SOU 1974:54
Vidgad vuxenutbildning : uppsökande verksamhet och studiecirklar : erfarenheter och förslag : huvudbetänkande
Till Statsrådet och chefen för utbildningsdepartementet
Kungl. Maj:t bemyndigade 1970-01-23 dåvarande statsrådet Sven Moberg att tillkalla åtta sakkunniga med uppgift att bedriva försöksverksamhet med vuxenutbildning.
Med stöd av nämnda bemyndigande tillkallades 1970-02-06 såsom sakkunniga ledamoten av riksdagen f.d. förvaltningschefen Sven Ek— ström, utbildningsintendenten i Svenska industritjänstemannaförbundet Evert Brandgård, direktörsassistenten i Svenska arbetsgivareföreningen Margareta Dahlgren, departementssekreteraren i utbildningsdeparte- mentet Berndt Johansson, studierektorn i Arbetarnas bildningsförbund Inge Johansson, numera ombudsmannen i Landsorganisationen i Sverige Henry Persson, numera avdelningschefen i riksrevisionsverket Åke Sanell samt undervisningsrådet i skolöverstyrelsen Gösta Vestlund.
Åt Ekström uppdrogs att såsom ordförande leda de sakkunnigas arbete.
De sakkunniga har antagit namnet kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX).
Som sekreterare åt kommittén har studiesekreteraren Per-Ebbe Persson varit förordnad under tiden 1970-04-01—1972-03-31.
Sedan Persson erhållit begärt entledigande har utredningssekreteraren Peter Engberg fro. m. 1972—04-01 varit förordnad som kommitténs sekreterare.
Som biträdande sekreterare åt kommittén har varit» förordnade ovan- nämnde Engberg under tiden 1971-09—01—1972-03-31, numera utbild- ningsassistenten Eva-Maria Danvind under tiden 1972-08-15— 1973-08-31, fil. kand. Siw Liljeqvist fr.o.m. 1973-04—01, forsknings- assistenten Ewa Arenbro fr. o. m. 1973-12-01, fil. kand. Per—Ivan Anders- son fr.o.m. 1974-01-01 och adjunkten Margot Olofsson fr.o.m. 1974-02-15.
För att såsom experter biträda kommittén har varit tillkallade forsk- ningsassistenten Solveig Johansson fr.o.m. 1970-10-09, redaktören Gunilla Boethius under tiden 1971-02-15—1972-09-30, statistikchefen Göran Svanfeldt fr.o.m. 1972-04-01, ovannämnda Danvind fr. om. 1973—09-01, byrådirektören Lars Göransson fr.o.m. 1974-04-01 och hovrättsassessorn Arvid Sanmark fr. o. m. 1974-05-16.
I kommitténs arbete har också deltagit bl. a. forskningsassistenten Anita Hedlund och annan personal från Sveriges Radios publik- och
programforskningsavdelning, som medverkat vid utvärderingen av för- söksverksamheten.
Kommittén har tidigare avgivit delbetänkandena Uppsökande verksam- het för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1972:19) och Fort— satt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 1973:9), vilka innehåller redogörelser för de båda första årens försöksverksamhet. Kommittén får härmed överlämna sitt huvudbetänkande Vidgad vuxenutbildning. I detta presenteras resultaten av de tredje och fjärde årens försöksverksamhet. Vidare framläggs förslag till reformer rörande uppsökande verksamhet, studiecirkelverksamhet, folkhögskolekurser och studiestöd, vilka baseras på erfarenheter från hela den hittills genomförda försöksverksamheten.
FÖVUX fortsätter sitt arbete. Verksamheten under det femte försöks- året, som nu pågår, beräknas kunna redovisas under hösten 1975.
Stockholm ijuli 1974
Sven Ekström Evert Brandgård Margareta Dahlgren Berndt Johansson Inge Johansson Henry Persson Åke Sanell Gösta Vestlund /Peter Engberg Per—Ivan Andersson Ewa Arenbro Siw Liljeqvist Margot Olofsson
InnehåH
Förkortningar ................................... 23
Författningsförslag ............................... 25 Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973z349) . 25 Förslag till lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studiefrämjande syfte ................ 34
Sammanfattning ................................. 37
I Kommitténs arbete
Kapitel 1 Bakgrund till FÖ VUX ...................... 59 Kapitel 2 Kommitténs direktiv ....................... 61 Kapitel 3 Utredningsarbetets uppläggning ................... 63 3.1 Inriktning av verksamheten ......................... 63 3.2 Central organisation .............................. 63 3.3 Fältorganisation ................................. 64 3.4 Effekter av försöksverksamheten ..................... 64 3.5 Delbetänkanden ................................. 65 3.6 Remissyttranden ................................. 65 3.7 Samråd ........................................ 66 3.8 Internationella kontakter .......................... 67
' II Vuxenutbildningen i Sverige
Kapitel 4 Vuxenutbildningens mål ........................ 69 4.1 ”Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i samhället.” ..................................... 69 4.2 1967 års riksdagsproposition angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningen ........................... 70 4.3 LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor ........... 71 4.4 SAP-LO:s arbetsgrupp för jämlikhetsfrågor ............. 73
4.5 Förändrad inriktning av vuxenutbildningen ............. 4.6 Skolöverstyrelsens petita 1970/71 .................... 4.7 1970 års riksdagsproposition angående ökat stöd till vuxen-
utbildningen ............................... 4.8 Återkommande utbildning ......................... 4.9 Två perspektiv på återkommande utbildning och jämlikhet . 4.10 Tokyo-konferensen 1972 .......................... 4.1 1 OECD:s diskussioner angående återkommande utbildning . . 4.12 TCO:s utbildningsnämnd ........................... 4.13 SAP:s syn på vuxenutbildningen ..................... 4.14 1973 års riksdagsproposition angående vuxenutbildning . . .
Kapitel 5 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling ........ 5.1 Folkbildningen före 1900 .......................... 5.1.1 Äldre tid ................................ 5.1.2 Bildningscirklar ........................... 5.1.3 Folkhögskolor ............................ 5.1.4 Arbetarinstitut ........................... 5.1.5 Centralbyråer ............................ 5.2 Studieförbundens framväxt ......................... 5.2.1 Studieförbund inom nykterhetsrörelsen ........ 5.2.2 Arbetarnas bildningsförbund .............. 5.2.3 Studieförbund inom jordbrukarrörelsen ....... 5.2.4 Sveriges kyrkliga studieförbund ............ 5.2.5 KFUK-M:s studieförbund ................ 5.2.6 Tjänstemännens bildningsverksamhet ......... 5.2.7 Studieförbundet Medborgarskolan ........... 5.2.8 Fo1kuniversitetet ...................... 5.2.9 Frikyrkliga studieförbundet ............... 5.2.10 Liberala studieförbundet ................. 5.3 Radio — folkbildning ......................... 5.4 Samverkande bildningsförbunden — Folkbildningsförbundet — länsbildningsförbunden ...................... 5.5 Studieförbundens fortsatta utveckling .............. 5.5.1 1950—talet ........................... 5.5.2 1960-talet ........................... 5.6 Några drag i vuxenutbildningen under de senaste åren 5.6.1 Prioriterade studiecirklar ................. 5.6.2 Kommunal vuxenutbildning ...............
Kapitel 6 Vuxenutbildningens nuvarande omfattning .......... 6.1 Studieförbund ................................... 6.1.1 Allmänna cirklar .......................... 6.1.2 Invandrarcirklar ........................... 6.1.3 Universitetscirklar ......................... 6.2 Folkhögskolor ................................... 6.3 Korrespondensundervisning ......................... 6.4 Kurser i radio och television ........................
73 73
74 75 76 77 78 79 79
81 81 81 82 82 83 83 83 84 84 85 86 86 86 86 87 87 87 87
88 88 88 89 89 90 90
97
100 101
6.5 Kommunal vuxenutbildning ........................ 6.6 Statlig vuxenutbildning ............................ 6.7 Eftergymnasial vuxenutbildning ..................... 6.8 Arbetsmarknadsutbildning ......................... 6.9 Facklig utbildning ................................ 6.10 Statlig personalutbildning .......................... 6.1 1 Landstingsförbundets utbildningsverksamhet ........... 6.12 Svenska kommunförbundets utbildningsverksamhet ...... 6.13 Utbildning inom det privata näringslivet ............... Kapitel 7 Vuxenutbildningen isamhället ................. 7.1 Befolkningens fördelning på utbildning ................ 7.2 Sociala aspekter på utbildning ....................... 7.2.1 Utbildning och socialgrupp .................. 7.2.2 Studieval och sociala variabler ................
7.2.3 Utbildning och inkomst ..................... 7.2.4 Utbildning och arbetslöshet .................. 7.3 Rekrytering till olika vuxenutbildningsformer ........... 7.4 De kortutbildades och studiecirkelverksamhetens regionala
fördelning ...................................... 7.5 Beskrivning av vissa grupper kortutbildade .............
7.5.1 Personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid
7.5.2 Personer med olika slag av handikapp .......... 7.5.3 Anställda i skyddat arbete ................... 7.5.4 Personer bosatta i glesbygd .................. 7.5.5 Hemarbetande kvinnor .....................
Kapitel 8 Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen
8.1 Uppsökande verksamhet som rekryteringsmetod ......... 8.1.1 Motiv för uppsökande verksamhet ............. 8.1.2 Studiehinder ............................. 8.1.3 Uppsökande verksamhet från olika synpunkter . . . 8.1.4 Svårigheter för uppsökande verksamhet ....... 8.1.5 Personlig påverkan ......................... 8.1.6 Några synpunkter på studieorganisatören ....... 8.1.7 Några exempel på uppsökande verksamhet ...... 8.2 Den uppsökande verksamhetens nuvarande omfattning . . . . 8.2.1 FÖVUX:s enkät om uppsökande verksamhet 8.2.2 Den uppsökande verksamhetens totala omfattning . 8.2.3 Kommunernas uppsökande verksamhet ......... 8.2.4 ABF:s uppsökande verksamhet ............... 8.2.5 TBV:s uppsökande verksamhet ............... 8.2.6 SV:s uppsökande verksamhet ................ 8.2.7 Mbsk :s uppsökande verksamhet ...............
Kapitel 9 Några studieformer inom vuxenutbildningen ......... 9.1 Gruppstudier .................................... 9.2 Studiecirk elns pedagogik ...........................
103
107 108 109 110
113 113 116 118 119 119 121 121
145 145 145 145 147 147 148 148 149 151 151 152 152
155 155 155
9.2.1 Historik ................................. 155 9.2.2 Ledarrollen .............................. 156 9.2.3 Studiecirkelns arbetsformer .................. 157 9.2.4 Studiecirkelns gemensamma beslut ............ 157 9.2.5 Studiecirkeln som vuxenutbildningsform ....... 158 9.2.6 Studiecirkelns framtidsmöjligheter ............ 158 9.3 Folkhögskolekurser ............................... 15 9
Kapitel 10 Några projekt inom vuxenpedagogiskt forsknings- och
utvecklingsarbete ................................. 161 10.1 Studiecirkeln som pedagogisk situation ............. 161 10.2 SAMVUX — rekrytering, uppsökande verksamhet, samord-
ning i vuxenutbildning ........................ 162 10.3 SOS — VUX — studiebehov och studiehinder i vuxenutbild—
ning ..................................... 163 10.4 GRUV — grundskolestudier för vuxna .............. 164 10.5 Rekrytering till och metoder vid vuxenundervisning ..... 166
IH FÖVUX:s försöksverksamhet
Kapitel 11 Sammanfattning av verksamheten under det första försöksåret ........................................... 167
Kapitel 12 Sammanfattning av verksamheten under det andra försöksåret ........................................... 17 1
Kapitel 13 Upplåggning av verksamheten under det tredje för-
söksåret ............................................. 181 13.1 Målgrupper och försöksplan ........................ 181 13.2 Representativitet och speciella problem vid utvärderingen . 183 13.2.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . 183
13.2.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn ...................... 184 13.2.3 Hemarbetande kvinnor ..................... 184 13.3 Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten ....... 185 13.3.1 Studieorientering .......................... 185 13.3.2 Studiestöd ............................... 185 13.3.3 Stimulansbidrag ........................... 186 13.3.4 Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst 186 13 .3.5 Studieorganisatörsutbildning ................. 186 13.3.6 Cirkelledarutbildning ....................... 186 13.4 Tidsplan ....................................... 187 13.5 Kostnader ...................................... 187
Kapitel 14 Den uppsökande verksamheten under det tredje för- söksåret ............................................. 189 14.1 Utformning ..................................... 189
14.2 Uppgiftsinsamling ........................... 14.3 Rekryteringsresultat .......................... 14.3.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning
14.3.2 Sammanfattning av rekryteringsresultaten bland
anställda med normal arbetstidsförläggning ..... 14.3.3 Anställda med skiftarbete inom industrin ....... 14.3.4 Personal med schemalagd arbetstid inom vård- sektorn ................................. 14.3.5 Hemarbetande kvinnor ..................... 14.3.6 Fysiskt handikappade personer ...............
14.4 Studievillkorens rekryterande effekt ............... 14.5 Studiestödets rekryterande effekt ................. 14.6 Ämnen ................................... 14.7 Orsaker till att vilja delta ....................... 14.8 Orsaker till att inte vilja delta .................... 14.9 Synpunkter från studieorganisatörerna ................ 14.9.1 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser ....... 14.9.2 Uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor .................................
14.9.3 Uppsökande verksamhet bland handikappade 14.10 FÖVUX-deltagarnas syn på studieorganisatörer ..........
Kapitel 15 Studieverksamheten under det tredje försöksåret . . . . 15.1 Urval av deltagare till studiecirklarna ............... 15.1.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning
15.1.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin
och vårdsektorn .......................
15.1.3 Hemarbetande kvinnor .....................
15.1.4 Fysiskt handikappade personer ............... 15.2 Cirkelsammankomsternas antal och tid ................
15.3 Studielokaler ....................................
15.4 Cirkelledare .....................................
15.4.1 Cirkelledare i FÖVUX III ................... 15.4.2 FÖVUX-deltagarnas synpunkter på cirkelledare 15.5 Studiematerial ...................................
15.5.1 Svenska .................................
15.5.2 Engelska ................................
15.5.3 Matematik ...............................
15.5 .4 Samhällskunskap .......................... 15.5.5 Inställning till audivisuella hjälpmedel .......... 15.6 Arbetet i cirklarna ................................ 15.7 Studieorientering ................................. 15.7.1 Cirkelledarnas syn på studieorienteringen ....... 15.7.2 Deltagarnas syn på studieorienteringen ......... 15.7.3 Arbetsförmedlingstjänstemännens syn på studie-
orienteringen ............................. 15.8 Studievillkor och studiestöd ........................
15.9 Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts
200 203 206
208 210
210 212 213 214 214
215 216 216
219 219 219
220 220 220 220 221 221 221 224 224 224 225 225 226 226
226 227
227 228
228 230 233
15.9.1 Viktigaste behållningen av FÖVUX-studierna . . . . 236 15.9.2 Planer på fortsatta studier ................... 236 15.9.3 Önskemål om betyg eller intyg ............... 237 15.9.4 Synpunkter på skrivningar och prov ........... 237 15.10 Frånvaro ....................................... 237 15.11 Studiernas varaktighet ............................. 238 15.11.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning . . . . 238 15.1 1.2 Anställda med skiftarbete inom industrin ....... 240
15.1 1.3 Personal med schemalagd arbetstid inom vård- sektorn ................................. 240 15.1 1.4 Hemarbetande kvinnor ..................... 240 15.1 1.5 Fysiskt handikappade personer ............... 240 15.12 Orsaker till att inte påbörja studierna ................. 240 15.13 Orsaker till att avbryta studierna ..................... 242
Kapitel 16 Upplåggningen av verksamheten under det fjärde försöksåret ........................................... 245 16.1 Målgrupper och försöksplan ........................ 245 16.2 Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten ....... 247 16.2.1 Studiestöd ............................... 247 16.2.2 Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst 247 16.2.3 Studieorganisatörsutbildning ................. 247 16.2.4 Cirkelledarutbildning ....................... 248 16.2.5 Folkhögskolekurser ........................ 248 16.2.6 Studieorientering .......................... 248 16.3 Tidsplan och kostnader ............................ 249
Kapitel 17 Den uppsökande verksamheten under det fjärde för-
söksåret ............................................. 251 17.1 Utformning ..................................... 251 17.2 Uppgiftsinsamling ................................ 251 17.3 Rekryteringsresultat .............................. 253 17.3.1 Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin . . . . 254
17.3.2 Personal med schemalagd arbetstid inom vård- sektorn ................................. 254 17.3.3 Personer bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner ............................... 255 17.3.4 Personer bosatta i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner .......................... 256 17.4 Ämnen ................................... 256 17.5 Orsaker till att inte vilja delta .................... 258 Kapitel 18 Studieverksamheten under det fjärde försöksåret . . . . 259 18.1 Urval av deltagare till studiecirklar ................... 259 18.1.1 Anställda med obekväm arbetstid inom gruvindu— strin och vårdsektorn ................... 259 18.1.2 Personer bosatta i glesbygd .................. 259 18.2 Studieorientering ................................. 259
18.3 Ämneskurser vid folkhögskola ....................... 260 18.3.1 Deltagarnas syn på ämneskurserna .......... 260 18.3.2 Cirkelledarnas syn på ämneskurserna ........... 261 18.3.3 Folkhögskollärarnas syn på ämneskurserna ...... 261 18.4 Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts 262 18.5 Planer på fortsatta studier .......................... 263 18.6 Studiernas varaktighet ............................. 264 18.6.1 Orsaker till att inte påbörja studierna .......... 265 18.6.2 Orsaker till att avbryta studierna .............. 265 Kapitel 19 Planerad verksamhet under det femte försöksåret 267 IV Kommitténs överväganden och förslag Kapitel 20 Allmänna överväganden ........................ 269 20.1 Utbildningens uppgifter ............................ 259 20.2 Omfattningen av FÖVUX:s förslag ................ 271 20.3 Fortsatt reformutveckling inom vuxenutbildningen ..... 272 20.4 Planeringsperiod ............................ . 272 20.5 Ikraftträdande .............................. 273 Kapitel 21 Uppsökande verksamhet ....................... 275 21.1 Den uppsökande verksamhetens uppgifter .............. 275 21.2 Erfarenheter från försöksverksamheten ................ 276 21.3 Gällande och föreslagna bestämmelser av betydelse för uppsökande verksamhet ........................... 277 21.3.1 Nuvarande resurser till uppsökande verksamhet 277 21.3.2 Förtroendemannalagen ..................... 278 21.3.3 Förslaget till studieledighetslag ............. 279 21.4 Den uppsökande verksamhetens organisation ........... 280 21 .4.1 Anordnare av uppsökande verksamhet ......... 230 21.4.2 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser ....... 281 21.4.3 Uppsökande verksamhet i bostadsområden ...... 283 21.4.4 Tidsåtgång ............................... 285 21.4.5 Introduktionskurser ....................... 285 21.4.6 Studieorientering inför fortsatta studier ....... 286 21.5 Resursbehov vid uppsökande verksamhet .............. 286 21.5.1 Studieorganisatörsutbildning ................. 286 21 .5.2 Ersättning till studieorganisatörerna under den uppsökande verksamheten ................... 287 21 .5.3 Administrativa insatser ..................... 287 21.6 Resurser till uppsökande verksamhet ............... 288 21.6.1 Prioritering mellan olika projekt ............ 288 21.6.2 Statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbets- platser ...................... . ...... 289 21.6.3 Statsbidrag till uppsökande verksamhet i bostads- områden ............................ 290
21 .6.4 Förändring av nuvarande statsbidrag .........
21.7 Den uppsökande verksamhetens omfattning och kostnader . 21.8 Kommitténs förslag ...............................
Kapitel 22 Studiecirkelverksamhet ........................ 22.1 Inledning ....................................... 22.2. Det statliga stödet till studieförbunden ................
22.3
22.4
22.5
22.6
22.2.1 Nuvarande bidrag till studieförbunden ......... 22.2.2 Uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar .................................. 22.2.3 Frågan om deltagaravgifter .................. 22.2.4 Kompensation för kostnadsökningar ......... 22.2.5 Förslag till förstärkning av bidraget till studieföp bunden ............................ 22.2.6 Förslag till förstärkning av bidraget till studiecirkel- verksamheten ............................ Det kommunala stödet till studieförbunden ............ 22.3.1 Nuvarande bidrag till studieförbunden ........ 22.3.2 Fördelningen mellan stat och kommun ......... Studieorientering ................................. 22.4.1 Erfarenheter från försöksverksamheten ......... 22.4.2 Nuvarande bestämmelser om studieorientering 22.4.3 Syftet med studieorienteringen ............ 22.4.4 Organisation av studieorienteringen .......... 22.4.5 Kommunala resurser för information om vuxen- utbildning ............................... 22.4.6 Sammanfattning och kostnadsberäkning ...... Studiecirkelverksamhet för handikappade .............. 22.5.1 Nuvarande bidrag till studiecirkelverksamhet för handikappade ........................ 22.5.2 Begreppet handikappad i studiecirkelverksamheten 22.5.3 Integration eller segregation i studiecirkeln ..... 22.5.4 Behovsinventering för studiecirkelverksamhet bland handikappade .................... 22.5.5 Sammanfattning och kostnadsberäkning ....... Studiecirkelverksamhet i glesbygd ................. 22.6.1 Erfarenheter från försöksverksamheten ....... 22.6.2 Nuvarande bidrag till studiecirkelverksamhet i gles- bygd .............................. 22.6.3 Begreppet glesbygd i studiecirkelverksamheten 22.6.4 Behovsinventering för studiecirkelverksamhet i
glesbygd .................................
22.6.5 Sammanfattning och kostnadsberäkning ........ 22.7 Kommitténs förslag ..........................
293 293 294 294
295 296 297
297
299 300 300 301 302 302 303 303 304
306 307 307
307 309 309
310 314 314 314
315 315
317 319 319
SOU l974154 Kapitel 23 Folkhögskolekurser ........................... 323 23.1 Erfarenheter från försöksverksamheten ................ 323 23.2 Nuvarande bestämmelser om ämneskurser vid folkhögskola . 324 23.3 Samarrangemang av ämneskurser mellan folkhögskola och
studieförbund .............................. 325
23.3.1 Arbetsfördelning mellan folkhögskola och studie- förbund ............................ 325 23.32 Administrativa resurser .................. 326 23.33 Förläggning av kurserna ................. 326 23.3.4 Kursernas längd och förläggning i tiden ....... 326 23.3.5 Deltagarrekrytering och deltagarantal ........ 327 23.3.6 Planering ........................... 327 23.4 Kommitténs förslag ............................ 327 Kapitel 24 Studiestöd .................................. 329 24.1 Behovet av studiestöd ............................. 329 24.2 Erfarenheter från försöksverksamheten ................ 330 24.3 Nuvarande bestämmelser om studiestöd ............... 332 24.4 Förslag till utformning av studiestöden .............. 333 24.4.1 Nya studiestöd ........................... 333 24.4.2 SVUX:s förslag till studiestöd för mer omfattande studier .................................. 334 24.4.3 Prioritering mellan olika sökande ............. 335 24.4.4 Studiestödens storlek .................... 337 24.5 Studiestödens administration ........................ 338 24.5.1 Ansökan ................................ 338 24.5.2 Lokal fördelning .......................... 339 24.5.3 Besvärsrätt ............................... 340 24.5.4 Central fördelning ......................... 340 24.5.5 Utbetalning .............................. 341 24.5.6 Kontroll ................................ 341 24.6 Studiestödens omfattning och kostnader ............ 341 24.7 Kommitténs förslag ............................... 343 Kapitel 25 Kostnader och finansiering ...................... 345 25.1 Kostnadssammanställning .......................... 345 25.2 Finansiering ..................................... 346 Specialmotivering ................................ 349
Förslaget till lag om ändring i studiestödslagen ......... 349 Förslaget till lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studiefrämjande syfte ................ 355
Bilagor
A. Uppgifter om de kortutbildades fördelning på yrkesgrupper enligt 1970 års folk- och bostadsräkning ............... 357 B. Uppgifter om de kortutbildades och vuxenutbildningens regionala fördelning ............................... 361 C. Undersökningstekniska kommentarer avseende F ÖV UX:s försöksverksamhet under det tredje försöksåret ......... 373 D. Tabeller avseende FÖVUX:s försöksverksamhet ......... 379
Litteraturförteckning .................................... 41 1
Figurer och tabeller
Fig. nr.
6.1
Tab. nr.
5.1
5.2
6.1
6.2
6.3
6.4
6.5
6.6
6.7
6.8
Kapitel 5
Antal cirklar och antal deltagare inom priocirklarna fördelade på ämnesområden 1972/73 ......... Nyinskrivna elever i kommunal vuxenutbildning höstterminen 1970—1973 ...............
Kapitel 6
Allmänna cirklar inklusive cirklar med tilläggsbidrag och universitets- cirklar fördelade på studieförbund under verksamhetsåret 1972/73 . . . Allmänna cirklar och universitets- cirklar 1966/67—1972/73 ....... Studietimmar i svenska för invand- rare under verksamhetsåret 1972/73 Antal universitetscirklar och antal deltagare fördelade efter studieför- bund 1972/73 .............. Antal folkhögskolor och filialskolor samt antal elever och elevveckor för- delade på vinterkurser och ämnes- kurser 1966/67—1972/73 ....... Antal elever och antal nyinskrivna i kommunal vuxenutbildning 1970— 1973 .................... Antal personer som påbörjat arbets— marknadsutbildning 1972/73. För- delning efter kursernas yrkesinrikt— ning .................... Landstingsförbundets utbildnings- verksamhet 1972 och 1973 ...... Svenska kommunförbundets utbild— ningsverksamhet 1972 och 1973
Fig. sid.
103
Tab. sid.
Fig. nr.
7.1
7.2
7.3
7.4
7.5
7.6
7.7
7.8
7.9
7.10
Tab. nr.
7.1
7.2
7.3
Kapitel 7
Befolkningen 1970 i åldern 16—59 år fördelad på allmän skolutbildning Befolkningen 1970 i åldern 16—59 år fördelad på utbildning och ålder . Yrkesgrupper i vilka mer än 70 pro- cent av de yrkesverksamma perso- nerna har högst åttaårig folkskola Yrkesgrupper där andelen kvinnor är över 50 procent och mer än 50 procent av de yrkesverksamma kvin- norna har högst åttaårig folkskola Medianinkomst 1971 för helårs- och heltidsanställda i åldern 16—74 år på olika utbildningsnivåer ...... Procent av befolkningen 1970 i ål- dern 15—59 år med högst åttaårig folkskola. Länsvis fördelning Procent av befolkningen i åldern 15—59 år med högst folkskola 1970. Fördelning efter kommuner- nas tätortsgrad ............. Antal deltagare i studiecirklar 1970/71 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år. Fördelning efter kom— munernas tätortsgrad ........... Antal deltagare i studiecirklar 1970/71 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år. Länsvis fördelning Antal deltagare i studiecirklar samt i prioriterade studiecirklar 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år. Fördelning efter kommunernas tätortsgrad ................... Antal deltagare i studiecirklar samti prioriterade cirklar 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år.
Länsvis fördelning ........... Antal medlemmar med skiftarbete,
turlistetid samt obekväm] förskjuten arbetstid
Andel av befolkningen i åldern 16— 59 år med högst åttaårig folkskola som skolbakgrund (och ej yrkesut- bildning). Procentuell andel i gles- bygd och tätorter av olika storlek samt i storstadsområden 1970.
Fig. sid
. Tab. sid.
117
118
120
127
128
128
129
130
132
113
115
134
Uppskattad total uppsökande verk- samhet 1972/73 ...............
Resultat av den uppsökande verk- samheteniFÖVUX [, procent . . . .
Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX 11, procent Önskat ämne för dem som ville del-. ta i FÖVUX 11, procent ......... Uppfattning om hur studierna mot- svarat förväntningarna bland del- tagarna i FÖVUX 11, procent .....
Svarsfrekvens på olika enkäter till uttagna deltagare i FÖVUX III . . . . Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III ........ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland an- ställda med regelbundna arbetstider fördelat på erbjudet studievillkor . . Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX Ill bland an- ställda med regelbundna arbetstider med avseende på kön och erbjudet studievillkor ...............
Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland an- ställda med regelbundna arbetstider med avseende på ålder och erbjudet
studievillkor ............... Resultat av den uppsökande verk-
samheten i FÖVUX III bland an- ställda med regelbundna arbetstider med avseende på grundutbildning och erbjudet studievillkor ......
SOU 1974:54 Fig. nr. Tab. nr. Kapitel 8 8.1 Kapitel 11 11.1 Kapitel 12 12.1 12.2 12.3 Kapitel 14 D 1 14.1 D. 2 14.2 D. 3 14.3 D. 4 14.4 D. 5 14.5 D. 6 14.6 D. 7 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland an— ställda med regelbundna arbetstider
Fig. sid.
168
174
176
178
192
194
195
195
Tab. sid.
Fig. nr.
14.7
14.8
14.9
14.10
14.11
14.12
14.13
14.14
14.15
14.16
Tab. nr.
D.8
D.9
D. 10
0.11
D.8
D.9
D. 10
D.11
D.12
D.13
med avseende på tidigare studier utöver grundutbildning och erbju- det studievillkor ............ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX lll bland skift- arbetare inom industrin med avse- ende på kön .................. Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX 111 bland skift- arbetare inom industrin med avse- ende på ålder ................. Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland skift- arbetare inom industrin med avse- ende på grundutbildning ........ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX [11 bland skift- arbetare inom industrin med avse- ende på tidigare studier utöver grundutbildning ............... Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX 111 bland per- sonal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på kön ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland per- sonal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på ålder ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland per- sonal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på grundutbildning ............... Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX 111 bland per- sonal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn med avseende på tidigare studier utöver grundutbild- ning ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX [11 bland hem- arbetande kvinnor fördelat på er-
bjudet studievillkor .......... Resultat av den uppsökande verk-
Fig. sid.
198
198
199
200
201
201
202
203
204
Tab. sid.
384
384
385
386
386
384
384
385
386
386
Fig. nr.
14.17
14.18
14.19
14.20
14.21
14.22
14.23
Tab. nr.
Fig. sid.
samheten i FÖVUX [11 bland hem- arbetande kvinnor med avseende på ålder ........................ 204 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland hem- arbetande kvinnor med avseende på grundutbildning ............... 205 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX Ill bland hem- arbetande kvinnor med avseende på tidigare studier utöver grundutbild- ning ........................ 206 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland hem- arbetande kvinnor med avseende på tidigare erfarenhet av förvärvsarbete 207 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland fysiskt handikappade personer ......... 208 Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland fysiskt handikappade personer fördelat på kön ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX III bland fysiskt handikappade personer fördelat på ålder ........................ Studievillkorets betydelse vid an- mälan till deltagande i FÖVUX [11 för anställda med regelbundna ar- betstider ..................... 209 Studievillkorets betydelse vid an- mälan till deltagande i FÖVUX 111 för skiftarbetare inom industrin och för personal med schemalagd arbets- tid inom vårdsektorn ........... 210 Studiestödets betydelse vid anmälan till deltagande i FÖVUX 111 för anställda med regelbundna arbets— tider och för hemarbetande kvinnor Önskat ämne för dem som ville delta i FÖVUX III ........... 211 Skäl till att vilja delta i FÖVUX III . Orsaker till att inte vilja delta i FÖVUXIII ..................
Tab. sid.
390 391
Fig. nr.
15.1 och 15.2
15.3
15.4
15.5
15.6
15.7 och 15.8
15.9— 15.13
Tab. nr.
D. 25
D. 26
D. 27
D. 28
D. 36
D. 37
Fig. sid.
FÖVUX III-deltagarnas synpunkter på studieorganisatörerna ....... Antal studiecirklar under FÖVUX III ......................... Genomsnittligt antal studietimmar i FÖVUX III fördelat på deltagar- grupp och ämne ............
Kapitel 15
FÖVUX III—deltagarnas synpunkter angående viktiga egenskaper hos 222 cirkelledare ............... 223 Deltagarnas svar på frågan om det i studiecirkeln skett studieorientering Deltagarnas synpunkter på den ut- bildnings- och arbetsmarknadsinfor- mation som gavs i studiecirklarna i FÖVUX nr .................. 229 Deltagarnas uppfattning i FÖVUX 111 om betydelsen av stimulansbi- drag respektive studier delvis på ar— betstid ...................... 231 Deltagarnas uppfattning i FÖVUX 111 om betydelsen av studier helt på arbetstid ..................... 231 Deltagarnas uppfattning i FÖVUX III om studiestödets betydelse för studiernas fullföljande .......... Hur studierna motsvarat deltagarnas
förväntningar i FÖVUX 111 ...... 232 Deltagarnas viktigaste behållning av 234 och att delta i FÖVUX-studier ....... 235
FÖVUX Ill-deltagarnas planer på fortsatta studier ............... FÖVUX Ill-deltagarnas önskemål
om betyg eller intyg ............ FÖVUX III-deltagarnas synpunkter på skrivningar och prov ......... Frånvaron för de olika deltagargrup- perna i FÖVUX 111 ............. Uppgivna anledningar till frånvaro i de olika deltagargrupperna i FÖVUX III ............... Studiernas varaktighet för de uttag- 239— na deltagarna i FÖVUX III ....... 242
Tab. sid.
393
393
394
395
395
396
396
397
397 398 398 399 399
400
401
402
Fig. nr.
17.1
17.2
17.3
17.4
17.5
17.6
18.1
Tab. nr. D. 41
D. 42
Orsaker till att inte påbörja studier i FÖVUX III .................. Orsaker till att avbryta studier under FÖVUX III ............. Kapitel 1 7
Svarsfrekvens på olika enkäter till
uttagna deltagare i FÖVUX IV . . . . Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV ........
Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV bland per- soner bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende på ålder ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV bland per- soner bosatta i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende på kön ........................ Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV bland per- soner bosatta i glesbygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avse- ende på ålder ................. Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV bland per- soner bosatta i glesbygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avse- ende på kön .................. Resultat av den uppsökande verk- samheten i FÖVUX IV för de olika målgrupperna fördelat på tidigare studier utöver grundutbildning . . . Önskat ämne för dem som ville delta i FÖVUX IV ........... Skäl till att inte vilja delta i FÖVUX IV .........................
Kapitel 18
Antal studiecirklar under FÖVUX IV ......................... FÖVUX IV-deltagarnas planer på fortsatta studier ............... Hur studierna motsvarat deltagarnas förväntningar i FÖVUX IV ......
Fig. sid.
252
253
254
255
256
257
Tab. sid.
Fig. nr. Tab. nr. Fig. sid. Tab. sid.
18.2 och D. 52 Studiernas varaktighet i FÖVUX IV 263 och 18.3 för de uttagna deltagarna ........ 264 409 Kapitel 21
21.1 Schematisk beskrivning av tänkbara
relationer mellan antalet anställda som avses rekryteras till studier ge- nom uppsökande verksamhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive upp- bära studiestöd ............. 282
Kartor
Karta 1: Andelen kortutbildade i olika kommuner 1970. Antal invånare med högst åttaårig folkskola som allmän skolut- bildning per 1 000 invånare i åldern 15—59 år.
Karta 2: Deltagarfrekvens i vissa studiecirklar 1970/71. Antal deltagare ivissa studiecirklar läsåret 1970/71 per 1 000 in- vånare i åldern 15—59 år. Endast deltagare i de s. k. prioriterade cirklarna samt övriga cirklar i språk, samhälls- och rättsveten- skap, naturvetenskap, medicin och matematik har medräknats.
Karta 3: Deltagarfrekvens i vissa studiecirklar 1972/73. Antal deltagare ivissa studiecirklar läsåret 1972/73 per 1 000 in— vånare i åldern 15—59 år. Endast deltagare i de s. k. prioriterade cirklarna samt övriga cirklar i språk, samhälls— och rättsveten- skap, naturvetenskap, medicin och matematik har medräknats.
Karta 4: Deltagarfrekvens i prioriterade studiecirklar i förhållande till andelen kortutbildade 1972/73. Antal deltagare i prioriterade studiecirklar läsåret 1972/73 per 1 000 invånare 1970 i åldern 16—59 år med högst åttaårig folk- skola som allmän skolutbildning.
Karta 5: Deltagarfrekvens i samtliga studiecirklar 1972/73. Antal deltagare i samtliga studiecirklar läsåret 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år.
Karta 6: Andelen kortutbildade i olika stadsdelar i Västerås. Andel kortutbildade per 1 000 invånare i åldern 15—59 år enligt 1970 års folk- och bostadsräkning.
Förkortningar
ABF Arbetarnas bildningsförbund AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMU Arbetsmarknadsutbildning
ALI—RATI Arbetsledarinstitutet — Rationaliseringstekniska institu- tet ASSI AB Statens skogsindustrier BD 80 Länsutredningen för Norrbottens län BSF Blåbandsrörelsens studieförbund CERI Centre for Educational Research and Innovation CSN Centrala studiestödsnämnden
Ds Departementspromemoria Folkbildnings- Kungörelsen (1963z463) om statsbidrag till det fria och kungörelsen frivilliga folkbildningsarbetet FS Frikyrkliga studieförbundet FU Folkuniversitetet Förslag till Förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för studieledig— utbildning (Ds A 197422) hetslag Förtroende— Lagen ( 1974:358 ) om facklig förtroendemans ställning mannalagen på arbetsplatsen FÖVUX Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning GRUV Grundskolestudier för vuxna (forskningsprojekt) GU Gymnasieutredningen HSB Hyresgästernas sparkasse- och byggnadsförening IFL Institutet för företagsledning IOGT International Order of Good Templars JUF Jordbrukarungdomens förbund KAMU Kommittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen KF Kooperativa förbundet KFUK Kristliga föreningen för unga kvinnor KFUM Kristliga föreningen för unga män LiS Liberala studieförbundet LKAB Luossavaara—Kiirunavaara AB LO Landsorganisationen i Sverige LOVUX LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor LTK Lantbrukets korrespondensskola Mbsk Studieförbundet Medborgarskolan NBV Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet NJA Norrbottens Järnverk AB NKI Nordiska korrespondensinstitutet NTO Nationaltemplarorden OECD Organisation for Economic Cooperation and Develop-
ment
PUN RTI SAF SALF SAMVUX
SAP SCA SCB Sfr SHIO SIF SIFU SKS SLS SOSVUX
SOU SR SR/PUB SR/UTB SRA SV SVUX SYO SÖ TBV TCO TRU U 68 UKÄ YB YRK-kurser
Statens personalutbildningsnämnd
Rådet för tjänstemannautbildning inom industrin Svenska arbetsgivareföreningen
Sveriges arbetsledareförbund Rekrytering, uppsökande verksamhet och samordning ivuxenutbildningen (forskningsprojekt) Sveriges socialdemokratiska arbetareparti
Svenska Cellulosa AB Statistiska centralbyrån
Studiefrämjandet Sveriges hantverks- och industriorganisation Svenska industritjänstemannaförbundet
Statens institut för företagsutveckling Sveriges kyrkliga studieförbund Svenska landsbygdens studieförbund Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildningen (forskningsprojekt) Statens offentliga utredningar Sveriges Radio Sveriges Radios publik- och programforskningsavdelning Sveriges Radios utbildningsprogramenhet Svenska reproduktions AB Studieförbundet Vuxenskolan Kommittén för studiestöd åt vuxna Studie- och yrkesorientering
Skolöverstyrelsen Tjänstemännens bildningsverksamhet Tjänstemännens centralorganisation
Kommittén för television och radio i utbildningen 1968 års utbildningsutredning Universitetskanslersämbetet Yrkesutbildningsberedningen Yrkesinriktade kurser
.Författningsförslag
1. Förslag till lag om ändring i studiestödslagen (1973z349)
Härigenom förordnas i fråga om studiestödslagen (1973z349)l ,
dels att 4 kap. 5, 9, 15, 17—20, 23 och 26 55 skall upphöra att gälla, dels att rubriken närmast före 4 kap. 26 5 skall utgå, dels att nuvarande 5 och 6 kap. skall betecknas 8 och 9 kap. samt nuvarande 1 kap. 4 och 5 55 skall betecknas ] kap. 6 och 9 55,
dels att 1 kap. 1 5, nya 1 kap. 6 5, nya 1 kap. 9 ä, 3 kap. 5, 13—15 och 17 gå, 4 kap. 4, 8—14, 21—25, 28—30, 33, 39 och 41—43 55, nya 8 kap. 77 och 78 åå, nya 9 kap. 2 & och rubriken närmast före 4 kap. 12 5 samt punkterna 7—9 i övergångsbestämmelserna skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas tre nya kapitel, 5—7 kap., samt fem nya paragrafer, 1 kap. 4, 5, 7 och 8 55 och 4 kap. 10 a &, allt av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 kap. 1 &
Staten lämnar studiestöd enligt Staten lämnar studiestöd enligt denna lag i form av förlängt barn— denna lag i form av förlängt barn- bidrag, studiehjälp och studieme- bidrag, studiehjälp, studiemedel, del. timstudiestöd, dagstudiestöd och
särskilt vuxenstudiestöd.
45
Dagstudiestöd består av in- komstbidrag och internatbidrag.
1 Omtryckt 1974z483.
Nuvarande lydelse
Studiestödet handhas av centra- la studiestödsnämnden, skolsty- relserna, landstingskommunernas utbildningsnämnder, andra myn- digheter och organ enligt bestäm- melser som meddelats av Konung- en eller, efter Konungens bemyn- digande, av centrala studiestöds- nämnden.
Ärende om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel handlägges dock alltid av centrala studiestödsnämnden, om ej Ko- nungen förordnar annat.
Föreslagen lydelse 5 %
Särskilt vuxenstudiestöd består av vuxenstudiebidrag och återbe- talningspliktiga studiemedel samt resekostnadsersättning.
öå
Studiestödet handhas av centra- la studiestödsnämnden, studie— medelsnämnderna, skolstyrelser- na, landstingskommunernas ut- bildningsnämnder, andra myndig- heter och organ enligt bestämmel- ser som meddelats av regeringen eller, efter regeringens bemyndi- gande, av centrala studiestöds— nämnden.
Ärende om återbetalning av återbetalningspliktiga studiemedel handlägges dock alltid av centrala studiestödsnämnden, om ej rege— ringen förordnar annat.
75
Skolstyrelsen skall utse ett stu- diestödsråd med uppgift att biträ- da styrelsen ifra'gor rörande tim- studiestöd, dagstudiestöd och sär- skilt vuxenstudiestöd.
Studiestödsråd skall bestå av det antal ledamöter som skolsty- relsen bestämmer, dock minst fem. Antalet ledamöter skall alltid vara ojämnt. Av ledamöterna skall
]. omkring två tredjedelar före- träda fackliga organisationer med Landsorganisationen i Sverige som huvudorganisation och
2. omkring en tredjedel företrä- da fackliga organisationer med Tjänstemännens centralorganisa- tion som huvudorganisation.
Skolstyrelsen skall inhämta för- slag till ledamöter från envar av de
Nuvarande lydelse
I denna lag förstås med bas- belopp: basbeloppet enligt lagen (19622381) om allmän försäkring,
termin: första eller andra hälf- ten av ett kalenderår, iden mån ej annat följer av bestämmelse som Konungen meddelar.
23%
95
Föreslagen lydelse
två huvudorganisationernas di- striktsorganisationer. Tjänstgö- ringstiden för ledamot i rådet bör ej överstiga den som gäller för ledamot iskolstyrelsen.
Närmare bestämmelser om stu- diestödsråds verksamhet meddelas av regeringen.
Handhas med stöd av bestäm- melse enligt 6 5 frågor rörande timstudiestöd, dagstudiestöd och särskilt vuxenstudiestöd i kom- mun av annan kommunal nämnd än skolstyrelsen gäller bestämmel- se i 75 om skolstyrelse i stället denna nämnd.
[ denna lag förstås med bas- belopp basbeloppet enligt lagen (1962z38l) om allmän försäkring.
5 kap. Timstudiestöd Allmänna bestämmelser
] & Timstudiestöd utgår till delta- gare i sådan studiecirkel som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, skolöverstyrelsen be- stämmer.
2 & Timstudiestöd utgår till ar- betstagare som på grund av sitt deltagande i studiecirkel förlorar
. arbetsinkomst.
3 & Timstudiestöd beviljas efter ansökan av
]. facklig organisation som av- ser att bedriva uppsökande verk—
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
samhet på viss arbetsplats i syfte att främja studier bland de anställ- da på arbetsplatsen och som i samband därmed önskar fördela timstudiestöd till de anställda,
2. facklig organisation som el- jest avser att fördela timstudiestöd till arbetstagare inom organisatio- nens verksamhetsområde,
3. enskild. Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, centrala studiestöds- nämnden bestämmer. Om särskil- da skäl föreligger, får ansökan prö- vas även om den kommit in för sent.
4 & Timstudiestöd får under två på varandra följande kvartal utgå för lägst tio och högst 35 studie- timmar.
I fråga om vad som avses med studietimme gäller de särskilda be— stämmelser som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen meddelar.
5 & Timstudiestöd får ej utgå till den som under tid då studiecir- keln pågår uppbär annat studie- stöd enligt denna lag än dagstudie- stöd.
Timstudiestöd får ej heller utgå till den vars uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kommun, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
6 % Timstudiestöd utgår med 0,12 procent av basbeloppet för varje studietimme.
Timstudiestöd enligt första stycket avrundas till helt krontal,
Nuvarande lydelse Föreslagen l y delse
vid öretal under 50 nedåt och vid annat öretal uppåt.
Vid beräkning av timstudiestöd tillämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår under vilket timstudiestödet skall utgå eller, om timstudiestöd vid ett och sam- ma tillfälle skall beviljas för stu- diecirkel som pågår under två ka- lenderhalvår, det basbelopp som gäller för andra månaden före in- gången av det första av dessa.
Vissa bestämmelser om fördelning m.m. av timstudiestöd
7 & Belopp för timstudiestöd för- delas på kommunerna i riket en- ligt bestämmelser som regeringen meddelar.
Rätt att söka timstudiestöd av det belopp som tilldelats en kom- mun enligt första stycket har
]. facklig organisation som av— ser att fördela timstudiestöd till arbetstagare som har sin huvud- sakliga arbetsplats inom kommu- nen,
2. enskild som har sin huvud- sakliga arbetsplats inom kommu- nen.
I vad gäller rätten att söka tim- studiestöd skall arbetstagare som saknar huvudsaklig arbetsplats an— ses tillhöra den kommun till vil- ken han med hänsyn till sina ar- betsförhållanden under den tid studiecirkeln pågår främst kan an- ses höra.
8 % Överstiger summan av de be- lopp, varom ansökningar om tim- studiestöd gjorts, det belopp som kommunen tilldelats för sådant stöd enligt 7 5 , skall timstudiestöd i första hand utgå till den som med hänsyn till arbetsförhållan-
Nuvarande lydelse
Föreslagen lydelse
den, tidigare utbildning, studieför- hållanden, personliga förhållanden och andra omständigheter av vikt bedöms bäst behöva timstudie- stöd.
Närmare bestämmelser om för- delningen av timstudiestöd i fall som avses iförsta stycket medde— las av regeringen eller, efter rege— ringens bemyndigande, av centrala studiestödsnämnden.
6 kap. Dagstudiestöd Allmänna bestämmelser
] ä Dagstudiestöd utgår till delta— gare i sådan ämneskurs vid folk- högskola som regeringen eller, ef- ter regeringens bemyndigande, skolöverstyrelsen bestämmer.
2 & Dagstudiestöd beviljas efter ansökan av
]. facklig organisation som av— ser att bedriva uppsökande verk- samhet på viss arbetsplats i syfte att främja studier bland de anställ- da på arbetsplatsen och som i samband därmed önskar fördela dagstudiestöd till de anställda,
2. facklig organisation som el- jest avser att fördela dagstudiestöd till arbetstagare inom organisatio- nens verksamhetsområde,
3. enskild.
Ansökan skall ges in inom den tid och i den ordning som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, centrala studiestöds- nämnden bestämmer. Om särskil- da skäl föreligger, får ansökan prö- vas även om den kommit in för sent.
3 & Dagstudiestöd får under två på varandra'följande kvartal utgåAför
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
lägst två och högst fem dagars studier.
4 & Dagstudiestöd får ej utgå till den som under den tid då ämnes- kursen pågår uppbär annat studie— stöd enligt denna lag än timstudie- stöd.
Dagstudiestöd får ej heller utgå till den vars uppehälle helt eller till väsentlig del bekostas av staten eller kommun, om ej annat följer av bestämmelser som regeringen meddelar.
Inkomstbidrag
5 & Inkomstbidrag utgår till ar- betstagare som på grund av sitt deltagande i ämneskurs förlorar arbetsinkomst.
6 & Inkomstbidrag utgår med 0,7 procent av basbeloppet för varje dags studier.
Inkomstbidrag enligt första stycket avrundas till helt tiotal kronor, vid krontal under fem nedåt och vid annat krontal upp- åt.
Vid beräkning av inkomstbidrag tillämpas det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det kalenderhalvår under vilket inkomstbidraget skall utgå eller, om dagstudiestöd vid ett och sam— ma tillfälle skall beviljas för äm- neskurs som pågår under två ka- lenderhalvår, det basbelopp som gäller för andra månaden före ingången av det första av dessa.
Internatbidrag
7 & Internatbidrag utgår till den som på grund av sitt deltagande i
Nu varande lydelse
Föreslagen lydelse
ämneskurs har särskilda kostnader för resa, kost eller logi.
8 & Internatbidrag utgår till
I. arbetstagare,
2. annan under förutsättning att denne är bosatt i glesbygd, hemarbetande eller handikappad.
Närmare bestämmelser om rätt till internatbidrag för den som av- ses iförsta stycket 2 meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studie- stödsnämnden.
9 & Internatbidrag utgår med 0,7 procent av basbeloppet för varje dygn under vilket en dags studier äger rum.
I fråga om avrundning och tillämpligt basbelopp äger 6 5 andra och tredje styckena motsva- rande tillämpning.
Vissa bestämmelser om fördelning m. m. av dagstudiestöd
10 % Belopp för dagstudiestöd för- delas på kommunerna i riket en- ligt bestämmelser som regeringen meddelar.
]] 5 Rätt att söka dagstudiestöd av det belopp som tilldelats kom- munen enligt 10 5 har
]. facklig organisation som av- ser att fördela dagstudiestöd till arbetstagare som har sin huvud- sakliga arbetsplats inom kommu- nen,
2. enskild som har sin huvud- sakliga arbetsplats inom kommu— nen.
Bestämmelserna i 5 kap. 75 andra stycket äger motsvarande tillämpning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
12 5 Rätt att söka internatbidrag av det belopp som tilldelats kom- munen enligt 10 5 har dessutom den som är bosatt i kommunen under förutsättning att han är bosatt i glesbygd, hemarbetande eller handikappad eller att eljest särskilda skäl föreligger.
13 & Överstiger summan av de belopp varom ansökningar om dagstudiestöd gjorts, det belopp som kommunen tilldelats för så— dant stöd enligt 10 5, skall dag- studiestöd i första hand utgå till den som med hänsyn till arbets- förhållanden, tidigare utbildning, studieförhållanden, personliga för- hållanden och andra omständig- heter av vikt bedöms bäst behöva dagstudiestöd.
Bestämmelserna i första stycket skall även tillämpas om det belopp kommunen tilldelats har fördelats på delposter för olika slag av del- tagare i ämneskurser och summan av de belopp varom ansökningar gjorts för vissa deltagare överstiger det belopp som motsvarande del- post avser.
Närmare bestämmelser om för- delning av dagstudiestöd i fall som avses i första och andra styckena meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av cen— trala studiestödsnämnden.
Nuvarande lydelse
9.Under år för vilket studie- stöd utgår till studerande med stöd av de nya bestämmelserna är den studerande ej skyldig att er- lägga ränta eller amortering på stu- dielån som han fått enligt studie- hj älpsreglementet ( 1964:402 ). Ränta på studielån, som belöper på sådant år, erlägges med lika stora annuiteter under den i amor- teringsplanen för lånet fastställda
Föreslagen lydelse
9. Under år för vilket studie- stöd i annan form än timstudie- stöd och dagstudiestöd utgår till den studerande med stöd av de nya bestämmelserna är den stude- rande ej skyldig att erlägga ränta eller amortering på studielån som han fått enligt studiehjälpsregle- mentet (19642402). Ränta på stu- dielån, som belöper på sådant är, erlägges med lika stora annuiteter amorteringstiden. under den iamorteringsplanen för
lånet fastställda amorteringstiden.
Övergångsbestämmelser
1. Denna lag träder i kraft, såvitt avser de bestämmelseri 1 kap. och i punkt 9 övergångsbestämmelserna som gäller studiestödsråd, timstudie— stöd och dagstudiestöd samt såvitt avser 5 och 6 kap. den 1 juli 1975 och iövrigt den 1 januari 1976.
2. Ytterligare föreskrifter för ikraftträdandet av denna lag meddelas av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, av centrala studiestöds- nämnden.
2. Förslag till Lag om kommuns medverkan vid uppsökande verksamhet i studiefrämjande syfte
Härigenom förordnas som följer.
l & Kommunal nämnd skall besluta om sådant statsbidrag som facklig organisation enligt särskilda bestämmelser kan få för uppsökande verk- samhet i syfte att främja studier bland arbetstagare på arbetsplats inom kommunen.
Kommunstyrelsen skall bestämma vilken kommunal nämnd som skall besluta i ärende om statsbidrag enligt första stycket.
2 5 Innan kommunal nämnd beslutar i ärende om statsbidrag som avses i 1 5, skall nämnden inhämta förslag från det studiestödsråd, som enligt 1 kap. 7 & studiestödslagen (l973:349) skall finnas i kommunen.
I förslag enligt första stycket skall studiestödsrådet ange om statsbi— drag bör utgå ochi så fall med vilket belopp.
3 & Beslutar kommunal nämnd annat än vad studiestödsrådet föreslagit i sitt yttrande enligt 2 5 andra stycket, får den fackliga organisationen föra talan mot beslutet hos skolöverstyrelsen genom besvär.
Om besvär i annat fall över beslut av kommunal nämnd i fråga om statsbidrag enligt l & gäller vad som stadgas i kommunallagen(1953z753) eller kommunallagen(1957250) för Stockholm.
Talan får ej föras över skolöverstyrelsens beslut i ärende enligt första stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 juli 1975.
.,, ',j.
-.-' '-'Lt *T'J”... vill"-' tiil
_t',....;. .. ...i
.-.".;.,, 1,.
...r .(IJ
,,,, ,._ ut..:iffli;
,....F'. 1lifll'nild'lll ii.-”
d ",,,, :'. II !) Jl'llll'l, ' ”L
gi.,i1n..»..mu....' ." .7
3,33 "ull .”, n ,. r,. . ._I,,,,,_,__,., _
Sammanfattning
Allmänt
Kommittén för försöksverksamhet med vuxenutbildning (FÖVUX), som tillsattes 1970-02-06, har till uppgift att systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja de hinder, som nu utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning från att delta ivuxenutbild— ning. Verksamheten bedrivs i form av studiecirklar och folkhögskole- kurser, till vilka deltagarna rekryteras genom uppsökande verksamhet. Avsikten är att förvärva erfarenheter, som kan komma det fortsatta reformarbetet inom vuxenutbildningsområdet tillgodo, så att de kortut- bildade, lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter att utnyttja de utbildningsresurser samhället förfogar över.
Bakgrunden till kommitténs verksamhet är en skrivelse till utbildnings- ministern 1969-06-12, avgiven av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF), i vilken det framhölls att vuxenutbildningen i de former den dittills bedrivits i första hand utnyttjats av de yngre och relativt välutbildade. LO och ABF föreslog därför en försöksverksamhet, som skulle rikta sig till de utbildnings- mässigt sämst gynnade. Syftet angavs vara att genom flexibla studiefor- mer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna, som hade kort och bristfällig ,utbildning och av geografiska, ekonomiska, sociala och psykologiska skäl inte deltog i vuxenutbildning.
[ enlighet med direktiven har FÖVUX under fyra år — 1970/71 — 1973/74 — bedrivit försöksverksamhet. Sådan har också planerats för ett femte försöksår 1974/75. Verksamheten, som har genomförts isamarbete med ABF och Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV), har hela tiden bedrivits i form av studiecirklar. Under de fjärde och femte försöksåren kompletterades cirkelstudierna med ämneskurser vid folkhögskola. Del- tagare till FÖVUX-studier har samtliga försöksår rekryterats genom upp- sökande verksamhet på arbetsplatser och fr.o.m. det andra året även i bostadsområden. En sammanfattning av verksamheten under de första och andra försöksåren återfinns i kapitlen 11 och 12. Verksamheten ' under de två första försöksåren har dessutom redovisats utförligt i delbe- tänkandena Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbild— ningen (SOU l972:l9) och Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkel- studier inom vuxenutbildningen (SOU 19739).
1 föreliggande huvudbetänkande redogörs för verksamheten under de tredje och fjärde försöksåren. Dessutom framläggs förslag till reformer rörande uppsökande verksamhet, studiecirkelverksamhet, folkhögskole- kurser och studiestöd, vilka baseras på erfarenheter från hela den hittills genomförda försöksverksamheten.
Försöksverksamheten
Det tredje försöksåret
Under år 1972/73 koncentrerades försöksverksamheten till Östergötlands län. Detta år omfattade verksamheten dels anställda på vissa arbetsplat- ser, dels hemarbetande kvinnor i några utvalda bostadsområden och dels fysiskt handikappade personer bosatta på två orter i länet. Följande målgrupper, orter och rekryteringsfrämjande åtgärder ingick i det tredje årets försöksverksamhet:
] Anställda med normal arbetstidsförläggning
Sammanlagt anordnades 53 studiecirklar på 19 olika arbetsplatseri Norrköping, Finspång, Motala, Mjölby, Linköping och Åtvidaberg för anställda med normal arbetstidsförläggning. Som urvalsram för medver- kande arbetsplatser i denna del av projektet användes en förteckning över länets samtliga fackklubbar tillhörande Svenska metallindustriarbetare- förbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund och Handelsanställdas förbund. Vid urvalsdragningen, som genomfördes slumpmässigt, hölls följande tre variabler under kontroll: fackklubbsstor- lek, fackförbundstillhörighet och studievillkor. Fyra olika studievillkor fördelades jämnt mellan de medverkande arbetsplatserna enligt följande: på fem arbetsplatser erbjöd studieorganisatörerna dem som kontaktades fritidsstudier utan stimulansbidrag och utan studiestöd, på fem andra arbetsplatser erbjöds fritidsstudier utan stimulansbidrag men med studie- stöd, på ytterligare fem arbetsplatser erbjöds fritidsstudier med ett stimulansbidrag på 300 kr samt studiestöd och på fyra arbetsplatser hade de som önskade delta möjlighet att bedriva studier på delad arbetstid och fritid med studiestöd. På sju av arbetsplatserna deltog även tjänstemannaklubbar.
2 Anställda med skiftarbete inom industrin
Sammanlagt anordnades nio studiecirklar på två olika arbetsplatser i Finspång och Norrköping för anställda med skiftarbete inom industrin. Studieorganisatörerna erbjöd dem som kontaktades möjlighet att bedriva cirkelstudier på betald arbetstid. För dem som uttogs till studiecirklar inom projektets ram tillämpades ett system med ersättare.
3. Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Sammanlagt anordnades tolv studiecirklar på två olika arbetsplatseri Motala för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Studierna genomfördes på betald arbetstid. De som deltog i FÖVUX-cirk- lar ersattes av extrapersonal vid de tidpunkter då cirkelsammankomsterna ägde rum.
4. Hemarbetande kvinnor
Sammanlagt anordnades 14 studiecirklar i Finspång och Mjölby för hemarbetande kvinnor. [ samråd med ABF:s lokalavdelningar utvaldes för försöksverksamheten några bostadsområden med en stor andel kortut- bildade kvinnor. Inom varje område fördelades studievillkoren slump- mässigt på de kvinnor, som under 1970 hade en inkomst under 6 000 kr. Hälften av de uppsökta erbjöds studier med studiestöd, hälften utan studiestöd.
5. Fysiskt handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade
Sammanlagt anordnades 22 studiecirklar i Norrköping och Motala för handikappade. Verksamheten omfattade döva, synskadade, hörselska- dade och rörelsehindrade personer. Studieorganisatörerna, som själva hade nära anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekryte- rade deltagare till studierna genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd. Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom särskilda stödjande åtgärder, såsom tekniska hjälpmedel, transporthjälp m.m.
Som framgått var studievillkoren det tredje försöksåret bestämda på förhand för de olika målgrupperna. De deltagare med normal arbetstids- förläggning, som studerade med stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna, medan de som studerade på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid utan löneavdrag för den tid de an- vänt till studier. För deltagarna med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn förlades studierna helt till arbetstid. Även dessa deltagare erhöll sin ordinarie lön utan avdrag från respektive arbets— givare.
För vissa deltagargrupper fanns möjlighet att söka studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete. Studierna och studiematerialen var kostnadsfria för samtliga deltagare.
Genom enkäter och intervjuer insamlades uppgifter om deltagarna, de personer som inte ville delta, de personer som anmält sig men som aldrig kom till någon sammankomst eller som avbröt studierna under verksam-
hetsåret samt om studieorganisatörerna och cirkelledama m.fl. En uppställning över de undersökningsmoment som ingått i utvärderingen återfinns i avsnitt 14.2.
Den uppsökande verksamheten
De studieorganisatörer, som skulle handha den uppsökande verksamheten under det tredje försöksåret utvaldes på arbetsplatserna av fackklubben eller tjänstemannaklubben i samråd med den lokala ABF- eller TBV- avdelningen. På de orter, där rekryteringen av hemarbetande kvinnor skulle äga rum, valde den lokala ABF—avdelningen ut lämpliga studie- organisatörer. De lokala handikapporganisationema utsåg på liknande sätt dem som skulle utföra rekryteringsarbetet bland de handikappade.
I slutet av augusti 1972 anordnades en veckolång utbildning för dem som skulle arbeta som studieorganisatörer. Därefter startade den upp- sökande verksamheten. Uppgiften för de sammanlagt 75 studieorganisa- törerna var, i likhet med tidigare försöksår, att genom uppsökan- de verksamhet under arbetstid på arbetsplatser respektive genom hem- besök i bostadsområden erbjuda så många som möjligt inom respektive målgrupp cirkelstudier. De uppsökta skulle vara mellan 25 och 67 år, ha sex— eller sjuårig folkskola som enda grundutbildning och i huvudsak inte tidigare ha deltagit i vuxenutbildning. Studieorganisatörerna fick genom kommittén ersättning för den tid de ägnat åt rekryteringsarbetet. När den uppsökande verksamheten var avslutad hade studieorganisatörerna sam- manlagt kontaktat 4 512 personer.
Resultatet av den uppsökande verksamheten under det tredje försöks- året åskådliggörs i figur 14.1. Varje cirkel representerar dem som kontaktades inom de olika målgrupperna samt andelen därav som önskade respektive inte önskade delta i studierna. Anställda med normal arbetstidsförläggning benämns i figurerna anställda med regelbundna arbetstider. Som framgår av figuren var intresset för att delta störst bland personalen med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Hela 81 procent av dem som kontaktades inom denna grupp anmälde sig till FÖVUX-stu- dier. De uppsökta inom denna målgrupp liksom de skiftarbetande inom industrin erbjöds, som tidigare nämnts, studier på betald arbetstid.
Bland de anställda med normal arbetstidsförläggning anmälde sig i genomsnitt 40 procent av de tillfrågade till studier. Vid en jämförelse av de rekryteringsresultat, som uppnåddes med de olika studievillkor som prövades bland de anställda med normal arbetstidsförläggning, visar det sig, att studier på delad arbetstid och fritid var betydligt attraktivare från rekryteringssynpunkt än fritidsstudier i någon form. 64 procent av dem, som erbjöds studier till hälften förlagda på arbetstid, önskade delta i FÖVUX, medan motsvarande andel för övriga studievillkor varierade mellan 34 och 40 procent.
Andelen studieintresserade bland de hemarbetande kvinnorna var något lägre än motsvarande andel för dem som kontaktades på arbetsplatserna.
Bland handikappgrupperna var andelen studieintresserade högst bland
Anställda med regel— Anställda med skift- Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade
= 2 349 = 793 = 500
Hemarbetande kvinnor Synskadade Döva Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 464 = 82 = 47
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174
Figur 14.1 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [II, |: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lII procent
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
de döva, medan de rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekven- sen. Det mindre tillfredsställande rekryteringsresultatet bland de rörelse- hindrade kan dock till stor del förklaras av att hälsotillståndet hos många inom denna grupp helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de fyra handikappgrupperna var emellertid litet, varför de rent kvantitativa resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grup— per bör tolkas med särskild försiktighet.
När det gäller resultaten av den uppsökande verksamheten var variationen mellan målgrupperna och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden, ibland påtaglig. Några genomgående tendenser kan emellertid iakttas. Intresset för att delta avtog genomgående med stigande ålder. I de målgrupper, där såväl män som kvinnor ingick, var kvinnorna mer studieintresserade än männen. Den största skillnaden i anmälningsfrekvensen mellan könen noterades bland dem med normal arbetstidsförläggning, som hade möjlighet att studera till hälften på arbetstid. Enligt studieorganisatörerna på dessa arbetsplatser berodde detta i stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbelarbetande kvinnor en möjlighet att delta. De kontaktade, som endast hade sexårig folkskola som grundutbildning, var i allmänhet något mindre benägna att vilja delta än de som hade sju- eller åttaårig folkskola som grundutbildning. Vidare fanns en tendens till större studieintres- se hos dem, som tidigare hade bedrivit vuxenstudier i någon form, jämfört med dem som saknade denna erfarenhet.
De som var intresserade av att delta i FÖVUX-studier, fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de ville studera av de fyra som erbjöds inom FÖVUX. Totalt sett var engelska det mest önskade ämnet. Matematik och svenska kom på andra plats med sinsemel- lan ungefär lika stor frekvens, och därefter kom samhällskunskap. Önskemålen skilde sig dock väsentligt för de olika grupperna (se figur 14.23).
Studievillkorens och studiestödets rekryterande effekter har under— sökts. Bland dem som erbjöds möjlighet att bedriva cirkelstudier under arbetstid, dvs. skiftarbetare inom industrin och sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid, ansåg omkring tre fjärdedelar av de uttagna deltagarna att studievillkoret direkt inverkat på deras beslut om deltagande i FÖVUX.
Möjligheten att få läsa till hälften på arbetstid förefaller likaså ha haft en relativt stor rekryterande effekt. Mer än hälften av de uttagna deltagarna, som erbjudits detta studievillkor, uppgav att det hade haft stor betydelse när de anmälde sig till studierna. Däremot hade stimulans- bidraget ingen påtaglig rekryterande effekt. Endast ett fåtal av deltagar- na, som vid rekryteringstillfället erbjudits möjlighet till stimulansbidrag, ansåg att detta hade haft stor betydelse när de beslutade sig för att delta i FÖVUX. Vidare synes studiestödet, i detta fall i första hand ersättning för barntillsyn eller kollektivt anordnad barnpassning, ha haft viss betydelse vid rekryteringstillfället bland de hemarbetande kvinnorna. För övriga grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse.
Deltagarna i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna
Anställda med regel- Anställda med skift- Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 1 019 önskemål = 450 önskemål = 410
Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 185 önskemål = 49 önskemål = 36
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 57 önskemål = 67
Andel som önskade läsa svenska Figur 14.23 Önskat
' Andel som önskade läsa engelska ämne för dem som ville
Andel som önskade lasa matematik delta i FÖ VUX [1],
procent av avgivna önske- Andel som önskade läsa samhällskunskap mål
påbörjats, vad det var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig till en studiecirkel, då de blev uppsökta av en studieorganisatör. Intresse för ett speciellt ämne uppgavs oftast som orsak till att man anmälde sig till FÖVUX-studier. Liksom under tidigare försöksår utgjorde vidare studie- organisatörens personliga kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studier. I de grupper där studier helt eller delvis på arbetstid prövades var studievillkoret ofta den egentliga orsaken till att man anmälde sig till studier.
Efter det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en uppföljning i form av telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX. Därvid tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut.
Skälen till att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom de olika grupperna. Bland de förvärvsarbetande uppgav många att de inte orkade studera jämsides med sitt arbete. Andra ansåg sig vara för gamla för att börja studera och åter andra uppgav att fritiden inte räckte till för studier. Bland de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i studier.
Vid studiernas början tillfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos en studieorganisatör. De flesta deltagarna betonade därvid nödvändigheten av att studieorganisatören var välinfor- merad om studiesituationen som helhet. Deltagarna framhöll vidare att studieorganisatören borde känna till och förstå den uppsöktes situation och näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper betonades särskilt av de handikappade deltagarna.
Studieverksamheten
I likhet med tidigare försöksår var intresset för att delta i FÖVUX—studier så stort, att endast en del av dem som ville delta kunde beredas plats i studiecirklar inom ramen för FÖVUX. Ett slumpmässigt urvalsförfarande av deltagare var därför nödvändigt i vissa fall. De som inte kunde beredas plats i FÖVUX-cirklar erbjöds kostnadsfria cirkelstudier i ABF:s och TBV :s reguljära verksamhet.
Totalt omfattade försöksverksamheten 110 studiecirklar med 1 045 deltagare. Enligt försöksplanen skulle cirklarna det tredje försöksåret omfatta 40—60 studietimmar. De flesta cirklarna höll sig också inom denna ram. Medelvärdet för samtliga 110 cirklar var 46 studietimmar.
Många av de cirkelledare, som arbetade i FÖVUX under det tredje försöksåret, hade förutom tidigare erfarenhet som cirkelledare också deltagit i någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar. Cirkelledarna inom försöksverksamheten genomgick dessutom en speciellt tillrättalagd utbildning.
På våren 1973, strax innan studiecirklarna avslutades, besvarade deltagarna en enkät, i vilken de bl. a. tillfrågades om vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos cirkelledare. Oavsett deltagargrupp ansåg de flesta deltagarna att den viktigaste egenskapen hos en cirkelledare var att på ett
klart sätt kunna förmedla kunskaper till deltagarna. I synnerhet de hemarbetande kvinnorna ansåg det vara av stor betydelse att cirkelleda- ren uppträdde på ett sådant sätt, att deltagarna inte behövde känna sig oroliga över att ”göra bort sig” i cirkeln. Denna synpunkt framkom också tydligt bland de rörelsehindrade. Av handikappgrupperna framhöll särskilt de synskadade och de döva egenskaper, som innebar förståelse och tolerans gentemot deltagarna.
I likhet med de tidigare försöksåren rapporterade Cirkelledarna regelbundet till FÖVUX bl.a. om hur arbetet fortlöpte i cirklarna. Omkring en tredjedel av Cirkelledarna ansåg, att arbetet i FÖVUX-cirklar- na skilde sig från det som de hade erfarenhet av från andra studiecirklar. Några av Cirkelledarna hade därvid upplevt skillnader i negativ riktning, som t.ex. att FÖVUX-deltagarnas skiftande förkunskaper gjorde cirkel- arbetet mera krävande för ledaren. De flesta, som hade upplevt skillnader, nämnde dock positiva sådana.
Inom vissa deltagargrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkesskador medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var dock mindre i de cirklar, som läste helt eller delvis på arbetstid. Det var också vanligt att deltagarna — särskilt i början av studierna —— kände osäkerhet inför den egna förmågan och den nya situation, som studierna innebar för dem. I cirklarna med handikappa- de deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig studieteknisk handledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet, t.ex. band- spelare.
För dem som har skiftarbete eller obekväm arbetstid begränsar arbetstidsförläggningen starkt möjligheterna att delta i fritidsstudier. Oftast är det en förutsättning för dessa personer, att studierna kan anordnas på eller i anslutning till arbetsplatsen och åtminstone delvis på arbetstid. Under det tredje försöksåret tillämpades ett system med ersättare under cirkelsammankomsterna för de deltagare som studerade på betald arbetstid. Planeringen av studierna för dessa deltagare genom- fördes gemensamt av de fackliga organisationerna, studieförbunden och
företagen. Ersättarsystemet fungerade i allmänhet bra, särskilt på de medverkande vårdinrättningarna. Detta berodde främst på att FÖVUX bekostade utbildning och anställning av extra personal på dessa arbets- platser.
Studieorientering och studieteknisk handledning i studiernas inled- ningsskede ombesörjdes i huvudsak av Cirkelledarna. Vid studiernas slut erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Denna studieorientering utformades som en allmän information om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Ibland förekom också friare diskussioner om dessa frågor. Studieorienteringen omfattade de flesta cirklarna. I denna medverkade Cirkelledarna och tjänstemän från arbets- förmedlingen.
Deltagarnas synpunkter på studievillkorens betydelse under studie- tiden inhämtades vid verksamhetsårets slut för dem som studerat med stimulansbidrag och för dem som läst helt eller delvis på arbetstid. Endast
2%
Anställda med regel- Skiftarbetare inom Personal med schema- bundna arbetstider industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del-
tagare = 323 tagare = 58 tagare = 83
Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 105 tagare = 37 tagare = 11
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 22 tagare = 28
Bättre än väntat
:] Som väntat
Figur 15.6 Hur studierna __ ” __ Samre an vantat
motsvarat deltagarnas förväntningar i F 0 VU X 111, procent Hade inga förväntningar
13 procent av deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg att stimulansbidraget haft någon större betydelse för dem. Möjligheten att få studera till hälften på arbetstid ansågs däremot vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79 procent av de anställda med normal arbetstidsförläggning, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara av stor betydelse under studietiden. Bland cirkeldeltagarna med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn var studievillko- ret likaså av stor vikt för deltagandet icirklarna. Av skiftarbetama ansåg 76 procent och av sjukvårdspersonalen 90 procent, att studievillkoret hade varit mycket betydelsefullt för dem.
Omkring två tredjedelar, av dem som fullföljde FÖVUX-studierna, ansåg att kursen motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de haft när de anmälde sig (se figur 15.6). Ett mått på att studiearbetet hade upplevts som meningsfullt var också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i någon form fortsätta studierna efter det att FÖVUX-cirklarna avslutats, varierade mellan 61 och 74 procent för de deltagargrupper som rekryterats på arbetsplatserna och bland de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgrupperna uppvisade de syn- skadade och de rörelsehindrade likaså stort intresse för fortsatta studier.
Omkring två tredjedelar av dem, som kallades till studiecirklar inom försöksverksamhetens ram, fullföljde studierna. Mellan sju och 24 procent av dem, som uttagits till cirklar i de olika grupperna, påbörjade aldrig sina FÖVUX-studier. Andelen deltagare som avbröt cirkelstudierna under studieårets gång varierade mellan tre och 30 procent. De uttalade skälen till att helt utebli från studierna var av många skilda slag. I stor utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjor— de deltagande. Omkring två tredjedelar av dem som aldrig kom till cirkeln anförde sådana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskilde individen. Även för dem som avbröt studierna förelåg ofta praktiska skäl, såsom byte av arbete eller arbetstid, flyttning från orten eller påbörjat förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både förvärvsarbeta på heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande sätt.
Det fjärde försöksåret
Under det fjärde försöksåret 1973/74 förlades försöksverksamheten helt till Norrbottens län. Verksamheten omfattade detta är dels anställda med skifarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn, dels personer bosatta i mer eller mindre utpräglad glesbygd.
I likhet med tidigare försöksår prövades under det fjärde året vissa åtgärder, som var avsedda att underlätta deltagande i studier för olika grupper av kortutbildade. Bland de skiftarbetande inom gruvindustrin och bland den schemabundna vårdpersonalen gjordes fortsatta försök med studier förlagda på betald arbetstid. För att pröva att komplettera cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagar- grupper möjlighet att under kortare perioder studera vid folkhögskola.
Studierna och studiematerialet var, i likhet med tidigare försöksår, kost- nadsfria. Dessutom kunde deltagarna söka studiestöd för extra kostnader, som uppstod i samband med studierna.
Nedan följer en redogörelse för de målgrupper, orter och rekryterings- främjande åtgärder, som ingick i det fjärde årets försöksverksamhet:
] Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin
Sammanlagt anordnades sex studiecirklar på två olika arbetsplatser i Kiruna för anställda med skiftarbete inom gruvindustrin. Studieorganisa- törema sökte upp anställda med skiftarbete och erbjöd dem cirkelstudier med kompletterande folkhögskolekurser på betald arbetstid.
2 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Sammanlagt anordnades åtta studiecirklar på en arbetsplats i Gällivare för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn. Studievillkoret var detsamma som för de skiftarbetande inom gruvindustrin, dvs. cirkel- studier och folkhögskolekurser på betald arbetstid.
3 Personer bosatta i glesbygd :" Kalix och Bodens kommuner
Sammanlagt anordnades 25 studiecirklar i glesbygd i Kalix och Bodens kommuner. De kontaktade personerna inom denna målgrupp erbjöds fritidsstudier med kompletterande folkhögskolekurser.
4 Personer bosatta iglesbygd iKiruna och Gällivare kommuner
Sammanlagt anordnades 65 studiecirklar i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner. För att ge befolkningen i små byar en utbildningsservice, som kan jämföras med tätorternas, bedrevs uppsökande verksamhet i mera extrem glesbygd. Studierna förlades så långt möjligt till deltagarnas hemort.
Då kommittén ansåg att tillräckligt med erfarenheter redan hade vunnits i flera viktiga avseenden, minskades utvärderingsinsatserna betydligt under det fjärde försöksåret jämfört med tidigare år. I likhet med tidigare försöksår fyllde studieorganisatörerna i en blankett för varje person de kontaktade, och utifrån dessa uppgifter har resultatet av den uppsökande verksamheten beräknats. Dessutom har de som anmält sig men inte påbörjade och de som avbröt studierna telefonintervjuats. I slutet av läsåret utsändes enkäter till ett urval deltagare och cirkelledare och till samtliga medverkande folkhögskollärare.
Under det fjärde försöksåret kontaktade studieorganisatörerna sam-
manlagt 2 069 personer från de olika målgrupperna. Bland de uppsökta inom gruvindustrin var 75 procent intresserade av studierna. Även bland den schemabundna vårdpersonalen var intresset för studier på betald ar- betstid stort. Av dem som kontaktades inom denna målgrupp önskade 88 procent delta. Betydligt mindre intresse för studier förelåg- bland de kontaktade personerna i glesbygdsområdena. Av de uppsökta i Kalix och Bodens kommuner anmälde sig 33 procent till FÖVUX-studier, medan motsvarande andel för Kiruna och Gällivare kommuner uppgick till 37 procent.
Av de fyra erbjudna ämnena var svenska det som totalt sett önskades mest. 33 procent valde att läsa detta ämne. Engelska valdes av 32 pro— cent, samhällskunskap av 21 procent och matematik av 14 procent.
Deltagarna med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn samt de som rekryterats från glesbygd i Kalix och Bodens kommuner kompletterade de reguljära cirkelstudierna med ämneskurser vid folkhögskola. Under dessa deltog även cirkelledarna, vilka då ofta medverkade som gruppledare. Vid studiernas slut tillfråga- des deltagarna om värdet av dessa kurser. Endast sex procent av de 118 deltagare, som deltagit i ämneskurserna, ansåg att dessa varit mindre givande. De övriga deltagarna svarade att folkhögskolekurscrna varit mycket eller ganska givande. Även berörda cirkelledare och folkhögskol- lärare ombads ge omdömen om ämneskurserna vid folkhögskolan. De svar som därvid erhölls var genomgående mycket positiva.
I den enkät som utsändes till deltagarna vid studiernas slut, tillfrågades dessa bl.a. om studierna i FÖVUX hade motsvarat de förväntningar, som deltagarna haft när de anmälde sig. Drygt två tredjedelar av dem, som fullföljde studierna i de olika deltagargrupperna, ansåg att FÖVUX- studierna motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de hade haft vid studiernas början.
Det femte försöksåret
FÖVUX fortsätter sitt arbete. Verksamheten under det femte försöks- året 1974/75 kommer att redovisas senare.
Kommitténs förslag
I FÖVUX:s direktiv angavs inte några särskilda reformförslag, som FÖVUX borde pröva, utan kommittén har haft möjlighet att överväga olika åtgärder inom de områden, där försöksverksamhet bedrivs. Målgrup- pen i verksamheten utgörs av kortutbildade vuxna och särskild uppmärk- samhet har ägnats personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid, handikappade, personer bosatta i glesbygd och hemarbetande kvinnor. Försöksverksamheten omfattar i huvudsak uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden, studiecirklar och ämneskurser samt studier helt eller delvis på arbetstid för deltagare i sådan utbildning. Kommittén har funnit det naturligt, att också begränsa sina förslag till dessa områden.
Uppsökande verksamhet
Uppsökande verksamhet är en form av selektiv rekrytering till studier. Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten består av personliga samtal mellan studieorganisatörerna och dem som skall uppsökas. Samtalen kan kompletteras med informationsmaterial, telefonsamtal och olika former av studiestödjande åtgärder för att undanröja studiehinder.
FÖVUX-verksamheten har visat att en mycket stor andel av de uppsökta kortutbildade kan rekryteras till studier, om den uppsökande verksamheten genomförs på ett riktigt sätt och om en del viktiga studie- hinder undanröjs. l bostadsområden har denna andel utgjort omkring en tredjedel av de uppsökta, och på arbetsplatser omkring hälften av de upp- sökta. När det har funnits ett stort uppdämt studiebehov och avgörande studiehinder undanröjts genom förmånliga studievillkor — t.ex. när skift- arbetare inom industrin och schemabunden personal inom sjukvården givits möjlighet att studera på betald arbetstid — har andelen, som anmält sig till studier, uppgått till mer än två tredjedelar av de uppsökta.
Studieorganisatörerna bör om möjligt själva tillhöra målgruppen eller ha liknande bakgrund, som personerna i målgruppen. Härigenom kan man förutsätta att uppsökarna har större förståelse för de uppsöktas situation och kunskaper om förhållandena på den aktuella arbetsplatsen, inom den aktuella organisationen eller i det aktuella bostadsområdet.
I enlighet med denna princip bör uppsökarna rekryteras från folkrörelser, t.ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som är anslutna till olika studieförbund. Folkrörelserna har mycket värdefulla kontaktmöjligheter också med kortutbildade, som inte är aktiva inom föreningslivet. I försöksverksamheten har detta bekräftats genom de synnerligen tillfredsställande resultat, som bl. a. de fackliga organisatio- nerna och de handikappades lokalföreningar nått genom sina uppsökande insatser.
FÖVUX har i allmänhet lyckats bra med rekryteringen på arbetsplat- ser. En av anledningarna härtill torde vara att fackliga studieorganisatörer använts som uppsökare. I enlighet med vad som framhållits ovan bör enligt kommitténs mening den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna anordnas av de fackliga organisationerna, eventuellt i samarbete med studieförbund, till vilket/vilka dessa är anslutna. Detsamma gäller studieorganisatörsutbildningen. Det är önskvärt, att såväl denna utbild- ning som rekryteringsarbetet kan äga rum på betald arbetstid.
] och med förtroendemannalagens ikraftträdande har dessa önskemål tillgodosetts. FÖVUX utgår från att de i lagen föreskrivna rättigheterna till uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning på betald arbetstid skall komma att ingå också i de kollektivavtal, som kan komma att slutas för att närmare reglera tillämpningen av bestämmelserna.
Stora grupper av kortutbildade vuxna kan inte rekryteras till studier på annat sätt än genom uppsökande verksamhet i bostadsområden. En enkät, som FÖVUX låtit utföra (se kapitel 8), visar att isynnerhet upp- sökande verksamhet i bostadsområden för närvarande har en mycket be— gränsad omfattning. Enligt kommitténs mening bör denna verksamhet
därför ges förstärkta resurser. FÖVUX påpekar i detta sammanhang ock- så betydelsen av att bamtillsynen blir tillräckligt utbyggd, så att personer med småbarn skall kunna delta i vuxenutbildningen.
FÖVUX har övervägt om resurstilldelningen till uppsökande verksam— het i bostadsområden skulle kunna knytas till några organisationer med direkt förankring i målgruppen, men funnit det vara lämpligast att bidragen utbetalas till studieförbunden. Företräde bör därvid ges studie- förbund, som planerar verksamheten i samarbete med handikapporganisa- tion, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organi- sation med förankring inom området.
Vid den uppsökande verksamheten krävs resurser för studieorganisa- törsutbildning, ersättning till studieorganisatörerna och administrativa insatser. Genom förtroendemannalagens införande har det blivit möjligt att genomföra såväl uppsökande verksamhet som studieorganisatörsut- bildning på betald arbetstid. Denna lag täcker emellertid inte verksam- heten på t.ex. vissa mindre arbetsplatser eller i bostadsområden. De administrativa insatserna faller också utanför lagen. Kommittén föreslår därför att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet, ett för sådan verksamhet på arbetsplatser och ett för sådan verksamhet i bostadsområden.
Om resurserna till uppsökande verksamhet skall komma de kortutbil- dade tillgodo, är det nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldel— ningssystem. Av detta skäl anser FÖVUX det olämpligt att fördela dessa medel generellt och utan behovsprövning, t.ex. till studieförbunden i proportion till antalet studietimmar. Bidrag bör i stället ges till facklig organisation och studieförbund endast efter ansökan, i vilken plan för verksamheten och beräknade kostnader skall redovisas.
FÖVUX föreslår att bidragen till uppsökande verksamhet på arbets- platser skall fördelas av kommunerna under medverkan av ett s.k. studiestödsråd med fackliga representanter. Härigenom kommer de fackliga organisationerna bättre att kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med fördelningen av ledighet och studiestöd på arbetsplatserna.
Då resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden under inledningsskedet inte täcker behovet lika väl som motsvarande resurser på arbetsplatserna, föreslår FÖVUX att detta bidrag tills vidare fördelas av skolöverstyrelsen (SÖ) centralt efter ansökningar från studieförbunden. Genom denna lösning blir det lättare att under uppbyggnadstiden koncentrera resurserna till de platser, där behovet är särskilt stort.
Enligt FÖVUX:s mening är det möjligt att genom uppsökande verk- samhet kontakta större delen av de kortutbildade vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen vid ytterligare ett tillfälle under en femårs- period med en kostnad om ca 100 Mkr, varav 55 Mkr för verksamhet på arbetsplatser och 45 Mkr för verksamhet i bostadsområden.
FÖVUX föreslår vidare en försöksverksamhet med introduktions- kurser i cirkelform som ett slags ”förlängd rekrytering”. Kostnaden här- för beräknas det första året till 0,4 Mkr.
S tudiecirkelverksamhet
Studiecirkeln har visat sig vara en mycket lämplig studieform för kortutbildade vuxna. [ denna kan studietakt och studiematerial avpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. De folkbildningsorganisatio- ner, som aktivt strävar efter att få med de utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupperna i studiecirkelverksamhet, måste därför få ökat stöd av samhället. Samtidigt är det viktigt, att studieförbundens folkrörelsekaraktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten, inte styra den.
Tilläggsbidraget till de s.k. prioriterade studiecirklarna har utan tvivel spelat en viktig roll vid rekryteringen av kortutbildade till studier i grundläggande ämnen. Genom tilläggsbidraget har dessa cirklar kunnat erbjudas till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad anslutning. Prioriteringen kan emellertid också ses som uttryck för en värdering av olika studiecirklar och därmed som en värdering av de motiv, som människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel. Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbun- dens verksamhet, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör undvikas på längre sikt. Det ökade statliga stödet till studiecirkelverksamheten bör därför enligt FÖVUX:s mening i första hand syfta till att utjämna skillnaderna mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar.
Studieförbunden har för närvarande inte ekonomiska möjligheter att erbjuda avgiftsfria studier. FÖVUX anser det orimligt att studiecirkel- verksamheten, vilken i betydande utsträckning vänder sig till de kortutbildade, skall vara avgiftsbelagd, samtidigt som huvuddelen av utbildningen i samhället, inklusive t. ex. kommunal vuxenutbildning och universitetsutbildning, är kostnadsfri för deltagarna. Ett avskaffande av deltagaravgifterna skulle enligt kommitténs uppfattning ha stor betydelse från rekryteringssynpunkt. Särskilt för personer med bristande studie- vana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara viktigt, att man i den uppsökande verksamheten kan peka på att studierna inte kommer att medföra kostnader för deltagarna. I princip bör således cirkelstudier vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska omständig— heter skall inte få avgöra vilken studieform en vuxenstuderande väljer.
Kommittén föreslår att det statliga stödet till studiecirkelverksam- heten förstärks på följande sätt under de närmaste fem åren:
Under det första året skall stödet till samtliga allmänna studiecirklar uppgå till 47 kr per studietimme. Därmed upphör skillnaden mellan de prioriterade och de icke prioriterade studiecirklarna. Under de följande två åren höjs bidraget med 3 kr vartdera året och under de därpå följande två åren med 2 kr vartdera året. Bidraget uppgår då vid femårsperiodens slut till 57 kr per studietimme. Detta skulle innebära att cirklar med genomsnittliga kostnader då skulle kunna erbjudas kostnadsfritt för deltagarna. Förslaget medför att statsbidraget det femte året kommer att ligga 116 Mkr högre än i dag (utan omräkning på grund av ökad omfattning av verksamheten eller pris- och löneförändringar).
De av FÖVUX föreslagna nya eller utökade uppgifterna för studieför- bunden medför ökade organisationskostnader och ökade kostnader för pedagogisk verksamhet. Förslagen förutsätter att studieförbunden ge- nomför administrativa förstärkningar, utökar utbildningen och fortbild- ningen av cirkelledare m.m. På grund av penningvärdets förändring och med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning är emellertid de statliga bidragen till dessa ändamål relativt sett lägre i dag än för tio år sedan. Kommittén föreslår därför att bidragen till studieförbundens organisa- tionskostnader och pedagogiska verksamhet höjs, så att de vid femårspe- riodens slut uppgår till 12 Mkr respektive 15 Mkr.
Ett allvarligt problem för studieförbunden är de allmänna löne- och kostnadsökningarna. Om FÖVUX:s förslag genomförs, kommer studie- förbunden att få en betydelse i utbildningsverksamheten, som kan jämföras med den, som de kommunala och statliga utbildningsinstitutio- nerna har. Anslagen till dessa anpassas årligen med hänsyn till inträffade löne- och prisförändringar. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att en liknande anpassning bör ske också i fråga om statens och kommunernas bidrag till studieförbundens verksamhet.
Studieorientering
I FÖVUX har studieverksamheten kompletterats med studieteknisk handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Dessa inslag benämner kommittén studieoriente- ring. Försöksverksamheten har gett värdefulla erfarenheter när det gäller studieorienteringens utformning. Det övergripande målet skall vara att hos individen skapa en större självtillit och tro på sin egen förmåga. Studieorienteringen bör utgå från individens egen situation och tas uppi cirklarna inom ramen för studiecirkelns vanliga pedagogiska form. Innehållet bör koncentreras till studieteknisk handledning och information om möjligheter till fortsatta studier — i första hand ytterligare studiecirklar men också folkhögskolekurser m. m. — samt till diskussioner kring utbildningens roll i samhället. ] försöksverksamheten har information om arbetsmarknadsfrågor och yrkesutbildning — med den uppläggning som normalt förekommer inom studie- och yrkesvägled- ningen i skolväsendet — visat sig vara av mindre intresse för cirkeldel- tagarna, då de i allmänhet inte haft för avsikt att byta 'yrke eller söka nytt arbete.
Då studieorienteringen inte bör avvika från studiecirkelns övriga verksamhet, är cirkelledaren oftast mest lämpad att handha denna uppgift. För att tillgodose speciella önskemål om studieinformation i cirkeln, bör det dessutom finnas möjlighet att tillkalla en särskild expert, t.ex. en folkhögskollärare, en SYO-konsulent från den kommunala vuxenutbildningen, en tjänsteman från arbetsförmedlingen eller en funktionär från studieförbundet. Experten skall delta på samma villkor som vanlig expertmedverkan medger, såvida inte rådgivningen ingår i dennes tjänstgöring vid studieförbundet eller inom den kommunala vuxenutbildningen.
De kortutbildade får anses ha ett stort behov av studieorientering. FÖVUX bedömer det därför som synnerligen angeläget, att studieför- bunden ges resurser för dessa insatser. Studieförbundens ökade personal- kostnader för studieorienteringen bör kunna täckas via bidraget till organisationskostnaderna. Det är också nödvändigt, att inslag om studieorientering ingår i all cirkelledarutbildning. Kostnaderna härför bör kunna täckas genom det ökade bidraget till den pedagogiska verksamhe-
ten. Expertmedverkan för studieorientering föreslås kunna genomföras under högst två av 20 studietimmar utöver den expertmedverkan, som medges enligt nuvarande bestämmelser. Kommittén bedömer att högst fem procent av studiecirklarna kommer att använda möjligheten till expertmedverkan av denna typ, vilket skulle medföra en årlig kostnad av knappt 1 Mkr.
Studiecirkelverksamhet för handikappade
Erfarenheterna från försöksverksamheten visar att studiearbetet bland de handikappade har mycket stor betydelse för denna utbildningsmässigt eftersatta grupp. FÖVUX har också erfarit, att studieförbunden gör stora ansträngningar för att få med handikappade i cirkelstudier. Det statliga stödet till studieförbundens handikappverksamhet behöver emellertid förstärkas i olika avseenden.
FÖVUX föreslår att bidraget till studieförbundens pedagogiska verk- samhet bland handikappade under en femårsperiod skall höjas från nuvarande 0,7 Mkr till 3 Mkr. Höjningen föranleds framför allt av behovet av Cirkelledarutbildning samt behovet av utveckling av studie- hjälpmedel och studiemetoder. FÖVUX föreslår att även bidraget till produktion av studiematerial för handikappade under perioden skall höjas från nuvarande 0,6 Mkr till 3 Mkr. Vidare bör ersättning för medverkan av teckenspråkstolk för döva utgå i större utsträckning än för närvarande. Teckenspråkstolken bör få ett arvode som motsvarar det för expertmedverkan, men med hundraprocentig kostnadstäckning och utan den tidsbegränsning, som gäller för sådan medverkan. FÖVUX föreslår också, att statsbidrag skall utgå för personlig assistans samt för andra tekniska och organisatoriska stödåtgärder i samband med studiecirkel- verksamhet för handikappade, i likhet med vad som redan gäller för folkhögskolan och den kommunala vuxenutbildningen.
S tudiecirkelverksamhet iglesbygd
De problem som gäller utbildningen i glesbygd är också aktuella för annan kulturell, social och kommersiell service. Utbildningsmöjligheterna i glesbygd är avsevärt sämre än i tätorter utom i vissa områden där folkhögskolor är belägna. Med speciella stödåtgärder bör det dock vara möjligt att undanröja några av de hinder, som visat sig mest uppenbara när det gäller vuxenstudier i glesbygd.
De långa restiderna är givetvis ett av de mest framträdande problemen för studieförbunden när det gäller att anordna studiecirkelverksamhet i glesbygd. Den dyrbarare och mer tungrodda administration, som krävs för glesbygden, gör att många studieförbundsavdelningar inte har ekono— miska möjligheter att utveckla verksamheten där. FÖVUX anser därför att ett särskilt schablonbidrag till studieförbundens organisationskostna- der i glesbygd bör utgå. Bidraget föreslås vara 2 kr per studietimme, vilket beräknas medföra en statlig merkostnad om ca 3 Mkr per år.
Bristen på lämpliga studielokaler är ofta ett avgörande hinder för studiecirklar i glesbygd. FÖVUX utgår från att det statliga upprust- ningsbidrag, som administreras av bostadsstyrelsen, kan användas för att tillgodose detta behov.
Det är svårare att rekrytera cirkelledare i glesbygdsområden än i tätorter. För att undvika att anställa cirkelledare, som har en mycket lång resväg, kan det vara lämpligt att rekrytera cirkelledare från orten, även om dessa har otillräcklig grundutbildning. FÖVUX anser, att den bristande grundutbildningen kan uppvägas av en utökad utbildning och fortbildning för cirkelledare i glesbygd. Ett särskilt bidrag till studieför- bundens pedagogiska verksamhet i glesbygd bör därför inrättas. Bidraget föreslås det första året uppgå till 0,6 Mkr och höjas till 1 Mkr under en femårsperiod.
Folkhögskolekurser
Folkhögskolan tillkom ursprungligen, liksom studieförbunden, som en gren av folkbildningsarbetet vid sidan av det reguljära skolväsendet. De ämneskurser, som bedrivs vid folkhögskolorna och som alltmer ökar i omfattning, har visat sig mycket lämpliga som komplement till cirkel- studier.
FÖVUX har i sin verksamhet låtit kombinera cirkelstudier med ämneskurser vid folkhögskola. Såväl deltagarna som Cirkelledarna upp- levde ämneskurserna som synnerligen stimulerande. Internatformen var enligt många en positiv upplevelse. Deltagarna kunde dels koncentrera sig på studierna, dels få tillfälle att lära känna andra deltagare, cirkelledare och lärare. Pedagogiskt blev ämneskurserna också en framgång.
Samarbete med studieförbund ingår normalt i folkhögskolans verk- samhet. FÖVUX vill, med stöd av erfarenheterna från försöksverksam- heten, fästa uppmärksamheten på de stora utvecklingsmöjligheter, som kombinationen cirkelstudier/folkhögskolekurser har. De problem, som kan uppstå vid anordnandet av ämneskurser i samarrangemang mellan folkhögskola och studieförbund, är främst av administrativ art. Exakt vilka åtaganden som skall ligga på folkhögskolan respektive studieförbundet vid samarrangemang, bör avgöras i samråd mellan dessa. FÖVUX utgår från att en del sådana administrativa frågor kommer att tas upp av den pågående folkhögskoleutredningen. För att underlätta samarrangemang, samt för att vidga möjligheterna att anpassa ämneskurserna till de studerandes behov och önskemål, föreslår FÖVUX, att ämneskurser, som anordnas i kombination med studiecirkelverk-
samhet, skall få förläggas utanför folkhögskolans lokaler och att de skall få omfatta kortare tid än en vecka, dock minst två dagar.
Studiestöd
Personer med tungt och slitsamt arbete, skiftarbete eller obekväm arbetstid upplever ofta svårigheter att få ledigt för studier och riskerar inkomstbortfall vid sådan ledighet. Arbetstidsförläggningen och/eller det tunga arbetet gör det ofta i det närmaste omöjligt för dessa grupper att delta i vanliga fritidsstudier. Ändå är det just studiecirklar, ämneskurser vid folkhögskola och annan utbildning av mer begränsad omfattning som oftast efterfrågas av dessa personer. Ett system bör därför tillskapas, som ger dessa grupper möjlighet att studera på betald arbetstid eller på motsvarande villkor. Utan sådana anordningar är det inte möjligt att få en tillfredsställande omfattning av studieverksamheten för personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid.
Ett förverkligande av det förslag till studieledighetslag, som nyligen framlagts av en interdepartemental arbetsgrupp, ger anställda rätt till ledighet för studier. Genom lagen löses dock inte frågan om ersättning för det inkomstbortfall, som ledigheten förorsakar. För detta krävs studiestöd. De nuvarande studiesociala systemen kan emellertid endast utnyttjas av dem, som bedriver mer omfattande studier. Det behövs sålunda nya former av studiestöd för dem, som deltar i studiecirklar och korta folkhögskolekurser.
FÖVUX föreslår att förslaget om rätt till ledighet för utbildning bör kompletteras med studiestöd avsedda för kortutbildade och anpassa- de till uppsökande verksamhet. En sådan reform är av utomordentligt stor betydelse för de utbildningsmässigt eftersatta grupperna. Studiestöd av detta slag är en förutsättning för att man skall kunna uppnå tillfredsställande rekryteringsresultat vid uppsökande verksamhet, särskilt bland personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid och/eller med tungt och slitsamt arbete.
Kommittén föreslår inrättandet av följande typer av nya studiestöd för vuxenstuderande:
] Timstudiestöd på för närvarande 10 kr per studietimme avsett för deltagare i studiecirklar, som tar ledigt för att delta i cirkeln och som därför förorsakas inkomstbortfall. Timstudiestödet avses utgöra en schabloniserad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidrags- berättigade studietimmar bör vara lägst tio och högst 35 för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 100 och 350 kr.
2 Dagstudiestöd — bestående av dels ett inkomstbidrag, dels ett internatbidrag -— avsett för deltagare i korta ämneskurser vid folkhög- skola.
Inkomstbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare iämneskurs, som tar ledigt för att delta i kursen och som därför
förorsakas inkomstbortfall. Inkomstbidraget avses utgöra en schablonise- rad ersättning för förlorad arbetsförtjänst. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr. lntematbidraget på för närvarande 60 kr per kursdag föreslås utgå till deltagare i ämneskurs, som har utgifter för internatvistelse eller resori samband med kursen. lntematbidraget avses utgöra en schabloniserad ersättning för dessa kostnader. Antalet bidragsberättigade kursdagar bör vara lägst två och högst fem för en person under två på varandra följande kvartal, dvs. beloppet kan under denna tid variera mellan för närvarande 120 och 300 kr.
Då arbetstidsförläggningen utgör det svåraste studiehindret främst för skiftarbetare, bör dessa prioriteras vid tilldelningen av studiestöd. Det finns emellertid starka skäl för studiestöd av föreslagna typer även till andra anställda, främst dem med tungt och slitsamt arbete. Alla vuxna bör därför i princip vara berättigade till studiestöd. Under de närmaste åren torde dock stöden i huvudsak få förbehållas de högst prioriterade grupperna.
Vid fördelningen bör fördelningsorganen ta hänsyn till arbetstidsför- läggningen, grundutbildningens längd, huruvida studiestödet är samman- kopplat med uppsökande verksamhet m. m. När det gäller internatbidrag, som också skall kunna utgå till personer utan anställning, bör hänsyn dessutom tas till studiehinder, som sammanhänger med hemarbete, handikapp eller glesbygd.
Studiestödsbeloppen föreslås anknytas till basbeloppet enligt lagen om allmän försäkring.
De föreslagna studiestöden avses utgöra komplement till uppsökande verksamhet. För att de skall fungera studiemotiverande bör de erbjudas de uppsökta vid rekryteringstillfället. Därför bör huvudsakligen de fackliga organisationerna söka studiestöden och fördela dem på individer. Det normala förutsätts alltså vara, att fackföreningarna ansöker om studiestöd för ett visst antal timmar respektive dagar innan rekryteringen av deltagare börjar.
Var och en som tillhör målgruppen och som prioriteras i enlighet med här förda resonemang bör emellertid ha möjlighet till studiestöd. Om någon, t. ex. efter framställning till facklig organisation, inte fått begärt studiestöd, bör vederbörande därför efter ansökan kunna få sin sak prövad direkt av fördelningsorganet. Vid sidan av de kollektivt fördelade stöden bör alltså studiestöd också kunna fördelas efter individuella framställningar. Kommittén förmodar dock att timstudiestödet i flertalet fall kommer att beviljas efter kollektiv ansökan, liksom att den övervägande delen av dagstudiestödet också kommer att beviljas efter sådan ansökan.
FÖVUX föreslår att besluten om den lokala fördelningen av studie- stöden skall fattas av en politiskt sammansatt kommunal nämnd, vanligen Skolstyrelsen. Innan denna fattar beslut om fördelningen skall den ha
inhämtat yttrande från det ovannämnda studiestödsrådet, som föreslås bestå till två tredjedelar av företrädare för fackförbund inom LO och till en tredjedel av företrädare för fackförbund inom Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Härigenom underlättas samordningen av studieplaneringen på arbetsplatserna. De fackliga företrädare, som ingåri studiestödsråden, förutsätts ha den bästa kännedomen om de lokala utbildnings- och arbetsmarknadsförhållanden, som är relevanta för målgruppen.
Om den kommunala nämnden fattar ett beslut, som avviker från det av studiestödsrådet lämnade förslaget, föreslås beslutet kunna överklagas hos centrala studiestödsnämnden (CSN). För uppgifter, som samman- hänger med bl.a. besvärsärenden och fördelning på kommuner av studiestöd, föreslås att en särskild delegation för vuxenstudiestöd inrättas vid CSN. Rättviseskäl talar för att i första hand landets omkring 700000 personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid bör ges reella möjlig- heter att delta i vuxenutbildning. De föreslagna studiestöden är emeller- tid helt nya och kan behöva några års uppbyggnadstid. Med hänsyn härtill föreslår FÖVUX en måttlig storlek av resurserna för dessa ändamål.
Kommittén förordar att det vid femårsperiodens slut bör finnas 143 000 hela timstudiestöd om 35 timmar samt 60 000 hela dagstudie- stöd om fem dagar. Kostnaderna härför skulle då uppgå till 50,1 respektive 27 Mkr.
Kostnader och finansiering
Totalkostnaden under de närmaste fem åren för de av FÖVUX föreslagna reformerna är respektive 95,3 Mkr, l36,3 Mkr, l78,3 Mkr, 211,9 Mkr och 245,8 Mkr. Beloppen föreslås senare få justeras med hänsyn till eventuellt ökad omfattning av verksamheten samt omräknas med hänsyn till pris- och löneförändringar.
FÖVUX föreslår att den uppsökande verksamheten och studiecirkel- verksamheten liksom hittills skall bekostas med allmänna medel. När det gäller finansieringen av studiestöden hänvisar kommittén till kommittén för studiestöd åt vuxna (SVUX), som föreslår finansiering genom en arbetsgivaravgift.
Kommitténs förslag till reformer bör kunna träda i kraft 1975—07—01.
I Kommitténs arbete
1 Bakgrund till FÖVUX
Dåvarande statsrådet Sven Moberg tillkallade 1970—02—06 åtta sakkun- niga med uppgift att bedriva försöksverksamhet med vuxenutbildning. De sakkunniga antog namnet kommittén för försöksverksamhet med vuxen- utbildning (FÖVUX).
Bakgrunden till försöksverksamheten är en skrivelse till utbildnings- ministern 1969-06-12, avgiven av Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF), i vilken det framhölls att vuxenut- bildningen i de former den dittills bedrivits i första hand kommit de yngre och relativt välutbildade tillgodo. LO och ABF föreslog därför en försöksverksamhet, som skulle rikta sig till de utbildningsmässigt sämst gynnade. Syftet angavs vara att genom flexibla studieformer och olika slags studiestimulerande åtgärder försöka nå de vuxna, som hade kort och bristfällig utbildning och på grund av geografiska, ekonomiska, sociala och psykologiska skäl inte deltog i vuxenutbildning. Försöksverksamheten, som föreslogs genomföras på ett tiotal orter och inom olika slag av arbetsmiljöer, skulle i huvudsak bedrivas som studiecirkelverksamhet och koncentreras till några få viktiga ämnen, exempelvis svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Rekryte- ringen av deltagare skulle ske genom uppsökande verksamhet av studieorganisatörer, som på arbetstid gick runt på arbetsplatserna och informerade om studierna. Verksamheten föreslogs bli helt kostnadsfri för deltagarna, som dessutom skulle få möjlighet till studieorientering samt studiestöd för resekostnader o.dyl. Vissa studiestimulerande åtgärder föreslogs också.
Skrivelsen från LO och ABF har återgivits i sin helhet i FÖVUX:s första delbetänkande Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU l972:l9).
*.,|.I'|l
|| ||
l'|||l..?. ..
, (... "'|' ..hr I"."h .ui'C' .... .' ||||','l'. ' '
" |
"|| 1||r . "fn
|||||
, tål
.-|._—'"._1.
%'w' 'Wl:-'-:l ful-'- * ' |-|||,»' tilamrwnl l.
.,.|e,_ _& .'_-.,__' Jå,. _
".fi-Lan madam.
..*|l.f'i'i.I|-"||"- ",L'.|i|'m'| nu .. ' . Mail,—d ”|| limma ' "..'|| |||." Velma n t.- giga. .— le'llln ,, _lfQ-fwtaill [Mmm Mir.-,'llu-nw-L-osn Fält! ' " ,,..LLWSUM m -|_:rs|,='|| Wiiware-.. | - || -.| "mer midi |||; _l n'igrnnli—liri ”magnum " . Wimmumrm (*smjhtp'mm m'ai "'å'-mika iliwwåhb'iwwiifdjtnhn-lfmn anal? _ .data. grunbi'ulm gnu. amn tj.-rian! Llil' ||| nymald w rl rr. "_ .' __ iidwm'laaiömnq 'o'l' 'de-lt WII) mmm. i Jag j,!atmmmlumma #jiwneitdaqu'm| ägd-amma- av» .|||.|,.|... IM? animala-www" nia ahah ||| minuter: marint
* "sig "Hål serum.... |"!le |.äzvla—uguiL-uMaumagu'
DU 'DI'I am .n'helm'l'lä
2 Kommitténs direktiv
Kommitténs direktiv från 1970—01—23 har följande lydelse:
Landsorganisationen i Sverige (LO) och Arbetarnas bildningsförbund (ABF) har anhållit om medel till viss försöksverksamhet med vuxenut- bildning.
Syftet med försöksverksamheten är enligt LO och ABF att man genom flexibla studieformer och med olika slag av speciella studiesociala och studiestimulerande åtgärder skall försöka att till vuxenutbildningen rekrytera sådana vuxna som har kort och bristfällig ungdomsutbildning och som av sociala, psykologiska eller geografiska skäl nu inte har möjlighet att delta i samhällets vuxenutbildning.
Försöksverksamheten bör enligt framställningen bedrivas på ett tiotal orter. Den bör koncentreras till några få, i sammanhanget betydelsefulla ämnen, såsom svenska, matematik, samhällskunskap, engelska och eventuellt också något yrkesämne. Undervisningen bör för varje ämne omfatta 60—80 studietimmar. Den bör i huvudsak bedrivas i form av studiecirklar. För elevrekryteringen bör enligt LO och ABF anordnas väl förberedd uppsökande verksamhet. Deltagarna i försöksverksamheten bör också få möjlighet till studierådgivning. Som ett led i försöksverksam- heten bör vissa studiestimulerande åtgärder sättas in. Försöksverksam— heten bör enligt förslaget ledas av en särskild arbetsgrupp.
över förslaget har — efter remiss — yttranden avgetts av skolöversty— relsen, arbetsmarknadsstyrelsen, Svenska kommunförbundet och kom- mittén för studiestöd åt vuxna (SVUX). Vidare har Svenska arbetsgivare— föreningen och Tjänstemännens bildningsverksamhet inkommit med skrivelser i ärendet. Samtliga dessa instanser har tillstyrkt att en försöksverksamhet av här föreslagen karaktär genomförs och sett förslaget som ett värdefullt led i reformarbetet på vuxenutbildningens område.
I årets statsverksproposition (prop. 197021 bil. 10) prioriteras på utbildningsdepartementets område stödet till vuxenutbildning och sär- skilt sådana åtgärder, som gynnar främst dem som har kort grundutbild- ning. Pä inrikesdepartementets område redovisas (prop. 1970:1 bil. 13) den utbyggnad som under innevarande budgetår på försök genomförts av de längre kurserna i arbetsmarknadsutbildningen. Eleverna erhåller vid dessa kurser allmän undervisning motsvarande vissa av grundskolans kurser i bl.a. svenska, matematik och fysik. Denna satsning inom arbetsmarknadsutbildningen riktar sig särskilt till dem som annars kanske aldrig hade fått tillfälle att höja sin allmänna kunskapsnivå.
Vissa reformförslag på vuxenutbildningens område avses bli presen- terade i en särskild proposition senare i vår. En av de viktigaste frågorna vid det fortsatta reformarbetet med vuxenutbildningen är hur man skall utveckla lämpliga uppsökande åtgärder som riktar sig till de utbildnings-
mässigt sämst tillgodosedda. För detta ändamål finns behov av olika former av försöksverksamhet. En försöksverksamhet bör nu komma till stånd för att man skall kunna undersöka vilka förhållanden som medverkar till att personer med kort och bristfällig grundutbildning inte utnyttjar möjligheterna till vuxenutbildning. Därvid bör man pröva åtgärder som kan medverka till att undanröja studiehindren för sådana personer. Verksamheten bör anordnas i studiecirkelns form för personer som inte redan kompenserat brister i sin grundutbildning genom studier inom det allmänna utbildningsväsendet, folkbildningen e. dyl. I den mån utbildningsprogram för radio och television står till förfogande bör dessa om möjligt utnyttjas i utbildningen. För den aktuella utbildningen bör särskilda rekryteringsfrämjande åtgärder komma i fråga. Inom ramen för försöket lbör prövas vilka rekryteringsfrämjande effekter som skilda typer av ekonomiskt stöd under studierna får. Särskilda sakkunniga bör tillkallas för att leda försöket och utvärdera resultaten av det. Jag avser att senare föreslå Kungl. Maj :t att ställa särskilda medel till förfogande för denna verksamhet.
Försöksverksamheten som utgör ett utvecklingsprojekt inom vuxen- utbildningens område bör utformas så att betryggande möjligheter finns att kontrollera och utvärdera effekten av de olika åtgärderna. Samråd bör ske med berörda myndigheter i fråga om den organisatoriska och pedagogiska uppläggningen. De sakkunniga bör vidare samråda med SVUX, som enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 28 juni 1968 tillkallats för att utreda studiefinansieringen inom vuxenutbildningen.
3 Utredningsarbetets uppläggning
3.1. Inriktning av verksamheten
I enlighet med direktiven har FÖVUX under fyra år bedrivit försöks- verksamhet. Sådan har också, sedan regeringen anvisat medel härför, planerats för ett femte försöksår. Därjämte har kommittén som underlag för sina förslag också utfört utredningsarbete inom vuxenutbildnings- området av den typ, som normalt förekommer inom kommittéväsendet.
På sätt som föreslagits i den skrivelse från LO och ABF, som föranledde kommitténs tillkallande, var FÖVUX:s arbete till en början huvudsakligen inriktat mot verksamhet på arbetsplatser. Efter en framställning från Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund utvidgades verksamheten under det andra året till att även omfatta hemarbetande kvinnor. Detta år deltog också några skyddade verkstäder i försöken. Sedermera har verksamheten ytterligare utvidgats på olika sätt. Försöken bland personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid, främst inom industrin och sjukvården, har genomförts med olika uppläggning. Handikappade har rekryterats genom uppsökande verksamhet i bostads- områden. Olika slag av verksamhet har bedrivits i glesbygd, främst i Norrbottens län. Cirkelstudierna har under det fjärde försöksåret kompletterats med ämneskurser vid folkhögskola.
3.2. Central organisation
Försöksverksamheten har genomförts i huvudsaklig överensstämmelse med på kommitténs förslag av regeringen fastställda försöksplaner, en för varje försöksår/budgetår. Inom ramen för försöksplanema har kommittén beslutat om verksamhetens närmare utformning. FÖVUX:s sekretariat har utöver uppgifterna som utredningskansli även fungerat som projekt- ledning för försöksverksamheten. För utvärdering av genomförda åtgär- der har kommittén anlitat Sveriges Radios publik- och programforsk- ningsavdelning (SR/PUB). De tjänstemän vid SR/PUB, som ansvarat för utvärderingen av försöksverksamheten, har tillsammans med FÖVUX:s sekretariat och ett par av kommitténs experter bildat en särskild utvärderingsgrupp.
3.3. Fältorganisation
Genom försöksverksamheten har kommitténs arbete förankrats ute i det svenska samhället på ett sätt, som torde vara nära nog unikt inom utredningsväsendet. Under de fem försöksåren kommer omkring 4 500 personer att ha deltagit i studier inom ramen för FÖVUX:s verksamhet. Utöver deltagarna kommer omkring 300 cirkelledare och omkring 250 studieorganisatörer att ha medverkat i försöken. Dessutom tillkommer ett stort antal funktionärer i studieförbundsavdelningar, förtroendevalda i fackföreningar, handikapporganisationer och andra medlemsorganisa- tioner i studieförbunden, befattningshavare vid personal- och utbildnings- avdelningar inom medverkande företag, tjänstemän vid arbetsmarknads- verket, folkhögskollärare rn. fl.
Kommittén har genomfört kursuppläggningen samt studieorganisatörs- och cirkelledarutbildningen gemensamt med ABF samt med dess dist- riktsorganisationer i Östergötlands och Norrbottens län.
Av utomordentligt stor betydelse för FÖVUX har den insats varit, som utförts inom Iokalavdelningarna av ABF och Tjänstemännens bildnings- verksamhet (TBV) på försöksorterna. FÖVUX har samarbetat med ABF-avdelningarna i Boden, Bollnäs, Borås, Finspång, Gällivare/Malm- berget, Hagfors, Hallstahammar/ Surahammar, Kalix, Kiruna, Linköping, Luleå, Malmö, Mjölby, Mora/Orsa/Älvdalen, Motala, Norrköping, Piteå, Stockholm (verksamhet i Solna), Sundsvall, Söderhamn och Södertälje samt med TBV-avdelningarna i Linköping, Malmö, Motala, Norrköping och Sundsvall. Fackföreningar inom LO och inom Tjänstemännens centralorganisa- tion (TCO) har ansvarat för den uppsökande verksamheten på arbetsplat- serna. Handikapporganisationer i Östergötlands län har medverkat i den uppsökande verksamheten bland handikappade. Företag och institutioner inom flera olika branscher har medverkat i försöksverksamheten för anställda. Ämneskurser för deltagare har genomförts på Framnäs och Malmfältens folkhögskolor.
Kommittén har företagit studieresor inom FÖVUX:s fältorganisationi Östergötlands län 1973 och Norrbottens län 1974.
3.4. Effekter av försöksverksamheten
Försöksverksamhetens primära syfte har varit att pröva och utvärdera olika metoder för att genom uppsökande verksamhet rekrytera kortut- bildade vuxna till studiecirklar.
Bland de faktorer som undersökts kan nämnas åtgärder för att undanröja studiehinder, betydelsen av skilda typer av ekonomiskt stöd under studierna och värdet av studier på betald arbetstid, orsaker till att Vilja eller inte vilja delta i studierna, anledningar till frånvaro och studieavbrott, uppläggningen av studieorienteringen samt deltagares, studieorganisatörers och cirkelledares synpunkter på olika inslag i verksamheten m. m.
Resultatet av försöksverksamheten kan emellertid inte enbart beskrivas genom de mer eller mindre säkra statistiska uppgifter, som redovisas från de olika försöksåren. Minst lika betydelsefulla är de praktiska erfaren— heter, som på olika sätt förvärvats under försöksverksamheten. Dessa erfarenheter har fortlöpande kommit vuxenutbildningen tillgodo, bl.a. genom att FÖVUX:s försöksverksamhet — vid sidan av andra impulser och utöver den verksamhet som redan tidigare förekommit — stimulerat olika studieförbund och fackliga organisationer, i stor utsträckning på lokal nivå, att själva starta och pröva olika metoder för uppsökande verksamhet. Resultaten av denna utveckling avspeglas bl.a. i den undersökning av den uppsökande verksamhetens omfattning i landet under studieåret 1972/73, som FÖVUX låtit utföra (se avsnitt 8.2).
3.5. Delbetänkanden
FÖVUX har avgivit följande delbetänkanden:
l Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU l972:l9) 2 Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbild- ningen (SOU l973z9)
Synpunkter på det första delbetänkandet har inkommit från ett tiotal institutioner och organisationer. Några instanser har på motsvarande sätt avgivit synpunkter på det andra delbetänkandet.
Kommittén har utgivit sammanfattningar på engelska och franska av det nu föreliggande huvudbetänkandet.
Kommittén planerar vidare att under hösten 1975 redovisa verksam- heten från det femte försöksåret.
3.6. Remissyttranden
FÖVUX har avgivit remissyttranden över följande betänkanden och promemorior:
1 Pedagogikutredningens betänkande Vuxenpedagogisk forskning och utbildning (SOU 1971 :24) samt expertundersökningen Vuxenutbild- ningi Sverige (Ds U 197111) 2 TRU-kommitténs betänkande Produktionsresurser för tv och radio i utbildningen (SOU 1971 136) 3 TRU-kommitténs PM angående kontakterna mellan den av TRU- kommittén i SOU 1971:36 föreslagna nya produktionsenheten och avnämarna på det regionala och lokala planet. En principskiss (TRUVUX PM 1971—06—07) 4 Invandrarutredningens delbetänkande om invandrarnas utbildnings- situation med förslag om grundutbildning i svenska för vuxna invandrare (SOU 1971:51)
5 Kommitténs för studiestöd åt vuxna (SVUX) debattskrift Vuxna Utbildning Studiefinansiering (SOU 1971 180) 6 1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande Försöksverk- samhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (SOU 1973:12) samt kommitténs för studiestöd åt vuxna (SVUX) Förslag om studiestöd för försöksverksamhet med yrkesteknisk högskoleutbildning (stencil 1973—05—10) 7 1969 års radioutrednings (RUT 69) betänkande Radio iutveckling (SOU 1973:8) 8 TRU-kommitténs betänkande TRU's försöksverksamhet 1967—1972 (SOU 1973:19) 9 Skolöverstyrelsens arbetsgrupps för utarbetande av läroplan för vuxenstuderande PM Orienteringskurs för vuxenstuderande (stencil 1973—06—20) 10 1968 års utbildningsutrednings (U 68) betänkande Högskolan (SOU 197312) jämte sammanfattning (SOU 197313) 11 Utredningens rörande ökad anställningstrygghet och vidgad behörig- het för arbetsdomstolen delbetänkande Trygghet i anställningen 2 (SOU 1973156) 12 Arbetsmarknadsdepartementets PM med förslag till lag om arbets- tagares rätt till ledighet för utbildning (Ds A 197412)
Ytterligare ett antal betänkanden, promemorior, rapporter och skrivel- ser har för kännedom och beaktande överlämnats till kommittén från utbildningsdepartementet. Bland dessa märks dels en skrivelse från Sveriges socialdemokratiska kvinnoförbund angående utvidgning av för- söksverksamheten till att även omfatta hemarbetande kvinnor, som överlämnats till utbildningsministern i november 1970, dels en skrivelse från LO och TCO med krav om utbyggnad av vuxenutbildningen, som likaledes överlämnats till utbildningsministem i mars 1974.
3.7. Samråd
Vid fullgörandet av sitt uppdrag har kommittén genom sekretariatet överlagt med företrädare för myndigheter, institutioner, organisationer och utredningar. Ett gemensamt sammanträde har hållits mellan FÖVUX och SVUX. FÖVUXS sekreterare har dessutom som expert deltagit i SVUX:s arbete, och på samma sätt har SVUX:s sekreterare deltagit i FÖVUX:s arbete.
I studieverksamheten har FÖVUX i stor utsträckning använt material, som producerats av TRU-kommittén och av Sveriges Radio. TRU1s regionala konsulenter har vidare medverkat i cirkelledar- och studieorga- nisatörsutbildningama.
Fortlöpande kontakt har hållits även med andra utredningar, främst inom utbildningsområdet. Delar av FÖVUXS studieorientering har planlagts tillsammans med
arbetsmarknadsstyrelsens (AMS) dåvarande yrkesvägledningsbyrå och
genomförts med hjälp av yrkesvägledare och annan personal från arbetsmarknadsverket.
3.8. Internationella kontakter
Försöksverksamheten har rönt internationellt intresse. Representanter för Europarådets Steering Group on Permanent Education besökte fältorganisationen i Norrbotten 1974.
. |__..___ J.....hw _ 1""|I'+__.':|1|..T_
.". :.i': -. 'r. . ||..'|'___.|.. .'.. "...-'. .11'-m. .1.._ .'1'.'.. _ '.."1._|||"
.. '_.|_|'_.._q| || __. . __..._.11' _.-'___ __ ;..'1....
...-| | 1.'.|11'||1-l""
..... ...i...
" "'"'1'1... .. '11__'_' |.. "'_'ll' ' ' .. _11.... _.|..1.||.| .1. ' "F ' 1111. .'-.'.i'1._1 .. .._:1-1...t*|."1=._ _. '
_ ."'"- .1.'. .'.|1.:F_ '1 ' '||'||.|'11' '1..
H.-_ I ”I __|_|'I"_""T|J||1'” ”IfM-Jig? '
. _. lt...
-1n1
. . .._ .11' ......._.|._'_.'| a' _.__.
ur, * ..._._| .
. |...'| '. '1... '.l
. '.."..."r..r-..-".'1. ._'1'11.
. - :_._'._.|.'_ . ". 1.1.1? ,-'1._... .. 1.'.11_. '1. .|' "I "' 'å't' _, _
' - "'”'1111'1'1'.'"rl'1111
. ._ ."11"" ||,11 ' ..
___-.' "'”.111'11'11 nattlig—31% 11'... .|"._'_2 _ |__|; ..". .
1_-___.' '... 11111?th ?rnguuäw
1. | .. , . ..1 11 :iuiiljfrr-tl' . SNL hdmi ..H.i|".""h1i_' _._ii
" _ . _.1. .1. _.. "Lå ... " "_" "mitä ..:._ . —. _. _1]I["L-'l.'1TN.T.TU' .[11 multipla %.
.. '.1 ... . . ti- _._f':_l1_.| |I 11|| &R'Fillh ii' .. "'I"»"1.15, ..'" '.'1|_._'_ -. —..' 1.3111':ru'q:.'.r.1.'_.=.. " än?" *] I' _.'_..|..
|__|”
atm-wir.- kiwi 913315":
II Vuxenutbildningen i Sverige
4 Vuxenutbildningens mål
4.l ”Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i samhället.”
Några av de övergripande målen för utbildningspolitiken formulerades av dåvarande utbildningsministern Olof Palme i ett anförande 1968 på följande sätt:
”Utbildningen är betydelsefull för den enskilda människans möjligheter att förverkliga sig själv. Man brukar säga att utbildningspolitikens mål är att ge varje människa chansen att till det yttersta av sin förmåga utveckla sin personlighet, sina inneboende möjligheter. Utgångspunkten är därvid, att vi alla har möjlighet att ständigt växa och förändra oss. Då blir utbildningen ett viktigt redskap.”
”Utbildning är en förutsättning för en vital demokrati. Utan en tillräckligt hög bildningsnivå — oavsett på vilka vägar den uppnåtts — förblir demokratin en formalitet, som i grunden inte förändrat det gamla samhällets auktoritära funktionssätt.
Utbildningen kan förmedla den upplevelse av samarbete och gemen- skap, stimulera den självständighet i åsiktsbildningen och den kritiska analys av företeelser i omvärlden som man brukar betrakta som förutsättningar för en fördjupad demokrati. Samhällskritiken i vid mening blir därför ett centralt mål för utbildningspolitiken.”
”Utbildningspolitikens mål är att skapa ökad jämlikhet i samhället. Det jag avser är naturligtvis något betydligt vidare än den rätt snäva och slappa tanken att alla formellt skall ges samma chans efter ett startskott som man tror sig göra gemensamt.”
Citaten belyser några väsentliga mål för den svenska utbildningspoli- tiken under senare tid. I de följande avsnitten beskrivs dessa mål med särskild hänsyftning på vuxenutbildningen.
Lena Johansson utgick i Utbildning: resonerande del (låginkomstutred— ningen 1970) från det ovan citerade anförandet av Olof Palme, när hon beskrev målsättningar för svensk utbildningspolitik och påpekade därvid bl. a. följande:
”Med jämlikhet kan avses vad som i anglosachsisk litteratur brukar kallas ”equality of opportunity” dvs. att inga andra omständigheter än individens förmåga får bestämma hans chanser att göra sig gällande i livet. Men den svenska utbildningspolitikens jämlikhetsmålsättning är vidare än så: 'Det jag avser är naturligtvis något betydligt vidare än den rätt snäva
och slappa tankegången att alla formellt skall ges samma chans efter ett startskott som man tror sig göra gemensamt”, säger Olof Palme isitt tal. En ”utjämning i skillnader i värdering av olika yrken” (SOU l96l:30)”' är en av skolpolitikens målsättningar. Denna målsättning, som alltså går utöver att söka minska olikheten i chanser till att minska olikheten i människors levnadsvillkor överhuvudtaget, borde inte i och för sig stå i någon motsättning till de snävare jämlikhetsbegrepp, som ”equality of opportunity”, utgör. Tvärtom kan man hävda att så länge betydande skillnader i barnens uppväxtmiljö består, är det en utopisk tanke att söka komma i närheten av ”equality of opportunity”. Ett samhälle i större utsträckning präglat av ”equality”, där skillnader i belöningar för och värdering av olika yrken inte vore så stora, skulle automatiskt medföra en ökning av ”equality of opportunity”, samtidigt som ”equality of oppor- tunity” minskar i betydelse när ”equality” ökar.
'Att öka jämlikheten innebär alltså att också öka likheten i chanser. Att enbart öka eller ge sken av att öka likheten i chanser däremot kan leda till att skillnaderna i värderingarna av och belöningarna för olika yrken kan komma att framstå som mer berättigade än för närvarande.”
För att alla skall få chans till utbildning, som är anpassad till de studerandes behov, måste alltså åtgärder vidtas för att hjälpa dem som hittills av olika anledningar varit utestängda från utbildning.
4.2 1967 års riksdagsproposition angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningen
I Kungl. Maj:ts proposition till riksdagen angående vissa åtgärder inom vuxenutbildningen föreslogs på grundval av bl.a. betänkanden från gymnasieutredningen (GU) och yrkesutbildningsberedningen (YB) vissa åtgärder inom vuxenutbildningen. GU och YB underströk kraftigt i sina betänkanden behovet av förstärkta insatser på detta område. Båda utredningarna utformade sina förslag med sikte på den vuxenutbildning, som hade direkt motsvarighet i ungdomsutbildningen.
1967 års proposition lade grund för en expansion av vuxenutbild— ningen. Departementschefen anförde bl. a. som motiv för reformen:
””Under de senaste åren här frågan om vidgade insatser för att ge studie- och utbildningsmöjligheter för vuxna tilldragit sig ökad uppmärk- samhet i den offentliga debatten. Vuxenutbildning har blivit ett samlingsbegrepp som kommit att inbegripa utbildnings- och bildnings- verksamhet i många former och med skilda mål. Samhällets engagemang har koncentrerats till i första hand tre områden, nämligen den arbets- marknadsinriktade utbildningen, den gymnasiala och förgymnasiala utbildningen samt folkbildningen.
Inom alla dessa områden föreligger en stark efterfrågan på ökade insatser av samhället. Av flera skäl måste dock huvudvikten läggas vid sådan verksamhet som kan utgöra ett effektivt bidrag i strävandena att främja framstegstakten i den svenska ekonomin. Utbildning i form av omskolning och fortbildning, som ingår som en betydelsefull del i de riktlinjer för den framtida arbetsmarknadspolitiken, vilka antogs av
*1957 års skolberedning.
statsmakterna vid föregående års riksdag, är den viktigaste typen av sådan verksamhet. Den arbetsmarknadspolitiskt betingade utbildningen är ett av samhällets medel i kampen mot arbetslöshet men samtidigt också i strävandena att underlätta strukturrationalisering och därigenom även främja en ökad inkomstutjämning.
Vid sidan härav finns det emellertid också utrymme för en verksamhet som tillgodoser de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie— och utbildningsmöjligheter inom ramen för en mer allmänt inriktad bildning eller utbildning enligt ungdomsskolans kursplaner.”
Vid behandlingen av propositionen 1967 beslutade riksdagen bl. a. om utbyggnad av en kommunal vuxenutbildning, vilken skulle bedrivas i form av ämneskurser i olika ämnen vid skolenhet under skolstyrelsens ledning. Expansionen av den kommunala vuxenutbildningen fortgick fram till 1970 (se avsnitt 5.6.2).
4.3. LO:s arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor
LOs arbetsgrupp för vuxenutbildningsfrågor (LOVUX) redogjorde utför- ligt i rapporten Fackföreningsrörelsen och vuxenutbildningen (1969) för sin syn på en utbyggnad av vuxenutbildningen.
”Fackföreningsrörelsens engagemang i utbildningspolitiken grundar sig på ideologisk övertygelse om nödvändigheten av att verka för ökad jämlikhet, social rättvisa och kulturdelaktighet för alla medborgargrup- per. Utbildningspolitiken blir därvid ett medel att verka för ökad valfrihet i skilda avseenden för alla medborgare och inte för att förbättra enskilda gruppers redan goda utvecklingsmöjligheter.””
LOVUX indelade motiven för ökad vuxenutbildning i individuella och kollektiva. Den enskilde individens motiv uppdelades grovt i:
1 ”Vuxenutbildning som medel till personlig utveckling i arbetslivet. Vuxenutbildning för: a) fort— och vidareutveckling i arbetet b) byte av arbete eller yrke c) jämlikhet i utvecklingsmöjligheter i arbetslivet. Yrkesinriktad utbildning är en sammanfattande term som i många . avseenden används för denna typ av utbildning.” 2 ””Vuxenutbildning som medel till allmän bildning. Vuxenutbildning för att uppnå: &) bildningsjämlikhet b) kontinuerlig delaktighet i de nya kunskaper vetenskaplig forskning och utveckling avkastar c) en bättre spridning och fördelning av det snabbt växande kunskaps- stoffet d) vidgade kunskaper om individens roll i samhället e) befrielse från social isolering och intellektuell förströelse.”
;
Den andra huvudgruppen — de kollektiva motiven — presenterade LOVUX på följande sätt: ”De kollektiva motiven kan också uttryckas som samhällets motiv för vuxenutbildning. Självfallet står inte dessa i motsättning till de individuella motiven. Till en del sammanfaller de, men till en del har samhället också andra skäl att utveckla vuxenutbildningen
än vad som förefaller den enskilde individen primärt.” De kollektiva motiven delades vidare in i:
1 ””Vuxenutbildning som förutsättning för en allmän utveckling. Samhället har behov av ökad vuxenutbildning därför att: a) utbildningen är en dynamisk faktor i samhällets och näringslivets utvecklingsprocesser b) nya kunskaper, ny teknik och nya arbeten kräver förnyelse av arbetskraftens utbildning c) vuxenutbildningen är nödvändig för den behövliga höjningen av utbildningsstandarden d) vuxenutbildning och ungdomsutbildning förutsätter i framtiden varandra och måste bli likvärda.” 2 ”Vuxenutbildning som medel att skapa social medvetenhet. Vuxenutbildning för att: a) ge kunskaper till de underprivilegierade om olikheter mellan grupper i samhället b) ge förutsättning för opinionsbildningar c) uttrycka jämlikhet och driva fram utjämning och solidaritet d) undanröja konfliktanledningar mellan och inom grupper beroende på bristande kunskaper e) stimulera intresset och förståelsen för behovet av förändringar.”
Slutsatser av LOVUX's motiv för vuxenutbildning var bl. a.:
A ””Vuxenutbildning är från många aspekter en fråga om jämlikhet samtidigt som den också är en förutsättning för fortsatt framåtskri- dande för samhället. Konsekvensen härav är att vuxenutbildningen måste utformas så att den leder fram till större jämlikhet och inte förstärker de redan rådande utbildningsskillnaderna mellan generatio- ner och grupper inom dessa.”
B ””Vuxenutbildningen måste ges en aktiv karaktär för att engagera de sämst ställda grupperna för vilka många och svåröverstigliga studie- hinder existerar. Dessa grupper måste således ges de proportionellt största resurserna inom vuxenutbildningen.”
Mot bakgrund av LOVUX:s motiv för vuxenutbildningen framfördes kritik mot den utveckling, som vuxenutbildningen genomgick som en följd av bl. a. 1967 års proposition. LOVUX pekade särskilt på den sneda rekrytering till vuxenutbildningen och de svårigheter som studieovana vuxna hade, att tillgodogöra sig utbildning i allt för skolliknande studieformer. I juni 1969 ingav LO och ABF vidare en skrivelse till utbildningsde- partementet. Där framhölls bl. a. att om vuxenutbildningen skulle nå de stora grupper av vuxna, som fått en kort och ofta bristfällig ungdomsut- bildning, var det angeläget att pröva nya grepp och metoder, som riktade sig direkt till de utbildningsmässigt sämst tillgodosedda. En vuxenutbild- ning med detta syfte kunde enligt LO och ABF inte bedrivas i traditionella former. Den uppsökande verksamhetens betydelse vid studierekryteringen liksom studiecirkelns lämpliga arbetsformer för studieovana vuxna betonades.
4.4. SAP-LO:s arbetsgrupp förjämlikhetsfrågor
Hösten 1969 avlämnade socialdemokratiska partiets och LO:s gemen- samma arbetsgrupp för jämlikhetsfrågor en rapport. Beträffande jämlik- het inom vuxenutbildningen framhölls bl. a. följande:
””Men jämlikhetsskäl talar även för att de, som har fått en fullvärdig ungdomsutbildning, får möjlighet att komplettera sin utbildning med återkommande perioder av vuxenutbildning. Med andra ord: utbildningi vuxen ålder kommer i framtiden att behövas för alla. Det blir då väsentligt att bygga ut och utforma denna vuxenutbildning så att den inte skapar nya skillnader inom den vuxna generationen.”
4.5. Förändrad inriktning av vuxenutbildningen
Den kritik, som framfördes mot vuxenutbildningens dittillsvarande utveckling, ledde till en något förändrad inriktning av politiken inom detta område. Sedan början av 1970—talet har man i ökad utsträckning betonat värdet av vuxenutbildning som ett medel bland andra för att avskaffa orättvisor i samhället och åstadkomma en jämnare fördelning av välfärden. Därvid har uppsökande verksamhet och studier inom folkbild- ningen fått en större betydelse.
Denna förändring markerades bl. a. genom förslag i 1970 års riksdags- proposition angående ökat stöd till vuxenutbildningen och genom tillsättandet av FÖVUX för att utreda de frågor som begärdes i LO:s och ABF:s skrivelse (se kapitel 1).
4.6. Skolöverstyrelsens petita 1970/71
Skolöverstyrelsen (SÖ) skrev i sin petita för budgetåret 1970/71, med utgångspunkt från reformarbetet, som påbörjades 1967, att:
”det är nödvändigt att folkbildningsarbetet omedelbart får resurser som gör det i åtminstone rimlig grad konkurrenskraftigt i förhållande till annan vuxenutbildning, eftersom studieförbunden och övriga bildnings- organisationer inte arbetar utanför de sammanhang där andra agerar utan tar upp för samhälle och individ centrala informationsfrågor och dessutom erbjuder vissa av dem som söker behörighetsgivande studier en lämpligare studiemöjlighet än den kommunala vuxenutbildningen. Sö föreslår därför för nästa budgetår en fördubbling av bidraget till studiecirklar och en betydande ökning av bidraget till studieförbundens verksamhet.”
SÖ redogjorde vidare för en rad särdrag i folkbildningsverksamheten, som ansågs ha stor betydelse när det gällde att övervinna studiehinder:
””Vad beträffar denna uppgift kan redan på grundval av hittills gjorda erfarenheter konstateras att en uppsökande verksamhet är nödvändig, om de syften, som uppställts för vuxenutbildningen skall kunna nås. . . Skolmyndigheterna kan givetvis här göra värdefulla insatser, men enligt Sözs mening har studieförbunden helt andra förutsättningar på detta
område genom sina lokalavdelningar och sin nära kontakt med moder- organisationema. Härigenom har de stora möjligheter att. . . bidra till att undanröja felaktiga föreställningar och hjälpa till att bygga upp en positiv inställning till studier hos vuxna med otillräcklig studiemotivation.”
4.7 1970 års riksdagsproposition angående ökat stöd till vuxenutbildningen
Genom 1967 års riksdagsbeslut skapades en utbildningsorganisation, som erbjöd vuxenstuderande ett antal studiemöjligheter. Samhället tog även på sig ett ökat ansvar för att genom etermedierna förmedla utbildning. 1 1970 års riksdagsproposition framhölls det angående det fortsatta reformarbetet:
””Dessa generella jämlikhetsåtgärder behöver emellertid kompletteras med insatser, som direkt riktar sig till grupper med kort och otidsenlig grundutbildning. Försöksverksamheten med ökat inslag av allmänna ämnen inom omskolningsverksamheten är ett led i denna utveckling. I förevarande sammanhang markeras denna politik genom den särskilt kraftiga statsbidragshöjningen för vissa typer av studiecirklar, genom stödet till den fackliga centrala kursverksamheten och genom den förstärkta stödundervisningen i den kommunala vuxenutbildningen. Därutöver kommer en försöksverksamhet att påbörjas med s.k. upp- sökande verksamhet.
Samtidigt med den organisatoriska utvecklingen måste det pedagogiska och metodiska arbetet alltmer uppmärksammas. Lärarutbildning och fortbildning är viktiga medel härför. . . . Det pedagogiska forsknings— och utvecklingsarbetet måste i större utsträckning inriktas mot vuxenutbild- ningen.”
4.8. Återkommande utbildning
1968 års utbildningsutredning (U 68) hade bl. a. till uppgift att finna metoder för en balanserad utveckling på det eftergymnasiala utbild- ningsområdet. Utredningen fann det nödvändigt, att som en helhet studera alla de faktorer som styrde utbildningssystemets kvantitativa utveckling. Även resursavvägningen mellan ungdomsutbildningen och vuxenutbildningen berördes av utredningen. Diskussionen fördes därvid in på ett system med återkommande utbildning. I skriften Högre utbildning — funktion och struktur (1969), angav U 68 målen för återkommande utbildning:
””Återkommande utbildning i samhällelig regi bör självfallet styras av de övergripande mål för utbildning som anges av samhället. Dessa mål bör i princip inte ha någon annan innebörd när de tillämpas på moment i den återkommande utbildningen. I vissa avseenden kan emellertid växlingen mellan utbildning, yrkesverksamhet och fritid ha effekter som särskilt bör uppmärksammas.
Genom den återkommande utbildningen kan gränserna mellan ung- domsutbildningen och vuxenutbildningen suddas ut. Härigenom bör det även bli lättare att vid behov begränsa den sammanhängande ungdoms- utbildningens längd. Genom de möjligheter till fortsatt utbildning som
systemet erbjuder bör det för ett betydande antal ungdomar te sig naturligt att i yrkesverksamhet få kontakt med samhället utanför utbildningsväsendet.”
””En väsentlig jämlikhetsaspekt rör förhållandet mellan generationerna. Ett system med återkommande utbildning skulle kunna bidra till att öka kontakterna mellan äldre och yngre och att utjämna skillnader i fråga om kunskaper, erfarenheter och värderingar.”
De olika formerna för genomförande av återkommande utbildning har bl. a. diskuterats vid en rundabordskonferens 1971 i Europarådets regi. Hans-Erik Östlund beskrev i Rapport från Europarådets rundabords- konferens om Permanent Education (1971) tre olika tillvägagångssätt för att genomföra ett system med återkommande utbildning:
1 ””Låta systemet utvecklas vid sidan av det traditionella utbildnings- systemet och rikta utbildningsutbudet till de lågutbildade i samhället.” 2 ””Den återkommande utbildningen utvecklas vid sidan om det formella traditionella systemet. På sikt skall den återkommande utbildningen kunna förändra det traditionella utbildningssystemet iriktning mot en återkommande utbildning.” 3 ””En generell och successiv plan som medför en total förändring av det nuvarande utbildningssystemet så att det blir tillgängligt för alla under återkommande perioder under större delen av individens liv.”
Den tredje typen ansluter relativt nära till samhällen med blandekono- misk inriktning med betoning på en aktiv utjämningspolitik och till stater med socialistisk inriktning.
Med utgångspunkt från den ovan nämnda indelningen utvecklade Jarl Bengtsson i Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering (1972), den tredje formen av återkommande utbildning med urskiljande av fyra olika och viktiga huvudmotiv, nämligen de ekonomiska, arbets- marknadspolitiska, pedagogiska och jämlikhetsskapande. Jämlikhetstan- ken skulle kunna innebära att dagens ungdomsskola och vuxenutbildning integrerades i ett sammanhängande system, men indelningen i primär, sekundär och högre utbildning, skulle bli mindre motiverad.
4.9. Två perspektiv på återkommande utbildning och jämlikhet
Om ett system med återkommande utbildning skall medföra en genom- gripande förändring i det nuvarande utbildningssystemet, med målet att nå alla individer, kommer utbildningsklyftan mellan generationerna att vara ett viktigt men svårt problem att lösa.
Jarl Bengtsson beskrev, i den ovannämnda boken, återkommande utbildning och jämlikhet i ett korttidsperspektiv:
”'Problemets kärna i den nuvarande situationen kan väl sägas ligga i att samtidigt som man utifrån återkommande utbildningssynpunkter kan tänka sig förändringar av ungdomsskolan används denna utbildningsform som ett medel för att överbrygga utbildningsklyftan i form av ett ökat utbud av ungdomsutbildning till vuxengenerationen, exempelvis genom den kommunala vuxenutbildningen och genom ökade möjligheter för vuxna att ta del av högre utbildning. Denna strategi att överbrygga klyf-
tan genom att låta vuxengenerationen få samma utbildningschans i ung- domsskolan som de senaste årens ungdomskullar kan väl mot bakgrund av de hittills redovisade resultaten, vad gäller de som utnyttjar dessa utbud, inge betänkligheter rörande möjligheten att med denna strategi överbrygga utbildningsklyftan. För närvarande synes detta ökade utbild- ningsutbud till vuxna främst ianspråktagas av de som redan är mest utbildningsgynnade i vuxengenerationen. Denna strategi innebär ju yt- terst en form av examensjämlikhet mellan generationerna förmedlad ge- nom ungdomsskolan. Att en sådan form av jämlikhet för stora delar av vuxengenerationen måste te sig som en utopi är föga förvånande utifrån faktiska ekonomiska, sociala och geografiska skäl och kanske inte minst med tanke på studiemotivationen. Man måste därför ställa frågan, om inte denna form av jämlikhetsstrategi, så länge den inte riktar sig selektivt till de mest utbildningseftersatta vuxengrupperna, i själva verket bidrar till att ytterligare befästa de utbildningsklyftor som finns inom vuxen- generationen.”
Betraktas återkommande utbildning och jämlikhet i ett långtids- perspektiv, är det mycket viktigt att utbildningsutbudet följs av åtgärder som garanterar alla att ta del av detta. Jarl Bengtsson skisserade tre olika former av åtgärder. 1 ””En ”laissez-faire”-inriktad åtgärd, som karakteriseras av att alla ges i princip likvärdiga chanser ekonomiskt och regionalt att ta del av ut- bildningsutbudet. Denna åtgärdsform kommer att leda till att de mest utbildningsvana och utbildningsmotiverade kommer att ta del av stu- dieutbudet.” 2 ””Obligatoriskt inriktade åtgärder, som utöver lika ekonomiska och re- gionala förutsättningar även skulle innebära ett obligatorium att delta i studier. En åtgärd med denna utformning skulle mötas med stor tvek- samhet då den inkräktar på individens frihet.” 3 ””Selektivt inriktade åtgärder, där alla ges samma ekonomiska och re- gionala möjligheter att ta del av studierna. Till detta kopplas ett selek- tivt fungerande uppsöknings- och studiestimuleringssystem, som främst vänder sig till de minst utvecklingsmotiverade. Hur effektiv en sådan verksamhet blir är svårt att förutsäga. FÖVUX arbetar för när- varande med en sådan verksamhet, men ännu är det för tidigt att dra några slutsatser av verksamheten. Sannolikhetsmässigt borde denna åt- gärdsform ha stora möjligheter att se till att utbildningsutbudet inte leder till ytterligare utbildningsklyftor.”
4.l0 Tokyo-konferensen 1972
År 1972 anordnade Unesco den tredje internationella världskonferensen om vuxenutbildning. Två gånger tidigare har liknande diskussioner före- kommit, 1949 i Danmark och 1960 i Canada.
Svenska Unescorådet har gett ut slutrapporten Unescos världskon- ferens om vuxenutbildning 1972. Beträffande konferensens rekommen- dationer skrev rådet:
””Huvudinriktningen i 1970-talets utvecklingsprogram föreslås vara att möta de sämst ställda gruppernas behov (konferensen präglade uttrycket ””det bortglömda folket”). Särskilt nämns de arbetslösa, de som lämnat skolan för tidigt i u-länderna, landsbygdsbefolkningen i många länder, gästarbetarna och de gamla. Inom dessa grupper betonas kvinnornas problem.
Man underströk också att analfabetismen måste utrotas och att alfa- betiseringsarbetet förankras i samhället och den enskildes vardag.
Konferensen betonade likaså att vuxenutbildningens kulturella roll måste erkännas liksom de frivilliga organisationernas betydelse, att ungdomsskolans mål och medel måste ta starkare intryck av vuxenutbild- ningen samt att universiteten bör vidga sina arbetsuppgifter och även tjäna andra än de redan välutbildade.”
4.1 l OECD:s diskussioner angående återkommande utbildning
Inom Organisation for Economic Cooperation and Development (OECD) finns en enhet, som benämns Centre for Educational Research and Innovation (CERI). 1973 gav den ut skriften Recurrent Education a Strategy for Lifelong Learning. Tillvägagångssättet för att genomföra ”recurrent education” (återkommande utbildning) beskrevs enligt följan- de:
*”Uppläggningen av ett system för återkommande utbildning måste ske etappvis. Tidsfördelningen av de successivt inträdande etapperna och den prioritetsordning i vilken de läggs ut, måste rimligen varieras efter varje enskilt lands prioritetslista. En av nyckelsynpunkterna vid upprättandet av dessa prioritetslistor är nödvändigtvis risken för att arrangemangen kring den återkommande utbildningen, om de inte är välplanerade och noga inrutade i ett tidsschema, kan medföra ökade i stället för minskade orättvisor och jämviktsrubbningar. Några allmänt tillämpliga principer måste beaktas:
— Prioritet måste lämnas åt vuxenstuderande som icke fullföljt mellan- stadiets eller ens grundstadiets undervisning i skolan och som genom återkommande utbildning kan ges en ”ny chans”. Accepterar man denna princip, måste en hel del av resurserna i fråga om den återkommande utbildningen sättas in på grundläggande utbildningskurser under ungefär det första decenniet. Med den takt i vilken det högre mellanstadiets kurser successivt kan ta vid, måste variera kraftigt mellan olika länder. — Mera generellt sett och med prioritet åt jämlikhetssträvandena gälleri alla länder att äldre, outbildade och arbetslösa i första hand skall ges
möjlighet att tillgodogöra sig återkommande utbildning. Det beror emellertid på varje enskilt lands ekonomiska läge och politiska gruppe- ringar i vad mån denna prioritet skall utmanövrera hänsyn till arbetskraft och tillgängliga resurser.
— Tillgänglighetsaspekten är en av nyckelfrågorna när det gäller politiken kring den återkommande undervisningen i alla länder. Men vilket slag av nät som skall byggas upp för denna undervisning och vilken prioritet som skall ges åt utvecklingen av nya vägar för spridningen av undervisningen, måste i hög grad bero på de geografiska och demografiska förutsätt- ningarna. — Att utöka undervisnings- och sysselsättningstillfällena för kvinnor måste utgöra en av de prioriterade punkterna i all politik kring den återkommande utbildningen. Den prioritet som företräder detta syfte måste emellertid alltid vägas mot andra, och speciellt då socio-ekono- miska målsättningar och krav. — Den roll som redan befintliga institutioner i den högre utbildningens tjänst måste komma att spela när det gäller att tillgodose den återkom- mande utbildningens krav, kommer att variera från land till land. Gemensamt för alla gäller säkerligen, som ett långsiktigt etappmål, den allmänna inriktningen på en enhetlig och väl samordnad uppsättning av
arrangemang i vuxenutbildningens tjänst. Men de existerande institutio- nernas förmåga att prestera meningsfyllda program för vuxna varierar i hög grad från fall till fall. I exempelvis Nordamerika finns en långvarig tradition när det gäller att tillhandahålla kurser för vuxenstuderande, och där låter sig en övergång till full integrering mellan vanlig skol- och vuxenutbildning på ett högre påbyggnadsplan sig göra. I de flesta europeiska länder kan detta möta större motstånd och dessutom medföra komplikationer därigenom att utbildningen som en ”ny chans” för undermåligt utbildade vuxna kanske måste ges prioritet.”
4. l 2 TCO:s utbildningsnämnd
I rapporten Vuxenutbildning — Återkommande utbildning (1973) angav TCO:s utbildningsnämnd några faktorer som varit avgörande för nämnden vid dess prioritering av insatser inom vuxenutbildningsområdet. Nämnden framhöll att ””utbildning aldrig kan betraktas som avslutad eller definitiv.” Begreppet återkommande utbildning betonades och avsåg ett samlande begrepp för en rad åtgärder.
””Grundtanken bakom återkommande utbildning är en fördelning av utbildning under individens livstid på ett sådant sätt att utbildningen efter en för alla gemensam, obligatorisk grundutbildning hela tiden varvas med annan sysselsättning, i första hand givetvis förvärvsarbete.”
”Återkommande utbildning innebär inte en lösning av utbildnings- behoven för de stora grupper av vuxna som saknar t. ex. grundskole- utbildning och inte efterfrågar eller kan delta i utbildning på gymnasiet eller eftergymnasial nivå. Här kan ingen omfördelning ske från motsva- rande resurser i ungdomsskolan till de vuxnas fördel. Vuxenutbildning på grundskole- och även till stora delar på gymnasieskolenivå kräver en utbyggnad av utbildningsväsendet. Denna utbildningsinsats, som i sig framstår som särskilt angelägen, kan som framgår i det följande ske i olika former och av olika studieanordnare — främst kommunal vuxenut- bildning, studieförbund och folkhögskolor. Ivuxenutbildningens reform- debatt har denna utbildningsinsats getts beteckningen överbryggande utbildning, dvs. studier på grundskole- och gymnasieskolenivå för vuxna, som inte tidigare bedrivit sådana. Överbryggande utbildning innebär således en kompenserande åtgärd med hänsyn till tidigare brister, medan återkommande utbildning siktar mot att nu och framöver undvika de obalanser och brister som det nuvarande utbildningssystemet skapat. I övergången till en återkommande utbildning ges emellertid även ökade möjligheter att tillgodose äldre åldersgrupper inom dessa utbildningsom- råden. Mellan dessa insatser finns enligt nämndens uppfattning ingen motsättning. De har samma syfte och torde i flera avseenden vara varandras förutsättning.”
Vuxenutbildningens stora betydelse från jämlikhetssynpunkt beskrev nämnden på följande sätt:
””Om utbildningspolitiken styres av en jämlikhetsvärdering, vilket enligt utbildningsnämndens mening är ett absolut krav, har den åter- kommande utbildningen och vuxenutbildningen en dubbel funktion. Dels bidrar den till att överbrygga utbildningsklyftorna mellan generationerna, dels ger den individen möjlighet att fördela utbildningen jämnare under livstiden och ger därigenom tillfälle att kompensera brister i den tidigare utbildningen.”
4.13. SAP:s syn på vuxenutbildningen
Våren 1973 gav Svenska arbetsgivareföreningen (SAF) ut skriften Om ledighet för studier. I denna redogjorde SAF för sin syn på vuxenutbild- ningen på följande sätt:
””Utbildningsklyftan.
Omkring tre fjärdedelar av arbetskraften har endast sex- eller sjuårig folkskola. Utbildningsbehovet för dessa kortutbildade har under senare tid kommit i förgrunden i den allmänna debatten och även aktualiserats från fackligt håll.
Den förhållandevis snabba utbyggnaden av ungdomsutbildningen, som i praktiken numera innebär minst elvaårig skola för ca 90 procent av landets ungdom, har ökat skillnaderna mellan generationerna i fråga om utbildning. Detta kan leda till svårigheter, bl. a. i samarbetet på arbetsplatserna. Vidare kan man utgå från att det bland de anställda finns stor outnyttjad kapaciatet som genom utbildning kan aktiveras.”
””Satsa på vuxenutbildning.” Strukturomvandlingen av vårt näringsliv kräver omställningar i arbets- livet och förändringar i samhället. Detta i sin tur gör att de anställda bör delta i utbildning under olika perioder av sin yrkesverksamma tid. Bristande eller inaktuell utbildning medför ofta särskilda svårigheter på arbetsmarknaden och kan hindra en personlig utveckling ianställningen. Dessa omständigheter gör att mera bör satsas på vuxenutbildningen.
SAF vill fästa företagens uppmärksamhet på behovet av förbättrad grundutbildning bland de många korttidsutbildade. En förbättrad grund- utbildning kommer de anställda tillgodo på många sätt. Den kan berika den enskildes tillvaro och underlätta hans anpassning till samhället. Men den underlättar också den sociala samvaron i arbetslivet och möjliggör ett ökat samråd på arbetsplatsen. Ofta är en god grundutbildning en nödvändig förutsättning för den anställdes vidareutbildning och förkov- ran i arbetet.
Många av de vuxna, som bör få ökade möjligheter till utbildning, finns i arbetslivet. Vuxenutbildning är därför i stor utsträckning en gemensam angelägenhet för arbetsmarknadens parter. Endast genom insatser från alla parter på skilda nivåer kan man nå ett tillfredsställande resultat.”
4.14 1973 års riksdagsproposition angående vuxenutbildning
Vuxenutbildningens stora betydelse har beskrivits i flera av regeringens särskilda propositioner om vuxenutbildning under de senaste åren. I proposition till 1973 års riksdag framhöll föredragande statsrådet följande:
””Insatsema på vuxenutbildningens område har som ett väsentligt syfte att. ge dem som i ungdomsåren fick en kort och bristfällig utbildning möjligheter att i vuxen ålder kompensera sig för detta handikapp. Skillnaderna i formell utbildningsbakgrund är mycket stora generatio- nerna emellan. Bland människorna i de förvärvsaktiva åldrarna är det nästan 70 procent som endast har genomgått folkskola, eventuellt med påbyggnad av någon yrkesutbildning. Omkring 20 procent har fått en utbildning motsvarande grundskolan och mindre än 10 procent gymnasial utbildning eller högre utbildning. Genom den kraftiga utbyggnad av
utbildningsmöjlighetema som skett under femtio— och sextiotalen har dagens ungdomsgeneration avsevärt bättre studiemöjligheter. Alla genom- går nu nioårig obligatorisk skola. Gymnasieskolan har kapacitet för att ta emot 90—95 procent av en årskull. 25—30 procent av ungdomarna fortsätter med något slag av eftergymnasial utbildning.
Att överbrygga denna utbildningsklyfta genom att ge vuxna en ny studiechans är angeläget eftersom utbildningsbakgrunden i hög grad påverkar våra levnadsförhållanden. Med lång utbildning följer som regel hög lön, stora valmöjligheter på arbetsmarknaden och arbetsuppgifter som är intressanta och omväxlande.
Men en jämnare fördelning av utbildningen är i minst lika hög grad angelägen för samhället. Skillnader i utbildning leder lätt till skillnader också när det gäller möjligheter att tillvarata rättigheter, att få insyn i vad som sker i samhället och påverka samhällsutvecklingen. Utbildningsbak- grunden präglar våra sociala och kulturella vanor. En ojämnt fördelad utbildning bidrar därför till en isolering olika grupper emellan. Skillnader i utbildning konserverar vidare traditionella mönster för arbetsfördel- ningen i yrkeslivet. Utbildningsklyftan skapar alltså även i andra avseenden klyftor i samhället.
En överbryggande vuxenutbildning spelar en viktig roll såväl från jämlikhetssynpunkt som då det gäller demokratiseringen i samhället.
Om vuxenutbildningen skall kunna få bredd och effekt måste den utformas med hänsyn till vuxnas intressen och studiesituation. Därför är det nödvändigt att erbjuda vuxenstudier med skiftande inriktning och i många former. I studiecirkeln, som är den mest utnyttjade arbets- metoden, kan studierna lätt anpassas till deltagarnas intressen, tidigare studier och erfarenheter. Den kommunala och statliga vuxenutbildningen ger möjligheter till studier som är nödvändiga främst för dem som behöver en bättre grund för vidare studier. Enskilda studier har underlättats av ett rikt utbud av utbildningsprogram i radio-TV. I arbetsmarknadsutbildningen och i löntagarorganisationernas kursverk- samhet förenas studier i allmänna ämnen med en mer specialinriktad utbildning.”
5 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling
Vuxenutbildning i olika former har under nyare tid bedrivits i ökande omfattning. Då folkbildningen är en dominerande del av vuxenutbild- ningen och då den är av särskilt intresse för de kortutbildade, beskrivs i detta avsnitt främst folkbildningens utveckling från tiden för folkrörelser- nas genombrott och framåt.
5.l Folkbildningen före 1900
5 . 1. 1 Äldre tid
Allmogens utbildningsbehov tillfredsställdes i äldre tid i stort sett genom överföring från generation till generation av traditioner, seder och bruk, vars huvudbeståndsdelar bl. a. var religionskunskap och praktisk lant- brukskunskap av ålderdomlig karaktär. För fantasins behov svarade arvet av sagor och sägner, folkdikt och folkmusik, som utgjorde ett levande inslag i den folkliga bildningen. Den stora striden om den obligatoriska folkskolan pågick under början av 1800-talet och ett fritt folkbildnings- arbete kunde inte påbörjas så länge de konservativa skikten i göticismens och romantikens samhälle intog en hållning, som fann ett typiskt uttryck hos Esaias Tegnér: ””Den arbetande klassens bildning bör vara väsentligt religiös. Varje annan kunskap anses ej blott umbärlig utan även skadlig”. Ett samhälle byggt på dylika idéer gav inte plats för något folkbildnings- arbete. För uppkomsten av ett sådant krävs ett genombrott av demokra- tiska idéer och samhällsformer. Det bildningsarbete som under denna tid började växa fram fick endast sporadiska uttryck. De första folk— bildningssträvandena inriktades främst på att skapa tillgängliga bibliotek för allmänheten.
År 1832 utkom skriften Om folkbildning av Frans Anton Ewerlöf, som förutom ett tillägg om de samtida engelska folkbildningsinstitutio- nerna innehöll en översättning av Henry Peter Broughans Practical Observations upon the education of the people. Folkbildningsarbetets former angavs i skriften och där förordades s.k. hantverksinstitut — en form av arbetarföreningar med föreläsningar — biblioteksverksamhet,
aftonskolor, utgivande av skrifter samt inrättande av folkbibliotek på landsbygden. Ewerlöfs skrift nådde en viss publicitet genom recensioner i pressen. Hans försök att intressera kronprins Oscar, vars liberala idéer och stora intresse för folkskolefrågan var kända, tycks emellertid ej ha krönts med någon framgång. Efter engelsk förebild instiftade Ewerlöf och publicisten Wallmark år 1833 Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Huvudsyftet var att utge ””folkskrifter” och 1834 började sällskapets tidskrift Läsning för folket att utkomma. Bildningsarbetet mötte till en början många svårigheter och det befarades stora problem, eftersom regeringen inte var benägen att hjälpa till.
5.1.2 Bildningscirklar
Skråväsendets upplösning i mitten av 1840-talet medförde en hotande social kris, som framför allt drabbade det stora antalet gesäller. Detta är bakgrunden till de kortlivade men intensiva bildningscirklar, vilka växte fram 1845—1850. Initiativtagare var skräddargesällen Olof Renhult, som tillsammans med ””fattigläkaren” Johan Ellmin startade de första bild- ningscirklarna 1845. På grund av ståndsmotsättningar och bristande ledning blev inte verksamheten långlivad. Mot slutet av 1850-talet fanns det nästan inga cirklar kvar.
5.1.3 Folkhögskolor
Under 1860-talet stärktes böndernas ställning genom en betydande utvidgning av den kommunala självstyrelsen. Behovet av individuell och samhällelig bildning växte och 1867 föreslog män ur allmogens egna led — Ola Andersson i Nordanå och Sven Nilsson i Everöd — en skola för den vuxna bondeungdomen. De kände inte till den då mer än 20-åriga danska folkhögskolan. 1 samverkan med danska folkhögskolerepresentanter ut- arbetades i olika kommittéer en skolform avpassad efter svenska förhål- landen. Redan 1868 kunde de tre första folkhögskolorna Hvilan, önne- stad och Herrestad påbörja sin verksamhet. Riksdagen beviljade det första anslaget till verksamheten 1872. Folkhögskolornas föreläsningar var till viss del öppna för ortens befolkning och lärarna deltog aktivt i bygdens bildningsarbete. Landsbygden hade fått en ny medelpunkt i bildnings— arbetet genom folkhögskolorna.
En förskjutning av bildningsarbetets tyngdpunkt kunde märkas under 1880-talet. Både folkhögskolorna och sockenbiblioteken hade vänt sig till landsbygdsbefolkningen, men på grund av städernas snabba tillväxt kom bildningsarbetet att alltmer koncentreras till dessa. Den stora befolk- ningstillväxten och industrialismens genombrott medförde att arbetar— klassens bildningsproblem aktualiserades. Bildningsarbetet kom att följa två huvudlinjer. De s.k. bildade klasserna kände förpliktelsen att dela med sig av den högre bildningen och påbörjade olika former av bildningsverksamhet. Arbetarklassen hade dock gjort politiska och sociala framsteg och kom att inleda ett eget aktivt bildningsarbete.
5. 1.4 Ärbetarinstitut
Under 1880-talet påverkades folkbildningsarbetet av den tidens filoso- fiska strömningar, såsom positivismen, naturalismen och utvecklingsläran. Läkaren Anton Nyström, som själv var positivist, grundade 1880 Stockholms arbetarinstitut. Idén till detta fick han under den första stora strejken och arbetarmötet 1879. Efter en hård kamp mot misstänksamma och ofta reaktionära krafter på den ena sidan, och en bitter opinion inom arbetarkretsama på den andra sidan lyckades dock Nyström med hjälp av den då unge uppsalastudenten Hjalmar Branting genomföra sina tankar. Institutets program var enligt Nyström att ””till arbetare och andra, såväl kvinnor som män, vilka under uppväxten varit i saknad av bildning, meddela en vetenskaplig, humanistisk och estetisk skolning”. Undervisningens mål var allmän bildning och avsåg ej yrkes- utbildning.
Efter Stockholms arbetarinstituts mönster startades senare ett flertal liknande institutioner. Tanken var att städernas arbetare skulle få en motsvarighet till landsbygdens folkhögskolor. Motståndet mot verksam- heten var dock påtagligt, vilket kan belysas av ett citat från en göteborgstidning, där Stockholms arbetarinstitut karakteriserades som ””en av härdarna för den andliga pestsmitta, som drar förhärjande fram över vårt folk””. Från 1884 beviljade dock riksdagen årliga anslag till ””föreläsningar för arbetarklassen”. Arbetarinstituten mottog dessa under- stöd fram till 1908. Trots anslagens benämning deltog inte enbart arbetarklassen i föreläsningsverksamheten, utan åhörare kom också till stor del från medelklassen.
5. 1.5 Centralbyråer
Under 1800-talets sista årtionden fick folkbildningsarbetet en starkt akademisk prägel. 1898 bildades i Lund Centralbyrån för populära vetenskapliga föreläsningar, vilken hade ett nära samarbete med universi- tetet. Med Centralbyrån som mönster bildades 1901 Västra Sveriges folkbildningsförbund i Göteborg och 1902 Centralföreningen för popu— lärvetenskapliga föreläsningar i Stockholm. Denna fick sedermera namnet Folkbildningsförbundet.
Studenternas deltagande i folkbildningsarbetet genomfördes inom ramen för de sociala och politiska studentföreningarna. Bland de mer kända kan nämnas Verdandi och Studenter och arbetare.
5.2. Studieförbundens framväxt
I början av 1900-talet avmattades studenternas folkbildningsintresse. Det blev i stället de under 1800—talet framvuxna folkrörelserna, som kom att dominera bildningsarbetet. De religiösa väckelserörelserna hade tidigt bedrivit studieverksamhet bland sina medlemmar. Ett konkret resultat av deras verksamhet blev också rätten till mötesfrihet och organisationsrätt.
5.2.1. Studieförbund inom nykterhetsrörelsen
Nykterhetsrörelsen fick stor betydelse för bildningsarbetet. Inom nykter- hetsordnarna genomfördes ett pionjärarbete, som redan från början syftade till verksamhet utöver enbart nykterhetsupplysning. 1894 inled- des organiserad studieverksamhet inom lntemational Order of Good Templars (IOGT). Kring sekelskiftet fanns inom IOGT flera kända namn inom folkbildningsarbetet, t. ex. Edvard Wavrinsky, Johan Bergman och Oscar Olsson. Den sistnämnde gjorde 1902 till ett märkesår inom det svenska folkbildningsarbetets historia. Olsson tog då initiativet till en för svenska förhållanden anpassad studiemetod med grupparbetet som det centrala, nämligen studiecirkeln. Dess arbete byggde på det egna bibliote— ket och jämsides med studiecirklarna utvecklades föreningsbiblioteken, som även fungerade som små folkbibliotek. Studier av cirkeltyp växte hastigt och blev snart den dominerande arbetsformen i bildningsarbetet. Inom nykheterhetsrörelsen organiserades studieverksamheten seder-
mera i särskilda studieförbund — Godtemplarordens studieförbund (IOGT), Blåbandsrörelsens studieförbund (BSF) och Nationaltemplaror- dens studieförbund (NTO), vilka 1971 gick samman i Nykterhetsrörel— sens bildningsverksamhet (NBV).
5.2.2. Arbetarnas bildningsförbund
Studieverksamheten inom arbetarrörelsen hade systematiskt bedrivits under en längre tid. Särskilt intensiv var denna inom det socialdemokra- tiska ungdomsförbundet och den arbetarrörelsen närstående nykterhets- orden Verdandi.
I boken ABF 191241962 beskrev Hugo Heffler arbetarrörelsens frigörelse från den övriga bildningsverksamhet, som förekom vid sekel- skiftet, på följande sätt:
””Den kritiska inställningen inom den spirande socialdemokratiska arbe- tarrörelsen till de liberala arbetarbildningssträvandena hade inte sin grund i en bristande förståelse för behovet av att höja arbetarklassens allmänna kultur— och bildningsnivå. Den bottnade snarare i insikten om att vad arbetarna behövde inte var en allmänbildning av det slag som dominerade arbetarinstitutens och föreläsningsföreningarnas program, utan sådana kunskaper som kunde bidraga till en klarare insikt om samhället sådant det var och sådant det borde och kunde vara. En sådan upplysningsverk- samhet var inte att förvänta från statsunderstödda folkbildningsanstalter. Dunkelt förnams att även ifråga om bildningsarbetet måste arbetarklas- sens frigörelse vara dess eget verk.”
I syfte att åstadkomma större effektivitet i bildningsarbetet bildades ABF 1912. Förbundet var en ””sammanslutning av fackliga, politiska, kooperativa och kulturella huvudorganisationer inom den svenska arbe- tarrörelsen”. Initiativtagare var dåvarande läraren vid Brunnsviks folkhög- skola Rickard Sandler, vilken dessutom blev förbundets första studieleda- re, administratör och kassör. Till instruktör valdes en annan lärare vid folkhögskolan, nämligen Yngve Hugo.
År 1912 antog riksdagen en biblioteksförfattning, som innebar att de första statsbidragen till studiecirklar utbetalades. De begränsades dock till bokinköp och kunde endast utgå till bibliotek tillhörande ett riksförbund med minst 20 000 medlemmar och sammanlagda bokinköp för minst 6 000 kr. Genom ABF:s bildande kunde arbetarrörelsen dra nytta av det nya statsbidraget.
Ett gott samarbete uppstod från början mellan ABF och IOGT, vars studierektor Oscar Olsson med glädje hälsade tillkomsten av ett arbetar- rörelsens bildningsförbund. Oscar Olsson, den svenska studiecirkelns formgivare, deltog i det socialdemokratiska ungdomsförbundets central- styrelse vid kongressen 1907. Denna kongress gick i folkbildningens tecken och bland funktionärerna i styrelsen fanns även Per-Albin Hans- son, Gustav Möller och Rickard Sandler, vilka samtliga kom att arbeta för skapandet av ett bildningsförbund inom arbetarrörelsen.
1938 antogs följande alltjämt gällande principprogram för verksamhe- ten inom ABF:
”Arbetarnas bildningsförbund vill genom en fri och frivillig, partipoli- tiskt obunden och religiöst neutral bildningsverksamhet, på demokratisk grund, fostra sina medlemmar för arbetarrörelsen och samhället samt göra kulturvärdena tillgängliga för alla medborgare.”
5.2.3. Studieförbund inom jordbrukarrörelsen
I syfte att ””bereda landsbygdens ungdom möjlighet till studier och att stävja flykten från landsbygden” bildades 1917 Svenska landsbygdens ungdomsförbund (numera Centerns ungdomsförbund) och 1918 en partilös sammanslutning, Jordbrukarungdomens förbund (JUF). I för- bundets bildningsarbete verkade man för ”ökat yrkesintresse och större yrkesskicklighet, stärkande av lantungdomens hemkänsla, bättre fysisk fostran, större trevnad på landsbygden och ett förädlat nöjesliv”. Studie- verksamheten omfattade bibliotek, föreläsningar och studiecirklar. Sedan 1957 är den organiserad i ett studieförbund benämnt Studiefrämjandet (Sfr).
Svenska landsbygdens studieförbund (SLS), som instiftades 1930, blev efter ABF den näst största folkbildningsorganisationen. 1 förbundet ingick bl. a. Svenska landsbygdens ungdomsförbund och Svenska lands- bygdens kvinnoförbund. SLS hade dessutom organisatorisk anknytning till Riksförbundet landsbygdens folk, Sveriges lantbruksförbund och jordbrukargrupper inom Kooperativa förbundet (KF). I en programför- klaring angav SLS följande syfte med sin verksamhet: ””Bildningsarbetet bör sträva efter att väcka och utveckla en ideell livssyn. Kunskapssökan- det bör syfta till en ökad förmåga att tillgodogöra sig kulturens olika uttrycksformer och upptäcka sådana väsentliga värden, som är ägnade att göra livet mera rikt och harmoniskt”. Förbundet verkade också ””för kulturmedlens demokratisering och lämplig decentralisering". SLS och Liberala studieförbundet (LiS) gick 1967 samman i Studieförbundet Vuxenskolan (SV)
5.2.4. Sveriges kyrkliga studieförbund
1930 bildades Sveriges kyrkliga bildningsförbund, vilket 1947 ombilda- des och antog namnet Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS). Folkbild- ningsarbetet inom svenska kyrkan är en gammal verksamhet. Omkring sekelskiftet började dock kyrkan och folkbildningen att gå skilda vägar. Den folkliga bildningsrörelsens ibland negativa inställning till kyrkan och kyrkans misstänksamhet mot denna bildningsrörelse, som ansågs för världslig, bidrog till denna utveckling. Målet för den kyrkliga bildnings- rörelsen har numera vidgats och SKS vill — liksom övriga studieförbund — mera allsidigt tillgodose människors bildningsbehov.
5.2.5. KFUK-M:s studieförbund
1929 bildades KFUK-M:s studie— och utbildningsförbund som en sam- organisation mellan de två riksförbunden. Det hade tidigt funnits organi- sationer för studieverksamhet inom respektive förbund, men för att tillvarata och främja studieintresset bildades ett gemensamt studieför- bund. Enligt stadgarna var förbundets uppgift ””att fungera som organ för studie- och biblioteksverksamheten inom KFUK—M:s riksförbund i Sverige samt att främja den frivilliga ledarut bildningen”.
5.2.6. Tjänstemännens bildningsverksamhet
1935 stiftades ett studieorgan för offentligt och privat anställda tjänstemäns fackliga organisationer. Främsta syftet för Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) skulle vara ””att främja och leda bildningsar- betet inom tjänstemännens organisationer”. TBV ville i likhet med ABF skapa ett organ för utbildning av personer, som kunde bygga upp de då nya fackliga tjänstemannasammanslutningarna och verka för facklig organisering av tjänstemannagrupperna. Tidigt ordnade TBV vecko- och internatkurser för koncentrerad utbildning i fackliga ämnen av sina studieledare. Inom tjänstemannakåren hade det varit svårt att skapa någon större facklig aktivitet. Intresset för bildningsverksamhet var inte heller så stort, då många tjänstemän hade en god skolunderbyggnad.
5.2.7. Studieförbundet Medborgarskolan
1940 bildades ett studieförbund, som hade anknytning till politisk partimiljö, liksom ABF hade till arbetarrörelsen och SLS till böndernas olika organisationer. Det var högerns riksorganisation, kvinnoförbund och ungdomsförbund som startade Studieförbundet Medborgarskolan (Mbsk). Förbundets syfte formulerades bl. a. på följande sätt: ”Foster- landet är både grunden och målsättningen i förbundets strävan för medborgerlig utbildning. Studieförbundet Medborgarskolan vill främja bildning likaväl som utbildning. Aldrig kan tvivel råda om bådas nödvändighet för såväl det folkstyrda svenska samhället som den enskildes bästa””. Utöver studiecirklar bedrev Mbsk en omfattande föreläsnings-, kurs- och utställningsverksamhet.
5.2.8. Folkuniversitetet
Folkuniversitetet (FU) påbörjade sin verksamhet 1942 och är sedan 1947 organiserat som statsunderstött studieförbund. I stadgarna infördes bl. a. ””att verka för folkbildningen, att intressera särskilt akademiker för denna verksamhet samt att i anknytning till de akademiska lärosätena bedriva undersökningar och experiment i folkbildningsarbetets metodik och i annan pedagogisk verksamhet”. I riksorganisationen ingår ””Kursverksam- heterna” vid universiteten som sektioner. Huvudmän för sektionerna är universiteten, studentkårerna samt folkuniversitetsföreningarna.
5.2.9. Frikyrkliga studieförbundet
1947 gick ett flertal frikyrkliga organisationer samman och bildade Frikyrkliga studieförbundet (FS), en sammanslutning på kristen grund med uppgift ””att organisera och leda biblioteks-, studiecirkel-, kurs- och föreläsningsverksamhet samt att genom information stödja och främja bildningsarbetet i alla former inom de anslutna organisationerna”. Reli- gion, livsåskådningsfrågor och musik har alltid varit dominerande ämnen i studiecirklarna.
5.2.10. Liberala studieförbundet
Ytterligare ett studieförbund med politisk anknytning bildades 1948 av folkpartiet, dess ungdoms- och kvinnoförbund samt liberala studentför- bundet. Liberala studieförbundets (LiS) uppgift var att leda och organisera en politisk och religiöst objektiv studie- och bildningsverksam- het genom studiecirklar, föreläsningar och kurser eller i andra lämpliga former. LiS:s bildningsarbete var öppet för alla, men främst såg förbundet folkpartiets organisationer som sitt arbetsområde. Kurserna inriktadesi första hand på samhällskunskap. LiS verkade fram till 1967, då det tillsammans med SLS bildade Studieförbundet Vuxenskolan (SV).
5.3 Radio — folkbildning
Vid årsskiftet 1924/25 började AB Radiotjänst sin verksamhet. I den av Kungl. Maj:t godkända överenskommelsen mellan Telegrafstyrelsen och Radiotjänst stipulerades bl.a. att ””rundradiorörelsen skall så bedrivas, att folkbildningsarbetet därigenom befrämjas”. Vid sidan av Radiotjänsts styrelse tillsattes därför ett programråd där Folkbildningsförbundet och ABF fick en gemensam representant. 1931 inrättades en föredragsavdel- ning, vars chef blev ABF—aren Yngve Hugo. Samma år startades försök med s. k. lyssnargrupper och den första serien behandlade Nutida svenskt arbetsliv.
Under 1930- och 1940-talen förekom ett aktivt folkbildningsarbete inom Radiotjänst. I mitten av 1950-talet infördes två kanaler i radion och i samband med detta utökades verksamheten. Radions aftonskola skulle
ge vuxna möjlighet att skaffa sig nya eller aktualisera gamla kunskaper inom olika ämnesområden. Denna programverksamhet började hösten 1958 och fick namnet Radioskolan. Därmed infördes för första gången i radion en kursverksamhet med fasta tider och med inriktning på enskilda eller gruppvisa studier.
Vuxenundervisning bedrevs fram till 1970 huvudsakligen i ljudradion, eftersom det fanns en fast redaktion för sådan programverksamhet där. 1969 skedde en sammanläggning av sektionen för vuxenutbildning och skolprogramavdelningen till utbildningsprogramenheten (SR/UTB). Härigenom möjliggjordes reguljär produktion av radio- och tv-program för vuxenundervisning.
5.4 Samverkande bildningsförbunden — Folkbildnings- förbundet — länsbildningsförbunden
Mycket tidigt utvecklades ett samarbete mellan de olika bildningsorgani- sationerna. Särskilt var detta fallet mellan ABF och IOGT, men även mellan andra studieförbund. År 1936 bildades Samverka nde bildningsför- bunden för att på riksplanet bevaka medlemsorganisationernas gemen- samma intressen. Från starten deltog ABF, IOGT, NTO, JUF och SLS.
Folkbildningsförbundet har sedan slutet av 1960-talet övertagit Sam- verkande bildningsförbundens roll som samarbetsorgan för riksorganisa- tionerna inom folkbildningsarbetet. Medlemmar i Folkbildningsförbun- det är de tio studieförbunden, länsbildningsförbunden, folkhögskolorna samt biblioteken.
Länsbildningsförbunden är Folkbildningsförbundets regionala motsva— righeter. Dessa har karaktär av samarbetsorgan mellan studieförbundens distriktsorganisationer, inom länen verkande folkhögskolor samt läns- biblioteken.
5.5. Studieförbundens fortsatta utveckling
5.5.1 1950-talet
Folkbildningsarbetet under 1950-talet utvidgades kraftigt. En viktig förutsättning för utvecklingen var kungörelsen om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet 1947, som berättigade studieförbunden till statsbidrag för studieverksamheten. Enligt kungörelsen avsågs med studiecirkel ””en kamratkrets för gemensamma teoretiska eller praktiska studier över ett angivet ämne efter en på förhand uppgjord plan””. Beträffande statsbidrag bestämdes: ””För anordnare av studiecirkel må bidrag av statsmedel utgå dels till riksförbund för studiecirkelverksamhet, dels och till fristående studiecirkel. Till riksförbund för studiecirkelverk- samhet må bidrag jämväl utgå till organisations— och administrationskost- nader”.
Statsbidragen medförde att studieförbundens ekonomiska förutsätt-
SOU 197454 Vuxenutbildningens hittillsvarande utveckling 89 ningar avsevärt förbättrades. Genom omfattande propaganda- och orga- nisationsarbete kunde nya grupper av befolkningen nås av studieförbun- dens verksamhet. Studiecirkeln som studieform fick stor utbredning. Den kvalitativa och kvantitativa tillväxten berodde även på förändringar i cirklarnas arbetsmetoder, den utökade studiecirkelledarutbildningen samt en övergång från två- till enterminscirklar. Deltagarna, framför allt i tätorterna, önskade ett mer koncentrerat studiearbete och bidragsgiv- ningen var bäst avpassad för studiecirklar av terminstyp. Det ökade antalet studiecirklar krävde en utbyggnad av studieförbundens admi- nistrativa resurser. Genom olika former av rationaliseringar kunde kost- naderna hållas på en rimlig nivå och den ökande tillväxten av deltagare mottas.
1958 års folkhögskolestadga gjorde det möjligt för folkhögskollärare att ägna viss del av undervisningen till cirkelledarverksamhet i studiecirk- lar, som anordnades av studieförbunden. Det medförde ett positivt tillskott i bildningsarbetet.
5.5.2 1960-talet
Den starka kvantitativa tillväxten fortsatte även under 1960-talet. 1963 års proposition angående ökat stöd till föreläsnings— och studiecirkelverk- samhet medförde förbättrade statliga bidrag till cirkelverksamheten samt till ledarutbildning och studiematerial. Under 1960-talet blev det allt van- ligare att studiematerialet framställdes i samarbete mellan ett flertal experter. ””Studiepaketen” började användas av bl.a, de fackliga och religiösa organisationerna.
En fortsatt rationalisering kunde också märkas. Mindre lokalavdelning- ar gick samman och bildade större enheter för att kunna möta kraven på bättre service och ge underlag för heltidsanställd personal. Även mellan studieförbunden noterades en del samarrangemang och några samgåen- den. 1967 gick SLS och US samman och bildade SV. Studieförbunden inom nykterhetsrörelsen, IOGT, NTO och ESF, bildade 1971 studieför- bundet NBV.
Under 1960—ta1et utökade studieförbunden verksamheten bland grup- per med speciella problem. Genom aktiviteter för pensionärer, invandrare och handikappade kunde man bättre nå grupper, som många gånger stod utanför den reguljära cirkelverksamheten. För dessa grupper avsedda studiematerial blev liksom olika slag av hjälpmedel allt vanligare. De flesta handikapporganisationer är numera anslutna till ABF.
5.6. Några drag i vuxenutbildningen under de senaste åren
Studiecirkelverksamheten har kontinuerligt ökat. Speciellt de stora till fackliga och politiska rörelser anknutna studieförbunden har en kraftig tillväxt. Studieåret 1972/73 hade ABF, Mbsk, SV och TBV 71 procent av det totala antalet cirklar.
5 . 6 . I Prioriterade studiecirklar
Ett betydande inslag inorn vuxenutbildningens kurser på grundskolenivå utgörs av studieförbundens prioriterade studiecirklar, s. k. priocirklar, till vilka det fr.o.m. 1970/71 utgår ett statligt tilläggsbidrag. Syftet med tilläggsbidraget är att ge — i regel äldre — personer med kort och otidsenlig grundutbildning möjlighet att i några centrala ämnen nå en utbildningsnivå, som svarar mot den som är ett obligatorium för dagens ungdom. Dessutom avses att om möjligt göra undervisningen kostnadsfri för deltagarna samt att möjliggöra en aktivt uppsökande verksamhet. Tilläggsbidrag utgår också för studiecirklar som syftar till att utveckla handikappades kommunikationsfärdigheter.
Ämnena inom priocirklarna är svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Den snabba utbyggnaden av dessa cirklar belyses av följande uppgifter:
År Deltagare Cirklar 1970/71 445 799 47 333 1971/72 643 734 69 472 1972/73 716 225 79 779
Under 1972/73 utgjorde priocirklarna 36 procent av de allmänna cirklarna, vilket innebär att andelen ökat med tio procent jämfört med 1971/72.
Tabell 5.1 visar antalet cirklar och antalet deltagare inom priocirklarna fördelade på ämnesområden 1972/73. Eftersom cirklar i svenska och samhällskunskap ofta tar upp speciella delar av ämnet har cirklar med tilläggsbidrag kunnat klassificeras på ett flertal olika ämnesområden. Tabell 5.1 Antal cirklar och antal deltagare inom priocirklarna fördelade på ämnesområden 1972/73
___,
/ Ämne Antal deltagare Antal cirklar Religion m. m. 9 858 1 115 Språk 367 289 41 782 Litteratur m. m. 2 330 259 Musik 98 11 Historia m. m. 925 95 Samhällskunskap m. m. 261 671 27 672 Teknik m.m. 11580 1 319 Ekonomi m. m. 31 808 3 666 Naturvetenskap m. m. 30 666 3 860 Totalt 716 225 79 779
Källa: SCB Statistiska meddelanden U 1973:32
5.6.2. Kommunal vuxenutbildning
Under senare delen av 1960-talet ökade intresset för en utbyggnad av vuxenutbildningen. År 1965 lade gymnasieutredningen (GU) fram förslag
om ändringar av kvällsgymnasiernas organisation och studieprogram, som motiverades av införandet av det nya gymnasiet och fackskolan. Förgymnasial utbildning berördes också, om än väsentligen som förbere- delse för gymnasie- och fackskolestudier.
Till följd av GU:s förslag beslutade riksdagen 1967 om en stadga för kommunal vuxenutbildning, som ökade utbildningsmöjligheterna för vuxna. Reformen medförde en expansion av den kommunala vuxenut- bildningen. Tidigare fanns det kvällsgymnasier i ca 30 kommuner, men efter endast tre år anordnades kommunal vuxenutbildningi 324 av rikets då 464 kommuner.
Antalet elever i kommunal vuxenutbildning ökade kraftigt fram till ht 1970, men förbyttes 1971 i stagnation, och en minskning av antalet nyinskrivna har sedan märkts (tabell 5.2).
Tabell 5.2 Nyinskrivna elever i kommunal vuxenutbildning höstterminen 1970—1973
År Grundskolekurscr Gymnasieskolckurser Särskild yrkesinriktad utbildning 1970 22 926 24 241 70 889 1971 17 575 19 748 55 905 1972 14 376 17 839 42 771 1973 13 022 17 287 38 936
Källa: SCB
Utvecklingen pekar på en tillbakagång för grundskolekurserna. Bland orsakerna till nedgången i antalet elever under 1970-talet torde de nya intagningsbestämmelserna, som infördes 1971 , ha spelat en väsentlig roll. Innebörden av de nya bestämmelserna för grundskolekurserna var att sökande som gått igenom linje 9g i grundskola, allmän realskola, flickskola, gymnasium, fackskola, två årskurser i folkhögskola eller motsvarande inte längre fick tas in till grundskolekurs, om det inte gällde behörighetskomplettering. En annan anledning till nedgången igrund- skolekurserna är förmodligen ökningen av studieförbundens prioriterade studiecirklar.
Att erbjuda kompetensgivande utbildning på gymnasial nivå var länge det helt dominerande målet för kommunal vuxenutbildning. Efter de senaste årens vuxenut bildningspro positioner har emellertid ett annat mål tillkommit, nämligen att ge utbildning till dem som tidigare fått den kortaste utbildningen. Genom bl. a. förändringar i statsbidragsbestämmel- serna har grundskolekurserna prioriterats. SÖ har dessutom erhållit särskilda medel för att stödja olika projekt med uppsökande verksamhet.
6. Vuxenutbildningens nuvarande omfattning
I detta kapitel lämnas en översiktlig redogörelse för olika vuxenutbild- ningsformer. Författningsbestämmelser beträffande de för FÖVUX mest intressanta förhållandena beskrivs mer utförligt i kapitlen 21—24.
6.1. Studieförbund
Studieförbundens verksamhet bygger i huvudsak på tre principer, nämli- gen principen om fritt och frivilligt studiearbete, principen om folkrörel- seanknytning samt principen om objektiv och allsidig belysning.
För närvarande finns det tio av staten godkända studieförbund, av vilka endast FU inte har någon folkrörelse- eller organisationsanknytning.
För att ett studieförbund skall bli godkänt av staten, dvs. SÖ, krävs att det under de tre senaste budgetåren genomfört minst 50 000 statsbidrags- berättigade studiecirkeltimmar om året. 50 000 statsbidragsberättigade studiecirkeltimmar om året.
Den verksamhet som studieförbunden bedriver har sedan flera årtion- den haft en betydande omfattning. Verksamhetens uppbyggnad och inriktning skiljer sig på flera sätt från folkbildningsverksamheten iandra länder och från de typer av vuxenstudier som organiseras av samhälle och företag. [ studieförbundens varierande verksamhet har sedan länge studie- cirklarna en dominerande ställning.
6.1.1. Allmänna cirklar
Statsbidrag till allmän studiecirkel utgår med 75 procent av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst 32 kr per studietimme. Av detta belopp får högst 26 kr avse ledararvode. Dessutom utgår tilläggsbi- drag för s. k. prioriterade cirklar och särskilt statsbidrag för administra- tion och uppsökande verksamhet. Tilläggsbidrag och särskilt bidrag utgår även för allmän studiecirkel, som har till syfte att utveckla handikappa des färdigheter att meddela sig. För cirkelledare i glesbygd utgår statsbidrag till 75 procent av resekostnadema. För att statsbidrag skall utgå till en studiecirkel krävs bl. a. att den har lägst fem och högst 20 deltagare inklusive cirkelledaren, att den omfattar minst 20 studietimmar fördelade på minst fyra studieveckor, att den har högst två sammankoms- ter per vecka samt högst tre studietimmar per sammankomst. För expert—
och fackmannamedverkan utgår statsbidrag med högst 40 kr per studietimme. Ledare för studiecirkel skall godkännas av studieförbund. Vissa undantag från dessa bestämmelser är möjliga.
Tre ämnesgrupper dominerar studiecirkelverksamheten, nämligen språk — särskilt engelska och svenska för invandrare — estetiska ämnen — särskilt musik och konsthantverk — samt samhällsämnen. Skillnaderna mellan de olika studieförbunden är emellertid stora när det gäller betoningen av olika ämnesområden. Kursinnehållet i ämnena svenska, engelska och matematik är relativt homogent, medan ämnet samhälls- kunskap innehåller en mängd olika typer av kurser. Områden som berörs är t. ex. arbetsliv, fackliga organisationer, miljövård, mötesteknik, trafik- frågor samt internationella frågor.
Studiecirklarnas innehåll och studiemetoder skall anpassas till deltagar- nas önskemål och förutsättningar. I de allmänna studiecirklarna är undervisningen betygsfri. Verksamheten kan vidare lokaliseras efter behov, och är alltså inte förlagd till några speciella institutioner.
Antalet deltagare, cirklar och studietimmar i de tio studieförbundens cirkelverksamhet under verksamhetsåret 1972/73 redovisas i tabell 6.1 och utvecklingen under de senaste åren i tabell 6.2. Statsbidrag utgick till 97 procent av studietimmarna. Av de allmänna cirklarna utgjordes 36 procent av prioriterade cirklar, dvs. i huvudsak cirklar på grundskolenivå i svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Utöver de allmänna cirklarna redovisades under samma år 13 161 cirklar i svenska för invandrare. Av samtliga rapporterade cirklar inklusive svenska för invand- rare svarade ABF för 35 procent och SV för 17 procent. Av universitetscirklarna hade TBV 40 procent och FU 29 procent.
6. 1.2 lnvandrarcirklar
Sedan slutet av 1940-talet har Sverige haft en huvudsakligen arbetsmark- nadsbetingad invandring. Möjligheterna för invandrare att få undervisning i svenska var fram till mitten av 1960-talet begränsade och undervisning- en var i regel avgiftsbelagd. 1964 och 1965 var invandringen stor och mot bakgrund av detta ställde statsmakterna medel till förfogande för avgifts- fri undervisning för invandrare.
Från 1973-06-27 gäller nya bestämmelser för cirklar i svenska för invandrare. Undervisningen kan bedrivas som glesundervisning, intensiv- undervisning, undervisning enligt lagen om rätt till ledighet och lön vid deltagande i svensk undervisning för invandrare eller särskild samhällsun— dervisning. Glesundervisningen skall omfatta minst 20 studietimmar fördelade på lägst en och högst tre studietimmar per sammankomst och endast en sammankomst per dag. Intensivundervisningen skall omfatta minst 20 och högst 240 studietimmar per cirkel med minst fyra studietimmar per dag. Undervisningen bör bedrivas minst fem dagar i veckan. Under varje studiecirkels verksamhetsperiod får högst en sjättedel av antalet studietimmar användas för samhällsorientering. För denna del av undervisningen får expert eller fackman samt vid behov tolk anlitas. Intensivkurserna uppdelas i A-, B- och C-kurser. I B- och C-kurserna får en del respektive alla deltagare utbildningsbidrag från AMS. Dessutom
Tabell 6.1 Allmänna cirklar inklusive cirklar med tilläggsbidrag och universitetscirklar fördelade på studieförbund under verksamhetsåret 1972/ 73 (även cirklar utan statsbidrag ingår) Studieförbund Antal deltagare Antal cirklar Antal Procent studietimmar studietimmar
Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 659 764 70 868 1 950 122 31,9 Frikyrkliga studieförbundet (FS) 161659 12 109 292 111 Folkuniversitetet (FU) 142 290 14 014 391 050 Studiefrämjandet (Sfr) 75 366 9 478 282 253 KFUK-M:s studieförbund (KFUK-M) 24 681 2 033 52 597 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 322 487 37 510 1 053 858 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) 107 113 12 165 340 790 Studieförbundet Medborgarskolan (Mbsk) 241 449 25 826 716 001 Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) 186 349 14 415 382 717 Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) 222 324 22 075 653 965
Totalt 2143 482 220 493 6 115 464
00.19.9571”.
vara» ca vxovorx—n—uoo .—
d '— v—4O I—i
Källa: SCB Statistiska meddelanden U l973:32
Tabell 6.2 Allmänna cirklar och universitetscirklar 1966/67—1972/73
Är Antal Antal Antal deltagare cirklar studietimmar
1966/67 1 374 100 133 566 3 429 791 1967/68 1463 243 142148 3 757 900 1968/69 1 598147 155 241 4199 382 1969/70 1575 210 162 619 4143 379 1970/7111) 1 679 704 167 441 4 508 535 1971/723) 2 005 741 203 423 5 494 210 1972/733) 2143 482 220 493 6115 464
&) inklusive cirklar med tilläggsbidrag Källa: SCB
förekommer särskild samhällsundervisning, som innebär att deltagarna under tio studietimmar får fördjupad insikt i hur det svenska samhället fungerar. Undervisningen kan organiseras antingen som glesundervisning eller som tvådagarskurs. Avsikten med undervisningen är att den skall ge sådana kunskaperi svenska språket och sådan samhällsinformation, att invandrarna skall
kunna klara sig på arbetsplatsen och på fritiden. Sedan 1972-07-01 gäller att invandrare måste ha uppehållstillstånd eller vara kyrkobokförd i Sverige för att erhålla undervisning samt att studiecirkeln måste ha minst tio deltagare för att få starta. Antal och procent studietimmar i svenska för invandrare redovisasi tabell 6.3.
Tabell 6.3 Studietimmar i svenska för invandrare under verksamhetsåret 1972/73
Antal Procent Studieförbund studietimmar studietimmar Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 165 602 31,2 Frikyrkliga studieförbundet (FS) 12 511 2,4 Folkuniversitetet (FU) 125 302 23,6 Studiefrämjandet (Sfr) 68 832 12,9 KFUK-M:s studieförbund (KFUK-M) 2 412 0,5 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 8 674 1,6 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) 5 050 0,9 Studieförbundet Medborgarskolan (Mbsk) 44 237 8,3 Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) 1 795 0,3 Tjänstemännens bildningsverksamhet (TBV) 97 198 18,3 Totalt 531 613 100,0
Källa: SCB Statistiska meddelanden U l973:32
6.1.3. Universitetscirklar
En särskild studieform utgör universitetscirklarna. De skall omfatta minst 48 studietimmar, fördelade på minst 16 sammankomster. Antalet delta- gare skall vara minst fem och högst 25. Ledarna för universitetscirklarna skall ha kompetens för undervisning vid universitet. Statsbidrag utgår med 75 procent av kostnaderna för ledararvode och studiematerial, dock högst med 75 kronor per studietimme. Av detta belopp får högst 60
Tabell 6.4 Antal universitetscirklar och antal deltagare fördelade efter studieför- bund 1972/73
Studieförbund Antal Antal Antal
deltagare cirklar studie- timmar
Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 1 444 110 7 712 Frikyrkliga studieförbundet (FS) 463 32 1 780 Folkuniversitetet (FU) 8 363 503 35 197 Studiefrämjandet (Sfr) 554 46 3 150 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 1 299 98 6 327 Nykterhetsrörelsens bildningsverksamhet (NBV) 92 6 309 Studieförbundet Medborgarskolan (Mbsk) 2 221 166 10 660 Sveriges kyrkliga studieförbund (SKS) 1 658 106 6 876 Tjänstemännens bildnings- verksamhet (TBV) _ 10 679 697 54 326 Totalt 26 773 1 764 126 337
Källa: SCB Statistiska meddelanden U l973:32
kronor avse ledararvode. Vidare utgår bidrag med 75 procent av kostna- derna för resekostnadsersättningar och traktamenten till ledarna.
6.2. Folkhögskolor
Folkhögskolorna skiljer sig i många avseenden från andra jämförbara utbildningsformer. Målet för folkhögskolans verksamhet är att meddela allmän medborgerlig bildning, ofta med inriktning mot ett visst intresse- område. Några folkhögskolor har speciallinjer för musikutbildning eller för andra estetiska ämnen samt linjer för massmediautbildning och u-landsfrågor. Utbildning av ungdomsledare, studieledare m.m. sker också vid speciallinjer.
Enligt folkhögskolestadgan ordnas vid folkhögskolorna vinterkurser och ämneskurser.
Vinterkurser, som är den dominerande kurstypen, omfattar 22—34 veckor. Vid de flesta skolor är dessa indelade i tre årskurser. En del skolor har i viss mån gått ifrån ärskursindelningen och istället nivågrup- perat eleverna efter förkunskaper och ambitionsnivå. För folkhögskolor- na finns ingen centralt fastställd läroplan. Varje skola får inom de gränser folkhögskolestadgan anger själv utforma sitt program. Endast ämnet musik är obligatoriskt i alla årskurser. [ övrigt föreskriver stadgan obligatoriska ämnen bara i den första årskursen. Dessa är svenska, litteratur, historia, samhällslära, psykologi, matematik samt minst ett av ämnena geografi, fysik, kemi och biologi med hälsolära, Folkhögskole- kursema kan under vissa betingelser jämställas med grundskolans hög— 7
stadium eller fackskolan. I vissa fall möjliggör folkhögskolestudier tillträde till studier vid universitet eller högskola.
Ämneskursernas längd varierar från några dagar upp till 34 veckor eller längre. Kurserna är koncentrerade kring visst ämne eller viss grupp av ämnen. innehållet kan vara mycket varierande. Det kan röra sig om kurser på universitetsnivå, kurser i engelska, matematik eller gymnastik- ledarskap, kurser för pensionärer eller studiecirkelledare, för förtroende- valda eller invandrare. Ämneskurs skall enligt folkhögskolestadgan omfatta minst en vecka, men efter dispens från SÖ får de vara kortare. Förutom de s. k. fristående ämneskurserna, som för närvarande utgör den mest expansiva delen av folkhögskolornas verksamhet, finns det s.k. anslutna ämneskurser, dvs. kurser som utgör fortsättning på vinterkurser— na. Ämneskurserna arrangeras i växande omfattning i samarbete med studieförbund och andra organisationer.
1973 drevs de 108 statsunderstödda folkhögskolorna av följande huvudmän:
Landsting 47 Svenska kyrkan och fria samfund 29 Stödföreningar 1 1 Arbetarrörelsen 9 Nykterhetsrörelsen 4 Andra organisationer 8
108
Utöver de 108 huvudskolorna finns sju filialskolor. Antalet elever och elevveckor i vinterkurser och ämneskurser under de senaste åren redovisas i tabell 6.5.
Statsbidrag utgår till skolornas kostnader för lärare och skolledare med 100 procent av de faktiska kostnaderna samt till kostnader för viss annan personal, pedagogisk utrustning m. m. enligt särskilda bestämmel- ser. Vidare utgår bidrag till kurativ verksamhet samt studie- och yrkesorientering som ordnas för eleverna. Efter Sözs prövning i varje särskilt fall kan bidrag utgå till personlig assistans åt handikappade elever m. m. Slutligen utgår bidrag till skolornas ekonomi och till byggnadsar— beten vid folkhögskolor.
Vid lärarhögskolan i Linköping har sedan vårterminen 1970 anordnats en särskild praktisk-pedagogisk utbildning av lärare för folkhögskolor och övrigt folkbildningsarbete. Utbildningen omfattar två terminer och har en intagningskapacitet om 30 studerande per termin. Till utbildningen har antagits dels personer med akademisk examen, dels personer som genom aktivt arbete inom det fria och frivilliga folkbildningsarbetet ansetts ha förutsättningar att genomgå utbildningen.
I december 1972 tillsattes folkhögskoleutredningen med uppgift att klarlägga vilken roll folkhögskolan bör spela i kulturliv och utbildnings- samhälle.
Tabell 6.5 Antal folkhögskolor och filialskolor samt antal elever och eleweckor fördelade på vinterkurser och ämneskurser 1966/67— l972/ 73
År Antal skolor Antal filialer Antal elever Antal elevveckor vinterkurs ämneskurs totalt vinterkurs ämneskurs totalt
1966/67 104 12 11 026 6 049 17 075 365 408 32 099 397 507 1967/68 105 12 11466 8 135 19 601 384 606 38 700 423 306 1968/69 105 11 12142 13 374 25 516 405 704 57 568 463 272 1969/70 105 12 12 904 16 506 29 410 430 200 65 269 495 469 1970/71 105 12 13 207 18 637 31844 440 852 84 844 525 696 1971/72 106 9 13 299 25 860 39159 444 922 106 081 551002 1972/73 107 7 13 554 33 885 47 439 453 763 116 674 570 437
Källa: SÖ
6.3. Korrespondensundervisning
Trots att det endast finns ett fåtal skolor och institut för korrespondens- undervisning i Sverige har denna studieform haft stor betydelse för vuxna. Sedan andra vuxenutbildningsvägar byggts ut har den emellertid ändrat karaktär och alltmer kommit att kombineras med internatkurser eller studiecirklar.
Utbudet av kurser för korrespondensundervisning är stort. Det omfat- tar dels enskilda ämnen eller delar av ämnen, dels större kombinationer som ger en viss kompetens. Utvecklingen har i stort gått från större ämneskombinationer till enskilda ämnen. Anledningen är att de flesta studerande numera använder korrespondensstudier för att komplettera bristande kunskaper på särskilda områden. Korrespondensstudier är att betrakta som en relativt svår studieform som kräver avsevärd planering. Även om studierna medger en återkoppling i form av brev och svar medför bristen på direkt kontakt med undervisaren svårigheter. Studie- avbrottsfrekvensen vid korrespondensstudier är sålunda förhållandevis stor, men minskar vid kombination med andra studieformer.
Vid statens skolor för vuxna finns dels ren brevundervisning, dels s. k. varvad utbildning, vilket innebär att eleverna också får lärarledd undervisning (se avsnitt 6.6).
För närvarande finns utöver de statliga vuxenskolorna följande anord- nare av korrespondensundervisning.
Brevskolan, ägs av de stora folkrörelserna, främst KF, LO, fackför- bunden, TCO. ABF, TBV och Hyresgästernas sparkasse— och byggnadsför- ening (HSB). Brevskolans kursbestånd är till stor del inriktat på delägarorganisationernas behov. Ofta specialproduceras kurser för en bestämd målgrupp. Utöver detta har skolan ett brett allmänt kursbe- stånd.
Inom KF-sektorn bedrivs en omfattande personalutbildning i form av brevstudier och i kombination med kurser. Bland de övriga organisatio- nerna dominerar studiecirkelverksamheten. Dessutom förekommer ut— bildning av fackligt och politiskt förtroendevalda. På studiecirkelsidan organiseras en viss del av verksamheten i form av studiecirklar med svarsgranskning. Kurserna är i huvudsak inriktade på de fyra ämnesgrup- per som är prioriterade för högre statsbidrag till studiecirklar. Brevskolan
hade 38 200 nyanmälningar studieåret 1971/72. Hermods korrespondensinstitut är en stiftelse. 1967 skedde en sam- manläggning med NKI-skolan. Hermods kurser har till stor del inriktats på att utbilda anställda inom företag och förvaltningar. Bland de övriga kurserna är många kompetensinriktade, vilket innebär att Hermods har kurser som överensstämmer med grundskolans och gymnasieskolans läroplaner. Denna kursverksamhet står under Sözs inseende. Yrkes- relaterad utbildning och hobbykurser är två andra stora delar av Hermods kursutbud. Sammanlagt omfattar verksamheten mer än 500 brevkurser. Under år 1972 anmälde sig ca 36 000 elever till ca 47 000 kurser med individuella insändningsuppgifter.
Lantbrukets korrespondensskola (LTK) är i huvudsak inriktad på
utbildning inom jordbrukets område. Från 1974-07-01 ingår LTK i LT:s förslag, som ägs av Lantbrukarnas riksförbund och SV. LTK har ca 1 500 anmälningar per år.
Försvarets brevskola meddelar korrespondensundervisning i främst militära ämnen och andra samhällsfrågor i första hand till befäl inom krigsmakten.
6.4. Kurser i radio och television
Inom Sveriges Radio har alltsedan tillkomsten av Radiotjänst år 1925 olika typer av vuxenundervisning förekommit inom ramen för den allmänna programverksamheten. 1964 bildades en särskild sektion för vuxenundervisning. Genom den år 1969 företagna sammanläggningen av sektionen för vuxenundervisning och skolprogramavdelningen till en gemensam enhet, benämnd utbildningsprogramenheten, skapades för första gången möjlighet till reguljär produktion av både radio- och tv-program för vuxenundervisning.
Kommittén för television och radio i utbildningen (TRU) tillsattes 1967 för att bedriva försöksverksamhet inom området. 1972 övertog kommittén för den fortsatta verksamheten med radio och television inom utbildningsväsendet den tidigare TRU-kommitténs uppgifter. Den nya kommitténs verksamhet skall främst inriktas mot vuxenutbildning på alla nivåer och mot förskolan. Viss del av verksamheten vänder sig särskilt till handikappade. Även andra distributionsformer än eterdistribution före- kommer.
TRU har eftersträvat att sprida insatserna på olika sektorer inom vuxenutbildningen samt att producera kurser för målgrupper med olika utbildningsbehov och utbildningsbakgrund med huvudvikten lagd på de kortutbildade.
De första kurser som TRU producerade — engelska och företagsekono- mi, båda på gymnasienivå — startade i radio och tv höstterminen 1968. Sedan dess har kurser i bl.a. matematik, socialkunskap, psykologi, naturgeografi, nationalekonomi samt föräldrakunskap anordnats. TRU har tillsammans med studieförbund genomfört försök med uppsökande verksamhet bland kortutbildade för rekrytering till TRU-kurser. Denna verksamhet har visat sig vara av stort värde liksom den utvidgade kontakten och samverkan med studieorganisationerna.
Sändningsvolymen för TRU:s vuxenutbildningsprogram budgetåret 1972/73 uppgick till 76 tim. tv-sändning och 106 tim. radiosändning. För budgetåret 1973/74 uppgick behovet till ca 102 tim. tv-sändning och 100 tim. radiosändning.
6.5. Kommunal vuxenutbildning
Inom den kommunala vuxenutbildningen anordnas undervisning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium och gymnasieskolan samt
särskild yrkesinriktad och särskild teknisk utbildning. Utbildningen an- ordnas huvudsakligen som deltidsundervisning, till övervägande del på kvällstid. De studerande kan i allmänhet välja att antingen läsa enstaka ämnen eller att läsa för fullständig kompetens i den aktuella skolformen. Undervisningen är organiserad som koncentrationsläsning, vilket innebär att eleven vanligtvis läser ett eller ett par ämnen samtidigt.
SÖ medger kommun (eller landsting) rätt att anordna vuxenutbild- ning, medan Skolstyrelsen (utbildningsnämnden) beslutar om de kurser som skall anordnas. För att en kurs skall få starta krävs att antalet elever stadigvarande är lägst tolv och högst 35. Inom det allmänna stödområdet får antalet elever vara lägst åtta. För handikappade får speciell kurs anordnas om elevantalet varaktigt uppgår till lägst fem deltagare.
Statsbidrag utgår med 100 procent av utgifterna för löner m. m. till lärare och skolledare. Vidare utgår bidrag till tekniska stödåtgärder för handikappade studerande enligt samma grunder som vid gymnasieskolan. Till kostnader för intagning av studerande och uppsökande verksamhet utgår bidrag med sammanlagt två procent av lönekostnaderna. Slutligen finns statsbidrag för lärarnas resor inom det allmänna stödområdet.
Som lärare tjänstgör i allmänhet timlärare. Inom det allmänna stödområdet får lärare i grund- och gymnasieskolan i sin tjänst inräkna undervisning i den kommunala vuxenutbildningen. När utbildningen är förlagd till skolenhet för ungdomsutbildning finns i regel särskild studierektor för kommunal vuxenutbildning. Om den kommunala vuxen- utbildningen har stor omfattning får särskild skolenhet för vuxenutbild- ning inrättas. Då skall finnas en rektorstjänst och i vissa fall en eller flera studierektorstjänster.
1967 års reform medförde en kraftig expansion av den kommunala vuxenutbildningen. Under läsåret 1967/68 fanns det kvällsgymnasier i ca 30 kommuner. Nu finns kommunal vuxenutbildning i landets samtliga kommuner. Av de 69 245 elever som höstterminen 1973 för första gången deltog i kommunal vuxenutbildning var en tredjedel 25 år, en tredjedel 25—34 år och en tredjedel 35 år eller äldre. Av de nyinskrivna hade vidare en tredjedel tidigare utbildning motsvarande högst folkskola.
Det sammanlagda antalet elever i kommunal vuxenutbildning hösten 1973 har minskat med fem procent,jämfört med hösten 1970.
I figur 6.1 redovisas hela antalet elever och antalet nyinskrivna i grund- och gymnasieskolekurser 1970—1973. En praktisk-pedagogisk utbildning, som är särskilt avpassad för lärare vid den statliga och kommunala vuxenutbildningen, anordnas fr.o.m. vårterminen 1971 vid lärarhögskolan i Stockholm. Utbildningen omfattar två terminer och antalet intagningsplatser är ca 25 per termin. Praktik- terminen för dessa lärarkandidater skall helt eller delvis förläggas till kommunal vuxenutbildning.
För den kommunala vuxenutbildningen gäller sedan 1971 vissa intag- ningsbegränsningar. Till grundskolekurser intas alla sökande utom dem som redan har motsvarande utbildning. Antalet platser i gymnasieskole- kurserna är begränsat. Vid urval skall särskilt beaktas behovet av utbildning för dem som redan deltar i den kommunala vuxenutbildning-
Grundskolekurser Gymnasieskolekurser Tusental elever Linjerna E, H, N, S, T och Ek, So, Te
= Alla elever
: Nyin- skrivna
1970 1971 1972 1973 1970 1971 1972 1973 Figur 6.1 Antal elever och antal nyinskrivna i kommunal vuxenutbild— Källa: SCB Statistiska meddelanden U 1974127 ning 1970—1973
en, för äldre personer och för dem som befinner sig i en utsatt social situation. Dessutom tar man hänsyn till behovet av behörighetskomplet- tering. En särskild nämnd — ibland identisk med vuxenutbildningsrådet i kommunen — svarar för intagningen.
De ämnen som lästes av de flesta studerande vid grundskolekurser höstterminen 1973 var i ordning: engelska, matematik, svenska, tyska och fysik. Bland gymnasieskolekurserna (tre—fyraårig linje) var de vanligaste ämnena: engelska, svenska, matematik, tyska och franska. I särskild yrkesinriktad utbildning ges utbildning för ett stort antal yrken inom industri, hantverk, handel och kontor liksom för vårdyrkena.
6.6. Statlig vuxenutbildning
Vid de statliga skolorna för vuxna i Härnösand och Norrköping sker utbildning enligt läroplanerna för grundskolans högstadium, gymnasie-
skolans tvååriga ekonomiska, sociala och tekniska linjer, tre- och fyra- åriga linjer samt särskild teknisk utbildning.
Undervisningen vid statens skolor bygger på en kombination av självstudier i form av brevstudier och muntlig undervisning under periodvis återkommande kurser vid respektive skola, s.k. varvad under- visning. Vid skolan i Norrköping anordnas sedan 1968 även undervisning enbart per korrespondens, vilken i likhet med den varvade undervisningen är helt kostnadsfri.
Enligt uppgifter från SÖ hade de båda skolorna ht 1973 tillsammans ca 3 760 deltagare i gymnasieskolekurser och ca 960 deltagare i grundskole- kurser.
Staten svarar för personalkostnader och kostnader för material för självstudier samt för viss utrustning, undervisningsmaterial m. m.
6.7. Eftergymnasial vuxenutbildning
Universitetskanslersämbetet (UKÄ) har sedan 1969 bedrivit en försöks- verksamhet med vidgat tillträde till högre studier för personer, som fyllt 25 år och varit yrkesverksamma minst fem år eller på annat sätt förvärvat motsvarande erfarenheter. De studerande måste också uppfylla de even- tuella krav på förkunskaper i vissa ämnen, som krävs enligt normalstudie— planen samt ha de övriga förkunskaper i ämnet som fordras för att tillgodogöra sig utbildningen. Pedagogik, företagsekonomi och psykologi är de ämnen som attraherat de flesta studerande under de terminer försöksverksamheten pågå tt.
Fr.o.m. hösten 1969 t.o.m. våren 1972 hade 4 500 personer skrivits in vid filosofisk fakultet inom ramen för vidgat tillträde till högre studier. T.o.m. hösten 1973 hade nästan hälften av de studerande läst vid Stockholms universitet. De nyinskrivna som är 25 år eller äldre skiljer sig från de yngre i fråga om studiernas mål. Av de äldre studerande som skrev in sig hösten 1973 hade 77 procent inte för avsikt att ta examen.
Vuxenstuderande utan formell behörighet äger även tillträde till yrkesinriktade kurser — s.k. YRK-kurser — vid universiteten. De bedrivs på försök sedan läsåret 1969/70 och pågår normalt en termin. Dessa studiekurser har visat sig alltmer attraktiva för de studerande, som skrivits in med stöd av bestämmelsen om vidgat tillträde till högre utbildning. Vårterminen 1972 valde 29 procent av de studerande i denna kategori en yrkesinriktad studiekurs. Utbildningen omfattar ett stort antal olika kurser, såsom administrativ teknik, arbetsmarknadsteknik med personaladministration, informationsteknik, museiteknik, undervis- ningsteknologi, dramatik, u-landsfrågor med biståndsteknik, skoglig produktionslära m.m. Härutöver tillkommer vid tre lärarhögskolor kurser om två terminer för studie- och yrkesvägledningspersonal. Dessutom anordnas s.k. decentraliserad universitetsundervisning, som möjliggör att studiekurser förläggs till andra orter än de som har universitet eller högskolor. Kursanordnare är de lokala skolstyrelserna, medan UKÄ är central myndighet.
6.8. Arbetsmarknadsutbildning
Arbetsmarknadsutbildning är beteckningen på utbildning som beviljas på sysselsättningspolitiska grunder. Berättigade till arbetsmarknadsutbild- ning och utbildningsbidrag är personer som är arbetslösa, hotade av arbetslöshet eller svårplacerade på arbetsmarknaden. Ytterligare ett krav är att de skall ha fyllt 20 år och vara sökande vid arbetsförmedlingen. Från 20-årsregeln görs dock undantag för bl. a. ensamstående mödrar, handikappade och flyktingar. Arbetslöshetskravet gäller ej den s.k. bristyrkesutbildningen. Denna ger utbildning i yrken inom vilka det med hänsyn till rådande arbetsmarknadsläge eller av andra orsaker är av väsentlig betydelse att snabbt öka tillgången på utbildad arbetskraft. Arbetsmarknadsutbildning sker i följande former:
l Arbetsmarknadsutbildning som arrangeras av SÖ i samarbete med AMS (som regel vid s.k. AMU-center). De vanligaste formerna av denna är omskolnings—, fortbildnings- och nybörjarkurser. Omskolningskurserna ger grundläggande utbildning för ett nytt yrke, medan fortbildnings- kurserna ger utbildning inom det egna yrkesområdet. Vidare ordnas reaktiveringskurser för personer som tidigare har varit yrkesverksamma och vill återuppta förvärvsarbetet. Kursernas längd varierar från några veckor till flera år.
2 Utbildning inom det reguljära utbildningsväsendet, t. ex. vid gymna- sieskolor, folkhögskolor m. m.
3 Utbildning inom företag, t. ex. arbetsmarknadsutbildning med praktik.
4 Utbildning som anordnas på initiativ av arbetsmarknadsverket, t. ex. kurser i samarbete med studieförbund och körkortsutbildning.
Av de personer som budgetåret 1972/73 påbörjade arbetsmarknads- utbildning gick ca 57 procent i särskilda kurser anordnade av SÖ. Ca 23 procent gick i det reguljära utbildningsväsendet, ca nio procent i företagsutbildning och ca elva procent i övriga kurser.
Av tabell 6.6 framgår hur antalet personer som påbörjat arbets- marknadsutbildningen 1972/73 var fördelade efter kursens yrkesin- riktning.
Totala antalet deltagare i arbetsmarknadsutbildning uppgick 1972/73 till 143 000. Eftersom flertalet elever deltar i utbildningen kortare tid än ett år är det genomsnittliga deltagarantalet en viss månad ca 45 000 elever.
Arbetsmarknadsutbildningens omfattning och inriktning bestäms ge- nom en ramplan, som fastställs för varje budgetår. De största utbildnings— områdena är tillverkningsarbete samt servicearbete såsom vård och kontorsarbete. Den största åldersgruppen, 25—34 år, svarar för ca 30 procent av elevantalet.
Höstterminen 1969 inleddes en försöksverksamhet med kurseri allmänna ämnen inom arbetsmarknadsutbildningen. Syftet var att ge
Tabell 6.6 Antal personer som påbörjat arbetsmarknadsutbildning 1972/73. Fördelning efter kursernas yrkeslnriktning.
Yrkesinriktning Antal Procent
Tekniskt och naturveten- skapligt arbete, arbete inom hälso- och sjukvård m. m. 15 239 14,3 Administrativt arbete 80 0,1 Kameralt och kontors- tekniskt arbete 9 680 9,1 Kommersiellt arbete 1 620 1,5 Lantbruks-, skogs- och fiskeriarbete 2 682 2,5 Gruv- och stenbrytningsarbete 291 0,3 Transport och kommunikationsarbete 1 713 1,6 Tillverkningsarbete, maskin-
skötsel, träarbete, byggnads-
och anläggningsarbete m. m. 32 994 30,9 Husligt arbete 9 261 8,7 Icke yrkesinriktade kurser t. ex. utbildning vid gym-
nasieskolor, folkhögskolor anpassningskurser, preparand- kurser, körkortsutbildning, svenska för invandrare,
arbetsliv och utbildning 33 137 31,0 Totalt 106 697 100,0 Källa: SÖ
kursdeltagarna, som i allmänhet har förkunskaper endast motsvarande sex- eller sjuårig folkskola, en kompletterande allmän utbildning i svenska, engelska, matematik, samhällskunskap och fysik/kemi. Med hänsyn till de positiva erfarenheterna har SÖ och AMS i samråd beslutat att utbildning i allmänna ämnen skall ingå som en del av den arbets- marknadsutbildning som bedrivs vid samtliga utbildningscenter. Här- igenom förlängs kurstiden för deltagarna med åtta veckor.
Arbetsmarknadsutbildningens framtida utformning har utretts av kom- mittén för översyn av arbetsmarknadsutbildningen (KAMU), som avger sitt huvudbetänkande under hösten 1974.
6.9. Facklig utbildning
Den studieverksamhet som bedrivs av de fackliga organisationerna har flera syften. Den vill ge medlemmarna insikter i fackliga och samhälleliga frågor och tillfredsställa det stora behovet av skolning av dem som skall företräda medlemmarna i olika situationer. Sådana förtroendevalda, t.ex. ordföranden i verkstadsklubbar eller tjänstemannaklubbar, måste för att fylla sina uppgifter ha betydande kunskaper inom en rad ämnesområden. De skall bland annat företräda medlemmarna vid förhandlingar med arbetsgivarna, vilket kräver kunskaper om de lagar och avtal som reglerar
förhållandena på arbetsmarknaden, men också insikter i samhälls— och företagsekonomi. På arbetsplatserna finns numera olika och ofta ganska komplicerade system för lönesättning, vilka den facklige förtroende- mannen måste vara väl förtrogen med. Denne får ofta vara ”kurator” på arbetsplatsen, för vilket kunskaper i sociallagstiftning kan vara nöd- vändiga. Detta gäller inte minst med hänsyn till det ökade inslaget av invandrare på arbetsmarknaden.
LO, som är den största löntagarorganisationen med ca 1,8 miljoner medlemmar, satsar årligen omkring 40 Mkr på den centrala studieverk- samheten. Den äldsta och mest kvalificerade av de allmänna LO-kurserna har varit den s.k. tremånaderskursen, som under senare år erhållit benämningen facklig huvudkurs. Endast en begränsad del av denna kurs ägnas fackliga frågor. Den andra längre typen av kurser, de s.k. sexveckorskurserna, ger större utrymme åt allmänna fackliga frågor, såväl fackföreningsrörelsens historiska bakgrund som dess nutida omfattning och organisation. De allmänna styrelsekurserna om två veckor kon- centrerar sig i huvudsak på det praktiska arbetet inom avdelningen.
Därutöver anordnas ett antal kurser om två veckor särskilt avsedda för invandrare samt flera specialkurser, bl.a. arbetarskyddskurser, kurser i företagsdemokrati samt kontakt- och informationskurser. Under studie- säsongen 1971/72 genomförde fackföreningsrörelsen i samarbete med ABF och Brevskolan en stor vuxenutbildningssatsning, som medförde att cirka 75 000 personer läste fackliga ämneni studiecirklar.
TCO, som har ca 825 000 medlemmar, bedriver utbildning av flera olika slag. Den längsta TCO-kursen är den s.k. månadskursen. Vidare anordnar TCO ett antal mer kvalificerade specialkurser inom olika ämnesområden.
De övriga löntagarorganisationernas kursverksamhet omfattar i regel veckokurser samt två- och tredagarskurser. Statsbidrag utgår fr.o.m. budgetåret 1970/71 till löntagarorganisationernas centrala kursverksam- het som ersättning för undervisningskostnader, resor och inackorderingar. Budgetåret 1973/74 uppgick anslaget till 8 Mkr. Den centrala kursverksamheten under budgetåret 1972/73 omfattade 630 kurser och 4 700 kursdagar med 18 100 deltagare. Kurserna omfatta- de minst en vecka.
Utöver den centrala kursverksamheten anordnas facklig utbildning i flera andra former, bl.a. som studiecirklar.
6.10. Statlig personalutbildning
Statlig personalutbildning syftar till att tillvarata och utveckla statsför- valtningens personalresurser i former som främjar rättssäkerhet, effek- tivitet och arbetstillfredsställelse i förvaltningsarbetet. Varje myndighet har själv ansvaret för att dess anställda får erforderlig utbildning. Utbildningen kan ske internt vid anställningsmyndigheten — s.k. inomverksutbildning — i central regi inom statsförvaltningen eller vid kurser i annan regi.
Vissa statliga myndigheter anordnar sedan länge grundläggande fack- och påbyggnadsutbildning för att tillgodose behovet av yrkeskunskaper inom vissa verksamhetsområden. Sådan utbildning förekommer framför allt inom försvaret och affärsverken men också vid t.ex. rikspolis- styrelsen, socialstyrelsen och länsstyrelserna. Hit kan också räknas den på olika håll förekommande aspirantutbildningen. Den fackinriktade inom- verksutbildningen är omfattande och sker i många olika former.
År 1967 inrättades statens personalutbildningsnämnd (PUN) som självständig myndighet. PUN är centralt organ för statlig personalutbild- ning och skall inom sitt verksamhetsområde bl.a. planera och genomföra utbildning som är gemensam för flera myndigheter, bistå myndigheter med deras inomverksutbildning och verka för samordning och ändamåls- enlighet i statlig personalutbildning.
PUN genomför följande tre typer av insatser: ] Centrala kurser i PUN:s regi, som främst avser fortbildning och syftar till att ge administrativa kunskaper och färdigheter för förvaltningsarbete på olika nivåer. Utbildningen omfattar huvudsakligen administrativa ämnen. Förvaltningsrätt och avtalsfrågor har en framskjuten plats. Andra viktiga områden är ekonomi, rationalisering, personaladministration, samverkansfrågor och arbetsmiljö. Kurserna, som i regel bedrivs i inter— natform vid statens kursgård Sjudarhöjden i Sigtuna, är av tre slag:
— Allmänna kurser såsom introduktionsutbildning och administrativ
chefsutbildning
— Funktionsinriktade kurser för bl.a. registratorer, personal vid statliga storkök, personaladministratörer och utbildningsledare — Speciella insatser för målgrupper med skiftande sammansättning t.ex. inom områdena personalledning och -samverkan, förvaltningsdemo- krati och arbetsmiljö.
2 Läromedelsproduktion som syftar till att underlätta för myndigheter att själva anordna internutbildning motsvarande vissa centrala kurser. PUN kan därvid hjälpa till med myndighetsanpassning. 3 Konsultverksamhet (rådgivning) med huvudsyftet att förbättra och stödja myndigheternas utbildningsfunktioner på ett sätt som främjar såväl verksamhetsutveckling som personalutveckling. Kostnaderna för den utbildningsverksamhet som PUN bedrev budget- året 1973/74 uppgick till ca 6 Mkr.
6.1 ] Landstingsförbundets utbildningsverksamhet
landstingsförbundet har sedan mitten av 1960-talet kurs- och konfe- rensverksamhet av mer betydande och kontinuerlig art. En särskild utbildningsavdelning handlägger grundutbildnings—, vidareutbildnings— och fortbildningsfrågor.
Till utbildningsavdelningens uppgifter hör att aktivera och samordna kurser i landstingens regi genom att framställa utbildningsmodeller och material. En kontinuerlig bevakning och utveckling av pedagogiska
Tabell 6.7 Landstingsförbundets utbildningsverksamhet (fortbildning)
År 1972 1973
Kurser 36 41 Deltagare 1 112 1 256 varav förtroendevalda 111 128 varav anställda 1 001 1 128 Kursdagar 123 135 Studiedagar 3 692 4 679
Källa: La nd stingsförbundct
hjälpmedel ingår också i uppgifterna. Utbildningsavdelningen handlägger även frågor om landstingens folkhögskolor, bidrag till studieförbundens distriktsorganisationer samt fortbildningen.
Fortbildningsverksamheten kan uppdelas i centrala kurser, regional och lokal service samt samplanering och prioritering av externa arrangö- rers kurser. De centrala kurserna genomförs av utbildningsavdelningen vid Landstingsskolan Högberga på Lidingö. Totala antalet deltagare vid centrala kurser uppgick år 1973 till 1 256.
Ämnesområden inom Landstingsförbundets fortbildningsverksamhet är bl. a. följande: chefsutbildning, ekonomi, försvars- och katastrofmedi- cin, information, kulturfrågor, omsorger, organisation och rationalisering, personaltjänst och administration, rehabilitering, revision, sjukvårdsadmi- nistration, teknisk tjänst, sjukhusplanering samt byggnads- och utrust- ningsfrågor. Landstingsförbundets kostnader för denna verksamhet upp- går för närvarande till ca 2 Mkr per år. Härtill kommer landstingens utgifter för lönekostnader under utbildningen, vikariekostnader i före- kommande fall, resor, traktamenten m. m. i samband med verksamheten.
Förutom Landstingsförbundets utbildningsverksamhet förekommer personalutbildning också direkt i landstingens regi.
6.12. Svenska kommunförbundets utbildningsverksamhet
Sedan många år anordnar Svenska kommunförbundet fortbildning av kommunala förtroendevalda och anställda. Utbildningen organiseras som internat- och korrespondenskurser. Sedan kommunerna fått nya och vidgade uppgifter har verksamheten med internatkurser ökat i omfatt- ning. Den gäller nu flertalet kommunala förvaltningssektorer och bedrivs såväl regionalt som centralt vid kommunskolan i Sigtuna. Under 1973 deltog 4 978 personer i dessa kurser.
Länsavdelningarna inom Svenska kommunförbundet bedriver också en mycket omfattande konferens— och kursverksamhet. I vissa fall sker verksamheten i samverkan med statlig länsmyndighet eller med landsting.
Anställda erhåller i allmänhet lön under den tid kurserna pågår och förtroendevalda får vanligen förrättningsarvode. För båda kategorierna gäller att kommunerna betalar kostnaderna för resor och uppehälle.
Brevkurserna, som funnits sedan kommunförbundet påbörjade sin
OL6L uaNn'wwox v>|n - | aovmiainiuox NEI'IEIGN
7. Vuxenutbildningen i samhället
7.1. Befolkningens fördelning på utbildning
Införandet av den nioåriga grundskolan samt gymnasieskolans och högskolans expansion har medfört att de yngsta generationerna har väsentligt längre utbildning än äldre generationer. Skillnaderna består bl. a. i att alla yngre i skolan läst engelska medan endast en begränsad andel inom äldre generationer fick chansen att lära sig engelska. Likartade skillnader finns även inom en rad andra skolämnen. Uppgifter om antal skolår och skolutbildning i form av examina och motsvarande ger inte en i alla avseenden helt riktig bild av skillnaderna i fråga om de äldres och de yngres kunskaper. Dessa uppgifter visar dock de stora skillnader som förelegat mellan generationerna ifråga om möjligheter att få utbildning under ungdomsåren.
Tabell 7.1 visar befolkningen 1970 i åldern 16—59 är fördelad på allmän skolutbildning. Uppgifterna är hämtade från 1970 års folk- och bostadsräkning, som redovisar skolutbildning och yrkesutbildning för alla personer födda 1911—1954.
Tabell 7.1 Befolkningen 1970 i åldern 16—59 är fördelad på allmän skolutbildning
Utbildning Antal Procent
Folkskola 7 år eller kortare 2 184 940 46,5 Folkskola 8 år, avbrutna studier vid flickskola eller realskola 568 306 12,1 Grundskola, enhetsskola, folkskola 9 år eller längre, folkhögskola 701 099 14,9 Realskola, flickskola, avbrutna gymnasiestudier 506 461 10,8 Allmänt gymnasium 335 418 7,1 Fackskola 47 831 1,0 Handelsgymnasium, ekonomisk linje på nya gymnasiet 80 088 1,7 Tekniskt gymnasium, teknisk linje på nya gymnasiet 88 082 1,9 Allmän skolutbildning ej angiven 186 572 4,0 Totalt 4 698 797 100,0
Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970.
Som framgår av tabell 7.1 hade över hälften av befolkningen, 58,6 procent i den redovisade åldersgruppen, högst åtta års grundutbildning. Andelen blir emellertid betydligt högre om åldersklasserna över 59 år medräknas. Det bör också observeras, att siffrorna är genomsnitt för hela riket. Befolkningen i storstadsområdena hade längre allmän skolutbild- ning än landets övriga befolkning.
Samma tendens, som beskrivits ovan, framgår också av flera andra
undersökningar. I ett material, som framtogs i samband med arbetskraftsundersök-
ningen 1968 och som publicerades 1 Information i prognosfrågor 1970 redovisades befolkningens utbildningssammansättning 1970. Enligt detta material hade hela 68 procent av befolkningen i åldern 20—64 är enbart genomgått folkskola samt eventuellt yrkesutbildning och 23 procent realskola, grundskola eller annan likvärdig utbildning, medan endast sex procent hade studentexamen och tre procent universitets- eller högskole- utbildning.
Enligt låginkomstutredningen hade 65 procent av den icke studerande befolkningen i åldern 15—75 är enbart folkskoleutbildning. Låginkomst- utredningens material är baserade på uppgifter från 1967 och med folkskoleutbildning avsågs högst åtta års utbildningstid. Motsvarande siffra för åldersklasserna 25—64 år var 64 procent. I den äldsta åldersklassen, 60—75 år, var andelen betydligt högre, över 80 procent. I åldersklassen 15—19 år studerade drygt 75 procent. Denna andel sjönk kraftigt med stigande ålder. För personer över 30 år var andelen studerande obetydlig.
Det förelåg alltså ett mycket klart samband mellan ålder och utbildningstid. Medelutbildningstiden i låginkomstutredningens material var nio år för personer upp till 34 års ålder, medan den var åtta år för åldersklasserna 35—44 år och sju år för åldersklasserna 45—64 år. För personer, som var 65 år eller äldre, var medelutbildningstiden under sju år. Det kan också nämnas, att medelutbildningstiden för personer med enbart folkskoleutbildning låg under sju år i alla åldrar över 35 år.
I tabell 7.2, som redovisar material från 1970 års folk- och bostadsräkning, har befolkningen fördelats efter utbildning och ålder. Personer som endast angivit allmän skolutbildning fördelas efter denna, medan de som angivit både allmän skolutbildning och yrkesutbildning fördelas efter yrkesutbildning. Som framgår av tabellen avtar förekomsten av yrkesutbildning kontinuerligt från 47 procent i åldern 25—29 år till 20 procent i åldern 55—59 år.
Andelen personer med yrkesutbildning ökar med längre allmän skolutbildning. Av dem som redovisade högst sju års folkskola hade endast 18 procent uppgivit yrkesutbildning. 35 procent av dem med åtta— eller nioårig folkskola, grundskola eller enhetsskola uppgav att de hade yrkesutbildning. Av dem som utexaminerats från flickskola eller realskola hade 56 procent yrkesutbildning, medan sådan redovisades av mer än 60 procent av dem som genomgått allmänt gymnasium.
Enligt folk- och bostadsräkningen förvärvsarbetade totalt ca 1 952 000
Tabell 7.2 Befolkningen 1970 i åldern 16—59 är fördelad på utbildning och ålder. Procent. Personer som endast angivit allmän skolutbildning fördelas efter denna, medan de som angivit både allmän skolutbildning och yrkesutbildning
fördelas efter yrkesutbildning.
Ålder Allmän skolutbildning Yrkesutbildning
Folk- Folk- Grund- Real- Allmänt Fack- Uppgift Samtliga Gymna- Gymna- Efter- Efter- Samtliga Samtliga skola skola skola, skola, gymna— skola, om all- som en- sial sial gymna- gymna- som redo- Procent 7 år 8 är folk- flick- sium social män dast yrkes- yrkes— sial sial visat eller avbrutna skola skola, linje skolut- redovi- utbild- utbild- yrkes— yrkes- yrkesut- kortare studier 9 (10) avbrut- bild- sat all- ning ning utbild- utbild- bildning vid år, en— na gym- ning män högst längre ning ning flick— hets— nasie- saknas skolut- 2 år än 2 är högst längre skola/ skola, studier bild- 2 år än 2 år real- folkhög- ning samt skola skola forskar- utbild- ning ,_______________________________________ 16—19 3,6 6,4 54,2 7,0 5,2 2,2 4,2 82,8 15,0 2,2 17,2 100,0 20—24 10, 12, 14,0 5,7 10,8 0,7 5,5 58,7 27,4 10,0 41,3 100,0 25—29 22,0 12,0 6,0 5,6 3,0 4,6 53,2 25,7 10,1 46,8 100,0 30—34 35,0 9,7 3,8 5,5 1,1 3,9 59,0 21,9 8,0 41,0 100,0 35—39 44,4 7,9 3,0 4,7 0,7 3 3 64,0 19,6 6,5 36,0 100,0 40—44 52,0 5,9 2,6 4,3 0,6 3 1 68,5 17,7 5,7 31,5 100,0 45—49 56,6 5,0 2,5 3,6 0,7 3,1 71,5 17,0 5,4 28,5 100,0 3 1 4 3
MNNMOWMB
50—54 60,9 4,7 2,5 3,2 0,6 75,0 15,5 4,3 25,0 100,0 55—59 65,5 4,6 2,6 2,8 0,5 80,3 12,6 3,0 19,7 100,0
NQQCÅMNN— xoooon-i—uooxv _noxoxovamnn
Totalt 38,0 7,8 9,7 4,7 3,1 4,0 67,3 19,6 6,4
q sr ”. N
32,7 100,0
Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970. Statistiska meddelanden Be 1973 :13
män och ca 1 124 000 kvinnori åldern 16—59 år. Omkring 760 000 av männen och 441 000 av kvinnorna uppgav att de hade yrkesutbildning. För både män och kvinnor utgjorde andelen yrkesutbildade 39 procent. Kvinnorna väljer däremot i allmänhet kortare utbildning än männen.
För att belysa yrkesutbildningens längd för män respektive kvinnor redovisas exempel från tre yrkesområden. Uppgifterna är också här hämtade från folk- och bostadsräkningen 1970.
1 124 000 kvinnor — dvs. 28 procent av de yrkesutbildade kvinnorna —-
hade vårdyrkesutbildning. Motsvarande siffra för männen var 22 000 — dvs. tre procent. Läkare, tandläkare m.fl. är medräknade. Bland männen hade mer än hälften eftergymnasial utbildning längre än två år, medan endast tre procent av kvinnorna hade detta. Omkring två tredjedelar av kvinnorna hade istället gymnasieskoleutbildning i högst två år.
2 402400 män — dvs. drygt hälften av de yrkesutbildade männen --—
hade utbildning för industri och hantverk samt teknisk utbildning. Motsvarande siffra för kvinnorna var 31 800 — dvs. sju procent. Tre fjärdedelar av dessa kvinnor hade gymnasieskoleutbildning i högst två år, medan hälften av männen hade motsvarande utbildning. 41 procent av männen, mot endast 14 procent av kvinnorna hade gymnasieskoleutbildning längre än två år. 3 56 600 män — dvs. sju procent av dem med yrkesutbildning — och 52 000 kvinnor — dvs. tolv procent av dem med yrkesutbildning _ hade utbildning för serviceyrken, civil bevakning och militär tjänst. Närmare hälften av dessa män hade gymnasieskoleutbildning längre än två år och en fjärdedel av dem hade gymnasieskoleutbildning i högst två år. Av kvinnorna hade 94 procent gymnasieskoleutbildning i högst två år.
Med uppgifter från folk- och bostadsräkningen har en sammanställning gjorts över olika yrkesgruppers utbildning. [ figur 7.1 redovisas de yrkesgrupper, ivilka mer än 70 procent av personerna hade högst åttaårig folkskola. Som framgår av figuren fanns de flesta kortutbildade inom skogsarbete, gruv- och stenbrytningsarbete samt fastighetsskötsel. Ytter- ligare uppgifter återfinns i bilaga A.
I figur 7.2 redovisas andelen kortutbildade kvinnor i de yrkesgrupper där andelen kvinnor av det totala antalet yrkesverksamma var mer än hälften.
7.2. Sociala aspekter på utbildningen
Många studiehinder hos individen, i utbildningsväsendet och i samhället, verkar hämmande på de vuxnas möjligheter att delta i utbildning. Stora grupper står fortfarande utanför vuxenutbildningen. Grupper, som har bra grundutbildning, har goda sociala villkor och är unga, deltar i högre grad i vuxenutbildning än de socialt och utbildningsmässigt mest
90 procent
Yrkesgrupp 1. Skogsarbete
2. Gruv- o stenbrytningsarbete
3. Fastighetsskötsel, städning 4. Grov— o diversearbete
5. Sko- o Iäderarbete
6. Textilarbete
7. Glas—, porslins-, keramik- o tegel- arbete
8. Kemiskt- o cellulosatekniskt arbete
9. Järnbruks- metallverks—, smides— o gjuteriarbete
10. Maskin— o motorskötsel
11. Övrigt tillverkningsarbete
12. Mureri- o betongarbete
13. Lokförare, järnvägskonduktörer, trafikbiträden samt vägtrafik— arbetare
14. Paketerings- o emballeringsarbete 15. Träarbete
16. Sömnadsarbete
17. Livsmedelsarbete
18. Jordbruks- o trädgårdsarbete, djur— skötsel _— — _j = procentandel " Figur 7.1 Yrkesgrupperi | kvmnor med högst vilka merän 70 procent _ ___| åttaårig folkskola av de yrkesverksamma
personerna har högst Källa: SCB, folk— och bostadsräkningen 1970 åttaårigfolkskola
Figur 7.2 Yrkesgrupper där andelen kvinnor är över 50 procent och mer än 50 procent av de yrkesverksamma kvinnor- na har högst åttaårig folkskola
50 60 70 80 90 procent
Yrkesgrupp Därav kvinnor procent
Fastighetsskötsel, städ- ning 66
Textilarbete 56
Jordbruks- och trädgårds- arbete, djurskötsel 50 Serveringsarbete 86 Tobaksarbete 78
Ej specificerbart till- verkningsarbete 59
Sömnadsarbete 78
Övrigt kommersiellt arbete 56
Husligt arbete 92
Källa: SCB, folk- och bostadsräkningen 1970
missgynnade. Vilken grundutbildning en person har bestäms i hög grad av uppväxtmiljön.
7.2.1. Utbildning och socialgrupp
Enligt låginkomstutredningen hade år 1967 nära hälften av individernai socialgrupp I studentexamen eller längre utbildning, medan sådan utbildning var sällsynt i socialgrupp 2, drygt fyra procent, och mycket sällan förekommande i socialgrupp 3. 65 procent av alla icke studerande mellan 15 och 75 år saknade utbildning över folkskola.
Låginkomstutredningen försökte belysa vilka de var, som hade sju års utbildningstid eller mindre. Totalt hade 57 procent av alla icke studerande mellan 15 och 75 år denna grundutbildning. 70 procent av dem som tillhörde socialgrupp 3 hade gått högst sju år i folkskola. Motsvarande andelar för socialgrupp 2 och 1 var 44 respektive tio procent. Siffran låg nära 90 procent för dem som tillhörde socialgrupp 3, bodde på landsbygden och var över 30 år.
Enligt låginkomstutredningen fanns det vissa skillnader i utbildnings- hänseende mellan könen och betydande skillnader mellan olika åldrar. I jämförelse mellan personer med olika social bakgrund var dock dessa
skillnader små. Särskilt stora var differenserna när man jämförde dem som kom från socialgrupp 1 med övriga. Skillnaderna mellan dem som kom från socialgrupp 2 och dem som kom från socialgrupp 3 var mer måttliga. De yngre från socialgrupp 3 var i utbildningsavseende ungefär jämställda med de medelålders från socialgrupp 2. Låginkomstutredningen påvisade också att medelutbildningstiden blev längre ju längre utbildning föräldrarna hade. Detta gällde såväl oavsett egen ålder som faderns socialgrupp och yrke. Sambandet var starkt mellan faderns sociala position och den egna utbildningen, liksom mellan den egna utbildningen och den egna sociala positionen. De längsta utbildningstiderna hade de som tillhörde socialgrupp 1 och vilkas fäder också tillhört socialgrupp 1. Det enda som egentligen hänt med fördelningen av utbildning under detta sekel, är enligt låginkomstutredningen att de unga har fått i genomsnitt drygt två och ett halvt års längre utbildningstid än de äldre och drygt ett och ett halvt års längre utbildningstid än de medelålders. Däremot har relationerna mellan personer med olika social bakgrund förblivit i stort sett konstanta. En reservation gjordes dock för personer som 1968 var yngre än 20 år. Det var främst för personeri dessa åldrar, som det senaste decenniets utbildningsreformer har medfört föränd- ringar. I vilken utsträckning dessa reformer minskat oliheten i utbild- ningshänseende mellan personer med olika bakgrund föreligger det ännu inga säkra uppgifter om.
7.2.2. Studieval och sociala variabler
Jarl Bengrsson redogjorde i Utbildningsval, utbildningsforskning och utbildningsplanering (1972)* för en undersökning från 1969 med ett representativt urval av 2 000 grundskoleelever. Elever från olika social- grupper med samma betyg valdes ut, för att mera renodlat kunna studera sambandet mellan studieval och sociala variabler. Undersökningen visade att 96 procent av eleverna från socialgrupp ] mot 58 procent av eleverna från socialgrupp 3 valde gymnasium. För elever på samma prestationsnivå var alltså sannolikheten betydligt större att elever från socialgrupp l valde gymnasium än att elever från socialgrupp 3 gjorde det. Därtill kommer att även betygen ofta är relaterade till individens sociala bakgrund.
7.2.3. Utbildning och inkomst
Som redan nämnts bestämmer individens val av utbildning även hennes senare livsvillkor i flera andra avseenden. Lång utbildning och hög inkomst har ett klart samband.
Medianinkomsten 1971 för personer med högskoleutbildning var ca 48000 kronor jämfört med ca 28000 kronor för personer med folkskoleutbildning. Att de med grundskoleutbildning i figur 7.3 har lägre medianinkomst än de med folkskoleutbildning får anses bero på att
grundskolegruppen innehåller fler studerande. av(åctlåadrneidåvgåd;i72l Har en person folkskola som grundutbildning och dessutom är kvinna (SOU 1971:61)
50000 40000 30000 20000 10000 __l_l___l_ 1 2 3 4 5 6 7 1. Folkskola högst åtta år eller motsvarande 2. Grundskola nio år eller motsvarande 3. Gymnasieskola högst ett år eller motsvarande 4. Gymnasieskola längre än ett år men högst två år _ _ _ eller motsvarande Figur 7-3 Mediantn- 5. Gymnasieskola längre än två år eller motsvarande komst I 971 för helårs- 6. Högskola högst två år eller motsvarande och heltidsanställda i 7. Högskola längre än två år samt forskarutbildning åldern 16— 74 år på olika utbildningsnivåer Källa: SCB. Statistiska meddelanden Be 1973117
är prognoserna för hög inkomst dåliga. De folkskoleutbildade männen hade ca 63 procent högre inkomster än kvinnorna enligt betänkandet Svenska folkets inkomster. Kvinnor med realexamen och yrkesutbildning hade genomsnittligt ca 25 procent högre inkomster än kvinnor med folkskola. Kvinnor med studentexamen eller annan längre utbildning hade i genomsnitt ca 71 procent högre inkomster än kvinnor med enbart folkskola. Kvinnorna hade på varje utbildningsnivå en medianinkomst per år, som var 7—10 000 kr lägre än männens, utom när det gällde personer med högskoleutbildning, där medianinkomsten för kvinnor var ca 19 000 kr lägre än för männen.
Såväl längre teoretisk utbildning som yrkesutbildning har en klart inkomsthöjande effekt. Samspelet mellan ålder och utbildning innebär att inkomstskillnaderna är minst i unga år (25—34 år) för att därefter öka med åren. Män med folkskola och minst ett års yrkesutbildning hade i låginkomstutredningens material ca 11 procent högre inkomster än de utan yrkesutbildning. I åldrarna 25—34 år hade män med akademisk examen inkomster som var ca 72 procent högre än inkomsterna för män med folkskoleutbildning i samma ålder.
7.2.4. Utbildning och arbetslöshet
Risken att bli arbetslös är betydligt större för personer med kort än för personer med lång utbildning. Ju längre utbildning en person har, desto oftare har han eller hon förvärvsarbete. Enligt uppgifter publicerade i Statistiska meddelanden Be 1973217 tillhörde år 1971 omkring 85 procent av alla personer i åldrarna 20—49 år med folk- eller grundskoleut- bildning, arbetskraften mot ca 96 procent av dem i motsvarande åldrar med högskoleutbildning. Särskilt stor var skillnaden mellan kvinnor med olika utbildningsbakgrund. Nära 60 procent av alla kvinnor med folk- eller grundskoleutbildning tillhörde arbetskraften mot nära 90 procent av dem som hade högskoleutbildning. Kvinnorna tillhörde arbetskraften i mindre utsträckning än männen på alla utbildningsnivåer. Nära åtta procent av personerna i åldern 35—66 år med folkskola som grundut- bildning hade varit arbetslösa någon gång under 1971 mot ca tre procent av dem med högskoleutbildning.
7.3. Rekrytering till olika vuxenutbildningsformer
Endast i mycket ringa utsträckning finns det tillgång till olika undersök- ningar, som behandlar de vuxenstuderandes sociala bakgrund. I det följande redovisas några undersökningar som bl. a. beskriver deltagarnas utbildningsbakgrund och ålder.
R. Johansson och L. G. Molander har i sin rapport Vuxenstuderande 1968 undersökt ca 3 000 vuxenstuderande i fyra skolformer, nämligen kommunal vuxenutbildning, statens skolor för vuxna i Härnösand och Norrköping, folkhögskolor och korrespondensinstitut (Hermods). Samt- liga elever i undersökningen var nybörjare.
Av de 1 584 tillfrågade eleverna i kommunal vuxenutbildning uppgav 19 procent folkskola som utbildningsbakgrund. Gruppen med real- examen dominerade, 27 procent. Elever med realexamen dominerade även bland dem som läste vid statens skolor för vuxna. Gruppen med folkskola utgjorde 23 procent bland de 322 tillfrågade eleverna. 14 procent hade folkhögskola som studiebakgrund. Bland folkhögskole— eleverna, ] 038 personer, dominerade folkskolegruppen starkt med 54 procent. Även andelen med grundskola eller enhetsskola, som var 19 procent, var större än inom den statliga och kommunala vuxenutbild- ningen, där den var närmare 10 procent. Endast tre procent hade angett
realexamen som studiebakgrund. 24 procent av dem som studerade vid Hermods hade folkskola som bakgrund, men den största gruppen av de 335 tillfrågade, var de med realexamen, 27 procent. 20 procent hade grundskola eller enhetsskola som utbildningsbakgrund. Sammanfattar man siffrorna för de olika skolformerna, så visar det sig att cirka 30 procent av eleverna uppgav sig ha enbart folkskola som studiebakgrund. Folkskolan redovisade den högsta procentuella andelen elever med denna grundutbildning. Den kommunala vuxenutbildningen var den skolform som redovisade den lägsta procentuella andelen elever med folkskola. Utifrån elevernas uppgifter om studiebakgrund visade sig den kompetens- inriktade vuxenstuderandegruppen som helhet besitta en grundutbild- ning, då de började sina vuxenstudier, som i cirka 70 procent låg över folkskolenivå. Olika vuxenutbildningsformer har således olika deltagarre-
krytering. Den kommunala vuxenutbildningen rekryterar ofta relativt unga personer med god grundutbildning. 1 Gymnasieutredningens betänkande Vuxenutbildning i gymnasium och fackskola (1965), som låg till grund för propositionen om vuxenutbildningsreformen 1967, såg man i första hand vuxenutbildningen som en kompletteringsfråga. Den grupp man särskilt hade i åtanke var elever som i ungdomsskolan valt ”fel” studiealternativ med tanke på senare utbildningsplaner. Sedan dess har man alltmer kommit att uppmärksamma utbildningsklyftorna och försök att prioritera inom den kommunala vuxenutbildningen har gjorts. Bl. a. omformulerades intagningsbestämmelserna till kommunal vuxenutbild- ning 1971, så att elever med kort och bristfällig utbildning skulle beredas plats framför elever som hade realexamen och normalskolekompetens eller genomgått linje 9g av grundskolan.
SCB påbörjade hösten 1968 en försöksverksamhet med att utarbeta statistik över den kommunala vuxenutbildningen. SCB:s rapporter omfattar en beskrivning av studerandegrupper efter ålder, kön och kursval. Uppgifter inhämtas också om utbildningsbakgrund och bostads- region.
Höstterminen 1973 hade 33 procent av de nyinskrivna eleverna i kommunal vuxenutbildning folkskola som grundutbildning. 54 procent av de nyinskrivna eleverna i grundskolekurserna hade folkskola som föregående utbildning. Av samtliga elever i grundskolekurser höstter- minen 1973 var andelen kvinnor 67 procent. Av dem som läste grundskoleämnen deltog 57 procent av kvinnorna på dagtid. 40 procent av de nyinskrivna eleverna höstterminen 1973 var mellan 25 och 34 år. Motsvarande andel för dem som var 35 år och äldre var också 40 procent och för dem som var 24 och yngre 20 procent.
Pedagogiskt centrum vid Stockholms skoldirektion startade våren 1970 en undersökning med syfte att kartlägga dagelevernas syn på undervisningens innehåll och uppläggning vid Enskede vuxengymnasium. Undersökningen omfattade 333 elever som fullföljt ämneskurser på dagtid i två terminer. Totalt sett var den största gruppen den med födelseår 1946-1953, drygt 41 procent. Drygt 41 procent hade också realexamen eller motsvarande. Folkskola, 7 år eller kortare, hade knappa
10 procent av de studerande. Endast få män med folkskola deltog, 5 personer. Höstterminen 1970 insamlades för projektet Studiecirkel 1970 vissa data angående deltagare i cirka 500 studiecirklar arrangerade av de dåvarande tolv av SÖ godkända studieförbunden. Enligt dessa data dominerades gruppen studiecirkeldeltagare av kvinnor. Ca 2/3 av gruppen var kvinnor. 42 procent av studiecirkeldeltagarna var mellan 18 och 33 år, 31 procent var mellan 34 och 49 år och 27 procent var 50 år eller äldre. Av hela gruppen hade 38 procent folkskola som studiebakgrund. I den äldsta åldersgruppen hade dock över 2/3 av deltagarna folkskola som studiebakgrund. Inom den yngsta ålderskategorin (18—33 år) hade cirka 15 procent enbart folkskola som studiebakgrund.
SCB genomförde hösten 1970 en undersökning av deltagare i de s.k. prioriterade studiecirklarna. Undersökningen begränsades till att omfatta de fyra största studieförbunden inom detta område, nämligen ABF, TBV, SV och Mbsk. Ett 50-tal cirklar per studieförbund och ämne (engelska, svenska, matematik och samhällskunskap) valdes systematiskt ut.
Kvinnorna var väl representerade bland deltagarna, utom i ämnet samhällskunskap i ABF-cirklarna där kvinnornas andel var 37 procent. Mest markerad var skillnaden mellan könen i engelska cirklar. Där varierade kvinnornas andel mellan 64 och 80 procent av samtliga deltagare.
Över hälften av alla deltagare i de undersökta cirklarna var mellan 25 och 44 år. Deltagarna i samhällskunskap var dock genomgående äldre än deltagarna i de andra ämnena. Särskilt markant var detta inom ABF där nästan en tredjedel var 55 år och äldre.
Deltagarnas utbildningsbakgrund varierade starkt mellan studieför- bunden. Omkring 60 procent av deltagarna i cirklar arrangerade av ABF hade folkskola som studiebakgrund. Motsvarande siffra för SV:s deltagare var drygt 50 procent, för TBV:s deltagare ungefär 40 procent och för Mbsk ca 30 procent. De minsta skillnaderna mellan studieförbunden redovisades i engelska där andelen med folkskola genomgående var 50—60 procent. För de fyra studieförbunden gällde således att 45 procent av deltagarna hade folkskola som studiebakgrund. Denna siffra kan jämföras med de 38 procent som redovisades i Studiecirkel 1970. Där var samtliga ämnen representerade i urvalet.
Som ovanstående visar skiljer sig deltagarnas bakgrund beroende på vilken vuxenutbildningsform man avser och även mellan olika arrangörer av samma vuxenutbildningsform. Rekryteringen av deltagare skiljer sig t.o.m. mellan olika ämnen.
SR/PUB genomförde 1971 en undersökning av ABF:s studiecirkel- verksamhet med'syfte att beskriva deltagare och cirkelledare. 327 cirklar undersöktes med sammanlagt omkring 2 200 deltagare. De flesta del- tagarna var kvinnor, 54 procent. Drygt hälften av deltagarna var över 40 år. Samma gällde för studiebakgrund, drygt hälften (55 procent) hade folkskola som studiebakgrund. Endast sju procent hade gymnasium eller akademisk examen som utbildningsbakgrund.
För att erhålla en uppdelning i socialgrupp 4 har statistik över personeri socialgrupp 3 tagits. Därefter har en indelning av personerna tillhörande socialgrupp 3 gjorts, med avseende på yrkestillhörighct. De personer, som hade ru tinbetonade och icke kvalificerade yrken, ansågs tillhöra social- grupp 4.
I låginkomstutredningen Fritid och rekreation (1971) konstaterades att benägenheten att delta i studiecirklar var relaterat till vilken socialgrupp man tillhörde. Dubbelt så stor andel i socialgrupp 1 deltogi studiecirkelverksamhet jämfört med socialgrupp 3. Studiecirkeldel- tagandet var högst bland tjänstemän, kontorspersonal och småföretagare.
I undersökningen Vuxna 1970 hade ca 3 000 vuxna i åldern 18—65 år slumpmässigt valts ut. Syftet var bl. a. att beskriva dessa människors intresse för vuxenutbildning och erfarenhet av vuxenstudier. Omkring 66 procent av de undersökta hade ingen erfarenhet av vuxenstudier, 24 procent hade tidigare deltagit i vuxenutbildning och tio procent deltog för närvarande. Personer med folkskola som grundutbildning saknade ofta erfarenhet av vuxenstudier. Dessa utgjorde 55 procent av hela den undersökta gruppen. De, som bodde i städer, redovisade större erfarenhet av vuxenstudier än personer bosatta på landsbygden. Oberoende av ålder var studiecirklar och korrespondensstudier de vanligaste formerna för deltagande i vuxenutbildning. Ungefär hälften av de personer som hade erfarenhet av vuxenstudier angav att de deltagit i dessa studieformer.
Vid pedagogiska institutionen vid lärarhögskolan i Stockholm har inom projektet Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildning (SOS— VUX) ca 1 100 kortutbildade, dvs. de med sex-, sju- eller åttaårig folkskola, intervjuats. Intervjuerna skedde under oktober 1973 — februari 1974 på sex orter. Hälften av de intervjuade hade deltagit i någon form av vuxenutbildning under de senaste fem åren. 25 procent av undersökningsgruppen hade deltagit i kurs arrangerad av studieförbund. Som jämförelse kan nämnas att ca fyra procent hade erfarenhet av kommunal vuxenutbildning. Vad beträffar den mera direkt yrkesin- riktade utbildningen hade 14 procent deltagit i kurser anordnade av arbetsgivaren och tre procent i arbetsmarknadsutbildning.
Ingemar Emanuelsson har i sin rapport Utbildningshandikapp i vuxen ålder (1973) gjort en delstudie inom den s.k. malmöundersökningen. Malmöundersökningen var en uppföljning av samtliga elever i årskurs tre i Malmö skolor vårterminen 1938. En enkätundersökning genomfördes vid årsskiftet 1971—72 där man specialstuderade tre grupper. Dessa grupper var de svagt begåvade enligt testresultat 1938, de som år 1938 tillhörde socialgrupp 4* samt de som skrivits ut från folkskolan utan att ha fullgjort samtliga obligatoriska årskurser, sammanlagt blev det 563 personer. Resultaten visade att ca 40 procent av såväl socialgrupp 4, som av svagt begåvade män har deltagit i vuxenutbildnig av något slag under de senaste fem åren. Motsvarande andel för de svagt begåvade kvinnorna samt för män och kvinnor utskrivna från folkskolan i förtid var lägre, ca 25 procent. Bortfallet av enkätsvar gör dock att man får räkna med en överskattning av deltagarfrekvensen ivuxenutbildning. Vuxenutbildnings- aktiviteterna var av skiftande slag. Vanligaste formen var deltagande i studieförbundens studiecirklar och kortare kurser. Arbetsmarknadsut- bildning samt företagsutbildning var också vanliga. Språk dominerade som ämne bland kortare kurser och studiecirklar.
7.4. De kortutbildades och studiecirkelverksamhetens regio- nala fördelning
Genom 1970 års folk- och bostadsräkning insamlades för första gången uppgifter om utbildning för samtliga invånare i landet i åldern l6—59 år. I tidigare folk- och bostadsräkningar har uppgifter om utbildning insamlats i begränsad omfattning. För första gången gavs härigenom möjligheten att studera var den målgrupp finns, som FÖVUX vänder sig till. Det var även möjligt att se om vuxenutbildningen i första hand fanns i de delar av landet som hade den högsta andelen kortutbildade. I det följande redogörs för en sammanställning av olika uppgifter från SCB.*
Genom att folkräkningen omfattade samtliga invånare var det möjligt att i detalj studera hur andelen kortutbildade varierade mellan olika län, kommuner (se karta 1 och tabell 8.2 i bilaga B.), församlingar och i vissa fall ännu mindre områden. De sistnämnda uppgifterna är av intresse för den lokala planeringen av vuxenutbildningen. Se karta 6, vilken visar de påtagliga skillnaderna i andelen kortutbildade mellan olika statsdelar i Västerås enligt 1970 års folk- och bostadsräkning. Det är emellertid även av intresse att se om det fanns något mönster eller samband beträffande de kortutbildades fördelning över landet.
I figur 7.4 redovisas andelen kortutbildade per län. Stockholms län skiljde sig markant från landet i övrigt med endast 42 procent av befolkningen som hade högst åttaårig folkskola som allmän skolutbild- ning (en del av dessa hade dessutom yrkesutbildning av något slag). Stockholms län var det enda län som hade mindre än hälften av befolkningen med enbart åttaårig folkskola. Denna siffra kan jämföras med Gotlands län, där nästan 70 procent av befolkningen hade högst åttaårig folkskola. Av diagrammet framgår tydligt att storstads- och universitetslänen hade lägsta andelen kortutbildade. Detta framgår även av karta I, som visar andelen kortutbildade i olika kommuner 1970. De län som hade hög andel kortutbildade, dvs. 65 procent eller mer, var Gotlands, Blekinge, Kristianstads, Älvsborgs, Kopparbergs, Hallands och Kalmarlän.
Glesbygd definieras i statistiska sammanhang som de delar av landet som inte är tätorter. (Tätort = ort med minst 200 invånare och avståndet mellan husen högst 200 meter). För varje kommun finns uppgifter om hur stor andel av befolkningen som bor i tätort, vilket vanligen benämns kommunens tätortsgrad. Kommunernas tätortsgrad framgår av tabell B. 1 i bilaga B (för den kommunindelning som gällde 1971—1973). Figur 7.5 visar att andelen kortutbildade sjönk med stigande tätortsgrad för kommuner med minst 60 procent av invånarna i tätort. I kommuner med tätortsgrad under 60 procent tycktes det inte vara någon stor skillnad i fråga om utbildningssammansättning mellan tätort och glesbygd. I kommuner med 41—50 procent av befolkningen i tätorter, hade 70 procent av invånarna i åldrarna 15—59 är högst åttaårig folkskola som allmän skolutbildning 1970. I kommuner med 914100 procent av * , .
. . _ En mera detaljerad befolkningen 1 tätort, hade endast hälften högst åttaårig folkskola. redogörelse kan rekvire-
l figur 7.6 redovisas antalet studiecirkeldeltagare 1970/71 per 1 000 ras från FÖVUX:s kansli.
Karta 6 Andel kortutbildade i olika stadsdelar i Västerås
Andel kortutbildade per 1000 invånare i åldern 15-59 år enligt 1970 års folk- och bostadsräkning
—30% [:] 31 —45 % 46 —55 % 56%—
Norrbottens Västerbottens
Jämtlands
Västernorrlands Gävleborgs Kopparbergs
Västmanla nds
Örebro Värmlands Skaraborgs
Älvsborgs
Göteborgs och Bohus
Hallands
Malmöhus
Kristianstads
Blekinge
' Gotlands
Kalmar
Kronobergs
' Jönköpings """"""" Östergötlands Södermanlands
Uppsala
Stockholms
57
Figur 7.4 Procent av befolkningen ] 9 70 i åldern 15—59 år med högst åttaårig folkskola. Länsvis fördelning. Siffrorna ovanför staplar— na anger den procentuella andelen av befolkningen i åldern 15—59 år med högst åttaårig folkskola som allmän skolu tbild- ning
Figur 7.5 Procent av befolkningen i åldern 15—59 år med högst åttaårig folkskola 19 70. Fördelning efter kommu— nernas tätortsgrad
Figur 7.6 Antal deltagare i studiecirklar I 9 70/71 per 1 000 invånare i åldern I 5—5 9 år. Fördel- ning efter kommunernas tätortsgrad
57 To— —20 21— 31— 41— 51— 61— 71— 01— 91— talt 30 40 50 60 70 80 90 100 Tätortsgrad
invånare i åldern 15—59 år. De studiecirklar som avses är s.k. prioriterade cirklar, samt övriga cirklar i språk, samhälls- och rättsvetenskap, naturvetenskap, medicin och matematik. Deltagarfrekvensen steg i stort sett jämnt med ökad tätortsgrad. Kommuner med tätortsgrad 21430 avvek emellertid från mönstret.
147 131 To. 81— 91- talt 90 100 Tätortsgrad
LL/OLGL HV1>IHIOEI|ClnlS VSSIA | snanaaaavor/naa
__,f._._ ....-- ....... .. ..- .. .. -. -. . .--...-......___.-.. .... ,, - - -..... __--. ...._—-.--_XQAO:I_IS_LPL£L_D.QS
'sieuxgipaw 19L| xjteweiew u upjpetu 'dexsueia/umeu 'dexsua qoo -S||gquies 'xeids ! ie|>|ijo ! iwe's eureppjo epeia !ioud aieöeuap isepug ue eg—gj urap|e aieueAu! OOOL Ed SL/ZLGL 19125 19 inom n s essm | 31269 9 9 U
SL/ZLGL HVTNHIOHIGnl VSSIA I SNHANHHJHVDVL'IEI
Norrbottens Västerbottens
Jämtlands
Västernorrlands
Gävleborgs
44
Kopparbergs
1
in ..
sr Vestmanlands "q? ' Örebro
_ .
Värmlands ? Skaraborgs
Älvsborgs
121
138
Göteborgs och Bohus
Hallands
' Malmöhus
154
131
Kristianstads
Blekinge
Gotlands
156
Kalmar
134
Kronobergs Jönköpings Östergötlands
Södermanlands
177
Uppsala
161
Stockholms
[x er Totalt ._'
Figur 7. 8 A ntal deltagare i studiecirklar samt i prioriterade studiecirklar 1972/73 per 1 000 in- vånare i åldern 1 5 —5 9 år. Fördelning efter kommu- nernas tätortsgrad. Den streckade delen av staplarna markerar s. k. prioriterade cirklar
Det är inte möjligt att ur befintlig statistik utläsa var i kommunen cirklarna ägt rum. Det är emellertid en allmän erfarenhet att det är lättare arrangera studiecirklar i tätorter. Denna erfarenhet styrks av det klara samband mellan tätortsgrad och deltagarfrekvens som visas i figur 7.6. Karta 2 visar deltagarfrekvensen i ovanstående studiecirklar 1970/71 kommunvis.
En jämförelse mellan figur 7.5 och figur 7.6 visar tydligt att kommuner med hög andel kortutbildade i genomsnitt hade en lägre andel deltagare i studiecirklar. Vid en jämförelse mellan figur 7.4, som visar andelen kortutbildade länsvis, och figur 7.7, som visar deltagarfrekvensen i studiecirklar länsvis, framgår också en tydlig tendens till att deltagarfrekvenserna 1970/71 var lägre i län med hög andel kortutbildade än län med en låg andel. Stockholms län hade t.ex. hög andel cirkeldeltagare och låg andel kortutbildade. Motsvarande gällde även för de andra länen med uni- versitet. Anmärkningsvärt är emellertid Norrbottens höga deltagar- frekvens i studiecirklar. Norrbottens län skiljde sig härvidlag markant från de övriga länen.
WW"
&
å / % / % % % % %
mms:
å/
71 — 81 — 91 — 80 90 100 Tätortsgrad
nu OT
Antalet deltagare i studiecirklar per 1 000 invånare iåldern 15—59 år har framräknats för 1972/73 på samma sätt som för 1970/71 (dvs. endast deltagare i vissa cirklar har medräknats). Figur 7.8 visar deltagarfrekvens- en i kommuner med olika tätortsgrad. Av diagrammet framgår att antalet deltagare per 1 000 invånare ökat sedan 1970/71. Diagrammet uppvisar samma tendens som diagram 7.6, dvs. en högre deltagarfrekvens i kommuner med högre tätortsgrad. Av diagrammet framgår vidare att det genomsnittliga antalet deltagare i de prioriterade cirklarna var tämligen lika för kommuner med olika tätortsgrad, dock med undantag av kommuner där mindre än 20 procent av befolkningen bodde i tätort. En slutsats som ligger nära till hands är att tillkomsten av de prioriterade cirklarna bidrog till en ökning av studiecirkelverksamheten oberoende av tätortsgrad.
Figur 7.9 visar deltagarfrekvenserna i studiecirklarna 1972/73 för olika län. Vid enjämförelse med figur 7.4 framgår att deltagarantalet i de prioriterade cirklarna i genomsnitt var högst i län med hög andel kortutbildade. Som exempel kan nämnas Gotlands län, som hade den högsta andelen kortutbildade och var ett av länen med högsta deltagar- frekvensen i prioriterade cirklar. Andelen deltagare i prioriterade cirklari de tre storstadslänen, Stockholm, Göteborg och Malmö, var särskilt låg. En viss utjämning har vidare skett mellan länen i fråga om den totala deltagarfrekvensen. Skillnaden mellan den högsta och den lägsta deltagar- frekvensen 1972/73 var proportionellt sett mindre än 1970/71.
Karta 3 visar deltagarfrekvensen 1972/73 i ovanstående studiecirklar kommunvis. Karta 4 visar deltagarfrekvensen i s.k. prioriterade studie- cirklar 1972/73 i förhållande till andelen kortutbildade 1970. Deltagar- frekvensen i samtliga studiecirklar 1972/73 visar karta 5.
En närmare analys av förändringen av deltagarfrekvensen i studie- cirklar (deltagare per 1 000 invånare i åldern 15—59 år) mellan 1970/71 och 1972/73 visar att frekvensen i genomsnitt ökade mest i kommuner med låga deltagarfrekvenser och med höga deltagarfrekvenser. Om man däremot ser till ökningen i procent av den tidigare deltagarfrekvensen var ökningen störst i kommuner med låg deltagarfrekvens.
För att ytterligare undersöka sambandet mellan studiecirkeldel— tagandet och kommunens tätortsgrad, storlek och andel kortutbildade utfördes en regressionsanalys. Regressionsanalysen visade att det fanns ett svagt samband mellan deltagarfrekvensen och kommunens storlek, tätortsgrad och andel kortutbildade. Slutsatsen blir att mönstret med avseende på deltagarfrekvenser i studiecirklar kommunvis var splittrat. De nämnda uppgifterna för d—e olika kommunerna kan endast till en ringa grad förklara skillnaderna i antalet studiecirkeldeltagare mellan kom- munerna. Andra faktorer än de tidigare nämnda tycks spela en avgörande roll.
Vid regressionsanalysen framkom vidare att frekvensen deltagare i studiecirklar 1970/71 svagt tenderade att vara högre i kommuner med låg andel kortutbildade även i de fall då skillnader ifråga om tätortsgrad eliminerades. Deltagarfrekvenserna i prioriterade cirklar 1972/73 visade däremot ett svagt positivt samband med frekvensen kortutbildade i
Län:
WWW Norrbostens *EÄ Västerbottens WW Jämtlands XX XXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXXX” Västernorrlands 255—SÄ Gävleborgs
äx x XXXXXXXXXXW Kopparbergs WW Västmanlands Örebro
__ WW Värmlands WW Skaraborgs Älvsborgs 5ng8 Göteborgs och Bohus 5 SX Hallands
mm Malmöhus WW Kristianstads 5 Blekinge WW Gotlands WW Kalmar WW KronObergs 5? FIX XXXXXXXXW Jönköpings
,— N N
/
/
204 ;:
184
WWW östergötlands
Södermanlands Uppsala
'" * Stockholms
WWW Totalt
Figur 7.9 Antal deltagare i studiecirklar samt i prioriterade cirklar 1972/73 per 1 000 invånare i åldern 15—59 år. Länsvis fördelning. Den streckade delen av stap- larna markerar s.k. prioriterade cirklar.
21 O " '.'-
kommunerna, sedan skillnader ifråga om tätortsgrad eliminerats. Detta innebär att de prioriterade cirklarna inte i första hand fanns i kommuner med få kortutbildade utan t.o.m. var något vanligare i kommuner med må nga kortutbildade.
7.5. Beskrivning av vissa grupper kortutbildade
I detta avsnitt beskrivs allmänt några grupper av kortutbildade, som deltagit i FÖVUX:s försöksverksamhet.
7.5 . ] Personer med skiftarbete eller obekväm arbetstid Skiftarbetets omfattning
[ 1963 års arbetstidskommittés betänkande Allmän arbetstidslag defini— erades skiftarbete på följande sätt: ”Med skiftarbete förstår man sådant arbete där två eller flera arbetslag regelbundet avlöser varandra på bestämda tider varje fullt arbetsdygn. Ett arbetslag kan bestå av en eller flera arbetstagare. För att skiftarbete skall anses föreligga krävs att det arbete som varje skiftlag utför ingår som ett led i en enhetlig arbetsprocess. Skiftarbete skall också vara av en viss beständighet”.
LO:s arbetsgrupp för arbetstids- och semesterfrågor utförde 1973 en utfrågning av LO:s samtliga förbund angående skiftarbetets omfattning. Det visade sig då att begreppet skiftarbete tolkades olika av förbunden. Arbetsgruppen gjorde en förnyad förfrågan till de större ”skiftförbund- en”, dvs. de som vid det första tillfället uppgett att många av deras medlemmar arbetade i skift. Arbetsgruppen definierade de olika skift— arbetsformerna på följande sätt:
Obekväm och förskjuten arbetstid: Arbetad tid som i avtal betecknas som obekväm eller som stadigvarande eller tillfälligt förlagts utanför den för området normala dagsarbetstiden utan att i avtal betecknas som övertid.
Skiftindelad tid: Arbetad tid (och därmed jämställd tid) varunder arbete utföres av varandra avbytande arbetsstyrkor (skiftlag). Skiftarbete kan utföras som två- eller treskiftsarbete. Siffran anger antal skiftlag som utför arbete under ett dygn. Skiftarbete kan bedrivas som intermittent skiftarbete, vilket inte pågår veckans alla dagar eller som kontinuerligt skiftarbete, vilket pågår veckans alla dagar.
Turlistetid: Arbetad tid (och därmed jämställd tid) då arbetstiden är förlagd till olika tider av dygnet enligt en fast tjänstgöringslista avseende period som inte understiger en vecka (begränsningsperiod).
LO-förbundens uppgifter om skiftarbetets förekomst redovisas i tabell 7.3.
Siffrorna i tabellen är ungefärliga, då det är svårt att ha en aktuell och helt tillförlitlig statistik på detta område. Det största skiftarbetarför- bundet var Svenska metallindustriarbetareförbundet med ca 50 000 skiftarbetande. Svenska fabriksarbetareförbundet och Svenska pappers-
Tabell 7.3 Antal medlemmar med skiftarbete, turlistetid samt obekväm/förskjuten arbetstid Förbund Skift Turlistetid Obekväm/ förskjuten arbetstid Beklädnads 7 000 # _ Byggnads 2 500 — — Elektriker 263 — — Fabriks 27 200 200 4 000 Gruv 5 117 — — Handels 3 750 — 68 000 Hotell- 0. Rest. — # 19 462 Kommunal _ 140 000 60 000 Lantarb.a — — — Litograf 3 350 — # Livsmedels 2 775 170 3 330 Metall 49 693 — 1 000 Musiker — — 11 000 Pappers 19 500 — — Sjöfolkb — 10 400 —- Skogs 1 093 — Statsanst. — 50 000 4 Transport 3 000 2 000 7 000 Träindustri 7 250 — _ Typograf 3 600 — 1 200
% 136 000 = 203 000 '&'f 175 000
3 5 % av arbetstiden inom jordbruket ersätts med ob—tillägg. b Enligt lämnad uppgift från Sjöfolksförbundet tjänstgjorde 8 000 medlemmar på skiftindelad tid och 2 400 på turlistetid. [ tabellen redovisas dock samtliga under turlistetid, eftersom definitionen på turlistetid täcker in en vidare grupp av anställda. (Jämför t. ex. med uppgiften från Statsanställdas förbund.)
Källa: Rapport om arbetstiden, LO
industriarbetareförbundet hade också många skiftarbetare. Hälften av medlemmarna i Svenska gruvindustriarbetareförbundet och i Svenska pappersindustriarbetareförbundet arbetade skift. Bland dem som arbe- tade inom textilsektorn var omkring en tredjedel skiftarbetare.
En yrkesgrupp, som har skiftarbete i samma utsträckning som LO-medlemmarna är arbetsledarna.
Den ökade användningen av datorer har medfört att vissa grupper i ökad utsträckning fått obekväma arbetstider. T.ex. stansoperatriser, vilka oftast är kvinnor med kort utbildning, har obekväma arbetstider i ökande omfattning. För anställda vid försäkringsbolag, banker och detaljhandeln tenderar antalet arbeten med obekväm arbetstid att öka.
De grupper, som har hög andel skiftarbetare, har också hög andel kortutbildade medlemmar (se bilaga A). Många av dessa medlemmar är också låginkomsttagare.
Av SCB:s lönestatistik framgår det att ca 3 000 kvinnor var sysselsatta
med 3-skiftsarbete inom industrin under 1970 (antal män var ca 50 000). Antalet kvinnor som arbetade 2-skift var betydligt fler. Större delen av dessa kvinnor arbetade inom textil- och beklädnadsindustrin, metall- och verkstadsindustrin samt i livsmedelsindustrin. Svenska kommunal— arbetareförbundet hade sammanlagt 200 000 medlemmar som arbetade på turlista och obekväm/förskjuten arbetstid. Drygt 70 procent av medlemmarna var kvinnor. Uppskattningsvis uppgick antalet kvinnor med obekväm/förskjuten arbetstid till ca 140 000.
Arbetarskyddsfonden kartlägger för närvarande skiftarbetets före- komst och effekter samt forskningsbehov inom detta område. Även TCO kartlägger för närvarande omfattningen av skiftarbete eller arbeten med obekväma arbetstider bland sina medlemmar. TCO kommer att under hösten 1974 redovisa resultaten från undersökningen.
Skiftarbetarnas levnadsvillkor
”Man hör kanske väldigt lite om, och man läser egentligen väldigt lite om skiftarbetarens villkor, och jag tror jag vet orsaken till det. Vi är alltför trötta för att vara aktiva. Våra arbetstider passar inte till någonting. Nu när jag är ur detta och har vanliga normala arbetstider, nu minns jag egentligen mina sex skiftarbetsår som en lång dag eller natt då man alltid var trött, då man aldrig hade ledigt, man var aldrig riktigt vaken någon gång. Man kan ta vuxenutbildningen, det pratas väldigt mycket om den och vi kan bevisa att de som har bäst behov av den här utbildningen inte kommer dit. Är man skiftarbetare och gärna vill ha en utbildning,ja, det verkar nästan som ett hån mot en. Hur skall man orka, hur skall man hinna dit, hur skall man ha någon praktisk möjlighet att läsa exempelvis högstadiesvenska” (Marit Paulsen: En siffra i statistiken).
Det mest utmärkande för skiftarbetarens levnadsvillkor är naturligtvis de problem, som förskjutningarna i dygnsrytmen innebär. Rytmen kolliderar med den rytm familjen, omgivningen och samhället lever i. Samhället är som regel inrättat för dagtidsarbetare. Detta medför sociala problem för skiftarbetaren. Eftermiddagsskiftet (oftast 14.00—22.00) omöjliggör exempelvis all samvaro med vänner och bekanta, Skiftarbeta- ren ser sällan sina barn eftersom de är i skolan när han själv är hemma. Den samhällsinformation, som t. ex. ges genom tv och radio, går skiftarbetaren miste om. Fackliga möten är svåra att bevista. Om mötet äger rum då skiftarbetaren är ledig, kan det ändå finnas hinder för honom att gå på mötet. Har någon gått upp kl. 4 för att börja skiftet kl. 5 är han ofta alltför trött för att orka delta i sådana aktiviteter. Det har visat sig att skiftarbetaren har färre sociala kontakter än andra och att de i mindre utsträckning än andra är aktiva inom fackligt arbete.
Ett viktigt problem för en skiftarbetande är bostadsfrågan. Störningar från övriga familjemedlemmar eller från grannar kan försvåra möjligheter- na till sömn och vila. Undersökningar har påvisat att skiftarbetare sover kortare och sämre än dagtidsarbetare. De, som arbetar nattskift, har de besvärligaste sömnproblemen. Av låginkomstutredningen framgår det att tio procent av samtliga arbetstagare hade år 1967 nattarbete (arbetet
pågick minst en timme efter kl. 21.00 eller före kl. 05.00). Av dessa hade knappt 40 procent nattarbete varje arbetsdag.
En rad undersökningar har visat att skiftarbetare i regel är ganska negativt inställda till arbetsformen. Ofta får man som resultat att omkring två tredjedelar inte tycker om skiftarbete.
De yrkesgrupper som har skiftarbete har ofta också ett psykiskt och fysiskt tungt arbete. [ Stress på svenska arbetsplatser, en enkätundersök- ning bland LO—medlemmarna, framgår det att det föreligger ett tydligt samband mellan vissa typer av arbetstider och stress. [ synnerhet tvåskift, treskift och oregelbunden förläggning av arbetstiden visade ett starkt sådant samband. De som hade skiftarbete eller oregelbunden arbetstid uppgav ofta detta som orsak till stress och olust i arbetet. Enligt låginkomstutredningen hade arbetstagare med dåliga arbetstider i större utsträckning än andra arbetstagare fysiskt och psykiskt betungande arbeten. Inom Svenska fabriksarbetareförbundet, där alla typer av skiftgång förekommer och skiftarbetsvolymen ökar för närvarande, upplevde 80 procent av medlemmarna oro för hälsorisker i arbetsmiljön. Denna oro gällde hälsan i förhållande till olika former av fysiska påfrestningar i tunga arbetsuppgifter. Det gällde risk för olycksfall, besvärliga förhållanden som hade att göra med klimatfrågor såsom värme, kyla, luftfuktighet och drag. Men framför allt var det oro för bullerska— dor. Inom vissa delar av yrkesområdet var risker för skadligt buller speciellt påtagliga problem. Det fanns också stora yrkeshygieniska risker. Nästan överallt inom förbundsområdet arbetar man i tillverkningsproces- ser, som i sig innehåller en rad kemiska ämnen och produkter vilka i stor utsträckning innebär en allvarlig potentiell hälsofara. Nämnda uppgifter är hämtade från Risker i jobbet (1971), en utredning om fabriksarbetar- nas arbetsmiljö.
Inom Svenska träindustriarbetareförbundet ökar antalet skiftarbetare. Ett slumpvis urval träindustriarbetare, var 100zde medlem, tillfrågades år 1969 i en undersökning av LO:s medicinska avdelning om olika miljöfaktorer. Drygt 90 procent av träindustriarbetarna upplevde sig vara oroade av olika miljöfaktorer. 20 procent av träindustriarbetarna uppgav sig ha erhållit någon form av skada orsakad av olika miljöfaktorer. Det största problemet uppgavs vara buller, det näst största miljöproblemet ansågs hanteringen av färger, lacker och lim m. m. Som tredje problem angavs drag, kyla, värme och luftfuktighet.
Inom sjukvården är kvällsarbete mycket vanligt. Detta innebär att särskilt kvinnor drabbas av kvällsarbete. Kombinationen skiftarbetande och småbarnsmor vållar ofta problem. Daghemmen är vanligtvis öppna endast under dagtid. Undersökningar om hur skiftarbetande småbarns- föräldrar försöker lösa barntillsynen visar att de tvingas att arbeta i olika skift och turas om att vara tillsammans med barnen. Familjelivet blir splittrat genom att föräldrarna måste fungera på detta sätt. Trots arrangemangen tvingas föräldrarna ofta lämna barnen helt eller delvis utan tillsyn. I många fall får syskon ta ett större ansvar än vad de borde med hänsyn till sin ålder. Ovanstående exempel på arbeten som dels är skiftarbete, dels är
psykiskt och fysiskt pressande arbeten, skulle kunna göras mycket längre. En slutsats som man emellertid kan dra av de exempel som nämnts, är att för de stora antalet personer med sådana arbeten blir det alltför krävande att orka med fritidsstudier. Arbetets innehåll och utformning spelar en stor roll vid utformningen av fritiden. Andelen som besökte teatrar och muséer var t.ex. enligt låginkomstutredningen, nära fem gånger så hög bland dem som hade bra arbetsförhållanden i förhållande till dem med dåliga. Andelen studiecirkeldeltagare var nära tre gånger så hög i samma grupp. Är arbetet fysiskt och psykiskt utmattande åtgår en stor del av fritiden till vila och återhämtning inför nästa arbetsdag. Dessa självklara fakta måste tas i beaktande vid planeringen av vuxenutbildningen.
7.5.2. Personer med olika slag av handikapp
Handikapp är ett ur definitionssynpunkt svårt begrepp. Termen handi- kapp är enligt arbetsmarknadsverkets terminologi synonymt med arbets— hinder, vilket inte är något entydigt begrepp. Hela skalan från lindrigt till gravt handikapp finns representerade bland personer med arbetshinder. Handikapp är inte heller något statiskt begrepp. Människor, som har handikapp orsakat av en begränsad kroppsfunktion, brukar vanligtvis vara den grupp som förknippas med ordet handikappade. Begreppet handi— kappade blir då en sammanfattande term för olika slag av grupper, t.ex. synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade. Ibland görs en indelning av olika slag av handikapp i medicinska, sociala och socio-ekonomiska handikapp m.fl.
Den stora variationen av förekommande handikapp medför att problemen är olika. Gemensamt för handikappade är dock att de oftast är eller lätt blir socialt isolerade i större utsträckning än övriga människor. Låginkomstutredningen försökte belysa olika handikapps inverkan på möjligheterna till en meningsfull fritid. Minst sju procent av den vuxna befolkningen hade synbesvär och ungefär tre procent hade svåra synbesvär. Blinda ansågs utgöra cirka 0,2 procent av hela befolkningen. Synskada tycktes utgöra ett effektivt handikapp när det gäller individens fritidsmöjligheter. Svåra synbesvär var ofta förenade med social isolering. Mer än var sjunde person i Sverige, som hade svåra synbesvär, var mer eller mindre isolerad från umgänge med släkt och vänner.
Även för de hörselskadade gällde att de var merisolerade än personer utan handikapp. Andelen socialt isolerade var dubbelt så hög bland de hörselskadade som bland personer utan nedsatt hörsel. Ungefär nio procent av den vuxna befolkningen hade lätt hörselnedsättning, medan ungefär två procent, eller omkring 120 000 personer hade svår hörselned- sättning.
Var fjärde vuxen hade nedsatt rörelseförmåga, var sjunde ansågs vara rörelsehindrad och var trettonde kraftigt rörelsehindrad, enligt uppgifter från låginkomstutredningen. Nära var fjärde kraftigt rörelsehindrad var socialt isolerad. Betydande grupper var sålunda mer eller mindre rörelsehandikappade. Den begränsade rörelseförmågan försvårade ofta
möjligheterna till ett fritt och rikt utövande av olika fritidssysselsättning- ar. Omkring var fjärde person med kraftigt nedsatt psykiskt välbefinnan- de var mer eller mindre fullständigt isolerad från omgivningen. Nedsatt rörelseförmåga, syn- eller hörselbesvär och psykiska besvär är sålunda ofta förenade med social isolering.
Låginkomstutredningens material visade att olika handikapp är vanli- gare bland människor med svag social ställning. De kraftigt rörelsehind— rade var mer än tre gånger så talrika i socialgrupp 3 som i socialgrupp 1. Det är svårt att avancera socialt om man är handikappad och det är särskilt riskfyllt att tillhöra låg socialgrupp. Kort utbildning är ju också — som tidigare visats — vanligast i socialgrupp 3.
Enligt de handikappades egna organisationer har de insatser som hittills gjorts inom vuxenutbildningens område i liten utsträckning kommit de handikappade till del. Dels beror detta på de handikappades isolering och dels på rent praktiska problem orsakade av handikappet. Kort och bristfällig ungdomsutbildning medför lägre deltagande i vuxenutbildning. Den utbildning som ges de handikappade är till största delen arbetsmarknadsinriktad. Den är naturligtvis mycket värdefull, men därutöver är det mycket viktigt för den enskilde att få möjligheter att delta även i andra slag av aktiviteter. Om inte vidgade insatser görs för att ge de handikappade reella möjligheter att delta i vuxenutbildningen, kommer effekterna av handikappet att öka i form av ett växande utbildningshandikapp. Innan omsorgslagen kom 1968, var det betydligt svårare för de handikappade att få utbildning. Många handikappade gömdes undan och fick ingen skolgång. Grupper som därför ofta saknar utbildning är t.ex. de flerhandikappade. De handikappades skolgång har även avbrutits på grund av behandling och vård. Vuxna handikappade har därför stora brister i sin utbildning. För att få dessa människor delaktiga i samhällslivet krävs en uppsökande verksamhet och vidgade insatser på vuxenutbild ningens område.
7.5.3. Anställda i skyddat arbete
Ett mål i samhället är att alla skall beredas tillfälle till ett så meningsfullt och produktivt arbete som möjligt. Arbetsmarknadspolitiken är ett medel för att uppfylla detta mål.
Arbetsvården och även skyddat arbete är avsett för personer med en viss minsta arbetskapacitet och med svårigheter att erhålla och behålla ett arbete på den ordinarie arbetsmarknaden. Antalet personer inom den skyddade sysselsättningen har expanderat under senare år. Det är flera faktorer som har bidragit till detta. Många, som får arbete vid skyddade verkstäder, har på grund av näringslivets strukturomvandling slagits ut från den öppna arbetsmarknaden. Kombinationen av ett eller flera arbetshinder, det allmänna sysselsättningsläget och den lokala arbets- marknadssituationen har medfört att dessa personer är svåra att ge sysselsättning. En del arbetslösa söker sig då till arbetsvården.
Arbetsmarknadssituationen påverkar omfattningen och sammansätt- ningen av de grupper, som på grund av något handikapp inte kan erhålla
arbete på den öppna marknaden. Detta innebär stora regionala skillnader mellan antalet arbetsvårdssökande. I Stockholm vände sig år 1970 två procent av befolkningen i yrkesverksam ålder till arbetsvården. Motsva- rande siffra för Norrbotten var sex procent och för Gotland fem procent. Dessa uppgifter visar de extrema skillnaderna. Tendensen i statistiken är dock tydlig; i expansiva regioner kan personer med ganska begränsad arbetsförmåga erhålla arbete på den öppna marknaden. 1 de glesbygds- betonade delarna av landet är det mycket svårt för äldre personer med endast ett måttligt handikapp att erhålla arbete på den öppna markna- den.
Kännetecknande för personer som arbetar vid skyddade verkstäder är dels att de har relativt hög ålder, dels att de saknar utbildning utöver folkskola.
7.5.4. Personer bosatta i glesbygd
En entydig geografisk avgränsning av glesbygderna som problemområden kan inte göras. Glesbygdsproblemen kan emellertid härledas till några grundläggande faktorer. Sysselsättnings- och befolkningsminskningen har medfört att det för olika inrättningar finns för litet befolkningsunderlag. Det har medfört att befolkningen fått orimliga avstånd till kulturell, social och kommersiell service.
De mest problematiska glesbygderna finns inom de s.k. skogslänens inre delar, vilka till huvudsaklig del faller inom det inre stödområdet. De speciella transportförhållandena till sjöss medför att också mindre öar och skärgårdsområden i olika delar av landet kan hänföras till samma problemområden. I huvuddelen av södra och mellersta Sverige samt det norrländska kustlandet har den utpräglade glesbygdsproblematiken dock en ganska begränsad omfattning.
Tätorterna i glesbygdsområden är ofta serviceorter, vilkas utveckling bestäms av utvecklingen i omlandet. Folkminskningen i glesbygderna medför därför att också mindre och medelstora tätorter i allt större utsträckning kommit att beröras. [ relativt stora sammanhängande områden inom Norrlands inland minskade sålunda även tätortsfolkmäng- den totalt sett under 1960-talet.
Skillnaderna i ålderssammansättning är betydande i olika delar av landet. Andelen äldre personer är särskilt hög i skogslänens sydligare delar. I Jämtlands län finns exempelvis kommuner med en åldringsandel på närmare 25 procent. I dessa kommuners glesbygdsdelar är mer än var tredje person över 65 år. Stora andelar äldre finns också i vissa randområden till större befolkningscentra i sydligare delar av landet. Medan åldringsandelen i hela riket under 1960-talet ökade med tre procent utgjorde ökningen i Norrbottens och Västerbottens län 35 procent.
Jord- och skogsbruket kan betraktas som traditionella glesbygdsnä- ringar och de dominerar fortfarande glesbygdernas näringsliv.
De senaste decenniernas omvandling av näringslivets struktur har fått särskilt svåra konsekvenser i glesbygderna. Sysselsättningen har minskat
inom industrin, men framför allt inom jord- och skogsbruket. Den offentliga sektorn har i stället ökat. I de mer tätbefolkade, sydligare delarna av landet har omställningarna i allmänhet kunnat ske genom byte av arbete, men utan omfattande omflyttningar. [ de glesare befolkade delarna av landet har strukturrationaliseringen i betydligt högre grad gjort det nödvändigt för arbetskraften att byta bostadsort. Utflyttningen från landets glesbygder har därmed fått stor omfattning. Trots detta har utvecklingen resulterat i betydande arbetslöshet och undersysselsättning. Avsaknaden av jämvikt mellan minskande och expanderande sektorer inom näringslivet har också inneburit stora problem för de ungdomar, som inträtt i de yrkesverksamma åldrarna. I Norrbottens län t. ex. var nettoutflyttningen mellan 1950 och 1965 nästan 30 000 människor.
Låginkomstutredningens material belyser sambandet mellan utbild- ning och typ av uppväxtort samt mellan utbildning och geografisk rörlighet. Drygt 46 procent av befolkningen i detta material var uppväxt på landsbygden medan inte fullt 35 procent bodde där. Andelen som var både uppväxt och bosatt på landsbygden utgjordes av 27 procent. De, som både växt upp och var bosatta på landsbygden, hade den kortaste medelutbildningstiden av ovanstående kategorier, drygt sju år. De som flyttat från landsbygden till storstäderna hade i genomsnitt ett år längre utbildningstid än dem som bodde kvar på landet, men i genomsnitt ett är kortare utbildningstid än dem som både var uppväxta och bosatta i storstad. Detta gällde både män och kvinnor och alla åldrar.
Det framkom bl. a. av låginkomstutredningens material att högst sju års utbildningstid hade mer än hälften av den vuxna befolkningen, medan bara drygt en fjärdedel av dem som växt upp i storstäder hade så kort utbildning. Nära 60 procent av den vuxna befolkningen studerade inte och saknade utbildning över folkskolenivå. Bland dem som växt upp på landsbygden gällde detta för omkring 70 procent. Andelen med enbart folkskola bland dem som var 30—54 år och växt upp på landsbygden var ungefär lika stor som motsvarande andel bland dem som var 55—75 år och som växt upp i storstäder. Nära 20 procent av dem som 1968 var 15_19 år, växt upp på landsbygden och inte studerade under det föregående året saknade utbildning över folkskola.
Figur 7.10 visar andelen av befolkningen iåldern 16—59 år med högst åttaårig folkskola som allmän grundutbildning (och ej yrkesutbildning) i glesbygd och tätorter samt i storstadsområden. Uppgifterna är hämtade från folk- och bostadsräkningen 1970. Det framgår tydligt av figuren att de, som bodde i glesbygd, i genomsnitt hade kortare utbildning än dem som bodde i tätorter. Ju större tätort desto lägre andel personer med kort utbildning.
Med tätort avses här ett tätbebyggt område med minst 200 invånare där avståndet mellan husen normalt inte överstiger 200 meter. Glesbygd definieras som det som inte är tätort.
Även andelen personer med yrkesutbildning var avsevärt högre i storstadslänen och tätorterna än i glesbygden. Omkring 20 procent av dem som var bosatta i glesbygd uppgav yrkesutbildning vid 1970 års folk- och bostadsräkning. I tätorter med 5 000—9 999 invånare var motsva-
62
57
L _l_ _L
46
39 39
33 28
Gles- 200— 500— 1000— 2000— 5000— 10000—20000— 50000—100000 bygd 499 999 1999 4999 9999 19999 49999 99999
Tätorter, antal invånare
Källa: SCB. Folk- och bostadsräkning 1970 del 10
Figur 7.10 Andel av befolkningen i åldern 1 6—5 9 år med högst åttaårig folkskola som skolbakgrund (och ej yrkesutbildning). Procentuell andel iglesbygd och tätorter av olika storlek samt i storstadsområden 1970.
Sto r- Stor— Sto r- Storstads- Hela Stock- Göte- Malmö områden ri ket holm borg totalt
rande andel drygt 30 procent och i storstadsområden var den drygt 40 procent. För yrkesutbildning gällde samma förhållande som för allmän utbildning: ju större tätort desto lägre andel personer utan yrkesutbild- ning.
7.5.5. Hemarbetande kvinnor
Omkring 1 200 000 kvinnor i åldern 16—59 år förvärvsarbetade inte eller arbetade mindre än 20 timmar i veckan enligt folk- och bostadsräkningen 1970. Omkring 600 000 kvinnor, dvs. hälften av denna grupp hade högst åttaårig folkskola som skolbakgrund. Ungefär fyra procent av de kvinnor som inte förvärvsarbetade hade studentexamen. Förvärvsintensiteten bland kvinnor har emellertid ökat kraftigt. Bland gifta kvinnor var den 49 procent 1966 och 60 procent 1973. Valet mellan att vara hemmafru och yrkesarbetande dikteras ofta av yttre förhållanden. Att många kvinnor fortfarande saknar förvärvsarbete beror ofta på brist på arbete på orten, brist på barndaghem eller för långa arbetstider för småbarnsföräldrar.
För många kvinnor är det svårt att kombinera rollen som småbarnsmor och förvärvsarbetande. Trots senare tids könsrollsdebatt vilar huvudan- svaret för hemmets skötsel på kvinnorna. Enligt låginkomstutredningen (Göran Ahrne: Hushållsarbete och dubbelarbete) utgjorde kvinnorna 90 procent av dem som skötte hushållet. Av dem var mindre än hälften, 38 procent, hemmafruar.
Uppgifterna om andelen hushållsarbetande i låginkomstutredningen belyser förhållandet 1968. Det är dock osannolikt att förhållandet har radikalt förändrats. Om man undersöker andelen hushållsarbetande kvinnor i olika åldersklasser framgår det att det är föga troligt att förhållandet skulle vara annorlunda nu än 1968. Av alla kvinnor mellan 15 och 75 år skötte 80 procent hushållet 1968. Drygt hälften av de kvinnor, som var mellan 15 och 29 år, skötte hushåll. Andelen för de kvinnor som var mellan 40 och 54 år och skötte hushåll var 93 procent. De, som var 30 år 1968, är fortfarande i den ålder som anses vara viktiga är i en persons yrkeskarriär. De män, som uppgett att de skötte hushållet, var inte hemmamän, som man kan förledas att tro. Den överväldigande majoriteten var ensamstående och skötte endast sitt eget hushåll. Tillgången på arbete bestämmer i hög grad om kvinnan förvärvsarbetar eller ej. De kvinnor, som hade lite hushållsarbete och bodde iorter med stor efterfrågan på arbetskraft, var till 71 procent förvärvsarbetande. På orter med liten efterfrågan på arbetskraft var över hälften av kvinnorna hemmafruar visade låginkomstutredningen.
Kvinnor med längre utbildning än folkskola, förvärvsarbetar i högre grad än kvinnor med enbart folkskola. I en situation där val mellan förvärvsarbete och hemarbete är möjligt, tycks utbildningen spela en betydande roll, dvs. chansen till mer attraktiva arbeten och högre löner är avgörande.
Ovanstående bestyrks bl. a. av låginkomstutredningens material. De främsta begränsningarna i valet mellan att vara hemmafru och yrkesar-
betande var hushållsarbetets storlek och arbetsmarknadens utformning. Med arbetsmarknadens utformning menas här dels att kvinnor i stor utsträckning erbjuds lågavlönade arbeten — två av tre extremt lågavlöna- de är kvinnor — och olika orters skiftande efterfrågan på kvinnlig arbetskraft.
Hemmafruns villkor skiftar beroende på vilken samhällsklass hon tillhör. Exempelvis var cirka 35 procent av hemmafruarna i socialgrupp 3 trångbodda mot tre procent av hemmafruarna isocialgrupp ]. I de flesta undersökningar bestäms hemmafruns socialgruppstillhörighet av vilken socialgrupp mannen tillhör.
Hemmafruarna var i undersökningen den grupp för vilken redovisades den lägsta andelen som själva kunde författa en skrivelse. Även här fanns det emellertid stora skillnader mellan hemmafruarna i de olika socialgrup- perna. Av dem i socialgrupp ] kunde 65 procent själva författa en inlaga, medan motsvarande andelar för hemmafruarna i socialgrupp 2 och 3 var 30 respektive 19 procent.
Även deltagande i studiecirkel varierade med socialgruppstillhörighet. Skillnaden mellan socialgrupp 1 och 3 var 24 procent. Av hemmafruarna i socialgrupp 1 deltog 36 procent i studiecirklar. Motsvarande siffra för socialgrupp 2 och 3 var 22 respektive 12 procent.
En viss bild av hemmafruarnas situation gav låginkomstutredningens material. Hemmafruarna var i liten utsträckning politiskt aktiva. Inom varje socialgrupp var det hemmafruarna som hade den högsta andelen, som inte deltog i politiken. Definitionen av politiskt deltagande var i detta sammanhang mycket vid. Bl.a. räknades som politiskt aktiva de som var politiskt organiserade men passiva medlemmar, de som någon gång deltagit i en offentlig demonstration och de som någon gång talat inför ett möte i någon förening eller organisation (även icke politiska organisationer). Trots detta stod 66 procent av hemmafruarna utanför politiken. Andelarna skilde sig något beroende på socialgruppstillhörig- het. Av hemmafruarna i socialgrupp ] stod 53 procent utanför politiken, jämfört med 67 procent av hemmafruarna i socialgrupp 2 och 78 procent i socialgrupp 3.
Vissa drag i samhället får konsekvenser för hemmafruar oberoende av socialgruppstillhörighet. I och med industrialismen har familjen successivt minskat från en Hergenerationsfamilj till en familj bestående av två vuxna och barn. Släkten har därmed fått minskad betydelse. Allt fler bor numera i tätorter och i enfamiljsbostäder. Detta har medfört att grannskapets betydelse för kontakt och umgänge har reducerats. Man är numera inte beroende av samarbete mellan grannar för sitt uppehälle. Följden har blivit att den som arbetar i hemmet nu har mindre tillfällen att uppleva den stimulans som samarbete och utbyte av erfarenheter med andra innebär.
ELTAGARFREKVENS | PRIORITERADE TUDIECIRKLAR | FÖRHÅLLANDETILL ' NDELEN KORTUTBILDADE1972/73 aaaaaaaaaaaaa i prioriterade studie- * '
Re-
eeeeeeeeeeeee
HHHHHHHHHHHHHHH
SL/ZLGL HVTNHIOEIIGOJ. VDI—ILWVS I SNEIA)IEIH:IHVE)V_L'IEI
8. Uppsökande verksamhet inom vuxenutbildningen
8.1. Uppsökande verksamhet som rekryteringsmetod
8.1.1. Motiv för uppsökande verksamhet
Olika former av uppsökande verksamhet för att rekrytera deltagare till studier har sedan länge bedrivits bl.a. inom folkbildningen, främst bland arbetarrörelsens och nykterhetsrörelsens studieförbund. Uppsökande verksamhet var vid dessa folkrörelsers tillkomst den enda och naturliga formen för studierekrytering.
Inom vuxenutbildningen har senare rekrytering till och information om studier alltmer skett genom broschyrer, foldrar, affischer och annonser. Dessa rekryteringsmetoder har dock visat sig vara mindre effektiva för att motivera och rekrytera kortutbildade vuxna till studier. Vuxenutbild- ningen har hittills främst kommit de yngre och relativt välutbildade till del. Dessa grupper har i regel själva sökt sig till den utbildningsform som intresserat dem (se avsnitt 7.3).
Om vuxenutbildningen skall kunna fungera som en väg att utjämna utbildningsklyftorna i samhället, är det nödvändigt att genom uppsökan— de verksamhet kontakta och motivera kortutbildade personer, som kän- ner sig tveksamma och osäkra inför studier, till deltagande ivuxenutbild- ningen.
8.1.2. Studiehinder
Trots de senaste årens ökade utbud av vuxenutbildning finns det ett fler- tal hinder och svårigheter för vuxna att delta i studier. LOVUX angav i rapporten LOVUX II några vanliga studiehinder. Det är hinder och svårig- heter av olika slag, som ligger i individens egen inställning och livssitua- tion, som hänger samman med utbudets karaktär eller som beror på sam- hällsmiljön.
Enligt LOVUX är de hinder och svårigheter som upplevs individuellt sådant som:
— ”ojämna och inaktuella förkunskaper som inger känsla av att vara allt- för dåligt rustad för att ta upp studier på nytt — allmän självunderskattning som utöver känsla av otillräcklig grund är
betingad av uppfattningen att ”vara för gammal för att lära” eller 10
osäkerhet om hur studier går till (studieteknik) — otillräckliga kunskaper om utbudet, vilka alternativ som erbjuds, vilka krav studier innebär och vilka mål de leder fram till — yttre krav och problem av typen ”svårigheter att få tiden att räcka till”, t.ex. att förena studier med barnpassning eller behov av tid för hemarbete eller extraarbete. Till denna grupp av problem kan också inräknas otillfredsställande studiemiljö och liknande. Hinder och svårigheter som hänger samman med utbudets karaktär är bl.a:
_ svåröverskådlighet ifråga om kurstyper, arrangörer, studiemål — brist på motiverande, rådgivande, introducerande insatser, som skulle kunna underlätta såväl deltagande som lämpliga studieval — brist på anpassning till de vuxnas speciella inlärningsförutsättningar och behov, när det gäller läromedel, arbetsformer och metoder samt organisation av studierna, t.ex. ifråga om tidsförläggning, studietakt osv. — ojämn, regional fördelning av utbildningsmöjligheterna. Ensidighet i utbudet på många orter. Hinder som hänger samman med samhällssituationen (samhälls- och arbetsmiljön) i övrigt:
— bristen på studiestimulans inom vissa yrkes- och näringsgrenar — svårigheter att få ledighet för studier — otillräckliga eller dåligt vuxenanpassade ekonomiska stödformer — brist på serviceåtgärder av typen barnpassning, färdtjänst, måltids- tjänst och liknande.” Den uppsökande verksamheten måste utgå från den enskildes erfaren- heter och situation. Insatserna kan därför variera från allmän information till mer omfattande rådgivning och vägledning. Det ligger i den uppsö- kande verksamhetens karaktär att inte endast orientera, utan även disku- tera och försöka övervinna de hinder och svårigheter för studier, som den enskilde kan uppleva.
Uppsökande verksamhet på arbetsplatser har under lång tid bedrivits av de fackliga organisationerna. Under våren 1974 har två viktiga förslag som berör vuxenutbildningen framlagts.
I lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen m.m. — i fortsättningen ofta benämnd förtroendemannalagen — som gäller från 1974-07-01 och även omfattar studieorganisatörer under förutsättning att de är anställda hos arbetsgivaren, medges facklig förtroendeman rätt att utföra fackligt arbete — inklusive uppsökande verksamhet för studier — på betald arbetstid (se avsnitt 21 .3.2).
I en promemoria framlagd av en interdepartemental arbetsgrupp före- slås en lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning, som främst syftar till att stärka vuxenutbildningens roll i samhället. Anställd som vill delta i kurs, vilken anordnas av arbetstagarorganisation och till väsentlig del avser facklig utbildning, har rätt till ledighet. I andra hand bör före- träde lämnas arbetstagare som ej har utbildning motsvarande nioårig grundskola. I övrigt bör ledighet grundas på anställningstidens längd. Rätt
till erforderlig ledighet för utbildning skall enligt förslaget tillkomma var- je anställd som vid tiden för ledighetens början varit verksam hos arbets- givaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Någon begränsning ifråga om utbildningens art förordas inte. De fackliga organisationerna har föreslagits få ett avgöran— de inflytande när det gäller lagens tillämpning. Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning föreslås träda i kraft 1975-01-01.
8.1.3. Uppsökande verksamhet från olika synpunkter
Den uppsökande verksamheten har kommit att betraktas olika bland skil- da grupper i samhället. Beroende på intresseförankring lägger människor många gånger olika aspekter på begreppet uppsökande verksamhet. Ofta ses detta i förhållande till den grundsyn som vederbörande har på samhäl- let och på andra människor. Även det mått, med vilket den uppsökande verksamhetens värde mäts, varierar med avseende på ovan nämnda grund- syn. Antalet deltagare, som rekryteras till studier, kan vara ett sätt att värdera verksamhetens betydelse och effektivitet. En annan värderings- grund utgår från hur den uppsökande verksamheten när de grupper, som i första hand är målet för en bred satsning på vuxenutbildningen.
Avsikten med FÖVUX:s verksamhet har varit att genom uppsökande verksamhet förvärva erfarenheter som kan komma reformarbetet på vuxenutbildningsområdet till godo, så att de kortutbildade lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter att utnyttja de utbildnings- resurser samhället ställer till förfogande.
8.1.4. Svårigheter för uppsökande verksamhet
För många människor ligger ett förstahandshinderi svårigheten att söka upp någon person eller expedition för att få information om studier. Genom att den uppsökande verksamheten inriktas mot enskilda indivi- der, kan verksamheten på ett personligt sätt sprida information om vuxenutbildning till grupper som tidigare inte nåtts av denna.
På vissa arbetsplatser kan den uppsökande verksamheten vara förenad med svårigheter. Dessa kan bero på faktorer i arbetsmiljön — t.ex. högt buller, ackordsarbete, skiftarbete och otillgängliga arbetsställen — eller de kan ha samband med att arbetsplatsen har få anställda eller att de anställ- da har ett mycket rörligt arbete. Även i bostadsområden kan det föreligga svårigheter, t.ex. beroende på den isolering i vilken många människor lever såväl i tätort som i glesbygd.
För att kunna lösa problemen och övervinna hindren fordras att den uppsökande verksamheten är väl organiserad. Den planering, som föregår verksamheten, måste vara flexibel, så att den kan anpassas efter de nya behov och krav som uppstår.
8 .l .5 Personlig påverkan
För att kunna erbjuda de personer som söks upp ett meningsfullt studiealternativ måste studieorganisatören vara väl införstådd med del- tagarnas förutsättningar att delta i studier. Den personliga kontakten har visat sig vara mycket betydelsefull för att ge personligt stöd och undanröja praktiska hinder. Uppsökaren har härvid en mycket viktig uppgift att fylla såväl före som under kursen. Personlig påverkan bygger på en meningsfull dialog mellan uppsökaren och den uppsökte. Denna dialog bör utgå från den uppsöktes situation och behov. Broschyrer, foldrar och affischer kan väcka intresse och ge information, men det slutliga avgörandet beror ofta på personlig påverkan (se avsnitt 14.10).
8 .l .6 Några synpunkter på studieorganisatören
Studieorganisatören har en mycket viktig funktion i studierekryteringen, eftersom det är han/hon som skapar kontakten mellan studieanordnaren och den enskilde individen. Resultaten av den uppsökande verksamheten beror i hög grad på studieorganisatörernas förmåga att etablera kontakt och förmedla informationen. ABF, som bedriver en mycket aktiv uppsökande verksamhet (se avsnitt 8.2.2), har i en kurs för uppsökare angivit följande tio synpunkter på hur en uppsökare bör vara:
”1 Uppsökaren bör vara klar över varför man bedriver uppsökande verk- samhet samt vilket syfte och mål verksamheten har. Dessutom bör denne känna till vilka personer som verksamheten vill nå.
2 Uppsökaren bör känna den uppsöktes dagliga och näraliggande pro- blem. Detta är viktigt då ofta mycket personliga orsaker gör den uppsök- te tveksam till cirkelstudier. (Osäkerhet, trötthet, dålig läskunnighet, hör- selnedsättning, dålig rygg osv.)
3 Uppsökaren bör känna till de längre tillbaka liggande problemen. Det kan vara upplevelser från ungdomsskolan, dåliga erfarenheter från tidiga- re vuxenstudier, misslyckanden på andra områden osv.
4 Uppsökaren har nytta av att ha liknande erfarenheter som den uppsökte. Ett ömsesidigt förtroende ger grunden för ett lyckat samtal. Samhörighet genom gemensamma eller lika händelser, i arbetet eller på fritiden, underlättar många gånger kontakten.
5 Uppsökaren bör inte avvika från omgivningen på ett iögonfallande sätt.
6 Uppsökaren bör komma när det passar. Arbetsmiljön kan på olika sätt försvåra samtalen, buller — högt arbetstempo — passning av maski- ner, telefoner osv. Det gäller att välja en tid och plats som passar. Går det inte på arbetstid kan med viss försiktighet raster, skiftbyten, väntetider m.m. utnyttjas. Ibland måste man skaffa avbytare för att kunna frigöra någon för en samtalsstund. Helst bör samtalen ske i den uppsöktes egen
miljö där han/hon känner sig säker och har störst självförtroende. Sker samtalet i en särskild lokal måste detta ske så att han/hon inte känner sig kallad till en överordnad.
7 Uppsökaren bör kunna ge ordentliga och riktiga besked på en rad frågor. Det kan gälla studiematerialet, praktiska detaljer som ledare, tider, kostnader m.m. Ibland är det även nödvändigt att beskriva hur en studiecirkel arbetar. Att vara uppsökare är att vara informatör — inte försäljare.
8 Uppsökaren bör kunna föra samtalet mot ett mål, t.ex. få en viss an- mälan genast eller ge betänketid. Tänk på att vissa människor ibland kan uppleva steget in i studiecirkeln så stort, att de behöver lång betänketid. Samtal innebär att två talar. Aktivera motparten genom att tala om den- nes hinder. Övertala aldrig någon som är tveksam. Använd regeln 'att lyssna är bättre än att tala”.
9 Uppsökaren bör undanröja de hinder som kan föreligga. Det innebär ibland stora problem, som i vissa fall är omöjliga att lösa. Lämna ingen utan att verkliga ansträngningar har gjorts för att få bort hindren. Det innebär dessutom att uppsökaren många gånger måste fungera som kurator. Någon som den osäkre kan vända sig till om något går galet.
10 Till sist — uppsökaren bör själv tro på sin uppgift, känna att uppdraget är meningefullt och förstå det omätbara värde som det innebär att engagera en människa för hennes egen utveckling.”
8.1.7. Några exempel på uppsökande verksamhet
FÖVUX:s försöksverksamhet och en del andra projekt under början av 1970-talet ökade intresset för den uppsökande verksamheten. Denna sågs som en metod att nå nya grupper och bredda studieverksamheten. Några av försöken med uppsökande verksamhet utvärderades och finns redovi— sade i FÖVUX:s första delbetänkande Uppsökande verksamhet för cirkel- studier inom vuxenutbildningen.
TR U:.s försök i bl.a. Lidköping
FÖVUX-verksamheten föregicks av en mindre försöksverksamhet i ett enda ämne — matematik — vid ett låglöneföretag. Försöket brukar betecknas Lidköpingsförsöket och genomfördes under hösten 1969 och våren 1970 på Rörstrands porslinsfabrik i samarbete mellan TRU- kommittén, ABF och Svenska fabriksarbetareförbundet i anslutning till TRU-kursen Matematik på nytt i radio och tv.
Hösten 1970 genomfördes även försök med uppsökande verksamheti samarbete mellan TRU, ABF, fackliga organisationer och företag vid Emmaboda glasbruk och vid Fagersta bruk. Studierna gällde arbetsmark- nadskunskap och i Fagersta omfattade försöket enbart den finländska arbetskraften. I övrigt var uppläggningen ungefär densamma som vid Lidköpingsförsöket.
Kommunalarbetareförbundet och ABF i Skaraborg m.fl.
Svenska kommunalarbetareförbundets avdelning 25 i Mariestad och Skaraborgs ABF-distrikt genomförde hösten 1969 en undersökning rö- rande studieintresset bland avdelningens medlemmar. Efter personlig studieorientering påbörjades studier, främst i svenska, engelska, matema- tik, psykologi och samhällskunskap.
Liknande kampanjer med uppsökande verksamhet förekom även på andra platser, t.ex. på AB Volvo Skövdeverken, Electrolux i Mariestad, bland postpersonal och bland beklädnadsarbetareförbundets medlemmar.
ABF i Stockholm och Huddinge
En omfattande uppsökande verksamhet startades 1970 av Stockholms ABF-avdelning i samarbete med de fackliga organisationerna. Under studieåret 1970/71 omfattade verksamheten ett femtontal olika arbets- platser. Ämnena var huvudsakligen svenska, engelska och matematik. För att nå personer som inte förvärvsarbetar, fordras att uppsökande verksamhet bedrivs även i bostadsområden. Ett av de första större försöken av detta slag genomfördes hösten 1970 av Huddinge ABF- avdelning i en relativt omfattande verksamhet, där särskilt utbildade studieorganisatörer informerade om ABF-kurser, kommunal vuxenutbild- ning och arbetsmarknadsutbildning.
Uppsökande verksamhet inom arbetsmarknadsutbildningen
AMS har i olika sammanhang genomfört kampanjer till bl.a. arbetslösa ungdomar och hemarbetande kvinnor, samt olika specialkategorier, t.ex. lantbrukare med icke bärkraftigajordbruk.
Uppsökande verksamhet inom den kommunala vuxenutbildningen
Verkstadsklubben vid Volvo och den kommunala vuxenutbildningen i Göteborg påbörjade hösten 1969 grundskoleutbildning i matematik och våren 1970 även i svenska, engelska och tyska vid Torslandaverken. Kommunala vuxenutbildningskampanjer har även genomförts bland ko m- munala förvaltningar.
Hösten 1971 påbörjades en vuxenutbildningskampanj vid Svenska Kullagerfabriken i Göteborg. Med hjälp av särskilt utbildade studieorga— nisatörer erbjöd ABF, TBV och den kommunala vuxenutbildningen olika former av vuxenutbildning.
Sedan hösten 1970 har Sundsvalls kommun bedrivit försök med uppsökande verksamhet bland vissa skiftarbetare, personer med oregel- bundna arbetstider, handikappade samt bland personer bosatta i gles— bygd. Utgångspunkt för verksamheten har varit att organisera studier på sådant sätt, att personer som inte kan delta i reguljär vuxenutbildning ges möjlighet till studier. Följande principer har tillämpats: omkring 90 procent av studiearbetet har deltagaren utfört på egen hand. Den
lärarhjälp som varje enskild kursdeltagare erhållit har varit mycket begränsad. [ genomsnitt för alla deltagare iförsöksverksamheten har den omfattat ca 10—15 minuter per vecka. Arbetstakten har varit helt individuell. Telefon och bandspelare har använts i stor utsträckning.
Läsåret 1973/74 deltog 206 personer i försöket varav 199 i grund- skolekurser och sju i gymnasieskolekurser. Deltagarna läste främst engel- ska, matematik och tyska.
SÖ har undersökt uppsökande verksamhet inom kommunal vuxenut- bildning läsåret 1972/73. Begreppet uppsökande verksamhet användes i denna undersökning i vid mening. Förutom personliga kontakter avsågs här även telefonkontakter, informationsmöten, annonsering och utdel— ning av studieprogram. Totalt tillfrågades 445 kommuner varav 425, dvs. 96 procent, besvarade den postenkät som utsänts. En tredjedel av kom- munerna uppgav att uppsökande verksamhet i någon av ovan angivna for- mer hade förekommit under läsåret 1972/73. Verksamheten hade ofta utförts i samarbete med något studieförbund, och främst med ABF. Un— der den uppsökande verksamheten gavs mestadels information om grund- skolekurser. Information om särskild yrkesinriktad utbildning och om studiecirkelkurser förekom också i stor utsträckning. Under våren 1974 genomförde vidare FÖVUX en undersökning för att belysa i vilken utsträckning den kommunala vuxenutbildningen och de fyra studieförbunden ABF, TBV, SV och Mbsk bedrev uppsökande verksamhet under studieåret 1972/73 (se vidare avsnitt 8.2).
8.2. Den uppsökande verksamhetens nuvarande omfattning
8.2.1. F Ö VUX:s enkät om uppsökande verksamhet Bakgrund
Hösten 1973 fick SR/PUB i uppdrag av FÖVUX att undersöka i vilken utsträckning den kommunala vuxenutbildningen och de fyra största studieförbunden, ABF, SV, TBV och Mbsk, bedrev uppsökande verksam- het för sitt vuxenutbildningsutbud under studieåret 1972/73. Ett kort sammandrag av undersökningen återges här.
Undersökningen genomfördes med hjälp av frågeformulär till den kommunala vuxenutbildningen i ett slumpmässigt urval av Sveriges kommuner samt till de fyra studieförbundens avdelningar i samma kommuner.
Under hösten 1972 och även under hösten 1973 genomförde SÖ un- dersökningar beträffande den kommunala vuxenutbildningens uppsökan- de verksamhet under läsåren 1971/72 respektive 1972/73 (se avsnitt 8.1.7). I SÖ:s definition av uppsökande verksamhet ingick personliga kontakter som en form av uppsökande verksamhet, men även annonse- ring och broschyrer förekom som alternativa informationsvägar. Anled- ningen till att FÖVUX gjorde en egen undersökning var dels att FÖVUX önskade aktuella uppgifter om den uppsökande verksamheten till studie-
cirklar, dels att FÖVUX tillämpade en snävare definition på uppsökande verksamhet än den SÖ använde.
Syftet med undersökningen
Utöver en kartläggning av i vilken utsträckning uppsökande verksamhet bedrevs inom den kommunala vuxenutbildningen och inom de olika större studieförbunden önskade FÖVUX uppgifter om vilka som uppsök- tes, vilka ämnen som var aktuella i sammanhanget och vilka personer som var uppsökare.
Definition av den uppsökande verksamheten
För att få jämförbara uppgifter var det nödvändigt att ge en preciserad definition av uppsökande verksamhet till dem som skulle svara på frågeformuläret. Det ansågs också önskvärt att anknyta definitionen till den som tillämpas i FÖVUX:s försöksverksamhet. Med uppsökande verksamhet avsågs i FÖVUX-enkäten endast personliga samtal för att stimulera till deltagande i studier och eventuellt även stödja deltagarnai det inledande skedet av studierna. Telefonsamtal, tryckt materiel eller annan information av allmän karaktär, som var riktad till enskilda räknades inte som uppsökande verksamhet.
Med kampanj avsågs en uppsökande verksamhet som under en avgränsad tidsperiod riktades mot en klart angiven målgrupp.
Urvalet av kommuner
Undersökningens population utgjordes av Sveriges 278 kommuner (enligt indelningen fr.o.m. 1974-01—01). Medelst ett stratifierat urval, baserat på kommunernas invånarantal, drogs ett stickprov omfattande 48 kommu- ner, vilket motsvarade 17 procent av landets kommuner.
I undersökningen ingick 48 kommuner och 192 studieförbundsavdel- ningar. Svar inkom från samtliga tillfrågade kommuner, medan det bland studieförbunden var en lokalavdelning som inte svarade. Bortfallet i undersökningen kan därför anses så litet att det inte påverkat resultatet.
8.2.2. Den uppsökande verksamhetens totala omfattning
De fyra studieförbunden skilde sig markant beträffande antalet avdel- ningar med uppsökande verksamhet. ABF:s avdelningar hade den högsta aktiviteten för uppsökande verksamhet. Därefter följde TBV, SV och Mbsk. Från det insamlade materialet skattades den uppsökande verksamhet, som förekom ilandet under studieåret 1972/73 (tabell 8.1).
8.2.3. Kommunernas uppsökande verksamhet
Kommunernas medverkan var dels av organisatorisk, dels av ekonomisk karaktär. De kampanjer, som organiserades av kommunerna, känneteck-
Tabell 8.1 Uppskattad total uppsökande verksamhet 1972/73
Antal kommuner Procentuell andel i vilka uppsö— av landets kommuner Utbildningsanordnare kande verksam- ivilka uppsökande het forekom. verksamhet forekom Kommunerna (organisatorisk eller ekonomisk medverkan) 84 30 Arbetarnas bildningsförbund (ABF) 166 60 Tjänstemännens bildnings— verksamhet (TBV) 74 27 Studieförbundet Vuxenskolan (SV) 62 22 Studieförbundet Medborgar- skolan (Mbsk) 28 10
nades av att relativt många personer uppsöktes och att många uppsökare deltog i verksamheten. Ett flertal kampanjer skedde dessutom i samarbe- te med studieförbundsavdelningar. Någon särskild m_ålgruppsinriktning hade inte kommunerna, utan de bedrev uppsökande verksamhet både på arbetsplatser och i bostadsområden.
8.2.4. ABF:s uppsökande verksamhet
ABF bedrev uppsökande verksamhet i 60 procent av landets kommuner. Kampanjernas omfattning varierade, men ett flertal mycket omfattande verksamheter redovisades. Studieförbundet samarbetade i de flesta fall med någon facklig organisation. Uppsökarna var ofta fackligt aktiva, som lätt kunde nå anställda på sina egna arbetsplatser. Fackföreningarna bidrog också ekonomiskt till den uppsökande verksamheten. Fackliga och andra prioriterade ämnen dominerade de studier som påbörjades. De fackliga studierna hade en framskjuten position, men ABF bedrev även uppsökande verksamhet i bostadsområden, bland invandrare och andra grupper. I dessa fall förekom ofta samarbete med andra organ, t.ex. skol- styrelsen i den berörda kommunen.
8.2.5. TB V:s uppsökande verksamhet
TBV bedrev uppsökande verksamhet i ca 27 procent av landets kom- muner. TBV:s verksamhet riktades — i likhet med ABF:s —— främst till anställda på arbetsplatser. I en del av verksamheten förekom samarbete med t.ex. ABF eller de fackliga organisationerna. Uppsökarna var i regel representanter för fackliga organisationer. TBV vände sig till en begrän- sad målgrupp, vilket medförde att ett fåtal uppsökare deltog och att den uppsökande verksamheten ofta genomfördes utan ledighet från det ordinarie arbetet. Den uppsökande verksamhet, som förekom i bostads-
områden och bland invandrare utfördes av uppsökare inom studieförbun- det.
8.2.6. S V:s uppsökande verksamhet
I 22 procent av landets kommuner bedrev SV uppsökande verksamhet. Jämfört med ABF och TBV, som främst riktade sin verksamhet till olika arbetsplatser, uppsökte SV huvudsakligen bostadsområden, invandrare m.fl. Den enda yrkeskategori som erbjöds studier var lantbrukare. SV bedrev sin uppsökande verksamhet utan att samarbeta med andra organisationer och med representanter för studieförbundet som uppsö— kare. Utbildning av uppsökarna förekom sällan.
8.2.7. Mbsk:s uppsökande verksamhet
Den uppsökande verksamheten inom Mbsk var mycket begränsad i jämförelse med övriga undersökta studieförbund, såväl när det gäller antalet kommuner där verksamhet skett som när det gäller antalet kampanjer och antalet uppsökta personer. Mbskzs kampanjer vände sig främst till personer i vissa bostadsområden. Deltagarna fördelade sig relativt jämnt mellan prioriterade cirklar, andra allmänna cirklar och cirklar i svenska för invandrare.
9. Några studieformer inom vuxenutbildningen
9 .l Gruppstudier
Grupparbetets stora betydelse vid inlärning har alltmer uppmärksammats. Förutom i studiecirkeln, som beskrivs närmare i avsnitt 9.2, förekommer gruppstudier i ett flertal undervisningsformer. [ grund-, gymnasie- och högskolan har grupparbetet blivit ett allt vanligare inslag i undervis- ningen. Detta förekommer också i form av specialarbeten, ”fritt valt arbete”, tentamensuppgifter etc.
Även inom företag och institutioner används grupparbete och grupp- studier inom undervisningen i allt större omfattning.
9.2. Studiecirkelns pedagogik
1969 uttalade dåvarande utbildningsministern Olof Palme:
”Sverige är iväsentlig grad en studiecirkeldemokrati. Det är i studiecir- keln som generationer skolat sig själva i kritisk prövning, till förnuftstro utan att släppa den ideella målsättningen, i samverkan med andra. I studiecirkeln har ofta samhällets förändringar inletts.”
9.2.1. Historik
Grunden till studiecirkelns form lades 1902 av IOGTzs dåvarande distriktsstudieledare i Malmöhus län, Oscar Olsson. Vuxenstudier hade tidigare förekommit i olika former, men Oscar Olssons studiecirkel innebar något nytt. Genom studiecirkeln ville Olsson m.fl. frigöra bildningsarbetet från den filantropiska traditionen. Studieformen växte fram utifrån den sociala situationen, som rådde vid början av 1900—talet, och utifrån de behov, förutsättningar och möjligheter, som människorna upplevde vid tiden för folkrörelsernas genombrott.
Några citat från tidskrifter och böcker får belysa Oscar Olssons pionjärarbete.
”Säkert är, att ett stort bildningsarbete skulle kunna utföras genom den här föreslagna organisationen. Att arbetet utgår från arbetarklassen själv lämnar ytterligare garanti för dess framgång; det lönar sig väl knappast att vidare förneka, att om något ordentligt skall göras för denna klass, måste det också göras genom den; den får allt själv taga itu med
saken; någon annan klass gör det förvisso inte. Åtminstone är det ej sällsynt att höra den bättre lottade med förtrytelse beskärma sig över alla nya behov som arbetaren skaffar sig, och om vilka han, människovänlig nog, förklarar att de endast inkräkta på dennes arbetsduglighet och således bli till stor skada för honom.” (Motion av Oscar Olsson till lOGT:s storlogemöte 1902/T. Nerman: Studiecirkeln.)
”Hemtrevnaden skall vila över bildningsarbetet, det är den familjära kamratkretsen i vilken det utföres. Må vara, att resultaten inte bli så snabba och iögonfallande, de bli så mycket säkrare och gedigna.” (Femtio års godtemplararbete, 1929/T. Nerman: Studiecirkeln.)
Studiecirkeln blev den dominerande arbetsformen inom det fria och frivilliga folkbildningsarbete som växte fram under början av detta sekel (se kap. 5). År 1929, vid det första nordiska studiecirkelmötet, anförde Rickard Sandler, som då var ordförande i ABF, i ett tal:
”Vad det blir av en sådan rörelse som studiecirkelrörelsen, det kunna vi icke bestämt veta. Den kommer att leva, då vi lagt ner våra eventuella pekpinnar, och kanske vara annorlunda än vi föreställa oss. Den växer av egen kraft. Som allt, som växer i frihet, växer den på gott och ont. Och efter all rimlig sannolikhet kommer den icke att bli merjämnstruken och standardiserad till sitt innehåll utan mer brokig och typrik.” (R. Sandler: Mångfald och enfald.)
Trots den kvantitativa och kvalitativa tillväxten finns grunddragen fortfarande kvar inom studiecirkelarbetet. [ Kungl. Maj:ts kungörelse om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet definieras en studiecirkel som ”en kamratkrets för gemensamma, planmässigt bedrivna studier över ett på förhand angivet ämne eller problemområde”. Grund- läggande för cirkelarbetet är den vänskapliga samvaron och de informella personliga kontakterna mellan deltagarna.
9.2.2. Ledarrollen
Cirkelledaren skall se till att de resurser som cirkeln förfogar över blir väl använda. Deltagarnas kunskaper och tidigare erfarenheter, liksom studie- material och andra former av kompletterande material, skall behandlas så att hela gruppen kan tillgodogöra sig ny information och kunskap. Ledaren skall även diskutera med gruppen och stödja den i överlägg- ningarna, men uppmana den att själv fatta beslut. Utformningen av arbetsfördelningen och samvaron inom gruppen skall bestämmas av medlemmarna själva. I dessa diskussioner deltar ledaren på samma villkor som övriga gruppmedlemmar. Det demokratiska ledarskapet medför dels att deltagarna känner medansvar för arbetet, dels att det uppstår en vänlig grupporienterad atmosfär, som skapar trygghet och trivsel i cirkelarbetet.
Naturligtvis fordras det fackkunskap för att leda vissa cirklar, t.ex. i språk och musik, och det är också fördelaktigt att ledaren har överblick över det ämne som skall studeras. Erfarenheten visar emellertid att
ledarens viktigaste uppgifter är att hjälpa gruppen, så att den kan söka sig fram i materialet, och att stimulera alla att aktivt delta i gruppens diskussioner, så att hela gruppen känner sig framgångsrik i studierna.
Att vara studiecirkelledare är en svår uppgift. För att cirkelledaren skall ha möjlighet att uppfylla de stora krav, som med rätta ställs på vederbörande från både deltagare och kursanordnare, måste studieför- bunden se till att alla ledare får en meningsfull och vuxenanpassad cirkelledarutbildning.
9.2.3. Studiecirkelns arbetsformer
Inlärning är en aktiv process. Erfarenheter från samhälls- och arbetsliv utgör positiva bidrag till inlärningen, liksom deltagarnas möjlighet att fritt välja det ämne de vill studera.
En av studiecirkelns gyllene regler är att ”alla lär varandra och lär av varandra”. Gruppens samlade erfarenheter är större än den enskilde individens, vilket underlättar arbetet vid problemlösningar. Andra aspek- ter på inlårningssituationen, som befrämjas i studiecirkeln, är samarbets- förmåga, uppriktighet och tolerans. På grund av att antalet deltagare är relativt litet ges alla möjlighet att delta i diskussionen. Enligt statsbidrags- bestämmelserna får i studiecirkeln ingå lägst fem och högst 20 deltagare inklusive ledaren.
Diskussionsintensiteten brukar avta med gruppens tillväxt. Om grup- pen är för stor och uppfattningarna varierande inträffar det ofta att några blir tysta och passiva samtidigt som grupptrivseln avtar. Gruppen blir mindre demokratisk. Diskussionerna förs endast mellan ett fåtal perso- ner, vilket medför att gruppens kunskapsmässiga slutresultat inte blir fullvärdigt.
Deltagarna skiljer sig ofta åt vad beträffar utbildning, uppväxtmiljö, ekonomiska och sociala levnadsvillkor. Detta utgör inte något hinder för arbetet. Cirkeldeltagarnas varierande erfarenheter och skiftande sociala eller kulturella bakgrund medför att personerna kompletterar varandra.
Undersökningar har visat att grupper som tränats i funktionellt samarbete, med ett maximum av för arbetet positiva faktorer (ledare, miljö, material m.m.), har nått utbildningsresultat som vida överstiger vad de bästa enskilda individerna skulle ha uppnått var för sig.
9.2.4. Studiecirkelns gemensamma beslut
För att studiecirklarna skall bli effektiva och givande måste deltagarna gemensamt formulera målen för studierna. Gruppens gemensamma analys av utgångsläge och förutsättningar genomförs på ett tidigt stadium av arbetet, liksom även gruppbesluten rörande metoderna att nå de uppsatta målen. Under studiernas gång företas en kontinuerlig inventering av hur gruppen fungerar och hur den förhåller sig till de uppsatta målen. En utvärdering efter avslutad kurs hjälper gruppen att bedöma resultaten och arbetsförloppet. Den fortsatta verksamheten kan därefter bestämmas och nya mål, förutsättningar och metoder uppställas.
Många deltagare i studiecirklar har inte någon större studie- eller grupparbetsvana, men det har visat sig, bl.a. i FÖVUX, att när studierna en gång påbörjats är det många av deltagarna som gärna vill fortsätta med cirkelstudier.
9.2.5. Studiecirkeln som vuxenutbildningsform
I rapporten Utbildning år 2000, utgiven av SÖ 1971, skisserade Torsten Eliasson framtidsperspektiven för vuxenutbildning i Sverige på följande sätt:
”Vilken typ at vuxenutbildning bör prioriteras, en som ihuvudsak är ungdomskopierande och institutionaliserad — eller en som äri huvudsak nyskapande, som analyserar de annorlunda behoven hos vuxna? Det blir då också ett val mellan direkt samhällelig administration och bevarande av s.k. folkrörelsekaraktär. Senare års budgetar har satsat mest på det institutionaliserande och kopierande, vilket innebär att man skjuter ett stort problem framför sig och att man på så sätt låser framtiden.”
Om utbildningsklyftorna skall kunna minskas, måste man enligt detta resonemang prioritera den utbildning, som vänder sig till de utbildnings- mässigt eftersatta grupperna i vårt samhälle, vilket studieförbunden genom sin folkrörelseanknytning har särskilda förutsättningar att lyckas med. De kan bättre än andra arrangörer av vuxenutbildning komma i kontakt med personer, som är i behov av men samtidigt ställer sig tveksamma inför studier. Vissa studieförbunds anknytning till fackliga organisationer ger dem även goda möjligheter att på arbetsplatser och institutioner informera om studier och bedriva uppsökande verksamhet. En viss förskjutning av tyngdpunkten inom vuxenutbildningen i av Eliasson önskvärd riktning har också genomförts i statsbudgetarna efter år 1971.
Studiecirkeln är en speciell studieform skapad för vuxna. Friheten i arbetsformerna, den lugna studietakten, de informella och kamratliga arbetsformerna samt frånvaron av konkurrens, kunskapsprov m.m. gör studiecirkeln till en trivsam och lockande studiemiljö.
9.2.6. Studiecirkelns framtidsmöjligheter
Den expanderande vuxenutbildningen består av ett flertal studieformer, varav studiecirkeln är en. Trots konkurrens från de läroplansbundna och kompetensinriktade studieformerna har studiecirkelverksamheten haft en kontinuerlig tillväxt. Studiecirkelns metodik och dess fria arbetsformer passar alla slags ämnen och lämpar sig mycket bra för personer med kort och bristfällig ungdomsutbildning. Cirkeldeltagande är för många den första kontakten med vuxenstudier och leder ibland till studier i mer ”skolliknande” former. Den mjuka studiestart som cirkelverksamheten ger kan vara en lämplig studieinledning, men studiecirkeln skall inte betraktas främst som en förberedande och grundläggande verksamhet. Studiecirkeln utgör en studieform, som i flera avseenden överträffar andra former av vuxenstudier. Individerna har i studiecirkeln möjlighet
att gemensamt lära och utvecklas i en studietakt som anpassas efter deltagarna, utan formella meriter som mål. Arbetet i studiecirkeln är demokratiskt.
9.3. Folkhögskolekurser
En lämplig kombination mellan gruppstudier och studier i mer koncen- trerade former är de kurser, som anordnas i form av internat- eller externatkurser vid folkhögskolor. Från historisk synpunkt är folkhögskolorna en del av folkbildningsrörelsen. Genom samarbete mel- lan studieförbund och andra former av bildningssträvan samt förbindelser med bl.a. politiska och religiösa folkrörelser, har den svenska folkhögsko- lan utvecklats och förnyats under de mer än hundra år som skolformen funnits.
Folkhögskolan skiljer sig dock från den övriga folkbildningen genom att vissa kurser är yrkesinriktade eller förberedande inför yrkesbetonade studier. Dessutom förekommer vissa kompetensinriktade kurser (se av- snitt 6.2). Kurserna är i allmänhet längre än inom studieförbunden, de är förlagda till folkhögskolornas lokaler och deltagarna bor under kurstiden ofta i internat. Trots några likheter med ungdomsskolan befinner sig folkhögskolan emellertid tämligen långt från det allmänna skolväsendets undervisnings- och arbetsformer.
Inom folkhögskolan förekommer två kurstyper nämligen vinterkurser och ämneskurser. De senare ägnas åt begränsade studieområden, där kursernas längd kan vara mycket varierande. Enligt folkhögskolestadgan skall ämneskurs omfatta minst en vecka. Sedan 1973 medger dock SÖ generell dispens för kortare kurser under förutsättning att kursen:
— är förlagd till skolans lokaler — omfattar minst två dagar — utgör en introduktion till eller uppföljning av studieverksamhet med studieförbund eller underavdelning därav eller regionalt bildningsför— bund som arrangör eller — är anordnad för cirkelledare av statsbidragsberättigad studiecirkelverk- samhet.
Hela studiegrupper inklusive ledaren kan gemensamt delta i ärrmes- kurser. För en kortare tid får deltagarna härigenom pröva studieri en ny miljö med fler studietimmar per dag. Kurser om två dagar bör nämligen enligt bestämmelserna omfatta minst 14 undervisningstimmar. I samband med kurserna brukar ofta olika former av aktiviteter anordnas, ibland med anknytning till kursinnehållet, men även information om folkhög- skolan m.m.
Arbetsformerna under ämneskurserna skiljer sig inte nämnvärt från det vanliga cirkelarbetet. Grupparbeten och andra samarbetsformer före— kommer även under dessa kurser. Under kurstiden vid folkhögskolorna får deltagarna möjlighet att lära känna andra personer, som är intressera- de av samma ämnen. Ett vidgat utbyte av erfarenheter och synpunkter är
både stimulerande och nyttigt för de fortsatta studierna.
I skrivelsen från LO och ABF till utbildningsministern i juni 1969 angående förslag till försöksverksamhet med vuxenutbildning (se kapitel 1), föreslogs bl.a. följande beträffande arbetsformerna: ”Verksamheten bedrivs i huvudsak som studiecirkelverksamhet. Denna skall emellertid kunna kompletteras med korta ämneskurser (veckosluts- eller veckokur- ser) vid folkhögskola”. Detta har också förekommit under FÖVUX:s fjärde försöksår med positivt resultat. När deltagarna informerats om kursernas uppläggning och karaktär blev dessa inslag i verksamheten mycket uppskattade (se vidare avsnitt 18.4).
Ämneskurserna utgör en expansiv del av folkhögskolornas verksamhet. Sommaren 1974 anordnades över 400 ämneskurser av olika längd och karaktär. De korta ämneskurserna är mycket lämpliga för studier i mer koncentrerad form och i kombination med studiecirkelverksamhet.
10. Några projekt inom vuxenpedagogiskt forsknings— och utvecklingsarbete
Den forskning. som behandlar de kortutbildades studiesituation, bedrivs fortfarande i liten skala vid en jämförelse med forskningen om universitetsstuderande och studerande i ungdomsskolan.
På senare tid har emellertid en del projekt, som berör de kortutbildade, startats. De flesta av dessa projekt är ännu inte avslutade. I det följande redovisas en del av den forskning rörande de kortutbildade, som finansie- ras genom ekonomiska bidrag från Sö. Redovisningen gör inte anspråk på att vara fullständig. Vuxenpedagogisk forskning förekommer även på andra håll.
Sedan 1962/63 finns ett särskilt anslag i Sözs budget för forsknings- och utvecklingsarbete. Då var anslaget endast 0,2 Mkr. För budgetåret 1974/75 är anslaget 26,6 Mkr. Av detta anslås 4,3 Mkr dvs. 16 procent, till pedagogiskt utvecklingsarbete med inriktning på vuxenutbildninen. Den del av anslaget, som går till projektarbete inom folkbildningsverk- samheten, uppgår till ca 1,5 Mkr, dvs. knappt sex procent. Från budgetåret 1973/74 har anslaget nästan fördubblats, men det utgör fortfarande endast en liten del av det totala anslaget.
10.1. Studiecirkeln som pedagogisk situation
Vid pedagogiska institutionen. Stockholms universitet, påbörjades i juli 1973 ett forskningsprojekt, som kallas Studiecirkeln som pedagogisk situation. Bakgrunden till projektet är att studiecirkeln sedan länge har varit en undervisningsform för vuxna, däremot finns det få dokumente- rade kunskaper om studiecirkeln. De, som har erfarenheter av studie- cirkelarbetet, har allför ofta varit upptagna med praktiska ting för att hinna dokumentera sina kunskaper. Syftet med projektet är att få följande frågor besvarade:
— vad vet vi eller tror oss veta om cirkelstudier? —— finns det en studiecirkelpedagogik? — hur skiljer sig studiecirkeln från grupparbete inom t. ex. kommunal vuxenutbildning?
— studiehinder i cirkelarbetet? — kursmaterialets roll i cirkelstudier?
11
— vilken utbildning behöver en cirkelledare? — hur skall man utvärdera verksamheten i en studiecirkel?
Arbetet är i första hand inriktat på att belysa vad som händer i studiecirkeln samt vad som är speciellt utmärkande för denna studieform.
Projektet har en klar praktisk inriktning och målsättningen är att arbetet skall utmynna i sådana kunskaper som kan:
— utnyttjas vid cirkelledarutbildning/handledning * utnyttjas vid framställning av kursmaterial — utnyttjas om man vill överföra/anpassa studiecirkeln till andra studie- situationer (andra former av studier) — utnyttjas vid utvärdering av verksamheten i en cirkel
Inom projektet bedrivs undersökningar såväl genom deltagande i cirk- lar som genom intervjuer med deltagare, ledare, kursmaterialproducenter, samt personer med rik erfarenhet av cirkelarbete. På basis av det insamla- de materialet formuleras hypoteser om studiecirkeln som pedagogisk form. Under projektets andra fas inriktas arbetet på att pröva de uppställ- da hypoteserna. De prövas genom experiment med exempelvis varierande utformning av kursmaterial samt olika typer av cirkelledarutbildning. För att kunna genomföra projektet inom överskådlig tid har några begräns- ningar |orts. Tre ämnesområden med olika karaktär skall studeras, näm- ligen a) samhällsengagerande ämnen av typ politisk och fackliga studier b) estetiska ämnen c) ”kompetensinriktade” ämnen.
Projektet beräknas vara avslutat andra halvåret 1976.
10.2. SAMVUX — rekrytering, uppsökande verksamhet, sam- ordning i vuxenutbildning
Vid sociologiska institutionen vid Uppsala universitet utförs ett projekt benämnt SAMVUX — rekrytering, uppsökande verksamhet, samordningz'
vuxenutbildning. Projektet syftar till:
— att utröna förutsättningar för och konsekvenser av samordning och profilering mellan olika utbildningsanordnare, samt —- att utveckla, pröva och utvärdera metoder för förbättrad rekrytering (inklusive uppsökande verksamhet) och samordning inom vuxenutbild- ningens olika områden.
Profilering kan närmast översättas med en utbildningsorganisations politiska ideologi, vilken ger särdrag i innehållet och i utbudet av kurser eller utbildningar.
Samordningen skall äga rum på lokal nivå. Vuxenutbildningsrådet skall om möjligt fungera som samordningsorgan. De områden där samverkan skall ske är studie- och yrkesvägledning, uppsökande verksamhet,
skolsociala frågor, forsknings— och utvecklingsarbete samt statsbidragsfrå-
gor. För projektet som helhet, liksom för försöksverksamheten, har samordning och profilering en överordnad ställning i relation till ”rekrytering” och ”uppsökande verksamhet”.
Enligt projektledningens förmenande är det troligt att olika utbild- ningsorganisationer ”på sina håll inte har helt klart för sig vad de andra organisationerna representerar” dvs. organisationernas profilering. Därför bör, enligt SAMVUX, en kartläggning av profileringens aktuella konkreta innebörd på det lokala planet ske. När ett klarläggande av gemensamma målsättningar och utbildningsanordnarnas särintressen har utrönts, skall försöksverksamheten komma till stånd.
Försöksverksamheten kommer att äga rum i tre kommuner. Genom samordning mellan utbildningsanordnarna hoppas SAMVUX uppnå ett ökat gemensamt utnyttjande av lokaler, utrustning, läromedel etc. samt personella och erfarenhetsmässiga resurser. Uppsökande verksamhet skall uteslutande ske i bostadsområden.
Målgruppen är personer som har sex- eller sjuårig folkskola som formell skolbakgrund.
På längre sikt kan syftet sägas vara att uppnå SAMVUX:s projektets mål i landets samtliga kommuner.
Försöksverksamheten skall bedrivas under läsåret 1974/75. Utvärde- ringen och rapporteringen sker under 1975/76, projektet skall vara avslutat sommaren 1976.
10.3 SOS—VUX — studiebehov och studiehinder i vuxenut- bildning
1968 påbörjade Sö och lärarhögskolan i Stockholm projektet Vuxenut- bildning — utbud och deltagande. Projektet är upplagt kring delprojekt. Det första av dessa delprojekt: Vuxenutbildning i Sverige, en strukturell översikt har avslutats. Det andra benämns Studiebehov och studiehinder i vuxenutbildning och startades ijanuari 1972. Det beräknas vara avslutat under sommaren 1976. Bakgrunden till projektet är vuxenutbildningens sociala snedrekryte- ring. De kortutbildade deltar inte i vuxenutbildningen i önskvärd omfattning. Projektledningen anser att man måste söka skapa klarhet i de kortutbildades totala livssituation. Utifrån denna och tidigare erfarenhe- ter skall studier ske av kortutbildades:
— behov av vuxenutbildning
— kännedom om vuxenutbildningen — motiv för att vilja delta i vuxenutbildning — upplevda hinder för att delta ivuxenutbildning — planer att delta ivuxenutbildning — erfarenheter av vuxenutbildning
Dessa problemställningar — hur studiebehov och studiehinder är
relaterade till individens olika roller och tidigare erfarenheter —— anses nödvändiga att få besvarade, för att man skall kunna bedriva information och vidta åtgärder, så att vuxenutbildningen när de eftersatta grupperna. När det potentiella intresset för vuxenutbildning är kartlagt kommer studiebehov och studiehinder att ställas mot:
— sociala bakgrundsdata samt tidigare upplevelser och erfarenheter — den aktuella livssituationen och i samband härmed de behov en person upplever i sin yrkes—, fritids-, familje- och samhällsroll samt vidare regionens utbud av vuxenutbildning och de rådande arbetsmarknads- förhållandena — attityder till vuxenutbildning
Data samlades in genom personliga intervjuer under oktober 1973 -— februari 1974 på följande orter: Stockholm, Helsingborg, Karlskoga, Örnsköldsvik, Sävsjö, Järbo, Åsunda, Österfärnebo. Undersöknings- gruppen bestod av ca 1 100 kortutbildade personer i åldrarna 28—32 år, 42—46 år och 56—60 år.
Några resultat har redovisats, men projektets huvudsakliga rapporte- ring kommer att ske med början hösten 1974.
SOS-VUX avser belysa i vilka situationer en person upplever sig ha otillräckliga kunskaper samt även om hon/han skulle vilja lära sig mera om något. Resultaten pekar på att utbildningsintresset i hög grad är knutet till yrkesrollen. Nästan hälften av de intervjuade önskade lära sig mer om något i samband med sitt arbete. Som motiv för detta betonades i första hand att man ville klara av arbetet bättre. 37 procent framförde att de skulle vilja lära sig mer om sina rättigheter och skyldigheter i samhället.
[ samband med detta anser SOS-VUX att det är väsentligt att upp- skatta graden av handlingsberedskap. Om en person uttryckte intresse av att studera men inte deltagit i någon form av vuxenutbildning fick veder- börande ta ställning till ett antal tänkbara studiehinder för att han ej deltagit/deltar. Intresse och hinder för vuxenutbildning måste dessutom ses mot den arbetsmarknadssituation och det utbud av kurser etc. som råder på personens bostadsort. Uppgifter om dessa förhållanden har sam- lats in.
Resultaten visade att det faktiska deltagandet var betydligt lägre än det potentiella intresset. 60 procent av de potentiellt intresserade, svarade på frågan när de tänkte börja studera, ”senare än nästa termin” eller ”vet
-u
ej.
10.4 GRUV — grundskolestudier för vuxna
Grundskolestudier för vuxna, förkortat till GRUV, är ett projekt som bedrivs vid Pedagogiskt Centrum vid Stockholms skoldirektion. Projektet syftar till att få kunskaper om de kortutbildades studie- situation inom den kommunala vuxenutbildningen. Avsikten är att studera såväl utbildningsprocessen och utbildningens innehåll och genom- förande, som deltagarnas upplevelser härav. Mer precist är syftet att
belysa hur den undervisning som erbjuds de kortutbildade inom den kommunala vuxenutbildningen fungerar, dels i förhållande till de studie- syften som deltagarna har, dels i relation till det kompetensinriktade målet för utbildningen.
Inom ramen för ovanstående syfte avser GRUV att belysa: — vilket innehåll och vilken utformning har den vuxenundervisning, som erbjuds de kortutbildade, inom den kommunala vuxenutbildningen?
—- hur upplevs undervisningens innehåll och utformning av lärare respektive deltagare?
_ vilka förväntningar och önskemål har deltagarna beträffande sina studier?
— ivilken grad nås det kompetensinriktade målet för utbildningen? _ vad kännetecknar dem, som fullföljer respektive avbryter sina studier, i fråga om inställning till studiesituation, studieresultat rn. m.?
Undersökningsgruppen omfattar deltagare i ämnena engelska, matema- tik och svenska på grundskolenivå. Dessa ämnen har valts ut eftersom de är omfattande ämnen och har det största antalet deltagare på grundskole- nivå. Majoriteten av kursdeltagarna inom Stockholms enheter för kommunal vuxenutbildning, vilka har sex-, sju- eller åttaårig folkskola som tidigare skolutbildning, studerar på grundskolenivå. Då begränsning- ar av deltagargruppen varit nödvändiga ingår endast kvällstuderande i undersökningen.
De undervisningsgrupper, vilka ingår i undersökningen, kommer att följas undet det antal terminer som kurserna normalt tar. I början av en kurs insamlas data om deltagarnas bakgrund, studiesyfte etc. Därefter studeras undervisningsprocessen genom observationer, fortlöpande kurs— värderingar och intervjuer med deltagare och lärare. Parallellt sker en uppföljning av deltagare som avbryter studierna.
Projektet startade höstterminen 1973. Samtliga kursdeltagare, som då påbörjade studier i engelska på en nivå motsvarande grundskolan ingicki undersökningen.
Ett par informationsblad har hittills tryckts. Då det är de grupper, vilka studerar engelska, som har undersökts 1973/74 berör informa- tionsbladen enbart dessa grupper. Höstterminen 1973 startades 42 grupper i engelska. Det var betydligt fler kvinnor än män, 75 procent mot 25 procent, i grupperna. De flesta var iåldrarna 35—54 år. Enkäten angående deltagarnas bakgrund besvarades av 669 kursdeltagare. En majoritet av kursdeltagarna hade enbart sex- eller sjuårig folkskola. En annan vanlig utbildningsbakgrund var avbrutna realskolestudier. 90 procent av deltagarna hade utbildning inom något yrke. Den oftast förekommande yrkesutbildningen för kvinnorna var kamera!/kontors- teknik. Männen hade vanligen hantverks— eller teknikerutbildning. Om- kring 65 procent av kursdeltagarna svarade att de förvärvsarbetade på heltid och 20 procent att de var hemarbetande. Mer än 50 procnet beskrev sitt arbete som stimulerande och självständigt. Relativt få svarade att deras arbete var enformigt, fysiskt eller psykiskt tröttande.
Intressant att notera är att kvinnorna oftast uppgav att de studerade av allmänbildnings— och studieintresse. Skälet ”för att bättre kunna klara av sitt nuvarande arbete” vägde tyngre för männen än för kvinnorna.
Projektet beräknas pågå t. o. m. 1977. Rapporteringen kommer att ske successivt dels i form av rapporter, dels i form av informationsblad.
10.5. Rekrytering till och metoder vid vuxenundervisning
Inom ramen för projektet Rekrytering till och metoder vid vuxenunder- visning vid pedagogiska insitutionen, Uppsala universitet har en undersök- ning benämnd Vuxna 70 genomförts. Det är en deskriptiv undersökning av ett slumpmässigt urval av personer i åldern 18—65 år (se även kap 7). Undersökningen genomfördes i två steg. Det första steget Enkät -70 utgör insamlande av uppgifter från cirka 3 000 personer. Det andra steget, Intervju -70, är ett slumpmässigt urval av deltagarna från Enkät -70. Ungefär 900 personer intervjuades personligen.
Enligt Vuxna 1970 hade omkring två tredjedelar aldrig deltagit i någon from av vuxenstudier. När de tillfrågades om orsaken till att de aldrig deltagit svarade ungefär en fjärdedel att det var p. g. a. tidsbrist, skiftarbete eller trötthet efter arbetet. För 35 procent av kvinnorna var svårigheter med barntillsyn och hänsyn till familjen ett hinder för att delta i studier.
Rapporten bekräftar att det huvudsakligen är de kortutbildade som inte deltar i vuxenutbildning. Bland män med enbart folkskola hade endast tre av tio och bland kvinnor två av tio någon erfarenhet av vuxenstudier. En grupp som nästan helt saknade erfarenhet av vuxenstu- dier var kvinnor över 50 är bosatta på landsbygden. Nära tre fjärdedelar av dem som saknade erfarenhet av vuxenstudier uppgav också att de saknade intresse för studier. 70 procent av dem, som saknade erfarenhet av att studera som vuxen, hade ringa eller felaktig kunskap om sina studiemöjligheter.
SOU 197454 167 III FÖVUX:s försöksverksamhet
I denna avdelning beskrivs FÖVUX:s försöksverksamhet. Av praktiska skäl betecknas de olika försöksåren på följande sätt:
FÖVUX I 1970/71 FÖVUX II 1971/72 FÖVUX llI 1972/73 FÖVUX IV 1973/74 FÖVUX V 1974/75
I texten omnämnda tabeller återfinns i bilaga D.
11. Sammanfattning av verksamheten under det första försöksåret
FÖVUX har enligt direktiven till uppgift att genom uppsökande verksam- het och studiecirkelverksamhet systematiskt pröva och utvärdera åtgärder för att vidga rekryteringen till vuxenutbildningen och undanröja studie- hinder bland kortutbildade vuxna.
Under FÖVUX [ omfattade verksamheten endast förvärvsarbetande personer. På ett tiotal orter i landet uppsökte fackliga studieorganisatörer anställda på olika arbetsplatser och erbjöd dem cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. Arbets- platserna representerade arbetsmiljöer av olika slag; arbetsplatser med tung industri, arbetsplatser med övervägande kvinnlig arbetskraft samt arbetsplatser belägna i glesbygd.
Följande arbetsmiljöer, orter och arbetsplatser ingick i det första årets försöksverksamhet:
] Arbetsplatser med fysiskt tungt arbete — i vissa fall med skiftgång
Sundsvall Svenska Cellulosa AB (SCA), Wifstavarf-Östrands Industrier Surahammar Surahammars Bruk AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB
2 Arbetsplatser som dominerades av kvinnlig arbetskraft
Piteå Piteå lasarett
Öjeby vårdhem Furunäsets sjukhus Bollnös/ Södra Hälsinglands sjukhusi Bollnäs och Söderhamn Söderhamn
Moheds vårdhem
Höghammarskolan Bollnäs folkhögskola
Figur 11.] Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [, pro- cent
Borås Fodervävnader AB Rydboholms AB, Viskafors Textilfabriken Merkur AB
3 A rb etsp la tser belägna i glesbygd
Gällivare/ Luossavaara—Kiirunavaara AB (LKAB) Malmberget Tempo Domus Lövberga ålderdomshem Kalix Bulten-Kanthal AB, Kalixverken AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Karlsborgs bruk Hagfors Uddeholm AB, Hagfors Järnverk
Inför den uppsökande verksamheten utvaldes de studieorganisatörer, som skulle handha rekryteringen, av respektive fackförening i samråd med den lokala ABF- eller TBV—avdelningen. Därefter deltog samtliga studieorga— nisatörer i en speciellt tillrättalagd utbildning, som bl. a. omfattade en presentation av försöksverksamheten och planering av hur rekryterings- arbetet skulle utformas på de enskilda arbetsplatserna. Uppgiften för de sammanlagt 37 studieorganisatörerna var att genom uppsökande verksam- het rekrytera så många som möjligt till cirkelstudier. De som kontaktades skulle vara mellan 25 och 67 år, ha sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och inte tidigare ha deltagit ivuxenutbildning.
De uppsökta fick välja det ämne de önskade läsa och de kunde dessutom välja mellan olika studievillkor (studier på delad arbetstid och fritid, på fritid med 300 kr i stimulansbidrag samt på fritid utan, stimulansbidrag). Studierna liksom studiematerialen var kostnadsfria. Dessutom utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbort- fall på grund av förlorat extraarbete. På varje ort startades tolv cirklar, en för varje ämne och studievillkor.
Antal kontaktade = 3 962
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX I
G Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX |
Av de 3 962 personer som kontaktades i den uppsökande verksamhet- en ville 2 074, dvs. 52 procent, delta i studierna (figur 11.1). Variationen var emellertid stor mellan de olika orterna, bl.a. beroende på hur stor del av de anställda som uppsöktes. På de orter där studieorganisatörerna av olika skäl endast hade tillfälle att uppsöka en mindre del av de anställda, vände de sig sannolikt i första hand till sådana, som de bedömde som mera benägna att anmäla sig. Därigenom blev andelen studieintresserade större på dessa orter där studieorganisatörerna kontaktade en större del av de anställda, däribland även sådana som kunde bedömas som mindre intresserade av att delta. Bland andra faktorer som inverkade på rekryteringsresultaten kan nämnas studieorganisatöremas olika upplägg- ning av uppsökandet samt variationen i arbetstider, arbetsmiljöer, förhandsinformation m.m. på de olika orterna.
De som inte var intresserade av att delta nämnde oftast som orsak, att fritiden var alltför dyrbar för att användas till studier, att de hade andra intressen och ville umgås med familjen hellre än att studera eller att de överhuvudtaget var mycket upptagna på sin fritid. Några ansåg också att de var för gamla för att studera.
Av dem som önskade delta i studiecirklarna ville de flesta, 41 procent, läsa engelska i första hand, medan 29 procent önskade läsa matematik, 20 procent svenska och endast 12 procent samhällskunskap i första hand. (Summan överstiger 100 procent beroende på att de uppsökta kunde önska mer än ett ämne i första hand.) De flesta, 64 procent, ville helst läsa på studievillkoret med stimulansbidrag, medan 30 procent föredrog att studera delvis på arbetstid. Den minsta andelen som önskade det senare studievillkoret fanns bland de kvinnliga anställda på vårdinstitu- tionerna, som av hänsyn till arbetskamraterna inte ansåg sig kunna lämna arbetet under arbetstid. Ett mindre antal deltagare, nio procent, ville läsa utan stimulansbidrag, oftast med motiveringen att de inte ville känna några förpliktelser. (Även här överstiger summan 100 procent beroende på att man kunde önska mer än ett studievillkor i första hand.) Deltagarnas uppgifter om vad i studieorganisatöremas argumentering, som lockat till deltagande, antyder att det var av underordnad betydelse vilka argument som använts. Det avgörande var att man överhuvudtaget blivit uppsökt.
Alla de 2 074 personer som anmält sig till studier kunde på grund av de begränsade resurserna inte beredas plats i FÖVUX-cirklar, utan ungefär hälften av de anmälda erbjöds i stället studier ivanlig cirkelverk- samhet. 1 098 personer uttogs till 108 FÖVUX-cirklar. Av de uttagna fullföljde två tredjedelar kursen. 21 procent infann sig inte till cirkelstar- ten och 15 procent avbröt studierna. Andelen uttagna som aldrig kom och andelen studieavbrytare var alltså sammanlagt 36 procent. I cirklarna utan stimulansbidrag uppgick andelen till 42 procent, i cirklarna med stimulansbidrag till 31 procent och i cirklarna på delad arbetstid och fritid till 33 procent av deltagarna. Intervjuer med dem som inte började eller som avbröt cirkelstudierna visade att det för omkring en tredjedel var omöjligt att börja eller fullfölja cirkelstudierna. De övriga angav olika praktiska skäl, men i många fall föreföll osäkerhet och andra psykolo-
giska anledningar ha haft stor betydelse. Frånvaron var i stort densamma för deltagare med olika stu dievillkor.
Cirklarna under det första försöksåret läste igenomsnitt 51 studietim- mar. 83 procent av deltagarna hade endast folkskola som grundutbildning och 64 procent uppgav att de inte bedrivit några studier sedan de avslutade sin obligatoriska skolgång. Trots att de flesta deltagarna saknade studievana, planerade 76 procent av dem att fortsätta sina studier.
[ slutet av det första försöksåret intervjuades också representanter för arbetsgivarna, fackföreningarna och studieförbunden. Samtliga tillfrågade arbetsgivarrepresentanter uppgav därvid att den uppsökande verksamhet— en för FÖVUX hade fungerat bra på deras arbetsplatser. Många ansåg dock att planeringstiden varit i knäppaste laget. På de flesta arbetsplatser- na framhölls att studieorganisatörerna hade planerat den uppsökande verksamheten i samråd med arbetsledningen, vilket ansågs ha medverkat till att det hela fungerat bra.
Flera av de intervjuade uppgav att de genom försöksverksamheten hade funnit uppsökande verksamhet lämplig som rekryteringsmetod även för den interna utbildningen inom företaget. I sådana fall påpekades också, att det vore värdefullt om en och samma studieorganisatör då kunde gå ut och erbjuda det samlade utbildningsutbudet, dvs. såväl grundutbildning som intern yrkesutbildning, fackliga kurser samt skydds- och hälsovårdskurser. Flera arbetsgivarrepresentanter framhöll dessutom vikten av att skriftlig information föregick studieorganisatörens kontakt- er.
Samtliga arbetsgivarrepresentanter utom en ansåg studiecirkelformen vara den bästa för den målgrupp som försöksverksamheten gällde. De underströk att självstudier var mycket svårare att genomföra för den som var ovan att studera, varför studier i grupp oftast gav ett avsevärt bättre resultat.
Verksamheten under det första försöksåret har redovisats utförligt i del- betänkandet Uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbild- ningen (SOU 1972119).
12. Sammanfattning av verksamheten under det andra försöksåret
Liksom under det första året var syftet även nu att pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja studiehinder bland kortutbildade vuxna. Huvuddelen av verksamheten gällde också under det andra året vissa utvalda arbetsplatser på ett tiotal orter i landet. De anställda uppsöktes av fackliga studieorganisatörer, som erbjöd cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap.
På tre av de orter som deltog under det första året bedrevs försöks- verksamhet även under det andra året. Verksamheten, vilken omfattade samma arbetsplatser som föregående år, avsåg dels tidigare FÖVUX-delta— gare, vilka erbjöds möjlighet att bedriva fortsatta studier, dels dem som tidigare avböjt deltagande i FÖVUX, vilka nu fick ett förnyat erbju- dande.
Under det första året omfattade verksamheten endast förvärvsarbe- tande personer och ingen uppdelning gjordes efter slag av arbetstid, utan anställda med dagtidsarbete och skiftarbete deltog i samma grupper. Under det andra året genomfördes därutöver särskilda försök bland anställda inom industrin och sjukvården med tre- och fyrskift eller komplicerade tjänstgöringsscheman. För dessa grupper prövades en sär— skilt tillrättalagd studieorganisation. Dessutom utvidgades verksamheten under det andra året till att även omfatta hemarbetande kvinnor och anställda vid skyddade verkstäder.
Följande målgrupper, orter och arbetsplatser ingick i det andra årets försöksverksamhet:
I Tidigare F Ö VUX -del tagare
Gällivare/ Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Malmberget Tempo
Domus Lövberga ålderdomshem Borås Fodervävnader AB
Rydboholms AB, Viskafors Textilfabriken Merkur AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB
På dessa orter erbjöds de som deltog i FÖVUX-cirklar under det första året fortsatta studier i samma ämne eller något av de andra tre ämnena. De studievillkor som tillämpades var studier på fritid utan stimulansbi— drag i Malmberget, studier på fritid med stimulansbidrag i Borås och studier på delad arbetstid och fritid i Malmö.
2 De som tidigare inte ville delta iFÖ VUX
Gällivare/ Luossavaara-Kiirunavaara AB (LKAB) Malm berget Tempo
Domus Lövberga ålderdomshem Borås Fodervävnader AB
Rydboholms AB, Viskafors Textilfabriken Merkur AB Malmö Kockums Mekaniska Verkstads AB
På dessa orter omfattade verksamheten personer som av olika skäl avböjde medverkan under det första året. De tre studievillkoren fördela- des slumpmässigt på dem som skulle uppsökas, så att studieorganisatörer- na erbjöd var och en som kontaktades ett i förväg fastställt studievillkor.
3 Skiftarbetare inom industrin
Kalix Bulten-Kanthal AB, Kalixverken AB Statens Skogsindustrier (ASSI), Karlsborgs bruk Luleå Norrbottens Järnverk AB (NJA) Norrköping Fiskeby AB, Skärblacka bruk
På dessa orter gällde försöksverksamheten skiftarbetande arbetare och tjänstemän inom industrin med tre- och fyrskift. Dessa erbjöds studier i huvudsak på fritid utan stimulansbidrag, men med ledighet från arbetet vid de tillfällen då cirkelsammankomsten inföll på arbetstid. Det bedöm- des nämligen inte vara möjligt att anpassa förläggningen av cirkelsamman— komsterna till deltagarnas arbetstider, eftersom dessa varierade mellan olika deltagare inom samma cirkel. Sammankomsterna förlades till en bestämd tid varje vecka oberoende av om deltagarna arbetade eller var lediga. Härigenom kom studierna oftast att bedrivas på fritid, men i genomsnitt var tredje eller var fjärde gång inföll de på arbetstid. När studierna genomfördes på arbetstid tillämpades ett system med ersättare för deltagarna.
4 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Luleå Luleå Lasarett Södertälje Södertälje sjukhus Norrköping Centrallasarettet i Norrköping
På dessa orter berördes sjukvårdspersonal av försöksverksamheten.
Studievillkoret var detsamma som för skiftarbetama inom industrin, dvs studierna ägde i huvudsak rum på fritid, men när cirkelsammankomsten inföll på arbetstid fick deltagarna ledigt för att delta i cirklarna.
5 Hemarbetande kvinnor
För varje ort gjordes försök att karakterisera arbetsmarknaden för
kvinnor.
Kalix glesbygd, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Luleå tätort, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Älvdalen glesbygd, dålig tillgång på arbetstillfällen
för kvinnor
Södertälje tätort, dålig tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Norrköping tätort, god tillgång på arbetstillfällen för kvinnor Malmö tätort, god tillgång på arbetstillfällen för kvinnor
På dessa sex orter, valda så att de representerade tre olika ortstyper, uppsöktes hemarbetande kvinnor i vissa bostadsområden. De bostads- områden, som försöksverksamheten skulle gälla, utvaldes i samråd med det medverkande studieförbundets lokalavdelningar. En förutsättning var att urvalet skulle bestå av områden med en stor andel kortutbildade hemarbetande kvinnor. Inom varje bostadsområde fördelades studievill- koren slumpmässigt på de olika adresserna (portgångarna), så att hälften av de uppsökta erbjöds studier med stimulansbidrag och hälften studier utan stimulansbidrag.
6 Anställda vid skyddade verkstäder
Mora/Orsa Öna Mekaniska Verkstad, Mora Orsa Träförädling Solna SSV-produkter Borås Borås arbetscentral
På dessa orter omfattade försöksverksamheten de anställda vid fyra skyddade verkstäder. Studievillkoren var fördelade på orterna, så att de uppsökta i Mora/Orsa skulle erbjudas studier på delad arbetstid och fritid, de i Solna studier på fritid utan stimulansbidrag och de i Borås studier på fritid med stimulansbidrag.
Som framgått ovan var studievillkoren det andra året bestämda på förhand för de olika målgrupperna. De deltagare som studerade med stimulansbidrag erhöll vardera 300 kr, om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna. De som studerade på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva
Figur 12.] Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX II, pro- cent
tiden på fritid utan löneavdrag för den tid de använt till studier. Dessutom utgick studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbort- fall på grund av förlorat extraarbete. Studierna och studiematerialen var kostnadsfria för deltagarna.
Resultatet av den uppsökande verksamheten för de olika grupperna presenteras i figur 12.1. Som synes var det svårast att rekrytera dem som inte heller föregående år ville delta i FÖVUX. För övriga grupper överensstämmer emellertid resultaten väl med dem som erhölls under det första försöksåret, då i genomsnitt 52 procent av de kontaktade ville delta. De tendenser till negativa samband som, under FÖVUX 1, konsta- terades mellan andelen uppsökta och andelen som önskade delta, var mindre tydliga under FÖVUX ll.
Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte Skiftarberare inom deltagare ville delta i FÖVUX industrin Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 243 = 728 = 675
Personal med schema- Hemarbetande kvinnor Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade
= 632 = 447 = 223
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX 11
B Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX II
Resultaten av den uppsökande verksamheten varierade ibland påtagligt mellan målgrupperna och även mellan orterna, beroende på lokala förhållanden. Några genomgående tendenser kunde emellertid iakttas. Intresset för att delta avtog i allmänhet med stigande ålder. I de målgrupper där såväl män som kvinnor ingick var männen oftast något mer intresserade än kvinnorna. Skillnaden torde dock i huvudsak kunna förklaras med speciella förhållanden i försöksverksamheten. Studieintres- set sjönk för några grupper med stigande familjeinkomst, vilket kan förklaras med att båda vuxna i familjen förvärvsarbetade eller att någon hade extraarbete. Vidare önskade ofta de med ett eller två hemmavaran- de barn delta i större utsträckning än de som saknade barn, vilket kan bero på den särskilda möjligheten till barntillsyn, som fanns vid FÖVUX-studierna. Det bör emellertid noteras, att intresset ofta åter var lägre bland dem som hade tre eller flera hemmavarande barn. Det förefaller också, som om bristen på fritidssysselsättningar utanför tät— orterna gjort personer med längre resväg mer intresserade än andra. De kontaktade, som endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbild- ning, var i allmänhet mera benägna att vilja delta än de med längre utbildning. Denna skillnad är emellertid naturlig med hänsyn till försöks- verksamhetens inriktning. När det gäller studieintresset med hänsyn till tidigare erfarenhet av vuxenutbildning var tendenserna oklara. De som inte ville delta i studierna uppgav oftast som orsak, att de kände sig för gamla för att studera.
Under FÖVUX Il gjordes försök att belysa studievillkorens och studiestödets rekryterande effekter. Att skiftarbetama och personalen med schemalagd arbetstid fick möjlighet att gå ifrån arbetet då cirkel- sammankomsten inföll pä arbetstid, visade sig som väntat ha avgörande betydelse för deras möjlighet att delta i studierna. Däremot hade stimulansbidraget, t.ex. bland hemarbetande kvinnor, knappast någon rekryterande effekt. Studiestödet, i detta fall kollektivt anordnad barn- passning eller ersättning för barntillsyn, hade dock stor betydelse för de hemarbetande kvinnornas beslut att anmäla sig till FÖVUX. För övriga grupper hade studiestödet liten eller ingen betydelse.
De som var intresserade av att delta i FÖVUX-studier fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de ville studera av de fyra som erbjöds genom FÖVUX. Totalt sett var engelska, liksom under det första försöksåret, det mest önskade ämnet. Matematik kom på andra plats och därefter samhällskunskap och svenska med sinsemellan ungefär lika stor frekvens. Önskemålen skilde sig dock väsentligt för de olika målgrupperna (figur 12.2).
Inom vissa av FÖVUX:s målgrupper fanns även under det andra året fler som ville delta i FÖVUX än som av resursskäl kunde beredas platsi försöksverksamheten. Urvalet av de deltagare som skulle få läsa inom FÖVUX:s ram skedde slumpmässigt bland alla som ville delta. De övriga erbjöds kostnadsfria fritidsstudier i vanlig studiecirkelverksamhet. Totalt omfattade försöksverksamheten 82 studiecirklar med 761 deltagare.
Flertalet cirklar studerade mellan 40 och 60 studietimmar och medelvärdet för samtliga cirklar var 48 studietimmar. De flesta av de
Figur 12.2 Önskat ämne för dem som ville delta i FÖ VUX 11, procent
Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte Skiftarbetare inom deltagare Ville delta i FÖVUX industrin Antal avgivna önske- Antal avgivna önske- Antal avgivna önske- mål = 145 mål = 99 mål = 372
Hemarbetande kvinnor
Personal med schema— Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal avgivna önske- Antal avgivna önske- Antal avgivna önske— mål = 382 mål = 234 mål = 131
Andel kontaktade som önskade läsa svenska
|: Andel kontaktade som önskade läsa engelska
Andel kontaktade som önskade låsa matematik
Andel kontaktade som önskade läsa samhällskunskap
cirklar, som studerade på delad arbetstid och fritid, fortsatte studierna längre tid än de övriga studiecirklarna inom respektive målgrupp.
Inom vissa målgrupper kunde ett fysiskt tröttande arbete och yrkes- skador medföra svårigheter för deltagarna att genomföra studierna. Detta problem var dock mindre i de cirklar som läste delvis på arbetstid.
För deltagare med obekväma arbetstider inom industrin och vård- sektorn tillämpades ett system med ersättare när cirkelsammankomsten inföll på arbetstid. I många fall synes detta ha fungerat bra. Bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn fanns större svårigheter att ersätta dem som deltog i försöksverksamheten än bland skiftarbetama inom industrin.
För de hemarbetande kvinnor, som deltogi FÖVUX, förekom i en del fall problem med barntillsynen under cirkelsammankomsterna. Alla hade visserligen möjlighet att endera utnyttja kollektivt anordnad barnpassning eller att få bidrag till enskild sådan. Alla barn accepterade emellertid inte barnpassningen och i en del fall fanns svårigheter att ordna enskild barntillsyn.
De anställda vid skyddade verkstäder hade mycket varierande förkun- skaper och förutsättningar för studiearbetet. Detta innebar att cirkel- ledarna i ännu högre grad än i andra cirklar fick anpassa studietakt och studiematerial efter de enskilda deltagarna. Just dessa cirklar upplevdes dock som ytterst positiva och stimulerande av Cirkelledarna.
] början av studietiden gavs deltagarna handledning i studieteknik av Cirkelledarna. Dessutom planerades och genomfördes i samverkan med AMS:s dåvarande yrkesvägledningsbyrå studieorientering av en yrkesväg- ledare vid en cirkelsammankomst under vårterminen. Studieorienteringen utformades snarast som en allmän diskussion om utbildning och arbetsmarknad. Totalt 65 procent av deltagarna uppgav vid senare intervjuer att de deltagit i studieorienteringen. Uppgifterna varierade dock mycket mellan de olika deltagaruppgifterna. Detsamma gällde deltagarnas uppfattning om värdet av den genomförda studieorientering- en.
Deltagarnas synpunkter på studievillkorens betydelse under studie- tiden undersöktes vid verksamhetsårets slut för dem som studerat med stimulansbidrag och för dem som läst delvis på arbetstid. De anställda vid skyddade verk städer var mest positiva till stimulansbidraget, vilket också visade sig vid rekryteringen. I allmänhet föreföll dock stimulansbidraget inte ha haft någon avgörande betydelse för studiernas genomförande. Uppfattningen om studier på delad arbetstid och fritid var betydligt mera positiv, men antalet som studerade med detta studievillkor var så litet, att resultatet bör tolkas med försiktighet.
Endast hemarbetande kvinnor sökte och erhöll studiestöd i större omfattning. Av de kvinnor som fick studiestöd ansåg majoriteten att studiestödet betytt mycket för deras möjlighet att genomföra studierna.
Vid studieverksamhetens början trodde i genomsnitt 28 procent av deltagarna att de skulle få stor användning av studierna och 71 procent att de skulle få någon användning av dem. Endast en procent trodde inte att de skulle få någon användning alls av sina kunskaper från studieverk- samheten. Vid cirkelstudiernas slut ansåg flertalet deltagare att studierna som helhet motsvarat deras förväntningar. Endast åtta procent tyckte att den hade varit sämre än de väntat sig. Drygt en tredjedel ansåg att studiecirkeln varit bättre än väntat, medan 45 procent menade att den motsvarat förväntningarna. I figur 12.3 presenteras hur de olika deltagar- grupperna upplevde sitt utbyte av studierna.
Det övervägande flertalet av dem som uttagits att delta i FÖVUX— studier fullföljde dessa. Andelen som aldrig påbörjade studierna varierade mellan nio och 23 procent, och andelen studieavbrytare mellan tio och 26 procent för de olika målgrupperna. De som redan första året deltagit i försöksverksamheten var betydligt mer benägna att fullfölja cirkelarbetet
Figur 12.3 Uppfattning om hur studierna mot- svarat förväntningarna bland deltagarna i FÖVUX II, procent
Tidigare FÖVUX- De som tidigare inte skiftarbetare inom deltagare ville delta i FÖVUX industrin Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade = 73 = 48 = 81
Personal med schema- Hemarbetande kvinnor Anställda vid skyddade lagd arbetstid inom verkstäder vårdsektorn Antal intervjuade Antal intervjuade Antal intervjuade
= 87 = 116 = 79
Bättre än väntat
|: Som väntat
Sämre än väntat
Hade inga förväntningar
även det andra året än övriga deltagare. Endast nio procent av de uttagna deltagarna i den förstnämnda gruppen påbörjade inte sina studier, och tio procent avbröt dem under studietidens gång, varför sålunda 81 procent av dem fullföljde studierna. Den största andelen som aldrig kom till cirkeln fanns bland de hemarbetande kvinnorna och bland dem som det första året inte ville delta i FÖVUX. Dessa båda grupper hade däremot en liten andel studieavbrytare. Skiftarbetarna inom industrin påbörjade i relativt hög utsträckning studierna, men hade en stor andel studieav- brytare. Denna grupp hade den minsta andelen fullföljare, 57 procent av de uttagna deltagarna.
Både rent praktiska orsaker och sådana som kan antas ha med osäkerhet och andra psykologiska studiehinder att göra anfördes från dem som inte påbörjade studierna eller avbröt dem under terminernas gång. Av de uppgivna skälen torde cirka 40 procent ha utgjorts av rent praktiska problem, varav många inte kunde påverkas av den enskilde deltagaren.
Under det andra försöksåret nådde FÖVUX i stor utsträckning den avsedda målgruppen. Bland den som tidigare deltagit i FÖVUX och bland dem som det första året avböjt att delta hade så gott som samtliga sex- eller sjuårig folkskola som enda grundutbildning. Inom dessa två grupper hade 64 respektive 73 procent inte studerat efter avslutad grundutbild- ning. Bland skiftarbetama inom industrin hade 79 procent endast sex- eller sjuårig folkskola och 57 procent hade inte några studier därutöver. Motsvarande uppgifter för personal inom vårdsektorn var 80 procent respektive 62 procent. De hemarbetande kvinnorna hade i genomsnitt något längre grundutbildning än de nyss nämnda grupperna. Bland dem hade nämligen 74 procent av dem som besvarat dessa frågor endast sex- eller sjuårig folkskola, medan 64 procent inte hade studerat efter avslutad grundutbildning. För de anställda vid skyddade verkstäder var andelen deltagare med sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning endast 67 procent, vilket beror på att särskola redovisades som annan utbildning. De anställda vid skyddade verkstäder hade däremot den största delen som inte hade någon tidigare erfarenhet av vuxenstudier, 77 procent. Om hänsyn tas till utbildningsbakgrunden bland dem som ej besvarat dessa frågor och om de med särskola eller annan kortare grundutbildning läggs till kategorin med sex- eller sjuårig folkskola, skulle här redovisade procentsiffror sannolikt bli ännu högre.
Någon utvärdering av studieresultaten inom FÖVUX har inte genom- förts. Genomgående för alla grupper som deltog i försöksverksamheten under FÖVUX II var emellertid det stora intresset av att fortsätta studierna. Andelen som önskade att i någon form senare återuppta sina studier varierade mellan 61 och 85 procent för de olika deltagargrup- perna. Under det första försöksåret var motsvarande andel 76 procent. På de orter där försöksverksamheten inte fortsatte undersöktes hur många deltagare från det första försöksåret som på eget initiativ bedrev någon form av studier även under påföljande år. 55 procent av de tidigare FÖVUX-deltagarna uppgav därvid att de studerade även under detta år. Detta får anses vara ett synnerligen gott resultat med hänsyn till ovan redovisade uppgifter om grundutbildning och studievana bland deltagar- na. Att så många fortsatte sina studier kan också tjäna som ett mått på att deltagarna upplevde FÖVUX-verksamheten som meningsfull och stimulerande.
På de arbetsplatser där skiftarbetare inom industrin och personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn rekryterades till försöksverksam- heten gjordes vid vårterminens slut intervjuer med tre arbetsledare från respektive arbetsplats. Sammanlagt intervjuades 18 arbetsledare. Inom industrin gavs deltagarna, som tidigare nämnts, möjlighet att studera delvis på arbetstid. Enligt arbetsledarna innebar detta inga större problem. Som
försöksverksamheten var upplagd, behövde deltagarna i regel endast ersättas iarbetet var fjärde eller var femte vecka. Visserligen förekom tillfällen då det kunde vara svårt att få ersättare, och särskilt då för deltagare med mycket speciella arbetsuppgifter, men i stort sett verkade systemet med ersättare ha fungerat tillfredsställande. Samtliga inter- vjuade arbetsledare ansåg att möjlighet för skiftarbetare att delta i studiecirkel, som FÖVUX innebar, var ett gott initiativ.
Bland de intervjuade arbetsledarna inom vårdsektorn ansåg flertalet att personal med schemalagd arbetstid borde beredas möjlighet att delta i studiecirklar, som i viss utsträckning förlagts till arbetstid.
Verksamheten under det andra försöksåret har redovisats utförligt i delbetänkandet Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 197329).
13. Uppläggning av verksamheten under det tredje försöksåret
13.1. Målgrupper och försöksplan
Verksamheten under det tredje försöksåret syftade, liksom under de två tidigare försöksåren, till att pröva och utvärdera åtgärder för att undan- röja studiehinder bland kortutbildade vuxna. Försöksverksamheten under det tredje året koncentrerades helt till Östergötlands län och riktades dels till personer anställda på vissa utvalda arbetsplatser, dels till hemarbetan- de kvinnor i vissa bostadsområden, och dels till personer med skilda fysiska handikapp. Inom dessa målgrupper gällde försöksverksamheten personer som endast hade sex- eller sjuårig folkskola som grundutbild- ning, som var mellan 25 och 67 år och som, om möjligt, inte tidigare hade deltagit i vuxenutbildning.
I samband med den uppsökande verksamheten, som bedrevs på arbetsplatser och i bostadsområden, prövades olika åtgärder, som var avsedda att underlätta för personer tillhörande målgruppen att delta i de erbjudna studierna. Nedan lämnas först en redogörelse för de målgrupper, rekryteringsfrämjande åtgärder, orter, arbetsplatser och bostadsområden som ingick i det tredje årets försöksverksamhet:
I Anställda med normal arbetstidsförläggning
En stor del av det tredje årets försöksverksamhet gällde personer med normal arbetstidsförläggning utan skiftgång. Av utvärderingstekniska skäl fick denna del av FÖVUX [11 en särskild utformning som närmare be- skrivs i bilaga C. Som urvalsram för medverkande arbetsplatser i denna del av projektet användes en förteckning som framställts av Östergötlands PCO-distrikt och där länets samtliga fackklubbar tillhörande fyra fackförbund ingick. De aktuella fackförbunden var Svenska metall- industriarbetareförbundet, Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsan- ställdas förbund och Handelsanställdas förbund. Vid urvalsdragningen, som genomfördes slumpmässigt, hölls följande tre variabler under kontroll: fackklubbsstorlek, fackförbundstillhörighct och studievillkor. Fyra olika studievillkor fördelades jämnt mellan de medverkande arbetsplatserna enligt följande: på fem arbetsplatser erbjöd studieorgani- satörerna (lem som kontaktades fritidsstudier utan stimulansbidrag och utan studiestöd, på fem andra arbetsplatser erbjöds fritidsstudier utan
stimulansbidrag men med studiestöd, på ytterligare fem arbetsplatser erbjöds fritidsstudier med stimulansbidrag och med studiestöd och på fyra arbetsplatser hade de som önskade delta i FÖVUX-studier möjlighet att få bedriva studier på delad arbetstid och fritid med studiestöd. På sju av arbetsplatserna deltog även tjänstemannaklubbar: Studier på fritid utan stimulansbidrag och utan studiestöd: Norrköping AB Norrköpings Byggelement Robert Bosch AB Mjölby Gunnebo Bruks AB, Syaverket Linköping Saab-Scania AB Svea Trängregemente (T 1)
Studier på fritid utan stimulansbidrag men med studiestöd: Norrköping AB Hernia
Kooperativa Förbundet, Lagercentralen AB Risångsverken Televerket Mjölby Lumalampan AB Studier på fritid med stimulansbidrag och med studiestöd: Norrköping AB Norrköpings kabelfabrik Finspång Reijmyre Glasbruk AB, Rejmyra Motala Förenade Fabriksverken, Torpedverkstaden Linköping AB Robo Åtvidaberg Åtvids hushållsförening, Domus
Studier på delad arbetstid och fritid med studiestöd: Mjölby K A Wiking AB, Skänninge Linköping Linkopia AB Tekniska Fabriken Gripen Östgöta Flygflottilj (F 3)
Utöver ovan nämnda företag ingick ytterligare två företag* i denna del av FÖVUX III. På grund av att den uppsökande verksamheten dock inte kunde bedrivas enligt de ursprungliga planerna ingår uppgifter från dessa två företag ej i utvärderingen av FÖVUX III (se för övrigt bilaga C).
2 Anställda med skiftarbete inom industrin
På två arbetsplatser gällde försöksverksamheten skiftarbetande arbetare och tjänstemän inom industrin med tre- och fyrskift. Studieorganisatörer- na erbjöd dem som kontaktades möjlighet att få bedriva cirkelstudier på betald arbetstid. För dem som uttogs till studiecirklar inom projektets ram tillämpades ett system med ersättare.
Studier på betald arbetstid: Norrköping Holmens Bruk AB Finspång Gränges Essem Finspongverken
* AB Makroplast, Söderköping och AB Bygg- och Transportekonomi, Mjölby
3 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
För sjukvårdspersonal med schemalagd arbetstid prövades samma studie- villkor som för skiftarbetare inom industrin, dvs studierna ägde rum på betald arbetstid. De som deltog i FÖVUX-cirklar ersattes av extraperso— nal vid de tidpunkter då cirkelsammankomsterna ägde rum.
Studier på betald arbetstid: Motala Motala lasarett Birgittas sjukhus, Vadstena
4 Hemarbetande kvinnor
I Finspång och Mjölby bedrevs uppsökande verksamhet bland hemarbe- tande kvinnor i vissa bostadsområden. I samråd med ABF:s lokalavdel- ningar utvaldes för försöksverksamheten bostadsområden med en stor andel kortutbildade kvinnor. Inom varje bostadsområde fördelades kvin- nor som under 1970 hade en inkomst under 6 000 kr slumpmässigt på tre grupper. En grupp erbjöds stimulansbidrag och studiestöd, en grupp stimulansbidrag utan studiestöd. Den tredje gruppen kontaktades inte av studieorganisatörerna, utan tjänade som kontrollgrupp för mät- ning av den spontana studieverksamheten när ingen uppsökande verksam- het förekommer.
5 Fysiskt handikappade personer; synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade
[ Norrköping och Motala omfattade verksamheten döva, synskadade, hörselskadade och rörelsehindrade personer. Studieorganisatörerna, som själva hade nära anknytning till de lokala handikapporganisationerna, rekryterade deltagare till FÖVUX-studier genom hembesök. De uppsökta erbjöds studier på fritid med studiestöd. Stimulansbidrag utgick inte, men utöver det reguljära studiestödet förekom särskilda stödjande åtgär- der, såsom tekniska hjälpmedel, transporthjälp m.m.
13.2. Representativitet och speciella problem vid utvärderingen
13 .2.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning
Av bl.a. ekonomiska och administrativa skäl fanns inte resurser att genomföra försöksverksamheten i större omfattning i hela landet. Kom- mittén valde därför att koncentrera det tredje årets försöksverksamhet till en region, Östergötland. I detta län, där näringslivet är förhållan- devis allsidigt representerat, ombads FCO—distriktet att färdigställa en förteckning med samtliga fackklubbar tillhörande fyra fackförbund. De fackförbund som var aktuella var Svenska metallindustriarbetareförbun- det, Svenska fabriksarbetareförbundet, Statsanställdas förbund och Han-
delsanställdas förbund. Från denna förteckning gjordes ett slumpmässigt urval av de arbetsplatser som skulle ingå i delförsöket med anställda med normal arbetstidsförläggning. Vid urvalsdragningen togs hänsyn till att antalet fackklubbar tillhörande Svenska metallindustriarbetareförbundet var betydligt större än antalet fackklubbar från de övriga tre fackför- bunden. Av de sammanlagt 25 arbetsplatser som utvaldes, tillhörde åtta Svenska metallindustriarbetareförbundet och resterande fackklubbar var jämnt fördelade på övriga tre förbund.
Resultatet av den uppsökande verksamheten varierar påtagligt från arbetsplats till arbetsplats. Detta beror inte bara på skillnaden ifråga om de erbjudna studievillkoren utan tycks även vara beroende av företagets storlek, bransch och andra mer svårpreciserbara förhållanden. För att i görligaste mån kunna belysa vilken betydelse de olika erbjudna studievill- koren har för rekryteringen är det därför angeläget att kunna skatta effekten av olika studievillkor oberoende av företagsstorlek m.m. Därför planerades den del av det tredje årets försök som avsåg anställda med nor- mal arbetstidsförläggning i enlighet med en statistisk metod som brukar benämnas romerska kvadraten. En närmare redogörelse härför lämnasi bilaga C.
En förutsättning för att metoden med romerska kvadraten skall kunna användas är att de olika studievillkoren kan fördelas på olika arbetsplat- ser enligt ett givet mönster. Genom att några företag vägrade medverka och genom att två företag visade sig inte kunna medverka enligt det förutbestämda villkoret kunde utvärdering enligt den ursprungliga planen inte ske. För den fortsatta redovisningen har istället för var och en av de fyra tidigare redovisade grupperna av företag beräknats en rekryterings- frekvens för varje grupp sammantagen (se bilaga C och figur 14.1).
1322. Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn
Valet av arbetsplatser, som omfattade skiftarbetare inom industrin och perso nal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, skedde inte slump- mässigt. (Däremot valdes deltagama till studiecirklarna slumpmässigt bland dem som förklarat sig vilja delta.) Den uppsökande verksamheten ute på arbetsplatser med skiftarbete eller med schemalagd arbetstid är därför inte i statistisk mening representativ för alla arbetsplatser i landet eller i Östergötland. Försöksverksamheten har emellertid givit en rad värdefulla erfarenheter som på goda grunder kan antas vara tillämpbara på många liknande arbetsplatser med obekväma arbetstider.
13.2.3 Hemarbe tande kvinnor
Uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor bedrevs på två icke slumpmässigt valda orter i Östergötlands län. De bostadsområden, som skulle ingå i försöksverksamheten, utvaldes i samråd med de lokala ABF-avdelningarna. En förutsättning härvid var att de områden som skulle ingå skulle bestå av en stor andel kortutbildade kvinnor. (Inom
varje bostadsområde fördelades emellertid de studievillkor, som skulle prövas, slumpmässigt på olika kvinnor utifrån en förteckning över kvinnor, som under 1970 hade en taxerad inkomst på högst 6000 kr.) Även i detta fall finns det inga bevis för att de resultat som erhölls gäller för alla bostadsområden inom landets tätorter med en stor andel kortutbildade kvinnor. Det förefaller dock troligt att de erhållna erfarenheterna och resultaten är giltiga för många andra likartade bo- sta dsområden i landet.
För att få en uppfattning om den spontana studieverksamheten, som förekommer utan uppsökande verksamhet, ingick under FÖVUX III bland de utvalda hemarbetande kvinnorna en kontrollgrupp, som inte erbjöds några studier. Till de kvinnor, som ingick i denna kontrollgrupp, utsändes senare en postenkät med frågor om studieverksamheten. Svars- frekvensen på enkäten var dock så låg att inga slutsatser om den spontana studieverksamheten kunde dras.
13.3. Utformning av vissa insatseri försöksverksamheten
l 3 .3. 1 Studieorientering
Studieorientering och studieteknisk handledning i cirkelstudiemas inled- ningsskede ombesörjdes i huvudsak av Cirkelledarna. Vid studiernas avslutning erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Denna studieorientering, vilken utformades som en deltagar- anpassad allmän diskussion om utbildning och arbetsmarknad, planlades av FÖVUX i samarbete med AMS:s dåvarande yrkesvägledningsbyrå. Ett särskilt informationsmaterial framställdes för deltagarna. Vid speciella cirkelledarkonferenser informerades Cirkelledarna om det planerade in- slaget av studieorienteringi FÖVUX-cirklarna.
Studieorienteringen i FÖVUX III omfattade de flesta cirklarna. I några av cirklarna gavs informationen enbart av cirkelledaren och i några var det först cirkelledaren och därpå en tjänsteman från den lokala ar- betsförmedlingen som informerade. I flertalet cirklar ombesörjdes studie- orienteringen enbart av en tjänsteman från arbetsförmedlingen (se vidare avsnitt 15.7).
13.3.2. Studiestöd
Studierna och studiematerialen var, liksom under övriga försöksår, kostnadsfria för deltagarna. För deltagarna i flertalet FÖVUX-cirklar utgick dessutom studiestöd som ersättning för av studierna betingade extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbort- fall på grund av förlorat extraarbete. Studiestödet utgick inte generellt, utan kunde sökas av samtliga deltagare och prövades i varje särskilt fall av de lokala ABF- eller TBV-avdelningarna innan det godkändes av FÖVUX (se vidare avsnitt 15.8).
13.33. Stimulansbidrag
De deltagare, som studerade på fritiden med stimulansbidrag, erhöll vardera 300 kr, om de hade varit närvarande minst 70 procent av studietimmarna. I allmänhet gavs stimulansbidrag också vid något lägre närvarofrekvens, förutsatt att deltagarna kunde styrka nödvändigheten av frånvaron (se vidare avsnitt 15.8).
13.3.4. Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst
Deltagarna med studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid läste i stort sett halva tiden på arbetstid och halva tiden på fritid. Skiftarbetar- na inom industrin och personalen med schemalagd arbetstid inorn vårdsektorn läste helt på arbetstid. Vid de tillfällen då cirkelsamman- ko msterna sammanföll med dessa deltagares fridag eller friskift, erhöll de kompensationsledighet. Deltagarna erhöll sin ordinarie lön från respekti- ve företag utan avdrag för den tid de använt till studier. Företagen debiterade sedan FÖVUX dessa kostnader i efterhand. Vid det företag där deltagarna skulle ha bedrivit studier till hälften på arbetstid, men där studierna i stället förlades helt på fritid och med timersättning för halva studietiden, fick deltagarna denna ersättning direkt från kommittén. FÖVUX:s kostnader för ersättning till deltagarna med skiftarbete inom industrin och för de anställda med normal arbetstidsförläggning uppgick under det tredje försöksåret till 18*20 kr (inklusive lönekostnader) per studietimme under arbetstid och deltagare. Kostnaderna för deltagarna på vårdinstitutionerna blev större på grund av det vikariesystem som var nödvändigt på grund av arbetstidens förläggning inom sjukvården. Kost- nader för administration eller eventuellt produktionsbortfall har inte de- biterats av arbetsgivarna.
1 3.3.5 Studieorganisatörsutbildning
De studieorganisatörer, som var verksamma på arbetsplatserna, utvaldes av respektive fackförening i samråd med den lokala ABF- eller TBV- avdelningen. De flesta av dem hade tidigare erfarenhet som studieorga- nisatör i sina fackföreningar. De studieorganisatörer, som arbetade bland hemarbetande kvinnor, utvaldes av respektive lokala ABF-avdelning. De flesta av dem hade ingen tidigare erfarenhet som uppsökare. Inför verksamhetens början anordnades studieorganisatörsutbildning såväl ge- nom en veckas regional kurs i Söderköping som genom lokala informa- tionsträffar på försöksorterna. Studieorganisatörsutbildningen omfattade dels presentation av försöksverksamheten, dels planläggning av det uppsökande arbete, som varje studieorganisatör skulle utföra. Samtliga studieorganisatörer genomgick utbildningen (se vidare avsnitt 14.1).
13.3.6. Cirkelledarutbildning
Många av de cirkelledare, som arbetade i FÖVUX under det tredje försöksåret, hade förutom tidigare erfarenhet som cirkelledare också
deltagit i någon av de kurser i metodutbildning, som studieförbunden anordnar för cirkelledare. För Cirkelledarna inom försöksverksamheten anordnades en speciellt tillrättalagd utbildning. Denna omfattade dels en presentation av verksamhetens syfte och uppläggning, dels en genomgång av det studiematerial, som skulle användas i cirklarna. Dessutom diskuterades Cirkelledarnas medverkan vid utvärderingen. FÖVUX:s Cirkelledarutbildning kunde inte genomföras så koncentrerat som plane- rat, främst på grund av att en del cirkelledare var upptagna av reguljär cirkelundervisning vid den aktuella tidpunkten (se vidare avsnitt 15.4.1).
13.4. Tidsplan
Verksamheten genomfördes enligt följande tidsplan:
Planering och urval av försöksenheter april 1972—juli 1972 Kontakter med studieförbund, fackliga organisationer och företag april 1972—aug. 1972 Studieorganisatörsutbildning aug. 1972—sept. 1972 Uppsökande verksamhet aug. 1972—sept. 1972 Cirkelledarutbildning sept. 1972—okt. 1972 Studiecirkelverksamhet sept. 1972—juni 1973 Studieorientering vid studiernas slut mars 1973—april 1973 Utvärdering av resultat sept. 1972—sept. 1973 Bearbetning och sammanställning av resultat sept. 1973—febr. 1974
13.5. Kostnader
Försöksverksamheten under det tredje året medförde följande kostnader (i kronor).
Från kommittéanslaget:
Deltagaravgifter, förlorad arbetsförtjänst, stimulansbidrag, studie-
stöd m. m. 637 996 Utvärdering 259 000 896 996:—
Från studiecirkelanslaget: Beräknat statsbidrag till 1 14 prioriterade cirklar med 5 244 timmar å 45 kr 235 980:—
1 132 976:—
14. Den uppsökande verksamheten under det tredje försöksåret
14.1. Utformning
FÖVUX's förberedande kontakter med utvalda försöksenheter ägde rum mellan april och augusti 1972. De kontaktade studieförbundsavdelning- arna, fackklubbarna, tjänstemannaföreningarna och handikapporganisa- tionerna var i samtliga fall intresserade av att delta under gällande förutsättningar. Flertalet av de arbetsgivare som kontaktades var likaså villiga att delta i FÖVUX 111. Med berörda arbetsgivare träffade kom- mittén överenskommelser om att försöksverksamheten skulle få bedrivas i enlighet med den uppgjorda planen.
De studieorganisatörer, som skulle bedriva uppsökande verksamhet på arbetsplatser, utvaldes liksom tidigare av fackklubben på respektive arbetsplats i samråd med den lokala ABF— eller TBV-avdelningen. På de orter, där rekryteringen av hemarbetande kvinnor skulle äga rum, valde den lokala ABF-avdelningen ut lämpliga studieorganisatörer. De lokala handikapporganisationema utsåg på liknande sätt dem som skulle utföra rekryteringsarbetet bland de handikappade.
I slutet av augusti, några veckor innan den uppsökande verksamheten skulle påbörjas, anordnade FÖVUX tillsammans med Östergötlands ABF-distrikt en studieorganisatörsutbildning som förlades till Söderkö- ping. Av de sammanlagt 75 studieorganisatörerna deltog 63 vid detta tillfälle och de resterande tolv senare under hösten. Iutbildningen ingick bl. a. information och diskussion om den försöksverksamhet som bedrivits under de två tidigare åren och om den verksamhet som skulle äga rum inom ramen för FÖVUX III. Vidare ingick samtal om de vuxnas studieförutsättningar och om skälen för utbyggnad av vuxenutbildningen samt studier av information och påverkan. En betydande del av kursen ägnades också åt planering av hur rekryteringsarbetet skulle läggas upp på de enskilda arbetsplatserna och i bostadsområdena samt åt genomgång av de kursmaterial, som skulle användas i studiecirklarna.
När den uppsökande verksamheten var avslutad hade studieorganisa- törerna sammanlagt kontaktat 4 512 personer och tillfrågat dem om de ville delta i FÖVUX-studier. Inom försöksverksamhetens ram igångsattes 110 studiecirklar. De personer, som inte kunde beredas plats i studiecirk- lar inom FÖVUX, erbjöds studier i avgiftsfria studiecirklar utanför försöksverksamheten.
190. Den uppsökande verksamheten under det tredje,/örsöksåret SOU 1974254 14.2 Uppgiftsinsamling
Under den uppsökande verksamheten fyllde studieorganisatörerna i en blankett för varje person de kontaktade. På blanketten lämnades uppgif- ter om kön, ålder, tidigare utbildning, familjesituation, om den tillfrågade var intresserad av att delta i försöksverksamheten, samt vilket ämne han/hon önskade läsa.
Uppgifterna från studieorganisatöremas blanketter har kompletterats med inkomna svar från postenkäter. Främst på grund av de begränsade resurserna kunde inte alla som var intresserade av att delta i FÖVUX- verksamheten beredas plats, varför deltagarna togs ut till studiecirklarna i huvudsak genom slumpmässiga urval. Detta förfarande beskrivs närmare i avsnitt 15.1.
Vid höstterminens början genomfördes en enkät med dem som aldrig började i cirklarna samt med cirkeldeltagarna. Den förra gruppen tillfrå— gades därvid om orsaken till varför de inte börjat i den avsedda studiecirkeln. Svarsfrekvensen på denna enkät uppgick till 78 procent. I den enkät som tillsändes deltagarna ställdes frågor om en del bakgrunds-
Undersökningsmoment som ingått i utvärderingen av det tredje försöksåret.
Uppgifter har insamlats Urval Insamlingsmetoder från följande grupper Antal Urvals- per- princip soner Cirkeldeltagare Anställda med normal arbetstidsförläggning 464 samtliga Skiftarbetare inom industrin 81 Samtliga Personal med schemalagd ar- betstid inom vårdsektorn 113 samtliga Hemarbetande kvinnor 131 samtliga enkät vid kursens Synskadade 41 samtliga början och enkät Döva 27 samtliga vid kursens slut Hörselskadade 30 samtliga Rörelsehindrade 38 samtliga Uttagna deltagare som ej påbörjade studierna 156 samtliga enkät kompletterad med telefonintervju Studieavbrytare 169 samtliga enkät kompletterad med telefonintervju Kontrollgrupp av hem- arbetande kvinnor 299 slumpmässigt urval enkät Studieorganisatörer 75 samtliga personlig intervju efter den uppsökande verksamheten Cirkelledare 72 samtliga kontinuerlig rapporte-
ring under hela kursen, enkät vid kursens slut 77'änstemän från arbets- förmedlingar 18 samtliga som med- enkät verkade i FÖVU X
uppgifter och om förväntningar inför studierna. Enkäterna delades ut och besvarades under cirkelsammankomsten, varefter de samlades in av cirkelledaren. Besvarade enkäter inkom från 94 procent av deltagarna.
Vid slutet av vårterminen utsändes ytterligare en enkät till deltagarna samt en till dem som avbrutit studierna under läsårets gång. De som avbrutit studierna tillfrågades bl a om orsakerna därtill samt hur de hade uppfattat studierna under den tid då de deltagit i cirkeln. Avsikten med enkäten till deltagarna var att belysa deras upplevelse av cirkelarbetet och den genomgångna kursen, samt att undersöka intresset för fortsatta studier. Enkätsvar erhölls från 667 av de 738 deltagare som fullföljde sina studier. Således besvarade 90 procent denna enkät.
I tabell D.l i tabellbilagan redovisas antalet möjliga och faktiska svar på de olika enkäterna.
14.3. Rekryteringsresultat
Den uppsökande verksamhet, som bedrevs under det tredje försöksåret, riktades till personeri följande målgrupper:
1 Anställda med normal arbetstidsförläggning (dagtid, ej skiftgång) Anställda med skiftarbete inom industrin Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn Hemarbetande kvinnor Fysiskt handikappade personer (synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade)
Lii-kWh.)
Studieorganisatörernas uppgift var att inom respektive målgrupp, arbetsplatser och i bostadsområden, rekrytera så många personer som möjligt som var mellan 25 och 67 år, som hade högst sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare hade deltagit i vuxenutbildning i någon nämnvärd omfattning.
Resultatet av den uppsökande verksamheten fördelat på ovan nämnda målgrupper presenteras i figur 14.1. I följande avsnitt redovisas mer utförligt rekryteringsresultatet för varje grupp med fördelning på kön, ålder, grundutbildning samt tidigare studieerfarenheter utöver grund- utbildning. Bakgrundsvariabler såsom restid till arbetet, antal hemmava- rande barn samt familjens sammanlagda årsinkomst har insamlats, men då dessa uppgifter inte givit några entydiga samband med rekryteringsresul- tatet, har de inte medtagitsi redovisningen.
Resultatet åskådliggörs i form av cirkeldiagram, där varje cirkel representerar de personer som kontaktades inom en viss grupp samt andelen därav som önskade respektive inte önskade delta i FÖVUX- studier. Under varje cirkeldiagram anges det faktiska antalet kontaktade personer. De tabeller som ligger till grund för de grafiska framställning- arna redovisas i bilaga D.
Anställda med normal arbetstidsförläggning benämns i figurerna anställda med regelbundna arbetstider. Motsvarande gäller även för tabellerna i bilaga D.
Figur 14.] Resultat av den uppsökande verksam- heten i F 0 VUX III, procent
Anställda med regel- Anställda med skifr- Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade Anral kontaktade
= 2 349 = 793 = 500
Hemarbetande kvinnor Synskadade Döva Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 464 = 82 = 47
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill
|: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
I den uppsökande verksamhet, som bedrevs under det tredje försöks- året, kontaktade studieorganisatörerna sammanlagt 4 512 personer, och av dem önskade i genomsnitt 48 procent delta i FÖVUX-studier. Variationen mellan och inom de olika grupperna var emellertid stor. Inom den grupp, som utgjordes av anställda med normal arbetstidsför- läggning och där rekryteringseffekten av fyra olika studievillkor prövades, var således anmälningsfrekvensen bland dem, som erbjöds möjlighet att bedriva studier till hälften på arbetstid, betydligt högre än motsvarande andelar för dem, som erbjöds fritidsstudier i någon form (se vidare avsnitt 14.3.1). Vidare synes det studievillkor, som innebar studier förlagda på betald arbetstid, i hög grad ha bidragit till de höga anmälningsfrekvenser, som uppmätts bland de anställda med obekväma arbetstider inom industrin och vårdsektorn (se avsnitt 14.3.2 och 1433). Bland de olika handikappgrupperna, och då speciellt bland de döva, var antalet kontaktade personer litet, varför rekryteringsresultaten här bör tolkas med särskilt stor försiktighet. För de rörelsehindrade förelåg en jäm- förelsevis låg anmälningsfrekvens, vilket delvis berodde på att hälsotill- ståndet hos många i denna grupp var så dåligt att det helt omöjliggjorde deltagande i studier (se avsnitt 14.3.5).
14.3 .1 Anställda med normal arbetstidsförläggning
l delförsöket som omfattade personer med normal arbetstidsförläggning, bedrevs uppsökande verksamhet till studiecirklar på sammanlagt 19 arbetsplatser. Inom ramen för detta försök prövades fyra olika studie- villkor, som fördelades så att ett och samma villkor erbjöds på i princip en fjärdedel av de medverkande arbetsplatserna (se bilaga C). De studievillkor som prövades var: 1 Studier på fritid utan studiestöd och utan stimulansbidrag 2 Studier på fritid med studiestöd men utan stimulansbidrag 3 Studier på fritid med studiestöd och stimulansbidrag 4 Studier på delad arbetstid och fritid och med studiestöd
Några direkta skillnader i rekryteringsresultatet mellan de tre studie- villkor, som innebar fritidsstudier i någon av ovan angivna former, kunde inte påvisas. De skillnader som föreligger är relativt obetydliga och kan bero på slumpmässiga variationer. Av dem som kontaktades och erbjöds fritidsstudier med eller utan ekonomiskt stöd, önskade mellan 34 och 40 procent delta i FÖVUX-studier. Intressant att notera är emellertid att det studievillkor som medförde det största ekonomiska utbytet, dvs. studier med studiestöd och stimulansbidrag var det som ur rekrytedngssynpunkt föreföll att vara minst attraktivt. Det fjärde studievillkoret, som innebar möjlighet att få bedriva studier till hälften på arbetstid och till hälften på fritid, resulterade däremot i en mycket hög anmälningsfrekvens, 64 procent.
Oavsett vilket studievillkor som erbjöds, var benägenheten att anmäla sig till FÖVUX-studier större bland kvinnorna än bland männen. Den största skillnaden i anmälningsfrekvensen mellan könen noterades bland 13
Figur 14.2 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX Ill bland anställda med regel- bundna arbetstider för- delat på erbjudet studie- villkor, procent
Studier på fritid utan Studier på fritid med studiestöd och utan studiestöd men utan stimulansbidrag stimulansbidrag Antal kontaktade Antal kontaktade
= 1 140 = 442
Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider
Studier på fritid med Studier på delad arbets— studiestöd och stimu- tid och fritid och med lansbidrag studiestöd Antal kontaktade Antal kontaktade
= 508 = 259
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
E:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll dem som hade möjlighet att få studierna till hälften förlagda på arbetstid.* Enligt studieorganisatörerna på dessa arbetsplatser berodde detta i stor utsträckning på det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbelarbetande kvinnor en möjlighet till att få studera, (se tabell D.4).
Bland samtliga uppsökta dagtidsanställda sjönk andelen studieintresse- rade med stigande ålder. Denna trend förelåg även bland dem som erbjudits möjlighet att få studietiden till hälften förlagd på arbetstid. Jämfört med de grupper, som erbjöds fritidsstudier, var dock andelen studiebenägna från den äldsta åldersgruppen påfallande stor (tabell D.5). D.5).
Även ifråga om grundutbildningens längd skilde sig de som erbjudits studier på delad arbetstid och fritid från de övriga grupperna av dagtidsanställda. Studiebenägenheten bland dem med sexårig folkskola var inom denna grupp betydligt större än motsvarande andel för dem som erbjudits fritidsstudier i någon form (figur 14.5 och tabell D.6).
* Skillnaden är signifikant på 5-procentsnivån.
Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider
Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 1 693 = 656
Figur 14.3 Resultat av den uppsökande verksam- Andel kontaktade som önskade delta i Fövux ||| hete? ' FO VUX”) ”Md
anstallda med regel- bundna arbetstider med Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll avseende pa" kön, procent
Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider
25—39år 40—50år 51—67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 871 = 780 = 698
Figur 14.4 Resultat av den uppsökande verksam- heten iFO VUX 11] bland .. . anställda med regel- Andel kontaktade som onskade delta | FÖVUX Ill bundna arbetstider med
avseende på ålder, pro- ,: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III cent
Figur 14.5 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [I] bland anställda med regel- bundna arbetstider med avseende på grundutbild- ning, procent
Figur 14.6 Resultat av den uppsökande verksam- heten iFÖ VUX III bland anställda med regel- bundna arbetstider med avseende på tidigare studier utöver grundut- bildning, procent
Sexårig folkskola Siuårig folkskola
Uppräknat antal kontaktade = 1 034
Uppräknat antal kontaktade = 891
Studerat utöver grundutbildning Uppräknat antal kontaktade = 874
E] studerat utöver grundutbildning Uppräknat antal kontaktade =1 476
Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider
Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal kontaktade = 424
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX |||
Totalt för kontaktade med regelbundna arbetstider
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
14.3.2. Sammanfattning av rekryteringsresultaten bland anställda med normal arbetstidsförläggning
På ett tjugotal arbetsplatser kontaktade studieorganisatörerna anställda med normal arbetstidsförläggning och erbjöd dem cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap. Inom denna del av försöksverksamheten prövades den rekryterande effekten av fyra olika studievillkor. Tre av dem innebar fritidsstudier med eller utan ekonomiska stöd, medan det fjärde utgjordes av studier förlagda till hälften på arbetstid och till hälften på fritid.
I genomsnitt önskade 40 procent av samtliga tillfrågade delta i FÖVUX-studier. Rekryteringsresultatet uppdelat efter kön, ålder, grund- utbildning och tidigare studier utöver grundutbildning visar dels en tendens till att kvinnorna var mer studiebenägna än männen och dels att yngre personer oftare än äldre önskade delta i FÖVUX. FÖVUX har emellertid nått äldre personeri större utsträckning än vad som är normalt inom vuxenutbildningen. I utbildningshänseende förelåg en tendens till att de som hade sju- eller åttaårig folkskola var mer studiemotiverade än de som endast hade sexårig folkskola som grundutbildning. Vidare var de som tidigare hade vuxenstuderat mer benägna att anmäla sig till FÖVUX-studier än de som saknade sådan erfarenhet.
Vid en jämförelse av rekryteringsresultaten utifrån de studievillkor som prövades, visar det sig att studier på delad arbetstid och fritid var betydligt attraktivare från rekryteringssynpunkt än fritidsstudieri någon form. 64 procent av dem som erbjöds studier till hälften förlagda på arbetstid önskade delta i FÖVUX, medan motsvarande andel för övriga studievillkor varierade mellan 34 och 40 procent. Andelen studieintres- serade inom de äldre åldersgrupperna var större än motsvarande andelar hos de grupper som fick studera på fritid. Och likaså var det fler med endast sexårig folkskola som grund samt fler utan tidigare studieerfaren— het, som önskade delta i FÖVUX när de erbjöds studier förlagda till hälften på arbetstid, jämfört med motsvarande andelar för övriga studie— villkor.
14.3.3. Anställda med skiftarbete inom industrin
På två arbetsplatser inom industrin sökte studieorganisatörerna upp anställda som arbetade tre— eller fyrskift, och erbjöd dem möjlighet att bedriva cirkelstudier under två till tre timmar per vecka på betald arbetstid. Studieorganisatörerna kontaktade sammanlagt 793 personer på de två arbetsplatserna under den tid då den uppsökande verksamheten pågick. Av dem som kontaktades önskade sammanlagt 58 procent delta i FÖVUX—studier.
Bland de skiftarbetande var intresset för att delta betydligt större hos kvinnorna än hos männen, något som även var påfallande bland de dagtidsarbetande som erbjöds studier delvis på arbetstid. Den skillnad i anmälningsfrekvens, som förelåg mellan könen, kunde enligt studieorga- nisatörerna till stor del förklaras av det förmånliga studievillkoret, som även gav dubbelarbetande kvinnor en reell möjlighet att bedriva studier.
Figur 14.7 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX 111 bland skiftarbetare inom in- dustrin med avseende på kön, procent
Figur 14.8 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [I] bland skiftarbetare inom in- dustrin med avseende på ålder, procent
Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin
Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 688 = 105
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill
| | Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin
25—39år 40—50år 51—67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 351 = 202 = 240
Andel kontaktade som önksade delta i FÖVUX Ill
[:l Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin
Sexårig folkskola Sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal
kontaktade = 417 kontaktade = 270 kontaktade = 106
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
|: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill
Figur 14.9 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX 11] bland skiftarbetare inom in- dustrin med avseende på grundutbildning, procent
Figur 14.10 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [[I bland skiftarbetare inom in- dustrin med avseende på tidigare studier utöver grundutbildning, procent
Totalt för kontaktade skiftarbetare inom industrin
Ej studerat utöver Studerat utöver grundutbildning grundutbildning Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 356 kontaktade = 437
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
[: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
Intresset för att delta i FÖVUX-studier avtog med stigande ålder. Denna tendens, som även förelåg under de två tidigare årens försöksverk- samhet, var under FÖVUX III speciellt framträdande bland de skiftarbe- tande inom industrin. Man kan anta att de negativa effekterna av skiftarbetet drabbar hårdare med tilltagande ålder (figur 14.8).
[ motsats till förhållandet inom flertalet övriga grupper fanns bland de kontaktade skiftarbetama ingen genomgående tendens till ökat studie- intresse bland dem med längre grundutbildning. Bland Skiftarbetarna hade de med sjuårig folkskola en något högre anmälningsfrekvens än vad fallet var för dem som hade åttaårig folkskola eller mer (figur 14.9). Det noterades ingen större skillnad ifråga om intresse för studier mellan dem som ej hade studerat utöver avslutad grundutbildning och dem som hade bedrivit sådana studier (figur 14.10).
14.3.4. Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Studieorganisatörerna på två arbetsplatser inom vårdsektorn vände sig i den uppsökande verksamheten till anställda med schemalagd arbetstid. De som kontaktades erbjöds, i likhet med de skiftarbetande inom industrin, möjlighet att bedriva cirkelstudier på betald arbetstid. Anmäl- ningsfrekvensen bland den schemabundna personalen var mycket hög » i genomsnitt ville 81 procent av dem som kontaktades delta i FÖVUX- studier. Det stora studieintresset bland den schemabundna personalen inom vårdsektorn kan förmodligen förklaras med att de studieorganisatörer som sökte upp denna grupp med bestämdhet kunde utlova att ersättare skulle anställas och utbildas för dem som fick delta i FÖVUX-studier.
Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom Män Kvinnor Vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade = 137 ___ 363
Figur 14.11 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [I! bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsek- torn med avseende på kön, procent
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
|: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX |||
Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
25—39år 40—50år 51—67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 247 = 136 = 117
Figur 14.12 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX [I] bland
.. . . ersonal med schemala d Andel kontaktade som onskade delta | |=0vux ||| Zbetstid inom vårdsekf'
torn med avseende på | | Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX ||| ålder. procent
Figur 14.13 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖU VX [I] bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsek- torn med avseende på grundutbildning, procent
Under de två första årens försöksverksamhet fanns det bland vårdperso- nalen en viss tveksamhet till studier, som delvis var förlagda på arbetstid, främst beroende på att man inte ansåg det vara möjligt att lösa problemen med att få ersättare. Man drog sig för att lasta över det egna arbetet på arbetskamraterna.
Bland de anställda inom vårdsektorn var skillnaden i studieintresse mellan könen ringa jämfört med övriga grupper, som erbjöds möjlighet att få bedriva studier helt eller delvis på arbetstid (figur 14.1 1).
I figur 14.12 presenteras resultatet av den uppsökande verksamheten för olika åldersgrupper. Som framgår av figuren avtog benägenheten att anmäla sig till FÖVUX-studier med stigande ålder.
För personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn var intresset av att delta i FÖVUX genomgående stort. Dock föreligger, i likhet med flertalet övriga målgrupper, en tendens till ökat intresse bland dem med
längre grundutbildning (figur 14.13).
Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Sexårig folkskola sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal
kontaktade = 238 kontaktade = 209 kontaktade = 53
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
|__—__! Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III
Totalt för kontaktad personal med schemalagd arbetstid inom Ej studerat utöver Studerat utöver vårdsektorn grundutbildning grundutbildning Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 168 kontaktade = 332
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
|:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III
Varken för de skiftarbetande inom industrin eller för den schemabund— na personalen inom vårdsektorn utgjorde brist på tidigare studieerfaren- het något påtagligt hinder för deltagande i FÖVUX-studier. Av de kontaktade inom vårdsektorn var andelen studieintresserade bland dem som inte tidigare hade bedrivit vuxenstudier större än motsvarande andel bland dem med tidigare studieerfarenhet (figur 14.14).
14.3.5. Hemarbetande kvinnor
På två orter bedrevs uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvin- nor bosatta i vissa bostadsområden, vilka utvalts i samråd med de lokala ABF-avdelningarna.
Under det andra försöksåret förelåg vissa svårigheter för studieorgani— satörerna att få kontakt med den avsedda målgruppen. Studieorganisatö— rerna saknade då förteckningar över vilka kvinnor som var hemarbetande och som i övrigt uppfyllde de krav som fastställts för deltagande i FÖVUX. Inför det tredje årets försöksverksamhet införskaffades därför förteckningar med namn- och adressuppgifter gällande kvinnor bosatta i de aktuella områdena och med högst 6 000 kr i taxerad årsinkomst 1970. Uppgift om grundutbildningens längd saknades däremot. Utifrån dessa förteckningar fördelades studievillkoren, studier med eller utan studie- stöd, slumpmässigt på de kvinnor som skulle kontaktas av studieorganisa- törerna.
Under den uppsökande verksamheten, som utfördes genom hembesök,
Figur 14. 14 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖU VX [[I bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsek- torn med avseende på tidigare studier utöver grundutbildning, procent
Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor
Studier på fritid utan Studier på fritid med studiestöd och utan studiestöd men utan stimulansbidrag stimulansbidrag Antal kontaktade Antal kontaktade
= 234 = 230
Figur 14.15 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX Il! bland hemarbetande kvinnor fördelat på erbjudet studievillkor, procent
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
|:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill
Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor
25—395r 40—505r 51—67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 195 = 93 = 176
Figur 14.16 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX III bland hemarbetande kvinnor med avseende på ålder, procent l:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
kontaktade studieorganisatörerna sammanlagt 464 hemarbetande kvinnor tillhörande FÖVUX:s målgrupp. Hälften av de kontaktade hemarbetande kvinnorna erbjöds cirkelstudier utan särskilda studiestimulanser, medan den andra hälften hade möjlighet att erhålla studiestöd, dvs. ersättning för kostnader för barntillsyn och resor i samband med studierna.
Av dem som kontaktades önskade i genomsnitt 37 procent delta i FÖVUX-studier i något av de erbjudna ämnena svenska, engelska, matematik eller samhällskunskap. Andelen studieintresserade bland de hemarbetande kvinnorna var något lägre än motsvarande andel för dem som kontaktades på arbetsplatserna. Någon signifikant skillnad mellan de båda studievillkorens rekryterande effekt bland hemarbetande kvinnor kunde inte iakttas (figur 14.15).
Av figur 14.16 framgår att andelen intresserade av studier sjönk med stigande ålder även bland de hemarbetande kvinnorna. Vidare uppvisar rekryteringsresultatet, liksom för de flesta övriga grupper, en tendens till ökat studieintresse bland dem som hade längre grundutbildning. Andelen
Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor
Sexårig folkskola Sjuårig folkskola Åttaårig folkskola eller mer Uppräknat antal Uppräknat antal Uppräknat antal
kontaktade = 228 kontaktade = 184 kontaktade = 52
Figur 14.] 7 Resultat av den uppsökande verksam— heten i F Ö VUX [I] bland hemarbetande kvinnor med avseende på grund- l: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill utbildning, procent
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill
Figur 14.18 Resultat av den uppsökande verksam- heten i F Ö VUX III bland hemarbetande kvinnor med avseende på tidigare studier utöver grundut- bildning, procent
Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor
Ej studerat utöver Studerat utöver grundutbildning grundutbildning Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 258 kontaktade = 206
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill
[1 Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lll
studieintresserade med sexårig folkskola var 27 procent, medan motsva- rande andel för dem med åttaårig folkskola uppgick till 56 procent (figur 14.17). De som hade tidigare erfarenhet av vuxenstudier var vidare något mer intresserade än de som saknade sådan erfarenhet (figur 14.18).
De hemarbetande kvinnor, som tidigare hade förvärvsarbetat, var i högre grad intresserade av att delta i FÖVUX-studier än vad fallet var bland dem som aldrig haft förvärvsarbete (figur 14.19).
14.3.6. Fysiskt handikappade personer
På två orter sökte studieorganisatörerna upp personer med skilda fysiska handikapp. Den uppsökande verksamheten i denna grupp riktades till synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade. Studieorganisatörerna, som själva hade nära anknytning till någon av de olika handikappgrupperna, utförde rekryteringsarbetet genom hem- besök. För att även nå handikappade, som ej var medlemmar i de lokala handikapporganisationerna, begärde FÖVUX att få tillgång till olika myndigheters register över personer med ifrågavarande handikapp. För de
Totalt för kontaktade hemarbetande kvinnor
Ej förvärvsarbetat Förvärvsarbetat tidigare tidigare Uppräknat antal Uppräknat antal kontaktade = 109 kontaktade = 255
Uppgift saknas från 100 personer
Figur 14.19 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FOVUXIII bland Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX Ill hemarbetande km,”), med avseende pa tidigare erfarenhet av förvärvs- l: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX III arbete, procent
hörselskadades vidkommande erhölls ej sådana uppgifter innan den uppsökande verksamheten påbörjades, varför kontaktverksamheten bland personer med detta handikapp inte kunde genomföras så smidigt som planerat.
Innan rekryteringsarbetet påbörjades kontaktade studieorganisatörerna alla som skulle besökas under den uppsökande verksamheten och infor- merade dem om vad som var planerat att äga rum. Denna förhandskon- takt skedde skriftligen och/eller telefonledes och i det senare fallet var det vanligt att tid för den personliga kontakten då bestämdes.
l figur 14.20 redovisas resultatet av den uppsökande verksamheten för de olika handikappgrupperna. Som framgår av denna figur var andelen studieintresserade högst bland de döva, medan de rörelsehindrade hade den lägsta anmälningsfrekvensen. Det förhållandevis låga rekryterings- resultatet bland de rörelsehindrade kan dock till stor del förklaras av att hälsotillståndet hos många inom denna grupp var så dåligt, att det helt omöjliggjorde studier. Antalet tillfrågade inom var och en av de fyra handikappgrupperna var emellertid litet, varför de rent kvantitativa resultaten av den uppsökande verksamheten för dessa grupper bör tolkas med särskild försiktighet. Med anledning av att antalet kontaktade var så litet, åskådliggörs ej rekryteringsresultatet uppdelat efter bakgrundsdata i cirkeldiagram. De uppgifter om kön och ålder som insamlats för de kontaktade inom dessa grupper redovisas dock i bilaga D.
Figur 14.20 Resultat av den uppsökande verksam- heten iFÖU VX III bland fysiskt handikappade personer, procent
Synskadade Döva Antal kontaktade Antal kontaktade = 82 = 47
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal kontaktade Antal kontaktade = 103 = 174
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX lll
:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX Ill
14.4. Studievillkorens rekryterande effekt
Då det inom flera av målgrupperna fanns fler som ville delta i FÖVUX än som kunde beredas plats inom försöksverksamheten, var det som tidigare nämnts nödvändigt att genom någon form av urvalsförfarande välja ut de deltagare som skulle få bedriva cirkelstudier inom försöksverksamhetens ram. Bland de anställda med normal arbetstidsförläggning och bland dem med skiftarbete eller obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn togs därför FÖVUX-deltagare ut genom slumpmässiga urval. I den enkät som tillsändes samtliga FÖVUX-deltagare vid studiernas början tillfråga- des de som vid rekryteringen erbjudits något av nedanstående studievill- kor, om det aktuella villkoret hade inverkat på beslutet att anmäla sig till FÖVUX-studier.
Denna fråga ställdes till: ] Anställda med normal arbetstidsförlängning; studier på fritid med studiestöd och med stimulansbidrag 2 Anställda med normal arbetstidsförläggning; studier till hälften på arbetstid och till hälften på fritid samt med studiestöd 3 Anställda med skiftarbete inom industrin; studier på betald arbetstid 4 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn; studier på betald arbetstid
Bland FÖVUX-deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg endast ett fåtal, sju procent, att stimulansbidraget haft stor betydelse då de anmälde sig till studierna. En tredjedel av de tillfrågade ansåg i stället att de 300 kr, som skulle utgå som stimulansbidrag, helt saknade betydelse vid beslutet om deltagande.
Möjligheten att få läsa till hälften på arbetstid förefaller däremot ha haft en relativt stor rekryterande effekt. Mer än hälften av de deltagare, som erbjudits detta studievillkor, uppgav att den erbjudna studieformen haft stor betydelse när de anmälde sig till studierna (figur 14.2 1 ).
Bland dem, som arbetade tre- eller fyrskift inom industrin eller hade schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, uppgav omkring tre fjärdedelar att studievillkoret hade haft stor betydelse för deras deltagande i FÖVUX (figur 14.22).
Det förefaller alltså som om möjligheten att få läsa på betald arbetstid var en nödvändig förutsättning för skiftarbetamas och den schemabund- na personalens deltagande i studierna.
Studier på fritid med Studier på delad arbets- studiestöd och stimu- tid och fritid och med lansbidrag studiestöd Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 106 tagare = 115
Stor betydelse
CI . Figur 14.21 Studievill- L t b t d | ' en 9 v e se korets betydelse vid
anmälan till deltagande i Ingen betydelse FÖ VUX 11] för anställda
med regelbundna arbets- Vet ej tider, procent
Figur 14.22 Studievill— korets betydelse vid anmälan till deltagande i FÖ VUX III för skift- arbetare inom industrin och för personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, pro- cent
Skiftarbetare inom Personal med schema- industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del— Antal tillfrågade del- tagare = 80 tagare = 86
Stor betydelse
I Liten betydelse
lngen betydelse
Vet ej
14.5. Studiestödets rekryterande effekt
Som tidigare nämnts i avsnitt 13.1 hade vissa deltagargrupper möjlighet att söka studiestöd. Detta innebar att deltagarna kunde få ersättning för av studierna orsakade kostnader för resor, måltider, barntillsyn samt inkomstbortfall på grund av förlorat extraarbete. I den enkät som delades ut till deltagarna vid studiernas början tillfrågades de som kunde erhålla studiestöd om vilken betydelse studiestödet hade haft för deras beslut att vilja delta i FÖVUX-studier.
För deltagarna bland de hemarbetande kvinnorna avsåg ansökan om studiestöd i samtliga fall ersättning för barntillsyn. Bland de hemarbetan- de kvinnorna uppgav elva procent, av dem som erbjöds möjlighet till studiestöd, att detta hade haft stor betydelse för beslutet om deltagande i FÖVUX. Nio procent av deltagarna från denna undersökningsgrupp ansåg att studiestödet hade haft liten betydelse. Bland deltagarna med normal arbetstidsförläggning ansåg endast en mindre andel av dem som hade möjlighet till studiestöd att detta haft betydelse för deras beslut att anmäla sig till studier.
14.6. Ämnen
Alla de som kontaktades under den uppsökande verksamheten erbjöds cirkelstudier i något av ämnena svenska, engelska, matematik eller
Anställda med regel— Anställda med skift— Personal med schema- bundna arbetstider arbete inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna
önskemål = 1 019 önskemål = 450 önskemål = 410
Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor
Antal avgivna Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 185 önskemål = 49 onskemal = 36
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal avgivna Antal avgivna önskemål = 57 önskemål = 67
Andel som önskade läsa svenska Figur 14.23 Önskat
| ] Andel som önskade läsa engelska ämne för dem som ville
Andel som önskade läsa matematik delta iFÖVUXI/I,
procent av avgivna önske- Andel som önskade läsa samhällskunskap mål
samhällskunskap. Under rekryteringsarbetet hade studieorganisatörerna med sig delar av eller hela det kursmaterial, som var avsett för respektive ämne. De kontaktade personerna kunde härigenom få en viss uppfattning om de olika kursinnehållen. På de blanketter, som studieorganisatörerna medförde och där samtliga tillfrågade personer antecknades, markerade studieorganisatören vilket ämne som de studieintresserade ville läsa. l några fall uppgavs flera önskemål, varför det sammanlagda antalet önskade ämnen överstiger antalet personer som ville deltai FÖVUX-stu- dier under det tredje försöksåret.
Av figur 14.23 framgår att engelska var det mest valda ämnet bland alla grupper med undantag av de döva och de hörselskadade. Hos den förra gruppen ville de flesta läsa svenska, medan inom den senare gruppen majoriteten valde samhällskunskap. Ämnesvalet bland de döva och de hörselskadade var antagligen orsakat av studieorganisatöremas medvetna satsning på respektive ämne. I så små målgrupper, som det här var fråga om, måste nämligen studieorganisatörerna försöka samordna önskemålen, för att överhuvudtaget några cirklar skulle kunna komma till stånd.
Såväl bland de synskadade som bland de rörelsehindrade var samhälls- kunskap det näst vanligaste önskemålet. Hos de övriga grupperna alter- nerade svenska och matematik som näst mest önskade ämne.
14.7. Orsaker till att vilja delta
Deltagarna i FÖVUX-cirklarna tillfrågades strax efter det att studierna påbörjats, om vad det var som gjort att de bestämde sig för att anmäla sig till en studiecirkel, då de blev uppsökta av en studieorganisatör. De avgivna svaren klassificerades i sju kategorier och svarsfördelningen redovisas i tabell D 23.
Totalt sett var intresse för ett speciellt ämne den vanligaste orsaken till att man anmälde sig till FÖVUX-studier. Anledningarna till att man ville förvärva kunskaper i ett visst ämne varierade. De som anmälde sig till studier i engelska angav ofta svar som "vore roligt att kunna om man åker utomlands” eller ”bra att kunna litet engelska när man ser på tv”. Intresset för ett visst ämne motiverades även med svar som ”har användning av det i mitt jobb” eller ”vill kunna hänga med barnen i
skolarbetet”. Liksom under tidigare försöksår utgjorde studieorganisatörens person- liga kontakt det egentliga skälet till att många anmälde sig till studierna. Svar som ”studieorganisatören presenterade kursen så trevligt” eller ”jag har länge tänkt börja studera men det har aldrig blivit av” var här vanliga.
I de grupper där studievillkoren studier helt eller delvis på arbetstid prövades hade studievillkoret ofta utgjort den egentliga orsaken till att man anmälde sig till studier.
Bland handikappgrupperna, dock med undantag för de döva där det interna bortfallet på denna fråga var stort, var önskan om en fritidssyssel— sättning och kontakt med andra människor vanliga skäl för anmälan till deltagande. Dessa orsaker angavs även i stor utsträckning av de hemarbe-
tande kvinnorna och av den schemabundna personalen inom vå rdsektorn.
För de handikappade var försäkran om att de skulle få tillgång till erforderliga hjälpmedel och tillgängliga lokaler en viktig förutsättning för att anmäla sig till FÖVUX—studier.
14.8. Orsaker till att inte vilja delta
Efter det att den uppsökande verksamheten avslutats gjordes en uppfölj- ning i form av telefonintervjuer med ett urval av dem som avböjt deltagande i FÖVUX. Därvid tillfrågades dessa personer om anledningen till sina beslut.
Skälen för att inte kunna eller vilja bedriva cirkelstudier varierade mellan och inom de olika grupperna. Bland de anställda med normal ar- betstidsförläggning var det vanligaste skälet till att inte vilja delta, att hemmet och familjen tog all fritid i anspråk. Många uppgav också att de var upptagna med andra studier eller föreningsuppdrag. Fritiden ansågs inte räcka till för ytterligare aktiviteter.
Drygt en fjärdedel av de skiftarbetande inom industrin ansåg sig vara för gamla för att studera. Att det inom denna målgrupp finns ett starkt negativt samband mellan stigande ålder och benägenhet till att studera, har även konstaterats i tidigare års försöksverksamhet. Skälen härtill kan vara flera. Den fysiska och psykiska påfrestning, som skiftarbete innebär, upplevs allt tyngre med stigande ålder, och i samma takt minskar förmodligen möjligheten att klara av studier. Det näst vanligaste skäleti denna grupp till att avböja deltagande sammanhänger också med detta; många skiftarbetare uppgav sig vara för trötta efter jobbet för att orka studera. Tillsammans utgör dessa båda orsaker till att avstå från studier nästan hälften av de svar som lämnades från de skiftarbetande inom industrin.
De anställda med obekväma arbetstider inom vårdsektorn svarade likaså i stor utsträckning att de var för gamla eller att de inte orkade bedriva studier. Att svaren från skiftarbetama och vårdpersonalen till stora delar överensstämde förefaller naturligt, eftersom vårdpersonalens arbetsförhällanden ofta kan vara lika krävande som skiftarbetamas och dessutom har många därtill ett större ansvar för skötseln av hem och familj. Bland den schemabundna personalen var det också många som angav bristande intresse för studier som skäl till att avböja deltagande i FÖVUX.
De hemarbetande kvinnorna uppgav, något oförklarligt, sjukdom som den vanligaste anledningen till att de avstod från studier. En annan orsak, som ofta angavs, var att studierna skulle inskränka alltför mycket på den tid som hem och familj krävde.
Bland de handikappade var bristande hälsa orsak till att många inte kunde delta i studier. Omkring hälften av de tillfrågade i dessa grupper angav svar som "sjukdom” eller ”orkar ej” på frågan om varför de inte anmält sig. De hörselskadade utgjorde dock ett undantag. Bland de
tillfrågade i denna grupp var i stället bristande stu dieintresse och tidsbrist de vanligaste skälen till att avböja deltagande i FÖVUX.
14.9. Synpunkter från studieorganisatörerna
När den uppsökande verksamheten avslutats, intervjuades samt liga studie- organisatörer om de erfarenheter de hade fått. 1 det följande redovisas deras synpunkter och några av problemen i rekryteringsarbetet.
14.9.1. Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
I allmänhet var studieorganisatörerna verksamma en vecka med rekryte- ringen på arbetsplatserna. Den uppsökande verksamheten bedrevs liksom tidigare under arbetstid och i huvudsak genom samtal med de uppsökta en och en.
Studieorganisatörernas synpunkter och erfarenheter sammanföll i my c- ket hög grad med dem som lämnats under de två första försöksåren. Liksom då betonade studieorganisatörerna att rekryteringsarbetet under- lättades om de var bekanta med de uppsökta sedan tidigare. Gemen- samma erfarenheter och en likartad bakgrund skapade snabbare kontakt. Överhuvudtaget gav kunskap om den uppsöktes förhållanden, beträffan- de både familjen och arbetet, ett bättre resultat i den uppsökande verksamheten.
”Jag är inte intresserad” var ett av de vanligaste argumenten från dem som avböjde deltagande i FÖVUX, samtidigt som detta argument var det som var svårast för studieorganisatörerna att bemöta. Ofta kunde dock studieorganisatörerna ana att den egentliga orsaken var en annan.
Ett speciellt problem utgjorde de många tveksamma, som måste kontaktas flera gånger innan de kunde fatta beslut om deltagande. En studieorganisatör hade kontaktat en äldre kvinna vid sex olika tillfällen, innan hon slutligen bestämde sig för att avstå med motiveringen ”dom andra i cirkeln kommer bara att skratta åt mig”. En annan studieorgani- satör lyckades lösa detta problem genom att hon på en stor avdelning satte sig i en centralt belägen glashytt, dit de tveksamma kunde komma flera gånger och diskutera med studieorganisatören eller titta i studie- materialet. Många kontaktade, både de som genast anmälde sig och de som var tveksamma, betonade att förutsättningen för att de skulle delta i en studiecirkel var att alla de övriga deltagarna också var nybörjare.
Studieorganisatörerna framhöll behovet av att de själva var mycket väl orienterade i de olika studiematerialen för att kunna informera om dem på ett tillfredsställande sätt. Under rekryteringsarbetet hade många studieorganisatörer märkt att de inte hade tillräckliga insikter i de kursmaterial, som skulle användas i ämnena svenska och matematik, och att de därför inte kunde ge den information som önskades.
Att låta de uppsökta titta igenom studiematerialen var liksom tidigare ett viktigt led under kontaktarbetet, men i vissa fall kunde detta också ge negativa resultat. Vissa av de uppsökta tyckte vid en hastig titt att
studiematerialet såg avskräckande ut och sa ”inte kanjag lära mig allt det här” eller något liknande. Det förekom också att några lånade hem materialet till påseende innan de definitivt anmälde sig.
Många av dem som studieorganisatörerna kontaktade hade sådana hemförhållanden, att de inte kunde binda sig för att vara borta en speciell kväll i veckan. Vid rekryteringen av dubbelarbetande kvinnor visade det sig dock att det studievillkor, som innebar studier förlagda på arbetstid, effektivt undanröjde hinder av detta slag.
Enligt studieorganisatörerna var alla uppsökta på skiftarbetsplatserna mycket positiva till principen att låta skiftarbetare bedriva studier på arbetstid. Bland de äldre fanns det dock de som ansåg att detta erbjudande kom för sent för deras del. En del skiftarbetare ansåg att det skulle bli för arbetsamt att studera i anslutning till arbetet. De motivera- de detta med att man som skiftarbetare inte orkar koncentrera sig tillräckligt för att studera mitt under pågående skiftgång, eftersom själva omställningen till olika arbetstider är mycket krävande. Tanken på att få ledigt för studier en hel dag i taget framfördes av några som en möjlig lösning.
På båda de berörda skiftföretagen fanns avdelningar med mycket besvärliga arbetsförhållanden vilket påverkade rekryteringsresultatet ne- gativt och medförde att endast ett fåtal på dessa avdelningar anmälde sig till FÖVUX.
Bland de anställda på vårdinstitutionerna fanns, liksom bland skift- arbetama inom industrin, många som ansåg att det skulle bli för tröttsamt att lämna arbetet för att under några timmar koncentrera sig på studier. Några av de kontaktade ställde sig också tveksamma till om en vikarie verkligen skulle kunna klara av deras arbetsuppgifter på ett tillfredsställande sätt.
14.9.2. Uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvinnor
För att undvika de negativa reaktioner, som kan uppstå om studieorgani- satören uppfattas som ”försäljare”, underströk studieorganisatörerna betydelsen av att målgruppen förhandsinformerades om den uppsökande verksamheten. Vidare framhöll studieorganisatörerna vikten av att de hade tillräckligt mycket gemensamt med de uppsökta för att samtalen skulle kunna föras på ett naturligt sätt. Flera studieorganisatörer ansåg, att den viktigaste förutsättningen för att erhålla ett gott rekryterings- resultat bland hemarbetande kvinnor var, att studieorganisatören själv hade prövat hemmafrurollen och därigenom fått insikt i den tristess och isolering som hemmafrun ofta uppleveri sin tillvaro.
Många av de kontaktade kvinnorna måste ha mannens tillstånd för att anmäla sig till FÖVUX-studier. Vissa av dem hade män som t. ex. var idrottsintresserade, vilket ofta innebar att kvinnans möjligheter till att delta i en studiecirkel en bestämd kväll i veckan var beskuren.
Bland småbarnsmammorna var det vanligt att vilja vänta några år med att börja studera för att barnen bättre skulle klara sig själva. Studieorga- nisatörerna ansåg att det i dessa fall var viktigt med en uppföljning i form
av en återkommande uppsökande verksamhet, eftersom många av dem med största sannolikhet inte skulle anmäla sig till studier på eget initiativ.
Barntillsynen utgjorde ofta såväl ett ekonomiskt som ett praktiskt problem, vilket enligt studieorganisatörerna bäst kunde lösas genom en kollektivt anordnad barntillsyn i anslutning till studiecirkelverksamheten.
14.9.3. Uppsökande verksamhet bland handikappade
Många av de rörelsehindrade var i så dålig fysisk kondition eller fick så krävande medicinska behandlingar, att de inte hade någon möjlighet att delta i studier. De flesta utgick från att studierna var förlagda på kvällstid, då de inte skulle orka delta, men då de fick besked om att studiecirkeln även kunde förläggas till dagtid, ökade deras möjligheter till att orka med studier. Informationen om att studielokalerna var utforma- de med tanke på tillgänglighet för rullstolsbundna och övriga rörelsehind- rade bidrog även till att flera kunde anmäla sig som deltagare.
När den kommunala färdtjänsten inte fungerade gavs deltagarna möjlighet att färdas med taxi på FÖVUX:s bekostnad. Det förekom emellertid enligt studieorganisatörerna flera personer som inte ville utnyttja den kommunala färdtjänstbussen, eftersom de ansåg det nedsät- tande att behöva resa med den. Också dessa personer skulle ha föredragit att få åka taxi till studielokalen.
Studieorganisatörerna underströk betydelsen av att de själva hade erfarenhet av eller insikt i hur arbetsamma och tidskrävande många dagliga sysslor var för en rörelsehindrad, och att man av den anledningen inte borde försöka övertala en handikappad, som inte själv trodde sig om att orka med att studera.
Också beträffande de synskadade framhöll studieorganisatörerna vik- ten av att uppsökaren kom från samma grupp som de uppsökta. Bara en sådan person ansågs kunna ge riktig trygghet, förstå sammanhanget och ge adekvata svar på frågor. Det var också viktigt att studieorganisatören fanns tillgänglig för kontakt under studietiden. Däremot ansåg studie- organisatörerna bland de synskadade att det var av mindre betydelse, att den uppsökande verksamheten skedde genom personliga besök. Telefon— kontakt kunde här ofta ge samma resultat, eftersom kontakten mellan synskadade bygger på muntlig kommunikation.
14.10. FÖVUX-deltagarnas syn på studieorganisatörer
Vid studiernas början tillfrågades samtliga deltagare, vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos en studieorganisatör. Den fråga som därvid ställdes var försedd med fasta svarsalternativ, som sammanställts utifrån de resultat som tidigare försöksverksamhet givit. De flesta deltagarna beto— nade nödvändigheten av att studieorganisatören var välinformerad vad gällde studiesituationen som helhet. Han/hon borde kunna ge klara besked såväl på frågor rörande praktiska detaljer såsom tid och plats för cirkelsammankomsterna, eventuella kostnader i samband med studierna
och vem som skulle vara cirkelledare, som på frågor rörande kursens innehåll och svårighetsgrad samt kursmaterialet. Att studieorganisatören kunde väcka intresse och stimulera till studier bedömdes likaså som en vik tig egenskap av många deltagare.
Deltagarna framhöll vidare att studieorganisatören borde känna till och förstå den uppsöktes situation och näraliggande problem, kunna prata enkelt och inge förtroende. Dessa egenskaper betonades särskilt av de handikappade deltagarna. De döva påpekade vidare i högre grad än andra, att det var en fördel om studieorganisatören och den uppsökte kände varandra sedan tidigare. Detta får ses mot bakgrund av att de döva i större utsträckning än andra grupper är beroende av studieorganisatören och har svårare att kontrollera informationen. Att studieorganisatören skall kunna uttrycka sig enkelt var ett önskemål främst i de grupper, som helt bestod av eller dominerades av kvinnor, dvs bland hemarbetande kvinnor och schemabunden vårdpersonal.
Deltagarna ansåg däremot inte att övertalningsförmåga var någon värdefull egenskap hos en studieorganisatör. I de flesta deltagargruppema erhöll detta svarsalternativ ingen markering (se tabell D.25).
Det skulle kunna tänkas, att de personer, som inte påbörjade FÖVUX- studier, och de som avbröt studierna, gjorde detta eftersom de anmält sig mer eller mindre mot sin vilja under påverkan av det sociala tryck, som uppstod på arbetsplatsen respektive i bostadsområdet under den uppsö- kande verksamheten. Dessa grupper tillfrågades därför om de känt sig påtvingade studierna när de kontaktades av studieorganisatören. Endast sex procent i vardera gruppen besvarade emellertid denna fråga jakande. Det förefaller alltså som om de kontaktade inte upplevde den uppsökan- de verksamheten som ett intrång i sin integritet.
15. Studieverksamheten under det tredje försöksåret
15.1. Urval av deltagare till studiecirklarna
Enligt den plan, som fastställts för FÖV UX III, beräknades försöksverk- samheten sammanlagt omfatta 110 studiecirklar. Av skilda skäl bildades emellertid 114 studiecirklar. I likhet med de två tidigare årens försöks- verksamhet var intresset för att delta i FÖVUX-studier så stort att endast en del av dem som ville delta kunde beredas plats i studiecirklar inom ramen för FÖVUX. Ett slumpmässigt urvalsförfarande av FÖVUX-delta- gare var därför nödvändigt ivissa fall.
De, som inte kunde beredas plats i FÖVUX-cirklar, erbjöds dock helt kostnadsfria cirkelstudier i ABF:s och TBV:s reguljära verksamhet. En uppställning över antalet planerade och antalet startade cirklar inom FÖVUX III presenteras i tabell D.26.
15 .l _l Anställda med normal arbetstidsförläggning
I den uppsökande verksamhet, som bedrevs på arbetsplatser med anställ- da med normal arbetstidsförläggning, prövades den rekryterande effekten av fyra olika studievillkor (se avsnitt 14.3.1). I de studiecirklar som där— efter bildades, skulle studievillkorens betydelse under studietiden belysas.
För vart och ett av de fyra studievillkoren planerades 14 studiecirklar, så att det sammanlagda antalet cirklar skulle uppgå till 56. De studieorga- nisatörer, som utförde rekryteringsarbetet bland anställda med normal ar- betstidsförläggning, kontaktade sammanlagt 2 349 personer och av dem önskade 943, dvs. 40 procent, delta i FÖVUX-studier. Eftersom antalet studieintresserade var betydligt större än som kunde beredas plats i FÖVUX-cirklar enligt försöksplanen, utvaldes FÖVUX-deltagarna slump- vis bland alla dem som ville delta. Sammanlagt 57 studiecirklar bildades bland anställda med normal arbetstidsförläggning.
I de följande avsnitten om studiecirkelverksamheten kommer resultat från endast 53 cirklar att redovisas. Anledning till att fyra cirklar har utgått ur resultatredovisningen är att vid ett av företagen där de anställda skulle erbjudas studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid, erbjöds de i stället fritidsstudier med timersättning för halva studietiden. Detta på grund av att företaget inte ansåg sig kunna avvara anställda.
15 .1.2 Anställda med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn
På de arbetsplatser där skiftarbetare inom industrin och personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn uppsöktes, planerades samman- lagt 18 studiecirklar. Eftersom de som var intresserade av att delta var betydligt fler än som kunde beredas plats inom de planerade cirklarna, togs deltagarna ut genom slumpmässigt urval bland dem som anmält sig. Efter det att urvalsdragningen var gjord diskuterades deltagarförteckning- arna med berörda företags personalavdelningar. 1 ett fåtal fall visade det sig vara nödvändigt att byta ut någon av dem som utvalts att delta, då speciella svårigheter med att ordna ersättare förelåg.
Sammanlagt 21 studiecirklar bildades bland anställda med obekväma arbetstider. Nio av cirklarna utgjordes av deltagare med skiftarbete inom industrin, och tolv av deltagarna med schemalagd arbetstid inom vårdsek- torn.
15.1.3. Hemarbetande kvinnor
På två orter bedrevs uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvin- nor. Planen för det tredje försöksåret upptog sammanlagt 18 studiecirklar med deltagare från denna målgrupp. Antalet anmälningar räckte dock endast till 14 studiecirklar.
15 . 1.4 Fysiskt handikappade personer
Synskadade, döva, hörselskadade och rörelsehindrade personer uppsöktes av studieorganisatörer på två orter. Enligt planen skulle sammanlagt 18 studiecirklar med deltagare från de olika handikappgrupperna ingå i försöksverksamheten. Totalt bildades 22 studiecirklar, varav sju med syn- skadade, fem med döva, fyra med hörselskadade och sex med rörelse- hindrade deltagare.
15.2. Cirkelsammanko mstemas antal och tid
I oktober och november 1972 startade de studiecirklar, som ingick idet tredje årets försöksverksamhet. Enligt försöksplanen skulle cirklarna i FÖVUX Ill omfatta 40 — 60 studietimmar. De flesta cirklarna höll sig också inom denna ram. Medelvärdet för samtliga 110 cirklar var 46 studietimmar. Ett tiotal av cirklarna hade emellertid färre studietimmar, ofta beroende på att deltagarna under studietidens gång blivit för få. Två studiecirklar pågick under längre tid än 60 studietimmar. Enligt den uppgörelse som träffats med arbetsgivarna om ersättare för dem som deltog i studiecirklarna var studietiden 60 timmar för samtliga tolv cirklar bland den schemabundna personalen. Av schematekniska skäl pågick varje sammankomst för vårdpersonalen itre studietimmar. [ den övriga försöksverksamheten förekom endast några cirklar, som hade samman-
komster om tre studietimmar. I dessa cirklar var detta resultatet av en överenskommelse mellan cirkelledare och deltagare. Det stora flertalet av studiecirklarna under det tredje försöksåret hade dock sammankomster om två studietimmar.
15.3. Studielokaler
Studielokalerna var, liksom under de två tidigare försöksåren, av många olika slag. I de cirklar, där deltagarna bedrev fritidsstudier, användes studieförbundens reguljära lokaler, dvs. ibland skollokaler. De studie- cirklar, där deltagarna läste helt eller delvis på arbetstid disponerade studielokaler på respektive arbetsplats. För studiecirklarna inom handi- kappgrupperna användes i vissa fall lokaler med speciell utrustning. De hörselskadade använde således lokaler, där hörselslinga fanns inmonterad, och de rörelsehindrade använde lokaler, som var anpassade till rullstols- bundna deltagare. I de studielokaler, som användes av synskadade deltagare, var det ofta nödvändigt att komplettera allmänbelysningen med en stark bländfri belysning. Några deltagare behövde dessutom punktbelysning.
15.4. Cirkelledare
15 .4. 1 Cirkelledarna i F Ö VUX 111
Under det tredje försöksåret arbetade 72 personer som cirkelledare i FÖVUX. Den övervägande delen, omkring två tredjedelar, var personer under 30 år. Vidare var 45 av de 72 Cirkelledarna kvinnor. Cirkelledarnas formella utbildning var mycket varierande. 38 av dem hade avlagt akademisk examen eller bedrev universitetsstudier. Av de återstående Cirkelledarna hade flera studentexamen eller realexamen med gymnasie- kompetens i vissa ämnen. Endast ett fåtal av Cirkelledarna hade folkskola som enda formella skolutbildning.
Omkring två tredjedelar av de cirkelledare som arbetade inom FÖVUX under det tredje verksamhetsåret, hade erfarenhet av cirkelledararbete. Av dessa hade många dessutom deltagit i de speciella kurser som studieförbunden anordnar för att utbilda cirkelledare, dock hade flertalet deltagit endast i en sådan kurs.
Inför det tredje årets försöksverksamhet anordnades särskild cirkel— ledarutbildning i form av en tvådagarskurs som ägde rum i Söderköping. Främst på grund av att en del cirkelledare var upptagna av undervisning under de dagar då FÖVUX:s cirkelledarutbildning ägde rum, kunde denna inte genomföras så koncentrerat som planerat. De cirkelledare som inte deltog i denna kurs informerades senare vid ett flertal olika tillfällen.
Anställda med regelbundna arbetstider
1. kunna förklara 20
2. kunna ämnet 18
3. vara så att man inte är rädd för att göra bort sig
4. hjälpa dem som inte hänger 12 med
16
5. vara som en i gruppen 13
6. vara kamratlig 7. ha tålamod
8. hålla sig till ämnet
9. hällarordn'ing och reda :i—cir—keln
100% Antal avgivna svar 880 Antal svarande 323
skiftarbetare inom industrin
23 _ .. _ .. I .. I .. . | |
|
13
100%
1 67 58
Personal
med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
. _ I . I I II
Hemarbetande kvinnor
25 17 17
13
100% 235
83
Figur 15 .] FÖ VUX III-deltagarnas synpunkter angående viktiga egenskaper hos cirkelledare, procentav de angivna svaren
27 12 22 10
11
1 00% 284 105
1. 2. 3.
Synskadade
kunna förklara 21
kunna ämnet 13
vara så att man inte är rädd att göra bort sig
hjälpa dem som inte hänger med 18
vara som en i gruppen '
vara kamratlig
ha tåla mod 18 hålla sig till ämnet 2
hålla ordning och reda i cirkeln _
Döva
Hörselskadade
26 21 15 11 13
19 22 17 19
Rörelsehindrade
29 15 17 14
11
100% 100% 100% 100% Antal avgivna svar 57 27 64 71 Antal svarande 37 11 22 28
Figur 15.2 F Ö VUX [II-deltagarnas synpunkter angående viktiga egenskaper hos cirkelledare, procent av de angivna svaren
15.4.2. FÖ VUX-deltagarnas synpunkter på cirkelledare
På våren 1973, strax innan studiecirklarna iFÖVUX avslutades, besvara- de deltagarna en enkät, i vilken de bland annat tillfrågades om vilka egenskaper de ansåg vara viktiga hos cirkelledare. Frågan var försedd med ett antal fasta svarsalternativ och deltagarna ombads att göra högst tre markeringar, varför antalet svar i figur 15.1 och 15.2 överstiger antalet personer som svarat.
Att på ett klart sätt kunna förmedla kunskaper till deltagarna, ansågs oavsett deltagargrupp vara den viktigaste egenskapen hos en cirkelledare. Med undantag av handikappgrupperna betonade cirkeldeltagarna därnäst vikten av att ledaren hade erforderliga kunskaper i det aktuella ämnet. De hemarbetande kvinnorna ansåg det vara av stor betydelse att cirkelleda- ren uppträdde på ett sådant sätt, att deltagarna inte behövde känna sig oroliga över att ”göra bort sig” icirkeln. Denna synpunkt framkom också tydligt bland de rörelsehindrade. Av handikappgrupperna framhöll de synskadade och de döva egenskaper som innebar förståelse och tolerans gentemot deltagarna. Den senare gruppen betonade vikten av att cirkel— ledaren uppträdde demokratiskt, behandlade alla lika och inte höll sig utanför gruppgemenskapen. Förutom att cirkelledaren skulle delta i gruppgemenskapen framhöll särskilt de hörselskadade att han/hon borde uppträda kamratligt.
15.5. Studiematerial
I ämnena svenska, engelska och matematik användes i huvudsak samma studiematerial, som under det andra försöksåret. Erfarenheterna av dessa studiematerial finns redovisade i FÖVUX:s andra delbetänkande, Fortsatt uppsökande verksamhet för cirkelstudier inom vuxenutbildningen (SOU 197319), varför de här berörs endast kortfattat. ] samhällskunskap användes en reviderad version av ett material, som använts under de två tidigare åren.
15.5.1. Svenska
Av de sammanlagt 16 studiecirklar som läste svenska använde 15 Svenska Nu som kursmaterial. Denna kurs har producerats i samarbete mellan Brevskolan, Hermods, Sveriges Radio och TRU. Den återstående studie- cirkeln i svenska, som bestod av synskadade deltagare, läste i stället
punktskrift. Nästan hälften av Cirkelledarna i svenska ansåg att Svenska Nu var för
svår för deltagarna, och endast till vissa delar avpassad efter deltagarnas förkunskaper. Speciellt i de tre studiecirklarna med döva deltagare, var Cirkelledarna påtagligt kritiska till detta material, som de fann vara alldeles för svårt för deltagarna och inte alls avpassat efter deras förkunskaper.
Ett par av cirklarna använde alla de ljudband, som hör till kursen, och mer än hälften av cirklarna använde några ljudband. I de fall där cirklarna inte hade använt ljudbanden motiverade cirkelledaren detta med att de inte tyckte om att använda sådana eller med att handens innehåll inte var bra.
En studiecirkel läste Svenska Nu under höstens sammankomster och de första fem delarna av TRU-kursen Ut med språket under våren. Enligt cirkelledaren hade bytet av kursmaterial haft en starkt stimulerande effekt på deltagarna, som dessförinnan hade varit beredda att avbryta sina studier. De blev emellertid mycket intresserade av svenska språket, då det nya kursmaterialet infördes i cirkelstudierna.
15.5.2. Engelska
Som tidigare redovisats i avsnitt 14.6 var engelska det ämne, som totalt sett erhöll de flesta anmälningarna. Av de 110 studiecirklar som ingicki det tredje försöksåret, läste cirkeldeltagama i 61 cirklar engelska. I samtliga studiecirklar i engelska användes den av Sveriges Radio och Brevskolan producerade nybörjarkursen Start. De flesta studiecirklarna hann under läsåret med både del 1 och del 2 av Start, medan några läste bara de] 1.
Cirkelledarna ansåg att kursmaterialet fungerade alldeles utmärkt för FÖVUX-deltagarna. Svårighetsgraden ansågs väl avpassad och deltagarna var mycket intresserade och aktiva. Hälften av Cirkelledarna använde eget tilläggsmaterial i studiecirklarna. I majoriteten av cirklarna användes samtliga ljudband som hör till kursen, och i de övriga användes nästan alla band.
I likhet med förhållandet under föregående års försöksverksamhet hade många cirkeldeltagare också under FÖVUX III svårigheter att uppfatta vad som sades på ljudbanden. Dessa svårigheter betonades speciellt i grupperna med hörselskadade deltagare.
15.5.3. Matematik
Samtliga 17 studiecirklar i matematik använde Brevskolans och TRU:s Matematik på nytt som kursmaterial. Hälften av cirklarna hann endast med att behandla den första delen av Matematik på nytt, medan den andra hälften hann med både del 1 och 2. I en cirkel lästes även del 3.
I ett par av cirklarna uppfattades materialet som alltför elementärt, och inte i någon studiecirkel upplevdes det som för svårt. Enligt många cirkelledare var flertalet deltagare mycket nöjda med materialet, som var aktiverande i studiearbetet. En stor del av Cirkelledarna kompletterade kursmaterialet med egna övningsuppgifter, eftersom deltagarna ville öva praktiskt så mycket som möjligt.
Endast en tredjedel av studiecirklarna utnyttjade de ljudband som hör till kursen. Som anledning till att inte använda ljudbanden uppgav deltagarna oftast, att dessa inte skulle ge mera än vad läsningen i kursboken och diskussionerna med cirkelledaren gjorde. 15
15.5.4. Samhällskunskap
16 studiecirklar i ämnet samhällskunskap ingick i det tredje årets försöksverksamhet. De flesta cirklarna i detta ämne använde Samhället från Brevskolan som kursmaterial. En av cirklarna använde TRU-kursen Vi kallar dem U-länder, medan en läste både denna kurs och Samhället, och en använde Vårt samhälle och Vår trygghet.
15.5.5. Inställning till audivisuella hjälpmedel
I drygt två tredjedelar av cirklarna användes ljudband på cirkelsamman- komsterna. I de cirklar, där band användes, var i genomsnitt drygt hälften av deltagarna uttalat positiva till detta. Omkring fem procent av deltagar- na ansåg att band inte borde användas i cirkelarbetet och de resterande deltagarna uppgav att det saknade betydelse om band användes eller ej. 28 procent av deltagarna påpekade emellertid att ljudkvaliteten på banden ofta varit så dålig att det varit svårt att uppfatta vad som sades och 22 procent ansåg att bandinspelningarna hade gått för fort.
Cirkelledarna tillfrågades om de generellt sett ansåg det vara av värde att använda band i cirkelarbetet. De cirkelledare, som hade erfarenhet av eller som ledde cirklar i engelska, ansåg i stor utsträckning att ljudband utgjorde ett nödvändigt komplement i cirkelarbetet. Av de övriga cirkelledarna ansåg många att ljudband kunde vara bra som omväxling. De cirkelledare, som var negativa till att använda ljudband, ansåg mestadels att ljudkvaliteten ofta var alltför bristfällig.
15.6. Arbetet i cirklarna
I likhet med de två tidigare försöksåren rapporterade cirkelledarna regel- bundet till FÖVUX dels om hur arbetet fortlöpte i cirklarna, om vilka problem som uppstod, och dels också om deltagarnas frånvaro och vilka orsaker de uppgav till den. De synpunkter och erfarenheter som härvid erhölls sammanföll i mycket hög grad med dem som lämnats under de föregående försöksåren.
Omkring en tredjedel av cirkelledarna ansåg att arbetet i FÖVUX- cirklarna skilde sig från det som de hade erfarenhet av från andra studiecirklar. Några av cirkelledarna hade därvid upplevt skillnader i negativ riktning, som t ex att FÖVUX-deltagarnas skiftande förkunskaper gjorde cirkelarbetet mera krävande för ledaren. De flesta som hade upplevt skillnader nämnde dock positiva sådana. Om en grupp med deltagare som hade regelbundna dagtidsarbeten gjorde en cirkelledare följande iakttagelse: ”Deltagarna är mer ovana vid studier, gruppen är ovanligt homogen och stämningen har varit otvungen redan från början. Dessutom är deltagarna inte så ängsligt flitiga som vanliga nybörjare”. Och om en studiecirkel med hemarbetande kvinnor uppgav en cirkelleda- re: ”Det fordras större tålamod, och man måste gå långsamt tillväga beroende på förkunskaper och ålder hos deltagarna. Men det är också ett
mycket tacksamt arbete”.
I cirklarna med handikappade deltagare var det ofta nödvändigt med en grundlig studieteknisk handledning vid studiernas början. Många deltagare i dessa grupper behövde använda olika tekniska hjälpmedel i studiearbetet såsom t ex bandspelare. Bland de synskadade fanns deltaga- re som behövde hjälp med att prova ut ett lämpligt förstoringsglas.
15.7. Studieorientering
Cirkelledarna gav handledning i studieteknik i början av studiecirkelns arbete. Under vårterminen skulle deltagarna enligt planen dessutom få studieorientering av yrkesvägledare från arbetsmarknadsverket.
I februari och mars 1972 anordnades endagskonferenser, där de flesta av cirkelledarna och de AMS-tjänstemän som skulle handha studieoriente- ringen deltog. På dessa konferenser diskuterades hur studieorienteringen skulle läggas upp i studiecirklarna för olika deltagargrupper. Härvid behandlades innehållet i det för FÖVUX—deltagarna speciellt utarbetade häftet Utbildnings— och arbetsmarknadsinformation.
Häftet var utformat som ett diskussionsunderlag, och där ingick avsnitt som avsågs stimulera eirkeldeltagarna till samtal kring förändringar inom utbildningsväsendet och inom arbetslivet. Vidare fanns bl a avsnitt som berörde arbetsmarknadsutbildning.
Avsikten var att cirkelledarna först skulle ägna en del av eller — om deltagarna så önskade - en hel cirkelsammankomst till att gå igenom ar- betshäftet och därvid ta reda på, om det fanns speciella önskemål hos deltagarna angående vad yrkesvägledaren främst skulle ta upp vid sitt kommande besök i cirkeln. I de följande avsnitten redovisas dels hur inslaget av studieorientering utformades i cirklarna, dels hur det uppfat- tades av cirkelledarna, deltagarna och tjänstemännen från arbetsförmed- lingen.
15.7.1. Cirkelledarnas syn på studieorienteringen
I den enkät, som besvarades av cirkelledarna vid vårterminens slut, uppgav 90 procent av dem, att deras cirklar hade fått den avsedda utbildnings- och arbetsmarknadsinformationen. I några av dessa cirklar gavs informationen av cirkelledaren enbart och i några var det först cirkelledaren och därpå någon tjänsteman från ortens arbetsförmedling som informerade. Det vanligaste var dock att enbart en tjänsteman från arbetsförmedlingen skötte informationen.
Häftet Utbildnings— och arbetsmarknadsinformation hade delats ut i 98 procent av alla cirklar. Cirkelledarna ansåg att häftet var lagom rikt på information och ganska intressant, men däremot föga aktiverande och ganska allmänt hållet.
I en tredjedel av cirklarna hade deltagarna framfört önskemål till ledarna om vad yrkesvägledarens information skulle innehålla. Dessa önskemål vidarebefordrades sedan antingen till studieförbundsavdelning-
en eller — mindre ofta — direkt till den tjänsteman som skulle besöka cirkeln.
De områden, som togs upp i cirklarna, var något varierande för olika deltagargrupper. I de cirklar, som bestod av anställda med regelbundna arbetstider, lades tyngdpunkten på arbetsmarknadsutbildning, och i handikappgrupperna var det främst arbetsvårdsfrågor som togs upp. I de övriga cirklarna gavs det största utrymmet åt en orientering om AMS.
En femtedel av cirkelledarna ansåg att informationen hade haft stort intresse för deltagarna i deras cirklar, och mer än hälften av dem ansåg att den hade haft något intresse. Två tredjedelar av cirkelledarna uppgav att informationen hade gett upphov till diskussioner i studiecirklarna under den sammankomst som ägnades åt studieorienteringen och ungefär en tiondel av cirklarna hade diskuterat dessa frågor även efter denna speciella sammankomst.
Hälften av cirkelledarna ansåg att deltagarna föreföll nöjda med den information de fick. 12 procent av ledarna ansåg att deltagarna varit mycket nöjda. Resten av cirkelledarna uppgav att deltagarna förefallit likgiltiga inför eller missnöjda med den information som givits. Totalt tyckte knappt hälften av cirkelledarna att detta slag av information borde ges till cirklar på FÖVUX-nivå. Av dem som ansåg att informationen borde ges, ansåg flertalet att någon från arbetsförmedlingen skulle vara rätt person att informera ifrågorna.
15.7.2. Deltagarnas syn på studieorienteringen
Av deltagarna i de olika grupperna uppgav mellan 74 och 93 procent att de fått studieorientering. De som fått denna information tillfrågades i vilken utsträckning denna varit av intresse för dem personligen. I alla grupper, utom bland de skiftarbetande inom industrin, ansåg mer än hälften av deltagarna, att informationen om utbildning och arbetsmark- nad varit av ringa eller inget intresse. De skiftarbetande var något mer positivt inställda till studieorienteringen (figur 15.3). Resultaten från deltagarna i de olika handikappgrupperna redovisas inte i figurform, då antalet personer i dessa grupper var mycket litet. Den vanligaste orsaken till att deltagarna fann informationen mindre intressant var att de tyckte att den var tråkig, innehöll för mycket fakta och inte berörde deltagarna personligen. Många framhöll också att de inte var intresserade, eftersom de inte hade några planer på att byta respektive — för de hemarbetande kvinnorna — att söka arbete.
De deltagare, som fann studieorienteringen intressant, motiverade ofta detta med, att» det var bra att få reda på hur arbetsförmedlingen fungerade samt att få veta vilka möjligheter till vidareutbildning som fanns.
15.7.3. Arbetsförmedlingstjänstemännens syn på studieorienteringen
Enligt arbetsförmedljngstjånstemännens rapporter hade de medverkat i 77 procent av FÖVUX-cirklarna. Tjänstemännen besvarade efter varje
Anställda med regel- Anställda med skift- bundna arbetstider arbete inom industrin Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 240 tagare = 54
Personal med schema- Hemarbetande lagda arbetstid inom kvinnor Vöfdsektom Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 97 tagare = 77
Informationen var av stort intresse
[: Informationen var av ganska stort intresse Figur 15-3 Deltagarnas synpunkter på den ut- bildnings— och arbets- marknadsin formation sonigavs i studiecirklarna Informationen var inte av intresse iFO VUX 111, procent
lnformationen var knappast av intresse
cirkelbesök en enkät med frågor om vad som hade behandlats samt om information av detta slag borde ingå i studiecirklar och i så fall hur den borde utformas.
I hälften av cirklarna gavs utbildnings— och arbetsmarknadsinforma- tionen av en extra tjänsteman, som anställts för att administrera denna verksamhet till FÖVUX-cirklarna. I de övriga cirklarna gavs informatio- nen av olika andra arbetsförmedlingstjänstemän.
Från de cirklar, som bestod av anställda med normal arbetstidsförlägg- ning och handikappade, hade informatören som regel fått information om vad deltagarna ville höra, medan det från cirklarna bland dem som
hade obekväma arbetstider och bland de hemarbetande kvinnorna var mindre vanligt att deltagarna uttryckte önskemål på förhand. De dagtids- anställda ville främst ha information om arbetsmarknadsutbildningen och därnäst de olika verksamhetsområdena för arbetsmarknadsverket.
Deltagarna med obekväma arbetstider ville främst veta mer om arbets- marknadspolitikens mål, och de handikappade var mest intresserade av arbetsvårdsfrågor. De hemarbetande kvinnorna gav inte uttryck för några speciella önskemål.
Tjänstemännen rapporterade att det blev livliga diskussioner i två tredjedelar av cirklarna, men några av dem uppgav att det mest var de själva som pratade. [ de flesta studiecirklarna var cirkelledaren ganska aktiv under informationen, och flertalet föreföll också vara ganska intresserade av vad som behandlades. De tjänstemän som informerade dagtidsarbetarna ansåg i störst utsträckning att deltagarna var aktiva och intresserade. I flera cirklar med hemarbetande kvinnor som deltagare ansåg tjänstemännen att deltagarna varit mycket intresserade men att det ändå var omöjligt att få igång någon diskussion.
Majoriteten av de medverkande tjänstemännen ansåg att de hade fått tillräcklig information inför sin medverkan i cirkeln. De som kände sig bristfälligt förberedda hade velat veta mer om deltagarnas bakgrund och därmed på vad de skulle lägga tyngdpunkten vid sin medverkan i de olika cirklarna.
Arbetsförmedlingstjänstemännens synpunkter på häftet Utbildnings— och arbetsmarknadsinformation varierade mycket. Några ansåg häftet vara tämligen värdelöst medan andra tyckte det var mycket bra men alltför faktaspäckat för att man skulle kunna göra mer än en ytlig genomgång. De flesta ansåg dock att det fungerade tillfredsställande, som stolpar vid genomgången av de aktuella problemområdena.
Mer än hälften av tjänstemännen ansåg, att det här slaget av informa— tion borde ges till alla cirklar som bestod av nybörjare som är studieovana och som har kort utbildningsbakgrund. De övriga tjänstemännen ansåg att informationen borde ges till deltagare, som läste samhällsämnen, och till dem som visade ett aktivt intresse för information. Flertalet tjänste- män ansåg att studieorienteringen borde ombesörjas av arbetsför— medlingen. Två ansåg att det var studieförbundens sak att ge studieorien- tering och en ansåg att det borde utbildas särskilda befattningshavare för denna verksamhet.
15.8. Studievillkor och studiestöd
I de avsnitt, där resultatet av den uppsökande verksamheten under FÖVUX Ill redovisas ( 14.3 och 14.4), framgår att studievillkoren varit av stor betydelse ur rekryteringssynpunkt. På de arbetsplatser, där studie- organisatörerna rekryterade deltagare till fritidsstudier med eller utan ekonomiska fördelar, anmälde sig omkring 40 procent av dem som kontaktades till FÖVUX-studier. På de arbetsplatser, där studievillkoren studier på delad arbetstid och fritid eller studier på betald arbetstid
Anställda med regelbundna Anställda med regelbundna arbetstider arbetstider Studier på fritid med studie— Studier på delad arbetstid stöd och med stimulansbidrag och fritid och med studiestöd Antal tillfrågade del— Antal tillfrågade del— tagare = 97 tagare = 88
Möjligheten att studera delvis _ på arbetstid hade stor betydelse Figur 15-4 Deltagarnas uppfattning [ FO VUX III
Stimulansbidraget hade |: Möjligheten att studera delvis om bet delsen av stim _ liten betydelse på arbetstid hade liten betydelse lansbidrag respektive u
Möjligheten att studera delvis studier delvis På arbets- på arbetstid hade inten betydelse Hd, procent
Stimulansbidraget hade stor betydelse
Stimulansbidraget hade ingen betydelse
1%
skiftarbetare inom Personal med schemalagd industrin arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del— Antal tillfrågade dei- tagare = 58 tagare = 83
Möjligheten att studera helt på arbetstid hade stor betydelse
F" r 15.5 Delta amas |: Möjligheten att studera helt på arbetstid hade liten betydelse upiufattning i Föf/UX [11
om betydelsen av studier Möjligheten att studera helt på arbetstid hade ingen betydelse helt på arbetstid, procent
?%
Anställda med regel- Skiftarbetare inom Personal med schema- bundna arbetstider industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del-
tagare = 323 tagare = 58 tagare = 83
Hemarbetande Synskadade Döva kvinnor
Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del— tagare = 105 tagare = 37 tagare = 11
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 22 tagare = 28
Bättre än väntat
.. .. .. Figur 15.6 Hur studierna Sämre an vantat motsvarat deltagarnas förväntningar [ F O VU X Hade inga förväntningar [II, procent
prövades, uppgick andelen studieintresserade till mellan 60 och 80 procent.
Vid verksamhetsårets slut tillfrågades de deltagare, som studerat på något av de tre studievillkoren studier på fritid med stimulansbidrag, studier på delad arbetstid och fritid samt studier på betald arbetstid, om vilken betydelse dessa villkor haft för dem under studietiden. Den procentuella fördelningen av de svar som erhölls återfinns i figurerna 15 .4 och 15.5.
Endast 13 procent av deltagarna med normal arbetstidsförläggning an- såg att Stimulansbidraget haft någon större betydelse för dem. Möjlighe- ten att få studera till hälften på arbetstid ansågs däremot vara av stor betydelse för studiernas fullföljande. Hela 79 procent av de dagtidsan- ställda, som hade denna möjlighet, bedömde detta vara av stor betydelse under studietiden. Bland cirkeldeltagarna med obekväma arbetstider in- om industrin och sjukvården var likaså studievillkoret av stor vikt för del- tagandet i cirklarna. 76 respektive 90 procent av Skiftarbetarna och sjuk— vårdspersonalen ansåg att studievillkoret hade varit mycket betydelsefullt för dem.
Under FÖVUX III förekom såväl kollektivt anordnad barntillsyn som individuell sådan. I Mjölby anordnade ABF barntillsyn under cirkelsam- mankomsterna, men då det fanns deltagare, som av skilda skäl inte kunde utnyttja denna service, söktes och erhölls studiestöd för enskild barntill- syn. l Finspång ordnade berörda deltagare bland de hemarbetande kvin— norna enskild barntillsyn. Av de kvinnor, som erhöll studiestöd, uppgav två tredjedelar, att detta hade haft betydelse för deras möjlighet att full- följa studierna.
15.9. Hur deltagarnas förväntningar inför studierna u ppfyllts
Omkring två tredjedelar av dem som fullföljde FÖVUX-studierna ansåg att kursen motsvarat eller överträffat de förväntningar, som de haft när de anmälde sig till studierna (figur 15.6). Många deltagare hade inte haft några förväntningar vid studiestarten, vilket torde kunna förklaras med att de saknade tidigare studieerfarenhet och därför inte kunde göra några jämförelser med FÖVUX-studierna.
Endast ett fåtal, av dem som fullföljde studierna, uppgav att de fått mindre behållning av kursen än vad de väntat sig. Bland de skiftarbetan— de, hörselskadade och rörelsehindrade fanns ingen som ansåg att cirkel- studierna i FÖVUX varit sämre än vad de förväntat sig av dem.
Skiftarbetarna inom industrin och personalen med schemalagd arbets- tid inom vårdsektorn i FÖVUX Ill angav i större utsträckning än vad motsvarande grupper gjort under tidigare år, att studierna givit bättre utbyte än väntat. Detta beror förmodligen på att de under FÖVUX III gavs möjlighet att studera helt på arbetstid.
1, trevlig samvaro i cirkeln 2. kunskaper i ämnet 3. kommit igång med studierna
4. träffat nya människor
5. allmänbildande kunskaper
6. vetskap om att kunna klara studier
7. fått lättare att prata igrupp
8. fått lättare att uttrycka sig 9. fått bättre kontakt med arbetskamrater/andra kvinnor/handikappade
Avgivna svar
Anst" lda med regelbundna arbetstider
26
21
15
14
1 00% 866
Skiftarbetare inom industrin
?
21
23 13 15 10
3
100% 147
Personal med schema- lagd arbetstid inom vårdsektorn
19 22 16 17
11
WEW—__.
100% 221
Figur 15. 7 Deltagarnas viktigaste behållning av att delta i F Ö VUX-studier, procent av de angivna svaren
Hemarbetande kvinnor
26
17 14 12 11
1 00% 266
1. trevlig samvaro i cirkeln 2. kunskaper i ämnet
3. kommit igång med studierna 4. träffat nya människor
5. allmänbildande kunskaper
6. vetskap om att kunna klara studier
7. fått lättare att prata i grupp
8. fått lättare att uttrycka sig 9. fått bättre kontakt med arbetskamrater/andra kvinnor/handikappade
Avgivna svar
Synskadade
21
tim.. ..
100%
39 22
63
20 10
10 20
10 10 15
100%
20
Hörselskadade
Figur 15.8 Deltagarnas viktigaste behållning av att delta i F Ö VUX-studier, procent av de angivna svaren
30
21
11
100% 53
Rörelsehindrade
öl?—E%
100%
28 15
12 13
78
15.9.1. Viktigaste behållningen av F Ö VUX -studierna
Strax innan FÖVUX-studierna avslutades tillfrågades deltagarna i vilket avseende studierna givit dem någon behållning. Frågan som ställdes var försedd med ett flertal fasta svarsalternativ, utifrån vilka deltagarna fick göra tre markeringar, varför antalet svar överstiger antalet personer i figur 15.7 och 15.8. De svarsalternativ, som fanns uppställda i frågan, utgjorde de mest frekventa svaren av dem som erhölls under föregående års utvärdering då denna fråga ställdes med öppna svarsalternativ, dvs. deltagarna fick själva formulera sina svar. Av figuren framgår att den trevliga samvaron i studiecirkeln och att man förvärvat kunskaper i det ämne man studerat, totalt sett utgjorde de två mest värdefulla erfarenhe- terna för deltagarna. Bland deltagarna i de olika handikappgrupperna och bland de hemarbetande kvinnorna — dvs de som i stor utsträckning tillbringar sin tid i hemmet — ansåg många att en viktig behållning med studiecirkeln var att de där träffat nya människor. Att ha erhållit nya kunskaper av mera allmänbildande karaktär angavs av många som värdefullt. Många ansåg även att en av de viktigaste fördelarna med FÖVUX-studierna var att de nu hade vetskap om att de kunde klara av att studera.
15.9.2. Planer på fortsatta studier
Som redovisats ovan i avsnitt 15.9 ansåg en stor del av FÖVUX-deltagar- na att cirkelstudierna gett förväntat utbyte. Ett mått på att studiearbetet hade upplevts som meningsfullt var också det stora intresset för fortsatta studier. Andelen, som önskade att i någon form fortsätta studierna efter det att FÖVUX-cirkeln avslutats, varierade mellan 61 och 74 procent för de deltagargrupper som rekryterats på arbetsplatserna och bland de hemarbetande kvinnorna. Bland handikappgrupperna uppvisade de syn- skadade och de rörelsehindrade likaså stort intresse för fortsatta studier. För dessa grupper likaväl som för de döva och de hörselskadade var det totala antalet deltagare litet, varför resultaten bör tolkas med försiktig- het.
Flertalet av de som planerade att fortsätta studierna avsåg att bedriva dessa i studiecirkelform samt att studera det ämne som de läst i FÖVUX. Alla de som avsåg att återuppta studierna ombads att kortfattat motivera anledningen till detta. Orsakerna till att man ville fortsätta studera varierade givetvis mycket mellan och inom de olika deltagargrupperna, men ofta förekom svar som ”Vill lära mig mera”, ”Det har varit intressant och roligt att läsa i cirkeln” eller ”Har nu fått intresse för studier”. Andra uppgav svar som ”Jag vill känna att jag är med — det ger självkänsla” eller ”För att vara som andra”. Bland deltagarna från handikappgrupperna gavs ofta svar som ”Att öka allmänbildningen och bryta den isolering som följer med hörselskada”.
Bland deltagarna med skiftarbete inom industrin och bland dem med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn var andelen, som ej planerade fortsatta studier eller som var osäkra därom, relativt stor. Flertalet av dem ansåg det vara orealistiskt att planera fortsatta studier om dessa
skulle äga rum på fritid. ”På grund av oregelbunden arbetstid” eller ”För litet fritid — har tungt kroppsarbete med skiftgång” utgör exempel på vanliga svar från dessa båda grupper.
15.9.3. Önskemålom betyg eller intyg
De deltagare som fullföljde studierna tillfrågades om de önskat betyg eller intyg efter avslutade studier. Av tabell D.36 framgår att intresset för betyg genomgående var litet. Liksom under föregående års försöksverk— samhet var intresset för betyg något större bland de hemarbetande kvinnorna än bland övriga deltagargrupper. Att det bland de hemarbetan- de kvinnorna förelåg ett visst intresse för betyg hänger förmodligen samman med att många inom denna grupp planerade att söka förvärvs- arbete.
Av tabell D.36 framgår vidare att i genomsnitt en tredjedel av deltagarna i de olika grupperna ville ha ett intyg på sitt deltagande i studiecirkeln.
15.9.4. Synpunkter på skrivningar och prov
I den enkät, som besvarades av cirkeldeltagarna vid studiernas slut, tillfrågades de, om de skulle ha deltagit i cirkeln även om skrivningar och prov hade ingått. Vid tolkning av de svar som redovisas i tabell D.37 bör viss försiktighet iakttas, eftersom denna fråga ställdes vid studieårets slut.
Enligt studieorganisatörerna hade många av dem, som rekryterades till FÖVUX-studier, vid anmälan försäkrat sig om att skrivningar eller läxförhör inte skulle ingå som obligatoriska moment i cirkelstudierna. Av tabell D.37 framgår dock, att många deltagare ansåg att skrivningar och prov hade saknat betydelse, när de anmälde sig till deltagande i FÖVUX. Förklaringen till dessa motsägande uppgifter kan vara att studierna som helhet hade uppfattats så positivt av flertalet deltagare, varav många utan tidigare vuxenutbildningserfarenhet, att de i efterhand även kunde tänka sig att delta även om skrivningar och prov förekommit.
15.10. Frånvaro
Liksom under föregående års försöksverksamhet uppvisade de hemarbe— tande kvinnorna en förhållandevis låg frånvarofrekvens. Den genomsnitt- ligt högsta frånvarofrekvensen förelåg bland anställda med normal arbets- tidsförläggning och särskilt bland dem som hade studievillkoret studier på delad arbetstid och fritid samt bland dem som bedrev fritidsstudier med studiestöd men utan stimulansbidrag (tabell D.38). De främsta skälen till den stora frånvaron för dessa deltagare var dels att många av dem i sitt arbete deltog i militära övningar och kurser, dels att många var anställda på ett företag där personalen av produktionstekniska skäl var hänvisade till höst- eller vintersemester (tabell D.39).
För de deltagare som var sysselsatta inom vårdsektorn var, som framgår av tabell D.39, sjukdom orsak till mer än hälften av de rapporterade frånvarotillfällena. Och för de skiftarbetande inom indu- strin var den vanligaste anledningen till att utebli från cirkelsamman— komsterna att ersättare för arbetet inte hade kunnat ordnas. De hemarbe- tande kvinnorna angav ofta familjeskäl till att de varit frånvarande från studiecirkeln.
I handikappgrupperna föranleddes frånvaron påfallande ofta av sjuk- dom. Något som bör noteras är att rörelsehindrade deltagare vid ett par tillfällen uteblev från cirkeln på grund av att färdtjänsten glömde att hämta dem till cirkelsammankomsten.
15.1 ] Studiernas varaktighet
Omkring två tredjedelar av dem som kallades till studiecirklar inom för- söksverksamhetens ram fullföljde studierna. Mellan sju och 24 procent av dem som uttagits till cirklar i de olika grupperna påbörjade aldrig sina FÖVUX-studier, och andelen deltagare som avbröt cirkelstudierna under läsårets gång varierade mellan tre och 30 procent. En redovisning över antalet uttagna FÖVUX-deltagare, hur många som fullföljde sina studier återfinns i tabell D.40.
Försök har gjorts att finna samband mellan studiernas varaktighet och bakgrundsvariabler såsom kön, ålder, grundutbildningens längd, studie- erfarenhet efter avslutad skolgång, erfarenheter av skolan, inkomst, restid till arbetet samt upplevd situation i arbetslivet. Inga entydiga samband synes dock föreligga mellan dessa bakgrundsvariabler och studiernas varaktighet.
15.1 1.1 Anställda med normal arbetstidsförläggning
Av deltagarna med normal arbetstidsförläggning var det i genomsnitt 67 procent som fullföljde studierna (figur 15.9). De som bedrev fritidsstu- dier med studiestöd och stimulansbidrag var mer benägna att fullfölja stu- dierna än deltagare med övriga studievillkor. l rekryteringsavseende före- föll dock detta studievillkor vara något mindre effektivt än övriga studie- villkor med fritidsstudier. Betydligt bättre rekryteringsresultat gav, som redovisats i avsnitt 14.4.1, studievillkoret på delad arbetstid och fritid med studiestöd. Av dem som erbjöds studier på fritid med studiestöd och med stimulansbidrag önskade 34 procent delta i FÖVUX, och av dem som uttogs till studiecirklar med detta studievillkor fullföljde 84 procent studierna. Motsvarande rekryteringsresultat för dem som erbjöds möjlig- het att studera till hälften på arbetstid var 64 procent, och av dessa delta- gare fullföljde 70 procent studierna.
De deltagare, som bedrev fritidsstudier utan studiestöd och utan sti- mulansbidrag, var minst benägna att fullfölja FÖVUX-studierna. Av ta- bell D.40 framgår att knappt hälften av dem som hade detta studievillkor fullföljde studierna.
15.1 1.2 Anställda med skiftarbete inom industrin
För de skiftarbetande inom industrin uppgick andelen som fullföljde FÖVUX—studierna till 64 procent. (figur 15.10). Andelen som avbröt stu— dierna under läsåret var 22 procent.
De vanligaste anledningarna till studieavbrott var, som framgår av ta- bell D.42, sjukdom, problem med att få ersättare på arbetet under cirkel- sammankomsterna samt svårighet att ta del av studierna på grund av dålig hörsel, hög ålder eller dylikt.
15.11.3. Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Så gott som samtliga deltagare bland vårdpersonalen fullföljde studiernai FÖVUX (figur 15.11). Systemet med ersättare för dem som deltogi cirkelstudierna fungerade övervägande mycket bra. Endast en deltagare avbröt studierna på grund av ersättarproblem.
15.1 1.4 Hemarbetande kvinnor
Bland de hemarbetande kvinnorna prövades två studievillkor; fritidsstu- dier med eller utan studiestöd. I genomsnitt 67 procent av deltagarna i denna grupp fullföljde studierna (figur 15.12). Skillnaden mellan studie- villkoren var obetydlig (tabell D.40).
15.1 1.5 Fysiskt handikappade personer
I genomsnitt 70 procent av deltagarna inom de olika handikappgrupperna fullföljde studierna (tabell D.40). Av figur 15.13 framgår att de synskada- de deltagarna tenderade att fullfölja studierna i högre utsträckning än deltagare med övriga handikapp. Då antalet deltagare var litet i samtliga handikappgrupper bör resultatet dock tolkas med försiktighet.
15.12. Orsaker till att inte påbörja studierna
Mellan sju och 24 procent av de uttagna FÖVUX-deltagarna påbörjade inte den studiecirkel som de kallades till. De uttalade skälen till att helt utebli från studierna var av många skilda slag. 1 stor utsträckning angavs praktiska problem, som helt eller delvis omöjliggjorde deltagande. Om- kring två tredjedelar av dem som aldrig kom till cirkeln anförde sådana praktiska problem, som ofta var svåra att påverka för den enskilde indivi- den.
Av tabell D.4l framgår att sjukdom eller olyckshändelse var en relativt vanlig anledning till att inte kunna börja i studiecirkeln. En annan vanlig orsak till att utebli från cirkeln angavs vara att tid och plats för cirkelsammankomsterna inte passade, eller att det förelåg problem med att ordna lämplig barntillsyn.
Anställda med regelbundna arbetstider
Antal uttagna deltagare = 544
Andel som fullföljde studierna Figur 15.9 Studiernas varaktighet i FÖ VUX 111 :| __ . för de uttagna deltagarna Andel som avbrot studierna med regelbundna arbets- tider, procent Andel som ej påbörjade studierna
Skiftarbetare inom industrin Antal uttagna deltagare = 94
Andel som fullföljde studierna
Figur 15.10 Studiernas varaktighet iFovuxm (:] Andel som avbröt studierna för de uttagna deltagarna med skiftarbete inom
industrin, procent Andel som ej påbörjade studierna
3%
Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
Antal uttagna deltagare = 117
Andel som fullföljde studierna Figur 15.11 Studiernas varaktighet i F 0 VUX III |__—__| Andel som avbröt studierna fb r de uttagna deltagarna
med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, pro- Andel som ej påbörjade studierna cent
Hemarbeta nde kvinnor Antal uttagna deltagare = 164
Andel som fullföljde studierna . Figur 15.12 Studiernas
.. . varaktighet i På VUX III Andel som avbrot studierna för de uttagna deltagarna
bland hemarbetande Andel som ej påbörjade studierna kvinnor, procent
Figur 15.13 Studiernas varaktighet i F Ö VUX 111 för de uttagna deltagarna bland de olika handi- kappgrupperna, procent
Synskadade Döva Antal uttagna Antal uttagna deltagare = 46 deltagare = 34
Hörselskadade Rörelsehindrade Antal uttagna Antal uttagna deltagare = 36 deltagare = 50
Andel som fullföljde studierna E Andel som avbröt studierna
Andel som ej påbörjade studierna
15.13. Orsaker till att avbryta studierna
Under läsårets gång avbröt mellan tre och 30 procent av deltagarna i de olika grupperna de påbörjade studierna. För dem som avbröt studierna förelåg ofta praktiska skäl, såsom byte av arbete eller arbetstid, flyttning från orten eller påbörjat förvärvsarbete. Många uppgav också, att de inte orkade med att både förvärvsarbeta på heltid och sköta studierna på ett för dem tillfredsställande sätt.
Bland de anställda med regelbundna arbetstider startades sammanlagt 53 studiecirklar inom försöksverksamheten. I ett par av FÖVUX-cirklar- na var deltagarantalet redan vid studiernas början litet, och då antalet
deltagare av skilda skäl minskade under studietiden lades dessa cirklar ned. Försök gjordes att omplacera de kvarvarande deltagarna i andra studiecirklar. Några av deltagarna var dock obenägna att börja i en ny cirkel och för andra passade inte tid eller lokal för någon annan cirkel. Härigenom blev det totala antalet studieavbrott större än det eljest skulle ha blivit (tabell D.42).
16. Uppläggning av verksamheten under det fjärde försöksåret
16.1. Målgrupper och försöksplan
Under det fjärde försöksåret, 1973/74, förlades försöksverksamheten helt till Norrbottens län. Liksom under tidigare försöksår var syftet med FÖVUX IV att genom uppsökande verksamhet och studiecirkelverksam- het pröva och utvärdera åtgärder för att undanröja hinder som utestänger vuxna med kort och bristfällig ungdomsutbildning från att delta i samhällets vuxenutbildning.
Verksamheten omfattade dels anställda med obekväma arbetstider inom industrin och vårdsektorn, dels personer bosatta i mer eller mindre utpräglad glesbygd. Bland personer i nämnda målgrupp riktades försöksverksamheten till dem som var mellan 25 och 67 år, endast hade sex— eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare hade bedrivit vuxenstudier.
I likhet med tidigare försöksår, prövades under FÖVUX IV vissa åtgärder som var avsedda att underlätta deltagande i studier för de personer som tillhörde de ovan nämnda målgrupperna. Bland de skiftarbetande inom industrin och bland personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn gjordes således fortsatta försök med studier förlagda till betald tid. För att pröva att komplettera cirkelstudierna med en mera intensiv studieform erbjöds vissa deltagargrupper möjlighet att under kortare perioder studera på folkhögskola. Studierna och studiema- terialet var, ilikhet med tidigare försöksår, kostnadsfria. Dessutom kunde deltagarna söka studiestöd för extra kostnader som uppstod i samband med studierna.
Nedan följer en redogörelse för målgrupper, orter, arbetsplatser och rekryteringsfrämjande åtgärder som ingick i det fjärde årets försöksverk- samhet:
1 Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin
Under FÖVUX IV genomfördes en liknande försöksuppläggning som under FÖVUX lIl vad gällde anställda med obekväma arbetstider. Studieorganisatörerna på två arbetsplatser inom gruvindustrin sökte på betald arbetstid upp anställda med skiftarbete och erbjöd dem cirkelstu- dier med kompletterande folkhögskolekurser på betald tid. Antalet studietimmar per cirkel planerades uppgå till mellan 20 och 40. De två
folkhögskolekurserna, som förlades till vardagar, var på två respektive tre dagar.
Kiruna Loussavaara-Kiirunavaara AB (LKAB), gruvorna i Kiruna och Svappavaara
2 Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
På en arbetsplats inom vårdsektorn kontaktade studieorganisatörerna schemabunden vårdpersonal och erbjöd dem studier. Studievillkoret var detsamma som för skiftarbetare inom gruvindustrin, dvs. cirkelstudier och kompletterande folkhögskolekurser ägde rum under betald tid.
Gällivare Gällivare lasarett
3 Personer bosatta iglesbygd inom Kalix och Bodens kommuner
För att underlätta deltagande i studier för invånare i glesbygd, utforma- des en del av det fjärde årets försöksverksamhet till en kombination av cirkelstudier och studier på folkhögskola. Studierna bedrevs i cirkelform under 20—40 studietimmar och dessutom ingick tre tvådagarskurser på folkhögskola. Av praktiska skäl förlades folkhögskolekurserna till vecko- slut. Studierna bedrevs på fritid, men ersättning för förlorad arbetsför- tjänst kunde dock i förekommande fall utgå för deltagare under veckoslutskursema. Vid var och en av de tre folkhögskolekurserna erhöll deltagarna ett studiestipendium på 75 kr som ersättning för extra kostnader. Dessutom kunde studiestöd sökas för av studierna orsakade kostnader för barntillsyn, resor, måltider m. m.
Den uppsökande verksamheten bedrevs i form av hembesök. De som kontaktades av studieorganisatörerna tillfrågades om de ville delta i cirkelstudier och om de i så fall ville delta i ämneskurserna på
folkhögskolan.
Kalix kommun Morjärvs kyrkobokföringsdistrikt Bondesbyn, Töre församling Kamlunge, Töre församling Bodens kommun Gunnarsby församling
4 Personer bosatta iglesbygd inom Kiruna och Gällivare kommuner
För att ge befolkningen i små byar en utbildningsservice, som kan jämföras med tätorternas, bedrevs på motsvarande sätt som i de ovan nämnda kommunerna uppsökande verksamhet till studiecirklar även i mera extrem glesbygd. Även deltagarna från denna målgrupp kunde söka studiestöd. Studierna förlades så långt möjligt till deltagarnas hemort.
Kiruna kommun Karesuando församling Vittangi församling Gällivare kommun Nattavaara kyrkobokföringsdistrikt
Niilivaara församling Palohuornas, Hakkas församling Purnu, Hakkas församling Ullatti kyrkobokföringsdistn'kt
16.2. Utformning av vissa insatser i försöksverksamheten
16.2.1. Studiestöd
Under det fjärde försöksåret kunde deltagare från samtliga grupper erhålla studiestöd. Studiestödet utgick som ersättning för extra kostnader för resor, måltider och barntillsyn samt för inkomstbortfall av förlorad extraförtjänst. Studiestödet utgick inte generellt utan söktes av deltagar- na. Ansökan prövades av den lokala ABF-avdelningen, varefter FÖVUX utbetalade stödet.
16.2.2. Ersättning till deltagare för förlorad arbetsförtjänst
Deltagarna med obekväm arbetstid, dvs. skiftarbetare inom gruvindustrin och personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn, bedrev stu— dier på betald tid. Vid de tillfällen då cirkelsammankomsten inföll på del- tagarnas friskift eller lediga dag, erhöll de kompensationsledighet från ar- betet. Deltagarna erhöll sin ordinarie lön från respektive arbetsgivare utan avdrag för den tid de använt till studier. Arbetsgivarna debiterade i stället FÖVUX för dessa kostnader i efterhand.
16.2.3. Studieorganisatörsutbildning
De studieorganisatörer, som bedrev uppsökande verksamhet i glesbygds- områden, utvaldes av de lokala ABF-avdelningarna. Studieorganisatörerna på arbetsplatserna utvaldes i samråd med den lokala fackklubben och ABF-avdelningen på de aktuella orterna. I augusti 1973 genomfördes en speciellt tillrättalagd studieorganisatörsutbildning vid Kalix folkhögskola. 29 av de 32 studieorganisatörer, som var verksamma under FÖVUX IV, deltog i denna utbildning vilken pågick under fyra dagar. Utbildningen omfattade dels en presentation av försöksverksamhetens syfte och upp- läggning, och dels en planläggning av arbetet under det kommande för- söksåret. Vidare ingick diskussion och grupparbete kring vuxnas förut- sättningar för studier och studiehinder. En stor del av utbildningen ägna- des åt genomgång av det kursmaterial som enligt planen skulle användas i cirklarna. Dessutom diskuterades studieorganisatöremas medverkan vid utvärderingen.
16.2.4. Cirkelledarutbildning
I september 1973 samlades 57 av de 68 cirkelledare som skulle leda studiecirklar i FÖVUX det fjärde försöksåret till en speciellt tillrättalagd utbildning. Utbildningen omfattade dels en presentation av verksamheten dels en genomgång av det kursmaterial som skulle användas samt instruktion och praktiska övningar av hur bandspelare och filmvisnings- apparatur fungerar. Vid cirkelledarutbildningen deltog även flertalet av de folkhögskollärare som skulle medverka vid folkhögskolekurserna. Folkhögskollärarna och de cirkelledare, vilka skulle leda studiecirklar som kompletterades med ämneskurser på folkhögskola, planerade gemen- samt studiernas uppläggning. De cirkelledare och folkhögskollärare som inte deltog i cirkelledarutbildningen informerades senare av FÖVUX.
16.2.5. Folkhögskolekurser
Kompletterande studier vid ämneskurser på folkhögskola erbjöds dels deltagare från glesbygd inom Kalix och Bodens kommuner dels deltagare som hade obekväma arbetstider inom gruvindustrin och vårdsektorn. För glesbygdsdeltagarna anordnades tre kurser på vardera två dagar på Framnäs folkhögskola i Öjebyn. Kurserna ägde rum under veckoslut. På Malmfältens folkhögskola i Kiruna anordnades två kurser, en på två dagar och en på tre dagar. På dessa kurser deltog cirkeldeltagare med obekväma arbetstider från gruvindustrin och vårdsektorn.
16.2.6. Studieorientering
Viss studieorientering och studieteknisk handledning ombesörjdes av cirkelledarna i cirkelstudiemas inledningsskede. Vid studiernas avslutning erhöll deltagarna råd och vägledning för eventuella fortsatta studier. Inför inslaget av studieorientering framställdes ett särskilt informationsmaterial såväl för deltagarna som för cirkelledarna. Under cirkelledarutbildningen i FÖVUX IV informerades cirkelledarna om hur studieorienteringen kunde läggas upp i cirklarna. Utformningen av studieorienteringen under det fjärde försöksåret varierade mycket mellan de olika studiecirklarna. I en del cirklar där folkhögskolekurser ingick valde ledare och deltagare att behandla detta ämne under någon av ämneskurserna på folkhögskolan. I andra cirklar tog deltagarna och ledaren upp studieorienteringen under en reguljär cirkelsammankomst. Andra cirklar valde att inte ta upp studieorienteringen i studiecirkeln, utan häften. delades ut till deltagarna för individuella studier i hemmet.
16.3. Tidsplan och kostnader
Planering och urval av försöksenheter april 1973 — juni 1973 Kontakter med studieförbund, fackliga organisationer och företag april 1973 — aug. 1973 Studieorganisatörsutbildning aug. 1973 Uppsökande verksamhet aug. 1973 — sept. 1973 Cirkelledarutbildning sept. 1973 Studiecirkelverksamhet sept. 1973 _juni 1974 Studieorientering vid studietidens slut febr. 1973 — april 1974 Uppföljning och rapportering av resultat aug. 1973 ——juni 1974 Bearbetning och sammanställning av resultat sept. 1973 —juni 1974
Kostnaderna för det fjärde årets försöksverksamhet beräknas uppgå till 750 000 kr.
17. Den uppsökande verksamheten under det fjärde försöksåret
17.1. Utformning
Under våren 1973 ägde förberedande kontakter rum med de studieför- bund och arbetsplatser som skulle ingå under FÖVUX IV. Samtliga kontaktade studieförbundsavdelningar och fackklubbar var intresserade av att medverka i verksamheten under de förutsättningar som gällde. De flesta arbetsgivare som kontaktades var likaså villiga att medverka i verk- samheten. Kommittén träffade överenskommelser med berörda arbetsgi- vare om att försöksverksamheten skulle få bedrivas i enlighet med den uppgjorda planen. Som tidigare nämnts i avsnitt 16.2.3, utvaldes de stu— dieorganisatörer, som skulle vara verksamma på arbetsplatser av fackklub- ben på respektive arbetsplats i samråd med den lokala ABF-avdelningen. De studieorganisatörer som skulle bedriva uppsökande verksamhet igles— bygden, utvaldes av den lokala ABF-avdelningen.
Ett par veckor innan den uppsökande verksamheten påbörjades, samlades de studieorganisatörer som skulle vara verksamma på arbetsplat— ser och i glesbygden till en studieorganisatörsutbildning. Denna utbild- ning ägde rum i augusti månad vid Kalix folkhögskola. 29 av de 32 stu- dieorganisatörerna deltog (se vidare avsnitt 16.2.3). Under september månad ägde den uppsökande verksamheten rum. Studieorganisatörerna på arbetsplatserna var i allmänhet verksamma med rekryteringsarbetet en vecka. De studieorganisatörer som arbetade i glesbygden, anslog två till tre veckor för den uppsökande verksamheten.
17.2. Uppgiftsinsamling
Jämfört med tidigare försöksår minskade utvärderingsinsatserna under det fjärde året. Anledningen till detta var att kommittén under 1974 skulle färdigställa huvudbetänkandet.
I likhet med tidigare försöksår fyllde studieorganisatörerna i en blankett för varje person de kontaktade. På blanketten infördes namn och adress på den uppsökte.
Vidare antecknade studieorganisatörerna uppgifter som kön, ålder, tidigare erfarenhet av studier efter avslutad grundutbildning och familje- situation för de uppsökta personerna. Dessutom markerades önskat ämne för de som ville delta i försöksverksamheten. För de som inte önskade
Figur 1 7.1 Resultat av den uppsökande verksam— heten i F0 VUX [ V, procent
Skiftarbetare Personal med schema- inom industrin lagd arbetstid inom vårdsektorn Antal kontaktade Antal kontaktade
= 105 = 100
Personer bOSatta i Personer bosatta i glesbygd i Gällivare glesbygd i Boden och och Kiruna kommuner Kalix kommuner Antal kontaktade Antal kontaktade
= 1 223 = 641
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV
E Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV
delta antecknade studieorganisatören orsaken till detta. Resultatet av den uppsökande verksamheten har beräknats utifrån de blanketter som studieorganisatörerna fyllde i.
Vid slutet av vårterminen utsändes en postenkät till deltagare från de olika målgrupperna. De frågor som fanns med i enkäten avsåg främst att belysa deltagarens inställning till studieorienteringen och kurserna på folkhögskolan. De folkhögskollärare och cirkelledare, som medverkat vid ämneskurser på folkhögskolorna, telefonintervjuades vid studiernas slut. Denna intervju gjordes för att belysa ledares och lärares inställning till och synpunkter på ämneskurserna vid folkhögskolorna (se avsnitt 18.3.1
och 18.3.2).
Samtliga kontaktade i Kalix och Bodens kommuner
25—39år 40—50år 51 —67 år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 93 = 208 = 310
Uppgift om ålder saknas för 30 personer
Figur 1 7.2 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX ] V bland personer bosatta i gles- bygd i Kalix och Bodens kommuner med avseende [: Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lV På ålder, procent
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV
17.3. Rekryteringsresultat
Uppgiften för studieorganisatörerna var liksom tidigare år att rekrytera så många som möjligt inom tidigare angivna målgrupper. De personer, som skulle kontaktas, skulle vara mellan 25 och 67 år och ha högst sjuårig folkskola som grundutbildning samt skulle inte ha bedrivit vuxenstudier i något av de ämnen som ingick i försöksverksamheten.
Resultatet av den uppsökande verksamheten i FÖVUX IV fördelat på de olika grupperna presenteras i figur 17. 1. I denna och följande figureri avsnitt l7.3.1—l7.3.4 representerar varje cirkel dem som kontaktades från respektive målgrupp, och hur stor andel därav som önskade respektive inte önskade delta. De tabeller som ligger till grund för figurerna redovisas i bilaga D.
Figur 1 7.3 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX 1 V bland personer bosatta i gles- bygd iKaIix och Bodens kommuner med avseende på kön, procent
Samtliga kontaktade i Kalix och Bodens kommuner
Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 306 = 335
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV
[:| Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX lV
17.3.1. Anställda med skiftarbete inom gruvindustrin
På två arbetsplatser inom gruvindustrin kontaktade studieorganisatörerna anställda med komplicerad skiftgång. Sammanlagt kontaktades 105 skiftarbetare och av dem önskade 75 procent delta i studiecirklar med kompletterande folkhögskolekurser på betald arbetstid. I likhet med tidigare försöksår, avtog studieintresset hos de kontaktade skiftarbetama med stigande ålder.
17.3.2. Personal med schemalagd arbetstid inom vårdsektorn
På en arbetsplats inom vårdsektorn sökte studieorganisatörerna upp anställda med schemalagda arbetstider. Under den uppsökande verksam- heten kontaktades sammanlagt 100 anställda. Av dem som kontaktades anmälde sig 88 procent till studier. Studievillkoret för den schemabundna personalen var detsamma som för Skiftarbetarna dvs. cirkelstudier med folkhögskolekurser på betald tid. Bland dem som söktes upp av studieorganisatörerna var alla utom en kvinnor. Intresset för att delta i FÖVUX avtog även hos den schemabundna personalen med stigande ålder (tabell D.45).
Samtliga kontaktade i Gällivare och Kiruna kommuner
25—39år 40—50år 51 —67år Antal kontaktade Antal kontaktade Antal kontaktade = 400 = 333 = 453
Uppgift om ålder saknas för 34 personer
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV
|:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV
l7.3.3 Personer bosatta i glesbygd iKalix och Bodens kommuner
I byar inom Kalix och Bodens kommuner bedrevs uppsökande verksam- het i form av hembesök. Studieorganisatörerna tillfrågade dem som kontaktades dels om de ville delta i studiecirkel och dels om de ville delta i ämneskurser på folkhögskola. Av dem som kontaktades önskade 33 procent delta i studiecirklar, men endast ett fåtal var intresserade av kurserna på folkhögskolan. När studiecirkeln hade sammanträtt några gånger — och deltagarna hade fått mer information om vad studierna på folkhögskolan innebar — anmälde sig så gott som samtliga till folkhög- skolekurserna. I figur 17.2 framgår att andelen kontaktade, som var intresserade av att delta i FÖVUX var störst bland dem som var 25—39 år. Anmälningsfrekvensen sjönk därefter med stigande ålder.
Figur 1 7.4 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX ] V bland personer bosatta i gles- bygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avseende på ålder, pro- cent
Figur 1 7.5 Resultat av den uppsökande verksam- heten i FÖ VUX 1 V bland personer bosatta i gles- bygd i Gällivare och Kiruna kommuner med avseende på kön, procent
Samtliga kontaktade i Gällivare och Kiruna kommuner
Män Kvinnor Antal kontaktade Antal kontaktade = 547 = 673
Uppgift saknas för 3 personer
Andel kontaktade som önskade delta i FÖVUX IV
:] Andel kontaktade som inte önskade delta i FÖVUX IV
17.3 .4 Personer bosatta i glesbygd i Kiruna och Gällivare kommuner
Den uppsökande verksamheten bedrevs i form av hembesök inom ett fler— tal byar av olika storlekar (se avsnitt 16.1). Under den tid då rekryte- ringsarbetet pågick kontaktade studieorganisatörerna sammanlagt 1 223 personer. Av dem som kontaktades önskade i genomsnitt 37 procent del- ta i FÖVUX—studier. I likhet med rekryteringsresultatet från övriga mål- grupper under det fjärde försöksåret avtog studieintresset med stigande ålder (figur 17.4). Studieintresset var större bland kvinnorna än bland männen.
17.4. Ämnen
De som var intresserade av att delta i studier fick vid kontakten med studieorganisatörerna ange vilket ämne de önskade läsa. De ämnen som var aktuella i försöksverksamheten var, i likhet med tidigare försöksår,
By i glesbygd (Markitta)
. ”'_”—A, V am,——
Örnäset, bostadskvarter i Luleå
Studiecirkel för handikappade i FÖVUX III (Norrköping)
Studiecirkel i FÖVUX III (Motala)
Skiftarbetare i FÖVUX III (Norrköping)
Studiecirkel i FÖVUX III (Linköping)
Skiftarbetare Personal med schemalagd inom gruvindustrin arbetstid inom vårdsektorn Antal avgivna önskemål Antal avgivna önskemål
= 79 = 88
Personer bosatta i gles- Personer bosatta i gles- bygd i Gällivare och bygd i Kalix och Bodens Kiruna kommuner kommuner Antal avgivna önskemål Antal avgivna önskemål = 489 = 214
Andel som önskade läsa svenska
|:] Andel som önskade läsa engelska
' 7.6 Ö skat ämne Andel som önskade läsa matematik Figur 1 n
för dem som ville delta i FÖ VUX IV, procent av .- Andel som önskade läsa samhällskunskap avgivna önskemål
svenska, engelska, matematik och samhällskunskap.
Av de fyra ämnena var — i FÖVUX IV — svenska det som totalt sett var mest önskat, 33 procent valde att läsa detta ämne. Engelska valdes av 32 procent, samhällskunskap av 21 procent och matematik av 14 procent (tabell D.D.48).
Under FÖVUX:s tidigare försöksår har engelska varit det ämne som önskats i största utsträckning av de som ville delta i cirkelstudier. I FÖVUX IV var som ovan nämnts svenska det mest önskade ämnet. Det nya studiematerialet Ut med språket samt förekomst av tvåspråkighet — svenska och finska — i Kiruna och Gällivare kommuner, kan ha bidragit till detta.
I figur 17.6 åskådliggörs valet av ämne för de fyra olika målgrupperna. 17
Bland de skiftarbetande inorn gruvindustrin fördelade sig önskemålen mycket jämnt på de fyra ämnena. Bland den schemabundna vårdpersona- len var engelska det mest önskade ämnet, 59 procent, vilket samman- hänger med att denna grupp i huvudsak utgjordes av kvinnor. Bland per- soner bosatta i glesbygd inom Kalix och Bodens kommuner valde 41 pro- cent engelska. I Kiruna och Gällivare kommuner valde 41 procent av de kontaktade personerna att läsa svenska.
17.5. Orsaker till att inte vilja delta
På de blanketter, som studieorganisatörerna medförde under den upp- sökande verksamheten, antecknade de skäl till att inte vilja delta som er- hölls från dem som tackade nej till FÖVUX-studier.
Av de 105 skiftarbetare, som kontaktades av studieorganisatörerna, tackade 26 personer, dvs. 25 procent nej till cirkelstudier på betald tid.
Orsakerna till att avstå från cirkelstudier överensstämde i stor ut— sträckning med vad som angavs av Skiftarbetarna i FÖVUX III. Några uppgav att de inte orkade med att både studera och sköta arbetet, andra att de kände sig för gamla för att studera och åter andra att de inte var intresserade av studier.
Bland vårdpersonalen med schemabundna arbetstider kontaktades 100 personer. Av dem avböjde tolv personer, dvs. tolv procent, deltagande i FÖVUX. Ett par av dem, som inte ville delta uppgav att skötseln av hem och familj tog all fritid i anspråk. Andra ansåg sig för gamla för att stude- ra eller saknade intresse för studier.
Bland personer bosatta i glesbygdsområden var den vanligaste anled— ningen till att inte vilja delta i de erbjudna studierna att intresse för stu- dier saknades. De näst vanligaste anledningarna till att tacka nej till FÖVUX var tidsbrist respektive att de kontaktade kände sig för gamla för att studera.
18. Studieverksamheten under det fjärde försöksåret
18.1. Urval av deltagare till studiecirklar
Det fjärde årets försöksplan upptog sammanlagt 115 studiecirklar om vardera 40—60 studietimmar. Det sammanlagda antalet deltagare beräk- nades uppgå till 620.
Inom vissa målgrupper fanns det fler som ville delta än som kunde beredas plats inom försöksverksamhetens ram. Det var då nödvändigt att slumpmässigt välja ut dem som skulle få läsa i FÖVUX-cirklar. Genomgående erbjöds de, som inte fick plats i cirklar inom försöksverk- samheten kostnadsfria fritidsstudier i vanlig studiecirkelverksamhet.
18.1.1. Anställda med obekväm arbetstid inom gruvindustrin och vårdsektorn '
Enligt planen för det fjärde försöksåret skulle 14 studiecirklar bildas med deltagare som hade obekväm arbetstid. Eftersom de som var intresse— rade av att delta var fler än som kunde beredas plats inom de planerade cirklarna, togs deltagarna ut genom slumpmässiga urval. Vissa avvikelser från slumpmässigheten var dock nödvändig av produktionstekniska skäl.
Det totala antalet startade cirklar i denna grupp blev som planerat 14. Tre av cirklarna bestod av deltagare från LKAB i Kiruna och tre cirklar av deltagare från LKAB i Svappavaara. I de återstående åtta studiecirklarna deltog personal med schemalagd arbetstid på Gällivare lasarett.
18.1.2. Personer bosatta i glesbygd
Bland personer bosatta i glesbygd i Kiruna, Gällivare, Kalix och Bodens kommuner planerades sammanlagt 101 studiecirklar. 90 studiecirklar startades, varav 27 i Kiruna kommun, 38 i Gällivare kommun, 10 i Kalix kommun och 15 i Bodens kommun.
18.2. Studieorientering
Cirkelledarna gav handledning i studieteknik vid studiernas början. Enligt försöksplanen skulle deltagarna dessutom under vårterminen ges råd och
vägledning för eventuella fortsatta studier. Omfattningen av studieorien- teringen varierade i de olika cirklarna. Vid studiernas slut tillsändes samtliga deltagare bland dem med obekväma arbetstider och hälften av deltagarna som var bosatta i glesbygden en enkät. I denna enkät tillfrågades deltagarna om hur de uppfattat cirkelarbetet under det gångna läsåret och om de hade fått någon studieorientering i cirkeln. I glesbygden kring Kiruna och Gällivare uppgav mindre än hälften av deltagarna att de fått häftet Utbildnings- och samhällsinformation. I de övriga deltagargrupperna uppgav tre fjärdedelar eller mer att de fått detta häfte.
Omkring hälften av de deltagare som erhållit häftet, uppgav att det hade behandlats i cirkeln. I några studiecirklar hade inslaget av studieorientering tagits upp på någon av folkhögskolekurserna. Övriga deltagare, som hade fått studieorienteringshäftet, uppgav att de på egen hand tillgodogjort sig innehållet.
Av de deltagare, som uppgav att det förekommit någon aktivitet i cirkeln med anknytning till häftet Utbildnings- och samhällsinformation, ansåg flertalet att detta inslag givit positivt utbyte.
18.3. Ämneskurser vid folkhögskola
18.3.1. Deltagarnas syn på ämneskurserna
Deltagarna med obekväm arbetstid inom industrin och vårdsektorn samt de som rekryterats från glesbygd i Kalix och Bodens kommuner kompletterade de reguljära cirkelstudierna med ämneskurser på folkhög- skola. Under kurserna på folkhögskolorna deltog även cirkelledarna.
Vid studiernas slut tillfrågades deltagarna om värdet av folkhögskole- kurserna. Endast sex procent av de 1 18 deltagarna på folkhögskolekurser- na ansåg att dessa kurser varit mindre givande. Den resterande andelen deltagare svarade att internatkurserna varit mycket eller ganska givande. De som gav positiva omdömen om folkhögskolekurserna ombads därefter motivera skälet till detta. De svar, som därvid erhölls, har klassificerats i tre grupper:
I Folkhögskolekurserna gav längre sammanhängande undervisning. Delta- garna fick tillfälle att mer koncentrerat ägna sig åt studiearbetet. 2 På folkhögskolekurserna fick deltagarna träffa och knyta kontakter med deltagare från andra orter. Dessutom gavs tillfälle att pröva på undervisning och diskussion i större grupper. 3 Att på folkhögskolekurserna få tillgång till bl.a. inlärningsstudio, bildband och filmer uppfattades positivt av många deltagare. Dessutom uppskattade flera deltagare folkhögskollärarnas kunnighet och kom- petens. Själva kontakten med folkhögskolan och att ha fått inblick i hur arbetet på en folkhögskola bedrivs ansågs likaså av många som värdefullt.
18.3.2. Cirkelledarnas syn på ämneskurserna
På våren 1974, strax efter det att de sista ämneskurserna på folkhögsko- lorna hade ägt rum, genomfördes telefonintervjuer med vissa cirkelledare. De cirkelledare som därvid kontaktades hade lett studiecirklar som kompletterats med studier vid folkhögskolor. Avsikten med intervjuerna var att belysa cirkelledarnas syn på folkhögskolekurserna.
Av de 16 ledare som intervjuades, ansåg 13 att ämneskurserna vid folkhögskolan hade varit av värde för dem personligen. Samtliga cirkelledare bedömde internaten som värdefulla för cirkeldeltagarna.
Flertalet av de ledare, som själva upplevt kurserna vid folkhögskolan som värdefulla, motiverade detta med att dessa kurser bidragit till att gemenskapen i cirkeln hade fördjupats, något som hade betydelse på lång sikt både för ledaren och deltagarna. Att få kontakt med lärare på folkhögskolan och därigenom få insikt i folkhögskolans arbetsformer bedömdes likaså som något positivt av många cirkelledare.
Alla cirkelledare, förutom en, ansåg sig ha haft en påtaglig funktion att fylla vid internatkurserna. Förutom att ledaren praktiskt deltogi cirkelns arbete ut|orde hans/hennes närvaro en trygghetsfaktor för deltagarna. [ de cirklar, där deltagarna läste engelska, ansåg ledarna att tillgång till inlärningsstudio på folkhögskolan varit av stor betydelse.
Cirkelledarna tillfrågades också om hur många deltagare de ansåg vara lämpligt på folkhögskolekurser. Flertalet ledare ansåg att det idealiska deltagarantalet vore 15—20 personer. Angående internatens längd fram- höll ledarna att dessa inte borde överstiga tre dagar. Anledningen till detta var, att det både för deltagare och ledare kan uppstå praktiska svårigheter med längre bortavaro från hemmet.
Vad beträffar antalet internat under ett läsår, ansåg flertalet ledare att tre stycken var lämpligt. Ett internat borde äga rum i slutet av höstterminen, då deltagarna hade lärt känna varandera litet mer, och två internatkurser under vårterminen.
De sammanfattade intrycket av cirkelledarnas inställning till folkhög- skolekurser för studiecirklar var genomgående mycket positivt. Som ytterligare exempel på Cirkelledarnas positiva bedömningar kan nämnas deltagarnas möjligheter att vidga sina erfarenheter genom kontakt med en ny miljö och nya människor, en djupare gemenskap mellan deltagarna inbördes och med cirkelledaren samt en upplevelse av hur positiv en inlärningssituation kan vara.
18.3 .3 Folkhögskollärarnas syn på ämneskurserna
Sju folkhögskollärare telefonintervjuades under våren 1974, om sina erfarenheter av FÖVUX-deltagarnas ämneskurser vid folkhögskolan. De frågor som därvid ställdes var istort sett desamma som för cirkelledarna.
Alla folkhögskollärarna utom en ansåg att de hade haft en funktion att fylla under internaten utöver själva undervisningen. Folkhögskollärarnas uppgifter hade varierat mellan t. ex. att ge deltagarna råd och anvisningar i studiearbetet, att ta hand om deltagarna, att visa dem folkhögskolan
Figur 18.] Hur studierna motsvarat deltagarnas förväntningar i F Ö VU X IV, procent
Skiftarbetare inom Personal med schemalagd gruvindustrin arbetstid inom vårdsektorn Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del- tagare = 31 tagare = 33
Personer bosatta i gles- Personer bosatta i glesbygd bygd i Kalix och Bodens i Gällivare och Kiruna kom- kommuner muner Antal tillfrågade del- Antal tillfrågade del-
tagare = 72 tagare = 128
Sämre än väntat
Hade inga förväntningar
samt berätta om hur studier vid folkhögskolor är upplagda. Drygt hälften av folkhögskollärarna uppgav att ämneskurserna haft personligt värde för dem och då främst genom den kontakt som de fått med cirkelledare och deltagare.
I likhet med cirkelledarna ansåg folkhögskollärarna att deltagarantalet på en ämneskurs borde vara omkring 20 personer. Uppfattningen om internatens längd varierade för lärarna. Några ansåg att två dagar var lämpligt och några att fyra dagar var att föredra. Folkhögskollärarna ansåg vidare att det var lagom med två till tre internatkurser under ett läsår. Sammanfattningsvis var även de tillfrågade folkhögskollärarna mycket positivt inställda till ämneskurserna för FÖVUX-deltagarna.
18.4. Hur deltagarnas förväntningar inför studierna uppfyllts
I den enkät som utsändes till deltagarna vid studiernas slut, tillfrågades de bl. a. om studierna motsvarat de förväntningar som de hade haft när de
Skiftarbetare inom gruv- Personal med schemalagd industrin arbetstid inom vårdsektorn Antal uttagna deltagare Antal uttagna deltagare
= 42 = 40
Andel som fullföljde studierna Figur 18.2 Studiernas varaktighet i F Ö VUX I V Cl Andel som avbröt studierna for de uttagna deltagarna
med obekväma arbets- rider inom gruvindustrin och vårdsektorn, procent
Andel som ej påbörjade studierna
anmälde sig till FÖVUX. Drygt två tredjedelar av dem som fullföljde studierna i de olika deltagargrupperna ansåg att studierna i FÖVUX hade motsvarat eller överträffat de förväntningar som de hade haft vid studiernas början (figur 18.1).
De som ansåg att utbytet av studierna varit bättre än väntat, motivera— de ofta detta med att de lärt sig mer än de väntat sig. En skiftarbetare gav följande omdöme om studieverksamheten: ”En fin kamratanda under hela kursen. Hann lära mig mycket under denna tid, och såg också hur mycket merjag skulle behöva lära mig”.
En annan deltagare från glesbygdscirkel skrev i sitt frågeformulär: ”Hade aldrig tidigare varit med i en studiecirkel. Upptäckte att det var så mycket man behövde lära och veta, tänkte ej på det tidigare”. De som deltagit i kurser på folkhögskola angav ofta internatstudierna som anledning till att studiecirkeln givit bättre utbyte än de väntat sig.
De som ansåg att studierna varit sämre än de väntat sig, uppgav oftast som skäl därtill att själva kursmaterialet varit dåligt.
18.5. Planer på fortsatta studier
Av dem, som fullföljde studierna i FÖVUX, avsåg mellan 66 och 90 procent av deltagarna i de olika grupperna att fortsätta studera. Bland de skiftarbetande inom gruvindustrin önskade 39 procent fortsätta med en studiecirkel i samma ämne som de läst i FÖVUX. Motsvarande andelar
Figur 18.3 Studiernas varaktighet i F Ö VUX I V för de uttagna deltagarna bosatta iglesbygd, pro- cent
Personer bosatta i gles- Personer bosatta i glesbygd bygd i Kalix och Bodens i Gällivare och Kiruna kom- kommuner muner Antal uttagna deltagare Antal uttagna deltagareal
= 199 = 382
Andel som fullföljde studierna
|:] Andel som avbröt studierna
Andel som ej påbörjade studierna
3) Närvarolistor från 3 studiecirklar saknas pga att studierna fortfarande pågick vid utvärderingstidpunkten
från övriga tre deltagargrupper varierade mellan 51 och 66 procent (tabell D. 51).
Skälen till att vilja fortsätta studera varierade mycket mellan deltagar- na. Flertalet deltagare med planer på fortsatta studier motiverade dock detta beslut med att de nu kände behov av studier.
Bland deltagarna i Kiruna och Gällivare fanns de som var tvåspråkiga och som hade bristfälliga kunskaper i svenska språket. Några av dessa deltagare ville fortsätta studera för att lära sig bättre svenska. En av dessa deltagare gav följande motivering till fortsatta studier: ”Mitt modersmål är finska. När man läser engelska så lär man sig samtidigt svenska. Observera att vi talar bara finska i Vittangi! ”
Bland deltagarna med obekväma arbetstider inom gruvindustrin och vårdsektorn anförde många som skäl till varför de inte tänkte fortsätta studera att deras skiftgång helt omöjliggjorde regelbundet deltagande i fritidsstudier.
De glesbygdsdeltagare som inte avsåg att fortsätta studera i någon form nämnde skäl såsom barnvaktsproblem, tidsbrist, dålig hälsa eller bristande intresse för studier.
18.6. Studiernas varaktighet
Den övervägande andelen deltagare, som uttogs till FÖVUX-cirklar, fullföljde studierna. Bland deltagarna med schemalagd arbetstid inom
vårdsektorn fullföljde samtliga cirkelstudierna i FÖVUX (en deltagare som skulle ha semester ersattes av en annan deltagare före cirkelstarten).
Bland deltagarna med skiftarbete inom gruvindustrin var likaså andelen som fullföljde studierna stor, 83 procent. Omkring två tredjedelar av deltagarna i glesbygdscirklarna fullföljde studierna i FÖVUX (figur 18.3).
18.6.1. Orsaker till att inte påbörja studierna
Bland de uttagna deltagarna med obekväma arbetstider var det endast två personer som inte påbörjade de planerade FÖVUX-studierna. Båda var skiftarbetare inom gruvindustrin, och för denna målgrupp liksom för den schemabundna vårdpersonalen skulle studierna äga rum på betald arbets- tid. De skiftarbetare som anmälde sig till FÖVUX—studier, fördelade sig på sju olika skiftscheman, varför det var omöjligt att bilda cirklar med deltagare som hade gemensamma arbetstider. För de två skiftarbetare, som inte påbörjade FÖVUX-studierna, kom studiecirkeln att helt förläg— gas på fritid och av denna anledning började de inte i cirkeln.
Sjukdom, olyckshändelse eller tidsbrist var de vanligaste anledningarna till att uttagna deltagare i glesbygdsområdena inte påbörjade studierna. Andra skäl till att inte börja i cirkeln var för personerna i denna grupp att de inte lyckades ordna lämplig barntillsyn eller att arbetet sammanföll med tiden för cirkelsammankomsterna.
18.6.2. Orsaker till att avbryta studierna
Fem skiftarbetare inom gruvindustrin avbröt studiernai FÖVUX. Skälen till att dessa deltagare slutade i cirkeln var i samtliga fall av praktisk natur.
Åtta procent av deltagarna i glesbygdsområdena avbröt cirkelstudierna. [ likhet med Skiftarbetarna förelåg ofta praktiska svårigheter för dem som avbröt studierna.
19. Planerad verksamhet under det femte försöksåret
Kommittén fortsätter med försöksverksamheten under budgetåret 1974/ 75. Detta femte försöksår äger rum efter det att huvudbetänkandet har utgivits. Kommittén har därför funnit det lämpligt att inte pröva nya rekryteringsfrämjande åtgärder, utan istället fortsätta den försöksverk- samhet som genomfördes under FÖVUX IV. Försöksverksamheten hari likhet med det föregående försöksåret förlagts till Norrbottens län. Liksom tidigare år utgörs målgruppen av vuxna, iåldern 25 till 67 år, som har sex- eller sjuårig folkskola som grundutbildning och som inte tidigare deltagit i vuxenutbildning. De uppsökta får välja mellan samma fyra ämnen som under tidigare år dvs. samhällskunskap, svenska, engelska eller matematik. Möjligheterna att välja mellan olika studiematerial kommer emellertid att vara betydligt större. De uppsökta som valt ämnet samhällskunskap kommer t. ex. att erbjudas att studera fackliga ämnen.
Verksamheten under det femte försöksåret riktas till fyra olika målgrupper; anställda med obekväm arbetstid, anställda med normal arbetstidsförläggning, personer bosatta i glesbygd samt hemarbetande kvinnor bosatta i vissa bostadsområden i tätort.
Anställda med obekväm arbetstid kommer på två arbetsplatser att erbjudas studier på fritid utan stimulansbidrag med ledighet från arbetet vid de tillfällen då cirkelsammankomsten infaller på arbetstid. På en arbetsplats kommer de anställda att erbjudas studier på betald arbetstid. För dessa båda deltagargrupper kommer cirkelstudierna att kompletteras med ämneskurser på folkhögskola. På ytterligare en arbets- plats erbjuds de som kontaktas av studieorganisatörerna studier på fritid utan studiestöd och utan stimulansbidrag.
Under FÖVUX IV bedrevs uppsökande verksamhet till cirkelstudier bland personer bosatta i vissa glesbygdsområden i Norrbottens län. Även i FÖVUX V kommer glesbygdsbor att uppsökas och erbjudas studier i FÖVUX. Uppsökande verksamhet kommer dels att äga rum i de gles- bygdsbyar som ingick under FÖVUX IV, dels i byar där FÖVUX inte haft någon försöksverksamhet. Avsikten är att bedriva uppsökande verksamhet i så stor omfattning som möjligt med undantag av tätorterna i de utvalda kommunerna. De uppsökta personerna i glesbygdsområdena kommer att erbjudas cirkelstudier med kompletterande kurser på folk-
högskola. I en kommun i Norrbottens län planeras uppsökande verksam- het bland hemarbetande kvinnor. För att underlätta kvinnornas möjlighet till att delta i studier kommer kollektiv barntillsyn att anordnas.
Verksamheten under det femte försöksåret kommer senare att redo- visas.
IV Kommitténs överväganden och förslag
20. Allmänna överväganden
20.1. Utbildningens uppgifter
Den enskildes livsvillkor och personliga utveckling sammanhänger med den utbildning han fått. Utbildningen spelar en stor roll för möjligheterna vid yrkesvalet, vilket i sin tur påverkar inte bara den enskildes ekonomiska standard, utan även arbetsmiljön, självständigheten i arbetet och graden av inflytande på arbetsplatsen. Utbildningen har också stor betydelse för människors möjligheter att tillvarata sina intressen gent- emot myndigheter, företag och organisationer samt deras förmåga att göra insatser i samhällslivet. Vidare ger utbildningen i allmänhet individen ett bättre utgångsläge när det gäller att tillgodogöra sig kulturupplevelser. Vad beträffar ut bildningspolitikens inriktning har förutvarande statsrådet Alva Myrdal framhållit följande:
”Det mest strategiska inslaget, det där vi skjuter av en verklig spjutspets mot framtiden, är utan tvivel utbildningspolitiken. Den innebär ett jättelyft ut ur det gamla klassamhället, där klassuppdelningen så obönhörligt följde just utbildningsskillnaderna”.
Det finns sålunda ett starkt samband mellan människors utbildnings- bakgrund och fördelningen av samhällets välfärdsresurser. Kortutbildade är i allmänhet missgynnade när det gäller inkomst och arbete, status och inflytande, medan personer med längre utbildning oftast har ett bättre utgångsläge i olika avseenden. Utbildningens samband med andra variabler har tidigare beskrivits i kapitel 7.
Det föreligger stora utbildningsskillnader mellan olika grupper i samhället. Dessa skillnader finns både inom och — framför allt -- mellan generationerna. Dagens ungdomar erhåller en nioårig obligatorisk utbild- ning i grundskolan och flertalet går vidare till studier i gymnasieskolan. Genomsnittligen erhåller ungdomarna nu elva års utbildning. Mot detta kan ställas, att närmare två tredjedelar av dem, som är i förvärvsaktiv ålder — mellan 20 och 65 år — endast har genomgått en sex-, sju— eller åttaårig utbildning i folkskolan. Bara omkring en femtedel har erhållit utbildning motsvarande grundskolan och omkring en tiondel gymnasie- skoleut bildning eller mera.
Tar man hänsyn till att innehållet förändras i de kunskaper skolan ger, framstår utbildningsklyftorna i vissa avseenden som än mera markerade, eftersom de längre utbildade yngre generationerna fått en utbildning som
är mera aktuell och anpassad till dagens samhälle och arbetsliv än den som de äldre generationerna fått. Dessutom har den som erhållit en längre grundutbildning som regel större möjligheter att själv utöka sina kunskaper genom fritidsstudier och kulturaktiviteter samt genom att tillgodogöra sig information i massmedier.
Den vuxenutbildning på grund- och gymnasieskolenivå, som särskilt syftar till att nå de utbildningsmässigt missgynnade, brukar benämnas överbryggande utbildning. Utbildningsklyftorna år nu så stora att enligt FÖVUX:s mening högsta prioritet måste ges reformer inom den överbryggande utbildningen, som skall syfta till att ge de kortutbildade och kulturellt eftersatta grupperna möjligheter att utnyttja de utbild- ningsresurser samhället förfogar över.
På grund av utbildningsväsendets expansion och kunskapsmassans förändringar kan det emellertid antas föreligga ett ständigt behov av överbryggande utbildning. Till detta bidrar också den sociala selektion, som finns i ungdomsskolan och som, trots att den med all kraft måste motarbetas, kanske aldrig helt kan övervinnas. Det råder enighet om nödvändigheten att starkt prioritera utbyggnaden såväl av vuxenutbild— ningsorganisationen som av det studiesociala stödet till vuxna. I valet mellan att ge ett mindre stöd åt alla eller att vidta speciella åtgärder för begränsade målgrupper finner FÖVUX det angeläget, att ett bättre stöd ges åt de mest eftersatta grupperna. Kommittén anser vidare att inom ramen för den överbryggande utbildningen särskilda åtgärder bör vidtas för att bredda rekryteringen och anpassa undervisningen för deltagare, som saknar studievana och som är mindre studiemotiverade. Den överbryggande vuxenutbildningen bör ha lett tilll genomgripande förbätt— ringar av de kortutbildades studieförutsättningar och dessutom nått en avsevärd omfattning innan någon mer betydande ökning av resurserna till vuxenstudier på det eftergymnasiala stadiet kan komma ifråga.
Av de omkring tre miljoner människor, som har fått enbart folkskola samt eventuell yrkesutbildning, deltar givetvis många i någon form av vuxenutbildning. Olika undersökningar visar emellertid att en del vuxenutbildningsformer främst utnyttjas av yngre och relativt väl studieförberedda vuxna, medan de utbildningsmässigt sämre ställda upplever svårigheter att utnyttja utbudet. Många vuxna, särskilt äldre, har dessutom svag motivation för studier och är osäkra på sin studieförmåga. Studieförbunden synes ha lättast att nå de äldre och kortutbildade, då cirkelstudierna i allmänhet är bättre anpassade till deras studieförutsätt- ningar. FÖVUX har sedan 1970 bedrivit försök med uppsökande verksamhet i syfte att nå de vuxna, som har den kortaste utbildningen, de största miljöhindren och den lägsta anspråksnivån, men som ofta har stor outnyttjad studieförmåga. Erfarenheterna har visat att uppsökande verksamhet är en effektiv metod när det gäller att rekrytera kortutbilda- de vuxna till studier. Enligt FÖVUX:s mening erbjuder också cirkelstu- dier stora fördelar när det gäller att övervinna studiehinder bland kortutbildade.
Heltidsstudier i skolmässiga former kan verka avskräckande på dem som inte har klara studieambitioner. Yrkesarbetet intar vidare för de
flesta människor en så central roll i tillvaron, att man inte helt vill avstå från detta. Med hänsyn till nödvändigheten att nå de de mest eftersatta grupperna bör därför de kraftigaste stimulansåtgärderna sättas in när det gäller att utvidga sektorn för studier på fritid och deltid, främst i studiecirklar. Dessa är dessutom från samhällets synpunkt mindre kostnadskrävande än heltidsstudier. En sådan inriktning av vuxenutbild- ningen utesluter emellertid inte att studierna i viss utsträckning måste kunna få inkräkta på yrkesarbetet.
20.2. Omfattningen av FÖVUX:s förslag
1 FÖVUX:s direktiv av 1970-01-23 konstaterades att en av de viktigaste frågorna vid det fortsatta reformarbetet med vuxenutbildningen var, hur man skulle utveckla lämpliga uppsökande åtgärder, som riktade sig till de utbildningsmässigt sämst tillgodosedda. Det framhölls, att en försöksverk- samhet borde genomföras för att man skulle kunna undersöka vilka förhållanden, som medverkade till att personer med kort och bristfällig grundutbildning inte utnyttjade möjligheterna till vuxenutbildning. I direktiven gavs också vissa riktlinjer för hur försöksverksamheten skulle läggas upp. Det påpekades bl. a. att särskilda rekryteringsfrämjande åtgärder borde användas, att studierna skulle genomföras i studiecirklar, att de rekryteringsfrämjande effekterna av skilda typer av ekonomiskt stöd under studierna skulle prövas och att verksamheten borde utformas, så att det fanns betryggande möjligheter att kontrollera och utvärdera effekten av de olika åtgärderna. Det uppdrogs också åt FÖVUX att samråda med berörda myndigheter och med SVUX. Direktiven följde i huvudsak innehållet i den skrivelse från LO och ABF, som föranledde kommitténs tillkallande. Beträffande direktiven och skrivelsen se också kapitlen 1—2. I direktiven angavs inte några särskilda reformförslag, som FÖVUX borde pröva, utan kommittén har haft möjlighet att förutsättningslöst överväga olika åtgärder inom de områden, där försöksverksamhet bedrivs. I enlighet med direktiven ansvarar kommittén för försöksverksamhet inom olika delar av landet. Målgruppen i verksamheten utgörs av kortutbildade vuxna med ingen eller liten tidigare erfarenhet av vuxenut- bildning. Särskild uppmärksamhet har FÖVUX ägnat skiftarbetare och andra anställda med obekväm arbetstid, handikappade, personer bosattai glesbygd och hemarbetande kvinnor.
Försöksverksamheten omfattar i huvudsak följande områden:
] Uppsökande verksamhet på arbetsplatser och i bostadsområden för att rekrytera kortutbildade vuxna främst till studier i studiecirklar, men också till ämneskurser vid folkhögskola.
2 Studiecirkelverksamhet och ämneskursverksamhet,
3 Studier helt eller delvis på arbetstid för deltagare i studiecirklar och ämneskurser.
Kommittén har funnit det naturligt, att också begränsa sina förslag till i huvudsak ovannämnda områden.
Kommitténs förslag beträffande uppsökande verksamhet redovisas i kapitel 21, beträffande studiecirkelverksamhet och folkhögskolekurser i kapitlen 22 respektive 23 och beträffande studiestöd i kapitel 24.
När det gäller gränsdragningen till annat utredningsarbete inom vuxenutbildningsområdet bör följande nämnas. Förslag till lösning av frågan om rätt till ledighet för utbildning har framlagts av en interdepar- temental arbetsgrupp (se avsnitt 21.3.3). När det gäller förslagen rörande ämneskurser vid folkhögskola har kommittén tagit hänsyn till folkhög- skoleutredningens pågående arbete (se kapitel 23). Mellan FÖVUX och SVUX har den gränsdragningen gjorts, att FÖVUX behandlar studiestöd åt deltagare i de vuxenutbildningsformer, som ingår i försöksverksamhe- ten, nämligen studiecirklar och ämneskurser vid folkhögskolor, medan SVUX behandlar studiestödet för mer omfattande studier i främst kommunal vuxenutbildning, folkhögskolor och högskolor (se avsnitt 24.4.2). FÖVUX framlägger inte heller några förslag till lösningar när det gäller vissa studiehinder utanför utbildningssektorn, vilka aktualiserats genom försöksverksamheten. Hit hör t. ex. frågan om barntillsyn och frågan om färdtjänst för handikappade. Dessa problem har behandlats av barnstugeutredningen respektive kommunalekonomiska utredningen. Kommitténs förslag ligger alltså i huvudsak inom ramen för det fria och frivilliga folkbildningsarbetet. Förslagen omfattar dock inte studieför- bundens kulturverksamhet eller undervisningen i svenska med samhälls— orientering för vuxna invandrare. Dessa frågor har utretts och beslut om dem har fattats i annat sammanhang.
20.3. Fortsatt reformutveckling inom vuxenutbildningen
Enligt FÖVUX:s bedömning är det av stor betydelse att utvecklingen av vuxenutbildningen ägnas fortsatt uppmärksamhet. De olika delreformer- na bör så långt möjligt utvärderas och samspelet mellan dem studeras, så att bästa möjliga effekter uppnås. Det är därvid av vikt att underlätta en successiv vidareutveckling och förbättring av de reformer som genom- förts. Kommittén utgår därför från att statsmakterna vidtar lämpliga åtgärder för att aktivt främja en sådan kontinuerlig utveckling av reformarbetet.
20.4. Planeringsperiod
FÖVUX bedömer det som önskvärt med en successiv uppbyggnad av reformerna inom vuxenutbildningen och föreslår därför en planerings- period om fem år för de av kommittén framförda förslagen. De kostnader, som reformerna medför, avses alltså fördelas över dessa fem år.
20.5. Ikraftträdande
Kommitténs förslag till reformer bör kunna träda i kraft 1975-07-01.
18
21. Uppsökande verksamhet
21.1. Den uppsökande verksamhetens uppgifter
Uppsökande verksamhet är, med den innebörd FÖVUX vill lägga i begreppet, en form av selektiv rekrytering till studier. Avsikten är att verksamheten skall riktas mot vissa bestämda grupper av vuxna —— främst sådana som inte söker sig till vuxenutbildningen på eget initiativ och för vilka generella informationsinsatser inte är tillräckliga. Huvudmomentet i den uppsökande verksamheten är personliga samtal mellan uppsökarna (studieorganisatörerna) och dem som skall uppsökas. Samtalen kan kompletteras med andra åtgärder, t. ex. utsändande av informationsma- terial och telefonsamtal som förberedelse och uppföljning av samtalen. Den uppsökande verksamheten kan också kombineras med olika former av studiestödjande åtgärder och insatser för att undanröja studiehinder. FÖVUX betraktar däremot inte information enbart genom telefonsamtal eller utsändande av informationsmaterial som uppsökande verksamhet.
Uppsökande verksamhet av ovannämnda typ har förekommit under lång tid inom folkrörelserna. Dessa studierekryterande aktiviteter skiljer sig inte särskilt mycket från det kontaktarbete i syfte att värva medlemmar och propagera för samhällsförändringar, som folkrörelserna alltid bedrivit och som är ett naturligt inslagi en demokrati. Å ena sidan fackligt, politiskt eller annat ideellt arbete och å andra sidan studieverk- samhet kan sägas utgöra förutsättningar för och betinga varandra.
1967 års vuxenutbildningsreform innebar en expansion av vuxenut— bildningen. Efter hand kom emellertid större uppmärksamhet att ägnas åt den otillfredsställande rekryteringen och allt fler insåg nödvändigheten av uppsökande verksamhet för att kunna nå de kortutbildade och bredda rekryteringen. Enligt FÖVUX:s mening har folkrörelserna de bästa förutsättningarna att lyckas med detta, varför ökade resurser bör tilldelas uppsökande verksamhet med anknytning till det folkbildningsarbete, som bedrivs inom studieförbund, fackliga organisationer och andra folkrörel- ser.
Beträffande den utbildningspolitiska diskussion rörande bl. a. rekry- teringen till vuxenutbildningen, som föregick FÖVUX:s tillsättande hänvisas till kapitel 4. De kortutbildades karakteristika i olika avseenden och uppgifter om rekryteringen till olika vuxenutbildningsformer redovi- sas i kapitel 7, medan den uppsökande verksamhetens syfte, metoder och nuvarande omfattning beskrivs i kapitel 8.
21.2. Erfarenheter från försöksverksamheten
Målet med FÖVUX:s försöksverksamhet har kommittén formulerat på följande sätt:
[I Avsikten med försöksverksamheten är att genom uppsökande verk- samhet, cirkelstudier och folkhögskolekurser förvärva erfarenheter, som kan komma reformarbetet på vuxenutbildningsområdet tillgodo, så att de kortutbildade, lågavlönade och kulturellt sämst lottade ges möjligheter, att utnyttja de utbildningsresurser samhället förfogar over.
Inom denna ram har FÖVUX för olika målgrupper prövat olika metoder för att stimulera till deltagande i vuxenstudier.
FÖVUX-verksamheten visar att en mycket stor andel av de uppsökta kortutbildade kan rekryteras till studier, om den uppsökande verksam- heten genomförs på ett riktigt sätt och om en del viktiga studiehinder undanröjs.
] bostadsområden utgör i regel denna andel omkring en tredjedel, och på arbetsplatser normalt sett omkring hälften av de uppsökta. Resultaten varierar emellertid i hög grad bl. a. beroende på vilka studievillkor som erbjuds. När det finns ett stort uppdämt studiebehov och avgörande studiehinder undanröjs genom förmånliga studievillkor — t. ex. när skiftarbetare inom industrin och schemabunden personal inom sjukvår- den ges möjlighet att studera på betald arbetstid — kan andelen, som anmäler sig till studier, uppgå till mer än två tredjedelar av de uppsökta.
Enligt kommitténs bedömning har FÖVUX:s goda rekryteringsresultat varit möjliga på grund av att följande villkor varit uppfyllda:
l Rekryteringen har gjorts genom uppsökande verksamhet. 2 Som uppsökare har använts personer som i regel själva tillhört målgruppen, t. ex. fackliga studieorganisatörer på arbetsplatser och förtroendevalda i handikapporganisationer. 3 Studieorganisatörerna har varit utbildade för sin uppgift. 4 Studiecirklarna har anordnats av målgruppen närstående studieför- bund. 5 Studierna har bedrivits i studiecirkelform (under de fjärde och femte försöksåren kompletterad med ämneskurser vid folkhögskola), varigenom studietakt och studiematerial kunnat avpassas efter deltagarnas behov och förutsättningar. 6 Studierna har varit kostnadsfria för deltagarna. 7 Förmånligare studievillkor än i normala cirkelstudier har förekommit ivissa fall (studier helt eller delvis på arbetstid, studiestöd, stimulans- bidrag). 8 I samband med studier på arbetstid har i allmänhet funnits ett fungerande system med ersättare på arbetsplatserna. 9 I samband med uppsökande verksamhet bland anställda har pla- neringen av studiernas tidsmässiga och lokalmässiga förläggning genomförts i samarbete mellan studieförbund, fackförening och
företag.
10 1 samband med uppsökande verksamhet bland hemarbetande kvin- nor har studiestödet inneburit möjlighet att få hjälp med barntillsyn. 11 I samband med uppsökande verksamhet bland handikappade har studiestödet inneburit möjlighet att få hjälp med färdtjänst och olika slag av hjälpmedel. 12 I samband med uppsökande verksamhet i glesbygd har studierna lokaliserats på ett sådant sätt, att problemen med de långa restiderna minskat.
21.3. Gällande och föreslagna bestämmelser av betydelse för uppsökande verksamhet
21 .3.1 Nuvarande resurser till uppsökande verksamhet
Det finns inga särskilda medel anslagna till studieförbunden för uppsö- kande verksamhet. Enligt kungörelsen (l963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (folkbildningskungörelsen) (ändrad senast l974z455) utgår dock fr.o.m. budgetåret 1970/71 ett tilläggs— bidrag, som då var 10 kr och som numera är 15 kr per studietimme för allmän studiecirkel, vilken i huvudsak motsvarar utbildning enligt läroplanen för grundskolan i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskunskap, samt för allmän studiecirkel, som syftar till utvecklande av handikappades färdigheter att meddela sig. Tilläggs— bidraget till dessa prioriterade cirklar har införts dels för att om möjligt göra undervisningen kostnadsfri för deltagarna, dels för att möjliggöra en aktiv uppsökande verksamhet. Konstruktionen innebär, att om studieför- bunden använder hela tilläggsbidraget eller delar av detta till uppsökande verksamhet, så medför det högre deltagaravgifter. I det läget har studieförbunden i allmänhet prioriterat kostnadssänkningen för deltagar- na framför den uppsökande verksamheten. Trots detta har den uppsökan- de verksamheten fått en viss omfattning, framför allt i kommuner med generösa bidrag till folkbildningsarbetet.
Undervisningen för invandrare i svenska språket m. m. är reglerad genom vissa särbestämmelser i folkbildningskungörelsen. Bland annat utgår för kostnader i samband med uppsökande verksamhet och lokal administration bidrag med 20 kr per studietimme. (Kommunala bidrag utgår i allmänhet inte till undervisning för invandrare, då denna betraktas som en statlig angelägenhet.)
I kungörelsen (1971 :424) om kommunal och statlig vuxenutbildning föreskrivs att statsbidrag utgår ”till kostnader för intagning av elever till kommunal vuxenutbildning och därmed sammanhängande åtgärder samt till kostnader för bidrag, som kommun finner skäl bevilja studieförbund för uppsökande verksamhet”, med ett belopp motsvarande två procent av statsbidraget till lönekostnader för skolledare och lärare inom kommunal vuxenutbildning. Av statsbidraget utbetalas ett belopp motsvarande 1,8 procent av lönekostnaderna automatiskt till kommunerna, medan 0,2 procent fördelas av SÖ efter ansökan.
21 .3.2 Förtroendemannalagen
I lagen (19741358) om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen (förtroendemannalagen), som gäller från 1974-07-01 och även omfattar studieorganisatörer, under förutsättning att de är anställda hos arbetsgiva- ren, medges facklig förtroendeman rätt att utföra fackligt arbete — inklusive uppsökande verksamhet för studier — på betald arbetstid.
Lagen är avsedd att ge underlag för den fackliga verksamhet, som utgör en förutsättning för reformarbetet på arbetslivets område. Lagen gäller alla former av facklig verksamhet, men begränsas till förtroendeval- da som utsetts av facklig organisation, vilken har eller brukar ha kollektivavtal för arbetsplatsen. En facklig förtroendeman får inte hindras att fullgöra sitt uppdrag och han skyddas mot försämrade anställningsvillkor på grund av uppdraget. Förtroendemannen har vid driftsinskränkningar rätt till fortsatt arbete, under förutsättning att han har fackliga uppgifter av särskild betydelse för verksamheten på arbetsplatsen. Lagen innebär vidare att de fackliga organisationerna har tolkningsföreträde, dvs. vid tvist bestämmer de lagens tillämpning intill dess tvisten har prövats. Flera av lagreglerna är dispositiva, vilket innebär att de genom kollektivavtal kan anpassas till de varierande förhållanden, som råder inom olika branscher. Med förtroendemannalagen som stöd kan de fackliga organisationerna alltså förhandla med arbetsgivarna om avtal, som reglerar den närmare tillämpningen av lagen. Facklig förtroendeman har enligt lagen rätt till erforderlig ledighet för facklig verksamhet, men ledigheten får inte sträcka sig längre än som är rimligt med hänsyn till förhållandena på den enskilda arbetsplatsen, t. ex. med beaktande av hur många medlemmar som förtroendemannen har att företräda. Ledigheten skall förläggas så att den inte medför betydande hinder för arbetets behöriga gång. Facklig verksamhet, som avser arbetsplatsen, får ske på betald arbetstid.
1 specialmotiveringen till l & ilagen (proposition l974:88) uttalar föredragande statsrådet bl. a. följande om lagens tillämpningsområde:
”Jag föreslår dock att begreppet facklig verksamhet skall få en något vidare omfattning i förtroendemannalagen. Det bör även gälla sådan verksamhet, som i övrigt berör de anställda i deras ställning av arbetstagare. Jag avser inte bara centrala fackliga uppgifter, utan även uppgifter som ligger nära facklig verksamhet i traditionell mening, men där arbetstagarnas intressen inte kan sägas vara riktade direkt mot den egna arbetsgivaren. Jag kan ta ett exempel från det pågående utrednings- arbetet angående arbetstagares rätt till ledighet för utbildning. Skulle genom en sådan lagstiftning arbetstagare ges rätt till viss ledighet för studier, skall det självfallet anses som facklig verksamhet om en förtroendeman träder i förhandling med arbetsgivaren om tillämpningen av lagen på den enskilda arbetsplatsen, t. ex. angående en arbetstagares rätt till ledighet eller rörande planeringen av ledigheterna på en arbetsplats. Lagen kan komma att förutsätta att fackliga förtroendemän är verksamma på arbetsplatserna för att informera arbetstagarna om deras rätt till ledighet, intressera dem för studier eller organisera studieverksam- heten. Sådan verksamhet kan knappast sägas direkt angä förhållandet till arbetsgivaren, men verksamheten gagnar ändå arbetstagarna i denna deras egenskap. Utbildning har betydelse för ett ökat anställningsskydd och för
arbetstagarnas anpassning till förändringar i samhället. Även verksamhet av nu berört slag bör därför omfattas av förtroendemannalagen.”
Enligt lagen får alltså fackliga studieorganisatörer bedriva uppsökande verksamhet på betald arbetstid. Studieorganisatörsutbildning får likaså anordnas på betald arbetstid. Att studieorganisatörsutbildningen förläggs utanför arbetsplatsen utgör här inget hinder, under förutsättning att den dels har rimlig omfattning, dels utgör förberedelse för studieverksamhet bland anställda på det företag, där förtroendemannen är verksam. Enligt FÖVUX:s uppfattning torde en eller ett par veckor i normalfallet vara en rimlig längd på studieorganisatörsutbildningen.
Förtroendemannalagen omfattar inte enbart förtroendemän, som valts vid möte till uppdrag för en längre tid, utan lagen gäller alla förtroende- män som utsetts av fackföreningen, även mer tillfälliga funktionärer, t. ex. studieorganisatörer som fackföreningen vid början av en uppsökan- de verksamhet utsett att handha rekryteringsarbetet.
21 .3.3 Förslaget till studieledighetslag
I en promemoria (Ds A 19742) med förslag till lag om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning — här benämnd studieledighetslagen —— som framlagts av en interdepartemental arbetsgrupp, föreslås en lagfäst rätt till ledighet från anställning för att undergå utbildning.
Det framlagda lagförslaget syftar till att förbättra de anställdas möjligheter att bedriva studier. Lagen föreslås gälla anställda i såväl allmän som enskild tjänst. Den avser vidare både arbetsplatser med många anställda och utpräglade småföretag. Någon begränsning i fråga om utbildningens art förordas inte. Det ankommer på den anställde själv att avgöra inriktningen av utbildningen.
I likhet med t. ex. lagen om facklig förtroendemans ställning på arbetsplatsen avses också . studieledighetslagen vara en ramlag, som förutsätts kompletterad av kollektivavtal. Vissa av lagreglerna är därför dispositiva, nämligen de som rör kvalifikationstid och förläggning av ledighet. De fackliga organisationerna ges en central ställning, särskilt när det gäller att prioritera mellan olika anställda, som önskar ledighet, och när det gäller förläggningen av ledigheten.
Ledighetens längd föreslås inte reglerad i lagen, men kan komma att regleras i avtal, som sluts till följd av den nya lagstiftningen. Däremot ges utförliga regler om hur begärd ledighet skall förläggas. Det sägs, att detta bör ske med hänsyn till både den anställdes önskemål och till intresset av att verksamheten hos arbetsgivaren kan fortgå utan allvarlig störning. Arbetsgivare kan skjuta upp ledighet för facklig utbildning och kortare ledighet — dvs. högst 40 timmar — i högst två veckor och längre ledighet — dvs. mer än 40 timmar — i högst sex månader. Efter dessa tidsfrister har de fackliga organisationerna tolkningsföreträde, dvs. deras samtycke krävs, om uppskovet skall kunna vara längre.
Hur många anställda inom ett företag, som samtidigt skall kunna vara lediga för utbildning, föreslås inte reglerat i lagen, men kan komma att
bestämmas i avtal mellan parterna. När det gäller turordningen mellan olika anställda, som samtidigt önskar ledighet, bör i första hand företräde ges åt personer, som önskar ledighet för facklig utbildning. Härefter ges ledighet i mån av utrymme åt andra anställda, som vid tiden för ledighetens början varit verksamma hos arbetsgivaren de senaste sex månaderna eller sammanlagt minst tolv månader under de senaste två åren. Därvid prioriteras de som har högst åttaårig grundutbildning. I övrigt grundas företrädet på anställningstidens längd.
Lagen om arbetstagares rätt till ledighet för utbildning föreslås trädai kraft 1975-01—01. I samtliga fall gäller lagen endast obetald ledighet. Studiefinansieringsfrågan förutsätts lösas i annat sammanhang. Förslaget är för närvarande föremål för remissbehandling.
21.4. Den uppsökande verksamhetens organisation
21.4.1 Anordnare av uppsökande verksamhet FÖVUX har i avsnitt 8.1.6 mera ingående framfört synpunkter rörande vilka krav, som bör ställas på en studieorganisatör. Det är därför tillräckligt att i detta sammanhang poängtera endast de viktigaste av dessa synpunkter. Studieorganisatörerna bör om möjligt själva tillhöra målgruppen för den uppsökande verksamheten eller ha en liknande bakgrund, som personerna i målgruppen. Härigenom kan man förutsätta att uppsökarna har större förståelse för de uppsöktas situation och kunskaper om förhållandena på den aktuella arbetsplatsen, inom den aktuella organisa- tionen eller i det aktuella bostadsområdet. De kan därigenom lättare bedöma vilken tidpunkt, vilken plats och vilka metoder, som är lämpligast vid den uppsökande verksamheten.
Cl I enlighet med denna princip — som också tillämpas i försöksverksam- heten — är det av stor betydelse att uppsökarna rekryteras från folkrörelser, t. ex. fackliga, politiska och andra ideella organisationer, som är anslutna till olika studieförbund. Folkrörelserna har mycket värdefulla kontaktmöjligheter också med kortutbildade, som inte är aktiva inom föreningslivet. l FÖVUX:s försöksverksamhet har detta bekräftats genom de synnerligen tillfredsställande resultat, som bl.a. de fackliga organisationerna och de handikappades lokalföreningar nått genom sina uppsökande insatser.
Enligt FÖVUX:s mening har det därvid varit av stor betydelse om de uppsökta tillhört eller känt samhörighet med den organisation som uppsökaren representerat. Gemensamma intressen och värderingar i fackliga, politiska eller ideella frågor mellan uppsökaren och den uppsökte kan i många fall vara avgörande för resultatet av rekryteringen.
Denna ”profilering” utesluter emellertid inte samverkan mellan olika vuxenutbildningsanordnare i vissa frågor, t. ex. rörande informations- centraler, lokaler, utrustning, barntillsyn och färdtjänst. Genom en samordning i dessa frågor kan en bättre hushållning med resurserna
uppnås, utan att utbildningsanordnarnas särart utplånas.
I många kommuner finns allmänna informationscentraler och i vissa kommuner särskilda informationscentraler för vuxenstuderande. Dessa centraler har ofta anknytning till kommunernas vuxenutbildningsråd och de bör tillhandahålla informationsmaterial från alla samhällsstödda vuxenutbildningsanordnare, kunna ge upplysningar om det studiesociala systemet etc. De avses alltså fungera som serviceinrättningar för studieorganisatörer och för redan studiemotiverade vuxna. Som FÖVUX tidigare anfört talar däremot många skäl för att den uppsökande verksamheten i princip bör ombesörjas av studieförbunden och av folkrörelser med anknytning till dem. Men naturligtvis skall övriga vuxenutbildningsanordnare kunna framställa material och gå ut med information, som framhåller verksamhetens speciella förutsättningar.
Den uppsökande verksamhet som FÖVUX genomfört har främst syftat till att rekrytera deltagare till studiecirklar. Försöksverksamheten liksom tidigare erfarenheter har visat att studiecirkeln är en mycket lämplig studieform för vuxna, som har liten eller ingen studievana. Den uppsökande verksamheten måste dock läggas upp så, att de uppsökta får full frihet att välja mellan olika vuxenutbildningsformer. Studieorganisa- törerna bör därför ha grundläggande kunskaper inte bara om studiecirklar utan även om andra former av vuxenutbildning såsom folkhögskolor, facklig utbildning, arbetsmarknadsutbildning, olika former av högskole- studier, kommunal och statlig vuxenutbildning m. m.
21 .4.2 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser
FÖVUX har i allmänhet nått goda rekryteringsresultat på arbetsplatser. Bland anledningarna härtill kan nämnas, att fackliga studieorganisatörer använts som uppsökare och att kontakterna har kunnat tas på den uppsöktes arbetstid. I enlighet med vad som framhållits ovan bör enligt kommitténs mening den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna anordnas av de fackliga organisationerna, eventuellt i samarbete med studieförbund, till vilket/vilka dessa är anslutna. Detsamma gäller studieorganisatörsutbildningen. Såväl denna utbildning som själva rekry- teringsarbetet bör — liksom i försöksverksamheten där motsvarande villkor gällt — äga rum på betald arbetstid.
I och med förtroendemannalagens ikraftträdande har dessa önskemål tillgodosetts. FÖVUX utgår från att de i lagen föreskrivna rättigheterna till uppsökande verksamhet och studieorganisatörsutbildning på betald arbetstid — som grundas på dispositiva lagregler — skall komma att ingå också i de kollektivavtal, som kan komma att slutas för att närmare reglera tillämpningen av bestämmelserna.
Enligt FÖVUX:s mening är det vidare nödvändigt, att frågan om ledighet för studier får en tillfredsställande lösning. Avgörande studie- hinder för många anställda är svårigheterna att få ledighet för att studera och risken för inkomstbortfall vid sådan ledighet. De förslag beträffande studiestöd, som FÖVUX framför i kapitel 24, förutsätter att de anställda också ges rätt till ledighet för utbildning.
Figur 21. I Schematisk beskrivning av tänkbara relationer mellan antalet anställda som avses rekryteras till studier genom uppsökande verk- samhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive uppbära studiestöd.
Frågan om ledighet för utbildning har anknytning till frågorna om uppsökande verksamhet och studiestöd. Den interdepartementala arbets- gruppen har emellertid mot bakgrund av det pågående utredningsarbetet bedömt det som riktigt att lösa studieledighetsfrågan skild från de övriga reformerna inom vuxenutbildningen. FÖVUX delar denna uppfattning. Fördelningen av ledighet och studiestöd får förutsättas ske efter delvis olika grunder. Kommittén utgår från att den uppsökande verksamheten på arbetsplatserna kommer att omfatta avsevärt fler personer än dem, som kan beviljas ledighet för studier. Å andra sidan är det sannolikt, att vuxenstudiestödet på grund av begränsade resurser .. åtminstone i ett inledningsskede — endast kan ges till ett mindre antal personer än dem, som är lediga för att genomgå utbildning. De tänkbara relationerna mellan antalet anställda, som avses rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet på arbetsplatser, studera med ledighet från anställningen respektive uppbära någon form av studiestöd beskrivs schematiskt i figur 21.1. Observera att en del av de anställda förutsätts bedriva studier utan att rekryteras genom uppsökande verksamhet. (Figuren anger inte något om antalet personer i de olika grupperna.)
Uppsökande verksamhet kommer för övrigt också att bedrivas i bostadsområden. Studiestöd avses dessutom i viss utsträckning kunna beviljas andra än anställda.
Studerar med studiestöd
ledigt från anställningen för studier
Rekryteras genom uppsökande verksam- het på arbetsplatser
Det är ändamålsenligt att samma instans får handlägga alla frågor, som sammanhänger med studieplaneringen på arbetsplatserna. [ den redan genomiförda förtroendemannalagen — som bl. a. reglerar studieorganisa- törers ställning på arbetsplatsen — och i den nyligen föreslagna studielledighetslagen ges tolkningsföreträde åt de fackliga organisationer— na vidi tvist med arbetsgivaren. Denna omständighet bör beaktas vid bedömningen av dels FÖVUX:s förslag att resurserna för uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall ges till de fackliga organisationerna, dels FÖVUX:s och SVUX:s förslag till sammansättning av det studiestödsråd, som skall medverka vid fördelningen av studiestödet.
Genom de rättigheter som gäller enligt förtroendemannalagen samt om förslaget till studieledighetslag blir antaget och om FÖVUX:s förslag till studiestöd (se kapitel 24) genomförs, kommer flera av de problem, som är förknippade med uppsökande verksamhet på arbetsplatser och möjlig- heter till studier för de anställda, att mildras eller försvinna. Bl. a. blir det som nämnts möjligt att genomföra såväl den uppsökande verksamheten som studieorganisatörsutbildningen på betald arbetstid.
När olika samhällsaktiviteter förutsätter ett väl fungerande fackligt arbete, är det ofta svårt att föra ut dem till små arbetsplatser. Detta gäller också den uppsökande verksamheten. På dessa arbetsplatser är den fackliga verksamheten i allmänhet inte lika fast etablerad som på större arbetsplatser. De fackliga funktionerna på de små arbetsplatserna — t. ex. inom skogsbruket, detaljhandeln och transportväsendet — upprätthålls ofta av ombudsmän eller andra funktionärer på den fackliga avdelning till vilken arbetsplatsen hör, medan man på själva arbetsplatsen endast har t. ex. ett fackligt arbetsplatsombud eller helt saknar förtroendemän. Uppsökande verksamhet på arbetsplatserna i dessa branscher är särskilt väsentlig, då en mycket stor andel kortutbildade finns bland de anställda här (se avsnitt 7.1). FÖVUX utgår från att möjligheterna att bedriva uppsökande verksamhet — liksom annat fackligt arbete ..- på små arbetSplatser kommer att beaktas av arbetsrättskommitte'n i dess fortsatta utredningsarbete. Tills vidare kan resurser till uppsökande verksamhet på dessa arbetsplatser erhållas inom ramen för det statsbidrag FÖVUX föreslår.
21.4.3. Uppsökande verksamhet i bostadsområden
FÖVUX:s försöksverksamhet visar som redan nämnts, att de flesta kortutbildade kan rekryteras till studier genom uppsökande verksamhet utförd med hjälp av personlig påverkan från uppsökare med liknande bakgrurd som de själva. Den uppsökande verksamheten ger som regel mycket bra resultat när den genomförs på arbetsplatser då bl.a. studiecirklarna kan förläggas till arbetsplatserna, så att cirkeldeltagarna så långt möjligt utgörs av arbetskamrater. I en del bostadsområden är kontakten mellan grannarna däremot bristfällig, varför man vid den uppsökande rekryteringen sällan kan anknyta till grannkontakter. Trots detta km uppsökande verksamhet ge goda resultat även i bostadsområ- den.
Genom att förvärvsintensiteten ökat har det blivit möjligt att nå allt fler kortutbildade på arbetsplatserna. Alltjämt kan stora grupper dock inte rekryteras till vuxenutbildning på annat sätt än genom uppsökande verksamhet i bostadsområden. Till dessa grupper hör t. ex. hemarbetande kvinnor och andra personer utan förvärvsarbete, vissa personer bosatta i glesbygd, vissa handikappade samt personer som är anställda på arbets- platser där uppsökande verksamhet inte förekommer. Som framgår av resultaten av den enkät, som FÖVUX låtit utföra (se avsnitt 8.2), har i synnerhet den uppsökande verksamheten i bostadsområdena för när- varande en mycket begränsad omfattning. Enligt kommitténs mening är det sålunda nödvändigt, att också denna verksamhet ges förstärkta resurser.
Många betydande praktiska studiehinder har samband med arbetsför- hållandena och familjesituationen. Medan förslag till lösningar av flera av studiehindren på arbetsplatserna nu framläggs av FÖVUX och andra utredningar, kvarstår alltjämt många av dessa problem i bostadsområde- na. Kommittén har bedömt det ligga utanför FÖVUX:s uppdrag att föra fram konkreta förslag beträffande hur studiehinder i samhället utanför utbildningssektorn skall kunna övervinnas. FÖVUX vill emellertid i detta sammanhang påpeka nödvändigheten av att barntillsynen, färdtjänsten och andra delar av den sociala servicen i bostadsområdena byggs ut.
Kommittén vill särskilt fästa uppmärksamheten på betydelsen av att barntillsynen får en tillfredsställande lösning. Fortfarande har kvinnor kortare utbildning än män. Skillnaderna i utbildning förstärks genom de ibland långa hemmavistelseperioder som kvinnor har. Kvinnorna löper således större risk än männen att bli efter i utbildningsexpansionen.
Ju kortare utbildning en person har, desto mer obenägen är han att studera på sin fritid. Som FÖVUX:s verksamhet visat är detta oftast ett övergående motstånd. De som börjat delta i studier vill gärna fortsätta. Detta talar för att den uppsökande verksamheten är synnerligen väsentlig för hemarbetande kvinnor.
Det allvarligaste studiehindret för hemarbetande är barntillsynsfrågan. I försöksverksamheten har ersättning utgått för barntillsyn, vilket har upplevts mycket positivt av deltagarna. Denna förmån har dock utnyttjats i relativt liten omfattning. Om familjen åsamkas direkta kostnader för att den hemarbetande i familjen studerar, kan det medföra en negativ attityd gentemot dessa studier.
Det är emellertid oftast ett större praktiskt än ekonomiskt problem att ordna tillsynen för barnen på ett tillfredsställande sätt. Kommittén vill här peka på möjligheten för studieförbunden att samarrangera barntillsynen med någon barn- eller ungdomsorganisation.
FÖVUX har övervägt om resurstilldelningen för uppsökande verksam- het i bostadsområden skulle kunna knytas till några organisationer med samma folkrörelseanknytning som de fackliga organisationerna har på arbetsplatserna, men funnit det vara lämpligast att bidragen i detta fall utbetalas till studieförbunden. Studieförbund, som genomför uppsökan- de verksamhet i samarbete med hyresgäst- eller bostadsrättsförening, handikapporganisation, politisk eller annan organisation, som är väl
förankrad i målgruppen, bör dock prioriteras vid resurstilldelningen för att man skall kunna uppnå bästa möjliga resultat i verksamheten.
21 .4.4 Tidsåtgång
Försöksverksamheten har visat att uppsökande verksamhet är förhållan- devis tidskrävande. På en arbetsplats kan det vara nödvändigt med flera besök hos varje person innan något lämpligt tillfälle till samtal erbjuds. Många av de kortutbildade är tveksamma och behöver betänketid innan de anmäler sig. På arbetsplatser med skiftarbete eller obekväm arbetstid måste varje avdelning besökas flera gånger för att alla anställda skall kunna kontaktas. l bostadsområden är många inte anträffbara förrän efter flera besök på olika tider av dagen. Dessutom är transporterna mer tidskrävande här. Alldeles särskilt lång tid tar uppsökande verksamhet i glesbygd.
Beräkningar av tidsåtgången i FÖVUX:s uppsökande verksamhet ger vid handen, att studieorganisatörerna på arbetsplatser med dagtidsarbete samt med lättillgängliga och väl samlade arbetsställen vid varje rekry- teringstillfälle behöver mellan en halvtimme och en timme för varje person som de skall kontakta, medan studieorganisatörerna på arbetsplat- ser med skiftarbete och/eller besvärlig arbetsmiljö behöver omkring en timme eller mera per person. Den uppsökande verksamheten i bostads- områden är i tidsåtgång jämförbar med de sistnämnda arbetsplatserna.
21 .4.5 Introduktionskurser
Många av de människor, som nås av den uppsökande verksamheten, är helt ovana vid studier. Deras skolgång ligger långt tillbaka i tiden och den första kontakten med studier kan kanske därför mer avskräcka än övertyga vederbörande om att han bör studera. För att underlätta inträdet i studier och medverka till en positiv inställning till studier överhuvudtaget kan det vara motiverat med en kortare kurs, under vilken deltagarna får ”känna sig för” utan att behöva ikläda sig åtagandet att delta under en hel termin.
LO och TCO har i en skrivelse, avgiven till utbildningsministern 1973-02—02, angående lagstiftning om rätt till ledighet för studier, bl. a. föreslagit en generell rätt till betald ledighet för studier för deltagande i introduktionskurser inom vuxenutbildningen.
l promemorian med förslag till studieledighetslag uttalade vidare den interdepartementala arbetsgruppen bl. a. följande:
”Det råder knappast delade meningar om värdet av att arbetstagare ges möjlighet att delta i introducerande kurser av det slag varom nu är tal. För att studieledighetsreformen skall nå sitt syfte finns uppenbarligen ett stort behov av att åtgärder av nu berörda slag kan genomföras. Med hänsyn till vad nyss sagts torde det dock vara motiverat att ta ställning till LO:s och TCO:s förslag i denna del först i samband med prövningen av förslagen från FÖVUX.”
FÖVUX instämmer i gruppens ovannämnda synpunkter. Kommittén
har emellertid inte bedömt det ligga i FÖVUX:s uppdrag att genomföra introduktionskurser inom ramen för försöksverksamheten och föreslår därför att försök med sådana kurser skall bedrivas i andra former. Verksamheten bör omfatta kortutbildade samt genomföras på betald arbetstid eller på motsvarande villkor och i studiecirkelform. En sådan upptakts- eller inskolningscirkel skulle kunna sammanträda ett antal gånger, vid vilka man kan ägna sig åt information om studieteknik, presentation av och diskussion om olika kurser som intresserar deltagarna etc. Verksamheten kan närmast betraktas som ett slags ”förlängd rekrytering”.
El De överväganden, som FÖVUX gjort, leder till att förslagsvis 0,4 Mkr behöver avdelas för försöksverksamhet med introduktionskurser under det första året, varigenom verksamheten medför ungefär hälften så stora kostnader som FÖVUX:s försöksverksamhet. Kommittén tar inte ställning till om försöksverksamheten bör bedrivas under flera år och har därför beräknat medel endast för ett års verksamhet.
21 .4.6 Studieorientering inför fortsatta studier
För att deltagare, som genomgått en studiecirkel, bl.a. skall kunna överblicka vilka fortsatta studiemöjligheter som finns, bör information ges om det aktuella utbildningsutbudet och andra åtgärder företas i studieorienterande syfte vid slutet av cirkelns arbete. Dessa frågor behandlas i avsnitt 22.4.
21.5. Resursbehov vid uppsökande verksamhet 21 .5.1 Studieorganisatörsutbildning
I den uppsökande verksamheten spelar studieorganisatören en nyckelroll. FÖVUX har i annat sammanhang framhållit betydelsen av att denne har en på erfarenhet grundad kunskap om och förståelse för de uppsöktas situation och att han är väl förtrogen med den arbetsplats, det bostadsområde eller den organisation, där verksamheten skall bedrivas. Studieorganisatören bör därför själv tillhöra den målgrupp han skall vända sig till.
En effektiv uppsökande verksamhet ställer emellertid också andra krav på studieorganisatören. Han måste känna till syftet med den uppsökande verksamheten och dess roll i en jämlikhetsbefrämjande vuxenutbildnings- politik, däribland också betydelsen av olika studiehinder. Han bör vidare vara väl förtrogen med metoder och hjälpmedel i rekryteringsarbetet. För att kunna lämna en allsidig information om olika utbildningsmöjligheter måste han också ha en bred orientering om olika utbildningsvägar för vuxna och särskilt om vilka resurser i detta avseende, som finns i den egna kommunen. Han måste också veta vart man kan vända sig för att få mer utförlig information om de olika utbildningsmöjligheterna. Det är dessutom nödvändigt i den uppsökande verksamheten, att studieorganisa— tören är insatt i det studiematerial, som skall användas i studiecirkeln eller på ämneskursen.
Studieorganisatörsutbildningen medför kostnader för föreläsare, kost, logi, resor m. m. Dessa kan redan i viss mån täckas av befintliga statliga, landstingskommunala eller primärkommunala bidrag. En utbyggnad av den uppsökande verksamheten i enlighet med vad FÖVUX föreslår, förutsätter emellertid en kraftig utökning av resurserna till studieorgani- satörsutbildningen. Härtill kommer behovet av resurser för ersättningar till de studieorganisatörer, som förorsakas inkomstbortfall under utbild- ningen. På grund av förtroendemannalagen kommer vissa studieorganisa- törer i fortsättningen att kunna delta i utbildningen på av arbetsgivaren betald tid, varigenom de alltså inte ådrar sig några sådana kostnader. Övriga studieorganisatörer måste dock ersättas under utbildningen äveni framtiden.
21 .5.2 Ersättning till studieorganisatörerna under den uppsökande verk- samheten
Uppsökande verksamhet tar som redan nämnts ganska lång tid. En studieorganisatör kan normalt sett knappast kontakta mer än ett femtiotal personer per vecka. Kommittén bedömer det som sannolikt, att studieorganisatörerna också i fortsättningen vid varje studieupptakt kommer att arbeta med den uppsökande verksamheten under ett par veckor eller mera.
Om den uppsökande verksamheten skall kunna genomföras utan inkomstbortfall för den enskilde studieorganisatören, är det nödvändigt att verksamheten får genomföras på betald arbetstid. Kommittén föreslår också, att de studieorganisatörer, som saknar anställning, arvoderas för sin insats. Dessa principer har tillämpats i försöksverksamheten.
Kommittén utgår, som redan nämnts, från att förtroendemannalagen skall tillämpas så, att studieorganisatörerna inte förorsakas kostnader för förlorad arbetsförtjänst. På t. ex. små arbetsplatser, där av fackföreningen anställda funktionärer används som uppsökare bör arvodering ske med statliga medel.
Då förtroendemannalagen inte har någon motsvarighet som kan tillämpas i bostadsområden, föreligger ett större behov av resurser för detta ändamål där. Härigenom torde den statsfinansiella kostnader per uppsökt person bli större i bostadsområden än på arbetsplatser.
21 .5.3 Administrativa insatser
För att en uppsökande verksamhet skall kunna genomföras med ett tillfredsställande resultat, måste uppsökarna ges stöd och hjälp med administrativa insatser.
Vid rekrytering på arbetsplatser torde huvuddelen av planeringsåt- gärderna komma att utföras av den fackliga organisationen. FÖVUX föreslår att denna skall ansöka såväl om bidrag till administrationen av den uppsökande verksamheten, ersättning till studieorganisatörerna m. in. som i regel också om studiestöd till de deltagare som rekryteras. Ansökan bör grundas på en ekonomisk och tidsmässig planering av
verksamheten. Planeringen av den uppsökande verksamheten bör ske i samråd med arbetsgivaren, bl. a. för överenskommelse om ledighet för studierna. Den fackliga organisationen utser studieorganisatörerna.
Lokalavdelning av studieförbund bör under den uppsökande verksam- heten kunna ge administrativt stöd till den fackliga organisationen. Erfarenheterna från försöksverksamheten tyder på att studieorganisa- tören vid uppsökningstillfället bör medföra studiematerial och också kunna ge information om alternativa studiemöjligheter. Eventuella problem under rekryteringen torde bäst kunna lösas av den fackliga organisationen och/eller den lokala studieförbundsavdelningen.
Uppsökande verksamhet i bostadsområden planeras och genomförs av studieförbundens lokalavdelningar, som regel i samarbete med andra organisationer med förankring i målgruppen. Lokalavdelningen ansöker om bidrag för verksamheten hos studieförbundet centralt. Ansökan bör innehålla uppgifter om den målgrupp verksamheten avser m. m. 1 övrigt motsvarar de administrativa insatserna i huvudsak dem, som ovan redovisats för den fackliga organisationen.
De administrativa insatserna i samband med rekryteringen av kortut- bildade till studier innebär fler och mer omfattande arbetsuppgifter för såväl fackliga organisationer som studieförbund. Resurser måste därför tilldelas dessa organisationer, så att de ekonomiskt och personellt kan motsvara de krav, som en betydligt utökad uppsökande verksamhet ställer.
21.6. Resurser till uppsökande verksamhet
21.6.1. Prioritering mellan olika projekt
[1 Kommittén föreslår att två nya statsbidrag inrättas för uppsökande verksamhet, ett för sådan verksamhet på arbetsplatser och ett för sådan verksamhet i bostadsområden. Dessa bidrag avses täcka kostna— derna för studieorganisatörsutbildning, ersättning till studieorganisa- törerna, administrativa insatser m. m.
Om resurserna till uppsökande verksamhet skall kunna utnyttjas effektivt, dvs. komma de kortutbildade tillgodo, är det nödvändigt att använda ett selektivt resurstilldelningssystem. Av detta skäl anser FÖVUX det olämpligt, att fördela dessa medel generellt och utan behovsprövning, t.ex. till studieförbunden i proportion till antalet studietimmar.
Bidrag bör i stället ges till facklig organisation respektive studieför- bund endast efter ansökan, i vilken en plan för verksamheten och beräknade kostnader skall redovisas.
De organ, som fördelar bidragen, skall prioritera mellan olika projekt enligt följande principer:
1 Den uppsökande verksamheten skall gälla kortutbildade och organisa- tionen bör redovisa hur den avser att nå personerna i målgruppen.
Företräde skall ges sådan organisation, som bedöms ha störst förutsätt- ningar att nå målgruppen.
2 Bidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser skall endast kunna tilldelas facklig organisation.
3 Bidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden skall endast kunna tilldelas studieförbund. Företräde skall ges studieförbund, som planerar sådan verksamhet i samarbete med handikapporganisation, hyresgästförening, bostadsrättsförening, politisk eller annan organisa- tion med förankring inom området.
21.6.2. Statsbidrag till uppsökande verksamhet på arbetsplatser
Kommittén har eftersträvat en lösning, enligt vilken dessa statsbidrag skulle kunna fördelas av lokala organ, i vilka organisationer som företräder de kortutbildade har stort inflytande. Då studiestödet (se avsnitt 24.5.2) föreslås fördelas av kommunerna, där besluten kommer att fattas av en kommunal nämnd — vanligen skolstyrelsen — efter förslag från ett s.k. studiestödsråd, som skall bestå av fackliga representanter, har en konstruktion tillskapats, som i stor utsträckning tillgodoser detta önskemål. FÖVUX föreslår därför, att bidraget till uppsökande verksam- het på arbetsplatser också skall fördelas på detta sätt och av samma organ samt att det skall utbetalas direkt till de lokala fackliga organisationerna. Härigenom kommer dessa organisationer bättre att kunna samordna planeringen av den uppsökande verksamheten med fördelningen av ledighet och studiestöd på arbetsplatserna.
Fördelningen på kommuner av statsbidraget för uppsökande verksam- het på arbetsplatser bör göras av SÖ. Enligt FÖVUX:s mening bör huvuddelen av statsbidraget — närmare bestämt 85 procent — kunna fördelas efter på förhand fastställda kriterier, t.ex. på grundval av uppgifter om antalet förvärvsarbetande, andelen kortutbildade och ande- len anställda på små arbetsplatser (där förtroendemannalagen inte kan användas vid uppsökande verksamhet). Hänsyn bör också kunna tas till behovet av stimulans i kommuner med liten aktivitet inom vuxenut- bildningen. Med utgångspunkt från dessa faktorer föreslås alltså kom- munerna på förhand tilldelas olika kvoter för fördelningen. Resten av statsbidraget — sålunda 15 procent — bör fördelas av SÖ efter särskild bedömning av behovet på olika platser, för att ge möjlighet till extra insatser för vissa grupper eller för att särskilt stödja vissa projekt.
I likhet med vad som föreslås när det gäller beslut om fördelningen av studiestöd (se avsnitt 24.5.3), bör besvärsrätt också föreligga i fråga om den kommunala nämndens beslut i dessa anslagsfrågor, när nämnden inte följer det förslag studiestödsrådet avgivit. Besvärsinstans i detta fall bör lämpligen vara SÖ.
19
21 .6.3 Statsbidrag till uppsökande verksamhet i bostadsområden
Resurserna till uppsökande verksamhet i bostadsområden täcker under inledningsskedet inte behovet lika väl som motsvarande resurser på arbetsplatser. Varje insats i bostadsområden medför, som redan nämnts, en större statsfinansiell kostnad, eftersom studieorganisatörerna i detta fall alltid måste ersättas för sitt arbete med allmänna medel. Verksamhet i bostadsområden är dessutom i allmänhet mer tidskrävande, vilket också ökar kostnaderna. Med hänsyn härtill föreslår kommittén att statsbidra- get till uppsökande verksamhet i bostadsområden tills vidare fördelas av SÖ centralt efter ansökningar från studieförbunden. Härigenom blir det möjligt, att under uppbyggnadstiden lättare kunna koncentrera dessa resurser till bestämda projekt på olika håll i landet. När studiestödsråden fungerat en tid och man fått erfarenhet av deras sätt att arbeta, och när resurserna till uppsökande verksamhet ibostadsområden blivit större, bör man enligt kommitténs mening kunna överväga, att också till kommunal nivå decentralisera fördelningen av dessa medel.
21 .6.4 Förändring av nuvarande statsbidrag
Kommittén har ovan föreslagit två nya statsbidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser respektive i bostadsområden. Enligt FÖVUX:s mening bör därför det nuvarande bidraget till studiecirkelverk- samheten i fortsättningen avvägas så, att det möjliggör kostnadsfria studiecirklar (se avsnitt 22.2.3). Kostnader för uppsökande verksamhet bör däremot inte belasta detta statsbidrag. På liknande sätt bör vidare det nuvarande statsbidraget till intagning, uppsökande verksamhet m.m. enligt kungörelsen om kommunal och statlig vuxenutbildning i fortsätt- ningen mer specifikt kunna användas för att täcka kostnader för intagning och informationscentraler för vuxenutbildning.
21.7. Den uppsökande verksamhetens omfattning och kostnader
Resurserna till uppsökande verksamhet bör vara så stora, att denna kan bli ett permanent inslag i vuxenutbildningen. Vid bedömning av denna fråga bör hänsyn tas till att målgruppen är mycket stor, omkring tre miljoner människor, och att resurser för denna verksamhet är särskilt nödvändiga från jämlikhetssynpunkt.
När det gäller att uppskatta resursbehovet för uppsökande verksamhet har kommittén utgått från kostnaden per uppsökt person i försöksverk- samheten, som varit omkring 30 kr. Av detta belopp avser omkring två femtedelar kostnader för studieorganisatörsutbildning inklusive er- sättning till uppsökarna under utbildningen, medan omkring två femte- delar avser ersättning till studieorganisatörerna under den uppsökande verksamheten. Kostnaderna för de administrativa insatserna har beräk- nats till omkring en femtedel av det angivna beloppet.
Vid bedömning av motsvarande kostnader i samband med en reform i större skala bör man ta hänsyn till effekten av förtroendemannalagen, enligt vilken vissa av dessa kostnader när det gäller verksamheten på arbetsplatserna kommer att bekostas av arbetsgivarna. FÖVUX beräknar sålunda den genomsnittliga statsfinansiella kostnaden per uppsökt person till omkring 20 kr på arbetsplatser och omkring 30 kr i bostads- områden. Beroende på vilken genomslagskraft förtroendemanna— lagen får, kan kostnaden på arbetsplatser efter hand behöva justeras. Vissa kortutbildade kan vidare vara svårare att nå än vad fallet varit i försöksverksamheten. Den uppsökande verksamheten kan alltså bland vissa grupper komma att medföra större kostnader än vad som är regel.
Man bör vidare observera, att uppsökande verksamhet inte skall vara en engångsföreteelse, utan att den bör upprepas på samma målgrupp flera år i rad. När det gäller skälen för detta kan nämnas att personerna i målgruppen naturligtvis är intresserade av delvis olika ämnen. För att nå goda rekryteringsresultat bör verksamheten likväl vid varje studieupptakt koncentreras till bestämda ämnen eller kurser. Om man skall kunna tillgodose olika behov i målgruppen är det sålunda nödvändigt att genomföra upprepade insatser med delvis olika utbud. För en sådan uppläggning talar vidare, att vissa personer inte är anträffbara vid det första uppsökningstillfället eller är förhindrade att delta i studierna av olika skäl. Även om verksamheten omfattar samma utbud är det möjligt, att vid en förnyad kontakt väcka intresse hos en del av dem som avböjt deltagande vid det första tillfället. Under det andra försöksåret prövades detta av FÖVUX, som då lyckades rekrytera omkring tio procent av dem som inte var intresserade året före. Vidare bör som nämnts ovan den uppsökande verksamheten också gälla förnyad rekrytering för fortsatta studier bland sådana, som redan förvärvat viss studievana. Detta kan ske i form av studieorientering i cirklarna eller som mer reguljär uppsökande verksamhet.
Cl Med utgångspunkt från angivna förutsättningar torde det vara möjligt, att nå större delen av målgruppen med uppsökande verksamhet vid ett tillfälle och ungefär hälften av gruppen vid ytterligare ett tillfälle under en femårsperiod med en kostnad om ca 100 Mkr, varav 55 Mkr för verksamhet på arbetsplatser och 45 Mkr för verksamhet i bostads- områden.
Det bör ytterligare betonas, att dessa beräkningar är mycket osäkra, bl. a. beroende på svårigheterna att för närvarande bedöma vad för- troendemannalagen i praktiken kan komma att innebära för den uppsökande verksamheten.
Följande medel föreslås sålunda avdelas för uppsökande verksamhet un der planeringsperioden:
Mkr År
1 2 3 4 5 Uppsökande verksamhet på arbetsplatser 7 9 11 13 15 Uppsökande verksamhet i bostadsområden 5 7 9 11 13 _ Totalt 12 16 20 24 28
21 .8 Kommitténs förslag
Kommittén föreslår att ett nytt statsbidrag för uppsökande verksamhet på arbetsplatser
inrättas. Det skall vid slutet av planeringsperioden uppgå till 15 Mkr. att ett nytt statsbidrag för uppsökande verksamhet i bostadsområden inrättas. Det skall vid slutet av planeringsperioden uppgå till 13 Mkr. att en försöksverksamhet med introduktionskurser inleds. Den föreslås
det första året kosta 0,4 Mkr.
22. Studiecirkelverksamhet
22.1. Inledning
Vuxenutbildningens ökande betydelse har tidigare belysts i kapitel 4. Såväl yrkesrelaterad vuxenutbildning och kompetensinriktad vuxenut- bildning enligt ungdomsskolans läroplaner som folkbildning och andra mera fria former av studier har ökat kraftigt i omfattning sedan 1967, då reformarbetet inom vuxenutbildningsområdet intensifierades. Under de senaste två åren har en viss avmattning i denna utveckling inträtt. Denna avmattning har varit betydligt mer påtaglig inom den kommunala vuxenutbildningen och folkhögskolornas vinterkurser än inom stu- diecirkelverksamheten, trots att den senare verksamhetsgrenen är avgiftsbelagd. Av intresse i sammanhanget är att de prioriterade studie- cirklarna ökat mycket kraftigt, sannolikt på grund av att deltagaravgifter- na genom det särskilda statliga tilläggsbidraget kunnat sänkas avsevärt.
FÖVUX vill i detta sammanhang betona att de ovannämnda olika utbildningsformerna inte bör ställas i motsatsförhållande till varandra. Var och en av dem svarar mot och tillgodoser skilda utbildningsbehov och förutsättningar. Enligt FÖVUX:s mening är det därför angeläget att åstadkomma en naturlig och friktionsfri arbetsfördelning mellan dem.
Ett centralt mål för utbildningspolitiken är att skapa reella förutsätt- ningar för kortutbildade att delta i vuxenutbildning. Med hänsyn härtill och mot bakgrund av erfarenheterna från FÖVUX:s försöksverksamhet är det motiverat att i ökad utsträckning prioritera studiecirkelverksamheten. Vuxenstudier som inte ger formella meriter bör erkännas som fullt likvärdiga med kompetensinriktade studier. De livskvaliteter, som innebär delaktighet i en kulturgemenskap och förmåga att själv kunna påverka sin livssituation, måste göras tillgängliga för alla. Studier skall ses som ett medel bland flera för individen att förverkliga sig själv samt att känna och utnyttja sina resurser. De folkbildningsorganisationer, som aktivt strävar efter att få med de utbildningsmässigt och kulturellt eftersatta grupperna i sin studieverksamhet, måste därför få stöd av samhället i dessa ambitioner. Samtidigt är det viktigt att folkbildningsorganisationernas folkrörelsekaraktär bevaras. Samhället skall ge stöd åt verksamheten, inte styra den.
Folkbildningsorganisationerna står i dagens och morgondagens sam- hälle inför nya uppgifter inom utbildning och kulturliv. Ökade statliga
insatser kommer att främja folkbildningsverksamheten i stort. Det är emellertid kommitténs förhoppning att det statliga stödet främst skall underlätta anordnandet av studiecirkelverksamhet, som vänder sig till sådana kortutbildade som har de största svårigheterna att ta del av vuxenutbildningsmöjligheterna i dag. Till dessa hör bl. a. handikappade, glesbygdsbefolkning, hemarbetande med minderåriga barn och anställda med skiftarbete eller obekväm arbetstid. För anställda med obekväm arbetstid kan någon lösning på studieproblemen inte nås via de generella statliga anslagen till studieförbunden. Svårigheten ligger där inte i första hand i anordnandet av studiecirklar och problem i samband därmed, utan i problem som har att göra med förläggningen av studierna tidsmässigt. Förslag till lösning av dessa framläggs i kapitel 24. Inte heller för gruppen hemarbetande med minderåriga barn torde några väsentliga förbättringar kunna uppnås genom en ändrad bidragsgivning till studieförbunden. De studiesociala problem, som är aktuella för den gruppen, har tidigare berörts i avsnitt 21.4.3. Det ökade statliga stödet till studiecirkelverksamheten skall ses i samband med förslagen om studiestöd för cirkelstudier och andra studiesociala åtgärder. Det är viktigt att observera att FÖVUX:s förslag till ändringar i den statliga bidragsgivningen inte är att betrakta som någon samlad översyn av denna, utan endast avser de områden kommittén haft att ta ställning till. Förslagen syftar såledesi första hand till:
att nedbringa kostnaderna för deltagande i studiecirklar, att underlätta anordnandet av studiecirklar för särskilt eftersatta grupper som handikappade och glesbygdsbefolkning, att möjliggöra nödvändiga upprustningar vad gäller lokaler och hjälp— medel, att möjliggöra förbättrad Cirkelledarutbildning samt att möjliggöra insatser i studieorienterande syfte.
22.2. Det statliga stödet till studieförbunden
22.2.1. Nuvarande bidrag till studieförbunden
De statliga bidrag som för närvarande utgår till studieförbunden, är dels bidrag till studieförbund, dels bidrag till studiecirkelverksamhet.
Anslaget till studieförbunden inrymmer följande stora anslagsposter: bidrag till studieförbundens organisationskostnader, bidrag till studieför- bundens pedagogiska verksamhet, bidrag till studieförbundens pedago- giska verksamhet för handikappade samt bidrag till produktion av studiematerial för handikappade. Anslaget uppgår för närvarande till 14,4 Mkr, vilket innebär en höjning från föregående år med 4 Mkr. Anslaget fördelas enligt följande:
Bidrag till studieförbundens organisationskostnader 6,5 Mkr Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet 6,6 Mkr Bidrag till studieförbundens pedagogiska verksamhet
för handikappade 0,7 Mkr Bidrag till produktion av studiematerial för handikappade 0,6 Mkr
Totalt 14,4 Mkr
Även anslaget till studiecirkelverksamheten har stigit de senaste åren, vilket är en följd av dels ett ökat antal studietimmar, dels förbättrade statsbidragsbestämmelser. För 1974/75 har anslaget beräknats till 259 Mkr, vari inkluderas den senaste höjningen av statsbidraget till allmänna studiecirklar med 2 kr. Jämförelsevis kan nämnas att den statliga utgiften budgetåret 1970/71 var 121 Mkr. Enligt bestämmelserna i kungörelsen (l963:463) om statsbidrag till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet (folkbildningskungörelsen) (ändrad senast 19741455) utgår bidrag till allmänna studiecirklar med ett belopp som motsvarar 75 procent av de sammanlagda kostnaderna för ledararvo- de och studiematerial under budgetåret. Bidraget får ej överstiga 32 kr per studietimme och högst 26 kr per studietimme får avse ledararvode. Dessutom utgår ett tilläggsbidrag på 15 kr per studietimme för allmän studiecirkel, som i huvudsak motsvarar utbildning enligt läroplanen för grundskolan i ämnena svenska, engelska, matematik och samhällskun- skap, samt för allmän studiecirkel, som syftar till utvecklande av handikappades färdigheter att meddela sig. Som redovisats tidigare benämns allmänna cirklar med tilläggsbidrag vanligen prioriterade cirklar. Syftet med tilläggsbidraget är att öka möjligheterna för kortutbildade att i några grundläggande ämnen höja utbildningsnivån, så att den kan jämföras med den nivå som nås i dagens ungdomsskola. Med tilläggsbidra— get avses studieförbunden kunna göra studierna billigare —— om möjligt kostnadsfria — samt kunna bedriva viss uppsökande verksamhet.
2222. Uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar
Tilläggsbidraget till vissa allmänna studiecirklar har utan tvivel spelat en viktig roll vid rekryteringen av kortutbildade till studier igrundläggande ämnen. Genom tilläggsbidraget har dessa cirklar nämligen kunnat erbju- das till lägre kostnader än övriga cirklar, vilket medfört en klart ökad an- slutning.
Trots att prioriteringen således haft en gynnsam effekt i strävandena att rekrytera kortutbildade till grundläggande studier, menar kommittén att den bör upphöra. Denna ståndpunkt överensstämmer för övrigt med den uppfattning, som LO och TCO framförde ien skrivelse till utbild- ningsministern 1974-03-15. Prioriteringen kan ses som uttryck för en värdering av olika studiecirklar och därmed också som en värdering av de motiv människor kan ha för att delta i en viss studiecirkel. Prioriteringen från statens sida medför också en styrning av studieförbundens verksam- het, vilket kan vara motiverat under en övergångsperiod, men bör undvikas på längre sikt.
Cl De nya statliga åtgärder för studiecirkelverksamheten som kan komma i fråga bör därför i första hand syfta till att utjämna skillnaden mellan prioriterade och icke prioriterade cirklar. Om, FÖVUX:s förslag beträffande uppsökande verksamhet (se kapitel 21) och deltagarav- gifter (se avsnitt 22.2.3) genomförs, kommer avskaffandet av särbe— handlingen av de prioriterade cirklarna inte att medföra någon försämrad rekryteringseffekt.
Borttagandet av den nuvarande uppdelningen i prioriterade och icke prioriterade cirklar innebär inte att cirkelverksamhetens innehåll undan- dras en bedömning från anslagsgivande myndigheter som stat och kom- mun. 1 folkbildningskungörelsen och i SÖ:s anvisningar för tillämpningen av denna anges gränserna för den statsbidragsberättigade cirkelverk— samheten. SÖ genomför en fortlöpande översyn av vilka studiecirklar som ej skall åtnjuta statliga bidrag. Denna form av begränsningar av stu— diecirkelverksamheten förändras inte i och med FÖVUX:s förslag.
22.2.3 Frågan om deltagaravgifter
Studieförbunden har för närvarande inte ekonomiska möjligheter att er- bjuda avgiftsfria studier. Det betraktas däremot som självklart att offent- lig utbildning i övrigt i samhället, som kommunal vuxenutbildning, uni- versitetsutbildning m. m. ej skall vara belagd med avgift för deltagarna. Ur det perspektivet ter det sig alltmer orimligt att studieförbunden, som i sitt utbud i betydande utsträckning vänder sig till de grupper som har den kortaste utbildningen, måste avkräva dessa deltagaravgifter.
Resursförstärkningen till den uppsökande verksamheten är inte till- räcklig när det gäller att bredda rekryteringen till vuxenutbildningen. Som redan nämnts i avsnitt 22.2.2 har också deltagaravgifterna en stor betydelse i detta sammanhang. Särskilt för personer med bristande stu- dievana och med en tveksam attityd inför studier kan det vara viktigt, att man i den uppsökande verksamheten kan peka på att studierna inte kom- mer att medföra kostnader för cirkeldeltagarna. Med hänsyn härtill har deltagaravgifter inte heller förekommit i försöksverksamheten, vilket man bör hålla i minnet när man betraktar FÖVUX:s ofta mycket goda rekry- teringsresultat.
[ll princip bör således cirkelstudier vara kostnadsfria för deltagarna. Ekonomiska omständigheter skall inte få avgöra vilken studieform en vuxenstuderande väljer. En höjning av de statliga bidragen är därför angelägen för att studieförbunden skall kunna erbjuda studiecirklar till låg eller ingen kostnad.
Kommittén vill emellertid betona att även kraftigt ökade anslag inte ovillkorligt måste medföra kostnadsfrihet för alla cirklar. Studieförbunds— avdelningarna bör vara oförhindrade att i stället höja standarden på ma— terial eller på annat sätt höja kvaliteten på verksamheten. De måste såle- des tilldelas förtroendet att själva iviss mån avgöra hur en resursförstärk- ning skall användas.
22.2.4 Kompensation för kostnadsökningar
Kommittén har studerat de ekonomiska villkor studieförbunden arbetar under. Ett allvarligt problem för studieförbunden är de allmänna löne- och kostnadsökningarna. De samhälleliga anslagen till verksamheten har inte justerats till den kostnadsnivå, som dessa allmänna fördyringar orsa— kat. Den höjning av anslaget till studiecirkelverksamheten med 2 kr per studietimme, vilken beslutats fr. o. m. budgetåret 1974/75, är intecknad på förhand av löne- och kostnadsökningar. Enbart nivån för ledar- arvodena måste räknas upp med ytterligare omkring 5 kr per studietimme på grund av avtal mellan lärarorganisationerna och studieförbunden. Anslagen till studieförbundens organisationskostnader och pedagogiska verksamhet, som för samma budgetår höjts till sammanlagt 13,1 Mkr, skulle, om de hade haft samma reella penningvärde som 1965/66 och med hänsyn till verksamhetens ökade omfattning, ha varit av storleks—
ordningen 24 Mkr. Ojämnheten i justeringen av anslagen till studieförbunden medför att
en god planering av verksamheten försvåras. När det reella värdet av an— slagen till studieförbunden sjunker, innebär det att de måste sänka ambi- tionsnivån, reducera personalstyrkan etc. Studieförbundens kostnads- struktur torde inte i någon avgörande grad skilja sig från kostnadsstruk- turen i den utbildningsverksamhet, som bedrivs i kommunal eller statlig regi. Det är därför klart otillfredsställande att studieförbundens verksam— het skall behöva vidkännas de påfrestningar en ojämn ekonomisk anslags- tilldelning medför.
Studieförbundens möjligheter att fullgöra sina uppgifter är i hög grad beroende av att de kompenseras för löneförhöjningar, hyreshöjningar och prishöjningar för det material som används i cirkelverksamheten.
Studieförbunden kommer, om kommitténs förslag genomförs, att få en betydelse i utbildningsverksamheten, som kan jämföras med den, som de kommunala och statliga utbildningsinstitutionerna har. Anslagen till dessa anpassas årligen med hänsyn till inträffade löne- och prisföränd- ringar. Enligt kommitténs mening talar övervägande skäl för att en lik- nande anpassning bör ske i fråga om statens och kommunernas bidrag till studieförbundens verksamhet.
Cl Kommittén förordar därför, att statens bidrag till studieförbundens verksamhet årligen beräknas med hänsyn till förändringar av löner och priser. Det bör ankomma på studieförbunden att i första hand för SÖ presentera det underlag i form av statistiska uppgifter, som krävs för en anpassning av statsbidragen till den faktiska kostnadsutvecklingen.
22.2.5 Förslag till förstärkning av bidraget till studieförbunden
FÖVUX har stora förväntningar på studieförbunden när det gäller ut- bildningsinsatser för de kortutbildade. Det är kommitténs övertygelse, att cirkelstudier som utbildningsform kommer att få en ännu större betydelse än de har i dag. En viktig förutsättning för att studieförbunden skall kunna göra genomgripande insatser är att de ges ett ökat samhällsstöd.
De av kommittén föreslagna nya eller utökade uppgifterna för studieför- bunden skall huvudsakligen finansieras med statliga medel. Svårigheten är att i nuvarande läge exakt ange hur stora belopp som kan bli erforderliga.
De förslag till uppsökande verksamhet, som FÖVUX framlägger, kom- mer förmodligen att leda till en utvidgning av studiecirkelverksamheten totalt. Kommittén utgår ifrån att kraftiga förändringar i storleken av stu- diecirkelverksamheten kommer att föranleda justeringar i nedan föreslag- na belopp. Beloppens storlek är således baserade på verksamhetens nuva— rande omfattning och på 1974 års penningvärde.
I proposition till 1963 års riksdag (196336) angående ökat stöd till föreläsnings— och studiecirkelverksamhet, som fastställde de nu gällande reglerna för statligt stöd till det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, uttalade dåvarande ecklesiastikministern Ragnar Edenman att principen för bidrag till studieförbundens egentliga organisationskostnader också i fortsättningen borde vara, att bidrag skulle kunna utgå med högst hälften av redovisade kostnader. I petita för budgetåret 1974/75 påpekade SÖ, att studieförbundens kostnader inom de områden som utgör underlag för organisationsbidraget under en tioårsperiod ökat från 11 Mkr till 62 Mkr, och att den statliga bidragsdelen däri samtidigt minskat från 18 procent 1963/64 till sju procent 1972/72. Med hänsyn härtill förordade SÖ att bidraget borde bli föremål för en uppräkning. Inför budgetåret 1974/75 föreslogs en relativt måttlig bidragsökning — 1,5 Mkr under förutsätt- ning, att ytterligare höjningar skulle ske under de närmaste åren.
Kommittén kan alltså konstatera att det statliga stödet till studieför- bundens organisationskostnader, trots relativt regelbundna uppräkningar, är jämförelsevis lägre idag än för tio år sedan och att det inte på långt när svarar mot den andel som principiellt angavs i 1963 års folkbildnings- proposition, nämligen högst hälften av redovisade kostnader.
Enligt kommitténs mening bör organisationsbidraget räknas upp till en nivå, som svarar mot det reella värdet i organisationsbidraget för budget- året 1965/66, då 1963 års folkbildningsreform var till fullo genomförd. För en sådan kraftig höjning av stödet till studieförbundens organisa- tionskostnader talar också den centrala roll, som statsmakterna under senare år tilldelat folkbildningsverksamheten som ett led i en jämlikhets- befrämjande vuxenutbildningspolitik och som ytterligare kommer att markeras genom de förslag, som framläggs i detta betänkande.
Organisationsbidraget har tidigare fördelats mellan studieförbunden med hänsyn till såväl kostnaderna för studiecirkelverksamheten som den geografiska spridningen av denna. I likhet med bidraget till den pedago- giska verksamheten utgår också organisationsbidraget numera efter schablonmässiga regler. Motiveringen härför är att det efter kommun- sammanläggningama är svårare att använda sig av den fördelningsprincip man haft hittills. Även vid en schablonmässig fördelning av bidraget bör dock viss hänsyn tas till arten och omfattningen av de olika studieförbun- dens verksamhet i den mån det medför att kostnaderna per studietimme varierar. FÖVUX menar att det är angeläget, att den geografiska spridningen av studiecirkelverksamheten beaktas även i fortsättningen. Av den anledningen lägger kommittén fram ett särskilt förslag om
förstärkning av organisationsbidraget till cirkelverksamhet i glesbygd (se avsnitt 22.6).
D Kommittén föreslår att bidraget till studieförbundens organisations- kostnader vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 12 Mkr. Bidraget bör höjas med 1,5 Mkr det första året, varefter det höjs med 1 Mkr per år de följande åren.
Även bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet bör enligt FÖVUX:s uppfattning få en kraftig förstärkning. Det pedagogiska bidra- get bör, liksom organisationsbidraget, uppjusteras med anledning av pen- ningvärdets förändring och med hänsyn till den ökade omfattning studie- förbundens verksamhet fått. Kommittén vill dessutom peka på det ökade behovet av pedagogiska insatseri form av cirkelledarutbildning, framställ- ning av studiematerial och pedagogiska hjälpmedel samt pedagogisk för- söksverksamhet.
Med de vidgade uppgifter, som enligt kommitténs mening bör läggas på studieförbunden, följer stora och växande anspråk på cirkelledarutbild- ning och pedagogiskt utvecklingsarbete. Särskild hänsyn skall tas till att verksamheten mera systematiskt än hittills skall inriktas på att nå och sti- mulera kortutbildade att delta i vuxenutbildningen. Cirkelledarna skall tilldelas nya uppgifter som studievägledare och studieorienterare. Med ökade ansträngningar att nå handikappade följer behovet av utbildning om de handikappades speciella problem och studieförutsättningar. Över- huvudtaget måste en rad viktiga sociala och psykologiska problem ges ökat utrymme i cirkelledarutbildningen.
Utvecklingen på området för audivisuella hjälpmedel medför vidare att krav måste ställas på Cirkelledarnas skicklighet att hantera sådana hjälp- medel. Tekniskt kunnande hos cirkelledarna är också en förutsättning för att de utbildningsprogram, som produceras för radio och television, skall kunna användas på ett riktigt sätt i studiecirkeln. Stora statliga investe- ringar görs för närvarande i anläggningar och utrustning för produktion av dessa program och resurser bör då också ställas till studieförbundens förfogande, så att de genom en förbättrad cirkelledarutbildning skall kun- na nyttiggöra dessa investeringar.
El Kommittén föreslår att bidraget till studieförbundens pedagogiska verksamhet vid slutet av planeringsperioden skall uppgå till 15 Mkr. Bidraget bör höjas med 2,4 Mkr det första året, med 2 Mkr de andra och tredje åren, samt med 1 Mkr de fjärde och femte åren.
22.2.6 Förslag till förstärkning av bidraget till studiecirkelverksamheten
Studiecirkelverksamhetens snabba expansion och successiva förstärk- ningar av det statliga stödet har medfört en kraftig statlig utgiftsökning. Trots de ökade statliga insatserna har emellertid deltagaravgifterna inte kunnat sänkas, utan de visar snarare en tendens att stiga. Kommittén an- ser därför att en höjning av det statliga stödet är synnerligen angelägen.
Höjningen är främst motiverad av kommitténs strävanden att undanröja studiehinder och medverka till jämlikhet i utbildning och kulturliv. Kom-
mittén har tidigare påpekat det orimliga i att studiecirkelverksamheten, som visat sig ha bäst förutsättningar att nå och aktivera kortutbildade vuxna, är förenad med kostnader för deltagarna, medan andra former av vuxenutbildning är avgiftsfria.
Som ett första led i strävandena att avskaffa deltagaravgifterna föror- dar kommittén, att all studiecirkelverksamhet erhåller bidrag enligt de regler som för närvarande gäller för prioriterade cirklar. För verksamhets- året 1972/73 skulle en sådan reform ha kostat 57 Mkr. Antalet icke prio- riterade studietimmar var då 3 805 000, och skillnaden mellan prioritera- de och icke prioriterade cirklar 15 kr per studietimme.
Studieförbundens utgifter för ledararvoden och studiematerial har ökat under senare år. Enligt tillgängliga uppgifter uppgår kostnaden för varje studietimme till ca 80 kr för budgetåret 1974/75. Fördyringarna från förutvarande budgetår är främst att hänföra till lönekostnader och lokalkostnader. Om man utgår från att kommunerna i genomsnitt bidrar med 30 procent bör de statliga bidragen uppgå till 70 procent av 80 kr, dvs. 56 kr, för att deltagaravgifterna skall kunna avskaffas. Kommittén vill betona att vid denna beräkning har ingen standardhöjning på studiematerial medtagits. Beloppen har beräknats efter nuvarande pen- ningvärde och måste justeras efter hand, som angetts i avsnitt 22.2.4.
El Kommittén föreslår att det statliga stödet till studiecirkelverksamheten förstärks under planeringsperioden på följande sätt: Under det första året skall det statliga stödet till samtliga allmänna studiecirklar uppgå till 47 kr per studietimme. Därmed upphör skillnaden mellan de prioriterade och de icke prioriterade studiecirk- larna. Under de andra och tredje åren höjs bidraget med 3 kr vartdera året medan det under de fjärde och femte åren höjs med 2 kr vartdera året. Bidraget uppgår då vid femårsperiodens slut till 57 kr per studietimme. Detta skulle innebära, att cirklar med genomsnittliga kostnader skulle kunna erbjudas kostnadsfritt för deltagarna, samt att en liten marginal skulle finnas för förbättring av studiematerialet. Under förutsättning av oförändrad omfattning av verksamheten och räknat efter 1974 års penningvärde skulle detta förslag medföra, att de statliga kostnaderna för studiecirkelverksamheten vid planeringsperiodens slut låg omkring 116 Mkr högre än för närvarande.
22.3. Det kommunala stödet till studieförbunden
22.3.1. Nuvarande bidrag till studieförbunden
Den kommunala bidragsgivningen till studieförbunden varierar kraftigt från kommun till kommun. I drygt 65 procent av kommunerna tillämpas normer fastställda av Svenska kommunförbundet. I dessa normer rekom- menderas ett kommunalt studiecirkelbidrag med 25 procent av bidrags- grundande kostnader för statsbidragsberättigad studiecirkel.
För annan bildningsverksamhet, lokalkostnader och instruktionskost-- nader skall bidrag utgå med 75 procent av bruttokostnaderna, dock högst
med de verkliga kostnaderna. De kommuner, som inte tillämpar kom- munförbundets normer, har sinsemellan högst varierande regler för bidragsgivningen. Det vanligaste är bidrag beräknade i förhållande till verksamhetens omfattning. Man har en viss procent av statsbidraget som bidragssumma eller beräknar denna på antalet statsbidragsgrundande studietimmar. Det förekommer också i enstaka fall, att man inte har några normer att gå efter, utan fastställer belopp för varje år.
Flertalet kommuner, som baserar sin bidragsgivning på den statliga, har framfört stark oro över den snabba kostnadsökningen av bidragen till studieförbunden. Kommunförbundet har därför utarbetat en central rekommendation för kommunal bidragsgivning. I denna föreslås, att kommunerna i förväg skall granska och bedöma studieförbundens bud- getförslag och sedan fastställa en bidragsram. Bidragsramen skall markera det högsta belopp som studieförbunden kan få. Om deras kostnader överstiger den av kommunen fastställda ramen, skall kommunen ha rätt till insyn i studieförbundens budgetering av den planerade verksamheten. I rekommendationen föreslås också, att kommunerna skall syfta till en ”rättvis bedömning” av de olika organisationerna. Så skall t. ex. storle- ken av bidragen till lokaler och administration i förhållande till verksam- hetens omfattning beaktas. Man bör också ta hänsyn till angelägenhets— graden av verksamheten på så sätt, att prioriterade cirklar ges företräde framför mer hobbybetonade cirklar.
En viktig princip, som kommunförbundets rekommendation utgått från, är att den generösare kommunala bidragsgivningen till prioriterade cirklar skall bibehållas. Avsikten är att ge studieförbunden möjlighet att erbjuda dessa cirklar helt kostnadsfritt för deltagarna. Motiveringen härför är, att det bör råda likvärdighet mellan dessa cirklar och den kommunala vuxenutbildningen.
De betydande skillnader, som kommunerna uppvisar när det gäller stödet till studieförbunden, beror sammanfattningsvis dels på att bidrags- principerna varierar kraftigt, dels på att många kommuner, som antagit kommunförbundets rekommendation, infört spärrar som är avsevärt snävare än riktlinjerna i rekommendationen. Skillnaderna ger givetvis utslag i växlande kvalitet på studiecirkelverksamheten. De ger också utslag på det sättet, att studieförbundsavdelningarna i en de] kommuner tvingas ta ut högre deltagaravgifter än vad man behöver göra i andra kommuner.
22.3.2. Fördelningen mellan stat och kommun
Studieförbunden bör kunna erbjuda sin studieverksamhet på Villkor jämförbara med vad den kommunala vuxenutbildningen erbjuder. Det är därvid en avvägningsfråga hur kostnadsfördelningen mellan stat och kommun skall vara.
I princip bör huvuddelen av de ekonomiska åtagandena vila på staten. Trenden är också den, att allt större del av studieförbundens kostnader täcks av statsanslag. Som exempel kan nämnas att för ABF täcktes år 1971/72 46 procent av statsanslag mot 35 procent år 1961/62. De
kommunala bidragen var på motsvarande sätt 32 procent år 1971/72 mot 35 procent år 1961/62. Staten skall ge ekonomiska förutsättningar för en viss minimistandard i all studiecirkelverksamhet samt ta på sig ett ökat ekonomiskt ansvar för den verksamhet som riktar sig till de kortutbilda- de. De nya verksamheter, som till stor del är ett resultat av statliga initiativ, bör täckas av statliga anslag. Så är fallet med flertalet av de förslag som läggs fram i detta betänkande.
Kommunerna har emellertid ett stort medansvar för studieförbundens verksamhet. En riktlinje för den kommunala bidragsgivningen har redan nämnts — att cirkelstudier inte skall värderas lägre än annan vuxenutbild- ning. Till detta hör att man i kommunerna bör upprätthålla kontakt med studieförbundsavdelningarna och tillse att de lokala förutsättningarna finns för en god studiecirkelverksamhet. Det är således synnerligen väsentligt, att de kommunala myndigheterna inte sänker sin ambitions- nivå beträffande det fria och frivilliga folkbildningsarbetet, utan tvärtom stimuleras till en lokal uppföljning av statliga insatser. Kommunförbun- dets rekommendation — hur den är utformad och hur den tillämpas i de olika kommunerna —— spelar därför en central roll i detta sammanhang.
22.4. Studieorientering
22.4.1. Erfarenheter från försöksverksamheten
I FÖVUX har studiecirkelverksamheten kompletterats med studieteknisk handledning och studierådgivning samt diskussioner om utbildnings- och arbetsmarknadsfrågor. Dessa inslag benämner FÖVUX studieoriente- ring. Uppläggningen av denna har varierat under de olika försöksåren och mellan olika orter.