SOU 1992:33
Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? : delrapport
Kasino-
sp elsverksamhet
i folkrörelsernas tjänst?
SM]
1992133
Delrapport av lotteriutredningen
asino
spelsverksamhet
i folkrörelsernas t|änst?
, ._,,... r,,'.- ..
,, ,',,u"':'l"1'-,' ,'.,,',, ' '—,,-.- *, ,.,",,,.,._J_J,,j . ,,.._,.,,.1.__,, "|. .
.. ,. "QN, .' _Jy, Illl ' ,,,,F ,|,|,,|' ',,,,,| __| ” .,|. ,,, ' - 1 +..1,,....,,, .., , .. .., ', | ,H.,' , ,,,,,._| ,,_,_,__,'l|',, "Jo,, ,, ' ' 1 J,, ' .J. .) ,..., ' H l _ '.'... .. :. ." . ' , " | - ' — 'I, I ll l',, l,, , , _ _ ___ _ . . l,,,,,. ., __,, ,, , . , . _ _ T " 1—.'.1" ..,...,1.,,_T, . || ,|,,, | , __ ,, _ ' ' " " ' "H "H Il , ,, '| L ,, |. I, . | . " _| . —" ,,, , ,,,, . . ,, lV ' l| lll l."_,l_I . ' .1 . '-1. "då” .,11—,.,— , ' ' ' " "' """,'Å ',. ." '”"-'”* ... ._,.l.,. ,,,,, "' ,,,Hå, =. ””1' ',*|'_, ,,,..,.,1_.,,1,,., ,.,.,,,, ,_..1,_.,,-,,
& Statens offentliga utredningar raw 199233 &? Civildepartementet
Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst?
Delrapport av lgtleriutredningen Stockholm 1992
SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget. som också på uppdrag av regeringskansliets törvaltningskontor ombesörjer remissmsändningar av dessa publikationer.
Adress: Allmänna Förlaget Kundtjänst 106 47 Stockholm Tel 08/739 96 30 Telefax: 08/7 39 95 48
Publikationema kan också köpas i Infomtationsbokhandeln, Malmtorgsgatan 5, Stockholm.
REGERINGSKANSLIETS OFFSETCENTRAL ISBN 91—38-l3029-7 Stockholm 1992 ISSN 0375-250X
"AIea iacta est" Julius Caesar år 49 f Kr.
Till statsrådet och chefen för civildepartementet
Genom beslut den 11 april 1991 bemyndigade dåvarande regeringen det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m. att tillkalla en parlamentariskt sammansatt kommitté med högst åtta ledamöter, sakkunniga och experter med uppdrag att se över lotteri— lagstiftningen. Genom beslut den 13 juni 1991 utvidgades antalet ledamöter till högst nio och förordnades att kommittén bör avsluta sitt arbete före utgången av september 1992.
Med stöd av bemyndigandet förordnades den 11 april 1991 och den 13 juni 1991 som ledamöter försäkringstjänstemannen Christer Lindström, tillika ordförande, riksdagsledamoten Stig Bertilsson, f riksdagsledamoten Alexander Chrisopoulos, riksdagsledamoten Stina Gustavsson, riksdagsledamoten Åke Gustavsson, riksdagsledamoten Anders Nilsson, f riksdagsledamoten Sylvia Pettersson, f riksdagsledamoten Kjell-Arne Welin och adjunkten Lennart Rund- qvtst.
Som sakkunniga förordnades departementssekreterama Anita Bergen- stråhle-Lind, Thomas Johansson och Bo Netz. Som experter förordnades avdelningsdirektören Torsten Fagerlund, länskrono- direktören Kjell Glennert, förste länsassesom Sture Hermansson och sekreteraren Gunnel Månsson.
Genom beslut den 19 december 1991 entledigades ordföranden Christer Lindström och förordnades som ledamot och tillika ny ordfö- rande riksdagsledamoten Rose-Marie Frebran. Samtidigt entledigades
SOU 1992:33
ledamoten Lennart Rundqvist och förordnades som ledamot direktören Hans Birger Ekström samt som expert hovrättsassesorn Hugo Melander.
Genom beslut den 14 januari 1992 entledigades ledamoten Alexander Chrisopoulos och förordnades som ledamot lanthandlaren Jan-Olof Karlsson.
Till utredningens sekreterare förordnades fr.o.m. den 15 maj 1991 förbundsjuristen Thomas Hallgren och fr.o.m. den första januari 1992 jur.kand. Torbjörn Borg. l sekretariatet har även assistent Anita Olsson arbetat.
Utredningen har antagit namnet lotteriutredningen.
Utredningsuppdraget syftar i första hand till att undersöka i vilken utsträckning folkrörelsema i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel. Med hänsyn till behovet av snabba åtgärder har utredningen bedömt det som angeläget att med förtur utreda frågan huruvida etablering av kasinospelsverksamhet av internationellt slag, inbegripet tillåtande av utbetalningsautomater, kan vara ett sätt för folkrörelsema att finan- siera sin verksamhet.
Utredningen får härmed överlämna delrapporten Kasinospels- verksamhet i folkrörelsernas tjänst?
Lotteriutredningens arbete fortsätter.
Rose-Marie Frebran
/Thomas Hallgren Torbjörn Borg
SOU 1992:33
lNNEHÅLL
SAMMANFATTNING
1 Inledning
1.1 Vårt uppdrag
1.2 Arbetets bedrivande
1.3 Tidigare utredningar
2 Nuvarande bestämmelser
2.1 Tillståndsgivning för kasinospel 2.1.1 Lotterilagstiftningens syften
2.1.2 Lotteribegreppet m.m
2.1.3 Automatspel 2.1.4 Roulettspel och tärningsspel 2.1.5 Kortspel 2.2 Tillståndsgivning för folkrörelsernas spel och lotterier 2.2.1 botterilagens urvalskriterier 2.2.2 Undantag I: annan juridisk person än ideell förening 2.2.3 Undantag ll: ändamål utom landet 2.2.4 Varaktighetskravet 2.2.5 Folkrörelsebegreppet
SOU 1992:33
13
19
19 20 21
33
33 33 34 36 40 42
43 43
47 47 47 48
2.3
2.3.1 2.3.2 2.3.3
2.4
2.4.1 2.4.2 2.4.3 2.4.4
2.4.5.
3.1 3.2 3.3 3.4 3.5 3.6
4.1 4.2 4.2.1 4.2.2
4.2.3
Ansvarsbestämmelser Brottsbalken Lotterilagen Skattebrottslagen
Skattebestämmelser Lotteriskattelagen Lagen om skatt på spel Lagen om statlig inkomstskatt Kommunalskattelagen Mervärdeskattelagen
Den svenska spelmarknaden
Allmänt Statliga spel och lotterier Folkrörelsernas spel och lotterier Kasinospel Den illegala spelmarknaden Svenskarnas spel på utländska lotterier
lntemationella jämtörelser
De nordiska länderna Övriga länder i Europa Allmänt
Marknadsöversikt spelkasinon inom EG EG-aspekter
SOU 1992:33
50 50 51 52
53 53 53 54 54 55
57
57 59 60 61 62
62 65 65 69
69
70 72
ÖVERVÄGANDEN
5.1
5.2 5.3 5.4 5.5
5.6 5.7
6.1 6.2
6.3
6.4
7.1 7.2 7.3 7.4
Allmänna synpunkter på kasinospels- verksamhet av internationellt slag i Sverige 73
En välbehövlig inkomstkälla för folkrörelsema 73 Bibehållen marknadsuppdelning 75 Omvärldsförändringar 76 Turism och regionalpolitik 76 Sanering av den illegala
spelmarknaden 77 Sociala aspekter 78 Etik och moral 80
Beräkningar av intäkter och kostnader 81 Marknadspotentialen 81 Påverkan på andra marknadssegment 82 Intäkter och kostnader från spelbord och utbetalningsautomater 82
Etableringskostnader 83 Fördelning av överskottet 85 Folkrörelsebegreppet 85 Allmännyttigt ändamål 86
Användningen av erhållna medel 87 En administativt enkel fördelningsmodell 87
SOU 1992:33
8.1 8.2 8.3
8.4 8.5 8.6
9.1
9.2 9.3
10
10.1 10.2
10.3 10.4 10.5 10.6 10.7 10.8 10.9 10.10
Alternativa organisations. modeller
En huvudman Kommersiella operatörer Ett fjärde folkrörelseägt spelbolag Kasino i statlig regi Kasino i privat regi Kompromissalternativ
Beskattning
Likformig beskattning av folkrörelsernas lotterier och spel Befrielse från bolagsskatt Befrielse från mervärdeskatt
Reglering av kasinospels- verksamheten
Behovet av lagstiftning Koncessionsprövning och andra tillståndsfrågor
Tillåtna spel
Tillträdeskrav
Registrering och TV—övervakning Personal Verksamhetsföreskrifter Öppethållande Entréavgift
Marknadsföring
SOU 1992:33
89
89 90
91 91 92 92
97
97 98 98
99
99
101 103 104 105 107 107 109 110 110
10.11 Sidoverksamhet 10.12 "Junkets" 10.13 Tillsyn och kontroll
BILAGOR
1) Kommittédirektiv (Dir. 1991:22)
2) Principskiss till kasinoreglering i en ny lotterilag
3) Investeringsbedömning samt analys av ingående kostnads- och intäktsposter
4) Beskrivning av några klassiska kasinospel
5) "Spel på RAY/PAFzs spel 1989". Spelvaneundersökning utförd på uppdrag av Penningautomatföreningen i Finland
6) Spel-Sverige i siffror 1970 - 1991, Statistiska centralbyrån
SOU 1992233
111 112 113
115
119
127
129
141
143
SAMMANFA'I'I'N ING
I delrapporten konstateras att folkrörelsernas möjligheter att finan- siera sin verksamhet genom lotterier och spel blivit allt sämre under senare år. En av orsakerna är den hårdnande könkurrensen från statliga lotterier och spel. Folkrörelsernas produkter har svårt att hävda sig på marknaden.
Samtidigt har bl.a. skattereformen medfört väsentligt ökade kostnader för folkrörelsema. Statliga och kommunala bidrag kan inte förväntas öka i samma utsträckning som tidigare. Besparings- kraven i den offentliga sektorn talar snarare för neddragningar. Det samlade utökade finansieringsbehovet för idrottsrörelsen, nykterhets- rörelsen och andra folkrörelser kan med oförändrad verksamhets- ambition uppskattas till flera miljarder kronor.
Lotterier och spel kommer i framtiden att bli en allt viktigare inkomstkälla för folkrörelsema. För att kunna öka intäkterna krävs emellertid att lotterilagstiftningen reformeras. Smärre justeringar inom ramen för nuvarande regelsystem i form av t.ex. vissa regel- förenklingar kan enligt utredningens mening inte ge några mera betydande inkomstförstärkningar.
Det som behövs är främst att folkrörelsema ges förutsättningar att introducera nya spel och lotteriprodukter som i större utsträck- ning motsvarar konsumenternas ändrade spelvanor och behov. För detta krävs ett nytänkande och omprövning av äldre föreställningar om vissa förbjudna spelformers skadlighet i och för sig.
Inkomsten från spel och lotterier bör alltjämt betraktas som en huvudsakligen kompletterande inkomstkälla för finansiering av folkrörelsernas egentliga aktiviteter.
SOU 1992:33
Utredningen anser att det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige. Det bör även övervägas att upphäva förbudet mot ut- betalningsautomater inom ramen för den internationella kasinospels- verksamheten. Folkrörelserna bör ges ensamrätt till hela överskottet från kasinospelsverksamheten.
Som argument för en svensk kasinospelsverksamhet av inter- nationellt slag kan anföras:
att överskottet kan bli en ny betydande inkomstkälla för folkrörelsema och minska deras bidragsberoende,
att statens behov av skatteintäkter begränsas,
att ett vikande turistnetto kan förbättras och därmed begränsa valutautflödet,
att ett antal arbetstillfällen skapas, att sverigebilden långsiktigt förändras,
att kasinospelsverksamheten kan vara ett steg i integrationen med det övriga Europa samt
att den illegala spelmarknaden saneras.
Även om motiven för etablering av internationell kasinoverksamhet och tillåtande av utbetalningsautomater är bärkraftiga finns anled- ning att överväga eventuella negativa konsekvenser.
Grunden för 1979 års riksdagsbeslut om förbud mot enarmade banditer var att detta slags spel ansågs medföra risker för sociala skadeverkningar. Det ansågs dessutom stötande att allmänhetens spelbenägenhet kunde få utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Internationell kasinoverksamhet kan kritiseras på motsvarande sätt. Utredningen anser att dessa synpunkter fortfarande är beaktansvärda.
Debatten som ledde fram till 1979 års riksdagsbeslut om förbud
SOU 1992:33
mot utbetalningsautomater var emellertid enligt utredningens mening till stora delar osaklig och präglad av då förhärskande idéer om behovet av statliga förbud. Enskilda fall av spelberoende upp- förstorades i massmedia och kom att prägla opinionen. De negativa följderna av ett förbud beaktades inte i tillräcklig grad. Den illegala spelmarknaden har t.ex. utvecklats på ett ur allmän synpunkt oro- väckande sätt. Den okontrollerade illegala spelmarknaden tar inte några som helst sociala hänsyn. Den kan tvärtom vara förödande för den enskilde och utgöra en inkörsport till annan kriminalitet.
Kasinospelsverksamhet kan i enstaka fall leda till risk för spel- beroende och därmed förknippade sociala konsekvenser. En sådan risk finns emellertid redan idag när det gäller t.ex. statliga lotterier och spel. Alla slags konsumtionsbeslut som fattas av enskilda individer innebär risker för oöverlagda ställningstaganden. Frågan är om samhället skall intervenera med förbud och därigenom förhindra valfriheten för den enskilde.
Någon form av begränsning är dock befogad för att motverka sociala skadeverkningar. En sådan begränsning, som är vanlig även internationellt, är krav på åldersgräns för deltagande i spel. Andra begränsningar kan vara krav på inträdesavgift för tillträde till kasino och legitimering. Slutligen kan givetvis själva spelet begränsas i fråga om insatser och vinstmöjligheter.
Från etiska och moraliska utgångspunkter kan hävdas att spel om pengar tilltalar människans primitiva instinkter och skymmer sikten för livets bestående värden. Solidariteten med dem som inte kan inse att spelet endast är ägnat att ge en stunds avkoppling och som drabbas av spelmani talar onekligen för restriktioner.
En förbudsmodell tar dock inte hänsyn till att spelandet och behovet av spel är lika gammalt som människan själv. Samhällets uppgift bör därför vara att kanalisera spelintresset till socialt acceptabla former utan att därför ta död på spelets idé.
Internationella erfarenheter visar att inkomster från turister är marginella för kasinospelsverksamheten. Däremot kan en långsiktigt förändrad sverigebild medföra en viss tillströmning av utländska turister och även få svenskar att spela på svenska kasinon i stället för utländska. Motivet för turister att förlägga sin semester i Sverige
SOU 1992:33
torde dock som regel inte i första hand vara grundat på en svensk kasinoverksamhet. Detta innebär att kasinospelsverksamhet av internationellt slag inte kan få någon regionalpolitisk betydelse.
Utredningen bedömer på grundval av internationella jämförelser att det finns utrymme för tre lönsamma klassiska kasinon av inter— nationellt slag i Sverige. lntäktsmöjlighetema är beroende av de ramar som lagstiftningen utstakar. Det årliga överskottet från tre internationella kasinon i t.ex. Stockholm, Göteborg och Malmö kan uppskattas till mellan 200 och 300 miljoner kronor.
Utredningen anser att hela överskottet skall fördelas mellan de olika folkrörelsema. Det är endast folkrörelser med ett allmän- nyttigt ändamål som kan komma ifråga som mottagare. Mottagna medel skall uteslutande användas för icke-kommersiell bredd— verksamhet bland barn och ungdomar på lokal nivå.
Utredningen anser att överskottet bör fördelas mellan folk- rörelsernas centrala organisationer enligt i lag angivna grunder, t.ex. enligt principer som överensstämmer med det statliga aktivitets- stödet. En fördelningsnyckel bör utformas så att stödet inte perma- nentar statiska och byråkratiska strukturer eller motverkar nöd- vändig förändring och förnyelse. Huvudorganisationerna får därefter på eget ansvar besluta om den närmare fördelningen av erhållna medel till lokala föreningar.
Utredningen tar inte ställning till huvudmannaskapsfrågan utan diskuterar ett flertal alternativ. Utredningen anser dock att det ur allmän synpunkt är viktigt att all kasinospelsverksamhet i Sverige bedrivs under överinseende av en huvudman. Derma huvudman skall sålunda ges ensamrätt att för folkrörelsernas räkning bedriva eller låta bedriva kasinospelsverksamhet. Den operativa funktionen kan utföras av en eller flera entreprenörer som upphandlas i konkurrens.
Ett renodlat folkrörelsealtemativ skulle kunna innebära att folkrörelsema ges möjlighet att bilda ett nytt spelbolag med en- samrätt att bedriva kasinoverksamhet. För detta alternativ talar att folkrörelsema får ett maximalt inflytande över verksamheten. En nackdel kan vara att bolagets aktier rimligtvis måste kunna ägas av ett mycket stort antal organisationer och att styrelsearbetets affärs-
SOU 1992:33
mässiga beslut försvåras. Enligt den modellen drivs i Finland och på Åland den internationella kasinospelsverksamheten av s.k. Penning- automat-föreningar vars medlemmar utgörs av folkrörelser.
Ett renodlat statligt alternativ skulle kunna innebära att staten bildar ett kasinobolag som oavkortat överför överskottet till folkrörelsema. I några länder drivs kasinospelsverksamheten i statlig regi. Vanligare är emellertid att verksamheten bedrivs av privata företag men under noggrann statlig kontroll.
Motivet för ett statligt engagemang i lotterier och spel är dels att staten kan förväntas bedriva verksamheten under säkra och socialt sett betryggande former, dels att verksamhetsöverskottet kan utgöra en inte obetydlig inkomstkälla för staten. Vidare kan sägas att de statliga spelbolagen har utvecklat ett gediget kunnande beträffande teknik, säkerhet och marknadsföring inom sina områden. Detta förhållande talar för att de kan spela en roll även när det gäller kasinospelsverksamhet. En utvidgning av det statliga företagandet är emellertid svårförenligt med kraven på neddragningar av den offentliga sektorn och innebär ett förstatligande av kasinospels- verksamheten.
Ett renodlat privat alternativ skulle kunna innebära att ett privat företag får inrätta kasinon vars överskott till en del överförs till folkrörelsema.
De två senare alternativen är att föredra om det bedöms som väsentligt att folkrörelsema inte belastas med något ansvar för driftfrågor och finansiella risktaganden. Utan ett direkt engagemang finns dock en risk för att folkrörelsernas andel av överskottet successivt minskas.
En kompromisslösning skulle kunna vara att en fristående instans, t.ex. en stiftelse eller en ideell förening enligt finskt möns- ter där folkrörelsema och staten är representerade, ges möjlighet att äga 51 % av aktierna i ett kasinospelsaktiebolag som i övrigt till 49 % ägs av ett statligt spelföretag. Detta bolag skulle ges ensam- rätt (koncession) att bedriva eller låta bedriva kasinospelsverksam- het för folkrörelsernas räkning. Detta skulle kunna ske genom detta bolag eller genom särskilda dotterbolag för varje kasino. Dotter- bolagen skulle i sin tur kunna ägas till 49 % av svenska eller
SOU 1992:33
Folkrörelsernas lotterier och spel är i stor utsträckning undan- tagna från beskattning. Utredningen anser att överskottet från kasinospelsverksamheten bör vara helt skattebefriat.
I likhet med vad som gäller för de statliga spelbolagen bör ett eventuellt folkrörelseanknutet bolag vara frikallat från skattskyl- dighet till staten enligt lagen om statlig inkomstskatt.
Om en entreprenör anlitas för den operativa verksamheten bör entreprenörens ersättning vara befriad från mervärdeskatteplikt.
Med hänsyn till verksamhetens natur kan inte komma ifråga att gemarknadskraftema fritt spelrum. Statlig tillståndsgivning, tillsyn och kontroll är viktiga faktorer för en sund kasinospelsverksamhet. Härvid förutsätts Lotterinärrmden få en betydligt utvidgad roll.
I samtliga alternativ bör verksamheten regleras i lotterilagen och lotteriförordningen. Omfattning och spelformer m.m. anges i ett särskilt tillståndsbeslut av regeringen (koncessionen). Detaljerade föreskrifter och anvisningar fastställs av tillsynsmyndigheten.
SOU 1992:33
1 INLEDNING
1.1 Vårt uppdrag
I kommittédirektiven (Dir. 1991:22, se bilaga 1) anges att utredningen bör undersöka. i vilken utsträckning folkrörelsema i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel och i vad mån det ur kontrollsynpunkt är möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer.
Kommittén bör därvid särskilt undersöka om lotteriintäktema kan öka genom
- att folkrörelsema i högre grad än för närvarande ges möjligheter att använda sig av modern lättkontrollerad teknik, - att ytterligare förenkla eller avreglera vissa lotteriforrner, om det är möjligt från kontrollsynpunkt, och - att öppna ytterligare möjligheter till lotterier med penningvinster.
Kommittén bör utvärdera de ändringar i lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989, redovisa de statliga lotteriemas och folkrörelselotteriernas utveckling, se över överklagande- bestämmelserna, undersöka behovet av förbättringar och för- enklingar beträffande avgifter, beakta hur behovet av tillsyn och kontroll skall tillgodoses på ett enkelt och ändamålsenligt sätt, beakta de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1988:24)
SOU 1992:33
Lotteri i radio och TV, överväga höjningar av insats- och vinst belopp avseende roulett— och kortspel i Sverige samt utöver vad som direkt framgår av direktiven utreda och lägga fram förslag till även andra åtgärder som kan påverka folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel.
1.2 Arbetets bedrivande
Utredningen har intervjuat ett stort antal folkrörelserepresentanter, företrädare för statliga myndigheter och spelföretag m.fl. Studieresor har företagits till Danmark och Finland. Sekretariatet har på plats tagit del av erfarenheter från myndigheter och företag i Stor- britannien, USA och Tyskland. Sekretariatet har med biträde av EG-delegationen tagit initiativ till möte med representanter för EG- kommissionen i syfte att inhämta kompletterande information rörande arbetet med en uniform reglering av lotterilagstiftningen inom EG.
Utredningen har med utgångspunkt från direktivens huvudsakliga innehåll och avslutande text om frihet att utreda även andra åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel kommit fram till att det bör övervägas om folkrörelsema kan ges rätt att bedriva kasinos- pelsverksamhet av internationellt slag och spel med utbetalnings- automater eller i varje fall tillerkännas överskottet av sådana verksamheter. Utredningen har med hänsyn till behovet av snabba åtgärder för att tillgodose folkrörelsernas alltmer trängande finansieringsbehov och strategiska överväganden inför en kommande uniform reglering inför ett eventuellt inträde i den europeiska gemenskapen samt att Finansdepartementet tillsatt en arbetsgrupp med uppdrag att kartlägga viss kasinoverksamhet i Sveriges grann- länder valt att behandla dessa frågor i en särskild delrapport. Utredningen har även, ex gratia, lämnat underhandsinformation till denna arbetsgrupp.
SOU 1992:33
1.3 Tidigare utredningar
Spelverksamhet som ryms under den sammanfattande termen kasinospelsverksamhet dvs. roulettspel, tärningsspel och kortspel samt automatspel har varit föremål för åtskilliga utredningar under årens lopp.
1 betänkandet Om lotterier (SOU 1970:52) ansåg 1964 års lotteriutredning att automatspelet i många fall utgjorde en oskyldig form av förströelse och några påtagliga olägenheter hade inte framkommit på nöjesfält och i folkparker. Ursprungligen tick auto- matspel endast förekomma i samband med offentlig tillställning eller tillställning till förmån för välgörande, kulturellt eller allmän- nyttigt ändamål. Insatser och vinstvärden begränsades till helt obetydliga belopp. Dessa höjdes sedermera till 50 öre respektive tio kronor.Vinsterna fick bara utgöras av anvisningar (poletter) gällande som betalningsmedel endast inom området för tillställningen. Upp- fylldes dessa förutsättningar fick automatspelet anordnas efter anmälan till polismyndighet minst sju dagar i förväg. Emellertid hade spelet trots restriktiva bestämmelser i lotteriförordningen kommit att bre ut sig på ett delvis inte önskvärt sätt. Spelautomater hade placerats på hotell, motell, restauranger, konditorier, bensin- stationer, färjor, biografer och andra lokaler som besöktes av allmänheten i större omfattning. Vidare fanns ett stort antal auto- mater i privata lokaler, såsom kontor, verkstäder, butiker och klubblokaler. Enligt utredningen uppgick antalet spelautomater till mellan 10 000 och 20 000. Befarade sociala vådor var beroende av under vilka former ock i vilken utsträckning spelet bedrevs. Ett legaliserat automatspel, som fick bedrivas i allt större omfattning, kunde få till följd en ökning av sociala missförhållanden. Utred- ningen framhöll särskilt de uppenbara olägenheterna av att spel- hallar växte fram, där socialt missanpassade personer och ungdomar utan inskränkning kunde hänge sig åt hasardspel. Något generellt förbud mot automatspel ansågs dock inte befogat om garantier kunde fås för att spelet bedrevs i begränsad utsträckning och under betryggande kontroll. Utredningens förslag som bl.a. innefattade
SOU 1992:33
tillståndsplikt för automatspel lades inte till grund för lagstiftning.
I betänkandet Skatt på spel (Ds Fi 1972:2) lade 1969 års punktskatteutredning fram förslag om reglering och beskattning av automatspelet. Utredningen uttalade att det rådde allvarliga missför- hållanden beträffande roulett— och automatspel på grund av ett oklart regelverk och begränsade polisiära resurser. Utredningen föreslog att automatspel skulle få anordnas endast efter tillstånd av polismyndighet. För att motverka förekomsten av illegalt spel förordades att en inte alltför snäv tillståndsgivning. Vidare föreslogs att penningvinster skulle tillåtas, vilket också skulle bidra till att det legala spelet fick ökad attraktionskraft på bekostnad av det illegala spelet. Högsta insatsen borde höjas från då gällande 50 öre till en krona och högsta vinstchansen till 20 gånger insatsen. I övrigt uttalade utredningen att starka skäl talade för att utreda de organisatoriska och skattemässiga villkoren för ett svenskt kasinospel av internationell typ. Legaliserat sådant spel kunde till skillnad mot det illegala spelet förenas med regler och föreskrifter till för- hindrande av sociala skadeverkningar. Utredningen pekade också på att arrangörerna av det illegala spelet gjorde betydande vinster som inte blev föremål för beskattning. Det hade också visats att dessa vinster i betydande utsträckning användes för annan brottslig verk- samhet. Från såväl fiskal som social synpunkt ansågs det vara ett väsentligt intresse att få till stånd en ändring av förhållandena. En statlig eller av staten på särskilda villkor sanktionerad kasinoverk- samhet av internationell typ ansågs vara ett effektivt medel i detta syfte. Svensk kasinoverksamhet ansågs vidare kunna gynnsamt påverka betalningsbalansen genom att öka intresset för turism i Sverige med därav följande valutatillskott samtidigt som en begräns- ning kunde påräknas av utflödet av svensk valuta för kasinospel i utlandet. Utredningens förslag om reglering och beskattning av automatspelet godtogs i huvudsak av statsmakterna och infördes från och med den 1 april 1973 (prop. 1972:128, rskr 1972z342). Den av utredningen skisserade kasinoverksamheten av internationell typ resulterade i tilläggsdirektiv.
SOU 1992:33
I betänkandet Kasinoverksamhet i Sverige (Ds Fi 1974z7) redogjorde sålunda punktskatteberedningen för hur en svensk kasinoverksamhet skulle kunna organiseras och beskattas, om statsmakterna beslutade om att tillåta kasinon av internationell typ i Sverige. Utredningen slog fast att det fanns skäl för kasinoverk- samhet av internationell typ i Sverige. Legal kasinoverksamhet skulle säkerligen effektivt bidra till att minska det illegala spelet. Svenska kasinon kunde förväntas få en gynnsam effekt på det s.k turistnettot genom att locka utländska turister till Sverige och genom att svenskar inte behövde åka utomlands för att spela på kasino. Vidare kunde en legaliserad kasinoverksamhet skapa förut- sättningar för en effektiv beskattning som skulle komma att tillföra det allmänna betydande intäkter.
Utredningen utgick från att verksamheten skulle bedrivas under statligt överinseende och i övrigt på sådant sätt att vinsten av verksamheten väsentligen skulle tillfalla staten. Staten borde därför få ett avgörande inflytande över och full insyn i verksamheten. Verksamheten borde vidare bedrivas så att sociala olägenheter undveks och undanröjdes i möjlig mån. Svenska kasinon borde i princip vara öppna för alla. Tillträde till kasino skulle dock kunna vägras av sociala skäl, ordningsskäl och andra liknande skäl. Ett i princip generellt legitimationstvång borde därför gälla i förening med registrering av personer som inte skulle få inträde. Något krav på en specialdestinering av statens intäkter från kasinoverksamheten ansågs inte motiverad.
Utredningen ansåg att det inte fanns förutsättningar för och inte heller borde finnas mer än ett fåtal kasinon och att dessa borde lokaliseras så att samtliga de syften tillgodoses som svensk kasino- verksamhet avsågs uppfylla, närnligen att motverka det illegala spelet. främja turismen och tillföra det allmänna intäkter. Detta innebar enligt utredningen att verksamheten i första hand borde lokaliseras till storstadsområdena. Förslaget ledde inte till lagstift- ning.
I betänkandet Statligt spelautomatl'öretag (Ds H 1975:1) konstaterade 1972 års lotteriutredning att automatspelet hade
SOU 1992:33
utvecklats från att från början ha varit ett förströelsespel vid till- ställningar till en kommersiell spelverksamhet av stor omfattning. Behållningen tillföll huvudsakligen spelanordnare som bedrev spelet i enskilt vinstsyfte och företag som upplät spelautomater s.k. ut- ställarföretag. Ordningen på automatspelsområdet ansågs stå i strid mot den huvudprincip i lotterilagstiftningen som innebär att behåll- ningen bör tillfalla det allmänna eller användas för ideell verk- samhet. Vidare ansågs det uppkomma motsättningar mellan å ena sidan de kommersiella intressenterna som bedrev spelverksamheten efter företagsekonorniska riktlinjer och å andra sidan de myndig- heter som sköter lotteriregleringen och därvid har att beakta bl.a. sociala synpunkter. Mot bakgrund härav lade lotteriutredningen fram ett principförslag om en monopolisering av spelautomat- branschen innebärande att automatspel inte skulle få anordnas med andra spelautomater än sådana som tillhandahölls av ett statligt spelautomatföretag. Detta företag skulle få ensamrätt att upplåta spelautomater för anordnande av automatspel. Vidare borde införas förbud mot privat innehav av spelautomater. Man kunde utgå från att det statliga företagets övertagande av utställarverksamheten innebar att garantier skapades för betryggande kontroll av spel- automaternas konstruktion och funktion och för att de inte marti— pulerades till förfång för allmänheten, t.ex. i fråga om vinstmöjlig- heterna. Förslaget remissbehandlades men blev inte föremål för någon proposition till riksdagen. Av remissvaren framgick bl.a. att det sågs som en fördel att det enskilda vinstintresset minskade och att kontrollmöjlighetema förbättrades. Det framfördes dock kritik mot att förslaget inte skulle lösa de sociala problem som automat- spelet förorsakade. Vidare ifrågasattes om det vore lämpligt att staten eller ett statligt företag med ensamrätt skulle tillhandahålla "enarmade banditer".
I näringsutskottets betänkande NU l975/76:6 med anledning av motioner om spelautomater uttalades att utskottet i allt väsentligt instämde i motionärernas bedömning av automatspelets negativa sociala verkningar. Automatspelets form och omfattning ansågs inte acceptabelt. Det fanns otvivelaktigt starka skäl som talade för att
SOU 1992:33
automatspel borde förbjudas. I en av motionerna, författad av herr Lövenborg (vpk) anfördes att de enarmade banditerna blivit en legaliserad form av utplundring, där potten delades av staten och de enskilda spelföretagen. Utskottet var dock inte berett att begära ett förslag om ett omedelbart förbud mot spelautomater. Frågan måste först belysas av lotteriutredningen. Lotteriutredningen borde därför skyndsamt utreda frågan om förbud mot spelautomater. Riksdagen beslöt i enlighet med näringsutskottets betänkande (rskr. 1975/76133).
I betänkandet Enarmade banditer (Ds H 197613) ansåg 1972 års lotteriutredning (under ordförandeskap av dåvarande konsument- ombudsmannen Sven Heurgren) att den kritik som spelet på enarmade banditer utsatts för var berättigad. Även om majoriteten av spelare inte drabbades, orsakade spelet på enarmade banditer betydande problem för många människor. Särskilt gällde detta inkomstsvaga grupper och dem som i sitt arbete kom i kontakt med spelapparaterna. Risk fanns för att spelare drabbades av ekonomisk misär. För restaurangnäringen hade de enarmade banditerna fått en avsevärd ekonomisk betydelse. Det ansågs dock ohållbart att branschen stöttades upp med intäkter från enarmade banditer vilket påverkade strukturen inom branschen på ett oriktigt sätt och på sikt kunde leda till nya och större svårigheter. Från arbetsmiljösynpunkt ansågs dessutom de enarmade banditerna på restauranger vara be- svärande. De var enligt utredningen i många fall ett främmande och störande element på restauranger. Särskilt enkronasautomater ingav betänkligheter från social synpunkt. Dessutom ansågs det vara principiellt otillfredsställande och stötande att allmänhetens spelbenägenhet utnyttjades i enskilt vinstsyfte på det sätt och i den omfattning som då gällande regler medgav. Vid en internationell jämförelse visade sig de svenska reglerna vara anmärkningsvärt liberala. Dessa omständigheter talade enligt utredningens mening för ett förbud mot allt annat spel med enarmade banditer än sådant som hade karaktär av förströelsespel av ringa ekonomisk betydelse för såväl spelare som anordnare. Utredningens förslag innebar i huvudsak att spel på s.k. enarmade banditer och liknande
SOU 1992:33
apparater skulle få anordnas - efter tillstånd — bara på tivolin och i samband med offentliga nöjestillställningar i folkparker, att högsta tillåtna insats skulle utgöra 25 öre, att högsta vinsten inte skulle få överstiga 20 gånger insatsen, dvs. högst fem kronor och att s.k. för- höjd vinstchans inte skulle få förekomma. Utredningen förordade vidare att regeringen skulle söka få till stånd överenskommelser med andra länder i syfte att spel på fartyg i trafik på Sverige skulle inskränkas. Utredningen var medveten om att det fanns risk för att det illegala spelet ökade i omfattning vid en begränsning av då tillåtna former av automatspel. Denna risk borde dock kunna motverkas genom begränsning i rätten att inneha enarmade banditer och genom kontroll av sådant innehav. Även insatser från polisens sida mot illegalt spel borde kunna bidra till att sådant spel inte ökade.
Utredningens förslag remissbehandlades. En grupp remissinstanser tillstyrkte uttryckligen eller motsatte sig i vart fall inte utredningens förslag. En andra grupp menade att allt spel på s.k. enarmade banditer borde förbjudas. En tredje, mindre grupp menade att det var möjligt att genom mindre långtgående regleringar komma till rätta med spelets negativa följder utan att begränsa det så hårt som utredningen föreslog. Till denna grupp hörde bl.a. RÅ, Kommers- kollegium och näringsfrihetsombudsmannen. Gemensamt för nästan samtliga remissinstanser var att de ansåg att spelet borde och kunde saneras. Branschföreträdama menade att utredningen var bristfällig och tendentiös.
På uppdrag av Sveriges Hotell- och Restaurangförbund utförde fil.dr. Sten Tellenback, sociologiska institutionen vid Lunds universitet, en sociologisk analys av det faktamaterial som utredningen byggde sina slutsatser på. Analysen bifogades förbundets remissvar. Tellenbacks analys innefattade allvarlig kritik mot att utredningen inte hade presterat ett allsidigt och förutsättningslöst beslutsunderlag samt att tolkningen av framlagda data varit ovederhäftig. I det samlade material som åberopats hade bl.a. inte framkommit några "övertygande belägg" för att automatspelet orsakade "betydande problem för många människor"
SOU 1992:33
och särskilt för "inkomstsvaga grupper". Något faktamaterial som stödde påståenden om att "många" blivit så beroende av spelet att de inte kunde sluta och att anledningen till att spelet utövade sådan lockelse på vissa spelare var förhoppningar om höga penningvinster hade inte presterats.
I prop. 1977/78:9 framhöll regeringen att det var lämpligast att i lag reglera allt automatspel i ett sammanhang. Gränsdragningsfrågor gentemot övrigt automatspel, riskerna för illegalt spel, ekonomiska konsekvenser av ett förbud samt svårigheter att av utredningens material dra några bestämda slutsatser av automatspelets sociala skadeverkningar talade för att inte forcera fram en förbudslagstiftning. I stället förordades en sanering genom verkställighetsföreskrifter i lotteriförordningen (förbud mot förhöjd vinstchans, maximering av antalet spelautoma- ter och inflytande för kommunerna vid tillståndsgivningen) och fördubblade skattesatser.
Näringsutskottet framhöll i sitt betänkande NU 1977/78:15 att sociala synpunkter var avgörande för bedömningen. En övervägande del av remissopinionen hade stött utredningens förslag eller uttalat sig för totalförbud. Utskottet var av samma mening alltså att spel på s.k. enarmade banditer och liknande apparater helt borde för- bjudas. Förbudet skulle således även omfatta s.k. 25-öresautomater även om ett förbud mot dessa knappast - annat än i undantagsfall - kunde motiveras med risker för sociala skadeverkningar. Det eventuella förströelsevärdet hos s.k. 25-öresautomater kunde enligt utskottets uppfattning inte vara ett tillräckligt starkt skäl för att motivera avsteg från principen att enarmade banditer och liknande apparater borde vara förbjudna. Från kontrollsynpunkt var det dessutom angeläget med enhetliga bestämmelser. För att motverka illegalt spel föreslogs förbud mot innehav av enarmade banditer. På hemställan av näringsutskottet beslutade riksdagen att avslå propositionen och att hos regeringen begära förslag till lagstiftning om förbud mot spel på s.k. enarmade banditer och liknande apparater från den första januari 1979.
SOU 1992:33
I prop. l978/79:20 föreslog regeringen att de "enarmade banditerna" skulle förbjudas från den första januari 1979. I lagtexten beskrevs det förbjudna området som "sådant spel på mekaniska eller elektroniska apparater (automatspel) som erbjuder vinst i form av penningar, värdebevis, spelpoletter eller liknande". Den enda form av sådant spel som kunde tillåtas i fortsättningen var spel på fartyg i anslutning till internationella avtal härom. Vidare föreslogs förbud mot innehav av utbetalningsautomater samt att spelskatten på automatspel slopades. Slutligen föreslogs att högsta insatsbeloppet vid roulettspel höjdes från 50 öre till en krona samt att tillstånd endast skulle ges för viss tid.
I näringsutskottets betänkande NU 1978/79:11 hemställde utskottet med avslag på vissa kritiska motioner, som bl.a. pekat på det inte framkommit något material som visade att automatspelet skulle ha sociala skadeverkningar av någon större omfattning, att riksdagen skulle anta regeringens förslag.
I sitt slutbetänkande Lotterier och spel (SOU 1979:29) ansåg 1972 års lotteriutredning att det alltjämt fanns belägg för att automatspel om pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande kunde ge sociala skadeverkningar. Utredningen ansåg därför att sådant spel även i fortsättningen skulle vara förbjudet, dock att spelet borde få anordnas på fartyg i internationell trafik. Vidare ansåg utredningen att det borde vara förbjudet att inneha ut- betalningsautomater. Automatspel med varuvinster kunde dock accepteras. Beträffande roulett-, kort- eller tärningsspel hade inte utredningen kunnat finna några sociala skadeverkningar så länge spelen bedrevs i de former som lotteriförordningen angav. Spel av detta slag förekom dock på illegala spelklubbar. Beträffande roulettspel anförde utredningen att reglerat och kontrollerat spel kunde verka som en regulator för det spelintresse som tveklöst fanns och annars kunde kanaliseras till de illegala klubbarna. Roulettspel borde få anordnas även i fortsättningen så länge spelet bibehöll sin relativt oskyldiga karaktär. Från bl.a. social syn- punkt var det viktigt att spelet kunde begränsas och inte göras alltför lättillgängligt. Spel borde få anordnas endast på restauranger
SOU 1992:33
och inom fasta nöjesanläggningar. Även kortspel borde enligt utredningens mening förbli tillåtet med motsvarande begränsningar. Det enda tillåtna kortspelet borde vara Black Jack där vinstmöjligheten normalt uppgick till en och en halv gånger insatsen. För att ge spelet karaktär av förströelsespel borde vidare högsta insatsen bestämmas till tio kronor. Tärningsspel borde enligt utredningen förbjudas med hänsyn till risker för sociala skadeverkningar och att roulett- och kortspel borde utgöra tillräckliga förströelseinslag på restauranger och i nöjesparker.
I prop. l981/82:170 anslöt sig regeringen i allt väsentligt till utredningens förslag. Tärningsspel ansågs dock kunna tillåtas under kontrollerade former. Med hänsyn till penningvärdesförsämringen förordades höjningar av högsta insats vid roulettspel och tärningsspel till två kronor. Insatsen på varje särskild vinstmöjlighet i kortspel borde få uppgå till högst tio kronor och högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet till högst en och en halv gånger insatsen.
I betänkande av 1987 års lotteriutredning Folkrörelsernas lotterier och spel (SOU 1987:52) föreslog utredaren att vissa slags utbetalningsautomater, konstruerade som s.k. skicklighetsspel t.ex. av typen "Pajazzo", skulle tillåtas. Spelet skulle endast få anordnas av folkrörelsema. Skicklighetsspelen kännetecknades av att det inte enbart är slumpen som avgör om vinst utbetalas. En viss skicklighet kunde övas upp så att vinst- utbetalningen kunde påverkas. Utplaceringen skulle ske på hotell och restauranger på sådant sätt att gästerna uppfattade spel- automaterna som en förströelsedetalj och inte som en enarmad bandit. Utredaren föreslog vidare att folkrörelsema skulle få möjlighet att bilda ett fjärde spelbolag. Detta bolag skulle i samarbete med de statliga spelföretagen eller med ensamrätt få bedriva:
' Trisslotteriet. Ett antal extraomgångar per år i ett
samarbete med Penninglotteriet. ' Stryktipset, måltipset och oddset. Ett utvecklat samarbete
SOU 1992:33
mellan Tipstjänst och idrottsrörelsen
' Globelotter. Ett nytt automatspel som under en tid (1988-1989) bedrevs på försök av Riksidrottsförbundet i samarbete med bl.a. Penninglotteriet. ' Kasinospel ' Förströelsespel
Kasinospel och automatspel i internationell båttrafik
' Skicklighetsspel !
Utredningens förslag om tillåtande av utbetalningsautomater av skicklighetskaraktär tillstyrktes av flertalet remissinstanser. En majoritet av folkrörelsema såg positivt på möjligheten att bedriva verksamhet med skicklighetsspel. Till denna grupp hörde bl.a. Handikappförbundens centralkommitté, lOGT-NTO'rörelsen och Sveriges riksidrottsförbund. Sveriges frikyrkoråd, Unga ömars riksförbund och riksförbundet Hem och skola m.fl. var avvisande. Rikspolisstyrelsen trodde inte att de skäl som anfördes vid införandet av spelförbud på utbetalningsautomater fortfarande var bärande. Bl.a. förutsågs inte att automatspelet skulle fortsätta i så betydande omfattning i illegala former. De sociala vådoma torde främst ha vållats av den lockelse som möjligheten till s.k. Jack Pott— vinst innebar. Det spel som anordnades t.ex. ombord på Finlandsbåtarna föreföll däremot ske under helt acceptabla former. Brottsförebyggande rådet ansåg inte att utredaren presenterat några skäl som motiverade ett upphävande av förbudet mot utbetalnings- automater. Socialstyrelsen ville inte motsätta sig spelverksamhet med spelautomater om verksamheten åtföljdes av lämpliga bestämmelser till förebyggande av spelverksamhet i socialt icke acceptabla miljöer, särskilt ungdomsmiljöer och en effektiv tillsyn. Lotterinämnden hade vid flera tillfällen framfört att inkomster från automatspel i form av förströelsespel och utbetalningsautomater borde komma de ideella organisationerna till godo och därvid pekat på de finska penningautomatföreningarna som en möjlig modell.
I frågan om ett folkrörelseägt spelbolag var opinionen delad såväl bland myndigheter som inom folkrörelsema.
SOU 1992:33
Näringsfrihetsombudsmannen bedömde att utredningens förslag inte i någon större utsträckning skulle få några konkurrensbegränsande effekter. Riksrevisionsverket ansåg att förslaget innebar ett onödigt riskfyllt och dyrt sätt att tillföra folkrörelsema pengar. Samarbete med de statliga spelbolagen skulle vara ett mer rationellt sätt att skapa bättre förutsättningar för folkrörelsema att finansiera sin verksamhet. Statens ungdomsråd ville peka på risken för att bara de stora folkrörelsema hade resurser att engagera sig lotteribolaget. Alla organisationer, även de små, måste ges praktiska förutsätt- ningar att delta. Ett framtida spelbolags intäkter fick vidare inte inverka på samhällsbidragen. Sveriges riksidrottsförbund, IOGT- NTO-rörelsen och de handikappades riksförbund m.fl. var positiva till förslaget. Inget hindrade dock att det folkrörelseägda spelbolaget köpte tjänster från de statliga bolagen och på så sätt utnyttjade den kompetens och datautrustning dessa företag förvärvat. Sveriges frikyrkoråd hade inget intresse av att ingå i eller medverka till ett folkrörelseägt spelbolag. Riksförbundet Sveriges 4 H ansåg att ett spelbolag kunde leda till konflikter mellan olika folkrörelser i ekonomiskt svåra tider. Förbundet Vi unga avvisade bestämt tanken på delägarskap i ett spelbolag då trovärdigheten skulle gå förlorad.
I prop. 1987/88:141 ansåg regeringen att det inte fram- kommit tillräckligt starka skäl för att nu upphäva det gällande förbudet mot automatspel. Det ankom inte på regeringen att ta ställning till frågan huruvida folkrörelsema skulle bilda ett gemensamt spelbolag eller inte. Det stod emellertid folkrörelsema fritt att göra detta.
I betänkandet Turismen i Norrland - att utveckla affärs- och privatresandet (SOU 1990:103) omnämndes bl.a. att inrättandet av kasinon av internationellt slag skulle kunna befrämja turismen på Gotland och i Norrbotten. Enligt utredningen borde inte etableringen ske i storstadsområdena.
Kulturutskottet avstyrkte i betänkandena 1990/91:KrU8, l990/91:KrU18 och 1991/92:KrU14 motioner om tillåtande av spel på utbetalningsautomater och kasinospel av internationell typ. Utskottet uttalade i betänkandet KrU 8, s. 5, att lotterilagen
SOU 1992:33
behöver ses över och att detta bör göras av en utredning vari ingår representanter för de i riksdagen företrädda partierna. Utskottet noterade att motionärerna pekade på en rad omständigheter som leder till slutsatsen att den nuvarande lagstiftningen inte ger folkrörelsema tillräckliga möjligheter att utveckla och förnya den spel- och lotteriverksamhet som bedrivs av dem och att ta tillvara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas av de statliga spelbolagen.
SOU 1992:33
2 NUVARANDE BESTÄMMELSER
2.1.1 [lotterilagstiftningen syften
Nuvarande lotterilag (1982:1011) bygger på den gamla lotteri- förordningen från 1939. En grundläggande princip i lotterilagstift- ningen har sedan gammalt varit att behållningen av ett lotteri skall tillfalla ideella ändamål eller det allmänna. Endast i undantagsfall kan accepteras att allmänhetens spelbenägenhet används för att gynna privata vinstintressen (jfr. prop. 1981/82:170 5.21).
Lagstiftningens syfte är därför först och främst att säkerställa att lotterier inte anordnas för obehöriga ändamål och att behållningen av lotterierna kommer de avsedda ändamålen tillgodo i tillräcklig omfattning.
Vidare finns ett konsumentintresse att bevaka. Iottköparna och speldeltagarna bör skyddas från att bli utsatta för skojare. En offentlig kontroll anses därför vara nödvändig när det gäller insatsernas storlek, vinstemas storlek, antal och kvalitet samt fördelningen av vinsterna.
Lagstiftningen skall också försöka motverka att lotterier och spel orsakar för stora sociala skadeverkningar i form av spelberoende.
En annan viktig uppgift är att försöka motverka det illegala spelet genom att kanalisera spelintresset till sådana lotterier och spel som kan kontrolleras.
Lotterier och spel är en viktig inkomstkälla för både staten och folkrörelsema. Det är därför viktigt att regleringen underlättar en effektiv beskattning och i övrigt inte är onödigt betungande eller
SOU 1992:33
kostsam för de berörda. Således måste eftersträvas regler som förenar effektivitet med administrativ enkelhet.
2.1.2 Lotteribegreppet m.m.
Kasinospel, inklusive automatspel, faller under definitionen lotteri och regleras i lotterilagen. Enligt denna lag är begränsat roulett- spel, tärningsspel och kortspel samt visst automatspel tillåtet under vissa förutsättningar. Kasinospelen är jämsides med de s.k. tivolispelen i 17 & lotterilagen de enda lotterifonner som får be- drivas i enskilt förvärvssyfte. Spel på utbetalningsautomater är förbjudet i Sverige (7 5). Innehav och införsel av sådana automater är i princip förbjuden (21, 22 55). Automatspel som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten, s.k. förströelsespel, regleras i lagen (1982:636) om anordnande av visst automatspel. Visst begränsat spel med varuautomater som slumpvis delar ut vinst i form av varor är också tillåtet (8 5).
Enligt 1 (j 1 st lotterilagen avses med lotteri i lagen en verksamhet, i vilken en eller flera deltagare kan få en vinst till högre värde än vad var och en av de övriga deltagarna kan få och i vilken vinstmöjligheterna helt eller delvis beror på slumpen till följd av lottning, gissning, vadhållning eller liknande förfarande.
Till lotteri hänförs bl.a. spel på mekaniska eller elektroniska spelapparater, s.k. automatspel, som kan ge sådan vinst även om vinstmöjligheterna inte till någon del beror på slumpen (1 5 2 st). Rätt till fortsatt spel är att anse som vinst (2 & 2 st).
Lotteri om pengar eller pengars värde får inom landet inte utan särskilt tillstånd av regeringen anordnas för allmänheten i andra fall eller på annat sätt än som anges i lotterilagen (4 5 1 st). Det- samma gäller i fråga om bl.a. sådant automatspel, roulettspel, tärningsspel och kortspel som inte anordnas för allmänheten men väl i förvärvssyfte. Lagmmmet innebär att det huvudsakligen är regeringen som lämnar tillstånd för lotterier med penningvinster.
SOU 1992:33
Regeringen är till skillnad från lägre tillståndsmyndigheter inte bunden av lagen utom såvitt gäller kedjebrevsspel och spel på ut- betalningsautomater som inte ens regeringen kan ge tillstånd till inom landet. Regeringen skulle således redan idag utan någon ändring i lotterilagen kunna ge tillstånd till internationellt kasino- spel innefattande roulettspel, tärningsspel och kortspel. Ett sådant tillstånd skulle inte strida mot det straffsanktionerade förbudet mot dobbleri i 16 kap. 14 & brottsbalken (se nedan).
Ett lotteri anses inte vara anordnat för allmänheten om det bedrivs i en krets som är på en gång liten och sluten samt om deltagarna i kretsen har en påvisbar inbördes gemenskap. Begreppet "förvärvssyfte" avser att ett ekonomiskt överskott åsyftas och detta gäller även om lotteriet anordnas för en mycket liten krets. Rena sällskapsspel som anordnas i familjer och liknande omfattas dock inte av tillståndskravet även om mindre penningvinster förekommer, eftersom den som tar initiativet till spelet knappast har något förvärvssyfte (jfr. SOU 1979:29 s. 466).
Ett lotteri skall anses anordnat för allmänheten även när det som villkor för deltagande krävs medlemskap i en viss sammanslutning, om denna väsentligen har till uppgift att anordna lotterier eller när lotteriet eljest, såsom med hänsyn till omfattningen eller till vill- koren för deltagande, är att jämställa med ett lotteri som är an- ordnat för allmänheten (4 5 3 st). Kasinospel som anordnas av slutna sällskap anses sålunda vara att jämställa med lotteri anordnat för allmänheten och kräver därför tillstånd (Jfr. NJA 1923 s. 97, NJA 1944 s. 256 och NJA 1964 C 375).
Tillstånd att anordna lotteri får meddelas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser (5 & 1 st). Dessa krav kan, enligt prop. 1981/82:17O s. 118, ses mot bakgrund av det allmänna ändamålet med lotterilagstiftningen, som bl.a. syftar till att så långt det är möjligt motverka att lotterier för med sig skadeverkningar av ekonomisk, social och personlig natur.
SOU 1992:33
Till äventyrligt spel skall inte lotteritillstånd ges. Kasinospel av typen roulett- och tärningsspel samt kortspel är typiskt sett äventyr- liga i det att utgången av spelet beror på slumpen (fr. hasard). Detta är dock inte ensamt avgörande. Visserligen behöver för att äventyrligt spel skall föreligga insatser och vinster inte i och för sig uppgå till stora belopp. Men bedömningen av om spelet är äventyr- ligt påverkas av om dess regler är så konstruerade att de lockar till större eller flera insatser under spelets gång. Om så inte är fallet bedöms spelet inte som äventyrligt. De regler som lotterilagen upp- ställer och som kompletteras av Lotterinämndens föreskrifter om begränsningar av insatser och vinstmöjligheter gör att spel som bedrivs i enlighet därmed får en sådan karaktär att de inte betraktas som äventyrliga.
2. 1.3 Automatspel
Till lotteri hänförs som ovan berörts automatspel även om vinst- möjligheterna inte till någon del beror på slumpen (1 & 2 st). Rätt till fortsatt spel är att anse såsom vinst (2 (5). Med automatspel avses spel på mekaniska eller elektroniska spelautomater (2 5).
Spelautomater kan indelas i tre huvudformer; utbetalnings- automater, förströelseautomater och varuautomater. bottförsäljningsautomat räknas inte som en spelautomat eftersom det inte är automaten i sig som påverkar vinstmöjligheten. Inte heller anses en jukebox eller en apparat, som används i samband med automatbingo, eller försäljningsautomat för varor, som spel- automat (SOU 1979:29 s. 401 och prop. 1981/82 5 62).
En utbetalningsautomat är en mekanisk eller elektronisk spelapparat som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande. Den får efter tillstånd av regeringen eller Lotteri- nämnden endast opereras på fartyg i internationell trafik (7 5). Med utbetalningsautomat avses i första hand en s.k. enarmade bandit, dvs. en typ av utbetalningsautomat som är försedd med en dragarm, med vilken automatens hjul kan sättas i rotation. Numera är det
SOU 1992:33
vanligare med utbetalningsautomater där spelaren i stället skall trycka på en knapp. Hjulet i automaten är försett med olika symbolmarkeringar. Vissa i förväg bestämda kombinationer av symboler ger vinst. Automaten kan vara konstruerad för att ge förhöjd vinstchans för efterföljande spel.
I prop. 1978/79:20 beskriver föredraganden det förbjudna området. En allmän karaktäristik är att regleringen i lagen är heltäckande vilket även bekräftats av rättstillämpningen avseende tillståndsgivning för den s.k. Globelottermaskinen (se nedan).
Automatspel som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spel- poletter eller liknande kan exempelvis anordnas i anslutning till Spelresultat vilka de spelande uppnår på ett vanligt Flipperspel, som i sig kanske inte kan ge vinst ens i form av frispel. Apparater av typen Penny Fall och Pajazzo saknar startmekanism och symbol- markeringar och spelaren kan med viss färdighet påverka spel- resultatet. Med hänsyn till den relativa snabbhet med vilket spelet kan bedrivas på dessa apparater och de olika utbud av penning- vinster som de kan erbjuda är de att bedöma som med "enarmade banditer" liknande apparater. För att undvika kringgåenden förs vidare till vinstbegreppet värdebevis. Uttrycket omfattar här till en början handling, märke eller annat som är bärare av ett penning- värde. Som exempel kan tas ett presentkort som är inlösbart i pengar. Vidare täcks det fallet att ett presentkort eller dylikt går att lösa in mot annan prestation av ekonomiskt värde, t.ex. varor eller tjänster.. En särskild form av värdebevis anges uttryckligen, nämligen spelpoletter. Det kan inträffa att vinsten i något fall utformas så att den inte direkt träffas av den nu lämnade beskrivningen. Innebär konstruktionen att ett penningvärde kan överföras i former som liknar dem som nyss har beskrivits bör detta jämställas med de beskrivna vinsterna.
] beslut den 14 september 1989 Dnr 135/1989 avslog Lotteri- nämnden Svenska riksidrottsförbundets ansökan om lotteri enligt Globelotteriidén. Lotteriidén gick bl.a. ut på att en lottförsäljnings- automat automatiskt skulle kunna betala ut vinster värda mindre än 20 kronor i form av en ny lott. I skälen för beslutet anförde
SOU 1992:33
Lotterinämnden: Hittills har accepterats att i rikslotterier en lågvinst får bytas mot ny lott i lotteriet. Att en vinnare inte skall tvingas eller lockas till ökat spel är en gammal praxis som hänger ihop med principerna för lotterilagen i förhållande till brottsbalkens be- stämmelser om dobbleri. Att en vinst betalas ut automatiskt är otillåtet redan på grund av lotterilagens förbud mot utbetalnings- automater. Det är tveksamt om en lott kan anses vara värdebevis men den faller ändå in under lagens begrepp "eller liknande" i 4 & 3 st.
Förströelseautomater regleras i lagen (1982:636) om an- ordnande av visst automatspel. I ] & föreskrivs att lagen är tillämp- lig på spel som anordnas i förvärvssyfte på sådana mekaniska eller elektroniska spelautomater som inte ger vinst eller endast ger vinst i form av frispel på automaten. Lagen gäller inte spel som anordnas på fartyg i reguljär trafik.
Den som anordnar detta slags spel får inte obehörigen locka barn eller ungdom att delta i spelet (2 5). Tillstånd för spel krävs och söks hos socialnämnden i den kommun där spelverksamheten skall anordnas om det inte är fråga om spel i samband med offentliga tillställningar av tillfällig karaktär (3 5). Exempel på förströelseautomater är mekanisk eller elektronisk flipper, skjutare. målspel, elektroniska TV-spel samt övriga spel. Till sistnämnda grupp hör poängspel, som inte beror av skicklighet t.ex. s.k. pokermaskiner. Dessa maskiner är i verkligheten ofta endast maskerade utbetalningsautomater.
Varuautomater är sådana spelautomater som slumpvis delar ut vinst i form av varor. Exempel på varuautomater är bl.a s.k. lyftare, varvid varan kan fås om en gripklo styrs på rätt sätt och s.k. pushers, som kan ge vinst om en arm puffar varan över en kam.
Tillstånd för spel med varuautomater krävs och söks hos läns- styrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas. Enligt 8 & lotterilagen får detta slags spel anordnas under förutsättning
1. att spelet anordnas i samband med a) offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande
SOU 1992:33
anläggning
b) restaurangrörelse med tillstånd att servera spritdrycker, vin eller starköl eller annan restaurang om tillståndsmyndigheten annars anser det lämpligt att spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen eller
c) bingospel som inte är automatbingo
2. att värdet av spelarens insats uppgår till högst en kronor per spel (fem kronor enligt prop. 1991/92:156, vilken ännu inte antagits av riksdagen) samt
3. att värdet av högsta vinsten uppgår till högst tjugo gånger insatsen.
Med offentlig nöjestillställning avses t.ex. offentliga danstillställningar, cirkusföreställningar samt tivoli- och marknadsnöjen. Välgörenhetsbasarer, syföreningsauktioner, idrottstävlingar och konserter utgör exempel på tillställningar som inte anses vara offentliga nöjestillställningar (prop. 1981/82:170 s 60). Den offentliga nöjestillställningen skall anordnas inom nöjespark eller liknande anläggning. I propositionen anges (s. 120) att detta begrepp bl.a. innefattar folketsparkanläggningar och liknande permanenta nöjesanläggningar men inte föreningslokaler och andra samlingslokaler.
Tillståndsprövningen för spel med varuautomater i samband med restaurangrörelse som saknar serveringstillstånd avser samma förut- sättningar som krävs för tillstånd att servera sprit m.m. enligt lagen (1977:293) om handel med drycker. I propositionen anges (s. 121) att tillståndsmyndigheten skall särskilt beakta bl.a. sökandens lämp- lighet och serveringsställets tjänlighet för ändamålet. Vidare gäller som en huvudregel att tillstånd till servering får meddelas endast om det kan antas att tillhandahållandet av lagad mat kommer att utgöra en betydande del av rörelsen. En allmän utgångspunkt bör vara att tillstånd till automatspel inte ges till en restaurangrörelse som företrädesvis besöks av barn och ungdom.
SOU 1992:33
2.1.4 Roulettspel och tärningsspel
Tillåtet roulett-, tärnings- och kortspel följer i stort internationella regler bortsett från att insatser och vinstmöjligheter är kraftigt reducerade. Enligt prop. 1981/82:170 s. 68 bör detta slags spel vara reglerade på sådant sätt att de bevarar karaktären av förströelse. Tillstånd till anordnande av roulettspel och tärningsspel söks hos länsstyrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas (9 5).
Tillstånd förutsätter:
]. att spelet anordnas i samband med a) offentlig nöjestillställning inom nöjespark eller liknande anläggning eller b) restaurang med tillstånd till servering av spritdrycker. vin eller starköl eller till annan restaurang om tillståndsmyndigheten annars anser det lämpligt att spelet anordnas i samband med restaurangrörelsen
2. att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst två kronor (fem kronor enligt prop. 1991/92:156) samt
3. att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst trettio gånger insatsen.
Av botterinämndens föreskrifter KFS 199035 framgår att i fråga om vilka restauranger som bör kunna få tillstånd till spel skall följande beaktas:
- Spelet skall syfta till att ge restaurangens gäster förströelse - Spelet skall ske under uppsikt och ordning - Tillstånd skall ges till restauranger av sådan storlek att spelet inte blir ett dominerande inslag i verksamheten
SOU 1992:33
- Tillstånd skall ej ges till restaurang där spelet kan antas bli lätt tillgängligt för barn och ungdom eller för personer som ej är gäster i restaurangen.
Speltillstånd bör förutom mycket stora restauranger inte avse mer än två roulettspel utöver ett kort- eller tärningsspel. Tillstånd meddelas för viss tid, i normalfallet tre år. Tillstånd kan dras in om spelet bedrivs i strid med gällande bestämmelser eller om tillstånds- havaren inte fullgör sina betalningar av spelskatt och kontroll- kostnad.
1 en bilaga till föreskrifterna föreslår botterinämnden att spel- tillstånd förenas med villkor för själva spelet. Villkoren för roulett- och tärningsspel är följande:
1. Spelet skall bedrivas med spelmarker, värda högst två kronor styck (fem kronor enligt prop.1991/92:156 ). Om spelet bedrivs med olika valörer skall det tydligt framgå av markerna dess värde.
2. Spelare får inte för egen eller annans räkning placera spel- marker till större värde än två kronor ( fem kronor enligt prop. 1991/92:156) på varje insatsmöjlighet, som avser nummer eller kombination av nummer.
3. Tillåtna insatsmöjligheter och vinstutdelningen på dessa framgår av särskild bilaga. Av denna framgår t.ex. att på vinstmöjligheten Straight/Plein i roulettspel (ett markerat nummer) maximeras vinstutdelningen till trettio gånger insatsen. Satsad spelmark återgår till spelaren vid vinst.
4. Olika spelare får markera samma insatsmöjlighet. 5. För att insats skall anses gjord skall spelmark ha placerats på spelplanen. Insats som görs muntligen gäller inte. Så kallad annonsering är således ej tillåten. 6. Olikfärgade marker för varje deltagare bör användas.
SOU 1992:33
2.1.5 Kortspel
Anordnande av kortspel kräver tillstånd som söks hos läns- styrelsen i det län där spelet huvudsakligen skall bedrivas (10 å). Tillstånd förutsätter:
]. att spelet anordnas i sådant sammanhang som även gäller för roulett- och tärningsspel (se ovan)
2. att värdet av spelarens insats på varje särskild vinstmöjlighet
uppgår till högst tio kronor (femtio kronor enligt prop. 1991/92:156) samt
3. att värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet uppgår till högst en och en halv gånger insatsen.
Tillstånd meddelas för innehavaren av spellokalen och skall avse viss tid.
Enligt Lotterinämndens föreskrifter KFS 199035 bör annat kortspel än Black Jack inte tillåtas. Detta spel skall spelas enlig: internationella regler med följande undantag:
1. Spelet skall bedrivas med spelmarker
2. Spelares insats på varje särskild vinstmöjlighet får uppgå till högst tio kronor
3. Värdet av högsta vinsten på varje särskild vinstmöjlighet får uppgå till högst en och en halv gånger insatsen. Satsad spelmark återgår till spelare vid vinst.
4. Dubbling skall rymmas inom insatsen tio kronor.
5. Bakomspel där spelare satsar på annan spelare får bedrivas om bakomspelaren själv gör sin insats vid bordet.
SOU 1992:33
Begreppet "varje särskild vinstmöjlighet" torde innebära att det inte är meningen att det i samma spelomgång skall kunna satsas mer än tio kronor. Däremot kan varje spelare satsa i flera "boxar" samtidigt. Lotterinämndens föreskrifter kommer att anpassas till föreslagna maximiinsatserna i prop.1991/921156. De föreslagna lagändringarna avses träda i kraft den 1 juli 1992.
2.2 Tillståndsgivning för folkrörelsernas spel och lotterier
2.2.1 lotterilagens urvalskriterier
Vad som är en folkrörelse finns inte definierat i någon lag. I lotterilagstiftning och praxis har hittills folkrörelsebegreppet und- vikits som urvalskriterium för organisationer som bör kunna meddelas lotteritillstånd.
Lotterilagen innehåller inte något krav på att lotterianordnare skall ha alla de kännetecken som kan anses karakterisera en folk- rörelse. Av 11 & lotterilagen framgår att tillstånd till bingospel eller annat lotteri (varmed inte avses statliga spel och lotterier samt tillåtet kasinospel) kan lämnas om följande förutsättningar (rekvisit) är uppfyllda.
I. Sökanden är en juridisk person som är en ideell förening.
2. Sökanden har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet.
3. Sökanden skall i sin verksamhet huvudsakligen tillgodose det allmännyttiga ändamålet (fullföljandekravet)
4. Sökanden får inte vägra någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens
SOU 1992:33
__ ______ _ _ ___”__'____._____ ___..m—up—q—mm
m.m-wu— . ___-___:
verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.
5. Sökandens verksamhet skall ha eller kunna bedömas få en viss varaktighet.
Svensk ideell förening
Någon legaldefinition av associationsforrnen ideell förening finns inte eftersom civilrättslig lagstiftning saknas. I rättspraxis anses en ideell förening ha rättskapacitet och utgöra en juridisk person då den antagit stadgar av erforderlig kvalitet och valt en styrelse. Av
punkt 1 följer att en sektion av en förening inte kan få tillstånd. Utländska föreningar kan inte få tillstånd.
Allmännjatigt ändamål
Det räcker inte att sökanden kan åberopa ett allmännyttigt ända- mål. Det krävs också att sökandens huvudsakliga syfte är att främja det allmännyttiga ändamålet. En viss egennytta accepteras således men får inte dominera över allmännyttan.
Någon närmare precisering av kravet på allmännyttigt ändamål är knappast möjlig. I prop. 1981/82:170 s. 44 angavs dock att viss ledning kunde hämtas från reglerna om begränsad skattskyldighet för ideella föreningar (nu i 7 5 5 mom. lagen om statlig inkomst- skatt). Som en allmän utgångspunkt anfördes att i begreppet allmännyttigt ändamål kunde inrymmas "ändamål som enligt en utbredd uppfattning är värda att stödja". Detta innebär att inne- börden av vad som är allmännyttigt växlar från tid till annan. I det
följande anges exempel på ändamål som är att bedöma som allmännyttiga
1. Politik och opinionsbildning
2. Stöd till invandrare 3. Kyrkliga ändamål som inte tillgodoses av skattemedel
SOU 1992:33
30909???
11. 12. 13. 14. 15. 16. 17. 18. 19. 20. 21. 22. 23. 24. 25. 26. 27. 28.
Frivilligt försvar Sociala ändamål Nykterhet och annan drogfrihet Handikapp Pensionärer
Hälso- och sjukvård som inte skall bekostas av det allmänna. Humanitär verksamhet t.ex. Röda korset, Rädda Barnen, Lutherhjälpen. Fredsrörelser
Välgörenhet
Konst och kultur (ej till enskilda) Idrott och sport
Ungdonrsverksamhet
Utbildning som inte skall bekostas av det allmänna Hem och skola föreningar
Sportfiske Segling, motorbåtsklubbar Flygklubbar
Foto— och radioamatörer
Jaktföreningar
Brukshundsklubbar
Schack, Bridge Folkets Hus-föreningar i glesbygd Hembygdsföreningar Kooperativa konsumentgillen
Hemvärnets Centrala Förtroenderåd
I det följande ges exempel på ändamål som inte anses vara allmännyttiga.
Arbetsgivare och branschsammanslutningar
Fackföreningar och fackförbund Verksamhet som uteslutande förbehållits offentliga organ eller uppenbarligen borde tillgodoses av det allmänna Verksamhet över vilken kommun har ett dominerande
SOU 1992:33
inflytande 5. Kommersiellt eller annat ekonomiskt syfte t.ex. reklanrlotterier yrkesföreningar villaägare och hyresgästföreningar Större investeringar t.ex. byggande av klubbhus och spelarköp Intresseföreningar som syftar till att tillgodose medlemmarnas ekonomiska eller andra intressen som t.ex. deras trevnad. 10. Stödföreningar, t.ex. supporterklubbar
PPS?)
F pllfg" ljandekrevet
Det är inte tillräckligt att en förening har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål. Det krävs också att föreningen i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål. Om en ideell förening t.ex bedriver näringsverksamhet och den ideella verk- samheten endast utgör en mindre del av den totala verksamheten skall lotteritillstånd inte meddelas (jfr. Lotterinämndens beslut 1983-06-15).
Krevet på öppenhet
En förening får i princip inte vägra någon inträde såvida det inte med hänsyn till arten av eller omfattningen av föreningens verksam- het eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta. Medlemsintagningen får sålunda inte grundas på godtycke. Om det finns särskilda skäl till begränsningar t.ex. medlemskap i en yrkes- förening som verkar för fred och avrustning accepteras detta.
2.2.2 Undantag I: annan juridisk person än ideell förening
Om det finns särskilda skäl kan även juridisk person som inte är ideell förening t.ex stiftelse, aktiebolag eller ekonomisk förening få
SOU 1992:33
lotteritillstånd. I praxis har stiftelser som Litteraturfrämjandet och Konstfrämjandet fått lotteritillstånd. Ett särfall är Hemvärnets Centrala Förtroendenämnd som fått lotteritillstånd med hänvisning till gammal regeringspraxis. Professionella bingo - och lotterikonsult- företag ges numera tillstånd för bingoalliansers och föreningars räkning.
2.2.3 Undantag II: ändamål utom landet
Rädda Barnen, Röda korset och Amnesty International utgör exempel på föreningar som av särskilda skäl har meddelats lotteri- tillstånd trots att deras huvudsakliga syfte är att främja allmännyttigt ändamål utom landet.
2.2.4 Varaktighetskravet
Det måste visas att en förenings verksamhet skall bli bestående. Enligt Lotterinämndens praxis gäller att verksamhetsberättelse skall kunna uppvisas vilket i praktiken betyder att föreningen varit verksam i minst ett år. Undantag kan medges för vissa tillfälliga aktionsgrupper.
2.2.5 Folkrörelsebegreppet
I en utredningsrapport med titeln EJ till salu utgiven av en arbetsgrupp inom Statens ungdomsråd 1981 ges med hänvisning till L. Svedberg följande definition:
1. En folkrörelse skall ha en ideologi, dvs. en logiskt ut- vecklad idé. De idéer som en folkrörelse driver måste sättas in ett sammanhang - en helhetssyn på samhället och vara en idé om hur samhället utvecklas.
SOU 1992:33
2. En folkrörelse måste bilda opinion - opponera sig - motsätta sig det de tycker är fel i samhället och kräva den förändring som de tror på. Hur stark en opinion är, dvs. i vilken utsträckning beslutsfattare tar hänsyn till den, är beroende av hur många som ställer sig bakom de krav som förs fram. Kampen måste inriktas på att vinna många för rörelsens idé.
3. För att en folkrörelse skall få ett inflytande på samhällsut— vecklingen måste den utgöra en viss numerär - bestå av en stor mängd medlemmar. Det exakta medlemsantalet kan inte uttryckas i siffror, men rörelsen måste omfatta en stor del av folket - därav folkrörelse -för att dess krav skall uppfattas som uttryck för folkets vilja. Den rörelse som räknar några tusen medlemmar kan sällan förmå samhället att lyssna på deras krav. Däremot kan den rörelse som räknar hundratusen medlemmar förvänta sig att samhället skall ta större hänsyn till vad denna del av folket ger uttryck för.
4. En folkrörelse måste ha en geografisk spridning - en organisation med lokalföreningar runt om i landet. Den rörelse som finns tillgänglig endast för en liten och begränsad del av landet (byalag, lokala aktionsgrupper) kan inte räknas till folk- rörelser.
5. En folkrörelse skall vara öppen för alla. Ingen skall förhindras medlemskap i en folkrörelses verksamhet förutsatt att man vill omfatta ideologin. De organisationer som erbjuder medlemskap endast till vissa individer, t.ex. Lions Club och Rotary, kan inte betraktas som folkrörelser.
6. En folkrörelse arbetar demokratiskt. Det innebär att var och en - varje medlem - skall ha samma möjlighet att väcka förslag och påverka beslut. Arbetsforrnema skall bygga på de grundvärderingar som vår demokrati vilar på. Härmed blir folkrörelsema en demokratisk skola för medborgarna och ett
SOU 1992:33
forum där demokratin kan utvecklas vidare. Samhällsförändringar genom opinionsbildning sker med stöd av demokratiskt fattade beslut.
7. Folkrörelsen skall stå i en oberoende ställning till stat och kommun. En oberoende ställning innebär att rörelsen har full handlingsfrihet, bestämmer helt om sin egen verksamhet, inom ramen för samhällets demokratiska principer och funk- troner.
8. Folkrörelser skall innebära gemenskap. Det förutsätter att de som kommer samman har något gemensamt som binder dem samman. En folkrörelse måste omfatta ideologisk gemenskap — värdegemenskap.
9. Verksamheten i en folkrörelse skall ha en kontinuitet i tiden. Tillfälliga aktionsgrupper är alltså i den meningen inga folkrörelser.
De första egentliga folkrörelsema; arbetarrörelsen, nykterhets— rörelsen och frikyrkorörelsen uppstod under artonhundratalet. Bonderörelsen, idrottsrörelsen och kooperationen växte sig starka under tjugo- och trettiotalet. Efter det andra världskriget har tjänstemannarörelsen, frivilliga försvarsorganisationer, freds- och solidaritetsrörelser, miljörörelsen etc. fått en allt större anslutning. Till gruppen folkrörelser bör även räknas de politiska partierna. Många av folkrörelsema har en omfattande bam- och ungdoms- verksamhet.
sou 1992:33
2.3 Ansvarsbestämmelser
2.3.1 Brottsbalken
Enligt 16 kap. 14 & brottsbalken kan den som olovligen för allmänheten anordnar spel eller liknande verksamhet, vars utgång helt eller till väsentlig del beror på slumpen, och som med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter framstår som äventyrlig eller ägnad att tillföra anordnaren en betydande ekonomisk vinning dömas för dobbleri till böter eller fängelse i högst två år. Detsamma gäller den som tillåter en sådan verksamhet i en lägenhet eller ett annat utrymme som han upplåtit till allmänheten.
Rekvisitet olovligen innebär att det inte är straffbart att anordna äventyrligt spel eller tillägna sig betydande ekonomisk vinning om spelet bedrivs inom ramen för erhållet tillstånd. Det är numera inte straffbart att delta i kriminellt spel.
Rekvisitet äventyrlig innebär huvudsakligen att utgången av spelet skall bero av slumpen. Detta utesluter inte att även spel som inrymmer möjlighet för deltagarna att genom sin skicklighet påverka utgången trots detta räknas som äventyrliga. I rättspraxis har t.ex. kortspelet poker bedömts som äventyrligt spel. Dobbleri— bestämmelsen tar emellertid sikte på spel eller liknande verksamhet som med hänsyn till sin art, insatsernas ekonomiska värde och övriga omständigheter framstår som äventyrlig. Hasardspel som inte är förenade med några egentliga risker faller utanför brottsbalken men kan dock vara straffbart enligt lotterilagen . Av- görande för bedömningen är framför allt insatsernas storlek. Även om insatserna är blygsamma kan emellertid spelet vara upplagt på sådant sätt att spelarna lockas till allt djärvare satsningar. Detta kan kvalificera spelet som dobbleri.
Rekvisitet ekonomisk vinning innebär att rena skicklighetsspel kan bli att bedöma som dobbleri om insatsernas storlek gör det oacceptabelt från allmän synpunkt.
SOU 1992:33
Rekvisitet allmänheten innebär som tidigare berörts i samband med redogörelsen för lotterilagstiftningen att det är tillåtet att anordna äventyrligt spel för en personkrets som är på en gång liten och sluten. Så snart den krets av personer som i praktiken haft möjlighet att delta i spelet inte varit begränsad eller utgjort ett i verklig mening slutet sällskap skall emellertid spelet anses vara anordnat för allmänheten.
Den som tillåter dobbleri i en lägenhet eller annat utrymme som han upplåtit till allmänheten dömes också för dobbleri. En restaurangägare kan dömas för dobbleri om han haft vetskap om vad som förevarit på restaurangen.
Om verksamheten bedrivits yrkesmässigt, omfattat avsevärda belopp eller eljest varit av särskilt farlig art skall gärningsmannen dömas för grovt dobbleri till fängelse, lägst sex månader och högst fyra år (16 kap. 14a 5).
En fastighetsägare är enligt 16 kap. 18 & brottsbalken skyldig att vidta åtgärder för upplösning av t.ex. hyreskontrakt om han får vetskap om att det förekommer dobbleri eller grovt dobbleri eller försök eller förberedelse därtill hos någon av hans hyresgäster. Underlåter han detta skall han dömas för medverkan till brott.
2.3.2 Lotterilagen
Lotterilagens ansvarsbestämmelser för illegalt spel tar sikte på sådana förfaranden som inte är att bedöma som dobbleri enligt brottsbalken. I 29 & 2 st lotterilagen föreskrivs att ansvar enligt 28 5 inte skall dömas, om ansvar för gärningen kan dömas ut enligt brottsbalken. Lotterilagens ansvarsbestämmelser är med andra ord subsidiära i förhållande till brottsbalken.
I 28 & lotterilagen stadgas att den som uppsåtligen eller av oakt- samhet
1. olovligen anordnar lotteri eller olovligen innehar utbetalnings-
SOU 1992:33
automat, 2. bryter mot föreskrift i lotterilagen eller mot föreskrift, villkor eller bestämmelse som har meddelats med stöd av lagen eller
3. underlåter att fullgöra skyldighet enligt 26 & (lämnar inte nödvändiga upplysningar eller handlingar till tillsynsmyndigheten), eller lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd enligt denna lag eller vid fullgörande av uppgiftsskyldighet enligt lagen döms till böter eller fängelse i högst ett år.
I ringa fall skall inte dömas till ansvar.
I 30 5 lotterilagen stadgas att uppburna insatser, utrustning och annan egendom skall förklaras förverkade, om inte detta är uppen- bart obilligt. Förverkas en utbetalningsautomat kan även dess innehåll förverkas, om inte detta är uppenbart obilligt. I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
Ett exempel på när lotterilagens ansvarsbestämmelser är tillämpliga vid äventyrligt spel är när roulettspel med måttliga insatser anordnas i förvärvssyfte för en personkrets som på en gång är liten och i verklig mening sluten.
2.3.3 Skattebrottslagen
Överträdelser mot såväl lotteriskattelagen som lagen om skatt på spel (se nedan) kan föranleda ansvar enligt Skattebrottslagen (1971:69) .
Den som till ledning för myndighets beslut i fråga om skatt eller avgift uppsåtligen avger handling med oriktig uppgift och därigenom föranleder att skatt eller avgift påföres med för lågt belopp eller tillgodoräknats med för högt belopp dömes för skattebedrägeri till fängelse i högst två år.Om brottet är ringa dömes för skatteförseelse till böter.
SOU 1992:33
2.4 Skattebestämmelser
2.4.1 Lotteriskattelagen
Enligt 1 5 lagen ( 1991:1482 ) om lotteriskatt skall lotteriskatt betalas till staten för svenskt lotteri. Skatt tas ut med 35 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinsterna enligt vinstplan eller annat beslut om att viss andel av insatserna skall ut- betalas som vinster avräknats från de sammanlagda insatserna.
Numera beskattas Penrringlotteriet, Tipstjänst och ATG på samma sätt. Skatten tas således ut på insatserna efter avdrag för beräknad utdelning till vinnarna i lotteriet (bruttoöverskotts- beskattning).
Skatt tas inte ut om det är fråga om sådant lotteri som avses i lagen om skatt på spel (se ovan), lotteri som anordnats av sådan sammanslutning som avses i 11 & lotterilagen (se avsnitt 2.2.1) och lotterier där vinsterna inte utgörs av pengar. Skattskyldig är den som anordnar lotteriet.
2.4.2 Lagen om skatt på spel
Enligt lagen ( 1972:820 ) om skatt på spel skall skatt till staten betalas för roulett-, tärnings- och kortspel samt bingospel som kräver tillstånd enligt lotterilagen .
Enligt 10 & tas spelskatt ut för
1. roulettspel (och tärningsspel och kortspel), för varje kalender- månad då skattskyldighet föreligger, med 6000 kronor för till- stånd som innebär rätt till spel minst tre dagar varje vecka och med 2000 kronor för tillstånd i annat fall. Om ett tillstånd avser fler än ett spelbord skall dock nämnda belopp höjas med 3000
SOU 1992:33
kronor respektive 1000 kronor för varje spelbord utöver ett. 2. bingospel med tre procent av värdet av erlagda spelinsatser och entréavgifter eller andra avgifter i den mån avgifterna berättigar till deltagande i spelet.
Enligt riksskatteverkets punktskatteenhet uppgick den sanunan- lagda spelskatten på roulett-, tärningsspel och kortspel till 34 miljoner år 1991. Spelskatten på bingo med kontantvinster uppgick 1991 till sammanlagt 64 miljoner kronor. Bingospel med varuvinster är skattefritt.
2.4.3 Lagen om statlig inkomstskatt
Enligt 7 5 4 mom. 5 st lagen (1928:370) om statlig inkomstskatt är Svenska penninglotteriet Aktiebolag, Aktiebolaget Tipstjänst och Aktiebolaget Trav och Galopp frikallade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet.
Enligt 7 5 5 mom. 1 st i sanuna lag är allmännyttiga föreningar däribland folkrörelser frikallade från skattskyldighet för all annan inkomst än inkomst av fastighet och rörelse. Inkomst av fastighet och rörelse som till huvudsaklig del härrör från verksamhet med naturlig anknytning till föreningens allmännyttiga ändamål eller av hävd utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete är också skattefritt.
Till verksamhet som av hävd utnyttjas för att finansiera ideellt arbete räknas bl.a. anordnande av bingo och andra lotterier.
2.4.4 Kommunalskattelagen Enligt 19 5 2 st kommunalskattelagen (1928:370) är vinst i svenskt lotteri inte skattepliktig inkomst. Detsamma gäller vinst i utländskt lotteri som uppgår till högst 100 kronor.
SOU 1992:33
2.4.5 Mervärdeskattelagen
Av 2 5 lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt följer att skatt- skyldighet för mervärdeskatt gäller för den som inom landet i yrkesmässig verksamhet omsätter skattepliktiga varor eller tjänster. Skatteplikten gäller generellt med vissa undantag uppräknade i 8 5.
Enligt 8 5 17) mervärdeskattelagen är lotterier däri inräknat vad- hållning och andra forrner av spel undantaget från skatteplikt.
Företag som yrkesmässigt tillhandahåller servicetjänster för t.ex. bingoallianser eller föreningslotterier omfattas av Skatteplikten. Lotterinämnden har emellertid i samförstånd med riksskatteverket (se skrivelse 1991-01-14 Dnr 260/ 1990) med stöd av 11 & sista stycket lotterilagen meddelat bingo- och lotteritillstånd till service- företag som anordnar lotterier och spel för ideella föreningars räkning. Härigenom uppkommer inget skattepliktigt tillhanda- hållande av tjänst. Förfarandet har kritiserats mot bakgrund av att lagstiftaren knappast tänkt sig att inbegripa kommersiella företag bland de juridiska personer som avses i bestämmelsen.
SOU 1992:33
3 Den svenska spelmarknaden
3.1 Allmänt
_ Den svenska spelmarknaden omsatte 1991 ca 22 miljarder kronor. Utslaget på varje invånare innebär detta att svensken i genomsnitt spelar för mer än 2 600 kronor per år. Vinståter- betalningen till spelarna varierar mellan till 45 - 70 %. Genomsnittssvensken förbrukar således ca 1 300 kronor per år eller drygt 110 kronor i månaden på inhemska spel, spel på fartyg i internatiOnell trafik, spel på utländska kasinon och lotterier sa'mt illegalt spel. ' _"
På lotteri- och spelmarknaden verkar 1) de statsägda spelbolagen Svenska Penninglotteriet AB och Tipstjänst samt det icke-statliga ATG, 2) folkrörelsema och 3) kommersiella kasinospelsanordnare.
Den totala spelmarknaden har vuxit kraftigt under sjuttio— och åttiotalet. Från 1970 har den totala orrrslutningen av svenska spel och lotterier vuxit från ca 2,4 miljarder kronor till ca 22 miljarder kronor. Statens marknadsandel har ökat från ca 61 % (1,5 miljarder kronor) 1970 till ca 74 % (16 miljarder kronor) 1991. Folkrörelser- na andel har sjunkit från ca 31 % 800 miljoner) 1970 till ca 19 % (4,3 miljarder) 1991. Kasinospelens andel är oförändrad, ca 2 % av den totala marknaden 1970 (60 miljoner kronor) och 500 miljoner kronor 1991. Det illegala spelet och spel på utländska lotterier och spel kan skattas till ca 5 %.
SOU 1992:33
Figur Procentuell fördelning av den svenska spelmarknaden Uppskattad omsättning 22 157 MSEK år 1991
N &
S%
» % %
N N N _ |
Statliga bolag
* Folkrörelsernas spel
Utländskt. illegalt
Kasino
SOU 1992:33
3.2 Statliga spel och lotterier
AB Tipstjänst, Svenska Penninglotteriet AB och AB Trav och Galopp (ATG) brukar alla räknas som statliga företag. Det är emellertid endast Tipstjänst och Penninglotteriet som är helägt av staten. ATG ägs till 90 % av Svenska travsportens centralförbund (STC) och till 10 % av Svenska galoppsportens centralförbund (SGC). Genom avtal utser staten hälften av styrelseledamöterna däribland ordföranden med utslagsröst.
Motiven för att staten engagerat sig i spelmarknaden är flera. Förutom det fiskala intresset har det ansetts nödvändigt att säker- ställa insyn och kontroll i spelverksamheten och att tillse att verk- samheten bedrivs i ändamålsenliga former. Vidare anses staten ha möjlighet att beakta sociala risker vid utformningen av olika spel- former.
Statens inkomster från de statliga spelföretagen består i utdelning och lotteriskatt. Spelverksamheten regleras för bolagen genom tillstånd (koncession) som beviljas av regeringen. I dessa fastställer regeringen bland annat vilken typ av spelformer som bolagen får bedriva och hur stor del av insatserna som skall återbetalas till spelarna i form av vinster.
Den totala omsättningen på den statliga spelmarknaden har ökat med 1 000 % mellan 1970 och 1991, även om ökningen realt sett med hänsyn till pemringvärdesförsämringen stannat på mera blyg- samma 100 %. År 1988 stagnerade marknaden och den ökning i nominella belopp som skett 1988-1991 har inte motsvarat pemring- värdesförsämringen.
Sedan 1986 har spelmarknaden förändrats genom att efterfrågan förskjutits från de etablerade högvinstspelen mot mer frekventa spel med lägre vinster men högre vinstchans och ofta större kunskaps- innehåll. Traditionella lotterier som penninglotter, lotto, tips och V 65 har minskat i popularitet medan t.ex. Trisslotter, oddset och dagens dubbel ökat kraftigt.
SOU 1992:33
3.3 Folkrörelsernas spel och lotterier
Folkrörelserna anordnar traditionella lotterier och bingo. Tradi- tionella lotterier förekommer på tre plan nämligen
' rikslotterier med försäljning i mer än ett län ' regionala lotterier med försäljning inom ett län ' lokala lotterier med försäljning inom en kommun
Omslutningen på folkrörelsernas spel och lotterier ökade med ca 465 % mellan 1970 och 1991. Realt sett innebär detta endast en ökning med 3 %. Under åren 1987-1991 kunde skönjas en viss real ökning av bingospelet till följd av tillåtandet av kontantvinster. Omsättningen ökade från 1,7 miljarder kronor 1987 till 2,1 miljarder kronor 1991 eller med ca 29 %. Om siffrorna rensas från inflationen innebär detta en real minskning med 5 %. Inflationen var under denna tid 36 %. Rikslotteriema ökade från 405 miljoner kronor 1987 till 1 009 miljoner kronor 1991 eller med ca 150 %. Detta innebar en real ökning med ca 83 %. Sedan 1990 rapporterar samtliga rikslotterier dramatiska försämringar i försäljningen. Endast ca 75 % av beviljad omslutning säljs av lotterna. Nettobehållningen har till följd av allmänt ökade kostnader succesivt minskat och uppgick 1990 till ca 28 % av den verkliga försäljningen eller 161 miljoner kronor. Ett flertal lotterier har lagts ned eller kommer att läggas ned till följd av rrrinskad omsättning och ökade kostnader.
Omsättningen på regionala och lokala lotterier (14 ! lotterilagen ) har av Lotterinämnden uppskattats till du 750 miljoner kronor under 1991. Bingo med varuvinster har uppskattats till ca 440 miljoner kronor. Skattningen bygger dock inte på tillförlitliga statistiska uppgifter. Utredningen har för avsikt att i samarbete med Lotteri— nämnden kartlägga den regionala och lokala lotterimarknaden under våren 1992.
Bedömningar av den framtida omsättningsutvecklingen år med nödvändighet behäftade med stora svårigheter. Den historiska utvecklingen kan med undantag av regionala och lokala lotterier
SOU 1992:33
fastställas med relativt stor precision. För att få en rättvisande bild av den långsiktiga utvecklingen bör enligt utredningens mening göras jämförelser i längre tidsintervall än ett fåtal år. För folk- rörelsernas traditionella lotterier tillkommer att tillgänglig statistik bygger på erhållna tillstånd. Den till Lotterinämnden redovisade verkliga försäljningen av rikslotterier för 1991 visar att ca 25 % av lotterna förblivit osålda. Nettobehållningen tycks minska år för år, särskilt för rikslotterier med relativt liten omslutning. Kostnads- ökningar för administration av varuvinster och marknadsföring uppges vara orsaken till den negativa utvecklingen.
I vilken utsträckning den förlorade marknadsandelen beror av framgångarna för de statliga spelföretagen är svårbedömt. Total- marknadens tillväxt har till stor de] sin grund i den allmänna välståndsutvecklingen och en tillströmning av nya kundkategorier. *Det torde dock inte kunna uteslutas att folkrörelselotteriernas traditionella kundunderlag attraherats av de statliga spelföretagens stora och varierade utbud av kontantvinstspel som dessutom till- godoser den moderna människans behov av snabba resultat. De tidigare mycket framgångsrika "kvicklotterna" har idag i det närmaste trängts ut av penninglotteriets "skraplotter". Först på senare tid har öppnats möjligheter för folkrörelsema att konkurrera med egna skraplotter.
3.4 Kasinospel
Det kommersiella (tillåtna) kasinospelet består av roulettspel, tärningsspel och kortspel. Mellan 1979 och 1991 ökade omsätt- ningen med 285 % eller realt sett med 50 % (från 130 till 500 miljoner kronor). Lönsamheten har på senare år försämrats kraftigt. Branschföreträdama och Lotterinämnden har föreslagit en an- passning av insatser och vinstmöjligheter till inflationen bl.a. för att motverka illegalt spel.
SOU 1992:33
3.5 Den illegala spelmarknaden
Den illegala spelmarknaden är av naturliga skäl mycket svår att uppskatta. Mörkertalet är stort. Brottsförebyggande rådet (BRÅ) beräknade år 1976 att det fanns ett hundratal illegala spelklubbar i landet. Enligt rikspolisstyrelsen finns anledning till antagande att antalet spelklubbar inte minskat. Sedan 1979 har tusentals utbetal- ningsautomater varit i drift i landet. Även spelautomater av förströelsekaraktär utnyttjas för illegalt spel.
En försiktig beräkning gav vid handen att den illegala spel- marknaden omsatte ca 325 miljoner kronor 1976. Trots skärpta straffsatser för dobbleri kan på goda grunder antas att omsättningen inte understeg en 900 miljoner kronor 1990. Detta skulle innebära att den illegala spelmarknaden utgör ca 4 % av den totala spel- marknaden.
3.6 Svenskarnas spel på utländska lotterier
Enligt Statistiska Centralbyråns uppskattningar köper omkring 2 % av den vuxna svenska befolkningen utländska lotter, spelar på utländska kasinon eller deltar i andra former av spel. Schablon- mässigt och genomsnittligt kan värdet av detta spel beräknas uppgå till ca 270 miljoner kronor för år 1991. När det gäller uppgifter för kasinospel, illegalt spel och svenskarnas spel på utländska lotterier bygger skattningarna på trendvärdeutvecklingen av tidsseriedata.
SOU 1992:33
Bruttoomsättning för statliga spelbolag och folkrörelsema lotterier och spel - trendvärden i löpande priser 1970-91. MSEK
m _ Statliga bong "'""- Folkrörelsernas lotter-ler och spel
15000
10000
1970 1975 1980 1985 1990
Bruttoomsättning för statliga spelbolag och folkrörelsernas lotterier och spel - trendvärden i 1970 års priser 1970-91. MSEK
_ Statligabohg """" Folkrörelsernaslotterierochspel
1970 1975 1980 1985 1990
SOU 1992:33
Folkrörelsernas lotterier och spel 1970-91. MSEK Lotteriomslutning och omsättning för bingo
3000 _ Varulotterler på rlksulvä (rikslotterier) '" "' " Varuhuerler på regional och lokal nivå _ Bingo med skatteuppbönd
1500
1970 1975 1980 1985 1990
SOU 1992:33
4 Internationella jämförelser
Kompletterande uppgifter om vissa förhållanden i några av våra grannländer lämnas i betänkandet "Kartläggning av kasinospel - enligt internationella regler", SOU 199228. En kartläggning av lagstiftningen och omfattningen av lotterier och spel i EG:s medlemsländer finns i "Study of legal and market situation in all member states concerning betting, gaming, lottery and simular activities in view of the completion of the internal market" utförd av konsultföretaget Coopers and Lybrand Europe på uppdrag av EG-kommissionen. I standardverket "International Casino Law," utgiven av Institute for the study of Gambling and Commercial Gaming, College of Business Administration, University of Nevada, Reno, lämnas detaljerade beskrivningar av de olika regelverk som styr kasinospelsverksamheten världen över.
4.1 De nordiska länderna
I de nordiska länderna är kasinon av internationellt slag tillåtna i Danmark och Finland (inklusive Åland). Spel på utbetalningsautomater är tillåtet i Danmark, Finland (Åland) och Island. I Norge är det i dag tillåtet att spela på vissa utbetalningsautomater.
I Danmark legaliserades kasinoverksarrrhet med internationella regler genom loven om spillekasinoer som trädde i kraft den 1 januari 1991. Det finns f.n. sex kasinon varav ett i Köpenhamn, tre på Jylland samt ett på Fyn. Motiven för att tillåta spelkasinon i
SOU 1992:33
Danmark var att 1) generera intäkter till staten, 2) attrahera turister, 3) motverka illegalt spel. (jfr. Bemaerkningar till lovförslag nr L 58 1989/90 5 4).
Enligt danska myndigheter är de hittillsvarande erfarenheterna av kasinospelsverksamheten goda. Årsinkomsten för staten (65 % av nettoöverskottet) beräknas bli mellan 150 - 200 miljoner danska kronor 1992. Inslaget av utländska turister bland besökarna har varit marginellt vilket innebär att det turistbefrämjande motivet för kasinospelsverksamhet ännu inte infriats. Den illegala spelverk- samheten anses i det närmaste ha upphört där det etablerats ett kasino. Några sociala skadeverkningar har inte kunnat observeras.
Såväl privatpersoner som företag kan ansöka om att etablera ett kasino. Tillstånd meddelas av justitieministeriet. Vid tillstånds- prövningen har hittills lagts stor vikt på att spelkasinot lokaliseras till orter som besöks av många utlänningar. Företrädare för kommuner, polismyndigheter och skattemyndigheter skall få tillfälle att yttra sig över ansökningen. Sökanden skall kunna uppvisa en detaljerad projektbeskrivning innehållande bl.a. planerade investeringar, utbildningsprogram och finansiella garantier.
I ett danskt spelkasino får endast spelas roulett, Baccarat och Black Jack. Justitieministeriet kan ge tillstånd till även andra former av spel eller begränsa antalet spelformer. Utbetalningsautomater får uppställas under förutsättning att de endast kan användas av spel- kasinots gäster.
Justitieministeriet fastställer regler om minimi- och maxi- rniinsatser (5 kronor — 50 000 kr för spelbord och 5 kronor - 20 kronor för utbetalningsautomater). För att motverka att "svarta pengar tvättas till vita" krävs att växling av spelmarker (jetonger) endast får ske i kasinots växlingskassa.
Spelkasinon skall i princip vara tillgängliga för alla. Dock äger endast personer över 18 år tillträde. Berusade personer eller personer som försöker eller kan antas försöka spela falskt får awisas från kasinot.
Spelkasinot får inte lämna kredit för spel. Det finns däremot inget hinder mot att använda kreditkort vid köp av spelmarker.
SOU 1992:33
Personalen får inte ta emot personlig dricks från gästerna. Denna regel syftar till att motverka korruption av personalen. Det finns dock inte något som hindrar att en gäst lämnar dricks till personalkollektivet. Detta är i själva verket nödvändigt för spelkasinots ekonomi.
I Finland har den offentligrättsliga föreningen Penning- automatföreningen (PAF) monopol på alla slags kasinospel, penningautomater (=utbetalningsautomater) och förströelse- automater.
Verksamheten och Penningautomatföreningens monopolställning har sedan starten 1938 varit reglerad i den finska lotterilagen och penningautomatförordningen.
Föreningens styrelse utses till lika delar av statsrådet (regeringen) och av föreningens årsmöte. Statsrådet utser ordförande och vice ordförande.
Penningautomatföreningen har ca 90 medlemsorganisationer. Bland dessa återfinns Finlands Röda Kors, ett stort antal handikapporganisationer, Bamavårdsföreningen i Finland, Förbundet Hem och Skola i Finland, Pedagogiska Föreningen i Finland m.fl.
Under 1990 hade PAF en marknadsandel på 27 % av den totala finska spelmarknaden. Avkastningen uppgick till ca 1,6 miljarder mark varav ca 60 % utbetalades till olika allmännyttiga ändamål t.ex. åldringsvård 22,6 %, invalidvård 22,2 %, folkhälsoarbetet 18,8%, semesterhemsverksamhet 9,9 %, barnavård 8,3 % och missbruksvård 5,7 %.
Understöd får inte beviljas för utgifter som enligt lag eller förordning skall finansieras av staten eller kommunen. Med denna begränsning har man velat framhålla att Penningautomatföreningen år 1938 grundades som en organisation vars syfte är att anskaffa medel till frivilligorganisationer. Av avkastningen betalas 2,8 % i stämpelskatter. I övrigt är verksamheten skattebefriad.
Fördelningen av överskottet från spelverksamheten bereds av Penningautomatföreningen och lämnar årligen ett fördelningsförslag till social- och hälsovårdsnrinisteriet. Statsrådet (regeringen) fattar slutligt beslut.
SOU 1992:33
Fördelningsnycklar bestäms på så sätt att ministeriet ger underhandsinformation om sin syn på aktuella tyngdpunktsområden och prioriteringar på basis av den nationella planeringen av social- och hälsovården i Finland. Vid beredningen av understöds- ansökrringar sker kontinuerliga kontakter mellan Penningautomat- föreningen, ministeriet och centrala ämbetsverk.
Penningautomatföreningens avkastning och understöd budgeteras årligen i inkomster och utgifter i statsbudgeten (inom linjen). Förslag har funnits om att avkastningen skulle få användas för statens allmänna utgifter utan någon koppling till understöds- verksamhet. Sådana förslag har hittills avvisats främst med hänvisning till att Penningautomatföreningen bildats för att an- skaffa medel till frivilliga organisationer.
Kasinospel med begränsade insatser och vinstmöjligheter försiggår på hotell och restauranger samt på ett tiotal s.k. Täyspotti-hallar eller nrinikasinon. Den sammanlagda avkastningen på detta spel (191 Spelplatser) uppgick 1990 till 101,2 miljoner mark. Den största och mest lönsamma delen av Penningautomatföreningens verk- samhet utgörs av spel med 12 400 penningautomater. Dessa ägs och tillverkas av PAF. Avkastningen uppgick 1990 till 1.4 miljarder mark eller 87,2 % av den totala avkastningen.
Den 2 december 1991 invigdes Finlands första internationella kasino av internationell typ i Helsingfors. Verksamheten regleras i 1, 3 och 5 55 lotterilagen samt 2 och 6 åå penningautomat- förordningen.
I regeringens proposition med förslag till lagstiftning om kasinospelsverksamhet framhålls att meningen är att genom kasinoverksamheten samla in medel för allmännyttiga ändamål. Ett kasino bedöms ha gynnsamma verkningar för turismen och laglig kasinoverksamhet har utomlands befunnits ha en dämpande effekt på olagligt hasardspel, som också har förekommit i Finland.
På detta kasino finns 12 spelbord och 90 penningautomater. Den 120-hövdade personalen beräknas under 1992 kunna räkna in ett överskott på ca 60 miljoner mark.
SOU 1992:33
I Norge övervägs f.n. en ny lagstiftning om utbetalnings- automater. Alla slags utbetalningsautomater föreslås bli tillåtna under förutsättning att avkastningen förbehålls humanitära ändamål.
4.2 Övriga länder i Europa
4.2.1 Allmänt
I Europa i övrigt är internationella spelkasinon tillåtna i alla länder utom i Schweiz och på Irland. (I Belgien är spelkasino— verksamhet olaglig men "officiellt tolererad" ) Spel på utbetal- ningsautomater är tillåtet överallt utom på Gibraltar (och inom belgiska kasinon).
Motiven för att tillåta kasinoverksamhet har varit
1) att ge stimulans till turistindustrin (Belgien, Danmark, Portugal och Spanien)
2) att tillfredsställa uppdämda spelbehov (Storbritannien)
3) att motverka den illegala spelmarknaden (Tyskland, Holland och Danmark)
4) att erbjuda medborgarna en form för underhållning och avkoppling (Frankrike)
5) att öka statens inkomster (alla utom Finland) Den europeiska spel och lotterimarknaden (EG och EFTA- länderna samt de f.d. socialistländema omsatte under år 1989 uppskattningsvis drygt 65 miljarder ECU (omkring 475 miljarder kronor) varav ca 46,5 miljarder ECU inom EG-ländema. Inom den
SOU 1992:33
gemensamma marknaden överstiger spel och lotteribranschens omsättning data och kontorsvaruindustrin (EG:s trettonde största industrigren). Kasinomarknaden i EG omsatte ca 7,8 miljarder ECU eller ca 16,7 % av den totala marknaden. Automatsspelsbranschen omsatte ca 5,2 miljarder ECU, ca 11,2 % av den totala marknaden.
4.2.2 Marknadsöversikt spelkasinon inom EG
Det finns ca 349 licensierade spelkasinon inom EG. De största marknaderna finns i Tyskland (2,5 miljarder ECU), Storbritannien (2,1 miljarder ECU) och Frankrike (2,1 miljarder ECU). Dessa tre länder omfattar 87 % av den totala marknaden.
Tabell Spelkasinon inom EG
Medlemsstater Antal Omsättning milj ECU Skattesats Belgien 8 30 30-40 % Danmark 6 15 65 % Frankrike 135 2136 10-80 % Tyskland 32 2463 80 % Grekland 3 50 80 % Irland 0 - -
Italien 4 300 40 % Luxemburg 1 50 15-80 % Holland 8 160 33 % Portugal 11 83 17,5 % Spanien 22 338 35-50 % Storbritannien 119 2143 25-33 % Sammanlagt 349 7768
I flertalet medlemsländer är det tillåtet för privatpersoner eller privata företag att bedriva kasinoverksamhet på kommersiell grund.
SOU 1992:33
Endast i Holland och fyra förbundsländer i Tyskland (Bayern, Bremen, Niedersachsen och Nordrhein-Westfalen) har statliga företag monopol på spelkasinoverksamheten.
De huvudsakliga spelformerna är roulett, kort- och tärningsspel. Det finns flera varianter av varje spelform t.ex. Amerikansk Roulett, Engelsk Roulett och Fransk Roulett. Förekommande kortspel är Black Jack, Baccarat, Punto Banco, Chernin de Fer m.fl. Tärningsspel t.ex. Craps spelas i en rad varianter. I bilaga 4 lämnas en redogörelse för de olika klassiska kasinospelen.
Utbetalningsautomater finns på alla kasinon utom i Belgien. I Storbritannien får det endast finnas två automater på varje kasino.
En genomsnittlig spelare på ett internationellt spelkasino satsar ca 500 dollar och förbrukar ca 100 dollar per besök.
Tillträde till kasinon är i alla länder utom Belgien, Grekland och Storbritannien inte förknippat med krav på medlemskap i en spelklubb. Åldersgränsen varierar mellan 18 och 21 år.
I Frankrike kontrolleras spelarna genom en särskild registrering. I Frankrike och Spanien ställs krav på att kasinot skall driva restaurang och dessutom vara kopplat till lokaler för diverse kulturaktiviteter eller sport.
Medlemsstaternas inkomster till statskassan från spelkasinon uppgår total sett till ca 666 miljoner ECU. Skattesatserna varierar från 10 % av inspelat belopp (efter avdrag för vinstutbetalning) till 80 %. Beskattning kan användas av medlemsstatema för att styra kasinoverksamheten i önskvärd riktning, t.ex. för att begränsa omfattningen. I länder med höga skattesatser är verksamheten ofta beroende av kompletterande intäktskällor som inträdesavgifter, dricks från spelarna och restaurationsverksamhet. I länder med höga skattesatser ökar incitamentet till illegalt spel.
I samtliga länder sker en ingående tillståndsprövning, tillsyn och kontroll över kasinospelet. Motivet för detta är att marknaden i annat fall tenderat att dra till sig olika slags organiserad brottslighet.
Tillståndsprövningen (licensieringen) går allmänt ut på att sökanden måste visa god vandel och kompetens för att driva ett
SOU 1992:33
kasino. Vidare måste finnas tillräckliga finansiella resurser bl.a. för att kunna betala ut storvinster. I Storbritannien måste sökanden dessutom påvisa att det finns ett otillfredställt behov av kasinospel på orten.
4.2.3 EG-aspekter
Kasino och automatsspelsbranschen är som framgått ingående reglerad och kontrollerad i medlemsstaternas nationella lagstiftning. Den internationella revisionsfirman Coopers and Lybrand Europe publicerade sommaren 1991 på uppdrag av EG-kommissionen en rapport beträffande lagstiftning och marknader för olika slags spel och lotterier inom EG. Enligt rapporten finns en utbredd upp- fattning bland lagstiftare och branschföreträdare att marknaden bör företrädesvis regleras på nationell nivå. Internationella spel- operatörer anser dock att de nationella marknaderna bör öppnas för konkurrens på likvärdiga villkor.
Det är idag osäkert om och när spel och lotterier kommer att bli föremål för uniform lagstiftning. När en sådan genomförs kommer sannolikt finnas behov av undantag för nationella särdrag. Det torde kunna förutsättas att de medlemsstater som intagit regler om internationell kasinoverksamhet och utbetalningsautomater i sin nationella lagstiftning har lättare att hävda nationella särdrag v.d en kommande uniform reglering inom EG.
SOU 1992:33
ÖVERVÄGANDEN
5 Allmänna synpunkter på kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige
Utredningen anser bl.a att det vid en samlad bedömning är försvarligt att överväga införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag i Sverige, att förbudet mot utbetalningsautomater därmed upphävs inom ramen för den internationella kasinospelsverksamheten samt att folkrörelsernas andel av den totala spelmarknaden ökas genom att de ges ensamrätt till hela överskottet från kasinospelsverksamheten.
5.1 En välbehövlig inkomstkälla för folkrörelsema
De flesta folkrörelser har fått vidkännas väsentligt ökade kostnader på senare år. Det statliga, kommunala och landstings- kommunala föreningsstödet uppgår enligt Statskontorets rapport "Statligt föreningsstöd, En kartläggning." 1991:6, till 13.1 miljarder kronor 1989/90. Rapporten utgår från tre bidragsgrupper; allmänna bidrag, resultatorienterade bidrag samt uppdragsersättningar. Därtill kommer lönebidrag som utbetalas av AMS och kommunernas subventionering av lokaler och andra anläggningar. De hårda sparkraven i den offentliga sektorn kan påverka bidragen till
SOU 1992:33
folkrörelsema. Med hänsyn till de förväntningar på ett ökat folkrörelseengagemang inom områden som tidigare uteslutande hänförts till den offentliga sektorn kan folkrörelsernas ökade finans- ieringsbehov beräknas uppgå till flera miljarder kronor.
Utredningen anser att folkrörelsernas mångförgrenade verksamhet utgör en orrristlig beståndsdel i en levande demokrati. Folkrörelserna har dessutom alltmer kommit att fullgöra uppgifter av offentlig karaktär. Det är därför naturligt att folkrörelsernas verksamhet även i framtiden till största delen finansieras med allmänna medel. Inkomsten från spel och lotterier bör alltjämt betraktas som en huvudsakligen kompletterande inkomstkälla för finansiering av folkrörelsernas egentliga aktiviteter.
Alternativa inkomstkällor såsom ökade medlemsavgifter och sponsorsintäkter eller rationaliseringar kan rimligtvis inte räcka till för att ens bibehålla verksamheten på nuvarande ambitionsnivå.
Lotterier och spel kommer därför i framtiden att bli en allt viktigare kompletterande inkomstkälla för folkrörelsema. Dessa inkomster ökar folkrörelsernas egenfinansiering och minskar bidragsberoendet. För att kunna öka inkomsterna krävs emellertid inte endast ökade arbetsinsatser utan också att lotterilagstiftningen reformeras. Smärre justeringar inom ramen för nuvarande regel— system i form av t.ex. vissa regelförenklingar kan enligt utredningens mening inte ge några mera betydande inkomstförstärkningar.
Det som behövs är istället att folkrörelsema ges förutsättningar att introducera nya spel och lotteriprodukter som i större utsträckning motsvarar konsumenternas ändrade spelvanor och behov. För detta krävs ett nytänkande och omprövning av äldre föreställningar om vissa förbjudna spelformers skadlighet i och för sig.
Ett marknadssegment som inte är föremål för konkurrens vare sig av folkrörelsema eller av staten och dessutom inte är "intecknat" i statsbudgeten är den idag förbjudna kasinospelsverksamheten med internationella regler och spel på utbetalningsautomater. Sådana spel skulle kunna bli en betydelsefull inkomstkälla för folk- rörelsema. Detta förutsätter att folkrörelsema tillförsäkras ensam-
SOU 1992:33
rätt till hela överskottet av dessa spel.
I denna delrapport redovisas utredningens överväganden beträffande en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag. När det gäller utbetalningsautomater är utredningen för närvarande endast beredd att överväga tillåtande av dessa inom ramen för kasinospelsverksamhet av internationellt slag. Överskottet från dessa automater är en väsentlig del av det totala överskottet från denna verksamhet. Utredningen kommer i en senare fas att överväga huruvida folkrörelsema även kan tillföras överskottet av ett mer omfattande spel på utbetalningsautomater än vad som här har behandlats.
5.2 Bibehållen marknadsuppdelning
Fri konkurrens i en marknadsekonomi medför i allmänhet effektivitetsvinster till konsumenternas fromma. När det gäller lotterier och spel kan inte ett traditionellt marknadsekonomiskt synsätt anläggas eftersom överskottet enligt utredningens mening skall förbehållas det allmänna eller allmännyttiga ändamål. I så motto är konsumentintresset principiellt underordnat ändamålet. En fortsatt marknadsuppdelning genom statlig reglering är därför motiverad men en större del av den totala marknaden bör för- behållas folkrörelsema.
Folkrörelserna har vid upprepade tillfällen framfört krav på att tillföras intäkterna av extra omgångar av Penninglotteriets triss- lotteri och Tipstjänsts idrottsanknutna spel. Enligt utredningens mening skulle sådana åtgärder verksamt motverka folkrörelsernas ekonomiska problem. En sådan specialdestinering av statliga lotteri- intäkter skulle emellertid inte i grunden skilja sig från annan statlig bidragsgivning. En reform på detta område borde bl.a. syfta till att minska folkrörelsernas bidragsberoende och öka graden av egen- finansiering.
SOU 1992:33
5.3 Omvärldsf'örändringar
Internationellt kasinospel och spel på utbetalningsautomater är numera tillåtet i de flesta europeiska länder. I Europa är det endast Sverige, Schweiz, Norge, Island och Irland där spelkasinon av internationellt slag inte är tillåtna. Under senare tid har kasinospelsverksamhet av internationellt slag etablerats i Danmark, Estland, Lettland, Finland, Polen och Ryssland.
Den internationella kasinospelsmarknaden växer. Inom de europeiska gemenskaperna omsätter kasinospelet ca 7,8 miljarder ECU eller ca 16,7 % av den totala spel- och lotterimarknaden. Allt flera svenskar har besökt utländska kasinon och funnit spelformen tilltalande.
En svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag skulle kunna ses som ett steg i integrationen med det övriga Europa.
Den pågående integrationsprocessen inom EG kommer sannolikt att påverka spel— och lotterimarknaden. EG-kommissionen överväger f.n. en eventuell uniform reglering av hela eller delar av marknaden. Det kan således inte uteslutas att även kasinospelet regleras. Givet är att en svensk lagstiftning på området underlättar framtida förhandlingar förutsatt att det finns anledning att hävda nationella särdrag såsom ensamrätt till kasinospel till förmån för allmännyttiga ändamål. Statliga monopol torde med hänsyn till EG:s allmänna inställning till etableringsfrihet vara svårare att försvara även om det nu inte finns några regler som förbjuder statliga monopol.
5.4 Turism och regionalpolitik
Kasinoverksamhet förekommer och planeras i de länder från vilka utländska turister kommer. Internationella erfarenheter visar att inkomsterna från turister är marginella i dessa sammanhang. Las Vegas och Monte Carlo är undantagen som bekräftar regeln. På populära turistorter som t.ex. Mallorca svarar lokalbefolkningen för
SOU 1992:33
merparten av omsättningen, omkring 80 % intäkterna. Däremot kan en långsiktigt förändrad sverigebild medföra en viss tillströmning av utländska turister och även få svenskar att besöka de orter där kasinoanläggningarna finns i stället för att besöka utländska kasinon. Därigenom kan valutautflödet begränsas och ett vikande turistnetto förbättras. Motivet för utlänningar att förlägga sin semester i Sverige torde dock som regel inte i första hand vara grundat på en svensk kasinoverksamhet.
En etablering av "klassisk" kasinospelsverksamhet av internationellt slag kräver avsevärda investeringar i lokaler, utrustning och utbildning. De löpande driftskostnaderna är också höga eftersom verksamheten är mycket personalintensiv. Detta innebär att sådan kasinospelsverksamhet inte kan etableras på andra orter än där det året om finns ett tillräckligt befolknings- underlag, dvs. i storstäderna. Anläggningarna bör vara av en viss storlek för att få verklig attraktionskraft. Goda kommunikationer och parkeringsmöjligheter, närhet till hotell, restauranger och andra nöjesetablissemang är andra förutsättningar för en god lönsamhet. Detta innebär att kasinospelsverksamhet av internationellt slag som ett regionalpolitiskt instrument inte är realistiskt.
Den internationella kasinospelsverksamheten med ett fullständigt utbud av klassiska spelformer är en komplicerad och kostsam verk- samhet som kräver en talrik och köpstark publik. Sådan verksamhet kan endast etableras i de tre storstadsområdena. I ett senare skede kommer utredningen att överväga om den mindre kostnadskrävande verksamheten minikasinospel kan var ett alternativ för mellanstora städer.
5.5 Sanering av den illegala spelmarknaden Den illegala spelmarknaden har minskat kraftigt i alla länder som upphävt förbud mot kasinoverksamhet av internationellt slag. Den svenska illegala spelmarknaden kan uppskattas till minst en miljard kronor. Den okontrollerade illegala spelmarknaden utgör
SOU 1992:33
inte endast en otillbörlig konkurrens gentemot det legala spelet utan medför framför allt betydande sociala skadeverkningar eftersom den inte tar några som helst sociala hänsyn. Den kan vara förödande för den enskilde och utgöra en inkörsport till annan kriminalitet.
Utredningen anser att införandet av kasinospelsverksamhet av internationellt slag kan vara ett verksamt medel för att sanera den illegala spelmarknaden.
5.6 Sociala aspekter
Grunden för 1979 års riksdagsbeslut om förbud mot enarmade banditer var att detta slags spel ansågs medföra risker för sociala skadeverkningar. Det ansågs dessutom stötande att allmänhetens spelbenägenhet kunde få utnyttjas i enskilt vinstsyfte. Internationell kasinoverksamhet kan kritiseras på motsvarande sätt. Utredningen anser att dessa synpunkter fortfarande är beaktansvärda.
Enligt utredningens mening finns det inga belägg för att spel på internationella kasinon nödvändigtvis medför sjukligt spelberoende och därmed förknippade sociala skadeverkningar. Varken i Danmark eller i Finland har framkommit något som förändrar den bilden. En svensk statistisk undersökning om spel på utbetalnings- automater gjordes inför förbudet 1979 (Se avsnitt 1.3). Utredningen anser att den undersökningen knappast visade att spel på utbetal- ningsautomater medförde allvarliga sociala skadeverkningar.
I Finland lät Penningautomatföreningen utföra en omfattande spelvaneundersökning år 1989. Av denna framgår (se bilaga 5) att 83 % av finländarna åtminstone en gång i sitt liv prövat på att spela på någon typ av penrringautomat (utbetalningsautomat). Insatserna är i allmänhet små (lägre än 20 finska mark). Flertalet penningautomater är utplacerade i affärer och på bensinstationer. Spelet sker oftare i sällskap med familj och vänner än i ensamhet. Huvuddelen av allt spelande är tillfällighetsspel, dvs. man spelar högst en eller två gånger per månad. Motivet för spelandet är inte 1
SOU 1992:33
första hand att "bli rik" utan att uppleva en stunds spänning och avkoppling. Subjektivt upplevda, till spelandet hänförliga problem, är inte särskilt vanliga. Spelandet upplevs inte som särskilt störande och spelandet upplevs inte leda till en felaktig livsföring.
Spelet på det internationella kasinot i Helsingfors erbjuder spelformer med betydligt högre insatser och vinstmöjligheter. Publiken är en annan än den som spelar på pennningautomater i affärer och på bensinstationer. Det torde ändå vara möjligheten till en stunds avkoppling och spänning som i första hand lockar besökarna. Risken för att verksamheten skulle medföra allvarliga sociala problem har såväl i Finland som i andra länder som utred- ningen besökt, bedömts som ringa.
Det bör kunna antagas att svenskar inte är sämre rustade än andra folk att möta de frestelser som ett internationellt kasino kan ge upphov till. Utredningen anser därför att en svensk internationell kasinospelsverksamhet inte kommer att ge upphov till några allvar- liga sociala störningar i det svenska samhället. Till stöd för denna ståndpunkt kan bl.a. anföras en artikel av professor Eckhart Kiihlhorn i tidskriften Social Forskning, nr 4 1991. I artikeln sägs avslutningsvis att "Risken att hamna i vanor med hög spelfrekvens och de därmed sammanhängande påfrestningarna på ekonomiska, sociala och psykologiska resurser är i Sverige inte bunden till enskilda spelformer utan till det sammanlagda sortimentet i en ytterst variationsrik, tekniskt högutvecklad och välfungerande spelmarknad."
Det kan inte förnekas att kasinospelsverksamhet, inbegripet spel på utbetalningsautomater, i enstaka fall, kan leda till risk för spelberoende och därmed förknippade sociala konsekvenser. En sådan risk finns emellertid redan idag när det gäller t.ex. statliga lotterier och spel. Enligt uppgift från sociologiska institutionen vid Stockholms universitet finns det ca 16 000 personer i Sverige i dag som spelar för mer än 50 000 kronor per år. Alla slags konsum- tionsbeslut som fattas av enskilda individer innebär risker för oöverlagda ställningstaganden.
SOU 1992:33
Någon form av begränsning är befogad för att motverka sociala skadeverkningar. En sådan begränsning, som är vanlig även internationellt, är krav på åldersgräns, legitimering och registrering för deltagande i spel. Andra begränsningar kan vara krav på inträdesavgift för tillträde till ett spelkasino. Slutligen kan givetvis själva spelet begränsas i fråga om insatser och vinstmöjligheter.
5.7 Etik och moral
Från etiska och moraliska utgångspunkter kan hävdas att spel om pengar tilltalar människans primitiva instinkter och skymmer sikten för livets bestående värden. Solidariteten med den som inte kan inse att spelet endast är ägnat att ge en stunds spänning och avkoppling och som drabbas av spelmani talar onekligen för restrik— tioner.
En förbudsmodell tar dock inte hänsyn till att spelandet och behovet av spel är lika gammalt som människan själv. Samhällets uppgift bör därför vara att kanalisera spelintresset till socialt acceptabla former utan att därför ta död på spelets idé. I praktiken är det dessutom ställt utom allt tvivel att med nuvarande förbuds- modell tvingas de spelintresserade (däribland de "sjukligt" spel- beroende) att uppsöka socialt ohälsosamma och kriminella miljöer. Den nuvarande illegala spelklubbsverksamheten har betydligt större negativa sociala konsekvenser än vad ett legalt kasinospel någon gång kan få. Erfarenheterna från bl.a. Danmark visar att den illegala spelverksamheten nästan helt upphört när kasinospel legaliserats.
SOU 1992:33
6 Beräkningar av intäkter och kostnader
Utredningen uppskattar
att en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag kan generera ett överskott uppgående till mellan 200 och 300 miljoner kronor.
6.1 Marknadspotentialen
Uppskattningar av intäkter och kostnader avseende en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag måste med nöd- vändighet bygga på internationella jämförelser. Intäktsmöjlig- heterna är beroende av de ramar som lagstiftningen utstakar. Ett alltför mekaniskt överförande av jämförelsematerial kan därför bli missvisande.
Några ytterligare osäkerhetsfaktorer är bl.a. olikheter i spelvanor och konsumtionsutrymme. Lokalisering, kommunikationer, utformning av det enskilda kasinot samt marknadsföring har stor betydelse. I Tyskland kalkylerar branschen med att ca tio % av befolkningen kan tänka sig att spela på ett kasino som ligger inom fem till sju mils avstånd. Omkring 2,5 % av befolkningen kan sägas vara mycket intresserad och besöker kasinot flera gånger per år.
Med reservation för svårigheten att göra direkta jämförelser med kasinospelsverksamhetens marknadsandel inom EG kan sägas att EG:s siffra för 1989 på 16,7 % motsvarar en potential i Sverige på ca 3,2 miljarder kronor/år. Spelautomatemas marknadsandel uppgår till ca 11,2 % inom EG vilket motsvarar en potential i Sverige på ca 2,1 miljarder kronor.
SOU 1992:33
Jämförelsen måste dock justeras med hänsyn till att den totala spelmarknaden kan beräknas öka. Dessutom är den internationellt vedertagna metoden att summera marknadsandelar missvisande i det att kasinospelet aldrig redovisar annat än s.k. inspelat belopp (gross win) dvs. vad som återstår efter vinstutbetalning. Egentliga lotterier redovisas alltid före vinstutbetalning.
Utredningen uppskattar att den totala svenska spelmarknaden kan växa med 15 - 20 % eller till mellan 25 och 26 miljarder kronor om kasinospelsverksamhet av internationellt slag tillåts och förbudet mot spel på utbetalningsautomater upphävs. Marknads— potentialen kan då beräknas uppgå till ca 4 - 5 miljarder kronor.
62. Påverkan på andra marknadssegment
Nya spel och lotteriformer har historiskt sett haft en begränsad s.k. kannibaliserande effekt och istället tenderat att öka total- marknaden för spel och lotterier. Kasinospel med internationella regler kan dock förväntas attrahera vissa av ATG:s spelarkategorier. I Danmark har noterats en viss nedgång för spel på hästar. På de orter där internationellt kasinospel etableras kan även förväntas en viss nedgång för det idag tillåtna kasinospelet av förströelsekaraktär. Totalt kan den existerande marknaden beräknas tappa mellan 0.5 och 1 miljard kronor.
6.3 Intäkter och kostnader från spelbord och ut- betalningsautomater
En tumregel i internationell kasinospelsverksamhet i Europa är att varje besökare i genomsnitt satsar ca 2000 - 2500 kr/kväll och förbrukar (förlorar) mellan 400 - 500 kr/kväll. Varje utbetalnings- automat genererar mellan 1000 - 2000 kronor per speldag. Spel brukar kunna genomföras under minst 360 av årets dagar.
SOU 1992:33
Med utgångspunkt från danska och finska förhållanden bör ett kasino i Stockholm av hög internationell klass kunna räkna med 700 - 900 besökare per kväll. Om lokalytan uppgår till 2 000 kvm ryms 10 - 20 spelbord och 80 - 100 utbetalningsautomater. Med dessa förutsättningar kan det årliga inspelade beloppet (gross win) efter någon tid stabiliseras till en nivå mellan 150 och 200 miljoner kronor. Kostnaderna kan beräknas uppgå till ca 60 miljoner kronor. Det årliga överskottet (före skatt) kan således beräknas uppgå till mellan 110 och 140 miljoner kronor.
Motsvarande överskott för Göteborg och Malmö kan beräknas till mellan 60 och 90 miljoner kronor resp mellan 40 och 50 miljoner kronor.
Med utgångspunkt från dessa beräkningar kan det totala överskottet från tre spelkasinon med ett fullständigt utbud av spelformer inklusive utbetalningsautomater uppskattas till mellan 200 och 300 miljoner kronor per år.
Som jämförelse kan nämnas att ett s.k rrrinikasino (I Finland Täyspotti) kan inrymma mellan 30 - 90 utbetalningsautomater och kanske något eller några spelbord. Överskottet kan beräknas till mellan 20 och 40 miljoner kronor per år. Ett tjugotal minikasinon skulle således kunna inbringa ca 500 miljoner kronor till folk— rörelserna. Spel på ett med Finland motsvarande antal utbetal- ningsautomater "ute i samhället" dvs. på restauranger, hotell m.m skulle med utgångspunkt från finska förhållanden kunna ge ett överskott på ca en och en halv miljard kronor.
6.4. Etableringskostnader
Det är förenat med stora kostnader att etablera kasinospels- verksamhet av internationellt slag. Till att börja med krävs investeringar i lokaler och utrustning. En betydande personalstyrka måste anställas. utbildas och avlönas under flera månader innan några intäkter flyter in. I Tyskland räknar branschen med att etableringskostnaden genomsnittligt motsvarar överskottet från ett
SOU 1992:33
års verksamhet i full skala.
I ett inledande skede fordras att utländska specialister anlitas. De extra kostnaderna för denna personal är emellertid av övergående natur. I bilaga 3 redovisas bl.a. kostnader för etablering.
SOU 1992:33
7.1
Fördelning av överskottet
Utredningen anser att överskottet skall tillföras riksomfattande svenska idéburna organisationer med en öppen demokratisk uppbyggnad (folkrörelse), att organisationerna skall ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttiga ändamål inom Sverige, att organisationerna skall använda erhållna medel uteslutande för icke-kommersiell breddverksamhet bland barn och ungdom, att överskottet skall fördelas mellan folkrörelsernas centralorganisationer enligt i lag angivna grunder samt att varje folkrörelse därefter på eget ansvar skall besluta om den vidare fördelningen av överskottsmedlen till lokala föreningar.
Folkrörelsebegreppet
Folkrörelsebegreppet är som framgått av avsnitt 2.2.5 inte en- tydigt. Detta beror på att en folkrörelses bärande idéinnehåll kan ha olika relevans för olika generationer. Historiskt har äldre folk- rörelser inte sällan fjärmats från sina ursprungliga ideal och mera kommit att framstå som sammanslutningar för ekonomiska och fack- liga intressen. Den opinionsbildande och folkbildande rollen har fått stå tillbaka. Samtidigt har nya folkrörelser vuxit fram, t.ex. miljö- rörelsen, som i vissa avseenden övertagit uppgiften som motor för
folklig mobilisering.
I avgränsningen till folkrörelse bör i detta sammanhang innefattas
SOU 1992:33
att inkomsterna skall tillföras lokalorganisationer av riksomfattande idéburna rörelser som måste vara demokratiskt uppbyggda och öppna för alla som omfattar rörelsens idéer.
7.2. Allmännyttigt ändamål
Avgränsningen till folkrörelse uppfylls ofta av allmännyttiga ideella föreningar som avses i 11 & lotterilagen . Det finns dock åtskilliga lotteritillståndsberättigade föreningar som inte kan räknas som folkrörelseorgarrisationer, t.ex lokala aktionsgrupper, liksom det finns folkrörelser som inte uppfyller lotterilagens krav, t.ex kooperationen och fackföreningsrörelsen. Enligt utredningens mening är det endast sådana folkrörelser som kan sägas representera ett allmännyttigt ändamål som bör tillföras inkomster från kasino- spelsverksamheten. Vad som avses med allmännyttigt ändamål har utmejslats i Lotterinämndens praxis. Lotterilagens allmän- nyttighetsbegrepp bör bibehållas. I övrigt bör överskottet fördelas i överensstämmelse med de grunder som gäller för tillstånd till bingo- spel och egentligt lotteri enligt 11 och 12 && lotterilagen . Ansökan om bidrag från överskottsmedel bör således i huvudsak förbehållas svensk juridisk person som är ideell förening och som (1) har till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom landet (2) i sin verksamhet huvudsakligen tillgodoser sådant ändamål samt (3) inte vägrar någon inträde som medlem såvida det inte med hänsyn till arten eller omfattningen av föreningens verksamhet eller syfte eller av annan orsak finns särskilda skäl för detta.
Vid prövningen bör särskild hänsyn tas till vilket behov av inkomster som sammanslutningen kan anses ha för sin verksamhet. Vid bedömningen av behovet av inkomster bör hänsyn främst tas till omfattningen av ungdomsverksamheten i sammanslutningar vars ändamål naturligen kan förenas med ungdomsverksamhet. Denna reglering skulle bl.a. innebära att de politiska partierna skulle ges tillgång till överskottsmedel. Utredningen anser dock att dessa organisationer inte skall få del av dessa pengar. Däremot kan en
SOU 1992:33
utvidgning diskuteras för handikapporganisationer.
7.3 Användningen av erhållna medel
Utredningen anser att erhållna medel uteslutande skall användas för icke-kommersiell breddverksamhet bland barn och ungdom på lokal nivå. Yrkesmässig idrotts- eller kulturutövning bör normalt inte finansieras med lotterimedel. Utredningen avhåller sig dock från att i detalj beskriva de aktiviteter som skall få stöd. Tidigare erfarenheter har visat att sådana "pekpinnar" kan försvåra en rationell fördelning av givna resurser.
7.4 En administrativt enkel fördelningsmodell
För att undvika administrativa merkostnader anser utredningen att kasinospelsöverskottet bör fördelas mellan folkrörelsernas centrala organisationer enligt principer som t.ex. överensstämmer med det statliga aktivitetsstödet. Huvudorganisationerna får på eget ansvar besluta om den närmare fördelningen av överskottsmedlen till lokala föreningar. En flexibel fördelningsnyckel bör utformas så att hänsyn kan tas till kvalitetsaspekter och att stödet inte medverkar till att cementera statiska och byråkratiska strukturer eller motverkar nödvändig förändring och förnyelse.
Fördelningen mellan huvudorganisationerna bör göras av en fristående instans, t.ex. en stiftelse, som förutsätts tillgodose hela det aktuella folkrörelsekollektivet. I en sådan instans kan både folkrörelsema och staten vara representerade.
En stiftelse kan bildas genom att regeringen bemyndigas inta bestämmelser om denna i en ny lotteriförordning och tillskjuta det grundkapital (100 miljoner kronor) som behövs. För stiftelseformen talar att den till skillnad från associationer (bolag och föreningar) rättsligt sett inte kan ha några ägare eller medlemmar. Stiftelsen "ägs" av sig själv eller, rättare sagt, av sitt ändamål. Detta innebär
SOU 1992:33
att varken staten eller folkrörelsema kan styra fördelningen av överskottet till andra än de i lag angivna ändamålen.
Uppföljningsansvaret kan läggas på tillsynsmyndigheten som årligen avger yttrande huruvida bidragsgivningen står i över- ensstämmelse med av riksdagen beslutade fördelningsprinciper. Tillsynsmyndigheten bör särskilt uppmärksamma de små föreningarnas intressen.
SOU 1992:33
8 Alternativa organisationsmodeller
Utredningen anser att kasinospelsverksanrheten skall bedrivas under överinseende av en huvudman och
att den operativa verksamheten skall kunna utövas av kommersiella spelföretag.
8.1 En huvudman
I några länder drivs kasinoverksamheten i statlig regi. Vanligare är emellertid att verksamheten bedrivs av privata företag men under noggrann statlig kontroll. I Finland och på Åland drivs den inter- nationella kasinoverksamheten av s.k. Penrringautomatförerringar vars medlemmar utgörs av folkrörelser. I styrelsen finns staten represen- terad med hälften av styrelseledamöterna, däribland ordförande och vice ordförande.
Utredningen anser att det ur allmän synpunkt är viktigt att all kasinoverksamhet i Sverige bedrivs under överinseende av en huvudman. Denna huvudman skall sålunda ges ensamrätt att be- driva kasinospelsverksamhet i form av ett koncessionsbeslut från regeringen. Den operativa funktionen bör likväl kunna utföras av entreprenörer som upphandlas i konkurrens.
Motivet för att kasinospelsverksamheten förbehålls en huvudman är att ett sammanhållet huvudmannaskap
' ger en större trovärdighet åt verksamheten ' underlättar tillgodoseende av kravet på en hög kvalitetsprofil ' underlättar en tillfredsställande kontroll
SOU 1992:33
' kan förväntas ge större utrymme åt beaktande av sociala hänsyn garanterar en finansiell stabilitet
möjliggör utnyttjande av synergieffekter
8.2 Kommersiella operatörer
Att bedriva kasinospelsverksamhet av internationell slag är en affärsverksamhet av mycket speciellt slag som kräver både långvarig branscherfarenhet och finansiell styrka. Verksamheten ställer liksom bank och försäkringsverksamhet stora krav på noggrannhet och exakta rutiner.
Genom flödet av stora penningbelopp lockas kriminella element att "göra lyckan". Säkerhetsrutiner måste därför effektivt utestänga ohederlig personal, falskspelare och annan brottslighet. Övervak— ningen får dock inte ske på bekostnad av den otvungna och av- spända atmosfär som måste eftersträvas på ett kvalitativt högt- stående kasino.
En nyetablering av ett kasino av internationellt slag är ett komp- licerat företag att genomföra och kräver medverkan specialister. I Helsingfors anlitade Penningautomatföreningen brittiska experter genom det svenska företaget Cherryföretagen men driver verk- samheten i egen regi. I Danmark opererar det tyska företaget Westdeutsche Spielbanken GmbH och det österrikiska företaget Casino Austria i samarbete med bl.a. SAS.
Utredningen anser det inte finnas anledning att förhindra att svenska eller utländska företag får operera svenska kasinon på entreprenadbasis. Det kan vara fråga om totalentreprenad där företaget arbetar självständigt med egen personal eller i olika samarbetsformer med folkrörelsema. Genom att tillåta flera opera- törer åstadkoms en konkurrenssituation som kan bidra till en effektivare verksamhet och förhindra att operatören förhandlar sig till en för stor del av det inspelade beloppet.
SOU 1992:33
8.3 Ett fjärde folkrörelseägt spelbolag
Ett renodlat folkrörelsealtemativ skulle kunna innebära att folkrörelsema ges möjlighet att bilda ett nytt spelbolag med ensamrätt att bedriva kasinospelsverksamhet. För detta alternativ talar att folkrörelsema får ett maximalt inflytande över verksam- heten och ett större överskott genom att inte vara beroende av några mellanled. En nackdel kan vara att bolagets aktier rimligtvis måste kunna ägas av ett mycket stort antal organisationer och att styrelsearbetets affärsmässiga beslut därmed försvåras. Vidare kan sägas att en kasinospelsverksamhet i egen regi åtminstone till en början kan innebära ett för stort finansiellt risktagande.
8.4 Kasino i statlig regi
Ett renodlat statligt alternativ skulle kunna innebära att staten bildar ett kasinobolag som oavkortat överför överskottet till folkrörelsema.
Motivet för ett statligt engagemang är dels att staten kan för- väntas bedriva verksamheten under säkra och socialt sett be- tryggande former dels att staten kan få ett större inflytande över fördelning av verksamhetsöverskottet. Vidare kan sägas att de statliga spelbolagen har utvecklat ett gediget kunnande beträffande teknik, säkerhet och marknadsföring inom sitt område. De har vidare en avsevärd finansiella styrka och stabilitet. Detta förhållande talar för att de kan spela en roll även när det gäller kasinospels- verksamhet. En utvidgning av det statliga företagandet är emellertid svårförenligt med kraven på neddragningar av den offentliga sektorn och innebär ett förstatligande av kasinospelsverksamheten.
SOU 1992:33
8.5 Kasino i privat regi
Ett renodlat privat alternativ skulle kunna innebära att ett eller flera privata företag får inrätta kasinon vars överskott till en del överförs till folkrörelsema Detta sker då genom en regelrätt beskattning av spelinkorrrsterna som därefter slussas vidare till folkrörelsema.
De två senare alternativen är att föredra om det bedöms som väsentligt att folkrörelsema inte belastas med något ansvar för driftfrågor och finansiella risktaganden. Utan ett direkt engagemang finns dock en risk för att folkrörelsernas andel succesivt minskas. Utredningen anser inte att behållningen av kasinospelet skall tillföras privata intressen.
8.6. Kompromissalternativ
En kompromisslösning skulle kunna vara att den i avsnitt 7.4 omtalade fristående instansen (t.ex. en stiftelse eller en ideell förening enligt finskt mönster där folkrörelsema och staten är representerade) ges möjlighet att äga 51 % av aktierna i ett kasino- spelsaktiebolag som i övrigt till 49 % ägs av ett statligt spelföretag. En sådan lösning förutsätter att staten tillskjuter ett tillräckligt stort grundkapital. Kasinospelsaktiebolaget skulle kunna ges ensamrätt (koncession) att bedriva verksamheten för folkrörelsernas räkning. Detta skulle kunna ske genom detta bolag eller genom särskilda dotterbolag för varje kasino. Dotterbolagen skulle i sin tur kunna ägas till 49 % av svenska eller utländska operatörsföretag.
Ägarstrukturen beskrivs beskrivs översiktligt på sidan 93.
SOU 1992:33
|00 miljoner (STATEN) Stiftelsen Folkrörelserna iSverige Statli tS elbola 5|% 49% övrig spel- Kasinospel Övrig spel- verksamhet verksamhet AB 5I% I00%
o o B 49%
SOU 1992:33
Folkrörelserna tillförsäkras merparten av det överskott som återstår sedan verksamhetens kostnader frånräknats. Givetvis måste operatörsföretagen utöver ersättning för nedlagda kostnader ges en rimlig ersättning för sin kapitalinsats.
Genom en sådan lösning tillgodoses
kravet på inflytande för folkrörelsema kravet på finansiell styrka genom att staten eller ett statligt företag äger 49 % i moderbolaget kravet på att operatörerna ges incitament för att vilja satsa långsiktigt
kravet på att verksamheten blir utsatt för en sund konkurrens kravet på att inte komma i konflikt med en eventuell kommande uniform reglering av den internationella kasinospelsverksamheten.
I samtliga alternativ bör verksamheten regleras i lag. Omfattning och spelformer m.m. anges i ett särskilt tillståndsbeslut av reger- ingen (koncessionen). Detaljerade föreskrifter och anvisningar bör fastställas av tillsynsmyndigheten.
Fördelningen av överskottet beskrivs i flödesdiagram på sidan 95.
SOU 1992:33
WRX i ////
ÖVERSKOTT ATT FÖRDELA TILL FOLKRÖRELSERNAS BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHETER
Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige
KasinosPel AB Kasino B
SOU 1992:33
Övrig spel- Övrig spel- verksamhet verleamhet
9 Beskattning
Utredningen anser att överskottet från en folkrörelsedorrrinerad kasino- spelsverksamheten bör vara helt befriat från spelskatt, att ett folkrörelseägt kasinospelsbolag skall vara fri- kallat från statlig inkomstskatt och att operatörens arvode skall vara befriat från mervärdeskatt.
9.1 Likformig beskattning av folkrörelsernas lotterier och spel
Folkrörelsernas lotterier och spel är i stor utsträckning undantagna från beskattning. Endast bingospel med kontantvinster träffas idag av en spelskatt på tre procentenheter av erlagda spelinsatser. Restaurangroulett beskattas med 6 000 kronor per spelbord och kalendermånad om tillstånd finns till spel minst tre gånger per vecka och 2 000 kronor i annat fall. Om tillståndet avser flera spelbord höjs skatten med 3 000 kronor respektive 1 000 kronor per bord och kalendermånad. De statliga spelföre- tagen beskattas med 35 % av den behållning som återstår sedan de sammanlagda vinsterna är frånräknade.
Utredningen anser att hela överskottet från ett folkrörelse- anknutet kasinospel bör vara helt skattebefriat. Likformighetsskäl talar för en beskattning av kasinospels—verksamhet enligt de principer som gäller för folkrörelseanknutna spel och lotterier med kontantvinster i övrigt. Folkrörelselotterier med kontantvinster är idag skattefria. Bingospelet beskattas med tre procentenheter av
SOU 1992:33
erlagda spelinsatser och entréavgifter. Om kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas regi kommer att beskattas innebär detta en utvidgning av det beskattningsbara området.
9.2 Befrielse från bolagsskatt I likhet med vad som gäller för de statliga spelbolagen bör ett eventuellt folkrörelseanknutet bolag vara frikallat från skatt- skyldighet till staten enligt lagen om statlig inkomstskatt.
9.3 Befrielse från mervärdeskatt Om en entreprenör anlitas för den operativa verksamheten bör entreprenörens ersättning vara befriad från mervärdeskatteplikt eftersom mervärdeskatten i annat fall måste tas från överskottet.
SOU 1992:33
10 REGLERING AV KASINOSPELSVERKSAMHETEN
Utredningen anser att en svensk kasinospelsverksamhet av internationellt slag skall regleras i lotterilagen och lotteriförordningen, att en central punkt i denna reglering är folkrörelsernas ensamrätt till överskottet från kasinospel, att ett spelbolag får ensamrätt till driften (koncession), att denna ensamrätt inte får hindra anlitande av entreprenörer för den operativa driften samt att Lotterinämnden får en betydligt utvidgad roll.
10.1 Behovet av lagstiftning
I de flesta länder är kasinospelsverksamheten noga och utförligt reglerad. Till en del har detta sin grund i kontinental och anglo- sachsisk lagstiftningstradition men framförallt har funnits ett behov att säkerställa den samhälleliga kontrollen över en verksamhet som fram till våra dagar betraktats med misstänksamhet och ifrågasatts såsom moraliskt tvivelaktig.
Regelverken ger normalt bestämmelser om vem som har rätt att få tillstånd att bedriva kasinoverksamhet (koncession), organisator- iska frågor, vilka spel som är tillåtna, högsta och lägsta insats- belopp, villkoren för tillträde till lokalerna, öppethållandetider, licensiering av personal, kontroll av den tekniska utrustningen, regler för bokföring och redovisning, tillsynsmyndighetemas verk- samhet, ansvarsregler m.m.
Från ett straffrättsligt perspektiv är det i och för sig inte nödvän- digt att tillskapa nya regler för att en svensk kasinospelsverksamhet
SOU 1992:33
av internationellt slag skall kunna komma till stånd. I 4 & lotteri- lagen ges utrymme för regeringen att (med undantag av spel på utbetalningsautomater inom landet) ge tillstånd till lotteri om pengar eller pengars värde i andra fall eller i annan ordning än som anges i lotterilagen . Om regeringen ger tillstånd kan straff- ansvar varken komma ifråga enligt 28 & lotterilagen eller 16 kap. 14 & brottsbalken (dobbleri) eftersom det straffbara området i båda lagrummen begränsas genom rekvisitet "olovligen".
Ovanstående konstaterande innebär inte att en reglering av kasinospelsverksamheten skulle vara av mindre vikt. En utförlig reglering är tvärtom nödvändig av flera skäl.
En svensk reglering bör syfta till
att möjliggöra etablering av en kvalitativt högtstående kasino- spelsverksamhet av internationellt slag i Sverige, att säkerställa att verksamheten endast får bedrivas under överinseende av en huvudman, att denna huvudman får anlita entreprenörer för den operativa driften, att tillgodose högt ställda anspråk på långsiktighet, effektivitet och säkerhet, att säkerställa att överskottet av kasinospelsverksamheten tillfaller folkrörelsema, att överskottet i tillräcklig omfattning används för avsedda ändamål, att spelarnas (besökarnas) rättigheter blir tillgodosedda, att sociala skadeverkningar undviks, att kriminell infiltration elimineras samt att samhällets tillsyn och kontroll underlättas.
Utredningen anser att regleringen bör vara intagen som en del i en ny lotterilag och en ny lotteriförordning.
SOU 1992:33
10.2. Koncessionsprövning och andra tillståndsfrågor
Utredningen anser att tillståndsfrågoma kan regleras på tre olika plan. Regler om regeringens koncessionsprövning bör regleras i lotterilagen och regler om vad Lotterinämnden skall pröva bör finnas i lotteriförordningen. Både regeringen och Lotterinämnden skall dessutom kunna meddela särskilda villkor och föreskrifter.
Utredningen anser att rätten att bedriva kasinospelsverksamhet skall förbehållas en huvudman.
Detta innebär att lotterilagen kommer att innehålla en be- stämmelse om ensamrätt/monopol för denne huvudman att under vissa förutsättningar få bedriva kasinospelsverksamhet i landet. Prövning av om dessa förutsättningar är uppfyllda inför etablering av ett spelkasino av internationellt slag bör tillkomma regeringen. Vad koncessionsprövningen skall innefatta bör översiktligt anges i lotterilagen .
Enligt utredningens mening är följande frågeställningar centrala
' lokalisering med hänsyn till befolkningsunderlag, kormnunikationer, parkeringsmöjligheter, ' sociala hänsyn,
' marknadsförutsättningar, ' samarbetspartners/entreprenörs allmänna lämplighet, ' budgeterade intäkter och kostnader, ' garanterad miniminivå beträffande inlevererade medel till folkrörelsema,
' finansiella garantier, ' bemanningsplan, ' personalutbildningsprogram, ' redovisningssystem, ' säkerhetssystem samt ' tillåtna spelformer/spelreglemente.
SOU 1992:33
Koncessionsbeslut bör föregås av ett samrådsförfarande där Lotterinämnden, berörd länsstyrelse och kommun får tillfälle att yttra sig.
Utredningen anser att det inte är möjligt att driva kasinospels- verksamhet av internationellt slag annat än i storstadsområden, dvs. i Stockholm, Göteborg och Malmö. Det torde således inte finnas realistiska ekonomiska förutsättningar för året-runt-öppna kasinon av internationellt slag vid något eller några av landets mest populära semestermål. Lokaliseringsfrågan är av stor betydelse och bevilj- andet av tillstånd till kasinospelsverksamhet måste prövas med stor omsorg. Den utredning som skall läggas till grund för begäran om tillstånd måste visa att det finns reella möjligheter att bedriva verksamheten på sunda företagsekonomiska grunder.
Vid tillståndsgivningen skall också beaktas andra omständigheter än de rent affärsmässiga förutsättningama för verksamheten, t.ex. sociala konsekvenser.
Den kunskap och professionalism som fordras för att kunna möta de krav som ställs på kasinospelsverksamhet, finns knappast inom folkrörelsema i dag. Huvudmannen måste därför ha möjligheter att överlåta åt annan att faktiskt driva verksamheten. I lagen bör det uppställas regler för vilka krav som skall kunna ställas på de operatörer som kan komma i fråga för ett godkännande. Det är rimligt att kräva att en sökande har mångårig, minst tio år, egen erfarenhet av internationellt kasinospel. Prövningen bör omfatta operatörens ekonomiska styrka, kontroll av bokslut och andra relevanta bokföringshandlingar, att de tidigare verksamheterna genomförts på ett sätt som inte kunnat klandras av polis- eller skattemyndigheter. Det fordras även att de personer som skall leda arbetet inte är kriminellt belastade, vilket, på begäran skall kunna styrkas av sökanden.
Sökanden skall ställa betryggande bankgaranti eller annan säker- het för att under alla omständigheter kunna tillförsäkra gästerna vinster och kunna garantera en viss miniminivå på ersättning till huvudmannen.
SOU 1992:33
Spelreglementet skall innehålla reglerna för de enskilda spelen, i överensstämmelse med internationella regler. Av reglementet kan även framgå lägsta och högsta belopp för insatsens storlele samt information om vem som sliter tvister under spelets gång. Regle- mentet skall godkännas av tillståndsmyndigheten. Spelreglementet skall anslås i lokalerna och finnas tillgängligt för gästerna.
Utredningen anser att det är nödvändigt att fastställa en klar intern ansvarsfördelning så att det under öppettiderna alltid finns en företrädare i ansvarig ställning i lokalerna. Kasinooperatören bör därför utse en föreståndare och minst en ersättare för denne.
Den undersökning som skall läggas till grund för ansökningen är kostsam att genomföra. Utredningen menar att alla kostnader för marknadsundersökningar, investeringskostnader, personalkostnader, utbildning m.m. skall betalas av sökanden. Prövningen bör göras utifrån sökandens beskrivning och presentation såsom den gjorts i ansökningshandlingen. Skulle det finnas behov av förtydliganden bör sökanden föreläggas att inkomma med kompletterade upplysningar och information.
Tillstånd att driva kasinoverksamhet bör meddelas för en tid av minst tio år. Skälet till detta är att tillståndshavaren bör ges incita- ment till en långsiktig satsning på verksamheten. Det kan vara lämpligt att föreskriva en kortare koncessionstid under en prövo- period. Vid brott mot koncessionsvillkoren kan givetvis tillstånden återkallas.
10.3 Tillåtna spel
De spel som skall få anordnas inom ett kasino bör anges i lotterilagen . Det blir i första hand fråga om roulettspel, kort- och tärningsspel samt spel på utbetalningsautomater. På kasinon av internationellt slag förekommer som regel roulettspel; fransk och engelsk variant, Black Jack, Baccarat och Craps. Vilka typer av spel som kan komma att bli aktuella i Sverige är beroende av dels lämpligheten av att tillåta olika typer av spel, dels på efterfrågan på
SOU 1992:33
de olika spelen. Utredningen har inte funnit anledning att förorda någon inskränkning i lag när det gäller rätten att anordna spel vid internationella kasinon. Däremot kan det vara lämpligt att låta regeringen bestämma spelformer och regler i ett särskilt spelreg- lemente för varje kasino.
En beskrivning av några klassiska kasinospel lämnas i bilaga 4 till denna delrapport.
Intäkter från utbetalningsautomater utgör ofta väsentliga inkomst- källor för utländska kasinon. I Las Vegas utgör utbetal- ningsautomaternas andel omkring 65 % av kasinots vinst och motsvarande siffra i Tyskland är omkring 50 %. Utbetalnings- automaternas betydelse uppges av tillfrågade operatörer vara ökande.
Utredningen anser att även svenska kasinon bör ges rätt att använda sig av utbetalningsautomater i sin verksamhet. Utvecklingen visar att utbetalningsautomatema är en naturlig och integrerad del av kasinospelsverksamheten. Dessutom kan man inte utan stora ekonomiska uppoffringar avstå från dessa. Frågan om tillåtande av utbetalningsautomater utom ramen för kasinospelsverksamheten kommer att närmare behandlas i utredningens kommande slut- betänkande.
10.4 Tillträdeskrav
Utredningen anser att spelkasinon skall vara tillgängliga för allmänheten. Inga andra begränsningar eller inskränkningar bör göras än de som är föranledda av sociala, ordnings- eller andra liknande skäl.
Rätten att gå in på ett kasino och delta i spelet hör av sociala skäl begränsas till personer som minst fyllt 18 år. Ålders- begränsningen, som hindrar ungdomar att delta i spelet på kasinon, bör skrivas in i lagen. Gäster bör på begäran kunna förete legitimationshandling.
SOU 1992:33
Däremot finns inte anledning att föreskriva att gästerna behöver vara medlemmar i en särskild sammanslutning eller klubb för att ha rätt att spela på kasino.
Berusade eller andra olämpliga personer skall kunna vägras inträde. Kasinot skall ges både rätt och skyldighet att avvisa per- soner som t.ex. stör ordningen eller som beslagits med att fuska eller försökt att fuska i spelet.
I vissa länder är det inte tillåtet för närboende att besöka och spela på ett kasino. Utredningen anser inte att det finns skäl att införa några inskränkningar för invånare på den ort där kasinoverk- samheten bedrivs. Erfarenheter från utlandet visar att sådana spelförbud närmast är en stimulans till illegalt spel på den orten.
10.5 Registrering och TV-övervakning
Utredningen anser att skäl talar för en generell registrering av alla kasinogäster. En sådan registrering skulle visserligen kunna medföra att vissa gäster helt avstår från att besöka kasino. I Tyskland och England registreras alla besökare.
Registrering är särskilt motiverad när det gäller personer som genom fusk eller falskspel försöker påverka spelet eller som ett led i ekonomisk brottslighet utnyttjar kasinot för att "tvätta svarta pengar". För att förhindra den typen av transaktioner kan alla växlingar av pengar och jetonger registreras. För att kunna få kontroll över och registrering av alla växlingar krävs dels regi- strering, dels att växlingen görs i särskilda kassor.
Registrering kan också motiveras av rena ordningsskäl. Personer som vid tidigare besök uppträtt störande eller berusade kan för- hindras att komma i lokalerna om krav på legitimation upprätthålls. För att göra det möjligt att identifiera de personer som av särskild anledning bör vägras tillträde är ett register nödvändigt.
Registreringen skulle även kunna omfatta personer som ute- stängts från andra in- eller utländska kasinon, för t.ex. falskspel eller "tvätt av svarta pengar".
SOU 1992:33
På utländska kasinon förekommer allmänt att TV-kameror används som en del i ett säkerhetssystem, för att bl.a. övervaka spelets genomförande och kontrollera gästerna. Kamerorna fyller även funktionen av att vara ett kontrollmedel för gästerna. Tvister som uppstår mellan gäster och croupierer om vad som faktiskt förevarit kan snabbt lösas genom en uppspelning av videoband.
Enligt 5 5 1 st lagen ( 1990:484 ) om övervakningskameror m.m. får tillstånd att använda övervakningskamera, som riktas mot en plats dit allmänheten har tillträde, meddelas endast om sökanden kan anses ha ett befogat intresse av att få använda kameran och att detta intresse inte lika väl kan tillgodoses på något annat sätt. Till- stånd skall kunna meddelas om dessa grundläggande förutsättningar är uppfyllda och om informationen som kan förmedlas av kameran är av ringa betydelse för enskildas integritet m.m. När det gäller fall där riskerna för integritetsintrång är större fordras för att tillstånd skall kunna meddelas att intresset att tillgodose det av- sedda ändamålet är så starkt att det skall ges företräde framför intresset att värna enskildas personliga integritet. I 6 & samma lag föreskrivs att ett tillstånd kan förenas med rätt att behandla eller bevara bilder om sökanden har särskilda behov av detta.
Övervakningen inom kasinolokalerna, vid reception och i lokaler- na för övervakning av spelborden och spelens genomförande, bör anses så angelägna att de kan överväga de enskildas personliga integritet då intresset att förebygga brott och ge gästerna en möjlig- het att klandra sättet för spelets genomförande. Detta gäller även behovet av att dels behandla, dels bevara bilderna. Möjligen fordras att lagen förändras för att göra det möjligt att övervaka med kameror.
Registrering av gästerna och användande av TV-kameror för kontroll av spel och gäster fordrar enligt gällande rätt tillstånd enligt datalagen (1973:289) och lagen ( 1990:484 ) om över- vakningskameror m.m.
Vid koncessionsprövningen bör dessa frågor behandlas. Av konstitutionella skäl synes det mindre lämpligt att regeringens beslut görs beroende av lägre instansers prövning. I dessa lagar bör därför
SOU 1992:33
föreskrivas att tillstånd inte krävs i de fall regeringen prövat saken. 10.6 Personal
I lagen bör anges att all anställd personal skall vara fyllda 18 år samt att ingen anställd får för egen eller för annans räkning delta i spelet. Spelförbudet skall naturligtvis inte gälla för de situationer då den anställde medverkar i spelets genomförande, som t.ex. i kort- spelet Black Jack.
Spelförbud för de anställda bör införas för att förebygga fusk från de personer som leder spelet.
Stora krav måste ställas på kasinopersonalens kunskaper och erfarenheter. Detta gäller i synnerhet de personer som leder och övervakar spelet vid de olika borden. Traditionellt kasinospel kräver att personalen som bemannar borden snabbt klarar av att kon- trollera insatser och göra vinstutbetalrringar, behärskar reglerna och kan följa internationellt allmänt förekommande rutiner och tekniker. Det fordras också vaksamhet för att snabbt kunna avstyra falskspel.
De krav på kunskap som ställs på personalen kan endast mötas med omfattande utbildning, både grund- och fortbildning. Man måste därför räkna med att det kommer att ta en viss tid innan ett beslut om kasinoverksamhet kan förverkligas i awaktan på att utbildad och intrimmad personal står till förfogande. Det torde därför också bli en uppgift att utarbeta särskilda utbildningsprogram för att möta de krav som uppställs på personalen.
10.7 Verksamhetsföreskrifter
Kasinospelsverksamheten bör omgärdas av en noggrann reglering. Anvisningar och föreskrifter bör ges för hur verksamheten i detalj skall fullgöras. Här vill utredningen peka på några viktiga områden. Frågorna kan tas upp i lotterilagen , lotteriförordningen, i villkor för tillståndet, koncessionsvillkor samt i interna bestämmelser.
SOU 1992:33
Spel på kredit bör överhuvud taget inte tillåtas. Som betalning för deltagande i spel eller för spelmarker får endast godkännas kontant betalning, resecheck eller annat säkerställt betalningsmedel, certifierad check eller betalkort, kontokort eller liknande.
Polismyndigheten och tillsynsmyndighetens personal har fritt till— träde till lokalerna under tjänsteutövning. Sådan personal har inte rätt att delta i spelet.
Under kasinots öppettider bör en företrädare för tillstånds- havaren/operatören finnas på plats för att kontrollera att spelet följer givna normer samt för att vid behov ingripa i spelet. Dessutom bör det finnas särskild personal som ansvarar för kasinots säkerhet och att god ordning upprätthålls.
Utredningen anser att det bör finnas en särskild regel som förbjuder personalen att ta emot gåvor och dricks för egen räkning. En sådan regel förebygger risken för "samarbete" mellan anställda och gäster.
Bruket att ge dricks ("tips") är allmänt förekommande vid kasinon av internationellt slag världen över. Dricks lämnas vid t.ex. roulettspel oftast av gästen vid vinst på rent nummer (plein) och dricksen brukar motsvara värdet av insatsen. De drickspengar som lämnas av gästerna på de kontinentala kasinona är väsentliga inkomstkällor för anordnarna. I Tyskland utgör dricksen den huvud- sakliga inkomstkällan för personalen. Det kan hävdas att dricks- systemet är en föråldrad löneform som inte hör hemma i ett modernt samhälle. Om dricks alls skall förekomma bör detta göras frivilligt och utan krav.
En gäst som önskar ge dricks bör dock kunna tillåtas göra detta under förutsättning att dricksen tillgodoräknas hela personalstyrkan och att drickens samlas upp i särskilda förvaringslådor ("tronc") vid de olika borden.
Lådorna skall vara försedd med två skilda lås. Tömning och redovisning av lådorna bör ske på samma sätt som med spelbordens förvaringslåda för växling. Dricks bör fördelas mellan kasinos anställda enligt grunder och på villkor som fastställts av tillsyns- myndigheten.
SOU 1992:33
Utförliga regler för växling av pengar till spelmarker och vice versa är nödvändiga eftersom kasinospel omsätter mycket stora belopp. Bristande rutiner därvidlag kan medföra kännbara förluster för kasinot. Det ligger även i gästernas intresse att utförliga regler för växling har upprättats.
Spelmarker bör endast kunna växlas till pengar i kasinots växel- kassa. Utbetalning av vinst bör kunna göras med check om värdet överstiger ett i förväg bestämt belopp. Utbetalning av vinst från utbetalningsautomater bör också får göras med check om det är fråga om stora belopp.
Växling av kontanter till spelmarker bör kunna göras vid spelbord endast under förutsättning att croupierema lägger kontanterna i en särskild låst förvaringslåda vid bordet. Förvaringslådan skall inte kunna avlägsnas eller öppnas av av andra än chefsfunktionärer. Tömning av förvaringslådan görs dagligen sedan spelet avslutats vid bordet av två personer. En av dessa personer bör utses av tillståndshavaren'och bör inte vara anställd och skall inneha nycklar till det ena av förvaringslådans lås. Den andre personen skall tillhöra kasinots ledning.
Över varje spelbord bör dels föras särskild statistik över spelet, dels över inspelat belopp. Över förvaringslådomas innehåll bör dagligen upprättas särskild ekonomisk redovisning. Den särskilda registreringen som görs över förvaringslådomas innehåll av kon- tanter bör fogas till den särskilda ekonomiska redovisningen. Att redovisningen upprättats korrekt bekräftas genom att båda kon- trollanterna undertecknar redovisningen.
10.8. Öppethållande
På kontinenten är det är vanligt att kasinons öppethållande regleras. Detta sker antingen i lag eller i de särskilda tillstånds- besluten att bedriva kasinospelsverksamhet. Det kan övervägas om frågan bör regleras i lagen. Det skulle även vara möjligt att i koncessionsvillkoren ange under vilka tider som kasinospelsverksam-
SOU 1992:33
heten får bedrivas. Detta behöver inte göras i detalj mezn ramarna bör anges.
10.9. Entréavgilt
Utredningen anser att lagen bör ge regeringen möjlighet att föreskriva entréavgift i koncessionsvillkoren. Skälet för detta är dels att en entréavgift tydligt markerar att deltagande i spelet bygger på ett medvetet beslut, dels att entréavgiften kan sortera bort personer som inte borde spela på ett kasino av ekonomiska skäl.
Regeringen har möjlighet att då fastställa den högsta tillåtna avgiften så att inte stora grupper besökare utestängs från kasinospel. Erfarenheter från Danmark visar dock att entréavgifter påverkar besöksfrekvensen och spelbenägenheten hos gästerna på ett negativt sätt. Summan av entréavgifternas värde är i sammanhanget dess- utom försumliga.
10.10. Marknadsföring
I vissa länder förekommer restriktioner i fråga om kasinoföre— tagens rätt att marknadsföra sin verksamhet. I England är all reklam för spelklubbama förbjuden. För svensk kasinospelsverk- samhet bör inte uppställas regler som begränsar rätten att mark- nadsföra verksamheten i synnerhet om ett av skälen för att inrätta kasinon är att förhindra eller begränsa det illegala spelet. Kasinona bör ha frihet att själva utforma sin reklam. De begränsningar som kan förordas beror närmast på allmänna etiska och sociala hänsyns- taganden som gäller för t.ex. sprit och tobaksreklam. En metod att marknadsföra kasinon kan vara att gratis dela ut spelmarker för att locka gäster. Huruvida detta skall uppfattas som otillbörligt eller inte måste övervägas särskilt. Tillståndshavaren skulle t.ex. kunna förbjudas att gratis dela ut spelmarker till besökarna. Även ett sådant ställningstagande skulle kunna vara värt att beakta om det skulle kunna uppfattas som otillbörlig marknadsföring av kasinospel.
SOU 1992:33
10.11 Sidoverksamhet
På vissa håll utomlands skall spelverksamheten förenas med social eller kulturell verksamhet. I franska kasinon skall särskilda lokaler inrättas för offentliga konserter och andra liknande kulturella tillställningar. Det är varken lämpligt eller nödvändigt att uppställa sådan krav för kasinospelsverksamhet i Sverige. Det torde vara kasinoverksamhetens allmänna eller särskilda inriktning i sig som skall vara avgörande för om underhållning eller annat kulturellt utbud skall ingå i verksamheten eller inte.
I många kasinon finns resturangrörelser. Lönsamheten och behovet av andra utbud än spel vid ett kasino bör avgöras av marknadsmässiga skäl och inte regleras i lag eller författning. Även frågan om en sådan sidoaktivitet som restaurangrörelse skall drivas av kasinoägaren eller av annan bör få avgöras med hänsyn till marknadssituationen och kasinots allmänna inriktning. Inter- nationella erfarenheter visar att det förväntas av besökarna att en restaurang av god klass finns inom kasinots lokaler och att, själv- fallet, inga omotiverade begränsningar görs i rättigheterna rörande serveringstillstånden.
Enligt 46 9 lagen (1977:293) om handel med drycker skall servering av alkoholdrycker avslutas senast klockan 01.00. Tillstånds- myndigheten får dock bestämma om andra tider för serveringens bedrivande. Socialstyrelsen har i sina allmänna råd till lagen angivit att en framställning om förlängd serveringstid bör behandlas restriktivt. Detta har också blivit fallet i praxis även om man i vissa enstaka fall eller vid vissa tillställningar utsträcker serveringstiden till klockan 02.00 - 03.00. En komplikation i sammanhanget kan vara att restauratören har kravet på sig att tillhandahålla mat och tillse att denna serveras i tillfredsställande omfattning under hela serveringstiden. Kombinationen av alkohol och spel är inte något problem vid kasinona. För att kunna följa spelet fordras ett vaket sinne. Sannolikheten för att störningar eller ordningsproblem skulle uppstå på grund av alkoholserveringen vid svenska kasinon är försumbar.
SOU 1992:33
Det finns heller inga vägande skäl att begränsa rätten att endast besöka kasinots restaurang eller "underhållningsavdelning" för de personer som inte är intresserade av spel eller som inte har fyllt 18 år.
Även beträffande lämpliga lokaler bör operatören få fria händer att finna acceptabla lösningar på egen hand och utan särskild reglering. Valet av lokaler skall dock kunna prövas och villkoras av regeringen i samband med koncessionsprövningen.
10. 12 'Junkets'
I vissa länder, t.ex Polen, tillförs kasinospelsverksamheten in- komster genom s.k. "junkets". "Junkets" är en organiserad gruppresa för personer som besöker ett kasino under en i förväg bestämd tid. Syftet med resan är att deltagarna skall spela på kasinot. Alla kostnader för resa och uppehälle m.m. betalas av resans organisatör. Vidare brukar det också förekomma arrangemang av nöjes- och förlustelsekaraktär vid sidan av själva spelandet.
Utredningen tar inte ställning till om "junkets" bör tillåtas i Sverige. Om företeelse skall accepteras bör regler ges för hur "junket-resor" skall organiseras och kontrakteras. Det vanliga är att detaljerade avtal träffas mellan, å ena sidan, de enskilda deltagarna och arrangören av resan och, å andra sidan, kasinot. Sådana avtal brukar innehålla uppgifter om
- antal dagar och timmar under vilket gästerna skall delta i
kasinots spel,
- minsta belopp som skall växlas in i jetonger, - att varje gäst vid ankomsten skall nedsätta en garantisumma hos kasinot, - högsta och lägsta insatserna i spel vid borden, - inväxling av jetonger till kontanter inte görs förrän viss dag.
SOU 1992:33
Förutom dessa punkter skall också anges övriga nödvändiga förutsättningar för gruppens spel och organisering av resan i övrigt. Förutsättningarna för junket-resor skulle dels kunna behandlas som särskilda villkor av regeringen i samband med tillståndsgivningen, dels behandlas i kasinots spelreglementet.
10.13 Tillsyn och kontroll
Med hänsyn till verksamhetens natur kan inte komma ifråga att ge marknadskrafterna fritt spelrum. Statlig tillståndsgivning, tillsyn och kontroll är viktiga faktorer för en sund kasinoverksamhet. Härvid förutsätts Lotterinämnden få en betydligt utvidgad roll.
För kasinospelsverksamhet av internationellt slag krävs även bestämmelser som reglerar villkoren för spelverksamheten så att spelarnas intressen tillgodoses samtidigt som huvudmannens och eventuella operatörers berättigade vinstintressen beaktas.
Kasinospelsverksamheten bör stå under tillsyn av en särskild myndighet. Tillsynen bör anförtros en enda myndighet för att bl.a. uppnå effektivitet och konsekvens i tillämpningen. Uppgiften att utöva kontroll och tillsyn bör anförtros Lotterinämnden. Operatörer som anlitas för den operativa verksamheten måste underkastas motsvarande tillståndsplikt, tillsyn och kontroll.
På den personal som anlitas som croupierer eller på annat sätt har ansvar för spelets bedrivande bör ställas krav på en tadelfri bakgrund och dokumenterade kunskaper om förekommande spel- former. Lotterinämnden bör utfärda licens på grundval av lämplig- hetsintyg och bevis om godkänd utbildning.
Lotterinämnden bör även ansvara för typgodkännande av spel- marker och teknisk utrustning. Spelmarker skall vara försedda med kasinos märke eller logotype. Tillstånd att anordna spel med roulettbord innefattar en skyldighet att förete godkänt bevis om besiktning av rouletthjul. Besiktningen skall visa att sannolikheten för vinst är lika stor på alla enskilda nummer i hjulet och att hjulet plomberats samt försetts med märke som anger besiktarens firma
SOU 1992:33
och dag för besiktning. Rouletthjul som saknar plombering eler på vilken besiktarens märk avlägsnats får inte användas vid spel. Besiktning skall därefter göras årligen. Innan spel påbörjas slzall plomberingen och besiktarens märke kontrolleras av föreståndaren.
Tillstånd att anordna spel med utbetalningsautomater innefattar en skyldighet att förete godkänt bevis om besiktning av masldnerna. Bevis skall tillställas tillsynsmyndigheten.
Besiktningen skall bl.a. visa att utbetalningsprocenten inte inder- stiger t.ex. 80 procentenheter, att maskinen är försedd med ezt räkneverk som visar samtliga insatser och utbetalade vinster, att räkneverket inte kan nollställas, att ett enskilt spel på maskiren varar längre än tre sekunder. Räkneverk, rnikrochips, banden med symboler och övriga delar som är avgörande för spelet plomlerats av besiktaren så att de inte kan avlägsnas eller ändras. Maskn skall vara försedd med märke som anger besiktarens firma och dag för besiktning.
Utbetalningsautomat som saknar plombering eller på vilket besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel. Besil—tning skall därefter göras årligen. Besiktning skall även göras sedan maskinen genomgått reparation. Besiktaren skall i protokoll intyga att maskinen inte utsatts för konstruktiva ändringar eller att plomberingama brutits. Innan spel kan påbörjas skall plomberingen och besiktarens märke kontrolleras av föreståndaren.
SOU 1992:33
Kommittédirektiv
&
&& FE?
En översyn av lotterilagstiftningen
Dir. 1991:22
Beslut vid regeringssammanträde 1991-()4-11
Statsrådet Wallström anför.
I Mitt förslag
En parlamentariskt sammansatt kommitté tillkallas för att se över lotteri- lagstiftningen.
2 Uppdragets huvudsakliga innehåll
Kommittén bör undersöka. i vad mån folkrörelsema i högre grad än för närvarande kan finansiera sin verksamhet genom ökade intäkter av lotterier och spel och i vad mån det ur kontrollsynpunkt är möjligt att förenkla eller avreglera vissa lotteriformer.
Översynen bör samtidigt leda till förslag om förändringar som gör att lag- stiftningen blir enklare att första. överblicka och tillämpa.
3 Bakgrund
Lotterilagen (l982: 101 l. ändrad senast l988:839) trädde i kraft den 1 ja- nuari 1983. Lagen bygger i väsentliga delar pä den tidigare gällande lotteri- förordningen (19391207. upphävd 1982: HJIZ). En huvudregel i lotterilagen är att behållningen av ett lotteri skall tillfalla ideella ändamål eller det till- männa.
Vissa ändringar i lagen trädde i kraft den I januari 1989 (SFS 19881839). Syftet med ändringarna var främst att underlätta för folkrörelsema att finan— siera sin verksamhet genom lotterier och spel ( prop. 1987/88:141 s. IS). Änd— ringarna innebär att penningvinster i viss utsträckning har blivit tillåtna i Iot- tcricr och bingospel. Vidare har det tidigare tillständstvänget för sådana lot-
SOU 1992:33
Dir. l99lz22
ru
terier som anordnas huvudsakligen inom endast en kommun, ersatts med registrering. Samtidigt med dessa lagändringar sänktes skatten på bingospel med penningvinster från 5,5 procent till 3 procent av omsättningen och vi- dare togs skatten bort på alla varulotterier. även bingo med enbart varuvins— ter.
Den nuvarande lotteriförordningen (1982:1012. ändrad senast 19892274) reglerar avgifter för bevis om tillstånd till lotterier. typgodkännanden av lot- ter och bingobrickor samt godkännande av kontrollutrustning. Den 15 juni 1989 trädde vissa ändringar i kraft som bl.a. innebar att avgiften för bevis om registrering sänktes från 800 till 300 kr. (SFS 19891274).
Sveriges Riksidrottsförbund och Folkrörelsernas Samarbetsorgan för Iot- terifrågor har i skrivelser till regeringen den 11 juni 1990 respektive den 10 september 1990 (C90/1318/FU, C90/1820/FU) påtalat att gällande bestäm— melser hindrar en angelägen utveckling och förnyelse av den lotteri- och spelverksamhet som bedrivs av folkrörelsema. De anser sig därför inte kunna ta till vara de tekniska landvinningar som redan utnyttjas av de stat— liga spelbolagen. Dessa förhållanden har påtalats även i motioner till riksda- gen (bet. 1989/902Kr502 och bet. 19901'91 :Kr509).
Riksdagens kulturutskott har i sitt betänkande om lotterifrågor (bet. 1990/91 :KrU8 s. Sf) uttalat att lotterilagen behöver ses över. Enligt utskottet bör översynen göras av en utredning vari ingår representanter för de i riksda— gen företrädda partierna. Riksdagen beslöt att som sin mening ge regeringen till känna vad utskottet hade anfört i denna del (rskr. 31).
Regeringen hari årets budgetproposition ( prop. 1990/91:100 bil. 15 s. 102) föreslagit att den övre gränsen för vinsternas storlek i bingospel höjs från ett halvt till ett helt basbelopp. En sådan ändring skulle öka intresset för bingo- spel och ge folkrörelserna möjlighet att öka sina intäkter av bingospel.
Riksdagens kulturutskott har hemställt att riksdagen beslutar om denna ändring genom ett tillägg till 12.5 lotterilagen (1990/91:1(rU18). Riksdagen har antagit det vid betänkandet fogade förslaget till ändring i lotterilagen (rskr. 231).
4 Problem
För folkrörelsema har lotterier av tradition varit en betydande inkomst- källa vid sidan av statligt och kommunalt ekonomiskt stöd. Omsättningen på den totala spelmarknaden har ökat under åttiotalet. Den tidigare kraftiga tillväxten på det statliga lotteriområdet har mattats av under senare år. De statliga lotterierna står ändå för huvuddelen av ökningen medan folkrörelse- lotteriernas andr-| ax omsättningen. rclzttiil sett. har minskat sedan är 1975. En viss återhämtning för folkrörelsernas del kan noteras under senare år. Omsättningen pä bingospel har ökat tack vare de tidigare nämnda ändring—
SOU 1992:33
arna i bl.a. lotterilagen som trädde i kraft år 1989. Dessa förhållanden ger anledning att undersöka vilka ytterligare åtgärder som kan vidtas för att för- bättra möjligheterna för folkrörelserna att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel. '
Frågan om hur spelmarknaden utvecklas för föreningarna är bl.a. bero- ende av i vilken utsträckning dessa förmår att utnyttja de möjligheter till ökade intäkter av lotterier och spel som de senaste ändringarna i lotterilag- stiftningen ger. Man har kunnat konstatera att omsättningen i bingospel har ökat påtagligt och att nettobehållningen har blivit betydligt större än tidi- gare. Det torde framför allt vara idrottsrörelsen som genom sin stora andel av bingoverksamheten dragit fördel av de ökade intäktsmöjlighetema.
Den nuvarande lotterilagen behöver förbättras i olika avseenden, inte minst i formellt och redaktionellt hänseende. Den är svåröverskådlig och har visat sig svår att tillämpa. Lagen behöver därför arbetas om och ses över i språkligt hänseende. Oklarheter vid tillämpningen har uppstått bl.a. i fråga om vilken myndighet som beslutar om tillstånd till lotterier som bedrivs i mer än en kommun. Det gäller t.ex. frågor om lotteriallianser och bedrivande av lotteri i lokal—TV och liknande medier.
5 Uppdraget Inledningsvis har jag angett uppdragets huvudsakliga innehåll. Jag vill i det följande peka på några frågor som översynen bör omfatta. Kommittén bör undersöka och lägga fram förslag till åtgärder som positivt kan påverka folkrörelsernas möjligheter att öka sina intäkter från lotterier och spel. Kommittén bör därvid särskilt undersöka om lotteriintäkterna kalt öka genom — att folkrörelsema i högre grad än för närvarande ges möjligheter att an- vända sig av modern lättkontrollerad teknik. — att ytterligare förenkla eller avreglera vissa lotteriformer. om det är möj— ligt från kontrollsynpunkt. och -— att öppna ytterligare möjligheter till lotterier med penningvinster.
Kommittén bör utvärdera de ändringar i bl.a. lotterilagen som trädde i kraft den 1 januari 1989. I samband med detta bör kommittén även redovisa folkrörelselotteriernas utveckling efter de senaste lagändringarna och över- väga om man kan dra några slutsatser utifrån detta. Jämförelser bör göras med utvecklingen av de statliga lotterierna.
Kommittén bör i anslutning till den lagtekniska översynen se över överkla- gantlchcstfitnntclsctna och. ont (lct hchöis efter en jämförelse med andra likartade förvaltningsärenden. föreslå sådana förändringar som kan medföra en enkel och snabb beslutshantering.
SOU 1992:33
m
*m—
hennes hemställan.
Kommittén bör även se över reglerna om avgifter och i mån av behov före- slå dc förbättringar och förenklingar som kan behövas.
Kommittén bör särskilt beakta hur behovet av tillsyn och kontroll skall tillgodoses på ett enkelt och ändåmålsenligt sätt.
Kommittén bör beakta de förslag som lagts fram i betänkandet (SOU 1988124) Lotteri i radio och TV.
Efter en överenskommelse år 1990 mellan fi
nska och svenska regering— arna har insats- och vinstbeloppen vid spel på fartyg i internationell trafik höjts. Kommittén bör överväga om motsvarande höjning kan göras också vad gäller roulett- och kortspel i Sverige. Det bör stå kommittén fritt att utöver vad som direkt anges här utreda och lägga fram förslag till även andra åtgärder som positivt kan påverka folkrö— relsernas möjligheter att skaffa sig intäkter genom lotterier och spel.
6 Arbetets bedrivande
Kommittén bör avsluta sitt arbete före utgången av mars 1992. För kommitténs arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommit— téer och särskilda utredare angående dels utredningsförslagens inriktning (dir. 1984:05), dels beaktande av EG—aspekter i utredningsverksamhcten (dir. 1988143).
7 Hemställan
Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen be- myndigar det statsråd som har till uppgift att föredra ärenden om lotterier m.m.
— att tillkalla en kommitté — omfattad av kommittéförordningen (l976:l 19) — med högst 8 ledamöter. med uppdrag att se över lotterilag. stiftningen.
— att utse en av ledamöterna att vara ordförande. samt — att besluta om sakkunniga. experter. sekreterare och annat biträde åt kommittén.
Vidare hemställer jag att regeringen beslutar att kostnadern a skall belasta femtonde huvudtitelns anslag Utredningar m.m.
8 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och bifaller
(Civildepartementet) REGERINGSKANSLIETS
OFF SETCENTRAL Slodtholm 199!
SOU 1992:33
Bilaga 2 Principskiss till kasinoreglering i en ny LO'I'I'ERILAG
I denna bilaga återges en principskiss till hur en relativt detaljerad reglering av kasinospelsverksamhet med internationella regler skulle kunna utformas. Skissen har infogats i en tänkt framtida lagstiftning där alla spel- och lotteriformer är utförligt
reglerade. LO'ITERILAG 1 kap. Gemensamma bestämmelser 2 kap. Traditionella lotterier 3 kap. Vadhållning
4 kap. Kasinospel
Definitioner
1 & Med kasinospel förstås enligt denna lag roulettspel, Black Jack, Baccarat, Craps och andra liknande spel samt spel på utbetalningsautomater.
Med utbetalningsautomat avses spelautomat som ger vinst i form av pengar, värdebevis, spelpoletter eller liknande.
För spel på utbetalningsautomater med begränsade insatser och vinstmöjligheter gäller särskilda bestämmelser.
SOU 1992:33
Tillstånd m.m.
2 5 Tillstånd att anordna kasinospelsverksamhet och besluta om särskilda villkor i samband därmed samt återkalla eller begränsa sådant tillstånd meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Tillstånd får meddelas endast om det kan antas att verksamheten kommer att bedrivas på ett från allmän synpunkt lämpligt sätt samt enligt meddelade föreskrifter, villkor och bestämmelser.
Kostnader för utredningar som fordras enligt denna lag skall betalas av sökanden.
3 5 Tillstånd att anordna kasinospel får endast lämnas till ett svenskt aktiebolag som ägs till mer än hälften av stiftelsen Folkrörelserna i Sverige.
Regeringen kan på begäran av detta bolag ge tillstånd för annan juridisk person att anordna kasinospel för bolagets räkning.
4 5 Tillstånd till kasinospelsverksamhet meddelas för en tid av minst tio år. Tillstånd kan, om det finns särskilda skäl, meddelas för kortare tid.
5 & Tillståndshavare skall ställa betryggande säkerhet som garanti för gästernas vinster och garantibelopp till Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige.
Fördelning av överskott
6 & Överskottet av kasinospel skall tillföras en stiftelse med namnet Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige. Stiftelsen skall fördela medel bland riksomfattande svenska idéburna organisationer med en
demokratisk uppbyggnad (folkrörelser).
Riksorganisation som avses i första stycket skall ha till huvudsakligt syfte att främja allmännyttigt ändamål inom Sverige.
Erhållna medel skall uteslutande användas för lokal ideell breddverksamhet bland barn och ungdom. Erhållna medel får inte användas till partipolitisk verksamhet.
Spelreglemente
7 (j Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall fastställa regler för kasinospel i spelreglemente.
SOU 1992:33
Marknadsföring m.m.
8 5 Vid marknadsföring av kasinospel skall måttfullhet iakttas. Därvid gäller särskilt att reklam eller annan marknadsföringsåtgärd inte skall vara påträngande eller uppsökande.
Spelmarker får inte utlämnas utan ersättning.
Kasinolokaler m.m.
9 & Kasinospelsverksamhet skall anordnas i lämpliga lokaler. Till kasinolokaler räknas de utrymmen som används för spel.
10 5 I lokalerna får anbringas övervakningskameror för att motverka falskspel och för att i efterhand kunna fastställa spelets faktiska förlopp.
11 5 T illståndshavaren svarar för att god ordning råder i spellokalen.
Öppethållande
12 & Kasino får hållas öppet dagligen under tiden 14.00 till 04.00. Kasino får inte hållas öppet för spel under långfredagen, påskdagen, annandag påsk, pingstafton, julafton eller juldag.
Tillståndsmyndigheten kan i enskilda fall meddela beslut om begränsning eller utökning av tider för öppethållandet.
Besiktning m.m.
13 & Rouletthjul och utbetalningsautomater skall vara försedd med tillståndshavarens märke eller kännetecken.
14 5 Tillståndshavaren skall uppvisa bevis om godkänd besiktning av rouletthjul innan det tas bruk. Beviset skall tillställas tillsynsmyndigheten och inte vara äldre än tre månader.
Besiktning skall därefter göras årligen. Rouletthjulet skall vara plomberat samt försett med märke som anger besiktarens firma och dagen för besiktning. Rouletthjul som saknar plombering eller på vilken besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel.
SOU 1992:33
15 5 Tillståndshavaren skall uppvisa bevis om godkänd besiktning av utbetalningsautomat innan den tas i bruk. Beviset skall tillställas tillsynsmyndigheten och inte vara äldre än tre månader.
Besiktning skall därefter göras årligen.
Utbetalningsautomaten skall vara plomberad samt försett med märke som anger besiktarens firma och dagen för besiktning. Utbetalningsautomat som saknar plombering eller på vilken besiktarens märke avlägsnats får inte användas vid spel. Besiktning skall även göras sedan maskinen genomgått reparation. Besiktaren skall i protokoll intyga att maskinen inte utsatts för konstruktiva ändringar eller att plomberingama brutits.
Tillträde m.m.
16 & Endast den som fyllt 18 år får delta i kasinospel.
17 5 Besökare skall på begäran kunna förete legitimationshandling.
18 & Personregister får upprättas Över de personer som besöker ett kasino.
Register får också upprättas över personer som inte kan accepteras som besökare till följd av olämpligt uppträdande, som bedöms spela över sina tillgångar eller spelat eller försökt spela falskt.
19 & Entréavgift får tas ut av kasinobesökare.
Anställda i ett kasino
20 5 Bara den som fyllt 18 år och som med hänsyn till sina egenskaper och övriga omständigheter bedöms vara lämplig för upp- giften får anställas på ett kasino.
En anställd får inte själv eller genom ombud för egen eller annans räkning delta i kasinots spel eller ta emot dricks av gästerna.
5 kap. Skicklighetsspel 6 kap. Bingospel 7 kap. Spel på utbetalningsautomater med begränsade
insatser och vinstmöjligheter
SOU 1992:33
Principskiss till kasinoreglering i en ny lotterilag 123 8 kap. Tillsyn
1 & Lotterinämnden utövar den centrala tillsynen över efterlevnaden av denna lag och de föreskrifter som meddelats med stöd av lagen.
Den som har beviljats tillstånd eller registrering enligt denna lag är skyldig att, efter anmodan av Lotterinämnden, lämna upplysningar samt ställa handlingar och annat till förfogande som behövs för tillsynen.
2 5 Om tillståndshavaren enligt 2 och 3 55 inte följer bestäm- melserna i denna lag, förordningen eller meddelade föreskrifter får Lotterinämnden, efter omständigheterna,
1. meddela varning,
2. ålägga tillståndshavaren att vidta rättelse,
3. återkalla tillstånd i de fall tillståndshavaren upphört med kasinospelsverksamheten,
4. återkalla godkännande av föreståndare eller ersättare för
denne, 5. hos regeringen anmäla att tillståndet att anordna kasino bör
återkallas.
9 kap. Ansvar m.m.
1 5 Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. olovligen anordnar lotteri eller olovligen innehar utbetalningsautomat,
2. bryter mot bestämmelse i denna lag eller mot föreskrift som har meddelats med stöd av denna lag eller
3. inte fullgör skyldighet enligt 8 kap. 1 5 eller lämnar oriktig uppgift i ansökan om tillstånd, registrering eller vid fullgörandet av uppgiftsskyldighet enligt denna lag.
2 & Insatser som har uppburits vid brott enligt 1 5 samt utrustning, annan egendom och handlingar som använts vid eller varit föremål för sådant brott skall förklaras förverkade, om detta inte är uppenbart oskäligt.
I stället för egendomen kan dess värde förklaras förverkat.
SOU 1992:33
10 kap. Överklagande 11 kap. Avgift er
Övergångsbestämmelser
LO'I'I'ERIFÖRORDNING
Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige
Bildande
1 & Stiftelsen Folkrörelserna i Sverige bildas i och med att denna förordning träder i kraft och genom att staten tillskjuter 100 miljoner kronor som stiftelsens grundfond.
Ändamål
2 & Stiftelsens ändamål är att främja lokal ideell breddverksamhet bland barn- och ungdom.
Verksamhet
3 & Stiftelsen verkar för sitt ändamål genom att fördela överskottsmedel från kasinospelsverksamhet enligt 4 kap. lotterilagen .
Medelsförvaltning
4 & Stiftelsen skall förvalta sina medel på ett sådant sätt att krav på god avkastning och betryggande säkerhet kan tillgodoses. 5 (j Stiftelsen får placera kapital i det aktiebolag som avses i 4 kap. 3 & lotterilagen. Stiftelsen skall äga mer än hälften av aktierna i detta bolag.
Styrelsens sammansättning m.m. 6 (j Stiftelsens styrelse skall bestå av tio ledamöter, varav fem utses av sådana riksorganisationer som avses i 4 kap. 6 & lotterilagen. Bland dessa ledamöter utses tre av Sveriges riksidrottsförbund, en
SOU 1992:33
av IOGT-NTO och en av HCK.
Regeringen utser övriga fem ledamöter, varav en skall vara styrel- sens ordförande.
7 5 Styrelsen är beslutsför då minst hälften av ledamöterna är närvarande. Beslut fattas med enkel majoritet. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
Styrelsen sammanträder på kallelse av ordföranden eller om minst hälften av ledamöterna begär det.
8 & Stiftelsen företräds förutom av styrelsen i sin helhet av ordföranden jämte en annan ledamot.
9 & Stiftelsens styrelse skall ha sitt säte i Stockholm.
Räkenskaper
10 & Styrelsen skall fortlöpande föra räkenskaper över de medel som den förvaltar. Årsredovisning innefattande förvaltningsberättelse samt resultat- och balansräkningar skall upprättas med iakttagande av god redovisningssed.
11 & Styrelsens förvaltning och stiftelsens räkenskaper skall årligen granskas av Riksrevisionsverket.
12 & Stiftelsens räkenskapsår skall vara kalenderår.
Kasinospelsverksamhet
Spelformer
13 5 Vilka spelformer som får anordnas fastställs av regeringen. Regeringen kan bestämma att andra liknande former av spel också får anordnas.
Spelreglemente
14 & Spelreglemente skall upprättas av tillståndshavaren. Reglementet skall innehålla reglerna för de enskilda spelen, insatsernas lägsta och högsta belopp, samt information om vem som sliter tvister under spelets gång. Reglementet som godkänns av Lotterinämnden, skall anslås i lokalerna och finnas tillgängligt för gästerna.
SOU 1992:33
Växling
15 & Insatser i spel skall göras med särskilda spelmarker. Spelmarker skall vara försedda med kasinots märke eller kännetecken.
Spel vid utbetalningsautomater och utbetalning av vinster från sådana kan göras med kontanter.
16 & Växling av kontanter till spelmarker kan göras i växlingskassa och vid spelbord.
Spelmarker kan endast växlas till kontanter i växelkassa. Om spelmarkernas värde överstiger 50 000 kronor får betalning fullgöras med check.
Utbetalning av vinster från utbetalningsautomater får göras med check om värdet överstiger 50 000 kronor. Dricks
17 & Dricks som gästerna lämnar skall omedelbart läggas i en särskild förvaringslåda (tronc).
Dricksen skall fördelas mellan kasinos anställda enligt regler som fastställts av Lotterinämnden.
Dagliga räkenskaper
18 & Tillståndshavare skall föra dagliga räkenskaper över spelet. Redovisningen skall tillställas stiftelsen minst tre gånger i månaden. Föreståndare m.m.
19 5 På ett spelkasino skall finnas en föreståndare och minst en ersättare för denne.
Tillståndshavarens personal, personer i ledande befattningar i kasino, ledamöter i kasinos styrelse och kasinos övrig personal skall godkännas av Lotterinämnden.
SOU 1992:33
Bilaga 3 Investeringsbedömning samt analys av ingående kostnads- och intåktsposter.
Satu Lindell
Stockholm i mars 1992
SOU 1992:33
Investeringsbedömning samt analys av ingående kostnads- och intäktsposter
På uppdrag av Lotteriutredningen har jag utfört en kostnads- och intäkts- analys med tillhörande känslighetsanalys. Vidare så har en investeringskalkyl bifogats som ytterligare komplement. Dessa beräkningar ingår som en del i arbetet med utredningen "Kasinospelsverksamhet i follcrörelsens tjänst ?". Utgångspunkten till beräkningarna är att föreliggande utredning, med beräk- ningar, endast utgör ett underlag för att fatta principbeslut om kasinospels vara eller icke vara i Sverige. Beräkningama är dock inte signifikant känsliga för förändringari de ingående kostnads- och intäktspostema. Känslighets- analysen visar bl a att även om intäkterna skulle minska med 20% samtidigt som kostnaderna ökar med motsvarande, så skulle både nuvärdet samt det
redovisningsmässiga resultatet ändå vara positivt. Beräkningar och kommentarer
Utöver de antaganden som redovisas i beräkningama har beräkningarna baserats på:
— I rekryteringskostnader inkluderas kostnad för intervjuer, annons- kostnader, administration e t 0.
' Kostnaderna för fortbildningen antas vara lägre än kostnaderna för grund— utbildningen då den antas bedrivas i befintliga lokaler och under perioder då beläggningen inte är så hög. Vidare så antas utbildningen kunna hand- ledas av endast en lärare.
' Grundutbildningskostnaden antas vara c:a 50% av den initiala grundutbild- ningskostnaden. Skillnaden liggeri att utbildningen skeri befintliga lokaler och under handledning av befintlig personal.
' 1 kalkylen har frånvarokostnadema inte beaktats då uppgifter om frånvaro har saknats.
' Nyinvesteringar i spelbord och spelautomater sker vart Sze år. ' Nuvärdeberäkningama är baserade på reala belopp d v s samtliga betal- ningsflöden är uttryckta i dagens penningvärde. ' Investeringskalkylen baseras på en tidsperiod omfattande 10 år. ' 1 övrigt har beräkningarna utförts enligt anvisningar från Lotteri- utredningen.
- Grundinvesteringsbeloppen har i samtliga beräkningar baserats på att grundutbildningskosmaden är 20 MSEK, investeringar i lokaler är 100 MSEK samt att inköp av maskiner och inventarier uppgår till 13 MSEK.
Beräkningar och resultat redogörs för kortfattat nedan:
Grundberäkning Beräkningarna baseras på dels de ovan angivna förutsättningama samt på de
kostnads- och intäktsuppgifter som erhållits från Lotteriutredningen. Nuvärd- et av investeringen, med ett avkastningskrav på 10%, är 934 MSEK. Redo- visningsmässigt resultat efter finansnetto uppgår till 96 MSEK. Under för- utsättning att 40% av resultatet går till entreprenadföretaget så erhåller folk- rörelsema c:a 40 MSEK. Noteras bör att beloppen är uträknade per kasino. Detta innebär följdaktligen att med det planerade antalet kasinon så skulle folkrörelsema erhålla 120 MSEK per år.
Beräkning ] De antaganden som erhållits antas anta lägsta värdet i det, av Lotteriutredning- en, angivna intervallet. Nuvärdet av denna kalkyl blir marginellt högre än för grundberäkningen, 936 MSEK. Samma gäller för resultat efter finansnetto samt tillskott till folkrörelsema.
Beräkning 2 De antaganden som erhållits antar högsta värdet i det angivna intervallet. Nu- värdet av investeringen blir 1891 MSEK. Resultat efter finansnetto 188 MSEK samt tillskott till folkrörelsema c:a 77 MSEK.
Beräkning 3 Inflationen antas befinna sig på samma nivå som i dagsläget under hela kalkylperioden. Endast marginella förändringar i resultat efter finansnetto och tillskott till folkrörelsema, jämfört med beräkning 1 och 2. Nuvärdet sjönk däremot till 884 MSEK beroende på det högre avkastningskravet. Nuvärdet kommer att vara positivt även vid betydligt högre avkastningskrav än 10.5%.
Beräkning 4 Kalkylens känslighet för variationer i efterfrågan d v s antal personer som dagligen besöker kasinot är låg. Detta under förutsättning att de övriga antag-
andena förblir konstanta. Så länge antalet besökare inte understiger 220 per-
soner per dag kommer kasinot att ge ett positivt resultat efter finansnetto. Där- emot kommer nuvärdet vid denna beläggning att vara negativt. Om antalet be— sökare stiger till 250 personer per dag kommer även nuvärdet för invest- eringen att bli positivt. Tillskottet till folkrörelsema kommer att vid den sist— nämnda beräkningen att uppgå till 2.5 MSEK.
Beräkning 5 Känsligheten för variationer i spelnetto d v s satsat belopp och nettot per spel—
automat är mycket låg. Även under antagandet att det satsade beloppet samt nettot per spelautomat sjunker med 50% så kommer resultat efter finansnetto att vara c:a 16 MSEK samt nuvärdet 129 MSEK. Tillskottet till folkrörelsema blir, enligt denna beräkning, c:a 7.6 MSEK.
Slutkommentar
Kritik skulle kunna riktas mot de schablonmässiga beräkningarna av vissa kostnadsposter t ex rekrytering och utbildningskostnader. Vidare så finns vissa kostnadsposter inte med i kalkylen t ex frånvaro och försäkringskost- nader. Känslighetsanalysen visar dock att kalkylen uppvisar en mycket låg känslighet mot variationer i variablerna. Detta gäller både för beräkning av resultat efter finansnetto samt nuvärdebcräkningarna.
Vad som däremot inte utreds är kostnads- och intäktspostemas känslighet för variation i olika makroekonomiska variabler t ex konjunkturkänslighet. Vidare saknas en utförlig kalkyl över de samhällsekonomiska konsekvenser som kasinospel kan medföra t ex effekter på skatteunderlag och minskade intäkter från andra spelformer.
Kasinoverksamhet i sverige Utkast 1992—03—17
Ett kasino av internationellt slag i stockholm, bedömningen förutsätter att kasinoverksamheten bedrivits
under viss tid efter etableringsfasen.
Antag ått 700 — 900 besökare per dag att 10 — 20 spelbord finns att 80 — 100 utbetalningsautomater finns i lokalens omedelbara närhet att 110 — 130 personer/anställda leder spelet ått 40 - 50 fullgör andra arbetsuppgifter, som administration, underhåll, säkerhetsfrågor, städning m.m. att 20 — 25 personer anställda i restaurangverksamheten att spel genomförs under 360 dagar av årets dagar att 500 — 600 kr genomsnittlig förbrukning per besökare, som spelar vid borden, ått varje utbetalningsautomat genererar 1 000 - 2 000 kronor netto per speldag (Jack Pott—vinster föreslås bli tillåtna) Inspelat belopp (gross win) + dricks och entréavgifter Entréavgifter 700 X 50 kr = 35 000 kr 700 besökare X 500 kr = 350 000 kr Utbetalningsautomater 80 X 1 000 kr= 80 000 kr (Dricksinkomster 5 % av 350 000 kr = 17 500 kr) (Restauranginkomster +/- 0 kr) Summa kronor/dag 482 500 kr
14 475 000 kr 173 700 000 kr
Summa kronor/månad Summa kronor/år (360 dagar)
Kostnader[år
Personalkostnader Croupierer m.m. 116 st X 25 000 kr X 12= 34 800 000 kr Kasinoledningen 6 X 50 kr X 12 3 600 000 kr övrig personal 54 x 25 000 kr x 12 16 200 000 kr Summa kronor/år 54 600 000 kr
Lokalkostnader1år
2 000 kvm X 2 500 kr/kvm = 5 000 000 kr
[ Inventarier Spelbord 70 000 kr/st X 18 = 1 260 000 kr
Utbetalningsautomater 50 000 X 80 = 4 000 000 kr Säkerhetssystem = 5 000 000 kr övrig utrustning = 3 000 000 kr summa utgifter år 1 = 13 260 000 kr ]
Avskrivning, 20 % av 13 260 000 kr 2 652 000 kr per år.
övriga kostnader Bankgaranti 30 000 000 kr X 2 %
Marknadsföring 5 000 000 kr Summa kostnader
600 000 kr 5 000 000 kr 67 852 000 kr
Bruttointäkter . . Bruttokostnader' Kasino i stockholm 173 700 000 kr ./. 67 852 000 kr 105 848 000 kr
Tyska operatörer har uppgett att etableringskostnaden som en tumregel kan beräknas motsvara det första årets vinst (nettovinst).
För ett kasino i stockholm kan kostnaderna variera inom vida ramar beroende på lokalernas allmänna lämplighet. Förberedelsearbetet, såsom utbildning av personalen, hyra av tillfälliga lokaler, konsulter m.m. kan beräknas kosta omkring 15 — 20 miljoner kronor. Ombyggnad av lokaler för att möta de krav som ställs på ett internationellt kasino kan variera mellan 10 och 100 miljoner kronor. Kostnader för kasinoutrustning och inventarier i övrigt kan beräknas uppgå till 13 miljoner kronor.
intäkter Entréavgifter 12600 Spelbord 126000 Utbetalningsautomater 28800 Dricks 6300 Summa intäkter: _m 14475 173700
Kostnader Löner ' Croupierer mm ' Kasionledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord ' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem ' Övrig utrustning Summa avskrivningar: Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision
' Adm/data ' Ränta/bankgaranti ' Marknadsföring
Summa kostnader:
Resu'tat: mrsa—ma 99456 Att dls-oneras av folkrörelsema 39782
Sida 1
- Utbildning personal 20000 ' Ombyggnad av lokaler 100000 ' Kostnad för maskiner 13000 Kalkylrånta 10.0% inflation 4.o% Nuvärde 934 MSEK
Sammanställning
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat i. avskrivninar Avskrivningar
Resultat et. avskrivnin-ar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Sida 2
Antaganden Antal:
Besökare
Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Administration e t e ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare
Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler
' kvm
' kr/kvm
Andel för entreprenadtöretagel Antal fortbildningsdagar I år Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad / dag Kostnad för grundutbildning Kostnad för personalsociala
700 18 80 116 54 34 20
6
360
500 1000 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Risklri ränta 90% Riskpremie 50% Inflation 40% Kalkylrånta 10.0% (Beräknad som: Riskfri+Premie—Inflation)
90 per person och år 20 per person och år
(tkr) IEEE:- Kr/månad Intäkter Entréavgifter Spelbord Utbetalningsautomater Dricks
Summa intäkter: _Im 14475 173700
Kostnader Löner ' Croupierer mm ' Kasinoledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord
' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem
' Övrig utrustning
Summa avskrivningar:
Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision ' Adm/data ' Ränta/bankgaranti ' Marknadsförin- Smnma kostnader: Resultat: _rm
Att dis-oneras av folkrörelsema
Sida 1
' Utbildning personal ' Ombyggnad av lokaler ' Kostnad för maskiner
Kalkylränta 10.0% Inflation Nuvärde 936 MSEK
Sammanställnin
173700 -74078
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat i. avskrivningar
Avskrivningar -2540
Resultat ef. avskrivningar 97082
Finansiella intäkter Finansiella kostnader Resultat ef. finansnetto 96482
Sida 2
20000 100000 13000
4.0%
Antaganden Antal: Besökare Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Underhåll och service ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare
Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler
' kvm
' kr/kvm
Andel för entreprenadföretagel Antal fortbildningsdagar / år Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad / dag Kostnad lör grundutbildning Kostnad för personalsociala
700 10 80 110 60 40 20
6
360
500 1000 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Risktri ränta 90% Riskpremie 50% Inflation 40% Kalkylrånta 10.0% (Beräknad som: Riskfri+Premie-Inflation)
90 per person och år 20 per person och år
Sida 3
Lotteriutredningen Beräkningz (tkr) Kr/dag Kr/månad
intäkter Entréavgifter Spelbord Utbetalningsautomater Dricks
Summa intäkter:
Kostnader Löner ' Croupierer mm ' Kasinoledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord ' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem ' Övrig utrustning Summa avskrivningar: Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision
' Adm/data
' Ränta/bankgaranti ' Marknadsföring
Summa kostnader:
Resultat: 17735 191987 Att disoneras av folkrörelsema 76795
Sida 1
' Utbildning personal 20000 ' Ombyggnad av lokaler 100000 ' Kostnad för maskiner 13000 Kalkylränta 10.0% Inflation 4.0% Nuvärde 1861 MSEK
Sammanställning
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat i. avskrivningar
Avskrivningar
Resultat et. avskrivningar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Resultat ef. finansnetto
Sida 2
Antaganden Antak
Besökare
Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Underhåll och service ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler
' kvm
' kr/kvm
Andel för entreprenadföretagel Antal fonbildningsdagar / är Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad / dag Kostnad för grundutbildning Kostnad för personalsociala
900 20 100 130 75 50 25 6
360
600 2000 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Risktri ränta 90% Riskpremie 50% Inflation 40% Kalkylränta 10.0% (Beräknad som: Risktri+Premie-lntlation)
90 per person och är 20 per person och år
Sida 3
(tkr) Kr/månad intäkter Entréavgifier Spelbord Utbetalningsautomater Dricks
Kostnader Löner ' Croupierer mm ' Kasinoledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord
' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem ' Övrig utrustning
Summa avskrivningar:
Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision
' Adm/data
' Ränta/bankgaranti ' Marknadsföring
_mm 99456 Att disponeras av folkrörelsema 39782
Sida 1
' Utbildning personal ' Ombyggnad av lokaler ' Kostnad för maskiner
Kalkylränta 10.5% inflation
173700 -74244
99456
96804
96204
Nuvärde 884 MSEK
Sammanställnin
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat i. avskrivnincar
Avskrivningar
Resultat ei. avskrivningar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Resultat ei. finansnetto
Sida 2
20000 100000 13000
25%
Antaganden
Antal: Besökare
Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Administration e ( c ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare
Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler
' kvm
' kr/kvm
Andel för entreprenadiöretaget Antal lortbiidningsdagar / är Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad I dag Kostnad för grundutbildning Kostnad för personalsociala
700 18 80 116 54 34 20
6
360
500 1000 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Riskfri ränta 80% Riskpremie 50% Inflation 25% Kaikylränta 10.5% (Beräknad som: Riskfri+Premie—inflation)
90 per person och år 20 per person och är
Sida 3
Lotteriutredningen Beräkning 4 (tkr) Kr/månad intäkter Entréavgifter Spelbord Utbetalningsautomater Dricks
Summa intäkter: 223.75_ 80550
Kostnader Löner ' Creupierer mm ' Kasinoledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord ' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem ' Övrig utrustning
Summa avskrivningar:
Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision ' Adm/data ' Räntalbankgaranti ' Marknadsförin- Summa kostnader: mma— 223.75-325—335
Att disponeras av folkrörelsema [232]
Sida 1
' Utbildning personal 20000 ' Ombyggnad av lokaler 100000 ' Kostnad för maskiner 13000 Kaikylränta 10.0% Inflation 40% Nuvärde 3 MSEK
Sammanställning
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat i. avskrivningar
Avskrivningar
Resultat et. avskrivningar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Resultat ef. finansnetto
Sida 2
Antaganden
Antal: Besökare
Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Administration e t o ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare
Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler 'kvm 'krlkvm
Andel lör entreprenadföretagel Antal fortbildningsdagar / är Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad / dag Kostnad för grundutbildning Kostnad för personalsociala
250 18 80 116 54 34 20
6
360
500 1000 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Riskfri ränta 90% Riskpremie 50% inflation 40% Kalkyiränta 1000/o (Beräknad som: Riskfri+Premie-Inflation)
90 per person och är 20 per person och är
Intäkter Entréavgifter Spelbord
Utbetalningsautomater Dricks
258—75 ”S&S-EEE
Kostnader Löner ' Croupierer mm ' Kasinoledning ' Övrig personal
Summa lönekostnader:
Rekrytering Löpande utbildning Grundutbildning Personalsociala kostnader
Lokalkostnader
Avskrivning inventarier ' Spelbord ' Utbetalningsautomater ' Säkerhetssystem
' Övrig utrustning
Summa avskrivningar:
Underhåll av maskiner
Övriga kostnader ' Revision ' Adm/data ' Ränta/bankgaranti ' Marknadsiörin Summa kostnader: __mi] 74244
Resultat: nanm 18906 Att dls-oneras av folkrörelsema 7562
Sida 1
' Utbildning personal ' Ombyggnad av lokaler ' Kostnad för maskiner Kaikylränta 10.0% Nuvärde 1 29 MSEK
Sammanställnin-
Rörelsens intäkter Rörelsens kostnader
Resultat f. avskrivningar
Avskrivningar
Resultat ef. avskrivningar
Finansiella intäkter Finansiella kostnader
Resultat ef. finansnetto
Inflation
Sida 2
20000 100000 13000
4.0%
Antaganden
Antal: Besökare
Spelbord Utbetalningsautomater Croupierer mm Övriga anställda
' Administration e t c ' Restaurang ' Kasinoledning
Speldagar Genomsnittlig förbrukning per spelare
Netto per spelautomat Ränta bankgaranti Lokaler
' kvm
' kr/kvm
Andel för entreprenadföretaget Antal fortbildningsdagar / är Personalomsättning Kostnad per rekrytering Lärarkostnad I dag Kostnad för grundutbildning Kostnad för personalsociala
700 18 80 116 54 34 20
6
360
250 500 0.02
2000 2500
0.4 52 0.1 30 15
Riskfri ränta 90% Riskpremie 50% |an ation 40% Kalkylränta 10.0% (Beräknad som: Risktri+Premie-Inflation)
90 per person och är 20 per person och är
Sida 3
Bilaga 4 BESKRIVNING AV NÅGRA KLASSlSKA KASINOSPEL
Den följande beskrivningen avser den form av roulettspel som förekommer på kasinon utomlands. Spelreglerna är i stort sett desamma i alla kasinon. Skiljaktigheter förekommer dock, t.ex. beträffande högsta och lägsta insatser.
Roulett
För roulettspel används ett bord, vid vars ena kortsida rouletthjulet är placerat. Det förekommer även s.k. dubbelbord med roulettapparaten placerad i bordets mitt. Spelet kan därmed bedrivas på båda sidorna om rouletthjulet. Skivan är försedd med fyra handtag som bildar ett kors varmed croupiercn sätter skivan i rotation. Skivan är indelad i 37 lika stora sektorer. 36 sektorer är färgade omväxlande röda och svarta och visar numren 1 till 36, en sektor är grön och märkt med 0. I ytterkanten av hjulet finns 37 fack, ett för varje nummer.
Chanserna eller insatsmöjligheterna är markerade på en grön duk bordet. I ett mittparti finns från rouletthjulet räknat ett fält med siffran noll och därefter fält med numren 1 t.o.m. 36 i nummer- ordning med tre nummer i varje rad, dvs. tillhopa tolv rader. På ömse sidor om detta nummerfält ligger fält för de s.k. enkla chans- erna. Dessa utgörs av Manque (numren 1-18), Impair (udda nummer) och Rött (alla röda nummer) på dukens högra sida samt Passe (numren 19-36), Pair (jämna nummer) och Svart (alla svarta
SOU 1992:33
nummer) på dukens vänstra sida. Längst bort från rouletthjulet finns tre fält för chansen Dussin, omfattande numren 1-12, 13-24 resp. 25-36 (första, andra resp. tredje dussin, även betecknade 129, 12'", resp. 12") samt vidare tre fält för chansen Kolonn, omfattande de tolv numren i var och en av de tre raderna i nummerfältet på dukens mittparti.
Insatserna görs och vinsterna betalas ut i form av spelmarker (jetonger), som spelarna kan köpa och lösa in i en särskild kassa. I allmänhet kan spelarna även köpa jetonger av croupierema direkt vid spelborden.
De enkla chanserna (Manque, Passe, Impair, Pair, Rött och Svart) omfattar 18 nummer och ger en vinst som är lika med insatsen - därav namnet enkel chans. Med vinst avses här liksom i det följande vad vinnaren får utöver igsatsgn, som alltid går tillbaka till spelaren vid vinst. I fråga om övriga vinstchanser gäller följande.
Plgin (gng ngmbgr), Spelaren satsar på visst nummer eller flera olika nummer. Insats kan göras även på noll. Vinsten på vinnande nummer är 35 gånger insatsen (+ insatsen).
gghevgl (twg numlgr's)l Spelaren satsar på två bredvid varan— dra liggande nummer. Spelmarken placeras därvid på skiljelinjen mellan numren. Vinsten är 17 gånger insatsen.
flnnsvgrsglg nlgin (mm ngmgrs), Spelaren satsar på tre bredvid varandra vågrätt liggande nummer. Spelmarken placeras därvid på en av de yttre sidolinjema. Insats kan även göras på numren 0, 1 och 2 eller 0, 2 och 3 och den placeras då på skär- ningspunkten för numren. Vinster är 11 gånger insatsen.
man Spelaren satsar på fyra intill varandra liggande nummer. Spelmarken placeras på skärningspunkten för de vågräta och lodräta skiljelinjerna inom nummergruppen. Insats kan även göras på numren 0, 1, och 2 och 3. Vinsten är 8 gånger insatsen.
SOU 1992:33
Transversale simple jsix numurs)l Spelaren satsar på
sex nummer, omfattande två angränsande vågrätta rader om vardera tre nummer. Spelmarken placeras på den punkt där skiljelinjen mellan de två vågrätta raderna träffar en av de yttre sidolinjerna. Vinsten är 5 gånger insatsen.
Dussin. Insatsen placeras på någon av de med 12P, 12"' eller 12d betecknade fälten vid bordets kortsida. Vinsten är 2 gånger insatsen. [p = premier, m = milieu, d = dernier]
Kolonn. Insatsen placeras på något av de för denna vinstchans avsedda fälten under de tre raderna i nummerfältet på bordets mittparti. Vinsten är 2 gånger insatsen.
Nollan ingår inte i någon av de enkla chanserna och inte heller i något dussin eller någon kolonn. Faller nollan ut går insatserna på dussin, kolonn och annat nummer än nollan till banken. Insatserna på enkla chanser går inte utan vidare förlorade. När nollan faller ut första gången kan spelaren antingen få ut hälften av insatsen eller låta den gå "i fängelse". (en prison). Om ifrågavarande enkla chans faller ut även vid nästa spel blir kvarstående insats fri och deltar åter i spelet. I annat fall tillfaller insatsen banken. Faller noll ut en andra gång kan spelaren få ut en fjärdedel av i fängelse befintlig insats eller låta insatsen gå "i dubbelfängelse". Den enkla chans som insatsen placerades på måste sedan återkomma två gånger i följd för att spelaren skall få förfoga över insatsen. I annat fall tillfaller den banken.
Spelaren kan i allmänhet satsa på så många chanser han önskar och kan även kombinera insatserna på valfritt sått. Vissa begräns- ningar gäller dock normalt i fråga om insatsernas storlek både nedåt och uppåt.
Som exempel kan nämnas, att det i kasinot i Aachen förekommer minimiinsatser om 5, 10 och 20 DM vid olika bord och för olika spel samt maxirniinsatser härtill. För roulettspel gäller t.ex. följande (februari 1992).
SOU 1992:33
Minimiinsats på alla chanser DM 5 10 20 Maximiinsats DM:
Plein 200 400 600 Cheval 400 800 1 200 Transversale plein 600 1 200 1 800 Carré 800 1 600 2 400 Transversale simple 1 400 2 400 3 600 Dussin och Kolonn 3 500 7 000 10 500 Enkla chanser 7 000 14 000 21 000
Spelpersonalen vid roulettbordet består av en spelledare som- övervakar spelet, en croupier som sköter rouletthjulet, tar in för- lorade insatser och delar ut vinsterna samt ytterligare två croupierer som assisterar vid spelet. Vid dubbelbord tjänstgör så att säga dubbel besättning. Vid varje spelbord finns en person som över- vakar allt spel i salen.
Spelet går till så att croupieren, sedan han uppmanat spelarna att göra sina insatser ("faites vos jeux"), sätter roulettskivan i rotation och kastar kulan i motsatt riktning mot skivans rotation. Når kulans hastighet avtar, förklarar croupieren att inga ytterligare insatser får göras ("rien ne va plus"). När kulan stannat, markerar croupieren med sin raka på numret för det fack i vilket kulan fallit ner och uttalar det numret och därtill hörande enkla chanser samt räknar vidare upp de övriga chanser som gett vinst. Därefter rakar han in alla insatser på icke vinnande chanser och betalar ut vinsterna enligt insatserna på vinnande chanser.
I de flesta länder, där kasinon förekommer, har utvecklats en praxis enligt vilken spelare som vunnit på plein ger croupieren dricks i spelmarker till ett värde motsvarande insatsen på det vinnande numret.
Nu beskrivet spel benämns även fransk roulett. Amerikansk rollen kallas en variant, som skiljer sig från fransk roulett genom att roulettskivan har gå anlQl' i stället för en. Detta spel förekommer i praktiken endast i USA. Det finns även en europeisk variant av amerikansk roulett som endast har en nolla.
SOU 1992:33
Bankens vinst i fransk roulett är teoretisk 1/37 eller ca 2,72 % av insatserna. Den är dock något lägre på grund av systemet med halvering eller "imprisonment" av insatserna på enkla chanser när nollan utfaller.
I vissa kasinon förekommer ett roulettspel med lägre insatser och vinstmöjligheter än i de ovan behandlade roulettspelen. I Travemönde förekommer sålunda ett spel benämnt "Petit Roulett" med ett rouletthjul med endast 25 sektorer, dvs. med numren 1 t.o.m. 24 samt noll. I franska kasinon förekommer ett roulett- liknande spel benämnt Boule. Detta spel bedrivs på ett bord med 18 nummerförsedda fördjupningar, i vilka en av croupieren kastad gummiboll kan falla ner. Insatser i Boulespelet kan göras på nummer och enkla chanser.
De olika roulettbordens utseenden visas på sidorna 134 och 135.
SOU 1992:33
3 I I 8 5 2 2 anquel Chance: n 0 MV. .m Mam % mmM S NPM . RW... W :
m n
en
En?! ACbe Trans Cure S:ta:
Colonn _
Deum ChanccsSmples R g N
& " m. m. mnw m Wkr C ramau u ; ERD
SOU 1992:33
A mericun Roulette Diagram B
A - Full Number Pays - 35:l B — Split Number Pays» l7'.l C—Street Pays— ll:l D - Comer Pays - 811 E - Six line Pays - 5:l F - Dozen Pays — 2:l G - Column Pays - 2:l
I-I - First Hoor Pays - 811 l-0/1/2&0/2/3 Pays-ll:1 lto 18 Pays—lzl l9to36 Pays -1:1 Odd & Even Pays - 1:l
Black & Red Pays - 1:1
SOU 1992:33
*
Diagram C Blackjack Table
Blk k
Black Jack är en variant av kortspelet tjugoett som med något skiftande regler allmänt förekommer i kasinon. Spelarna spelar mot croupieren som håller banken. Spelet går ut på att dra kort till ett värde av 21 eller så nära 21 som möjligt utan att överskrida detta tal. Croupieren delar först ut ett kort med bildsidan upp till varje spelare och till sig själv och därefter ytterligare ett kort med bild- sidan upp till varje spelare och med baksidan upp till sig själv. Ess räknas som 1 eller 11, kung, dam och knekt som 10. Om en spelare men inte croupieren har Black Jack (ess + knekt, dam, kung eller 10), vinner spelaren 3:2, dvs. 1,5 gånger insatsen (+ insatsen). Om varken croupieren eller spelaren har Black Jack, kan spelaren dra fler kort. Croupieren skall dra till 16 och får inte dra om han har 17 eller mer. Om spelarens kort är närmare 21 än croupierens blir vinsten lika med insatsen (+ insatsen), om croupierens är närmare går insatsen förlorad. Vid lika kan insatsen kvarstå eller återfås. Om spelarens första två kort tillsammans utgör 9, 10 eller 11 kan han fördubbla den ursprungliga insatsen men får endast ett kort till. Om de två första korten är ett par, kan spelaren dela upp dem på två händer enligt vissa regler.
X ___, * UNDER/OVER 13
K.-" / OPTION
Not all tables have the under/over 13 option, the diagram shows where the bets are placed. The tables which have this option, have these betting circles behing every box.
SOU 1992:33
Baccarat
Baccarat är ett kortspel som förekommer i två former, baccarat med två bord (även benämnt la banque) och baccarat-Chemin de fer. I den förra varianten spelar banken mot två spelare ("två bord"). I den senare varianten spelar banken mot en spelare och banken cirkulerar mellan deltagarna. Särskilt baccarat-Chemin de fer är ett mycket populärt kasinospel.
Chemin de fer spelas på följande sätt. De aktiva spelarna sitter runt ett bord. Banken cirkulerar mellan dessa enligt bestämda regler och den som håller banken - bankiren - spelar mot en av de övriga spelarna (motspelaren). Samtliga spelare satsar mot banken och även kringstående kan - utan att delta i själva spelet - satsa mot banken. Vinst eller förlust beror på utgången av spelet mellan bankiren och motspelaren. Vinsten är lika med insatsen (+ insats- en). Kasinot håller en croupier som blandar korten och placerar dem i en speciell låda, en s.k. sko, som överlämnas till bankiren. Denne kan behålla "skon" så länge han vinner. Genom att ropa "banco" anger en spelare att han satsar lika mycket som står i banken. I spelet användes sex lekar med 52 kort. Vid poängberäk- ningen adderas kortens värde varvid endast entalssiffran räknas. Två kort med valörerna 4 och en 8 ger alltså 2 poäng. Klätt kort räknas som 10, ess som 1. Spelet går ut på att få högsta poäng. Högsta poäng är 9. lägsta 0 (=baccarat).
När insatserna gjorts delar bankiren ut två kort till sin motspelare och sig själv. Motspelaren tar upp sina kort och handlar därefter enligt följande regler. Om hans poäng är 0 - 4 ska han begära ytterligare ett kort, om han har 6 eller 7 säger han nej och om han har 8 eller 9 skall han lägga korten på bordet. Har han 5 kan han välja mellan att begära ytterligare ett kort eller säga nej. Bankiren ger motspelaren begärt kort med bildsidan upp. Därefter tar bankiren upp sina två kort. Om bankiren har 0 - 7 har han rätt att dra ett kort till eller låta bli efter gottfinnande. Det finns särskilda tabeller som visar hur bankiren bör handla i olika situationer, beroende på hans egen poäng och valören på det kort
SOU 1992:33
han gett motspelaren. Därefter avgörs vem som har högsta poäng. Vid lika poäng blir det omspel.
Kasinots intäkt från detta spel är en deltagaravgift, vanligen ett visst belopp per "sko" eller 5 % av vinsten.
Trente el Quarante
Trente et Quarante är ett kortspel, i vilket spelarna satsar mot banken som hålls av kasinot. Insatserna görs på en rektangulär duk, på vilken de fyra chanserna Rouge (rött), Noir (svart), Couleur (färg) och Inverse (motsats) är angivna. I spelet används 6 lekar med 52 kort. Klätt kort räknas som 10, ess som 1.
Spelet går till så att croupieren lägger ut kort i två rader, så att kortens poäng i varje rad överstiger 30 men inte 40. Den rad som kommer närmast 30 vinner. Den första raden representerar svart och den andra rött. Om poängen i den första raden är lägre än i den andra vinner alltså de spelare som satsat på svart. Vid motsatt förhållande vinner de som satsat på rött. Utgången av spelet på färg och motsats bestäms av det första kortet i den första rader.. Om detta kort har samma färg som den vinnande raden vinner färg, om det inte är av samma färg vinner motsats. Om de två raderna uppvisar samma poäng är slaget ogiltigt utom vid poängen 31. I sådant fall står insatserna kvar men förlorar halva sitt värde. Bankens vinstchans är således att 31 kommer upp i båda raderna. Enligt uppgift ger detta en genomsnittlig vinst för banken om 1,25 % av insatserna.
gaps
Craps är ett tärningsspel där insatser kan göras på utgången av kast med två tärningar. Det finns flera olika insatsmöjligheter med varierande vinstchanser. Spelet är särskilt populärt i amerikanska och engelska kasinon.
Spelet går till på så sätt att spelarna i tur och ordning kastar de
SOU 1992:33
två tärningarna i bordets längdriktning så snart alla insatser gjorts. Den spelare som kastar skall ha satsat antingen på "win" eller "don't win" innan kastet får ske och kan dessutom spela på alla andra chanser. Insatserna placeras på spelbordet i fält som anger de olika insatsmöjlighetema (chanserna). Reglerna för insatser och vinster varierar något i olika länder. I Frankrike gäller följande.
M (vinsten lika med insatsen utom i vissa fall vid "field"). 1. "Win" spelas med första kastet. Denna chans vinner om 7 eller 11 utfaller och förlorar vid 2, 3 eller 12. Vid varje annan summa uppskjuts utgången och summan utgör poängen som markeras på spelbordet i en ruta med motsvarande nummer. Insatsen vinner om poängen upp— repas, förlorar om 7 utfaller och kvarstår vid varje annan summa. Tärningama överlämnas till nästa spelare när 7 utfaller.
"Don't win" spelas med första kastet. Denna chans vinner vid 2 eller 3, förlorar vid 7 eller 11 och varken vinner eller förlorar vid 12. Vid varje annan summa uppskjuts utgången och summan utgör poängen. Insatsen vinner om 7 utfaller och förlorar om poängen upprepas.
"Come" kan Spelas vid varje kast efter det första. Denna chans vinner om 7 eller 11 utfaller vid kastet omedelbart efter det att insatsen gjorts och förlorar vid 2, 3 eller 12. Vid varje annan summa flyttas insatsen till rutan med motsvarande nummer och från och med nästa kast vinner insatsen om denna poäng utfaller, förlorar vid 7 och kvarstår vid varje annan summa. "Don't come" kan spelas vid varje kast efter det första. Denna chans vinner om 2 eller 3 utfaller vid kastet omedelbart efter det att insatsen gjorts och förlorar vid 12. Vid varje annan summa flyttas insatsen till en ruta bakom
SOU 1992:33
motsvarande nummer och från och med nästa kast vinner insatsen om 7 utfaller eller förlorar om poängen utfaller. Insatserna på "win", "don't win", "come" och "don't come" kan inte tas tillbaka utan måste spelas tills de vunnit eller förlorat.
5. "Field" kan spelas när som helst under partiet och varje kast är avgörande. Denna chans vinner om 2, 3, 4, 9, 10, 11 eller 12 utfaller vid följande kast och förlorar vid varje annan summa. Om 2 eller 12 utfaller är vinsten 2 gånger insatsen och i övriga fall lika med insatsen.
6. "Big 6" kan spelas när som helst under partiet och vinner om 6 utfaller och förlorar om 7 utfaller. Insatsen kan kvarstå eller tas tillbaka vid annat resultat.
7. "Big 8" är lika med "Big 6" men med vinst vid 8 i stället för 6.
8. "Under 7" kan spelas när som helst under partiet och vinner om summan är under 7 och förlorar om summan är lika med eller över 7.
9. "Over 7" kan spelas när som helst under partiet och vinner om summan är över 7 och förlorar om summan är lika med eller under 7.
Sammansatta ehgnser (kan alla spelas när som helst under
partiet)
1. "Hard ways" kan spelas på summorna 4, 6, 8 eller 10 som måste bildas genom par (2 + 2, 3 + 3 etc. . .). Chansema vinner om det valda paret utfaller och förlorar om 7 utfaller eller om summan bildas på annat sätt än genom
SOU 1992:33
par. Vid annat resultat kan insatsen kvarstå eller tas tillbaka. Vinsten på 2 tvåor och 2 femmor är 7 gånger insatsen och på 2 treor och 2 fyror 9 gånger insatsen.
"7" vinner om 7 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 4 gånger insatsen.
"11" vinner om 11 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 15 gånger insatsen.
"Any craps" vinner om 2, 3 eller 12 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 7 gånger insatsen.
"Craps 2" vinner om 2 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 30 gånger insatsen.
"Craps 3" vinner om 3 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 15 gånger insatsen.
"Craps 12" vinner om 12 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 30 gånger insatsen.
"The Horn" vinner om 2, 3, 12 eller 11 utfaller och förlorar vid varje annan summa. Vinsten är 4 gånger insatsen.
Associerade chanser
De associerade chanserna kan endast spelas i samband med mot- svarande enkla chans, vars poäng är känd. Chansema följer utgång- en av den enkla chansen, men insatser kan alltid tas tillbaka vid icke avgörande kast.
1. Associerade chanser till "win" vinner om poängen utfaller, för- lorar vid 7 och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 2:1 om poängen är 4 eller 10, 32 om den är 5 eller 9 och 6:5 om den är 6 eller 8.
SOU 1992:33
2. Associerade chanser till "don't win" vinner vid 7, förlorar vid poängen och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 12 om poängen är 4 eller 10, 23 och den är 5 eller 9 och 5:6 om den är 6 eller 8.
3. Associerade vinster på "come" och "don't come" vinner, förlorar och kvarstår enligt samma regler som motsvarande enkla chans och betalas som associerade chanser till "win" resp. "don't win".
Place bets
"Place bets" kan spelas när som helst på numren 4, 5, 6, 8, 9 eller 10 och kan tas tillbaka vid icke avgörande kast.
1. "Right bet". Insatsen placeras "a cheval", dvs. på linjen framför eller bakom det valda numret. Denna chans vinner om motsvarande poäng utfaller före nr 7, förlorar vid 7 och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 7:6 om poängen är 6 eller 8, 7:5 om den är 5 eller 9 och 915 om den är 4 eller 10.
2. "Wrong bet". Insatsen placeras i rutan bakom det valda numret och utmärks av ett särskilt märke "Wrong Bet". Denna chans vinner om 7 utfaller före motsvarande poäng, förlorar om poängen utfaller och varken vinner eller förlorar vid annan summa. Vinsten är 45 om poängen är 6 eller 8, 5:8 om den är 5 eller 9 och 5:11 om den är 4 eller 10.
Personalen vid ett craps-bord utgörs av en "chef de table" som ansvarar för att spelet och utbetalningen sker enligt reglerna, två croupierer som samlar in förlorade insatser, placerar insatser på rutan som motsvarar poängen och betala ut vinster, samt en "stick- man" som kontrollerar tärningarna, räcker dem till spelarna och talar om när inga ytterligare insatser får göras.
Dice—bordets utseende visas på sidan 143.
SOU 1992:33
SOU 1992:33
Diagram D
Croupier
Croupier
mq ssed 1
r: O O
Bilaga 5 "Spel på RAY/PAF:s spel 1989"
Spelvaneundersökning utförd på uppdrag av Penningautomatföreningen i Finland
SOU 1992:33
mASTOKESKUS/STATISTIKCFNTRALEN HAASTA'ITELU'I'OIMISTO/INTERVJUBYRÅN HANNU VIRTANEN 15.2.1990
SPEL MED RAY/PAFzs SPEL ÅR 1989
INNEHÅLLSFÖRTECKNING
INLEDNING 1 INSAMLANDET OCH UNDERSÖKNINGSMATERIAL 2 SPELANDET PÅ RAY/PAF's SPEL 2.1 Penningautomater 2.1.1 Insats 2.1.2 Spelplatser 2.1.3 Spelsällskap 2.1.4 Speltillfällena 2.2 Musikautomater och förströelsespel 3 SPELUPPLEVELSER OCH SPELANDETS PROBLEM 3.1 Vad är viktigast vid spelandet? 3.2 Förbrukar man för mycket pengar på spel? 3.3 Har man upplevt problem vid spelandet? 3.4 Finns deti bekantskapskretsen några som spelar för mycket? 3.5 Var stör spelandet? 3.6 Vad skulle sporra till utökat spelande? 4 11eran ocrr FÖRHÅLLINGSÄ'IT GENTEMOT SPELANDE 4.1 Spelar man för mycket i Finland? 4.2 Finns det för många eller för få automater i Finland? 4.3 Uppmuntrar spelandet till felaktig livsföring? 5 SPELANDET SETT ÖVER LEVNADSSPANNET
TABELLBIIAGOR 1-26
4 6 + Tablå A 6 + Tablå B 7 + Tablå C 8
8
9 + Tablå D
10
11
12
13
14
14
15 + Tablå E 17
18
20—43
- 2 INLEDNING
Denna undersökning har genomförts på uppdrag av RAY Raha-nuuxnauiyhdistys/PAF Finska Penningautomatföreningen.
WWW omfattande en ""om spe
milt över gjorda undeisohiingar om lande samt granskning av materialet till 1986 år: undersökning.
I. INSAMLANDET OCH U'NDERSOKNINGSMA'IRIAIET
Såsom målsättning för denna befolkningssurvey var att !) samla jämförelsematerial till tidigare undersökningar om spelandet 2) ge nya kunskaper om spclandets olägenheter. om den omsorg man känner om samhället vad avser spe- lande samt orsakerna till att spela eller icke spela.
Aldersgränsema sattes till 13-74 år. Tidigare undersökningar har haft undre gräns vid 15 är. varför man nu även mer noggrannt kan redogöra för skolungdomens spelvanor.
Till undersökningen utvaldes unga åldersgrupper i tätare intervaller än övriga, för att därigenom kunna studera de ungas spelvanor separat. Likaså utvaldes till undersökningen något fler män än kvinnor eftersom deras svarsbenägcnhet är något lägre än kvinnornas.
Nettomaterialet (bnnto minus övertäckning - avlidna rn fl) omfattade 3005 i Finland skrivna 13-74 åriga personer.
Materialet insamlades huvudsakligen genom telefonintervjuer. I de fall intervjupersonen inte nåddes per telefon besöktes densamma Rältarbetet genomfördes i månadsskiftet sept/okt. 25/9—13/10 1989.
Intervjusvar erhölls från 2599 personer. Svarsproeenten blev 86.5 %. (Bortfall 13.570). Andel män i bortfallet var endast en procentenhet större än kvinnornas. Mest aktivt svarade ungdomar i skolåldern (13—17 år). både pojkar och flickor. I dessa grupper stannade bortfallet på under S%.
Bortfallet fördelar sig på följande orsaker. Vill ej della 46.4 Ej anu-äffad 39.8 Adress okänd 3.4
Tillfälligt borta _ 4.2
Uuikes 3.9 På institut 0.7 Anna orsak 1.5 TOTALT 1000
Undersölmingsmaterialct indelat på kön, ålder och soc/ekonomisk ställning: 1)
Undersökningsmaterialet Befolkningsestimat
KÖN Män 50.3 1308 492 1898988 Kvinnor 49.7 1291 50.8 1959116
ÅLDER 13-17 år 2.9 595 8.0 307064 18—24 år 10.9 284 12.5 483252 25-34 år 15.4 401 19.8 763429 35-49 år 24.1 626 29.5 1138409 5064 år 17.1 444 20.3 783481 (:S-74 är 9.6 249 9.9 382469
SCC/EK STÄLLNING 2) Högre tjänsternan 9.2 240 11.3 435418 lägre tjänsteman 10.0 261 12.7 488472 Arbetare 24.0 625 28.9 1113662 Jordbrukare 3.4 88 3.9 151925 Annan företagare 4.2 108 4.9 190769 Pensionär 16.9 438 18.8 723889 Skolungdom 23.9 622 9.9 381154 Studerande 3.8 99 - 4.3 164325 Annan, uppgift saknas 4.5 118 5.4 208490
TOTALT 2 599 3 858 104
Anm 1) Befolkningsgruppemas tal har erhållits genom koefficientjustering av grundmaterialet för att få dem att motsvara 13-74 åringamas verkliga befolkningsfördelning/antal.
Anm 2) Soc/ek klassificering grundar sig på de intervjuades egna uppgifter, varför gruppernas omfattning i viss mån skiljer sig från indelning efter yrke. ' ' '
I undersökningen används huvudsakligen genom koefficientjustering korrigerade fördelningar. Härmed uppnås att siffroma är tillämpbara på hela befolkningen och jämförbara med tidigare undersökningar.
2. SPELANDET PÅ RAY/PAFs SPEL ÅR 1989
RAY/PAFs spel är på något sätt bekanta för meran fmländare. 83% hade åtminstone en gång i sitt liv spelat på någon typ av penningautomat. 63% hade någon gång spelat på musikautomat. 41% på förströelsespel och 22% &nlän- dare hade även provat på kasinospelen.
Tillfälliga "försök" och att spela är dock två olika saka. Andelen sådana som spelat under den senaste månaden är redan klart lägre.
HAR SPELAT UNDER DEN SENASTE MÅNADEN:
Män Kvinnor Samtliga musikautomat 13.7 7.9 10. 8 någon förströelseautomat 14.9 3.8 9.3 någon penningautomat 59.6 28.4 43.8 något kasinospel 55 1.5 3.5 Kvinnorna spelar mindre och mer tillfälligt än männen. Speciellt mansdominerat är förströelse— och kasinospel. Av 100 personer som under den senaste månaden spelat på musikautomat var 63 mån. av spel på penningautomat 68. kasinospel 79 och av spel på förströelseautomat 80.
2.1. PENNINGAUTOMATERNA
Pajazzo och Fnrktspel ') är fortfarande de mest populära av RAY/PAFs spel. De som spelar på Fnrktspel och "Potti" (en ny typ av fruktspel) har varit i ökande. medan Pajazzos popularitet är svagt avtagande. Under 1989 hade Pajazzo dock fortfarande något fler spelare än Fniktpelet.
Automatpoker har under några år permanentat sin ställning bland spelen, medan Kortkino ännu inte hunnit bli känt annat än för ett mindre antal spe .
Spelet på Pajazzo har minskat några procentenheter. närmast bland män. Det kan antas att åtminstone en del spelare övergått till Automatpoker och Kortkino.
Spel på Fntktspel har ökat lika mycket bland män som kvinnor. Bland 18-20-åringama haråven spel på Pajauo ökat.
Fruktspel och Automatpoker spelas av 25—49 åriga man. Tyngdpunkten för spel på Automatmulette och Konkino syns dock ligga bland de yngre åldersgrupperna.
') Med fruktspel avses konventionell spelautomat med hjul och fruktsymboler.
SPELAT PÅ PENNINGAUTOMAT UNDER DEN SENASTE MÅNADEN; FORDELNING PÅ KON OCH ÅLDBR
PAJAZYD FRUKT- AUT. AUT. KORT- SPEL ROUL POKER KINO % % % % % Män 68.9 68.0 85.6 80.4 87. 5 Kvinnor 31.1 32.0 14.4 19.6 12. 5 MÄN 13-17 8.3 9.0 22.8 14.7 21.7 18-24 13.3 13.5 22.8 19.4 24. 1 25-34 16.7 16.7 16.8 19.6 17. 2 3549 19.5 20.0 16.1 19.3 19. 2 50—64 8.5 6.9 7.1 6.8 3.4 65-74 2.4 1.8 - 0.5 1.9 KVINNOR 13-17 5.0 5.7 2.6 3.6 2.0 18-24 7.4 8.3 4.9 6.4 4.2 2.5-34 7.4 7.9 3.5 5.7 4.2 3549 7.4 7.3 1.8 4.0 2.1 50—64 2.5 2.4 1.7 - - 65-74 1.4 0.5 - - -
Vid spel på penningautomater håller spelarna sig inte till endast en automattyp. 17% av befolkningen hade tmder den senaste månaden spelat på endast en penningautomat (Pajazzo. Fntktspcl. Autornatmuleue, Automatpoker och Kortkino). Däremot hade 27% spelat på minst 2 och 10% på minst 3 olika automatspel.
Ingen alls En Två Minst tre Summa % % % % % SAMTLlGA 56.2 16.9 17.1 9.8 1010 Män 40.4 20.1 23.5 16.0 1000 Kvinna 71.6 13.8 10.9 3.6 100.0 MÄN 13-16 18.4 13.9 25.3 42.4 1000 18—24 16.9 16.9 34.7 31.4 1(X).0 25-34 30.6 21.8 30.1 17.6 100.0 3549 42.7 20.6 24.6 12.1 100.0 50-64 60.9 19.7 14.2 52 100.0 65—74 67.1 26.8 4.9 1.2 11110 KVINNOR 13—17 42.0 20.8 28.7 8.5 100.0 18-24 49.6 13.9 26.0 10.5 100.0 2.5-34 62.2 19.5 13.5 4.9 1m.0 35—49 75.5 14.4 7.9 2.1 [00.0 50-64 87.7 9.0 2.4 0.9 "5.0 65-74 91.0 7.2 1.8 - 100.0
Rentav 42% av 13-17 åriga pojkar uppgav att de unde den senaste månaden spelat på minst 3 olika automatspel och av 18-24 åringar 31%. Speciellt den yngsta åldersklassens siffror berättar om åtminstone stor lust att prova på. även om insatserna är små och spelandet eljest tillfällighetsbetonat.
SPELPLATS VID SENASTE SPELTILLFÄLLE
Spelplats
Affå IlllllllIlllllllllllllllllllllllIllIlllIll||||II||Illl|IIIIIl|IIIlllllllllllllllllllllll||IllllIllll||IIIII|IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII r
—
Bensinstation
Bar—
Restaurang
IIIIIIIIII Fartyg/Båt
Annan
0 5 10 15 20 25 Procent
30 35
M
7 ÅLDER. De yngsta och de äldsta spelade på Pajazzo på varuhus och stormarknader oftare än genomsnittet. För 18-24 åriga män var bensinstation den mest allmänna lokalen att spela på Pajazzo. för 35-49 åringar en har. För över 50- _ åringar (män och kvinnor) koncentrerades spelandet starkt till affärer. Ungefär hälften av de som spelat på Pajazzo eller Fniktspel har uppgivit varuhus eller stormarknad som spelplats.
YRKESSTÄLLNING. Jordbnrkare och företagare spelade endast sällan i en affär. Deras spelplats var ofIaSt en har eller bensinstation. Pensionärer. skolungdomar och studerande spelade mest i affärer och stormarknader. Tjänstemän spelade oftare än arbetare på restaurang.
UTBILDNING. Valet av spelplats fördelade sig efter de svarandes utbildning så att lågutbildade oftare spelade på varuhus och stormarknader. De med högre utbildning hade i större omfattning restaurang. fartyg eller hotell som spelplats. Skillnaderna i utbildning och annan livsföring visar sig på detta sätt även i spelvamma. även om detta ännu inte berättar något om spelandets omfattning.
BOSTADSLÄN. Inom Åbo/Bjömeborgs län koncentrerades spelandet av både Pajauo och Fntktspel speciellt till stonnarknader och varuhus. ! länen Kymmene, Kuopio och Lappland spelade man på Pajazzo på barer oftare än genomsnitt. 1 Lapplands län var också oftare än i andra län en restaurang som spelplats för alla sorters spel. 1 länen Mellersta Finland. Vasa och Uleåborg spelades både Pajauo och Fruktspel oftast på bensinstationer.
1 städerna ligger tyngdpunkten något mer i affärerna. på landsbygden i barer. bensinstationer och restauranger.
2.1.3. SPELSÄLLSKAP
Man spelar på penningautomater oftare i sällskap än ensam. Drygt en tredjedel hade sist spelat utan sällskap. 1 allmän- het är man i sällskap med vänner - personer man känner genom arbete. skola eller föreningsverksamhet. Pajazzo spelas något oftare ensam än andra spel.
SÄLLSKAP VID SENASTE SPELTI'LLFÄLLE
FRUKT- AUT AUT KORT-
PAJAZZO SPEL ROULETTE POKER KlNO
MED VEM % % % % % Ensam 41.9 38.2 37.6 33.5 31.9 Familjen 21.1 21.4 11.6 12.3 7.8 Värmer/bekanta 34.8 38.6 465 52.7 54.5 Tillfällig kompis 1.3 0.9 2.6 1.1 5.8 Minns ej 0.8 0.9 1.6 0.4 - 100.0 100.0 100.0 100.0 100.0
Spelsällskapet kategoriserar spelvanorna tydligare än spelplatsen.
Cirkahålften av månnenhade spelatpåspelautomaterermnt. Kvinnornaspeladeihuvudsakisällskapav farniljeller vänner.
Hos männen stiger andel ensamspelare med stigande ålder. Av 13-17 åringar hade 33% senast spelatensam på Pajazzo och 30% på Fruktspel. Motsvarande siffror i äldsta åldersgruppen män var 83 och 74%. Spel i sällskap med vänner minskar motsvarande. Utmärkande för 18-24 åriga mån är att de namn aldrig spelari sällskap med familjen.
Unga kvinnorspelartordetmestaisållskap med vänner.menfrån25-års ålderspelarkvinmmaistörreutstråekning bådepåFruktspelochPajazzoiaalLskapmedfamiljen.medenellerfleraavdeesmedlemmar.
Tjänstemän och högutbildade spelar oftare än andra i sallerap med familjen. Daremot syns inte spelellLskapet ha någon större korrelation till inkomsten.
Den mest sociala spelkulturen finna man i Nona Karelen och i Kuopio lan. Där spelar man ensam mera sällan än på andra håll i Finland.
SPELSÄLLSKAP VID SENASTE SPELTILLFÄLLE
Med vem
Ensam
Vän/hek ||IllI||IlllllllIlllll||Ill||IIl|IIIIIIllllllllll|||llllIIllllllllllllllllllIIIIIIIIIIIlIIl||llIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII ant
—
_
Illll Tillfällig polare
Familj
[m Pajazzo D Fnrktspel
lll Minns ej
Procent
II
2.1.4. SPELTILLFÄLLENA
Huvuddelen av allt spelande är tillfällighetsspel. Tvåtredjedelar av de som spelat på Pajazzo eller Fntktspel de senaste » två månaderna hade spelat högst tre gånger. För Automatrouletre. Auromatpoker och Kortkino utgör tillfällighetsspelandet en ännu större andel. '
ANTAL SPELTILLFÄLLEN UNDER DE SENASTE TVÅ MÅNADERNA
1 2-3 4-5 59 10 14 Minst 15 Samtliga GÅNG GÅNGER GÅNGER GÅNGER GÅNGER GÅNGER
% % % % % % %
PAJAZZD 37.3 303 17.1 4.3 5.3 5.8 rooo FRUKTSPEL 37.2 28.7 16.9 3.7 7.6 5.8 1000 AUTOMATROULE'I'I'E 44.8 34.1 13.6 2.1 3.4 1.9 1000 AUTOMATPOKER 43.8 30.0 13.6 52 3.8 3.6 1000 KORTKINO 53.4 2132 11.3 6.0 1.1 . 1000
De som spelat minst 10 gånger utgjorde för Pajazzo 11% och för Fnrkrspel 13% av de spelande. Spelar mn 10 gånger eller fler under två månader betyder det i praktiken att utan spelar minst en gång per vecka. 22. MUSIKAUI'OMA'I'ER OCH FORS'IROELSESPEL
60% av dem som under den senaste månaden spelat på musikautomat var trnder 25 år. Motsvarande siffror för flipper- spel var 76%. videoautomater 83% och automatbiljard 67%.
Bredvid flipper- och videospelen finner vi i allmänhet en ung. under 24-årig man. Intresset för automatbiljard fortsätter högre upp i åldrarna. men det är återigen nästan 100% oigt männens "sport".
Spelandet på musikautomater fördelar sig något jämnare mellan könen. Användarna av jukebox är förenadesvis 18-34- åriga män och 18-24-åriga kvinnor.
HAR SPELAT pA FORSROHsESPEL UNDER DEN SENASTE MÅNADEN: FORDELNING PÅ KON ocrr ÅLDER:
Jukebox Flipper Video— Automat-
automat biljard % % % % Män 62.6 78.4 85.3 99.1 Kvinnor 37.4 21.6 14.7 0.9 MÄN 13-17 10.0 27.1 38.8 20.1 18-24 24.1 32.0 32.5 46.5 25-34 18.0 13.8 11.0 202 35-49 8.4 4.8 3.0 12.3 5064 1.6 - . . 65—74 0.4 0.7 - . KVINNOR 13-17 7.9 8.4 7.3 0.9 18-24 18.0 8.8 5.0 - 25-34 8.7 2.9 2.4 _ 354 2.4 1.4 - - 50-64 0.5 - - - 65-74 — - - - SUMMA l00 100 100 100
Spelplatser för förströelsespel ar barer. restauranger och bensinstationer. Musikautomater och Automatbiljard spelas på barer och restauranger. Ripper spelas foretradesvis på barer och bensinstationer. Videospelspelandet fördelar Sig jämnare över olika Spelplatser även om barer och bensinstationer år de vanligaste.
Video- Automat-
Jukebox Flipper spel biljard Bar 46.7 29.8 22.5 28.3 Restaurang 31.7 11.0 6.3 32.1 Bensinstation 9.8 18.3 16.9 4.1 Nöjespark 0.2 7.6 10.0 0.8 Spelhall 0.4 7.6 9.7 12.9 Övriga 1 l .2 25.7 34.6 21 .8
3. SPELUPPLEVELSER OCH SPELANDETS PROBLEM
3.1. VAD ÄR VIKTIGT VID SPELAN'DET
Alla intervjupersoner tillfrågades vad som är viktigast vid spelandet. Alternativen utgjordes av de tre motiv som i litteratur som behandlar spelande. framstår som de centrala spelmotiven:
1) rent materiell aspekt, vinna pengar 2) i spelets dynamik ingående oklnd faktor. Spårning och risktagning 3) spelandes sociala ulsuäckning. sällSkap och tidsfördriv.
De olika motiven fick i svaren ungefär lika tyngd. Till spelet hotande spänning placerades ofta först av såväl män som kvinnor.
' Män Kvinnor Samtliga Vima pengar 24.9 30.2 27.6 Spänning och risktagning 35.2 36.0 35.6 Snuskap och tidsfördriv 332 23.5 28.3 Kan ej svara 6.8 10.2 8.5 'IOTALT _. 100.0 1000 1000
Däremot fördelade sig svaren något annorlunda med avseende på belolkningsgrupper.
VAD ÄR VIKTIGAST VID SPELANDET ?
Vinna pengar
5. IIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIIIIlIlIIIIIIIIIIllllllllllllll||||IllIIl|lIIIIIlIIllIl||IIIIIII|llIIIIIIlllIIlllllllllllIlllIIIIIIIIIIII pänning
IllllllllllllllllllllllIlllIllIIIIlllll|||I||IlIIIllllllllllllllllllllllll|ll|l|l|llllllllllIl|IIllllIIIlIlllIllIIIIIIllll Sällskap]
namram —
Kan ej svara
Procent
Följande tabell visar för respektive spelmotiv var olika grupper lagt tyngdpunkten.
Pengar Spänning Sällskap Pengar framhöll 13-17—åriga kvinnor 40.1 36.2 19.5 13-17—år'iga män 36.8 37.2 24.3 Spänning och risktagning framhöll 18-24-åriga kvinnor 31.2 43.1 23.5 18-24—åriga män 26.3 44.5 27.2 Sällskap och tidsfördriv framhöll 25-34-åriga män 20.4 38.4 38.4 35—49-åriga män 22.9 32.1 37.5
Med hänsyn till ovanstående kan man tolka spelupplevelsen även lll” levnadsspannets och spelandets hista'iska framåtsh'idandes synvinkel.
egna ekonomin. Eftersom skolungdomamas pamingtillgångar i allmänhet är begränsade. är den ekonomiska sidan av spelandet av jämförelsevis större betydelse för dem än för lön upphörande vuxna.
Förunga vuxluger utkomsternamerspelrumodlispelandetlrdetsjälva 'spelet'som blirdeteentrala.spänningen och de av spcleLs dynamik uppkommande möjligheterna.
poängteras upplevelsenom spekndetsproblemimännens svar. 7.6 %avmånnenoch 33% avkvinmrmhadeanvant för mycket pengar eller tid i spel.
mpeku've spel. 1 olika spel lrdetta "fdr mycket" givetvis olika mängd. men därförillustrerar analen speltypsvis den "villighet'mammaispeletlrspelarennnsaskaligunegenellerallnun synpunkt.
Använt för Spelat senaste
mycket månaden Pengar/tid
MUSIKAUTOMATER 1.7 10. 8 Män 0.7 Kvinnor 3.4 FÖRSTRÖELSESPEL 4.0 9.3 Män 4,8 Kvinnor 1.3 PENNINGAUTOMATER 4.8 43. 8 Män 5.6 Kvinnor 3.1 KASINOSPEL 1.1 3.5 Män 1.3 Kvinnor - LOTTO OCH LO'ITER 3.0 Män 3,7 Kvinnor 2.2 STRYKTIPS 4.8 9.9 Mån ' 62 Kvinnor 1_4 TRAV OCH TOTO 5.8 3.2 Mån 7.8 Kvinnor
Den egna upplevelsen av att wela för mycket tycks inte vara speciellt starkt anknyten till något enskilt spel. Relativt sett förekomma ftr mycket spelande. enligt ovanstående siffror. i travsport. Bortsett från musikautomater erkänner mannen (som spelar mer än kvinnorna) att de oftare spenderar för mycket. Detta sammanfaller med uppgiften att män i snitt spelar med större summor än kvinnor.
3.3 HAR MAN UPPLEVT PROBLEM VID SPELANDET?
Subjektivt upplevda. till spelandet och Speltillfllllena hänförliga problem. är generellt inte sarskilt allmänna. Det problem som tycksupplevasoftastären sorts"spelmani".det.attman kännerlustaufortsättaspelaellerspelaoftare ln vad som vore klokt för den egna ekonomin. 79% av dem som spelat på penningsauwmat hade någon gång känt sådan lust. Drygt 4% av spelarna hade någon gång känt av spelandet uppkommen penningbrist.
Tvånpmäsig lust att fortsätta eller öka spelandet lr ett vålkänt fenomen för vilket som helst harmlöst förströelseqtel. För permingautornaters del kan i spelandet emellertid finns med även mörkbrun ekonomiska vården.
lnedanståendetabellhardesom spelatpåpenningautomatergruwerats grovtitreklasserberoendepå spelandets omfattning:
Grupp 1: Har spelar någon gång på något penningautornaLspel (47% av alla spelare). Grupp 2: Har Spelat på någon penningautomat under den senste månaden (37%). Grupp3: SaLsatminstSOFlMdensenastemånadenelluspelatmet-anå gångerdesenastetvåniånaderna.
Svarsaltermtiven var. Aldrig I Ett par gånger/Oftare. Följande siffror anger andel % i resp grupp som minst en eller ett par gånger upplevt problem vid spelandet på penningautomater. Gruppen ”Oftare" samlade endast erstaka svar.
Grupp ! Grupp 2 Grupp 3 Samtliga
UPPLEVT PROBLEM: % % % _ % Lust att spela mer 46 9.0 l$.l 7.9 Penningbn'st 2.2 4.0 l 1.1 4.3 Skuld. skam 1.1 1.9 7.5 2.5 Motstridigheter 1.1 2.5 6.2 2.5 Misaktnsel av
angelägenheter 0.8 0.6 3.9 1.3
Spelet omfattning (insats och frekvens) år gamka klart sammankopplad till av spelandet upplevda problem. .lu allmln- nare problem det år frågan om desto tydligare skilde spelandes intensitet spelargruppmra åt.
Den subjektiva upplevelsen av problem berättar Innu inget om deras verkliga natur. allvar eller djup. Den gu dock en fingervisning om att spelaren redan vid relativt liten spelomfatming borjar kannaav hinderoeh motstånd som på något sätt sammanhänger med spelvanoma.
Speciellt ungdomar i skolåldern sade sig uppleva från spelandet härstammande penningbrist ( l3-l7 åriga pojkar rent av 25%. flickor 12%). likaså tvångsmässig lust att spela mer ån de hade råd till (pajkar 3l%. flickor 25%). Även från spelandet härstammande motstridiga känslor och (konstigt nog) av spelandet uppkommen känsla av skuld och skam korn tydligt fram i pojkarnas svar.
Geografiskt sett hade man känt av penningbrist mest i St Michels (83%) och Vasa lån (6.85). l Uleåborgs lån fram- trädde skuld och skam (66%) och i Lappland; tan tvångsmässig lust uu spel (12.995).
3.4. HNNS DFT! BEKANTSSKAPSKRETSEN NÅGRA SOM SPM FÖR MYCKET!
Suntliga'ntervjradetiufrågadesomdekåndeellervistenågmaomanvlndefdrmyckettidellerpengartillspel. D'ygtenfjårdedelav fmmndmnundedlquteanatsådanpusmgmedanauasU$spdadefdrmycketenägt egenåsikt.
Detkdockintefrågancrnattisunmeringenshdlehmgåduspelandepmivteuanegativtinsulldamoraliuande. Narspelandet intena'fterades kunde man allmantlven till flera 'problem'spelare
Samtliga Har ej Spelat
spelat mycket
% % %
Kamer ej någon/Kan ej svara 62.9 73.2 50.0 Han talas om 9.9 l0.9 ll.9 Karm/luna" till någon 27.2 l5.9 38.0
Totalt l(X).0 l(X).0 1000
Av personer. som inte alls spelat på penningautomater. kande endast 16% till någon som spelade för mycket. Däremot av dem som spelade mycket (se 3.3. Grupp 3) sade sig över en tredjedel veta någon sådan person.
Ifråga om vem denna person var. skilde sig inte svaren från dem som spelat och dem som spelat litet eller inte alls Allmänt nämndes personen som en bekant eller granne. ' '
VEM SPELAR FÖR MYCKET (andel av dem som kände någon sådan person)
% En i farniljekretsen 5.6 Släkting 8.9 Vän eller arbetskamrat 20.3 Bekant eller granne 39.7 Någon annan 22.1 Kan ej/Vill ej svara 33 Totalt lO0.0
Den enskilda människans sociala relation år i första hand till farniljekretsen (1) och släkten (2). Efter det kommer vänner och arbetskamrater (3) och bekanta och grannar (4). Av samtliga svarande utgör de som i familjen observerat för mycket spelande 1.51: (ca 40 fall av 7599). Spelandet uppfattas alltså i allmänhet inte som problem i den närmaste kretsen. liven om man kan sikta det på längre håll.
Obenägna att svara på denna fråga var få. men det står öppet vilka som avses i gruppen "Någon annan". Synbarligen är det fråga om personer som intervjuobjektet inte har omedelbar personlig relation till.
3.5. VAR STOR SPELANDET?
Automatspel upplevs i allmänhet inte speciellt störande. Enligt intervjupersonema hindrar de mest i affärer och vanthus samt i barer och restauranger.
Har ej Spelat Samtliga spelat mycket I affär eller varuhus Nej/Kan ej svara 87.7 83.4 90.l Ibland/Ofta 12.3 16.6 9.9 På har eller restaurang Nej/Kan ej svara 90.3 91.7 92.8 Ibland/Ofta 9.7 8.3 7.2 På buss— eller järnvägsstation Nej/Kan ej svara 94.9 94.0 95.3 Ibland/Ofta 5.1 6.0 4.7 På bensinstation Nej/Kan ej svara 94.4 94.2 95.5 Martti/Ofta 5.6 5.8 4.5 Någon annanstans Nej/Kan ej svara 98.4 98.4 99.4 Ibland/Ofta 1.6 1.6 0.6
Egen spelerfarenhet påverkar omdömet men endast svagt. De som spelat anser. förståeligt nog. stdrandet mindre än de som inte welar på penningautomater.
Att känna sig störd av spelandet varierar inte nämnvärt i olika befolkningsgrupper. Spelen i barer och restauranger uppfattades storande oftare än genomsnitt av 3549 åriga man. högre tjänstemän och företagen samt av de med högre utbildning. Spelen på bensinstationer uppfattades störande oftare än snittet av 18-24 åriga män.
14 3.6. VAD SKULLE SPORRA TILL UTOKAT SPELANDE?
De som spelat litet eller inte alls skulle knawast inspireras av utökade möjligheter till spel. mera tid eller pengar. större vinster eller tillgång till sällskap. _ .
Däremot för den som spelar mer skulle eliminerandet av till spelandet höranck: hinder motivera till ökat spelande. Speciellt skulle högre vinster från spelet uppmuntra till ökat spelande. Även otillräckligheten av de egna penningmedlen syns vara en hämmande faktor. eftersom en fjärdedel av de som spelar mycket skulle spela merom de hade råd.
spel?: Grupp] Gnrpp2 Grupp3 Alla
% % % % %
Om högre vinst 3.5 6.9 16.7 34.1 12.9 Om tillgång till mer pengar 6.8 7.2 14.4 25.2 11.8 Om passande sällskap 5.3 6.8 9.6 18.5 9. 0 Om lättare tillgänglighet 2.6 3.8 8.4 18.6 7. 0 Om mera tid 4.0 5.2 7.3 11.6 6. 5
Skolungdomar och personer under 24 år uttryckte starkast sin villighet att spela mera Även yngre flicka svarade sig vilja spela mer. speciellt om spelvinstema eller de egna inkomstema ökade.
De i arbetstagarställning skulle spela mera om vinsterm höjdes och jordbrukarna om de hade tid och sällskap. Spelens tillgänglighet skulle öka spelandet mesti Mellersta Enland; högre vinster samt mer tid och sällskap i Kuopio län och om de egna medlen tillät. i Vasa län.
I några intervjusvar lämnades utöver denna uppräkning önskemål om nya och intressantare spel. som torde öka spelmotivalionen.
4. ÅSIKTER OCH MRHÅUNINGSSÅTT GENTEMOT SPELANDE
4.1. SPELAR MAN FOR MYCKETIHNLAND?
Knappt hälften av f'utländama lrav åsikten att det spelas lagom med nnirrgspel i Finland. Fk litet tyckamdastett pumtmedanendrygnedjedelansuaudetspehsförmycketghema' varierarganska likriktatiförhållande tillålder. [ mgaåldersgrumertyekuklarmjoritetanspelandetlrlagomoch i lldreåldersgruppaväxuderasandel som tycker att här spelas för mycket.
SMDEHFINIANDIÖRMYCKERLAGOMMNRUTET
För lagom För Kan ej Totalt mycket litet svara % % % % % ALDE!
15-17 år 25.9 65.8 1.5 6.8 too.o 18-24 år 25.2 62.1 3.3 9.5 1m.0 25-34 år 31.8 54.9 3.6 9.7 mm 3549 år 41.0 40.8 1.2 17.0 tooo 50-64 år 48.3 28.4 0.9 22.4 11110 65-74 år 51.5 16.2 0.9 31.4 100.0
Alla 38.5 43.3 1.9 16.3 100.0
Cirka en fjärdedel av skolungdomama och studerande och drygt hälften av pensionärerna tycker det spelas för mycket i Finland. Även geografiskt skiljer sig uppfattningarna klart. 1 Norra Karelen tycker 53% att det spelas för mycket medan motsvarande andel i Mellersta Finland endast är 21%. ' '
I allmänhet riktar sig medborgarnas oro mot pcnningautomaterna. 49% av dem som tycker att man spelar för mycket nämnde något penningautomatspel. Oftast nämndes Fruktspel och Pajazzo.
VILKA PENNINGSPEL SPELAS FÖR MYCKET
Andel av dem som Andel av tycker man samtliga spelar för mycket svarande % % Spel i allmänhet 15.7 6.1 Penningautomater 48.9 19. O Fruktspel 26.6 10.3 Pajazzo 17.2 6.7 Övriga 5.1 2.0 Musik- och förströelsespel 3.1 1.2 Kasinospel 0.8 0.3 Tips-spel 11.8 4.6 Lotto 11.3 4.4 Övriga 0.5 0.2 Bingo , 7.5 2.9 Trav och Galopp 0.4 02 Kan ej svara 11.6 4.2 TOTALT 100.0 38.5
Siffrorna till vänster i tabellen anger den inte fördelningen mellan spelen. Siffroma till höger hur stor andel 13-74 åringar som ansåg spelandet pä ifrågavarande spel för närvarande vara övermänligt.
Även Lotto och Bingo nämndes som enskilda spel några gånger. Andra spel nämndes endast undantagsvis.
RAY/PAFs andel av "för mycken spelande” utgör. inklusive förströelse- och kasinospel. 20.55 av alla svarande.
4.2. FINNS DET FOR MÅNGA ELLER FÖR FÅ AUTOMATEI l FINLAND?
Antalautomateransägs för närvamndevamganskahngndast 13.6%avdesom svaratvilleseantalet minskaoch 696 önskade fter.
FINNS DET NR MYCKET. LAGOM ELLER FÖR LITET AUTOMATER
Bör minska lagom Bör öka Både/och Kan ej Tot svara % % % % % % Män 12.7 68.7 9.8 0.6 8.2 1000 Kvinnor 14.4 67.5 2.3 0.3 15.5 100.0
Samtliga 13.6 68.1 6.0 0.4 11.9 100.0
FINNS DET FÖR MÅNGA ELLER FÖR FÅ AUTOMATER I FINLAND ?
Bör minska
Lagom
_
IIIIlIIIIlIIlIIllIIIlIi Bör öka
lllllllllllllllllll Minsk + ökn
Kan ej svara _
Procent
Mäns och kvinnors önskningar vad avser automater skiljer sig inte nämnvärt från varandra. enligt tabell ovan. Däremot on man granskar saken efter äldcrsgupper och kön. skiljer sig uppfatmingarna om automatemas antal rikligare.
Fler automater önskar . .
. l3-17—än'ga män 26—7 % - 18-24—än'ga män 16.5 % - 25-34-äriga män 12.5 % Minskning av antal automater önskar - 65-74-äriga män 25.6 % - 50-64-äriga kvinnor 20-4 % _ 65-74-äriga kvinnor 18-6 %
Önskemälen om fler automater riktade sig oftast till Fnrktspel och Pajazzo. Även om ökning speciellt önskades av unga män som spelade förströelsespel. riktades inte önskningarna ät det hållet.
VILKA AUTOMATER BORDE MINSKAS? (Avser dem som önskat minskning) % Automater i allmänhet 7.8 Penningautomater 62.0 Fruktspel 22.0 Pajazzo 15.6 Automatpoker 10.8 Konkino 1.3 Automatroulette 1.3 Penningautomater i allmänhet 11.0 Förströelsespel . 19.1 Videoautomater 8.0 Flipper 6.1 Musikautomater 2.2 Övriga 2.8 Kan ej svara 11.1 TOTALT 100.0
Onskemälen om ökning av 81.110th riktade sig mot katspet och Pajazzo. Drygt hälften av dem som önskade fler automater ville eller kunde dock inte namnge något enskilt spel (svar: Automater i allmänhet eller Kan ej svara). Några som svarat namngav Bingo som automatspel. som det önskades fler av.
VILKA AUTOMATER BORDE MAN HA FLER AV? (Avser dem som önskat fler automater) % Automater i allmänhet 35.7 Penningautomater 35.1 Fruktspel 173 Pajazzo 12.0 Ovriga 1.9 Penningautomater i allmänhet 3.8 Förströelsespel 8.4 Videoautomater 2.4 Flipper 2.3 Ovriga 3.6 Bingo 1.0 Övriga spel 0.6 Kan ej svara 19.2
TOTALT 100.0
17 4.3 "UPPMUNTRAR SPELANDET TILL FELAK'I'IG LIVSFÖRING?"
Finländarnas ställningstagande. omsorg om samhället och moraliska värderingar klargjordes gemensamt i följande påståenden om spel. Man försökte skapa frågeställningar i sådana (ibland även känsliga) ämnesområden som framlagts om spelandet i den offentliga debatten. *
Av samma åsikt Kan Av annan åsikt 6)
Helt Ungefär svara Delvis Helt Rikligt spelande på förströelsespel och penning- automater leder ofta i ekonomiska svårigheter 19.4 42.2 5.4 19.9 13.1 Spel på förströelsespel och penningautomater är oförargligt tidsfördriv och nöje 31.7 33.1 6.2 21.7 7.2 Förströelsespel och penningautomater spelas av sådana som inte har andra intressen 20.4 29.8 7.6 21.7 20.5 Man kan skaffa vänner på spelplatsema för förströelsespel och penningautomater? 15.7 38.5 11.9 16.5 17.4 De som spelar på förströelsespel och penningautomater missköter ofta sin familj. sitt arbete eller studierna? 5.6 20.5 17.2 25.0 31.7 Spel på förströelsespel och penningautomater uppmuntrar till felaktig livsföring? 10.1 25.5 1 1.0 22.9 30.5 Spelplatsema för förströelse och penningautomatspel är ofta oroliga och stökiga? 7.2 23.6 11.9 24.2 33.1 Förströelse— och penningautomatspel spelas av sådana som även annars är i svagare ställning? 10.9 27.5 11.0 22.1 28.5 Penning- och automatspel är ofta sammankopplat till riklig alkoholltonsumtion? 33 16.1 11.0 25.1 44.4
Generellt sett i resultatet är det överaskande att även om vissa påstående är starkt ställningstagande så är svaren rikt splittrade. Penningspel och specith spelande på penningautomat och förströelsespel är en sak som delar folket ganska klan för och emot.
Allra mest ense är finländama om att mycken spelande och alkoholkomsumtion inte automatiskt hör i hop. Nästan lika kraftfullt talar resultaten för att man betraktar automatspel som harmlös förströelse.
DrygaSOtillbakavisar påståendet att spelandetskulleledatillmisskötselivardagslivet.men de som varosäkravar fler idennafrågaäniövrigan'ågor.Denmosåkerhetlmntänkasuppkonunaavauafarenhetsamasiomgimktgen.
Mest splittras folkets åsikter när man kommer till spelamas övriga intressen. Hälften håller med i påståendet att spelarna inte skulle ha andra intressen. Därmed skulle spelandet kompensera frånvaron av andra intressen. Å andra sidan tillbakavisar 42% av dem som svarat detta påstående om spelama.
Majoriteten ser åtminstone någon slags koppling mellan tungt spelande och ekonomiska svårigheter. Mot denna bakgrund är speciellt omsorgen om ungdomarna förklarlig.
Förvånansvärt stor respons fick också påståendet att spelandet i sig uppmuntrar till felaktig livsföring. [ påståendet talas det inte ens om TUNGT spelande. så det är frågan om ett rent moraliskt ställningstagande mot automatspel i allmänhet. Ungefär på samma sätt delar sig uppfattningen om spelamas svaga ekonomi eller svaga sociala ställning.
18 Uppfattningama delar sig ganska klart mellan dem som själva spelat och dem som inte spelat alls. De som inte spelat håller starkt med i påståendena om automatspelets negativa inverkan. medan de som spelat själva å sin sida tillbakavi- sar dessa åsikter.
Speciellt markant framstår denna skiljaktighet i samband med följande påståenden:
Förströelsc- och penningautomater spelas av sådana. som inte har andra intressen?
Tycker lika Kart ej Tycker olika helt eller delvis svara helt eller delvis Har ej spelat 64.7 16.8 18.5 Har spelat mycket 32.1 5.9 62.0
Spel på förströelse- och penningautomater uppmunuar till felaktig livsföring Har ej spelat 49.5 22.8 27.7 Har spelat mycket 21.6 4.7 73.7
Även i gruppen som själva inte spelat på automater, trodde hälften __att man kunde få vänner på spelplatserna. Endast en något större del (58%) av dem som spelat mycket tyckte likadant. Avert bland dem som själva spelat tyckte 57% att spelande kunde leda i ekonomiska svårigheter.
Skillnaderna i åsikt män kontra kvinnor _var i allmänhet inte stora. Mellan unga och äldre skilde sig åsikterna ungefär som mellan spelare och icke spelare.
5. SPELANDE SEIT ÖVER IEVNADSSPANNET
Ur undersökningsmaterialet framkommer att förströelsespel och penningautomater är välkända av ungdomar. Man kan fråga sig om av de unga som nu provar på att spela. blir framtidens "spelare". eller om skoläldems spelande endast är en del av dagens sociala umgängesform. utan något allvarligare intresse.
En synvinkel ger kohortjärnförelse mellan två undersökningsperioder. 1 det följande har man tagit med 1986-års undersöknings yngsta grupper och jämför dessa med 1989-års undersölmings tre år äldre grupper. De som år 1986 var 15-17 år var år 1989 18-20 år osv.
Åtminstone en del av spelvanoma kan antas grunda sig på ungdomens spelerfarenheter. varför man med kohortrnetoden i någon mån kan förutse i vilken riktning de ungas spelkularr utvecklas.
1 det följande granskas, vad avser några enskilda spel, förändringen i gruppen bestående av dem som spelat under den senaste månaden.
Åldersgrupp 3 år äldre grupp år 1986 år 1989- Videoautomarer - 7.3 18. 6 15 17 år 2 _ i _? l8-20år 15.9 "' i”? 92 21.2”; 102 "' > 7.0 Pajazzo 15— 17 år 67.4 69.2 18-20 år 58.7 50.8 21-24 år 58.7 52.7 Fruktspel och Potti 15-l7 år 56.1 63.2 18-20 år 48.6 47.7 21-24 år 45.3 40.3
> Kohort påverkan ......... > Motsvarande åldersgrupper
Intresset för VIDEOSPEL har klart samband med åldern och koncentrerar sig till skolåldern. Andelen spelande i varje ålderskohort bortfaller klan med åren. Dagens 15-l7 åringar spelar något mer än motsvarande åldrar år 1986. men redan i åldersgruppen 18-20 år år spelandet mindreån för tre årsedan.
SpelpåPAJAZZOharokatenaningundertreåriden yngstakohortten.Dårernotminskartalenredanidetvåfoljande kohortterna Beträffande Pajazzo spelar den yngsta gruppen klart mer år 1986-års motsvarande grum och återigen år nasta åldersgrupps spelnivå lågre ån motsvarande grupps 1986.
Avseende Fruldspel och Potti år kohortpåverkan mer stabil. [ den äldsta kohortten har antal spelare minskat under tre år. men spelnivån i motsvarande åldersgrupper i de två undusokningama år högre år 1989 (i den yngre gruppen klan och i (bn andra några procentenheter).
Av föregåmde kan man dra slutsatsen att huvuddelen av ungdomarnas spelande hör till åldern och avtar naturligt när deras livsa'uratiou och intressen förändras. Å andra sidan visar siffrorna för Fruktspel även att en del av i ungdomen förvärvat spelintresse kvarstår högre upp i åldern.
Detta gör det sannolikt att de ungdomar som idag prevar på att spela på penningautomater. om några år kommer att spela mer ån motsvarande åldrar spelar idag. Eftersom Fruktspel och Pajauo rqrresenterar spelkulturens mest expan- derande del. kan man anta. att diskussionerna om spelandets omfattning. problem samt också de av spel uppstående olägenheterna. kommer att öka
TABELLBILAGA 1. HAR SPELAT NÅGON GÅNG Fördelning efter kön. ålder. socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån och typ av samhälle
luke Förströ— Penning- Kasino- Totalt box elsespel automat spel % % % % N Alla 63.3 41.4 82.5 21.9 3858104 KÖN Man 73.9 562 93.1 31.4 1398988 Kvinnor 53.1 27.1 723 12.7 1959116 ÅLDER 13- 17 år 62.5 75.7 94.9 13.4 307064 18-20 år 81.6 78.0 96.3 24 .6 207527 21-24 år 83.3 75.9 95.7 27.3 275725 25-34 år 87.7 67.6 96. 4 29.3 763429 35-49 år 70.1 34. 5 85.2 27.9 1138409 50-64 år 39.1 10 .0 66.2 15.7 783481 65-74 år 20.6 2.2 53.4 3.8 38%69 SOCIOEKON. STÄLLNLNG Högre tjänsteman 76.0 49.1 90 7 41.5 435418 lägre tjänsteman 68.3 44.9 88.6 30.0 488472 Arbetare ' 76.7 45. 6 87.4 20.9 1113662 Jordbrukare 52.5 29.8 77.4 17. 4 151925 Annan företagare 72.9 46.2 89.8 31.6 190769 Pensionär 28.9 4 7 57.4 6.5 723889 Skolungdom 64. 7 75. 5 93.4 15.1 381154 Studerande 73. 6 67.6 95.2 23.8 164325 Annan. uppgift saknas 62.0 44.0 80.1 26.8 208490 UTBILDNING Högskola 68.4 49.8 91.0 35.3 426873 Yrkesinsu'urt 78. 7 562 91.2 33.3 706510 Yrkesskola 725 47.5 85.9 21.4 984508 Grund-[mellanskola 65.9 57.9 90.0 22.5 634760 Folkskola 41.9 13.3 66.5 9.5 1086251 Annan. uppgift saknas 46.6 49.4 66.1 19.0 19202 BOSTADSLÄN Nylands 64.3 49. 4 86.0 26.2 904651 Åbo/Björneborgs 71.7 44.4 83.5 2313 559700 Åland 41.1 52.5 80.7 492 14512 Tavastehus 64.8 40.0 83.2 24.3 531285 Kymmene 57.3 35.8 80.0 25.2 294595 St Michels 56.1 35.0 77.3 22.2 155663 Norra Karelen 65.3 36.0 84. 4 20.4 137995 Kuopio 61.4 37 .6 83.2 23.6 194698 Mellersta Frnland 67.4 38.4 83.9 17. 1 229404 Vasa lan 56.4 38.8 79.8 15.1 342811 Uleåborgs 60.6 37.7 78.6 11.1 341261 Lapplands 59. 3 33.4 77.8 173 147600 TYP AV SAMHÄLUE Stad 63.4 43.3 84.1 24.9 2385329 Annan kommun 63.2 38.5 80.1 17.2 1472775
TABELLBELAGA 2. HAR SPELAT UNDER DEN SENASTE MÅNADEN Fördelning efter kön, ålder. socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån och typ av samhälle
JUKE— FÖRSTRÖ- PENNING- BOX ELSESPEL AUTOMAT
% % % Alla 10.8 9.3 43.8 KON Mån 13.7 14.9 59.6 Kvinnor 7.9 3.8 28.4 ÅLDER 13-17år 24.2 41.0 70.1 18-20 år 42.7 39.3 74.3 21-24år 31.4 21.3 61.2 25-34 år 14.5 8.3 54.1 35—49 år 4.0 2.4 41.3 50-64 år 1.1 - 25.1 65-74 år 0.5 0.5 18.3 SOCIOEKON. STÄLLNING Högre tjänsteman 2.6 2.8 38.9 Lägre tjänsteman 9.6 5.8 44.6 Arbetare 15.1 9.7 52.1 Jordbrukare 4.3 5.4 35.1 Annan företagare 4.6 3.6 49.8 Pensionär 0.7 0.3 20.8 Skolungdom 25.4 39.0 69.0 Studerande ' 26.3 135 47.9 Annan. uppgift saknas 13.5 10.7 38.6 UTBILDNING Högskola 4.4 3.3 32.7 Yrkesinstitnt 145 9.3 46.9 Yrkesskola 14.4 13.5 52.2 Gnmd-Imellanskola 19.7 213 57.1 Folkskola 2.4 0.8 30.8 Annan, uppgift saknas 2.8 82 35.1 BOSTADSLÄN Nylands 8.5 9.5 415 bo/Bjömeborgs 11.4 8.0 44.9 Åland . . 48.1 Tavastehus lån 11.0 8.4 47.9 Kymmene 13.8 8.7 40.9 St Michels 143 10.9 41.9 Norra Karelen 12.6 9.6 44.2 Kuopio 12.7 132 44.1 Mellersta Finland 13.7 11.1 49.4 Vasa 8.8 8.0 41.8 Uleåborgs 10.5 10.7 41.7 Lapplands 9.3 8.0 45.0 TYP AV SAMHÅLUE Stad 11.9 9.5 43.6 Annan kommun 9.0 9.0 44.0
CASINO- SPEL
%
3.5
5.5 1.5
4.7 7.7 4.2 4.6 4.0 1.1 0.5
7.5 2.9 3.0
45 0.5 5.1 5.4 5.7
4.8 5.1 3.8 4.5 1.0
3.0 3.0
3.9 5.0 4.0 3.9 4.2 3.4 1.8
4.1 '
3.1
3.9 2.7
SAMTL
N 3858104
1898988 19591 16
307064 207527 275725 763429 1 138409 78348 1 382469
435418 488472 11 13662 151925 190769 723889 381154 164325 208490
426873 7065 10 984508 634760 108625 1 19202
904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 29404 342811 341261 147600
2385329 1472775
TABELLBILAGA 3. HAR SPELAT NÅGON GÅNG Fördelning efter kön, ålder. socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån och typ av samhalle
Alla
KÖN
Män Kvinnor ÅLDER
13-17 år 18-20 år 21 -24 år 25-34 år 35-49 år 50—64 år 65-74 år SOCIOEKON STÄLLNlNG Högre tjänsteman Lägre tjänsteman Arbetare Jordbrukare Annan företagare Pensionär Skolungdom Studerande
Annan. uppgift saknas UTBlLDNlNG Högskola Yrkesinstitut Yrkesskola Grund—[mellanskola Folkskola Annan, uppgift salmas BOSTADSLÄN Nylands Åbo/Bjömeborgs Åland Tavastehus län Kymmene
St Michels Norra Karelen Kuopio Mellersta Finland Vasa
Uleåborgs Lapplands TYP AV SAMHÄLIJE Stad
Annan kommun
luke- box
%
63 .3
73.9 53.1
62.5 81.6 83.3 87.7 70.1 39.1 20.6
76.0 68.3 76.7 52.5 72.9 28.9 64.7 73.6 62.0
68.4 78.7 72.5 65.9 4 1 .9 46.6
64.3 71.7 41.1 64.8 57.3 56.1 65.3 61.4 67.4 56.4 60.6 59.3
63.4 63.2
Flipper spel
%
38.8
53.4 24.6
67.0 73.8 74.5 64.1 32.3
8.7 1.8
45.2 42.6 44.0 28.7 43.4
4.0 68.1 62.0 40.5
45.7 53.9 45.2 52.7 12.2 49.4
45.4 42.0 49.2 36.5 34.3 34.3 34.2 36.2 36.2 36.7 35.5 31.3
40.4 36.2
Video- automat
%
17.9
26.7 95
53.0 45.6 41 .1 24.9 10.0
2.1 0.4
19.0 17.3 17.7
6.3 12.3
1.1 53.2 30.1 16.7
18.6 25.1 20.0 30.6
3.4 38.2 24.5 16.7 41.1 17.7 15.3 16.8 14.0 13.0 18.2 16.5 13.7 11.2
19.5 15.5
Autorn. biljard
%
6.2
11.4 1.2
11.4 17.0 14.7 9.1 5.1 0.2
4.4 8.9 7.0 2.7 8.3
12.5 12.5 5.9
5.7 9.3 8.1 9.1 0.9 10.7
7.6 7.8 12.6 6.3 5.7 4.8 5.2 8.4 4.3 4.6 5.1 1.1
7.5 4.1
Kunslc spel
%
9.0
12.2 5.8
21 .7 34.7 28.6 12.0 2.6 0.8
6.9 8.0 9.3
4.8 0.7 23.2 23.6 15.0
9.2 15.2 8.9 15.7 0.8 12.0
11.3 7.1
12.8 8.7 7.2 11.5 6.3 3.8 7.6 7.0 7.7
9.6 7.8
Totalt
N
3858104
1898988 1959116
307064 207527 275725 763429 1 1 38409 78348 1 382469
4354 1 8 488472 1 1 13662 1 5 1925 190769 723889 38 1 154 164325 208490
426873 7065 10 984508 634760 108625 1 19202
904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 229404 342811 341261 147600
2385329 1472775
TABELLBILAGA 4. HAR SPELAT NÅGON GÅNG
Fördelning efter kön, ålder, socioekonomisk ställning, utbildning. bostadslån och typ av samhälle ROULETTE BLACKJACK
PAJAHD FRUK'ISFEL
95 %&
Samtliga 79.5 59.1 K()Pl
Nun 9L3 708 Kvinnor 68.1 47.9 ÅLDER 13-17 år 86.7 89.5 18-20 år 92.8 86.4 21-24 år 94.3 88.1 25-34 år 93.3 81.0 35-49 år 83.2 55.2 50-64 år 64.0 33.1 65-74 år _ 49.2 20.4 SOCIOEKON STÅLLNI'NG
Högre tjänsteman 89.3 57.6 Lägre tjänsteman 84.7 67.0 Anxuue 850 616 Jordbrukare 76.1 40.2 Annan företagare 88.0 65.3 Pensionär 54.1 24.4 Skolungdom 86.1 88.2 Studerande 94.0 79.9 Annan. uppgift saknas 77.0 58.3 1711BILI)14114(3 Högskola 87.7 59.6 Yrkesinstitut 88.7 72.7 Yrkesskola 83.7 65.0 Gnmd-Irncllanskola 84.1 75.6 Folkskola 64.0 35.5 Annan. uppgift saknas 66.1 43.5 BOSTADSLÅN
Nylands 82.2 63.3 Åbo/Bjömeborgs 80.6 59.6 Åland 60.7 80.7 Tavastehus 78.4 60.2 Kymmene 78.1 52.4 St Michels 75.8 54.1 Norra Karelen 82.9 56.3 Kuopio 82. 51.3 Mellersta Finland 81.3 64.6 Vasa 78.5 55.3 Uleåborgs 76.2 58.9 Lapplands . 71.7 59.1 TYPAVSAMHMJE
Stad 80.6 61.0 Annan kommun 77.8 56.1
% 16.6
27.1 6.5 34.3 38.5 27.4 22.7 12.3
7.4 2.3
11.6 16.0 21.0
6.5 19.9 3.7 33.8 18.4 21.5
1 1 .0 18.2 21 .6 27.4
6.7 26.9
17.7 13.3 25.1 18.2 17.0 16.3 19.0 14.7 20.3 13.4 15.0 21 .0 18.2 14.0
AUT.ROUL AUT. POKER
% 19.3
30.7 8.2
34.1 37.9 39.3 28.3
V ln .—
.Qw Whowwnqu >—
_NN
O_mmthl—w
MN—
nwa MV? _NN
n 35.
m 'x
21.7 18.5 37.7 22.0 17.9 15.8 18.6 16.9 17.0 15.8 18.0 21.1 20.7 17.1
KORTKXNO %
'7'15'. vec-—
am—Qmow !
. . . ””W'QQVZ'Q—t _moo-nm—o Nn—ONmo—mv
(895810. —v>oo—
>""! nns—r
'—q—Nwwvmm WWQWNMMQV
(rm VV
% 20.6
29.6 11.9
11.5 18.3 25.2 27.1 27.1 15.7
3.8
41.0 28.4 19.1 16.3 31.6
6.5 12.7 19.4 25.2
34.1 31.5 19.5 20.5
9.3 19.0
24.1 23.4 49.2 21 .7 23.8 22.2 20.4 20.9 16.0 15.1 10.9 15.6
23.8 15.4
% 5.2
8.4 2.1 3.5 10.0 9.0 10.2 4.2 2.5 8.3 6.7 6.6 2.2 6.0 0.4 4.9 8.5 .2
"."!Qot'". v ooo—oxo-
N
*QQ'TWVEV'TF'ÄOQQ'". l—mmhvmmv—rt—INV
av."? 'I)?!
SAMTUGA
N 3858104
1898988 1 9591 16
307064 207527 275725 763429 1 138409 783481 382469 435418 488472 1113662 151925 190769 723889 381154 164325 208490 426873 706510 984508 634760 1086251 19202 904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 229404 34281 1 341261 147600
2385329 1472775
Fördelning efter kön, älder, socioekonomisk mallning. utendning, bostadslån och typ av samhälle Samtliga KC»! Män Kvinnor ÅLDER 13-17 år 18-20 är 21—24är 25-34 år 35-49 är 50454är 65-74 är SOCKEKONSTÄUJHNG Högre tjänsteman Lägre tjansteman Arbeuue Jordbrukare ltnnanfbnnagame Pensionär Skolungdom Snrderande Annan, uppgift saknas 1!TBIlJ)hn&NS Högskola Yrkesinstitut Yrkesskola Grund-[mellanskola Folkskola Annan. upp ' saknas BOSTADSÖIÄRN liylands Åbo/Bjömeborgs Åland Tavastehus Kymmene St Michels Norra Karelen Kuopio Mellersta Finland llasa Uleåborgs Lapplands 1'Y1D/YV S!lhdlLÄ1J.E Sud Annan kommun
% 93.2
95.4 91.1 79.1 93.5 93.7 97.0 96.3 92.8 88. 96.4 96.1 96.7 95. 94.6 90.7 82.2 90.3 89. 92.0 95. 95.0 88.9 93.6 72.7 92.4 94.8 77.3 91.9 95.2 92.9 94.4 96.3 94.6 94.4 87. 97.7 93.8 92.3
Esa
-—o aso— 'D?
.. 81
31.3 36.1 70.1 70.3 54.4 73.8 65.3 63.0 72.6 72.0 59.7 28.4 33. 42.4 63.8 55.7 59.4 48.1 64.9 60.1 60.2 62.8 61.4 57.0 58.9 59.2 58.8 60.7 59. 61.8 45.8 63.3 59.1 58.5
V-5 % 113
1 5 .9 6.9
4.7 9.4 9.7 15. 14.7 9.4 4.1
13.6 11.8 15.7 15.1 16.1 6.2 4.3 9.2 7.6
8.7 14. 13.4 10.8 8.7 9.5
13.0 11.4 12.6 12.1 10.0 13.5 6.9 13. 14.1 10.3 8.4 5.3 11.7 10.8
TOTO % 14.3
17.6 11.2
8.0 14.3 14.6 21.1 16.2 11.3 6.4
18.7 15.4 18.2 12.6 17.8 8.7 8.5 9.8 14.4 16.0 18.3 15.3 12.9 11.0 20.2 13.7 13.0 18.3 15.4 15.4 13.5 16.1 16.4 15.9
9.9 9.7
14.7 13.7
SKRAPLUIT SKRAPLOTT
ASSÅ % 72.1
74.3 69.9 76.9 79.9 83.2 80.3 71.7 65.7 53.8 63.3 79.3 80.8 69.2 67.6 59.5 77.8 68.4 69.6 59.2 73.1 77.9 81.1 66.1 69.0 70.7 74.3 64.0 70.8 68.9 67.2 ' 68.8 78.0 63.7 78.7 72.5 82.6 72.9 70.9
CASINO 34.7
37.3 32.1 32.3 36.6 46.9 41.2 37.9 29.2 15.3
BINGO 28.5
30.3 26.8 15.8 20.4 21.9 37.3 31.4 29.3 20.1 26.6 31.6 36.4 30.3 31.6 25.8 15.5 15.6 22.2 26.9 27.7 30.8 23.7 30.3 27.4 24.0 30.7 24.0 18.2 23.9 25.9 28.9 36.9 32.6 40.8 34.3 37.7 27.6 29.9
SAMTLIGA N 3858104
1898988 1959116
307064 207527 275725 763429 1 138409 78348 1 382469 435418 488472 11 13662 151925 190769 723889 381 154 164325 208490 426873 7065 10 984508 634760 1 08625 1 19202 904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 229404 34281 1 341261 147600
2385329 1472775
TABELLBILAGA 6. HAR SPELAT UNDER DEN SENASTE MÅNADEN Fördelning efter kön, ålder. socioekonomisk ställning. utbildning, bostadslån och typ av samhalle
Samtliga
KON
Män Kvinnor
ÅLDER
13- 17 år 18—20 år 21 -24 år 25—34 år 35-49 år 50-64 år 65-74 år SOCIOEKON STÄLLN'ING Högre tjänsteman Lägre tjänsteman Arbetare Jordbrukare
Annan företagare Pensionär Skolungdom Studerande Annan. uppgift saknas UTBILDNING Högskola Yrkesinstimt Yrkesskola Grund-Imellanskola Folkskola Annan. uppgift saknas BOSTADSLÄN Nylands Åbo/Bjömeborgs Åland Tavastehus Kymmene
St Michels Norra Karelen Kuopio Mellersta Finland Vasa
Uleåborgs Lapplands TYP AV SAMHÄUJE Stad
Annan kommun
J uke—
box %
10.8
13.7 7.9
24.2 42.7 31.4 14.5 4.0 1.1 0.5
2.6 9.6 15.1 4.3 4.6 0.7 25.4 26.3 13.5 4.4 14.5 14.4 19.7 2.4 2.8
8.5 11.4
11.0 13.8 14.3 12.6 12.7 13.7
8.8 10.5
9.3
11.9 9.0
Flipper spel
%
7.2
11.5 3.1
32.2 32.5 16.7 6. 1 1 .5 0.5
1.6 3.5 7.5 5.4 2.7 0.3 30.5 10.8 9.6
2.5 7.3 10.8 15.5 0.8 8.2
6.8 5.9
6.4 6.9 7.9 9.2 12.2 9.3 6.7 7.5 7.0
7.0 7.5
Video- automat
%
4.3
7.5 1.2
25.0 18.6 8.6 2.9 0.4
0.8 2.7 3.9 0.4
23.1 6.7 32
12 5.2 5.5 11.0
5.4
5.6 3.7
42 2.5 7.6 3.4 3.2 4.3 3.5 4.9 2.8
45 4.0
Autom. biljard
%
1.4
2.8 0.0
3.7 6.9 4.0 1.4 0.6
0.4 1.1 1.6
1.8 5.5 1.1 1.5
0.9 0.7 2.6 3.2
l _3 1 .2 2.2 2.3 2.3 2.2 0.8 0.3 1 .9
1 .8 0.8
Kunskaps- . . spel
%
4.1
6.5 1 .7
10.7 18.2 12.9 5.8 0.6
2.9
3.3 .
4.3
3.0
1 1.0 12.9 6.0
3.3 7.8 4.1 6.9 0.3
5.1 4.4
6.1 3.6 3.6 2.9 33 2.6 2.0 3.2 3.0
4.8 3.0
Totalt
N
3858 104
1898988 1959] 16
307064 207527 275725 763429 1 138409 78348 1 382469
435418 488472 1113662 151925 190769 723889 381154 164325 208490
426873 7065 10 984508 634760 108625 1 19202
904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 229404 342811 341261 147600
2385329 1472775
TABELLBILAGA 7. SPELAT UNDER DEN SENASTE MÅNADEN
Fördelning efter kön, ålder. socioekonomisk ställning. utbildning. bostadslån och typ av samhälle
PMAm mumsar-21. AUTROUL AUT POKER KORTKINO ROULETTE BLACK JACK
!. % $ % % % %
Alla 36.4 30.8 5.9 9.2 2.5 3.3 0.6 KON Män 51.0 42.6 10.3 15.0 4.4 5.4 1.1 Kvinnor 22.3 19.5 1.7 3.5 0.6 1.4 0.1
Åman 13—17 år 61.1 57.1 18.8 21.0 7.4 4.5 0.5 18-20 år 69.2 63.2 14.4 17.8 6.7 7.7 2.2 21-24 år 53.5 46.3 12.0 19.6 4.8 3.4 0.7 25-34 år 44.4 38.3 6.1 1 1.7 2.7 4.4 1.2 35-49 år 33.3 28.5 3.6 7.2 1.8 4.0 0.3 50-64 lr 19.7 14.2 2.6 3.1 0.4 65-74 år 14.1 7.1 - 0.5 0.5 SOClOEKON STÄLLNING .
Högre tjänsteman 32.8 20.0 1.2 6.4 1.2 Lägre tjänsteman 35.7 29.2 5.2 9. 2 2.2 Arbetare 43.5 40.3 8.0 12 .6 Jordbrukare 31.2 22.5 2.5 2.6 Annan företagare 39.5 35.8 3.8 8.3 Pensionär 15.6 11.4 0. 9 O. 9 Skolungdom 61.0 56. 17. 3 19. 6 Studerande 43.5 0.7.1 12.5 Annan. uppgift saknas 30.9 30. 6.4 8.7
7.
2.
N. o .— .—
cor—lm OOO
va va.-no Q n
w—nmmw EQYQW'
. 'VIWQNQ n—novo '
50
6 2
UTBILDNING
Högskola 26.4 3 2.7 6. 6 6 5.6 10. 2 6 0 9 1
Yrkesinstinlt 39.6 3 Yrkesskola 44.6 9. 8. 2 12.1 Gnlnd-lmellanskola 47.8 4.5 Folkskola 24.71.8 Annan. uppgift saknas 14.9 23. 2.8 2. 24.
11 .4 14.1 2.2 3.9 - 7.9
'o t—N'n von'vva vinnar—-
O-JOh—N o—vvo
BOSTADSLÄN Nylands 33.9 Åbo/Björneborgs 38.2 Awa u.o Tavastehus 39.8 31.2 5.1 10.6 Kymmene 31.1 27.4 7.3 7.4 St Michels 36.7 27.9 4.4 6.5 Norra Karelen 37.4 34.7 5.7 7.5 Kuopio 42.9 28. 4 5.5 7 Mellersta Finland 44 .0 33.4 9.9 6 Vasa 36.0 29. 2 6.5 7. 8 1
0 6.4 12.1 7 4.5 8.0 0
_|—
'eoouncquqqq QN
. oq'quaqw.
Uleåborgs 33.0 36. 1 5.1 Lapplands 31.9 37.4 6.0 1 TYP AV SAMHÄLLE
Stad 36.2 30.2 7.1 10. Annan kommun 36.8 31.9 3.9 7
mm mnvrivn—v—
a_n—_ mer n& N—Noå—Nuv ud
MN
SAMTLIGA
N 3858104
1898988 1959116
307064 207527 275725 763429 1 138409 783481 382469 435418 488472 1 1 13662 151925 190769 723889 381 154 164325 208490 426873 706510 984508 634760 1086251 19202 904651 559700
14512 531285 294595 155663 137995 194698 229404 342811 341261 147600
2385329 1472775
TABELLBILAGA 8. SPELAT UNDER DEh SENASTE MÅNADEN Fördelning efter kön, ålder. socioekonomisk ställning. utbildning, bostadslån och typ av samhälle
SKRAPLOTI' SKRAPLO'IT w'rto ms v-s TOTO ÅssA CASlNo ameo SAMTLIGA % % % % % N Alla 63.7 9.9 33.6 l2.7 3858104 KON Man 67.5 14.2 Kvinnor 59.9 5.7 Åman 13-17 år 38.7 7.5 18-20 år 57.6 10.8 21-74 år 63.2 7.6 25-34 år 66.9 10.5 35-49 år 70.8 10.6 50-64 år 66.5 11.3 65-74 år . 53.9 6.7 SOCIOEKON STALLNING Högre tjansteman 58.9 7.5 Lägre tjänsteman 72.2 1 1.3 Arbetare 75.4 12.9 Jordbrukare 56.8 4.8 Annan löntagare 68.1 10.1 PensioMr 58. 9.0 Skolungdom 43.4 8.0 Studerande 50.9 5.6 Annan. uppgift saknas 57. 8.7 UTBILDNING Hcgskola 53.3 6.9 Yrkesinstitut 63.7 7.0 Yrkmkola 70.8 12.0 Grund-lmellanskola 57.5 9.4 Folkskola 65.2 11.4 Arman. uppgift saknas 45.7 - BOSTADSLÄN Nylands 64.2 1 1.3 Åbo/Bjömeborgs 60.1 8.6 Åland 61.4 11.5 Tavastehus 66.4 8.7 Kylnmene 62.9 12.3 St Michels 67.2 10.5 Norra Karelen 54.5 8.4 Kuopio 64.4 8.8 Mellersta Finland 64.9 9.5 Vasa 63.4 12.2 (Hedborg: 63.7 9.2 Lapplands _ 68.3 4.2 TYP AV SAMHÄLUE
Stad 64.6 10.0 Annan kommun 62.2 9.7
:?
(— N
36.8 14.9 30.5 10.5
1898988 1959116
307064 207527 275725 763429 1 138409 783481 382469
% WW wqho NM— ,—
o_ na
31.1 11.3 42.0 14.8 37.2 20.8 40.5 14.9 34.1 14.5 30.9 10.2 18.7 1.9
59". O!"? "Q'—25.997?” mqvqmqm ___—oo"..._.._
24.6 10.8 39.4 15.3 43.1 18.4 30.2 1 1.0 32.6 14.0 24.0 5.6 32.5 1 1.4 26.8 6.9 32.2 10.8
20.2 8.1 30.4 11.9 2.0 38.1 14.8 2.4 41.5 17.4 32.2 10.3 36.2 9.5
435418 488472 1 1 13662 15 1925 190769 723889 381 154 164325 208490 426873 706510 984508 634760 108625] 19202
0300. OON
"QQ _...
v—NNFQO-qml—
QQQ weunhvmmq NMNNm—O NNmW—F'NNN
"10: NN
_ ueaoqoo —nmNmNo nN—rv—o—Nm NNNNM
'quw O__—
34.1 15.5 0.7 904651 38.3 12.8 2.1 559700 - 24.0 35.5 — 14512 2 32.7 12.3 0.9 531285 .2 31 .1 11.3 0.5 294595 3.2 26.0 12.1 - 155663 37.8 8.4 - 137995 1.2 35.0 10.1 0.3 194698 2.7 22.2 8.7 0.9 229404 2.2 36.4 14.3 2.5 34281 1 3.3 33.3 11.6 1.8 341261 37.4 9.6 2.1 147600
33.8 12.7 0.9 2385329 | (
'l'l') mf. |Å'l'1'1'1(
ooo hoo- MN . QQ
. ' comment?-noe
nn NNN'N—G—n
*. o .
vas: No oo»: Nu
om | om [
om | 01!" GTX)! D'Wl O'wl 0101 GTX)! om 1 01!) | om 1 (rum om 1
om 1 O'ml O'wl O'wl om 1 om |
om 1 om 1 om 1 om 1 om 1 Du" O'w1 om! O'IXJl
om | 011)! om 1 O'wl 01111 O'wl GTX)! orm O'ml om I 0111) 1 om 1
0001 011)!
om 1
'LUNVS
80
['D 10 Z'O
%
XW 001'15
".c: —0
qw'qhnqqud' _N O_o_oo__
stump O—v—NG
":*—.c. O—n
NN
XW 05'11
5'8 [6 846 9'L 88 101 111 E'Cl 021 t'll 9'01 få 69 81 CZ 791 081 011 l'E 6"! l 'ZZ 9'72 L'O E'L C? 021 DL 9'l
5'0 "I 8'01 622 808 l'l E'! 9"? 9'L1 [28 L"! 69 9'l [ l'6 % )IN Ol'l
e.g.-...,,
'0 0 q.—
Z'O
% SYNXVS talman
8'06 5'88 L'06 706 9116 0'68 "1.8 O'" [58 098 518 0'm1 "" 5'16 Z'Lå 87.6 6'6L CSI 198 096 998 Z9L l'EL 866 L"” FM 0'58 S' 16 0'L6
om! 5'66 8'86 8'68 ut 691. 8'86 L”" L"” Z'6L 8'65 O'VL
zu 098 Z'68 %
”|qu uuuv
rus a'nyuwvs av att tur-län
anamn
mn WMI-":l 'I"? 'N o_ rix
wlan” MN nanm ts &»me mums-ul
Pull! "IMG/NY 'PV'IÅN SGVLSOG tunnt _ drln 'lrluuv '101'8105 'IOÅ'WIFIHI'PWD 'FIII'WÅ mm!-annu 1011th 9 (rum rulla-t u_ 'uuuttv '?me mai-mms lll-09911 anlitat” luuuy "W! NWV uunwlft aln www.fw'all DNINTlYJS NOXEODOS lI tL—S9 )(
*I 9905 x *I lli-SE )! ]I 7512 31 11 7211 )1 'I Ll'tl 51 *I 'L'i9 N *I #09 N *I 6711: W J| 'E'FZ N 'I 7811 IN J| Ll'tl N 851011!
&!qu
u|w
NDX "mums
HELLVWOJJ'lVXlSHN Yd GVNYW NH REON" .LVXHXEXCH '6 VDY'HRTIRHVL
01111 01111 01111 01111 01111 01111 0071 O'wl 01111 01111 O'CDI O'wl oem 0'001 O'ml om! 0'1Xll 0'001 0'001 O'Ml
om 1 ("X) | om 1 om | 01!) | om 1 0'wl O'ml OT!) 1
Du)! O'wl 0'w1 0'w1 0191 GTX” 01111 O'wl 0'(X)l O'wl omr 0101 O'ml 0'w1 O'ml % vonmvs
00 [0 90 [0 ' 5'0 ' 5'0 [0 0" 1 60 O' 1 ' 7'0 ' [0 To U) 1 '0 9'0 ' L'0 "0 1' [ 1'0 ' to 8" l "0 90 E'O l' l ' "0 8 '0 60 l' 1 V' 1 90 L' 1 ' O' 1 ' "0 6'0 6'0 ' L'O ' 8" l ' L'O V'O ' 840 6'0 50 ['I Z" 1 l'Z 8'0 Z'V ' 20 50 t' 1 to L'0 % %
)lWOlll IIS/to XNOOI'IS
QWNTQ'QQW Q—M'u— ONN
QR,"! . . . NNO
on.. »00
691 681
9'0 9? 91 % )IW 0518
1'L 0"! 06 89 19 9'8 Ti 29 09 9'L Z'L "£ l'6 8'L Fl 8'0 6'71 L'6 801 Z'V
8'6 L*01 fn 80 T'
H. 69 9"
1' 1 6) I"! 1 9'8 [ t' 1 6'7 E'6 i'll: 1 'i'
1? Z'll 9'L % 3178 (101
FO FO Fl 9'5
6'0 FO O'Z "Z 9'0 8'0 L'O %
SVNXVS .L-l.19ddn
068 En 968 ("88 L'68 L'L8 898 S'L8 "88 "88 8'68 996 6'L8 V'L8 8"16 L'86 79L I'Ei 9'78 996 9'58 668 995 [66 5'66 916 L'L8 506 till
D'ml (Tull 9'86 1'76 0'58 911. 8'86 966 "86 S' 18 "S' 1 96
"P6 L'li t'" *
HDMI
mma muy IMS ElTlYHNVS AV 'F'l1
Win "% Palm.-1 N
9. "11
uaralvx utoN
'P'FEN 15
matrum
"Wu
WHY rlroqautofg/oqy 551121 monarkist-Idde 'uauuv '103101103 WOÅ'UWPWD 'Pll'ml-M ntplulraarÅ
'1011!'9H OMNG'HEUI
mum upddn 'uutuv OPM-HMS "va'-mms JMFW
aid-mo] uuuv aluuuua; MV |!!th all,-1 |!!li altoH DNINTIYJS NOXEIODOS 'I VL'S') )(
ll 99'05 )1 *I 6911: 31 *I PC"?! 31 *I "11 )l 11 Ll'tl )1 *I 'L'S9 N *I MS N *I 6?” W " ?i'SZ N " N'" N ]I Ll'El W
8301. Y
1)le ulw
NOX alnluzls
”IHJSHS'IEIOXISHQI le GVNYN la mann .LVXnHmlOal '01 VDYIIHTIHBVL
Om” O'ml 01111 01111 orm om! O'ml O'Ml O'ml c'out omr om! O'wl omr O'ml OU)! O'ml om 1 om 1 OT!) 1
om 1 O'wl 00) I 011)! om! om 1 om 1 om 1 om 1
ooo 1 om! om 1 om 1 om 1 0'11) 1 om 1 om | om 1 om 1 om 1 om 1
O'ml 0'w1 01111
'LUNVS
XWOOHS
5'01 "SZ 8'1 "LS "'un'”, "” ' 1"!
to 6'51 us rus smyllwvs mr lrt rn - rss - 6"! ra ('I 519 anamn L'Ol za: ti 99; mA lm tm tr 115 pwna-l mm allt ut: "l m olio-Ia 61 m om ras win-amn o': ta to ("9 ms 0'6 tsz lr tm ml 28 a:: t'! us nun—1 '” r' » - rs: nu "1 I att 60 ca: IW! rs en "I oas Wu matrum L's ozr - nr. ""'!" width 'un'-rv 9'9 l'al : l nu namna nt ao: n o'" noll-www m ru 61 nu Ilva-mu to m D"! et; niin-annu E'L lrz in ("69 nor-'ett lär nl z'oz al tta "Ull" . 'mw 9'01 9'EE rt 91; 'R'-BPM 1'Ll szv r: m mai-mms rt 6'51 ;o zu ww 591 osz - oz; mim-u MV 96 ;S. rr tm url-mm 601 [1 obs W re ut rl vas ull-mn." sin 91 fr: au 119 "'"-nuntie" omm-m.m nox-roms 2”! n - 0'16 'In-59! 6"! 91; m tu om: ut ur - cu. nav-ssu 0'1. rn sa en IItt-sul 176 L”": l:t oz: avr-ant rr m 91 nu utt-cl x L'E (m U 659 |IVL'S9N L'L z'oz 11 m laxrom szl ut 01 o'» mrs: w sal "IE 6'1 ta av n-cm tl: av: se 691 .. rf.-rt w 9'tz rev 1' o'Ll 'IL1'61 w aamy m m av m. lol-vax 9'S1 ut u vor um nox om L'sz H :'Ls "nm-s %. el. al. ll SVNXVS XW os—lz XW oz-l talman utom
mvwomvomad Yd GVNYN PG !ElGNn .LVaniil'thd 'll VDV'HBTIHHVL
TABELLBILAGA lz. FORBRUKAT UNDER m MÅNAD pA KASINOSPEL
[NC-BT UPPGET 1-20 MK SAKNAS % % %
Samtliga 964 0.2 13 KON
MIn 93.7 0.2 1.9
Kvimor 98.9 0.1 0.7 Aman
M 13-17 lr 91.3 1.7 5.9 M ll-u lr 89.7 - M 2.5-34 lr 93.1 - 0.9 M 3549 Ir 92.6 M 5064 lr 97.9 M 65-74 Ir 98.8 K 13-17 lr 97.7 K 18-24 lr 97.8 K 7.5-34 lr 98.4 KJS-49 lr 99.3 K 50-64 lr 99.5 K 65-74 lr 1m.0 SOGOEKON STÅLLN'ING
Högre tjhnemln 91.8 — 2.0 Lule tjlnnarun 967 - 0.8 Arbetare 969 0.3 0.8 Iordhnrhre 1m.0 - - Annan [ereugue 963 - — Penaimlr 99.5 - 0.5 Skolungdom 93.4 0.8 3.7 Studerande 93.6 — 2.6
Annan, p'ft saknas 96.7 - 3.3 UTBHD'ERE Högskola 95.3 - 0.4 Yrke-intim 945 - 1.7 Yrke-skola 95.7 0.3 1.4 Grutd—Itrtellm1kola 95.6 0.6 2.0 Folklkola 99.2 - 0.2 Aman; mh nknu 90.5 - 9.5
BOSTADSLÄN Nyland. 960 0.1 1.5 Åbo/amm- 969 0.4 0.6 Ål-td mo - - Tavartellur 95.3 - 2.4 Kymmene 95.1 0.2 1.7 StMieIteu 97.3 - 0.6 Nona Knelul 98.7 - - Knop'o 96.0 1.0 1.1 Mellersta Enl-nd 968 - 0.9 161-% 97.2 02 0.5 96.9 0.3 0.7
landa
AV SAMHÄLLE Stad 95.6 0.1 Artnm komunal 97.7 0.2 0.4
"! O
0 .. ...... 25
"to. "*.Vlo. ':;äo ' x
Zl-SOMK % 1.3
2.4 0.2 1.0 3.3 3.2 3.7 0.4 0.3 0.9 0.5
" '2'1': . NN— N
ll—eth _.o
Qeeqn' _N—QO
_... ...—_.
om
51-100 MK % 0.4 0.8
0.6 1 .9 0.6 0.9
OVER IOO MK
0.4 0.9 0.6 0.9 1 .7 0.4
SAMTL
lm.0 loan 1m.0 11110 loop 11110 1m.0 11110 "ILO "11.0 lm.0 1010 Imo imo 11110 11110 11110 "ILO 1m.0 11110 loop loo.o 11110 11110 lm!) 11110 Imo "11.0 "11.0 mo 1m.0 loop 11110 "11.0 lam 11110 man 1010 man lotto Imo 11110 11110 11110
om | om |
om 1 om ! 01!) 1 om 1 om! om: 000 | 0001 om! 0'w1 (Nm GTI)!
O'Ml O'wl O'Ml om [ 0101 om:
u'oo 1 om 1 om ( 0001 om! om | om: O'wl om:
om 1 om 1 om 1 om 1 om | om 1 DTI)! o'oo ! 000 1 01111 om 1 000 1
ou)! om:
om !
'LLWVS
901 o'! S'E [19 1 "9 622 1'6 09 1:01
och. o.—
("11 211 9'El L'Ol 0'1 ! 9'2 få 6111 få
|"6 i'll
I'N 9'6 I'Ol S'L O'l l'Zl FC l'l 2'6 "91 i'll 1'91 5'6 9'9
"S 6'01 E'B 2'6 9'9 0'11 Z'LI 0'91 L'S 1 09 E'! I'L "Cl 9'01 % )IW 001 ' 19
YL 1 [01
511 1'61 L'81 691 "91 "LI LTL L'OZ TOI 921 "31 [61
6'L
922 191 E'lZ 961 l'El ("ll ("Zl S' L 011 l'Ll 6'H L'EZ 6'SZ 1'91 9'51 (112 612 5'61 "71 67 L'OZ (161 9'0Z L'ZZ 9'02 E'L 7'61 L'bl 9'61 % )HN OS'IZ
l'EZ Z'PZ i'll Z'OZ Vol 9'6Z ('$! 95"! 991 611 L")! E'El ? lZ E'EZ 6'01 O'Ll S'SZ 9'52 l'IZ B*9Z L'OZ 0'1E 1'1C 9'61 1'91 9'71 522 S'LZ Z'SZ 9'11 Z'EZ I'LZ "CE föl L"?! "I: 991 "51 I" II B'OC Z'GZ 691 901 B'CZ
XW OZ'l
en
cd v—Ne__
?: "Q— "'i'—.QQFZ'":
21..
SVN'XVS .L-uoaan
6'85 "% O'EE 1 "09 065 E'". O'SE "59 "St LW LTS l" 1 S 0'07 69E
l' 1 L 0'9i E'ZV Z'l ! Z'LC V"”
"57 VDS 1 "i; en O'CE ! '” Z'St S'LZ 017 S"; 095 l "CE L'SC 9'” 999 I'Lt D'CC l'6l I'M 1"; E 0'6S 9'07 OTC "LC %
.LElDNl
unulum| WUHV P'lS HTIYHWVS AV mm lboqmn nn A MM.-1 'W'IFW opionx WP")! "WN 'PPM 15 anunukx MWIL pli-ry "meinem/cav 551231 S nu!-Iwan 'wuuv '!”qu 'PXF'J'IIWV'P'ND 'PX'WÅ mlwulwlllx 'IOV'OH DNING'IIELn nun mud.- 'u-uuv numpms Wim-ms Jungiana urinen) uuuuv "Wo! NWV uuumwm aln uuunuum :|qu om V.LS NOXEIODOS 1! n—SQ )( "I 7909 31 1I er:: )1 *I "'i': )I *I It'll )! ll Ll'tl )! ll 'L'S9 N *I 9905 N *I Q'SE N "I WS! N ]I n-u N *I Ll'il N uacny amy "lN
NO)! ull-pung
01.101 Yd GVNYW NE! 11%an .LVanlEthd "El VDV'HGTIHHVJ.
TABELLBILAGA 14. FORBRUKAT UNDER EN MÅNAD PÅ [mm
NGBT UPFGIl-T I -20 MK SA KNAS % % %
15.9 16.5 15.3 23.6 20.5 10.8 11.5 15.5 13.4 16.3 13.1 15.1 17.3 15.2 17.6
Sundin 65.1 KON
MIn 64.6 Kvinnor 71.4 ÅLDER
M 13-17 lr 612 M n-u lr 57.5 M 2.5-34 lr 61.1 M 35-49 I! 63.3 M 5064 lr 60.7 M 65-74 Ir 87.9 K 13-11 I! 74.6 K Il-24 lr 65.7 K 7.5-34 |: 64.9 K 35-49 lr 70! K 50-64 lr 73.5 K 65-74 lr 63.3 SOGOEKON STÅ LLN'DIG
Höll: ljlmnnln 76 8 Ugn (jlnnumn 65.5 Alba-n SE.! lmdlnulme 70.1 Nunn man": 67.5 Puuicnlr 75.1 Skolungdom 67.0 Smdmd: 71.3 15.9 Amnn, uppgift uknu 67.9 16.5 UTREDNING Hbg-kol: 79.9 0.8 11.6 Yrkellnuinl 71 .9 0.7 13.9 Yrkeukoll 62.3 2.0 17.6 emd-hudlmnkoh 61.0 1.7 165 PoIhkoln 70.2 1.5 15.! Amin. nanm nknu 3.3 - 16.6 BOSTADSLÅN Nyland: 67.0 2.6 Åbo/Björneborg: 63.1 1.9
Ålnd m . - T-vmehlu 66.4 .4 17.7 Kymmene 69.9 .5 16.2 St Michel: 80.! - 7.1 Nam Kumla. 62.5 13 24.0 K "6 71.2 - 14.0 Mmm- FmI-nd 77.0 1.1 12.3 Vn- 64.9 0.7 13.4 Ulubom 70.5 0.5 14.4
Llppludl 65.4 0.4 23.6 m AV SAMHÄLLE
Sud 67.9 1.7 160 Aum kommun 68.4 1.0 15.7
! QQ t—w'qq
_doäo——oN—d;
12.7 14.7 16.3 10.5 16.! 13.6 19.!
QQNT'” men" o—Nd
'-,Q"
14.5 16.7
21-50MK
9.6
":o.—:'Z'E'Q'Q'T 'T'T noun-cognac: aa
51-100MK %
"! n
sq QN
qetdq'wnnqq' _|"th OO?"— ququnvv NOWVN—ON
. qqqo N MN?"
vi nn-Snn—vwn WOWQEQTWW 119 '?N
no nn
SAMTL
11110 mao man 1010 1000 11110 Im.0 11110 11110 1010 11110 11110 11110 11110 11110 IIIN) 1060 man "11.0 1010 mo 11110 Imi) Im.0 man 1 (13.0 1 (XM) Im!) uno Imo 1060 1 00.0 I (17.0 I (17.0 lm.0 man 1010 1000 Imo Imo 1 (17.0 I (11.0 11110 1m.0
%
OU) I 01!"
om! om! om! om! O'ml om! 0001 om! 0'w1 om! om! om! O'Ml om! om! 01111 0'001 om! om! om! om! OU)! (mm om 1 Ifall (HDI om!
om 1 om! om 1 01!" om 1 om 1 om 1 om I O' (lll 0'001 om 1 om |
om! 011)! 01!"
)IN (XII )HAO
—ddd—o
WQQYE'N*"FQY QQ
...a—_...
QEQWY' ___—o.-
HTQ'thN! _oo—o
_NN
%! oo
”JOIN—..."! ' ' con-Ann..
"!N. no
EF'.
NNOOI'IS
vana.-fun ...nu—_..—
...-Zl
—Nnvnnc——o_g
& ha tahnthnhqtqe Qo Nn—
ue
)IN OS'IZ
S'? 9"! "0 FC E" 6' C L"! Q'? 9"! 0'9 E" "; L'S E'L 0"; 69 9" 61 I"! 0'9 FI 0'9 tv 0' I "I I'S 1'9
O'C
l'l IT |"; fl 6'7 IS 1"! V'L I'L I'OI FE |"; 9".
)IN (E'l
9'0 5'0 "0 CO [0 ("0 C'O "0 H) E'O %
SVNXVS 1419-1110
606 5'06 696 ")6 "I! 716 526 L'l6 6'" 116 $'" 9' 16 0'6l L26 96! [06 "'I 9'66 5'66 "16 C'C6 S' 16 S' 16 0' 16 356 En 9'6' Z'S6 6'16 I'Lå
I 16 ut
L" S'" 9'9 L'll Z'Ll I'M "9! 9'06
$ HDMI
murunx uuuy
ms
zmyuwvs AV uu 'N'-Furl
Illa-mm
"'A
pwna-1 ww opioux
mv)! ”N
Y "www mmm "ovanan/ww!) 'Pilll'vk "WA nox-'on D am nun _ 'uluuv WS WWF-"IS III"!"PJ alumn; muy W!
NWY Inu-un!) um mull ||qu DNJNTIYB Monacos 'I n-m )(
'I 0905 ! J| Git! )( ll n—a 11 II tt'tl )! "1.11! :| .! DL'S9 N 'I 0905 " JI WS$ N ll "'.-SZ N *I YZ'CI N ]I LI'CI N amy
"IEA!
uIW
)(
"3.9.3 SÅLDIÅXLS Yd GVNYN |G Elam .LYXnUGUOd '51 VOVIIGTHGVJ.
om! om!
om 1 om I om 1 om! om I O'IXII om I Owl om om | om! OT!) 1
om 1 OUH om 1 om ! DTD 1 Om"
0001 0001 0001 om! O'CXII 01111 MDI om! om!
om | om! O'ml om I O'ml O'MI om 1 om | om I 0001 om 1 om |
om! 0101 0'(X)I
'IJJNVS
YQ -—o
'nqwqqntq' __N_o___
NT
qehwq' ___eo
EQÖQQNQf' NO—NNOO—
L'O
XWOOI'IF
9'0 ["O
To S'O E'O E' I 60 9'0 "0 ("0 (”0 [0 50 % )IW OS'IZ
I'O Z'O "0 to 60 L'I FE L'D S'O
S'!) 9'0
9'0 I ' I I'Z L'O Z' I 60 C'O
S' I 170
9'0 9'0 9'0
)INOZ'I
I '0 Z'O
"0
8'0 9'0
Z'O
E'O Z'O 1'0 Z'O %
SVNXVS J.:IIDddn
696 1.96 966 696 "Lå ('C6 (16 L'L6 I 96 1.96 0'L6 om! "96 LW
O'ml 796 I'L6 0'L6 996 L'96
6'96 6'56 I'L6 E 'N Z'L6 I 'E6 0'96 $'L6
om! o'um 916 I'L6 C'S6 L'L6 9'L6 "96 0'96 6'96 9'S6 6'L6
"36 1'56 l'96 &
.LEIDNI
mm "0ngwa IPIIIOÅJÅ m.fl-"mm '&th D cruaLn mqu u_ 'u'wv apunpms &»wa "|le unna-q; luuuy "WMI amy Inunwlfl aln mum-lb alla" DNINTIYJS NOHODOS 'I 'L'SD 31
" 09-09 )I 'I 674: )( " vc-sz )( 'I UHI )( 'I 1.1-tl )! " n'” N 'I 091); N 'I 694! N 'I 795! W " "'I! N 'I Ll'tl N
uacn mu!—
"lN
No] ulmuus
mu. Yd (IVNYN NH IISCINII vanxuuoa 91 VDYHBTBEVJ.
0001 0031 (rom O'ml (rom O'wl 00)! 0011 0001 01111 om! om! O'ml om! 0001 om! O'ml 0011 om: O'IXII (rom O'CXJI O'UJI om! UNI (1 an 01171 (mm (1191 01171 0001 om! om! om! 0'001 01111 O'ml om! om! om! 0131 om! 0001 01171
VOI'I '..UNVS
n'hqrs'qu'q' O—— = 9
av 00
"? o
% EI SNNIN
nn N_
”92711”. "102”??? ont—4 nano—o
?! N
110-10' on.—Nn—
Vonn
0.92"! "!”t'? ' '
QEETNWQQETQO v—o——oNnN—vm N_—
###”. N—N
LVNNV
0'0
S(INV'I WOJJI
ODSIG
qaan- QQ'Q"' n—OO— —O N
'0'11'n Qq-q'wqf- o—-—o——nuov
'i'—.".
5'1 8'0 0'I %
'I'IEI.I.OH
"c.-:..".o. ' mmm—Q
__NN—
q QQ QEQQQ _? N
% DMHVJ .I.YII
11 10 5'0 1'0 %
TIVII 13:15
"."! oo
)IIIVd SHION
_dnn—n N vn
'qqqnqunn nuna—q n —n-—N-nn»ou
5'5 I" 61 " I " I 5'I 5'5 TI L'Z L'0 5”? 1'.'5 95 H?
5'5 %
61! "61 101 0 '05 9 'LZ 991 511 611 111 0111 611 591 5' 51 I'll I'll 9'55 Z'II 191 "61 5" I " I L' L "05 992 811 8'L1 L'OZ
5'5
091 9'II 6'81 5'51 9'51 5'5 551 "51 6'51 905 "01 051 L'EZ L'OZ
% NOLLVlS
NOLLVLS NISNEIG
701 88 S'LI "Zl TL 5'6 1' 51 I'l "61 9'11 5'9
6'7 56
68 89 0'6 "II L'1 I 1'6 1'9 81 L'9 8 "01 9' 9 0'6 0'LI 5'51 5'5 0'8 5'71 5'01 E'L ZZ 5'01 " 8 9'L 6'01 6' 6 60
9'11 5'8
"6
OMR 'VJSEIII
0'51 5'12 L'll 691 191 9' 61 005 981 192 "95 901 "01 115 I'll 5'01 0'51 611 6'61
9' LI 1'01 I' 11 611 6' 55 6' LG 60! 611 i'll
l'5 1 0111 L'I
6'81 9'51 511 901 I "1 l'05 S'"! t'"! L1Z "51 5'51 011 % WE
5'75 9'65 "01 "'$ (95 L'Ii I '55 1'” 915 105 L'OI 169 995 E'" 0' LI 9' 65 1' 75 9'55 6'61 L'II 510 "(I 1'15 591 811 En 6'15 915 095 015 L' 61 9' D 6'L5 9'" 9LZ E' 55 S'Ll 6179 057 L'55
9'L5 5
"d.-lv
unululoq uuuv 2.15. smwavs AV
'W'lddl'l Win
um
PWIUH WW om
Dra-'x mm mm rs
DNINTIYJS NOHODOS 'I IL'5'9 31 'I 9905 )I II 6755 51 'I 75'51 51 ” It'll 31 'I LI'EI >I 'I IL'59 N 'I 0905 N 'I 69'55 IN 'I 9511 N 'I Yl'II N 'I LI'EI W
HG'IY ”""IÅX
.LSVPBS O'EWVd lVIEIdS HVA 'L1 VDYIIGTIEIEVL
TABEILBMGA 18. VAR SPELAT FRUK'I'SPEL SENAST
AFFÅR BAR RESTA- BENSIN STATION NOIES SPEL BÅT HOTELL DISCO UTOM ANNAT MINNS EJ SAMT- URANG STATION PARK HALL FAR'I'YG LANDS LIGA % i % % % % % % % % % % % N
Sunni;- 32.3 18.5 11.5 22.6 KON
MIn 28.4 21.8 9.2 27.3 Kvinnor 39.5 12.5 15.8 13.7 ÅLDER
M 13-17 lr 36.1 19.7 2.9 24.5 M 18—24 lr 23.0 21.9 9.5 37.3 M 25-34 lr 28.8 22.4 11.2 264 M 35-49 lr 22.6 23.2 9 1 29.3 M 50-64 lr 41.0 21.3 8.2 16.4 M 65-74 lr 41.7 8.3 25.0 - K 13-17 Ir 45.6 15.8 2.3 16.4 K 18—24 lr 37.9 10.0 15.4 14.4 K 25-34 I: 27.9 14.7 22.1 13.2 K 3549 lt 47. 9.4 20.8 13.2 K 50-64 lr 33.3 13.3 13.3 6.7 K 65-74 lr 42.9 14.3 - 14.3 SOCIOB50N STÄLLN'ING
Högre ljlnnemnn 26.3 164 18.1 18.1 Ugn ljlnnunnn 28.7 17.7 15.1 23.1 Arbeme 31.7 20.2 11.0 27.1 Jordbruk!!! 18.4 28.1 9.7 30.1 Annan Munn 15.1 25.6 14. 26.3 Pmlimlr 49.4 16.9 13.0 8.3 Skolungdom 38.3 17.9 5.8 20.1 Studerande 38.2 11.1 12.0 5.9 Ann-n, uppgifl uknn 329 11.0 9.7 32. UTBILDNING Höpkoll 25.5 14.9 13.2 21.0 Yriexinm'lul 29.4 16.6 13.6 18.3 Yrkeukoll 29.7 20.0 12.0 27.0 Gnnd—Ifmlhmkoll 37.4 19.0 6.5 23.6 Folkikoll M 32; 3.4 14.4 18.3 Ann-n, uppgift : n 5 . 3 - 34.2 BOSTADSLÅN
NyI-ndl 32.2 17.2 9.3 24.2 Åbo/ijmeboql 40.3 20.3 7.4 11.0
11.14 . m 26.1 . Tlvuldlul 35.1 17.5 8.6 23.7 Kymmene 33.0 20.3 10.1 21.0
51. Michel: 28.2 34.3 12.4 17.0
Nom Klnlm 36.7 19.2 18.8 18.1
Kuopio 30.3 17.3 19.6 17.8 1 Mallemn Finland 21.2 14.9 12.1 35.4 Vun 34.5 17.0 10.3 29.6 Uldboq: 23.7 17.1 12.4 33.6 lad! 31. 18.1 27.2 19.7
TY AV SAMHÄLLE
Sud 34.9 17.6 9.7 21.1 Annln kommun 28.0 20.0 14. 24.9
Dev— ". N
0.8 5.7 1.1 0.1 0.2 2.2 1.2 1000 1381903 1 0.2 0.2 2.2 1.5 uno 9(X)831 .O - 0.1 2.1 0.5 IIXJ.0 481072
--:—1 NN
0.9 4.0 1. 0.5 9.0 1
c.a: vs. '_N 0
4.3 3.4 - - 3.8 1 4 lm!) 113568
1.1 2.0 1.1 11110 166078
- 4.8 - - 2.4 1.6 1000 2280m 2.4
| i o,: . 4.9 0.6 0.5 0.6 2,4 1000 mom 4.9 :
a_i.—
1.6 4.9 1000 98393 - - 16.7 - 1010 21732 - 0.6 3.5 0.6 1000 83448 7 - 1001) 1 16405 .5 1.5 1000 135796 9
. 7.6 |. . 13.2
1.5 10.3 1.5 . .
. 3.3 . . .
. 6.7 5,7 . . . |oo.o mao
. 14.3 . . . . . 1000 9507
vqwt'n—hwm' MNON n?n——
_NQ—
- 1000 106636
0 O 'Q”Q'QEYO'H
#
1.6 8.6 - 1.4 1.4 - 7.5 0.9 - - 0.7 3.9 0.7 - - - 13.7 4.8 4 - 1.5 1 2.2 5.5 0.
— 12.3 5 — 6.7
2.7. HDD 121 1111) 1.0 HDD 174432 1.5 1100 492822 - 1000 37679 2.3 11110 796-14 1(X).0 95302 0.9 1000 243636 - 11X].0 64942 - 11X).0 71646
1.6 11X).0 106690 2.5 1001) 287797 09 1100 438546 . 11K).0 3211)83 0.7 mao 224357 - 11X).0 4430
—qn'wnw—' "Q vvo N-u—n' ”20.9: ”_.92'19'? -—c—co Nunn—AN
N N—mvnui
1 1.9 3. 9.7 1 3.9 5.2 0. 2.2 1
"1—117' ...—.c
...a—nn
'naqqo ootwo—
on:—oo
nN—N ” O quqo'
V) O 'fnqq'
1.4 5.2 0.8 - - 0.8 12.6 0.8 — 0.8 . 47,7 . . . . 3.9 2.8 — -
- 3.8 1.7 . _ 2.1 3.9
7 [00.0 316332 .3 1010 207549 1 8
ww
no
11110 6978 11110 193019 100,11 94833 1000 51095 - 11110 54332 - 11110 64277 2.1 1010 79829 1000 1 1299! 2.6 1000 138084 - 11110 60580
173”. '"?”Qo. no ov.— 'o'—3 "*."! '_N NN
0 O Nw'nw—'
» N 'quwq'
'Onmwa
- 3.1 - 0.8 3.1 2.8 - — 6.2 — - — 6.4 - - - 1.4 - 4.5 0.4 - 0.4
_no—vå ___—N
N_ NN NO 99 NN 5. 5
? 1.5 - 0.3 2. .2 11170 853465 . 1 1
. 1000 528438
nu #5
TABMUGA 19. MED VEM SPELAT PÅ PAIAUD ENSAM %
Sundin 41.9 KON
MIn 49.1 Kvinnor 28.5 AIDER
M 13-17 II 302 M 18-24 lr 40.6 M 25-34 lr 50.3 M 3549 lr 50.8 M 50-64 lr 663 M 65—74 lr 73.7 K 13-17 lr 11.2 K 18—24 I! 13.8 K 25-34 lr 31.1 K 35-49 I: 464 K 50-64 lr 280 K 65-74 lr 42.1
FAMlum % 21.2
15.3 32.3
8.4 3.6 16.3 25.4 120 21.1 23.0 18.0 33.8 44,9 520 15.8
TABELLBILAGA 20. MED VEM SPELAT PA FRUKTSPEL
ENSAM %
Sundin 38.2 KON
MIn 47.2 Kvinno: 21.2 Amex
M 13-17 || 21.5 M 18-24 lr 422 M 2.5-34 lr 468 M 35-49 lr 524 M 5064 lr 63.9 M 65-74 lr 83.3 K 13—17 lr 7.6 K 18-24 lr 10.8 K 25-34 lr 22.1 K 3549 lr 36.5 K 50-64 I! 40.0 K 65-74 lr 286
FAMIUEN % 21.4
15.3 33.0 11.5
0.9 19.0 23.8 13.1 8.3 20.5 19.8 39.7 423 53.3 42.9
VÄNNER % 34.8
33.1 38.0 60.0 53.2 320 20.5 16.9
5.3 65.7 65.5 33.8 8.7 16.0 421
VÄNNER
38.6 35.5 44.6 64.6 53.8 34.1 20.7 23.0
70. 8 66.7 38.2 19.2
6.7 28.6
TILLFÅ LLIG POLA R E %
1.3
"19: QEYHQ' -—o o..—___".
'QY'Q'
TILLFÅLUG POLARE
9: o
"..: .—o ...a _.
wc.-tr'mq' '- »..-
MMS El % 0.8
SAMTL
11120 11810 11110 1m.0 11110 1100 11110 100.o 10.70 1100 1010 11210 11110 11110 11110
SAMTL
11110 1100 11X).0 11110 11810 11810 1100 11110 1(X).0 11110 11.00 11110 10110 11110 11110
N 1629105
1153447 565658
12850 196156 268128 308025 133879 34409 86864 11729) 147778 138828 4831» 26619
N 138226!
903201 479060
1 141 14 166078 229824 273060 98393 21732 83448 116405 135796 104624 28980 9807
TABELLBMGA 21. MED VEM SPELAT PÅ AUTOMÅTROULETTE
DISAM %
Sundin 37.6 KON
MIn 40.7 Kvinnor 20. 1
FAMTUEN % 11.6
10.6 17.6
TABELLBIIAGA 22 MED VEM SPEMT PÅ AUTOMATPOKEI
ENSAM
%
Sundin 33.5 KON
MIn 37.1 Kvinna 15.4
TABEILBILÅGA 23. VED VEM SPELAT PÅ KORTKINO
mSAM
Sundin 31 .9
KON MIn 351
FAMIUEN % 123
10.2 21.1
FAMIUEN % 7.8
4.4 30.6
VÄNNER
46.5 43.7 62.3
VÄNNER
527 50.3 62.9
VÄNNER
54.5 528 65.7
TILLFÅLUG POLARE
%
2.6
3.1
TILLFÅ LUG POMRE
1.1 1.4
T1LLFÄLUG POLARE %
5.8 6.7
UPPGl'Fl' SAKNAS
0.1
0.6
MINNS E
16 1.9
MINNSFJ
0.3 0,3
SAMTL
mao mon [00,0
SAMIL
1(X).0 1(X).0 1001)
SAMTL
mao 11110 "11.0
N 299537
254698 44839 399228 323786 75442 131540
87470 13070
TABELLBHAGA 24.8?E1AR MAN FÖR MYCKET. LAGOM ELLER FOR LITET PÅ PENNINGSPELI HNLAND
KAN FJ SVARA %
Sunni;- 16.3 KON
Mln 13.8 Kvinnot 18.7 Aman
M 13-17 lr 4.9 M 18-24 lr 6.4 M 2.5-34 lr 11.1 M 35—49 lr 14.3 M 50-64 lr 18.9 M 65-74 lr 28.0 K 13-17 lr 8.8 K 18-24 lr 12.5 K 2.5-34 lr 8.1 K 35-49 lr 19.9 K 50-64 I: 25.6 K 6.5-74 lr 33.5 SOCIOEKON ST ÅLLNING
Höna ljlnnnnnn 15.3 ugn ljlmlanm 122 Arbeum 14.7 Jordbruk-m 29.2 Amin Enlig-m 13.6 Puuionlr 25.9 Skolungdom 6.2 SM:-mde 13.1 Annan. ' nknu 17.8 Hngkoln 17.1 Yrkelimu'uu 11.8 Yrkeukoll 13.9 Grund—Imellmlkoln 1 1.2 Folkskoln 23.8 Annln, upplift nknu 35.0 BOSTADSLÅN
Nylund: 17.1 Abo/Björneman 16.2 Amd 21.1 Tnvunzhln 15.5 Kymmene 10.9 81 Michell 21.3 Nm Kun-Jen 13.2 Kuopio 187 Mellerm lelnd 20.2 Vlu 18.0
(Dalborg 17.0 lund
| 8.4 TY AV SAMHÄLLE Sud 15.5 Annm kommun 17.7
FOR M YCK ET % 38.5 34.8 42.1 26.7 25.1 28.2 36.7 41.6 524 25.1 25.3 35.7 45.5 54.5 50.9 36.2 34.8 37.9 35.5 40.2 52.1 23.7 26.9 45.3 32.3 32.0 36.2 34.2 49.6 54.3 33.6 37.8
9.7 42.8 46.0 45.0 52.6 38.4 25.4 37.4 38.1 48.0
38.3 38.8
LAGOM
FOR LITET %
1.9
"S*? no
_mqonvnw—Q
—dodådédåd "? o
SAMTL
% 1000
1000 1010 1000 [00.0 ”17.0 "20.0 1000 1(XJ.0 "11.0 1(K).0 man 1000 "11.0 1m.0 mao "11.0 1(X).0 "110 1(X).0 1m.0 1010 mon mao mo 1(X).0 1010 ”11.0 1000 1000
1 00.0 mo 1 00.0 1 (11.0 HDD 1 (11.0 1 00.0 1 GLO 1 00.0 1 00.0 1m.0 1 00.0
"11.0 1 00.0
N 3858104
1898988 1959116
157248 242340 393984 581085 375829 148502 149816 240912 369445 557324 407652 233967 435418 488472 1 1 13662 151925 190769 723889 381 154 164325 208490 426873 7065 10 984508 634760 1 08625 1 1 9202 904651 5 5970)
I 45 1 2 5 31 285 294595 1 55663 1 37995 1 94698 229404 34281 1 3 4 1 261 1 478”
23 85329 1 472775
TABELLBMGA 25. FWNS DET LAGOM MED AUTOMATl-R 1 FINLAND ELLER BOR DE ANTALET OKA ELLER MINSKA
KAN EI LAGOM OKA MINSKA BÅDE SAMTL SVARA OCH 1. 9. 7. % % %
Sundin 11.9 68.1 6.0 13.6 0.4 "11.0 KON
MIn 8.2 68.7 9.8 127 0.6 1000 KVinnor 15.5 67.5 2.3 14.4 0.3 1m.0 ALDER M 13-17 lr 1.0 66.7 26.7 4.9 0.7 1000 M 18—24 lr 1.4 70.1 165 9.4 2.0 1000 M 2.5-34 lr 5.6 75.0 12.5 6. 5 0.5 1m.0 M 35-49 lr 10.0 68.5 6.0 15.2 0.3 mo M 5064 lr 124 67.0 4.3 15.9 0.4 100!) M 65-74 lr 15.9 561 2.4 25.6 - 1060 K 13-17 lr 5.5 80.8 7.8 5.2 0.7 1000 K 18-24 lr 3.0 85.5 2.6 7 .7 1.3 mon K 2.5—34 lr 1. 0 76.2 3.8 13. O - 11110 K 35-49 lr 14. 8 69.3 1.1 14.4 0.4 1000 K 5064 lr 23.7 54.5 1 4 20.4 - mo K 65-74 I: 35. 9 44.9 0 6 18.6 - 1000 SOGOEKON STALLNTNG
HW: ljimumn 7.1 726 45 14.1 0.3 1000 Up: ljlnnumn 8. 0 74.8 5.1 11.2 0.8 1060 Arbeta: 10. 8 70.0 6.7 12.1 0.4 1060 Jonna-hr: 14 1 70.4 2.7 129 - 1m.0 Ann-n Meng-re 9. 9 66. 5 4.4 19.1 — Imo Pmionlr 24.3 54 1 1.4 20. 2 - mon Skolungdom 2.6 74.6 15.3 6. 4 0.9 mon Swden-nde 3.5 71.6 10.4 13.3 1.1 [00.0 Annnn, "fl nknu 162 661 6.7 10 9 - 1m.0 UTBILD G Hbgikoll 10.7 67.4 4.4 16.2 1.3 uno Yrkuinniun 6.6 75.3 6.2 1 1.1 0.8 1m.0 Yrkeukol- 9.4 720 6 8 11.6 0.2 1000 Gmd-Imelhnlkoh 6. 3 69.9 11. 3 121 0.4 1m.0 Folhkok 20. 8 59.6 2.6 16.8 0.2 1m.0 Ann-n. uppgift nknu 45.! 368 7.9 9.5 - 1000 BOSTADSIÅN Nyllndl 125 67.2 6.6 125 1.3 1000 Åbo/ijtneboml 11.4 67.1 2.2 13.2 0.1 100.0 AIM 54.4 65 6 . mo
Tunneln: 16.1 62.1 17. 1 - 1m.0 Aymmcm 11.8 IL.! n. a - [W.V
SlMichell 10.9 67.6 15.1 - 1m.0 Non- Kuulm 3. 6 77. 0 17.5 - 100. 0 Kuopio 14.7 63.9 13.4 1.6 lm.0 Mellcrlu Enl-nd 9.5 78.8 6. 4 » mon Vu. 9. 0 67.4 15. 7 1m.0 Uldboql 14. 0 70.8 10.0 1m.0 21.7 mon
AV ”SAMHÄLLE Sud 11.7 68.0 Annm kommun 123 68.2
d..."
141 12.7
1001) 1000
'hwnqnnq—zh hva ?WO—OWFWW WO
vrf-! 00
N 3858104
1898988 1959116
157248 242340 393984 581085 375829 148502 149816 240912 369445 557324 407652 233967 435418 488472 1 113662 151975 190769 723889 381154 164325 208490 426873 7m510 984508 634760 1086251 19202 904651 5597m 14512 531285 1.94»: 155663 137995 194698 229404 342811 341261 1476m
2385329 1472775
TABELLBILAGA 26 PASTAENDEN ANGÅENDE SPELANDET
Fadelnin. eller kan och [Ida
leder om i ekonomiskl :vlrigheler
Av hell unm- hitt
Av ungenr umme hill Km ej mn
Av delvil mn kik! Av hell nun-| han
lr dör-män Iidlföldriv och nöje
Av hell mmm llih
Av ment mum llih Km ej IVII'l
Av delvil ennen llikl Av hell Inn-| bikt Iom inte hur mdr! immun Av hell lemm- hikl
Av ungeflr umml hikl Kun ej run
Av delvi| ennen lsikl Av 11:11 mm hikl
km fl vinner
Av hen mum- lrih
Av ment emm bikt Ken ej tvln
Av delvil mn bikt Av hell men kik!
mjukhet hml'ljen. urban eller målen-|
Av hell unm- llih
Av men: um. hih Kul ej :vm
Av delvii mn Idh Av heh ennm llih
fomlner
18.7 40.7 3.8 20. 162 366 31.5 5.0 203 6.6 17.8 29.2
6.9 21.9 24.2
1 5.5 37.2 10.6 166 20.0
5.0 21. 14.9 23.3 34.
KON
Kvinnor %
19.9 43.7
7.0 19.3 10.1
22.8 30.4
8.4 21.4 17.0
16.0 39.7 13.1 16.3 14.9
6.2 19.0 19.5 26.7 28.6
37.6 35.2 2.9
1 8. 5.7
Thug-a_n— n nd -- un
226 41.6
4.8 17.9 13.1 4.3 121 7.3 263 50.1
18-24
13.5 39.2
2.4 23.3 21.6
45.9 30.9 2.4 18.3 2.5 10.9 27.4
2.6 31.6 325
21.5 39.4
5.0 19.8 14.2
1.3 13.1 8.6 27.9 49.1
25-34
164 41.0
3.3 227 16.6
37.3 35.7 2.8 19.0 5.3 11.2 26.8
3.9 28.3 29.8
ÅLDER 3549
18.0 44.6
5.0 21.1 11.3
29.4 32.3 4.6 26.4 7.4 22.2 31.1
6.4 22.1 18.2
15.1 36.8 10.2 16.1 21.8
4.6 24. 1 5.9 25.8 29.2
244 327 10.1 220 10.7 30.3 35.0 12.1 14.0
8.6
15.6 367 17.9 14.9 14.9
9.5 24.4 24.8 23.1 18.2
65-74
30.2 38.3 13.3 14.6
3.6
20.0 31.8 17.9 19.5 10.7 30.7 35.8 19.4 8.5 5.5 14.9 20.2 36.8 16.6 11.5
SAMT L 19.4 42.2
5.4 19.9 13.1
31.7 33.1 6.2 21.7 7.2 20.4 29.8
7.6 21.7 20.5
15.7 38.5 11.9 16.5 17.4
746752 1627894 209998 769580 503880
12.24477 1275747 241041 837790 279049
785482 1 150422 294196 835515 792489
607 573 1485369 457723 636398 671041
214616 789443 664070 966086 1223889
TABELLBHAGA 26. PÅSTAENDB'I ANGAm'DE SPELAN'DET
uppnunuu |.i11 !ellklig livalöring
Av hell mum- lxikl
Av ungenr nmme lsikl Kun ej lvm
Av delvit Inn-n hikl Av hell enn-1 Izih lr om otoliu odl nbkip Av hell mum. Idh
Av unlel'lr lemm- hikl Ken ej lvm
Av delvil Inn-n Inkl Av heh Inn-| hikl
tom lven mm lri [vag-re wlilion
Av hell mmm hilu
Av mgeflr mmm kik: Km ej [vm
Av delvil lnnen läkt Av helt mun llikl Av hell ummn hin ungenr numm- lu'kl
Km tj run
Av delvil um lrih Av hel: mn lsih
TOTALT
Ir ummlnkoppln till riklig Alkoholkonxumlion
MIn
6.2 24.0 8.0 23.7 380
11.5 27.5
9. 7 21.2 30.2
3.4 17.8 6.6 24.1 48.1
Inom
KON
Kvinnan
10.4 27.4 12.3 23.1 268
3. 3 14 5 51.4 26.0 40.8
mo
13-17
5.6 197 8.3 255 41.0 6.1 27.9 2. 8 24.7 38.5 3.0 12.6
5. 2 26.7 52.4
1.5 11.5 4.6 19.4 629
xoo.o
18-24
oana— _nnv—c—i ("I av
1.4 129 5.1 26.4 54.1 1.6 14.7 3.3 18.8 61.7
1 00.0
25-34 %
54 19.1 5.4 26.6 43.6 5.6 25.8 5.6 239 39.1 6.7 23.5 5.8 260 38.1 2.5 19.9 4.5 25.1 48.0
1060
ÅLDER 35.49
NWTW” amount— N NN
7.4 23.7 10.0 25.8 33.1
3. 4 17. 7 10.0 28.4 40.4
mo
50-64
16.8 33.1 16.4 161 17.0
9.3 21. 5 222 21.1 25.9
19.6 38.0 17.2 14.9 10.4
3.1 14. 7 17.5 27.5 37.1 1 (no
65-74
21.1 27.6 26.2 15.2
9.9
14.3 17.5 27.1 21.5 19.7 22.7 30.1 28.6 13.0
5.6 9.1 122 28.8 22.5 27.4
1 00.0
SAMTL
%
10.1 25.5 11.0 22.9 30.5
7.2 23.6 11.9 24.2 33.1
10.9 27.5 1 1.0 22.1 28.5
3.3 161 11.0
25.1 44.4
100.o
389340 984931 473907 884582 1 175344 279250 908768 459844 934122 1276120 420876 1059460 425148 854122 1098498
129241 621703 426077 967645 1713438
3858104
Bilaga 6 Spel—Sverige i siffror 1970 - 1991
Statistiska centralbyrån
Brian Wicklin Stockholm i mars 1992
SOU 1992:33
SPEL-SVERIGE I SIFFROR 1970 — 1991
Syftet med denna undersökning har varit att med befintlig statistik beskriva utvecklingen av spelmarknaden i Sverige under perioden 1970—91. Uppgifterna har i huvudsak hämtats från spelbolagens årsredovisningar, riksskatteverkets dokumentation över skatteuppbörden och lotterinämndens dokumentation över tillståndsgivnin gen. Det är alltså inte fråga om en traditionell statistisk enkätundersökning med möjligheter att ange exakt precision och kvalitet i materialet. Redovisade slutsatser framgår av det framtagna dataunderlaget. Siffrorna har granskats och bearbetats maskinellt.
Undersökningen har genomförts på uppdrag av lotteriutredningen. Rapporten har utarbetats av Brian Wicklin.
Det statistiska materialet
1. Spelbolagen Siffrorna för de tre spelbolagen Svenska Penninglotteriet AB, AB Tipstjänst och AB Trav och galopp har hämtats från årsredovisningar. I förekommande fall har kompletterande uppgifter inhämtats från ekonomimsvarig personal. Statistiken täcker hela populationen och samtliga redovisningsaktuella variabler.
2. Bingo och kasinospel med skatteuppbörd Siffrorna för bingo med kontantvinster (folkrörelsemas spel) och kasinospel har samman- ställts i huvudsak från det administrativa material som ligger till grund för beräkning av avgifter och skatter hos riksskatteverkets (RSVs) beskattningsavdelning i Ludvika. Bruttoomsättningen för bingo och kasinospel har beräknats med ledning av inbetald skatt och ärdärför något osäker. Osäkerheten gäller främst bedömning av populationens storlek och kvaliteten på uppbördsdeklarationema. Det saknas statistik över totala antalet skattskyldiga i landet för att avstärnma eventuella bortfall av redovisningsskyldiga från RSVs register och infomation för avstämning och granskning av primärmaterialet. De framtagna siffmma för bruttoomsättningen är därför avhängiga av kvaliteten på inkom- mande uppgifter om inbetald skatt och antal inkommna deklarationer. Något kvantitativt mått på osäkerheten i skattningen är svårt att ange, men i det stora hela bör siffrorna ge en ganska bra beskrivning av verkligheten.
3. Varulotterier och bingo med varuvinster (folkrörelsemas spel) Till folkrörelsernas spelverksamhet räknas förutom bingo med kontantvinster även varu- lotterier och bingo med varuvinster (fram till 1988 var vinsterna knuma till varor och från och med 1989 har också kontantvinster upp till 500 kronor per vinst tillåtits). Någon statistik för att bedöma storleken på hushållens utgifter för dessa två kategorier av spel finns inte.
Lotterinämnden har med ledning av primärmaterialet för tillståndsgivning uppskattat värdet av rikslotteriemas beviljade omsluming till 1 009 MSEK för 1991. Denna siffra har använts som skattning (schablonmässigt och genomsnittligt) för rikslotteriemas bruttoom- sättning oavsett utfallet av försäljningen detta år. Motsvarande uppgifter för perioden 1975-91 har sammanställts från lotterinämndens dokumentation över tillståndsgivning.
Bmttomsättningen för övriga varulotterier i den här gruppen (varulotterier med regional och lokal anknytning) och bingo med varuvinster här schablonmässigt uppskattats till 1 000 MSEK för 1991. Skattningen bygger på lotterinämndens uppgifter om tillståndsgivning inom vissa regioner och äri högsta grad en spekulativ skattning i avsaknad av annan information. Någon tidserie data finns inte.
Det bör påpekas att bin go— lotter i TV—4 introducerades under 1992. Follcrörelsemas samarbetsorgan för lotterier (FSL) uppger att bruttoomsättningen för bingo—lotter uppgick till 5 MSEK per vecka. På årsbasis innebär det ca 180 MSEK, om man antar att det spelas bingo-lotter under nio månader av ett år.
4. Utländskt spel _
Någon statistik som kan behäfta storleken på hushållens utgifter för utländskt spel. dvs köp av utländska lotter och satsning på andra spelformer, finns inte. Uppgiften för 1991 har därför uppskattats med ledning av följande information:
Ungefär 2% av den vuxna befolkningen i åldrarna 16—74 år har köpt utländska lotter och/ eller satsat på andra former av spel under ett år (årliga publikundersökningar som genomföns av TEMO på uppdrag av Svenska Penninglotteriet AB). Bortsett från den statistiska precisionen i skattningsförfarandet tyder siffrorna på att ca 120 000 individer satsar pengar på utländska spel i varierande omfattning. Antalet individer har sedan grupperats i tre olika spelklasser med ledning av penninglotteriets försäljningsstatistik:
1. 60 000 som satsar i genomsnitt ca 500 kr per person och år för utländskt spel 2. 60 000 som satsar i genomsnitt ca 3 000 kr per person och år för utländskt spel 3. 6 000 som satsar i genomsnitt ca 10 000 kr per person och år för utländskt spel.
Med ledning av dessa uppgifter och antaganden har bruttoomsättningen för utländska spelformer (schablonmässigt och genomsnittligt) uppskattats till ca 270 MSEK under 1991.
5. lllegalt Spel
Det saknas statistik och annan information för skattning av storleken av illegalt spel i Sverige. Gissningsvis antas att ca 10 000 personer satsar ca 10 000 kronor per person och månad på illegalt spel under en 9 månadersperiod av året. Det uppskattade värdet av bruttomsättningen för 1991 är alltså ca 900 MSEK.
Det bör ånyo påpekas att någon direkt stödjinns inte i statistiken for siffror avseende bruttoomsåttningen förföljande kategorier av spel:
- varulotIerier med regional och lokaljörankring - bingo med varuvinster - utländskt spel - illegalt spel.
Den uppskattade bruttoomsättningen för ovannämnda spelkategorier är endast avsedd för siffermässig precisering av den totala spelmarknaden jör 199! .
Spelbolagens bruttoomsättning 1991 uppgick till 16 341 MSEK och motsvarar ungefär 74 procent av den totalskattningen på 22 157 MSEK. För bingo med skatteuppbörd dvs bingo med kontantvinster var motsvarande siffra 2 137 MSEK (10%) och kasinospel 500 MSEK (2%)_ Sammantaget svarade alltså spel med skatteuppbörd för 18 978 MSEK (86 % ) av den sammanlagda bruttoomsätmingen på spelmarknaden i Sverige. Sett ur ett annat perspektiv svarade bolagssektom (spelbolag och kasino) för 16 841 MSEK (76 %), folkrörelsemas spel för4 146 MSEK ( 19 %) och utländskt och illegalt spel för 1 170 MSEK (5 %) av den svenska spelmarknaden.
Fördelningen av bruttoomsätmingen av spelmarknaden återges här nedan i tablå 1 och i figur 1.
Tablå 1. Uppskattad bmttoorwätming av spehnarkna'den 191.
MSEK Spelbolag 16 341 Bingo med skatteuppbörd 2 137 Kasinospel med skatteuppbörd 500 Bruttoomsättning med skatteuppbörden 18 978 Folkrörelsernas rikslotterier ] 009 Folkrörelsemas övriga lotterier och bingo med varuvinster 1 000 Utländskt spel 270 lllegalt spel 900 BruttoorrLsättning utanför skatteuppbörd 3 179 Totalt 22 157 Därav: Spelbolag och kasinospel 16 841 Folkrörelsernas spel 4 146 Utländskt och illegalt spel 1 170
Figur ] Procentuell fördelning av den svenska spelmarknaden. (Uppskattad bruttoomsättning 22 157 MSEK för 1991)
Utländskt Kasino lllegalt Varulotterier, varubingo Blngo med kontantvinster Penninglotteriet Tipstjänst
Trav och galopp
Ovannämnda siffror bekräftar m a o att bruttoomsätmingen på den svenska spelmarknaden 1991 var i storleksordningen 22 157 MSEK och utgjorde ungefär 2 % av hushållens disponibla inkomster detta år. Utslaget per invånare innebär detta att svenskarna satsade i genomsnitt 2 600 lcronor på spel 199 l , varav 1 920 kronor på spelbolagens olika spelformer, 490 kronor på folkrörelsemas och 190 på övriga.
De privata hushållens nettosatsning på de tre bolagens spelformer och bingo med skat— teuppbörd har för 1991 beräknats till 7 503 MSEK, enligt SCBs nationalräkenskaper (NR). Privatkonsumtion är definerad som utgifter för spel inkl spelskatter minus återvunna vinstmedel och vinstskatter, som levereras till staten. Utslaget per invånare och år motsvarar detta ungefär 880 kronor. Totalskattningen på 7 503 MSEK mostvarar alltså ca 1 % av den totala privata konsumtionen och denna andel har legat praktiskt taget oförändrad under hela perioden 1970—91 . l figur 2 illustreras utvecklingen av privat konsumtion av spel i löpande och fasta priser samt prisutvecklingen 1970-91. Detaljerade uppgifter om privat konsumtion av spel återges i tabell 1—3 i tabellbilagan.
Figur 2 Utvecklingen av privat konsumtion av spel enligt nationalräkenskapema 1970-91 (l970=100)
Löpande priser
Prisindex implicit och KPl
1970 års priser
Nationalräkenskapemas beräkning bekräftar också att hushållens nettosatsning på spel med skatteuppbörd (spelbolagens spel och bingo med kontantvinster) justerat för inflatio- nen har ökat med 2,1 % per åri genomsnitt under perioden 1970-91. Motsvarande ökning för tipstjänst var 3,7 %, penninglotteriet 2,2 % och för totalisatorspel 3,5 %. [ Tablå 2 här nedan återges siffror om förändringstal för 1970-91.
Svenskarna satsade 22 miljarder kronor på spel under 1991. Utslaget per invånare innebär detta i genomsnitt 2 600 kronor, varav I 920 kronor på spelbolagens olika spelformer, 490 på jöreningsrörelsemas och I 90 på övriga.
Tablå 2 Prooentuell förändring av privat konsumtion av spel i löpande-ochi _1970års priser enligt natiomlräkenskapema 1970-91. » ' -
Penning— Tipstjänst Totalisator Bingo Totalt lotteriet med kontant- vinster
Löpande priser + 772 + 1076 + 1027 + 360 + 757 l970årspriser + 59 + 114 + 107 - 17 + 56 Årlig Ökning i genomsnitt i 1970 års priser +2,2 +3,7 +3,5 —0,9 +2,1
Källa: Tabell 1-3
Spelbolagens omsättning
Spelbolagens omsättning ökade från 1 482 MSEK år 1970 till 16 341 MSEK år 1991 (+ 1000), medan ökningen i 1970 års priser var ungefär en tiondel av detta (+100). Den genomsnittliga årliga volymökningen var 3.4 % för hela perioden 1970-91. Utvecklingen av bruttoomsätmingen 1970—91 illustreras i figur 3 och detaljerad information återges i tabell 4-5 (se tabellbilagan).
Figur 3 Bruttoomsättningen för spelbolagen 1970-91. MSEK
'— böpnnde priser
_____ 1970 års priser
Statens inkomster (vinster och skatter) i förhållande till spelbolagens bruttoomsättning uppgick till 33 % år 1970. 29 % under 1980. 1985 och 1991 hade den fallit till 25 %. Utvecklingen av statens inkomster från spelbolagen illustreras i figur 4 och detaljerad information återges i tabell 6 i tabellbilagan.
Figur 4 Statens inkomster från spelbolagen 1970-91. Löpande priser. MSEK
sooowå
m
[970 1975 I980 1985 1990
Den procentuella förändringen av bruttoomsättningen 1970-91 framgår av tablå 3 (se nedan).
Tablå 3 'Procentueil förändring av bruttoomsätmingen 1970-91
Löpande priser 1970 års priser Årlig ökning i 1970 års priser Penninglotteriet + 830 + 69 2,5 Tipstjänst + 1360 + 165 4,8 Trav och galopp + 890 + 80 2,8
Källa: Tabell 4-5.
Detaljerade information över spelbolagens bruttoomsättning 1970-91 återges i tabell 4-5 itabellbilagan. Det framgårav siffromai tabell 5, att AB Tipstjänst har redovisaten dubbelt så storökning av omsättningen i 1970 priser jämfört med de två övriga bolagen. Det är svårt att avgöra om det har inneburit en förskjutning av marknadsandelar eller om satsningen på nya produkter och förnyelse av spelformer påverkat konsumenternas långsiktiga intresse inriktning. Siffrorna tyder dock entydigt på att spelbolagen har väl anpassat priserna till förändringarna i de allmänna prisnivån, män med konsumentprisindex (KPI). NRs sam- manvägt prisindextal för fastprisberäknin g av omsättningen har t ex ökat i samma takt som KPI, vilket bekräftar ovannämnda påståendet (se tabell 3 i tabellbilagan).
1 ett separat avsnitt efter tabellbilagan redovisas tidserier data för spelbolagens bruttoom— sätming fördelade på olika produkter 1970—91.
Bruttoomsättningens utveckling i löpande priser och i 1970 års priser 1970—91 för de tre spelbolagen illustreras i figur 5-7.
Figur 5 Bruttoomsättningen för Svenska Penninglotteriet AB 1970-91. MSEK
__ Löpande priser 1 _____ 1970 års priser
6000 _— Löpande priser _____ 1970 års priser
Figur 7 Bruttoomsättningen för AB Trav och galopp 1970-91. MSEK
8000 ': = _ Löpande prlser
1970 års prlser
() M—.._w—
- - ”T'—"”m""””Y"""'"""”W”—"?”” 1970 1975 [980 1985 I990
Direkta kostnader för ombudens förmedling av speltjänster framgår av siffrorna i tablå 4. Den förhållandevis låga andelen som redovisas för AB Trav och galopp beror på att banspelet svarade för ungefär hälften av totalisatoromsättningen.
Tablå 4 Omhudspmvisimrer och vinstlösen ersättning som redovisas av spelbolagen 191.
MSEK Andel (%) av bruttoomsätmingen
Penninglotteriet 278 8 Tipstjänst 613 10 Trav och galopp (190) 3
Källa: Årsredovisningar.
Utbetalning av vinster till vinnarna och Vinstskatter till staten framgår av följande siffror i tablå 5. För AB Trav och galopp gäller totalisatorskatten istället för vinstskatt.
Tablå 5 Vinster och virtstskatter som redovisas av spelbolagen 1991. Vinster Vinstskatter Andel (%) av MSEK MSEK bruttoomsättningen Vinster Vinstskatter Penninglotteriet 1 745 262 49 7 Tipstjänst 2 627 817 44 14 Trav och galopp 4 982 657 73 10
Källa: Årsredovisningar.
Den förhållandevis låga siffra som redovisas för penninglotteriets Vinstskatter kan beror på att en stor andel av vinstlotter avser småvinster som är befriade från vinstskatt (100 kronor eller lägre). För trav och galopp tycks det motsatta förhållandet gälla.
Bingospel med skatteuppbörd
Enligt SCBs undersökning av hushållens utgifter 1978 utgjorde ungefär 10 % av hushållens satsning på spel insatser för bingospel (tyvärr finns inte aktuellare uppgifter).
Bruttoomsättnin gen för bingo med kontantvinster hade fördubblats i löpande priser (+205) åren 1974-91. Dock har omsättningen rensad från prisförändringarna (+310) minskat med 26 % under samma period. Det är svårt att avgöra om detta beror på en förskjutning av efterfrågan från bingo till andra spelformer t ex rikslotterier, trisslotter m fi, eller om bingo har fört en felaktig prispolitik. Utvecklingen av bruttoomsätmingen för bingo med kontantvinster 1970-91 illustreras i figur 8. Detaljerad information om bruttoomsättnin gens utveckling 1970-91återges i tabell 7 i tabellbilagan.
3000 "; 5 __ Löpande priser
''''' 1970 års priser
1970 1975 1980 1985 1990
Som framgår av tablå 6 här nedan svarade SVEBICO—hallarna för 73 % av bruttoomsätt- ningen för bingo med skatteuppbörd 1991.
Tablå 6 Uppgifter om Sveriges-:binguarrangeramas centralorganisation (Svebico) 1986-91. År Antal hallar Omsättning Andel av totala MSEK omsättningen
1986 54 725 46 1987 . . . . . . 1988 54 875 53 1989 70 1 144 69 1990 86 1362 71 1991 86 1554 73
Källa: Svebico.
Varulotterier och bingo med varuvinster
Någon samlad statistik över bruttoomsätmingen för folkrörelsernas varulotterier och bingo med varuvinster finns inte. För lotterier som säljes utan regionalanknytning dvs rikslotterier finns uppgifter om beviljade omslutningsbelopp för tillståndsgivning hos lotterinämnden i Strängnäs. Den sammanlagda omslutningsbelopp för 1991 har uppskattats till 1 009 MSEK. Lotterinämnden har också uppskattat omslutningen för övriga varulotterier och bingo med varuvinster till ungefär 1 000 MSEK för 1991.
Lotterinämndens uppgifter för beviljade omslutning för rikslotteriema åren 1975-91 återges i tabell 8 i tabellbilagan. där även omslutningen omräknade till 1970 års priser återges i en separat kolumn. Utvecklingen 1975 illustreras i figur 9.
Figur 9 Lotterinämndens beviljade omslutning för rikslotterierna 1970-91. MSEK
1200 1 "— Löpande priser 1000 Å ----- l970års priser % aoo % soo j 400 1 i 200 4! j _ -— _ ___—IF., 0'1” ''''''''''' ___T____—T—_—'j_4—_—"T"" 1970 1975 rm 195 1990 Kasinospel
Bruttoomsättningen för kasinospel har ökat med + 300 i löpande priser och med + 50 % i 1970 års priser under perioden 1979—91. Utvecklingen av bruttoomsättningen 1979—91 illustreras i figur 10 här nedan. Detaljerad information återges i tabell 9 i tabellbilagan.
Figur 10 Bruttoomsättningen för kasinospel 1970-91. MSEK
soo —;
0 té. ......................... E......._............._.43. ........... ___—&_w._._._fm. tom 1975 1980 rm 1990
Bingo och kasinospel med skatteuppbörd en jämförelse: Kasinospelet är ungefär en fjärdedel så stort som bingo med skatteuppbörd, räknat efter bruttoomsätmingen, och hade 320 licensinnehavare jämfört med 460 för bingo. Statens inkomster av kasinospel är ungefär hälften så stor som skatteuppbörden från bingo.
Utvecklingen av statens inkomster av bingo och kasinospel 1970-91 illustreras i figur 11.
Figur 11 Statens inkomster från bingo rasp kasinospel löpande priser 1970-91. MSEK
100 **:
Bingospel
1970 1975 1980 1985 1990
Jämfört med bingo har kasinospelet ökat i omfattning (se tablå 7 här nedan).
Tablå 7 Procentueil förändring av bmttoornsåttning för bingo och kasinomed skatteuppbörd 1979-91. » "
Löpande priser 1970 års priser Bingo + 90 - 26 Kasino + 285 + 50
Källa: Tabell 7 och 9.
Fakta om spel Sverige
Intresset för deltagandet i organiserade spelformer är stort enligt publikundersökningar som genomförts på uppdrag av spelbolagen. Bortsett från den statistiska precisionen i skattningar mm tyder siffrorna på att ungefär 8 av 10 har satsat på spel någon gång under ett år (varannan spelar lite, var tredje spelar mycket och var femte är helt ointresserade av spel).
Enligt SCBs undersökning om hushållens utgifter för 1988 (se tablå 8 här nedan och tabell 10 i tabellbilagan) satsade hushållen i genomsnitt 1 900 kronor per år på olika spelformer i Sverige. låginkomsttagama (arbetare och lägre tjänstemän) liksom företagare, stude- rande och pensionärer satsade i genomsnitt 1.5 till 2 gånger så mycket som höginkomsttagama (högre tjänstemän och tjänstemän på mellannivå).
Hushållen i norra Mellansverige (Värmland. Kopparberg och Gävleborgs län) satsade dubbelt så mycket på spel som hushållen i Sydsverige (Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län).
Arbetare 2 180 Lägre tjänstemän 2 047 Tjänstemän på mellannivå ] 683 Högre tjänstemän ] 194 Lantbrukare 855 Företagare 1 967 Pensionärer 1 870 Studerande mm 1 974
Källa: Tabell 10.
Stockholm 1 820 Göteborg, Malmö 1 784 Småland med öarna 1 786 Sydsverige 1 528 Västsverige 1 786 Norra mellansverige 2 865 Mellersta Norrland 1 957 Övre Norrland ] 652
SCBs undersökning om levnadsförhållanden 1982 —83 visar att endast 4 % av den vuxna befolkningen spelat bingo och automatspel (fiipper mm) under ett år. De flesta som spelar är yngre (automatspel) och äldre (bingo), och bland yrkeskategoriema är det arbetare och studerande som tycks ha satsat på bingo. Detaljerade uppgifter om vilka som deltagit i bingospel återges i tabell 1 1 i tabellbilagan. []
Deolaamåmmmrsom ”våndsiwnm
Benämning Spelbolag
Folkrörelsemas lotterier och spel
Varulotterier
Kasino spel
Utländskt spel
lllegalt spel
Bruttoomsättnin g
Avser Svenska penninglotteriet AB, AB Tipstjänt och AB Trav och galopp
Bingo med kontantvinster, bingo med vauvinster och varulotterier
Folkrörelsemas lotterier på riks-, regional— och lokalnivå
Kommersiellt driven verksamhet under fast adress
Satsning från Sverige på utländskt anordnat lotterier och spel
Kommersiellt anordnat spelverksamhet utan tillstånd
Bruttointäkter av försäljning
Tabellavdelning
Teckenförktaring i tabtåer och tabeuer
. . Uppgiftzitrtetiligångiig eller alltför osäker att anges ( ) Framräknad uppgift
Tabell 1 Privat konsumtion av spel (penninglotteriet, totalisator. tipstjänst och bingo med skatteuppbörd) såsom den har beräknats i nationalräkenskapema (NR) 1970—91.
Löpande priser. MSEK
År
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991
Tipsqänst
232 312 371 394 407 440 498 552 549 585 734 1105 1205 1438 1594 1802 2153 2204 2316 2336 2396 2729
Totalisator
163 177 177 183 219 246 283 341 398 510 575 636 666 788 878 1024 1122 1228 1398 1577 1730 1837
Penning— lonenet
176 193 202 206 236 264 287 320 334 356 462 449 457 493 573 579 850 1284 1277 1361 1344 1534
Bingo
(305) (335) (351) (358) 410 477 533 561 525 649 707 687 695 837 913 981 1022 1065 1128 1277 1277 1403
Tomh
876 1017 1101 1141 1272 1427 1601 1774 1806 2100 2478 2877 3023 3556 3958 4386 5147 5781 6119 6551 6747 7503
Andel (%) av privat konsumtion
095 L02 LO] 095 092 091 088 089 082 086 090 094 088 096 097 098 L04 L07 L04 LO3 097 096
Privat konsumtion defineras i NR såsom hushållens utgifter för spel inkl spelskatter minus återbetalda vinster och Vinstskatter. Uppgifterna inhämtas av SCB med
specialenkät från spelbolagen.
Tabell 2 Privat konsumtion av spel enligt nationalräkenskapema i fasta priser. Index över volymutvecklingen 1970=100
År Tipstjänst Totalisator Penning— Bingo Totalt lotteriet 1970 100 100 100 100 100 1971 125 101 102 102 108 1972 141 95 101 101 110 1973 140 92 96 96 107 1974 131 101 100 100 109 1975 129 103 102 106 111 1976 133 107 101 108 113 1977 132 116 101 102 112 1978 119 123 96 87 104 1979 119 147 95 100 113 1980 131 146 109 96 117 1981 176 144 94 83 121 1982 177 139 89 77 117 1983 194 151 88 86 127 1984 199 156 94 86 131 1985 209 169 89 87 135 1986 240 177 125 87 152 1987 336 187 181 87 164 1988 234 203 170 87 164 1989 221 215 169 92 164 1990 205 213 152 83 153 1991 214 207 159 83 156
Källa: SCBs nationalräkenskapema.
Tabell 3. Privat konsumtion av spel enligt nationalräkenskapema 1970—91. Indextal ( 1970=100) över utvecklingen i löpande och 1970 års priser samt prisutveck- lingen under perioden 1970— 1991
År
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991
Löpande priser
100
1 16,1 125,7 1303 1452 1629 182,8 202,5 206,2 2397 2829 328,4 345,1 4059 451 .8 5007 5876 6599 698,5 747,8 770,2 8565
1970 års priser
100 107,8 1104 1069 1086 1109 112,8 1 12,3 1039 1129 117,1 121,2 117,4 126,7 130,5 134,8 151,6 163.6 164,1 164,4 1533 1555
Implieit prisindex
100 107,7 1 13,9 1219 133.7 1469 162,1 180,3 198,5 212,3 241,6 271,0 294,0 320,4 . 346,2 37 l ,0 387,6 403,4 425,7 4549 502.4 550,8
Konsumentpris— index (KPI) årsmedeltal
100 107,6 1 13.9 121.6 1339 l47,0 1619 180,5 198,7 212,7 2420 271,2 294,5 320,8 346,6 372,0 387,7 404,2 427,5 455,1 502,1 549,6
lmplicitprisindex är ett samrnanvägt indextal som frarnräknas genom att dividera värdet ilöpande priser med värdet i basårs priser.
Källa: SCB: Nationalräkenskapema.
Tabell 4 Bruttoomsätmingen för spelbolagen i löpande priser 1970-91. MSEK. ___/___;
År Svenska AB Tipstjänst AB Trav och Summa penning— galopp lotteriet AB 1970 383 409 690 1482 1971 428 555 721 1704 1972 435 659 727 1821 1973 447 701 749 1897 1974 492 724 878 3) 2094 1975 554 796 1009 2359 1976 608 905 1 153 2666 1977 710 1003 1366 3079 1978 772 1065 1563 3400 1979 811 1170 1989 3970 1980 1 121 1468 2) 2205 4794 1981 1114 2212 2438 5764 1982 1147 2407 2581 6135 1983 1211 2876 2965 7052 1984 1387 3281 3273 7941 1985 1430 3876 3759 9065 1986 1934 1) 4480 4155 10569 1987 2817 5071 4525 12413 1988 2797 5093 5360 4) 13250 1989 2883 5098 5864 13845 1990 3013 5537 6424 5) 14974 1991 3561 5961 6819 16341 f_—
1) Trisslotteriet introducerades i september 1986. 2) Lott introducerades 1980. 3) V 65 introducerades hösten 1974. 4) Dagens Dubbel introducerades hösten 1987. 5) Lågmarginalspelet Oddset introducerades i början av 1990.
Bellmanlotten med skrapdelen introducerades i december 1979. Joker introducerades under hösten 1984. Måltipset introducerades i början av 1983. Flax introducerades i mitten av 1989.
Källa: Spelbolagens årsredovisningar.
Tabell 5. Bruttoomsättningen för spelbolagen åren 1970—91 i 1970 års priser. MSEK
År Svenska AB Tipstjänst AB Trav och Summa penning— galopp lotteriet AB 1970 383 409 690 1482 1971 398 516 670 1584 1972 382 579 638 1599 1973 368 576 616 1560 1974 367 541 656 1564 1975 377 542 686 1605 1976 376 559 712 1647 1977 393 556 757 1706 1978 389 536 787 1712 1979 381 550 935 1866 1980 463 607 911 1981 1981 411 816 899 2126 1982 389 817 876 2082 1983 377 897 924 2198 1984 400 947 944 2291 1985 384 1042 1010 2436 1986 499 1 156 1072 2727 1987 697 1255 1 120 3072 1988 654 1 191 1254 3099 1989 633 1 120 1289 3042 1990 600 1 103 1279 2982 1991 648 1085 1241 2974
Källa: Se tabell 4.
Tabell 6. Statens inkomster från spelbolagen 1970-91 i löpande priser. MSEK
År
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991
Sv Penning- AB Tipstjänst lotteriet AB och galopp
200 211 222 226 251 269 298 332 350 372 514 517 526 546 611 631 828 1213 1187 1193 1227 1317
Källa: Se tabell 4
208 290 342 356 360 394 448 495 494 518 641 1009 1096 1312 1444 1633 1828 1992 2011 2029 2099 2162
AB Trav
(82) (86) (87) (90) 106 121 127 137 156 199 221 244 258 297 324 379 414 454 523 564 619 657
Sununa
490 587 651 672 717 784 873 964 1000 1089 1376 1770 1880 2155 2379 2643 3070 3659 3721 3686 3945 4136
Andel i % av omsättningen
33J 344 353 35A 342 332 329 3L3 294 274 28] 303 306 306 309 292 290 295 28J 266 263 353
Tabell 7. Bruttomsättningen för bingo och statens inkomster av skatt i löpande och 1970 års priser 1970-1991. MSEK
År Antal Löpande priser 1970 års priser
Skatt- Omsättningen ' _ Statens Omsättningen Statens skyldiga MSEK inkomster 1) MSEK inkomster 1)
MSEK MSEK
1970 .. (167) (8) (167) (8) 1971 .. (183) (9) (170) (9) 1972 .. (192) (10) (169) (9) 1973 (2593) (220) (11) (181) (9) 1974 3450 700 35 523 26 1975 3982 820 41 558 28 1976 4369 920 46 568 28 1977 4613 960 48 532 27 1978 .. 960 (48) 483 24 1979 1386 1120 56 527 26 1980 1204 1 180 59 488 24 1981 1107 1280 64 472 24 1982 1107 1280 64 435 22 1983 1050 1540 77 480 24 1984 1050 1545 85 446 25 1985 1050 1490 82 401 22 1986 1017 1563 86 403 22 1987 .. 1655 91 409 23 1988 787 1654 91 387 21 1989 2) 320 1666 ' 50 3) 366 11 1990 450 1917 56 382 11 1991 460 2137 64 389 12
l) Nettouppbörden av skatten. 2) Fr o m 1989 avser siffrorna enbart skattepliktigt spel, dvs spel med kontantvinster 3) 3-procentig punktskatt infördes för spel med kontantvinster (spel med varuvinster befriades från punktskatten). Åren 1970—82 var skattesatsen 5 % och mellan 1983-1988 var den 5,5 %.
Källa: Riksskatteverket (RSV), beskatmingssavdelningen.
Tabell 8 Rikslotteriemas beviljade bruttoomsluming 1970-91. MSEK
Löpande 1970 priser års priser 1970 1971 1972 1973 1974 .. .. 1975 76 51 1976 73 45 1977 84 46 1978 104 52 1979 99 47 1980 123 51 1981 136 50 1982 166 56 1983 200 62 1984 201 58 1985 206 55 1986 393 101 1987 405 97 1988 581 136 1989 751 165 1990 768 153 1991 1009 184
Enligt lotterinämnden uppgick den beräknade försäljningen år 1990 till 576 MSEK. eller 75 % av den beviljade bmttoomslumingen. Nettobehållningen från försäljningen uppgick till 28 %, eller 161 MSEK år 1990.
Källa: Lotterinämnden.
Tabell 9 Bruttoomsättningen för kasinospel (roulett, blackjack och tärningsspel) och statens inkomster av skatt i löpande och 1970 års priser 1970- 1991. MSEK
År
1970 1971 1972 1973 1974 1975 1976 1977 1978 1979 2) 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991
Antal tillstånd och/eller Spelplatser
506 600 710 854 909
115 97 120 120 150 244 321 500 3) 473 470 501 510
Löpande priser Omsättningen MSEK
130 160 145 145 190 175 265 295 355 410 440 455 500
1) Nettouppbörden av skatten. 2) Uppgifterna avser t o m 1978, både roulettspel och automatspel. Automatspel förbjuds fr o m 1979. 3) T 0 m 1985 avser siffrorna antal innehavare av tillstånd och fro m 1986 antal Spelplatser.
Statens inkomster 1) MSEK
23 31 35 50 48
11 10 10 13 12 18 20 24 28 30 31 34
Omsätmingen har beräknats på följande sätt: Med ledning av RSVs månatliga skatteuppbörd på roulett har omsättningen per spelbord och dag uppskattats till 10 000 kronor, antal spelbord till 250 st och antal spel—
dagar till 200. Omsättningen för 1991 blir alltså 10000 kronor x 250 x 200 eller 500 MSEK.
1970 års priser Omsätmingen Statens MSEK
61 66 53 49 59 50 71 76 88 96 97 91 91
inkomster 1 ) MSEK
OOixlxlONUlk/räAAAUIÖ-z
Den uppskattade siffran för 1991 har kedjats bakåt i tiden med ledning av uppgifter om nettouppbörden av skatten.
Källa: RSV, beskattningsavdelningen.
Tabell 10 Hushållens utgifter för tips och lotteri 1988
HUSHÅLLSTYP Ensamstående utan barn upp 61164 är kvinnor män Totalt
65 år och äldre
Ensamstående med barn
Sammanboende utan barn upp till 64 år
65 år och äldre
Sammanboende med barn
Övriga
Genomsniaet för Sverige
YRKES KATEGORIER
Arbetare
Lägre tjänstemän Tjänstemän på mellannivå Högre tjänstemän Lantbrukare Företagare
Pensionärer
Övriga
Per hushåll
831
2197
1591
1142
796
2545
2173
1705
2432
1876
2180 2047 1683 1194
855 1967 1870 1974
Antal hushåll
459 300 575 500 1 034 800
197 400
152000
662 500
320 100
750 500
349 900
3467300
1092 800 449200 612300 390900
51 100 180200 553300 137 600
GEOGRAFISKA OMRÅDEN Per hushåll Antal hushåll Stockholm 1820 614 100 Östra Mellansverige 1784 637 600 Småland med öarna 1786 290 600 Sydsverige 1528 462 900 Västsverige 1786 709 500 Norra Mellansverige 2865 377 100 Mellersta Norrland 1957 179 300 Övre Norrland 1652 196 100 Stockholm 1820 614 100 Göteborg och Malmö 1583 494 600 Större städer 1985 1 171 500 Södra mellanbygden 1957 698 600 Norra tät- och glesbygden 1862 501 400 BOSTADSTYP
Ägt småhus 1970 1 465 300 Bostadsrätt 1915 404 100 Hyresrätt 1820 1 259 900 Övriga 1629 338 000
Det totala utlägget beräknas till 6 504 654 800 kronor eller 774 kronor per invånare.
Källa: SCBs undersökning Hushållens utgifter 1988.
Geografm områden
Område Omfattning Stockholm Stockholms län Övre mellan Sverige Uppsala, Södermanlands, Östergötlands, Örebro och Västmanlands län Småland med öarna Jönköping, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län Sydsverige Blekinge, Kristianstads och Malmöhus län Västsverige Hallands, Göteborgs och Bohus, Älvsborgs och Skaraborgs län Norra mellan Sverige Värmland, Kopparbergs och Gävleborgs län Mellersta Norrland Västernorrlands och J ärntlands län Övre Norrland Västerbottens och Norrbottens län
Tabell 11. Fritidsvanor i olika befolkningsgrupper. Andelen (%) av befolkningen som deltagit i bingospel och automatspel mer än 5 ggr per per år.
Åldersklass Befolkningen 16-24 25-44 45-64 65—74 16-74 16-74 (1000-tal) Män 13,2 1,7 3.2 5,1 4,6 3 028 Kvinnor 2,5 2,1 3,6 4,5 3,0 3 032 Män och kvinnor 8,0 1,9 3,5 4,7 3,8 6 060 Arbetare 4,5 2 734 Tjänstemän, lägre 2,4 846 mellan 0,9 850 högre 0,5 443 Företagare 2,9 542 Studerande 9,4 488 Förgymnasial utbildning 6,3 4,7 5,9 5,7 2 444 Gymnasial 3,3 2,8 3,6 3,1 2 537 Eftergymnasial 0,9 0,6 1.0 0,8 1 087 Stockholm 2,9 1 1 15 Göteborg och Malmö 3,2 874 Större kommuner 3,8 1 891 Södra mellanbygden 3,9 1 307 Norra tätbygden 5,1 483 Norra glesbygden 5,3 390 Antal personer i populationen (1000-tal) 16-24 25-44 45-64 6574 Män 526 1 213 907 382 Kvinnor 502 1 155 930 445
Män och kvinnor 1 028 2 368 1 837 827
Förgymnasial
utbildning 1 082 911 552 Gymnasial 1 612 672 226 Eftergymnasial 700 254 47
Källa: SCBs Levnadsfo'rhållanden 1982-83. Fritid, Rappon 56.
Detaljetabeller och diagram
Spelbolagens bruttoomsättning fördelad på produktgrupper 1970-91
AB TRQV OCH GQLOPP OMSÄTTNINGSFÖRDELNING 1978 _ 1991
TRAVBANORNAHIE 'GQLDPPBANORNAJ
__ "___M, (x, % »o
[ FÖRTIDSSPEL
8351le
1992—03-20 534 PM BY UBED PRODUCED BY CMA—CONNECTIDN REL. 5.2.0
"738 NOIlOBNNOD—UHO AG GEJnUOEd usun Au
*1—831831101 UOIEJAQ
Nd bL'b
UL—tU—GDDL
>135N
[13183110185181 &31131831103N6N3138
1661 — 6261 ONINWEGäQjSONINLLVSI/JO Hö läläällOWONINNEd WlSNEl/XS
'Z'S "138 NDIlJBNNOJ—UNC] ÅS GEDnUDHd [1380 AH Hd 9235 OZ—EO-ZESI
>138N
J (SdllääjjIS —9NVOd) 73d5 easewaaN —1* ” ”'_1948 lamt" 5.455? 101101 11?”
eatxa'iNI MAHLS ä.?l
1661 — 6161 UNINI—UäQiSUNINllUSNO lSNUEI SdIl Hö
PENNING- BELLMAN— TRISS- LOTTERIET LOTTERlET LOTTERIET SPADER ÖVRIGA TOTALT
ÅR MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK 1970 335 41 0 0 24 400 1971 338 27 0 0 21 386 1972 346 76 0 0 14 436 1973 354 78 0 0 15 447 1974 369 111 0 0 13 493 1975 390 149 0 0 15 554 1976 415 176 0 0 17 608 1977 507 183 0 0 20 710 1978 623 130 0 0 19 772 1979 671 123 0 0 17 811 1980 754 345 0 0 24 1123 1981 754 342 0 0 18 1114 1982 756 357 0 0 33 1146 1983 786 400 0 0 25 1211 1984 786 511 0 0 90 1387 1985" 778 557 0 0 95 1430 1986 840 685 360 0 49 1934 1987 787 636 1315 0 78 2816 1988 750 618 1384 0 45 2797 1989 718 620 1462 0 84 2884 1990 727 735 1494 0 56 3012 1991 689 915 1660 126 172 ' 3562
KÄLLA: ÅRSREDOVISNINGAR
STRYK 0
EXTRA MÅL LOTTO JOKER ODDSET FLAX ÅR MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK MSEK 1970 350 0 0 0 0 0 1971 484 0 0 0 0 0 1972 583 0 0 0 0 0 1973 621 0 0 0 0 0 1974 648 0 0 0 0 0 1975 707 0 0 0 0 0 1976 804 0 O 0 0 0 1977 898 0 0 0 0 0 1978 957 0 0 0 0 0 1979 1057 0 0 0 0 0 1980 1063 0 304 0 0 0 1981 1026 0 1111 0 0 0 1982 1024 0 1322 0 0 0 1983 1064 286 1518 0 0 0 1984 1073 384 1657 166 0 0 1985 1097 320 1880 578 0 0 1986 1292 438 2133 529 83 0 1987 1416 497 2010 515 633 0 1988 1318 507 1899 543 827 0 1989 1270 450 1693 651 887 148 1990 1328 454 1896 569 1096 194 1991 1304 704 2343 538 913 158
KÄLLA: ÅRSREDOVISNINGAR
POÄNG 0 SIFFER TOTA MSEK HSE 59 40 71 55 76 65 80 70 76 72 89 79 102 90 105 100 108 106 114 117 101 14m 75 22L 62 240 8 28h 0 32m 0 38n 0 446 0 507 0 501 0 som 0 553 0 596
FöRTlDS- TRAV- GALOPP- SPEL BANORNA BANORNA TOTALT AR MSEK MSEK MSEK MSEK 1970 0 655 35 690 1971 0 687 35 722 1972 0 695 32 727 1973 0 715 34 749 1974 57 789 33 879 1975 142 837 31 1010 1976 181 940 32 1153 1977 291 1040 35 1366 1978 397 1128 38 1563 1979 643 1300 46 1989 1980 673 1477 54 2204 1981 760 1614 64 2438 1982 808 1703 70 2581 1983 1005 1879 80 2964 1984 1138 2054 81 3273 1985 1380 2282 98 3760 1986 1409 2643 103 4155 1987 1837 2585 103 4525 1988 2713 2544 103 5360 1989 3179 2584 102 5865 1990 3705 2611 108 6424 1991 4300 2422 98 6820
KÄLLA: ÅRSREDOVISNINGAR
Ät ; J.,-.it
,KUNGL. BIBL. 1992 -04- ")/1- STOC_1,___
Kronologisk förteckning
1. Frihet - ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. U. 2. Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. M. 3. Psykiskt stördas situation i kommunerna —en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. S. 4. Psykiatrin i Norden —ett jämförande perspektiv. S. 5. Koncession för försäkringssammanslumingar. Fi. 6. Ny mervärdesskattelag. — Motiv. Del 1. - Författningstext och bilagor. Del 2. Fi. 7. Kompetensutveckling - en nadonell strategi. A. 8. Fastighetstaxering m.m. — Bostadsrätter. Fi. 9. Ekonomi och rätt i kyrkan. C. 10.Et1 nytt bolag för nlndradiosändningar. Ku. lLFaslighetsskatt. Fi. 12. Konstnärlig högskoleutbildning. U. 13. Bundna aktier. Ju. 14. Mindre kadmium i handelsgödsel. Jo. 15. Ledning och ledarskap i högskolan — nägra perspektiv och möjligheter. U. 16. Kroppen efter döden. S. 17. Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. S. l8.Tvängsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. S. 19.Längtidsutmdningen 1992. Fi. 20. Statens hundskola. Ombildning från myndighet till aktiebolag. S. 21.Bostadsstöd till pensionärer. S. EBES-anpassning av kreditupplysningslagen. Ju. 23.Konuollfrågor i tulldatoriseringen m.m. Ft. 24. Avreglerad bostadsmarknad Fi. 25. Utvärdering av försöksverksamheten med S-Arig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. U. 26. Rätten till folkpension — kvalifikationsregleri
internationella förhållanden. S. 27. Årsarbetstid. A. 28.Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. Fi. 29. Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. S. 30. Kreditförsäkring — Några aktuella problem. Fi. 31.1.agstiftning om satellitsändningar av TV-program.Ku. 32. Nya Inlandsbanan. K. 33. Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? C.
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Bundna aktier. [13] EES-anpassning av kreditupplysningslagen . [22]
Socialdepartementet Psykiskt stördas situation ikommunema
Kulturdepartementet
Ett nytt bolag för nmdradiosändningar. [10] Lagstiftning om satellitsändningar av TV-pmgrarn. [31]
Arbetsmarknadsdepartementet Kompetensutveckling — en nationell strategi. [7]
—en probleminventering ur socialtjänstens perspektiv. [3] Årsarbetstid. [27] Psykiatrin i Norden — ett jämförande perspektiv. [4] Kroppen efter döden. [16]
Den sista undersökningen — obduktionen i ett psykologiskt perspektiv. [17] Tvångsvård i socialtjänsten — ansvar och innehåll. [18] Statens hundskola. Ombildning frän myndighet till aktiebolag. [20]
Bostadsstöd till pensionärer. [21]
Rätten till folkpension — kvaliftkationsregler i intentationella förhållanden. [26] Smittskyddsinstitutet — ny organisation för Sveriges nationella smittskyddsfunktioner. [29]
Kommunikationsdepartementet Nya Inlandsbanan. [32]
Finansdepartementet
Koncession för försäkringssammanslutningar. [5] Ny mervärdesskattelag.
— Motiv. Del 1.
— Författningstext och bilagor. Del 2. [6] Fastighetstaxeling m.m. — Bostadsrätter. [8] Fastighetsskatt. [l 1]
Långtidsuu'edningen 1992. [19] Kontrollfrågor i tulldatoriseringen m.m. [23] Avreglerad bostadsmarknad. [24]
Kartläggning av kasinospel — enligt internationella regler. [28] Kreditförsäkring — Några aktuella problem. [30]
Utbildningsdepartementet
Frihet — ansvar — kompetens. Grundutbildningens villkor i högskolan. [1]
Konstnärlig högskoleutbildning. [12] Ledning och ledarskap i högskolan — nägra perspektiv och möjligheter. [15]
Utvärdering av försöksverksamheten med 3-ärig yrkesinriktad utbildning i gymnasieskolan. [25]
J ordbruksdepartementet Mindre kadmium i handelsgödsel. [14]
Civildepartementet
Ekonomi och rätt i kyrkan. [9] Kasinospelsverksamhet i folkrörelsernas tjänst? [33]
Miljö- och naturresursdepartementet
Regler för risker. Ett seminarium om varför vi tillåter mer föroreningar inne än ute. [2]
Al LM T&NNA FÖR] x(il-l
Bua-Rummen:: ALLMÄNNA FÖRLAGIT, Kunp'rjäns'r, 106 47 STOCKHOLM, Tu: lui-739 96 30, FAX: 08-739 95 48. INtölMartonsiOttl-uuntm, MALMTORGSGATAN 5 (nu Blumtnncs-ronc), STOCKHOLM.
ISBN Oh!-131297 BSN OSTS-ZSOX