Därutöver har även export av civila skjutvapen och hithörande ammunition beviljats till ett värde av 307 miljoner kronor.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2015 fortsatt att öka något. Andelen ärenden som rör finansiella transaktioner som rör sanktioner ökade markant under 2014 och har 2015 fortsatt att öka. (se tabell 1 i bilaga 2).

Skr. 2015/16:114

6

2 Krigsmateriel

2.1 Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige och det tekniska bistånd som lämnas går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport, vilka har godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel tillämpas. Vidare ska FN:s vapenhandelsfördrag tillämpas inom ramen för den svenska tillståndsprövningen.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2015:125) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv 2014/108/EU, vilket trädde i kraft den 12 december 2014.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

7

Skr. 2015/16:114

Slutbetänkande från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

Den 1 juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som bestod av ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier, hade som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen var att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50). Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt suppleant i utrikesutskottet, utsågs till ordförande för utredningen. Tidigare utrikesministern och vice statsministern Lena Hjelm-Wallén utsågs i december 2014 till vice ordförande.

Kommittén redovisade i ett delbetänkande (SOU 2014:83 Sanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet) den 12 december 2014 sitt förslag till hur sanktionssystemet i krigsmateriellagen och i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd kan effektiviseras. Betänkandet innehöll bland annat förslag om införande av sanktionsavgifter samt utvidgad tillståndsplikt.

Den 26 juni 2015 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. I betänkandet föreslog kommittén att det ska införas ett särskilt demokratikriterium i riktlinjerna för export av krigsmateriel. Den mottagande statens demokratiska status borde enligt kommitténs majoritet (bestående av C, KD, L, M, MP och S) utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Kommittén föreslog vidare bland annat att öppenheten och transparensen inom exportkontrollen ska öka, att tillsyn och kontroll ska utvidgas, att PGU ska beaktas i tillståndsprövningen, att följdleveransbegreppet ska avgränsas på visst sätt, samt att riktlinjernas kriterier om mänskliga rättigheter ska skärpas.

Kommitténs bägge betänkanden sändes i augusti 2015 ut till omkring etthundra remissinstanser, bl. a domstolar, myndigheter, kommuner, företag och enskilda organisationer. Vid remisstidens slut, den 6 november, hade ett 70-tal instanser kommit in med synpunkter, som därefter har sammanställts och analyserats inom Regeringskansliet. Ett lagstiftningsarbete har därefter inletts i syfte att utforma ett förslag till en skärpning av exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Exportkontroll och politiken för global utveckling

Ett av regeringens uttalade mål är att stärka och förnya arbetet med politiken för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att en ny universell agenda för hållbar global utveckling, den s.k. Agenda 2030, har antagits på internationell nivå. Agendan innehåller 17 globala hållbarhetsmål. För att genomföra den nya agendan och politiken för global utveckling krävs att regeringens samtliga politikområden, där så kan ske, formulerar och genomför politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar

Skr. 2015/16:114

8

global utveckling. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling.

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska finnas med i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet verkar även för att stödja Inspektionen för strategiska produkter med kompetensutveckling i frågor om global utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger därvid mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen samt förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor och barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

Regeringskansliet verkar också för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att tillämpa artikel 7.4 om könsbaserat våld och allvarligt våld mot kvinnor och barn.

9

Skr. 2015/16:114

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta gör man bland annat genom att arbeta för stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som detta har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen

Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar till exempelvis ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss fråga och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. Sverige granskades 2013 i en s.k. peer-review inom ramen för FN:s konvention mot mutor. I slutrapporten konstaterades bl.a. att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. En uppföljning av granskningen av Sverige gjordes under OECD-konventionen 2014. Vid denna granskning framhölls de framsteg som Sverige har gjort på området.

Regeringen har utarbetat en mer ambitiös politik för hållbart företagande och överlämnade i december 2015 en skrivelse till riksdagen på området (skr. 2015/16:69, Politik för hållbart företagande). Antikorruption är en central del inom arbetet med hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bl.a. svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy samt ha de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet. De internationella riktlinjerna inbegriper i första hand OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Vidare uppmuntrar regeringen företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som bl.a. innehåller delmål om att minska alla former av korruption och mutor.

Regeringen välkomnar att ett initiativ har tagits av tillverkare av krigsmateriel – först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet – för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod som inkluderar en nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen

Skr. 2015/16:114

10

(SOFF) som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) - att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska staterna, samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska länken.

Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel.

I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EUmedlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör

11

Skr. 2015/16:114

därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.

Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till försvarssektorn.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU men även i ett bredare internationellt sammanhang.

Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Särskilt betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning.

Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

• stridsflygplan, bemannade och obemannade,

• ytfartyg och ubåtar,

• stridsfordon, bandvagnar,

• vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,

Skr. 2015/16:114

12

• fin- och grovkalibrig ammunition,

• intelligent artilleriammunition,

• mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

• telekrigssystem; passiva och aktiva,

• telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

• ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

• system för övning och utbildning,

• signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

• system för samhällssäkerhet,

• kryptoutrustning,

• torpeder,

• vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,

• krut och annat pyrotekniskt material,

• tjänster och konsultverksamhet,

• stödsystem för drift och underhåll.

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU, såsom Bosnien och Hercegovina, Kanada, Makedonien, Island, Montenegro och Norge.

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen ska respekteras.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den

13

Skr. 2015/16:114

krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnande och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna därtill, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2015 tog Sverige emot 359 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 22 underrättelser om avslag. Det gällde Armenien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Gabon, Indien, Kina, Makedonien, Nepal, Pakistan (3), Saudiarabien (3), Taiwan, Thailand, Tunisien och Vietnam (4).

Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, d.v.s. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s

Skr. 2015/16:114

14

gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport. Den senaste rapporten publicerades i EU:s officiella tidning EUT C103 den 27 mars 2015.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna i dessa frågor. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum.

Under året har gruppen slutfört en uppdatering av ståndpunktens användarguide för att anpassa denna till ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Användarguiden uppdaterades formellt med antagandet av rådslutsatser under sommaren 2015.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICTdirektivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2015 har kommittén haft ett sammanträde.

Under 2015 har kommissionen inlett en översyn av direktivet i enlighet med dess artikel 15. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört en workshop samt sex arbetsmöten om erfarenheter med företrädare för EU:s medlemsstater. Synpunkter har också inhämtats från företrädare för försvarsindustrin. Ett konsultföretag (Technopolis) har av kommissionen fått i uppdrag att genomföra en oberoende utvärdering av direktivets genomförande. ISP, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Försvarets materielverk (FMV) har bidragit med underlag till konsultföretaget när det gäller

15

Skr. 2015/16:114

förhållandena i Sverige. Översynen väntas avslutas under 2016 med kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet ifråga om genomförandet av direktivet.

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 28 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2015 har 342 ärenden inkommit och 355 beslut om utförsel utfärdats.

Skr. 2015/16:114

16

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i beslut av rådet som i EU-rättsliga förordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Irak, Iran, Jemen Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Liberia, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder. Regeringens sida om sanktioner uppdateras löpande.

En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive de som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats.

17

Skr. 2015/16:114

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda)

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i FN, senast år 2013, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, Manpads) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2015 redovisas export till Norge (stridsfordon 90), Brasilien (Robot 70), Irland (Robot 70) och Litauen (Robot 70). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget (WA) avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen.

FN:s vapenhandelsfördrag (ATT)

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty) med röstsiffrorna 154 ja, 23 avståenden och 3 nej. Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den

Skr. 2015/16:114

18

internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta.

Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. Under våren 2014 lade regeringen fram en proposition om införlivandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Med riksdagens godkännande ratificerade Sverige vapenhandelsfördraget den 10 juni 2014, och började samtidigt tillämpa det. Fördraget trädde i kraft den 24 december 2014, 90 dagar efter det att det 50:e ratifikationsinstrumentet hade deponerats hos FN:s generalsekreterare. I slutet av 2015 hade 130 länder undertecknat och 80 länder också ratificerat fördraget.

Det första statspartsmötet för vapenhandelsfördraget hölls i augusti 2015 i Cancún i Mexiko. Årliga statspartsmöten förutses under de procedurregler som då antogs och ett sekretariat för fördraget är under upprättande i Genève. Sekretariat och möten finansieras genom årliga bidrag från statsparterna, vilket ger verksamheten en önskvärd stabilitet och långsiktighet. Sverige har under 2015 bidragit särskilt till arbetet med fördragets genomförande genom att samordna det internationella arbetet med framtagning av rapporteringsmallar för fördraget.

EU:s medlemsstater har under 2015 fortsatt att samordna sitt agerande rörande vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också fortsatt för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i 10 länder och i ett antal regionala sammanhang.

Sverige bidrog under 2015 för andra gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond.

Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör en effektiv väg att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnat våld och väpnade konflikter, som i sin tur leder till instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och

19

Skr. 2015/16:114

lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen. Sverige bidrog under 2015 aktivt till arbetet med FN:s handlingsprogram, bl.a. genom ett internationellt expertmöte med fokus på hur teknisk utveckling påverkar märkning och spårning av små och lätta vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2015 har den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor (ECIWG), under franskt ordförandeskap fortsatt att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG), i nära samverkan med kommissionen, Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT-kommittén. Arbetsgruppen har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet.

Skr. 2015/16:114

20

3 Produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelsevapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera ickespridningsarbetet.

Med begreppet produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDAförordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete.

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda

21

Skr. 2015/16:114

tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.

Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.

En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, (s.k.outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Lichtenstein) och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005, och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att

Skr. 2015/16:114

22

underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget ifråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontrollregimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargon på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Iran och Nordkorea. Dessa embargon är genom EU-besluten i princip fullständiga, dvs. omfattar i princip alla produkter på EU:s kontrollista, med något enstaka undantag i fallet Iran. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo eller tillståndskrav. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke-militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Detta har under året föranlett analyser av den framtida hanteringen av exportärenden till Iran, då de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon, då kommer att omfattas av ordinarie licensförfaranden.

23

Skr. 2015/16:114

3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (ickespridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de

Skr. 2015/16:114

24

folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till Icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDAprodukter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

Under 2015 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Bariloche under argentinskt ordförandeskap. Där fortsatte diskussionerna om hur NSG kan främja anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor hos länder utanför regimen. Vidare diskuterades en vägledning om hur processen med s.k. regeringsgarantier inför export av särskilt känsliga produkter kunde effektiviseras.

Australiengruppen

Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2015 har AG fortsatt sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. 2015 års plenarmöte hölls i Perth, Australien, för att högtidlighålla regimens 30-årsjubileum. Vid mötet inleddes en diskussion om AG:s framtida inriktning, med särskild fokus på medlemskapsstrategi. I samband med plenarmötet hölls ett dialogmöte

25

Skr. 2015/16:114

med sex icke-medlemsstater i syfte att dela god praxis och erfarenheter för att stärka icke-spridningsarbetet.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

Under 2015 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2015 hölls i Rotterdam där Nederländerna och Luxemburg delade på ordförandeskapet. Också medlemskapsfrågan diskuterades. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen.

Sverige fick mandat att leda den tekniska arbetsgruppen i ytterligare två år.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (Cocom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare.

Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

Wassenaar-arrangemangets bredare produktinriktning återfinns i de två kontrollistor som är fogade till regimens grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

WA håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta

Skr. 2015/16:114

26

utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen. I december 2015 hölls plenarmötet under ordförandeskap av Spanien. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades avseende ändringar i kontrollistorna på en rad områden.

Enligt en överenskommen rotationsordning kommer Sverige att under 2016 verka som ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Det innebär samtidigt ansvar för att leda den översyn av Wassenaar-arrangemangets arbetsformer m.m. som sker omkring vart femte år.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2015 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (Council Working Group on Nonproliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s ståndpunkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder

27

Skr. 2015/16:114

harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjelandexport. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australiengruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaararrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 24 december 2015.

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom WPDU under år 2015 har dominerats av den pågående översynen av EU:s exportkontrollregelverk för PDA. På uppdrag av kommissionen genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (Sipri) i samarbete med ett annat internationellt forskningsinstitut, Ecorys, en faktasammanställning samt konsekvensanalys av de utvecklingsalternativ som kommissionen hade presenterat i sitt meddelande (KOM (2014)244). Rapporten offentliggjordes i augusti.

Sipris rapport kommer, tillsammans med resultatet från den offentliga konsultation som genomfördes hösten 2015, att ligga till grund för en samlad utvärderingsrapport som kommissionen avser presentera under våren 2016. Konkreta förslag till ny lagstiftning och/eller förslag till andra åtgärder för hur EU:s exportkontrollpolicy kan utvecklas väntas lämnas under första halvåret 2016.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDAförordningen. Under året har gruppen bl.a. tagit fram ett vägledningsdokument avseende kryptografi, initierat ett antal tekniska studier inom ramen för den pågående översynen av PDA-regelverket samt genomfört förbättringar i det elektroniska informationssystemet för medlemsländernas licensmyndigheter.

Skr. 2015/16:114

28

3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén förlängdes i april 2011 och den nya mandatperioden löper till april 2021.

Under 2015 slutfördes arbetet med att uppdatera Sveriges rapportering om genomförandet av resolution 1540, samt en ny version av den nationella matrisen över gällande regelverk och annat genomförande lämnades över till FN:s 1540-kommitté.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper.

4 Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete

29

Skr. 2015/16:114 med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter.

I april 2015 beslutade Riksrevisionen om att inleda en förstudie om ISP. Mot bakgrund av denna förstudie beslutade Riksrevisionen i november 2015 att inleda en huvudstudie av ISP. Huvudsyftet är att granska om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Kontrollen av PDA-produkter är inte avsedd att ingå i studien. En granskningsrapport beräknas bli publicerad i oktober 2016.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU.

Skr. 2015/16:114

30

Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDAprodukt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2015 genomförde ISP 25 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgiftsfinansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2015 finns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de

31

Skr. 2015/16:114

svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis (anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2015 höll Exportkontrollrådet sex sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annica Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörensson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet har inte sammanträtt under 2015.

Skr. 2015/16:114

32

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2015 fyra möten.

4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

33

Skr. 2015/16:114

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men hade under 2015 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Skr. 2015/16:114

34

Under år 2015 hanterade SSM 46 exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär 10 procent utgjordes av kärnämne och resterande utgjordes av utrustning och komponenter samt teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd finns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2015 genomfördes tre tillsynsbesök.

5 Statistik och begrepp

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2015 omfattades 177 företag och tre myndigheter av redovisningsskyldigheten. 56 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att

35

Skr. 2015/16:114

utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med ”obegränsat värde” markerats med tecknet ∞.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2015.

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Skr. 2015/16:114

36

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP har under 2015 beviljat 8 tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Indien och USA.

ISP har under 2015 beviljat 42 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Australien, Belgien, Brasilien, Chile, Danmark, Europeiska försvarsbyrån (EDA), Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Indonesien, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Portugal, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike.

ISP har under 2015 beviljat 9 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Europeiska försvarsbyrån (EDA), Kanada, Nederländerna, Pakistan, Singapore och Storbritannien.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2015 har 16 företag och en statlig myndighet redovisat 180 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 23 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2015 har 8 företag redovisat ägande i 79 utländska rättssubjekt i 34 länder.

37

Skr. 2015/16:114

Bilaga 1

Export av krigsmateriel

Tabell 1.

Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Ärendetyp

2013

2014

2015

Förhandsbesked

19

39

37

Anbudsärenden

313

254

294

Utförseltillstånd

1247

1043

1123

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför

EU framgår av tabell 17.

Tabell 2.

Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2011- 2015

uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig

krigsmateriel (ÖK)

År

Värde i löpande priser, mnkr

Förändring i procent

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

2011

10 898

2 960

7 937

-18

-69

+113

2012

7 936

5 147

2 789

-27

+74

- 65

2013

9829

6339

3490

+24

+23

+25

2014

4481

1349

3132

-54

-78

-10

2015

4949

2790

2159

+10

+107

-31

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför

EU framgår av tabell 16.

Tabell 3.

Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på

krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

2011–2015 (mnkr)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2011

2012

2013

2014

2015

ÖK

KS

Skr. 2015/16:114

Bilaga 1

38

Tabell 4.

Faktisk krigsmaterielexport 2011–2015 jämförd med total

varuexport

År

Sveriges

totala varu-

export

(löpande

priser) mnkr

Krigsmaterielexport

Andel av

varu-

exp. %

Löpande

priser, mnkr

Förändring i

Procent

Total KS

ÖK

Total KS

ÖK

2011

1 212 300

1,15

13914 5840 8074 + 1

-13

+15

2012

1 168 300

0,84

9760 3746 6014 -30

-35

-25

2013

1 090 800

1,09

11942 5554 6388 +22

+48

+6

2014

1 125 300

0,71

7958 3258 4700 -33

-41

-26

2015

1 178 900

0,65

7603

2

3560 4043 -4

+9

-14

Tabell 5.

Faktisk krigsmaterielexport 2011-2015 (mnkr)

2 Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

2011

2012

2013

2014

2015

ÖK

KS

39

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 6. Kategorier av krigsmateriel

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

1 ML 1 a utom revolvrar och pistoler samt vapen utformade för jakt och sportskytte.

Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar och lådor.

ML 1c

Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

2

ML 2 a utom signaturdämpande anordningar.

Eldrör, mekanismer, markplattor och rekylhäminrättningar.

ML 2d

Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

3

ML 3 a utom rök, lys och övningsammunition samt ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt eller sportskytte.

Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar.

Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för sådana.

4

ML 4 a utom rökbehållare, patroner och simulatorer.

Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och lavetter.

ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning.

Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt utformade komponenter för sådana.

5

ML 5 a)

ML 5 b endast målfångnings, målangivnings- samt målföljningssystem.

Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa.

6

ML 6 a med begränsning till not 1 a) och b)

Markfordon och komponenter.

7 ML 7 a), b) och e) Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravall-hantering", radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

40

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

8 ML 8 a), b) och c) "Energetiska material", och besläktade substanser. 9 ML 9 a) 1, 2a) och b)

Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg.

10 ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV med beväpning

"Luftfartyg", "lättare än luftfarkoster", ”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-motorer och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande utrustning samt komponenter som särskilt utformats för militär användning.

11 Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och komponenter som inte anges på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning.

12

ML 12 a) Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen.

13 Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter. 14 "Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.

15

Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna.

16 Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19. 17 Övrig utrustning, material och "bibliotek samt komponenter som utformats särskilt för dessa. 18 Utrustning och komponenter för framställning av produkter.

41

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

19 ML 19 a), b), c) och f) Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedelsutrustning och testmodeller och särskilt utformade komponenter för dessa. 20 Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan. 21

"Programvara".

22

"Teknik".

Tabell 7. Utförseltillstånd och faktisk export under år 2015 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Beviljade exporttillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 17. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

EU

Belgien

6

5,8,13 4 3,5,8,13,22 15

Bulgarien

1

13 ∞

3 0,2

Cypern

1

13 ∞

-

-

Danmark

15

1,2,3,5,8,11,13,

17 9

1,2,3,5,6,8,11,13,1

7,21,22 160

Estland

10 1,2,5,6,13,17 5 1,2,3,5,17,22

4

Finland

28

2,3,4,5,8,13,14,

17,18,21,22 467

1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14,16,17,18,21,22 541

Frankrike

16 1,3,5,8,11,22 290

1,3,5,6,8,10,11,13,

15,21,22 311

Grekland

3

4,5,13 6

5,13,22

2

Irland

3

3,4,13,22 5

3,4,5,14, 31

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

42

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

Italien

12 1,3,4,5,8,13,17,22 17

1,3,5,6,8,11,13,17,

22 252

Kroatien

4

3,5,13 5

3,5,22

1

Lettland

7 3,4,5,13,17,22 42

3,4,17 22

Litauen

6

1,3,13,14 43 3,4,814,18,22 72

Luxemburg 2

6,13 0,02

6 0,02

Malta

1

13 ∞

-

-

Neder- Länderna

8

3,7,13,17 0,8 3,5,6,7,13,17, 241

Polen

12

1,4,5,8,13,14,18,21,

22 11 3,4,8,13,14 46

Portugal

6 3,13,14,17 8

3,9,14,17

2

Rumänien

1

13 ∞

3 0,5

Slovakien

4

2,3,8,13 21

2,3,13, 18

Slovenien

4

1,13,17 0,09

1,3,17 0,5

Spanien

13 3,4,5,6,8,9,13,22 9 3,5,6,8,9,11,13 31

Storbritannien

24

1,3,4,8,10,13,17,21,

22 843

3,4,5,6,8,10,11,13,

14,17,18,21,22 315

Tjeckien

4 3,4,5,13,22 56 1,3,4,5,8,13,14 22

Tyskland

53

3,4,5,6,7,8,10,11,13

,17,18,21,22 117

3,4,5,6,7,8,10,11,1

3,14,17,18,22 341

Ungern

4

3,8,13,17 16

3,17

7

Österrike

10 3,7,8,10,13,17 95 2,3,4,8,10,17 10

Total 259

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1

1,13,14,15, 17,18,21,22 2059

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,12,13,14,15,16,1

7,18,21,22 2446

Övriga Europa

Island

1

13 ∞

3,8 0,03

Liechtenstein 1

13 ∞

-

-

Norge

64

2,3,4,5,7,8,9,11,

13,17,22 190

2,3,5,6,7,8,9,10,11, 13,14,15,17,21,22 2112

Schweiz

27 2,3,7,8,213,17 5

2,3,5,6,7,8,10,13,1

7 78

Turkiet

5 5,8,13,17,21 8

5,8,13,21 35

Total 98

2,3,4,5,7,8,9,11,

13,17,21,22 203

2,3,5,6,7,8,9,1,11,1

3,14,15,17,21,22 2225

Nordamerika

Kanada

14

2,5,13,15,17,18,

21,22 147 2,3,5,13,17,21,22 294

USA

49 2,3,5,8,13,14,17,18, 815 2,3,5,8,11,13,14,1

569

43

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

21,22

7,

18,21,22

Total 63

2,3,5,8,13,14,15,17,1

8,21,22 962

2,3,5,8,11,13,14,17,

18,21,22 863

Centralamerika/ Karibien

Trinidad och Tobago 1

3 4

3

4

Mexiko

2 5,13,15,21,22 27 2,9,13,15,22 54

Total 3 3,5,13,15,21,22 31 2,3,9,13,15,22 58

Sydamerika

Argentina

1

13 ∞

-

-

Brasilien

6 2,3,4,5,13,14,22 123 2,3,4,5,13,14,18 63

Chile

2

2,13 0,4

2

1

Peru

-

- -

8 0,3

Uruguay

1

13 ∞

-

-

Total 10 2,3,4,5,13,14,22 124 2,3,4,5,8,13,14,18 64

Nordostasien

Japan

16

2,3,4,5,8,13,14,

22 51

2,3,4,5,8,9,13,14,2

2 39

Republiken Korea

10 5,8,9,10,13,18,22 165

4,5,8,9,10,13,18,2

1,

22 303

Total 26

2,3,4,5,8,9,10,13,17,

18,22 216

2,3,4,5,8,9,10,13,14

,18,21,22 342

Sydostasien

Brunei

2

2,22 51

2,3

6

Malaysia

2

5,13,22 4

2

1

Singapore

7 2,5,8,9,13,22 78 2,4,5,8,9,13,14,22 187

Thailand

7 2,3,4,9,13,22 74 2,3,4,5,9,10,21,22 201

Total 18 2,3,4,5,8,9,13,22 207

2,3,4,5,8,9,10,13,14

,21,22 395

Sydasien

Indien 18 2,5,8,9,13,14,21,22 185 2,3,5,8,9,21,22 380 Pakistan 4 4,5,10,11,21,22 284 4,5 31

Total 22

2,4,5,8,9,10,11,

13,14,21,22 469 2,3,4,5,8,9,21,22 411

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

44

Mellanöstern

Bahrain

-

- -

5 0,2

Förenade Arabemiraten 2 2,3,15, 22 141 5,10,21,22 68 Jordanien 1 13 10 13 1 Kuwait 1 6,7,11,21,22 83 11 76 Oman 1 5,22 10 - - Qatar 6 17 79 17 26 Saudiarabien 2 5,22 2 5,22 14

Total 13

2,3,5,6,7,11,13,

17,21,22 325 5,10,11,13,17,21,22 185

Nordafrika

Algeriet

1 4,5,18,21,22 ∞

5,21 80

Tunisien

1

2,3,14,22 71

2,3,14 71

Total 2 2,3,4,5,14,18,21,22 71

2,3,5,21 151

Afrika söder om Sahara

Sydafrika

8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236

Total 8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236

Oceanien

Australien

19

2,3,4,5,9,13,14,

17,21,22 130

2,3,4,5,8,9,11,13,1

4,17,21,22 83

Nya Zeeland 5 2,3,8,13,14 6

2,3,8,14

1

Total 24

2,3,4,5,8,9,13,14,17,

21,22 136

2,3,4,5,8,9,11,13,14

,17,21,22 84

TOTALT

541

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1

1,13,14,15, 17,18,21,22 4951

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,13,14,15,16,17,1

8,21,22 7460

45

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 8 a. Faktisk export av krigsmateriel 2013–2015 fördelad på länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

EU 843 1992 2835 607 1620 2227 936 1510 2446

Belgien

23 3 26 20 2 22 4 11 15

Bulgarien

- 1 1 0 0,7 0,7 0 0,2 0,2

Danmark 108 103 211 20 120 140 6 154 160 Estland 0,06 2 2 1,5 6,5 8 0,07 4 4 Finland 81 314 395 108 152 260 386 155 541 Frankrike 135 357 492 132 321 453 25 286 311 Grekland 0,3 4 4 0 49 49 0 2 2 Irland - 9 9 - - - 8 23 31 Italien 124 90 214 14 83 97 202 50 252 Kroatien - 1 1 0 0,3 0,3 0,1 0,8 1 Lettland 0,5 3,5 4 0,004 1 1 19 3 22 Litauen - 1 1 0,007 4 4 58 14 72 Luxemburg 30 1 31 0 0,4 0,4 0 0,02 0,02 Nederländerna 0,3 200 200 0,5 176 176 0,04 241 241 Nya Kaledonien, Fr

- 0,3 0,3 - - - - - -

Polen

22 15 37 4 23 27 6 40 46

Portugal

- 1 1 9 2 11 0 2 2

Rumänien

- 0,4 0,4 0 0,2 0,2 0 0,5 0,5

Slovakien

1 1 2 0 1 1 16 2 18

Slovenien

- 1 1 0,003 0,3 0,3 0,006 0,5 0,5

Spanien

4 27,5 31,5 9 19 28 7 24 31

Storbritannien 217 388 605 233 294 527 138 177 315 Tjeckien 2 2 4 4 3 7 2 20 22 Tyskland 82,5 451 533,5 50 352 402 58 283 341 Ungern 0,5 2,5 3 0,3 3 3 0,001 7 7 Österrike 12 12 24 0,08 9 9 1 9 10

Övriga Europa 900 164 1064 1250 54 1304 1961 264 2225

Andorra

- 0,2 0,2 - - - - - -

Island

- 0,3 0,3 0,06 0 0,06 0,003 0 0,003

Montenegro - 0,06 0,06 0 0,1 0,1 - - - Norge 900 61,5 961,5 1246 23 1269 1951 161 2112 Ryssland - 13 13 - - - - - -

Schweiz

- 67 67 4 30 34 3 75 78

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

46

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

Turkiet

1 20 21 0,2 0,3 0,5 7 28 35

Ukraina

- 0,5 0,5 - - - - - -

Nordamerika 779 776 1555 1092 573 1665 269 594 863

USA

653 553 1206 982 336 1318 269 300 569

Kanada

126 223 349 109 238 347 0 294 294

Centralamerika och Karibien

- 4 4 0 25 25 4 54 58

Mexiko

- 4 4 0 25 25 0 54 54

Trinidad och Tobago

- - - - - - 4 0,5 4

Sydamerika 6 103 109 29 67 96 39 25 64

Argentina

- - - 6 4 10 - - -

Brasilien

4 102 106 16 63 79 39 24 63

Chile

2 1 3 7 0 7 0 1 1

Peru

- - - - - - 0,3 0 0,3

Nordostasien 137 162 299 17 158 175 33 309 342

Japan

134 13 147 14 26 40 33 6 39

Republiken Korea

3 149 152 3 132 135 0,4 303 303

Centralasien - 1 1 - - - - - -

Kazakstan

- 1 1 - - - - - -

Sydostasien 2563 945 3508 43 671 714 19 376 395

Brunei

- 16 16 3 12 15 5 1 6

Indonesien 9 - 9 0 0,3 0,3 - - - Malaysia - 8 8 0 9 9 0 1 1 Singapore 2 153 155 21 137 158 0,7 187 187 Thailand 2552 767 3319 19 513 532 14 187 201

Sydasien

24 686 710 7 476 483 165 246 411

Bangladesh - 0,3 0,3 - - - - - - Indien 24 685 709 7 461 468 165 215 380 Pakistan - 1 1 0 14 14 0,5 31 31

Mellanöstern 59 1008 1067 36 345 381 13 172 185

Bahrain

24 0 24 0 0,6 0,6 0 0,2 0,2

47

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

Egypten

- 16 16 - - - - - -

Förenade Arabemiraten

- 271 271 0 40 40 0 68 68

Israel

- 0,2 0,2 - - - - - -

Jordanien

- - - - - - 0 1 1

Kuwait

- 4 4 - - - 0 76 76

Oman

- 2 2 1 1 2 - - -

Saudiarabien 35 715 750 34 304 338 13 1 14 Qatar - - - 0 0,2 0,2 0 26 26

Nordafrika - 163 163 58 134 192 103 48 151

Algeriet

- 161 161 58 134 192 40 40 80

Tunisien

- 2 2 - - - 63 8 71

Afrika söder om Sahara

- 151 152 0,01 167 167 1 235 236

Botswana

- 0,1 0,1 - - - - - -

Namibia

- 0,3 0,3 - - - - - -

Sydafrika

- 151 151 0 167 167 1 235 236

Tanzania

- 0,5 0,5 - - - - - -

Zambia

- 0,1 0,1 0,01 0 0,01 - - -

Oceanien 242 233 475 119 232 351 17 67 84

Australien 241 232 473 117 231 348 16 67 83 Nya Zeeland 1 1 2 2,5 0,5 3 0,2 0,5 1

FN Förenta Nationerna

- 0,4 0,4 0 0,06 0,06 - - -

TOTALT 5554 6388 11942 3258 4521 7779 3560 3900 7460

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

48

Tabell 8 b. Faktisk export fördelad på regioner i procent av värdet år 2015

Region Andel av den totala exporten (%)

EU

32,2

Sydasien

5,4

Mellanöstern

2,5

Sydostasien

5,2

Nordamerika

12,7

Övriga Europa

29,5

Afrika söder om Sahara

3,2

Oceanien

1,2

Nordostasien

4,5

Nordafrika

2,0

Centralamerika och Karibien

0,8

Sydamerika

0,9

Centralasien

0,0

FN, Förenta nationerna

0,0

Tabell 8 c. Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst

1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2014 följer indelningen:

Höginkomstländer: Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade

Arabemiraten, Grekland, Hungary, Ireland, Island, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Kuwait, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Trinidad and Tobago, Tyskland, USA, Österrike.

Övre medelinkomstländer: Algeriet, Brasilien, Bulgarien, Jordan, Malaysia,

Mexiko, Peru, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Tunisia, Turkiet.

Lägre medelinkomstländer: Indien, Pakistan.

Låginkomstländer: -

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Krigsmateriel för strid (KS)

Övrig krigsmateriel (ÖK)

Total export

Procent

Höginkomstländer

Övre medelinkomstländer

Lägre medelinkomstländer

49

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 9. Följdleveranser år 2015

Land

Antal tillstånd

Varav följdleverans- tillstånd

Varav nya tillstånd

Produkter nya tillstånd

Algeriet 1

1 Robotsystem

Argentina 1

1 Pansarplåt

Brasilien 6

5

1 Pansarplåt

Brunei

2

2

Förenade Arabemiraten

2

2 Marinpjäs, Marin sensor

Indien

18

10

8 Explosivämnen, Gyron, pansarplåt

Jordanien 1

1 Pansarplåt

Kuwait

1

1 C-skyddsutrustning

Lichtenstein 1

1 Pansarplåt

Malaysia 2

1

1 Pansarplåt

Oman

1

1

Pakistan 4

4

Qatar

6

6 Maskeringsmateriel

Saudiarabien 2

2

Singapore 7

5

2 Pansarplåt, Explosivämne

Sydafrika 8

7

1 Pansarplåt

Thailand 7

6

1 Fartygskomponent

Trinidad och Tobago

1

1

Tunisien 1

1 Pansarvärnssystem

Uruguay 1

1 Pansarplåt

Tabell 10. Faktisk export av små och lätta vapen år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister Små vapen

1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export

2. Gevär och karbiner Ingen export

3 Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

50

3. Kulsprutepistoler Ingen export

4. Automatkarbiner Ingen export

5. Lätta kulsprutor Ingen export

6. Övrigt Finkalibrig ammunition har exporterats till Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, USA samt Österrike. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland samt USA.

Lätta vapen

1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Export av ammunition till Norge

2. Granattillsats för montering på vapen (40 mm)

Komponenter till Tyskland

3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export

4. Rekylfria vapen (granatgevärssystem)

Granatgevär har exporterats till Australien, Slovakien samt Tunisien. Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Slovakien, Trinidad och Tobago, Tjeckien, Tunisien, USA och Österrike.

5. Bärbara pansarvapen Pansarvapen har exporterats till Finland samt USA. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland, samt Österrike.

6. Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm

Ingen export

7. Övrigt Ingen export

Tabell 11. Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Brasilien, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 110 982 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Brasilien, Irland samt Litauen.

51

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 12. Utfärdade tillstånd under 2015 förvidareexport av materiel som ursprungligen exporterats från Sverige

Ansökan från Avser materiel Destination

Australien Programvara marina ledningssystem, ML 21

Kanada

Kanada Temporär utförsel programvara marina ledningssystem, ML 21

Australien, Frankrike, Israel, Kanada, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA

Lettland Automatkarbiner, ML 1 Annan mottagare i Lettland

Nederländerna Stridsfordon 90, ML 6 Estland

Norge Stridsfordon 90 chassier, ML 6

Estland

Schweiz Sprängämne, ML 8 Sverige

USA Ammunition, ML 3 Annan mottagare i USA

Tabell 13. Exporterande företag och myndigheter år 2015

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag

KS

ÖK

Totalt

BAE Systems Hägglunds AB

1831 469

2300

Saab Dynamics AB

727 385

1112

Saab AB, Electronic Defence Systems

311 541

852

Saab AB, Security and Defence Systems

55 606

661

BAE Systems Bofors AB

54 406

460

FFV Ordnance AB

164 186

350

Norma Precision AB

18 242

260

SSAB EMEA AB

0 235

235

EURENCO Bofors AB

199

0

199

Nammo Vanäsverken AB

163 0,01

163

Saab AB, Aeronautics

0 145

145

Saab AB, Support and Services

0 134

134

Saab Underwater Systems AB

0 103

103

GKN Aerospace AB

0

85

85

Saab Barracuda AB

0

79

79

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

52

Företag

KS

ÖK

Totalt

N. Sundin Dockstavarvet AB

0

65

65

Scania AB

0

60

60

Saab AB, Industrial Products and Services

0

47

47

Nammo LIAB AB

22

12

34

Saab Kockums AB

0

28

28

FLIR Systems AB

17

8

25

GKN Aerospace Applied Composites AB

0

24

24

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

0

23

23

Exsensor Technology AB

0

23

23

FMV, Försvarets materielverk

0

17

17

Taiga AB

0

15

15

Saab AB, Training & Simulation

0

13

13

Patria Helicopters AB

0

11

11

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2015:

Airsafe Sweden AB, BAE Systems SWS Defence AB, Schill Reglerteknik AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), Polyamp AB, Deform AB, Aerodynamics Reserach Center STARCS AB, Carmenta AB, Sepson AB, SSPA Sweden AB, Aimsport Sweden AB, Rolls-Royce AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Exova Materials Technology AB, Arma Tech AB, Saab Bofors Test Center AB, Aimpoint AB, ECAPS AB.

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2015:

Ekenäs Mekaniska AB, Spuhr i Dalby AB, Ammo Tech Sweden AB, Stalons Svarv & Svets AB, MSE Engineering AB, Comtri AB, Lesjöfors Fjädrar AB, Waltreco AB, Nammo Vingåkersverken AB, Swedish Ordnance i Stockholm AB, GP Rifle, Clustertronix HB

Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd under 2015 genomförde 55 företag enbart försäljning inom Sverige. 65 företag och en myndighet (FXM) genomförde ingen försäljning av krigsmateriel under 2015.

53

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 14. Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 2015

Från land

Till land

antal ML

kategori

Produkt

Australien

Kanada

2 ML 21/22 Programvara för

ledningssystem

Danmark Afghanistan 3 ML 13 Skyddsvästar samt skyddsplattor Grekland Norge 1 ML 15 Mörkerutrustning Italien Ungern 1 ML 18 Komponenter Kanada Danmark 1 ML 1 Komponenter Lettland Irland 1 ML 17 Dykutrustning Namibia Namibia 1 ML 1 Jaktvapen Singapore Singapore 4 ML 13 Pansarplåt Storbritannien Australien 2 ML 5 Sensorer

Storbritannien 11 ML 13 Pansarplåt

Sydafrika

Botswana

1 ML 17 Maskeringsmateriel

Sydafrika

13 ML 13 Pansarplåt

Tjeckien

Tjeckien

1 ML 10 Komponenter

Tyskland

Belgien

2 ML 13 Pansarplåt

Danmark

1 ML 3 Ammunition

Finland

1 ML 13 Komponenter

Grekland

2 ML 13 Pansarplåt

Nederländerna 3 ML 13 Pansarplåt Norge 1 ML 1 Skjutvapen Norge 1 ML 3 Ammunition Polen 1 ML 13 Pansarplåt Rep. Korea 1 ML 13 Pansarplåt Saudiarabien 1 ML 10 Reservdel Schweiz 1 ML 13 Pansarplåt Tyskland 20 ML 13 Pansarplåt Österrike 1 ML 13 Pansarplåt

USA Afghanistan 1 ML 13 Skyddsvästar

Danmark

3 ML 1 Skjutvapen

Kanada

5 ML 13 Pansarplåt

Mexico

1 ML 13 Pansarplåt

Norge

2 ML 1 Skjutvapen

USA

13 ML 13 Pansarplåt

4 Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

54

Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2015

BAE Systems SWS Defence AB, Caliber 44 Varberg, Catron Elektronik AB, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International AB, Gripen International KB, ILEK AB, LEAF Supply & Services AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Naverviken Logistic AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB,Swedish Ordnance AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB.

Tabell 15. Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2015

Generella tillstånd

ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se . Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS Omfattning

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning

2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation

2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används.

Under år 2015 har 4 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

55

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

0

1

2

1

1

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande:

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

11

6

18

11

11

Faktisk export under 2015 inom ramen för generella tillstånd:

FS Kategori Värde (tkr) Mottagarland

2012:7 ML 5 25467 Danmark, Storbritannien, Tyskland

ML 6 109694 Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Tyskland ML 10 20599 Finland, Norge ML 14 4957 Finland, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland ML 15 738 Frankrike ML 21 393 Norge ML 22 3085 Frankrike, Norge

2012:8 ML 6 279

Finland

ML 13 279

Finland

ML 16 279

Finland

ML 21 3539 Frankrike

2012:9 ML 5 102 Storbritannien

ML 22 64 Storbritannien ML 22 189 Estland

2012:11 ML 22 260

Finland

EU-kommissionen har under 2015 initierat en analys samt i samverkan med medlemsstaterna påbörjat ett arbete för att harmonisera användningen av de generella tillstånden inom EES.

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2015 har inget nytt svenskt företag certifierats. Ett företag har omcertifierats. Till och med 2015 har totalt inom EU 51 företag i 14 länder certifierats, enligt följande:

2012: 10 företag 2013: 12 företag 2014: 18 företag 2015: 11 företag

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

56

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

1 2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella. 2 2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella. 3 2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella. 4 2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella.

Tabell 16. Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU5.

Tabell 16:1 Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp

2013

2014

2015

Ansökan om exporttillstånd

32

277

342

5 Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

57

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 16:2 Beviljade tillstånd samt faktisk export till mottagare utanför

EU avseende sådana civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen som också utgör krigsmateriel.

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/land Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exoprterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

Övriga Europa

Andorra

2

3,8 0,3

3,8 0,3

Grönland

2

1 0,6

Island

5

1,3 0,4

3 0,6

Norge

158

1,3,8 172

3,8 17

Nya Kaledonien 1

3 0,4

3 0,4

Schweiz

16

1,3,8

3

3,8

4

Total

184

1,3,8 177

3,8 22

Nordamerika

Kanada

2

1,3

1

3 0,6

USA

50

1,3,8 103

3,8 98

Total 52

1,3,8 104

3,8 99

Sydamerika

Chile

1

3 0,4

3 0,4

Uruguay

1

3 0,1

3 0,1

Total 2

3 0,5

3 0,5

Nordostasien

Japan

3

3

1

3 0,7

Republiken Korea

2

3 0,09

3 0,09

Total 5

3

1

3 0,7

Centralasien

Kazakstan

3

1,3

3

1,3

3

Total 3

1,3

3

1,3

3

Mellanöstern

Förenade Arabemiraten

1

1

11

1

5

Total 1

1

11

1

5

6 Faktisk export innefattar endast export från sådana företag som är skyldiga att till ISP årligen inkomma med en deklaration avseende fakturerad och levererad krigsmateriel.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

58

Afrika söder om Sahara

Botswana

1

3 0,1

3 0,1

Namibia

1

3 0,08

3 0,08

Sydafrika

12

1,3

14

1,3

9

Tanzania

1

3 0,3

3 0,3

Total 15

1,3

14

1,3

9

Oceanien

Australien

4

1,3

3

3

3

Nya Zeeland

14

1,3

2

3 0,8

Total 18

1,3

5

3

4

TOTALT 280

1,3,8 316

1,3,8 143

Tabell 16:3 Beviljade tillstånd till mottagare utanför EU avseende

slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen (ej krigsmateriel)

Beviljade utförseltillstånd

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Produkter Värdet av tillstånden i mnkr

Övriga Europa

Grönland

1 Hagelvapen m.m.

0,03

Norge

80 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

Schweiz

6 Hagelvapen m.m. samt ammunition

0,03

Total

87 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

Nordamerika

Kanada

2 Hagelvapen m.m.

0,1

USA

5 Hagelvapen m.m.

0,1

Total

7 Hagelvapen m.m.

0,2

Nya Zeeland

3 Hagelvapen m.m.

0,01

Total

3 Hagelvapen m.m.

0,01

TOTALT

97 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

59

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 1. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2013–2015

Utförselärenden

2013 2014 2015

Totalt

utförseltillstånd, globala och individuella, varav:

1123 1324 1467

Wassenaar-arrangemanget

702 766 793

Missilteknologikontrollregimen

7 11 9

Nuclear Suppliers Group (Part 2)

11 18 149

Australiengruppen

316 365 332

Sanktioner

87 164 184

Iransanktioner - finansiella ärenden

2013 2014 2015

Totalt

ärenden avseende överföring av tillgångar och finansiella tjänster

392 626 693

Anmälan

189 520 584

Tillstånd

185 106 109

Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt ickekontrollerade produkter avseende PDA 2013–2015

2013 2014 2015

Totalt antal utfärdade förhandsbesked

115

196

139

Varav antal förfrågningar om ickekontrollerade produkter

66

126

97

Tabell 3. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked – kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2015

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter

Land Ej anledning att tillämpa catch all

”Catch all” negativ

”Catch all”

Listad produkt, positivt

Listad produkt, avslag

Summa

Amerikas Förenta Stater

1

1

Arabrepubliken Syrien

3 1

4

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

60

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter

Land Ej anledning att tillämpa catch all

”Catch all” negativ

”Catch all”

Listad produkt, positivt

Listad produkt, avslag

Summa

Argentina

1

1

Australien

1

1

Azerbajdzjan

2

2

Brasilien

3

3

Chile

1

1

Colombia

2

2

Danmark

1

1

Egypten

1

1

2

Etiopien

1

1

Folkrepubliken Kina

4 1 1

3

9

Förenade Arabemiraten

2

2

Indien

1 1

2

Iran

37 2 1

2

42

Israel

1

1

Jordanien

1

1

Kenya

1

1

Kuwait

1

1

Liberia

1

1

México

1

1

Nederländerna

1

1

Nigeria

1

1

Norge

1

1

Ryska Federationen

4 11 6

6 2 29

Sydafrika

1

1

2

Sydsudan

1

1

Taiwan

1

1

Turkiet

1

1

Tyskland

1

1

Ukraina

2

2

Vietnam

1

1

Vitryssland

1

1

61

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Tabell 4. Generella tillstånd

Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011. Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2015 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

16 1 1 0 0 0

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002-006):

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

122 2 4 3 1 0

Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2015 beviljades 46 tillstånd för export eller överföring inom EU.

Mottagarland Antal globala tillstånd

Antal individuella tillstånd

Produktkategori

Argentina

1 0D001, 0E001

Belgien

1* 0D001, 0E001

Finland

1*

1 0A001, 0D001, 0E001

Frankrike

2* 0D001, 0E001

Japan

1

0E001

Kina, Folkrepubliken

1

0A001

Luxemburg

1* 0D001, 0E001

Nederländerna 1* 0D001, 0E001 Norge 1 3 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Ryssland 1 0E001 Schweiz 4 0A001, 0C001, 0C002, 0E001

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

62

Mottagarland Antal globala tillstånd

Antal individuella tillstånd

Produktkategori

Spanien

1*

4 0A001, 0D001, 0E001

Storbritannien 1* 0D001, 0E001 Sydafrika 1 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Tjeckien 1* 0D001, 0E001 Tyskland 1* 5 0A001, 0D001, 0E001 Ukraina 3 0A001, 0C001, 0C002 USA 9 9 0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001 Österrike 1* 0D001, 0E001

* varav ett inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer

Tabell 6. Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2015

Land

ZC NSG

AG

MTCR

WA

Argentina

x

x

x

x

x

Australien

x

x

x

x

x

Belgien

x

x

x

x

x

Brasilien

-

x

-

x

x

Bulgarien

x

x

x

x

x

Cypern

-

x

x

-

-

Danmark

x

x

x

x

x

Estland

-

x

x

-

x

Finland

x

x

x

x

x

Frankrike

x

x

x

x

x

Grekland

x

x

x

x

x

Irland

x

x

x

x

x

Island

-

x

x

x

-

Italien

x

x

x

x

x

Japan

x

x

x

x

x

Kanada

x

x

x

x

x

Kazakstan

x

x

-

-

-

Kina

x

x

-

-

-

Korea (Rep.)

x

x

x

x

x

Kroatien

x

x

x

-

x

63

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Land

ZC NSG

AG

MTCR

WA

Lettland

-

x

x

-

x

Litauen

-

x

x

-

x

Luxemburg

x

x

x

x

x

Malta

-

x

x

-

x

Mexiko

-

x

x

-

x

Nederländerna

x

x

x

x

x

Norge

x

x

x

x

x

Nya Zeeland

x

x

x

x

x

Polen

x

x

x

x

x

Portugal

x

x

x

x

x

Rumänien

x

x

x

-

x

Ryssland

x

x

-

x

x

Schweiz

x

x

x

x

x

Serbien

-

x

-

-

-

Slovakien

x

x

x

-

x

Slovenien

x

x

x

-

x

Spanien

x

x

x

x

x

Storbritannien

x

x

x

x

x

Sverige

x

x

x

x

x

Sydafrika

x

x

-

x

x

Tjeckien

x

x

x

x

x

Turkiet

x

x

x

x

x

Tyskland

x

x

x

x

x

Ukraina

x

x

x

x

x

Ungern

x

x

x

x

x

USA

x

x

x

x

x

Vitryssland

x

x

-

-

-

Österrike

x

x

x

x

x

TOTALT

39

48

41

34

42

Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zangger-kommittén.

64 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Ta be ll 7 . B ev ilj ad e gl ob al a t ill st ån d f ör p er m an en t ex por t år 2 0 1 5

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sam tli ga lände r m ed undan tag

av em bar go lände r/ sa nk tio ns lände r 23 3A001 5A001 5E001 6A001 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Sen sor sy st em , S ven ska K ust beva kn in gen

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Af ghani st an 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Al ge rie t 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta S ta te r 1 9A117 M el lans te g/ Ad apt er 428/ 2009 M TCR

Ar ge nt ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

65

Ta be ll 7 . B ev ilj ad e gl ob al a t ill st ån d f ör p er m an en t ex por t år 2 0 1 5

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sam tli ga lände r m ed undan tag

av em bar go lände r/ sa nk tio ns lände r 23 3A001 5A001 5E001 6A001 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Sen sor sy st em , S ven ska K ust beva kn in gen

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Af ghani st an 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Al ge rie t 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta S ta te r 1 9A117 M el lans te g/ Ad apt er 428/ 2009 M TCR

Ar ge nt ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Ar m en ien 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Az er ba jdz jan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ba hr ai n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Bang lade sh 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Br as ili en 3 3A001, 3A002, 3E001, 5A001, 5E001, 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

66 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Fo lk re pub lik en K ina 8 2E001, 2E002 3A001, 3A002, 5A001 5A002 5D 002 Fi lte ru tru stn in g

Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Fö re nade Ar ab em ira te n 1 5A001, 5D 001 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Gui ne a-Bi ssa u 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ho ngk ong , K ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Indi en 16 2E001, 3A001, 3A002, Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

67

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Fo lk re pub lik en K ina 8 2E001, 2E002 3A001, 3A002, 5A001 5A002 5D 002 Fi lte ru tru stn in g

Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Fö re nade Ar ab em ira te n 1 5A001, 5D 001 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Gui ne a-Bi ssa u 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ho ngk ong , K ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Indi en 16 2E001, 3A001, 3A002, Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5A001, 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Indo ne si en 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Irak 5 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Iran 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Isr ael 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Jo rdan ie n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Ki rg iz is tan 1 5A002, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

68 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Kuw ai t 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Li bano n 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Li by en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M ala ys ia 2 3A001, 3A002 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M al di ve rna 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M ar ock o 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M éx ico 1 3A001, El ek tr on iska ko m pon en ter 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

69

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Kuw ai t 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Li bano n 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Li by en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M ala ys ia 2 3A001, 3A002 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M al di ve rna 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M ar ock o 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M éx ico 1 3A001, El ek tr on iska ko m pon en ter 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

3A002, 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Pak is tan 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Qa tar 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009

WA

Saudi ar ab ie n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Sr ilank a 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

70 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sudan 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy daf rik a 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Thai land 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Tu rkm en is ta n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Vi et na m 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi tr ys sl and 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

71

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sudan 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy daf rik a 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Thai land 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Tu rkm en is ta n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Vi et na m 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi tr ys sl and 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Zi m bab w e 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ta be ll 8 . B ev ilja de in div id ue lla t ills tå nd fö r p erm an en t e xp ortå r 2015

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Af ghani st an 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

72 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Al ge rie t 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta

St at er 4 1C 010

2B 230 ,

9B 115 ,

Ko lfi be r

Tr yckg iva re

M ät ins tr um en t

428/ 2009 WA NSG M TCR

Ango la 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Ar abr epub lik en

Sy rie n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar ge nt ina 4 2B 350 ,

3A001, 3A225 Vär m ev äx la rpl åt

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG AG

Ar m en ien 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar uba 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

73

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Al ge rie t 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta

St at er 4 1C 010

2B 230 ,

9B 115 ,

Ko lfi be r

Tr yckg iva re

M ät ins tr um en t

428/ 2009 WA NSG M TCR

Ango la 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Ar abr epub lik en

Sy rie n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar ge nt ina 4 2B 350 ,

3A001, 3A225 Vär m ev äx la rpl åt

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG AG

Ar m en ien 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar uba 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Aus tr al ie n 2 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Az er ba jdz jan 9 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

AG

Bahr ai n 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Bang lade sh 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Bo liv ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Bosn ien -

Her ceg ov in a 3 1C 010 ,

3A225 Ko lfi be r

Fr ekeven som va nd la re 428/ 2009 W A

NSG

Bo ts w ana 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

74 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Br as ili en 48 1A004, 1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Vä rm ev äx lar e

Bi ore ac to r

Fr ekeven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG AG 2 1A004 Kem sky dd sd rä kt er 428/ 2009 WA

Br une i 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ch ile 20 2B 350 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 , Vä rm ev äx lar e

Si gnal ge ne ra to r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA NSG AG

Co lo m bia 6 2B 350 ,

2B 352 , Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or 428/ 2009 W A AG 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

75

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Br as ili en 48 1A004, 1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Vä rm ev äx lar e

Bi ore ac to r

Fr ekeven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG AG 2 1A004 Kem sky dd sd rä kt er 428/ 2009 WA

Br une i 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ch ile 20 2B 350 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 , Vä rm ev äx lar e

Si gnal ge ne ra to r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA NSG AG

Co lo m bia 6 2B 350 ,

2B 352 , Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or 428/ 2009 W A AG 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 9A012 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

UAV

Cos ta R ica 2 2B 352 ,

6A003 Bi or ea ct or

IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Dem okr at is ka

Re pub lik en

Ko ngo

3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Djib ou ti 1 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Dom in ika nska

re publ ik en 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 AG

Ec uado r 4 2B 350 ,

3A225 Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NS G

AG

Egy pt en 25 5A002, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 W A 3 6A002, IR -ka m er a 428/ 2009 WA

76 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) NS G

AG 6A003 IR -ka m er a

El fen ben sku st en 6 2B 352

3A225 6A003, 5A002, 5D 002 , Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

IR -ka m er a

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Et iop ien 6 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Fi lipp ine rna 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

FN m ed fl er a

int er nat io ne lla

or gani sat io ne r

1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fol kr ep ub lik en

Ki na 189 1A004, 1C 002 ,

1C 010 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ko lfi be r

428/ 2009 W A

NS G

AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

77

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) NS G

AG 6A003 IR -ka m er a

El fen ben sku st en 6 2B 352

3A225 6A003, 5A002, 5D 002 , Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

IR -ka m er a

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Et iop ien 6 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Fi lipp ine rna 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

FN m ed fl er a

int er nat io ne lla

or gani sat io ne r

1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fol kr ep ub lik en

Ki na 189 1A004, 1C 002 ,

1C 010 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ko lfi be r

428/ 2009 W A

NS G

AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 004 ,

2B 104 ,

2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

2D 002 ,

3A001, 3A002, 3A225, 3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par ,

Bi or ea ct or

Vat te ns kär m as ki n

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

M TCR

78 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Fr an kr ike 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fö re nade

Ar abe m ira te n 28 1A004, 1C 010 ,

1C 202 ,

2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003, 9A012

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Al um ini um st av ar

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

428/ 2009 W A

NS G

AG

16 5A002 6A003, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Ghana 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Gr önl and 428/ 2009 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Guat em al a 7 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

79

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Fr an kr ike 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fö re nade

Ar abe m ira te n 28 1A004, 1C 010 ,

1C 202 ,

2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003, 9A012

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Al um ini um st av ar

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

428/ 2009 W A

NS G

AG

16 5A002 6A003, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Ghana 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Gr önl and 428/ 2009 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Guat em al a 7 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Gui ne a 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Guy ana 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Ho ngk ong , K ina 13 1C 002 ,

1A004, 1C 010 ,

2B 004 ,

2B 104 ,

2B 204 ,

2B 230 ,

2B 352 ,

2D 002 ,

3A001, 3A002, 3A225,

Ti tanpu lv er

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Bi or ea ct or

Vat te ns kär m as ki n

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG

80 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

Indi en 27 1A004, 2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Isos ta tp ress

Pum par , v ent ile r

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Indo ne si en 28 1C 350 ,

2B 350 , Fl ou rvä tes yr a

Vär m ev äx la rpl åt , v ent ile r 428/ 2009 W A

NS G

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

81

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

Indi en 27 1A004, 2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Isos ta tp ress

Pum par , v ent ile r

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Indo ne si en 28 1C 350 ,

2B 350 , Fl ou rvä tes yr a

Vär m ev äx la rpl åt , v ent ile r 428/ 2009 W A

NS G

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3A225, 5A002, 5D 002 ’

6A003

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

AG

Irak 10 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Iran 179 III .A1. 003

III .A2. 010 Rese rvd el ar ti ll

m ej eri utru stn in g 267/ 2012 Sank ti

on er

Is land 7 3D 225 ,

5A002, 5D 002

Pr ogr am var a t ill

fr ekv en som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG

Isr ael 42 1A004, 2A101, Ke m sk ydds dr äk t

Kul lag er 428/ 2009 W A

NS G

82 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A002

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -sen sor

AG M TCR

Ita lie n 1 1C 351 Ba kt er ier 428/ 2009 AG

Ja m ai ca 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Japan 6 1A004, 2B 350 ,

3C 001 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ve nt ile r

Ki sel ski vor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Jo rdan ie n 8 5A002, 5D 002 ,

5E002,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 4 5A002, 5D 002 ’

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

83

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A002

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -sen sor

AG M TCR

Ita lie n 1 1C 351 Ba kt er ier 428/ 2009 AG

Ja m ai ca 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Japan 6 1A004, 2B 350 ,

3C 001 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ve nt ile r

Ki sel ski vor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Jo rdan ie n 8 5A002, 5D 002 ,

5E002,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 4 5A002, 5D 002 ’

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A003 IR -ka m er a

Kaz ak st an 3 1A004, 5A002 Ke m sk ydds dr äk t

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ke ny a 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Kosovo 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Kuw ai t 5 1A004, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Li bano n 6 1C 202 ,

5A002, Al um ini um st av ar

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 W A

NSG

84 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

M aked on ien

(F YR OM) 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

M al aw i 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

M ala ys ia 19 1A004, 2B 350 ,

3A001 3A225, 5A002, 6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ar ock o 3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ex ico 32 1A004, 2B 230 , Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re 428/ 2009 W A

NS G

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

85

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

M aked on ien

(F YR OM) 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

M al aw i 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

M ala ys ia 19 1A004, 2B 350 ,

3A001 3A225, 5A002, 6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ar ock o 3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ex ico 32 1A004, 2B 230 , Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re 428/ 2009 W A

NS G

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

3A225, 5A002, 9A012 Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

UAV

AG

M ol da vi en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

M on ten eg ro 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M yanm ar

(B ur m a) 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Na m ib ia 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Ne pal 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

86 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

Ni car agua 2 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Nig er ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

No rg e 1 9A007 Ra ket m ot or 428/ 2009 M TCR

Om an 6 1A004, 2B 350 ,

5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Pum par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A AG 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Pak is tan 8 3A225, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 1C 210 ,

5A002, 5D 002 Ko lfi be rduk

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Panam a 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Pe ru 4 1A004, 3A225, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NSG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

87

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

Ni car agua 2 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Nig er ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

No rg e 1 9A007 Ra ket m ot or 428/ 2009 M TCR

Om an 6 1A004, 2B 350 ,

5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Pum par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A AG 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Pak is tan 8 3A225, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 1C 210 ,

5A002, 5D 002 Ko lfi be rduk

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Panam a 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Pe ru 4 1A004, 3A225, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NSG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Qa tar 15 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG 6 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Rep ub liken K or ea 31 1C 240 ,

2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A002, 3A225, 5A002 6A002, 6A003,

Ni cke lp ul ver

Isos ta tp ress

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Ke m sk ydds dr äk t

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -sen sor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

10 6A003, 6D 002 ,

8A002, 9B 105

IR -ka m er a

IR -ka m er a

Ko m po si tax el

Vi ndt unn el

WA M TCR

88 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A008, 9A012 Radar se ns or

UAV

Rw anda 4 3A225, 5A002, 5D 002 , Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Ry sk a

Fed er at ion en

(R ys sl and)

94 Cat ch a ll 1A004, 1C 002 , 2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

89

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A008, 9A012 Radar se ns or

UAV

Rw anda 4 3A225, 5A002, 5D 002 , Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Ry sk a

Fed er at ion en

(R ys sl and)

94 Cat ch a ll 1A004, 1C 002 , 2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6E001 IR -ka m er a

Saudi ar ab ie n 24 1A004, 2B 230 ,

2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

8 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Sc hw ei z 1 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Se rbi en 8 1A004 2B 001 ,

3A225, 5A002,

Ke m sk ydds dr äk t

Ve rk ty gs m as ki ne r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Si ngapo re 31 1A004, Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 W A AG 2 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

90 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3C 001 ,

5A002, 5E002, 6A003, 7A003

Ti tanpu lv er

Pum par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR - ka m er a

Tr ög het sp la tt for m

(in for m at ion ssä ker he t)

Sudan 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W

Sy daf rik a 26 1C 107 ,

2A226, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

Ker am iska st ava r

Ve nt ile r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG M TCR

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

91

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3C 001 ,

5A002, 5E002, 6A003, 7A003

Ti tanpu lv er

Pum par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR - ka m er a

Tr ög het sp la tt for m

(in for m at ion ssä ker he t)

Sudan 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W

Sy daf rik a 26 1C 107 ,

2A226, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

Ker am iska st ava r

Ve nt ile r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG M TCR

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A003, 9A001, 9A012 (in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Gas tur bi nm ot or er

UAV

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Tai w an 26 1A004, 1C 002 ,

2B 001 ,

2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 3C 005 ,

5A002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ve rk ty gs m as ki ne r

Isos ta tp ress

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG

92 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Tanz ani a 3 9A012, 6A003 UAV IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Thai land 40 1A004, 1C 010 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001 3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

Tuni si en 5 3A225, 2B 350 Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 NS G

AG

Tu rk iet 23 2B 001 ,

2B 350 ,

3A225, 3C 005 ,

Ve rk ty gs m as ki ne r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

93

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Tanz ani a 3 9A012, 6A003 UAV IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Thai land 40 1A004, 1C 010 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001 3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

Tuni si en 5 3A225, 2B 350 Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 NS G

AG

Tu rk iet 23 2B 001 ,

2B 350 ,

3A225, 3C 005 ,

Ve rk ty gs m as ki ne r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 5D 002 ,

5E002 6A003 9A012,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

Uk rai na 10 2B 350 ,

3A225, 5D 002 ,

6A003,

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Ve ne zue la 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi et na m 12 1A004, 2B 350 ,

2B 352 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

428/ 2009 W A AG

94 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 5D 002 ,

9A012,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

UAV

Vi tr ys sl and 3 2B 230 ,

2B 350 , Tr yckg iva re

Pum par 428/ 2009 W A

NS G

AG

Zam bi a 1 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Zi m bab w e 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

95

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt försrörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas.

Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

96

Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden.

Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP.

Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

97

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EUsanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexportstatistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

98

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext ( prop. 1991/92:174 s. 41 f.)

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan

1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov

av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt

2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges

utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts

99

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.

Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd.

Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige.

Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition.

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

100

Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EUstater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.

Svensk lagstiftning

I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter

101

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltillstånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i EU-förordningen.

För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det emellertid SSM som meddelar tillstånd.

Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1–4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel som olovligen har exporterats.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 4

102

Förklaringar

Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers

Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen.

Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika

103

Skr. 2015/16:114 Bilaga 4

konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land.

Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 5

104

Förkortningar

AG Australia Group ASD AeroSpace and Defense Industries Association of Europe ATT Arms Trade Treaty BTWC The Biological and Toxic Weapons Convention CBW Chemical and Biological Weapons (Kemiska och biologiska vapen) COARM Council Working Group on Conventional Arms Export COCOM Coordinating Committee on Multilateral exports Controls CONOP Council Working Group on Non-Proliferation CWC Chemical Weapons Convention EDA European Defence Agency EG Europeiska gemenskapen EKR Exportkontrollrådet EU Europeiska Unionen FA Framework agreement FMV Försvarets materielverk FN Förenta nationerna FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FRA Försvarets radioanstalt FXM Försvarsexportmyndigheten GTRI Global Threat Reduction Initiative GUSP EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik IAEA Internationella atomenergiorganet ISP Inspektionen för strategiska produkter KS Krigsmateriel för strid LoI Letter of Intent MANPADS Man-Portable Air Defense Systems ML Militär lista MTCR Missile Technology Control Regime Must Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Nato North Atlantic Treaty Organization NETTEM New and Evolving Technologies Technical Experts Meeting NL Nationella tillägg i förekommande fall NPT Non-proliferation treaty NSG Nuclear Suppliers Group OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa PDA Produkter med dubbla användningsområden

105

Skr. 2015/16:114 Bilaga 5

PGU Politik för global utveckling PSI Proliferation Security Initiative SALW Small arms and light weapons SCB Statistiska centralbyrån SIPRI Stockholm International Peace Research Institute SOFF Säkerhets- och Försvarsföretagen SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Säpo Säkerhetspolisen SÖ Sveriges internationella överenskommelser TI Transparency International TVR Teknisk-vetenskapliga rådet UNODA United Nations Office for Disarmament Affairs WA Wassenaar Arrangement WPDU Working Party on Dual-Use Goods ZC Zangger Committee ÖK Övrig krigsmateriel

Skr. 2015/16:114 Bilaga 6

106

Vägledning till andra källor

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamente t: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollråde t: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta nationerna : www.un.org International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info Nuclear Suppliers Group : www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons : www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe : www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartemente t: www.ud.se Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

107

Skr. 2015/16:114

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: statsrådet Hultqvist

Regeringen beslutar skrivelse 2015/16:114 Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

1

Government Communication 2015/16:114

Strategic Export Control in 2015 – Military Equipment and Dual-Use Items

Comm. 2015/16:114

The Government hereby submits this Communication to the Riksdag.

Stockholm on 17 March 2016

Stefan Löfven

Peter Hultqvist (Ministry for Foreign Affairs)

Main contents of the Communication

In this Communication, the Swedish Government provides an account of Sweden’s export control policy with respect to military equipment and dual-use items in 2015. The Communication also contains a report detailing exports of military equipment during the year. In addition, it describes the cooperation in the EU and other international forums on matters relating to strategic export controls on both military equipment and dual-use items.

Comm. 2015/16:114

2

Table of Contents

1 Government Communication on Strategic Export Control ............... 3 2 Military Equipment ........................................................................... 6 2.1 Background and regulatory framework .............................. 6 2.2 The role of defence exports from a security policy perspective ........................................................................ 10 2.3 Cooperation within the EU on export control of military equipment ........................................................... 12 2.4 Other international cooperation on export controls of military equipment ........................................................... 17 3 Dual-use items ................................................................................ 20 3.1 Background and regulatory framework ............................ 20 3.2 Cooperation within international export regimes ............. 23 3.3 Collaboration within the EU on dual-use items ................ 27 3.4 UN Security Council Resolution 1540 and the Proliferation Security Initiative (PSI) ............................... 28 4 Responsible Authorities .................................................................. 29 4.1 The Inspectorate of Strategic Products ............................. 29 4.2 The Swedish Radiation Safety Authority ......................... 33 5 Statistics and Terminology.............................................................. 35 Appendix 1 Exports of Military Equipment ......................................... 39 Appendix 2 Export of Dual-Use Items ................................................. 62 Appendix 3 Selected Regulations ........................................................ 95 Appendix 4 Explanations ................................................................... 102 Appendix 5 Abbreviations ................................................................. 104 Appendix 6 Guide to other sources .................................................... 106 Excerpt from the minutes of the Cabinet meeting on 17 March 2016 .. 107

3

Comm. 2015/16:114

1 Government Communication on Strategic Export Control

In this Communication, the Government provides an account of its policy regarding strategic export control in 2015, i.e. the export control of military equipment and dual-use items.

Controlling exports of military equipment is necessary in order to meet both our national objectives and our international obligations, by ensuring that the products exported from Sweden go to approved recipient countries in accordance with established guidelines. Under Section 1, second paragraph of the Military Equipment Act (1992:1300), military equipment may only be exported if there are security and defence policy reasons for doing so, and provided there is no conflict with Sweden’s foreign policy. Applications for licences are considered in accordance with the Swedish guidelines on exports of military equipment1, the criteria in the EU Common Position on Arms Exports, and the Arms Trade Treaty (ATT).

The multilateral agreements and instruments relating to disarmament and non-proliferation of weapons of mass destruction are important manifestations of the international community’s efforts to prevent the proliferation of such weapons. By controlling the trade in dual-use items (DUIs), which principally concerns technology that can be used to produce weapons of mass destruction, proliferation can be counteracted. This is work with objectives that are fully shared by Sweden. Strict and effective national export control is required for this reason. Export controls are a key instrument for individual governments when it comes to meeting their international obligations with respect to nonproliferation.

This is the thirty-second time that the Government has reported on Sweden’s export control policy in a Communication to the Riksdag. The first Communication on strategic export control was presented in 1985. Sweden was, at that time, one of the first countries in Europe to provide a transparent account of the preceding year’s activities in this area. In addition to informing the Riksdag of Sweden’s export control policy, the Communication is intended to serve as a basis for wider discussion of issues related to export controls on military equipment and dual-use items.

Over the years, the Communication has been developed from a brief compilation of Swedish exports of military equipment, without extensive explanations, to a relatively comprehensive account of the whole of Sweden’s export control policy. More statistics are available today thanks to an increasingly transparent policy and more effective

1 Govt Bill 1991/92:174, p. 41 ff.

Comm. 2015/16:114

4

information processing systems. In parallel with Sweden’s policy of disclosure, EU Member States have gradually developed, since 2000, a shared policy of detailed disclosure. The Government continually strives to increase transparency in the area of export control.

This Communication consists of three parts and a statistical section. The first part contains an account of Swedish export control of military equipment. The second part deals with Swedish export control of dualuse items. In the third part, the Government presents the authorities responsible for this area. Then follows a section containing statistics covering Swedish exports of military equipment and dual-use items. The Inspectorate of Strategic Products (ISP) and the Swedish Radiation Safety Authority (SSM) contribute material for the Communication at the request of the Government. The statistics in this Communication supplement the information available in these authorities’ own publications.

Significant events during the year

The Swedish export control regulations are updated continuously, partly under cooperation in the EU. The opportunities for successfully addressing the many problems and challenges that are a feature of nonproliferation efforts can consequently be improved.

After the UN’s Arms Trade Treaty came into effect on 24 December 2014, the first Conference of States Parties was held in August 2015, chaired by Mexico. Sweden contributed to the preparations ahead of the meeting in particular by coordinating international work on reporting under Article 13 of the Treaty. One of the decisions made was that a secretariat for the Treaty would be established in Geneva. Rules on procedural issues and funding were adopted and a head of secretariat and chair were appointed. Simeon Dumisani Dladla from South Africa took up the position of interim head of the new secretariat. Nigeria was chosen to chair the work on the Treaty until the second Conference of States Parties in the autumn of 2016.

Sweden has continued to play an active part in the continued development of Treaty cooperation and to press for universalisation of the Treaty. At the end of the year, the Treaty had 79 States Parties, and work on ratification is in progress in a number of other countries.

The updating of the user manual supplementing the EU Council Common Position 2008/944/CFSP defining common rules governing control of exports of military technology and equipment was completed in the EU in 2015.

In June 2015, the Cross-Party Committee of Inquiry on Military Equipment Exports (KEX) presented its final report Tightened Export Control of Military Equipment (SOU 2015:72) to the Government. Both the Committee’s final report and its interim report Penalty-Shift – More Effective Sanctions in the Area of Export Control (SOU 2014:83) were sent for comment in August to around a hundred bodies, including authorities, the business sector and civil society. Discussion of the proposals has subsequently continued at the Government Offices.

Work on reviewing the EU’s common regulatory framework for export control of dual-use items continued in 2015. The Stockholm International

5

Comm. 2015/16:114

Peace Research Institute (SIPRI) carried out an extensive analysis on behalf of the European Commission of the various options discussed during the process. In the autumn, the Commission issued invitations to a public consultation.

In June 2015, the Commission also initiated a review of Directive 2009/43/EC simplifying terms and conditions of transfers of defencerelated products within the Community. This review is expected to continue in 2016.

Summary of the statistical data

The account of Swedish exports of military equipment in 2015 is appended to this Communication. Statistics from recent years are also presented for comparison. A more accurate understanding can be obtained when looking at exports over a couple of years. Individual sales and deliveries of major systems may cause wide fluctuations in the annual statistics. The information contained in the Communication is based on the responsible authority’s own decisions and on statutory annual reporting from military equipment-exporting companies and the authorities for 2015. The material has been compiled by the ISP.

62 countries received deliveries of Swedish military equipment in 2015. The value of the exports of military equipment actually delivered over the course of 2015 was SEK 7.6 billion. Total exports have thus decreased by about 4 per cent compared with 2014. It should be noted that just over SEK 800 million of actual exports in 2015 relates to products (technical assistance and armour plates) that were not subject to export control in Sweden before 30 June 2012.

In 2015, the share of deliveries of larger systems was comparatively low, which has an impact on the statistics. The largest individual recipient countries for Swedish military equipment in 2015 were Norway (SEK 2 128 million), the United States (SEK 667 million), Finland (SEK 541 million), India (SEK 380 million) and Germany (SEK 341 million). Deliveries of Combat Vehicle 90 to Norway continued. Exports to the USA were mainly of ammunition and naval subsystems (weapons and command and control systems). Exports to Finland were mainly of anti-tank systems. Exports to India were dominated by follow-up deliveries to previously exported army equipment, in particular ammunition but also supplementary orders for spare parts and components. Exports to Germany were mainly of components for weapon systems, electronic systems and armour plate. With regard to traditional partner countries, it may be noted that exports to France, Germany, Italy, South Korea and the United Kingdom were also considerable.

The value of the export licences granted in 2015 totalled SEK 4.6 billion, which is an increase of 10 per cent on 2014 (approx. SEK 4.5 billion). In addition, exports of civil firearms and associated ammunition were granted to a value of SEK 307 million.

The statistical report also contains an account of Swedish exports of dual-use items (DUIs). Unlike the situation with exports of military equipment, the companies involved do not submit any delivery declarations. The number of cases involving DUIs and sanctions

Comm. 2015/16:114

6

continued to increase somewhat in 2015. The proportion of cases concerning financial transactions subject to sanctions increased sharply in 2014 and continued to increase in 2015. (See table 1 in Annex 2.)

2 Military Equipment

2.1 Background and regulatory framework

A licence requirement for exports of military equipment is necessary to ensure that the products exported from Sweden and the technical assistance provided go to approved recipient countries. The regulatory framework for Swedish export controls consists of the Military Equipment Act (1992:1300) and the Military Equipment Ordinance (1992:1303), as well as the Government’s guidelines on exports of military equipment, as approved by the Riksdag. Under Section 1, second paragraph of the Military Equipment Act, military equipment may only be exported if there are security and defence policy reasons for doing so, and provided there is no conflict with Sweden’s foreign policy. In assessing applications for licences, Council Common Position 2008/944/CFSP defining common rules governing control of exports of military technology and equipment must also be applied. Furthermore, the UN Arms Trade Treaty must be applied in Swedish assessments of applications for licences.

Swedish examination of licence applications is based on an overall assessment following government guidelines and established practice. The international rules are more in the nature of individual criteria to be observed, assessed or complied with. As an independent authority, the ISP is tasked with assessing licence applications independently in accordance with the whole regulatory framework.

Under the Military Equipment Act, export controls cover the manufacture, supply and export of military equipment, as well as certain agreements on rights to manufacture military equipment etc. In accordance with the same Act, a licence is required to carry out training with a military purpose. The Act applies both to equipment designed for military use and constituting military equipment under government regulations and to technical support regarding military equipment that, according to the government regulations, constitutes technical assistance. The list of what constitutes military equipment and technical assistance is contained in the annex to the Military Equipment Ordinance. The Swedish list of military equipment is in line with the EU’s Common Military List, aside from three national supplements: nuclear explosive devices and special parts for such devices, fortification facilities etc. and certain chemical agents.

The Ordinance (2015:125) amending the Military Equipment Ordinance updated the list to reflect the changes decided as a result of European Commission Directive 2014/108/EU, which entered into force on 12 December 2014.

7

Comm. 2015/16:114

Directive 2009/43/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 simplifying terms and conditions of transfers of defencerelated products within the Community has also primarily been implemented in Swedish law by means of the Military Equipment Ordinance.

Final report of the Cross-Party Committee of Inquiry on Exports of Military Equipment

On 1 June 2012, the then Government decided to appoint a cross-party committee of inquiry to review export controls on military equipment. This committee, consisting of representatives of all eight political parties in the Riksdag, was tasked with conducting an inquiry into future Swedish export controls on military equipment and the regulatory framework surrounding these. The main purpose of the inquiry was to submit proposals for new military equipment legislation with the aim of tightening controls on exports to non-democratic countries (Terms of Reference 2012:50). Hans Wallmark, Member of Parliament, a member of the Parliamentary Committee on Defence and the Defence Commission, and a deputy member of the Committee on Foreign Affairs, was appointed chairman. In December 2014 former Minister for Foreign Affairs and Deputy Prime Minister Lena Hjelm-Wallén was appointed deputy chairman.

In an interim report (SOU 2014:83 Penalty-Shift – More Effective Sanctions in the Area of Export Control) of 12 December 2014, the Committee presented its proposal for how the system of sanctions in the Military Equipment Act and the Dual-Use Items and Technical Assistance Control Act (2000:1064) can be made more effective. The report contained proposals for the introduction of financial penalties and expanded obligation to obtain a licence.

On 26 June 2015, the Committee presented its final report Tightened Control on Exports of Military Equipment (SOU 2015:72) to the Government. In the report, the Committee proposed that a special democracy criterion be introduced into the guidelines on export of military equipment. The democratic status of the recipient country, according to the majority of the members of the Inquiry (consisting of the Centre Party, the Christian Democrats, the Liberal Party, the Moderate Party, the Green Party and the Social Democratic Party) ought to be a key condition in assessing applications for licences. The Committee further proposed that openness and transparency in export control should be increased, that supervision and control should be expanded, that the Policy for Global Development (PGD) should be taken into account in assessing applications for licences, that the concept of follow-on deliveries should be restricted in a certain way and that the criteria in the guidelines on human rights should be tightened.

The Committee’s two reports were sent out to around a hundred referral bodies in August 2015, including courts of law, authorities, municipalities, companies and non-governmental organisations. At the end of the referral period, on 6 November, around 70 bodies had expressed opinions, which have since been collated and analysed by the Government Offices. Legislative activity has then been initiated with the

Comm. 2015/16:114

8

aim of formulating a proposal to tighten up export control in relation to non-democratic states.

Export controls and the Policy for Global Development

One of the Government’s explicit aims is to strengthen and modernise work on the Policy for Global Development (PGD, Govt Bill 2002/03:122, Report 2003/04:UU3, Riksdag Communication 2003/04:122). This relaunch of the PGD is taking place in light of the fact that a new universal agenda for sustainable global development, known as Agenda 2030, has been adopted internationally. The agenda contains 17 global sustainability objectives. To implement the new agenda and the PGD, it is required that all the Government’s policy areas, where this can be done, formulate and implement policy in a way that strengthens the Swedish contribution to equitable and sustainable global development. The PGD is based on the idea that global development challenges require shared solutions in which all parties assume responsibility.

The three dimensions of sustainable development – social, economic and environmental – as well as the rights perspective and the perspective of the poor, are key points of departure for work on the Policy for Global Development.

The Government Offices are pressing for the PGD perspective to be included in material for the Export Control Council when it may be significant in the assessment of individual cases. The Government Offices are also endeavouring to support the Inspectorate of Strategic Products with the enhancement of skills on matters of global development, with the aim of strengthening the analytical capability of the authority in the area.

The Government’s desire is to avoid any effects of Swedish exports of military equipment that have an adverse impact on efforts to contribute to equitable and sustainable global development. Aspects of the PGD are taken into account in assessments of Swedish exports of military equipment, for example through the application of the EU Common Position on Arms Exports, the eighth criterion of which highlights the technical and economic capacity of recipient countries and the need to consider whether there is a risk of seriously hampering sustainable development.

Export control and feminist foreign policy

By conducting a feminist foreign policy, the Government is endeavouring systematically to achieve outcomes that strengthen the rights, representation and resources of women and girls. In doing so, the Government attaches great importance to preventing and counteracting sexual and gender-based violence.

There is often a correlation between accumulations of small arms and light weapons and the occurrence of violence in a conflict or in a society. Illegal and irresponsible transfers of weapons and ammunition are a particular problem in this context, as is inadequate control of the stockpiling of such equipment.

9

Comm. 2015/16:114

In line with this, the Government is making active efforts to ensure that attention is paid to these issues and that they are followed up in the UN’s Arms Trade Treaty. This is done, among other ways, by Sweden pressing for Article 7(4) of the Arms Trade Treaty to be put into operation and applied in practice by the states parties. The Treaty provides in this article, which was introduced into the treaty with strong support from Sweden, among others, that the states parties have to take into account the risk of exported equipment being used to commit or facilitate serious acts of gender-based violence or serious acts of violence against women and children.

It should be noted that consideration of Article 7(4) of the Arms Trade Treaty takes place in addition to the assessment made previously with respect to human rights under the Swedish guidelines, and according to Criterion Two of the EU’s Common Position (2008/944/CFSP) on exports of military equipment. The latter regulatory frameworks are therefore also significant in this context.

The Swedish Government Offices are also pressing to ensure that the Inspectorate of Strategic Products has sufficient competence to apply Article 7(4) on gender-based violence against women and children.

The Government also endeavours to increase knowledge in this area, among other ways, by promoting a more comprehensive data gathering on the presence of small arms and light weapons, and what effects this has on women and men, girls and boys.

Combating corruption in the international arms trade

Both the giving and accepting of bribes have long been criminal offences under Swedish law. In addition, the reform of bribery legislation in 2012 introduced among other things a provision making the funding of bribery through negligence a criminal offence. This provision is aimed, for example, at cases in which a trader provides money or other assets to a subsidiary or an independent contractor which represents the trader in a particular matter and consequently, through gross negligence, promotes a crime of bribery in that matter. The new penal provision can also be assumed to be significant for the international defence equipment market.

In various international forums, Sweden actively promotes the effective application of conventions prohibiting bribes in international business transactions. For example, this applies to the OECD Convention on Combating Bribery of Foreign Public Officials in International Business Transactions from 1997 and the UN Convention against Corruption from 2005. Sweden was audited in a 2013 peer review within the framework of the UN Convention against Corruption. The final report noted, among other things, that Sweden has a robust institutional framework in place to combat corruption. A follow-up of the audit of Sweden was made under the OECD Convention in 2014. This audit highlighted the progress Sweden has made in the area.

The Government has devised a more ambitious policy for sustainable enterprise, and in December 2015 presented a communication to the Riksdag in this area (Comm. 2015/16:69, Policy for Sustainable Enterprise). Anti-corruption is a key element in work on sustainable enterprise. As well as what is governed by Swedish legislation, among

Comm. 2015/16:114

10

other things, the Government expects Swedish companies to apply a clear policy to combat corruption and base their work, both at home and abroad, on the international guidelines on sustainable enterprise. The international guidelines primarily comprise the OECD Guidelines for Multinational Enterprises; the UN Global Compact, which addresses human rights, labour law, the environment and efforts to combat corruption; the UN Guiding Principles on Business and Human Rights; the ILO Core Conventions and the ILO’s tripartite declarations. The Government further urges companies to analyse the UN’s Agenda 2030 for sustainable development, which among other things contains targets to reduce all forms of corruption and bribery.

The Government welcomes the initiative taken by manufacturers of military equipment – initially on a European basis through the European trade association the Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD), and then jointly with its American counterpart – to develop and apply an international code of conduct, including zero tolerance of corruption. The largest Swedish trade association, the Swedish Security and Defence Industry Association (SOFF), which represents more than 95 per cent of companies in the defence industry in Sweden, also requires prospective members to sign and comply with its Code of Conduct on Business Ethics as a condition of membership.

2.2 The role of defence exports from a security policy perspective

The foundations of today’s Swedish defence industries were laid during the Cold War. Sweden’s policy of neutrality, as drawn up following the Second World War, relied on a total defence system with a strong defence force and a strong national defence industry. The ambition was that Sweden would be independent of foreign suppliers. The defence industry thus became an important part of Swedish security policy. Exports of military equipment, which during this time were limited, were an element in ensuring capacity to develop and produce equipment adapted to the needs of the Swedish armed forces.

After the end of the Cold War, this striving for independence in terms of access to military equipment for the Swedish armed forces has gradually been replaced by a growing need for equipment cooperation with like-minded states and neighbours. Technical and economic development has meant that both Sweden and its partner countries are mutually dependent on deliveries of components, sub-systems and finished systems manufactured in other countries. These deliveries in many cases are ensured through contractual obligations.

The Government confirmed in May 2015 in Defence Policy Orientation – Sweden’s Defence 2016–2020 (Govt Bill 2014/2015:109) that Sweden’s security is built in solidarity together with others and that threats to peace and security are best averted together and in collaboration with other countries and organisations. Sweden’s security and defence cooperation is developed together with Finland, the other Nordic countries and the Baltic states, as well as in the framework of the

11

Comm. 2015/16:114

EU, the UN, the Organisation for Security and Co-operation in Europe (OSCE), the NATO partnerships and the transatlantic link.

Both Sweden’s involvement in international crisis management and its enhanced cooperation in its vicinity emphasise the importance of a capacity for practical military collaboration (interoperability) with other countries and organisations. Interoperability is dependent on Sweden’s military equipment systems being able to function together with the equipment of partner countries, as well as being technically mature, reliable and available. In many cases this is at least as important as the equipment being of the highest level of technical performance. It is in Sweden’s security policy interest to safeguard long-term and continuous cooperation on equipment issues with a number of traditional partner countries. This mutual cooperation is based on both exports and imports of military equipment.

In the Budget Bill for 2016 (Govt Bill 2015/16:1), the Government emphasises that the armed forces are a national concern, and that the choice of security arrangements made by EU Member States is reflected in equipment supply, e.g. regarding the view of security of supply and the maintenance of strategic competence for military capacities. The continued work on industry and market issues within the EU should therefore consider the distinctive nature of the military equipment market, and the need to meet the security interests of the Member States within the framework of the common market. The possibility of maintaining the transatlantic link should also be considered in this context.

The Government further believes that participation in bilateral and multilateral equipment cooperation should constitute a clear and costeffective contribution to the Swedish Armed Forces’ operative capability.

As civilian-military collaboration increases and new technologies are made available for military applications, growing numbers of IT companies and other high-technology companies deliver products and services to the defence sector.

An internationally competitive level of technological development contributes to Sweden continuing to be an attractive country for international cooperation. This also implies greater opportunities for Sweden to influence international cooperation on export control as part of an international partnership. While this applies principally within the EU, it can also be applied in a broader international context.

The meeting of the European Council in June 2015 re-confirmed the importance of continuing to work on the basis of the European Council’s discussion in December 2013 on Common Foreign and Security Policy. Particular emphasis was given to the importance of strengthening the competitiveness of the European defence industry.

Sweden participates in various cooperation projects conducted by the European Defence Agency (EDA). The Government’s fundamental position is that Sweden should participate in and influence the processes that are getting under way in European cooperation, which also relates to the work as part of the EDA. Cooperation as part of the EDA has led to better opportunities for the Swedish Armed Forces to function effectively, and has also improved prospects for a more effective supply of military equipment.

Comm. 2015/16:114

12

By participating in the Six-Nation Initiative between the six countries in Europe with the largest defence sectors (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI), Sweden can influence the development of defence industry policy and defence export policy in Europe. This will have a major impact on the emerging common defence and security policy in Europe, both directly and indirectly.

Cooperation in multilateral frameworks pays dividends in terms of improved resource utilisation from a European perspective and increasingly harmonised and improved European and transatlantic cooperative capability. In this context, the EDA and NATO/the Partnership for Peace, together with the FA/LoI and Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO), are vital.

Areas of activity

Currently, the most important military product areas for Swedish defence and security companies are:

• combat aircraft, manned and unmanned,

• surface vessels and submarines

• combat vehicles, tracked vehicles,

• short and long-range weapons systems: land and sea-based and airborne, including missiles

• small and large-bore ammunition,

• smart artillery ammunition,

• land and sea-based and airborne radar and IR systems,

• electronic warfare systems: passive and active,

• telecommunications systems, including electronic countermeasures,

• command and control systems for land, sea and air applications,

• systems for exercises and training,

• signature adaptation (e.g. camouflage systems and radar),

• systems for civil protection,

• decryption equipment,

• torpedoes,

• maintenance of aircraft engines,

• gunpowder and other pyrotechnic materials,

• services and consultancy

• support systems for operation and maintenance.

2.3 Cooperation within the EU on export control of military equipment

EU Common Position on Arms Exports

The EU Member States have national rules concerning the export of military equipment. However, the Member States have to some extent chosen to coordinate their export control policies. The EU Code of Conduct on Arms Exports, adopted in 1998, specified common criteria

13

Comm. 2015/16:114

for exports of military equipment, applied in conjunction with national assessments of export applications. The Code of Conduct was made stricter in 2005, and was adopted as a Common Position in 2008 (2008/944/CFSP). It is applied by all the EU Member States and a number of countries that are not members of the EU, such as Bosnia and Herzegovina, Canada, Iceland, Macedonia, Montenegro and Norway.

The Common Position contains among other things eight criteria that are to be considered before taking a decision to approve exports of military equipment to a given country.

Criterion One stipulates that the international obligations and commitments of Member States, in particular the sanctions adopted by the UN Security Council or the European Union, must be respected.

Criterion Two is concerned with respect for human rights in the country of final destination as well as respect by that country of international humanitarian law. Export licences are to be denied if there is a clear risk that the military technology or equipment to be exported might be used for internal repression.

Criterion Three is concerned with the internal situation in the country of final destination, as a function of the existence of tensions or armed conflicts.

Criterion Four is aimed at preservation of regional peace, security and stability. Export licences may not be issued if there is a clear risk that the intended recipient would use the military technology or equipment to be exported aggressively against another country or to assert by force a territorial claim.

Criterion Five is concerned with the potential effect of the military technology or equipment to be exported on the country’s defence and security interests as well as those of another Member State or those of friendly and allied countries.

Criterion Six is concerned with the behaviour of the buyer country with regard to the international community, as regards for example its attitude to terrorism and respect for international law.

Criterion Seven is concerned with the existence of a risk that the military technology or equipment will be diverted within the buyer country or re-exported under undesirable conditions.

Criterion Eight stipulates that the Member States must take into account whether the proposed export would seriously hamper the sustainable development of the recipient country.

Individual Member States may operate more restrictive policies than are stipulated in the Common Position. The Common Position also includes a list of the products covered by the controls (the EU Common Military List). A User’s Guide has also been produced that provides more details about the implementation of the agreements in the Common Position on the exchange of information and consultations, and about how these criteria for export control are to be applied. The User’s Guide is continually updated.

Exchange of information on denials

In accordance with the rules for implementing the Common Position, Member States must exchange details of export licence applications that

Comm. 2015/16:114

14

have been denied. If another Member State is considering granting a licence for an essentially identical transaction, consultations are to take place before the licence can be granted. The consulting Member State must also inform the notifying state of its decision. The exchange of denial notifications and consultations on the notifications make export policy in the EU more transparent and uniform in the longer term between the Member States. The consultations lead to greater consensus on different export destinations. Member States notifying each other about the export transactions that are refused, and explaining the grounds for such refusal, reduces the risk of another Member State approving the export. The ISP is responsible for issuing details of Swedish denials and arranging consultations.

In 2015, Sweden received 359 denial notifications from other Member States and Norway. Sweden issued 22 denial notifications. This applied to Armenia, Bahrain, China, Egypt, Gabon, India, Macedonia, Nepal, Pakistan (3), Saudi Arabia (3), Taiwan, Thailand, Tunisia, the United Arab Emirates and Vietnam (4).

The fact that exports to a particular recipient country have been denied in a specific case does not mean that the country is not eligible for Swedish exports in other cases. Swedish export control does not use a system involving lists of countries, i.e. predetermined lists of countries that are either approved or not approved as recipients. Each export application is considered individually in accordance with the guidelines adopted by the Government for exports of military equipment, the EU Common Position on Arms Exports and the UN Arms Trade Treaty. To allow a licence to be granted, the application must be supported by the regulatory framework as a whole.

Work as part of COARM

The Working Party on Conventional Arms Exports (COARM) is a forum in which EU Member States regularly discuss the application of the Common Position on Arms Exports and exchange views on various export destinations. An account of this work, the agreements reached and statistics on the Member States’ exports of military equipment is published in an annual EU report. The latest report was published in the EU’s Official Journal (EUT C103) on 27 March 2015.

Since the criteria in the Common Position span a number of different policy areas, the goal is to achieve increased and clear coherence between these areas. Sweden works actively to ensure that Member States adopt a common approach on these issues. An important way of bringing this about is to increase transparency between the Member States.

Within the framework of the COARM dialogue there is also a continuous exchange of information between EU Member States regarding existing international cooperation in the area. The ambition is to find common ground that can strengthen the Member States’ actions in other forums.

Over the course of the year, the group has completed an update of the Common Position User’s Guide in order to adapt it to the entry into force

15

Comm. 2015/16:114

of the Arms Trade Treaty. The User’s Guide was formally updated with the adoption of Council conclusions in the summer of 2015.

Work on EU Directive 2009/43/EC on transfers of defence-related products within the EU and the EEA

Under the Swedish Presidency in 2009, Directive 2009/43/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 simplifying terms and conditions of transfers of defence-related products within the Community, the ICT Directive, was adopted. The intention with the Directive was to allow for more competitive groups of defence industry companies and defence cooperation at the European level. The European Commission is in charge of implementation of the Directive with the assistance of a committee of Member State representatives, the ICT Committee. This committee held one meeting in 2015.

In 2015, the Commission initiated a review of the Directive in accordance with its Article 15. As part of this work, the ICT Committee organised a technical working group to develop a basis for harmonising the implementation of the Directive at national level. To this end, the working group has held a workshop and six working meetings with representatives of the EU Member States about its experiences. The views of the defence industry have also been canvassed. A consultancy (Technopolis) has been engaged by the Commission to conduct an independent evaluation of implementation of the Directive. The ISP, the Swedish Security and Defence Industry Association (SOFF) and the Defence Materiel Administration (FMV) have provided data to the consultancy regarding circumstances in Sweden. The review is expected to be completed in 2016 with the Commission’s report to the Council and the European Parliament on implementation of the Directive.

Control of arms brokering

To tackle the problem of uncontrolled arms brokering and avoid the circumvention of arms embargoes, the Council adopted a Common Position (2003/468/CFSP) on the control of arms brokering in 2003. In accordance with this, the Member States agree to adopt the measures necessary to control arms brokering within their territory. Control of arms brokering in Sweden was already well-functioning due to the provisions of the Military Equipment Act. Work to produce appropriate mechanisms for the exchange of information about registered arms brokers between Member States is taking place as part of COARM. In Sweden, 28 companies are registered as brokers of products classified as military equipment.

Article 10 of the UN Firearms Protocol

Regulation (EU) No 258/2012 of the European Parliament and of the Council implementing Article 10 of the Protocol against the Illicit Manufacturing of and Trafficking in Firearms, Their Parts and Components and Ammunition, supplementing the UN Convention against Transnational Organized Crime (UN Firearms Protocol), and establishing export authorisation, and import and transit measures for

Comm. 2015/16:114

16

firearms, their parts and components and ammunition was adopted in 2012. The intention of the regulation, and of the UN protocol, is to combat crime by reducing access to firearms. References to exports in the Regulation indicate exports outside of the EU; as far as Sweden is concerned, this means, on the one hand, exports from Sweden to third countries and, on the other, exports from any other Member State to a third country in cases where the supplier is established in Sweden.

The Regulation covers firearms etc. for civilian use. It does not apply to firearms etc. specially designed for military use, or to fully automatic weapons. Furthermore, bilateral transactions, firearms etc. destined for the armed forces, the police or the public authorities of the Member States, collectors and bodies concerned with the cultural and historical aspects of firearms etc., deactivated firearms and antique firearms and their replicas fall outside of the scope of the Regulation.

Those firearms etc. that are encompassed by the EU Regulation are also encompassed, with the exception of smooth-bored hunting and sporting weapons, by the appendix to the Military Equipment Ordinance. According to Regulation No 258/2012 of the European Parliament and of the Council, those aspects that are encompassed by the Common Position must be taken into consideration when assessing licence applications.

The Regulation is valid in Sweden immediately and is applied with effect from 30 September 2013. There are provisions that complement the EU Regulation in the Ordinance (2013:707) concerning the control of certain firearms, parts of firearms and ammunition. The ISP is the authority responsible for licences in accordance with the EU Regulation. In 2015 it received 342 applications and issued 355 export licences.

Arms embargoes etc.

Within the scope of its Common Foreign and Security Policy (CFSP), the EU implements embargoes adopted by the UN on, for example, the trade in arms and dual-use items. The EU can also decide unanimously on certain embargoes extending beyond those adopted by the UN Security Council. These decisions by the Council of the EU may be regarded as an expression of the Member States’ desire to act collectively on various security policy issues. An arms embargo adopted by the UN or the EU is implemented in accordance with each Member State’s national export control regulations. EU arms embargoes normally also include a prohibition on the provision of technical and financial services relating to military equipment. These prohibitions are governed by Council Regulations under EU law. Embargoes on trade in dual-use items are governed by both Council decisions and EU Regulations. These are normally also accompanied by a prohibition on the provision of technical and financial services relating to these items.

A decision by the UN Security Council, the EU or the OSCE to impose an arms embargo represents an unconditional obstacle to Swedish exports in accordance with the Swedish guidelines for exports of military equipment. If an arms embargo also applies to imports, special regulations on the prohibition are issued in Sweden. Such regulations have previously been issued for Iran, Libya and North Korea. As a result

17

Comm. 2015/16:114

of EU sanctions against the Russian Federation, the Government decided in December 2014 to impose an arms embargo on Russia.

There are currently formal EU decisions, either independent or based on UN decisions, that arms embargoes apply to Afghanistan, Belarus, the Central African Republic, the Democratic Republic of Congo, Eritrea, Guinea, Iraq, Iran, Ivory Coast, Lebanon, Liberia, Libya, Myanmar (Burma), North Korea, the Russian Federation, Somalia, South Sudan, Sudan, Yemen and Zimbabwe. The embargoes vary in their focus and scope. There are also individually targeted arms embargoes against individuals and entities currently named on the UN terrorist lists. The EU also applies an arms embargo against China, based on a Council declaration issued as a result of the events in Tiananmen Square in 1989. Sweden does not permit the export of any military equipment to China. Under an OSCE decision, a weapons embargo is also maintained on the area of Nagorno-Karabakh.

The Ministry for Foreign Affairs has collated information on what restrictive measures (sanctions) against other countries exist in the EU and thus apply to Sweden. Information can be found on the website www.regeringen.se/sanktioner. This website provides a country-bycountry account of arms embargoes or embargoes on dual-use items that are in force. It also contains links to EU legal acts covering sanctions and, where applicable, the UN decisions that have preceded the EU measures. The Government sanctions website is updated regularly.

A list of all applicable EU legal acts concerning sanctions, including those relating to arms embargoes and embargoes on dual-use items can be found on the website of the European External Action Service.

2.4 Other international cooperation on export controls of military equipment

Transparency in conventional arms trade

The UN General Assembly adopted a resolution on transparency in the arms trade in 1991. The resolution urges the UN Member States to voluntarily submit annual reports on their imports and exports of conventional weapon systems to a register administered by the United Nations Office for Disarmament Affairs (UNODA).

The reports are concerned with trade in the following seven categories of equipment: tanks, armoured combat vehicles, large-calibre artillery systems, combat aircraft, attack helicopters, warships and missiles/missile launchers. Following reviews by the UN, most recently in 2013, the definitions of the categories have been expanded to include more weapons systems, and it is now also possible to voluntarily report trade in small arms and light weapons (SALW). Particular importance is now attached to Man-Portable Air Defence Systems (MANPADs), which have been included in the category of missiles/missile launchers since 2003. The voluntary reporting also includes information on countries’ stockpiles of these weapons and procurements from their own defence industries. In consultation with the Ministry of Defence and the ISP, the

Comm. 2015/16:114

18

Ministry for Foreign Affairs compiles annual data, which is submitted to the UN in accordance with the resolution.

As the register is based on reports from many major exporters and importers, a significant share of world trade in heavy conventional weapons systems is reflected here.

Sweden’s share of world trade in heavy weapons systems continues to be limited. The report that Sweden will make to the UN register for 2015 will include exports to Norway (Combat Vehicle 90), Brazil (Missile 70), Ireland (Missile 70) and Lithuania (Missile 70). Trade in heavy weapons systems and small arms and light weapons is reported annually to the OSCE in the same way as to the UN.

The Wassenaar Arrangement’s (WA) reporting mechanism regarding exports of military equipment largely follows the seven categories reported to the UN register. However, certain categories have been refined through the introduction of subgroups and an eighth category for small arms and light weapons has been added. The Member States have agreed to report twice yearly, in accordance with an agreed procedure, and further information may then be submitted voluntarily. The purpose of this agreement is to draw attention to destabilising accumulations of weapons at an early stage. Exports of dual-use items and technology are also reported twice yearly.

The UN Arms Trade Treaty (ATT)

On 2 April 2013, the UN General Assembly voted to approve the international Arms Trade Treaty (ATT), with 154 votes in favour, 23 abstentions and 3 against. The Treaty created an internationally binding instrument that requires its parties to maintain effective national control of the international trade in defence equipment and sets standards for what this control will entail.

Sweden and the other EU countries signed the treaty when it was opened to signatories on 3 June 2013. During the spring of 2014 the Government presented a bill for the incorporation of the UN Arms Trade Treaty. With the approval of the Riksdag, Sweden ratified the Arms Trade Treaty on 10 June 2014 and started to apply it at the same time. The Treaty came into force on 24 December 2014, 90 days after the 50th ratification instrument had been deposited with the UN Secretary-General. By the end of 2015, 130 countries had signed and 80 countries had also ratified the Treaty.

The first Conference of States Parties to the Arms Trade Treaty was held in Cancún, Mexico in August 2015. Annual conferences of states treaties are provided for under the procedural rules that were adopted at that time, and a secretariat for the Treaty is being set up in Geneva. The secretariat and conferences are funded by annual contributions from the states parties, which gives the organisation desirable stability and a longterm nature. In 2015, Sweden contributed in particular to work on implementation of the Treaty by coordinating the international work on creating reporting templates for the Treaty.

The EU Member States continued in 2015 to coordinate their actions concerning the ATT using a special subgroup of COARM. Significant efforts are also continuing to be made to promote the universal adoption

19

Comm. 2015/16:114

of the Treaty, through dialogue with other countries and regional groupings. The EU’s triennial programme to support implementation of the Arms Trade Treaty by other countries and therefore their prospects of acceding to the Treaty has been met with significant interest, and activities have so far been carried out in 10 countries and in a number of regional contexts.

During 2015, Sweden contributed for the second time to the UN Trust Facility Supporting Cooperation on Arms Regulation (UNSCAR), which includes funding to projects that support the implementation of the ATT. Sweden is one of around 10 countries that have contributed to this fund.

The Government attaches great importance to a widespread adoption and effective implementation of the ATT. A universal, legally binding treaty that strengthens global control of the conventional arms trade is an effective way of dealing with the cross-border illicit arms trade which, in many parts of the world, sustains violence, armed conflicts and instability at regional or national levels, causes extensive humanitarian suffering, and hampers or thwarts economic development. Sweden will therefore play an active part in continued work aimed at realising the objectives of the Treaty.

Small arms and light weapons

The expression small arms and light weapons (SALW) essentially refers to firearms which are intended to be carried and used by one person, as well as weapons intended to be carried and used by two or more persons. Examples of the former category include pistols and assault rifles. Examples of the latter include machine guns, rocket-propelled grenades and portable missiles. Work to prevent and combat the destabilising accumulation and the uncontrolled proliferation of small arms and light weapons is currently taking place in various international forums such as the UN, the EU and the OSCE. No other type of weapons causes more deaths and suffering than these, which are used every day in local and regional conflicts, particularly in developing countries, and in connection with serious crime.

In 2001, the United Nations adopted a programme of action to combat the illegal trade in small arms and light weapons. The aim of the UN’s work is to raise awareness about the destabilising effect small arms and light weapons have on regions suffering from conflict. Non-proliferation is also important in combating criminality and, not least, terrorism. As a result of the entry into force of the ATT, and as the number of states parties to it grows, efforts under the UN programme of action will be able to benefit from greater control of international trade and focus on measures at national level to combat the illegal proliferation of SALW. Sweden contributed actively to work on the UN action programme in 2015, in part through an international meeting of experts focused on how technological development is affecting the marking and tracing of small arms and light weapons.

During 2015 Sweden has reported exports of small arms and light weapons to the UN arms trade register as well as to the OSCE register of trade in conventional weapons. The Wassenaar Arrangement (WA) also includes an obligation to report trade in these arms, among others.

Comm. 2015/16:114

20

Sweden is working towards a situation where every country establishes and implements a responsible export policy with comprehensive laws and regulations. The aim is for all countries to have effective systems that control manufacturers, sellers, buyers, agents and brokers of SALW.

The Six-Nation Initiative – Letter of Intent (LoI)

In 2000, the six nations in Europe with the largest defence industries (France, Germany, Italy, Spain, Sweden and the United Kingdom) signed an important defence industry cooperation agreement at governmental level, known as the Framework Agreement. This agreement was negotiated as a result of the declaration of intent adopted by the countries’ defence ministers in 1998, the Six-Nation Initiative or Letter of Intent (LoI). The purpose of the agreement is to promote the rationalisation, restructuring and operation of the European defence industry. Activity in the six-nation initiative and its working groups has also covered export control issues.

In 2015, the Export Control Informal Working Group (ECIWG), chaired by France, continued to deal with the implementation and application of the ICT Directive (2009/43/EC), in close collaboration with the Commission, the Directorate-General for Internal Market, Entrepreneurship and SMEs and the group that has been established for work under the ICT Committee. The working group has focused on opportunities for harmonising the scope of and conditions in general licences the Member States are to issue under the Directive.

3 Dual-use items

3.1 Background and regulatory framework

The issue of non-proliferation of weapons of mass destruction has long been high on the international agenda. Particular attention has been given to the efforts to prevent further states from obtaining weapons of mass destruction. Since the act of terrorism on 11 September 2001, there has also been a strong focus on non-state actors.

There is no legal definition of what is meant by weapons of mass destruction. However, the term is commonly used to indicate nuclear weapons and chemical and biological warfare agents. In modern terminology, radiological weapons are also sometimes considered to be covered by the term. In efforts to prevent the proliferation of weapons of mass destruction, certain delivery systems, such as long-range ballistic missiles and cruise missiles, are also included.

Multilateral measures to prevent the proliferation of weapons of mass destruction have primarily been expressed through a number of international conventions and cooperation within a number of export control regimes, in which many of the major producer countries cooperate to make non-proliferation work more effective.

21

Comm. 2015/16:114

The term dual-use items (DUI:s) is used in reference to items produced for civil use that may also be used in the production of weapons of mass destruction or military equipment. Certain other products of particular strategic importance, including decryption systems, are also classified as DUIs. In recent decades, the international community has developed a range of cooperation arrangements to limit the proliferation of these products. EU countries have a common regulatory framework in Council Regulation (EC) No 428/2009 setting up a Community regime for the control of exports, transfer, brokering and transit of dual-use items (the DU Regulation). Export control itself is always exercised nationally, but extensive coordination also takes place through international export control regimes and within the EU.

EU strategy against the proliferation of weapons of mass destruction from 2003 contains a commitment to strengthen the effectiveness of export control of DUI:s in Europe. One fundamental reason is that various sensitive products that could be misused in connection with weapons of mass destruction are manufactured in the EU. The export control measures required in the EU must, at the same time, be proportionate with regard to the risk of proliferation and not unnecessarily disrupt the internal market or the competitiveness of European companies.

Within the international export control regimes, control lists have been drawn up establishing which products are to be subject to licensing. This is justified by the fact that some countries run programmes for the development of weapons of mass destruction despite having signed international agreements prohibiting or regulating such activities, or because they remain outside of the agreements that prohibit or regulate such activities. Such countries have often reinforced their capacity by importing civilian products that are then used for military purposes. History has shown that countries which have acquired military capacity in this way have imported those products from companies that were not aware of their contribution to the development of, for example, weapons of mass destruction. Often the same purchase enquiry is sent to companies in different countries. Previously, one country could refuse an export licence while another country granted it. Consequently, there was an obvious need for closer cooperation and information sharing between exporting countries. This need prompted the establishment of the export control regimes. The need for control has been underscored in recent years by the threat of terrorism.

The inclusion of a DUI on a control list does not automatically mean that exports of that item are prohibited. Rather, the listing indicates that the item is sensitive. In the EU, the control lists adopted by the various regimes are incorporated into Annex 1 of Council Regulation (EC) No 428/2009 and constitute the basis for decisions for granting or denial of export licences.

It follows from the EU Regulation that the Member States can use a mechanism that enables products not on the lists to be made subject to controls in the event that the exporter or the licensing authorities become aware that the product is or may be intended for use in connection with the production etc. of weapons of mass destruction or for other military

Comm. 2015/16:114

22

purposes. This is known as a catch-all mechanism, and is also common practice within the international export control regimes.

Much of the work within the EU and the regimes consists of the extensive exchange of information, both internal and in the form of external outreach activities – directed at domestic industry and at other countries – on the need for export control and the development of export control systems.

The export control of DUIs and of technical assistance in connection with these products is governed nationally by the Dual-Use Items and Technical Assistance Control Act (2000:1064). The Act contains provisions supplementing the DUI Regulation in EU law.

It is difficult to provide an overall picture of the industries that work with DUIs in Sweden, since a considerable proportion of products are sold in the EU market or exported to markets covered by the EU’s general export licences. The principal rule is that no licence is required for transfer to another EU Member State. The general licence EU001 applies, with some exceptions, to all products in Annex I to Council Regulation (EC) No 428/2009 regarding export to Australia, Canada, Japan, New Zealand, Norway, Switzerland (including Liechtenstein) and the United States.

In addition, another five general licences were introduced (EU002– 006) for certain products going to certain destinations, export after repair/replacement, temporary export to exhibitions and trade fairs, certain chemicals and telecommunications. The number of countries covered by licences EU002–006 ranges from six countries in EU002 and EU006 to nine in EU005 and 24 countries in EU003 and EU004. The purpose of the general licences is to make it easier for the companies, which only need to report to the licensing authority 30 days after the first export has taken place.

Unlike the companies which are subject to the military equipment legislation, no basic licences under the export control legislation are required for companies that produce or trade in DUIs. Nor are these companies obliged to make a declaration of delivery in accordance with the export control legislation. However, a company is obliged to make a fee declaration if it has manufactured or sold controlled products subject to supervision by the ISP. This includes sales within and outside of Sweden.

In the event that a company is aware that a DUI, which the company concerned intends to export and which is not listed in Annex I of the EU Regulation, is intended to be used in connection with weapons of mass destruction, it is required to inform the ISP. The ISP may, following the customary assessment of the licence application, decide not to grant a licence for export (catch-all).

The majority of the DUIs exported with a licence from the ISP are telecommunications equipment, primarily encryption and thermal imaging devices that are controlled in the Wassenaar Arrangement’s export regime (WA). Carbon fibre also accounts for a significant share. Another major product in terms of volumes is heat exchangers. These are controlled within the Australia Group (AG). Other products, such as isostatic presses, chemicals or UAVs (unmanned aerial vehicles) and

23

Comm. 2015/16:114

equipment related to such vehicles represent a smaller share of DUIs but can require extensive resources in the assessment of licence applications.

The embargoes on trade in DUIs are in accordance with decisions by the UN and have been implemented and expanded by the EU to encompass Iran and North Korea. Through the decisions of the EU, these embargoes are fundamentally comprehensive, i.e. they cover all items on the EU control list, with some individual exceptions in the case of Iran. Certain other items are also covered by an embargo or licence requirement. Against the background of Russia’s actions in Ukraine, the EU has furthermore adopted certain restrictive measures (sanctions) against Russia. Export restrictions cover the entire EU control list for DUIs, when intended for military end use or for military end users. Exceptions are made for certain products/technologies intended for the aerospace industry for non-military use and non-military end users. In accordance with EU decisions, exports of certain DUIs are also prohibited or covered by a licence requirement in relation to Syria. The agreement reached on 14 July 2015 between Iran, the United States, the United Kingdom, France, Russia, China, Germany and the EU on Iran’s nuclear programme (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA) anticipates that all EU sanctions against Iran related to nuclear technology will be lifted the day the International Atomic Energy Agency (IAEA) can confirm that Iran has fulfilled its obligations under the plan. During the year, this led to analyses of the future handling of export cases relating to Iran, as the DUIs that have previously been subject to embargo will then be covered by ordinary licensing procedures.

3.2 Cooperation within international export regimes

International agreements

With regard to the international agreements, specific reference should be made to the 1968 Treaty on the Non-Proliferation of Nuclear Weapons (Non-Proliferation Treaty, NPT), the 1972 Convention on the Prohibition of the Development, Production and Stockpiling of Bacteriological (Biological) and Toxin Weapons and on their Destruction (BTWC) and the 1993 Convention on the Prohibition of the Development, Production, Stockpiling and Use of Chemical Weapons and on their Destruction (CWC). Sweden is a party to all three conventions (see SÖ 1970:12, 1976:18 and 1993:28).

Under the NPT, non-nuclear-weapon states undertake not to receive or manufacture nuclear weapons, while the five nuclear-weapon states (China, France, Russia, the United Kingdom and the USA) commit themselves to disarmament. Furthermore, the parties undertake not to transfer source or special fissionable material, or equipment or material especially designed or prepared for the processing, use or production of special fissionable material to any non-nuclear-weapon state, unless the

Comm. 2015/16:114

24

source or special fissionable material or equipment is subject to the International Atomic Energy Agency’s (IAEA) safeguards.

In the BTWC, the parties undertake not to transfer, either directly or indirectly, equipment that can be used for the production of biological weapons.

Similarly, the CWC stipulates that its parties are not to transfer, either directly or indirectly, chemical weapons to any other state.

Although the primary objective of these international agreements is to prevent the proliferation of weapons of mass destruction and to promote disarmament, they also require the parties to promote trade for peaceful purposes. The reason for this is that a substantial proportion of the products and technologies concerned are dual-use items.

The international export control regimes

To strengthen international cooperation on the non-proliferation of weapons of mass destruction, some forty countries have, on their own initiative, come together in five international export control regimes: the Zangger Committee (ZC), the Nuclear Suppliers Group (NSG), the Australia Group (AG), the Missile Technology Control Regime (MTCR) and the Wassenaar Arrangement (WA).

The purpose of the regimes is to identify goods and technologies that can be used in connection with weapons of mass destruction and to enhance the uniformity of the participating countries’ export control of these. To support this work, each regime has a list of items subject to control. The lists are revised on a regular basis. This work also includes exchanging information on refused exports, proliferation risks and contacts with third countries for the purpose of promoting the regimes’ non-proliferation objectives.

Cooperation in the multilateral export control regimes is grounded in a shared political will to prevent the proliferation of weapons of mass destruction. This is achieved through national legislation enabling the export control of goods and technologies identified as strategic. Participation in these regimes makes it easier to meet the legally binding international commitments in the above-mentioned international agreements to refrain from assisting other states, directly or indirectly, in acquiring weapons of mass destruction.

The Zangger Committee

The Zangger Committee, which was established in 1974, deals with export control issues related to the Non-Proliferation Treaty (NPT). The Committee defines the meaning of equipment or material especially designed or prepared for the production of special fissionable material. Consequently, its responsibilities overlap to some extent with those of the Nuclear Suppliers Group (NSG), discussed below. The NPT stipulates that export of such equipment and material, as well as fissionable material, to a non-nuclear-weapon state is only allowed if the fissionable material is subject to IAEA safeguards. The equipment and materials are specified in the Committee’s control list, which is updated to keep pace with technological developments. The list can be found in

25

Comm. 2015/16:114

the IAEA’s Information Circular No 209 (INFCIRC/209/Rev.3). The Swedish Defence Research Agency (FOI) is responsible for setting up the regime’s website.

The Nuclear Suppliers Group

The Nuclear Suppliers Group (NSG) has its origins in the “London Club”, established in the mid-1970s. The work of the NSG is concerned with the export control of products listed in Part 1 and Part 2 of the NSG Guidelines, including products with nuclear applications and DUIs that can be used in connection with the development or production of nuclear weapons. These products are listed in the IAEA’s Information Circular No. 254, which includes two control lists for each group of items (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 and INFCIRC/254/Rev.9/Part 2).

In 2015, the Technical Working Group (TEG), chaired by Sweden, continued its work on technical proposals and on updating the content of the control lists. The annual plenary meeting was held in Bariloche, chaired by Argentina. It included continued discussions of how the NSG can promote adherence to the regime’s guidelines and control lists among countries which are not regime members. In addition, guidance on how the process of government guarantees prior to exports of particularly sensitive products could be more efficient was discussed.

The Australia Group

The Australia Group (AG) was formed in 1985 on the initiative of Australia. Its aim is to harmonise member countries’ export controls to prevent the proliferation of chemical and biological weapons. Originally, the Group’s work only encompassed chemicals and chemical production equipment. In 1990, however, it was decided to expand the control lists to include microorganisms, toxins and certain manufacturing equipment for biological weapons. In 2015 the AG continued its outreach work with countries that are not members of the regime. The 2015 plenary meeting was held in Perth (Australia) to formally mark the 30th anniversary of the regime. Discussion of the future orientation of the AG was initiated at the meeting, focusing in particular on membership strategy. A dialogue meeting was held with six non-member countries in conjunction with the plenary meeting with the aim of sharing examples of best practice and experience in order to strengthen non-proliferation efforts.

The Missile Technology Control Regime

The Missile Technology Control Regime (MTCR) was set up as a result of an American initiative in 1982. It focuses on export controls of complete rocket systems (including ballistic missiles, space launch vehicles and sounding rockets) and other unmanned aerial vehicles (including cruise missiles, drones and reconnaissance platforms) with a range of 300 kilometres or more. Controls also extend to components of such systems and other items that can be used to produce missiles, and also smaller unmanned aerial vehicles designed to be able to spread aerosols.

Comm. 2015/16:114

26

In 2015 the work within the MTCR included continuing the review of the content of the lists of controlled items, exchanging information on the sensitive spread of rocket equipment, technological development, national weapons programme and procurement strategies and conducting outreach activities with a range of countries. The plenary meeting for 2015 was held in Rotterdam, chaired jointly by the Netherlands and Luxembourg. The issue of membership was also discussed. A number of EU countries remain outside the regime.

Sweden was mandated to lead the Technical Working Group for a further two years.

The Wassenaar Arrangement

The Wassenaar Arrangement (WA) was formed in 1996 as a successor to the international export control cooperation that had previously taken place within the framework of the Coordinating Committee for Multilateral Export Controls (COCOM). The Arrangement’s work covers the control of conventional weapons, as well as dual-use items and technologies not controlled by other regimes. Consequently, it represents an important complement to the work of other regimes that focus exclusively on weapons of mass destruction and certain delivery systems.

The regime’s aim is to contribute to regional and international security and stability by promoting openness and responsible action with regard to transfers of conventional weapons and DUIs, thus helping to avoid destabilising accumulations. The basic view taken by the Wassenaar Arrangement is that trading of the items in the control lists should be permitted, but must be controlled.

The Wassenaar Arrangement’s broader product focus may be seen in the two control lists attached to the regime’s basic document: the Munitions List, which covers conventional military equipment, and the List of Dual-Use Goods and Technologies, which covers products and technologies with both civilian and military uses that are not included in the other regimes’ control lists. In practice, the two Wassenaar lists guide the contents of the EU’s corresponding control lists.

The Wassenaar Arrangement’s annual plenary meetings are held in the winter. These meetings address matters of fundamental significance to the continued development of this cooperation. On the basis of the ongoing technical work throughout the year, formal decisions on updating the control lists to reflect the technological development of conventional arms and weapons of mass destruction. The 2015 plenary meeting was held in December, chaired by Spain. New consensus recommendations describing various aspects of good export control practice were adopted. A decision was made regarding amendments to the control lists in a number of areas.

According to an agreed rotation, Sweden will serve as chair of the General Working Group (GWG) of the Wassenaar Arrangement in 2016. At the same time, this means responsibility for directing the review of the procedures, etc. of the Wassenaar Arrangement, which takes place every five years.

27

Comm. 2015/16:114

Consular vigilance

One element of the work to limit the danger of the proliferation of nuclear weapons and other weapons of mass destruction is what is known as consular vigilance. Sweden has both legally binding commitments, in the form of sanctions adopted by the UN and the EU, and political commitments, within the scope of the export control regimes, aimed at limiting the spread of sensitive information and technologies. One way of spreading sensitive information is through knowledge transfer. This issue becomes relevant when assessing applications for admission or residence permits for studies relating to such sensitive information and technologies. Cooperation between the authorities concerned, which aims, for example, to increase awareness of proliferation risks with regard to sensitive university study programmes or research partnerships, continued in 2015. An extensive survey was conducted among the Member States at EU level to gather information on national rules and experience, which is to form the basis for future discussions and cooperation.

3.3 Collaboration within the EU on dual-use items

The export control regimes and the EU

Work within the EU on the export control of dual-use items is closely associated with the international work that takes place as part of the export control regimes. Work within the EU is coordinated most closely by two working groups – CONOP (Council Working Group on Non-Proliferation), which deals with non-proliferation issues in general, and the WPDU (Working Party on Dual-Use Goods), which focuses on policy issues and updates the control list of DUIs that are covered by Council Regulation (EC) No 428/2009 (the DU Regulation). The following section addresses the work of the WDPU.

In accordance with the EU’s strategy against the proliferation of weapons of mass destruction, the Member States have to work towards becoming leading cooperative partners in the export control regimes by, for example, coordinating the EU positions within the regimes. The EU has long held the view that all EU Member States should be invited to join all of the export control regimes. The main reason is the desire to ensure that all EU countries maintain harmonised and effective national export controls based on the regimes’ control lists, guidelines for export control and exchange of information on proliferation risks. The EU constitutes a common market for the vast majority of dual-use items. Trade within the EU is not regarded as export in this context. However, transfer of goods and technologies to a third country does constitute export. EU Member States are thus dependent on one another’s export control systems. This is an additional reason why the issue of membership in the export control regimes is a substantial one.

All EU countries are members of the Nuclear Suppliers Group (NSG) and the Australia Group (AG). This is not the case for the Missile Technology Control Regime (MTCR), where Croatia, Cyprus, Estonia,

Comm. 2015/16:114

28

Latvia, Lithuania, Malta, Romania, Slovakia and Slovenia still remain outside the regime. The same applies to Cyprus with regard to the Wassenaar Arrangement (WA).

Work on the control lists in 2015

The changes made to the regimes’ control lists over the course of the year are detailed in Annex I of the Council Regulation referred to above and thus become legally binding for EU Member States. In accordance with the powers delegated to it (Regulation (EU) No 599/2014), the Commission has updated Annex I to reflect the changes determined within the export control regimes. These changes became effective on 24 December 2015.

The WPDU’s work

In 2015 work within the WDPU was dominated by the ongoing review of the EU’s regulatory framework for DUI export control. On behalf of the Commission, the Stockholm International Peace Research Institute (SIPRI), in cooperation with another international research institute, ECORYS, carried out fact gathering and an impact assessment of the development alternatives the Commission had presented in its Communication (COM(2014) 244). The report was published in August.

The SIPRI report, together with the outcome of the public consultation held in the autumn of 2015, will provide the basis for a combined evaluation report that the Commission intends to present during the spring of 2016. Specific proposals for new legislation and/or proposals for other measures for how the EU’s export control policy can be developed are expected to be presented during the first six months of 2016.

Work in the Dual-Use Coordination Group (DUCG)

Activity in the Dual-Use Coordination Group (DUCG) is aimed at coordinating application of the DUI Regulation. During the year, the group produced a guidance document on cryptography, initiated a number of technical studies under the ongoing review of the regulatory framework on DUIs and made improvements to the electronic information system for the Member States’ licensing authorities.

3.4 UN Security Council Resolution 1540 and the Proliferation Security Initiative (PSI)

The United Nations Security Council adopted Resolution 1540 in April 2004. The Resolution, supported by Chapter VII of the UN Charter, obliges, through binding decisions, all UN Member States to prevent non-state actors (terrorists) from gaining access to weapons of mass destruction, their means of delivery and items connected to such weapons. It set out, among other things, that all states are to establish effective national controls on exports, brokering, transit and trans-

29

Comm. 2015/16:114

shipments. The Resolution also contains provisions on assisting other countries with the implementation of the obligatory measures.

It was also decided through Resolution 1540 to establish a committee tasked with reporting to the Security Council on the Resolution’s implementation. The UN’s Member States are urged to report to this committee on the steps that they have taken to implement the Resolution. The 1540 Committee’s mandate was extended in April 2011, with the new mandate period running until April 2021.

In 2015, work on updating Sweden’s reporting on the implementation of Resolution 1540 was completed, and a new version of the national matrix on the applicable regulatory framework and other implementation was handed over to the UN’s 1540 Committee.

An international initiative that shares several points with Security Council Resolution 1540 and partly overlaps with it is the Proliferation Security Initiative (PSI). This initiative, support by the EU and Sweden, aims to prevent the transport of weapons of mass destruction and the components of such products to unauthorised recipients within the framework of international and national law.

National efforts to maintain the necessary preparedness and to act in an urgent matter of this type are divided between the authorities concerned according to established remit principles.

4 Responsible Authorities

4.1 The Inspectorate of Strategic Products

The Inspectorate of Strategic Products (ISP) is the central administrative authority for cases and supervision pursuant to the Military Equipment Act (1992:1300) and the dual-use items and Technical Assistance Control Act (2000:1064), provided that, in the latter instance, no other authority has this task. The Swedish Radiation Safety Authority (SSM) has the same responsibility with reference to particularly sensitive nuclear technology products.

The Swedish Defence Research Agency (FOI) and the Swedish National Defence Radio Establishment (FRA) assist the ISP by providing specialist technical expertise and organisation including the Swedish Military Intelligence and Security Directorate (Must), the Swedish Security Service (Säpo) and FRA supply the ISP with information. The ISP also has an established partnership with Swedish Customs. Some of the ISP’s supervisory inspections are carried out jointly with Swedish Customs and the authorities also exchange information on export licences.

The Government has appointed the ISP as what is known as the competent authority, responsible for executing certain duties stipulated by Council resolutions concerning sanctions decided by the European Union. The ISP also has supervisory duties in relation to special

Comm. 2015/16:114

30

prohibiting regulations issued by the Government with the support of the Act (1996:95) on Certain International Sanctions.

In addition, the ISP is the national authority under the 1992 Chemical Weapons Convention (CWC) and performs the duties pursuant to the Act (1994:118) concerning inspections under the CWC. This aspect of the ISP’s activities is not dealt with in the present Communication.

The ISP is also the licensing authority for cases in accordance with Regulation No 258/2012 of the European Parliament and of the Council of 14 March 2012, regulating licences to export civilian firearms, their parts and components and ammunition outside of the EU and certain import and transit measures.

The authority’s responsibilities are set out in the Ordinance (2010:1101) with instructions for the inspection of strategic products.

In April the Swedish National Audit Office decided to initiate a preliminary study on the ISP. Based on this preliminary study, the National Audit Office decided in November 2015 to initiate a main study of the ISP. The principal purpose of the study is to review whether export control of military equipment takes place in an effective way and works as intended. Control of DUIs is not intended to be included in the study. A review report is expected to be published in October 2016.

Contacts with companies

The ISP maintains regular contact with the companies whose exports are subject to control. The Military Equipment Act and the Military Equipment Ordinance set forth most of the obligations for companies to present notifications and data to the ISP. For example, companies have to report regularly to the ISP on their marketing activities abroad. These reports form the basis for the ISP’s periodic briefings with the companies regarding their export plans. The ISP may issue positive or negative advance decisions to the companies concerning destinations that are sensitive or have not yet been assessed.

In addition to processing export licence applications, the ISP reviews the notifications that manufacturers of military equipment are obliged to submit at least four weeks prior submitting tenders or signing contracts concerning exports of military equipment or other cooperation with foreign partners in this field. At this stage, the ISP has the opportunity to provide notification that the measure they were informed of in advance is prohibited. Exporters of military equipment must also report the deliveries of military equipment that are made under the export licences issued to them.

Unlike military equipment, no licence is required to manufacture dualuse items (DUIs). Furthermore, as a general rule licences are not required for sales within the EU (a licence is only required for what are referred to as Annex IV items). The control lists that are drawn up in accordance with Council Regulation (EC) No 428/2009 (the DU Regulation) state which categories of items require licences to be exported outside the EU. When classifying whether a product is to be considered a DUI or not, it is primarily the companies that classify their own items. When a company is unsure whether its item belongs to the controlled items category, the company can submit an enquiry to the ISP. In light of this, the ISP’s

31

Comm. 2015/16:114

contacts with DUI companies are different than is the case with regard to military equipment. With the exception of a few companies, the ISP meets DUI companies less regularly.

In its supervisory role, the ISP carries out compliance visits to companies to monitor their internal export control organisations. In 2015 the ISP carried out 25 compliance visits.

Funding

Rules concerning the ISP’s funding are detailed in the Ordinance (2008:889) on the financing of the operations of the Inspectorate of Strategic Products (ISP). A large proportion of the authority’s activities are funded by fees. The Ordinance stipulates that the fee structure is broken down into three categories: military equipment, dual-use items and products covered by the Act Concerning Inspections in Accordance with the UN Convention on the Prohibition of Chemical Weapons.

When the Ordinance (2013:707) concerning the control of certain firearms, parts of firearms and ammunition handed the ISP the task of assessing export licence applications in accordance with Regulation (EU) No 258/2012, the ISP was also given the right to charge licence application fees.

Parts of the ISP’s international operations and work related to international sanctions are funded by appropriations through the Ministry for Foreign Affairs.

The ISP’s exports of services should primarily be funded by parties other than the ISP.

The Export Control Council (ECC)

In 1984, on the basis of Govt. Bill 1984/85:82, proposing greater transparency and consultation on matters relating to exports of military equipment, the Riksdag decided to establish an advisory board concerned with exports of military equipment. The Government reorganised this board into the Export Control Council (ECC) in connection with the establishment of the ISP in 1996. The rules governing the composition and activities of the ECC are included in the ISP’s instructions. All parliamentary parties are represented on the ECC. It is chaired by the Director-General of the ISP. A list of the Council’s members in 2015 appears below.

The Director-General of the ISP is responsible for selecting those cases that will be subjected to consultation with the Export Control Council. Consultation often takes place before a company is informed of an advance notification. In addition, the Director-General has to consult the Council before the ISP submits an application to the Government for assessment under the Military Equipment Act or the dual-use items and Technical Assistance Control Act.

At meetings of the ECC, the Ministry for Foreign Affairs presents assessments of the relevant purchasing countries, and the Ministry of Defence provides assessments of the defence policy aspects of the applications. The Director-General may also summon other experts. One task of the Council is to present opinions on proposed exports based on

Comm. 2015/16:114

32

the Swedish guidelines, the EU Common Position on Arms Exports and the UN Arms Trade Treaty, in order to provide further guidance to the ISP.

The members have unrestricted access to the documentation of all export licence application proceedings. The Director-General reports all export licence decisions continuously, as well as advance decisions that have been ruled on, but not previously reported to the Export Control Council and applications decided upon in accordance with guideline practice (tender notifications and cooperation agreements). With effect from 2005, the ISP has also reported all preparatory proceedings for dual-use items to the ECC. Taken together, this system ensures good insight into application of the rules on export control for members of parliament from all parties represented in the Riksdag.

The intention of the Swedish system, uniquely in international terms in that representatives of the political parties can discuss potential export transactions in advance, is to build a broad consensus on export control policy and promote continuity in the conduct of that policy. Unlike in many other countries, the Export Control Council deals with cases at an early stage, before a specific transaction comes up. Since it would harm the exporting companies commercially if their plans were made known before they had concluded a deal, the Export Control Council’s discussions are not made public. Apart from this, the assessments of individual countries are normally subject to confidentiality in relation to foreign affairs.

The Advisory Council on Foreign Affairs, and not the Export Control Council, is still consulted in cases where this is prescribed by the Instrument of Government. The Export Control Council met six times in 2015.

In 2015 the Government decided to appoint the following present and former members of Parliament to the Export Control Council. The appointments expire at the end of 2018:

Jan R Andersson, Member of Parliament (Moderate Party) Annica Engblom, Member of Parliament (Moderate Party) Stig Henriksson, Member of Parliament (Left Party) Mikael Jansson, Member of Parliament (Sweden Democrats) Kerstin Lundgren, Member of Parliament (Centre Party) Mattias Ottosson, Member of Parliament (Social Democrats) Pernilla Stålhammar, Member of Parliament (Green Party) Caroline Szyber, Member of Parliament (Christian Democrats) Anna-Lena Sörensson, Member of Parliament (Social Democrats) Lars Johansson, former Member of Parliament (Social Democrats) Nina Larsson, former Member of Parliament (Liberal Party) Per Westerberg, former Member of Parliament (Moderate Party)

The Strategic Cooperation Council

The Strategic Cooperation Council is a forum attached to the ISP for cooperation on issues related to non-proliferation. It consists of a Director-General and members from the cooperating authorities appointed by the ISP. The SCC did not meet in 2015.

33

Comm. 2015/16:114

The Technical-Scientific Council

In connection with matters concerning the classification of military equipment and dual-use items, the Director-General of the ISP is assisted by a Technical-Scientific Council attached to the Agency. This consists of representatives of institutions with expertise in the technology’s civilian and military applications. The Technical-Scientific Council held four meetings in 2015.

4.2 The Swedish Radiation Safety Authority

In accordance with the Ordinance (2008:452) with instructions for the Swedish Radiation Safety Authority, the Swedish Radiation Safety Authority (SSM) is the central government authority for issues relating to the protection of human health and the environment against the harmful effects of ionising and non-ionising radiation, security and physical protection in nuclear and other activities involving radiation and nuclear non-proliferation.

The SSM’s non-proliferation remit in connection with exports of nuclear material and nuclear technology products is stated in the Ordinance mentioned above and in the Dual-use Items and Technical Assistance Control Ordinance (2000:1217). This states that the SSM decides whether or not to authorise exports to a country outside the EU or for transfers within the EU of nuclear material and nuclear technology products, except in certain specific cases, defined in the Ordinance, for which the Government is the decision-making body. The items are specified in Annex I, Category 0 and in Annex IV of Regulation (EC) No 428/2009. SSM is also the national supervisory authority with regard to compliance with these provisions.

SSM has been designated by a Government decision as competent authority and to fulfil tasks regarding consideration of applications linked to Council Regulation (EU) No 267/2012 concerning restrictive measures against Iran and Council Regulation (EC) No 329/2007 concerning restrictive measures against North Korea.

In the field of nuclear non-proliferation, the SSM, in accordance with the Act (1984:3) on Nuclear Activities, is the national supervisory authority ensuring that Swedish nuclear activities are conducted in accordance with the obligations resulting from the international agreements to which Sweden is party that aim to prevent the proliferation of nuclear weapons. The SSM is also the national contact point for the IAEA database covering the illicit trafficking and other unauthorised handling of nuclear materials and other radioactive substances.

The SSM cooperates with other authorities on export control matters, in particular the ISP and Swedish Customs. The SSM is also supported by the specialist technical expertise of FOI, but does itself have a high level of specialist expertise in the field of nuclear technology.

Control of nuclear exports

Nuclear materials (uranium, plutonium and thorium) and nuclear technology products are classified as DUIs; consequently, their export is

Comm. 2015/16:114

34

governed by Regulation (EC) No 428/2009. Exports to countries outside of the EU require licences, but the EU’s general export licences do not apply to these items. In addition, transfers within the EU involving several products, including particularly sensitive nuclear materials and nuclear equipment, also require licences.

When an application for a licence to export nuclear fuel is submitted, the SSM assesses, in parallel, the issue of the possible transfer of the nuclear material in accordance with the Act (1984:3) and Ordinance (1984:14) on Nuclear Activities. In the case of spent nuclear fuel, the SSM also investigates the issue of the materials final disposal. With regard to spent nuclear fuel originating from nuclear activities in Sweden, the application has to include an assurance that the exporter will recover the material if it cannot be disposed of in the intended manner. Furthermore, the SSM decides how nuclear material will be transported with the aim of preventing radiological accidents and to ensure that there is adequate physical protection.

The conditions imposed in decisions concerning export licences are based on the guidelines agreed in the Nuclear Suppliers Group (NSG). These include obtaining certain specified assurances from the government of the recipient country before an export licence can be granted. These assurances will state that the items are for peaceful use, that the IAEA have full safeguarding rights in the country and that nuclear material has adequate physical protection in the country. In addition, there must be a guarantee that re-exportation will not take place without corresponding assurances. The SSM is tasked by the Government with obtaining these assurances from the government of the country in receipt of exports of nuclear technology, as well as with drawing up and submitting Swedish assurances to exporting countries when Sweden imports such material. However, in the case of initial transactions, the Ministry for Foreign Affairs obtains the assurances for exports or provides assurances for imports.

All EU Member States are part of the European Atomic Energy Community (the Euratom Treaty), one purpose of which is to establish a common market for special materials and equipment in the field of nuclear energy and to guarantee that nuclear material is not used for anything other than its intended purpose. All the EU Member States have also ratified the Non-Proliferation Treaty (NPT) and have concluded safeguards agreements with the IAEA with associated additional protocols. The Government is of the opinion that the existing licensing procedure for trade within the EU, in accordance with Council Regulation (EC) No 428/2009 and the commitments of the Member States within the scope of Euratom, normally provides sufficient safeguards in the transfer of nuclear material and nuclear technologies between EU Member States and are in accordance with the NSG Guidelines.

Within the scope of the Euratom Treaty, the EU has the right to enter into agreements with third countries. Bilateral agreements on the peaceful use of nuclear energy have been entered into between the EU and Australia, Canada, Japan, Ukraine, the United States and Uzbekistan. There is an equivalent agreement between the EU and South Africa, but this had not yet entered into force in 2015.

35

Comm. 2015/16:114

All EU Member States have undertaken to report all exports of nuclear material and nuclear technologies to the IAEA, under the Additional Protocol to the Safeguards Agreement with the IAEA, in the case of Sweden INFCIRC/193/Add.8. For Sweden, this means that the European Commission, through its safeguards under the Euratom Treaty, reports all exports of nuclear material to the IAEA and that the SSM reports all exports of nuclear technologies to the IAEA. As opposed to the case with other DUIs, the SSM must be notified of exports of nuclear technologies listed in Annex 1, Category 0 of Council Regulation (EC) No 428/2009 for this reporting to take place.

SSM handled 46 applications for export licences in 2015. These related exclusively to products for nuclear reactors and nuclear fuel, of which approximately 10 per cent consisted of nuclear material and the remainder consisted of equipment and components and technical documentation and software. Details of the export licences granted by the SSM can be found in Table 5 of Annex 2.

The SSM makes contact with the companies affected by its safeguarding activities when necessary. In its supervisory role, the SSM carries out visits to companies to ensure that they are aware of and comply with the requirements made on them in the event of intra-EU transfers or extra-EU exports of DUIs. Three such visits took place in 2015.

5 Statistics and Terminology

The Inspectorate of Strategic Products (ISP) provides the Government with the statistical material on which the reporting of Swedish exports of military equipment and dual-use items is based. The data in the Communication is based on the statutory reporting submitted annually to the ISP by companies and authorities exporting military equipment. The report on Swedish exports of military equipment in 2015 is presented in Annex 1 and the account of exports of dual-use items in Annex 2.

The Swedish Radiation Safety Authority (SSM) monitors the development of nuclear technology in Sweden and provides statistical data for the Government’s reporting of dual-use nuclear technologies. This report is in Annex 2.

Reporting of activity related to military equipment

Manufacturing and brokering

Companies licensed to manufacture and supply military equipment are required to submit reports concerning various aspects to the ISP. This reporting requirement also applies to authorities that conduct exportcontrolled activity abroad.

177 companies and three authorities were covered by the reporting requirement in 2015. 56 of the companies and two authorities exported military equipment or technical assistance during the year.

Comm. 2015/16:114

36

Export licences granted and actual exports

The reporting of exports of military equipment relates both to export licences granted by the ISP during the year and to actual exports made from Sweden. Statistics from previous years are also shown in some tables for comparison. It should be pointed out that individual sales and deliveries of major systems may cause wide fluctuations in the annual statistics.

The value and scope of the licences issued by the ISP provide merely an indication of what actual exports may look like in subsequent years. This is due in part to not all licences being utilised and to the fact that actual deliveries may take place several years after the export licence has been issued. The aggregate value of granted export licences become an increasingly poor indicator of the following year’s deliveries as more global and general licences are issued. The value of these types of export licences is not as a rule specified. Licences of “unlimited value” are highlighted by the symbol ∞ in Table 7.

Statistics on actual export are based on the companies’ invoiced and delivered military equipment and technical assistance. Leasing agreements with foreign customers are not currently included in the export statistics data.

Swedish exports of military equipment are also reported in the general statistics on foreign trade, which are based on the data submitted to Statistics Sweden by Swedish Customs. Statistics Sweden uses different product categories than the ISP in its reporting, however, and the figures are thus not directly comparable with the ISP’s statistics.

Military training

The Swedish Military Equipment Act (1992:1300) stipulates that military training of foreign nationals may not be conducted in or outside Sweden without permission from the ISP. This prohibition does not apply to training associated with sales of military equipment for which export licences have been granted.

Four permits for military training were issued in 2015.

Follow-on deliveries

It can sometimes be interesting to study in greater detail what proportion of granted export licences for sales to a particular country involve follow-on deliveries. The statistical report provides such an account for countries outside the EU/OECD. This also indicates the type of item covered by new licences.

Categories of military equipment

Following the implementation of Directive 2009/43/EC simplifying terms and conditions of transfers of defence-related products within the Community the Swedish list of military equipment is now identical to the EU Common Military List, with three national supplements (nuclear explosive devices, fortification facilities and certain chemical weapons).

The Swedish list of military equipment is also supplemented by a division into military equipment for combat purposes (MEC) and other

37

Comm. 2015/16:114

military equipment (OME). Each classification is defined more closely in the Ordinance (1992:1303) on Military Equipment and the EU’s Military List. This Communication presents the breakdown into MEC and OME, as well as the military list designations (ML) and national additions (NL), where applicable. The MEC category includes equipment with a destructive impact including sights for such equipment and fire control equipment. The OME category includes parts and components for MEC, as well as equipment that does not have a directly destructive impact in a combat situation.

Where a table states that export licences have been granted or that exports have been made within a particular ML category, this refers to one or more items in that category. This does not mean that export licences have been granted for or that there have been exports of every one of the items in the category of equipment.

Agreements on manufacturing rights and cooperation and ownership in foreign legal entities

In 2015 the ISP approved eight licences for Swedish companies to enter into agreements involving the granting or transfer of manufacturing rights to parties outside Sweden (Section 7 of the Military Equipment Act). These licences were in reference to the following countries: Brazil, India and the United States.

In 2015 the ISP approved 42 licences for Swedish government agencies and Swedish companies to enter into cooperation agreements with parties outside the country to jointly with said parties or on their behalf provide technical assistance to parties abroad, develop military equipment or methods for the manufacture of such material or to jointly manufacture military equipment (Section 8 of the Military Equipment Act). These licences were in reference to the following countries and organisations: Australia, Austria, Belgium, Brazil, Canada, Chile, Czech Republic, Denmark, European Defence Agency (EDA), Finland, France, Germany, Greece, Indonesia, Italy, Netherlands, Norway, Portugal, Republic of Korea, Singapore, Spain, Turkey, United Arab Emirates, United Kingdom and United States.

In 2015 the ISP approved 9 licences for Swedish government agencies and Swedish companies to enter into agreements regarding additions or changes to such agreements as require licences under Sections 7 or 8 of the Act referred to (Section 9 of the Military Equipment Act). These licences were in reference to the following countries and organisations: Canada, the European Defence Agency (EDA), the Netherlands, Pakistan, Singapore and the United Kingdom.

Entities having transferred manufacturing rights for military equipment by agreement to a party in a foreign country or having entered into a cooperation agreement with a foreign partner must report on an annual basis whether the agreement is still in force, whether production or other cooperation under such an agreement still takes place and how such cooperation is conducted (Section 23 of the Military Equipment Ordinance). In 2015, 16 companies and one government agency reported 180 agreements on transferred manufacturing rights or agreements entered into for cooperation in 23 countries.

Comm. 2015/16:114

38

A party holding a manufacturing or brokerage licence for military equipment (and government agencies undertaking corresponding activity) is obliged to provide information to the ISP on ownership in foreign legal entities undertaking development, manufacturing, marketing or sale of military equipment (Section 17 of the Military Equipment Act). In 2015, eight companies reported ownership in 79 foreign legal entities in 34 countries.

39

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

Exports of Military Equipment

Table 1. Number of applications received concerning the export of military equipment

Type of case

2013

2014

2015

Advance notifications

19

39

37

Notification of tenders

313

254

294

Export licences

1247

1043

1123

The number of cases received concerning exports of civil firearms (hunting and sport shooting weapons) and parts and ammunition for such weapons outside the EU is shown in Table 17.

Table 2. Value of export licences granted in 2011–2015, grouped by military equipment for combat purposes (MEC) and other military equipment (OME)

Year Value at current prices (SEK

million)

Change in per cent

Total MEC OME Total MEC OME

2011

10,898 2,960 7,937 -18 -69 +113

2012

7,936 5,147 2,789 -27 +74 - 65

2013

9829 6339 3490 +24 +23 +25

2014

4481 1349 3132 -54 -78 -10

2015

4949 2790 2159 +10 +107 -31

The value of granted export licences concerning civil firearms (hunting and sport shooting weapons) and parts and ammunition for such weapons outside the EU is shown in Table 16.

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

40

Table 3. Value of granted export licences, grouped by military equipment for combat purposes (MEC) and other military equipment (OME) 2011-2015 (SEK million)

Table 4. Actual exports of military equipment 2011-2015 compared with total exports of goods

Year Sweden’s total exports of goods (current prices) SEK million

Military equipment exports

Proporti on of exports of goods %

Current prices (SEK million)

Change in per cent

Total MEC OME Total MEC OME

2011 1 212 300 1.15 13914 5840 8074 + 1 -13 +15

2012 1 168 300 0.84 9760 3746 6014 -30 -35 -25

2013 1 090 800 1.09 11942 5554 6388 +22 +48 +6

2014 1 125 300 0.71 7958 3258 4700 -33 -41 -26

2015 1 178 900 0.65 7603

2

3560 4043 -4 +9 -14

2 Of which SEK 143 million relates to exports of civil firearms and ammunition therefor.

0

2 000 4 000 6 000 8 000 10 000 12 000

2011 2012 2013 2014 2015

ÖK KS

41

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

Table 5. Actual exports of military equipment 2011-2015 (SEK million)

0 2000 4000 6000 8000 10000 12000 14000 16000

2011 2012 2013 2014 2015

ÖK KS

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

42

Table 6. Categories of military equipment

EU ML Products classed as MEC

(others are OME)

Scope

1 ML 1 a except for revolvers and pistols and weapons designed for hunting and sport shooting.

Breeches, barrels, jackets and magazines.

ML 1c

Smooth-bore weapons with a calibre of less than 20 mm, other arms and automatic weapons with a calibre of 12.7 mm (calibre 0.50 inches) or less and accessories and specially designed components therefor.

2

ML 2 a except for signature reduction devices.

Barrels, mechanisms, ground plates and recoil mechanisms.

ML 2d

Smooth-bore weapons with a calibre of 20 mm or more, other weapons or armament with a calibre greater than 12.7 mm (calibre 0.50 inches), projectors and accessories and specially designed components therefor.

3

ML 3 a except for smoke, flare and training ammunition and expanding bullet ammunition of a type employed for hunting or sport shooting.

Projectiles, shell bodies, homing devices and warheads.

Ammunition and fuse setting devices and specially designed components therefor.

4

ML 4 a except for smoke pots, cartridges and simulators.

Homing devices, warheads, fuses, proximity fuses, motors, control systems, barrels and carriages.

ML 4 b. Only activating, firing, laying, detonating and discharge of MEC defined equipment.

Bombs, torpedoes, rockets, missiles, other devices and charges with explosive effect and associated equipment and accessories and specially designed components therefor.

5

ML 5 a)

ML 5 b only target capture, target designation and target tracking systems.

Fire control, and related alerting and warning equipment, and related systems, test and alignment and countermeasure equipment, specially designed for military use, and specially designed components and accessories therefor.

6

ML 6 with restriction to note 1 a) and b)

Ground vehicles and components.

7 ML 7 a), b) and e) Chemical or biological toxic agents,

″riot

control agents

equipment, components and materials.

43

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

EU ML Products classed as MEC

(others are OME)

Scope

8 ML 8 a), b) and c) “Energetic materials” and related substances.

9 ML 9 a) 1, 2a) and b)

Vessels of war (surface or underwater), special naval equipment, accessories, components and other surface vessels.

10 ML 10 a) combat aircraft and c) armed UAVs

“Aircraft”, “lighter-than-air vehicles”, Unmanned Aerial Vehicles ("UAVs"), aeroengines and "aircraft" equipment, related equipment, and components specially designed or modified for military use.

11 Electronic equipment, "spacecraft" and components, not specified elsewhere on the EU Common Military List.

12

ML 12 a) High velocity kinetic energy weapon systems and related equipment, and components specially designed for these weapons.

13 Armoured or protective equipment, constructions and components.

14 ‘Specialised equipment for military training’ or for simulating military scenarios, simulators specially designed for training in the use of any firearm or weapon specified by ML1 or

15 Imaging or countermeasure equipment, specially designed for military use, and specially designed components and accessories therefor.

16 Forgings, castings and other unfinished products, the use of which in a specified product is identifiable by material composition, geometry or function, and which are specially designed for any products specified by ML1 to ML4, ML6, ML9, ML10, ML12 or ML19.

17 Miscellaneous equipment, materials and ‘libraries’, and components specially designed therefor.

18 Production equipment and components, as follows.

19 ML 19 a), b), c) and f) Directed Energy Weapon (DEW) systems, related or countermeasure equipment and test models, and specially designed components therefor.

20 Cryogenic and "superconductive" equipment, and specially designed components and accessories therefor.

21

"Software".

22 "Technology".

Comm. 2015/16:114 Appendix 1

44

Table 7. Export licences and actual exports in 2015, broken down by recipient country and product category (SEK million)

Export licences granted and actual exports of civil firearms (hunting and sport shooting weapons) and parts and ammunition for such weapons outside the EU is shown in Table 17. Export licences granted and actual exports of ammunition for hunting and sport shooting weapons (OME) to recipients within the EU are included in the values stated below. Export licences granted and actual exports of civil firearms (hunting and sport shooting weapons) and parts of such weapons within the EU are handled by the Swedish Police and are therefore not reported in this annex.

Export licences granted Actual exports

Region/ Country

Numb er of licenc es grant ed

Main category of the licensed equipment (EU Common Military List)

Value of the licence (SEK million)

Main category of the licensed equipment (EU Common Military List)

Value of the exports (SEK million)

EU

Belgium

6

5,8,13 4 3,5,8,13,22 15

Bulgaria

1

13 ∞

3 0.2

Cyprus

1

13 ∞

-

-

Denmark

15

1,2,3,5,8,11,13,

17 9

1,2,3,5,6,8,11,13,1

7,21,22 160

Estonia

10 1,2,5,6,13,17 5 1,2,3,5,17,22

4

Finland

28

2,3,4,5,8,13,14,

17,18,21,22 467

1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14,16,17,18,21,22 541

France

16 1,3,5,8,11,22 290

1,3,5,6,8,10,11,13,

15,21,22 311

Greece

3

4,5,13 6

5,13,22

2

Ireland

3

3,4,13,22 5

3,4,5,14 31

Italy

12 1,3,4,5,8,13,17.22 17

1,3,5,6,8,11,13,17,

22 252

Croatia

4

3,5,13 5

3,5,22

1

Latvia

7 3,4,5,13,17,22 42

3,4,17 22

Lithuania

6

1,3,13,14 43 3,4,814,18,22 72

Luxembourg 2

6.13 0.02

6 0.02

Malta

1

13 ∞

-

-

Nether- lands

8

3,7,13,17 0.8 3,5,6,7,13,17, 241

Poland

12

1,4,5,8,13,14,18,21,

22 11 3,4,8,13,14 46

Portugal

6 3,13,14,17 8

3,9,14,17

2

Romania

1

13 ∞

3 0.5

Slovakia

4

2,3,8,13 21

2,3,13 18