Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2022:29) om direktstöd och grundvillkor

Denna författning kompletterar 1. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 av den 30 maj 2018 om ekologisk produktion och märkning av ekologiska produkter och om upphävande av rådets förordning (EG) nr 834/2007 , 2. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 av den 2 december 2021 om fastställande av regler om stöd för de strategiska planer som medlemsstaterna ska upprätta inom ramen för den gemensamma jordbrukspolitiken (strategiska GJP-planer) och som finansieras av Europeiska garantifonden för jordbruket (EGFJ) och Europeiska jordbruksfonden för landsbygdsutveckling (Ejflu) samt om upphävande av förordningarna (EU) nr 1305/2013 och (EU) nr 1307/2013 , 3. Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 av den 2 december 2021 om finansiering, förvaltning och övervakning av den gemensamma jordbrukspolitiken och om upphävande av förordning (EU) nr 1306/2013 , 4. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464 av den 26 mars 2020 om vissa tillämpningsföreskrifter för Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller de handlingar som krävs för retroaktivt godkännande av perioder för omställning, produktion av ekologiska produkter och information som ska tillhandahållas av medlemsstaterna , 5. kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146 av den 24 september 2020 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 vad gäller produktionsregler vid exceptionella omständigheter i ekologisk produktion , 6. kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 av den 21 januari 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848 genom fastställande av särskilda kriterier och villkor för kontroller av dokumentation inom ramen för offentlig kontroll i ekologisk produktion och offentlig kontroll av aktörsgrupper , 7. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 av den 15 juli 2021 om godkännande av vissa produkter och ämnen för användning i ekologisk produktion och om upprättande av förteckningar över dessa , 8. kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1691 av den 12 juli 2021 om ändring av bilaga II till Europaparlamentet och rådets förordning

2 EUT L 150, 14.6.2018, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2018/848/oj (Celex 32018R0848). EUT L 435, 6.12.2021, s. 1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2115/oj (Celex 32021R2115). 4 EUT L 435, 6.12.2021, s. 187, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg/2021/2116/oj (Celex 32021R2116). 5 EUT L 98, 31.3.2020, s. 2, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2020/464/oj (Celex 32020R0464). 6 EUT L 428, 18.12.2020, s. 5, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2020/2146/oj (Celex 32020R2146). 7 EUT L 165, 11.5.21, s 25, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2021/771/oj (Celex 32021R0771). 8 EUT L 253, 16.7.2021, s. 13, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2021/1165/oj (Celex 32021R1165).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

(EU) 2018/848 vad gäller kraven på bevarande av dokumentation för aktörer inom ekologisk produktion , 9. kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/126 av den 7 december 2021 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 med ytterligare krav för vissa interventionstyper som anges av medlemsstaterna i deras strategiska GJP-planer för perioden 2023–2027 enligt den förordningen samt om andelen för norm 1 för god jordbrukshävd och goda miljöförhållanden (GAEC) , 10. kommissionens delegerade förordning (EU) 2022/1172 av den 4 maj 2022 om komplettering av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken och tillämpningen och beräkningen av administrativa avdrag för villkor , 11. kommissionens genomförandeförordning (EU) 2022/1173 av den 31 maj 2022 om regler för tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2116 vad gäller det integrerade administrations- och kontrollsystemet i den gemensamma jordbrukspolitiken , och 12. förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik.

Denna författning gäller villkoren, stöden och ersättningarna 1. grundvillkor, 2. gårdsstöd, 3. stöd till unga jordbrukare, 4. nötkreatursstöd, 5. ersättning för precisionsjordbruk – planering, 6. ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, 7. ersättning för ekologisk produktion, 8. ersättning för blommade åker och fältkant och 9. ersättning för vallodling. (SJVFS 2025:34).

I dessa föreskrifter används följande begrepp med nedan angiven betydelse.

Begrepp Betydelse

9 EUT L 334, 22.9.2021, s.1, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2021/1691/oj (Celex 32021R1891). 10 EUT L 20, 31.1.2022, s. 52, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/126/oj (Celex 32022R0126). 11 EUT L 183, 8.7.2022, s. 12, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_del/2022/1172/oj (Celex 32022R1172). 12 EUT L 183, 8.7.2022, s. 23, ELI: http://data.europa.eu/eli/reg_impl/2022/1173/oj (Celex 32022R1173).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

slåtterängar Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som sköts med bete, avslagning eller putsning samt är bevuxet med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Slåtteräng

Ett jordbruksskifte som inte är åkermark och som används på eftersommaren till slåtter eller för slåtter kompletterat med efterbete. Slåtterängen ska vara bevuxen med gräs, örter eller hävdad ljung som är dugligt som foder.

Generellt för betesmarker och slåtterängar

Mark i renskötselområdet som huvudsakligen används till renbete räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Skog samt områden där åtgärder gjorts för att väsentligt gynna trätillväxten räknas inte som betesmark eller slåtteräng. Myrmark som är bevuxen med gräs, halvgräs, fräken och örter och som används, eller kan användas till slåtter, räknas inte som slåtteräng om den ligger i Norrbottens, Västerbottens eller Jämtlands län. För att ett skifte ska räknas som betesmark eller slåtteräng ska marken klassificeras som ägoslaget betesmark i blockdatabasen. Mark som inte är klassificerad som ägoslaget betesmark i blockdatabasen kan klassificeras som betesmark eller slåtteräng om marken har tydliga inslag av hävdgynnade arter eller har höga natur- eller kulturvärden knutna till slåtter- eller beteshävd. Ytor tätt med träd- och buskskikt, naturliga impediment eller värdefulla landskapselement

Den 15 juni det aktuella stödåret ska sökanden förfoga över de skiften som ingår i stödansökan.

För att stöd ska lämnas för gårdsstödet och stödet till unga jordbrukare ska ett jordbruksskifte vara minst 0,10 hektar. Undantag från första stycket gäller för skiften som ligger i direkt anslutning till ett annat skifte med gårdsstödsberättigande gröda på samma block. Den totala arealen för blocket får dock inte understiga 0,10 hektar.

Jordbruksmark upphör att vara stödberättigande när markarbeten för en permanent förändring till annat än jordbruksmark påbörjas på skiftet. På skiften som används för produktion det aktuella året, upphör stödberättigandet på den yta där markarbetet utförs. På skiften som inte används för produktion, upphör stödberättigandet på den del av skiftet där markanvändningen ska förändras permanent.

Jordbruksmarken ska vara synbart påverkad av jordbruksverksamhet senast den 31 oktober, det år verksamheten ska utföras för att den ska vara godkänd som stödberättigande hektar i berörda stöd. Undantag från första stycket gäller för 1. åkermark som läggs i träda, vilken inte behöver ha jordbruksverksamhet under det första året som träda, 2. mark som ingår i ett åtagande för skyddzoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner, vilka istället får hållas i ett skick som bevarar förmågan att begränsa läckage av växtnäring och bekämpningsmedel, eller 3. betesmark och slåtteräng som ingår i ett miljöersättningsåtagande vilka ska ha jordbruksverksamhet minst vartannat år enligt villkoren för åtagandet. (SJVFS 2024:23).

För betesmarker och slåtterängar ska tillämpning av pro rata bedömning göras för följande element:

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

1. Ytor med träd- eller buskskikt som saknar tillräcklig mängd gräs, örter, hävdad ljung eller som är svåråtkomliga för betesdjuren. 2. Ytor med naturliga impediment. 3. Värdefulla landskapselement som inte är bevuxna med gräs, örter eller hävdad ljung. De värdefulla landskapselement som berörs är fornlämningslokal, odlingsröse, stentipp, byggnadsgrund, stenmur samt öppet dike, som uppfyller definitionen i bilaga 2. Enskilda element som är 0,05 hektar eller mindre ska ingå i arealen om de tillsammans täcker högst 10 procent av blockets areal. För block där dessa element täcker mer än 10 procent men maximalt 30 procent av arealen ska arealen minskas med 20 procent. För block där dessa element täcker mer än 30 procent men maximalt 50 procent ska arealen minskas med 40 procent. Sammanhängande områden med element som var för sig är 0,05 hektar eller mindre men tillsammans täcker mer än 50 procent av arealen får inte ingå i blocket. Om storleken på ett enskilt element är större än 0,05 hektar får det inte ingå i blocket.

Om det finns särskilda skäl kan den handläggande myndigheten besluta om undantag från 3 och 6 §§. (SJVFS 2024:23).

Som godkänd marktäckning för kraven i GAEC 6 enligt bilaga III i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/2115 räknas 1. vall, 2. höstsådd, 3. sockerbetor, fodersocker, foderbetor, morötter, rödbetor och andra liknande rotväxter, 4. sent skördade kålväxter, 5. mellangrödor, 6. fånggrödor, 7. bevuxen träda, 8. stubb som har lämnats obearbetad efter skörd av spannmål eller oljeväxter, och 9. fleråriga grödor som ger upprepade skördar, inbegripet energiskog. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

De grundvillkorselement och övriga landskapselement som räknas upp i 4 kap. 19 och 20 §§ förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik definieras i bilaga 4. (SJVFS 2025:34).

Solitärträd bevaras genom att de ska omges av en minst två meter bred zon där jorden inte får bearbetas. Småvatten bevaras genom att de inte får utsättas för tippning. (SJVFS 2025:34).

De grödor som är sådda före den 30 juni med syfte att skördas under sommaren eller hösten räknas som huvudgröda under det året i kraven på växtföljd enligt 4 kap. 10 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2025:34).

Reglerna i detta kapitel gäller avdrag på grund av villkorsfel för ersättning för ekologisk produktion, ersättning för mellangröda för kolinlagring, fånggröda och vårbearbetning för minskat kväveläckage, ersättning för precisionsjordbruk – planering, ersättning för blommande åker och fältkant samt ersättning för vallodling. (SJVFS 2025:34).

Om sökanden inte följt ett villkor ska den handläggande myndigheten göra ett avdrag från utbetalningen. Det framgår av 3–6 §§ och bilaga 1 till föreskrifterna hur stora avdragen ska vara. Villkorsavdragen får inte vara större än årets utbetalning av ersättning för det aktuella skiftet eller en sådan grupp som avses i 3 kap. 23 § andra stycket förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2025:34).

Den handläggande myndigheten ska bedöma om sökanden har upprepat ett fel när följande förutsättningar är uppfyllda:

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

1. Felet konstaterades det år som villkoret senast kontrollerades. 2. Den handläggande myndigheten meddelade sökanden om det felet då. 3. Det är samma villkor som inte är uppfyllt. Felet behöver inte vara upprepat på samma mark eller djur. 4. Felet återkommer eller har inte åtgärdats inom strategisk plan 2023– 2027.

Om sökanden har upprepat ett villkorsfel enligt 3 § ska den handläggande myndigheten göra ett dubbelt villkorsavdrag för det konstaterade upprepade felet, under förutsättning att inget annat framgår av bilaga 1.

Villkor som följs upp genom uppföljning av jordbruksmark med ny teknik omfattas inte av reglerna för upprepade fel i 3 och 4 §§. (SJVFS 2024:23).

I följande situationer kan den handläggande myndigheten göra undantag från bestämmelserna i det här kapitlet och göra mindre villkorsavdrag eller inget avdrag alls: 1. Extremt väder som inte är tillräckligt allvarligt för att vara force majeure så som regn under hela skördeperioden. 2. Försenad sådd då grödan blivit förstörd och behöver sås om. 3. Gröda som blivit uppäten eller förstörd av vilt på ett sätt som varit svårt att förebygga. 4. Rovdjursangrepp som var svåra att förutse eller förebygga. 5. Bekämpning av växt- eller djursjukdomar och invasiva arter. 6. Sökanden meddelar själv myndigheten om villkorsfelet. Det gäller dock inte om sökanden är informerad om en kommande kontroll.

Om det finns särskilda skäl kan den handläggande myndigheten medge undantag från bestämmelserna i 2–4 §§. (SJVFS 2025:34).

Räkningsperioden för djurinnehavet är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. För stödår 2023 startar räkningsperioden den 1 augusti 2022.

Enligt 5 kap. 30 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik ska nötkreatursstöd baseras på det djurinnehav under räkningsperioden som har rapporterats till det Centrala nötkreatursregistret (CDB) på villkor att kraven på identifiering och registrering av djur är

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

uppfyllda. Nötkreatursstöd ska baseras på djurinnehavet och på villkor att kraven på identifiering och registrering av djur är uppfyllda utifrån djurens vistelseperioder i CDB per den 31 juli under det gällande ansökningsåret. Vid bedömningen av om villkoren är uppfyllda ska hänsyn tas till den tidsfrist som registrerad aktör har på sig för rapportering av förändringar av djurinnehavet som avser händelser som inträffat före eller senast detta datum.

Sökande med åkermark kan få ersättning för precisionsjordbruk – planering. Åkermark i träda eller med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning. Det framgår av 5 kap. 24 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2024:23).

Sökanden ska upprätta en växtodlingsplan för innevarande stödår, som ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista ansökningsdag. I växtodlingsplanen ska företagets alla åkermarksskiften finnas med. Skiftena ska anges med samma ordningsnummer för block och bokstav för skifte som i SAM-ansökan. För varje skifte ska sökanden ange 1. förfrukt och årets planerade gröda eller grödor, 2. areal, 3. grödans behov av fosfor och kalium, 4. grödans behov av kväve enligt uppskattad skördenivå, förfruktseffekt, mulljord (om mulljord odlas) och långtidseffekt av stallgödsel, och 5. mängden mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel som sökanden planerar att använda samt mängden lättillgängligt kväve, fosfor och kalium i gödselmedlen. Med lättillgängligt kväve avses ammoniumkväve, nitratkväve och urea. Den sökande kan välja att ersätta uppgifterna i punkt 5 med uppgifter om genomförd spridning av mineralgödsel, stallgödsel eller andra organiska gödselmedel och tillförd mängd lättillgängligt kväve, fosfor och kalium per hektar när spridningen av gödsel genomförts på skiftet. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Undantag från 2 § gäller för skiften som inte ingår i ansökan om ersättning för Precisionsjordbruk – planering och som förvärvats eller arrenderats efter sista dag för SAM-ansökan aktuellt stödår. Sökande kan utesluta dessa skiften ur växtodlingsplanen. (SJVFS 2023:29).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Växtnäringsbalans

Varje produktionsenhet i sökandens företag ska ha en egen växtnäringsbalans. Om driften är gemensam mellan produktionsenheterna kan en gemensam växtnäringsbalans göras. Detta gäller för växtnäringsbalansen: 1. Den ska vara baserad på uppgifter från en period på 12 månader under något av de tre föregående kalenderåren. 2. Den ska finnas tillgänglig för kontroll senast sista dagen för SAMansökan. 3. Den ska innehålla uppgifter om skillnaden mellan tillförda och bortförda produkter i växt- och djurproduktion som innehåller kväve, fosfor eller kalium. 4. Den ska innehålla uppgifter om tillförsel av kväve genom kvävefixering. 5. Den ska beräknas per hektar åkermark som används för produktion. För en produktionsenhet där majoriteten av skiftena är frilandsodling av grönsaker och bär kan den sökande istället välja att göra växtnäringsbalansen per skifte enligt 1–4 för bara dessa skiften på produktionsenheten. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

I följande situationer kan undantag från 4 § göras: 1. När en produktionsenhet tillkommit sökandes företag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte uppdatera eller upprätta en växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör denna produktionsenhet. 2. När sökande har förvärvat ett jordbruksföretag under föregående år eller aktuellt stödår. Sökande behöver i dessa fall inte upprätta någon växtnäringsbalans med uppgifter som tillhör det förvärvade jordbruksföretaget. (SJVFS 2023:29).

Markkartering

Alla skiften som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering ska vara markkarterad. Markkarteringen ska uppfylla dessa villkor: 1. Markkarteringen får inte vara äldre än 10 år vid sista dag för SAMansökan det aktuella stödåret. 2. Jordprovplatserna ska märkas ut på en karta och lätt kunna utläsas. 3. Analys ska göras av pH, P-AL (lättlösligt fosfor) och K-AL (lättlösligt kalium) på tagna jordprover. 4. Minst ett jordprov ska tas per hektar markkarterad mark men på skiften som är mindre än tre hektar där jordprov tagits räcker det med ett jordprov.

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

5. Markkarteringen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista dag för SAM-ansökan. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Skiften med ett åtagande om skyddszoner mot vattenområden och anpassade skyddszoner omfattas inte av kraven i 6 §. (SJVFS 2023:29).

Stallgödselanalys

Om flytgödsel används i företaget ska minst en stallgödselanalys göras per år. Analysen ska vara upprättad och finnas tillgänglig för kontroll senast sista ändringsdag för SAM-ansökan och får vid den dagen inte vara äldre än ett år. Analysen ska påvisa mängden ammoniumkväve, fosfor och kalium i flytgödseln.

Undantag från 8 § kan göras vid överlåtelse av hel SAM-ansökan om överlåtelsen sker efter sista ansökningsdag. Sökande behöver då inte göra en stallgödselanalys för aktuellt stödår. (SJVFS 2023:29).

Dräneringsbrunnar

Alla dräneringsbrunnar ska vara omgivna av en bevuxen zon som minskar risken för att växtskyddsmedel transporteras ut i vattenmiljön om dräneringsbrunnen 1. ligger ovan mark, 2. har ytvattenintag, 3. ligger på ett skifte som ingår i ansökan om ersättning för precisionsjordbruk – planering, och 4. är helt omgiven av åkermark. Den omgivande zonen ska 1. vara sådd eller redan bevuxen senast i samband med etablering av huvudgrödan och ligga obruten resten av det år som ansökan avser, 2. ha växtlighet som är tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek, 3. till största del bestå av vallgräs, och 4. vara minst två meter bred runt hela dräneringsbrunnen, räknat från mark lämplig för sådd. En bevuxen zon får sås om i samband med höstsådd av nästa års huvudgröda. (SJVFS 2023:29).

har upphävts genom (SJVFS 2023:29).

Ersättning för precisionsjordbruk – planering kan inte kombineras med ett åtagande med anpassade skyddszoner på samma skifte om det finns dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag.

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Sökande måste i ansökan om precisionsjordbruk – planering lämna information om förekomsten av dräneringsbrunnar som ligger ovan mark och har ytvattenintag om skiftet ingår i ett åtagande för anpassade skyddszoner. (SJVFS 2023:29).

Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för odling av fånggröda för minskat kväveläckage. Sökanden med åkermark inom nitratkänsligt område kan få ersättning för vårbearbetning för minskat kväveläckage. Det framgår av 5 kap. 22 § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med fånggröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att minska växtnäringsförlusterna efter huvudgrödans skörd. Jordgubbar, slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av fånggröda om majs har odlats på marken under samma år vilket framgår av 5 kap. 21 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Med vårbearbetning avses att ingen jordbearbetning sker efter skörd av en huvudgröda, efter en vall eller efter en bevuxen träda förrän efter årets slut. Med nitratkänsligt område avses de områden som anges som känsliga i 2 § i Statens jordbruksverks föreskrifter och allmänna råd (SJVFS 2004:62) om miljöhänsyn i jordbruket vad avser växtnäring. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2025:34).

Sökanden med åkermark inom stödområde 6–12 samt inom område 13 utan kompensationsstöd kan få ersättning för odling av mellangröda för kolinlagring. Stödområdena definieras i bilaga 6 till förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Det framgår av 5 kap. 22 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik Med mellangröda avses växtlighet som har sin huvudsakliga tillväxt mellan två huvudgrödor och som odlas med syftet att öka inlagringen av kol i marken efter huvudgrödans skörd. Jordgubbar, slåtter-, frö- eller betesvall eller bevuxen träda får inte vara huvudgröda under stödåret. Stöd får inte lämnas för odling av mellangröda om majs har odlats på marken under samma år vilket framgår av 5 kap. 21§ förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

ersättning vilket framgår av 5 kap. 22 § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. (SJVFS 2025:34).

Fånggrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och tar upp kväve efter skörden av huvudgrödan fram till tidigaste tillåtna brytdatum enligt 8 §. Mellangrödan ska sås vid en tidpunkt och på ett sådant sätt att den utvecklas väl och lagrar in kol efter skörden av huvudgrödan fram till tidigaste tillåtna brytdatum enligt 10 §. (SJVFS 2025:34).

Uppkomsten av fång- eller mellangrödan ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek.

Hur får fång- eller mellangröda inte användas?

Sökanden får inte använda fång- eller mellangrödan för slåtter, bete, foder eller annan produktion före det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas. Fång- eller mellangrödan får inte övergå i huvudgröda.

När får gödselmedel spridas?

Gödselmedel får inte spridas på marken mellan skörd av huvudgrödan och det datum då fång- eller mellangrödan tidigast får brytas.

Följande utsäde är godkänt vid sådd av fånggröda: 1. Vallgräs eller vallgräs i blandning med vallbaljväxter. Högst 15 viktprocent av utsädesblandningen får utgöras av vallbaljväxter. Fånggrödan ska sås in i en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. 2. Vitsenap, oljerättika eller rättika. Fånggrödan ska sås in i eller direkt efter skörd av en annan huvudgröda än potatis, rotfrukter eller grönsaker. Den kan också sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker. 3. Höstråg eller westerwoldiskt rajgräs. Fånggrödan ska sås direkt efter skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker.

När och hur får fånggrödan brytas?

Om fånggrödan är vallgräs, vallgräs i blandning med vallbaljväxter, vitsenap, oljerättika eller rättika, får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Hallands län får dock dessa fånggrödor brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober. Om fånggrödan är höstråg eller westerwoldiskt rajgräs får den brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2025:34).

Mellangrödan ska vara insådd i eller sådd efter skörd av huvudgrödan. Om huvudgrödan är potatis, rotfrukter eller grönsaker ska mellangrödan sås in direkt efter skörd av huvudgrödan. Högst 30 viktprocent av frön i utsädet till mellangrödan får vara baljväxter.

När och hur får mellangrödan brytas?

Mellangrödan får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dock mellangrödan brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober. (SJVFS 2025:34).

Sökanden kan få ersättning för vårbearbetning om följande villkor är uppfyllda: 1. Markanvändningen det aktuella stödåret är huvudgröda, vall eller bevuxen träda, 2. marken inte jordbearbetas mellan skörd av huvudgröda, vall eller bevuxen träda och den 31 december det aktuella stödåret. Sökanden får dock utföra en grund jordbearbetning inför sådd av fånggrödorna vitsenap, oljerättika eller rättika och inför sådd av mellangrödan samt 3. marken sås med ny huvudgröda eller vall senast den 30 juni året efter aktuellt stödår.

Skörd av potatis, rotfrukter eller grönsaker betraktas som jordbearbetning. Därför kan huvudgrödan potatis, rotfrukter eller grönsaker inte kombineras med vårbearbetning.

När får växtskyddsmedel spridas?

har upphävts genom (SJVFS 2024:23).

Efter skörd av en huvudgröda, efter den sista skörden av en vall eller efter en bevuxen träda får växtskyddsmedel som avdödar den totala

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

växtligheten spridas på marken tidigast den 1 januari året efter stödåret. (SJVFS 2024:23).

Villkoren för ekologisk produktion gäller under hela det år som ansökan avser.

För att vara ersättningsberättigad till ekologisk djurhållning krävs att sökanden har ekologisk växtodling och söker stöd för denna. Sökanden ska dessutom uppfylla villkoren för djurhållning under hållandeperioden eller räkningsperioden. (SJVFS 2025:34).

För att få ersättning för ekologisk produktion ska sökanden anmäla produktionen till ett kontrollorgan senast sista ansökningsdag det aktuella stödåret. Sökanden anmäler produktionen genom att skriva under och lämna in ett avtal till ett kontrollorgan.

Senast den 15 juni ska sökanden 1. anmäla all växtproduktion som ingår i ansökan om ersättning för ekologisk produktion till ett kontrollorgan, och 2. anmäla all djurhållning som ingår i ansökan om ersättning för ekologisk produktion till ett kontrollorgan. (SJVFS 2024:23).

Den som söker ersättning för ekologisk produktion ska följa Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165.

Kontroll

Ersättning för ekologisk produktion lämnas endast till den som godkänner att den handläggande myndigheten får kontrollera 1. anslutningen till ett kontrollorgan, 2. anslutningens omfattning, och 3. de resultat av kontrollorganets kontroller som har betydelse för bedömning av om sökanden har uppfyllt villkoren för ersättningen. Sökanden ska se till att information och handlingar från kontrollorganet lämnas till den handläggande myndigheten inom begärd tid. (SJVFS 2025:34).

Sökanden ska göra det möjligt för den handläggande myndigheten att kontrollera de uppgifter som denne har lämnat och som Europaparlamentets

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 och kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/1691 ställer krav på. Kontrollerna ska ske mot bokföring, verifikationer, stödjande dokument eller motsvarande. Alla uppgifter som är relevanta för den typ av produktion som sökanden bedriver ska dokumenteras. Sökanden ska spara all dokumentation som påverkar ansökan om ersättning för ekologisk produktion. Dokumentationen ska sparas under det stödår som ansökan avser samt det efterföljande året. (SJVFS 2025:34).

Ersättning för ekologisk produktion lämnas om grödan odlas för det syfte som redovisats i SAM-ansökan. (SJVFS 2025:34).

Vallen är godkänd som gröda om växterna som täcker marken har ett fodervärde och består av vallgräs, vallbaljväxter eller en blandning av dessa, dessutom får smakliga smalbladiga gräs och örter ingå. Smakliga örter och insektsfrämjande fröblandning får blandas in vid sådden av slåtter- och betesvall. Rörflen får ingå i grödan om den sköts som en vall och används som foder.

Grönfoder ska bestå av ettåriga lantbruksgrödor och vara dugligt som foder för att ge rätt till ersättning för ekologisk produktion. Vallgräs, vallbaljväxter och andra arter för vallodling får ingå som insådd i grönfoder. (SJVFS 2024:23).

Vilka särskilda villkor finns för frövall?

En frövall får endast bestå av en sort av vallbaljväxter eller vallgräs. Den som söker ersättning för frövall ska följa de regler som finns för en certifierad fröodlare.

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Sökanden ska kunna visa att det finns ett avtal med utsädesleverantör. Detta avtal ska finnas tillgängligt vid kontroll på plats.

För att en fruktodling ska ge rätt till ersättning för ekologisk produktion, ska den ha minst det antal träd per hektar som framgår av följande tabell:

surskörsbär (Prunus cerasus) 300 äpple (Malus spp.) 400 (SJVFS 2025:34).

Fruktodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökande ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

För att en nötodling ska ge rätt till ersättning, ska den ha minst det antal buskar eller träd per hektar som framgår av följande tabell: Sort Antal buskar eller träd per hektar hassel (Corylus spp) 400 valnötter (Juglans spp) 150 (SJVFS 2025:34).

Nötodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

För att en bärodling ska ge rätt till ersättning för ekologisk produktion, ska den ha minst det antal plantor per hektar som framgår av följande tabell:

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

åkerbär (Rubus arcticus, R x stellarcticus) 16 000 (SJVFS 2025:34).

Bärodling ger rätt till ersättning för ekologisk produktion även de år odlingen etableras eller föryngras. Sökanden ska dokumentera sina åtgärder i odlingen och visa upp dokumentationen vid kontroll. (SJVFS 2024:23).

Det är endast åkermark som är certifierad för ekologisk produktion som ska användas vid beräkningen av ersättningen för ekologisk djurhållning. Åkermarken berättigar till ersättning för ekologisk djurhållning, endast i de fall den odlas med slåtter- och betesvall eller med grödor som ger rätt till ersättning för växtodling. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Hur redovisas tackor, getter och suggor i ansökan om ersättning för

ekologisk produktion?

Sökanden ska hålla minst det antal djur som anges i ansökan under en hållandeperiod av minst 60 dagar. Det ska framgå av stalljournal eller annan likvärdig dokumentation att den sökande håller djuren under hållandeperioden. (SJVFS 2025:34).

Med tackor och getter avses de hondjur som har satts in i avel eller som är äldre än ett år. Villkoret ska uppfyllas senast under hållandeperioden för ansökningsåret.

Hur får ersättningsberättigade tackor, getter och suggor bytas ut?

Tackor, getter och suggor som angetts i ansökan om ersättning för ekologisk produktion får bytas ut mot andra ersättningsberättigade tackor, getter eller suggor under hållandeperioden. Bytet ska göras inom 10 dagar från det att de utbytta djuren togs från företaget. Antalet djurenheter får, genom bytet, inte bli mindre än det som angivits i ansökan om ersättning för ekologisk produktion. (SJVFS 2024:23).

Hur beräknas antalet nötkreatur?

Uppgifter om nötkreatur som ska utgöra underlag för ersättning hämtas ur centrala nötkreatursregistret (CDB). Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om ersättning för ekologisk produktion för nötkreatur i ekologisk produktion under det föregående stödåret är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion och ersättning för omställning till ekologisk produktion av nötkreatur i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2024:23).

Sökanden får bara tillgodoräkna sig de nötkreatur som finns redovisade på anläggningen och som är anmälda till CDB i tid. Ett djur får endast tillgodoräknas en sökande vid ett och samma räkningstillfälle. Den dag ett djur rapporteras ut från en anläggning anses djuret tillhöra den utrapporterande anläggningen.

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till CDB får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2023:29).

Hur redovisas och beräknas slaktsvin?

Sökanden kan få ersättning för det antal slaktsvin på sökandens anläggning som slakterierna rapporterar till Jordbruksverkets slaktregister i enlighet med Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:43) om slakteriers rapportering avseende slaktade djur. Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om ersättning för ekologisk produktion för slaktsvin i ekologisk produktion under det föregående stödåret är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av slaktsvin i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. Under förutsättning att det inte beror på sökanden kan den handläggande myndigheten medge att ett djur som inte är anmält till Jordbruksverkets slaktregister får räknas, om det finns särskilda skäl. (SJVFS 2025:34).

Hur redovisas och beräknas värphöns och slaktkycklingar?

Sökanden kan få ersättning för det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar som hålls under räkningsperioden. Det ska framgå av stalljournal eller annan likvärdig dokumentation att den sökande håller djuren under räkningsperioden. Det genomsnittliga antalet värphöns och slaktkycklingar beräknas genom att antalet djur som sätts in, oavsett om de satts in före räkningsperioden, eller inte, multipliceras med antalet dagar som djuren hålls under räkningsperioden samt delas med antalet dagar i räkningsperioden. Värphöns ger rätt till utbetalning av ersättning först efter 16 veckors ålder. Vid omgångsuppfödning behöver man inte räkna bort slaktkycklingar och värphöns som dör eller behöver avlivas innan hela omgången tas ur produktion. Räkningsperioden är från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret. Om det inte finns en ansökan om utbetalning för värphöns och slaktkycklingar under föregående stödår, är

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. För sökanden som har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 och sökt utbetalning för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion av värphöns och slaktkycklingar i ersättningen under föregående stödår, är räkningsperioden från och med den 1 augusti året före ansökningsåret till och med den 31 juli ansökningsåret för ersättningen för ekologisk produktion. Om sökanden inte har haft ett åtagande för ekologisk produktion eller omställning till ekologisk produktion i programperiod 2014–2022 är räkningsperioden från och med den 1 januari till och med den 31 juli ansökningsåret. (SJVFS 2025:34).

Vilka undantag finns vid omställning till ekologisk produktion?

Den som söker ersättning för ekologisk djurhållning och som antingen ställer om till ekologisk växtodling eller lägger till en djurart till sin djurhållning undantas från kraven på ekologiskt foder i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/848, kommissionens genomförandeförordning (EU) 2020/464, kommissionens delegerade förordning (EU) 2020/2146, kommissionens delegerade förordning (EU) 2021/771 och kommissionens genomförandeförordning (EU) 2021/1165 för den eller de djurarter som omställningen berör. Det gäller under förutsättning att sökanden inte fått ersättning för ekologisk produktion föregående ansökningsår för den aktuella djurarten eller djurarterna. Undantaget gäller från och med den 1 januari det år sökanden lägger till djurarten i sin ansökan till och med den dag sökanden anmäler djurhållningen till ett kontrollorgan. Senast sista ansökningsdag det år sökanden börjar med att ställa om till ekologisk djurhållning för den aktuella djurarten eller djurarterna ska sökanden anmäla djurhållningen till ett kontrollorgan. (SJVFS 2024:23).

Sökande med åkermark kan få ersättning för blommande åker och fältkant. Åkermark med permanenta grödor eller permanent gräsmark är inte berättigad till ersättning. Det framgår av 5 kap. 28 a § förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. För att räknas som blommande åker och fältkant behöver marken tas ur produktion från och med den 1 januari stödåret och får inte användas för produktion fram till det datum den blommande åkern eller fältkanten får brytas. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Blommande åker och fältkant ska vid etablering sås med minst tre godkända arter av pollen- eller nektarrika örter som framgår av bilaga 3. De godkända örterna ska dominera på skiftet och förekomma i blandning över hela skiftet. Växtligheten på skiftet får inte övergå i huvudgröda avsedd för produktion. (SJVFS 2025:34).

De pollen- och nektarrika örterna ska sås på ett sådant sätt att de utvecklas väl och blommar innan det datum då skiftet tidigast får brytas. Uppkomsten av örterna ska vara tillräcklig med hänsyn tagen till lokala förhållanden och väderlek. (SJVFS 2024:23).

De pollen- och nektarrika örterna ska vara etablerade senast den 15 juli stödåret. (SJVFS 2024:23).

Vad du inte får göra på skiftet?

Blommande åker och fältkant får inte putsas under perioden den 1 april till och med den 30 juni stödåret. (SJVFS 2024:23).

Blommande åker och fältkant får inte jordbearbetas efter att örterna har etablerats fram till det datum när blommande åker och fältkant tidigast får brytas. (SJVFS 2024:23).

När och hur får blommande åker och fältkant brytas?

Blommande åker och fältkant får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober stödåret. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dock blommande åker och fältkant brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober stödåret. (SJVFS 2024:23).

När får växtskyddsmedel spridas?

Växtskyddsmedel får inte spridas på marken mellan den 1 januari och fram till det datum då blommande åker och fältkant tidigast får brytas under stödåret. (SJVFS 2024:23).

Den handläggande myndigheten får besluta om undantag från förbudet i 8 § om detta krävs för att förhindra introduktion, etablering och spridning av invasiva främmande arter, karantänskadegörare samt flyghavre enligt annan lagstiftning. (SJVFS 2024:23).

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Ersättning för vallodling lämnas för åkermark och åkermark med permanent gräsmark utanför området med kompensationsstöd enligt bilaga 6 till förordningen (2022:1826) om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Åkermark med permanenta grödor är inte berättigad till ersättning. Det framgår av 5 kap. 28 a § förordningen om EU:s gemensamma jordbrukspolitik. Ersättning lämnas för vall avsedd för produktion. (SJVFS 2025:34).

Vallen ska vara anlagd på sätt som ger en etablerad växtlighet senast den 1 april under stödåret. (SJVFS 2025:34).

Vallen ska skördas eller betas minst en gång senast det datum då vallen får brytas. Betet ska motsvara en vallskörd. (SJVFS 2025:34).

Vallen får brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 10 oktober. I Blekinge, Skåne och Hallands län får dock vallen brytas genom kemisk avdödning eller mekanisk bearbetning tidigast den 20 oktober. (SJVFS 2025:34).

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2023. De allmänna råden ska börja gälla samma dag. 2. Genom författningen upphävs Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2014:41) om direktstöd. 3. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för ansökningar som avser stödåret 2022 eller tidigare år.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2024.

1. Denna författning träder i kraft den 1 januari 2025. Det allmänna rådet börjar gälla samma dag. 2. De upphävda paragraferna 3 kap. 2–9 §§ och 7 kap 13 § gäller fortfarande för ansökningar som avser stödåret 2023 eller 2024.

Denna författning träder i kraft den 1 januari 2026.

OLOF JOHANSSON

Amanda Björkström

(Process-och regelenheten)

Odlat annan gröda 100 % av ersättningen än gröda som berättigar för arealen där felet

saknas helt eller är för gammal

saknas helt eller är för gammal 6 § Bristfällig Obetydlig omfattning: markkartering 0 % av ersättningen Mindre omfattning: 5 % av ersättningen Medelstor omfattning: 15 % av ersättningen Större omfattning: 25 % av ersättningen

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Bilaga 1 Villkorsavdrag

Markkartering 100% av ersättningen saknas helt eller är för gammal

saknas helt eller är för gammal 9 § Bevuxen zon runt 100 % av ersättningen dräneringsbrunn saknas för skiftet där felet helt eller är bristfällig finns 11 § Inte uppgett att 15 % av ersättningen dräneringsbrunn finns på skifte med åtagande om anpassad skyddszon

Fång- eller mellan- 100% av ersättningen grödan har använts till för arealen där felet produktion före tillåtet finns. brytdatum

första brytningsdatum.

Skiftet domineras 100 % av ersättningen inte av minst tre för arealen där felet godkända arter av finns. pollen- eller nektarrika örter. 2 § De pollen- och 100 % av ersättningen nektarrika örterna för arealen där felet förekommer inte i finns. blandning över hela skiftet. 2 § Växtligheten på 100 % av ersättningen skiftet har övergått i för arealen där felet huvudgröda avsedd för finns. produktion. 3 § De pollen- och 100 % av ersättningen nektarrika örterna har för arealen där felet inte såtts på ett sådant finns. sätt att de utvecklas väl och blommar innan tillåtet brytdatum. 4 § De pollen- och 100 % av ersättningen nektarrika örterna är för arealen där felet inte etablerade senast finns. den 15 juli stödåret. 5 § Blommande åker 100 % av ersättningen och fältkant har putsats för arealen där felet under perioden den 1 finns. april till den 30 juni stödåret. 6 § Jordbearbetning har 100 % av ersättningen skett under perioden för arealen där felet från den blommande finns. åkern och fältkanten etablerats fram till tidigast tillåtet brytdatum.

Godkänd 2025-11-28 av Olof Johansson

Bilaga 1 Villkorsavdrag

Blommande åker 100 % av ersättningen och fältkant har brutits för arealen där felet genom kemisk finns. avdödning eller mekanisk bearbetning innan tillåtet brytdatum. 8 § Växtskyddsmedel 100 % av ersättningen har spridits på för arealen där felet blommande åker och finns. fältkant mellan 1 januari och tillåtet brytdatum.