SOU 1999:38

Följdleveranser i samband med export av krigsmateriel

Typ: SOU
Källa: urn.kb.se

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

z z . - I ; . . ,. V f . l V... . . u l s /I1" , ’ ‘ ; 1

%Státenéa V % ,ffentligêilntárédningáf

Mm 31999238 , z

i , % V ¢

UtrikesdeparIe‘mer1jet A ~

i , f j . i . ‘ F . . .. .V ,-‘ ‘5 r / z

%ii"sambandmedi"4éxporit%avJkrigs, ia2terE;éT%

.. l I I , nt ’ r .

âetähkande U.trec:1nir‘1gen‘;fc1,rT1'

fb|jd.evefaijSér

-Vid krigsmatefieléxpéfi

l Å

I l L ø .: j: x . , , v ":4; ’ f , .

OuSo

Krim i

Statens offentliga

WW 1999:38

w Utrikesdepartementet

Följ dleveranser

i samband med

export av krigsmateriel

Betänkande

av Utredningen om följ dleveranser vid krigsmaterielexport Stockholm 1999

ingår i 1999 års nummerserie kan köpas från Fakta Info Direkt. SOU och Ds som För remissutsändningar SOU och Ds ingår i 1999 års nummerserie svarar

av som Fakta Info Direkt på uppdrag Regeringskansliets forvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fakta Info Direkt, Kundservice

Box 6430, 113 82 Stockholm

Tel: 08-587 671 00, Fax: 08-587 671 71

E-post 0rder@faktainfo.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrâdsberedningen, 1993.

En liten broschyr underlättar arbetet för den skall på remiss.

som som svara - Broschyren kan beställas hos:

Information Rosenbad

Regeringskansliet

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 42 95

Telefon: 08-405 47 29

Omslagets bild: Detalj från bössa med kombinerat lunt- och hjullås, Suhl, Tyskland ca 1580. Livrustkammaren, Stockholm nr 16319.

Tryck: Elanders Graphic Systems AB, 1999

ISBN 91-7610-957-7 Stockholm 1999 ISSN 0375-250X

Till Statsrådet Leif

Pagrotsky

Genom beslut den 25 november 1997 bemyndigade regeringen statsrådet Leif Pagrotsky att tillkalla en särskild utredare med uppgift att analysera de principer som har utvecklats i praxis när det gäller s.k. följdleveranser vid krigsmaterielexport samt föreslå de preciseringar som kan behövas på detta område.

Med stöd av bemyndigandet förordnades samma dag som särskild utredare ambassadör Lars Norberg. Såsom sekreterare i utredningen förordnades den 23 juni 1998 jur.kand. Wiktoria Dagerås Wittboldt.

Utredningen har antagit namnet Följdleveransutredningen. Jag överlämnar härmed mitt betänkande Följdleveranser i samband

med export av krigsmateriel SOU 1999:38.

Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm den 31 mars 1999

Lars Norberg

/W iktoria Dagerås Wittboldt

Sammanfattning

Bakgrund

Vid konstitutionsutskottets, KU:s, granskning verksamhetsåret 1995/96

ett regeringsärende tillstånd till viss krigsmaterielexport fann av om utskottet att utvecklingen av praxis vad avser följdleveranser behövde undersökas närmare 1995/96:KU30 s. 90. Konstitutionsutskottet kom sedermera fram till att det fanns en rad oklarheter som särskilt hade samband med följdleveranser. Detta, ansåg utskottet, gav regeringen anledning att överväga och precisera det avsnitt i regeringens riktlinjer som reglerar följdleveranser bet. 1996/97:KU25, Del s. 60-63.

Uppdraget

Uppgiften har bestått i att analysera den praxis som har utvecklats ifråga om tillstånd för export av följdleveranser och att med ledning av denna analys undersöka behovet av och möjligheterna att precisera principerna i praxis samt lägga fram de förslag som sådana överväganden givit upphov till.

I uppdraget har också ingått att jämföra hur frågor följdleve-

om ranser regleras och hanteras i andra länder, framförallt i sådana med en restriktiv syn på export av krigsmateriel.

Utredningsarbetet

Antalet ärenden som rör krigsmaterielexport är stort. Sedan början på 90-talet har det avgjorts ett tusental ärenden år, knappt

per varav hälften med följdleveranskaraktär. Av dessa mindre mängd

utgör en ärenden av sådan politiskt komplicerad natur att Exportkontrollrådet, EKR hörs eller att det överlämnas till regeringens prövning.

10 Sammanfattning SOU 1999:3 8

Ett skäl till att exakta siffror beträffande antalet följdleveranser saknas är att de inte öronmärks i Inspektionen för strategiska produkters, ISP:s diarier.

För tiden före år 1996 har jag främst granskat ärenden där EKR:s föregångare, Rådgivande nämnden har rådfrågats. För tiden efter ISP:s tillkomst, år 1996 och framåt, ingår ärenden såväl av rutinartad som politiskt komplicerad natur.

Jag har vidare konsulterat representanter för Utrikesdepartementets enhet för strategisk exportkontroll liksom dess enhet för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktatsrätt samt företrädare för ISP. Jag har också samtalat med ledamöter i EKR. Dessa möten har varit till stor hjälp för min bedömning.

Därutöver har jag anordnat hearing med representanter för de

krigsmaterielproducentema och deras intresseorganisation största liksom företrädare för intressegrupper deltar i opinionsbildningen

som

krigsmaterielexport. Samtliga har bidragit med värdefulla synpunkom ter och substantiellt material.

Vad den jämförande studien med andra länders praxis har jag

avser inhämtat fakta dels svenska beskickningar, dels genom att företa

genom

till respektive land och intervjua befattningshavare med ansvar för resor

krigsmaterielexport.

Slutsatser

Riktlinj ernas juridiska status

Regeringens riktlinjer är praktisk handledning redovisar av

en som regeringen i praxis fastställd politik och de har inte författningsstatus. Riksdagen liksom utrikesutskottet har beretts tillfälle att yttra sig över dem. Både riksdagen och utrikesutskottet lämnade riktlinjerna i stort sett utan erinran

I praktiken är riktlinjerna det vägledande dokumentet vid ISP:s handläggning. De är vägledande vid prövningen i ärenden om tillstånd

till krigsmaterielexport enligt lagen och förordningen om krigsmateriel.

Syftet med dem är dels att offentligt redovisa de principer som ligger till grund för besluten inom ett område som omgärdas av sekretess, dels att bevara kontinuiteten vid praxisbildningen.

Sammanfattning 1 1

Begreppet följdleveranser

Termen följdleveranser finns inte i gällande bestämmelser och riktlinjer för utförsel av krigsmateriel men utgör ett vedertaget samlingsnamn för en rad situationer som förekommer vid sådan utförsel. Grundläggande är därvid att leveransen har ett organiskt samband med tidigare, med vederbörligt tillstånd, utförd export. I sådana fall gäller en presumtion för bifall, om det inte föreligger ett ovillkorligt hinder.

Begreppet följdleveranser täcker inte en tydligt avgränsad kategori ärenden och en absolut avgränsning av följdleveransbegreppet är inte heller möjlig. Skälet ligger främst i att det genom åren har visat sig finnas så många olika typer av situationer som alla bedömts ha ett samband med följdleveransriktlinjens syfien. Syftet med regeln är dels att bevara trovärdigheten gentemot presumtiva mottagarstater, de måste kunna lita på att de erhåller reservdelar och andra följdleveranser till de krigsmateriel de köper, dels att tillgodose försvarsindustrins behov av förutsägbarhet, vilket möjliggör för dem att verka på exportmarknaden.

Det finns ingen given rätt att erhålla följdleverans. Även

en om kriterierna för en följdleverans är uppfyllda är alla ärenden underkastade en helhetsbedömning. Det kan medföra även om inga ovillkorliga

hinder föreligger att andra omständigheter väger så tungt att de

föranleder ett avslag.

En faktor som bidrar till att sudda ut gränserna mellan vad som kan betecknas som initial respektive följdleverans är den tekniska

utvecklingen. Den som förvärvar teknologiskt avancerad utrustning gör

ofta ett systemval som skapar ett långvarigt beroende av tillförsel

av den materiel som krävs för att utrustningen skall fungera. Valet av ett visst system omfattar följaktligen inte bara den initialt levererade utrustningen utan allt vad som behövs under systemets livslängd. Ett sådant systemval inbegriper även uppgradering av prestanda i takt med den tekniska utvecklingen.

Det förekommer att den köpare som gör ett systemval, med hänsyn till de enorma kostnaderna för avancerade inte har råd att köpa

vapen, hela systemet vid ett och samma tillfälle. Sedan systemvalet gjorts sprids leveranserna över en följd av år. I sådana fall finns ingen klar skiljelinje mellan vad som är en ursprunglig-, respektive följd-

en leverans.

Någon tydlig avgränsning av de ärenden som faller under begreppet

följdleveranser är alltså inte möjlig. Under årens lopp har dock,

genom den praktiska tillämpningen av riktlinjerna, en grupp situationer kommit att utgöra typfall av följdleveranser.

12 Sammanfattning SOU 1999138

I riktlinjerna dessa olika situationer inom formuleringama;

ryms reservdela , ammunition, andra leveranser samt där det annars

oskäligt att inte tillstånd, riktlinjemas stycke 10. vore ge

Nedan följer redogörelse för den terminologi som ISP för

en närvarande använder vid ärendehanteringen då en följdleveranssituation är aktuell:

Reservdelar Ammunition

Underhållsutrustning Renovering och uppgradering

Ersättningsleveranser Kompletteringsleveranser

Återkommande anskaffning Besläktad materiel

Licensavtalsleveranser 10. Tidigare civil materiel

En utförlig beskrivning återfinns i avsnitt 5.2.2 och begreppen diskuteras vidare i avsnitt 6.1.3.- 6.1.5.

Reflektioner över praxis

Konstitutionsutskottet, KU har i samband med sin granskning av följdleveransbegreppet konstaterat att det tenderar att glida i betydelse över tiden, att viss oklarhet råder om riktlinjemas innebörd samt att detta regeringen anledning att överväga och precisera det avsnitt

ger

som avser följdleveranser.

Utskottet illustrerar sina iakttagelser med några exempel som kommenteras i utredningen. Jag har därvid sökt att redogöra för de omständigheter som givit upphov till förändringar av praxis samt att förklara den terminologi tillämpas vid handläggningen av ärenden

som som har följdleveranskaraktär. Detta diskuteras i avsnitt 6.1.3.

Beträffande det år 1993 i riktlinjerna införda uttrycket..eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd. konstaterade utskottet att

formuleringen inte förklaras i motivtexten i krigsmaterielpropositionen

samt att utskottet bibringats intrycket att formuleringen kunde ge

utrymme för mer än följdleveranser.

Jag har vid min granskning av praxis kommit fram till att skälighetskriteriet inte utgör något helt nytt inslag utan har sedan lång tid förekommit som grund för bifall. Bakgrunden till att detta kriterium infogades i riktlinjerna var ett ärende år 1986 om utförsel till ett land som gjort ett medvetet systemval genom att förvärva ett betydande antal

Sammanfattning 13

av en viss svensk krigsmateriel. Landet önskade sedan köpa ytterligare materiel av samma slag. Under mellantiden hade förhållandena i landet försämrats. Utförseln behandlades som en följdleverans och beviljades på den grunden att det hade varit förenat med stora olägenheter för köparen att skaffa likvärdig materiel från ett annat land och att det därför befanns oskäligt att inte medge export.

ISP har i andra ärenden följt denna linje genom att medge en följdleverans ett systemberoende kan konstateras och en helhetsbedöm-

grund för utförseltillstånd. ning ger

KU:s ordförande ställde vidare frågan om textdelen avseende oskälighet skulle uppfattas självständig eller tolkas tillsammans

som med följdleveransavsnittets lydelse i sin helhet.

Efter konsultationer med såväl tillämpare av riktlinjerna som språkexpertis har jag övertygats om att satsen inte kan tillämpas självständigt utan att det måste föreligga ett organiskt samband med tidigare åtaganden. Med hänsyn till den oklarhet som likväl vidlåder formuleringen föreslår jag att följdleveransavsnittet i riktlinjerna ändras enligt följande.

Förslag

Om inte ovillkorligt hinder möter bör tillstånd till utförsel

ges av

reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd, exporterad -

krigsmateriel;

andra leveranser, t.ex. ammunition, har samband med tidigare - som beviljad utförsel samt leveranser som har sådant samband med tidigare beviljad utförsel att det oskäligt att inte tillstånd.

annars vore ge

Kan riktlinjerna göras tydligare

KU fann att flera problem förknippade med följdleveransbegreppet,

var bl.a. att riktlinjemas generella skrivningar lämnade sådant tolkningsutrymme att oklarheter uppstått vad gäller.

om som

Utskottets redovisning väcker enligt min mening frågan dessa

om problem till någon del kan ha sitt i utskottets utgångspunkter

ursprung

och tillvägagångssätt vid genomförandet undersökningen. Jag har

av funnit att krigsmaterielexport till sin natur är sådan att åtaganden

om utförsel utgör ett grundar sig på politiska övervägan-

engagemang som den som inte låter sig fångas i ett aldrig så detaljerat regelverk. I

en följdleveranssituation inget ovillkorligt hinder möter- gäller det

- om

14 Sammanfattning

att väga stark presumtion för bifall mot andra faktorer som talar för

en avslag. En sådan avvägning gär inte att på förhand reglera.

Riktlinjerna utgör praktisk handledning som saknar författnings-

en status. De redovisar regeringen i praxis fastställd politik och är

ett politiskt än ett juridiskt dokument. De utgör inte sådana snarare rättsliga regler tillämpning kan göras föremål för en juridisk

vars bedömning i konstitutionell mening. Jag noterar att utskottet i sitt betänkande inne på denna tankegång.

synes vara

Vid min genomgång praxis har jag kommit till slutsatsen att det

av inte är praktiskt möjligt att på något meningsfullt sätt beskriva och förhand reglera behandlingen alla följdleveranssituationer.

Granskningen hur svensk krigsmaterielexport bedrivs bör därför

av enligt min uppfattning ha utgångspunkt de av regeringen fastlagda

som politiska grunderna för verksamheten. Riktlinjerna slår sålunda fast att utförsel och utlandssamverkan bör medges endast det svarar mot det

om svenska försvarets behov materiel och kunnande eller i övrigt är

av säkerhetspolitiskt önskvärt samt inte står i strid med principerna och målen för utrikespolitiken.

Endast ett fåtal följdleveransärenden gäller kontroversiella länder eller är den arten att politiska överväganden påkallas. Beträffande

av dessa ärenden finns det anledning understryka att ISP såsom ämbetsverk inte kan åläggas att fatta de utrikes- och säkerhetspolitiska avgöranden åvilar politiskt ansvariga i regering och riksdag. Det

som finns därför anledning att betona EKR:s roll som granskare och medverkande i ärendenas beredning. Av största vikt i sammanhanget är vidare bestämmelserna om när ärenden skall överlämnas till regeringens prövning.

Om ovillkorliga hinder

från neutral stat

Export

Folkrättens regler om export från neutral stat under krig utgör ett av riktlinjemas ovillkorliga hinder.

Med hänsyn till praxis och det europeiska säkerhetspolitiska samarbetets utveckling synes mig en neutralitetsförklaring eller någon annan form av aktivering av neutralitetsrättsliga regler i samband med följdleveranser som en mer teoretisk än praktisk möjlighet.

Dessa regler har i utförselärenden inte tillämpats under de senaste 50 åren och det synes osannolikt att så skulle ske i framtiden. En svensk neutralitetsförklaring framstår inte som tänkbar annat än i ett läge präglat av totalt sammanbrott i strävandena att bygga en europeisk

Sammanfattning 15

fredsordning Jag ser därför inget behov av att neutralitetsregeln kvarstår i riktlinjerna såsom ovillkorligt hinder.

Därtill kommer att den folkrättsliga regeln om export från neutral stat under krig inte tillämpats ipso facto som ovillkorligt hinder. Den regeln aktiveras alltså endast till följd av neutralitetsförklaring eller annat uttalat ställningstagande om neutralitet i förhållande till krigförande parter. Neutralitetsregeln bör även av det skälet utgå ur riktlinjemas uppräkning av de ovillkorliga hindren.

Förslag

Formuleringen ..f0lkrättsliga regler om export från neutral stat under krig... stryks ur riktlinjerna.

EU-medlemskapet

Sverige anslutningen år 1995 till Europeiska Unionen bunden

är genom

alla dess fördrag och instrument. Om utförsel av krigsmateriel skulle av strida mot beslut av EU:s ministerråd utgör detta beslut ovillkorligt hinder. En formulering härom bör infogas i riktlinjerna.

Förslag Beslut EU:s ministerråd införs ett ovillkorligt hinder i rikt-

av som linjerna

Ny formulering

I anledning av de ändringar som beskrivits ovan beträffande neutralitetsreglerna och EU-medlemskapet bör stycke 5 i riktlinjerna ändras på följande sätt:

Tillstånd till utförsel och annan utlandssamverkan enligt

krigsmateriellagen skall inte beviljas om det skulle strida mot

något ovillkorligt hinder. Sådant hinder uppstår om utförsel och

utlandssamverkan strider mot

internationella överenskommelser som Sverige har biträtt;

—

beslut av FN:s säkerhetsråd;

beslut av EU:s ministerråd.

16 Sammanfattning SOU l 999:38

för Säkerhet och Samarbete i

Organisationen Europa,

OSSE

OSSE har hittills fattat beslut om vapenembargo avseende två dess

av medlemmar. Sådana beslut är inte traktatsmässigt bindande och kan därför inte utgöra ovillkorliga hinder. Om Sverige biträtt sådana beslut får det dock sannolikt att all export krigsmateriel till berörda

anses av länder kommer att avbrytas.

Våldsförbudet

Enligt FN-stadgans Artikel 2 4 förbinder sig medlemmarna att avstå från hot eller användning av våld. Enligt krigsmaterielpropositionen, utgör ..beslut av eller rekommendation i FN:s säkerhetsråd." om brott mot våldsförbudet ett ovillkorligt hinder för krigsmaterielexport till den utpekade angriparen, l99l/92:174 s. 49-51. Detsamma gäller till följd av motsvarande beslut av EU:s ministerråd. Sådana situationer faller under ovanstående förslag till ny formulering av riktlinjetexten.

Internationell jämförelse

Allmänt

Till länder med likartad restriktiv syn export av krigsmateriel som Sverige räknas de nordiska länderna, Tyskland och Schweiz.

Då Förenta Staterna, Frankrike och Storbritannien svarar för merparten 60-70% av all export av krigsmateriel världsmarknaden har jag bedömt det vara av intresse att också beröra deras exportpolitik och hur de hanterar följdleveranser.

I samtliga dessa länder är krigsmaterielexporten underkastad omfattande och detaljerad myndighetskontroll. Det betyder att någon form av utförseltillstånd erfordras för alla leveranser till utlandet. Lagar och riktlinjer företer betydande likheter, men den praktiska tillämpningen varierar avsevärt.

Jag har funnit att export av krigsmateriel alltid utgår från ett politiskt ställningstagande och att det därför snarare är politisk lämplighet än juridiska regelverk är utslagsgivande. Den avgörande faktorn blir

som följaktligen den grundläggande synen på ändamålet med vapenexport. De på marknaden dominerande länderna använder utförsel av krigsmateriel som ett instrument för att förverkliga sin säkerhets- och

utrikespolitik, vilket kan innefatta att stärka allierades och andra länders militära kapacitet och även att understödja deras krigsansträngningar.

De nordiska länderna samt Tyskland och Schweiz utgår från ett annat synsätt. För deras del gäller generellt förbud mot export av krigsmateriel och tillstånd till sådan export utgör undantag från huvudregeln. Grundläggande är därvid att leverans av krigsmateriel endast bör ske till länder och områden där fred råder och där det inte finns risk för väpnad konflikt. I händelse av krig bör alla nya åtaganden om

leverans av krigsmateriel upphöra.

Undantagsvis förekommer dock, även från dessa länder, utförsel av krigsmateriel som har till uttalat syfte att påverka militära styrkeförhållanden. Sådana exempel är Norges och Danmarks utförsel inom ramen för NATO:s militära samarbete och Sveriges leverans av vapen till Finland under vinterkriget 1939. Sveriges stöd till de baltiska ländernas totalförsvar och säkerhetsfunktioner har också ett sådant inslag liksom överföring av krigsutrustning syftande till att stärka det mottagande landets förmåga att medverka i FN:s fredsbevarande

operationer.

Vad hinder mot utförsel föreligger många likheter. Ett

avser framträdande hinder är brott mot mänskliga rättigheter MR-brott, men betydande olikheter förekommer vid bedömningen. Somliga länder tillämpar principen att grova och systematiska brott mot mänskliga rättigheter alltid utgör ett generellt hinder mot vapenexport. För flertalet utgör MR-situationen ett hinder främst om den exporterade materielen är av sådan beskaffenhet att den kan komma till användning för att förtrycka befolkningen.

Alla här diskuterade länder respekterar fullt ut beslut meddelade av FN:s säkerhetsråd samt såvitt avser EU-medlemmar motsvarande

- — beslut av EU:s ministerråd. Detsamma gäller hinder som följer av internationella överenskommelser, exempelvis nedrustningsavtal.

Följ dleveranser

Jag har inriktat mig på att belysa definitionen av begreppet följdleverans samt vilka regler respektive praxis som styr beslutsprocessen i följdleveransärenden.

I inget land utgör följdleverans någon given rättighet. Regeringar-

förbehåller sig alltid möjligheten att i sista hand göra en politisk na diskretionär prövning av varje utförsel. En beviljad licens kan upphävas så länge materielen finns inom det egna landets gränser.

som

Endast Schweiz har i lagstiftning särskilda regler för följdleveranser. I de andra här berörda ländernas lagstiftning och tillämpade riktlinjer

18 Sammanfattning SOU l 999:38

görs ingen åtskillnad mellan initiala leveranser och följdleveranser. Samma regler gäller i princip för samtliga utförselärenden. Men trots olikheter i grundläggande synsätt Föreligger i samtliga länder någon grad presumtion för bifall till ansökningar om utförsel som har

av samband med tidigare, i vederbörlig ordning, exporterad krigsmateriel. Huvudregeln är att denna presumtion endast bryts av säkerhetsrådets beslut vapenembargo och beslut EU:s ministerråd för

om - av medlemmar eller andra traktatsfasta hinder.

Presumtionen till förmån för bifall kan sålunda leda till att följdleverans krigsmateriel tillåts till ett land som grund av

av mellankommande omständigheter skulle vara diskvalificerat för ett initialt utförseltillstånd, t.ex. då mottagaren är indragen i väpnad konflikt, förutsatt att inget ovillkorligt hinder föreligger.

När det gäller parlamentarisk insyn och inflytande krigsmaterielexporten kan konstateras att någon fastlagd förpliktelse att konsultera parlamenten inte finns. Endast i USA finns en skyldighet att underställa kongressen vissa omfattande ärenden. Något kan jämföras

mer som med det svenska förfarandet, att i enskilda ärenden i förhand konsultera EKR, förekommer inte i något av de här redovisade länderna.

Krigsmaterielindustrins internationalisering

En hög självförsörjningsgrad med försvarsmateriel har under lång tid utgjort väsentlig tillgång i svensk säkerhetspolitik. Minskade

en försvarsbeställningar, ökad internationell konkurrens och accelererande utvecklingskostnader för avancerade vapensystem har medfört att en oberoende krigsmaterielproduktion inte längre är möjlig. l 1996 års försvarsbeslut därför de svenska producenterna att söka

uppmanas samarbetspartners utomlands. Delaktighet i ett europeiskt försvarsindustriellt samarbete framstår som enda utvägen att vidmakthålla

nu svensk teknisk kompetens på krigsmaterielområdet. Enligt försvarsberedningen är det mot den bakgrunden ...ett vitalt svenskt intresse att delta i det politiska samarbetet till stöd för en omstrukturering av den europeiska försvarsindustrin. Ds. 1999:2 s. 48.

För svensk del torde detta särskilt gälla till följd av integreringen av EU-ländemas försvarsindustri. I juni 1998 antog sålunda EU:s allmänna råd uppförandekod vilken ställer rad kriterier när det gäller

en upp en kontrollen export konventionella stridsmedel. Flera EU-länder

av av använder uppförandekodens kriterier huvudsaklig vägledning vid

som bedömningen utförselansökningar.

Den mest långtgående ansatsen att befrämja och kontrollera en integrerad europeisk försvarsindustri är det Letter of intent LOI som

Sammanfattning 19

1998 undertecknades EU-länder; Storbritannien, Frankrike, i juli av sex Italien, Spanien och Sverige. De länderna är eniga om att

Tyskland, sex

utveckla regler för krigsmaterielexport, att harmonisera gemensamma undersöka förutsättningarna för att införa kontrollsystemen samt att

procedurer för denna export. gemensamma Mot denna bakgrund bedömer jag förutsättningarna vara begränsade

skärpta nationella exportregler befrämja syftet med en för att genom

restriktiv, i grunden säkerhetspolitiskt betingad, krigsmateriel-

syn

Möjligheterna att förbättra kontrollen av krigsmaterielutbytet

export. det internationella planet. Det framstår sålunda som ett

ligger nu

i första hand sig för internationell starkt svenskt intresse att engagera en harmonisering nationella kontrollregimer samt att ge högsta prioritet av utveckla europeiska och strävandena att gemensamma normer förfaranden för regleringen integrerad europeisk försvarsindustri. av en

Summary

Background

When the Parliamentary Standing Committee on the Constitution reviewed the Government’s handling of permits for certain exports of military equipment the 1995/96 financial year, the Committee concluded that established practices connection with follow-up deliveries needed to be studied more closely 1995/96: KU30 90. The Committee subsequently concluded that there were a number of unclear circumstances connection with follow-up deliveries which,

its view, the Government cause to review and define more

gave precisely the section the Governments guidelines concerning followup deliveries 1996/97:KU25.

The Assignment

The terms of reference for this report were to analyse the practices developed for export permits for follow-up deliveries and, on the basis of this analysis, to investigate the need for, and the feasibility of, more precise definition of the principles involved and, finally, to present proposals the light of these considerations.

In addition, the assignment calls for comparison with ways which follow-up deliveries regulated and handled in other countries,

are particularly countries which apply restrictive approach to the

a exportation of military equipment.

The inquiry

A considerable number of applications for permits for the exportation of military equipment are submitted every year approximately 1,000

— annually since the early 1990s. Only a limited number of these

22 Summary

applications of sufficiently complex political nature to call for

are a consultation with the Export Control Group EKR or submission for review by the Government.

One reason why there are no exact figures for follow-up deliveries

that they are not earmarked entries the journals maintained by the National Inspectorate of Strategic Products ISP. As regards the period prior to 1996, I have primarily examined cases which, the Advisory Council the EKR’s predecessor was consulted. For the

— — period commencing 1996, following the establishment of the ISP, cases of both a routine and a political complex nature are included.

In addition, I have consulted representatives of the Ministry for Foreign Affairs Unit for Strategic Export Control and the Ministry’s divisions responsible for international law, human rights and treaty law, and representatives of the ISP. I have also consulted members of the EKR. These contacts have been of considerable assistance forming

an opinion.

Furthermore, I have arranged a hearing with representatives of the major manufacturers of military equipment and their trade association, and representatives of special-interest groups which play an active role

efforts to influence public opinion concerning the exportation of military equipment. All these parties have contributed relevant viewpoints and substantial documentation.

As regards the comparative study with practice other countries, I have obtained information from Swedish missions abroad and I have visited the countries concerned and interviewed senior officials responsible for matters concerning the exportation of military equipment.

Conclusions

Legal status of the guidelines

The Swedish Govemment’s guidelines provide practical guidance, indicating the policies determined by the Government, practice, but they do not have statutory status. Parliament and the Standing Committee for Foreign Affairs have had an opportunity to express an opinion these guidelines and, in the main, they made no objections.

In practice, the guidelines govern the procedures applied by the ISP. They provide guidance concerning the granting of permits for the exportation of military equipment under the Military Equipment Act and the Military Equipment Ordinance.

Summary 23

The guidelines designed to provide public record of the

are a principles which decisions subject to secrecy provisions

on an area

continuity the development of practices are based, and to ensure this area.

The follow-up deliveries concept

The term follow-up deliveries does not occur the current

regulations and guidelines concerning the exportation of military

equipment, but established collective designation for a number

an of situations involved this type of exportation. The basic characteristic of follow-up delivery that the delivery has an

a organic correlation with previous exports for which permits were duly issued. In such approval assumed unless there an

cases, unconditional obstacle to exportation.

The follow-up delivery concept does not involve a clearly defined

of permits, and not possible to arrive at absolute category an definition. This primarily because has proved, the years, that

over has been considered that the aims of the guidelines for follow-up deliveries apply to great different types of circumstances. The

a many rules intended, the hand, to maintain credibility vis-â-vis

are on one potential recipient states, which must be able to rely on receiving supplies of parts and other follow-up deliveries for the military

spare equipment which they purchase, and, the other hand, to

on accommodate the defence industry’s need for predictability, thus making possible for the industry to operate the export market.

There automatic right to receive follow-up delivery. All

no a such deliveries subject to overall assessment, where the

are an even criteria for follow-up delivery fulfilled. This may mean that-

a are

where there unconditional obstacles other factors may be even are no — considered to be of such weight that the application rejected.

Technical development of the factors which helps to blur the

one borderlines between what be described initial or a follow-up

may as an delivery. An entity which acquires technologically advanced equipment often makes systems choice which creates long-term reliance on the

a supply of the materials required for the operation of such equipment. As result, the selection of given system involves all the materials

a a required during the life of the not just the equipment delivered

system — initially. A decision to purchase system of this nature also includes

a upgrading of performance line with advances the technical sphere.

Buyers who decide specific system not be able to afford to

on a may purchase the entire system at view of the enormous cost of

once,

24 Summary SOU 1999238

sophisticated weapons. Once the system has been selected, deliveries may be spread out over a succession of In such there years. cases, no clear dividing line between what original delivery and what an a

follow-up delivery.

In other words, clear demarcation of covered by the no cases follow-up delivery concept feasible. However, the certain over years types of situations have come to be regarded classic examples of as follow-up deliveries. In the guidelines, the situations are covered by the wording spare parts, ammunition, other supplies and cases which would otherwise be unreasonable to refuse a permit Guidelines, paragraph 10. The following list indicates the terminology currently used by the ISP for handling permits which involve follow-up delivery may a situation: Spare parts Ammunition Maintenance equipment Renovation and upgrading Replacement deliveries Supplementary deliveries Repeat purchases Associated equipment Licensing agreement deliveries 10. Previously civilian

equipment

A detailed description provided in Section 5.2.2, and there further discussion of the concepts involved Sections 6.1.3 6.1.5. -

Reflections practice on

In connection with its examination of the follow-up delivery concept, the Standing Committee the Constitution KU noted that the on meaning of the concept tends to change gradually time, that there over some lack of clarity regards the meaning of the guidelines, and as that this gives the Government cause to consider and define the section concerning follow-up deliveries. The Committee illustrates its observations by giving examples some on which comments are made the report. In this connection, I have attempted to indicate the circumstances which have given rise to changes practices and to explain the terminology employed handling issues which be characterized follow-up deliveries. may as This discussed in Section 6.1.3. As regards the expression ... or otherwise cases where denial of permission would be unreasonable, the Committee noted that this

wording not explained the explanatory text the Military

Summary 25

Equipment Bill, and that the Committee has the impression that this formulation might permit more than follow-up deliveries.

In my review of established practice I have concluded that the reasonableness criterion has constituted a basis for approval for some time, and that this not feature. This criterion was introduced in

a new the guidelines as a result of a case 1986 involving exportation to a country which had made a deliberate choice of system by acquiring a considerable number of items of a certain type of Swedish military equipment. The country in question wished to purchase additional equipment of the same type. In the meantime, circumstances the country concerned had deteriorated. Exportation was treated as a follow-up delivery and approved on the grounds that the

was acquisition of similar equipment from another country would have involved considerable inconvenience for the buyer and that therefore was unreasonable to deny an export permit.

In other the ISP has followed this line of argument by

cases, approving a follow-up delivery a systems correlation can be noted and an overall assessment justifies granting an export permit.

In addition the Standing Committee’s Chairman asked whether the text referring to unreasonableness might be regarded as standing alone whether should be interpreted conjunction with the full

or wording of the section concerning follow-up deliveries.

Following consultation with those who apply the guidelines and with language experts, I am convinced that there must be an organic correlation with previous commitments, and that this phrase cannot be applied its out of context. In view of the lack of clarity which

on own,

nonetheless inherent this wording, I propose that the follow-up delivery section in the guidelines be amended as follows.

Proposal

Unless unconditional obstacles, permission should be granted

there are for the exportation of

parts for military equipment exported previously accordance —spare with the requisite permit,

other supplies, for example ammunition, which are related to exports ——

approved previously, and

deliveries which are correlated with exportation which has previously — been approved, making denial of permission unreasonable.

26 Summary

Can the guidelines be formulated more clearly

The Standing Committee KU concluded that the follow-up delivery concept involved a number of problems for example that the general

— formulations employed the guidelines gave rise to freedom of interpretation, resulting in lack of clarity as to what applied.

In my opinion, the Committee’s report raises the question of whether these problems may originate to some extent on the assumptions made and approach applied the course of the Committee’s inquiry. I have concluded that the exportation of military equipment inevitably involves commitments regarding exportation which constitute an involvement based on political considerations which cannot be covered full by a regulatory framework, no matter how detailed. Unless there an unconditional obstacle, a follow-up delivery situation involves a strong presumption favour of approval, notwithstanding other factors which indicate that permission should be denied. An assessment of this nature cannot be regulated advance.

The guidelines provide practical directives which do not have statutory status. They indicate policies determined by the Government

practice, and constitute a political document, rather than a legal text. The guidelines do not constitute legal rules whose application may be subject to legal evaluation a constitutional sense. I note that the Standing Committee appears to adopt this approach its report.

In the course of my review of established practice, I have concluded that virtually impossible to indicate all possible follow-up delivery situations, and to stipulate the way they should be handled advance.

As a result, I consider that scrutiny of the way which Swedish exportation of military equipment conducted should be based on the political grounds determined by the Government. Thus, the guidelines stipulate that exports and cooperation with foreign entities should only be permitted they correspond to the equipment and know-how requirements of the Swedish defence forces, or are desirable other respects from a security policy viewpoint, and do not conflict with the principles and the objectives of Swedish foreign policy.

Only a limited number of follow-up deliveries involve shipments to controversial countries or are of a nature which calls for political

a assessment. In such cases, there reason to stress that the ISP, as a public authority, cannot be required to take foreign and security policy decisions. Such decisions are the responsibility of those who wield political power the Government and Parliament. As a result, there cause to stress the EKR’s role as a scrutineer and participant the processing of such matters. The wider provisions regarding instances

Summary 27

which must be submitted to the Government for review are of the

cases utmost importance this context.

Unconditional obstacles

Exports from a neutral state

The provisions of international law regarding exports from a neutral state time of constitute of the unconditional obstacles

war one stipulated the guidelines.

In my view, in the light of established practice and the development of European security policy cooperation, a declaration of neutrality or some other form of activation of the rules related to a neutral state connection with follow-up deliveries would appear to be a theoretical possibility rather than practical consideration.

These rules have not been applied to export permits during the past 50 and appears unlikely that this will be the case the future.

years, A Swedish declaration of neutrality does to be conceivable,

not appear except situation characterized by total breakdown of efforts to

a a establish European security order. As a result, I see no need for

a retention of the neutrality principle in the guidelines as an unconditional obstacle.

In addition, the principle of international law regarding exportation from neutral state in time of war will not be appliedipso facto as an

a unconditional obstacle. In other words, this principle only activated

result of a declaration of neutrality or some other explicit adoption as a of position neutrality relation to parties engaged hostilities.

a on For this too, the neutrality principle should be deleted from the

reason guidelines’ list of unconditional obstacles.

Proposal

The wording or rule of law concerning exports from neutral states

a times should be deleted from the guidelines.

of war

EU membership

As result of its accession to the European Union 1995, Sweden

a bound by all the EU’s treaties and instruments. If exportation of military equipment to contravene a decision by the EU Council of

were

28 Summary

Ministers, such a decision would constitute an unconditional obstacle. Wording of this nature should be incorporated into the guidelines.

Proposal

A decision of the EU Council of Ministers should be incorporated as an unconditional obstacle the guidelines.

New wording

In view of the above amendments regarding the principles for neutrality and EU membership, paragraph 5 the guidelines should be amended

the following manner:

Permits for exportation and other forms of foreign collaboration

under the Military Equipment Act shall not be granted they

involve breach of unconditional obstacle. An obstacle of

a any

this nature exportation or foreign collaboration

occurs

contravenes

international agreements to which Sweden has acceded,

—

decisions of the UN Security Council,

—

decisions taken by the EU Council of Ministers.

—

Organisation for Security and Cooperation in Europe

OSCE

Hitherto, the OSCE has decided embargoes regarding two of

on anns its members. Such decisions not binding under treaties and cannot

are therefore constitute unconditional obstacles. If Sweden has approved such decisions, however, be considered likely that all exports of

may, military equipment to the countries concerned will be terminated.

Prohibition of the use of force

Under Article of the UN Charter, members undertake to refrain from threats the of force. According to the Military Equipment

or use Bill, ... decision recommendation of the UN Security Council

a or concerning violation of the prohibition of the use of force constitutes an unconditional obstacle for the exportation of military equipment to the

specified 1991/92:174, 49-51. This also applies as a aggressor p.

Summary 29

result of a corresponding decision by the EU Council of Ministers. Such situations are covered by the above proposal for reformulation of the guideline text.

International comparison

General

The Nordic countries, Germany and Switzerland have a restrictive approach to the export or military equipment resembling that applied by Sweden.

Since the United States, France and Great Britain are responsible for the major proportion 60-70% of all exports of military equipment in the world market, I have also considered relevant to consider their export policies and the manner which they handle follow-up deliveries.

The exportation of military equipment subject to extensive and detailed control by the authorities in all these countries, and hence some form of export permit required for all deliveries to foreign countries. There are considerable similarities legislation and guidelines, but considerable differences practical application.

I have come to the conclusion that the exportation of military equipment always based on a political position and that, as a result, decisions depend political factors rather than legal frameworks.

on Therefore, the fundamental view of the purpose of the export of arms the critical element. The countries which dominate the market employ the exportation of military equipment as a means of implementing their security and foreign policies, which may involve reinforcing the capability of allies and other countries, and also supporting their military endeavours in time of war.

The Nordic countries, Germany and Switzerland employ a different approach. They apply a general prohibition on the export of military equipment, and permits for such exports constitute an exception from the main principle. The fundamental factor this connection that deliveries of military equipment should only be made to countries and regions which prevails, and where there no risk of armed

peace conflict. In the event of no undertakings concerning deliveries

war, new of military equipment should be made.

In exceptional cases, however, these countries also permit the export of military equipment which explicitly intended to have an impact on relative military strength for example Norway’s and Denmark’s

— exports within the framework of NATO military cooperation and

30 Summary

Swedens deliveries of weapons to Finland during the winter of 1939. Swedens support for the total defence and security functions of the Baltic countries has similar features, and this also applies to the transfer of military equipment intended to reinforce the recipient country’s ability to participate in UN peace-keeping operations.

There are many similarities between countries as regards obstacles to exportation. One pre—eminent obstacle the violation of human rights, although there are considerable differences the assessments made. Some countries apply a principle under which grave and systematic violations of human rights always constitute a general obstacle to arms exports. For most countries, however, a human rights situation primarily represents an obstacle the equipment which to be exported of a type which may be used to oppress the population.

All the countries discussed this context fully respect decisions announced by the UN Security Council and the case of members of

— the EU the corresponding decisions taken by the EU Council of

— Ministers. This also applies to obstacles resulting from international agreements, for example disarmament treaties.

Follow-up deliveries

I have concentrated on analysing the definition of the follow-up delivery concept and the principles and established practices which govern decision-making processes in cases involving follow-up deliveries.

Follow—up deliveries are not an automatic right any country. In the last resort, govemments always reserve the right to undertake a political and discretionary review of each instance of exportation. A licence which has been granted may be cancelled, providing that the equipment concerned within the frontiers of the country concerned.

Switzerland the only country which has special legislative provisions for follow-up deliveries. In the other countries discussed in this context, no distinction made between initial deliveries and follow-up deliveries. In principle, the same rules apply for all export permits. But despite differences the fundamental approach, all countries apply some degree of presumption favour of approval of export applications linked to military equipment which has been exported previously the requisite manner. The main principle that this presumption only overruled by a Security Council decision regarding an arms embargo and the case of EU members a

— — decision by the EU Council of Ministers or other obstacles specified treaties.

Summary 31

Hence, the presumption favour of approval may result follow-

deliveries of military equipment to a country which would be up disqualified for approval of an initial export permit, due to circumstances which have occurred the meantime for example

the recipient becomes involved an armed conflict- providing that there no unconditional obstacle.

In the of parliamentary insight into, and influence on, the

case exportation of military equipment, may be noted that there no established obligation to consult the legislature, although the United States, there obligation to submit certain relatively important

an issues to Congress. A situation comparable with the Swedish procedure of consulting the EKR advance specific cases does not apply

of the above countries. any

Internationalization of the arms industry

A high degree of self sufficiency defence equipment has proved to be major asset in Swedish security policy for a great many years.

a However, cutbacks defence orders, increased international competition and accelerating development costs for advanced weapon systems have led to situation in which independent production of

a military equipment longer feasible. As a result, the 1996 Swedish

no defence policy statement urged Swedish producers to seek partners other countries. Participation European defence-industry cooperation

to be the only way of maintaining Swedish technical now appears expertise the military equipment sphere. According to the official defence commission, this why ...a vital Swedish interest to participate political cooperation to support the restructuring of the European defence industry Ds. 1992:2, 48.

As far Sweden concemed, this probably applies, particular,

as to the integration of the defence industries of the EU countries. Thus, June 1998 the EU General Council adopted a code of conduct which stipulates number of criteria for the control of exports of conventional

Several EU countries apply these criteria when assessing weapons. applications for export permits.

The Letter of Intent LOI signed July 1998 by six EU countries Great Britain, France, Germany, Italy, Spain and Sweden has been the most far-reaching approach to the promotion and control of an integrated European defence industry. The six signatories agreed to develop common rules for exports of military equipment, to harmonize control systems and to study the prerequisites for the introduction of joint procedures for exports of this nature.

32 Summary

In view of this, I consider that there are limited possibilities of promoting a restrictive and basically security-policy oriented approach to exports of military equipment by applying more stringent national export rules. The international level now the key to opportunities to improve control of transactions military equipment. Hence, the first instance would clearly appear to be Sweden’s interest to become involved international harmonization of national control regimes, and to give the highest priority to efforts to develop

common European norms and procedures for the regulation of an integrated European defence industry.

Förslag till ändring i regeringens riktlinjer

för 1 99 92: 1

krigsmaterielexport prop. 74

Härigenom föreskrivs i fråga om riktlinjetexten att stycke 5 och 10 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Tillstånd till utförsel eller Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt annan utlandssamverkan enligt

krigsmateriellagen skall inte krigsmateriellagen skall inte

beviljas om det skulle strida mot beviljas om det skulle strida mot internationell överenskommelse något ovillkorligt hinder. Sådant som Sverige har biträtt, mot hinder uppstår om utförsel och beslut av FN:s säkerhetsråd eller utlandssamverkan strider mot mot folkrättsliga regler om internationella överenskom-

export från neutral stat under melser som Sverige har biträtt; krig ovillkorliga hinder. beslut av FN:s säkerhetsråd;

beslut av E U:s ministerråd.

SI¥$2ks:1_Q

Tillstånd bör ges till utförsel Om inte ovillkorligt hinder av reservdelar till tidigare, med möter bör tillstånd ges till utförvederbörligt tillstånd exporterad sel av krigsmateriel, om inte ovillko- reservdelar till tidigare, med

rligt hinder möter. Detsamma vederbörli tillstånd, exporterad bör gälla andra leveranser, t.ex. krigsmateriel; av ammunition, som har sam- andra leveranser, t.ex. ammu-

band med tidigare utförsel eller nition, som har samband med där det annars vore oskäligt att tidigare beviljad utförsel samt inte ge tillstånd. leveranser som har sådant sam-

band med tidigare beviljad

utförsel att det annars vore

oskäligt att inte ge tillstånd.

1¶Utredarens och arbete

uppgift

1 1

Uppdraget

. Bakgrund

Vid konstitutionsutskottets, KU:s granskning 1995/96 av ett regeringsärende om tillstånd till viss krigsmaterielexport fann utskottet

att utvecklingen av praxis vad avser följdleveranser behövde

undersökas närmare 1995/96:KU3O s. 90. Granskningen kom sedermera till stånd under 1996/97 års riksmöte. KU kom fram till att det farms en rad oklarheter som särskilt hade samband med följdleveranser:

följdleveransbegreppet som sådant, riktlinjernas omfattning, betydelsen

av begreppet över tiden, hänsynen till mänskliga rättigheter i samband med följdleveranser samt varaktigheten av ett svenskt åtagande. Enligt KU:s mening gav detta regeringen anledning att överväga att precisera

det avsnitt i regeringens riktlinjer som reglerar töljdleveranser bet.

1996/97:KU25 39 ff. samt särskilt 60-63. KU:s överväganden

s. s. behandlas i kapitel

Uppgiften enligt direktiven

Utgångspunkten för utredarens översyn har varit den restriktiva politik som gäller för svensk krigsmaterielexport. Uppgiften har bestått i att analysera den praxis som har utvecklats i fråga om tillstånd för export

av följdleveranser och att med ledning av denna analys undersöka behovet av och möjligheterna att precisera principerna i praxis samt att

lägga fram de förslag sådana överväganden givit upphov till.

som

I uppdraget har också ingått att jämföra hur frågor om följdleve-

ranser regleras och hanteras i andra länder, framför allt i sådana med

en likartad restriktiv syn på export av krigsmateriel som Sverige.

36 Utredarens uppgift och arbete

1¶Utredningsarbetet

Mitt förordnande meddelades i november 1997 men av olika praktiska skäl har undersökningen kommit att genomföras under en period av sex månader.

Antalet ärenden rör krigsmaterielexport är stort. Sedan början

som på 90-talet har det avgjorts ett tusental ärenden per år, varav knappt hälften med följdleveranskaraktär. Av dessa är en mindre mängd

ärenden sådan politiskt komplicerad natur att Exportkontrollrådet,

av EKR hörs eller att det överlämnas till regeringens prövning.

Ett skäl till att exakta siffror beträffande antalet töljdleveranser saknas är att de inte öronmärks i Inspektionen för strategiska produkters, ISP:s diarier.

Vidare har jag konsulterat representanter för Utrikesdepartementets enhet för strategisk exportkontroll liksom dess avdelning för folkrätt, mänskliga rättigheter och traktatsrätt, samt företrädare för ISP, inte minst nuvarande krigsmaterielinspektör Sohlman och förutvarande krigsmaterielinspektör Hirdman. Jag har också samtalat med ledamöter i Exportkontrollrådet. Dessa samtal har varit till stor hjälp för min bedömning.

Därutöver har jag anordnat hearing med representanter för de

största krigsmaterielproducentema och deras intresseorganisation

liksom företrädare för intressegrupper som deltar i opinionsbildningen

krigsmaterielexport. Samtliga har bidragit med värdefulla synpunk-

och substantiellt material. Protokollet från hearingen återfinns i ter

bilaga

Vad den jämförande studien rörande andra länders praxis har

avser jag inhämtat fakta dels svenska beskickningar, dels genom att

genom företa till respektive land och intervjua befattningshavare med

resor

ansvar för krigsmaterielexport.

2¶Framväxten av ett för

regelverk krigsmaterielexport

Huvudsakligt innehåll

I kapitlet beskrivs översiktligt hur regelverket för krigsmateriel-

exporten utvecklats från första världskrigets slut och fram till i

mitten 1990-talet. Avsnitten 2.1 och 2.2 beskriver hur de regler som fanns tjänade syftet att ha såpass mycket kontroll över exporten att den inte uppfattades som helt fri. Avsnitten 2.3 och 2.4 redogör för hur regelverket växer fram och dels täcker alltfler kategorier

av utförselärenden, dels inbegriper allt fler utrikespolitiska hänsyn.

2.1¶Början på ett regelverk 1918

Alltsedan första världskrigets slut har det, såsom huvudregel, rått

exportförbud av krigsmateriel från Sverige. Enligt Exportförbuds-

kungörelsen 1918:411 om förbud mot utförsel riket kunde dock

ur Kungl. Majzt bevilja undantag och utfärdade då en exportlicens. Syftet med bestämmelserna att möjliggöra viss kontroll över utförseln

var en av krigsmateriel.

I anledning av en ny tulltaxa med tillhörande varuförteckning ersattes 1918 års regelverk med en ny, till tulltaxan anpassad, kungörelse 1930:437 angående förbud mot utförsel från riket av vissa varor. I övrigt gällde samma regler som tidigare, med den skillnaden att exportlicensema nu utfärdades av chefen för handelsdepartementet. Endast när det gällde utförsel av större omfattning eller vikt krävdes

Kungl. Majzts tillstånd.

Parallellt fördes överläggningar i Nationemas Förbund

om nedrustning, bl.a. diskuterades frågan om kontroll av tillverkning av krigsmateriel. I Sverige valde regeringen att utreda om produktionen för export av krigsmateriel borde begränsas av utrikespolitiska hänsyn.

38 Framväxten ett regelverk för krigsmaterielexport

Utredningen utmynnade i den första tillverkningslagen, 1935:395

om kontroll över tillverkning av krigsmateriel m.m.

År 1949 ersattes 1930 års kungörelse den s.k. utförsel-

av kungörelsen 1949:614 avseende förbud mot utförsel från riket av krigsmateriel. Denna har reviderats ett flertal gånger, senast år 1978.

Ändringama avsåg främst den till kungörelsen fogade förteckningen

över vad krigsmateriel. Under redogörelsen för

som var att anse som varje vapenslag fanns också punkten Speciella delar till ovanstående materiel. Punkten torde hänvisa till dåtidens reservdelar och

följdleveranser.

Innehållet hade i övrigt ändrats i det avseendet att frågor av större

vikt nu avgjordes av regeringen.

Samma år, 1949 knöts också till 1935 års tillverkningslag en

kungörelse 1949:615 med tillämpningsföreskrifter.

2.2¶Statsministerns interpellationssvar utgör

för exporten 1956

förhållningsreglema -

Vad politiska riktlinjer för krigsmaterielexporten fanns det fram

avser till år 1971 inga skrivna riktlinjer. Beslutsfattama och producentema hade ditills stött sig på ett uttalande från år 1956 av dåvarande statsminister Tage Erlander. I ett interpellationssvar i riksdagen beskrev Erlander att regeringen i allmänhet tillämpat principen att över huvud taget vägra licenser för export av krigsmateriel till stater som för tillfället invecklade i akuta internationella konflikter, i vilka

var inbördeskrig rådde eller där det internationella eller interna läget var så

hotande att fara för oroligheter eller krig förelåg.

2.3¶De första antas 1971

riktlinjerna

Sommaren 1969 tillkallade chefen för Handelsdepartementet en grupp sakkunniga och gav dem uppgiften att utreda riktlinjerna för svensk vapenexport. Gruppens arbete utmynnade i betänkandet Svensk

krigsmaterielexport SOU 1970:63. Utredningen konstaterade att vad gällde exportlicenser av relativt

stor räckvidd liksom tillstånd av principiellt viktig natur hade utvecklingen gått förbi statsministerns allmänt hållna principer. Det var svårt för de exporterande företagen att kunna förutsäga sannolikheten för att erhålla exporttillstånd för viss produkt. Det var också så att

Sveriges utrikespolitiska hållning samt internationella åtaganden enligt

SOU 1999:3 8 F ramväxten ett regelverk för krigsmaterielexport 39

folkrättens regler medförde en viss ovillkorlig inskränkning av krigsmaterielexporten, vilken inte framgick av riktlinjema.

I betänkandet föreslogs således att riktlinjerna angavs i en mer preciserad form. De skulle ange de grunder som medförde ovillkorlig

inskränkning i krigsmaterielexporten, nämligen åtaganden enligt

internationella avtal, beslut av FN:s säkerhetsråd samt folkrättsliga regler om export från en neutral stat under krig. De skulle vidare ange andra omständigheter som hindrade eller inskränkte krigsmaterielexporten, såsom exempelvis krigshandlingar, internationell spänning som berörde ett visst land eller en viss region, inre väpnade oroligheter samt undantagstillstånd.

Vidare ansåg utredningen att det var lämpligt att medge export av vapen av utpräglad försvarskaraktär liksom jaktvapen.

Som en allmän regel betonade utredningen vikten av att bibehålla flexibiliteten vid tillämpningen. En bedömning måste göras från fall till fall och från tid till tid. Utredningen tog i detta sammanhang särskilt upp frågan om export för att avsluta leveranser enligt tidigare beställningar. Export borde då tillåtas efter en bedömning situationen i

av mottagarlandet. Vidare diskuterades s.k. leveransgarantier och export av reservdelar i anledning av sådana, vilka var särskilt aktuella i samband med leveranser kompletta vapensystem. Även här skulle

av fall-till-fall principen begagnas.

Avslutningsvis föreslog utredningen att en parlamentariskt sammansatt s.k. rådgivande nämnd skulle inrättas för att öka insynen i och kontrollen av krigsmaterielexporten.

I propositionen 1971:146 som innehöll de nya riktlinjerna bekräftades majoriteten av de förslag som presenterats i betänkandet.

Departementschefen konstaterade att tillämpningen av principerna

från år 1956 hade medfört problem. Det gällde framför allt vid bedömningen av om fara för oroligheter eller krig förelåg. Det politiska läget inom en viss stat eller grupp av stater kunde förändras mycket snabbt och den information som fanns var inte alltid tillräcklig för att kunna göra en tillfredsställande bedömning av situationen. Tillkomsten av nya stater och nya konflikter bidrog också till försvåra bedömningen. Den nya värld i vilken riktlinjerna skulle användas talade för en större restriktivitet, vad avser prövningen av mottagare

av exporterad krigsmateriel, än som hittills tillämpats. Han betonade

vidare vikten detaljerade riktlinjer för att underlätta planeringen

av mer för exportörema av krigsmateriel och ge dem en möjlighet att med större säkerhet förutse om de kunde räkna med ett exporttillstånd i det enskilda fallet.

Vad avser förslaget om en parlamentariskt sammansatt s.k. rådgivande nämnd, ansågs en sådan utgöra en konstitutionellt

40 F ramväxten ett regelverk för krigsmaterielexport

främmande konstruktion. Vid denna tid beslutades krigsmaterielexporten fortfarande ytterst av Hans Kungl. Majzt. För det fall riksdagen avsåg att befatta sig med Kungl. Majcts beslut i enskilda ärenden på detta sätt krävdes en ändring av grundlagen. En sådan nämnd ansågs också onödig då Kungl. Majzt kunde tala med utrikesnämnden han behövde samråda i ett ärende.

Utöver betänkandets förslag hävdade departementschefen att starka utrikespolitiska skäl talade för ett avstående från export av krigsmateriel kunde komma att bli utnyttjad för förtryck av mänskliga

som rättigheter. Principen tillämpades redan i praxis men det var angeläget att det uttryckligen slogs fast grundläggande regel. Tillstånd

som en borde således inte ges för export till en stat som grund av deklarerade avsikter eller rådande politiska förhållanden kunde antas använda materielen för att undertrycka mänskliga rättigheter.

Vad gäller reservdelar ansåg departementschefen det föreligga särskilda förhållanden. Han anförde att med de nya restriktiva reglerna vid valet mottagarstat vore det osannolikt att det uppstod någon

av tveksamhet när frågan kom export av reservdelar till ett land

upp om

gång erhållit licens. Skulle detta ändå inträffa, borde avgörande som en vikt fästas vid att reservdelama utgjorde ett komplement till materiel

exporterats med vederbörligt tillstånd. Det viktigt att köparna som var hade goda garantier för att få reservdelar till inköpt material. Om inte köparen fick sådana garantier hade svensk krigsmaterielindustri svårt att verka exportmarknaden. Reservdelar borde därför få exporteras oavsett det förelåg angivna hinder för export, ovillkorliga

om ovan hinder undantagna.

De riktlinjerna godkändes riksdagen i oktober 1971 och kom

nya av att gälla fram till den l januari 1993.

2.4 modemiseras 1993

Riktlinjerna -

När riktlinjerna använts i åtta år tillsattes 1979 års krigsmaterielexportkommitté, för att göra översyn av tillämpningen. I

en betänkandet Svensk krigsmaterielexport SOU 1981:39 sade sig kommittén inte ha funnit någon anledning att ifrågasätta de grundläggande motiven för riktlinjerna och ansåg att de till allra största delen fyllt sin funktion väl. Kommittén önskade dock att tillämpningen

riktlinjerna skärptes än mer. Ett förslag i den riktningen gick ut av att obligatorisk prövning upplåtelse till utlandet av tillverknings-

en av rättigheter krigsmateriel skulle införas. Regeringen skulle det

av sättet få kontroll över eventuell vidareexport av licenstillverkad

mer

Framväxten av ett regelverk för krigsmaterielexport 41

materiel. Vad beträffar exporten av reservdelar fann kommittén inte anledning att föreslå någon förändring.

Betänkandet följdes av en proposition l981/82:196 med förslag om

lag skulle ersätta 1949 års krigsmaterielkungörelse. en ny som

Den nya lagen 1982:513 om förbud mot utförsel av krigsmaterial, den s.k. utförsellagen, trädde i kraft den 1 januari 1983. Nyheterna bestod i att upplåtelse och överlåtelse av tillverkningsrätt reglerades liksom anordnande militärt inriktad utbildning av utländsk

av medborgare.

Beträffande riktlinjerna diskuterades i propositionen främst frågan

distinktionen mellan krigsmateriel av defensiv eller icke-defensiv om natur. Det betonades att det i praktiken inte var möjligt att göra en sådan strikt åtskillnad. Detta sågs dock inte som ett stort problem då riktlinjemas övergripande princip restriktivitet liksom den

om helhetsbedömning gjordes i varje exportärende utgjorde en

som tillräcklig garanti för att inte heller defensiv krigsmateriel fick en allt för generös tillståndsbedömning.

I anledning att de svenska försvarsindustriföretagen ökade sitt

av internationella samarbete tillsatte regeringen år 1985 en särskild utredare för att kartlägga industrins verksamhet utomlands. I betänkandet Försvarsindustrins utlandsverksamhet SOU 1987:8 anförde utredaren att det önskvärt med en ökad statlig styrning.

var

Betänkandet föranledde regeringens proposition 1987/882154 som ledde till en ny utförsellag 1988:558, vilken trädde i kraft den 1 juli 1988. Den lagen inbegrep bl.a. regler som skärpte kontrollen över

nya exporten att de exporterande företagen regelmässigt var

genom skyldiga att redovisa ett slutanvändarintyg. Även striktare på

en syn vidareförsäljning infördes. Företagen skulle hädanefter lämna uppgifter

sin marknadsföring i utlandet. Det infördes vidare en möjlighet att om begagna sig svensk utlandsmyndighet för att kontrollera om

av bestämmelserna efterlevdes.

Det främst två stora utredningar som sedermera kom att ligga till

var grund för den nya lagstiftning och de nya riktlinjer som infördes år 1993. Den första 1987 års Medborgarkommission som tillsattes för

var att granska uppgifter om olaglig vapenexport. Den andra var 1988 års

utredning krigsmaterielexporten, KMU.

Utöver de specifika exportärenden som Medborgarkommissionen

skulle granska, gjorde den också en översyn av tillämpningen av 1971 års riktlinjer. Kommissionens kritik var skarp. De två syftena med riktlinjerna att öka restriktiviteten och att underlätta förutsägbarheten

—för de exporterande företagen hade inte beaktats i den utsträckning

avsetts. Restriktiviteten hade frångåtts till följd av att reglerna som tänjts av politiska hänsyn. Till exempel hade leveranser av reservdelar

42 F ramväxten ett regelverk för krigsmaterielexport SOU 1999:3 8

och ammunition inte upphört när mottagarstaten hamnat i en

krigssituation. Denna oförutsägbara tillämpning gjorde planeringen än

osäker för den svenska försvarsindustrin. Tillämpningen av mer riktlinjerna hade således kommit att bli en belastning för svensk politik, både inom och utom landet. Den svenska allmänheten misstrodde regeringens politik. I Sveriges internationella kontakter hade det uppstått störningar vid samröret med de länder som kände sig diskriminerade av den inkonsekventa politiken.

I anledning dessa slutsatser betonade Medborgarkommissionen

av att två grundläggande kriterier borde ligga till grund för tillståndsbedömningen: exporten måste bedömas som nödvändig för att trygga det svenska försvarets materielförsörjning och den måste också vara

förenlig med principerna och målen för svensk utrikespolitik.

Vad riktlinjemas rättsliga status ansåg kommissionen att de

avser inte haft någon juridiskt bindande status, men att de fr.o.m. 1982 års lagstiftning hade kommit att ingå i förarbetena till utförsellagen. De var att vägledande anvisningar, inte som bindande normer.

anse som Endast de folkrättsliga reglerna i form av de förpliktelser som rymdes bland de ovillkorliga hindren hade en bindande verkan för Sveriges regering.

KMU:s huvudsakliga uppgift att granska sambandet mellan en

var fortsatt livskrafiig försvarsindustri och dess export, det försvarsindustriella utlandssamarbetet samt behovet av ändringar i riktlinjerna. I KMU:s betänkande Utlandssamverkan på krigsmaterielområdet SOU 1989:102 betonades att arrangemanget med ett lagfäst förbud kombinerat med riktlinjer var bra men riktlinjerna behövde en översyn.

De två huvudprinciper som Medborgarkommissionen fört fram

bekräftades av KMU med tillägget att även en säkerhetspolitisk bedömning skulle vägas in. Det sedan viktigt med en totalbe-

var dömning i varje enskilt fall. Såsom kommissionen fann KMU de tre ovillkorliga hindren bindande, valde att inte föreslå en lagfästning

men av desamma.

Beträffande hänsynen till mänskliga rättigheter föreslog KMU en ytterligare skärpning. Det var otillräckligt att försöka göra en bedöm-

ning huruvida de exporterade vapnen skulle kunna användas för förtryck mänskliga rättigheter eller inte. Om omfattande och grova

av kränkningar förekom i den presumtiva mottagarstaten var det olämpligt med export över huvud taget, oavsett vapentyp.

Vad avsåg exporten reservdelar anförde KMU att de två

av huvudkriteriema även gällde ett reservdelsärende. Det var också så att det inte fanns någon allmän skyldighet att ge tillstånd till nya leveranser. Även både försvarets behov och lämpligheten hos

om mottagarstaten prövades noggrant, kunde förändringar i förhållandena

Framväxten av ett regelverk för krigsmaterielexport 43

komma snabbt, vilket medförde en omprövning av tillståndsbedömningen.

KMU ställde sig alltså bakom de nuvarande riktlinjerna i dess reglering av reservdelsexport med tillägget att ammunition skulle omnämnas särskilt i texten.

I detta sammanhang ansåg KMU också att det undantagsvis kunde uppstå situation där det, till följd av tidigare leveranser eller av något

en annat skäl, skulle framstå obilligt att inte medge ett begränsat

som engagemang, även om helt nya åtaganden inte var aktuella. En sådan

bedömning gällde dels s.k. följdleveranser, dels utrustning för att

modernisera och förbättra äldre material som tidigare hade exporterats

från Sverige. I samtliga fall gäller de ovillkorliga hindren. En

leveransgaranti på längre sikt ansåg KMU behöva föredras i Utrikesnämnden för att sedermera regleras i en särskild överenskommelse mellan de båda ländernas regeringar.

Parallellt med dessa båda utredningar gjordes en översyn av

krigsmaterielbegreppet och de klassningsfrågor som hörde därtill. I

betänkandet Begreppet krigsmateriel SOU 1989:66 lämnades

sedermera förslag en ny kategorisering av krigsmateriel som bl.a.

innebar att betydligt fler produkter som tidigare ansetts vara av civil natur bedömdes som krigsmateriel.

Ur dessa tre rapporter mynnade således propositionen l991/92:l74

som presenterade både en ny utförsellag och nya riktlinjer vilka trädde i

kraft fr.o.m. den l januari 1993. Lagen och riktlinjerna beskrivs i

kapitel

3 och för

Lag riktlinjer

krigsmaterielexport

Huvudsakligt innehåll

I kapitlet behandlas under avsnitt 3.1 vad regleras i lagen om

som

krigsmaterielexport och motiven bakom huvudbestämmelsema. I

avsnitt beskrivs den till lagen knutna förordningens indelning

samma

krigsmateriel i olika kategorier. Under avsnitt 3.2 behandlas dels

riktlinjernas juridiska status, dels innehållet i riktlinjerna.

3.1¶Lag och förordning om krigsmaterielexport

De regler med status lag styr exportkontrollen finns i lagen

av som 1992:1300 krigsmateriel Till lagen är knuten förordningen

om 1992:1302.’ Båda trädde i kraft den l januari 1993.

Lagen

Lagen reglerar tillverkning, tillhandahållande och utförsel av krigsmateriel. Därutöver finns bestämmelser för upplåtelse av tillverkningsrätt krigsmateriel till någon i utlandet, avtal med någon i

av utlandet utveckling eller tillverkning av krigsmateriel

om gemensam samt militärt inriktad utbildning i Sverige.

Enligt 6 § gäller som huvudregel att export av krigsmateriel är förbjuden. Det krävs ett tillstånd för export måste beviljas i varje

som enskilt fall. I sammanhanget kan nämnas att paragrafen, vad avser

Senaste lydelse SFS 1997:689 2Senaste lydelse SFS 1997:690

46 Lag och riktlinjer för krigsmaterielexport

ytterligare regler för krigsmaterielexport, enbart hänvisar till annan författning. Då riktlinjerna inte har författningsstatus finns det således inte någon hänvisning till dessa. I l § andra stycket beskrivs vid vilka förhållanden som ett undantag kan beviljas från förbudet: Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. I propositionen, 1995/96:31 s. 23 skriver departementschefen: ... det är nödvändigt att lyfta fram de principer som regeringen har lagt fram i sin praxis och som krigsmaterielområdet har kommit till uttryck i regeringens riktlinjer... Principerna innebär att Sveriges utrikes- säkerhets- och försvarspolitiska intressen skall fälla utslaget i ärendena. Orden Sveriges utrikespolitik, skriver vidare i författningsman kommentaren, syftar bl.a. på den respekt för mänskliga rättigheter och andra folkrättsliga principer som är en betydelsefull del utrikesav politiken. Andra stycket i var ingen nyhet i sak men utgjorde ett tillägg i samband med att regeringen år 1996 flyttade tillståndsfunktionen från den interdepartementala Krigsmaterielinspektionen till den självständiga myndigheten Inspektionen för strategiska produkter, ISP, nedan se kapitel Regeringen ansåg det i detta sammanhang vara nödvändigt att också lagtexten, och inte enbart riktlinjerna, vilka kriterier och angav typer av överväganden som skulle vara avgörande för bedömningen vid utförseltillstånd. Vissa områden regleras inte av lagen. Marknadsföring krigsav materiel i utlandet är inte tillståndspliktigt. Regeringen har valt att låta

de exporterande företagen sköta marknadsföringen fritt. Anledningen

var att då en affär normalt genomförs flera år ansågs det inte senare

meningsfullt för regeringen att försöka gör en utrikespolitisk bedöm-

ning av tillståndet i landet det stadiet. Däremot har regeringen genom ISP en kontrollerande funktion då företagen är skyldiga att i efter hand redogöra för vilken marknadsföring som bedrivits. Det finns inte heller i lagen några listor anvisar till vilka länder som export av krigsmateriel får eller inte får äga rum. Generellt sett har regeringen inte ansett det lämpligt att reglera frågor som berör sådana hänsynstaganden i lagform. Det skulle i sin förlängning innebära att domstolarna hade att ta ställning till rent utrikespolitiska frågor. Som beskrivs nedan i avsnitt 3.2 har regeringen

i stället antagit politiska riktlinjer precisa anvisningar.

som ger mer

i Lag och riktlinjer för krigsmaterielexport 47

Förordningen

I samband med 1992 års förordning infördes ett nytt och bredare

krigsmaterielbegrepp, ett led i anpassning till främst andra EU-

som en länders bestämmelser. Det fick till följd att betydligt fler produkter blev

underkastade kontroll. Krigsmaterielen delades upp i krigsmateriel för

strid, KS och övrig krigsmateriel ÖK.

Till grund för uppdelningen låg betänkandet Begreppet krigs-

materiel SOU 1989:66. Avgörandet för huruvida en produkt utgör

krigsmateriel för strid möter vanligtvis inga stora svårigheter. Vad

gränsdragningen mellan krigsmateriel för strid och övrig

avser

krigsmateriel kan detta åskådliggöras tvåstegsraket. Övrig

som en krigsmateriel beskrivs i förordningen produkt vilken är°°särskilt som en modifierad för militärt bruk, dvs. den har primärt utvecklats eller

konstruerats utgående från militär specifikation eller målsättning en den också har civil användning". Är det så att materielen oavsett om

dessutom kan ha förstörelsebringande vapenverkan utgör den

anses

krigsmateriel för strid.

Av detta följer att materielen inte är särskilt modifierad för om ens militärt bruk, t.ex. lastbil, är den således av ren civil karaktär. en I bilaga till förordningen finns således två förteckningar som anger

vad är krigsmateriel för strid och vad som utgör övrig krigssom materiel.

Krigsmateriel för strid är:

eldrörsvapen ammunition och stridsdelar för eldrörsvapen robotar, raketer, torpeder och bomber m.m. apparater och utrustning för inriktning och styrning m.m. av - KS

ABC-stridsmedel m.m. krut och sprängämnen m.m. -

krigsfartyg m.m.

stridsflygplan m.m.

stridsfordon m.m. — riktade energivapensystem. -—

Övrig krigsmateriel är:

särskilda eldrörsvapen, ammunition och bomber m.m. - typer av spanings- och mätutrustningar är särskilt utformade eller som — modifierade för militärt bruk m.m.

skyddsmateriel m.m.

särskilda produkter som ingår i sprängämnen -

bevakningsfartyg m.m.

— särskilda flygplan och helikoptrar -

särskilda fordon delar till riktade energivapensystem fortiñkatoriska anläggningar särskild elektronisk utrustning -

särskild fotografisk och elektrooptisk bildutrustning

övningsmateriel m.m. särskild programvara. - Förordningen innehåller i övrigt praktiska föreskrifter till lagen.

3.2¶Regeringens riktlinjer

3.2.1 Juridisk status

I samband med att regeringen i juni 1992 lade fram den proposition

som mynnade ut i den nya krigsmateriellagen utfärdade den också nya riktlinjer för krigsmaterielexport och annan utlandssamverkan. De

ersatte 1971 års riktlinjer.

Regeringens riktlinjer är en praktisk handledning som redovisar av regeringen i praxis fastställd politik och de har inte författningsstatus.

Riksdagen liksom utrikesutskottet har dock beretts tillfälle att yttra sig

över dem. Både riksdagen och utrikesutskottet lämnade riktlinjerna i huvudsak utan erinran rskr 1992/93:61 samt 1992/93:UU1. I propositionen skrev departementschefen att det: inte är möjligt att i lag föra alla de kriterier skall vägas som i en totalbedömning inför ett beslut undantag från förbud mot om utförsel eller samverkan med någon i utlandet. i annan 1991/92:174 s. 45

Lagrådet har, i det senare sammanhang då ISP inrättades år 1996, i uttalat sig riktlinjemas om juridiska status. Det skrev då att om riktlinjerna skall komma att utgöra ett slags normgivning för den nya myndigheten ISP bör de få formen av en författning. För det fall så

inte sker får riktlinjerna endast anses som allmänna råd eller möjligen i som ett slags sammanställning av praxis prop. 1995/96:31 s. 87.

I praktiken är riktlinjerna det vägledande dokumentet vid ISP:s

l handläggning. Enligt regeringens skrivelse 1997/98: 147 6:

i ...uttrycker de principer regeringen lagt fast i sin praxis och

som l vid som är vägledande prövningen i ärenden om tillstånd till

krigsmaterielexport enligt lagen och förordningen krigs-

om materiel. Syftet med dem är bl.a. dels att offentligt redovisa de principer som ligger till grund för besluten inom ett område omgärdas som av sekretess, dels att bevara kontinuiteten vid praxisbildningen. Det sist-

SOU 1999:3 8 Lag och riktlinjer för krigsmaterielexport 49

nämnda föranleds försvarsindustrins och mottagarländemas behov

av av tydliga spelregler.

3.2.2 Vad innehåller riktlinjerna

Ramarna

Riktlinjerna inleds med deklaration som beskriver de grundläggande

en villkoren for att medge tillstånd för utförsel av eller samverkan med någon i utlandet avseende krigsmateriel. Sådant tillstånd bör endast medges om:

det bedöms erforderligt för att tillgodose det svenska försvarets

som behov av materiel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärt samt det inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Vid prövningen skall totalbedömning göras av alla omständig-

heter är betydelsefulla för ärendet, med utgångspunkt från de två

som

grundläggande principerna.

Mottagarna

Tillståndet får endast avse stat, statlig myndighet eller av staten auktoriserad mottagare. Mottagaren måste skriva ett s.k. slutanvändarintyg, dvs. ett dokument vari mottagaren garanterar att materielen inte vidareexporteras. Om en sådan export ändå sker har mottagaren diskvalificerat sig för ytterligare export från Sverige. För det fall mottagaren att tillverka viss materiel själv krävs ett s.k.

avser bearbetningsintyg.

Vad de nordiska länderna och de traditionellt neutrala

avser länderna i Europa anses det inte föreligga några utrikespolitiska hinder. Detsamma gäller EU-ländema i den takt som arbetet med dem utvecklasSamverkan med dessa länder anses också i princip stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik.

Ovillkorliga hinder

För, i princip, all utförsel eller annan samverkan gäller vissa absoluta förbudsregler. Tillstånd skall således inte beviljas om det skulle strida mot:

internationell överenskommelse som Sverige har biträtt,

50 Lag och riktlinjer för krigsmaterielexport

beslut av FN:s säkerhetsråd eller folkrättsliga regler om export från en neutral stat under krig.

Särskilt om mänskliga rättigheter

Som huvudregel gäller att om det i en stat förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter bör tillstånd till utförsel av krigsmateriel eller annan sådan utlandssamverkan inte lämnas.

Villkorliga hinder

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid liksom tillstånd för annan utlandssamverkan som avser krigsmateriel för strid eller övrig krigsmateriel bör inte beviljas till stat som befinner sig i en väpnad konflikt med stat, oavsett en annan om krigsförklaring har avgivits eller inte, är invecklad i en internationell konflikt som kan befaras leda till en väpnad konflikt eller har inre väpnade oroligheter,

Här gäller således en negativ presumtion.

Vad avser tillstånd till utförsel av övrig krigsmateriel föreligger istället en positiv presumtion. Tillstånd gir således ges förutsatt att inga ovillkorliga hinder föreligger och att mottagarstaten inte: befinner sig i en väpnad konflikt med en annan stat, har inre väpnade oroligheter eller har förekomsten av omfattande och kränkningar mänskliga grova av rättigheter.

Å terkallelse

Skulle ett ovillkorligt hinder inträda återkallas ett meddelat utförseltillstånd direkt. Det bör vidare återkallas den mottagande staten om kommer i väpnad konflikt med stat eller får inre väpnade en annan oroligheter. Det är möjligt att medge ett undantag från de två sistnämnda hindren om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik.

Lag och riktlinjer för krigsmaterielexport 51

Reservdelar, ammunition och följdleveranser

Beträffande dessa typer leveranser föreligger en presumtion för

av bifall. Tillstånd bör således till utförsel av reservdelar om den

ges ursprungliga leveransen exporterats med vederbörligt tillstånd och det inte föreligger några ovillkorliga hinder. Detsamma gäller andra leveranser, t.ex. ammunition, har samband med tidigare utförsel

som en eller där det oskäligt att inte ge tillstånd.

annars vore

Denna fråga behandlas utförligt i kapitel 5 och kapitel

Gemensam utveckling och samarbetsavtal

Vad avtal med utländsk part utveckling eller

avser ett en om gemensam tillverkning krigsmateriel, skall tillståndsbedömningen utgå från de

av grundläggande kriterier beskrivs i den inledande delen av

som riktlinjerna. Eventuell utförsel till samarbetslandet, som kan följa av avtalet, bör medges det inte föreligger ovillkorliga hinder.

Riktlinjerna beskriver vidare vilket lands regler som skall gälla beroende på vilken identitet får övervägande för

som anses vara materielen.

För det fall det rör utlandssamverkan är av viktigare eller

en som

omfattande natur för Sverige, bör det träffas en regeringsmer överenskommelse. Dessförinnan bör utrikesnämnden höras.

4¶Beslutsprocessen

Huvudsakligt innehåll

I kapitlet beskrivs i avsnitt 4.2.1 vilka deltar i beslutsprocessen som vid ISP. Därefter följer i avsnitt 4.2.2 redogörelse för grunden läggande tankegångar i ISP:s praxis. I avsnitt 4.2.3 och 4.2.4 anges den formella går till och hur kommunikationen med

hur prövningen

företagen strukturerad. Avslutningsvis beskriver kapitlet i avsnitt är och 4.4 vad Exportkontrollrådet har för roll i besluten samt i 4.3 vilka situationer ett ärende överlämnas till regeringen.

1¶Bakgrund

Motiveringen för inrätta självständig myndighet med ansvar att en ny,

för exportkontrollfrågor att ärendena på exportkontrollområdet

var ökat i antal. Det fanns strävan att befria regeringen från

hade kraftigt en

eller mindre rutinartad karaktär och

förvaltningsärenden av mer

den ärenden till självständig förvaltningsöverlåta typen av en desto mindre det viktigt för regeringen att också i myndighet. Inte var fortsättningen för och kunna styra utvecklingen av praxis och ansvara denna till utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska hänsyn. Det anpassa ansågs däremot inte nödvändigt att alla ärenden prövades i regerings-

kansliet. Regeringen prövning begränsades till de ärenden som var

viktiga för utvecklingen praxis eller svårbedömda. av oktober 1992 tillsatte regeringen särskild utredare med I en uppdraget i ljuset den internationella utvecklingen göra en att av bedömning hur Sveriges kontroll över export strategiskt känsliga av av borde utformad liksom hur den borde vara organiserad. varor vara I det betänkande följde därefter, Kontrollen över som sommaren strategiskt känsliga SOU 1993:56, konstaterade export av varor utredaren att utrymmet för delegering till myndighetsnivå var

54 Beslutsprocessen

betydande. Utredaren föreslog vidare att tillståndsgivningen inom exportkontrollen närmast borde läggas Kommerskollegium, som traditionellt fullgjort de licensierings- och tillståndsgivande funktionerna på utrikeshandelns område bet. 85-87. För det fall myndigheten s. skulle finna ett ärende principiell vikt skulle den ha möjlighet vara av att överlämna ärendet till regeringen för prövning. Dock ansåg utredaren att det var lämpligt att avvakta med sådan förändring i en

beslutsordningen, i anledning av att krigsmateriellagen så tills

var ny, dess en klarare praxis hade utvecklats bet. 13. s. Betänkandet följdes så småningom av regeringens proposition Ny myndighet för kontroll över krigsmateriel och andra strategiskt känsliga produkter 1995/96:3l. Regeringen gjorde, till skillnad från utredaren, bedömningen att en helt myndighet borde bildas. Den ny

beslutade att bryta ut Krigsmaterielinspektionen liksom

- resurserna vid enheten för strategisk exportkontroll Utrikesdepartementets - ur handelsavdelning och bilda en ny myndighet, benämnd Inspektionen för strategiska produkter prop. s. 23 och 36.

4.2¶Mandatet för för

Inspektionen

ISP

strategiska produkter,

4.2.1 ISP:s

beslutsorganisation

Inspektionen

Inspektionen för strategiska produkter, ISP sköter sedan den 1 februari

1996 tillsyn och annan kontroll enligt lagen krigsmateriel

om 1992:1300 och lagen 1991:341 om strategiska produkter samt är

nationell myndighet avseende Sveriges åtaganden icke-spridning

om m.m. av kemiska vapen. Inrättandet av ISP föranledde vissa ändringar i krigsmateriellagen. I anledning av delegeringen till myndighetsnivå ansåg regeringen det vara väsentligt att också lagen angav de kriterier som skulle vara avgörande vid ärendehanteringen. I 1 § tillkom således ett andra stycke

vilket innehöll regeringen fastlagda riktlinjer och principer

av som utvecklats i praxis, nämligen att Sveriges utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska intressen skall fälla utslaget i exportkontrollärenden prop. 1995/96:31 s. 23. Vidare tillkom en ny paragraf, 1 a vari stadgas att ISP är den myndighet som prövar frågor om tillstånd, förbud eller undantag i enskilda fall. I samma stycke skyldighet för ISP att, under anges en

Beslutsprocessen 55

vissa omständigheter, lämna över ett ärende till regeringens prövning, detta i avsnitt 4.4. se mera om Delegeringen beslutanderätten medförde också följdändring i av en strategiska produkter. Också i den lagen infördes bestämmellagen om

att Sveriges utrikespolitiska- säkerhets och försvarspolitiska

sen intressen skall avgörande vid bedömningen tillståndsärendena vara av liksom hänvisning till ISP tillståndsmyndighet, 1 a och b §§. en som I ISP:s instruktion SFS 1995:1680 i 3 § att ISP skall lämna anges årlig redogörelse till regeringen för den svenska exporten av en

krigsmateriel och andra strategiska produkter.

Krigsmateriel inspektören

Enligt instruktionens 12 § tillsätts krigsmaterielinspektören av regeringen. Han eller hon är chef för ISP och den som avgör inspektionens ärenden, 5 Krigsmaterielinspektören håller således i kontakterna med Exportkontrollrådet och regeringen, se nedan avsnitt

4.3 och 4.4.

Teknisk- Vetenskapliga Rådet

Enligt 10 § i instruktionen finns till ISP:s förfogande ett teknisktvetenskapligt råd. Regeringen utser ledamöterna, 16 § vilka är från Försvarets forskningsanstalt FOA, Flygtekniska representanter

Försöksanstalten FFA, Rymdstyrelsen, Ingenjörsvetenskapsakademin

Kungliga Tekniska Högskolan KTH samt Närings- och IVA,

teknikutvecklingsverket NUTEK.

Rådets uppgift är bistå ISP med sakkunskap i ärenden av tekniskt att

Sedan de krigsmaterielbegreppen infördes komplicerad natur. nya

förekommer många gränsdragningsärenden beträffande om en t.ex. materiel krigsmateriel för strid eller s.k. övrig krigsär att anse som materiel. Rådets verksamhet bidrar till att klassificeringsfrågoma kan beredas med konsekvens och sakkunskap.

Lánderexperter samt försvars- och säkerhetspolitiska experter

ISP har tillgång till handläggare på Utrikesdepartementet med erforderlig länderkunskap. De ISP bild förhållandena i det land som ger en av eventuellt är aktuellt mottagare svenskt krigsmateriel, t.ex. som av beträffande den politiska stabiliteten och situationen vad avser

mänskliga rättigheter.

56 Beslutsprocessen

De försvars- och säkerhetspolitiska experterna från försvarsdeparte-

mentet med underlydande myndigheter kompletterar det teknisk- - vetenskapliga rådet. De beskriver den presumtiva mottagande statens försvars- och säkerhetspolitiska status i är också oumbärliga stort, men för att t.ex. i ett följdleveransärende avgöra graden t.ex. tekniskt av samband mellan en ursprunglig leverans viss krigsmateriel och av en den senare leverans är under handläggning. som ISP har också egen personal besitter såväl säkerhetspolitisk som som militärteknisk sakkunskap.

4.2.2 vid

Grundläggande praxis ärendeprövningen

ISP strävar efter en likformig tillämpning av riktlinjerna. Denna strävan motiveras dels av trovärdighetsskäl gentemot potentiella mottagarländer, dels av försvarsindustrins behov att kunna bedriva sin av

verksamhet med viss framförhållning och långsiktighet.

Likformigheten medför vidare att många ärenden kan beslutas utan att höra Exportkontrollrådet, EKR. ISP använder följande bedömningsgrunder för att avgöra vilka ärenden som kan beslutas med stöd av tidigare prövningar och vilka som behöver föredras för EKR:

Om s.k. ovillkorliga hinder föreligger behöver EKR inte konsulteras då det innebär ett klart nej till export. Detsamma gäller exporten rör ett om okontroversiellt land, dvs. de nordiska länderna, länderna i EU-kretsen samt ett flertal OECD länder.

Vad avser följdleveranser av reservdelar eller ammunition föreläggs dessa ärenden normalt inte EKR för samråd även det rör ett om kontroversiellt land. Riktlinjerna uttrycker presumtion en för att export skall medges och anger endast ovillkorliga hinder skäl för avslag. som

Krigsmaterielinspektören kan dock förlägga EKR även sådana

ärenden om han bedömer att förhållandena i mottagarlandet förändrats på ett dramatiskt och allvarligt sätt. Det rör sig då om förändringar som är så omvälvande att dels den ursprungliga bedömningen landet inte av längre kan anses spegla förhållandena, dels är av sådan allvarlig art att den väger tyngre än riktlinjetextens presumtion för reservdels- och ammunitionsleveranser. Som exempel en sådan allvarlig förändring kan nämnas leveranser till stater i f.d. Jugoslavien år 1991.

Beslutsprocessen 57

Beträffande andra typer följdleveranser än reservdelar och av ammunition, till kontroversiella länder, anses de i regel fordra en mer fullständig prövning inklusive samråd med EKR. Inledningsvis bör i ärendet avgöras följdleveranssituation föreligger. Om så är fallet om en

följdleverans-presumtionen mot de landspecifika förhållandena.

vägs En helhetsbedömning skall göras enligt riktlinjerna.

4.2.3¶Den formella prövningsprocessen

Förfarandet inleds i normala fall med att företaget, kvartalsvis och i efterskott, marknadsföringsrapporter till ISP. Dessa ger ISP en ger grund för handläggningen de utförselärenden senare blir av som aktuella och för de löpande kontakterna med företaget. För export i okomplicerade ärenden, dvs. där ISP har gjort bedömningen att Exportkontrollrådet inte behöver rådfrågas, fortsätter förfarandet med företaget lämnar s.k. anbudsunderrättelse. Underrättelsen att en beskriver det anbud avses lämnas till den presumtiva mottagaren. som ISP har därefter fyra veckor sig att Anbudsunderrättelsen reagera.

granskas och föredras för krigsmaterielinspektören. När fyra veckors

perioden löpt ut och ISP inte hört sig är företaget oförhindrat att av lämna bindande offert. Vid brådskande situationer finns det en en möjlighet att ansöka s.k. nedsatt tidsfrist. om Efter det att offert avlämnats kan lång tid förlöpa innan det eventuellt skrivs ett bindande kontrakt. Först därefter sänder företaget utförselansökan. På grund den löpande kontakt som föregått en av själva ansökan har exportören fått god uppfattning om ISP:s en bedömning. ISP kontrollerar att inga fundamentala förhållanden politiska villkor, situationen i och kring mottagarlandet etc. har förändrats. Om inga sådana förändringar skett beviljas utförsel. För det fall anbudsunderrättelse olämplig affär en avser en informeras företaget underhand och möjligheten att återta sin ges ansökan. Likaså är fallet om affären är av en mer komplicerad natur och politisk avstämning i EKR bedöms nödvändig, se nedan avsnitt en 4.3.

4.2.4¶Kontakten med de krigsmaterielexporterande

företagen

Utöver den kommunikation beskrivits ovan finns det en lagstadgad som skyldighet för företagen, enligt krigsmateriellagen, att kvartalsvis redovisa faktiska leveranser samt årsvis redogöra för upplåtna

58 Beslutsprocessen

tillverkningsrätter, ingångna samarbetsavtal liksom eventuellt ägande i utländska krigsmaterieltillverkande företag. ISP upprätthåller också en regelbunden dialog med företrädare för de krigsmaterieltillverkande företagen. Med de större företagen månadsvis och med de mindre kvartalsvis. Mötena dokumenteras i protokoll som förs av ISP. Mötesverksamheten kompletteras med besök vid företagen och seminarier om exportkontroll. Dialogen syftar till att hålla företagen underrättade vad avser regelverk och praxis. De erhåller därvid råd om vilken marknadsföring som bör underbyggas med en prövning i EKR. Informationsutbytet har fått till följd att företagen kan ha en viss framförhållning. Eventuella negativa besked lämnas underhand ett så tidigt stadium som möjligt, se nedan under avsnitt 4.3.2. Det har också lett till att överträdelsema mot krigsmateriellagstiftningen minskat, så också de utrikespolitiska konsekvenserna olämplig vapenexport. av

4.3 roll

Exportkontrollrådets

4.3. l

Bakgrund

Redan år 1970 framfördes ett förslag om att inrätta en rådgivande nämnd med parlamentarisk förankring av krigsmaterielexportutredningen SOU 1970:63. Utredningen ansåg att då krigsmaterielexportärenden ofta innehöll uppgifter som inte kunde offentliggöras, blev den allmänna debatten ofullständig och missvisande. Det var, ansåg utredningen, av stor vikt att besluten blev föremål för kontroll och insyn. Konstitutionsutskottets granskning inte tillräcklig var eftersom den skedde först i efterhand. Med anledning härav inrättades år 1984 en Rådgivande Nämnd vid den dåvarande Krigsmaterielinspektionen prop. 1984/85:82. Dess uppgift var att lämna råd i enskilda krigsmaterielexportfrågor. I samband med skapandet av den nya krigsmaterielexpoitmyndigheten, ISP, ombildades Rådgivande Nämnden till Exportkontrollrådet, EKR och fick delvis utökade uppgifter.

Beslutsprocessen 59

4.3.2 EKR och råd

ger parlamentarisk förankring

till krigsmaterielinspektören

Representantema i EKR består av högst tio ledamöter. De utses av regeringen, efter konsultation med de riksdagspartier som är representerade i Utrikesnämnden. Idag består EKR av tre socialdemokrater och två representanter från moderata samlingspartiet samt en representant från vardera centerpartiet, folkpartiet, kristdemokraterna, miljöpartiet

och vänsterpartiet.

I likhet med Rådgivande nämnden har EKR till uppgift att utgöra en parlamentarisk förankrings- och samrådsgrupp. Därutöver fick EKR

vid sin bildning utökade uppgifter. I propositionen yttrade

departementschefen att rådet inte bara skall ta sikte samråd. Det skall också tillföra myndigheten, dvs ISP sakkunskap och kontinuerlig inblick i relevanta utrikes-, säkerhets- och försvarspolitiska frågor. Han förespråkade därför ett kraftigt utbyggt informationsutbyte mellan krigsmaterielinspektören och EKR. Utöver samrådet med rådet inför viktigare beslut skall

krigsmaterielinspektören regelbundet informera rådet om ISP:s

verksamhet på exportkontrollområdet. Vidare skall ISP föredra de länderbedömningar, spridningsrisker m.m. som ISP, genom regeringskansliets internationella informationsutbyte, har tillgång till prop. 1995/96:31 s. 28. I förlängningen syftar således samarbetet till att bygga upp en praxis för uttolkningen riktlinjerna för krigsmaterielexport. av Vad formerna för EKR:s politiska prövning så är de inte avser formellt reglerade. Rådet har fortsatt att verka enligt den praxis som utvecklades under den tid regeringen hade ansvaret också för det löpande beslutsfattandet. EKR sammankallas av krigsmaterielinspektöi egenskap dess ordförande. Det sammanträder cirka tio gånger ren av per år.

I riktlinjerna de utrikespolitiska ramarna för export. I de

anges enskilda ärendena görs därför föredragningar ISP, Utrikesdeparteav mentets länderexperter samt Försvarsdepartementets försvars- och

säkerhetspolitiska experter. Det eventuella mottagarlandet status för

krigsmaterielexport värderas gentemot riktlinjernas föreskrifter. Då det vid varje enskilt ärende skall göras helhetsbedömning kan det en därutöver tillkomma andra aspekter. En sådan aspekt kan t.ex. vara den aktuella materielens specifika art. Efter diskussionen i EKR beaktar krigsmaterielinspektören de olika synpunkter framkommit. Han kan också välja att höra det som ansvariga statsrådets inställning, då det är möjligt att frågan i ett skede kan komma att överlämnas till regeringen. När senare

60 Beslutsprocessen

krigsmaterielinspektören bestämt sig lämnar han ett underhandsbesked till företaget. Det kan innehålla villkor till ledning för företaget: ..ni bör kunna räkna med ett utförseltillstånd såvida inte... eller ... ni bör kunna räkna med ett utförseltillstånd under förutsättning att... Förhandsbeskedet är inte bindande för ISP som tar slutlig ställning i ärendet först om och när utförselansökan kommer. Det kan förflyta flera år tills dess och ISP kan behöva väga sådant inträffat under

som mellantiden. Det är företaget som får bära risken för förändringar till det sämre mellan tidpunkten för förhandsbeskedet och exporttillfället.

Företaget använder ett positivt förhandsbesked som grund för sina fortsatta kontakter med det presumtiva mottagarlandet. Så länge alla förhållanden fortsätter att vara lika vid beslutstillfállet kan

som utförseltillstånd påräknas.

Sedan ISP:s inrättande år 1996 har krigsmaterielinspektören samrått med EKR i ett 80-tal ärenden.

4.4¶När överlämnas ett ärende till

regeringen

Enligt l a § 2 stycket krigsmateriellagen samt enligt 5 § lagen

om strategiska produkter 1991:341 skall ISP, i praktiken krigsmaterielinspektören, med eget yttrande överlämna ett ärende till regeringens prövning ...om ärendet har principiell betydelse eller annars är

av särskild vikt. Bestämmelsen infördes i samband med ISP i februari

att 1996 övertog beslutandefunktionen från regeringen. Motivuttalandena ger inte mycket vägledning vad avser vilka situationer bestämmelsen avsett. De anger att regeln införts för att ge regeringen möjlighet att styra utvecklingen av praxis genom de överlämnade ärendena. Regeringens praxis skall därefter vara vägledande vid ISP:s prövning av liknande ärenden prop. 1995/96:31 s. 38.

I praxis har krigsmaterielinspektören valt att överlämna ärenden till regeringen när det rör sig om omfattande projekt eller ett land eller område med en kontroversiell politisk situation.

Sedan bestämmelsen infördes har krigsmaterielinspektören överlämnat ett tiotal ärenden till regeringens prövning.

5¶Följ

Huvudsakligt innehåll

I kapitlet beskrivs i avsnitt 5.1 hur begreppet följdleveranser utvecklats från i princip enbart reservdelar till att innefatta att avse tiotal olika situationer beskriver leveranser till följd av en ett som ursprunglig export. I avsnitt 5.2 beskrivs dessa kategorier närmare och diskuteras orsakerna bakom utvecklingen.

5.1¶Begreppet följ dleveransers utveckling

Begreppet följdleveranser avsåg ursprungligen enbart reservdelar. De omnämndes i 1949 års utförselkungörelse 1949:614. Under förteckningen varje vapenslag återfanns punkten Speciella delar till över ovanstående material, vilket sannolikt hänvisade till dåtidens reservdelar i form materiel särskilt konstruerad eller ändrad för av som var

att infogas i slutprodukt som var en krigsmateriel.

en Begreppet diskuterades igen i samband med bakgrundsarbetet till de första riktlinjerna 1971. I betänkandet Svensk krigsmaterielexport SOU 1970:63 utredningen särskilt s.k. leveransgarantier, dvs. tog upp garantier för obruten leverans svenskt krigsmaterial enligt ingångna av kontrakt leveranser reservdelar till sådan materiel. Sådana samt av garantier erfordras vanligen vid köp kompletta vapensystem. l är av detta sammanhang talade utredningen också export för att avsluta om

leveranser enligt tidigare beställningar. I båda typfallen förespråkade

utredningen tillståndsgivaren skulle flexibel och göra en att vara bedömning från fall-till-fall.

Departementschefen skrev i den efterföljande propositionen

1971:146 beträffande reservdelar det uppstod någon tveksamatt om het vid reservdelar, borde avgörande vikt fästas vid att de export av utgjorde komplement till material exporterats med vederbörligt ett som

62 Följdleveranser

tillstånd. I riktlinjerna infördes texten ...reservdelar till tidigare inköpt materiel.

Jag konstaterar att vid den här tiden hade reglerna för reservdelar utökats till att åtminstone också omfatta leveranser i samband med

en leveransgaranti eller för att avsluta leveransen av en stor beställning. De två sistnämnda leveranstypema torde vara att anse s.k.

som följdleveranser. Vidare kan man dra slutsatsen att spektrat vad

av som ansågs omfattas av begreppet reservdelar hade vidgats. Därav

departementschefens kriterieanvisning vid tillståndsbedömningen

om att leveransen borde anses utgöra ett komplement.

Vid nästa stora revision av riktlinjerna år 1993 infördes den alltjämt gällande formuleringen avseende följdleveranser:

Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med

vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, om inte

ovillkorligt hinder möter. Detsamma bör gälla andra

leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare

utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte tillstånd.

ge I den bakomliggande utredningen Utlandssamverkan krigsmaterielområdet, KMU SOU 1989:102 angavs att ammunition borde vara särskilt angivet. Vidare menade KMU att det undantagsvis kunde uppstå en situation där det, till följd av tidigare leveranser eller av något annat skäl, skulle framstå som obilligt att inte medge ett begränsat engagemang, även om helt åtaganden inte aktuella.

nya var En sådan bedömning gällde dels s.k. följdleveranser, dels utrustning för att modernisera och förbättra äldre materiel som tidigare hade exporterats från Sverige.

KMU följdes av den proposition 1991/92:174 som sedermera gav upphov till de nya riktlinjerna. Beträffande följdleveranser beskrev föredragande i detta sammanhang att det framförts kritik mot KMU:s förslag då detta, menade man, skulle innebära en väsentlig liberalisering av exportreglema. Föredragande skrev dock: Varje utförselärende skall prövas för sig av regeringen med ledning av de nya riktlinjer som riksdagen ställt sig bakom. Någon allmän skyldighet tillstånd till

att ge

leveranser till ett land finns givetvis inte. Även med sorgfallig nya en prövning i enlighet med riktlinjerna kan ändrade förhållanden inträda. Därefter bekräftades KMU:s uppfattning de oförutsägbara

om situationer som kunde uppstå där det skulle framstå obilligt att

som inte medge en begränsad leverans prop.s. 57.

I samband med Konstitutionsutskottets KU:s granskning av delar

av vapenexporten år 1997, se nedan avsnitt 6.1, kommenterade Inspektionen för Strategiska Produkter, ISP i en promemoria till KU denna vidare formulering. ISP skrev denna öppnare skrivning återspeglar erfarenheterna från det konkreta prövningsarbetet under

Följdleveranser 63

tiden 1971-1992. Tillägget således enbart en kodifiering av en var praxis som vuxit fram under de senaste 20 åren. Inför KU beskrev ISP tio olika typer av följdleveranssituationer efter vilka arbetade. En redogörelse av dessa återfinns i avsnitt man 5.2. Vad tillägget rörde ammunition angavs i ovan citerade avser som proposition att regeringen i praktiken hade bedömt utförsel av ammunition till tidigare utförda pjäser på motsvarande sätt som m.m. reservdelar. Det borde därför framgå av riktlinjerna. Det innebar inte någon liberalisering utan bekräftelse rådande praxis sedan var en av lång tid tillbaka. Motivet, skrev föredraganden, för att välja att jämställa ammunition med reservdelar låg bl.a. i det faktum att det till ett flertal typer pjäser krävdes speciell ammunition. Den av m.m. levererade materielen i princip obrukbar utan tillgång till denna vore ammunition. Föredraganden ansåg att det vore oskäligt att inte medge rimliga leveranser såväl reservdelar som ammunition i den här av typen fall, även övriga förhållanden innebar hinder för utförsel. av om

5.2¶Innebörden av begreppet följ

5.2.1¶Är dleveranser avgränsbara

följ

Jag har kunnat konstatera att termen följdleveranser inte förekommer i gällande bestämmelser och riktlinjer för utförsel av krigsmateriel. De utgör dock ett vedertaget samlingsnamn för en rad situationer som förekommer vid sådan utförsel. Grundläggande är därvid att leveransen har ett organiskt samband med tidigare, med vederbörligt tillstånd, utförd export. I sådana fall gäller presumtion för bifall, om det inte en föreligger ett ovillkorligt hinder. Jag har vidare kommit fram till att begreppet följdleveranser inte täcker tydligt avgränsad kategori ärenden och en absolut avgränsen ning följdleveransbegreppet är inte heller möjlig, främst beroende av på att det åren har visat sig finnas så många olika typer av genom situationer alla bedömts ha ett samband med följdleveranssom riktlinjens syften. Syftet med regeln är dels att bevara trovärdigheten gentemot presumtiva mottagarstater, de måste kunna lita på att de erhåller sedvanligt tekniskt stöd till den krigsmateriel de köper, dels att tillgodose törsvarsindustrins behov förutsägbarhet, vilket möjliggör av för dem att verka på exportmarknaden. Även kriterierna för följdleverans är uppfyllda är alla om en ärenden underkastade helhetsbedömning. Det kan medföra även en inga ovillkorliga hinder föreligger att andra tungt vägande om -

64 Följdleveranser

omständigheter kan föranleda ett avslag. Det finns därför ingen given rätt att erhålla en följdleverans. En annan faktor som bidrar till att sudda ut gränserna mellan vad som kan betecknas som initial respektive följdleverans är den tekniska utvecklingen. Den som förvärvar teknologiskt avancerad utrustning gör ofta ett systemval som skapar ett långvarigt beroende tillförsel den av av materiel som krävs för att utrustningen skall fungera. Valet av ett visst system omfattar följaktligen inte bara den initialt levererade utrustningen utan allt vad som behövs under systemets livslängd. Ett sådant systemval inbegriper även uppgradering av prestanda i takt med den tekniska utvecklingen. Det förekommer att den köpare som gör ett systemval, med hänsyn till de enorma kostnaderna för avancerade vapen, inte har råd att köpa alla delar till hela systemet vid ett och samma tillfälle. Sedan systemvalet gjorts sprids leveranserna över en följd av år. I sådana fall finns ingen klar skiljelinje mellan vad som är en ursprunglig respektive följdleveen rans. Någon tydlig avgränsning av de ärenden som faller under begreppet följdleveranser är alltså inte möjlig. Under årens lopp har dock, genom den praktiska tillämpningen av riktlinjerna, en grupp situationer kommit

att utgöra typfall av följdleveranser.

I riktlinjerna ryms dessa olika situationer inom formuleringama; reservdelar, "ammunition", "andra leveranser samt "där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd, riktlinjemas stycke 10. I samband med KU:s granskning år 1997 efterfrågades ytterligare information om uttolkningen av följdleveransbegreppet. ISP överlämnade till utskottet nedan, under 5.2.2, återgivna redogörelse för den terminologi som för närvarande används vid ärendehanteringen då en foljdleveranssituation är aktuell.

5.2.2 Tio

grupper av följdleveranser

Reservdelar är själva ursprunget till alla typer av följdleveranser. Det finns en stabil praxis och ärendet tas endast till politisk prövning i upp Exportkontrollrådet om det vid helhetsbedömningen uppenbaras faktorer som talar för ett avsteg från praxis. Reservdelar exporteras endast till system som ursprungligen exporterats med vederbörligt tillstånd. Reservdelar till länder där ursprungsleveransen inte kommer från Sverige prövas enligt vanliga regler för export.

Följdleveranser 65

Ammunition För det fall ammunitionen är specifik för ett visst vapensystem innefattas ammunition i följdleveransbegreppet. Såsom ovan nämnts var införandet av ordet ammunition i riktlinjetexten år 1993 en kodifiering av gällande praxis. I utvecklingen av praxis har dessutom visst material enligt gängse bedömning inte uppfattas som

som ammunition kommit att omfattas av begreppet. Det gäller robotar till luftväms-, pansarvärns- eller sjömålsrobotsystem. Systemets avskjutningsanordning är att likna vid en artilleripjäs och robotama bedöms därför enligt praxis som ammunition.

3. Denna kategori avser utrustning för underhåll som är specifik för den tidigare levererade materialen.

4. Renovering avser utbyte av skadade och förslitna delar. Uppgradering avser utbyte som medför förbättrad prestanda. Det är inte ovanligt att renovering får till följd att en viss uppgradering sker i praktiken då reservdelar i det ursprungliga utförandet inte finns att tillgå. Den modernare versioner är ofta tillverkat av ett t.ex. starkare material.

Både reservdels- och ammunitionsleveranser kan beskrivas som en typ

ersättningsleverans. Dock kan det ibland vara aktuellt att ersätta ett av helt system. Som exempel kan nämnas att ersätta utslitna eller förlorade system. Det kan också fråga om att byta ut ett, från Sverige

vara tidigare exporterat, systern mot t.ex. ett billigare utförande.

Denna typ följdleverans avser ytterligare utrustning av samma slag.

av I riktlinjerna avslutas avsnittet som reglerar följdleveranser med formuleringen

...eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd. Stycket avser den situation där ett mottagarland, genom sina upphandlingsbeslut, kan anses ha gjort ett systemval och då det skulle vara förenat med betydande tekniska eller ekonomiska svårigheter för detta land att vid senare anskaffning frångå det ursprungligen valda systemet.

Med sådana svårigheter avses den situationen att det för ett större system har byggts upp särskilda utbildnings- och underhållsresurser

66 F Öljdleveranser

samt infrastruktur avpassad specifikt för systemet. Hur drar man gränsen för ett systemberoende avgörs från fall till fall. I gruppen kompletteringsleveranser ingår också situationen där ett utländskt system byggts på ett sådant sätt att det särskilt anpassats för en kompletterande svensk del och där, återigen, en omkonstruktion skulle medföra betydande kostnader och förseningar för mottagarlandet. Ovanstående grupper av ärenden är av sådan art att de knappast avgörs utan hörande av Exportkontrollrådet, om inte landbedömningen är helt problemfri.

Av ekonomiska skäl övergår allt fler länder till att köpa ett mindre antal enheter utan att binda sig för en fortsättning, även om denna finns med i den nationella planeringen. Man har inte råd att upphandla hela sitt behov av ett dyrare system vid ett enda tillfälle. Detta är numera en aspekt som beaktas vid helhetsbedömningen.

Besläktad materiel I vissa fall har man kommit fram till att det är rimligt att medge export av materiel som på något sätt är besläktad med tidigare levererad materiel. Det kan exempelvis gälla skilda typer minsvepsutrustning, av ytterligare maskiner till en tidigare exporterad produktionsanläggning eller beväpning till en tidigare levererad plattform.

Frågan om en följdleverans föreligger kan också aktualiseras vid export till tredje land av licenstillverkad materiel när denna export direkt genom avtalsbestämmelse eller indirekt genom komponent- - leveranser kontrolleras från svensk sida. - Om med svenskt medgivande viss export skett tidigare, från licenstagaren till tredje land, bör en presumtion för fortsatta leveranser av t.ex. reservdelar föreligga. Vid helhetsbedömningen beaktas om det tredje landet utvecklats i negativ riktning.

10. idigare eiyil materiel Till följd av breddningen av krigsmaterielbegreppet år 1993 kom tidigare civil materiel att omfattas av krigsmateriellagen 1992:1300. Det medförde att frågeställningen uppkom; hur skall man bedöma export av krigsmateriel till ett land som inte är helt okontroversiellt ur riktlinjesynpunkt, när landet ifråga tidigare har erhållit en likadan produkt medan den betraktades som civil Dessa typer av ärenden

Följdleveranser 67

avgörs brukligt efter helhetsbedömning. Det förekommer dock

som en att exporten villkoras i form inskränkningar, t.ex. att försäljning

av endast får ske till civila kunder.

6 av vid

Analys praxis följ

Huvudsakligt innehåll

I avsnitt 6.1.2 lämnas ett förslag rutiner vid ISP:s handläggning

kan underlätta identifieringen följdleveranser i framtiden. I som av avsnitten 6.1.3 och 6.1.4 behandlas följdleveranspraxis samt lämnas

förslag på entydig formulering av följdleveransavsnittet i

en mer riktlinjerna. I avsnittet 6.1.5 diskuteras huruvida riktlinjerna kan förtydligas. Avslutningsvis görs i avsnitt 6.2 en genomgång av riktlinjemas ovillkorliga hinder och föreslås vissa förändringar.

6.1¶Utredarens bedömning

l 1 Inledning

. Vid konstitutionsutskottets KU:s granskning 1995/96 av ett

regeringsärende tillstånd till viss krigsmaterielexport fann utskottet

om att utvecklingen praxis vad följdleveranser behövde under-

av avser sökas närmare 1995/96:KU3O 90. Granskningen kom sedermera till

s. stånd under 1996/97 års riksmöte. KU kom fram till att det fanns en rad oklarheter särskilt hade samband med följdleveranser. KU:s

som slutsatser är utgångspunkten för min bedömning av praxis.

Antalet ärenden rör krigsmaterielexport är stort. Sedan början

som på 90-talet har det avgjorts ett tusental ärenden per år, varav knappt hälften med följdleveranskaraktär. Av dessa är en mindre mängd

ärenden av sådan politiskt komplicerad natur att Exportkontrollrådet,

EKR hörs eller att det överlämnas till regeringens prövning.

Ett skäl till att exakta siffror beträffande antalet följdleveranser saknas är att de inte "öronmärks i Inspektionen för strategiska produkters, ISP:s diarier. På grund härav samt den förhållandevis

70 Analys praxis vid följdleveranser

omfattande mängden ärenden har undersökningen begränsats till ett slumpmässigt urval. För tiden före år 1996 har jag främst granskat ärenden där EKR:s föregångare, Rådgivande nämnden har rådfrågats. För tiden efter ISP:s tillkomst, år 1996 och framåt, ingår ärenden såväl av rutinartad som politiskt komplicerad natur, dvs i det senare fallet där EKR konsulterats.

6.1.2 ISP:s

handläggning

Vid samtal med handläggare och beslutsfattare vid ISP har framkommit att frågan om huruvida utförseltillståndet avser en följdleverans, i de flesta fall, överhuvudtaget inte väcks. Enligt regeringens skrivelse till riksdagen sker merparten av den totala svenska utförseln till länder inom Norden, EU och Nordamerika skr 1997/98:147 s. 22. Utförsel till dessa anser regeringen i princip stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik" prop. 1991/92: 174 s. 47. I praxis har tillkommit att också vissa länder inom OECD får anses inbegripna i denna grupp.

Vid utförsel till sådana länder saknar frågan om det rör sig om en följdleverans praktisk betydelse. Detta har lett till att det inte finns några anteckningar, vare sig i aktema eller i datautskrifter, som antyder att utförsel till dessa länder rör följdleveranser. I huvudparten av ärendena är frågan helt enkelt inte intressant vid bedömningen.

Förslag

Med hänsyn till den vikt följdleveransbegreppet kommit att få vid bedömningen av utförsel av krigsmateriel till vissa länder förordar jag att ISP överväger att införa rutiner som förbättrar möjligheterna att identifiera ärenden följdleveranskaraktär. En sådan åtgärd vore att

av anmoda företagen att i sina utförselansökningar hänvisa till tidigare initiala leveranser.

6.1.3¶Reflektioner över praxis

KU konstaterade i samband med sin granskning att följdleveransbegreppet tenderar att glida i betydelse över tiden, varigenom innehållet och tillämpningen förändras. Utskottet ansåg vidare att det rådde viss oklarhet riktlinjemas innebörd och att det gav

en om regeringen anledning att överväga och precisera de avsnitt i

Analys av praxis vid följdleveranser 71

riktlinjerna följdleveranser bet. 1996/96:KU25 s. 60-63.

som avser Utskottet illustrerar sina iakttagelser med några exempel som jag här kommenterar.

Följdleveransbegreppet glider i tiden

Som exempel att följdleveransbegreppet förändras anförde KU ett ärende avsåg leverans av ett antal kanoner av samma typ som

som en tidigare upphandlats i Sverige. Leveransen medförde att landets kapacitet ökade i kvantitativ bemärkelse.

Det utskottet åberopade exemplet torde vara att hänvisa till

av kategorin kompletteringsleveranser, som beskrivs i avsnitt 5.2.2 punkten Enligt ISP förutsätter utförseltillstånd i sådana fall dels att mottagaren gjort ett systemval, dels att dennes beroende av ytterligare materiel i system blivit så stort att motiven bakom riktlinjemas

samma bestämmelser om följdleveranser är tillämpliga.

Som utskottet konstaterade innehåller inte krigsmaterielproposi-

tionen någon beskrivning följdleveranser som är så utförlig att

av kompletteringsleveranser uttryckligen omnämns. Departementschefen anför dock att det kan uppstå situation där det vore obilligt att inte

en medge begränsade även om nya åtaganden inte kan

engagemang, komma ifråga. prop. 1991/91:174 57. Detta uttalande synes ha

s. utgjort utgångspunkt för den utveckling praxis som gör det

en av möjligt att bevilja utförseltillstånd för följdleveranser grundval av beroendekriteriet. Det förutsätts därvid att mottagaren gjort så omfattande investeringar att det skulle vara både mycket dyrt och komplicerat att tvingas byta system, dvs situation där det skulle

en framstå obilligt att inte sälja, även läget vad avser de politiska

som om förhållandena försämrats sedan det ursprungliga tillståndet beviljades.

Förkommen eller försliten materiel

Ett annat KU anfört exempel förkommen eller försliten

av avser materiel. Utskottet aktualiserade därvid frågan om när en leverans

ny materiel eller när det är fråga om en leverans till följd av en avser

ursprunglig sådan.

ifrågavarande situationer utgöra vad som enligt ISP:s

synes

terminologi betecknas ersättningsleverans. Mottagarlandet har

som en

sin initiala upphandling svenskt materiel valt ett visst genom av försvarssystem. En ersättningsleverans karaktäriseras att den sker

av inom för den ursprungligen levererade kvantiteten. Mottagarens

ramen

72 Analys av praxis vid följdleveranser

kapacitet ökar inte. Materielen är ny i bemärkelsen att den inte är begagnad och behovet av densamma är en direkt följd tidigare av en leverans.

Mänskliga rättigheter

KU anförde i detta sammanhang att det rådde oklarhet beträffande en tolkningen av riktlinjemas innebörd. Riktlinjerna slår fast att respekt för mänskliga rättigheter MR utgör ett centralt villkor för att utförsel av krigsmateriel skall beviljas. Ingen åtskillnad görs därvid om materielen är av en sådan beskaffenhet att den kan komma till användning för förtryck befolkningen eller inte. av Huvudregeln är alltså att om det förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter bör tillstånd inte lämnas. I en följdleveranssituation uppstår frågan om presumtionen för bifall skall fälla utslaget även ett MR-problem föreligger. Enligt om riktlinjerna är följdleverans ingen given rätt, tillstånd bör ges, en om inget ovillkorligt hinder föreligger. Det innebär att det även vid en bedömning av följdleveranssituationer alltid görs helhetsbedömning. en Detta överensstämmer med krigsmaterielinspektörens uttalande vid utskottsutfrågningama, ——MR-situationen vägs alltid i fall där en följdleverans är aktuell bet. 1996/97:KU25 Del 62. s.

Varaktigheten av ett svenskt åtagande

KU konstaterade att riktlinjerna inte något klart besked i frågan ger om det finns någon tidsgräns för hur länge ett initialt utförseltillstånd kan åberopas som grund för följdleverans. en Såvitt jag kunnat finna vid granskningen praxis gäller i detta av avseende sedan länge kundens perspektiv: Leveranser har ett som organiskt samband med tidigare, med vederbörligt tillstånd, en beviljad initial utförsel kan behandlas följdleverans så länge som en som mottagaren håller materielen i bruk. ISP förklarade i sitt skriftliga materiel till utskottet att så länge en mottagande stat bedömer det som meningsfullt att ha kvar ett system i sin försvarsmakt är det rimligt att Sverige står kvar vid det åtagande som ligger i den ursprungliga leveransen. I det föregående har jag uppmärksammat att riktlinjerna under årens lopp modifierats som en konsekvens praxisutvecklingen och andra av politiska ställningstaganden från regeringens sida. En möjlighet i är att riktlinjerna infoga en formulering som återger vad för närvarande som

Analys av praxis vid följdleveranser 73

är praxis avseende åtagandenas varaktighet eller på annat sätt ange precisa tidsramar. Jag ställer mig dock tveksam till en sådan lösning. Det kan förmedla intrycket av att inom sådana tidsramar utgör presumtionen för följdleveranser given rätt. Det finns snarare

en anledning att erinra att även följdleveranssituation föreligger

om om en skall varje ärende föremål för helhetsbedömning, varvid alla

vara en relevanta faktorer skall beaktas.

6.1.4 Särskilt ..eller där det annars vore

att inte tillstånd

oskäligt ge

Praxis

KU konstaterade att uttrycket ..eller där det annars vore oskäligt att inte tillstånd", infördes i riktlinjerna år 1993, inte förklaras i

ge som riktlinjemas motivtext. I samband med utfrågningen av krigsmaterielinspektören utskottet ha fått intrycket att formuleringen skulle

synes kunna tolkas så att det rymdes mer än följdleveranser däri. Utskottet ansåg därför det kunde finnas skäl för regeringen att analysera och

att precisera riktlinjernas innebörd i det här avseendet.

Vid min praxis har jag konstaterat att skälighets-

granskning av

kriteriet utgjort grund för bifall till följdleveranser sedan lång tid. Det omedelbara upphovet till tillägget utgjordes av en utredning i samband med ett utförselärende år 1986. Den mottagande staten hade tidigare erhållit betydande antal viss krigsmateriel och hade därmed

ett av en gjort ett medvetet systemval. Landet ifråga önskade sedan köpa ytterligare materiel slag, under mellantiden hade

av samma men förhållandena försämrats. Rådgivande Nämnden konstaterade att det

förenat med stora olägenheter för köparen att importera en vore likvärdig materieltyp från ett annat land och att det därför vore oskäligt

Sverige att inte medge export. Utförseln betecknades som en av följdleverans.

ISP har i andra ärenden följt denna linje genom att- normalt efter

samråd med EKR medge följdleverans ett systemberoende kan

— en om konstateras och helhetsbedömning ger grund för utförseltillstånd. Ett

en sådant exempel är ett utförseltillstånd år 1996 avseende materiel för modifiering torpedtuber. Ärendet betraktades följdleverans

av som en och utförsel beviljades på grundval av det samband som förelåg med en tidigare med Rådgivande nämndens samtycke i vederbörlig ordning

- beviljad export.

Det må i sammanhanget understrykas att kriteriet systemberoende förutsätter att mottagarlandet, förvärv ett storskaligt vapen-

genom av

74 Analys praxis vid följdleveranser av

system, för lång tid gjort sig beroende av ytterligare anskaffning av materiel i samma system. Systemberoende har således inte godtagits som grund för utförseltillstånd för en följdleverans när mottagarlandets tidigare förvärv bara bestått i enda pjäs. En pjäs skapar inte ett en systemberoende. Avslutningsvis vill jag uppmärksamma ett typexempel som jag funnit vid praxisgenomgången. Scenariot rör ett land med inledningsvis okomplicerade förhållanden, dvs. frågan exporten initialom avser en eller följdleverans ställs inte då all export till det landet ligger i linje med riktlinjerna. I den aktuella exportsituationen är det emellertid så att de politiska förhållandena i det presumtiva mottagarlandet försämrats. På grund av de försämrade förhållandena är det tveksamt export om en i form av en ny leverans kan godtas. I det läget aktualiserar ISP frågan om ärendet avser en följdleverans. Utförselansökan kompletteavser en ring det tidigare exporterade materielet. Ärendet hänvisas till EKR av för samråd. Utförseltillstånd beviljas sedermera av krigsmaterielinspektören med hänvisning till följdleveransregeln oskälighet, dvs. om annars skulle mottagarstaten försättas i orimlig situation då den en investerat i ett mycket kostsamt och tekniskt avancerat system från Sverige. ISP har sålunda, genom att aktualisera frågan om någon följdleveranssituation är tillämplig, utnyttjat möjlighet att upprätthålla Sveriges trovärdighet som leverantör gentemot mottagarlandet, fastän de politiska förhållandena inte längre är så gynnsamma. Vid helhetsbedömningen i EKR har den starka presumtionen för följdleveranser således vägt tyngre än de försämrade förhållandena i mottagarstaten.

Tolkningssvårigheter

KU:s ordförande framförde i detta sammanhang spörsmålet att formuleringen av den sista satsen i följdleveransavsnittet, beträffande oskäligt, föranledde vissa tolkningsproblem. Ordföranden ställde frågan om satsen skulle uppfattas självständig eller tolkas i sitt som sammanhang med den första delen av meningen bet. l996/97:KU25 s. 12. Konsultation med både språkexperter och tillämpare av riktlinjetexten har övertygat mig att satsen skall läsas i sitt om sammanhang. Uttrycket ..eller där det oskäligt. kan alltså annars vore inte tillämpas självständigt för vilka leveranser helst utan kräver som att de har ett organiskt samband med tidigare, i vederbörlig ordning, en beviljad leverans.

Analys praxis vid följdleveranser 75 av

Med hänsyn till den oklarhet likväl är häftad vid texten och som för att undanröja orsak till missförstånd jag att det finns been anser hov entydig formulering det avsnitt i riktlinjerna som av en mer av beskriver följdleveranser.

Förslag Om inte ovillkorligt hinder möter bör tillstånd ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd, ex- porterad krigsmateriel; andra leveranser, t.ex. ammunition, som har samband med tidigare beviljad utförsel samt leveranser har sådant samband med tidigare besom viljad utförsel att det oskäligt att inte ge tillannars vore stånd.

6.1.5¶Kan riktlinjerna göras tydligare

Som jag beskrivit i 5.2.1. utgör följdleveranser ingen tydligt avgränsad kategori ärenden. ISP har, begäran, överlämnat en förteckning till KU över de tio situationer betraktas som följdgrupper av som leveranser. Gränserna mellan dessa är emellertid flytande. Som grupper illustreras genomgången de utskottet anförda exemplen, är av av av det vanskligt att avgöra till vilken kategori olika situationer kan hänföras. Till svårigheterna att definiera följdleveransbegreppet bidrar den allt snabbare tekniska utvecklingen av krigsmateriel. Vapensystemen blir alltmer komplicerade, leverans sker etappvis över längre tidsperioden, allt fler civila produkter integreras i militär utrustning och en omfattande infrastruktur fordras för att hålla Vapensystemen i drift. KU korn vid granskningen fram till att ett flertal problem var förknippade med följdleveransbegreppet, särskilt påtalades behovet av att precisera begreppet i riktlinjerna. Redovisningen granskningen i utskottets betänkande väcker enav ligt min mening frågan dessa problem till någon del kan ha sitt om i utskottets utgångspunkter och tillvägagångssätt vid genomursprung förandet sin undersökning praxisutvecklingen rörande följdav av leveranser. Utskottet har anfört att riktlinjernas generellt hållna skrivningar i flera avseenden lämnar sådant tolkningsutrymme att det uppstått oklarhet vad gäller beträffande följdleveranser. om som Jag har funnit att export krigsmateriel till sin natur är sådan av att varje åtagande ytterst alltid grundar sig på sådana politiska överväganden inte låter sig fångas i ett aldrig så detaljerat som

76 Analys av praxis vidföljdleveranser

regelsystem. I den typiska följdleveranssituationen, där ett ovillkorligt

hinder inte Föreligger, gäller det att väga stark presumtion för bifall en mot andra faktorer som talar för avslag. Hur dessa faktorer i det enskilda fallet skall värderas, vägas och påverka det slutliga avgörandet går inte att i förhand detaljreglera. Riktlinjerna är en praktisk handledning som redovisar av regeringen i praxis fastställd politik och som saknar författningsstatus. De är snarare att betrakta som ett politiskt än ett juridiskt dokument. De utgör därmed inte sådana rättsliga regler vars tillämpning kan göras föremål för en juridisk bedömning i konstitutionell mening. Jag har intrycket att utskottet är inne på denna tankegång i en avslutande formulering som lyder: De hänsyn som måste beaktas i sådana frågor framstår så som sammansatta att verksamheten sannolikt inte lämpligen kan regleras genom generella föreskrifter sådan konkretion av som bör krävas av rättsliga regler i konstitutionell mening. bet. 1996/97:KU:25 s. 62. Efter genomgång av praxis har jag dragit slutsatsen att det inte är möjligt att på ett meningsfullt sätt utforma ett regelverk som uttömmande beskriver alla följdleveranssituationer. Därtill kommer att varje följdleveransärende är föremål för politiska överväganden som inte kan förutses i något generellt regelsystem. Granskningen av svensk krigsmaterielexport bör därför enligt min mening ha som utgångspunkt de regeringen för verksamheten av fastlagda politiska grunderna. I första stycket i riktlinjerna slås fast att utförseltillstånd och utlandssamverkan bör medges endast det om bedöms erforderligt för att tillgodose det svenska försvarets behov av materiel och kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt önskvärt samt inte står i strid med principerna och målen för svensk utrikespolitik. Såvitt avser följdleveranser konstitueras de leveranssituationer av som har ett sådant organiskt samband med tidigare, i vederbörlig ordning, beviljat utförseltillstånd att det framstår skäligt att utgå som från en presumtion för bifall. Huvudregeln är därvid att endast ovillkorliga hinder bryter denna presumtion. Samtidigt må åter understrykas att denna presumtion uttrycks med uttrycket bör innebärande att bifall inte är någon given rätt och att det alltid ankommer på beslutsfattaren att göra helhetsbedömning. en Ett jämförelsevis litet antal ärenden är föremål för politisk bedömning enligt kriterierna för följdleveranser. När det gäller kontroversiella länder lämnar ISP sådana underhandsbesked vid företagsmötena att leverantörerna kan bedöma utsikterna att få en licensansökan beviljad. I många fall leder det till att någon ansökan aldrig görs. I de återstående fallen, då situationen är sådan att

Analys praxis vid följdleveranser 77 av

presumtionen för bifall till följdleverans till ett kontroversiellt land en skall vägas mot faktorer talar för avslag, finns det anledning att som understryka vikten EKR:s roll granskare och medverkande i av som ärendenas beredning. I sådana, situationer är också krigsmaterielinspektörens överlämnandeplikt stor betydelse. Plikten innebär att av ärendet har principiell betydelse eller är särskild vikt skall om annars av KMI överlämna ärendet till regeringens prövning. Avslutningsvis vill jag betona vikten fortsatt öppenhet i de här av en frågorna. KU:s granskning och beskrivningarna i föreliggande utredning sådana exempel. Det bör också ligga iISP:s intresse att i är lämpliga former hålla informationen tillgänglig för allmänheten.

6.2¶Uppdatering av riktlinjerna

6.2.1¶Ovillkorliga hinder

Inledning

Riktlinjerna rad omständigheter utgör generella hinder anger en som utförsel krigsmateriel. De redovisas i avsnitt 3.2.2. Vissa hinder mot av Ovillkorliga. Såvitt följdleveranser är dessa av särskild är avser betydelse med hänsyn till regeln att tillstånd till sådan leverans bör ges om inte ovillkorligt hinder möter. Ovillkorligt hinder föreligger utförseln skulle strida mot: om Internationella överenskommelser som Sverige biträtt. Beslut FN:s säkerhetsråd. av Folkrättsliga regler export från neutral stat under krig. om Beträffande de båda förstnämnda kategorierna internationella överenskommelser och beslut FN:s säkerhetsråd har inga av — förändrade förhållanden inträtt påkallar ändring av nuvarande som lydelser. När det gäller den folkrättsliga regeln export från neutral om finner jag anledning att belysa förutsättningarna för dess stat tillämpning. Vidare föranleder Sveriges medlemskap i EU en uppdatering riktlinjerna. av

78 Analys praxis vid följdleveranser av

6.2.2 från

Regeln om export neutral stat.

Jag har noterat att folkrättsdoktrinen är splittrad i frågan om neutralitetsrättsliga skyldigheter inträder ipso facto eller endast då regeringen avger neutralitetsförklaring. Såvitt tiden efter andra avser världskriget kan konstateras att Sverige inte har förklarat sig neutral i förhållande till krigförande parter. Som exempel kan anföras Vietnamkriget och F alklandskriget. Det kan vidare konstateras att handelsutbytet med krigsmateriel fortsatte med vissa länder i dessa som var parter konflikter. Praxis sålunda stödja uppfattningen att neutralitetssynes rättsliga förpliktelser inte är tillämpliga ipso facto när det gäller

krigsmaterielexport utan endast för det fall att regeringen

avger

neutralitetsförklaring.

Med hänsyn till denna praxis, att regeringen avgör neutralitetsom regeln skall tillämpas, ter det sig vilseledande att beteckna den som ovillkorligt hinder. Hindret blir ovillkorligt först sedan regeringen

frivilligt valt att utfärda neutralitetsförklaring. Mer rättvisande att

vore

benämna neutralitetsregeln "fakultativt ovillkorligt hinder eller

"villkorat ovillkorligt hinder. Under alla förhållanden är det uppenbart att den folkrättsliga regeln om export från neutral stat under krig inte utgör något ovillkorligt hinder för följdleverans med mindre regeringen neutralitetsavger förklaring eller annat uttalat ställningstagande neutralitet. Jag om finner stöd för den uppfattningen i krigsmaterielpropositionen 1991/92:174. Någon annan ordning är inte praktiskt tänkbar sedan år

1996 då krigsmaterielinspektören erhöll ställning verkschef.

som Denne kan rimligen inte åläggas att avgöra Sverige skall förhålla om sig neutral i förhållande till parter i militär konflikt. Han är i det avseendet beroende av regeringens ställningstaganden. Detta överensstämmer med vad nuvarande krigsmaterielinspektören Staffan Sohlman sagt mig. Hans uppfattning är att neutralitetsrättens regler aktualiseras först sedan regeringen avgivit neutralitetsförklaring eller på annat sätt givit till känna att dessa regler är tillämpliga vid prövning av följdleveranser och andra utförselärenden. Även Sverige sedan andra inte förklarat

om världskriget sig neutralt

i förhållande till krigförande parter är det möjligt att neutralitetspolitiska respektive neutralitetsrättsliga överväganden kan ha påverkat

enstaka beslut om krigsmaterielexport. En utförlig undersökning

om den saken skulle kräva omfattande arkivforskning och samtal med berörda beslutfattare, vilket inte inom för utredningen. ryms ramen Genom kollegor under 60- och 70-talen hade befattning med som

krigsmaterielfrågor har jag emellertid bibringats uppfattningen

att sådana övervägande kan ha förekommit. Ett ofta åberopat exempel

Analys praxis vid fdljdleveranser 79 av

1965 beviljad leverans 400 granatgevär till

gäller en i juli av Påföljande år beviljades supplementar leverans av

Australien. en

dvs. följdleverans uppenbarligen aldrig

sådana granatgevär en - som - Enligt tillgängliga handlingar grundade sig återkallandet

genomfördes.

inte neutralitetshänsyn utan den allmänna regeln att av licensen

enligt gällande regler inte till länder som Sverige levererar vapen

internationell konflikt eller där inbördeskrig råder. befinner sig i akut

förekom visserligen uppgifter att beslutet hade en I utländsk press

neutralitetsaspekt något stöd för att så skulle ha varit fallet har jag men arkiv. Det kan inte uteslutas att neutralitetsrelaterade inte funnit i UD:s

överväganden förekommit, handlingarna förmedlar snarare men

den faktorn att det i det rådande politiska

intrycket att avgörande var

stötande svenska användes i klimatet bedömdes att vapen

intrycket förstärks att under samma tid utan Vietnamkriget. Det av -

neutralitetshänsyn det reguljära krigsmaterielutbytet med

hinder av ——

det omfattande amerikanska engagemanget i detta USA fortsatte, trots

krig.

sådant exempel rörde Sveriges utfästelse om 200 miljoner Ett annat

avseende utvecklingsbistånd till Nordvietnam. Verkställigheten

kronor

motiveringen det under pågående krig inte var

uppsköts med att

utvecklingsbistånd. I ett anförande i riksdagen den möjligt att bedriva

utrikesministern neutraliteten i samband med 29 oktober 1969 berörde

Nordvietnam. Han konstaterade att delade meningar biståndslöftet till

utsträckning neutralitetens traditionella kunde råda om i vilken

avseende lån och krediter till krigförande länder

begränsningar med

utvecklingsbistånd. Han sade vidare att några är tillämpliga

några synpunkter kan riktas mot lämnad invändningar inte ur

såvitt bistånd av humanitär hjälp samt att avser

har vi ålagt oss begränsningar.

återuppbyggnadskaraktär

Även fördes är det vanskligt att bedöma om dylika resonemang

respektive neutralitetsrätten hade

huruvida neutralitetspolitiken

inflytande på besluten i enskilda ärenden. Det här

avgörande

utrikesministern kan tolkas så att neutralitetsredovisade uttalandet av

krig påverkade hanteringen den utlovade hänsyn under pågående av

Nordvietnam. Mot detta talar att jag inte i

utvecklingshjälpen till

funnit något tyder sådana hänsyn med

tillgängliga arkiv som

under tid pågående krigsmaterielutbytet med

avseende på det samma

också i konflikten. Och kan inte vara USA, som var part man

förhållande till den parten i väpnad konflikt neutral bara i ena en

neutralitetsrättsliga skyldigheter har med stöd av I diskussionen om

1907 hävdats neutraliteten inte utgör hinder

Haag-konventionerna att

privat krigsmaterieltillverkare. Frågan om vad som är

mot export från

krigsmaterielexport behandlas

att betrakta statlig respektive privat som

80 Analys praxis vid följdleveranser av

förklaring, och inte synes ha tillämpat neutralitetsrätten, har denna fråga aldrig aktualiserats vid den praktiska

handläggningen av

utförselärenden. Med hänsyn till all

att krigsmaterielexport är

underkastad omfattande och detaljerad kontroll får ingen export förekomma utan tillstånd. Under sådana förhållanden skulle det framstå som orimligt att med åberopande neutralitetsrätten göra åtskillnad av mellan statlig och privat export. Det skulle dessutom

vara oförenligt

med FN:s och EU:s beslut embargon vilka hittills inte gjort någon om åtskillnad mellan statliga och privata leverantörer. Även om ifrågavarande regel i Haagkonventionema formellt gäller den for är svenskt vidkommande obsolet.

Vad beträffar den pågående utvecklingen det av svenska

neutralitetspolitiska konceptet har jag uppmärksammat att den kan

påverka definitionen ovillkorliga hinder följdleveranser av mot vid

krigsmaterielexport.

Den geografiska betydelsen formuleringen ...skall kunna av vara neutralt i händelse krig i vårt närområde... finns inte av nämnare definierad, den förmedlar intrycket men att den svenska neutraliteten inte är tillämplig utanför närområdet. Jag dock noterar att försvarsberedningens rapport år 1999 innehåller ganska

en snäv beskrivning

om vad som i säkerhetspolitiskt hänseende närområdet. utgör Såvitt avser krigsmaterielexport skulle, enligt vad anförts, som ovan neutralitetsrätten endast kunna bli tillämplig regeringen tillkännaom gav ett ställningstagande om neutralitet i förhållande till krigförande parter i ett krig inom det i det aktuella fallet bedöms som utgöra närområdet. Till följd av att neutralitetskonceptet snävats geografiskt är det svårt att föreställa sig situation där det skulle ligga i

en Sveriges

intresse eller praktiskt möjligt aktivera neutralitetsrättens ens vara att regler om export av krigsmateriel. Det framväxande säkerhetspolitiska samarbetet inom EU gör att neutralitetsförklaring i förhållande till en en EU-partner ter sig utesluten. En sådan förklaring i förhållande till baltiska stater förefaller heller inte någon realistiskt som tänkbar möjlighet med hänsyn till det svenska stödet till deras

uppbyggnad av

totalförsvar och säkerhetsfunktioner. Därtill kommer intemationaliatt seringen av försvarsindustrin utvecklats ett sådant samarbetssätt att avtal innehållande leveransgarantier ersätter generella regelsystem. På sikt får även räkna med att nationella regler man ersätts av bindande internationella regler, möjligen med överstatliga inslag. Det blir därmed inte mycket utrymme kvar för någon tillämpning

av neutralitetsrättsliga

regler såsom ovillkorligt hinder för följdleveranser.

Jag understryker att riktlinjerna inte konstituerar vad som gäller utan utgör en praktisk handledning överskådligt redovisar statsmaktersom

Analys av praxis vid följdleveranser 81

politik och Sveriges internationella förpliktelser avseende utförsel nas

krigsmateriel. Följdleveranser är aldrig någon given rätt och av regeringen kan alltid med de motiv den väljer avslå ansökan om utförsel av krigsmateriel.

Med hänsyn till praxis och det europeiska säkerhetspolitiska samarbetets utveckling synes mig en neutralitetsförklaring eller någon

form aktivering av neutralitetsrättsliga regler i samband med annan av följdleveranser teoretisk än praktisk möjlighet. Dessa

som en mer regler har i utförselärenden inte aktiverats under de senaste 50 åren och det osannolikt att så skulle ske i framtiden. En svensk

synes neutralitetsförklaring framstår inte möjlig annat än i ett läge

som präglat totalt sammanbrott i strävandena att bygga en europeisk

av fredsordning Jag därför inget behov av att neutralitetsregeln

ser kvarstår i riktlinjerna såsom ovillkorligt hinder.

Därtill kommer den folkrättsliga regeln om export från neutral stat under krig inte tillämpats ipso facto som ovillkorligt hinder. Den regeln aktiveras sålunda endast till följd av neutralitetsförklaring eller annat uttalat ställningstagande neutralitet i förhållande till

om krigförande parter. Neutralitetsregeln bör även av det skälet utgå ur riktlinjemas uppräkning av de ovillkorliga hindren.

Förslag

Formuleringen ...folkrättsliga regler export från neutral stat under

om krig..." stryks ur riktlinjerna.

6.2.3¶EU-medlemskapet

Sverige anslutningen år 1995 till Europeiska unionen bunden

är genom

alla dess fördrag och instrument. Såvitt avser krigsmaterielexport av förutsätter beslut enighet, vilket innebär att alla EU-medlemmar själva medverkat till sådana beslut. Om utförsel av krigsmateriel skulle strida mot beslut EU:s ministerråd utgör detta ett ovillkorligt hinder. En

av formulering härom bör infogas i riktlinjema.

82 Analys praxis vid f0ljaleveranser

Förslag

Beslut av EU:s ministerråd införs ett ovillkorligt hinder i

som

riktlinjerna

6.2.4 Organisationen för Säkerhet och Samarbete i

Europa, OSSE

Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa OSSE har hittills fattat beslut vapenembargo avseende två dess medlemmar.

om av Sådana beslut är inte traktatsmässigt bindande och kan därför inte utgöra ovillkorliga hinder. Om Sverige biträtt sådana beslut får det dock anses sannolikt att all export av krigsmateriel till berörda länder kommer att avbrytas.

6.2.5 Våldsförbudet.

Enligt FN-stadgans Artikel 2 4 förbinder sig medlemmarna att avstå

från hot eller användning våld. Enligt krigsmaterielpropositionen,

av utgör ...beslut av eller rekommendation i FN:s säkerhetsråd...

om brott mot våldsförbudet ett ovillkorligt hinder för krigsmaterielexport till den utpekade angriparen, prop. 1991/922174 49-51. Detsamma

s. gäller till följd av motsvarande beslut av EU:s ministerråd. Sådana situationer faller under det förslag till formulering jag lämnar i

som avsnitt 6.2.6.

I ovanstående proposition berörs också frågan om enskilda staters skyldigheter att själva avgöra part i militär konflikt brutit mot

om våldsförbudet. Den frågan kan uppkomma i en situation där det klart framgår att ena parten är angripare men där ett FN respektive EU beslut ännu inte föreligger. I ett sådant läge skulle omständigheterna kunna motivera förbud mot följdleverans även om ovillkorligt hinder formellt ännu inte förelåg. I överensstämmelse med vad som sagts i avsnitt 6.2.2. om neutralitetsregeln skulle ett svenskt ställningstagande

om brott mot våldsförbudet kunna betecknas ett frivilligt eller ett

som fakultativt ovillkorligt hinder.

Analys praxis vid följdleveranser 83

6.2.6¶Ny formulering

Förslag

Stycket 5 i riktlinjerna erhåller följande lydelse:

Tillstånd till utförsel och utlandssamverkan enligt

annan krigsmateriellagen skall inte beviljas om det skulle strida mot något ovillkorligt hinder. Sådant hinder uppstår utförsel och

om utlandssamverkan strider mot

internationella överenskommelser Sverige har biträtt;

som -

beslut FN:s säkerhetsråd; - av

beslut EU:s ministerråd. - av

7¶Internationell jämförelse

Huvudsakligt innehåll

Kapitlet beskriver översiktligt regler och praxis för krigsmaterielexport i allmänhet och följdleveranser i synnerhet dels för de länder har likartad på utförsel, dels för de länder som

som en syn

dominerar exportmarknaden.

7.1¶Inledning

I uppdraget ingick att redovisa hur frågan följdleveranser regleras i

om andra länder, framför allt i sådana med likartad restriktiv syn på export

krigsmateriel Sverige. Till länder med sådan restriktiv politik av som räknas de nordiska länderna, Tyskland och Schweiz.

Med hänsyn till att tre länder, Förenta Staterna, Frankrike och Storbritannien, för merparten 60-70% av all export av

svarar krigsmateriel världsmarknaden har jag bedömt det av intresse att också beröra deras exportpolitik och hur de hanterar följdleveranser.

I samtliga i detta avsnitt behandlade länder är krigsmaterielexporten underkastad omfattande och detaljerad myndighetskontroll. Det betyder att någon form utförseltillstånd erfordras för alla leveranser till

av utlandet.

Även gällande lagar och riktlinjer företer betydande likheter

om varierar den praktiska tillämpningen avsevärt. En fullt rättvisande jämförelse de olika ländernas vapenexport är inte möjlig utan en

av mycket omfattande studie av praxis.

Jag har emellertid vid samtal med ansvariga befattningshavare i här berörda länder bildat mig uppfattning hur de tolkar och tillämpar

en om sina regelverk. Därvid har jag funnit att export krigsmateriel alltid

av utgår från ett politiskt ställningstagande och att det därför snarare är

politisk lämplighet än juridiska regelverk som är utslagsgivande. Den

avgörande faktorn blir följaktligen den grundläggande synen på ändamålet med vapenexport.

86 Internationell jämförelse

De på marknaden dominerande länderna använder utförsel av krigsmateriel ett instrument för att förverkliga sin säkerhets- och som utrikespolitik. Enligt detta synsätt är det ett nationellt säkerhetsintresse att stärka allierades och vissa andra länders militära kapacitet samt även

att understödja deras krigsansträngningar.

Tydligast gäller detta USA. Ett primärt mål för amerikansk utförsel av krigsmateriel är att stödja allierades och vänskapligt sinnade staters förmåga till självförsvar. Överföring krigsmateriel och militärt av samarbete utgör viktig aspekt USA:s relationer med antal en av ett stort länder samt regionala säkerhetsorganisationer. Även i Storbritanniens och Frankrikes säkerhetspolitiska koncept ingår att stödja allierades och EU-partners försvars- och säkerhetsintressen. Övriga här behandlade länders exportpolitik- de nordiska, Tyskland

och Schweiz utgår från ett annat synsätt. För deras del gäller generellt förbud mot export krigsmateriel och att tillstånd till sådan av export utgör undantag från huvudregeln. Grundläggande är därvid att leverans av krigsmateriel endast bör ske till länder och områden där fred råder och där det inte finns risk för väpnad konflikt. I händelse krig bör av alla nya leveranser krigsmateriel upphöra. av Men även inom denna länder förekommer undansenare grupp tagsvis utförsel krigsmateriel har till uttalat syfte påverka av som att militära styrkeförhållanden. Norges och Danmarks utförsel inom ramen för NATO:s militära samarbete är ett exempel. Sveriges leverans av vapen till Finland under vinterkriget 1939 är ett annat. Ett sådant intresse synes även ett inslag i Sveriges stöd till de baltiska vara ländernas totalförsvar och säkerhetsfunktioner. Ytterligare exempel är överföring av krigsutrustning syftande till att stärka det mottagande landets förmåga att medverka i FN:s fredsbevarande operationer. Gemensamt för de länder exporterar krigsmateriel USA som undantaget är att exporten har ett säkerhetspolitiskt motiv i den — meningen att den anförs som en nödvändig förutsättning för att kunna vidmakthålla adekvat nationell krigsmaterielindustri. Särskilt gäller en detta stora och teknologiskt avancerade vapensystem kräver som enorma kostnader för forskning och utveckling. Med Frankrike i spetsen ser flera länder en integrerad europeisk försvarsindustri som enda möjligheten att motverka total amerikansk dominans på en krigsmaterielmarknaden. Även beträffande den omständigheter kan hinder typ av som utgöra mot utförsel föreligger många likheter. Ett i alla här berörda länder framträdande hinder är brott mot mänskliga rättigheter, MR-brott, men betydande olikheter förekommer vid bedömningen. Somliga länder tillämpar principen att grova och systematiska brott mot mänskliga rättigheter alltid utgör ett generellt hinder mot vapenexport. För flertalet

Internationell jämförelse 87

MR-situationen hinder främst den exporterade materielen utgör ett om beskaffenhet den kan komma till användning för att är av sådan att förtrycka befolkningen. diskuterade länder respekterar fullt ut beslut meddelade av Alla här säkerhetsråd såvitt EU-medlemmar motsvarande FN:s samt avser -— - EU:s ministerråd. Detsamma gäller hinder som följer av beslut av internationella överenskommelser, exempelvis nedrustningsavtal. Såvitt frågan följdleveransbegreppet har jag i denna avser om internationella jämförelse inriktat mig att belysa två aspekter som för frågans behandling i den svenska riksdagen och i den varit i centrum svenska debatten. Den första aspekten definitionen av begreppet avser följdleverans medan den andra gäller vilka regler respektive praxis som

styr beslutsprocessen i följdleveransärenden.

ligger i sakens att praktiskt taget all export av krigs- Det natur materiel i synnerhet större vapensystem skapar behov av ytterligare - leveranser har samband med den initiala utförseln. Typfallen är som reservdelar och ammunition. Endast Schweiz har i lagstiftning särskilda regler för följdleveranser. Andra här berörda länder har det inte. Deras lagstiftning och tillämpade åtskillnad mellan initiala leveranser och riktlinjer gör ingen regler gäller i princip för samtliga utförselföljdleveranser utan samma bland dem har det i praktiken utvecklats särskilda ärenden. Men även stark presumtion för bifall till sådan utförsel som förfaranden som ger är att betrakta som följdleveranser. olikheter i synsätt föreligger sålunda i samtliga

Trots grundläggande

länder någon grad presumtion för bifall till ansökningar

här jämförda av

utförsel har samband med tidigare, i vederbörlig ordning, om som

Huvudregeln är att denna presumtion endast

exporterad krigsmateriel.

säkerhetsrådets beslut vapenembargo eller andra bryts av om traktatsfästa hinder, exempelvis internationella nedrustningsavtal. För EU:s medlemmar har beslut EU:s ministerråd samma verkan. av för här behandlade länder att presumtionen till Generellt gäller

bifall kan leda till följdleverans krigsmateriel tillåts

förmån för att en av mellankommande omständigheter skulle till länder som på grund av diskvalificerade för ett initialt utförseltillstånd. En följdleverans vara sålunda komma ifråga även då mottagaren är indragen i väpnad kan konflikt förutsatt att inget ovillkorligt hinder föreligger. Jag vill understryka att i inget här berört land utgör följdleverans rättighet". Regeringama förbehåller sig alltid möjligheten

någon given

hand politisk diskretionär prövning varje utförsel. att i sista göra en av så länge materielen finns inom det

En beviljad licens kan upphävas som

egna landets gränser.

88 Internationell jämförelse

När det gäller parlamentarisk insyn och inflytande på krigsmateriel-

exporten kan konstateras att den är föga utvecklad i de här behandlade

europeiska länderna. I några dem åligger det regeringen

av att årligen

lämna redovisning över denna och i fall har en export samtliga enskilda ledamöter alltid rätt att ställa frågor till regeringen. Men någon

fastlagd

förpliktelse att konsultera parlamenten finns inte. Endast i USA finns en författningsenlig skyldighet att underställa kongressen vissa mer omfattande utförselärenden. Enligt hittills aldrig en tillämpad regel äger kongressen genom enhälligt beslut förhindra viss utförsel. Något en åliggande kan jämföras med det svenska förfarandet som att i enskilda ärenden i förhand konsultera Exportkontrollrådet förekommer inte i något de här redovisade länderna. av

7.2¶Danmark

Allmänt

Bestämmelserna export krigsmateriel finns i lagen om av om våben og eksplosivstoffer. Enligt denna lag råder generellt förbud mot export av krigsmateriel. Tillstånd till sådan kan export utfärdas av justitieministern eller den han i sitt ställe bemyndigar. De produkter som är underkastade tillståndsförfarandet framgår de internationella av vapenlistan Munition list upprättad inom det s.k. Wassenaarsamarbetet. Utförsel får endast ske efter prövning i varje enskilt fall.

Tillämpningsföreskrifter och skrivna riktlinjer för handläggning

finns inte. Däremot tillämpas i stor utsträckning de kriterier som framgår av EU:s uppförandekod, antagen i juni 1998 och andra internationella åtaganden.

Danmark har ingen tillverkning dödande egen av vapen för krig och exporten sålunda övrig krigsmateriel, främst avser elektroniska komponenter.

Export från Danmark får inte ske till länder i som är krig eller till områden där förhållandena är så instabila det finns att risk för väpnade konflikter. Samma sak gäller länder där

det råder inbördeskrig och

länder undertrycker mänskliga

som rättigheter. Allvarliga brott mot

mänskliga rättigheter utgör ett generellt exporthinder.

Regeringen har ingen förpliktelse att konsultera eller informera

folketinget om krigsmaterielexporten. Det förekommer dock

att enskilda parlamentariker utnyttjar sin i

rätt att folketinget ställa frågor

rörande denna export.

Internationell jämförelse 89

Följ dleveranser

definition begreppet följdleveranser finns inte. Varje Någon dansk av utförselansökan på grunder, oavsett det föreligger ett prövas samma om med tidigare initial leverans eller inte. Under hand har dock samband en stark presumtion för bifall torde gälla utförsel till annat

upplysts att

det föreligger klart samband med tidigare, i NATO-land om ett en

vederbörlig ordning, beviljad exportlicens.

får inte ovillkorligt hinder föreligger.

Följdleveranser äga rum om

Tillstånd skall sålunda inte beviljas utförseln står i strid med beslut om säkerhetsråd, EU:s ministerråd eller andra Danmark biträdda av FN:s av internationella överenskommelser. Vapenembargon beslutade av OSSE bindande torde i praktiken utgöra ovillkorligt hinder. är inte legalt men gäller varje ärende behandlas för sig och att regeringen Därutöver att alltid har möjlighet att avstyra leverans om den finner att omständigheterna så påkallar, även inte ovillkorligt hinder om föreligger.

7.3¶Finland

Allmänt

och transitering krigsmateriel år 1991 ändrad Lagen om export av av innehåller de grundläggande reglerna för finsk år 1995 - Enligt denna lag är export och transitering av

krigsmaterielexport.

försvarsmateriel tillåten endast med för ändamålet beviljat tillstånd. tillstånd meddelas regeringen statsrådet eller Sådant av försvarsministeriet. Den i alla utförselärenden överordnade huvudregeln är att beviljas inte tillståndet äventyrar Finlands säkerhet

exporttillstånd om

eller strider mot Finlands utrikespolitiska kurs. beslut allmänna riktlinjer för export och transitering Statsrådets om försvarsmateriel från år 1995, innehåller utrikes- och av ur synvinkel riktgivande regler för lagens tillämpning.

säkerhetspolitisk

Varje utförselärende är föremål för helhetsbedömning. Vid denna

beaktas bl.a. följande faktorer: det allmänna läget i mottagarlandet avseende mänskliga rättigheter; -

den exporterade materielens användningssyfte och militära

—betydelse; materielens betydelse för Finlands försvar och utvecklingen av den inhemska försvarsindustrin;

90 Internationell jämförelse SOU 1999138

om materielen har sådana egenskaper att den inte kan eller med stor sannolikhet inte kommer att användas för kränkande av mänskliga rättigheter. Som allmän riktlinje gäller att vid behandlingen av problematiska tillståndsärenden är grundinställningen restriktiv. Riktlinjerna anger vidare rad internationella avtal grundade en åtaganden som skall beaktas. Sådana åtaganden utgör exportförbud eller andra restriktioner beslutade av FN:s säkerhetsråd, EU, OSSE eller andra internationella engagemang. Som ovillkorliga hinder behandlas beslut av FN:s säkerhetsråd och EU:s ministerråd. I praktiken torde även OSSE-beslut betraktas som bindande åtaganden. Under rubriken Oförhindrad export i riktlinjerna fastläggs att utrikes- och säkerhetspolitiska hinder inte föreligger om exporten riktar sig till ett antal särskilt angivna stater. Dessa anges i en av utrikesministern utfärdad förteckning över länder till vilka försvarsmateriel får exporteras utan landspecifik utrikes- och säkerhetspolitisk bedömning". Förteckningen innehåller medlemmarna i EU, EES och Schweiz ävensom de utomeuropeiska OECD-ländema. I kretsen ingår också Ungern, Polen, Tjeckien och Slovakien. Inte heller föreligger något hinder ifall exporten anknyter till avtal om försvarsmaterielsamarbete MOU. Generellt gäller att om utförsel av krigsmateriel bedöms utrikes- och säkerhetspolitiskt godtagbar, är utgångspunkten att tillstånd beviljas.

Följ dleveranser

Begreppet följdleverans förekommer inte i den finska exportlagstiftningen. I riktlinjerna punkten 6.2 finns dock följande formulering som leder tanken till detta begrepp: Att tillstånd beviljas är utgångspunkten också i det fall en ny leverans till sin natur motsvarar tidigare exportleverans, är en en tilläggsleverans eller på annat sätt anknyter till den. Detsamma gäller reservdelar eller kompletterande leveranser till leveranser för vilka

Enligt ansvariga finska befattningshavare lämnar formuleringama rörande tilläggsleverans", reservdelar och kompletterande

leverans inget utrymme för någon presumtion för bifall till sådana leveranser utan varje utförselärende är underkastat samma helhetsbedömning från fall till fall. Till följd att finsk lagstiftning, av enligt uppgift från de finska befattningshavama, inte känner till begreppet följdleveranser som sådant kan inte sambandet med en tidigare initial leverans medföra presumtion för bifall till ytterligare en

Internationell jämförelse 91

det rör sig reservdelar och ammunition som är leverans även om om avsedda för den initialt i vederbörlig ordning exporterade materielen.

7.4¶Norge

reglerna för export krigsmateriel finns i lagen De grundläggande av

18 december 1987 kontroll strategiske varer, tjenster og om av tillämpning regleras i föreskrifter 10 januari 1989.

teknologi. Lagens

handläggning utförselärenden har

För utrikesdepartementets av

utfärdats särskilda Retningslinjer 28 februari 1992. av kräver utförseltillstånd redovisas i två separata

De produkter som

Lista 1 omfattar ammunition och annan militär varulistor. vapen, materiel med tillhörande teknologi. Lista 2 består av produkter som har såväl civil militär användning, s.k. dual use. som underlätta hanteringen utförselärenden har länderna I syfte att av i Landgrupp 1 bestående de nordiska uppdelats tre grupper. av länderna och NATO-medlemmama är godkänd mottagare av vapen. 2 omfattar länder inte bör komma ifråga för norsk Landgrupp som de är i krig, risk för krig råder,

krigsmateriel på grund av att

pågår eller förhållandena i övrigt talar mot vapenexport

inbördeskrig

Till denna länder hör sådana är föremål för till området. grupp som enligt beslut FN:s säkerhetsråd. Norge har hittills anslutit bojkott av beslutade vapenembargon. En tredje landgrupp kan inte sig till av EU erhålla norska däremot efter noggrann prövning annan vapen, men utrustning modifierad för militära ändamål. Särskilda exportförbud har utfärdats beträffande ett antal stater med stöd Beslut FN:s säkerhetsråd Irak, Somalia, Libyen, av av Liberia och vissa destinationer i Angola. Stortinget har i ett uttalande slagit fast att Norge exporterar vapen

endast efter prövning de inrikes- och utrikespolitiska

noggrann av förhållandena i berörda områden. Ett vilktigt- uttalat- kriterium är för mänskliga rättigheter. I melding NR 43

därvid respekten en

till har emellertid utrikesdepartementet förklarat

1997/98 Stortinget

det vid sina landbedömningar avseende export av krigsmateriel att alltid respekten för demokratiska och mänskliga rättigheter. väger

Regeringen har ingen förpliktelse att informera stortinget om

vapenexport, tradition lämnas årligen en sådan redogörelse. men av en anmäler även utförsel särskild vikt i den utvidgade

Regeringen av

utrikeskommittén. Medlemmar Stortinget utnyttjar relativt ofta sin av rätt att ställa frågor om krigsmaterielexport.

92 Internationell jämförelse

Följ dleveranser

Inför beslut ärenden har följdleveranskaraktär fäster av som man stor vikt vid kontraktsfästa åtaganden. I sådana fall gäller stark presumtion för bifall. Även alla ärenden i princip om är underkastade samma prövning torde skälighetsbedömningen medföra presumtion för bifall till leveranser har ett klart som samband med tidigare i vederbörlig ordning exporterad materiel.

7.5¶Tyskland

Allmänt

De grundläggande bestämmelserna krigsmaterielexport finns i

krigsmaterielkontrollagen och utrikeshandelslagen, båda från år 1961.

De har fortlöpande ändrats. Lagstiftningen kompletteras med riktlinjer

för behandlingen ärenden krigsmaterielexport vilka senast

av om ändrats hösten 1998 av den då tillträdande regeringen. Varje utförsel av krigsmateriel är underkastad myndighetskontroll och i princip krävs tillstånd för varje utförseltillfälle. Förenklade förfaranden gäller dock avseende krigsmaterielutbytet med NATOoch EU-länder samt inom för samarbetsavtal. När det gäller ramen överenskommelser som förbundsregeringen träffar med andra regeringar förekommer individuella öppna licenser innebärande ett i sak lämnat medgivande för utförsel av all materiel omfattas som av sådan överenskommelse. Riktlinjerna utesluter leverans till stater i väpnad konflikt och till stater som hotas av sådan konflikt. Regeringen tillåter inte heller krigsmaterielexport som strider mot tyska intressen eller avsevärt som skulle kunna försämra Tysklands relationer till tredje land. Respekten för mänskliga rättigheter i mottagarlandet tillmäts stor betydelse vid prövning utförselärenden. Exporttillstånd beviljas av inte om den aktuella materielen kan komma att användas för internt förtryck. Som ovillkorliga hinder för utförsel krigsmateriel gäller beslut av av FN :s säkerhetsråd och EU:s ministerråd liksom åtaganden enligt internationella avtal Tyskland biträtt. som

Enligt nuvarande regler har förbundsregeringen ingen skyldighet

att informera eller konsultera förbundsdagen utförselärenden. Det om förekommer dock att enskilda ledamöter förbundsdagen ställer av frågor om krigsmaterielexport. Den regering tillträdde hösten som

Internationell jämförelse 93

1998 har aviserat att den att årliga rapporter till

avser avge förbundsdagen om sådan export.

Följ dleveranser

Det finns ingen formell eller informell förteckning eller beskrivning av de situationer konstituerar följdleveranser. Det förekommer

som emellertid att den ursprungliga exportlicensen innehåller utfástelser om följdleveranser. Enligt den praxis utvecklats gäller vidare stark

som presumtion för bifall till sådan utförsel som är en följd av eller har ett klart samband med tidigare i vederbörlig ordning utfärdad exportlicens.

7.6¶Schweiz

Allmänt

Den lagen krigsmateriel trädde i kraft den 1 april 1998

nya om som innehåller bestämmelser tillverkning, försäljning, förmedling,

om import och export av krigsmateriel.

Lagen innehåller inget generellt exportförbud den föreskriver

men att all utförsel krigsmateriel är underkastad federala regeringens

av kontroll lautorisati0n de Confédération. Den förordnar vidare att sådan utförsel skall beviljas seront autorisés den inte strider mot

om internationell rätt, principerna för Schweiz utrikespolitik och dess internationella förpliktelser.

De samtidigt med lagen utfärdade tillämpningsföreskriftema stipulerar att utförseltillstånd skall baseras följande kriterier:

vidmakthållande internationell fred och säkerhet samt regional - av stabilitet;

situationen i mottagarlandet, särskilt rörande mänskliga rättigheter; -

Schweiz biståndsverksamhet i området; -

mottagarlandets förhållande till den internationella rätten; -

andra exportländers beteende i förhållande till kontrollregimer i vilka - Schweiz deltar.

Krigsmateriellagen stadgar vidare att den federala regeringen äger besluta att tillämpa vapenembargon beslutats FN och OSSE.

om som av Något sådant beslut har ännu inte fattas. Däremot har regeringen på grundval Schweiz författning förbjudit export krigsmateriel till ett

av av antal länder, bl.a. till sådana är föremål för FN:s vapenembargon.

som

Generellt gäller att regeringen alltid kan förbjuda all sådan utförsel

bedöms olämplig med hänsyn till förhållandena i mottagarlandet. som

94 Internationell jämförelse

Något uttryckligt omnämnande om Schweiz neutralitet förekommer inte i lag eller tillämpningsföreskrifter. De neutralitetsrättsliga aspekterna inbegrips i formuleringama att krigsmaterielexport inte får strida mot principerna för landets utrikespolitik och internationella förpliktelser. Som framgår av regeringsuttalanden- bl.a. rapporten om neutraliteten från år 1993 är neutraliteten inte oföränderlig utan -

anpassas fortlöpande till föränderliga säkerhetspolitiska förhållanden.

Sålunda har efter andra världskriget export krigsmateriel förekommit av till krigförande part förutsatt att materielen inte kommit till användning i själva konfliktområdet. Enligt ett regeringsuttalande från år 1995 kan export av krigsfömödenheter i princip kunna komma i fråga för part i konflikt som är offer för militär aggression.

Följ dleveranser.

Såvitt avser följdleveranser erfordras särskilt tillstånd för varje utförsel av reservdelar och ammunition till tidigare levererad krigsmateriel. Artikel 23 i krigsmateriellagen föreskriver att reservdelar till tidigare

med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel skall beviljas såvitt

exceptionella förhållanden inträffat motiverar âterkallande som av den initiala licensen.

7.7¶Storbritannien

Allmänt

Storbritanniens export krigsmateriel regleras följande lagar. av av Official Secret Act från år 1911 uppdaterad år 1920, år 1939 och år — 1989. Import, Export and Customs Powers Act från år 1939. - Explosives Act från år 1875 uppdaterad år 1923 och år 1976. - Den brittiske utrikesministern redovisade i juli 1997 kriterier för brittisk export av krigsmateriel. Dessa kriterier såväl sådana avser som talar för bifall sådana talar för avslag licensansökan. som som Vid varje prövning av licensansökan skall brittiska nationella intressen tillmätas stor vikt. De innefattar: Storbritanniens, allierades och EU-partners försvars- och säkerhetsintressen; brittiska ekonomiska, finansiella och kommersiella intressen, liksom det långsiktiga intresset stabila och demokratiska handelspartners; av förbindelsema med det mottagande landet; -

Internationell jämförelse 95

effekterna på samarbetsprojekt med allierade och EU-partners rörande -

produktion och upphandling av krigsmateriel;

vidmakthållande Storbritanniens strategiska industriella bas. - av

Bland de omständigheter som kan utgöra exporthinder noteras:

vapenembargo beslutade FN, OSSE och EU; — av

risk for att berörd materiel kan användas for förtryck av mottagar- landets egen befolkning;

risk för att materielen används för militär aggression mot annat land; -

mottagarlandets tekniska kapacitet att använda utrustningen; -

risk för att kostnaderna underminerar mottagarlandets ekonomiska och sociala utveckling ävensom dess offentliga finanser, betalningsbalans och utlandsskuld;

risk för att materialen kommer till användning mot brittiska militära styrkor.

Exportlicens erfordras inte för utförsel enligt regeringsöverenskommelser och heller för överföringar som staten själv verkställer.

Det brittiska parlamentet har begränsade möjligheter till insyn och kontroll tillämpningen kriterierna för export av krigsmateriel.

av av Regeringen lämnar årligen redogörelse för denna export varjämte

en enskilda parlamentsledamöter kan ställa frågor till regeringen.

Följ dleveranser

Några särskilda regler eller riktlinjer för följdleveranser finns inte. Exportlicenser beviljas normalt för två år och kan innefatta följdleveranser. Om det initiala tillståndet inte inbegriper sådana leveranser eller tvåårsfristen utlöpt krävs alltid ny licens. I praktiken är presumtionen stark för att bevilja följdleveranser, i synnerhet om de ligger nära i tiden till det initiala tillståndet.

I Storbritannien finns särskild kategori open ended export-

en licenser. De innebär att exporten alltjämt är underkastad kontroll men att individuella tillstånd inte behövs för vissa särskilt angivna produkter eller produktgrupper. Sådana generella licenser kan gälla i tre år. De

ofta följdleveranser reservdelar. De företag som utnyttjar avser av denna möjlighet är i efterhand ålagda att redovisa vad de levererat

under licensperioden.

96 Internationell jämförelse

7.8¶Frankrike

Allmänt

Den grundläggande lagen för utförsel krigsmateriel är lag av en om

kontroll av krigsmaterielhantering från år 1939. Riktlinjerna för tillämp-

ningen denna lag finns i dekret från 2 oktober 1992 respektive 6 maj av 1995. Frankrikes politik gällande export krigsmateriel har till av anpassats de förhållanden råder sedan öst-väst konfrontationen upphört. som nu

Utgångspunkten är därvid att halvering världsmarknadens volym

en av medfört en drastiskt skärpt konkurrens samt att utvecklingen går mot en amerikansk ekonomisk, teknologisk och politiska dominans på krigsmaterielområdet. Mot den bakgrunden är det nödvändigt att utveckla en europeisk högteknologisk krigsindustri. I fall finns annat risk för totalt beroende av import från USA. Den franska strategin för krigsmaterielexport är att främja internationell stabilitet att arbeta för kontroll och - genom

begränsning av överföringar av krigsmateriel;

uppmuntra och stödja exportansträngningama i syfte att trygga - en nationell industriell bas är nödvändig förutsättning för den som en franska krigsmakten och ekonomiska och sociala betydelse vars är stor. Enligt gällande riktlinjer skall exportansökningar med prövas beaktande mottagarlandets ekonomi och allmänna

av lämplighet.

Vidare beaktas landet befinner sig i kris eller krig, det

om om föreligger

risk för sådant, om det förekommer förtryck mänskliga rättigheter av eller om risk finns att materielen vidareexporteras. I prövningen ingår även att bedöma om materielen är offensiv eller defensiv och hur detta kan påverka förhållandena i mottagarlandet. I vissa fall utgör

krigsmaterielexport en utrikespolitiskt motiverad åtgärd syftande till

att stärka ett lands militära förmåga och även stödja dess

att krigsansträng-

ningar. Exempel härpå är export ofta gåva -till afrikanska länder - som med vilka Frankrike har särskilda förbindelser. Regeringen har inget åliggande att konsultera parlamentet om krigsmaterielexport. Den har dock i rapport år 1997 redovisat en strategin för sådan export med särskild tonvikt åtgärder för att befrämja den. Rapporten har inte föranlett reaktion från någon parlamentariker.

Internationell jämförelse 97

dleveranser.

Följ

Det finns inga särskilda bestämmelser eller riktlinjer avseende följdleveranser. Premiärministern äger emellertid förordna om förenklat förfarande, procédure simplifiée medförande stark presumtion för bifall till ansökningar som omfattas av förfarandet. Detta gäller främst utförsel inom för licens- och samarbetsavtal, ramen NATO och det militära EU-samarbetet, regeringens gåvor av krigsmateriel ävensom export ammunition och reservdelar till av tidigare levererad materiel. Utförsel större vapensystem utgör alltid ett politisk engagemang av indikerar garantier för fortlöpande leveranser den materiel som som av behövs för systemet skall fungera under sin livstid. att

7.9¶Förenta Staterna

Statemas krigsmateriel är underkastad omfattande Förenta export av

myndighetskontroll. Den lag presidenten befogenhet att utöva

som ger kontrollen är Arms Export Control Act Lagens tillämpning är delegerad till utrikesdepartementet, The Department of State, Office of Defense Trade Controls ODTC. ODTC har utfärdat riktlinjer Intemational Traffic Arms Regulations, ITAR för den praktiska tillämpningen lagstiftningen. ITAR innehåller en i 21 kategorier av uppdelad detaljerad förteckning över vad som i lagens mening är krigsmateriel. När det gäller kriterier för utförseltillstånd finns i ITAR endast allmän formulering att exporten skall tjäna världsfreden en om

och befrämja amerikansk utrikes- och säkerhetspolitik. Mer detaljerade

kriterier för krigsmaterielexport har utvecklats i praxis, varjämte varje inkommande president politisk vägledning för licensförfarandet i ger särskilda presidential directives. Huvudregeln är att ODTC:s tillstånd krävs för all utförsel av krigsmateriel. Undantag gäller för export till Canada samt särskilda

hemliga säkerhetspolitiska operationer "covert operations.

Utförsel krigsmateriel kan ske enligt två olika förfaranden. Det av benämns kommersiell export och innebär att affären görs upp ena mellan den amerikanska tillverkaren och köparen direkt. Det andra förfarandet Foreign Military Sales Program sker enligt uppgörelser mellan den amerikanska och det mottagande landets regering. Tidigare svarade detta för huvudparten all amerikansk export av program av krigsmateriel, sedan det kalla kriget upphörde är förhållandet det men omvända. Enligt informell uppskattning inom ODTC utgör nu en kommersiell export huvudparten all utförsel av krigsmateriel. av

98 Internationell jämförelse

Såväl export där regeringen står som säljare som för kommersiell utförsel erfordras alltid ODTC:s tillstånd. Även de båda

om förfarandena företer viss formella olikheter prövas varje utförselärende

enligt regler i ITAR och gällande politiska riktlinjer. Såvitt

samma

regeringens utförsel är det normalt försvarsdepartemetet som

avser uppträder part amerikansk sida. Dess utförsel är sålunda

som underkastad kontroll rent kommersiella affärer.

samma som

Med hänsyn till att all utförsel av krigsmateriel är underkastad

regler finns i amerikansk lagstiftning och gällande politiska

samma riktlinjer inga särskilda bestämmelser om följdleveranser follow on delivery". Begreppet kan användas som kriterium i beslutsprocessen,

det förekommer inte som någon särskild kategori utförselärenden. men Om det är fråga typfall följdleveranser reservdelar och

om av ammunition gäller dock stark presumtion för att utförsel beviljas. Det

förekommer att det initiala köpeavtalet inbegriper leveranser av reservdelar och ammunition. Då utförseltillstånd ges på högst fyra år erfordras emellertid återkommande ansökningar så länge som materielen är i bruk.

Ytterst gäller dock att regeringen alltid kan återkalla ett givet tillstånd och förhindra en leverans om den bedöms strida mot den förda

utrikespolitiken.

Det nu gällande gmndkonceptet för amerikansk utförsel av krigsmateriel är sträng kontroll, återhållsamhet samt öppenhet.

Överordnade mål för utförseln är att

stödja allierade och vänskapligt sinnade staters förmåga till självförsvar;

befrämja fredlig lösning av konflikter, rustningskontroll, mänskliga

rättigheter och demokratisk utveckling;

stödja utvecklande av förtroendeskapande åtgärder som minskar —— efterfrågan på destabiliserande vapen.

Vid prövningen av ansökningar om utförseltillstånd beaktar ODTC en rad kriterier som enligt gällande presidential directives bedöms ägnade att bidra till förverkligandet av de utrikes- och säkerhetspolitiska målen. Dessa kriterier kan både vara sådana som kan tala för de aktuella exporten och sådana som talar för avslag. Här ges några

exempel på faktorer som kan utgöra exporthinder.

Tillstånd bör sålunda inte beviljas om

exporten står i strid med internationella överenskommelser; -

den exporterade materielen kan ge upphov till kapprustning och

ökade spänningar och därmed strider mot amerikanska regionala säkerhetsintressen;

Internationell jämförelse 99

materielen avsedd för land där det förekommer brott mot mänskliga är rättigheter, terrorism och misstanke spridning massförstörelseom av

vapen. kostnaderna kan till skada för ekonomisk utveckling och den vara -

politiska och sociala situationen i mottagarlandet; det kan finnas alternativa möjligheter att tillgodose mottagarlandets

legitima säkerhetsintressen. gäller i princip kriterier som för Såvitt avser följdleveranser samma

all utförsel, den starka presumtionen för följdleverans

annan men sådan kan beviljas i situationer där ett initialt nytt medför att skulle Sådana ärenden avgörs enligt vad i

exporttillstånd vägras. som

det enskilda fallet bedöms rimligt och i överensstämmelse med gällande

politiska riktlinjer. Något särskilt utarbetat eller annat sätt fastlagt

system för sådana avgörande finns inte. Beslut vapenembargo FN:s säkerhetsråd är inte i sig självt om av lagligt hinder för utförsel i praktiken fungerar det som ett s.k. men ovillkorligt hinder. Vidare gäller att ingen export krigsmateriel får av förekomma till i ITAR särskilt identifierade parialänder, exempelvis

Irak och Libyen. för krigsmateriel är i allmänhet inte underkastad Tillstånd export av kongressens kontroll. Det åligger emellertid ODTC att underrätta

kongressen leveranser av särskilda större vapensystem som om identifieras i ITAR och motsvarar ett värde av över 14 miljoner som dollar eller krigsmateriel värde överstiger 50 miljoner dollar. annan vars Kongressen har 30 dagar sig att anta gemensam resolution som en förkastar leveransen i fråga. I praktiken fungerar det normalt så att om

sådant avslag från kongressen är att vänta annulerar regeringen ett affären innan saken ställs sin spets. Betecknade för den amerikanska hanteringen utförsel av av krigsmateriel är att den utgör funktion gällande utrikes- och en av

säkerhetspolitik. Besluten bestäms på grundval av en sammanvägning

relevanta politiska kriterier. Andra hänsyn exempelvis av kommersiella får träda tillbaka för utrikespolitiska intressen. Som konsekvens att exporten krigsmateriel utgör ett instrument för att av av

utrikespolitiken i praktisk handling gäller att regeringen alltid

omsätta förbehåller sig rätten att i alla lägen återkalla ett givet tillstånd. ODTC

därför med befogenhet att, direkt order till tull är utrustat en genom en

och andra myndigheter, omgående avbryta en påbörjad men ännu

slutförd leverans. Den befogenheten omfattar all utförsel av

krigsmateriel, även sådana är att betrakta som följdleveranser.

som

8¶Krigsmaterielindustrins

internationalisering

En hög självförsörjningsgrad med försvarsmateriel har under lång tid utgjort väsentlig tillgång i svensk säkerhetspolitik. Minskade en försvarsbeställningar, ökad internationell konkurrens och accelererande utvecklingskostnader för avancerade vapensystem har medfört att en oberoende krigsmaterielproduktion inte längre är möjlig. I 1996 års försvarsbeslut därför de svenska producentema att söka uppmanas samarbetspartners utomlands. Delaktighet i ett europeiskt försvarsindustriellt samarbete framstår enda utvägen att vidmakthålla nu som svensk teknisk kompetens på krigsmaterielområdet. Ett sådant samarbete är även förutsättning för att vitala behov skall kunna en

tillgodoses i ett läge präglat ökad efterfrågan och knapphet

av produkter. Enligt försvarsberedningen är det mot den

strategiska

bakgrunden ...ett vitalt svenskt intresse att delta i det politiska samarbetet till stöd för omstrukturering den europeiska en av försvarsindustrin Ds. 1999:2 s. 48. Intemationaliseringen och koncentrationen försvarsindustrin går av fort. Rationaliseringsbehoven framtvingar samgåenden mellan nu producentema i form företagsköp och samarbetsavtal exempelav om vis joint ventures och internationella konsortier. I syfte att underlätta

och långsiktiga samarbetsprojekt utfärdar genomförandet av stora

regeringarna garantier obehindrade överföringar av materiel mellan om de länder deltar i sådana projekt. I sådana fall har i princip som gjorts avseende samarbetsavtalet i sin helhet och de

sakprövningen

löpande utförseltillsånden blir av en forrnalitet. mer Det kan i sammanhanget nämnas att utvecklingen under de senaste åren har lett till att stor del den svenska försvarsindustrin helt en av eller delvis har utländska ägare. Det ligger i sakens natur att sådana företag har intresse harmonisering reglerna för ut- och ett stort av av införsel mellan de länder där de är etablerade. Fastän intemationaliseringen går snabbt visar sig berörda länder angelägna att behålla den nationella kontrollen över handel och annat

utbyte krigsmateriel. En långtgående integration försvarsindustrin

av av

102 Krigsmaterielindustrins internationalisering

leder emellertid till att regeringamas möjligheter att kontrollera krigsmaterielmarknaden ligger mer i internationell samverkan än i vidareutveckling av de nationella kontrollsystemen.

För svensk del torde detta särskilt gälla till följd försvars-

av industrins integrering inom EU-kretsen. En öppen och enhetlig reglering överföringar försvarsmateriel inom EU förutsätter ett

av av däremot svarande europeiskt kontrollsystem.

Sverige engagerar sig aktivt i europeiskt samarbete krigsmaterielområdet. Det sker genom deltagande i European Armaments Group WEAG som befrämjar forskning och gemensamma materielbeställningar. Från svensk sida föreligger intresse för att ansluta sig till Organisation de Cooperation Conjointe en Matiere dArmements OCCAR utgör ett proj samarbete.

som

Såvitt avser den nödvändiga utvecklingen av EU-samverkan exportkontrollområdet är rådsarbetsgruppen för krigsmaterielkontrollfrågor COARM en viktig plattform för fortlöpande dialog. COARM verkar inom ramen EU:s gemensamma utrikes- och säkerhetspolitik GUSP. En viktig milstolpe är den i juni 1998 antagna uppförandekoden. Den ställer upp en rad kriterier för kontrollen av export av konventionella stridsmedel.Fler EU-länder använder koden som huvudsaklig vägledning vid bedömningen av utförselansökningar. Ytterligare en EU-struktur, POLARM har till uppgift att främja försvarsindustrins integrering. Det rör bl.a. tullfrågor, bolagsforrner, exportkontroll och forskningssamarbete.

Den mest långtgående ansatsen beträffande att befrämja och kontrollera en integrerad europeisk försvarsindustri är det Letter of intent som i juli 1998 undertecknades av sex EU-länder; Storbritannien, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och Sverige. Med utgångspunkt från nödvändigheten att omstrukturera den europeiska försvarsindustrin konstateras i brevet att länderna har ett gemensamt intresse av att harmonisera sin politik när det gäller forskning, teknologi och upphandlingsförfaranden. De sex länderna är också eniga om att utveckla gemensamma regler för krigsmaterielexport, att harmonisera kontrollsystemen samt att undersöka förutsättningarna för att införa gemensamma procedurer för denna export.

De ansträngningar görs globalt och regionalt att befrämja

som öppenheten avseende internationell vapenhandel kan sägas utgöra embryon till internationella kontrollsystem. Exempel på sådana ansatser är de vapenregister som upprättats av FN, OSSE och det s.k. Wassenaar-arrangemanget.

För svenskt vidkommande skapar den kraftigt minskande självförsörjningsgraden, och det därav följande importbehovet, ett ökande beroende av tillförlitliga leveransgarantier. Som alliansfri stat kan inte

1999:38 Krigsmaterielindustrins internationalisering 103 SOU

Sverige påräkna sådan leveranstrygghet som följer av allianstillhörig-

het. I den utsträckning stora och teknologiskt avancerade vapensystem importeras blir därför tillförlitliga garantier avseende följdleveranser av

vital särskilt i lägen präglade knapphet strategiska betydelse, av

Det kan den bakgrunden anledning att vid

produkter. mot vara

utformningen och tillämpningen utförselreglema överväga vad som

rimligt förhållande mellan vad Sverige såsom köpare eftersträvar är ett

fråga leveranstrygghet och vilka garantier i det avseendet som i om Sverige lämnar i egenskap av leverantör.

Mot denna bakgrund bedömer jag förutsättningarna vara begränsade

skärpta nationella exportregler befrämja syftet med en för att genom

restriktiv, i grunden säkerhetspolitiskt betingad, syn på krigsmateriel- Möjligheterna att förbättra kontrollen av krigsmaterielutbytet

export. ligger det internationella planet. Det framstår sålunda som ett

intresse i första hand sig för internationell starkt svenskt att engagera en harmonisering nationella kontrollregimer samt att ge högsta prioritet

utveckla europeiska normer och

strävandena att gemensamma

integrerad europeisk försvarsindustri.

förfaranden för regleringen av en

9¶Konsekvenser av förslagen

9.1¶Allmänt

utredningens arbete gällde direktiv till samtliga kommittéer och För

särskilda utredare om

att pröva offentliga åtaganden, dir.1994:23; redovisa regionalpolitiska konsekvenser, dir. 1992:50; att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser, dir.1994: 124 att samt redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsföreatt byggande arbetet. dir. 1996:49. 1999 gäller, istället för ovanstående direktiv, Fr.o.m. l januari Kommittéförordningen 1998:1474 14 och 15 kostnadsberäkom ningar och andra konsekvensbeskrivningar. I anledning av att merpar-

utredningens arbete bedrivits under den tid som de äldre ten av bestämmelserna i kraft, har prövningen också gjorts mot lydelsen i var de äldre bestämmelserna.

9.2¶Ekonomiska, och

regionalpolitiska

konsekvenser

jämställdhetspolitiska

samt konsekvenser för det

brottsförebyggande arbetet

direktiv pröva offentliga åtaganden innebär att de

Regeringens om att

utredningen lägger fram inte får öka de offentliga utgifterförslag som eller minska statens inkomster. Varje möjlighet som utredningen ser na effektivisera den offentliga sektorn bör också, enligt dessa direktiv, att

tas till vara. bedömningen de förslag jag lämnat inte kan förväntas få Jag gör att

några större statsfmansiella konsekvenser.

106 Konsekvenser av förslagen

Vidare skall utredningen redovisa förslagens regionalpolitiska och

jämställdhetspolitiska konsekvenser samt dess effekt på brottsligheten

och det brottsförebyggande arbetet.

Jag kan då i korthet konstatera att, till följd av utredningsuppdragets karaktär, förslagen inte kommer att få några effekter på dessa områden.

Bilaga 1

Kommittédirektiv

vid krigsmaterielexport Dir Följdleveranser

1997: 130

Beslut vid regeringssammanträde den 25 november 1997

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare tillkallas med uppgift att analysera de principer har utvecklats i praxis när det gäller s.k. följdsom

leveranser vid krigsmaterielexport och föreslå de preciseringar

kan behövas detta omrâde. som

Bakgrund

Vid konstitutionsutskottets granskning 1995/96 av ett rege-

ringsärende tillstånd till viss krigsmaterielexport fann

om utskottet att utvecklingen praxis vad gäller följdleveranser av behövde undersökas närmare se bet. l995/96:KU30 s. 90. En sådan granskning genomfördes utskottet under 1996/97 års av riksmöte bet. l996/97:KU25 39 ff. Konstitutionsutskot-

se s.

fann att "vad utskottet anfört problem som särskilt har tet om samband med följdleveransbegreppet ger enligt utskottets mening regeringen anledning att överväga och precisera det avsnitt i riktlinjerna som behandlar foljdleveranser".

De "riktlinjer" i detta uttalande konstitutionsutsom avses av skottet uttrycker principer regeringen har lagt fast i sin som

108 Bilaga 1

praxis och som är vägledande vid prövningen i ärenden

om tillstånd till krigsmaterielexport jfr prop. 1995/96:31 22.

s. Riktlinjerna framgår av prop. l99l/92:l74 Lag krigs-

om materiel s. 41 och bet. l992/93:UUl Krigsmaterielexport.

En utredare bör tillkallas för att se över de angivna principerna för krigsmaterielexport när det gäller följdleveranser i syfte att göra dem precisare och tydligare.

Uppdraget

Utgångspunkten för översynen skall vara den restriktiva politik som gäller för svensk krigsmaterielexport.

Utredaren skall analysera den praxis som har utvecklats i fråga om tillstånd till löljdleveranser. Utredaren skall med ledning av denna analys undersöka möjligheterna att precisera principerna i praxis området samt lägga fram de förslag som utredarens överväganden ger anledning till.

Utredaren skall vid fullgörande sitt uppdrag huvudsakligen

av utgå från det underlag som har tillställts konstitutionsutskottet av Inspektionen för strategiska produkter och konstitutionsutskottets uttalanden vid dess granskning.

Utredaren bör inhämta erfarenheter och synpunkter från det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet hos Inspektionen för strategiska produkter och från andra berörda

organ.

Bilaga 1 109

uppdraget skall utredaren även redovisa

Vid genomförandet av

följdleveranser regleras och hanteras i andra hur frågor om framför allt i sådana med likartad restriktiv syn länder, en export krigsmateriel som Sverige. av

utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga För kommittéer och särskilda utredare om att redovisa regionalkonsekvenser dir. 1992:50, att pröva offentliga

politiska

åtaganden dir. l994z23, att redovisa jämställdhetspolitiska l994: l 24 och redovisa konsekvenser för konsekvenser dir. att

och det brottsförebyggande arbetet dir.

brottsligheten I996:49.

Redovisning av uppdraget

skall redovisa sitt uppdrag senast den l november Utredaren 1998.

Utrikesdepartementet

SOU 199‘9:38 111

Bilaga

1991/92: 174

Proposition

Riktlinjer for krigsmaterielexport och annan

utlandssamverkan

Min bedömning: Tillstånd till utförsel krigsmateriel, eller till annan av samverkan med någon utlandeti avseende krigsmateriel, bör medges sådan utförsel eller samverkan endast om bedöms erforderlig för att tillgodose det svenska försvarets bemateriel eller kunnande eller i övrigt är säkerhetspolitiskt hov av önskvärd, samt 2. inte står i strid med principerna och målen för Sveriges utrikespo-

litik. Vid prövningen ett tillståndsärende ankommer det regeringen av göra totalbedömning alla för ärendet betydelsefulla omstänatt en av digheter med utgångspunkt från de nyss angivna grundläggande principerna. Utrikespolitiska hinder föreligger inte i fråga om samverkan med till de nordiska länderna, de traditionellt neutrala läneller export derna i Europa och länderna inom den Europeiska Gemenskapen. Samverkan med dessa länder får i princip anses stå i överensstämmelse med Sveriges säkerhetspolitik. Tillstånd får endast stat, statlig myndighet eller av staten aukavse toriserad mottagare; vidare bör vid utförsel av materiel ett slutanvändarintyg eller ett intyg tillverkning bearbetningsintyg föreom egen ligga. En trots åtagande gentemot den svenska regeringen stat som har tillåtit eller underlåtit att förhindra vidareexport av svensk krigsmateriel skall i princip inte komma i fråga som mottagare av sådan materiel från Sverige så länge omständigheterna kvarstår. Tillstånd till utförsel eller annan utlandssamverkan enligt krigsmateriellagen skall inte beviljas det skulle strida mot internaom tionell överenskommelse Sverige har biträtt, mot beslut av FN:s som säkerhetsråd eller mot folkrättsliga regler om export från neutral stat under krig ovillkorliga hinder. utförsel krigsmateriel, eller annan utlandssamver- Tillstånd till av inte lämnas det avser stat där kan avser krigsmateriel, bör om som kränkningar mänskliga rättigheter förekomomfattande och grova av

mer.

112 Bilaga

Tillstånd till utförsel av krigsmateriel för strid, eller till annan utlandssamverkan krigsmateriel för strid eller övrig krigsmasom avser teriel, bör inte beviljas om det avser stat som befinner sig i väpnad konflikt med annan stat, oavsett om krigsförldaring har avgetts eller ej, stat som är invecklad i internationell konflikt kan befaras leda som till väpnad konflikt eller stat som har inre väpnade oroligheter. Tillstånd bör ges till utförsel av materiel som klassificerats övsom rig krigsmateriel, förutsatt att mottagarlandet inte befinner sig i väpnad konflikt med annan stat eller har inre väpnade oroligheter, eller det i landet förekommer omfattande och grova kränkningar av mänskliga rättigheter och om inte ovillkorligt hinder möter. Ett meddelat tillstånd till utförsel bör återkallas, förutom vid ovillkorliga exporthinder, om den mottagande staten kommer i väpnad konflikt med annan stat eller får inre väpnade oroligheter. Undantagsvis bör, i de två senare fallen, återkallande tillstånd kunna underlåav tas om det är förenligt med de folkrättsliga reglerna och med principerna och målen för Sveriges utrikespolitik. Tillstånd bör ges till utförsel av reservdelar till tidigare, med vederbörligt tillstånd exporterad krigsmateriel, inte ovillkorligt hinder om möter. Detsamma bör gälla andra leveranser, t.ex. av ammunition, som har samband med tidigare utförsel eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd. Vad särskilt angår avtal med utländsk utveckpart om gemensam ling eller tillverkning av krigsmateriel skall tillståndsbedömningen utgå från de angivna grundläggande kriterierna. Utförsel till samarbetslandet, som följer av avtalet, bör medges inte ovillkorligt hinom der uppstår. Om ett samarbetsavtal med utländsk part förutsätter export från samarbetslandet till tredje land bör fråga om sådan export, i den mån slutprodukten i fråga har en övervägande svensk identitet, bedömas i enlighet med riktlinjerna för sådan export från Sverige. Beträffande materiel som har övervägande utländsk identitet bör export från samarbetslandet till tredje land medges inom för ramen samarbetslandets exportregler. Föreligger ett starkt svenskt försvarspolitiskt intresse av att samarbetet kommer till stånd, och det är en förutsättning från samarbetspartnerns sida att viss utförsel får ske från samarbetslandet kan efter omständigheterna export till tredje land även i övrigt medges inom ramen för samarbetslandets exportregler. När det gäller mer omfattande och för Sverige viktigare utlandssamverkan på krigsmaterielområdet bör regeringsöverenskomen melse träffas mellan Sverige och samverkanslandet. Innan överenskommelser av detta slag ingås, bör utrikesnämnden höras.

Bilaga 3

Lag 1992:1300 om krigsmateriel

Lagen omtryckt 1997:689.

Inledande bestämmelser I § Denna lag har avseende ammunition och annan för militärt

vapen, bruk utformad materiel som enligt regeringens föreskrifter utgör krigsmateriel.

Tillstånd enligt denna lag får lämnas endast om det finns säkerhets- eller försvarspolitiska skäl för det och det inte strider mot Sveriges utrikespolitik. Lag 1995:1659.

1 a § Inspektionen för strategiska produkter prövar frågor om tillstånd, förbud och undantag i enskilda fall enligt denna lag.

Inspektionen skall med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.

Regeringen får meddela ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. Lag 1995:1659.

Definitioner 2 § I denna lag förstås med

tillverkning: framställning av sådan materiel eller delar därav som utgör krigsmateriel,

tillhandahållande: försäljning, upplåtelse, utbjudande mot vederlag, lån, gåva eller förmedling,

tillverkningsrätt: varje rätt att tillverka krigsmateriel.

Tillverkning 3 § Krigsmateriel får inte tillverkas här i landet utan tillstånd.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från detta tillståndskrav för

ändring eller ombyggnad av skjutvapen i de fall som avses i 4 kap. l § vapenlagen 1996:67,

114 Bilaga 3

tillverkning av enstaka skjutvapen och av ammunition för tillverkarens eget bruk,

årlig tillverkning för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål av högst 100 gram kemiska produkter som klassificeras som krigsmateriel.

Bestämmelsen i första stycket gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affarsverk. Lag l 996:68.

Tillhandahållande 4 § Verksamhet som avser tillhandahållande krigsmateriel, uppfinningar

av rörande krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel får inte bedrivas här i landet utan tillstånd.

Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet bedriva sådan verksamhet utan tillstånd.

Bestämmelserna i första och andra styckena gäller inte för sådana statliga myndigheter som inte är affarsverk.

Tillstånd enligt första eller andra stycket behövs inte för verksamhet som avser tillhandahållande av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel det slag

av tillhandahållandet gäller. Inte heller behöver innehavare tillverkningstill-

av stånd ha tillstånd enligt första eller andra stycket, om verksamheten avser tillhandahållande av krigsmateriel som tillhör tillståndshavaren och som finns inom landet eller tillhandahållande av uppfinning eller metod för framställning av krigsmateriel till svenska statliga myndigheter eller sådana tillverkare som har tillstånd att tillverka krigsmateriel av det slag tillhandahållandet gäller.

Regeringen får meddela föreskrifter om undantag från tillståndskravet enligt första och andra styckena i fråga om sådan handel med skjutvapen som regleras genom föreskrifterna i vapenlagen l996:67 eller sådan hantering av ammunition eller annan explosiv vara som regleras genom föreskrifterna i lagen 1988:868 om brandfarliga och explosiva varor. Lag 1996:68.

5 § Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte utan tillstånd i det enskilda fallet till någon i utlandet tillhandahålla krigsmateriel som finns i utlandet eller uppfinning rörande krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel. Lag 1995:1659.

Utförsel 6 § Krigsmateriel får inte föras ut ur landet utan tillstånd, om inte annat följer av denna lag eller annan författning. I fråga om programvara likställs med utförsel överföring till utlandet genom telekommunikation eller annat liknande sätt.

Bilaga3 115

Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får meddela som föreskrifter om utförsel av skjutvapen och tillhörande ammunition för enskild persons räkning samt skjutvapen och därtill hörande ammunition för användning vid jakt, tävling eller övning utom riket, skjutvapen för reparation, översyn eller annan liknande åtgärd, skjutvapen förts i landet för åtgärd som avses i som sådana jakt- och tävlingsskjutvapen och tillhörande ammunition som har förts in i landet i enlighet med bestämmelserna i 2 kap. 13 § b vapenlagen l996:67. Lag l996:68.

Avtal om tillverkningsrätt m.m.

7 § Avtal innebär upplåtelse eller överlåtelse av tillverkningsrätt till som någon i utlandet får inte ingås här i landet utan tillstånd. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd. Lag 1995:1659.

8 § Avtal med någon utom landet att gemensamt med denne eller för om hans räkning utveckla krigsmateriel eller metod för framställning av sådan materiel eller att gemensamt tillverka krigsmateriel får inte ingås här i om landet utan tillstånd. Svenska myndigheter, svenska företag samt den som är bosatt eller stadigvarande vistas här får inte heller utom landet ingå sådant avtal utan tillstånd. Lag 1995:1659.

Ändring av avtal m.m. eller ändring avtal det slag som kräver till- 9 § Avtal om tillägg till av av § får inte ingås utan tillstånd, tillägget eller ändstånd enligt 7 eller 8 om ringen avser den materiel som omfattas av avtalet, vidareupplåtelse eller vidareöverlåtelse av rätt enligt avtalet, tillhandahålla krigsmateriel till mottagare som inte angivits tidirätt att gare, 4. förlängning avtalets giltighetstid, eller av sekretess. Lag 1995: 659. bestämmelser om

Militärt inriktad utbildning inriktad utbildning inte är svenska medbor- 10 § Militärt av personer som får inte bedrivas här i landet utan tillstånd. gare svenska företag samt den är bosatt eller stadig- Svenska myndigheter, som här får inte heller landet yrkesmässigt bedriva sådan utvarande vistas utom bildning utan tillstånd.

116 Bilaga 3

Tillstånd behövs inte för utbildning som anordnas av statliga myndigheter som inte är affärsverk eller anordnas i samband med försäljning som av krigsmateriel eller för de anställda i sådana företag har tillstånd att tillsom verka krigsmateriel. Lag 1995:1659.

Marknadsföring

m.m.

11 § Den har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom som svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall, i den ordning regeringen föreskriver, lämna redovisning till Inspektionen för strategiska produkter

om den marknadsföring av krigsmateriel bedrivs i utlandet, som om åtgärder syftar till avtal är tillståndspliktigt som som enligt 7 eller 8 Regeringen får meddela närmare föreskrifter redovisningsskyldighet om och om undantag från denna. Inspektionen för strategiska produkter får i det enskilda fallet medge undantag från sådan redovisningsskyldighet. Lag 1995:1659.

Anbudsgivning m.m.

12 § Den som har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svenska statliga myndigheter som bedriver motsvarande verksamhet skall underrätta Inspektionen för strategiska produkter innan anbud lämnas eller, där anbudsförfarande inte förekommer, innan avtal ingås om tillhandahållande krigsmateriel till någon i utlandet, av upplåtelse eller överlåtelse tillverkningsrätt i 7 eller av som avses tillverkning eller utveckling av krigsmateriel eller metod för framställning av krigsmateriel i 8 som avses Regeringen får meddela närmare föreskrifter senaste tidpunkt för om underrättelse och om undantag från underrättelseskyldigheten. Inspektionen för

strategiska produkter får i enskilda fall medge undantag från underrättelseskyldighet. Inspektionen får i det enskilda fallet förbjuda att sådant anbud lämnas eller avtal ingås som avsesi första stycket. Lag 1995: 659.

Villkor m.m.

13 § Tillstånd enligt 3 eller 4 § för svenskt aktiebolag får ett förenas med villkor om att endast viss andel aktierna, en av direkt eller indirekt, får ägas av utländska rättssubjekt. Ett tillstånd får också förenas med villkor om att styrelseledamöter och suppleanter för dem samt verkställande direktör i bolaget skall vara svenska medborgare och bosatta i Sverige. Tillstånd enligt 3 eller 4 § får även för handelsbolag förenas med villkor avseende ägandet.

3-10 §§ får förenas med andra villkor än som avses i 14 § Tillstånd enligt 13 § samt med kontroll—och ordningsbestämmelser.

§ Tillstånd enligt 3 och 4 §§ får meddelas för viss tid eller tills vidare. 15

Återkallelse

Tillstånd enligt 3-10 §§ kan återkallas, tillståndshavaren åsidosatt 16 § om föreskrift i denna lag eller föreskrift, villkor eller bestämmelse som har en eller det finns andra särskilda skäl till återmeddelats med stöd av lagen om

kallelse. återkallelse får inte tillstånd till avtal enligt någon av 7-9 §§ som En avse

redan ingåtts. gäller med omedelbar verkan, inte något annat beslu- En återkallelse om

tas. Lag 1995:1659.

Uppgiftsskyldighet ägande i utländska rättssubjekt om

har tillstånd enligt 3 eller 4 § liksom svensk statlig myndig- 17 § Den som bedriver motsvarande verksamhet utan att behöva tillstånd skall, enhet som föreskrifter regeringen meddelar, lämna uppgifter till Inspektioligt de som ägande i utländska rättssubjekt som bedrinen för strategiska produkter om utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning av krigsmatever riel. lag 1995:1659.

Tillsyn och uppgiftsskyldighet

har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall stå under tillsyn av In- 18 § Den som spektionen för strategiska produkter. Regeringen får meddela föreskrifter om

tillsynen. Lag 1995:1659.

19§ har tillstånd enligt 3 eller 4 § skall, enligt de närmare före- Den som regeringen meddelar, till Inspektionen för strategiska produkter skrifter som heder och rörande den verksamhet för vilken lämna deklaration samvete

tillstånd har meddelats. Regeringen får meddela föreskrifter undantag från skyldigheten att om

lämna deklaration.

Regeringen får meddela föreskrifter om att uppgifter krigsmateriel har tillstånd enligt 6 § skall lämna om den som förts ut ur landet, som 8 § skall lämna uppgifter om inhar tillstånd enligt 7 eller den som gångna avtal. Lag 1995:1659.

§ skall efter anmodan av Inspek- 20 § Den har tillstånd enligt 3 eller 4 som lämna de upplysningar och handlingar som tionen för strategiska produkter tillträde till de lokaler där för kontrollen samt lämna inspektionen behövs har rätt att anlita biträde från andra statverksamheten bedrivs. Inspektionen i sin tillsyn. Lag 1995:1659. liga myndigheter

118 Bilaga3

21 § Den som har tillstånd enligt denna lag är skyldig att vid ändring i förhållanden som tagits i tillståndsansökan anmäla detta till Inspektionen

upp för strategiska produkter i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar.

Om tillståndet avser tillverkning av kemiska produkter, skall tillståndshavaren till inspektionen i enlighet med de föreskrifter som regeringen meddelar anmäla ändringar i verksamheten som planeras för pågående kalenderår. Lag 1995:1660.

22 § För att täcka statens kostnader för Inspektionen för strategiska

produkter skall den som har tillstånd att tillverka krigsmateriel enligt denna lag eller den som tillverkar produkter som omfattas av inspektionens tillsyn enligt 16 § lagen 1991:341 om strategiska produkter årligen betala en avgift, om det fakturerade värdet av tillverkarens sålda produkter dessa slag

av under året överstiger 2 500 000 kr. Inspektionen bestämmer avgiften efter ett för samtliga avgiftsskyldiga lika förhållande till det fakturerade värdet. Lag 1995:1659.

Revisorskontroll 23§ Om en revisor i sin granskningsverksamhet har anmärkt

ett företags efterlevnad av bestämmelsema enligt denna lag och anmärkningen har framförts i en sådan revisionsberättelse sägs i 10 kap. 5 § aktie-

som bolagslagen 1975:1385 eller 4 kap. 10 § lagen 1980:1103 årsredo-

om visning m.m. i vissa företag, skall han genast sända in kopia

en av revisionsberättelsen till Inspektionen för strategiska produkter. En revisor vid en svensk statlig myndighet har motsvarande skyldighet.

Överklagande

23 a § Beslut av Inspektionen för strategiska produkter att återkalla ett tillstånd enligt 16 § eller att bestämma en avgift enligt 22 § får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Andra förvaltningsbeslut enligt denna lag får inte överklagas. lag 1995:1659.

Ansvarsbestämmelser m.m.

24 § Bestämmelser om olovlig utförsel och försök därtill finns i lagen 1960:418 om straff för vamsmuggling.

sou 1999:38 Bilaga 3 119

någon 3-5 §§ eller 7-10 §§ eller mot förbud 25 § Den som bryter mot av har meddelats med stöd av 12 § döms, som uppsåtligen, till böter eller fängelse i högst två om gärningen har skett år. gärningen har skett oaktsamhet, till böter eller fängelse i högst om av sex månader. uppsåtligen vilseledande förmår Inspektionen för strate- Den som genom giska produkter eller regeringen att lämna tillstånd enligt någon av 3-5 §§ §§ och därigenom föranleder att avtal fullföljs eller tillhandahåleller 7-10 lande kommer till stånd döms till böter eller fängelse i högst två år. Om gärhar skett oaktsamhet, döms till böter eller fängelse i högst sex måningen av nader I ringa fall skall inte dömas till Lag 1995:1659. ansvar.

26 § Om brott enligt 25 § har begåtts uppsåtligen och det är att bedöma skall dömas till fängelse i lägst månader och högst fyra år. som grovt sex Vid bedömande brottet är grovt skall särskilt beaktas om brottet avsett om betydande värde. brottet varit stor omfattning eller varaktighet eller om av gämingen annars varit av särskilt allvarlig art. om

eller fängelse i högst månader döms den som uppsåtli- 27 § Till böter sex gen eller av oaktsamhet underlåter lämna underrättelse enligt 12 § eller att lämna uppgifter att enligt 17 underlåter att göra sådan anmälan som avses i 21 i fall än i 25 eller 26 § lämnar en oriktig uppgift i ansöannat som avses tillstånd eller i handling är betydelse för prövningen kan om annan som av ärende enligt denna lag eller annars ges in till tillsynsmyndigheav ett som ten, åsidosätter villkor eller bryter mot kontroll- eller ordningsbestäm- 4. ett en melse har meddelats med stöd av denna lag. som I ringa fall skall inte dömas till Lag 1995:1659. ansvar.

enligt denna lag skall inte dömas, gämingen är belagd 28 § Till ansvar om med straff i brottsbalken.

29 § Utbyte brott i 25 eller 26 § skall förklaras förverkat om av som avses det inte är uppenbart oskäligt.

åtal för brott 3 eller 4 § får väckas endast efter medgi- 30 § Allmänt mot vande av tillsynsmyndigheten.

lagz träder i kraft den l januari 1993, då lagen 1983:1034 om Denna kontroll tillverkningen krigsmateriel, m.m. och lagen 1988:558 om över av förbud utförsel krigsmateriel, skall upphöra att gälla. mot av m.m. Tillstånd har meddelats med stöd äldre lag skall vid tillämpningen som av den lagen meddelat enligt denna. av nya ansessom

2 1992:1300.

F 120 Bilaga 3

Beträffande tillstånd att tillverka krigsmateriel har meddelats svenskt I som

aktiebolag eller handelsbolag före den l januari 1993 får Inspektionen för i i strategiska produkter bestämma att tidigare meddelade villkor avseende å ägandet ändras. Beträffande tillstånd har meddelats svenskt aktiebolag

som l före nämnda datum får inspektionen vidare bestämma tillståndet skall

att

förenas med villkor om att nya styrelseledamöter och suppleanter för dem

i samt verkställande direktör i bolaget skall vara svenska medborgare och bo- F satta i Sverige. Om sådana villkor åsidosätts får tillståndet återkallas.

Bestämmelserna i 9 § skall tillämpas avtal av det slag som i 7 i avses

eller 8 även om avtalet grund av äldre bestämmelser inte krävt tillstånd.

1 Lag 1995:1659.

Denna lag’ träder i kraft den l februari 1996.

Avgifter enligt 22 § för år 1996 skall beräknas för tiden februari-decem-

ber. Som villkor för att en tillverkare skall avgiftsskyldig gäller då

vara att

det fakturerade värdet av sålda produkter under den tiden överstiger elva

tolftedelar av 2 500 000 kr.

Utrikesdepartementet

3 1995:1659.

Bilaga 4

Förordning 1992:1302 om krigsmateriel

Förordningenomtryckt 1997:690.

Pillämpningsområde och definitioner

krigsmateriel tillämpas sådan materiel som 1 § Lagen 1992:1300 om förordning. Materielen delas in i krigsmateär upptagen i bilagan till denna övrig krigsmateriel. Förordning 1997:690. riel för strid och

i denna förordning sådana pistoler, revolvrar, 2 § Med handeldvapen avses kulsprutepistoler kan tas med som personlig beväpgevär, karbiner och som eller benstöd. Förordning 1997:690. ning och användas utan lavett

Undantag från krav på tillstånd

1992:1300 krigsmateriel behövs inte 3 Tillstånd enligt 3 § lagen om

för handeldvapen inte är helautomatiska ändring eller ombyggnad av som

eller för tillverkning enstaka sådana vapen, av ammunition för bruk för den som enligt vapenlagen laddning av eget berättigad inneha jakt- eller sportskyttevapen, l996:67 är att kemiska produkter som klassificeårlig tillverkning av högst 100 gram behövs för medicinska eller farmaceutiska krigsmateriel och som ras som forskningsändamål. Förordning l 997:690. ändamål eller för

1992:1300 krigsmateriel behövs inte 4 Tillstånd enligt 4§ lagen om därtill, handeln regleras genom föreskrifter i för handeldvapen eller delar om

vapenlagen l996:67. Förordning 1997:690.

Innehållet i ansökningar

tillstånd tillverka krigsmateriel enligt 3 § lagen 5 § Ansökan om att krigsmateriel skall innehålla uppgift om 1992:1300 om medborgarskap, yrke och hemvist och, i fråga om den sökandes namn, för handelsbolag och aktiebolag bolag, firma och registreringsbevis samt ägarförhållandena vid ansökningstillfället, uppgift om krigsmateriel den sökande avser att tillverka, det eller de slag av som

och äga Förordning 1997:690. den plats där tillverkningen avses rum.

Senastelydelse 1997:124. förutvarande5 § 1996:74. ZSenastelydelseav

122 Bilaga 4

6 § Ansökan om tillstånd till verksamhet tillhandahållande

som avser av krigsmateriel, uppfinningar som rör krigsmateriel och metoder för framställning av sådan materiel enligt 4 § lagen 1992:1300 krigsmateriel skall

om innehålla uppgift om

den sökandes namn, medborgarskap, yrke och hemvist och, i fråga

om bolag, firma och registreringsbevis samt för handelsbolag och aktiebolag uppgifter om ägarförhållandena vid ansökningstillfället,

det slag av krigsmateriel, uppfinning rör krigsmateriel eller

som meto der för framställning av sådan materiel som skall omfattas den sökandes

av verksamhet, och

den eller dem som den sökande ämnar företräda. Förordning 1997:690.

7 § Ansökan om tillstånd att till någon i utlandet tillhandahålla där befintlig krigsmateriel, uppfinningar rör krigsmateriel eller metoder för fram-

som ställning av sådan materiel enligt 5 § lagen 1992:1300 krigsmateriel

om skall innehålla uppgift om

den sökandes namn, medborgarskap, yrke och hemvist,

materielens, uppfinningens eller metodens art och värde,

vem som har gjort materielen, uppfinningen eller metoden tillgänglig i utlandet,

4. köpare eller någon annan mottagare, slutanvändare av tillhandahållen krigsmateriel, och avsedd tidpunkt för tillhandahållandet. Förordning 1997:690.

8 Ansökan utförsel enligt 6§ lagen 1992:1300 krigsmateriel

om om skall innehålla uppgift om

den sökandes namn och hemvist,

materielens slag, mängd och värde,

köpare, mottagare och slutanvändare,

anledningen till utförseln, och

begärd giltighetstid för utförseltillstånd och avsedd tidpunkt för utförseln. Förordning 1997:690.

Utfdrsel av handeldvapen

Undantag från utförselförbud 9 En enskild får för personligt bruk vid

person utresa från Sverige utan tillstånd enligt lagen 1992:1300 om krigsmateriel föra med sig handeldvapen och ammunition till vapnet, om personen enligt vapenlagen l996:67 är berättigad att inneha vapnet här i landet och skall återinföras.

vapnet

Ytterligare bestämmelser utförsel handeldvapen finns i

om av m.m. vapenlagen. Förordning 1997:690.

10 § har upphävts förordning 1995:1662.

genom 3Senastelydelse l995: l 662. Senastelydelse 1996:74.

Bilaga 4 123

Beslut av polismyndighet

ll En polismyndighet prövar frågor utförsel av sådana handeldvaom och delar till dem utgör övrig krigsmateriel och i förekommande pen som den sökande är berättigad att inneha vapnet fall tillhörande ammunition, om här i landet enligt vapenlagen l996:67 och vill föra ut högst tio vapen vid flyttning till utlandet, vill föra för användning vid jakt, tävling eller övning utomut vapen lands, om vapnen skall återinföras, vill överföra högst tio till en enskild person i ett nordiskt land elvapen ler ett annat land har tillträtt den europeiska vapenkonventionen, som 4. vill föra vapnet eller delar det för reparation, översyn eller någon ut av liknande åtgärd, materielen skall återinföras, eller annan om vill återutföra eller delar därav efter reparation, översyn eller nåvapnet liknande åtgärd, utförseln skall ske till mottagare i land från gon annan om vilket införseln har skett. Utförsel handeldvapen till enskild enligt 3 får medges endast av en person den sökande kan visa att mottagaren är berättigad att inneha vapnet i det om land dit utförseln skall ske. Förordning 1997:690.

12 § Frågor tillstånd i fall som avses i 11 § prövas, om den begär tillstånd är enskild person: av polismyndigheten i om som en den där är folkbokförd, eller, inte är folkbokförd i on personen om personen Sverige, polismyndigheten i den on där personen är bosatt, av den begär det är juridisk av polismyndigheten i den om som en person: där styrelsen har sitt säteeller där förvaltningen bedrivs, eller. i fråga om ort dödsbo eller konkursbo, polismyndigheten i den avlidnes eller i konkursav gäldenärens folkbokföringsort. Förordning 1997:690.

13 § Meddelas enligt ll § tillstånd till utförsel handeldvapen skall en av tillståndsbeslutet översändas till Rikspolisstyrelsen, om kopia av utförseln skall ske till främmande stat som har tillträtt den europeen iska vapenkonventionen och inte är avsedda för en statlig myndighet vapnen i mottagarlandet, skall föras ut för tid som överstiger tre månader, och vapnen en det inte är fråga eller vapendelar som anges i 13 kap. 5 § vaom vapen penförordningen 1996:70. Rikspolisstyrelsen skall underrätta behörig myndighet i den främmande

utförseln. Förordning 1 996: 74. staten om

Féreskrifler Generaltullstyrelsen av 14 Generaltullstyrelsen får meddela föreskrifter om utförsel av sådana

handeldvapen med tillhörande ammunition som har förts in i landet enligt bestämmelserna i 2 kap. l3 § b vapenlagen

l996:67,

5Senastelydelse 1996:74.

° Senastelydelse 1996:74.

l24 Bilaga 4 SOU 1999238

har förts genom landet av en resande i enlighet med bestämmelserna i lagen 1973:980 om transport, förvaring och förstoring av införselreglerade varor, m.m. i anslutning till jakt, tävling eller övning i ett annat land. Förordning 1997:690.

Anmälan till tullmyndighet om utfdrsel av krigsmateriel 15 § Utförsel av krigsmateriel som inte omfattas av föreskrifterna i ll eller l4 § skall anmälas till tullmyndighet senast en vecka före den tidpunkt då utförsel avses ske. Anmälan behöver inte göras, om utförseln enligt vad som anges i utförseltillståndet avser materiel som förs ut för reparation, översyn eller någon liknande annan åtgärd och som skall âterinföras, materiel som återutförs efter reparation, översyn eller någon likannan nande åtgärd, materiel som skall föras ut för demonstration eller lån och skall som återinföras i den utsträckning den inte förbrukas, eller materiel som förs ut efter utbyte eller återsänds efter reklamation, felleverans eller av något annat liknande skäl. Generaltullstyrelsen eller den tullmyndighet Generaltullstyrelsen besom stämmer får, om det finns särskilda skäl till det, i enskilda fall medge undantag från första stycket. Förordning 1997:690.

Marknadsföring 16 § Sådan redovisning som avses i ll § lagen 1992: 1300 krigsmateom riel skall innehålla uppgift om i vilka länder utanför Sverige det bedrivs marknadsföring, vilka bestämda mottagare marknadsföringen riktar sig till och vilken materiel marknadsföringen avser. Redovisningen skall avse varje kalenderkvartal och lämnas till Inspektionen for strategiska produkter senast en månad efter kvartalets slut. Förordning 1995:1662.

Underrättelse anbud eller avtal om 17 Underrättelser som avses i 12 § lagen 1992:1300 krigsmateriel om skall lämnas senast fyra veckor innan anbudet eller, där anbudsförfaavges rande inte förekommer, innan avtalet ingås, om inte Inspektionen för strategiska produkter i det enskilda fallet medger undantag från denna föreskrift. Underrättelsen skall innehålla uppgift om namn och hemvist i fråga om anbudstagaren eller den med vilken man avser att ingå avtal, och , materielens slag, mängd och uppskattade värde. Förordning 1997:690. 7Senastelydelse 1995:1662.

Bilaga 4 125

18 § Underrättelse enligt 12 § lagen 1992:1300 om krigsmateriel behöinte lämnas, anbudet eller avtalet uteslutande avser försäljning eller ver om tillhandahållande till tidigare köpare eller mottagare i ett visst land annat en reservdelar, komponenter eller utrustning till krigsmateriel i det fall utförav seltillstånd har meddelats för krigsmaterielen eller reservdelar, komponenter utrustning till krigsmaterielen under de senaste tre åren. Förordeller annan ning 1997:690.

19 § har upphävts förordning 1995:1662. genom

Uppgifts- och deklarationsskyldighet enligt lagen 1992:1300 krigsmateriel om 20 Uppgifter i 21 § lagen 1992:1300 krigsmateriel om som avses om ändring i förhållanden tagits i tillståndsansökan skall anmälas som upp en Inspektionen för strategiska produkter inom månad efter det att tilltill en ståndshavaren fått kännedom att förhållandena ändrats. om Om ändringen innebär att tillverkning eller verksamhet som avser tillhandahållande krigsmateriel har upphört, skall anmälan göras senast den 31 av december det kalenderår då verksamheten har upphört. Om tillståndet tillverkning av kemiska produkter, skall ändringar i avser planeras anmälas till inspektionen senast 210 dagar innan verksamheten som de genomförs. Förordning 1997:690.

21 § Deklarationer enligt 19 § första stycket lagen 1992:1300 om krigsfakturerad och levererad krigsmateriel. Deklarationen materiel skall avse skall innehålla uppgift om l materielens slag och kvantitet, . materielens fakturerade värde, ordemummer och tidpunkt för leverans, 4. mottagarens namn och hemvist, och i förekommande fall till vilket utförseltillstånd eller till vilket tillstånd till verksamhet tillhandahållande av krigsmateriel varje leverans som avser hänför sig. Förordning 1997:690.

22 Deklarationer i 21 § skall ges in till Inspektionen för strasom avses tegiska produkter tillståndshavare enligt 3 § lagen 1992:1300 om krigsmateriel inom av en månad efter varje avslutat kalenderkvanal, och krigsmateriel årligen senast den av tillståndshavare enligt 4 § lagen om verksamheten föregående år. 31 januari och avse En tillståndshavare inte har utnyttjat sitt tillstånd under ett helt kalensom derår skall anmäla detta till Inspektionen för strategiska produkter senastden 31januari följande år. Deklarationer enligt första stycket skall lämnas en blankett som Inspektionen för strategiska produkter tillhandahåller. Förordning 1997:690.

3Senastelydelse 1997:124.

° Senastelydelse 1995:1662.

126 Bilaga 4

23 §° Den som har tillstånd enligt 7 eller 8 § lagen 1992:1300 om krigsmateriel skall lämna uppgift till Inspektionen för strategiska produkter om upplåten rätt att utomlands tillverka krigsmateriel eller ingånget avtal om om samarbete med någon i utlandet. Uppgifterna skall redovisa vad avtalen avser, om de fortfarande är i kraft, om tillverkning eller utveckling enligt något sådant avtal alltjämt förekommer och hur samarbetet bedrivs. Uppgifterna skall lämnas årligen senast den 31 januari och förhållanavse dena den 31 december föregående år. Förordning 1997:690.

24 §" Den som enligt 17 § lagen 1992: 1300 om krigsmateriel är skyldig att lämna uppgift till Inspektionen för strategiska produkter om ägande i utländska rättssubjekt som bedriver utveckling, tillverkning, marknadsföring eller försäljning krigsmateriel skall lämna uppgift av om det utländska rättssubjektets och adress, namn var det utländska rättssubjektet bedriver sin verksamhet, hur stor del av det utländska rättssubjektet som ägs av det svenska rättssubjektet, och vilken art av verksamhet i fråga krigsmateriel om som det utländska rättssubjektet bedriver. Uppgifterna skall lämnas årligen senast den 31 januari och förhållanavse dena den 31 december föregående år. Förordning 1997:690.

Deklarationsskyldighet enligt Förenta nationernas konvention om förbud mot kemiska vapen 25 §2 En deklaration enligt 19 § lagen 1992:1300 om krigsmateriel skall ges in till Inspektionen för strategiska produkter den av som producerar, bereder, förbrukar, förvärvar, avyttrar eller lagrar ämnen som avses i bilagan avsnitt C, eller under föregående kalenderår producerat, berett, förbrukat, förvärvat, avyttrat eller lagrat sådana ärrrnen. Detta gäller även sammansatta kemiska produkter, blandningar, formuleringar eller dylikt som innehåller något de ämnen av som är upptagna i bilagan avsnitt C. Med att producera också ämnet framställts avses att som en mellanprodukt i en process eller att ämnet uppstått som en samprodukt, biprodukt eller förorening i en process. Deklarationsskyldigheten enligt första stycket omfattar inte den som årligen tillverkar högst 100 gram av sådana kemiska produkter för medicinska eller farmaceutiska ändamål eller för forskningsändamål. Förordning 1997:690.

° Senastelydelse 1995:1662. " Senastelydelse 1995:1662.

2 Senastelydelseavförutvarande22 § 1995:1662. a

Bilaga 4 127

26 5 Den är deklarationsskyldig enligt 25 § skall ge in en deklaration som den 31 januari årligen och verksamheten under det föregåsenast avse ende kalenderåret årlig deklaration, den 30 september årligen och den verksamhet som planeras senast avse för det kommande kalenderåret planeringsdeklaration, senast 210 dagar innan anläggning påbörjas inledande deklaraen ny tion eller ändringar i förhållande till tidigare ingiven deklaration genomförs.

27 § Deklarationer avses i 26 § skall innehålla uppgifter om som företagets namn, adress och antal anläggningar inom företaget, varje enskild anläggnings adress, ägare eller bolag som driver namn, den, exakta läge och antal produktionsenheter inom anläggningen, varje produktionsenhets exakta läge, 4. detaljerade tekniska beskrivningar anläggningen, inklusive detaljeav rade ritningar och förteckningar över utrustning, huvudsaklig verksamhet vid varje anläggning och dessenhete , finns i avsnitt C i bilagan till denna förordning för varje ämne som a grunden för deklarationsskyldigheten enligt 25 b entydigt kemiskt på ärrmet, CAS-nummer Chemical Abstracts namn Service eller, sådant saknas, strukturformel samt handelsnamn eller triom vialnamn, c namnet på den produkt ämnet ingår i samt halt av ämnet i respeksom tive produkt. d den totala mängden i kilogram som vid varje anläggning producerats eller syntetiserats eller planeras bli producerad eller synteti- serad, med uppgift tidsperioder för förväntad produktion, om beretts eller planeras bli beredd, förbrukats eller planeras bli förbrukad, lagrats eller planeras bli lagrad, och e varje förändring under året eller förväntad förändring vid anläggningen i jämförelse med tidigare ingivna detaljerade tekniska beskrivningar av anläggningen, inklusive detaljerade ritningar och förteckningar över mustning, samt f de ändamål för vilka ämnet producerats, beretts, förbrukats eller lagrats eller kommer att bli producerat, berett, förbrukat eller lagrat för.

28 ä Årliga deklarationer i 26 § skall för varje ämne som finns i som avses avsnitt C i bilagan till denna förordning också innehålla uppgifter om framställningsmetoder samt och mängd av utgångsämnen som namn använts för produktionen, den totala mängden i kilogram som vid varje anläggning a förvärvats, med uppgift om överlåtare, b avyttrats eller förts över, med uppgift om mottagare, och annars de ändamål för vilka ämnet förvärvats eller avyttrats.

128 Bilaga4 sou 1999:38

Avgifter

29 § Avgift tas ut för prövning av ansökan om tillstånd enligt ll För avgiftens storlek gäller bestämmelserna i 9-14 §§ avgiftsförordningen 1992: 191 varvid avgiftsklass 2 tillämpas. Förordning 1993384. A. Förteckning över krigsmateriel for strid KS enligt lagen 1992: 1300 om krigsmateriel

KS I Eldrörsvapen med kaliber 20 mm m. m. . Gevär och karbiner, tillverkade efter år 1937, som utformats för strid a. att de är anordnade för utskjutning av granater, har fäste för bajonett genom eller annat sätt är särskilt anpassade för militära stridshandlingar samt såsom automatkarbiner, kulsprutepistoler, kulsprutehelautomatiska vapen gevär och kulsprutor, Slutstycken, eldrör pipor och lådor till ovanstående vapen.

KS2. Eldrörsvapen med kaliber .20 mm m. m. Artilleripjäser, såsom kanoner och haubitsar, granatkastare samt pansara. vämsvapen såsom granatgevär och pansarskott, Eldsprutor, Eldrör, mekanismer, lavetter, markplattor och rekylhäminrättningar för c. ovanstående vapen.

KS3. Ammunition och stridsdelar för eldrörsvapen m. m. Ammunition för strid användbar för materiel under KSl och KS2, a. Projektiler, granatkroppar, målsökare och stridsdelar för ovanstående ammunition.

KS4. Robotar, raketer, torpeder, bomber m. m. Robotar missiler, raketer, torpeder, bomber, hand- och gevärsgranater, a. land- och sjöminor för strid, Apparater och anordningar utformade för armering, utläggning och utskjutning av ovanstående materiel, Målsökare, stridsdelar, tändrör, zonrör, motorer, styrsystem, eldrör och c. lavetter för ovanstående materiel.

KS5. Apparater och utrustningar för inriktning och styrning m. m. av krigsmateriel för strid m. m. Eldledningsutrustningar funktionellt ingående i vapensystem som är väa. sentliga för den slutliga inriktningen enligt KS1, KS2 eller KS4 såav vapen sikten, riktinstrument, apparater för skjutelement- eller banberäkningar som samt sensorer, Målföljnings- och målbelysningssystem samt lokaliseringsutrustningar slutlig inriktningsinformation. som ger vapen och vapensystem en

Bilaga4 129

KS6. ABC-stridsmedel m. m. Kärnladdningar radiologiska, biologiska och kemiska stridsmea. samt del, Apparater och andra anordningar för spridning radiologiska, bioloav giska och kemiska stridsmedel, Speciella delar och substanser till materiel enligt ovan. c.

KS7. Krut och sprängämnen m. m. Militära krut och drivmedel för ammunition, robotar, missiler, raketer, a. torpeder m. m., Militära högexplosiva sprängämnen för kärnladdningar, ammunition, robotar, missiler, raketer, torpeder, bomber, granater, minor m. m., Militära förstöringsladdningar och militär pyroteknik, c. Militära gelatineringsmedel, inklusive ämnen t.ex. oktal eller blandningar sådana ämnen t.ex. napalm särskilt utformade för att, när de är av blandade med petroleumprodukter, åstadkomma ett brandmedel av gelkonsistens för användning i bomber, granater eller eldsprutor eller för annan stndsinsats.

KS8. Krigsfanyg m. m. Fartyg, båtar och andra över- och undervattensfarkoster som utformats för strid att de är beväpnade eller förberedda härför, eller i övrigt är utgenom rustade för att lägga ut eller skjuta ut krigsmateriel.

KS9. Stridsflygplan m. m. Luft- och rymdfarkoster utformats för strid genom att de är beväpsom nade eller förberedda härför eller utrustade eller utformade för insats av materiel under KS4 och KS6.

KSIO. Stridsfordon m. m. Stridsfordon samt andra beväpnade eller bepansrade fordon, liksom forförberetts för beväpning eller utformats för utskjutning eller utläggdon som ning av stridsmedel.

KSI1. Riktade energivapensystem. Laser-, partikelstråle- eller mikrovågsystem särskilt utformade för att vid militär stridshandling skada eller förstöra ett mål.

Förteckning övrig krigsmateriel ÖK enligt lagen B. över 1992:1300 om krigsmateriel

I denna förteckning med "särskilt modifierade för militärt bruk" en avses strukturell, elektrisk eller mekanisk ändring som medför utbyte av en komponent med åtminstone speciellt utformad militär komponent, eller tillägg en av åtminstone en sådan komponent.

130 Bilaga 4

En produkt anses särskilt utformad för militärt bruk om den primärt utvecklats eller konstruerats utgående från en militär specifikation eller målsättning oavsett om den också har en civil användning. Med "speciella delar och komponenter" avses delar och komponenter som utformats särskilt för militärt bruk eller modifierats härför enligt ovanstående definition samt är färdigbearbetade till sitt avsedda utförande eller att endast någon eller några oväsentliga arbetsoperationer återstår. Maskinelement och elektriska och elektroniska komponenter av standardtyp utgör dock krigsmateriel, om modifieringen är av mindre omfattning och inte väsentligen ändrar komponentens funktion. ÖK21. Eldrörsvapen med kaliber 20 mm m. m. Gevär och karbiner tillverkade före år 1938 eller utformade för jakt och a. Sportskytte samt enhandsvapen som revolvrar och pistoler; med undantag av antika eldhandvapen tillverkade före år 1890. reproduktioner av sådana vaslätborrade för jakt och Sportskytte samt luft- och fjädervapen elpen, vapen ler kolsyrevapen vars anslagskraft 4 meter från pipans mynning är S 10joule, Sådana speciella delar till vapen enligt a. som är underkastade bestämmelserna i vapenlagen, c. Speciella delar till vapen enligt KSl.

ÖK22. Eldrörsvapen med kaliber 220 mm m. m. en a. Sådana eldrörsvapen enligt KS2 som enbart är utformade för utskjutning av icke förstörelsebringande ammunition, Speciella delar och utrustningar till eldrörsvapen med kaliber 220 mm enligt ovan och enligt KS2.

ÖK23. Ammunition m. m. a. Rök-, lys- och övningsammunition till vapen enligt KSl, KS2 och KS4, Ammunition med expanderande kula av typ som används för jakt elen ler Sportskytte, Säkrings- och armeringsinrättningar, tändrör och tändkedjeanslutningar, c. Speciella delar till ammunition enligt ovan och enligt KS3.

ÖK24. Bomber, torpeder, raketer, robotar och missiler m. m. Övnings-, rök-, lys- och remsversioner materiel enligt KS4 a och a. av Apparater och anordningar för lokalisering, upptäckt, svepning, röjning, desarmering eller sprängning av materiel enligt KS3 och KS4, c. Speciella delar och utrustning till materiel enligt ovan och enligt KS4.

ÖK25. Spanings- och mätutrustningar särskilt utformade eller modim. m. fierade för militärt bruk m. m., bl. a. a. Avstånds-, positions- och höjdmätningsutrustningar, upptäckts-, igenkännings- och identiñeringsutrustningar samt utrustningar för integrering av sensorer, Elektroniska, elektro-optiska, gyrostabiliserade, akustiska och optiska observationsutrustningar,

Bilaga4 131

c. Utrustningar för att undertrycka akustiska, radar, infraröd och andra emissioner,

Speciella delar för materiel enligt ovan och enligt KS5.

ÖK26. Skyddsmateriel m. m.

a. För militärt bruk utformad utrustning för skydd och försvar mot konventionella stridsmedel samt mot biologiska kemiska stridsmedel el-

agens, ler radioaktiva material enligt KS6,

För militärt bruk utformad utrustning för upptäckt och identifiering av biologiska och kemiska agens och radioaktivitet,

c. Konstruktioner av kombinationer av material särskilt utformade för att åstadkomma skydd mot vapenverkan för militära system,

Speciella delar till materiel enligt ovan.

ÖK27. sprängämnen m. m.

a. I militära sprängämnen, krut och drivmedel ingående speciella produkter såsom additiver och stabilisatorer samt andra substanser och blandningar som är speciella för tillverkning av produkter enligt KS7.

ÖK28. Fartyg för bevakning. Komponenter och utrustning

som särskilt utformats eller modifierats för krigsfartyg samt särskild marin utrustning m. m.

a. Fartyg för bevakningsändamål som inte är utformade för militära stridshandlingar,

Motorer särskilt utformade eller modifierade för fast installation i krigsfartyg samt ubåtsbatterier,

c. Apparater för upptäckt av föremål under vattnet särskilt utformade för militära ändamål och kontrollutrustning härför,

Ubåts- och torpednät,

e. Kompasser, kursindikatorer och tröghetsnavigeringsutrustningar särskilt utformade för ubåtar,

Speciella delar till materiel enligt ovan och enligt KS8.

ÖK29. Flygplan och helikoptrar särskilt utformade eller modifierade för militärt bruk m.m.

a. Flygplan, helikoptrar och andra luftfarkoster inklusive sådana för militär spaning, militär utbildning och militärt underhåll,

Flygmotorer särskilt utformade för användning i militära flygplan och helikoptrar enligt a,

c. Obemannade luftfarkoster och självstyrande, programerbara farkoster och deras startlavetter, markutrustning och utrustning för kommunikation och styrning,

Utrustningar för övertrycksandning och tryckdräkter för användning i flygplan och helikoptrar, G-dräkter, militära flyghjälmar och skyddsmasker, syrgasutrustningar för flygplan, helikoptrar och missiler samt katapulter och andra utskjutningsutrustningar för räddning av personal,

e. Fallskärmar för stridande personal, lastfällning och fartreduktion,

Speciella delar till materiel enligt ovan och enligt KS9.

132 Bilaga 4

ÖK30. Fordon, särskilt utformade eller modifierade för militärt bruk m. m., bl.a. a. Bärgningsfordon, Pjäsfordon och dragfordon särskilt utformade för att dra artilleripjäser och stridsfordon, Amñbiefordon, fordon for djupvadning samt markeffektfarkoster, c. Mobila verkstäder särskilt utformade for att betjäna militär utrustning, Speciella delar till materiel enligt ovan och enligt KSl0. e.

ÖK3I. Riktade energivapensystem m. m. Speciella delar till riktade energivapensystem. a.

ÖK32. Fortiñkatoriska anläggningar m. m. Fortiñkatoriska anläggningar primärt är konstruerade för vapenina. som satseller for direkt ledning av sådan insats, Produktionsunderlag for anläggningar enligt ovan.

ÖK33. Elektronisk utrustning särskilt utformad för militärt bruk m. m. Störutrustning och motmedelsutrustning mot störning inklusive elektroa. nisk störutrustning ECM och motmedelsutrustning ECCM, Motmedelsutrustningar för undervattensbruk, inklusive akustiska och magnetiska störutrustningar och skenmål, utformade för att introducera främmande eller falska signaler i sonarmottagare, c. Säkerhetsutrustningar för datorer och för transmissionsutrustningar och signalförbindelser i vilka krypto utnyttjas, Speciella delar och komponenter för materiel enligt ovan.

ÖK34. Fotografisk och elektrooptisk bildutrustning särskilt utformad för militärt bruk m. m. a. Flygspaningskameror och tillhörande utrustning, Filmfrarnkallnings- och kopieringsapparater, c. Infraröd-, värmebilds- och ljusförstärkarutrustningar samt motmedel mot sådana, Speciella delar och komponenter för materiel enligt ovan.

ÖK35. Övningsmateriel

m. m. För militärt bruk utformad utrustning för utbildning i handhavande av a. materiel upptagen i denna förteckning, Speciella delar och komponenter för materiel enligt ovan.

ÖK36. Utrustning för tillverkning av krigsmateriel, m. m. a. Särskilt utformad eller modifierad tillverkningsutrustning och speciella delar och komponenter härför, Särskilt utformade miljöbetingade testanordningar för certifiering, kvaliticering eller provning, c. Produktionsunderlag för tillverkning av krigsmateriel.

Bilaga 4 133

ÖK37. Programvara. Programvara särskilt utformad eller modifierad för utveckling och proa. duktion eller användning i utrustning eller materiel enligt denna förteckav ning, Särskild programvara enligt följande Programvara särskilt utformad för militära lednings-, kommunikations-, stymings- eller underrättelsetillämpningar, Programvara särskilt utformad för simulering av händelseförloppet hos militära vapensystem, Programvara för bestämmande effekten av konventionella nukleära, av kemiska och biologiska vapen.

C. Förteckning över produkter/ämnen för vilka deklarationsskyldighet föreligger enligt 25 § förordningen 1992:1303 om krigsmateriel CAS-nummer O-Alkyl C10, inkl. cykloalkyl- alkyl- Me, Et, n-Pr eller i-Pr- ñuorofosfonater Sarin: O-Isopropyl-metylñuorofosfonat 107-44-8 ex: Soman: 0-Pinakolyl-metylfluorofosfonat 96-64-0 O-Alkyl S C10, inkl. cykloalkyl-N,N-dialkyl Me, Et, n-Pr eller i-Pr-amidofosforylcyanider Tabun: O-Etyl-N,N—dimetylamidofosforylex: cyanid 77-81-6 O-Alkyl H eller S C10, inkl. cykl0alkyl-S-2-dialkyl-Me, Et, n-Pr eller i-Pr-aminoetylalkyl Me, Et, n-Pr eller i-Pr-fosfonotiolatcr och motsvarande alkylerade eller protonerade salter VX: O-Etyl-S-Z-diisopropylaminoetylex: metylfosfonotiolat 50782-69-9 Svavelsenapsgaser

2-kloretylklormetylsulfid	2625-76-5
Senapsgas: Bis2-klorety1sulfid	505-60-2
Bis2-kloretyltiometan	63869-13-9
Sesquisenapsgas: l,2-Bis2-kl0retyltioetan	3563-36-8
l,3-Bis2-kloretyltio-n-propan	63905- 10-2
1,4-Bis2-kloretyltio-n-butan	142868-93-7
l,5-Bis2-kloretyltio-n-pentan	142868-94-8
Bis2-kloretyltiometyDeter	639 l 8-90-1
Bis2-kloretyltioetyDeter	639 l 8-89-8

Syresenapsgas: Lewisiter

Lewisit 2-Klorvinyldiklorarsin	541-25-3
Lewisit Bis2-kl0rvinylklorarsin	40334-68-8
Lewisit Tris2-klorvinylarsin	40334-70-1

134 Bilaga 4

Kvävesenapsgaser

HNl: Bis2-kloretylety1amin	538-07-8
HN2: Bis2-kl0retylmetylamin	51-75-2
HN3: Tris2-kl0retylamin	555-77-1
Saxitoxin	35523-89-8
Ricin	9009-86-3

AlkylMe, Et, n-Pr eller i-Pr-fosfonyldifluorider

DF: Metylfosfonyldiñuodd 676-99-3 ex: 10. O-Alkyl H eller S C10, inkl. cykloalky1-O-2dialkyl Me, Et, n-Pr eller i-Pr-aminoctylalkyl Me, Et, n-Pr eller i-Pr-fosfonit och motsvarande alkylerade eller protonerade salter

QL: O—Etyl-O-2-diisopropylaminoetylex:

metylfosfonit	57856- l -8 1
11. Klorsarin: O-Isopropyl-metylklorofosfonat	1445-76-7
12. Klorsoman: 0-Pinakolyl-metylklorofosfonat	7040-57-5

Denna förordning träder i kraft den l november 1997.

Bilaga 5

Dagordning

1 § Ordföranden hälsar välkommen och inleder

2 § Deltagarna presenterar sig

3 § Till dagordningen bifogas regeringens riktlinjer för

vapenexport. Utredningens uppdrag är att undersöka

behovet preciseringar i avsnittet som berör s.k.

följdleveranser. Vad är Er uppfattning om utformningen av reglerna för följdleveranser

4 § Finns det ett behov av förändring av följdleveransregeln

Om så är fallet, i vilket avseende

5 § Mötet avslutas

Sändlista Celsius AB Ericsson Microwave Systems AB Hägglunds Vehicle AB

VOLVO Aero Corporation

Försvarsindustriföreningen

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen

Kristna Fredsrörelsen Amnesty International Röda Korset

Försvarsdepartementet

136 Bilaga 5

PROTOKOLL

Hearing 1998-11-25 Plats: Rotundan, Rosenbad 4 Tid: 10.00 12.00

HEARING beträffande för

— regeringens riktlinjer

följ dleveranser vid vapenexport.

Närvarande: Lars Norberg, utredare Wiktoria Dagerås Wittboldt, utredningssekreterare Celsius AB Jan-Erik Averås

Tomas Tjäder Ericsson Microwave Systems AB Gerd Eneskans

Bertil Hellström

Försvarsindustriföreningen FiF Björn Anderö

Dag Törnblom Hägglunds Vehicle AB Representerades av FiF SAAB AB Dennis Harlin VOLVO Aero Corporation Lars Ekberg

Mats Hugosson Svenska Freds- och Skiljedoms- Åsa Carlman föreningen Jens Pettersson Kristna Fredsrörelsen Bjarte Björsvik

Peter Brune Amnesty International Elisabeth Löfgren Försvarsdepartementet Lars Fagerberg

Bilaga 5 137

Ordföranden Lars Norberg hälsade deltagarna välkomna och 1 § inledde hearingen.

2 § Deltagarna presenterade sig.

3 § Deltagarna lämnade sina synpunkter utformningen av

riktlinjemas regler s.k. följdleveranser, 3§ och 4§ dagordningen.

Försvarsindustriföreningens, representant inledde: Inom F iF finns

FiF

arbetsgrupp, AG Fakta i vilken ingår representanter från en gemensam de företag ingår i FiF‘. De har valt att lämna en gemensam syn som utformningen och tillämpningen av följdleveransreglema. Avseende den nuvarande tillämpningen av följdleveransuppfattas denna restriktiv dock balanserad. bestämmelserna som men så andel 41 101 fall, de varit uppe till Att en stor som av av som

i rådgivande nämnd eller exportkontrollråd, har avslagits prövning

visar denna restriktivitet. Antalet är dock förvånansvärt stort med på hänsyn till riktlinjemas mycket klara skrivning att endast ovillkorliga hinder skall föranleda avslag. I avsaknad av en mer detaljerad

information de avslagna ärendena har vi dock inte möjlighet att om närmare analysera tillämpningen. försvarsindustrin det största betydelse att den nuvarande För är av ..om inte ovillkorligt hinder möter. kvarstår. Garanterad skrivningen och ammunition, möjlighet till

tillgång till ersättningsmateriel

renovering och modifiering upphandlad materiel samt komplettering av

anskaffningen avgörande trovärdighetsfråga. En försvagning

av är en den nuvarande skrivningen skulle förorsaka stora svårigheter i vår av och omedelbart utnyttjas våra konkurrenter för att i marknadsföring av sin marknadsföring ifrågasätta svensk trovärdighet. Beträffande för svensk tillståndsgivning och våra principerna europeiska samarbetsländers regler, måste dessa överensstämma. Struktureringen den europeiska försvarsindustrin med åtföljande av beroende mellan länder och mellan försvarsindustrier ömsesidigt innebär vi måste ha villkor för följdleveranser som de andra att samma europeiska länderna med kvalificerad försvarsindustri, Tyskland, en Frankrike, Italien, Spanien och Storbritannien. I det arbete som dessa och vår genomför, för att gemensamt finna länders regeringar egen nu för underlätta den europeiska försvarsindustrins vägar att restrukturering, är exportpolitiken för industrin mycket viktig fråga. en restriktiv linje än de andra länderna, vad

Skulle Sverige välja en mer

Se FiF’s fickhandbok 1998-1999.

138 Bilaga 5

avser följdleveransreglema, riskerar våra möjligheter till samarbete att påtagligt försämras och i vissa fall omöjliggöras. Vad gäller inskränkningar möjligheten att erhålla av följdleveranser, måste denna grundas internationellt vedertagna grunder, inte på inrikespolitisk argumentation. De ovillkorliga hindren som närmast är aktuella i detta sammanhang är sanktioner beslutade av FN’s säkerhetsråd och EU’s ministerråd. Enligt vår uppfattning bör denna tillämpning kvarstå. Uttalanden och beslut i EU-parlamentet av och Europarådet har i debatten krigsmaterielexporten anförts om som utgörande hinder för följdleverans enligt riktlinjerna. Sådana uttalanden och beslut uppfattas inte i vår omvärld bindande och bör därför som inte ses som ovillkorliga hinder.

Angående vad som bör inrymmas i följdleveransbegreppet ska

man inte glömma bort att ett beslut som rör export i slutändan är ett politiskt beslut. Det är då viktigt att inte låsa den politiske upp beslutsfattaren med detaljerad skrivning vad skall en av som anses utgöra följdleveranser. Nuvarande skrivning är flexibel och bra. Det har hävdats att följdleveransbegreppet har tänjts. Detta påstående är nonsens. Siffrorna från EKR som beskriver att 41 ärenden 100 har av fått avslag visar att praxis är fortsatt restriktiv. En följdleveranskategori som varit omdebatterad gäller s.k. systemberoende. Enligt vår uppfattning avser detta leverans av ett delsystem till tidigare gjord en

systeminvestering, dvs. följdleveransen skall starkt integrerad med

vara den ursprungliga leveransen. Ett exportavslag skall innebära betydande ekonomiska och tekniska svårigheter för den mottagande staten. Beträffande varaktigheten ett svenskt åtagande delar FiF den av

uppfattning som ISP givit uttryck för i sin redovisning till

Konstitutionsutskottet, nämligen att åtagandet bör gälla så länge en mottagande stat finner det meningsfullt att ha kvar ett system i sin försvarsmakt. Angående uttrycket eller där det annars vore oskäligt att inte ge tillstånd" illustreras detta följande situationer: licensavtalsleveav ranser efter avtalets utgång, kompletterande leveranser tidigare civil av materiel, vissa slag systemberoende leveranser samt återleveranser. av Vad beträffar mänskliga rättigheter är det uppenbart att det, utöver

s.k. ovillkorliga hinder också måste finnas möjlighet för regeringen

en att förhindra en följdleverans i de fall där ett utförseltillstånd skulle uppfattas som djupt oetiskt enligt västerländskt rättsmedvetande. Så skedde också 1991 när Sverige avbröt leveranserna till ex-Jugoslavien innan FN’s säkerhetsråd hade beslutat vapenembargo. Sådant om exportförbud bör dock begränsas till den typ materiel i det av som enskilda fallet bedöms kunna komma att utnyttjas för förtryck av mänskliga rättigheter såsom t.ex. handeldvapen med ammunition.

Bilaga5 139

Strategisk materiel för skyddande av landets suveränitet bör i sammanhanget bedömas för sig.

Avslutningsvis vill FiF betona att de nuvarande riktlinjerna fungerar tillfredsställande. Besluten beträffande exporten är ytterst politiska och vi ställer oss tveksamma till att begränsa den politiska handlingsfriheten med ett detaljerat regelverk.

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens representant, i gemensamt uttalande med Kristna Fredsrörelsen, anförde: Inledningsvis vill sammanfatta våra ståndpunkter. Syftet med att den svenska krigsmaterielexporten är reglerad är vår utrikespolitik och vår strävan efter att respekt för mänskliga rättigheter inte ska komprometteras av vår krigsmaterielexport.

Vi anser att samma regler bör gälla för s.k. följdleveranser av krigsmateriel som för nya affärer. Att möjliggöra att leveranser av reservdelar kan ske även om situationen i mottagarlandet förvärrats strider i vårt tycke mot huvudsyftet med regelverket. Om beslutsfattarna misslyckats på så sätt att ett land som vi godkänt som köpare, i ett senare läge börjar kränka mänskliga rättigheter eller blir inblandad i en väpnad konflikt så anser vi att huvudsyftet att hålla Sverige utanför

konflikter och inte stödja mänskliga rättigheter kränkningar måste

vara viktigare än att vara en trovärdig vapenleverantör.

Om följdleveransbegreppet behålls, vill vi att man återgår till den ursprungliga formuleringen om att paragrafen rör reservdelar och inte leveranser där det annars vore oskäligt att ge tillstånd.

I praktiken har också Sverige, även med nuvarande regler, stoppat

följdleveranser. Av elva ärenden med följdleveransinslag som

behandlades efter det första året efter att Exportkontrollrådet bildades blev det i sex fall och nej i fem. Vi ser det som centralt att riktlinjerna inte får en skrivning som ändrar denna praxis. Tvärtom vill

stadfästa denna hållning genom att i riktlinjerna införa den formulering som riksdagen antog vid behandlingen av betänkandet 1992/93:UU1, om att det inte finns någon given rätt for en köpare att erhålla följdleveranser.

Vi vill också notera att Bofors på eget initiativ stoppat följdleveran-

till Indonesien så sent hösten 1997. Detta är glädjande och det ser som bevisar också att den tes om att företagens trovärdighet som leverantö-

kräver följdleveranser, som vi så ofta får höra, inte är absolut ens rer

för företagen själva.

Vidare vill vi fästa uppmärksamheten på och kritisera de än mer långtgående leveransgarantier som ges vid större vapen affärer i form av s.k. Memorandums of Understanding. Dessa ska vara offentliga

och inte mer långtgående än riktlinjernas stycke om följdleveranser.

140 Bilaga5

Bakgrunden till våra uttalanden ligger i statsrådets Leif Pagrotskys besked till riksdagen i november 1996. Han betonade att det var ett rimligt krav för en mottagarstat svensk krigsmateriel att de kunde av vara säkra på att deras system inte blir obrukbara längre fram pga. en svensk vägran att tillåta följdleveranser. Låt oss illustrera vilka dramatiska effekter sådan linje skulle ha en kunnat få om den hade tillämpats under de senaste 25 åren. Den svenska flottan sålde krigsfartyg till Chile 1971. Två år senare tog general Pinochet makten i blodig militärkupp. Den svenska en regeringen protesterade mot terrorväldet i Chile. Ingen hade tanke en på att fortsätta att exportera krigsmaterial till Pinochet. Med i princip fria följdleveranser hade vi varit bundna ett stöd till diktaturen. av Mellan 1976 och 1978 exporterade Bofors fartygskanoner och ammunition till Iran. När kriget med Irak inleddes i september 1980 krävde Iran att få redan kontrakterade leveranser reservdelar och av ammunition. Bofors ville exportera. Regeringen nej. Med i princip sa fria följdleveranser hade vi varit bundna stöd till Iran, samtidigt av som Palme medlade i samma krig. 1982 godkände regeringen export av granatgeväret Carl Gustaf till den kommunistiska diktaturen i Burma. Ett halvår kom de första senare bevisen på att regeringsstyrkoma använde granatgevären i krigen mot olika minoritetsfolk. När FFV numera Bofors under 1984 och 1987 ville sälja ytterligare granater regeringen nej. Detta skulle inte ha sa varit möjligt om följdleveransema hanterades slapphänt bara för att köparen skulle vara säker leverans och företagen trovärdiga som leverantörer. Efter vår kritik av statsrådet Pagrotskys uttalande, vi framförde som i en debattartikel i november 1996, svarade han i riksdagen att det är ganska självklart att om stora försämringar har inträffat i mottagarlandet, sedan det ursprungliga tillståndet gavs, detta kan omprövas. Vad avser riktlinjernas förändring över åren anser vi det i likhet med massmedierna vara betecknande att kalla följdleveransbegreppet för en gummiparagraf. Från att det har formulerats som att reservdelar skulle få exporteras även om köparen kom i krig, har paragrafen töjts först i praktiken och sedan också i texten. Numera omfattar det även ammunition, vilket var fallet med de nybyggda fartygskanonema till Indonesiens nybyggda fartyg 1996. Dessutom innefattas det än mer diffusa begreppet leveranser där det oskäligt att inte annars vore ge tillstånd. I samband med att riktlinjerna senast ändrades uttalade riksdagen att de föreslagna riktlinjerna for följdleveranser inte innebär någon given rätt för en köpare att erhålla följdleveranser, utan varje ärende behandlas för sig vid regeringens avgörande.

Bilaga 5 141

skull kräver vi i Svenska Freds och Kristna Freds

För tydlighetens

riktlinjema för följdleveranser inte att riksdagen uttalande om att

för köpare att erhålla följdleveranser, utan innebär någon given rätt en

för sig ska infogas i riktlinjerna. Vi vill varje ärende ska behandlas

vi det är högst rimligt att inte bara en också betona att anser att

situation i mottagarstaten bör kunna motivera att försämrad

Även förändring vår syn på följdleveranser stoppas. en av egen

bör kunna medföra stoppade leveranser. förhållandena i en mottagarstat

vill vi i korthet notera att det vid större vapenaffárer Avslutningsvis

vidlyftiga löften följdleveranser. Genom ofta ges än mer om

Memorandum of Understanding har undertecknandet av ett s.k.

förbundit sig till följdleveranser till de haubitsar som Sverige t.ex.

under 80-talet. Endast ett FN-embargo kan stoppa såldes till Indien

sådana vidlyftiga löften undergräver sådana leveranser. Vi anser att

bakom huvudsyftet med det svenska regelverket att

trovärdigheten -

inte kompromettera vår utrikespolitik.

Försvarsdepartementet anförde: Sveriges Representanten för

vår alliansfrihet i fred i syfte att kunna vara

säkerhetspolitik präglas av

krig i vårt närområde. Denna politik fordrar ett neutrala i händelse av

trovärdig. Den fordrar vidare en kompetent starkt försvar för att vara

förse det svenska försvaret med försvarsindustri med förmåga att

vi har tillgång till stödet från allianser. Ett sätt att materiel, utan att

industri den kan överleva med hjälp erhålla denna kompetenta är att

skall trovärdig måste den export. För att denna export vara av Alliansfriheten gör att vi tydligt måste innehålla långsiktiga åtaganden.

via allianser kan binda oss för deklarera vår vilja enär vi inte upp

understöd.

de endast aktuella till stater som Vad följdleveranser är avser utförseltillstånd. Det finns inte någon förpliktelse att tidigare erhållit

från fall till fall. Prövningen

medge följdleveranser. En prövning görs

det parlamentariskt sammansatta Exportkontrollrådet.

utförs av

vid Inspektionen för Strategiska Produkter. Det är

Därefter fattas beslut

kan leva till följdleverans-

viktigt att vi ur trovärdighetssynpunkt upp

kunna köpande land trygghet vad avser begreppets syfte, att ge

och uppgraderingar under systemets

leverans av systemmaterial

det därför viktigt att skrivningen om livslängd. För vår trovärdighet är

ovillkorligt hinder möter kvarstår i riktlinjerna.

inte

leverera skall gälla, finns det

Angående hur länge våra åtaganden att mottagarlandet bedömer hur

ingen tidsgräns inskriven. Det är som

dem bibehålla systemet. Vi anser att länge det är meningsfullt för att

det inte bör införas tidsgräns. en

142 Bilaga 5

Beträffande riktlinjepraxis att den praxis beskrivits i anser som Konstitutionsutskottets betänkande 1996/97:KU 25 Bilaga A 5.2 synes vara tillfyllest för att klargör vår tillämpning. Den bör dock inte

redovisas i riktlinjerna, utan på annat lämpligt sätt. Som förtydligan-

ett de vill vi poängtera att vi att s.k. systemmaterial omfattar anser

följande områden, inklusive uppgraderingar under systemets livslängd, vilket avgörs köparlandets bedömning:

genom egen

Plattformen, flygplanet, stridsvagnen eller fartyget;

Beväpningen av t.ex. robotar till flygplan eller kulsprutor till fordon; Ammunition;

Underhållsutrustning, verktyg, testutrustning, giggar etc;

Reservdelar;

Utbildningsutrustningar, t.ex. simulatorer, utbildningskurser,

läroböcker mm; Dokumentation; Kommunikation, radioapparater, sensorsystem,

igenkänningsutrustning;

0 Olika stödfordon t.ex. bärgare till stridsvagn, och

som transportsläp

andra unika specialfordon;

-Vidareutveckling av systemet.

Ett system som upphandlas har någonstans ett gränssnitt till det omgivande förbandssystemet. Var exakt denna gräns skall dras måste definieras från fall till fall, oftast utgående från och ekonomin. arvet Avslutningsvis vill vi nämna att det för närvarande pågår ett arbete med att arbeta fram avsiktsförklaring mellan de europeiska en sex länderna, England, Frankrike, Tyskland, Italien, Spanien och

Sverige,

om att se över bl.a. exportreglerna. Detta arbete skall klart till juni vara 1999 för att fram till december 1999 kunna fastställas respektive av regeringar. Det vore av stort värde utredningens arbete kunde om samordnas med denna tidsplan.

Representanten för Celsius AB anförde i fråga till för representanten Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen: Varje land utformar sin egen politik. Vårt val är inte berättigat än något Nuvarande mer annat. regler är från 1993, en del det Du åberopat går tillbaka till 1970 av och 80 talen. Går det att diskutera begreppet följdleveranser när Er utgångspunkt är att avveckla helt och hållet

Representanten för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen replikerade: Ja, det är riktigt att vi vill avveckla vapenexporten på sikt. Det är dock för tillfället fysiskt omöjligt, varför vi då väljer att bidra till

mer detaljerade riktlinjer.

v Bilaga 5 143 l

för SAAB AB anförde: Det är viktigt att anlägga ett Representanten

då detta är både vår internationellt perspektiv kring vapenexporten

År 1995 startade vi ett samarbete med ett

och kundens verklighet.

Vi idag etablerade i fyra Världsdelar brittiskt företag kring Gripen. är

internationella partnerskap. Vi har och arbetar mycket i

länder. Ett sådant internationellt samarbete underleverantörer i många

minsta nämnare i får till följd att det måste finnas en gemensamma

Andra länder, har möjlighet att ta fram produkterna

regelverken. som

själva, har bara att ta hänsyn till ett regelverk.

kunden få garanti för följdleveranser, Det är viktigt för att en

i decennier. Sydafrika och Chile är eftersom han skall ha systemet

inte få leverans material. Minnet är länder har erfarenhet av att av som

långt i den här branschen.

rimlig balans. Vi kan förklara för kunden Dagens riktlinjer är i

de får nej. Om det blir aktuellt att förtydliga ett nöjaktigt sätt varför ett

lista är förkastligt. Det är i slutändan dem vill vi betona att en sluten

har hänsyn till många olika politisk bedömning där man att ta en

situationer.

representanten för SAAB AB: På fråga från ordföranden replikerade

till de s.k. ovillkorliga hindren. Också Nej det tas inte enbart hänsyn

de ovillkorliga hindren beaktas. andra situationer som går utöver

Fredsrörelsen anförde: Marknaden för Representanten för Kristna

vilket gör exportförhållandena tuffare. Det

är idag krympande

vapen reglerna blir och liberala. Leveransen får dock inte betyda att mer mer

Indonesien 1996 skedde 18 år efter den ursprungliga tre kanoner till av sammanhållen utrikespolitik. Det betyder leveransen. Sverige har en

vår handels-, bistånds- och säkerhetspolitik. att den inkluderar

hänsyn till kränkningar mänskliga rättigheter.

Därutöver skall det tas av

bistånd till stat och å andra sidan exportera Att å sidan medge en ena går tvärs emot våra skrivningar om en till samma stat vapen I förhållandet köpare säljare är

sammanhållen utrikespolitik. -

de svenska riktlinjerna. Om förhållandena köparstaten medveten om

från leverans. Även våra försämras bör diskvalificera staten man exempel är när USA ströp sina leveranser konkurrenter gör så. Ett

Pakistan etter att de presenterat sitt kärnvapen program. till

ordföranden replikerade representanten för Kristna På fråga från

följdleveransbegreppet idag anses ha en

Fredsrörelsen: Oavsett om

bör bedömning göras vid stark presumtion för bifall eller inte, samma

för leveranser.

beslut om följdleveranser som nya

144 Bilaga

På fråga från ordföranden replikerade representanten för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen: Om vi ska skriva nu nya riktlinjer, vilken status kommer då statsrådet Pagrotskys uttalande om garantier

för följdleveranser att få Ja, vi

anser att man kan skriva att det inte

finns någon given rätt att erhålla följdleverans. Det

en är ingen som är emot det

Representanten för Försvarsindustriföreningen anförde i replik på

Svenska Freds- och Skiljedomsföreningens

representants uttalande: Jo, det ger en dålig bild utåt att ändra riktlinjerna även regeringens om

policy inte ändras. Vad mänskliga rättigheter, tidigare

avser som diskuterades, är det så att de specifikt kan användas för vapen som att förtrycka mänskliga rättigheter får inte till de länder där exporteras det finns sådan risk. Sedan reglerna skärptes 1993 en görs en sådan bedömning vid export av alla typer Inga andra länder har så av vapen. stränga regler som vi. I t.ex. den uppförandekod, antal som ett europeiska stater skrev under i gäller

somras, mänskligarättigheter

hänsyn primärt för de vapensystem kan användas för

som förtryck. Nuvarande formulering i riktlinjerna är flexibel och

bra. När vi t.ex. exporterade till Oman det utrustning för hävda Omans var at suveränitet, inte vapen för att förtrycka mänskliga rättigheter. I de flesta andra länder får inte lov att neka följdleverans. man en

På fråga från ordföranden replikerade för Försvarsrepresentanten industriföreningen: Nej, det behövs inte någon distinktion mellan krigsmaterial för försvar respektive förtryck mänskliga

av rättigheter.

Det finns redan politiska ställningstaganden reglerar sådana som situationer.

På begäran från ordföranden om en kommentar till de olika karaktärer av krigsmaterial vi har idag, replikerade för som representanten Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen: Det indirekta stödet till en förtryckarregim kan också vara stort. Till exempel har Indonesien

uttryckt att de behövde fartygen för att stävja inre väpnade oroligheter och för att fånga flyende. Fartygen utgör då maktsignal för landet. en

Representanten för SAAB AB anförde: Vad mänskliga rättigheter avser

gäller två portalparagrafer: försvarets behov och säkerhetspolitiken.

I båda fallen görs alltid mänskligarättigheter

en bedömning. Riktlinjerna

är i balans idag. Mänskliga rättighetskriteriet är centralt villkor ett som finns med i helhetsbedömningen tillsammans med de

ovillkorliga

hindren. Man kan ställa sig frågan, vad skall egentligen anses vara

Bilaga 5 145

Är det vår Är det FN’s inkluderat i mänskliga rättigheter syn syn Mänskliga rättigheter är ett mycket brett och svårtolkat begrepp.

för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anförde: Representanten till Indonesien skedde med de riktlinjer finns nu. Det är Exporten som tillfredställande med riktlinjer kan tillåta en sådan leverans. inte som Vad till Oman så är det viktigt att tänka på att även om gäller exporten användningen för de då exporterades inte den specifika vapen som mänskliga rättigheter, så möjliggör exporten att andra avsåg förtryck av fartyg kan frigöras för sådant förtryck.

för Amnesty International anförde: Det finns många Representanten mänskliga rättigheter utredningar. Det är svårt

organisationer som gör

bedöma vad ska vara mänskliga rättigheter men en att man anse , gå efter basrättighetema i Genêvekonventionema.

utgångspunkt är att

trovärdigheten utrikespolitiskt förekommer det För att bevara rättighetsklausuler i handelsavtalen. Det bör även mänskliga vapenexportörerna ha.

för Celsius AB anförde: Det är naturligtvis viktigt att ta Representanten Man måste dock understryka hänsyn till mänskliga rättigheter. Ett land gör ett säkerhetspolitiskt val. Då måste

trovärdighetsaspekten.

viss kontinuitet. Svensk inrikespolitik kan inte

man upprätthålla en

blir svårigheter det svänger hit och dit. styra vår export. Det om hur land använder sina fartyg, så finns det ett Beträffande ett skall kunna hävda sitt territorium. Visst folkrättsligt krav att en stat värdefull distinktion skilde på skulle det kunna vara en om man bör inte ha olika regler. Det är också en vapentyper, men man

handelspolitisk fråga.

Försvarsdepartementet anförde: Det är omvärldens Representanten för vad de köper är intressant. spelreglerna måste vara

uppfattning om som

När vi är alliansfria och därmed inte kan kända från början. man som militärallians, då måste vi istället tydliga i visa linje genom en vara en

våra regler och vår praxis.

AB anförde: Sverige har vid ett flertal Representanten för SAAB för brott mänskliga rättigheter. Det säger något tillfällen blivit fällt mot fastställa vad ska mänsklig hur svårt det är att som anses vara en om i framtiden är det dels så att

rättighet. Vad avser följdleveransbegreppet

elektroniken, går mycket fort, dels har teknikutvecklingen, speciellt lång livslängd god kvalitet. Det betyder att dagens vapen mycket pga. sina Det är viktigt att riktlinjerna köparna ständigt uppgraderar system.

146 Bilaga 5

beträffande följdleveranser är framsynta. Det är olämpligt med

detaljerade listor. Man bör fortsätta med syftesbestämmelser.

Representanten för Amnesty International anförde i replik till SAAB AB’s representant: I riktlinjerna talas det "grova och systematiska om kränkningar av mänskliga rättigheter. Visst är Sverige fällt i FN’s tortyrkommitté, men det anses ändå inte förekomma kränkningar grava

av mänskliga rättigheter i Sverige.

Representanten för Kristna Fredsrörelsen anförde: Kan ni acceptera våra krav på att alla leveranser skall leveranser anses som av nya

vapen

Försvarsindustriföreningens representant replikerade: Nej, vi vill inte ha ändrade skrivningar därför att även vår policy inte ändras så om kommer det att uppfattas så kunderna. av

Representanten för SAAB AB replikerade: De riktlinjer finns är som bra de är. Den restriktivitet finns är rimlig. Om skulle som som man föra in regel säger att varje export skall prövas en som som en ny innebär det grundläggande förändring. Svaret är nej. en

Representanten för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen anförde: Ni talar om trovärdigheten för företagen det handlar också men om trovärdigheten i vår utrikespolitik. Om man vänder det skall också köparen vara trovärdig, dvs. utöva demokrati, respektera mänskliga en rättigheter etc. Köparlandet bör då vara intresserat av att Sverige inte säljer till det om förhållandena där försämrats. Således utgör vår försäljning till ett visst land deras varumärke utåt; här, Sverige säljer se till oss, alltså är vi ett "bra" land. Vidare anfördes i replik till SAAB AB’s representant: Ett stadfästande praxis kan inte av anses vara en

grundläggande förändring".

Representanten för SAAB AB replikerade: Jag vänder mig emot påståendet att vi enbart skulle ha talat trovärdigheten för om företagen. Trovärdigheten gäller Sverige och den svenska försvarsindustrin. Hur företagen uppträder utrikespolitiska ger indikationer.

Representanten för Celsius AB anförde: Export försvarsmateriel av behöver inte nödvändigtvis vara i konflikt med svensk utrikespolitik. Exporten kan generera högteknologi etc. till landet. Exporten kompenserar våra kostnader.

Bilaga 5 147

Representanten för Försvarsdepartementet anförde: Trovärdighet är ett svårt begrepp. säkerhetspolitiken innefattar både försvars- och utrikespolitiken. Det är väldigt viktigt med den parlamentariska insyn som prövningen i Exportkontrollrådet utgör. Då blir ärendet allsidigt belyst. Detta bör inte ändras på.

Representanten för Försvarsindustriföreningen anförde: Om en kund får en ogynnsam utveckling har regeringen alla möjligheter att reagera genom riktlinjemas regler om ovillkorliga hinder.

Representanten för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen replikerade SAAB AB’s representant: Om nu trovärdigheten gäller Sverige då måste konstatera att de s.k. Memorandums of

man Understanding är alltför vidlyftiga. Ett exempel är de löften som gavs till Pakistan 1994 om byggande av ubåtar. Hur hade det sett ut om bygget hade påbörjats i år

På fråga från ordföranden huruvida vapenexporten per se går emot utrikespolitiken, replikerade representanten för Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen: Nej, inte alltid. Exporten till Finland är ett sådant exempel. Däremot är det så att riktlinjerna ger utrymme för export till kontroversiella länder. Man borde nöja sig med att enbart exportera till stabila demokratier.

På fråga från ordföranden replikerade representanten för

samma Kristna Fredsrörelsen: Ja, vi anser att vapenexporten går emot vår utrikespolitik. Vi ställde oss dock bakom sommarens uppförandekod. Vi måste det som ett steg på vägen om vi vill bli uppfattade som

se samtalspartners. Det går dock inte att komma ifrån att handeln idag

förlänger de repressiva regimemas möjligheter. Vi håller fast vid att

bedömningen vid följdleverans bör vara densamma som för en ny

en leverans.

4 § Ordföranden tackade deltagarna och avslutade hearingen.

KUNGL. BIBL. 1999 -05 -O 5 STC sQMA

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

Nya förmånsrättsregler Bilagor.+ Ju. 32.Utvecklingssamarbete rättsområdet.Ju. . Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975. 33. Bo Betalarätt. Särskildaboendefonnerfor . tryggt - Ekonomiskersättning. äldresamtavgifter för äldre- ochhandikappomsorg.

Yrkesfisketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. 34.Svensktmedborgarskap.Ku. . Effektiva vänne-ochmiljölösningar. N. 35.Fastighetsmäklamänmdeneffektivaretillsyn. Fi. . - Effektivare Totalförsvarsstödi Östersjöområdet.Fö. 36.Likvidation avaktiebolag.Ju. . Märk väl Fi. 37 Underrättelsetjänsten enöversyn.Fö. . . - Invandrarskapochmedborgarskap. 38 Följdleveranseri sambandmedexport av . . Demokratiutredningensskriftserie.Ju. krigsmateriel.UD.

Att slaktaett får i Gudsnamn.Omreligionsfrihet . och demokrati.Demokratiutredningensskriñserie.

Ju.

Rasism,nynazismochfrämlingskap. . Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Bör demokratinavnationaliseras . Demokratiutredningensskriftserie.Ju.

Elektronisk demokrati.Demokratiutredningens . slcriñserie.Ju.

Etik ochdemokratiskstatskonst. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju.

14 Denframtidakommersiellalokalradion.Ku. . 15.Nytt systemför prövningavhyres-och arrendemål.

Ju. 16 Ökadrättssäkerheti asylärenden.UD. . 17.Garantipensionoch Bosättningstilläggfor personer

födda år 1937eller tidigare.

18 Frågortill det industriellasamhället.Ku. . 19.Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv.

Ändringar varumärkeslagen.Ju.i

20 Sverigeochjudamastillgångar. UD. . 21. Lindqvistsnia nio vägarattutvecklabemötandet av personermed funktionshinder.

22. Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins

värdeochvärdighet.Demokratiutredningens

skriftserie.Ju.

23.Utveckling avmänskligaresurseri arbetslivet.

Förslagtill inriktning av nyamål 3 inom EG:s

strukturfonder.N.

24. EG:sstrukturstöd.Ny organisationför degeogra-

fiskt avgränsadestmkturfondsprogrammen.N.

25 Samema ettursprungsfolki Sverige. . - 26.Införselavbeskattadevaror.Fi.

27.Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb ocharbetslöshetsersättningen.N.

28.Kontantrnetodfor småföretagare.Fi.

29. Internationellkonflikthantering attförberedasig tillsammans.Fö.

30.Yttrandefrihetenochkonkurrensen Förslagtill mediekoncentrationslag.m. m.Ku.

31. Tillsyn överadvokaterm. m.Ju.

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet Finansdepartementet

Nya tönnånsrättsregler Bilagor. l+ Märk väl 7

lnvandrarskapochmedborgarskap.Demokrati- Införselavbeskattadevaror. 26

utredningensskriftserie. 8 Kontantmetodfor småföretagare.28

Att slaktaettfår i Gudsnamn.Omreligionsfrihet och Fastighetsmåklarnänmdeneffektivaretillsyn. 35

demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Rasism,nynazismoch främlingskap. Utbildningsdepartementet

Demokratiutredningensskriftserie. 10 Godsedi forskningen.4

Bör demokratinavnationaliseras

Demokratiutredningensskiñserie. 1 1 Jordbruksdepartementet

Elektronisk demokrati.Demokratiutredningens

Yrkesñsketskonkurrenssituation.3 skriftserie. 12

Sarnema etturspnmgsfolki Sverige.25 Etik ochdemokratiskstatskonst. -

Demokratiutredningensskriftserie. 13 Kulturdepartementet

Nytt systemfor prövning avhyres-och arrendemål.15

Denframtidakommersiellalokalradion. 14 Artikel 7i EG:svarumärkesdirektiv.

Frågortill detindustriellasamhället.18 Ändringar i vammärkeslagen.19

Yttrandefrihetenoch konkurrensen Förslagtill Denskyddadeprovinsen.En essäomdemokratins -

mediekoncentrationslagm. m. 30 värdeochvärdighet.Demokratiutredningensskriñserie

Svensktmedborgarskap.34 22

Tillsyn överadvokaterm. m. 31

Näringsdepartementet

Utvecklingssamarbete rättsområdet.32

Effektiva värme-ochmiljölösningar. 5 Likvidationavalctiebolag.36

Utveckling avmänskligaresurseri arbetslivet.Förslag

Utrikesdepartementet till inriktning av nyamål inom EG:s3 strukturfonder.

23 Ökadrättssäkerheti asylärenden.16

EG:sstrukturstöd.Ny organisationfor de geografiskt Sverigeochjudamastillgångar. 20

avgränsadestrukturfondsprogrammen.24 Följdleveranseri sambandmedexportavkrigsmateriel.

Delta Utredningenomdeltidsarbete,tillfälliga jobb 33 -

ocharbetslöshetsersättningen.27

Försvarsdepartementet

EffektivareTotaltörsvarsstödi Östersjöområdet.6

Internationellkonflikthantering att för beredasig

tillsammans.29

Underrättelsetjänstenenöversyn.37

—

Socialdepartementet

Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk

ersättning.2

Garantipensionoch Bosättningstilläggfor personer

födda 1937eller tidigare. 17

Lindqvistsnia nio vågarattutvecklabemötandetav

personermedfunktionshinder.21

Bo Betalarätt.Särskildaboendeformerför äldre

tryggtsamtavgifier for äldre- och handikappomsorg.33

J ø . , i.. I

/ r . - .. x x 4 .I . 7 z I . . . / I .1 I r . . . . . . . v 4

c u

f . u

. i , A . t . . , X . . m i , . , I

I . .

J ä

:. , .

. : r 1 .. , ,. r ,

.,,

y ,

. z

. , . J e g e 4 . . . . .

u r , .. ,

:f‘u kid‘, i ,

. nu; i .

Tei;6§45ja7e 00, ,FaR 7. §B7$71 ,

‘ Seif. 82 Stockholm -1 113, ;

. .

:Ye ‘ order@fa,Lta

/ -

. .