1

Regeringens skrivelse 2015/16:114

Strategisk exportkontroll 2015 – krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

Skr. 2015/16:114

Regeringen överlämnar denna skrivelse till riksdagen.

Stockholm den 17 mars 2016

Stefan Löfven

Peter Hultqvist (Utrikesdepartementet)

Skrivelsens huvudsakliga innehåll

I skrivelsen redogör regeringen för den svenska exportkontrollpolitiken i fråga om krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden under år 2015. Skrivelsen innehåller också en redovisning av den export som har förekommit under året. Dessutom beskrivs samarbetet inom EU och i andra internationella forum i frågor som rör strategisk exportkontroll av såväl krigsmateriel som produkter med dubbla användningsområden.

Skr. 2015/16:114

2

Innehållsförteckning

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll ......................... 3 2 Krigsmateriel .................................................................................... 6 2.1 Bakgrund och regelverk ..................................................... 6 2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv ......................................................................... 10 2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel ..................................................................... 12 2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel ................................................................ 17 3 Produkter med dubbla användningsområden .................................. 20 3.1 Bakgrund och regelverk ................................................... 20 3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna ................................................... 23 3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden ........................................................ 26 3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI) .................................................... 28 4 Ansvariga myndigheter ................................................................... 28 4.1 Inspektionen för strategiska produkter ............................. 28 4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten ............................................... 32 5 Statistik och begrepp ....................................................................... 34 Bilaga 1 Export av krigsmateriel .................................................... 37 Bilaga 2 Export av produkter med dubbla användningsområden ........................................................ 59 Bilaga 3 Regelverk i urval .............................................................. 95 Bilaga 4 Förklaringar .................................................................... 102 Bilaga 5 Förkortningar .................................................................. 104 Bilaga 6 Vägledning till andra källor ............................................ 106 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016 ....... 107

3

Skr. 2015/16:114

1 Regeringens skrivelse om strategisk exportkontroll

I denna skrivelse redovisar regeringen sin politik när det gäller den strategiska exportkontrollen under år 2015 – dvs. exportkontrollen av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Kontrollen av export av krigsmateriel är nödvändig för att uppfylla både våra nationella målsättningar och våra internationella åtaganden, genom att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige går till för oss acceptabla mottagarländer enligt fastställda riktlinjer. Krigsmateriel får enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen (1992:1300) endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Tillståndsprövningen sker i enlighet med de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport1, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt Förenta nationernas vapenhandelsfördrag (eng. Arms Trade Treaty, ATT).

De multilaterala avtalen och instrumenten om nedrustning och ickespridning av massförstörelsevapen är viktiga uttryck för statssamfundets strävan att förhindra spridning av sådana vapen. Genom att kontrollera handeln med produkter med dubbla användningsområden (PDA), vilket främst handlar om teknik som kan användas för framställning av massförstörelsevapen, kan spridningen motverkas. Det är ett arbete vars målsättningar Sverige fullt ut delar. Av detta skäl krävs en strikt och effektiv nationell exportkontroll. Exportkontrollen är ett centralt instrument som möjliggör för enskilda stater att uppfylla sina internationella åtaganden på icke-spridningsområdet.

Detta är trettioandra gången som regeringen i en skrivelse till riksdagen redogör för sin politik på exportkontrollområdet. Den första skrivelsen om strategisk exportkontroll överlämnades år 1985. Sverige var då ett av de första länderna i Europa som på ett öppet sätt började redovisa det gångna årets aktiviteter på detta område. Förutom att bidra till parlamentarisk insyn i Sveriges exportkontrollpolitik syftar skrivelsen till att utgöra underlag till en bredare diskussion om frågor relaterade till exportkontroll av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden.

Skrivelsen har genom åren utvecklats från en kortfattad sammanställning av svensk krigsmaterielexport utan längre förklaringar, till en relativt omfattande redogörelse för svensk exportkontrollpolitik i sin helhet. Fler statistiska uppgifter kan i dag lämnas tack vare bättre informationsbehandlingssystem och en öppnare politik. Parallellt med den svenska redovisningen har medlemsstaterna i EU sedan år 2000 gradvis utvecklat en gemensam och detaljerad redovisning. Regeringen eftersträvar kontinuerligt ökad öppenhet på exportkontrollområdet.

Skr. 2015/16:114

4

Skrivelsen består av tre delar och ett statistikavsnitt. Den första delen består av en redogörelse för svensk exportkontroll av krigsmateriel. Den andra behandlar svensk exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. I den tredje delen redogör regeringen för ansvariga myndigheter på området. Därefter följer ett avsnitt där statistik över bl.a. svensk krigsmaterielexport och export av produkter med dubbla användningsområden redovisas. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) och Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) bidrar, på begäran av regeringen, med underlag till skrivelsen. Statistiken i skrivelsen kompletterar den information som lämnas i myndigheternas egna publikationer.

Viktigare händelser under året

Det svenska exportkontrollregelverket uppdateras kontinuerligt, bl.a. inom ramarna för samarbetet inom EU. Möjligheterna att framgångsrikt hantera de många problem och utmaningar som präglar ickespridningsarbetet kan därigenom förbättras.

Efter att FN:s vapenhandelsfördrag trädde i kraft den 24 december 2014, ägde den första statspartskonferensen rum i augusti 2015 under mexikanskt ordförandeskap. Sverige bidrog särskilt till förberedelserna inför mötet genom att samordna det internationella arbetet om rapportering enligt fördragets artikel 13. Beslut fattades bland annat att ett sekretariat för fördraget skulle upprättas i Genève. Regelverk för procedurfrågor och finansiering antogs och sekretariatschef och ordförande utsågs. Simeon Dumisani Dladla från Sydafrika besatte posten som interimistisk chef för det nya sekretariatet. Nigeria valdes till ordförande för fördragsarbetet fram till det andra statspartsmötet hösten 2016.

Sverige har fortsatt att delta aktivt i arbetet med att vidareutveckla fördragssamarbetet och verka för fördragets universalisering. Vid slutet av året hade fördraget 79 statsparter och i ytterligare ett antal länder pågår ratificeringsarbete.

Inom EU slutfördes under 2015 en uppdatering av den användarhandbok som kompletterar rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel.

I juni 2015 överlämnade Krigsmaterielexportöversynskommittén (KEX) sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. Såväl kommitténs slutbetänkande som dess delbetänkande Sanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet (SOU 2014:83) remitterades i augusti till ett hundratal instanser, bl. a. myndigheter, näringsliv och det civila samhället. Beredningen av förslagen har därefter fortsatt inom Regeringskansliet.

Under år 2015 fortsatte arbetet med översynen av EU:s gemensamma regelverk för exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden. På Europeiska kommissionens uppdrag genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitut (Sipri) en omfattande analys av de olika optioner som har dryftats under processen. Under hösten bjöd kommissionen in till en offentlig konsultation.

5

Skr. 2015/16:114

I juni 2015 inledde kommissionen också en översyn av direktiv (2009/43/EG) om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen. Översynen väntas fortsätta under 2016.

Sammanfattning av det statistiska underlaget

Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 görs i en bilaga till denna skrivelse. Som jämförelse visas även statistik från de senaste åren. En mer rättvisande bild fås om exporten ses över ett par år eftersom enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken. Uppgifterna i skrivelsen baseras på tillståndsmyndighetens egna beslut, samt på lagstadgad årlig rapportering från de krigsmaterielexporterande företagen och myndigheterna för år 2015. Materialet har sammanställts av ISP.

Under år 2015 tog 62 länder emot leveranser av svensk krigsmateriel. Värdet av de faktiska exportleveranserna av krigsmateriel under år 2015 var 7,6 miljarder kronor. Den totala exporten har därmed minskat med ca 4 procent jämfört med 2014. Det bör noteras att drygt 800 miljoner kronor av den faktiska exporten 2015 gäller sådana produkter (tekniskt bistånd och pansarplåt) som före den 30 juni 2012 inte var exportkontrollerad i Sverige.

Under 2015 har andelen leveranser av större system varit jämförelsevis låg, vilket påverkar statistiken. De största enskilda mottagarländerna för svensk krigsmateriel år 2015 var Norge (2 128 miljoner kronor, USA (667 miljoner kronor), Finland (541 miljoner kronor), Indien (380 miljoner kronor) och Tyskland (341 miljoner kronor). Till Norge fortsatte leveranser av Stridsfordon 90. Till USA levererades främst ammunition, och marina delsystem (vapen samt ledningssystem). Till Finland levererades främst pansarvärnssystem. Exporten till Indien dominerades av följdleveranser till tidigare exporterad armémateriel, framför allt ammunition men även kompletterande beställningar på reservdelar och komponenter. Till Tyskland levererades främst komponenter till vapensystem, elektroniska system samt pansarplåt. När det gäller traditionella samarbetsländer kan det konstateras att även exporten till Frankrike, Storbritannien, Italien och Sydkorea har varit omfattande.

Värdet av de beviljade utförseltillstånden år 2015 uppgick till 4,6 miljarder kr, vilket är en ökning med 10 procent jämfört med år 2014 (ca 4,5 miljarder kronor). Därutöver har även export av civila skjutvapen och hithörande ammunition beviljats till ett värde av 307 miljoner kronor.

I statistikredovisningen finns också en beskrivning av den svenska exporten av produkter med dubbla användningsområden (PDA). Till skillnad mot krigsmaterielexporten lämnas inga leveransdeklarationer av berörda företag. Antal ärenden för PDA samt sanktionsärenden har under 2015 fortsatt att öka något. Andelen ärenden som rör finansiella transaktioner som rör sanktioner ökade markant under 2014 och har 2015 fortsatt att öka. (se tabell 1 i bilaga 2).

Skr. 2015/16:114

6

2 Krigsmateriel

2.1 Bakgrund och regelverk

Krav på tillstånd för export av krigsmateriel är nödvändigt för att säkerställa att de produkter som förs ut ur Sverige och det tekniska bistånd som lämnas går till för oss acceptabla mottagarländer. Det svenska exportkontrollregelverket består av lagen (1992:1300) om krigsmateriel och förordningen (1992:1303) om krigsmateriel samt av regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport, vilka har godkänts av riksdagen. Enligt 1 § andra stycket krigsmateriellagen får krigsmateriel endast exporteras om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Vid tillståndsprövningen ska även rådets gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av export av militär teknik och krigsmateriel tillämpas. Vidare ska FN:s vapenhandelsfördrag tillämpas inom ramen för den svenska tillståndsprövningen.

Den svenska tillståndsprövningen bygger på en helhetsbedömning med utgångspunkt från regeringens riktlinjer och etablerad praxis. De internationella regelverken har mer karaktären av enskilda kriterier som ska iakttas, bedömas eller beaktas. ISP har som fristående myndighet till uppgift att självständigt pröva ansökningar om tillstånd i enlighet med regelverket i dess helhet.

Kontrollen enligt lagen om krigsmateriel omfattar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel liksom vissa avtal om tillverkningsrätt m.m. avseende sådan materiel. Enligt samma lag krävs även tillstånd för att bedriva militärt inriktad utbildning. Lagen gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende krigsmateriel som enligt regeringens föreskrifter utgör tekniskt bistånd. Förteckningen över vad som utgör krigsmateriel och tekniskt bistånd finns i bilagan till krigsmaterielförordningen. Den svenska krigsmaterielförteckningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, sånär som på tre nationella tillägg: kärnladdningar och speciella delar till sådana, befästningsanläggningar m.m. samt vissa kemiska stridsmedel.

Genom förordningen (2015:125) om ändring av krigsmaterielförordningen uppdaterades förteckningen för att återspegla de ändringar som beslutades i och med Europeiska kommissionens direktiv 2014/108/EU, vilket trädde i kraft den 12 december 2014.

Det är också främst genom krigsmaterielförordningen som Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG av den 6 maj 2009 om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen har genomförts i svensk rätt.

7

Skr. 2015/16:114

Slutbetänkande från kommittén för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel

Den 1 juni 2012 beslutade den dåvarande regeringen att tillsätta en parlamentarisk kommitté för översyn av exportkontrollen av krigsmateriel. Kommittén, som bestod av ledamöter från samtliga åtta riksdagspartier, hade som uppgift att utreda den framtida svenska exportkontrollen av krigsmateriel och ramarna kring den. Det huvudsakliga syftet med utredningen var att lämna förslag till ny krigsmateriellagstiftning i syfte att skärpa exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater (dir. 2012:50). Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot av försvarsutskottet och försvarsberedningen samt suppleant i utrikesutskottet, utsågs till ordförande för utredningen. Tidigare utrikesministern och vice statsministern Lena Hjelm-Wallén utsågs i december 2014 till vice ordförande.

Kommittén redovisade i ett delbetänkande (SOU 2014:83 Sanktionsväxling – effektivare sanktioner på exportkontrollområdet) den 12 december 2014 sitt förslag till hur sanktionssystemet i krigsmateriellagen och i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd kan effektiviseras. Betänkandet innehöll bland annat förslag om införande av sanktionsavgifter samt utvidgad tillståndsplikt.

Den 26 juni 2015 överlämnade kommittén sitt slutbetänkande Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (SOU 2015:72) till regeringen. I betänkandet föreslog kommittén att det ska införas ett särskilt demokratikriterium i riktlinjerna för export av krigsmateriel. Den mottagande statens demokratiska status borde enligt kommitténs majoritet (bestående av C, KD, L, M, MP och S) utgöra ett centralt villkor vid tillståndsprövningen. Kommittén föreslog vidare bland annat att öppenheten och transparensen inom exportkontrollen ska öka, att tillsyn och kontroll ska utvidgas, att PGU ska beaktas i tillståndsprövningen, att följdleveransbegreppet ska avgränsas på visst sätt, samt att riktlinjernas kriterier om mänskliga rättigheter ska skärpas.

Kommitténs bägge betänkanden sändes i augusti 2015 ut till omkring etthundra remissinstanser, bl. a domstolar, myndigheter, kommuner, företag och enskilda organisationer. Vid remisstidens slut, den 6 november, hade ett 70-tal instanser kommit in med synpunkter, som därefter har sammanställts och analyserats inom Regeringskansliet. Ett lagstiftningsarbete har därefter inletts i syfte att utforma ett förslag till en skärpning av exportkontrollen gentemot icke-demokratiska stater.

Exportkontroll och politiken för global utveckling

Ett av regeringens uttalade mål är att stärka och förnya arbetet med politiken för global utveckling (PGU, prop. 2002/03:122, bet. 2003/04:UU3, rskr. 2003/04:122). Denna nystart av politiken för global utveckling sker i ljuset av att en ny universell agenda för hållbar global utveckling, den s.k. Agenda 2030, har antagits på internationell nivå. Agendan innehåller 17 globala hållbarhetsmål. För att genomföra den nya agendan och politiken för global utveckling krävs att regeringens samtliga politikområden, där så kan ske, formulerar och genomför politik på ett sätt som stärker det svenska bidraget till en rättvis och hållbar

Skr. 2015/16:114

8

global utveckling. Politiken för global utveckling bygger på tanken om att globala utvecklingsutmaningar kräver gemensamma lösningar där alla tar ett ansvar.

Den hållbara utvecklingens tre dimensioner, den sociala, den ekonomiska och den miljömässiga, liksom ett rättighetsperspektiv och de fattigas perspektiv, är centrala utgångspunkter för arbetet med politiken för global utveckling.

Regeringskansliet verkar för att PGU-perspektiven ska finnas med i underlagen till Exportkontrollrådet, när det kan vara av betydelse för bedömningen av enskilda ärenden. Regeringskansliet verkar även för att stödja Inspektionen för strategiska produkter med kompetensutveckling i frågor om global utveckling, i syfte att stärka myndighetens analysförmåga på området.

Regeringens strävan är att effekter av den svenska krigsmaterielexporten som är negativa för ansträngningarna att bidra till en rättvis och hållbar global utveckling ska undvikas. Aspekter som avser politiken för global utveckling vägs in i de bedömningar som görs när det gäller svensk krigsmaterielexport, exempelvis genom tillämpningen av EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport, vars åttonde kriterium lyfter fram mottagarländers tekniska och ekonomiska förmåga samt behovet av att beakta om den hållbara utvecklingen riskerar att allvarligt hindras.

Exportkontroll och feministisk utrikespolitik

Genom att föra en feministisk utrikespolitik strävar regeringen systematiskt efter att nå resultat som stärker kvinnors och flickors rättigheter, representation och resurser. Regeringen lägger därvid mycket stor vikt vid att förebygga och motverka sexuellt och könsrelaterat våld.

Det finns ofta ett samband mellan ansamlingar av små och lätta vapen samt förekomsten av våld i en konflikt eller i ett samhälle. Illegala och oansvariga överföringar av vapen och ammunition är i detta sammanhang ett särskilt problem, liksom bristande kontroll över lagerhållning av sådan materiel.

I linje med det verkar regeringen aktivt för att dessa frågor ska uppmärksammas och följas upp inom FN:s vapenhandelsfördrag. Det sker bland annat genom att Sverige verkar för att artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget operationaliseras och tillämpas praktiskt av statsparterna. Fördraget föreskriver i denna artikel – som fördes in i fördraget med starkt stöd av bland annat Sverige – att statsparterna ska beakta risken för att exporterad materiel används för, eller underlättar, allvarliga könsrelaterade våldshandlingar eller allvarliga våldshandlingar mot kvinnor och barn.

Det bör noteras att beaktandet av artikel 7.4 i vapenhandelsfördraget sker utöver den prövning som sedan tidigare görs avseende mänskliga rättigheter enligt de svenska riktlinjerna, samt enligt kriterium två i EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/Gusp) om krigsmaterielexport. Även de senare regelverken är därför betydelsefulla i detta sammanhang.

Regeringskansliet verkar också för att säkerställa att Inspektionen för strategiska produkter har tillräcklig kompetens för att tillämpa artikel 7.4 om könsbaserat våld och allvarligt våld mot kvinnor och barn.

9

Skr. 2015/16:114

Regeringen verkar vidare för att öka kunskapen på området. Detta gör man bland annat genom att arbeta för stärkt datainsamling om förekomsten av små och lätta vapen, samt vilka effekter som detta har på kvinnor och män, flickor och pojkar.

Korruptionsbekämpning inom internationell handel med vapen

Såväl givande av muta (tidigare ”bestickning”) som tagande av muta är sedan länge straffbelagt i svensk lagstiftning. Vid reformen av mutbrottslagstiftningen 2012 infördes dessutom bl.a. en bestämmelse som straffbelägger vårdslös finansiering av mutbrott. Bestämmelsen tar t.ex. sikte på fall där en näringsidkare tillhandahåller pengar eller andra tillgångar till exempelvis ett dotterbolag eller en självständig uppdragstagare som företräder näringsidkaren i en viss fråga och därigenom av grov oaktsamhet främjar mutbrottslighet i den angelägenheten. Det nya straffstadgandet kan även antas bli betydelsefullt bl.a. för den internationella försvarsmaterielmarknaden.

Sverige arbetar aktivt i olika internationella forum för att konventioner som förbjuder mutor i internationella affärstransaktioner tillämpas på ett effektivt sätt. Det gäller bl.a. OECD:s konvention om bekämpande av bestickning av utländska offentliga tjänstemän i internationella affärsförhållanden från 1997 och FN:s konvention mot korruption från 2005. Sverige granskades 2013 i en s.k. peer-review inom ramen för FN:s konvention mot mutor. I slutrapporten konstaterades bl.a. att Sverige har ett robust institutionellt ramverk på plats för att bekämpa korruption. En uppföljning av granskningen av Sverige gjordes under OECD-konventionen 2014. Vid denna granskning framhölls de framsteg som Sverige har gjort på området.

Regeringen har utarbetat en mer ambitiös politik för hållbart företagande och överlämnade i december 2015 en skrivelse till riksdagen på området (skr. 2015/16:69, Politik för hållbart företagande). Antikorruption är en central del inom arbetet med hållbart företagande. Utöver vad som regleras genom bl.a. svensk lagstiftning förväntar sig regeringen att svenska företag ska tillämpa en tydlig antikorruptionspolicy samt ha de internationella riktlinjerna för hållbart företagande som utgångspunkt för sitt arbete, både hemma och i utlandet. De internationella riktlinjerna inbegriper i första hand OECD:s riktlinjer för multinationella företag, FN:s Global Compact som handlar om mänskliga rättigheter, arbetsrätt, miljö och antikorruption, FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter, ILO:s kärnkonventioner och ILO:s trepartsdeklarationer. Vidare uppmuntrar regeringen företagen att analysera FN:s Agenda 2030 för hållbar utveckling som bl.a. innehåller delmål om att minska alla former av korruption och mutor.

Regeringen välkomnar att ett initiativ har tagits av tillverkare av krigsmateriel – först på europeisk basis genom den europeiska branschorganisationen Aerospace and Defense Industries Association of Europe (ASD) och sedan gemensamt med dess amerikanska motsvarighet – för att utveckla och tillämpa en internationell uppförandekod som inkluderar en nolltolerans mot korruption. Den största svenska branschorganisationen, Säkerhets- och försvarsföretagen

Skr. 2015/16:114

10

(SOFF) som organiserar mer än 95 procent av företagen inom försvarsindustrin i Sverige, ställer också krav på att företag undertecknar och följer en uppförandekod för att få vara medlemmar.

2.2 Försvarsexportens roll ur ett säkerhetspolitiskt perspektiv

Grunden för den moderna svenska försvarsindustrin lades under det kalla kriget. Sveriges neutralitetspolitik, såsom den utformades efter andra världskriget, byggde på ett totalförsvar med en stark försvarsmakt och en stark nationell försvarsindustri. Ambitionen var att Sverige skulle vara oberoende av utländska leverantörer. Försvarsindustrin blev således en viktig del av den svenska säkerhetspolitiken. Exporten av krigsmateriel, som under denna tid var begränsad, var ett led i att säkra kapaciteten att utveckla och producera materiel anpassad till den svenska försvarsmaktens behov.

Strävan efter oberoende vad gäller tillgången till krigsmateriel för det svenska försvaret har sedan kalla krigets slut gradvis ersatts av ett växande behov av materielsamarbete med likasinnade stater och grannar. Den tekniska och ekonomiska utvecklingen har inneburit att både Sverige och dess samarbetsländer är ömsesidigt beroende av leveranser av komponenter, delsystem och färdiga system som är tillverkade i andra länder. I många fall säkras dessa leveranser genom avtalsförpliktelser.

Regeringen bekräftade i maj 2015 i Försvarspolitisk inriktning – Sveriges försvar 2016–2020 (prop. 2014/15:109) - att Sveriges säkerhet byggs solidariskt tillsammans med andra och att hot mot fred och säkerhet bäst avvärjs i gemenskap och samverkan med andra länder och organisationer. Sveriges säkerhets- och försvarssamarbeten utvecklas tillsammans med Finland, de övriga nordiska länderna och de baltiska staterna, samt inom ramen för EU, FN, Organisationen för samarbete och säkerhet i Europa (OSSE), Natos partnerskap och den transatlantiska länken.

Såväl Sveriges engagemang i internationell krishantering som våra utvecklade samarbeten i närområdet understryker vikten av förmåga till praktisk militär samverkan (interoperabilitet) med andra länder och organisationer. Interoperabiliteten är beroende av att våra materielsystem kan fungera tillsammans med samarbetspartnernas materiel, liksom att den är tekniskt mogen, funktionssäker och tillgänglig. Detta är i många fall minst lika viktigt som att den har högsta tekniska prestanda. Det ligger i Sveriges säkerhetspolitiska intresse att värna om ett långsiktigt och kontinuerligt samarbete i materielfrågor med ett antal traditionella samarbetsländer. Detta ömsesidiga samarbete bygger på såväl export som import av krigsmateriel.

I budgetpropositionen för år 2016 (prop. 2015/16:1) framhåller regeringen att försvaret är en nationell angelägenhet och att EUmedlemsstaternas val av säkerhetspolitisk lösning återspeglas i materielförsörjningen, t.ex. när det gäller synen på försörjningstrygghet och upprätthållandet av strategiska kompetenser för militära förmågor. Det fortsatta arbetet med industri- och marknadsfrågor inom EU bör

11

Skr. 2015/16:114

därför beakta försvarsmaterielmarknadens särart och behovet att tillgodose medlemsstaternas säkerhetsintressen inom ramen för den gemensamma marknaden. I detta sammanhang ska också möjligheten att upprätthålla den transatlantiska länken beaktas.

Regeringen anser vidare att deltagande i bilaterala och multilaterala materielsamarbeten tydligt bör bidra till Försvarsmaktens operativa förmåga på ett kostnadseffektivt sätt.

I takt med att civil-militär samverkan ökar och nya teknologier görs tillgängliga för militär användning levererar allt fler it-företag och andra företag med högteknologisk inriktning produkter och tjänster till försvarssektorn.

En internationellt konkurrenskraftig teknologinivå bidrar till att Sverige förblir ett intressant land för det internationella samarbetet. Det medför också bättre möjligheter för Sverige att påverka det internationella exportkontrollsamarbetet. Detta gäller främst inom EU men även i ett bredare internationellt sammanhang.

Vid Europeiska rådets sammanträde i juni 2015 återbekräftades vikten av att arbeta vidare utifrån Europeiska rådets diskussion i december 2013 om den gemensamma försvars- och säkerhetspolitiken. Särskilt betonades vikten av att stärka den europeiska försvarsindustrins konkurrenskraft.

Sverige deltar i olika samarbetsprojekt som Europeiska försvarsbyrån (EDA) bedriver. Regeringens grundläggande inställning är att Sverige ska medverka i och påverka de processer som sätts igång inom det europeiska samarbetet, vilket också avser arbetet inom EDA. Samarbetet inom EDA har inneburit bättre möjligheter för Försvarsmakten att verka effektivt, och även förbättrat förutsättningarna för en mer effektiv materielförsörjning.

Genom att delta i det s.k. sexnationsinitiativet mellan de sex stora försvarindustristaterna i Europa (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI) kan Sverige vara med och påverka den försvarsindustri- och exportpolitik som utvecklas i Europa. Det ger direkt och indirekt ett större inflytande över den framväxande försvars- och säkerhetspolitiken i Europa.

Samarbeten kring multilaterala ramverk ger förbättrat resursutnyttjande ur ett europeiskt perspektiv och en mer harmoniserad och förbättrad europeisk och transatlantisk samverkansförmåga. EDA och Nato/Partnerskap för fred-samarbetet utgör här grundbultar tillsammans med FA/LoI-samarbetet och det nordiska försvarssamarbetet (Nordefco).

Verksamhetsområden

De viktigaste militära produktområdena inom de svenska försvars- och säkerhetsföretagen är i dag:

• stridsflygplan, bemannade och obemannade,

• ytfartyg och ubåtar,

• stridsfordon, bandvagnar,

• vapensystem med kort respektive lång räckvidd; mark- och sjöbaserade samt flygburna inklusive missiler,

Skr. 2015/16:114

12

• fin- och grovkalibrig ammunition,

• intelligent artilleriammunition,

• mark- och sjöbaserade samt flygburna radar- och IR-system,

• telekrigssystem; passiva och aktiva,

• telekommunikationssystem, inklusive teleskydd,

• ledningssystem för mark-, sjö- och flygtillämpningar,

• system för övning och utbildning,

• signaturanpassning (t.ex. kamouflagesystem och radar),

• system för samhällssäkerhet,

• kryptoutrustning,

• torpeder,

• vidmakthållande och underhåll av flygmotorer,

• krut och annat pyrotekniskt material,

• tjänster och konsultverksamhet,

• stödsystem för drift och underhåll.

2.3 Samarbetet inom EU om exportkontroll av krigsmateriel

EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport

EU:s medlemsländer har nationella regler när det gäller krigsmaterielexport. Medlemsländerna har emellertid också i viss utsträckning valt att samordna sin exportkontrollpolitik. EU:s uppförandekod för vapenexport som antogs 1998 innehöll gemensamma kriterier för export av krigsmateriel som tillämpas vid den nationella prövningen av exportansökningar. Uppförandekoden stärktes år 2005 och antogs som gemensam ståndpunkt år 2008 (2008/944/Gusp). Den tillämpas av alla EU:s medlemsländer och ett antal länder som inte är medlemmar i EU, såsom Bosnien och Hercegovina, Kanada, Makedonien, Island, Montenegro och Norge.

Den gemensamma ståndpunkten innehåller bl.a. åtta kriterier som ska beaktas innan ett beslut tas om att tillåta export av krigsmateriel till ett land.

Kriterium ett föreskriver att EU-medlemsstaternas internationella förpliktelser och åtaganden, särskilt de sanktioner som har antagits av t.ex. FN:s säkerhetsråd eller Europeiska unionen ska respekteras.

Kriterium två behandlar situationen i mottagarlandet vad avser respekten för de mänskliga rättigheterna och landets respekt för internationell humanitär rätt. Exportlicenser ska inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den militära tekniken eller den krigsmateriel som ska exporteras kan komma att användas för internt förtryck.

Kriterium tre behandlar den interna situationen i mottagarlandet som en följd av existerande spänningar och väpnade konflikter.

Kriterium fyra tar sikte på bevarande av regional fred, säkerhet och stabilitet. Exportlicenser får inte utfärdas om det finns en uppenbar risk att den avsedda mottagaren skulle använda den militära teknik eller den

13

Skr. 2015/16:114

krigsmateriel som exporteras på ett aggressivt sätt mot ett annat land eller hävda ett territoriellt krav med våld.

Kriterium fem handlar om den möjliga inverkan som den militära teknik eller den krigsmateriel som ska exporteras kan ha på det egna landets, en annan medlemsstats eller vänligt sinnande och allierade länders försvars- och säkerhetsintressen.

Kriterium sex behandlar köparlandets uppträdande gentemot det internationella samfundet, t.ex. i fråga om attityd till terrorism och respekt för internationell rätt.

Kriterium sju behandlar risken för att den militära tekniken eller krigsmaterielen kommer att avledas till något annat ändamål inom köparlandet eller återexporteras på oönskade villkor.

Kriterium åtta föreskriver att medlemsstaterna ska beakta om den tilltänkta exporten allvarligt skulle hindra en hållbar utveckling i mottagarlandet.

Enskilda medlemsstater kan ha egna striktare riktlinjer än de som föreskrivs i den gemensamma ståndpunkten. Till den gemensamma ståndpunkten hör även en förteckning över de produkter som omfattas av kontrollen (EU:s gemensamma militära lista). Det har vidare tagits fram en användarguide som mer i detalj anger hur ståndpunktens överenskommelser om informationsutbyte och konsultationer ska genomföras och hur dess kriterier för exportkontroll ska tillämpas. Användarguiden uppdateras löpande.

Utbyte av information om avslag

Enligt den gemensamma ståndpunktens tillämpningsbestämmelser ska medlemsstaterna utbyta underrättelser om avslag på ansökningar om exporttillstånd. Om en annan medlemsstat överväger att bevilja tillstånd för en i huvudsak identisk transaktion, ska konsultationer genomföras innan tillstånd kan beviljas. Den konsulterande medlemsstaten ska även meddela den underrättande staten sitt beslut. Utbytet av underrättelser om avslag och konsultationerna kring underrättelserna gör att exportpolitiken inom EU på sikt blir öppnare och mer enhetlig mellan medlemsländerna. Konsultationerna leder även till en mer gemensam syn på olika exportdestinationer. Genom att medlemsländerna informerar varandra om de exportaffärer som nekas, och förklarar bevekelsegrunderna därtill, minskas också risken att något annat medlemsland beviljar exporten. ISP ansvarar för underrättelserna om svenska avslag och genomför konsultationer.

Under 2015 tog Sverige emot 359 underrättelser om avslag från övriga medlemsstater samt Norge. Sverige lämnade 22 underrättelser om avslag. Det gällde Armenien, Bahrain, Egypten, Förenade Arabemiraten, Gabon, Indien, Kina, Makedonien, Nepal, Pakistan (3), Saudiarabien (3), Taiwan, Thailand, Tunisien och Vietnam (4).

Det faktum att export till ett visst mottagarland nekas i ett fall innebär inte att landet inte kan komma i fråga för svensk export i andra fall. Den svenska exportkontrollen tillämpar inte ett system med landlistor, d.v.s. i förväg fastställda listor över godkända respektive icke godkända mottagarländer. Varje enskild utförselansökan prövas individuellt mot de riktlinjer som regeringen fastställt för krigsmaterielexporten samt EU:s

Skr. 2015/16:114

14

gemensamma ståndpunkt om vapenexport och FN:s vapenhandelsfördrag. För ett beviljande av tillstånd krävs att ansökan har stöd i regelverket som helhet.

Arbetet inom Coarm

EU:s medlemsstater diskuterar regelbundet tillämpningen av den gemensamma ståndpunkten om vapenexport inom EU:s rådsarbetsgrupp för frågor om export av konventionella vapen (Coarm). Här utbyter medlemsstaterna även information om synen på olika exportdestinationer. En redogörelse för arbetet, överenskommelser som har träffats och statistik över medlemsstaternas export av krigsmateriel offentliggörs i en årlig EU-rapport. Den senaste rapporten publicerades i EU:s officiella tidning EUT C103 den 27 mars 2015.

Eftersom kriterierna i den gemensamma ståndpunkten spänner över en rad olika politikområden är målsättningen att uppnå en ökad och tydlig samstämmighet mellan dessa. Sverige verkar aktivt för att nå en gemensam syn bland medlemsländerna i dessa frågor. Ett viktigt sätt för att åstadkomma detta är öka transparensen mellan medlemsstaterna.

Inom ramen för dialogen i Coarm sker också ett fortlöpande utbyte av information mellan EU:s medlemsstater vad avser de internationella samarbeten som finns på området. Strävan är att finna gemensamma linjer som kan stärka medlemsstaternas agerande i andra forum.

Under året har gruppen slutfört en uppdatering av ståndpunktens användarguide för att anpassa denna till ikraftträdandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Användarguiden uppdaterades formellt med antagandet av rådslutsatser under sommaren 2015.

Arbetet med EU-direktiv 2009/43/EG om överföring av krigsmateriel inom EU och EES

Under det svenska ordförandeskapet år 2009 antogs Europaparlamentets och rådets direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen, det s.k. ICTdirektivet. Avsikten med direktivet är att möjliggöra mer konkurrenskraftiga försvarsindustrikoncerner och försvarssamarbeten på europeisk nivå. Europeiska kommissionen leder genomförandet av direktivet och biträds i detta av en kommitté med representanter för medlemsstaterna, den s.k. ICT-kommittén. Under 2015 har kommittén haft ett sammanträde.

Under 2015 har kommissionen inlett en översyn av direktivet i enlighet med dess artikel 15. Som en del i det arbetet har ICT-kommittén organiserat en teknisk arbetsgrupp för ta fram underlag för en harmonisering av direktivets genomförande på nationell nivå. Arbetsgruppen har i detta syfte genomfört en workshop samt sex arbetsmöten om erfarenheter med företrädare för EU:s medlemsstater. Synpunkter har också inhämtats från företrädare för försvarsindustrin. Ett konsultföretag (Technopolis) har av kommissionen fått i uppdrag att genomföra en oberoende utvärdering av direktivets genomförande. ISP, Säkerhets- och försvarsföretagen (SOFF) och Försvarets materielverk (FMV) har bidragit med underlag till konsultföretaget när det gäller

15

Skr. 2015/16:114

förhållandena i Sverige. Översynen väntas avslutas under 2016 med kommissionens rapport till rådet och Europaparlamentet ifråga om genomförandet av direktivet.

Kontroll av vapenförmedling

För att angripa problemet med icke-kontrollerad vapenförmedling och undvika ett kringgående av vapenembargon antog rådet år 2003 en gemensam ståndpunkt (2003/468/Gusp) om kontroll av vapenförmedling. Enligt denna åtar sig medlemsländerna att vidta nödvändiga åtgärder för att kontrollera vapenförmedlingsverksamheten inom sitt territorium. För svensk del fanns redan tidigare en god kontroll av vapenförmedlingsverksamheten genom bestämmelserna i lagen om krigsmateriel. Inom Coarm strävar man efter att arbeta fram lämpliga former för informationsutbyte mellan medlemsstaterna om registrerade vapenförmedlare. I Sverige är 28 företag registrerade som förmedlare av produkter som är klassificerade som krigsmateriel.

Artikel 10 i FN:s vapenprotokoll

År 2012 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat FN:s konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. Förordningen och FN:s protokoll syftar till att motverka brottslighet genom en minskad tillgång till skjutvapen. Med export avses i förordningen utförsel ur EU, vilket för svenskt vidkommande dels handlar om utförsel ur Sverige till tredjeland, dels om utförsel ur någon annan medlemsstat till tredjeland för det fall leverantören är etablerad i Sverige.

Förordningen omfattar vapen m.m. för civilt bruk. Den tillämpas inte på vapen m.m. särskilt utformade för militär användning eller på helautomatiska vapen. Vidare är bilaterala statliga transaktioner, skjutvapen m.m. avsedda för de väpnade styrkorna, polisen eller de offentliga myndigheterna i medlemsstaterna, samlare och organ som ägnar sig åt kulturella och historiska aspekter av skjutvapen m.m., skjutvapen som har gjorts obrukbara samt antika skjutvapen och replikvapen till dessa undantagna från tillämpningsområdet.

De skjutvapen m.m. som omfattas av EU-förordningen omfattas även, med undantag för slätborrade jakt- och sportvapen, av bilagan till krigsmaterielförordningen. Enligt Europaparlamentets och rådets förordning nr 258/2012 ska de aspekter som omfattas av den gemensamma ståndpunkten beaktas vid tillståndsprövningen.

Förordningen gäller direkt i Sverige och tillämpas från och med den 30 september 2013. Kompletterande bestämmelser till EU-förordningen finns i förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition. ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt EU-förordningen. Under 2015 har 342 ärenden inkommit och 355 beslut om utförsel utfärdats.

Skr. 2015/16:114

16

Vapenembargon m.m.

Inom ramen för den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken (Gusp) genomför EU embargon mot bl.a. handel med vapen och produkter med dubbla användningsområden vilka har beslutats av FN. EU kan med enhällighet också besluta om vissa embargon som går utöver vad FN:s säkerhetsråd har beslutat. Dessa beslut av EU:s råd är ett utslag av medlemsstaternas vilja att agera gemensamt i olika säkerhetspolitiska frågor. Ett vapenembargo beslutat av FN eller EU genomförs genom tillämpning av respektive medlemsstats nationella regelverk för exportkontroll. EU:s vapenembargon omfattar normalt även förbud mot att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till krigsmateriel. Dessa förbud regleras i EU-rättsliga rådsförordningar. Embargon mot handel med produkter med dubbla användningsområden regleras såväl i beslut av rådet som i EU-rättsliga förordningar. Även de åtföljs normalt av förbud att lämna tekniska och finansiella tjänster med anknytning till produkterna.

Ett beslut av FN:s säkerhetsråd, av EU eller av OSSE om ett vapenembargo utgör ett ovillkorligt hinder mot svensk export enligt de svenska riktlinjerna för krigsmaterielexport. Om ett vapenembargo även gäller import, utfärdas i Sverige särskilda föreskrifter om förbudet. Sådana finns sedan tidigare för Iran, Libyen och Nordkorea. Med anledning av EU:s sanktioner mot Ryska federationen beslöt regeringen i december 2014 att inleda ett sådant totalt embargo mot Ryssland.

Det finns för närvarande formella EU-beslut, antingen självständiga eller grundade på FN-beslut, om att vapenembargon ska gälla Afghanistan, Centralafrikanska republiken, Elfenbenskusten, Eritrea, Guinea, Irak, Iran, Jemen Demokratiska republiken Kongo, Libanon, Liberia, Libyen, Myanmar (Burma), Nordkorea, Ryska federationen, Somalia, Sudan, Sydsudan, Vitryssland och Zimbabwe. Embargona varierar i inriktning och omfattning. Individuellt riktade vapenembargon finns också gentemot sådana individer och organisationer som har uppförts på FN:s terroristlista. EU tillämpar även ett vapenembargo mot Kina på grundval av en deklaration från Europeiska rådet, som utfärdades mot bakgrund av händelserna på Himmelska fridens torg år 1989. Sverige tillåter inte någon krigsmaterielexport till Kina. Enligt beslut av OSSE upprätthålls även ett vapenembargo mot området Nagorno-Karabach.

Utrikesdepartementet har sammanställt information om vilka restriktiva åtgärder (sanktioner) mot andra länder som finns inom EU och som därigenom gäller i Sverige. Informationen finns på webbplatsen www.regeringen.se/sanktioner. Där redovisas också de vapenembargon eller embargon avseende produkter med dubbla användningsområden som är i kraft gentemot enskilda länder. På webbplatsen finns även länkar till EU:s rättsakter om sanktioner och, i förekommande fall, till de FN-beslut som föregått EU:s åtgärder. Regeringens sida om sanktioner uppdateras löpande.

En förteckning över EU:s samtliga gällande rättsakter om sanktioner inklusive de som rör vapenembargon och embargon gällande produkter med dubbla användningsområden finns på den europeiska utrikestjänstens webbplats.

17

Skr. 2015/16:114

2.4 Övrigt internationellt samarbete om exportkontroll av krigsmateriel

Öppenhet i handeln med konventionella vapen

FN:s generalförsamling antog år 1991 en resolution om öppenhet i vapenhandeln. Resolutionen uppmanar FN:s medlemsländer att årligen frivilligt redovisa såväl import som export av konventionella vapensystem till ett register som administreras av FN:s kontor för nedrustningsfrågor (United Nations Office for Disarmament Affairs, Unoda)

Rapporteringen avser handeln med följande sju materielkategorier: stridsvagnar, bepansrade stridsfordon, grovt artilleri, stridsflygplan, attackhelikoptrar, stridsfartyg och robotar/robotlavetter. Efter översyner i FN, senast år 2013, har definitionerna av de olika kategorierna utvidgats så att fler vapensystem ingår och möjlighet ges nu att frivilligt rapportera även om små och lätta vapen (eng. Small Arms and Light Weapons, SALW). Särskild vikt läggs numera vid bärbara luftförsvarssystem (eng. Man-Portable Air Defense Systems, Manpads) som sedan år 2003 ingår i kategorin robotar/robotlavetter. I den frivilliga rapporteringen ingår även uppgifter om staters innehav av dessa vapen och upphandlingar från den egna försvarsindustrin. I samråd med Försvarsdepartementet och ISP sammanställer Utrikesdepartementet aktuella uppgifter som i enlighet med resolutionen årligen överlämnas till FN.

Eftersom registret bygger på rapporter från många större exportörer och importörer återspeglas här en betydande del av världens handel med tunga konventionella vapensystem.

Sveriges andel av världshandeln med tunga vapensystem är begränsad. I den rapportering som Sverige kommer att lämna till FN:s vapenregister för år 2015 redovisas export till Norge (stridsfordon 90), Brasilien (Robot 70), Irland (Robot 70) och Litauen (Robot 70). Handeln med tunga vapensystem samt små och lätta vapen rapporteras på årlig basis till OSSE på samma sätt som till FN.

Rapporteringsmekanismen i Wassenaar-arrangemanget (WA) avseende export av krigsmateriel följer i stort de sju kategorier som rapporteras till FN-registret. Dock har vissa kategorier förfinats genom införande av undergrupper och en åttonde kategori har tillkommit för små och lätta vapen. Medlemsstaterna har enats om att två gånger årligen rapportera enligt överenskommen praxis och att ytterligare information då kan lämnas frivilligt. Syftet med detta är att i ett tidigt skede kunna uppmärksamma destabiliserande ansamlingar av vapen. Även export av vissa produkter och teknik med dubbla användningsområden rapporteras två gånger årligen.

FN:s vapenhandelsfördrag (ATT)

Den 2 april 2013 antog FN:s generalförsamling genom omröstning det internationella vapenhandelsfördraget ATT (eng. Arms Trade Treaty) med röstsiffrorna 154 ja, 23 avståenden och 3 nej. Genom fördraget skapades ett internationellt bindande instrument med krav på dess statsparter att upprätthålla en effektiv nationell kontroll över den

Skr. 2015/16:114

18

internationella handeln med försvarsmateriel och normer för vad denna kontroll ska innefatta.

Sverige och övriga EU-länder undertecknade avtalet den 3 juni 2013 då fördraget öppnades för undertecknande. Under våren 2014 lade regeringen fram en proposition om införlivandet av FN:s vapenhandelsfördrag. Med riksdagens godkännande ratificerade Sverige vapenhandelsfördraget den 10 juni 2014, och började samtidigt tillämpa det. Fördraget trädde i kraft den 24 december 2014, 90 dagar efter det att det 50:e ratifikationsinstrumentet hade deponerats hos FN:s generalsekreterare. I slutet av 2015 hade 130 länder undertecknat och 80 länder också ratificerat fördraget.

Det första statspartsmötet för vapenhandelsfördraget hölls i augusti 2015 i Cancún i Mexiko. Årliga statspartsmöten förutses under de procedurregler som då antogs och ett sekretariat för fördraget är under upprättande i Genève. Sekretariat och möten finansieras genom årliga bidrag från statsparterna, vilket ger verksamheten en önskvärd stabilitet och långsiktighet. Sverige har under 2015 bidragit särskilt till arbetet med fördragets genomförande genom att samordna det internationella arbetet med framtagning av rapporteringsmallar för fördraget.

EU:s medlemsstater har under 2015 fortsatt att samordna sitt agerande rörande vapenhandelsfördraget i rådsarbetsgruppen Coarm. Betydande ansträngningar görs också fortsatt för att i dialog med andra länder och regionala grupperingar främja en universell anslutning till fördraget. EU:s treåriga program för att stödja andra länders genomförande av vapenhandelsfördraget och därmed deras möjlighet att tillträda fördraget har mött betydande intresse och aktiviteter har hittills genomförts i 10 länder och i ett antal regionala sammanhang.

Sverige bidrog under 2015 för andra gången till den FN-fond som inrättats för samarbete om vapenreglering (Unscar) för bl.a. projekt till stöd för genomförande av vapenhandelsfördraget. Sverige är ett av ett tiotal länder som har bidragit till denna fond.

Regeringen fäster stor vikt vid en bred anslutning till och ett effektivt genomförande av vapenhandelsfördraget. Ett universellt, juridiskt bindande fördrag som globalt stärker kontrollen av handeln med konventionella vapen utgör en effektiv väg att komma tillrätta med den gränsöverskridande illegala vapenhandeln som på många håll i världen föder väpnat våld och väpnade konflikter, som i sin tur leder till instabilitet på regional eller nationell nivå, orsakar ett omfattande humanitärt lidande och försvårar eller omintetgör ekonomisk utveckling. Sverige kommer därför att delta aktivt i det fortsatta arbetet med att förverkliga fördragets målsättningar.

Små och lätta vapen

Uttrycket små och lätta vapen (SALW) omfattar i princip handeldvapen som kan bäras och avfyras av en person, liksom vapen som är avsedda att bäras och användas av två eller flera personer. Exempel på den förra kategorin är pistoler och automatkarbiner. Exempel på den senare är kulsprutor, granatgevär och bärbara robotar. I olika internationella forum, såsom FN, EU och OSSE, pågår arbete för att förebygga och bekämpa destabiliserande ansamlingar och okontrollerad spridning av små och

19

Skr. 2015/16:114

lätta vapen. Inga andra typer av vapen orsakar fler dödsoffer och mer lidande än dessa, vilka dagligen används i lokala och regionala konflikter, inte minst i utvecklingsländerna, och i samband med grov brottslighet.

År 2001 antog FN ett handlingsprogram för att bekämpa illegal handel med små och lätta vapen. FN:s arbete syftar bl.a. till att öka medvetenheten om den destabiliserande verkan som dessa vapen har i konfliktregioner. Icke-spridningsarbete är också angeläget för att förhindra brottslighet och inte minst terroristbrott. Som en följd av att FN:s vapenhandelsfördrag har trätt i kraft, och i takt med att antalet anslutna länder ökar, kommer arbetet i FN:s handlingsprogram att kunna utgå ifrån en bättre kontroll av den internationella handeln och koncentreras på åtgärder på nationell nivå för att bekämpa den illegala spridningen av små och lätta vapen. Sverige bidrog under 2015 aktivt till arbetet med FN:s handlingsprogram, bl.a. genom ett internationellt expertmöte med fokus på hur teknisk utveckling påverkar märkning och spårning av små och lätta vapen.

Sverige har under året rapporterat export av små och lätta vapen till FN:s vapenhandelsregister liksom till OSSE:s register över handel med konventionella vapen. Även inom Wassenaar-arrangemanget finns en rapporteringsskyldighet för handel med bl.a. dessa vapen.

Sverige verkar för att varje land ska inrätta och genomföra en ansvarsfull exportpolitik med heltäckande lagar och regler. Målet är att alla länder ska ha effektiva system som kontrollerar tillverkare, säljare, köpare, agenter och förmedlare av små och lätta vapen.

Sexnationsinitiativet (Letter of Intent, LoI)

De sex stora försvarsindustrinationerna i Europa (Frankrike, Italien, Spanien, Storbritannien, Sverige och Tyskland) ingick år 2000 ett försvarsindustriellt samarbetsavtal på regeringsnivå (Framework Agreement). Avtalet framförhandlades som en följd av den avsiktsförklaring som ländernas försvarsministrar ingick år 1998, det s.k. sexnationsinitiativet eller Letter of Intent (LoI). Avtalet syftar till att underlätta rationalisering, omstrukturering och drift av den europeiska försvarsindustrin. Verksamheten inom sexnationsinitiativet och dess arbetsgrupper har även omfattat frågor om exportkontroll.

Under år 2015 har den informella arbetsgruppen för exportkontrollfrågor (ECIWG), under franskt ordförandeskap fortsatt att behandla genomförandet och tillämpningen av ICT-direktivet (2009/43/EG), i nära samverkan med kommissionen, Generaldirektoratet för den inre marknaden, industri och entreprenörskap samt små och medelstora företag och den grupp som har satts upp för arbetet under ICT-kommittén. Arbetsgruppen har fokuserat på möjligheter till harmonisering av omfattning och villkor i de generella tillstånden medlemsstaterna ska utfärda enligt direktivet.

Skr. 2015/16:114

20

3 Produkter med dubbla användningsområden

3.1 Bakgrund och regelverk

Frågan om icke-spridning av massförstörelsevapen har länge stått högt på den internationella dagordningen. Fokus har framförallt legat på att förhindra att ytterligare stater anskaffar massförstörelsevapen. Efter terrordåden den 11 september 2001 har stort fokus också riktats mot icke-statliga aktörer.

Det finns inte någon juridisk definition av vad som avses med massförstörelsevapen. Vanligen avses dock kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. I modern terminologi anses ibland radiologiska vapen vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom ballistiska missiler med lång räckvidd och kryssningsmissiler.

Multilaterala åtgärder för att förhindra spridning av massförstörelsevapen har framför allt tagit sig uttryck i ett antal internationella avtal samt samarbete inom ett antal exportkontrollregimer där många av de viktigare producentländerna samarbetar för att effektivisera ickespridningsarbetet.

Med begreppet produkter med dubbla användningsområden (PDA) avses föremål tillverkade för civilt bruk, vilka även kan användas för tillverkning av massförstörelsevapen eller krigsmateriel. Såsom PDA klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Det internationella samfundet har under de senaste decennierna utvecklat en rad samarbetsformer för att kontrollera spridningen av dessa produkter. För EU-länderna finns ett gemensamt regelverk i form av rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (PDAförordningen). Själva exportkontrollen utövas alltid nationellt men genom de internationella exportkontrollregimerna och inom EU sker ett omfattande samordnande arbete.

EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen från år 2003 innehåller ett åtagande att stärka effektiviteten i exportkontrollen av PDA-produkter i Europa. Ett grundläggande skäl är att det inom EU tillverkas åtskilliga känsliga produkter som skulle kunna missbrukas och användas inom program för massförstörelsevapen. De exportkontrollåtgärder som krävs inom EU måste samtidigt vara proportionella med hänsyn till spridningsrisken och inte onödigt störa den inre marknaden eller de europeiska företagens konkurrenskraft.

Inom de internationella exportkontrollregimerna har det utarbetats kontrollistor som fastställer vilka produkter som ska vara underställda

21

Skr. 2015/16:114

tillståndsprövning. Behovet grundar sig på att en del länder bedriver program för framtagning av massförstörelsevapen, trots att de har undertecknat internationella avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet, eller för att de står utanför de avtal som förbjuder eller reglerar sådan verksamhet. Dessa länder har ofta stärkt sin kapacitet genom att importera civila produkter som sedan använts för militära syften. Historien har visat att de länder som på detta sätt skaffat sig en militär kapacitet importerat produkterna från företag som inte varit medvetna om att de bidrog till utvecklande av t.ex. massförstörelsevapen. Ofta sänds samma inköpsförfrågan till företag i olika länder. Tidigare kunde ett land neka export samtidigt som ett annat land tillät den. Behovet av ett utökat samarbete och informationsutbyte mellan exporterande länder var därför uppenbart. Detta var grunden för skapandet av exportkontrollregimerna. Behovet av kontroll har ytterligare understrukits på senare år med anledning av terroristhotet.

Att en PDA-produkt hamnar på en kontrollista innebär inte automatiskt att export av denna produkt förbjuds. Listningen är närmast ett utpekande av att detta är en känslig produkt. Kontrollistorna i de olika regimerna lyfts för EU:s del in i bilaga I till PDA-förordningen och utgör grunden för beslut om godkännande (exporttillstånd) eller avslag av export.

Av EU-förordningen följer att medlemsstaterna kan använda sig av en mekanism som möjliggör att även produkter utanför listorna kan beläggas med kontroll om exportören eller tillståndsmyndigheterna har information om att produkten är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller för andra militära syften. Denna mekanism benämns generalklausul i den svenska terminologin men är mer känd under sin engelska benämning catch-all, och utgör även praxis inom de internationella exportkontrollregimerna.

En stor del av arbetet inom EU och inom regimerna utgörs av en omfattande informationsverksamhet både internt och externt, (s.k.outreach), riktad till den egna industrin och till andra länder, om behovet av exportkontroll och utveckling av exportkontrollsystem.

Nationellt regleras exportkontroll av PDA-produkter och av tekniskt bistånd i samband med dessa produkter i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till den EU-rättsliga PDA-förordningen.

En samlad bild av industrin som arbetar med PDA i Sverige är svår att ge då en betydande del av sålda produkter går till EU-marknaden eller exporteras till marknader som omfattas av EU:s generella exporttillstånd. Huvudregeln är att det inte krävs tillstånd vid överföring till en annan EU-medlemsstat. Det generella tillståndet EU001 gäller med några undantag alla produkter i bilaga I till förordning (EG) nr 428/2009 beträffande export till Australien, Japan, Kanada, Nya Zeeland, Norge, Schweiz (inklusive Lichtenstein) och USA.

Därutöver finns ytterligare fem generella tillstånd (EU002–006) för vissa produkter till vissa destinationer, export efter reparation/ersättning, tillfällig export till utställningar och mässor, vissa kemikalier och telekommunikation. Antalet länder som innefattas i tillstånd EU002–006 varierar från sex länder i EU002 och EU006, till nio i EU005, och 24 länder i EU003 och EU004. Syftet med de generella tillstånden är att

Skr. 2015/16:114

22

underlätta för företagen som enbart behöver rapportera till tillståndsmyndigheten 30 dagar efter att den första utförseln ägt rum.

Till skillnad från företag som faller under krigsmateriellagstiftningen krävs inga grundläggande tillstånd enligt exportkontrollagstiftningen för företag som tillverkar eller på andra sätt handlar med PDA-produkter. Dessa företag är heller inte skyldiga att leveransdeklarera enligt exportkontrollagstiftningen. Ett företag är däremot skyldigt att avgiftsdeklarera om företaget tillverkat eller sålt kontrollerade produkter som omfattas av ISP:s tillsyn. Här inräknas försäljning både inom och utom Sverige.

Om ett företag skulle känna till att en PDA-produkt som företaget ifråga har för avsikt att exportera, och som inte finns förtecknad i bilaga I till EU-förordningen, är avsedd att användas i anslutning till massförstörelsevapen finns en skyldighet för företaget att informera ISP. Efter en sedvanlig tillståndsprövning kan myndigheten besluta om att inte ge tillstånd för exporten (catch-all).

Av de PDA-produkter som exporteras med tillstånd från ISP är den dominerande delen telekommunikationsutrustning som innehåller kryptering samt värmekameror som kontrolleras inom exportkontrollregimen Wassenaar-arrangemanget (WA). Även kolfiber utgör en betydande del. En annan produkt som är volymmässigt stor är värmeväxlare. Dessa är kontrollerade inom Australiengruppen (AG). Andra produkter, som t.ex. isostatpressar, kemikalier eller obemannade luftfarkoster (eng. unmanned aerial vehicle, UAV) och utrustning relaterat till sådana farkoster är volymmässigt mindre omfattande men kan vara resurskrävande vid tillståndsprövningen.

Embargon på handel med PDA-produkter finns enligt FN-beslut som genomförts och utvidgats av EU mot Iran och Nordkorea. Dessa embargon är genom EU-besluten i princip fullständiga, dvs. omfattar i princip alla produkter på EU:s kontrollista, med något enstaka undantag i fallet Iran. Även vissa liknande produkter är belagda med embargo eller tillståndskrav. Likaså har EU, mot bakgrund av Rysslands agerande i Ukraina, beslutat om vissa restriktiva åtgärder (sanktioner) mot Ryssland. Exportrestriktionerna omfattar hela EU:s kontrollista för PDA, när de är avsedda för militär slutanvändning eller militär slutanvändare. Undantag görs för vissa produkter/teknologier avsedda för luftfarts- och rymdindustri till icke-militär användning och icke-militär slutanvändare. Export av vissa PDA-produkter är enligt EU-beslut också förbjuden respektive belagd med tillståndskrav i förhållande till Syrien. Den överenskommelse som träffades den 14 juli 2015 mellan Iran, USA, Storbritannien, Frankrike, Ryssland, Kina, Tyskland och EU om Irans kärntekniska program (Joint Comprehensive Plan of Action, JCPoA), förutser att EU:s samtliga kärnteknikrelaterade sanktioner mot Iran kommer att lyftas den dag Internationella atomenergiorganet (IAEA) kan bekräfta att Iran levt upp till sina åtaganden enligt planen. Detta har under året föranlett analyser av den framtida hanteringen av exportärenden till Iran, då de PDA-produkter som tidigare varit föremål för embargon, då kommer att omfattas av ordinarie licensförfaranden.

23

Skr. 2015/16:114

3.2 Samarbete inom de internationella exportkontrollregimerna

Internationella avtal

När det gäller de internationella avtalen bör särskilt nämnas 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen (ickespridningsavtalet, NPT), 1972 års konvention om förbud mot utveckling, framställning och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (BTWC) samt 1993 års konvention om förbud mot utveckling, produktion, innehav och användning av kemiska vapen samt om deras förstöring (CWC). Sverige är part i alla tre konventionerna (jfr SÖ 1970:12, SÖ 1976:18 samt SÖ 1993:28).

Genom NPT förpliktar sig icke-kärnvapenstaterna att inte ta emot eller tillverka kärnvapen, samtidigt som de fem kärnvapenmakterna Frankrike, Kina, Ryssland, Storbritannien och USA åtar sig att nedrusta. Vidare åtar sig parterna att inte överföra kärnråbränsle eller särskilt klyvbart material, eller utrustning eller materiel som särskilt konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material, till någon icke-kärnvapenstat, med mindre än att materialet eller utrustningen står under Internationella atomenergiorganets (IAEA) kontroll.

I BTWC åtar sig parterna bl.a. att varken direkt eller indirekt överföra utrustning som kan användas för produktion av biologiska stridsmedel.

Likaledes föreskriver CWC att dess parter varken direkt eller indirekt ska överföra kemiska stridsmedel till någon annan stat.

Även om de internationella avtalens primära syfte är att förhindra spridning av massförstörelsevapen och främja nedrustning så innehåller de också bestämmelser om att parterna ska främja handel för fredliga ändamål. Detta beror på att en betydande del av de aktuella produkterna och teknologierna har dubbla användningsområden.

De internationella exportkontrollregimerna

För att förstärka det internationella samarbetet för icke-spridning av massförstörelsevapen har ett fyrtiotal länder på eget initiativ slutit sig samman i fem internationella exportkontrollregimer: Zangger-kommittén (ZC), Nuclear Suppliers Group (NSG), Australiengruppen (AG), Missilteknologikontrollregimen (MTCR) och Wassenaar-arrangemanget (WA).

Regimernas syfte är att identifiera varor och teknologier som kan användas i samband med massförstörelsevapen och att skapa större enhetlighet i deltagande länders exportkontroll av dessa. Till stöd för detta arbete har respektive regim en lista med produkter som är under kontroll. Listorna revideras regelbundet. Arbetet omfattar även utbyte av information om nekade exporter, spridningsrisker samt kontakter med tredjeland för att främja regimernas icke-spridningsmålsättningar.

Grunden för samarbetet i exportkontrollregimerna är en gemensam politisk vilja att förhindra spridning av massförstörelsevapen. Detta uppnås genom en nationell lagstiftning som möjliggör exportkontroll av de varor och teknologier som har identifierats såsom strategiska. Deltagande i regimerna underlättar samtidigt uppfyllandet av de

Skr. 2015/16:114

24

folkrättsliga förpliktelserna i internationella avtal om att inte direkt eller indirekt bistå en annan stat att anskaffa massförstörelsevapen.

Zangger-kommittén

Zangger-kommittén, som bildades år 1974, behandlar frågor om exportkontroll relaterat till Icke-spridningsavtalet (NPT). Kommittén fastställer vad som menas med utrustning och materiel som konstruerats för tillverkning av särskilt klyvbart material. Ansvaret är därmed delvis överlappande med Nuclear Suppliers Group (NSG), som behandlas nedan. NPT föreskriver att export av sådan utrustning och materiel till en icke-kärnvapenstat, liksom klyvbart material, endast får ske om det klyvbara materialet underställs IAEA-kontroll. Utrustningen och materielen anges i kommitténs kontrollista, som uppdateras i ljuset av den tekniska utvecklingen. Listan finns återgiven i IAEA:s informationscirkulär nr 209 (INFCIRC/209/Rev.3). Svenska Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) ansvarar för att upprätthålla regimens webbplats.

Nuclear Suppliers Group

Nuclear Suppliers Group (NSG) har sitt ursprung i den s.k. Londonklubben som bildades i mitten av 1970-talet. NSG:s arbete avser exportkontroll av produkter som finns listade i del 1 och del 2 i NSG:s riktlinjer, däribland produkter för nukleärt bruk samt andra PDAprodukter som kan användas i samband med utveckling eller produktion av kärnvapen. Produkterna finns återgivna i IAEA:s informationscirkulär nr 254, som innehåller de två kontrollistorna för respektive varugrupp (INFCIRC/254/Rev.12/Part 1 och INFCIRC/254/ Rev.9/Part 2).

Under 2015 fortsatte den tekniska expertgruppen (TEG) under svenskt ordförandeskap sitt arbete med tekniska förslag och uppdatering av innehållet i kontrollistorna. Årets plenarmöte hölls i Bariloche under argentinskt ordförandeskap. Där fortsatte diskussionerna om hur NSG kan främja anslutning till regimens riktlinjer och kontrollistor hos länder utanför regimen. Vidare diskuterades en vägledning om hur processen med s.k. regeringsgarantier inför export av särskilt känsliga produkter kunde effektiviseras.

Australiengruppen

Australiengruppen (AG) bildades år 1985 på initiativ av Australien. Dess verksamhet syftar till att harmonisera medlemsländernas exportkontroll för att förhindra spridning av kemiska och biologiska vapen. Ursprungligen omfattade gruppens verksamhetsområde endast kemikalier och kemisk tillverkningsutrustning. År 1990 beslutades dock att kontrollistorna skulle utökas till att även omfatta mikroorganismer, toxiner samt viss tillverkningsutrustning för biologiska stridsmedel. Under 2015 har AG fortsatt sitt arbete med information till stater som inte är medlemmar av regimen. 2015 års plenarmöte hölls i Perth, Australien, för att högtidlighålla regimens 30-årsjubileum. Vid mötet inleddes en diskussion om AG:s framtida inriktning, med särskild fokus på medlemskapsstrategi. I samband med plenarmötet hölls ett dialogmöte

25

Skr. 2015/16:114

med sex icke-medlemsstater i syfte att dela god praxis och erfarenheter för att stärka icke-spridningsarbetet.

Missilteknologikontrollregimen

Missilteknologikontrollregimen (MTCR) grundar sig på ett amerikanskt initiativ från år 1982. Dess verksamhet gäller främst exportkontroll av fullständiga missilsystem (inklusive ballistiska missiler och bärraketer för rymduppskjutningar samt sondraketer) och andra obemannade luftfarkoster (inklusive kryssningsmissiler, mål- och spaningsplattformar) med en räckvidd på 300 kilometer eller mer. Därutöver kontrolleras komponenter till sådana system samt andra produkter som kan användas för produktion av missiler och även mindre obemannade luftfarkoster konstruerade för att kunna sprida aerosoler.

Under 2015 fortsatte arbetet inom MTCR med att bl.a. se över innehållet i listorna med kontrollerade produkter, utbyta information om känslig spridning av missilutrustning, teknologisk utveckling, nationella vapenprogram och upphandlingsstrategier, samt bedriva utåtriktad verksamhet till en rad länder. Plenarmötet för år 2015 hölls i Rotterdam där Nederländerna och Luxemburg delade på ordförandeskapet. Också medlemskapsfrågan diskuterades. Ett flertal EU-länder står alltjämt utanför regimen.

Sverige fick mandat att leda den tekniska arbetsgruppen i ytterligare två år.

Wassenaar-arrangemanget

Wassenaar-arrangemanget (WA) bildades år 1996 som efterföljare till det internationella exportkontrollsamarbete som tidigare hade bedrivits inom kommittén Coordinating Committee on Multilateral Export Controls (Cocom). Arrangemangets arbetsfält omfattar kontrollen av konventionella vapen samt varor och teknologier med dubbla användningsområden som inte kontrolleras i andra regimer. Det utgör därmed ett viktigt komplement till arbetet i övriga regimer som uteslutande fokuserar på massförstörelsevapen samt vissa vapenbärare.

Syftet med regimens verksamhet är att bidra till regional och internationell säkerhet och stabilitet genom att främja öppenhet och ett ansvarsfullt agerande när det gäller överföringar av konventionella vapen och produkter med dubbla användningsområden och därigenom undvika destabiliserande ansamlingar. Grundsynen i WA är att handel med de varor som finns på kontrollistorna ska vara tillåten, men att den måste ske under kontrollerade former.

Wassenaar-arrangemangets bredare produktinriktning återfinns i de två kontrollistor som är fogade till regimens grunddokument, Munitions List, omfattande konventionell krigsmateriel, samt List of Dual-Use Goods and Technologies, omfattande produkter och teknologi med både civila och militära användningsområden som inte finns på övriga regimers kontrollistor. Båda WA-listorna är i praktiken vägledande för innehållet i EU:s motsvarande kontrollistor.

WA håller årliga plenarmöten på senhösten. Under dessa möten behandlas frågor av principiell betydelse för samarbetets fortsatta

Skr. 2015/16:114

26

utveckling. På grundval av löpande tekniskt arbete under året beslutas också om uppdateringar av kontrollistorna som återspeglar den tekniska utvecklingen av konventionella vapen m.m. och massförstörelsevapen. I december 2015 hölls plenarmötet under ordförandeskap av Spanien. Nya konsensusrekommendationer antogs som beskriver god exportkontroll i olika avseenden. Beslut fattades avseende ändringar i kontrollistorna på en rad områden.

Enligt en överenskommen rotationsordning kommer Sverige att under 2016 verka som ordförande för Wassenaar-arrangemangets allmänna arbetsgrupp (eng. General Working Group, GWG). Det innebär samtidigt ansvar för att leda den översyn av Wassenaar-arrangemangets arbetsformer m.m. som sker omkring vart femte år.

Konsulär vaksamhet

Ett element i arbetet med att begränsa riskerna för spridning av kärnvapen och andra massförstörelsevapen är s.k. konsulär vaksamhet. Sverige har både rättsligt bindande åtaganden beslutade av FN och EU, och politiska åtaganden inom ramen för exportkontrollregimerna som syftar till att begränsa spridningen av känslig information och teknik. Ett sätt att sprida känslig information är genom kunskapsöverföring. Frågan aktualiseras vid prövning av antagning samt uppehållstillstånd för studier som rör sådan känslig information och teknik. Under 2015 fortsatte samarbetet mellan berörda myndigheter, som bl.a. syftar till en ökad medvetenhet kring spridningsrisker i fråga om känsliga högskoleutbildningar eller forskningssamarbeten. På EU-nivå genomfördes en omfattande enkätstudie bland medlemsländerna för att samla information om nationella regelverk och erfarenheter, som ska ligga till grund för framtida diskussioner och samarbete.

3.3 Samarbetet inom EU om produkter med dubbla användningsområden

Exportkontrollregimerna och EU

Arbetet inom EU på området exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är nära förbundet med det internationella arbete som utförs inom exportkontrollregimerna. Inom EU sker samordningen närmast i rådsarbetsgrupperna Conop (Council Working Group on Nonproliferation), som hanterar icke-spridningsfrågor generellt, och i WPDU (Working Party on Dual-use Goods) som bl.a. arbetar med policyfrågor samt uppdatering av den kontrollista med PDA som faller under rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen). I det följande behandlas arbetet i WPDU.

Enligt EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen ska medlemsstaterna arbeta för att bli en ledande samarbetspartner när det gäller exportkontrollregimerna, bl.a. genom samordning av EU:s ståndpunkter inom regimerna. EU:s uppfattning är sedan länge att alla EU:s medlemsstater ska erbjudas medlemskap i alla exportkontrollregimerna. Huvudskälet är strävan att upprätthålla en för alla EU-länder

27

Skr. 2015/16:114

harmoniserad och effektiv nationell exportkontroll baserad på regimernas kontrollistor, riktlinjer för exportkontroll och informationsutbyte om spridningsrisker. EU-området utgör en gemensam marknad för de allra flesta produkter med dubbla användningsområden. Handeln inom EU ses i dessa sammanhang inte som export. Däremot utgör utförsel av varor och teknologi till tredjelandexport. Därmed är EU:s medlemsländer beroende av varandras exportkontrollsystem. Även av detta skäl får medlemskapsfrågan i exportkontrollregimerna en viktig dimension.

Genom beslut i Nuclear Suppliers Group (NSG) och Australiengruppen (AG) är samtliga EU-länder numera medlemmar i dessa regimer. I Missilteknologikontrollregimen (MTCR) har motsvarande beslut ännu inte fattats beträffande Cypern, Estland, Kroatien, Lettland, Litauen, Malta, Slovakien, Slovenien och Rumänien. För Wassenaararrangemanget (WA) gäller detsamma för Cypern.

Årets arbete med kontrollistorna

De förändringar som görs i regimernas kontrollistor under året lyfts in i bilaga I till den ovan nämnda rådsförordningen och blir därmed juridiskt bindande för EU:s medlemsstater. I enlighet med sina delegerade befogenheter (förordning (EU) nr 599/2014), har kommissionen uppdaterat bilaga I, i enlighet med de ändringar som beslutats i exportkontrollregimerna. Ändringarna trädde i kraft den 24 december 2015.

Arbetet inom WPDU

Verksamheten inom WPDU under år 2015 har dominerats av den pågående översynen av EU:s exportkontrollregelverk för PDA. På uppdrag av kommissionen genomförde Stockholms internationella fredsforskningsinstitutet (Sipri) i samarbete med ett annat internationellt forskningsinstitut, Ecorys, en faktasammanställning samt konsekvensanalys av de utvecklingsalternativ som kommissionen hade presenterat i sitt meddelande (KOM (2014)244). Rapporten offentliggjordes i augusti.

Sipris rapport kommer, tillsammans med resultatet från den offentliga konsultation som genomfördes hösten 2015, att ligga till grund för en samlad utvärderingsrapport som kommissionen avser presentera under våren 2016. Konkreta förslag till ny lagstiftning och/eller förslag till andra åtgärder för hur EU:s exportkontrollpolicy kan utvecklas väntas lämnas under första halvåret 2016.

Arbetet inom koordinationsgruppen för PDA (DUCG)

Verksamheten inom koordinationsgruppen DUCG (Dual-use Coordination Group) syftar till att samordna tillämpningen av PDAförordningen. Under året har gruppen bl.a. tagit fram ett vägledningsdokument avseende kryptografi, initierat ett antal tekniska studier inom ramen för den pågående översynen av PDA-regelverket samt genomfört förbättringar i det elektroniska informationssystemet för medlemsländernas licensmyndigheter.

Skr. 2015/16:114

28

3.4 FN:s säkerhetsråds resolution 1540 och Proliferation Security Initiative (PSI)

FN:s säkerhetsråd antog i april 2004 resolution 1540. Med stöd av kapitel VII i FN-stadgan fastställer resolutionen genom bindande beslut skyldigheter för alla FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer (terrorister) från att få tillgång till massförstörelsevapen och deras vapenbärare samt produkter med koppling till sådana vapen. Det fastslås bl.a. att alla stater ska inrätta en effektiv nationell kontroll av export, transittrafik, omlastningar och vidareexport. Resolutionen innehåller även bestämmelser om bistånd till andra länder för genomförandet av de åtgärder som den förpliktigar.

Genom resolution 1540 fattades också beslut om att inrätta en kommitté med uppgift att rapportera till säkerhetsrådet om genomförandet av resolutionen. FN:s medlemsländer uppmanas att rapportera till kommittén om åtgärder som de vidtagit för att genomföra resolutionen. Mandatet för 1540-kommittén förlängdes i april 2011 och den nya mandatperioden löper till april 2021.

Under 2015 slutfördes arbetet med att uppdatera Sveriges rapportering om genomförandet av resolution 1540, samt en ny version av den nationella matrisen över gällande regelverk och annat genomförande lämnades över till FN:s 1540-kommitté.

En internationell verksamhet som har beröringspunkter med, och är delvis överlappande med säkerhetsrådets resolution 1540, är Proliferation Security Initiative (PSI). EU och Sverige stöder detta initiativ som syftar till att – inom ramen för folkrätten och nationell rätt – stärka det internationella samarbetet och att bättre kunna förhindra transporter till obehöriga mottagare av massförstörelsevapen och insatsvaror till sådana produkter.

Det nationella arbetet med att upprätthålla nödvändig beredskap och agera i ett brådskande ärende av denna typ är fördelat mellan berörda myndigheter i enlighet med ordinarie ansvarsprinciper.

4 Ansvariga myndigheter

4.1 Inspektionen för strategiska produkter

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) är förvaltningsmyndighet för ärenden och tillsyn enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det senare fallet om inte någon annan myndighet har detta till uppgift. Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) har sådant ansvar när det gäller särskilt känsliga kärntekniska produkter.

Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI) och Försvarets radioanstalt (FRA) bistår ISP med teknisk specialistkompetens och bl.a. Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten (Must), Säkerhetspolisen (Säpo) och FRA bistår ISP med information. ISP har även ett etablerat samarbete

29

Skr. 2015/16:114 med Tullverket. Vissa av ISP:s tillsynsbesök genomförs som gemensamma tillsynsbesök med Tullverket och myndigheterna utbyter även information om utförseltillstånd.

Genom regeringsbeslut har ISP utsetts att som s.k. behörig myndighet fullgöra vissa angivna uppgifter enligt rådsförordningar om sanktioner som beslutats av Europeiska unionen. ISP har också vissa tillsynsuppgifter i förhållande till särskilda förbudsföreskrifter som regeringen meddelat med stöd av lagen (1996:95) om vissa internationella sanktioner.

ISP, som är nationell myndighet under 1992 års konvention om förbud mot kemiska vapen (CWC), utför de uppgifter som följer av lagen (1994:118) om inspektioner enligt denna konvention. Den verksamheten hos ISP behandlas inte i denna skrivelse.

ISP är även tillståndsmyndighet för ärenden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder.

Myndighetens uppgifter framgår av förordningen (2010:1101) med instruktion för Inspektionen för strategiska produkter.

I april 2015 beslutade Riksrevisionen om att inleda en förstudie om ISP. Mot bakgrund av denna förstudie beslutade Riksrevisionen i november 2015 att inleda en huvudstudie av ISP. Huvudsyftet är att granska om exportkontrollen av krigsmateriel sker på ett effektivt sätt och fungerar som avsett. Kontrollen av PDA-produkter är inte avsedd att ingå i studien. En granskningsrapport beräknas bli publicerad i oktober 2016.

Kontakter med företagen

ISP har löpande kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I lagen om krigsmateriel och i förordningen om krigsmateriel föreskrivs flertalet skyldigheter för företagen att lämna underrättelser och uppgifter till ISP. Exempelvis ska företagen på regelbunden basis till ISP redovisa den marknadsföring som de har bedrivit utomlands. Dessa rapporter ligger till grund för ISP:s återkommande genomgångar med företagen om deras exportplaner. ISP kan lämna positiva eller negativa s.k. förhandsbesked till företagen avseende känsliga eller tidigare oprövade destinationer.

Förutom att fatta beslut i utförselärenden granskar ISP de underrättelser som tillverkare av krigsmateriel är skyldiga att lämna senast fyra veckor innan ett anbud lämnas eller ett avtal ingås om export av, eller annan utlandssamverkan om, krigsmateriel. ISP har i detta skede möjlighet att meddela förbud mot att den föranmälda åtgärden genomförs. De krigsmaterielexporterande företagen ska också rapportera om de leveranser som genomförts med stöd av lämnade tillstånd.

Till skillnad från krigsmateriel krävs enligt exportkontrollagstiftningen inget tillstånd för att tillverka PDA-produkter. Vidare krävs som huvudregel inte tillstånd för försäljning inom EU (tillstånd krävs endast för s.k. bilaga IV-produkter). Den kontrollista som gäller enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 (PDA-förordningen) anger vilka produktområden som omfattas av tillståndskrav för export utanför EU.

Skr. 2015/16:114

30

Vid klassificering av huruvida en produkt är att betrakta som PDAprodukt eller inte, är det i första hand företagen som ska klassificera sina produkter. När ett företag är osäkert på om dess produkt omfattas av kontroll eller inte kan företaget lämna in en produktförfrågan till ISP. Mot denna bakgrund ser ISP:s kontakter med PDA-företag annorlunda ut än vad som gäller krigsmateriel. Med undantag för ett fåtal företag möter ISP PDA-företagen mindre regelbundet.

I sin tillsynsroll genomför ISP tillsynsbesök hos företag för att följa upp deras interna exportkontrollorganisation. Under år 2015 genomförde ISP 25 tillsynsbesök.

Finansiering

Regler om ISP:s finansiering framgår av regeringens förordning (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. En stor del av myndighetens verksamhet avgiftsfinansieras. Förordningen föreskriver att kretsen av avgiftsskyldiga fördelas på tre avgiftskollektiv: krigsmateriel, produkter med dubbla användningsområden och produkter enligt lagen om inspektioner enligt FN:s konvention om förbud mot kemiska vapen.

När ISP genom förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition fick till uppgift att pröva ärenden om exporttillstånd enligt förordning (EU) nr 258/2012, gavs ISP också rätt att ta ut avgifter för prövning av ansökningarna.

Delar av ISP:s internationella verksamhet och arbete avseende internationella sanktioner anslagsfinansieras via Utrikesdepartementet.

ISP:s tjänsteexport ska i huvudsak finansieras av någon annan part än ISP.

Exportkontrollrådet (EKR)

Riksdagen beslutade år 1984, på grundval av prop. 1984/85:82 om ökad insyn och samråd i frågor som rör krigsmaterielexport, att en rådgivande nämnd i krigsmaterielfrågor skulle inrättas. Regeringen ombildade nämnden till Exportkontrollrådet (EKR) i samband med inrättandet av ISP år 1996. Regler för rådets sammansättning och verksamhet finns i ISP:s instruktion. Samtliga riksdagspartier är representerade i EKR. ISP:s generaldirektör är dess ordförande. En lista över rådets ledamöter under år 2015 finns nedan.

ISP:s generaldirektör ansvarar för urvalet av ärenden som görs till föremål för samråd med Exportkontrollrådet. Ofta sker samråd innan förhandsbesked lämnas till ett företag. Därutöver ska generaldirektören samråda med rådet innan ISP lämnar över ett ärende till regeringen för dess prövning enligt lagen om krigsmateriel eller enligt lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.

Vid EKR:s sammanträden redovisar Utrikesdepartementet bedömningar av de köparländer som är aktuella. Försvarsdepartementet medverkar med bedömningar om ärendenas försvarspolitiska betydelse. Generaldirektören kan även kalla andra experter. En uppgift för rådet är att lämna synpunkter avseende tilltänkt export med utgångspunkt i de

31

Skr. 2015/16:114

svenska riktlinjerna, EU:s gemensamma ståndpunkt om vapenexport samt FN:s vapenhandelsfördrag, till ytterligare vägledning för ISP.

Ledamöterna ges full insyn i handläggningen av utförselärenden. Generaldirektören redovisar fortlöpande samtliga utförselbeslut avseende export, liksom även beslutade förhandsbesked som inte tidigare redovisats i EKR och ärenden beslutade efter riktlinjepraxis (anbudsunderrättelser och samarbetsavtal). Från och med 2005 har ISP även redovisat samtliga beredningsärenden avseende produkter med dubbla användningsområden i EKR. Sammantaget säkerställer detta system en god insyn i tillämpningen av exportkontrollregelverket för parlamentariker från samtliga partier i riksdagen.

Avsikten med det svenska systemet, som vid en internationell jämförelse är unikt på så sätt att företrädare för de politiska partierna i förväg får tillfälle att diskutera tänkbara exportaffärer, är att skapa en bred förankring av exportkontrollpolitiken och främja kontinuitet i den förda politiken. Till skillnad från det som gäller i flera andra länder, behandlas ärenden i Exportkontrollrådet på ett tidigt stadium innan en konkret affär blir aktuell. Eftersom det skulle vara kommersiellt skadligt för exportföretagen om deras avsikter blev kända innan en affär kommit till stånd, är diskussionerna i rådet inte offentliga. De bedömningar som görs av enskilda länder omfattas normalt av utrikessekretess.

Exportkontrollrådet ersätter inte Utrikesnämnden i sådana ärenden som regeringen enligt regeringsformen ska överlägga med Utrikesnämnden om. Under 2015 höll Exportkontrollrådet sex sammanträden.

År 2015 beslutade regeringen att förordna nedanstående personer att vara ledamöter i Exportkontrollrådet. Ledamöternas förordnande löper ut vid utgången av 2018:

riksdagsledamoten Jan R Andersson (M) riksdagsledamoten Annica Engblom (M) riksdagsledamoten Stig Henriksson (V) riksdagsledamoten Mikael Jansson (SD) riksdagsledamoten Kerstin Lundgren (C) riksdagsledamoten Mattias Ottosson (S) riksdagsledamoten Pernilla Stålhammar (MP) riksdagsledamoten Caroline Szyber (KD) riksdagsledamoten Anna-Lena Sörensson (S) tidigare riksdagsledamoten Lars Johansson (S) tidigare riksdagsledamoten Nina Larsson (L) tidigare riksdagsledamoten Per Westerberg (M)

Samverkansrådet

För samverkan mellan myndigheter i icke-spridningsfrågor är ett samverkansråd knutet till ISP. Det består av generaldirektören samt ledamöter från de samverkande myndigheter som ISP utser. Samverkansrådet har inte sammanträtt under 2015.

Skr. 2015/16:114

32

Det teknisk-vetenskapliga rådet

För att bistå ISP:s generaldirektör i frågor med beredningen av ärenden som rör klassificering av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden är ett teknisk-vetenskapligt råd knutet till inspektionen. Det består av företrädare för institutioner med överblick över teknologins tillämpning på civila respektive militära områden. Det teknisk-vetenskapliga rådet höll under 2015 fyra möten.

4.2 Strålsäkerhetsmyndigheten

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) är, enligt förordningen (2008:452) med instruktion till Strålsäkerhetsmyndigheten, förvaltningsmyndighet för frågor om skydd av människors hälsa och miljön mot skadlig verkan av joniserande och icke-joniserande strålning, frågor om säkerhet och fysiskt skydd i kärnteknisk och annan verksamhet med strålning samt frågor om nukleär icke-spridning.

SSM:s uppgifter inom icke-spridning i samband med export av kärnämne och kärntekniska produkter anges i ovannämnda förordning, samt i förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Av denna framgår att SSM beslutar om tillstånd för export till ett land utanför EU och för överföring inom EU av kärnämne och kärntekniska produkter, förutom i vissa specifika fall, definierade i förordningen, där regeringen är beslutande organ. Produkterna är specificerade i bilaga I, kategori 0, och i bilaga IV, till förordning (EG) nr 428/2009. SSM är även nationell tillsynsmyndighet vad gäller efterlevnaden av dessa bestämmelser.

SSM är utsedd genom regeringsbeslut att vara behörig myndighet och fullgöra uppgifter avseende tillståndsprövning kopplat till rådets förordning (EU) nr 267/2012 om restriktiva åtgärder mot Iran samt rådets förordning (EG) nr 329/2007 om restriktiva åtgärder mot Nordkorea.

Inom området nukleär icke-spridning är SSM också enligt lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet nationell tillsynsmyndighet för att svensk kärnteknisk verksamhet bedrivs på sådant sätt att den uppfyller de förpliktelser som följer av Sveriges internationella överenskommelser i syfte att förhindra spridning av kärnvapen. SSM är även nationell kontaktpunkt för IAEA:s databas för olovlig handel och annan otillåten hantering av kärnämnen och radioaktiva ämnen.

SSM samarbetar med andra myndigheter i exportkontrollfrågor, framför allt ISP och Tullverket. SSM får också stöd med teknisk specialistkompetens från FOI, men har själv en hög specialkompetens inom det kärntekniska området.

Kontroll av kärnteknisk export

Kärnämne (uran, plutonium och torium) och kärntekniska produkter klassas som PDA-produkter och export är därför reglerad i förordning (EG) nr 428/2009. Export ut ur EU kräver tillstånd men EU:s generella exporttillstånd gäller inte för dessa produkter. Därutöver, för flera produkter, däribland särskilt känsligt kärnämne och kärnteknisk utrustning, krävs tillstånd även för överföringar inom EU.

33

Skr. 2015/16:114

Vid en ansökan om tillstånd till export av kärnbränsle prövar SSM parallellt frågan om eventuell överlåtelse av kärnämnet enligt lagen (1984:3) och förordningen (1984:14) om kärnteknisk verksamhet. För använt kärnbränsle granskar SSM även frågan om hur materialet slutligt ska tas om hand. I fråga om använt kärnbränsle som härrör från en kärnteknisk verksamhet i Sverige ska ansökan bl.a. innehålla en försäkran att den som för ut materialet kommer att återta materialet, om det inte kan tas om hand på avsett sätt. SSM beslutar därutöver om transporten av kärnämne i syfte att förhindra radiologiska olyckor och för att se till att adekvat fysiskt skydd finns.

De villkor som ställs vid beslut om exporttillstånd utgår från de riktlinjer som överenskommits inom Nuclear Suppliers Group (NSG). Däri ingår att inhämta vissa angivna försäkringar från mottagarlandets regering, innan ett exporttillstånd kan beviljas. Försäkran ska avse att produkterna är för fredlig användning, att IAEA har full kontrollrätt i landet samt att kärnämne i landet har adekvat fysiskt skydd. Därutöver ska det garanteras att vidareexport inte kommer att ske utan motsvarande försäkringar. SSM har i uppdrag att å regeringens vägnar inhämta försäkran från det mottagande landets regering vid kärnteknisk export, samt att utforma och avlämna Sveriges regeringsförsäkran till det exporterande landets regering vid import av sådant material. Vid en första affär inhämtar dock Utrikesdepartementet försäkran vid export eller avger försäkran vid import.

EU:s samtliga medlemsländer är en del av Europeiska atomenergigemenskapen (Euratomfördraget) vars syfte bl.a. är att upprätta en gemensam marknad för speciella material och utrustning inom kärnenergiområdet och att garantera att ett kärnämne inte används för andra ändamål än vad det är avsett för. Samtliga EU:s medlemsländer har också anslutit sig till icke-spridningsavtalet (NPT) och har slutit kontrollavtal med IAEA med tillhörande tilläggsprotokoll. Regeringen anser att det tillståndsförfarande som finns för handel inom EU enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 och medlemsländernas åtaganden inom ramen för Euratom i normalfallet ger tillräcklig säkerhet vid överföringar av kärnämne och kärntekniska produkter mellan EU-stater och är i överensstämmelse med NSG:s riktlinjer.

EU har inom ramen för Euratomfördraget rätt att ingå avtal med tredjeland. Bilaterala avtal om kärnenergins fredliga användning har ingåtts mellan EU och Australien, Japan, Kanada, Ukraina, USA, respektive Uzbekistan. Ett motsvarande avtal finns mellan EU och Sydafrika men hade under 2015 ännu inte trätt i kraft.

Samtliga medlemsländer i EU har förbundit sig att till IAEA rapportera all utförsel av kärnämne och kärnteknisk utrustning, enligt Tilläggsprotokollet till kontrollavtalet med IAEA, för Sveriges del INFCIRC/193/Add.8. För Sverige innebär det att Europeiska kommissionen, via sin säkerhetskontroll under Euratomfördraget, rapporterar all utförsel av kärnämne till IAEA och att SSM rapporterar all utförsel av kärnteknisk utrustning till IAEA. För denna rapportering krävs (till skillnad från vad som gäller för övriga PDA) anmälan till SSM om utförd export av kärntekniska produkter förtecknade i bilaga I, kategori 0, till rådets förordning (EG) nr 428/2009.

Skr. 2015/16:114

34

Under år 2015 hanterade SSM 46 exportansökningar. Dessa rörde uteslutande produkter för kärnreaktorer och kärnbränsle, varav ungefär 10 procent utgjordes av kärnämne och resterande utgjordes av utrustning och komponenter samt teknisk dokumentation och programvara. Uppgifter om SSM:s beviljade exporttillstånd finns i bilaga 2, tabell 5.

SSM har efter behov kontakter med de företag som berörs av kontrollverksamheten. I sin tillsynsroll genomför SSM besök hos företag för att se till att dessa är medvetna om och uppfyller de krav som ställs på företagen vid överföring inom EU eller export ut ur EU av PDA. Under 2015 genomfördes tre tillsynsbesök.

5 Statistik och begrepp

Inspektionen för strategiska produkter (ISP) förser regeringen med det statistiska underlag som ligger till grund för redovisningen av den svenska exporten av krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden. Uppgifterna i skrivelsen baseras på den lagstadgade rapportering som krigsmaterielexporterande företag och myndigheter årligen lämnar till ISP. Redovisningen av den svenska krigsmaterielexporten under år 2015 presenteras i bilaga 1 och export av produkter med dubbla användningsområden i bilaga 2.

Strålsäkerhetsmyndigheten (SSM) följer den kärntekniska utvecklingen i Sverige och bidrar med det statistiska underlaget till regeringens redovisning av export av kärntekniska produkter med dubbla användningsområden. Redovisningen finns i bilaga 2.

Redovisning av krigsmaterielrelaterad verksamhet

Tillverkning och tillhandahållande

De företag som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel är skyldiga att lämna redovisningar i olika hänseenden till ISP. Redovisningsskyldigheten gäller även myndigheter som bedriver exportkontrollerad verksamhet utomlands.

Under 2015 omfattades 177 företag och tre myndigheter av redovisningsskyldigheten. 56 av företagen samt två myndigheter exporterade krigsmateriel eller tekniskt bistånd under året.

Beviljad utförsel och faktisk export

Redovisningen av krigsmaterielexporten avser dels de tillstånd för utförsel som ISP beviljat under året, dels den faktiska utförsel som skett från Sverige. I vissa tabeller visas även statistik från tidigare år som jämförelse. Det bör påpekas att enstaka försäljningar och leveranser av större system kan orsaka kraftiga svängningar i den årliga statistiken.

Värdet och omfattningen av de tillstånd som utfärdats av ISP ger endast en indikation på hur den faktiska exporten kan komma att se ut under efterföljande år. Detta beror bland annat på att inte alla tillstånd utnyttjas och att de faktiska leveranserna kan ske flera år efter att

35

Skr. 2015/16:114

utförseltillståndet utfärdats. Det aggregerade värdet på beviljade utförseltillstånd har blivit en allt sämre indikator på nästkommande års leveranser i takt med att fler globala och generella tillstånd utfärdas. För dessa typer av utförseltillstånd är värdet i regel inte specificerat. I tabell 7 har tillstånd med ”obegränsat värde” markerats med tecknet ∞.

Statistik om den faktiska exporten baseras på företagens fakturerade och levererade krigsmateriel och tekniskt bistånd. I nuläget inkluderas inte leasingavtal med utländska kunder i underlaget för exportstatistik.

Den svenska krigsmaterielexporten redovisas även i den allmänna utrikeshandelsstatistiken som grundas på Tullverkets uppgifter till Statistiska centralbyrån (SCB). SCB använder sig dock av andra produktkategorier än ISP i sin redovisning och siffrorna är således inte direkt jämförbara med ISP:s statistik.

Militärt inriktad utbildning

Militärt inriktad utbildning av utländska medborgare får enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel inte bedrivas inom eller utom landet utan tillstånd av ISP. Förbudet gäller inte utbildning som är knuten till försäljning av krigsmateriel för vilken utförseltillstånd erhållits.

Fyra tillstånd för militärt inriktad utbildning utfärdades under år 2015.

Följdleveranser

Det kan ibland vara av intresse att närmare studera hur stor andel av de beviljade utförseltillstånden för försäljning till ett visst land som avser s.k. följdleveranser. I statistikredovisningen lämnas en sådan redogörelse för länder utanför EU/OECD. Där redovisas även vilken typ av produkt som omfattas av nya tillstånd.

Kategorier av krigsmateriel

Efter genomförandet av direktiv 2009/43/EG om förenkling av villkoren för överföring av försvarsrelaterade produkter inom gemenskapen är den svenska krigsmaterielförteckningen numera likalydande med EU:s militära lista, med tre nationella tillägg (kärnladdningar, fortifikatoriska anläggningar och vissa kemiska stridsmedel).

Den svenska krigsmaterielförteckningen är också kompletterad med en uppdelning mellan krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK). Den närmare definitionen av respektive klassificering framgår av förordningen (1992:1303) om krigsmateriel och EU:s militära lista. I skrivelsen redovisas uppdelningen både på KS/ÖK samt krigsmaterielförteckningens beteckningar (ML) och nationella tillägg (NL) i förekommande fall. Kategorin krigsmateriel för strid omfattar materiel med förstörelsebringande verkan inklusive sikten för sådan materiel samt materiel för eldledning. Kategorin övrig krigsmateriel omfattar delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt förstörelsebringande verkan i en stridssituation.

När det i en tabell anges att utförseltillstånd beviljats eller export skett inom en viss ML-kategori innebär detta att en eller flera av kategorins produkter avses. Det betyder inte att utförseltillstånd har beviljats för eller export skett av samtliga produkter inom materielkategorin.

Skr. 2015/16:114

36

Avtal om tillverkningsrätt och samarbete samt ägande i utländska rättssubjekt

ISP har under 2015 beviljat 8 tillstånd för svenska företag att ingå avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon utanför Sverige (7 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder: Brasilien, Indien och USA.

ISP har under 2015 beviljat 42 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå samarbetsavtal med någon utanför landet om att gemensamt med denne eller för hans räkning tillhandahålla tekniskt bistånd till någon i utlandet, utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller om att gemensamt tillverka krigsmateriel (8 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Australien, Belgien, Brasilien, Chile, Danmark, Europeiska försvarsbyrån (EDA), Finland, Frankrike, Förenade Arabemiraten, Grekland, Indonesien, Italien, Kanada, Nederländerna, Norge, Portugal, Republiken Korea, Singapore, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Turkiet, Tyskland, USA och Österrike.

ISP har under 2015 beviljat 9 tillstånd för svenska myndigheter och svenska företag att ingå avtal om tillägg eller ändring av avtal av sådant slag som kräver tillstånd enligt 7 eller 8 §§ den nämnda lagen (9 § lagen om krigsmateriel). Tillstånden har avsett följande länder och organisationer: Europeiska försvarsbyrån (EDA), Kanada, Nederländerna, Pakistan, Singapore och Storbritannien.

Den som genom avtal har upplåtit tillverkningsrätt avseende krigsmateriel till någon i utlandet eller som har ingått avtal om samarbete med någon i utlandet ska årligen redovisa om avtalen fortfarande är i kraft, om tillverkning eller annat samarbete alltjämt förekommer samt hur samarbetet bedrivs (23 § förordningen om krigsmateriel). Under 2015 har 16 företag och en statlig myndighet redovisat 180 avtal om upplåten tillverkningsrätt eller ingångna avtal om samarbete i 23 länder.

Den som har ett tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd avseende krigsmateriel (samt statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet) har en skyldighet att lämna uppgift till ISP om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmateriel (17 § lagen om krigsmateriel). Under 2015 har 8 företag redovisat ägande i 79 utländska rättssubjekt i 34 länder.

37

Skr. 2015/16:114

Bilaga 1

Export av krigsmateriel

Tabell 1.

Antal inkomna ärenden rörande export av krigsmateriel

Ärendetyp

2013

2014

2015

Förhandsbesked

19

39

37

Anbudsärenden

313

254

294

Utförseltillstånd

1247

1043

1123

Antalet inkomna ärenden rörande export av civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför

EU framgår av tabell 17.

Tabell 2.

Värdet av beviljade utförseltillstånd under 2011- 2015

uppdelat på krigsmateriel för strid (KS) och övrig

krigsmateriel (ÖK)

År

Värde i löpande priser, mnkr

Förändring i procent

Totalt

KS

ÖK

Totalt

KS

ÖK

2011

10 898

2 960

7 937

-18

-69

+113

2012

7 936

5 147

2 789

-27

+74

- 65

2013

9829

6339

3490

+24

+23

+25

2014

4481

1349

3132

-54

-78

-10

2015

4949

2790

2159

+10

+107

-31

Värdet av beviljade exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför

EU framgår av tabell 16.

Tabell 3.

Värdet av beviljade utförseltillstånd uppdelat på

krigsmateriel för strid (KS) och övrig krigsmateriel (ÖK)

2011–2015 (mnkr)

0

2 000

4 000

6 000

8 000

10 000

12 000

2011

2012

2013

2014

2015

ÖK

KS

Skr. 2015/16:114

Bilaga 1

38

Tabell 4.

Faktisk krigsmaterielexport 2011–2015 jämförd med total

varuexport

År

Sveriges

totala varu-

export

(löpande

priser) mnkr

Krigsmaterielexport

Andel av

varu-

exp. %

Löpande

priser, mnkr

Förändring i

Procent

Total KS

ÖK

Total KS

ÖK

2011

1 212 300

1,15

13914 5840 8074 + 1

-13

+15

2012

1 168 300

0,84

9760 3746 6014 -30

-35

-25

2013

1 090 800

1,09

11942 5554 6388 +22

+48

+6

2014

1 125 300

0,71

7958 3258 4700 -33

-41

-26

2015

1 178 900

0,65

7603

2

3560 4043 -4

+9

-14

Tabell 5.

Faktisk krigsmaterielexport 2011-2015 (mnkr)

2 Varav 143 mkr avser export av civila skjutvapen samt ammunition till dessa.

0

2000

4000

6000

8000

10000

12000

14000

16000

2011

2012

2013

2014

2015

ÖK

KS

39

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 6. Kategorier av krigsmateriel

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

1 ML 1 a utom revolvrar och pistoler samt vapen utformade för jakt och sportskytte.

Slutstycken, eldrör (pipor), mantlar och lådor.

ML 1c

Slätborrade vapen med en kaliber som understiger 20 mm, andra vapen och automatvapen med en kaliber på högst 12,7 mm (0,50 tum) samt tillbehör och särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

2

ML 2 a utom signaturdämpande anordningar.

Eldrör, mekanismer, markplattor och rekylhäminrättningar.

ML 2d

Slätborrade vapen med en kaliber på minst 20 mm, andra vapen eller utrustning med en kaliber som överstiger 12,7 mm (0,50 tum), kastare samt tillbehör liksom särskilt utformade komponenter för dessa vapen.

3

ML 3 a utom rök, lys och övningsammunition samt ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt eller sportskytte.

Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar.

Ammunition och temperingsdon samt särskilt utformade komponenter för sådana.

4

ML 4 a utom rökbehållare, patroner och simulatorer.

Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och lavetter.

ML 4 b. Endast aktivering, avfyring, läggning, detonering samt avlossning av KS definierad utrustning.

Bomber, torpeder, raketer, missiler, andra anordningar och laddningar med sprängverkan samt tillhörande utrustning och tillbehör och särskilt utformade komponenter för sådana.

5

ML 5 a)

ML 5 b endast målfångnings, målangivnings- samt målföljningssystem.

Eldlednings-, övervaknings- och varningsutrustning samt relaterade system, utrustning för försök och skottställning samt motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning samt komponenter och tillbehör som utformats särskilt för dessa.

6

ML 6 a med begränsning till not 1 a) och b)

Markfordon och komponenter.

7 ML 7 a), b) och e) Kemiska eller biologiska toxiska agens, "agens för kravall-hantering", radioaktiva material, tillhörande utrustning, komponenter och material.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

40

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

8 ML 8 a), b) och c) "Energetiska material", och besläktade substanser. 9 ML 9 a) 1, 2a) och b)

Krigsfartyg (ytfartyg eller undervattensfarkoster), särskild marin krigsmateriel, tillbehör, komponenter och andra ytfartyg.

10 ML 10 a) stridsflygplan samt c) UAV med beväpning

"Luftfartyg", "lättare än luftfarkoster", ”obemannade luftfartyg” (”UAV”), flyg-motorer och utrustning för ”luftfartyg”, tillhörande utrustning samt komponenter som särskilt utformats för militär användning.

11 Elektronisk utrustning, ”rymdfarkoster” och komponenter som inte anges på något annat ställe i EU:s gemensamma militära förteckning.

12

ML 12 a) Höghastighetsvapen med kinetisk energi och tillhörande utrustning samt komponenter som utformats särskilt för dessa vapen.

13 Pansar- eller skyddsutrustning, konstruktioner och komponenter. 14 "Specialiserad utrustning för militär utbildning" eller för simulering av militära scenarion, simulatorer som särskilt utformats för att träna användningen av skjutvapen eller vapen enligt ML1 eller ML2 och särskilt utformade komponenter och tillbehör för dessa.

15

Bild- eller motmedelsutrustning som utformats särskilt för militär användning, och särskilt utformade komponenter och tillbehör för denna.

16 Smidesstycken, gjutstycken och andra obearbetade produkter vars användning i en produkt som omfattas av förteckningen går att identifiera genom materialets beståndsdelar, form eller funktion, och som utformats särskilt för någon produkt som omfattas av ML1–4, ML6, ML9, ML10, ML12 eller ML19. 17 Övrig utrustning, material och "bibliotek samt komponenter som utformats särskilt för dessa. 18 Utrustning och komponenter för framställning av produkter.

41

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

EU ML KS klassade produkter

(övriga är ÖK)

Omfattning

19 ML 19 a), b), c) och f) Vapensystem baserade på riktad energi (DEW), därtill hörande utrustning eller motmedelsutrustning och testmodeller och särskilt utformade komponenter för dessa. 20 Kryogen och "supraledande" utrustning och särskilt utformade komponenter och tillbehör för sådan. 21

"Programvara".

22

"Teknik".

Tabell 7. Utförseltillstånd och faktisk export under år 2015 fördelat på mottagarländer och produktkategorier (mnkr)

Beviljade exporttillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU framgår av tabell 17. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av ammunition till jakt och sportskyttevapen (ÖK) till mottagare inom EU ingår i de värden som anges nedan. Beviljade utförseltillstånd samt faktisk export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar till sådana vapen inom EU hanteras av Polismyndigheten och redovisas därför inte i denna bilaga.

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

EU

Belgien

6

5,8,13 4 3,5,8,13,22 15

Bulgarien

1

13 ∞

3 0,2

Cypern

1

13 ∞

-

-

Danmark

15

1,2,3,5,8,11,13,

17 9

1,2,3,5,6,8,11,13,1

7,21,22 160

Estland

10 1,2,5,6,13,17 5 1,2,3,5,17,22

4

Finland

28

2,3,4,5,8,13,14,

17,18,21,22 467

1,2,3,4,5,6,8,10,13, 14,16,17,18,21,22 541

Frankrike

16 1,3,5,8,11,22 290

1,3,5,6,8,10,11,13,

15,21,22 311

Grekland

3

4,5,13 6

5,13,22

2

Irland

3

3,4,13,22 5

3,4,5,14, 31

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

42

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

Italien

12 1,3,4,5,8,13,17,22 17

1,3,5,6,8,11,13,17,

22 252

Kroatien

4

3,5,13 5

3,5,22

1

Lettland

7 3,4,5,13,17,22 42

3,4,17 22

Litauen

6

1,3,13,14 43 3,4,814,18,22 72

Luxemburg 2

6,13 0,02

6 0,02

Malta

1

13 ∞

-

-

Neder- Länderna

8

3,7,13,17 0,8 3,5,6,7,13,17, 241

Polen

12

1,4,5,8,13,14,18,21,

22 11 3,4,8,13,14 46

Portugal

6 3,13,14,17 8

3,9,14,17

2

Rumänien

1

13 ∞

3 0,5

Slovakien

4

2,3,8,13 21

2,3,13, 18

Slovenien

4

1,13,17 0,09

1,3,17 0,5

Spanien

13 3,4,5,6,8,9,13,22 9 3,5,6,8,9,11,13 31

Storbritannien

24

1,3,4,8,10,13,17,21,

22 843

3,4,5,6,8,10,11,13,

14,17,18,21,22 315

Tjeckien

4 3,4,5,13,22 56 1,3,4,5,8,13,14 22

Tyskland

53

3,4,5,6,7,8,10,11,13

,17,18,21,22 117

3,4,5,6,7,8,10,11,1

3,14,17,18,22 341

Ungern

4

3,8,13,17 16

3,17

7

Österrike

10 3,7,8,10,13,17 95 2,3,4,8,10,17 10

Total 259

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1

1,13,14,15, 17,18,21,22 2059

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,12,13,14,15,16,1

7,18,21,22 2446

Övriga Europa

Island

1

13 ∞

3,8 0,03

Liechtenstein 1

13 ∞

-

-

Norge

64

2,3,4,5,7,8,9,11,

13,17,22 190

2,3,5,6,7,8,9,10,11, 13,14,15,17,21,22 2112

Schweiz

27 2,3,7,8,213,17 5

2,3,5,6,7,8,10,13,1

7 78

Turkiet

5 5,8,13,17,21 8

5,8,13,21 35

Total 98

2,3,4,5,7,8,9,11,

13,17,21,22 203

2,3,5,6,7,8,9,1,11,1

3,14,15,17,21,22 2225

Nordamerika

Kanada

14

2,5,13,15,17,18,

21,22 147 2,3,5,13,17,21,22 294

USA

49 2,3,5,8,13,14,17,18, 815 2,3,5,8,11,13,14,1

569

43

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exporterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

21,22

7,

18,21,22

Total 63

2,3,5,8,13,14,15,17,1

8,21,22 962

2,3,5,8,11,13,14,17,

18,21,22 863

Centralamerika/ Karibien

Trinidad och Tobago 1

3 4

3

4

Mexiko

2 5,13,15,21,22 27 2,9,13,15,22 54

Total 3 3,5,13,15,21,22 31 2,3,9,13,15,22 58

Sydamerika

Argentina

1

13 ∞

-

-

Brasilien

6 2,3,4,5,13,14,22 123 2,3,4,5,13,14,18 63

Chile

2

2,13 0,4

2

1

Peru

-

- -

8 0,3

Uruguay

1

13 ∞

-

-

Total 10 2,3,4,5,13,14,22 124 2,3,4,5,8,13,14,18 64

Nordostasien

Japan

16

2,3,4,5,8,13,14,

22 51

2,3,4,5,8,9,13,14,2

2 39

Republiken Korea

10 5,8,9,10,13,18,22 165

4,5,8,9,10,13,18,2

1,

22 303

Total 26

2,3,4,5,8,9,10,13,17,

18,22 216

2,3,4,5,8,9,10,13,14

,18,21,22 342

Sydostasien

Brunei

2

2,22 51

2,3

6

Malaysia

2

5,13,22 4

2

1

Singapore

7 2,5,8,9,13,22 78 2,4,5,8,9,13,14,22 187

Thailand

7 2,3,4,9,13,22 74 2,3,4,5,9,10,21,22 201

Total 18 2,3,4,5,8,9,13,22 207

2,3,4,5,8,9,10,13,14

,21,22 395

Sydasien

Indien 18 2,5,8,9,13,14,21,22 185 2,3,5,8,9,21,22 380 Pakistan 4 4,5,10,11,21,22 284 4,5 31

Total 22

2,4,5,8,9,10,11,

13,14,21,22 469 2,3,4,5,8,9,21,22 411

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

44

Mellanöstern

Bahrain

-

- -

5 0,2

Förenade Arabemiraten 2 2,3,15, 22 141 5,10,21,22 68 Jordanien 1 13 10 13 1 Kuwait 1 6,7,11,21,22 83 11 76 Oman 1 5,22 10 - - Qatar 6 17 79 17 26 Saudiarabien 2 5,22 2 5,22 14

Total 13

2,3,5,6,7,11,13,

17,21,22 325 5,10,11,13,17,21,22 185

Nordafrika

Algeriet

1 4,5,18,21,22 ∞

5,21 80

Tunisien

1

2,3,14,22 71

2,3,14 71

Total 2 2,3,4,5,14,18,21,22 71

2,3,5,21 151

Afrika söder om Sahara

Sydafrika

8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236

Total 8 5,10,13,14,21,22 148 3,5,10,13,14,21,22 236

Oceanien

Australien

19

2,3,4,5,9,13,14,

17,21,22 130

2,3,4,5,8,9,11,13,1

4,17,21,22 83

Nya Zeeland 5 2,3,8,13,14 6

2,3,8,14

1

Total 24

2,3,4,5,8,9,13,14,17,

21,22 136

2,3,4,5,8,9,11,13,14

,17,21,22 84

TOTALT

541

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10,1

1,13,14,15, 17,18,21,22 4951

1,2,3,4,5,6,7,8,9,10, 11,13,14,15,16,17,1

8,21,22 7460

45

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 8 a. Faktisk export av krigsmateriel 2013–2015 fördelad på länder och regioner uppdelad på KS och ÖK (mnkr)

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

EU 843 1992 2835 607 1620 2227 936 1510 2446

Belgien

23 3 26 20 2 22 4 11 15

Bulgarien

- 1 1 0 0,7 0,7 0 0,2 0,2

Danmark 108 103 211 20 120 140 6 154 160 Estland 0,06 2 2 1,5 6,5 8 0,07 4 4 Finland 81 314 395 108 152 260 386 155 541 Frankrike 135 357 492 132 321 453 25 286 311 Grekland 0,3 4 4 0 49 49 0 2 2 Irland - 9 9 - - - 8 23 31 Italien 124 90 214 14 83 97 202 50 252 Kroatien - 1 1 0 0,3 0,3 0,1 0,8 1 Lettland 0,5 3,5 4 0,004 1 1 19 3 22 Litauen - 1 1 0,007 4 4 58 14 72 Luxemburg 30 1 31 0 0,4 0,4 0 0,02 0,02 Nederländerna 0,3 200 200 0,5 176 176 0,04 241 241 Nya Kaledonien, Fr

- 0,3 0,3 - - - - - -

Polen

22 15 37 4 23 27 6 40 46

Portugal

- 1 1 9 2 11 0 2 2

Rumänien

- 0,4 0,4 0 0,2 0,2 0 0,5 0,5

Slovakien

1 1 2 0 1 1 16 2 18

Slovenien

- 1 1 0,003 0,3 0,3 0,006 0,5 0,5

Spanien

4 27,5 31,5 9 19 28 7 24 31

Storbritannien 217 388 605 233 294 527 138 177 315 Tjeckien 2 2 4 4 3 7 2 20 22 Tyskland 82,5 451 533,5 50 352 402 58 283 341 Ungern 0,5 2,5 3 0,3 3 3 0,001 7 7 Österrike 12 12 24 0,08 9 9 1 9 10

Övriga Europa 900 164 1064 1250 54 1304 1961 264 2225

Andorra

- 0,2 0,2 - - - - - -

Island

- 0,3 0,3 0,06 0 0,06 0,003 0 0,003

Montenegro - 0,06 0,06 0 0,1 0,1 - - - Norge 900 61,5 961,5 1246 23 1269 1951 161 2112 Ryssland - 13 13 - - - - - -

Schweiz

- 67 67 4 30 34 3 75 78

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

46

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

Turkiet

1 20 21 0,2 0,3 0,5 7 28 35

Ukraina

- 0,5 0,5 - - - - - -

Nordamerika 779 776 1555 1092 573 1665 269 594 863

USA

653 553 1206 982 336 1318 269 300 569

Kanada

126 223 349 109 238 347 0 294 294

Centralamerika och Karibien

- 4 4 0 25 25 4 54 58

Mexiko

- 4 4 0 25 25 0 54 54

Trinidad och Tobago

- - - - - - 4 0,5 4

Sydamerika 6 103 109 29 67 96 39 25 64

Argentina

- - - 6 4 10 - - -

Brasilien

4 102 106 16 63 79 39 24 63

Chile

2 1 3 7 0 7 0 1 1

Peru

- - - - - - 0,3 0 0,3

Nordostasien 137 162 299 17 158 175 33 309 342

Japan

134 13 147 14 26 40 33 6 39

Republiken Korea

3 149 152 3 132 135 0,4 303 303

Centralasien - 1 1 - - - - - -

Kazakstan

- 1 1 - - - - - -

Sydostasien 2563 945 3508 43 671 714 19 376 395

Brunei

- 16 16 3 12 15 5 1 6

Indonesien 9 - 9 0 0,3 0,3 - - - Malaysia - 8 8 0 9 9 0 1 1 Singapore 2 153 155 21 137 158 0,7 187 187 Thailand 2552 767 3319 19 513 532 14 187 201

Sydasien

24 686 710 7 476 483 165 246 411

Bangladesh - 0,3 0,3 - - - - - - Indien 24 685 709 7 461 468 165 215 380 Pakistan - 1 1 0 14 14 0,5 31 31

Mellanöstern 59 1008 1067 36 345 381 13 172 185

Bahrain

24 0 24 0 0,6 0,6 0 0,2 0,2

47

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Region/land 2013

2014

2015

KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt KS ÖK Totalt

Egypten

- 16 16 - - - - - -

Förenade Arabemiraten

- 271 271 0 40 40 0 68 68

Israel

- 0,2 0,2 - - - - - -

Jordanien

- - - - - - 0 1 1

Kuwait

- 4 4 - - - 0 76 76

Oman

- 2 2 1 1 2 - - -

Saudiarabien 35 715 750 34 304 338 13 1 14 Qatar - - - 0 0,2 0,2 0 26 26

Nordafrika - 163 163 58 134 192 103 48 151

Algeriet

- 161 161 58 134 192 40 40 80

Tunisien

- 2 2 - - - 63 8 71

Afrika söder om Sahara

- 151 152 0,01 167 167 1 235 236

Botswana

- 0,1 0,1 - - - - - -

Namibia

- 0,3 0,3 - - - - - -

Sydafrika

- 151 151 0 167 167 1 235 236

Tanzania

- 0,5 0,5 - - - - - -

Zambia

- 0,1 0,1 0,01 0 0,01 - - -

Oceanien 242 233 475 119 232 351 17 67 84

Australien 241 232 473 117 231 348 16 67 83 Nya Zeeland 1 1 2 2,5 0,5 3 0,2 0,5 1

FN Förenta Nationerna

- 0,4 0,4 0 0,06 0,06 - - -

TOTALT 5554 6388 11942 3258 4521 7779 3560 3900 7460

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

48

Tabell 8 b. Faktisk export fördelad på regioner i procent av värdet år 2015

Region Andel av den totala exporten (%)

EU

32,2

Sydasien

5,4

Mellanöstern

2,5

Sydostasien

5,2

Nordamerika

12,7

Övriga Europa

29,5

Afrika söder om Sahara

3,2

Oceanien

1,2

Nordostasien

4,5

Nordafrika

2,0

Centralamerika och Karibien

0,8

Sydamerika

0,9

Centralasien

0,0

FN, Förenta nationerna

0,0

Tabell 8 c. Faktisk export av krigsmateriel fördelad på länder uppdelade efter inkomst

1 Indelningen av länder är baserad på den sammanställning som Världsbanken gjort om länders ekonomiska status. En fullständig lista över länderindelningen finns på webbplatsen www.worldbank.org. De länder Sverige exporterar krigsmateriel till eller har beviljat utförseltillstånd till under 2014 följer indelningen:

Höginkomstländer: Australien, Bahrain, Belgien, Brunei, Chile, Danmark, Estland, Finland, Frankrike, Förenade

Arabemiraten, Grekland, Hungary, Ireland, Island, Italien, Japan, Kanada, Kroatien, Lettland, Litauen, Luxemburg, Nederländerna, Norge, Nya Zeeland, Polen, Portugal, Qatar, Republiken Korea, Kuwait, Saudiarabien, Schweiz, Singapore, Slovakien, Slovenien, Spanien, Storbritannien, Tjeckien, Trinidad and Tobago, Tyskland, USA, Österrike.

Övre medelinkomstländer: Algeriet, Brasilien, Bulgarien, Jordan, Malaysia,

Mexiko, Peru, Rumänien, Sydafrika, Thailand, Tunisia, Turkiet.

Lägre medelinkomstländer: Indien, Pakistan.

Låginkomstländer: -

0 10 20 30 40 50 60 70 80 90 100

Krigsmateriel för strid (KS)

Övrig krigsmateriel (ÖK)

Total export

Procent

Höginkomstländer

Övre medelinkomstländer

Lägre medelinkomstländer

49

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 9. Följdleveranser år 2015

Land

Antal tillstånd

Varav följdleverans- tillstånd

Varav nya tillstånd

Produkter nya tillstånd

Algeriet 1

1 Robotsystem

Argentina 1

1 Pansarplåt

Brasilien 6

5

1 Pansarplåt

Brunei

2

2

Förenade Arabemiraten

2

2 Marinpjäs, Marin sensor

Indien

18

10

8 Explosivämnen, Gyron, pansarplåt

Jordanien 1

1 Pansarplåt

Kuwait

1

1 C-skyddsutrustning

Lichtenstein 1

1 Pansarplåt

Malaysia 2

1

1 Pansarplåt

Oman

1

1

Pakistan 4

4

Qatar

6

6 Maskeringsmateriel

Saudiarabien 2

2

Singapore 7

5

2 Pansarplåt, Explosivämne

Sydafrika 8

7

1 Pansarplåt

Thailand 7

6

1 Fartygskomponent

Trinidad och Tobago

1

1

Tunisien 1

1 Pansarvärnssystem

Uruguay 1

1 Pansarplåt

Tabell 10. Faktisk export av små och lätta vapen år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Kategori enligt FN:s vapenregister Små vapen

1. Revolvrar och automatpistoler Ingen export

2. Gevär och karbiner Ingen export

3 Denna rapportering redovisar inte export av civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

50

3. Kulsprutepistoler Ingen export

4. Automatkarbiner Ingen export

5. Lätta kulsprutor Ingen export

6. Övrigt Finkalibrig ammunition har exporterats till Australien, Danmark, Finland, Frankrike, Irland, Italien, Nederländerna, Norge, Spanien, Storbritannien, Sydafrika, Tjeckien, Tyskland, USA samt Österrike. Tillverkningsutrustning för ammunition har exporterats till Finland samt USA.

Lätta vapen

1. Tunga kulsprutor (12,7 mm) Export av ammunition till Norge

2. Granattillsats för montering på vapen (40 mm)

Komponenter till Tyskland

3. Bärbara pansarvärnspjäser Ingen export

4. Rekylfria vapen (granatgevärssystem)

Granatgevär har exporterats till Australien, Slovakien samt Tunisien. Reservdelar, övningsmateriel, komponenter och ammunition har exporterats till Australien, Brasilien, Chile, Danmark, Estland, Indien, Japan, Litauen, Norge, Nya Zeeland, Portugal, Slovakien, Trinidad och Tobago, Tjeckien, Tunisien, USA och Österrike.

5. Bärbara pansarvapen Pansarvapen har exporterats till Finland samt USA. Reservdelar, övningsvapen och komponenter har exporterats till Brasilien, Finland, samt Österrike.

6. Granatkastare med kaliber mindre än 75 mm

Ingen export

7. Övrigt Ingen export

Tabell 11. Faktisk export av MANPADS (Man-Portable Air Defence Systems) år 2015 enligt definitionen i FN:s vapenregister

Robotar, reservdelar, övningsmateriel m.m. har exporterats till Australien, Brasilien, Finland, Irland, Lettland, Litauen, Pakistan, Singapore, Thailand samt Tjeckien till ett sammanlagt värde om 110 982 tkr. Sikten avsedda för MANPADS har exporterats till Brasilien, Irland samt Litauen.

51

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 12. Utfärdade tillstånd under 2015 förvidareexport av materiel som ursprungligen exporterats från Sverige

Ansökan från Avser materiel Destination

Australien Programvara marina ledningssystem, ML 21

Kanada

Kanada Temporär utförsel programvara marina ledningssystem, ML 21

Australien, Frankrike, Israel, Kanada, Nya Zeeland, Spanien, Storbritannien, Tyskland, USA

Lettland Automatkarbiner, ML 1 Annan mottagare i Lettland

Nederländerna Stridsfordon 90, ML 6 Estland

Norge Stridsfordon 90 chassier, ML 6

Estland

Schweiz Sprängämne, ML 8 Sverige

USA Ammunition, ML 3 Annan mottagare i USA

Tabell 13. Exporterande företag och myndigheter år 2015

Följande företag och myndigheter exporterade materiel till ett värde av mer än 10 miljoner kronor (mnkr)

Företag

KS

ÖK

Totalt

BAE Systems Hägglunds AB

1831 469

2300

Saab Dynamics AB

727 385

1112

Saab AB, Electronic Defence Systems

311 541

852

Saab AB, Security and Defence Systems

55 606

661

BAE Systems Bofors AB

54 406

460

FFV Ordnance AB

164 186

350

Norma Precision AB

18 242

260

SSAB EMEA AB

0 235

235

EURENCO Bofors AB

199

0

199

Nammo Vanäsverken AB

163 0,01

163

Saab AB, Aeronautics

0 145

145

Saab AB, Support and Services

0 134

134

Saab Underwater Systems AB

0 103

103

GKN Aerospace AB

0

85

85

Saab Barracuda AB

0

79

79

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

52

Företag

KS

ÖK

Totalt

N. Sundin Dockstavarvet AB

0

65

65

Scania AB

0

60

60

Saab AB, Industrial Products and Services

0

47

47

Nammo LIAB AB

22

12

34

Saab Kockums AB

0

28

28

FLIR Systems AB

17

8

25

GKN Aerospace Applied Composites AB

0

24

24

FOI, Totalförsvarets forskningsinstitut

0

23

23

Exsensor Technology AB

0

23

23

FMV, Försvarets materielverk

0

17

17

Taiga AB

0

15

15

Saab AB, Training & Simulation

0

13

13

Patria Helicopters AB

0

11

11

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mellan 1 miljon och 10 miljoner kronor år 2015:

Airsafe Sweden AB, BAE Systems SWS Defence AB, Schill Reglerteknik AB, VO Vapen AB, Befyraem Technologies AB (B4M), Polyamp AB, Deform AB, Aerodynamics Reserach Center STARCS AB, Carmenta AB, Sepson AB, SSPA Sweden AB, Aimsport Sweden AB, Rolls-Royce AB, Åkers Krutbruk Protection AB, Exova Materials Technology AB, Arma Tech AB, Saab Bofors Test Center AB, Aimpoint AB, ECAPS AB.

Följande företag exporterade materiel till ett värde av mindre än 1 miljon kronor år 2015:

Ekenäs Mekaniska AB, Spuhr i Dalby AB, Ammo Tech Sweden AB, Stalons Svarv & Svets AB, MSE Engineering AB, Comtri AB, Lesjöfors Fjädrar AB, Waltreco AB, Nammo Vingåkersverken AB, Swedish Ordnance i Stockholm AB, GP Rifle, Clustertronix HB

Av övriga företag med tillverknings- eller tillhandahållandetillstånd under 2015 genomförde 55 företag enbart försäljning inom Sverige. 65 företag och en myndighet (FXM) genomförde ingen försäljning av krigsmateriel under 2015.

53

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 14. Beviljade enskilda tillhandahållandetillstånd under år 2015

Från land

Till land

antal ML

kategori

Produkt

Australien

Kanada

2 ML 21/22 Programvara för

ledningssystem

Danmark Afghanistan 3 ML 13 Skyddsvästar samt skyddsplattor Grekland Norge 1 ML 15 Mörkerutrustning Italien Ungern 1 ML 18 Komponenter Kanada Danmark 1 ML 1 Komponenter Lettland Irland 1 ML 17 Dykutrustning Namibia Namibia 1 ML 1 Jaktvapen Singapore Singapore 4 ML 13 Pansarplåt Storbritannien Australien 2 ML 5 Sensorer

Storbritannien 11 ML 13 Pansarplåt

Sydafrika

Botswana

1 ML 17 Maskeringsmateriel

Sydafrika

13 ML 13 Pansarplåt

Tjeckien

Tjeckien

1 ML 10 Komponenter

Tyskland

Belgien

2 ML 13 Pansarplåt

Danmark

1 ML 3 Ammunition

Finland

1 ML 13 Komponenter

Grekland

2 ML 13 Pansarplåt

Nederländerna 3 ML 13 Pansarplåt Norge 1 ML 1 Skjutvapen Norge 1 ML 3 Ammunition Polen 1 ML 13 Pansarplåt Rep. Korea 1 ML 13 Pansarplåt Saudiarabien 1 ML 10 Reservdel Schweiz 1 ML 13 Pansarplåt Tyskland 20 ML 13 Pansarplåt Österrike 1 ML 13 Pansarplåt

USA Afghanistan 1 ML 13 Skyddsvästar

Danmark

3 ML 1 Skjutvapen

Kanada

5 ML 13 Pansarplåt

Mexico

1 ML 13 Pansarplåt

Norge

2 ML 1 Skjutvapen

USA

13 ML 13 Pansarplåt

4 Enskilda tillhandahållandetillstånd utfärdas för svenska företag, myndigheter och privatpersoner vid förmedling av krigsmaterielaffärer mellan två utländska entiteter. Antalet utfärdade enskilda tillhandahållandetillstånd har ökat markant under den senaste treårsperioden beroende på att distribution av svensktillverkad pansarplåt frekvent distribueras mellan lager i utlandet till ett stort antal kunder.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

54

Företag med tillstånd att tillhandahålla krigsmateriel år 2015

BAE Systems SWS Defence AB, Caliber 44 Varberg, Catron Elektronik AB, Defendor AB, Equipnor AB, EX&PLOSE AB, FFV Ordnance AB, Gripen International AB, Gripen International KB, ILEK AB, LEAF Supply & Services AB, Milmac Sweden AB, MP-Sec International AB, Naverviken Logistic AB, Neptunus Hav & Land AB, 9-Line AB, Patria Helicopters AB, Promoteq i Sandviken AB, Saab Underwater Systems AB, Sako Oy Finland Filial, Scandinavian Risk Solutions AB, SKF Eurotrade AB,Swedish Ordnance AB, Teknikinformation i Krokom AB (TIKAB), Tempest Security AB, Venatio AB, Vesper Group AB, W.L. Gore & Associates Scandinavia AB.

Tabell 15. Generella tillstånd, certifieringar samt antalet beviljade individuella och globala tillstånd till andra EES-länder under 2015

Generella tillstånd

ISP har beslutat fem generella tillstånd, som publicerats i Tullverkets författningssamling (TFS) samt även på ISP webbsida www.isp.se . Tillstånden omfattar endast överföring inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES). Till varje generellt tillstånd finns en bilaga som anger vilken krigsmateriel och tekniskt bistånd som omfattas.

TFS Omfattning

2012:7 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en försvarsmakt eller en avtalsslutande myndighet i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:8 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till en certifierad mottagare i ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES)

2012:9 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för demonstration, utvärdering och utställning

2012:10 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) för underhåll eller reparation

2012:11 Utförsel av krigsmateriel samt lämnade av tekniskt bistånd till ett land inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) efter underhåll, reparation eller demonstration

En förutsättning för att någon ska kunna utnyttja ett generellt tillstånd är att aktuellt företag underrättar ISP senast fyra veckor före den första dagen då tillståndet används.

Under år 2015 har 4 företag underrättat ISP om användning av generella tillstånd, enligt följande:

55

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

0

1

2

1

1

Den som utnyttjar tillstånden behöver endast underrätta ISP den första gången användningen sker. Därför redovisas också ett ackumulerat antal underrättelser sedan 2012, enligt följande:

TFS 2012:7 TFS 2012:8 TFS 2012:9 TFS 2012:10 TFS 2012:11

11

6

18

11

11

Faktisk export under 2015 inom ramen för generella tillstånd:

FS Kategori Värde (tkr) Mottagarland

2012:7 ML 5 25467 Danmark, Storbritannien, Tyskland

ML 6 109694 Danmark, Finland, Frankrike, Nederländerna, Norge, Tyskland ML 10 20599 Finland, Norge ML 14 4957 Finland, Norge, Polen, Storbritannien, Tyskland ML 15 738 Frankrike ML 21 393 Norge ML 22 3085 Frankrike, Norge

2012:8 ML 6 279

Finland

ML 13 279

Finland

ML 16 279

Finland

ML 21 3539 Frankrike

2012:9 ML 5 102 Storbritannien

ML 22 64 Storbritannien ML 22 189 Estland

2012:11 ML 22 260

Finland

EU-kommissionen har under 2015 initierat en analys samt i samverkan med medlemsstaterna påbörjat ett arbete för att harmonisera användningen av de generella tillstånden inom EES.

Certifiering

Ett företag kan ansöka om certifiering som mottagare av krigsmateriel och tekniskt bistånd och därigenom motta komponenter via generella tillstånd utfärdade i något annat EES-land.

Under år 2015 har inget nytt svenskt företag certifierats. Ett företag har omcertifierats. Till och med 2015 har totalt inom EU 51 företag i 14 länder certifierats, enligt följande:

2012: 10 företag 2013: 12 företag 2014: 18 företag 2015: 11 företag

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

56

Aktuell information finns på EU kommissionens hemsida http://ec.europa.eu/enterprise/sectors/defence/certider

Andel globala och individuella tillstånd till andra EES-länder

1 2012 beviljade ISP totalt 362 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala samt 80 procent individuella. 2 2013 beviljade ISP totalt 642 utförseltillstånd till EES-länder, varav 15 procent globala samt 85 procent individuella. 3 2014 beviljade ISP totalt 552 utförseltillstånd till EES-länder, varav 20 procent globala och 80 procent individuella. 4 2015 beviljade ISP totalt 565 utförseltillstånd till EES-länder, varav 16 procent globala och 84 procent individuella.

Tabell 16. Exporttillstånd rörande civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU

I tabell 16 redovisas statistik som rör exporttillstånd avseende civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen utanför EU5.

Tabell 16:1 Antal inkomna ärenden avseende civila skjutvapen (jakt- och

sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen

Ärendetyp

2013

2014

2015

Ansökan om exporttillstånd

32

277

342

5 Prövningen sker både enligt en EU-förordning – Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet (FN:s protokoll om skjutvapen), och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition – och enligt lagen (1992:1300) om krigsmateriel. Detta gäller dock inte export av slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen där en prövning endast sker enligt den nämnda EU-förordningen.

57

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

Tabell 16:2 Beviljade tillstånd samt faktisk export till mottagare utanför

EU avseende sådana civila skjutvapen (jakt- och sportskyttevapen) samt delar och ammunition till sådana vapen som också utgör krigsmateriel.

Beviljade utförseltillstånd Faktisk export

Region/land Antal beviljade tillstånd

Huvudkategori av beviljad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av tillstånden i mnkr

Huvudkategori av exoprterad materiel (EU:s militära lista)

Värdet av exporten i mnkr

Övriga Europa

Andorra

2

3,8 0,3

3,8 0,3

Grönland

2

1 0,6

Island

5

1,3 0,4

3 0,6

Norge

158

1,3,8 172

3,8 17

Nya Kaledonien 1

3 0,4

3 0,4

Schweiz

16

1,3,8

3

3,8

4

Total

184

1,3,8 177

3,8 22

Nordamerika

Kanada

2

1,3

1

3 0,6

USA

50

1,3,8 103

3,8 98

Total 52

1,3,8 104

3,8 99

Sydamerika

Chile

1

3 0,4

3 0,4

Uruguay

1

3 0,1

3 0,1

Total 2

3 0,5

3 0,5

Nordostasien

Japan

3

3

1

3 0,7

Republiken Korea

2

3 0,09

3 0,09

Total 5

3

1

3 0,7

Centralasien

Kazakstan

3

1,3

3

1,3

3

Total 3

1,3

3

1,3

3

Mellanöstern

Förenade Arabemiraten

1

1

11

1

5

Total 1

1

11

1

5

6 Faktisk export innefattar endast export från sådana företag som är skyldiga att till ISP årligen inkomma med en deklaration avseende fakturerad och levererad krigsmateriel.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 1

58

Afrika söder om Sahara

Botswana

1

3 0,1

3 0,1

Namibia

1

3 0,08

3 0,08

Sydafrika

12

1,3

14

1,3

9

Tanzania

1

3 0,3

3 0,3

Total 15

1,3

14

1,3

9

Oceanien

Australien

4

1,3

3

3

3

Nya Zeeland

14

1,3

2

3 0,8

Total 18

1,3

5

3

4

TOTALT 280

1,3,8 316

1,3,8 143

Tabell 16:3 Beviljade tillstånd till mottagare utanför EU avseende

slätborrade hagelvapen samt delar och ammunition till sådana vapen (ej krigsmateriel)

Beviljade utförseltillstånd

Region/ Land

Antal beviljade tillstånd

Produkter Värdet av tillstånden i mnkr

Övriga Europa

Grönland

1 Hagelvapen m.m.

0,03

Norge

80 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

Schweiz

6 Hagelvapen m.m. samt ammunition

0,03

Total

87 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

Nordamerika

Kanada

2 Hagelvapen m.m.

0,1

USA

5 Hagelvapen m.m.

0,1

Total

7 Hagelvapen m.m.

0,2

Nya Zeeland

3 Hagelvapen m.m.

0,01

Total

3 Hagelvapen m.m.

0,01

TOTALT

97 Hagelvapen m.m. samt ammunition

4

59

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Export av produkter med dubbla användningsområden

Tabell 1. Antal inkomna utförselärenden m.m. rörande produkter med dubbla användningsområden (PDA) 2013–2015

Utförselärenden

2013 2014 2015

Totalt

utförseltillstånd, globala och individuella, varav:

1123 1324 1467

Wassenaar-arrangemanget

702 766 793

Missilteknologikontrollregimen

7 11 9

Nuclear Suppliers Group (Part 2)

11 18 149

Australiengruppen

316 365 332

Sanktioner

87 164 184

Iransanktioner - finansiella ärenden

2013 2014 2015

Totalt

ärenden avseende överföring av tillgångar och finansiella tjänster

392 626 693

Anmälan

189 520 584

Tillstånd

185 106 109

Tabell 2. Antal utfärdade förhandsbesked och förfrågningar samt ickekontrollerade produkter avseende PDA 2013–2015

2013 2014 2015

Totalt antal utfärdade förhandsbesked

115

196

139

Varav antal förfrågningar om ickekontrollerade produkter

66

126

97

Tabell 3. Antal avgjorda ärenden som rör begäran om förhandsbesked – kontrollerade samt icke-kontrollerade produkter år 2015

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter

Land Ej anledning att tillämpa catch all

”Catch all” negativ

”Catch all”

Listad produkt, positivt

Listad produkt, avslag

Summa

Amerikas Förenta Stater

1

1

Arabrepubliken Syrien

3 1

4

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

60

Icke-kontrollerade produkter Kontrollerade produkter

Land Ej anledning att tillämpa catch all

”Catch all” negativ

”Catch all”

Listad produkt, positivt

Listad produkt, avslag

Summa

Argentina

1

1

Australien

1

1

Azerbajdzjan

2

2

Brasilien

3

3

Chile

1

1

Colombia

2

2

Danmark

1

1

Egypten

1

1

2

Etiopien

1

1

Folkrepubliken Kina

4 1 1

3

9

Förenade Arabemiraten

2

2

Indien

1 1

2

Iran

37 2 1

2

42

Israel

1

1

Jordanien

1

1

Kenya

1

1

Kuwait

1

1

Liberia

1

1

México

1

1

Nederländerna

1

1

Nigeria

1

1

Norge

1

1

Ryska Federationen

4 11 6

6 2 29

Sydafrika

1

1

2

Sydsudan

1

1

Taiwan

1

1

Turkiet

1

1

Tyskland

1

1

Ukraina

2

2

Vietnam

1

1

Vitryssland

1

1

61

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Tabell 4. Generella tillstånd

Under år 2012 har EU infört ytterligare generella tillstånd enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1232/2011. Aktuella företag är skyldiga att senast 30 dagar efter första användande anmäla detta till ISP.

Under år 2015 har följande antal företag anmält sådant utnyttjande:

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

16 1 1 0 0 0

Då aktuella företag behöver anmäla utnyttjande enbart en gång redovisas nedan ackumulerat antal anmälningar sedan 2009 (EU 001) samt 2012 (EU 002-006):

EU 001 EU 002 EU 003 EU 004 EU 005 EU 006

122 2 4 3 1 0

Tabell 5. Beviljade exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden (PDA), tillhörande kategori 0 i bilaga 1 till rådets förordning (EG) nr 428/2009, från företag i Sverige (Källa SSM)

På det nukleära området är export utanför EU tillståndspliktig. För flertalet produkter krävs även tillstånd för överföring mellan EU-länder, berörda produkter finns beskrivna i bilaga IV del 2 till rådets förordning (EG) 428/2009. Generella tillstånd får inte användas för dessa produkter. Under 2015 beviljades 46 tillstånd för export eller överföring inom EU.

Mottagarland Antal globala tillstånd

Antal individuella tillstånd

Produktkategori

Argentina

1 0D001, 0E001

Belgien

1* 0D001, 0E001

Finland

1*

1 0A001, 0D001, 0E001

Frankrike

2* 0D001, 0E001

Japan

1

0E001

Kina, Folkrepubliken

1

0A001

Luxemburg

1* 0D001, 0E001

Nederländerna 1* 0D001, 0E001 Norge 1 3 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Ryssland 1 0E001 Schweiz 4 0A001, 0C001, 0C002, 0E001

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

62

Mottagarland Antal globala tillstånd

Antal individuella tillstånd

Produktkategori

Spanien

1*

4 0A001, 0D001, 0E001

Storbritannien 1* 0D001, 0E001 Sydafrika 1 0A001, 0C002, 0D001, 0E001 Tjeckien 1* 0D001, 0E001 Tyskland 1* 5 0A001, 0D001, 0E001 Ukraina 3 0A001, 0C001, 0C002 USA 9 9 0A001, 0C001, 0C002, 0D001, 0E001 Österrike 1* 0D001, 0E001

* varav ett inom ramen för ett tillstånd med flera mottagarländer

Tabell 6. Medlemskap i multilaterala exportkontrollregimer år 2015

Land

ZC NSG

AG

MTCR

WA

Argentina

x

x

x

x

x

Australien

x

x

x

x

x

Belgien

x

x

x

x

x

Brasilien

-

x

-

x

x

Bulgarien

x

x

x

x

x

Cypern

-

x

x

-

-

Danmark

x

x

x

x

x

Estland

-

x

x

-

x

Finland

x

x

x

x

x

Frankrike

x

x

x

x

x

Grekland

x

x

x

x

x

Irland

x

x

x

x

x

Island

-

x

x

x

-

Italien

x

x

x

x

x

Japan

x

x

x

x

x

Kanada

x

x

x

x

x

Kazakstan

x

x

-

-

-

Kina

x

x

-

-

-

Korea (Rep.)

x

x

x

x

x

Kroatien

x

x

x

-

x

63

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Land

ZC NSG

AG

MTCR

WA

Lettland

-

x

x

-

x

Litauen

-

x

x

-

x

Luxemburg

x

x

x

x

x

Malta

-

x

x

-

x

Mexiko

-

x

x

-

x

Nederländerna

x

x

x

x

x

Norge

x

x

x

x

x

Nya Zeeland

x

x

x

x

x

Polen

x

x

x

x

x

Portugal

x

x

x

x

x

Rumänien

x

x

x

-

x

Ryssland

x

x

-

x

x

Schweiz

x

x

x

x

x

Serbien

-

x

-

-

-

Slovakien

x

x

x

-

x

Slovenien

x

x

x

-

x

Spanien

x

x

x

x

x

Storbritannien

x

x

x

x

x

Sverige

x

x

x

x

x

Sydafrika

x

x

-

x

x

Tjeckien

x

x

x

x

x

Turkiet

x

x

x

x

x

Tyskland

x

x

x

x

x

Ukraina

x

x

x

x

x

Ungern

x

x

x

x

x

USA

x

x

x

x

x

Vitryssland

x

x

-

-

-

Österrike

x

x

x

x

x

TOTALT

39

48

41

34

42

Europeiska kommissionen deltar som medlem i Australiengruppen samt som observatör i Nuclear Suppliers Group och Zangger-kommittén.

64 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Ta be ll 7 . B ev ilj ad e gl ob al a t ill st ån d f ör p er m an en t ex por t år 2 0 1 5

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sam tli ga lände r m ed undan tag

av em bar go lände r/ sa nk tio ns lände r 23 3A001 5A001 5E001 6A001 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Sen sor sy st em , S ven ska K ust beva kn in gen

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Af ghani st an 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Al ge rie t 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta S ta te r 1 9A117 M el lans te g/ Ad apt er 428/ 2009 M TCR

Ar ge nt ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

65

Ta be ll 7 . B ev ilj ad e gl ob al a t ill st ån d f ör p er m an en t ex por t år 2 0 1 5

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sam tli ga lände r m ed undan tag

av em bar go lände r/ sa nk tio ns lände r 23 3A001 5A001 5E001 6A001 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Sen sor sy st em , S ven ska K ust beva kn in gen

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Af ghani st an 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Al ge rie t 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta S ta te r 1 9A117 M el lans te g/ Ad apt er 428/ 2009 M TCR

Ar ge nt ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Ar m en ien 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Az er ba jdz jan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ba hr ai n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Bang lade sh 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Br as ili en 3 3A001, 3A002, 3E001, 5A001, 5E001, 6A003 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

66 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Fo lk re pub lik en K ina 8 2E001, 2E002 3A001, 3A002, 5A001 5A002 5D 002 Fi lte ru tru stn in g

Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Fö re nade Ar ab em ira te n 1 5A001, 5D 001 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Gui ne a-Bi ssa u 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ho ngk ong , K ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Indi en 16 2E001, 3A001, 3A002, Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

67

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Fo lk re pub lik en K ina 8 2E001, 2E002 3A001, 3A002, 5A001 5A002 5D 002 Fi lte ru tru stn in g

Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Fö re nade Ar ab em ira te n 1 5A001, 5D 001 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Gui ne a-Bi ssa u 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ho ngk ong , K ina 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Indi en 16 2E001, 3A001, 3A002, Fi lte ru tru stn in g

El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5A001, 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Indo ne si en 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Irak 5 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Iran 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Isr ael 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Jo rdan ie n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Ki rg iz is tan 1 5A002, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

68 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Kuw ai t 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Li bano n 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Li by en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M ala ys ia 2 3A001, 3A002 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M al di ve rna 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M ar ock o 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M éx ico 1 3A001, El ek tr on iska ko m pon en ter 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

69

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Kuw ai t 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t 428/ 2009 WA

Li bano n 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Li by en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M ala ys ia 2 3A001, 3A002 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M al di ve rna 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M ar ock o 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

M éx ico 1 3A001, El ek tr on iska ko m pon en ter 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

3A002, 5A001 El ek tr on iska ko m pon en ter

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Pak is tan 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Qa tar 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009

WA

Saudi ar ab ie n 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Sr ilank a 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

70 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sudan 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy daf rik a 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Thai land 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Tu rkm en is ta n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Vi et na m 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi tr ys sl and 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

71

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Sudan 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy daf rik a 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Thai land 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Tu rkm en is ta n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Vi et na m 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi tr ys sl and 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing

Ant al ti lls tånd Pr oduk tkat ego ri Pr oduk t EU F Re gi m

Zi m bab w e 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Ta be ll 8 . B ev ilja de in div id ue lla t ills tå nd fö r p erm an en t e xp ortå r 2015

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Af ghani st an 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

72 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Al ge rie t 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta

St at er 4 1C 010

2B 230 ,

9B 115 ,

Ko lfi be r

Tr yckg iva re

M ät ins tr um en t

428/ 2009 WA NSG M TCR

Ango la 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Ar abr epub lik en

Sy rie n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar ge nt ina 4 2B 350 ,

3A001, 3A225 Vär m ev äx la rpl åt

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG AG

Ar m en ien 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar uba 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

73

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Al ge rie t 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Am er ika s För en ta

St at er 4 1C 010

2B 230 ,

9B 115 ,

Ko lfi be r

Tr yckg iva re

M ät ins tr um en t

428/ 2009 WA NSG M TCR

Ango la 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Ar abr epub lik en

Sy rie n 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar ge nt ina 4 2B 350 ,

3A001, 3A225 Vär m ev äx la rpl åt

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG AG

Ar m en ien 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ar uba 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Aus tr al ie n 2 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Az er ba jdz jan 9 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

AG

Bahr ai n 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA 3 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Bang lade sh 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Bo liv ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Bosn ien -

Her ceg ov in a 3 1C 010 ,

3A225 Ko lfi be r

Fr ekeven som va nd la re 428/ 2009 W A

NSG

Bo ts w ana 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

74 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Br as ili en 48 1A004, 1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Vä rm ev äx lar e

Bi ore ac to r

Fr ekeven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG AG 2 1A004 Kem sky dd sd rä kt er 428/ 2009 WA

Br une i 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ch ile 20 2B 350 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 , Vä rm ev äx lar e

Si gnal ge ne ra to r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA NSG AG

Co lo m bia 6 2B 350 ,

2B 352 , Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or 428/ 2009 W A AG 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

75

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Br as ili en 48 1A004, 1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Vä rm ev äx lar e

Bi ore ac to r

Fr ekeven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG AG 2 1A004 Kem sky dd sd rä kt er 428/ 2009 WA

Br une i 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ch ile 20 2B 350 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 , Vä rm ev äx lar e

Si gnal ge ne ra to r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA NSG AG

Co lo m bia 6 2B 350 ,

2B 352 , Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or 428/ 2009 W A AG 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 9A012 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

UAV

Cos ta R ica 2 2B 352 ,

6A003 Bi or ea ct or

IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Dem okr at is ka

Re pub lik en

Ko ngo

3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Djib ou ti 1 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Dom in ika nska

re publ ik en 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 AG

Ec uado r 4 2B 350 ,

3A225 Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NS G

AG

Egy pt en 25 5A002, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 W A 3 6A002, IR -ka m er a 428/ 2009 WA

76 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) NS G

AG 6A003 IR -ka m er a

El fen ben sku st en 6 2B 352

3A225 6A003, 5A002, 5D 002 , Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

IR -ka m er a

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Et iop ien 6 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Fi lipp ine rna 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

FN m ed fl er a

int er nat io ne lla

or gani sat io ne r

1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fol kr ep ub lik en

Ki na 189 1A004, 1C 002 ,

1C 010 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ko lfi be r

428/ 2009 W A

NS G

AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

77

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) NS G

AG 6A003 IR -ka m er a

El fen ben sku st en 6 2B 352

3A225 6A003, 5A002, 5D 002 , Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

IR -ka m er a

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Et iop ien 6 5A002, 5D 002 , Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Fi lipp ine rna 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

FN m ed fl er a

int er nat io ne lla

or gani sat io ne r

1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fol kr ep ub lik en

Ki na 189 1A004, 1C 002 ,

1C 010 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ko lfi be r

428/ 2009 W A

NS G

AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 004 ,

2B 104 ,

2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

2D 002 ,

3A001, 3A002, 3A225, 3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par ,

Bi or ea ct or

Vat te ns kär m as ki n

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

M TCR

78 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Fr an kr ike 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fö re nade

Ar abe m ira te n 28 1A004, 1C 010 ,

1C 202 ,

2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003, 9A012

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Al um ini um st av ar

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

428/ 2009 W A

NS G

AG

16 5A002 6A003, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Ghana 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Gr önl and 428/ 2009 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Guat em al a 7 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

79

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Fr an kr ike 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Fö re nade

Ar abe m ira te n 28 1A004, 1C 010 ,

1C 202 ,

2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003, 9A012

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Al um ini um st av ar

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

428/ 2009 W A

NS G

AG

16 5A002 6A003, Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Ghana 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Gr önl and 428/ 2009 1 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Guat em al a 7 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Gui ne a 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Guy ana 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Ho ngk ong , K ina 13 1C 002 ,

1A004, 1C 010 ,

2B 004 ,

2B 104 ,

2B 204 ,

2B 230 ,

2B 352 ,

2D 002 ,

3A001, 3A002, 3A225,

Ti tanpu lv er

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Isos ta tp ress

Isos ta tp ress

isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Bi or ea ct or

Vat te ns kär m as ki n

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

428/ 2009 W A

NSG

80 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

Indi en 27 1A004, 2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Isos ta tp ress

Pum par , v ent ile r

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Indo ne si en 28 1C 350 ,

2B 350 , Fl ou rvä tes yr a

Vär m ev äx la rpl åt , v ent ile r 428/ 2009 W A

NS G

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

81

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3C 001 ,

5A002, 6A003, 6A005, 6A008, 9A012 Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

Las rar

Radar se ns or

UAV

Indi en 27 1A004, 2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Isos ta tp ress

Pum par , v ent ile r

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Indo ne si en 28 1C 350 ,

2B 350 , Fl ou rvä tes yr a

Vär m ev äx la rpl åt , v ent ile r 428/ 2009 W A

NS G

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

3A225, 5A002, 5D 002 ’

6A003

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

AG

Irak 10 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 2 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Iran 179 III .A1. 003

III .A2. 010 Rese rvd el ar ti ll

m ej eri utru stn in g 267/ 2012 Sank ti

on er

Is land 7 3D 225 ,

5A002, 5D 002

Pr ogr am var a t ill

fr ekv en som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 W A

NSG

Isr ael 42 1A004, 2A101, Ke m sk ydds dr äk t

Kul lag er 428/ 2009 W A

NS G

82 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A002

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -sen sor

AG M TCR

Ita lie n 1 1C 351 Ba kt er ier 428/ 2009 AG

Ja m ai ca 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Japan 6 1A004, 2B 350 ,

3C 001 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ve nt ile r

Ki sel ski vor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Jo rdan ie n 8 5A002, 5D 002 ,

5E002,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 4 5A002, 5D 002 ’

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

83

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A002

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -sen sor

AG M TCR

Ita lie n 1 1C 351 Ba kt er ier 428/ 2009 AG

Ja m ai ca 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Japan 6 1A004, 2B 350 ,

3C 001 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ve nt ile r

Ki sel ski vor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Jo rdan ie n 8 5A002, 5D 002 ,

5E002,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA 4 5A002, 5D 002 ’

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A003 IR -ka m er a

Kaz ak st an 3 1A004, 5A002 Ke m sk ydds dr äk t

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Ke ny a 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Kosovo 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Kuw ai t 5 1A004, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG

Li bano n 6 1C 202 ,

5A002, Al um ini um st av ar

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 W A

NSG

84 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

M aked on ien

(F YR OM) 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

M al aw i 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

M ala ys ia 19 1A004, 2B 350 ,

3A001 3A225, 5A002, 6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ar ock o 3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ex ico 32 1A004, 2B 230 , Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re 428/ 2009 W A

NS G

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

85

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

M aked on ien

(F YR OM) 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

M al aw i 1 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

M ala ys ia 19 1A004, 2B 350 ,

3A001 3A225, 5A002, 6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ar ock o 3 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

428/ 2009 WA 2 6A003 IR -ka m er a 428/ 2009 WA

M ex ico 32 1A004, 2B 230 , Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re 428/ 2009 W A

NS G

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

2B 350 ,

3A225, 5A002, 9A012 Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

UAV

AG

M ol da vi en 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

M on ten eg ro 1 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

M yanm ar

(B ur m a) 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

428/ 2009 WA

Na m ib ia 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et ) 428/ 2009 WA

Ne pal 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

86 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

Ni car agua 2 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Nig er ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

No rg e 1 9A007 Ra ket m ot or 428/ 2009 M TCR

Om an 6 1A004, 2B 350 ,

5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Pum par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A AG 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Pak is tan 8 3A225, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 1C 210 ,

5A002, 5D 002 Ko lfi be rduk

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Panam a 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Pe ru 4 1A004, 3A225, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NSG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

87

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

Ni car agua 2 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

Nig er ia 1 3A225 Fr ekven som va nd la re 428/ 2009 NSG

No rg e 1 9A007 Ra ket m ot or 428/ 2009 M TCR

Om an 6 1A004, 2B 350 ,

5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Pum par

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A AG 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Pak is tan 8 3A225, 2B 350 ,

5A002, 5D 002

Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 1C 210 ,

5A002, 5D 002 Ko lfi be rduk

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Panam a 1 1A004 Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 WA

Pe ru 4 1A004, 3A225, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NSG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Qa tar 15 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A AG 6 1A004, 2B 350 ,

5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Rep ub liken K or ea 31 1C 240 ,

2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A002, 3A225, 5A002 6A002, 6A003,

Ni cke lp ul ver

Isos ta tp ress

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Ke m sk ydds dr äk t

El ek tr on ikko rt

Dat ai ns am lings ko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -sen sor

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

10 6A003, 6D 002 ,

8A002, 9B 105

IR -ka m er a

IR -ka m er a

Ko m po si tax el

Vi ndt unn el

WA M TCR

88 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A008, 9A012 Radar se ns or

UAV

Rw anda 4 3A225, 5A002, 5D 002 , Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Ry sk a

Fed er at ion en

(R ys sl and)

94 Cat ch a ll 1A004, 1C 002 , 2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

89

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A008, 9A012 Radar se ns or

UAV

Rw anda 4 3A225, 5A002, 5D 002 , Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Ry sk a

Fed er at ion en

(R ys sl and)

94 Cat ch a ll 1A004, 1C 002 , 2B 204 ,

2B 230 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Isos ta tp ress

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6E001 IR -ka m er a

Saudi ar ab ie n 24 1A004, 2B 230 ,

2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

6A003

Ke m sk ydds dr äk t

Tr yckg iva re

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

8 5A002, 5D 002 ,

6A003

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 WA

Sc hw ei z 1 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Se rbi en 8 1A004 2B 001 ,

3A225, 5A002,

Ke m sk ydds dr äk t

Ve rk ty gs m as ki ne r

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NSG

Si ngapo re 31 1A004, Ke m sk ydds dr äk t 428/ 2009 W A AG 2 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r 428/ 2009 WA

90 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3C 001 ,

5A002, 5E002, 6A003, 7A003

Ti tanpu lv er

Pum par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR - ka m er a

Tr ög het sp la tt for m

(in for m at ion ssä ker he t)

Sudan 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W

Sy daf rik a 26 1C 107 ,

2A226, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

Ker am iska st ava r

Ve nt ile r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG M TCR

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

91

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

1C 002 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A002, 3C 001 ,

5A002, 5E002, 6A003, 7A003

Ti tanpu lv er

Pum par

Bi or ea ct or

Dat ai ns am lings ko rt

Ki sel ski vor

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR - ka m er a

Tr ög het sp la tt for m

(in for m at ion ssä ker he t)

Sudan 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W

Sy daf rik a 26 1C 107 ,

2A226, 2B 350 ,

3A225, 5A002, 5D 002 ,

Ker am iska st ava r

Ve nt ile r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG M TCR

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

6A003, 9A001, 9A012 (in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

Gas tur bi nm ot or er

UAV

Sy ds udan 2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Tai w an 26 1A004, 1C 002 ,

2B 001 ,

2B 204 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001, 3A225, 3C 005 ,

5A002

Ke m sk ydds dr äk t

Ti tanpu lv er

Ve rk ty gs m as ki ne r

Isos ta tp ress

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

428/ 2009 W A

NS G

AG

92 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Tanz ani a 3 9A012, 6A003 UAV IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Thai land 40 1A004, 1C 010 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001 3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

Tuni si en 5 3A225, 2B 350 Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 NS G

AG

Tu rk iet 23 2B 001 ,

2B 350 ,

3A225, 3C 005 ,

Ve rk ty gs m as ki ne r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

93

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

Tanz ani a 3 9A012, 6A003 UAV IR -ka m er a 428/ 2009 WA

Thai land 40 1A004, 1C 010 ,

2B 350 ,

2B 352 ,

3A001 3A225, 5A002, 5D 002

Ke m sk ydds dr äk t

Ko lfi be r

Vär m ev äx la rpl åt , pu m par

Bi or ea ct or

El ek tr on ikko rt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 W A

NS G

AG

Tuni si en 5 3A225, 2B 350 Fr ekven som va nd la re

Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 NS G

AG

Tu rk iet 23 2B 001 ,

2B 350 ,

3A225, 3C 005 ,

Ve rk ty gs m as ki ne r

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Se m iiso ler ad e s ub st ra t

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 5D 002 ,

5E002 6A003 9A012,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(i nf or m at ion ssä ke rh et )

IR -ka m er a

UAV

Uk rai na 10 2B 350 ,

3A225, 5D 002 ,

6A003,

Vär m ev äx la rpl åt

Fr ekven som va nd la re

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

IR -ka m er a

428/ 2009 W A

NS G

AG

2 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Ve ne zue la 1 5A002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t) 428/ 2009 WA

Vi et na m 12 1A004, 2B 350 ,

2B 352 ,

Ke m sk ydds dr äk t

Vär m ev äx la rpl åt

Bi or ea ct or

428/ 2009 W A AG

94 Skr. 2015/16:114 Bilaga 2

Reg ion/ land Ci vi l s lut anv ändn ing M ili tär s lut anv ändn ing

Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EU F Re gi m Ant al

till -

st ånd

Pr oduk t-

kat egor i Pr oduk t EUR Re gi m

5A002, 5D 002 ,

9A012,

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

UAV

Vi tr ys sl and 3 2B 230 ,

2B 350 , Tr yckg iva re

Pum par 428/ 2009 W A

NS G

AG

Zam bi a 1 2B 350 Vär m ev äx la rpl åt 428/ 2009 AG

Zi m bab w e 4 5A002, 5D 002 Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

Tel eko m m un ika tion sp rod uk te r

(in for m at ion ssä ker he t)

428/ 2009 WA

95

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

Regelverk i urval

Lagen om krigsmateriel

Lagen (1992:1300) om krigsmateriel gäller dels materiel som är utformad för militärt bruk och som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel, dels tekniskt stöd avseende sådan krigsmateriel. I förordningen (1992:1303) om krigsmateriel har regeringen närmare angivit vad som ska omfattas av lagens bestämmelser. Vad som utgör krigsmateriel enligt förordningen överensstämmer med EU:s gemensamma militära förteckning, med tre nationella tillägg. Därtill görs en indelning i krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel. Med krigsmateriel för strid avses materiel med en förstörelsebringande verkan, inklusive sikten för sådan materiel och materiel för eldledning. Som övrig krigsmateriel räknas vissa delar och komponenter till krigsmateriel för strid samt materiel som inte har direkt försrörelsebringande verkan i en stridssituation.

Enligt lagen om krigsmateriel gäller generella förbud mot tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel samt för lämnande av tekniskt bistånd till någon utanför landet. För dessa verksamheter kan emellertid tillstånd beviljas.

Tillverkning definieras som framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel. Med tillhandahållande förstås i lagen försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva och förmedling. Svenska myndigheter, svenska företag samt personer som är bosatta eller stadigvarande vistas i Sverige får inte heller utomlands bedriva verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel eller i ett enskilt fall till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet. Även avtal som innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till någon i utlandet och avtal om att tillsammans med annan i utlandet utveckla krigsmateriel kräver tillstånd. Vidare krävs tillstånd, med vissa undantag, för att bedriva militärt inriktad utbildning.

För utförsel och lämnande av tekniskt bistånd finns tre olika sorters tillstånd; individuella, globala och generella. Individuella tillstånd avser en utförsel (som dock kan bestå av flera leveranser) till en mottagare. Ett globalt tillstånd ger en leverantör rätt att till en eller flera mottagare eller kategorier av mottagare i ett eller flera andra länder föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Ett generellt tillstånd innebär att en leverantör direkt, utan att ansöka om tillstånd, kan föra ut sådan krigsmateriel eller lämna sådant tekniskt bistånd som specificeras i tillståndet. Inspektionen för strategiska produkter (ISP) har meddelat flera olika föreskrifter om generella tillstånd. Ett generellt tillstånd är således ett normbeslut som riktar sig till samtliga leverantörer som uppfyller de villkor som anges i tillståndet.

Från och med den 1 februari 1996 prövas frågor om tillstånd enligt lagen om krigsmateriel i första hand av ISP, utom i sådana fall där ett ärende bedöms vara av principiell betydelse eller annars av särskild vikt. Ärendet ska i sådant fall överlämnas till regeringen för avgörande.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

96

Samråd ska ske med exportkontrollrådet innan beslut fattas i viktigare ärenden.

Den som har tillstånd att tillverka och tillhandahålla krigsmateriel står under tillsyn av ISP.

Lagen om krigsmateriel innehåller vidare ansvarsbestämmelser för den som bryter mot bestämmelserna i lagen.

I rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden finns i vissa fall krav på exporttillstånd för produkter som inte ingår i begreppet krigsmateriel, men som hör samman med exporterad krigsmateriel.

Svenska riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan

Enligt 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel får tillstånd enligt lagen lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. De närmare principerna för prövningen har lagts fast i regeringens praxis och kommit till uttryck i regeringens riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan som riksdagen godkänt (jfr prop. 1991/92:174 s. 41 f., prop. 1995/96:31 s. 23 f. och bet. 1992/93:UU1). Se riktlinjerna i fulltext nedan.

Övergripande kriterier och bedömningskriterier

Riktlinjerna uttolkas med brett parlamentariskt stöd och är vägledande för ISP vid prövningen av ärenden om tillstånd enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Vid sidan av själva riktlinjerna beaktas också internationella åtaganden som Sverige har gjort och är bundna av. Det handlar i första rummet om EU:s gemensamma ståndpunkt (2008/944/GUSP) samt vapenexport och artiklarna 6 och 7 i FN:s vapenhandelsfördrag (Arms Trade Treaty, ATT), men kan även avse andra förpliktelser, t.ex. att inte exportera personminor enligt Ottawakonventionen.

Riktlinjerna är försedda med två övergripande kriterier för när tillstånd enligt lagen kan lämnas, nämligen dels att utlandssamverkan behövs för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, dels att samverkan inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Dessa övergripande kriterier kan anses utgöra en precisering av 1 § andra stycket lagen om krigsmateriel.

I riktlinjerna preciseras också de faktorer som bör beaktas i samband med prövningen av ett enskilt ärende. Ett grundkrav är att alla för ärendet betydelsefulla omständigheter ska beaktas, oavsett om de uttryckligen anges i riktlinjerna eller ej. Dessa bedömningskriterier tillämpas också på samverkan med person eller företag i utlandet avseende utveckling eller tillverkning av krigsmateriel.

Riktlinjerna framhåller särskilt den vikt som vid den utrikespolitiska bedömningen av varje utförselärende ska fästas vid respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet. Situationen i mottagarlandet vad gäller mänskliga rättigheter ska alltid vägas in, även i de fall då det är

97

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

fråga om materiel som i sig inte kan användas för att kränka mänskliga rättigheter.

Ovillkorliga hinder för export

Riktlinjerna anger tre typer av ovillkorliga hinder som, om de inträffar, anses omöjliggöra export. De tre är; beslut av FN:s säkerhetsråd, internationella överenskommelser som Sverige biträtt (t.ex. EUsanktioner) samt exportstopp som påbjuds enligt de folkrättsliga reglerna om export från neutral stat under krig.

Krigsmateriel för strid och övrig krigsmateriel

Krigsmaterielbegreppet breddades år 1993 till att även omfatta viss materiel med civil eller delvis civil användning. Utvidgningen av begreppet ledde till att export som tidigare varit oreglerad kom att bli föremål för politisk prövning och inkluderas i krigsmaterielexportstatistiken. Breddningen åtföljdes av en indelning av krigsmateriel i två kategorier för vilka uppställts delvis olika riktlinjer för utförsel.

För kategorin krigsmateriel för strid (KS) gäller att tillstånd till export inte bör ges till en stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, en stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller en stat som har inre väpnade oroligheter. Ett tillstånd bör återkallas om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt eller inre väpnade oroligheter. Ett återkallande av tillstånd kan emellertid underlåtas om det är förenligt med folkrätten och målen och principerna för den svenska utrikespolitiken. Utförseltillstånd bör heller inte ges till en stat där det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Detta är samma krav som tillämpades före år 1993, med den skillnaden att förekomsten av kränkningar av de mänskliga rättigheterna tidigare endast behövde beaktas om materielen i sig kunde användas för att kränka de mänskliga rättigheterna. För utförsel av övrig krigsmateriel (ÖK), som i stor utsträckning omfattar produkter som före år 1993 inte betraktades som krigsmateriel (exempelvis spaningsradaranläggningar eller simulatorer för utbildningsändamål), gäller att utförseltillstånd bör beviljas till länder som inte befinner sig i väpnad konflikt med någon annan stat, som inte har inre väpnade oroligheter eller där det inte förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter. Risk för väpnad konflikt utgör således inte ett särskilt kriterium i bedömningen avseende utförsel av övrig krigsmateriel.

De skilda riktlinjerna för krigsmateriel för strid respektive övrig krigsmateriel innebär att en större länderkrets kan komma i fråga som mottagare av övrig krigsmateriel, dvs. icke förstörelsebringande materiel, än för krigsmateriel för strid.

Följdleveranser och ”svensk identitet”

När det gäller följdleveranser anger riktlinjerna att "tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd".

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

98

När det gäller samarbete med utländsk part gäller att export till tredje land bör bedömas i enlighet med de svenska riktlinjerna om produkten har övervägande svensk identitet. Om produkten har övervägande utländsk identitet, eller om det föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av samarbetet, kan samarbetslandets regler om utförsel tillämpas.

De svenska riktlinjerna i fulltext ( prop. 1991/92:174 s. 41 f.)

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller till annan samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel, bör medges endast om sådan utförsel eller samverkan

1. bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets behov

av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärd, samt

2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges

utrikespolitik.

Vid prövningen av ett tillståndsärende ankommer det på ISP att göra en totalbedömning av alla för ärendet betydelsefulla omständigheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna.

Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med eller export till de nordiska länderna och de traditionellt neutrala länderna i Europa. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. I takt med att samarbetet med övriga länder inom de Europeiska Gemenskaperna byggs ut, bör samma principer för utlandssamverkan och export tillämpas i fråga om dessa länder.

Tillstånd får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg om egen tillverkning (bearbetningsintyg) föreligga. En stat som trots åtagande gentemot den svenska regeringen har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel ska i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår.

Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen ska inte beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse som Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig (ovillkorliga hinder).

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel, eller annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel, bör inte lämnas om det avser stat där omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter förekommer. Respekt för mänskliga rättigheter är ett centralt villkor för att tillstånd ska beviljas.

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförklaring har avgetts

99

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt som kan befaras leda till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter.

Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats som övrig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter.

Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande av tillstånd kunna underlåtas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd.

Vad särskilt angår avtal med utländsk part om gemensam utveckling eller tillverkning av krigsmateriel ska tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges om inte ovillkorligt hinder uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige.

Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler.

När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör en regeringsöverenskommelse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 258/2012 av den 14 mars 2012 om genomförande av artikel 10 i FN:s protokoll om olaglig tillverkning av och handel med eldvapen, delar till eldvapen och ammunition, bifogat till Förenta nationernas konvention mot gränsöverskridande organiserad brottslighet, och om införande av exporttillstånd, import- och transiteringsåtgärder för skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition.

Den 30 september 2013 trädde förordningen (2013:707) om kontroll av vissa skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition samt vissa ändringar i förordningen (1992:1303) om krigsmateriel i kraft.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

100

Förordningen och ändringarna i krigsmaterielförordningen kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 258/2012 av den 14 mars 2012 som reglerar tillstånd att exportera civila skjutvapen, delar till skjutvapen och ammunition utanför EU samt vissa import- och transiteringsåtgärder vid sådan export. Förteckning över de skjutvapen, delar och väsentliga delar till skjutvapen och ammunition som är under kontroll framgår av en bilaga till förordning 258/2012.

ISP är tillståndsmyndighet för ärenden enligt förordningen.

Rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av produkter och teknik med dubbla användningsområden

Gemensam EU-lagstiftning

Rådet antog år 2009 rådets förordning (EG) nr 428/2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning). Förordningen trädde i kraft den 27 augusti 2009 och ersatte en EU förordning från år 2000, rådets förordning (EG) nr 1334/2000. Till skillnad från de internationella exportkontrollregimerna är förordningen juridiskt bindande för Sverige, liksom för alla andra EUstater. Syftet är att så långt möjligt etablera fri rörlighet för kontrollerade produkter inom den inre marknaden samtidigt som de olika nationella systemen för kontroll av export till tredjeland stärks och harmoniseras.

Förordningen förenar medlemsstaternas åtaganden inom ramen för de internationella exportkontrollregimerna med friast möjliga rörlighet av varor inom den inre marknaden. Utvecklingen inom regimerna beaktas genom återkommande ändringar och uppdateringar av produktlistorna till förordningen. Förordningens medföljande bilagor beslutas inom ramen för gemenskapssamarbetet i första pelaren, vilket innebär att de får direkt verkan på det nationella planet. Bilagorna ska enligt förordningen uppdateras varje år.

Bedömningen i tillståndsärenden har underlättats genom att förordningen inkluderar gemensamma kriterier som medlemsstaterna har att beakta vid sin prövning. Tillstånd beviljas dock nationellt, se nedan. Vidare finns ett generellt gemenskapstillstånd för export av vissa produkter till vissa angivna tredjeländer. Denna tillståndstyp har förenklat arbetet för de exporterande företagen genom att ett och samma tillstånd kan åberopas oavsett var utförseln från EU äger rum. Detta har även lett till en ökad samsyn inom EU när det gäller denna typ av export.

Svensk lagstiftning

I Sverige kompletteras EU-förordningen av lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, samt förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Båda författningarna trädde i kraft den 1 januari 2001.

Till skillnad från vad som gäller för krigsmateriellagstiftningen, där utförseltillstånd utgör undantag från ett generellt exportförbud, är förhållandet det omvända under regelverket för kontroll av produkter

101

Skr. 2015/16:114 Bilaga 3

med dubbla användningsområden. Här är utgångspunkten att utförseltillstånd ska ges såvida det inte strider mot utrikes- eller säkerhetsintressen såsom dessa beskrivs i EU-förordningen.

För export, överföring och tillhandahållande av förmedlingstjänster av produkter med dubbla användningsområden krävs det tillstånd. Tillståndsgivande myndighet är ISP. När det gäller kärnämnen och material m.m. i kategori 0 i bilaga I till EU-förordningen är det emellertid SSM som meddelar tillstånd.

Lagen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd saknar liksom sin föregångare särskilda bestämmelser om möjligheten att få förhandsbesked om huruvida ett utförseltillstånd kommer att ges vid en eventuell export av produkter med dubbla användningsområden till en specifik destination. En praxis har emellertid utvecklats med innebörden att ISP ger företag förhandsbesked.

Generalklausulen – en uppsamlingsbestämmelse (catch-all)

Enligt artikel 4 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan tillstånd krävas för export av produkter som inte är angivna i bilagorna till rådsförordningen (s.k. icke-listade produkter) om exportören har informerats av svenska myndigheter att produkten helt eller delvis är eller kan vara avsedd att användas i samband med produktion m.m. av massförstörelsevapen eller missiler som är kapabla att bära sådana vapen. Generalklausulen har tillkommit som en uppsamlingsbestämmelse för att se till att syftet med regleringen inte kringgås på grund av att produktlistorna sällan kan vara heltäckande med anledning av den snabba teknologiska utvecklingen.

För att generalklausulen ska vara tillämplig krävs att exportören har blivit informerad av svenska myndigheter om produktens användningsområde. Exportören är emellertid även skyldig att upplysa svenska myndigheter om exportören är medveten om att en produkt helt eller delvis är avsedd för sådan användning som regleras i förordningens artikel 4.1–4.3 i EU-förordningen. ISP eller SSM ska då avgöra om tillstånd ska krävas för exporten.

Generalklausulen innefattar även särskilda krav på tillstånd i vissa fall för export relaterad till militär slutanvändning eller krigsmateriel, eller för export av icke-listade produkter som är eller kan vara avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett FN-, EU- eller OSSE-embargo, samt för icke-listade produkter som är, eller kan vara, avsedda att användas som delar eller som komponenter till krigsmateriel som olovligen har exporterats.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 4

102

Förklaringar

Avslag (denial). Ett negativt myndighetsbeslut när någon ansöker om tillstånd till export av krigsmateriel eller produkter med dubbla användningsområden till ett visst land. En medlem i en multilateral exportkontrollregim förväntas informera de övriga medlemmarna om det negativa beslutet. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Exportkontrollregimer. Zanggerkommittéen (ZC), Nuclear Suppliers

Group (NSG), Australiengruppen (AG), Wassenaar-arrangemanget (WA) samt Missilteknologikontrollregimen (MTCR). Syftet med dessa internationella regimer är att de ska identifiera varor och teknologier som bör underställas exportkontroll, harmonisera exportkontrollen och utbyta information om spridningsrisker samt främja icke-spridning i kontakter med länder utanför regimerna.

Generalklausulen (catch-all). Begreppet avser möjligheten till exportkontroll av sådana produkter med dubbla användningsområden som inte finns upptagna på kontrollistorna. En exportör ska underrätta exportkontrollmyndigheten om myndigheten informerat denne om att den produkt som man vill exportera kan vara avsedd för produktion m.m. av massförstörelsevapen. Myndigheten beslutar om det är lämpligt att kräva tillstånd för exporten. Detsamma gäller om exportören känner till att produkten är avsedd för produktion m.m. av sådana vapen.

Icke-spridning. Åtgärder som nationellt och på det internationella planet vidtas för att förhindra spridningen av massförstörelsevapen. Främst har detta tagit sig uttryck i internationella avtal samt genom samverkan i flera exportkontrollregimer.

Immateriella överföringar. Överföring av programvara eller teknik, med hjälp av elektroniska medier samt från person till person från ett land till ett annat.

Massförstörelsevapen. Kärnvapen samt biologiska och kemiska vapen.

Även vissa vapenbärare som exempelvis ballistiska missiler med lång räckvidd samt kryssningsmissiler inkluderas i icke-spridningsarbetet rörande massförstörelsevapen.

No-undercut. Då ett avslag utfärdats förväntas de övriga medlemmarna inom den berörda internationella exportkontrollregimen konsultera den stat som har utfärdat avslaget om de avser att besluta om utförseltillstånd för en motsvarande transaktion. Syftet med detta är att motverka att den förvägrade köparen vänder sig till ett annat land samt att undvika

103

Skr. 2015/16:114 Bilaga 4

konkurrenssnedvridande effekter av olika länders exportkontroll. Enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 ska de behöriga myndigheterna i EU-staterna informera varandra och kommissionen om avslag.

Outreach. Informationsverksamhet och stöd till stater, myndigheter, företag m.fl. i exportkontrollsammanhang.

Utförseltillstånd. Enligt 6 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel får krigsmateriel inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av lagen eller annan författning. Ett företag ansöker om utförseltillstånd för det belopp som i ett kontrakt överenskommits med ett visst land.

Leveransen pågår sedan oftast under flera år och inleds sällan det år som kontraktet har slutits. Utförseltillstånd är därför inte detsamma som en faktisk leverans utan visar endast hur stora order avseende kontrollerade produkter som svenska företag fått på den internationella marknaden ett visst år.

Skr. 2015/16:114 Bilaga 5

104

Förkortningar

AG Australia Group ASD AeroSpace and Defense Industries Association of Europe ATT Arms Trade Treaty BTWC The Biological and Toxic Weapons Convention CBW Chemical and Biological Weapons (Kemiska och biologiska vapen) COARM Council Working Group on Conventional Arms Export COCOM Coordinating Committee on Multilateral exports Controls CONOP Council Working Group on Non-Proliferation CWC Chemical Weapons Convention EDA European Defence Agency EG Europeiska gemenskapen EKR Exportkontrollrådet EU Europeiska Unionen FA Framework agreement FMV Försvarets materielverk FN Förenta nationerna FOI Totalförsvarets forskningsinstitut FRA Försvarets radioanstalt FXM Försvarsexportmyndigheten GTRI Global Threat Reduction Initiative GUSP EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik IAEA Internationella atomenergiorganet ISP Inspektionen för strategiska produkter KS Krigsmateriel för strid LoI Letter of Intent MANPADS Man-Portable Air Defense Systems ML Militär lista MTCR Missile Technology Control Regime Must Militära underrättelse- och säkerhetstjänsten Nato North Atlantic Treaty Organization NETTEM New and Evolving Technologies Technical Experts Meeting NL Nationella tillägg i förekommande fall NPT Non-proliferation treaty NSG Nuclear Suppliers Group OECD Organisation for Economic Co-operation and Development OSSE Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa PDA Produkter med dubbla användningsområden

105

Skr. 2015/16:114 Bilaga 5

PGU Politik för global utveckling PSI Proliferation Security Initiative SALW Small arms and light weapons SCB Statistiska centralbyrån SIPRI Stockholm International Peace Research Institute SOFF Säkerhets- och Försvarsföretagen SSM Strålsäkerhetsmyndigheten Säpo Säkerhetspolisen SÖ Sveriges internationella överenskommelser TI Transparency International TVR Teknisk-vetenskapliga rådet UNODA United Nations Office for Disarmament Affairs WA Wassenaar Arrangement WPDU Working Party on Dual-Use Goods ZC Zangger Committee ÖK Övrig krigsmateriel

Skr. 2015/16:114 Bilaga 6

106

Vägledning till andra källor

Källhänvisning i alfabetisk ordning

Australiengruppen: www.australiagroup.net Europaparlamente t: www.europarl.europa.eu Europeiska unionens råd: www.consilium.eu Europeiska unionen: www.europa.eu Exportkontrollråde t: www.isp.se/sa/node.asp?node=1057 Förenta nationerna : www.un.org International Atomic Energy Agency: www.iaea.org Inspektionen för strategiska produkter: www.isp.se Missilteknologikontrollregimen: www.mtcr.info Nuclear Suppliers Group : www.nuclearsuppliersgroup.org Organization for the Prohibition of Chemical Weapons : www.opcw.org Organization for Security and Co-operation in Europe : www.osce.org Stockholm International Peace Research Institute: www.sipri.org Strålsäkerhetsmyndigheten: www.ssm.se Sveriges Exportkontrollförening: www.exportkontrollforeningen.se Utrikesdepartemente t: www.ud.se Wassenaar-arrangemanget: www.wassenaar.org Zanggerkommittén: www.zanggercommittee.org

107

Skr. 2015/16:114

Utrikesdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 mars 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Romson, Y Johansson, M Johansson, Baylan, Persson, Bucht, Hultqvist, Hellmark Knutsson, Andersson, Ygeman, A Johansson, Bolund, Kaplan, Damberg, Bah Kuhnke, Strandhäll, Fridolin, Wikström, Hadzialic

Föredragande: statsrådet Hultqvist

Regeringen beslutar skrivelse 2015/16:114 Strategisk exportkontroll 2015 - krigsmateriel och produkter med dubbla användningsområden

1

Government Communication 2015/16:114

Strategic Export Control in 2015 – Military Equipment and Dual-Use Items

Comm. 2015/16:114

The Government hereby submits this Communication to the Riksdag.

Stockholm on 17 March 2016

Stefan Löfven

Peter Hultqvist (Ministry for Foreign Affairs)

Main contents of the Communication

In this Communication, the Swedish Government provides an account of Sweden’s export control policy with respect to military equipment and dual-use items in 2015. The Communication also contains a report detailing exports of military equipment during the year. In addition, it describes the cooperation in the EU and other international forums on matters relating to strategic export controls on both military equipment and dual-use items.

Comm. 2015/16:114

2

Table of Contents

1 Government Communication on Strategic Export Control ............... 3 2 Military Equipment ........................................................................... 6 2.1 Background and regulatory framework .............................. 6 2.2 The role of defence exports from a security policy perspective ........................................................................ 10 2.3 Cooperation within the EU on export control of military equipment ........................................................... 12 2.4 Other international cooperation on export controls of military equipment ........................................................... 17 3 Dual-use items ................................................................................ 20 3.1 Background and regulatory framework ............................ 20 3.2 Cooperation within international export regimes ............. 23 3.3 Collaboration within the EU on dual-use items ................ 27 3.4 UN Security Council Resolution 1540 and the Proliferation Security Initiative (PSI) ............................... 28 4 Responsible Authorities .................................................................. 29 4.1 The Inspectorate of Strategic Products ............................. 29 4.2 The Swedish Radiation Safety Authority ......................... 33 5 Statistics and Terminology.............................................................. 35 Appendix 1 Exports of Military Equipment ......................................... 39 Appendix 2 Export of Dual-Use Items ................................................. 62 Appendix 3 Selected Regulations ........................................................ 95 Appendix 4 Explanations ................................................................... 102 Appendix 5 Abbreviations ................................................................. 104 Appendix 6 Guide to other sources .................................................... 106 Excerpt from the minutes of the Cabinet meeting on 17 March 2016 .. 107

3

Comm. 2015/16:114

1 Government Communication on Strategic Export Control

In this Communication, the Government provides an account of its policy regarding strategic export control in 2015, i.e. the export control of military equipment and dual-use items.

Controlling exports of military equipment is necessary in order to meet both our national objectives and our international obligations, by ensuring that the products exported from Sweden go to approved recipient countries in accordance with established guidelines. Under Section 1, second paragraph of the Military Equipment Act (1992:1300), military equipment may only be exported if there are security and defence policy reasons for doing so, and provided there is no conflict with Sweden’s foreign policy. Applications for licences are considered in accordance with the Swedish guidelines on exports of military equipment1, the criteria in the EU Common Position on Arms Exports, and the Arms Trade Treaty (ATT).

The multilateral agreements and instruments relating to disarmament and non-proliferation of weapons of mass destruction are important manifestations of the international community’s efforts to prevent the proliferation of such weapons. By controlling the trade in dual-use items (DUIs), which principally concerns technology that can be used to produce weapons of mass destruction, proliferation can be counteracted. This is work with objectives that are fully shared by Sweden. Strict and effective national export control is required for this reason. Export controls are a key instrument for individual governments when it comes to meeting their international obligations with respect to nonproliferation.

This is the thirty-second time that the Government has reported on Sweden’s export control policy in a Communication to the Riksdag. The first Communication on strategic export control was presented in 1985. Sweden was, at that time, one of the first countries in Europe to provide a transparent account of the preceding year’s activities in this area. In addition to informing the Riksdag of Sweden’s export control policy, the Communication is intended to serve as a basis for wider discussion of issues related to export controls on military equipment and dual-use items.

Over the years, the Communication has been developed from a brief compilation of Swedish exports of military equipment, without extensive explanations, to a relatively comprehensive account of the whole of Sweden’s export control policy. More statistics are available today thanks to an increasingly transparent policy and more effective

1 Govt Bill 1991/92:174, p. 41 ff.

Comm. 2015/16:114

4

information processing systems. In parallel with Sweden’s policy of disclosure, EU Member States have gradually developed, since 2000, a shared policy of detailed disclosure. The Government continually strives to increase transparency in the area of export control.

This Communication consists of three parts and a statistical section. The first part contains an account of Swedish export control of military equipment. The second part deals with Swedish export control of dualuse items. In the third part, the Government presents the authorities responsible for this area. Then follows a section containing statistics covering Swedish exports of military equipment and dual-use items. The Inspectorate of Strategic Products (ISP) and the Swedish Radiation Safety Authority (SSM) contribute material for the Communication at the request of the Government. The statistics in this Communication supplement the information available in these authorities’ own publications.

Significant events during the year

The Swedish export control regulations are updated continuously, partly under cooperation in the EU. The opportunities for successfully addressing the many problems and challenges that are a feature of nonproliferation efforts can consequently be improved.

After the UN’s Arms Trade Treaty came into effect on 24 December 2014, the first Conference of States Parties was held in August 2015, chaired by Mexico. Sweden contributed to the preparations ahead of the meeting in particular by coordinating international work on reporting under Article 13 of the Treaty. One of the decisions made was that a secretariat for the Treaty would be established in Geneva. Rules on procedural issues and funding were adopted and a head of secretariat and chair were appointed. Simeon Dumisani Dladla from South Africa took up the position of interim head of the new secretariat. Nigeria was chosen to chair the work on the Treaty until the second Conference of States Parties in the autumn of 2016.

Sweden has continued to play an active part in the continued development of Treaty cooperation and to press for universalisation of the Treaty. At the end of the year, the Treaty had 79 States Parties, and work on ratification is in progress in a number of other countries.

The updating of the user manual supplementing the EU Council Common Position 2008/944/CFSP defining common rules governing control of exports of military technology and equipment was completed in the EU in 2015.

In June 2015, the Cross-Party Committee of Inquiry on Military Equipment Exports (KEX) presented its final report Tightened Export Control of Military Equipment (SOU 2015:72) to the Government. Both the Committee’s final report and its interim report Penalty-Shift – More Effective Sanctions in the Area of Export Control (SOU 2014:83) were sent for comment in August to around a hundred bodies, including authorities, the business sector and civil society. Discussion of the proposals has subsequently continued at the Government Offices.

Work on reviewing the EU’s common regulatory framework for export control of dual-use items continued in 2015. The Stockholm International

5

Comm. 2015/16:114

Peace Research Institute (SIPRI) carried out an extensive analysis on behalf of the European Commission of the various options discussed during the process. In the autumn, the Commission issued invitations to a public consultation.

In June 2015, the Commission also initiated a review of Directive 2009/43/EC simplifying terms and conditions of transfers of defencerelated products within the Community. This review is expected to continue in 2016.

Summary of the statistical data

The account of Swedish exports of military equipment in 2015 is appended to this Communication. Statistics from recent years are also presented for comparison. A more accurate understanding can be obtained when looking at exports over a couple of years. Individual sales and deliveries of major systems may cause wide fluctuations in the annual statistics. The information contained in the Communication is based on the responsible authority’s own decisions and on statutory annual reporting from military equipment-exporting companies and the authorities for 2015. The material has been compiled by the ISP.

62 countries received deliveries of Swedish military equipment in 2015. The value of the exports of military equipment actually delivered over the course of 2015 was SEK 7.6 billion. Total exports have thus decreased by about 4 per cent compared with 2014. It should be noted that just over SEK 800 million of actual exports in 2015 relates to products (technical assistance and armour plates) that were not subject to export control in Sweden before 30 June 2012.

In 2015, the share of deliveries of larger systems was comparatively low, which has an impact on the statistics. The largest individual recipient countries for Swedish military equipment in 2015 were Norway (SEK 2 128 million), the United States (SEK 667 million), Finland (SEK 541 million), India (SEK 380 million) and Germany (SEK 341 million). Deliveries of Combat Vehicle 90 to Norway continued. Exports to the USA were mainly of ammunition and naval subsystems (weapons and command and control systems). Exports to Finland were mainly of anti-tank systems. Exports to India were dominated by follow-up deliveries to previously exported army equipment, in particular ammunition but also supplementary orders for spare parts and components. Exports to Germany were mainly of components for weapon systems, electronic systems and armour plate. With regard to traditional partner countries, it may be noted that exports to France, Germany, Italy, South Korea and the United Kingdom were also considerable.

The value of the export licences granted in 2015 totalled SEK 4.6 billion, which is an increase of 10 per cent on 2014 (approx. SEK 4.5 billion). In addition, exports of civil firearms and associated ammunition were granted to a value of SEK 307 million.

The statistical report also contains an account of Swedish exports of dual-use items (DUIs). Unlike the situation with exports of military equipment, the companies involved do not submit any delivery declarations. The number of cases involving DUIs and sanctions

Comm. 2015/16:114

6

continued to increase somewhat in 2015. The proportion of cases concerning financial transactions subject to sanctions increased sharply in 2014 and continued to increase in 2015. (See table 1 in Annex 2.)

2 Military Equipment

2.1 Background and regulatory framework

A licence requirement for exports of military equipment is necessary to ensure that the products exported from Sweden and the technical assistance provided go to approved recipient countries. The regulatory framework for Swedish export controls consists of the Military Equipment Act (1992:1300) and the Military Equipment Ordinance (1992:1303), as well as the Government’s guidelines on exports of military equipment, as approved by the Riksdag. Under Section 1, second paragraph of the Military Equipment Act, military equipment may only be exported if there are security and defence policy reasons for doing so, and provided there is no conflict with Sweden’s foreign policy. In assessing applications for licences, Council Common Position 2008/944/CFSP defining common rules governing control of exports of military technology and equipment must also be applied. Furthermore, the UN Arms Trade Treaty must be applied in Swedish assessments of applications for licences.

Swedish examination of licence applications is based on an overall assessment following government guidelines and established practice. The international rules are more in the nature of individual criteria to be observed, assessed or complied with. As an independent authority, the ISP is tasked with assessing licence applications independently in accordance with the whole regulatory framework.

Under the Military Equipment Act, export controls cover the manufacture, supply and export of military equipment, as well as certain agreements on rights to manufacture military equipment etc. In accordance with the same Act, a licence is required to carry out training with a military purpose. The Act applies both to equipment designed for military use and constituting military equipment under government regulations and to technical support regarding military equipment that, according to the government regulations, constitutes technical assistance. The list of what constitutes military equipment and technical assistance is contained in the annex to the Military Equipment Ordinance. The Swedish list of military equipment is in line with the EU’s Common Military List, aside from three national supplements: nuclear explosive devices and special parts for such devices, fortification facilities etc. and certain chemical agents.

The Ordinance (2015:125) amending the Military Equipment Ordinance updated the list to reflect the changes decided as a result of European Commission Directive 2014/108/EU, which entered into force on 12 December 2014.

7

Comm. 2015/16:114

Directive 2009/43/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 simplifying terms and conditions of transfers of defencerelated products within the Community has also primarily been implemented in Swedish law by means of the Military Equipment Ordinance.

Final report of the Cross-Party Committee of Inquiry on Exports of Military Equipment

On 1 June 2012, the then Government decided to appoint a cross-party committee of inquiry to review export controls on military equipment. This committee, consisting of representatives of all eight political parties in the Riksdag, was tasked with conducting an inquiry into future Swedish export controls on military equipment and the regulatory framework surrounding these. The main purpose of the inquiry was to submit proposals for new military equipment legislation with the aim of tightening controls on exports to non-democratic countries (Terms of Reference 2012:50). Hans Wallmark, Member of Parliament, a member of the Parliamentary Committee on Defence and the Defence Commission, and a deputy member of the Committee on Foreign Affairs, was appointed chairman. In December 2014 former Minister for Foreign Affairs and Deputy Prime Minister Lena Hjelm-Wallén was appointed deputy chairman.

In an interim report (SOU 2014:83 Penalty-Shift – More Effective Sanctions in the Area of Export Control) of 12 December 2014, the Committee presented its proposal for how the system of sanctions in the Military Equipment Act and the Dual-Use Items and Technical Assistance Control Act (2000:1064) can be made more effective. The report contained proposals for the introduction of financial penalties and expanded obligation to obtain a licence.

On 26 June 2015, the Committee presented its final report Tightened Control on Exports of Military Equipment (SOU 2015:72) to the Government. In the report, the Committee proposed that a special democracy criterion be introduced into the guidelines on export of military equipment. The democratic status of the recipient country, according to the majority of the members of the Inquiry (consisting of the Centre Party, the Christian Democrats, the Liberal Party, the Moderate Party, the Green Party and the Social Democratic Party) ought to be a key condition in assessing applications for licences. The Committee further proposed that openness and transparency in export control should be increased, that supervision and control should be expanded, that the Policy for Global Development (PGD) should be taken into account in assessing applications for licences, that the concept of follow-on deliveries should be restricted in a certain way and that the criteria in the guidelines on human rights should be tightened.

The Committee’s two reports were sent out to around a hundred referral bodies in August 2015, including courts of law, authorities, municipalities, companies and non-governmental organisations. At the end of the referral period, on 6 November, around 70 bodies had expressed opinions, which have since been collated and analysed by the Government Offices. Legislative activity has then been initiated with the

Comm. 2015/16:114

8

aim of formulating a proposal to tighten up export control in relation to non-democratic states.

Export controls and the Policy for Global Development

One of the Government’s explicit aims is to strengthen and modernise work on the Policy for Global Development (PGD, Govt Bill 2002/03:122, Report 2003/04:UU3, Riksdag Communication 2003/04:122). This relaunch of the PGD is taking place in light of the fact that a new universal agenda for sustainable global development, known as Agenda 2030, has been adopted internationally. The agenda contains 17 global sustainability objectives. To implement the new agenda and the PGD, it is required that all the Government’s policy areas, where this can be done, formulate and implement policy in a way that strengthens the Swedish contribution to equitable and sustainable global development. The PGD is based on the idea that global development challenges require shared solutions in which all parties assume responsibility.

The three dimensions of sustainable development – social, economic and environmental – as well as the rights perspective and the perspective of the poor, are key points of departure for work on the Policy for Global Development.

The Government Offices are pressing for the PGD perspective to be included in material for the Export Control Council when it may be significant in the assessment of individual cases. The Government Offices are also endeavouring to support the Inspectorate of Strategic Products with the enhancement of skills on matters of global development, with the aim of strengthening the analytical capability of the authority in the area.

The Government’s desire is to avoid any effects of Swedish exports of military equipment that have an adverse impact on efforts to contribute to equitable and sustainable global development. Aspects of the PGD are taken into account in assessments of Swedish exports of military equipment, for example through the application of the EU Common Position on Arms Exports, the eighth criterion of which highlights the technical and economic capacity of recipient countries and the need to consider whether there is a risk of seriously hampering sustainable development.

Export control and feminist foreign policy

By conducting a feminist foreign policy, the Government is endeavouring systematically to achieve outcomes that strengthen the rights, representation and resources of women and girls. In doing so, the Government attaches great importance to preventing and counteracting sexual and gender-based violence.

There is often a correlation between accumulations of small arms and light weapons and the occurrence of violence in a conflict or in a society. Illegal and irresponsible transfers of weapons and ammunition are a particular problem in this context, as is inadequate control of the stockpiling of such equipment.

9

Comm. 2015/16:114

In line with this, the Government is making active efforts to ensure that attention is paid to these issues and that they are followed up in the UN’s Arms Trade Treaty. This is done, among other ways, by Sweden pressing for Article 7(4) of the Arms Trade Treaty to be put into operation and applied in practice by the states parties. The Treaty provides in this article, which was introduced into the treaty with strong support from Sweden, among others, that the states parties have to take into account the risk of exported equipment being used to commit or facilitate serious acts of gender-based violence or serious acts of violence against women and children.

It should be noted that consideration of Article 7(4) of the Arms Trade Treaty takes place in addition to the assessment made previously with respect to human rights under the Swedish guidelines, and according to Criterion Two of the EU’s Common Position (2008/944/CFSP) on exports of military equipment. The latter regulatory frameworks are therefore also significant in this context.

The Swedish Government Offices are also pressing to ensure that the Inspectorate of Strategic Products has sufficient competence to apply Article 7(4) on gender-based violence against women and children.

The Government also endeavours to increase knowledge in this area, among other ways, by promoting a more comprehensive data gathering on the presence of small arms and light weapons, and what effects this has on women and men, girls and boys.

Combating corruption in the international arms trade

Both the giving and accepting of bribes have long been criminal offences under Swedish law. In addition, the reform of bribery legislation in 2012 introduced among other things a provision making the funding of bribery through negligence a criminal offence. This provision is aimed, for example, at cases in which a trader provides money or other assets to a subsidiary or an independent contractor which represents the trader in a particular matter and consequently, through gross negligence, promotes a crime of bribery in that matter. The new penal provision can also be assumed to be significant for the international defence equipment market.

In various international forums, Sweden actively promotes the effective application of conventions prohibiting bribes in international business transactions. For example, this applies to the OECD Convention on Combating Bribery of Foreign Public Officials in International Business Transactions from 1997 and the UN Convention against Corruption from 2005. Sweden was audited in a 2013 peer review within the framework of the UN Convention against Corruption. The final report noted, among other things, that Sweden has a robust institutional framework in place to combat corruption. A follow-up of the audit of Sweden was made under the OECD Convention in 2014. This audit highlighted the progress Sweden has made in the area.

The Government has devised a more ambitious policy for sustainable enterprise, and in December 2015 presented a communication to the Riksdag in this area (Comm. 2015/16:69, Policy for Sustainable Enterprise). Anti-corruption is a key element in work on sustainable enterprise. As well as what is governed by Swedish legislation, among

Comm. 2015/16:114

10

other things, the Government expects Swedish companies to apply a clear policy to combat corruption and base their work, both at home and abroad, on the international guidelines on sustainable enterprise. The international guidelines primarily comprise the OECD Guidelines for Multinational Enterprises; the UN Global Compact, which addresses human rights, labour law, the environment and efforts to combat corruption; the UN Guiding Principles on Business and Human Rights; the ILO Core Conventions and the ILO’s tripartite declarations. The Government further urges companies to analyse the UN’s Agenda 2030 for sustainable development, which among other things contains targets to reduce all forms of corruption and bribery.

The Government welcomes the initiative taken by manufacturers of military equipment – initially on a European basis through the European trade association the Aerospace and Defence Industries Association of Europe (ASD), and then jointly with its American counterpart – to develop and apply an international code of conduct, including zero tolerance of corruption. The largest Swedish trade association, the Swedish Security and Defence Industry Association (SOFF), which represents more than 95 per cent of companies in the defence industry in Sweden, also requires prospective members to sign and comply with its Code of Conduct on Business Ethics as a condition of membership.

2.2 The role of defence exports from a security policy perspective

The foundations of today’s Swedish defence industries were laid during the Cold War. Sweden’s policy of neutrality, as drawn up following the Second World War, relied on a total defence system with a strong defence force and a strong national defence industry. The ambition was that Sweden would be independent of foreign suppliers. The defence industry thus became an important part of Swedish security policy. Exports of military equipment, which during this time were limited, were an element in ensuring capacity to develop and produce equipment adapted to the needs of the Swedish armed forces.

After the end of the Cold War, this striving for independence in terms of access to military equipment for the Swedish armed forces has gradually been replaced by a growing need for equipment cooperation with like-minded states and neighbours. Technical and economic development has meant that both Sweden and its partner countries are mutually dependent on deliveries of components, sub-systems and finished systems manufactured in other countries. These deliveries in many cases are ensured through contractual obligations.

The Government confirmed in May 2015 in Defence Policy Orientation – Sweden’s Defence 2016–2020 (Govt Bill 2014/2015:109) that Sweden’s security is built in solidarity together with others and that threats to peace and security are best averted together and in collaboration with other countries and organisations. Sweden’s security and defence cooperation is developed together with Finland, the other Nordic countries and the Baltic states, as well as in the framework of the

11

Comm. 2015/16:114

EU, the UN, the Organisation for Security and Co-operation in Europe (OSCE), the NATO partnerships and the transatlantic link.

Both Sweden’s involvement in international crisis management and its enhanced cooperation in its vicinity emphasise the importance of a capacity for practical military collaboration (interoperability) with other countries and organisations. Interoperability is dependent on Sweden’s military equipment systems being able to function together with the equipment of partner countries, as well as being technically mature, reliable and available. In many cases this is at least as important as the equipment being of the highest level of technical performance. It is in Sweden’s security policy interest to safeguard long-term and continuous cooperation on equipment issues with a number of traditional partner countries. This mutual cooperation is based on both exports and imports of military equipment.

In the Budget Bill for 2016 (Govt Bill 2015/16:1), the Government emphasises that the armed forces are a national concern, and that the choice of security arrangements made by EU Member States is reflected in equipment supply, e.g. regarding the view of security of supply and the maintenance of strategic competence for military capacities. The continued work on industry and market issues within the EU should therefore consider the distinctive nature of the military equipment market, and the need to meet the security interests of the Member States within the framework of the common market. The possibility of maintaining the transatlantic link should also be considered in this context.

The Government further believes that participation in bilateral and multilateral equipment cooperation should constitute a clear and costeffective contribution to the Swedish Armed Forces’ operative capability.

As civilian-military collaboration increases and new technologies are made available for military applications, growing numbers of IT companies and other high-technology companies deliver products and services to the defence sector.

An internationally competitive level of technological development contributes to Sweden continuing to be an attractive country for international cooperation. This also implies greater opportunities for Sweden to influence international cooperation on export control as part of an international partnership. While this applies principally within the EU, it can also be applied in a broader international context.

The meeting of the European Council in June 2015 re-confirmed the importance of continuing to work on the basis of the European Council’s discussion in December 2013 on Common Foreign and Security Policy. Particular emphasis was given to the importance of strengthening the competitiveness of the European defence industry.

Sweden participates in various cooperation projects conducted by the European Defence Agency (EDA). The Government’s fundamental position is that Sweden should participate in and influence the processes that are getting under way in European cooperation, which also relates to the work as part of the EDA. Cooperation as part of the EDA has led to better opportunities for the Swedish Armed Forces to function effectively, and has also improved prospects for a more effective supply of military equipment.

Comm. 2015/16:114

12

By participating in the Six-Nation Initiative between the six countries in Europe with the largest defence sectors (Framework Agreement/Letter of Intent, FA/LoI), Sweden can influence the development of defence industry policy and defence export policy in Europe. This will have a major impact on the emerging common defence and security policy in Europe, both directly and indirectly.

Cooperation in multilateral frameworks pays dividends in terms of improved resource utilisation from a European perspective and increasingly harmonised and improved European and transatlantic cooperative capability. In this context, the EDA and NATO/the Partnership for Peace, together with the FA/LoI and Nordic Defence Cooperation (NORDEFCO), are vital.

Areas of activity

Currently, the most important military product areas for Swedish defence and security companies are:

• combat aircraft, manned and unmanned,

• surface vessels and submarines

• combat vehicles, tracked vehicles,

• short and long-range weapons systems: land and sea-based and airborne, including missiles

• small and large-bore ammunition,

• smart artillery ammunition,

• land and sea-based and airborne radar and IR systems,

• electronic warfare systems: passive and active,

• telecommunications systems, including electronic countermeasures,

• command and control systems for land, sea and air applications,

• systems for exercises and training,

• signature adaptation (e.g. camouflage systems and radar),

• systems for civil protection,

• decryption equipment,

• torpedoes,

• maintenance of aircraft engines,

• gunpowder and other pyrotechnic materials,

• services and consultancy

• support systems for operation and maintenance.

2.3 Cooperation within the EU on export control of military equipment

EU Common Position on Arms Exports

The EU Member States have national rules concerning the export of military equipment. However, the Member States have to some extent chosen to coordinate their export control policies. The EU Code of Conduct on Arms Exports, adopted in 1998, specified common criteria

13

Comm. 2015/16:114

for exports of military equipment, applied in conjunction with national assessments of export applications. The Code of Conduct was made stricter in 2005, and was adopted as a Common Position in 2008 (2008/944/CFSP). It is applied by all the EU Member States and a number of countries that are not members of the EU, such as Bosnia and Herzegovina, Canada, Iceland, Macedonia, Montenegro and Norway.

The Common Position contains among other things eight criteria that are to be considered before taking a decision to approve exports of military equipment to a given country.

Criterion One stipulates that the international obligations and commitments of Member States, in particular the sanctions adopted by the UN Security Council or the European Union, must be respected.

Criterion Two is concerned with respect for human rights in the country of final destination as well as respect by that country of international humanitarian law. Export licences are to be denied if there is a clear risk that the military technology or equipment to be exported might be used for internal repression.

Criterion Three is concerned with the internal situation in the country of final destination, as a function of the existence of tensions or armed conflicts.

Criterion Four is aimed at preservation of regional peace, security and stability. Export licences may not be issued if there is a clear risk that the intended recipient would use the military technology or equipment to be exported aggressively against another country or to assert by force a territorial claim.

Criterion Five is concerned with the potential effect of the military technology or equipment to be exported on the country’s defence and security interests as well as those of another Member State or those of friendly and allied countries.

Criterion Six is concerned with the behaviour of the buyer country with regard to the international community, as regards for example its attitude to terrorism and respect for international law.

Criterion Seven is concerned with the existence of a risk that the military technology or equipment will be diverted within the buyer country or re-exported under undesirable conditions.

Criterion Eight stipulates that the Member States must take into account whether the proposed export would seriously hamper the sustainable development of the recipient country.

Individual Member States may operate more restrictive policies than are stipulated in the Common Position. The Common Position also includes a list of the products covered by the controls (the EU Common Military List). A User’s Guide has also been produced that provides more details about the implementation of the agreements in the Common Position on the exchange of information and consultations, and about how these criteria for export control are to be applied. The User’s Guide is continually updated.

Exchange of information on denials

In accordance with the rules for implementing the Common Position, Member States must exchange details of export licence applications that

Comm. 2015/16:114

14

have been denied. If another Member State is considering granting a licence for an essentially identical transaction, consultations are to take place before the licence can be granted. The consulting Member State must also inform the notifying state of its decision. The exchange of denial notifications and consultations on the notifications make export policy in the EU more transparent and uniform in the longer term between the Member States. The consultations lead to greater consensus on different export destinations. Member States notifying each other about the export transactions that are refused, and explaining the grounds for such refusal, reduces the risk of another Member State approving the export. The ISP is responsible for issuing details of Swedish denials and arranging consultations.

In 2015, Sweden received 359 denial notifications from other Member States and Norway. Sweden issued 22 denial notifications. This applied to Armenia, Bahrain, China, Egypt, Gabon, India, Macedonia, Nepal, Pakistan (3), Saudi Arabia (3), Taiwan, Thailand, Tunisia, the United Arab Emirates and Vietnam (4).

The fact that exports to a particular recipient country have been denied in a specific case does not mean that the country is not eligible for Swedish exports in other cases. Swedish export control does not use a system involving lists of countries, i.e. predetermined lists of countries that are either approved or not approved as recipients. Each export application is considered individually in accordance with the guidelines adopted by the Government for exports of military equipment, the EU Common Position on Arms Exports and the UN Arms Trade Treaty. To allow a licence to be granted, the application must be supported by the regulatory framework as a whole.

Work as part of COARM

The Working Party on Conventional Arms Exports (COARM) is a forum in which EU Member States regularly discuss the application of the Common Position on Arms Exports and exchange views on various export destinations. An account of this work, the agreements reached and statistics on the Member States’ exports of military equipment is published in an annual EU report. The latest report was published in the EU’s Official Journal (EUT C103) on 27 March 2015.

Since the criteria in the Common Position span a number of different policy areas, the goal is to achieve increased and clear coherence between these areas. Sweden works actively to ensure that Member States adopt a common approach on these issues. An important way of bringing this about is to increase transparency between the Member States.

Within the framework of the COARM dialogue there is also a continuous exchange of information between EU Member States regarding existing international cooperation in the area. The ambition is to find common ground that can strengthen the Member States’ actions in other forums.

Over the course of the year, the group has completed an update of the Common Position User’s Guide in order to adapt it to the entry into force

15

Comm. 2015/16:114

of the Arms Trade Treaty. The User’s Guide was formally updated with the adoption of Council conclusions in the summer of 2015.

Work on EU Directive 2009/43/EC on transfers of defence-related products within the EU and the EEA

Under the Swedish Presidency in 2009, Directive 2009/43/EC of the European Parliament and of the Council of 6 May 2009 simplifying terms and conditions of transfers of defence-related products within the Community, the ICT Directive, was adopted. The intention with the Directive was to allow for more competitive groups of defence industry companies and defence cooperation at the European level. The European Commission is in charge of implementation of the Directive with the assistance of a committee of Member State representatives, the ICT Committee. This committee held one meeting in 2015.

In 2015, the Commission initiated a review of the Directive in accordance with its Article 15. As part of this work, the ICT Committee organised a technical working group to develop a basis for harmonising the implementation of the Directive at national level. To this end, the working group has held a workshop and six working meetings with representatives of the EU Member States about its experiences. The views of the defence industry have also been canvassed. A consultancy (Technopolis) has been engaged by the Commission to conduct an independent evaluation of implementation of the Directive. The ISP, the Swedish Security and Defence Industry Association (SOFF) and the Defence Materiel Administration (FMV) have provided data to the consultancy regarding circumstances in Sweden. The review is expected to be completed in 2016 with the Commission’s report to the Council and the European Parliament on implementation of the Directive.

Control of arms brokering

To tackle the problem of uncontrolled arms brokering and avoid the circumvention of arms embargoes, the Council adopted a Common Position (2003/468/CFSP) on the control of arms brokering in 2003. In accordance with this, the Member States agree to adopt the measures necessary to control arms brokering within their territory. Control of arms brokering in Sweden was already well-functioning due to the provisions of the Military Equipment Act. Work to produce appropriate mechanisms for the exchange of information about registered arms brokers between Member States is taking place as part of COARM. In Sweden, 28 companies are registered as brokers of products classified as military equipment.

Article 10 of the UN Firearms Protocol

Regulation (EU) No 258/2012 of the European Parliament and of the Council implementing Article 10 of the Protocol against the Illicit Manufacturing of and Trafficking in Firearms, Their Parts and Components and Ammunition, supplementing the UN Convention against Transnational Organized Crime (UN Firearms Protocol), and establishing export authorisation, and import and transit measures for

Comm. 2015/16:114

16

firearms, their parts and components and ammunition was adopted in 2012. The intention of the regulation, and of the UN protocol, is to combat crime by reducing access to firearms. References to exports in the Regulation indicate exports outside of the EU; as far as Sweden is concerned, this means, on the one hand, exports from Sweden to third countries and, on the other, exports from any other Member State to a third country in cases where the supplier is established in Sweden.

The Regulation covers firearms etc. for civilian use. It does not apply to firearms etc. specially designed for military use, or to fully automatic weapons. Furthermore, bilateral transactions, firearms etc. destined for the armed forces, the police or the public authorities of the Member States, collectors and bodies concerned with the cultural and historical aspects of firearms etc., deactivated firearms and antique firearms and their replicas fall outside of the scope of the Regulation.

Those firearms etc. that are encompassed by the EU Regulation are also encompassed, with the exception of smooth-bored hunting and sporting weapons, by the appendix to the Military Equipment Ordinance. According to Regulation No 258/2012 of the European Parliament