Fungerande regioner i samspel : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

»r UNGERANDE

REGIONER

I SAMSPEL

slutbetänkande av 1987 års

regionalpolitiska

kommitté

Süllüä

E:...apa

Kb

Statens offentliga utredningar ww 1989:55 ?få Arbetsmarknadsdepartementet

Fungerande regioner

i

samspel

slutbetänkande av års kommitté 1__987 regionalpolitiska Stockholm 1989

Allmänna Förlaget har utgivit en bibliografi över SOU och Ds som omfattar åren 1981-1987. Den kan köpas från förlagets Kundtjänst, 106 47 STOCKHOLM. Best. nr. 38- l2078-X.

Beställare som är berättigade till remissexemplar eller friexemplar kan beställa sådana under adress:

Regeringskansliets förvaltningskontor

SOU-förrådet 103 33 STOCKHOLM Tel: 08/7 63 23 20 Telefontid 81° - 12°° (externt och internt) 08/763 10 05 12°° - l6°° (endast internt)

Graphic Systems, Göteborg 1989 ISBN 91-38-10379-6

ISSN 0375-250X

Till Statsrådet och

Chefen för

arbetsmarknadsdepartementet

den 11 november 1987 chefen för

Regeringen bemyndigade

att tillkalla en kommitté med åtta ledamöter industridepartementet högst

experter och sekreterare och annat biträde åt komjämte sakkunniga, mittén att utreda inriktning m.m.

regionalpolitikens

Med stöd av detta förordnades den 23 november

bemyndigande 1987 som ordförande f. Bertil Zachrisson och som

generaldirektören ledamöter Godin, f. Sven

riksdagsledamot Sigge riksdagsledamoten Henriksson, Anders G Börje

riksdagsledamot Högmark, riksdagsledamot Hörnlund, Yvonne Lars

riksdagsledamot Sandberg-Fries, riksdagsledamot Ulander samt Monica Ohman.

riksdagsledamot

Som i kommittén förordnades den 23 november 1987

sakkunniga departementsråd Göran ut-

Aldskogius, arbetsmarknadsdepartementet, redare Anders Bäckström, LO, Kristina Persson,

utredningssekreterare TCO, direktör Jobin, Sveriges industriförbund, departement-

Bengt sekreterare Gunnar finansdepartementet, byråchef Björn

Holmgren, Näsvall, Statens industriverk, Olof Eriksson, direktör Eva

professor Bergqvist Deurell, Småföretagens Riksorganisation, avdelningschef Olof Eliason, och sekreterare Lise-Lott Reiter, Svenska

Landstingsförbundet kommunförbundet och från 1 april 1988 direktör Olof Nilsson, LRF.

Fr.o.m den 1 oktober 1988 förordnades direktör Per-Anders Westhed som sedan Eva Deurell egen

sakkunnig Bergkvist på begäran blivit befriad från Fr.o.m. den 11 november 1988

utredningsuppdraget. förordnades sekreterare Johan Carlström som sedan Lise-Lott

sakkunnig Reiter blivit befriad från

på egen begäran utredningsuppdraget. Departementsrådet Jan Landahl förordnades som sakkunnig den 1 september 1988 sedan Gunnar egen blivit befriad från utred-

Holmgren på begäran

ningsuppdraget.

Som i kommittén förordnades den 23 november 1987 experter Stefan Back, Åke Dahlberg, departementssekreterare departementsråd Arne Eriksson Ulf Henricsson, forskningssekreterare departementsråd kansliråd Rolf Lindell, von Schantz, planeringschef

departementsråd Dag

Christer Wretborn och den 14 mars 1989 Per-Ove

departementsråd

Kanslichef Jan-Evert Nilsson förordnades som den 1 Engelbrecht. expert 1988 sedan Arne Eriksson befriats från april på egen begäran sitt expert-

uppdrag. Till sekreterare förordnades fr.o.m den 1 1988 forskjanuari Arne Eriksson. Till biträdande sekreterare förordnades ningssekreterare fr.o.m den 1 februari 1988 Lennart och bitr.sekreterasakkunnig Almqvist re Anna-Lena Ericsson samt fr.o.m den 1 april 1988 avdelningsdirektör Bladh. Agneta Kommittén vid sitt första sammanträde namnet 1987 års antog kommitté (REK87). regionalpolitiska har överlämnat skrivelser till kommittén: Regeringen följande den 14 mars 1988 LO-distrikten i Värmland och Stockholm om företagsfonder för i Jämtlands län, om regioregional utjämning, Landshövdingen nalt baserat vattenkraftens avkastning, Gunnar utvecklingskapital på Johansson om till som regionalpolitiskt instruförslag investeringsfonder ment samt om till Skellefteå kommun om nedavsättning företagskonto, om Hotell- och Restaurangsättning företagens socialavgifter, Sveriges förbund om om samarnedsättning socialavgifter, Verkstadsföreningens i Jämtlands län om befrielse från den 21 betsgrupp arbetsgivaravgifter; mars 1988 skrivelse från socialdemokraterna i Norrbotten angående framtid i Norrbotten i den del som avser om del av vinsterna i begäran den 17 1988 hemställan från Bräcke kommun utbyggd vattenkraft; april om att kommunen utses till försöksområde för nya regionalpolitiska den 29 1988 skrivelse från Kiruna kommun angående ändring medel; juni av för av den 7 1988 skrivelse från reglerna nedsättning socialavgifter; juli om att av i

glesbygdsdelegationen ang. förslag kvittningsrätt egenavgifter

införs samt skrivelse från Knut Nilsson Stockholms glesbygd landstingsråd läns med att för skärgårdens landsting, begäran arbetsgivaravgiften slopas öar som saknar fast landförbindelse; den 8 1988 delsmåföretag på juli I i en den 14 juli rapporten (Ds 1987:6) Geografin politiken, kartläggning); 1988 från med direktiv angående beaktande av EG- Utrikesdepartementet i den 14 september 1988 riksdagsaspekter utredningsverksamheten; skrivelse om insatser i den 19 oktober 1988

1987/88:326 skärgården;

skrivelse från Nationella Folkrörelsekommittén med sammanställning av s.k. den 6 november 1988 den 21 budkavlar; riksdagsskrivelse 1986/87:274; december 1988 Statskontorets rapport om länsstyrelsernas projektverksamhet och dess effekter och remissyttrandena på regional utveckling över den 29 december 1988 skrivelser från Småföretagens denna; och Kiruna kommun om förändring

Riksorganisation, Lappmarksdistriktet

av den 24 februari 1989 från statens regionalpolitiken; delrapport

industriverk och för teknisk om vid vissa styrelsen utveckling verksamheten

teknikcentra; den 14 mars 1989 Statens industriverks Effekter av rapport

sänkta i Norrbotten och inkomna arbetsgivaravgifter remissyttranden;

den 12 1989 av stöd till viss april utvärdering statligt datakommunikation;

den 17 1989 skrivelser om av den 28 april förändring regionalpolitiken;

april 1989 skrivelse från Lars Lindström i ang godstrafik på järnväg

Norrlands inland; den 18 1989 inom Effekter av maj delrapport projektet

lokaliseringsstödets könskvoteringsregel för berörda kvinnor, och företag

lokala m.m. samt Variation och arbetsmarknader, rapporten förnyelse

inom - en av regionalpolitiken utvärdering länsstyrelsernas projektmedel.

Till kommittén har därutöver inkommit skrivelser från enskilda,

kommuner, länsstyrelser och den 15 organisationer enligt följande:

februari 1988 skrivelse i den 17 februari 1988 ang sysselsättningen Särna;

från socialdemokraterna i Jämtlands län framställning ang. regionalpolitik

och den 16 mars 1988 från

stödområdesindelning; Småföretagens

riksorganisation angående och den 31 mars småföretagen bolagsskatten;

1988 från TCO: Satsa och i norra på högskolan vuxenutbildning Sverige,

Tjänstemännen och Det behövs -TCOs

näringslivsutvecklingen. något nytt,

förslag till för norra den 7 1988 från regionalpolitik Sverige.; april

länsstyrelsen i län med till studiebesök i Kronobergs inbjudan Kronobergs

län.; den 11 1988 från i april regionalpolitiska arbetsgruppen Bergslagen

med om decentraliserat den 2 1988 från Sala förslag utredningsarbete; maj

kommun med ansökan om till bidrag utvecklingsprojekt kring småskaligt

servicekombinat i Möklinta; från i Västerbottens län länsstyrelsen

angående inlandsproblematiken i Västerbottens län, från i landshövdingen

Värmlands län med om besök i Värmlands den 5 1988 inbjudan län; maj

från i Jämtlands län med om arbetsmarklänsstyrelsen förslag

nadsutbildning som ett medel; den 9 1988 från Umeå regionalpolitiskt maj

kommun med om av Botsmark i framställning inplacering regionalpolitiskt

stödområde; den 12 1988 från LO-distriktet i Norrbottens län översänt maj

om del i vattenkraftens LRF med om att få delta i

förslag vinster; förslag

REK87:s den 13 1988 från Gunnar Johansson med

glesbygdsgrupp; maj

synpunkter på Jämtland och från Norrlandsförbundet regionalpolitiken;

med att delta i den 25 1988 från

inbjudan regionalpolitisk debatt; maj

länsstyrelsen och i Jämtlands län med om att besöka landstinget inbjudan

länet; den 30 från i Jämtland med om skatmaj 1988; länsstyrelsen förslag

tepolitiska åtgärder i den 16 1988 från Statens regionalpolitiskt syfte; juni

industriverk med anhållan om tid för den 28 från förlängd uppdrag; juni

Vattenfall om av svar den 29 1988 från försening på sektorsförfrågan; juni

med offert av vissa erfarenheter Bergslagsgruppen angående summering

av det samt med offert av statliga glesbygdsstödet angående precisering

viktiga erfarenheter av kommunala från Skellefteå utvecklingsprojekt;

kommun med om att Kalvträsk och Fällfors skall få

framställning Jörn,

alla former av stöd samt med hemställan om att statsregionalpolitiskt

bidrag också lämnas till kommunala industrihus samma villkor som till på

enskilda och utan att finnes. industribyggnader hyresgäst Vidare inkom den 11 1988 från Svenska Kommunförbundet, juli Norrbottens vattenkraftsvinster m.m; den 23 augusti länsavdelning ang. från TCO-distriktet i Jämtland om av enhet för 1988 flyttning Postgirots kontokortsnotor till Strömsund; den 26 från Dalarnas augusti med till studie av och den 5 Forskningsråd förslag naturgas regionalpolitik; 1988 från med skrivelse om att komseptember Landstingsförbundet mittén och roll för den regionala belyser överväger landstingens den 13 1988 från i Västerbotten utvecklingen; september länsstyrelsen med från Storumans och Åsele kommuner om ändrat/ framställningar för den 20 1988 från

vidgat användningsområde glesbygdsstöd; september

i län behovet av i norra länsstyrelsen Alvsborgs ang. utvecklingsinsatser den 21 1988 från Kommunisternas Dalsland; september Vänsterpartiet Västernorrland med uttalande om bandelen Långselelandstingsgrupp, den 25 oktober 1988 från Stiftelsen Industricentra Härnösand-Sundsvall; och berörda kommuner med Industricentras framtid; den synpunkter på 31 oktober 1988 från om företags- Landstingsförbundet regionalpolitiskt från i Jämtlands län med till ändring av stöd; länsstyrelsen förslag och vissa för det regionalpolitiska stödet, stödområdesindelningen regler från Umeå universitet om CERUM rn den 12 november 1988 från m; allmänna med och Lycksele näringslivsfond synpunkter på regionalpolitik till från LO och TCO i Framtid i förslag förändringar; sydöstra Sverige: den 23 november 1988 från LO och TCO i Norrbottens län: sydost; resurser för den 25 november 1988 från Regionala regional utveckling; Vattenfall med svar den 7 december 1988 från på sektorsförfrågan; Statens industriverk: av uppdrag Regional finansiering, avrapportering

från REK87. Den 9 inkom från Nordiska ämbetsmannakommittén för

januari

om utlåtande om kompetensuppbyggan-

regionalpolitik (NARP) begäran

de för i den 11 1989 från strategier svaga regioner Norden; januari Lantbrukarnas länsförbund i Västerbotten om slåtterbidrag som regionalden 24 1989 från de socialdemokratiska kvinnopolitiskt medel; januari distrikten i Norrlandslänen med om den 25

synpunkter regionalpolitiken;

1989 från LO-distrikten i Värmland, Gävle-Dala, Mellersta

januari

Västerbotten och Norrbotten med om 1990-talets Norrland, synpunkter den 1 februari 1989 från i Jämtlands län om

regionalpolitik; länsstyrelsen

av stöd till från Västerbottens

regionalpolitisk prioritering samlingslokaler;

handelskammare med översändande av regionalpolitiskt handlingsprooch att delta vid den 5 februari 1989 från gram inbjudan årsmöte; med om aktuella utvecklingsprojekt högskolan Falun/Borlänge rapport

med förtecken vid den 15 februari 1989 från från

regionala högskolan;

Sorsele, och kommuner Arjeplogs, Bergs, Arvidsjaurs,Storumans Ragunda med ett den 17 februari

synpunkter på nytt regionalpolitiskt stödsystem; 1989 från Statskontoret med av om effekter av statlig

redovisning uppdrag

den 27 februari 1989 från Bräcke kommun om inplacering omlokalisering; i stödområde; den 28 februari från kvinnor i Bohuslän av

på uppdrag Bohusläns och Sotenäs kommun ang och fastig-

Skärgårdsråd förvärvslag

från Gotlands för att utveckla hetstaxering; EMILIA-grupp ang åtgärder

Gotland; den 6 mars 1989 från socialdemokratiska landsbygden på partidistriktet i län: Motion Hela Sverige ska leva; den 9 mars 1989

Jämtlands

från i län i den södra läns-

länsstyrelsen Östergötlands angående åtgärder delen; från i län med synpunkter på regional-

länsstyrelsen Jönköpings

i den 13 mars 1989 från revisorer politiken Sydöstra Sverige; Riksdagens med överlämnande av förstudien Gränsområdeseffekter av person-

och av av socialavgifter; den 21 transportstödet nedsättningen företagens mars 1989 från Norrlandsförbundet med på den framtida

synpunkter

från i Sverige med regionalpolitikens utformning; Landsorganisationen överlämnande av LO:s regionalpolitiska utredning utveckling

Regional

för 1990-talet; den 24 mars 1989 från TCO-avdelningen i Ornsköldsvik

om att eller delar av det lokaliseras till med upprop postgirot,

från LO och TCO i Kristianstads län om att REK87 vid sin Ornsköldsvik, definition av inkluderar östra och sydöstra delarna av

sydostregionen Kristianstads den 2 1989 från i Jämtlands och

län; april länsstyrelserna Västernorrlands län med till för FoU-insatser i

förslag idéprogram

den 5 1989 från i län Mellannorrland; april länsstyrelsen Kopparbergs

det framtida stödets och de angående regionalpolitiska inriktning

från i Västerbotten regionala högskolornas betydelse; länsstyrelsen

till konsumentverket i fråga om angående underställelseskyldighet

från i kommun servicebidrag, landsbygd-90 gruppen Norrbyberg, Lycksele

en eventuell skatteomläggning; från Norrbottens Handelsangående kammare även för serviceföretag; den 7

angående persontransportstöd

1989 från kommun med ansökan om inplacering i stödapril Gagnef område C; den 9 1989 från Norrbottens läns TCO-distrikt om

april

av från Luleå, Boden och Piteå kommuner nedsättning socialavgifter,

av den 12 1989 från angående nedsättning socialavgifter; april

i Gotlands län: Gotland - den 17 länsstyrelsen regionalpolitiska aspekter;

1989 från Svenska kommunförbundet, Jämtlands länsavdelning om april

för Jämtlands län; från Vattenfall ang skatteutjämningens betydelse ekonomiskt stöd till norrlandskommuner; den 22 1989 från

april

i län angående avgränsningen av Bergslagslandshövdingen Uppsala

den 3 1989 från Nationella folkrörelsekommittén med området; maj överlämnande av samlade krav; från Stiftelsen

Landsbygdsriksdagens

om för Inlandsturismen; den 8 maj Turismutveckling utvecklingsprojekt 1989 från TCO-S ang omlokalisering av statlig verksamhet som regional-

instrument; från de socialdemokratiska och politiskt sju skogslänens parti-

LO- distrikt med om den svenska den 9 punktprogram regionalpolitiken; 1989 från länskulturinstitutionerna i Norrbottens län den maj angående den 10 1989 från Stiftelsen Västerbottensstatliga bidragsgivningen; maj musiken Pro den 16 från Nationella folkangående Musica-projektet; maj rörelsekommittén och med till titel för glesbygdsdelegationen förslag kommitténs från Statskontoret om effekter av beslutsdelegebetänkande; och i den 23 från Norrbottens ring decentralisering statsförvaltningen; maj Socialdemokratiska Partidistrikt med motioner och utlåtanden om Gruv- Reducerad skall även företagens samhällsansvar, arbetsgivaravgift omfatta i den 24 1989 föreningar, Regionala satsningar glesbygden; maj från Utvecklingsfondernas Ny syn på regional företagsutveck-

VIQ-råd:

den 26 1989 från Alvdalens kommun ang. vattenkraftsmedel; ling; maj den 8 1989 från Svenska kommunförbundet, Värmlands länsavdelning juni med hem-ställan om att kommunerna i stödområde C även fortsättningsvis skall erhålla stöd; den 22 1989 från Skövde

regionalpolitiskt juni

kommun med hemställan om att kommittén föreslår Skövde som för verksamhet; den 28 1989 från Svenska utlokaliseringsort statlig juni Kristianstads med hemställan om att kommunförbundet, länsavdelning, kommuner i länet bör i kommitténs avgränsning av Sydöstra Sverige. ingå Den 9 1989 inkom från kommun hemställan om att juli Lycksele Inlandsfondens kansli lokaliseras till den 12 1989 från Lycksele; juli i län och i Falun/Borlänge med länsstyrelsen Kopparbergs högskolan överlämnande av i år 2 000, En rapporten Högskolan Falun/Borlänge den 27 1989 från Skellefteå kommun med förslag om yttervision; juli den 10 från Christer Wretborn om

ligare regionalpolitiska insatser; augusti

och i kommitténs betänkande; den 18 1989 utbildning forskning augusti från med uttalande om Bergslagskommunernas regionala arbetsgrupp den 23 1989 från vid regionalpolitikens inriktning; augusti personalen av områdeskon- Flygtrafikledningen Malmö-Sturup angående placering trollerna för flygledning.

1987 års kommitté får härmed överlämna sitt

regionalpolitiska

betänkande i och anser därmed ha Fungerande regioner samspel sig sitt Inkommande skrivelserna får anses besvarade med fullgjort uppdrag. detta betänkande.

Reservationer har avlämnats av ledamöterna Godin (fp), Sigge Sven Henriksson Anders G och Hörnlund (c). (vpk), Högmark (m) Börje Särskilda av Olof Nilsson gemensamt yttranden har avgetts sakkunnige med ledamöterna Sven Henriksson, Anders och Sigge Godin, Högmark Hörnlund av Olof Eriksson och Kristina Börje , gemensamt sakkunniga och av Anders Bäckström, Olof Eliason, Per-Anders Persson, sakkunniga Jobin samt Johan Carlström och Näsvall. Westhed, Bengt Björn Kommitténs har inte lämnats tillfälle att avlämna särexperter skilda efter beslut av kommitténs ordförande. yttranden

Stockholm den 7 1989

september

Bertil Zachrisson

Sigge Godin Sven Henriksson Anders G

Högmark

Börje Hörnlund Yvonne

Sandberg-Fries

Lars Ulander Monica Öhman

/ Arne Eriksson

Lennart Almqvist

Bladh

Agneta

Anna-Lena Ericsson

INNEHÅLL

SAMMANFATTNING

KOMMITTENS UPPDRAG OCH UPPLÃGGNING

AV ARBETET 29

1.1 Kommittédirektiven 29 1.2 av arbetet 30

Uppläggning

1.3¶Regionalpolitik som politikens geografiska

dimension 32

DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN 33

2.1 - - 35

Internationalisering urbanisering miljö

2.2¶Faktorer av betydelse for regional utveckling samt geografiska perspektiv for analysen 37

2.3¶Befolkning och befolkningsförändringar 39

2.3.1 40

Befolkningsomfördelning

2.3.2 och åldersstruktur 42

Flyttning

2.3.3 Förvärvsfrekvenser 48

2.4¶Lokala arbetsmarknader 51

2.4.1 Mellanstädernas roll 55

2.4.2¶Lokala arbetsmarknaders sårbarhet 60

2.4.3¶Kvinnors och mäns arbetsmarknad

2.5 och rekrytering till högre studier. 66

Utbildningsnivå

2.6 Närmande till EG - hot eller 70

möjligheter?

2.6.1 regionalpolitik

EGzs

2.6.2 av statsstöd i EFTA 72

Overvakning

2.6.3¶Bedömning av EG:s regler och svensk

regionalpolitik

STATSBUDGETEN I ETT REGIONALPOLITISKT

PERSPEKTIV 77

3.1¶Två regionalpolitik 77 synsätt på

3.2¶Statsbudgetens geografiska fördelning 79

3.3 sammansättningen av överforingarna i olika

områden 90

geografiska

3.4 Varför höga överföringar per invånare till Inlandet

och (stor)städerna? 91

REGIONALPOLITIKENS MÅL OCH GEOGRAFISKA

PRIORITERINGAR 93

4.1 Utgångspunkter for 1990-talets regionalpolitik 93 4.2 mål - 99

Regionalpolitikens fungerande regioner

4.3¶Kommitténs geografiska prioriteringar 100

4.4¶Strategiska överväganden för prioriterade

områden 105

INSATSOMRÅDEN AV STRATEGISK BETYDELSE 119

S ›-n Utbildning, och forskning utveckling

WMPNg-*g-k

5.2.1 145

Inledning 5.2.2 Tillgängligheten till transportsystemet 148 5.2.3 Infrastrukturen 148 5.2.4 Samordnad 149

investeringsplanering

5.2.5¶Landsdelar och kommunikationer 151 5.2.6 152

Kommunikationssystemet 5.2.7 165

Finansiering 5.3 Miljöpolitik och regional utveckling 168 5.3.1 Samband mellan och

miljöpolitik

regionalpolitik 168 5.3.2 i olika delar av landet 170

Miljöbelastningen 5.3.3 Behov av i ett

miljöpolitiska åtgärder

regionalpolitiskt perspektiv 174 5.4 Energipolitik, vattenkraftens övervinster

och regional utveckling 179 5.4.1 179

Energiförsörjning 5.4.2 till 187

Ersättning vattenkraftsregioner 5.5 Kultur och regional utveckling 193 5.5.1 Kulturens 193

betydelse 5.5.2 till 195

Förslag åtgärder

STÖD TILL DEN PRIVATA SEKTORN 203

Motiv for företagsstöd 205

6.2 Allmänt kostnadssänkande stöd 209 6.2.1 Sänkta socialavgifter 209 6.2.2 211

Transportstödet

6.3 Stöd till i maskiner och 214

investeringar byggnader

6.3.1¶Nuvarande 214

regler

6.3.2 Kommitténs 215

förslag

6.4¶Stöd till foretagsutveckling 218

6.4.1 stödform för riskkapital till mjuka

Ny investeringar 218

6.4.2¶Stöd till konsultinsatser 221

6.5¶Främjande av nyetablering 223

6.6¶Glesbygdsstöd 224

6.7¶Stöd till den privata tjänstesektorn 225

7 STYRNING OCH ORGANISATION 231

7.1 Tydligare mål och ett decentraliserat besluts-

fattande är viktigt for fungerande regioner 232

7.2 Mekanismer för inom den

sektorssamordning statliga

sektorn 234

7.2.1¶Sektorsamordning på central nivå 234

7.2.2 på regional nivå 235

Sektorsamordning

7.2.3 235

Ixandsdelsvissamordning

7.3¶Okad beslutskraft till länen 240

7.4 En förstärkt roll för kommunerna i regional-

politiken 244

7.4.1 för kommunerna 245

Skatteutjämningsbidragens betydelse

7.4.2¶Kommunerna som nätverksbyggare 245

7.5¶Omlokalisering av statlig verksamhet som medel att uppnå fungerande regioner 247

7.5.1¶Omlokalisering och av central decentralisering statlig förvaltning 247

7.5.2 inom länen - lokalkontor 248

Decentralisering

7.6¶Kunskapsförsörjning och policyanalys 249

8 LANDSBYGDSUTVECKLING 253

8.1 - 254

Landsbygd glesbygd

8.2¶Rambetingelser 256

8.3¶Näringsliv och sysselsättning 257

8.3.1 Jordbruk och fiske 257 8.3.2 262

Skogsbruk

8.3.3 Turism 263 8.3.4 265

Småföretagsutveckling

8.3.5¶Kvinnors arbetsmarknad 266

MELLANSTÄDER I SAMSPEL MED STORSTADS-

REGIONER OCH LANDSBYGD 269

9.1 Mellanstäderna 270

9.2¶Sambanden mellan Stockholm och övriga landet 272

9.2.1¶Balansen mellan och övriga

Stockholmsregionen

regioner

9.2.2 Stimulanser för att av

främja etablering

verksamhet utanför Stockholm 274

9.2.3 276

Affärsförmedling

9.2.4 Stöd till 276

marknadsbearbetning

9.2.5 för att tillväxten iStockholms-

Åtgärder sprida

området - och 277

reglering lägesavgifter

9.3 för att stärka mellanstäderna i priori-

Förslag

terade områden 277 9.3.1 Mellanstäder i till Inlandet 277

anslutning

9.3.2 Mellanstäder i till Bergslagen 280

anslutning

9.3.3 Mellanstäder i till 281

anslutning Sydöstra Sverige

9.4 Mellanstädernas inomregionala roll 283

10 REGIONALPOLITIKENS SAMHÄLLSEKONOMISKA

OCH STATSFINANSIELLA KOSTNADER 285

10.1¶Inledning 287

10.2¶Nuvarande 290

anslag

10.3 291

Länsanslaget

10.4¶Förslag till reviderad anslagsstruktur 293

RESERVATIONER OCH SÄRSKILDA YTTRANDEN 297

BILAGA: KOMMITTENS DIREKTIV 389

SAMMANFATTNING

Den av betänkandet som här inte den sammanfattning görs följer disposition som finns i betänkandet. Skälet till detta är framförallt att varje kapitel föregås av en kort med den här sammansammanfattning. Syftet fattningen är att söka det vi haft i vår tydliggöra geografiska perspektiv de som och de som analys, geografiska prioriteringar gjorts strategier Dessa förhållanden en mot vilken de olika antyds. ger bakgrund förslagen bör ses. redovisas våra de Avslutningsvis förslag uppdelade på geografiska områden som prioriterats.

Kommitténs av den

analys regionala utvecklingen

Drivkrafter i den regionala utvecklingen

Internationaliseringen av den svenska ekonomin kommer sannolikt att fortsätta under 1990-talet. Denna torde också vara tämliprocess gen oberoende av hur Sverige som nation förhållandena till EG. reglerar Historiskt har en varit en underfortgående internationalisering liggande ekonomisk kraft som drivit och lett till på strukturomvandlingen en ökad av sker urbanisering. Förändringarna bosättningsmönstren långsamt och har i en huvudfåra under mer än 100 år. Sverige följt Från är de här förhållandena regionalpolitisk synpunkt ytterst centrala. blir förenklat de delar Regionalpolitiska problemområden något av landet som har De växande delarna av låg befolkningstäthet. näringslivet blir i allt större Men om verkutsträckning typiska stadsnäringar. ligheten vore så skulle inte de olika landsdelarnas andel av befolkrätlinjig ningen vara relativt stabil över tiden. Det finns anpassningsmekanismer och krafter som verkar återhållande. Under 1970-talet har expansionen inom den offentliga sektorn varit en sådan återhållande kraft. En annan sådan faktor är att under industrisysselsättningen efterkrigstiden har mot mindre delar andelsmässigt förskjutits tätbebyggda av landet. Bakom detta sannolikt att verksamheten blir ligger ju mognare desto blir den. har av kostnadskänsligare Samtidigt utvecklingen transportsystemen att man kan nå internationella marknader även från mindre gjort centralt belägna lokaliseringar. Ytterligare ett förhållande av stor i det här sammanbetydelse hanget är att i vid verkar återhållande. Den samhällsbyggandet mening fysiska infrastrukturen åldras Det är därför svårt att stora förojämnt. göra ändringar i samband med att enskilda delar behöver ut. Den matebytas riella sker successivt och i harmoni med existerande struktur.

förnyelsen

Därmed blir den infrastrukturen inte bara en

fysiska förutsättning för pro-

16 Sammanfattning

konsumtion och välfärd. Den blir också en stark stabiliduktion, mycket serande kraft.

Under senare år har i och i andra länder de regionala

Sverige

inom och i den förda poliutvecklingsstrategierna omprövats forskning tiken. Den traditionella med stöd till näringslivet som

regionalpolitiken bärande har med som förbättrar rambeting-

inslag kompletterats åtgärder elserna i I en omfattande studie inom EG där man försökt att

regionerna.

infrastrukturens för motiveras denna ange betydelse regional utveckling

av i med att skillnader till sin förändring tyngdpunkten politiken regionala natur är och inte resultatet av kortsiktiga konjunkturförlopp.

långsiktiga Som av detta måste i ligga på utbudssidan

följd tyngdpunkten politiken och inte i den ekonomin. Motivet för detta är

på efterfrågesidan regionala att enstaka är liten i förhållande till världsekonomin varför

varje region

kan betraktas som Det är efterfrågan obegränsad. regionala problemet därför att attrahera så stor del av att den ut-

världsefterfrågan regionala

tas till vara. Denna måste i den vecklingspotentialen efterfrågan uppnås

konkurrenssituation som berörde. Detta betrakinternationella vi nyss telsesätt leder till två huvudfrågor:

I Vad är det som bestämmer den ?

regionala utvecklingspotentialen

II Vad är det som bestämmer en relativa konkurrenskraft

regions

och därmed dess av resurser ?

utnyttjande regionens

I EG-studien sex olika faktorer av betydelse:

avgränsas

av naturresurser

Uppsättningen

och sammansättning med avseende på Ni* Befolkning befolkningens

ålder och kön.

En regions geografiska läge (tillgänglighet).

och strukturen av inom en och

Storleken bosättningsmönstret region

i det internationella ortssystemet.

regionens position

i ekonomi dvs mellan

Sektorsammansättningen regionens fördelningen

MPS”

areella industri och service.

näringar, 6. i en såväl inom som

Kapitalstocken region realkapital näringslivet

infrastuktur och dvs kunskap, information,

mänskligt kapital

m.m.

organisationsförmåga

Kommittén har i sina sökt de som

analyser belysa punkter sammanfattas i EG-studien.

i Analysresultat punktform

a. I och är befolk-

Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige

såtillvida att andelen är och

ningssammansättningen ogynnsam unga låg

andelen äldre är Denna obalans innebär dels att dessa områden får hög. ett litet tillskott av arbetskraft dels att social service blir anspråken på höga. De problem som i landet av de små generellt uppstår på grund ungdomskullarna har därmed särskild aktualitet i dessa områden. b. kommer under 90-talet liksom

Strukturomvandlingen tidigare

att vara snabb inom råvarubaserad och arbetskraftsintensiv verksamhet d.v.s sådana delar av som är i näringslivet överrepresenterade Inlandet, Bergslagen och Sydöstra inom Sverige. Trycket på strukturomvandling tjänstenäringarna, privata såväl som kommer sannolikt också att offentliga öka vilket att att ersätta industriarbeten med betyder möjligheten tjänstebefattningar kan komma att begränsas. c. Jordbruket står inför en omfattande De förändring. problem som hitills i huvudsak berört i Norrland kan därmed komma att jordbruket spridas till kan denna komma att Sydöstra Sverige. Samtidigt omställning medföra att för tas om hand av utrymmet nischproduktion jordbrukare på slättbygderna. d. lokala arbetsmarknader i landet är så små att det ofta Många föreligger brist vissa som arbetslöshet förepå yrkesgrupper samtidigt kommer. De är för små för att mellan vakanser och arbetsmatchningen sökande skall kunna En ökad arbetsfungera. fortgående specialisering på marknaden i kombination med att kostnaderna för blir arbetspendling medför risk för att obalanserna dessa små arbetsmarknader förhögre på värras .

ytterligare.

e. arbetsmarknad är Overhettningen på huvudstadsregionens inte enbart beroende av Den beror också strukturella konjunkturskäl. på förhållanden som av den och överrepresentationen privata tjänstesektorn central samt av att de mellanstäder som skulle kunna statlig förvaltning vara alternativ inte har attraktivitet. tillräcklig f. och är områden som i förhållande Bergslagen Sydöstra Sverige till sin nuvarande erhåller resursöverregionalpolitiska prioritering låga föringar per invånare över särskilt kommunikations- och statsbudgeten på utbildningsområdet. g. Inlandet erhåller invånare över höga resursöverföringar per statsbudgeten. En stor del av dessa är en av de arbetsöverföringar följd marknadsproblem som föreligger. Om arbetsmarknaden bättre fungerade skulle dessa automatiskt minska. överföringar h. Ett närmande till EG kommer inte att innebära avnågra görande begränsningar för våra att bedriva möjligheter regionalpolitik. i. insatser kan vidtas inom i stort sett alla Regionalpolitiska politikområden. En liten del av de insatser som mycket görs finansieras genom särskilda regionalpolitiska anslag. j. För att den som finns i olika delar av utvecklingspotential landet skall kunna tas tillvara måste brister i till tillgängligheten kommunikationer, utbildning, och andra undanforskning rambetingelser rojas.

18 Sammanfattning

k. mellan och miljöpolitiken Beröringspunkterna regionalpolitik

att öka under 1990-talet. Detta beror dels att skärpta kommer på

i form av får stor i för industrin t ex miljöavgifter betydelse miljökrav

intressanta områden dels också att de

regionalpolitiskt på miljöstörningar

är direkt med ökar. som förknippade bosättningsmönstret

Kommitténs geografiska prioriteringar.

mål Regionalpolitkens

De målen för svarar mot en

nuvarande regionalpolitiken

av den samlade Mot den bakgrund uttolkning politikens syften.

geografisk

behöver de också vår ha ett mer

som nyss redovisas enligt uppfattning

innehåll. En som skulle kunna uppfylla specifikt geografiskt formulering

mål är att i dessa krav är att skapa fungerande regioner

regionalpolitikens

kulturellt och avseende. ekonomiskt, socialt, ekologiskt

Landsdelar, mellanstäder, landsbygd

bör kommitténs när det Tre landsdelar enligt mening prioriteras

insatser som direkt och indirekt till att förbättra gäller syftar

och i bidra till att bättre. arbetsmarknadsläget övrigt regionerna fungerar

och har Dessa är Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. Högst prioritet

förbättrar situationen i Inlandet. Där får man också räkna insatser som

behövs under tid. Vi menar att dessa landsmed att insatser överskådlig

från andra när det och i de delar skiljer ut sig gäller styrkan varaktigheten

hinder som för och utveckling. föreligger omställning

landet som helhet skall anser vi det också vara För att fungera

att särskilt de som har naturliga kontaktytor angeläget mellanstäderna,

utvecklas så att de bättre kan sin mot de landsdelarna, fylla

prioriterade

som länk mellan storstad och landsbygd. Bättre fungerande funktion

förbättrar för en avlänkning av mellanstäder förutsättningarna angelägen

tillväxten inom central verksamhet och inom den privata tjänstestatlig

En mer balanserad till sektorn i huvudstadsregionen. regional utveckling

såväl berörda som landet som helhet förutsätter också förmån för regioner

att mellanstädernas att stärka den inomregionala utvecklingen möjligheter

tas tillvara.

som som vår De geografiska gjorts speglar sagts

prioriteringar

insatser för att den frambedömning av var främja regionala utvecklingen

90-talet. Landsdelarna bör ersätta de nuvaförallt behöver göras under

rande stödområdena.

nuvarande hela i stödområde A

Inlandet motsvarar _kommuner

Ornsköldsvik och Skellefteå och B, de församlingar i Mora, Krokom,

kommuner som nu tillhör stödområde A B samt Kramfors kommun.

_eller

omfattar Tierp, Östhammar, Storfors, Munkfors,

Bergslagen Kristinehamn, Filipstad, Hagfors, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Karlskoga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg,

Hedemora, Avesta, Ludvika, och Hofors. Fagersta, Smedjebacken,

I Sverige ingår Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Högsby,

Sydöstra Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik,

Olofström, Karlshamn och Vimmerby, Ronneby, Sölvesborg.

De mellanstäder vi är Boden, Piteå, Skellefteå,

__ prioriterat Luleå, Umeå, Ornsköldsvik, Härnösand, Sundsvall, Ostersund, Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Karlstad, Kalmar, Karlskrona, Växjö.

De kommuner som för närvarande finns i stödområde C men som inte i av de tre landsdelarna bör av

ingår någon uppmärksammas

vid av för berörda län. På liknande regeringen fördelningen länsanslaget sätt måste ha för att hanterna snabbt

regeringen beredskap uppträdande

på enskilda orter eller i vissa regioner. regionala problem

De som kommittén redovisat skär över

geografiska prioriteringar

om hur skall få i olika länsgränser. Frågan prioriteringarna genomslag

är därför viktig. Det finns ingen administrativ resursfördelningsbeslut apparat som arbetar utifrån dessa

tillgänglig landsdelsgränser. Länsstyrelserna har länen som sitt verksamhetsområde. Deras roll i regionalpolitiken ökar också. Den snabba som skett av under 1980-talet

ökning länsanslaget visar att via blivit det styrinstru-

budgetstyrningen länsstyrelserna viktigaste mentet för de regionalpolitiska anslagen.

Kommittén har ett slutsatser av dessa förhållanden.

dragit par En är att Inlandets är så och i fall konflik-

problem djupgående många terna mellan kust och inland så att vi föreslår att en särskild

tydliga

med resurser inrättas för att hålla samman organisation egna_ finansiella den Aven för och finns det

statliga politiken. Bergslagen Sydöstra Sverige skäl att förbättra samverkan mellan kommuner och län. Några

ingående särskilda härför behövs dock inte enligt kommitténs

organisationer mening.

Strategisk inriktning för de olika landsdelarna.

Inlandet

för Inlandet inför 90-talet kan beskrivas på följande

Utgångsläget sätt. domineras av naturresursbaserad verksamhet som

Näringslivet syssel-

utvecklats Den och de små sättningsmässigt negativt. spridda besättningen arbetsmarknaderna att som har

gör stadsnäringar tjänsteproduktion

att få har svårigheter tillräckligt underlag. Befolkningssammansättningen genom långvarig nettoutflyttning blivit ogynnsam. En särskilt problem är

m

20 Sammanfattning

att från Inlandet beroende inte bara bristen

de unga kvinnorna flyttar på

arbetstillfällen utan sannolikt också att de saknar kultur- och fritids-

på på

aktiviteter i den mansvärld som Inlandet Infrastrukturen är i vissa

utgör. delar

dåligt utbyggd.

starka i små och medelstora med

Näringslivets förankring företag

råvarubaserad verksamhet är den bas som utvecklings- och inriktning på

måste från. Framtiden för Inlandet kommer därför förnyelsearbetet utgå att av i vilken mån man en gynnsam miljö för

avgöras lyckas skapa

att teknisk utveckla nya produkter, befintliga företag tillägna sig förnyelse, finna och ha en arbetskraft.

nya marknader kunnig

Kommuner och är som arbetsgivare i

landsting mycket viktiga Inlandet. Inte minst i Inlandet är beroende av en

kvinnosysselsättningen

sektor. Andå har kommunerna i Inlandet

fungerande offentlig begränsade

att svara mot de som ställs dem. Kommunalförutsättningar anspråk på skatten är trots Den kommunalskatten i

hög skatteutjämningen. höga

inlandskommuner är för de som redan bor där och många betungande motverkar också att den som skulle behövas för att förbättra

inflyttning

och för att klara av de obalanser på arbetsmarkålderssammansättningen naden som alltid finns små arbetsmarknader.

på

Som redovisas i 3 är resursöverföringarna över

kapitel

till Inlandet i sammanhanget statsbudgeten betydande. Grundproblemet är att en alltför liten del av de resurser som satsas inom den offentliga sektorn har en förenklat är merparten av resur-

utvecklingsinriktning. Lite_ serna konsumtionsstöd i olika former. till Inlandet sker i

Overföringarna

som en konsekvens av skillnader i mycket hög grad befolkningsstruktur

som en reaktion på skillnader i sysselsättnings- och kostnadsläge.

och

Aven sådana resurser kan i vissa fall ge

naturligtvis utvecklingseffekter.

mer av möjligheten att förena utjämning Någon systematisk prövning mellan individer av inkomster och med

konsumtionsmöjligheter regionala

har inte Sökandet efter sådana kombinationsutvecklingstankar gjorts.

framstår som en för framtiden. möjligheter viktig uppgift

Inte i annat område i landet torde behovet att anpassa

något

till vara större än i Inlandet. politiska åtgärder regionala förutsättningar Glesheten och den lilla skalan ett stort mått av

påkallar egna lösningar. Olika som ökar flexibiliteten i är därför ett

åtgärder befintliga regelverk

element i en för Inlandet liksom egna finansiella resurser. viktigt strategi

Bergslagen

En framtida industriell i kan inte baseras

expansion Bergslagen

en ökad Tvärtom kommer antalet

på ståltillverkning. personer sysselsatta

med av stål under lång tid att fortsätta att minska även om den

tillverkning ekonomiska för blir gynnsam. För att skapa

utvecklingen stålföretagen ökad måste därför i industri

sysselsättning förädlingsvärdet Bergslagens

Detta bör att man och utvecklar regionens höjas. ske genom bygger på

som tillbefintliga kompetens, samtidigt ny kompletterande kompetens föres utifrån.

De tekniskt-ekonomiska hindren för i en som

utveckling region

är att den existerande är ganska smal samtidigt Bergslagen kunskapsbasen som den finns hos stora vilka av bl a ekonomiska orsaker

företag på grund inte kan investera i FoU radikalt När en sådan

på nya kunskapsområden.

är de mekanismer som ekonomisk aktivitet region mognar, skapar ny

av ofta Den har inte heller ett rikt och genom nybildning företag svaga.

informationsflöde och har därför till vittförgrenat begränsade möjligheter

För del illustreras detta förhållande av att det nyskapande. Bergslagens inte finns med mot den dominerande verksam-

någon högskola inriktning hetens i vilket att den stålindustrins FoU i

kunskapsbehov regionen gort

bedrivs internt i och dels vid kollektivforskningsbetydande grad företagen institut och som finns utanför Den FoU som före-

högskolor Bergslagen.

bedriver i oftast till att effektivisera driften tagen Bergslagen syftar och /eller att ta fram nya produkter.

Hindren kan sammanfattas med beteckningen det slutna

Slutenhet och inåtvändhet innebär för nya ideer Bergslagen. svårigheter och att vinna i förutsätter

ny kunskap insteg Bergslagen. Förändring därmed att blir mer har

Bergslagen Öppet. Viktiga steg i den riktningen också lokalt initiativ, t ex den s.k. Den

tagits på genom Norbergsmodellen. ökade kan förstärkta insatser inom utbild-

öppenheten uppnås genom

och På liknande sätt insatser för att nings- forskningsområdet. ger förstärka inte bara till nya affärer utan

marknadskontakten möjligheter

också del i kan också av i

kunskap. Oppenheten understödjas investeringar infrastrukturen. Såväl som den sk är

Inlandsvägen Bergslagsdiagonalen

väginvesteringar som berör Bergslagen.

Hindren i detta är bl.a. också som vi visar i kapitel

sammanhang 3 att de som finns inom den offentliga sektorn avseende

planeringssystem infrastrukturens en som I vissa

utbyggnad missgynnar region Bergslagen. avseenden finns här stora likheter mellan och

Bergslagen Sydöstra Sverige.

Sydöstra Sverige

En för bör omfatta som ökar

strategi Sydöstra Sverige åtgärder samverkan mellan landsdelens olika delar samt mellan Sverige

Sydöstra och som bärande är goda för en

omgivningen inslag. Förutsättningarna

kommunikationssidan tack vare relativt små avstånd och integration på

På det att fortsätta de nya geografiska läge. utbildningsområdet gäller samverkansformer de kommunala med

utbildningsanordnarna prövar

och att samordnat utveckla de regionen har. näringslivet högskoleresurser

Aven om i en att förbättra infra-

tyngdpunkten strategi ligger på stukturen finns också behov av insatser som direkt till företags-

syftar

utveckling. Detta bör ses mot bakgrund av följande.

I de industridominerade delarna av Småland spelar små och

22 Sammanfattning

medelstora en stor roll. av dessa arbetar som

företag Många företag underleverantörer till stora svenska Relationen mellan och

företag. köpare

har i detta fall kännetecknats av att krav säljare köparens på produktens kvalitet fortgående skärps samtidigt som växande krav ställs på underleverantörers utvecklingskompetens. Resultatet har blivit att samarbetet mellan och tillverkare institutionaliserats och därmed blivit mer

köpare

under 1990-talet för denna del av industrin i långsiktigt. Utvecklingen

bestäms därför av de svenska i sydöstra Sverige storföretagens utveckling allmänhet och i samt av hur väl

inköpsstrategier synnerhet regionens

förmår de krav som ställer. En ökad långsiktighet företag uppfylla köparna i samarbetet mellan storföretag och underleverantör innebär att relationen mellan förändras. Från att ha varit en produktionsenhet

företagen som tillverkar insatsvaror utifrån blir underleve-

köparens specifikationer rantörens att lösa bestämda åt utifrån

uppgift problem köparen angivna krav funktion hos Underleverantören blir en del av stor-

på produkten.

och får ansvar för inom ett område. företaget utvecklingsarbetet avgränsat För att framgångsrikt kunna spela denna roll krävs det att underleverantören ökar sin Den utbild-

utvecklingskompetens. tidigare påtalade låga

i i detta ett för underningsnivån regionen utgör sammanhang problem leverantörer i Sydöstra Sverige.

Blekinges näringslivsstuktur domineras av stora produktionsenheter tillhörande internationellt verksamma koncerner. Den statliga företagssektorn är betydande framförallt i Karlskrona. Den struktur som finns i innebär att länet är ett av de mest i landet. En

Blekinge fjärrstyrda annan faktor av stor är att FoU-verksamheten i är

betydelse näringslivet låg.

Mellanstädernas roll som länk mellan storstad och landsbygd

Mellanstäderna

Mellanstäderna är transportmässigt ofta i de natio-

knutpunkter nella systemen för vägar, järnvägar och flygplatser. Ett centralt i

begrepp

är nätverk i vilka mellanstäderna är och imsammanhanget viktiga export-

för större och mellan vilka de större länkarna i de portnoder regioner nationella transportsystemen finns.

Ett annat centralt perspektiv på mellanstäderna är att de ofta är noder i Detta till den diskussion som förs om

beslutssystem. anknyter

av från Stockholm till länen decentralisering beslutsbefogenheter (residensstäderna) och till kommunerna.

Ofta sammanfaller de här två funktionerna dvs de är noder i transportsystemen och även noder i framförallt de

viktiga offentliga

Ett antal orter är främst arbetsmarknader beslutssystemen. betydande

liksom det finns residensstäder som inte noder i transportssystemen. utgör Vi redovisar en av dessa förhållanden i kapitel 2. analys av de funktioner som finns i mellanstäderna har Många för hela län. Det kan t ex eller betydelse gälla flygplatser sjukhus. Servicefunktionen är länstäckande men arbetstillfällena den skapas på lokala arbetsmarknaden vilket att mellanstädernas arbetsmarknad gjort oftast utvecklats De är också de orter som bäst de krav positivt. uppfyller som ställs av som vill etablera utanför storstadsområdena. företag sig med insatserna i mellanstäderna är att söka åstadkomma Syftet ett bättre i ett nationellt och att fungerande (tätorts-)system perspektiv och för mellanstäderna att bli motorer i skapa förutsättningar strategier den Det handlar om insatser för att förbättra inomregionala utvecklingen. att stärka beslutskraften. kan tillgängligheten och/eller Tillgängligheten ökas i t ex Beslutskraften kan genom investeringar transportsektorn. stärkas av beslut inom den sektorn. genom decentralisering offentliga är att sådana insatser skall leda till att orternas konkurrenskraft Syftet särskilt Stockholm förstärks. Det handlar också om gentemot storstäderna, insatser som medför att mellanstädernas arbetsmarknad blir för tillgänglig så som i att t.ex. resurser blir tillgängliga många möjligt länet, högskolans för i hela länet och att till decentralisering av näringslivet möjligheterna verksamhet från residensstaden till andra orter tas till vara. statlig kommitténs kan mellanstädernas dubbla roller Enligt mening inte ses isolerade från varandra. Tvärtom förutsätter en bättre balans mellan storstad och att mellanstäderna väl i båda dessa landsbygd fungerar avseenden. Med till anser kommittén att fyra av hänsyn arbetsmarknadsläget våra mellanstäder också bör få del av det regionalpolitiska prioriterade till och Dessa mellanföretagsstödet nyetableringar_ företagsutveckling. städer är Sandviken, Ornsköldsvik och Piteå. Karlskrona,

Huvudstadsregionen

och de andra storstadsområdenas utveck- Stockholmsregionens är av central för hela landet och från vissa bestämda ling betydelse också för På Stockholms arbetsmarknad utgångspunkter regionalpolitiken. FoB 85 20 % av i landet. Inom sysselsattes enligt drygt samtliga sysselsatta till vilken även räknas, fanns en av huvudstadsregionen Uppsala fjärdedel landets Om dessutom siffrorna för och Malmö läggs sysselsatta. Göteborg kan vi se att storstäderna svarade för mer än en tredjedel till, sammantaget av landets arbetsmarknad. Den starka dominans som främst Stockholms arbetsmarknad har de med mellanstäderna som finns kan också i och samband uttryckas 1985 totalt ca 22 000 människor från mellanpendlingstermer. pendlade städerna till Västerås, Karlskrona och Stockholm, Uppsala, Nyköping, Sundsvall hade mer än 20 % av sin totala till Stockholm. utpendling

24 Sammanfattning

Eftersom arbetsmarknad svarar för en huvudstadsregionens fjärdedel av landets av en sysselsättning sprider sig följdverkningarna dåligt fungerande arbetsmarknad i till hela ekonomin. Det finns regionen också ett genom det som sker mellan huvudstadssamspel pendlingsutbyte arbetsmarknad och arbetsmarknader i landet. regionens övriga

Inte minst arbetsmarknads- och är väsentutbildningspolitiken i detta Ju mindre som arbetskraftsutbudet i Stockholm liga sammanhang.

kvalifikationsmässigt stämmer överens med den som finns efterfrågan desto kraftigare kommer suget efter arbetskraft från andra delar av landet

att vara. Det är mot den av intresse, inte bara för bakgrunden strategiskt regionalpolitiken utan för hela den ekonomiska att utveckpolitiken, lingen sker i balanserade former. Till en sådan balanserad hör, utveckling menar vi, att söka avlänka tillväxten inom den och privata offentliga tjänstesektorn i Stockholmsområdet.

Landsbygd

Landsbygd är inget enhetligt begrepp. Det är stora skillnader

mellan de förhållanden som råder t. ex. i södra skogsbygderna Sveriges slättland. har sina Det som Skärgårdarna särpräglade förutsättningar. förenar är den och att människornas utkomst i relaspridda bosättningen tivt stor har sin i de areella utsträckning grund näringarna.

De likheter som finns speglas också i de som kommit förslag fram i De areella tas i Landsbygdskampanjen. näringarnas utveckling upp

budkavlar. Lantbrukets roll som betonas liksom många försörjningsbas

dess roll för landskapsbilden och det öppna En sammanlandskapet. ställning av förslagen på ämnesområden visar att de områden som i

budkavlematerialet har är: högst prioritet

* sysselsättning och näringsliv * service och utbildning * bostäder * kultur * natur och miljövård * kommunikationer.

Den dåliga standarden är en som på landsbygdens vägnät fråga

ges stor uppmärksamhet. Bilens betydelse Inom kulturunderstryks. området är det kulturen som bärare av historia och och ett för

identitet

regionen gemensamt som står i centrum. Onskemål om värderingssystem att bevara kulturellt värdefulla och är förebyggnader miljöer vanligt kommande. Ofta det med bristen kopplas ihop på samlingslokaler.

Närmare hälften av de krav och som förs fram i budkavförslag larna riktas till kommunerna. visar att det finns vissa Sammanställningen skillnader mellan olika delar av landet i var i tyngdpunkten förslagen

ligger. Den mest är den tydliga höga prioritet sysselsättningsfrågorna ges i budkavlarna från Norrlands inland.

Kommitténs till insatser

förslag regionalpolitiska

I direktiven fästs stor vikt vid infrastrukturens för den betydelse regionala utvecklingen. På motsvarande sätt utbilduppmärksammas ningen och samt andra sektorsområden. Den breda forskningen syn på

regionalpolitiken som anläggs i direktiven innebär att begreppet regionalpolitik får en annan än det I de flesta betydelse vanligen givits.

sammanhang likställs med de särskilda som finanregionalpolitik åtgärder sieras genom under En sådan av-

anslagen arbetsmarknadsdepartementet.

gränsning av är för i förhålregionalpolitiken uppenbarligen begränsad lande till kommitténs Den är också för om man ser till uppdrag. begränsad de mål som förslås för gälla regionalpolitiken.

I betänkandet avses därför med alla de regionalpolitik politiska åtgärder som har som eller att skillnader huvudsyfte bisyfte utjämna mellan vissa områden och resten av landet. Däri inkluderas geografiska det stödet till Vi använder således inte regionalpolitiska näringslivet.

regionalpolitiskt stöd till och som näringslivet regionalpolitik synonymer. Konkret har detta att kommittén betraktar insatser synsätt gjort inom fem olika områden som särskilt Dessa är: betydelsefulla.

- utbildnin och forskning - ationer

kommuni

miljö _ energi - kultur.

I till dessa sektorsområden betraktar kommittén även tillägg det stödet till som fortsättningsvis regionalpolitiska näringslivet viktigt.

Kommitténs och dessa områden liksom överväganden förslag på de som om och överväganden gjorts styrning organisation sammanfattas

som sagts i till Vi avslutar denna sammaninledningen varje kapitel.

fattning med en för kommitténs beträffande punktvis redogörelse förslag de Stockholm och prioriterade landsdelarna, mellanstäderna,

landsbygden.

Kommittén har att Inlandets är mer gjort bedömningen problem än och Detta medför att en del av varaktiga Bergslagens Sydöstra Sveriges.

kommitténs bara omfattar Inlandet medan andra avser förslag samtliga

prioriterade landsdelar.

L

26 Sammanfattning

INLANDET BERGSLAGEN SYDÖSTRA SVERIGE

Ökad be- Vattenkraftsmedel för slutskralt finansiering av bl. a. till lands- av infrastrukturinveste-

delen ringar

Ökad kom-Stöd till företagssut- Stöd till företagsut- Stöd till företagsut-

petens veckling veckling veckling

Konsultcheck till Konsultcheck till Konsultcheck till

mindre industriföretag mindre industriföretag mindre industriföretag

Ökat stöd till vuxenut- Ökat stöd till vuxenut- Ökat stöd till vuxenut-

bildning bildning bildning

Ökat vuxenstudiestöd Ökat vuxenstudiestöd Ökat vuxcnstudiestöd

Förstärkt högskoleut- Förstärkt högskoleut- Förstärkt hö skoleut-

bildning på distans bildning på distans bildning på istans

Utrustningsbidrag till U trustningsbidrag till Utrustningsbidrag till

skolan skolan skolan

Kompetenscentra för Kornpetenscentra för Kompetenscentra för

kvinnor kvinnor kvinnor

Bidrag till kommunal Bidrag till kommunal Bidrag till kommunal

näringspolitik näringspolitik näringspolitik

Utred förutsättningarna

för att utnyttja nedskrivning av studieskul-

der som regionalpoli-

tiskt medel

Bättre Skärpta krav avseende Skärpta krav avseende Skärpta krav avseende tillgäng- kvaliteten i telenätet kvaliteten i telenätet kvaliteten i telenätet

lighet

Möjligheter till lokali- Möjligheter till lokali- Möjligheter till lokali-

seringsstöd för uppgra- seringsstöd för uppgra- seringsstöd för uppgradering av överföring- dering av överföring- dering av överföringf

skapacitet i datanätet i datanätet skapacitet i datanätet

skapacitet

Satsning på riksvägarna Bergslagsdiagonalen Upprustning av vägar

88 och 45 den s.k. In- främst E 66.

landsvägen Upprustning av den s.k.

Stöd till datakommuni- Kustbanan kation

Förstärkt Medel till föreningsli- Medel till Medel till

föreningsli- föreningsli-

kulturliv vet och studieförbundenvet och studieförbundenvet och studieförbunden

av regionalpolitiska av av regionalpolitiska regionalpolitiska

skäl. skäl. skäl.

av kultur- rustning av kultur- U av kultur-

Upprustning Up rustning

mil öer, landskap, bygg-miljöer, landskap, bygg-miljöer, landskap, bygg-

na er mm. nader mm. nader mm.

Länsstyrelserna bör ges Länsstyrelserna bör ges Länsstyrelserna bör ges

större möjligheter att större att större att

möjligheter möjligheter

finansiera kultursats- finansiera kultursats- finansiera kultursatsnin nin läns- nin ar genom läns- ar genom ar genom länsans agen. ans agen. ans agen.

50 milj.kr bör avsättas 50 milj.kr bör avsättas 50 bör avsättas

milj.kr

för att främja kulturli- för att främja kulturli- för att kulturli-

främja

vet i de rioriterade vet i de rioriterade vet i de rioriterade landsde arna. landsde arna. landsde arna.

Ett stimulanspaket bör Glasmuséum i östra utarbetas för fler Småland och

sjöfartskonstnärliga yrkesutö- muséum i Blekinge

vare till Norrland

Konsolide- Nedsättning av socialavav

ring gifter näringsli-

vet

Förnyelse Lokaliseringsbidrag till till till Lokaliseringsbidrag Lokaliseringsbidrag

av närings-nyetableringar nyetableringar nyetableringar

livet

Sysselsättningsstöd till Sysselsättningsstöd till Sysselsättningsstöd till privata tjänstesektorn privata tjänstesektorn privata tjänstesektorn

Medflyttandebidraget Medflyttandebidra et Medflyttandebidraget

förlängs från 12 förlängs från 12 til från 12 till

förlängs

till 24 månader 24 månader 24 månader

Lokaliseringsstöd till till Lokaliseringsstöd till Lokaliseringsstöd miljöinvesteringar i miljöinvesteringar i miljöinvesteringar i

enstaka fall enstaka fall enstaka fall

Lokaliseringsbidrag till Investeringsbidrag (fö- Investeringsbidrag

befintliga företag för reslås kunna lämnas i investeringar i byggna- hela landet förutsatt der och maskiner att

länsstyrelsen prio-

riterar detta ändamål)

Vattenkraftsmedel till Vattenkraftsmedel till

riskkapitalbolag riskkapitalbolag

28 Sammanfattning

Storstad Mellanstäder Landsbygd

Decentra- Lokaliseringssamråd Program för inomregio-

lisera ar- med storföretag nal decentralisering

betsplatser till

Lokaliseringssamråd Sysselsättningsstöd med centrala myndighe-privata tjänstesektorn

ter

Öka till- Affärsförmedling Stöd till marknadsbear- Stöd till marknadsbear-

gänglighe- mellan stockholms- betning betning ten till företag och företag

växande i de Ett andra flygnav i Förbättrad kollektivtra-

regionalpolitiskt

arbets- områdena Sundsvall fik inom länen.

prioriterade / Timrå

marknader Snabbtå sförbindelse Program bör utarbetas Sundsva l-Gävle-Stock- för upprustning av grus-

holm vägar

Förbättrad Fasta forsknings- Förhöjd statlig del i

attraktivi- resurser till hög- kollektivforskning om tet som skolor i anslutning träindustrin lokalise- till de prioriterade rings- och landsdelarna Kollektivforskningsbostadsort program om turismen

Forskning utanför

i kollektiv Tillämpad FoU om små-

högskolan form skalig produktion

Pröva till Vattenkraftsmedel för

möjligheten

av landsbygdsutveckling i

omlokalisermg befintliga kollektiv- södra Sverige

forskningsinstitut

behov

Landsbygdens

Ett bör måste prioriteras vid

stimulanspaket

utarbetas för fler fördelningen av det

konstnärliga yrkesutö- statliga stödet till

vare till Norrland samlingslokaler

Ingen offentlig service

bör få dras in på landsbygden utan att alterna-

tiva möjligheter att

servicen

upprätthålla

prövats.

1 UPPDRAG OCH

KOMMITTENS

UPPLAGGNING AV ARBETET

1.1 Kommittédirektiven

beslöt våren 1987 att en kommitté Riksdagen parlamentarisk borde tillsättas för att lämna till framtida förslag regionalpolitikens inriktning. Regeringen fastställde kommitténs direktiv hösten 1987. Kommittédirektiven i sin helhet i 1. Här redovisas därför återges bilaga endast huvudpunkterna. Kommittén bör drivkrafterna bakom den noggrant analysera regionala utvecklingen sedan mitten av 1970-talet. Särskild uppmärksamhet riktas i direktiven mot är storstadsregionernas expansion. Uppgiften att klargöra orsakerna till denna samt att undersöka vilken roll dessa regioners tillväxt har för den ekonomiska i utvecklingen Sverige. Kommittén bör målen för mot bakprecisera regionalpolitiken grund av förväntade samt lämna till regionala obalansproblem förslag efter vilka och till vilka de insatserna grunder regioner regionalpolitiska bör riktas för att uppnå effekter. Kommittén bör också

långsiktigt positiva

lämna vilka som bör innefattas i ett förslag på miljöfrågor regionalpolitiskt och hur dessa ska föras in och behandlas i det arsammanhang praktiska betet. En motsvarande är direktiven när det precisering enligt angelägen gäller kulturfrågornas betydelse i regionalpolitiken. Utrednings-uppdraget redovisas, vad medel, under gäller regionalpolitiska sju punkter, nämligen:

1. sektorspolitikens regionalpolitiska betydelse regionalpolitiskt stöd till och företagsutveckling nyföretagande skatter och avgifter som instrument i regionalpolitiken åtgärder för att få kvalificerad arbetskraft till P99!” regionalpolitiskt

prioriterade områden regionalpolitiska frågor i övrigt genomförande av regionalpolitiska

åtgärder finansiering mm.

99W

I det avsnitt i direktiven som behandlar sektorspolitikens regionalpolitiska betydelse blandas två olika av Den slag problemställningar. ena rör den av av politiska styrningen sektorspolitiken, exemplifierad hänvisningen till och och av hänvistudelnings- blandningsmodellerna ningen till och Den andra rör verksamheten budget- planeringssystem. inom olika sektorer bl a av till infrastrukturens exemplifierad hänvisningen betydelse. Enligt direktiven bör kommittén bedöma vilka av insatser typer

30 Uppläggning av arbetet

som är effektivast av de selektiva eller mer eller mindre automatiskt verkande som för närvarande På olika sätt antyds i stödformer, tillämpas. direktiven att ökad automatik vore önskvärd. Men det också att komsägs mittén särskilt bör beakta att eller automatiska stöd tenderar att generella bli kostsamma. mycket I avsnittet om skatter och som instrument i avgifter regionalatt kommittén bör för- och nackdelar med olika åtpolitiken sägs överväga som kan bidra till att tillväxten i storstadsområdena och de expangärder siva universitetsorterna kan komma de till som har eller regioner godo

bedöms få utvecklingsproblem. Om av i direktivgenomförandet regionalpolitiska åtgärder sägs en att det bör eftersträvas att åstakomma en så decentralångt möjligt liserad verksamhet utan att att nationella avvägningar möjligheterna göra åsidosätts. Från den bör kommittén lämna om hur utgångspunkten förslag och andra skall ta ansvar för de och medel länsstyrelserna organ åtgärder som skall användas för att åstadkomma balanserad regional utveckling. Kommittén bör också redovisa för- och nackdelar med ett ökat kommu-

nalt i det deltagande regionala utvecklingsarbetet. De som kommittén lämnar inom de ekonoförslag skall rymmas miska ramar som för över arbetsmark-

gäller regionalpolitiska åtgärder

och andra Aven om en nadsdepartementets departements anslag. frågan större del av vattenkraftens skall komma berörda kommuner avkastning till del tas med finansieringen. upp i samband

1.2 av arbetet

Uppläggningen

Kommittén har och konsulter för att få utnyttjat myndigheter för och ställningstaganden. underlag analyser Statens industriverk har kommitténs utarbetat ett på uppdrag för kommitténs till av det underlag förslag förändringar regionalpolitiska stödet till diskuteras i en studie av Bergslagsnäringslivet. Glesbygdsstödet

gruppen. På motsvarande sätt har Statskontoret en utvärdering av gjort effekterna av av verksamhet under 1970-talet. Ett omlokaliseringen statlig stort antal centrala har också besvarat en enkät som syftade myndigheter till att hur för närvarande tas inom olika belysa regionalpolitiska hänsyn sektorsområden. Genom en enkät till har vi fått en belyslänsstyrelserna av vilka resurser som finns samt deras fördelning på ning personella och önskemål om arbetsuppgifter länsstyrelsernas personalutvecklingsinsatser inom det området. regionalpolitiska för om har Expertgruppen forskning regional utveckling (ERU) flera studier för kommitténs De har eller gjort räkning. publicerats kommer att i SOU-serien. ERU har den regionala publiceras belyst diskuterat förut-

problembilden (SOU 1989:12), regionalpolitikens

samt redovisat en av statsbudsättningar (SOU 1989:19) kartläggning

getens geografiska för-delning (SOU 1989:67). Inom kommitténs sekretariat har en undersökning genomförts om FOU vid regionala högskolor (SOU 1988:69). Flera av kommitténs har till att den uppdrag syftat belysa privata tjänstesektorns utvecklingsmöjligheter. Service Center har Development genomfört en undersökning av i stödområdet och i Stock-

tjänsteföretag

holm. Syftet har varit att få för till av det underlag förslag förändringar regionalpolitiska stödet till denna av Samma typ företag. syfte ligger bakom en studie av tillväxt. Programators Infrastrukturens och särskilt kommunikationernas påverkan på bosättningen studeras i en från med titeln Infrastruktur rapport Temaplan och sysselsättning. Temaplan Företagsutveckling AB har lämnat ett till idéförslag hur i kollektiv form skulle kunna i ett forskning utnyttjas regionalpolitiskt sammanhang.

Resor

Kommittén har studieresor till östra Norrbotten och gjort sydöstra Sverige. Kommittén har också en studieresa till och gjort Bryssel för att få för en av vad ett närmande till EG Haag underlag bedömning skulle kunna för den svenska Kommitténs betyda regionalpolitiken. sekretariat har därutöver resor till och Canada. gjort Glasgow

Betänkandets disposition

Betänkandet är i tre större block. Det första blocket disponerat består av 2 och 3. De är och svarar mot av kapitlen analytiska de delar direktiven som rör Det andra blocket regionalpolitikens förutsättningar. kapitel 4- innehåller för kommitténs tillsam-

utgångspunkterna förslag

mans med kommitténs om målen för överväganden regionalpolitiken samt de som bör till för geografiska prioriteringar ligga grund regionalpolitiska insatser. Mot av de som sker i bakgrund principiella ställningstaganden detta redovisas i det blocket kommitténs kapitel tredje Kapitlen 5

förslag.

och 6 redovisar kommitténs till inom förslag åtgärder strategiska sektorsområden. I 7 behandlas och kapitel styrnings- organisationsfrågor. Kapitlen 8 och 9 har ett I 8 redovisas till geografiskt perspektiv. kapitel förslag åtgärder för att I 9 behandlas

främja landsbygdens utveckling. kapitel

kommitténs förslag beträffande mellanstäderna och storstäderna. Avslutningsvis sammanfattas kommitténs i 10 med avseende de förslag kapitel på anslagsmässiga konsekvenserna.

32 Uppläggning av arbetet

Reservationer och särskilda yttranden

Kommitténs ordförande har beslutat att i kommittén experter får särskilda Reservationer har avlämnats av inte avge yttranden. ledamöterna och Hörnlund. Särskilda ytt- Godin, Henriksson, Högmark randen har avlämnats av sakkunniga Bäckström, Carlström, Eriksson, Nilsson Westhed, Näsvall samt av ledamöterna Eliasson, Jobin, Persson, Henriksson, och Hörnlund. Godin, Högmark

1.3 som geografiska

Regionalpolitik politikens

dimension.

Som i direktiven stor vikt vid infrastrukturens framgått läggs för den På motsvarande sätt uppmärkbetydelse regionala utvecklingen. och samt andra sektorsområden. Den sammas utbildningen forskningen som i direktiven innebär att breda syn på anläggs

regionalpolitiken

får en annan än det I betydelse vanligen givits.

begreppet regionalpolitik

de flesta likställs med de särskilda åtgärder

sammanhang regionalpolitik

under En som finansieras genom anslagen arbetsmarknadsdepartementet. är för i sådan avgränsning av regionalpolitiken uppenbarligen begränsad förhållande till kommitténs Den är också för om man uppdrag. begränsad ser de mål som för För att människor

till gäller regionalpolitiken. ge alla

man bor till service och en är det inte oavsett var tillgång arbete, god miljö till i att det finns tillgång regionalpolitiskt företagsstöd tillräckligt stödområdet. kommer vi därför i betänkandet att med Fortsättningsvis avse alla de som har som huvudsyfte regionalpolitik politiska åtgärder skillnader mellan vissa områden och eller bisyfte att utjämna geografiska landet. Däri inkluderas det stödet till

resten av regionalpolitiska

Vi använder således inte stöd till näringslivet

näringslivet. regionalpolitiskt

och som synonymer.

regionalpolitk

2 DEN REGIONALA PROBLEMBILDEN

Intemationaliseringen av den svenska ekonomin kommer sannolikt att fortsätta under 1990-talet

Den fysiska är inte bara en

infrastrukturen förutsättning för produktion, konsumtion och välfärd Den är också en stark stabiliserande I

mycket kraft. den vi nu oss kan det

utvecklingsfas befinner befintliga bosättningsmönstret få än större var tillväxten sker

betydelse för

som kan komma att verka emot en koncentration är:

Krafter fortsatt

- att ändrar

ny teknologi förutsättningama för

tjänsteproduktionens lokalisering - i

miljöproblemen befolkningstäta regioner

Tre olika geografiska perspektiv

lyfis fram: -

lokala arbetsmarknader - de

geografiska prioriteringar som

finns för

- och

regionalpolitiken Inlandet, Bergslagen

sydöstra Sverige - mellanstäder som noder i ett nationellt nätverk

Huvuddraget i under 1980-talet är en

befolkningsutvecklingen fortsatt

urbanisering.

I kommuner med stor är det kvinnor än män som

utflyttning ofta fler flyttar ut.

F har under de senaste decennierna mellan

örvärvsfrekvensen utjämnats

mellan kvinnor och män och mellan och äldre kvinnor regioner, yngre

För både kvinnor och män är det i små kommuner som inte är länkade till en större arbetsmarknad som är För kvinnornas

förvärvsfrekvensema låga del gäller det dessutom gruppen kranskommuner.

L

34 Den regionala problembilden

mellan bostad eller mindre ort och Pendling på landsbygden arbetsmarknaden i en större ort har varit hushållens för att anpassa strategi till en allt mer koncentrerad arbetsmarknad. sig

F av bilresandet av på bensin eller genom ördymingar på grund prishöjningar skatte- eller kan att även avgiftsförändringar försämra möjligheterna ha ett som är mer än fortsättningsvis bosättningsmönster utspritt arbetsplatsemas lokalisering.

Mellanstädema har dubbla rollen Dels en genom att dess inomregional arbetsmarknad har människor utanför den egna kommunen, betydelse för dels en som nod i ett nationellt nätverk av regioner. mellanregional

arbetsmarknaden har lett till att närmare 90 % av alla Utvecklingen på kvinnor i arbetar med i offentlig förvärvsarbetande dag tjänsteproduktion eller Var annan kvinna arbetar inom den sektorn. På privat regi. ojfentliga den arbetsmarknaden har samma dominerande manliga primämäringama roll.

Ser man till hela arbetsmarknaden är sysselsättningen jämnt fördelad på och Sett ur ett primärnäringar, privata tjänster offentliga tjänster. är den starka mellanregionalt perspektiv privata tjänstesektoms koncentration till storstäderna iögonenfallande

Variationema i mellan olika delar av landet

befolkningens utbildningsnivå

är stora. De tre landsdelar som är regionalpolitiskt prioriterade

fortfarande

tillhör de delar av landet där har befolkningen lägst utbildningsnivå.

Om av resurser att delta i EG:s

uppbyggnaden för småföretagsprogram

kommer att ske bör de landsdelama gradvis regionalpolitiskt prioriterade komma först.

Det är endast det stödet till som direkt kan regionalpolitiska näringslivet komma att beröras av närmande till E G. Satsningar på utbildning, kommunikationer m. m. är helt en nationell angelägenhet.

Det skäl att tro att den av det stödet finns inga utformning regionalpolitiska som står i strid med de nonner som inom EG.

föreslås, tillämpas

2.1 - -

Internationalisering urbanisering miljö

av den svenska ekonomin kommer

Internationaliseringen

sannolikt att fortsätta under 1990-talet. Denna torde också process vara tämligen oberoende av hur som nation förhållandena

Sverige reglerar

till EG.

De sektorer av ekonomin som kommer att vara starka att nog dra av är

nytta internationaliseringen antingen sådana som domineras

av eller av små har

storföretag nischföretag och/eller produkter med

högt I dessa avseenden fortsätter de tendenser som

förädlingsvärde.

gjort sig gällande under 1980-talet. Den växande

privata tjänstesektorn

har ett större beroende av en närmarknad naturligt nog än industriföretag. har i två avseenden. De är i

Tjänsteföretagen betydelse sig

själva en kraft i och till

dynamisk strukturomvandlingen ger upphov nya

arbetstillfällen. De är också en del i den som andra

närmiljö tjänste-

företag och behöver för att växa.

industriföretag

Historiskt har en varit en

fortgående internationalisering

underliggande ekonomisk kraft, som drivit

på strukturomvandlingen

och lett till en ökad av

urbanisering. Förändringarna bosättnings-

mönstren sker och har i en huvudfåra under mer

långsamt Sverige följt

än 100 år, vilket av en studie som av

framgår genomförts professor

Torsten Han tolkar i

Hägerstrand,(). förändringarna befolknings-

tätheten sätt:

på följande

1. Det mönstret har varit stabilt tiderna.

geografiska mycket genom

2. Gränsen för tio invånare kvadratkilometer har utan större per

variationer sammanfallit med under hela 100-

Norrlandsgränsen

årsperioden.

3. Ett nätverk av orter är fortfarande

småskaligt, spritt

kännetecknande för

Sverige.

4. Motorismen har växande avstånd mellan och

medgett bostad arbetsplats.

Successivt under denna har

tidsperiod befolkningstätheten

ökat i storstäderna och sedan så att det år 1980 ett

spridit sig fanns sammanhängande befolkningstätt område från Stockholm ner mot Göte-

och södra I Norrland ökar successivt

borg Sverige. av ett

utbredningen

något förtätat kustland. Den ökade i

befolkningstätheten dessa delar

har sin i kommunerna i Norrlands inland. Ett motpol femtontal kom-

muner har t.ex. haft en med mer än 30 sedan

befolkningsminskning %

1960.

Från är de här förhållandena

regionalpolitisk synpunkt ytterst

centrala. blir

Regionalpolitiska problemområden något förenklat de

36 Den regionala problembilden

delar av landet som har De växande delarna av

låg befolkningstäthet.

blir i allt större Men näringslivet utsträckning typiska stadsnäringar. om vore så skulle inte de olika landsdelarnas andel

verkligheten rätlinjig av vara relativt stabil över tid. Det finns med andra 0rd

befolkningen

och krafter som verkar återhållande. Under

anpassningsmekanismer

1970-talet har inom den sektorn varit en sådan

expansionen offentliga återhållande kraft.

En annan sådan faktor är att under

industrisysselsättningen

har mot mindre efterkrigstiden andelsmässigt förskjutits tätbebyggda delar av landet. Bakom detta sannolikt att ju mognare verksam-

ligger heten blir, desto blir den också. Samtidigt har ut-

kostnadskänsligare

av att man kan nå internationella vecklingen transportsystemen gjort marknader även från mindre centralt belägna lokaliseringar.

ett förhållande av stor i det här samman-

Ytterligare betydelse

är att i vid verkar återhållande. Den hanget samhällsbyggandet mening

infrastrukturen åldras Det är därför svårt att göra stora fysiska ojämnt.

i samband med att enskilda delar behöver ut. Den förändringar bytas materiella sker successivt och i harmoni med existerande

förnyelsen struktur. Därmed blir den infrastrukturen inte bara en förut-

fysiska

för konsumtion och välfärd. Den blir också en sättning produktion,

stark stabiliserande kraft. mycket

bakom dessa håller att

Orsakssammanhangen förlopp på ändras en del. I en ekonomi som har som en viktig

tjänsteproduktion sektor och där arbetskraftens kompetens är den viktigaste produktionsfaktorn kommer människornas krav att få en allt star-

på boendemiljön kare inverkan var verksamheter kommer att etableras och drivas.

på

Klassiska som till råvaror och

lokaliseringsfaktorer tillgång investeringar i och maskiner får relativt sett en mindre betydelse. Natur-

byggnader resurserna har den att de finns i befolk-

egenskapen huvudsakligen

områden. Den arbetskraft som krävs för att exploatera dessa ningsglesa resurser har hittills en kraft som takten i den ökande

utgjort dämpat koncentrationen av befolkningen.

I den vi nu befinner oss kan således det

utvecklingsfas

få en ännu större för var tillbefintliga bosättningsmönstret betydelse växten sker. Service och infrastruktur ut där efterfrågan är star-

byggs kast. bidrar i service och infrastruktur att öka

Härigenom investeringar tillväxten i som redan växer, förstärks o.s.v.

regioner tillväxtspiralen

är vilka motkrafter som kommer att

Frågan uppträda.

En motkraft kan vara att ny teknologi ändrar förutsättningarna för Detta i kombination med ett ökat

tjänsteproduktionens lokalisering.

av internationell konkurens och brist arbetskraft kan komma inslag på att innebära att delar av denna sektor industrins väg och förlägger

följer verksamheter till mindre centrala områden. En för indu-

förutsättning strins var och motorismens På

decentralisering vägnätets utveckling.

motsvarande sätt kan telenätens och utveckling

informationsteknologins komma att medverka till En annan

tjänstesektorns decentralisering. faktor som verkar i decentraliserande är att alla

riktning expansiva delsektorer inom tjänsteproduktionen inte är beroende av att ligga nära marknaden. Turismens är i råvaruorienterad.

utveckling hög grad

En annan motkraft kan miljöproblemen komma att bli. Med ökad koncentration av ekonomisk verksamhet och i all-

bosättning följer mänhet också snabbt växande Landets södra delar är ut-

miljöproblem. satta för nedfall som kommer från kontinenten. Men även

miljöfarliga den inhemska av är Trots vidtagna

produktionen utsläpp betydande.

och fortsatt av uppvisar de södra reningsåtgärder export föroreningar delarna av landet och särskilt de täta i allmänhet den

stadsregionerna

sämsta miljön i landet.

I den mån inte kan undanröjas med internationellt

problemen samarbete eller substitution av insatsvaror och tekniska -

med åtgärder

som kan tas för - kan det tänkas att människors bonågot knappast givet

kommer att påverkas på ett nytt sätt. miljösättningsmönster Höga kostnader kan komma att o.s.v. I regio-

påverka företagens lokalisering

är detta nya _faktorer att ta i beaktande. Vi nalpolitiska sammanhang kommer att ta dem till i ett senare

upp behandling kapitel.

2.2¶Faktorer av be delse för

regional utveckling

samt a för

geografis perspektiv analysen

Under senare år har i och i andra länder de

Sverige regionala

inom och i den förda utvecklingsstrategierna omprövats forskning politiken. Den traditionella regionalpolitiken, med stöd näringslivet som

till

bärande har med som förbättrar rambe-

inslag, kompletterats åtgärder

i regionerna. I en omfattande studie inom EG, där man förtingelserna sökt att för motive-

ange infrastukturens betydelse regional utveckling, ras denna av i med att regionala

förändring tyngdpunkten politiken skillnader till sin natur är och inte resultatet av kortsiktiga

långsiktiga

Som av detta måste i konjunkturförlopp. följd tyngdpunkten politiken ligga utbudssidan och inte efterfrågesidan i den regionala

på på

ekonomin. Motivet för detta är att en enstaka region är liten i förhållande till världsekonomin, varför efterfrågan kan betraktas som obe-

Det är därför att attrahera så stor del av gränsad. regionala problemet

att den tas till vara. världsefterfrågan regionala utvecklingspotentialen Denna efterfrågan måste i den internationella konkurrenssitua-

uppnås

tion som vi nyss berörde.

Detta betraktelsesätt leder till två Den ena är:

huvudfrågor.

Vad är det som bestämmer den regionala utvecklingspotentialen? Den andra frågan är: Vad är det som bestämmer en regions relativa konkur-

38 Den regionala problembilden

renskraft och därmed dess av resurser? I EGutnyttjande regionens studien sex olika faktorer av avgränsas betydelse:

uppsättningen av naturresurser och med avseende befolkning befolkningens sammansättning på ålder och kön en regions geografiska läge (tillgänglighet) storleken och strukturen av inom en bosättningsmönstret region och i det internationella ortssystemet regionens position sektorsammansättningen i ekonomi dvs regionens fördelningen mellan areella industri och service näringar, i en - såväl inom kapitalstocken region realkapital näringslivet som infrastruktur och d.v.s. 99:59.59? mänskligt kapital kunskap,

information, organisationsförmåga m.m.

Det utmärkande för dessa är att de är potentialitetsfaktorer odelbara, icke och att för trögrörliga, utbytbara möjliga nyttja många olika användare. Vi kommer i av detta att en fortsättningen kapitel genomföra analys som tar upp de sex Vi tre olika punkterna. anlägger geografiska i Det första tar sin i lokala arbetsperspektiv analysen. utgångspunkt marknader som de avgränsats av SCB. Det andra tar sin i utgångspunkt de som finns för Vi har där geografiska prioriteringar regionalpolitiken. fört samman lokala arbetsmarknader till landsdelar. En är Norrlands inland och de nordvästra delarna av Svealand, i huvudsak nuvarande stödområde A och B. Området består till övervägande del av glesbygdskommuner med små centralorter. Större orter inom området är Kiruna och Flertalet kom-

Gällivare/Malmberget.

muner i regionen har och en åldersstruktur hos nettoutflyttning befolkningen som innebär att minskar även om folkmängden utflyttningen skulle kunna bromsas. från har i Utflyttningen regionen pågått många år. Ofta är det kvinnor och som först, vilket har ungdomar flyttar lett till att det i kommuner särskilt utanför centralorterna är vänågra sentligt fler män än kvinnor i de yngre arbetsföra åldrarna. Förvärvsfrekvensen är för såväl kvinnor som män.

låg

Den andra är I området finns både små regionen Bergslagen. industrikommuner och Flertalet kommuner tillhör glesbygdskommuner. i dag stödområde C. i har Befolkningsutvecklingen Bergslagen många gemensamma med den i Inlandet. minskar både drag Folkmängden genom och förvärvsfrekvenutflyttning och genom naturlig folkminskning sen för både kvinnor och män är Ett annat är förlåg. gemensamt drag ankringen i en i detta fall specifik näringstradition, bergshanteringen. Ytterligare en likhet mellan situationen i och Inlandet är att Bergslagen flera av de större städer som omger har en regionen, stagnerande

Det i första hand och befolkningsutveckling. gäller Gävle/Sandviken Borlänge.

Det området i Det skiljer sig på

tredje ligger Sydöstra Sverige. flera från de två Området är mer Det

punkter tidigare. heterogent. består dels av i mellan Kronobergs

glesbygdskommuner gränstrakterna och Kalmar län, med tradition i och träbearbetande

jord- skogsbruk, industri och manuell dels av kommunerna i Blekinge län,

glasindustri, där industrin i stor är länkad till olika storföretag och fjärr-

utsträckning

kommun i tillhör i av stödomstyrd. Ingen sydöstra Sverige dag något rådena. från är inte lika omfattande som i de

Utflyttningen regionen två andra men har lett till en

regionerna, tidigare nettoutflyttning

som att kommuner ändå har en folkålderssammansättning gör många

Liksom i de två andra områdena är förvärvsfrekvensen för minskning. kvinnor men till skillnad från vad som är fallet i Inlandet och

låg, Bergslagen gäller detta inte för männen.

Kalmar och Karlskrona är mellanstäder som är

exempel på ett som härrör ur det av de vi

begrepp tredje geografiska perspektiv

Med detta i försöker vi tillanlägger. perspektiv analysen fånga upp den

som fanns omnämnd i den refererade EG-studien. gänglighetsfaktor Storstad och i denna analys.

landsbygd utgör geografiskt polerna Mellanstäderna är

- orter som är noder och som har mer än 50 000

i transportsystem invånare eller är den största kommunen i en lokal arbetsmarknad med mer än 60 000 förvärvsarbetande

- orter som är noder i eller

beslutssystem - orter som är noder både i och

transport- beslutssystem.

2.3 och

Befolkning befolkningsförändringar

Det landets som

långa tidsperspektiv på befolkningsutveckling

vi anlade i avsnitt skall nu snävas in till de senaste

föregående tidmässigt årtiondena och kommunnivå. I analysen har kommunerna

analyseras på förts samman i efter och den lokala

sju kommungrupper befolkningens arbetsmarknadens storlek. De tre storstäderna redovisas var för Av-

sig.

av storstäderna svarar mot SCB:s avgränsning av Storgränsningen Stockholm, respektive Stor-Malmö.

Stor-Göteborg

mellanstäder består som av kom-

Gruppen framgick tidigare muner som har mer än 50 000 invånare eller, den största kommunen i en lokal arbetsmarknad med minst 60 000 förvärvsarbetande. I gruppen kranskommuner kommuner som gränsar till av storstads-

ingår något

områdena eller mellanstad och som i den större ortens

någon ingår

lokala arbetsmarknad.

har förts samman till en grupp. Det är

Glesbygdskommunerna

40 Den regionala problembilden

ytstora kommuner med där kommuncentrum har gles bebyggelse mindre än 10 000 invånare. till större orter med Långa pendlingsavstånd sysselsättning och service är ett annat kännetecken.

differentierad

Ovriga kommuner har sedan fått bilda en grupp. Till stor del består den av små och medelstora industrikommuner med en begränsad den lokala arbetsmarknaden och liten

differentiering på arbetspendling

till större ort.

någon

2.3.1 Befolkningsomfördelning

Under de senaste åren har ökat med tjugo Sveriges befolkning ca 300 000 Skillnaderna mellan olika kommuner är stora. Som personer. framgår av figur 2.1 har folkmängden minskat i flertalet kommuner i nuvarande stödområde A och B. Två stora tillväxtområden kan urskiljas. Det ena utbreder och sträcker från sig kring Stockholmsregionen sig Uppsala till Linköping. Det andra ligger i och sydvästra Sverige sammanbinder och Därutöver finns det Göteborgs- Malmöregionerna. mindre öar av kommuner med snabb Flertalet av

befolkningstillväxt.

dessa är mellanstäder. Tabell 2.1 sammanfattar

folkmängdsutvecklingen

under 1980-talet. I tabellen redovisas som för utvecklingen genomsnitt respektive kommungrupp.

Tabell 2.1 under 1980-talet i olika

Befolkningsutvecklingen

kommuntyper.

Förändring iprocent

Glesbygds-

kommuner 88 948 300 -11

Ovriga små/medel-

stora kommuner 59 1 228 600 -11 Hela riket 284 8 397 800 -11

i under 1980-talet är en

Huvuddraget befolkningsutvecklingen

fortsatt urbanisering. I 85 av landets 284 kommuner har

befolknings-

tillväxten under 1980-talet varit snabbare än i landet som helhet. Av

Figur 2.1 mellan 1968 och 1988

Befolkningsomfördelning

- kommuner

Tillbakagaende

- oförändrad

folkmängd - Expansiva kommuner

42 Den regionala problembilden

dessa kommuner ett trettiotal i våra tre storstadsområden. ingår Närmare 20 tillhör mellanstäder eller till någon av kategorin gränsar dessa. I närmare 150 kommuner har minskat. Många av folkmängden de kommuner som under 1980-talet i befolkning är glesbygdstappat kommuner. Av de femtio kommuner som haft den svagaste befolkningsär närmare trettio I är det små utvecklingen glesbygdskommuner. övrigt och medelstora industrikommuner. , Fem av mellanstäderna har haft en av minst befolkningstillväxt som - d.v.s. dessa kommuner har samma omfattning riksgenomsnittet behållit eller ökat sin andel av landets De mellanbefolkning. expansiva städerna är Umeå och Uppsala. Luleå, Växjö, Helsingborg, Linköping,

som i det haft en positiv folkmängdsutveckling, långa tidsperspektivet

har under 1980-talet. Andra mellanstäder som under den stagnerat

senaste visar en är Sundsvall/Timrå,

tioårsperioden svag utveckling

Karlskrona, Härnösand, Nyköping/Oxelösund,

Gävlejsandviken,

Örnsköldsvik och Borlänge. Borås, Eskilstuna, kan konstateras att vinnare när Sammanfattningsvis entydiga det under 1980-talet är storstadsom-

gäller befolkningsutvecklingen

rådena. Av storstadsområdenas 42 kommuner har 37 haft en

positiv

förlorare är grupperna glesbygdsfolkmängdsutveckling. Entydiga kommuner och små och medelstora kommuner. Tillsammans övriga 148 kommuner i dessa och i 75 % av dem har folkmängingår grupper den minskat.

2.3.2 och åldersstruktur Flyttning

De som sker i en kommun befolkningsförändringar ständigt beror både åldersstruktur och Dessa på befolkningens på flyttningar. båda faktorer är dessutom sins emellan beroende. 2.2 visar vilka Figur kommuner som vunnit förlorat i av respektive folkmängd på grund under 1980-talet. Av de kommuner som under

flyttningsströmmarna

1980-talet har den största är nära hälften nettoutflyttningen glesbygdskommuner. Två tillhör mellanstäder. De är Sandviken och gruppen Luleå. Av de kommuner som under 1980-talet har en stor nettoinfemton inom av storstadsområdena och sjutton är flyttning ligger något kranskommuner. Av mellanstäderna har Helsingborg, Uppsala, Kalmar, Umeå och stor I den kommu- Linköping, Växjö nettoinflyttning. grupp ner som har en finns också ett trettiotal glesbygdspositiv nettoflyttning kommuner. En av till den stora till

förklaringarna nettoinflyttningen

storstadsområdena är att i stor till dessa invandringen utsträckning går Av i är nio regioner. befolkningen Stor-Stockholmsregionen drygt

Figur 2.2 under 1980-talet

Nettoflyttning

-

Negativ nettoflyttning

l Ut- och lika

inflyttning

- Positiv

nettoflyttning

44 Den regionala problembilden

utländska På som är det län som har den procent medborgare. Gotland, andelen utländska dessa mindre än 1 %. lägsta medborgare, utgör Det mellan olika kommuner som kan iakttas flyttningsmönster huvudsak detsamma för kvinnor och för män. En skillnad är i väsentlig kvinnors och mäns är emellertid att det i

mellan flyttningsbeteende

kommuner som har stor är fler kvinnor än män

flertalet nettoutflyttning

ut. Mönstret har inte ändrats under de senaste åren, trots att som flyttar arbetsmarknaden förändrats att det i råder brist situationen på så, dag inom traditionella över hela landet. En del på arbetskraft kvinnoyrken av i att arbetsmarknadsskäl inte tycks väga lika tungt förklaringen ligger i kvinnors beslut att som i mäns. Olika visar att

flytta flyttningsstudier

kvinnor i mindre än män i samband med att de utsträckning byter yrke bostadsort. När kvinnor i sin arbetssituation i byter gör förändringar med är det att de t.ex. förändrar sin

samband flyttning, vanligare

arbetstid än att de byter yrke. Skillnaderna i kvinnors och mäns flyttningsmönster hänger också samman med arbetsmarknaden. Delar av könsuppdelningen på männens arbetsmarknad är starkt ortsbunden. Det t.ex. och gäller jordoch den råvarubaserade industrin. Den traditionella kvinnoskogsbruk är i mindre bunden till en viss arbetsmarknaden betydligt utsträckning ort. Inom t.ex. och handel finns likartade arbetsuppgifter omsorgssektor över hela landet. Kvinnors arbetsmarknad är i stället mer knuten till

olika nivåer i Den hierarkiska organisationsstrukturen

ortssystemet. inom har blivit en drivkraft bakom kvintjänstesektorn härigenom viktig nornas till större orter. flyttning att är störst i 15-30 år. Benägenheten flytta åldersgrupperna som visar andelen av en Figur 2.3, ungdomar befolkningen, speglar effekt av i landet. Som av kartan är

befolkningsomflyttningen framgår

det kommuner i Inlandet som har få I univermånga mycket ungdomar. sitetsstäderna och städer med större är situationen den högskolor

omvända. Det förhållandet att kvinnor i större än män utsträckning ut från har i vissa kommuner lett till en flyttar stagnerande regioner av män i 15-30 år. I

påtaglig överrepresentation åldersgrupperna

kommuner som haft en under en lång tidsperiod negativ nettoflyttning blir således andelen liten i förhållande till andelen äldre. yngre personer Det i sin tur för med att kommunens minskar, inte bara sig befolkning för att människor ut, utan också för att det dör fler än flyttar personer det föds. I hälften av landets kommuner har i ungefär befolkningen dag en sådan skevhet i vilket av 2.4. ålderssammansättningen, framgår figur visar i under 1980-talet orsakade av Figuren förändringar folkmängden åldersstruktur. befolkningens Kartbilden över kommuner med grund av folkminskning på

Figur 2.3

Ungdomslandskapet

- andel

Lag ungdomar

-

Riksgenomsnitt

- andel

Hög ungdomar

46 Den regionala problembilden

har stora likheter med en karta befolkningens ålderssammansättning över landets men här återfinns också små och

glesbygdskommuner, medelstora industrikommuner i mellersta Det är bara i 90 av

Sverige. landets 284 kommuner som ökar av befolk-

folkmängden på grund

åldersstruktur. av dessa kommuner är kranskommuner ningens Många till våra tre storstäder.

Åldersstrukturen hos den som i bor i en

befolkningen dag kommun en om vilka i arbetskraftsutbudet

ger antydan förändringar som kan väntas under 1990-talet. Flertalet av de personer som vid sekelskiftet kommer att tillhöra arbetskraften bor redan i kommunen.

idag Under en så kort som tio år får liten

tidsperiod nettoflyttningarna inverkan det totala utbudet av arbetskraft en lokal arbetsmark-

på på

nad. Antalet arbetsmarknaden under 1990-talet kan

nytillträdande på därför i stort sätt motsvaras av dem som är mellan 10 och 19

sägas idag

medan de som är 55 år eller äldre kommer att och år, pensioneras lämna arbetsmarknaden.

I tabell 2.2 sammanfattas konsekvenserna av befolkningens

för iutbudet av arbetskraft i olika ålderssammansättning förändringarna

fram till sekelskiftet. I kolumnen Min anges förändkommungrupper

för den kommun som har det värdet och i kolumringen i procent lägsta nen Max värdet för den kommun som har det högsta. Förändringen för hela Alla.

kommungruppen anges i kolumnen

Figur 2.4 orsakade av

Folkmängdsförändringar befolkningens

ålderssammansättning

Födelseöverskott

1000 av

medelfolknängden

2 Negativt I Antal födda = antal döda I Positivt

48 Den regionala problembilden

Tabell 2.2 i arbetskraftsutbud under 1990-talet.

Förändringar

Arbets-

krafts- Förändring i %

utbud

1987 Min Alla Max

Kommungrupp

Stor-Stockholm 898 700 - 6 +4 +23

431 400 - 1 +0 + 17

Stor-Göteborg

Kranskommuner Ovriga små/ medelstora kommuner 687 509 - 3 +4 + 12

511 195 - 6 +2 + 9 Glesbygdskommuner

I hela landet kommer antalet i arbetsför ålder att öka

personer med ca 4 % under 1990-talet. Den snabbaste tillväxten sker i kommun-

mellanstäder och kranskommuner. I dessa är grupperna kommungrupper det inte kommun som får ett minskat utbud av arbetskraft på grund

någon av åldersstruktur. Tabellen en tillväxt i två av våra

ogynnsam antyder svag

framför allt i Situationen i dessa

storstadsområden, Göteborgsregionen.

är emellertid än tabellen utvisar, eftersom några regioner betydligt ljusare av de kranskommuner som har en snabb tillväxt av i

befolkningen arbetsför ålder tillhör storstadsområdenas lokala arbetsmarknad.

Inom är situationen mer bekym-

gruppen glesbygdskommuner mersam. I ett kommer antalet i

tjugotal glesbygdskommuner personer arbetsför ålder att minska. Femton av dessa kommuner i norra

ligger

Sverige.

om utvecklingsarbete,

Enligt förordningen (1982:877) regionalt

skall år befolknings- och syssel-

länsstyrelserna varje upprätta

för den närmaste femårsperioden. I dessa prognoser sättningsprognoser

också in. från våren 1988 vägs flyttningen Länsstyrelsernas prognosöversyn

1988, i skogslänen även (Länsprognos SIND) pekar mot__att folkmängden

kommer att minska. Aven för Kalmar och län . fortsättningsvis Blekinge beräknas minska under 1990-talet. Storstadslänen kal-

folkmängden

med en fortsatt stark Särskilt markant är kylerar befolkningstillväxt.

i Stockholms län. ökningen

2.3.3 Förvärvsfrekvens

Förvärvsfrekvens är ett mått som hur stor andel av

anger

i 20-64 år som förvärvsarbetar. Under de befolkningen åldersgrupperna senaste decennierna har kännetecknats av en utjämning av

utvecklingen förvärvsfrekvenser både mellan olika mellan kvinnor och män

regioner, och mellan och äldre kvinnor. I förvärvsarbetar 79 %

yngre dag av__ alla kvinnor i åldrarna 20-64 år. Motsvarande siffra för männen är 86 %. Aven om skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan olika delar av landet minskar, så

Figur 2.5 Förvärvsfrekvens 1985

Män, riket = 86 Kvinnor, riket = 79

YV-grad Riket= 8G - -

Lag Lag I .I

Riksgenomsnitt Riksgenomsnitt - -

Hög hög

50 Den regionala problembilden

är de fortfarande stora. kommun har den

Haparanda lägsta förvärvsfrekvensen såväl för kvinnor som för män, 64 69 %.

respektive

förvärvsfrekvens har kvinnorna i och Salem - 87 % Högst Upplands-Väsby - och männen i Tranemo och Gislaved - 93 %. 2.6 visar

Gnosjö, Figur

variationer i förvärvsfrekvens för kvinnor och män 1985.Det kan regionala

att kommun, som är en av de kommutyckas motsägelsefullt Haparanda ner som haft en snabb också är den kommun som har

befolkningstillväxt, de förvärvsfrekvenserna för både kvinnor och män. Men situationen

lägsta i är Som mellan och Finland

Haparanda speciell. gränskommun Sverige har kommunen kommit att bli en första anhalt i mellan

flyttströmmarna de båda länderna. Brist arbete är en av orsakerna bakom flyttningarna,

på och över håller nere förvärvsfrekvenserna.

arbetskraftsvandringen gränsen

Som av kartan är förvärvsfrekvenser för kvinnor

framgår höga

till större - och delar av begränsade några regioner Sjuhäradsbygden

län, Stor-Stockholmsområdet och mellan- Jönköpings ytterligare några städer. förvärvsfrekvenser för män återfinns i stort sett i samtliga

Höga kommuner i och Malmö. I tabell 2.3 sam-

triangeln Stockholm,Göteborg manfattas variationerna i förvärvsfrekvens mellan olika för

kommuntyper män kvinnor. Den stora skillnaden i att antalet

respektive ligger kommuner med förvärvsfrekvens för män är få, medan förvärvsfre-

låg kvenserna för kvinnorna är i mer än två av landets

låg tredjedelar kommuner.

Tabell 2.3 Förvärvsfrekvensen för kvinnor och män i olika

kommuntyper.

Antal därav under Kommungrupp

kommuner enomsnittet

ör riket KVINNOR, = 79

riksgenomsnitt Stor-Stockholm 22 0

11 4 Stor-Göteborg

Ovriga små och medelstora kommuner 60 42

MAN, riks enomsnitt = 86 Stor-Stock olm 22 3

11 1

Stor-Göteborg

Ovriga små och medelstora kommuner 60 18

För både kvinnor och män är det i små kommuner som inte är länkade till en större arbetsmarknad som förvärvsfrekvenserna är För låga. kvinnornas del detta dessutom kranskommuner. gäller i gruppen Eftersom skillnaderna i förvärvsfrekvens mellan och äldre yngre kvinnor är lika stor som skillnaden mellan kvinnor och är den ovan män, skisserade bilden av förvärvsfrekvensens variationer delvis en regionala konsekvens av åldersstruktur. Generellt sett är dessa befolkningens generationsskillnader mer markanta i mindre kommuner än i större. I små kommuner kan skillnaderna till 20 Motsvarande uppgå procentenheter. skillnad i den storstadskommun som har den största mellan spännvidden yngre och äldre kvinnor är 4 procentenheter.

2.4¶Lokala arbetsmarknader

Vi har att motorismens har att tidigare sagt utbredning gjort bosättningsmönstret i stora delar av landet varit stabilt under tämligen tid. mellan bostäder eller mindre tätorter och lång Pendling på landsbygd större orters arbetsmarknad har varit hushållens Med

anpassningsstrategi.

ökat bilinnehav har det blivit att bevara ett bomöjligt spritt sättningsmönster fastän koncentrerats. arbetsplatserna Skillnaderna i mellan män och kvinnor är stor rörlighet speciellt när det arbetsresor. Det är männens som länkar

gäller arbetspendling

samman kommuner i lokala arbetsmarknader. Det är männen som använder bilen för arbetsresor. Deras arbetsresor med bil motsvarar i genomsnitt 38 km per Kvinnorna ofta kollektiva trafikmedel dag. utnyttjar vid arbetsresor. När de använder bil är den genomsnittliga resvägen betydligt kortare än för män eller i 21 Aven om genomsnitt km per dag. man jämför män och kvinnor som reser är kvinnornas kollektivt, resväg kortare än männens. Till dessa skillnader i resbeteende mellan könen skall sedan läggas det förhållandet att det antal som finns inom räckhåll arbetsplatser på rimligt pendlingsavstånd varierar högst avsevärt mellan olika delar av landet. 2.6 illustrerar indirekt dessa variationer. Kartan visar hur stor Figur del av landets som finns inom räckhåll med bil från

befolkning varje

kommuncentrum i landet. Den arbetsmarknad som finns inom räckhåll för en person i Inlandet blir av skäl mer än för förklarliga väsentligt begränsad den som är bosatt inom det vita området kartan. Eftersom är på det ofta mannen som använder bil för räckvidden också för arbetsresor, begränsas kvinnorna i mindre kommuner i södra Sverige. Resultatet av bl.a. till olika från tillgängligheten arbetsplatser bostadsorten blir att vissa kommuner är

arbetsmarknadsmässigt mycket

52 Den regionala problembilden

2.6 Biltillgänglighet Figur

beroende av varandra. Detta beroende speglas i avgränsningen av lokala arbetsmarknader baserade på pendlingsdata. SCB har gjort en indelning av lokala arbetsmarknader grundad på Folk- och bostadsräkningen 1985

Två kriterier har använts vid avgränsningen av lokala arbetsmarknader. Det ena är att det totala antalet förvärvsarbetande som pendlar ut från en kommun skall vara minst 15 % av den förvärvsarbetande nattbefolkningen i kommunen. Det andra är att minst 5 % av kommunens totala skall till en viss kommun för att den skall

utpendling gå ingå i lokala arbetsmarknad.

utpendlingskommunens

Med dessa mått reduceras landets 284 kommuner till 131 lokala arbetsmarknader. 2.7 visar antalet i 1 000-tal inom de

Figur sysselsatta

lokala arbetsmarknaderna. Med undantag för Ostersundsområdet och malmfälten bildar Inlandet ett sammanhängande område av lokala arbetsmarknader med mindre än 10 000 Ett detaljstudium av

sysselsatta. siffrorna visar att är det området i Jämtland är för stort.

grå kring Storsjön Det beror att såväl Bräcke som Krokoms kommuner har tätorter

på Bergs, som har Ostersunds inom räckhåll. För stora delar av

arbetsmarknad

kommunernas är Oster-sunds arbetsmarknad inte

befolkning tillgänglig.

Samma förhållande mellan Mora kommun och Alvdalens

föreligger respektive Orsa kommuner. I Inlandet är varje kommun en lokal arbetsmarknad. Avstånden att i större inte är

gör dagpendling någon omfattning

består av en av små och större möjlig. Bergslagen blandning riktigt något arbetsmarknader. Samma är förhållandet i

sydöstra Sverige.

Pendlingens omfattning, och därmed de lokala arbetsmarknadernas utbredning, beror som nyss berörts av arbets- och resemöjligheter. Resebehoven kan i vissa tätare områden kollektivtrafik.

tillgodoses genom I de flesta fall är dock bil det enda alternativet. av bilresandet

Fördyringar

av prishöjningar bensin eller genom skatte- eller på grund på avgiftsförändringar kan därmed innebära svårigheter att även fortsättningsvis ha ett bosättningsmönster som är mer än

utspritt arbetsplatsernas lokalisering.

Det är inte bara arbetsmarknadens storlek som bestämmer om problem eller Det band av små arbetsmarknader som

föreligger ej. sträcker Halland över landet till mellan Smålands-

sig__från gränstrakterna länen och innehåller de arbetsmarknader i landet som har

Ostergötland den arbetslösheten men också som har

lägsta några jämförelsevis hög arbetslöshet.

Flertalet mellanstäder framträder relativt kartan,

tydligt på eftersom de oftast är öar av mindre arbetsmarknader.

omgivna betydligt Ett större område med arbetsmarknader med minst 50000

sysselsatta

från Stockholmsområdet mot Inom de större löper Göteborgsområdet. arbetsmarknaderna i detta område finns omkring hälften av de

sysselsatta i landet. vi till Malmö och ökar andelen med

Lägger Helsingborg,

54 Den

regionala problembilden

Figur 2.7 Lokala arbetsmarknader

storlek

Dagbefolkningens

-

ytterligare tio procentenheter.

Den största arbetsmarknaden är förstås Stor-Stockholm. På denna arbetsmarknad år 1985 i stort sett 900 000 människor.

sysselsattes Därmed svarade Stockholm för 20 % av landets På de

drygt sysselsättning. minsta arbetsmarknaderna i landet arbetar mellan 1 000 och 1 500 personer. Ett fundamentalt små arbetsmarknader är att även den

problem på minsta arbetsmarknaden i avseenden är lika som den

många specialiserad största. På en liten arbetsmarknad är sannolikheten därför stor för

mycket att det som arbetslösheten är

föreligger rekryteringssvårigheter samtidigt

Detta förhållande är i ett för Inlandet. hög. mycket hög grad problem

2.4.1 Mellanstädernas roll.

Ett för mellanstädernas roll är arbets-

uttryck inomregionala

I tabell 2.4 redovisas storlek i pendlingens omfattning. inpendlingens

av den förvärvsarbetande storlek. För att ge en procent dagbefolkningens

om mellanstadens roll den lokala arbetsmarknaden anges uppfattning på också hur stor andel av som kommer från det egna länet. I

inpendlingen de fall mellanstadens lokala arbets-marknad skär över länsgränser, ingår de kommuner som andra sidan i värdena under

ligger på länsgränsen kolumnen därav från lånet.

I flertalet mellanstäder som är i norra

belägna Sverige uppgår

till mellan 10 och 15 % av totala Av inpendlingen den dagbefolkningen.

är flertalet bosatta i länet. Till Ornsköldsvik och Skellefteå är inpendlarna

vilket delvis kan förklaras av att det är inpendlingen betydligt lägre, ytstora kommuner med avstånd mellan centrum och

långa kommungräns.

Av mellanstäderna i framträder Karlstad och

Bergslagen

som arbetsmarknader med stor räckvidd utanför den egna Borlänge kommunen. Mellan var och var femte förvärvsarbetande är inpend-

fjärde lare från annan kommun. Andra mellanstäder med stor räckvidd är

någon Trollhättan, och Skövde. Tabell 2.5 redovisar på

Vänersborg, Helsingborg motsvarande sätt från mellanståderna till andra kommuner.

utpendlingen

från mellanstäderna till andra kommu-ner är Utpendlingen genomgående

än Det är också så att lägre inpendlingen. genomgående pendlingsutbytet inom länet är för än för

lägre utpendlingen inpendlingen.

56 Den

regionala problembilden

Tabell 2.4

Inpendling

Sydöstra

Tabell 2.5 Utpendling

Sydöstra Sverige Växjö 40 300 7 53

Kalmar 31 800 6 61 Karlskrona 32 100 6 44

övri a 97 600 12 11 mel anstäder Uppsala Ny öping 36 600 18 30

Eskilstuna 51 500 5 26

68 500 6 59

Norrköping

Linköping 70 600 7 59 Jönköping 62 100 5 30 Kristianstad 39 600 8 48 Hässleholm 26 900 16 62 Helsingborg 62 500 11 77 Halmstad 44 900 6 44 Vänersborg 20 600 21 79 Trollhättan 29 600 11 68 Borås 58 000 8 30 Mariestad 14 100 12 32 Skövde 27 300 10 75

Mellanstädernas roll ett är att vara

mellanregionalt perspektiv

noder i ett nationellt nätverk av 2.8 och 2.9 visar hur

regioner. Figurerna

stor del av landets som finns inom räckhåll med

befolkning tåg respektive

flyg från varje kommuncentrum i landet. Kartan över med

tillgänglighet

flyg är inte helt korrekt. För närvarande det till

går reguljärñyg

flygplatserna i Vilhelmina och vilket avsevärt förbättrar

Lycksele flygtill-

till Inlandet. Vi har i 2.6 motsvarande sätt

gängligheten tidigare figur på

visat tillgängligheten med bil. Delar av Inlandet har

låg tillgänglighet

oavsett Delar av har med

trafikslag. Sydöstra Sverige låg tillgänglighet

58 Den regionala problembilden

Figur 2.8 Tillgänglighet med tåg

Figur 2.9 med Tillgänglighet flyg

Lög

Medel

I

Hög

60 Den regionala problembilden

bil och tåg. Kommuner som har med bil och alla hög tillgänglighet tåg ligger i södra och mellersta nära de kommunikationsstråk som länkar Sverige, samman med de andra två storstadsområdena. Stor-Stockholmsregionen På kartan över med framträder mellanstäderna. tillgängligheten flyg

2.4.2 Lokala arbetsmarknaders sårbarhet

För att översiktligt visa sårbarhet och beroenden på olika lokala arbetsmarknader har vi fördelat den totala sysselsättningen på följande fem - råvaruanknuten verksamkategorier verksamhet, kostnadskänslig het, kompetensbaserad verksamhet, infrastruktur och omsorg. Vilka branscher som förts till av nedanstående samrespektive kategori framgår manställning:

Råvarubaserad verksamhet: jordbruk, skogsbruk, gruvor och mineralbrott, skyddad livsmedelsindustri, trävaruindustri, jord- och stenvaruindustri samt järn-, ståloch metallverk Kostnadskänslig verksamhet: konkurrensutsatt livsmedelsindustri, textil- och beklädnadsindustri, gummi- och plastvaruindustri, metallvaruindustri, byggnadsverksamhet, partihandel, detaljhandel, hotell- och restaurang, reparationsverksamhet, fastighetsförvaltning m.m., Kompetensbaserad verksamhet: industri, kemisk- och maskinindustri, grafisk petroliumindustri, elektroindustri, transportmedelsindustri, instrumentindustri, bank och och rekreaförsäkring, uppdragsverksamhet maskinuthyrning, tion, kultur och samt och intresseorganisationer undervisning forskning Infrastruktur: el, gas ,värme, vatten och samfärdsel, post- och televerk, rening, offentlig förvaltning samt försvarsverksamhet Omsorg: hälso- och samt socialvård. sjukvård

Indelningarna skär således genom i varor och indelningarna tjänster respektive privat och är att offentligt. Begränsningen indelningsav de 35 som används i grunden utgöres näringsgrenar länsplaneringen. För att spetsa till har vi också en av redovisningen något gjort uppdelning arbetsmarknaderna i våra tre landsdelar, prioriterade Inlandet, Bergslagen och samt de mellanstäder som till Sydöstra Sverige, gränsar respektive landsdel. Som en sorts referens har vi Arlandakorridoren dvs de kommuner som E4 mot Arlanda. ligger längs

Tabell 2.6 i utvalda delar av

Sysselsättningsstrukturen Sverige.

Andel av rikets resp.bransch

Råvaru Kostnads- sysselsättningg ompetens- Infra- Om-

anknuten känslig baserad struk- sorg

verksam- verksam- verksam tur

het het het

Arlandakorridoren 2 30 36 18 14 Mellanstäder gränsande till

Landsdelar

petensbaserad verksamhet. Inom samtliga regioner är mellan var tredje och var inom branscher som här betraktats som

fjärde sysselsatt engagerad kostnadskänsliga. Dessa branscher, liksom de råvaruanknutna, är de som genomgår en snabb till följd av internationaliseringen

strukturomvandling och som sannolikt kommer att göra så även i framtiden. Såväl i Inlandet som i är mer än 40 % av syssel-sättningen förlagd till dessa två

Bergslagen

I Arlandakorridoren är motsvarande andel 10 procenthuvudgrupper. enheter Att nästan var för-värvsarbetande arbetar inom kost-

lägre. tredje

verksamhet är måhända förvånande med tanke den nadskänslig på föreställning som finns om Arlandakorridoren som högteknologins hemvist i Sverige.

2.4.3 Kvinnors och mäns arbetsmarknad

Mellan 1976 och 1986 ökade antalet förvärvsarbetande med

åren

närmare 300 000. Okningen orsakas uteslutande av att allt fler kvinnor gått ut arbetsmarknaden, och resultatet av detta är att det i finns

på dag ungefär lika många kvinnor och män på den svenska arbetsmarknaden.

Den största sysselsättningsökningen den kvinnliga arbets-

på

marknaden har skett inom den sektorn. I mitten 1980-talet

offentliga på arbetar varannan kvinna med Flertalet arbetar

offentlig tjänsteproduktion. inom vården, eller i skolan och det är också inom dessa delsek-

omsorgen torer av den sektorn som snabbast.

offentliga sysselsättningen expanderat

Antalet kvinnor har också ökat inom den Av del-

privata tjänstesektorn.

62 Den regionala problembilden

branscherna är det bank, m.m. som svarar

försäkring, uppdragsverksamhet för den största Eftersom varit än inom den

ökningen. ökningstakten lägre

sektorn har den ändå relativt sett minskat offentliga privata tjänstesektorn i den arbetsmarknaden. Industrisektorn är den enda

betydelse på kvinnliga delsektor där antalet kvinnor minskar. har

Sammantaget utvecklingen på arbetsmarknaden lett till att närmare 90 % av alla förvärvsarbetande kvinnor idag arbetar med tjänsteproduktion i eller

offentlig privat regi.

På den delarbetsmarknaden har

manliga primärnäringarna samma dominerande som den sektorn har för kvin-

ställning offentliga norna. har minskat inom delbranscher. Den

sysselsättningen samtliga största har skett inom I arbetar var

minskningen tillverkningsindustrin. dag tredje man inom industrin. Tjänstesektorerna har också den

expanderat på manliga arbetsmarknaden, men till skillnad från kvinnornas arbetsmarknad har varit starkast inom den

expansionen privata tjänstesektorn. Antalet män verksamma inom den har ökat inom

privata tjänstesektorn alla delsektorer. När det de har

gäller offentliga tjänsterna sysselsättningen minskat inom delsektorn och försvar medan den ökat

förvaltning inom vård och

undervisning, omsorg.

Arbetsmarknadens en och en

uppdelning på manlig kvinnlig delarbetsmarknad blir än mer markerad om man ser i

på yrkesgrupper stället för inom de tio största

näringsgrenar. Könsfördelningen yrkena på arbetsmarknaden visas i figur 2.10.

Figur 2.10 inom de tio största yrkena på svensk

arbetsmarkna Könsfördelnirêgen

Kvinnor Min Amati 20! 500 Antal l 180600 se 100 S0 0 50 100G Lon l LO 7 900 Sekreterare. 8 000 maskmskruvaro m H

7 300 Spukvårasbutvødon 7 200

7 100 Alursbuuaden 7 600

7 300 Sudan 7 000

i j

7 zoo Lant- skogi- o 3 20° Iradgârdsbrukart 7 ago Moior- o malkam 3 390 monxorlf/IIDIIIIOIII E I Molovvordons- 8 2” 7 50° o spårvagnsloran [ I w soc n 90°

n:2::.:::7r E_ |

7 800 vomunasmuøuur .B 300

E i

o 80° n .oo

:33rv3:Ãn°..i'«k:ra

as 100 50 0 50 100S

Källa: FoB samt Kvinnor och mäns löner. SCB

Tabell 2.6 visar och den och

primärnäringarnas privata offentliga tjänstesektorns betydelse för sysselsättningen på olika typer av lokala

arbetsmarknader. Ser man till hela arbetsmarknaden är

sysselsättningen

relativt jämnt fördelad på de tre grupperna. Sett ur ett

mellanregionalt

är det framför allt en sak som är - den

perspektiv iögonenfallande privata

tjänstesektorns starka koncentration till storstäderna och bland dessa har Stor-Stockholms lokala arbetsmarknad en särställning. I Stor-Stockholm

arbetar i det närmaste var annan förvärvsarbetande inom den

privata

tjänstesektorn. På de små och medelstora arbetsmarknaderna i södra och mellersta är det en av fem och i Inlandet en av

Sverige ungefär fyra.

Bilden av att kvinnor och män i stor arbetar

utsträckning på

skilda delarbetsmarknader även för enskilda lokala arbetsmark-

gäller

nader. Både för kvinnor och män finns den största

regionala spännvidden

inom och den

primärnäringarna privata tjänstesektorn.

Den koncentration till storstäderna är

privata tjänstesektorns

mer accentuerad den arbetsmarknaden än den I

på manliga på kvinnliga.

storstäderna arbetar fyra män av tio med inom den

tjänsteproduktion

privata sektorn. På de små och medelstora arbetsmarknaderna i

Berg-

och södra är det hälften så Utanför storstäderna är

slagen Sverige många.

det som dominerar den arbetsmarknaden.

primärnäringarna manliga

Starkast är dominansen i och

Bergslagen Sydöstra Sverige

64 Den regionala problembilden

Tabell 2.9 Förvärvsarbetande fördelad

dagbefolkning på näringgrensaggregat

Andel av sysselsättningen i % inom

primär- privata- offentliga näringar tjänster tjänster

Kvinnor Storstäder 12 39 47 Mellanstäder 18 28 52 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 25 24 48

Män Storstäder 37 43 16 Mellanstäder 51 28 17 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 54 19 15

Den sektorns dominerande roll den

offentliga på kvinnliga arbetsmarknaden slår alla lokala arbetsmarknader. På fler-

igenom på talet lokala arbetsmarknader finns minst 50 % av kvinnornas arbetsplatser inom den sektorn. I storstadsområdena där den

offentliga privata

är stor svarar sektorn för mindre än femtio

tjänstesektorn _den offentliga

av arbetstillfällena. Aven de små och medelstora arbetsmarkprocent på naderna i södra arbetar mindre än hälften av kvinnorna inom den

Sverige

sektorn. På dessa arbetsmarknader har var kvinna offentliga fjärde jobb inom

primärnäringarna.

söker i till arbeten inom den

Många ungdomar sig dag privata

Det är den delsektor arbetsmarknaden som tjänstesektorn. på enligt

bedömare kommer att svara för den största många sysselsättningstillväxten under 1990-talet.

Som vi tidigare visat arbetar kvinnor och män i stor

utsträckning inom olika branscher och Men det finns också en horison-

näringsgrenar. tell så sätt att det framför allt är män som har de

uppdelning på högst

kvalificerade jobben, medan rutinarbeten i huvudsak är förbehållna

kvinnor. Denna horisontella hela arbetsmarknaden men är

skiktning gäller

kanske mest markant inom den Också denna

privata tjänstesektorn. upp-

av arbetsmarknaden slår alla lokala arbetsmarknader

delning igenom på

oberoende av storlek och var i landet man bor, men det finns också intressanta regionala skillnader.

Tabell 2.7 inom fördelad efter

sysselsättningen privat tjänstesektor

kvalifikationsmvå.

Andel av sysselsättningen i %

Hög Medel Låg

Kvinnor Storstäder 33 37 30 Mellanstäder 24 39 37 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 20 41 38 Hela riket 28 38 34

Män Storstäder 70 24 6 Mellanstäder 68 27 5 därav gränsande till

Landsdelar

Ovriga lokala arbetsmarknader 64 31 5 Hela riket 69 26 5

Både för männens och för kvinnornas del framträder

Berg-

tillsammans med storstäderna som med kvalislagen, regioner många högt ficerade arbeten inom den Av de lokala arbets-

privata tjänstesektorn. marknaderna i är det bara Filipstad som bryter mönstret.

Bergslagen Andelen arbeten inom är här

högkvalificerade privat tjänstesektor

än i kommuner. väsentligt lägre omgivande

Inlandet och är de som har den

Sydöstra Sverige regioner lägsta andelen jobb inom den privata tjänstesektorn. På flertalet

högkvalificerade arbetsmarknader i dessa är andelen arbeten med hög kvalifika-

regioner tionsnivå än vad som är för landet.

väsentligt lägre genomsnittligt Exempel

66 Den regionala problembilden

på arbetsmarknader som avviker i dessa är Kramfors och Kalix

regioner

Olofström och Oskarshamn. respektive

För flertalet mellanstäder är av arbetstillfällen med

fördelningen olika densamma som för riket totalt. Ett undan-

kvalifikationsnivå ungefär

tag är Ostersund, som har få arbetstillfällen inom med

privat tjänstesektor hög kvalifikationsnivå.

2.5 och till studier

Utbildningsnivå rekrytering högre

i håller som en av

Utbildningsnivån Sverige följd utbildningsreformerna successivt att 1986 hade 58 % av

på höjas. År befolkningen mellan 18 och 64 år en om minst två år. 16 % hade

gymnasial utbildning en akademisk om minst två år. Variationerna mellan olika delar

utbildning av landet är emellertid fortfarande stora. De tre landsdelar som kommittén anser är i behov av särskilda regionalpolitiska insatser tillhör de delar av landet där har

befolkningen lägst utbildningsnivå.

Till en stor del beror Variationerna i akademisk bland

utbildning

på att de arbeten som fordrar denna utbildning är koncenbefolkningen trerade framför allt till universitetsorterna. En av

förändring näringslivet som leder till en mer differentierad och kvalificerad struktur på fler orter kan därför även medverka till att förändra de Variationerna av

regionala befolkningens utbildningsnivå.

De mindre och medelstora som nu finns runt om i

högskolor landet har sannolikt till att olika har

bidragit regioners rekryteringstäthet närmat sig värdet för hela riket. Med rekryteringstäthet avses antalet hög-

1 000 invånare i åldern 18-64 år. skolenybörjare per Rekryteringstätheten för hela landet var 8. Skillnaderna i är oftast

1986/87 rekryteringstäthet större mellan kommuner än mellan olika län. kommuner i Inlandet

Några har en som är lägre än 4: Ljusdal, Dorotea, Ragunda

rekryteringstäthet och Älvdalen, medan vissa kommuner i närheten av universitetsorter har en mellan 12 och 16. Universitetslänen har dock

rekryteringstäthet

en viss av samtidigt som uppvisat minskning rekryteringstätheten,

har ökat i de län som hade de värdena. rekryteringen tidigare lägsta

hade län en än 7. detta 1979/80 sju rekryteringstäthet lägre 1986/87 gäller enbart tre län: Gotlands län, Kopparbergs län och Gävleborgs län.

Figur 2.11 Utbildningsnivå i landets kommuner

Minst utbildning Eftergymnosiol utbildning gymnasial

Medel

i Hög

68 Den regionala problembilden

2.12 av antalet av na som

Figur Apdel_ å_n från gymnasieskolan

il ning inom tre år.

pabörjat högskoleu

Avgángna 1978/79 Avgángna 1983/84

- 24%-

22%-2a°/.

19%-21°/.

17%-1av.

Ett annat sätt att studera den till

regionala rekryteringen

är att från till

högskolan jämföra övergångsfrekvensen gymnasieskolan

d.v.s. hur stor andel av antalet från

högskolan, aygångna gymnasieskolan

som inom tre år Aven med detta sätt att mäta

påbörjar högskolestudier.

har skillnaderna mellan länen minskat. har dock för

Overgångsfrekvensen

riket under de senaste sex mätåren legat konstant drygt 20 %.

hela på

Overgången är i universitetslänen.

högst

1977 bl.a. till en mer geogra-

Högskolereformen syftade spridd

fisk av Studerar man i sitt hemlän eller

fördelning högskoleutbildningen.

man? Läsåret stannade 56 % av kvar i

flyttar 1986/87 högskole-nybörjarna

sina hemlän och bedrev studier där. Detta är en med

minskning jämfört

1979/80, då 63 % studerade i hemlänet. län berörs av denna

Samtliga

Kan detta vara ett tecken att människor är mer

minskning. på

i ett allt samhälle?

flyttningsbenägna rörligare

2.13 av de som som bedriver sina studier

Figur Andel börjar högskolan

1 hemlänet

80%-

607. - 79.9%

40% - 59,9%

20% - 39.9%

- 19.9%

DIHEÅI

Sverige: lantbruksuniversitet bedriver undervisningpa en flertal orternlande!men 4- u: r redovisashan Uppsala lan. Högskolan i EskiIamnaNåslerâa redovisas :inom belägen i Södermanlands Ian.

Skillnaderna mellan länen är emellertid fortfarande stora.

Universitetslänen är de län som har högst andel högskolenybörjare som

studerar i hemlänet. I första hand beror detta på att dessa orter har ett bredare Trots att de mindre och medelstora högskolor-

utbildningsutbud.

na under 1980-talet har sitt och fått fler utbild-

vidgat utbildningsutbud

har de fortfarande inte för att behålla en

ningsplatser, tillräcklig kapacitet

bredare krets av Då län utan universitet har ökat sin

ungdomar. samtidigt

liksom från till

rekryteringstäthet, övergångsfrekvensen gymnasieskola

kan sannolikt siffrorna tolkas så att högskole-

högskola, efterfrågan på

utbildning utanför universitetslänen har ökat.

Vi vet att i stor tenderar att

högskolestuderande utsträckning

stanna kvar sin studieort efter slutförda studier. Detta beror också

på på

att för är betydligt bättre

arbetsmarknadsmöjligheterna högskoleutbildade

dessa orter än i delar av landet. 2.14 visar vart de som exa-

på övriga Figur

minerats från tar år efter examen.

högskolan vägen några

70 Den regionala problembilden

2.14 Examinerade läsåret 1981/82 efter boendelän vid årsskiftet Figur 1987/88.

Andel summerade (promüh) 6.0 -

7,0 -7,9

5.0 - 6.9

5.0 -5.9 -4,9

DDDEI

visar de olika kartorna att förstärkta utbild- Sammantaget ningsinsatser, liksom en mer kvalificerad arbetsmarknadsstruktur behövs i mellersta Norrland, samt i Bergslagen Sydöstra Sverige.

2.6 EG -

Närmande till hot eller

möjligheter

Vi har på olika sätt försökt att oss en om vad skapa uppfattning realiserandet av EG:s interna marknad kommer att för den betyda framtida Vi har också sökt att få en bild av om och problembilden. på vilket sätt EG:s regler för företagsstöd och utgör regionalpolitik restriktioner för vår Konsekvenserna för den egen regionalpolitik. i av bildandet av en marknad är i regionala utvecklingen Sverige europeisk beroende av vilka samarbetsformer som kommer att utvecklas. hög grad Det är därför för att nu i hur skeendet i kommer tidigt spekulera Europa att påverka utvecklingen i enskilda regioner. Olika får olika lösningar utfall. För att få en bild av detta krävs geografiska pro-blemkomplex studier av olika tänkbara alternativ som det inte varit för ingående möjligt oss att genomföra inom de tids-ramar vi arbetat. Generellt är begränsade en i den svenska välfärden och fungerande exportindustri grundstenen

därmed av vital för i alla Frågan om

betydelse utvecklingen regioner. huruvida EG:s för och innebär några

regler regionalpolitik företagsstöd

för våra tas upp i det följande. begränsningar förslag

2.6.1 EG:s regionalpolitik.

Grunderna för EG:s utvecklas i artikel 92 (3) (a)

regionalpolitik och i traktaten. I Official Journal of the Communities av den

(c) European 12 1988 redovisas hur denna i fråga om regionalpolitiskt

augusti tillämpas stöd. Artikel 92 avhandlar stöd till områden där levnadsstandarden

(3) (a) är eller där det Vilka

mycket låg föreligger allvarlig undersysselsättning. dessa är, av per beräknad enligt

regioner avgörs regioninkomsten capita EG:s Inkomsten får till 75 % av medelvärdet

regionindelning. högst uppgå för EG. Resultatet är att Grekland, Irland och i sin helhet

Portugal ingår

Nordirland och delar av Italien och EG:s insatser via jämte Spanien.

i dessa länder består framför-allt av stöd till infrastrukturregionalfonden investeringar.

För dessa finns det att inom ramen för

regioner möjlighet nationell stöd i form av driftsstöd eftersom regionerna

regionalpolitik ge har en kostnadsnackdel. De länder som sådana

permanent väljer stödformer måste dock underkasta vissa villkor. Stödet måste vara

sig

och det får inte heller leda till att överkapacitet tidsbegränsat uppstår inom EG som helhet. får inte förekomma. En årlig rapport

Exportstöd skall inlämnas till EG-kommissionen.

artikel 92 kan stöd bl.a. vissa som

Enligt (3) (c) ges till regioner

inom industrin eller som är genomgår strukturomvandling jordbruksdominerade. Stödet till sådana får inte påverka förutsättningarna

regioner för handel av För att en

negativt. Avgränsningen regioner sker i två steg.

skall vara kvalificerad för stöd i steg 1 måste regioninkomsten vara region minst 15 % än för landet strukturarbets-

lägre genomsnittet och/eller lösheten minst 10 % än för landet. För de länder som

högre genomsnittet

tillhör den bättre halvan inom EG måste skillnaderna inom länderna vara större än dessa 15 10 %.

respektive

I 2 sker en bredare och som det framstår bedöm-

steg mjukare

av dessa Denna kan medföra att som inte kommer ning regioner. regioner över trösklarna i första steget blir godkända.

enligt analysen

För de som detta sätt avgränsats får nationell

regioner på

bedrivas som engagerar sig. När regionalpolitik samtidigt regionalfonden det den nationella bestäms också vilka stödnivåer

gäller regionalpolitiken som skall Som att den får vara 35 %.

gälla. regel gäller högsta bidragsnivån

Den artikel som refererats är för medlemsländerna i EG.

giltig Från svensk horisont är det därför inte samma sätt som för ett med-

på

lemsland om vilken vi tillåts föra. blir

fråga regionalpolitik Grundfrågan hur den svenska bedöms i ett I det sam-

politiken konkurrensperspektiv.

är det inte bara EG:s som är intressanta utan även den manhanget regler

72 Den regionala problembilden

subventionskod som anslutit till inom ramen för GATT. Sverige sig De multilaterala om viktigaste reglerna statliga stödåtgärder finns i GATT och i subventionskoden. Koden förhandlades fram i slutet av 1970-talet och trädde i kraft den 1 1980. Både och EG har januari Sverige anslutit till koden. sig Syftet med koden är att se till att bruket av subventioner inte medför skada på någon signatärs intressen och att påförda utjämningstullar inte medför hinder för den internationella handeln. I oberättigade koden ingår en allmän av vad som kan känneteckna en beskrivning sägas subvention samt vad bör iaktta då man inför subventioner. signatärerna Vidare innehåller koden för införandet av procedurregler utjäm- Koden mellan och andra subvenningstullar. skiljer exportsubventioner tioner, i det kallade interna subventioner. Som fall följande exempel på där interna subventioner används nämns t.ex. att undanröja industriella, ekonomiska och sociala nackdelar för särskilda regioner.

EG:s småföretagspolitik

EG-ländernas gemensamma har förstärkts

småföretagspolitik

under senare år. Politiken omfattar bl.a. särskilda informationsinsatser, åtgärder för att stimulera samverkan mellan småföretag, teknikspridning, och Det är av intresse riskkapitalförsörjning utbildningsinsatser. väsentligt att åstadkomma en samverkan mellan våra insatser näringspolitiska riktade till små och medelstora och de insatser som EG företag genomför. Enligt vad kommittén inhämtat har det träffats en överenskommelse mellan EG och EFTA om att undersöka till en möjligheterna praktisk samverkan mellan EG:s och EFTA-ländernas olika program Detta och

småföretagsinriktade åtgärder. utrednings- förhandlingsarbete

under sommaren och hösten 1989. genomförs Det finns också en från kommissionen att fr.o.m. beredskap hösten 1989 ansluta land till Om

tredje småföretagsprogrammet. upp-

byggnaden av resurser för att delta i detta samarbete kommer att ske gradvis bör de regionalpolitiskt landsdelarna komma först. prioriterade

2.6.2 av statsstöd i EFTA

Övervakning

Sedan år tillbaka har EFTAzs några handelsexpertkommitté arbetat med att utveckla en för av industristödet i procedur övervakning medlemsländerna. är dels vill man förhindra stöd som Syftet tvåfaldigt: snedvrider handeln och därmed motverkar med syftet frihandelsavtalet, dels vill man åstadkomma ett närmande till EG statsstödsområdet. på Notifieringen av industristöd i EFTA omfattar både redovisning ex post av stöd och av befintligt förhandsrapportering planerade åtgärder. Systemet omfattar alla typer av finansiellt stöd till enskilda i

företag

gruvsektorn, tillverkningsindustrin och energisektorn. Planerade stöd så snart som dock senast skall rapporteras möjligt när proposition föreläggs riksdagen. Notifieringsplikten gäller:

- införande av stöd nya - i för stöd förändringar regler befintliga - i resursramar till minst 10 förändringar uppgående procent realt för befintliga program.

EFTA-konventionens bestämmelser beträffande grundläggande finns i artikel 13. Där att stöd till av statliga stödåtgärder stadgas export varor till andra medlemsländer är liksom annan form av förbjudet någon stödåtgärd, vilkens är eller verkan är att motverka de huvudsakliga syfte fördelar som förväntas i av eller frånvaron av anledning undanröjandet tullar och kvantitativa restriktioner i handeln mellan medlemsstaterna. I en bilaga till BETA-konventionen närmare vilka av anges typer exportsubventioner som inte är tillåtna. Konventionen innehåller inte bestämmelser några detaljerade när det andra former av stöd som kan snedvrida handeln. År 1988 gäller antog EFTAzs råd för hur artikel 13 skall nya och preciserade riktlinjer tolkas när det sådant stöd. På så vis överensstämmer numera gäller EFT Azs riktlinjer väl med motsvarande i EG. Med stöd avses en principer finansiell från staten till den sker i form nettoöverföring företag, antingen av en direkt subvention eller indirekt genom genom en skattenedsättning. Som stöd räknas ej statliga lån och till marknadsgarantier mässiga villkor eller tillskott av om kan förväntas ägarkapital avkastningen motsvara den statliga upplåningskostnaden samt inte heller generella skatteregler. Artikel 13 innebär inte förbud mot stöd utan något generellt riktas endast mot stöd som kan tänkas snedvrida konkurrensen inom EPTA. att bl.a. stöd till Riktlinjerna säger FoU, generellt exportfrämjande, regionalt stöd, sysselsättningsstöd, och stöd till

småföretagsstöd miljöskyddsinvesteringar på vissa villkor är förenliga med artikel 13. Det

gäller även selektivt krisstöd under att stödet är tidsförutsättning begränsat och till ett för och nedskärkopplat program omstrukturering ning av olönsam För stöd till produktionskapacitet. regional utveckling gäller närmare bestämt att det inte får påverka konkurrensen ett på otillbörligt sätt. Syftet måste vara att ekonomiskt branscher i jämställa regionala utvecklingsområden med branscher i överiga delar av landet. Stödet får leda till att ökar i branscher med ej produktionsförmågan överkapacitet. Förteckningen av stöd som normalt är otillåtna hade ingen motsvarighet i den tidigare tolkningen av artikel 13. Avsikten är främst att förhindra att branscher och i kris hålls vid liv med företag passivt statligt stöd. Sålunda är bl.a. till i form av direkta bidrag förlusttäckning antingen

74 Den regionala problembilden

subventioner eller tillskott av otillåtna. Det givetvis

ägarkapital gäller också rena Vidare är det inte tillåtet att utnyttja

produktionssubventioner.

indirekta skatter för att diskriminera utlandsägda företag.

den av artikel 13 måste ett EPTA-land

Enligt tidigare tolkningen som att en annan medlem åt handelssnedvridande stöd

ansåg ägnade sig

faktiska effekter i EFTA. I de nya påvisa skadliga på handelsutbytet

har kravet verkan avskaffats. Nu att om ett principerna på skadlig gäller stöd i ett medlemsland is to hinder the maintenance or

likely

of Member States trade in conditions of fair competition development måste landet i med om att avskaffa

fråga på begäran gå på förhandlingar eller ändra det snedvridande stödet. Om inte kan

överläggningarna avslutas till båda belåtenhet, kan det land som anser för-

parters sig fördelat frustrationskriteriet substantiated claims to

åberopa by providing this effect. Därefter vidtar samråds- och besvärsförfarande artikel

enligt 31 i EFTA-konventionen.

2.6.3 Bedömning av EG:s regler och svensk regionalpolitik

Vår om hur EG:s kommer att inverka på den

uppfattning regler svenska - bl.a. vid ett

regionalpolitiken grundad på överläggningar studiebesök i - är att inte kan bedömas bara på ett studium

Bryssel frågan av de som verksamhet. För

paragrafer primärt reglerar regionalfondens medlemsländerna handlar det ofta om en om finansiella

förhandling insatser från denna fond men också, och i ökande om att få ett

omfattning,

för nationell Den som ingår i utrymme regionalpolitik. tvåstegsprocess

av artikel 92 är ett intressant detta. tillämpningen (3) (c) exempel på

vad som kan bedömas utifrån 2 införts som ett sätt att föra Enligt har steg in som till den statistiskt betonade

politiska överväganden komplement

1. Det är med till denna artikel som de analysen enligt steg hänvisning

utvecklade EG-länderna kan få del av finansiellt bistånd från högst

för att i regioner som drabbats regionalfonden angripa utvecklingsproblem bl.a. inom och basindustri.

strukturomvandlingen jordbruk

En intressant är hur av den sociala dimen-

fråga betoningen sionen framöver kommer att för EG-länderna att

påverka möjligheterna bedriva och annan Ett sätt att

regionalpolitik strukturpåverkande politik. tolka diskussionen om den sociala dimensionen är att man erkänner behovet av och rätten för enskilda länder att vidta strukturpåverkande

i ekonomin som traktaten inte vore tillåtna. Till sådana ingrepp enligt

hör bl.a. att den regionala utvecklingen.

ingrepp påverka

EG:s är det tillåtet att ge driftsstöd i

Enligt regler undantagsvis

med konkurrensnackdelar. Stödet måste som sagts regioner varaktiga

vara Den diskussion som varit om transportstödet tidigare tidsbegränsat. och av blir därmed inte en fråga

nedsättningen socialavgifterna egentligen om stödformerna som sådana utan om de i vilka de har

regioner tillämpas

konkurrensnackdelar. är ett

varaktiga Tidsbegränsningen problem

eftersom någon sådan inte är för av

angiven nedsättningen socialavgifter och Att införa en sådan är dock som vi senare återkommer

transportstöd. till sannolikt oavsett EG:s

rimligt regler.

i det stödet är för närvarande

Bidragsnivån regionalpolitiska

i än vad som tillåts den artikel som är för de högre Sverige enligt tillämplig rikare ländernas Av de mindre utvecklade länderna inom

regionalpolitik. EG finns flera som har lika subventionsnivåer som de svenska. Det är

höga att märka att de regler som finns anger subventionsnivån för stöd till fysiska investeringar i byggnader och maskiner. När det stöd till

gäller mjuka investeringar och stöd till finns inte liknande

tjänstesektorn regler bortsett från att stöd inte får för insatser.

utgå exportfrämjande

Det bör dock observeras att så betraktas som

länge Sverige tredje-land finns risken att enskilda inom EG anmäler svenska

företag företag för med av att det svenska erhållit

dumpning åberopande företaget konkurrenssnedvridande stöd. Det blir i sådana fall

statligt Europadomstolen som avgör ärendet.

Sammanfattningsvis finns det vår inte skäl att

enligt uppfattning hysa någon oro för vad ett närmande till EG skulle för utform-

betyda ningen av det regionalpolitiska stödet till Det är endast denna

näringslivet. del av som direkt berörs. Insatser inom kom-

regionalpolitiken utbildning, munikationer m.m. sker helt i ett nationellt

sammanhang.

J

2.1.2.

:å i.

3 STATSBUDGETEN I ETT REGIONAL-

POLITISKT PERSPEKTIV

Regionalpolitiken de insatser som krävs att omfattar samtliga för främja i de delar av landet som är Realiserandet av utvecklingen prioriterade. regionalpolitiken sker genom insatser inom den ekonomiska och politiken inom - i olika av välfärdspolitiken former statlig sektorspolitik.

3.1 Två

synsätt på regionalpolitik

Stödet till har varit den mest delen av näringslivet tydliga regionalpolitiken alltsedan lokaliseringspolitikens tillkomst vid mitten av 1960-talet. För dessa åtgärder finns särskilda medel statsanslagna på budgeten. För den som vill avgränsa ett utifrån dess medel politikområde ligger det nära till hands att sätta likhetstecken mellan stöd till näringslivet och regionalpolitik. Då är det också att olika sätt söka nå en naturligt på samverkan mellan regionalpolitiskt stöd och annat även om företagsstöd motiven för stödgivningen kan vara olika. Konkret denna något yttrar sig samverkanstanke genom att Statens industriverk såväl handlägger regionalpolitiskt som industripolitiskt Samverkanstanken företagsstöd. ligger också bakom den diskussion som förs om mellan gränsdragningen länsstyrelsernas och utvecklingsfondernas uppgifter. Regionalpolitiken kan också med i dess

avgränsas utgångspunkt

mål och deras över hela det fältet. balans är genomslag politiska Regional ett av målen för den ekonomiska Den målsättpolitiken. regionalpolitiska ningen är att invånare till arbete, service och en ge alla tillgång god miljö oavsett var de bor i landet. omfattar med ett sådant Regionalpolitiken synsätt samtliga de insatser som krävs för att i de delar av främja utvecklingen landet som är Realiserandet av sker prioriterade. regionalpolitiken genom insatser inom den ekonomiska och inom - i politiken välfärdspolitiken olika former av statlig sektorspolitik. för har varit att orätt- Utgångspunkten välfärdspolitiken utjämna visor mellan individer. Rättvisetanken har teroperationaliserats genom men lika till Medlen har varit av

tillgång offentliga tjänster. omfördelning

78 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

inkomster och tjänsteproduktion i det offentligas

genom skattesystemet

Om alla individer får lika till offentliga tjänster uppfylls regi. tillgång

också mål. Regionalpolitikens precisering naturligtvis regionalpolitiska oavsett var man bor blir då innehållslös. Denna idealvärld finns dock

inte.

När det till service brister därför att det

gäller tillgången uppstår är svårt att ibland förena ett och med

utspritt glest bosättningsmönster krav som ställer för att verk-

på befolkningsunderlag serviceproduktion samheten skall hållas inom ekonomiska eller Med

professionella gränser.

vi att det kan krävas en viss frekvens för att professionella gränser syftar på kvalitet och skall kunna upprätthållas.

yrkesmässighet

De mellan brister och tillgängliga resurser

awägningsproblem som därmed aktualiseras har man sökt lösa några olika sätt. För det

på

första det att som i skall vara lika tillgäng-

gäller ange vilka tjänster princip

för alla dvs av samhällets till medborliga omfattningen vardagsservice

Till har räknats bostäder, social omsorg, garna. vardagsservicen grundläg-

samt hälso- och sjukvård. Grundtanken gande utbildning grundläggande bakom de kommunreformer som har varit att den vardags-

genomförts service som skall vara lokalt tillgänglig. De resurs-

medborgarna nyttjar

som sker till kommunerna är en av dessa ställningsöverföringar spegling taganden.

För det andra har målet att nå alla lett till att man

medborgare utformar särskilda tex lantbrevbärare i stället för

glesbygdslösningar

etc eller att kostnaderna för att en service blir postkontor ge likvärdig

i områden med och avstånd. högre gles bebyggelse långa

För vissa delar av den servicen som inte bedömts vara

offentliga av har för det varit att olika skall

vardagskaraktär tredje syftet tjänster vara inom restider. Detta att kostnaderna vält-

tillgängliga rimliga betyder rats över konsumenterna i form av transportkostnader.

på

Från horisont detta att de får en varie-

medborgarnas betyder rande kvalitet i det serviceutbud som är lokalt För att få till-

tillgängligt.

till mer kvalificerad service får en del därför transportkostnader som gång andra inte har. Det är ett sätt att skillnader i lokalt tillgänglig

utjämna service. Men inom en rad områden leder olikheten i lokalt tillgängligt utbud till att det skillnader i konsumtionsmönster

uppstår betydande mellan invånare i landets olika delar. Sådana skillnader finns särskilt inom en del av de områden som nu betonas som särskilt viktiga för att en region totalt sett skall T ex innebär skillnaderna i tillgängligheten till

fungera.

att det är stora skillnader i benähögre utbildning regionala ungdomars

att På kulturområdet finns motsva-

genhet påbörja högskoleutbildning.

rande skillnader.

Det är när sådana skillnader inom områden som är

föreligger

för den som det finns anledning att strategiska regionala utvecklingen redovisa de önskvärda förändringarna av

regionalpolitiskt sektorspoli-

tiken. Av ovan att sådana krav kan

resonemanget följer regionalpolitiska

komma i konflikt med sektorsmål eller utom de ekonomiska ramar ligga som finns för verksamheten. De samhällsekonomiska och statsfinansiella intäkter som kan motivera de insatserna inte regionalpolitiska syns på sektorsbudgeten. De studier av som sker statsbudgetens geografiska fördelning inom ERU (SOU 1989:55, Staten i har som att geogrefin) utgångspunkt klarlägga det utfallet av de olika och restriktioner som geografiska hänsyn nyss berörts. Olika varierande från anslags betydelse regionalpolitiska synpunkter har i dessa studier beskrivits genom en i indelning fyra grupper:

regionalpolitiska dvs stödet till anslag näringslivet

sekundärt dvs sådana som har ett regionalpolitiska anslag anslag regionalpolitiskt motiv vid sidan av deras primära syfte. Skatteutjämningen är ett Norrlandsstödet till ett annat. exempel. jordbruket

anslag av regionalpolitisk betydelse är sådana vars utfall överensstämmer med de regionalpolitiska eller som anslagens systematiskt awiker från dessa anslags geografiska fördelning.

anslag av regional betydelse dvs sådana som är per capitafördelade men där etc ger olika utfall summerat kom-

ålderssammansättning på

mun.

Det synsätt som styrt kommitténs av arbetet och de uppläggning förslag som senare kommer att redovisas är det senare av de två som diskuterats ovan. Det betyder således att insatser sker inom regionalpolitiska flertalet och att politikområden regionalpolitiska anspråk på sektorspolitiken utöver dem som framkommer i har sin i det sektorspolitiken grund geografiska perspektiv som är i förhållande till

regionalpolitikens särdrag

andra politikområden.

Statsbudgetens geografiska fördelning

I Staten i SOU 1989:65 som utarbetats rapporten geografin, inom ERU redovisas en av för kartläggning statsbudgeten budgetåret Vi tar här av denna som har direkt 1985/86. upp de delar rapport betydelse för kommitténs och synsätt, analyser förslag. Den kartläggning som för år omfattar i gjorts 1985/86 princip hela En del har vilka statsbudgetens utgiftssida. anpassningar gjorts framgår av nedanstående figur.

80 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

3.1. Från till GEOPOL. Figur statsbudget

Statsbudget 5/86

322 Fdrslkri g

74

tatsbudget och affå

samt socialförsäkring

435

O!Ordel|\ 74 /.\

GEOPOL

342

I redovisas hur 342 kronor erhållits

rapporten beloppet miljarder på följande sätt:

Vi har från i den för bud-

utgått utgiftssidan statliga budgeten

Statens innehåller emellertid inte samt-

getåret 1985/86. budget

En stor del av resursöverföringarna, liga resursöverföringar. framförallt till individer kommer från socialförsäkringssektorn. Vi har därför inkluderat den del av socialförsäkringssektorn som inte i den i vår redovisning av

ingår statliga budgetens utgiftssida

Det finns emellertid även annan verksamhet resursöverföringar. som brukar hänföras till staten eller verksamhet. I detta

statlig

det de statsanställda. Kostnaderna för dessa sammanhang gäller redovisas inte i sin helhet Hit hör kostnader för an-

på budgeten. ställda inom affärsverk och en del Vi

ytterligare organisationer. har inkluderat dessa kostnader i de totala resursöverföringarna.

för vår är alltså den Utgångspunkter analys utgifterna på statliga

från som budgeten, resursöverföringar socialförsäkringssystemet, inte återfinns i och för driftskost-

budgeten resursöverföringar nader av affärsverken mm. Våra resursöverföringar motsvarar med andra 0rd överföringar i bruttotermer och utgöres av

Statens inkomster inte i vår bidragskronor. ingår analys.

denna erhålls en totalsumma 435 Enligt beräkningsmetod på

kronor. Denna totalsumma har reducerats av tre skäl. miljarder För det första inriktar på geografm i

sig undersökingen politiken i Vi har därför bort till utlandet,

Sverige. tagit resursöverföringar internationella etc, omfattande 8

organisationer drygt miljarder kronor. För det andra är undersökningen avgränsad till s.k. driftskostnader. till är svårana-

Resursöverföringar investeringar lyserade när man arbetar med en kort tidsperiod. Investeringarna omfattar 11 miljarder kronor. För det tredje förekommer resurs-

som är ytterst svåra att fördela per kommun. Ett överföringar,

är statens för räntan på statsskulden. Ett annat exempel utgifter är kostnader för av sådana

exportkrediter. Omfattningen anslag

till 74 kronor. Därmed återstår 342 uppgår miljarder miljarder kronor vilket är det belopp som fördelats geografiskt.

För att kunna göra en geografisk fördelning av alla anslag har i vissa fall fördelningsnycklar utnyttjats. Detta betyder att det finns en viss osäkerhet i av en del av Dessutom måste

fördelningen anslagen. naturligtvis en reservation för att omfattar ett enda år.

göras kartläggningen

I kartläggningen har de olika sam-

anslagen på statsbudgeten manförts i fem huvudgrupper eller samhällen. dem

Benämningarna på samt deras andel av de totala beloppen av tabell.

framgår följande

Tabell 3.1 av samhällen.

Fördelning statsbudgeten på

Miljarder

kronor %

Transfereringssam-

Kompetenssamhället Summa 342 100

Till transfereringsssamhället räknas de som hör till den

anslag generella välfärdspolitiken dvs som lika för alla. Det barn-

utgår gäller

folk- och ATP och Hit bidrag, delpension, sjukpenning, föräldraförsäkring. har också förts grundskolan, samt

yrkesskadqförsäkringen, sjukvårdsersätt-

ningen till landstingen. Servicesamhället av fem olika delområden,

består

82 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

drift av infrastruktur, och arbetsförvaltning, omsorg, företagsutveckling De två sistnämnda områdena svarar inte för mer än marknadsutbildning. 2.7 procent av totalbeloppet inom denna huvudgrupp. Driften av infrastrukturen samt förvaltningen svarar tillsammans för av inom 3/4 beloppet servicesamhället. Bakom benämningen komplexsamhället döljer sig anslag för försvaret, samt Till reaktionssamhället energisektorn bostadspolitiken. har förts vilkas och av arbetsmarkanslag omfattning fördelning påverkas eller av ett att eller kommuner för nadsproblem syfte kompensera företag merkostnader. Det stödet till geografiskt betingade regionalpolitiska tillhör denna liksom till näringslivet grupp norrlanglsstödet jordbruket samt skatteutjämningsbidragen till kommunerna. Aven de delar av arbetsmarknadspolitiken som brukar kallas har förts till

efterfrågepåverkande

denna grupp. Kompetenssamhället består av anslag till utbildning, forskning och kultur. Den framgår av 3.2-3.5 som geografiska fördelningen figurerna visar hur i kronor per invånare inom föranslagen respektive huvudgrupp delar kommunvis. Det utfallet av de totala resursöversig geografiska av 3.2. Kartan har konstruerats så att de med föringarna framgår figur gult markerade kommunerna har värden per som motsvarar mellan

invånare

90-109 procent av riksmedelvärdet. En grupp kommuner som erhåller mer resurser har satta till 110-159. På motganska mycket intervallgränser svarande sätt finns en grupp kommuner som erhåller mindre resurser, där intervallgränserna av värderna 40-89. De kommuner som har utgörs över riksmedelvärdet, index större än 160, är markerade med röd mycket och de med lite resurser, 40 procent eller mindre av riksmedelvärdet färg är markerade med mörkt grön färg. För hela visar 3.2 att få kommuner i södra och budgeten figur mellersta Sverige har värden som ligger över genomsnittet medan i norra få kommuner har värden under I Inlandet är Sverige genomsnittet. totalt sett invånare för flertalet kommuner resursöverföringarna per mellan 10 och 50 procent än riksmedelvärdet. storstäderna högre ligger också inom detta intervall. Flertalet kommuner i Bergslagen och _ sydöstra Sverige har värden som ligger under riksmedelvärdet. kommun i Ingen landet har mindre än 40 procent av riksmedelvärdet och inte mer än sex kommuner har totalt sett per invånare som är än 60 överföringar högre procent av riksmedelvärdet. Arbetsmarknadsproblem, regionalpolitiska och således vara faktorer som prioriteringar befolkningsstorlek tycks några påverkar det utfallet totalt sett. geografiska Dessa samband blir av en statistisk som tydligare belagda analys utförts för att söka förklaringar till skillnaden mellan kommunerna avseende totala resursöverföringar per invånare. Utfallet varierar från strax över 20 000 kronor per invånare i Salems kommun till över 100 000

något

kronor för kommun. I förhållande till riksmedelvärdet det Arboga utgör värdet hälften av medelvärdet. Det värdet är ca 2.5 lägsta högsta gånger än riksmedelvärdet. Idén med den statistiska är att i högre analysen pröva

Figur 3.2 Samtliga anslag

Lunds Datacentxal LDC

Lunda Universitet

April 1989

84 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

vilken som skillnaderna i utfall kan förklaras av skillnader i

utsträckning

arbetslöshet och andra strukturella förhållanden och till vilken befolkning, del som den och får ett

geografiska belägenheten politiska prioriteringen eget De variabler som prövats förklarar drygt en tredje-

förklaringsvärde. del av variansen.

Betydelsen av geografisk belägenhet och/eller regionalpolitisk

av tabell som visar skillnaden i total resursprioritering framgår följande

invånare mellan kommuner i stödområde ej i Överföring per respektive stödområde, mellan residensstäder och andra städer etc. Resultaten skall tolkas så att skillnaden uppgår 10 600 invånare i total resursöver-

kr per

mellan en residensstad och en annan stad med samma befolkning föring totalt och i åldrarna under 12 och över 65, med samma arbetslöshet, yrkes-

och egen skattekraft. En annat sätt att tolka resultatet är verksamhetsgrad att har ett förklaringsvärde som går långt

stödområdestillhörigheten eget utöver de resurser som formellt är till denna prioritering.

kopplade

Tabell 3.2 invånare för olika

Resursöverföringar per geografiska områden.

Variabel effektl

Partiell

Kr/1nv

1 Den partiella effekten anger hur skillnaden mellan en kommun i respektive område och kommuner som har samma egenskaper i alla andra avseenden.

mellan och resursför-

Kopplingen stödområdestillhörigheten

av kartan över reaktionssamhället (figur 3.3). delningen framgår tydligast Mot av tabellen ovan bör det nämnas att reaktions-

bakgrund återigen

samhället omfattar 11 % av hela vilket innebär att stödom-

statsbudgeten

v rådeseffekten inte bara kan förklaras genom fördelningen av resursöver-

inom detta område. föringarna

Den är i och för inte så anmärk-

geografiska fördelningen sig

eftersom de som under denna rubrik förutsätts vara ningsvärd anslag ryms sådana som av helt eller

styrs regionalpolitiska prioriteringar antingen delvis. De som vi betraktar som dvs i

anslag vanligen regionalpolitik huvudsak det stödet till näringslivet utgör inte mer än sex

regionalpolitiska procent av de totala inom reaktionssamhället. Skatteut-

överföringarna

som räknats hit svarar för en Samma jämningsbidragen drygt tredjedel. andel har de delar av som förts till reaktions-

arbetsmarknadspolitiken samhället.

Den motbilden till reaktionssamhället är kartan över

tydligaste

kommuner i Inlandet har värden kompetenssamhället (figur 3.4). Samtliga under riksmedelvärdet när det inom utbildning,

gäller resursöverföringar

forskning och kultur. I Bergslagen är Hedemora den enda kommun som har mer än vilket beror på att bedriver verkgenomsnittet Skogshögskolan samhet i I Sverige har och Kalmar värden Garpenberg. sydöstra Växjö över De kommuner som har stora inom riksgenomsnittet. överföringar denna är Lund, Stockholm, huvudgrupp Linköping, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå. Totalt sett har 22 kommuner i landet värden som ligger över riksgenomsnittet. I absoluta tal var överföringarna till Lund knappt 1.5 miljarder och till Stockholm ca 3.6 kronor. och Vetlanda miljarder Köping representerar genomsnittskommunen med överföringar motsvarande ca 35 miljoner kronor. Anslagen till kultursektorn till drygt 2 miljarder,

uppgår

varav Stockholms kommun får hälften. Aven intar på forskningssidan Stockholm en Stora universitetsorter som Lund och särställning. Uppsala får till sammans lika i som kommunerna Stockholm, Solna mycket anslag och Huddinge. Resursöverföringar inom transfereringssamhället ger en antydan om omfördelande och funktion. De som budgetens utjämnande anslag denna innebär till till ryms inom grupp inkomstomfördelning barnfamiljer, till Detta innebär en av mellan pensionärer, sjuka. utjämning köpkraft individer och hushåll som får en geografisk betydelse särskilt i de södra delarna av Inlandet. Nästan hälften av det ligger inom kartlagda beloppet denna kommun finns med eller huvudgrupp. Ingen i gruppen mycket höga per invånare. Bilden av transfereringsmycket låga resursöverföringar samhället visar att en stor andel av kommunerna återfinns i den mycket Man kan också notera att det finns ett gula riksmedelvärdesgruppen. mönster storstäderna så att Stockholm, och Malmö tydligt kring Göteborg har värden medan kranskommunerna har samtliga ganska höga ganska värden. låga 3.5 visar av inom servicesamhället. Figur fördelningen anslagen Mest per invånare till och Inlandet. överföringar går Huvudstadsregionen mellan områden varierar i ut- Fördelningen regionalpolitiska betydande sträckning. Kring riksmedelvärdet ca 11 kronor per invånare är varia-

tionen från 7000 kronor invånare i kommuner till ca 15 000

per Ovriga

kronor per invånare i till Inlandet var Huvudstadsregionen. Overföringen strax under 14 000 kronor per invånare. per invånare var således Beloppet inom servicesamhället än inom reaktionssamhället där motsvarande högre var 11 000 kronor. Driften av samhällets infrastruktur svarar för belopp nästan hälften av resursöverföringarna inom servicesamhället. Fördelningen av dessa överföringar av på regioner framgår följande figur. Det geografiska utfallet visar den som över tid bindning uppstått p g a en beslut om Variationen mellan mängd infrastrukturinvesteringar. regionerna är stor. Huvudstadsregionen och Inlandet uppvisar ungefärligen samma värde ca 6 500 kronor per invånare. på resursöverföringarna

86 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

Figur 3.3 Reaktionssamhället

Lunda Datacentm] IDC

Lunds Universitet

April 1989

Figur 3.4 Kompetenssamhället

Lunds Datacentml LDC

Lunds Universitet

Februari 1989

88 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

3.5 Servicesamhället

Figur

Lunds Datacentrnl LDC

Lunds Universitet

April 1989

90 statsbudgeten i ett regionalpolitiskt perspektiv

Tabell 3.3: Resursöverförin arnas re ionala fördelnin fördelade efter

befolknin kol samt e ter den faktiska

ördelningen (kol

2), absolu ol och i invånare (kol 4)

3%; kronor/

1 2 3 4

Faktisk Skillnad F aktisk

Fördelat

per invå-

fördel- mellan fördel-

nare i för- i

ning jämn ning

efter _be- milJar- delning

kronor/

Huvudstadsreg.

58,71 + 0,98 59,69 41,61 Malmö-Göteborg

vriga

De stora vinsterna för Inlandet ligger inte oväntat inom reaktionssamhällets område. Tre ger Inlandet dess Det anslagsgrupper profil. är regionalpolitiska anslag, skatteutjämningsbidrag samt till drift av anslag infrastrukturen. För en stor del av dessa som sagts att anslag gäller tidigare skulle bli om de beloppen lägre regionalpolitiska problemen blev__mindre. Det finns också där Inlandet inklusive Ostersund anslag förlorar i relation till andra och det i forskregioner gäller synnerhet ningen. I absoluta tal är störst för __ omfördelningsförlusten Mellanregionen. Aven har en Båda Sydostregionen omfördelningsförlust. regionerna förlorar stort Driften av infrastrukturen ger också på forskningsområdet. regionerna mindre än riksmedelvärdet.

3.4 Varför invånare till Inlandet

höga överföringar per

och (st0r)städerna ?

Det finns ett geografiskt mönster i budgetens utfall för år 1986 som är intressant från innebär regionalpolitiska synpunkter. Tillspetsat detta att och får stora per invånare och (stor)städer glesbygd Överföringar städerna också i absoluta tal stora Områden som överföringar. Bergslagen och får små Det är i och för en sydöstra Sverige generellt överföringar. sig forskningsuppgift att: söka förklaringar till dessa mönster. Några hypoteser som kan vara värda att i detta kan vara: prövas sammanhang

1. Offentlig verksamhet styrs av och på myndighetsplanet av

efterfrågan

strävan att resurser kostnadseffektivt vilket ger resursöverföutnyttja till kommuner. ringar befolkningstäta 2. till Inlandet förklaras av den mer-

Resursöverföringarna geografiska

kostnadsprincipen som inte är i de tillämplig nyare regionalpolitiska problemområdena. 3. Det huvudstaden och resistatliga beslutssystemet uppbyggt kring densstäderna påverkar resursfördelningen.

Den geografiska har baserats att olika

merkostnadsprincipen på

aktörer bör för de nackdelar som av avstånd kompenseras följer klimat, och andra naturgivna nackdelar dvs sådana förhållanden som är

opåverk-

bara för den enskilda kommunen eller det enskilda Denna företaget. syn på motiven för i diskussionen om i åtgärder går igen lokaliseringsstödet,

differentieringen av grundgarantin i och i norrlandsskatteutjämningen

stödet till Den form som tar varierar dock jordbruket. kompensationen sig högst avsevärt. Stödet till har framförallt varit en subvention näringslivet av och stödet till kommunerna har

kapital- arbetskraftsanvändning, utgått

i form av och för har merkostnaderna klumpsummebidrag jordbruket räknats om till ett Sett i ett de olika prisstöd. geografiskt perspektiv skapar reaktionsmönstren ett och av stöd. mycket komplext ogenomsynligt system Gemensamt är att är till perspektivet företagsekonomiskt. Anknytningen de som varit till insatserna arbetsmarknadsproblem upphovet är svag. Därmed har att förankra motiverade i möligheterna regionalpolitiskt åtgärder ett samhällsekonomiskt betraktelsesätt försvårats. Att regionalpolitiska insatser motiverats av mergeografiska kostnader ger möjligen en till varför till förklaring resursöverföringarna Bergslagen och inte svarar mot deras faktiska sydöstra Sverige regionalpolitiska prioritering. Dessa senare är industridominerade och regioner därmed tätare än Det att glesbygden. betyder sektorspolitikens glesinte träder in. De är också centralt bygdsanpassning jämförelsevis belägna dvs som vilken som helst med avseende avstånd normalregion på klimat, och andra nackdelar. naturgivna

Särskilt låga värden har sydöstra Sverige och gruppen övriga kommuner. Av 3.5 att de värdena för Inlandet

figur framgår höga framförallt finns i Norrbotten och Västerbotten. Det kan vara värt att notera att inte behöver att infrastrukturen är

höga överföringar betyda bättre. För Inlandets del siffrorna att det är att

speglar troligen dyrare underhålla infrastruktur i områden med långa avstånd. Service-

glesa samhället är av för den utvecklingen

grundläggande betydelse regionala både vad och sysselsättning. Framförallt är

gäller tjänster sysselsätt-

i detta Servicesamhället utgör en långningsaspekten viktig sammanhang.

för den av verksiktig bindning regionala utvecklingen. Lokalisering statlig samhet framstår i ett sådant som en central

perspektiv regionalpolitisk

Den regionalpolitiska profilen av servicesamhället skapas av

fråga.

Inlandets värden inom områdena infrastruktur och

höga förvaltning.

Samma finns för arbetsmarknad och företagsutveckling,

profil men är totalt sett så att de endast marginellt

överföringarna begränsade påverkar helhetsbilden. Emellertid återfinns sådan regionalpoli-

knappast tisk med avseende på andra regionalpolitiskt om-

anpassning prioriterde råden som och

Bergslagen sydöstra Sverige.

3.3 av i olika

överföringarna

sammansättningen

omraden

geografiska

I samband med genomgången av de fem samhällena beskrevs hur de sju olika regionerna mottog varierande för olika ändamål. I

belopp det skall likheter och olikheter närmare

följande regionala granskas.

Med tanke på regionernas varierande sammansättning

mycket och är skillnader beträffande samman-

befolkningsunderlag budgetens sättning i sig inte särskilt överraskande. Funktioner som universitet och

kan t ex inte förväntas att ha samma i alla

regering/riksdag betydelse

regioner.

Om skulle fördelas över befolk-

resursöverföringarna jämnt

i dvs person skulle motta 41 000 ningen varje region, varje knappt kr/invånare så hade utfall fördelats kolumn I i tabell 3.3. Be-

budgetens enligt roende bl a ovan nämnda skillander mellan regioner så motsvarar detta

på

långt ifrån det faktiska utfallet. Närmare 31 måste omfördelas

miljarder mellan regionerna för att motsvara den faktiska (se kolumn

fördelningen II i tabell Det är främst tre Inlandet, Städerna och Huvud-

3.3). regioner stadsregionen som mottar de omfördelade summorna på bekostnad av främst övriga landet samt (Bergslagen) och

Mellanregionen Sydöstra Sverige.

4 REGIONALPOLITIKENS MÅL OCH

GEOGRAFISKA PRIORITERINGAR

Ställningstaganden:

En politik av och under 1990-talet för fullt utnyttjande arbetskraft kapital förutsätter en Icraftfull regionalpolitik som och förutsättning för komplement till den generella ekonomiska politiken.

Sektorspolitikens insatser den måste Dess för regionala utvecklingen förstärkas. ansvar för olika måste den regioners utveckling göras tydligare, främst genom politiska styrningen.

mål bör vara att kulturellt och Regionalpolitikens skapa ekonomiskt, socialt, miljömässigt fungerande regioner.

De bör ske till de de tre landsdelar mellanregionala prioriteringarna förmån för där behoven av och är särskilt stora. De är omställning utveckling Inlandet, Bergslagen och Sydöstra Sverige. Landsdelama ersätter stödområdesindelningen.

En förstärkning av vissa mellanstäder är att stärka de nödvändig för prioriterade landsdelama och att en av tillväxt för möjliggöra avlänkning från storstadsområdena.

4.1 for 90-talets

Utgångspunkter

regionalpolitik

Vi har i de inledande ett antal som kapitlen analyserat frågor kommer att vara av stor för under 1990-talet. betydelse regionalpolitiken Våra slutsatser av analysen i 2 och 3 sammanfattas i kapitlen följande punkter: a. I Inlandet, och är Bergslagen Sydöstra Sverige befolkningssammansättningen ogynnsam såtillvida att andelen unga är liten och andelen äldre är stor. Denna obalans innebär dels att dessa områden får ett litet tillskott av arbetskraft dels att social service

anspråken på

blir höga. De som i landet av de problem generellt uppstår på grund små har därmed särskild aktualitet i dessa områden. ungdomskullarna b. kommer under 90-talet liksom att vara

Strukturomvandlingen tidigare

94 Mål och geografiska prioriteringar

snabb inom råvarubaserad och arbetskraftsintensiv verksamhet dvs sådana delar av som är i Inlandet,

näringslivet överrepresenterade

och strukturomvandling inom Bergslagen Sydöstra Sverige. Trycket på

de såväl som de kommer sannolikt tjänstenäringarna privata offentliga också att öka vilket att att ersätta industriarbeten

betyder möjligheten med tjänstebefattningar kan komma att begränsas. . Jordbruket står inför en omfattande De som hit-

förändring. problem tills i huvudsak berört jordbruket i Norrland kan därmed komma att

bl.a. till kan denna spridas Sydöstra Sverige. Samtidigt omställning komma att medföra att utrymmet för nischproduktion tas om hand av brukare på slättbygderna.

jord . lokala arbetsmarknader i landet är så små att det nästan alltid

Många

brist på vissa och arbetslöshet. De är samtidigt föreligger yrkesgrupper för små för att mellan vakanser och arbetssökande skall

matchningen kunna En ökad arbetsmarknaden

fungera. fortgående specialisering på i kombination med att kostnaderna för blir med-

arbetspendling högre för risk för att obalanserna dessa små arbetsmarknader förvärras

på

ytterligare.

. arbetsmarknad är inte enbart Överhettningen på huvudstadsregionens beroende av konjunkturskäl. Den beror också strukturella förhål-

på

landen som överrepresentationen av den privata tjänstesektorn och central samt av att de mellanstäder som skulle kunna

statlig förvaltning vara alternativ inte har attraktivitet.

tillräcklig . och är områden som i förhållande till sin Bergslagen Sydöstra Sverige nuvarande erhåller låga resursöverfö-

regionalpolitiska prioritering

per invånare över särskilt kommunikationsringar statsbudgeten på och

utbildningsområdet. . Inlandet erhåller invånare över stats-

höga resursöverföringar per

En stor del av dessa är en följd av de arbetsbudgeten. överföringar

som föreligger. Om arbetsmarknaden fungerade marknadsproblem bättre skulle dessa automatiskt minska.

överföringar

- . Ett närmande till EG kommer inte att innebära

några avgörande

för våra att bedriva begränsningar möjligheter regionalpolitik.

insatser kan vidtas inom i stort sett alla Regionalpolitiska politikområden. En liten del av de insatser som finansieras

mycket görs genom särskilda

regionalpolitiska anslag.

att den som finns i olika landsdelar skall kunna j. För utvecklingspotential tas tillvara måste brister i tillgängligheten till kommunikationer, utbildning, forskning och andra

rambetingelser undanröjas. k. mellan och kommer Beröringspunkterna regionalpolitik miljöpolitiken att öka under 1990-talet. Detta beror dels på att på

skärpta miljökrav industrin t ex i form av får stor i

miljöavgifter betydelse regionalpolitiskt intressanta områden dels också att de som är

på miljöstörningar

direkt förknippade med ökar.

bosättningsmönstret Kommittén har tre för

följande övergripande utgångspunkter ställnings-

tagandena till den framtida regionalpolitiken:

1. En politik för av och under 1990-talet fullt utnyttjande arbetskraft kapital förutsätter en som till och laraftfull regionalpolitik komplement förutsättning såväl som för stabiliseringspolitiken tillväxtpolitiken.

2. De kostnaderna skillnader i arbetslöshet och statsjinansiella för regionala

negativ befolkningsutveckling är men till delar

höga bokförs väsentliga på andra än de traditionellt En av anslag regionalpolitiska förstärkning regionalpolitiken minskar de kostnader som beror av sådana skillnader.

statsfinansiella

3. Sektorpolitikens insatser den måste ut. för regionala utvecklingen byggas Dess ansvar för olika måste regioners utveckling görastydligare, främst genom den politiska med av till särskilt styrningen. Komplettering köp tjänster prioriterade områden kan som en förekomma övergångsåtgärd på marginalen medan sektorpolitiken sin finner regionala form.

Innan vi kommer in våra till på ställningstaganden regionalpolitikens mål och de vill vi geografiska prioriteringarna något ytterligare redovisa vad som lett oss till de slutsatser som de centrala

utgör utgångs-

punkterna för kommitténs och prioriteringar förslag. Tillväxten tenderar, som vi visade i att ske i vissa tillkapitel 2, I vissa delar av landet förenas sådana i som växtpunkter. punkter något kan liknas vid tillväxtkorridorer. Gränserna mellan dessa punkter (korridorer) och områden blir allt bland annat omkringliggande skarpare beroende på att grunden för tillväxt i ökad står att finna i s k utsträckning externa faktorer som är starkt förbundna med täthet i olika dimensioner. I täta finns bäst för att ska kunna få regioner förutsättningar näringslivet sina ökande krav kommunikationer mm på högutbildad arbetskraft, goda tillgodosedda. Den växande leder till och

arbetskraftsefterfrågan överhettning

andra obalanser. i infrastruktur blir Anspråken på investeringar höga. i i dessa områden har om att investera i Näringslivet synnerhet gott pengar nya projekt som leder till för kommun och lands-

följdinvesteringar stat, ting.

De drivkrafter som verkar tenderar att i sammanskapa problem hängande geografiska områden med och små tätorter. Utgles bebyggelse tryckt på ett annat sätt är det effekterna av en fortgående urbanisering som gynnar de större tätorterna i landets Hårdast drabbade av ortssystem. dessa tendenser blir de områden som av historiska skäl har ett geografiska utspritt bosättningsmönster och som därför inte har att nå

förutsättningar

den täthet som tillväxt marknadens villkor. Detta berör gynnar på landets glesbygder i allmänhet och det som sammanhängande glesbygdsområde Inlandet i är av dessa

utgör synnerhet. Arbetsmarknadsmässigt många

lokala arbetsmarknader nu så små att de med den som

ofta, specialisering

96 Mål och geografiska prioriteringar

arbetsmarknaden, har och många gäller på samtidigt rekryteringsproblem som inte finner arbete orten.

på

Drabbade blir också de som har ett baserat

regioner näringsliv

konkurrensfördelar som inte kvarstår. Bergslagen är ett geograpå längre fiskt sådant område. Denna består av ett stort

sammanhängande region antal små tätorter som hittills varit isolerade från varandra.

tämligen Samma kan vi också se i delar av För denna

problembild Sydöstra Sverige. landsdel är inte lika som i I

problembilden entydig Bergslagen. Sydöstra

finns också betydande inslag av glesbygdsproblem.

Sverige

Ett skäl till att insatser behövs i

mycket viktigt regionalpolitiska det är att till bostadsorten och den arbets-

sammanhanget bindningarna marknad som hushållen befinner är så starka att ekonomiska rörlig-

sig på hetsstimulanser inte blir så effektiva. Om båda parterna i ett hushåll befinner arbetsmarknaden innebär en att båda behöver ar-

sig på flyttning nya beten osv. insatser behövs mot denna för att

Regionalpolitiska bakgrund ta till vara, mobilisera, de som finns samt för att

arbetskraftstillgångar

att mildra att inveutnyttja befintligt samhällskapital och/eller trycket på stera i de växande insatser kan mot den här

regionerna. Regionalpolitiska

motiveras såväl av som tillväxtpolitiska bakgrunden fördelningspolitiska skäl. leder detta till en första slutsats.

Sammanfattningsvis viktig

1. En av och under 1990-talet

politik för fullt utnyttjande arbetsløaft kapital

en som komplement till och förutsättning förutsätter lcraftfull regionalpolitik

såväl stabiliseringspolitiken som tillväxtpolitiken. för

Den orsaken till denna bedömning är att den

grundläggande

svenska ekonomin stora skillnader mellan landets olika

uppvisar mycket delar som av i 2. En illustration av skill-

framgått analysen kapitel god

i landet - Stockholm naderna är att den största arbetsmarknaden sysselsätter 20 av de förvärvsarbetande medan de 10 minsta

omkring procent lokala arbetsmarknaderna 1 procent av

sammantagna sysselsätter (en)

förvärvsarbetande. I svarar den v landets Stockholm privata tjänstesektorn för 40 av I Inlandet arbetar 15

drygt procent sysselsättningen. omkring

inom denna sektor. Andelen är således nästan 3

procent expansiva gånger

i storstadsområdena där det råder överhettning på arbetsmarknahögre den. I Inlandet är fortfarande förvärvsfrekvenserna, särskilt för kvinnor

än i storstadsområdena som arbetslösheten fortväsentligt lägre samtidigt farande är 4-5 procent. De olikheter vi är inte

pekat på konjunkturbeting-

ade. De strukturella skillnader som kommer att vara för

återspeglar giltiga

tid.

lång

Att tillväxten blir alltmer koncentrerad kan bilda

geografiskt

för motsättningar. Arbetsmarknader som ligger grund skärpta regionala

nära varandra kan utvecklas olika som det i ett ganska mycket samtidigt nationellt kommer att finnas en stark i huvudstads-

perspektiv efterfrågan

området. Från nationell är det att sådana

tillväxtsynpunkt angeläget

obalanser mildras. I att sett förbättra princip kan det ske genom generellt arbetsmarknadens funktionssätt, genom större och yrkesmässig geografisk rörlighet och genom regionalpolitiska insatser som ökar tillgången på arbete på marknader där arbetskraft finns.

2. De kostnadema skillnader i arbetslöshet och

statsfinansiella för regionala

befolkningsutveckling är men till delar negativ höga bokförs väsentliga på andra än de traditionellt En av anslag regionalpolitiska förstärkning regionalpolitiken minskar de kostnader som beror av sådana skillnader.

statsfinansiella

Enligt den kartläggning av för år 1986 som statsbudgeten gjorts av en forskargrupp inom ERU svarade det vi tänker som vanligtvis på regionalpolitik - stödet till näringslivet - för en liten andel av det mycket totala resursöverföringarna per invånare till Inlandet. Den exempelvis regionalpolitiska återverkar en rad olika andra problembilden på politikområden. De arbetslösa får vid arbetslöshet. Kommunerna tillersättning förs resurser genom med motiv. Arskatteutjämningen regionalpolitiska betsmarknadspolitikens Från resursfördelning påverkas. regionalpolitiska utgångspunkter är i att så liten del av inhuvudproblemet sammanhanget satserna är inriktade att för i landets på skapa förutsättningar utveckling svagare och så stor andel av resurserna faller ut som ett resultat regioner av existerande skillnader och där oftast inte är att syftet primärt främja den regionala utvecklingen. Den kartläggning av statsbudgeten som kan också tolkas så gjorts att budgetens resursomfördelande funktion Det är fungerar. betydande resurser som tillfaller Inlandet och inte bara i form av individtransfereringar. I flertalet av de dimensioner som är restatsbudgeten analyserats sursöverföringarna per capita större än i denna mest utsatta genomsnittet region.

3. Sektorpolitikens insatser den måste ut. för regionala utvecklingen byggas Dess ansvar olika måste för regioners utveckling göras tydligare, främst genom den politiska med av till särskilt styrningen. Komplettering köp tjänster områden kan som en prioriterade förekomma övergångsåtgärd på marginalen medan sin sekorpolitiken finner regionala form.

I våra direktiv sägs att vi bör olika modeller för hur analysera regionalpolitiken och bättre än hittills skall kunna samsektorspolitiken ordnas. Två olika modeller omnämns i direktiven principiellt nämligen blandningsmodellen och Med få har tudelningsmodellen. några undantag blandningsmodellen varit den som under tid. Filosofiskt tillämpats lång vilar denna att effektivitet och ett på föreställningen fördelning på positivt sätt kan förenas. Det hör till att verka för såväl sektorspolitikens uppgifter effektivitet i som att de som kommer resursanvändningen tjänster erbjuds alla till del. En mellan och tudelningsmodell skiljer sektorspolitik regional-

98 Mål och geografiska prioriteringar

och de samhällsekonomiska kostnaderna för blir politik regionalpolitiken

De åtgärderna som kompletterar sektorspolitisynliga. regionalpolitiska ken verkar lika över alla sektorer i en viss och differentieras efter

region

mätt som arbetskraftens alternativkostnad. problemens styrka

Det finns att en tudelnings-

uppenbara svårigheter tillämpa modell. Den nationellt effektiva fri från

sektorspolitik, regionala hänsyn som modellen har som är Politiska mål är som

grund, knappast möjlig.

inte så enkla som förutsätter. I bör målet regel tudelningsmodellen princip enbart vara att tillfredsställa ett Det är därför inte

angivet avkastningskrav. förvånande att det främsta exemplet på en tillämpning av tudelningsmodellen i är I förväntas SJ bedriva

Sverige järnvägspolitiken. princip tågtrafik med lönsamhet. Den som samhället av sociala eller regio-

tågtrafik

skäl önskar därutöver betalas genom den s k kollektivbiljetten. nalpolitiska Å andra sidan detta också att har sina främ-

betyder blandningsmodellen sta inom konkurrensutsatta och kapitalintensiva verksamheter.

problem Där är inte heller dominerande vilket innebär att

anslagsfinansieringen

den av verksamheten blir mer krävande.

politiska styrningen

har sina rötter i den

Blandningsmodellen anslagsfinansierade

De målen, t ex inom skolan, socialtjänsvälfärdspolitiken. välfärdspolitiska ten och hälso- och , alla oavsett bostadsort.

sjukvården gäller medborgare

bör vår mening även fortsättningsvis

Blandningsmodellen enligt vara den som Mer konkret detta att sek-

grundmodell tillämpas. betyder

inom ramen för sin ordinarie verksamhet skall ha en inrikttorspolitiken

som också mål. Vi berörde under punkt ning tillgodoser regionalpolitiska 3 ovan de krav detta ställer dem som har ansvar för regionalpolitiken.

på

är ett i I

Planering viktigt styrinstrument blandningsmodellen.

ersätts planeringens roll av köp av tjänster. tudelningsmodellen

Som i 3 tycks analysen av statsbudgetens geogra-

framgått kapitel

fiska utfall stöd för att i i

ge hypotesen geografiska hänsyn politiken huvudsak motiveras av att det anses mer-

föreligga geografiskt betingade kostnader som bör olika Sådana merkost-

kompenseras genom åtgärder.

eller nackdelar har setts som en orsak till de arbets-nader, naturgivna

som föranlett en Tran-

marknadsproblem regionalpolitisk prioritering.

av i och sportstödet, differentieringen grundgarantin skatteutjämningen

till i Norrland är där sådana prisstödet jordbruket exempel på åtgärder motiv redovisats.

De som under senare år

regionalpolitiska prioriteringar gjorts

tex av har inneburit att orsakerna till och

Bergslagen strukturproblemen därmed motiven för insatserna inte enbart kan sökas i

längre geografiskt

merkostnader. betingade

I de områden där med från

planering utgångspunkt naturgivna nackdelar skett har resultatet blivit att sektor för anpass-

varje sig gjort

De totala är av ningar. resursöverföringarna betydande. Förändringar

över är svåra att sammansättningen sektorsgränser erfarenhetsmässigt

För att finna en anser vi mot denna uppnå genom planering. balanspunkt

bakgrund att det finns skäl att föra in ett på marginalen tudelningstän-

kande från Det ansvar för hela landets ut-

geografiska utgångspunkter.

veckling som i såleligger blandningsmodellens tillämpning kompletteras

des med att regionalpolitiskt bör ha att av ansvariga organ möjligheter

egna medel köpa tjänster av olika sektorsorgan.

För de områden som har men där regionalpolitiska problem

orsakerna inte kan sökas i merkostnader är det att geografiska angeläget

förbättra inom skilda sektorer. planeringssystemen

För kommitténs del är slutsatsen av detta att tydliga riktlinjer

från och till de centrala är en regering riksdag myndigheterna nödvändig

för att skall tas tvärs över sektorsförutsättning regionalpolitiska hänsyn

gränser. Geografiska måste kunna slå i olika sektoprioriteringar igenom

rers En för detta är att de målen planering. förutsättning regionalpolitiska

görs tydligare.

4.2 -

Regionalpolitikens mål Fungerande regioner

De för våra som utgångspunkter överväganden nyss redovisats

innebär att målen för behöver i ett antal avregionalpolitiken preciseras

seenden. De nuvarande målen för svarar mot regionalpolitiken en geogra-

fisk av den samlade Mot den som uttolkning politikens syften. bakgrund

nyss redovisas behöver de också enligt vår ha ett mer uppfattning specifikt

geografiskt innehåll. En som skulle kunna dessa krav

formulering uppfylla

är att mål är att kulturellt regionalpolitikens skapa ekonomiskt, socialt,

och För att bli användbar miljömässigt fungerande regioner. operativt

måste även denna målformulering preciseras.

Vad bör menas med en ekonomiskt ? fungerande region

är för det ekonomiska livets

Strukturomvandling uttryck dyna-

mik. Ekonomisk tillväxt nationellt eller regionalt- förutsätter denna

dynamik. Dynamiken i det ekonomiska livet bär inom fröet till sig

förändringar av lokaliserings- och Men bosättningsmönster. befintliga

strukturer påverkar också för en i en betingelserna näringslivet på ort,

region eller ett land att En ekonomiskt (för)bli dynamiskt. fungerande

region har ett som förmår att vara internationellt konkurrensnäringsliv

kraftigt. I en ekonomiskt sker en successiv av fungerande region förnyelse

produkter, marknader och bl a att varor och kompetens genom tjänster

som till ersätts med En tidigare importerats regionen egenproduktion.

härför är att kan utveckla nätverk för förutsättning företagen kunskaps-

För att denna process skall kunna krävs att ram-

inhämtning. löpa smidigt

betingelserna för är Sådana näringslivets anpassning goda. betingelser

om ett gott förhållande råder mellan och om

uppstår företag kommuner,

infrastrukturen är samt om behov av arbetskraft och utbyggd näringslivets

100 Mål och geografiska prioriteringar

kapital kan tillgodoses.

Vad bör menas med en socialt fungerande region ?

I en socialt region ger näringsliv och offentlig sektor

fungerande arbete åt kvinnor och män i olika åldrar så att full

sysselsättning upprätthålls. Där också och i socialt och

ges möjlighet till engagemang deltagande

liv liksom till samverkan människor emellan. Alla erbjuds en politiskt service som är till vars och ens behov. I en socialt fungerande

anpassad

finns en differentierad arbetsmarknad som främjar jämställdheten region mellan kvinnor och män. om barn och äldre är tryggad. Ung-

Omsorgen domar, oberoende av kön, kan inom räckhåll från

erbjudas god utbildning deras bostadsort.

Vad bör menas med en kulturellt fungerande region ?

En kulturellt kontakt med

fungerande region ger sin befolkning nationella och internationella tillgång till ett varierat

kulturströmningar, kulturutbud och att utveckla och ge uttryck för den egna

möjlighet

Där utvecklas och förståelsen för skapande förmågan. fördjupas regionens kultur och kulturmönster liksom för dess Där finns

respekten särdrag. också för att utveckla sin kultur.

möjligheter medborgarna på egna villkor

Vad bör menas med en miljömässigt fungerande region ?

En miljömässigt fungerande region erbjuder befolkningen

som är hälsosamma och rika och variation. Som miljöer på upplevelser helhet är effektivitet i användningen

regionen miljömässigt uthållig. Hög av och material inom i och i

energi näringslivet, transportsystemet vardagslivet och flöden och därmed naturen.

begränsar uttag belastningen på

resurser används så som . Egna förnybara långt möjligt. Återanvändningen är omfattande och så slutna kretslopp begränsar eller

långt möjligt eliminerar av ut ur är

export föroreningar regionen. Transportsystemet

till vad kan tåla. Arbetslivet är så att anpassat miljön uthålligt organiserat

och förhindras. yrkesskador utslitning

4.3 Kommitténs

geografiska prioriteringar.

Ställer vi dessa av de målen mot

preciseringar regionalpolitiska den som redovisats tidigare och de som presen-

analys utgångspunkter

terats blir den regionalpolitiska problembilden mer komplex än

något

då i större av skillnader i arbetslöshet tidigare problembilden grad präglats och förvärvsgrader.

De delar av landet som under de senaste åren bäst i

fungerat

ekonomiskt hänseende har varit storstäderna och särskilt huvudstadsregionen samt delar av Sverige dvs Västergötland, Halland, delar sydvästra av Småland, och Skåne. Det är de delar av landet som har en jämförelsevis modern och som också har den täthet som vi näringslivsstruktur tidigare ansett vara en för tillväxt. I dessa delar av avgörande förklaringsfaktor landet finns också utvecklade industriella nätverk mellan krävande t ex bilindustrin och underleverantörer. köparföretag Minst i ekonomiskt hänseende är som av fungerande framgått vår i 2, Inlandet, och De analys kapitel Bergslagen Sydöstra Sverige. orsakerna åt mellan dessa områden. bakomliggande skiljer sig för att Inlandet skall bli en ekonomiskt väl Förutsättningarna fungerande region är sämre än för Bergslagen och Sydöstra Sverige. Bosättningsmönster, avstånd till marknader etc är så helt annorlunda med de jämfört regioner som utvecklats bäst under 80-talet. I Bergslagen finns många av de kompetenser som kan anses viktiga för att komma in en mer lång-

på

sönderfaller i ekonomiskt siktigt positiv utvecklingsbana. Sydöstra Sverige. hänseende i två grupper. Dels finns här områden landsbygdsdominerade som har vissa gemensamma med Inlandets om än avstånd och problem inte är desamma. Dels finns här också områden som har en hel del gleshet med Det i första hand och vissa av gemensamt Bergslagen. gäller Blekinge brukssamhällena i Kalmar län. Det är svårt att ange vilka regioner som fungerar i socialt hänseende. Vår är dock att det vi kallat mellanstäder som uppfattning betraktad innehåller av de kvaliteter som en socialt väl grupp många bör ha. Det är lättare att ange Befolkfungerande region viktiga problem. i stora delar av Inlandet är ett sådant problem.

ningssammansättningen

Från social är särskilt svåra för kvinnorna i Inlandet. synpunkt problemen Arbetsmarknaden är begränsad. De ideal som det lokala livet är präglar också mansdominerade. De förändringar som behövs är därför inte bara fler arbetstillfällen utan också sådana som ökar kvinnornas att möjligheter delta i och påverka det lokala livet. Storstaden har som en socialt med förtjänster fungerande region avseende t ex på arbetsmarknadens bredd som bl a för kvinnor möjliggör att få arbete. Dess större öppenhet kan också allmänt sett vara positiv när det att förändra könsroller etc. Å andra sidan är ofta de sociala gäller nätverken svaga vilket leder till viss rotlöshet etc. Liksom i andra regioner som växer snabbt och där social och annan service därmed anspråken på ökar kan brister till av att finansiera en uppstå följd svårigheter tillräckligt snabb av den servicen eller därför att utbyggnad offentliga rekryteringen av arbetskraft är en flaskhals. I en dimension finns det klara skillnader mellan i regionerna kulturellt avseende. Det att konsumera kultur i form av gäller möjligheten teater, konserter och andra evenemang där framförallt storstadsområdena men även mellanstäderna invånarna större erbjuder väsentligt valmöjligheter än andra typer av orter eller Det är svårare att regioner. betydligt

102 Mål och geografiska prioriteringar

skillnader vad kulturens och belägga gäller frigörande identitetsskapande betydelse. Men just därför att kulturen har dessa blir den egenskaper också särskilt i de landsdelar som är ekonomiskt och socialt väsentlig mindre än andra. öppna Från är Inlandet den minst belastade miljömässig synpunkt regionen. Klimatet gör emellertid landsdelen för mycket känslig miljöstörningar. Nedbrytningen av miljöfarliga ämnen går långsamt. Storstadsområdena med sin koncentration av konsumtion och befolkning, produktion är i detta de minst tillsammans med de sammanhang fungerande delar av västra och som hårdast drabbas av sydvästra Sverige miljöstörande ämnen från andra länder. I Norrland är Sundsvalls-, Skellefteå- och Luleåmest utsatta beroende från i dessa regionerna på punktutsläpp näringslivet områden. Sammanfattningsvis är det vår att tre landsdelar bör uppfattning prioriteras när det gäller insatser som direkt och indirekt till att syftar förbättra i landets olika delar. Dessa är Inlandet, arbetsmarknadsläget Bergslagen och har insatser som förbätt- Sydöstra Sverige. Högst prioritet rar situationen i Inlandet. Där får man också räkna med att insatser behövs under tid.

överskådlig g

Vi menar att dessa landsdelar ut från andra när det skiljer sig och i de hinder som för gäller styrkan varaktigheten föreligger omställning och utveckling. För att landet som helhet skall fungera anser vi det också vara angeläget att mellanstäderna, särskilt de som har naturliga kontaktytor mot de prioriterade landsdelarna, utvecklas så att de bättre kan sin fylla funktion som länk mellan storstad och Bättre landsbygd. fungerande mellanstäder förbättrar för en av förutsättningarna angelägen avlänkning tillväxten inom central verksamhet och inom den statlig privata tjänstesektorn i huvudstadsregionen. En mer balanserad till regional utveckling förmån för såväl berörda som landet som helhet förutsätter också regioner att mellanstådernas att stärka den möjligheter inomregionala utvecklingen tas tillvara. i De som som vår geografiska prioriteringar gjorts speglar sagts bedömning av var insatser för att den främja regionala utvecklingen framförallt behöver göras under 90-talet. Landsdelarna bör ersätta de nuvarande stödområdena.

Inlandet motsvarar de hela som nu tillhör stödområ-

kommuner

de A och B, de församlingar i Mora, Krokom, Ornsköldsvik och Skellefteå kommuner som nu tillhör stödområde A eller B samt kommun.

Kramfors

Till Inlandet hör därmed Vansbro, Alvdalen, Torsby, Malung, Ljusdal, Sollefteå, Kramfors, Ånge, Berg, Bräcke, Hårje-dalen, Ragunda, Strömsund, Åre, Bjurholm, Dorotea, Lycksele, Malå, Norsjö, Sorsele, Storuman,

Vilhelmina, Vindeln, Åsele, Arjeplog, Arvidsjaur, Gällivare, IjIaparanda,

Jokkmokk, Kalix, Kiruna, Pajala, Alvsbyn, Overkalix och Overtorneå

kommuner.

Bergslagen omfattar följande kommuner: Tierp, Östhammar, Storfors, Munkfors, Kristinehamn, Filipstad, Hagfors, Degerfors, Hällefors, Ljusnarsberg, Karlskoga, Lindesberg, Skinnskatteberg, Hallstahammar, Norberg, Smedjebacken, Hedemora, Avesta, Ludvika Fagersta, och Hofors.

I Sydöstra Sverige ingår Uppvidinge, Lessebo, Tingsryd, Högsby, Torsås, Hultsfred, Mönsterås, Emmaboda, Nybro, Oskarshamn, Västervik, Vimmerby, Olofström, Ronneby, Karlshamn och Sölvesborg.

Landsdelsavgränsningen framgår också av figur 4.1. Kartan anger hela kommuner. Krokoms kommun har förts till Inlandet även om det också finns som inte i Inlandet. församlingar ingår

mellanstäder vi är Luleå, Piteå, Skellefteå, __De prioriterat Boden, Umeå, Ornsköldsvik, Härnösand, Sundsvall/Timrå, Ostersund, Gävle, Sandviken, Falun, Borlänge, Karlstad, Kalmar, Karlskrona, Växjö. De kommuner som för närvarande finns i stödområde C men som inte i av de tre landsdelarna bör av ingår någon uppmärksammas regeringen vid fördelningen av länsanslaget. Detsamma gäller kommuner som är i stödområde. På liknande sätt måste tillfälligt inplacerade regeringen ha för att hantera snabbt proberedskap uppträdande regionala blem på enskilda orter eller i vissa regioner. De som kommittén redovisat skär över geografiska prioriteringar om hur skall få i olika länsgränser. Frågan prioriteringarna genomslag är därför Det finns administrativ

resursfördelningsbeslut viktig. ingen

apparat som arbetar utifrån dessa tillgänglig landsdelsgränser. Länsstyrelserna har länen som sitt verksamhetsområde. Deras roll i regionalpolitiken ökar också. Den snabba som skett av under 1980-talet ökning länsanslaget visar att budgetstyrningen via blivit det länsstyrelserna viktigaste styrinstrumentet för de regionalpolitiska anslagen. Kommittén har ett slutsatser av dessa förhållanden. dragit par En är att lnlandets är så och i fall konflikter-

problem djupgående många

na mellan kust och inland så att vi föreslår att en särskild tydliga organisation med finansiella resurser inrättas för att hålla samman den stategna liga politiken. Aven för Bergslagen och Sydöstra Sverige finns det skäl att förbättra samverkan mellan kommuner och län. särskilda ingående Några organisationer härför behövs dock inte kommitténs enligt mening.

104 Mål och

geografiska prioriteringar

Figur 4.1 Prioriterade landsdelar

2¶Inlandet

-

Bergslagen

-

Sydöstra Sverige

4.4¶Strate iska for

överväganden prioriterade

områ en.

Inlandet småskalighet, samverkan, egna lösningar.

Den som i ett regionala koncentrationsprocess yttrat sig permanent utflyttningsöverskott från Inlandet under hela är efterkrigstiden nära knuten till inom de naturresursbaserade utvecklingen näringarna. Beroendet av de naturresursbaserade är mer i Inlannäringarna utpräglat det än i annan del av landet eftersom 20 arbetar inom dessa någon procent näringar. Något mer än hälften av dessa arbetar inom verkskogsbaserade samheter, dvs i huvudsak och träbearbetande industri. Rationaskogsbruk liseringarna inom dessa branscher som fram av den internationella tvingas konkurrensen har gjort att Inlandet förlorat över 7000 inom arbetsplatser resursbaserade verksamheter bara under 1980-talet. Denna fortgående i är en orsak till

minskning sysselsättningen viktig befolkningsminskningen

i Inlandet. Trots inom de nämnda så har

tillbakagången verksamheterna

antalet totalt sett ökat sedan mitten av 1970-talet. är sysselsatta Okningen ett resultat av att inom har vuxit. Sedan sysselsättningen tjänstesektorn 1975 har ökat med nästan 50 inom vård och omsysselsättningen procent sorg. Detta innebär att vårdsektorn nu har större för betydelse sysselsätti Inlandet än de resursbaserade verksamheterna. Som konsekvens ningen av den har kommun och blivit allt som utvecklingen landsting viktigare arbetsgivare Inlandets lokala arbetsmarknader.

på

Många av de inom brukar expansiva näringarna näringslivet ibland beskrivas som Det att Inlandet med stadsnäringar. säger sig självt sin och ortsstruktur har svårt att dra till sådana bosättnings- sig näringar. Den lokala marknaden är oftast för liten. Det bör dock observeras att den

urbaniseringsprocess som skett i landet också har skett i Inlandet. Av

inlandskommunerna i ett till kommittén karaktäriseras, underlagsmaterial från ERU, två som Det är kommuner där tredjedelar glesbygdscentra. merparten av bor i kommunens kärnort eller inom en radie

befolkningen

av 30 kilometer runt kärnorten. Tätortskärnorna har mellan 2 000 - 10 000 invånare. Det permanenta från Inlandet har satt

utflyttningsöverskottet

tydliga spår i åldersstruktur. Mer än var invånare är

befolkningens fjärde

över 60 år en andel som än för landet som gammal, ligger betydligt högre helhet. är andelen av i 20-44 år Samtidigt befolkningen åldersgruppen betydligt lägre än i riket som helhet. under 1970- och 1980- Utflyttningen talen har decimerat dessa Däremot avviker andelen

åldersgrupper. perso-

ner som är under 20 år mindre från riksgenomsnittet. kan för Inlandet inför 90-talet

Sammanfattningsvis utgångsläget

således beskrivas sätt. domineras av naturresurs-

på följande Näringslivet

106 Mål och geografiska prioriteringar

baserad verksamhet som sysselsättningsmässigt utvecklats negativt. Den

och de små arbetsmarknaderna gör att stadsnäringspridda bosättningen ar som har att få

tjänsteproduktion svårigheter tillräckligt underlag.

har genom långvarig nettoutflyttning blivit Befolkningssammansättningen

Ett särskilt är att de unga kvinnorna flyttar från ogynnsam. problem Inlandet beroende inte bara bristen arbetstillfällen utan sannolikt

på på också att de saknar kultur- och fritidsaktiviteter i den mansvärld som

på

Inlandet Infrastrukturen är i vissa delar

utgör. dåligt utbyggd.

starka i små och medelstora med

Näringslivets förankring företag

råvarubaserad verksamhet är den bas som utvecklings- och inriktning på

måste från. Framtiden för Inlandet kommer därför förnyelsearbetet utgå att av i vilken mån man en gynnsam miljö för

avgöras lyckas skapa

att teknisk förnyelse, utveckla nya produkter, befintliga företag tillägna sig finna och ha en arbetskraft.

nya marknader kunnig

Konkurrensen om kan komma att Under

skogsråvaran skärpas.

de senaste åren har de (inlandsbaserade) sågverkens råvarubetalningsförmåga försämrats gentemot (kustlokaliserad) massa och pappersindustri. Det finns förmoda att den utvecklingen kommer att

anledning fortsätta

om inte träindustrin i Inlandet ökar av sina Okad

förädlingen produkter.

innebär ökad och större men kan förädling sysselsättning bruttointäkter, också att betalningsförmågan för råvaran ökar. Okad förädling

betyda kräver En av träindustrin

kompetenshöjning. konsolidering sysselsättnings-

förutsätter således en omfattande kompetensförstärkning. Insatser mässigt som bidrar till och vidareförädling inom träindus-

kompetensförstärkning trin i Inlandet är centrala för Inlandets framtid. Teknik- och marknads-

inom träindustrin för en av en utvecklingen rymmer möjligheter utveckling

tillväxt. På samma sätt som det inom verkstadsindustrin sker en småskalig

i riktning från bulkproduktion mot specialiserad produktion. förändring

hälften av i Inlandet är småbruk,

Ungefär jordbruksföretagen som svarar för en liten andel av den som förs

mycket jordbruksproduktion ut på marknaden. För dessa företag betyder skogen mycket mera. Många brukare är också pensionärer, men sammantaget utgör tjänsteinkomster, delvis från arbete med till de areella näringarna, det viktigaste

anknytning

för denna Ju större är försörjningsunderlaget grupp. jordbruksföretagen desto mer inkomsterna från Om dess

betyder jordbruksproduktionen.

skall kunna i denna del av landet det sätt som riks-

volym upprätthållas på

uttalat måste den typ av som nu svarar för huvuddelen av dagen företag

villkor att de kan fortleva. Man får räkna med att produktionen ges sådana

också framdeles blir den mjölkproduktion viktigaste produktionsgrenen.

En av antalet verksamma i i

konsolidering jordbruksföretag Inlandet förutsätter en fortsatt utveckling av och till företags-

övergång

och som breddar även för

yrkeskombinationer, försörjningsunderlaget dem som som nu får sin försörjning från jord- och skogs-

huvudsakliga bruket. En del i en sådan är hur

viktig omställning jordbruksstödet

utformas framöver.

Kommuner och är som i landsting mycket viktiga arbetsgivare Inlandet. Inte minst i Inlandet är beroende av en

kvinnosysselsättningen

fungerande offentlig sektor. Andå har kommunerna i Inlandet begränsade att svara mot de som ställs dem. Kommunal-

förutsättningar anspråk på

skatten är hög trots Den kommunalskatten i

skatteutjämningen. höga

många inlandskommuner är för de som redan bor där och betungande motverkar också att den som skulle behövas för att förbättra

inflyttning ålderssammansättningen och för att klara av de obalanser arbetsmarkpå

naden som alltid finns små arbetsmarknader.

på

Som redovisades i 3 är över statskapitel resursöverföringarna till Inlandet i är att budgeten betydande. Grundproblemet sammanhanget en alltför liten del av de resurser som satsas inom den sektorn offentliga har en Lite är av resurserna

utvecklingsinriktning. förenklat merparten

konsumtionsstöd i olika former. till Inlandet sker i Overföringarna mycket hög grad som en konsekvens av skillnader i befolkningsstruktur som en reaktion skillnader i och och på sysselsättnings- kostnadsläge. Aven sådana resurser kan i vissa fall naturligtvis ge utvecklingseffekter. Någon mer av att förena systematisk prövning möjligheten utjämning mellan individer av inkomster och med

konsumtionsmöjligheter regionala

utvecklingsinsatser har inte Sökandet efter sådana kombinationsgjorts. möjligheter framstår som en för framtiden. viktig uppgift Inte i annat område i landet torde behovet att något anpassa politiska åtgärder till regionala vara större än i Inlandet.

förutsättningar

Glesheten och den lilla skalan ett stort mått av påkallar egna lösningar. Olika åtgärder som ökar flexibiliteten i är därför ett befintliga regelverk viktigt element i en för Inlandet. strategi För att sådana skall leda till i den

förändringar förändringar

regionala utvecklingen i Inlandet måste de mötas av kraftfulla lokala initiativ och därtill en att dem. I det förmåga genomföra sammanhanget kan Inlandskommunernas ekonomiska som bildats bli ett förening nyligen forum. viktigt En av den arbetsmarknaden är emel-

konsolidering befintliga

lertid inte med de obalanser som finns de lokala arbetstillräcklig på marknaderna i Inlandet. Flertalet av arbetsmarknaderna i Inlandet är så små att det är svårt att få överensstämmelse mellan vakanser och arbetssökande. Det att det ofta finns och betyder samtidigt lediga platser arbetslösa. Detta innebär att i Inlandet måste ha arbetsmarknadspolitiken särskilda resurser. i former som är till de Utbildningsinsatser anpassade lokala är bl a för att underlätta en förutsättningarna viktiga yrkesmässig rörlighet på de små arbetsmarknader det är om. fråga Det behövs också en - ett tillskott arbetstillfällen förnyelse på och En sektor i det är turismen. Den är på företag. viktig sammanhanget betydelsefull inte bara genom de direkta arbetstillfällen som utan skapas också genom att den ger ett tillskott av för kommersiell

köpunderlag

service. Turismens i Inlandet i av kvaliutveckling avgörs betydande grad

108 Mål och geografiska prioriteringar

teten i kommunikationerna. Det såväl väg- och järnvägsförbindelser

gäller som i dessa avseenden inte bara Inlandet som

flyg. Förbättringar gynnar turistområde utan är också till nytta för de som bor där.

naturligtvis

En för av Inlandets arbetsmarknader är

nyckelfråga förnyelsen

hur kvinnornas skall kunna förstärkas. Det som nyss sagts om den

position

och har stor för kvinnors privata offentliga tjänstesektorn betydelse arbetsmarknad i Inlandet. Det är också att förbättra förutsätt-

väsentligt

för kvinnor att starta i olika former. Ett ökat av ningarna företag inslag

i Inlandet kan också medverka till att mer allmänt kvinnliga företagare förändra kvinnornas situation och En sådan för-

bryta mansvärderingar.

torde vara Den kan stödjas av insatser som ger utändring nödvändig.

för invånarna att delta i kultur- och fritidsaktiviteter. rymme

När det infrastrukturen har Inlandets investeringar tidi-

gäller

i skett inom ramen för arbetsmarknadspolitiken. gare betydande grad

till Inlandet har inte kommit över de normala investe- Investeringsmedlen

utan i form av Denna ändrar nu ringsbudgeterna arbetsmarknadspolitik.

vilket innebär att de fortsatt stora behov av infrastrukturinveinriktning

som finns kan bli ännu svårare än tidigare att

steringar genomföra.

kan man konstatera att vi i ett nationellt sammanhang

Samtidigt

flera områden har för nivå på samhällsinvesteringarna. på viktiga låg Sannolikheten att Inlandets behov skall bli i detta nationella

tillgodosedda

är om inte de kraven på infrastrukturperspektiv låg regionalpolitiska

Men inte ens då är det säkert att Inlandets behov kan byggandet skärps.

eftersom bristerna även i andra regionalpolitiskt intressanta tillgodoses områden är stora.

- ökad Bergslagen tradition, öppenhet, marknadsorientering

har under tid varit ett av landets industriella

Bergslagen lång kärnområden. Det att det finns en industriell tradition som ryrn-

betyder mer såväl hinder som möjligheter.

Möjligheter

En framtida industriell i kan inte baseras

expansion Bergslagen

en ökad Tvärtom kommer antalet personer sysselsatta på ståltillverkning. med av stål under tid att fortsätta att minska även om den

tillverkning lång ekonomiska för blir gynnsam. För att skapa

utvecklingen stålföretagen

ökad måste därför i Bergslagens industri

sysselsättning förädlingsvärdet

Detta bör att man och utvecklar regionens höjas. ske genom bygger på

som tillbefintliga kompetens, samtidigt ny kompletterande kompetens föres utifrån.

Stålindustrin i är i ett internationellt

Bergslagen perspektiv

avancerad med en produktion mot kvalificerade

mycket långt förskjuten

specialstål. Nya industriella insatser i bör och dra Bergslagen bygga på, nytta av utvecklade materialtekniska inom stålregionens högt kompetens området. De kan förväntas få en därigenom betydande hävstångseffekt, som inte blir fallet om helt ny verksamhet utan rötter i den in-

någonting

dustriella traditionen ska till stålindustrin får dock byggas upp. Kopplingen vara så stark att industriella verksamheten blir sårbar för evenej den nya tuella framtida stålkriser. I finns industriell inom t ex Bergslagen mycket hög kompetens pulvermetallurgi. Det kunnandet har hittills framförpulvermetallurgiska allt kommit till för av hårdmetall. som utnyttjande tillverkning Bergslagen region är kanske världsledande detta område. är ett på Pulvermetallurgin område med stora Genom detta kunnande finns utvecklingsmöjligheter. också att komma in keramer som också är i snabb

förutsättningar på

tillväxt. I denna del av växer Sverige mycket högkvalitativ skog. Bergslagen ligger geografiskt nära de industriella centra som nu växer i tillräckligt landet för att kunna i industriella nätverk med krav integreras höga på leveranser just-in-time. Närheten till stora i kombefolkningscentra bination med att också har en naturliga förutsättningar gör Bergslagen potential turistiskt.

Hinder

Hindren för att åstadkomma den förändangivna strategiska är dels av tekniskekonomisk natur, dels av social natur ringen bruksandan. De tekniskt-ekonomiska hindren för i en som utveckling region Bergslagen är att den existerande är smal kunskapsbasen ganska samtidigt som den finns hos stora vilka av bl a ekonomiska orsaker

företag på grund

inte kan investera i FoU radikalt När en sådan

på nya kunskapsområden.

region mognar, är de mekanismer som ekonomisk aktivitet skapar ny genom nybildning av ofta Den har inte heller ett rikt och

företag svaga.

vittförgrenat informationsflöde och har därför begränsade till möjligheter nyskapande. För del illustreras detta förhållande av att det Bergslagens inte finns med mot den dominerande verksamnågon högskola inriktning hetens i vilket att stålindustrins FoU i kunskapsbehov regionen gjort betydande grad bedrivs internt i och dels vid

företagen kollektivforsknings-

institut och som finns utanför Den FoU som förehögskolor Bergslagen. tagen bedriver i oftast till att effektivisera driften Bergslagen syftar och/ eller att ta fram nya produkter. En brist i industristruktur är att det strategiskt viktig Bergslagens finns allt för få kvalificerade verkstadsföretag. Den starka medför emellertid också att

industriinriktningen nya

växande delar av som kan ha svårt att utvecklas. näringslivet tjänstesektorn De mindre som finns inte för så stor företag ger underlag efterfrågan på

110 Mål och geografiska prioriteringar

att ett lokalt utbud av växer fram. De stora företjänster tjänsteföretag

är så stora och av att de tilltagen professionella upphandlare tjänster

sitt behov av externa den nationella eller internatiogodoser tjänster på nella också så nära

tjänstemarknaden. Bergslagen ligger geografiskt Stockholmsområdet att en del kan den efter-

tjänsteföretag tillgodose

som utan att etablera verksamhet i Bergslagen. frågan uppstår

Hindren för en nydaning i Bergslagen är också av social natur. De som man vill är i

positiva förändringar uppnå ny sysselsättning skapad

existerande och nya eller företag. Företagsbildning sysselsättningstillväxt har blivit tecken att en är för att

på region dynamisk. Grundläggande denna skall finnas är att enskilda individer tar initiativ, testar

dynamik ideer osv. Den således på ett stort

positiva förändringen bygger ganska_ mått av individualism - strävan efter

personligt självförverkligande. Oppna och informationstäta de individualistiska motiven.

miljöer understödjer

Bruksandan i motsats till detta fram

lyfter grupptillhörigheten

som bas till i utkomst och trygg anställning. Den

förverkligande meningen handlar om kollektivism snarare än individualism. Som en del av kollektivismen har en stark social kontroll varit en del av livet en bruksort.

på

Med detta har vi velat visa att den som behöver ske i Bergsla-

omställning

och av livsformen. gen både påverkar påverkas själva

Hindren kan sammanfattas med det slutna

beteckningen

Slutenhet och inåtvändhet innebär för nya ideer Bergslagen. svårigheter

att vinna i förutsätter däroch ny kunskap insteg Bergslagen. Förändring med att blir mer har också

Bergslagen öppet. Viktiga steg i den riktningen

lokalt initiativ, t ex den s k Den ökade tagits på genom Norbergsmodellen.

kan förstärkta insatser inom utbildnings- och öppenheten uppnås genom

På liknande sätt insatser för att förstärka markforskningsområdet. ger

inte bara till affärer utan också del i

nadskontakten möjligheter nya

kan också av i infrastkunskap. Oppenheten understödjas investeringar rukturen. Såväl som den sk är vägin-

Inlandsvägen Bergslagsdiagonalen

vesteringar som berör Bergslagen.

Hindren i detta är bl a också som vi visat i kapitel 3

sammanhang att de som finns inom den sektorn avseende

planeringssystem offentliga infrastrukturens en som I vissa

utbyggnad missgynnar region Bergslagen. avseenden finns här stora likheter mellan Bergslagen och Sydöstra Sverige.

av denna kräver insatser från

Förverkligandet strategi långsiktiga såväl som staten. för att av

regionen Förutsättningarna omdaningen

skall är De högskolorna i Karlstad och Bergslagen lyckas goda. regionala Orebro är välutvecklade. I den norra delen av Bergslagen finns landets största universitetsinstitution med fasta utanför de

forskningsresurser större Lantbruksuniversitetets enhet i

högskoleorterna nämligen

I Gävle finns Tillsammans med de Garpenberg. Byggforskningsinstitutet.

en för en förbättring av regionala högskolorna ger denna miljö god grund högskolan.

- Sydöstra sverige integration, diversifiering, produktionsiörnyelse.

Sydöstra Sverige omfattar 16 kommuner i tre län. Flertalet kommuner har mindre än 20 000 invånare. Området har haft en svag

befolkningsutveckling under tid. lång

En är den stora roll som och haft förklaring jord- skogsbruket och har i området. Den av som minskning sysselsättningen skett inom dessa har inte av inom andra. näringar uppvägts expansion Sydöstra Sverige år inte samma sätt en landsdel som på naturlig Inlandet och är inte Bergslagen. Regionen homogen näringsgeograñskt utan så olika som råvarubaserad uppvisar näringslivsstrukturer småskalig industri i delar av Kalmar län, industrialiserade mindre tätortskommuner varav en del är beroende av som i ensidigt några storföretag Blekinge. De kommuner i län som i landsdelen utmärks av ett Kronobergs ingår näringsliv uppbyggt kring små och medelstora

underleverantörsföretag.

Landsdelen består således av en av som blandning glesbygdskommuner har med och av drag gemensamma inlandskommunerna industrikommuner som har med Det drag gemensamma bergslagskommunerna. är inte heller en landsdel om man ser till de naturlig kontaktmönster som historiskt varit naturliga. detta som har kontakter Speciellt gäller Blekinge mot Skåne. Motiven för av blir därmed prioriteringen Sydöstra Sverige delvis en av motiven för Inlandet och Den blandning Bergslagen. avgörande skillnaden mellan de två andra landsdelarna och Sydöstra Sverige är bristen Denna brist kan leda till två olika slutsatser. Den på homogenitet. ena är att landsdelen bara är en teoretisk Sydöstra Sverige konstruktion. En annan slutsats skulle kunna vara att därför att just Sydöstra Sverige är så svårt att identifiera finns det skäl att ett

anlägga landsdelsperspektiv

för att kunna de brister som

tydliggöra föreligger. Genomgången av stats-

budgetens utfall i 3 vår att den andra kapitel antyder enligt mening slutsatsen är

rimligast.

Sydöstra Sverige har till skillnad från de två andra landsdelarna expansiva regioner i sin omedelbara närhet. I avseenden finns stora

många

statistiska likheter mellan västra och östra Småland.

Utvecklingsmässigt är

skillnaderna emellertid stora. Närheten borde dock kunna bättre utnyttjas så att växtkraften i västra Småland genom affärsrelationer också kunde spridas till Motsvarande relation finns mellan Sydöstra Sverige. Skåne och framförallt Blekinge. En för bör mot denna ha strategi Sydöstra Sverige bakgrund som ökar samverkan mellan landsdelens olika delar samt mellan

åtgärder

Sydöstra Sverige och som bärande omgivningen inslag. Förutsättningarna är tack vare relativt små avstånd och geografiskt läge goda för en integration på kommunikationssidan. På det att

utbildningsområdet gäller

fortsätta samverkansformer de kommunala de nya utbildningsanordnarna

prövar med och att samordnat utveckla de näringslivet högskoleresurser regionen har.

112 Mål och geografiska prioriteringar

Inom innebär kraven på en effektivare material-

näringslivet administration att transporter skall ske in time. Detta synsätt innebär

just att minskar sina och kräver i stället snabba och punktliga

företagen lager leveranser från underleverantörerna till produktionsenheterna. Just in time-filosofin ställer därför krav snabba utan risk för

på transportvägar

och med trafikstockningar järnvägar hög transportkapacitet.

saknar i nord-sydlig riktning varför

Sydöstra Sverige järnväg endast finns att E 66 har därför utvecklats till en

vägtransporter tillgå.

i E 66 har en funktion av betydelsefull trafikspulsåder Sydöstra Sverige. förbindelselänk för stora delar av trafiken mellan Sydöstra Sverige, Gotland samt de två Malmö och Stockholm. E 66 är

storstadsregionerna den vidare den länken för när det gäller att knyta sam-

viktigaste Blekinge man länet med Skåne och Ser man till vägförbindelserna mellan

Europa.

och Kalmar det behov av E 66 Karlskrona, Växjö finns förbättringar på mellan Karlskrona och Kalmar. Aven vägförbindelsen mellan Karlskrona

och borde förbättras för att underlätta sam- (Karlshamn / Ronneby) Växjö verkan inom regionen.

dvs Kust till Kustbanan är

Järnvägen Kalmar-Alvesta-Göteborg en tvärförbindelse i det nationella Banan är

betydelsefull järnvägsnätet. inte bara en förbindelse mellan och västkusten.

viktig Sydöstra Sverige Den är också en länk i det Genom banans

övriga järnvägsnätet. ankytning till det nationella har orterna banan även förbindelser

järnvägsnätet längs med det internationella järnvägsnätet. Blekinge kustbana är en annan strategiskt viktig j ärnvägsförbindelse.

Mot av den i

bakgrund låga utbildningsnivån Sydöstra Sverige framstår insatser inom såväl som högskoleutbildning

gymnasieutbildning som ytterst välmotiverade.

Ett och som förbinder de olika centra i

väg- järnvägsnät sydost-

med varandra att för samverkan mellan sverige betyder förutsättningarna

i underlättas. i Växjö och Kalmar och högskolorna regionen Högskolorna den i Karlskrona/Ronneby har tillsammans en

nyinrättade högskolan

-

har ett renommé och resurser ansenlig kompetens. Växjö gott goda särskilt inom ekonomi- och Kalmar har tvärveten-

samhällsvetenskap.

inom och inom skapliga resurser naturvetenskap god kompetens teknik särskilt produktionsteknik.

datorbaserad

Aven om i en strategi ligger att förbättra

tyngdpunkten på infrastrukturen finns också behov av insatser som direkt till

syftar företagsutveckling. Detta bör ses mot bakgrund av följande.

I de industridominerade delarna av Småland spelar små och medelstora en stor roll. Många av dessa företag arbetar som

företag underleverantörer till stora svenska Relationen mellan och

företag. köpare

har i detta fall kännetecknats av att köparens krav på produktens säljare kvalitet fortgående som växande krav ställs på under-

skärps samtidigt leverantörers Resultatet har blivit att samarbetet

utvecklingskompetens. mellan och tillverkare institutionaliserats och därmed blivit mer

köpare

långsiktigt. Utvecklingen under 1990-talet för denna del av industrin i Sydöstra Sverige bestäms därför av de svenska i storföretagens utveckling allmänhet och i samt av hur väl inköpsstrategier synnerhet regionens förmår de krav som ställer. En ökad företag uppfylla köparna långsiktighet i samarbetet mellan storföretag och underleverantör innebär att relationen mellan företagen förändras. Från att ha varit en produktionsenhet som tillverkar insatsvaror utifrån blir underleköparens specifikationer verantörens att lösa bestämda åt utifrån uppgift problem köparen angivna krav på funktion hos Underleverantören blir en del av storprodukten. företaget och får ansvar för inom ett område. utvecklingsarbetet avgränsat För att framgångsrikt kunna denna roll krävs det att underleveranspela tören ökar sin Den utbildutvecklingskompetens. tidigare påtalade låga ningsnivån i i detta ett för underleregionen utgör sammanhang problem verantörer i Sydöstra Sverige. Blekinges näringslivsstuktur domineras av stora produktionsenheter tillhörande internationellt verksamma koncerner. Den statliga företagssektorn är framförallt i Karlskrona. Den struktur som betydande finns i Blekinge innebär att länet är ett av de mest i landet. En fjärrstyrda annan faktor av stor är att FoU-verksamheten i blir betydelse näringslivet låg. En för anser vi mot den här bakstrategi produktionsförnyelse inför 1990-talet. I är en grunden nödvändig Sydöstra Sverige jordbruket som oftast bedrivs i kombination med viktig näring, skogsbruk. Regionen i Götalands och och för ingår skogs- mellanbygder förutsättningarna varierar avsevärt. Om en ändrad leder till nedjordbruk jordbrukspolitik av åker och minskad kan denna ut över läggning jordbruksproduktion gå jordbruket i och och därmed Vi skogs- mellanbygder Sydöstra Sverige. förutsätter att dessa livsmedelspolitiska arbetsgruppen uppmärksammar förhållanden. Av mellanstäderna i, eller som stöd har för, regionen Jönköping och i första hand som tillväxtcentra tack vare en ökande Växjö fungerat offentlig och och har nu förhållandevis väl diffeprivat tjänstesektor, rentierade arbetsmarknader. Kalmar har däremot inte i samma utsträckfått del av en motsvarande tillväxt, medan Karlskrona haft den ning sämsta utvecklingen. Sydöstra har en liten Det såväl Sverige tjänstesektor. gäller privata som De kvalificerade inom den offentliga tjänster. befattningarna privata tjänstesektorn är liten, särskilt för kvinnor. När det andelsmässigt gäller den sektorn förklaras detta förhållande av att offentliga många kommuner i har få anställda 1000 in- Sydöstra Sverige jämförelsevis per vånare. av 3 är också andelen anställda i Som framgick kapitel statligt låg området. Okade att tillväxten framförallt inom den möjligheter främja privata tjänstesektorn är mot denna önskvärda. bakgrund

114 Mål och geografiska prioriteringar

Mellanstäderna - länken mellan storstad och landsbygd

Mellanstäderna är ofta i de natio-

transportmässigt knutpunkter

nella för och Ett centralt i

systemen vägar, järnvägar flygplatser. begrepp

är nätverk i vilka mellanstäderna är export- och imsammanhanget viktiga

för större och mellan vilka de större länkarna i de portnoder regioner nationella transportsystemen finns.

Ett annat centralt mellanstäderna är att de ofta är

perspektiv på noder i Detta till den diskussion som förs om de-

beslutssystem. anknyter

av från Stockholm till länen (resicentralisering beslutsbefogenheter

och till kommunerna. Residensstäderna är centra i densstäderna) viktiga den verksamheten. En statistisk av för år

offentliga analys statsbudgeten 1986 en residensstadseffekt som innebär att en ort som är lika

tyder på

har samma arbetslöshet och i avseenden är lika en stor, ytterligare några residensstad ca 10 000 kronor mindre än residenssta-

mottager per capita den.

Ofta sammanfaller de här två funktionerna dvs de är noder i

och även noder i framförallt de offentliga transportsystemen viktiga

Ett antal mellanstäder är bara är stora arbetsmarknader beslutssystemen. liksom det finns residensstäder som inte noder i transportssystemen.

utgör Vi har redovisat en av dessa förhållanden i 2.

analys kapitel

av de funktioner som finns i mellanstäderna har bety-

Många delse för hela län. Det kan t ex eller Service-

gälla flygplatser sjukhus. funktionen är länstäckande men arbetstillfällena den lokala

skapas på arbetsmarknaden vilket att mellanstädernas arbetsmarknad oftast

gjort utvecklats De är också de orter som bäst de krav som

positivt. uppfyller ställs av som vill etablera utanför storstadsområdena.

företag sig

med insatserna i mellanstäderna är att söka åstadkomma

Syftet ett bättre i ett nationellt och att

fungerande (tätorts)-system perspektiv

och för mellanstäderna att bli motorer i skapa förutsättningar strategier den Det handlar om insatser för att förbättra

inomregionala utvecklingen.

att stärka beslutskraften. kan . tillgängligheten och/eller Tillgängligheten ökas i t ex Beslutskraften kan

genom investeringar transportsektorn. stärkas av beslut inom den offentliga sektorn.

genom decentralisering

är att sådana insatser skall leda till att orternas konkurrenskraft Syftet

särskilt Stockholm förstärks. Det handlar också om gentemot storstäderna, insatser som medför att mellanstädernas arbetsmarknad blir för

tillgänglig så som i länet, att Lex. högskolans resurser blir tillgängliga

många möjligt för i hela länet och att till decentralisering av

näringslivet möjligheterna

verksamhet från residensstaden till andra orter tas till vara. statlig

kommitténs kan mellanstädernas dubbla roller

Enligt mening inte ses isolerade från varandra. Tvärtom förutsätter en bättre balans mellan storstad och att mellanstäderna väl i båda dessa

landsbygd fungerar avseenden.

tabell redovisar en av tänkbara

Följande exempelsamling åtgär-

der för att öka stärka beslutskraften, öka tillgängligheten, kompetensen och vidga de lokala arbetsmarknadernas räckvidd.

Tabell 2: för att mellan- Exempel på möjliga åtgärder påverka städernas utveckling.

Öka - Stärka lokala- Vidga Ökad besluts arbetsmark tillgång kompetens lighet kraften nader

*Kommunika- Decentralise- *Omlokalise- *FoU inom tioner ring av beslut ring av stat- och utom lig verksam- högskolan het

*Förbättrade *Omlokalisering Förbättrad *Påverkan vägar av central stat- den privata inornregional på förvalt- kolleknvtra- sektorn lig ning fik

*Förbättrade tågförbindelser *Påverkan den på privata sektorn

Med dessa närmar vi oss en av mellanexempel precisering städernas funktion i förhållande till kommitténs mål om fungerande regioner. Vilka egenskaper bör en mellanstad ha för att bästa sätt på kunna medverka till av det målet? uppfyllandet regionalpolitiska

Mellanstäderna bör för att fungera:

- ha hög tillgänglighet till det nationella och internationella transportsystemet för person- och godsbefordran - besitta en sådan de FoU-kapacitet att på något avsnitt deltar direkt i internationella kontaktnät. Denna internationella behöver kompetens inte inom utan att den också kan nödvändigtvis rymmas högskolan finnas inom eller inom näringslivet offentliga myndigheter uppvisa en öppenhet mellan olika aktörer i verksamheter av skapande olika Det FoU-verksamheten men också kulturlivet slag. gäller - en arbetsmarknad erbjuda differentierad som möjliggör olika yrkesval - vara centra för beslutsfattande.

116 Mål och geografiska prioriteringar

Stockholm

Vårt är att och de andra stor-

perspektiv stockholmsregionens stadsområdenas är av central för hela landet och från

utveckling betydelse vissa bestämda också för regionalpolitiken.

utgångspunkter

Det är för landet som helhet att dess huvudstadsregion

viktigt

Olika har visat att Stockholmsregionen är betyfungerar. undersökningar delsefull som för teknik.

importhamn ny

Eftersom den svarar för en av landets arbetsmarknad

fjärdedel

av en arbetsmarknad i sprider sig följdverkningarna dåligt fungerande

till hela ekonomin. Det finns också ett genom det pendregionen samspel

som sker mellan arbetsmarknad och lingsutbyte huvudstadsregionens

arbetsmarknader i landet. Inte minst arbetsmarknads- och utbil- Övriga

är i detta Ju mindre som dningspolitiken väsentliga sammanhang. arbetskraftsutbudet i Stockholm kvalifikationsmässigt stämmer överens med den som finns desto kommer suget efter arbets-

efterfrågan kraftigare kraft från andra delar av landet att vara. Det är den bakgrunden av strate-

intresse inte bara för utan för den hela den ekonogiskt regionalpolitiken miska att sker i balanserade former. Till en sådan

politiken utvecklingen balanserad menar att söka avlänka tillväxten inom den

utveckling hör, vi,

och i stockholmsområdet. privata offentliga tjänstesektorn

Landsbygden

är Det är stora skillnader

Landsbygd inget enhetligt begrepp. mellan de förhållanden som råder t. ex i i Norrlands inland

skogsbygderna och i södra slättland. har sina

jordbruksbygderna Sveriges Skärgårdarna

Det som förenar är den spridda bosättningen särpräglade förutsättningar. och att utkomst i relativt stor har sin i de

människornas utsträckning grund areella Aven om i avseenden är olika

näringarna. förutsättningarna många finns det i Den har

många gemensamma drag landsbygdens utveckling. formats av inom och fiske.

strukturrationaliseringar jordbruk, skogsbruk Arbetstillfällen har försvunnit, för service har urholkats, mar-

underlaget

bl a ökat utboägande osv. kägandet komplicerats genom

De likheter som finns också i de förslag som kommit

speglas fram i De areella tas upp i

Landsbygdskampanjen. näringarnas utveckling

budkavlar. Lantbrukets roll som betonas liksom många försörjningsbas dess roll för och det En samman-

landskapsbilden öppna landskapet.

av ämnesområden visar att de områden som i ställning förslagen på budkavlematerialet har högst prioritet är:

sysselsättning och näringsliv service och utbildning bostäder kultur natur och miljövård kommunikationer.

Den dåliga standarden på landsbygdens vägnät är en fråga som

stor Bilens Inom kulturges uppmärksamhet. betydelse understryks. området är det kulturen som bärare av historia och och ett för

identitet

som står i centrum. Onskemål om regionen gemensamt värderingssystem att bevara kulturellt värdefulla och är före-

byggnader miljöer vanligt kommande. Ofta det ihop med bristen samlingslokaler.

kopplas på

Närmare hälften av de krav och som förs fram i bud-

förslag kavlarna riktas till kommunerna. Sammanställningen visar att det finns vissa skillnader mellan olika delar av landet i var i förslagen

tyngdpunkten

Den mest är den ges i ligger. tydliga höga prioritet sysselsättningsfrågorna budkavlarna från Norrlands inland.

Det är skillnaderna mellan olika områden som att man kan

gör tala om och i södra

glesbygd landsbygd. Landsbygdsområdena Sverige

ofta relativt nära större tätorter vilket att till ligger gör tillgängligheten service av olika slag är större än i de nordligt belägna landsbygdsområdena med få och små tätorter. Avsaknaden av tätorter innebär att det är

i södra också ofta inom glesbygd. Landsbygdsområdena Sverige ligger

till större arbetsmarknader. Också i detta avseende finns

pendlingsavstånd

en skillnad mot I den förda har framförallt gles-

glesbygden. politiken

och förutsättningar betraktats. bygdens problem

Mot den här menar vi att de som vi

bakgrunden strategier redovisat för landsdelarna har relevans också med ett eller

glesbygds-

dessa delar av landet. Vi återkommer till dessa landsbygdsperspektiv på

i 8 där vi också tar särskilda

frågor kapitel upp skärgårdsområdenas

problem.

5¶INSATSOMRÃDEN AV STRATEGISK

BETYDELSE

Insatser inom olika behövs för att vi skall få väl

politikområden

i alla delar av landet. tas också sedan länge fungerande regioner Hänsyn till att förhållandena varierar mellan olika delar av landet. Det är

viktigt att också i tar ett sådant ansvar.

sektorspolitiken fortsättningen

Flera sektorsområden är viktiga ur ett regionalpolitiskt pers-

har alltid haft stor för den pektiv. Arbetsmarknadspolitiken betydelse

balansen. Inför 1990-talet anser vi att utbildning och forskning, regionala kommunikationer, och kultur är sektorer av

energi, miljö strategisk betydelse för den regionala utvecklingen.

och och utvecklingsarbete har mycket stor

Utbildning forsknings-

som en för En och betydelse rambetingelse regional utveckling. jämn hög

är ur Genom utbildutbildningsnivå viktig fördelningspolitisk synpunkt.

våra om arbete, livskvalitet och fritid. Ett ningen påverkas värderingar förändrat arbetsliv kräver och därmed ett mer utvecklat

högre kompetens och differentierat i utsatta På samma sätt har

utbildningsutbud regioner. också och oavsett om det sker i

forsknings- utvecklingsarbete, högskolan,

sektor i eller i för den offentlig övrigt näringslivet, betydelse inriktning som i skilda får.

näringslivet regioner

Ett samhälles kommunikationer påverkar samhällsutvecklingen

ett sätt. Kraven har ökat. För på avgörande på transportsystemet godstrafiken har från att en fristående transport-

tyngdpunkten förskjutits gälla

till att omfatta d.v.s. av tjänst företagens logistikfunktion styrningen varuflöden från råvara till Personkontakternas betydelse

färdig produkt. har också succes-sivt ökat. har fram telekommunika-

Datoriseringen lyft tionernas roll.

strategiska

är en del av samhällets infrastruktur. Stora

Energiförsörjningen

kan förväntas inom denna sektor. är strateomställningar Energisektorn

därför att av rymmer en giskt betydelsefull omställningen energisystemet

dimension. Bl. a. är elberoendet stort i flera av de geografisk regionalpolitiskt prioriterade regionerna.

har en stark till som

Miljöpolitiken anknytning regionalpolitiken restriktion och som en kraft som verkar i samma som regional-

riktning

berör branscher som har stor politiken. Skärpta miljökrav på näringslivet

i intressanta områden. kan betydelse regionalpolitiskt Samtidigt skärpta

t.ex. bilismen i de mest belastade leda till att miljökrav på regionerna

kan bidra till en mer balanserad regional utveckling. miljöpolitiken

kan en radikal miljöpolitik leda till ökade exportmöjligheter. Långsiktigt

har för den av regioners

Kulturpolitiken betydelse mobilisering

resurser som är för Genom insatser egna grunden regional utveckling. på kulturområdet kan den identiteten förstärkas.

regionala

120 Utbildning och forskning

5.1 och som

Utbildning, forskning utveckling

drivkraft 1 den

regionala utvecklingen

ställningstaganden:

Tillgängligheten till gymnasieskolan måste öka, en vidsynt främst genom tolkning av regler och större tolerans skilda lokala som för lösningar, exempelvis samarbete mellan och kommunal gymnasieskola vuxenutbildning.

Olika bör samverka att så utbildningsanordnare för tillgodose många utbildningsbehov som möjligt.

En målmedveten av och är utbyggnad vuxenutbildning högskoleutbildning att av ett och viktig för stödja utvecklingen kunskapsintensivt utvecklingsinriktat näringsliv.

Fasta forskningsresurser bör i till i de tre finnas anslutning regionala högskolor prioriterade landsdelama för att utgöra en bas Fo för profilerade U-miljöer.

Kollektiva forsknings- och behövs att lösningar på utvecklingsområdet för stimulera i små och medelstora i de utvecklingsarbetet företag prioriterade landsdelama och i de mellanstädema. prioriterade

Vuxenutbildning i de prioriterade landsdelama som mer tillgodoser framåtsyftande behov, i första hand kommunal och statens vuxenutbildning skolor för vuxna, bör få ökade med 50 kronor. anslag miljoner

Vuxenstudiestödet i de tre prioriterade landsdelama med ca 45 höjs miljoner kronor.

Samlade medel av bör anslås med 60 för anskajfning utrustning miljoner kronor per Iandsdel. skall avse olika prioriterad Anslagen utbildningsformer, inte enbart som närvarande. gymnasieskolan för

Utökade med 50 kronor i anslag miljoner ges till breddad högskoleutbildning var och en av de tre prioriterade landsdelama skall

Anslagen innefatta

och decentraliserad distansutbildning utbildning.

Fasta ca 250 kronor i ett forskningsresurser, omfattande miljoner utbyggt skede, anslås åra olika grupper av består av till högskoleenheter. En grupp högskolorna i Östersund och För Sundsvall/Hämösand Bergslagen föreslås två grupper, ett bestående av i högskolorna Gävle/Sandviken, Falun/Borlänge och SLU:s enhet i samt en i Orebro och Garpenberg för högskolorna Karlstad, För en bestående av Eskilstuna/Västerås. Sydöstra Sverige föreslås grupp i Kalmar och högskolorna Växjö, Karlskrona/Ronneby. Riktlinjerna för

samarbetet inom bör utvecklas av särskilda högskolegruppema organisationskommittéer.

Staten bör sina som att lokalisera utnyttja möjligheter avtalspart kollektivforskningsinstitut till de tre prioriterade landsdelama.

Ett bas/inansieringsstöd anslås till de tre landsdelama om 50 prioriterade kronor per landsdel i kollektiv miljoner för utvecklingsarbete fonn.

5.1.1 Utbildning

En målmedveten av alla nivåer utbyggnad utbildningssystemet på anses för att skall kunna behålla och utveckla sin nödvändigt näringslivet konkurrenskraft. De senaste tio åren har det totala antalet inom platser liksom inom kommunal av främst

högskoleutbildning, vuxenutbildning,

ekonomiska skäl varit i stort sett oförändrad. De som

förändringar gjorts

har varit mellan orter och mellan olika omprioriteringar utbildningar. Vi anser att det är att föga framåtsyftande utbildningskapaciteten inte har tillåtits att öka, vare inom kommunal sig vuxenutbildning eller Det är därför att utbildhögskoleutbildning. synnerligen viktigt ningskapaciteten successivt ut och att det i första hand sker inom de byggs tre landsdelama. prioriterade De närmaste årens förväntade brist arbetskraft det

på gör viktigt

att bättre de resurser som finns runt om i landet. Okade utnyttja mänskliga insatser för att stärka den i utsatta delar av personbundna kompetensen landet är därmed inte enbart till för den berörda utan bör gagn regionen vara till nytta för landet i sin helhet. Erfarenheterna att utbudet av säger utbildning måste komma nära människorna för att bli Särskilt utnyttjat. detta av Den arbetsgäller vidareutbildning yrkesverksamma. potentiella kraft som behövs för och de närmaste åren forsknings- utvecklingsarbete finns fler orter än de där och nu bedrivs. på forsknings- utvecklingsarbete För att möta de framtida behoven är det att offensivt viktigt utnyttja resurserna där de finns. De variationerna i som av regionala utbildningsnivå framgick kapitel 2 beror bl a vilken till som finns. Ju på tillgång utbildning högre upp i man desto mer koncentrerat är ututbildningshierarkin kommer, budet. finns i alla kommuner. Vi anser att det är be-

Grundskoleutbildning

tydelsefullt att grundskolan kan fortleva även i områden med litet elevunderlag. Det är därför att också enskilda kommuner tar sitt ansvar viktigt för en fortlevnad att försöka finna mindre konventionella bygds genom lösningar för att för eleverna i sådana områden. tillgodose skolgång Primärkommunal finns i 198 av landets 284 kommuner. Det gymnasieskola finns en mellan önskan att till inbyggd motsättning sprida gymnasieskolan flera orter och den valfrihet som eleverna skall ha inför valet av och linje inriktning i gymnasieskolan. I mellan och valfrikompromissen spridning

122 Utbildning och forskning

det att man finner så okonventionella som

het är nödvändigt lösningar

Sådana kan man endast finna lokalt, eftersom förhål-

möjligt. lösningar

varierar från ort till ort, men också en och samma ort

landena mycket på

från en tid till annan. Det är i detta nödvändigt att en sam-

sammanhang

sker av den och gym-

planering landstingskommunala primärkommunala

nasieskolan så att vi får en som är så flexibel som möjligt.

gymnasieskola

Gymnasieskolan

Åldersstrukturen fram till sekelskiftet är sådan att antalet elever

i kommer att minska. kommer att

gymnasieskolan Minskningen drabba

alla län till och med första hälften av 1990-talet. Störst blir den i Orebro,

Västmanlands och län, mellan 15 och 17 %. I Kronobergs,

Gävleborgs

Malmöhus och Västerbottens län blir mellan 5

Kristianstads, minskningen

Variationerna inom ett län kan emellertid vara stora, som

och 9 %. mycket

t.ex. i och Västerbottens län.

Uppsala

Den ställer extra stora krav på att

demografiska utvecklingen

så som skall kunna alla som står

man flexibelt möjligt utnyttja möjligheter

för att säkra i Det är att

till buds utbildningsmöjligheter glesbygd. viktiga

så som De minskande ungdoms-

gymnasieskolan görs tillgänglig möjligt.

kullarna får inte innebära att koncentreras. I stället

gymnasieutbildningen

man olika sätt försöka som det för ung-

bör på skapa lösningar gör möjligt

domarna att studera i närheten av hemorten. I första hand måste man andra sätt att ett spritt

pröva tillgodose

behov av än att inrätta fler

gymnasieutbildning gymnasiegeografiskt

skolor. Sådana kan vara filialer, insatser och samverkan

lösningar tillfälliga

mellan olika och skolöver-

utbildningsformer. Riksdagen, regeringen

kan olika sätt underlätta en ökad på detta sätt,

styrelsen på tillgänglighet

men framför allt är det de berörda länen och kommunerna som själva

måste finna lösningar som passar.

Vi vill här bl.a. som statsmakterna har avi-

peka på förändringar

serat och som bör förbättra att förbättra tillgäng-

påtagligt möjligheten

till Ett arbete med att

ligheten gymnasieskolan. ompröva gymnasieskolans

i att färre och mera En så-

studievägar pågår syfte göra linjerna likvärdiga.

bör också leda till att det blir lättare att behålla

dan strukturell förändring

av även när elevantalet nu minskar.

omfattningen gymnasieskolan,

Allmänt att i kommunen och i lä-

gäller utbildningsplaneringen

nen mer flexibel. Alla medel som står till buds måste utnyttjas så

blir

som för att i studiealter-

fantasifullt möjligt ge ungdomar gymnasieåldern

nativ nära hemorten. Särskilt är det att sådana anpassningar av

viktigt

inte bara utan också reellt, vänder både

formellt, sig

gymnasieutbildningen

till flickor och En i under leder

pojkar. förankring hembygden uppväxtåren

till en starkare identifikation med densamma. Aven om inte

ungdomarna

får eller vill ha den som finns orten, kan en hembygds-

sysselsättning på

identifikation som leda till att man senare

byggts upp under ungdomsåren

i livet lättare återvänder. Nedgången i elevantalet i innebär att kommuner gymnasieskolan runt om i landet kommer att ha kvalificerade lärare att i en mer tillgå offensiv för de behov som enskilda, och utbildningssatsning företagare myndigheter har. Denna kan vara av värde både i vuxenutlärarkapacitet bildningen och direkt i och borde vara av företagens egen utbildning särskilt intressse för mindre som inom alla företag, ej har egen kompetens områden. Detta inte enbart lärare i tekniska och ekonomiska ämgäller nen, utan t.ex. också i Ett förstärkt aktualiserar språk. Europaengagemang bredare enbart framför allt franska och

språkkunskaperän engelska, tyska.

Ett tätare utbyte med fordrar bättre i slaviska och Osteuropa kunskaper baltiska språk.

Utökade inom utbildningsinsatser vuxenutbildningen

Vuxenutbildningen är ett av de viktigare instrumenten för att förändra människors i arbetslivet, deras förutsättningar självförtroende och därmed deras att sin tillväxtkraft. Vuxenmöjligheter påverka regions utbildning gynnar dem som redan finns på orten och är en investerviktig ing om man vill nå en förändring i ett kortare De olika uttidsperspektiv. som sker runt om i landet, inte minst i och

bildningssatsningar glesbygden

på mindre orter, visar tydligt vilken oerhört stor inneboende kraft utbildning har. Det finns dessutom stor att särskilt satsa vuxenutanledning på bildning, när antalet i minskar. Det är tre olika ungdomar gymnasieskolan former av vuxenutbildning som vi särskilt vill fram: lyfta

- Den kommunala vuxenutbildningen och motsvarande statliga satsningar via statens skolor för vuxna samt studieförbunden. Denna utbildning från individernas ansvar för sin utgår eget utbildningssituation.

-

Arbetsmarknadsutbildningen. Denna utbildning utgår från ett arbets-

löshetskriterium.

- Personalutbildningen. Denna utgår främst från utbildning företagens intresse. specifika

Sverige är relativt välförsedd med Erfarenvuxenutbildning. heterna visar emellertid att det är de redan välutbildade som i första hand vidareutbildar Den redovisade statistiken av utsig. tidigare befolkningens bildningsnivå visar att det i första hand är i de överhettade som regionerna utbildningsnivån är hög. I de utsatta är kvalifikationsnivån i regionerna sådan att det omedelbara litet. näringslivet utbildningsbehovet kan synas Det är därför helt att enbart från förhållanden om otillräckligt utgå dagens man vill åstadkomma i med av de människor förändringar regioner hjälp som är bosatta där. För att intensifiera är det utbildningsinsatserna viktigt

124 Utbildning och forskning

att det sker för att motivera, informera och t.o.m. uppsökande verksamhet, skräddarsy vuxenutbildning. Statistiken över visar att Vuxenutbildningens regionala fördelning det är två av som är i de tre priorityper utbildningar dåligt tillgodosedda terade landsdelarna: kommunal och motsvarande samt vuxenutbildning har emellertid dessa regioner en mycket god

personalutbildning. Samtidigt

för vuxna tillgång på arbetsmarknadsutbildning. Fortbildningsmöjligheter är således främst knutna till de beslut som arbetsmarknadsmyndigheterna fattar och därmed också till den aktuella arbetsmarknadssituationen. köp av arbetsmarknadsutbild- Arbetsmarknadsmyndigheternas är avsedd att möta behov som är klart förutsebara. Arbetsmarkning är i detta ett flexibelt instrument, som nadsutbildningen sammanhang snabbt att till situationer. Huvuddelen av arbetsmarkgår anpassa nya hos i de olika nadsutbildningen tillgodoses genom köp AMU-styrelserna länen. Denna har visat en av flexibilitet

utbildningsorganisation hög grad

och skulle också kunna en roll i ett för spela viktig system utbyggd är främst yrkesinriktad, personalutbildning. Arbetsmarknadsutbildningen medan statens skolor för vuxna och i högre grad komvux, folkhögskolorna allmänna Därmed kan de båda utbildningstillgodoser utbildningsbehov. formerna varandra. komplettera har blivit ett allt medel i kompetens- Personalutbildning viktigare satsar men försörjningen. Företagen mycket på fortbildning i egen regi, det är framför allt de stora som har sådana möjligheter. De företagen mindre har också stora men de har i

företagen personalutbildningsbehov,

svårt att undvara Såväl i som i realiteten personal. Inlandet, Bergslagen var våren 1987 andelen av de som i Sydöstra Sverige sysselsatta deltagit än i riket. Det finns därför all personalutbildning betydligt lägre övriga

att i särskilt uppmärksamma personalutbild-

anledning fortsättningen för den bl.a. i den om ningens betydelse regionala utvecklingen, utredning i arbetslivet som aviserat till hösten.

kompetensutveckling regeringen

statens skolor för vuxna och till- Komvux, (SSV) folkhögskolorna “ mer och bör en godoser framåtsyftande utbildningsbehov därigenom spela roll i en mer offensiv Arbetsmarknadsutbild-

viktig utbildningsplanering.

med dess mera karaktär är också ett sådant instruningen yrkesinriktade ment. Den skulle också företagsinriktade arbetsmarknadsutbildningen kunna användas mer offensivt om reglerna mjukades upp något samtidigt som instrumentet mer aktivt i ett syfte. Det tillämpades regionalpolitiskt bör vara att öka för exempelvis möjligt bidragen per utbildningstimme eftersom deras kostnader för att få till stånd utbildning är småföretagen, När det vill vi också behovet av högre. gäller småföretagen peka på Personalutbildningen skulle också

grundläggande företagarutbildning.

användas mer som ett led i en framåtsyftande utbildningsplanering.

kunna

Aven om den kommunala skulle kunna vara mer

utbildningsplaneringen

är det i inte kännetecknande för kommunerna att i förtid offensiv, regel en med De ytt-

planera näringslivsutveckling specifika utbildningsinsatser.

re ramarna för olika är dock inte särskilt efter-

utbildningssatsningar goda,

som totalramen för komvux-timmar i landet inte har ökats de senaste tio

åren. De eventuella tillskott som tillkommit i olika län är därför effekter

av

omprioriteringar.

Figur 5.1 KOMVUX och 1986

AMU-utbildning

riket=1OO

lpdex,

1:1 - 80

81 - 90

91 - 109

110 - 119

- 120 -

126 Utbildning och forskning

kommuner har redan nu en aktiv Vi Många näringslivspolitik. kommer senare att föreslå att vissa medel ställs till kommunernas förför olika I detta sammanhang är fogande näringslivsinriktade satsningar. också att kommunerna är offensiva i sin så det viktigt utbildningsplanering att de som görs på utbildningssidan kompletterar näringslivssatsningar är nu att ha ett lokalt samråd med satsningarna. Skolstyrelserna skyldiga arbetsmarknadens före sina beslut om och dimenparter inriktningen av i komvux. Det är att detta samråd sioneringen yrkesutbildningen viktigt är ett led i kommunens vidare utbildningsstrategi. Utbildningsplaneringen måste i sin tur vara ett led i kommunens Vi vill också

näringslivsplanering.

framhålla vikten av att sker i nära samråd med ar-

utbildningsplaneringen

I detta har studieförbunden betsmarknadsmyndigheterna. sammanhang redan visat vara fora för att utveckla konkreta idéer om olika sig viktiga är det att kommunerna i sin utbildbygders utveckling. Samtidigt viktigt också tar till vilka statens skolor för ningsplanering hänsyn utbildningar vuxna samt kommuner så att man tillsammans med SSV näraliggande ger, och andra kommuner kan åstadkomma sådana som utbildningssatsningar

man inte förmår egen hand. på Kommunerna har en att anordna inom skyldighet utbildning motsvarande och Utbildning inom grundvux (d.v.s. låg- mellanstadiet). komvux I har Genom etapp (motsvarande högstadiet) hög prioritet. denna av i de allmänna typ utbildning höjs befolkningens utbildningsnivå ämnena. En sådan kan i fall vara för att mer grund många nödvändig skall vara möjliga. Det är emellertid yrkesinriktade utbildningsinslag att människor i Norrlands inland, och Sydöstra väsentligt Bergslagen också får del i ett individinriktat, mer varierat utbildningsutbud Sverige som den kommunala och kan ge. vuxenutbildningen folkhögskolan nivå bedrivs av Statens skolor för Distansutbildning på gymnasial vuxna i och Härnösand. är främst inriktad på Norrköping Utbildningen enskilda individer. Statens skolor för vuxna i Härnösand har emellertid

sedan ett antal år ett samarbete med komvux i flera kommuner. också Förutom en individinriktad anser vi att det är att de utbildning viktigt som statens skolor för vuxna har att samverka med den kommöjligheter munala utvecklas vidare så att människor får fler utvuxenutbildningen nära hemorten. Att individuellt ta ansvar för sin bildningsmöjligheter studiesituation utan den stimulans och det stöd som studier i grupp relativt

nära hemorten innebär kan vara ett alltför stort hinder för männimånga skor. De som statens skolor för vuxna bedriver med samverkansprojekt kommuner och bör därför fortsätta och Kommunerna företag utvidgas. bör vår mer statens skolor för vuxna enligt mening systematiskt utnyttja som till särskilt i de fall antalet studerande är för komplement komvux, litet för att en skall kunna starta enbart i komvux utbildning regi. Viss försöksverksamhet med förekommer distansundervisning också vid som skolform har ofta visat folkhögskolor. Folkhögskolan sig för människor och för människor som inte mycket lämplig lågutbildade

har funnit sig tillrätta i det ordinarie skolväsendet. Detta kan bero att på folkhögskolan inte enbart har formell utan att dess kanske utbildning viktigaste uppgift är att värna om de som handlar om bildningsideal demokratisk den enskilda människans ansvar för sina skolning, handlingar och behov av att få en insikt om att livsmöjligheterna påverka den egna situationen. Genom den stora frihet som har att utforma folkhögskolan olika har skolformen stora att och indiutbildningar möjligheter anpassa vidualisera utbildningen. Det är positivt med den av som mångfald utbildningsanordnare finns. är det att olika kan samverka Samtidigt viktigt utbildningsanordnare i sina utbildningsinsatser för att individernas behov. I första tillgodose hand är det att ett samarbete sker mellan naturligtvis viktigt utbildningsformer som tillhör en och samma huvudman. Statens skolor för vuxna är emellertid en som mer skulle kunna även viktig part, systematiskt utnyttjas av de inblandade kommunerna och inte enbart av enskilda individer. Olika är både för att ett så brett slags samordning viktig garantera utbildningsutbud som i och för att kvalitativa möjligt glesbygd möjliggöra förbättringar och därmed bidra till en

kompetenshöjning.

Den relativt i de tre landslåga utbildningsnivån prioriterade delarna tillika med det framför allt inom komringa utbildningsutbudet, munal medför att vi i första hand vill vikten av vuxenutbildning, peka på en vidare av den kommunala Genom denna utbyggnad vuxenutbildningen. förstärks till offensiva möjligheterna framtidsinriktade, utbildningsinsatser såväl utifrån individuella behov som utifrån de behov som den kommunala näringslivsplaneringen kan medföra. Men vi vill också framhålla arbetsmarknadsutbildningens regionalpolitiska roll och betona vikten av att regionalpolitiska aspekter även tillmäts stor vid

fortsättningsvis betydelse

den länsvisa av för Man

fördelningen anslagen arbetsmarknadsutbildning.

bör också i ökad olika former av arbetsmarknadsut-

utsträckning pröva

i särskilt utsatta t.ex. den modell som i bildning regioner, enligt tillämpas östra Norrbotten. kan också komma att en Personalutbildningen spela

väsentlig regionalpolitisk roll i framtiden. I den aviserade om

utredningen

kompetensutveckling bör de

på arbetsplatserna regionalpolitiska aspekterna ges en betydande uppmärksamhet. Vi föreslår därför att i första hand de tre landsprioriterade delarna får ett utökat antal och motsvarande 50 grundvux- komvuxtimmar, miljoner kronor, vilket motsvarar ca 5% av nuvarande för hela lananslag det. Vi förutsätter att kommunerna samarbetar med statens skolor för vuxna när är alltför litet. De medel som den i ett

studerandeunderlaget

senare avsnitt bör också kunna anföreslagna inlandsstyrelsen disponerar vändas för av den vuxna men bör då

kompetensutveckling befolkningen

inte vara knutet till en skolform. Den utökade komvuxutbildspeciell bör i första hand användas till sådana som ningen utbildningar kompletterar det samlade utbudet av samt inne-

befintliga, vuxenutbildning

i första hand vara sådan att den såväl enskilda

hållsmåssigt tillgodoser

128 Utbildning och forskning

individers behov som de behov kommunen antas få utifrån den som verksamhet är i detta

näringslivsplanering görs. Uppsökande

ett instrument för att de utbildasammanhang nödvändigt tillgodose lägst

des behov. För att en skall ha verklig genomsatsning på vuxenutbildning fordras att även för de vuxenstuderande ges slagskraft studiefinansieringen till vuxna i en tillfredsställande lösning. Statlig studiefinansiering erbjuds huvudformer: vuxenstudiestöd och Uttre studiemedel, utbildningsbidrag. är det klart studiestödet för de studerande, bildningsbidrag förmånligaste men det är ett medel. Utbildningsbidrag ges ju

arbetsmarknadspolitiskt

som är eller riskerar att bli arbetslösa och som planerar bara till personer en tillsammans med arbetsmarknadsmyndigheterna. utbildning För att enskilda individer skall klara av offensiva utbildden typ som vi främst har betonat är det således studiemedel och ningssatsningar som står till buds. Av dessa är vuxenstudiestödet i regel vuxenstudiestöd det mest för den studerande. Studiemedlen har en bidragsdel, förmånliga huvuddelen är ett studielån och studieskulderna kan bli bemen mycket för studerande som måste skuldsätta redan på grundläggande tungande sig studienivåer. Vuxenstudiestöden en finansiering som jämfört erbjuder med är ett som kan kompletteras utbildningsbidraget 65-procentigt bidrag, med ett studielån till För att få vuxenstudie-

upp utbildningsbidragsnivå.

stöd måste man ha minst års och vara lågutbildad.

fyra yrkesverksamhet

hälften av eleverna i komvux finansierar sina studier med statligt Drygt ca 35% med studiemedel och ca 18% med vuxenstudiestöd. Ca studiestöd, 60% av alla sökande av vuxenstudiestöd får sina anbehöriga avslag på av bristen på stödutrymmen. sökningar på grund Den resurs om 50 kronor till ytterligare komvuxtimmar miljoner som vi schabloniserat, översättas till ca 3 500 föreslagit kan, mycket Vuxenstudiestöd för dessa helårsstudieplatser helårsstudieplatser. samtliga beräknas kosta ca 192 medan studiemedel skulle kosta ca miljoner kronor, 50 kronor. Med samma av studiestöd hos de miljoner utnyttjande som för närvarande studiemedel och 18% vuxenstudiestuderande (35% är kostnaden för studiestöd ca 45 kronor. stöd) miljoner

Bättre - ett led i en kompetenshöjning utrustning

En stor del av består av utbild-

gymnasieskolan yrkesinriktade

Dessa kräver ofta Ett visst samutningar. utbildningar dyrbar utrustning. av förekommer mellan olika utbildningsanordnare, nyttjande utrustning framför allt mellan och komvux, men också något vidare, gymnasieskolan i till tekniska centra. Ur kvalitativ är det t.ex. anslutning synvinkel att resurser sambrukas så att den för ändamålet lämplinaturligtvis viktigt kan erhållas. I detta kan även en del av gaste utrustningen sammanhang vissa behöva in. Ett av högskolors utrustningsbehov vägas genomförande den mellannivå bör leda till ett större

föreslagna ingenjörsutbildningen på

sambruk av mellan och utrustning gymnasieskolan högskolan. Samtidigt kommer behovet av sannolikt att öka när

utrustning ingenjörsutbildningen

mellannivå träder i kraft, eftersom är ett år än på utbildningen längre gymnasieskolans nuvarande tekniska linjer. En har också en vidare för än god utrustning betydelse regionen enbart för Ett av kan också utbildningssektorn. samutnyttjande utrustning vara frågan om att olika kan den som t.ex. småföretag utnyttja utrustning gymnasieskolan har. Genom en sådan samverkan kan och utrustningen i komvux och AMU vara en även kompetensen gymnasieskolan, tillgång för delar av i näringslivet regionen. Gymnasieskolan erhåller ett visst för statligt anslag utrustning, medan den kommunala inte har sådant. En del vuxenutbildningen något av utrustningsanslaget till stöd till teknikcentra där gymnasieskolan utgör gymnasieskolan medverkar. är emellertid alltför för att Anslaget begränsat kunna de stora som finns. Vi anser att tillgodose mycket utrustningsbehov den kvalitativa av i såväl som utvecklingen utbildningen gymnasieskolan komvux fordrar att förstärks. utrustningen För att utnyttja de resurser som anslås till så dyrbar utrustning mycket som möjligt är sambruk viktigt. för detta vari- Förutsättningarna erar emellertid mellan kommunerna. I vissa kommuner kan mycket gymnasieskolan och delar av viss i andra näringslivet samutnyttja utrustning, kommuner har att samarbeta med. I andra gymnasieskolan inget näringsliv kommuner kan kombinationen av vara sådan att ett utbildningsanordnare samutnyttjande verkligen minskar de medan offentliga utgifterna, återigen andra kommuner inte har sådana De skilda möjligheter. förutsättningar som råder innebär att ett måste till vidgat statligt utrustningsstöd anpassas olika lokala förhållanden. Vi anser därför inte att ett sådant stöd enbart skall vara knutet till som nu är fallet, utan utrustgymnasieskolan ningsmedlen bör kunna mer flexibelt.

utnyttjas

Den utvärdering av olika tekniska centra som för närvarande har bland annat visat att dessa centra är av olika Det är pågår mycket slag. långt ifrån alla tekniska som är ett stöd för de utbildcentra offentliga ningsanordnarna på orten. Aven i de fall så sker, i s.k. skolnära teknikcentra, kan det finnas oklarheter i Skolnära verksamhetsinriktningen. teknikcentra har som att stärka huvudsyfte utbildningsanordnarna på orten. Erfarenheterna talar för att konsultinsatser och legoproduktion klart bör underordnas huvudmålet om skolnära teknikcentra skall tjäna sitt syfte. Vi anser inte att som man lokalt har valt för att den yttre lösning möta de allt större skall vara för en utrustningsbehoven avgörande vidgad Huvudargumenten för en ökad är att statlig finansiering. statlig satsning gymnasieskolan och komvux behöver förbättrad Förutom ett utrustning. borde även för vidgat utrustningsanslag länsanslaget regional utveckling kunna utnyttjas för att införskaffandet av unmöjliggöra dyrbar utrustning der att sambruk av och sker av utbildförutsättning utrustning tjänster

130 Utbildning och forskning

med flera huvudmän. Vi anser att en förstärkt utrustningsningsanordnare i första hand bör komma de tre landsdelarna till fmansiering prioriterade del och föreslår att 60 kr för var och en av de landsmiljoner prioriterade delarna avsätts för detta ändamål inom den ramen.

regionalpolitiska

Högskoleutbildning

För att så människor som skall få till många möjligt tillgång kvalificerad är det att så nära utbildning nödvändigt utbildningen förläggs hemorten som Om är liten eller tillfällig, så kan

möjligt. efterfrågan

decentraliserad eller distansutbildning ge bättre

periodiserad utbildning

att behoven. möjligheter tillgodose från kommer att öka. Anspråken på nya insatser högskolorna Det är därför att utbildningsutbudet successivt förnyas. Högskolans viktigt utbud av har under senare år främst förnyats genom omprövutbildning Eftersom olika har olika kostnader är det emellertid ning. utbildningar inte så enkelt att det bara att Vidare är den går flytta utbildningsplatser. i lärarkår m.m. som lätt att rasera, men tar tid kompetens byggts upp lång att om det skulle behövas. av olika utbygga upp igen, Dimensioneringen får därför inte bli för osäker och beroende på fluktuabildningar ryckig tioner i antalet sökande eller bristande resurser för högskoleuttillgång på bildningen. En annan metod att inom en säkra ett brett utbud av utregion och en är att samarbetar bildning god kompetens näraliggande högskolor och inriktar sina så att de varandra. Ett utbildningsproñler kompletterar en sådan samverkan är utbildningsprogrammet Bergslagens exempel på tekniska är en genom vilken

högskola. Programmet nätverksorganisation

olika samverkan i och samordnat resurssatsningar sker genom planering De involverade är Falun/ utnyttjande. högskolorna Eskilstuna/Västerås, Karlstad och Orebro samt universitetet i

Borlänge, Gävle/Sandviken,

och Lantbruksuniversitetet. En del av planerings- Uppsala betydande A arbetet har utförts lokal nivå och har bestått i att de regionala på analysera ta fram i skilda och utbildningsbehoven, underlag planeringsfrågor utforma enskilda samt dessa. De olika förslag angelägenhetsgradera särskilt de som eller större, sammanförslagen, gäller utbildningslinjer hållna inom vissa områden, har senare åtgärdspaket speciellt angelägna samman och i samverkan. vägts prövats regional tekniska har tre Nätverksorganisationen Bergslagens högskola samt samordhuvuduppgifter: resursmobilisering, verksamhetsprofilering och samverkan. såväl materiella tillgånning Resursmobiliseringen gäller datakraft och biliotek) som den kompetens

gar (laboratorieutrustning,

som vid och andra organ besitter. personer högskolorna, myndigheter från resonemanget att en tillfredsstäl- Verksamhetsproñleringen utgår lande kvalitet i verksamheten bäst att resurserna kon-

uppnås genom

centreras vissa fält vid var och en av Genom på viktiga högskolenheterna.

att samverka och så samordna resurserna får långt möjligt organisationen tillfredsställande bredd och verkningskraft. Om i de tre landsdelarna skulle en högskolorna prioriterade välja sådan för delar av sitt fortsatta tror vi att deras inriktning planeringsarbete fördelar kunde bättre för det komparativa utnyttjas och ge synergieffekter samlade i Genom en sådan skulle näringslivet regionen. ordning

högskolornas förändringsberedskap öka.

Högskoleutbildningen har under 1970- och 1980-talen fått en geografisk spridning genom etablerandet av nya Vi ser högskoleenheter. med tillfredsställelse att en etablerats i en av de ny högskola prioriterade landsdelarna och förutsätter att (Karlskrona/ Ronneby) den nya högskolan successivt får ett breddat Existensen av de mindre utbildningsutbud. högskolorna för deras betyder mycket omgivande regioner. Regeringen har också i senaste aviserat en viss av budgetpropositionen breddning dessa högskolors utbildningsutbud, framför allt inom kultur- och informationssektorn. De mindre och medelstora har visat en stor högskolorna förmåga i att utveckla ett som är till behov. utbildningsutbud anpassat regionens Flera av högskolorna har t.ex. utvecklat av olika

ingenjörsutbildningar slag.

hade dessa tekniska vid mitten av 1980-talet Sammanlagt utbildningslinjer ca 1200 nybörjarplatser. Riksdagen har antagit propositionen UbU 30, rskr (1988/89:90, 280) där den tekniska mellannivå hanteras i ett samlat utbildningen på grepp. De tidigare utvecklade linjerna kommer, tillsammans med delar av gymnasieskolans tekniska att basen för denna linje, utgöra nya utbildning. Reformen avser att skapa en samlad och överblickbar grundläggande struktur för den tekniska Att inutbildningen. förverkliga de nya tvååriga genjörsutbildningarna kommer att ta en avsevärd del av krafter högskolans i Vi anser att detta bör vara för insatserna

anspråk. huvudinriktningen

inom teknisk de närmaste åren. Som nästa anser

högskoleutbildning steg

vi att de tekniska skall decentralisera delar av sina civilinhögskolorna genjörsutbildningar till högskolor i de tre landsdelarna i likhet prioriterade med samarbetet för tekniska samt samarbetet mel- Bergslagens högskola lan Tekniska och i Kungl. Högskolan (KTH) högskolan Eskilstuna/ Västerås. Vi menar att det sikt bör en av på övervägas utbyggnad långa - utbildningar civilingenjörslinjer på ytterligare någon ort. Det är rimligt att anta att det att studerande till uppstår svårigheter rekrytera långa ingenjörslinjer, ungefär som 1970-talet, då valde

på många ungdomar

teknik men också med kortare En av nöjde sig utbildningar. lokalisering linjer inom teknisk sektor till med långa regioner låg genomsnittsnivå på och frekvens av från till utbildning låg övergång gymnasiet högskolan skulle förbättra

rekryteringsmöjligheterna.

Som komplement till tekniska vi från att

utbildningslinjer utgår

högskolorna kommer att utveckla olika fort- och

vidareutbildningskurser,

som är efter det lokala krav, både för de anpassade näringslivets ingen-

132 Utbildning och forskning

som snart kommer att utbildas och för andra grupper. Utbudet av jörer fristående kurser är särskilt inom områden i utbildning på begränsat närheten av de mindre vilket av bild. högskolorna, framgår följande

5.2 Enstaka kurser 1986 Figur

Index, riket=1OO

80 81- 90 91- 109 110- 119 120-

De mindre att bedriva decentraliserad högskolornas möjligheter eller hämmas av bristande resurser. Det är utbildning distansutbildning emellertid inte att den närmast alltid självklart liggande högskoleenheten skall svara för Andra och universitet kan utbildningsinsatserna. högskolor ha bättre och att inom vissa omförutsättningar kompetens ge utbildning råden. Det är att såväl decentraliserad som distansutviktigt utbildning av den som har de bästa kompetensmässiga bildning ges högskoleenhet Det är också väsentligt att en samverkan etableras förutsättningarna. mellan i detta avseende. högskoleenheterna För närvarande ett för att utveckla pågår femårigt program

metodiken och tekniken för Framför allt sker utveckdistansutbildningen. vid universitetet i som sedan flera år har arbetat med lingsarbetet Umeå, att utveckla distansutbildningen. Numera arbetar man bl.a. med lokala studiecentra som ett i den direkta kontakten mellan lärare och hjälpmedel studerande, i samarbete med gymnasieskolan. Sådana studiecentra

ibland

finns t.ex. i Overtorneå och Genom att utrusta sådana lokala Arvidsjaur. studiecentra med för kan även lärarledd anläggningar tvåvägstelevision bedrivas vid dessa studiecentra. undervisning Vid Stockholms universitets institution företagsekonomiska av en datorstödd främst för pågår utveckling distansundervisning (DADIS) ekonomisk planering i småföretag. Datorn utnyttjas som kommunikationsoch tillsammans med lärarstöd. undervisningshjälpmedel Vi anser att den av olika former för pågående utvecklingen distansutbildning är väsentlig för att åstadkomma en kompetensmycket i hela landet och anser att bör bli ett mer utveckling distansutbildningen allmänt framför allt i den som bedrivs med av inslag, fortbildning hjälp När den för att vidareutveckla högskoleutbildning. femåriga programtiden distansutbildningen närmar sig slutet (1992), finns det sannolikt en god för att ett i större skala. beredskap påbörja distansutbildningsprogram Vi anser att medlen för fristående kurser bör utökas vid de mindre högskoleenheterna. Vi anser också att medlen för decentraliserad utoch bör öka i första hand för de tre bildning distansutbildning prioriterade landsdelarna. Ett årligt belopp om 50 miljoner kronor per landsdel utöver redan beslutade bör tas i anspråk för dessa ändamål. Dessa medel anslag bör också kunna av universiteten samt i Luleå. Genom utnyttjas högskolan bl.a. i Luleå bedrivs decentraliserad i Skellefteå och högskolan utbildning Kiruna.

5.1.2 Forsknings- och utvecklingsarbete (FoU)

Existensen av och utvecklingsarbete är betydelsefull forskningsför regionens Det visar bl. a. de senaste årens tillväxt runt uniutveckling. versitetsorterna. Universitet och bidrar både till den nationella högskolor och internationella inom sina specialkompetensutvecklingen respektive områden. Finns det och bedrivs det en ort, drar högskolor forskning på detta också till annan verksamhet som kräver utbildad I sig högt personal. den meningen har alla universitet och en regional högskolor betydelse. Framför allt teknisk och har hittills ansetts för utbildning forskning viktiga av Alltmer man dock inse att vissa typer näringslivslokaliseringar. börjar det behövs en mer differentierad verksamhet för den kvalificerade arbetskraften för att lättare kunna En viktig drivkraft i en rekrytera personal. sådan differentierad arbetsmarknad är förekomsten av en forskningseller av annan FoU-verksamhet. organisation organiserad kommer i framtiden sannolikt att behöva fler Sverige betydligt verksamma inom och såväl i forsknings- utvecklingsarbete, offentlig tjänst

134 Utbildning och forskning

som i Det finns att förmoda att den utveck-

näringslivet. ingen anledning

som skett de senaste 20 åren, med en av antalet årsverken ling fördubbling inom och inte skulle fortsätta. En utbyggnad

forsknings- utvecklingsarbete, av och FoU-resurser är därför angelägen. En utbyggnad utan-

utbildningsför de överhettade är därför ett effektivt sätt att underlätta

regionerna

av kvalificerad arbetskraft i hela landet. rekryteringen

FoU inom högskolan

och bedrivs i Sverige till största

Forsknings- utvecklingsarbete delen inom Denna FoU är främst inriktad mot utvecklingsar-

företagen. bete. och med medel bedrivs

Forsknings- utvecklingsarbete offentliga främst inom ram. bedrivs i viss utsträckning vid alla

högskolans Forskning

Fasta är emellertid koncentrerade till högskoleenheter. forskningsresurser universitetsorterna samt Luleå. Lantbruksuniversitetet har dock sina

ett flertal orter i landet. forskningsresurser spridda på

De effekter som kan uppnås med en allokering

regionalpolitiska av och till orter är att det ger

forsknings- utvecklingsarbete ytterligare

- ett stöd för av ett och

utvecklingen kunskapsintensivt utvecklingsinrik-

tat näringsliv (Umeå / Luleå / Linköping-effekten)

- bättre för att behålla och

förutsättningar rekrytera kompetent personal

till och

högskola, myndigheter näringsliv

- förbättrade att ta tillvara den som

möjligheter forskarutbildningsreserv

finns vid de regionala högskolorna.

En mer av och

spridd allokering forsknings- utvecklingsresurser

också ett bättre stöd för och därmed en ger högskoleutbildningen

effekt. kvalitetshöjande

De med fasta som skett i

högskoleetableringar forskningsresurser

- universitetet i Umeå och i Luleå - har Norrland högskolan betytt mycket för i Norrland. Vi anser att det är att dessa båda

utvecklingen viktigt

kan fortsätta att utvecklas. Tillsammans är de för högskolor mycket viktiga

och att de en stor del av Norrland näringsliv förvaltning genom försörjer med kvalificerad arbetskraft.

De 14 har för att tillgodose

regionala högskolorna betytt mycket behovet av i olika delar av landet. utbild-

högre utbildning Högskolornas

har också successivt breddats och har ningsutbud förnyats. Högskolorna också i allt större påbörjat en samverkan med den omgivande

utsträckning

och både genom uppdragsutbildning och olika FoUregionen näringslivet, projekt.

Flera har, ofta med stöd i sina

regionala högskolor regioner,

en större för av sin FoU-verksamhet. l efterfrågat stadga finansieringen

Kommittén har utfört en av av och

kartläggning omfattningen forsknings-

vid de regionala högskolorna (SOU 1988:69). Kartläggutvecklingsarbete

visar att och utvecklingsarbetet vid de regionala ningen forsknings-

har fördubblats 1985 och 1988 och omfattade 1987/88 högskolorna mellan närmare 80 kronor. Aven om tillväxten är snabb, är totalvolymen

miljoner relativt FoU vid de högskolorna finansieras huvud-

begränsad. regionala

av samt av olika och lokala insakligen sektorsforskningsorgan regionala tressenter. Hälften av har också knutit adjungerade profes-

högskolorna surer till Till den delen är FoU-resurserna vid de region-

sig. övervägande ala medel för enstaka och relativt Detta

högskolorna kortsiktiga projekt. innebär att har få att mer in-

högskolorna möjligheter långsiktigt planera

av sitt och utvecklingsarbete samt rekrytera komperiktningen forskningstent Verksamheten är därmed för att vara det kvalita-

personal. otillräcklig tiva stöd som flera behöver.

regioner

Man kan förvänta sig att näringslivsstrukturen i Sverige kommer att förändras, bl.a. det sättet att den kommer att kräva fler forskarut-

på bildade. Detta talar för att antalet forskarutbildade bör ökas. De ca 30 000 studerande som nu finns vid de regionala högskolorna i mycket

rekryteras liten till forskarutbildning. Endast 0,2% av de examinerade

utsträckning från vid dessa inom fem år

grundutbildningen högskolor 1982/83 övergick till var andelen ännu Vid med

forskarutbildning. Tidigare lägre. högskolor fasta var andelen till

forskningsresurser övergångar forskarutbildningen 5,6%. De studerande vid de utgör således en out-

regionala högskolorna

reserv för en vidgning av FoU-systemet. En utbyggnad av nyttjad

vid kan därför som en forskningsresurser ytterligare högskolor ytterligare effekt leda till att denna aktiveras.

forskarutbildningsreserv

Aktivt forskande lärare torde ha bättre att stimu-

förutsättningar lera de studerande på grundutbildningen att fortsätta med forskarutbild-

Alltför få lärare vid de forskar dock. Detta ning. regionala högskolorna beror framför allt på att lärare vid dessa högskolor saknar

många

58% av lektorsbefattningarna vid de aktuella forskarutbildning. Drygt

är besatta med lärare. Variationerna mellan högskolorna behöriga

är stor. i Karlstad och har tre högskolorna Högskolorna Växjö fjärdedelar av sina tillsatta med behöriga lärare, medan högskolan

lektorsbefattningar i Eskilstuna/Västerås endast har en (SOU 1989:27). Några

dryg fjärdedel

med motsvarande situation vid universiteten finns rejämförelsesiffror ej dovisade.

Svensk högskolepolitik kännetecknas av att samma kvalitetskrav ställs all Bestämmelsen om att den skall vila

på högskoleutbildning. på

d.v.s. att den skall vara forskningsanknuten, utgör en vetenskaplig grund, del av kvalitetskravet. Den i enheter med utan fasta

uppdelning respektive

som nu finns har hittills inneburit att lärare i praktiken forskningsresurser har olika att hålla â med forskning. För

möjlighet sig jour pågående

kvalitet är det väsentligt med en starkare knytning grundutbildningens mellan och än vad som nu är fallet vid de

forskning utbildning regionala

136 Utbildning och forskning

högskolorna.

Vi anser att olika bör vidtas för att ge FoU-verk-

åtgärder samheten vid de mer och långsiktighet. I

regionala högskolorna stadga första hand anser vi att det är att sådana vidtas för att

viktigt åtgärder

de tre landsdelar kommittén har Inlandet , stödja prioriterat, Bergslagen och Vi är emellertid inte främmande för att samtliga re-

Sydöstra Sverige.

också typ av med gionala högskolor garanteras någon grundkapital avsikt att kontinuitet och till den FoU-verksamhet de bedriver. Aven

ge stadga

behov av stöd till sin FoU-verksamhet behöver uppvårdhögskolornas märksammas.

Det är emellertid inte vilka åtgärder som skall vidtas

självklart för att stärka FoU-verksamheten vid de

regionala högskolorna. Begreppet fasta används ibland i diskussionen. Därmed avses

forskningsresurser

till fakulteterna. Dessa basanslag fördelas genom regleringsbasanslagen brevet direkt till de berörda Med

högskoleenheterna. fakultetsanslagen bekostas som inrättats av eventuella

professurer, regeringen, extraprofessurer, för vissa

forskningstid högskolelektorer, forskarassistentjänster, tekniska samt medel för studiefinansiering inom forskar-

tjänster

används också till vissa biblioteksresurser, gästutbildningen. Anslaget forskare, resor till symposier samt andra för forskningen

vetenskapliga

verksamheter. av institutioner stödjande Fördelning fakultetsanslagen på sker efter av en särskild fakultetsnämnd, som framför allt har till

förslag

att och bedöma vid enheten. Fakultetsnämnuppgift främja forskningen den handhar också om Fakultetsnämnden

frågor forskarutbildningen. består främst av personer med vetenskaplig kompetens. Fakultetsorganisationen är rikstäckande och fakultetsnämndens ansvar omfattar således

inom fakultetsområdet också vid andra forskning högskoleenheter.

En för att FoU-verksamheten utanför universitets-

åtgärd ge

orterna mer och kan vara att förse några av de

stadga långsiktighet regionala med form av fasta Det är inte

högskolorna någon forskningsresurser.

att det därmed skall innebära att inom ett flertal fakulsjälvklart forskning teter skall förekomma eller ens att alla de delar som för närvarande i

ingår

skall t.ex. forskarutbildning. Snarare kanske fakultetsanslagen ingå,

skall avse vissa där en har forskningsresurserna profilområden, högskola vissa fördelar framför andra Sådana fördelar kan

komparativa högskolor. vara en viss inom eller en

specialisering grundutbildningen näringslivs-

orten, som behöver en vetenskaplig kompetens inom näraliginriktning på

områden för en inom sådana gande god utveckling. Forskning profilområden kan emellertid också avse områden som i varken finns

nuläget företrätt inom eller inom men där en sats-

högskolan ifråga näringslivet,

kan förväntas leda både till förändrade för ning väsentligt utgångspunkter

och till en kvalitativ satsning, sett i ett nationellt regionen ifråga lämplig perspektiv.

Vid Sveriges lantbruksuniversitet (SLU) bedrivs ett omfattande

och inom områden som har stor forsknings- utvecklingsarbete betydelse

för den Verksamheten bedrivs ett flertal orter i regionala utvecklingen. på landet. SLU:s enhet i är med sina 225 anställda, varav ca 100 Garpenberg forskare och 9 den starkaste utanför uniprofessorer, forskningsenheten versitets- och högskoleorterna. Avståndet till i

högskolan Falun/Borlänge

är ca mil, vilket borde intressanta till fyra öppna många möjligheter samverkan. SLU:s verksamhet i Röbäcksdalen bör också nämnas. En annan vore att bättre incitament för att åtgärd skapa fakultetsnämnderna skall uppmuntra institutioner vid de fakulbefintliga teterna att upprätta filialer vid de mindre En sådan högskolorna. ordning skulle leda till att kunde bedrivas inom fler områden vid forskning varje högskola. Samtidigt ger filialmodellen inte lika direkta till en möjligheter samlad nationell för den av

strategi huvudsakliga inriktningen forsknings-

resurserna, som en satsning t.ex. på profilområden. Olika kombinationer av de nämnda skulle kunna leda

åtgärderna

till att en bred etableras de berörda ortillräckligt FoU-kompetens på terna. Vi anser att av skall lokaliseras

några kollektivforskningsinstituten

till av de aktuella och återkommer till detta i avnågra högskoleorterna snittet om FoU utanför för en sådan högskolan. Viktiga utgångspunkter förflyttning av hela eller delar av verksamheten vid ett antal kollektiv-

forskningsinstitut är att lokalisering sker till samt att högskoleorter statliga medel för i större än vad som för närvarande är forskning utsträckning fallet satsas de orter som kan vara aktuella. på högskolorna på Vi anser att det i första hand bör vara som är lokalihögskolor serade till eller är för och stödjepunkter Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige som bör få någon form av fasta så att dessa re-

forskningsresurser,

gioner därigenom får bättre för att medverka i en rambetingelser Vi är inte att endast föra kunskapsintensiv samhällsutveckling. benägna fram en eller två högskoleorter, eftersom vi anser att de forskningsresurser som bör finnas i första hand bör ansluta till form av som någon profilering kan motiveras både som en utökad nationell och som

forskningssatsning

ett medel för att tillgodose regionala kompetensutvecklingsbehov. Vi föreslår därför att olika av erfyra grupper högskoleenheter håller Dessa resurser bör i första hand vara forskningsresurser. profilerade mot ett eller flera Vilken

speciella forskningsområden. huvudinriktning

forskningen skall ha bör fastställas av först efter regeringen ytterligare utredning. Det finns risk för att flera kommer att åt högskolor ägna sig likartade Ett sätt att motverka detta är att

specialinriktningar. gruppera

högskolorna. Varje sådan grupp av en för

högskolor utgör planeringsgrund

såväl som av och kan omfattningen inriktningen forskningsresurserna bestå av två till tre enheter. En sådan bör bättre

ordning ge förutsättningar

för att den som sker också sker i med de profilering samklang omgivande högskolorna. Givetvis bör denna profilering återspegla varje högskolas kompetens när det samt de i gäller utbildningen utvecklingsresurser övrigt och de behov som finns i närhet. högskolans De vi anser bör ha är i högskolor forskningsresurser högskolorna

138 Utbildning och forskning

Östersund och Sundsvall som stöd för södra delen av Inlandet. / Härnösand förordar vi två av en bestående av För Bergslagen grupper högskolor: i och enhet i högskolorna Gävle/Sandviken, Falun/Borlänge SLU__:s samt en bestående av i Karlstad, Orebro och Garpenberg högskolorna För föreslår vi att i Eskilstuna/Västerås. Sydöstra Sverige högskolorna Kalmar och bildar en Vissa delar av

Växjö, Karlskrona/Ronneby grupp.

Lantbruksuniversitetets verksamhet bl.a. inom bör skogsforskningen kunna en del i ett också i

utgöra viktig forskningssamarbete sydöstra

Sverige. Kostnaderna för en sådan varierar naturligtvis beroende satsning vilken bredd den får samt vilken inriktning forskningen ges. Teknisk,

på på

och medicinsk är än samhällsnaturvetenskaplig forskning dyrare och humanistisk eftersom det krävs en mer omfatvetenskaplig forskning, och samt även en annan forskningspersonal. En tande dyrbar utrustning de av kan beräknas kosta mellan 200 satsning på fyra grupperna högskolor och 300 beroende De resurser som kan bemiljoner kronor, på inriktning. hövas i ett t.ex. för lokaler, kan sannolikt mobiliseras reinledningsskede, eftersom det flera orter redan förekommer ett samarbete melgionalt, på lan och näringslivet. högskolan, landstinget, länsstyrelsen En som den kräver en förberedelsesatsning föreslagna längre Det fordras ett intensivt arbete, i nära kontakt med vetenskaplig process. för att få fram till lämpliga profilområden. Forskning kompetens underlag verksamhet som är beroende av kvalificerad Det är är en mycket personal. ovisst om det i finns med människor. Det nuläget tillräckligt kompetenta att en är av kvalitet. är viktigt utbyggd forskningsverksamhet mycket god Därför bör den det tar att den föreslagna utbyggnaden process genomföra den som behövs. Hela 1990-talet och kanske mer därtill kan få ta tid komma att tas i Desto är det att processen inleds. anspråk. angelägnare Vi anser att en i den föreslagna storlekssatsning på forskning skall finansieras ett resurstillskott till Vi ordningen genom forskningen. till i 10. En allmän av de återkommer finansieringen kapitel spridning som finns vid enheter med fasta är forskningsresurser forskningsresurser

inte att föredra. Av torde det ha att vi anser att det tidigare resonemang framgått finns starka skäl att en av de Det överväga ökning statliga FoU-utgifterna. har hävdats från olika håll att det mest effektiva sättet att visserligen förstärka och öka forskarutbildade är att bygga forskningen tillgången på ut den nuvarande Det är emellertid vår uppfatt-

forskningsorganisationen.

att inte minst från en ett ning regionalpolitisk synvinkel ger satsning på medelstora så effekter att en

antal nya och högskoleenheter, gynnsamma

av kan motiveras. Det är också vår

utbyggnad forskningsverksamheten

att i större stimulerar till uppfattning nya forskningsmiljöer utsträckning och vilket även talar för att vid ett annya tankar angreppssätt utbyggnad och medelstora större av insatta tal nya mindre högskolor ger utdelning resurser än en av En viss nyetabutbyggnad befintliga forskningsenheter.

lering av kvalitativt FoU-verksamhet blir därmed såväl högtstående viktig från som från ett internationellt regionalpolitisk synpunkt konkurrensperspektiv.

FoU utanför högskolan

De resurser för som vi förordar för av de forskning några regionala är, såsom vi inte för att tillhögskolorna tidigare påpekat, tillräckliga godose det behov av ett mer kvalificerat nära knutet till utvecklingsarbete, näringslivet, som också finns i de tre landsdelarna. prioriterade Såsom betonats bedrivs den största delen av tidigare forskningsoch i inom Till den deutvecklingsarbetet Sverige företagen. övervägande len rör det om ett sig mycket tillämpningsinriktat utvecklingsarbete. Sett i ett har FoU-

längre tidsperspektiv tillverkningsindustrins

satsningar ökat under 1980-talet. Detta oavsett om mycket kraftigt gäller man mäter de totala eller hur FoU-utgifternas ökningstakt FoU-utgifterna som andel av industrins utvecklats. Tillväxten har inte bara

förädlingsvärde

varit kvantitativ utan också kvalitativ. av akademiskt utbildade - Inslaget främst - i FoU har t.ex. ökat från civilingenjörer företagens 25% 1980 drygt till 35% 1988. Om trenden från 1970-talets fortsätter kommer början akademiskt utbildade att utföra över 50% av FoU-arbetet vid mitten av 1990-talet. I ett finns också flera tecken att FoU-arlängre tidsperspektiv på betet koncentreras alltmer . Det gäller oavsett om man fördelar arbetet över över branscher eller över enskilda föreproduktgrupper, tag/koncerner. Det totala FoU-arbetet har i första hand koncentrerats till de orter där stora, FoU-intensiva koncerner inom verkstadsteknisk och kemisk industri lokaliserat Under senare år har

utvecklingsavdelningar.

dessutom av av FoU-relaterade från koninslaget upphandling tjänster cernexterna partners ökat markant. s.k. högst Tjänstesektorns kunskapsföretag har blivit en allt resurs för den uppenbarligen viktigare tillverkande industrins Detta förstärker tendenserna

framtidssatsningar.

till koncentration. Det är lätt att skissera scenarier där geografisk FoU-arbete - näringslivets egen och upphandlad inom en nära framtid till minst 90% är koncentrerad till ett tiotal stadsområden. Det finns i en nära tradition för kollektiv Sverige SO-årig FoU, vilket innebär att stat och tillsammans finansierar

näringsliv forsknings-

och utvecklingsinstitut. Under senare år har det tillkommit samfinansierade program utan egna institut eller FoU-resurser. Den kollektiva tanken har visat bärkraft och institutens verksamheter har De har expanderat. successivt införskaffat en stor avancerad För

mängd forskningsutrustning.

företag som har satsat resurser i har det ofta

kollektivforskningsinstituten

varit alltför att skaffa sådan åtminstone dyrbart utrustning på egen hand, innan varit väl Branschinstituten har användningsområdena utprovade. därför blivit attraktiva också för en mer allmänt inriktad miljöer grund-

140 Utbildning och forskning

Det har varit lätt för dra till kvalificerforskning. ganska institutennatt sig ade forskare från berörda Aven forskarutbildningen

högskoleinstitutioner.

har i växande kommit att till institutens resurser. grad knytas Såväl som till antal har verksamheten efter 1970 ökat i till volym takt med industrins Ett antal kollektiva utan FoU-satsningar. program institut och resurser har startats. I denna s.k. programområdesegna resurser. Ett tillskott i institutens forskning utnyttjas högskolans ytterligare är vissa av STU finansierade för konsultativt stöd till verksamhet program mindre som inte i stiftarkretsen. företag ingår STU har i att för statens träffa avtal om samuppdrag räkning kollektiv FoU i olika former. är att staten finansierad, Huvudprincipen skall stå för 40% av kostnaderna för Kollektiv forskning basprogrammet. bedrivs i former där STU inte delfinansierar basverksamheten utan i också varierande bidrar som Under budgetåret 1985/86

grad projektfinansiär.

fanns tillsammans 42 verksamheter som bedrev kollektiv forskning i skilda

former. De omsatte cirka 700 kronor och 240 miljoner sysselsatte forskarutbildade och cirka 650 med annan högskoleutbildning. personer Motsvarande har SJFR och område. Verkuppdrag på jord- skogsbrukets har för närvarande en 100 kronor. samheten omsättning på miljoner 1985 fanns det inom tillverkande företags FoU-verksamheter, bortsett från cirka 600 anställda med forskarutbildläkemedelsindustrin, Av dessa fanns 300 inom stora verkstadskoncerner. Jämning. knappt förelsen med visar att antalet forskarutbildade i kollektiva näringslivet verksamheter är nära i nivå med det totala antalet i industriföretag högt, utanför läkemedels- och verkstadsindustrin. I småföretagsdominerade branscher som trä- och textilindustri samt industri är de forskarutgrafisk bildade fler i branschens kollektiva än i

många gånger forskningsinstitut

företagen sammantagna. De kollektiva verksamheterna är starkt koncengeografiskt i första hand till Stockholm, vilket beror på en traditionell kopptrerade, till de tekniska institut har dock filialer på andra ling högskolorna. Några “ orter i landet. Institutet för verkstadsteknisk (IVF) har t.ex. huforskning vudkontor i och filialer i Stockholm, Luleå och Göteborg Linköping, Sandviken. Träteknikcentrum har filialer i och Skellefteå. Insti- Jönköping tutet för och är å andra sidan metallforskning Träforskningsinstitutet större institut med verksamhet helt förlagd till Stockholm. exempel på I den sammanställning av regionala teknikspridningsprogram, har 40 olika kollektiva FoU-verksamheter beskrivits. s__om gjordes 1987, Aven om inte är heltäckande den geosammanställningen ger tydliga indikationer. Av dessa 40 verksamheter finns 22 i Stockholm och 6 grafiska i 55% av den totala 1 000 personer, de Göteborg. personalen på drygt flesta finns i 25% i Utanför Stockhögutbildade, Stockholm, Göteborg. holm och finns bara en större kollektiv verksamhet, MEFOS i Göteborg Luleå med ca 70 anställda och inom

(FoU uppdragsverksamhet metallurgi

och Plast- och (PGI) i Värnamo och

bearbetningsteknik). gummiinstitutet

Sundsvall är, förutom MEFOS, det enda institut med fasta resurser som är helt förlagt utanför Stockholm och Resterande 9 verksamheter Göteborg. är antingen mindre filialer till Stockholms- eller eller Göteborgsinstitut

forskningsprogram utan egna fasta resurser i

(bl.a. Lund). Det är således att den av stat och samuppenbart näringsliv finansierade FoU-verksamheten är än mer koncentrerad än geografiskt både och FoU-verksamhet. Man kan högskolornas företagens egen därutöver konstatera att den industriella FoU-verksamhetens koncentrationsmönster för berörda branscher och teknikområden ofta är en helt annan än den kollektiva FoU-verksamhetens. Det förefaller vara så att de kollektiva programmens traditionella till de tekniska kopplingar högskolorna i Stockholm och Tekniska och Göteborg (Kungl. Högskolan Chalmers Tekniska ännu starkt var verksamheterna Högskola) påverkar bedrivs. Omvänt kan detta förhållande tolkas så att de staten styrmedel har, som och basfinansiär, ännu bara i liten avtalspart utsträckning utnyttför att lokalisera kollektiva FoU-verksamheter till andra t.ex. till jats orter, miljöer där den industriella FoU-verksamheten har etablerade eller latenta tyngdpunkter. kan man därför att det är förväntade Något schablonmässigt säga positiva effekter av närhet till KTH:s och CT Hzs som i huforskarmiljöer vudsak styrt lokaliseringen, inte förväntade effekter av att positiva skapa närhet mellan institutsresurser och vissa Man kan också företagsresurser. tänka sig att till sådana närhetseffekter i rejust möjligheten positiva aliteten till att instituten i så blivit kvar i bidragit hög grad Stockholm, eftersom en sådan kan ses som en neutral där lokalisering kompromiss

inga företagsgrupper gynnas. Neutral har kanske också varit lokalisering

en för att behålla en stabil krets av och därmed

förutsättning stiftarföretag

en stabil för att nå en mobasfmansiering konkurrensneutral, långsiktigt tiverad forskning. Det är ett mål i att finna stabila former självklart sig långsiktigt för att driva av stat och samfinansierad FoU. Men neutralitetsnäringsliv och stabilitetssträvanden har också ett De kollektiva resurserna kan pris. med hittillsvarande i direkt eller strategi knappast engageras projekt som, indirekt, syftar till att industriella eller strukomskapa kompetensmässiga turer. Vi anser att staten vid större av verksamheten eller förändringar i samband med större av avtal aktivt ska sin förändringar ingångna utnyttja roll som för att åstadkomma en av kollektiva instiavtalspart lokalisering tut till annan ort än Stockholm och I första hand bör sådan Göteborg. lokalisering ske till i de tre landsdelarna. högskoleorter prioriterade Svenska och Institutet för träforskningsinstitutet metallforskning är vår institut för en En närmare enligt mening lämpliga omlokalisering. geografisk anknytning till den industriella dessa branetableringen inom kan motivera en Sundsvall - Ornsköldsvik -

scher förflyttning. Triangeln

Ostersund, med till Trondheim, är i detta likutlöpare viktig sammanhang,

142 Utbildning och forskning

som ort i och flera orter i Vi förutsät-

någon Sydöstra Sverige Bergslagen. ter att redan etablerade institut utanför storstadsområdena bibehålls.

Ett omfattande för utveckla träindustrin i norra

program at__t

har det s.k. TRAMAN som ett Sverige nyligen startats, 90-programmet

till YTH och IUC. inom komplement tidigare satsningar på Några projekt detta kommer att utföras vid Träteknikcentrum i Skellefteå,

program vilket vi anser är en för vidare Som vi återkommer

god grund satsningar. till i nästa kommer vi också att föreslå instrument för att stärka det

avsnitt, lokala att av de kollektiva

näringslivets möjligheter köpa tjänster

Vi anser att detta är ett led för att bättre forskningsinstituten. viktigt skapa

mellan lokalt och centralt bedrivet utvecklingsarbete. övergångar

Den kollektiva har flera fördelar som också

Finansieringsformen skulle kunna för att och av

utnyttjas främja utvecklingsarbete spridning

i områden. löteknik geografiskt avgränsade Finansieringsformen gäller

d.v.s. löner och inte maskiner. Avtalsperioderpande verksamhet, primärt nas att verksamheten kan bedrivas relativt sikt.

längd garanterar på lång Den kollektiva formen är industrinära. Den till deltagande

uppmuntrar från inblandade därför för god

företag/branscher och ger förutsättningar

återkoppling.

Erfarenheterna från av olika teknikcentra pekar på

etableringar att det hos finns en att kollektivt, både ekonomiskt och på an-

företag vilja

en av i vid Det saknas dra sätt, stödja uppbyggnad kompetens mening. dock balanserade former för att och neutralt stötta dessa

samla, kanalisera

men Den etablerade kollektiva, geografiskt avgränsade, företagsintressen. kollektiva med av en avtalsbunden basverksamhet

formen, samfinansiering kan vara en Det är emellertid att undvika en alltför kraftig

lösning. viktigt

till teknikcentra. Dessa är av skiftande karaktär och skall fixering mycket ses som en bland flera.

möjlighet

Motiven för att stöd till t.ex. teknikcentra eller liknande etab-

ge

inom stödområden har varit att stödet på längre sikt ska ge leringar

effekter för det lokala näringslivets utveckling.

kompetensmässigt positiva

Den valda metoden har hittills främst varit att koncentrera stödet till den

intiala Skillnaden mot den kollektiva finansierings-

resursuppbyggnaden. formen är stödet till maskiner av olika inte till löpande

uppenbar: går slag, verksamhet. Eftersom det i bara varit den initiala resursuppbyg-

princip

som varit när det teknikcentra, har lokalintresgnaden stödberättigad gällt set riktats mot områden och som möjliggör

ganska omgående tjänster drift. De resurserna, som i huvudsak tillkommit genom statliga

uppbyggda

har därmed blivit medel för att ett utbud av tjänster, satsningar, organisera

och men också och

utbildning rådgivning produktions- produktutveck-

där olika intäkter kan täcka driftskostnaderna. lingstjänster,

Kravet att teknikcentra efter en skall bära sina egna

initialperiod kostnader har visat vara svårt att infria. Det särskilt centra som

sig gäller satsat avancerad I gäller att ju mer specialis-

på maskinutrustning. princip erade maskiner man anskaffat, desto mindre blir den målgrup-

potentiella

pen av Det har att teknikcentra för att företag. gjort generera täckningsbidrag sökt den marknaden. I denna har vidga geografiska ansträngning det målet att små och medelstora i ursprungliga främja företag närregionen fått stå tillbaka. I vissa fall har det även lett till att man sålt produktionstjänster och och därmed som (legouppdrag liknande) uppfattats konkurrent av sin

målgrupp.

Vi anser att den kollektiva som framför allt

finansieringsformen

ger stöd till den verksamheten är ett bättre instrument. Satslöpande ningarna skulle då vara både och finansiellt

innehållsmässigt avtalsregler-

ade mellan stat och ett stiftelsebundet, lokalt näringslivsintresse. I första hand bör för ett kollektivt i uppgiften utvecklingsarbete dessa nya former vara att skapa närhet till och av med utbyte kompetens kollektiva branschforskningsinstitut. skulle t.ex. kunna

Basfinansieringen

avse insatser för att lokalt och mer organisera efterfrågan på, inköp av, verkande Det stödet skulle därmed inte långsiktigt kompetens. statliga röra som söker sin utan i stället insatser som resursuppbyggnad marknad, identifierar mer men

intressentgruppers långsiktiga kompetensefterfrågan,

också sådant att denna kan

ger intressentgruppsstöd efterfrågan ges

marknadsmässiga uttryck. Ett sådant stöd skulle därmed kunna skapa efterfrågan från mot centralt koncentrerade Genom perifera kompetenser. detta kan en från nuvarande mönster underlätmarknadstryck frigörelse tas. Vi anser således att i till utvecklingsarbetet anknytning företagen i Norrlands inland, och bör stimuleras Bergslagen Sydöstra Sverige ytterligare av staten för att förbättra för inutgångsläget kunskapsintensiva vesteringar i framtiden. Denna stimulans förutsätter en

samfinansiering

med det lokala näringslivet och bör ges formen av ett

basfinansieringsstöd

som matchar insats, under att vissa företagens förutsättning avtalsreglerade med en sådan bör i första

förutsättningar uppfylles. Syftet satsning

hand vara att för att en länkfunktion utvecklas mel-

skapa förutsättningar

lan de mindre och Vi anser att företagen kollektivforskningsinstituten. detta bör under en De resurser som utvecklingsstöd prövas tioårsperiod. erfordras bedömer vi till ca 50 kronor landsdel miljoner per prioriterad och år. På vilket sätt och i vilka former denna stimudetaljerade statliga lans skall komma landsdelarna till del tar vi nu inte ställning till, eftersom förhållandena sannolikt kräver lokala bör näranpassningar. Regeringen mare undersöka detta.

Kommunikationer

5.2¶Kommunikationer och regional utveckling

Ställningstaganden:

Ökad inom kommunikationssektom att de regionalmålstyming förutsätter politiska prioriteringarna görs tydligare.

av och inom vägsektom Ytterligare decentralisering investerings- driftsbeslut bör som utvecklas. genomföras samtidigt målstymingen

Resurstillskott i och av vägsektom. efordras för investeringar för drift

Nivån inom kommunikationssektom bör i de tre på investeringarna höjas iandsdeiarna och tas de av prioriterade regionala fördelningskriterier fram för statsmakterna och drift. fastställda anslagen för investeringar

bör redovisa både nationellt och av Trafiksektorema miljöeffektema, regionalt, sin verksamhet och för föreslagna transportlösningar.

i och bör ses i ett sammanhang. Investeringar vägnät, järnvägsnät flygplatser bör ersätta nuvarande och omfatta En systemsyn objektsinriktade planering alla trafiksektorer.

inom teleområdet bör ske med kvalitetsindex för Målstymingen sammanvägda teleområde. varje

F ör skall till av företag finnas möjlighet lokaliseringsstöd för uppgradering i datanätet. överföringskapacitet

Försöksverksamheten som i med stöd till datakommupågår malmfälten nikation och utökas till hela Inlandet. förlängs

En metod bör utarbetas att kunna avkastningsför ytterligare differentiera kraven mellan teleområden.

I att 300 kr satsas på vägupprustning, främst Sydöstra Sverige föreslås miljoner av E 66.

I att 500 kr satsas i första Bergslagen föreslås miljoner på vägförbättringar, hand av den s.k.

Bergslagsdiagonalen.

insatser utmed E norr om 200

Till punktvisa 4, Bergslagsdiagonalen, föreslås

kr. miljoner

I Inlandet att 600 kr satsas av 88 föreslås miljoner på upprustning riksvägama och 45 och att de får bilda en genomgående Europaväg.

Ett särskilt program av landets bör för förbättringar grusvägar upprättas.

Det bör utredas om den delen av stödet till kan

driftsinriktade flyglatser

inordnas i ett reformerat transportstöd.

En större mellan och kommunal integration statliga flygplatser föreslås.

Luftfartsverket föreslås se över att

möjligheterna förbättra trafikförsörjningen med till och Tornedalen. flyg från

Flygtrafiken inom Norrland utvecklad och anknuten även till knutföreslås punkter i de nordiska Härvid också ett antal norrgrannländema. förstärks ländska varav utvecklat till ett knutpunkter, Sundsvall/Härnösand föreslås andra nav i det svenska jlygsystemet.

Flygledningen föreslås i bli lokaliserad till och

framtiden Sundsvall/Hämösand

Sydöstra Sverige.

SJ:s med till Sundsvall bör planerade snabbtåg trafik prioriteras.

För av 400 kr till den s.k. Kustbanan i upprustning järnväg föreslås miljoner Sydöstra Sverige.

Ansvaret för upphandling av blönsam bli decentrali-

järnvägstrafik föreslås

serad till länsstyrelserna. från transportrådet

5.2.1 Inledning

Att av och telekommunikationer utveckling transporter, posthaft och har en för är alltjämt avgörande betydelse samhällsutvecklingen ett oomstritt faktum. Det är kommunikation mellan människor genom som samhällen bildas, fortlever och utvecklas. Genom kommunikation kan idéer och social och ekonomisk välfärd och fördelas. spridas skapas Kommunikationerna utgör därför en del av samhällets omistlig infrastruktur. Som vi är denna del av infrastrukturen tidigare redogjort för, också en för en balanserad Mot denna förutsättning regional utveckling. bakgrund är det att kommunikationerna ett av de av naturligt utgör kommittén utvalda områdena för insatser. strategiska regionalpolitiska

146 Kommunikationer

Statsmaktemas målsättningar

Under år 1988 fattade beslut om mål och för

riksdagen inriktning såväl som telepolitiken (prop. 1987/88:

trafikpolitiken (prop. 1987/88:50)

Det slås därvid fast att samhällets inom kommunikations- 118). politik sektorn har som att bidra till, bibehålla och utveckla

sitt yttersta syfte välfärden. Trafik- och samverkar i denna strävan med andra

telepolitiken

där är ett exempel.

politikområden regionalpolitiken

Det målet för så som det i

övergripande trafikpolitiken uttrycks 1988 års är att och i

riksdagsbeslut erbjuda medborgarna näringslivet landets olika delar en säker och trafik-

tillfredsställande, miljövänlig

till samhällsekonomiska kostnader. försörjning lägsta möjliga

samhällsekonomiska kostnader inne-

Begreppet lägsta möjliga bär att skall och ett sådant sätt

transportsystemet byggas upp utnyttjas på att man tar både till vad trafiken kostar för olika inblandade och

hänsyn till vilka andra som för trafikens skull, så att trafik-

uppoffringar görs

kan medverka till ett effektivt i samhället som politiken resursutnyttjande helhet.

Ibeslutet slås dock också fast att samhällsekonomisk effektivitet i strikt bemärkelse kan som den enda för

aldrig tjäna vägledningen

I fall måste strävandena att uppnå största möjliga trafikpolitiken. många effektivitet i ekonomiskt hänseende mot och stå tillbaka för andra

awägas krav Dessa krav kan inte alltid eller

på transportsystemet. uttryckas värderas uteslutande i ekonomiska termer. Det kan exempelvis vara fråga om krav totalförsvarets behov av

på god miljö, trafiksäkerhet, transport-

balans och rättvis fördelning av samhällets resurser. kapacitet, regional

För att konkretisera den övergripande målsättningen uppdelas denna i fem delmål om effektivitet, säkerhet, och

tillgänglighet, god miljö

balans. Det sista delmålet så att transportsystemet skall regional uttrycks

så att det bidrar till balans och innebär en klar markebyggas upp regional

av starka till den Det ring trafikpolitikens koppling regionala utvecklingen.

också att det är att det delmålet . understryks angeläget regionalpolitiska inom står i med de överordnade

trafikpolitiken samklang regionalpolitiska målen och att inom område för att förbättra den

åtgärder trafikpolitikens

balansen därför måste till att det som inom regionala syfta stödja görs

som helhet. regionalpolitiken

beslut innebär liknande målformule-

Riksdagens telepolitiska

inom teleområdet. Det målet för skall ringar övergripande telepolitiken således vara att och den offentliga förvaltningen

medborgarna, näringslivet i landets olika delar skall en tillfredsställande tillgång till tele-

erbjudas kommunikationer till samhällsekonomiska kostnad.

lägsta möjliga

Detta mål likaledes i fem delmål om tillgänglighet,

uppdelas

samt balans och

effektivitet, utvecklingsmöjligheter, uthållighet regional

sociala Aven här har statsmakterna således i ett särskilt delmål

hänsyn. understrukit mellan kommunikationer och

kopplingen regionalpolitik.

Kommunikationsområdet är genom dessa ett av riksdagsbeslut de sektorsområden som i en klar målformuleringar givits regionalpolitisk För att erhålla så effekter som när profil. goda möjligt politiken genomförs anser kommittén att målen bör och att de ytterligare preciseras regionalpolitiska prioriteringarna bör göras tydligare för de som ansvarar för genomförandet. Vi anser att det i första hand ankommer på regeringen som både för och att dessa ansvarig trafikpolitiken regionalpolitiken göra preciseringar vad gäller trafikens och inriktning geografiska fördelning.

Trafik för vem ?

Tillväxten av transporter och trafik är inte i efterstränågot sig vansvärt. De förändringar som sker i transporternas och inriktomfattning ning hänger till största delen samman med andra samutvecklingen på hälisområden. En omfattande studie av kommunikationernas och tillgänglighet som vårt av AB, redogeografiska spridning, på uppdrag gjorts Temaplan visar ett allt starkare beroende mellan boende, arbete och kommunikationer. En till de växande är de väsentlig förklaring transportbehoven som skett i utformningen av Kraven en förändringar bebyggelsen. på bättre bostadsstandard och har således medfört ett annorboendemiljö lunda och en annan än Ett bebyggelsemönster markanvändning tidigare. mer varierat och samtidigt specialiserat utbud av service, hälsoutbildning, och sjukvård, kultur och fritidsaktiviteter etc. kräver likaså ökad rörlighet. Vidare sker fortlöpande en av förvärvslivet, som bl.a.

förändring

tar i att en allt större del av är i sådana sig uttryck befolkningen sysselsatt befattningar som kräver och resor i inpersonkontakter tjänsten. Viktiga slag i är också en ökad förvärvsfrekvens bland sysselsättningsutvecklingen kvinnorna och en ökad arbetsmarknaden. jämställdhet på Transporterna har också blivit ett medel för att för viktigt bryta isoleringen många i samhället. Det för dem som bor i grupper gäller givetvis speciellt glesbygden, men också för äldre och över hela landet. många handikappade Inom industrin sker en av i samtidigt omvandling produktionen riktning mot högförädlade varor och en mera utvecklad produktionsteknik, som ger till andra och ställer andra krav upphov transportmönster på transportfunktionen än tidigare. Tjänstenäringarnas växande betydelse får också konsekvenser för naturligtvis transportefterfrågan. Slutligen det ökade internationella samarbetet inom och andra utgör näringslivet på områden en stark drivkraft för tillväxten av transporterna. Kommittén anser mot denna att det är av central bakgrund betydelse att inriktas mot att dessa ändrade och i trafikpolitiken tillgodose fall ökade i hela landet och att därvid många transportbehoven hänsyn måste tas till olika varierande förhållanden och behov. Evenregioners tuella måste till de generella begränsande åtgärder anpassas regionala förutsättningar som föreligger.

148 Kommunikationer

5.2.2 Tillgängligheten till transportsystemet

Statsmakternas målsättning om tillgänglighet trafikpolitiska innebär att skall utformas så, att medborgarnas och transportsystemet skall ett näringslivets grundläggande transportbehov tillgodoses på tillfredsställande sätt. Vi anser att det är att de faktiska tillgänglighetsofrånkomligt kraven måste variera mellan landets olika delar samma sätt som inom på andra samhällsområden. skall vara att trygga Transportsystemets uppgift arbetsresorna och för alla till det utbud av tillgängligheten medborgare service och rekreation som Turtäthet etc. för kollektivtrafiken kan erbjuds. därför inte utan till de förhållanden som anges generellt måste anpassas inom andra samhällsområden. Aven de tekniska och

gäller organisatoriska

förhållandena i enskilt fall måste få av tillvarje påverka preciseringen

gänglighetsmålet.

Inom det att samordna transportsystemet

persontrafiken gäller

med andra samhällssektorer för att man skall kunna finna en nivå riktig på För del det inte att lika entydigt tillgängligheten. godstransporternas går en servicenivå. Rent allmänt kan emellertid sägas att det urskilja lämplig ökade kravet ett materialadministrativt tänkande inom näringslivet har

på

lett till att tidsfaktorn tillmäts allt större Behovet av snabba betydelse. ökar som större krav ställs säkerhet. transporter samtidigt på tidsmässig Genom att de enskilda i huvudsak har ansvaret för transporföretagen terna och stat och kommun ansvaret för i infrastrukturen investeringar måste statsmakternas insatser för till i tillgängligheten godstrafiken hög till infrastrukturen. grad knytas

5.2.3 Infrastrukturen

Det beslutet innebär att statsmakterna fastslagit trafikpolitiska en rad för av under de kommande principer inriktningen trafikpolitiken åren. Beträffande trafikens infrastruktur innebär dessa i korthet följande:

- Samhället skall ha ansvaret att de som behövs för trafikanläggningar allmänna kommer till utförande. för transportbehov

- Staten skall ha ett särskilt ansvar sådana som för trafikanläggningar svarar mot nationella och internationella transportbehov.

- och vidmakthållandet av de som drivs i Utbyggnaden trafikanläggningar och vilka det skall statlig regi för utgår betydande statsbidrag grundas på samhällsekonomiska bedömningar.

- av och beslut om i och underhåll av Planering investeringar infrastrukturen skall i princip vara organisatoriskt åtskildfrån beslut som rör själva produktionen av transporterna

- Statsmaktemas beslut om av mellan de olika fördelning investeringsmedel trajikgrenama skall bygga på en samordnad, långsiktig investeringsplaoch en ökad Ansvaret den och nering målstyming. för löpande planeringen förvaltningen av den statliga skall dock så långt möjligt

infrastrukturen

decentraliseras och delegeras.

är till sin natur och innebär Infrastrukturinvesteringar långsiktiga ofta betydande åtaganden. De har också stor för den betydelse regionala utvecklingen. Behoven av i infrastrukturen är i stora, investeringar dag dels på grund av eftersläpande underhåll, dels för att nya krav på utbyggnad Vi anser därför att om av resurser gör sig gällande. frågor tilldelning till och bör ökad infrastrukturinvesteringar planeringssystem ägnas uppmärksamhet ur regionalpolitisk synvinkel och att den dimengeografiska sionen bör ges en större tyngd än hittills. Vi anser också att det på grund av infrastrukturens strategiska betydelse för hela är att den vidmakthålls samhällsutvecklingen naturligt och ut med av samhällsekonomiska I en sådan byggs ledning bedömningar. bedömning bör så långt det är effekter för olika delar av möjligt samtliga samhället in. Det är därvid att de och vägas viktigt miljö- regionalpolitiska aspekterna, som ofta tillhör de i ekonomiska termer mest svårberäknade effekterna, trots detta ges en adekvat och vid de behandling tyngd slutliga I detta vill vi också vikten av att bedömningarna. sammanhang understryka den av de samhällsekonomiska som metodutveckling kalkylmodellerna såväl vid verk och som vid fortskrider och pågår myndigheter högskolor behandlar dessa frågor.

5.2.4 Samordnad investeringsplanering

Beträffande för vill planeringssystemet infrastrukturinvesteringar vi särskilt behovet av att den decentraliserade understryka planeringsstruktur som nu utvecklas i med och som enlighet riksdagens riktlinjer innebär en från och av långtgående delegering riksdagen regeringen beslutanderätten i av stor för måste frågor betydelse regionerna kombineras med en väl utvecklad Behovet av en sådan ökad

målstyrning.

från riksdag och skall inte minst ses i av målstyrning regering belysningen de komplicerade av intressen som krävs när man skall sammanvägningar ta i trafik- och bl.a. med tanke ställning övergripande transportfrågor, på Det behövs mål och som en

regionalpolitiska aspekter. riktlinjer ger

betydligt klarare än vad som hittills har varit fallet för verksamvägledning

150 Kommunikationer

heten i de beslutande Annars får inte samhällets trañkpolitik

organen. avsedd verkan.

Den förändrade av olika verksamheter statsmakterna

styrning strävar efter har delvis redan inom televerkets och postens

prövats områden. har där fram för och fastställande

Treårsplaner tagits prövning av och Mål och standardkrav har fastställts och investe-

regering riksdag.

för att målen har Nu inkluderas även tran-

ringsnivåer uppnå godkänts.

i en och i och med den sportsektorn målstyrd långsiktig planeringsform samordnade investeringsplaneringen.

Motivet för att införa en samordnad är att

investeringsplanering en sådan statsmakterna bättre för beslut om såväl resursför-

ger underlag

mellan olika sektorer som inom respektive delningen resursanvändningen sektor. En av en eller är inte en

utbyggnad hamn, väg, järnväg flygplats isolerad företeelse utan del av ett totalt, funktionellt sammanhängande

av stor inte minst ur regional synvinkel. transportsystem betydelse

Vare det eller inte mellan investeringar

sig föreligger utbytbarhet inom olika konkurrerar de om resurser. Detta

trafikgrenar gemensamma ställer krav ett som mellan effekterna

på underlag möjliggör jämförelser och av i inom olika trafikgrenar.

utbytet investeringar trafikanläggningar

Det bör dock observeras att också

strategiskt lagda investeringar

vilket innebär att det kan vara ett samhällsekonomiskt skapar resurser, slöseri att satsa för lite. Väl motiverade bör således inte ses

investeringar som renodlat konkurrerande till varandra , utan skapar motiv

gemensamt för ramar.

höjda

Ivissa fall finns också för statsmakterna att ta ställning

anledning till enskilda större som kan ha för

investeringar långtgående verkningar flera eller utanför transportsektorn.

trafikgrenar

Vi anser att den samordnade långsiktiga investeringsplaneringen har att utvecklas till ett medel i statsmakternas

förutsättningar viktigt

strävanden. Ett villkor för detta är dock att de regional-

regionalpolitiska

målen konkretiseras i och att redo-

politiska planeringsförutsättningarna

av effekter blir en del av verkens visningar regionala naturlig planeringsarbete.

u

delar av är i med

Ovriga transportsektorns planeringssystem linje de i olika decentraliserade.

trafikpolitiska riktlinjerna utsträckning

och av olika i Prioriteringen bedömningen väginvesteringar riksvägnätet sker t.ex. i med detta i kommunerna och på länsmyndigheterna.

enlighet Därmed erhålls en demokratisk av Det är dock

förankring vägbyggandet.

inte minst från att de centralt viktigt regionalpolitiska utgångspunkter fastställda för den

vägbyggnadsplanerna riksvägnätet återspeglar

som kommer fram i denna decentraliserade planeringsprocess.

prioritering

Inrättandet av det s.k. innebär likaså en

länstrafikanslaget

av som förutom bygdecentralisering investeringsplaneringen. Anslaget,

av även omfattar i bidrag till gande länsvägar investeringar länsjärnvägar,

av och vissa kollektivtrafikinvesteringar m.m., byggande statskommunvägar

innebär att de som kan och prioriteras regio-

investeringsmedel planeras nalt ökas Det innebär också att kommuner, och läns-

kraftigt. landsting

får större än att en styrelser betydligt möjligheter tidigare göra allsidig

av i länet med i en helbedömning investeringsinsatserna utgångspunkt

de lokala och Endast hetssyn på regionala transportbehoven. fördelningen av på länen beslutas nu centralt.

anslagsmedel

Vi stöder dessa som i med

decentraliseringsåtgärder ligger linje

våra allmänna Vi anser att arbetet bör fortsätta

regionalpolitiska förslag. bl.a. att hur roll i planeringsprocessen ytter-

genom pröva länsstyrelsernas

kan stärkas, en starkare mellan ligare förslagsvis genom koppling riksvägsoch I med ovan förda resonemang anser vi

länsvägsinvesteringar. enlighet dock att det är med en utvecklad även här. Den

viktigt målstyrning regio-

från det beslutet bör därför nalpolitiska målsättningen trafikpolitiska på

sätt konkretiseras i de planeringsförutsättningar som regeringen lämpligt utfärdar. Vi vill också förorda att den systemsyn som är en viktig del av den beskrivna samordnade riksnivå får

tidigare investeringsplaneringen på ökat även i den mer hos verk

genomslag alldagliga investeringsplaneringen och Denna systemsyn bör därvid ersätta ett många gånger

myndigheter. alltför snävt där frågor om regionala effekter etc. kan ha

objekttänkande, mycket svårt att göra sig gällande.

Trafiksektorns drifts- och underhållsinsatser styrs av en

mängd faktorer. Eftersom trafikverken i sin verksamhet har att ta

naturligen

till t.ex. redan infrastrukturnät och skiftande klimathänsyn befintligt förhållanden är resursernas fördelning över landet inte möjliga att planera

samma kriterier som investeringarna. andra sidan är givetvis enligt underhåll av infrastrukturen helt avgörande för att de olika regionernas

skall kunna Vi anser därför att det är trafiksystem fungera. synnerligen

att statsmakternas regionalpolitiska målsättningar hävdas även vid viktigt

av drift och underhåll. En allmän strävan bör också vara att så

planering

i en för långt möjligt integrera infrastrukturplaneringen planeringsprocess såväl investeringar som drift.

5.2.5 Landsdelar och kommunikationer

Vi har i av den utvecklingen avgränsat tre

analysen regionala landsdelar - och - med särskilda

Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige behov av regionalpolitiska insatser. En av anledningarna till den svagare

eller bristen dessa områden har varit utvecklingen på utveckling uppvisar brister inom infrastrukturen och kommunikationerna.

(TPR) redovisar i en och

Transportrådet sammanställning kommentar till de senaste inom att

investeringsplanerna transportsektorn de landsdelarna redan i har en standard

prioriterade utgångsläget lägre på sin infrastruktur än övriga landet. WR har efter genomgång av planerna också funnit att landsdelarna inte ges den prioritet att bristerna kan undanröjas under den kommande treårsperioden.

152 Kommunikationer

För att andra insatser för som vi tar

regional utveckling ställning

t.ex. olika skall bli effektiva och ge förväntade till, näringslivsinsatser, resultat, måste nivån insatserna inom kommunikationssektorn höjas

på inom alla de tre områdena.

prioriterade

Mot den föreslår vi att tas fram

bakgrunden fördelningskriterier för den av de av riksdag och regering fastställda

regionala fördelningen

till och drift inom kommunikationssektorn. Kriteanslagen investeringar rierna bör bl.a. de förhållandena och i regio-

spegla geografiska uttryckas

vikter för En särskild bör nalpolitiska respektive region. redovisning lämnas till i samband med att kommunikationsverkens investe-

regeringen

för den kommande sammanställs. ringsplaner planeringsperioden

5.2.6 Kommunikationssystemet

För av och servicen till hushållen

utvecklingen näringslivet spelar telekommunikationerna och posten en viktig regionalpolitisk roll, vars

kommer att öka 1990-talet. Möjligheterna för teknikbetydelse på beroende och verksamheter att utvecklas är avhängiga

kunskapsintensiva

telekommunikationer med kvalitet. av tillgången på god Utbygg-naden och till det moderna telenätet är därmed för i vilken

tillgången avgörande

olika landsdelar kan en utveckutsträckning erbjuda likvärdig lingspotential.

För den är det i första hand

fysiska tillgängligheten vägnätet, med sin och som mest för den

geografiska spridning, flyget betyder

Den spårbundna trafiken kompletterar transportregionala utvecklingen.

för resor där finns och där systemet speciellt medellånga trafikunderlag

da behöver med kort restid både för längre ligreseavstånd överbryggas arbets-oc studiependling.

Miljöfrågoma

i till kommunikationer har fått allt

Miljöfrågorna anknytning

större Trafikens var en av

uppmärksamhet. miljöeffekter huvudpunkterna iden och kravet att skall bidra

trafikpolitiska propositionen, trafiksystemet till en är ett av delmålen i statsmakternas

god miljö trafikpolitiska målsättningar.

Av de inhemska som belastar miljön kommer huvudde-

utsläpp len från trafiken. Inom trafiksektorn svarar vägtrafiken för merparten av dessa utsläpp.

Mot denna bakgrund förs diskussioner om möjligheter att som en del i en strategi för bättre fördelningen av trafiken

miljö påverka på

olika och den trafiken måste få en

trafikslag. Järnvägen övriga spårbundna chans att utvecklas där de har att väl, huvudsak-

förutsättningar fungera

inom och mellan stora Detta är utomor-

ligen befolkningskoncentrationer.

i

dentligt för att man skall kunna som angeläget erbjuda transportlösningar på ett bättre sätt än i En rationell räls-

dag begränsar miljöstörningarna.

bunden har också effekter. En av godstrafik positiva ökning järnvägstrafiken med 50 %, av trafik till under genom överföring vägburen järnväg, en skulle medföra en minsktjugoårsperiod, enligt tillgängliga uppgifter ning av med 10 % . Med den tillväxten

kväveoxidutsläppen prognoserade

inom väg- och skulle för som flygtrafiken minskningen transportsektorn helhet stanna vid 3-5 %. Mot denna har statsmakterna bakgrund pekat på det i att också rena bussars och angelägna personbilars, lastbilars, flygplans utsläpp vid källan.

direkt

Aven med en sådan är det emellertid att strategi troligt miljöproblemen under 1990-talet kommer att vissa och framtvinga regionala lokala restriktioner för vägtrafikfordon. I ett blir då valet av regionalpolitiskt perspektiv transportlösningar i kombination med eventuella restriktioner som läggs på olika färdmedel det som skall till för en av läggas grund regional anpassning

transporterna. Vi gör mot av ovanstående den att

bakgrund bedömningen

kommande beslut, bl.a. om i under 1990investeringar transportsektorn, talet i större än hittills kommer att av dess utsträckning påverkas miljökonsekvenser. Det är därvid av central att tas till utveckbetydelse hänsyn

lingsförutsättningarna i de delar av landet som är beroende av

vägtrafik för såväl sin som sin och som ofta har

gods- persontrafikförsörjning lägst miljöbelastning.

Vi är medvetna om att det finns brister i metoderna att idag tillvarata miljöaspekterna i bl.a. de samhällsekonomiska som skall kalkyler ligga till för beslut om alternativa grund transportlösningar. Naturvårdsverket skall tillsammans med inom länsstyrelserna ramen för den samordnade

nyligen påbörjade investeringsplaneringen

utarbeta ett som redovisar

underlagsmaterial miljöbelastningen regionalt.

Materialet bör användas som för att utveckla en metod där underlag miljöaspekterna blir i tillräckligt belysta beslutsprocessen. Ett för beslut om valet av är en

viktigt underlag transportlösning

av konsekvenserna för för tänkt Vi anser

beskrivning miljön varje lösning.

att trafiksektorerna till bör redovisa av sin regeringen miljöeffekterna verksamhet och för de olika både natioföreslagna transportlösningarna, nellt och regionalt.

Telekommunikationer

Möjligheterna att lokalisera kommunikationsbenytillkommande roende verksamhet kommer att var teletekniken är styras _av till

tillgänglig

rimliga kostnader och av kvalitet. Aven av verkgod utvecklingen befintlig samhet kommer att vara beroende av tillgången på telekommunikationer av kvalitet och till kostnader. hög rimliga

Kommunikationer

kommer under 1990-talet därmed att vara Telekommunikationer för den och en av de viktigaste rambetingelserna regionala utvecklingen också en för hur statsmakternas intentioner

därmed grundförutsättning

kan komma att inom det området.

genomföras regionalpolitiska

har framförts att televerkets av bl.a.

Farhågor utbyggnadstakt

kan komma att hämma med sent inplanerad AXE-stationer regioner medan som får till tekniken på ett tidigt

utbyggnad, regioner tillgång

stadium får ett

försprång.

hävdar i motsats till detta att verket med olika Televerket kan sina i stort sett över hela landet tekniska lösningar erbjuda tjänster d.v.s. att tiden från att kunden beställer en viss och med korta ledtider, det_ till dess att den är är kort. Aven om televerket tekniskt service tillgänglig servicen så blir det en om kostnaden. För kan ge den efterfrågade fråga hushållen har televerkets servicemål fastställts telefoni till nyligen vanlig

av riksdagen. fastställda servicemålen har verket bl.a. Utöver de av riksdagen den svenska marknaden ett stort utbud av som mål att erbjuda för textkommunikation och kvalificerade nättjänster datakommunikation,

Målet är att leverans- och serviceåtaganden, som bildkommunikation. avtal mellan verket och skall normalt i respektive företag, regleras denna av har statsmakterna inte till 100 %. För typ nättjänster fullföljas

fastställt något servicemål. För hushållen Statsmakternas krav ett regionalt finns, genom på

och socialt en att tillhandahålla grundläggande ansvar, skyldighet i hela landet till av fastställda priser, teletjänster (telefoni) regeringen att får öka maximalt lika som vilket innebär priserna mycket ökar. Nu taxor innebär att rikssamtalen konsumentprisindex gällande Detta med stora subventionerar lokalsamtalen. missgynnar regioner

till nationella centra och favoriserar framför allt storstadsregioner avstånd nås med lokalsamtal. Vi anser att taxan bör ändras där många abonenter

så att denna obalans minskar. områden -- Vi anser att även televerkets administrativa

- i med en bör så att de teleområden samband taxeändring anpassas med avseende bl.a. utbudet av och motsvarar kontaktbehoven på offentlig

I bör att och nationella organ kan service. ändringen ingå offentliga privat nås till samma kostnad oavsett varifrån i landet samtalen per telefon

kommer. vad motsvarande servicemål för Statsmakternas hållning gäller

är för närvarande oklar. företag En särskild och 1988:2) har utredning, post- teleutredningen (K

närmare vilka och som fått i uppgift att precisera kundgrupper tjänster

av televerkets och sociala ansvar i framtiden. skall omfattas regionala våra är det att Post- och tele- Från utgångspunkter angeläget särskilt televerkets ansvar att tillhandahålla service till utredningen klargör sådana villkor som inte vissa landsdelar. företag på missgynnar

Riksrevisionsverket (RRV) har i en nyligen genomförd granskning av televerket och sociala (televerkets regionala ansvar) konstaterat att målen för televerket är har motstridiga. Avkastningskravet under senare år haft än kvalitetskravet. Då högre prioritet avkastningskravet från statsmakterna verksamheten i sin helhet har televerket gäller internt givit teleområdena olika vilket medfört att avkastningskrav televerket kunnat ta Oklarheter har däremot regionalpolitiska hänsyn. uppstått hur olika skall behandlas. företagskunder Då avkastningskravet haft har vissa att hög prioritet svårigheter upprätthålla en och kvalitet Hur kvaliteten varierar hög jämn uppstått. mellan olika teleområden har RRV redovisat med av en hjälp beräkningsmetod som de kvalitetsfaktorerna i grundas på fyra 1) framkomlighet nätet, 2) leveranstid, 3) felavhjälpningstid och 4) antalet nätfel. Resultatet redovisas som index, där de olika för kvalitetsaspekternas betydelse kunden Det en stor kvaliteten sammanvägts. föreligger spridning på på den service som i de olika teleområdena. erbjuds RRV:s slutsatser är att televerkets nuvarande och mätningar redovisningar av hur kvaliteten i telenätet inte är RRV uppnås tillräckliga. förordar att ett system med kvalitetsindex för teleområde vägda respektive införs. \ Vi delar RRV:s och anser att de som RRV uppfattning förslag lagt om att utveckla kvalitetsindex är De skillnader sammanvägda riktiga. mellan olika teleområden som redovisas visar att det inte är att tillräckligt ange kvalitetsmål som för landet som helhet. vår genomsnitt Enligt uppär det att slå fast att kvalitetsindex inte i tele-

fattning angeläget något

område får ett värde. Vi anser att inom understiga angivet målstyrningen teleområdet på detta sätt blir effektivare också

regionalpolitiskt.

En annan är vilka som ett kvalifråga egenskaper sammanvägt tetsindex bör ge information om. Det dock utanför kommitténs

ligger

att ha mer detta. Med tanke uppgifter några detaljerade synpunkter på på den växande som telekommunikationerna har för är betydelse näringslivet det ytterst angeläget att kvalitetsindex inte bara anger nätets kvalitet för grundläggande teletjänster utan också för datakommunikation. Kommittén är medveten om att från tekniska är svår i gränsdragningen synpunkter dessa eftersom även de sammanhang grundläggande teletjänsterna erbjuder vissa till datakommunikation. blir då närmast vilka möjligheter Frågan som kvalitetsindex bör inkludera.

överföringshastigheter

Vi bedömer att ett för datakommunikation som skall grundkrav för hela landet kan ställas med vad som för gälla analogt gäller vanlig telefoni, d.v.s. krav en som är för alla. Kravet på grundservice tillgänglig bör enligt vår bestämmas av att med vid uppfattning möjligheten varje tidpunkt moderna av standardutförande kunna kommunipersondatorer cera över hela telenätet. Denna bör omfattas av den fasta grundservice kostnaden för ett av kravet abonnemang. Kvantifieringen på grundservice skall automatiskt den tekniska För närvarande är en följa utvecklingen.

Kommunikationer

9 600 bits/ s tillräcklig. överföringshastighet på För mer avancerad för närvarande med hastigheter överföring, och bör eller i annan på 2 Mbits/s däröver, lokaliseringsstöd företagsstöd efter särskild Inte minst är detta i

form kunna utgå prövning. viktigt

med försök att verksamheter från bl.a. Stockholm. Denna samband flytta till stöd kan medföra kostnader för telekommunikationer möjlighet lägre enheter och kvarvarande inom en eller mellan utlokaliserade organisation

ett företag. Den som inneburit och fasta för prispolitik enhetliga låga priser har vår varit Samhushållen enligt uppfattning regionalpolitiskt riktig. emellertid lokalsamtal bekostnad av samtal över talstaxorna gynnar på vilket inte de kostnaderna för samtalen. längre avstånd, speglar verkliga Därmed områden som storstadsområdena medan gynnas befolkningstäta områden större avstånd En av kostnaglesare på missgynnas. anpassning derna vilket vi anser vara riktigt.

pågår,

Genom marknaden med större konkurrens förändringar på minskar televerkets till d.v.s. kostnadsmöjligheter korssubventionering, mellan olika Detta leder till att allt fler kostgrupper. tjänster

utjämning

Kostnaderna för hushållen kommer med en sådan genomnadsanpassas. förd att öka och kommer också fortsättningskostnadsanpassning företag vis att drabbas av stora kostnader för att erhålla vissa tjänster. Ett stöd för att reducera taxorna för

regionalpolitiskt

datakommunikation till och från i malmfälten har dataföretag prövats. har under tre år och haft en total ram 3 kr. Stödet funnits på miljoner har utvärderat stödet och funnit att det inte haft

Transportrådet någon

som redan var etablerade vid stödets införande. större påverkan på företag har det varit av för två som lokaliserats efter Däremot betydelse företag stödets införande. Totalt har endast 222 000 kr av 3 kr tillgängliga miljoner

under den treåriga försöksperioden. utnyttjats En av till att stödet inte har är att anledningarna utnyttjats endast de kostnaderna täcks av stödet. upplever rörliga Företagen med kvaliteten och skulle fasta problem på överföringarna vilja prioritera Kostnader för sådana täcks dock inte av stödet. Stödet har

uppkopplingar.

trots att inte större summor har utbetalats som viktigt av några upplevts

och berörda kommuner. befintliga företag beslöt våren 1989 att i avvaktan utvärdering Riksdagen på

försöket med ett år. förlänga har nu beslutat om vissa i stödets

Transportrådet förändringar

för bl.a. fasta som utformning 1989/90, varigenom linjer godkänns

stödberättigade. Vi anser att den tid som förflutit sedan stödets införande är för

kort för att man skall kunna bedöma effekterna av stödet och att effek-

terna av förändrat stöd i med TPR:s bör studeras. enlighet nya regler har dessutom beslutat ut i Televerket bygga nätkapaciteten regionen, vilket förändrar för stödet till det bättre. Vi föreslår förutsättningarna

därför att utsträcks tre år och att försöket skall försöksperioden ytterligare omfatta hela Inlandet. Detta motiveras även av att stödet de kompletterar förslag till stöd åt den som vi diskuterar i 6.2. privata tjänstesektorn kapitel Nuvarande bör vara oförändrad och under anslagsram försöksperioden ligga kvar under

kommunikationsdepartementets anslag.

Enligt televerkets kommer hela landet att ha utbyggnadsplaner tillgång till det nya nätet först 2010-talet. kan inpå Utbyggnaden tidigareläggas i områden som skulle komma senare men med nuenligt planerna varande till en extra kostnad. om hur en sådan

investeringspolitik Frågan

extrakostnad skall finansieras om

uppstår investeringsbehovet ligger inom

de områdena. regionalpolitiskt prioriterade Både televerket och RRV föreslår en av avgränsning det sociala och ansvaret till enbart åt hushåll och föreslår vidare regionala teletjänster att om även företag skall omfattas, bör detta av de ske genom utbyggnad generella lokaliseringsstöden till företagen. Vi kan inte acceptera ett sådant som ledande för synsätt princip telepolitiken. Ett skäl till detta är att de kostnader som ett har för företag att komma i av vissa i viss beror den åtnjutande tjänster utsträckning på regionindelning som televerket Att bl.a. sådana förhållanden tillämpar. skall få vara för om kostar 1 500 avgörande tjänsten företaget kr eller den verkliga kostnaden är inte rimligt. Som vi tidigare bör televerket svara för en viss föreslagit grundservice vad gäller datakommunikation. För med krav företag högre på datakommunikation anser vi att det i särskilda fall bör ges möjligheter att med medel av regionalpolitiska stödja utbyggnaden datakommunikationsnätet. Vi har inte beräknat de kostnader som skulle medföra förslagen för televerket. vår bör Post- och studera Enligt mening teleutredningen denna fråga närmare.

För att nå de mål som kommittén har redovisat är det att möjligt den av mellan teleområdena som teledifferentiering avkastningskraven verket kan behöva öka redan tillämpar ytterligare. I Ostersunds teleområde är t.ex. det interna avkastningskravet redan så att en vore lågt ytterligare sänkning verkningslös. Televerket bör finna ett sätt att, t.ex. av resultaten för flera genom sammanslagning teleområden, kunna göra en av resultatkravet, framför allt som

utjämning

just Ostersunds teleområde tillhör ett av landets mest eftersatta områden med avseende kvalitet i telefonnätet. på I RRV:s hävdas att det ett rapport föreligger positivt samband mellan redovisat resultat och d.v.s. att kvaliteten, högre kvalitet går att förena med Vi anser att televerket bör utarbeta en

avkastningskraven.

för hur de nämnda sambanden kan användas för strategi positiva i områden med både kvalitet och kvalitetshöjningar låg låg avkastning.

Kommunikationer

Posten

service är en och nödvändig del Den postverket ger idag väsentlig statsmakterna har fastställt standardkrav för av landets infrastruktur. servicen och inom vilka ekonomiska ramar de skall uppnås. kommande står Inför postverkets treårsplan (1990-1992) och servicemål kvar. Där att den nuvarande täckkvalitetsmål sägs höga vad avser skall bibehållas. Postverket

ningsgraden geografisk tillgänglighet

vad som är den formen för servicen: fast postkontor, avgör lämpligaste eller av servicens utformlantbrevbäring postväskeservice. Anpassningen ske med varsamhet så att tilli glesbygderna skall rikstäckningskravet ning

godoses. servicenivå anser vi i stort Nuvarande inriktning på postens de kraven. Vi vill emellertid förorda samma

tillgodoser regionalpolitiska

minimistandard som vi redovisat för tele-

principiella syn på postservicens

verket. Det innebär att servicenivån mäts istället för som på postregioner

riksgenomsnitt.

Den kommitté som för närvarande ser över statens

(K1988:02)

och sociala ansvar för bl.a. skall

regionalpolitiska postverksamheten

för servicestandard i och föreslå granska postverkets riktlinjer glesbygd bedöms motiverade. Vår moti-

eventuella ändringar som regionalpolitiskt

verade bör i det konkretiseras i form av mätbara princip sammanhanget

servicekrav. har i olika framförts om att skulle Förslag sammanhang postgirot utanför Stockholm. Efter vad vi har erfarit att kunna lokaliseras planeras av teknik ut inom till flertalet

med hjälp ny arbetsuppgifter postgirot

flytta

ute i landet. Aven som innebär att andra verksampostkontor lösningar kan svara för viss bör tas tillvara.

heter, inklusive privata, postservice

men bidrar till att Härigenom skapas inga nya arbetsenheter utflyttningen stärka och annan verksamhet orter där det av

postens på regionalpolitiska

skäl är att bibehålla servicen. angeläget vår kan delar av den kvarvarande centrala . Enligt bedömning vid med bibehållet krav servicenivå, lokahanteringen postgirot, på hög en ort utanför Storstockholm. bedömer att en sådan liseras till Postgirot ort bör inom 2 timmars bilavstånd från Arlanda. ligga

Vägar

redovisar i sin senaste att

Vägverket anslagsframställning

och sett har en lägre Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige generellt än landet. konstaterar också att de nyligen vägstandard övriga Vägverket fastställda inte förmår att förbättra situationen för ordinarie vägplanerna

de utsatta i landet. regionerna vårt i form av och

Trafikökningen på vägnät privatbilism

har under en tid varit stor, vilket medfört att underhåll

godstrafik längre

och nyinvesteringsbehoven har ökat. Vi anser att tilldelade medel för bl.a. underhåll inte motsvarat behoven, vilket fått till att det som följd kapital redan investerats i inte har kunnat hållas intakt. beräkvägnätet Enligt ningar av kan med nuvarande resurser endast en av vägverket tredjedel beräknat behov fram till år 2000. tillgodoses Samtidigt ställer näringslivet krav bättre till EG:s på anpassning regler med avseende vilket medför behov på vägnätets bärighet, ytterligare av Särskilda medel har fr.o.m. avsatts för investeringar ivägnätet. 1988/89 bärighetshöjande åtgärder, främst i skogslänen. Vägnätet består av statskommunala och riksvägar, länsvägar, enskilda Med den för i som vägar. ansvarsfördelning åtgärder vägsystemet finns har kommittén sina till att enbart begränsat detaljförslag gälla riksnätet. För de som beslutas nivå inom ramen för vägar på regional länstrañkanslaget är det resursstorleken och dess som vi anser fördelning oss kunna ha medan för och synpunkter på, detaljförslagen länsvägar liknande överlåts till kommuner och län att diskutera. I av kommittén områden finns samtliga prioriterade geografiska att föreslå i det nationella angelägna förbättringar vägsystemet. I 66 den mest Sydöstra Sverige utgör Europaväg betydelsefulla trafikpulsådern. E 66 fungerar som förbindelselänk både inom området och mellan området och Mälardalen norrut, men också söderut som länk till Skåne och vidare till På E 66 finns för närvarande främst Europa. behov av förbättringar sträckan Kalmar-Karlskrona och sträckan

på på

söder om Västervik. Som andra i viktiga vägförbindelser Sydöstra Sverige fungerar 25, Kalmar-Växjö och 30, samt riksväg riksväg Ronneby-Växjö 23. Aven här finns behov av som skulle underlätta

riksväg förbättringar

samverkan på olika områden inom regionen. I skulle en av den Bergslagen utveckling sak. Bergslagsdiagonalen, från norrlandskusten via Falun och Orebro för att ansluta / Borlänge till E 3 och E 18 samt till den E södergående 4, ge regionen betydelsefulla utvecklingseffekter och trafikekonomiska fördelar. avlastas Samtidigt Stockholmsområdet viss trafik med genomgående åtföljande miljöfördelar för området. Flera alternativ till av har utretts och dragning diagonalen kostnadsbçräknats med avseende på samhällsekonomiska konsekvenser. Aven vissa E 4 norr om punktvisa förbättringar på diagonalen bedömer vi som

viktiga infrastrukturåtgärder.

88 fungerar som en sammanbindande länk för

Riksväg idag

Inlandet från Ostersund till Karesuando. En av denna är upprustning väg därför av stor för att öka och landsdelen betydelse tillgängligheten öppna för verksamheter. En av 88 med nya sammankoppling riksväg de nuvarande 81 och 45 skulle funktionen som riksvägarna understryka genomgående svensk och skulle dessutom kunna som en

inlandsväg ingå

del i en med hela sammanhängande europaväg gemensam beteckning på sträckan

Sicilien-Nordkap.

Kostnaderna för de av kommittén förordade

vägförbättrings-

160 Kommunikationer

i de tre till totalt ca 1 600 åtgärderna prioriterade regionerna uppskattas kr. För att i vägsystemet

miljoner påskynda upprustningsinsatserna

vi ett realt resurstillskott fördelat 300 kr i Sydöstra föreslår på miljoner 500 kr i och 600 kr i Inlandet. Sverige, miljoner Bergslagen, miljoner Till dessa i skall förförbättringar vägnätet läggas planerade av såväl i det nationella som i det bättringar vägnätet regionala vägnätet i de fastställda för Aven

vilka redovisas flerårsplanerna väginvesteringar.

som är mer bör vilket blir en av behov landsdelsspecifika uppmärksammas, bl.a.för den Det t.ex. huvuduppgifterna föreslagna inlandsstyrelsen. gäller av det omfattande och i förbättringar regionalpolitiskt viktiga grusvägnätet särskilt för av bör Inlandet. Ett program förbättringar grusvägarna

upprättas. Ovannämnda som berör en landsdel det natioförslag och/eller nella kan ha att komma fram och in i en vägsystemet svårigheter planebehandlas som ett i om varje projekt marginaltillskott ringsprocess vare och ambi-

systemet. Tack den nya planeringsinriktningen Vägverkets

tioner att i införa ett finns större möjligheter

planeringen systemtänkande

av den karaktären kan tas mot andra att projekt föreslagna upp och vägas

behövliga investeringar.

F lygtrafik

har fått en allt större En Flygtrafiken regionalpolitisk betydelse. som av inrikes- och till mängd faktorer, samlokaliseringen utrikesflyget ökat utbud av och turer samt introduktionen av lågpriser, Arlanda, linjer i till en snabb av både på har samspel bidragit utveckling flygtrafiken och sekundärnäten. Den snabba har också primär- på utvecklingen möjligtill ett väl utvecklat Vissa brister finns gjorts genom tillgång flygplatsnät. i delar av Inlandet. Genom de medel som statsmakterna ställt fortfarande för av en i ges emellertill förfogande uppbyggnad ny flygplats Arvidsjaur för även i denna del av landet. tid nya förutsättningar regionalflyget Tornedalen är ett kvarvarande område med otillfredsställande till Med till den som kommit tillgänglighet flyg. hänsyn positiva utveckling vad samarbete Nordkalotten, bör igång, gäller näringslivets på luftfartsverket beakta detta i sin planering. En av de som för inomnordiskt översyn regler gäller bör också initieras för att man bättre skall kunna utnyttja

flygsamarbete

över Avsikten är främst att förbättra befintlig trafik nationsgränserna. för samverkan mellan och mellan utbildningsförutsättningarna företag och FoU-enheter och att underlätta turismen inom Norden. Den sekundärtrafik som bedrivs ökar inte bara till åtkomligheten utan är också som nämnts en av orsakerna till att

primärlinjerna

turtätheten i har kunnat öka. Den trafik som bedrivs inom primärflyget för det s.k. inre en stor roll för ramen norrlandsflyget spelar i Inlandet. Den bedrivs i med stöd av tillgängligheten dag

dels inom ramen för dels mellan SAS

resultatutjämning Linjeflygs trafik,

och Linjeflyg. Behovet av kommer att öka. ytterligare sekundärflyg troligen Den Ökade i kombination med vissa förväntade flygtrafiken förändringar av såväl för inrikes som utrikes kan i

koncessionsgivningen flygtrafik

väsentlig grad komma att påverka inom

förutsättningarna flygsektorn

under 1990-talet. Det är ännu för att fastslå de

tidigt regionalpolitiska

konsekvenserna av en sådan utveckling. Den snabba område har emellertid utvecklingen på flygtrafikens fört med i form av ökade av kväveoxid och sig miljöproblem utsläpp kolväten, buller och i i till föroreningar vattendrag anslutning flygplatserna. Flygplatser prövas numera av koncessionsnämnden för miljöskydd. Vi vill framhålla det i att

angelägna erforderliga miljöanalyser

utförs i av numera av koncesplaneringen flygtrafiken. Flygplatser prövas sionsnämnden för miljöskydd. Det finns för närvarande 39 med trafik i flygplatser reguljär Av dessa drivs 20 i kommunal eller De 19 Sverige. privat regi. flygplatser vid vilka luftfartsverket handhar den civila omfattas av flygtrafiken systemet med intern som är ett sätt att betrakta resultatutjämning, flygplatserna med en systemsyn i med vad vi har anfört. enlighet tidigare För vissa kommunala vilkas roll och kan flygplatser trafikvolym jämföras med de har flera olika stödformer såväl statliga flygplatserna tillkommit, för drift som för För närvarande 15 kr varav investeringar. utgår miljoner 10,6 miljoner kr går till drift och resterande kr till 4,4 miljoner går investeringar. Vi bedömer att det nuvarande stödet är för att

nödvändigt

trygga trafiken, och stödet bör även så

fortsättningsvis utgå länge

koncessionskraven för kvarstår. Den särskilda utredare primärflygtrafiken som vi i avsnitt 6.2 föreslår skall få i att se över uppdrag transportstödet bör dock om den driftsinriktade delen av stödet kan i överväga integreras ett reformerat Vad samverkan i anser transportstöd. gäller flygplatsfrågor vi att en större mellan luftfartsverket och de större integration kommunala flygplatserna är och bör vara en del av nödvändig prioriterad utvecklingsarbetet. har tillsatt en kommitté för att utreda Regeringen nyligen frågor som rör för de som i

huvudmannaskapet flygplatser ingår inrikesflygets

primärnät. Vi vill från betona vikten av regionalpolitiska utgångspunkter att flygplatserna som i får en mer ingår primärnätet enhetlig behandling. Dagens flygtrafiknät bygger i stor Arlanda som utsträckning på centralt nav. Denna innebär en trafikuppläggning god trañkförsörjning totalt sett, men den innebär också att tvärförbindelser främst mellan orter i Norrland, bortsett från det ovan nämnda s.k. inre är norrlandsflyget, inte helt tillfredsställande. Detsamma för direkta mellan gäller flygförbindelser Norrland och andra nordiska från huvudstäderna. städer, bortsett Om nuvarande trafiktillväxt kommer det att bli fortsätter, att förse Arlanda med en start- och

nödvändigt tredje landningsbana

Kommunikationer

redan under de närmaste åren.

För att förbättra både och interna-

tillgängligheten regionalt

vi i inre Norrland utvecklas och samordnas med

tionellt föreslår att flyget

till och Finland. uppnås ett

de korta pendellinjerna Norge Härigenom

som an till både

samordnat system, smidigt knyter viktiga knutpunkter inom Norrland och i de nordiska grannländerna (Trondheim, Vasa, och förstärks knutpunkterna Uleåborg Tromsö). Härigenom de__svenska

Kiruna och Ostersund, av vilka kom- Sundsvall/ Härnösand, Umeå, Luleå,

vill Härnösand som ett andra nav i den mittén särskilt prioritera Sundsvall/ svenska som bör utvecklas i Norrland.

flygtrafiken

Tillkomsten av ett andra nav i Norrland, kommer våra

enligt

att medföra en av Arlandatrafiken med ca

bedömningar endast avlastning

det av trafiktekniska skäl fortfarande finns behov av en kapa-

10 %, varför Arlanda. Det är istället för Norrlands-

citetsökning på tillgängligheten

resenärerna som vi ser som huvudskäl till vårt förslag. Genom av E4:ans sträckning, SJ :s

påbörjade förbättringar

samt en funktion av som ett andra

planerade snabbtåg utbyggd flygplatsen

skulle dessa tillsammans en infrastruktur och därmed

nav åtgärder ge god

bättre för en i området.

förutsättningar positiv utveckling

i landet är inte och behöver

Flygledningskapaciteten tillräcklig

Under ett antal år har diskussionen rört en av den

förstärkas. utbyggnad norra som är lokaliserad till Det

centralen idag Sundsvall/Härnösand. finns i utöver centralen i även flygledningsdag Sundsvall/Härnösand

centraler Arlanda och Sturup.

på

Behovet av har, sedan om utbygg-

flygledningskapacitet frågan

nad först förändrats så att det i är Arlanda och

väcktes, dag kapaciteten på

som behöver förstärkas. En behöver inte

för södra Sverige utbyggnad

till Arlanda utan kan i lokaliseras fritt.

geografiskt knytas princip

Planer finns att koncentrera den till

operativa flygledningen

i landet - och Arlanda. Vi anser

endast två platser Sundsvall/Härnösand

av effektivitetsskäl i framtiden skall bedrivas från

att om

flygledningen

loka- i

endast två i landet av skäl, den ena vara

platser bör, regionalpolitiska

liserad till norra och där i Härnösand och en till södra

Sverige Sundsvall/

i landsdelen Sydöstra Sverige. Sverige,

Järnvägar

och varandra. En konse-

Järnvägsnätet vägnätet kompletterar

kvens av ett sådant och ett större till miljö-

synsätt hänsynstagande

blir att i infrastruktur bör priori-

aspekterna investeringarna järnvägens

teras i relationer där bedöms ha de bästa förutsättningarna,

järnvägen

och där det särskilt med räls-

konkurrensmässigt miljöskäl gör angeläget

bunden trafik. Detta är en av banverket har fått att

de nya uppgifter

bevaka det beslutet.

enligt trafikpolitiska

I med det beslutet står inför

och trafikpolitiska järnvägstrafiken

en Banverket genomgripande strukturförändring. har genom utbrytningen ur SJ getts bättre att klara det kostnadskrävande

förutsättningar mycket

och underhållsarbetet i infrastruktur. investerings- järnvägens Samtidigt har SJ:s ansvar renodlats till att trafikansvaret den lönsamma gälla på delen av Senast 1992 skall SJ lönsamhet med dessa stomlinjenätet. uppvisa

förutsättningar.

Banverket har för den kommande en investe-

tioårsperioden

ringsram på ca 10 kr för infrastruktur. miljarder järnvägens Bedömningen är att resurserna inte motsvarar behoven. Ett rationellt är ett nät som i järnvägsnät kompletterar vägnätet sådana relationer där år konkurrensstark. Det kommer järnvägen enligt kommitténs såväl beträffande som att få sin uppfattning gods- persontrafik i samt tyngdpunkt triangeln Stockholm-Göteborg-Malmö på norrgående linjer mot Sundsvall och Ostersund. Svealandsbanan och Mälarbanan ger för både en av Stockholmsområdet och en

förutsättningar avlänkning

av i om utveck-

förstärkning Mälardalen/Bergslagen, synnerhet projekten

las samordnat med standard. Kommittén ser det som att likvärdig positivt banverket och SJ verkar för av en samordnad med utbyggnad lösning, koppling vidare västerut via mot Oslo. Karlskoga Värmland/ Både och norra persontrafik (med nattåg) godstrafik på stambanan ser kommittén som en inför strategisk regionalpolitisk fråga 1990-talet inte minst med tanke ett närmande till Vi anser att på Europa. de av SJ med trafik från Stockholm till Sundsvall planerade snabbtågen bör och samma standard som för sträckan prioriteras ges planeras

Stockholm-Göteborg.

En mellan Stockholm och Sundsvall

snabbtågsförbindelse

påverkar självfallet också andra orter utmed och skulle för sträckningen orter som Gävle och Söderhamn innebära en större både tillgänglighet mot södra och norra Arbetsmarknaderna utmed hela södra Sverige. Norrlandskusten förstärks genom att till möjligheterna integration genom bättre kommunikationer ökar. Från såväl som företagsekonomiska regionalpolitiska anser vi det vara att denna

utgångspunkter angeläget

förbindelse kommer till stånd så fort som Kommittén förutsätter möjligt. att denna förbindelse också kommer att innebära direkt till anknytning Arlanda. Andra länkar i ett nationellt nät är förbindelserna viktiga

Falun/Borlänge-Stockholm, Oslo-Göteborg samt kust-till-kustbanan Göteborg-VäxjÖ-Kalmar/Karlskrona. De nämnda relationerna kan

sägas utgöra kärnan i ett framtida och har stomlinjenät behövliga investeringar beaktats i den kommande planeringsramen. En av Ostkustbanan från Sundsvall till Luleå har

förlängning

aktualiserats i olika och skulle utan tvekan kunna sammanhang ge regionalpolitiska effekter särskilt vad avser samverkande arbetsmarknader och De beräknade för en kompetensförsörjning.. investeringskostnaderna sådan omfattande är dock 9 500 kronor i utbyggnad mycket stora, miljoner

164 Kommunikationer

1987 års och banverket har inte heller i sina samhällspenningvärde, ekonomiska funnit att en av bedömningar anledning prioritera utbyggnad ostkustbanan. Kommittén menar dock att det är viktigt att ostkustbaneeffekter in och med andra trafikprojektets regionalpolitiska vägs jämförs i samband med framtida beslut om Norrlands trafikförsörjning, lösningar som ett led i den samordnade investeringsplaneringen. Kustbanan Karlskrona-Kristianstad kräver för att kunna fungera som en och länk en omfattande upprustning viktig regional interregional som har kostnadsberäknats till ca 700 kr. Vi bedömer att banan miljoner är av så stort intresse att 400 kr bör anvisas för regionalpolitiskt miljoner en under att ställs till förfogande. upprustning förutsättning nya medel Vid en internationell utblick kan vi konstatera att få länder har klarat av att bedriva en lönsam Det är andra skäl än företagstågtrafik. ekonomisk lönsamhet som motiverat en trafik.

upprätthållen Regional-

skäl har bedömts vara så starka att de har motimiljö-, försvarspolitiska verat trafiken. i är kostnadskrävande. Eftersläp- Investeringar järnvägstrafik i i infrastruktur och under lång tid har ningar investering vagnmateriel medfört att standarden sina håll är En till idag på mycket låg. upprustning krav standard skulle i dessa fall bli mycket dyrbara lösningar dagens på med andra alternativ. jämfört Den förändrade mellan SJ och banverket som rollfördelningen har beslutat innebär att SJ nu får att utan krav från riksdagen möjligheter statsmakterna om utöva trafiken marknadsregionalpolitiska hänsyn på Det innebär att blandningsmodellen Överges mässiga grunder. samtidigt vad trafikens Vi bedömer det därför nödvängäller utövning på järnväg. att även avsätta resurser för köp av regionalpolitiskt digt fortsättningsvis motiverad särskilt under den som erfordras för att trafik, övergångstid återfå en standardnivå banor och materiel. acceptabel på trafik anser vi i många fall vara ett alter- Inomregional på järnväg nativ till andra Behovet av ny teknik för bl.a. regionaltåg trafiklösningar. har i samband med det beslutet enligt uppmärksammats trafikpolitiska vilket medel skall avsättas för av Det är utveckling lämpligt vagnmateral. vår av stort värde att resurser avsätts enligt bedömning mycket tillräckliga för sådan teknikutveckling. Inlandsbanan har ett turistiskt värde som kan ökas med hjälp av andra insatser för turism i området. En särskild ser över utredningsman om inlandsbanans bl.a. för turismen. frågan användning I samband med att ansvaret för beslut om fortsatt drift på länstrafikhuvudmännen ger statsmakterna ersättning om järnvägarna läggs på huvudmännen avtal övertar trafikansvaret. Då många länstrafikgenom huvudmän i brottas med ekonomi efter ett antal år av utbyggnad dag dålig av trafiken är det vår att trafikbehoven blir nogenligt mening nödvändigt inför tänkbara som Vi vill dock grant genomlysta valmöj ligheter föreligger. vikten av att det som för utveckling understryka bidrag riksdagen beviljat

av för snarast leder fram till att mer motorvagnsmaterial regionaltåg lämplig materiel än dagens kan av länstrafikhuvudmännen. utnyttjas Viss interregional trafik har SJ bedömt som olönsam. Staten kan, om den bedöms vara av trafiken av SJ. regionalpolitisk betydelse, köpa Kortsiktigt kan av sådan trafik ge rådrum för att köp nödvändigt hitta andra Vi anser emellertid inte att nuvarande lösningar. upphandlingssystem ger incitament för en av i de tillräckliga utveckling tågtrafiken aktuella relationerna. Vi förordar därför ett där av system upphandlingen trafik sker länsvis av eller för flera län av i länsstyrelserna länsstyrelserna samarbete. De för budgetåret 1989/90 beslutade resurserna för av köp sådan trafik är totalt 704 kronor. miljoner Endast fördelningen av de totala resurserna skulle då kvar ligga på den centrala nivån förutom i de fall vi beskriver i där kap.7, regeringen innehåller öronmärkta pengar för att få en samverkan till stånd mellan länen utanför de landsdelarna. prioriterade I ett decentraliserat system skulle den aktuella kunna tågtrafiken utvecklas som en resurs och ett till den integrerad naturligt komplement regionala trafik som länen redan i har ansvar för, och dag anpassningar mellan länstrafik och skulle kunna underlättas. Med tågtrafik därigenom tanke på trafikens interregionala karaktär är det dock att berörda viktigt samarbetar för att åstadkomma effektiva länsstyrelser trafiklösningar.

5.2.7 Finansiering

I kapitel 4 har vi för de två som finns för hur redogjort principer det ansvaret finansieras inom de olika sektorerna. regionalekonomiska Inom kommunikationssektorn kan vi konstatera att den s.k. blandningsmodellen - där är en del av regionalpolitiska överväganden integrerad verksamheten och särskilda för ändamålet saknas - är den vanlianslag gaste. Undantaget denna princip är numera järnvägstrafiken. De två anslagsfinansierade infrastrukturmyndigheterna och banverket vägverket har således inte särskilda för eller drift av några anslag investering regionalpolitiskt intressanta eller banor. Affärsverken luftvägar Sjöfartsverket, fartsverket, och televerket tar vart och ett och olika postverket på många sätt ansvar inom ramen för sin normala affärsverksamhet. regionalpolitiskt Inom och luftfartssektorn förekommer emellertid även sjöfarts- några mindre som har en bl.a. för anslag regionalpolitisk prägel, Vänersjöfarten och vissa Endast i ett fall kan man dock konstatera regionala flygplatser. att tudelningsmodellen används i det närmaste fullt ut. Det SJ :s gäller järnvägstrafik, där staten sådan trafik som SJ inte bedömer som köper lönsam men som bedöms ha intresse. regionalpolitiskt För budgetåret 1989/90 lämnas över kommuföljande anslag nikationsdepartementets huvudtitel i statsbudgeten:

166 Kommunikationer

Ändamål Miljoner kr

och trafiksäk. 9 745 Vägar 3 823 Järnvägar Sjöfart Luftfart 102 Kollektivtrafik m.m. 1 110

lfostväsende

Ovrigt Summa 16 403

och underhåll är som vi nämnt av cent- Väginvesteringar tidigare ral för de strävandena. Trots att vägdriftansbetydelse regionalpolitiska de senaste åren realt med 500 kr till 5 400 lagen höjts miljoner drygt miljoner år konstaterades i årets att denna nivå inte kr per budgetproposition är för att sikt säkerställa ett tillfredsställande tillräcklig på längre underhåll av hela Vi har därför i våra förslag om ytterligare vägnätet. insatser i och inte ansett det möjligt att klara dem inom väg- järnvägsnätet ekonomiska ramar. Våra innebär att ytterligare 2 000 befintliga förslag kr behöver tillföras kommunikationssektorn över en tioårsperiod miljoner fördelat enligt följande:

Område Miljoner kr

1) Väginvesteringar * Inlandet 45 o 88 600 riksväg * Bergslagen diagonalen E4 200 (norrut) * SydöstraSverige E66,riksväg23, 25 och 30 300 2) Järnvägsinvesteringar * SydöstraSverige Kustbanan 400 Summa 2000

Som och statsmakterna konstaterat är de totala resurvägverket serna till vägnätet för att upprätthålla den efterfrågade otillräckliga standarden. Vi anser att ett resurstillskott i första hand måste komma i de landsdelarna till del för att andra vägarna prioriterade regionalinsatser skall kunna få önskvärda effekter och för att de förespolitiska

lagna strategiska investeringarna skall kunna genomföras.

Alternativ finansiering

Genom beslut i har nu att

riksdagen möjligheten öppnats finansiera såväl drift som investeringar i vägar mot avgifter. Regioner som kan komma ifråga för sådana lösningar är i första hand områden med stort trafikunderlag och som medför en större betalningvillig-

trängselproblem het hos användarna, d.v.s. i storstadsområdena.

Införandet av har diskuterats som en möjlighet att Öka

vägtullar resurserna för i områden med otillräcklig infrastruktur, men

investeringar framför allt har argumenten för varit och

vågtullar trafikreglering miljö. En sådan ger således inte automatiskt nya resurser till

avgiftsfinansiering de av kommittén landsdelarna. Med en av de totala

prioriterade ökning resurserna såväl till drift som i ökar

investeringar vägnätet genom avgifter emellertid förutsättningarna för att en större andel av väganslagen än i dag kan till de landsdelarna att låta de

gå prioriterade genom regionalpolitiska motiven väga tyngre vid fördelningen av resurserna.

Ett annat sätt är att via en särskild och tillfällig infrastrukturfond kanalisera nya resurser som förstärkning till Detta kan ske

väganslagen. för Inlandet de som vårt

genom vattenkraftspengar frigörs enligt förslag. För och finns motsvarande särskilda

Bergslagen Sydöstra Sverige inga landsdelsresurser.

har som alternativa övervägt en

Vägverket finansieringsmöjlighet särskild bensinskatt. En med 60 öre

höjning per liter ger, enligt Vägverkets

ett tillskott på 3 000 kr per år för beräkningar, miljoner väginvesteringar och underhåll. En fördel med en är att den är enkel att

skattelösning administrera och kan differentieras utifrån

regionalpolitiska bedömningar.

För att öka resurserna för har delfinansie-

järnvägsinvesteringar

från diskuterats. En sådan innebär att ett ring näringslivet delfinansiering

i behov av till t.ex. ett ges företag anslutning industrijärnvägsspâr möjlighet att tidigarelägga en investering genom att en del av investeringen bekostas av företaget.

168 Miljö och regional utveckling

5.3 och

Miljöpolitik regional utveckling

Ställningstaganden:

Särskilt i ett perspektiv samverkar de och

långsiktigt regionalpolitiska

intressena på ett positivt sätt. En ökad koncentration av miljöpolitiska ekonomisk aktivitet och i storstadsomrädena innebär att

bosättning

i dessa delar av landet ökar. En bättre regional balans leder miljöbelastningen till att istorstadsområdena minskar.

miljöbelastningen

kvalitet påverkar människors har därmed Livsmiljöns bosättningsval. Miljön betydelse för företagens lokaliseringsbeslut.

stöd till bör kunna i Regionalpolitiskt företag för miljöinvesteringar utgå enstaka fall.

av vatten och sprids sett inom landet från de mer Förorening luft generellt expansiva delarna till de delarna av landet. Det

regionalpolitiskt prioriterade innebär att det sker en till de prioriterade

kostnadsövervältring regionalpolitiskt delarna som de bör kompenseras En väg att åstadkomma detta är

för.

av och bestämmelser. regionalisering miljöavgifter

På sikt kan motiverade val mellan olika

lång miljömässigt transportslag få mycket stor den strukturen i landet.

betydelse för geografiska

Det är att den dimensionen beaktas i det

viktigt geografiska omfattande utredningsarbete som pågår som förberedelse för regeringens miljöpolitiska proposition 1991.

ER U bör ges i att i samverkan med berörda myndigheter och

uppdrag

initiera och bedriva om sambanden mellan forskningsinstitutioner forskning

och miljöförhållanden regional utveckling.

5.3.1 Samband mellan miljöpolitik och

reglonalpolitik

Vi menar att och regionalpolitiska intressen

miljöpolitiska samverkar. Det särskilt i ett långsiktigt Föroreningssitua-

gäller perspektiv. tionen är sett i storstadsområdena och södra

generellt allvarligare Sveriges mer delar än i de landsdelarna.

expansiva regionalpolitiskt prioriterade

i olika avseenden kan därmed medverka till en mer

Skärpta miljökrav

balanserad regional utveckling.

I tal innefattar ordet allt från förhållanden inomhus

dagligt miljö

till och estetiska värden globala problem. Stadsmiljöns kulturlandskapets inryms i likaväl som tex begreppet hälsoproblem, föroreningssituationen eller om den Det finns att omsorgen fjällnära skogen. anledning uppmärksamma alla dessa i ett aspekter regionalpolitiskt sammanhang. Långt tillbaka bestämde och naturresurser i det miljöbetingelser närmaste helt det mönstret för Nästan all geografiska bosättning. ekonomisk verksamhet var då beroende av naturresurserna. Med några undantag, t ex i var av naturresurser järnhanteringen Bergslagen, uttagen inte större än vad naturen tålde. Den moderna ekonomins framväxt har ökat av naturresurser som i uttagen samtidigt sysselsättningen primärnäringarna Både ekonomisk verksamhet och har avtagit. bosättning alltmer kommit att samlas i ett nät av stora och små tätorter. Naturen har i det urbaniserade samhället fått en dimension som ytterligare mellanliggande tomrum, ett avstånd mellan tätorterna som i fall

många

medför och kostnader, för både och hushåll. problem näringsliv Samtidigt har naturen emellertid också fått en som rekreationsny och viktig uppgift källa för stadsbefolkningen. I de koncentrationer av ekonomisk aktivitet och geografiska bosättning som tätorterna och stora kom att

industrianläggningar utgöra

översteg mängden av civilisationens snart naturens restprodukter mycket kapacitet att assimilera dem. Problemen löstes till en med början längre mer och skorstenar. Den avloppsrör, avlägsna soptippar högre omgivande naturen fick en som ytterligare uppgift avstjälpningsplats. Utspädningen skapade illusionen av att man höll under av vad naturen kunde sig gränsen assimilera och ner. Området närmast var hårt belasbryta utsläppspunkten tat, medan få mil därifrån som är miljön några upplevdes opåverkad. Idag närområdena ofta medan i områden kan väsentligt renare, gengäld inga betecknas som opåverkade av utsläpp. Med allt och ökande har vi tydligare signaler kunskap tvingats inse att naturen är en resurs och att varken i stort eller våra ändlig miljön kulturminnsesmärken när tål de vi utsätter dem för.

på långt påfrestningar

Olika tekniska åtgärder för utvecklats och satts in. Därmed har rening har utsläppen per enhet minskat. Okande har kunskap uppdagat nya föroreningskällor och därmed Växande sammanhängande problem. volymer av trafik och har att den totala produktion gjort mängden föroreningar fortfarande ökar. Intensivt och anses ibland jord- skogsbruk överskrida vad naturen tål och har åtminstone delar av gjort de areella näringarna till som de livsbetydande föroreringskällor samtidigt påverkar betingelserna för arter och biotoper. Livsmiljöns kvalitet i orter och har blivit en allt regioner viktigare faktor för människors Med

bosättningsval. arbetskraftstillgångens ökande

betydelse för får därmed ökande för företagen miljön betydelse företagens

lokaliseringsbeslut. Omsorgen om är från den ett miljön utgångspunkten

viktigt insatsområde i Det arbete med att

varje regions utvecklingsstrategi.

sammanställa som har regionala miljöanalyser länsstyrelserna nyligen

170 Miljö och regional utveckling

bör kunna ett undergenomfört på regeringens uppdrag ge betydelsefullt

för i detta avseende. lag regionala satsningar 1988 till inför 90-talet. Riksdagen tog ställning miljöpolitiken Beslutet innefattar såväl akuta som (Prop 1987/88:85, J0U:23, Rskr:373) mer Den pågående försurningen, havsföroreningarna långsiktiga åtgärder. och av ozonskiktet måste snabbt. Omställningar nedbrytningen åtgärdas och trafikområdena är i ett långsikinom energi-, jordbruks- nödvändiga

tigt perspektiv.

betonas också den dimensionen. En I riksdagsbeslutet regionala har redan av avseende vissa och rad åtgärder vidtagits regeringen regioner områden som är särskilt Särskilda regionala miljöprojekt

problemfyllda.

har bildats för i Dalälvens vattenområde. västra Skåne Hisingen Göteborg, och Sundsvall-Timråregionen. Storstadsregionernas miljöförhållanden kommer att särskilt. Laholmsbukten och

uppmärksammas Ringsjöområdet

har som särskilt områden. tidigare angetts föroreningskänsliga Redan denna summariska anger flera samband redovisning och Förutom det att de remellan miljöpolitik regionalpolitik. självklara har för vill vi peka på gionala miljöprojekten betydelse respektive region som berör för utomde långsiktiga omställningarna regional utveckling - - har vi områden. Ett av dem kommunikationer ordentligt viktiga i det avsnittet i detta Ett annat och behandlat föregående kapitel. -energi - i nästa avsnitt Aven har stor bebehandlas jordbruket regional utveckling inte minst ivåra landsdelar. tydelse, prioriterade att inom vår ramar nå- Det har inte varit möjligt utrednings göra av samband med regionalpoligra längre gående analyser miljöfrågornas Våra dock att det kan finnas fler betydelsefulla tiken. analyser pekar på nu nämnda mellan och å ena sidan och samband än de miljö miljöpolitik å den andra. Vi därför i det en allmän regional utveckling ger följande översikt över relationen mellan de två områdena. kommer Avslutningsvis som vi menar måste studeras mer

vi ge att ge exempel på frågeställningar

inför den som regeringen planerar

djupgående miljöpolitiska proposition

att 1991. förelägga riksdagen

5.3.2 i olika delar av landet Miljöbelastningen

Luftföroreningama

De som med vindarna över nationsföroreningar, importeras över hela landet men med märkbar variagränsen, ger nedfall geografisk kommer att förändras över tiden allteftersom vidtion. Mönstret åtgärder i vår Eftersom huvudsakligen kommer tas omgivnining. föroreningarna kan koncentrationen för överblickbar tid väntas vara från kontinenten i södra Kolahalvön tillsammans störst Sverige. Nya industrietableringar på

med vissa vindförhållanden emellertid märkbar även i gör importen längst norr. Källorna till dessa är för föroreningar oåtkomliga regionalpolitiska åtgärder. I regionalt får därför i första hand besammanhang importen tydelse genom att de nedfall den orsakar nedfallen från inöverlagrar hemsk verksamhet. De inhemska som blir kvar i landet - för svavel det utsläpp gäller ca tredjedelen -faller delvis ner lokalt medan huvuddelen med vinsprids darna över större områden. I bidrar således koncentrationerna av princip ekonomisk aktivitet och i söder till nedfallen både i de södra bosättning landsdelarnas och i den stora i norr. Trots denna experiferier glesbygden port över av och nedfall från regiongränserna ger sammanlagring import inomregionala källor en nivå av i södra och oacceptabelt hög föroreningar särskilt i De tre storstadsområdena är belassydvästra Sverige. speciellt tade. Det är således i första hand i söder och med tonvikt på Sydvästsverige och storstadsområdena som restriktioner måste sättas skärpta m. I norr är av och nedfall måttegenproduktionen luftföroreningar lig. Vissa finns, som i Sundsvalls- Skellefteå- och betydelsfulla undantag Luleåregionerna, och kring enstaka större industrier. I Inlandet kommer dock den allt delen av nedfallet från andra landsdelar och övervägande från importen över Ser vi enbart till inhemska förhålnationsgränserna. landen är det främst verksamheter i söder som behöver miljöpåverkande så att av därifrån kommer att minska. åtgärdas importen föroreningar Bergslagen intar en Här finns en industriell tätmellanställning. som gör att regionen har en avsevärd av l_1_et egenproduktion föroreningar. Aven tidigare försyndelser måste Det finns också av åtgärdas. inslag glesvars förhållanden mer liknar Inlandets. bygd

Föroreningar i vatten

Även och hav förorenas av nedfall från luften. Vattvattendrag nen tillförs också via från och indusutsläpp avloppssystemen bebyggelse trier. Klororganisk substans stora från påverkar havsområden. Läckage jordbruket har under senare år alltmer. Aven uppmärksammats skogsmark i intensivt bruk läcker till Samma sak näringsämnen vattendragen. gäller trafiken som i delar av landet står för 40% av kvävetillförseln till havet. Dessa föroreningar med sprids strömningsförhållandena i vattensystemen och haven. I finns viss för av sådana vattendragen kapacitet naturlig rening ämnen som inte är naturfrämmande. Det kan att relativt små utbetyda släpp högt upp i vattensystemen förblir lokala. hinner inte Föroreningarna fram till haven utan ner Ju av bryts på vägen. längre reningen avloppsvattnet drivs desto större kan koncentrationen av och produktion bosättning vara utan att denna till överskrids. De flesta större

kapacitet självrening

tätorterna liksom stora är nära processindustrins anläggningar belägna

172 Miljö och regional utveckling

kusterna. blir stora och koncentrerade trots Påverkan Utsläppen reningen. haven har också utlöst ett särskilt för att rädda havspå aktionsprogram

miljön. källor bildar i stort samma mönster som Vattenföroreningarnas det Koncentrationen av ekonomisk aktivitet när gäller luftföroreningarna. och i söder stora medan i norr ger bosättning ger utsläpp gles bosättning små utom i vissa till vatten från utsläpp, kustregioner. Utsläppen är stora och söderut. I norrlandskustens skogsindustrier sprider sig finns ett som en av århundradens gruv- Bergslagen speciellt problem följd och av och områden av brytning framställning järn koppar. Betydande tillför till via urlakning. slaggvarpar tungmetaller vattendragen I till det intensiva och övrigt knyts vattenföroreningarna skogsav som löser ut i jordbruket. Gödsling skogen, försurning tungmetaller marken och som snabb och liten ökar dikning ger avrinning självrening vattnen. Det allmänna överskottet av kväve i söder och belastningen på i norr de som som av intensivt underskottet ger problem uppstår följd

en geografisk profil. skogsbruk Jordbrukets är märkbara i alla miljöeffekter i vattensystemen men är mest markerade i i söder och syd-

jordbruksbygder slättbygderna

Intensiv och effektiv stora av väst. odling dränering ger läckage och till som här i allmänhet är små och näringsämnen gifter vattendragen, har I vissa fall skador på grundvattbegränsad vattenföring. uppkommer net. av vatten för i minskar mängden ytter- Uttag bevattning jordbruket Avståndet till havet är i ligare. måttligt. Naturliga fördröjningsmagasin form av sankmarker har i allmänhet dränerats ut. Den naturliga biologiska är därför Haven drabbas hårt av den samlade nedbrytningen begränsad. effekten från alla Särskilt det utefter västkusten. utsläpp. gäller

Uttag av naturresurser

Vad som om och kan komma att benyss sagts skogs- jordbruk i av och Gödsling gränsa intensiteten utnyttjandet skogs- jordbruksmark. och kan behöva inskränkas eller för att den vägen minska dikning upphöra främst i södra Sverige. miljöbelastningen, I södra kan komma att begränsa skogspro- Sverige miljöfaktorer duktionen även annat sätt. Ca 40% av i sydvästra Sverige på skogsmarken så försurad att man är nära den då löses ut ur är nu gräns tungmetaller marken. Därmed hotas trädens Nedsatt tillväxt, i värsta fall en rotsystem. om den kontinenten, kan bli Omfatskogsdöd påminnande på följden. tande som På sikt måst nedfallen av kalkning anges nödvändig krisåtgärd. försurande ämnen minskas om skall bibehålla sin kapacitet som skogen råvarubas. På likartat sätt hotar i haven i kombination miljöförstöringen med för stora att råvarubasen för Hittills har uttag begränsa yrkesfisket. främst drabbat västkusten. Det omfattande fisket i Sydbegränsningarna

östra Sverige hotas av i som inmiljöförstöringen Östersjön. Sportfisket, i och för är hotat i hela landet i takt med att förslag underlag turism, surningen av sjöarna går vidare. Det öppna som ses av de odlingslandskap jordbruket skapat, flesta som ett värde. villkor i internationell ekonomi och viktigt Nya jordbrukspolitik kan flera sätt. och påverka jordbruket på Nya grödor odlingsformer aktualiseras. är ofta ett direkt Skogsplantering på jordbruksmark hot mot främst i i södra och mellersta kulturlandskapet, mellanbygderna Sverige och Norrland. Strävan att bevara sätter naturlandskapet gränser för i den i Norrlands inland. Besläktade skäl awerkningar fjällnära skogen leder till restriktioner för av vattenkraften och motstånd mot utbyggnad andra typer av som medför stora i naturen. exploatering ingrepp

Teknikutveckling och åtgärdsbehov

Det är att det finns ett starkt samband mellan naturuppenbart resurser/miljö och Flera av de vi regional utveckling. problem pekat på kräver internationellt samarbete. inom landets och Miljöpolitik gränser regionalpolitik bör emellertid också ha eller kunna samband. ges starka inom ram tgärder miljöpolitikens (inklusive miljömotiverade åtgärder inom annan kan stötta eller motverka sektorpolitik) regionalpolitikens syften. På motsvarande sätt kan regionalpolitiken påverka miljöpolitikens möjligheter att nå sina mål. Generellt sett kan komma att bli miljökraven ett framtida konkurrensmedel. viktigt Vad detta konkret skall innebära är svårbedömt. Den tekniska

utvecklingen pågår oavbrutet. Erfarenheten visar att den åtminstone på vissa områden kunnat hålla med och annan tempo produktionsökning tillväxt så att av olika minskat. snarast om utsläpp slag Frågetecknen gäller den tekniska kan så snabbare än tillväxten att utvecklingen gå mycket miljöbelastningen minskar så snabbt som kräver. miljön På ett allmänt kan vi konstatera att ökad koncentration av plan ekonomisk aktivitet och i södra främst i bosättning Sverige, sydvästdelen och innebär att dessa storstadsområdena, belastningen på landsdelars miljö ökar. Vi ser säkra tecken att den inga på miljötekniska utveckling kommer att kunna balansera koncentrationens Fler och fler följder. människor riskerar därför att komma att leva i där hälso- och regioner miljöproblemen för med allt större risker. sig Omvänt skulle ett av målsättfullföljande regionalpolitikens ningar, sådana vi föreslår att de innebära att det blir lättare att formuleras, minska i söder. Färre människor skulle belastningen på miljön utsättas för hälsorisker under den tid som tills hela hunnit åtgår miljösituationen rättas till. En sådan borde vara önskvärd från alla olika utveckling synpunkter. Vi ska i det skissera tankar om hur och re-

följande några miljö-

gionalpolitik bör kunna samverka till båtnad för såväl som regional-

174 Miljö och regional utveckling

mål. miljöpolitiska

5.3.3 Behov av olitiska i ett

miljö åtgärder

regionalpolitis tperspektlv.

i utsatta regioner. Miljöinvesteringar

är att den som åstadkommer miljöstörande ut-

Grundprincipen

skall stå för kostnaderna för att eliminera I vissa fall kan släpp utsläppen. det leda till att blir olönsam och ner. I regioner

produktion företag läggs med stark arbetsmarknad är detta knappast något samhälleligt problem. För med utsatt arbetsmarknad kan effekten

regioner position och svag däremot bli besvärande.

Dessa konflikter mellan miljö och sysselsättning uppstår vanligen

orter med beroende av och ett allmänt anseende

på tung processindustri

för att ha Sådana orter återfinns över hela landet men är van-

dålig miljö.

i våra landsdelar. Förekomsten av sådana orter är i ligast prioriterade

verket en del av den som bakom avgränsningen själva problematik ligger av landsdelarna.

Det är också i denna av som konflikten blir som tyd-

typ regioner

har ofta blivit att reduceras eller skjuts ligast. Lösningen miljöinsatserna

framtiden. Därmed den akuta konflikten. Men de nackdelar på biläggs som rent allmänt i konkurrensen om och arbets-

dålig miljö utgör företag kraft kvarstår för orten i onda cirkel förblir

fråga. Enföretagsberoendets obruten. Den blir om inte blockerad så åtminstone

regionala förnyelsen fördröjd.

Det är att från sida

vanskligt skilja förhandlingsspelet företagens i dessa situationer från att klara konkurrens-

genuina problem företagets kraft. En bärande är att verksamhet skall tåla de

princip miljöpåverkande

som behöver föra att människa och inte skall miljökrav uppfyllas miljö skadas. Ett stöd till i i våra priori-

generellt statligt miljöinsatser företag terade landsdelar kan därför komma i Men däremot kan

svårligen fråga.

enstaka vara motiverade i fall där ett är av någon punktinsats företag

för i en ort och där de nödvändiga avgörande betydelse sysselsättningen

kostar mer än kan bära. Sådan miljöåtgärderna uppenbarligen företaget

bör avse en Stödet, i form av lokalipunktinsats begränsad övergångstid.

bör av och finansieras av Om seringsstöd, ges länsstyrelserna länsanslaget. den 20 Mkr bör beslutet fattas av

erforderliga investeringen överstiger regeringen.

Ett sådant stöd ger inte bara regionala sysselsättningseffekter.

Det medför även att förbättras alla plan.

miljön på

Naturen som resursbas i utsatta regioner

I tätorter och städer är ofta relaterade till hälsomiljöproblemen I och kan i synpunkter. perifera regioner på landsbygden miljöproblemen första hand ett hot mot naturen som resursbas för ekonomisk aktiutgöra vitet. som in i dessa eller kommer Föroreningar transporteras regioner från tätorter eller industrier hotar resursbasen för naturberoende egna näring. Så är t ex fallet när fisket hotas av att haven förorenas. Ett sådant hot också om från Kolahalvön uppträder föroreningar industrierna på äventyrar Overtorneås som ekokommun. Aven turismen i de utetablering satta är normalt naturbaserad och därför beroende av att regionerna naturen är oförstörd. Dessa situationer blir särskilt när den eller allvarliga region bygd vars resursbas hotas normalt har att vidta motåtbegränsade möjligheter gärder på egen hand. av är ett en sådan Kalkning sjöar exempel på möjlighet som ekonomiskt kan vara för kostsam för ytstora glesbygdskommuner trots att kommunens insats är till 15 av egen begränsad procent kostnaden. Oftast är de berörda kommunerna utlämnade åt att se resursbasen utan att kunna åt krympa göra mycket förloppet. Miljöpolitiska åtgärder mildrar och bör sikt denna på undanröja typ av Men under en sannolikt inte komproblem. obetydlig Övergångstid mer att kvarstå. För de eller som berörs problemen regioner regiondelar är problemen kan därför behövas. allvarliga nog. Kompenserande åtgärder

Kostnadsövervältring mellan regioner.

Den nyss redovisade kan ses som ett av problematiken specialfall en mer sådan. Alla till luft eller vatten innebär i generell utsläpp princip att den som befrias från en kostnad för eller för att gör utsläppen rening byta till en process utan Kostnaderna drabbar i stället eller utsläpp. någon några andra. Mest intensivt drabbas normalt de närmaste Men grannarna. den största delen av och de kostnader de orsakar utsläppen sprids vanligen över ett stort område. förs över till andra eller Atskilligt regioner länder, till världshaven eller till atmosfären. Att en inte del av kontinenten hamnar i ringa utsläppen på Sverige observeras med all rätt nu i debatten. Det är kostnader betydande som så sätt vältras över vårt framförallt de södra delarna. Det på på land, är däremot mindre och diskuterat hur stor den inhemska analyserat Övervältringen mellan och landsdelar är och i vilken den regioner riktning sker. Mönstret är också Som vi redovisade förs havskomplicerat. från Norrlands söderut och i de föroreningar skogsindustrier ingår föroreningar som hotar t ex fisket i Med förhärskande Sydöstra Sverige. vindar förs norrut från koncentrationer av och

föroreningar bosättning

ekonomisk aktivitet i södra Sverige.

176 Miljö och regional utveckling

Stora som Storstockholmsregionen sprider punktlaster i alla Stockholms läns landstings utredning föroreningar riktningar. Enligt om hamnar mer än hälften av utanför regionen, miljöavgifter utsläppen sannolikt i norr och nordväst. Räknar man med även utsläpp huvuddelen anrikas i atmosfären och attackerar eller bidrar till växtsom ozonlager huseffekten är det sannolikt mindre än en av som fjärdedel utsläppen stannar i den egna regionen. Den samlade effekten i landet är svårbedömd men sannolikheten för att netto från söder mot norr. Två av våra talar övervältringen går landsdelar om är korrekt, bära kostnader prioriterade får, bedömningen som härrör från och ekonomisk aktivitet i det ekonomiskt bosättning starka som finns söder om Men även Sydöstra Sverige Sverige Bergslagen. bär med all sannolikhet kostnader som hör hemma i andra egentligen landsdelar. Det är vanskligt att uppskatta storleksordningen utomordentligt det handlar om. En viss kan man få om man av de kostnader uppfattning av för applicerar Miljöavgiftskommitténs beräkningar marginalkostnaden av hela den svenska svavelemissionen. rening svavelutsläpp på kommittén till 30 kr svavel. uppskattar per kg utsläppt

Marginalkostnaden

som under tid har reducerat den samlade emissio- Atgärder vidtagits lång av svavel till 165 000 ton. Enbart för svavel rör det således om ej nen sig utlösta av 5 Skr. reningskostnader storleksordningen miljarder Hela denna kostnad övervältras inte mellan En del regioner. stannar lokalt. Annat förs ut ur landet. Med ökande stannar visserrening av i den eller ort där föroreningskällan ligen mer föroreningarna region kommer således att reduceras. Det kan finns. Overvältringsproblemet dock väntas ta tid innan eller drivits så långt att lång rening processbyten i den mån den nu har den vi antyder, upphör Övervältringen, omfattning att ha intresse som Det finns därför ett gemenregional fördelningsfaktor. och intresse att snabba En samt regional- miljöpolitiskt på utvecklingen. att åstadkomma detta kan vara att och väg regionalisera miljöavgifter och i de ekonomiskt starka delarna av lanbestämmelser. Regler avgifter det där av sker kan då sättas utan att hämmas av att mycket utsläppen och krav inte skulle kunna bäras av andra landsdelar. Den samma regler av bestämmelserna av från stora energidifferentiering utsläpp som aviserat steg i en sådan riktning. anläggningar regeringen utgör Under kan det ändock vara befogat att överväga övergångstiden form av för och En någon kompensation tidigare pågående övervältring. sådan skulle kunna vara att använda statens inkomster från kommande till förstärkta i som drabbats och miljöavgifter utvecklingsinsatser regioner drabbas av nedfall från luften eller med havsströmmarna utan överföring att ha del i den och de inkomster som föroreningskällorna någon nytta presterar. En sådan skulle innebära att såväl avgifter som avgifterordning till reella och I den takt nas användning knyts prestationer uppoffringar.

reningsåtgärder eliminerar minskar också problemet avgiftsinkomsterna och därmed det till knutna stödet till utsatta avgiften regioner. Systemet skulle med andra 0rd bli självreglerande.

Omställningar i transportsystemen.

I och om som proposition riksdagsbeslut miljöpolitiken aviseras, redan nämnts, sikt i omställningar på lång transportsystem, energisystem och Vissa konkreta beslut har redan inom dessa områden. jordbruk. tagits Det är svårt att nu bedöma om kommer att beytterligare omställningar hövas och hur de i så fall kan komma att bli. En allmän långtgående genomgång av hur successivt i miljöfrågorna bryter igenom politiken på alla nivåer talar för att inte kan uteslutas. långtgående omställningar Eftersom dessa berör samhällsektorer som vi beomställningar traktar som får med all sannnolikhet också bestrategiska förändringarna tydelse för struktur och Utan att regional utveckling. förringa övriga berörda områden vill vi detta med exemplifiera transportsektorn. Det finns, som vi redovisat i avsnitt 5.2 ett starkt samband mellan regional struktur och Bilen är transportsystemets uppbyggnad. grundläggande för hela den samhällstruktur som växt fram under fysiska efterkrigstiden. Arbetspendling med bil har mer än kanske annan någon faktor till att bevara bidragit bosättning på landsbygden. Flygets utveckling har för Norrlands Med grundläggande betydelse utveckling. inrikesflygets snabba frammarsch har Luleå kommit lika nära Stockholm som andra

mellanstäder. Biltrafiken och är också de deflyget strategiskt viktigaste larna i det som den till transportsystem fastlagda transportpolitiken syftar att utveckla.

Just dessa har emellertid också de största transportslag miljökonsekvenserna, både totalt och räknat De är därför per prestation. uppenbart i riskzonen om den tekniska inte utvecklingen ger de miljöförbättringar som förutsätts eller om kommer att ställas. skärpta miljökrav OM miljöbetingade restriktioner av en som man nu inte räknar omfattning med skulle aktualiseras kommer av den kvarstående fördelningen transportkapaciteten att bli en första

rangens regional fördelningsfråga.

Det med att trafik ett sammanhänger självklart spårbunden på helt annat sätt än biltrafik är beroende av stort och således av en underlag mer koncentrerad struktur. Om man då vill behålla ett geografisk utspritt bosättningsmönster av ungefär nuvarande måste biltrafiken i första typ hand förbehållas

landsbygdsbefolkningens arbetspendling och transporter

i största allmänhet i Norrland. Täta får då i stadsregioner långt högre grad än nu baseras kollektivtrafik. får i på spårbunden Varutransporter högre än man nu räknar med föras över till osv. Vill i en sådan grad tåg man, situation, inte göra så omfattande i som det ingrepp transportapparaten skulle innebära kommer den strukturen att geografiska påverkas långsikoch tigt grundligt.

178 Miljö och regional utveckling

mellan och behöver Samverkansmöjligheter regionalpolitik miljöpolitik tillvaratas.

Vår att och har analys pekar på miljöpolitiken regionalpolitiken att varandra. En kraftfull och målmedveten goda möjligheter stödja som sätts in där behövs bäst verkar i samma riktmiljöpolitik åtgärderna som i d.v.s mot en mer balanserad regional ning regionalpolitiken övrigt, En som leder till mindre koncentrautveckling. regionalpolitik geografisk tion av ekonomisk aktivitet och minskar där bosättning miljöbelastningen den i är som störst och bör därför underlätta att målen för miljöpolidag tiken nås. Dessa bör kommitténs mening tas positiva möjligheter enligt tillvara. en miljöpolitisk proposition Enligt uppgift planerar regeringen till 1991. Förberedelserna redan i form av en serie utredriksdagen pågår och till berörda verk och Vi ningar utredningsuppdrag myndigheter. menar att det är att den dimensionen beaktas i detta förviktigt regionala beredelsearbete. Vi har inte funnit att enskild av de utred-

någon pågående

kan anses att ta hela ansvaret för att den dimenningarna ägnad regionala sionen i blir och konkretiserad i Vi miljöpolitiken analyserad förslag. föreslår därför att berörda i att regeringen ger utredningar uppdrag beakta den dimensionen i sitt arbete. regionala En utvecklad samverkan mellan och regionalpolimiljöpolitiken tiken måste vila en av och på grundlig vetenskaplig analys betingelser ERU bör därför att i samverkan med berörda möjligheter. ges i uppdrag och initiera och bedriva forskning myndigheter forskningsinstitutioner inom området. att åstadkomma delresultat som kan ha Möjligheten redan för 1991 års bör därvid beaktas. betydelse miljöpolitiska proposition

5.4 vattenkraftens övervinster och

Energipolitik, regional utveckling.

Ställningstaganden:

Elprisema kan förväntas under 90-talet vilket å ena sidan den stiga påverkar elintensiva industrin negativt men å andra sidan också att medför elproduktion med kommer att bli lönsam. vattenkraft .synnerligen

Delar av Norrland och riskerar att hamna Bergslagen, Sydöstra Sverige utanför naturgasräjongen. Den nackdel detta innebär kan behöva av kompenseras andra åtgärder.

måste ökad särskilt i Bioenergi få användning regioner utanför naturgasräjongen dvs i de landsdelama. Detta regionalpolitiskt prioriterade skulle vara positivt också Den nuvarande från miljömässiga synpunkter. befrielsenfrån skatt behållas. föreslås därför

Vattenkraftsregionema föreslås under en del i tioårsperiod få vattenløaftens övervinster. motsvara 1 motsvararande Ersättningen föreslås öre/KWh omkring 600 Mkr per år. en av skatten Finansiering sker genom höjning på äldre vattenkraft.

Minst 300 kr. år av en miljoner per vattenkraftsmedlen tillförs Inlandsstyrelse.

Omkring 250 kr. per år används under en 3-5 som tillskott miljoner årsperiod till av i Norrlandslänen. När uppbyggnad riskkapitalbolag riskkapitalbolagen har nått en nivå 550 kr. till tillräcklig tillförs miljoner Inlandsstyrelsen.

Omkring 50 kr. används i södra miljoner för landsbygdsutveckling Sverige. Medlen fördelas av till i berörda län. regeringen länsstyrelsema Sydöstra Sverige bör därvid särskilt uppmärksammas.

5.4.1. Energiförsörjning

Kärnkraftsavvecklingen kommer att påverka

energiförsörjningen på ett par - för sätt under 1990-talet. För det regionalpolitiken- viktiga första kommer introduktionen av framförallt att beröra de södra naturgas delarna av landet. Denna infrastruktur blir inte i hela lannya tillgänglig det. För det andra kommer att vilket å ena sidan elpriserna stiga påverkar

180 Energi och regional utveckling

den elintensiva industrin men som å den andra sidan också innenegativt bär att med vattenkraft kommer att bli lönsam. elproduktion synnerligen Den totala har under de sista 20 åren pendlat

energitillförseln

mellan 410 och 470 Twh. 1987 var tillförseln 455 Twh. 1997 beräknas den 466 Twh. mer än hälften är fossila bränslen. ligga på Något importerade Inhemska bränslen svarar för 15%. Resten eller 31% är knappt drygt vattenkraft och kärnkraft. Elkraftens andel har ökat inom ramen av den i oförändrade totala - från 60 Thw eller 13% 1970 till stort energitillförseln 142 Thw 1987. hälften av elkraften kommer från kärnkraften. Drygt Med för och bränslen i undantag naturgas säljs transporteras huvudsak som andra varor. Det finns att behandla knappast anledning dem särskilt i ett Däremot har de inhemska regionalpolitiskt sammanhang. bränslena stor för av inbetydelse regional sysselsättning. Användningen hemska bränslen har ökat sedan Ett stort som stadigt oljekrisen. projekt startades redan i av 80-talet är i början torvbrytningen Sveg. Potentialen för biobränslen är stor utan att konflikter behöver med massaindustrins Befrielsen från uppstå virkesförsörjning. energiskatt stor roll för lönsamheten. Den är också motiverad från miljöspelar Tankarna att all med moms är därför ett hot synpunkt. på belägga energi mot inhemska bränslen och också mot en i därigenom viktig komponent den balansen. regionala som distribueras via fasta till de enskilda Energi, ledningssystem har en roll för Åtkomförbrukarna, speciellt viktig energianvändarna. av dessa är beroende av fasta i form av ligheten energislag anläggningar ett Elkraften kan därför betraktas ungefär på ledningsnät. och naturgasen samma sätt som annan infrastruktur. är ännu så Naturgasen länge obetydsom och nätet är till och Västsverige. lig energikälla begränsat Sydom större leveranser sker med och Sovjet. Utbygg- Förhandlingar Norge naden av ett omfattande kommer därför att vara en av de naturgasnät händelserna inom infrastrukturområdet under 90-talet. viktiga

Elkrafien.

med elkraft i och via koncessions- Försörjningen regleras ellagen Elkraften av ett hundratal De 10 största står systemet. produceras företag. för 90% av och Vattenfall ensamt för ca hälften. Vattenfall produktionen och andra svarar för distributionen till ca en tredjedel av de kraftföretag abonnenterna. I svarar kommunerna för distributionen. El- 4,7 milj övrigt nätet är väl och når i alla hushåll och i landet. utbyggt princip företag Vattenfall är via sin råkrafttaxa. De priser abonnenprisledande terna betalar varierar ändå relativt kraftigt mellan distributionsområdena. En såtillvida att är i stort sett regional jämlikhetsprincip tillämpas elpriset detsamma i som i centrum. Vattenfall tillämpar ett lägre elpris

periferin

och elskatten är i Norrland än i och Till större

lägre Syd- Mellansverige.

kunder levereras el utan mellanled särskilda avtal. högspänd enligt

I bör det också noteras vad Vattenfall anfört i

sammanhanget svar från kommittén:

på förfrågan

Elpriserna har stor inverkan på förutsättningarna att bedriva verksamhet. Vattenfall bestämmer sina tariffer och är

själv prisledande vad råkraftleveranserna. Genom att Vattenfall inte är ett vinst-

gäller maximerande har vinsten av kostnader för -

företag låga elförsörjningen

av bl a vattenkraften - kommit kunderna i genom utnyttjande tillgodo form av Detta industriell verksamhet i hela lan-

låga elpriser. har gynnat det.

Vattenfall har inom sitt verksamhetsområde i huvudsak tre olika tariffnivåer på råkraft. Kunderna i Norrbotten och mellersta Norrland belastas inte med lika som kunderna i meller-

höga överföringskostnader sta Kunderna i Norrbotten och Västerbotten betalar 4

Sverige. öre/kWh och i mellersta Norrland 2 öre kWh mindre än kunder. Detta

övriga ger konkurrensfördelar för verksamhet i Norrland. Kunderna i Norrland får en fördel på ca 400 Mkr. Därtill kommer att elskatten för hushåll är i

lägre Norrbotten, Västerbotten och mellersta Norrland än för resten av landet.

Kostnaderna för eldistributionen är

högre ju glesare bebyggelsen är. Vattenfall gynnar kunderna i att ha viss av

glesbygd genom utjämning taxorna.

Vi förutsätter att detta även

gäller fortsättningsvis.

Den totala vattenkraftsproduktionen i landet år 1987 av

framgår

följande tabell.

Tabell 5.4.1. år 1987 fördelad elområden.

Vattenkraftsproduktion på

Elområde Vattenkraft

Produktion

(TWh)

Ovre Norrlands 26,2 Nedre Norrlands 32,3 Bergslagens 6,8 Ostra 2,7 Västra 2,7 Södra 1,1 Summa 71,8

Drygt 80 procent av vattenkraften år 1987 i Norr-

producerades lands två elområden. Det bör noteras att elområde inte

Bergslagens överensstämmer med kommitténs av

avgränsning Bergslagen. Merparten av vattenkraft finns i de delar av Dalarna och Värmland som

Bergslagens kommittén hänför till Inlandet.

Den som elområdet har varit

likställighetsprincip tillämpats på

och är fortfarande av stor för i och

betydelse utvecklingen glesbygd småorter. är så väl etablerad att den sällan i

Principen uppmärksammas

När elkraften nu debatteras i ett regionalpolitiska sammanhang. regionalt

182 Energi och regional utveckling

är det i stället om och eventuell perspektiv frågan stigande elpriser knapphet el i samband med att kärnkraften börjar awecklas under 90-talet

på som står i fokus.

Oron framför allt orter som är beroende av elintensiv

gäller basindustri och som i ofta har ett svagt utvecklat näringsliv. I Norr-

övrigt land där för är stor, blir höga elpriser en

energiåtgången uppvärmning

för hushåll med elvärme än i södra Omställtyngre belastning Sverige.

av brukar därför i ett regionalpolitiskt perspektiv ningen elförsörjningen beskrivas som främst ett norrlands- och

bergslagsproblem.

under 90-talet är svårbedömd. Kostnaderna för att

Utvecklingen

el väntas när ett par av de äldre, redan till stor del producera stiga avskrivna kärnkraftsverken ersätts med nya och kraftverk. Medelkost-

dyra naden för hela emellertid även av att den gamla,

elproduktionen påverkas

vattenkraften en stor del av Den billiga utgör produktionsresurserna.

av medelkostnaden för all som orsakas av att två höjning elproduktion

avvecklas 1995-96 blir därför mycket måttlig. kärnkraftsaggregat

Kostnadsökningen fördelas ojämnt på kraftproducenterna. Sydkraft relativt sett mer än Vattenfall av av de två

påverkas avställningen första Jämtlandskraft, för att ta ett annat täcker

aggregaten. exempel,

hälften av sitt elbehov vattenkraft. Resten i huvudungefär med egen köps sak av Vattenfall. Den vattenkraften att Vattenfalls

egna gör prishöjning halveras när den slås ut Jämtlandskrafts totala elomsättning. Eftersom

på J ämtlandskraft av kommunerna och inte drivs för att skapa vinster kan

ägs man anta att denna situation slår på priserna. Prisökningen för

igenom J ämtlandskrafts kunder kan således väntas bli mindre än för dem som helt beror av Vattenfalls kostnadsbild och

taxepolitik.

för de abonnenterna kommer med andra ord

Elpriserna vanliga att kunna variera från till och kommun till kommun även i

region region framtiden. När man i den allmänna debatten talar om höjda elpriser på 10 års sikt handlar det normalt om sorts prisnivå som

någon genomsnittlig blir resultatet av att staten sätter in nya för att långsiktigt

styrmedel

mot effektivitet eller för att styra över till påverka elanvändingen högre användning av annan energi än el. De riktigt tunga kostnadspåverkande effekterna av kärnkraftsawecklingen kommer först bortom sekelskiftet och blir då beroende av hur stor elanvändningen kommer att vara.

För den är det emellertid de an-

regionala utvecklingen priser vändarna får betala som har Det är med andra ord de höjda

betydelse.

Vattenfall och de förestående besluten om avkastningskraven på energiskatter och etc som blir om vi

miljöavgifter avgörande begränsar perspektivet till 90-talet.

Nära hälften av kärnkraftproduktionen går till elvärme.

Knappt en eller 9 TWh till sk direkt elvärme, främst i ca 500 000

tredjedel går småhus. bedöms av Statens råd för till

Sparpotentialen byggnadsforskning ca 2 TWh. Återstoden av denna typ av elvärme kan delvis behållas, delvis

ut mot annan i den takt som bestäms av ombyggnader i

bytas uppvärmning

samband med etc. För tät i städerna

ägarbyten mycket småhusbebyggelse förutsätter av att eller naturgas finns till-

bytet uppvärmning fjärrvärme

För den stora del av småhusbeståndet som finns i gänglig. mycket glesbygd och småorter är däremot biobränslen ett viktigt alternativ. Beroende på alternativen kan omställningen medföra betydande investeringar. Detta kan förutsätta stöd inom ram, inte minst i Norrland

statligt bostadssystemets där höjda elpriser får störst effekt på boendekostnaden.

terstoden av elvärmen används i större centraler och i småhus med kombipannor. För större centraler finns i allmänhet redan teknik för annan För småhus inom naturgasområdena kommer ett

värmeproduktion. ivart fall nu alternativ att Utanför dessa

just konkurrenskraftigt föreligga. områden kan det finnas behov av att till service och

organisera tillgången

marknaden för biobränslen bättre om hushållen skall ha ett konkurrenskraftigt alternativ till el att tillgå. Några nämnvärda investeringar i bostadshusen är det däremot knappast fråga om.

Små och medelstora är liksom hushållen ofta abonnenter

företag hos lokala distributörer. Deras villkor blir därför inte så sällan likartade. Den variation i som kan bli av att distributörerna har

elpriser följden skilda även dessa Vissa av dem kan vara

förutsättningar gäller företag. starkt elberoende och berörs självfallet mer av elprishöjningar än andra. Från dessa finns det den allmänna

utgångspunkter anledning anpassa

av elkraft till målen för I Norrland tar, beskattningen regional utveckling. som redan nämnts, Vattenfall ut ett lägre elpris och staten en lägre elskatt för hushållen än i resten av landet. Det finns enligt vår starka skäl

mening att behålla en sådan ordning även i ett nytt

skattesystem.

Den tunga står normalt i debattens centrum. __ processindustrin Aven här är svårbedömd. Inom en elintensiv bransch som

utvecklingen massa- och pågår FoU som ge löften om en

pappersindustrin tycks halvering av elförbrukningen vid framställningen av s k mekanisk massa. Det skulle stärka konkurrenskraften även vid

självfallet höjda elpriser. Men än är det inte att Och även om

belagt utvecklingsprojeket lyckas. detta sker tar det tid att införa i

den nya tekniken produktionsprocessen.

under 90-talet rymmer fortfarande osäkerheter. Prisbildningen betydande För den typ företag det här är om spelar även bedömningar av vad

fråga

som kan hända bortom sekelskiftet roll redan nu. Det finns också, en internationell konkurrens om dessa Bl a de långtidskon-

företag. erbjuds trakt på el till vid i vissa länder kontinenten.

låga priser etablering på

Från detta oro.

regional synpunkt inger betydande Regeringen har därför tillsatt en särskild utredare för att undersöka

(ME 1988:05) konkurrensförhållandena för den elintensiva industrin under kärnkraftsawecklingen och föreslå åtgärder för att behålla rimliga internationella konkurrensvillkor.

Sind redovisade i av 1987 ett till regeringen. Det

början underlag bör att Sinds från en av

uppmärksammas beräkningar utgår fördubbling

184 Energi och regional utveckling

år. är storleken svåra elpriset på några Som nyss sagts på elprishöjningarna att förutse. Med denna reservation följande ur

återges Sinds rapport:

En närmare genomgång av landets kommuner visar att närmare ett 100-tal av dem är beroende av industrier där el är en

viktig produktionsfaktor. Dessa kommuner är spridda över hela landet och har ca 36 procent av landets befolkning. I ett drygt 40-tal kommuner svarar den elkraftsberoende industrin för mer än 10 procent av kommunernas totala I 20 kommuner är motsvarande andel 20 procent eller

sysselsättning. mer, varav flertalet återfinns i

Bergslagen.

En visar klart att av

detaljerad branschgenomgång nedläggning

är det enda realistiska alternativet i vissa branscher industrianläggningar om skulle fördubblas inom år. Särskilt utsatta branscher

elpriserna några är bl a delar av den skrotbaserade stålindustrin, smältverken

gruvindustrin, för framställning av koppar och bly respektive aluminium samt vissa delar av den kemiska basindustrin tex av klor-alkali, klorater och

tillverkningen basplaster.

sysselsättningskonsekvenserna säger Sind

Beträffande följande:

Aven om det rör om ett relativt antal är

sig begränsat företag det svårt att ange effekterna på sysselsättningen. Berörda in-

anläggningar går i flera fall i större inom vilka i viss mån kan göras

bolag omflyttningar eller andra anpassningar. Dessa åtgärder torde dock inte vara

tillräckliga varför verket bedömer att antalet blir i berörda

friställningar betydande företag.

Vi vill från våra vikten av snabba

utgångspunkter understryka

resultat av det nu I den mån effek-

pågående utredningsarbetet. regionala ter inte kan undvikas måste de vår med åt-

enligt mening kompenseras

inom andra delar av infrastrukturen eller inom gärder politikområden som och olika former av stöd till etc.

forskning utbildning, näringslivet Kostnaderna för dessa bör betalas av sektormedel.

åtgärder rimligen

Naturgasen en ny infrastruktur.

Farhågorna för inte den faktiska

elförsörjningen gäller regionala

till el utan för elkraft. I introduktionen av tillgången priset nyttigheten naturgas, som den nu tycks utvecklas, ligger däremot inbäddad en fråga om vilka landsdelar som över huvud taget får och inte får till

tillgång naturgas. kan väntas få en annan och

Därigenom naturgasutbyggnaden på sikt kanske mer inverkan den balansen än vad

djupgående på regionala

har eller kommer att få. elkraftfrågan

Huvudaktör är med staten som

på naturgasområdet Swedegas dominerande via Vattenfall. I står för

ägare Sydsverige Sydgas regional och lokal distribution. Ett motsvarande är under bildande i stock-

bolag holmsregionen. I framtiden kan en komma att dras in från

gasledning

via Jämtland till Det sannolika är emellertid att Norge Mellansverige.

för överblickbar tid kommer att ske direkt till

naturgasförsörjningen

Mellansverige via Osloområdet eller via i Västerhavet. En ledledningar

ning över Ålandshav till också vara aktuell. Upplandskusten tycks

Naturgas används för närvarande i och som er- Syd- Västsverige

sättning för och kol inom bl a i mm olja industrin, panncentraler och i

kommunala Planer finns för i sk

fjärrvärmesystem. kondenselproduktion

i Barsebäck och främst som för

gaskombianläggningar Ringhals, ersättning

den produktion som bortfaller när de två första

kärnkraftaggregaten tas ur

drift åren 1995-1996. Den marknaden i potentiella Mellansverige utgörs

till stor del av kommunal el och I värmeproduktion. Bergslagen kan stål-

industrin bli en marknad. Jämfört med kol och viktig olja ger gasen möj-

lighet till en mer till el. energieffektiv omvandling Miljöeffekterna blir

mindre. Bl a kan av koldioxid till atmosfären utsläppen väntas bli mer än

halverade, jämfört med kolkraftverk. I den ser man

pågående planeringen

också som ett sätt att kraftproduktion med gas relativt snabbt bygga upp

en så omfattande marknad att i gasintroduktionen stor skala över huvud

taget blir kommersiellt i vårt land. Omsatt till

möjlig glesbebyggda elkraft

blir i hela landet.

naturgasen tillgänglig

I fall då används för gasen kondenselproduktion går minst

hälften av bort som utan I naturenergiinnehållet spillvärme användning.

gasländerna används därför i första hand direkt och som ett alnaturgas

ternativ till el. En sådan kan komma för

direktanvändning ifråga upp-

av småhus och större enskilda och för

värmning fastigheter många industriprocesser. Inte minst det för

gäller tung processindustri.

Efter ett första introduktionsskede kan vi vänta oss en liknande

i vårt land. I de delar av främst i utveckling landet, triangeln Malmö-

Göteborg-Stockholm, där kommer att och ett stamledningarna passera

distributionsnät kan väntas bli därför för utbyggt uppstår nya fördelar

energikonsumenterna. De får till ett andra vid sidan av tillgång energinät

elnätet som distribuerar en som i fall är lika energi många lättanvänd och

säker som elkraften. relateras normalt Gaspriset till

alternativpriserna,

vanligen för Just nu kostar ca 22 öre KWh olja. naturgasen per mot när-

mare 40 öre för elkraft hos hushåll. För dem som har vanliga möjlighet att

direktanvända naturgas med åtminhög verkningsgrad kan gasen således

stone tidvis bli ett alternativ till el.

konkurrenskraftigt

När det sker inte utifrån samma likgäller naturgas planeringen

för och orter som för elnätets

ställighetsprincip regioner tillämpats utbygg-

nad. Skälen är En alltför stor uppenbara. utbredning av i naturgasnätet

glesa bygder skulle göra kostnaden för introduktionen oöverstigliga. Var

gränsen för beräknas är ännu oklart. naturgasdistributionen gå Delar av

Bergslagen väntas få till men sannolikt

tillgång naturgas. (Borlänge _inte

Ludvika/Smedjebacken eller de norra delarna av Västmanlands och Ore-

bro Om en kommer in över Jämtland län) ledning uppstår samma fördel

för en smal zon i södra Norrland. Men i övrigt kommer de

regionalpoli-

tiskt prioriterade landsdelarna att hamna utanför naturgasräjongen. Delar

186 Energi och regional utveckling

Norrland och kommer med andra ord inte att

av Bergslagen, Sydostlandet

den och till

kunna erbjuda industrin försörjningstrygghet möjligheter

ett med elnätet i resten som naturgasnät parallellt erbjuder priskonkurrens att kommuner i Kristianstads, och av Vi har dock erfarit Blekinge Sverige. län för att skall omfatta även Sydöstra Kalmar agerar naturgasräjongen

Sverige.

Bioenergi utanför naturgasräjongen.

Om skall komma att motsvara de av riksdagen energisystemet målen för och dessutom svara mot krav fastlagda energipolitiken miljöns

torde det vara närmast att av förnybara energioundvikligt utnyttjandet vind och främst ökar avsevärt. i olika forkällor, sol, bioenergi Bioenergin

som har den tveklöst en inte oväsentlig mer, största potentialen ger idag av också landsbygden. Okad användning bioenergi ger

sysselsättning på

för ett med för livsmedelsmarknya uppgifter jordbruk överkapacitet

naden. den kommer de starkaste ak- Inom blivande naturgasräjongen del behöva sin finansiella och katörerna att till stor engagera personella

Det är därför anta att marki naturgasnätets utbyggnad. rimligt pacitet biobränslen Vill man åstadkomma en naden för blir svag i dessa regioner.

den och inte minst biobränslena bör expansion av förnybara energin

strävandena sannolikt inriktas regioner utanför naturgasräjongen.

på

Bortsett från de östra delarna av våra priori- Bergslagen ligger terade landsdelar som utanför sådan framgick tidigare naturgasräjongen,

den nu vara åtminstone Ett energipolitiskt tycks preliminärt planerad. av främst biobränslen skulle motiverat stöd till utveckling förnybar energi, således komma att få en Det finns således

gynnsam regionalpolitisk profil.

dubbel att ett sådant stöd. anledning överväga Det till av energi som nu

utredningsförslag momsbeläggning

komma att minska den nu helt skattefria bioenergins föreligger tycks konkurrenskraft. Att behålla skattefriheten som annan energi samtidigt skulle däremot stimulans som behöver för momsbeläggs ge den bioenergin

kommersiellt. Kommittén föreslår därför att bioenergin även att utvecklas får vara skattefri. Det riktade stöd staten bioeneri fortsättningen ger till i form av och stöd till och demonstra-

gin forskningsanslag experiment-

bör utformas med till bioenergins möjligheter tionsanläggningar hänsyn

utanför och särskilt de i regionalpolitiskt prioriterade

naturgasräjongen

områdena.

5.4.2 till Ersättning vattenkraftsregioner.

Omställningen av kommer att kräva en extra anenergisystemet del av samhällets resurser för i infrastruktur och bostäder

investeringar

under tiden fram till år 2010. Hur stor denna andel blir är svårt att bedöma. Inte heller de effekterna är lätta att överblicka. Vi vill regionala dock att en som de peka på genomtänkt sektorpolitik begränsar regionala

strukturförändringarna och befolkningsomflyttningarna har förutsätt-

ningar att hålla tillbaka andra delar av och därmed i

investeringarna någon

mån bidra till att i samhällsekonomin. skapa erforderligt utrymme Sammanfattningsvis kommer av att omställningen energisystemet vara intressant flera sätt. För det första kommer inregionalpolitiskt på troduktionen av framförallt att beröra de södra delarna av lannaturgas det. Denna infrastruktur blir inte i hela landet. För det annya tillgänglig dra kommer att vilket å ena sidan elpriserna stiga påverkar den elintensiva industrin men som å den andra sidan också innebär att negativt elproduktion med vattenkraft kommer att bli lönsam. Motiven för en synnerligen modernisering och av i Norrland och breddning näringslivsstrukturen Bergslagen som är ett med viktigt syfte regionalpolitiken understryks därmed besluten om av ytterligare genom omställningen energissystemet genom de direkta och indirekta effekter denna medför. Kommittén har direktiven att om kommuner som enligt pröva har vattenkraft i ökad skulle få del av de vinster som utbyggd omfattning vattenkraften ger. Ett flertal skrivelser till kommittén behandlar också denna

fråga.

Nuvarande ordning.

I utskottsbetänkande utskottet att en-

(NU 1986/87:34) pekar på

ergiskatten på elkraft i de norra delarna av är 1 öre Sverige per kWh lägre än i landets delar. Dessutom finns för övriga möjligheter enligt vattenlagen kommuner och regioner att få för de som en vattenkompensation intrång för med I samma betänkande föreslås också att den

kraftsutbyggnad sig.

då aviserade kommittén borde utreda om regionalpolitiska frågan vattenkraftskommunerna i utökad skulle kunna komma i omfattning åtnjutande av de vinster som vattenkraften ger. Bygdeavgiften i avser att eller minska envattenlagen förebygga skilda skador som inte annat sätt samt att

regleras på ge den ikringlig-

gande bygden en viss allmän för den inverkan vattenföretakompensation get kan ha. För kraftindustrins del beräknas dels vattenbygdeavgiften på regleringar där avgiftens storlek beror av och regleringsmagasinets ryrnd dels på Vattenkraftverk där storlek beror av installerad avgiftens generatoreffekt. kan förändras efter ansökan av Så- Avgiften Kammarkollegiet. dan kan föreskrivas med till erfarenheterna av ändring hänsyn företagets

188 Energi och regional utveckling

eller till bestående hinder att i den avsedda verkningar utnyttja företaget

omfattningen. För att allmänna intressen får vattendomstolarna företillgodose skriva av för ett tillstånd och därvid föreskriva ändomprövning villkoren rade eller villkor. av får tas i samband med omnya Andring avgift upp

prövning. förarbetena bör kommunerna vara av Enligt huvudmottagare Det förhållande att m m handhas

bygdeavgiftsmedlen. avgiftsförvaltning

av bör förarbetena inte hindra att ställer länsstyrelsen enligt länsstyrelsen till kommunens också för framtida allmänna avgiftsmedel förfogande ändamål och inte till något omedelbart föreliggande projekt. Avgiftsmedlen kan få tas i för bildandet av en kommunal fond för den anspråk berörda är nära knuten till kommubygdens näringsliv. Fördelningen nernas andel av bestämmer fördelningen avgiftsunderlaget. Länsstyrelsen kommunerna emellan såvitt avser allmänna ändamål. Regleringsanläggsom i Norrland främst finns i drar in mest ningarna, fjällkommunerna, är inte för dessa kommuner. Som exempengar. Avgifterna betydelselösa kan nämnas Storuman som är ett stort i Umeälven.

pel regleringsmagasin

Storumans kommun får 80 av medan kommunerna procent bygdemedlen nedströms får dela resten ifrån mindre på enligt principen ju längre ju skada och mindre Totalt utbetalas i storleksordningen 30-40 ju avgift. kronor år. miljoner per Särskilt äldre vattenkraft kommer att stora överskott generera som en konsekvens av den av energisystemet som nyss omställning beskrivits. I LO:s skälen för regionalpolitiska utredning anges uppkomsten av övervinsterna på följande sätt: När kärnkraften awecklas är det ofrånkomligt att priserna på elkraft kommer att öka. Detta beror att kostnaderna för produktion av

på

med andra metoder är - utom för vattenkraft och där kvarelkraft högre varande inte är för att ersätta hela bort-

utbyggnadsmöjligheter tillräckliga

fallet pga kärnkraftsawecklingen. Dessa kommer att till övervinster

prisökningar ge upphov på

som en direkt av det beslutet om avveckling vattenkraften, följd politiska av

kärnkraften.

Overvinsterna inom har uppmärkvattenkraftsproduktionen sammats av och skall behandlas av en kommitté. regering riksdag. Frågan För närvarande sker en särskild av äldre vattenkraft enligt beskattning om Skatt viss elektrisk införd fr o m 1983-01-01. Denna lagen på kraft, skatt elkraft från äldre Vattenkraftverk med mer än utgår på genererad 1500 kW och är upplagd enligt följande:

generatoreffekt

- Verk i drift före 1973 2 öre tagna per kWh - Verk i drift 1973-77 1 öre tagna per kWh - Verk i drift efter 1977 0 öre kWh tagna per

Totalt denna skatt 1 kronor år. inbringar omkring miljard per Overvinstargumentet i den som proposition (1982/83:50) låg till för ovan nämnda sätt: grund lag presenterades på följande Vattenfallsverkets av elektrisk kraft f.n. prissättning grundas på långsiktig marginalkostnad, vilket innebär att senast tillkomna produkblir bestämmande för tariffnivån. Verkets

tionsanläggningar prissätt-

ning har kommit att som vid andra uppfattas vägledande företags prissättning på elektrisk kraft. Eftersom i produktionskostnaden nyligen uppförda elproduktionsanläggningar ligger betydligt över den i flertalet vattenkraftsstationer stora överuppkommer härigenom skott i de som framför företag huvudsakligen producerar vattenkraft, allt om sker i äldre produktionen anläggningar.

Modeller av inkomster skatten äldre för återföring från på vattenkraft.

För att mildra de oönskade effekterna av förregionalpolitiskt ändringarna inom bör kommitténs en del av energisystemet enligt mening vattenkraftens övervinster föras tillbaka till de där vattenkraften regioner produceras. I det utvecklas olika modeller till Den följande fyra lösning. första innebär att i vinsterna att inkomsterna delaktigheten uppstår genom från en av skatten äldre vattenkraft återförs till vattenhöjning på kraftsregionerna. Den andra modellen en byggs upp kring nyttjandeoch därmed önskemålen om en rättsavgift tillgodoser mycket tydligt direkt mellan och inkomskoppling vattenkraftsproduktionen regionernas ter av den. Den modellen är mer och innebär att Vattentredje begränsad fall som affärsverk ett större ansvar än statligt åläggs regionalpolitiskt hittills. Den modellen innebär att att ett fjärde återföringen sker genom anslag inrättas på statsbudgeten. Aven det norska systemet har studerats. Detta vattenkraftsger kommunerna en ersättning. för ett sådant är dock Förutsättningen system kommunal av Denna beskattningsrätt juridiska personer. beskattningsrätt för kommunerna har i Att återinföra den enbart nyligen upphört Sverige. för vattenkraftskommunerna har inte bedömts vara möjligt.

av inkomster skatten äldre Återföring från på vattenkraft.

Som nämnts beskattas redan nu äldre vattenkraftsanläggningar. Enligt denna modell skulle en en del av inkomsterna från denna skatt föras tillbaka till dvs skatteinkomster skulle ändavattenkraftsregionerna målsbestämmas. En sådan mellan skatteinkomster och deras an-

koppling

vändning är inte även om det finns att så skett t ex är vanlig exempel på vinstdelningsskatten så konstruerad. Om ett dikopplingen görs uppstår

190 Energi och regional utveckling

rekt samband mellan vinsterna från av vattenkraft och medel

produktion för regional utveckling.

Nyttjanderättsavgifif

Vill man sambandet mellan återföringen av vattenkraftens

göra övervinster och deras ännu förutsätts en avgifts-

användning tydligare konstruktion.

skulle en sådan ha med den ersätt-

Principiellt avgift släktskap

som via för det som vattenkraftsutbyggning vattenlagen utgår intrång naden medför. Här skulle det handla om en till det

nyttjanderättsavgift

allmänna som den som elkraft. Avgiftens storlek är 1

erlägger producerar öre och som föreskriver.

/kWh erläggs till det organ regeringen

80 av vattenkraften år 1987 som

Drygt procent producerades

i Norrland. Antalet TWh var 58.5 vilket framgick tidigare producerade innebär att 1 motsvarar 550-600 kronor år

öre/kWh omkring miljoner per för Norrlands del. En av tänkt skulle också innebära ett uttag av

avgift slag

130 kronor i andra delar av landet varav hälften i omkring miljoner

Det bör noteras att elområde inte överens- Bergslagen. Bergslagens stämmer med kommitténs av av

avgränsning Bergslagen. Merparten

vattenkraft finns i de delar av Dalarna och Värmland som Bergslagens kommittén hänför till Inlandet. Den del av som utan-

avgiften uppkommer för de till i

regionalpolitiskt prioriterade länen/landsdelarna uppgår

ca 50 år. storleksordningen Mkr/

Tekniskt skulle kunna till

nyttjanderättsavgiften anknytas

skatten viss elektrisk kraft samma sätt som är

på på bilskrotningsavgiften knuten till bilaccisen. Den svåra delen är att motivera varför

statsrättsligt det skall anses vara en och inte en skatt.

avgift

av regionalpolitiska ansvar.

Skärpning Vattenfalls

Skulle av en eller annan inte denna avgiftsmodell

anledning

återstår - om som har till vattenaccepteras någon lösning kopplingar kraften eftersträvas - att ett att statsmakterna har möj-

bygga förslag på

att utöva sin mot Vattenfall. Som nämndes i avsnittet ligheter ägarmakt om nuvarande är Vattenfalls råkrafttaxa i Norrland än and-

praxis lägre på ra håll beroende bl a av att är lägre. Varje ytter-

överföringskostnaderna

av råkrafttaxan i Norrland med 1 för ligare sänkning öre/Kwh betyder Vattenfall cirka 250 år i minskade intäkter.

Mkr/

Till skillnad från den nuvarande konstruktionen förutsätts att ett

förs ut ur Vattenfall. För att inte detta skall leda till att årligt belopp

- andra kraftleverantörer - taxorna Vattenfall och indirekt alla höjer söderöver för att bortfallet av vinster bör en anpassning ske

kompensera av Vattenfalls avkastningskrav.

Del i vinst genom över anslag statsbudgeten.

Denna modell innebär att ett till vattennytt anslag Ersättning kraftsregioner inrättas under och eller armiljö- energidepartementets betsmarknadsdepartementets huvudtitel. Ett riktmärke bör vara att anslagets storlek skall motsvara 1 av av

öre/KWh (medebårsproduktionen

vattenkraft. Detta motsvarar 600 kronor år. Finanomkring miljoner per sieringen sker genom en av skatten äldre vattenkraft. höjning på

Värdering av de olika modellerna.

Ingen av de redovisade modellerna är invändningsfri. Anslagsmodellen har sannolikt för mellan och svag anknytning produktion region för att intressen. För att förbättra modellen i tillgodose regionala detta hänseende kommer man dessvärre i konflikt med intresset att inte ändamålsbestämma skatter. är ett från Vinstdelningsskatten exempel senare år där från denna har en hel undantag gjorts regel. Avgiftsmodellen del Den det att medlen. Den innebär en förtjänster. gör möjligt styra direkt koppling till Den är lätt att vattenkraftsproduktionen. genomföra eftersom den tekniskt samma sätt som skatten viss elektrisk fungerar på på kraft. Den är att finna den som avgörande svårigheten prestation avgiften motiveras av. Om inte detta kan måste betraktas som en göras avgiften skatt. Den största med att Vattenfalls reförtjänsten förslaget skärpa gionalpolitiska ansvar är att det är utan att de genomförbart principiellt viktiga frågorna om skatt eller avgift aktualiseras. Denna fördel uppväger dock inte de nackdelar som finns. Eftersom det av främst skäl vara svårt att juridiska tycks mycket finna en lösning som önskemål om ett samtillgodoser regionala tydligt band mellan av vattenkraften och resurstillskottet till reproduktionen gionen har kommittén sökt att finna en som åtminstone ett lösning ger årligt resurstillskott motsvarande 1 Tekniskt innebär öre/KWh. förslaget att ett för till inrättas under Aranslag Ersättning vattenkraftsregioner

betsmarknadsdepartementets huvudtitel.

Detta kommer som att till anslag framgått tidigare uppgå omkring 600 kronor av detta miljoner per år. Finansieringen sker genom en höjning av skatten äldre vattenkraft. används dels för att på Anslaget under en tid till baserade riskbegränsad ge kapitaltillskott regionalt i vattenkraftslänen dels till att i Inlandet. kapitalbolag främja utvecklingen I den första delen med att de medel som nu finns i kompletteras anslaget Norrlandsfonden fördelas i de län där Norrlands-

på riskkapitalbolagen

fonden bedrivit verksamhet. bör vara 250 år Riskkapitaltillskottet milj. per en

femårsperiod.

Minst 300 kronor år bör under en tioårsmiljoner per årligen period tillföras Inlandet i form av medel till När risk- Inlandsstyrelsen.

192 Energi och regional utveckling

har en tillförs 550

kapitalbolagen lämplig kapitalbas Inlandsstyrelsen

kronor år. Som närmare utvecklas i 7 bör medlen

miljoner per kapitel

kunna användas fritt.

Resterande 50 för i södra

miljoner utnyttjas landsbygdsutveckling

Medlen fördelas av och tillförs i

Sverige. regeringen länsstyrelserna

berörda län. bör särskilt vid fördel-

Sydöstra Sverige uppmärksammas

ningen.

5.5¶Kultur och

regional utveckling

Ställningstaganden:

En aktiv kulturverksamhet i en eller stärker och bygd region självkänslan med den identifikationen egna regionen, skapar uttrycksmedel i konst, teater, musik, dans mm, lockar till nya och sig yrkesgrupper tillför därigenom kompetens av nytt slag.

För att det kulturella nätverket måste behov så förstärka glesbygdens prioriteras att resurssvaga reella att glesbygdskommuner får möjligheter erbjuda kulturaktiviteter och ta emot ett kulturutbud professionellt

F och har en i det kulturella öreningslivet studieförbunden viktig uppgift nätverket. Kulturrådet bör i sin av medel beakta fördelning regionalpolitiskt motiverade behov.

Ett bör sättas snarast att utarbeta ett av utredningsarbete igång för paket stimulansåtgärder för fler konstnärliga yrkesutövare till Norrland.

På är mm i behov av många platser kulturmiljöer, landskap, byggnader upprustning för att kunna och ta emot turisten Kommittén levandegöras föreslår att 5 anvisas av tänkbara miljoner för förprojektering projekt. Kommittén också att skall kunna stöd till sådana föreslår länsstyrelserna ge projekt.

måste vidtas att och stabiliteten i

Åtgärder för förbättra långsiktigheten kulturvårdsföretagen.

Länsstyrelsema bör ges större att möjligheter finansiera kultursatsningar genom länsanslaget.

Av de ökade till kultursektom bör 50 avsättas att anslagen miljoner för främja kulturlivet i de landsdelama regionalpolitiskt prioriterde

5.5.1 Kulturens betydelse

Vi har angett att målet för är att medtidigare regionalpolitiken verka till att ekonomiskt, socialt, kulturellt och skapa ekologiskt fungerande regioner. Vi skall i detta avsnitt fram den roll som kullyfta turella förhållanden och har för att åstadkomma attraktiva kulturpolitiken för människor och i olika Ambitionen är främst miljöer företag regioner. att understryka kulturens roll för den men vi komregionala utvecklingen

194 Kultur och regional utveckling

mer också att lämna som stärker kulturens ställning

förslag på åtgärder och dess i de tre landsdelarna.

utvidgar uppgifter prioriterade

En aktiv kulturverksamhet i en eller region är av betydelse

bygd

flera sätt. Den stärker och identifikationen med den egna på självkänslan

i teater, musik, dans m.m., lockar till regionen, skapar uttrycksmedel konst,

och tillför av nytt till sig nya yrkesgrupper därigenom kompetens slag kommunen. Ett differentierat och rikt kulturliv bl.a. för ökad

ger underlag turism. Insatser kulturområdet kan således bidra både till att stärka re-

på

och initiativkraft att möta svårigheter samt gionens förmåga uppkomna öka arbetstillfällen och valfriheten den lokala

tillgången på vidga på arbetsmarknaden.

I det moderna välfärdssamhället blir konsumtions- och levnadsvanor alltmer likartade. och televisionen har delvis eliminerat

Radion_

riskerna för en kulturell Aven andra insatser medverkar till att

isolering.

kulturella skillnader mellan orter och regioner. Ett belysande utjämna

är biblioteksväsendet, som genom en väl utbyggd organisation exempel och effektivt samarbete mellan biblioteken kan garantera låntagare oavsett bostadsort till även den mest litteratur. Om-

tillgång specialiserade fattande turnéverksamhet med konserter och ut-

teaterföreställningar,

tillförsäkrar hela landet ett omfattande utbud av levande kulställningar tur. Studieförbund och andra har ett vitt förgrenat

kulturorganisationer kontaktnät som innebär att orter kan delta i

grupper på avlägset belägna aktiviteter med nationell och även internationell omfattning.

Detta hindrar inte att studieförbund och andra kulturorganisa-

liksom kommunerna en roll för att upptioner, själva, spelar betydelsefull rätthålla och stärka värdet av kulturmönstren

de egna lokala och regionala och Genom sitt stöd till det lokala kultur- och

kulturhandlingarna.

och balanseras utifrån kommande kulturföreningslivet kompletteras

av lokalsamhällets egna kulturaktiviteter. yttringar

Grunden för lades fast i mitten av 1970-

dagens kulturpolitik talet. var att storstadsdominansen inom kulturlivet

Målsättningen bryta

att stimulera och av kulturinstitutioner över genom utveckling uppbyggnad hela landet. Den som då var att kommunerna, trots

bedömningen gjordes

var för små att bära ansvaret för t.ex. en teater eller sammanläggningarna, orkester. av institutioner krävde en större region som

Etableringen nya

På det viset korn länen in i den bilden. Landsunderlag. kulturpolitiska

fick en roll vid tillkomsten av kulturinstitutioner och trots att tingen nya

var varit omfattande och viktig. uppgiften ny har landstingens engagemang

Den som för den uppbyggnaden av nya

princip gäller regionala kulturinstitutioner är att staten till de som själva är vil-

ger bidrag regioner

att satsa. Därmed kan ske i takt med huvudmanliga utbyggnaden stegvis nens ambitioner. Detta är värdefullt därför att finns det en

därigenom

att från när statsbidrag tilldelas en region. genomtänkt planering utgå nya

av de totala för kulturändamål kommer

Merparten utgifterna från den sektorn. I mitten 1980-talet svarade den offentliga sek-

privata på

torn endast för ca 6 kronor av de totalt 29 kronor som

miljarder miljarder

till kultursektorn. Av de svarade kommunerna gick offentliga utgifterna för närmare två staten för en och

tredjedelar, drygt fjärdedel landstingen för ca de senaste 20 åren har inneburit att kom-

tio procent. Utvecklingen muner och landsting successivt har ett större ekonomiskt ansvar.

tagit Fördelningen mellan huvudmän varierar dock mellan olika län.

mycket De offentliga medel som satsas kultur till delen till

på går övervägande kulturinstitutioner. Staten satsar institutioner,

på regionala landstingen på regionala- och och kommunerna bibliotek och

distriktsorganisationer på musikskolor. Men även studieförbund, olika mm erhåller

kulturföreningar ekonomiskt stöd.

Enligt regeringens uttalande i 1989 skall

budgetpropositionen det kulturstödet öka med 300 kronor under de tre bud-

statliga miljoner

getåren 1989/90-1991/92. Ett av de områden som skall

uppmärksammas särskilt när de nya resurserna fördelas är det kulturlivet. I

regionala departementspromemorian Kultur i hela landet presenteras ett antal förslag till som berör såväl kulturinstitutioner

förstärkningar regionala som lokalt kulturliv. Efter en särskild kommer

remissbehandling förslagen att behandlas i nästa års Kommittén därvid ifrån

budgetproposition. utgår att, vid av medlen, som stärker kul-

fördelningen prioritet ges åtgärder turlivet i Inlandet, och

Bergslagen Sydöstra Sverige.

Kulturlandskap och bebyggelse

En eller en kultur bärs inte enbart av kulturinstitu-

regions bygds tioner och kulturverksamheter i

kulturpolitikens mening. Kulturlandskap och som formats under

bebyggelsemiljöer generationers näringsverksamhet och är delar av en kultur och bärare av

bosättning viktiga regions dess identitet och egenart.

I kulturminnesvårdens har bevarandet av intressant

perspektiv

stort intresse. När det och bebyggelse tilldragit sig gäller ny- ombyggnad sker fortfarande alltför utan att kulturbärande

mycket bebyggelsens uppgift tas i beaktande. och funktionell måste kunna till-

Ny bebyggelse skapas med av tidens teknik och svarande mot tidens krav.

utnyttjande Men det behöver inte hindra att den en i

samtidigt ges regional särprägel anslutning till traditioner. Vi återkommer till detta resone-

landskapets mang i 8 eftersom dessa förhållanden berör särskilt.

kapitel landsbygden

5.5.2 Förslag till åtgärder.

Vi redovisar i det följande en del som bl a till att

förslag syftar förstärka det kulturella nätverket i första hand i de tre lands-

prioriterade delarna och öka för turism med kulturella förtecken i

förutsättningarna

dessa

regioner.

196 Kultur och regional utveckling

F örstärka det kulturella nätverket

har hittills inriktats att och stärka Kulturpolitiken på skapa noderna i ett kulturellt nätverk som är tätare och mer vittförgrenat ju folkrikare en är. Flertalet mellanstäder har numera länsinstituregion tioner biblioteks- museiområdena och ofta på teater-, musik-, och/eller manifesterar de lockande kulturhus. Biblioteksnätet är väl sig genom utvecklat i alla kommuner. Overallt finns också skolorna - från förskolor till - vilka hittills varit en del av det kul-

högskolor ouppmärksammad

turella nätverket. Vid sidan av den kommunala institutionaliserade verksamheten finns I första hand studieförbunden, men

organisationslivet.

också och ett växande antal idrottshembygdsrörelsen kulturföreningar, mil. föreningar Ett väl samarbete lokalt, nationellt och infungerande regionalt, ternationellt är en för kulturlivet inom alla områden. Inom styrka biblioteksområdet finns sedan ett samarbete såväl vertikalt som länge den s.k. innebär att all litteratur horisontellt, lånekedjan. Lånekedjan slags kan bli i vilket biliotek eller vilken bokbuss som helst i landet tillgänglig länsbibliotekens Hela biblioteksväsendet kan, fastän genom försorg. ansvaret är delat huvudmän, som en enhet. på många fungera Biblioteksväsendet är unikt i det avseendet. Inom andra områden saknas i stor ett sådant målmedvetet nationellt nätverk. utsträckning uppbyggt I det arbetet eftersträvas en jämn fördelning av kulturpolitiska institutioner och resurser över landet. Det är från utkulturpolitiska t.ex. önskvärt att alla har en fast teaterverksamhet.

gångspunkter regioner

Aven om en absolut rättvisa kan måste ambitiongeografisk aldrig uppnås erna ändå vara att har så likartade som möjligt. regionerna förutsättningar vår är det från

Enligt uppfattning regionalpolitiska utgångs-

fullt att diskutera ett mer selektivt kulturstöd. Insatser punkter rimligt inom kulturområdet kan ge vissa bestämda positiva effekter på utvecklingen inom en I där nätverket av studieförbund

region. glesbygdsområden,

och håller att ut, kan särskilda bekulturorganisationer på glesas åtgärder hövas för att stimulera föreningslivet. En konkret av detta är att förbättra stödet till samåtgärd slag i Det stödet till allmänna samlingslokaler, lingslokaler glesbygd. statliga som av inom och bostadsverhandläggs samlingslokaldelegationen planär inte till behov. Det kan vara till fem års ket, anpassat glesbygdens upp väntetid innan ett ärende kommer Det finns inte heller upp till prövning. i utan ärendena i kö efter strikt någon prioritering hanteringen läggs tidsmässiga grunder. Kommittén anser att vid av samhällets stöd till fördelningen måste behov så att resurssvaga samlingslokaler glesbygdens prioriteras, får reella att kulturaktiviteter landsbygdskommuner möjligheter erbjuda och ta emot ett kulturutbud. Detta är också ett av budprofessionellt från Hela skall leva där det framhålls att skapen landskampanjen Sverige

det råder brist lokaler för kulturverksamhet och utpå ändamålsenliga ställningar på många håll i landet. Många gånger är det inte nybyggnation som behövs. Husen finns men behöver rustas för olika upp och anpassas kulturaktiviteter. Frågan om till är glesbygdens tillgång samlingslokaler också därför att den aktivt bidrar till att stärka och viktig gemenskapen därmed i glesbygdsbefolkningens egagemang utvecklingsfrågor. Av samma skäl bör av samhällets stöd till fördelningen studieförbundens och andra verksamhet i de tre kulturorganisationers mest utsatta landsdelarna prioriteras. Studieförbundens att

förmåga knyta

samman nationella med lokalsamhällets traditionella kulkulturimpulser turmönster gör dem till en resurs i det lokala kulturarbetet. Mot viktig denna bakgrund vill kommittén förorda en av stödet till uppräkning studieförbundens och andra verksamhet i komkulturorganisationers munerna i de tre landsdelarna. Vi vill också förorda att kulprioriterade turrådet i sin av medel för olika verksamheter inom kulturomfördelning rådet skall beakta motiverade behov. regionalpolitiskt Bokhandel är en lokal i det kulturella viktig kontaktpunkt nätverket. Ett 80-tal av landets kommuner saknar bokhandel. av Många dessa finns i de landsdelarna. kommitténs bör prioriterade Enligt mening regionalpolitiskt stöd kunna lämnas för av bokhandel orter i etablering på de prioriterade landsdelarna som saknar sådan. Radios omfattande verksamhet utanför Stockholm i de Sveriges 10 televisionsdistrikten, 8 riksradiodistrikten, 23 lokalradiostationerna samt på de 23 orterna med

utbildningsradioavdelningar, fyller viktiga

funktioner inom informations- och kulturområdena läns- och kompå munnivå. Kommittén vill av denna verksamhet för understryka betydelsen den Kommittén vill också den stora regionala utvecklingen. peka på betydelsen av regionalt producerade och anser det vara rikssändningar väsentligt att denna verksamhet kan fortsätta att utvecklas. femtio procent av svenska Drygt samtliga konstnärliga yrkesutövare finns idag i Räknar man bort de

Stockholm/Uppsala- regionen.

konstutövare som finns i de två yrkesmässiga Övriga storstadsregionerna återstår få i resten av landet. En har emellertid skett i mycket utjämning takt med av institutioner. utbyggnaden regionala Fortfarande har emellertid Norra en sämre situation än Sverige övriga delar av landet. Det är i och för fel att att norrlandslänen sig påstå är illa försörjda med kultur. När de beräknas statliga kulturanslagen per invånare visar det att det stöd som norrlandslänen snarast översig ges till stiger genomsnittet för riket. Flera norrlandskommuner satsar mer helkultur än andra kommuner i landet. Men Norrland är vidsträckt hjärtat på och befolkat och trots blir antalet glest rejäla nya satsningar konstnärliga yrkesutövare anmärkningsvärt lågt. Därför kan det vara motiverat att stimulera den som leder till att fler regionala utvecklingen genom åtgärder konstnärer bosätter i Norrland. sig I detta syfte har vi övervägt två till nya insatser. Det ena förslag

198 Kultur och regional utveckling

en kammarmusikalisk i av de nordligaste lägäller högre utbildning något

det andra är en alternativ i till Norrnen, skådespelarutbildning anslutning bottensteatern i Luleå. Dessa skulle kunna göra att en

utbildningsinsatser större andel från Norrland skaffar en ut-

ungdomar sig högre konstnärlig

och att fler söker de som blir bildning därigenom norrlänningar tjänster

inom kulturinstitutionerna i Norrland. lediga

är av de i

Samtidigt många konstnärligt yrkesverksamma

Därför kan den mest effektiva insatstorstadsregionerna undersysselsatta. sen för att öka antalet utövare i Norrland vara att öka antalet

konstnärliga

för musiker och vid orkestrar och teatrar i Norrland. tjänster skådespelare

vår är det av regionalpolitiska skäl angeläget att

Enligt mening

en särskild i Norrland. Hur detta skall göras för att den bästa göra satsning

skall och vilka insatserna i sysselsättningseffekten uppnås yrkesgrupper första hand bör avse måste närmare. Ett bör

övervägas utredningsarbete sättas snarast för att utarbeta ett av för fler

igång paket stimulansåtgärder

till Norrland. konstnärliga yrkesutövare

Kultunurism

Kulturturism en stor roll för att berika det lokala kul-

spelar turlivet. Den kulturverksamheten en liten som har svårt

alldagliga på plats för att kan med som är säreget

skapa sin egen profil kompletteras något och över hela landet. En kulturturism in-

uppmärksammat framgångsrik tresserar en stor och i denna finns som vintertid sällan deltar

publik många i kulturaktiviteter. Det finns därför ett starkt motiv att

kulturpolitiskt

kulturturism. stödja

Men det intresset är minst lika stort. Som-

regionalpolitiska

och inkomster. Små orter mararrangemangen ger sysselsättning får genom kulturaktiviteterna en kartan vilket underlättar en fortsattt

plats på utveckling.

Kulturturismen har hittills relativt upp-

tilldragit sig begränsad märksamhet både i och i av turismen.

kulturpolitiken utvecklingen

Festivalerna har sedan kunnat få ekonomisk från kul-

länge hjälp turrådet och från Det ekonomiska stödet har emellertid

Rikskonserter.

inte varit särskilt omfattande. Andå har verksamheten kunnat utvecklas

på

ett sätt. Antalet sommarfestivaler har mellan åren 1965

mycket gynnsamt och 1987 vuxit med femton år.

procent per

på lokalt engagemang och stora

Festivalarrangemangen bygger

insatser. Den gynnsamma hittills ger anledning att frivilliga utvecklingen anta att idéer till kan ha att

goda ytterligare festivalarrangemang möjlighet utvecklas inom de ekonomiska ramar som stat, kommun och landsting redan förfogar över.

Kulturområdet olika till att utveckla

erbjuder många möjligheter

Ett historiskt intressanta och väl turistnäringen. särpräglat kulturlandskap, bevarade muséer med olika etc. Intressanta och

byggnader, inriktning

och industritraditioner kan olika sätt i utspeciella yrkes- på åskådliggöras

och muséer. kan både värdefulla och ställningar Därigenom kulturpolitiskt ur turistisk insatser komma till stånd. Vi vill i samman-

synpunkt positiva

b1.a. de till kulturturism som i hanget peka på möjligheter glasindustrin östra Småland och sjöfartsnäringen i Blekinge erbjuder. Vi anser att vid

av de nya resurser som tillställts kulturområdet bör behovet fördelningen av ett och ett i ges

glasmuséum sjöfartsmuséum Sydöstra Sverige hög prioritet.

På är de m.m.,

många platser kulturmiljöer, landskap, byggnader i behov av för att kunna och ta emot

kraftig upprustning levandegöras turister. Det är om både resurser för att bevara t.ex. och

frågan byggnader insatser för att utforma turistprogram.

Ambitionerna inom kulturområdet när det att bevara

gäller

är inte alltid samstämmiga med turismens ambitioner. gamla kulturmiljöer Från kulturell synpunkt är varje värdefull kulturmiljö angelägen att bevara. Den som arbetar för att utveckla turismen vill locka med sådant som inte finns på andra håll och söker därför efter säregna projekt. Det är

om av kulturminnesmärken och naturligtvis oacceptabelt exploateringen ur värdefulla för turism eller av andra skäl sker

kultursynpunkt miljöer på ett sätt som inte beaktar dess kulturbärande Det finns

uppgifter. många

att och har skett med en anpassexempel på ny- ombyggnader bristfällig

till och suddas ut och ning kulturlandskap stadsmiljöer. Regional särprägel identiteten försvagas.

För att kultur- och turistintressen skall kunna mötas på ett fruktbart sätt skulle det vara angeläget med en förprojektering av ett relativt stort antal tänkbara projekt, som skulle kunna göra det möjligt att på ett tidigt stadium få till stånd en diskussion om vilka insatser som ur olika

är och intressanta och om hur urvalet skall göras av aspekter angelägna det som skall förverkligas. Därvid måste enligt vår mening regionalpolitiska beaktas på ett helt annat sätt än vad som hittills skett.

synpunkter

Kommittén anser att 5 milj. kronor av regionalpolitiska anslag bör anvisas för en sådan Arbetet bör utföras som ett

förprojektering.

för vilket riksantikvarieämbetet, Turistråd utredningsuppdrag Sveriges samt statens kulturråd svarar

gemensamt.

Kulturvårdsföretag

Kulturvårdsföretag används som en samlande beteckning för den

och mångskiftande verksamhet som organisatoriskt verksamhetsmässigt av skäl startats olika i landet för att klara vård-

regionalpolitiska på platser och Det med databasen i

konserveringsbehov. började demografiska

Den senaste är Föremålsvården i Kiruna. Den Haparanda. etableringen mest framgångsrika verksamheten hittills är sannolikt SVAR i Ramsele, som mikrofilmar och mikroñsch till

kyrkobokföringsmaterialet säljer bibliotek och forskningsinstitutioner.

200 Kultur och regional utveckling

är intressanta av flera

Kulturvårdsföretagen regionalpolitiskt skäl. De kan i små enheter och därmed nästan var som

fungera förläggas helst där det finns arbetskraft. De förorsakar tunga transporter och

inga har snäva leveranstider varför avståndet till kunden inte har

inga någon större De som hittills skett visar också att de ar-

betydelse. etableringar beten som lett till en uppskattad differentiering av den kvinnliga

skapats arbetsmarknaden berörda orter.

på

Att utveckla bör vara av gemensamt intresse

kulturvårdsföretag för och myndigheter. Det är

utbildnings- regionalpolitiskt ansvariga emellertid att klarhet om den av verk-

viktigt långsiktiga finansieringen samheten i samband med av ett nytt De flesta

skapas etableringen företag. av de är i baserade arbetsmark-

befintliga företagen hög grad på tillfälliga

insatser, t ex den databasen i med nadspolitiska demografiska Haparanda dess filialer. minskar för en stabil

Därigenom förutsättningarna långsiktigt

av Vi anser det att vidta sådana utveckling företagen. angeläget åtgärder som kulturvårdsföretagens behov av långsiktighet och stabilitet

tillgodoser iverksamheten. Utöver av de här behövs en in-

riktlinjer slaget Översiktlig

av bevarandeinsatser som lämpligen kan fullgöras av den här ventering typen av En sådan inventering utgör ett viktigt under-

kulturvårdsföretag.

för av inom detta område och lag bedömningar expansionsmöjligheterna en mer diskussion om tänkbara Vi föror-

ingående lokaliseringsalternativ. dar att ett sådant berörda och att statens kul-

uppdrag ges till myndigheter turråd får ett samordnande ansvar.

Medel att utveckla motiverade insatser inom

för regionalpolitiskt kulturområdet.

Den ökade insikten om kulturens roll för i en re-

utvecklingen

måste innebära att får en mer framträdande i det gion kulturfrågor plats

roll är i detta samregionala utvecklingsarbetet. Länsstyrelsernas viktig

De särskilda medel som till tre för manhang. regeringen beviljat regioner att stimulera tillkomsten av inom kulturområdet

utvecklingsprojekt

av när det medlen till Norrbotten och disponeras länsstyrelserna gäller Jämtland medan medlen till av

Bergslagen disponeras Bergslagsdelegationen. Insatserna har inom ramen för för att sti-

gjorts regionalpolitiken mulera orter med Liknande

utvecklingen på svag sysselsättning. åtgärder kan vara motiverade också i framtiden när utsatta behöver stöd i

regioner särskild ordning.

Men måste därutöver i det

kulturfrågorna uppmärksammas

och utvecklingsarbete som länsstyrelserna kontinuerliga planeringsbedriver. De resurser som man i länet förfogar över för regionala utveck-

är Endast en mindre del av dessa medel lingsinsatser ganska betydande. har hittills använts för verksamheter inom kulturområdet. Orsaken till detta är att den förordning som gäller för regionalpolitiskt stöd ger mycket litet utrymme för insatser inom kulturområdet. En översyn av regler och

stödordningar bör göras i att stärka kulturens i den re-

syfte ställning

gionala planeringen, bl.a. att som för-

genom länsanslagen länsstyrelserna

fogar över även får användas för kulturverksamheter bl.a.

och, med tanke

på kulturturismen, för vården av

kulturmiljöer.

Det är emellertid också att statens kulturråd medverkar

viktigt

till en av kulturverksamheter i de av oss

utveckling prioriterade lands-

delarna. En del av den av till

ökning anslagen kultursektorn på 300

miljoner kronor som förutskickat bör användas i detta sam-

regeringen

manhang.Vi föreslår därför att det i kulturrådets avsätts 50

budget

miljoner kronor år för som

per satsningar på nya kulturprojekt tar sin ut-

gångspunkt i kulturella särart och

respektive regions potential och som är

av försökskaraktär. För att kulturrådets

komplettera finansiella insatser

bör utvecklas med företrädare för

projekten gemensamt lokala och re-

gionala intressen. i berörda bör delta i

Länsstyrelserna regioner kunna

med medel från Vi menar

finansieringen länsanslaget. dessutom att

länsstyrelserna även utanför de bör kunna

prioriterade regionerna utnyttja

för att delta i av

länsanslaget finansieringen kulturprojekt.

6 STÖD TILL DEN PRIVATA SEKTORN

Ställningstaganden:

Allmänt kostnadssänkande stöd

Allmänt kostnadssänkande stöd bör till att avse subvention av begränsas arbetskraftskostnader.

Sänkta bör Inlandet där a socialavgifter förbehållas företagen p g gleshet, avstånd mm har ett än andra håll i landet. varaktigt högre kostnadsläge på bör de som nu har nedsatta lVedsättningen omfatta näringsgrenar socialavgifter med att också blandad verksamhet bör vara tillägg för nedsättningsberättigad när den har betydelse ur turistisk synpunkt.

Nealsättningen skall vara 10 procentenheter och en gälla för sexårsperiod räknat 1991. från

Nedsättningen i de kommuner i Norrbottens län som nu tillhör stödområde C, dvs Boden, Luleå och Piteå en tre år föreslås upphöra efter övergångsperiod på

En reformering av gods- och bör utredas. persontransportstöden

Möjligheterna att nuvarande till stöd till integrera transportstöd Gotland, tunga transporter i skärgården och stöd till i ett Vänersjöfarten reformerat transportstöd bör utredas.

Stöd till i och maskiner: investeringar byggnader

Lokaliseringsbidrag till i och maskineri investeringar byggnader befintliga företag förbehålls Inlandet. För som investeringar medför sysselsättningsökning föreslås viss automatik i stödgivningen.

Lokaliseringsbidrag bör med 35 procent att utgå för befintliga företag förutsatt investeringen medför en Om inte sysselsättningsökning. investeringen medför sysselsättningsökning bör kunna med lokaliseringsbidrag efterprövning utgå högst 35%.

För nyetablerade bör kunna med 50%.

företag lokaliseringsbidrag utgå högst

av nyetablerade bör så att det en kontakt Uppföljningen företag förstärkas finns mellan och även det att stöd Stöd till stödgivande organ företaget efter beviljats. nyetableringar bör kunna lämnas i Inlandet, och Bergslagen Sydöstra Sverige.

Stöd till privata sektorn

bör kunna med 25 i Inlandet för Lokaliseringsbidrag utgå högst procent av lokaler för uthyrning byggande

behålls. kunna lämnas med 15 Investeringsbidraget Bidrag föreslås högst upp till 20 miljoner. procent för investeringar

ersätts med kreditgarantier.

Lokaliseringslånen

Stöd till

företagsutveckling

stödet bör i större än nu användas för att Det regionalpolitiska utsträckning marknads-, och kompetensutveckling. stödja produkt-

En Stödet vara i ny stödfomt för företagsutveckling införs. föreslås tillgängligt och bidrag vid stöd till mjuka Inlandet, Bergslagen Sydöstra Sverige. Högsta bör vara 50 Stöd i enskilt ärende där beslut investeringar procent. varje fattas av till 500 000 kronor. Stödet bör kunna utgå länsstyrelsen får uppgå högst utan till nyskapade arbetstillfällen. koppling

och ersätts med den nya stödformen Ojfertstödet regionalt utvecklingskapital för mjuka investeringar.

Mindre i Inlandet, och Sydöstra Sverige föreslås få industriföretag Bergslagen till en konsultcheck att underlätta och öka av tillgång för utnyttjandet utomstående expertis.

bör i större att förbättra Glesbygdsstödet utsträckning utnyttjas för förutsättningarna för näringsverksamhet på landsbygden.

Stöd till den privata ttjänstesektom

Stödet till bör vara i Inlandet, Bergslagen och privata tjänsteföretag tillgängligt samt i de mellanstädema. Av de Sydöstra Sverige för företag prioriterade nuvarande stöden har bäst regionalpolitiska sysselsättningsstödet att till behov.

förutsättningar anpassas tjänsteföretagens

så att det totalt sett till 150 000 kronor Sysselsättningsstödet förändras uppgår så att av sysselsättningsstödet för varje nyanställd. Tidsprofilen förändras 2/3 utbetalas vid och ett år mot att bankgaranti anställningens början 1/3 efier eller motsvarande ställs 50 procent av utbetalt belopp. för

kunna lämnas till industriservice, partihandel,

Sysselsättningsstöd föreslås

och till turistföretag. uppdragsverksamhet

av

Rekrytering arbetskraft

Det till som nu stödområdet bidrag medflyttande gäller föreslås gälla i de

prioriterade landsdelama under 2 år dvs tiden fördubblas.

Möjligheten att använda av studieskulder som nedskrivning regionalpolitiskt

medel i Inlandet bör utredas.

6.1¶Motiv for

företagsstöd

Motiven för stöd till kan regionalpolitiskt näringslivet enligt

kommitténs vara flera. mening

- Stödet kan ha till syfte att för nackdelar. kompensera naturgivna

- Stödet kan komplettera brister kreditmarknaden i bestämda delar på

av landet.

- Stödet kan också motiveras av att en önskan om att förändra närings-

livssammansättningen eller att vissa av eller funk-

stödja typer företag

tioner inom Problemen behöver då företag. på företagsnivå icke vara

speciella för företagen i de områdena. regionalpolitiskt prioriterade

Om man att stödet skall för lägger tyngdpunkten på kompensera

naturgivna nackdelar (klimat och som medför avstånd) geografiska

merkostnader att stödet bör vara allmänt dvs följer kostnadssänkande,

vara driftsstöd och i för alla princip tillgängligt företag. Nedsättningen av

socialavgifterna i Norrbotten respektive godstransportstödet representerar

denna sorts stöd. Med denna blir

stödutformning effekten åtminstone i

första att nuvarande struktur hos omgången näringslivet konsolideras.

Det är först om de förbättrade driftsöverskott som stödet innebär, ger

underlag för eller som effek-

investeringar sysselsättningsökning expansiva

ter I motiveras driftsstöd från en

uppstår. EG-sammanhang annan ut-

gångspunkt än nackdelar. Idén är att infrastrukturen i en renaturgivna

kan vara så att får bära gion dåligt utbyggd företagssamheten kostnader

som den inte åsamkas i andra länder och Om var en regioner. regionen

nation skulle detta en växelkursen.

framtvinga anpassning genom

Driftsstöd till företag i en som en simulerad region fungerar därigenom

devalvering.

Den för det före-

huvudsakliga motiveringen regionalpolitiska

tagsstödet var att brister i kreditmarknadens ursprungligen komplettera

funktionssätt. På den kreditmarknad som då stödet inreglerade förelåg

fördes vid mitten av 1960-talet medförde lokaliseringsstödet att tillgången

till ökade i stödområdet.

kreditmöjligheter Lokaliseringsbidraget bl. avsågs

a. för att industrilokalerna i dessa kompensera geografiska områden hade

Stöd till privata sektorn

liten varför för en finansiär var högt. en alternativ användning risktagandet som stödet den ordinarie kreditmarknaden Samtidigt avsågs komplettera var ett att det skulle bidra till en inom och modernisering syfte expansion Det senare har lett till att av stödområdets näringslivsstruktur. syftet och utformats som marginella

lokaliseringsstödet sysselsättningsstödet

stöd vilket minskat kostnaderna för och sysselsätt-

expansionsinvesteringar

Därav har att stödet skall vara initialt. En stödut-

ningsökningar. följt

av detta en av näringslivet formning slag understödjer strukturomvandling om stödet utgår till investeringar, gynnar kapitalintensom, huvudsakligen

siva och som om stödet har en tyngdpunkt på sysselsättningsstöd,

företag arbetskraftsintensiva eller näringsgrenar. premierar företag man att av företag Om lägger tyngdpunkten på stödja vissa typer

hos blir inte konsekvenserna för medelsuteller egenskaper företag blir då en av brister i lika självklara. Utgångspunkten analys formningen som leder till mer eller mindre riktade åt-

näringslivssammansättningen

En sådan kan ta fasta på småföretagens speciella problem gärder. anaiys t.ex. när det att attrahera riskvilligt kapital, på kooperativt ägda gäller eller på företags problem, på nyetablerade företags tillväxtförutsättningar att finansiera tillväxt. Näringspolitiken drivs tjänsteföretagens möjligheter

från sådana utgångspunkter. omfattar en rad för att de åtgärder främja

Småföretagspolitiken

av marknader och samt för att mindre företagens utveckling nya produkter Det sker och utbildstärka företagens kompetens. genom rådgivningssamt medverkan i av små och medelningsinsatser genom finansieringen stora tillväxt. Särskilda och utbildningsinsatser görs företags rådgivnings-

för att stärka nyetablerade företag. Det stödet kan i viss användas för

regionalpolitiska utsträckning

insatser dvs som stöd till in-

sådana företagsutvecklande mjuka

kommitténs finns det starka motiv för att yttervesteringar. Enligt mening

förstärka de i det regionalpolitiska ligare företagsutvecklande inslagen

stödet. Behovet att öka i varor och är särskilt

kunskapsinnehållet tjänster

delarna av landet. Hindren för en

stort i de regionalpolitiskt prioriterade

sådan är större. Avståndet till marknaderna är i vissa fall längre. utveckling Kontakten med den användaren är lägre beroende på näringslivsslutlige är svårare beroende bl a att

sammansättningen. Kunskapsspridningen på

företagen ligger glest. Det att det stödet kan med-

är också angeläget regionalpolitiska

verka till att förändra Det handlar om

näringslivssammansättningen.

i allmänhet och av i De av företag tjänsteföretag synnerhet.

nyetablering

särskilda som för och för föreförutsättningar gäller nyetablerade företag bör därför av det

tag inom tjänstesektorn påverka utformningen regional-

stödet. politiska Det bör endast ges till företag

regionalpolitiska företagsstödet

bedöms vara och kan bedriva sin verksom långsiktigt utvecklingsbara

samhet på företagsekonomiska grunder.

De av det stödet som kommittén förändringar regionalpolitiska föreslår innebär ett närmande till den ytterligare näringspolitiskt motiverade som nu bedrivs av de finansiering regionala utvecklingsfonderna, riskkapitalbolag, Norrlandsfonden m fl. Vi har berört denna i avsnitt fråga 5.3 där vi att vattenkraftsmedel bl a skulle kunna föreslog användas för att ge kapitaltillskott till baserade Vi också regionalt riskkapitalbolag. föreslog att Norrlandsfonden borde awecklas och att dess fördelas tillgångar till

riskkapitalbolagen.

Aven gränsytorna mot den kommunala och de näringspolitiken regionala utvecklingsfondernas företagsserviceverksamhet ökar om det regionalpolitiska stödet förändras i denna riktning. De motiv för som sammanfattas i företagsstöd angetts följande figur.

__ till den Stöd privata F ORNYELSE t änstesektorn.

nlandet,Berg_slagen,

Sydöstra Sverige samt prioriterade mellanstäder Stöd för_ att påverka näringslivsstrukturen stöd till nyeta-

genom lerin ar.

Inlan et, Bergslagen, Sydöstra Sverige

Stöd till av förnyelse processer och

marknader,

inom företag. produkter onsulttjänster.

Inlandet, Bergslagen, Sydöstra Sverige

til_l maskiner och

Investeringsstöd

by nader. Befintliga företag. In andet

KONSOLI- Allmänt kostnadssänkande stöd. DERING Inlandet

Den skillnad mellan Inlandet och de två andra landsdelarna som vi berörde i 4 leder till att att allmänt kapitel kostnadssänkande stöd och stöd till maskiner och bör förbehållas byggnader Inlandet, dvs nuvarande stödområde A och B samt Kramfors kommun. Det allmänt kostnadssänkande stödet bör i till en av princip begränsas sänkning arbetskraftskostnaderna. För närvarande sker en allmän

kostnadssänkning också av

Stöd till privata sektorn

Det intressanta för är påverkan företagens transportkostnader. företagen Från samhällets bör subventionen riktas mot totalkostnaden. synpunkt

på

den resurs som är för lågt utnyttjad. Stöd till i maskiner och i befintliga investeringar byggnader till Inlandet. av kreditmarknaden och bör begränsas Avregleringen företag sett ökade kommer inte att den nationellt tillgången på riskkapital behovet av i denna del av landet. Alternativundanröja lokaliseringsstöd av industrilokaler är t.ex. fortfarande där än på andra användningen lägre

håll. Subventionsnivån bör dock sänkas. berör de kommuner som nu i stödom-

Denna begränsning ligger

som är delade med en eller flera i råde C och de kommuner församlingar

B eller C. Med nuvarande finns det möjligheter stödområde regelsystem till utanför stödför att ge investeringsbidrag företag länsstyrelserna området för i och maskiner. Denna stödmöjlighet investeringar byggnader

bör utökas. Stöd till bör vara inom samtliga

företagsutveckling tillgängligt

landsdelar. De särskilda insatser som sker i de

prioriterade prioriterade

bör ses som till andra aktörers insatser på dessa landsdelarna komplement

områden. Av särskild är vilken roll de regionala utvecklingsfonbetydelse de baserade kommer att derna och/eller regionalt riskkapitalbolagen

i framtiden. spela De stöd som direkt till att förändra näringslivssyftar bör vara i landsdelar och i de sammansättningen tillgängliga samtliga

mellanstäderna. När det de mellanstäprioriterade gäller prioriterade

derna bör dock stödet vara till den privata tjänstesektorn. begränsat Tanken med denna är att den

uppbyggnad geografiska

av de stödformer som är prioriteringen speglas genom sammansättningen i område samt av storleken av länsanslaget. Inom tillgängliga respektive bör olika användden ram som länsanslaget ger länsstyrelsen prioritera

som av länsanslagets

ningar samtidigt regeringens prioriteringar framgår

således inte som hittills att variera storlek. Prioriteringarna görs genom

mellan stödområden. procentsatserna av bör vara att kon- Den strategiska inriktningen förändringarna

i de mest utsatta områdena men att som huvudlinje solidera näringslivet stödet så att dess till av ökar. ha att förändra bidrag förnyelse näringslivet bör även i linje

Genom en sådan förnyelse positiva miljöeffekter uppnås

mål som vi har i 4. med de övergripande föreslagit kapitel

6.2 Allmänt kostnadssänkande stöd

6.2.1 Sänkta socialavgifter

För närvarande är reducerade med 10 socialavgifterna i Norrbottens län. I är helt procentenheter Svappavaara socialavgifterna till 1993. omfattar borttagna sänkningen gruvbrytning, industriföretag samt delar av den privata tjänstesektorn. av 1984-1986 har Sysselsättningseffekterna nedsättningen utvärderats av två nationalekonomer, Peter Bohm och Hans Lind. Deras utvärdering har skett av SIND som haft på uppdrag regeringens uppdrag att utvärdera inte bara av utan sysselsättningseffekterna nedsättningen också de effekterna. Forskarna har senare företagsekonomiska kompletterat sin studie med även för 1987. I SINDs uppgifter utvärdering redovisas också i lönsamhet i Norrbotten under förändringar företagens perioden. Forskarna sammanfattar sina resultat detta sätt: på De resultat som redovisats ovan, och i den tidigare rapporten, bygger på en rad bedömningar och inte säkra slutsatser. möjliggör några Resultaten ovan för 1984-1987 är dock lika de för perioden såpass perioden 1984-1986 att vi står fast vid den även när tidigare bedömningen 1987 inkluderas, dvs att det är osannolikt att den sänkta mycket arbetsgivaravgiften haft någon betydande positiv sysselsättningseffekt inom i Norrbotten. tillverkningsindustrin Enligt kommitténs är en allmän av det mening kostnadssänkning slag som i Norrbotten en som kan förväntas få effekter genomförts åtgärd i ett Särskilt med den på sysselsättningen längre tidsperspektiv. mycket låga soliditet som i Norrbotten hade i är det näringslivet utgångsläget rimligt att anta att en varaktig är det mest

lönsamhetsförbättring påtagliga

resultatet av denna under de första åren. För att en lönsamhetsåtgärd förbättring skall resultera i måste bl a ha en tro att expansion företagen på kostnadssänkningen är I detta avseende är den nuvarande utvaraktig. formningen enligt kommitténs inte Det att mening tillräckligt tydlig. sägs åtgärden skall verka under tid men inte för hur tid. I längre det anges lång finns däremot en utfästelse att skall bestå till Svappavaara nedsättningen 1993. Kommittén föreslår att detta stöd i framtiden bör vara förbehållet kommunerna i Inlandet. i dessa kommuner har Företagen varaktiga konkurrensnackdelar. Den som en ned-

lönsamhetsförbättring

sättning innebär är för att skall få angelägen företagen handlingsutrymme att olika typer av av och marknader. De överväga förändringar produkter riktade stöden till marknadsföring, etc som vi föreslår produktutveckling förutsätter att vissa resurser finns i företagen. I konsekvens med vad som bör i de

nyss sagts nedsättningen

kommuner i Norrbottens län som nu tillhör stödområde C, dvs Boden,

210 Stöd till privata sektorn

Luleå och Piteå efter en tre år. En upphöra övergångsperiod på av i dessa kommuner bör dock göras utvärdering arbetsmarknadsläget innan beslut fattas om att nedsättningen skall upphöra. slutligt För att effektivt är det att har tilltro fungera viktigt näringslivet till hos den allmänna För att nå detta varaktigheten kostnadssänkningen. är det kommitténs att fastslå för hur lång syfte enligt mening viktigt tydligt tid bör Mot av den av Inlandets nedsättningen gälla. bakgrund analys som kommittén redovisat och diskussionen i vilken ordning förutsättningar effekter vore en Å andra sidan är det också uppstår tioårsperiod rimlig. på det sättet att kostnaden för denna ökar från år till år på grund av åtgärd inflation och Dess relativa andel av de totala lönekostnadsökningar. anslag som avsätts för stöd ökar som härav på grund av att

regionalpolitiskt följd

ramen fast för en Mot denna föreslår komläggs längre period. bakgrund mittén att bör under sex år. Inför ställningstagandet nedsättningen gälla till en bör dess effekter lönsamhet och på sysselförlängning på företagens utvärderas. sättningsutvecklingen I är helt till 1993. Efter Svappavaara socialavgifterna borttagna denna bör samma som i resten av Inlandet. tidpunkt nedsättning gälla När det vilka som bör omfattas av sänkgäller näringsgrenar har kommittén flera skrivelser om för vissa ningen mottagit svårigheterna med blandad verksamhet. I skrivelse från Kiruna kommun turistföretag anförs följande: med kombinerad och

Turistanläggningar hotell/pensionats-,camping

kan med denna näringsgrensindelrestaurangverksamhet följaktligen endast under SNI-koderna 63201 och 63202, dvs ning inrymmas Nedsättning av hotell-, pensionats och/eller campingverksamhet. med för denna av kan

arbetsgivaravgiften 10%-enheter, typ näring,

därför endast erhållas i de fall den nedsättningsberättigade den med från omverksamheten, utgör huvudsakliga, utgångspunkt antal årsarbetare I annat fall sättning, och/eller förädlingsvärde.

erhålls dvs nedsättning av arbertsgivaravgiften endast

delnedsättning, avseende den verksamheten enligt näringsnedsättningsberättigade grenskoderna. Den som skrivelserna till kommittén tar upp är om problematik är en för av de näringsgrensindelningen riktig grund avgränsning företag som skall omfattas av kommitténs mening är inte SNI sänkningen. Enligt en idealisk i dessa men den är ändå den enda utgångspunkt sammanhang som finns. I brist bör den även indelning på lämpligare indelningar till För att mildra de som finns för fortsättningsvis ligga grund. problem bör vid om verksamhet är eller ej turistföretag prövningen stödberättigad vara att blandad verksamhet bör vara nedsättningsbeutgångspunkten Det således att mest-kriteriet ersätts med sett båderättigad. betyder och-kriterium beträffande kombinationen hotell- och restaurang. Renodlad bör inte heller vara stödrestaurangverksamhet fortsättningsvis berättigad.

föreslår kommittén beträffande Sammanfattningsvis av att: nedsättningen socialavgifter

- sker i under en 10 nedsättning sexårsperiod

Inlandet .med

för de som nu omfattas av nedsattnmgen procentenheter näringsgrenar i Norrbottens län

- i Boden och Piteå kommuner efter en nedsättningen upphör Luleå, om tre år. övergångsperiod

Efter beräknas de leda till övergångsperioden föreslagna förändringarna en av de statsfinansiella kostnaderna med ca 30 Mkr med ökning jämfört nuvarande kostnader. En av den verksamheten utökning stödberättigade till att omfatta hela den sektorn i Inlandet skulle medföra att privata kostnaderna ökade med 100 kronor per år. ytterligare miljoner

6.2.2 Transportstödet

Det regionalpolitiska infördes 1971-01-01 godstransportstödet för att i Norrland för kompensera företagen geografiskt betingade fraktmerkostnader. Transportstödet har sedan införandet ändrats vid flera tillfällen. De då viktigaste principiella förändringarna genomfördes 1974, stöd infördes även för av vissa råvaror och halvfabrikat till transporter företagen och 1986, då även vissa blev och då tjänsteresor stödberättigade kustsjöfart, genom införande av ett iviss hamntransportstöd, stödmässigt mån jämställdes med och Totalt sett har dock

väg- järnvägstransporter.

stödets som ett restitutionsstöd för inrikes grundprofil procentuellt erlagda långväga transportkostnader bibehållits trots av ändringarna stödreglerna. Driftsstöd som har emellertid ofta varit under transportstödet debatt. Det har hävdats att dessa tenderar att konservera en

förlegad

näringslivsstruktur. Driftsstöd är också särskilt i internationella uppmärksammade överenskommelser. Som av 2 är driftsstöd inom EG framgick kapitel tillåtna endast om en har konkurrensnackdelar. Sådana region varaktiga varaktiga konkurrensnackdelar kan vara att infrastrukturen är utdåligt vecklad. I detta bör det att sammanhang uppmärksammas transportstödet principiellt sett är ett stöd till handel och därmed kommer särskilt i fokus i förhållande till internationella överenskommelser om stödens utformning. De som av senast i utvärderingar företagits transportstödet, samband med den 1984 har visat regionalpolitiska utredningen på svårigheten att kvantitativt och kvalitativt mäta de regionalpolitiska effekterna av Det kan emellertid antas att endast en godstransportstödet. mindre del av stödet har en direkt effekt och på etableringar sysselsättning i stödområdet, medan delar av stödet kort sikt endast innebär en övriga på

212 Stöd till privata sektorn

för redan etablerade Stödet är snett resultatförbättring företag. mycket fördelat. Ett mottar 60 % av stöd. Ett

fyrtiotal företag omkring utgående stort antal får å andra sidan små

företag jämförelsevis belopp.

nuvarande konstruktion innebär också en

Transportstödets automatik i de Det är också

årliga kostnadsökningarna på statsbudgeten.

att att den automatiken klarlagt möjligheterna bryta kostnadsuppdrivande utan att ändra är Nuvarande

väsentligt stödreglerna mycket begränsade. restitutiva heller särskilt incitament för företagen

system ger inte tydliga att rationalisera sin transportverksamhet.

Ur finns det alltså skäl att se över

effektivitetssynpunkt

nuvarande Denna slutsats skall dock inte ses transportstödets utformning. som kritik mot centrala administration av stödformen. I en

transportrådets

av riksrevisionsverket konstateras att nyligen genomförd granskning gjord det nuvarande i allt administreras ett ratio-

transportsstödet väsentligt på nellt och för såväl de sökande som staten effektivt sätt. RRV konstaterar också att de nuvarande för talar för en central

reglerna transportstöd

granskningsorganisation.

Behoven av insatser för att stödja näringslivets

regionalpolitiska

är och skiftande. Den inom transporter många pågående utvecklingen

hos de större mot krav på näringslivet, speciellt företagen högre

med och mindre sändnings-

transportkvalitet tidsanpassade transporter

storlekar krav och slutna tran-

påverkar genom på särlösningar system

över hela landet och kan komma att inverka de sportsystemet negativt på små och medelstora att erhålla en tillfresställande

företagens möjligheter

till särskilt i Inlandet. För att möta en transportlösning rimliga priser, sådan är det att den inom

utveckling viktigt höja logistiska kunskapsnivån hela

näringslivet.

Aven om således de alternativa behoven av dagens transportstödsresurser är stora är det att möjligheten till kompensation

nödvändigt för kvarstår även i form.

höga transportkostnader fortsättningsvis någon

Kommittén anser mot av ovanstående att det finns

bakgrund

att ett förändrat som på olika sätt anledning överväga transportstödsystem kan bidra till att förbättra och och i

förbilliga företagens transporter mindre används som ett renodlat till det enskilda

grad fraktbidrag

skulle således i ökad avse företaget. Stödgivningen utsträckning

i utbudet av och kvaliteten hos de transporttjänster som förbättringar

i områden som nu mottar transportstödet. erbjuds d__e

Aven om det bör ha sin i en

nya systemet utgångspunkt

förenklad och decentraliserad administration är det att vissa

viktigt

för stödet för att säkerställa att medlen grundläggande regler uppställs används ett effektivt och för ändamålet sätt. Den grund-

på lämpligt

bör vara att bidrag som ges inom transportområdet

läggande riktlinjen skall för täckande av sådana som har en direkt koppling

utnyttjas utgifter till av och till och från i

transporter gods personer företag belägna

En annan bör vara att stödet skall avse regionen. grundläggande regel

drifts- eller För i infrastruktur etc finns utvecklingskostnader. investeringar redan ett regionalt instrument i varför sådana länstrafikanslaget, bör exkluderas. För vissa smärre driftsnära i t.

investeringar investeringar

ex. etc. bör dock stöd kunna lämnas.

transportplaneringsutrustning

Det är viktigt att ett reformerat transportstödsystem upplevs av alla inblandade Mot av i stödpositivt parter. bakgrund komplexiteten systemet och att är berörda bör effekterna av en reform av många parter transportstödsystemet närmare utredas. Kommittén föreslår att regeringen tillsätter en särskild utredare som får till att i samråd med berörda uppgift länsstyrelser, transportrådet och statens industriverk lämna hur förslag på ett förändrat med ovan skisserade kan uttransportstödsystem huvuddrag formas utan alltför stora för problem företagen. Den särskilde utredaren bör även om det stöd överväga till tunga transporter i som finansieras över kan inskärgården, idag glesbygdsstödet ordnas i ett reformerat transportstöd.

Transportstöden till Gotland.

Sedan 1971 finns ett särskilt för Gotland. transportstöd Transportstödet omfattar såväl person- som i godsbefordran färjetrañken på Gotland och är i den taxa som Vidare inbyggd tillämpas. ges från anslaget ett bidrag till vissa för att täcka de merkostnader transportföretag som inte av det s.k. kompenseras Gotlandstillägget. Anslaget uppgår 1989/90 till 37 kr., varav 6 kr. avser stöd till transsammanlagt milj. milj. portföretag. Stödet administreras av transportrådet. Sedan har för budgetåret 1973/74 riksdagen beviljat ersättning särskilda rabatter vid till och från Gotland. flygtrafik Budgetåret 1981/82 fick stödet en med att en tillfredsställande ny utformning syfte flygtrafik skall kunna upprätthållas. Från lämnades stöd endast till början Linjeflyg, men numera får även Avia stöd för sin trafik flygföretaget på Visby. Anslaget uppgår 1989/90 till 14.5 kr. och administreras av milj. luftfartsverket. I analogi med vad som ovan om ett reformerat sagts bör den särskilde utredaren också få i att transportstöd uppgift pröva möjligheterna till en av stöden till Gotland till den överföring regionala nivån. Beträffande stödet till är emellertid till sjötrafiken möjligheterna förändringar till av avtal mellan staten och begränsade följd gällande rederiet Nordström & Thulin, som till år 1998. löper

Stöd till Vänersjöfarten

Riksdagen beslutade år 1978 med av

anledning prop 1978/79:24

om av särskilda för Väner- och Mälartrafiken. slopandet passageavgifter tgärden var motiverad och till att slå vakt om regionalpolitiskt syftade

214 Stöd till privata sektorn

trafiken inlandshamnarna. Staten därmed

på övertog betalningsansvaret för till Trollhätte Kanalverk och Vänerns Seglationsstyrelse.

ersättning

till viss kanaltrañk som för budgetåret 1989/90 Anslaget Ersättning

till täcker underskottet i kanalverksamheten. Kanalen uppgår 60,5 Mkr, har en ur både och samhällsekonomisk

betydelse regionalpolitisk

energisnåla och miljövänliga transporter synvinkel. Sjötransporterna ger

en av från vägarna. genom avlastning lastbilsgods

transportsystem av vägar, järnvägar och sjöfart

Vänerregionens bör ses i ett samlat På ett likartat sätt som beträffande

perspektiv.

bör den särskilde utredaren om de medel som för transportstödet pröva närvarande avsätts till Trollhätte Kanalverk och Vänerns Seglations-

kan administreras av den nivån. styrelse regionala

6.3¶Stöd till i maskiner och

investeringar byggnader

6.3.1 Nuvarande regler

Stöd till i och maskiner kan med

investeringar byggnader nuvarande inom stödområde i form av

stödsystem utgå lokaliseringsbidrag och kan till verksamheter och

lokaliseringslån. Lokaliseringsstöd utgå

nedanstående tabell. stödmottagare enligt

Tabell 6.1 Verksamheter och som får

stödmottagare lokaliseringsstöd.

Verksamhet

Företag stödmottagare

ornmun

1. verksamhet ja nejá

Industriell

2. verksamhet ja

Industrilikn. nejz 3. Partihandel ja 11612 4. ja nejz

Uppdragsverksamhet

5. ja

Palsdjur/vattenbruk _nejz

6. Turism ja ja 7. Fasta bränslen _ ja ja 8. för uthyrning ja ja

Lokaler

9. Teknikcentra ja _ ja _ 10 Investmentbola nej3 nej 11 Annan verksam et ja nej2

Avser juridiska (även och affärsverk). 1) fysiska/ personer uppdragsmyndigheter 2) Kommun kan i vissa fall få överta stöd som lämnats för byggnadsinvesteringar. 3)Lämnas av regeringen i form av lån.

har alltsedan det infördes vid 1960-talets mitt

Lokaliseringsstödet

varit ett stöd till och huvudsakligen expansion genom nyinvesteringar

SIND och kan numera och sysselsättningsökning. regeringen bevilja bidrag lån även till en som är nödvändig för att bevara syssel-

investering

sättningen samt för ersättnings/rationaliseringsinvesteringar av

väsentlig

för på orten och för det om betydelse sysselsättningen tredje synnerliga skäl finns för att bevara i

sysselsättning företaget.

får av SIND och lämnas med Lokaliseringsbidrag länsstyrelserna högst nedanstående av den del av de totala som avser

procentandelar utgifterna

maskiner och inventarier samt av SIND för byggnader, markanläggningar,

och markberedning torvproduktion. Tabell6.2 andel lokaliseringsbidrag

Högsta

Högsta bidragsprocent

Lokaler-

By nader, Markbered-

för för

_ Särskilda orter

stöd 15 20

utanför eller

omradet enl enligt

rege- 17 ringens fore-

skrifter

Regeringen kan bevilja bidrag med än ovan, dock

högre belopp med maximalt 70 procent av investeringsutgifterna.

I till dessa om finns också en

tillägg regler högsta bidragsprocent norm för hur subventionen per nytt arbetstillfälle får vara. Normen är

hög nu högst 525 000 kronor per beräknat nytt arbetstillfälle i stödområde A, 400 000 i stödområde B, 225 000 kronor i stödområde C, 175-225 000 i tillfälligt inplacerade kommuner och 60 000 kronor i kommuner utanför stödområdet.

stöd utanför stödområdena består nästan enbart av

Beviljat investeringsbidrag. Investeringsbidrag kan beviljas av länsstyrelserna. Bidrag kan som högst utgår med 15 procent och i

kapitalbehovet

får 9 Mkr. Stödet kan kombineras med investeringar ej överstiga ej lokaliseringslån. Den ekonomiska är densamma som för

prövningen gäller lokaliseringsbidrag.

6.3.2 Kommitténs förslag

direktiven bör kommittén överväga om det att öka

Enligt går automatiken i Fördelarna med en ökad automatik är att

stödgivningen. stödet blir mer förutsebart för företagen och att kan

handläggningstiderna

216 Stöd till privata sektorn

förkortas. Kombinationen av de av fastställda om

riksdagen reglerna

och den av SIND fastställda normen om högsta bidragsprocent högsta subvention arbetstillfälle och beslut beträffande det

per nytt riksdagens

stödet att inte än som behövs för att regionalpolitiska bevilja högre bidrag det enskilda skall bli lönsamt innebär att det i princip är mycket

projektet svårt för att förhand dvs när de gör kalkylerna, få en

företagen på

om vilket stöd som kommer att utgå. uppfattning

I den dock bidragsprocenten

praktiska tillämpningen tycks komma rätt nära de maximala för stödområde.

procentsatserna respektive

i beslut av fem stöd med maximal

Budgetåret 1987/88 beviljades fyra

för stödområde. Denna automatik i bör procentsats respektive praxis

kommitténs också motsvaras av en automatik i enligt uppfattning

av de skäl som nyss anfördes om förutsebarhet mm. regelsystemet

kommitténs bör stöd till befintliga företag endast

Enligt mening kunna medan bör kunna få stöd i

ges i Inlandet nyetablerade företag Inlandet, och av en ansökan från

Bergslagen Sydöstra Sverige. Prövningen

bör avse affärsidén vilket inte på samma sätt är nyetablerade företag

för ett som önskar investera och öka nödvändigt befintligt företag

För som ökar i sysselsättningen. befintliga företag sysselsättningen samband med i byggnader och maskiner bör ökad automatik

investeringar eftersträvas.

till befintliga företag. Lokaliseringsstöd

För etablerade i Inlandet bör med 35

företag bidraget utgå

av eller med 400 000 kronor beräknat procent investeringskostnaden per

arbetstillfälle. i enskilt fall med det nytt Lokaliseringsbidrag utgår varje

av dessa två Ansökan om stöd sker på samma sätt som nu. lägre belopp. Den skillnaden mot nuvarande system är att sökanden på

väsentliga förhand kan med storlek.

kalkylera bidragets

Detta mer automatiska kan i de fall

system tillämpas

ökar som en av för SIND sysselsättningen följd investeringen. Möjligheten och att stöd även om sysselsättningen inte ökar bör

regeringen bevilja kvarstå. bör i sådana fall vara densamma som nu dvs det bör

Prövningen ske en i ärende av hur som erfordras.

bedömning varje högt bidrag Högsta bör vara 35% även i sådana fall.

bidrag

Jämfört med nuvarande innebär detta förslag att bidrags-

regler nivån sänks i nuvarande stödområde A för i och

investeringar byggnader maskiner. Ett motiv till denna är att - i de delar av

förändring företagen Inlandet som inte haft sänkta - nu får en förbättrad

tidigare socialavgifter självñnansieringsförmåga. Ett annat är att allmänt sett förskjuta använd-

av det stödet till förmån för ningen regionalpolitiska mjuka investeringar.

Denna av det stödet innebär

förändring regionalpolitiska indirekt också en till den ordinarie kreditmarknaden att

uppmaning medverka ett bättre sätt än som hittills skett. För att ytterligare

på

förstärka denna föreslår kommittén att uppmaning lokaliseringslånen

fortsättningsvis ersätts med En sådan

kreditgarantier. förändring ligger

också i med de som av linje förslag nyligen presenterats

Finansierings-

utredningen.

När det av vilka verksamheter som skall gäller avgränsningen

vara har kommittén om stödberättigade övervägt ytterligare näringsgrenar

borde omfattas. Kommittén har t ex att det i uppmärksammats på In-

landets centralorter kan vara svårt för delar av handeln att sina anpassa lokaler, bygga nytt etc eftersom efter eller hyreskostnaderna ombyggnad

efter nybyggnad blir för från är de höga. Svårigheten stödsynpunkt att

verksamheter det arbetar med en lokal marknad gäller vilket gör att

eventuellt stöd kan verka lokalt konkurrenssnedvridande. Kommittén är därför inte beredd att lämna i detta avseende. Kommittén vill förslag

emellertid erinra om att det inom ramen för finns glesbygdsstödet

möjligheter att stödja fackhandel.

bör på samma sätt som nu vara ett initial-

Lokaliseringsbidraget

stöd och skrivas av det sätt som nu sker. De som på företag investerar och

ökar har med också sysselsättningen dagens system till det

tillgång regio-

nalpolitiska sysselsättningsstödet. Vi tar denna stödform i upp anslutning till den förslagen angående privata tjänstesektorn.

Lokaliseringsstöd till maskin- och i befint-

byggnadsinvesteringar

bör som kunna i Inlandet. Stöd till sådana invesliga företag framgått utgå

teringar i utanför Inlandet bör även befintliga företag fortsättningsvis

kunna utgå i form av bör kunna med

investeringsbidrag. Bidrag utgå högst

15 procent för vars inte 20 investeringar kapitalbehov överstiger miljoner.

Stödformen bör kunna användas blir generellt. Avgörande länsstyrelsens

prioriteringar av och nivån Denna stödlänsanslaget på länsanslaget.

bör kunna användas för de kommuner som nu i möjlighet finns stödom-

råde C.

Stöd till av lokaler byggande för uthyrning.

Enligt nuvarande kan stöd erhållas för av lokaler regler byggande

för kan med uthyrning. Lokaliseringsbidrag utgå högst 40 procent i

stödområde A, 25 stödområde B och 10 i stödområde procent procent C.

Kommitténs är att denna även förslag stödmöjlighet fortsättningsvis bör

kvarstå men att liksom nu bör vara det som för bidraget lägre gäller det

företag som bygger egna lokaler. kommitténs bör lokali- Enligt mening

även kunna i Inlandet. Stödnivån bör

seringsbidrag fortsättningsvis utgå

dock sänkas till 25 av

procent stödunderlaget.

En stor del av det som för mycket bidrag utgått byggande av

lokaler har tillfallit Stiftelsen Industricentra.

Industricentraanläggningar

finns nu i Haparanda, Gällivare, Lyckselse, Vilhelmina, Strömsund, Sveg, och De senast tillkomna

nge Ljusdal. anläggningarna beslutades av

år 1982.

riksdagen

Stöd till privata sektorn

Det stöd som lämnas är avsevärt högre än

regionalpolitiska

lokaler för I stödområde A stödet till beträffande andra uthyrning. uppgår 20% som och 20% som I 50% i bidrag, kapitaltillskott lokaliseringslån. B är motsvarande 35, 20 respektive 35. stödområde procentandelar Kommittén har erfarit att har arbetsmarknadsdepartementet en av verksamheten för att se om det finns någon annan påbörjat översyn i de åtta kommuner där industri-

form att stödja näringslivsutvecklingen

finns. till uppges vara följande: centraanläggningar Bakgrunden översynen

stöd för att lokaler för till företag

a regionalpolitiskt uppföra uthyrning

kan sedan flera år lämnas till såväl kommuner som privata företag.

var inte fallet när beslutet om industricentraverksamheten fatta- Detta

des. form verksamheten bedrivs in i b den centraliserade i passar inte riktigt

en som bedrivs i alltmer decentraliserade former.

regionalpolitik

stödinsatsen för de arbetstillfällen som i c den skapas

regionalpolitiska

är i ca tre än i industricentraanläggningarna genomsnitt gånger högre stödverksamhet. Vidare är driftskostnaderna för

övrig regionalpolitisk

verksamheten högre.

som kommittén erhållit avser arbets- Enligt uppgifter att ta diskussioner med berörda kommuner, marknadsdepartementet upp m.fl. för att finna alternativ till De alternativ som i hyresgäster ägandet. första hand ska undersökas är att kommunerna eller privata fastighets-

förvärvar lokalerna eller att övertar lokalerna. bolag hyresgästerna Skilda kan tänkas för enskild kommun. lösningar varje Kommittén tar med av den genomgång arbetsmarknadsdeparanledning inte till industricentraverksamheten. Komtementet ställning

påbörjat

att en för att finna mittén kan emellertid understödja översyn genomförs alternativa former för och för att stimulera näringsägandet i de berörda kommunerna. kommitténs mening bör livsutvecklingen Enligt de kan komma fram till föreläggas riksdagens förslag departementet tillsammans med kommitténs förslag. prövning

6.4 Stöd till

företagsutveckling

6.4.1 stödform för riskkapital till mjuka investeringar Ny

SIND:s förslag

I det till som SIND utarbetat på förslag nytt stödsystem kommitténs föreslås att ett stöd till marknads- och uppdrag produkt-

utveckling införs. Som är det nuvarande framgick tidigare regionalpolitiska stödet i allt inriktat i samt maskiner väsentligt på investeringar byggnader och inventarier. stöd till kan Regionalpolitiskt mjuka investeringar endast i form av och offertstöd SIND och beviljas lokaliseringslån (av regeringen) samt via utveckutvecklingsfonderna genom regionalpolitiskt lingskapital om länsstyrelserna överfört medel för detta. Utvecklingsfonderna har att sådana utveckmöjligheten stödja investeringar genom lingskapital. Enligt SIND är det svårt att inordna stöd till mjuka investeringar i ett mera schabloniserat, starkt Arten av regelstyrt system. investeringar som bör omfattas av detta stöd varierar mellan olika företag och branscher. Den av det bör är marknadstyp investeringar gälla av olika som är

föringsåtgärder slag, produktutvecklingsinsatser, utbildning

nödvändig för marknader och med expansion på nya nya produkter, licensköp, tillfälligt inhyrande av konsulter för marknads- och m m.

produktutveckling

Mångfalden i och variationen i

kostnadsslagen förutsättningar

gör det SIND svårt att fastare för detta stöd. Det enligt uppställa regler bör i stället efter med i särskilt utgå förhandling företagen varje fall, varvid bedömning ska av och lönsamhet samt göras investeringens företagets behovet av stöd. krav ökad i enskild Något specifikt på sysselsättning varje investering bör inte ställas. Däremot bör ske mot bedömningen bakgrund av att det allmänna med insatser är att syftet regionalpolitiska skapa för ökad

förutsättningar sysselsättning.

Stödet bör SIND kunna i form av lån med enligt utgå Villkorlig

återbetalningsskyldighet eller andra konstruktioner där återbetalningen

görs beroende av men även i form av investeringens lönsamhet, bidrag. bör konstruktionen vara sådan att de medel som

Anslagsmässigt

inflyter från detta stöd i form av mm får amorteringar, räntor, royalty behållas av respektive för framtida länsstyrelse stödgivning. Härigenom skapas ett incitament till både ansvarsfullhet och i

affärsmässighet

stödgivningen. Detta stöd till marknads- och ersätter för

produktutveckling

regeringens och SINDs del det nuvarande offertstödet. För länsstyrelsernas del är stödformen en del av det samlade och ersätter

länsanslaget

det nuvarande regionalpolitiska

utvecklingskapitalet.

Kommitténs förslag.

Vilka som och tar till ställningstaganden regering riksdag

finansieringsutredningens är också i detta sam-

förslag betydelsefulla manhang. har att de utveck-

Finaniseringsutredningen föreslagit regionala lingsfondernas finansieringsverksamhet omstruktureras och

begränsas.

Finansieringsformerna lån och avskaffas. med utvecklingskapital Systemet

lånegarantier förändras och behålls i första hand under en i

treårsperiod

220 Stöd till privata sektorn

awaktan att kreditmarknaden får full effekt i bankpå avregleringarna på Vidare ges utvecklingsfonderna enligt utredningsförslaget systemet. att bli i möjlighet delägare riskkapitalbolag. Om skulle det att utredningens förslag genomföras betyder sker och inte

riskkapitalförsörjningen genom riskkapitalbolag genom

av verksamhetsformen från en utvecklingsfonderna. Förändringen revolverande fond som i skall hållas intakt till har sin princip bolagsformen från för utveckbetydelse regionalpolitiska utgångspunkter. Svårigheten i att hålla intakt visar att risken är lingsfonderna skogslänen fondkapitalet som de lönsamma är få. Om den hög samtidigt riktigt engagemangen motiverade i fortsättningen

näringspolitiskt riskkapitalförsörjningen

skulle ske i försämras sannolikt möjligheten huvudsakligen bolagsform att nå ut med till de regionalpolitiskt prioriterade ytterligare riskkapitalet områdena om inte får under en uppriskkapitalbolagen kapitaltillskott och om inte de stödformerna förändras

byggnadsperiod regionalpolitiska

så att kan Vi har i avsnitt 5.4 att mjuka investeringar stödjas. föreslagit vattenkraftsmedel skulle kunna användas för att sådana ge kapitaltillskott till riskkapitalbolag. Skulle inte dvs utvecklingsutredningsförslaget genomföras fonderna kommer även i framtiden att kunna utvecklingskapital finns ge det kommitténs skäl att dra vissa slutsatser av erfarenheenligt mening terna med det Av de 80 miljoner regionalpolitiska utvecklingskapitalet. kronor som överförts till har endast omkring hälften utvecklingsfonderna använts. Detta kan bero att det inte finns att fondernas på projekt, att i de delarna förmåga fånga upp projekt regionalpolitiskt prioriterade av länen oklara direktiv för hur medlen bör är svag, att länsstyrelserna givit användas etc. Vi återkommer strax till detta. kommitténs bör en stödform av det slag som Enligt mening ny SIND införas. Stödformen bör vara i tre föreslagit tillgänglig samtliga prioriterade landsdelar. På kommittén andra bedömningar några punkter gör än SIND. SINDs bör subvention vara densamma som Enligt förslag högsta de föreslår för stödområde dvs 40, 30 20 En respektive resp procent. bör vara att 50 av projektets totala

ytterligare begränsning högst procent

finansieras denna samt att stöd i enskilt ärende

kapitalbehov genom varje

maximalt ska kunna med 250 000 kronor, dock 50 procent av de ges högst verkliga utgifterna. Kommittén anser inte att av den någon differentiering högsta subventionen mellan de olika landsdelarna bör göras. Den geografiska bör inte avse i vilken bör kunna prioriteringen omfattning länsstyrelserna medverka i olika utan i hur bör projekt många projekt länsstyrelserna kunna i. engagera sig föreslår kommittén därför bör vara 50 Högsta bidrag procent. Stöd i enskilt ärende får vara 500 000 kronor i de beslut som

varje högst

fattas av SINDs kan stödet såväl i form länsstyrelserna. Enligt förslag utgå

av bidrag som i form av villkorslån av vilka de senare när de återbetalas skall gå tillbaka till I denna del skulle det länsstyrelserna. regionalpolitiska stödet som en revolverande fond dvs som fungera utvecklingsfondernas riskkapital. Enligt kommitténs mening bör stöd i form länsstyrelserna ge av Det motivet härför är att idén om bidrag. viktigaste partnership som präglar utvecklingsfondernas och andra är riskkapitalaktörers finansiering olämplig för den motiverade

regionalpolitiskt riskkapitalförsörjningen.

Vår i denna har en i analys fråga motsvarighet

finansieringsutredningens

förslag om att STU:s stöd till bör i form av i

utvecklingsprojekt utgå bidrag

stället för som nu i form av lån med Kommitténs

Villkorlig återbetalning.

principiella inställning i denna fråga innebär också att bidraget på regional nivå bör beslutas av länsstyrelsen. Den stödformen avses som ersätta föreslagna framgått offertstödet för SINDs och del. Offertstödet har senare tid regeringens på kommit till inom ramen för med större användning etableringssamrådet tjänsteföretag. Bidragsnivån bör även för och SIND vara regeringen högst 50 procent. Däremot bör inte finnas för hur någon begränsning stort stödet får vara i enskilt ärende. varje

6.4.2 Stöd till konsultinsatser

Kommittén föreslår därutöver former för att underlätta för nya de mindre i Inlandet, och att företagen Bergslagen Sydöstra Sverige utnyttja konsulter genom ett system med konsultcheck. Stöd till konsultinsatser finns inom flera delar av

småföretag-

insatser av SIND inom ramen för bransch-

spolitiken.__Sådana genomförs

program. Aven har att subventioutvecklingsfonderna möjlighet erbjuda nerade konsultinsatser inom ramen för sin t ex som

företagsservice teknik-

checkar. Vårt till att öka förslag syftar uthålligheten i konsultinsatserna.

Kommitténs förslag.

Enligt vår skulle det innebära en av det

uppfattning förbättring

nuvarande om effektivt stödsystemet genomförda konsultprogram kunde erbjudas industriföretag med mindre än 50 anställda. Insatserna bör vara i Inlandet, och utformtillgängliga Bergslagen Sydöstra Sverige. Bidragets ning bör vara sådan att det stimulerar till mer uthålliga konsultinsatser än hittills. Insatserna bör vara till begränsade vissa områden som t ex

materialadministration, ekonomistyrning, produktutveckling, organisa-

Stödet bör inte för sådana som

tionsutveckling. utgå tjänster företagen

lagligen åläggs att t ex En skillnad mot

köpa revisorstjänster. viktig

tidigare försök borde vara att konstruera så att det blir eftersystemet och inte som så av olika frågestyrt ofta styrt näringspolitiska organ. Det kan mot den vara värt att notera att en

bakgrunden sådan

222 Stöd till privata sektorn

i Storbritannien introduktionen av förändring nyligen genomförts genom Initiative. Detta initiativ innebär att i the Enterprise företagen områden kan få av kostnaden för regionalpolitiskt prioriterade 2/3 konsultinsatser mellan 6 och 16 inom vissa områden som dagar angivna teknisk etc täckta av Genomförandet sker i design, kunskap statliga bidrag. Först besöks av erfarna konsulter från som två steg. företaget de organ kontrakterats att ansvara för På basis av deras analyser och delprogram. diskussioner med till vilka som skulle kunna företagaren ges sedan förslag medverka för att bistå med de som identifierats. lösningar på problem Det finns en intressant skillnad mellan det engelska programmet referades till och de svenska insatserna. Det är att subsom tidigare inträder först sedan betalt för ventionen företaget självt inträdesbiljetten 5 På detta sätt stödet till de mer förbindelser dagar. uppmuntrar varaktiga mellan och externa som studier pekat företaget kunskapskällor många på som svenska insatser har ofta stannat vid att subvenväsentliga. Tidigare tionera de första 3-5 dagarna. Problemet svenska erfarenheter med ett helt efterfrågeenligt är att de minsta är ovana vid konsulter vilket att styrt system företagen gör blir För att krävs oftast uppsökande efterfrågan låg. öppna företagen verksamhet där subventionen av de första roll. konsultdagarna spelat De som omfattas av den av oss stödformen företag föreslagna bör ha till 3 fria år. Därefter beror subvenmöjlighet konsultdagar per tionen hur som 4-9 bör subventionen vara på många dagar utnyttjas. Dag 50 och 30 Beräknat en genomsnittlig procent dag 10-15, procent. på kostnad 5000 kronor innebär detta en subvention per per konsultdag på vid fullt med 39000 kronor år. Antalet i företag utnyttjande per företag i Inlandet i 800 och i målgruppen är omkring 1000, Bergslagen omkring cirka 1500. Totalt innebär detta att består av Sydöstra Sverige målgruppen 3 300 med 1-49 anställda. Om alla dessa utnyttjade dragindustriföretag fullt ut skulle kostnaden bli 129 kronor år. Om vi ningsrätten miljoner per antar att motsvarar en subvention om 25 000

efterfrågan genomsnittlig

kronor och att 1 500 denna blir kostnaden företag utnyttjar möjlighet under 40 kronor år. något miljoner per För att introducera konsultchecken som en för möjlighet bör det i detta också ett moment företagen system ingå uppsökande i mellan och kommunerna i utformat ett samspel SIND, länsstyrelserna berörda områden. med denna del är att väcka till insikt Syftet företagen om vilket de skulle kunna ha av externa I denna upputbyte tjänster. sökande och förmedlande del av verksamheten är utvecklingsfondernas

konsulter aktörer. naturliga Om ett av detta ska är det helt program slag genomföras att bl a dra lärdomar av de som finns av effektiv avgörande goda exempel

Där finns som närvaro, synlighet professionalism

networking. nyckelord och De som verkar måste finnas i trovärdighet. operativt företagens närhet. Men bakom dessa måste en kraftfull som konoperatörer ledning

trollerar, styr och framförallt ser till att de olika operatörerna uppfattar sig själva och det de har att som hörande till ett Ett erbjuda företagen system. system av detta bör därför utformas mellan länsslag gemensamt SIND, styrelserna, utvecklingsfonderna och berörda kommuner.

6.5 av

Främjande nyetablering

Förnyelsen av sker i att näringslivet betydande grad genom nya företag etableras. I Inlandet, och är behovet Bergslagen Sydöstra Sverige av särskilt stort såväl inom varu- som I nyetableringar tjänsteproduktion. en studie av år 1983 som fått nyetablerade företag lokaliseringsstöd görs en del som mot att det nuvarande iakttagelser pekar lokaliseringsstödet kan effektiviseras när det denna För de gäller kategori företag. prioriterade mellanstäderna bör stöd kunna till utgår förnyelse genom etablering av

privata tjänsteföretag.

SIND:s

förslag.

SIND föreslår till kommittén att i sin rapport planerade nya företag ska kunna få stöd för av marknadstester och testning produktidéer, liknande förberedande insatser i att förädla affärsidén. SIND föreslår syfte också att av bör förstärkas så att det uppföljningen nyetablerade företag finns en kontakt mellan och även efter det att stödgivande organ företaget stöd beviljats.

Kommitténs förslag.

Kommittén anser att SINDs i dessa avseenden är bra. De

förslag

innebär att får en att förädla sin affärsidé och entreprenören möjlighet att av affärsidén blir prövningen grundligare. Det stöd till konsultinsatser som diskuterats bör vara nyss tillämpligt i sådana fall. Vi vill i detta också om det sammanhang påminna förslag till regionala kompetenscentra för kvinnor som föreslås i 8. kapitel Dessa har som en att uppgift främja kvinnligt nyföretagande genom

rådgivning.

Men det finns kommittén också att om enligt anledning överväga det finns delar av stödet till i ytterligare reglerna kring investeringar byggnader och maskiner som borde förändras. Framförallt kan den norm som finns för subvention innebära förehögsta per nytt arbetstillfälle att taget för att få anser kunna växa tillräckligt bidrag sig sysselsättningsmässigt för snabbt. Kommittén föreslår mot den bakgrunden att normen om arbetstillfälle inte högsta bidrag per nytt tillämpas på entreprenörer som vill starta med av

företag utnyttjande lokaliseringsstöd. Bidrag bör

kunna utgå med 50 högst procent.

Stöd till privata sektorn

6.6¶Glesbygdsstöd

lämnas för att och service i Glesbygdsstöd främja sysselsättning

infördes i slutet 1970-talet har stöd lämnats med Sedan stödet på glesbygd.

kronor. 1985:619) om glesmer än en miljard Enligt förordningen (SFS

till stöd till företag, stöd till kan stöd utgå följande ändamål; bygdsstöd

kommunala stöd till kommer-

intensifierade sysselsåttningsåtgärder (IKS),

och stöd till service. I kan glessiell service samhällelig glesbygden

såväl att som till

användas till främja nyetableringar bygdsstödet företagsutveckling.

Det ansvaret för stödet som samordnande ligger på länsstyrelsen

var i länet skall kunna Gles-

också beslutar om glesbygdsstöd utgå.

som en av flera stödformer inom ramen för anslaget

bygdsstödet ingår

hur stor del av de resurregionala utvecklingsinsatser. Länsstyrelsen avgör

länet för som skall disposer, som tilldelas regionala utvecklingsinsatser,

inom ram. anvisades 688 miljo-

neras glesbygdsstödets Budgetåret 1987/88

varav för 216 ner kr. för regionala utvecklingsinsatser glesbygdsstöd utgick

till vara den som väckts i lands-

kr. För att ta utvecklingspotential

miljoner

har för för spår anslaget regionala utvecklingsinsatser

bygdskampanjens

nästa förstärkts med 110 .kr.

budgetår milj

tre åren har en av det samlade för De senaste tredjedel anslaget

använts för i utvecklingsinsatser utvecklingsinsatser glesbygd. regionala

är den dominerande stödformen. Under budgetåret Företagsstödet

stöd 64 av det totala IKS-

detta procent glesbygdsstödet. 1986/87 utgjorde

stödet var det näst största och svarade för 18 procent.

av som kommittén låtit Bergs-

Den glesbygdsstödet uppföljning

i visar att erfarenheterna av stödet är positiva lagsgruppen Norberg göra

Det både vid de hos flertalet aktörer. gäller handläggare länsstyrelserna,

som söker stöd och kommuner.

som ofta fram som fördelar gentemot

Vad lyfts glesbygdsstödets

är att den administrativa är enkel och snabb andra stödformer hanteringen

med och . och att de som stödet är väl förtrogna regler handlägger

En annan faktor som ofta är att glesbygdsstödet, ärendegång. poängteras

inte i är direkt till en viss till skillnad från lokaliseringsstödet, kopplat

kvantitativ sysselsättningseffekt.

till innebär inte Den mycket positiva attityden glesbygdsstödet

finns behov av En att det inte också synpunkter på förändringar. synpunkt

förs är att av det område där som ofta fram länsstyrelsens avgränsning

är för snäv och att i vissa fall också

får utgå glesbygdsstöd glesbygdsstöd

bör kunna i mindre kommuncentra.

utgå

En av som förordar är annan förändring glesbygdsstödet många

till inom ram också borde kunna an-

att stödet företag glesbygdsstödets

och inte bara till i vändas till s.k. investeringar investeringar bygg-

mjuka

maskiner. Framför allt är behovet av stöd till

nader och produktutveckling

och stort. marknadsanalyser

Behovet av är stort. Trots den av glesbygdsstöd kraftiga ökning glesbygdsstödet som skett under de senaste åren är resurserna knappa. Vad vi ser är effekter av ett där aktörer flerårigt utvecklingsarbete många varit verksamma. Den av människor som bor mobilisering på landsbygden som Hela skall leva resulterat i har ökat kampanjen Sverige också efterfrågan på utvecklingsresurser. Det här är en De glädjande utveckling. förändringar som vi i det stödet till den föreslagit regionalpolitiska privata sektorn innebär att detta stöd blir och bättre svarar mot smidigare behov och Vi anser därför att

landsbygdsföretagens förutsättningar.

behoven av att inte är lika stora vidga glesbygdsstödets användning längre utan att det blir mer att utveckla de stödformer angeläget inom glesbygdsstödet som inte direkt riktas till utan mer riktas mot att företagen förbättra Som nämnts ca tre av närmiljön. tidigare går idag fjärdedelar glesbygdsstödet till stöd till budkavlar visar företag. Landskampanjens emellertid att det finns behov av insatser inom andra områden som många t.ex värnet om det serviceförsörjningen, föreningslivet, öppna landskapet, kulturmiljön o.s.v. Vid av inom har flera beredningen projekt glesbygdsstödet på håll en samverkan med kommunerna. En länsstyrelserna organiserat sådan stämmer väl överens med vårt kommunerna som ordning synsätt på nätverksbyggare. Glesbygdsstödet har också av revisorer. granskats Riksdagens Granskningen har i första hand till att utröna om syftat glesbygdsstödet kan och utvärderas ett mer sätt. I följas upp på ändamålsenligt granskningen behandlas främst effekterna den stödda verksamheten men på också av stödverksamheten har studerats. Med uppföljningen uppföljning avses i det här en mer av i sammanhanget löpande analys verksamheten relation till och inom Den slutsats som planer budgetar myndigheterna. dras efter är att och granskningen uppföljnings- utvärderingsverksamheten måste förbättras för att bli ett mer verksamt instrument i av

styrningen

glesbygdsstödet. Berörda har ofta inte att fortlömyndigheter möjlighet pande följa upp de stöd som Orsaken är inte bara brist ges. på personella resurser. Det saknas också och ändamålsenliga uppföljnings- utvärderingsmetoder.

6.7¶Stöd till den

privata tjänstesektorn

Kommitténs förslag

Som underlag för kommitténs rörande stödet till överväganden tjänsteföretagen finns SINDs förslag till samt framförallt nytt stödsystem rapporten Stöd till och av som etablering utveckling kunskapsföretag utarbetats på kommitténs av Service Centre. uppdrag Development

Stöd till privata sektorn

en studie av drivkrafterna bakom Kommittén har också gjort tillväxt som skett relativt olika orter i landet. Programators på många har inte utformat särskilda stöd till I SIND några tjänsteföretag. har verket eftersträvat att redovisa som innebär att det stället förslag stödet bättre till behov samt att nuvarande anpassas tjänsteföretagens så det varit och att stödet förenkla stödutformningen långt möjligt göra

mer för företagen. förutsägbart är att med stödet till marknads- och SINDs bedömning det nya mm beräknar industriverket att till stödmöjligheterna

produktutveckling

förbättrats. Genom sin förhållandevis stora tjänsteföretagen väsentligt beräknas också att de blir speciellt gynnade genom arbetskraftsintensitet införandet av sänkta i stödområde A och B.

arbetsgivaravgifter

Kommittén delar SINDs om de nämnda stödformerbedömning na men anser inte att dessa förändringar är tillräckliga. Ytterligare utöver dem som SIND bör till för att de deåtgärder föreslagit expansiva larna av skall utvecklas också i Inlandet, Bergslagen, tjänstesektorn och de mellanstäderna. Sydöstra Sverige prioriterade för detta bör kommitténs innehålla En strategi enligt mening

element: följande

1. marknaden landsdelama. Vidga för tjänsteri

2 Förbättra att rekrytera. tjänstesektoms möjligheter

3. Förbilliga tjänsteföretags expansion.

Stockholmsområdet och denna marknad för 4 Styr expansion från öppna i områden. befintliga tjänsteföretag regionalpolitiskt prioriterade

Vidga marknaden.

Flera av de studier som kommittén låtit samt annan _

genomföra

en marknad är en för att s k erfarenhet pekar på att lokal förutsättning skall etableras. Detta även för de större nationellt kunskapsföretag gäller som verkar i flera Eftersom det inte

arbetande tjänsteföretagen regioner.

med konsulter i dessa områden som försöker bearbeta och finns tillräckligt därmed den lokala marknaden blir från industriförevidga efterfrågan vilket att den lokala marknaden förblir osv. Den tagen låg gör begränsad av stödet till som passar in på förstärkning mjuka investeringar föreslagits i denna Det medverkar till att marknaden för flera sätt strategi. tjänstekan öka eftersom stödet avser aktiviteter som är konsultintensiva. företag stödet underlättar också för som direkta stödmot-

Men tjänsteföretagen

utveckla sin verksamhet. För den del av som tagare att tjänstesektorn arbetar mot har konsultcheckarna särskild näringslivet naturligtvis i detta eftersom de -inom ramen för kommunalt betydelse sammanhang - kan bidra till att den lokala marknaden. nätverksbyggande vidga

Rekrytering av personal.

svårigheterna för att kvalificerad

tjänsteföretag rekrytera personal på de ofta små lokala arbetsmarknaderna i de landsprioriterade delarna inte från andra och vår skiljer sig företags organisationers. Enligt mening bör de vi redovisar innebära att dessa förslag sammantagna arbetsmarknader blir attraktivare för såväl hushåll som

företag.

För att mer direkt förbättra för och

möjligheterna tjänsteföretag

andra att har vi också mer direkta rekrytera personal övervägt åtgärder. Inom är det att arbetsmarknadspolitiken möjligt ge flyttningsbidrag till som till stödområdet samt att nyckelpersonal flyttar ge bidrag till med 9000 kronor för enskild och med medflyttande. Starthjälp utgår ytterligare 11000 om också kan familjemedlem flyttar. Medflyttandebidrag utgå till med 50% av lönekostnaden under 12 månader. arbetsgivare Enligt kommitténs mening bör ökas så att det kan

medflyttandebidraget utgå

med 50% av lönekostnaden under 24 månader i de landsprioriterade delarna. Den av tiden som vi föreslår bör ses mot av förlängning bakgrund att det små arbetsmarknader tar tid för för mellan arbetspå matchningen sökande och vakanser. För att underlätta denna är det också att angeläget arbetsförmedlingarna i de landsdelarna regionalpolitiskt prioriterade erhåller resurser så att de kan bedriva ett aktivt förmedlingsarbete. I det som kommittén erhållit från Service underlagsmaterial Development Centre föreslås av studielån för de som tar ett nedskrivning arbete i de områdena. Kommittén är inte regionalpolitiskt prioriterade beredd att biträda detta men anser att bör utredas förslag frågan ytterligare. Utredningsarbetet bör inriktas att studera för

på förutsättningarna

nedskrivning av studieskulder för personer som tar arbete i Inlandet. En senare av en kan av att rekrytering person föregås vederbörande utfört examensarbete eller liknande och därmed fått en kontakt med en viss en ort. Det försök med arbetsgivare på praktikplatser för som vid i Luleå kan nyexaminerade civilingenjörer gjorts högskolan också ses i ett sådant sammanhang.

Förbilliga tjänsteföretags expansion.

För att förbilliga för föreslår vi att det

expansion tjänsteföretag

nuvarande inriktas situation. sysselsättningstödet på tjänsteföretagens Den består av en hel rad med det privata tjänstesektorn näringar gemensammma draget att vara arbetskraftsintensiva. Det nuvarande stödssystemet är som starkt industriinriktat vilket bland annat framgått tidigare lett till Denna fokuseringen på kapitalstöd. industriinriktning går igen också på så sätt att de delar av som nu omfattas av stödtjänstesektorn systemet är industrirelaterade och som -

tjänstenäringar undantag turistföretagen.

Av de om stöd till som SDC lämnat vill

förslag kunskapsföretag

228 Stöd till privata sektorn

vi här särskilt ta per nyanställd och samtidigt

upp det föreslagna bidraget behandla det som nu finns.

sysselsättningsstöd

SDC föreslår som ett för personal, mark-

investeringsbidrag nads- och ett stöd per nyanställd om

kompetensutveckling generellt 225 000 kronor i Inlandet och 175 000 kronor i landet. Bidraget bör

övriga

av efter 10 Stödet utbetalas vid trappas nyanställningar. anställningens

med och resterande efter ett år. Till säkerhet för påbörjan 2/3 tredjedel

av skall under år 1 ställas för fullgörandet åtagandet bankgaranti (motsv) 50% av utbekommet

belopp.

SDCs kan med det nuvarande sysselsättnings-

förslag jämföras stödet.

på följande sätt:

Sysselsättningsstöd utgår

Tabell 6.3 Sysselsättninghsstöd

Stöd i tusental kronor

Stödområde A Stödområde B

Förstaårsstöd 40 000 kr 30 000 Fortsatt stöd

året 35 000 25 000

andra

çmte

året 20 000 sjätte

året 10 000 sjunde

Summa: 180 000 110 000

Det bör i att SIND föreslår att sysselsättningsstöd

sammanhanget påpekas

bara bör till som erhållit lokaliseringsbidrag fortsättningsvis utgå företag dvs som företar en i och maskiner.

investering byggnader

och det nuvarande -

Skillnaden mellan SDCs förslag sysselsätt-

är dels att det är men framförallt ningsstödet föreslagna beloppet högre att stödet i sin helhet utbetalas under det första året. Skälet till detta är att

det är under det första året som har merkostnader för

tjänsteföretag introduktion, utbildning etc.

Det finns en risk från om utbetalning

naturligtvis stödsynpunkt av medel sker inom en så kort som ett år, särskilt för

tidsperiod

som inte är bundna till en viss ort av i tjänsteföretag investeringar maskiner och att stödja en del av näringslivet

byggnader. Angelägenheten som är måste mot de risker till missbruk av stödet som

expansiv vägas

kommittén är risken för missbruk påtaglig vilket medför föreligger. Enligt att kraven kontroll och måste sättas

på löpande uppföljning högt.

Kommittén föreslår att förändras så att

sysselsättningsstödet

till behov och att målgruppen tidsproñlen anpassas tjänsteföretagens

till att omfatta med begränsas tjänsteföretag industriserviceverksamhet, inom inom och till Totalt

partihandel, uppdragsverksamhet turistföretag. sett bör stödet till 150 000 kronor som är bosatt eller

uppgå per nyanställd bosätter i Stödet bör vara för som

sig regionen. tillgängligt tjänsteföretag ökar i Inlandet, och samt de

sysselsättningen Bergslagen Sydöstra Sverige prioriterade mellanstäderna. Av bör utbetalas vid

beloppet 2/3 anställningens och en efter ett år. Till säkerhet för

påbörjan tredjedel fullgörandet av skall under år 1 ställas för

åtagandet bankgaranti (motsv) 50% av utbekommet Ansökan om stöd sker hos

belopp. länsstyrelsen. Stödet ersätter det nuvarande De om

sysselsättningsstödet. regler rekryte-

och som finns för det nuvarande ringsplan könskvotering sysselsättningsstödet bör även för det här stödet.

gälla föreslagna

Med hänsyn till de risker som kan till missbruk är det

föreligga angeläget att Statens industriverk och hur de

länsstyrelserna löpande följer företag som erhåller stödet utvecklas och hur medlen används.

Styr expansion från Stockholmsområdet

Våra i dessa hänseenden redovisas i 9.

förslag kapitel

7 STYRNIN G OCH ORGANISATION

Ställningstaganden:

och geografiska prioriteringar bör göras samlat Regeringens målpreciseringar för flera politikområden.

Den och lokala beslutskompetensen bör

regionala förstärkas genom

av beslut. Kommunerna bör ha en större roll i decentralisering

Länsstyrelserna bör vara huvudansvariga för de statliga näringspolitiken.

insatsema i länen. regionalpolitiska

och utvärdering av de insatserna får större Uppföljning regionalpolitiska betydelse.

bör utnyttjas som finansieringskälla för en landsdelspolitik

Vattenkraftsmedel

för Inlandet.

Den dimensionen i bör bli bl.a.

geografiska kunskapsförsörjningen tydligare, genom att nationalräkenskaper kompletteras med regionalräkenskaper.

Den kommunala näringspolitiken i de prioriterade landsdelama bör kunna

med Länsstyrelsema skall genom länsanslaget för intensifieras statliga bidrag.

kunna kommunala program för regional utveckling finansiera

i de landsdelama. nätverksbyggandet prioriterade

service dras in innan alternativa Ingen ojfentlig får på landsbygden möjligheter till har prövats. Posten bör utgöra en basresurs i en sådan

samordning prövning.

bör göra om länets och och Länsstyrelserna överväganden utveckling framtid vara för de insatserna i länet.

huvudansvariga statliga regionalpolitiska

bör i hand svara stöd- och till Utvecklingsfondema första för rådgivning

De bör inte bedriva egen finansieringsverksamhet. näringslivet.

Vss stimulans bör ges till central verksamhet för att lokalisera

statlig verksamhet till utsatta liknande den som ges till tjänsteföretag.

regioner privata

Statens industriverk får delvis en annan roll än med tyngdpunkten mer

tidigare

och av nationellt ma°l än Iagdpå uppföljning utvärdering fastlagda på

232 Styrning och organisation

Vidare SIND ha ett ansvar för kompetensutveckling. stödhantering. föreslås

Delar av reserveras sådana insatser där

länsanslaget för länsövergripande beslut tas av länsstyrelser.

flera

En Inlandsstyrelse med egna resurser inrättas under en 10-

finansiella

årsperiod Verksamheten utvärderas löpande.

Statistiska centralbyrån bör löpande producera uppgifter om

statsbudgetens kommunvisa så att nationalräkenskapema kompletteras med

utfall, regionalräkenskaper.

Expertgruppen för forskning om regional utveckling (ERU) bör fylla en

viktig

genom analyser som belyser olika sektorsområden i ett territoriellt

funktion

ER U:s bör därför ökas. perspektiv. anslag

7.1 mål och ett decentraliserat besluts-

Tydligare

fattande är för

viktigt fungerande regioner

Den sektorn har blivit så omfattande att traditionell

offentliga hierarkisk inte är Statsmakternas har

styrning längre möjlig. styrsignaler därför allt mer övergått till målstyrning samtidigt som en decentralisering av beslut skett. Behoven att lyfta fram idéerna och värderingarna bakom

och beslut och mer påtagligt än tidigare göra dessa regeringens riksdagens

för de beslut som fattas på olika nivåer inom förvaltningen är vägledande

vid ett decentraliserat beslutsfattande. mycket viktiga

För att öka olika regioners egna möjligheter att styra sin utveck-

och tillväxt är det viktigt att den och lokala ling synnerligen regionala

förstärks på alla områden. Ett decentraliserat beslutsbeslutskompetensen fattande med tillhörande ökad och att

kompetens förmåga självständigt göra olika typer av är i ett led för att stärka

bedömningar sig själv viktigt olika att sin

regioners möjligheter själva styra utveckling.

Vi anser också att decentraliseringen bör kompletteras med tyd-

uttalade geografiska prioriteringar mellan olika insatser. ligare

Som vi ser det är det främst två av som

aspekter mälstyrningen

särskilt behöver uppmärksammas. Den ena är Om man

återkopplingen.

inte i talar om hur i det fallet ska vara utformad,

förväg lösningen speciella hur skall då och kunna veta att de mål som de har satt

regering riksdag upp verkligen är den reella för verksamheten? Målstyrning

ledstjärnan fordrar därför en väl utvecklad och

uppföljning utvärdering.

Den andra är att de mål som och har

aspekten regering riksdag formulerat ofta har varit alltför vaga för att vara tillräckligt

vägledande. Preciseringar av målen har därför varit och riks-

nödvändiga. Regeringen

dagen har också uttalat för en sådan Att mål sig ordning. precisera är en helt annan än att utforma innebär uppgift regler. Målpreciserin gar ofta en vidare Det råder en viss i

politikformulering. idag oklarhet var mål-

preciseringen skall ske. Ibland sker den inom ämbetsverkens ram, mera sällan görs den av Den emellertid också av regeringen. görs länsstyrelser, av och av I dessa landsting primärkommuner. samtliga organ kan såväl politiskt ansvariga som enskilda vara involverade i måltjänstemän preciseringen. Ett decentraliserat beslutsfattande stämmer dåligt överens med den hierarkiska strukturens sätt att som tidigare styra, bl.a. innebär relativt detaljerade regler och en direkt mellan beslutsfattandet och

koppling

medelsgivningen. Som till den sektorvisa strukturen komplement uppstår därför olika av som kan behovet av typer nätverk, fylla samordning över sektorsgränser inom ramen för den hierarkiska strukturen som fortfarande har överhanden.

De deltar inte alltid i av de politiskt ansvariga preciseringen politiska målen. Vi anser att så bör vara inte bara i fallet, kommunerna och landstingen, utan också i Framför allt bör dock ett ökat länsstyrelserna. politiskt deltagande äga rum i den som sker den

målprecisering på

centrala nivån. För att kunna det för utgöra lämpliga redskapet ett fortsatt agerande bör därför inte endast mål och visioner utan också närmare strategier för den sektorns verksamhet för större offentliga geografiska områden, d.v.s. en för olika i första hand

målprecisering landsdelar, vara

en för fråga regeringen. I vilka former dessa landsdelsvisa politiskt präglade prioriteringar bör ske återkommer vi till senare i detta Som kapitel. underlag för landsdelsvisa bör man ha till bl.a. sådana prioriteringar tillgång analyser av statsbudgetens geografiska utfall som kommittén har haft regionalpolitiska till sitt Ett sådant bör

förfogande. landsdelsperspektiv vara ett

lämpligt komplement till nuvarande av De uppdelning statsbudgeten. rådande materiella villkoren kan därmed visa hur de

regionala förutsättningarna

kan kopplas samman med de som bör framtidsvyer prägla landsdelsvisa

målpreciseringar.

De eventuella konflikter som kan mellan uppkomma sektoriella och territoriella kan delvis prioriteringar, hanteras genom den typ av decentralisering man väljer. Det sektoriella det territoriella respektive synsättet kan få olika Om man inom en sektor satsar genomslag. på en decentralisering helt inom t.ex. sektorsspecifika organ, arbetsmarknadsverket, får de territoriella och därmed awägningarna awägningarna gentemot andra sektorer ett mindre än om ett som genomslag organ grundar sig på ett territoriellt mandat får utökade befogenheter. En samordnad länsförvaltning skulle således ha större att möjligheter göra geografiskt lämpliga awägningar mellan olika liksom ett ökat sektorsområden, kommunalt ansvar. I det senare fallet är det emellertid att notera viktigt huruvida de sektorsspecifika villkoren för kommunernas handlande är så starka, att ett

Styrning och organisation

i De decentraliseringssamlat kommunalt agerande praktiken omöjliggörs.

vi framför innebär att vi i första hand betonar det territoriella synförslag

sättet.

7.2¶Mekanismer för inom

sektorssamordning

den statliga sektorn

7.2.1 central nivå Sektorssamordning på

nivå har en främst förekommit i På central sektorssamordning

med de som och har samband skilda satsningar regeringen riksdagen

beslutat för vissa områden i landet. om en särskild

Frågan regionalpolitisk

av i en skrivelse till minister har aktualiserats Bergslagskommunerna

Jämförelse kan med t.ex. Kanada där vissa särskilt utkommittén. göras

minister. Vi anser inte att det satta har en egen ansvarig regioner

särskild minister utses enbart för dessa efterär att en frågor, väsentliga

som beslutar som kollektiv. regeringen

vi framhållit är det att och Såsom tidigare viktigt riksdagen

i sina tar till olika georegeringen målformuleringar tydligt ställning

Målen bör i första hand av regeringen, grafiska prioriteringar. preciseras

den kan de politiska eftersom centrala myndighetsnivån knappast göra

som sådana innebär. För att den sektorspoli-

överväganden prioriteringar

har beslutat skall i län, tik som riksdagen genomsyra politikens tillämpning

är det att vissa hänsyn byggs landsting och kommuner, viktigt geografiska

samt att de nationella målen in i sektorspolitiken gemensamma politiska

uttrycks tydligt.

måste när mål och redovisas inom Regeringen därför, riktlinjer

olika och sektorsområden, de regionalpolitiska målen, politik- tydliggöra

de som har att och riksdagens så att myndigheter fullgöra regeringens

med . beslut vet vilka som stämmer överens fastlagda regionalpoliåtgärder