SJVFS 2017:11

Statens jordbruksverks

författningssamling

Statens jordbruksverk

551 82 Jönköping

Tfn 036-15 50 00

www.jordbruksverket.se

^{ISSN 1102-0970}

SJVFS 2017:11

Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks

föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av

växtsorter i den svenska sortlistan;

Utkom från trycket

den 16 juni 2017

Omtryck

beslutade den 15 juni 2017.

Statens jordbruksverk föreskriver¹, med stöd av 10 § utsädesförordningen

(2000:1330), att 20 § och bilagorna 1 och 2 i verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om

intagning av växtsorter i den svenska sortlistan² ska ha följande lydelse.

Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna

författning träder i kraft.

Inledande bestämmelser

1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om

1. ansökan om intagning av växtsorter i den svenska officiella sortlistan av de arter

av lantbruks- och köksväxter som anges i bilaga 1 till utsädesförordningen

(2000:1330),

2. teknisk provning och godkännande av dessa växtsorter för intagning i svenska

officiella sortlistan,

3. borttagande av dessa växtsorter ur den svenska officiella sortlistan,

4. administration av svenska officiella sortlistan, och

5. upprätthållande av växtsorter publicerade i den officiella svenska sortlistan.

För godkännande av bevarande- och amatörsorter gäller även bestämmelserna i

Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av

bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av

sådana sorter, och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om

bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. (SJVFS 2016:16).

1 a § Grundläggande bestämmelser om växtsorter finns i utsädeslagen (1976:298) och

utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:16).

1 b § Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter

till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av

dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.

Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter

än de som anges i första stycket. (SJVFS 2016:16).

¹ Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2016/1914 av den 31 oktober 2016 om ändring av

direktiv 2003/90/EG och 2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv

2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv 2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst

ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av undersökningar av vissa sorter av arter

av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L296, 1.11.2016, s.7, Celex 3216L0296).

² Författningen senast omtryckt SJVFS 2016:16.

SJVFS 2017:2017:11

2

Ansökan

2 § En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket. För en

bevarande- eller amatörsort ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 3,

och för övriga sorter ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 4.

När en ansökan om intagning av en växtsort i sortlistan lämnas in, ska även en

sortbenämning föreslås. Om det, för en amatör- eller bevarandesort, finns fler än en

sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa.

Förslaget på sortbenämning får lämnas in efter det att ansökan om intagning av en

växtsort lämnats in, under hela den tid då teknisk provning sker. Förslaget på

sortbenämning ska då innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5.

Med ansökan om intagning i sortlistan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas.

Den preliminära sortbeskrivningen ska göras på frågeformuläret i de i bilaga 1 angivna

CPVO-protokollen eller de i bilaga 2 angivna UPOV-riktlinjerna för respektive art.

Jordbruksverket beslutar om teknisk provning i enlighet med 4 och 6 §§ i dessa

föreskrifter för andra sorter än bevarande- och amatörsorter.

Ansökan ska, om Jordbruksverket begär det, åtföljas av ett utsädesprov för kontroll

av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på så sätt som

Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2016:16).

Förutsättningar för godkännande

3 § Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sortlistan

på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av

uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för

användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har en

sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet

med 11 §. (SJVFS 2005:88).

4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:

1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materialet

från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom

växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga

kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES³ eller Schweiz enligt

definitionen i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och

möjliga att beskriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att

två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för

vilken ansökan först har givits in, ha företräde.

2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med

mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i

sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda

reproduktionssystem.

3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med den

av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga kännetecken

fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).

³ Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen

(EU) och de länder inom Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om

det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.

SJVFS 2017:11

3

5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tid-

punkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara

1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den

gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,

2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu

inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller

3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.

En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om god-

kännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den

tidpunkt som anges i första stycket.

En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och

andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i

Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.

(SJVFS 2004:24).

6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande

odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett till-

räckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska

utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas

1. avkastningsförmåga,

2. resistens mot växtskadegörare,

3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt

4. kvalitetsegenskaper.

De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med

redogörelsen för resultaten.

En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egen-

skaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan, visar

ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen,

utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den.

Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskaper

hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.

Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som

kan tillmätas betydelse vid bedömningen.

Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för

människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).

7 § För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om

utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i

sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten från

inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlings-

erfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36).

8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte

1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än

foder,

2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast

a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt

sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller

b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,

SJVFS 2017:2017:11

4

3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter

till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,

4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt

5. sorter av arter som avses i 1 b §. (SJVFS 2016:16).

9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som avses

i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under

förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt

13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden finns

som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen

(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.

För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första stycket

fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.

Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå

av sortlistan. (SJVFS 2004:24).

10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklarna

2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari

2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av

Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som

gäller livsmedelssäkerhet⁴, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs hälsa

vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan.

Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av artikel 3,

eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och

foder⁵, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna användning för

att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS 2004:24).

11 § Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet

artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens

växtförädlarrätt⁶ samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli

2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för

arter av lantbruks- och köksväxter⁷.

Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket åter-

kalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för

godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen under

en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86).

Provningens utförande

12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av

Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredje-

land om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som

utförs här i landet.

⁴ EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).

⁵ EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).

⁶ EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).

⁷ EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).

SJVFS 2017:11

5

När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt

de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för

Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som

anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internatio-

nella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskaper

enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts med

en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss

egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap inte

kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen utförs.

Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jord-

bruksverket fastställer.

Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruks-

universitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat från

ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jord-

bruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet.

Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som anmälts

till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndigheten begär.

De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen

informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).

Sortlistan

13 § Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, för-

nyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-länder,

Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och om

ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till sortbenämningar.

För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas.

Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma sortlista

för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter⁸. (SJVFS 2009:86).

14 § Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för varje

sort ska innehålla

1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå

2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes

eventuella ombud i landet,

3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,

4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,

5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i

Schweiz,

6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2

(exportsort),

7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring och

certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt

8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.

⁸ Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning

(EUT).

SJVFS 2017:2017:11

6

För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har

påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt

på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av det

totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995.

För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sortlistan

om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande odlings-

och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).

15 § Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som

innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i

sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och

kommissionen om så begärs.

Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll.

(SJVFS 2005:88).

Giltighetstid för sortgodkännande

16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det

år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter förnyas

med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedömning

odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgenetiska

resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet.

En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år

före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan

om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårs-

periodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid

till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat.

Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sort-

godkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.

Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt

dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året

efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet

ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid

löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska

framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).

Övriga bestämmelser

17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska

1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av

sorten,

2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll av

upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar genera-

tionerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt

3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial för

kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.

SJVFS 2017:11

7

Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars

kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med

upprätthållande inom EU⁹. (SJVFS 2005:88).

18 § Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om

1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt enhetlig

eller stabil, eller

2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upp-

rätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).

19 § Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan

1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,

2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial till

förfogande för efterkontroll,

3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid,

eller

4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88).

20 § Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i

1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av

utsäde av stråsäd,

2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av

utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter,

3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av

utsäde av köksväxter,

4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:49) om saluföring m.m. av utsäde

av icke-vedartade arter av prydnadsväxter,

5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av

förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion,

6. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av

utsädespotatis, och

7. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av

förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat föröknings- och plantmaterial

av grönsaker än utsäde. (SJVFS 2017:11).

⁹ Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa

tredjeländer av förfaranden för upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT

L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).

SJVFS 2017:2017:11

8

Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

1. Denna författning¹⁰ träder i kraft den 1 juli 2017.

2. För provningar av en sort enligt 12 § av arter som anges i bilaga 1 eller 2, som har

påbörjats före den 1 juli 2017 gäller äldre föreskrifter.

HARALD SVENSSON

Anna Pettersson

(Växtregelenheten)

¹⁰ SJVFS 2017:11.

SJVFS 2017:11

9

Bilaga 1

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and

Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för Gemenskap-

ens växtsortsmyndighet (CPVO). De senaste versionerna av protokollen och

frågeformulären som ska användas i samband med ansökan finns tillgängliga på

CPVO:s webbplats (www.cpvo.europa.eu).

Lantbruksväxter

11

Art

Protokoll

Bomull

TP/88

Durumvete

TP/120

Engelskt rajgräs

TP/4

Finsvingel, finbladig fårsvingel

TP/67

Fodermajs

TP/2

Fodervicker

TP/32

Fårsvingel

TP/67

Hampa

TP/276

Havre, rödhavre

TP/20

Hybridrajgräs

TP/4

Hårdsvingel

TP/67

Italienskt rajgräs

TP/4

Korn

TP/19

Kålrot

TP/89

Nakenhavre

TP/20

Potatis

TP/23

Raps

TP/36

Ris

TP/16

Råg

TP/58

Rågvete

TP/121

Rödsvingel

TP/67

Rörsvingel

TP/39

Skuggsvingel

TP/67

Solros

TP/81

Spånadslin, oljelin

TP/57

Styvt rajgräs

TP/4

Större hårdsvingel

TP/67

Vete

TP/3

Westerwoldiskt rajgräs

TP/4

¹¹

Ändringen innebär att bomull, fodervicker, rörsvingel och ängssvingel flyttas från bilaga 2 till

bilaga 1 och får nytt protokollsnummer.

SJVFS 2017:2017:11

10

Ängssvingel

TP/39

Ärt

TP/7

Köksväxter ¹²

Art

Protokoll

Aubergin, äggplanta

TP/117

Blekselleri, stjälkselleri

TP/82

Blomkål

TP/45

Blomsterböna, rosenböna

TP/9

Bondböna

TP/Broadbean

Broccoli

TP/151

Brysselkål

TP/54

Böna (buskböna, störböna, brun böna)

TP/12

Chilipeppar, paprika

TP/76

Endiviasallat, Witlof cikoria

TP/173

Escarolesallat, friséesallat

TP/118

Fänkål

TP/183

Grönkål

TP/90

Gräslök

TP/198

Gurka (slanggurka, druvgurka)

TP/61

Jättepumpa inklusive vinterpumpa

TP/155

Kardon, kronärtskocka

TP/184

Kålrabbi

TP/65

Lök (Cepa-gruppen)

TP/46

Mangold

TP/106

Melon

TP/104

Morot, fodermorot

TP/49

Persilja

TP/136

Piplök

TP/161

Pumpa, squash

TP/119

Purjolök

TP/85

Rabarber

TP/62

Rotcikoria

TP/172

Rotselleri

TP/74

Rädisa, trädgårdsrättika

TP/64

Rödbeta inklusive Cheltenhambeta

TP/60

Rödkål

TP/48

Salladskål

TP/105

¹² Ändringen innebär att rabarber flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer.

SJVFS 2017:11

11

Sallat

TP/13

Savojkål

TP/48

Schalottenlök

TP/46

Sockermajs, popmajs

TP/2

Sparris

TP/130

Spenat

TP/55

Svartrot

TP/116

Tomat

TP/44

Tomatgrundstammar

TP/294

Vattenmelon

TP/142

Vintersallat

TP/75

Vitkål

TP/48

Vitlök

TP/162

Ärt (märgärt, spritärt, sockerärt)

TP/7

(SJVFS 2017:11).

SJVFS 2017:2017:11

12

Bilaga 2

Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har fast-ställts

av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). De senaste

versionerna av riktlinjerna och frågeformulären som ska användas i samband med

ansökan finns tillgängliga på UPOV:s webbplats (www.upov.int).

Lantbruksväxter ¹³

Art

Riktlinjernas nr

Alaskagräs

TG/180

Blålupin

TG/66

Blålusern

TG/6

Brunven

TG/30

Foderbeta

TG/150

Gullupin

TG/66

Hundäxing

TG/31

Jordnöt

TG/93

Krypven

TG/30

Kärringtand

TG/193

Lusern

TG/6

Oljerättika

TG/178

Plattlosta

TG/180

Rajsvingel

TG/243

Rybs

TG/185

Rödklöver

TG/5

Rödven

TG/30

Safflor

TG/134

Sojaböna

TG/80

Sorghum, sudangräs och korsningar

mellan sorghum och sudangräs

TG/122

Storven

TG/30

Timotej

TG/34

Turftimotej, vild timotej

TG/34

Vallmo

TG/166

Vitklöver

TG/38

Vitlupin

TG/66

Vitsenap

TG/179

Åkerböna

TG/8

Ängsgröe

TG/33

¹³ Ändringen innebär bland annat att bomull, fodervicker, rörsvingel och ängssvingel flyttas från

bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt protokollsnummer.

SJVFS 2017:11

13

Köksväxter ¹⁴

Art

Riktlinjernas nr

Sallatscikoria, rosensallat

TG/154

Grundstammar till gurka

TG/311

Rova inklusive majrova

TG/37

(SJVFS 2017:11).

¹⁴ Ändringen innebär bland annat att rabarber flyttas från bilaga 2 till bilaga 1 och får nytt

protokollsnummer.

SJVFS 2017:2017:11

14

Bilaga 3

ANSÖKAN OM INTAGNING AV EN BEVARANDESORT ELLER

AMATÖRSORT I SORTLISTAN

En ansökan om intagning av en bevarandesort eller amatörsort i sortlistan ska innehålla

följande uppgifter:

1. Sökande.

a) a. Namn och adress.

b) b. Organisationsnummer (endast svenska sökande).

c) c. Telefonnummer (om sådant finns).

d) d. Mobilnummer (om sådant finns).

e) e. E-postadress (om sådant finns).

2. Uppgifter om bevarandesorten (om det är aktuellt att ansöka om en bevarandesort).

a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt.

b) Form, vårsådd sort, höstsådd sort, mellanform eller växelform.

c) Sortnamn.

d) Synonymer (om sådana finns).

e) Sortens ursprung (så långt det är känt).

f) Uppgift om sorten finns i NordGens genbank, och i så fall accessionsnumret.

g) Uppgift om utsädets typ (certifikatutsäde eller standardutsäde).

3. Uppgifter om amatörsorten (om det är aktuellt att ansöka om en amatörsort).

a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt.

b) Form, typ eller stam.

c) Sortnamn.

d) Synonymer (om sådana finns).

e) Sortens ursprung (så långt det är känt).

f) Uppgift om sortbeskrivning bifogas ansökan.

4. Sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet.

a) Uppgift om dokument som upplyser om sortens särskiljbarhet, enhetlighet

och stabilitet bifogas ansökan.

b) Uppgift om varifrån uppgift om sortens särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet hämtats.

5. Bevarandevärde.

Uppgift om varför sorten ska anses som bevarandevärd.

6. Annan information av betydelse.

Uppgift om annan dokumentation av betydelse för Jordbruksverkets bedömning

bifogas ansökan.

7. Bilagor.

Uppgift om annan dokumentation som bifogas ansökan.

SJVFS 2017:11

15

8. Fakturering av ansökningsavgift till annan än sökande (endast om det är aktuellt).

a) Namn och adress.

b) Organisationsnummer.

c) Telefonnummer.

d) Mobilnummer.

e) E-postadress.

9. Underskrift.

Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. Protokoll

eller utdrag som styrker firmatecknarens rätt att teckna företaget bör bifogas. (SJVFS

2016:16).

SJVFS 2017:2017:11

16

Bilaga 4

ANSÖKAN OM INTAGNING I SORTLISTAN

En ansökan om intagning i sortlistan ska innehålla följande uppgifter:

1. Sökande.

a) Namn och adress.

b) Organisationsnummer (endast svenska sökande).

c) Telefonnummer (om sådant finns).

d) Mobilnummer (om sådant finns).

e) E-postadress (om sådant finns).

2. Ombud.

a) Namn och adress.

b) Organisationsnummer (endast svenska sökande).

c) Telefonnummer (om sådant finns).

d) Mobilnummer (om sådant finns).

e) E-postadress (om sådant finns).

3. Uppgifter om sorten.

a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt (eller engelskt).

b) Preliminär sortbeteckning eller förädlingsnummer.

c) Förslag till sortbenämning och uppgift om sortbenämningen är ett

fantasinamn eller en kod (förslag på sortbenämning kan lämnas in vid ett

senare tillfälle under provningsperioden).

d) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om

den är för er ett registrerat varumärke i Sverige eller annat land.

e) Uppgift om ansökan avser godkännande för intagning i sortlistan som

lantbruksväxt, gräs för annat ändamål än foder eller köksväxt. För intagning

som lantbruksväxt, uppge avsedd användning.

f) Uppgift om ansökan om växtförädlarrätt eller intagning i sortlista tidigare

lämnats in för sorten i Sverige eller något annat land (eller till CPVO), uppge

vilket land eller CPVO och status på ansökan.

g) Uppgift om var officiell provning av sortens särskiljbarhet, enhetlighet och

stabilitet ska provas eller har provats.

h) Uppgift om sorten är en genetiskt modifierad organism enligt definitionen i

13 kap.miljöbalken. Om den är det, ange unik identitetsbeteckning.

i) Uppgift om vem som ska ha fakturan för ansökningsavgiften (endast om

sökande har ombud).

4. Bilagor (om de inte lämnats in tidigare).

a) Uppgift om preliminär sortbeskrivning bifogas ansökan.

b) Uppgift om ombudsfullmakt bifogas ansökan (endast om ombud finns).

SJVFS 2017:11

17

5. Underskrift.

Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. Protokoll

eller utdrag som styrker firmatecknarens rätt att teckna företaget bör bifogas. (SJVFS

2016:16).

SJVFS 2017:2017:11

18

Bilaga 5

ANSÖKAN OM SORTBENÄMNING

1. Sökande.

a) Namn och adress.

b) E-postadress (om sådant finns).

2. Ombud.

a) Namn och adress.

b) E-postadress (om sådant finns).

3. Uppgift om sorten.

a) Uppgift om vilken sort ansökan gäller (journalnummer för tidigare inlämnad

ansökan om intagning av växtsort i sortlistan).

b) Art.

c) Preliminär sortbeteckning eller förädlarnummer.

d) Förslag till sortbenämning.

e) Uppgift om sortbenämningen har lämnats in i något annat land eller till

CPVO, och i så fall vilka länder. Uppgift om sortbenämningen blivit godkänd

i något annat land, eller av CPVO, och i så fall vilket land samt datum.

f) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om

den är för er registrerat varumärke i Sverige eller annat land.

4. Underskrift.

Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriv under ansökan. (SJVFS

2016:16).