Propositionens huvudsakliga innehåll

För att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete föreslås att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Förslaget innebär att offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ändras. Ändringen föreslås träda i kraft den 1 augusti 2021. Beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020 föreslås dock omfattas av undantaget från sekretess först fr.o.m. den 21 oktober 2021.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringens förslag:

1. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

2. Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400).

• Sida 4
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

28 kap.

12 §

Sekretess gäller i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada.

Sekretessen gäller inte beslut om stöd i ärende enligt lagen ( 2013:948 ) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst tjugo år.

1. Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2021.

2. Äldre bestämmelser gäller fortfarande för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020.

• Sida 5
•  Original

2.2. Förslag till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

Härigenom föreskrivs att punkt 2 i ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna till lagen (2021:000) om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400) ska upphöra att gälla den 21 oktober 2021.

• Sida 6
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Inom Finansdepartementet har promemorian Undantag från sekretess för vissa beslut som rör stöd vid korttidsarbete tagits fram. Förslaget i promemorian innebär att sekretess inte ska gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Promemorians lagförslag finns i bilaga 1. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 2. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2020/04215).

Lagrådet

Regeringen beslutade den 11 mars 2021 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslagen i bilaga 3. Lagrådets yttrande finns i bilaga 4. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

I förhållande till lagrådsremissen har en mindre redaktionell ändring gjorts.

4. Rättslig reglering

4.1. Regleringen av stöd vid korttidsarbete

Korttidsarbete innebär att arbetstagare tillfälligt går ned i arbetstid och lön. Den 1 januari 2014 trädde ett system med statligt stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2013/14:1, bet. 2013/14:FiU1, rskr. 2013/14:56). Stöd enligt det systemet får endast lämnas om det råder en synnerligen djup lågkonjunktur eller är sannolikt att en sådan är nära förestående. Syftet med stödet är att kunna stödja sysselsättningen och dämpa arbetslösheten. Reglerna för statligt stöd vid korttidsarbete innebär att staten, arbetsgivaren och arbetstagaren delar på kostnaderna för korttidsarbete. Kostnaderna för korttidsarbete utgörs av den lön inklusive arbetsgivaravgifter som motsvarar arbetstidsminskningen.

Bestämmelserna om stöd finns i lagen (2013:948) om stöd vid korttidsarbete samt förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete. Stödet aktiveras genom att regeringen meddelar föreskrifter för en stödperiod om tolv månader. Denna period kan förlängas en gång med tolv månader. Stödet administreras, efter aktivering, av Skatteverket.

Den 7 april 2020 trädde ett nytt system för stöd vid korttidsarbete i kraft (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Systemet är ett komplement till det tidigare systemet. Stöd enligt det nya systemet kan lämnas under en begränsad tid till arbetsgivare som på grund av tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter behöver införa korttidsarbete. Det nya systemet gäller för tid fr.o.m. den 16 mars 2020. Stödet administreras av Tillväxtverket och lämnas efter att verket beslutat om godkännande för stöd. Ett godkännande får bara lämnas om

1. arbetsgivaren har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter,

• Sida 7
•  Original

2. de ekonomiska svårigheterna har orsakats av något förhållande utom arbetsgivarens kontroll,

3. de ekonomiska svårigheterna inte rimligen hade kunnat förutses eller undvikas, och

4. arbetsgivaren har använt sig av andra tillgängliga åtgärder för att minska kostnaden för arbetskraft.

Stödperioden är begränsad till sex månader i följd med möjlighet till förlängning i ytterligare tre månader.

Efter aktivering eller godkännande ansöker arbetsgivaren om stöd (s.k. preliminärt stöd) som lämnas enligt tre fasta nivåer för arbetstids- och löneminskning. Stöd kan lämnas till såväl arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal som arbetsgivare som inte har kollektivavtal. För att ge rätt till preliminärt stöd ska en arbetstagares arbetstidsminskning vid deltagande i korttidsarbete under en avtalsperiod uppgå till 20, 40 eller 60 procent av ordinarie arbetstid.

Staten står vid varje nivå för en tredjedel av lönekostnaden inklusive arbetsgivaravgifter för den uteblivna arbetstiden medan återstoden fördelas mellan arbetstagare och arbetsgivare med olika inbördes fördelning beroende på nivån av arbetstidsminskning. Arbetstagarens löneminskning ska uppgå till 12 procent av ordinarie lön om arbetstidsminskningen är 20 procent, till 16 procent om arbetstidsminskningen är 40 procent och till 20 procent om arbetstidsminskningen är 60 procent.

En arbetsgivare som har fått preliminärt stöd är skyldig att göra en avstämning för att fastställa ett slutligt stöd. Avstämningen innebär en jämförelse och bedömning av om den genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen som har tillämpats överensstämmer med de angivna nivåerna i lagen och de avtal som slutits. Arbetsgivaren är i vissa fall skyldig att betala tillbaka preliminärt stöd. Detta gäller bl.a. om den tillämpade genomsnittliga arbetstids- och löneminskningen inte motsvarar en av de tre nivåerna för arbetstids- och löneminskning eller inte har stöd i avtal. Om en arbetsgivare är återbetalningsskyldig för stöd som har lämnats ska Tillväxtverket besluta att återkräva beloppet.

En arbetsgivare som har ansökt om eller fått stöd ska ge handläggande myndighet tillfälle att granska verksamheten med avseende på arbetsgivarens rätt till stöd och lämna de uppgifter som behövs för granskningen. En arbetsgivare får föreläggas att fullgöra dessa skyldigheter och föreläggandet får förenas med vite, såvida det inte finns anledning att anta att den som ska föreläggas har begått en gärning som är straffbelagd, och föreläggandet avser utredning av en fråga som har samband med den misstänkta gärningen. Skatteverket respektive Tillväxtverket får även i egenskap av handläggande myndighet genomföra kontrollbesök för att kontrollera rätten till stöd vid korttidsarbete.

För att möta arbetsgivarnas behov med anledning av spridningen av coronaviruset som orsakar sjukdomen covid-19 har stödet för korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket tillfälligt förstärkts, s.k. korttidspermittering (prop. 2019/20:132, bet. 2019/20:FiU51, rskr. 2019/20:199). Förstärkningen innebär att staten under stödmånader som infaller under perioden den 16 mars 2020 t.o.m. den 31 december 2020 står för tre fjärdedelar av den totala kostnaden. Löneminskningen ska då i stället för 12, 16 respektive 20 procent uppgå

• Sida 8
•  Original

till 4, 6 respektive 7,5 procent om arbetstidsminskningen är 20, 40 respektive 60 procent.

Under 2020 gällde vidare att stöd som lämnades efter godkännande av Tillväxtverket kunde lämnas för uppsägningstid, till arbetstagare som är familjemedlemmar till arbetsgivaren och för verksamhet som huvudsakligen är finansierad av allmänna medel och som det allmänna har till uppgift att tillhandahålla. Dessutom infördes för stödmånader som inföll under perioden 1 maj–31 juli 2020, för stöd vid korttidsarbete som lämnas efter godkännande av Tillväxtverket, en fjärde nivå för arbetstidsminskning respektive löneminskning (prop. 2019/20:166, bet. 2019/20:FiU59, rskr. 2019/20:276). Under denna period fick arbetstagarens arbetstidsminskning uppgå till 80 procent av ordinarie arbetstid. Arbetstagares löneminskning skulle vid en sådan arbetstidsminskning uppgå till 12 procent av ordinarie lön.

Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att stödet vid korttidsarbete kompletteras med ersättning för kompetensinsatser (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Reglerna, som finns i lagen om stöd vid korttidsarbete och den nya förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser under den genom korttidsarbete arbetsbefriade tiden, även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser. Regeringen bedömde att ersättning för kompetensinsatser bör hanteras enligt samma principer som gäller för stödet vid korttidsarbete i övrigt (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7). Med kompetensinsatser avses insatser som syftar till att höja eller validera kompetensen hos en arbetstagare. Reglerna innebär att staten ersätter 60 procent av kostnaden för kompetensinsatser som utförs under den arbetsbefriade tiden vid korttidsarbete.

Av reglerna framgår vidare att när Tillväxtverket prövar frågan om stöd vid korttidsarbete har Tillväxtverket också till uppgift att pröva frågan om ersättning för kompetensinsatser vid sådant arbete. Vilken myndighet som ska pröva frågan om ersättning för kompetensinsatser i samband med korttidsarbete vid synnerligen djupa lågkonjunkturer ska beslutas av regeringen.

Med hänsyn till den fortsatta smittspridningen har möjligheten att söka och få det förstärkta korttidsstödet utökats (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182). Genom införandet av den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall kan stöd vid korttidsarbete, efter godkännande av Tillväxtverket, lämnas för stödmånader som infaller under perioden 1 december 2020–30 juni 2021 även till en arbetsgivare som under 2020, enligt de ordinarie reglerna, fått stöd för maximalt antal månader eller som omfattas av karenstiden (se prop. 2020/21:83 s. 20–23). Även under den period som den tillfälliga lagen avser är stödet förstärkt genom att staten tar en större andel av kostnaderna och genom att en fjärde nivå för arbetstagarens arbetstidsminskning gäller under perioden 1 januari–31 mars 2021. Den tillfälliga lagen om stöd vid korttidsarbete i vissa fall trädde i kraft den 15 februari 2021 och upphör att gälla vid utgången av juni 2021.

Det har gjorts ändringar i den tillfälliga lagen (2021:54) om stöd vid korttidsarbete i vissa fall som innebär att den förstärkning av stödet som gäller under perioden januari–mars 2021 förlängts t.o.m. juni samma år

• Sida 9
•  Original

(prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229). Lagändringarna trädde i kraft den 29 mars 2021.

4.2. Sekretessregleringen i ärenden om stöd vid korttidsarbete

Enligt 28 kap. 11 § offentlighets- och sekretesslagen (2009:400), förkortad OSL, gäller sekretess för uppgift om en enskilds personliga förhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde eller någon närstående till denne lider men och uppgiften förekommer i ärende om bl.a. anställningsfrämjande åtgärder. För att tillgodose intresset av insyn i de ärenden som bestämmelsen omfattar föreskrivs att sekretessen inte gäller beslut i ärende (andra stycket).

Enligt 28 kap. 12 § OSL gäller sekretess bl.a. i ärende enligt lagstiftningen om anställningsfrämjande åtgärder för uppgift om en enskilds affärs- och driftförhållanden, om det inte står klart att uppgiften kan röjas utan att den enskilde lider skada. Sekretessen gäller således även här med ett omvänt skaderekvisit, dvs. det råder presumtion för sekretess. Bestämmelsen avser att skydda i allt väsentligt företag i deras egenskap av arbetsgivare, även om också fysiska personer omfattas. Det sagda framgår av att det i bestämmelsen anges affärs- eller driftförhållanden. På så sätt skiljer sig bestämmelsen från 28 kap. 11 § OSL som gäller för uppgift om en enskilds personliga förhållanden. En annan skillnad är att det i 28 kap. 12 § inte finns någon bestämmelse om att sekretessen inte gäller beslut i ärende.

Med begreppet skada i 28 kap. 12 § OSL menas ekonomisk skada och med enskild menas både fysiska och juridiska personer. Begreppet affärs- eller driftförhållanden är relativt vidsträckt och innefattar i princip det som ligger inom ramen för en affärsverksamhet (prop. 1979/80:2 Del A s. 79, 83, 144–145 och 226). En affärsverksamhet kan föreligga även om verksamheten har begränsad omfattning och det inte finns något egentligt vinstsyfte (HFD 2015 ref. 11). Arbetsmarknadspolitiska åtgärder, såsom rekryteringsstöd, lönebidrag m.m. har ansetts omfattas av bestämmelsen (se RÅ 1996 ref. 79).

Regeringen bedömde i samband med införandet av lagen om stöd vid korttidsarbete att 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kan tillämpas på ärenden om stöd vid korttidsarbete. Ett omvänt skaderekvisit ansågs vara en lämplig avvägning mellan skyddsintresset och insynsintresset när det gäller uppgifter enligt regelverket om korttidsarbete. De aktuella sekretessbestämmelserna inskränker inte rätten att meddela och offentliggöra uppgifter enligt 1 kap.1 och 7 §§tryckfrihetsförordningen och 1 kap.1 och 10 §§yttrandefrihetsgrundlagen. Även i detta avseende bedömde regeringen att regleringen var ändamålsenlig i förhållande till sådana uppgifter som kan antas förekomma i ärenden om korttidsarbete (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). Vid införandet av det nya, kompletterande systemet för stöd vid korttidsarbete ansåg regeringen att det saknades anledning att göra någon annan bedömning. Några ytterligare sekretessbestämmelser ansågs således inte behövas (prop. 2019/20:132 s. 68). Samma bedömning gjordes

• Sida 10
•  Original

avseende ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Några ytterligare sekretessbestämmelser ansågs alltså inte heller behövas vid införandet av sådan ersättning (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7.7).

I ärenden om stöd vid korttidsarbete som handläggs av Tillväxtverket kan även andra sekretessbestämmelser aktualiseras. I detta sammanhang är kapitel 30 i OSL som behandlar sekretess till skydd för enskild i verksamhet som avser tillsyn m.m. i fråga om näringslivet av relevans. Med stöd av 30 kap. 23 § OSL kan regeringen meddela föreskrifter om att sekretess ska gälla i en statlig myndighets verksamhet som består i utredning, planering, prisreglering, tillståndsgivning, tillsyn eller stödverksamhet med avseende på produktion, handel, transportverksamhet eller näringslivet i övrigt. Sekretessen enligt denna bestämmelse gäller

1. för uppgift om en enskilds affärs- eller driftförhållanden, uppfinningar eller forskningsresultat, om det kan antas att den enskilde lider skada om uppgiften röjs, och

2. för uppgift om andra ekonomiska eller personliga förhållanden än som avses i 1 för den som har trätt i affärsförbindelse eller liknande förbindelse med den som är föremål för myndighetens verksamhet.

Regeringen har meddelat sådana föreskrifter som avses i 30 kap. 23 § OSL i 9 § offentlighets- och sekretessförordningen (2009:641), förkortad OSF, och i bilagan till OSF. Av bilagan framgår att sekretess gäller för stödverksamhet hos Tillväxtverket (punkt 9), vilket bl.a. kan omfatta myndighetens verksamhet enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete. Den sekretess som gäller för uppgifter om det ansökande företagets affärs- och driftförhållanden i ärenden om stöd vid korttidsarbete enligt denna bestämmelse gäller med ett rakt skaderekvisit, dvs. med en presumtion för offentlighet. Sekretessen för sådana uppgifter är således svagare än sekretessen enligt 28 kap. 12 § OSL. Bestämmelsen föreskriver inte något undantag från sekretessen för beslut i ärende.

Om flera sekretessbestämmelser är tillämpliga på en uppgift hos en myndighet och en prövning i ett enskilt fall resulterar i att uppgiften inte är sekretessbelagd enligt en eller flera bestämmelser samtidigt som den är sekretessbelagd enligt en eller flera andra bestämmelser, ska de senare bestämmelserna ha företräde, om inte annat anges i offentlighets- och sekretesslagen (7 kap. 3 § OSL). Denna bestämmelse medför att den strängare sekretessen enligt 28 kap. 12 § OSL för uppgifter om en enskilds affärs- eller driftförhållanden har företräde när ärenden om stöd vid korttidsarbete handläggs av Tillväxtverket.

Om regeringen aktiverar det ursprungliga system för stöd vid korttidsarbete som Skatteverket är handläggande myndighet för och uppgifter behandlas i beskattningsdatabasen, aktualiseras bestämmelsen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL (s.k. databassekretess). Enligt denna bestämmelse gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande av och uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen, dvs. något skaderekvisit finns inte. I samband med införandet av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete gjorde regeringen bedömningen att insynsintresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i databasen får anses tillgodosett i

• Sida 11
•  Original

tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11).

Efter att det nya systemet för stöd vid korttidsarbete trätt i kraft den 7 april 2020 har sekretessen i sådana ärenden prövats i domstol vid flera tillfällen. Ett fall avsåg Tillväxtverkets beslut att avslå en begäran om att få ta del av en förteckning över vilka bolag som ansökt om stöd vid korttidsarbete. Beslutet överklagades till Kammarrätten i Stockholm som i en dom den 5 juni 2020 (mål nr 3073-20) avslog överklagandet. Kammarrätten anförde bl.a. att redan information om att en arbetsgivare har ansökt om stöd vid korttidsarbete är en sådan uppgift om enskilds affärs- eller driftförhållanden som kan omfattas av sekretess. Kammarrätten gjorde vidare bedömningen att det inte stod klart att de begärda uppgifterna kunde lämnas ut utan att de enskilda arbetsgivarna lider skada, varför uppgifterna omfattades av sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL. Kammarrätten i Stockholm meddelade samma dag en dom i en annan fråga där samma bedömning gjordes av en begäran om att få ut uppgiften om huruvida en viss arbetsgivare fått stöd vid korttidsarbete. Kammarrättens förstnämnda dom överklagades till Högsta förvaltningsdomstolen som den 16 juli 2020 beslutade att inte meddela prövningstillstånd (mål nr 3147-20). Samma bedömning har gjorts i flera kammarrättsavgöranden. För närvarande saknas således möjlighet för allmänheten att få insyn i hur regleringen om stöd om korttidsarbete tillämpas av handläggande myndighet i enskilda ärenden. Det kan dock tilläggas att om myndighetens beslut i fråga om t.ex. rätten till stöd överklagas till förvaltningsdomstol blir uppgiften om att en arbetsgivare har ansökt om stöd som regel offentlig.

5. Undantag från sekretess för beslut om stöd vid korttidsarbete

Regeringens förslag: Sekretess ska inte gälla beslut om stöd i ärende enligt lagen om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen.

Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Det stora flertalet av de remissinstanser som har yttrat sig tillstyrker eller har inte några synpunkter på förslaget. Bland dessa finns Arbetsförmedlingen, Förvaltningsrätten i Stockholm,

Handelsanställdas förbund, IF Metall, Kammarrätten i Stockholm, Svenska Journalistförbundet, Sveriges advokatsamfund, Tillväxtverket och TU Medier i Sverige.

Skatteverket har inga synpunkter på promemorians författningsförslag i förhållande till de beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas av

Tillväxtverket. Enligt Skatteverket krävs dock ytterligare regeländring för det fall att Skatteverket handlägger ärendena för att besluten ska vara

• Sida 12
•  Original

undantagna från sekretess hos Skatteverket. Svenska Journalistförbundet och TU Medier i Sverige anser att förslaget inte är tillräckligt långtgående. För att tillgodose insynsintresset förordar de att uppgifter som ligger till grund för beslut om stöd vid korttidsarbete och övriga beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete i stället för att som i dag omfattas av ett omvänt skaderekvisit (dvs. sekretess som huvudregel), enbart ska skyddas av ett rakt skaderekvisit (dvs. offentlighet som huvudregel). Även

Tjänstemännens centralorganisation (TCO) ifrågasätter om fler undantag från sekretess kunde varit motiverade. Arbetsförmedlingen anser att behovet av insyn även gäller Arbetsförmedlingens beslut om anställningsstöd.

Svenskt Näringsliv anser att eventuella undantag från sekretess avseende uppgifter om driften i företag behöver föregås av en mer ordentlig konsekvensanalys av på vilket sätt och i vilken omfattning förslaget riskerar att skada företag. Industriarbetsgivarna och Innovations- och kemiindustrierna i Sverige (IKEM), som yttrar sig tillsammans, avstyrker förslaget i avsaknad av en utförlig och mer nyanserad konsekvensanalys.

De anser att stor försiktighet måste iakttas när uppgifter om affärs- och driftförhållanden i företag undantas från sekretess. Regelrådet anser att konsekvensutredningen inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ förordningen (2007:1244) om konsekvensutredning vid regelgivning.

Skälen för regeringens förslag

Det behövs ett undantag från sekretessen för beslut om stöd vid korttidsarbete

Med anledning av spridningen av covid-19 har många företag fått sådana tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter som är en av förutsättningarna för att en arbetsgivare ska kunna godkännas av Tillväxtverket för stöd vid korttidsarbete. Stödet, som finansieras av allmänna medel, kan omfatta stora belopp per företag. Enligt Tillväxtverkets uppgifter ( www.tillvaxtverket.se 2021-02-04) har hittills preliminärt stöd beviljats med sammanlagt ca 32 miljarder kronor. Det finns därför ett tydligt behov av att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i hur lagen om stöd vid korttidsarbete tillämpas och i handläggningen av ärenden om stöd vid korttidsarbete, vilket även framhölls i samband med införandet av lagen om stöd vid korttidsarbete (prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). Det är med andra ord viktigt att Tillväxtverket i egenskap av handläggande myndighet arbetar så öppet och transparent som möjligt. Det gäller naturligtvis även Skatteverket för det fall att regeringen aktiverar det ursprungliga system för stöd vid korttidsarbete som Skatteverket är handläggande myndighet för. Som redovisats ovan är det enligt den prövning som har gjorts i rättstillämpningen inte möjligt att få insyn i hur regleringen om stöd vid korttidsarbete tillämpas av myndigheterna i enskilda ärenden. Det berättigade behovet av insyn kan således inte tillgodoses i dessa ärenden, vilket också har lyfts fram i den allmänna debatten.

Slutsatsen är därför att det behövs ett undantag från den sekretess enligt 28 kap. 12 § OSL som gäller för uppgift om en enskilds affärs- och driftförhållanden i ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete.

• Sida 13
•  Original

Behovet av insyn bedöms vara klart störst i fråga om de beslut om stöd som fattas. Om det införs ett undantag från sekretessen för sådana beslut i ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete blir det möjligt att granska t.ex. vilka företag som beviljats stöd och med vilka belopp. Undantaget föreslås enbart omfatta sådana beslut som innebär att ett ärende avgörs i sak, dvs. beslut om godkännande för stöd vid korttidsarbete, beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd vid korttidsarbete. För övriga beslut i ärenden om stöd vid korttidsarbete, såsom t.ex. beslut om förelägganden och beslut om kontrollbesök, finns inte samma skäl för ett sådant särskilt undantag från sekretessen.

Som anges i avsnitt 4.1 trädde nya regler i kraft den 1 januari 2021 om att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser även ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser. Ersättningen för kompetensinsatser är inte ett nytt separat stöd utan en ny valfri del i stödet vid korttidsarbete (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7.4). Detta medför att inte heller beslut om sådan ersättning bör omfattas av sekretess. På samma sätt som för stödet i övrigt föreslås undantaget enbart omfatta sådana beslut som innebär att ett ärende avgörs i sak.

Av Tillväxtverkets beslut om godkännande för stöd vid korttidsarbete kan utläsas om myndigheten bedömt att en arbetsgivare har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, eftersom det är en förutsättning för att få stöd. Att sådana uppgifter blir offentliga kan potentiellt vara till skada för företaget, t.ex. om det innebär fördelar för konkurrenter eller förvärvare (se även avsnitt 8). Samtidigt kan konstateras att det inte är ovanligt att beslut om olika statliga stöd till företag av insynsskäl är offentliga, det gäller t.ex. för beslut om omställningsstöd och beslut om återkrav av omställningsstöd. I beslut som avser ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete saknas normalt anledning att redovisa för vilka kompetensinsatser som ersättning ges. I normalfallet torde därför en sådan uppgift, som kan vara av intresse för företagets konkurrenter, inte framgå av besluten.

Förslaget påverkar inte i sig sekretesskyddet för anställda hos en arbetsgivare som är föremål för ett beslut om stöd vid korttidsarbete. Skyddet för uppgifter om anställda regleras i 28 kap. 11 § OSL som redan innehåller ett undantag från sekretess för beslut i ärende. Indirekt kan förslaget dock påverka sekretesskyddet för anställda i vissa speciella situationer. Tillväxtverket brukar inte i sina beslut ange vilka personer som arbetsgivaren får ersättning för. I ett fall där en arbetsgivare har få eller endast en anställd kan det vara möjligt att av det offentliga beslutet ändå sluta sig till vilka enskilda personer som har omfattats av korttidsarbete.

En bestämmelse som innebär att beslut om stöd i ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete blir offentliga bedöms sammanfattningsvis utgöra en rimlig avvägning mellan enskildas intresse av sekretesskydd och intresset av insyn. Det är endast besluten och skälen för besluten som är offentliga. För uppgifter i det bakomliggande materialet kan sekretess gälla. Det ankommer på den beslutande myndigheten att bedöma vilka uppgifter som bör tas in i beslutet. Regeringen anser således, till skillnad från bl.a. Svenska Journalistförbundet, att det saknas skäl för att göra ytterligare undantag från sekretess eller ändra den styrka med

• Sida 14
•  Original

vilken sekretess gäller i ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete i 28 kap. 12 § OSL.

Arbetsförmedlingen anser att behovet av insyn också gäller

Arbetsförmedlingens beslut om anställningsstöd som inte omfattas av något undantag från sekretess för beslut enligt 28 kap. 12 § OSL. Det saknas dock beredningsunderlag för att inom ramen för detta lagstiftningsärende överväga denna fråga.

Undantaget från sekretessen enligt 28 kap. 12 § OSL föreslås omfatta beslut om stöd i ärenden enligt lagen om stöd vid korttidsarbete och föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Sådana föreskrifter finns i den tillhörande förordningen och i förordningen om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete. Bestämmelsen bör lämpligen införas i 28 kap. 12 § OSL. Regeringen bedömer dock att det även krävs att ett motsvarande undantag från sekretess införs i bilagan till OSF för att besluten inte heller ska komma att omfattas av sekretess enligt 30 kap. 23 § OSL som gäller för stödverksamhet hos Tillväxtverket.

Det undantag från sekretess som föreslås omfattar även beslut om stöd som fattas av Skatteverket Skatteverket anser att den föreslagna ändringen i 28 kap. 12 § OSL inte får avsedd effekt för beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas av

Skatteverket, vid en aktivering enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete. Vid dessa förhållanden bedömer Skatteverket, till skillnad från den bedömning som görs i promemorian, att det uppkommer en regelkonkurrens mellan sekretessen i 28 kap. 12 § och databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL. Eftersom denna databassekretess är absolut har den enligt Skatteverket företräde framför den svagare sekretessen i 28 kap. 12 § OSL (jfr 7 kap. 3 § OSL). Eftersom det tillägg som föreslås i 28 kap. 12 § OSL om undantag från sekretess för vissa beslut inte gäller i förhållande till databassekretessen i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, menar Skatteverket att besluten inte kommer att vara undantagna från sekretess hos Skatteverket. Skatteverket grundar sin bedömning av databassekretessens räckvidd bl.a. på Högsta förvaltningsdomstolens uttalanden i avgörandet HFD 2020 ref. 36.

Enligt 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL gäller absolut sekretess i verksamhet som avser förande av och uttag ur beskattningsdatabasen enligt lagen om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet för uppgift om en enskilds personliga och ekonomiska förhållanden som har tillförts databasen. I samband med införandet av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete gjorde regeringen bedömningen att insynsintresset vad gäller de uppgifter i ärenden om stöd vid korttidsarbete som läggs in i databasen får anses tillgodosett i tillräcklig mån genom att uppgifterna kan begäras ut ur ärendet, där omvänt skaderekvisit enligt bl.a. bestämmelserna i 28 kap. 11 och 12 §§ OSL kommer att gälla (jfr prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.11). Regeringen har uttalat sig på motsvarande sätt vad gäller de uppgifter i borgenärsärenden enligt lagen (2007:324) om Skatteverkets hantering av vissa borgenärsuppgifter som läggs in i beskattningsdatabasen (prop. 2006/07:99 s. 35). Det finns

• Sida 15
•  Original

således stöd i förarbetena för att databassekretessen inte ska tillämpas när en uppgift används i en annan del av Skatteverkets verksamhet – dvs. i verksamhet som avser ärendehantering och som omfattas av sekretessbestämmelser med skaderekvisit som avviker från den absoluta databassekretessen. Enligt regeringen kan slutsatsen att de angivna förarbetsuttalandena saknar giltighet inte dras av Högsta förvaltningsdomstolens avgörande i HFD 2020 ref. 36. Högsta förvaltningsdomstolens avgörande rör uppgifter på ett skattekonto och har, såvitt framgår, inte samband med något särskilt ärende.

Regeringens uppfattning är därmed att det inte finns någon konkurrens mellan den nu föreslagna lydelsen av 28 kap. 12 § OSL och bestämmelsen om databassekretess i 27 kap. 1 § andra stycket 1 OSL, som kan aktualiseras för det fall Skatteverket är handläggande myndighet för stödet. Någon ytterligare bestämmelse än den föreslagna lagändringen i 28 kap. OSL krävs därför inte för att säkerställa att beslut i ärenden om korttidsstöd inte omfattas av sekretess hos Skatteverket.

Regelrådet, Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och IKEM har synpunkter på konsekvensanalysen. Synpunkterna behandlas i avsnitt 8 som innehåller en mer utförlig konsekvensanalys där det främst tydliggörs hur förslaget påverkar företag.

Lagförslag

Förslaget medför en ändring i 28 kap. 12 § offentlighets- och sekretesslagen.

6. Personuppgiftsbehandling

Regeringens bedömning: Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet bedöms vara tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske hos Tillväxtverket och Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

Promemorians bedömning överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Datainspektionen (numera Integritetsskyddsmyndigheten) anser att det bör tydliggöras vilka personuppgifter som kan komma att behandlas med anledning av förslaget. Svenskt Näringsliv framhåller att om ett företag med endast en eller ett fåtal anställda erhåller stöd vid korttidsarbete, torde det vara fullt möjligt att identifiera enskilda personer som har varit föremål för korttidsarbete, vilket

Industriarbetsgivarna och IKEM också anser. I övrigt yttrar sig ingen remissinstans särskilt över bedömningen.

Skälen för regeringens bedömning: Tillväxtverkets hantering av det nya systemet för stöd vid korttidsarbete omfattas av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän dataskyddsförordning), nedan kallad EU:s

• Sida 16
•  Original

dataskyddsförordning, och lagen (2018:218) med kompletterande bestämmelser till EU:s dataskyddsförordning. Detsamma gäller Skatteverket vars hantering av det ursprungliga systemet för stöd vid korttidsarbete dessutom omfattas av lagen (2001:181) om behandling av uppgifter i Skatteverkets beskattningsverksamhet (se prop. 2013/14:1 Förslag till statens budget, finansplan m.m. avsnitt 6.17.6.10).

Det undantag från sekretess för beslut om stöd i ärende enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete som nu föreslås kommer att ge upphov till ytterligare behandling av personuppgifter jämfört med i dag i samband med att besluten lämnas ut till allmänheten eller i förekommande fall till andra myndigheter, dvs. till stor del sådant utlämnande som bygger på allmänhetens rätt att ta del av allmänna handlingar enligt tryckfrihetsförordningen. En arbetsgivare som ansöker om stöd vid korttidsarbete kan vara en fysisk person som bedriver näringsverksamhet. Den rättsliga grunden för Tillväxtverkets respektive Skatteverkets personuppgiftsbehandling i samband med att besluten lämnas ut är i första hand att fullgöra en rättslig förpliktelse på det sätt som avses i artikel 6.1 c i dataskyddsförordningen. Den aktuella grunden för behandlingen är fastställd i den nationella rätten på det sätt som krävs enligt artikel 6.3 i dataskyddsförordningen. För Tillväxtverket och Skatteverket kommer den rättsliga förpliktelsen och syftet med behandlingen att vara fastställd i främst 2 kap. 15 § tryckfrihetsförordningen tillsammans med den föreslagna bestämmelsen om undantag från sekretess i 28 kap. 12 § OSL och den motsvarande förordningsändring i bilagan till OSF som regeringen har för avsikt att göra.

De uppgifter som behöver behandlas av Tillväxtverket eller Skatteverket inom systemet för stöd vid korttidsarbete är inte sådana känsliga personuppgifter som avses i artikel 9.1 i EU:s dataskyddsförordning (jfr prop. 2019/20:132 s. 72). Utgångspunkten är således att det i de aktuella besluten inte kommer att förekomma några känsliga personuppgifter och inte heller några uppgifter om lagöverträdelser.

Uppgifterna om arbetsgivarna i Tillväxtverkets beslut avser normalt främst arbetsgivarens namn med organisationsnummer och adress samt uppgift om beviljad stödperiod och beviljat stöd på aggregerad nivå. Det rör sig med andra ord om sådana uppgifter som inte bedöms leda till några beaktansvärda integritetsrisker för den enskilde. Datainspektionen anser att denna precisering av vilka uppgifter som normalt torde förekomma i de aktuella besluten inte är tillräcklig. Som tidigare redovisats ankommer det på den beslutande myndigheten att bedöma vilka uppgifter som bör tas in i beslutet. Tillväxtverkets mallar för beslut om godkännande för stöd och beviljande av preliminärt stöd liksom för beslut om slutligt stöd innehåller dock inte några ytterligare uppgiftskategorier än de har som angetts ovan. Det anges t.ex. inte vilka personer som arbetsgivaren får ersättning för. Som bl.a. Svenskt Näringsliv framhåller finns det i ett fall där en arbetsgivare har få eller endast en anställd dock en möjlighet att av ett beslut sluta sig till vilka enskilda personer som har omfattats av korttidsarbete.

Regeringen bedömer att det integritetsintrång som förslaget kan ge upphov till för enskilda får anses stå i proportion till det eftersträvade syftet att tillgodose intresset av insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Den befintliga reglering som finns på personuppgiftsområdet bedöms vara

• Sida 17
•  Original

tillräcklig för den personuppgiftsbehandling som kan komma att ske hos Tillväxtverket och Skatteverket med anledning av förslaget. Det behöver således inte införas någon ytterligare reglering om denna behandling.

7. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Ändringen ska träda i kraft den 1 augusti 2021.

En övergångsbestämmelse införs som innebär att äldre bestämmelser fortfarande gäller för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020. Övergångsbestämmelsen ska dock upphöra att gälla den 21 oktober 2021.

Promemorians förslag överensstämmer inte med regeringens. I promemorian föreslås att lagändringen ska träda i kraft den 1 juli 2021.

Promemorian innehåller inte några övergångsbestämmelser.

Remissinstanserna: Akademikerförbundet SSR, TCO, Svenska

Journalistförbundet och TU Medier i Sverige, anser att ikraftträdandet bör tidigareläggas.

Sveriges advokatsamfund konstaterar att frånvaron av övergångsbestämmelser kommer medföra att allmänheten kan få insyn i sådana beslut om stöd vid korttidsarbete som Tillväxtverket fattat även innan lagförslaget trätt i kraft. Det innebär att uppgifter om att en arbetsgivare fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter – vilka i dag är skyddade av sekretess – kommer bli offentliga. Enligt advokatsamfundet kan sådana uppgifter vara potentiellt skadliga för den som ansökt om stödet och det kan också vara så att den som ansökt om stöd räknat med att uppgifterna inte ska bli offentliga med hänsyn till hur lagstiftningen i dag är utformad. Advokatsamfundet anser dock att detta får betraktas som godtagbart med hänsyn till insynsintresset enligt de skäl som anges i promemorian. Även Hotell- och restaurangfacket ställer sig positivt till att lagändringen även ska gälla för beslut fattade före den 1 juli 2021 då merparten av besluten om korttidsstöd har fattats före detta datum.

Industriarbetsgivarna och IKEM avstyrker promemorians bedömning att det inte behövs några övergångsbestämmelser och framhåller bl.a. att en ordning med retroaktiv verkan medför en beaktansvärd risk för att tilltron till systemet för stöd vid korttidsarbete urholkas och att Sverige blir ett mindre attraktivt land för beslut om t.ex. etableringar och investeringar. Svenskt Näringsliv anför att även om det inte finns något formellt förbud mot retroaktiv lagstiftning på detta område bör utgångspunkten vara att förutsättningarna för företagen inte ändras i efterhand. Om lagstiftaren vidhåller att beslut om stöd för korttidsarbete ska vara offentliga och det med retroaktiv verkan är ett alternativt förfaringssätt att beslut fattade före ikraftträdandet blir offentliga vid en tidpunkt längre fram. I övrigt invänder ingen remissinstans mot förslaget eller yttrar sig särskilt över bedömningen i promemorian.

• Sida 18
•  Original

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser i likhet med remissinstanserna att det är viktigt att den föreslagna ändringen i offentlighets- och sekretesslagslagen kan träda i kraft så snart som möjligt för att möjliggöra för allmänheten att få insyn i ärenden om stöd vid korttidsarbete. Det tidigast möjliga datumet bedöms nu vara den 1 augusti 2021. Lagändringen föreslås därför träda i kraft detta datum.

Det finns inget principiellt förbud mot att lagändringen gäller även de beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft. Det blir också följden om några särskilda övergångsbestämmelser inte införs. Allmänna rättssäkerhetsöverväganden och de ansökande företagens intresse av förutsebarhet kan dock som flera remissinstanser är inne på tala emot att uppgifter om att en arbetsgivare fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter – vilka i dag är skyddade av sekretess – ska bli offentliga. Som redovisats tidigare kan sådana uppgifter vara potentiellt skadliga för den som ansökt om stödet. Den som ansökt om stöd kan som bl.a. Sveriges advokatsamfund framhåller ha räknat med att uppgifterna inte ska bli offentliga med hänsyn till hur lagstiftningen i dag är utformad. Samtidigt bedöms insynsintresset vara särskilt starkt när det gäller de beslut om stöd vid korttidsarbete som fattas under den pågående pandemin då betydande belopp hittills har betalats ut till ett mycket stort antal företag. Regeringen anser mot denna bakgrund, liksom advokatsamfundet, att det får anses godtagbart att förslaget även gäller de beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft.

Som Svenskt Näringsliv anför är dock ett alternativ att införa övergångsbestämmelser som innebär att beslut som har fattats före ikraftträdandet blir offentliga vid en tidpunkt längre fram. Promemorian med förslaget om undantag från sekretess offentliggjordes i samband med remittering den 21 oktober 2020. Företag som därefter har ansökt om stöd har därmed kunnat förutse att beslut som Tillväxtverket fattat innan lagändringen trätt i kraft kommer att kunna bli offentliga. Dessa företag har således haft möjlighet att göra ett medvetet val, till skillnad från de företag som ansökt om stöd innan promemorian offentliggjordes. Regeringen anser därför att det bör införas en övergångsbestämmelse av det slag som Svenskt Näringsliv förordar för företag som ansökt om stöd före den 22 oktober 2020. Regeringen föreslår att övergångsbestämmelsen utformas på så sätt att beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020, omfattas av undantaget från sekretess först fr.o.m. den 21 oktober 2021. Förslaget säkerställer att det kommer ha gått minst ett år sedan berörda företag ansökte om stöd till den tidpunkt då beslut, som innehåller en bedömning av om de fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter, blir offentliga. Den tid som då kommer att ha gått bedöms innebära att ett offentliggörande av beslutet är mindre skadligt för företaget.

• Sida 19
•  Original

8. Konsekvensanalys

Regelrådet anser att redovisningen i promemorian av främst förslagets möjliga effekter för företag inte är tillräckligt tydlig och att konsekvensutredningen därför inte uppfyller kraven i 6 och 7 §§ i förordningen om konsekvensutredningen vid regelgivning. Som även Svenskt Näringsliv, Industriarbetsgivarna och IKEM påtalar finns det vissa brister i promemorians konsekvensanalys. Nedan utvecklas därför vissa av de bedömningar som görs såvitt avser förslagets konsekvenser i den omfattning som bedöms lämpligt och möjligt i det aktuella lagstiftningsärendet mot bakgrund av vilka uppgifter som finns att tillgå.

Syfte och alternativa lösningar

Syftet med förslaget är att allmänheten ska få möjlighet till insyn i hur lagstiftningen om stöd vid korttidsarbete tillämpas i enskilda ärenden genom ett undantag från sekretess för beslut om sådant stöd. Förslaget innebär att det blir möjligt inte bara för allmänheten, utan även för andra myndigheter att ta del av dessa beslut hos Tillväxtverket, eller i förekommande fall Skatteverket.

Huvudalternativet till förslaget är att låta nuvarande sekretessreglering kvarstå oförändrad. Det skulle dock innebära att allmänheten inte kan granska hur korttidsstödet tillämpas, vilket skulle skada legitimiteten för stödet som kan omfatta stora belopp per företag. Enligt Tillväxtverkets uppgifter ( www.tillvaxtverket.se 2021-02-04) har hittills preliminärt stöd beviljats med sammanlagt ca 32 miljarder kronor. Ett annat alternativ är att ändra sekretessregleringen så att insyn för allmänheten medges i högre grad än enligt förslaget. Till exempel skulle förslaget kunna omfatta inte bara beslut om korttidsstöd, utan även andra beslut i dessa ärenden såsom beslut om förelägganden och beslut om kontrollbesök. Som framgår av avsnitt 5 anses insynsintresset dock inte motivera att gå längre än förslaget.

Effekter för företag och enskilda

Såväl framtida som redan fattade beslut om stöd vid korttidsarbete omfattas av det undantag från sekretess som föreslås (se avsnitt 7). Systemet för stöd vid korttidsarbete är öppet för ansökningar från alla typer av företag som har anställda och företag från alla branscher. Alla dessa företag kan beröras av det föreslagna undantaget från sekretess. Enligt Tillväxtverket har hittills drygt 90 000 företag ansökt om stöd, varav nästan 75 000 så här långt har beviljats stöd ( www.tillvaxtverket.se 2021-02-22). På branschnivå återfinns flest beviljade ansökningar inom verksamhet inom juridik, ekonomi, vetenskap och teknik (14 700 företag), handel (13 100 företag) samt hotell- och restaurangverksamhet (8 700 företag). I dagsläget finns inga tillgängliga uppgifter om ansökningarnas fördelning med avseende på företagsstorlek.

Frågan om förslagets konsekvenser för enskilda, som avser både företag i egenskap av arbetsgivare och enskilda personer i egenskap av anställda, behandlas även i avsnitt 5. Där görs bedömningen att förslaget innebär en rimlig avvägning mellan deras intresse av sekretesskydd och intresset av insyn. Som konstateras där kan det utläsas av Tillväxtverkets beslut om

• Sida 20
•  Original

godkännande för stöd vid korttidsarbete om myndigheten bedömt att en arbetsgivare har fått tillfälliga och allvarliga ekonomiska svårigheter. Att sådana uppgifter blir offentliga kan potentiellt vara till skada för företaget i den mån det kan ge fördelar för företagets konkurrenter. Det kan därmed även påverka konkurrensförhållanden för företag. I avsnitt 5 konstateras vidare att förslaget inte i sig påverkar sekretesskyddet för anställda hos en arbetsgivare som är föremål för ett beslut om stöd vid korttidsarbete, men att det indirekt kan påverka detta sekretesskydd i vissa speciella situationer.

Industriarbetsgivarna och IKEM efterfrågar en analys av hur förslaget riskerar att påverka svenska företags konkurrenskraft sett till hur motsvarande regler i viktiga konkurrentländer är utformade. Svenskt Näringsliv påpekar att den pågående ekonomiska krisen kan komma att bidra till fientliga övertaganden av företag och att en offentlig uppgift om att ett företag befinner sig i allvarliga ekonomiska svårigheter i en sådan situation kan vara känslig och utnyttjas av förvärvare. Betydelsen av de potentiellt negativa effekterna av förslaget i enskilda fall är svårbedömd, men en samlad bedömning är att det generellt sett har begränsade effekter, särskilt mot bakgrund av den nuvarande ekonomiska krisen som slagit brett mot ekonomin och tydligt medfört negativa effekter för specifika branscher. Det är vidare svårt och inte alltid helt rättvisande att jämföra de svenska reglerna med konkurrentländer och om förslaget faktiskt har en effekt på svenska företags konkurrenskraft så torde den sammantaget vara liten. Regeringen vidhåller sammanfattningsvis att de negativa effekterna av förslaget för företag och enskilda utgör en godtagbar konsekvens med hänsyn till insynsintresset.

Förslaget bedöms inte innebära att särskild hänsyn behöver tas till små företag vid utformningen av undantaget från sekretess. Detta eftersom det föreslagna undantaget är generellt och bedöms påverka företag på liknande sätt oavsett storlek.

Förslaget bedöms inte påverka företagens tidsåtgång och kostnader förknippat med stöd vid korttidsarbete. Företagen bedöms inte heller påverkas i andra hänseenden än vad som beskrivs i konsekvensanalysen.

Effekter för Tillväxtverket och Skatteverket

Det kan väntas att Tillväxtverket kommer att få ett stort antal förfrågningar om utlämnande av de beslut som har fattats under pandemin i ärenden om stöd vid korttidsarbete efter att de författningsändringar som föreslås i denna promemoria har trätt i kraft. Tillväxtverket anser att myndigheten måste tillskjutas resurser för att kunna klara av denna hantering. Tillväxtverket har tillförts extra resurser för 2021 med anledning av myndighetens hantering av regelverket om stöd vid korttidsarbete (prop. 2020/21:83, bet. 2020/21:FiU42, rskr. 2020/21:182 och prop. 2020/21:121, bet. 2020/21:FiU44, rskr. 2020/21:229). Några ytterligare medel för det nu aktuella förslaget bedöms inte behöva tillföras. Även för det fall det ursprungliga system för stöd vid korttidsarbete som Skatteverket är handläggande myndighet för aktiveras av regeringen, ryms kostnaden för att hantera begäranden om utlämnande inom befintliga ramar.

• Sida 21
•  Original

I nuläget är det endast Tillväxtverket som hanterar och informerar om stöd vid korttidsarbete. Utöver myndighetens vanliga informationsinsatser bedöms det inte finnas behov av ytterligare särskilda informationsinsatser med anledning av det aktuella förslaget.

Effekter för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet

Förslaget, som innebär att allmänheten och massmedierna ges möjlighet till insyn i och granskning av hur lagen om stöd vid korttidsarbete tillämpas av handläggande myndighet i enskilda ärenden, bedöms i viss mån kunna bidra till att motverka fusk och brottslighet som riktar sig mot det aktuella stödet.

Förslagets förenlighet med EU-rätten

Förslaget bedöms vara förenligt med EU-rätten.

Övriga effekter

Förslaget bedöms inte medföra några offentligfinansiella effekter eller påverka offentlig sektor, sysselsättning, miljön, den ekonomiska jämställdheten, jämlikhet, integration eller inkomstfördelning.

9. Författningskommentar

Förslaget till lag om ändring i offentlighets- och sekretesslagen (2009:400)

28 kap.

12 §

Paragrafen reglerar sekretess för uppgifter om en enskilds affärs- och driftförhållanden i ärende om arbetsförmedling och ärende enligt lagstiftningen om andra anställningsfrämjande åtgärder, däribland ärenden enligt regleringen om stöd vid korttidsarbete.

I ett nytt andra stycke införs en bestämmelse som innebär att sekretessen enligt första stycket inte gäller beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:848) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen. Undantaget från sekretessen är tillämpligt både när Skatteverket är handläggande myndighet för stöd efter aktivering enligt 5 § lagen om stöd vid korttidsarbete och när Tillväxtverket är handläggande myndighet för stöd efter godkännande enligt 5 a §. Beslut om stöd enligt bestämmelsen omfattar såväl beslut om godkännande för stöd vid korttidsarbete som beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd. Undantaget från sekretessen omfattar dock inte beslut som fattas under handläggningen av ett ärende om stöd vid korttidsarbete såsom t.ex. beslut om förelägganden och beslut om kontrollbesök.

Den 1 januari 2021 trädde nya regler i kraft som innebär att arbetsgivare som får stöd vid korttidsarbete och som anordnar kompetensinsatser, även

• Sida 22
•  Original

ska kunna få ersättning för kostnader för sådana insatser (prop. 2020/21:1, bet. 2020/21:NU1, rskr. 2020/21:145). Ersättningen för kompetensinsatser är inte ett nytt separat stöd utan en ny valfri del i stödet vid korttidsarbete. Undantaget från sekretess omfattar därmed även ett beslut om sådan ersättning. Avsikten är att ersättning för kompetensinsatser ska hanteras enligt samma principer som gäller för stödet vid korttidsarbete i övrigt (prop. 2020/21:1 utg.omr. 24 avsnitt 4.7). På samma sätt som gäller för stödet i övrigt omfattar dock undantaget från sekretessen inte beslut som fattas under handläggningen av ett ärende.

Föreskrifter som har meddelats i anslutning till lagen om stöd vid korttidsarbete finns i förordningen (2020:208) om stöd vid korttidsarbete och förordningen (2020:1249) om ersättning för kostnader för kompetensinsatser vid korttidsarbete, vilka bl.a. innehåller bestämmelser om återkrav.

Övervägandena finns i avsnitt 5.

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Lagändringen träder enligt punkt 1 i kraft den 1 augusti 2021.

Enligt punkt 2 ska äldre bestämmelser fortsätta att gälla för beslut om stöd som avser ansökningar som kommit in före den 22 oktober 2020. Bestämmelsen innebär att vissa beslut om stöd i ärende enligt lagen (2013:848) om stöd vid korttidsarbete eller föreskrifter som har meddelats i anslutning till den lagen, även efter ikraftträdandet fortsättningsvis omfattas av sekretess. De beslut som omfattas är sådana som avser ansökningar om stöd som har kommit in före den 22 oktober 2020. Besluten kan avse godkännande för stöd vid korttidsarbete, beslut om preliminärt och slutligt stöd samt beslut om återkrav av stöd vid korttidsarbete. Bestämmelsen upphävs den 21 oktober 2021 genom lagförslag 2.2. Därefter kommer samtliga beslut om stöd att omfattas av undantaget i 28 kap. 12 § andra stycket.

Övervägandena finns i avsnitt 7.

• Sida 23
•  Original