SOU 1975:98
Långtidsutredningen 1975
Till Statsrådet och chefen för jordbruksdepartementet
Utredningen om kostnaderna för miljövärden har i anslutning till det arbete som pågår inom finansdepartementets ekonomiska avdelning med 1975 års långtidsutredning utarbetat en rapport ”Miljövård i Sverige 1975—1980". Rap- porten är bl. &. avsedd att ligga till grund för bedömningar av miljövårdens krav på den svenska ekonomin under resten av 1970-talet.
Rapporten har förberetts i en arbetsgrupp inom utredningen bestående av experterna Ahlgren, Helmerson, Hjorth, Moreau och Svensson. Som sek- reterare i gruppen har bitr sekreteraren i utredningen Richard Almgren funge-
rat.
Utredningen hemställer att rapporten överlämnas till finansdepartemen- tets ekonomiska avdelning.
l beslutet om denna skrivelse har, förutom undertecknad ordförande, deltagit ledamöterna Bergqvist, Norrby, Rosqvist och Sundberg. Dessutom har experterna Helmerson, Moreau och Olerud närvarit.
Stockholm den 11 juni 1975
Val/Hd Paulsson
/ Lars Ovega'rd
Richard Almgren
Innehåll 1 Inledning .............................................. 9 2 Miljövårdspaliriken i Sverige .............................. 13 2.1 Begreppet miljövård .................................... 13 2.2 Målet för samhällets miljövårdspolitik .................... 13 2.3 Medlen för samhällets miljövårdspolitik .................. 15 2.3.1 Administrativa styrmedel ......................... 15 2.3.2 Ekonomiska styrmedel ........................... 17 2.3.3 Administration .................................. 20 3 Miljösröl'ande verksamheter ............................... 21 4 Miljöskydd inom industrin ................................ 25 4.1 Allmänt om miljöskyddsåtgärder ........................ 25 4.2 Miljöskyddsåtgärder genomförda före år 1975 ............. 25 4.2.1 Miljöskyddsåtgårder genomförda med statsbidrag under budgetåren 1969/70—1973/74 ...................... 25 4.2.2 Diskussion av 1970 års långtidsutrednings bedömning av miljöskyddsåtgärder åren 1971—1975 ............... 27 4.3 Bedömning av framtida miljöskyddsåtgärder .............. 29 4.3.1 Bedömning av miljöskyddsåtgärder för perioden 1975—1980 ...................................... 29 4.3.2 Bedömning av miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsper- spektiv ......................................... 34 5 Miljövård i kommunerna ................................. 35 5.1 Vissa industriella verksamheter .......................... 35 5.1.1 Vattenförsörjning och avloppsvattenrening .......... 35 5.1.2 Renhållning ..................................... 37 5.1.3 Värmeförsörjning ................................ 39 5.2 Naturvårdande verksamheter ............................ 41 5.3 ldrotts- och friluftsliv .................................. 41 6 Miljöskydd inom samfärdseln .............................. 43 6.1 Miljöskydd inom biltrafiken ............................ 43 6.1.1 Bilavgaser ....................................... 43 6.1.2 Vägtrafikbuller .................................. 45
6.2 Miljöskydd inom flygtrafiken ........................... 47 6.2.1 Flygavgaser ..................................... 47 6.2.2 Flygbuller ....................................... 47
7 Sammanfattning ........................................ 49 Bilaga 1 Tabeller ........................................ 53 Bilaga 2 Ordförklaringar ................................. 83 Bilaga 3 Utredningens sammansättning och direktiv ........ 91 Bilaga 4 Litteratur ...................................... 97 Bilaga 5 Summary ...................................... 101
Tabeller i löpande text 2.1
3.1
4.1
4.2
4.3
7.1
Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder budgetåren 1968/69—1975/76 ....................................... Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden ................................... Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri budgetåren 1969/70—1973/ 74 ............................ Kostnader för miljöskyddande åtgärder inom svensk industri fram till år 1974 ....................................... Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri åren 1975—1980 ........................................ Sammanfattning av miljöskyddsinvesteringarna m.m. 1975—1980 .............................................
Tabeller i bilaga Tabell Bl Verksamheter för vilka det erfordras särskild prövning
enligt gällande lagstiftning .......................
Tabell B2 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder .. Tabell B3 Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom
olika verksamhetsområden .......................
Tabell B4 Utsläpp av föroreningar (ton/år) till naturmiljön från oli-
ka verksamhetsområden år 1969 .................
Tabell BS Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig
industri budgetåren 1969/70—1973/ 74 .............
Tabell B6 Kostnader för miljöskyddande åtgärder genomförda
inom befintlig industri budgetåren 1969/70—1973/74
Tabell B7 Avskilda mängder föroreningar (ton/år) av miljöskyd-
dande åtgärder genomförda inom befintlig industri bud— getåren 1969/70—1 973/ 74 ........................
Tabell B8 Beräknade miljövårdsinvesteringar 1971—1975 ...... Tabell B9 Miljövårdsinvesteringarnas andel av totala planeradein-
vesteringar inom olika branscher 1967—1975 .......
Tabell BlO Totala investeringar inom vissa industribranscher under
åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda
Tabell Bll Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher
under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda
19
21
26
27
32
50
54 56
58
60
62
64
66 68
69
70
72
gang.-u., __ _. =.? =.: B,..jg.
Tabell BlZ Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investering- ar inom vissa industribranscher under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda ................ Tabell Bl3 Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommu- ner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 Tabell Bl4 Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 ....... Tabell BlS Uppgifter om miljövårdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972-1978 ......................................
Figurer i löpande text 4.1 Beräknade utsläpp av olika föroreningar till naturmiljön åren
1969 och 1974 ......................................... 4.2a Gränskostnaden för reduktion av de totala svaveldioxidutsläppen i Sverige år 1985. (Beräkningarna baseras på genomsnittskost- nader för olika utsläppskategorier.) ........................ 4.2b Årliga kostnader för reduktion av svaveldioxidutsläppen i Sve-
rige ..................................................
74
76
78
80
28
33
33
1. Inledning
Genom beslut den 29 oktober 1971 bemyndigade Kungl. Maj:t chefen för jordbruksdepartementet att tillkalla högst sju sakkunniga för utredning rö- rande kostnaderna för miljövården. Utredningens huvuduppgift kan sägas vara att undersöka miljövårdsinsatsernas förutsättningar och konsekvenser i skilda avseenden.
I det anförande till statsrådsprotokollet som utgör direktiven till utred- ningen anför föredragande departementschefen bl.a. följande:
Som underlag för framtida ställningstaganden inom miljövårdsområdet behövs ökade kunskaper om bl. a. de ekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder. Det är därvid i första hand av värde att få en närmare uppfattning om storleken av de kostnader som olika miljövårdande åtgärder medför. 1970 års långtidsutredning har gjort ett försök att kartlägga de planerade miljövårdsinvesteringarnas omfattning för perioden 1971—75. Enligt de enkäter som genomfördes hos både industrier och kom- muner skulle investeringarna uppgå till 4,4 miljarder kr under perioden. En sådan ökning av insatserna på miljövårdsområdet skulle enligt utredningens bedömning ta i anspråk en inte oväsentlig del av de av utredningen beräknade resurstillskolten i den svenska ekonomin under denna period.
Departementschefen framhöll i fortsättningen av sitt anförande att kraven på ökade resurser för miljövård och de därmed sammanhängande priori- teringsproblemen samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret för olika miljövårdande åtgärder kommer att kräva ökad uppmärksamhet under de närmaste åren.
Departementschefen framhöll vidare att en väsentlig uppgift för de sak- kunniga bör vara att översiktligt kartlägga vilka kostnader som är förenade med olika åtgärder inom miljövärdens område. Beräkningar av det totala resursbehovet för miljövärden kommer med nödvändighet att bli relativt osäkra.
Utredningens fullständiga direktiv samt sammansättning återges i en bi- laga till denna rapport.
Utredningen om kostnaderna för miljövärden skall enligt direktiven. ut- över mer allmänt inriktade kostnadskartläggningar. bl. a. studera frågan om miljövårdspolitiska styrmedel samt om kostnadsfördelningen mellan stat. kommun, näringsliv och enskilda vad gäller miljövärden. Utredningen har inom ramen för dessa arbetsuppgifter tidigare publicerat en rapport (SOU 1974:44) om effekter av förpackningsavgiften och ett betänkande (SOU 19742101) om begränsning av svavelutsläpp — en studie av styrmedel. Som
ett led i det fortsatta arbetet avser utredningen att redovisa ytterligare upp— gifter och studier om miljövärdens kostnader och resultat.
Den nu föreliggande rapporten har utarbetats i första hand för att tillgodose behovet av uppgifter om miljövårdens kostnader och resultat inom ramen för arbetet med 1975 års långtidsutredning. De uppgifter som sammanställts i denna rapport är av delvis preliminär karaktär och belyser i första hand miljövårdens ekonomiska konsekvenser för den närmaste femårsperioden. De resultat som nu redovisas bör även kunna användas som ett förbättrat underlag för diskussion om miljövårdens framtida inriktning och utform- ning. Materialet kommer givetvis även att ligga till grund för utredningens fortsatta arbete.
Långstidsutredningarna utarbetas inom finansdepartementets ekonomiska avdelning. Huvudsyftet med dessa anges i 1970 års långtidsutredning vara att utgöra en del av beslutsunderlaget för val av strategi i den ekonomiska politiken. En reviderad upplaga av 1970 års långtidsutredning (SOU l970:71) utgavs år 1973 (SOU 1973121). Grundelementen i längtidsutredningen är
[| en prognos för den möjliga kapacitetsutvecklingen i samhället [] en kartläggning av planerna för användningen av tillgängliga resurser [] en sammanvägning och ömsesidig konsistensprövning av användnings— planerna samt deras avstämning mot kapacitetsprognosen [] sektoriella studier över efterfrågan. produktionsbetingelser och produk- tionsplaner.
Inom ramen för 1970 års långtidsutredning presenterades i en bilaga (SOU 1971:12) en särskild studie om miljövärden i Sverige under 70-talet.
Det grundmaterial och de resultat som redovisas i denna rapport bygger till väsentliga delar på två enkäter som bl. a. finansdepartementets ekono— miska avdelning, statens industriverk. Svenska kommunförbundet och ut- redningen om kostnaderna för miljövärden genomfört under 1974. Den ena utformades som en specialenkät till KELP 74—78, vilken avser kommunernas ekonomiska planer för tiden 1974—1978. Specialenkäten till KELP 74—78 genomfördes på uppdrag av finansdepartementet av statistiska centralbyrån och sändes ut till Sveriges samtliga 278 kommuner. varav 263 besvarade den. I enkäten efterfrågades investerings- och årliga kostnader åren 1972—1978 för verksamheter som i något avseende bedömdes ha anknytning till miljövärden. Dessutom efterfrågades vissa uppgifter för att möjliggöra en bedömning av miljövärdsutbytet av de ekonomiska insatserna. Gransk- ningen av de olika kommunernas svar på enkäten har genomförts av sta- tistiska centralbyrån i samarbete med bl.a. länsstyrelserna.
Den andra enkäten ingick som en del av den s. k. industrienkäten som på industriverkets uppdrag utfördes av statistiska centralbyrån. Enkäten sän— des ut till samtliga företag med fler än 500 anställda och ett urval (ca 25 %) av företag med flera än 200 men mindre än 500 anställda. 1 enkäten efter- frågades uppgifter om investeringar i miljöskyddande åtgärder åren 1973—1980 inom åtta av de från miljövårdssynpunkt mest betydande indu- stribranscherna.
Rapporten bygger förutom på ovannämnda enkätundersökningar på annat material som tagits fram inom ramen för 1975 års långtidsutredning. på redovisningen av genomgångar inom naturvårdsverket av effekterna av
f i l i _! |
statsbidragen till miljövårdande åtgärder. på naturvårdsverkets publikationer och promemorior (PM-serien). på andra offentliga utredningar och annat material som ställts till utredningens förfogande.
Rapporten har disponerats så att siffermaterialet presenteras i en särskild tabellbilaga. Rapporten inleds i kapitlen 2—3 med en kortfattad redogörelse för innebörden av den nuvarande miljövårdspolitiken och en beskrivning av de verksamheter i samhället som förorsakar störningar av skilda slag på naturmiljön. I kapitlen 4—6 redovisas kostnader för miljövård inom in- dustrin, kommunerna och samfärdseln. Kapitel 7 utgör en sammanfattning. 1 övrigt lämnas i bilagor ordförklaringar. utredningens sammansättning och direktiv samt litteratursammanställning. Tabellhänvisningarna i den fort- satta framställningen avser i allmänhet bilagans tabeller även om samman- fattande tabeller kompletterar den löpande texten.
2. Miljövårdspolitiken i Sverige
2.1. Begreppet miljövård
Vården av den yttre miljön — miljövärden — har flera aspekter, skyddet av miljön från föroreningar — miljöskyddet — bevarande, vård och restaurering av miljön — naturvården. Den möjliggör vidare utnyttjandet av miljön — friluftslivet.
Denna rapport avser i huvudsak miljövård i den förstnämnda betydelsen, eftersom miljöskyddet främst är beroende av den ekonomiska aktiviteten. De övriga aspekterna kommer dock även att något beröras. Rapporten be- handlar i första hand miljövård inom vissa industriella och kommunala verksamheter men även frågor som hänger samman med samfärdseln tas upp till diskussion. De miljöstörningar av olika slag som bl. a. jordbruket förorsakar behandlas däremot inte närmare.
Det bör emellertid här anmärkas att begreppet miljövård vare sig rent språkligt eller på annat sätt fått en klar avgränsning. Det är därför naturligt att olika meningar kan råda om vad som bör tas med i en redovisning av denna karaktär. Den avgränsning som här skett kan därför från olika utgångspunkter i och för sig diskuteras.
2.2. Målet för samhällets miljövårdspolitik
I direktiven för utredningen framhöll föredragande departementschefen att kartläggningen av miljövårdskostnaderna bör ske med utgångspunkt i målet för samhällets miljövårdspolitik. Utredningen har i sina tidigare publicerade arbeten (SOU 1974:44 och 19741101) fört mera principiella diskussioner här- om och begränsar sig därför här till en belysning av vissa centrala frågor.
Målet för vårt lands miljövärdspolitik har angivits bl.a. i direktiven for utredningen om kostnaderna för miljövärden och i propositionen 1972:111 om regional utveckling och hushållning med mark och vatten. 1 direktiven för utredningen framhöll departementschefen att målet för samhällets mil- jövårdspolitik är att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstörelsen måste därför hejdas och förstörd miljö så långt möjligt återställas. I propositionen om regional utveckling etc. uttalade föredragande departementschefen att om miljökraven beaktas vid utbyggnaden av industriella och andra anlägg- ningar en industriell utveckling väl kan förenas med kravet på en god miljö.
|Hushållning med mark och vatten. Rapport (SOU 1971:75) upprättad inom civildepartementet.
Miljövårdspolitiken innebär vidare att naturen skall göras tillgänglig för all- mänheten för att tillgodose dess behov av rekreation och friluftsliv
I fortsättningen av propositionen framhöll departementschefen att en starkt ökad insikt om naturresursernas begränsning och om miljöproblemens omfattning under senare år växt fram världen över. Den syn som i mycket präglat handlandet — att naturresurser som luft och vatten skulle vara obe- gränsade, oförstörbara och möjliga att utnyttja utan restriktioner — har efter- tryckligt påvisats vara felaktig. Allt fler har kommit att uppleva rådande utvecklingstendenser som katastrofhotande. Många av de naturresurser som idag utnyttjas produktivt kan inte återskapas på naturlig väg. Viktiga resurser förbrukas i en takt som på sikt ter sig ohållbar. — Vidare uttalade depar- tementschefen bl.a. följande.
I rapporten, anförs att den ekonomiska tillväxten inte är ett självändamål utan ett medel att uppnå överordnade mål. Jag är angelägen att understryka att dessa mål inte avser bara försörjningen med materiella förnödenheter utan också sociala och kulturella förhållanden. arbetsförhållanden och den fysiska miljöns kvalitet.
Att det tidigare har ansetts möjligt att utan starkare restriktioner utnyttja luft. vatten och mark i produktionen. bl. a. som mottagare av avfallsprodukter. har gett vår konsumtion och produktion en inriktning som enligt min mening i vissa avseenden innebär en allvarlig misshushållning med naturresurser. Skadorna därav har ofta kom— mit att drabba andra än dem som förorsakat dem. 1 den mån förstörd miljö återställts har det oftast varit samhället som i efterhand har fått ta på sig ansvaret för detta till förfång för andra centrala samhällsuppgifter. Den av chefen för jordbruksdepar- tementet i oktober 1971 tillkallade utredningen rörande kostnaderna för miljövärden (.lo 197lz8) har till uppgift bl. a. att närmare undersöka miljövärdsinsatsernas ekono- miska förutsättningar och konsekvenser i olika avseenden. Som allmän riktlinje här- vidlag angavs i direktiven principen om förorenarens kostnadsansvar.
Ytterligare anförde departementschefen bl.a. följande.
Den fortsatta utvecklingen av vår ekonomi måste — inte minst med hänsyn till vårt internationella ansvar i dessa hänseenden — ske i former som bättre beaktar kraven på en riktig hushållning med naturresurserna. Om vår slutliga konstitution av varor och tjänster skulle belastas i förhållande till de miljökostnader som är förenade med dem. skulle avsevärda förskjutningar i nuvarande konsumtions— och produk- tionsmönster sannolikt följa. Detta behöver i och för sig inte nödvändigtvis leda till en uppbromsad utveckling av försörjningen med materiella lörnödenheter. Det får dock anses mycket troligt att det starka betonandet av värdet av en god miljö också kommer att medföra en dämpning i konsumtionsökningcn när det gäller mate- riella förnödenheter.
Departementschefen erinrade om att av grundläggande betydelse för den fysiska riksplaneringens inriktning är på vad sätt man i planeringen beaktar bedömningar av ekologisk art och frågor om miljöutvecklingen i stort samt önskemålet om ekonomisk tillväxt. En ekologisk grundsyn är dock inte möjlig att f. n. tillämpa fullt ut. Handlingslinjen har varit att restriktivitet bör iakttas när det gäller ytterligare påfrestning på naturmiljön. Departe- mentschefen fäste också uppmärksamheten på att de i rapporten förda dis- kussionerna har baserats på den grundläggande förutsättningen att utsläpp av miljöstörande ämnen i första hand skall undvikas och att de förorenade utsläpp som likväl måste medges skall anordnas så att miljöstörningarna blir så små som möjligt.
.mm— -. ..,.
Det kan tilläggas att de propositioner m. m. som ligger till grund för de författningar som utgör uttryck för samhällets miljövårdspolitik självfallet också utgör viktiga källor för att bedöma målet för samhällets miljövärds-
politik.
2.3. Medlen för samhällets miljövårdspolitik
1 direktiven för utredningen om kostnaderna för miljövärden framhålls att det är statsmakternas uppgift att anvisa lämpliga medel för att nå målet för samhällets miljövårdspolitik. Det främsta medlet i miljövårdsarbetet anges vara en effektiv lagstiftning. En administrativ apparat har också byggts upp för utredningsverksamhet, lagtillämpning och kontroll. Lagstiftningen har kompletterats med ekonomiskt stöd för att stimulera kommuner och indu- striertill miljövårdande åtgärder.
Utredningen om kostnaderna för miljövärden har tidigare i ett särskilt be- tänkande presenterat en genomgång av olika styrmedel som samhället skul- le kunna använda i miljövårdsarbetet.2
Generellt sett gäller att utsläpp av olika ämnen i naturmiljön och andra miljöskyddsproblem av denna karaktär i allmänhet orsakas endast till en li- ten del av anläggningar som ägs av staten och där staten genom direkta be- slut kan åstadkomma önskad reduktion. Staten måste därför använda medel för att påverka enskilda individer, företag och kommuner på ett sådant sätt att de minskar utsläppen. Dessa styrmedel kan grovt delas in i två grupper. dels medel som innebär ett tvång att vidta åtgärder för att reducera utsläppen (administrativa styrmedel). dels medel som syftar till att med ekonomiska åtgärder tvinga fram en reduktion (ekonomiska styrmedel). Denna klassifi- cering är inte uttömmande och de två grupperna kan ha gemensamma ele- ment. Ofta finner man också i miljövårdspolitiken exempel på kombinatio- ner av medel från de två grupperna. 1 den följande framställningen kommer emellertid denna uppdelning att följas.
I denna rapport presenteras i första hand de medel översiktligt som hittills använts, eftersom de nu gällande styrmedlen är av störst intresse i detta sammanhang och i övrigt hänvisas för närmare studier till betänkandet SOU 19741101.
2.3.1. Administrativa styrmedel
Administrativa styrmedel kan utformas på flera olika sätt. De kan t. ex. be- stå av direkta och generella bestämmelser om råvarukvalitet e. (1. likväl som föreskrifter om tillståndskrav m. m.
Viktigaförfattningar av övergripande karaktär på miljövårdsomrädet är na- turvårdslagen. byggnadslagen. miljöskyddslagen och lagen om hälso- och miljöfarliga varor.3 Det finns vidare författningar med inriktning på speciella miljöproblem t. ex. om bevarandet av bokskogen. skotertrafiken. vattenföro-
2 Se utredningens betän- kande (SOU 1974:101)Be- gränsning av svavelut- släpp — en studie av styr- medel.
3 Naturvårdslagen (19641822). byggnadslagen (1947z385). miljöskyddsla- gen (1969z387). lagen (l973:329)om hälso- och miljöfarliga varor.
reningarna från fartyg, luftföroreningarna frän motorfordon, svavelhalten i eldningsolja och renhållningen.4
Av andra författningar som har betydelse för miljövärden kan nämnas jaktlagen, fiskelägen, skogsvårdslagen samt specialförfattningar för vissa ty- per av anläggningar, t. ex. atomanläggningar.5 Vidare kan erinras om expro- priationslagen, fornminneslagen, vattenlagen, väglagen och kungörelsen om internationell vägtransport av farligt gods.6
I naturvårdslagen slås fast att naturen utgör en nationell tillgång som skall skyddas och vårdas. Lagen ger möjlighet att avsätta olika typer av natur— vårdsobjekt till nationalparker, naturreservat, naturminnen och naturvårds- områden.
Naturvårdslagen innehåller vidare vissa skyddsbestämmelser bl.a. om strandskyddsområde. Vidare stadgas ett absolut förbud mot att skräpa ner utomhus.
Byggnads/agen har inte tillkommit i direkt miljövårdande syfte men dess innehåll är ändå av central betydelse för miljövärden, främst genom dess planinstitut. Beslut har numera fattats om att tillkomsten och lokaliseringen av industriell eller liknande verksamhet som är av betydelse för hushållning- en med energi eller med landets samlade mark- och vattentillgångar (dvs. större anläggningar med särskilt betydande energiförbrukning och/eller mil- jöpåverkan) skall prövas av regeringen.
De verksamheter som före nyanläggning skall prövas av regeringen fram- går av tabell Bl. Regeringen kan i visst fall besluta att pröva dels utvidgning av det slags verksamhet som anges i tabell Bl, dels nyanläggning och utvidgning av annan verksamhet som är av betydelse för hushållningen med energi eller med landets samlade mark- och vattentillgångar.
Miljöskyddslagen reglerar miljöstörningar från fast egendom. Grundprinci- pen i Iagen är att sådan plats för miljöfarlig verksamhet skall väljas att ända— målet kan vinnas med minsta intrång och olägenhet utan oskälig kostnad. Vidare skall störningar på miljön förebyggas så långt det är praktiskt möjligt. Den som utövar eller ämnar utöva miljöfarlig verksamhet skall sålunda vid- ta de skyddsåtgärder, tåla den begränsning av verksamheten och iaktta de försiktighetsmått i övrigt som skäligen kan fordras för att förebygga eller av- hjälpa olägenhet.
Omfattningen av sådant åliggande bedöms med utgångspunkt i vad som är tekniskt möjligt vid verksamhet av det slag som det är fråga om och med beaktande av såväl allmänna som enskilda intressen. Vid avvägningen mel-
4 Lagen (1974t434) om bevarandet av bokskog, kungörelsen (1965:57) om lokala be- stämmelser till skydd för djurlivet. lagen (1972:606) om körning i terräng med mo- tordrivet fordon, lagen (1971:1154)om förbud mot dumpning av avfall i vatten. lagen (19721275) om åtgärder mot vattenförorening från fartyg, bilavgaskungörelsen (l972:596)_ förordningen (19682551) om begränsning av svavelhalten i eldningsolja. kommunala renhållningslagen (1970:892), hälsovårdsstadgan (19582663) och förord— ningen (1975:346) om miljöfarligt avfall. 5 Lagen (19381274) om rätt till jakt, lagen (19501596) om rätt till fiske, skogsvårdslagen (1948z237), lagen (1956:306) om rätt till att utvinna atomenergi m. m. och luftfarts— kungörelsen (1961:558). 6 Expropriationslagen (19722719), lagen (19422350) om fornminnen. vattenlagen (1918z523). väglagen (1971:9l8) och kungörelsen (l974:35) om internationell vägtrans- port av farligt gods.
lan olika intressen skall särskild hänsyn tas till å ena sidan beskaffenheten av område som kan bli utsatt för störning och betydelsen av störningens verk- ningar, å andra sidan nyttan av verksamheten samt kostnaden för skyddsåt- gärd och den ekonomiska verkan i övrigt av försiktighetsmått som kommeri fråga.
Föreskriften om bästa möjliga teknik syftar till att tekniska framsteg fort- löpande skall komma miljövärden tillgodo. Det bör dock observeras att ett tillstånd av koncessionsnämnden normalt har en rättsverkan som medger omprövning av villkoren först efter tio år.
Lagen är till stor del en koncessionslag, dvs. den föreskriver tillstånds- el- ler anmälningsplikt för verksamheter och anläggningar från vilka miljöstör- ningar kan befaras. Tillstånds- och anmälningsplikten regleras i miljö- skyddskungörelsen (19692388). I tabell Bl anges de typer av fabriker och and- ra anläggningar m. m. för vilka tillstånd eller anmälan krävs. I ett senare av- snitt redogörs närmare för dessa.
Lagen om hälso- och miljöfarliga varor innebär en skärpt produktkontroll över varor som med hänsyn till sina kemiska eller fysikalisk-kemiska egen- skaper och hantering kan befaras medföra skada på människor eller i miljön.
2.3.2. Ekonomiska styrmedel
Ekonomiska styrmedel används ibland som komplement till lagstiftningen. Två huvudgrupper av ekonomiska styrmedel kan urskiljas, subventioner och avgifter. I Sverige har hittills främst subventioner kommit till använd- ning. Det bör observeras att det uttalade syftet med subventionerna ofta inte är att vara ett styrmedel utan att syftet främst varit ett annat.
Av särskilt intresse i detta sammanhang är de statsbidrag som under senare år utgått till industrier, kommuner och även i viss utsträckningjord- bruks- och trädgårdsnäringsföretag för miljövårdande åtgärder. Statsbidrag har beviljats till anläggningar och utrustning för skydd av naturmiljön. En- dast investeringar har subventionerats och något ekonomiskt stöd till drift- kostnader har inte utgått. En viss grov gradering av bidragen med hänsyn till de förväntade resultaten i form av minskade utsläpp har dock skett. Statsbidragen till byggande av kommunala avloppsreningsverk är sålunda delvis utformade med detta syfte.
Statsbidrag till byggande av kommunala vatten- och avloppsanläggningar har utgått under flera decennier. För att stimulera byggandet av gemen- samhetsanläggningar härför infördes generella bidragsmöjligheter redan år 1944 (SFS 19441733. 734). Bidrag gavs för komplettering av vatten- och avloppsanläggningar. dvs. till vattenreningsverk, ledningsnät och avlopps- reningsverk. Sammanlagt har under budgetåren 1955/ 56—1967/ 68 utbetalats 675 miljoner kr för ändamålet.
Fr. o. m. budgetåret 1968/ 69 beviljas bidrag enbart till avloppsreningsverk och sådana ledningar som har betydelse för miljöskyddet. Vissa övergångs- bestämmelser finns dock. Bidrag kan beviljas för ny-, till- eller ombyggnad av avloppsreningsverk för längre gående rening än slamavskiljning. Bidrags- procentens storlek varierar mellan 30 och 50 enligt principen ju längre gående reningju högre bidrag. I praktiken innebär naturvårdsverkets tillämpnings-
71971-11-01--1972-06-30 1972—09-01--1973-04-30 1973-10-06--1974—05-3l
föreskrifter att högsta bidragsprocenten (50) i princip beviljas till investering i avloppsreningsverk med biologisk och kemisk rening av avloppsvattnet.
Under tre perioder7 har av bl. a. arbetsmarknadspolitiska skäl förhöjda statsbidrag utgått. Bidragsprocenten har då höjts till varierande mellan 55 och 75. I huvudsak har samma regler som för normalbidragen gällt i övrigt. Under de tre tidsperioderna har utöver de normala bidragen om sammanlagt 620 miljoner kr t. o. m. budgetåret 1974/75 beviljats 565 miljoner kr i för- höjda bidrag. Sammanlagt har således för ändamålet t.o.m. budgetåret 1974/75 beviljats 1 185 miljoner kr, se tabell B2.
Av arbetsmarknadspolitiska skäl kan vidare bidrag lämnas till kommu- nerna av arbetsmarknadsstyrelsen (AMS) för byggnadsprojekt av olika slag, bl.a. av vatten- och avloppsanläggningar. Uppgifter om storleken av dessa bidrag har ej varit tillgängliga.
Huvudprincipen när det gäller kostnadsansvaret för industrins miljövårds- investeringar bör som anges i bl.a. budgetpropositionen för budgetåret 1969/70 vara att miljövårdskostnaderna skall ses som en del av produk- tionskostnaderna. I fråga om många äldre industrianläggningar som till— kommit före den nuvarande miljöskyddslagstiftningens tillkomst kan emel- lertid ett strikt fasthållande vid denna princip medföra ekonomiska svå- righeter. När dessa anläggningar uppfördes, fanns i regel inte anledning att i samma omfattning som nu räkna in kostnaderna för miljövårdsåtgärder i kalkylerna. Det har därför ansetts motiverat att samhället övergångsvis stött den äldre industrins miljövårdsinvesteringar genom särskilda bidrag.
Under budgetåren 1969/70—1974/75 utgick sålunda statsbidrag till åtgärder som minskar vatten- och luftföroreningar från industriell anläggning. Fr. o. m. 1972/73 utgick bidrag även för bullerreducerande åtgärder. Bidrag kunde även utgå till anordningar som krävs för anslutning till allmän va-anläggning. Bidrag kunde beviljas med ett belopp som motsvarar högst 25 % av in- vesteringskostnaden, där utgifter för bl. a. utredning eller för disposition av mark inte fick medräknas. Möjlighet att erhålla statsbidrag förelåg enbart för befmtlig industri, dvs. sådana anläggningar som tagits i drift före den 1 juli 1969. Bidrag kan vidare numera utgå till anläggning för behandling av kemiskt eller annat miljöfarligt avfall. Bidrag kan för dessa åtgärder uppgå till högst 50 %. De normala anslagen för ovannämnda åtgärder var 50 miljoner kr per år och t.o.m budgetåret 1974/75 har för ändamålet sammanlagt anvisats 300 miljoner kr.
Under samma tidsperioder som för kommunala avloppsreningsverk har förhöjda bidrag utgått till åtgärder inom industrin med upp till 75 % av investeringskostnaden. Utöver de normala bidragen har sammanlagt 470 miljoner kr beviljats i förhöjda bidrag.
Bidragsmöjligheten för industrin var i den ursprungliga författningen tids- begränsad t.o.m budgetåret 1973/74 men förlängdes t.o.m. budgetåret 1974/75. Fr.o.m. budgetåret 1975/76 upphör bidragen till miljövårdande åtgärder inom industrin. Till stöd för avfallsbehandling och till försöks- anläggningar för utprovande av nya tekniska metoder inom miljövårds- området har dock för budgetåret 1975/76 anvisats 15 miljoner kr samtidigt som möjligheter skapats för bidrag till anläggningar för behandling av hus— hållsavfall.
Sedan budgetåret 1972/73 kan statsbidrag med högst 25 % av investe—
-==mg- sen; -
ringskostnaderna utgå till åtgärder som minskar vatten- eller luftförorening eller buller inom,/ordbruks- och trädgårdsföretag. Endast sådana anläggningar som var i drift före den 1 juli 1972 kan komma ifråga. Bidragen utgör en del av anslagen till bidrag till jordbrukets respektive trädgårdsnäringens rationalisering m.m. Under budgetåren 1972/73—1974/75 beviljades sam- manlagt 17,5 miljoner kr till sådana miljövårdande åtgärder. Bidragsmöj- ligheten är tidsbegränsad till 1977. Lantbruksnämnderna har för de två åter- stående budgetåren bedömt medelsbehovet till sammanlagt 31 miljoner kr.
En sammanfattning av de olika bidragsvillkoren finns i tabell BZa. Sam— manlagt har under perioden 1968/69—1975/76 anvisats 2100 miljoner kr i statsbidrag till miljövårdande åtgärder inom kommuner, industri och jord- bruks- och trädgårdsnäringsföretag, se tabell BZb (tabell 2.1).
Tabell 2.1 Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder budgetåren 1968/69—1975/76
Åtgärd Anslag till bidrag (milj. kr.. löpande priser)
Summa 1968/69-
1974/75 1975/76 Kommunala avloppsreningsverk m. m. 1 185 130 Miljövårdande åtgärder inom industrin m.m. (fr.o.m. 1969/70) 770 15" Miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och trådgårdsföretag m.m. (fr. o. m. 1972/73) 17,5 14 Summa 1 972,5 159
” Anslag "Stöd till avfallsbehandling m. m." Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell BZ.
Andra former av statsbidrag inom miljövårdsomrädet är bl. a. ersättningar för bildande av naturområden i olika former (nationalparker, naturreservat, naturvårdsområden etc.). Under budgetåren 1968/69—1974/75 har samman- lagt 62 miljoner kr beviljats för detta ändamål som alltså inte gäller förvärv av mark. Under de tre budgetåren 1971/72—1973/74 har säkerställandekost- naden varierat inom intervallet 1 500—1 700 kr/ha. Dessutom utgår årligen anslag för vård av naturreservat m. m., sammanlagt 34 miljoner kr sedan budgetåret 1971/72.
Till förvärv av mark för naturvårdsändamål har under budgetåren 1968/69—1975/76 anvisats sammanlagt 35 miljoner kr. Förvärvskostnaden har under de tre budgetåren 1971/72—1973/74 i genomsnitt varierat inom intervallet 1000—4 000 kr/ha. Under tioårsperioden 1963/64—1973/74 har förvärvskostnaden i genomsnitt varit ca 1800 kr/ha (löpande priser).
Bidrag lämnas vidare till natur- och landskapsvårdsarbeten som bedrivs som beredskapsarbeten. Under budgetåren 1970/71—1973/74 har samman- lagt 263 miljoner kr anslagits för detta ändamål. Totala kostnaden för dessa arbeten uppgick till 366 miljoner kr, dvs. staten svarade för i genomsnitt ca 70 %. kommuner och enskilda för resterande ca 30 % av kostnaderna.
Ekonomiskt stöd lämnas vidare till idrotts- ochfrilu/is/iv i form av dels bidrag till organisationer. dels bidrag till idrottsanläggningar. Under bud-
getåren 1970/71—1975/76 har sålunda till stöd för uppförande av idrotts- anläggningar anvisats 135 miljoner kr. Dessutom har under budgetåren 1970/71—1973/74 av bl. a. arbetsmarknadspolitiska skäl beviljats 158 mil- joner kr till uppförande av idrottsanläggningar. Anslagen till organisationerna har under budgetåren 1970/71—1975/76 utgjort 335 miljoner kr.
2.3.3. Administration
Inom administrationen på miljövårdsomrädet vilar ansvaret för miljövårds- frågorna på regeringsnivå främst påjordbruksdepartementet. En miljövårds- beredning finns också som informerande och rådgivande organ åt regering- en.
Statens naturvårdsverk är den centrala förvaltningsmyndigheten på miljö- vårdsomrädet, dvs. den myndighet som skall verkställa riksdagens och rege- ringens beslut inom verksamhetsområdet, bevaka utvecklingen och föreslå regeringen nödvändiga åtgärder.
En särskild myndighet, koncessionsnämnden för miljöskydd. svarar för tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen.
Huvudansvaret för miljövärden på det regionala planet ligger hos länsstyrelsen som bl. a. svarar för den regionala tillsynen enligt miljöskydds- lagen och — tillsammans med yrkesinspektionen — enligt lagen om hälso- och miljöfarliga varor.
För miljövärden på det lokala planet svarar kommunerna. Hälsovårds- nämnd och byggnadsnämnd har viktiga miljövårdsfunktioner att fylla. bl. a. när det gäller byggnads- och hälsovårdslagstiftningen. Hälsovårdsnämnden är vidare lokal tillsynsmyndighet enligt lagen om hälso- och miljöfarliga va- ror. För genomförandet av miljövärden i kommunerna har dessa byggt upp olika organ, delvis av industriell karaktär.
3. Miljöstörande verksamheter
Den lagstiftning som reglerar miljöstörande verksamheter innebär bl.a., som förut nämnts, att tre typer av fabriker m. m., vilka anses vara miljöstö- rande i olika hög grad, kan urskiljas. [ tabell Bl redovisas närmare uppgifter härom. 1 den första kolumnen av tabellen upptas sådana verksamheter som kan bedrivas efter ett enklare tillståndsförfarande (anmälan enligt miljö- skyddslagen till länsstyrelsen) och i den andra sådana som fordrar ett nog- grannare tillståndsförfarande (tillstånd enligt miljöskyddslagen av konces- sionsnämnden för miljöskydd). De markerade industrityperna i den tredje kolumnen är sådana som utöver tillstånd enligt miljöskyddslagen måste ha regeringens tillstånd före tillkomst och för val av plats för verksamheten. Re- geringen kan genom särskilda beslut utvidga denna tillståndsplikt.
*1 Det totala antalet industrianläggningar i Sverige uppgår till ca 13 000.” Av * dessa beräknas ca 5 500 vara miljöfarliga i miljöskyddslagens mening så att förprövningsskyldighet föreligger. Utöver dessa industriella anläggningar beräknas ca 1 500 djurskötselanläggningar, ca 200 energiproducerande an- ; läggningar (inkl. energiproducerande anläggningar inom ej prövningspliktig ,. industri), inom tätorter ca 1 500 vatten- och avloppsanläggningar med ut- ! släpp av avloppsvatten samt några hundratal andra typer av anläggningar vara prövningspliktiga enligt miljöskyddslagen. Totalt i Sverige finns således ca 9 000 anläggningar. där det bedrivs miljöfarlig verksamhet, se tabell B3 (tabell 3.1). 4
Tabell 3.1 Antal miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksam- hetsområden SNI Näring Antalet Totala ' miljöfarliga antalet Y anläggningar anläggningar l Jordbruk m. m. 1 500 150 000 2 Gruvor rn. m. 75 177 3 Tillverkningsindustri 5 357 12 709 4 El-. gas-, värmeverk m. m. 123 163 9 Tjänster m. m. ' 1 833 1—9 Alla näringar 9 000 170 000 'Antal arbetsställen med minst fem anställda i Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell B3. genomsnitt.
? Statsverkspropositionen 1974.
3 Statsbidrag till avlopps- reningsverk fr. o. m. bud- getåret 1968/69.
Som tidigare nämnts erfordras särskilt tillstånd av regeringen enligt bygg- nadslagen före tillkomst eller nylokalisering av vissa industriella verksamhe- ter. Det nuvarande antalet av den typ av anläggningar, för vilka det uttryck- ligen erfordras sådant tillstånd är ca 200.
Utöver nämnda fasta miljöstörande verksamheter förorsakar bl. a. biltrafi- ken miljöstörningar. Av det totala bilantalet var vid slutet av år 1973 ca 2,5 miljoner personbilar, ca 0,16 miljoner bussar och lastbilar, ca 0,03 miljoner motorcyklar, 0,25 miljoner traktorer och 0,40—0,45 miljoner mopeder. År 1980 bedöms antalet personbilar, bussar och lastbilar sammanlagt uppgå till knappt 3,5 miljoner.2 Ca 97 % av det nuvarande antalet inregistrerade per- sonbilar i Sverige är bensindrivna. Motsvarande andel för lastbilar är ca 45 %.
Störningar från llygverksamhet förekommer främst i närheten av de ca 220 flygplatserna i Sverige. Av dessa berörs 26 flygplatser av reguljärt in- rikesflyg och ett tiotal av s. k. linjetaxiflyg. Antalet llygplansrörelser (starter och landningar) inom den civila resp. militära luftfarten uppgick år 1973 till i mm tal 500 000 resp. 350 000.
De beräknade årliga utsläppen av föroreningar till naturmiljön år 1969 från de ovannämnda miljöstörande verksamheterna redovisas i tabell 84. Det bör påpekas att uppgifterna i liertalet fall är mycket osäkra. Att just 1969 valts beror på att två viktiga instrument då infördes i den svenska miljövårdspoli- tiken, nämligen miljöskyddslagen och statliga subventioner för utbyggnad av miljöskyddsutrustning.3 Betydande framsteg hade emellertid redan då nåtts i miljövårdsarbetet, vilket framgår av uppgifterna i tabellen om beräk- nade utsläpp som skulle ha skett om inga miljöskyddsåtgärder alls skulle ha vidtagits.
De totala årliga utsläppen till sjöar och vattendrag i landet beräknades år 1969 uppgå till ca 800 000 ton lösta organiska föroreningar (857), ca 300 000 ton suspenderade ämnen, ca 15 000 ton fosforföreningar, ca 90 000 ton kvä- veföreningar och ca 13 000 ton metaller.
För de största utsläppsmängderna av lösta organiska föroreningar (BS7) svarade massa- och pappersindustrin, livsmedelsindustrin och hushållen. För utsläpp av närsalter (fosfor- och kväveföreningar) svarade främst jord- bruket, hushållen och den kemiska industrin. Utsläpp av metaller härrörde i första hand frånjärn- och stålindustrin och ytbehandlingsindustrin.
De totala utsläppen till atmosfären beräknades år 1969 uppgå till ca 400000 ton stoft, ca 900000 ton svaveloxider, ca 10 000—15 000 ton andra svavelföreningar, ca 200000 ton kväveoxider, ca 1 200000 koloxid och ca 200 000 ton kolväte per år.
De industribranscher som svarade för de största mängderna utsläpp av stoft var jord- och stenindustrin, järn- och stålindustrin samt massa- och pappersindustrin. Dessutom alstrade biltrafiken stora mängder stoft genom uppvirvlande partiklar, slitage m. m. på vägbanan (s. k. markstoft). Utsläpp av svaveloxider härrörde till största delen från förbränning av eldningsoljor, dvs. främst från el- och värmeproduktion. För utsläppen av koloxid och kol- väten svarade till övervägande delen biltrafiken.
Fast avfall av olika slag alstrades till en mängd av uppskattningsvis 60 miljoner ton per år.
Under följande avsnitt kommer att redovisas de reduceringar i utsläppen
n-w-d———m
som åstadkommits genom insatser på miljövårdsomrädet efter år 1969. Det kan dock redan här framhållas att det relativa förhållandet mellan utsläpps- mängderna från olika typer av anläggningar fortfarande torde vara i stort sett detsamma som under år 1969.
De uppgifter om kostnader som nedan redovisas avser huvudsakligen kostnader att reducera föroreningar av olika slag. Kostnader som uppstår av de skador föroreningarna förorsakar i naturmiljön, på människors hälsa etc. behandlas inte. Inte heller behandlas värdet av rekreationsupplevelse av vis- telse i naturområden eller friluftsanläggningar.
4. Miljöskydd inom industrin
4.1. Allmänt om miljöskyddsåtgärder
Produktion och konsumtion kan betraktas som omvandlingsprocesser av råvaror och energi. Förutom den slutliga produkten bildas ofta vissa rest- produkter. Tidigare har dessa i stor utsträckning släppts ut direkt i natur- miljön.
Fyra principiellt olika sätt att reducera sådana utsläpp och dess skador i naturmiljön kan urskiljas:
El reducera användningen av råvaror och energi vid produktion och kon- t sumtion. Detta kan ske genom att reducera nivån på den ekonomiska * aktiviteten eller genom att reducera behovet av råvaror och energi för i att uppehålla en given produktionsnivå. Den sistnämnda åtgärden kan i sin tur möjliggöras genom att öka effektiviteten vid användningen , av råvaror och energi eller genom att öka återanvändningen av råvaror i och energi eller slutligen genom att ändra sammansättningen av pro- duktionen. minska utsläppen så att de blir mindre skadliga för naturmiljön. välja tid och plats för utsläppen så att skadorna blir så små som möjligt öka naturmiljöns förmåga att ta emot utsläppen.
DDD
Denna rapport behandlar huvudsakligen de åtgärder som anges under de två första punkterna.
, 4.2.1 Miljöskyddsåtgärder genomförda med statsbidrag under budget- = åren 1969/70—1973/74
! De totala investeringskostnaderna inom den egentliga industrin uppgick
i 4.2 Miljöskyddsåtgärder genomförda före år 1975
under åren 1970—1974 till sammanlagt 45 miljarder kronor (löpande priser). Investeringarna i miljöskyddande åtgärder med stöd av statsbidrag inom befintlig industri under motsvarande tidsperiod, budgetåren 1969/ lTidsperioden för totala 70—1973/ 741, uppgick till 1 650 miljoner kronor, eller knappt 4 % ""'CSICF'WEMWSP- ”1190- _ _ _ . . _ _ . _ . . _ _ skyddsmvestermgarar av de totala investeringarna inom hela industrin, se tabell BS (tabell 4.1). någm olika av statistiska Utöver detta har miljöskyddsinvesteringar genomförts i nya industrianlägg- skäl.
2 Statligt stöd till mark- nadsföring av miljövårds- industrins produkter. Ds 1 197424.
ningar, i kapacitetshöjande investeringar och andra inte bidragsberättigade projekt. Uppgifter om storleken av dessa miljöskyddsinvesteringar saknas. Uppskattningsvis kan emellertid dessa beräknas ha uppgått till omkring 500 miljoner kronor under samma tidsperiodz. De totala investeringarna inom industrin i miljöskyddande åtgärder skulle således kunna uppskattas till 2 100—2 200 miljoner kr under femårsperioden 1969/70—1973/74, mot- svarade knappt 5 % av de totala investeringarna inom industrin under fem- årsperioden 1970—1974.
Tabell 4.1 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri budgetåren 1969/70—1973/74
Industrityp Miljöskydds- Andel (%) investeringar av totala (milj. kr.. investe- löpande priser) ringar
Befintlig industri i 650 3,7 Ny industri m. m. 500 1.1 2 150 4.8
Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell BS.
Bidragen av statsmedel till miljöskyddande åtgärder inom industrin upp- gick under budgetåren 1969/70—1973/74 till sammanlagt 670 miljoner kr eller ca 1,5 % av de totala investeringarna inom industrin.
För den största posten eller 700 miljoner kr av de investeringar som genom- förts med stöd av statsbidrag svarade massa- och pappersindustrin, mot- svarande ca 10 % av de totala investeringarna inom branschen (6 700 mil- joner kr). Järn-, stål- och ferrolegeringsverk, den näst största branschen från miljöskyddssynpunkt, svarade för 350 miljoner kr eller ca 8 % av bran- schens totala investeringar (4 100 miljoner kr) under jämförbar tidsperiod.
Åtgärder till skydd mot utsläpp i sjöar och vattendrag svarade för ungefär dubbelt så höga investeringar (1000 miljoner kr eller 2.4 % av de totala investeringarna 45 miljarder kr) som åtgärder mot utsläpp till atmosfären och bullerdämpande åtgärder (600 miljoner kr eller 1.3 % av de totala in— vesteringarna 45 miljarder kr). Fördelningen av den ovannämnda halva mil- jarden i miljöskyddsinvesteringari nya anläggningar m. m. kan antas fördela sig på ungefär samma sätt som de redovisade miljöskyddsinvesteringarna inom befintlig industri.
De årliga kostnader som samtliga miljöskyddsinvesteringar inom industrin under perioden 1969/70—1973/74 medför för produktionen beräknas uppgå till omkring 800 miljoner kr eller ca 1,1 % av förädlingsvärdet som år 1974 beräknades uppgå till 76 miljarder kr. I tabell B6 redovisas för olika branscher de beräknade årliga kostnaderna för de delvis statsbidragslinansierade mil- jöskyddsinvesteringarna. Dessa kostnader beräknas totalt uppgå till 500—600 miljoner kr per år.
Insatser i åtgärder till skydd för naturmiljön var ingen nyhet år 1969. De stora miljöstörande branscherna, massa- och pappersindustrin och järn- och stålindustrin, kan uppskattas ha genomfört åtgärder före 1969 av stor- leksordningen hälften av dem som genomförts under tidsperioden
1969/70—1973/74.3 Totalt för hela industrin skulle i så fall miljöskydds- åtgärder vidtagna fram t. o. m. år 1974 förorsaka årliga kostnader om upp- skattningsvis 1 OOO—1 200 miljoner kr eller 1.3—1,6 % av förädlingsvärdet år 1974 (tabell 4.2).
Genom att investeringarna till viss del finansierats med statsbidrag redu- ceras de årliga kostnaderna för industrin med 250—300 miljoner kr eller ca 0,4 % av förädlingsvärdet år 1974.
Tabell 4.2 Kostnader för miljöskyddande åtgärder inom svensk industri fram till år 1974
Tidsperiod Miljöskydds— Andel (%) kostnader av föräd- (milj. kr., 1974 lingsvärdet års priser) 1974
Före 1969/70 200- 400 03205 1969/70—1973/74 800 1,1
1974 1 000—-l 200 l.3—l.6
Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell Bö.
Ett mått på effekten av dessa miljöskyddande åtgärder är de reduktioner av utsläppen som åstadkommits. Resultatet i form av bättre miljö är däremot svårt att precisera. I tabell B7 redovisas de mängder föroreningar som avskilts genom miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri under perioden 1969/70—1973/74. Sålunda har de totala utsläppen per år i landet till olika vattenområden under den nämnda perioden genom dessa åtgärder minskat med 300000 från omkring 800000 ton organiska föroreningar (BS7), med 150000 från omkring 300000 ton suspenderade ämnen, med drygt 4000 från omkring 15 000 ton fosforföreningar etc. Utsläppen per år till atmo- sfären beräknas under samma tidsperiod ha reducerats med 200000 från omkring 400 000 ton stoft och med 100000 från omkring 900 000 ton sva- veloxider. I figur 4.1 redovisas de beräknade utsläppen till naturmiljön av några olika föroreningar åren 1969 och 1974. 1 figuren redovisas också en uppskattning av de utsläpp. som skulle ha inträffat om inga miljöskyddande åtgärder vidtagits.
4.2.2. Diskussion av 1970 års långtidsutrednings bedömning av miljö- skya'dsåtgärder åren 1 971—1 975
1970 års långtidsutredning presenterade som inledningsvis nämnts i en sär- skild bilaga bedömningar av miljövärden inom vissa industriella och kom- munala verksamheter med tonvikt på första hälften av 1970-talet. Bedöm- ningarna av miljövårdsinvesteringarna inom industrin grundade sig bl. a. på en enkät till de industribranscher som bedömdes mest betydelsefulla från miljövårdens synpunkt. De totala miljöskyddsinvesteringarna inom indu- strin under femårsperioden 1971—1975 bedömdes därvid komma att uppgå till 1 600 miljoner kr(1969 års priser) eller ca 4 % av de totala investeringarna inom industrin, se tabell B8 och 89.
3 Facht: Emission Control Costs in Swedish Industry. Stockholm 1975.
Utsläpp till sjöar och vattendrag (ton/år)
1 000 0001
"I
500 OOO—4 _l 1 _| , % m &
Figur 4.1 Beräknade ul— släpp av olika föroreningar till naturmiljön åren 1969 och I 974
1969 1974 1969 1974 1969 1974 Organiska Suspenderade Fosfor- föroreningar ämnen föreningar 857
Utsläpp till atmosfären (ton/år)
_L
1 000 000
l_l _l_ l
_l_l__L_l_
500 000
XX
d,.
1969 1974 1969 1974 1969 1974 Statt Svaveloxider Koloxid
Beteckningar [, Beräknat utsläpp om inga miljoskyddsåtgärder vidtagits
% Beräknat utsläpp
1969 1974 Kväve- föreningar
U äl
1969 1974 Kolväten
Direkt jämförbara tal för det verkliga utfallet av investeringar i miljö- skyddsåtgärder för tidsperioden 1971—1975 finns f. 11. inte tillgängliga. Vissa jämförelser kan dock göras med motsvarande investeringar under tidsperio- den 1969/70—1973/74. De totala miljöskyddsinvesteringarna beräknades un- der sistnämnda period till 2 100—2 200 miljoner kr. varav 1 650 miljoner kr (löpande priser) med stöd av statsbidrag. Om beloppen översätts ijämförbara priser. kan miljöskyddsinvesteringarna enligt 1970 års långtidsutredning ha motsvarat det verkliga utfallet.
En mer detaljerad analys av bedömningarna av miljöskyddsinvesteringar— na i 1970 års långtidsutredning visar inte riktigt samma goda överensstäm- melse med de verkliga investeringarna i miljöskyddande åtgärder. Relativt stora avvikelser från det verkliga utfallet visar bedömningarna förjord- och stenindustrin och järn- och stålindustrin, där de verkliga investeringarna va- rit ungefär tre respektive två gånger högre än bedömningen. [ andra bran- scher. t. ex. kemisk industri. har överskattningar gjorts. Prognosen för den mest betydande branschen i detta sammanhang. massa- och pappersindu- strin, träffade emellertid relativt rätt.
Det bör påpekas att de förhöjda statsbidragen till miljövårdande åtgärder under vissa tidsperioder åren 1971—1974 inte kunde förutses vid arbetet med 1970 års långtidsutredning. Dessa förhöjda bidrag antas bl. a. inneburit en stimulans till byggandet av investeringstung utrustning samt att miljö- skyddsåtgärder tidigarelagts ett—två år.3 Vidare kan det enligt utredningens mening inte uteslutas att de förhöjda bidragen medverkade till att miljö- skyddsinvesteringarnas fördelning mellan olika branscher blev något annor- lunda än de ursprungliga planerna.
4.3. Bedömning av framtida miljöskyddsåtgärder
4.3.1. Bedömning av miljöskyddsåtgärder/ör perioden 1975—1980
I den industrienkät som statistiska centralbyrån under tiden oktober 1974 — januari 1975 utfört inom ramen för 1975 års långtidsutredning ställdes frågor om företagens planer på miljöskyddsinvesteringar4 under den närmaste fem-
3Se not. 3 sid. 27.
4 Med miljöskyddsinvesteringar avses i enkäten årliga bruttoinvesteringari utrustning eller del i utrustning m. m. som är avsedda att reducera utsläpp till naturmiljön av för— oreningar eller andra störningar från produktionen. ! enkäten efterfrågades endast mil- jöskyddsinvesteringar till skydd av naturmiljön. Miljöskyddsinvesteringar kan avse:
a) Utrustning som inte utgör någon del av produktionsutrustningen och där huvudsyf- tet är att reducera utsläpp av föroreningar eller andra störningar på naturmiljön. Exempel: Sedimentenngsbassänger. biologiska och/eller kemiska reningsverk. avgift— nings- och neutraliseringsanliiggningar. gasreningsutrustning. stoftavskiljare. buller- dämpningsutrustning e. (1.
b) Utrustning som utgör en del av produktionsutrustningen. där syftet till någon del är att reducera utsläpp av föroreningar eller andra störningar på naturmiljön. Endast den andel av kostnaden som kan hänföras till miljöskydd skall anges. Till ledning vid be- dömning av denna andel kan jämförelse göras med investeringskostnaden för utrust- ning som skulle väljas om inga miljöskyddsrestriktioner funnes enligt gällande lagstift— ning.
5 Gruvor och mineralbrott Konkurrensskyddad livs- medelsindustri Massa- och pappersindu— stri
Kemikalie-. gödselmedel— och plastindustri Petroleumrafflnaderier Gummivaruindustri Plastförpackningsindustri Järn- stål- och ferrolege- ringsindustri
årsperioden. Efter den förundersökning som föregick blankettens slutliga ut- formning undantogs de branscher som inte med någorlunda säkerhet kunde fastställa, miljöskyddets andel av de totala investeringarna. Frågorna om miljöskydd begränsades därefter till de branscher som bedömdes särskilt be- tydelsefulla i detta avseende.5 Dessa branscher svarade under åren 1969/70—1973/74 för omkring 75 % av industrins totala miljöskyddsinves- teringar.
Samtliga företag i nämnda branscher i Sverige med fler än 500 anställda och ett urval (ca 25 %) av företag med fler än 200 men högst 500 anställda tillfrågades. De insamlade uppgifterna redovisas i tabellerna BIO—13. Där saknas således helt investeringsuppgifter om företag med högst 200 anställ- då.
Det betonades i frågeformuläret att uppgifterna borde baseras på företags- Iedningens bedömningar. Det bör då framhållas att den inte alltid haft sam- ma möjligheter att bedöma andelen miljöskyddsinvesteringar som de totala investeringarna. Detta har återspeglats i svaren som åtminstone för vissa branscher är av sämre kvalitet än svaren i övrigt. Samtidigt bör det påpekas att flertalet av de företag som tillfrågats bör ha haft kontakt med miljövår- dande myndighet (koncessionsnämnden för miljöskydd. naturvårdsverket, länsstyrelsen) i samband med prövning av tillstånd att få bedriva miljöfarlig verksamhet enligt miljöskyddslagen och/eller ansökan om bidrag till miljö- vårdande åtgärder inom industrin. Företagen bör vid dessa kontakter ha skaffat sig en uppfattning om vilka krav som kommer att ställas för de när- maste åren på åtgärder för att skydda den yttre miljön och om vilka investe- ringar det medför för företaget.
I tabell B10 redovisas företagens med fler än 200 anställda planer på in- vesteringar för åren 1973—1980. Uppgifterna avser dels företagen i de aktuella branscherna, dels samtliga branscher. För åren 1975—1980 beräknas inves- teringarna inom nämnda branscher uppgå till 38 miljarder kr och inom hela industrin till 70 miljarder kr.
I tabell Bl] redovisas motsvarande investeringar i miljöskyddande åtgär- der i de åtta branscherna till 2,5 miljarder kr. Andelen investeringari miljö- skyddande åtgärder skulle då i medeltal uppgå till 6,6 % av de totala inves- teringarna under perioden 1975—1980 (tabell BlZ).
Enkätens resultat har granskats av några branschorganisationer för de be- rörda industrierna. Skogsindustrins samarbetsutskott fann andelen miljö- skyddsinvesteringar för massa- och pappersindustrin kring 10 % rimlig. Mil- jöskyddsinvesteringarna inom branschen under hela 1960-talet bedömdes ha legat kring den nivån eller högre. Under 1970-talets första är låg enligt skogs- industrins samarbetsutskott miljöskyddsinvesteringarnas andel på ca 20 %. Utredningen vill nämna att dessa höga tal delvis torde kunna förklaras av de då utgående förhöjda statsbidragen.
Sveriges Kemiska Industrikontor (Kemikontoret) bedömde enkätens re- sultat innebärande omkring 10 % investeringar i miljöskyddande åtgärder inom sitt verksamhetsområde som rimlig. 1 en utredning från 1968 utförd inom Kemikontoret bedömdes miljöskyddsinvesteringarna ha ökat från någ- ra få procent i början av 1960-talet till omkring 8 % år 1968. Under 1960-talet avsåg enligt Kemikontoret en stor del av miljöskyddsinvesteringarna emel- lertid externa åtgärder av rent kompletterande typ. I dagsläget har miljö-
skyddsinvesteringarna ett mera direkt samband med produktionssidan. Den fortsatta integreringen av miljöskyddet i processtekniken gör det därför svå- rare och ibland praktiskt omöjligt att ange särkostnaderna. Dessa förhållan- den torde medföra en relativ minskning av vad som i enkäten anges som miljöskyddsinvesteringar.
Kemikontoret påpekar också att kraven på miljöskyddsåtgärder har skärpts sedan 1960-talet. bl. a. kraven på bullerskydd, vilket fört med sig att miljöinvesteringarnas andel av de totala ökat. Kemikontoret framhåller vidare att både konjunkturförhållanden och den relativa storleken hos da- gens nyinvesteringsprojekt gör att såväl de totala nyinvesteringarna som in- vesteringarna i miljöskydd kan förändras betydligt från ett år till ett annat. De genomgående höga procenttalen för investeringar i petroleumraffmaderi- er för tiden 1974—80 beror på den mycket låga totala investeringsnivån för raffinaderiindustrin. Ett Statraff 1977—80 med härav följande höga investe- ringar skulle sänka den relativa andelen miljöinvesteringar kraftigt.
Vad som ovan sagts om de tidigare förhållandena och om nuläget beträf- fande miljöskyddsinvesteringar gäller än mer förhållandena i framtiden. Den enligt enkätredovisningen skenbara sänkningen av miljöskyddets andel i de totala investeringarna skulle därför enligt Kemikontoret inte tillmätas någon särskilt reell betydelse.
Jernkontoret bedömde att de uppgivna investeringskostnaderna för järn- och stålindustrin är mycket för låga. Samtidigt påpekas svårigheterna att skilja ut investeringskostnaderna för den yttre miljövärden från övriga in- vesteringskostnader. Med stöd av erfarenheter från inhemska och utländska järnverk bedöms andelen för miljöskyddet av de totala investeringarna upp- gå till 10—14 %. Jernkontoret anser därför att talen i tabell 312 är helt orea- listiska bl. a. med hänsyn till de avsedda investeringarna i Stålverk 80. Ten- densen skulle dessutom vara sjunkande. vilket icke heller torde överens- stämma med vad som kan förväntas. Visserligen kan det med fog hävdas att "grovreningen" nu i stort sett är genomförd. De successivt skärpta krav som kan emotses kommer dock att medföra förhållandevis mycket stora kostnader i relation till de vinster i reningsavseende som kan uppstå. Något skäl för att anta att kostnadsandelen för miljöskyddsåtgärderna skulle minska under kommande år finns det enligt Jernkontoret ej. snarare kommer an- delen att öka.
De totala investeringarna inom hela industrin (Således även företag med högst 200 anställda) under perioden 1975—1980 beräknas i långtidsutred- ningens huvudrapport uppgå till 94—96 miljarder kr (1974 års priser). En beräkning av de totala miljöskyddsinvesteringarna inom hela industrin för perioden 1975—1980 med utgångspunkt i de andelar som angivits i tabell BlZ ger resultatet 3—3.5 miljarder kr eller 3—4 % av totalt beräknade in- vesteringar. Det antas då att små företag (med högst 200 anställda) har motsvarande planer på miljöskyddande åtgärder som de större företagen. Samma resultat för de totala miljöskyddsinvesteringarna under perioden 1975—1980 erhålls. om beräkningen sker med utgångspunkt i de andelar som angivits i tabell 86 för den gångna tidsperioden 1969/70—1973/74 (tabell 4.3).
6 Se vidare utredningens betänkande (SOU 1974: 101) "Begränsning
av svavelutsläpp — en stu-
die av styrmedel".
7 De nuvarande kostna- derna för reduktion av svaveloxider är dock be- tydligt lägre.
Tabell 4.3 Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom svensk industri åren 1975-1980
lndustribransch Miljöskydds- Andel (%) investeringar av totala (milj. kr., 1974 investeringar års priser)
Studerade branscher 2 500 Icke—studerade branscher 500—] 000 Hela industrin 3 OOO—3 500 3—4
Anm. Utförligare uppgifter lämnas i tabellbilagans tabell Bl] och 1312.
Under förutsättning att företagens planer på miljöskyddsinvesteringar för perioden 1975—1980 genomförs, kan de årliga kostnaderna på grund av mil- jöskyddsåtgärder vidtagna fram t. o. m. år 1980 beräknas till 2—2,5 miljarder kr (1974 års priser). Detta utgör drygt 2 % av det beräknade förädlingsvärdet för år 1980 (96—100 miljarder kr) eller omkring 0,5—1 % högre andel än år 1974.
Tidigare har redovisats de utsläppsminskningar som åstadkommits genom de senaste årens miljöskyddsinsatser. Om de åtgärder genomförs som fö- retagen redovisat i ovannämnda enkätundersökning för tiden 1975—80, kan de bedömas resultera i fortsatta utsläppsreduktioner nära dem som redovisats för tidsperioden 1969/70—1973/74 (avsnitt 4.2.1). Vid bedömning härav bör bl. a. beaktas att stora vinster i form av utsläppsreduktioner under den ti- digare perioden gjorts genom att fabriker lagts ned, exempelvis ett flertal sulfitmassafabriker. Vidare bör beaktas att utsläppsreduktioner i allmänhet är dyrare per enhet reducerad förorening ju längre reduktionen drivs. De resultat i form av bättre naturmiljö som de beräknade investeringarna i miljöskyddande åtgärder kommer att medföra är svåra att närmare ange.
Utrustning till skydd mot utsläpp till sjöar och vattendrag består med nuvarande teknik till stor del av relativt tunga och okomplicerade kom- ponenter av stål och betong. Huvuddelen av investeringarna i sådana åtgärder utförs därför av lokal byggnadsindustri. Återstoden av investeringarna gäller mer komplicerad teknisk utrustning som levereras från verkstadsindustrin. För utrustning till skydd mot utsläpp till atmosfären är förhållandet det omvända. Huvuddelen består av filter och annan mer tekniskt komplicerad utrustning.
De årliga kostnadernas beroende av reduktionsgraden av föroreningar be- lyses som ett exempel i figur 4.2. I denna redovisas sålunda kostnaden för reduktion av utsläpp till atmosfären av svaveloxider i Sverige.6 Reduk- tionskostnaden varierar i allmänhet inom intervallet 500—2 000 kr per ton avskilt svavel. De totala årliga kostnaderna för reduktion av svavelutslåpp varierar, beroende på graden av utsläppsbegränsning, upp till intervallet 500—700 miljoner kr per år.7
Kronor per ton avskilt svavel
._ _a- .g 33> clclg "[ .- .; .,,ae
m|>LD & w mNI & ägd 8:ng (El"o =O
| | | | 1000'i [ | l 01 | a) I | % i>S & 5 i : (U > 500 | = 'ta %— 0 | i 542— låå' ;: ; : % + 3 ? i 3 ; Figur 4.2a Gränskostna- ! | 2",— l 3 q ! åiq den för reduktion av de [_ [ L_1 | j "TN ? | "="" | » ”o T _. totala svaveldioxidutsläp- pen i Sverige är 1985. (Be- 100 000 200 000 300 000 400 000 500 000 600 000 700 000 800 000 räkningarna baseras på Reduktion av totalutsläpp genomsnittskosmaderför ton 802 per är olika utsläppskaiegarier. ) Totalkostnad miljoner kronor per år g: | .: ]_| _| =» | %? ”Glad-åå år» 1 så! ! |> > 60043t219ål &? | åål m'ågä' så ' gel 5001 % 'atu'åwl 3.25 ' o* | & 19.3 ol :? .: l .g.__— 400 "l 3.5 foi 0 + | |:» : o "1 | : t..— o' "::-N t' smt $n ' . g | I | E _ ' I | .- g 200 * ' t | | _a m I - l l 3 '?” _. I & 100 = | | | 8 % | _J 370
LT
i
100 000 200 000 300 000 400 rOOO 500 000 600 000 700 000 800 000 Figur4. 21; Årliga kosing-
Reduktion av totalutsläpp der för reduktion av svavel- ton 302 Per år dioxidurs/äppen i Sverige.
Källa: Begränsning av svavelutsläpp — en studie av styrrnedlet. SOU 19742101.
4.3.2. Bedömning av miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsperspektiv
Miljövårdens omfattning och inriktning i ett längre tidsperspektiv och där- med dess kostnader blir naturligtvis i hög grad beroende av den miljövårds- politik som kommer att föras. Möjligheterna att med någon större grad av noggrannhet beräkna kostnaderna för miljövärden efter år 1980 måste bedö- mas vara relativt begränsade. Utredningen har emellertid försökt bedöma storleken av investeringar i miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsperspektiv. En sådan bedömning måste då givetvis i hög grad bygga på antagandet om en fortsatt miljövårdspolitik av liknande utformning som under 1970-talet.
Det resultat i form av reducerade mängder föroreningar och det antal in- dustrianläggningar som hittills genomfört mera omfattande reduceringar av sina utsläpp ger viss ledning för en bedömning av de investeringar i miljö- skyddande åtgärder som återstår. En översiktlig genomgång av de industri- branscher som angivits i tabell Bl ger enligt utredningens bedömning vid handen att ytterligare 4—5 miljarder kr i investeringar erfordras för att i den utsträckning som idag kan antas komma att krävas vid prövning enligt mil- jöskyddslagen kunna innehålla de föroreningar som nu släpps ut i naturmil- jön. Detta belopp kan jämföras med beloppet 3—3,5 miljarder kr som uppta- gits för åren 1975—1980. Under förutsättning att de planer på miljöskyddsin- vesteringar som tidigare redovisats genomförs och att dessa fortsätter i sam- ma takt under 1980-talet, innebär vad nu nämnts att en sådan reduktion av utsläppen som avsågs då denna påbörjades vid slutet av 1960-talet i samband med miljövårdsadministrationens uppbyggnad, miljöskyddslagens införan- de etc skulle vara genomförd under löppet av 1980-talet. Detta innebär dock enligt utredningens mening inte att något slutligt mål uppnåtts.
5. Miljövård i kommunerna
I det följande behandlas vissa industriella verksamheter i kommunerna med anknytning till miljövärden i betydelsen miljöskydd, nämligen avloppsvat- tenrening, renhållning och värmeförsörjning. Vidare belyses vissa verksam- heter inom naturvården och idrotts- och friluftslivet.
5.1. Vissa industriella verksamheter
5.1.1. Vattenjörsörjning och avloppsvattenrening Teknisk utrustning
Vattenförsörjningen och avloppsvattenreningen är i den mån dessa inte om- besörjs genom enskilda anläggningar främst i glesbygden, i kommunerna oftast integrerade i ett tekniskt system. Tre huvuddelar kan urskiljas, nämli- gen vattenreningsverk, avloppsreningsverk och ledningssystem. Från vat- tenreningsverket leds vattnet i vattenledningsnätet till konsumenten (hus- håll, industri, allmän service m. m.). Från konsumenten leds förbrukat vat— ten, spillvattnet, vidare i avloppsledningsnätet till avloppsreningsverket.
Utöver spillvattnet tillförs avloppsreningsverken tidvis betydande mäng- der dag- och dräneringsvatten. Dagvatten utgörs huvudsakligen av regnvat- ten som avrinner från gator rn. m. Dag- och spillvatten avleds antingen i ge- mensamma ledningar (s. k. kombinerat system) eller i separata ledningar (s. k. duplikatsystem). I duplikatsystemet avleds spillvattnet till ett avlopps- reningsverk, medan dagvattnet oftast avleds i ett närliggande dike e. (1. Drä- neringsvatten tillförs spillvattennätet dels avsiktligt från dräneringsledning- ar kring husgrunder, dels oavsiktligt genom inläckning i spillvattenledningar med otäta fogar.
Miljöproblem
Av det totala vatten- och avloppssystemet är det närmast avloppsreningsver- ket som har ett direkt miljöskyddande syfte.
Avloppsvatten från hushållen innehåller främst suspenderade ämnen, lös- ta organiska ämnen och närsalter som fosfor- och kväveföreningar. Genom att industriellt avloppsvatten också i viss utsträckning förs till det kommu- nala avloppsreningsverket — enligt Specialenkäten till KELP 74—78 tas i
| Avloppsrening — tätor- ternas avloppsförhållan- den den ljanuari 1975. Statens naturvårdsverk publ. 197524.
2 Naturvårdsverkets an- slagsframställning för budgetåret 1975/ 76.
genomsnitt 20—25 % av reningskapaciteten i anspråk av industriavloppsvat- ten — innehåller avloppsvattnet också i varierande grad metallsalter, olja, fett, ytaktiva ämnen (t. ex. tensider), sura eller alkaliska ämnen etc.
Totalt för Sveriges tätorter beräknas hushållsavloppsvattnet före rening in- nehålla föroreningar till en mängd av ca 170 000 ton organiska föroreningar (857) per år, ca 150 000 ton suspenderade ämnen och ca 8 000 ton fosforför- eningar.
Utbyggnad av kommunala avloppsreningsverk genomförda med statsbi— drag åren I 968/69—1973/ 74
Under 1950-talet beräknas investeringarna i avloppsreningsverk ha uppgått till omkring 400—500 miljoner kr och under 1960-talet till omkring 1 200 mil- joner kr, räknat i 1974 års priser.
Sedan budgetåren 1968/69 stimuleras, som tidigare nämnts, utbyggnad av avloppsreningsverk med statsbidrag och flertalet verk har också byggts med stöd av statliga medel. Under åren 1968/69—1973/74 investerades 2 440 mil- joner kr (löpande priser) i kommunala avloppsreningsverk. Av detta belopp utgick sammanlagt 1 185 miljoner kr i statsbidrag, varav 565 miljoner kr i förhöjt statsbidrag. Bidragsunderlaget för sistnämnda belopp utgjorde 880 miljoner kr. Investeringarna i kommunala avloppsreningsverk under perio- den delades sålunda ungefärjämnt mellan stat och kommun.
De ovannämnda investeringarna i kommunala avloppsreningsverk mot- svarar ca 4.5 % av kommunernas (inkl. affärsverken) totala investeringar om 45 miljarder kr (1968 års priser) under perioden.
De årliga kostnaderna för avloppsreningsverken uppgick enligt enkäten till omkring 500 miljoner kr år 1974 eller drygt 1 % av de årliga kostnaderna för samtliga kommunala förvaltningsgrenar (40 miljarder kr).
Genom utbyggnaden av de kommunala avloppsreningsverken under åren 1968/69—1973/ 74 beräknas de årliga utsläppen av föroreningar från tätorter- na ha minskat med 30 000 ton organiska föroreningar (857) per år och 3 500 ton fosfor per år. De totala utsläppen från de kommunala avloppsreningsver— ken i Sveriges tätorter kan i mitten av 1974 beräknas uppgå till 35 000 ton or- ganiska föroreningar (BS7), 3 500 ton fosfor per år och små mängder suspen- derade ämnen. De kvarvarande utsläppen kan beräknas motsvara den ut- släppsnivå som gällde i början av 1960-talet.1
Bedömning av utbyggnaden av kommunala avloppsreningsverk under perioden 1975—1980
Utbyggnadstakten av avloppsreningsverk kommer att minska under senare delen av 1970-talet enligt naturvårdsverkets bedömningar.2 Sammanlagt be- räknas investeringarna i avloppsreningsverk under perioden 1975/ 76—1980/81 uppgå till 1630 miljoner kr i 1974 års priser. Samtidigt på- pekar verket att det finns skäl anta, att kommunernas totala investeringar i avloppsanläggningar snarare torde öka än minska under återstoden av 1970- talet, bl. a. beroende på från vattenvärdssynpunkt erforderlig sanering av av- loppsledningar. Sistnämnda verksamhet kan i vissa fall beräknas bli omfat-
tande. Sammanlagt kan investeringarna i vatten- och avloppsanläggningar beräknas uppgå till 12 miljarder kr under perioden 1975—1980.
Sammanlagt skulle med utgångspunkt i ovanstående bedömningar investeringarna i avloppsreningsverk under 1970-talet uppgå till ca 4 000 mil- joner kr i 1974 års priser.
Uppgifterna i enkäten styrker naturvårdsverkets bedömning av investe- ringarna i avloppsreningsverk, även om nedgången mot slutet av perioden är kraftigare än vad naturvårdsverket bedömt, se tabell Bl4.
Utbyggnaden av avloppsreningsverk i den omfattning som ovan skisse- rats för perioden 1975—1980 kan beräknas minska utsläppen till sjöar och vat- tendrag med mängder i något mindre omfattning än de som angetts för pe- rioden 1968/69—1973/74. Miljöskyddslagens minimikrav på längre gående rening än slamavskiljning för att utsläpp skall få förekomma uppfylls i det närmaste för hela landet år 1975. Avloppsreningsverk för omkring 400000 av totalt 6 700 000 personer i tätorter uppfyller dock ännu inte minimikravet. Under den kommande femårsperioden beräknas även denna brist bli av-
hjälpt.
Bedömning av utbyggnad i ett längre tidsperspektiv
Den kraftiga utbyggnaden av avloppsreningsverk under 1970—talet har hu- vudsakligen avsett verk med biologisk eller biologisk-kemisk rening. Genomgående biologisk-kemisk rening av det kommunala avloppsvattnet kan på grundval av förhållandena under år 1975 beräknas erfordra investe- ringar av storleksordningen 2,5—3 miljarder kr. Om kompletterande filtrering vid samtliga avloppsreningsverk i Sverige med biologisk-kemisk rening skulle aktualiseras, kan detta uppskattas erfordra investeringar om ytterliga- re 1 miljard kr.
Utbyggnaden av ett avloppsreningsverk med biologisk-kemisk rening med ytterligare kompletterande rening, i första hand filtrering, anses kunna reducera utsläppet av föroreningar till ungefär hälftenjämfört med verk med enbart biologisk-kemisk rening.
Kostnader för ev. ytterligare tillkommande reningsmetoder kan inte nu beräknas. Den framtida omfattningen och inriktningen av avloppsrenings- verksbyggandet blir naturligtvis, liksom för industrins miljöskyddsinveste- ringar, beroende av miljövårdspolitiken.
5.1.2. Renhållning3 Allmänt
Kommunerna har sedan år 1972 genom föreskrifter i kommunala renhåll— ningslagen (l970:892) obligatoriskt renhållningsansvar. Obligatoriet gäller hushållsavfall och annan orenlighet som härrör från hushåll men också visst skrymmande avfall som kasserade möbler, cyklar och barnvagnar. Till hus- hållsavfall räknas också sådant Specialavfall som överblivna läkemedel, olje- och färgrester, metallföremål, plastartiklar m. m. i de små kvantiteter som kan uppkomma i hushållssammanhang. Genom ändringar i lagen som trätt i kraft den 1 januari 1975 kan regeringen (förvaltningsmyndighet eller kom-
3 Utredningen om kostna- derna för miljövärden kommer i ett senare sam- manhang att närmare be- lysa den kommunala ren- hållningen.
** Se närmare utredning- ens rapport (SOU 1974:44) Effekter av förpacknings- avgiften.
5 Avfall — ökad återvin- ning — bättre omhänderta- gande Betänkande (Ds Jo 1974110) avgivet av ar— betsgruppen för avfallsfrå- gor.
6 Lägenheter i flerfamiljs- hus, enfamiljshus, fritids- hus eller andra enheter som affärer, matsalar o. d.
7 Naturvårdsverkets skri- velse I972-l0-041ill KO— nungen.
mun) utvidga det kommunala renhållningsansvaret till annan orenlighet och annat avfall, som t. ex. industriavfall av olika slag och oljespill.
Den kommunala renhållningen innehåller huvudsakligen tre moment, nämligen uppsamling, transport och behandling. Behandlingen sker vanli- gen genom deponering eller förbränning.
Miljöproblem4
Hushållen beräknas för närvarande alstra ca 270 (250—300) kg avfall per per- son och år eller sammanlagt (inkl. avfall från kontor) i landet ca 2,5 miljoner ton per år. Mängden industriavfall beräknas uppgå till ca 700—800 kg per per- son och år.5
Det mest välkända och omdebatterade miljöproblemet av skräp och avfall av olika slag är nedskräpning i naturen. Förfulning av naturen — de estetiska effekterna — har då framhållits som den allvarligaste olägenheten. Andra följder är skador och risk för sådana på människor, djur etc. samt, vid större anhopningar av skräp, sanitära olägenheter. Vidare har pekats på risken för skador på jordbruksmaskiner på och intill åkrarna. Deponering av avfall kan även medföra utsläpp i sjöar och vattendrag genom 5. k. lakvatten. Vidare kan besvärande lukt uppstå. Förbränning av avfall ger upphov till luftförore- ningar av olika slag, främst stoft. Kommunerna har numera det yttersta an- svaret för renhållningen i naturen.
Utbyggnad ] 972—1 980
Den kommunala renhållningen, dvs. uppsamling, transport och behandling av hushållsavfall o.d. beräknas enligt enkäten komma att utvidgas från 3,0 miljoner betjänade hushåll m. m.6 är 1972 till 3,7 miljoner år 1978, se tabell BIS.
Investeringarna i behandlingsanläggningar och transportapparat under pe- rioden 1972—1978 för omhändertagandet av avfallet anges i enkäten till mel- lan 35 och 60 miljoner kr per år, se tabell 314. Av dessa investeringar anges den relativa andelen för behandling av avfallet öka under perioden från ca 20—25 % till 65—70 %. Sammanlagt kan investeringarna för ändamålet under perioden 1975—1980 eller den period som är av särskilt intresse i detta sam- manhang uppskattas uppgå till 250—300 miljoner kr.
Naturvårdsverket anger i anslagsframställningen för budgetåret 1973/74 investeringsbehovet för anläggningar för behandling av industriellt avfall för perioden 1972—1980 till sammanlagt 360 miljoner kr. Av detta belopp hänför sig 200 miljoner kr till anläggningar för behandling av oljor och andra lös- ningsmedel, 50 miljoner kr till anläggningar för övrigt slag av teknisk avfall, 100 miljoner kr till anläggningar för behandling av bark och spån samt 10 miljoner för behandling av skrot och övriga avfallstyper. Till anläggningar för behandling av kommunalt avfall anges investeringsbehovet till 500— 1000 miljoner kr för samma tidsperiod.7 Dessutom uppskattas investe- ringsbehovet för utjämningsmagasin och avloppsreningsverk vid vissa av- fallsupplag uppgå till 240 miljoner kr.
Ien idéskiss8 till utformning av mottagningsstation för olje- och kemika- lieavfall, främst från hushåll, handel, hantverk och småindustri beräknas in- vesteringskostnaderna till 87000 kr för en ”normalkommun” med 20000 invånare. Totalt för hela landet skulle investeringskostnaderna, med en så- dan mottagningsstation i varje kommun, uppgå till 20—30 miljoner kr.
5.1.3. Värmeförsörjning Teknisk utrustning
Uppvärmning av bostäder och andra lokaler i en tätort kan ske genom an- tingen individuell uppvärmning i den egna fastigheten eller kollektiv upp- värmning (fjärrvärme), där värmen transporteras långa sträckor i särskilda ledningar. Vid den kollektiva uppvärmningen kan värmen produceras i en central för hett vatten (hetvattencentral, värmeverk), varefter varmvattnet distribueras till fastigheterna. Hetvatten kan också anskaffas från annat håll, t. ex. från en industri. Det kollektiva uppvärmningssystemet omfattar då en- bart distribution av värme. Värme till ett kollektivt uppvärmningssystem kan också produceras i kraftvärmeverk, som producerar både elenergi och värme.
Värmeverken drivs i Sverige nästan enbart med eldningsolja. Vissa möj- ligheter finns att vid huvuddelen av värrneverken efter ombyggnad använda annat bränsle än eldningsolja, t. ex." kol, avfall, träflis. Kärnkraftverket Åges- ta levererade tidigare hetvatten till en del av Stockholm.9 Några fjärrvärme- verk är utrustade för koleldning. I vissa fall förekommer att sopor förbränns i särskilda pannor. Kraftvärmeverk och hetvattencentraler kan i allmänhet tämligen enkelt anpassas för användning av naturgas.
Svenska Värmeverksföreningen anger i en rapport10 verkningsgraden, dvs. utnyttjandegraden av bränslets energiinnehåll, vid individuell oljeeld- ning till 50—70 % och vid fjärrvärme till 85—90 %. Vid kombinerad el- och värmeproduktion i kraftvärmeverk genom förbränning av eldningsolja upp- ges utnyttjandet av bränslets energiinnehåll öka från ca 40 till 85 % ijämfö- relse med enbart elkraftproduktion i kondenskraftverk.
Anknytningen till miljövård
Huvudmotivet för ljärrvärmesystemets tillkomst och utbyggnad synes ha varit att effektivisera energiproduktionen samtidigt med kravet på att skapa en bättre luftmiljö. De kostnadsuppgifter som nedan redovisas bör därför inte i första hand tillgodoföras miljövärden. Den bättre miljön blir snarare en biprodukt. Eftersom utbyggnaden av kollektiva uppvärmningssytem har stor betydelse för luftmiljöns kvalitet, har det dock ansetts motiverat att här redovisa vissa uppgifter.
Miljöproblem
Produktion av värmeenergi i ett kraftvärmeverk eller en hetvattencentral kan inte ske utan negativa konsekvenser för miljön. Uppförandet av ett vär-
8 SNV PM 584.
9 Driften upphörde år 1974.
'0 Kraftvärme. Lägesrap- port april 1975.
” Svenska Värmeverks- föreningen.
meproducerande verk innebär betydande ingrepp i landskapsbilden och på- verkar markanvändningen. Värmeproduktion är vidare förenad med bety- dande utsläpp av skilda slag, främst till atmosfären. Förbränning av fossila bränslen - främst olja och kol — leder till utsläpp i luften av en rad förorenan- de ämnen som svaveloxider, kväveoxider, koloxid, kolväten, stoftpartiklar samt vissa metaller. Lokaluppvärmning i olika former beräknades år 1972 ha svarat för ungefär en tredjedel av de totala utsläppen av svaveloxider i Sveri- ge. Svavelutsläppen, som hittills varit mest uppmärksammade, ger negativa effekter av i huvudsak två olika slag. Den ena typen är en följd av att höga halter av svaveldioxid i luften kan skada såväl människor som växtlighet, bi- lar, byggnadsmaterial, järnkonstruktioner o. d. Den andra typen är en följd av att svavlet efter hand faller ned med nederbörden, varvid mark och vatten försuras och olika ämnen i de övre markskikten urlakas.
Mätningar av svaveldioxidhalten i luften i tätorter med stor andel kollek- tiv värmeförsörjning (t. ex. Västerås, Linköping, Uppsala) visar, att halterna där vanligtvis är betydligt lägre än i tätorter med stor andel individuell vär- meförsörjning.
Utbyggnad 1 972—1 980
År 1973 fanns i Sverige fjärrvärmesystem i 37 svenska tätorter. Kraftvär- meverk fanns i 12 tätorter. 1,2 miljoner invånare var anslutna till systemen. Anslutet värmebehov var 7 700 MW.]'
Enligt enkäten beräknas antalet anslutna öka till 1,5 miljoner år 1975 och till 1,8 miljoner invånare 1978. Med den utbyggnadstakten kommer 2 miljoner invånare i Sverige att omkring år 1980 få varmvatten och värme från kollektiv uppvärmning.
Investeringarna per år under perioden 1972—1980 anges variera mellan 200 och 250 miljoner kr. Sammanlagt kan investeringarna under perioden 1975—1980 uppskattas uppgå till ca 1500 miljoner kr.
Utbyggnad i ett längre tidsperspektiv
1 den ovannämnda rapporten från Värmeverksföreningen redovisas utbygg- nadsmöjligheterna i samtliga svenska tätorter, med fler än 10 000 invånare med avseende på ortens värmebehov, möjligheterna att bygga ut fjärrvär- menät och som en följd därav förutsättningarna för utnyttjande av kraft- värmeverk.
För närvarande uppvärms med fjärrvärme 650 000 normallägenheter i fler- familjshus, 20 000 normallägenheter i småhus och motsvarande 300 000 nor- mallägenheter i övrig bebyggelse (sjukhus, skolor, industri m.m.).
Utbyggnadsmöjligheterna anges räcka att förse 900 000 normallägenheter med värme och varmvatten under 1970-talet, 2 900000 normallägenheter under 1980-talet och 3 700000 normallägenheter under 1990-talet.
Investeringskostnaden för den praktiskt möjliga utbyggnaden uppskattas till sammanlagt 15 miljarder kr, ungefär jämnt fördelad på kraftvärmeverk samt fjärrvärmenät och hetvattencentraler.
5.2. Naturvårdande verksamheter
Exempel på verksamheter i kommunerna med anknytning till naturvården är bevarande av naturområden av olika typer, vård och skötsel av dessa na- turområden, återställande av natur som restaurering av ängar, hagmarker, nedlagda grustäkter, sjöar12 etc. samt öppethållande av mark genom betes- drift, åkerbruk eller mekanisk röjning.
Investeringarna i natur- och kulturreservat o.d. anges i enkäten till 6—13 miljoner kr per år under perioden 1972—78, ungefär jämnt fördelade på reser- vat för kulturella och vetenskapliga intressen resp. det rörliga friluftslivet (ta- bell BI4). Sammanlagt uppges investeringarna för nämnda ändamål till 62 miljoner kr. Nytillkommande areal för natur- och kulturreservat uppges till sammanlagt 290 km2, varav 120 km2 för kulturella och vetenskapliga intres- sen och 170 km2 för det rörliga friluftslivet (tabell BIS). För perioden 1975—1980 kan investeringarna för naturområden uppskattas till 50—70 mil- joner kr. De årliga kostnaderna för natur- och kulturreservat uppges till om- kring 25 miljoner kr (tabell Bl 3).
Reservatbegreppet i den kommunala redovisningen "natur- och kulturre- servat o. d." är ett vidare begrepp än naturreservatinstitutet i naturvårdsla- gen. Som framgår av ordförklaringarna i bilaga 2 erfordras för att ett mark- område skall kunna falla inom begreppet "natur- och kulturreservat o. d." inte, till skillnad från naturreservatinstitutet i naturvårdslagen, att områdets användning fastställts med stöd av naturvårdslagen. De naturreservat som avsatts med stöd av naturvårdslagen ägs till övervägande delen (ca 90 % av arealen) av staten. Sammanlagt uppgick arealen naturreservat i naturvårdsla- gens mening till I 436 km2 är 1974. Härtill kommer nationalparkernas 6 178 km2, där staten såväl äger som förvaltar marken. De statliga utgifterna för markförvärv (jämför avsnitt 2.3.2) ingår inte i de uppgivna kostnaderna ovan.
I Specialenkäten om miljövård till KELP 74—78 efterfrågas bl. a. kommu- nernas planerade insatser i miljövårdsplanering för de närmaste åren. Endast ett fåtal kommuner har emellertid besvarat frågan bl. a. beroende på att pla- neringsinsatser för miljövärden inte särskilt specificeras i den kommunala redovisningen. Rent allmänt kan dock konstateras att kommunernas plane- ringsinsatser kommer att öka under de närmaste åren i samband med arbetet med den fysiska riksplaneringen. Inom de närmaste åren avser de flesta lan- dets kommuner att upprätta kommunöversikter eller kommunomfattande markanvändningsplaner. l riktlinjerna för hushållning med mark och vatten har friluftslivets, kulturminnesvårdens och den vetenskapliga naturvårdens intressen stor tyngd. De förarbeten, bl. a. naturinventeringar av olika slag, som måste föregå arbetet med de kommunala planerna kommer att erfordra ökade resursinsatser.
5.3. Idrotts- och friluftsliv
Kommunernas planer på byggande av idrotts- och friluftsanläggningar av olika typer anges i enkäten till 220—400 miljoner kr per år under perioden
” Utredningen om kost- naderna för miljövärden kommeri ett senare sam- manhang att närmare be- lysa frågan om restaure- ring av sjöar och vatten- drag.
1972—1978 eller sammanlagt 2 300 miljoner kr vilket kan uppskattas medfö- ra investeringar om ca 2 000 miljoner kr för perioden 1975—1980. Samman- lagt uppges antalet nya eller väsentligt ombyggda anläggningar under perio- den 1972—1978 till ca 3 000 (tabell BIS).
De planerade investeringarna fördelar sig med ca 50 % på traditionella idrottsanläggningar (ishallar, Sporthallar, idrottsplatser, tennisbanor, golfba- nor, ridhus e. d.), ca 27 % på badanläggningar (inom- och utomhusanlägg- ningar), ca 9 % på friluftsanläggningar (friluftsgårdar, motionscentraler, rast- stugor. spår, leder, elljusspår, hopp- och teknikbackar), ca 5 % på småbåts- hamnar och resterande ca 9 % på övriga typer av anläggningar.
De årliga kostnaderna uppges i enkäten öka från 0,8 till 1,4 miljarder kr under perioden 1972—1978.
Vissa uppgifter om bidrag av statsmedel till anläggningar m. m. för idrotts- Och friluftsliv har tidigare lämnats i avsnitt 2.3.2
6. Miljöskydd inom samfärdseln
i sou 1975:98 1 i i 1 | | | i
förorsakar miljöproblem av skilda slag. I det följande behandlas främst de miljöproblem som orsakas av biltrafiken. Många av de störningar som bilar- na förorsakar gäller även i skiftande grad för andra trafikmedel, såsom tåg, flygplan, båtar etc. Begränsningen av framställningen till att gälla främst bil- trafiken kan motiveras med att bilar och bussar svarar för mer än 90 % av det inrikes persontransportarbetet och ca 50 % av det inrikes godstransport- arbetet.1 De bensindrivna trafikmedlen (bilar, flygplan m.fl.) avger föroreningar främst i form av koloxid, kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sotpar- l tiklar. Bilarna förorsakar vidare förorening av naturmiljön genom luftburna partiklar som uppstår vid slitage av däck och vägbeläggning, genom utläck- l ande bensin och olja rn. m. Bilar, flygplan m. fl. alstrar vidare svängningsrö- ] relser, som vi uppfattar som buller, i den omgivande luften. Med bilarna föl- l jer också olika avfallsprodukter som förbrukad olja och uttjänta bilar. Andra olägenheter till följd av användning av bilar är skakningar med åtföljande _ skador på byggnader och störande strålkastarljus. » Den följande framställningen behandlar två av de mest framträdande av dessa miljöproblem, nämligen avgasutsläppen och bulleralstringen.
| De trafikmedel som för närvarande tillgodoser vårt behov av transportarbete 1 l i
6.1. Miljöskydd inom biltrafiken
» 6.1.1 Bilavgaser2 Miljöproblem Det finns två bilavgasproblem — ett lokalt och ett regionalt.
i [1 I omedelbar närhet av trafiken kan avgashalterna vara höga, särskilt vid * Transporter i Sverige, Ds
tät trafik på trånga citygator. Detta kan medföra olägenheter i form av K 197524" hälsoeffekter på människor och skador på växter och material. ;Franäslilll-ningeråi Ibygger .. .. . . . . - .- - uvu sa igen p u t- Gransvarden for bilavgasfororeningar l gatuluft som fastställts bl. a. i föroreningargenom bilav- USA och Canada överskrids på många håll i svenska tätorter vid mät- gasen Ds K 1971;1;Na_ ning på trottoaren intill de hårdast belastade lederna. lUfVåTdsvekol meFme' rar: Luften Vi lever av. En
El Inom eller i anslutning till ett område med hög biltäthet kan de samlade broschyrom bilavgaSpro- avgasutsläppen medverka till uppkomsten av s.k. fotokemisk smog. blemet.
3JoU 1974z42, rskr 19742324.
4 Dessa kostnader inklu- derar avdunstningsskydd (ca 150 kr). en åtgärd som inte ingår i bestämmelser- na för 1976 års modell.
Dessa föroreningar medför påtagliga hälsorisker och kan ge växt- och materialskador. Sikten försämras också. Mätvärden visar att episoder med viss fotokemisk smogbildning förekommer i bl.a. Stockholms- och Göteborgsregionerna.
De viktigaste typerna föroreningar i bilarnas avgaser är, som tidigare nämnts, koloxid, kolväten, kväveoxider, blyföreningar och sotpartiklar. Den övervägande delen av de totala utsläppen av dessa ämnen i Sverige härrör från biltrafiken, se tabell B4.
Emissionsbegränsande åtgärder
Bilavgasproblemet kan angripas genom tekniska åtgärder på fordonen samt genom trafiktekniska och planeringsmässiga åtgärder.
Det hittillsvarande arbetet i Sverige på bilavgasområdet har i stor utsträck- ning koncentrerats till emissionsbegränsande åtgärder. Detta har varit natur- ligt, eftersom det stått klart att de tekniska möjligheter till avgasrening som föreligger i de flesta fall skulle kunna förhindra utbredda bilavgasproblem. De emissionsbegränsande åtgärderna har i huvudsak koncentrerats till ben- sindrivna bilar som utgör den helt överväldigande andelen fordon i den svenska bilparken.
Sverige har infört de mest långtgående kraven i Europa. Länder som USA, Canada och Japan har emellertid gått ännu längre. Inom bl. a. EG har man hittills intagit en mer avvaktande hållning. Riksdagen har beslutat3, att frå- gan om skärpta emissionskrav i Sverige skall utredas.
De nuvarande bestämmelserna i Sverige innebär i korthet följande. För bensindrivna bilar har kraven stegvis skärpts fr. o. m. 1969, 1971 resp. 1976 års modeller. Vissa krav gäller även äldre bilmodeller. För dieseldrivna bilar stadgas att synlig rök inte skall få förekomma annat än kortvarigt vid start och växling. Blyhalten i bensin har vidare stegvis sänkts från högst ca 0,84 g bly (högst 0,8 volympromille tetraalkylbly per liter) år 1963 till högst 0,4 g bly per liter bensin år 1973.
Konsekvenser av avgasbestämmelser
Merinvesteringen för ett fordon till följd av de avgasbestämmelser som införs fr. o. m. 1976 års modell uppskattas i "Luftföroreningar genom bilavgaser" till 400—500 kr.4
Kostnadernas storlek är omtvistad och svår att i detalj utreda. Environ- mental Protection Agency i USA har presenterat kostnadsuppgifter för mot- svarande åtgärder som ligger under de ovan angivna.
Totalt kan merinvesteringarna för avgasrenande system på nytillkom- mande bilar fr. o. m. 1976 års bilmodeller uppskattas uppgå till ca 60—70 mil— joner kr per år, dvs. ca 300—350 miljoner kr under perioden 1976—80.
Begränsning av blyhalten i bensin till högst 0,4 g bly per liter bensin genomfördes år 1973 till en ungefärlig kostnad av 1—2 öre per liter eller totalt 40—80 miljoner per år. Om en ytterligare begränsning av blyhalten till 0,15 g bly per liter bensin aktualiseras, beräknas detta medföra en merkostnad av storleksordningen 2 öre per liter eller omkring 80 miljoner kr per år.
Merinvesteringarna under perioden 1975—1980 till följd av åtgärder som hittills beslutats för att begränsa avgasutsläppen från bilar kan sålunda upp- skattas uppgå till ca 400 miljoner kr. Som ovan angivits är dock uppskatt- ningen behäftad med stora osäkerheter.
Vissa ytterligare kostnader kan aktualiseras, bl. a. för en intensifierad till- syn av att bestämmelserna efterlevs. De åtgärder som krävs fr. o. m. 1976 års modell beräknas reducera utsläppen av koloxid och kolväten med 70 % och kväveoxider med omkring 45 %, jämfört med bilar utan avgasrening. De samlade utsläppen av koloxid och kolväten från den svenska bilparken kan genom de emissionsbegränsningar som beslutats beräknas bli i stort oföränd- rade under 1970-talet trots ökad bilpark.
6.1.2. Vägtrajikbuller5 Miljöproblem
Buller från motorfordon består dels av motorbuller t. ex. förbrännings-, in- sugs-, avgas-, fläkt- och mekaniskt buller, dels av det ljud som uppstår genom fordonets kontakt med vägbanan. däcksbuller. Vid låga hastigheter, 50—70 km/h, dominerar normalt motorbullret medan vid högre hastigheter däcksljudet alltmer blir det som bestämmer totalbullret.
Vägtralikens buller påverkar ett stort antal medborgare. Trafikbullerutred- ningen beräknar att ca 2,5 miljoner boende i tätorter f. n. är utsatta för högre bullernivåer än vad som på sociala och medicinska grunder bör accepteras. Av nämnda 2,5 miljoner boende är ca 0,75 miljoner boende utsatta för ljud- nivåer som ligger ca 10 dB(A) över denna gräns. 10 dB(A) motsvarar ungefär en fördubbling av hörselintrycket. Om inga som helst åtgärder i bullerbe- gränsande syfte vidtas, beräknas antalet boende som är utsatta för ovan- nämnda störande bullernivåer att i det närmaste fördubblas fram till år 1985.
Bullerreducerande åtgärder
Trafikbullret intill en trafikled kan påverkas genom åtgärder dels vid källan, dels mellan källan och mottagaren. Som exempel på åtgärder av den förra kategorin kan nämnas bullerbegränsande åtgärder på fordonen, trafikteknis- ka åtgärder säom enkelriktning, förbud mot vissa fordonsslag, hastighetsbe- gränsning m. m. samt lämplig utformning av trafikleder genom t. ex. lämp- ligt val av beläggning, lutningar, korsningspunkter, lokalisering, höjd över omgivande mark m. m.
Den andra typen av åtgärder syftar till att trots oförändrad bulleremission minska ljudnivån hos mottagaren. En sådan minskning kan åstadkommas genom t. ex. fysisk planering så att dels bebyggelse ges en från bullersynpunkt fördelaktig lokalisering och gruppering, dels genom direkta bullerdämpande åtgärder, t. ex. anläggande av skyddszoner eller skärmar av olika slag. Nivån på vägtrafikbullret kan vidare minskas genom lämplig utformning av nya byggnader och genom byggnadstekniska åtgärder i befintliga byggnader.
5 Framställningen bygger huvudsakligen på trafik- bullerutredningens betän- kande(SOU l974:60)Tra- fikbuller. del 1 Vägtrafik- buller. Betänkandet har remissbehandlats och be- reds f. n. inom kommuni- kationsdepartementet.
Förslag till bullernarmer
Trafikbullerutredningen har dragit slutsatsen att en kombination av immis- sions— och emissionsbegränsande åtgärder ger bästa resultatet inom ramen för en viss ekonomisk insats. Utredningen föreslår därför att normer införs för såväl emissioner som immissioner. Emissionsnormerna, vilka föreslås bli rättsligt bindande, innehåller i sitt första steg gränsvärden som är möjliga att uppnå inom ramen för nuvarande grundkonstruktioner för olika fordon. Utöver detta har trafikbullerutredningen velat avisera emissionsnormer i ett andra steg, utformade så att de kan innebära mer genomgripande för— ändringari fordonskonstruktionema och kräva tekniska lösningar som inte idag är kända. I emissionsnormernas första steg föreslås gränsvärden fr. o. m. 1979 års bilmodeller men även för fordon av tidigare modell än 1979 års föreslås vissa värden, i huvudsak i syfte att åtgärda defekta ljuddämpare.
Immissionsnormerna föreslås att inte bli rättsligt bindande utan endast utgöra en konkretisering av nu gällande lagstiftning (miljöskyddslagen, häl— sovårdsstadgan och byggnadslagen). Utredningen har som utgångspunkt en långsiktig målsättning i huvudsak innebärande en ekvivalent ljudnivå för dygn på 30 dB(A) inomhus och 55 dB(A) utomhus. Inom ramen för en viss ekonomisk insats har sedan utredningen föreslagit vissa avsteg från denna målsättning. Följande avstegsfall, där värdena överskrider grundvär- dena med upp till 10 dB(A) när det gäller inomhusnivåerna och upp till 15 dB(A) beträffande nivåerna utomhus, föreslås:
Nybebyggelse invid större trafikleder Ny trafikled i befintlig bebyggelse Ombyggnad av trafikled i befintlig bebyggelse Förnyelse av befintlig bebyggelse
Befintlig miljö
ElElElElEl
Konsekvenser av trafikbullerutredningensförslag
Till grund för trafikbullerutredningens förslag ligger en avvägning mellan de fördelar en minskning av bullerstörningarna i samhället innebär och de kostnader av olika slag som bullerskyddsåtgärderna medför. Trafikbuller- utredningen har dock inte ansett det möjligt att åstadkomma en redovisning, där olika konsekvenser av bullret åsätts värden i kronor och ören.
Trafikbullerutredningen anger att andelen bullerstörda människor, om normförslagen genomförs, kommer att sjunka avsevärt.
De årliga merinvesteringarna — i förhållande till ett ”nollaltemativ" — anges av tralikbullerutredningen för åtgärder enligt förslaget till immis- sionsnormer fr. o. m. år 1976, vad avser befintlig miljö under en tioårsperiod, uppgå till följande belopp i 1973 års priser
[I nybyggnad av bostäder 40 milj. kr./år El ombyggnad av bostäder 5 milj. kr./år EJ ny- och ombyggnad av trafikleder
inom befintlig bebyggelse 170 milj. kr./år
[I åtgärder i befintlig miljö (bostäder) 40—70 milj. kr./år [] » åtgärder vid andra lokaler än bostä- der (skolor, sjukhus) 30 milj. kr./år
Genomförandet av förslaget till emissionsnormer beräknas av trafikbul- lerutredningen öka inköpskostnaden med ca 1 000 kr per personbil och ca 4000 per lastbil. Totalt beräknas emissionsnormförslaget medföra merin- vesteringar om 280 miljoner kr per år fr. o. m. år 1979.
Trafikbullerutredningen framhåller att hänsyn till bullerproblemen i väx- ande omfattning tagits i den samhällsplanering som bedrivits under senare år. Merinvesteringarna ovan är beräknade i förhållande till ett "nollalter- nativ", dvs. i förhållande till vad som skulle gjorts om inga hänsyn till trafikbullret alls behövde tas.
6.2. Miljöskydd inom flygtrafiken
6.2.1. F lygavgaser6 Miljöproblem
Konsekvenserna av flygavgaserna är av liknande art som de av bilavgasema om än i Sverige av en kvantitativt lägre dignitet. Av de totala utsläppen i Sverige av koloxid, kolväten och kväveoxider från olika transportmedel beräknas flygtrafiken svara för några få procent.
Emissionsbegränsande åtgärder
Några bestämmelser för högsta tillåtna emissioner från flygplan finns f. n. inte utarbetade i Sverige men väl t.ex. i USA.
6.2.2. F lygbuller7 Miljöproblem
Buller från flygplan består huvudsakligen av buller från motorer, propellrar, rotorer samt s.k. aerodynamiskt buller från flygplansskrov. Vid flyghas- tigheter överstigande ljudets uppträder dessutom en s.k. ljudbang.
Bullerreducerande åtgärder
Flygbullret kan, på liknande sätt som buller från biltrafik, påverkas genom åtgärder dels vid källan, dels mellan källan och mottagaren.
Förslag till bullernormer
Trafikbullerutredningen konstaterar att det effektivaste och samtidigt många gånger det enda sättet att begränsa utbredningen av flygbullerstör- ningar är att dämpa det buller som flygplanen avger. Det förslag till emis-
6 Framställningen bygger huvudsakligen på SNV PM 533.
7 Framställningen bygger huvudsakligen på trafik- bullerutredningens betän- kande (SOU 1975:56)Tra- likbuller, del 2 Flygbuller.
sionsnormer som trafikbullerutredningen lägger fram ansluter i allt väsent- ligt till de normer och normförslag som utarbetats inom FN-organet ICAO. Normerna föreslås bli rättsligt reglerade genom föreskrifter utfärdade av luft- fartsverket.
Förslagen till immissionsgränser för flygbuller har utarbetats med samma målsättning som för vägtrafikbullret.
Utredningen föreslår s. k. grundvärden för flygbullernivå (ekvivalent ljud- nivå för dygn med olika vikt för flygrörelser under dag, kväll och natt) på 30 dB(A) inomhus och 55 dB(A) utomhus. Dessa värden föreslås få överskri- das med upp till 10 dB(A) i befintliga boendemiljöer. Dessutom föreslås en övre gräns för momentana ljudnivåer vid enskilda överflygningar på l00 dB(A).
Konsekvenser av trafikbullerutredningens förs/ag
Trafikbullerutredningens förslag till immissionsnormer beräknas för sitt för- verkligande kräva investeringar om 150—200 miljoner kr eller 15—20 miljoner kr per år under en tioårsperiod.
l l
i 7 Sammanfattning
Utredningen har i det föregående kortfattat redogjort för verksamheter som orsakar störningar av olika slag på naturmiljön och för den nuvarande miljö- vårdspolitiken i Sverige. Utredningen har vidare redogjort för utförda in- vesteringar i miljövårdande åtgärder inom industrin, kommunerna och sam- färdseln under de närmast gångna åren samt redovisat en bedömning av så- dana investeringar i första hand för perioden 1975—1980 men även för ett
längre tidsperspektiv.
Kostnader före 1975
Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom industrin under femårsperio- den 1969/70—1973/74 uppskattas till 2,1—2,2 miljarder kr (löpande priser), vilket motsvarar knappt 5 % av de totala investeringarna inom industrin. Dessa investeringskostnader kan beräknas ha medfött årliga kostnader för produktionen uppgående till 0,8 miljarder kr (1974 års priser) eller ca 1,1 % av förädlingsvärdet samma år. De årliga kostnaderna av samtliga miljö- skyddsåtgärder inom industrin vidtagna fram t. o. m. 1974, dvs. även inkl. åtgärder före 1969, uppskattas uppgå till l—l,2 miljarder kr (1974 års priser) eller ca l,3—1,6 % av förädlingsvärdet år 1974.
Under sexårsperioden 1968/69—1973/ 74 investerades 2,4 miljarder kr (lö- pande priser) i kommunala avloppsreningsverk. Detta innebär ca 4,5 % av de totala kommunala investeringarna under perioden.
Kostnader 1975—] 980
l efterföljande tabell redovisas några av de viktigaste uppgifterna för perio- den 1975—1980. Av tabellen framgår att investeringarna i miljöskyddande åtgärder inom industrin under perioden 1975—1980 beräknas uppgå till 3—3,5 miljarder kr eller 3—4 % av de totala investeringarna, vilket innebär att de antas få unge- far samma omfattning som under den gångna femårsperioden. De årliga kostnaderna på grund av miljöskyddsåtgärder vidtagna fram t. o. m. 1980 skulle med denna utgångspunkt uppgå till 2—2,5 miljarder kr (1974 års priser) eller drygt 2 % av det beräknade förädlingsvärdet för år 1980. Investeringarna i kommunal avloppsvattenrening, inkl. avloppsrenings- verk och vissa större avloppsledningar, beräknas under perioden uppgå till
Tabell 7.1 Sammanfattning av miljöskyddsinvesteringarna m. m. 1975—1980
___—______—_
Verksamhet Investering 1975—1980 (prognos) Milj. kr., Relationstal 1974 års priser Andel Beräknad på (%) totala investe- ringar inom sektorn
___—___—
Miljöskyddande verksamheter
Miljöskyddsåtgärder inom industrin 3 000—3 500 3—4 industri Kommunal avloppsrening I 600—1 700 2,6—3_1 kommuner Renhållning (behandling) 175—200 0.3—0,4 kommuner Åtgärder (1976—1980) i vägbyggandet” Å för att reducera buller från biltrafik 800-900 9 vägar tgärder (1976—1980) i bostadsbyggandet _ ;. för att reducera buller från bil- och flygtrafik” 675 800 '_12 bostader Åtgärder (1979—1980) på bilar från att reducera buller” SCO—600 5—6 bilar Åtgärder på bilar för att reducera avgasutsläpp” 400 1—2 bilar Summa 7 150—8 100 3 hela ekonomin Naturvård Naturreservat m. rn. 50—70 I drotts- och ,N'iILi/"ts/iv Anläggningar 2 000 3,3—3.6 kommuner [er/samheter med anknytning till miljöskydd Ovrig kommunal vatten och avlopp 10 000 18—19 kommuner Renhållning (bortforsling) 75—100 0,1—0.2 kommuner Kollektiv värmeförsörjning ] 500 2,5—2 7 kommuner
” Utredningsförslag.
l,6—1,7 miljarder kr eller ca 3 % av de totala kommunala investeringarna. För renhållning vad avser behandling av hushållsavfall har investeringarna under samma period uppskattats till 0,2 miljarder kr, motsvarande 0,3—0,4 % av de samlade investeringarna. Investeringarna i andra kommu— nala verksamheter med anknytning till miljöskyddet (övrig kommunal verksamhet på vatten- och avloppsområdet, övrig renhållning, kollektiv vär- meförsörjning), där investeringarna endast delvis kan inräknas i miljö- skyddskostnaderna, beräknas uppgå till sammanlagt 11,7 miljarder kr eller 21—22 % av de totala kommunala investeringarna.
Investeringar i naturområden och i olika anläggningar för idrotts- och fri- luftslivet kan med stöd av ett i huvudtexten redovisat enkätmaterial upp- skattas till ca 2 miljarder kr eller 3,5—4 % av de totala kommunala investe- ringarna under perioden 1975—1980.
Åtgärder för att minska biltrafikens störningar genomförs när det gäller avgasutsläpp närmast med skärpta krav på 1976 års bilmodeller. Merinveste- ringarna för avgasrenande system på nytillkommande bilar och andra emis- sionsbegränsande åtgärder uppskattas sammanlagt uppgå till ca 0,4 miljarder kr för perioden 1975—1980. Åtgärder mot buller ingår i viss utsträckning re- dan i dag som en del av samhällsbyggandet. Förslag till skärpta krav för bul- ler från bilar och flygplan har nyligen framlagts i två utredningsförslag. Mer-
investeringarna för att åtgärda vägtrafikbullret — i förhållande till ett nollal- ternativ — beräknas enligt utredningsförslaget uppgå till 0,8—0,9 miljarder kr i vägbyggandet, 0,6—0,7 miljarder kr i bostadsbyggandet och 0,5—0,6 miljarder kr i biltillverkningen. För att minska Störningarna av flygbullret beräknas merinvesteringarna under en femårsperiod uppgå till ca 0,1 miljarder kr i bostadsbyggandet. Ett genomförande av dessa förslag skulle medföra en ök- ning av de totala investeringarna med respektive 9 % i vägar, I % i bostäder och 6—8 % ibilar i slutet av perioden 1975—1980.
Kostnader efter 1980
Miljövårdens omfattning och inriktning i ett längre tidsperspektiv och där- med dess kostnader blir naturligtvis i hög grad beroende av den miljövårds- politik som kommer att föras. Möjligheterna att med någon större grad av noggrannhet beräkna kostnaderna för miljövärden efter år 1980 måste bedö— mas vara relativt begränsade. Utredningen har emellertid försökt bedöma storleken av investeringar i miljöskyddsåtgärder i ett längre tidsperspektiv. En sådan bedömning måste då givetvis i hög grad bygga på antagandet om en fortsatt miljövårdspolitik av liknande utformning som under 1970-talet. Utredningen har bedömt att ytterligare 4—5 miljarder kr i investeringar er- fordras inom industrin för att, i den utsträckning som i dag kan antas kom- ma att krävas vid prövning enligt miljöskyddslagen, kunna innehålla de för- oreningar som nu släpps ut i naturen. Under förutsättning att de planer på miljöskyddsinvesteringar som tidigare redovisats genomförs och att dessa fortsätter i samma takt under 1980-talet, innebär vad nu nämnts att en sådan reduktion av utsläppen som avsågs då denna påbörjades vid slutet av 1960- talet i samband med miljövårdsadministrationens uppbyggnad, miljöskydd- slagens införande etc. skulle vara genomförd under loppet av 1980-talet. Det- ta innebär dock enligt utredningens mening inte att något slutligt mål upp- nåtts.
Den kraftiga uppbyggnaden av avloppsreningsverk under 1970-talet har huvudsakligen avsett verk med biologisk eller biologisk-kemisk rening. Genomgående biologisk-kemisk rening av det kommunala avloppsvattnet kan på grundval av förhållandena år 1975 beräknas erfordra investeringar av ytterligare storleksordningen 1—1,5 miljarder kr utöver vad som beräknas bli investerat till år 1980.
Investeringskostnaden för den praktiskt möjliga utbyggnaden av kollektiv värmeförsörjning i Sveriges tätorter med fler än 10 000 invånare uppskattas i en rapport från Värmeverksföreningen till sammanlagt 15 miljarder kr. Ut- byggnadsmöjligheterna anges räcka till att förse 0,9 miljoner normallägenhe- ter med värme och varmvatten under 1970-talet, 2,9 miljoner under 1980-ta- let och 3,7 miljoner normallägenheter under 1990-talet.
De tidigare nämnda åtgärdsprogrammen till skydd mot buller från bilar och flygplan är uppgjorda för en tioårsperiod, vad avser sanering av befintlig miljö. De tidigare angivna kostnaderna för perioden 1975—1980 gäller sålun- da även för första delen av 1980-talet.
Bilaga
Tabell Bl
Tabell 32 Tabell B3
Tabell 84 Tabell BS Tabell 86 Tabell 87 Tabell 38 Tabell B9 Tabell BIO
Tabell Bll
Tabell B12
Tabell Bl3 Tabell BI4
Tabell BIS
1 Tabeller
Verksamheter för vilka det erfordras särskild prövning enligt gällande lagstiftning ....................... Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder .. Antal miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden ....................... Utsläpp av föroreningar (ton/år) till naturmiljön från oli- ka verksamhetsområden år 1969 ................. Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri budgetåren 1969/70—1973/74 ............. Kostnader för miljöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig industri budgetåren 1969/70—1973/74 Avskilda mängder föroreningar (ton/år) av miljöskyd- dande åtgärder genomförda inom befintlig industri bud- getåren 1969/70—1973/74 ........................ Beräknade miljövårdsinvesteringar 1971—1975 ...... Miljövårdsinvesteringarnas andel av totala planerade in- vesteringar inom olika branscher 1967—1975 ....... Totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investering- ar inom vissa industribranscher under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda ................ Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommu- ner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 ....... Uppgifter om miljövärdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 ......................................
54 56
58
62
66 68
69
70
72
74
76
78
80
54
Tabell Bl. Verksamheter för vilka det erfordras särskild prövning enligt gällande lagstiftning”
SNI Näring
l Jordbruk m. m.
1 ] Jordbruk, jakt 111010 Åkerbruk, husdjursskötsel 1 1 1040 Pälsdjursskötsel 111050 Annan djurskötsel 112000 Tjänster inom jordbruk l 2 Skogsbruk l 3 F iske, fiskevård
2 Gruvor m. m.
21 Kolgruvor 22 deett'oleumvet'k 23 Ma/mgruvor 230100 Järnmalmsgruvor 230200 Icke-järnmalmsgruvor
29 Minera/brott nt. m.
2901 Stenbrott. sandtag
3 Tillverkningsindustri
31 Livsmede/sindustrt m. m. 3111 Slakterier
3112 Mejeriindustri 3113 Frukt- och grönsaksindustri 3114 Fisk- och fiskkonservindustri 3115 Olje- och fettindustri
3118 Sockcrindustri 3119 Choklad- och konfektindustri 3121 Ovrig livsmedelsindustri 313120 Spritdrycksindustri 313300 Maltdrycksindustri 313400 Läskedrycksindustri m. m. 32 Textilindustri m. m. 321130 Blekerier, ftirgerier m. m. 323100 Garverier 33 Trävaruindustri
331111 Sågverk. hyvlerier 3311 12 Träimpregneringsverk
331191 Kryssfanérindustri m. m. 331192 Spånskiveindustri 34 Massa- och pappersindustri m. m, 3411 Massa- och pappersindustri 34111 Massaindustri 34112 Pappers- och pappindustri 34113 Träfiberplattindustri 3412 Pappers- och pappförpackning 341909 Annan pappers- och pappvaruindustri 35 Kemisk industri m. m. 3511 Kemikalieindustri 351210 Gödselmedelsindustri
351220 Bekämpningsmedelsindustri 3513 Plastindustri 352100 Färgindustri 352200 Liikemedelsindustri 352300 Tvättmedelsindustri 352902 Ovrig kemisk industri 353000 Petroleumraffinaderier 354099 Asfaltverk, övrig petroindustri 355 Gummivaruindustri 356 Plastvaruindustri
Enklare miljöskydds- prövning
xxxx
X
XX
Noggrannare miljöskydds- prövning
xxxx
XXXXXXXX
X
)(
XXX
XXXXXXXXX
SOU 1975:98 Tillkomst- och lokalise-
ringsprövning
)(
SNI Näring Enklare Noggrannare Tillkomst- miljöskydds— miljöskydds- och lokalise- prövning prövning ringsprövning
36 Jord- och Stenvaruindustri 361000 Porslins- och lergodsindustri x 362 Glasindustri x 3691 Tegelindustri )( 369210 Cementindustri x x 369220 Kalkindustri x x 369910 Stenvaruindustri x 36992 Betong- och betongvaruindustri x 369991 Mineralullsindustri x 369999 Ovriga mineraliska ämnen x 37 Järn-. stål- och metallverk 371010 Järn- och stålverk x x 371020 Ferrolegeri ngsverk x x 371030 Järn— och stålgjuterier x 372010 1cke-järnmetallindustri, malm x x 372020 lcke—järnmetallindustri. skrot x x 372040 Gjuterier för icke-järn x 38 V erkstadsindus/ri x 381920 Metalltråd, -kablar m. m, x 381990 Ytbehandlingsindustri x 383910 Eltråd- och kabelindustri x 383920 Batteri- och ackumulatorindustri x 3843 Bil- och bilmotorindustri x 39 .4 nnan tillverkning
4 El-, gas-, värme- och vattenverk 41 El—, gas-. värmeverk - 410100 Elverk x x x 410200 Gasverk x x 410300 Värmeverk x x 42 Val/enverk x
5 Byggnadsindustri
6 Varuhandel m. m.
7 Samfärdsel m. m.
71 ] Landtransport 712 Sjötransport 713 Lufttransport
8 Uppdragsverksamhet m. m.
9 Tjänster m. m. 910010 Förvaltning m. m. 920010 Avloppsreningsverk m. m. x 920020 Renhållningsverk x x 920090 Uppsamling av kemiskt avfall m. m. x x 933100 Sjukvård x 949010 Motorsport-. skjutbana m. m. x 949030 Djurpark m. m. x 951300 Bilreparationsverkstäder x 952090 Tvätterier x x 959200 Fotolaboratorium x
" För den exakta uppräkningen av de prövningsskyldiga verksamheterna hänvisas till resp. författningar.
Tabell B2 2. Bidrag av statsmedel till ' 'öskyddande åtgärder
Anläggning Avloppsreningsverk för minst 50 personer eller motsvarande
Industriell anläggning som tagits i drift före 1969-07-01
Anläggning för avfalls- behandling
Jordbruks- och trädgårds- företag som tagits i drift före 1972-07-01
Åtgärd
a) Ny-, 1” eller ombyggnad b) Vissa ledningar
a) Åtgärd som minskar vatten— eller luft- förorening eller buller b) Anslutning till allmän va-anläggning a) Återvinning av hus- hållsavfall
b) Behandling (omvandling, förstö ing eller slutlig uppläggning) av avfall
c) Lagring av kemiskt eller annat miljöfarligt avfall
d) Försöksanläggning i full storlek som minskar vatten- eller luft- förorening eller buller
Åtgärd som minskar vat- ten- eller luftförorening eller buller
Bidrags- procent
Maxbelopp (milj. kr.)
SFS Anslag
30—50”
högst 2517
högst 50 högst 25
2,5
19681308 Bidrag ti kommunala 197l:371 avloppsreningsverk m. m. 1971:914”
1974:551
1969z356 Bidrag till miljövård- 19711373 ande åtgärder inom 197lz914b industrin m. mf" 1972:281
Kungl Maj:ts
bemyndigande
1972-09-08'7
1974:421
1972:280 —"'— 19751495 Stöd till avfallsbe- handling m. m.
1972:293 Bidrag till jordbrukets resp trädgårdsnäringens rationalisering m. m.
" Förhöjda bidrag 55—75 % tiden 1971—11-01—1972—06-30, 1972-09—01—1973—04-30, 1973—10-16—1974-05-31.
”Förhöjda bidrag med högst 75 % tiden 1971-11-01—1972-06—30 resp. med högst 50 % tiden 1972-09-01—1973-04-30 och 1973-10-16—1974—05-31.
("Anslaget ersätts fr.o.m. budgetåret 1975/76 av anslaget "Stöd till avfallsbehandling m. m."
Tabell BZ b. Bidrag av statsmedel till miljöskyddande åtgärder budgetåren 1968/69-1975/76
Åtgärd Anslag till bidrag (milj. kr.. löpande priser)
1968/69 1969/70 1970/71 1971/72 1972/73 1973/74 1974/75 1975/76 Summa 1968/69— 1975/76
40 50 60 80 130 130 130 130 1 315 +365" +100” +100”
445 230 230
Miljövårdande åtgärder . 50 50 50 50 50 soc 154 785 inom industrin m.m. +300" +100” + 70”
350 150 120 3,5 6 8 145 31 .5
Kommunala avloppsrenings- verk m. m.
Miljövårdande åtgärder inom jordbruks- och
trädgårdsföretag m. m.”
Summa 40 100 110 795 3835 356 188 159 2 1315
" Förhöjda bidrag. ' '” Utgår ur anslag ”Bidrag till jordbrukets rationalisering m. m." (27 milj kr budgetåret 1975/76) resp. "Bidrag till trädgårdsnäringens rationalisering m. m."
(0.15 milj kr budgetåret 1975/76). ” Delvis ny inriktning av bidragen till bl. a. branscher där reningsåtgärder av någon omfattning inte vidtagits, utprovning av nya tekniska lösningar
m.m. ”' Anslag ”Stöd till avfallsbehandling m. m.” ? Lantbruksnämndernas bedömning av anslagets användning för miljövårdande åtgärder.
Tabell B3. Antalet miljöfarliga och totala antalet anläggningar inom olika verksamhetsområden
SNI Näring Antal miljöfarliga anläggningar” Vatten Luft Totalt Totala antalet anläggningarb 1 Jordbruk m. m. 1 500 150 W 2 Gruvor och mineralbrott 75 177 3 Til/iverkningsindustri 5 357 12 709 31 Livsmedelsindustri m. m. 484 600 898 1 475 Livsmedelsindustri, konkurrensskyddad 243 55 243 1 033 Livsmedelsindustri, konkurrensutsatt 137 545 545 292 Dryckesvaru- och tobaksindustri 110 110 150 32 Textilindustri m. m. 75 75 1 380 33 Trävaruindustri 1 200 1 200 2 264 34 Massa- och pappersindustri m. m. 78 63 78 1 203 Massa- och pappersindustri 63 63 63 123 Pappersvaruindustri 15 15 142 Grafisk industri 938 35 Kemisk industri m. m. 343 518 546 847 Kemikalieindustri 116 91 116 182 Annan kemisk industri 100 97 100 187 Petroleumraffinaderier 7 7 7 5 Asfaltverk, övrig petroindustri 203 203 36 Gummivaruindustri 158 Plastvaruindustri 120 120 120 279 36 Jord- och stenindustri 72 1 386 1 386 800 37 Järn-, stål- och ferrolegeringsverk 54 154 154 190 Järn-. stål- och ferrolegeringsverk 43 143 143 105 Icke-järnmetallverk 11 11 tid 85 38 Verkstadsindustri 1 020 20 1 020 4 387 Ytbehandlingsindustri 1 000 1 000 638 Annan verkstadsindustri 20 20 20 3 749 39 Annan tillverkningsindustri 163 4 El, gas. värme och vattenverk 63 123 123 7 Uäns/et'tn. m. 1 777 188 1 833 Avloppsrening m. m. 1 500 l SW 8 5006 Renhållning 132 188 188 Ovrigt 145 145 Summa Industri 2 + 3 5 500 Alla näringar ] — 9 9 000 M_— " Antal miljöfarliga anläggningar som väntas bli föremål för tillsyn enligt miljöskyddslagen. b Antal arbetsställen enligt Industri 1972. SCB (minst fem sysselsatta i genomsnitt). ( Antal brukningsenheter med mer än 2 ha. ” Gjuterier för icke-järnmetaller redovisas under järngjuterier. ? Ca 1 500 avloppsreningsverk för tätorter och ca 7000 andra avloppsreningsverk. Källa: Statens naturvårdsverk. Industri 1972, SCB.
Tabell B4. Utsläpp av föroreningar (ton/år) till naturmiljön från olika verksamhetsområden år 1969 & SNI Näring Vattenföroreningar BS7 Suspen- Fosfor- Kväve- Metaller derade före- före- ämnen ningar ningar ___—ä 1 Jordbruk m. m. 1 750 60 000 2 Gruvor oclt mineralbrott 10 000 2 130 3 Tillverkningsindustri 31 Livsmedelsindustri m. m. 65 000 385 Livsmedelsindustri, konkurrens— skyddad 30 000 330 1 390 Livsmedelsindustri, konkurrensutsatt 30 000 53 Dryckesvaru- och tobaksindustri 5 000 2 32 Textilindustri m. m. 5 600 5 000 80 33 Trävaruindustri 10 000 2 000 34 Massa— och pappersindustri m. m. 630 000 210 000 900 4 500
Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri _ Grafisk industri
35 Kemisk industri m. m. 9 300 4 800 3 Kemikalieindustri 1 700 4 600 3 300 Annan kemisk industri 6 000 130 10 Petroleumraffinaderier ] 600 50 Asfaltverk. övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri 36 Jord- och stenindustri 50 000 37 Järn-, stål— och metallverk 23 000 Järn-, stål— och ferro- legeringsverk 20 000 1 500 10 000 Icke-järnmetallverk 3 000 38 Verkstadsindustri 350 Ytbehandlingsindustri 2 000 Annan verkstadsindustri 39 Annan tillverkningsindustri 4 El, gas, värme- och vattenverk 10 7 Sam/ärdse/ m. m. 9 Uli/ister m. m.
Avloppsrening m. m. 65 000” 7 000” 22 000 Renhållning Ovrigt 2 000 250
Summa 800 000 300 000 15 000 90 000 13 000 &— Källa: Statens naturvårdsverk.
Förarbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 16. lngenjörsvetenskapsakademin, medd. 185.
Skogsindustrins miljövårdsprojekt.
Industrins vatten- och luftvård AB, rapporter.
sou 1975:98 Bilaga 1 61 SNI Luftföroreningar Fast avfall _. totalt Stoft Svavel- Ovriga * Kväve. Koloxid Kolväten oxider svavel- oxider föreningar I 25 000 000 2 21 000” 16 000 20 000 000 3 31 8 000 1 300 000 2 000 10 870 000 6 000 395 000 3 000 32 100 33 3 000 34 80 000 200 000 9 000 2 500 000 35 60 000 42 000 12 000 10 000 10 000 30 000 3 000 8 000 1 000 59 300 200 1 000 10 000 3 200 7 000 16 800 50 000 2 000 36 100 000 30 000 40 000 300 37 95 0004 30 000 90 000 200 1 424 000 5 000 50 38 2 000 39 3 000 20 4 15 000 480 000 90 000 42 000 7 3 000 115 000 1 100 000 180 000 9 210 000 25 000 800 1 000 2 200
; Utan miljöskyddsåtgärd:
('n
d..
400000 900000 15 000
___________________—_
170000 ton/år. sm 1-
130000 " 135000 "
200 000 1200000 200000 60000000
Tabell BS. Investeringar i miljöskyddande åtgärder inom befintlig industri budgetåren 1969/70—1973/74 %
Miljöskyddsinvesteringar
SNI
___—___— 2 3 31
3111, 3112, 3116. 3117. 3118 3113. 3114, 3115. 3119. 3121, 3122 313. 314 32 33 34 3411 3412. 3419 342 35 351 352 353 354 355 356 36 37 371 372 38 381990 38 exkl 381990 39
2+3
lndustribransch
Gruvor och mineralbrott Til/iterkningsindustri Livsmedelsindustri m. m. Livsmedelsindustri. konkurrensskyddad Livsmedelsindustri. konkurrensutsatt Dryckesvaru- och tobaksindustri Textilindustri m. m. Trävaruindustri Massa- och pappersindustri m. m. Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri Kemisk industri m. m. Kemikalieindustri Annan kemisk industri Petroleumraffinaderier Asfaltverk, övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Jord- och stenindustri Järn-, stål- och metallverk
Järn-. stål- och ferrolegeringsverk Icke-järnmetallverk Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri Annan verkstadsindustri Annan tillverkningsindustri
Hela industrin
Källa: Statens naturvårdsverk, PM 488. ,Statistiska centralbyrån, SM N 1974165. Statens industriverk.
Milj. kr., löpande priser
Vatten Luft Bullet” Totalt 5.1 6.0 0.1 11.2 1 0650 5683 6.8 1 640.1 1322 10.0 0 1422 90,0” 6,7 0 96.7 422? 2.8 0 45.0 0 0.5 0 0.5 29.5 0.1 0 29.6 5.8 3.7 0.5 10.0 557.2 1341 2.1 6934 557.2 1341 2.1 693,4 0 0 0 0 0 0 0 0 71.8 73.8 0.5 1461 35.5 20.7 0.1 56.3 19.6 4.1 0.4 24.1 16.6 3.5 0.1 20.2 0 45.4 0 45.4 0 0 0 0 0,1 0 0.1 0.2 3.1 1130 2.9 1190 152,8 2180 0,4 3712 1494 1965 0.3 3462 3.4 31.5 0.1 35.0 1034 9.5 0.1 1130 95.2 6.5 0 1017 8.2 3.0 0.1 9.2 9.2 6,1 0.2 15.5 10701 5743 69 16513
SNI
Totalt Vatten Luft + buller Totalt
2 42 0.2 0.3 0.5 3 40 2.5 1.3 3.8 31 36 3.5 0.3 3.8 4.6 0.4 5,0 3,9 0,3 4,2 (0,1 0,1 0,1 32 44 2,4 (0,1 2,4 33 31 0.2 0,2 0,4 34 37 6,5 1,6 8,1 8,4 2,0 10,4 (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 35 43 1.3 1.4 2.7 2,0 1,2 3,2 2.0 0,5 2,5 1,0 3,0 4,0 d d ct (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 (0,1 36 46 0,2 7,8 8,0 37 45 3,2 4,6 7,8 3,6 4,8 8,4 0,5 5,1 5,7 38 40 0,7 0,1 0,8 2,1 0,1 2,2 0,1 (0,1 0,1
39 39 . . . . . . 2 + 3 40 2.4 1.3 3.7
” Enbart de två senaste av angivna budgetår. pskattad fördelning. ( Kalenderåren 1970—1974. 4 Inkl. 1 SNI 353.
bUp
Mil jöskyddsinvesteri ngar
Andel (%) statsbidrag av totala miljöskyddsinvesteringar
Andel (96) av totala investeringarf inom resp. bransch
Tabell B6. Kostnader för miljöskyddande åtgärder genomförda inom befmtlig industri budgetåren 1969/70-1973/74
%
SNI lndustribransch Miljöskyddskostnad Milj. kr. per år, 1974 års priset”J
Andel (%) av förädlingsvärdet år 1974
%
2 3
31
3111, 3112, 3116. 3117. 3118 3113, 3114, 3115. 3119, 3121, 3122 313, 314
32 33 34
3411
3412, 3419
342
35
351 352 353 354 355
356
36 37
371 372
38
381990
38 exkl. 381990 39
2+3
Gruvor och mineralbrott Til/verkningst'ndustri Livsmedelsindustri m. rn. Livsmedelsindustri. konkurrensskyddad Livsmedelsindustri. konkurrensutsatt
Dryckesvaru- och tobaksindustri Textilindustri m. m. Trävaruindustri
Massa— och pappersindustri m. m. Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri
Grafisk industri
Kemisk industri m. m. Kemikalieindustri
Annan kemisk industri Petroleumraffinaderier Asfaltverk. övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Jord- och stenindustri
Järn-. stål- och metallverk
Järn-. stål— och ferrolegeringsverk Icke— arnmetallverk Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri
Annan verkstadsindustri
Annan tillverkningsindustri
Hela industrin
Vatten
1 330 38
26” 12” 0 9 2 160 160
oo——-»omooo-—mv-— Nv— vill")
'_'me VM
Luft + buller
3 230 4 N
3
NCO—OOOOVOS—U— Vil/3
102
Totalt
4 560 42
28 14 0
9 3 210 210
inom resp. bransch
Totalt
0. 0. 0
Noooo o ”TQ—”_— V V
oooo—m'soooo
oooorqrxN—
.. QQYQfW_N Osso—mm—
oråd-— V
331
[N' o
" Beräknad kostnad för drift (råvaror, energi, personal, reparation ” Uppskattad fördelning.
och underhåll)och kapital (10 % ränta. 10 års avskrivningstid).
Tabell B7. Avskilda mängder föroreningar" stri budgetåren 1969/70—1973/74
SNI
LMU—JN—
32 33 34
(ton/år) av miljöskyddande åtgärder genomförda inom befintlig indu-
Näring
Jordbruk m. m.
Gruvor och mineralbrott Tillverkningsindustri Livsmedelsindustri m. m. Livsmedelsindustri, konkurrensskyddad Livsmedelsindustri, konkurrensutsatt Dryckesvaru- och tobaksindustri
Textilindustri m. m.
Trävaruindustri
Massa- och pappersindustri m. m. Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri Kemisk industri m. m. Kemikalieindustri Annan kemisk industri Petroleumraffinaderier Asfalt, övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Jord- och stenindustri Järn-. stål- och metallverk Järn-, stål- och ferrolegeringsverk Icke-järnmetallverk
Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri Annan verkstadsindustri Annan tillverkningsindustri
El. gas. värme och vattenverk Sam/ärdse/ m. m. Tjänster m. m. Avloppsrening m. m. Renhållning Ovrigt
Summa
Vattenföroreningar
BS7 Suspen- Fosfor- Kväve- Metaller derade före— före- ämnen ningar ningar ] 800 45 46 000 250'7 24 000 20 000 2 000 3 700 3 500 2 2 800 500 230 000 120 000 30017 2 400 220 150 730 50 40 1 500 170 100 0,4 175 10 8 400 14 000 11 300 4 700 2 000 10 850 30 000 3 500 5 000 63 I 300 000 150 000 4 200 5 000 5 600
Källa: Statens naturvårdsverk PM 488, publ. 1975z4.
SNI
www—-
32 33 34
35
36 37
O%&w
" De avskilda mängderna föroreningar har schablonmässigt omräknats genom faktorn 350 från i källan angivna
Luftföroreningar
Stoft Svavel- Övriga Kväve- Koloxid oxider svavel- oxider Föreningar 17 000 1 000 230 875 90 700 55 000 20 000 5 000 34 000 400 1 400 500 3 200 170 I 400 350 38 90 190 30 000 5 72 000 240 80 36 000 74 000 7 000 70 000 7 000 23 3 600 550 50 2 500 440 7 800 200 000 100 000 6 500 500 36 000
Kol väten
400 285 94
210 35
13
650
ton per dygn: ” Uppskattning.
Tabell 88. Beräknade ' 'övårdsinvesteringar 1971—1975
R_—
SNl lndustribransch Miljövårdsinvesteringar (milj. kr., 1969 års priser) Underhåll
.. _ och re ara- Vatten- Luft- Ovriga Totalt tion axl)
föroreningar föroreningar föroreningar milj "vårdS- kapital
___—MR_—
2 Gruvor och mineralbrott 10.3 1 1.4 21.8 10.7
31 Livsmedelsindustri 73.6 1 — 85.5 18.6
3411 Massa- och pappersindustri 4309 13 20.1 590.3 83.5
35 (exkl. 355) Kemisk industri 80.2 6 54 155.1 26.4
36 Jord- och stenindustri 4.0 22.8 5 5 32.3 5.2
37 Järn-. stål- och metallverk 61.9 101.7 2.0 165.6 47.4 4 3
_amvm , u . & O—ONON
2 + 3 Hela industrin (angivna branscher) 660.9 3552 3 . 1 050.4 1918 2 + 3 Hela industrin ca 1 600
Källa: Miljövården i Sverige under 70-ta1et. 1970 års långtidsutredning. bilaga 8. SOU 1971:12. Enkät till företag med mer än 100 anställda (194 st).
Tabell B9. ' 'övårdsinvesteringarnas andel av totala planerade investeringar inom olika branscher 1967—1975
i
SNI lndustribransch Andel (%) miljövårdsinvesteringar av totala planerade investeringar
___________—_—_—_——
1971—1975
1967 1969 1970
2 Gruvor och mineralbrott 31 Livsmedelsindustri 3411 Massa-och pappersindustri 36 Jord- och stenindustri 37 Järn-, stål- och metallverk
4 6 4 35 (exkl. 355) Kemisk industri 6. 6 2 4 oorx—N'rxm _ Nixrx—nrxm nn
2 + 3 Hela industrin (angivna branscher) 2 + 3 Hela industrin
Källa: Miljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning. bilaga 8. SOU 1971:12. Enkät till företag med mer än 100 anst' Ida (194 st).
Tabell BIO. Totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 an-
1975
605
289
1 944
1 562 I 122 227
134 79
1 688
6 088
ställda.
SNI lndustribransch Totala investeringar (milj. kr.. 1974 års priser) 1973” 1974
2 Gruvor och mineralbrott 401 447
3 lil/verkningsindusrri
31 Livsmedelsindustri m. m,
3111. 3112. 3116. Livsmedelsindustri. 3117. 3118 konkurrensskyddad 370 272 3113. 3114. 3115 Livsmedelsindustri. 3119. 3121. 3122 konkurrensutsatt 313. 314 Dryckesvaru— och tobaksindustri
32 Textilindustri m. m.
33 Trävaruindustri
34 Massa- och pappersindustri m. m. 3411 Massa- och pappersindustri 1 036 1 584
3412. 3419 Pappersindustri 342 Grafisk industri 35 (351. 353. 355. 356) Kemisk industri m. m. 763 1 006 351 Kemikalieindustri 455 697 352 Annan kemisk industri 353 Petroleumraffinaderier 171 123 354 Asfaltverk. petroindustri 355 Gummivaruindustri 93 131 356 Plastvaruindustri 44 55 36 Jord- och stenindustri 37 Järn-. stål- och metallverk 371 Järn-. stål- och ferrolegeringsverk 1 086 974 372 Icke-järnmetallverk 38 Verkstadsindustri 381990 Ytbehandlingsindustri 38 exkl. 381990 Annan verkstadsindustri 39 Annan tillverkningsindustri
2 + 3 Hela industrin (angivna branscher) 3 656 4 283 2 + 3 Hela industrin 7 356 9 625
Källa: Långtidsutredningens industrienkät utförd av SCB oktober 1974 — januari 1975.
12 557
i 1 1
sou 1975:98 Bilaga 1 71 SNI Totala investeringar (milj. kr.. 1974 års priser)
1976 1977 1978 1979 1980 Summa Summa
1973—1974 1975—1980
2 584 509 428 347 345 848 2 817 3 3111 etc, 226 315 346 209 229 642 1 612 3411 2 350 2 772 2 630 1 943 1 499 2 620 13 138 35 1 459 1 630 1 314 1 282 1 133 1 769 8 378 351 1 057 1 228 930 905 796 1 152 6 038 353 186 211 198 196 140 294 1 157 355 130 119 119 109 124 224 734 356 86 72 67 72 73 99 449 371 1 930 2 334 2 376 2 370 1 833 2 059 12 531 2 + 3 6 549 7 560 7 094 6 151 5 038 7 938 38 476 2 + 3 12 135 12 990 12 179 10 778 9 487 16 981 70 126
___—____—__——._————-———
” Faktiskt utfall i 1973 års priser.
Tabell Bl l. Miljöskyddsinvesteringar inom vissa industribranscher under åren 1973—1980. Företag med fler än 200 anställda.
SNI
2 3 31
3111. 3112. 3116. 3117. 3118 3113, 3114. 3115. 3119. 3121. 3122 313. 314 32 33 34 3411 3412. 3419 342 35 (351. 353. 355. 356) 351 352 353 354 355 356 36 37 371 372 38 381990
38 exkl 381990 39
2+3 2+3
lndustribransch
Miljöskyddsinvesteringar (milj. kr.. 1974 års priser)
1973 1974 1975
Gruvor och mineralbrott” Tillverkningsindusrri Livsmedelsindustri m. rn. Livsmedelsindustri. konkurrensskyddad Livsmedelsindustri. konkurrensutsatt Dryckesvaru— och tobaksindustri Textilindustri m. m. Trävaruindustri Massa- och pappersindustri m. m.
Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri Kemisk industri m. m. Kemikalieindustri Annan kemisk industri Petroleumraffinaderier Asfaltverk, övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Jord- och stenindustri Järn-. stål- och metallverk Järn-. stål- och ferrolegeringsverk Icke-järnmetallverk Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri Annan verkstadsindustri Annan tillverkningsindustri
Hela industrin (angivna branscher)
Hela industrin
13 23 4
21 21 13
195 152 218
77 76 201 62 50 133
10 20 54
95 58 76
401 330 512
___—m Källa: Långtidsutredningens industrienkät utförd av SCB oktober 1974 — januari 1975.
sou 1975:98 Bilaga I 73 SNI Miljöskyddsinvesteringar (milj. kr.. 1974 års priser)— 1976 1977 1978 1979 1980 Summa Summa 1973—1974 1975—1980 2 5 6 3 2 2 36 22 3 311 etc. 11 14 7 8 7 42 59 3411 252 248 217 147 123 347 1 205 35 201 156 109 107 84 154 855 351 151 96 57 55 43 112 533 353 39 48 42 42 30 31 254 355 8 9 8 8 9 8 53 356 3 3 2 2 2 3 15 371 93 87 50 41 44 152 391 2 + 3 562 511 386 305 260 731 2 532 2 + 3 3 000—3 500
___________________._____—_—_——— " Ofullständiga svar 1975—1980.
Tabell B12. Andelen miljöskyddsinvesteringar av totala investeringar inom vissa industribranscher under åren 1973-1980. Företag med fler än 200 anställda.
SNI
2 3 31 3111. 3112. 3116. 3117. 3118 3113. 3114. 3115. 3119. 3121. 3122 313. 314 32 33 34 3411 3412. 3419 342 35 (351. 352. 355. 356) 351 352 353 354 355 356 36 37 371 372 38 381990 38 exkl 381990 39
2+3 2+3
lndustribransch
Andel miljöskyddsinveste- ringar (%)
1973 1974 1975
Gruvor och mineralbrott” Til/verkningsinduslri Livsmedelsindustri Livsmedelsindustri. konkurrensskyddad Livsmedelsindustri. konkurrensutsatt Dryckesvaru- och tobaksindustri Textilindustri rn. m. Trävaruindustri Massa- och pappersindustri m. m. Massa- och pappersindustri Pappersvaruindustri Grafisk industri Kemisk industri m. rn, Kemikalieindustri Annan kemisk industri Petroleumraffinaderier Asfaltverk. övrig petroindustri Gummivaruindustri Plastvaruindustri Jord— och stenindustri Järn—. stål— och metallverk Järn-. stål- och ferrolegeringsverk Icke-järnmetallverk Verkstadsindustri Ytbehandlingsindustri Annan verkstadsindustri Annan tillverkningsindustri
Hela industrin (angivna branscher) Hela industrin
3.3
5.8
18.8
10.1 1
'o
IVP o xlxl
LA
7.6
9.6
xtxi NOK
LN'v—J Luo ON
(_l) . 0
0.7
11.2
N ___. cl)-xt .b”) —N NC U» 0000
? (JI
&
11.0 7.7 8.4
Källa: Långtidsutredningens industrienkät utförd av SCB oktober 1974 — januari 1975.
___—_________________________
Andel miljöskyddsinvesteringar (%)
SOU 1975:98 SNI
1976 2 0.9 3 3111 etc. 4.9 3411 10.7 35 13.7 351 14.2 353 20.8 355 6.3 356 3.4 371 4.8 2 + 3 8.6 2 + 3
_____________________________
" Ofullständiga svar 1975—1980.
1977 1978 1979 1.1 0.7 0.6 4.5 1.9 3.6 8.9 8.2 7.6 9.5 8.3 8.3 7.8 6.1 6.0
22.5 21.4 21.6 7.7 6.6 7.3 4.0 3.0 2.9 3.7 2.1 1.7 6.7 5.4 5.0
1980
0.6
3.1
8.2
7.4 5.4 21.3 7.4 2.7
2.4
5.2
Medel 1973—1974
4.2
6.6
13.3
_. $"?” .0 30.00 '_'xl J=— xlxl
9.2
Medel 1975—1980
0.8
3.7
6.6 4—5
Tabell BlSa. Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978 Förvaltningsgren Bruttodriftkostnader (milj. kr. per år) Svars- procent , kommu- Löpande 1974 års priser ner” priser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1 1 Vatten- och avloppsverk (kommuner) 1 520 1 643 1 876 1 999 2 109 2 211 2 306 100 1 därav: 1 vattenreningsverkb 303 322 353 388 414 434 453 82 1 avloppsreningsverk” 356 414 488 540 572 604 628 85 1 va-ledningar 671 716 796 832 873 91 1 951 84 Vatten-och avloppsverk (företag? 8 9 9 . därav: ; vattenreningsverkb 1 1 1 . avloppsreningsverk” 3 3 3 va-ledningar 4 4 4 Renhållningsverk (kommuner) 395 462 532 561 591 619 647 96 därav: bortforsling av hushållsavfall 230 266 298 315 328 343 358 83 behandling av hushållsavfall 85 93 107 114 121 128 134 91 Renhållningsverk (företag” 88 104 114 därav: bortforsling av hushållsavfall 77 88 97 behandling av hushållsavfall 9 14 14 Värmeverk (kommuner) 454 556 774 859 901 944 986 18 1 därav: kraftvärmeverk 1 14 143 217 229 240 247 255 3 1 hetvattencentraler 76 97 174 198 210 219 226 13 1 fjärrvärmenät 1 17 131 161 182 196 209 224 15 1 Värmeverk (företag)! 143 157 245 därav: kraftvärmeverk 105 103 141 hetvattencentraler 23 35 74 fjärrvärmenät 13 16 22
Samtliga förvaltningsgrenar
34 362 38 226 40 098
” Avser andelen svarande av ienkäten medverkande kommuner. 1 enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner
i Sverige.
" Vattenreningsverk: enbart centralen för framställning. huvudsakligen genom rening. av vatten. ( Avloppsreningsverk: enbart centralen för behandling h
Loppsledning.
Kommunägda företag. entreprenörer e. d. Källa: KELP 74—78. Specialenkäten. Miljövård.
uvudsakligen genom rening. av avloppsvatten inkl. ut-
Tabell B13b. Bruttodriftkostnader för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972-1978
Förvaltningsgren Bruttodriftkostnader (milj. kr. per år) Svars- procent _ kommu- Löpande 1974 års priser nera priser
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
27 25 26 27 27 33
(J.
Natur—och kulturreservat o.d. 22 2 därav främst för: kulturella och vetenskapliga intressenh 6 6 7 7 7 8 8 19 det rörliga friluftslivetf 14 16 16 16 16 16 16 19 Miljövårdsplaneringd 1 1 2 2 2 2 2 12 Offentlig renhållning 122 129 150 292 312 336 362 93 därav:
renhållning i naturen 9 10 11 35 38 42 46 49 strand- och vattenvård 1 1 3 4 3 2 2 21 Fritidsförvaltning 827 961 1 110 1 193 1 272 1 350 1419 99 därav:
friluftsgårdar. motionscentraler. raststugor. spår. leder. elljus— spår. hopp- och teknikbackar 62 74 80 86 90 95 99 79 traditionella idrottsanlägg— ningar (t. ex. ishallar. sport- hallar. idrottsplatser. tennis- banor. golfbanor. ridhus e. d.) 316 364 417 449 482 512 540 95 badanläggningar (inom- och utomhusanläggningar) 202 223 256 276 298 320 337 97 småbåtshamnar 12 13 13 15 16 17 19 48 övriga anläggningar 98 118 141 148 161 171 177 70 Samtliga förvaltringsgrenar 34 362 38 226 40 098
" Avser andelen svarande av ienkäten medverkande kommuner. l enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. ” Med vetenskapliga intressen avses intressen som syftar till att skydda och vårda naturmiljöer för att öka kunskapen om hur naturen är uppbyggd. klarlägga de ömsesidiga sambanden mellan organismerna och deras omgivning (eko- logi). skapa förutsättningar för växt- och djurarters fortlevnad samt säkra referensområdet för miljökontroll och forskning. Med lulturella intressen avses som syftar till att bevara och vårda områden som belyser olika faser i kulturlandskapets (odlingslandskapets) utveckling. Dessa intressen överlappar ofta kulturminnesvårdens. ( Med rörligt friliftsliv avses sådan verksamhet som skapar möjlighet för människor till vistelse i och umgänge med naturen. ” Overgripande miljövårdsplanering som i ett sammanhang tar upp kommunens samtliga miljöfrågor. t. ex. i enlighet med kommunifötbundets broschyr "Kommunal miljövårdsplanering" (Kommunal miljövårdsplanering. Svenska kommunförbundet. Stockholm 1973). Källa: KELP 74—78. Specialenkäten. Miljövård.
Tabell Bl4a. Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978
Förvaltningsgren Kapitalutgifter (milj. kr.) Svars- procent k _ Löpande 1974 års priser ngäm” priser 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Vatten-och avloppsverk ] 562 1 566 1 755 1 433 1 228 1 037 945 100 därav: vattenreningsverk 122 164 197 126 93 97 91 81 avloppsreningsverk 501 465 481 363 274 151 1 10 94 va-ledningar 859 860 1 031 906 832 758 711 98 Renhållningsverk 43 57 57 51 45 35 42 72 därav: bortforsling av hushållsavfall 11 10 11 10 9 9 9 30 behandling av hushållsavfall 12 21 23 33 29 21 29 59 Värmeverk 252 207 197 223 254 272 194 17 därav: kraftvärmeverk 20 14 15 27 25 22 16 3 hetvattencentraler 46 32 21 40 31 31 24 10 fjärrvärmenät 171 141 142 133 115 142 136 15 Samtliga förvaltningsgrenar 9 869 9 552 8 637 7 586 6 850 6 468 5 955
" Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. ] enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner
i Sverige. Källa: KELP 74—78. Specielenkäten. Miljövård.
Tabell Bl4b. Kapitalutgifter för vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978
Förvaltningsgren Kapitalutgifter (milj. kr.) Svars- procent , kommu- L'opande 1974 års priser nera priser
1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978
Natur— och kulturreservat o. d. 8 9 13 10 7 9 6 17 därav främst för: kulturella och vetenskapliga
intressen 3 2 4 4 3 5 4 10 det rörliga friluftslivet 2 5 4 4 3 3 2 9 Offentlig renhållning 2 2 5 7 6 8 5 21 därav:
renhållning i naturen 0 0 0 O 0 0 0 3 strand-och vattenvård 0 0 1 2 l 1 2 4 Fritidsförvaltning 346 326 400 368 343 305 222 98 därav: friluftsgårdar. motionscentra- ler. raststugor. spår. leder. elljusspår. hopp— och teknik- backar 35 26 36 34 31 25 18 78 traditionella idrottsanlägg- ningar. t.ex. ishallar. sport- hallar. idrottsplatser. tennisbanor. golfbanor. ridhus e. d.) 183 179 212 159 149 151 106 92 badanläggningar (inom- och utomhusanläggningar) 79 83 97 122 109 81 57 89 småbåtshamnar 11 11 22 13 18 14 15 47 övriga anläggningar 26 20 30 36 31 28 23 71 Samtliga förvaltningsgrenar 9 869 9 552 8 637 7 586 6 850 6 468 5 955
" Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. 1 enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. Källa: KELP 74—78. Specialenkäten. Miljövård.
Tabell BlSa. Uppgifter om miljövärdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978
Förvaltningsgren
Antal invånare (miljontal) anslutna till vatten- och avloppsanläggning därav till anläggning: utan avloppsvattenrening med fysikalisk rening av avloppsvattnetb med biologisk reningf med kemisk eller biologisk- kemisk rening” med kemisk eller biologisk- kemisk rening. kompletterad med filtrering? Andel (96) av avloppsrenings- verkens reningskapacitet som under normala driftförhållanden ianspråktas för
avloppsvatten från bebyggelse (bostäder. kontor. affärer. småindustri o.d.) avloppsvatten från industrif
Antal enheter? (miljontal) som betjänas av kommunens obliga- toriska renhållning därav: permanenta bostäder: lägenheter i flerfamiljshus enfamiljshus fritidshus andra enheter (affärer. matsalar o. (1)
Antal invånare (miljontal) anslutna till fjärrvärme Anslutet uppvärmningsbehov (MW) därav för:
bostäder övriga lokaler
" Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. 1 enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige.
1972
6.63 0.53
0.64 2.67
2.71
0.08
77 23
3.04
1.86 0.95 0.21
0.05 1.15 9 077
6 531 2 546
1973
6.68 0.39
0.58 2.45
3.16
0.10
77 23
3.24
1.89 1.04 0.27
0.05
1.26
10 041
7 102 2 939
1974 1975 1976 1977 1978 Svars- procent kommu- ner”
6.72 6.81 6.90 6.99 7.05 100
0.22 0.06 0.05 0.04 0.04 30
0.44 0.30 0.24 0.15 0.14 67 2.17 1.79 1.60 1.26 1.20 77
3.78 4.52 4.87 5.36 5.51 93
0.12 0.13 0.14 0.17 0.17 6
77 77 76 77 77 100 23 23 24 23 23 79
3.42 3.50 3.55 3.61 3.66 100
1 .93 1.95 1.97 1.99 2.00 100 1.14 1.18 1.21 1.24 1.26 100 0.30 0.31 0.32 0.33 0.34 91
0.05 0.06 0.06 0.06 0.06 70
1.38 1.50 1.61 1.72 1.83 21
10 932 11 938 12 749 13 592 14 451 22
7 679 8 298 8 837 9 390 9 965 22 3 253 3 640 3 912 4 202 4 486 22
b Fysikalisk rening: rening genom sedimentering. flotation. centrifugering e. d. (Biologisk rening: rening i aktivslamanläggning. biologisk bädd. biologisk damm e. d. dKemisk rening: rening med hjälp av tillsatta kemikalier. t. ex. järnsalter eller aluminiumsalter.
” Filtrering: avskiljande av fasta partiklar med hjälp av sandfilter ed. (Med avloppsvatten från industri avses enbart processavloppsvatten och således ej kloakvatten. #Antal lägenheter i flerfamiljshus. enfamiljshus eller andra enheter som affärer. matsalar o. d,
Källa: KELP 74—78. Specialenkäten. Miljövård.
_ _ ___—__ ___—___. ___—_e.__w_.___.. _ __,____ _,_,_.___,_._ _ ___rumnmm ,_ ___ . .
Tabell B15b. Uppgifter om miljövärdsutbytet av vissa verksamheter i kommuner med anknytning till miljövärden åren 1972—1978
Förvaltningsgren 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 Summa Svars- procent kommu- nera
Nytillkommande areal (km2)
för markområde till natur- och kulturreservat o.d. 69 33 51 38 55 26 16 288 16 därav areal främst för:
kulturella och veten- skapliga intressen 0 2 12 15 52 22 12 115 7 det rörliga friluftslivet 69 30 38 23 3 4 4 171 11 Antal nytillkommande eller
väsentligt ombyggda anlägg— ningar för idrotts- och friluftsliv 431 453 571 501 434 330 269 2 989 88 därav:
friluftsgårdar. motions-
centraler. raststugor. spår. leder. eljljusspår. hopp- och teknikbackar 147 126 135 120 130 69 59 786 60 traditionella idrottsan-
läggningar (t. ex. ishallar. Sporthallar. idrottsplat- ser. tennisbanor. golf- banor, ridhus e. d.) 159 184 227 202 159 143 109 1 183 79 badanläggningar (inom-
och utomhusanläggningar) 57 62 84 76 62 38 42 421 63 småbåtshamnar 28 33 36 28 26 28 18 197 32 övriga anläggningar 40 48 89 75 57 52 41 402 39
” Avser andelen svarande av i enkäten medverkande kommuner. ] enkäten medverkade 263 av totalt 278 kommuner i Sverige. Källa: KELP 74—78. Specialenkäten. Miljövård.
avloppsreningsverk
avloppsvatten
avloppsvattenrening
avskrivning
biologisk rening
blyföreningar
buller bruttodriftkostnad
bruttoinvestering
BS (biokemisk syreförbrukning)
CDL
dagvatten
Ordförklaringar
central för behandling. huvudsakligen genom rening av avloppsvatten (TNC 51) förorenat vatten från användning i hushåll. industri. lantbruk o. d.: avleds i rörledning. dike e. (1. och kan indelas i hushållsavloppsvatten och industriavlopps- vatten (TNC 51)
avskiljande eller oskadliggörande av i avloppsvatten förekommande mikroorganismer. gifter. slam och andra skadliga eller icke önskvärda föroreningar i den omfattning som erfordras för att utsläpp i tillgängligt hav. sjö eller vattendrag skall kunna medgivas (TNC 51) planmässig värdenedsättning av anläggningstill- gångar (kommunförbundet)
process för rening av avloppsvatten med hjälp av mikroorganismer. varvid organiska föroreningar överförs till mera stabil form eller mineraliseras (TNC 51)
förekommer dels i gasform. dels som partiklar. De härstammar från oktantalshöjande tillsatser i ben- sinen. Bly hör till de s.k. tunga metallerna. som även vid låga koncentrationer ger biologiska effekter och som kan upplagras i biologiskt material (natur- vårdsverket)
icke önskvärt ljud (SEN 01 1501) årlig kostnad inkl kapitaltjänstkostnad (kommunför- bundet)
byggnads- och anläggningsarbeten samt inköp av transportmedel. maskiner och inventarier (SCB)
förbrukning av syre vidbiokemisk oxidation av äm- nen i vatten'. anges i mg syre per liter
Anm. Som mått på vattnets halt av organiska för- oreningar används ofta syreförbrukningen under 7 dygn i ett prov som förvaras i mörker vid ZOOC; betecknas BS7 (TNC 51) Centrala Driftledningen. sammanslutning av elener- giproducenter i Sverige nederbördsvatten (regn- och smältvatten) som ytligt avrinner från gårdar. tomter. gator. vägar. taktäckta
dB
dB(A)
dräneringsvatten Ds duplikatsystem
EG ekologiskt system
ekvivalent ljudnivå
emission
enklare miljöskydds- prövning
EPA
filtrering
fjärrvärme
fjärrvärmeanläggning flygbullernivå
fosfor
fossilt bränsle
fotokemisk smog
fysikalisk rening
ytor o. d.; avleds i dike. separat ledning (jfr dupli- katsystem) eller tillsammans med avloppsvatten i kombinerat system (TNC 51)
dB. decibel. enhet för logaritmisk storhet. Används inom akustiken för att ange ett ljuds fysikaliska styr- ka med ljudtrycksnivån (SOU 1975:56) dB(A). decibe1.enhet för ljudnivå. bestämd med ljud- nivåmätare. bullermätare. försedd med frekvensväg— ningsfilter A (SOU 1975:56)
vatten som avleds genom dränering (TNC 51) depanementsserie
avloppssystem enligt vilket hushållsavloppsvatten leds i särskilt ledningssystem och dagvatten i ett däri- från skilt ledningssystem; jfr kombinerat system (TNC 51) Europeiska Gemenskapen
växt- och djursamhälle med tillhörande miljö upp- fattat som funktionell enhet (TNC 51)
den konstanta ljudnivå som under en given tid ger samma ljudenergi som en under samma tid varie— rande ljudnivå (SOU 1975:56)
utsläpp av föroreningar i form av substanser eller energi (SOU 1973:37)
anmälan till länsstyrelsen enligt miljöskyddslagen
US Environmental Protection Agency. Myndighet i USA närmast motsvarande statens naturvårdsverk (SOU 1975:56)
avskiljande av fasta partiklar med hjälp av sandfrlter c. d.
värme i form av hetvatten. använt för uppvärmning och varmvattenförsörjning av fastigheter. Fjärrvär- me produceras i värmeverk eller kraftvärmeverk (SOU 1971:75)
se kollektivt värmesystem
av trafikbullerutredningen föreslagen storhet för flygbullerimmission. Den utgörs av ekvivalentnivån från flygtrafiken. viktad för olika tider på dygnet. Enheten är dB(A) (SOU 1975:56)
grundämne som i vatten förekommer som fosfat. polyfosfat eller organiskt bundet (TNC 51)
olja. kol. naturgas (SOU 1974:77)
luftföroreningssituation som uppkommer då en blandning av kolväten och kväveoxider utsätts för solljus. Bilavgaserna är den främsta orsaken till den— na typ av smog (Ds K 1971:1)
rening (av vatten eller avloppsvatten) varvid förore- ningarnas fysikaliska egenskaper utnyttjas: kan ske genom t. ex. sedimentering. flotation. centrifugering (TNC 51)
fysisk riksplanering
förädlingsvärde
hetvatten
hetvattencentral
hushållsavfall
lCAO
immission
industriavloppsvatten
intern ränta
Jernkontoret
Jo JoU K
kapitaltjänstkostnad
kapitalutgift KELP 74—78
Kemikontoret
kemisk rening
kollektivt värmesystem
samhällelig planering på riksnivå. Den fysiska riks- planeringen behandlar användningen av vår mark och våra vatten — användningen av våra bundna re- surser
anger den värdeökning som ernåtts genom bearbet- ningen inom varje bransch. Förädlingsvärdet erhålls genom att för varje bransch från saluvärdet subtra- hera kostnaderna för råvaror m. m.. emballage. bränsle. elektrisk energi. bonlämnade lönearbeten samt transporter utförda av utomstående (SCB). Summan av de olika näringsgrenarnas förädlings- värden.dvs. deras bidrag till den totala produktionen. bildar bruttonationalprodukter(BNPHSOU l970:7l)
vatten som i allmänhet värms upp till en temperatur av över lOOOC under så högt tryck att det ej övergår i ångform (SOU 1974377)
anläggning för framställning av hetvatten (SOU 1974:77)
sopor. köksavfall och annan dylik orenlighet (vanligt hushållsavfall). latrin. skrymmande avfall samt spe- cialavfall
industridepartementet
lnternational Civil Aviation Organization. interna- tionell civil luftfartsorganisation vars verksamhet regleras av en är 1944 i Chicago antagen konvention (SOU 1975:56)
inströmning. störande inverkan av emission (ut- släpp) (SOU l973z37) avloppsvatten från industriell verksamhet (TNC Sl)
kalkylmässigt beräknad kostnad för värdet av det kapital som utnyttjas för viss verksamhet (kommun- förbundet)
branschorgan för järn- och stålindustrin (Jernkon- toret)
jordbruksdepartementet riksdagens jordbruksutskott kommunikationsdepartementet
sammanfattande benämning för intern ränta och av- skrivning (kommunförbundet)
investering (kommunförbundet) Kommunal ekonomisk långtidsplanering 1974—1978. Undersökning av bostadsstyrelsen och statistiska centralbyrån om kommunernas investeringar och fr- nanser under tiden 1974—1978
(Sveriges Kemiska lndustrikontor) branschorgan för den kemiska industrin (Kemikontoret)
rening med hjälp av tillsatta kemikalier. t. ex. järn- salter och aluminiumsalter (TNC 51)
centralt producerad energi (el. fjärrvärme eller gas) distribuerad i ledning till fastigheterna (dvs. led— ningsbunden energi) för att där utnyttjas för upp-
koloxid
kolväten
kombinerat system
kommunalt renhållnings- ansvar
koncession
kondenskraftverk
konkurrensutsatt livsmedelsindustri
konkurrensskyddad livsmedelsindustri
K-plan
kraftvärmeverk
kulturella intressen
kväve
kväveoxider
värmning och framställning av förbrukningsvarm- vatten (tappvarmvatten). Kan avse fjärrvärmeanläggning (ljärrvärmesystem). elvärmesystem eller gasvärmesystem (SOU l974:77)
lukt- och färglös gas. som bildas under förbränning vid otillräcklig lufttillförsel. Koloxid binds vid det röda blodfärgämnet. hämoglobinet. Därigenom minskar blodets syretransporterande förmåga (natur- vårdsverket) '
gemensam beteckning på en stor grupp ämnen. Bil- das bl. a. genom ofullständig förbränning av de kol- väteföreningar som flytande och gasformiga fossila bränslen består av. Kolväten medverkar vid upp— komsten av fotokemisk smog. Den typiska avgasluk- ten och den "feta" trafikfilmen beror i första hand på kolväten. Cancerframkallande ämnen återfinns också i gruppen kolväten (naturvårdsverket)
avloppssystem enligt vilket hushållsavloppsvatten och dagvatten avleds i gemensamma ledningar; jfr duplikatsystem (TNC 5l)
hämtning och bortforsling av orenlighet som härrör från hushåll. hushållsavfall och därmed jämförligt avfall skall utföras genom kommunens försorg. En— dast av kommunen anlitad personal får ta befattning med avfallet (SFS l970:892)
myndighets tillstånd till viss anläggning eller verk- samhet (SOU 1971175)
anläggning avsedd för produktion av elektrisk energi alstrad via turbiner som drivs med vattenånga. ] ol- jekondenskraftverk kommer värmeenergin från för- bränning av eldningsolja. Kallas även ångkraftverk (SOU l97lr75. 1974177)
frukt- och grönsakskonserveringsindustri. fisk- och fiskkonservindustri. olje- och fettindustri. choklad- och konfektindustri. övrig livsmedelsindustri och fo- dermedelsindustri
slakteri- och charkuteriindustri. mejeri-. kvarn—. ba- geri- och sockerindustri
kontoplan i kommunernas redovisning
anläggning avsedd för produktion av såväl värme- energi (1. ex. ljärrvärme) som elenergi, alstrad via tur- biner som drivs med ånga (kallas även mottrycks— kraftverk) (SOU 197l:75)
(i samband med natur- och kulturreservat) intressen som syftar till att bevara och vårda områden som belyser olika faser i kulturlandskapets (odlingsland- skapets) utveckling. Dessa intressen överlappar ofta kulturminnesvårdens (naturvårdsverket)
grundämne. som i vatten kan förekomma som am- moniumjon. nitrat. nitrit eller organiskt bundet (TNC 51)
bildas vid förbränning ur syre och kväve. som är huvudbeståndsdelarna i luft. Kväveoxider är verk- samma vid uppkomst av fotokemisk smog. De med—
ljud
ljudnivå
långtidsutredning
miljöfarlig verksamhet
miljöstörande verksamhet
momentan ljudnivå
natur- och kultur— reservat o. d.
noggrannare miljöskydds- prövning
närsalt
PTOP
rskr
rörligt friluftsliv
sal uvärde
verkar dessutom till sjukdomar i luftvägarna (natur- vårdsverket)
tryckförändringar. överlagrade det statiska lufttryck- et vilka åstadkommer ljudförnimmelseri människors eller djurs hörselorgan (SOU 1975:56)
vägt värde på ljudtrycksnivå. Vägningen avser att ta hänsyn till hörselns frekvensberoende känslighet. t.ex. genom vägning med A-filter (SOU 1975:56)
rapport utarbetad inom finansdepartementets ekono- miska avdelning. l rapporten kartläggs och analyse- ras de tendenser som kommer att prägla den svenska ekonomin under den närmaste femårsperioden. Des- sutom beskrivs kortfattat mera långsiktiga tendenser i svensk ekonomi (SOU l970:7l)
utsläppande av avloppsvatten. fast ämne eller gas från mark. byggnad eller anläggning i vattendrag. sjö eller annat vattenområde; användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av vattendrag. sjö eller annat vattenområde. om användningen ej utgör byggande i vatten; användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening. buller. skakning. ljus eller an- nat sådant. om störningen ej är helt tillfällig (SFS l969z387)
viss verksamhet som kan belasta mark. luft eller vat- ten med beaktansvärda mängder föroreningar eller andra störningar såsom buller. Villkor för sådan verk- samhet föreskrivs på grundval av miljöskyddslagen (SOU 1974156)
ljudnivå vid en viss tidpunkt (SOU l975356)
fastigheter belägna på ej stadsplanelagd mark. som enligt vederbörligt beslut avsatts till reservat eller som för framtiden helt avses för fritids- eller liknande ändamål (kommunförbundet)
tillståndsprövning av koncessionsnämnden för mil- jöskydd. (Naturvårdsverket kan lämna dispens från skyldigheten att söka tillstånd.)
salt som är nödvändigt för organismens metabolism. lnom hydrobiologin avses med närsalter främst fos- forföreningar. kväveföreningar och kaliumföreningar (TNC 51)
prOposition. regeringens förslag till riksdagen i viss fråga
riksdagsskrivelse
verksamhet som skapar möjlighet för människor till vistelse i och umgänge med naturen (naturvårds- verket)
sammanlagda saluvärdet av de under året för avsalu framställda produkterna samt bruttoersättningar för utförda reparationer (SCB)
statistiska centralbyrån
SFS
Skogsindustrins samarbetsut- skott
skrymmande avfall
SM SNI SNV SOU
Specialavfall
spillvatten stoft
suspenderade ämnen
svaveloxider
Svenska Värmeverksföreningen
TNC
tätort
utsläpp va-anläggning vattenförsörjning
vattenreningsverk
vetenskapliga intressen
värmekraftverk
Svensk författningssamling
Organisation sammansatt av Skogsindustrins branschföreningar för handläggning av frågor inom föreningarnas verksamhetsområden. vilka är av sam- fällt intresse för skogsindustrin och bolagsskogsbru- ket (Skogsindustrins samarbetsutskott)
utrangerade möbler. cyklar. barnvagnar. trädgårds— avfall o. d.
statistiska meddelanden
standard för svensk näringsgrensindelning statens naturvårdsverk
statens offentliga utredningar
överblivna läkemedel. giftiga eller eljest miljöfarliga preparat som används i hemmen eller för trädgårds- bruk. oljerester. färgrester. metallföremål och plast- artiklar m.m. i de små kvantiteter som kan upp- komma i hushållssammanhang
förbrukat vatten från hushåll. industrier. servicean- läggningar o.d. (TNC Sl)
fasta delar av partikulär förorening (Ds K |97lzl)
(i vatten eller avloppsvatten) uppslammade ämnen; kan indelas i avsättbara ämnen och svävande ämnen (TNC 51)
gemensam benämning på oxider av svavel: 820. 5203. 502. 503. 5207 och 504: Av dessa avges till atmosfären i huvudsak endast 502 (96—98 %) och 503 (2—4 %) vid förbränning av fossila svavelhaltiga bränslen (SOU l974:lOl)
branschorgan för Värmeverken (Svenska värme- verksföreningen)
tekniska nomenklaturcentralen
bebyggelse med 200 inv eller mer och i princip mind- re än 200 meter mellan husen (SOU l974z56)
se emission vattenförsörjnings- och avloppsanläggning (TNC 5l)
tillhandahållande av vatten för olika behov. dock icke vatten för vattenkraftsändamål (TNC Sl)
central för framställning. huvudsakligen genom re- ning. av vatten för distribution till kommun eller industriföretag (TNC 51)
(i samband med natur- och kulturreservat o.d.) in- tressen som syftar till att skydda och vårda natur- miljöer för att öka kunskapen om hur naturen är uppbyggd. klarlägga de ömsesidiga sambanden mel- lan organismerna och deras omgivning (ekologi). ska- pa förutsättningar för växt- och djurarters fortlevnad samt säkra referensområden för miljökontroll och forskning (naturvårdsverket)
anläggning avsedd för produktion av elenergi. t. ex. genom förbränning av olja (CDL)
SOU 1975:98 värmevert ytaktiv ytbehandingsindustri årlig kostnad
anläggning för produktion av fjärrvärme. Kan ske i kraftvärmeverk och hetvattencentral (SOU l974z77)
(om ämne. surfaktant) med ytspänningsförändrande egenskaper (TNC Sl) anläggning för kemisk eller teknisk ytbehandling. be- läggning med metall eller betning av metall eller an- läggning för avfettning eller anläggning för ytbelägg- ning med färg eller lack (SFS 1972:224) kostnad för drift och kapital (räntor och amorteringar)
f
Tillkallade enligt Kungl. Maj:ts bemyndigande den 29 oktober 1971 för utredning rörande kostnaderna för miljövärden (se Post- och Inrikes tidn. den 25 november 1971):
Ordförande: Paulsson, Valfrid, generaldirektör
Ledamöter: Bergqvist. Jan. pol. mag.. ledamot av riksdagen Burenstam Linder, Staffan, professor. ledamot av riksdagen (t. o. m. den 31 december 1974)
» Norrby, Sören, ingenjör, f. d. ledamot av riksdagen Pettersson. Lennart. fil. kand., ledamot av riksdagen (fr. o. m. den 11 juni 1974) Rosqvist, Birger. mästerlots. ledamot av riksdagen Sundberg. Ingrid. fil. kand.. ledamot av riksdagen (fr. o. m. den 1 januari 1975) Thorsson, Inga. statssekreterare, ledamot av riksdagen (t. o. m. den 10 juni 1974) Åkerfeldt. Sven Eric. lantbrukare. ledamot av riksdagen
Experter: Ahlgren. Nils. planeringschef (fr.o.m. den 1 december 1974) Grafström. Erik. f.d. generaldirektör Heimerson. Bo. direktör. Hjorth. Lars, kansliråd. Höök. Erik. planeringschef Johansson. Bengt. departementsråd Johansson. Allan. länsråd (t.o.m. den 8 maj 1974) Lönnqvist, Ulf, statssekreterare Moreau, Jan-Erik. sekreterare Nilsson. Olof. direktör Olerud. Eric, sekreterare Svensson, Kjell. kansliråd Söderberg, Jan. departementssekreterare (t.o.m. den 4 mars 1975)
Sekreterare: Ahlgren. Nils. planeringschef (t.o.m. den 30 november 1974) Ovegård. Lars, byråchef (fr. o. m. den 1 december 1974)
Bitr. sekreterare: Almgren. Richard. civilingenjör Edwinson. Vanja. departementssekreterare Hannerz. Christer. socionom (fr.o.m. den 1 december 1974) Olsson. Inger. byrådirektör
Utredningens direktiv framgår av stadsrådsprotokollet den 19 oktober 1971. vari dårvarande chefen för jordsbruksdepartementet. statsrådet Bengtsson anför
”Skyddet av den yttre miljön har under senare år alltmer blivit en central samhällsuppgift. Betydande insatser har gjorts för att motverka miljöför- störingen. Också i fortsättningen kommer det att bli nödvändigt med kraft- fulla åtgärder inom miljövårdsomrädet. En god miljö är en del av levnads- standarden. Kostnader för miljöförbättringar får därför ses som kostnader för att höja denna standard. Härav följer emellertid också att avvägningar måste göras mellan miljövårdens krav och andra viktiga samhällsintressen.
Målet för samhällets miljövårdspolitik är att garantera alla en livsvänlig miljö. Miljöförstöringen måste därför hejdas och förstörd miljö så långt möj- ligt återställas. Detta kräver samverkan mellan stat. kommun. näringsliv och enskilda. Det är statsmakternas uppgift att ange målet för samhällets miljövårdspolitik samt att anvisa lämpliga medel för att nå målet. Det främsta medlet i miljövårdsarbetet är en effektiv lagstiftning. På olika områden har en sådan redan tillkommit. En administrativ apparat har också byggts upp för utredningsverksamhet. lagtillämpning och kontroll. Lagstiftningen har kompletterats med ekonomiskt stöd för att stimulera kommuner och in- dustrier till miljövårdande åtgärder.
Som underlag för framtida ställningstaganden inom miljövårdsomrädet behövs ökade kunskaper om bl. a. de ekonomiska konsekvenserna av olika åtgärder. Det är därvid i första hand av värde att få en närmare uppfattning om storleken av de kostnader som olika miljövårdande åtgärder medför. 1970 års långtidsutredning har gjort ett försök att kartlägga de planerade miljövårdsinvesteringarnas omfattning för perioden 1971—75. Enligt de en- käter som genomfördes hos både industrier och kommuner skulle investe- ringarna uppgå till 4,4 miljarder kr. under perioden. En sådan ökning av in- satserna på miljövårdsområdet skulle enligt utredningens bedömning ta i anspråk en inte oväsentlig del av de av utredningen beräknade resurstillskot- ten i den svenska ekonomin under denna period.
Långstidsutredningens resultat när det gäller miljövårdsinsatserna är emel- lertid delvis osäkra och täcker inte hela miljövårdsomrädet. Utredningen har inte heller haft möjligheter att belysa frågan om hur miljöns kvalitet påverkas av de planerade insatserna. Utredningens resultat får därför anses vara av begränsat värde som underlag för de prioriteringar av olika insatser som är av avgörande betydelse för ett framgångrikt miljövårdsarbete.
Genom att naturresurser som luft och vatten tidigare kunde utnyttjas fritt har de skador som följt av detta utnyttjande ofta kommit att belasta andra än dem som förorsakat skadorna. Samhället har i olika fall i efterhand fått ta på sig ansvaret för kostnaderna för att återställa förstörd miljö. De negativa konsekvenserna av förorenade vattendrag och ohälsosam luft har
drabbat imdiVider och producenter som själva inte har förorsakat miljö- skadorna. Sådana effekter måste förebyggas. Som en huvudprincip måste därför gällla att den som tar i anspråk naturresurser skall bära de kostnader som är förrerade med de åtgärder som krävs för att vidmakthålla en god miljö.
Förorentarens kostnadsansvar har av olika skäl inte ansetts kunna komma till en fulllst'zndig och omedelbar tillämpning. Vissa avsteg från principen har sålunda synts motiverade. Med hjälp av statliga stödåtgärder har kom- muner oclh industrier stimulerats att vidta reningsåtgärder. Bidrag utgår så- lunda till lbyggande av kommunala avloppsreningsverk. Bidraget utgår med hänsyn tilll reningsgraden med lägst 30 och högst 50 % av kostnaden. För budgetårett 1971/72 får bidrag till detta ändamål beviljas med totalt 80 milj. kr.
Bidrag tutgår också till vatten- och luftvårdande åtgärder inom industrin. Sådant bidrag kan utgå med högst 25 % av kostnaderna för reningsåtgär- derna. Stötdet är avsett för äldre industrianläggningar. När dessa anläggningar kom till ingick i kalkylerna inte kostnaderna för vatten- och luftvårdande åtgärder. I vissa fall kan bidrag utgå även till nya industrier. Bidragen be- räknas utgå under en femårsperiod med totalt 250 milj. kr.
En annan form av bidrag inom miljövårdspolitiken är de statliga medel som utgår till kommuner för förvärv av värdefulla naturområden. Vidare utgår ersättningar till markägare vid säkerställande av sådana områden. Sta- ten har också i betydande omfattning förvärvat sådana områden. Under åren 1963—1971 har staten satsat totalt ca 50 milj. kr för att säkerställa olika former av naturområden. Statsbidrag lämnas också till kommuner och organisationer för uppförande av anläggningar för idrott och friluftsliv.
Kraven på ökade resurser för miljövård och de därmed sammanhängande prioriteringsproblemen samt frågan om fördelningen av kostnadsansvaret för olika miljövårdande åtgärder kommer att kräva ökad uppmärksamhet under de närmaste åren. Med hänsyn härtill är det enligt min uppfattning angeläget att miljövårdsinsatsernas ekonomiska förutsättningar och kon- sekvenser i skilda avseenden närmare undersöks. Särskilda sakkunniga bör därför tillkallas för utredning rörande kostnaderna för miljövärden. Med miljövård avser jag i detta sammanhang vården av den yttre miljön i vid bemärkelse.
En väsentlig uppgift för de sakkunniga bör vara att översiktligt kartlägga vilka kostnader som är förenade med olika åtgärder inom miljövårdens om- råde. Beräkningar av det totala resursbehovet för miljövärden kommer med nödvändighet att bli relativt osäkra. Sådana beräkningar bör därför. i den mån det bedöms angeläget. kunna kompletteras med mera ingående studier rörande vissa delfrågor av särskild betydelse. En viktig delfråga är att un- dersöka tillgängliga tekniska produktionsmetoder i från miljösynpunkt in- tressanta industribranscher. En kartläggning av de kostnader som är förenade med olika krav på reduktion av förorenade utsläpp bör göras. Dessa kostnader bör studeras för såväl helt nya som för äldre anläggningar samt för an- läggningar av olika storlek. Kartläggningen av miljövårdskostnaderna bör ske med utgångspunkt i det tidigare angivna målet för samhällets miljö- vårdspolitik nämligen att hejda miljöförstöringen och så långt möjligt åter- ställa förstörd miljö. Denna allmänna princip är konkretiserad i de normer
rörande högsta tillåtna utsläpp av olika föroreningar som fastställs med stöd av miljöskyddslagen. De mål som på detta sätt angivits av statsmakterna bör självfallet nås med så små uppoffringar som möjligt. Att närmare ana- lysera de här avsedda kostnadsförhållandena är ett viktigt led i kartlägg- ningsarbetet.
Det är av stor betydelse att de frågor, som rör avvägning och prioritering mellan olika åtgärder, kan belysas. Detta innebär att inte bara kostnaderna utan också effekten av olika insatser behöver studeras. De sakkunniga bör i detta sammanhang kartlägga vilka metoder som finns för att mäta ef- fekterna av olika miljövårdsåtgärder.
Inom ramen för en kartläggning av de totala miljövårdskostnaderna bör som jag tidigare framhållit också jördelningen av kostnaderna mellan stat, kommun, näringsliv och enskilda studeras. De sakkunniga bör söka belysa hur en kostnadsfördelning som på lämpligt sätt beaktar såväl allmänna som enskilda intressen bäst skall kunna uppnås.
Utgångspunkten för denna prövning bör vara att den som bedriver mil- jöfarlig verksamhet skall svara för kostnaderna för de åtgärder som krävs för att miljöskador skall kunna förhindras och för att uppkomna miljöskador skall kunna repareras. Endast när det är befogat av speciella omständigheter bör denna princip frångås. Det bör emellertid beaktas att det kan medföra omställningsproblem för skilda verksamheter och näringar om denna princip omedelbart skulle tillämpas fullt ut. Därvid skulle övergångsvis svårigheter kunna uppstå att uppfylla andra samhällsekonomiska mål. Bland de särskilda frågor som bör undersökas i detta sammanhang är bl. a. på vilket sätt de nuvarande svenska miljövårdskraven och en ytterligare skärpning av dessa krav kan tänkas påverka industrins produktionskostnader och därmed dess internationella konkurrensmöjligheter. Ett annat problem som bör uppmärk- sammas är att såväl miljöförstöring som vissa miljövårdsåtgärder i en del fall kan leda till minskade utkomstmöjligheter för enskilda. En speciell fråga är också hur kostnaderna skall bestridas vid återställande av redan skadad miljö. Att i efterhand finna den som är ansvarig för att vissa skador uppstått ställer sig i regel svårt. Ett annat problem som måste lösas är kostnads- fördelningen mellan kommuner vid sanering av skadad miljö, t. ex. för- orenade sjöar och vattendrag, som berör flera kommuner.
I detta sammanhang bör erinras om att frågor rörande ersättningar till markägare i samband med att mark säkerställs för naturvårdsändamål be- handlas i annat sammanhang. De framtida kostnaderna och kostnadsför- delningen i detta avseende bör därför inte behandlas av de sakkunniga.
De sakkunnigas prövning när det gäller kostnadsfördelningen bör avse även frågor rörande vilka metoder som bör användas för att uppnå den kostnadsfördelning som är bäst ägnad att främja de syften som tidigare berörts. Det gäller sålunda att kunna nå de uppsatta målen till så låga kost- nader som möjligt samtidigt som förorenaren får bära dessa kostnader. De lagstiftningsåtgärder som vidtagits har inneburit att den som vill utnyttja naturresurser också skall ta på sig kostnaderna för att skydda dessa resurser. Ytterligare medel som kommit till användning för att styra kostnadsför- delningen är olika slag av ekonomiska stödåtgärder. Inriktningen och om- fattningen av dessa bör ses över av de sakkunniga. Därvid bör bl. a. prövas frågan om att omfördela eller utsträcka stödet till andra områden t. ex. av- fallshantering.
[ Vad jag nu anfört motsvarar de önskemål om utredning angående kost- nadsfördelning mellan det allmänna och enskilda i fråga om åtgärder i mil- ; jöbevarande och miljöförbättrande syfte som 1971 års riksdag framfört (JoU | 1971:17, rskr 1971167). ' Under senare år har miljövårdspolitikens medel debatterats i olika sam- i manhang. De medel som hittills använts har som tidigare nämnts främst | varit lagstiftning och ekonomiska stödåtgärder. Från vissa håll har framhållits l att även olika former av avgifter på miljöfarlig verksamhet bör prövas. De sakkunniga bör — mot bakgrund av de mål som gäller för miljövårdspolitiken — analysera effekterna av olika avgiftssystem och de problem som är förenade med sådana system. Vid prövningen bör de sakkunniga utgå från att lag— stiftningen liksom hittills bör vara det grundläggande instrumentet i mil- jövårdspolitiken.”
?
| |
Andersson. Beng/: Föroreningsbelastningens fördelning i Sverige. Institutionen för vat- tenbyggnad. Tekniska Högskolan i Lund. Bulletin Serie A nr II. Lund 1972 (För- ! arbeten för fysisk riksplanering, underlagsmaterial nr 16)
Andersson, Försund. Granström, Strömqvist: Föroreningsutvecklingen i Stockholmsre- gionen — presentation av en tillämpad metod. 1974 Avfall — ökad återvinning — bättre omhändertagande. Betänkande (Ds Jo I974:IO) avgivet av arbetsgruppen för avfallsfrågor Begränsning av svavelutsläpp — en studie av styrmedel. Betänkande (SOU l974:lOl) av utredningen om kostnaderna för miljövärden. Stockholm 1974 Bruttoinvesteringar i bostadshus 1963—1973 med regional fördelning av nybyggnads- investeringen I968—I973. Statistiska centralbyrån. SM N l974188 Budgetpropositionerna för åren 1969—1975 Effekter av förpackningsavgiften. Rapport (SOU 1974144) av utredningen om kost- . naderna för miljövärden. Stockholm 1974 L Energi 1985—2000. Betänkande(SOU l974:64—65)av energiprognosutredningen. Stock— ' holm 1974 Energihushållning m.m. Regeringens proposition nr 30 1975 Hawerman. Bertil: Hur långt har vi kommit inom reningstekniken idag? Väg- och vattenbyggaren nr 4 I973 Hushållning med mark och vatten. Rapport (SOU l97I175) upprättad inom civil- . departementet. Stockholm 1975 I Hushållning med mark och vatten. Proposition l972tlll. Bilaga 2 och 3 Facht, Johan: Emission Control Costs in Swedish Industry. An empirical Study of the Iron & Steel and Pulp & Paper Industries. The Industrial Institute for Economic ; and Social Research. 1975 Industri 1972. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån 1974 ( Investeringar inom industrin enligt investeringsenkäten i maj 1974. Statistiska cen- f tralbyrän. SM N l974:65 Jordbruksutskottets betänkande (JoU I974:42) i anledning av motioner angående luft- vård Karlsson, Rune: Hälsovårdsnämnden och miljövårdsplaneringen. PM om kommunal ( miljövårdsplanering. Hygienisk revy nr 10 1972 Kommunal ekonomisk Iångtidsplanering I974—I978. KELP 74—78. Översiktlig redo- görelse för undersökning rörande uppgifter för prognoser över kommunernas in- vesteringar och finanser under tiden 1974—1978. Bostadsstyrelsen. Statistiska cen- tralbyrån I975 Kommunal miljövårdsplanering. Svenska kommunförbundet. Stockholm 1973 Kommunernas finanser 1973. Sveriges officiella statistik. Statistiska centralbyrån 1975 Konsumtion 1950—1973. Statistiska centralbyrån SM N l974z49 Kraftvärme. Lägesrapport april 1975. Svenska Värmeverksföreningen Lag om hälso- och miljöfarliga varor. Betänkande (SOU 197213) avgivet av miljö- kontrollutredningen. Stockholm 1972 Liedberg. Åke: Kommunala vattenvärdsfrågor. Kortfattad läges- och utvecklingsbe- skrivning. Väg- och vattenbyggaren nr 4 1973
Livsmedelsindustrins och jordbrukets avfallshantering. Del 3 Möjligheter till återvin- ning — förslag till åtgärder. 1ngenjörsvetenskapsakademin meddelanden 185. Stock— holm 1974 , Luften vi lever av. Naturvårdsverket informerar. En broschyr om bilavgasproblemet, 1973 Luftförorening. buller och andra immissioner. Förslag m. m. (SOU 1966:65) av im- l missionssakkunniga. Stockholm 1966 Luftföroreningar genom bilavgaser. Slutbetänkande (Ds K 197111) av kommunika- tionsdepartementets ledningsgrupp rörande utvecklingsarbete på bilavgasområdet. Stockholm 1971 Lundqvist, Lennart: Shaking the Institutions in Sweden. Environment Vol 16. No 8. 1974 Miljöskyddslag. Proposition 1969:28
Miljövård i Sverige — lagstiftning — administration — forskning — anslag. Information från Statens naturvårdsverk. 1974
Miljövården i Sverige under 70-talet. 1970 års långtidsutredning, Bilaga 8. SOU 1971:12_ Stockholm 1971 Naturvårdsverkets yttrande 1974-10-30 till statsrådet och chefen för bostadsdepar- tementet på remiss 1974—07-02 angående de kommunala programmen i den fysiska riksplaneringens första etapp och länsstyrelsernas ställningstagande till dessa Persson, Göran: Luftförorening och luftvård. Bonniers 1973 Problems of Environmental Economics, OECD. Paris 1972 Petroindustrin i Sverige. Delrapport (Ds 1 197417) från petroindustriutredningen. Stock- holm 1974 Regional trafikplanering. Betänkande Ds K 197214 från tralikplaneringsutredningen Sax. Irving: Industrial Pollution. Van Nostrand Reinhold Company ; Skogsindustrins miljövårdsprojekt. Teknisk sammanfattning. Stockholm 1974 Standard för svensk näringsgrensindelning (SNI). Meddelanden i samordningsfrågor 196918 Statens naturvårdsverk: Anslagsframställning för budgetåren 1973/74. 1974/75 och 1975/76 Statens naturvårdsverk: Årsbok 1969, 1970. 1971 Naturvårdsverkets årsbok 1972. 1973, 1974 Statens naturvårdsverk publikationer:
196912 Luftförorening från lokaluppvärmning 196913 Skogsindustrins luftvärdsproblem 196914 Luftförorening vid framställning av oorganiska baskemikalier 196916 Luftvärdsproblem vid avfallsförbränning 196918 Luftvärdsproblem vid järn-, stål- och ferrolegeringsverk 197011 Skogsindustrins vattenskyddsfrågor 197015 Luftvärdsproblem vid oljeeldade kraftverk 197111 Luftvärdsproblem vid slakterier och vid destruktion av animaliskt avfall 197116 Vatten- och luftvärdsproblem vid tillverkning av gödselmedel 1971:8 Luftvård vid befintliga värmeanläggningar 197119 Luftvärdsproblem vid framställning av cement. kalk. lättbetong, krita och gipsprodukter 197214 Vatten- och luftföroreningar från ytbehandlingsanläggningar 197217 Avloppsrening — tätorternas avloppsförhällanden den 1 januari 1972 197218 Luftvärdsproblem vid omsmältning av icke-järnmetaller 1972:11 Miljöproblem vid krossverksanläggningar 1972:12 Miljövårdsproblem vid petroleumindustri 197312 Riktlinjer för miljöskyddande åtgärder vid animalieproduktion 197313 Renhållningslagstiftningens tillämpning l973:5 Riktvärden för externt industribuller 197318 Riktlinjer för luftvård 197319 Avfallshanteringen inom några industrigrenar 197414 Gjuterier. Uppföljningen av bidragsgärningen till miljövårdande åtgärder inom industrin l974:6 Av10ppsrening — tätorternas avloppsförhällanden den 1 januari 1974
1974110 Kommunernas hantering av avloppsslam 1974116 Statsbidrag till avloppsreningsverk 1974121Luftvårdsproblem vid framställning av färdiglagad mat 197514 Avloppsrening — tätorternas avloppslörhållanden den 1 januari 1975 Statens naturvårdsverk promemorior: SNV PM 223 Vattenskyddsåtgärder i samband med djurhållning inom jordbruket /Sven Berglund/ 1972 SNV PM 232 Synpunkter på åtgärder mot emissioner till luften från gjuterier /Lars Hansson/ SNV PM 268 Experiences from chemical treatment processes for municipal sewage water treatment in Sweden. Used teachnics. costs and purification results /Lars Ulmgren/ 1971 SNV PM 284 Luftvärdande åtgärder vid ferrolegeringsverk /Lars Lindau/ SNV PM 285 Kostnader för slam-avvattning (1971) /Lars Ulmgren/ 1972 SNV PM 324 Sandliltrering vid avloppsvattcnrening /Christer Andersson/ 1973 SNV PM 357 Reningseffekter för olika behandlingsmetoder vid kommunala av- loppsreningsverk /Bengt Gustafsson/ 1973 SNV PM 362 Intensive animal production and its interaction with human society /Sven Berglund/ 1973 SNV PM 367 Resultat av investeringar i vattenvärdande åtgärder /Kerstin Bark- man/ 1973 SNV PM 417Industriell användning av de organiska komplexbildarna NTA, EDTA och DTPA /Ronny Ferm/ 1973 SNV PM 421 Kvicksilver — användning, kontroll och miljöeffekter /Ronny Ferm. lan Erling Larsson/ 1973 SNV PM 431 Kostnader för biologisk-kemisk avloppsvattenrening /Lars Ulmgren. Hans Hedin/ 1974 SNV PM 434 Luftvärdsproblem vid kafferosterier /Eva Smith/ 1974 SNV PM 488 Miljövårdseffekten av statsbidragen till miljövårdande åtgärder inom industrin /Börje Borgström. Thomas Levander/1974 SNV PM 498 Returpapperanvändning /Ronny Ferm/ 1974 SNV PM 499 Exempel på den verkliga sysselsättningseffekten av de förhöjda bi— dragen till miljövårdande åtgärder inom industrin /Torsten Palmgren/ 1974 SNV PM 533 Luftförorening genom llygavgaser /Thomas Levander/ 1974 SNV PM 550 Exempel på den verkliga sysselsättningseffekten av de förhöjda bi- dragen till miljövårdande åtgärder inom industrin 11 /Torsten Palmgren/ 1974 SNV PM 573 Studie av det kommunala engagemanget i naturreservat /Karl Gun- nar Hedin/ 1975 SNV PM 578 Solid Waste Management in Sweden /Olofvon Heidenstam. Gunhild Granath/ 1975 SNV PM 581 Municipal Water Pollution Control in Sweden /Åke Liedberg. Inger Olsson/ SNV PM 584 Förslag till mottagningsstation för olje- och kemikalieavfall Luftvärdsproblem vid asfaltverk. 1969 PM angående kostnader för vatten och avlopp /Klas Lundberg/ 1971 Statsbidrag till kommunala avlöppsanläggningar under budgetärsperioden 1968/69—1972/73 /Berit Höglund/ 1973 Statligt stöd till marknadsföring av miljövårdsindustrins produkter. Rapport (Ds ] 1974z4) upprättad på uppdrag av chefen för industridepartementet. Stockholm 1974 Statsbidrag till kommunerna. Betänkande (SOU 1975:39) av kommunalekonomiska utredningen. Stockholm 1975 Svensk ekonomi 1971—1975 med utblick mot 19901970 års långtidsutredning. Hu— vudrapport. SOU 1970171. Stockholm 1970 Svensk industri under 70-talet med utblick mot 1990. 1970 års långtidsutredning. Bilaga 2. SOU 197515. Stockholm 1971 Svensk ekonomi fram till 1977. 1970 års långtidsutredning avstämd och framskriven. SOU 1973:21. Stockholm 1973 Svensk Industri. Delrapporter l—4(SOU 1974:11—14)från industristrukturutredningen. Stockholm 1974
Swedens national report to the United Nations on the human environment. Royal Ministry for Foreign Affairs, Royal Ministry of Agriculture. Stockholm 1971 Trafikbuller I. Vägtrafikbuller. Betänkande (SOU 1974160) avgivet av trafikbuller-
utredningen. Stockholm 1974 TraGkbuller 2. Flygbuller. Betänkande (SOU 1975:56) avgivet av trafikbullerutred-
ningen. Stockholm 1975 Transporter i Sverige. Ds K 197514. Stockholm 1975 Utredning av resultat uppnådda genom utdelning av statsbidrag till vattenvärdande
åtgärder inom industrier som tillämpar industriell ytbehandling. Industrins Vatten- och Luftvård AB. Stockholm 1973 Undersökning av arbetsrutiner m. m. vid länsstyrelsernas naturvårdsenheter.
Länsstyrelsernas organisationsnämnd LON projekt 3. 1974 Värmeförsörjning enligt värmeplan. Betänkande (SOU I974:77) av värmeanläggnings-
utredningen. Stockholm 1974.
Bilaga 5 Summary
On October 29 1971 the Minister of Agriculture called a Committee to in- vestigate the question of environmental pollution control costs. The Com- mittee has taken the name The Committee on Costs of Environmental Ma- nagement. The primary task of the Committee is to examine "the economic prerequisites and consequences of environmental pollution control in various respects".
The Committee has in connection to the work within the Ministry of Fi- nance with the "1975 Long-Term Economic Survey" prepared a report "En- vironmental Management in Sweden 1975—1980”. The aim of the report is among other things to estimate the economic consequences of environmental pollution control for the next five year period.
The Committee has in this report very briefly described activities causing disturbances of different kinds on the environment and the present envi- ronmental policy in Sweden. The Committee has further reported on invest- ments in pollution control measures within industry. municipalities and communications during the nearest past years and made estimations on such investments primarily for the period 1975—1980 but also for a prolonged time
perspective.
Costs before 1975
Investments in pollution control measures within industry during the five year fiscal period 1969/70—1973/74 are estimated to 2.1—2.2 milliards Skr (current prices) which correspond to 47 % of the total investments within industry. These investments are estimated to result in annual costs of 0.8 milliard Skr(1974 prices) for the production or roughly 1 % ofthe value added in 1974. The annual costs caused by all pollution control measures performed within industry up to 1974. i. e. including measures made before 1969. are estimated to amount to 1—1.2 milliards Skr(1974 prices) or roughly 1.3—1.6 % of the value added in 1974. During the six year fiscal period 1968/ 69—1973/ 74 2.4 milliards Skr (current prices) were invested in municipal wastewater treatment plants. This repre- sents roughly 4.5 % of the total municipal investments during the period.
The costs of the pollution control measures mentioned above correspond to 0.7 % of the grossdomestic product in 1974.
The total reductions of emissions in Sweden resulted by these pollution control measures are shown in a figure (Figure 4.1).
Costs 1975—1980
The following table shows some of the most important information för the period 1975—1980. The table shows that the pollution control investments within industry are estimated to 3—3.5 milliards Skr or 3—4 % of the total investments during the period 1975—1980. which means that they are sup- posed to have about the same proportions as during the past five year period. The annual costs caused by pollution control measures performed up to 1980 would on this basis amount to 2—2.5 milliards Skr (1974 prices) or sligthly more than 2 % of the estimated value added in 1980.
Table 7.1 Summary of survey data on pollution control measures
Activity Investments 1975—1980 (prognosis) Million Skr Share of total investments (1974 pricesYJ in indicated sectors (percent)
Pollution control activities Pollution control measures in industry 3 OOO—3 500 3—4 % industry Municipal wastewater treatment plants ] 600—1 700 2.6—3.1 % local government Waste management (treatment) 175— 200 0.3—0.4 % local government Measures (1976—1980) in road- construction to reduce noise from roadtraffic” 800— 900 9 % roads Measures (1976—1980) in house-
building to reduce noise 600— 700 ] ] 2 0/ h _ from road- and airtraffica 75— 100 _ ' " oustng Measures (1979—1980) on vehicles
to reduce noise” 500— 600 5—6 % vehicles Measures on vehicles to reduce
exhaust 400 1—2 % vehicles Total 7 150—8 100 3 % total economy
Nature conce/vancy Nature reserves 50— 70
Sports and recreation Sport and recreation grounds 2 000 3.3—3.6 % local governmett
Activities connected to pollution control Other water supply and sewer
system 10 000 18—19 % local governmeit Waste management (transport) 75— 100 0.1—0.2 % local governmett District heating ] 500 2.5—2.7 % local governmett
” Proposals by the Traffic Noise Committee " 100 Skr = US S 2242 (mean value 1974) E 9.60 DM 58.14 F 107.53
Investments in municipal wastewater treatment including wastewater treatment plants and sewers connected to the plants are estimated to amount to 1,6—1.7 milliards Skr or roughly 3 % of the total municipal investments during the actual period. The investments during the same period for waste management concerning treatment of household refuses have been estima- ted to 0.2 milliards Skr, corresponding 0.3—0.4 % of the total investments. Investments in other municipal activities connected to pollution control (ot- her municipal activities on the water supply and sewer area. other waste ma- nagement. district heating) where the investments only partly can be in- cluded in the pollution control costs are estimated to amount to 11.7 milliards Skr or 21—22 % of the total municipal investments.
Investments in nature reserves and in different sport and recreation grounds can. supported by an enquiry described in the report. be estimated to roughly 2 milliards Skr or 3.5—4 % of the total municipal investments during the period 1975—1980.
Measures to reduce disturbances from the road traffic concerning the ex- haust of vehicles are nearest realized by more stringent rules for 1976 vehicle models. The additional investments for treatment of exhaust from new ve- hicles and other emissionreducing measures are estimated to 0.4 milliards Skr for the period 1975—1980. Measures to reduce noise are already in some extent a part of the construction of society. Proposals to more stringent rules for noise from vehicles and aeroplanes have recently been published by the Committee on Traffic Noise. The additional investments to reduce noise from road traffic — starting from a zero alternative - are in the proposals of the mentioned Committee estimated to amount to 0.8-0.9 milliards Skr in road contruction. 0.6—0.7 milliards Skr in house building and 0.5-0.6 mil- liards Skr in vehicle manufacturing. The additional investments in house- building to reduce the disturbances of noise from aeroplanes are estimated to roughly 0.1 milliards Skr during a five year period. To realize these pro- posals would need an increase in the total investments with respectively 9 % in roadconstruction, l % in housebuilding and 6—8 % in vehicles at the end of the period 1975—1980.
The estimated costs of the decided or proposed pollution control measures performed up to 1980 correspond to roughly 1 % of the estimated grossdo- mestic product in 1980.
Costs after 1980
The range. trends and costs of environmental management in a prolonged time perspective will naturally to a great extent be dependant of the envi- ronmental policy. The possibilities to estimate the pollution control costs to a great extent of accuracy after 1980 must bejudged to be relatively limited. The Committee has however tried to estimate the order of magnitude of the pollution control investments in a prolonged time perspective. Such an estimatioa must of course to a great extent be based on the assumption on a continued environmental policy similar to the present. The Committee has estimatec that additional investments of 4—5 milliards Skr would be neces-
sery within industry to reduce the pollutions now emitted into the environ- ment. in the extent that today at the eximinations according to the Envi- ronment Protection Act can be assumed to be claimed for. Provided that the earlier showed plans on pollution control investments will be realized and that these investments will continue in the same rate during the 19805. the results ofthe above will be that such a reduction of the emissions which was intended when the pollution control work started at the end of the 19605 in connection to the building up of the environmental management admi- nistration. introduction ofthe Environment Protection Act etc. would be car- ried out during the 19805. According to the Committee this will not mean that any final goal has been reached.
The powerful construction of municipal wastewater treatment plants du- ring the 19705 have mainly considered plants with biological or biological- chemical treatment. Starting from the conditions in 1975 biological-chemical treatment for all municipal wastewater will require investments of the mag- nitude 1—1 .5 milliards Skr additional to the investments estimated up to 1980.
The investments for the practicable construction of district heating in all Swedish municipalities with more than 10000 inhabitants are estimated to 15 milliards Skr in a report from the District Heating Association. The pos- sibilities of practicable construction are said to supply 0.9 million normal flats (75 rn2 heated area) with heating and hot water during the 19705. 2.9 million during the 19805 and 3.7 million normal flats during the 19905.
The earlier mentioned programs to control noise from vehicles and aeroplanes are made up for a ten year period. concerning sanation of the ex- isting built up areas. The earlier mentioned costs for the period 1975—1980 will in this respect also be valid for the earlier part of the 19805.
Statens offentliga utredningar 1975
Kronologisk förteckning
_________________——-————————
PPNPWPQNH
34.
35. 36.
37.
38. 39. 40. 41. 42. 43. 44. 45. 46. 47. 48. 49. 50. 51. 52. 53. 54. 55. 56.
Demokrati på arbetsplatsen. A. Psalmer och visor. Del 111. U. Psalmer och visor. Del 112. U. Psalmer och visor. Del 113. U. Bättre bosättning för flera. S. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. U. Framtida studerandehälsovård. U. Utlandssvenskarnas rösträtt. Ju. Individen och skolan. U. Rörlig pensionsålder. S. . Svensk press. Tidningar i samverkan. Fi. . Totalfinansiering. B.
Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. S.
. Konstnärerna i samhället. U. . Kommunal rösträtt för invandrare. Kn. . Kriminalvårdens nämnder. Ju. . Markanvändning och byggande. Remissammanställning ut—
given av bostadsdepartementet. B. . Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. Kn.
Konsumentskvdd på läsområdet. H. . Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman.
Ju.
. Pensionsförsäkring. Fi. . Lag om allmänna handlingar. Ju. . JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. R. . Tre sociologiska rapporter. Ju. . Å jour. Om journalistutbildning. U. . Forskningsråd. U. . Politisk propaganda på arbetsplatser. A. . Program för ljud och bild i utbildningen. U. . Medborgerliga fri— och rättigheter i vissa länder. Ju. . Barnens livsmiljö. S. . Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rap- port 1. S. . Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. S. . Barns uppfostran och utveckling. Barnmtljöutrednlngens rap-
port 3. S. Förskolan, skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. S. Barnfamiljernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. S. Barnen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. S. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. S. Statsbidrag till kommunerna. Fi. Trafikolyckor och statistik. K. Kommunal demokrati. Kn. Kommunal demokrati. Sammanfattning. Kn. Kvinnor i statlig tjänst. Fi. Etablering av miljöstörande industri. B. Vidareutbildning i internationell marknadsföring. H. Kommunal organisation och information. Kn. Kollektivtrafik i tätort. K. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. K. Massmediegrundlag. Ju. Internationella koncerner i industriländer. |. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. B. Bostadsförsörjning och bostadsbidrag. Bilagor. B. Beskattning av realisationsvinster. Fi. Fåmansbolag. Fi. Bötesverkställighet. Ju. Trafikbuller. Del II. Flygbuller. K.
57. 58. 59. 60. 61. 62. 63. 64. 65. 66. 67. 68. 69. 70.
71. 72. 73. 74. 75. 76.
77. 78. 79. 80. 81. 82. 83. 84. 85. 86. 87. 88. 89. 90. 91. 92. 93. 94. 95. 96.
97.
98.
Varuförsötjning i kristid. H. Målet är jämställdhet. Ju. Utbildning för vuxna. U. Energiberedskap för kristid. H. Energiberedskap för kristid. Bilagor. H. Förkortad arbetstid för småbarnsföräldrar. S. Konsumentkreditlag m.m. Ju. Språkresor. U. Förfogandelagstiftningen. Fö. Trafikpolitik — behov och möjligheter. K. Utbildning i samspel. S. Handikappanpassad kollektivtrafik. K. Samhället och distributionen. H. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. H. Landstingens arkiv. Kn. Distansundervisning. U. Frivilligförsvarets förmåner. Fö. Socialförsäkringsavgifter på uppdragsinkomster m.m. S. Medborgerliga fri- och rättigheter. Regeringsformen. Ju. Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version). K. Allmän skatteflvktsklausul. Fi. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. Fi. Svensk press. Statlig presspolitik. Fi. Postens roll i tidningsdistributionen. K. Farliga vrak. K. Organisation för skyddat arbete. A. Stålindustrins arbetsmiljö. |. Ersättning vid arbetsskada. S. Vägplanering. K. Vägplanering. Bilagor. K Samverkan i barnomsorgen. 3. Fem veckors semester. A. Långtidsutredningen 1975. Ft. Arbete åt alla. A. Politik för regional balans. A. Politik för regional balans. Bilaga 1. A. Politik för regional balans. Bilaga 2. A. Barns sommar. S. Telefonavlyssning. Ju. Energiförsörjningen 1975—1980. Bilaga 3 till 1975 års lång- tidsutredning. Fi. Varuhandeln 1975-1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsut— redning. Fi. Miljövård i Sverige 1975—1980. Bilaga 6 till 1975 års lång- tidsutredning. Fi.
Statens offentliga utredningar 1975
Systematisk förteckning
Riksdagen JO-ämbetet. Uppgifter och organisation. [23]
Justitiedepartementet
Utlandssvenskarnas rösträtt. [8] Kriminalvårdens nämnder. [16] Särskilda regler för handläggning av anmälan mot polisman. [20] Lag om allmänna handlingar. [22] Tre sociologiska rapporter. [24] 1973 års fri- och rättighetsutredning. l. Medborgerliga fri- och rättigheter i Vissa länder. [29] 2. MedborgerIiga fri» och rättigheter. Regeringsformen. [75] Massmediegrundlag. [49] Bötesverkställighet. [55] Målet är jämställdhet. [58] Konsumentkreditlag m.m. [63] Telefonavlyssning. [95]
Försvarsdepartementet
Förfogandelagstiftningen. [65] Frivilligförsvarets förmåner. [73]
Socialdepartementet
Bättre bosättning för flera. [Sl Pensionskommittén. 1. Rörlig pensionsålder. [10] 2. Socialförsäk— ringsavgifter på uppdragsinkomster m.m. [74] Vägtrafikolyckor och sjukvårdskostnader. [13] Barnmiljöutredningen. 1. Barnens livsmiljö. [30] 2. Samhället och barns utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 1. [31] 3. Barns hälsa. Barnmiljöutredningens rapport 2. [32] 4. Barns uppfostran och utveckling. Barnmiljöutredningens rapport 3. [33] 5. Förskolan. skolan och fritiden. Barnmiljöutredningens rapport 4. [34] 6. Barn- familjernas ekonomi. Barnmiljöutredningens rapport 5. [35] 7. Bar- nen och den fysiska miljön. Barnmiljöutredningens rapport 6. [36] 8. Barn och föräldrars arbete. Barnmiljöutredningens rapport 7. [37] 9. Barnkultur. Barnmiljöutredningens rapport 8. [38] Förkortad arbetstid för smäbarnsföräldrar. [62] Utbildning ! samspel. [67] Ersättning vid arbetsskada. [84] Samverkan i barnomsorgen. [87] Barns sommar. [94]
Kommunikationsdepartementet
Trafikolyckor och statistik. [40] Utredningen om kollektivtrafik i tätorter. 1. Kollektivtrafik i tätort. [47] 2. Kollektivtrafik i tätort. Bilagor. [48] Trafikbuller. Del II. Flygbuller. [56] Trafikpolitik — behov och möjligheter. [66] HAKO-utredningen. l. Handikappanpassad kollektivtrafik. [68] 2. Handikappanpassad kollektivtrafik. Sammandrag ur SOU 1975:68 (svensk, engelsk och tysk version]. [76] Postens roll i tidningsdistributionen. [80] Farliga vrak. [81] Kommittén för den långsiktiga vägplaneringen. 1. Vägplanering. [85] 2. Vägplanering. Bilagor. [86]
Finansdepartementet
1972 års pressutredning. 1. Svensk press. Tidningar ! samverkan. [11] 2. Svensk press. Pressens funktioner i samhället. [78] 3. Svensk press. Statlig presspolitik. [79] Pensionsförsäkring. [21] Statsbidrag till kommunerna. [39] ernnor i statlig tjänst. [43]
Beskattning av realisationsvinster. [53] Fämansbolag. [54] Allmän skatteflyktsklausul. [77] 1975 års långtidsutredning. 1. Längtidsutredningen 1975. [89] 2. Energiförsörjningen 1975—1980. Bilaga 3 till 1975 års långtids- utredning. [96] 3. VarUhandeln 1975—1980. Bilaga 4 till 1975 års långtidsutredning. [97] 4. Miljövård i Sverige 1975—1980. Bilaga 6 till 1975 års långtidsutredning. [98]
Utbildningsdepartementet
1969 års psalmkommitté. 1. Psalmer och visor. Del 1:1. [2] 2. Psalmer och visor. Del 1:2. [3] 3. Psalmer och visor. Del 113. [4] Utredningen om skolan, staten och kommunerna.
1. Huvudmannaskapet för specialskolan och särskolan. [6] 2. In— dividen och skolan. [9] Framtida studerandehälsovärd. [7] Konstnärerna i samhället. [14] Å jour. Om journalistutbildning. [25] Forskningsråd. [26] Program för ljud och bild i utbildningen. [28] Utbildning för vuxna. [59] Språkresor. [64] Distansundervisning. [72]
Handelsdepartementet
Konsumentskydd på Iäsomrädet. [19] Vidareutbildning i internationell marknadsföring. [45] Varuförsörjning i kristid. [57] Energiberedskapsutredningen. 1. Energiberedskap för kristid. [60] 2. Energiberedskap för kristid. Bilagor. [61] Distributionsutredningen. 1. Samhället och distributionen. [69] 2. Samhället och distributionen. Bilagor om företag, anställda och hushåll. [70]
Arbetsmarknadsdepartementet
Demokrati på arbetsplatsen. [1] Politisk propaganda pä arbetSplatser. [27] Organisation för skyddat arbete. [82] Fem veckors semester. [88]
Arbete åt alla. [901 '
Länsplaneringsutredningen 1974. 1. Politik för regional balans.]91] 2. Politik för regional balans. Bilaga 1. [92] 3. Politik för regional balans. Bilaga 2. [93]
Bostadsdepartementet
Totalfinansiering. [ 12] Markanvändning och byggande. Remissammanställning utgiven av bostadsdepartementet. [ 17]
Etablering av miljöstörande industri. [44] Boende— och bostadsfinansieringsutredningarna. 1. Bostadsför- sörjning och bostadsbidrag. [51] 2. Bostadsförsörjning och bo- stadsbidrag. Bilagor. [52]
- Industridepartementet
Internationella koncerner i industriländer. [50] Stälindustrins arbetsmiljö. [83]
Kommundepartementet
Kommunal rösträtt för invandrare. [15] Förtroendevalda och partier i kommuner och landsting. [18] Utredningen om den kommunala demokratin. 1. Kommunal de- mokrati. [41] 2. Kommunal demokrati. Sammanfattning. [42] 3. Kommunal organisation och information. [46] Landstingens arkiv. [71]
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningarnas nummer i den kronologiska förteckningen
Nordisk utredningsserie (Nu) 1975
Kronologisk förteckning
___________________—_————————
1. Nordisk överenskommelse om förmåner vid sjukdom, havan- deskap och barnsbörd Peruskoulu pohjoismaissa Litteratur om nordiskt samarbete Nordisk kommunal rösträtt och valbarhet Bötesstraffet Nordic Cooperation for Tourism. Proposals for Action Voksenopplaering i de nordiske land. En konferanserapport Oversikt over forsknings- og utviklingsarbeid som gjelder eng- elskundervisningen i de nordiske land — 1974
9. Fort- och vidareutbildning för teaterarbetare 10. Nordisk samarbeid om billedkunst 11. STlNA. Arbetsrapport, allmän del 12. STINA. Arbetsrapport, bilagor 13. Turistkonferens 14. Langtidsbedommelse for det allmennkulturelle område 15. Forskole og skole i samvirke 16. Nordisk kontaktmandsseminar i Århus 17. Fotografisk kemi 18. Arbetsmiljöfrågor. Seminarium i Porsgrunn 19. Industriellt samarbete i Norden. Journalistseminarium i Århus 20. Kvarkenkonferens 21. Nordinfo 22. Revision av den nordiska trygghetskonventionens bestämmel- ser om grundpension
WNPPPPN
_ KUNGL. BlBlu l '" f l376
. n' _ ...i : 41.354).— ., 'n»— J.,—v , .; ': ql. fu... ». >...
'N' . .»; . ' ' .,”.ch? 41.43", ”37 _ivz; '?
. ,, . drar-- vl"=.å 1.4
9'7 ' . .. .,... v- IJ mn t.. ...—1 u......x ..! .»..-
. s.., s...—...— (_3 W...”. .a...» -
' nu.. _. ie'a. ... ...,-. ..
— 15 ».h "v.—vann...... _.;_,4 'i'—"*” &» . '." 41"- .:w-ch .ru-t ”hur ' ' "utr-' Ö'WAJ'A hit.";- BVIÖ " 4: m" ”'i'—in. mån:, _s_h__- ) 1,1 - * . w,». lt. ,.ft
' k *. . av.-...... (|. ,. ---,,- i in .mi. __ . __. r.." !. R,! .» .. . u. ,». .. -— _. w .— "=.? - '
' . M'Nmmfi ,,. . ' JRC—115315: i»,
73.
itu >.. '" ""i ' ?- auf-Vir ' '7' .7' ' Jula»... .. . » .. . .. __ tj, . . .- — ;z _- . m i." ' "";-.fr ...a .,. .,.- . A,. "'.-. . —. - . .1 .,_ .. . ..a sk ,. » ...i.
' r—
» svt usr
fin.—labs
'- -n-'i- ...." ..imzå'f. '
, . .. . 5. ”i ' — » 6.3)» M *M't ' ' vn ' fan—huva al.)-s" Ä -r—-. -— ...,..W
'; . gi». Mtg: m_s"- . .. 12.3 ":va.
. . er:—v. .- .— . pientä—.te _ .____ _ _
. . ..