lagen.nu
RPSFS 2009:21

Föreskrifter och allmänna råd om förordnande av sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter

Titel
Föreskrifter och allmänna råd (RPSFS 2009:21) om förordnande av sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter
Utgivare
Rikspolisstyrelsen
Normkedja
SFS 1962:700SFS 1989:773, SFS 2006:1213RPSFS 2009:21
Beslutad
2009-10-15
Ikraftträdande
2010-01-01
Källa
polisen.se

Bemyndigande

1 §

Med funktionen sjöfartsskyddskontrollant avses i denna författning den som förordnats av en polismyndighet med stöd av 16 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd. Bestämmelser om sjöfartsskydd finns bl.a. i - Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, - lagen om sjöfartsskydd, - förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd, - säkerhetsskyddslagen (1996:627) och - säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

2 §

Med funktionen hamnskyddskontrollant avses i denna författning den som förordnats av en polismyndighet med stöd av 4 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd. Bestämmelser om hamnskydd finns bl.a. i - lagen om hamnskydd, - förordningen (2006:1213) om hamnskydd, - säkerhetsskyddslagen (1996:627) och - säkerhetsskyddsförordningen (1996:633).

Anmälan har gjorts enligt Europaparlamentets och rådets direktiv 98/34/EG av den 22 juni 1998 om ett informationsförfarande beträffande tekniska standarder och föreskrifter och beträffande föreskrifter för informationssamhällets tjänster (EGT L 204, 21.7. 1998, s. 37, Celex 31998L0034), ändrat genom Europaparlamentets och rådets direktiv 98/48/EG (EGT L 217, 5.8.1998, s. 18, Celex 31998L0048).

3 §

Begrepp i denna författning ska ha samma innebörd som i lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och lagen (2006:1209) om hamnskydd.

Tillämpningsområde och syfte

4 §

Denna författning innehåller föreskrifter och allmänna råd om polismyndighetens hantering av ärenden som avser förordnanden av sjöfartsoch/eller hamnskyddskontrollanter samt vilka krav som ska ställas på den som förordnas som kontrollant. Syftet med denna författning är att säkerställa att de personer som förordnas är lämpliga och att de har nödvändiga kunskaper för att kunna arbeta som kontrollant.

Ansökan till utbildning och om förordnande som sjöfartsoch/eller hamnskyddskontrollant

5 §

Ansökan till utbildning och om förordnande som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant ska göras till den polismyndighet inom vars distrikt kontrollanten huvudsakligen kommer att tjänstgöra.

6 §

Ansökan ska ske på Rikspolisstyrelsens formulär Ansökan till utbildning och om förordnande som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant (RPS 699.1). Polismyndigheten ska kontrollera att ansökningsformuläret undertecknats av den sökande och att ansökan i övrigt är fullständig.

7 §

Om ansökan inte är fullständig ska polismyndigheten avvisa ansökan.

8 §

Polismyndigheten ska ta ut en avgift som Rikspolisstyrelsen fastställt för prövning av en ansökan enligt denna författning. Avgiften ska betalas när ansökan ges in. Om inte detta sker ska sökanden föreläggas att betala avgiften inom en viss tid. Följs inte föreläggandet ska ansökan avvisas.

Kvalifikationskrav

9 §

Till utbildning som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant får polismyndigheten anta endast den som 1. har fyllt 20 år, 2. har en synskärpa som på avstånd, med eller utan korrektion, är 0,7 eller bättre på varje öga var för sig och vars synskärpa med bägge ögonen är 1,0 eller bättre, 3. har en synskärpa som på nära håll, med eller utan korrektion, är tillräcklig för att kunna läsa ett N5-kort eller likvärdigt på 30-50 cm avstånd,

4. har ett färgseende utan avvikelse, 5. har en hörselavvikelse på vardera öra mindre än 30 dB vid tester med audiogram för frekvenser under 2 000 Hz, 6. med hänsyn till laglydnad och övriga omständigheter är lämplig för uppdraget och 7. utifrån prövning enligt 11 och 14 §§ säkerhetsskyddslagen (1996:627) och 14 och 26 §§ säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) kan antas vara lojal mot de intressen som skyddas i säkerhetsskyddslagen och i övrigt är pålitlig ur säkerhetssynpunkt.

Laglydnads- och lämplighetsprövning

10 §

Om sökanden uppfyller kraven i 9 § 1-5 ska polismyndigheten kontrollera sökandens laglydnad och lämplighet för uppdraget enligt 9 § 6 genom att inhämta uppgifter från register som förs med stöd av lagen (1998:620) om belastningsregister och lagen (1998:621) om misstankeregister.

Laglydnadsprövning

11 §

Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande laglydnad ska grunda sig på en lagakraftvunnen dom, ett godkänt strafföreläggande, ett godkänt föreläggande om ordningsbot eller ett beslut om åtalsunderlåtelse enligt 20 kap. rättegångsbalken eller 16 § lagen (1964:167) med särskilda bestämmelser om unga lagöverträdare.

12 §

Beslut om avslag på en ansökan med anledning av bristande lämplighet ska grunda sig på skälig misstanke om brott, omhändertagande enligt lag eller annan omständighet som har betydelse vid bedömningen av om sökanden kommer att utföra arbetsuppgifterna på ett godtagbart sätt.

Prövning enligt säkerhetsskyddslagen

13 §

Om sökanden uppfyller kraven på laglydnad och lämplighet enligt 9 § 6 ska en prövning göras enligt 9 § 7, dock med undantag för registerkontroll enligt 14 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) och 26 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633) som ska ske först efter godkänd utbildning enligt 20 § denna författning. Bestämmelser om säkerhetsprövning och registerkontroll finns i Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om säkerhetsskydd (FAP 244- 1).

Ansökans giltighetstid

14 §

Ansökan från en sökande som uppfyller antagningskraven gäller de utbildningstillfällen som polismyndigheten tillhandahåller inom ett år från ansökningstillfället. Om det föreligger särskilda skäl får polismyndigheten inför utbildningen göra en förnyad laglydnads- och lämplighetsprövning enligt 9 § 6.

Utbildning och utbildningsintyg

15 §

Polismyndigheten ska utbilda det antal sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter som det finns behov av inom polisdistriktet.

Polismyndigheten ska vid bedömningen av behovet av antalet kontrollanter samråda med Transportstyrelsen och, om det behövs, även med berörda hamnanläggningar, rederier och hamnar. Grundutbildningen enligt bilaga 1 och fortbildningen ska genomföras i utbildningsgrupper om högst 24 personer och under ledning av en instruktör som har genomgått av Rikspolisstyrelsen beslutad och anordnad central funktionsinriktad utbildning för instruktörer. Utbildningsmomentet självskydd ska ledas av en av Rikspolisstyrelsen godkänd självskyddsinstruktör eller av sådan instruktör utbildad person anställd vid polismyndigheten.

16 §

En sökande som innehar ett förordnande som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant ska genomgå fortbildning för att få ett nytt förordnade. Det som sägs i första stycket gäller även en sökande som tidigare har varit förordnad om han eller hon har genomgått grundutbildning eller fortbildning inom den senaste femårsperioden. Har längre tid än fem år gått ska sökanden på nytt genomgå grundutbildningen. Fortbildningen ska innehålla en repetition av grundutbildningen och omfatta minst 20 lektionstimmar.

17 §

Om en sökande har genomgått utbildning för ordningsvakter, skyddsvakter eller fullständig grundutbildning för väktare med godkänt resultat inom den senaste treårsperioden, får de utbildningsmoment som innebär en upprepning av redan inhämtade kunskaper undantas från grundutbildningen som sjöfarts- och hamnskyddskontrollant.

18 §

Rikspolisstyrelsen fastställer årligen i särskilda beslut de avgifter som får tas ut för grundutbildningen och fortbildningen. Polismyndigheten ska ta ut avgiften av sökanden. Inga andra kostnader får tillkomma för sökanden. Då sökanden ska genomgå förkortad utbildning enligt 17 § ska polismyndigheten göra en motsvarande reduktion av avgiften.

19 §

Polismyndigheten ska efter grundutbildningen respektive fortbildningen för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter lämna ett utbildningsintyg till den som med godkänt resultat har genomgått utbildningen.

Registerkontroll

20 §

Efter att sökanden har genomgått grundutbildning eller fortbildning för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter med godkänt resultat, men innan beslut om förordnande fattas, ska polismyndigheten besluta om registerkontroll enligt 14 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) och 26 § säkerhetsskyddsförordningen (1996:633). Enligt 19 § säkerhetsskyddslagen (1996:627) ska den som säkerhetsprövningen gäller ha gett sitt samtycke innan en registerkontroll får göras.

Förordnande

21 §

Efter att sökanden har genomgått grundutbildning eller fortbildning för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter med godkänt resultat och godkänts vid säkerhetsprövning med registerkontroll ska polismyndigheten snarast besluta om ett förordnande som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant.

22 §

Ett förordnande som sjöfartsskyddskontrollant gäller i alla svenska hamnanläggningar och inom det område som i lagen (1966:374) om Sveriges sjöterritorium definieras som Sveriges sjöterritorium. Ett förordnande som hamnskyddskontrollant gäller i alla svenska hamnar.

23 §

Förordnandet som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant ska meddelas för viss tid, dock högst tre år.

24 §

En sökande som innehar ett förordnande för en funktion får under den tid som förordnandet gäller även förordnas för den andra funktionen utan att genomgå någon ytterligare utbildning. Ett sådant förordnande får gälla längst till den tidpunkt då det gällande förordnandet går ut.

25 §

Om den som innehar ett förordnande ansöker om ett nytt förordnande ska det nya förordnandet börja gälla från den tidpunkt då det gällande förordnandet går ut.

26 §

Polismyndigheten ska utfärda förordnandet på Rikspolisstyrelsens formulär Förordnande som sjöfartsskyddskontrollant respektive hamnskyddskontrollant (RPS 699.2). Förordnandet ska lämnas till den som har förordnats. Polismyndigheten ska behålla en kopia av beslutet om förordnande.

Uniformering, tjänstetecken och utrustning

27 §

En sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant anställd av ett auktoriserat bevakningsföretag ska under tjänstgöringen bära bevakningsföretagets godkända uniform. Övriga sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollanter ska under tjänstgöringen bära lämplig och enhetlig klädsel, om inte polismyndigheten beslutat annat.

28 §

Med tjänstetecken avses funktionsbeteckning och emblem enligt bilagorna 2-3. Polismyndigheten ska föra en förteckning över utlämnade tjänstetecken i metall.

29 §

En kontrollant ska under tjänstgöring bära endast för funktionen tilldelad funktionsbeteckning och emblem. Om tjänstetecken i metall är förbjudna inom ett visst område, t.ex. på grund av fara för gnistor eller liknande, ska kontrollanten bära aktuellt tjänstetecken i tyg.

30 §

En sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant ska vara utrustad med expanderbar batong och handfängsel, om inte sådan utrustning är förbjuden inom ett visst område, t.ex. på grund av fara för gnistor eller liknande. Kontrollanten får inte bära och använda andra hjälpmedel för våldsanvändning än vad som sägs i första stycket. Batongen ska vara av den typ som uppfyller lägst de krav som föreskrivs i bilaga 4. Handfängslen ska vara av metall och av samma typ som poliser får använda.

Polismans ledning och tillsyn

31 §

Sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollantens arbete ska enligt 16 § lagen (2004:487) om sjöfartsskydd och 4 kap. 3 § lagen (2006:1209) om hamnskydd utföras under polismans ledning. Polismyndigheten inom vars distrikt sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollanten tjänstgör ska i det löpande arbetet kontrollera bl.a. att kontrollanten under tjänstgöring bär de tjänstetecken och den utrustning som föreskrivs i denna författning.

32 §

Den polismyndighet som meddelat ett förordnande ska varje år göra en laglydnads- och lämplighetsprövning av sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollanten.

Återkallelse av förordnande

33 §

Den polismyndighet som meddelat ett förordnande ska återkalla detta när förutsättningar enligt 9 § inte längre föreligger eller det i övrigt finns särskilda skäl därtill.

Ett beslut om återkallelse ska meddelas skriftligen. Av beslutet ska framgå att förordnandehandling och tjänstetecken snarast ska återlämnas till polismyndigheten.

Avstängning

34 §

Uppkommer fråga om att återkalla ett förordnande, och är det sannolikt att förordnandet kommer att återkallas, får den polismyndighet som meddelat förordnandet avstänga kontrollanten till dess frågan om återkallelse har prövats slutligt. I samband därmed ska förordnandehandling och tjänstetecken återtas av polismyndigheten.

35 §

En kontrollant som tillfälligt åsidosätter vad som åligger henne eller honom i tjänsten får avstängas av den polismyndighet inom vars distrikt denne tjänstgör.

36 §

Ett beslut om avstängning får meddelas muntligen. Beslutet ska dock snarast möjligt därefter meddelas även skriftligen. Av beslutet ska framgå under hur lång tid avstängningen gäller.

Undantag

37 §

Rikspolisstyrelsen får, om särskilda skäl föreligger, medge undantag från dessa föreskrifter.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2010.

På Rikspolisstyrelsens vägnar

BENGT SVENSON

Lars Sjöberg (Rättsavdelningen)

Bilaga 1

Grundutbildning för sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollanter

I denna författning avses med en lektionstimme 45 minuter. Det antal lektionstimmar som anvisas hindrar inte att olika ämnen integreras med varandra. Vid behov får innehållet i utbildningen kompletteras med andra relevanta författningar vilka här ej har angivits.

ÄmneIntroduktion till ämnet sjöfartsskydd och hamnskydd och funktionen som sjöfarts- och/eller hamnskyddskontrollant
InnehållBl.a. Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 725/2004 av den 31 mars 2004 om förbättrat sjöfartsskydd på fartyg och i hamnanläggningar, lagen (2004:487) om sjöfartsskydd, förordningen (2004:283) om sjöfartsskydd, lagen (2006:1209) om hamnskydd och förordningen (2006:1213) om hamnskydd, 13 kap. brottsbalken och lagen (2003:148) om straff för terroristbrott.
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha en god allmän kunskap om sjöfartsskydd och hamnskydd, en förståelse för vad skyddet syftar till, kontrollanternas funktion, skyddsnivåer, rutiner för skyddsrelaterade meddelanden och förfaranden i nödsituationer och katastrofplanering.
GenomförandeMålet ska nås genom teoretisk undervisning.
Beräknad tid2 lektionstimmar.
ÄmneSpecifika regler som styr sjöfarts- och hamnskyddskontrollanternas arbeten
InnehållBl.a. EG-förordningen nr 725/2004 inklusive SOLAS och ISPS-koden, lagen om sjöfartsskydd, förordningen om sjöfartsskydd, lagen om hamnskydd, förordningen om hamnskydd, förarbeten inom sjöfarts- och hamnskyddet samt Rikspolisstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om förordnande av sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter, tystnadsplikt enl. 30 § lagen om sjöfartsskydd och 8 kap. 3 § lagen om hamnskydd samt skyddsplaner.
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha en god kunskap om kontrollanternas arbetsuppgifter och 9
RPSFS 2009:21befogenheter, ansvarsfördelningen mellan sjöfarts- och hamnskyddskontrollanter, polismans ledning, andra myndigheters uppgifter samt sekretess.
GenomförandeMålet ska nås genom teoretisk undervisning.
Beräknad tid16 lektionstimmar.
ÄmneAllmänna regler för sjöfarts- och hamnskyddskontrollanternas arbete
InnehållBl.a. Europakonventionen, 2 kap. regeringsformen, 24 kap. 7 § andra stycket rättegångsbalken (RB) (envarsgripande), 27 kap. 4 § RB (beslag), 19 § lagen om sjöfartsskydd och 4 kap. 6 § lagen om hamnskydd (dokumentation), 17 kap. 1 § brottsbalken (BrB) (våld och hot mot tjänsteman), 23 och 24 kap. BrB (bl.a. nödvärn och nöd), 13 kap. BrB, lagen (2003:148) om straff för terroristbrott m.m. samt rekvisiten för andra för kontrollverksamheten relevanta brott, 10 § första stycket 4 och andra stycket, 19 § första stycket 1 och 29 § polislagen (1984:387) (rätten att bruka våld och skyddsvisitation).
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha sådana kunskaper att han eller hon kan tillämpa de regler som i övrigt är relevanta för deras arbete.
GenomförandeMålet ska nås genom teoretisk undervisning.
Beräknad tid19 lektionstimmar.
ÄmneSäkerhetshot, hotbilder, profilering m.m.
InnehållAktuella säkerhetshot och hotbilder, igenkännande av egenskaper och beteendemönster hos personer som sannolikt hotar säkerheten, inspektions-, kontroll- och övervakningsteknik, metoder för hantering av och kontroll av folkmassor.
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha kunskap om aktuella säkerhetshot, hotbilder, profilering samt hur inspektions-, kontroll- och övervakningsteknik kan användas.
GenomförandeMålet ska nås genom teoretisk undervisning.
Beräknad tid4 lektionstimmar.

Ämne Dokumentkontroll

Innehåll Dokument som kan förekomma i kontrollverksamheten, t.ex. rese-, gods- och identitetshandlingar.

MålDeltagarna ska ha kunskap om dokumentkontroll.
GenomförandeGenomgång och förevisning av dokument som kan förekomma i kontrollverksamheten, t.ex. rese-, gods- och identitetshandlingar.
Beräknad tid2 lektionstimmar.
ÄmneFörbjudna/farliga föremål och ämnen, metoder och tekniska hjälpmedel i kontrollarbetet m.m.
InnehållIgenkännande och upptäckt av vapen samt andra farliga och förbjudna föremål, farliga ämnen och anordningar, CBRNE, metoder för visitation av personer, personliga tillhörigheter, bagage, last och fartygsförråd, användning av utrustning och system, d.v.s. tekniska hjälpmedel, som används i kontrollarbetet, teknik och tillvägagångssätt för att kringgå skyddsåtgärder, provning, kalibrering och underhåll av utrustning och system, inspektions-, kontroll och övervakningsteknik.
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha god kunskap om farliga/förbjudna ämnen och föremål. Deltagarna ska vidare ha god kunskap om de metoder som används i kontrollarbetet och känna till och kunna hantera tekniska hjälpmedel som kontrollanten normalt använder i sitt arbete.
GenomförandeMålet ska nås genom teoretisk undervisning och praktiska övningar, om möjligt i samverkan med hamnar och rederier genom studiebesök.
Beräknad tid16 lektionstimmar.
ÄmneYrkesetik
InnehållVärderingar, människosyn, begreppsdefinitioner t.ex. etik och moral.
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha fått en god yrkesetisk grund att utgå från i sitt arbete som kontrollant. 11

Genomförande Målet ska nås genom teoretisk undervisning samt genom att i diskussioner och ev. rollspel analysera situationer som kan uppstå.

Beräknad tid 2 lektionstimmar.

ÄmneOlaga diskriminering och mänskliga beteenden
Innehåll16 kap. 9 § BrB och diskrimineringslagen (2008:567).
MålDeltagarna ska efter utbildningsmomentet ha kunskap om vad som avses med olaga diskriminering och de värderingar som denna lagstiftning bygger på. De ska också ha fått en övergripande kunskap om tankesätt och beteenden som kan ha sin grund i människors trosbekännelse, nationella eller etniska ursprung, och deras eventuella betydelse vid ingripanden.
GenomförandeMålet ska uppnås genom problembaserad inlärning, undervisning och diskussioner i grupp. Särkilt ska brottet olaga diskriminering analyseras utifrån rättsfall på området. Även övrig lagstiftning mot diskriminering ska gås igenom på ett övergripande sätt. Dessutom ska de skillnader i tankesätt och beteenden belysas som kan ha sin grund i människors trosbekännelse, nationella eller etniska ursprung.
Beräknad tid2 lektionstimmar.
ÄmneKonflikthantering, självskydd, handfängsel och expanderbar batong
Innehåll- konflikthantering och annan yrkespsykologi, - 10 § polislagen (1984:387), 15 § lagen (1976:371) om behandlingen av häktade och anhållna m.fl., - säkerhetstänkande, - greppteknik, - tekniker för användande av handfängsel, - information om de medicinska risker som följer med användandet av olika former av våld. Tekniker för användande av expanderbar batong ska omfatta följande moment: - grundställning, - högt och lågt utslag, - ihopslag, - färdigställning,

- forehand- och backhandsslag, - blockering, - materialkunskap.

MålAtt ge deltagarna sådana kunskaper i konflikthantering att de kan lösa konfliktsituationer utan våld eller behöva anbringa handfängsel. Deltagarna ska ha förmåga att kommunicera taktiskt med kollega samt med motparten. Förmåga att göra korrekta bedömningar och fatta rätt beslut. I de fall batong, annat våld, eller handfängsel måste användas ska deltagarna ha kunskap om lagstöd samt ha tränats så att bara det våld som behövs för att lösa uppgiften används. Deltagarna ska ha god färdighet i att använda expanderbar batong och handfängsel men också ha fått kunskap och förståelse för de medicinska risker som följer med användandet av batong och andra former av våld.
GenomförandeMed utgångspunkt från Rikspolisstyrelsens handbok i självskydd ska lämpliga metoder läras ut om hur man avvärjer angrepp mot kroppen genom att använda grepp, handfängsel och batong i såväl teori som praktik. Den praktiska delen ska bl.a. bestå av ett rollspel där deltagarna får i uppgift att lösa en fingerad konfliktsituation. Förflyttningsövningar och händelsestyrda övningar ska ingå som metod. Ämnet ska avslutas med kunskapskontroll i form av tillämpad övning.
Beräknad tid14 lektionstimmar.
ÄmneAkutsjukvård
Innehåll- LABC (livshotande läge, andning, blödning och chock), - hjärt- och lungräddning.
MålEfter genomgången utbildning ska deltagarna ha kännedom om akuta åtgärder vid olycksfall.
GenomförandeMålet ska uppnås genom teoretisk undervisning och om möjligt praktiska övningar.
Beräknad tid1 lektionstimme.
ÄmneSkriftligt och praktiskt prov 13

Innehåll Ett skriftligt prov med frågor som tar sikte på de ämnen som behandlats under utbildningen och ett praktiskt prov. Genomförande Deltagarna ska för att bli godkända klara såväl ett skriftligt som ett praktiskt prov. Beräknad tid 2 lektionstimmar.

Totalt 80 lektionstimmar

Bilaga 2

Tjänstetecken för sjöfartsskyddskontrollanter

Typ Placering

Funktionsbeteckningar

Funktionsbeteckningar i metall eller Funktionsbeteckningen ska bäras tyg. Funktionsbeteckningen ska fastsatt på bröstets vänstra sida vara utförd på svart botten med gul ovanför bröstfickan eller på text och bård samt försedd med motsvarande plats. fästanordning. ”Bild nr 1”.

Emblem Emblemet ska bäras fastsatt på Emblem i metall eller tyg. bröstets vänstra sida nedanför Emblemet ska vara utfört på svart funktionsbeteckningen. botten med gult emblem och bård samt försett med fästanordning. ”Bild nr 2”.

Bild nr 1

Bild nr 2

Bilaga 3

Tjänstetecken för hamnskyddskontrollanter

Typ Placering

Funktionsbeteckningar

Funktionsbeteckningar i metall eller Funktionsbeteckningen ska bäras tyg. Funktionsbeteckningen ska fastsatt på bröstets vänstra sida vara utförd på svart botten med gul ovanför bröstfickan eller på text och bård samt försedd med motsvarande plats. fästanordning. ”Bild nr 1”.

Emblem Emblemet ska bäras fastsatt på Emblem i metall eller tyg. bröstets vänstra sida nedanför Emblemet ska vara utfört på svart funktionsbeteckningen. botten med gult emblem och bård samt försett med fästanordning. ”Bild nr 2”.

Bild nr 1

Bild nr 2

Bilaga 4

1. Teknisk beskrivning av expanderbar batong

En sjöfarts- eller hamnskyddskontrollant får bära och använda endast expanderbar batong med egenskaper enligt följande.

1.1 Allmänt

Den expanderbara batongen ska hålla en mycket hög kvalité. Kraven i avsnitt 1.3 och 1.4 är minimikrav. Batongen ska kunna användas vid skiftande temperaturer och klimatförhållanden och ska kunna användas vid såväl högfrekvent som lågfrekvent mångårig användning utan att driftstörningar uppstår eller att batongen eller dess ingående delar börjar rosta. Batongen ska ej ha skarpa kanter eller ha en konstruktion som kan orsaka oavsiktliga personskador. Batongen ska vara användarvänlig och ha en greppyta som är tillverkad i ett antihalksäkert material. Greppytan ska vara tillverkad på ett sådant sätt att den ej upplevs som svettframkallande. Batongens greppyta (gummimaterial eller dylikt) ska vara fastsatt på sådant sätt att det inte kan glida eller lossna utan användande av verktyg. Greppytan bör dock gå att byta ut. Batongen ska vara enkel att fälla ut och fälla ihop. Batongen ska vara konstruerad på sådant sätt att den håller sig kvar i infällt respektive utfällt läge tills användaren önskar annat. Batongen ska ha svart ytbeläggning. Ytbeläggningen ska vara så slitstark att den tål en flerårig nötning och bör kunna motstå skador som kan uppstå om batongen tappas från cirka 1 meters höjd vid upprepade tillfällen i hårt underlag.

1.2 Detaljkrav

Batongen ska vara tillverkad av stål och får vara 21” eller 26” i utfällt läge. Batongen ska vara konstruerad på sådant sätt att ytterspetsen har en väl avrundad form och har en större diameter än batongens angränsande sista sektion i form av en kula, cylinder eller liknande.

1.3 Miljötålighet

Batongen ska utan prestandanedsättning klara de miljöer den möter i sin applikation i hela Sverige. Batongen ska oförpackad och i ett operativt läge tåla miljöer som motsvarar användning i utomhusmiljö. Detta betyder att batongen utan prestandanedsättning ska kunna användas i temperaturer mellan –25 och +40 °C. Batongen ska tåla lagring och transport i temperaturer mellan –40 och +70 °C med bibehållen funktion. Batongen ska tåla nedsmutsning, oljespill, is, saltvatten etc. I övrigt ska batongen utan prestandanedsättning motstå miljötålighetsprovning enligt avsnitten 1.3.1.- 1.3.3.

1.3.1 Saltdimmeprovning

Provningen ska utföras enligt IEC 68-2-52 test Kb, 3 cykler. Batongen ska uppfylla kraven enligt ISO 4540, R8 (angripen area 0,1 - 0,25 % av totalyta).

1.3.2 Temperatur, värme

Batongen ska klara +40 ºC i 16 timmar. Provningen ska utföras enligt IEC 68-2-2, test Bd. Batongen ska minst 200 gånger expanderas respektive fällas ihop före, efter och under provning.

1.3.3 Temperatur, kyla

Batongen ska klara -25 ºC i 16 timmar. Provningen ska utföras enligt IEC 68-2-1, test Ad. Batongen ska minst 20 gånger expanderas respektive fällas ihop före, efter och under provning.

1.4 Mekanisk prövning

Definition: 1. Fbp = elastiska böjkraften 2. Fbm = maximala böjkraften 3. Fdm = maximala dragkraften 4. HV30 = hårdhet enligt Vickers HV30

1.4.1 Böjprovning

Böjprovningen ska utföras som en trepunkts böjprovning med provuppställning enligt figur A2 över två olika tvärsnitt av batongen: Yttersektion, se definition i figur A1. Övergång mellan yttersektion och centrumsektion, se definition i figur A1. Dimensionerna i provuppställningen ska vara enligt nedan:

Diameter stödrulle = 20 ± 1 mm Diameter belastningsrulle = 10 ± 0,5 mm Stödavstånd, centrumavstånd - stödrullar = 100 ± 1 mm

Belastningsrullen ska placeras på halva stödavståndet. Vid provning över tvärsnitt 2 ska provföremålet placeras så att belastningsrullens centrum är 5 mm in på centrumsektionen från övergången mellan yttersektionen och centrumsektionen. Den elastiska böjkraften, Fbp, beräknas som kraften vid skärningen mellan kraftförskjutningskurvan och en parallell förskjuten linje med samma lutning som den linjärelastiska delen av kraftförskjutningskurvan. Parallellförskjutningen, X, ska vara 1 mm. Den maximala böjkraften, Fbm, bestäms som maximum på kraften i kraftförskjutningskurvan. Se även principskissen i figur A3.

1.4.2 Dragprovning

Dragprovning ska utföras enligt principskiss figur A4. Dragbelastningen påförs batongen genom förskjutning av ett rörligt mothåll fäst runt batongens spets. Handtaget fixeras vid övergången mellan handtaget och centrumsektionen med det fasta mothållet. Dragprovet ska fortskrida tills brott inträffar och den maximala dragkraften ska Fdm registreras.

1.4.3 Hårdhetsprovning

Hårdheten på batong med stålspets ska bestämmas enligt HV30 i SS 11 25 17 eller motsvarande standard som gäller i något annat land inom Europeiska unionen, Turkiet eller Europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

1.4.4 Godkännande kriterium

Kriterier för godkännande av expanderbar batong enligt tabell 1.

Tabell 1

Provningsmetod Storhet Godkännande kriterium

Böjprovning Fbp, tvärsnitt 1 > 11,0 kN Fbm, tvärsnitt 1 > 1,5 kN Fbp, tvärsnitt 2 > 12,5 kN Fbm, tvärsnitt 2 > 15,0 kN Dragprovning Fdm > 25,0 kN Hårdhetsprovning HV30 > 350

Kravspecifikation mekaniska prov, expanderbar batong

Figur A1.

B atongsp ets

H andtag Centrumsektion Yttersektion

Figur A2.

Kraft, Deformation

Belastningsrulle Provföremål Stödrulle Stödrulle

Figur A3.

Kraft Parallell förskjutning av linjärelastiska lutningen, X

Fbm

Fbp

Förskjutning

Figur A4.

F i x e r a t m o t h å l l R ö r l i g t m o t h å l l R ö r e l s e r i k t n i n g , K r a f t