Märk väl! betänkande

Till statsrådet och biträdande chef för

Finansdepartementet

Regeringen bemyndigade den 18 december 1997 statsrådet Leif Blomberg att tillkalla särskild utredare med uppgift att analysera

en existerande problem och omfattningen av dessa när det gäller märkning och annan konsumentinformation på dagligvaruområdet och att utarbeta förslag till vilka principer som bör beaktas vid utformningen

infomiation och märkning dagligvaror dir. 1997: l 51. av om av

Den 29 oktober 1998 beslutades tilläggsdirektiv, genom vilka utredningen fick i uppdrag att särskilt studera och analysera situationen på dagligvarumarknaden för personer med svårare synedsättning dir. 1998:94.

Med stöd nämnda bemyndigande förordnades samma dag 1997

av riksdagsledamoten Inga-Britt Johansson som särskild utredare.

Den 1 april 1998 förordnades som sakkunniga enhetschefen Susanne Carlsson, avdelningschefen Agneta Gillback, generalsekreteraren Bengt Ingerstam, ombudsmannen Marianne Jarl och departementssekreteraren Charlotte Nilenheim samt som experter departementssekreteraren Göran Grén, utredaren Martin Hedenmo, kanslirådet Daniel Samuelson, departementssekreteraren Herbert Silbermann, direktören Walter Sköldefors, departementssekreteraren Anna-Maria Wide och konsumentsekreteraren Ulla Öhrn.

Som biträdande sekreterare anställdes den 23 februari 1998 Senada Duliman. Till sekreterare anställdes den- 16 mars 1998 Charlotta Wickman.

Sakkunniga Bengt Ingerstam och Marianne Jarl har gemensamt avgett ett särskilt yttrande. Yttrandet har tagits in i rapporten.

Utredningen gällande konsumentinformation om dagligvaror överlämnar härmed betänkandet Märk väl SOU 1999:7. Uppdraget är härmed slutfört.

Stockholm i februari 1999.

Inga-Britt Johansson

Charlotta Wickman

Senada Duliman

2" tjata

.fuzz

g

Visad çnaggsxâxâgu

n; fm Agrøârncsâ"

maria fiir

u ä smciináu .i.:1TiJ3f3§w

g zárgniaigrwu sQflállñF-éåägäbr

3:25255:116 så ::7;,4la.;7:;12t:â.s

1043x5133rico

.::g;usi2.zt

,zzmixzizzfvv

.

äânárâåáInk-ngn :ö

båznåä d ä

Innehållsförteckning

Sammanfattning l

I Bakgrund 9 1 1 Direktiven 9

. 1.1.1 Direktiv 1997:151 9 1.1.2 Direktiv 1998:94 11 1 Utredningsuppdraget 12 1.2 1 Gränser för utredningsuppdraget 12 1.2.2 Utredningsarbetet 13

II Kartläggning av konsumentinformation på

dagligvaruområdet 15

2 Konsumentinformation om dagligvaror 17 2.1 Generell lagstiftning beträffande konsumentinfonnation

om dagligvaror 17 2.1.1 Marknadsföringslagen 17 2.1.2 Prisinforrnationslagen 18 2.1.2.1 Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation 19 2.1.2.2 Konsumentverkets föreskrifter om jämförpriser 20 2.1.2.3 Ansvar för att reglerna prisinformation följs 20

om 2.2 Marknadsföring 2 l 2.2.1 EG-rätten 22 2.2.2 Den svenska regleringen 22 2.2.3 Internationell utblick 23 2.3 Övrig konsumentinfonnation 24

Obligatorisk märkning av dagligvaror 27 3.1 Livsmedel 27 3 EG-rätten 27 3.1.2 Livsmedelslagen 28 3.1.2.1 Märkningskungörelsen 29 3.1.2.2 Kungörelsen om identifikationsmärkning av

livsmedelspartier 35

3.1.2.3 Särregler avseende märkning av vissa livsmedel 36 3.1.2.4 Ansvar för att reglerna märkning följs 40

om 3.1.3 Pågående internationellt arbete 40 3.2 Foder för sällskapsdjur 43

3.2.1 Djurfoder 43 3.2.1.1 Lag om foder 43 3.3 Hushållskemikalier, hygieniska produkter och förbrukningsartiklar 44 3.3.1 EG-rätten 45 3.3.2 Miljöbalken 46 3.3.2.1 Kemikalieinspektionens föreskrifter klassificering om och märkning av kemiska produkter 46 3.3.3.2 Förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter 49 3.3.2.3 Föreskrifter om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter 50 3.3.2.4 Ansvar för att reglerna om märkning följs 51 3.3.3 Lagen om brandfarliga och explosiva varor 51 3.3.3.1 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om märkning av förpackningar m.m. med brandfarliga varor 52 3.3.3.2 Ansvar för att reglerna om märkning följs 53 3.3.4 Internationella utblickar 53 Frivillig märkning av dagligvaror 55 4.1 Positiv miljömärkning 55 4.1.1 Miljömärkning som är certifierad av tredje part 56 4.1.2 Miljöprofilerade varumärken 61 4.1.3 Pågående internationellt arbete 62 4.2 Annan frivillig märkning 64 4.2.1 Märkning tvättmedel för textilier 64 av 4.2.2 Skydd för geografiska- och ursprungsbeteckningar m.m. 66 4.2.3 Varumärken 67 4.2.4 Frivilliga organisationers egna symboler 67 4.2.5 Statliga myndigheters symboler 68 4.2.6 Etisk märkning 68 4.2.7 Förpackningsinformation 70 4.2.8 Övrig märkning 71 4.2.9 Övrigt pågående arbete 72

III Dialog med konsumenter, deras företrädare och andra intressenter beträffande konsumentinformation om dagligvaror 75 Konsumentundersökningar beträffande information om dagligvaror 77 5.1 Kvalitativ undersökning gruppdiskussioner 77 - 5.2 Enkätundersökning i samarbete med - Kooperativa Konsumentgillet 79

5.3 Andra konsumentundersökningar på området 81

Frivilliga organisationer 85 6.1 Konsumentorganisationer 85

6.2¶Handikapporganisationer 87

6.3¶Invandrarorganisationer 88

Andra intressenter 91

Konsumentinformation för synskadade personer 95

Synskadade möjligheter att tillgodogöra sig

personers

dagens konsumentinformation 97 8.1 Dialog med berörda myndigheter och

organisationer 97

8.1.1 Synskadades riksförbund 98 8.1.2 Pensionärsorganisationer 99 8.1.3 Pågående arbete 100

Tekniska hjälpmedel 102

Överväganden och förslag 105 10 Utredningens överväganden och förslag 105 10.1 Utgånspunkter för analysen 105 10.2 Inledning 106 10.3 Principer beträffande utformningen av den framtida

informationen dagligvaror 108

om 10.3.1 Den framtida konsumentinforrnationen om dagligvaror 109 10.4 Obligatorisk märkning basinformation 112

- 10.4.1 Obligatorisk märkning hushållskemikalier och

av

förbrukningsartiklar 112

10.4.2 Obligatorisk märkning med information om

ursprungsland och tillverkningsdag 113 l0.4.3 Redovisning samtliga ingredienser i ett livsmedel 115

av 10.4.4 Utvecklad information om jämforpris 116 10.4.5 Märkningens tillgänglighet 117 10.5 Kompletterande information i form av frivillig

märkning 119 10.6 Kompletterande information genom andra

informationsmedel 121 10.7 Konsumentinforrnation för synskadade personer 124 10.8 Tillsynen över och information om gällande

bestämmelser 126 10.9 Konsumenters inflytande över information om

dagligvaror 128

10.10 Kontinuerlig redovisning konsumenternas

av

möjligheter att erhålla erforderlig information om

dagligvaror 129

VI Ekonomiska konsekvenser 131

m.m. VII Särskilt yttrande 133 VIII Drömmen om den goda butiken 135

Bilagor Bilaga 1 Regeringens kommittédirektiv 1997:151 141 Bilaga 2 Tilläggsdirektiv 1998:94 147 Bilaga 3 Farosymboler med farobeteckningar 151 Bilaga 4 Kvalitativ undersökning rapport från TEMO 153

- Bilaga 5 Sammanställning av enkätsvaren 181 Bilaga 6 Skrivelser från berörda organisationer,

myndigheter och andra intressenter 205

Sammanfattning 1

Sammanfattning

Utredningens uppdrag har enligt kommittédirektiven varit att analysera existerande problem och omfattning dessa när det gäller märkning

av och konsumentinforrnation på dagligvaruområdet. Härtill har

annan utredningen haft att utarbeta förslag till de principer som bör beaktas vid utformning av information och märkning av dagligvaror.

Inom for uppdraget har utredningen kartlagt vilka typer av

ramen konsumentinforrnation återfinns på dagligvarumarknaden samt hur

som dessa regleras. Detta redovisas i del kapitel 2-4. Av kartläggningen framgår att den konsumentinformation som i dag återfinns på dagligvarumarknaden kan klassificeras i tre huvudgrupper, märkning, marknadsföring och övrig konsumentinformation.

Konsumentinfonnation dagligvaror regleras dels genom

om Marknadsforingslagen 1995:450, dels genom viss speciallagstiftning. Enligt marknadsföringslagen MFL med marknadsföring,

avses reklam och andra åtgärder i näringsverksamheten som är ägnade att främja avsättning och tillgång till produkter. Vad beträffar definition

av

uttrycket andra åtgärder så betraktas t.ex. viss form av märkning av som en sådan åtgärd.

Märkning kan såväl obligatorisk som frivillig. Den

vara obligatoriska märkningen är lagreglerad och den frivilliga regleras delvis överenskommelser och åtaganden samt i vissa fall även

genom genom lagstiftning.

Det finns olika typer reklam såsom direktreklam, reklam i

av massmedia, utomhusreklam och reklam i butikerna. Såsom tidigare redogjorts for regleras dessa av MFL samt olika andra bestämmelser och åtaganden.

I butikerna lämnas även information andra sätt än genom märkning och reklam. Exempelvis kan informationen lämnas via pristerminaler, skyltar, foldrar Hämtöver står butikspersonalen

m.m. personligen för del informationslämnandet såväl på plats som via

en av olika typer av servicetelefoner.

Information dagligvaror är väsentligt för att konsumenterna skall

om kunna göra väl övervägda val och på så sätt bl.a. undvika ekonomiska och andra risker. Därtill är det intresse för samhällsutvecklingen att

av

2 Sammanfattning

konsumenterna erbjuds erforderlig hälso- och miljöinformation så att de vid sina val kan ta hänsyn till hälso- och miljöaspekter. Således är det särskilt väsentligt att konsumenterna vid själva köptillfället har tillgång till erforderlig information. Utredningsarbetet har därför fokuserats på den konsumentinformation återfinns i som dagligvarubutikema. I butikerna finns även reklam. Eftersom området skall som undersökas är så brett har utredningen varit tvungen att begränsa det. Således har utredningen valt att inte behandla frågor reklam. Dock om lämnas en redogörelse för lagstiftningen på området. Enligt kommittédirektiven skall utredaren föra dialog med en konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter. Nämnda dialog redovisas i del IV kapitel 5-7. Den generella uppfattningen är att den forpackningsmärkning som i dag återfinns på dagligvarumarknaden är nödvändig. Ytterst få av de konsumenter som utredningen har varit i kontakt med är beredda att lyfta bort någon märkningsuppgift. I stället är det flera av konsumenterna som önskar att märkningen kompletteras med uppgifter om varans tillverkningsdag och ursprungsland. Således upplever de inte märkningens omfattning som störande eller som ett problem. De problem som de i detta ser sammanhang rör i stället själva utformandet av märkningen och dess tillgänglighet. Genom tilläggsdirektiv har utredningen fått i uppdrag att även studera och analysera situationen dagligvarumarknaden för personer med svårare synnedsättning. Enligt kommittédirektiven finns det uppskattningsvis ca 15 000 20 000 personer i Sverige har så - som grav synnedsättning att de har svårigheter att tillgodogöra sig den skriftliga information finns på den svenska dagligvarumarknaden. som Därutöver finns det många t.ex. äldre, i varierande grad personer, som har likartade problem. Utredningen har tolkat uppdraget så att det även omfattar dessa De synskadades situation på personer. dagligvarumarknaden behandlas i del V kapitel 8-9. I utredningsarbetet har det framkommit att en del av de synskadade skulle kunna tillgodogöra sig märkningen om den var tydligare, mer lättläst och skrevs med större stil än vad görs i dag. Dock kan som personer med svårare synnedsättning inte tillgodogöra sig traditionell märkning utan måste få information på annat sätt. Utredningsarbetet har visat att det redan i dag finns olika hjälpmedel rätt använda som skulle underlätta för synskadade vad beträffar deras möjligheter att få tillgång till konsumentinforrnation.

Sammanfattning 3

Principer beträffande utformningen av den framtida konsumeutinformationen

Utredningens bedömning är att principen vad gäller utformandet av den framtida konsumentinformationen dagligvaror bör vara att alla

om konsumenter speciallagstiftning garanteras en viss obligatorisk

genom basinformation om dagligvaror.

Konsumenterna efterfrågar även andra märkningsuppgifter än sådana uppgifter bör ingå i den ovan föreslagna basinfonnationen.

som Utredningen således att basinformationen kan kompletteras med

anser sådan frivillig märkning som efterfrågas av konsumenter, såsom miljömärkning certifierad av tredje part.

På grund utrymmesskäl kan dock inte all av konsumenterna

av efterfrågad information återfinnas på förpackningarna. Exempelvis önskar många de konsumenter som utredningen varit i kontakt med

av information förklarande karaktär. De vill t.ex. få vissa

av mer tillsatsbeteckningar definierade och förklarade för sig. Sådan information kan med fördel lämnas på annat sätt, t.ex. via databaser. Utredningen således att den basinformationen även bör

anser kompletteras med information genom andra infonnationsmedel.

Basinformation

Basinformationen bör lämnas i form av förpackningsmärkning och innehålla uppgifter vad det är för slags vara/användningsområde,

om vilka ingredienser ingår, nettokvantitet, hållbarhetstid,

som tillverkningsdag, eller firmanamn och adress på tillverkare,

namn förpackare eller försäljare, hanterings- och användningsanvisning, ursprungsland varningstexter samt pris. Dessa uppgifter skall lämnas för samtliga dagligvaror. Dock behöver en uppgift inte lämnas om den inte är relevant för i fråga eller vad beträffar information om

varan om, pris, undantag medges i enlighet med prisinfonnationslagen. Uppgifterna bör presenteras samlade och placeras på förpackningen så att de är fullt synliga vid köp. Härutöver bör informationen lättläst

vara samt lämnas på svenska och på ett sådant sätt så att den även är tillgänglig för utsatta grupper.

För att underlätta för konsumenterna att ett översiktligt sätt kunna få tillgång till erforderlig information bör ev. miljömärkning placeras i anslutning till basinformationen. Detsamma bör gälla vid placering av

nyckelhålsmärkning. ev.

Av nämnda kartläggning framgår att enligt gällande lagstiftning området skall redan i dag sådana uppgifter som de som ingår i den

4 Sammanfattning SOU l 999:7

föreslagna basinfonnationen lämnas för flera typer av varor. Utredningen har dock funnit att vissa typer dagligvaror omfattas av av detta. Dessa varor är förbrukningsartiklar samt de hushållskemikalier som i enlighet med gällande lagstiftning området bedömts som brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga.

Förslag till förändringar

Med utgångspunkt från nämnda principer har utredningen även lämnat förslag i några angelägna frågor. Utredningens överväganden och förslag redovisas i del VI kapitel 10. Nedan presenteras förslagen i den ordningen de återfinns i nämnda kapitel. som

0 Konsumenterna skall genom författning även garanteras information om förbrukningsartiklar samt de hushållskemikalier i enlighet som med gällande lagstiftning på området bedömts som brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga. Denna information skall överensstämma med den föreslagna basinformationen och innehålla uppgifter om vad det är för slags vara/användningsområde, vilka ingredienser som ingår, nettokvantitet, hållbarhetstid, tillverkningsdag, namn eller firmanamn och adress till tillverkare, förpackare eller försäljare, hanterings- och användningsanvisning, ursprungsland samt pris.

0 Sverige skall inom EG-samarbetet och annat internationellt samarbete på området verka för att samtliga dagligvaror förpackningsmärks med information - om ursprungsland. Vad gäller livsmedel avser detta endast sk. enkomponentvaror, samt att det i framtiden skall framgå av förpackningsmärkningen när en dagligvara är tillverkad, om det är relevant för varan i fråga.

0 Sverige skall inom EG-samarbetet och annat internationellt samarbete på området verka för att informationen i ingrediensförteckningama på livsmedelsförpackningama blir så fullständig som möjligt så att konsumenterna kan undvika ämnen som riskerar deras hälsa eller går emot deras etiska övertygelse.

0 Sverige skall inom EG-samarbetet och övrigt internationellt samarbete på området verkar för att informationen - om jämförpriser utvecklas så att konsumenterna i framtiden reella ges möjligheter att göra relevanta prisjämförelser.

Sammanfattning 5

Sverige skall inom det internationella standardiseringsarbetet på 0 området verka för att begreppet klart läsbar definieras så att typsnitt och minsta fontstorlek fastställs, samt att de uppgifter skall ingå som i den föreslagna basinformationen i möjligaste mån placeras

tillsammans samlad plats förpackningen. en

Berörda myndigheter skall i uppdrag att i samarbete med 0 ges organisationer representerar konsumenter med särskilda behov som sammanställa konsumentinfonnation dagligvaror lätt om svenska.

Läkemedelsverket skall i uppdrag att utarbeta s.k. lathund där 0 ges en de, hälso- och miljösynpunkt, viktigaste beståndsdelarna i ur hygieniska produkter definieras och förklaras.

Livsmedelsverket skall ges i uppdrag 0

att utvärdera nyckelhålsmärkningen. Inom ramen för uppdraget

skall verket överväga möjligheten att tillämpa märkningen

samtliga fettsnåla och fiberrika livsmedel, samt undersöka frågan märkning till följd av risk för att om kontamination vid livsmedelstillverkning i syfte att finna en lösning

leder till restriktiv användning sk. säkerhetsmärkning. som en av

Berörda myndigheter skall i uppdrag att undersöka möjligheten 0 ges införa särskild förpackningsmärkning för dagligvaror vars att en ingredienser har ändrats.

Livsmedelsverket skall i uppdrag att med hjälp av den moderna 0 ges IT-tekniken tillhandahålla information märkning livsmedel om av samt tillhandahålla särskilt riktad information till dem som är

allergiska eller överkänsliga för något ämne.

Konsumentverket skall i uppdrag att initiera en dialog med 0 ges branschorganisationema att skyltar med de vanligast om

förekommande symbolerna inom dagligvaruområdet sätts upp i

butikerna.

Utredningen Konsumenträttigheter i IT -samhället skall genom 0 tilläggsdirektiv i uppdrag att undersöka rättsläget vad beträffar ges konsumenternas möjlighet att få konsumentinforrnation om

dagligvaror vid Internethandel samt att vid behov föreslå åtgärder.

6 Sammanfattning

0 Regeringen skall uppdra åt berörda myndigheter att i samarbete med handeln initiera försöksverksamhet i vissa butiker i syfte att en genom nyttjandet av redan befintliga hjälpmedel på området underlätta för synskadade att få tillgång till information om dagligvaror. Inom för försöksverksamheten skall ramen Konsumentverket ges i uppdrag att i samarbete med Synskadades riksförbund och Hjälpmedelsinstitutet utveckla teknikservice för synskadade personer.

0 Konsumentverket skall ges i uppdrag att initiera dialog med en

branschorganisationema i syfte att undersöka möjligheten att taktilt

märka vissa basvaror.

0 Kommittén Konsumentpolitik inför ett nytt sekel skall genom

tilläggsdirektiv ges i uppdrag

att undersöka möjligheten att samordna tillsynsinsatsema vad beträffar märkning av dagligvaror samt undersöka hur samlad en återrapportering till regeringen skall kunna tillförsäkras, samt att undersöka kommunernas skyldighet att vid tillståndsprövningen och/eller tillsynsutövningen informera gällande bestämmelser om beträffande märkning.

0 Berörda myndigheter skall ges i uppdrag att gemensamt sammanställa information om gällande bestämmelser avseende märkning av dagligvaror. Informationen skall utformas på så sätt så att den bl.a. kan användas utbildningsmaterial för som butiksanställda.

0 Representanter från konsumentorganisationer skall ingå i berörda myndighetsstyrelser.

0 För beredning konsumentfrågor skall referensgrupp tillsättas av en med representanter från berörda departement och

konsumentorganisationer.

0 De medel som regeringen ställt till förfogande för standardiseringsarbetet skall omfördelas på ett sådant sätt så att konsumentorganisationemas representanter aktivt kan delta i

standardiseringsarbetet på området.

0 Samtliga berörda myndigheter skall åläggas att vart tredje år beskriva situationen vad gäller konsumenternas möjligheter att erhålla information dagligvaror. om

Sammanfattning 7

Konsumentverket skall i uppdrag att analysera och 0 ges sammanställa sektorsmyndighetemas beskrivningar av situationen på dagligvarumarknaden. Uppdraget skall vart tredje år redovisas till regeringen.

Uppdraget 9

I

Bakgrund

l Direktiven

Nedan lämnas redogörelse för dels direktiv 1997:151 som uppdraget en i huvudsak grundar sig på, dels tilläggsdirektiv 1998:98 om att utredningen särskilt skall studera och analysera situationen dagligvarumarknaden med svårare synnedsättning. för personer

1.1.1 Direktiv 1997:151

Regeringen beslutade den 18 december 1997 på hemställan från statsrådet Leif Blomberg att tillkalla en särskild utredare med uppdrag att analysera problem och omfattningen av dessa när det

existerande

gäller märkning och annan konsumentinformation dagligvaruområdet. I uppdraget ingår att föreslå vilka principer som bör beaktas vid utformningen information och märkning av av om dagligvaror.

Som bakgrund anförs i direktiven följande. Mängden information på dagligvaruområdet har ökat de senaste åren. Utformningen informationen kan dessutom vara sådan att det blir svårt av för konsumenterna att skilja objektiv produktinformation från subjektiv. Det finns i dag också tydliga tecken på att konsumenterna har svårt att tillgodogöra sig och förstå den information som ges när det gäller dagligvaror. Det är ett mycket allvarligt problem, eftersom konsumenterna detta sätt riskerar att vilseledas eller att inte kunna ta till sig den mest väsentliga infonnationen som t.ex. vamingstexter eller prisinformation. Ett de viktigaste redskapen för konsumentinfonnation av dagligvaruområdet är märkning produkter. Den nyss beskrivna av utvecklingen berör i hög grad just märkning och dess utformning, och situationen är därför särskilt oroande från en konsumentpolitisk utgångspunkt. Mot bakgrund detta bör det ske en analys av existerande av problem och omfattningen dessa, samt en översyn av vilka principer av bör gälla för märkning och annan information på dagligvaruområdet. som

Vad gäller uppdraget anförs i direktiven bl.a. följande. m.m.

10 Uppdraget

Utredaren skall särskilt analysera följande frågor Vilka olika slag av märkning finns i dag på dagligvarumarknaden och vilka efterfrågas av konsumenterna Vilka obligatoriska krav på märkning följer av lagstiftningen på området och vilka frivilliga system finns den svenska marknaden Vilka problem finns i samband med märkning av dagligvaror till konsumenter 2. Hur skall märkningen utformas for att ge konsumenterna bästa möjliga information I vilka fall bör märkning vara obligatorisk och i vilka fall bör den vara frivillig I vilken omfattning bör samhället medverka till frivilliga överenskommelser på området respektive andra överenskommelser på t.ex. EU-nivå Hur kan konsumenterna själva ges möjlighet till insyn och inflytande i processerna kring olika typer av märkning Vilka garantier kan skapas för att frivilliga märkningssystem utvisar relevanta och korrekta egenskaper hos produkter, och for att kontrollen av frivilliga system är oberoende från kritierieutvecklingen 4. I vilka fall bör märkning av dagligvaror ersättas med information på annat sätt Hur kan användandet av modern informationsteknik uppmuntras inom dagligvaruområdet som ersättning i vissa fall for märkning direkt på förpackningen Analysen bör särskilt inriktas på frågan om informationstekniken kan utnyttjas för information till konsumentgrupper som behöver särskild information t.ex.

om varorna, personer med olika typer av allergier.

Utredaren bör for sitt arbete låta genomföra en undersökning kring hur konsumenterna uppfattar märkning och annan konsumentinforrnation och vilka problem de serkring olika inforrnationsmedel.

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och beakta det internationella samarbetesompågår på området.

Utredaren bör föra en dialog med konsumenter och deras företrädare.

Direktiven i sin helhet finns intagna som bilaga

Uppdraget ll

1.1.2 Direktiv 1998:94

Genom rubricerade direktiv kom utredningen, som inledningsvis nämnts, att få ett tilläggsuppdrag om att studera och analysera situationen på dagligvarumarknaden för personer med svårare

synnedsättning.

Som bakgrund anförs i direktiven bl.a. följande. Två riksdagen fastlagda grundläggande mål i konsumentpolitiken är att

av

hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och -

andra resurser effektivt, och att konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden.

- en

En saklig och lättillgänglig information om olika produkter är en grundläggande förutsättning på dagligvarumarknaden för att dessa mål skall kunna uppfyllas. För gruppen synskadade konsumenter är målen långt ifrån uppfyllda.

Som exempel på problem kan nämnas att det är mycket svårt att som konsument på ett miljömedvetet sätt om man inte kan tillgodogöra

agera sig den miljömärkning finns. Dessutom kan man utsätta sig för

som onödiga risker inte kan ta till sig vamingssymboler på exempelvis

om man kemikalier. Då utvecklingen går mot allt högre grad av Självbetjäning i butikerna blir det svårare for kunden att få information på annat sätt än

märkningen på förpackningarna. Utredningen skall därför särskilt genom studera och analysera situationen vilka möjligheter som kan finnas för

med svårare synnedsättning att tillgodogöra sig personer konsumentinformation inom dagligvaruområdet.

Vad gäller uppdraget anförs i direktiven bl.a. följande.

m.m.

I uppdraget ingår att utreda med vilka medel man bästa möjliga sätt kan nå synskadade med märkning och information om dagligvaror, för att underlätta deras situation som konsumenter

Utredningen skall särskilt undersöka hur man kan utnyttja den moderna informationstekniken för bättre nå ut med information till de synskadade samt undersöka den obligatoriska märkningen kan utformas så att

om

med svårare synnedsättning kan tillgodogöra sig den personer

Direktiven i sin helhet finns intagna som bilaga

12 Uppdraget 199917

1¶Utredningsuppdraget

1.2.1¶Gränser för utredningsuppdraget

Såsom tidigare nämnts skall utredningen enligt kommittédirektiven, analysera frågor märkning och annan konsumentinformation på

om dagligvaruområdet.

Dagligvaror är inte ett statiskt begrepp, över tiden såväl tillkommer som försvinner varor ur gruppen. Exempelvis beskriver tre olika uppslagsverk begreppet dagligvaror följande sätt.

Dagligvaror förbrukningsartiklar som i allmänhet köps ofta och i små

- -

poster. Det rör sig i regel om produkter som ingår i den dagliga

hushållsrutinen, t.ex. livsmedel, tobaksvaror och olika kemisk-tekniska artiklar Nationalencyklopedin.

Dagligvaror detaljhandelsvaror som köps ofta främst, livsmedel och

- -

hygieniska artiklar Bonniers stora lexikon.

Dagligvaror varor som ett hushåll vanligen köper flera gånger i

- -

veckan dvs. huvudsakligen livsmedel Bra böckers lexikon.

I utredningens kontakt med berörda branschorganisationer och myndigheter har det framkommit att begreppet dagligvaror definieras olika beroende på i vilket sammanhang det används. Den vanligast förekommande tolkningen begreppet är att dagligvaror är samtliga

av varor som återfinns i en dagligvarubutik. En sådan tolkning ger begreppet mycket vid betydelse.

en

De utredningen har varit i kontakt med i denna fråga är dock överens om att livsmedel, hushållskemikalier, hygieniska produkter och

förbrukningsartiklar utgör kärnan i gruppen dagligvaror. Härutöver

tillkommer vissa varor som inte passar in i de ovan nämnda varugruppema men som i en del sammanhang ändå betraktas som dagligvaror, såsom kosmetiska produkter, djurmat, blommor, tobak och tidningar.

En översyn av samtliga varor som finns i en dagligvarubutik är mot bakgrund av den begränsade tid som utredningen har på sig inte möjlig att genomföra. Utredningen har således valt att begränsa uppdraget till att avse konsumentinformation om varugruppema livsmedel, hushållskemikalier, hygieniska produkter och förbrukningsartiklar. Med förbrukningsartiklar avses i detta sammanhang olika typer av pappersvaror, såsom hushålls- och toalettpapper, kaffefilter, bakplåtspapper, foliepapper samt plastpåsar för matförvaring.

Härutöver lämnas i den delen av betänkandet som redogör för den

lagstiftning som finns på området även en redogörelse för

bestämmelserna om märkning av foder avsedda för sällskapsdjur.

Uppdraget 13

1¶Utredningsarbetet

Utredningen har sett det central uppgift att införskaffa och

som en sammanställa synpunkter från konsumenter om hur de uppfattar dagens information dagligvaror samt hur de ser på morgondagens

om information. Således har det inom ramen för utredningsuppdraget genomförts två konsumentundersökningar. Resultaten från dessa undersökningar redovisas i kapitel Nämnda undersökningar är i sin helhet intagna i bilagoma 4 och Därtill har utredningen varit i kontakt med rad olika frivilliga organisationer på området samt

en träffat representanter från, Synskadades riksförbund, Unga synskadade,

Pensionäremas riksorganisation, Sveriges pensionärsförbund, Tullinge

och Tumbas Finska förening, Bosniens-Hercegovinas förening Neretva, Chilenska riksförbundet samt Turkiska riksförbundet.

För att inhämta ytterligare synpunkter från olika berörda har utredningen anordnat två seminarier konsumentinformation

om avseende dagligvaror. Till dessa seminarier erbjöds deltagarna att även inkomma med skriftliga synpunkter i frågan. Dessa skrivelser finns intagna i bilaga

Därtill har besök gjorts hos Statens Livsmedelsverk, Konsumentverket, Naturvårdsverket, Dagligvaruleverantörers Förbund, Livsmedelsindustriema, ICA-Handlama, Naturskyddsföreningen, SIS Miljömärkning AB, KRAV samt ett antal dagligvarubutiker som inte tillhör någon av de större kedjorna.

Kartläggning av

konsumentinfonnation på

dagligvaruområdet

Konsumenterna möts i dag en allt större mängd av information inom

av dagligvaruområdet. Denna konsumentinfonnation förekommer i olika fonner. Utredningen skall i denna del av betänkandet kartlägga vilka typer av konsumentinfonnation som finns för närvarande på daglivaruområdet samt redogöra för hur dessa regleras. Härutöver skall kartläggningen svar på vad det finns för obligatoriska krav på

ge märkning samt vilka frivilliga system som finns på den svenska marknaden.

I kapitel två redogörs översiktligt för den samlade konsumentinformationen inom dagligvaruområdet. I kapitel tre som

är uppdelat i tre delar; livsmedel, djurfoder samt hushållskemikalier, hygieniska produkter och vissa förbrukningsartiklar- redogörs för den obligatoriska märkningen av dagligvaror. Kartläggningen avslutas med ett fjärde kapitel beskriver den frivilliga märkningen på området.

som

nläääzz,jg.åéå"fågki

,4 a. i ".f v

Äáêårá Q. 4;,-

:ziääm SVC i 2:Agge

.áâåââ friis ;usb åêfön. :uneátrassä-:isziszül :za

gmøznneiio ns .iaøáxmøuzüøgiigah

.

Vmnâb åmäa szegâráñüaürâ.Jagmdi

noiåsnfvsTrmir"â-nzuznwoâ xsqngt art

M31 wifi sxt-.áFgobaw tshxâtmnsnuviigøiáz

.üftf

42á iáb bsv .vagnênggiâlhsáÖ

35V". 5,3 i fm " ;utinâzávs w .xmá-gzxâxsrn 2265305222 än xaxiaqsá y

gsåb :nom "åålüjáfiUfüjániållâiÅUZUOÅ Jabsmpzi; isåab 913 1S§f:b;;KJ våVu 322%.::fm wøuâssboxqåiÄeiüâig-rjå igáägühvs naágninázââm axâhønlngüde

Kartläggning 17

2¶Konsumentinformation om

dagligvaror

Som berörts i inledningen till denna kartläggning så är konsumentinforrnation ett vittomfattande begrepp. För att göra kartläggningen hanterlig har utredningen valt att klassificera

mer konsumentinformationen i tre huvudgrupper; marknadsföring, övrig konsumentinformation och märkning. I denna del av kartläggningen redogörs översiktligt för den konsumentinfonnation som finns i dag samt för hur den regleras. Vad beträffar märkning så beskrivs den formen information längre fram i betänkandet.

av

Alla typer konsumentinformation regleras dock genom

av marknadsföringslagen 1995:450 samt i vissa fall även genom prisinformationslagen 1991:601 och föreskrifter om prisinformation utfärdade av Konsumentverket. Således inleds kartläggningen med en redogörelse för tillämpliga bestämmelser inom båda områdena.

2.1¶Generell beträffande

lagstiftning

konsumentinformation om dagligvaror

1 1 Marknadsföringslagen

. En ny marknadsföringslag 1995:450 trädde i kraft den 1 januari 1996. Den innehåller bl.a. de grundläggande bestämmelserna om inforrnationsskyldighet för näringsidkare.

Marknadsföringslagen MFL är till största delen inriktad på konsumentkollektivet. Men till skillnad mot tidigare står det uttryckligen i lagen att den inte bara skall främja konsumenternas intresse utan även näringslivets 1 §.

Enligt 3 § MFL med marknadsföring åtgärder syftar till

avses som att påverka efterfrågan på och tillgången till produkten. Av förarbetena till den gamla lagen framgår att redan själva saluhållandet, även om det är helt passivt, bör anses vara en sådan åtgärd.

18 Kartläggning

Enligt generalklausulen i 4 § MFL skall marknadsföringen stämma överens med god marknadsföringssed och även i övrigt tillbörlig vara mot konsumenter och näringsidkare. Av lagrum framgår att vid samma marknadsföring skall näringsidkaren lämna sådan information är som av särskild betydelse från konsumentsynpunkt. Om näringsidkares en marknadsföring strider mot bestämmelsen i generalklausulen kan han förbjudas att fortsätta med sådan marknadsföring 14 §. Marknadsdomstolen har genom ett stort antal avgöranden utbildat en praxis om vad som är information av särskild betydelse. Praxis för vad som är information särskild betydelse bygger på att det finns ett av inte obetydligt behov av information och att en näringsidkare kan åläggas att lämna information inte bara i sådana fall är särskilt som allvarliga. Den information som krävs kan olika slag. En viktig typ är vara av produktinfonnation, dvs. information om varans innehåll, beskaffenhet och egenskaper eller dess användning, förvaring eller skötsel. En huvudregel när det gäller marknadsföring är att en näringsidkare aldrig får använda vilseledande påståenden eller framställningar 6 §. Med framställningar menas ord, bild, tecken m.m. på t.ex. förpackningar. Enligt 5 § MFL skall all marknadsföring utformas och presenteras så att det tydligt framgår att det är fråga marknadsföring. Härutöver om föreskriver nämnda lagrum att det marknadsföringen även tydligt av skall framgå för den. Vid överträdelse denna vem som svarar av bestämmelse kan näringsidkaren åläggas att betala

marknadsstömingsavgift 22 §.

Marknadsföringslagen bygger på grundtanken att det är näringsidkama själva som skall ansvara för att tillräcklig information lämnas om deras produkter. Ett ingripande enligt MFL kan dock ske om en näringsidkare lämnar konsumenterna otillräcklig information i betydelsefulla avseenden. En näringsidkare som låter bli att lämna sådan information kan ett åläggande tvingas att lämna genom information 15 §. Ett sådan åläggande skall förenas med vite, det om inte av särskilda skäl är obehövligt 19 §.

Prisinformationslagen

Prisinformationslagen 1991:601 har till ändamål att främja god en prisinformation till konsumenterna 1 §. Sådan information skall lämnas när en näringsidkare marknadsför bestämda varor eller tjänster 4 §. Denna lag är således tillämplig bl.a. vid marknadsföring av dagligvaror.

Kartläggning 19

Enligt 5 § prisinformationslagen skall priset anges korrekt och tydligt och det skall anges skriftligen, om konsumenten inte kan få upplysning om det på något annat likvärdigt sätt. Priset skall även inbegripa mervärdesskatt och om det kan tillkomma avgifter och andra kostnader särskilt.

skall detta anges

Priset skall anges per förpackning eller någon annan jämförlig enhet av varan. För varor som tillhandahålls i varierande kvantiteter, skall priset avse den mängd eller måttenhet som varan vanligen utbjuds i 6 §-

Enligt 7 § denna lag skall dessutom uppgift om pris per måttenhet jämförpris lämnas för sådana varuslag som det finns särskilda beräkningsgrunder för. Sådana beräkningsgrunder får fastställas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Priset och jämförpriset skall anges så att det framgår klart för konsumenten vilka varor som informationen avser 9 §.

Huvudregeln är att alla varor som exponeras skall prismärkas 10 §. Den prisinformation som lämnas i våra vanligaste dagligvarubutiker butiker med Självbetjäning skall enligt 11 § denna lag direkt på

anges varan eller dess förpackning om det inte finns praktiska hinder för detta. Enligt 12 § får regeringen eller den myndighet som regeringen så bestämmer meddela föreskrifter om vad som skall anses med praktiska hinder. I nästa avsnitt redogör utredningen för Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation och jämförpriser. Av föreskrifterna om prisinformation KOVFS 1992:1 framgår för vilka varuslag det föreligger sådana praktiska hinder.

Information om priser för de varuslag som nämns i nämnda föreskrifter får i stället anges på en hyllkantsetikett, prislista, prisfrågetenninal eller liknade 11 § andra stycket 1 prisinforrnationslagen. Enligt 11 § andra stycket 2 nämnda lag gäller detta undantag även i de fall när det finns ett prisinformationssystem som tekniskt säkerställer att priset som konsumenten skall betala stämmer överens med priset vid varan eller om ett prisinformationssystem möjliggör för konsumenten att kontrollera att det pris som tas ut stämmer överens med priset vid varan.

Om en näringsidkare inte lämnar prisinformation i enlighet med prisinforrnationslagen, skall marknadsföringslagen tillämpas 14 §.

2.1.2.1 Konsumentverkets föreskrifter om prisinformation

Prisinfomiationslagen 11 § andra stycket medger undantag från regeln om att prisinformation om dagligvaror som saluhålls genom Självbetjäning skall direkt pâ varan eller dess förpackning. Enligt

anges

20 Kartläggning

1 1 § andra stycket nämnda lag behöver sådan information inte det

ges om finns praktiska hinder för detta.

Med stöd förordning 1995:868 med instruktion för

av Konsumentverket har regeringen bemyndigat Konsumentverket att meddela föreskrifter vad som skall anses utgöra praktiska hinder.

om

Enligt 1 § Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 1992:1

om prisinformation finns praktiska hinder mot att lämna prisinformation varan eller dess förpackning för följande varuslag;

varor i mejerikylutrymmen, öl, läskedrycker och bordsvatten, djupfrysta varor, prisgrupperade varor, varor som exponeras på pall eller liknade, lösvikts-, plock- och småvaror, mjöl, socker och ägg, samt tobaksvaror och kaffe dock inte snabbkaffe.

2.1.2.2 Konsumentverkets föreskrifter om jämförpriser

Enligt 7 § prisinforrnationslagen skall uppgift om pris per måttenhet jämförpris lämnas för sådana produkter som det finns särskilda beräkningsgrunder för. Med stöd av förordning 1995:868 med instruktion för Konsumentverket har regeringen bemyndigat verket att fastställa sådan särskilda beräkningsgrunder.

Av Konsumentverkets föreskrifter KOVFS 1993:1 om jämförpriser framgår hur jämförspriset per kilo eller liter skall beräknas. Vissa livsmedel är undantagna från kravet att jämförpris skall anges, dessa varor anges i 2 § andra stycket. Exempel på sådana varor ar;

livsmedel som kräver tillsatser av annat än vatten för att bliät- eller -

drickbara exempel sådana tillsatser är mjölk, grädde, ägg,

matfett, socker och dy1., frukt i alkohol, konfektyrer, kryddor, jäst- och bakmedel, sötnings-

-

och konserveringsmedel, snabbkaffe och snabbte, samt kompletta måltider.

-

2.1.2.3 Ansvar för att reglerna om prisinfonnation följs

Enligt prisinforrnationslagen skall näringsidkare i sin

en som yrkesmässiga verksamhet tillhandahåller varor och tjänster lämna

Kartläggning 21

prisinformation i enlighet med nämnda lag. Av detta följer att det ytterst är handlaren som skall svara för att konsumenten ges sådan prisinformation. Av 14 § nämnda lag framgår att om handlaren inte lämnar sådan information skall marknadsföringslagen 1995:450 tillämpas. Således kan handlare som låter bli att lämna

en prisinformation genom ett åläggande, enligt 15 § marknadsföringslagen MFL, tvingas att göra det. Ett åläggande skall förenas med vite,

om det inte av särskilda skäl är obehövligt 19 §.

Av nämnda lag framgår att det är Konsumentombudsmannen KO som har tillsynsansvaret för dessa frågor. Brister i prisinformationen uppmärksammas av KO genom anmälningar från konsumenter och konkurrenter eller genom undersökningar som Konsumentverket riktar mot särskilda branscher.

Undersökningarna genomförs ofta som projekt i samverkan med kommunal konsumentverksamhet och/eller frivilliga konsumentorganisationer. Om det i en sådan undersökning upptäcks brister i prisinforrnationen påpekas detta för dels den berörda näringsidkaren, dels branschorganisationen och ev. kedjeföretag så att de kan vidta åtgärder för att förbättra informationen. Vid grava brister vidtas dock åtgärder i enlighet med MFL.

Enligt Konsumentverket har deras undersökningar visat att när det förekommer felaktiga jämförpriser på hyllkantsetiketter och prislappar så härrör dessa felaktigheter i de flesta fall från producenter och leverantörer. Detta beror till stor del på bristfälliga uppgifter i

en varuregister.

2.2¶Marknadsföring

Enligt marknadsföringslagen MFL avses med marknadsföring, reklam och andra åtgärder i näringsverksamhet som är ägnade att främja avsättningen av och tillgången till produkter. Vad gäller definition av uttrycket andra åtgärder så betraktas t.ex. viss form av märkning och viss övrig konsumentinformation såsom produktkataloger sådana åtgärder. Dessa former av

som marknadsföring behandlas i andra avsnitt av kartläggningen. Således behandlas i denna del kartläggningen endast den marknadsföring

av som utgörs av reklam.

Det finns olika typer reklam såsom direktreklam, reklam i

av massmedia, utomhusreklam och reklam i butiken. Dessa regleras av olika bestämmelser och åtaganden. Nedan redogörs översiktligt för gällande regler samt andra åtaganden inom området.

22 Kartläggning

2.2. 1 EG-rätten

Vad beträffar reklam om dagligvaror så är den svenska lagstiftningen genom EG-rätten i huvudsak harmoniserad med övriga medlemsländers

lagstiftning på området.

I detta sammanhang är det i huvudsak tre EG-direktiv som är av betydelse för kartläggningen. Två av direktiven är s.k. minimidirektiv, vilket innebär att medlemsländerna själva kan införa strängare regler. Dessa är; rådets direktiv 84/450/EEG av den 10 september 1984 om tillnärmning medlemsstaternas lagar och andra författningar om

av vilseledande reklam och rådets direktiv 89/552/EEG av den 3 oktober 1989 samordning vissa bestämmelser som fastställts i

om av medlemsstaternas lagar och andra författningar om utförandet av sändningsverksamhet för television. Det förstnämnda direktivet har reviderats genom Europaparlamentets och rådets direktiv 97/55/EG av den 6 oktober 1997 ändring av direktiv 84/450/EEG om

om vilseledande reklam så att detta omfattar jämförande reklam. Direktiven har genomförts i Sverige marknadsföringslagen 1995:450 och

genom radio- och TV-lagen 1996:844.

Det tredje direktivet är rådets direktiv 79/112/EEG av den 18 december 1978 om tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftning om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel märkningsdirektivet. Även detta direktiv är vad reklam

- avser införlivat i svensk rätt genom marknadsföringslagen. En närmare presentation märkningsdirektivet lämnas i kapitel

av

2.2.2¶Den svenska regleringen

Utöver de generella reglerna i marknadsföringslagen finns det en del specialbestämmelser avseende vissa typer av reklam som t.ex. direktreklam samt radio- och TV-reklam.

Direktreklam är sådan reklam som tillsänds konsumenterna och som antingen är adresserad eller oadresserad. Enligt Datainspektionens föreskrifter DIFS 1995:6 för vissa direktreklamregister, skall adresserad direktreklam där adressuppgiften hämtats från ett

dataregister alltid innehålla uppgift om vem som tillhandahållit

adressen. Dessutom får adressatens personnummer aldrig placeras synligt på postförsändelsen.

Frågor om direktreklam regleras även genom en rad överenskommelser. En sådan överenskommelse är den mellan å ena sidan Konsumentverket å andra sidan Posten och Swedma om att konsumenter så önskar skall slippa få oadresserad reklam i sin

som

Kartläggning 23

brevlåda. Förutsättningen är att de på brevlådan har en information

om att de tackar nej till reklam.

Vad gäller radio- och TV-reklam så skall- enligt 7 kap l § radiooch TV-lagen 1996:844 sådan reklam vara lätt att skilja från annat

programinnehåll. Den skall således inledas och avslutas med

en särskild signatur tydligt skiljer reklamen från övriga sändningar.

som Reklam i en TV-sändning får inte riktas till barn under tolv år. Härutöver får det i sådan reklam inte uppträda personer eller figurer som spelar en framträdande roll i program som huvudsakligen vänder sig till barn 7 kap 4 §.

Lagen om namn och bild i reklam SFS 1978:800 är ett annat exempel specialreglering inom området. Nämnda lag avser att skydda enskilda personer mot att deras namn eller bild utan lov utnyttjas i reklamsyften. Enligt l § nämnda lag förbjuds näringsidkaren att vid marknadsföring tjänst eller nyttighet använda

av vara, annan framställning i vilken annans namn eller bild utnyttjas utan dennes samtycke. Förbudet gäller inte bara näringsidkare utan även anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkares vägnar, t.ex. reklambyråer.

2.2.3¶Internationell utblick

Internationella Handelskammaren ICC som är en av näringslivets

internationella huvudorganisationer har antagit grundregler för

reklam. Syftet med reglerna är att bidra till harmoniseringen av reklamens normer och på så sätt underlätta det internationella utbytet av varor och tjänster. Reglerna har antagits av näringslivets alla ledande organisationer. i

Av ICC:s regler framgår att reklam alltid skall vara laglig, hederlig och vederhäftig och får inte utformas på ett stötande sätt. Därtill skall reklam utformas med vederbörlig känsla av socialt ansvar samt vara förenlig med vad inom näringslivet allmänt uppfattas god

som som affarssed.

Internationella Handelskammaren har även antagit särskilda bestämmelser for miljöreklam. Det rör sig om ett tiotal miljöregler som främst grundar sig på att reklamen skall vara hederlig och vederhäftig.

Härutöver har ICC antagit regler för reklam och marknadsföring på Internet. Dessa regler bygger i allt väsentlig på ICC:s Grundregler för reklam.

I mars 1994 gjorde de nordiska konsumentombudsmännen ett gemensamt uttalande till vägledning för annonsörer och reklambyråer i

24 Kartläggning

deras dagliga arbete med miljöargumentering TemaNord 1994:562. Detta uttalande följer de bestämmelser för miljöreklam som antagits av ICC.

2.3¶Övrig konsumentinfonnation

Konsumenterna får även konsumentinformation utöver den

annan som erhålls via förpackningsmärkning och reklam. Avsändare av sådan information kan producenter och handlare, men även myndigheter

vara och frivilliga organisationer. Sådan information kan erhållas både i butiken i den bostaden. Informationen ges bl.a. genom

som egna databaser, produktkataloger, inforrnationsfoldrar, kundtelefoner och personliga kontakter.

Ett exempel sådan övrig konsumentinformation är den allergiinformation Dietist Rådet tillhandahåller. I ett projekt som

som kallas BAS Bra Allergi Service samarbetar Rådet med vissa livsmedelshandlare och leverantörer. I de butiker, s.k. BAS-butiker, som ingår i detta projekt har kunden tillgång till ett informationssystem, matfakta, där produkter och fakta om allergier och matlagning presenteras på ett överskådligt sätt. Den konsument som inte har en sådan butik i sin närhet kan i stället teckna ett abonnemang på Rådets inforrnationsfoldrar, som då skickas hem till konsumenten.

Ett annat exempel är den information som våra statliga myndigheter tillhandahåller. Inom detta område är det främst Konsumentverket, Statens livsmedelsverk, Statens jordbruksverk och Fiskeriverket som bedriver sådan informationsverksamhet. I detta sammanhang bör nämnas det regeringsuppdrag Konsumentverket fick i juni 1998

som vad beträffar att inrätta en databas med hushållsrelaterad miljöinformation.

Syftet med uppdraget är att konsumenterna genom en sådana databas i framtiden bl.a. skall kunna få reda på hur vissa varor påverkar miljön, få goda råd, utbyta erfarenheter samt få olika begrepp definierade och förklarade. En sådan databas ska kunna användas av enskilda konsumenter, kommuner, olika vidareinformatörer, organisationer, anställda inom handeln samt fungera som läromedel i skolan.

Härutöver pågår inom handeln ett arbete med att bygga upp databaser skall kunna erbjuda konsumenterna olika typer av

som information.

Slutligen bör nämnas det arbete som de kommunala konsumentvägledama och de frivilliga organisationerna såsom

-

Kartläggning 25 konsumentor anisationer Pensionärsor anisationer bedriver när det

gäller att sprida sådan konsumentinfonnatlon.

2 19-0257Märk

i

Kartläggning 27

3 märkning av

Obligatorisk dagligvaror

1 Livsmedel

Den information ett livsmedel konsumenterna träffar i om som affärerna i form märkning regleras inom ramen för antingen av livsmedelslagen 1971:511 eller prisinformationslagen 1991:601. Eftersom utredningen tidigare redogjort för prisinformationslagen redogörs i denna del kartläggningen endast för tillämpliga av bestämmelser inom livsmedelslagstiftningen. De författningar som finns på området har utfärdats olika nivåer i Sverige; livsmedelslagen, livsmedelsförordningen 1971:807 och föreskrifter utfärdade Statens livsmedelsverk. Därtill kommer EG-förordningar av gäller i landet utan att några åtgärder för införlivande behöver som vidtas. Livsmedelslagstiftningen omfattar såväl generella bestämmelser om märkning gäller för alla livsmedel som mer specifika - som bestämmelser endast gäller för vissa livsmedelstyper. De sist som nämnda bestämmelserna regel sikte särskilda egenskaper tar som är viktiga för ett enskilt livsmedel. Vissa av dessa bestämmelser som återfinns i EG-förordningar, medan andra är helt nationella eller grundar sig på EG-direktiv. Denna kartläggning kommer i huvudsak redogöra för de generella bestämmelserna gäller inom området som med undantag för några specialregler som är av särskilt intresse för utredningen.

1 1 EG-rätten . På grund EG-rätten är den svenska livsmedelslagstiftningen av avseende märkning och presentation livsmedel i huvudsak av harmoniserad med övriga medlemsländers lagstiftning på området, dvs. Sverige kan i princip inte lagstifta sig strängare eller mildare om vare bestämmelser. Inom EG-rätten regleras märkning och presentation av livsmedel förordningar och direktiv. Det finns såväl generella genom förordningar och direktiv gäller för alla livsmedel som mer som specifika endast gäller för vissa livsmedelstyper. som Ett sådant generellt direktiv är rådets direktiv 79/ 112/EEG av den 18 december 1978 tillnärmningen av medlemsstaternas lagstiftning om om märkning, presentation och reklam i fråga om livsmedel

28 Kartläggning

märkningsdirektivet. De delar i direktivet som rör märkning och presentation av livsmedel är i Sverige införlivade Statens genom livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:19 med föreskrifter och allmänna råd märkning och presentation livsmedel. De artiklar i om av direktivet som behandlar reklam livsmedel är i Sverige genomförda om genom bestämmelserna i marknadsföringslagen 1995:450. Härutöver finns det ytterligare två EG-direktiv reglerar frågor som om märkning av mer generell karaktär; rådets direktiv 89/396/EEG av den 14 juni 1989 om identifikationsmärkning av livsmedelspartier samt rådets direktiv 90/496/EEG av den 24 september 1990 om näringsvärdesdeklaration för livsmedel. Dessa direktiv är införlivade i svensk rätt Statens livsmedelsverks kungörelse genom SLV FS 1993:21 med föreskrifter och allmänna råd om näringsvärdesdeklaration och Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:20 med föreskrifter och allmänna råd om

identifikationsmärkning av livsmedelspartier.

Vad beträffar prisinformation till konsumenterna så regleras sådan information ytterst rådets direktiv 79/581/EEG den 19 juni 1979 av av

om konsumentskydd i samband med prismärkning av livsmedel.

Direktivet är i Sverige genomfört den i kartläggningen tidigare genom beskrivna prisinforrnationslagen 1991:601 samt de föreskrifter som Konsumentverket utfärdat prisinformation. om Den 16 februari 1998 antogs ett nytt direktiv avseende prisinformation, europaparlamentets och rådets direktiv 98/6/EG den av 16 februari 1998 konsumentskydd i samband med prismärkning om av varor som erbjuds konsumenterna. Enligt nämnda direktiv skall Sverige senast den 18 mars år 2000 sätta i kraft de lagar och andra författningar som är nödvändiga för att följa direktivet och samtidigt upphävs det nu gällande EG-direktivet.

Livsmedelslagen

Av 1 § livsmedelslagen 1971:511 framgår vad inom som livsmedelslagstiftningen avses med livsmedel, dvs. mat, drycker, njutningsmedel eller annan vara som är avsedd att förtäras av människor med undantag på vilken läkemedelslagen av vara 1992:859 är tillämplig. Vid revidering livsmedelslagstiftningen år 1992 togs vissa en av detaljbestämmelser märkning livsmedel bort från om av livsmedelslagen. I stället bemyndigades regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, att meddela närmare föreskrifter om märkning. Regeringen har i 25 § Livsmedelsförordningen

sou 1999:7 Kartläggning 29

1971:807 delegerat rätten att meddela föreskrifter till Livsmedelsverket, infört de mest centrala bestämmelserna i som verkets kungörelse märkning och presentation av livsmedel SLV om FS 1993:19. I detta sammanhang är 16 § livsmedelslagen av stor betydelse. Enligt denna bestämmelse får livsmedel inte saluhållas om de inte är märkta enligt Statens livsmedelsverks tillämpliga föreskrifter.

3.1.2.1¶Märkningskungörelsen

Bestämmelserna i Statens livsmedelsverks kungörelser SLV FS 1993:19 med föreskrifter och allmänna råd märkning och om presentation livsmedel märkningskungörelsen syftar i första hand av till att konsumenten nödvändig information om livsmedlen. ge Enligt 4 § denna kungörelse med märkning varje ord, närmare avses upplysning, varumärke, märkesnamn, illustration eller symbol som livsmedel och finns på emballage, etikett, dokument, skylt, avser som meddelande, halsring, eller krage som är fästad på, medföljer eller hänvisar till livsmedlet. Märkning omfattar alltså både text, bild och övrig dekor livsmedelsförpackningarna eller i direkt anslutning till saluhâllandet av livsmedel t.ex. skylt, hyllkantsmärkning eller följesedel. Presentation ett livsmedel avser dess form, utseende, hur de av förpackats, de förpackningsmaterial använts samt det sätt vilket som livsmedlen arrangerats och den omgivning de exponerats i 7 §. Märkning och presentation av ett livsmedel får aldrig vilseleda den presumtive konsumenten Detta gäller särskilt avseende av varan. livsmedlets beskaffenhet och då i synnerhet dess karaktär, identitet, egenskaper, sammansättning, kvantitet, datumuppgift, ursprung samt tillverknings- eller produktionsmetod. Härutöver får ett livsmedel inte tillskrivas verkningar eller egenskaper som det inte har 5 §.

Obligatoriska märkningsuppgzfier

Nedan redogörs för huvuddragen de märkningsuppgifter som enligt av 16 § märkningskungörelsen skall finnas på alla färdigförpackade livsmedel. I detta sammanhang avses med begreppet färdigförpackade livsmedel sådana livsmedel är avsedda för enskilda konsumenter som och dess förpackning det placerades i innan saluhållandet. som Förpackningen skall helt eller delvis omsluta livsmedlet på sådant sätt

30 Kartläggning sou 1999:7

att innehållet inte kan ändras utan att förpackningen öppnas eller ändras 4 §- Det direktiv som märkningskungörelsen grundar sig på ändrades 1997. Dessa ändringar som inte behöver tillämpas förrän år 2000 - har i juni 1998 införts i märkningskungörelsen SLV SF 1998:15. Redovisningen nedan utgår från de nya bestämmelserna. Färdigförpackade livsmedel som är avsedda för detaljhandel skall märkas med uppgift om;

beteckning, ingrediensförteckning, mängd av vissa ingredienser eller kategorier av ingredienser,

nettokvantitet,

bäst före-dag eller sista förbrukningsdag,

speciella anvisningar för förvaring eller användning, namn eller ñrmanamn och adress, ursprung behövs endast lämnas om avsaknad av denna uppgift kan vilseleda konsumenten,

bruksanvisning, samt

10.verklig alkoholhalt.

Ovanstående märkningsuppgifter skall anges antingen själva förpackningen eller på etikett som fästs på förpackningen 8 §. Enligt 9 § nämnda kungörelse skall uppgifterna lätta att förstå, väl vara synliga och klart läsbara och beständiga. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av annan text eller illustration. Märkningsuppgiftema skall anges på svenska. Annat språk får användas, om stavningen endast obetydligt skiljer sig från svenska 11 §. Märkningsuppgifter om livsmedlets beteckning, nettokvantitet, bäst före-dag eller sista förbrukningsdag samt alkoholhalt skall i anges samma synfält 10 §. Kungörelsen föreskriver vissa undantag från bestämmelserna om obligatorisk märkning 12 §. Ett sådant undantag är att förpackningar vars största yta är mindre än 10 cm samt returflaskor av glas, som har beständig märkning och saknar etikett, halsring eller krage endast behöver märkas med uppgift om livsmedlets beteckning, nettokvantitet, bäst före-dag eller sista förbrukningsdag. I sådana fall behöver märkningsuppgiftema inte anges i samma synfält.

Kartläggning 31

beteckning

Livsmedlets beteckning skall konsumenten information vad för

ge om slags vara det är. Enligt 17 § märkningskungörelsen skall livsmedlets beteckning med den beteckning som förbehållits livsmedlet i

anges eller med stöd EG-förordningar eller i föreskrifter som grundar sig

av på EG-bestämmelser. Om sådan beteckning saknas skall den beteckning förbehållits livsmedlet i andra föreskrifter som

anges som beslutats Livsmedelsverket. Regeringen har genom 5 §

av livsmedelsförordningen 1971:807 bemyndigat Livsmedelsverket att föreskriva sådana livsmedelsstandarder.

Om förbehållen beteckning saknas skall i stället anges den

en beteckning som i Sverige är allmänt vedertagen för livsmedlet eller en beskrivning av livsmedlet.

Även beteckningar under vilka livsmedel tillverkas och saluhålls i andra EES-länder kan få användas, eventuellt i förening med ytterligare beskrivande infonnation.

Ett varumärke, märkesnamn eller fantasinamn får inte användas i stället för varans beteckning 18 §. Om ett fantasinamn används måste det kompletteras med en beskrivning av produkten.

I anslutning till varans beteckning skall uppgifter om pulvrisering, frystorkning, koncentrering, rökning m.m. lämnas om en sådan uppgift behövs för att undvika att konsumenterna vilseleds 19 §. Om ett livsmedel behandlats med joniserande strålning måste det märkas med något uttrycken bestrålad eller behandlad med joniserande strålning

av 20§.

ingrediensförteckning

Enligt 4 § märkningskungörelsen avses med ingrediens varje ämne som använts vid tillverkningen eller beredningen av ett livsmedel och som finns kvar i den färdiga varan.

Av 21 § nämnda kungörelse framgår att huvudregeln är att alla ingredienser använts för att tillverka livsmedlet skall anges i en

som ingrediensförteckning. Ingrediensema skall stå i fallande storleksordning efter den vikt de hade vid tillverkningstillfállet. Förteckningen skall föregås av en lämplig rubrik som innehåller ordet ingrediens.

När det är tillämpligt skall ingredienser anges med den beteckning

följer reglerna under punkten I vissa fall får som av kategoribeteckningar användas.

32 Kartläggning

Tillsatser med lämpligt funktionsnamn samt antingen anges tillsatsens vedertagna eller E-nummer 26 §. Om modifierad namn en stärkelse framställts från en råvara som kan innehålla gluten skall beteckningen kompletteras med en uppgift om vilka växter den framställts från. Livsmedelstillsatser med likartad funktion samt vitaminer och mineralämnen får gruppvis varvid plats i anges förteckningen bestäms av gruppens totala vikt 26 §. E-numret är ett identifikationsnummer EU utfärdat och är specifikt för som som tillsatsen i fråga. Av 27 § framgår vilka regler som gäller för märkning av aromer. I 32-33a medges vissa undantag från huvudregeln. Bland annat behöver ingen ingrediensförteckning upprättas för färsk frukt och grönsaker samt kolsyrat vatten det framgår beteckningen att om av vattnet har tillförts kolsyra. För frukt- och grönsaksblandningar samt för blandningar av örtkryddor behöver frukterna eller grönsakerna respektive örtkryddoma inte anges i fallande storleksordning efter vikt under förutsättning att ingrediensförteckningen följs av uttrycket ivarierande proportion eller liknande uttryck 30, 31 §§. I 29 § märkningskungörelsen föreskrivs vad gäller för som sammansatta ingredienser. En s.k. sammansatt ingrediens är en ingrediens som i sin tur består av flera ingredienser, t.ex. majonnäs i potatissallad. Huvudregeln att alla ingredienser använts för att - som tillverka livsmedlet skall i förteckningen gäller även för s.k. anges sammansatta livsmedel med vissa undantag. Enligt 29 § andra stycket får sammansatta ingredienser i förteckningen med enbart sina anges beteckningar om de utgör mindre än 25 procent av det livsmedel de ingår Detta gäller under förutsättning att den sammansatta ingrediensen har en beteckning som förbehållits i särskilda föreskrifter eller att den har en beteckning som är allmänt vedertagen. Tillsatser måste dock alltid deklareras de har funktion i det färdiga om en livsmedlet.

mängddeklaration

Mängddeklaration av en ingrediens eller av en kategori ingredienser skall anges i vissa fall. Detta gäller bl.a. när ingrediensen eller kategorin ingår i beteckningen eller vanligtvis förknippas med denna av konsumenterna, eller den på något sätt framhävs i märkningen om 34 §. Mängden skall då ingå i beteckningen eller anges omedelbart intill denna eller i ingrediensförteckningen 34 a §. Det finns vissa undantag

Kartläggning 33

från dessa bestämmelser t.ex. då man kan anta att en variation i mängd inte styr konsumentens val eller i fråga om blandningar av frukter, grönsaker, kryddor respektive örter där ingen av ingredienserna påtagligt dominerar 35 §.

nettokvantitet

Enligt 36 § märkningskungörelsen skall Förpackade livsmedel märkas med uppgift om nettokvantitet. Nettokvantiteten behöver dock inte anges för livsmedel som antingen minskar avsevärt i volym eller massa eller som saluhâlls styckevis eller vägs i köparens närvaro. Samma undantag gäller för livsmedel vars nettokvantitet är mindre än 5 gram eller 5 milliliter gäller kryddor och örtkryddor 42 §.

-

Med nettokvantitet avses själva livsmedlets vikt eller volym. Själva förpackningen får sålunda inte räknas i nettokvantiteten.

Livsmedel skall märkas med uppgifter om dess vikt. Om livsmedlet består vätskor skall det i stället märkas med uppgifter om dess

av volym 37 §. Förpackningar innehållande livsmedel som står läkemedel nära får märkas med uppgift om antalet tabletter, kapslar eller liknande i stället för med nettovikt eller nettovolym 38 §.

bäst före-dag eller sista förbrukningsdag

Livsmedel skall alltid märkas med uppgift om datum för minsta hållbarhetstid, bäst före-dag, 43 § eller för mycket lättfördärvliga livsmedel med sista förbrukningsdag 45 §.

Enligt 4 § märkningskungörelsen avses med begreppet minsta hållbarhetstid, bäst före-dag, den dag fram till vilken ett livsmedel som förvarats på lämpligt sätt har kvar de särskilda egenskaper som normalt förknippas med livsmedlet. Med uttrycket sista förbrukningsdag avses den sista dag ett livsmedel som från mikrobiologisk synpunkt är mycket lättfördärvligt, beräknas senast kunna förbrukas utan fara för att det är otjänligt till människoföda.

Datum för minsta hållbarhetstid skall anges med uttrycket bäst före när datumet inkluderar uppgift om dagen i övriga fall med uttrycket bäst före utgången av 44 §. Uppgift om datumet skall anges med dag, månad och år i nämnd ordning, och får inte lämnas i kodform 44 §.

Datum för sista förbrukningsdag skall anges med uttrycket sista förbrukningsdag. Detta skall följas av antingen själva datumet eller en hänvisning till datumet finns i märkningen. Uppgift datumet

var om

34 Kartläggning

skall anges med dag, månad och eventuellt år i nämnd ordning, och får inte lämnas i kodform 45 §.

Enligt 16 § 5 livsmedelslagen får livsmedel som märkts med sista förbrukningsdag inte saluhållas efter utgången av denna tid.

speciella anvisningar för förvaring eller användning

Enligt 48 § märkningskungörelsen skall livsmedel med uppgift om sista förbrukningsdag alltid märkas med anvisning om hur det skall förvaras. Livsmedel med uppgift om datum för minsta hållbarhetstid, bäst föredag, skall märkas med förvaringsanvisning, om det har betydelse för hållbarheten att livsmedlet förvaras vid en viss temperatur 49 §.

En tillverkare kan alltid frivilligt ange strängare krav på förvaringstemperatur än vad som följer av Livsmedelsverkets föreskrifter. De som hanterar livsmedlet måste då följa den förvaringsanvisning som varan är märkt med.

namn eller firmanamn och adress

Enligt 50 § märkningskungörelsen skall fárdigförpackade livsmedel alltid vara försedda med uppgift om namn eller finnanamn och adress för antingen tillverkaren, förpackaren eller säljaren, denne är

om etablerad inom EES-avtalets tillämpningsområde.

ursprung Uppgift om platsen för livsmedlets ursprung skall enligt 51 § märkningskungörelsen lämnas om avsaknad av denna uppgift kan vilseleda konsumenterna. Det finns således inte något generellt krav om ursprungsmärkning. Däremot finns det en del särregler avseende vissa produkter som t.ex. nötkött och färska frukter och grönsaker. Dessa regler kommer att närmare beskrivas under avsnitt 3.1.2.3.

Se 16 § Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1996:5 om hantering av livsmedel.

Kartläggning 35

bruksanvisning

Enligt 52 § märkningskungörelsen skall bruksanvisning finnas om avsaknad sådan gör det omöjligt att använda livsmedlet på ett riktigt

av sätt.

10. verklig alkoholhalt

Drycker med än 1,2 volymprocent alkohol skall märkas med

mer uppgift den verkliga alkoholhalten enligt 53 § märknings-

om kungörelsen.

3.1.2.2 Kungörelsen om identifikationsmärkning av

livsmedelspartier

Av Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:20 med föreskrifter och allmänna råd om identifikationsmärkning av livsmedelspartier framgår att syftet med identifikationsmärkningen är att företag och tillsynsmyndigheter snabbt skall kunna spåra livsmedelspartier som t.ex. utgör hälsorisk. Märkningen är således inte avsedd för enskilda konsumenter.

Enligt nämnda bestämmelse gäller kravet på identiñkationsmärkning alla livsmedel oberoende av om annat föreskrivs i märkningsbestämmelser för särskilda livsmedelsgrupper.

De livsmedel som har en hållbarhetsmärkning där bäst före-dag eller sista förbrukningsdag anges i märkningen behöver dock inte identifikationsmärkas 7 §. Detta undantag gäller även för livsmedel som inte är fárdigförpackade när de säljs till enskild konsument, som förpackats på köparens begäran eller som färdigförpackas för omedelbar försäljning 3 § 2.

ldentifikationsmärkningen skall återfinnas på själva förpackningen eller där sådan saknas, i särskild handling. Uppgiften skall vara lätt att se, klart läsbar och beständig 6 §.

Förpackningar största yta är mindre än 10 cm behöver inte ha

vars identifikationsmärkning 3 §. Enligt allmänna råd till 6 § är det önskvärt att identifikationsmärkning även finns på ytterförpackningar till flera små förpackningar.

Enligt 6 § skall för färdigförpackade livsmedel

- identifikationsmärkningen och i lämpliga fall bokstaven L finnas på förpackningen eller på etikett fastad på denna

.

3.1.2.3 Särregler avseende märkning av vissa livsmedel

Utredningen har i de föregående avsnitten redogjord för de generella reglerna om märkning inom livsmedelslagstiftningen, dvs. de regler som omfattar alla typer livsmedel. Utöver dessa regler finns det ett

av stort antal särbestämmelser som endast gäller för vissa livsmedelstyper. I detta avsnitt beskrivs sådana särbestämmelser kan

som vara av intresse för utredningen.

Näringsvärdesdeklarationer

Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:21 med föreskrifter och allmänna råd näringsvärdesdeklaration reglerar bl.a. frågor

om om deklarationer för sådana livsmedel är avsedda att saluhållas till

som enskilda konsumenter.

Om det i märkningen förekommer påståenden näringspåståenden om att ett livsmedel har speciella näringsegenskaper vad beträffar den energi som det eller inte måste näringsdeklaration lämnas

ger, ger en 8 §. Motsvarande gäller om det i märkningen förekommer påståenden om att ett livsmedel har speciella näringsegenskaper beträffande de näringsämnen det innehåller eller inte innehåller. Det gäller

som samma vid påståenden om att ett livsmedel ger energi eller innehåller näringsämnen i hög eller låg grad. Enligt 5 § denna kungörelse

avses med näringsämnen i detta sammanhang, protein, kolhydrat, fett, kostfiber, natrium samt vissa vitaminer och mineralämnen.

I enlighet med denna kungörelse får det i märkningen inte förekomma andra näringspåståenden än sådana energi eller

som avser de ovan nämnda näringsämnena 9 §.

Informationen skall samlad på ett ställe i tabellform eller,

ges om utrymmet inte tillåter, i linjär form. Den skall anges på väl synlig plats med tydliga och beständiga tecken 6 §. Uppgifterna skall anges på svenska. Dock får annat språk användas, om märkningen ändå kan anses vara förståelig för konsumenter med svenska modersmål

som 7 §-

Kungörelsen reglerar även när och hur olika uttryck, anspelar

som på de olika näringsämnena, får användas i märkningen såsom uttrycken sockerjii eller vanligt socker inte tillsatt.

Djupfrysta livsmedel

Utöver märkningskungörelsens föreskrifter gäller särskilda märkningsregler för de djupfrysta livsmedel utan särskild

som

Kartläggning 37

beredning säljs till enskild konsument. Dessa särregler återfinns i Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993: 16 med föreskrifter och allmänna råd djupfrysta livsmedel. Kungörelsen gäller inte om glass och glassvaror. Kungörelsen reglerar hur ett djupfryst livsmedel skall var märkt. Enligt 9 § nämnda kungörelse skall uttrycket djupfryst anges i anslutning till livsmedlets beteckning. Det djupfrysta livsmedlet skall även märkas med information hur länge det kan förvaras hos en om mottagaren, lagringstemperatur samt eventuella krav på särskild typ om lagringsutrustning. Härutöver skall uppgifter som gör det möjligt att av identifiera varupartiet livsmedlet. Texten bör inte frysas efter anges upptining eller motsvarande skall också anges på förpackningen.

Livsmedel för särskilda näringsändamål

Tidigare har redogjorts för de generella bestämmelserna om märkning samt för bestämmelserna näringsvärdesdeklarationer. Utöver dessa om bestämmelser gäller särskilda märkningsregler för s.k. livsmedel för särskilda ändamål. Med livsmedel för särskilda näringsändamål avses i detta sammanhang sådana till följd av särskild sammansättning eller som särskild tillverkningsmetod klart kan skiljas från övriga livsmedel, lämpar sig för de näringsmässiga ändamål som de uppges ha och som saluhålls på ett sådant sätt att denna lämplighet framgår. Denna definition återfinns i 2 § Statens livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:31 med föreskrifter och allmänna råd livsmedel för särskilda om näringsändamål. Ett s.k. livsmedel för särskilda näringsändamål skall tillgodose de särskilda näringsbehoven hos friska spädbarn eller friska småbarn och behöver eller kan ha en särskild nytta av ett personer som - kontrollerat intag vissa ämnen i livsmedel 3 §. av Enligt 5 § nämnda kungörelse skall livsmedlets särskilda näringsmässiga egenskaper i anslutning till livsmedlets anges beteckning. Dock skall livsmedel som är. avsedda för friska spädbarn eller friska småbarn i stället märkta med upplysning om vara livsmedlets avsedda ändamål. Arten och mängden livsmedlets särskilda beståndsdelar eller de av speciella tillverkningsmetod livsmedlet dess särskilda som ger näringsmässiga karaktär skall framgå på förpackningen. Dessutom skall livsmedlet märkt med uppgift om mängden protein, kolhydrater vara och fett samt dess innehåll energi uttryckt i kilojoule kJ och av kilokalorier kcal.

38 Kartläggning

Härutöver får livsmedel omfattas denna kungörelse och som av som tillgodoser behoven hos behöver, eller kan ha personer som en särskild nytta av ett kontrollerat intag av vissa ämnen i livsmedel betecknas som dietetiska eller för dietkost.

Nya livsmedel "novel foods " -

Den 15 maj 1997 trädde Europaparlamentets och rådets förordning EG nr 258/97 av den 27 januari 1997 om livsmedel och nya livsmedelsingredienser i kraft. Förordningen är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla EU:s medlemsstater. Förordningen innebär att alla nya livsmedel och livsmedelsingredienser skall- innan nya själva produkten släpps ut på marknaden bedömas ansvariga - av myndigheter. När ett nytt livsmedel godkänts av EG-kommissionen kan det saluhållas som andra livsmedel med beaktande de av märkningskrav och Övriga villkor för hantering prövningen kan som medföra. Nya livsmedel är ett begrepp som täcker in sådana livsmedel vi som tidigare inte konsumerat inom EU. Som livsmedel räknas livsmedel nya

och livsmedelsingredienser bl.a.

som

framställs från växter och djur inte tidigare använts för - som

livsmedelsproduktion inom EU,

tillverkas med produktionsmetoder normalt inte använts när - som metoden innebär betydande förändringar livsmedlet, eller av innehåller eller är framställt från eller med hjälp genetiskt - - av modifierade organismer GMOY.

Artikel 8 i förordningen behandlar märkning livsmedel. Artikeln av nya anger de obligatoriska krav på märkning finns särskilda som som bestämmelser för de livsmedlen och livsmedelsingrediensema. nya Av märkningen skall framgå vilka egenskaper har förändrats som samt vilken metod använts för att uppnå dessa egenskaper. Detta som innebär att alla genmodifierade färska frukter och grönsaker och spannmål skall märkas. Detta gäller även för sådana övriga livsmedel framställda med genteknik skiljer sig från traditionellt framställda som livsmedel. Om bl.a. gener från djur har överförts till växter så skall det framgå av märkningen. Härutöver skall det framgå märkningen ett av om

2 Med genetiskt modifierad organism avser en biologisk enhet kan föröka som sig eller överföra genetiskt material. Det genetiska materialet har ändrats ett sådant sätt som inte förekommer naturligt.

Kartläggning 39

livsmedel innehåller ämnen som kommer från något som kan nya orsaka hälsoproblem, till exempel allergier. I enlighet med nämnda förordning behöver företagen dock inte märka tillsatser, eller extraktionsmedel, och inte heller kött, aromer mjölk och ägg från djur ätit foder framställts med genteknik. som som EU fattade våren 1998 ett beslut om genteknikmärkning av genmodifierad soja och majs; rådets förordning EG nr 1139/98 av den 26 maj 1998. Enligt förordningen skall dessa livsmedel om det i dem går att påvisa DNA eller protein som härrör från genmodifiering märkas med texten framställd från genetiskt modifierad soja eller framställd från genetiskt modifierad majs. Dessa produkter hade godkänts redan innan förordningen livsmedel trätt i kraft. om nya

Nötkött

Rådets förordning EG 820/97 den 21 april 1997 om upprättande nr av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och om av märkning nötkött och nötköttsprodukter trädde i kraft den 1 juli av 1997. Märkning nötkött enligt förordningen är frivillig till och med av år 1999. Dock skall förordningens bestämmelser om ursprungsmärkning tillämpas redan fr.o.m. den första juli 1998. Detta innebär att den aktör önskar ursprungsmärka ett parti färskt eller som fryst nötkött måste fr.o.m. den 1 juli 1998 göra det i enlighet med - denna förordning. Från och med den l januari år 2000 kan det bli obligatoriskt att ange det land där djuret är fött, uppfött och slaktat. Regeringen har utsett Statens livsmedelsverk till att vara den behöriga myndigheten skall godkänna specifikationer, vara som oberoende kontrollorgan och ha det övergripande ansvaret för nötköttsmärkning. Livsmedelsverket har i sin tur godkänt ett antal kontrollorgan skall sköta kontrollen i handelsleden. Verket som kommer att stå för kontrollen de företag verket redan har tillsyn av som över, dvs. de flesta slakterier och större styckningsföretag. Varje aktör eller organisation på ett försäljningsställe som avser att märka nötkött med uppgifter enligt förordningen- som anger ursprung, vissa särdrag eller produktionsförhållanden skall överlämna en -

specifikation för godkännande till Livsmedelsverket. Specifikationen

skall innehålla alla spårhetsmetoder används och kontroll därav. som

Härutöver skall specifikationen innehålla de märkningsuppgifter som

skall finnas på etiketten nötköttsförpackningen.

40 Kartläggning sou 1999:7

Färska fukter och grönsaker

Av rådets förordning EG 2200/96 den 28 oktober 1996 den nr av om gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker, framgår att frukt och grönsaker som levereras färska till konsumenterna skall märkas med uppgifter sort, klass, och Uppgifterna om ursprung. skall anges läsligt och tydligt. Produkterna behöver inte presenteras i förpackning under förutsättning att detaljhandlaren förser de varor som saluförs med skylt med tydliga och läsliga bokstäver de en som anger ovan nämnda uppgiftema.

3.1.2.4 Ansvar för att reglerna märkning följs om

Enligt livsmedelslagen åligger det den driver verksamhet som en att

vidta åtgärder så att livsmedelslagstiftningen följs vad gäller märkning.

Varje led som säljer ett livsmedel har således ett för korrekt ansvar märkning. Det innebär att flera har ansvaret, t.ex. tillverkare, förpackare, importör, grossist och detaljist. Huvudansvaret åvilar den som har bästa förutsättningar att uppfylla märkningen. Enligt livsmedelsförordningen är det kommunerna för som svarar kontrollen att märkningsreglema följs. Om kommun av en uppmärksammar att reglerna inte följs får kommunen meddela föreläggande eller förbud som uppenbart behövs för att lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd lagen, eller finns i EGav som

förordningar skall efterlevas 25 § livsmedelslagen. I ett beslut

- om

föreläggande eller förbud kan tillsynsmyndigheten utsätta vite.

3.1.3¶Pågående internationellt arbete

Såsom tidigare redovisats är den svenska livsmedelslagstiftningen

avseende märkning och presentation EG-rätten i huvudsak genom harmoniserad med övriga medlemsländers lagstiftning på området. Nästan all nationell lagstiftning på området utgår från EG-rätten. Om Sverige önskar få till stånd revidering de gällande reglerna en av nu området så måste detta ske inom ramen för det europeiska samarbetet. Frågor om märkning livsmedel behandlas även inom det övriga av internationella samarbetet så inom det globala, Codex som mer Alimentarius, inom det nordiska samarbetet. I detta avsnitt som kommer kortfattad redogörelse för vad pågår inom det en som internationella arbetet vad beträffar märkning och presentation av livsmedel att lämnas.

Kartläggning 41

Codex Al imentarius

Codex Alimentarius är namnet på det regelverk för livsmedel som utarbetats inom FN:s under namnet Joint FAO/WHO Food ram Standards Programme. FN-organen FAO Food and Agriculture Organization och WHO World Health Organization ansvarar för administrationen, FAO har större delen av både gemensamt men praktiskt och ekonomiskt Syftet med programmet är att skydda ansvar. konsumenternas hälsa och garantera redlighet i internationell handel

med livsmedel. För kunna genomföra standardiseringsprogrammet bildades år att 1962 Codex Alimentarius Commission CAC, som är det högsta beslutande CAC är sammansatt representanter från de för organet. av närvarande 161 medlemsländerna. CAC har 30 underkommittéer förbereder alla ärenden. Dessa som kommittéer kan delas i tre grupper; generella eller övergripande kommittéer, varukommittéer och samordningskommittéer. Det finns i dag åtta generella kommittéer och en av dessa Märkningskommittén handlägger frågor märkning samt ekologisk produktion. De flesta om kommittéer sammanträder gång år, vissa endast vartannat år. Vid en per de olika kommittémötena representeras Sverige av experter i första hand från Jordbruksdepartementet och Livsmedelsverket. - Codexsystement är uppbyggt enligt stegprocedur och varje land en har minst två tillfällen att lämna skriftliga synpunkter under procedurens gång. CAC sammanträder vartannat år. Vid CAC beslutas de förslag kommittémötena kommit fram till. om som Inför varje Codexmöte sammanträder en arbetsgrupp för Codexfrågor under ministerrådet i Bryssel. I denna förberedande arbetsgrupp föreslår EG-kommissionen en gemensam hållning i vissa frågor. I vissa undantagsfall har Sverige drivit frågor som inte

överensstämmer med gällande EG-lagstiftning.

En sådan fråga är under översyn även inom EU och som Sverige som drivit i Codex är ändring den s.k. 25- pr0centsregeln3. en av Sverige vill få tillbaka den märkning vi hade före EU-inträdet typ av och allergiker bättre information ingredienser i livsmedel. som gav om En fråga Sverige drivit i Märkningskommittén är frågan annan som upprätta lista över ämnen är kända att framkalla om att en som

3En s.k. sammansatt ingrediens är en ingrediens som i sin tur består av flera ingredienser. Enligt 29 § andra stycket märkningskungörelsen SLV FS 1993: 19 får sammansatta ingredienser i ett livsmedels ingrediensförteckning med anges enbart sina beteckningar de utgör mindre än 25 procent av det livsmedel de som ingar

överkänslighet. Båda dessa frågor har vunnit gehör bland övriga medlemsländer och ett utkast till ändring gällande standard har av utarbetas. Arbetet har nått det steg i proceduren då kommitténs nu utkast till standard sänds for slutligt godkännande listan- och även av av procenttalet, om den frågan löses vid nästa kommittémöte i april 1999 vid CAC. - Andra frågor som för närvarande behandlas i Märkningskommittén

är märkning av GMO-produkter och hälsopåståenden.

Alla länder har Codex Contact Point. Denna funktion innehas i en Sverige Livsmedelsverket. av

Norden

Nordiska ministerrådet NMR bildades år 1971 - som är ett samarbetsorgan för de nordiska ländernas regeringar. Beredning,

samordning och uppföljning av ministerrådets ärenden sker framför allt ministerrådets sekretariat NMRS i Köpenhamn. Under NMR arbetar ett 15-tal ämbetsmannakommittéer, och med för ett ämnesområde. var ansvar Under år 1998 har ett tvärsektoriellt samarbete märkning om av livsmedel T värmärkprojektet initierat med utgångspunkt från bl.a.

Sveriges program för ordförandeskapsåret i NMR. Fem ämbetsmannakommittéer deltar i detta samarbete- de har för som ansvar frågor gällande livsmedel, jord- och skogsbruk, miljö och fiskeri samt konsumentfrågor med två representanter var. - Kunskap saknas i dag hur märkningen helhet i de om som ser ut nordiska länderna, liksom hur konsumenterna i praktiken använder sig om av den. Med stöd av högsta politiska nordiska nivå skall den tvärsektoriella belysa området och ta fram sådan helhetsbild. gruppen en Härutöver planeras ett tvärsektoriellt samarbete bl.a. - om konsumentinfonnation mellan de två ämbetsmannakommittéema - som handhar konsumentfrågor och frågor livsmedel. om Ministerrådet tillsatte år 1993 arbetsgrupp för att formulera en ett gemensamt nordiskt synsätt på prisinformation till konsumenter. Arbetsgruppen bildar ett nätverk mellan de olika myndigheter i de som nordiska länderna utöver tillsyn prisinfomiationslagen och arbetar for av en nordisk samordning vid implementeringen det prisdirektivet. av nya I detta sammanhang bör också nämnas att danska regeringen tillsatt en kommission skall utreda konsumentinforrnationen i Danmark. som Kommissionens uppdrag påminner mycket det uppdrag denna om som utredning har. Kommissionen skall redovisa sitt uppdrag i april 1999.

Kartläggning 43

3.2¶Foder för sällskapsdjur

3.2. 1 urfoder

När den nuvarande lagen 1985:295 foder trädde i kraft år 1986 om och ersatte tidigare lag från år 1961 innebar det bl.a. att en tillämpningsområdet för lagstiftningen vidgades till att även foder avse till vissa sällskapsdjur hund och katt. Skälen för detta var bl.a. att man ville kvaliteten och tillgodose kraven en allsidig trygga produktinformation. Det anfördes bl.a. att färdigproducerat foder användes för utfodring hundar och katter i stor omfattning. Således av det viktigt att sådant foder uppfyllde grundläggande krav på kvalitet var samt att användningen fodertillsatser reglerades. av En skyldighet att lämna uppgifter ansågs väsentlig om varan eftersom foder säljs fárdigförpackat och berett ett sådant sätt att det för konsumenten är svårt att skaffa sig kännedom om varan på annat sätt än de uppgifter lämnas på förpackningen. genom som Foderlagen har reviderats några gånger under åren därefter. Bl.a. kan att det år 1988 infördes förbud mot användning av noteras fodermjöl eller andra framställts kött från självdöda djur varor som av eller från sjukligt förändrade delar slaktade djur kadaverförbudet. av Vidare har bl.a. tillämpningsområdet vad vilka djur som omfattas avser lagstiftningen vidgats. Den senaste ändringen lagen trädde i kraft av av den ljuni 1998.

3.2.1.1 Lag om foder

Av 1 § lag 1985:295 foder framgår vad avses med foder, dvs. om som är avsedd att användas för utfodring djur inklusive vara som av sällskapsdjur. Även ämnen tillförs sådana varor betraktas som som foder. Lagen gäller dock inte själva hantering i enskilda hem av foder

avsett för sällskapsdjur 2§. Enligt 8 § nämnda lag får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela föreskrifter eller i enskilda fall besluta bl.a. villkor för införsel, tillverkning, försäljning, om användning och hantering av foder. Regeringen har i 3 § förordning 1998:213 om foder bemyndigat Statens jordbruksverk att meddela sådana föreskrifter, som bl.a. kan märkning foder. avse av

Föreskrifter foder om

I 5 kap. 37-50 §§ Jordbruksverkets Föreskrifter SJVFS 1993:177 om foder regleras frågor märkning foder. om av Enligt föreskrifterna är foderleverantör skyldig att märka foder en med de uppgifter som framgår av bestämmelserna i nämnda kapitel. I bestämmelserna föreskrivs bl.a. att märkningen inte får vara vilseledande eller intryck att fodret har särskilda egenskaper ge av om dessa egenskaper är generella. Härutöver skall märkningen utföras på svenska och vara tydlig, lättläst och svår att utplåna.

3.3 Hushållskemikalier,

hygieniska produkter och förbrukningsartiklar

Inom gruppen dagligvaror finns det del produkter inte omfattas en som av någon speciallagstiftning när det gäller frågor märkning och om presentation. Exempel sådana produkter är förbrukningsartiklar samt de hushållskemikalier inte, i enlighet med gällande lagstiftning på som området, bedömts brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga. Vid som märkning och presentation sådana produkter skall av

marknadsföringslagens och prisinformationslagens bestämmelser

tillämpas. Frågor om märkning och presentation de dagligvaror är av som livsmedel regleras således inom för antingen ramen

marknadsföringslagen 1995:450, prisinformationslagen 1991:601

eller miljöbalken 1998:808. Därtill kommer de författningar som meddelats med stöd nämnda lagar; förordningen 1998:941 av ovan om kemiska produkter och biotekniska organismer och förordningen 1993:1283 kosmetiska och hygieniska produkter vissa om samt föreskrifter utfärdade Kemikalieinspektionen eller Läkemedelsav verket. Härutöver omfattas några typer dagligvaror även av av bestämmelserna märkning i lagen brandfarliga och explosiva om om varor 1988:868. Utredningen har i ett tidigare avsnitt redogjort för marknadsförings-

och prisinformationslagen samt andra författningar reglerar

som prisinfomiation till konsumenter. Dessa författningar kommer således inte att behandlas i detta avsnitt. Utredningen vill dock här nämna en förordning som vissa dagligvaror omfattas av och tidigare som behandlats; förordningen 1994:276 jämförpris på andra än om varor livsmedel. Förordningen reglerar hur jämförpris, för t.ex. vissa

förbrukningsartiklar, skall beräknas.

sou 1999:7 Kartläggning 45

Denna kartläggning kommer i huvudsak redogöra för de generella bestämmelserna som gäller inom området.

3.3. l EG-rätten

Utredningen har tidigare nämnt att den svenska lagstiftningen avseende märkning och presentation livsmedel genom EG-rätten i huvudsak är

av harmoniserad med övriga länders lagstiftning på området. Det samma gäller beträffande de författningar reglerar märkning av hygieniska

som produkter samt de hushållskemikalier som är klassificerade som farliga.

Inom detta område är det i huvudsak tre EG-direktiv som är av betydelse för kartläggningen. Två direktiven avser bl.a. märkning av

av farliga ämnen; rådets direktiv 67/548/EEC av den 27 juni 1967 om tillnärmning lagar och andra författningar om klassificering,

av förpackning och märkning farliga ämnen samt rådets direktiv

av 88/379/EEG den 7 juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas

av lagar och andra författningar klassificering, förpackning och

om märkning farliga preparat beredningar. Dessa direktiv är

av införlivade i svensk lagstiftning genom Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1994:12 klassificering och märkning av

om kemiska produkter.

I 3 kap. Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8 om kemiska produkter och biotekniska organismer, finns bestämmelser om förpackningar och förvaring hälso- och miljöfarliga kemiska

av produkter. Därigenom har bestämmelsen ändr. av dir. 88/379/EEG

bamskyddande förslutningar och taktil vamingsmärkning införts. om

I detta sammanhang bör nämnas att Sverige i samband med inträdet i EU fick undantag för sina strängare märkningskrav för vissa farliga ämnen och beredningar. Översynen av EG-lagstiftningen är till alla delar inte slutförd och Sverige kan behållas dessa krav fram till utgången av år 2000.

Det tredje direktivet kosmetiska och hygieniska produkter;

avser rådets direktiv 76/768/EEG den 27 juli 1976 om tillnärmningen av

av medlemsstaternas lagstiftning kosmetiska produkter. Detta direktiv

om är avseende märkning hygieniska produkter i Sverige genomfört

av

Läkemedelsverkets föreskrifter 1995:22 kontroll av genom om kosmetiska och hygieniska produkter.

3.3.2¶Miljöbalken

Den första januari 1999 upphävdes lagen 1985:426 om kemiska produkter och ersattes av miljöbalken 1998:808. Kemiska produkter behandlas i 14 kap. miljöbalken. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får föreskriva att balkens bestämmelser kemiska produkter skall tillämpas om en vara som innehåller eller har behandlats med en kemisk produkt, om varan på grund av sina egenskaper kan befaras medföra skada på människor eller miljön eller andra intressen som skall skyddas denna balk genom 14 kap. 1 §. Enligt 14 kap. 7 § skall den tillverkar eller till Sverige för in som en kemisk produkt eller en bioteknisk organism se till att det finns en tillfredsställande utredning för bedömning vilka hälso- eller av miljöskador som produkten eller organismen kan orsaka. Utredningen skall vara gjord i enlighet med vetenskap och beprövad erfarenhet. Den skall innehålla en bedömning av produktens egenskaper från miljö- och

hälsoskyddssynpunkt.

Den som yrkesmässigt tillverkar, för till Sverige eller överlåter en kemisk produkt eller bioteknisk organism skall märkning en genom eller på annat sätt lämna de uppgifter dvs. den produktinformation som behövs till skydd för människors hälsa eller miljön 14 kap. 8 §. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer fär meddela ytterligare föreskrifter om produktinformation 14 kap. 24 §. Genom 8 § förordningen 1998:941 kemiska produkter och om biotekniska organismer respektive 6 § förordningen 1993:1283 om kosmetiska och hygieniska produkter har regeringen bemyndigat

Kemikalieinspektionen respektive Läkemedelsverket att meddela

sådana föreskrifter.

3.3.2.1 Kemikalieinspektionens föreskrifter klassificering och om märkning av kemiska produkter

En kemisk produkt måste utredas hälso- och miljösynpunkt den ur av som tillverkar produkten eller för in den till Sverige 14 kap. 7 § miljöbalken, vilket beskrivits i föregående avsnitt. Om sådan en utredning visar att en kemisk produkt har hälso- eller miljöfarliga egenskaper måste den klassificeras och förses med produktinformation i form förpackningsmärkning. Ett exempel på detta är våra av vanligaste maskindiskmedel klassificerats i faroklassen frätande som och därför skall förpackningsmärkas med farosymbolen

Kartläggning 47

Andreaskorset. Andra exempel på kemikalier i dagligvaruhandel som

omfattas denna lagstiftning är t.ex. putsmedel, propplösare och

av tändvätskor.

Alla hälso- eller miljöfarliga kemiska produkter skall vara klassificerade och märkta i enlighet med Kemikalieinspektionens föreskrifter om klassificering och märkning av kemiska produkter KIFS 1994:12 innan de får släppas ut marknaden. Syftet med klassificeringen är att belysa ett ämnes alla kända hälso- och miljöfarliga egenskaper.

De kriterier gäller för klassificering och märkning utgår från

som undersökningsresultat och halt ingående ämne bilaga 3 till KIFS

av 1994:12. Vid bedömning utifrân kriterierna skall man utgå från all tillgänglig information om produktens hälso- och miljöfarliga egenskaper. Kriterier för hälsofarlighet finns för både ämnen och beredningar5. För miljöfarlighet finns ännu endast kriterier för ämnen.

Enligt 7 § nämnda föreskrifter innebär klassificering att en produkt inplaceras i eller flera faroklasser och att produkten tilldelas

en tillämpliga riskfraser. Klassificeringen styr i sin tur märkningen med farosymboler, farobeteckningar och riskfraser.

Enligt 9 § är alla tillverkare, importörer och andra som släpper ut en hälso- och miljöfarlig kemisk produkt på marknaden skyldiga till

att se att produkten är förpackningsmärkt på svenska med följande uppgifter;

handelsnamn eller beteckning, 2. kemiskt namn på varje bidrar till produktens

ämne som

farlighet undantaget de måttligt hälsoskadliga, 4. farosymboler med farobeteckningar,

riskfraser, skyddsfraser,

adress och telefonnummer till den som släppt ut produkten namn, på EES-marknaden,

säljarens och adress ifall försäljning fordrar tillstånd enligt

namn

14 § 2 förordningen 1998:941 om kemiska produkter och

biotekniska organismer,

ordet EG-märkning ämnet står i klassificeringslistan° samt

om

med eventuellt EG-nummer, samt 10. innehållets vikt eller volym gäller för beredningar som saluhålls

-

i konsumentförpackningar i detaljhandel.

4Se bilaga 5Med beredningar i detta sammanhang blandningar eller lösningar som

avses består av två eller flera ämnen. 6Klassificeringslistan bilaga till KIFS 1994:12

är en

48 Kartläggning

Märkningsuppgiftema skall anges antingen på själva förpackningen eller på etikett fästs på förpackningen 16 §, med undantag för som sådana hälso- och miljöfarliga kemiska produkter är så små att som tydlig märkning på förpackningen inte är möjlig. Detta undantag gäller under förutsättning att produktnamn, farosymbol med farobeteckning finns förpackningen samt att hänvisning görs till märkningssedeln 18 §. En förpackning får aldrig vara försedd med märkning eller annan produktinformation som kan motverka syftet med nämnda föreskrifter 15 §- Enligt 10 § nämnda föreskrifter skall ett ämnes identitet med anges en internationellt erkänd kemisk benämning. Enligt 11 § behöver ämnet inte anges om halten understiger den gräns där beredningen varken bedöms hälsoskadlig eller irriterande. Blir raden lång får som av namn ämnen utelämnas som obetydligt bidrar till att göra beredningen hälsofarlig. Denna bestämmelse avser även ämnen ingår i som

beredningar.

F arosymboler med farobeteckningar skall utfonnas på det sätt som anges i bilaga 2 till KIFS 1994:12. För hälsofarliga kemiska produkter skall symbol med farobeteckningen väljas med hänsyn till den allvarligaste hälsoeffekten 12 §. Enligt 14 § nämnda föreskrifter skall farosymbolema utformas i svart på orangegul botten och täcka minst tiondel utrymmet för en av märkningen. Symbolen skall dock minst 1 cm. uppta en area om Märkningen skall vara tydlig, lättläst och iögonfallande samt avskild från annan text. Märkningen skall plaeras så att den kan läsas horisontellt när förpackningen är i sitt normalläge. Härutöver skall märkningen utföras och placeras förpackningen på sådant sätt att den förblir läsbar tills innehållet är förbrukat 16 §. Om en hälso- eller miljöfarlig kemisk produkt är försedd med både inner- och ytterförpackningar skall båda förpackningarna märkta i vara enlighet med dessa föreskrifter 19 §. Enligt 4 § Kemikalieinspektionens föreskrifter KIFS 1998:8 om kemiska produkter och biotekniska organismer skall konsumenttillgängliga förpackningar av giftiga och mycket giftiga, frätande samt hälsoskadliga produkter dessutom ha kännbar taktil vamingsmärkning, en upphöjd liksidig vamingstriangel för synskadade.

Kartläggning 49

Nedan lämnas exempel hur märkning

enligt nämnda föreskrifter kan vara utfonnad.

Farosymboler

Mycket

brandfarligt Hälsoskadlig Farobeteclcningar

SOL AB Handelsnamneller beteckning

Mycket brandfarligt

Riskjraser

Farligt vid inandning

Undvik kontakt med ögonen

Förvarasätskiltfrånantândningskällor

Rökningförbjuden

Vidtagåtgärdermotstatiskelektricitet -Riskfraser

Fårintetömmasi avloppet

Förvarasoåtkomligtförbarn

In häll T l 90V

Ingaendeämneskemiskanamn

Namnadressochtelnr Namn,adressoch telnr. till tillverkare

importöreller annansomsläpperut

produktenpå marknadeninomEES

3.3.2.2 Förordningen om kosmetiska och hygieniska produkter

Av 1 § förordningen 1993:1283 om kosmetiska och hygieniska produkter framgår att det inte görs någon åtskillnad på produkterna. Kosmetiska och hygieniska produkter betraktas i detta sammanhang som en produkttyp. Således kommer kosmetiska produkter indirekt att behandlas i detta betänkande trots att utredningen tidigare valt- vilket framgår av inledningen till detta betänkande att exkludera sådan

produkter i utredningsarbetet.

Enligt nämnda bestämmelse avses med kosmetiska och hygieniska produkter ämnen eller beredningar som är avsedda att appliceras på människokroppens yttre delar eller på tänder och slemhinnor i munhålan. Detta görs i syfte att rengöra eller parfymera dem, förändra deras utseende, korrigera kroppslukt, skydda dem eller bibehålla dem i gott skick.

Enligt 2 § denna förordning får Läkemedelsverket föreskriva att bestämmelsen i miljöbalken om produktinformation även skall tillämpas på sådana kosmetiska och hygieniska produkter

som

50 Kartläggning

innehåller eller har behandlats med kemisk produkt och på grund

en av sina egenskaper kan befaras medföra skada människor eller i miljön. Läkemedelsverket får meddela de föreskrifter som behövs för tillämpningen av bestämmelsen om produktinformation 6 §.

3.3.2.3 Föreskrifter kontroll av kosmetiska och hygieniska

om

produkter

Läkemedelsverket har meddelat närmare föreskrifter LVFS 1995:22 om kontroll av kosmetiska och hygieniska produkter. Dessa föreskrifter

innehåller krav på förpackningsmärkning.

När en hygienisk produkt saluförs skall enligt 11 § nämnda föreskrifter produktens förpackning och behållare vara märkt med följande uppgifter;

namn och adress på tillverkare eller importör, kvantitet angiven som vikt, volym eller antal, datum för lägsta hållbarhet, tillverkningspartiets nummer,

produktens användningsområde, om detta inte tydligt framgår av

presentationen av produkten, 9 ingrediensförteckning, samt

ev. vamingstexter.

Ovanstående märkningsuppgifter skall vara lättlästa samt placerad så sätt så att de är väl synliga 11 §. De skall vara skrivna på svenska med undantag för uppgift och adress på tillverkare eller

om namn

importör samt ingrediensförteckning. En hygieniska produkt får aldrig

försedd med information kan tillägna produkten egenskaper vara som som den inte har 12 §.

datum för lägsta hållbarhet

Datum för lägsta hållbarhet skall anges med texten Bäst före följt av antingen direkt datumangivelse eller uppgifter om var på förpackningen datumuppgift finns. Datumet skall återges tydligt och bestå av månad och år i nämnd ordning.

Uppgift om hållbarhetsdatum är inte obligatorisk för produkter med

hållbarhetstid överstiger 30 månader. en som

Kartläggning 51

ingrediensförteckning

En hygienisk produkts ytterförpackning skall försedd med

vara en förteckningen över produktens beståndsdelar. Bestândsdelama skall nämnas i fallande ordning efter den vikt de hade då de tillsattes. Förteckningen skall föregås av ordet ingredienser.

Enligt 11 § g nämnda föreskrifter skall beståndsdelarna identifieras med den generiska benämningen som avses i den inventering

som utkommit i den officiella EG-tidningen eller, om sådan saknas, någon av följande benämningar; INCI-benämning, benämning i Europeiska fannakopén, den internationella generiska benämningen som rekommenderas av Världshälsoorganisationen, EINECS-, IUPAC-,

CAS- eller fargindexnummer.

3.3.2.4 Ansvar för att reglerna om märkning följs

Enligt miljöbalken skall den som yrkesmässigt tillverkar, för in till Sverige eller överlåter en kemisk produkt eller bioteknisk organism genom märkning eller på annat sätt lämna de uppgifter som behövs till skydd för människors hälsa eller miljön. Enligt miljöbalken kan den som med uppsåt eller av oaktsamhet bryter mot reglerna märkning

om dömas till böter eller fängelse.

Av Kemikalieinspektions föreskrifter KIFS 1994:12 framgår att ansvaret för att en kemisk produkt är klassificerad och ev. märkt åligger alla som säljer kemisk produkt, oberoende i leverantörskedjan

en av var de befinner sig. Den centrala tillsynen över efterlevnaden

av bestämmelserna märkning vad beträffar kemiska produkter

om - som klassificerats som hälso- eller miljöfarliga utövas av

- Kemikalieinspektionen och den lokala tillsynen kommunerna.

av

Vad gäller hygieniska produkter så åligger det enligt

- Läkemedelsverkets föreskrifter LVF S 1995:22 tillverkare och

importörer att ansvara för att bestämmelserna om märkning efterlevs. Den centrala tillsynen över efterlevnaden av märkningsreglema åligger Läkemedelsverket och den lokala fr.o.m. den i januari 1999

- - av kommunerna.

3.3.3¶Lagen och

om brandfarliga explosiva varor

Inom dagligvarugruppen finns det några produkter som även omfattas av lagen om brandfarliga och explosiva varor 1988:868. Dessa produkter är bl.a. lacknafta, T-röd, aceton samt hår- och deodorantsprayer som innehåller brandfarliga gaser.

52 Kartläggning

Enligt 10 § nämnda lag får regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddela närmare föreskrifter om varuinformation. Regeringen har i 41 § förordningen 1988:1145 om brandfarliga och explosiva varor bemyndigat Sprängämnesinspektionen att meddela sådan föreskrifter.

3.3.3.1 Sprängämnesinspektionens föreskrifter om märkning av

förpackningar med brandfarliga varor

m.m. Av Sprängämnesinspektionens föreskrifter SÄIF S 1995:5

om märkning förpackningar med brandfarliga varor framgår att de

av m.m. produkter faller under förordningen om kosmetiska och hygieniska

som produkter omfattas av dessa föreskrifter. Med undantag för aerosolförpackningar innehåller brandfarliga drivgaser som t.ex.

som vissa hår- och deodorantsprayer.

Enligt 3 § 1 skall tillverkare, importörer och andra som yrkesmässigt överlåter eller saluför en brandfarlig vara, t.ex. T-röd, märka dess förpackning på svenska med följande uppgifter;

varans namn eller benämning, farosymboler med farobeteckningar riskfraser, skyddsfraser,

adress och telefonnummer till tillverkare, importör eller namn, annan som tillhandahåller varan inom EES, samt för ämnen ev. EG-nummer.

Härutöver skall märkningen vara tydlig, lättläst och iögonfallande samt avskild från övrig text. En farosymbol skall alltid vara utförd i svart orangegul botten 4 § 1. Märkningen skall vara placerad förpackningen på sådant sätt att den normalt förblir läsbar till dess innehållet är förbrukat 4 § 4. Förpackningen får inte innehålla information kan motverka syftet med märkningen enligt nämnda

som föreskrifter 4 § 5.

När synskadade personer hanterar en förpackning kan det vara svårt för dem att avgöra den innehåller en brandfarlig vara. Sådana

om förpackningar skall därför vara försedda med ett för känseln fömimbar vamingsmärke 4 § 2.

Härutöver skall enligt 5 § 1 aerosolförpackningar som innehåller brandfarliga drivgaser märkas med följande text;

Tryckbehållare. Får utsättas för direkt solljus eller temperaturer

över +50 °C. Får punkteras eller brännas. Gäller även tömd

Kartläggning 53

behållare. Spraya inte mot öppen låga eller glödande material. Förvaras åtskilt från antändningskällor Rök inte. Förvaras oåtkomligt för barn.

3.3.3.2 Ansvar för att reglerna märkning följs om

Enligt lagen brandfarliga och explosiva skall den om varor som tillverkar, importerar eller överlåter brandfarliga eller explosiva varor genom märkning eller annat sätt lämna de uppgifter är som av betydelse från brand- och explosionssynpunkt. Enligt nämnda lag är det Sprängämnesinspektionen utövar den som central tillsynen över efterlevnaden bestämmelserna märkning. av om På det lokala planet utövas tillsynen i fråga om brandfarliga varor av den eller de kommunala nämnder för räddningstjänsten och som svarar i fråga om explosiva varor av polismyndigheten. Enligt lagen om brandfarliga och explosiva kan varor en tillsynsmyndighet meddela de förelägganden och förbud behövs som för att bestämmelserna märkning skall efterlevas. Beslut om om förläggande eller förbud kan förenas med vite.

3.3.4¶Internationella utblickar

Såsom tidigare redovisats vad gäller klassificering och märkning - av kemiska produkter görs utifrån vissa bestämda kriterier - en bedömning av kemiska produkters hälso- och miljöfarlighet. För miljöfarlighet finns ännu endast krav på klassificering för ämnen. Ett

förslag till ändring av preparatdirektivet7 är under slutbehandling i

nu rådet och Europaparlamentet. Enligt förslaget skall bl.a. miljöfarlighetsmärkning också införas för beredningar genom en farosymbol med en död fisk och ett dött träd. Inom EU pågår även ett arbete avseende allergimärkning. Den allergimärkning som finns i dag är i första hand avsedd att skydda människor så att de inte utvecklar allergi. De redan är allergiska som eller överkänsliga mot ett visst ämne ges otillräcklig vägledning den av nuvarande märkningen. I ett förslag till ändring preparatdirektivet av föreslås att skärpt allergimärkning införs med riskfras att en en om produkten innehåller kan utlösa allergisk reaktion. ämne som

7 Rådets direktiv 88379/EEG av den 7juni 1988 om tillnärmning av medlemsstaternas lagar och andra författningar om klassificering, förpackning och märkning av farliga preparat beredningar.

54 Kartläggning

Härutöver pågår inom det internationella samarbetet långtgående diskussioner global harmonisering av den grundläggande

om en klassificeringen och märkningen kemiska produkter. Denna fråga

av drivs av OECD och vissa FN-organ.

sou 1999:7 Kartläggning 55

4¶Frivillig märkning av dagligvaror

I det föregående kapitlet har redogörelse för den obligatoriska

en märkningen lämnats. Vid sidan av den obligatoriska finns även frivillig märkning som regleras delvis genom överenskommelser och åtaganden samt i vissa fall lagstiftning.

genom

I detta kapitel redogörs för de olika typer frivillig märkning

av som återfunnits på den svenska marknaden samt lämnas exempel på några av de vanligaste märkningsuppgiftema.

4.1¶Positiv

miljömärkning

Miljömärkning av varor definieras vanligtvis i tre typer märkning;

av

Typ I är miljömärkning i form kort text eller symbol. - av Märkningen är certifierad tredje part.

av en

Typ är producenters och marknadsförares egna påståenden - om varans miljöegenskaper uttryckt i ord eller symboler s.k. egendeklarationer.

Typ III är en kvantifierad miljödeklaration flera bestämda - av parametrar, certifierad av tredje part. Exempel på denna typ

av märkning är s.k. miljövarudeklarationer. En sådan deklaration skall beskriva miljöpåverkan under hela dess livscykel. Märkningens

varans syfte är att uppköparen eller konsumenten själv skall jämföra olika varors miljöaspekter och avgöra om varan är acceptabel i miljöhänseende. Från regeringens sida anses det dock tveksamt

om sådana miljövarudeklarationer lämpar sig konsumentinformation

som eftersom de ställer höga krav på konsumenterna både vad gäller kunskapsnivå och tid för att värdera informationen Inom den

internationella standardiseringsorganisationen ISO undersöks för

närvarande möjligheten att i framtiden utforma förslag till Standardisering typ III- märkning.

av

I detta avsnitt kommer utredningen att exempel dels

ge miljömärkning inom typ dels miljöprofilerade varumärken.

8 Skr. 1997/9867, sid 31.

56 Kartläggning

4.1.1¶Miljömärkning som är certifierad av tredje

part

Det bakomliggande syftet med miljömärkning är att sikt åstadkomma miljöförbättring. Märkningen skall vägleda konsumenten till att välja de minst miljöbelastade produkterna samt att stimulera producenterna utveckla produkter är mindre miljöbelastade än att som andra i övrigt jämförbara produkter. Genom konsumentens val stimuleras företagen till en produktutveckling tar bättre hänsyn till miljön. Det skall därför som möjligt för alla företag så önskar att ansöka att få vara som om miljömärka sina produkter. För att konsumenten skall kunna lita på miljömärkningen krävs att den kontrolleras och certifieras ett oberoende organ. Kontrollen av utgår från i förväg fastställda kriterier. När ett företag ansökt om licens få använda miljömärket, undersöks att alla kriterier är uppfyllda. att Först när produkten eller, vad beträffar livsmedel, produktmetoden är certifierad får miljömärket användas. I Sverige handhas miljömärkning hushållskemikalier, hygieniska av produkter och förbrukningsartiklar SIS Miljömärkning AB och av Naturskyddsföreningen. Den miljömärkning återfinns på livsmedel avser ekologiskt som odlade livsmedel. Av rådets förordning EEG nr 2092/91 av den 24 juni 1991 ekologisk produktion jordbruksprodukter och om av uppgifter därom påjordbruksprodukter och livsmedel, framgår att ordet ekologiskt eller liknade exklusivt får användas för produkter som framställts i enlighet med de metoder beskrivs i nämnda som förordning. Dessa produktmetoder skall dessutom ha kontrollerats och godkänts staten eller staten utsedda kontrollorgan. I Sverige av av utförs denna kontroll särskilda av Livsmedelsverket utsedda av - f.n. föreningen KRAV och Svenska Demeterförbundet. Om organ, kontrollen visar att produkterna framställts i enlighet med nämnda EGförordning så märks de med särskilda kontrollnummer. Såväl KRAV Svenska Demeterförbundet har strängare regler som än de framkommer nämnda EG-förordning. En producent av som av ekologiska produkter dessutom vill använda KRAV:s eller som Demeterförbundets symbol måste således uppfylla respektive kontrollorgans regler vad gäller produktionsmetoder. En egna producent kan således välja om den produktionsmetod som producenten använder enbart skall kontrolleras i enlighet med EGförordningens regler eller också i enlighet med KRAV:s eller Svenska Demeterförbundets strängare regler. Av detta följer att endast produkter är märkta med symbolerna KRAV eller DEMETER eller i som -

Kartläggning 57

enlighet med EG-förordningen försetts med ett kontrollnummer- får benämnas ekologiska.

som

Nordiska miljömärkningen Svanen

-

3°MÄH4-

I november 1989 beslutade konsumentministrama

inom Nordiska ministerrådet att införa en gemensam

miljömärkning av produkter, en stiliserad med

X svan

ordet miljömärkt samt förtydligande text. Danmark -

II/l anslöt sig till systemet först år 1997 men deltog innan

dess som observatör.

Sveriges regering beslöt år 1989 att den nationella förvaltningen av nordiska miljömärkningssystemet skall handhas SIS

av Standardiseringskommissionen i Sverige. Från och med år 1998 sköts förvaltningen av SIS Miljömärkning AB. Bolaget ägs staten och SIS

av gemensamt och får vara vinstgivande.

Kriterier för olika produktgrupper utarbetas i nordiska expertgrupper. Det är det nordiska samordningsorganet Nordiska miljömärkningsnämnden som beslutar vilka produktgrupper är

som aktuella i kriteriearbetet samt fastställer kriterierna.

-

l arbetet med att utveckla kriterier bedöms produktens miljöpåverkan under hela dess livscykel, från råvara till avfall. Kriterierna skall omfatta såväl miljökrav som krav på funktion och kvalitet. Deras giltighetstid begränsas i regel till tre år. Fram till i dag har kriterier för 46 produktgrupper fastställts och mer än 1 500 svanmärkta produkter finns den svenska marknaden såsom toalettoch hushållspapper, allrengöringsmedel, handdiskmedel,

sanitetsrengöringsmedel, schampo och tvål.

Efter ansökan från ett producerande företag eller importör kan

en miljömärkningslicens för en produkt tilldelas företaget. Licens innebär ett tillstånd att använda det nordiska miljömärket. För att kunna erhålla ett sådant tillstånd måste företaget styrka- genom dokumentation och resultat från oberoende tester att kriterierna är uppfyllda. Efter

utfärdandet av en licens har SIS Miljömärkning AB rätt att utföra återkommande kontroller. Om produkten inte längre uppfyller villkoren, kan licensen dras in.

En miljömärkningslicens i ett av de nordiska länderna möjlighet

ger att använda miljömärket i övriga deltagande länder efter registrering.

Miljömärkningen finansieras genom avgifter från licensinnehavare samt genom statliga bidrag.

3 19-0257MärkVäl

58 Kartläggning

Naturskyddsföreningens miljömärkning Bra Miljöval, Falken

-

Den ideella organisationen Naturskyddsföreningen arbetar sedan många år med frågor kring

konsumtionens och livsstilens miljöpåverkan. Inom

för detta arbete har i samarbete med handeln

ramen - -

det egna miljömärkningssystemet Bra Miljöval växt

fram. Sommaren 1992 lanserade föreningen miljömärket Bra miljöval/Falken.

Inledningsvis bedrevs miljömärkningsarbetet inom en informell struktur sedan år 1992 en speciell styrelse för

men ansvarar

verksamheten. Styrelsen består av representanter från Naturvårdsföreningen och handeln i lika delar. För att en produkt skall

få bära Naturskyddsföreningens miljömärke måste produkten uppfylla

vissa miljökriterier. Det är styrelsen som beslutar om vilka kriterier som skall tas fram, medan Naturskyddsföreningen står för utarbetandet och fastställandet kriterier. Utgångspunkten för själva framtagandet

av av kriterier är att bedöma produktens miljöeffekter under hela dess livscykel. Kriterierna fastställs slutligen av föreningens generalsekreterare.

När kriterierna är fastställda kan intresserade företag ansöka om licens att få använda miljömärket. De sökande måste lämna noggranna och styrkta uppgifter om produkten. Blir produkten godkänd, får företaget betala en licensavgift för rätten att använda miljömärket. Naturvårdsföreningen har sedan rätt att utföra återkommande kontroller hos licensinnehavaren. Om produkten inte längre uppfyller villkoren, kan licensen dras in.

För närvarande finns det fastställda miljökriterier för 13 olika kategorier av varor och tjänster. Inom dagligvaruhandeln finns föreningens miljömärke inom ett flertal olika varugrupper t.ex. tvättmedel, rengöringsmedel och schampo.

EU-blomman

Europeiska gemenskapen beslutade år 1992 att

., c 1,

f E införa ett miljömärkningssystem med ett E-märke i

J stiliserad blomma som symbol. Detta framgår av

en

. i

:Fi- rådets förordning EEG nr 880/92 av den 23 mars

1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av

miljömärke.

Syftet med detta arbete är att harmonisera

Kartläggning 59

nationellt baserad miljömärkning för att på sikt få endast ett miljömärke i Europa.

Det är kommissionen fattar beslut om kriterier, efter

som omröstning i en verkställighetskommitté där alla medlemsstaterna är representerade. Enligt nämnda EG-forordning skall berörda intressegrupper konsulteras innan en sådan omröstning sker.

EG:s miljömärkningssystem är i stort uppbyggd samma sätt som det nordiska när det gäller mål, principer och procedurer. En viktig skillnad är dock att EG-systemet bygger på lagstiftning och att kommissionen har central roll i beslutsprocessen.

Systemet har ännu inte fått genomslag den europeiska marknaden. Kommissionen har hittills bara fastställt kriterier för 14 produktgrupper och på den europeiska marknaden finns det i dag endast ca 200 produkter som är märkta med EU-blomman. De flesta

av dessa produkter är målarfarger av olika slag.

l Sverige är det SIS Miljömärkning AB som ansvarar för EUblomman.

Kontrollnummermärkning av ekologisk odling

Som tidigare nämnts får beteckningen ekologiskt eller liknande endast användas för livsmedel som framställts i enlighet med rådets förordning EEG nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion

av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel. Enligt nämnda förordning skall sådana produktmetoder kontrolleras och certifieras av ett oberoende kontrollorgan KRAV

eller Svenska Demeterförbundet samt förses med ett särskilt

kontrollnummer. Produkter som framställt med metoder som kontrollerats av KRAV märks med kontrollnummer SE. EKOL Om kontrollen i stället utförts av Svenska Demeterförbundet märks produkten med SE. EKOL

Föreningen KRA V

Föreningen KRAV bildades år 1985 initiativ av

" olika organisationer inom den ekologiska rörelsen.

,i

-./ Syftet med föreningen tillhandahålla trovärdig

är att en

""""""" märkning och effektiv kontroll ekologisk

en av produktion och de insatsmedel som används.

KRAV är ekonomisk förening med 21 medlemmar. Dessa är

en rikstäckande organisationer som representerar lantbrukare,

60 Kartläggning

livsmedelsindustrin, förädlingsfciretag, dagligvaruhandeln samt djurskydds-, miljö- och konsumentintressen.

KRAV är en kontrollförening som fastställer regler för och genomför kontroll ekologisk odling, djurhållning samt förädling

av av livsmedel och andra produkter från jordbruket.

Den producent vill få sin produktion kontrollerad av KRAV

som ansöker själv detta hos föreningen. Om producenten uppfyller

om föreningens krav skrivs ett avtal mellan producenten och föreningen. Enligt detta avtal får producenten rätt att använda föreningens symbolsom visar att produkten framtagits med ekologiska metoder- på sina produkter. Samtliga producenter som har tecknat ett sådant avtal kontrolleras av föreningens kontrollanter minst en gång per år. KRAV har ett tjugotal regionkontrollanter. Som tidigare nämnts utför KRAV dessutom kontroller i enlighet med rådets förordning EEG nr 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom påjordbruksprodukter och livsmedel.

KRAV är ackrediterad som kontrollorgan av IFOAM- International Federation of Organic Agriculture som är det internationella

samarbetsorganet för organisationer inom ekologiskt lantbruk, kontroll och forskning. Ackrediteringen innebär att livsmedel som framställts med metoder som kontrollerats och godkänts av KRAV även kan säljas i andra länderän Sverige och tvärtom.

Svenska Demeterförbundet

å Svenska Demeterförbundet som bildades år 1957 är en

n §2

ideell förening som har sina rötterna hos

antroposofema. Förbundets medlemmar är konsumenter och intresseföreningar. Demeterförbundet kontrollerar ekologisk och biodynamisk odling

samt auktoriserar butiker, förädlare, grossister och importörer.

Den producent vill få sina produktionsmetoder kontrollerade

som och godkända av Svenska Demeterförbundet ansöker själv om detta hos förbundet. Om förbundet godkänner producenten så skrivs ett avtal mellan producenten och föreningen. Enligt detta avtal får producenten rätt att använda Demeterförbundets inregistrerade varumärke som

visar att produkten framtagits med biodynamiska och/eller ekologiska metoder på sina produkter. Förbundets kontrollanter gör sedan årliga

besök hos de producenter de har avtal med. Såsom tidigare nämnts

som utför Svenska Demeterförbundet dessutom kontroller i enlighet med rådets förordning EEG 2092/91 av den 24 juni 1991 om ekologisk

nr produktion av jordbruksprodukter och uppgifter därom på jordbruksprodukter och livsmedel.

Kartläggning 61

4.1.2¶Milj öprofilerade varumärken

Miljöprofilerade varumärken skall inte förväxlas med den typ av miljömärkning beskrivits i det föregående avsnittet. Dock är

som flertalet dessa produkter märkta med certifierade miljömärken för att

av klargöra sin miljöprofil.

Under 1990-talet har de största företagen inom dagligvaruhandeln, DAGAB, Kooperativa förbundet KF, Hemköp och ICA-Handlama lanserat miljöprofilerade varumärken. Även vissa producenter har

egna lanserat sådana varumärken för sina produkter.

Nedan lämnas exempel på miljöprofilerade varumärken som återfunnits i kartläggningen, det bör dock påpekas att redogörelsen på intet sätt är fullständig.

Varumärket Skona innehas ICA. Varusortimentet består serie

av av en tvätt- och rengöringsprodukter samt hygienartiklar och pappersvaror. Flertalet av dessa produkter uppfyller Naturskyddsföreningens miljökriterier och är därför märkta med deras miljömärke Bra Miljöval.

Även varumärket Sunda innehas ICA. I Varusortimentet ingår

av en rad olika livsmedel. Flertalet av dessa livsmedel är märkta med miljömärket KRAV.

Änglamark är ett varumärke registrerat av KF. I serien ingår ett brett sortiment av miljöanpassade varor, såväl livsmedel som rengöringsprodukter. De produkter som ingår i sortimentet är i huvudsak även märkta med certifierade miljömärken.

Vårt eget är Hemköps varumärke som de märker sina egenproducerade produkter med. En del av de hushållskemtekniska produkterna är märkta med certifierade miljömärken. Hemköp använder sig även av märkningen Egna Gårdar främst köttförpackningar som

- symboliserar att Hemköp har haft insyn i hur djur, utfodring, leveranser har skötts.

Fauna är namnet på ett sortiment miljömärkta produkter från DAGAB. I dag består sortimentet av tio livsmedel och fem kemtekniska produkter. Dessa produkter är märkta med antingen miljömärket KRAV eller Svanen. Hämtöver så är de kemtekniska artiklarna även märkta med Astma- och allergiförbundets symbol Svalan.

Varumärket Svenskt Sigill innehas av Lantmännen. Märket lanserades i mars 1997. Svenskt Sigill symboliserar miljö- och kvalitetssäkrad odling samt hantering spannmål. Varumärket har utvecklats av

av

62 Kartläggning

Lantmännen SLR tillsammans med Cerealia, med Kungsören som den drivande parten. Märket finns i dag vissa Kungsömens

av spannmålsprodukter t.ex. vetemjöl, havregryn och rågsikt.

Parterna har i samarbete med andra intressenter utarbetat regler för vad som i detta sammanhang avses med miljö- och kvalitetssäkring. Reglerna tillåter användning bekämpningsmedel och konstgödsel

av dock vill man verka för att dessa hålls minsta möjliga nivå.

Intresserade odlare kontrakteras av Lantmännen. Verksamheten revideras av dels egna interna revisorer, dels externa ackrediterade revisorer från Semko.

4.1.3 internationellt arbete

Pågående

Tidigare i detta kapitel har redogjorts för och lämnats exempel på positiv miljömärkning. Inom detta område pågår det internationellt olika arbeten bl.a. vad gäller vidareutveckling av miljömärkning inom typ 19.

Nedan lämnas en kortfattad redogörelse av det internationella arbetet på området.

ISO

Inom den internationella standardiseringsorganisationen ISO utarbetas för närvarande olika standarder avseende miljöinfonnation till konsumenterna. ISO har nyligen godkänt en sådan standard, ISO 1420. Den skall betraktas som ett ramverk med generella principer om miljöinformation. En standard, ISO 1424, som avser miljömärkning inom typ I har även nyligen upprättats. Meningen är att ISO 1424 skall fungera vägledning för de som önskar bygga upp ett

som en miljömärkningssystem.

Härutöver pågår ett arbete med att ta fram en standard, ISO 1421, avseende miljömärkning inom typ II. Inom den standarden kommer även användandet av symbolen returpilarna att regleras se avsnitt 4.2.7.

Inom EU pågår för närvarande en diskussion om att införliva ISO 1420 och ISO 1424 i europeisk standard.

9 Miljömärkning som är certifierad av tredje part. ° Producenters och marknadsforares påståenden om varans miljöegenskaper,

egna sk. egendeklarationer.

Kartläggning 63

Europeiska gemenskapen

Under år 1996 inledde kommissionen en översyn av Europeiska gemenskapens miljömärkningssystem, som regleras genom rådets förordning EEG nr 880/92 av den 23 mars 1992 om ett gemenskapsprogram för tilldelning av miljömärke. 1 december samma år antog kommissionen ett förslag till förändrad förordning. Enligt förslaget skall ett graderat system införas med en, två eller tre EUblommor beroende vilken av tre fastställda kravnivåer produkten uppfyller. En från kommissionen fristående organisation, European Ecolabel Organisation EEO skall inrättas för att handha kriterieutveckling m.m. Härutöver skall kriterier i nationella miljömärkningssystem dras tillbaka om EU fastställt kriterier för samma produktgrupp senast

- fem år efter det att EEO inrättats.

Från medlemsländerna har starka invändningar rests mot förslaget att flytta ansvaret för verksamheten från kommissionen till en ny organisation och att införa ett graderat miljömärkningssystem. Förslaget har under våren 1998 behandlats av Europaparlamentet och även där mötts stark kritik. Detta har lett till att kommissionen för

av närvarande omarbetar sitt förslag. -

Såsom tidigare nämnts regleras frågan om ekologiskt odlade produkter genom en EG-förordning. För närvarande pågår ett arbete inom EG vad gäller revidering av förordningen så att i framtiden även vissa animalier skall kunna omfattas av den.

Inom EU har även frågan om miljömärkning fisk aktualiserats.

av Kommissionen DG XIV har tagit upp frågan om miljömärkning och hur denna skall hanterats, bl.a. i ett diskussionsdokument

om framtidens marknad.

Frågan om miljömärkning av fisk diskuteras också på global nivå. På nordiskt initiativ har det påbörjats ett arbete att genom FAO ta fram icke diskriminerande riktlinjer för miljömärkning av fisk. FAO:s Code of Conduct for Responsible Fisheries anses härvid utgöra norm för vad som betraktas som ett ansvarsfullt fiske.

Norden

Under år 1998 har ett tvärsektoriellt nordiskt samarbete kring miljömärkning initierats. Arbetet bedrivs inom det nordiska ministerrådet NMR. Två ämbetsmannakommittéer under NMR- den som svarar för frågor gällande miljö samt den som svarar för konsumentfrågor deltar i detta arbete. Inom ramen för detta arbete

skall en utvärdering miljömärket Svanen genomföras. Den planerade

av

64 Kartläggning

utvärderingen kommer att bestå av två delar. Den första delen avser konsumenters kunskap och attityder vad gäller miljömärkning och miljöinforrnation, Svanens miljönytta.

den andra delen avser

Vad beträffar miljömärkning av livsmedel så uppmärksammades frågan av det nordiska samarbetet redan år 1989. Ämbetsmannakommittén för livsmedelsfrågor framförde då positiv

en inställning till miljömärkning för produkter generellt, men ansåg att sådan märkning inte skulle användas för livsmedel eller livsmedelsförpackningar. Såsom tidigare redogjorts för pågår ett nordiskt samarbete vad gäller märkning av livsmedel, Tvärmärkprojektet. Inom för detta arbetet anses frågan

ramen om eventuell miljömärkning av livsmedel vara en viktig principiell fråga som kommer att ges en allsidig belysning.

Det förhållandet att Världsnaturfonden med stöd av Unilever etablerat Marine Stewardship Council för märkning fisk har lett

av fram till att de nordiska fiskeriministrama redan år 1996 initierade ett arbete med att ta fram ett nordiskt alternativ för märkning av fisk.

Vid ett nordiskt fiskeriministennöte i november 1988 enades ministrarna om att gå vidare med arbetet med att utarbeta kriterier för miljömärkning av fisk. Det svenska märkningsarbetet som påbörjats se kap. 4.2.9 är avsett att fungera som pilotprojekt kopplat till det nordiska arbetet.

4.2¶Annan

frivillig märkning

Vid sidan den positiva miljömärkningen finns det andra typer

av av frivillig märkning. En del regleras av författningar andra genom t.ex. överenskommelser mellan olika berörda parter. Nedan klassificeras de olika typerna av annan frivillig märkning som återfunnits på den svenska marknaden samt lämnas några exempel sådan märkning.

4.2.1 tvättmedel för textilier

Märkning av

Såsom tidigare redovisats är det, enligt marknadsföringslagen, näringsidkama själva som skall ansvar för att tillräcklig information lämnas om deras produkter. Pâ vissa områden har informationsskyldigheten dessutom preciserats genom riktlinjer utfärdade av Konsumentverket efter överläggningar mellan verket och näringslivets organisationer. Inom dagligvaruområdet kan nämnas Konsumentverkets Riktlinjer för tvättmedel för textilier KOVFS 1991:1.

Kartläggning 65

Riktlinjerna har utarbetats efter överläggningar mellan Konsumentverket samt företrädare för näringslivets organisationer och omfattar sådana tvättmedel för hushållsbruk som är avsedda för vattentvätt textilier. De omfattar inte tvättmedel i förpackningar

av mindre än 10 dl.

Enligt riktlinjerna skall följande information anges på en förpackning tvättmedel;

Uppgift den/de tvättemperatur/er som tvättmedlet är avsett för.

om

Uppgiften lämnas genom hänvisning till vedertagna symboler för

vattentvätt textilier.

av

Uppgift hur mycket tvättmedel förpackningen innehåller.

om

Uppgift nettovikt/volym skall placeras på väl synlig plats på en

om

förpackningens största sidoytor och skall vara lätt läsbar.

av

Nettovikten skall anges i gram eller kilo och volymen skall anges i

milliliter eller liter.

Uppgift den mängd tvättmedel som behövs för att uppnå god

om

tvätteffekt vid tvätt normalt smutsat tvättgods doseringsmängd.

av

Uppgift tvättmedlets huvudsakliga beståndsdelar.

om

Uppgift tillverkarens, importörens, generalagentens eller

om säljarens firma samt adress eller telefonnummer i Sverige. Vissa användningsråd vilka dessa är framgår av en bilaga till riktlinjerna.

På tvättmedelsförpackningen bör även information lämnas om vedertagen skötselmärkning för textilier samt användningsrådet om att vita och mörkt färgade textilier skall blandas vid tvätt.

Enligt nämnda riktlinjer åligger ansvaret för att dessa följs den som saluhåller ifrågavarande produkt. Samma ansvar har anställd hos näringsidkare och annan som handlar på näringsidkarens vägnar.

Om ett företag vidtar åtgärd som inte följer Konsumentverkets

en riktlinjer har verket möjlighet att ingripa. Normalt sker detta genom att Konsumentverket kontaktar företaget. Verket räknar med rättelse

att en i de flesta fall kan uppnås genom en sådan underhandskontakt. I annat fall kan Konsumentombudsmannen KO låta domstol pröva åtgärden enligt marknadsföringslagen eller utfärda s.k. förbuds- eller informationsförläggande för företagets godkännande.

r

66 Kartläggning

4.2.2¶Skydd för geografiska- och

ursprungsbeteckningar m.m.

Rådets förordning EEG nr 2081/92 av den 14 juli 1992 skydd för om geografiska och ursprungsbeteckningar för jordbruksprodukter och livsmedel, fastställer regler för skydd av vissa beteckningar.

Den skyddad ursprungsbeteckning SUB anger benämningen en produkt vars framställning, bearbetning och beredning måste äga rum inom ett bestämt geografiskt område. Alla led i produktionen skall ske i det geografiska området. Enligt nämnda förordning skyddas namnet på den region, den ort eller i undantagsfall land som används för att beteckna ett livsmedel. Livsmedlet skall komma därifrån och dess kvalitet eller egenskaper skall helt eller väsentligen bero den geografiska omgivningen med de naturliga och mänskliga faktorer hör dit. som

Vad beträffar skyddad geografisk beteckning SGB så avser det namnet på ett geografiskt område som används för att beskriva en jordbruksprodukt eller ett livsmedel som härstammar från området. Livsmedlet ska ha en viss kvalitet, anseende eller egenskap annan som beror på det geografiska ursprunget.

Rådets förordning EEG nr 2082/92 av den 14 juli 1992 om särartsskydd för jordbruksprodukter och livsmedel fastställer regler för hur ett gemenskapsskydd kan erhållas för särarten hos livsmedel och jordbruksprodukter. Detta skydd tar sig uttryck i följande omnämnande; Garanterad traditionell Specialitet GTS. Till skillnad från de andra skyddade beteckningama behandlats i detta avsnitt så hänvisar GTS inte till som ursprunget. Den har i stället till syfte att lyfta fram en produkts traditionella sammansättning eller traditionella produktionssätt. Ansökan om registrering av skyddade beteckningar skickas till Livsmedelsverket som efter granskning vidarebefordrar ansökan till kommissionen.

Kartläggning 67

4.2.3 Varumärken

Frågor om varumärken regleras genom varumärkeslagen 1960:644. Enligt nämnda lag görs ansökan om registrering av varumärken hos Patent- och registreringsverket. En näringsidkare har även utan registrering ensamrätt till sitt varumärke om märket anses som inarbetat. Ett varumärke inarbetat om det här i landet- bland dem

anses

det riktar sig till är allmänt känt beteckning för som - som innehavarens varor.

Syftet bakom varumärken är i huvudsak kommersiellt. En näringsidkare vill sälja sina produkter. För att konsumenten skall känna igen näringsidkarens produkter på butikshyllan, förses de med näringsidkarens varumärke. Varumärket blir näringsidkarens profil utåt. Beroende på vad näringsidkaren vill fonnedla med sitt varumärke så "laddas de med olika innehåll. I detta sammanhang kan man säga att varumärket innehåller själva kärnan i produkten. Ett exempel detta är de tidigare nämnda miljöprofilerade varumärkena.

4.2.4¶Frivilliga organisationers symboler

egna

Även inom denna kategori frivillig märkning finns det olika typer

av av märkning, såväl text som symboler. En vanlig typ av märkning är sådan

betyder att den frivilliga organisationen har godkänt den märkta som produkten. Nedan lämnas några exempel på märkningsuppgifter som frivilliga organisationer ansvarar for.

z-N Svalan som är Astma- och Allergiförbundets

...L -

symbol finns bl.a. på parfymfria tvålar och

Astma J -

tvättmedel. Märket symboliserar att produkten

och Allergi

rekommenderas av förbundet. En sådan produkt

Förbundet

är medicinskt bedömd för att säkerställa att den

a inte innehåller några ämnen som är kända för att framkalla allergier eller överkänslighet.

Symbolen i sig säger ingenting produktens miljöpåverkan.

om Många dessa produkter är också märkta med ett certifierat

av miljömärke.

Märket ett överkorsat sädesax symboliserar att det

märkta livsmedlet kan användas i glutenfri kost.

Märket som används i flera europeiska länder ägs

- -

det engelska Celiakiförbundet. Om märket skall

av

användas på den svenska marknaden så skall tillstånd

för detta sökas hos Svenska Celiakiforbundet.

Texten godkänd Sveriges Tandläkarförbundet återfinns på vissa av sorters tandkräm och tuggummin. Om en tandkrämstub är märkt med sådan text så betyder det att tandkrämen innehåller viss mängd en av fluor. En sådan märkning på tuggummiförpackning symboliserar en att tuggummit innehåller viss typ sötningsmedel påstås en av som vara mindre skadligt för tänderna än andra typer sötningsmedel. av

Pandan är Världsnaturfondens symbol. De företag som ekonomiskt stödjer fonden har rätt att använda symbolen på sina produkter. Symbolen säger således inget om själva produkten utan visar bara att företagaren står som bakom produkten ekonomiskt stödjer Världsnaturfonden.

51,1

4.2.5 myndigheters symboler

Statliga

I kartläggningen har även påträffats förpackningsmärkning som statliga myndigheter ansvarar för. Inom dagligvaruhandeln har utredningen funnit ett exempel sådan märkning. Det är Livsmedelsverkets symbol Gröna nyckelhålet. Symbolen tillkom år 1989 som ett hjälpmedel för konsumenten att lättare hitta magra och fiberrika matvaror bland produkter där det finns flera alternativ. Symbolen säger således inget om produktens miljöpåverkan. Användandet av symbolen regleras Statens genom livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1989:2 med föreskrifter och allmänna råd om användning viss av symbol.

4.2.6¶Etisk

märkning

En annan typ märkning tillkommit under år är sådan av som senare som innebär ett ställningstagande i vissa etiska frågor. Utredningen har valt att kalla denna typ frivillig märkning för etisk märkning. Nedan av lämnas några exempel på sådan märkning.

Kartläggning 69

Rättvisemärket lanserades våren l 997. Rättv/Ss Rättvisemärkningen syftar till trygga att försäljningen i världens fattiga länder. Inköpen görs direkt hos producentema, utan mellanhänder, samt sker långtidskontrakt med möjlighet till förskott av betalningen. För anställda fastställs minimilöner och barnarbete får inte förekomma. Internationella kontrollanter besöker regelbundet alla kontrakterade producenter. Den svenska föreningen för Rättvisemärkning följer upp de svenska företag har tillstånd att använda märket. I den svenska som föreningen ingår bl.a. Svenska Kyrkans Mission, Sveriges Konsumentråd, Rädda Barnen, Röda korsets ungdomsförbund och

TCO. På den svenska marknaden återfinns märket på vissa sorters kaffe. Inom framtid kommer det dock att möjligt att även köpa en snar vara andra s.k. rättvisemärkta produkter såsom te, kakao, chokladkakor,

socker, honung och bananer.

Nordiska Samfundet mot Plågsamma X Djurförsök NSMPD som bildades år 1889 - - verkar for att stoppa plågsamma experiment

X

djur. I huvudsak sysslar Samfundet m.m.

i

med informationsverksamhet.

k

Inom för sin informationsverksamhet ramen har Samfundet överenskommit med en del företag de företagens produkter har testats på djur om att av som skall märkas med information detta. Som exempel på detta kan om Mot djurförsök finns på del affärskedjan nämnas texten som en av Body Shops produkter. Märkningen garanterar att produkten eller dess ingredienser inte har utprovats på djur. Texten återfinns bl.a. på olika hygieniska produkter så hårschampo, tvål, badolja, lotion typer av som m.m. I november 1998 beslutade den internationella koalitionen för djurskydd ECAE att anta internationell standard vad beträffar om en kriterier för information produkter utprovats på djur. Till om som standarden knyts särskilt märke föreställande en kanin. Intresserade ett företag i Sverige kan ansöka hos NSMPD licens att få använda om märket.

Förpackningsinfonnation

Förpackningsinformation kan innebära flera saker. Märkningen förpackningen kan berätta vad förpackningen är gjord vad den om av, kan användas till och hur den skall sorteras efter det att produkten är förbrukad. Märkningen kan även berätta förpackningen ingår i om ett särskilt återvinningssystem. Informationen kan förekomma i form av en symbol eller av en text. Nedan följer några exempel på den vanligaste typen av

förpackningsinformation.

Införandet producentansvar för förpackningar innebär av att förpackningar skall sorteras ut hushållen och lämnas vid de av av producentema tillhandahållna insamlingsstationema. Det finns ingen

reglering om att producentema skall märka sina förpackningar. Reparegistret AB REPA är materialbolagens - som gemensamma

dotterbolag för insamling förpackningsavgifter från producentema-

av rekommenderar dock anslutna företag att informera sina kunder om att de är anslutna till REPA. Detta kan göras antingen med REPAsymbolen grönt märke med texten REPA eller med enligt en text följande exempel, Vårt företag är anslutet till REPA eller Vi betalar

förpackningsavgzjter och tar därmed vårt producentansvar för

återvinning av förpackningar.

O,

Returpilarna finns på förpackningar är som

återvinningsbara.

0¶Inom ISO pågår ett arbete med att ta fram . , en standard, ISO 1421, som bl.a. kommer att reglera i detta returmärke. Enligt nämnda standard

får märket endast användas för att informera förpackningen om att är

återvinningsbar. Om förpackningen dessutom är tillverkad

av återvunnet material så kan förpackningsproducenten informera det om genom att i anslutning till returrnärket märka med procentsats en som talar om hur stor andel förpackningen utgörs återvunnet av som av material. l detta sammanhang bör påpekas att märket inte innebär att

förpackningen ingår i ett återvinningssystem.

Märket återfinns på bland annat glas, plast, och papper, aluminiumburkar.

1 Förordning 1997:185 om producentansvar för förpackningar.

Kartläggning 7l

Detta returmärke finns på nästan alla plastförpackningar. Siffran talar om vilken typ av plast n förpackningen är gjord Denna information lämnas

å av.

för att underlätta för återvinningsföretagen. Vad det är i för slags även under pilarna, med

plastmaterial anges

hjälp förkortning, t.ex. PP för polypropen. PP av en

Denna symbol visar att förpackningsmaterialet uppfyller

EG-lagstiftningens krav när det gäller material som är

l

avsett att komma i kontakt med livsmedel. Användandet symbolen i Sverige regleras genom Statens av livsmedelsverks kungörelse SLV FS 1993:18 med föreskrifter och allmänna råd material och produkter om avsedda att komma i kontakt med livsmedel.

Sveriges Provnings- och Forskningsinstitut ansvarar för e-märkningen. Märkningen står för att den angivna mängden uttryckt på färdiga matförpackningar i e antingen volym- eller viktmått stämmer.

-

4.2.8¶Övrig märkning

l kartläggningen har uppmärksammats att det finns frivillig märkning inte naturligt går att inordna i någon speciell Detta gäller som grupp. bl.a. sådan märkning tidigare obligatorisk men som i dag är som var frivillig, uppgifter tillverknings- eller bakdag. som t.ex. om En information ofta förekommer och som inte annan typ av som direkt tillhör någon speciell är tips/råd och recept samt grupp ursprungsmärkning även avsnitt 3.1.2.3 Särregler avseende

se

märkning vissa livsmedel. av Av kartläggningen framgår även att vissa produkter är märkta med olika påståenden t.ex. produktens kvalitet, smak eller andra som avser särskilda egenskaper produkten påstås äga. Gränsdragningen som mellan märkning och reklam är i dessa fall subtil. Detta åskådliggörs följande tvivelaktiga påstående hämtat från ett paket socker; I genom allt växer i finns socker. I fukten bär och grönsaker. gott som naturen Naturens socker är precis sockret i den här påsen. samma som Härutöver återfinns även olika typer hälsopåståenden. Enligt 6 § av märkningskungörelsen får märkningen inte innehålla påståenden om att livsmedlet förebygger, behandlar eller botar sjukdom. Enligt nämnda

72 Kartläggning

kungörelse är det inte tillåtet att ha hälsopåståenden för enskilda livsmedel. Däremot bestämmelserna för använda ger utrymme att de hälsopåståenden omfattas Livsmedelsbranschens regler som av

Hälsopåstâenden hälsoargument i märkning och marknadsföring

av livsmedel. Enligt dessa regler skall hälsopåståenden i märkning och marknadsföring av livsmedel stå i överenskommelse med svenska n officiella kost- och näringsrekommendationer och bygga på i Sverige allmänt erkända vetenskapliga fakta.

På vissa förpackningar återfinns information produkten om att är framtagen ett viss sätt. Ett exempel på detta är integrerad produktion

IP som är kombination ekologisk och traditionell odling. en av

Konstgödsling och kemiska bekämpningsmedel används, i

men begränsad omfattning. Initiativtagama till detta utvecklingsarbete är Trädgårdsnäringens Riksförbund TRF, Grönsaksodlamas Riksförbund GRF, Sveriges Potatisodlares Riksförbund SPOR och

Lantbrukamas Riksförbund LRF. Vad gäller märkning dessa av varor så används olika typer symboler. Dock är de flesta dessa av av varor dessutom märkta med ett särskilt IP-registreringsnummer. Av kartläggningen framgår att det även finns olika symboler som inte naturligt kan inordnas i någon speciell grupp som t.ex. grossistföretaget Pappersgruppens symbol Sälen märkningen berättar om att papperet blekts med en liten eller ingen mängd klor- och den internationella symbolen för rent socker, Stiliserad sked med en strösocker. I kartläggningen har även utländska symboler påträffats. De vanligast förekommande utländska symbolerna i dagligvarubutik en är Blå ängeln och Gröna punkten. Blå Ängeln är Tysklands officiella miljömärke. Märket

introducerades redan på 1970-talet. Även symbolen Gröna punkten härstammar från Tyskland. Symbolen återfinns på

förpackningar

importerade från Tyskland. Märkningen innebär

att förpackningen

ingår i det tyska systemet DSD Duales System för

Deutschland

insamling och sorteringar förpackningar.

av

4.2.9¶Övrigt arbete

pågående

Vad beträffar den frivilliga märkningen så pågår det kontinuerligt olika

typer av utvecklingsarbete inom området. För närvarande diskuteras, både internationellt och nationellt, möjligheten i framtiden att miljömärka vildfångad fisk. I Sverige har på initiativ Fiskbranschens av Riksförbund ett miljömärkningsarbete inletts. Intressenter i arbetet är

handeln, miljöorganisationer, konsumentorganisationer, bransch-

Kartläggning 73

intressenter, myndigheter och märkningsorgan. Såsom tidigare redogorts för utreds frågan även inom EU och Nordiska ministerrådet. I december regeringen Fiskeriverket och Livsmedelsverket i gav uppdrag att utarbeta ett gemensamt underlag till svensk ståndpunkt angående miljömärkning fisk. Underlaget skulle belysa hur av frågeställningar kring miljömärkning fisk behandlas i internationella av förslag till fortsatt svenskt agerande. Redovisningen processer och ge skulle vidare behandla medverkan, rollfördelning staten respektive av andra intressenter samt bedömning förslagets konsekvenser. en av Verken har i början februari år 1999 avgivit sina förslag. av Sammanfattningsvis konstaterar verken att det föreligger behov av ytterligare utredning frågan. Bland annat saknas i dag kriterier för en av tänkt miljömärkning fisk eller livsmedel överhuvudtaget. De anser det finns anledning att i första hand överväga en reglering att frivillighetens väg inom fiskerinäringen. Härutöver har frågan hälsopåståenden vid märkning av om livsmedel nyligen undersökts Livsmedelsverket. I regleringsbrevet av for år 1998 verket i uppdrag att utreda och analysera gavs hälsopåståenden vid märkning livsmedel. Den nuvarande av lagstiftningens syfte och effekter samt avgränsning gentemot läkemedelslagstiftningen skulle särskilt beaktas. I uppdraget ingick vidare undersöka konsumenternas inställning till sådan märkning. att Livsmedelsverket har den 28 december 1998 redovisat uppdraget i rapporten Utredning och analys hälsopåståenden vid märkning av av livsmedel.

De alternativa vägval presenteras i rapporten är som att inga hälsopåståenden tillåts överhuvudtaget, vissa allmänna hälsopåståenden for väl dokumenterade samband att tillåts, eller 3. att produktspecifika påståenden alternativt påståenden om att livsmedel förebygger sjukdomar tillåts.

Det sista alternativet skulle konsekvens kräva ändringar av som en både livsmedels- och läkemedelslagstiftningen på gemenskapsnivå. I konstateras att eventuell övergång till en mer rapporten en restriktiv praxis torde kunna genomföras utan större arbetsinsatser medan det torde behövas ytterligare omfattande utredningar om alternativet verka för utvidgning möjligheterna att använda att en av hälsopåståenden väljs. Härutöver konstateras i rapporten att frågan även måste utredas och diskuteras inom gemenskapen och Codex. Ett annat utvecklingsarbete pågår vad gäller frivillig märkning som handlar jämställdhetsmärkning. November 1997 initierades, av om

dåvarande jämställdhetsministem, projektet Jämställdhetsmärkning. Syftet med projektet att undersöka möjligheterna

var att, genom

frivillig jämställdhetsmärkning, stärka konsumenternas makt samt

sporra företag och organisationer till ökad jämställdhet. I augusti 1998 presenterades en projektrapport Jämställdhetsmärkning konsument

för ett jämställt samhälle Ds 1998:49. I rapporten föreslås bl.a.

att ett system för frivillig jämställdhetsmärkning införs i Sverige. Frågan bereds för närvarande inom regeringskansliet.

Dialog 75

III med konsumenter, deras

Dialog

företrädare och andra intressenter

beträffande konsumentinfonnation

om dagligvaror

I den tidigare redovisade kartläggningen har det redogjorts för de typer

konsumentinforrnation i dag finns på den svenska marknaden av som

för hur dessa regleras. Med utgångspunkt från nämnda samt kartläggning kommer i denna del betänkandet en beskrivning av

av konsumenternas inställning till informationen att lämnas. I detta sammanhang är det viktigt att komma ihåg att konsumentkollektivet inte är homogen utan består av enskilda individer med olika

en grupp behov. För få uppfattning dessa individers behov av och

att en om inställning till information dagligvaror så har utredningen

om genomfört såväl kvalitativ studie som en enkätundersökning och

en varit i kontakt med frivilliga organisationer, som konsument-, handikapp- och invandrarorganisationer samt med de kommunala konsumentvägledamas yrkesförening.

Enligt kommittédirektiven skall utredaren föra en dialog med konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter. I denna del

betänkandet redovisas således även hur andra intressenter än av konsumenter uppfattar dagens konsumentinforrnation.

I kapitel fem redovisas resultaten från olika konsumentundersökningar och i kapitel lämnas en beskrivning av olika

sex frivilliga organisationers inställning till dagens och framtidens konsumentinforrnation. Slutligen lämnas i kapitel sju en redogörelse av de synpunkter inkommit från andra intressenter, såsom

som

dagligvaruhandeln, producenter och leverantörer samt berörda

myndigheter.

i 1i9$3:3 ma:

...4.m.,..-.ÄirÄs..

nä sig ,åfzåjilwxfñâ.izfizezi Pvåâåd 54x3

iJw- .vipfvhö qgg-.V i-Åämn-nr-gwifi r; å- 5114war ;ha .L . ,rsn3ié";,V-w - Ali Hag Awxluiat- 5:. s J . .

fgxä4..gsåz;x.izfäüñái

sséi§$$z;:t§3z:nciáâttzxvgmcri I

ä? :sh :så øgçságrxbsk uazgniagggñlâweaå:sizmixvobm awgihát usb I m xarxiâ gêzå;i Niue mazszurgâresflzxitrxsmuamå m

ñâå zgsiyggâåáågåüMM u

å 222193331 :sam:- wr sms; ::§1w§12êr3d 131%unszab á sn-gramnauiäflifüggählhÅ m vs 4 is nåszäniâfásnnoháê m: grsmähibv: aanzemamsxanrzâ

V.Ki'e-'.1J{

m gMi smmoá nr 3gi3åi: nå; rä gnrzrinsrçetzzsgz , L.Aiákçl ÃWEJM.eiaifázxêa xêzzad ve :mm qqxrvg naggomozi na mäsmå Vntåvri äxwåxvåånai a2;.;,: :ma: guiniwzffcgjzz: m: M74 vuxna u.: 3.34" W wxsvxügsi; :xøäxannmâai Hi gniniüárzná m0 âzgüiáiáräázühfrøfüifåeä" M02 skinn: -vi1ss3iå:v;éns iiâvâz raâhnrøntzg

;zaâzgrpiäisainágxc Bgiiiiøåai ma: 3253322021i 351:.e

eéê bum :trim 1341151132.inrsgaøxazbne-zn;duo qqsáåbrzssi gm:ti:sfñäezâçaanazsizaigävinammatl

H y .gtågáitrifia svit jtxsøzøixmz: 55332 øavinzêc7åVñ-inimm0å mäns .kxe-øxxrçpøeaüraá. 4:75:21;:name vmbâsmiv-.xxöi242732;.ba nanmswøazesoä

L asvä asiøaiáa aseivahm ebxmsirtäxsd vs

ma

x

if§0§$@f§5i§ff3ImIiiuênDÄanegnb zsnsáiqqu:cmxeaasusacioñ

pL ,ffåfig :ammar: mivoiøm msâ Iaâiqsâ i Q

ammåå irsxiqsá i ds mgnêmâömabnm

:sgfåüvivfi

çgrsisriiiizarä13f§:il{;1i313.6

L fämüiäfmlmgg .mngmøânxixrsmøeøci

L ggg

mån timma-äkni 1:102 swxauqaxga 4h

3 g ,xçlahmtksmvgiêgøb

-xemâgibmøn V

Dialog 77

5¶Konsumentundersökningar

beträffande information om

dagligvaror

I enlighet med kommittédirektiven har utredningen undersökt hur konsumenterna uppfattar märkning och konsumentinformation annan samt vilka problem de kring olika inforrnationsmedel. Således har ser

utredningen i samarbete med konsumentorganisationen Kooperativa

Konsumentgillet genomfört enkätundersökning om konsumenternas en kunskap och upplevelse märkning. Därtill har Testhuset om av Marknad Opion AB TEMO på utredningens uppdrag genomfört - kvalitativ undersökning konsumenternas på information en mer av syn dagligvaror. Härutöver har resultaten från tidigare genomförda om undersökningar området analyserats. I detta kapitel kommer dels redogörelse för nämnda en undersökningar att lämnas, dels sammanfattas sådana resultat från tidigare genomförda undersökningar som kan vara av intresse för

utredningen.

5.1¶Kvalitativ undersökning

-

gruppdiskussioner

På uppdrag utredningen har TEMO under sommaren 1998 av genomfört undersökning hur konsumenter uppfattar dagens en av konsumentinformation. Nämnda undersökning redovisas i sin helhet i bilaga till detta en betänkande. I detta avsnitt sammanfattas undersökningens resultat. Det bör dock framhållas att resultatet inte kan generaliseras till målgruppen helhet. Undersökningen belyser olika aspekter vad beträffar som information dagligvaror kan inte någon egentlig vägledning om men ge hur andel Sveriges befolkning eller i det här fallet de om stor av konsumenterna det uppfattar informationen det sätt vuxna - är som kommer till uttryck i undersökningen. Däremot kan denna som undersökning fördjupade kunskaper hur vissa konsumenter ge oss om uppfattar dagens konsumentinformation.

78 Dialog

Undersökningen har genomförts med hjälp fyra av gruppdiskussioner. Dessa diskussioner har i huvudsak omfattat frågeställningar kring konsumentinformation i form av märkning. Gruppdiskussioner är en kvalitativ metod. Syftet med metoden är att lyfta fram olika aspekter på ett ämne och finna bakomliggande resonemang och därmed få ökad förståelse. Diskussionsledaren låter ofta de inledande frågorna mycket allmänt hållna och deltagarna vara får själva styra vilka aspekter som skall diskuteras. De som tillfrågats att delta i gruppdiskussionema har om

slumpmässigt valts ur telefonkatalogens Stockholmsdel samt från

TEMO:s register. Sammantaget har 36 deltagit i personer diskussionerna, 15 män och 21 kvinnor i åldrarna 25-70 år. Av undersökningen framgår att den generella uppfattningen är att den förpackningsmärkning i dag finns inom dagligvaruhandeln som är nödvändig. Ytterst få av gruppdeltagama är beredda att lyfta bort någon

märkningsuppgift. Flera dem anser dessutom att en märkningsuppgift

som på en speciell produkt eller vid ett särskilt inköpstillfälle upplevs som ointressant, kan vara intressant på typ produkt eller en annan av vid ett annat köptillfälle. De flesta av dem upplever inte heller märkningens omfattning som störande eller som ett problem. De sig fullt kapabla att själva sålla anser i den omfattande märkningen. Den enda märkning överhuvudtaget som nämns som ev. överflödig är sådan som producenten för, ansvarar exempelvis recept. I detta sammanhang bör nämnas att gruppdeltagama i sina diskussioner ofta återkommer till ursprungsmärkningen. Det är en märkning som många av deltagarna uppfattar som viktig och möjligen vill ha på fler produkter än vad finns i dag. som Vad beträffar svårigheter att förstå märkning, är de tre mest kritiserade aspekterna ingrediensforteckning, datum- och miljömärkning. De två förstnämnda är sådan information de allra som flesta de tillfrågade söker efter när de handlar. av Ingrediensförteckningen karaktäriseras av flera som snårig, med svåra tenner, som exempelvis benämningama olika färg-, smak- eller konserveringsämnen. Datummärkningen kritiseras bl.a. för sin otydlighet, både till utformning och innehåll. Märkning med innehåll och datum är mycket viktig för alla

gruppdeltagare. Ingrediensförteckningen uppges dessutom ibland

vara livsviktig, om någon i familjen är allergiker. Att innehållet beskrivs riktigt och att kan erhålla förklaringar till olika beteckningar utan man alltför mycket krångel har därför hög prioritet för deltagarna. Miljömärkningen är en fråga som engagerar många. Märkningen som sådan är välkänd för nästan alla gruppdeltagare och flera uppger att de vill köpa miljövänligt, om priset är rimligt.

Dialog 79

Ändå många dem att de inte bryr sig om att studera uppger av miljösymboler på dagligvaror. Anledningen till detta beror dels på en viss skepsis till miljömärkningens tillförlitlighet, dels på osäkerhet vad gäller innebörden olika märken. Osäkerheten tar sig bl.a. uttryck i att av de har vissa svårigheter att skilja den certifierade miljömärkningen från

märkning med miljöprofil.

andra typer av Vad gäller den framtida konsumentinforrnationen så vill ingen av de tillfrågade ersätta förpackningsmärkningen med annan typ av information. Däremot del dem att de kan tänka sig att läsa uppger en av på Internet, för att få djupare information produkten. Flera av mer om gruppdeltagama nämner dessutom möjligheten att sätta upp skyltar i butikerna med bilder de vanligast förekomna symbolerna med

förklarande text. När det gäller konsumenters möjlighet att påverka den information är de eniga att man bäst gör det genom att agera som ges om individuellt. Framförallt så påverkar att välja eller välja man genom bort produkter och/eller butiker. Härutöver har flera valt att tala direkt med handlaren eller producenten när någonting fungerat dåligt. Det allmänt lättare att påverka i mindre butiker än i stora. Någon har anses också bojkottat butiker eller produkter helt och hållet. Det är främst dessa tre sätt att påverka- val, samtal med butik/producent och genom möjligen bojkott känns tänkbara för gruppdeltagama. - som För att göra diskussionerna mer levande och konkreta, använde TEMO varukorg med produkter deltagarna fick samtala om. en som Korgen innehöll olika forpackningsmärkta dagligvaror samt ett opaketerat butiksbakat bröd. I diskussionerna kring dessa varor framkom bl.a. att samtliga överens om att de vill att dessa grupper var skall törpackningsmärkta, dock med undantag för det varor vara butiksbakade brödet. Av detta drar TEMO den slutsatsen att när konsumenterna kommer något närmare produktionen som de uppenbarligen upplever att de gör med butiksbakat bröd är de beredda att släppa sina krav på märkning ganska omgående. Lukt, känsel och ersätter då informationen från märkningen. syn

5.2¶Enkätundersökning i samarbete med

-

Kooperativa Konsumentgillet

Utredningen har i samarbete med föreningen Kooperativa Konsumentgillet genomfört enkätundersökning om konsumenters en på märkning dagligvaror. Enkätsvaren har sammanställts i en syn av

80 Dialog

rapport som bifogas detta betänkande. I detta avsnitt sammanfattas resultatet från nämnda undersökning. Undersökningen omfattar tre olika slags dagligvaror, livsmedel, hushållskemikalier och hygieniska produkter. Utredningen har utarbetat två typer av enkäter med frågor märkning dessa produkter, med om av såväl fasta öppna svarsalternativ. Lokala konsumentgillen har som distribuerat enkätema till konsumenter på den orten. egna Sammanlagt har 529 respektive 513 svarat på enkäten personer beträffande livsmedel respektive enkäten hushållskemikalier och om hygieniska produkter. Respondentema representerar både kvinnor och män i åldrarna 15 år och uppåt. I detta sammanhang bör dock nämnas att 38 procent av respondenterna utgörs i åldersgruppen 61 av personer år eller äldre. Undersökningen har genomfört på femton orter i landet. Av undersökningen framgår att majoriteten respondenterna av brukar i samband med sina inköp läsa sådan information finns - - som på produkternas förpackningar. De flesta av respondenterna läser sådant har med livsmedlets som hållbarhet att göra, såsom datummärkning och information om forpacknings- eller bakdag. En stor andel dem tittar dessutom efter av ingrediensforteckningen respektive information ursprungsland. om Vad gäller hushållskemikalier och hygieniska produkter så läser majoriteten av respondenterna sådant har med dosering som varans att göra. Flera av dem läser även bruksanvisningar, vamingstexter, allergioch miljöinfonnation. Av undersökningen framgår också att många respondenter har

bristfälliga kunskaper om den certifierade miljömärkningen. De har

bl.a. svårt att skilja de certifierade miljömärkena från de miljöproñlerade varumärkena. Dessutom är det flera respondenterna av som tror att symbolerna Gröna Nyckelhålet, Pandan, Returpilarna och Svalan är certifierade miljömärken. Trots detta verkar det som om respondenterna har god kännedom de certifierade miljömärkena. om Igenkänningsgraden vad gäller symbolerna KRAV, Svanen och Bra miljöval/Falken är nämligen hög bland respondenterna. Därutöver framgår det tydligt att majoriteten respondenterna vill av behålla den förpackningsmärkning finns i dag. En del dem vill som av dessutom komplettera märkningen med konsumentinfonnation annan

såsom, hyllkantsmärkning och/eller information från frågeterrninal i

en butiken.

Dialog 81

5.3 konsumentundersökningar på Andra

området

Konsumenternas uppfattning märkning och annan om konsumentinformation har under åren varit föremål för en rad olika undersökningar. I detta kapitel har tidigare redogjorts för resultaten från de undersökningar uppdrag utredningen genomförts av som av TEMO och Kooperativa Konsumentgillet. Dessa resultat bör jämföras och kompletteras med resultat från andra konsumentundersökningar. I denna del betänkandet kommer således sådana resultat som kan vara av intresse för utredningen att redovisas. av

F örpackningsmärkning generellt

-

Vad beträffar konsumenters inställning och attityder till märkning så har utredningen särskilt uppmärksammat två undersökningar på detta Nedan följer kortfattad redogörelse för vissa resultaten från tema. en av dessa undersökningar. Inom för den så kallade Europabarometem en ramen återkommande mätning EU-invånamas attityder har EGav kommissionens konsumentdirektorat DG XXIV under hösten 1998 ställt rad frågor bl.a. märkning. Cirka 1000 personer i åldrarna en om 15 år och uppåt har deltagit från varje EU-land. Enligt så är Sverige det EU-land där man är mest positiv till svaren symbolmärkning. Sverige är också det land där flitigast läser man förpackningsmärkningen. Totalt 75 procent av de svenska respondenterna att de i allmänhet läser sådan information. Det uppger mest tittar efter är datummärkning och produktens ursprung. man Flertalet respondenterna efterfrågar således mer information om av ursprungsland. Av framkommer att 90 procent av dem önskar svaren livsmedel alltid ursprungsmärkta. Däremot är mindre att vore man intresserad att läsa och följa olika typer anvisningar som kan finnas av på förpackningarna. Av framgår att 69 procent de svenska respondenterna svaren av att märkningen normalt innehåller den information som de anser efterfrågar. Terra Center Strategiutveckling har år 1997 i samarbete med - Pensionäremas Riksorganisation PRO och Sveriges Marknadsförbund genomfört undersökning hur pensionärer uppfattar en om förpackningsmärkning Undersökningen redovisas i rapporten m.m. Pensionärers på förpackningar. Inom ramen for undersökningen syn har 600 pensionärer intervjuats. Enligt rapporten fokuseras

82 Dialog

undersökningen på vad pensionärer tycker förpackningar i om allmänhet. Resultatet undersökningen visar att ingrediensförteckningen av förpackningen är den inforrnationskälla många pensionärer använder sig av för att bedöma produkts kvalitetet. De tillfrågade en pensionärerna anser att ingrediensförteckningama lämnar bra information om en produkt att de ibland har svårt att ta till sig men informationen eftersom texten är för liten eller lämnas på ett främmande språk. Dessutom har de ibland svårt att förstå vad vissa ord

och siffror i ingrediensförteckningama betyder.

Många av de tillfrågade pensionärerna anser att det ibland är svårt att på förpackningarna hitta den information de efterfrågar, såsom som ingrediensförteckning och datummärkning. De anser att denna brist till en stor del beror förpackningens design och färgsättning enligt som dem ofta är rörig och otydlig. I rapporten dras den slutsatsen att utformningen informationen på av förpackningarna måste ändras så att alla pensionärer i framtiden med lätthet kan hitta information förvaring, förpackningsdag, om datummärkning samt vikt eller volym.

Nyckelhålsmärkning

I en tidigare redovisad konsumentundersökning genomförd - av Kooperativa Konsumentgillet framkommer att flera - av respondenterna tror att Livsmedelsverkets symbol nyckelhålet är ett certifierat miljömärke. Verket har i olika undersökningar behandlat frågan om igenkänningsgraden vad beträffar symbolen. Nedan redovisas resultat från dessa undersökningar. Inom ramen för Livsmedelsverkets Kost Hälsaprogram genomfördes år 1993 enkätundersökning befolkningens en av matvanor, kunskaper om och attityder till mat och hälsa. Undersökningen redovisas i Livsmedelsverkets tidskrift VårFöda 3 nr år 1994. Enkätundersökningen som genomfördes av Statistiska - Centralbyrån SCB är uppföljning studie från år 1991. I - en av en båda undersökningarna utvaldes 2 400 i åldrarna 18-74 år, ca personer att delta i undersökningen. Svarsfrekvensen uppgick år 1991 till 77 procent och år 1993 till 82 procent. Knappt 70 procent respondenterna år 1993 att symbolen av uppger nyckelhålet betyder fettsnålt, jämfört med 60 procent år 1991. Cirka en tredjedel anger alternativet fiberrikt, 30 procent alternativet kalorifattigt och 10 procent alternativet miljövänligt, vilket är nivå vid samma som

Dialog 83

1991 års undersökning. En fjärdedel av de svarande anger båda alternativen fettsnål och fiberrikt medan en fjärdedel inte anger något av dessa alternativ.

År 1996 genomförde Livsmedelsverket enkätundersökning

en om mat, risk och hälsa. Resultatet från undersökningen redovisas i Statens livsmedelsverks rapport Kost och hälsa, riskuppfattningar och attityder 1/96. I undersökningen deltog ca. 1 400 slumpvis utvalda personer i åldrarna 18-74 år. På en öppen fråga om vad symbolen nyckelhålet står för, lämnas många olika förslag. De vanligaste Förslagen är fettsnålt 521 respondenter, jiberrikare 244, nyttig 178, hälsosamt 114 samt 113. På frågan de föredrar nyckelhålsmärkta

mager om produkter har 24,8 procent valt svarsaltemativet Ja, nästan alltid och 45,7 procent alternativet Ja, ibland. Av dessa resultat drar Livsmedelsverket bl.a. den slutsatsen att nyckelhålsmärkningen har en stor attraktionskraft konsumenterna

Miljömärkning

Såsom tidigare nämnts i redovisningen av de två undersökningar som

genomförts på uppdrag av utredningen har vissa respondenter

bristfälliga kunskaper den positiva miljömärkningen. För att se hur

om detta förhåller sig i relation till resultat från liknade konsumentundersökningar har utredningen gått igenom relevanta undersökningar på området. I detta avsnitt redovisas resultat från sådana undersökningar.

Åren 1993-1995 genomförde Konsumentverket tre undersökningar

svenska konsumenters miljömedvetenhet. Undersökningarna av baserades på vardera tusen intervjuer av personer i åldrarna 16-74 år. Resultaten från undersökningarna redovisas i sammanfattad form i rapporten Konsumenten och miljön 1995/96313.

I rapporten konstateras att igenkänningsgraden är relativt hög när det gäller symboler och miljöprofilerade varumärken samt att respondenterna har en relativt god uppfattning om vad märkena står för. Av undersökningen framgår att kännedomen om de miljöproñlerade varumärkena Skona och Änglamark är relativt lika medan varumärke Sunda är mindre känt bland respondenterna.

Av rapporten framgår att det finns tydliga skillnader mellan män och kvinnor vad beträffar kännedomen dessa varumärken. Generellt

om kan sägas att kvinnorna känner till miljösymbolema och de miljöproñlerade varumärkena i större utsträckning än männen. Härutöver visar undersökningen att desto högre upp i åldrarna man går

84 Dialog

desto lägre är kännedomen kring de olika symbolerna och varumärkena. Av respondenterna är det 36 procent som regelmässigt läser ingrediensförteckningen eller letar efter miljömärkta produkter och 33 procent som ibland gör det. Nästan hälften av respondenterna 47 procent uppger att de regelbundet köper miljömärkta produkter tvättmedel undantagna och 33 procent att de ibland köper uppger sådan produkter. Under hösten 1997 har Konsumentverket i samverkan med tio kommuner genomfört en enkätundersökning om gymnasieelevers

konsumentkunskaper och attityder till konsumentfrågor. Sammanlagt

har 1918 gymnasieelever deltagit i undersökningen. Resultatet av undersökningen redovisas i en rapport Kunskap och handling KOV 1998:2. Av rapporten framgår att en tredjedel av de tillfrågade eleverna alltid eller ofta letar efter miljövänliga samt att det är vanligare att varor flickorna letar efter sådana varor än att pojkarna gör det. Därtill konstateras i rapporten att stor del de tillfrågade en av gymnasieelevema är bekanta med de certifierade miljömärkena. I enkäten fanns nämligen åtta olika symboler och märken. Av dessa bilder skulle respondenterna plocka fram kombination innehöll en som tre certifierade miljömärken Svanen, Bra miljöval och KRAV. Totalt 84 procent respondenterna klarade att välja rätt. av av Härutöver framgår av en rapport från Konsumentverket, Allmänhetens kunskaper, attityder och agerande i miljöfrågor KOV 1998:7 att drygt 90 procent respondenterna köper miljömärkta av varor. Dessa personer är också beredda att betala ett högre pris de om vet att produkterna är miljöanpassade. I detta sammanhang är resultaten från en annan undersökning även genomförts - som av Konsumentverket och som redovisas i rapporten Relevant och begriplig konsumentinformation KOV 1998:19 intressant. I denna undersökning kopplas den ökade miljömedvetenheten hos konsumenten samman med ett ökat krav på relevant information produkterna. om

Dialog 85

6 organisationer Frivilliga

Enligt kommittédirektiven skall utredningen föra dialog med

en konsumenter och deras företrädare. Eftersom det i detta sammanhang är stor betydelse att så stor del av konsumentkollektivet som möjligt

av får komma till tals så har utredningen varit i kontakt med olika typer av

frivilliga organisationer.

I följande avsnitt redovisas vad framkommit i dialogen med

som representanter från konsumentorganisationer, handikapp- och

invandrarorganisationer.

l Konsumentorganisationer

De representanter från konsumentorganisationer som utredningen varit i kontakt med att konsumenternas attityd till kvalitet har

anser förändrats. Konsumenternas val styrs inte längre bara av varans funktion och pris, tar konsumenterna även hänsyn till etik,

numera miljö och djurskydd. Enligt dessa representanter vill dessutom konsumenterna i högre utsträckning än tidigare ha vetskap om den mat och de produkter de köper och använder är säkra samt om de har producerats under förhållanden är acceptabla for människor, djur

som och miljö. Enligt konsumentorganisationema är det således ytterst viktigt att konsumenterna får information så att de kan göra medvetna val i till sina önskemål och behov. Det är, enligt dessa

förhållande

organisationer, dock endast när konsumenterna har tillgång till tillräcklig, tydlig, korrekt och pålitlig information om varorna som de fullt ut kan utnyttja sin rätt att välja.

Den samlade uppfattningen bland de konsumentorganisationer utredningen har varit i kontakt med är att många konsumenter upplever

de inte får tillräcklig information. Framförallt gäller detta att prisinformation. Ofta får dessa organisationer ta emot klagomål från konsumenter bristande eller obefintlig prisinformation. Ett vanligt

om förekommande klagomål är att priset på varan eller hyllkanten inte stämmer med priset i kassan. Vad gäller information om jämförpriser så är det typ information efterfrågas allt mer. Dessutom är de

en av som många önskar att sådan information utvecklas så att man i

som

86 Dialog

framtiden även kan få information jämförpriset kilo normalt om per smutsad tvätt. En annan typ av information många konsumenter har problem som med är datummärkningen. Enligt organisationerna har del en konsumenter svårt att skilja på de två typer datummärkning av som finns för livsmedel, bäst-före-dagen och sista förbrukningsdagen. Härutöver reagerar många konsumenter på att de märkningsansvariga placerar märkningen så att den blir svårläst samt använder sig för av liten fontstorlek och utländsk text. Vilket medför att de får svårt att tillgodogöra sig infonnationen. Enligt organisationerna är många konsumenter skeptiska till genförändrade livsmedel. En del av dessa konsumenter är tveksamma till sådana livsmedel på grund etiska skäl, andra grund de av av känner sig osäkra på vad sådana livsmedel kan på lång sikt generera hos både människor och miljö. Enligt EG-rätten skall sådana livsmedel märkas med information om att de har genmodifierats. Konsumentorganisationema anser dock att denna regleringen inte är tillräcklig eftersom den inte täcker in alla produkter. I detta sammanhang bör särskilt nämnas den brist tillit som konsumentorganisationema ser hos konsumenter. De menar att många av de frågor som de får från konsumenter rör tilliten till informationen om dagligvaror. En typ av information som många konsumenter förmedlar att de känner sig osäkra på är ursprungsmärkning kött. av Enligt organisationerna är det samtidigt typ märkning många en av som konsumenter önskar se mer av. En del konsumenter känner sig också osäkra på den miljömärkning som finns i dag. Några de organisationer utredningen varit i av som kontakt med därför att miljömärkningen tydligare bör delas i anser upp certifierade och icke certifierade märken. En dessa organisationer av anser dessutom att det behövs en miljömärkning för livsmedel ett som komplement till dagens märkning av ekologiskt producerade produkter. Enligt marknadsföringslagen åligger det näringsidkaren sådan att ge information konsumenterna kan behöva för att göra medvetna och som kunniga val. Således är det till konsumenterna att bedöma deras upp om val är förenligt med deras övertygelse, nytta eller behov. Men egen organisationerna påpekar att det dock kan svårt för konsumenten vara att bedöma om den information lämnas är saklig och korrekt eller som om den enbart är en partsinlaga från näringsidkaren för att få sälja mer produkter. Enligt konsumentorganisationema inverkar även detta menligt på konsumenternas tillit till dagens konsumentinforrnation om

dagligvaror.

Dialog 87

6.2¶Handikapporganisationer

En viktig i detta sammanhang är de konsumenter som grund

grupp

funktionshinder något slag har särskilda behov beträffande av av konsumentinfonnation dagligvaror. De kan t.ex. vara allergiska

om eller överkänsliga mot något ämne, hörselskadade eller ha begåvningsmässig funktionsnedsättning och därför behöva särskild information.

I detta avsnitt lämnas redogörelse av vad som framkommit i

en utredningens dialog med representanter från olika handikapporganisationer. Situationen vad beträffar möjligheter för personer med svårare synnedsättning att tillgodogöra sig konsumentinfonnation inom dagligvamområdet kommer att beskrivas i ett särskilt kapitel.

I dialogen har framkommit att personer som har någon typ av begåvningsnedsättning, t.ex. utvecklingsstörning, har svårt att tillgodogöra sig dagens konsumentinfonnation om dagligvaror. Informationen är alldeles för svårtillgänglig för dem eftersom den ofta kräver snabb och god läsförrnåga, överblick och förståelse av antalsoch tidsbegrepp liksom av andra abstrakta begrepp. De som utredningen har varit i kontakt med i denna fråga menar att dagens information bör kompletteras t.ex. enkla informationsblad eller

genom

hjälpmedel ny datorteknik kan ge. Exempelvis bör man i genom som dessa sammanhang kunna använda sig av datorer med pekskärmar där konsumenten lätt kan trycka fram bildupplysningar om basvaror och även få intalad information om pris, nettovikt m.m.

Flera de organisationer utredningen har varit i kontakt med

av som har framfört att det är livsnödvändigt för astrnatiker, allergiker och andra är överkänsliga mot något ämne att de får tillgång till

som korrekt information de livsmedel och produkter de vill köpa. Endast

om med korrekt information kan de göra korrekta val. Dessa organisationer

därför att alla ingredienser i ett livsmedel skall deklareras oavsett anser mängd. Den så kallade 25-procentsregeln som ger undantag från kravet

fullständig deklaration för vissa sammansatta ingredienser är enligt om dem inte acceptabel. Härutöver anser de att de fetter och oljor som ingår i olika livsmedel alltid skall med sitt fullständiga namn och

anges inte i dag med endast beteckningen animaliskt fett eller

som vegetabiliskt fett.

Enligt livsmedelslagstiftningen skall alla ingredienser som använts för att tillverka ett livsmedel i ingrediensförteckning på

anges en förpackningen. I dag har en del producenter börjat att sk. säkerhetsmärka vissa livsmedel. Detta innebär att producenten via förpackningsmärkningen informerar om att det kan finnas spår av en

88 Dialog

viss ingrediens såsom hasselnöt fast den ingrediensen egentligen

- inte ingår i själva livsmedlet. Detta görs för att det kan finnas risk att

en rester från annan produktion inom samma produktionslinje kan ha kommit med i livsmedlet.

Flera de organisationer utredningen har varit i kontakt med

av som är mycket kritiska till denna typ av märkning. De att

menar man som konsument skall kunna kräva av producentema att de rengör sina maskiner så att man kan garanteras en ren produkt. För med

personer allergier eller annan överkänslighet är det väsentligt att ingrediensförteckningen endast innehåller de ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet, inskränks deras valmöjligheter

annars ytterligare.

Allergiker och personer som är överkänsliga mot något ämne lär sig med tiden att hitta de tål och kan lita på. Eftersom de ofta

varor som köper dessa varor så läser de inte alltid ingrediensförteckningen. Det händer dock att även kända produkter ändras till innehållet. De organisationer som utredningen samtalat med i denna fråga att

anser tillverkaren bör vara skyldig att på varans förpackning särskilt upplysa konsumenten om att innehållet har ändrats.

Enligt dessa organisationer kan de livsmedel som är genmodifierade på sådant sätt så att proteininnehållet förändrats även medföra stora besvär för vissa allergiker. Således är det väldigt viktigt att sådana livsmedel förses med information att de är genmodifierade.

om

Härutöver är dessa organisationer tveksamma till de sk. produktkataloger som förekommer allt oftare inom handeln. Syftet med dessa kataloger är att ge allergiker och andra med överkänslighetsproblem information om varor som inte innehåller allergener eller annat kan orsaka överkänslighet. Problemet med

som dessa kataloger är att man aldrig kan garantera att de innehåller aktuell infonnation. Organisationerna att i stället för dessa

menar man kataloger med sk. negativ information dvs. information att

- om en produkt inte innehåller ett visst ämne borde sträva mot fullständiga

-

ingrediensförteckningar.

6.3¶Invandrarorganisationer

I utredningens kontakter med representanter från olika invandrarorganisationer har det framkommit att flera deras

av medlemmar är missnöjda med den information lämnas i

som ingrediensförteckningama. Framförallt gäller detta redovisning

av animaliskt fett och den verkliga alkoholhalten. De efterfrågar

mer utförlig information om dessa ingredienser. Beträffande animaliskt fett

sou 1999:7 Dialog 89

så vill fettet kommer från gris- eller nötdjur. Vad gäller

de t.ex. veta om den verkliga alkoholhalten så efterfrågar de sådan information även för drycker med lägre alkoholhalt än 1,2 volymprocent alkohol.

Härutöver invandrarorganisationema att många av deras

anser medlemmar har svårt att tillgodogöra sig infonnation om dagligvaror. Detta beror bl.a. på att de inte behärskar svenska språket tillräckligt, vilket medför att de kan ha svårt att förstå den information som lämnas.

Dessutom innebär detta att de även kan ha svårt att tillgodogöra sig viss väsentlig kunskap informationen, såsom vad den betyder och

om

för den. Detta gäller framförallt den positiva vem som ansvarar miljömärkningen. Flera dessa medlemmar hindras därför i sin

av strävan att kunna agera miljömedvetet.

De organisationer utredningen varit i kontakt med anser således

som

det skulle bra deras medlemmar kunde få riktad att vara om information. Sådan information skulle kunna lämnas dels i den egna organisationens tidning, dels i Invandrartidningen På Lätt Svenska.

Dessutom de att alla konsumenter borde ha tillgång till

anser information beträffande de olika märkningsuppgiftemas betydelse. Sådan information skulle kunna anslås i butikerna på särskilda planscher.

Därtill organisationerna att de själva är viktig resurs när det

anser en gäller att sprida konsumentinformation till sina medlemmar. De önskar därför att deras föreningskonsulter erbjöds någon form av utbildning i konsumentkunskap.

4 194257MärkVäl

Dialog 91

7¶Andra intressenter

Enligt kommittédirektiven skall utredaren även föra en dialog med andra intressenter än konsumenter. Således har ett antal studiebesök, möten och seminarier med representanter från dagligvaruhandeln, producent- och leverantörsleden samt berörda myndigheter genomförts. I detta avsnitt sammanfattas de synpunkter som framkommit i dialogen med dessa intressenter.

Dagligvaruhandeln

De från handeln utredningen varit i kontakt med representanter som att staten lagstiftning skall garantera konsumenten en anser - genom viss basinforrnation dagligvaror. Basinformationen skall lämnas i om form märkning och skall ha konsumenternas säkerhet och hälsa som av utgångspunkt. Sådan information skall även innehålla uppgifter om produktens miljöpåverkan samt relevanta priser. Beträffande frivillig märkning så anser dessa representanter att sådan märkning skall utvecklas med stöd standardiseringsorgan eller av intresseorganisationer. En viss statligt medverkan är, enligt dem, dock påkallad vad gäller sådan frivillig märkning som är till för att skydda konsumenternas hälsa eller vår miljö. Enligt dessa representanter bör således lämna visst ekonomiskt bistånd för att ta fram kriterier staten för att kontrollorgan utses. samt ansvara Flera representantema från dagligvaruhandeln anser att av miljöinformationen framförallt på behöver utvecklas. Bland - mat så har de i sina kundkontakter uppmärksammat att det finns annat behov utvecklad information matens totala miljöbelastning, från av om råvara till avfall. Någon form standardisering, förenklad form av av miljövarudeklaration bör därför utarbetas. Detta bör enligt dessa utredas i samråd med alla parter inom livsmedelskedjan. representanter Till skillnad mot vad gäller utveckling av miljöproñlerade varumärken så är flera de representanter från dagligvaruhandeln av

92 Dialog

som utredningen har varit i kontakt med negativt inställda till företagsegna miljömärken. De anser att sådan märkning inte bör uppmuntras i alla fall inte områden där det redan finns officiella

miljömärkningssystem med certifierade miljömärken eftersom det

kan vilseleda konsumenterna.

Beträffande dagens information om allergener så är det flera av dem som anser att den är otillräcklig och att den bör kompletteras med ett särskilt märkningssystem. De anser att det alltid bör framgå

av förpackningen produkt innehåller ämnen kan orsaka

om en som överkänslighet.

Det råder samstämmighet mellan de inom daglivaruhandeln som utredningen samtalat med om att dagens märkningen inte bör ersättas. Dock kan den kompletteras med konsumentinformation

andra typer av som information genom databaser och information via kundtelefoner med 020-nummer.

Producenter och leverantörer

De representanter från producent- och leverantörsleden

som utredningen varit i kontakt med anser att konsumentinformation

om dagligvaror bör ge konsumenterna den information de behöver för att kunna göra medvetna val.

Enligt dessa representanter bör dock obligatorisk märkning endast avse sådan märkning som är av betydelse for hela konsumentkollektivet. Uppgifter som endast är av intresse för vissa grupper av konsumenter bör kunna tillhandahållas på annat sätt t.ex. genom direktkontakt med producenter eller importörer, produktfakta, Internet eller via streckkodsläsaren i butiken, med undantag för information allergener säkerhetsskäl alltid bör finnas på

om som av förpackningarna.

Härutöver anser de att det i dag är svårt för konsumenterna att skilja sådan märkning som avser förpackningen från den märkning som avser själva livsmedlet. För att göra detta tydligare för konsumenten de

anser att symboler vad beträffar själva förpackningen även bör kompletteras med förklarande text.

Några av dem som utredningen varit i kontakt med att det

anser skulle behövas någon typ symbol eller märkning för fettfria

av annan och fettsnåla livsmedel. Helst skulle de vilja att den sk. nyckelhålsmärkningen utvecklas så att den omfattar ännu fler

produktgrupper än i dag.

Vad beträffar obligatorisk märkning så är det återkommande

en synpunkt från dessa representanter att den inte bör bli omfattande

mer

Dialog 93

vad den är i dag. De att krav ofta medför ökade kostnader än menar nya för företagen, vilket påverkar det pris konsumenterna får betala för produkten. I stället borde tillsammans hantera de regler finns man som och arbeta för förenkla regelsystemet vilket, enligt den, torde vara att till för alla. Dessutom borde konsumenterna information nytta ges mer vad märkningen såväl den obligatoriska som den frivilliga om - betyder.

Berörda myndigheter

Som inledningsvis nämnts har utredningen i enlighet med uppdraget varit i kontakt med berörda myndigheter. Representanter från dessa myndigheter har deltagit i de seminarier utredningen även som anordnade under 1998. I detta avsnitt redogörs för de sensommaren synpunkter lämnades vissa myndigheter i samband med dessa som av seminarier. har såväl skriftligen muntligen

Sprängämnesinspektionen som

framfört det önskvärt vamingstexter/symboler såsom att vore om farosymboler, farobeteckningar och riskfraser blev synliga än - mer vad de i dag. Bland annat bör, enligt myndigheten, större fontstorlek är kunna användas. Härutöver har myndigheten i sina kontakter med utredningen påvisat att märkningen ibland är svår att finna eftersom den konkurrerar utrymmet med information på andra språk. Vad om gäller explosiva och/eller brandfarliga produkter är, enligt myndigheten, dessutom informationen på förpackningarna om vem tillhandahåller inom EES dessvärre ofta ofullständig. som varan Naturvårdsverket framhåller i sin skrivelse att miljöinforrnation till konsumenter är mycket viktig fråga miljösynpunkt. Således bör en ur konsumenterna, enligt verket, ha rätt att få veta vilka miljöegenskaper

produkt har. Miljöinforrnationen måste utformas med utgångspunkt

en från olika behov och möjligheter att ta till sig information. gruppers Enligt verket bör prioritera information de produkter som har man om

miljöpåverkan och miljösynpunkt är svårast att bedöma.

störst som ur Verket även ursprungsmärkning kan ha ett visst intresse ur anser att fast det inte är det egentliga syftet med sådan

miljöskyddssynpunkt

märkning. Genom att ursprungsland framgår kan vissa antaganden om

transporter m.m. göras. Naturvårdsverket att det stora antal märken som finns i dag anser marknaden riskerar förvirra konsumenten. Internationell samordning att olika förslag till insatser är därför nödvändig i det fortsatta arbetet. av Härutöver verket att märkningen bör kompletteras med annan anser information såsom information genom databaser.

94 Dialog

Fiskeriverket har såväl muntligen skriftligen framfört att de

som anser att det behövs en särskild märkning för livsmedel t.ex.

magra som fisk, skaldjur och frukt eftersom folk i dag har dålig kunskap dessa

om produkter. De att det bör undersökas s.k.

anser om nyckelhålsmärkningen kan utvidgas så att den i framtiden även kan omfatta sådana produkter.

IV för

Konsumentinforrnation

synskadade personer

Genom tilläggsdirektiv har utredningen fått i uppdrag att även studera och analysera situationen dagligvarumarknaden för personer med svårare synnedsättning. Härutöver skall utredningen föreslå principer för hur märkning och information skall utformas för att man

annan bästa sätt skall nå de synskadade samt undersöka hur den moderna informationstekniken bäst kan utnyttjas i kommunikationen med denna

grupp

Enligt kommittédirektiven finns det uppskattningsvis ca 15 000- 20 000 i Sverige har så synnedsättning att de har

personer som grav svårigheter tillgodogöra sig den skriftliga information som finns på

att den svenska dagligvarumarknaden. Därutöver finns det många

äldre, i varierande grad har likartade problem. personer, t.ex. som Utredningen har tolkat uppdraget så att det även omfattar dessa

Således kommer även situationen på dagligvaruområdet för personer. andra synskadade än de med svårare synnedsättning att belysas.

I denna del betänkandet redogörs för synskadade personers

av möjligheter att tillgodogöra sig dagens konsumentinformation samt för de tekniska hjälpmedel för närvarande finns inom området.

som

I kapitel åtta redovisas dialogen med berörda departement, myndigheter och organisationer. I kapitel nio beskrivs olika tekniska

hjälpmedel.

Mår: åfüäüffiâlá:g22;l§

v z A

.§Ãá.1;å.t.§.;.§;;z;gg

b sxanoåäsmiz larm ;§90 sne .ååH .giäåñüäåhüihünjf- :;;:.-.":1§1a ., 103m nsunxs zh;- sguinøhiârxxme 16 4 ahzabwåeuxza så; än Iisá: :råa üktiâd sniaizaoilyssnrüirxá

.qqxszg i-zñ r;.vi3:l::.-;iåmxinnaxmzä 13.453

svixev ä 1:102 .caxifzxs :ae-J ,vanuaaeq

3§g§1bm§j faim vari ;zwgnixuhcswåli

Jia uewi wuwnüzê aabslåê .wrguawaq

3:21: 322 mögeamggiié: :ss uatarigiiiöm

:äga ti maa Iabsmqiizgd náaimáu: san

iebønüqlxááyå

1999:7 Konsumentinformation för synskadade 97 SOU

8¶Synskadade möjligheter

personers

att tillgodogöra sig dagens

konsumentinformation

8.1 med berörda myndigheter och Dialog organisationer

Utredningen har inom för uppdraget varit i kontakt med ramen f.d. Handikappinstitutet. Institutet är ideell

Hjälpmedelsinstitutet en

förening bildades den l januari 1999 av Socialdepartementet, som Landstings- och Kommunförbundet. Enligt institutet så finns det i Sverige i dag mellan 100 000 200 000 har rätt till - personer som hjälpmedel att de är synskadade. Som synskadad avses i detta p.g.a. sammanhang sådan inte kan läsa vanlig text med person som ens glasögon från optiker eller inte kan orientera sig i okänd miljö utan som hjälp. En stor del dessa är äldre som p.g.a. sin ålder har av personer nedsatt syn. I den tidigare redovisade kartläggningen av vilka typer av konsumentinformation för närvarande finns framgår att en stor del som informationen lämnas i form märkning. Detta innebär att av av synskadade kan behöva kompletterande information. Enligt personer Hjälpmedelsinstitutet skulle dock del av dessa personer kunna en tillgodogöra sig märkningen den tydligare, mer lättläst och om var skrevs med större stil än vad som görs i dag. Personer med svårare synnedsättning kan dock inte tillgodogöra sig traditionell märkning måste få information på annat sätt. Ett utan tänkbart komplement till den traditionella märkningen är taktil märkning kännbar märkning såsom de lagreglerade taktila

vamingssymbolema bl.a. återfinns på vissa hushållskemikalier som information skrivet med punktskrift. Enligt institutet är det dock samt endast mindre antal ca. 5 000 st. som kan läsa ett personer punktskrift. Den synskadade måste erhålla stora gruppen av information på ett annat sätt, t.ex. i form av syntetiskt tal. Institutet att det är fullt möjligt att utveckla de tekniska hjälpmedel som menar finns i dag så den synskadade konsumenten i framtiden- med hjälp att datorer med talsynteser skall kunna få förpackningsmärkningen av omvandlad till tal sk. syntetiskt tal se kap 9.

98 Konsumentinformation för synskadade

Inom dagligvaruhandeln har allt börjat använda sig man mer av teknikstyrd service, dvs. en service där konsumenten att genom manövrera en teknisk utrustning erhåller viss eller tjänst, utan vara någon personlig betjäning. Av en rapport från Konsumentverket Service på lika villkor, utgiven år 1992 framgår att viss teknikstyrd service så det - som ovan nämnda syntetiska talet kan till för synskadade - vara gagn personer, men att teknik aldrig kan ersätta personlig service. Enligt rapporten föredrar äldre och funktionshindrade personlig service framför teknikstyrd eftersom man dels har större svårigheter än andra att klara den teknikstyrda servicen, dels har behov den flexibilitet av en människa kan bistå med. Härutöver påpekar verket i sin rapport att teknikstyrd service dessutom ofta utformas så att det krävs god att syn hantera den. Den snabba tekniska utvecklingen på området kräver, enligt Konsumentverket, att ett samlat vad beträffar grepp tas konsekvenserna att allt fler teknikstyrda införs i samhället. av system Handikappombudsmannen skriver i en rapport till regeringen år 1997 att svenskt näringsliv och dess produkter i dag generellt inte sett är tillgängliga för flertalet av de funktionshindrade.

Enligt Handikappombudsmannen handlar tillgänglighet också

om att kunna ta del information och ha möjlighet att kommunicera. av Ombudsmannen att det saknas lagstiftning anser som garanterar att information skall finnas tillgänglig för med funktionshinder i personer för dem anpassad form.

8.1.1 Synskadades riksförbund

De representanter från Synskadades förbund SRF utredningen som har varit i kontakt med att det krävs utveckling anser en av dagligvarumarknaden så att den blir tillgänglig även för synskadade personer. Med tillgänglighet även tillgång till anpassad avses information om själva produkterna. Förbundet således att all förpackningsmärkning inom anser dagligvaruhandeln skall uppfylla god läsbarhet, dvs. skrivas med tydlig stil 14 punkters typsnitt och med god kontrast. Basvaror, såsom mejerivaror, bör dessutom taktilt märkta t.ex. med punktskrift. vara Förpackningsmärkningen bör även kompletteras med information från sådana tekniska hjälpmedel är utrustade med talsvarsfunktioner. som Därtill bör butikernas inforrnationsskyltar utformas på så sätt så att en synskadad konsumenten kan ta sådan skylt i handen och läsa en infonnationen.

SFR att den personliga servicen i en butik är väldigt väsentlig

menar för de synskadade. l många dagligvarubutiker har den personliga servicen dess värre ersatts teknikservice. Detta har medfört en hel

av del problem för deras medlemmar särskilt för personer med svårare synnedsättning. Således SFR att handeln bör ta fram riktlinjer för

anser

god personlig service i butikerna. en

Förbundet att det är viktigt att den nya informationstekniken

anser med bl.a. den elektroniska handeln utvecklas så att även synskadade kan användas sig den. Ett anpassad tekniksystem skulle ge bättre

av möjligheter för synskadade personer att erhålla konsumentinformation, än vad som ges i dag.

1¶Pensionärsorganisationer

Utredningen har inom för sitt uppdrag varit ikontakt med

ramen representanter från Pensionäremas riksorganisation PRO och Sveriges pensionärsförbund SPF. Dessa representanter anser att dagens förpackningsmärkning görs med alldeles för liten stil samt att färgerna kombineras på så sätt så att läsandet försvåras för äldre

Därtill de att man i förpackningsmärkningen ibland personer. anser använder eller mindre obegripliga produktbeteckningar och

sig av mer utländska ord, vilket också försvårar för äldre att ta till sig informationen.

I dialogen med dessa organisationer har det framkommit att deras medlemmar särskilt efterfrågar information om allergener och ursprungsland. Många deras medlemmar har också påpekat att det i

av dag finns stora brister vad gäller just ursprungsmärkning av frukt och grönt.

Vad gäller hyllkantsmärkningen så anser dessa organisationer att även sådan märkning ofta är otydlig och svår att läsa. Dessutom är det vanligt att den är placerad så att en äldre person inte kan komma åt att läsa den. Därtill är hyllkantsmärkningen ofta placerad så att det är svårt att identifiera vilken märkning som tillhör vilken vara.

Många äldre inte längre ser att läsa informationen

- som förpackningen gör sina val med utgångspunkt av förpackningens

design så dess färg och form. Detta kan, enligt organisationerna,

som ibland ställa till problem för äldre personer eftersom vissa kedjor använder sig typ av förpackning till hela sortimentet i en viss

av samma serie. För att underlätta för de äldre anser dessa organisationer att man skulle kunna variera färgsättningen av förpackningarna så att varje produkttyp bestämd färg, t.ex. specerier förpackas i gula

ges en emballage och hygieniska artiklar i blåa. Härutöver anser de att man

borde märka hushållskemikalier taktilt i större utsträckning än vad som görs i dag. Vad beträffar användandet den moderna inforrnationstekniken så av har allt fler äldre på senaste tiden börjat att använda sig den. Enligt av pensionärsorganisationema kan detta öppna möjligheter vad gäller nya att tillgodose äldre konsumenters behov information. av

8.1.3 arbete

Pågående

År 1990 antogs i USA lag mot diskriminering funktionshindrade, en av Americans with Disabilities Act ADA. Lagen innebär generellt ett förbud att diskriminera med funktionshinder såväl inom personer

offentlig som inom privat verksamhet. Diskrimineringsförbudet innebär

ett krav på tillträde till arbetsmarknaden, allmänservice, kommunikation, utbildning på villkor den övriga m.m. samma som befolkningen. Liknade lagar har även antagits i Australien och Storbritannien. I flera av lagar är standarder ett centralt inslag. Modellen med standards går ut på att först fastställer för tillgång till man en norm t.ex. information och sedan tidsplan för när skall anger en normen vara uppnådd. Handikappombudsmannen föreslår år 1997 i till en rapport regeringen att en liknande modell bör kunna användas i Sverige. Rapporten bereds för närvarande inom den statssekreterargrupp som ansvarar för beredning och samordning handikappfrågor i av regeringskansliet. Inom Justitiedepartementet bereds dessutom frågan översyn om en

av diskrimineringsförbudet i näringsverksamhet.

102 Konsumentinformation för synskadade

9¶Tekniska

hjälpmedel

Vid kontakt med Hjälpmedelsinstitutet har det framkommit det att redan i dag finns olika hjälpmedel rätt använda skulle underlätta som för synskadade vad beträffar deras möjligheter få tillgång till att konsumentinformation. Exempelvis så använder många synskadade

personer sig av läs-TV-system. I ett sådant system avbildas texten av en TV-kamera och återges på skärm med den förstoring så önskas. en som Om ett sådant system installerades i dagligvarubutikema så skulle situationen, enligt institutet, kunna förbättras avsevärt för en stor grupp av de synskadade vad gäller deras möjligheter att få information. Med hjälp av ett sådant system i butikerna skulle de bl.a. kunna läsa

förpackningsmärkningen.

Personer med svårare synnedsättning måste dock få information på

ett annat sätt. Som tidigare nämnts anser Hjälpmedelsinstitutet att information via syntetiskt tal skulle fungera för de flesta. Institutet menar att man i detta avseende bör kunna använda sig EAN-kodema av streckkodema. Dessa koder används i huvudsak för identifiering av själva produkten. Varje produkt ett unikt Via detta ges nummer. nummer kan man i dag kopplas upp mot butikens databas där bl.a. information pris återfinns. Enligt institutet det tekniskt om varans är möjligt att genom numret även kopplas mot andra databaser upp t.ex. på Internet. I sådan databas skulle producentema kunna lägga en information produkterna såsom

om ingrediensförteckning,

ursprungsland m.m. För att synskadade konsumenter skall kunna tillgodogöra sig informationen redan i butiken bör datastationer kunna

upprättas med kunddatorer med talsyntes samt punktskrifts-skrivare så att konsumenterna kan ta med sig informationen hem.

Som nämnts i kartläggningen pågår inom handeln ett utvecklingsarbete avseende databaser med produktinformation. Inom

ramen för detta arbete har en databas med information de produkter om som används i storhushåll tagits fram och ett liknade mer konsumentorienterat system är under utveckling.

Konsumentinformation för synskadade 103

Med hjälp EAN-koden och butikens EAN-avläsare kan av konsumenterna få information produktens pris från en numera om skärm. Om det till sådan avläsare kopplas talsyntes kan en en

prisuppgifterna även lämnas tal. Men Hjälpmedelsinstitutet

som det kan svårt för synskadad att finna streckkoden på påpekar att vara en En möjlig lösning skulle kunna vara att markera

förpackningen.

streckkodens läge taktilt. Härutöver måste själva placeringen av EAN-

avläsaren så synskadad lätt kan finna avläsaren anpassas att en person samt kunna ta sig till den. institutet finns det i dag läspenna på marknaden som i Enligt en första hand är tänkt ett tillbehör till en persondator. Pennan som fungerar så stryker med den över de textstycken som man vill att man och sedan lagras i minne. När materialet så ha sparade texten pennans skall bearbetas, förs trådlöst via IR-länk infraröd strålning till texten En synskadad kan sedan från dator erhålla

en persondator. person en

informationen i den form önskas t.ex. via syntetiskt tal eller i som Eventuellt kommer syntetiskt tal att i framtiden integreras i

punktskrift.

Men för skall kunna använda sådan läspenna läspennan. att man en krävs med hjälp kan lokalisera texten samt föra pennan att man synens och härvid följa raderna. Således är läspennan inget över texten alternativ för personer med svårare synnedsättning. Hjälpmedelsinstitutet påpekar att det är viktigt att vid användandet syntetiskt tal i offentliga miljöer värna de synskadades integritet. av om Således det enligt institutet angeläget att möjlighet ges för dem som är så önskar få sådan information t.ex. via hörselsnäcka. att en

mmm 21m

åkt: å

tsøiarammlni mmøwmüaøøi

QYÖWÅ

nam; msaüvav :maa

WW

Överväganden och förslag 105

V och

Överväganden förslag

10 överväganden och Utredningens förslag

10.1 för analysen

Utgångspunkter

De nuvarande målen för konsumentpolitiken lades fast av riksdagen år

1995. Dessa mål är

att konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden, en hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska att och andra effektivt, resurser att konsumenternas hälsa och säkerhet skyddas, samt sådana konsumtions- och produktionsmönster utvecklas som att minskar påfrestningarna på miljön och bidrar till en långsiktigt

hållbar utveckling.

Enligt kommittédirektiven skall de två förstnämnda konsumentpolitiska målen utgångspunkten för utredningsuppdraget. En förutsättning vara för att dessa mål skall kunna uppnås är att konsumenterna är välinformerade och kunniga. Således måste varje enskild konsument ha tillgång till erforderlig information. Genom tillgång till sådan information får konsumenterna ökade möjligheter att göra väl övervägda val. De kan härigenom bättre tillfredsställa sina behov samt undvika ekonomiska och andra risker. I enlighet med kommittédirektiven skall utredningen bl.a. undersöka konsumenternas behov information om dagligvaror samt av beskriva de problem de kring olika informationsmedel. ev. som ser Såsom tidigare påpekats är konsumentkollektivet inte en homogen består enskilda individer med unika behov. Således grupp utan av varierar behoven konsumentinformation dagligvaror beroende av om på vilken individ som efterfrågar den. Utredningen den framtida konsumentinformationen bör anser att utformas på så sätt så att den är tillgänglig för flertalet konsumenter. Således bör särskilda hänsyn tas till utsatta grupper såsom funktionshindrade, dyslektiker, allergiker, invandrare. Informationen bör även utformas efter behov som följer av begåvningsnedsättning.

106 Överväganden och förslag

Genom tilläggsdirektiv fick utredningen i uppdrag studera och att analysera situationen på dagligvarumarknaden för med personer svårare synnedsättning. Utredningen ha dessutom valt att studera och analysera situationen för andra sådana utsatta vad beträffar grupper deras möjligheter att ha tillgång till erforderlig information.

10.2¶Inledning

Enligt kommittédirektiven skall utredaren analysera existerande problem och omfattning dessa när det gäller märkning och av annan konsumentinformation dagligvaruområdet. Utredaren skall också föreslå vilka principer bör beaktas vid utformning information som av om och märkning av dagligvaror. Av den tidigare redovisade kartläggningen framgår den att konsumentinformation i dag återfinns på dagligvaruområdet kan som klassificeras i tre huvudgrupper, märkning, marknadsföring och övrig konsumentinformation.

Enligt marknadsföringslagen MFL med marknadsföring,

avses reklam och andra åtgärder i näringsverksamheten är ägnade som att främja avsättning av och tillgång till produkter. Vad beträffar definition av uttrycket andra åtgärder så betraktas t.ex. viss form märkning av som en sådan åtgärd. Märkning kan såväl obligatorisk frivillig. Den vara som obligatoriska märkningen är lagreglerad och den frivilliga regleras delvis genom överenskommelser och åtaganden samt i vissa fall även

genom lagstiftning.

Det finns olika typer reklam såsom direktreklam, reklam i av massmedia, utomhusreklam och reklam i butikerna. Såsom tidigare redogjorts för regleras dessa MFL samt olika andra bestämmelser av och åtaganden. I butikerna lämnas även information på andra sätt än genom märkning och reklam. Exempelvis kan informationen lämnas via pristemiinaler, skyltar, foldrar Härutöver står butikspersonalen m.m. personligen för en del informationslämnandet såväl på plats via av som olika typer av servicetelefoner. Information om dagligvaror är väsentligt för att konsumenterna skall kunna göra väl övervägda val och på så sätt bl.a. undvika ekonomiska och andra risker. Därtill är det intresse för samhällsutvecklingen att av konsumenterna erbjuds erforderlig hälso- och miljöinforination så att de vid sina val kan ta hänsyn till hälso- och miljöaspekter. Således är det särskilt väsentligt att konsumenterna vid själva köptillfállet har tillgång till erforderlig infonnation. Utredningsarbetet har därför

Överväganden och förslag 107

fokuserats på den konsumentinformation återfinns i

som dagligvarubutikema.

I butikerna finns även reklam. Eftersom området som skall undersökas så brett har utredningen varit tvungen att begränsa det.

är Således har utredningen valt att inte behandla frågor om reklam. Dock

har i tidigare kapitel redogörelse för lagstiftningen på området

ett en lämnats.

Mot bakgrund vad framkommit under utredningsarbetet

av som

i det följande de principer utredningen bedömt bör presenteras som beaktas vid utformningen den framtida konsumentinformationen.

av Med utgångspunkt från nämnda principer lämnas även förslag i några

angelägna frågor.

108 Överväganden och förslag

10.3 beträffande

Principer utformningen av

den framtida infonnationen om

dagligvaror

Utredningens bedömning: En förutsättning för de att konsumentpolitiska målen skall kunna uppnås är att konsumenterna har tillgång till erforderlig information. Vad beträffar utformningen den av framtida konsumentinforrnationen dagligvaror så bör principen om således att konsumenterna garanteras viss obligatorisk vara basinformation dagligvaror. Denna basinformation bör lämnas i om form av förpackningsmärkning och innehålla uppgifter om

vad det är för slags vara/användningsområde,

vilka ingredienser ingår, som nettokvantitet, hållbarhetstid,

tillverkningsdag,

namn eller firmanamn och adress till tillverkare, forpackare eller säljare,

hanterings- och användningsanvisning,

ursprungsland,

vamingstexter, samt

pris.

Ovanstående uppgifter skall lämnas för samtliga dagligvaror. Dock behöver uppgifterna endast lämnas i de fall de är relevanta för i varan fråga. Uppgifterna bör presenteras samlade samt placeras på förpackningen så att de är fullt synliga vid köp. Den samlade basinforrnationen bör lättläst samt lämnas på vara svenska och på ett sådant sätt så att den även är tillgänglig för utsatta grupper. Informationen kan med fördel dessutom kompletteras med sådan frivillig märkning som efterfrågas konsumenterna, såsom av miljömärkning som är certifierad tredje part. Härutöver bör såväl av den obligatoriska den frivilliga märkningen kompletteras med som information andra inforrnationsmedel. genom

Överväganden och förslag 109

10.3.1¶Den framtida konsumentinforrnationen om

dagligvaror

Inledning

Konsumentinformation dagligvaror regleras dels genom

om Marknadsföringslagen 1995:450, dels genom viss speciallagstiftning. I kartläggningen har tidigare redogjorts för generalklausulen om informationsskyldighet vid marknadsföring i MFL 4§.

Mot bakgrund det framkommit i den tidigare redovisade

av som kartläggningen utredningen att när konsumenterna ges

anser information någon speciallagstiftning, såsom

genom livsmedelslagstiftningen, eller överenskommelser mellan

genom Konsumentverket och näringslivets organisationer så erhåller de sådan erforderlig information dagligvaror de behöver för att kunna

om som göra väl övervägda val. När sådan specialreglering saknas förändras situationen nämnvärt.

Utredningen att generalklausulen om inforrnationsskyldighet i

anser MFL inte är ändamålsenligt utformad vad beträffar konsumenternas möjlighet att erhålla erforderlig information om dagligvaror. Eftersom bestämmelsen all marknadsföring, för alla typer av varor och

avser tjänster så utredningen att det skulle gå utanför utredningens

anser uppdrag att förslå ändring generalklausulen i MFL. Utredningen

en av har i stället bedömt att principen vad gäller utformandet av den framtida konsumentinformationen dagligvaror bör vara att alla

om konsumenter speciallagstiftning garanteras viss obligatorisk

genom en basinformation om dagligvaror.

Information om dagligvaror

Av den tidigare redovisade dialogen med konsumenter och deras företrädare har det framkommit att de, förutom i själva köptillfallet, vill ha tillgång till informationen i samband med att de skall använda produkten. Således är förpackningsmärkning den mest efterfrågade typen konsumentinformation. Enligt dessa konsumenter bör

av förpackningsmärkningen innehålla den mest nödvändiga informationen

produkten, slags basinformation. om dvs. en

Konsumenternas möjligheter att erhålla erforderlig information om dagligvaror varierar beroende vad det är för typ av vara som avses. Dock framgår det nämnda dialog att konsumenterna efterfrågar

av

110 Överväganden och förslag

ungefär likartad information oavsett typ dagligvara. För av att ge konsumenterna tillgång till erforderlig information och underlätta för dem att ta del denna utredningen att viss enhetlighet vad av anser en gäller informationen dagligvaror bör eftersträvas. om Av bl.a. resultaten från TEMO:s undersökning, redovisas i som avsnitt 5.1, framgår att respondenterna att de obligatoriska anser märkningsuppgiftema som i dag återfinns på livsmedel är exempel sådan basinforrnation som de behöver för att kunna göra sina val. Dock saknar de vissa uppgifter, såsom uppgifter tillverkningsdag och om ursprungsland. Liknande synpunkter har även lämnats av

konsumentorganisationema.

Mot bakgrund av vad framkommit i dialogen med som konsumenterna, deras företrädare och andra intressenter är det utredningens bedömning att konsumenterna bör garanteras viss en obligatorisk basinfonnation dagligvaror i form om av förpackningsmärkning. Informationen bör i huvudsak överensstämma med livsmedelslagstiftningens bestämmelser obligatoriska om märkningsuppgifter vid saluhållandet av livsmedel, dock med viss en

komplettering.

Såsom ovan nämnts saknar konsumenter information om tillverkningsdag samt information om .ursprungsland avseende andra produkter än nötkött samt frukt och grönsaker. Av kartläggningen framgår att uppgift om hâllbarhetstid måste ingå i märkningen för en stor grupp av dagligvaror. Utredningen att konsumenterna anser dessutom bör få information produktens tillverkningsdag så de om att kan göra sig en egen uppfattning produktens ålder. om Därtill utredningen att konsumenterna skall ha möjlighet anser om

att göra en helhetsbedömning av miljö- och hälsoaspektema krävs det

att de även får information produktens ursprungsland. Således bör om basinforrnationen innehålla uppgifter vad det är för slags om vara/användningsområde, vilka ingredienser som ingår, nettokvantitet, hållbarhetstid, tillverkningsdag, eller firmanamn och adress på namn tillverkare, förpackare eller försäljare, hanterings- och användningsanvisning, ursprungsland vamingstexter samt pris. Dessa uppgifter skall lämnas för samtliga dagligvaror. Dock behöver en uppgift inte lämnas den inte är relevant för i fråga eller om varan om, vad beträffar information pris, undantag medges i enlighet med om prisinforrnationslagen. Uppgifterna bör presenteras samlade och placeras på förpackningen så att de är fullt synliga vid köp. Den föreslagna basinfonnationen bör lättläst samt lämnas på vara svenska och på ett sådant sätt så att den även är tillgänglig för utsatta grupper. Vad beträffar detta att informationen bör lämnas på svenska så anser utredningen att undantag från detta bör kunna medges det är om

Överväganden och förslag 111

till för konsumenterna. För att underlätta för konsumenterna har

gagn exempelvis internationella benämningar för

gemensamma beståndsdelarna i hygieniska produkter fastställts. Dessa benämningar har processats på sedvanligt sätt inom det internationella samarbetet.

Utredningen att när det råder internationell acceptans kring

anser nu dessa benämningar skulle det troligen inte gagna konsumenterna om utredningen skulle föreslå att svenska termer skulle användas i stället för internationella. Utredningen bedömer således att

de gemensamma information de ingredienser ingår hygieniska produkter inte

om som behöver lämnas svenska.

Av dialogen med konsumenterna, deras företrädare och andra intressenter har det även framkommit att de efterfrågar andra märkningsuppgifter än sådana uppgifter bör ingå i den ovan

som beskrivna basinformationen. Således anser utredningen att basinformationen kan kompletteras med sådan frivillig märkning som efterfrågas konsumenter, såsom miljömärkning certifierad av tredje

av

Utredningen att detta även är intresse samhällets part. menar av ur synpunkt. Miljömärkning möjliggör för konsumenterna att välja miljöanpassade produkter och bidrar därigenom till en produktion av miljömässigt bra alternativ. På så sätt kan miljömärkningen medverka till att hållbara produktions- och konsumtionsmönster kan utvecklas,

med de konsumentpolitiska målen. Även vilket också är i enlighet andra symboler kan intresse samhällets synpunkt, såsom den

vara av ur förslagna jämställdhetsmärkningen samt rättvisemärkningen som ger konsumenterna möjlighet att ta en viss global hänsyn.

För att underlätta för konsumenterna att på ett översiktligt sätt kunna få tillgång till erforderlig information bör miljömärkning placeras i

ev. anslutning till basinfonnationen. Detsamma bör gälla vid placering av ev. nyckelhålsmärkning.

På grund utrymmesskäl kan dock inte all av konsumenterna

av efterfrågad information återfinnas på förpackningarna. Exempelvis önskar många de konsumenter utredningen varit i kontakt med

av som information förklarande karaktär. De vill t.ex. få vissa

av mer tillsatsbeteckningar definierade och förklarade för sig. Sådan information kan med fördel lämnas på annat sätt, t.ex. via databaser. Utredningen således att den föreslagna basinformationen även

anser bör kompletteras med information andra informationsmedel.

genom

112 Överväganden och förslag

10.4¶Obligatorisk märkning basinformation

-

10.4.1 hushållskemikalier

Obligatorisk märkning av och förbrukningsartiklar

Utredningens föreslag: Konsumenterna skall författning även genom garanteras information förbrukningsartiklar samt de om om hushållskemikalier i enlighet med gällande lagstiftning på området som bedömts brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga. Denna som information skall överensstämma med den föreslagna basinformationen och innehålla uppgifter vad det är för slags om vara/användningsområde, vilka ingredienser ingår, nettokvantitet, som hållbarhetstid, tillverkningsdag, eller firmanamn och adress till namn tillverkare, förpackare eller försäljare, hanterings- och användningsanvisning, ursprungsland samt pris.

Enligt gällande lagstiftning märkning dagligvaror skall sådana om av uppgifter som de som ingår i den föreslagna basinformationen redan i dag lämnas för flera typer Utredningen har dock funnit av varor. att vissa typer av dagligvaror omfattas detta. Dessa är av varor förbrukningsartiklar samt de hushållskemikalier i enlighet med som gällande lagstiftning på området bedömts brandfarliga, hälsosom eller miljöfarliga. infonnation beträffande dessa produkter regleras sålunda genom den tidigare redovisade generalklausulen om

informationsskyldighet vid marknadsföring i marknadsföringslagen

MFL. Såsom tidigare nämnts kan infonnationsskyldigheten i MFL preciseras riktlinjer utfärdade Konsumentverket efter genom av överläggningar med näringslivets organisationer. Sådana riktlinjer KOVFS 1991:1 har utfärdats för hushållskemikalier, en grupp tvättmedel avsedda för textiler. Nämnda riktlinjer ses för närvarande över. Men enligt Konsumentverket har förslag till nya riktlinjer stoppats vissa av branschorganisationer. Sålunda föreligger det risk att ingen en ny överenskommelse kommer till stånd. Detta medför att verket drar de tidigare meddelande riktlinjerna och att området står utan specialreglering. Utredningen menar att detta påvisar ett väsentligt problem vad gäller frivilliga överenskommelser samt hur viktigt det är att konsumenterna garanteras basinformation samtliga dagligvaror. om Således föreslår utredningen att konsumenterna författning skall genom

Överväganden och förslag 1 13

garanteras information om förbrukningsartiklar samt om de hushållskemikalier som i dag inte omfattas

av märkningsbestämmelsema i miljöbalken 1998:808 eller lagen om brandfarliga och explosiva varor 1988:868. I detta sammanhang bör påpekas att de författningsförslag tas fram i anledning

som av utredningens förslag måste anmälas i det anmälningsförfarande som gäller i EU dir 98/34/EG.

Informationen skall i stort överensstämma med den föreslagna basinfonnationen och innehålla uppgifter vad det är för slags

om vara/användningsområde, vilka ingredienser som ingår, nettokvantitet, hållbarhetstid, tillverkningsdag, namn eller firmanamn och adress till tillverkare, förpackare eller försäljare, hanterings- och användningsanvisning, ursprungsland samt pris. Vad gäller information om tillverkningsdag så bör dock undantag kunna medges när det är uppenbart att infonnationen saknar betydelse, såsom för pappersvaror.

Den föreslagna informationen innehåller inte vamingstexter eftersom produkter som är så pass brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga så att de behöver förses med sådana vamingstexter omfattas redan

av sådana bestämmelser genom antingen miljöbalken eller lagen om brandfarliga och explosiva varor.

10.4.2¶Obligatorisk märkning med information

om

ursprungsland och tillverkningsdag

Utredningens förslag: Sverige skall inom EG-samarbetet- och annat internationellt samarbete på området verka för

- 0 att samtliga dagligvaror förpackningsmärks med information om

ursprungsland. Vad gäller livsmedel avser detta endast sk.

enkomponentvaror, samt 0 att det i framtiden skall framgå av förpackningsmärkningen när

en

dagligvara är tillverkad, om det är relevant för varan i fråga.

Som framgår av kapitel 10.3 anser utredningen att den föreslagna basinformationen i huvudsak bör överensstämma med livsmedelslagstiftningens bestämmelser om obligatoriska märkningsuppgifter vid saluhållandet livsmedel. Dessutom bör

av basinformationen innehålla uppgifter om produktens ursprungsland och

tillverkningsdag.

114 Överväganden och förslag

Ursprungsmärkning

Såsom tidigare redogjorts för infördes den 1 juli 1997 en EGförordning om märkning av nötkött. Märkning av nötkött i enlighet med förordningen är frivillig till och med år 1999. Dock skall förordningens bestämmelser tillämpas redan från och med den första juli 1998 nötkött skall ursprungsmärkas. Från och med den l

om januari år 2000 kan det bli obligatoriskt att ange det land där djuret är fött, uppfött och slaktat. Även ursprungsmärkning färska frukter och

av grönsaker regleras genom en EG-förordning.

Enligt kommittédirektiven skall utredningen särskilt granska infonnationen kring de dagligvaror som kräver att konsumenterna gör en helhetsbedömning av miljö- och hälsoaspekter och etiska aspekter. Utredningen menar att en sådan helhetsbedömning förutsätter att konsumenten ges information om produktens ursprung. Vid vetskap om detta kan konsumenten dessutom vid behov skaffa sig ytterligare kunskap som kan behövas vid en helhetsbedömning av miljö- och hälsoaspekter och etiska aspekter.

Under utredningsarbetet har det även framkommit att uppgift om ursprungsland är en sådan information som många konsumenter saknar samt att de anser att de behöver informationen för att de skall kunna göra erforderliga val. Detta gäller för samtliga dagligvaror.

Mot bakgrund bl.a. det som ovan anförts anser utredningen att

av konsumenterna skall ha tillgång till information om ursprungsland för samtliga dagligvaror. Utredningen är dock medveten om att det är förenat med betydande svårigheter att redovisa ursprunget beträffande produkter som innehåller flera ingredienser.

Såsom tidigare redogjorts för är Sveriges lagstiftning på området

EG-rätten i huvudsak harmoniserad med övriga medlemsländers genom lagstiftning. Förändringar av regelverket måste ske på gemenskapsnivå. Således föreslår utredningen att Sverige inom EG-samarbetet och

annat internationellt samarbete på området- skall verka för att samtliga dagligvaror förpackningsmärks med information om ursprungsland. Vad gäller livsmedel detta endast sådana livsmedel som

avser innehåller en ingrediens s.k. enkomponentvaror.

Z Rådets förordning EG nr 820/97 av den 21 april 1997 om upprättande av ett system för identifiering och registrering av nötkreatur och om märkning av nötkött och nötköttsprodukter. 3 Rådets förordning EG nr 2200/96 av den 28 oktober 1996 om den gemensamma organisationen av marknaden för frukt och grönsaker.

Överväganden och förslag 115

i

l

Information om tillverkningsdag

Av kartläggningen framgår att näringsidkama är skyldiga vad avser

den stora gruppen dagligvaror att lämna information om varans

hållbarhetstid. Utredningen att denna uppgift bör kompletteras

anser med information om tillverkningsdag. På så sätt kan konsumenten själv göra sig en uppfattning om varans ålder. Detta är också en återkommande synpunkt från de olika konsumentgrupper

som utredningen har varit i kontakt med. Således föreslår utredningen att Sverige inom EG-samarbetet- och i övrigt internationellt samarbete området skall verka för att det skall framgå av

förpackningsmärkningen när en dagligvara är tillverkad, om det är relevant för varan i fråga.

10.4.3¶Redovisning samtliga ingredienser i ett

av

livsmedel

Utredningens förslag: Sverige skall inom EG-samarbetet och annat

internationellt samarbete på området verka för att informationen i

ingrediensförteckningama på livsmedelsförpackningama blir så fullständig som möjligt så att konsumenterna kan undvika ämnen som riskerar deras hälsa eller går emot deras etiska övertygelse.

Av den tidigare redovisade dialogen med konsumenter och deras företrädare framgår att flertalet av dem anser att den obligatoriska märkningen beträffande livsmedel i huvudsak dem erforderlig

ger information. En del dem som deltagit i dialogen anser dock att

av livsmedelsmärkningen i vissa fall måste förtydligas och fördjupas. Detta gäller särskilt för viss information i ingrediensförteckningama, såsom redovisning sammansatta ingredienser samt fetter och oljor.

av

Enligt de förbund som representerar allergiker och personer som är överkänsliga mot något ämne så är det livsnödvändigt för deras medlemmar att de får fullständig deklaration samtliga livsmedel.

av Endast med fullständig och korrekt information kan deras medlemmar undvika produkter som gör dem sjuka. Således ställer den nuvarande s.k. 25 procents regeln som ger undantag från kravet om fullständig

deklaration för vissa sammansatta ingredienser- till stora problem för deras medlemmar. Detsamma gäller dagens redovisning fetter och

av oljor. Förbunden att det är nödvändigt för deras medlemmar att

menar de fetter och oljor som ingår i olika livsmedel redovisas med sina

116 Överväganden och förslag

fullständiga och inte i dag med endast beteckningen

namn som animaliskt fett eller vegetabiliskt fett.

Vad beträffar redovisning av fetter och oljor så har liknande synpunkter presenterats även framförts från vissa

som ovan invandrarorganisationer. De har till utredningen framfört att deras medlemmar bl.a. religiösa skäl behöver få veta om det animaliska

av fettet kommer från gris- eller nötdjur.

Utredningen att ingen person skall behöva riskera sin hälsa

anser eller gå emot sin etiska övertygelse på grund av att informationen i ingrediensförteckningama är bristfällig. Således föreslår utredningen att Sverige inom EG-samarbetet och annat internationellt samarbete

-

området skall verka för att informationen i ingrediens-

förteckningama på livsmedelsförpackningama blir så fullständig som möjligt. I detta sammanhang bör särskilt uppmärksammas den

ovan diskuterade redovisningen av sammansatta ingredienser, fetter och oüon

10.4.4¶Utvecklad information om jämförpris

Utredningens föreslag: Sverige skall inom EG-samarbetet och

övrigt internationellt samarbete på området verkar för att

informationen om jämförpriser utvecklas så att konsumenterna i framtiden reella möjligheter att göra relevanta prisjämförelser.

ges

Enligt prisinformationslagen skall uppgift om varans pris per måttenhet, dvs. jämförpris, lämnas för många typer av dagligvaror. I dialogen med konsumenter och deras företrädare har det framkommit att många av dem önskar att informationen om jämförpriser utvecklas så att man i framtiden även kan få information om jämförpriset per, t.ex. kilo normalt smutsad tvätt.

Utredningen menar att om konsumenterna skall kunna göra prisjämförelser mellan olika produkter krävs det att informationen om jämförpriser utvecklas. Detta gäller särskilt vad beträffar den stora gruppen hushållskemikalier. Utredningen anser att konsumenterna även behöver information jämförpris per, t.ex. kilo tvätt eller liter

om skurmedel.

Således föreslår utredningen att Sverige inom EG-samarbetet- och annat internationellt samarbete på området skall verka för att

informationen jämförpriser utvecklas så att konsumenterna i

om framtiden ges reella möjligheter att kunna göra relevanta

prisjämförelser.

Överväganden och förslag 1 17

10.4.5¶Märkningens tillgänglighet

Utredningens förslag: 0 Sverige skall inom det internationella standardiseringsarbetet på

området verka för att begreppet klart läsbar definieras så att typsnitt

och minsta fontstorlek fastställs, samt att de uppgifter skall ingå

som

i den föreslagna basinformationen i möjligaste mån placeras

tillsammans samlad plats på förpackningen.

en 0 Berörda myndigheter skall ges i uppdrag att i samarbete med

organisationer som representerar konsumenter med särskilda behov

sammanställa konsumentinformation om dagligvaror lätt

svenska. 0 Läkemedelsverket skall ges i uppdrag att utarbeta s.k. lathund där

en

de, ur hälso- och miljösynpunkt, viktigaste beståndsdelarna i

hygieniska produkter definieras och förklaras.

Av den dialog som bedrivits inom ramen för uppdraget med konsumenter, deras företrädare och andra intressenter framgår att de inte upplever märkningens omfattning som störande eller som ett problem. De problem som de ser i detta sammanhang rör i stället själva utforrnandet märkningen och dess tillgänglighet.

av

Den obligatoriska märkningen vad beträffar livsmedel skall enligt märkningskungörelsen vara lätt att förstå, väl synlig och klart läsbar och beständig. Liknande regler återfinns vad gäller märkning av hygieniska produkter samt för sådana hushållskemikalier som inte bedömts som brandfarliga, hälso- eller miljöfarliga i enlighet med gällande lagstiftning området. Trots detta är det många konsumenter som vittnar om att de i vissa fall har svårt att ta till sig informationen eftersom märkningen är svårläst och lämnas med för liten stil fontstorlek.

Härutöver är det många konsumenter som anser att det ibland är svårt för dem att på förpackningarna hitta den information som de efterfrågar, såsom ingrediensförteckning och datummärkning.

De anser att denna brist till stor del beror på förpackningens design och färgsättning, som enligt dem ofta är rörig och otydlig. Mot bakgrund av nämnda synpunkter drar utredningen den slutsatsen att de nuvarande märkningsreglema inte ger tillräcklig ledning vid tillämpningen.

Utredningen föreslår att Sverige i det internationella standardiseringsarbetet på området skall verka för att begreppet klart läsbar definieras så att typsnitt och minsta fontstorlek fastställs.

I detta sammanhang kan nämnas det standardiseringsarbete som pågår vad gäller säkerhetstexter på barnartiklar och andra produkter

118 Överväganden och förslag

som barn kommer i kontakt med. Inom ramen för detta arbete har det utarbetats rekommendation för läsbarhet, bl.a. för typsnitt och på

en vilka avstånd text kan låsbara. Detta skulle kunna vara till ledning

vara i det föreslagna standardiseringsarbetet.

För att härutöver underlätta för konsumenterna vad beträffar tillgängligheten av information bör de uppgifter som skall ingå i den tidigare förslagna basinfonnationen i möjligaste mån placeras tillsammans på en samlad plats på förpackningen så att de är fullt synliga vid köp. Det är möjligt att man genom branschöverenskommelser kan få detta till stånd. Det är dock utredningens mening att även denna fråga måste lösas i det

internationella standardiseringsarbetet.

Utredningen föreslår att Sverige inom det internationella

standardiseringsarbetet området skall verka för att de uppgifter som

skall ingå i den s.k. basinformationen i möjligaste mån placeras tillsammans på en samlad plats på förpackningen så att de är fullt synliga vid köp. Utredningen vill i detta sammanhang påpeka att det är väsentligt att konsumentorganisationema ges möjlighet att fullt ut delta

i standardiseringsarbetet.

Vad beträffar konsumentinfomiationens tillgänglighet så anser utredningen att informationen måste utformas så att den blir tillgänglig för flertalet konsumenter. Således bör särskild hänsyn tas till sk. utsatta

såsom funktionshindrade, dyslektiker, invandrare. grupper Informationen bör även utformas efter behov som följer av begåvningsnedsättning. I utredningens kontakter med olika intresseorganisationer som representerar konsumenter med särskilda behov, har det framkommit att de önskar att sådan infonnation som lämnas i form av märkning skall kompletteras med lättläst annan information, såsom enkla skrifter. Utredningen föreslår att berörda myndigheter i samarbete med organisationer som representerar konsumenter med särskilda behov sammanställer konsumentinformation om dagligvaror lätt svenska. Sådan information kan med fördel spridas genom de olika intresseföreningamas medlemstidningar. Därtill bör Centrum för

egna lättläst som är en stiftelse som dels arbetar på uppdrag, dels är

statsbidragsfmansierade kunna bidra med kunskap och erfarenheter

på området.

För att märkningen överhuvudtaget skall kunna sägas vara tillgänglig för konsumenterna måste den normalt lämnas på svenska. Såsom tidigare nämnts kan ibland avsteg från den principen vara påkallad, om det inte påverkar konsumenterna menligt. Utredningen har tidigare redogjort för ett sådant undantag. Det avser information om beståndsdelarna i hygieniska produkter som i dag i huvudsak benämns

l

Överväganden och förslag 119

med engelska eller latinska fackbenämningar. Dock utredningen anser att konsumenterna även bör få tillgång till information om beståndsdelarna på svenska. Således föreslår utredningen att Läkemedelsverket ges i uppdrag att utarbeta en s.k. lathund där de, ur hälso- och miljösynpunkt, viktigaste beståndsdelarna i hygieniska produkter definieras och förklaras.

10.5 information i form av

Kompletterande frivillig märkning

Utredningens löreslag: 0 Livsmedelsverket skall ges i uppdrag att utvärdera nyckelhålsmärkningen. Inom för uppdraget - ramen skall verket överväga möjligheten att tillämpa märkningen på samtliga fettsnåla och fiberrika livsmedel, samt att undersöka frågan om märkning till följd risk för - av kontamination vid livsmedelstillverkning i syfte att finna lösning en som leder till en restriktiv användning av sk. säkerhetsmärkning. 0 Berörda myndigheter skall ges i uppdrag att undersöka möjligheten att införa en särskild förpackningsmärkning för dagligvaror vars ingredienser har ändrats.

Av den tidigare redovisade kartläggningen framgår att det vid sidan av den obligatoriska märkningen även finns frivillig märkning. Den frivilliga märkningen regleras delvis genom överenskommelser och åtaganden samt i vissa fall lagstiftning. Såsom tidigare nämnts genom anser utredningen att den föreslagna basinformationen dagligvaror om med fördel kan kompletteras med sådan frivillig märkning särskilt som efterfrågas av konsumenterna. Av de konsumentundersökningar som utredningen tagit del av framgår bl.a. att många konsumenter har bristande kunskaper om nyckelhålsmärkningen. Märkningen tillkom år 1989 som ett hjälpmedel för konsumenter att lättare hitta de magraste och fiberrikaste alternativen i viss produktgrupp. Märkningen regleras en genom föreskrifter utfärdade Statens livsmedelsverk. av Utredningen har även uppmärksammats att det finns ett behov av information om fettsnåla och fiberrika produkter. Detta behov täcks för närvarande inte nyckelhålsmärkningen. Utredningen föreslår av sålunda att Livsmedelsverket i uppdrag att utvärdera ges nyckelhålsmärkningen. Inom ramen för uppdraget skall verket

120 Överväganden och förslag

överväga möjligheten att tillämpa märkningen på samtliga fettsnåla och fiberrika livsmedel.

l dag har del producenter börjat att sk. säkerhetsmärka vissa

en livsmedel. Detta innebär att producenten via förpackningsmärkningen informerar att det kan finnas spår av en viss ingrediens som t.ex.

om hasselnöt fast den ingrediensen egentligen inte ingår i själva

livsmedlet. Detta görs för att det kan finnas en risk att rester från annan produktion inom produktionslinje kan ha kommit med i

samma livsmedlet sk. kontamination. Utredningen menar att det är mycket väsentligt för med allergier eller annan överkänslighet att

personer märkningen endast innehåller information om de ingredienser som använts för att tillverka livsmedlet, annars inskränks deras valmöjligheter ytterligare.

I dag pågår diskussion mellan berörda producenter,

en konsumentorganisationer och Livsmedelsverket om denna typ av märkning. Utredningen föreslår att Livsmedelsverket ges i uppdrag att undersöka frågan märkning till följd risk för kontamination vid

om av livsmedelstillverkning i syfte att finna en lösning som leder till en restriktiv användning av sk. säkerhetsmärkning

Allergiker och är överkänsliga mot vissa ämnen lär sig

personer som med tiden att hitta varor som de tål och kan lita på. Eftersom de ofta köper dessa så läser de inte alltid ingrediensförteckningen. Det

varor händer dock att även kända produkter ändras till innehållet. Om en sådan ändring innebär att nya ingredienser tillsätts skall detta, enligt gällande lagstiftning området, framgå av ingrediensförteckningen. Utredningen dock att det bör undersökas om ändrat innehåll

anser dessutom borde aviseras på annat sätt, t.ex. med en informativ text på förpackningen. Således föreslår utredningen att berörda myndigheter

i uppdrag att undersöka möjligheten att införa en särskild ges förpackningsmärkning för dagligvaror vars ingredienser har ändrats samt att tredje lands aspekter i detta sammanhang beaktas.

Överväganden och förslag 121

10.6 information

Kompletterande genom

andra infonnationsmedel

Utredningens föreslag: 0 Livsmedelsverket skall ges i uppdrag att med hjälp av den moderna

IT-tekniken tillhandahålla information om märkning av livsmedel

samt tillhandahålla särskilt riktad information till dem som är

allergiska eller överkänsliga för något ämne.

Konsumentverket skall ges i uppdrag att initiera en dialog med 0

branschorganisationema att skyltar med de vanligast

om

förekommande symbolerna inom dagligvaruområdet sätts upp i

butikerna

Utredningen Konsumenträttigheter iIT -samhället skall genom 0

tilläggsdirektiv ges i uppdrag att undersöka rättsläget vad beträffar

konsumenternas möjlighet att få konsumentinformation om

dagligvaror vid Internethandel samt att vid behov föreslå åtgärder.

Av den dialog förts inom för utredningsarbetet med

som ramen konsumenter och deras företrädare framgår att de även efterfrågar sådan information inte ingår i den föreslagna basinformationen. På

som grund utrymmesskäl kan dock all önskvärd information inte rymmas

av på förpackningarna. Såsom tidigare nämnts anser utredningen således att den föreslagna basinformationen skall lämnas i form av

- som förpackningsmärkning även bör kompletteras med annan

konsumentinformation andra typer av inforrnationsmedel.

genom

Andra informationsmedel

Såsom tidigare redovisats föredrar konsumenter märkning framför andra former av information eftersom märkningen möjliggör att de har tillgång till informationen inte bara i butiken, utan även när de skall använda själva produkten.

Resultat från de undersökningar som genomförts inom ramen för utredningsarbetet visar att respondenterna sålunda inte vill att märkningen skall ersättas med annan typ av information men att den gärna kan kompletteras. Det de önskar få kompletterat med är bl.a.

som utförligare information produktens innehåll. Särskilt efterfrågas

om förklaringar på de olika tillsatsbeteckningar som återfinns vissa livsmedel. Dessutom efterfrågas utförligare information om de

5 19-0257MärkVäl

122 Överväganden och förslag

produkter som innehåller ämnen som är kända att orsaka allergier eller överkänslighet.

Av ovan nämnda undersökningar framgår att respondenterna anser att kompletterande information till dagens förpackningsmärkning med fördel bör kunna lämnas med hjälp den moderna IT-tekniken.

av

Utredningen anser att IT-teknik bör utnyttjas i större utsträckning än vad som sker i dag när det gäller att konsumenterna relevant

ge information om dagligvaror. Särskilt bör handeln och berörda myndigheter kunna använda sig av IT-teknik när det gäller att informera om de dagligvaror som återfinns inom deras verksamhetsområde. Som exempel på detta kan nämnas Konsumentverkets gröna databas och handelns utvecklingsarbete avseende databaser med produktinformation.

I juni 1998 gav regeringen Konsumentverket i uppdrag att inrätta

en databas med hushållsrelaterad miljöinforination. Syftet med uppdraget är att konsumenter och vidareinformatörer sådan databas i

genom en framtiden bl.a. skall kunna få reda på hur vissa påverkar miljön,

varor få goda råd, utbyta erfarenheter samt få olika begrepp definierade och förklarade. Inom för projektet samarbetar verket med andra

ramen berörda myndigheter på området, såsom Naturvårdsverket.

Beträffande det utvecklingsarbete på området som bedrivs

av handeln så har en databas med information om de produkter

som används i storhushåll tagits fram och ett liknande

mer konsumentorienterat är under utveckling.

Utredningen anser att de ovan redovisade pågående verksamheterna bör kompletteras så att konsumenterna i framtiden den moderna

genom IT-tekniken även kan erhålla information om märkning av livsmedel

av såväl generell som specifik karaktär. Livsmedelsverket har nyligen initierat en sådan verksamhet. Eftersom utredningen att det är

anser särskilt viktigt att konsumenterna, genom utnyttjandet av IT-tekniken, kan få tillgång till erforderlig information inom livsmedelsområdet bör verkets arbete i denna fråga intensifieras. Således föreslår utredningen att Livsmedelsverket ges i uppdrag att med hjälp av den moderna ITtekniken tillhandahålla information märkning livsmedel samt

om av erbjuda särskilt riktad information till de som är allergiska eller överkänsliga för något ämne.

Av olika undersökningar på området framgår att konsumenterna har bristande kunskap om de symboler återfinns

som dagligvarumarknaden. I dialogen med konsumenterna och deras företrädare har det framkommit att de saknar information dessa

om symboler. Ett återkommande förslag från dessa konsumenter är att det i butikerna skyltar som beskriver och förklarar de vanligast

sätts upp förekommande symbolerna.

Överväganden och förslag 123

Utredningen att konsumenternas förslag informativa

menar om skyltar enkelt och kostnadseffektivt sätt skulle medverka till att

ett konsumenterna erhåller erforderlig kunskap.

Utredningen föreslår således att Konsumentverket ges i uppdrag att initiera dialog med branschorganisationema om att skyltar med de

en vanligast förekomna symbolerna inom dagligvaruområdet sätts upp i butikerna.

Internethandel

I detta sammanhang bör den snabba utvecklingen som skett vad gäller möjligheter för konsumenter att göra sina dagliga inköp via Intemethandeln nämnas. Utredningen att de konsumenter som

anser handlar dagligvaror Internet bör erhålla likartad information vid

genom själva köptillfállet den de enligt lag har rätt till vid handel

som som traditionellt sätt. Det är dock tveksamt om näringsidkare som säljer dagligvaror via Internet enligt gällande lagstiftning på området är skyldiga att lämna sådan information.

Den 30 juni 1998 utsåg regeringen särskild utredare för att se

en över konsumenternas rättigheter i IT-samhället. Enligt kommittédirektiven dir. 1998:64 skall utredaren undersöka och kartlägga vilka speciella problem av främst marknadsrättslig natur som konsumenten kan ställas inför i samband med elektronisk kommunikation i informationssamhället.

Utredningen att rättsläget närmare bör undersökas vad

anser beträffar konsumenternas möjlighet att erhålla konsumentinformation vid Internethandel. Eftersom utredningstiden inte medger detta föreslås att regeringen, tilläggsdirektiv, ger utredningen om

genom Konsumenträttigheter i IT-samhället i uppdrag att undersöka rättsläget samt att vid behov föreslå åtgärder.

124 Överväganden och förslag

10.7¶Konsumentinfonnation för

synskadade

personer

Utredningen föreslår:

0 Regeringen skall uppdra åt berörda myndigheter att i samarbete med handeln initiera en försöksverksamhet i vissa butiker i syfte att genom nyttjandet av redan befintliga hjälpmedel området underlätta för synskadade att få tillgång till information om dagligvaror. Inom för försöksverksamheten skall ramen Konsumentverket i uppdrag att i samarbete med Synskadades ges riksförbund och Hjälpmedelsinstitutet utveckla teknikservice för synskadade personer. 0 Konsumentverket skall ges i uppdrag att initiera dialog med en branschorganisationema i syfte att undersöka möjligheten att taktilt märka vissa basvaror.

Genom tilläggsdirektiv har utredningen fått i uppdrag att även studera och analysera situationen på dagligvarumarknaden för med personer svårare synnedsättning. Enligt Hjälpmedelsinstitutet så finns det i Sverige i dag mellan 100 000 200 000 har rätt till - personer som hjälpmedel p.g.a. att de är synskadade. Som synskadad i detta avses sammanhang sådan person som inte kan läsa vanlig text med ens glasögon från optiker eller som inte kan orientera sig i okänd miljö utan hjälp. En stor del dessa är äldre sin ålder har av personer som p.g.a. nedsatt syn. Av de synskadade är det ungefär 15 000-20 000 personer som är gravt synskadade. Utredningen har tolkat uppdraget så att det avser den stora synskadade, således är det deras situation gruppen dagligvarumarknaden har studerats. som I den deskriptiva delen betänkandet har tidigare redogjorts för av hur vissa synskadade och berörda myndigheter uppfattar situationen dagligvarumarknaden. Mot bakgrund deras beskrivning bedömer av utredningen att dagens konsumentinfonnation dagligvaror inte är om tillräckligt tillgänglig för synskadade konsumenter. Detta beror bl.a. själva utformningen av informationen. Såsom framgår den tidigare av redovisade kartläggningen vilka typer konsumentinformation av av som för närvarande finns på dagligvarumarknaden lämnas stor del en av informationen om dagligvaror i form märkning. Enligt dem av som utredningen har varit i kontakt med skulle dock många synskadade kunna tillgodogöra sig märkningen den tydligare, lättläst om var mer och skrevs med större stil.

Överväganden och förslag 125

Personer med svårare synnedsättning kan dock inte tillgodogöra sig traditionell märkning utan måste erhålla information på annat sätt.

l utredningens kontakt med Hjälpmedelsinstitutet har det framkommit att det redan i dag på marknaden finns hjälpmedel som rätt använda skulle underlätta för synskadade vad beträffar deras möjligheter att få tillgång till konsumentinformation. Exempelvis så använder många synskadade personer sig av ett läs-TV-system. I ett sådant system avbildas texten av en TV-kamera och återges på en skärm med den förstoring som så önskas.

Gravt synskadade personer måste dock få infonnation ett annat sätt. Som tidigare nämnts anser såväl de synskadade själva som Hjälpmedelsinstitutet att information via syntetiskt tal skulle fungera för de flesta synskadade. Institutet att i detta avseende bör

menar man kunna använda EAN-kodema streckkodema. Via koden kan

sig av

i dag kopplas upp mot butikens databas där bl.a. information om man

pris återfinns. Enligt institutet är det tekniskt möjligt att genom varans koden även kopplas mot andra databaser t.ex. på Internet. Men för

upp att i detta sammanhang skall kunna använda sig av EAN-kodema

man måste dessa märkas taktilt.

Utredningens bedömning är att situationen för synskadade personer vad beträffar deras möjligheter att kunna erhålla erforderlig information avsevärt skulle förbättras om de i butikerna fick tillgång till de hjälpmedel redan finns på marknaden. Utredningen anser att det

som genom en försöksverksamhet i vissa butiker i landet borde undersökas hur sådana hjälpmedel skall kunna utnyttjas i syfte att göra information om dagligvaror mer tillgänglig för synskadade personer.

Således föreslår utredningen att regeringen uppdrar åt berörda myndigheter att i samarbete med handeln initiera en sådan försöksverksamhet. Härutöver föreslår utredningen att Konsumentverket inom ramen för försöksverksamheten skall ges i uppdrag att i samarbete med Synskadades riksförbund och Hjälpmedelsinstitutet utveckla teknikservice för synskadade personer.

Såsom tidigare nämnts är det endast en mindre grupp av de synskadade kan läsa punktskrift. Men utredningens bedömning är

som att viss taktil märkning ett antal basvaror skulle kunna underlätta

en av för större synskadade än de som kan läsa punktskrift. Som

en grupp förebild i detta avseende kan nämnas de lagreglerade taktila vamingssymbolema som bl.a. återfinns vissa hushållskemikalier.

Utredningen föreslår således att Konsumentverket initierar en dialog med branschorganisationema i syfte att undersöka möjligheten att taktilt märka vissa basvaror.

126 Överväganden och förslag

10.8 över och information om

Tillsynen

gällande bestämmelser

Utredningens föreslag: 0 Kommittén Konsumentpolitik inför ett nytt sekel skall genom

tilläggsdirektiv ges i uppdrag

att undersöka möjligheten att samordna tillsynsinsatsema vad

-

beträffar märkning dagligvaror samt undersöka hur samlad

av en

återrapportering till regeringen skall kunna tillförsäkras, samt

att undersöka kommunernas skyldighet att vid tillståndsprövningen

-

och/eller tillsynsutövningen informera om gällande bestämmelser

beträffande märkning. 0 Berörda myndigheter skall ges i uppdrag att gemensamt sammanställa

information om gällande bestämmelser avseende märkning

av

dagligvaror. Informationen skall utformas på så sätt så att den bl.a. kan

användas som utbildningsmaterial för butiksanställda.

Näringsidkamas inforrnationsskyldighet regleras av olika bestämmelser på området. Konsumenternas tillgång till information styrs således bl.a. av i vilken omfattning näringsidkama efterlever dessa bestämmelser. Utredningen menar att näringsidkamas benägenhet att göra detta i viss utsträckning är relaterad till hur pass omfattande tillsynen över efterlevnaden är.

Som framgår av den tidigare redovisade kartläggningen utövas den centrala tillsynen över efterlevnaden av gällande lagstiftning på området av olika berörda myndigheter, såsom Livsmedelsverket, Kemikalieinspektionen, Läkemedelsverket. Den lokala tillsynen utövas av kommunerna och vad beträffar frågor om prisinformation av

- - Konsumentombudsmannen KO i samverkan med kommunal konsumentverksamhet och/eller frivilliga konsumentorganisationer.

Utredningen menar att eftersom tillsynsansvaret är fördelat på så många olika aktörer och således utförs på olika sätt bör

- - en samordning av tillsynsinsatsema eftersträvas.

Den 7 januari 1999 tillsatte regeringen en parlamentarisk kommitté som skall se över konsumentpolitiken inför ett nytt sekel. Enligt direktiven dir. 1999:1 skall kommittén lämna förslag på hur den framtida konsumentpolitiken skall kunna ge människor förutsättningar att känna sig trygga som konsumenter och ha ett starkt inflytande över sin vardagssituation. Utredningen föreslår att nämnda kommitté,

genom tilläggsdirektiv, ges i uppdrag att undersöka möjligheten att samordna tillsynsinsatsema vad beträffar märkning dagligvaror samt

av

Överväganden och förslag 127

undersöka hur samlad återrapportering till regeringen skall kunna en tillförsäkras. Inom för uppdraget har utredningen gjort studiebesök i ett ramen antal dagligvarubutiker inte tillhör de stora livsmedelskedjoma. som Enligt handeln utgör dessa småbutiker ungefär 20 procent av marknaden. Utredningen har funnit stora brister i dessa butiker vad gäller efterlevnaden gällande bestämmelser om märkning. av Utredningens iakttagelser bekräftas av de hälso- och miljöskyddsinspektörer utredningen har varit i kontakt med. De som har till utredningen även framfört att de saknar samlad skriftlig en information gällande märkningsregler. I dag ingår det visserligen om inte i deras arbetsuppgifter att informera gällande regler. Men dessa om inspektörer att det dock indirekt lämnas sådan information i menar

samband med tillsynsutövningen.

Utredningen att det bör ingå i kommunernas uppgifter att t.ex. anser i samband med tillsynsbesök även informera såväl producenter som handlare gällande bestämmelser. Utredningen föreslår att frågan om närmare undersöks och att nämnda kommitté inom ramen för ovan tilläggsuppdraget även i uppdrag att undersöka kommunernas ges skyldighet vid tillståndsprövningen och/eller tillsynsutövningen att informera gällande bestämmelser avseende märkning. om Vad beträffar samlad information gällande regler avseende om märkning dagligvaror så är det utredningens bestämda uppfattning av att det finns ett stort behov sådan information. De stora av handelsföretagen tillhandahåller visserligen olika typer av utbildningar och infonnationsmaterial märkning. De butiker som inte tillhör om dessa företag har dock ingen tillgång till denna information. Således föreslår utredningen att berörda myndigheter gemensamt sammanställer information gällande bestämmelser beträffande märkning av om dagligvaror. Utredningen att butikspersonalen innehar nyckelroll när det anser en gäller information till konsumenter dagligvaror. Deras fackliga om organisation har till utredningen framfört att deras medlemmar saknar information gällande regler på området. Utredningen anser att om för utbildning personal i huvudsak åligger ansvaret av handelsföretagen. Det kan dock konstateras att drygt 20 procent av butikerna inte ingår i dessa företag. Ur konsumentsynpunkt är det därför angeläget att all butikspersonal kan få relevant utbildning. Utredningen föreslår således att den föreslagna sammanställningen av information gällande bestämmelser beträffande märkning av om dagligvaror utformas ett sådant sätt så att den även kan användas

utbildningsmaterial för butiksanställda.

som

128 Överväganden och förslag

10.9¶Konsumenters över

inflytande information om dagligvaror

Utredningens föreslag: 0 Representanter från konsumentorganisationer skall ingå i berörda

myndighetsstyrelser.

0¶För beredning av konsumentfrågor skall referensgrupp tillsättas

en med representanter från berörda departement och

konsumentorganisationer.

0 De medel som regeringen ställt till förfogande för standardiseringsarbetet skall omfördelas ett sådant sätt så att konsumentorganisationemas representanter aktivt kan delta i

standardiseringsarbetet på området.

Informationen dagligvaror har tidigare främst fokuserats på frågor om om säkerhet och hälsa. Under år har dock perspektivet vidgats. senare Frågor om konsumenternas möjligheter att kunna göra väl övervägda val och på så sätt bl.a. kunna utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt har allt kommit i fokus. Utredningen mer menar att det således är väsentligt vid utfonnandet informationen att hänsyn av tas till konsumenternas behov. Det är därför stor betydelse av att konsumenterna ges möjlighet till inflytande över detta. För att konsumenterna skall kunna möjlighet till reellt inflytande bör de ges finnas med där besluten fattas. Således föreslår utredningen att representanter från konsumentorganisationer skall ingå i berörda

myndighetsstyrelser.

Härutöver anser utredningen att konsumenterna även bör engageras i beredningen inom regeringskansliet vad frågor avser om konsumentinformation dagligvaror. Utredningen föreslår om att regeringen i detta syfte tillsätter referensgrupp för beredning en - av konsumentfrågor med representanter från berörda departement och -

konsumentorganisationer.

l enlighet med kommittédirektiven skall utredningen analysera hur konsumenterna själva skall möjlighet till insyn och inflytande i ges processerna kring olika typer märkning. Vad gäller märkning så av pågår det i dag ett utvecklat standardiseringsarbete inom vissa områden. Utredningen att det är mycket betydelsefullt för anser konsumenternas möjligheter till inflytande att konsumentorganisationema kan ett fullvärdigt deltagande i detta arbete. Detta ges innebär att medel bör ställas till konsumentorganisationemas

förfogande så att de kan deltaga i standardiseringsarbetet. Enligt det

Överväganden och förslag 129

nuvarande ersättningssystemet ersätts inte representantema för förlorad arbetsinkomst. Utredningen Föreslår således att de medel som regeringen ställt till förfogande för standardiseringsarbetet bör omfördelas på ett sådant sätt så att konsumentorganisationemas representanter aktivt kan delta i standardiseringsarbetet. Samtidigt bör regeringen verka för att dessa mandat upprättas i som

standardiseringssammanhang konsumentvänlig inriktning.

får en

10.10¶Kontinuerlig redovisning av

konsumenternas att erhålla

möjligheter erforderlig information om dagligvaror

Utredningens föreslag: Samtliga berörda myndigheter skall åläggas att vart tredje år 0 beskriva situationen vad gäller konsumenternas möjligheter att erhålla information om dagligvaror. Konsumentverket skall i uppdrag att analysera och 0 ges sammanställa sektorsmyndighetemas beskrivningar av situationen dagligvarumarknaden. Uppdraget skall vart tredje år redovisas till regeringen.

Tillämpningsansvaret vad bestämmelserna om konsumentavser information är fördelat mellan olika myndigheter. Respektive myndighet således för sådana frågor om konsumentansvarar information rör respektive myndighets verksamhetsområde. som Med utgångspunkt från de övergripande konsumentpolitiska målen har utredningen inom för uppdraget gjort en samlad översyn av ramen konsumenternas möjlighet att erhålla erforderlig information om dagligvaror. Utredningens bedömning är att det finns ett kontinuerligt behov den kunskap sådan översyn ger. Denna kunskap är av som en t.ex. stor betydelse vid uppföljning och utvärdering av de av konsumentpolitiska målen. Utredningen föreslår att samtliga berörda myndigheter åläggs lämpligen myndigheternas regleringsbrev att vart tredje år genom beskriva situationen vad gäller konsumenternas möjligheter att erhålla information om dagligvaror. För regeringen möjlighet att effektivt följa utvecklingen inom att ge området utredningen att regeringen kontinuerligt bör erhålla en anser samlad redovisning. Således förslår utredningen att Konsumentverket i uppdrag att analysera och sammanställa sektorsmyndighetemas ges

130 Överväganden och förslag

beskrivningar situationen på dagligvarumarknaden vad gäller

konsumenternas möjligheter att erhålla erforderlig information.

Uppdraget skall vart tredje år redovisas till regeringen.

Ekonomiska konsekvenser 131

VI Ekonomiska konsekvenser m.m.

Utredningen har enligt kommittédirektiven att redovisa de ekonomiska konsekvenserna och andra effekter av förslagen. Utredningens förslag att konsumenterna skall garanteras om basinformation dagligvaror torde inte medföra någon direkt ändring om av de offentliga åtagandena. Vad beträffar konsumentorganisationemas möjligheter att aktivt delta i standardiseringsarbetet, så föreslås i kapitel 10.8 att de medel

regeringen ställt till förfogande för standardiseringsarbetet på

som området skall omfördelas på ett sådant sätt så att detta blir möjligt. Således torde detta heller inte medföra någon ändring av de offentliga åtagandena. Merparten utredningens förslag olika uppdrag som skall av avser utförs berörda myndigheter på området. Det är utredningens mening av huvudparten uppdragen bör kunna utföras inom ramen för att av myndigheternas ordinarie budget. Vad så gäller den föreslagna försöksverksamheten i vissa butiker i syfte att genom nyttjandet av redan befintliga hjälpmedel på området underlätta för synskadade att få tillgång till information dagligvaror bör dock även annan om finansiering sökas för vissa delar. Vad gäller uppdraget till Konsumentverket i samarbete med Synskadades riksförbund och om att Hjälpmedelsinstitutet utveckla teknikservice för synskadade personer bör således särskilda medel ställas till förfogande. Utredningen anser det föreslagna projektet i vissa delar bör kunna finansieras genom att Allmänna arvsfonden. stöd ur Utredningen också skyldig att redovisa i vilken utsträckning är förslagen får regionalpolitiska effekter, effekter för jämställdhet mellan och kvinnor samt konsekvenser för brottsligheten och de män brottsförebyggande arbetet. Utredningen kan varken se några direkta

regionalpolitiska eller jämställdhetspolitiska konsekvenser av

förslagen. Föreslagen antas inte hellre få några direkta effekter avseende brottsligheten eller det brottsförebyggande arbetet.

;fsâvsmlå

:mils: çønmmams

máámiálmsxwi ;main

Öâååfniågjáffs 7 f :noe:,.

åágáxsââsâb:stav: sara-cam 4 : narçvisssngzáçqfb . j fi: vøaümrxwsgbg; V i 2.113111; 3722:3v5

:jsøçznvaágêäsrgen

1432M21?

iwåiâáiTivzvånübm

32% ggzxågüé.: gráwamnaañ

ååhssziaazñsszsnnx

V ivwâgåááasuqmça

zsêxaåáa :öd

my

Särskilda yttranden 133

VII Särskilt

yttrande

sakkunniga Bengt Ingerstam och Marianne Jarl. Särskilt yttrande av

medverkan poängteras utredaren i det

Konsumentorganisationemas av

utredningsarbetet "Konsumentinformation om dagligvaror". I

pågående finns med konsumentorganisationema ska ha

förslagen att statliga verks styrelser och aktivt delta många sätt. I representanter i framförs att konsumenterna ska ha en mera

regeringsdeklarationen

framskjuten roll i samhället, något de knappast får utan organisationer. Amsterdamfördraget § 153 finns också klar framtoning att I en

skall kunna organiseras och uppmaning till de

konsumenterna en ombesörja detta. EU:s inställning är att nationella staterna att organiseringen och involveringen ska stimuleras. Sveriges två för konsumentfrågor, Sveriges

paraplyorganisationer

Konsumentråd och Konsumenter i Samverkan har följande synpunkter

på utredningen. Konsumentrepresentation efterfrågas allt myndigheter och mer av departement.

förväntas också konsumentorganisationema ta sig Allt fler uppgifter

medverkan i referensgrupper hos både

ex. remissyttranden,

an, myndigheter, verk och departement m.m. naturligtvis på- konsumenterna ska ha möjlighet Det ser vi positivt besluten. Men all verksamhet ska den att påverka som annan finansieras säkra vårt oberoende har vi fått rådet Dig att ta ut en För att av medlemsavgift alla konsumenter indirekt, via krona i av som

medlemsorganisationema, är medlemmar i våra paraplyorganisationer.

tänkbar ide, bör avstå kronan Våra Det är naturligtvis en men vem medlemsorganisationer betalar redan idag medlemsavgift respektive en dessutom med konkreta arbetsinsatser. De är alla pressade och bidrar ekonomiska Snålblåst och ytterligare ekonomiskt stöd är av samtidens inte att räkna med därifrån. internationellt det sällsynt att konsumentrörelse kan Ser man är en främst medlemsavgiften och verksamhetsintäkter. finansieras genom

Sådant är möjligt i större länder där en konsumentorganisation är

134 Särskilda yttranden

uppbyggd kring landets ledande konsumenttidskrift, testverksamhet och förlagsrörelse. Här i landet är det statliga Konsumentverket som ger ut den stora konsumenttidningen, Råd och Rön och handhar som tester av konsumentprodukter, varför vi knappast kan det möjlighet se som en

till finansiering. Konsumentorganisationema har att brottas med

att konsumentfrågoma är allas intresse ingens när det gäller men ansvar kostnaderna. Få ifrågasätter, eller tänker ens att mycket stora bidrag i olika former går till näringslivet. Ingen hävdar

att företagen därmed

skulle förlora sitt oberoende. Vi har heller aldrig hört krav på

företag

som erhåller statligt stöd att de ska ta ut krona för varje en mer såld produkt.

Statligt stöd krävs säkert för att näringslivet ska fungera.

Statligt

stöd behövs också för att konsumenternas intressen ska tillvaratas av konsumentorganisationer. Först får vi alla konsumenter gemensamt betala via skattsedeln för att våra folkvalda och ge myndigheter möjlighet till inflytande, sedan betalar vi indirekt näringslivets

påverkan via våra inköp och till sist förväntas vi bekosta konsumentintressets möjlighet till inflytande. I vårt land är det dessutom extra svårt att motivera konsumenterna direkt finansiera att sin organisation, när vant dem vid ett högt konsumentskydd man via Konsumentverket, Allmänna Reklamationsnämnden, lokala

konsumentvägledare, Livsmedelsverk fl. statligt finansierade m. konsumentstöd.

Det delas årligen ut ansenliga belopp till frivilligorganisationer, som anses utföra viktig och allmännyttig verksamhet. Vi en anser att konsumentorganisationema verkligen uppfyller detta kriterium.

Nej, statsstödet vi endast återbäring konsumenternas ser som en av insatta skattemedel. Om jämför statsstödet i Sverige till konsumentverksamhet med det stöd betalas som ut i de övriga nordiska länderna är det lätt att konstatera att Sverige ligger till. sämst En krona per medborgare till konsumentorganisationema den satsningen skulle öka konsumenternas inflytande.

Den goda butiken 135

VIII Drömmen om den butiken.

goda

Fri fantasi den särskilde utredaren av

vid sin dator och skrev inköpslista inför butiksbesöket. Om Anna satt dåligt så krävs det förberedelser innan man går man ser noggranna hemifrån. hon fått hem för tid sedan underlättade

Hjälpmedlen som en

verkligen. Läs-TV skärmen fungerade så att hon med en liten TVsom fördes och hon sedan kunde förstora upp till kamera som över text som storlek på hon behövde för att kunna läsa var fantastisk den texten som med syntetiskt tal medförde att hon kunde utföra mängd och datorn en ärenden hemifrån skrivbordet. För att inte tala all information som om hon kunde få tag på via Internet. Synd bara att dom inte var numera spridda även ute i samhället. mer Den här gången skulle hon dessutom förbereda besöket av sondottem allergisk mot lite varje. Anna suckade. Eftersom som var av varit utomlands på i några veckor så förrådet alldeles hon semester var

tomt. kände sig lite trött efter och hoppades att det skulle vara Hon resan i affären så hon kunde få hjälp. Det inte så alldeles lite folk att var alla gånger. Personalen stressad och verkade inte vara

självklart var

speciellt välutbildad heller. Ibland när hon hade frågat om vad den i viss information eller fanns så hade hon inte svåra texten var en vara fått något riktigt Hon hade ofta talatimed affärsinnehavaren om att svar. han borde göra något åt situationen. långt ifrån ha bekymmer med och med Hon var ensam att synen liten stil på olika texter och bråte i dålig skyltning, för en massa så blev det väldigt svårt Ibland när hon kom hem och satte sig gångarna vid sin läs-TV för titta på paketen så blev hon sannerligen att överraskad inför resultatet. Det stor affär så dom borde ha var en något. Hon kunde visserligen ringa till affären och be resurser att göra dom i ordning beställning att gå och handla var roligt och göra en men träffade alltid någon bekant att prata bort stund med. Så länge man en hon klarade det själv så tänkte hon faktiskt fortsätta.

som hjälpligt av

här området med så många äldre borde det vara en god I det affärsidé till också kunde göra det. Konstigt egentligen att att se att man tydligen helt glömt bort att så stor del medborgarna faktiskt man en av blir riktigt gamla och även hälsan är bättre långt upp i åren så om

136 Den goda butiken

försämras syn och rörelsefönnåga hos väldigt många. Att falla på knä för att kunna läsa allt för liten text på nedersta hyllan går inte bra. Hon fnissade åt sina tankar. Det skulle ganska fånigt egna nog se ut med en massa knäfallande pensionärer ute i butikerna. Men någon vem vet, kanske skulle få sig tankeställare. Fy vad hon kände sig en trött. Det var svårt med koncentrationen.

Nu var hon äntligen färdig. Det blev lång lista så det bäst en var att ta med dramaten. Vägen till affären inget problem. Den låg bara var två kvarter bort. Hon hade bott länge i området och kände vägen utan och innan. Visste att hon tvungen att försiktig utanför var vara extra den kombinerade tobaks spelaffären där det ofta stod vippskyltar långt ute på trottoaren. Var inte det förbjudet förresten. Man kanske

skulle ringa ner till kommunen och kräva att dom gjorde något åt problemet.

Nu var hon framme vid affären utan missöden. Väl inne i affären

möts hon av Föreståndarens röst. Hej Anna, välkommen, jag har saknat dig. Hoppas att utlandsvistelsen trevlig. Här har hänt saker var medan du varit borta och jag har varit så otålig för få höra att dina synpunkter. Får jag presentera dig för Ingvar, vår butiksvärd. nye Han kan visa dig våra nyheter. En äldre man med trygg stämma tog henne

under armen och förde henne fram till ett litet bås intill ingången. strax -Titta här. Här har vi installerat liten infonnationshöma. en Här finns allt. Även läshjälp och intalad information som är kopplad direkt till vår stordata där informationen våra produkter ligger. På den här om bandspelaren finns allt nyheter och specialerbjudanden och om information i vilka gångar de finns så om varorna att det skall bli lättare att hitta. Du kanske tycker att .det är lite gammalmodigt med bandspelaren, men dels är vi inte riktigt färdiga ännu och dels behöver vi lite tid på oss för att instruera våra kunder hur dom skall använda om den tekniska utrustningen. Naturligtvis finns all information

skriftligt

också på lätt svenska för dom så behöver. Alla konstiga symboler som finns i det här häftet från Råd och Rön, vi har beställt skyltar stora som kommer snart. Dessutom finns information all och

om lagstiftning

regler som gäller för Det är för att vi skall få kundernas hjälp oss. att se till att det fungerar.

Anna tittade sig förundrad omkring. Stora skyltar med tydlig så text att även hon kunde läsa och när hon uppfattade också de skyltar att om innehållet i hyllorna tidigare suttit allt för långt för hennes som upp synförmåga nu var nedflyttade till lämpligare nivå. Eller dom en om

hade kompletterats.

-Är det något särskilt du vill att jag skall hjälpa till med Butiksvärdens trygga röst väckte Anna hennes funderingar. ur

Den goda butiken 137

-Ja, jag inte riktigt. Förutom att jag behöver fylla en massa vet basvaror så skall jag köpa lite extra gott till min sondotter som är allergisk. Sedan vill jag gärna ha lite tips om en riktigt god middag när

hon kommer. -Det är inga problem. Sitt här så skall jag visa hur du kommer ner i informationen på datorn produkter särskilt lämpade för allergiker. om Den är talstyrd så det skall lätt att hitta information även om man vara inte så bra. Dessutom kan du på den här bandspelaren lyssna av ser vilka specialerbjudanden vi har i dag och även hela menyförslag om du vill ha det. Du kan också printa ut recepten här så att du har med dom hem. Här talar vi också vi varit tvingade att flytta om några varor i om affären så det blir lättare att hitta. Om du vill så följer jag gärna med att runt. -Tack så mycket, jag tycker det här verkar så spännande så jag men vill gärna försöka klara mig själv. -Jag förstår, då kan jag väl få lämna en sökare ifall du får men problem någonstans. Och så kan jag väl få dig en liten kort ge instruktion hur apparaterna fungerar om Anna först titt i datorns information. Det har var något tog en alldeles extra. Den hade syntetiskt tal kopplat till en hörsnäcka. Skönt slippa väcka uppmärksamhet. Allergiinformation; glutenfria att produkter skulle finnas höger sida i gång nummer 2. Förresten skulle hon kanske också titta efter sockerfritt eftersom doktorn varnat för att begynnande åldersdiabetes k.unde blomma ut om hon inte var en försiktig. Sockerfritt vänster sida i gång. Bra. Bandspelaren berättade samma extrapris på kalvkött och grönsaker passade till. Den talade om som också i grönsaksdisken hon kunde finna det KRAV-odlade som om var hon brukade köpa när det fanns. Även hon ville dra sitt strå till stacken när det gällde miljön. Bandspelaren talade hur hon skulle göra för om att få ut receptet på kalvköttet och ingrediensförteckningen. Hon tog ut och satte i textläsaren för att kolla det var något ytterligare papperet om hon behövde tillföra sin inköpslista. Slutligen tittade hon på en som plan över affären för i vilka gångar hon skulle söka efter sina att se Precis när hon skulle gå hittade hon också ett rejält varor. förstoringsglas att ta med sig sin runda Nu skulle det bli spännande. Snabbt upptäckte hon ytterligare en nyhet. Man behövde inte gå igenom hela affären för att köpa lite mjölk. Mejeriavdelningen hade flyttats från den gamla placeringen längst in. Butikdesignemas idéer att skulle impulsköpa en massa varor om man fram till mjölken hade i stället retat kunderna och ställt till på vägen problem för barnfamiljer och funktionshindrade som varit tvungna att tränga sig fram i långa gångar fyllda inte bara med andra kunder utan

138 Den goda butiken

också pallar och ställ med Men fortfarande varor. var det svårt att hitta rätt sort. Märkningen kunde sannerligen bli mycket bättre. Det gick lätt att handla i dag. Alla skyltar stora och med tydlig var kontrast i texten. Anna klarade till och med jämforprisema med av hjälp av förstoringsglaset Tänk att det så enkelt. Om också var man nu kunde få ordning på färgsättningen på olika så skulle med varor man hjälp färgavläsare kunna bli ännu säkrare och taktilmärkningar på av en en del varor skulle bra. Vid köttdisken hade hon snabbt hittat vara rejäla, tydliga kölappar och numret ropades så hon behövde inte upp leta efter någon att fråga. Expediten hade varit jättetrevlig och berättat om att det var en KRAV-gård kalven kom ifrån. Gården låg i som trakten och personalen hade själva varit där på studiebesök för att kunna försäkra sina kunder att djuren på gården hade det bra under om sin livstid. Ja, egentligen hade hon köpt än vad meningen eftersom mer som var expediten så kunnig och trevlig. Nu skulle hon bara hitta det där var godiset som sondottem tyckte så mycket Det skulle finnas i gång 4. om. Bra att dom placerat godis så långt från kassan. Det brukade vara tillräckligt kinkigt med trötta barn där ändå. Här fanns det. Men paketet ser inte ut som det brukar och så står det något. Rött på svart är inte särskilt bra. -Kan jag hjälpa till Det flickan höll på att packa var som upp varor lite längre bort i hyllan. -Jo, det här godiset ser inte ut det brukar och det är det som som min sondotter vill ha. -Det har kommit en ny bestämmelse säger att det är som om förändringar i ingredienserna så måste det tydligt på synas

förpackningen.

-Aj då, kan du hjälpa mig att läsa så får jag dom tillsatt något se om som sondottem inte tål Nej det är tydligen inga problem. Då är jag klar. Nu skall vi jag hittar till kassan också utan hjälp. se om -Anna, jag är så nyfiken på att få höra vad du tycker. Dessutom skulle jag bli så glad om du vill delta i en arbetsgrupp skall arbeta som vidare med att utveckla butiken. Det här är bara början och vi behöver all hjälp vi kan få från våra kunder för att få idéer och för att stärka argumenten gentemot våra leverantörer. För att inte tala allt om vi behöver samarbeta för att få fram bättre regler inom EU. Det om var butiksföreståndaren dykt stolt och ivrig. som upp, Anna log mot honom. -Självklart ställer jag du måste ta upp, men med i beräkningen att när jag sett vad kan göra så måste jag nu man tjata dom andra butikerna också. -Det behövs inte, dom flesta har redan varit här på studiebesök och är i full gång, med din hjälp så kan vi fortfarande ligga främst. men

Den goda butiken 139

Anna vaknade med ett ryck där hon satt vid sitt skrivbord och

upp drömde. Resan och tidsomställningen hade tagit på krafterna än

mer hon räknat med. Hemtjänsten skulle snart komma och i dag ñck hon använda den snålt tilltagna tiden till att och handla fast det var så mycket annat hon skulle behövt hjälp med. Varför skall man

som behöva beroende andra när det finns hjälpmedel så att man

vara av skulle kunna klara sig nästan helt själv. Och vi är så många i samma situation. Tänk kunde få hjälp massmedia. Jag tror jag tar

om man av och ringer till Sverker Olofsson och Per Gullbrandsen. Dom brukar

tillräckligt tykna for att få fart på både det och det andra. Och vara ena så tar jag frågan nästa pensionärsmöte och tar kontakt med

upp andra organisationer. Tänk om

Bilaga 1 141

Kommittédirektiv

WW

E

Konsumentinformation om dagligvaror

Dir. 1997: 151

Beslut vid regeringssammanträde den 18 december 1997.

Sammanfattning av uppdraget

En särskild utredare skall analysera existerande problem och omfattningen dessa när det gäller märkning och annan av konsumentinfonnation dagligvaruområdet. Utredaren skall också föreslå vilka principer bör beaktas vid utformningen av som information och märkning av dagligvaror. om

Utgångspunkter för uppdraget

Två grundläggande mål i konsumentpolitiken är att

hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra effektivt, och att resurser

konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden. en

När det gäller dagligvarumarknaden är saklig och lättillgänglig information olika produkter grundläggande förutsättning för att om en dessa mål skall kunna uppfyllas.

För konsumenterna skall få relevant information används olika att medel. Det kan avtalsvillkor, marknadsföring samt vara genom genom inte minst olika typer märkning produkter. Utformningen genom av av informationen på dagligvaruområdet sker inom näringslivet, men av också inom myndigheter och organisationer.

Mängden information dagligvaruområdet har ökat de senaste åren. Utformningen informationen kan dessutom vara sådan att det blir av svårt för konsumenterna att skilja objektiv produktinformation från subjektiv. Det finns i dag också tydliga tecken på att konsumenterna har svårt tillgodogöra sig och förstå den information ges när det att som gäller dagligvaror. Det är ett mycket allvarligt problem, eftersom

142 Bilaga 1

konsumenterna på detta sätt riskerar att vilseledas eller att inte kunna ta till sig den mest väsentliga informationen t.ex. vamingstexter och som prisinformation.

Ett av de viktigaste redskapen för konsumentinformation dagligvaruomrâdet är märkning produkter. Den beskrivna av nyss utvecklingen berör i hög grad just märkningen och dess utformning, och situationen är därför särskilt oroande från konsumentpolitisk en utgångspunkt. Mot bakgrund detta bör det ske analys av en av existerande problem och omfattningen dessa, översyn av samt en av vilka principer bör gälla för märkning och information som annan dagligvaruområdet.

Märkning som informationsmedel

En väl fungerande varumärkning är ett viktigt konsument-krav och en förutsättning för konsumentens fria och rationella val och väl en fungerande dagligvarumarknad.

Märkning av dagligvaror används för att konsumenterna information ge om en varas beteckning, sammansättning, pris, volym eller vikt, användningssätt, kvalitetsegenskaper, hållbarhet, ursprung m.m., men också för att locka till köp, dvs. marknadsföring. Märkning riktad ren till konsumenter kan dessutom obligatorisk eller och den

vara frivillig

kan uttryckas i form av symboler, i löpande text eller i form bilder. av

Livsmedelsmärkning

Ett område som just röner stort intresse bland konsumenterna är nu utan tvekan livsmedelsområdet. Frågan märkning livsmedel har om av blivit högaktuell i och med debatten kring genförändrade respektive bestrålade livsmedel, i samband med BSE galna kosjukan och med anledning av EU:s tvist med USA om förbudet mot hormoner i kött.

Grundregeln är att märkning livsmedel inte får vilseleda av konsumenten. Märkningskungörelsen SLV FS 1993:19 vilka anger uppgifter som alltid, med vissa smärre undantag, måste finnas förpackningen, men märkningsbestämmelser förekommer även i andra föreskriñer.

Det är också tillåtet att frivilligt märka livsmedel med olika typer av information, så länge det inte vilseleder konsumenten. När det gäller den frivilliga märkningen handlar det ofta s.k.

om kvalitetsmärkning

Bilaga 1 143

men även t.ex. i form av olika hälsopåståenden. När det gäller kvalitetsmärkning förekommer framför allt flera system med symbolmärkning. Märkning av ekologiskt producerade livsmedel KRAV-märkning och Gröna nyckelhålet för fettsnål och fiberrik kost är de mest välkända symbolmärkningssystemen på livsmedelsområdet,

fler symbolmärken som kommer ut på marknaden, desto större men risk finns att konsumenterna får svårt att tillgodogöra sig deras olika innebörd.

Var för sig är knappast de olika märkningssystemen vilseledande för konsumenten. Men konkurrensen om konsumenternas intresse hårdnar och producentemas information riskerar att helt ta överhanden

egen över den obligatoriska varuinformationen. Dessutom växer samtidigt floran av frivilliga symbolmärkningssystem, och sammantaget finns det risk att konsumenten vilseleds, eller att konsumenten inte längre tar till sig de budskap finns i de olika typerna av märkning.

som

Aliljömärkning och märkning av andra dagligvaror än livsmedel

Märkning som rör hälsa och säkerhet är av särskild vikt för konsumenterna. Exempel på detta är märkning av produkter som är särskilt bra för med vissa allergier, vamingstexter för farliga

personer kemikalier etc. Även utländska märken såsom det tyska Grüne Punkt förekommer på som marknadsförs i Sverige. Den så kallade CE-

varor märkningen är inte riktad till konsumenter, men uppfattas ändå ofta bland konsumenter som ett märke som skall garantera att en produkt är säker att använda.

Information rör miljöegenskaper har blivit av allt större betydelse

som för konsumenterna på dagligvaruområdet som helhet. Genom miljömärkningen finns ett instrument som hjälper konsumenterna att påverka producentema att miljömässigt förbättra produktionsprocessen. En positiv miljömärkning innebär att varor som är mindre miljöbelastande än andra i övrigt likvärdiga produkter framhävs. Det nordiska miljömärkningssystemet Svanen, EU:s system för miljömärkning Blomman och Naturskyddsföreningens Bra Miljövalmärkning är exempel på sådan positiv miljömärkning.

En form miljöinformation kan nå konsumenterna rör de

annan av som så kallade miljöledningssystemen, t.ex. EMAS och ISO 14 001. Dessa system riktar sig dock egentligen inte till konsumenter.

144 Bilaga 1

Huruvida en mer detaljerad information i form av skriftlig

en redogörelse över miljörelaterade egenskaper hos produkten lämpar sig som konsumentinfonnation är inte klarlagt. Sådan information ställer höga krav på konsumenterna när det gäller både kunskapsnivå och tid för att värdera informationen.

Arbete pågår bl.a. med att ta fram metod till djupgående

en en undersökning som skall användas för att ta reda på vilken typ

av miljöinfonnation konsumenter och hushåll efterfrågar och kan

tillgodogöra sig.

Behovet att lägga fast övergripande principer för

konsumentinformation på dagligvaruområdet

Märkning på förpackningen är ett viktigt sätt att nå konsumenterna med information dagligvaror. Produktinformation och reklam

om genom olika medier eller i butiken är andra sätt.

Den ovan beskrivna situationen dagligvarumarknaden visar att det behövs en analys kring olika typer information till konsumenterna

av och dess utformning och spridning. Det finns ett starkt behov att

av närmare analysera existerande problem och omfattningen dessa,

av vilka möjliga lösningar finns samt att ta fram övergripande

som av principer för det vidare arbetet på området. Principema bör utformas så att de kan ligga till grund för den nationella konsumentpolitiken samt svenska ställningstaganden och initiativ i frågor kring märkning och information inom för det nordiska, europeiska och

ramen internationella samarbetet på konsumentområdet.

Uppdraget

En särskild utredare skall analysera existerande problem och omfattningen av dessa när det gäller märkning och

annan konsumentinformation på dagligvaruområdet. Utredaren skall också föreslå vilka principer bör beaktas vid utformningen

som av information och märkning dagligvaror.

om av

Utredaren skall särskilt analysera följ ande frågor.

Vilka olika slag av märkning finns i dag på dagligvarumarknaden och vilka efterfrågas konsumenterna Vilka obligatoriska krav på

av

Bilaga 1 145

märkning följer av lagstiftningen på området och vilka frivilliga system finns på den svenska marknaden Vilka problem finns i samband med märkning av dagligvaror till konsumenter

Hur skall märkningen utformas för att ge konsumenterna bästa möjliga information I vilka fall bör märkning vara obligatorisk och i vilka fall bör den vara frivillig I vilken omfattning bör samhället medverka till frivilliga överenskommelser på området respektive andra överenskommelser på t.ex. EU-nivå

Hur kan konsumenterna själva ges möjlighet till insyn och inflytande i processerna kring olika typer av märkning Vilka garantier kan skapas för att frivilliga märkningssystem utvisar relevanta och korrekta egenskaper hos produkter, och för att kontrollen av frivilliga system är oberoende från kritierieutvecklingen

4. I vilka fall bör märkning dagligvaror ersättas med information på

av annat sätt Hur kan användandet av modern informationsteknik uppmuntras inom dagligvaruområdet som ersättning i vissa fall för märkning direkt på förpackningen Analysen bör särskilt inriktas på frågan om informationstekniken kan utnyttjas för information till konsumentgrupper som behöver särskild information om varorna, t.ex. personer med olika typer av allergier.

Utredaren bör särskilt granska informationen kring de dagligvaror som kräver att konsumenten gör en helhetsbedömning av miljö- och hälsoaspekter och etiska aspekter.

Utredaren bör för sitt arbete låta genomföra en undersökning kring hur konsumenterna uppfattar märkning och annan konsumentinformation och vilka problem kring olika informationsmedel.

de ser

De principer som utredaren föreslår bör utformas så att de kan ligga till grund för den nationella konsumentpolitiken samt för svenska ställningstaganden och initiativ i dessa frågor inom för det

ramen nordiska, europeiska och internationella samarbetet.

Utredaren bör med anledning av detta ta sin utgångspunkt i de regelverk som redan existerar på området, nationellt och internationellt. Särskilt viktigt är här att se märkningsfrâgoma ur ett internationellt handelsperspektiv. Detta skall dock inte ses som ett hinder att föreslå principer som på längre sikt kan innebära behov av lagändringar.

146 Bilaga 1

Arbetets bed rivande

Utredaren skall i sitt arbete samråda med berörda myndigheter och beakta det internationella samarbete pågår på området. Utredaren

som skall vidare samordna sitt arbete med det pågår när det gäller

som miljöinformation till konsumenterna och med

Arbetsmarknadsdepartementets projekt för jämställdhetsmärkning.

Utredaren bör föra en dialog med konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter.

För utredarens arbete gäller regeringens direktiv till samtliga kommittéer och särskilda utredare att pröva offentliga åtaganden dir. 1994:23, att redovisa jämställdhetspolitiska konsekvenser dir. 1994:124 att redovisa regionalpolitiska konsekvenser dir. 1992:50 och att redovisa konsekvenser för brottsligheten och det brottsförebyggande arbetet dir. 1996:49 De förslag lämnas skall

som vidare vara i linje med regeringens målsättning med från

en miljösynpunkt hållbar utveckling i samhället.

I analysarbetet och vid konsekvensbeskrivningar regleringama skall

av utredaren i tillämpliga delar följa regeringens beslut den 1 september 1994 om en ordning för systematisk genomgång i regeringskansliet

av foretagsregler, liksom de checklistor m.m. som anges i beslutet.

Utredarens förslag skall redovisas senast den 15 augusti 1998.

Inrikesdepartementet

Bilaga 2 147

44a

Kommittédirektiv

WW

Tilläggsdirektiv till Utredningen w

gällande konsumentinfonnation om Dir.

1998:94

dagligvaror In 1997:13

Beslut vid regeringssammanträde den 29 oktober 1998.

Sammanfattning av tilläggsuppdraget

Utredningen gällande konsumentinformation om dagligvaror ges i uppdrag att särskilt studera och analysera situationen på dagligvarumarknaden for med svårare synnedsättning. Denna

personer

har särskilda svårigheter att tillgodogöra sig märkning och övrig grupp skriftlig information på dagligvarumarknaden. Därför finns ett behov

att stärka gruppens möjligheter att agera som aktiva och rationella av konsumenter. Utredningen skall föreslå principer för hur märkning och

information skall utformas för att man på bästa sätt skall nå de annan synskadade, och undersöka hur den moderna informationstekniken bäst kan utnyttjas i kommunikationen med denna grupp.

Kommitténs nuvarande uppdrag

Regeringen beslutade den 18 december 1997 att tillkalla särskild

en utredare med uppdrag att göra en analys av existerande problem och omfattningen dessa när det gäller märkning och annan

av konsumentinformation på dagligvaruområdet samt att föreslå vilka principer bör beaktas vid utformningen av information om och

som märkning av dagligvaror. I direktiven dir. 1997:51 slår man fast att en väl fungerande varumärkning är ett viktigt konsumentkrav och en förutsättning för konsumentens fria och rationella val och för en väl fungerande dagligvammarknad.

Utredaren skall enligt direktiven bl.a. analysera

hur märkning skall utformas för att ge konsumenterna bästa möjliga infonnation,

i vilka fall märkning dagligvaror bör obligatorisk och i vilka - av vara fall den bör vara frivillig,

i vilka fall märkning bör ersättas med information på annat sätt, samt -

148 Bilaga 2

hur användandet modern informationsteknik kan uppmuntras inom - av dagligvaruomrâdet.

Utredaren skulle ha redovisat sitt uppdrag senast den 15 augusti 1998. Regeringen beslutade emellertid den 7 maj 1998 efter en framställning från utredningen att utredningstiden skulle förlängas till den 31 oktober 1998.

Utredningen har i en skrivelse till Inrikesdepartementet den 31 augusti 1998 begärt att få ytterligare förlängd utredningstid.

Tilläggsuppdraget

Det finns uppskattningsvis ca 15 20 000 personer i Sverige har

- som så grav synnedsättning att de har svårigheter att tillgodogöra sig den skriftliga information som finns på den svenska dagligvarumarknaden. Därutöver finns det många personer, t.ex. äldre, som i varierande grad har likartade problem.

Två av riksdagen fastlagda grundläggande mål i konsumentpolitiken är att

hushållen skall ha goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska och andra resurser effektivt, och att

konsumenterna skall ha stark ställning på marknaden. - en

En saklig och lättillgänglig information olika produkter är

om en grundläggande förutsättning på dagligvarumarknaden för att dessa mål skall kunna uppfyllas. För gruppen synskadade konsumenter är målen långt ifrån uppfyllda.

Som exempel på problem kan nämnas att det är mycket svårt

att som konsument agera på ett miljömedvetet sätt om man inte kan tillgodogöra sig den miljömärkning som finns. Dessutom kan

man utsätta sig för onödiga risker inte kan ta till sig

om man vamingssymboler exempelvis kemikalier. Då utvecklingen går mot allt högre grad av Självbetjäning i butikerna blir det svårare för kunden att få information på annat sätt än genom märkningen på förpackningarna. Utredningen skall därför särskilt studera och analysera situationen vilka möjligheter som kan finnas för personer med svårare synnedsättning att tillgodogöra sig konsumentinformation inom dagligvaruomrâdet.

Bilaga 2 149

I uppdraget ingår att utreda med vilka medel man på bästa möjliga sätt kan nå synskadade med märkning och information om dagligvaror, för att underlätta deras situation konsumenter. Utredningen skall

som föreslå vilka principer bör beaktas vid utformningen av

som information och märkning. Utredningen skall särskilt undersöka hur

kan utnyttja den moderna infonnationstekniken för bättre nå ut man med information till de synskadade samt undersöka om den obligatoriska märkningen kan utformas så med svårare

att personer synnedsättning kan tillgodogöra sig den. För arbetet gäller i övrigt de förutsättningar har angetts i de

som ursprungliga direktiven dir. 1997:151, dock med den ändringen att uppdraget skall slutredovisas senast den 28 februari 1999.

Inrikesdepartementet

Bilaga 3 151

Farosymboler med farobeteckningar

Hälsoskadlig Explosivt Miljöfarlig Oxiderande Hä|$°$kad|iQ Frätande

Mycket Mycket brandfarligt giftigt

i

i

sou 1999:7 Bilaga 153

REGERINGSKANSLIET

Konsumentinformation om dagligvaror

Juli 1998

T-l4335Innehåll

6 19-0257MärkVâJ

154 Bilaga 4

1¶SAMMANFATTNING AV

HUVUDRESULTATEN

Denna undersökning ingår del i regeringen tillsatt som en en av utredning gällande konsumentinformation dagligvaror. Utredningen om är tillsatt för att analysera existerande problem när det gäller märkning och annan konsumentinformation dagligvaruområdet.

I denna rapport sammanfattas resultaten fyra gruppdiskussioner av om märkning dagligvaror. Diskussionerna omfattar flera frågeställningar. Hur uppfattar konsumenten dagens märkning Kan märkningen förändras till det bättre med hjälp utformning av annan eller andra medier/ny teknik Hur konsumenterna på möjligheterna ser

att påverka dagligvarumärkningen

Huvudresultaten sammanfattas i följande punkter:

Märkning är ingen viktig fråga för konsumenterna Vid närmare eftertanke har dock hel del synpunkter i frågan, man en eftersom erfarenheterna dagligvaruinköp är stor av I stort sett all märkning behövs Den märkning som är ointressant vid ett speciellt tillfälle eller på en speciell produkt kan intressant vid ett annat tillfälle eller på vara en annan produkt 0 Den märkning som inte är intressant för vissa kan oerhört vara värdefull för andra, exempelvis allergimärkningen för som allergiker 0 Den märkning som konsumenten inte behöver sållas automatiskt bort 0 Pris, datum, innehåll och ursprungsland är märkning bedöms som som viktig av alla 0 Miljömärkningen uppmärksammas av många, somliga anser att den är vikti g 0 Priset och jämförpriset är den märkning oftast saknas som

Bilaga 4 155

Ingridiensförteckning, datummärkning och miljömärkning är de 0

kritiserade typerna märkning vad gäller utformning och mest av tillförlitlighet En stor osäkerhet finns vad gäller miljömärkningens innebörd All befintlig märkning skall finnas på produkten, den kan inte flyttas till andra media Miljömärkningen kan möjligen begränsas vad gäller antalet 0 symboler Tekniska hjälpmedel pristerminaler eller Internet kan endast 0 som användas för kompletterande och fördjupad information, vid sidan av bibehållen märkning Butikerna bör ha skyltar med olika symbolers och även 0 innehållsbeteckningars betydelse Konsumenterna vill utöva sitt inflytande över märkningen genom 0 sitt fria val vad gäller produkter och butiker eller genom att ta upp

problem med butik/producent

Ingen vill sig i konsumentorganisationer eller liknande 0 engagera

156 Bilaga 4

2¶INLEDNING

2.1 som metod

Gruppdiskussioner

Gruppdiskussioner är en kvalitativ metod. Syftet med metoden är att lyfta fram olika aspekter ett ämne och finna bakomliggande resonemang och därmed ökad förståelse. Diskussionen skall vara uttömmande. Diskussionsledaren låter ofta de inledande frågorna vara mycket allmänt hållna; deltagarna får själva styra vilka aspekter som skall diskuteras. Diskussionsledarens uppgift är främst att hålla diskussionen inom ramen för ämnet och att ställa frågor bidrar till som att ämnet uttöms.

Gruppdiskussionen skiljer sig från intervjun såtillvida att gmppdynamiken kommer med i bilden. En aspekt for enskild som en deltagare inte är särskilt intressant och denne kanske inte som ens skulle ha nämnt vid intervju, kan få stort utrymme i en en gruppdiskussion därför att en eller flera gruppmedlemmar tycker att ämnet är intressant att diskutera, vända och vrida på. En gruppmedlem, som är utåtriktad och debattlysten, kan naturligtvis också få större utrymme for sina synpunkter än någon som är tystlåten. Detta är mer en av diskussionsledarens viktiga uppgifter; att skapa ett sådant klimat att alla kommer till tals. Ett annat viktigt arbetsmoment är att i analysen balansera diskussionen.

Processema i gruppen är en av orsakerna till att det gäller för som kvalitativ metod i stort gäller for gruppdiskussioner i synnerhet; de resultat framkommer kan inte generaliseras till målgruppen som som helhet. Metoden belyser olika aspekter på ett ämne, kan egentligen men inte ge någon vägledning hur stor andel Sveriges befolkning, om av eller i det här fallet de vuxna konsumenterna, tycker eller så. Ett som exempel på detta är följande: Milj ömärkningen har i de genomförda gruppdiskussionema fått ett stort utrymme i samtalen och blivit hårt kritiserat. Detta kan dock inte användas som belägg för att det finns opinion för att en miljömärkningen skall begränsas eller avskaffas. Dock kan dra man

Bilaga 4 157

slutsatsen ett många problem runt märkningen onekligen är

att av miljömärkningens beskaffenhet.

2.2¶Gruppdiskussionernas genomförande

De tillfrågades att delta i gruppdiskussionema valdes

som slumpmässigt telefonkatalogens Stockholmsdel samt från TEMOs

ur

register över i andra undersökningar tackat till att eget personer som delta i gruppdiskussioner. Ingen dem tillfrågades har dock

av som deltagit i TEMOs gruppdiskussioner tidigare. De personer som ingick i urvalet ringdes intervjuare vid TEMOs telefoncentral.

upp av Utgångspunkten för rekryteringen att både män och kvinnor från

var olika åldersgrupper skulle ingå i Män och äldre över 65 år

grupperna.

oftast är fallet, något svårare att rekrytera än kvinnor, yngre var, som och medelålders.

Sammantaget deltog slutligen 36 i diskussionerna, 15 män och

personer 21 kvinnor. Deltagarna fördelade sig på följande sätt i de olika

grupperna.

Män Kvinnor

18-24 25-44 45-64 65- 18-24 25-44 45-64 65-

Olika .yrkesgrupper och hushållsstorlekar är väl representerade. Många

deltagarna har familj och därmed också stora dagligvaruinköp. av Överrepresentationen kvinnor i speglar det faktum att

av grupperna kvinnorna oftare för dagligvaruinköpen och därmed kanske är

ansvarar

intresserade frågeställningen. Kvinnor är också generellt mer mer av benägna att delta i denna typ av undersökningar.

Gruppdiskussionema genomfördes kvällstid mellan 17.30 och cirka

19.00 den 23 och 24 juni vid Ingenjörsvetenskapsakademin, Grev

Turegatan samt den 1 och 2 juli 1998 vid City Hotel, Slöjdgatan. Två undersökningsledare TEMO delade på uppdraget att leda gruppdiskussionema; Cecilia Svärd och Michael Söderström.

158 Bilaga 4

3¶FRÅN

RESULTAT

UNDERSOKNINGEN

3.1¶Vad är

viktig märkning

TEMO inleder med fråga vad är viktig märkning. grupperna en om som Vilken märkning söker efter när handlar dagligvaror man man

Som utgångspunkt för denna fråga bör hålla i minnet att de olika man typerna av märkning också har mycket olika karaktär. Viss märkning letar du aktivt efter varje gång du handlar Dit hör exempelvis en vara. datummärkningen och ursprungsland när det gäller färskvaror. Även pris studeras ofta vid varje inköp. Undantaget är när du absolut ska ha en bestämd produkt ett speciellt märke, kostnaden. av oavsett "Jag köper alltid Yes, det är det enda diskmedel jag använder. " En del stor av märkningen uppmärksammas dock kanske endast vid förstagångsköp eller sällanköp. Hit hör sannolikt de olika symbolerna

som miljömärkning, rättvisemärkning och kanske också

innehållsförteckning. Efter att ha köpt produkten upprepade gånger känner du till dess karaktär och tittar inte längre på den delen av

märkningen.

Det som nämns först viktig märkning i alla är priset, både som grupper aktuellt pris och jämförpris. Special- och extrapriser nämns inte. Datummärkning både förpackningsdatum och bästföredatum, innehållsförteckning och ursprungsland är också viktigt. Förvaringsråd nämner ingen spontant. Vad gäller symboler olika slag är det av miljömärkningen som nämns. För vissa är den viktig, letar aktivt man efter olika symboler, medan andra att de inte alls bryr sig uppger om den.

Ingrediensförteckning läser man för att få uppfattning

en om varans kvalitet exempelvis mängden kött i korv, frukt i sylt osv, den är men

Bilaga 4 159

också livsviktig for dem med allergiker i hushållet. Denna grupp uppmärksammar också Astma- och allergiförbundets märkning.

Ursprungsland är viktig information flera skäl. Det som nämns oftast av miljöskäl. "Svenska produkter har inte färdats så långt. " Man är nämner också att är skeptisk till hur produktionen av livsmedel ser man ut i andra länder.

Den märkning nämns viktig är i första hand sådan märkning som som idag är obligatorisk och studeras vid varje inköp; som som datummärkning, pris och ursprungsland endast obligatorisk for färsk frukt. Bland den märkning främst uppmärksammas vid som förstagångs- eller sällanköp innehållsförteckningen som särskilt anses viktig.

3.2¶Sakans någon typ av information

Frågan är främst avsedd att leda tankarna till sådan märkning som överhuvudtaget inte förekommer. Den märkning i stället kommer i som fokus är uppgift skall finnas, som brister. I alla grupperna en som men nämns avsaknaden prismärkningen, både vad gäller det aktuella av priset och jämförpriset. "Det finns bara streckkod. " Konservburkar en nämns produkt ofta saknar prismärkning, liksom som en som produkterna i frysdiskar. Någon tycker att det är viktigt att det finns en våg för prissättning frukt och grönsaker i lösvikt, något som egen av inte heller alltid förekommer.

Inom kan nämnas att den bristande prismärkningen i butikerna parentes stod förstasidesrubrik i Svenska Dagbladet dag som den som samma tredje gruppdiskussionen genomfördes. Problemet nämndes dock redan i Ingen refererade heller till tidningsartikeln i grupperna 3 och grupp 4.

Ingrediensförteckning nämns något saknas på exempelvis som som

lösgodis och schampoflaskor. Ingrediensförteckningen också ofta

anses ofullständig, något vi återkommer till. Annan märkning som vara som nämns bristfällig är förvaringsråd. Inte minst gäller detta färska som

grönsaker och frukt.

Några förslag på sådan märkning inte är obligatorisk idag kommer som En sådan är huruvida produkten är testad på djur. Någon önskar upp. också uppgifter huruvida är genmanipulerad. Ursprungsom varan

160 Bilaga 4

märkning på köttär inte obligatoriskt idag, men blir så år 2000. Detta är en märkning som konsumenterna ofta nämner viktig och möjligen som också vill ha på fler produkter än frukt och kött.

3.3 Är

någon märkning onödig

Generellt anser att den märkning står på produkten man som är nödvändig. Ytterst få är beredda att lyfta bort någonting. Även den om inte läses i affären, så behövs den ibland då kommer hem. De man flesta upplever inte heller märkningens omfattning störande eller som ett problem.

"Jag tror att man hoppar över det instinktivt, sånt inte är som man intresserad av. Det spolar bara, det blir någon brus." man sorts Kvinna, 70

"Det har blivit så att sållar, for det är så mycket nog man information att man orkar inte ta del allting. " Kvinna, 30 av

"Man väljer vad vill läsa. " Kvinna, 32 man

"Man utesluter det är för mycket. Det är bra det står, om att om man behöver läsa. " Man, 65

Teoretiskt sett kan naturligtvis sållandet innebära att många hoppar över märkning som är viktig. Detta diskuteras inte ett problem, som inte heller då TEMOs diskussionsledare ställer direkt fråga en om möjligheten att förvillas den omfattande märkningen. Generellt av anser gruppdeltagama att de är fullt kapabla att välja den information de behöver. Någon säger dock:

"Det blir nästan för mycket information, det blir svårt till sig. att ta Sen vet jag inte vad ska ta bort. " Man, 3 7 man

Som onödig märkning nämner några att det står information på samma ytterförpackningen som på själva flaskan eller burken inuti förpackningen. Någon nämner också extrapriser och röda lappar som onödiga därför att de är missvisande. Matrecept betraktas som överflödig information av någon deltagare och miljömärkningen nämns

av några som alltför omfattande, kanske framförallt svårbegriplig. men

Bilaga 4 161

Det är ingen att det idag är obligatorisk märkning kan

som anser som lyftas bort. Även viss märkning kan vara mindre viktig för en

om enskild så är den å andra sidan oerhört viktig för andra. Sådan

person, märkning bestäms producenten är svår att påverka. Då även nya

som av förslag till märkning kommer kan minskad märkning på

upp, förpackningarna knappast betraktas något får gehör i

som som grupperna.

Det skall dock tilläggas att kostnaden för märkning inte diskuteras i

Någon tangerar frågan genom att nämna att en produkt med grupperna.

märkning seriös ut, eftersom den signalerar att sparsam ser mer producenten inte belastar konsumenten med onödiga kostnader. Frågorna hur mycket konsumenten är beredd att betala för

om märkning, eller vilken märkning skulle prioritera om olika typer av

man märkning fick ett synligt pris, ventileras dock inte i grupperna. Denna frågeställning ingick inte heller i ämnet för studien.

3.4¶Är information störande eller svår

någon

att förstå

Vad gäller svårigheter att förstå märkning är de tre mest kritiserade aspekterna innehållsförteckning, datummärkning och miljömärkning. De två förstnämnda är sådan information som de allra flesta söker efter när de handlar. Detta är säkert orsakerna till att man

en av uppmärksammar och kritisk till denna märkning. Eftersom

är mer innehåll och datummärkning betraktas som mycket viktig är det å andra sidan beklagligt den inte bedöms tillförlitlig.

om som

Ingrediensförteckning

Innehållsdeklarationen karaktäriseras flera som snårig, med svåra

av

exempelvis benämningama på olika färg-, smak- eller termer, som konserveringsämnen. Ibland betraktas innehållsdeklarationen som direkt vilseledande.

"Det kan del utländska som det är svårt att förstå,

vara en varor

där det står på annat språk. Man är vid ett visst upplägg, det

ett van

svenska, där det är mest kommer först. På utländska varor

som av

kan det komma i värsta oordning, det blir jobbigt att titta på."

Kvinna, 26

162 Bilaga 4

"Alla de här E har ingen aning vad det är. " Kvinna, 30 man om

"Ibland kan det stå att det finns spår ett ämne, ibland gör av men det inte det, t med hasselnötter. Det står nougat, i det

ex men finns

ju nötter. " Kvinna, 26

"Jag känner någon som är mjölallergiker, då blir det svårt. Det står

emulgeringsmedel eller förtjockningsmedel, det är ju mjöl." Man,

"I sylt till exempel, jruktmängden är 35 per 100 Om jag gram. köper hallonsylt vill ju inte jag att fruktmängden ska apple vara Sånt kan jag reta mig på, kringgår... " Kvinna, 35 att man

Datummärkning

Datummärkningen kritiseras för sin otydlighet, både till utformning och innehåll.

"Himla otydligt när de stämplar eller trycker datum. Rödbetor till exempel kan ha en flärp med en pappersremsa ligger över. I som och med att man öppnat förpackningen försvinner datumet. " Kvinna, 44

"Ibland står det 981022, ibland står det 221098. Vissa datum undrar man ju åt vilket håll det är. Speciellt det står 0912, är det om september eller december " Kvinna, 30

"Sen kan det ju stå andra siffror i datumet, kanske är deras som referensnummer eller något. Det är lite dijjñist ibland. " Kvinna, 44

"Bäst före och sista förbrukningsdag, vad i ligger skillnaden När blir förgiftad " Kvinna, 35 man

"Går det att äta när färbrukningsdagen är några âr framåt i tiden " Kvinna, 26

"ll/Ijölk kan ju klara sig i vecka efter sista datum. " Man, 60 en

Bilaga 4 163

"Något jag saknar är att jag skulle vilja veta hur länge man

som kan ha förpackningen öppen och produkten håller sig fräsch." Kvinna, 44

Miljömärkningen

Det miljömärke som oftast nämns i diskussionen är Svanen, följt av Falken/bra miljöval och Kravmärkning. Världsnaturfondens panda nämns också miljömärkning, fast den inte är det. Några nämner

som en också särskilda märken för miljövänliga produkter som Konsums Änglamark och Skona.

Miljömärkningen sådan är välkänd för nästan alla gruppdeltagare

som och flera de vill köpa miljövänligt, priset är rimligt. Ändå

uppger att om säger många att de inte bryr sig att studera miljösymbolema på

om dagligvaror. Orsaken är hos några ointresse, men vanligare är en skepsis till miljömärkningens tillförlitlighet och en stor osäkerhet vad gäller innebörden olika märken. Ingen i de olika grupperna kan

av

vad exempelvis egentligen står för. uppge svanen

"I och med att det är svan räknar man med att det är godkänt

en

och ofarligt eller i allafall mindre farligt. " Kvinna, 44

"Jag uppfattar i allafall att det är nedbrytbart när det är märkt med

en svan. " Man, 65

"Svanen, är inte EU inblandat där Sen finns det ju E U-blomman. "

Man, 38

Man beskriver miljömärkningen förvirrande och är osäker på om

som den innebär någon garanti eller att miljövänligheten kontrolleras utifrån. En del företrädesvis män anser också att miljömärkningen är ett försäljningstrick.

"Jag tittar aldrig på miljömärkningen, den är en ayungel. Det står

att det är bra miljöval, så är det inte det egentligen. Det

men sen

kanske är bra framställt, har det ju rest hur långt helst

men sen som

och hit och dit, så i slutändan spelar det ju ingen roll. " Kvinna, 28

"Det är bättre att köpa svenskt med tanke på transportsträckor. "

Kvinna, 44

"Man upplever att det är väldigt urvattnat. " Man, 37

164 Bilaga 4

"Om det står för något är det ju bra, men det är tveksamt. " Man, 30

"Jag upplever att de där märkena står för att vi ska köpa dem, sen om varan är bra eller inte... Det är ett säljargument. " Man, 37

"Vad är miljövänligt, maten eller produktionen " Man, 46

"Det brukar jag tänka på när jag åker förbi antroposoferna vid Södertälje, precis bredvid motorvägen odlar de sitt vete. Dom har nog inte sprutat på något, men det går förbi tusen bilar dagen om där. " Man, 46

Få tycker att det är angeläget eller önskvärt att slopa miljömärkningen. Flera tycker dock att den behöver begränsas. "Det finns kanske 10-15 olika miljömärkningar. Hur miljövänligt är det" Man, 46

"Jag skulle vilja sållade bland alla den miljömärkning. Det att man finns ju jag vet inte hur många märken och alla är ju inte lika bra. Det finns gradskillnader inom den här märkningen också. Det är lätt att bli lurad, att tror att bara för att det står miljömärkning man på är det miljövänligt, det behöver det ju inte Varför ska det vara. behöva finnas så många " Kvinna, 35

"Nu för tiden är det ju till och med miljömärken på Klarinförpackningar. Allt verkar ju vara så miljövänligt. " Kvinna, 44

- Varukorgen

För att göra diskussionen levande och konkret, använde TEMO mer en varukorg med produkter som deltagarna fick samtala om. Varukorgen innehöll följande produkter.

Bröd i lösvikt Förpackad formfranska Äpple i lösvikt Ekologisk mjölk, Kravmärkt Konservburk med kastanjepuré, engelsk och fransk märkning Förpackat kött märkt med ursprungsland

Kaffe märkt med rättvisemärkning

1999:7 Bilaga 4 165 SOU

Maskindiskmedel märkt med bra miljöval och vamingstext 0

Vitt och dekorerat toalettpapper märkt med Svanen 0

Hudlotion märkt med Astma- och allergiföreningens symbol 0 Diskussionen de olika produkterna bekräftar till stor del det som

runt redan nämnts. Nedan redovisas del resonemang och citat.

en

Bröd i lösvikt

Gruppdeltagama konstaterar att märkningen av brödet inskränker sig till priset och i bästa fall någon form av innehållsförteckning. Detta tycks dock inte upplevas något problem. Man använder i stället

som sina sinnen För att få infonnation om brödet.

"Det där brödet ska jag ha, bara. " Kvinna, 26

"Det är färskt och går åt fort. " Man, 65

"Jag förutsätter att det är dagsfärskt. Det känner man ju när man

plockar det i påsen. " Kvinna, 44

ner

"Brödet är ju varmt, då är det färskt. " Man, 56

"Det luktar så gott. " Man, 37

"Det brukar ju stå rågbullar, kruskabröd, det låter ju nyttigt."

Kvinna, 44

Förpackad formfranska

Även vad gäller förpackat bröd använder man sina sinnen genom att klämma på brödet. Bakningsdagen nämns som viktig information.

i lösvikt

Äpplen

endast märkning pris, och ursprungslund. Även här Frukten har om sort

deltagarna de ersättning för märkning använder sina uppger att som sinnen; luktar, tittar och klämmer. Här har man dock en del kritik att framföra mot märkningen. Många nämner oro för besprutning.

"Hur besprutad är frukten Det är ju svårt att se. " Kvinna, 35

166 Bilaga 4 1999:7 SOU

"Det är ju helt andra premisser i många ursprungsländerna vad av gäller besprutning. " Man, 43

"De ju ofta fina ut därför att de är besprutade. " Man, 56 ser

"Det är dålig märkning på exotiska jrukter. " Man, 65 av namnen

Även morötterna är Kravodlade, från om men Spanien, så köper man ju hellre de som är från Mälardalen, med tanke på transporterna. Det är viktigare att köpa närodlat än Kravodlat. " Man, 38

Ekologisk mjölk, Kravmärkt

Flera köper ekologisk mjölk, ibland på initiativ sin fru eller barnen. av Detta tycks vara ett omtyckt bidrag till att handla miljövänligt, en produkt som flera deltagarna litar på, även de i övrigt kan av om vara skeptiska till miljömärkningen. Flera säger dock de att inte kan tänka sig att köpa ekologiska produkter, så länge de är dyrare.

Någon nämner problemet att de äldsta datumen på mjölken ställs längst fram och term på förpackningen uppmärksammas: en

"Vad är lågpastöriserad Antingen är den pastöriserad eller också är den inte. " Kvinna, 49

Konservburk med och fransk

kastanjepuré, engelsk

märkning

Nästan ingen, förutom ett sett produkten tidigare, par personer som klarar av att identifiera vad konservburken innehåller, eftersom all text är på främmande språk. Andra kommentarer:

"Det är ju jobbigt att när inte vet hur ska tillaga det, man man när det inte står på förpackningen. " Man, 38

"Prismärkningen sitter över datummärkningen. Det kanske

är strategiskt. " Man, 30

Bilaga 4 167

Förpackat kött märkt med ursprungsland

I de två första det förpackade köttet fläskfárs, i de två grupperna var sista skivat nötkött. Den spontana reaktionen i grupp nummer ett är att hela produkten är ointressant "Fläslgärs köper jag aldrig Detta är sannolikt räddningen för de flesta försöker sätta sig i olika som produkters egenskaper, att vissa automatiskt är ointressanta och varor därför försvinner från granskningen omedelbart.

Datummärkning och ursprungsland mycket viktig märkning nämns som för kött. Frigolitförpackningen nämns som slösig och inte miljövänlig.

Kaffe med rättvisemärkning

Rättvisemärkningen känner del deltagare igen. I tycker en en grupp flera att denna märkning kanske väger tyngre än miljömärkningen, "Det här är något jag skulle kunna tänka mig att kapa. " Andra är lika skeptiska till denna märkning som till miljömärkningen.

"På miljösidan har märkningen redan tappat sin spets. Det finns en risk medför många beteckningar och märken. " Man, 56

Maskindiskmedel märkt med bra miljöval" och

varningstext

De flesta lägger märke till att produkten är bra miljöval. Vamingssymbolen inte så många spontant på. När TEMOs reagerar gruppledare påpekar dess existens, vet alla vad det är. En deltagare kan till och med rabbla utantill vad står i vamingstexten utan att upp som titta efter.

En viss förvirring uppstår vad gäller ett datum som är tryckt på förpackningen. Uppgifter dosering och hur länge produkten räcker om är också bristfällig, anser flera. "Har datumet gått ut? Har diskmedel bäszföre-datum Är det inte förpackningsdatum Ibland inte vilket det är. " Ordväxling vet man

"Jag skulle vilja veta hur mycket tvätt jag kan tvätta med paketet. Det hel ekvation att räkna ut hur mycket går åt och hur är en som länge det räcker. " Kvinna, 35

168 Bilaga 4

"Alla diskmedel är ju miljömärkta. Vad är det för kriterier" Kvinna, 61

Vitt och dekorerat toalettpapper märkt med

svanen

Produkten har också producentsymbol, ett lamm, flera fastnar en som för. På omslaget är tryckt så kallad miljöfakta, med mikroskopisk text.

"Svanmärkt, lammärkt. Vad står lammet för Att det mjukt" är Kvinna, 70

"Är det här så miljövänligt då, det när är tryckt med färg och blekt Kvinna, 44

"Små dumma blommor. Miljöfakta jag inte skulle som komma på att läsa i butiken. Utan glasögon kan jag inte läsa det. " Kvinna, 70

"Man kan inte läsa det här. Det har de gjort med flit. " Man, nog 35

"Det inte miljövänligt ut, fast det är miljömärkt. " Kvinna, ser 58

"Hur kontrollerar jämförpriser på toalettpapper " Kvinna, man 28

Hudlotion märkt med Astma- och

allergiföreningens

symbol, dansk text

Produkten heter Neutral och förpackningen har också en neutral framtoning i beige färg, utan stora åthävor. Detta väckte olika reaktioner hos gruppdeltagama, reaktioner visar inte bara som att märkningen sänder information produkten, om utan också

förpackningen och utformningen.

"Den här produkten är säkert bra, de har inte satsat så mycket på förpackningen. Den ser seriös ut. " Kvinna, 26

"Den tråkig ut. " Kvinna, 30 ser

"Hela förpackningen visar det här något

att är miljövänligt och

jättefint. " Kvinna, 24

Bilaga 4 169

"Det står att den är P VC-jri. Tänker man på det i afären Det är tiden saknas, jag har inte tid att stå och titta på alla de här som sakerna när jag handlar. Jag går på det är känt för mig. " som Kvinna, 35 "Den här skulle jag inte köpa. Det står för mycket och det står inte på svenska. Jag pratar bara svenska och kan bara läsa svenska. När det inte står på svenska orkar jag inte läsa. " Kvinna, 28

"PH 5,5, det är gränsen för vad fiskarna klarar i sjöarna. Är PHvärdet lägre i vattnet där fiskarna. "

3.6¶Andra informationskällor för

dagligvaror

TEMO ställde frågan deltagarna brukar använda några andra källor om än märkningen för att få information om dagligvaror. Inforrnationskällor nämns de flesta är reklamutskick från som av

dagligvarubutikema och TV-reklam.

"Det är kul med reklam på T Och så behöver man inte söka upp den, utan den får Jag blir ju matad, men jag tar bara den mat man. jag behöver. " Kvinna, 44

"Det är för mycket reklam. " Kvinna, 40

"Det går åt mycket träd till all reklam. " Man, 60

Flera i varje har använt pristerrninal och har positiva grupp erfarenheter av detta.

"Ibland jñmgerar den, ibland år den funktion. Annars är den ur OK. " Man, 56

"Det är barnens favoritgrej. " Kvinna, 26

"Det går väldigt enkelt, lätt och fort. " Kvinna, 58

Andra är mindre entusiastiska:

"Vad är det " Kvinna, 70

170 Bilaga 4

"Det är väldigt många inte förstår sig på den. " Kvinna, 58 som

"Man kan använda pristerminal hittar dem. Det inte om man finns så många i afären. " Kvinna, 44

"Det vore bättre priset stod på produkten. " Kvinna, 30 om

Flera i grupperna också att de läser artiklar i dagspress och uppger särskild fackpress dagligvaror. Några i har varit om grupperna ute Internet och studerat möjligheterna att köpa dagligvaror den vägen. Flera har också anhöriga eller vänner prövat. För många är dock som Internet inget tänkbart alternativ, främst på grund att föredrar av man att gå i affären och få en egen upplevelse av varorna.

"Jag vill gå där själv och titta och peta och känna på och välja. Nej, det skulle aldrig falla mig in att använda Internet. Jag skulle kunna tänka mig Internet för basvaror, det släpar hem varje vecka, man hushållspapper, toapapper och mjölk Men sen skulle jag vilja gå till ajfären för att känna och klämma på fukten och läsa på korvarna. Och impulskopen, de här roliga sakerna. " Kvinna, 44 nya

Deltagarna är även på andra sätt skeptiska till denna form inköp. av Märkningen är inte särskilt utförlig, utan består i pris och stort sett av förpackningsuppgifter. Det finns en misstänksamhet mot märkningen och huruvida man skall få riktig leverans en av varor.

"Vad är det för Corn F lakes får Det blir kanske inte den man som jag vill ha. " Kvinna, 33

"Två kilo potatis, hur den ut när den kommer hem " Man, 35 ser

"Oerhört opersonligt och oerhört tråkigt. " Man, 65

"Min kompis handlade på Internet och så åkte hennes kille och hämtade Sjuttiofem procent grejerna det pris på. varorna. av var fel Hon var inte glad. " Kvinna, 28

3.7¶Morgondagens märkning

Då TEMOs gruppledare tar möjligheten att lägga över del upp en av märkningen på exempelvis pristerminal är reaktionerna entydigt negativa. Man vill ha märkningen på produkten.

Bilaga 4 171

"Bökigt " Kvinna, 33

"Då skulle det behövas en terminal vid varje hylla. " Kvinna, 44

"Det är ju inte bara vid köpägonblicket man behöver information, utan när kommer hem kan man ju till exempel fündera över vad man är i varan. " Man, 65 som

"I terminalen vill man ha snabb information, som priset. Annan information vill ha på produkten. " Kvinna, 30 man

"Hur många orkar gå in i affären med mer än ett barn och hålla på med det " Kvinna, 28

Att lägga över märkning på Internet betraktas som än mer orealistiskt, då många inte har tillgång till eller kan använda dator. Några gruppdeltagare kan tänka sig att läsa Internet, för att få djupare mer information. Pristerminaler och Internet betraktas i bästa fall som komplement, märkningen skall finnas på produkten. Internet och men så kallade servicelinjer nämns också som ett gott alternativ för dem inte har möjlighet att gå till butiken, exempelvis för sjuka eller som rörelsehindrade.

Flera gruppdeltagare nämner möjligheten att sätta upp skyltar i butikerna över olika typer märkning och innehållsbeteckningar, med av förklaring av vad de betyder.

"Sätt listor i butiken. Vad är Svanmärkning, vad år E121" upp Man, 38

"Det här med symboler, det har jag faktiskt väntat ska sätt att man i varje butik vad det betyder på ett överskådligt sätt. Det ska upp kunna kräva när det finns så många sorter. " Kvinna, 49 man

Någon nämner också möjligheten att sortera varorna efter märkning, att exempelvis ha Kravmärkta produkter på särskilda hyllor. som Samtidigt konstaterar att detta försvårar jämförelser med samma person andra varor, exempelvis vad gäller pris.

l 72 Bilaga 4

3.8¶Påverkan och inflytande

I de flesta grupper är man eniga om att det stora inflytandet från konsumenten ligger i valet.

"Man påverkar ju mycket själv, man väljer ju. " Kvinna, 70

"Jag använder olika butiker beroende på vad jag vill ha. Har de

dålig frukt går jag någon annanstans. I stället för att gå och säga

till, det orkar jag inte. " Kvinna, 39

Flera har försökt påverka att tala direkt med butiken eller

genom producenten när någonting fungerar dåligt. Det anses lättare att påverka i mindre butiker än i de stora. Någon har också bojkottat butiker eller produkter helt och hållet. Det är främst dessa tre sätt att påverka som känns tänkbara for gruppdeltagama; val, samtal med butik/producent och möjligen bojkott. De flesta känner till att det finns konsumentorganisationer och butiksråd, men ingen är intresserad av att delta i sådana.

Intresset för kollektiv agerande genom deltagande i föreningar eller organisationer har generellt minskat, så även när det gäller konsumentorganisationer. Detta speglas i gruppdeltagamas ståndpunkt. Många lever också ett hektiskt liv med arbete, familj och helt andra fritidsintressen än konsumentfrågor.

Bilaga 4 173

4¶SAMMANFATTNING

En viktig utgångspunkt i diskussionerna är att märkning inte är en fråga

upptar konsumenternas energi och intresse dagligen. Märkningen som existerar, stora delar den information märkningen innehåller

men av sållas bort konsumenten. Man studerar den märkning man är i behov

av

beroende på individuella behov, köpsituation och typ av vara. av, Märkning är intressant för vissa grupper, exempelvis

som allergimärkningen för allergikema, är fullständigt ointressant för andra. Märkningen fläskfärs är ointressant om du bara köper nötfärs. Pris eller innehållsförteckning på olika typer av flingor fäster du inget avseende vid du endast vill ha Kellog°s Corn Flakes. På samma sätt

om är viss typ märkning endast intressant vid förstagångs- eller

av sällanköp. Dit hör exempelvis innehållsförteckning och miljömärkning. När du väl studerat märkningen och jämfört med andra produkter,

noga fortsätter du att köpa den produkt du valt, utan att studera märkningen. Detta sållande information är sannolikt ofrånkomlig. Även

av om märkningen minskade i omfattning, skulle säkert ingen uppmärksamma all märkning produkt eller märkningen på alla produkter.

på en

Att märkningen inte står överst på agendan över intressanta frågor eller utnyttjas maximalt betyder inte att märkningen upplevs som ointressant eller oviktig. Generellt visar gruppdeltagama stor uppskattning vad

en gällde märkningen företeelse. Märkningen behövs och är en god

som vägledning. Det är ytterst få uttryck för att märkningen

som ger generellt är för omfattande. Även viss typ märkning inte är

om av intressant för själv, så accepterar man att den kan vara mycket viktig

en för andra. Många också att märkning på en speciell produkt

anser som eller vid ett särskilt inköpstillfälle upplevs som ointressant, kan vara intressant typ produkt eller vid ett annat köptillfálle.

en annan av Man sig fullt kapabel att själv sålla i den omfattande märkningen.

anser Den enda märkning överhuvudtaget nämns som överflödig är

som sådan producenten för, exempelvis recept. Möjligen kan

som ansvarar

tänka sig att begränsa antalet märken inom miljömärkningen. man Eftersom de etablerade miljömärkena är få, kan detta tolkas som att flera symboler används producentema också räknas till

som av miljömärkningen och skapar en viss förvirring.

174 Bilaga 4

De allra flesta vill ha möjlighet att läsa produkten på förpackningen, om i affären eller hemma. Att förlägga märkningen till terminaler eller

Internet anser i stort sett ingen bra lösning. Möjligen kan som en man tänka sig att använda dessa media för fördjupad information. Internet eller servicelinjer är främst intressant för dem inte kan sig till som ta affären.

Den märkning man saknar är inte i så stor utsträckning nya

infonnationsområden, utan snarare en mer begriplig beskrivning

av

befintlig märkning som ingredienser och miljömärkning. I den mån

sådan inte får plats på förpackningen att den bör finnas på anser man skyltar i affären.

Några aspekter på den befintliga märkningen får kritik. Prisuppgifter

saknas ofta. ingrediensförteckningen betraktas snårig och ibland som otillförlitlig och missvisande. Datummärkningen inte heller helt anses tillförlitlig. Märkningen med innehåll och datum är mycket viktig för alla. ingrediensförteckningen är dessutom ibland livsviktig, någon i om familjen är allergiker. Att innehållet beskrivs riktigt och kan att man erhålla förklaringar till olika beteckningar utan alltför mycket krångel har därför hög prioritet.

Miljömärkningen är en fråga som engagerar många. Flera uttrycker intresse för att köpa miljömärkt och gör också så. Detta gäller inte minst de högskoleutbildade deltog i Däremot som grupperna. är män och kvinnor, och gamla och kanske också

unga miljöengagerade och icke miljöengagerade relativt eniga i sin på miljömärkningen. Den

syn är svår att få Man vet inte vilka symboler grepp om. som representerar en objektiv kontroll och vilka inte gör det. Vad betyder som Vmiljösymbolema Är produkten eller produktionen Är

miljövänlig

kanske den sträcka produkten färdats viktigare miljöaspekt hur en än varan producerats Flera män i är direkt avvisande och grupperna anser att miljömärkningen är ren geschäñ. Intresset för idén med

miljömärkning eller exempelvis rättvisemärkning finns, många är

men frågande inför hur symbolerna fungerar i praktiken.

Alla anser att påverkar märkningen bäst man genom att agera individuellt. Man talar med butiken eller producenten och framför allt

påverkar man genom att välja eller välja bort produkter och butiker. Om detta är alla eniga, ingen kan tänka sig gå med att i någon

organisation för att påverka märkningen.

Bilaga 4 175

Märkningen är viktig i ett samhälle där avståndet mellan producent och konsument är stort. Deltagarna i gruppdiskussionema är för en bibehållen omfattande och gärna utvecklad märkning. Märkningen har dock i denna studie inte ställts i relation till kostnaden. Hur mycket är konsumenten i realiteten beredd att betala för att få märkning eller

omvänt; är beredd att avstå från märkning om priset på snarare man

sänks Om konsumenten är tvungen att prioritera, vilken del av varan märkningen väljer hon då För att studera denna typ av frågeställningar kan andra analysmetoder användas.

En intressant iakttagelse är att när konsumenten kommer något närmare produktionen, uppenbarligen upplever att man gör med

som man butiksbakat bröd, är beredd att släppa sina krav på märkning

man ganska omgående. Lukt, känsel och syn ersätter då informationen från märkningen. Bromma 1998-08-14 TEMO AB

Cecilia Svärd Michael Söderström

176 Bilaga 4

Bilaga

T-14335

Cecilia Svärd Bromma 1998-06-24

Intervjuguide för undersökning om konsumentinformation

De produkter vi ska prata är dagligvaror, dvs livsmedel,

om hygienartiklar, kemisk-tekniska artiklar, förbrukningsvaror olika

av slag. Vi ska i första hand diskutera märkning, dvs sådan information om produkter som finns produkten eller precis bredvid produkten i affären.

Vad tycker ni om märkning, har ni några spontana synpunkter

a Vilken typ av information tycker är viktg när köper

dagligvaror

b Vilken typ av information brukar söka efter när ni kommer till

affären

Innehållsdeklaration

Förpackningsdatum

Bästföredatum

Förvaringsråd

Ursprungsland

Miljömärkning

Vamingstext

Pris/ streckkod

c Brukar ni sakna någon särskild typ av information

d Tycker ni att någon information är onödig eller störande

Är någon information särskilt lätt eller svår förstå e att

2. Varukorg frukt, mjölk, kött, bröd, kaffe, konservburk, shampoo, maskindiskmedel, toapapper

Bilaga 4 177

a Brukar ni titta efter..

Saknar ni...

Innehållsdeklaration

Förpackningsdatum

Bästföredatum

F örvaringsråd

Ursprungsland

Miljömärkning

Vamingstext

Pris/ streckkod

b Vad tycker ni om informationens utformning

c Tycker ni att någon information är onödig

d Är någon information särskilt lätt eller svår förstå

att

e Finns det information som kolliderar, ger motsägelsefulla budskap

3. Andra informationskällor

a Känner ni till andra informationskällor/tekniska hjälpmedel för att få information om

dagligvaror

b Har ni använt någon inforrnationskälla/tekniska hjälpmedel

annan for att får information

om. dagligvaror än märkning exempelvis pristerminal, intemet I så fall vilka

c Hur fungerade det

d Vilken typ av information har ni hämtat då

Innehållsdeklaration

Förpackningsdatum

Bästföredatum

Förvaringsråd

Ursprungsland

Miljömärkning

178 Bilaga 4

0 Vamingstext 0 Pris/ streckkod

e Vad tycker informationens utformning

om

f Är informationen lätt eller svår att förstå

g Tycker att de olika informationskälloma kompletterar varandra ett bra sätt eller

"kolliderar informationen, ger motsägelsefulla budskap

h Om ni inte använt tekniska hjälpmedel, kan ni tänka er att använda sådana

4. Morgondagens märkning

a Tycker att märkningen dagligvaror skulle kunna ersättas med

av information på annat

sätt

b Vilken del av märkningen i så fall

Innehållsdeklaration

Förpackningsdatum

Bästföredatum

Förvaringsråd

Ursprungsland

Miljömärkning

Vamingstext

Pris/ streckkod

Vilken informationskälla/tekniska hjälpmedel skulle du vilja c typ av använda

5. Påverkan och inflytande

a Har någon av er varit aktiva när det gäller frågor om märkning Har ni exempelvis ringt

Konsumentverket, talat med butik/leverantör, ingått i butiksråd/konsumentorganisation,

bojkott

Bilaga 4 179 b Skulle vilja ha större möjlighet att påverka märkningen I så fall, på vilket sätt

Bilaga 5 181

Konsumenters på konsumentinfonnation

syn -

samarbete mellan 97: l 3 och

utredningen In Kooperativa Konsumentgillet

1 och för

Bakgrund utgångspunkter enkätundersökningen

Den 18 december 1997 tillsatte regeringen särskild utredare för att

en analysera existerande problem och omfattningen av dessa när det gäller märkning och annan konsumentinfomiation dagligvaruområdet. Enligt kommittédirektiven skall utredaren också föreslå vilka principer som bör beaktas vid utformningen av information om och märkning

av dagligvaror. Härutöver skall utredaren föra en dialog med konsumenter och deras företrädare samt andra intressenter samt genomföra

en undersökning kring hur konsumenterna uppfattar märkning och annan konsumentinfonnation. Inom ramen för uppdraget har utredningen i samarbete med Kooperativa Konsumentgillet genomfört enkät-

en undersökning om konsumenters syn på märkning av dagligvaror.

Konsumentgillet som bildades år 1907 är en ideell förening som verkar för utökade och starkare konsumenträttigheter.

182 Bilaga 5

2¶Undersökningen

2.1¶Syfte

Syftet med enkätundersökningen är att skaffa utredningen bild

en av hur vissa konsumenter uppfattar märkning av dagligvaror. Särskilt bör dessa konsumenters inställning till och förståelse av den förpackningsmärkning finns i dag inom dagligvaruhandeln

som belysas.

2.2¶Metod

Undersökningen omfattar tre olika slags dagligvaror; livsmedel, hushållskemikalier och hygieniska produkter. Utredarens sekretariat har utarbetat två typer enkäter med frågor om märkning av dessa

av produkter. I samband med att Konsumentgillet har genomfört vissa föreningsaktiviter i del butiker har dessa enkäter presenterats för och

en besvarats av konsumenter i dessa butiker. Totalt 1042 personer har deltagit i undersökningen.

Enkätundersökningen har genomförts i femton orter se bilaga l. Ortema är geografiskt spridda mellan länen och varierar i storlek. Dominerande är dock gruppen med orter i Stockholms län. Målgruppen omfattar med varierande ålder och kön se bilaga 2. Den

personer dominerande åldersgruppen utgörs av personer 61 år eller äldre 38 % av de tillfrågade.

3 av enkätsvaren

Sammanställning

De två enkätema består av ett antal frågor med ett antal svarsalternativ

de tillfrågade har att välja mellan. Vid besvarandet av vissa frågor som ges de tilltalade även möjlighet att ange sina egna svar i s.k. öppna svarsalternativ. Enkätsvaren har sammanställts och redovisas nedan i löpande text. I bilaga 3 ges en närmare presentation av varje enskild fråga med Resultaten presenteras också grafiskt.

svar.

l

I Bilaga 5 183

l

3.1¶Livsmedel

Vid sammanställning av enkätsvaren framkommer att 95 procent de av 529 personer som besvarat enkäten livsmedel läser när de gör om sina inköp informationen förpackningarna. Av dessa är det 27 procent som alltid läser informationen, 51 procent läser den ibland som samt 17 procent som endast läser information vissa produkter så om som köttprodukter, charkuterivaror, mejerivaror, bröd samt halvfabrikat av typen konserver och djupfrysta produkter. Bara tjugonde var tillfrågad 5 % att han/hon aldrig brukar läsa informationen. svarar Majoriteten de tillfrågade svarat att de läser informationen av - som på förpackningarna läser sådan information har med - som varans hållbarhet att göra. Totalt 90 procent de tillfrågade läser bäst-före av datum och sista förbrukningsdagen och 66 procent läser information om forpacknings- eller bakdag. En stor andel av de läser dessutom ingrediensförteckning 54 % av de tillfrågade och information om ursprungsland 52 % av de tillfrågade. Av de tillfrågade 47 uppger procent att de läser tips, råd/recept och 43 procent att de läser förvaringsanvisningen. Ungefär var tredje svarar att han/hon brukar läsa miljöinformationen 33 %. Av dessa 33 är procent könsfördelningen så att 37 procent av de tillfrågade kvinnorna och 25 procent av de tillfrågade männen läser sådan miljöinfonnation. Av de som tillfrågats är det 89 procent uppfattar som datummärkningen som obligatorisk. Av materialet framgår vidare att 63 procent de tillfrågade tror att information ursprungsland är av om obligatoriskt, 66 procent tror att tillverkningsdagen måste framgå på

förpackningen och 68 procent tror att ingrediensforteckningen måste

vara utsatt på förpackningen. Näringsdeklarationen är den information av de givna svarsalternativen som minst antal 41 % tillfrågade tror är obligatoriskt att informera om. Hela 73 procent av de tillfrågade känner till att KRAV-märkt en produkt är framtagen med officiellt godkända ekologiska produktmetoder. Vad gäller Demeter-märkt produkt så är det endast en 2 procent som känner till att även sådan produkt är framtagen med en ekologiska produktmetoder. Nästan hälften de tillfrågade 49 % tror av att ett livsmedel märkt med varumärket Ãnglamark officiellt är en godkänd ekologisk produkt och ñärde tillfrågad 25 % tror att var symbolen Gröna Nyckelhålet står för att produkten är ekologiskt framtagen. Enligt utfallet av denna fråga har de tillfrågade kvinnorna mer kunskaper om ekologiskt odlade livsmedel än männen diagram

se

3 B i bilaga 2. När det gäller exempelvis KRAV-märket så är det 82 procent av de tillfrågade kvinnorna i åldrarna 15-20 år tror att det som

Bilaga 5

rör sig ekologiskt producerad produkt, medan endast 44 procent om en männen i ålderskategori svarar samma sak. av samma Ungefär tre fjärdedelar 76 % de tillfrågade uppger att de av vanligtvis far den information som de behöver. De personer som svarat att de vanligtvis inte får den information som de behöver 6 % uppger att de saknar information ursprungsland, ingredienser, om

tillverkningsdag, miljöinformation och information om pris. Några av

de svarande nämner också att de saknar information om källsortering, eventuell bestrålning, eventuella tillsatser och s.k. rättvisemärkning. Av de tillfrågats är det 18 procent svarar att de inte har någon som

uppfattning i frågan.

En stor del de tillfrågade 65 % är nöjda med den information av erbjuds på förpackningarna i dag och vill inte ersätta den med som konsumentinformation. Endast 13 procent att de anser att annan svarar information på förpackningen kan ersättas med annan konsumentinformation t.ex. hyllkantsmärkning och/eller med som information från frågeterminal i butiken. en En vill komplettera nuvarande information med annan grupp broschyrer eller alla alternativen i kombination med nuvarande information på förpackningen. Var femte person 22 % svarar att han/hon inte har tagit ställning i frågan. Enkäten innehåller även tre påståenden som den tillfrågade skall ta

till. Den tillfrågade har graderad skala mellan ställning en -

svarspolema instämmer helt 1 och instämmer inte alls 5 möjlighet att gradera sin inställning till de olika påståendena. Påståendet på förpackningen brukar vara lätt att

"Informationen

förstå" uppvisar ett medeltal på 2,32. Detta är ett medeltal som anger att ett större antal de tillfrågade sig kunna identifiera sig med av anser instämmer helt än svaret instämmer inte alls. Variationema svaret mellan olika kön och åldrar är inte nämnvärd. 18 procent av de tillfrågade att de instämmer helt i påståendet och 4 procent att de svarar inte alls kan instämma i det. Påståendet "Man kan lita på den information som står på förpackningarna" uppvisar ett medeltal på 2,51. Det här resultatet innebär dem tillfrågades instämmer lika många i att av som svarsaltemativet instämmer helt alternativet instämmer inte som alls. Inte heller här är Variationema mellan könen stora. Kvinnor i åldrarna 15-20 år har resultatet 2,3 och männen i samma kategori har resultatet 2,5. Kvinnor i åldrarna 15-20 år har resultat som samma kvinnorna i den äldsta kategorin, d.v.s. 2,3. Den grupp som har lägst medeltal är kvinnor i åldrarna 46-60 år 2,5, medan den som har grupp högst medeltal är män i åldrarna 46-60 år 3,0. Ungefär var tionde

Bilaga 5 185

tillfrågad 12 % svarar att de instämmer helt i påståendet, och bara var tjugonde 5 % att de inte alls gör det. svarar Påståendet "Det är för mycket information på förpackningarna uppvisar ett medeltal på 3,12. Detta innebär att majoriteten av de tillfrågade instämmer inte alls. Ungefär var fjärde tillfrågad svarar 26 % säger att de inte alls kan instämma. Här märks en skillnad mellan könen då medeltalet från kvinnor mellan 15-20 år är av svaren 3,3, medan medeltalet av männens resultat är 2,7. Skillnaden mellan generationerna är inte nämnvärt stor. Resultatet for kvinnor 61 år eller äldre kan jämföras med ovannämnda resultat för de yngsta kvinnorna. Att så samtliga resultat ligger på över 3,0 betyder att de flesta gott som är nöjda eller önskar sig information än vad de erhåller i dagsläget. mer Av de tillfrågade svarar 15 procent att de instämmer helt i påståendet.

3.2¶Hushållskemikalier och hygieniska

produkter

Vid sammanställning enkätsvaren framkommer att 94 procent av de av 513 har besvarat enkäten om hushållskemiska och personer som hygieniska produkter läser när de gör sina inköp informationen - förpackningarna. Av dessa är det 31 procent som alltid läser informationen, 51 procent som läser den ibland samt 14 procent som endast söker information vissa produkter så som information om om tvättmedel, hårprodukter, rengöringsprodukter, kosmetika, tvål, färg, diskmedel, hushållspapper, utländska varor och för dem okända eller Endast 6 procent de svarande uppger att de aldrig läser nya varor. av

förpackningsinfonnationen.

Totalt 70 procent de tillfrågade uppger att de läser information av har med dosering att göra. En betydande del av de som varans tillfrågade att de läser bruksanvisning 62 % och vamingstext uppger 53 %. Härutöver 42 procent de tillfrågade respektive anger av 45 procent de tillfrågade att allergiinformation respektive av miljöinformation är sådan information som de har for vana att läsa. Av de tillfrågats hela 82 procent att de känner till att som uppger Svanen är ett miljömärke. Varannan av de tillfrågade 50 % tror att Bra miljöval/Falken är ett miljömärke men endast 7 procent känner till att EU-Blomman är ett miljömärke. Mer än var tredje person 38 % tror att det miljöprofilerade varumärket Skona är ett miljömärke. Härutöver är det många av de tillfrågade som tror att Pandan 20 %, Returpilarna 15 % och Svalan 12 % är miljömärken.

7 19-0257MärkVäl

186 Bilaga 5

Av som tillfrågats anser 46 procent att vamingssymboler/texter på förpackningarna är så placerade att de omedelbart upptäcks. Nästa var tredje tillfrågad 32 % att de tycker att svarar vamingssymbolema/textema brukar vara placerade ett synbart sätt på vissa produkter. Nästan femte tillfrågad 18 % att de var svarar alltid kan upptäcka vamingssymboler omedelbart. Endast 4 procent säger sig vara klart missnöjd med sådan märkning. De tillfrågade ombeds ta ställning till hur lättförståeliga de tycker att dagens vamingstexter/-symboler är. Skalan är graderad mellan svarspolema lättförståeliga och svårbegripligä. Resultatet uppvisar ett medeltal på 2,07. Detta innebär att majoriteten de tillfrågade av svarar att de tycker att vamingstexter/symboler är utformade på ett lättförståeligt sätt. Den grupp där flest antal svarar att de tycker att vamingstexter/symboler är lättförståeliga är kvinnor i åldrarna 15-20 år underlaget är dock begränsat här varför några egentliga slutsatser inte kan dras. Den grupp som tycker att det är svårast att upptäcka sådana texter/symboler är kvinnor mellan 31-45 år. Totalt 70 procent av de tillfrågade att de vanligtvis får den uppger information hushållskemiska och hygieniska produkter de om som behöver. Medan 5 procent säger sig klart missnöjd med det vara inforrnationsutbud finns idag. De sig missnöjda som som uppger vara önskar sig instruktioner på klar och tydlig svenska, allergiinformation, instruktioner om varans användningsområde, innehållsförteckning, miljöfarlighet, rättvisemärkning, ursprungsland, tillverkningsdatum och prisinfonnation. Var fjärde tillfrågad 25 % att de inte har tagit svarar ställning i frågan. Av de tillfrågade är det hela 68 procent som inte vill ersätta förpackningsmärkningen. Endast 13 % har svarat att de kan tänka sig att ersätta information på förpackningen med andra typer av infonnation.. Var femte 19 % att de inte har tagit ställning i svarar frågan. Härutöver har en del uttryckt önskemål att märkningen skall om kompletteras med information från t.ex. pristerminaler, databaser och broschyrer. Enkäten innehåller även tre påståenden den tillfrågade skall ta som ställning till. Den tillfrågade har på graderad skala mellan en svarspolema instämmer helt 1 och instämmer inte alls 5 möjlighet att gradera sin inställning till de olika påståendena. Påståendet "Informationen på förpackningen brukar lätt att vara förstå" uppvisar ett medeltal på 2,08. Detta är ett medeltal som anger att ett större antal av de tillfrågade anser sig kunna identifiera sig med svaret instämmer helt än svaret instämmer inte alls". Variationema mellan de olika könen och åldrarna är ganska stora. Exempelvis är resultatet för kvinnor mellan 15-20 år 2,3, medan män i samma

Bilaga 187

ålderskategori fick resultatet 1,8. Detta resultat kan tolkas så att de yngre kvinnorna i materialet har svårare att förstå informationen på förpackningarna än män. 16 procent av de tillfrågade säger att de

unga kan instämma i påståendet helt och hållet, medan bara 2 procent säger att de inte kan instämma alls.

Påståendet "Man kan lita på den information som står på förpackningarna " uppvisar ett medeltal på 2,23. Det här resultatet innebär att av dem som tillfrågades instämmer ungefär lika många i svarsaltemativet instämmer helt som i alternativet instämmer inte alls. Variationema mellan könen är relativt stora, i varje fall bland de

Kvinnor i åldrarna 15-20 år uppvisar ett medeltal på 2,9 medan yngre. männen i samma ålder 2,3.

En viss skillnad i kan skönjas mellan generationerna och då

svaren främst männen. För män i åldrarna 15-20 år värdet 2,3, för

var men medelålders män 31-45 år värdet 3,1. Mer än var tionde tillfrågad

var 11% säger att de kan instämma helt i påståendet och 4 procent säger att de inte alls kan instämma.

Påståendet "Det är för mycket information på förpackningarna" uppvisar ett medeltal 2,88. Detta innebär att flertalet av de tillfrågade svarar instämmer inte alls. Här märks för det första en viss skillnad mellan könen då medeltalet av svaren från kvinnor mellan 15- 20 år är 3,67 medan medeltalet av männens resultat i samma åldersgrupp är 3,3. För det andra är skillnaden mellan generationerna stor. Resultatet för kvinnor 61 år eller äldre är 2,8 och för de yngre kvinnorna är samma resultat 3,7. Detta innebär att de yngre kvinnorna skulle vilja ha mer information på förpackningarna än vad som är fallet idag.

Att så gott som samtliga resultat ligger på över 3,0 betyder att de flesta önskar sig mer information än vad de erhåller i dagsläget. Av de som tillfrågats uppger 14 procent att de instämmer i påståendet helt, medan 24 procent säger att de inte instämmer alls.

3.3 av tendenser

Sammanfattning

Majoriteten av respondenterna har uppgett att de dels brukar läsa informationen på förpackningarna, dels inte anser att det är för mycket information på förpackningarna. Den information som de flesta läser är datummärkning samt beträffande hushållskemikalier och hygieniska produkter information har med varans dosering att göra.

som

Huvudparten respondenterna tycker att de vanligtvis far den

av information de behöver både när det gäller livsmedel och

som hushållskemikalier/hygieniska produkter. De flesta vill inte heller

188 Bilaga 5

ersätta förpackningsmärkningen. Däremot kan många tänka sig att komplettera viss information med andra lösningar som databaser i butikerna, broschyrer och hyllkantsmärkning.

Många av de tillfrågade konsumenterna har bristfällig kunskap

om den positiva miljömärkningen, exempelvis tror fjärde tillfrågad att

var Gröna Nyckelhålet är ett miljömärke.

När det gäller de certifierade miljösymbolema varierar kunskapen starkt. De flesta av respondenterna känner till symbolerna KRAV och Svanen, men ytterst få känner till Demeter och EU-Blomman.

Bilaga 5 189

BILAGA 1

Det geografiska underlaget

Undersökningen har utförts Kooperativa Konsumentgillet, baserat

av på femton l 5 orter i landet samt folkhögskoleelever. Ortema

en grupp ligger spridda över Sverige och varierar i storlek. De är:

Enskede Stockholms län Gustavsberg Stockholms län Gästrike Hammarby Gävleborgs län Gävle Gävleborgs län Hägersten Stockholms län Järfälla Stockholms län Kramfors Västernorrlands län Lund Malmöhus län Nässjö Jönköpings län Solna Stockholms län Stockholm Stockholms län Södertälje Stockholms län Ystad Malmöhus län Älvsjö Stockholms län Östersund Jämtlands län

190 Bilaga 5

BILAGA 2

Målgruppen

Livsmedel

Kvinnor Ålder Antal 15-20 år 11 21-30 år 45 31-45 år 54 46-60 år 68 61 år eller äldre 128 Män 15-20 år 6

H ushållskemiska och hygieniska produkter

Kvinnor Ålder Antal

15-20 år 15

21-30 år 40

31-45 år 59

46-60 år 69

61 år eller äldre 136

Män 15-20 år 4

Bilaga 5 191

BILAGA 3

Enkäterna

Livsmedel

Fråga 1 När Du skall köpa mat, brukar Du då läsa informationen på

a: förpackningarna

Diagamzhärmskallköpanaçbrtlkarmdáläa

informationen förpackningarna

Ja, Nej.akhg pmm 5% Ja, alltid

Ja, iblmd 51%

192 Bilaga 5

Fråga 1 b: Om Du svarat att du endast brukar läsa

ovan information

om vissa produkter, vilka är då dessa

Denna fråga har ett öppet svarsalternativ, där konsumenterna har möjligheten att formulera svaret med hjälp 0rd.

av egna

De allra flesta som svarat anger att de läser information på förpackningarna när det gäller kött, korv- och charkprodukter samt mejerivaror. Härutöver anger flera av de svarat på denna fråga att

som de läser information bröd och halvfabrikat typen konserver eller

om av djupfyst. Många svarar också att de gärna läser informationen på förpackningar av för dem okända eller nya varor, utländska och

varor för fiskprodukter. Ett fåtal av dem lämnat ett eget på denna

som svar fråga har uppgivit att de saknar information produkter müsli,

om som; juice, saft, sylt, ägg, barnmat, kryddor och frukt och grönt.

Fråga 2: Vilken eller vilka information brukar Du läsa

typer av

Bilaga 5 193

Diagram2:Vilken eller vilkatyperavinformationbrukar Du läsa

:nsønui

a E 5 S ä å 3 E E 5 o -E .5c -: a.° .c s o E cC °E 4 V w c c c JC c Ta m i

n.: c- E -- 1: E e m c .-oEg 5 4 é w x 5 c

c.c -.a 2 x - å5 ca c h . .C :xx C I Qv, t: m- ä, - 52 .5 ..5 å a .E .2- .9 g :ö ä - z - a R wai 5

ca .

Fråga 3: Nedan finns exempel på olika typer information som kan

av

finnas på förpackningarna. Vilket/vilka exemplen uppfattar Du vara

av

obligatoriskt att ha med

194 Bilaga 5

Diagram 3: Vilket/vilka av exemplen nedan uppfattar Du vara obligatoriskt att ha med

,Isoma

cj -

Fråga 4: Vilket/vilka nedanstående exempel tror Du betyder av att varan är en oficiellt godkänd ekologisk produkt Alternativ: KRAV 73% 1

Bilaga 5 195

Diagram 3 A: Vilket/vilka av nedanstående exempel tror Du

betyder att varan är en officiellt godkänd ekologisk produkt 60%. 70% 60% 50% 40% 30%

:sann1 20%

å å ä ä å 5 § j

C o E: c °å UU o

ä x 97 - s:

E" g of o a-j

E E 53

2 Q

O

xL.

Diagram 3 B: Skillnader mellan kvinnor och män

k.,

9 i .

e

196 Bilaga 5

Fråga 5: Tycker Du att Du vanligen får den information Du

som

behöver

Diagram4: Tycker Duatt Du vanligtvis får den infonration som Du

behöver

F öljdjrågan är: Om nej, vad saknas

Detta är ett öppet svarsalternativ där svaret kan anges med 0rd. De

egna som svarat att de saknar information på förpackningen har denna fråga svarat att de önskar information produktens ursprungsland,

om ingredienser och tillverkningsdag. Härutöver vill flera dem ha

av upplysningar angående pris och miljöpåverkan. Endast ett fåtal de

av som lämnat ett eget på denna fråga har uppgivit att de saknar

svar

information om källsortering av förpackningen, förtydligande

om

tillsatser, eventuell bestrålning och s.k. rättvisemärkning.

Bilaga 197

6: Kan ersättas med något

Fråga informationen på förpackningarna

via databas på

annat slag av information ex. information en

Internet, i bitti/een

broschyrer, frågeterminal

Alternativ: Ja 13 % Vet 22 % Nej 65 %

Även här finns svarsalternativ där konsumenten om han/hon ett öppet på ovanstående fråga kan vad han/hon tycker att svarat ange

förpackningsinformationen kunde ersättas med.

De förpackningsinformationen kan ersättas med annat

som svarat att slag information att de kan tänka sig att ha en frågeterminal i av svarar butiken istället. En vill ersätta informationen annan grupp

förpackningen med endast hyllkantsmärkning eller endast information

på Internet. Härutöver vill flera de svarande komplettera av märkningen med broschyrer eller broschyrer, jrågeterminal och

tillgång till Internet parallellt med information på förpackningen.

Diagram 5: Kan informationen på förpackningarna ersättas med något annat slag av information

Ja 13%

Vet 22%

198 Bilaga5

Fråga 7: På följande tre påståenden a-c lean konsumenten

markera i vilken grad ban/bon kunde instämma med dessa. a "Informationen på förpackningarna brukar lätt att läsa/förstå. " vara Instämmer helt 1 ..2 ..3 ..4 ..5 Instämmer inte alls Resultatet utfaller så att medeltalet samtliga blev 2,32. av svar b "Man kan lita på den information står på förpackningarna. " som Instämmer helt 1 ..2 ..3 ..4 ..5 Instämmer inte alls Resultatet utfaller så att medeltalet samtliga blev 2,51. av svar c "Det är för mycket information på förpackningarna. " Instämmer helt 1 ..2 ..3 ..4 ..5 Instämmer inte alls Resultatet utfaller så att medeltalet samtliga blev 3,12. av svar

Bilaga 5 199

2¶Hushållskemikalier

Fråga Brukar Du läsa informationen på förpackningen

1 a: Alternativ: Ja, alltid 29 %

Diagram 6: Brukar Du låsainfomuationen pá förpackningen

Ja,för vissa Nej.aldrig produkter 5% Ja alltid 14%

Ja,Ibland 51%

Fråga Ib: Om Du svarat att du endast brukar läsa information ovan vissa produkter, vilka är då dessa om

fråga har öppet svarsalternativ, där konsumenterna har Denna ett formulera svaret med hjälp egna 0rd.

möjlighet att av

allra flesta detta öppna svarsalternativ anger att de De som svarat läser information förpackningen när det gäller tvättmedel och hår och rengöringsprodukter. Härutöver flera dem som svarat på uppger av fråga de brukar läsa information kosmetika och tvål. denna att om Många också att de gärna läser information på förpackningar av svarar

200 Bilaga 5

för dem okända eller utländska färg och för

nya varor, varor, diskmedel. Endast ett fåtal de lämnat ett eget denna

av som svar fråga har angivit att de vill läsa infonnation produkter hushålls

om som

och toalettpapper.

-

Fråga 2: Vilken eller vilka information läser Du

typer av

Diagram 7: Vilken/vilka typer av information läser Du

l.

pd

j

Bilaga 5 201

3: Vilken/vilka symboler tror Du är s.k.

Fråga av följande

miljömdrleen

Diagram8:Vilken/vilkaavföljandesymbolertror Duärs.k.miljömärken

ä

Isobel

3 T3 ej E9. E Cm

4: Vissa kemiska produkter måste försedda med

Fråga vara varningstexter/symboler. Tycker Du att sådana varningstexter/symboler brukar placerade så att Du omedelbart

vara upptäcker varningen

202 Bilaga 5

Fel Ogiltigt inbäddat objekt.

Fråga 5: Hur tycker Du att sådana varningstexter är

utformade

Lättförståeliga 1 ..2 ..3 ..4 ..5 Svårbegripliga

Resultatet utföll så att resultatet samtliga blev 2,07.

av svar

Fråga 6: Tycker Du att Du vanligtvis får den Du

information som

behöver

Alternativ: Ja 70 %

Vet 25 %

Nej 5 %

Även här finns öppet svarsalternativ där kan

ett svaret anges med egna 0rd. De som svarat att de vanligtvis inte får den informationen de

som behöver anger att den information de saknar är; instruktioner på

som klar och tydlig svenska, allergiinformation, instruktioner

om varans

användningsområde, innehållsförteckning och miljofarlighet.

Endast ett fåtal av dem lämnat ett eget på denna fråga har angivit de

som svar att önskar information s.k. rättvisemärkning, ursprungsland,

om

tillverkningsdatum och varans pris.

Diagram10:TyckerDuattDuvanligtvisfårdeninfomnationsomDu

behöver

Bilaga 5 203

Fråga Kan på förpackningarna ersättas med något

informationen

slag information via databas på Internet, annat av information t.ex. en broschyrer eller frågeterminal i butiken

Även här finns öppet svarsalternativ där svaret kan anges med egna ett

ord. De forpackningsinformationen kan ersättas med

som svarat att slag information att de kan tänka sig att ha en annat av svarar frågeterminal i butiken istället. En av svaranden vill ersätta grupp

informationen på förpackningen med endast hyllkantsmärkning eller

endast information påpå Internet. Härutöver vill flera de tillfrågade komplettera märkningen med av broschyrer eller broschyrer, frågeterminal och tillgång till Internet

parallellt med information på förpackningen.

Diagram 11: Kan informationen på förpackningarna ersättas med något annat slag av information t.ex. information databas på Internet, broschyrer eller via en frågeterminal i butiken Ja 13%

Vet 19%

Fråga 8: På följande tre påståenden a-c kunde konsumenten markera i vilken grad han/hon kunde instämma med dessa.

på förpackningarna brukar lätt att läsa/förstå. "

a "Informationen vara

Instämmer helt I ..2 ..3 ..4 ..5 Instämmer inte alls

204 Bilaga 5

Resultatet utföll så att medeltalet samtliga blev 2,08.

av svar b "Man kan lita på den information står på förpackningarna. "

som Instämmer helt 1 ..2 ..3 4 ..5 Instämmer inte alls Resultatet utföll så att medeltalet samtliga blev 2,23.

av svar c "Det är för mycket information på förpackningarna. " Instämmer helt I ..2 ..3 ..4 ..5 Instämmer inte alls Resultatet utföll så att medeltalet samtliga blev 2,88.

av svar

Bilaga 6 205

Skrivelser

I samband med utredningen 1998 genomförde två att sensommaren seminarier beträffande konsumentinformation om dagligvaror erbjöds deltagarna att även skriftligen inkomma med synpunkter frågan. I denna bilaga har deltagarnas skriftliga synpunkter i sin helhet intagits.

Konsumentråd

Sveriges

Ett grundläggande konsument krav är att själv kunna välja den mat man vill äta och de produkter man vill använda. Det är en grundläggande demokratisk fråga och också en av de mest grundläggande konsumenträttighetema. Konsumenterna kan utnyttja sin rätt att välja endast de har tillgång till tillräcklig, tydlig, korrekt och pålitlig om information livsmedlen och produkterna på marknaden. om Det paradoxala är dock konsumenterna alltid behöver information, att mer märkning, samtidigt det finns gräns för hur mycket informamer som en tion och symboler människor kan ta till sig. Det är därför viktigt att sträva efter enkel, tillförlitlig och jämförbar märkning.

Märkning är viktig inte tillräcklig lösning. Kunniga, medvetna en men och kritiska konsumenter är viktig del fungerande en av en marknadsekonomi. Konsumenterna behöver utbildas och ges aktuell information olika alternativ och deras inverkan på hälsan, miljön om Att information får dock inte användas som en ursäkt för att etc. ge minska konsumentskyddet eller sänka säkerhetskraven för produkterna. Utbudet dagligvaror är idag större än någonsin. Konsumenternas av attityd till kvalitet har förändrats, det handlar inte bara om funktion och pris, tar vi även hänsyn till etik, miljö och djurskydd. numera Konsumenterna vill veta att den mat de äter och de produkter de använder är säkra och att de har producerats under förhållanden som är acceptabla för människor, djur och miljö.

Nya metoder används för livsmedelsproduktion som kan kännas förvirrande, svårförståeliga och hotfulla och vägen mellan bonden och konsumenten blir längre för dag. En allt större del av livsmedlen är var förädlade och många konsumenter klarar inte längre att ta reda av vad deras består Samtidigt har kostmedvetandet utvecklats, mat av.

206 Bilaga 6

konsumenterna att äta hälsosamt och ta för sina uppmanas ansvar matvanor. Men det praktiska kunnandet har minskat. Undersökningar som Konsumentverket gjort visar att ungdomar i både grundskola och gymnasium har dåliga kunskaper i frågor rör hushållsekonomi som -

inbegripet livsmedelsfrågoma och konsumtionens påverkan

-

miljön.

Ungdomar liksom behöver kunskap på det här området. vuxna mer Genom att satsa på vardagskunskaper under hela skoltiden resurser läggs grunden för framtida generationers kunskaper. Men även de som slutat skolan behöver fortlöpande utbildning för att kunna orientera

sig

på marknaden, se samband och kunniga, kritiska konsumenter vara som gör medvetna val. Folkbildningen spelar här viktig roll och en studiecirkeln utgör ett mycket viktigt instrument när det gäller

kunskapsutveckling.

Livsmedelsmärkning

Den obligatoriska märkningen på förpackningen inte kartong bör minst omfatta:

Pris Bäst före dag eller bakdag.

Näringsinnehåll

Fullständig innehållsdeklaration där alla ingredienser är kända som for att framkalla allergi eller överkänslighet alltid skall deklareras oavsett mängd. 0 Petter och oljor skall med vis rapsolja, och anges namn ex ister inte med beteckningama animaliskt fett eller vegetabiliskt fett". 0 Upplysningar om produktionsteknik som t ex bestrâlning. 0 Alla produkter som innehåller genetiskt förändrade organismer, är framställda av genetiskt förändrade organismer eller är producerade med hjälp genetiskt förändrade organismer ska märkas. av Märkningen ska ange varför produkten är genförändrad. 0 Ursprungsmärkning av kött, fläsk och fågel. Mot bakgrund av olikhetema i uppfödningsmetoder såväl sjukdomsbilder i olika som länder, är det väsentligt för konsumenten att få kännedom om ursprunget BSE, salmonella, djurhälsa, antibiotika användning med

vidhängande resistensproblem, m.m..

0 Märkningen skall vara på svenska. Sverige är ett mångkulturellt land där svenska är den minsta språknämnaren för gemensamma alla. Äldre har inte lärt personer sig engelska i skolan. Förståndshandikappade har svårt med svenskan, ett ytterligare språk kan utgöra ett oöverstigligt hinder.

Bilaga 6 207

Taktil märkning på basvaror.

Texten skall läsbar även för personer som är synsvaga.

vara

Adress och telefonnummer till tillverkare eller importör i Sverige.

Namn på huvudägare företaget som tillverkat varan.

av

Obligatorisk märkning på hyllkant:

0 Jämförpriser

Den frivilliga märkningen:

Ekologisk-/ miljömärkning med auktoriserade symboler

Kommentar angående:

GMO Konsumenterna har visat stor skepsis till genförändrade livsmedel. Man har ifrågasatt säkerheten för människor och miljö på lång sikt, liksom konsumentnyttan. Även etiska skäl är många tveksamma. För att

av konsumenterna ska kunna välja eller välja bort ett livsmedel som är genförändrat måste de märkas, även de bedöms som säkra ur

om hälsosynpunkt. Den sk Novel Foods-förordningen EU-förordning kräver att genförändrade livsmedel ska märkas men den går att tolka beträffande vad krävs för att ett förädlat livsmedel ska märkas. I

som praktiken kommer därför ett stort antal livsmedel gjorda genetiskt

av förändrade råvaror inte att märkas. Till detta problem kommer att livsmedelsproducenter i USA exporterat genförändrade sojabönor tillsammans med traditionellt odlade sojabönor till Europa. Så länge de genförändrade sojabönoma blandas med traditionellt odlade och inte märks kan varken bönder, livsmedelsindustri, handel eller konsumenter välja bort genförändrade livsmedel. Sojabönan finns i 60% av våra livsmedel. Sveriges Konsumentråd att följande villkor skall vara uppfyllda

anser för att vi ska acceptera genförändrade livsmedel:

Förändringen måste till fördel för konsumenten, ex vis - vara

förbättrat näringsinnehåll.

Säkra produkter och produktionsmetoder för människor, djur och -

miljö för ett långsiktigt hållbart ekologiskt perspektiv.

Säkra utvärderingsmetoder för genetiskt förändrade livsmedel innan -

de exponeras för naturen.

Konsumentintresset skall representeras i de offentliga organ där -

genteknik diskuteras på nationell, europeisk och internationell nivå.

208 Bilaga 6

Produkten skall inte störa den ekologiska balansen, öka beroendet -

av pesticider, ändra genetiska variationen, överleva eller föröka sig

självt på sådant sätt att den biologiska mångfalden går förlorad, eller

ha oönskade effekter.

Genetisk överföring från människa till djur eller tvärt skall inte - om

ske. Patent på levande organismer och genetiskt material är oacceptabelt.

-

Gener som är kända att orsaka allergier skall inte användas. -

Markörgener som är resistenta mot antibiotika skall inte användas. -

De socio-ekonomiska effekterna genteknik skall analyseras. - av

Functional Foods Ett intensivt arbete inom livsmedelsindustrin pågår världen över för att hitta komponenter i livsmedel på olika sätt kan befrämja hälsa.

som Livsmedelsindustrin i Europa beräknar mervärdet som kan skapas på marknaden av dessa produkter till fyra miljarder dollar under kommande 3-4 års period.

Konsumentrådet är givetvis positiv till det forsknings- och utvecklingsarbete bedrivs. Det är dock ett osvikligt krav att

som marknadsföringen av dessa livsmedel omgärdas av regler och förfarande gör att konsumenten inte blir vilseledd, och att dessa

som nya livsmedel inte fokuseras så kraftigt att vikten av en näringsriktig väl balanserad kost av helt vanliga, förhållandevis billiga, livsmedel kommer i skymundan.

Konsumentrådet anser att marknadsföringen av F unctional Foods skall ske på konsumenternas villkor och inte industrins. Därför är det nödvändigt att snarast få tillstånd en diskussion mellan berörda myndigheter, industrin, forskare och konsumentorganisationer för information och erfarenhetsutbyte när det gäller Functional Foods i allmänhet och marknadsföring dessa synnerhet.

av

I dag har Sverige i förhållande till övriga EU-länder en mer liberal

syn på hur vissa allmänna hälsopåståenden får användas

genom livsmedelsbranschens sk egenåtgärdsprogram. Det är beklämmande att man dagligen kan hitta hälsopåståenden som inte är tillåtna enligt branschöverenskommelsen. Branschens egentillsyn eller uppföljning

av programmet verkar uppenbarligen inte fungera.

Oavsett vilken inställning har till sk Functional Foods eller

man

livsmedel som marknadsförs med hälsopåståenden, produktspecifika

eller allmänna, så finns produkterna på marknaden, marknadsförda i

Bilaga 6 209

många fall med hälsopåståenden. Vi ser en fullkomlig explosion av dess produkter i Sverige och övriga världen. Det är angeläget att snarast få till stånd regler, helst harmoniserade, i syfte att hindra vilseledande marknadsföring där man ändå säkrar konsumenternas

men rätt till information.

För dagen är Konsumentrådet positiv till de tankar som Stiftelsen Svensk Näringsforskning för fram i sitt förslag till utvidgning av egenåtgärdsprogrammet juni 1998. Vi det som ett bra underlag

ser för vidare diskussioner.

Det vi tycker speciellt vill trycka på i förslaget är bl.a. att de livsmedel

skall få marknadsföras med PFP skall bidra till en näringsriktig som kost, att den fysiologiska effekten skall vara vetenskapligt invändningsfri, att tillstånd produkt för produkt och att en nämnd

ges

att följa marknadsföringen och har möjlighet att ges resurser upp utdöma vite vid överträdelser. Mot bakgrund erfarenheter från

av egenåtgärdsprogrammet vi att det är angeläget att de företag som

anser inte håller sig till reglerna förs på en svart lista som offentliggörs.

upp Att konsumentintresset skall väl representerat redan från början av

vara diskussionerna behöver väl knappast understrykas

processen ytterligare.

I takt med forskningsrön kommer fram när det gäller livsmedel,

att nya hälsa och ohälsa, finns det många frågor måste diskuteras, t ex Functional Foods och avgränsningen mot läkemedel och naturmedel, regler för marknadsföring sk sportdrycker och berikade livsmedel

av av etc.

Sveriges Konsumentråd förutsätter att någon part tar initiativ till sådana diskussioner.

Namn på huvudägare till producerande företag: Makten över våra livsmedel ligger idag på ett fåtal multinationella företag. Vid första anblick på butikshylloma kan det verka som om

en konkurrensen mellan företagen är stor. Man tror att man har valmöjlighet i själva verket är det ett och företag säljer

men samma som

När tar reda på vilka finns bakom företagsnamnen varorna. man som utkristalliseras till exempel Unilever, Nestlé och Novartis. För konsumenter olika etiska skäl vill undvika att handla av

som av multinationella företag är det viktigt att kunna läsa sig till vem ägaren är, exempelvis att kaffet tänker köpa säljs av Philip Morris som

man gör reklam för rökning. Vill som konsument stödja mindre företag

man

210 Bilaga 6

för att Öka priskonkurrensen kan det intressant att veta vilket vara margarin som inte säljs av Unilever, de har inte mindre än åtta margarinsorter i butikerna.

Miljömärkning:

Miljömärkningen bör ges en tydligare uppdelning mellan auktoriserade och icke auktoriserade märken. En miljömärkning för livsmedel behövs

som ett komplement till märkningen för ekologiska livsmedel. Handeln

behöver se över sina rutiner kring miljömärkning. Det förekommer att varor miljömärks på hyllkanten trots att varan inte är miljömärkt.

Säkerhetsmärkning:

Det har blivit på modet att säkerhetsmärka Det innebär att varor. varor som enligt innehållsdeklarationen inte skall innehålla vis ex hasselnötter märks med kan innehålla spår av hasselnötter. Detta för att det finns risk att rester från produktion inom en annan samma produktionslinje kan komma med i produkten. Detta får till följd att allergiska konsumenter tvingas avstå från de enligt varor som innehållsdeklarationen egentligen tål p g a att vissa producenter inte rengör produktionslinjema i tillräckligt hög grad.

Andringar i innehållet Allergiker och andra överkänsliga lär sig med tiden att hitta varor som de tål och kan lita på. Eftersom de ofta köper dessa så läser de varor inte längre på innehållsförteckningen vad de innehåller. Det händer dock att även kända produkter ändras till innehållet. Vid sådana tillfällen borde tillverkaren ha skyldighet att upplysa konsumenten, på varans förpackning, om att innehållet har ändrats.

Varor som förpackas i butik Varor som förpackas och märks i butik har ofta brister i märkningen. Det saknas fullständig innehållsdeklaration och väsentlig annan

information som ex vis förpackningsdag och jämtörpriser.

Temperatur i diskar

Handeln bör över rutiner för kontroll temperatur i frysdiskama. se av Temperaturen i diskar stämmer inte med den rekommendation står som

märkt på förpackningen.

Bilaga 6 211

Övriga dagligvaror:

Hygienartiklar

När alla hygien och kosmetikaprodukter från årsskiftet skall uppge innehåll i produkterna, ställs konsumenterna inför nya svåra problem. Tidigare triviala lärt sig kommer inte längre att

namn som man användas. I stället skall internationell namnkod användas. För att

en hjälpa konsumenterna att förstå de nya namnen bör en lathund för konsumenter tas fram där de ämnen som är kända för att framkalla allergi och överkänslighet tas upp i en förklarande ordlista.

Tvättmedel Tvättmedel går i dag inte att jämföra med varandra beträffande tvättförmåga, dvs hur många kilo nonnalsmutsad tvätt en förpackning räcker till. Jämförpriser baserat på detta bör anges.

Rengöringsmedel

Rengöringsmedel bör också kunna jämföras med varandra i fråga om hur många liter utspädd lösning medlet räcker till. Jämförpriser baserat på detta bör anges.

Kemtekniska produkter Kemtekniska produkter bör underställas samma krav om innehållsförteckning gäller för hygien- och kosmetiska varor.

som

212 Bilaga 6

Konsumenter i Samverkan

Konsumentinformation

Ordets innebörd är bland det minst kontroversiella man kan tänka sig. Alla vill informera konsumenterna. Därom tvistar man inte, men däremot om vad.

Hela reklambranschen det logiskt att informera konsumenterna

anser för att man vill sälja. Skyltning i butik, ett annat sätt att informera konsumenter, prioriterad del av verksamheten i butik, o. m.

är en utvecklingen av tekniken med exponering av varorna för att kunna

sälja. Det läggs ofantliga på att forska hur kan

ner summor om man påverka konsumenter det kallas konsumentkunskap. Men på ämnet

konsumentktmskap" i skolan spenderas bara en bråkdel fast

avsikten är att ge konsumenterna ktmskaper för att kunna välja. Just häri ligger intressekonflikten.

Marknaden har två funktioner, beroende på från vilken horisont man ser det. En del anser att marknaden är det samma som styrningen av penningflödet, andra ser det som en marknadsplats där man kan sälja, men vi konsumenter ser marknaden som utbudet av varor och tjänster, där vi kan hitta det vi behöver. Eftersom konsumenterna är målet för de sälj och konsumtionen målet för konsumenternas överlevnad

som er måste marknaden konsumenternas synvinkel. Det är helt enkelt

ses ur konsumenterna och deras behov som utgör marknaden, även sett ur säljande parts synvinkel. Konsumenterna är alltså marknaden. Utan konsumenter ingen marknad

Detta bekräftas också av grundsynen i marknadsekonomin, där marknaden anses ha till uppgift att tillfredsställa konsumenternas behov, tillfredsställa marknaden.

Konsumentbehoven är i korta drag följande:

0 näring för överlevnad, uppväxt och hälsa, samt en viss njutning 0 skydd mot kyla, värme och insyn, i boendet, med kläder m.m. 0 förvaring, central plats för livet, samvaron, prylar, hemvisten-

boendet

Bilaga 6 213

0 transporter, för kroppen och varor, även för semesterförflyttning av

solälskande konsumenter behov av sol, förflyttning till arbete och

till samvaro och nöje samt för tillgängligheten av varor

tjänster, offentliga och privata, utbildning

betaltjänster och kapitalförvaltning, sparande och utlåning

kunskaper behoven och utbudet, för att rationellt kunna välja

om

kultur och sociala funktioner

l allt detta näringslivef har endast delvis med näring att göra

ser möjligheter att tillfredsställa marknaden, en utkomstmöjlighet som

producenter och tjänstetillhandahållare en möjlighet till överlevnad ger som företag.

Det något egendomliga är att man från samhällets sida ansett sig behöva skydda konsumenterna, lagstifta om ett minimum av information, skydda mot felaktig information. T.o.m. finns konsumenträttigheterna inskrivna i FN-dokument, alla länder skrivit under,

som

skulle garantera konsumenterna tillräcklig och korrekt information som for att dessa ska kunna göra kunniga och medvetna val.

Anledningen till detta är att när reklamen föddes fanns ett annat behov, nämligen att öka konsumtionen för att till industriåldems

anpassas ökade produktionskapacitet. Här började anpassningen av marknaden till produktionens behov. Därav uppkom nya behov av skydd för konsumenterna, både mot farliga produkter och mot felaktig information.

Jag förstår inte logiken i att man kräver att vi ska betala för

vi ska inte få veta vad vi köper varorna, men

Jag ser därför Utredningen Konsumentinformation" som en viktig

av händelse och en möjlighet att se igenom tidigare konsumentnforrnation och vända rätt och föreslå adekvata åtgärder för att

synen också vända utvecklingen rätt.

Att all information hittills dikterats säljande part är inte

av tillfredsställande. Att säljande part också har kunnat belasta konsumenterna med kostnaden för att informera och sedan ur sin synvinkel informera för att kunna sälja, är emot all logik. Det handlar inte kunskap vi är villiga att köpa utan en påverkan för att skapa

om en köplust och nå avslut köp. Det är en typ av beskattning, som inte är

lagstadgad. Alla har inte bett att få bli uppfostrade till att kunna allt om tandkräm, blöjor och mensskydd, medelst förtäckt information,

214 Bilaga 6

åberopande informatörens bakgrund som tandläkare, mamma eller doktor, alltså faktaefterliknande säljinfonnation.

Det är imponerande hur mycket som spenderas for att stimulera till köp av just den egna produkten, men hur motvilligt alla påtryckningar för saklig information mottas av näringslivet. Vi minns alla debatten

om prislappens vara eller inte vara. Fortsatt användning prislappen

av skulle helt plötsligt kräva mer arbete i ett samhälle med överskott på arbetskraft och börja kosta en massa mer nya pengar.

Ändå konsumenternas viktiga behov få vad

är ett av att veta en vara kostar och även kunna se det när man kommit hem, eller tagit fram paketet efter tid, eller vill visa det for andra familjemedlemmar. Vi

en minns också hur mycket kraft som behövt läggas ner på att få början

en till en fungerande jämförprismärkning, hur mycket lobbyinsatser som

fått läggas ner för att få igenom kravet på jämförprismärkningen i EU.

Ibland stöter man motviljan att märka sådant konsumenterna

som kräver, man tror att märkningen och informationen skulle få

en stigmatiserande effekt, alltså motverka köp o så hemskt En

omfattande debatt förs just märkning gentekniskt

nu om av manipulerade livsmedel, där motståndet snarare övergått i hotfulla former med inblandning av statsöverhuvuden Clinton gentemot andra regeringar för att minska motståndet mot genmaten för att det är så viktigt för den amerikanska industrin Sällan har en så massiv kampanj förts från konsumenthåll for att få veta hur produkt

en framställts och sällan har så många garantier lämnats att det är garanterat ofarligt så vitt vi vet i dag

-

Ett liknande exempel har vi med märkning av ägg från burhöns. Här rör det sig ett medvetet val från konsumenterna, baserat på

om fömuftsmässiga och känslomässiga värderingar som därmed inte ska kallas irrationella. Konsumenterna anser det onaturligt att bura höns i mörka utrymmen, alltså vill konsumenterna veta för att kunna välja något annat. Men stora ansträngningar har gjorts från burhönsproducentema för att förhindra dels att burförbudet skulle träda i kraft och dels att märka eller att krav på märkning skulle införas.

Det anses alltså inte självklart att information ska ges, såvida det inte gynnar den som vill sälja, ändå ska konsumenterna betala för informationen.

Bilaga 6 215

Enligt FN:s riktlinjer för konsumenträttigheter åligger det marknadsaktörema att ge sådan information som konsumenterna kan behöva för att göra medvetna och kunniga val. Valet ska alltså

vara konsumenternas och den valfriheten kan man inte bortförklara eller skriva bort i någon lagstiftning. Detta är en demokratisk rätt till valfrihet. Det är alltså till konsumenterna att bedöma deras val

upp om är förenligt med deras egen övertygelse, nytta eller behov. Det svåra blir här att bedöma säljarens skyldighet att informera får form,

om en som är informativ och allsidig, eller enbart eller delvis blir

en partsinlaga för att påverka. Rätten att informera måste också finnas men syftet måste börja granskas och analyseras.

Eftersom det är konsumenterna som fattar det slutgiltiga beslutet till köp, betalar det köpta och tar de direkta konsekvenserna det, kan

av man alltså inte ifrågasätta deras beslut. Men i ett större perspektiv får konsumtionen också indirekta konsekvenser, t.ex. för miljön, hälsan och uppkommande kostnader för det allmänna tobak, resursemas ändlighet, biologiska mångfalden, otillbörligt utnyttjande fångar,

av barn och lågbetald arbetskraft, oetiskt utnyttjande djur i

av produktionen av allt från livsmedel till väskor. Konsumtionen får även konsekvenser på ännu längre sikt, våra barns framtid och fördelningen på Jorden, alternativt förflyttningen av folkslag och gettoisering, alltså den globala livsmiljön och inte minst maktkoncentrationen till ett fåtal transnationella bolag. Med tanke på detta kommer behoven av utvidgad information att aktualiseras.

Vi har ännu bara upplevt början, men mer kommer. För 15 år sedan fanns ingen miljömärkning. Konsument-Forum var faktiskt först i Sverige med K-märkning av tvätt- och diskmedel Glykocid, som startades 1987. Strax efter detta startades miljömärkningsutredningen och så småningom kom Naturskyddsföreningen och även

senare Svanen. Nyligen har Rättvisemärkningen kommit, så det går framåt och flera alternativ diskuteras. KRAV och Demeter-märkningama är i grunden märkningssystem, omfattar mer än bara miljöomtanke, de

som står även för ett fri-från-budskap, t.ex. fritt från genteknik och fritt från antibiotika i djurfodret.

Informationen i dag vad gäller hälsobudskapet är omgärdad förbud

av och återhållsamma egenåtgärder. Mycket får man påstå men inte att något är bra för hälsan. Egendomligt Men på detta område kommer konsumenterna att kräva klarare och korrektare information. Hälsofrågoma börjar komma i fokus och man kan inte leva vad man fick veta gång i tiden i skolan. Fortbildning måste kunna ske

en

216 Bilaga 6

löpande och i samband med produkterna eller i recepten, eller kanske i konsumentorganisationemas regi Denna, jag får kalla den så, den konsekvensinriktade

om informationen, kommer vi att få se mer av. Det är bara de senaste 10- 15 åren vi har sett början till det. Vi kan därför i dag inte heller bestämt säga vilka krav information kommer att ställas i framtiden. Ju

som

medvetna konsumenterna blir att deras konsumtion påverkar på mer om

mängd områden, kommer kraven att öka. Vi kan inte ens i en mer dag föreställa vad det kommer att bli, men vissa aningar finns. Inte

oss minst konsumentorganisation har vi uppmärksamheten riktad på

som detta, för att tidigt fånga signalerna och kanske t.o.m. behoven av

upp information konsumenterna inte är medvetna om att de

som ens kommer att vilja ha.

Vissa signaler hör vi redan. Många vill veta hur djuren fötts upp och var, hur långt de transporterats och information om ras och avel. Alla vet väl vilka reaktionerna är emot inblandningen iaveln av Belgisk Blå. Kraven att få veta allt kommer att öka, inte minst efter avslöjandet

användningen antibiotika i fruktodlingen i vissa EU-länder. om av Ursprungsmärkningen har tagit sina första stapplande steg och snart vill konsumenterna veta från vilken gård produkterna kommer och enligt vilka kriterier produktionen skett, hur lång gått, hur de

väg varorna konserverats. Många vill i dag veta hur en slaktad kyckling kan vara bäst före i hela tio dagar.

Utan tvekan kommer kravet snart på att få veta hur mycket energi som gått åt för att få produkt fram till hyllan, eller kanske på tallriken.

en Kanske vill veta hur mycket energi kcal eller joule vi får av produkten, för att jämföra Från Konsument-Forum har idén framförts sedan över tio år om att komplettera priset per kilo och liter med priset på energin, per 100 kcal t.ex. Varken kilo eller liter är speciellt adekvata måttenheter, man ska få med ett kvalitetsmått i

om bedömningen. Med vatten kaniman dryga ut, med betfiber kan man binda vatten, likaså med fosfat, och mera jord i potatispåsen drygar också ut och kilona blir fler.

Olika kriterier utarbetas. Bland producentema finns i dag t.ex. IP och Svenskt Sigill och fler kommer. Varje handelsblock har redan och utvecklar ytterligare egna kriterier, ofta mycket lyhörda för konsumentopinionema. Denna utveckling kommer att accelerera.

Kraven information kan kanske t.o.m. omfatta just det kraven

- på informationen. Saklig, ärlig, fullständig, korrekt, objektiv och sann

Bilaga 6 2 l 7

är några begrepp som tilltalar konsumenter. Anonymiteten är inte uppskattad och s.k. private brands kan komma att ifrågasättas. Ägarförhållande kan också komma att fokuseras allt större mer maktkoncentrationen blir. Kraven har redan kommit och s.k. rating av företagens filosofi, etiska uppträdande i många former förekommer redan. Fler parametrar utvecklas ständigt. T.o.m. för placering av pengar kommer etiken och mer mer.

I och för sig är det inget nytt att konsumenter väljer vill handla var man och vad. Det är det är att konsumenterna blir och som nya mer mer kunniga och informerade konsekvenserna sina val och alltså om av förändrar sina preferenser. Med utvecklingen inom informationsteknologin kommer det att bli ännu svårare att hålla konsumenterna oinfonnerade eller okunniga. Återstår bara att informatörema" nog ökar kvaliteten i informationen och lär sig leva med dessa ifrågasättande konsumenter, ändå är så beroende för sin som man av överlevnad.

Utvecklingen av konsumentinformationen är alltså framtidens och den

viktigaste produktutvecklingen", bygger på att lyssnar

som man mer uppmärksamt på just det konsumenterna. , -

B 19-0257MärkVäl

218 Bilaga 6

från Konsumentvägledarnas Synpunkter

förening på konsumentinformation på

dagligvaror

De kommunala konsumentvägledama har hittills inte haft så många frågor rör konsumentinformation om dagligvaror. Men vi anser

som inte att det visar att frågan saknar intresse hos konsumenterna. För konsumenter med särskilda behov är det många gånger en stor och betydelsefull fråga. Vidare så kan vi märka ett allt större intresse for matfrågor hos konsumenterna.

De allra flesta frågorna rör prisinformation. Ofta är det klagomål på dålig eller obeñntlig information. Många konsumenter irriteras också

att priset på eller hyllkanten inte stämmer med priset i kassan. av varan Allt fler börjar också fråga efter bättre jämförprismärkning, det gäller ofta säljs till extrapris, där jämforpriset inte är omräknat etc.

varor som En del konsumenter är också uppmärksamma och hör av sig om felaktigt beräknade jämförpriser.

Datummärkningen vanlig fråga. Vad betyder bäst före

är en annan Får säljas efter detta datum Måste varan inte vara nedsatt i pris

varan

den säljs efter bäst fore-dagen Vilka varor ska datummärkas om Är det riktigt att del håller i flera år, t djupfrysta kräftor

en varor ex Detta är exempel några frågor om datum. Många konsumenter klagar också på att det är svårt att läsa datumet t ex sillburkar och liknande. En närliggande fråga är märkningen av mat som varit fryst. En he-l del konsumenter frågar det inte måste framgå att en vara

om varit fryst och därför bör tillagas innan den ev fryses på nytt.

Ganska många konsumenter har frågor rör tilliten till

som informationen på dagligvaroma. Kan man lita på ursprungsmärkningen av kött t.ex. Kan lita på att chokladen inte är smittad av nötter Kan man lita

man på att inte finns några tillsatser Kan man lita på att tvättmedlet är oparfymerat det luktar så

-

Avsaknad svensk text är ett allt större problem som vi blivit

av uppmärksammade på konsumenter med speciella behov bl.a.

av allergiker.

Bilaga 6 219

Läsbarheten i form av storleken på texten är en annan vanlig synpunkt vi får från konsumenterna. Det krävs förstoringsglas För att kunna läsa. Dessutom placeras prislappar ovanligt ofta över t.ex. innehållsdeklarationema, anser en del konsumenter.

En annan är svårigheten att hitta rätt vikt eller volym på varan. Det gäller såväl brutto- som netto- vikt och volym. Dessa uppgifter borde framgå tydligt på varor som inlagd sill och gurka fruktkonserver m fl.

, Ett mindre antal frågor rör miljömärkning. Ofta handlar även de om tilliten till märket eller om märket är ett officiellt miljömärke eller helt enkelt vad märket betyder.

220 Bilaga 6

Husmodersforbundet Hem och Samhälle

Husmodersförbundet Hem och Samhälle vill härmed framföra följande synpunkter på kraven på märkning av dagligvaror:

Märkning skall obligatorisk och omfatta innehåll, närings-

vara

deklaration samt om upplysningar om produktionsteknik som t.ex.

bestrålning och GMO- förändringar.

Informationen skall finnas förpackningen inte eventuell kartong och vara på svenska.

Innehållsdeklarationen skall fullständig och lättläslig. I

vara leksaksstandarden kopia bifogas finns krav hur stor texten skall

Ett motsvarande krav vore kanske lämpligt då det gäller vara. dagligvaror.

Att lämna informationen via datorer anser vi helt förkastligt. Antigen det skulle ske i butiken eller via nätet så är det fortfarande alltför många, inte behärskar datatekniken eller har tillgång till datorer för

som att kunna hämta information där. I butiken kan man också tänka sig

med allergiska småbarn, som skall försöka ta reda på om en mamma produkten innehåller allergener.

Näringsdeklarationen är viktig för många i samhället och borde vara ett led i kostinformationen då det gäller att få svenska folket att äta mindre fett och socker och fiber. På förpackningen skall dessutom namn

mer och telefonnummer till tillverkaren eller importör finnas men inte för information innehållet utan snarare for andra konsumentkontakter.

om

Vid seminarierna den 19 och 24 augusti framkom också krav från de synskadade att det åtminstone på basvaror skall finnas taktil

om märkning. Det måste ett stort problem for en synskadad att

vara exempelvis skilja ett mjölkpaket från ett yoghurt. Vi stöder detta krav vad gäller basvaror.

Att kosmetik från och med årsskiftet skall ha en obligatorisk innehållsdeklaration tycker är värdefullt. Kommer även vattenhalten

vilket skulle förenkla konsumentens val eller är det bara fråga att anges,

uppräkning ingredienser utan kvantitetsangivelser Hur den om en av

Bilaga 6 221

skall göras begriplig för konsumenten tycker vi däremot kan bli ett problem. Skall det göras motsvarighet till E-nummerlistan som kan

en förklara vad de olika kemikaliema har för funktion

222 Bilaga 6

Naturskyddsföreningen

Svenska Naturskyddsföreningen, SNF, ser en stor fara i att ansvaret för att minska risker med konsumentprodukter allt mer överflyttas från tillverkare och myndigheter till den enskilde konsumenten. Detta ställer allt högre krav på enskilda konsumenters intresse, tid och kunskap för att kunna göra rätt överväganden. Det innebär att samhället accepterar onödigt stora miljö- och hälsorisker.

Vi önskar istället att samhället via lagstiftning ser till att exempelvis vådlighetsmärkning och miljömärkning blir överflödiga i framtiden konsumentprodukter. Detta vore möjligt om lagkraven konsumentprodukter i framtiden skärptes så att endast produkter som inte behöver vådlighetsmärkas och som uppfyller hårda miljökrav fick marknadsföras.

SNF ser miljömärkning som ett instrument för att förmå marknaden att ta fram mer miljöanpassade varor. Men när en ny teknik väl är etablerad, anser SNF att lagstiftning borde undanröja marknaden för produkter som fortsätter att tillverkas med gammal miljöfarligare teknik.

Exempelvis är det nu klart att klorblekning både blekning med klorgas och hypoklorit inte längre är tekniskt motiverat för att kunna framställa papperskvaliteer till bl a konsumentprodukter. Istället för att via miljömärkning fortsätta att lägga över ansvaret för att minska riskerna med utsläpp vid blekning, tillverkning och transporter av blekkemikaliema, m på enskilda konsumenter, anser SNF att miljömyndighetema bör ta sitt ansvar och lägga upp avvecklingplaner för klorblekning inom pappersindustrin. Naturligtvis bör motsvarande krav ställas på importerade produkter.

I ett kortare tidsperspektiv behöver miljömärkning papper ändå finnas kvar för att påverka andra miljöaspekter på pappersframställning, exempelvis skogsbrukets skötsel, men på sikt måste även dessa problem lösas på ett långsiktigt hållbart sätt, eftersom det är en förutsättning för att vårt samhälle ska kunna fortleva. SNF anser att så allvarliga beslut ska fattas av en demokratiskt vald politisk församling istället för att vara utlagd enskilda konsumenters inköpsbeslut dag till dag.

Bilaga 6 223

På vägen dit vi det mycket viktigt att den miljöinformation som

ser som konsumenter får är vederhäftig och enkel att tillgodogöra sig. Bra Miljöval uppfyller dessa krav liksom Svanen och KRAV. Rapporten att Förstå och tolka miljödeklarationen Kov Rapport 1998:26 beskriver tydligt hur många har svårigheter att göra kompetenta överväganden utifrån olika miljömärkningar typ III. Samtidigt blev flera imponerade

detaljerad information och ansåg att utförliga deklarationer gav ett av förtroendeingivande intryck. Detta är ett resultat som vi beklagar att företag inte kommer att att Vi hoppas därför att

vara sena anamma. denna utredning kommer att lägga förslag ytterligare hindrar

som avarter inom marknadsföring med miljöargument.

224 Bilaga 6

Astma- och

Allergiförbundet

Allergiker ställer, liksom alla konsumenter, krav på produkter. Ibland är dessa krav mer långtgående och speciella än den genomsnittlige konsumentens anspråk, ofta efterfrågar allergikem helt enkelt

men produkter av hög kvalité. Bristande kvalité, fusk och rent bedrägeri gör alla konsumenter arga och besvikna. Allergikem blir sjuk sådant.

av

Ett av de största folkhälsoproblemen är den växande frekvensen

av allergier. Mer än tre miljoner svenskar har eller har haft allergi eller annan överkänslighet. Gruppen är så stor att producenter i allt

av varor högre grad måste ta hänsyn till den. I takt med att medvetenheten

om

livsmiljöns betydelse för allergiutvecklingen växer, ökar

konsumenternas

krav på varor.

För att underlätta vardagen för astmatiker, allergiker och andra överkänsliga är det nödvändigt att ge dessa människor korrekt information om de livsmedel och produkter de vill köpa. Endast med korrekt information kan göra riktiga val.

man

Nedan tas de märkningsfrågor upp som är störst betydelse för

av gruppen astmatiker, allergiker och människor lider

som av annan överkänslighet.

Livsmedel

Innehållsförteckning

Alla livsmedel skall alltid fullständigt deklarerade vilket innebär

vara att alla ingående ingredienser skall deklareras oavsett mängd. Den så kallade 25%-regeln undantag från kravet fullständig

som ger om deklaration for vissa sammansatta livsmedel, är inte acceptabel. Regeln bygger på att alla konsumenter känner till vad vissa livsmedel traditionellt innehåller, som ex vis att äkta majonnäs görs på ägg. Man kan inte ta för givet att alla vet det. Vi har många invandrare i landet som inte självklart känner till sådant. Ett minimikrav är att alla ingredienser som är kända för att framkalla allergiska reaktioner alltid skall deklareras oavsett mängd. Detta bör även gälla kryddor.

Bilaga 6 225

Fetter och oljor: Fetter och oljor som ingår i olika livsmedel borde alltid anges med

och inte bara med beteckningama animaliskt fett eller ursprung vegetabiliskt fett. Det är väsentligt att veta om det exempelvis är olivolja, jordnötsolja, eller majsolja som har använts.

Varor som förpackas i butik: Varor förpackas och märks i butik har ofta brister i märkningen.

som Det saknas fullständig innehållsdeklaration och annan väsentlig information som ex vis förpackningsdag.

Säkerhetsmärkning:

Det har blivit på modet att säkerhetsmärka varor. Det innebär att

enligt innehållsdeklarationen inte skall innehålla ex vis varor som hasselnötter märks med "kan innehålla spår av hasselnötter. Detta för att det finns en risk att rester från annan produktion inom samma produktionslinje kan komma med i produkten. En allergiker som redan har stora inskränkningar i sin inköpslista får här ytterligare krympa den, och det helt i onödan. Självklart borde tillverkaren ha skyldighet att rengöra produktionslinjema så att produkten innehåller endast det som står i innehållsförteckningen.

Varor som får ändrat innehåll: Allergiker och andra överkänsliga lär sig med tiden att hitta varor som de tål och kan lita på. Eftersom de ofta köper dessa varor så läser de inte längre på innehållsförteckningen vad de innehåller. Det händer dock att även kända produkter ändras till innehållet. Vid sådana tillfällen borde tillverkaren ha skyldighet att upplysa konsumenten, på

förpackning, att innehållet har ändrats. varans om

GMOi Livsmedelsprodukter som innehåller genmodifierat material bör märkas så att kan läsa det på förpackningen. Om varan är modifierad på

man sådant sätt att proteininnehållet förändrats så att det kan ge besvär för allergiker skall det framgå av deklarationen. Fisk-gener har till exempel använts för att ge potatis mer frosttåliga egenskaper. Om denna potatis också innehåller fiskprotein, och saluförs till konsumenter, kan det

livsviktigt för allergiker att få information om detta. vara

226 Bilaga 6

Svenska Celakiförbundet

för gluten-, laktos-, mjölk- och sojaintoleranta

Märkt mat självklarhet och nödvändighet för den

- en matöverkänslige konsumenten

Svenska Celiakiforbundet SCF kan konstatera att vi redan idag har en bra livsmedelslagstiftning. Om alla producenter ville följa detta regelverk finns skulle vardagen vara mycket lättare för den

som matöverkänslige konsumenten.

Bakgrund

Avsikten med märkningsreglema i livsmedelslagstiftningen är att ge konsumenterna viktig information för att de ska kunna göra ett bra val. Konsumentema kan ha flera skäl när de ska göra sina jämförelser mellan olika livsmedel och välja rätt produkt

det finns konsumenter som vill jämföra pris och kvalitet.

andra konsumenter kan vara överkänsliga mot något ämne och vill därför veta vad produkterna innehåller.

åter andra konsumenter vill av religiösa skäl veta innehållet i produkterna, t.ex. judar och muslimer.

veganer och vegetarianer är andra grupper som kräver information för att kunna göra sina val.

etiska och moraliska ställningstaganden och avståndstaganden är

.. ännu fler skäl till bra information för att konsumenten ska kunna göra ett

en riktigt val.

ett skäl som hör ihop med det föregående är rätten att som

. konsument få veta vara innehåller genmanipulerade råvaror.

om en

Av den har redovisningen framgår att det är en stor grupp konsumenter

vill ha information. För del konsumenter, t.ex. matöverkänsliga, som en kan det vara livsviktigt

Felaktig märkning problem för matöverkänsliga

Allt fler konsumenter får diagnoserna överkänslighet, intolerans eller allergi. Enligt uppgift har ca 30% av den svenska befolkningen astma

Bilaga 6 227

eller allergi och annan överkänslighet och därav ska ca 20% vara matöverkänsliga.

Dagens rätt får inte bli dagen fel, varken hemma eller ute Det måste alltid vara korrekt och bli rätt, såväl vad gäller råvarorna och halvfabrikaten butikshylloma, som det restaurangerna och institutionsköken serverar.

Alla har inte rent mjöl i påsen Tyvärr är vardagen sådan att det finns många fel och brister. Det är lätt att lista upp felaktigheter här följer

ett axplock ur verkligheten

fyra av tio grillade kycklingar innehöll gluten utan att det framgick av innehållsdeklarationen.

95 av 100 produkter saknade fullständig märkning.

åtta tretton bröd innehöll odeklarerad sojaprotein.

av

namnskyddad korv innehöll kasein mjölkprotein, vilket inte ska .. förekomma.

naturligt glutenfri mjölmix innehöll gluten.

studie gjord av miljöförvaltningen i Kalmar visade att var tionde en

specialkost från institutionsköken innehöll allergiframkallande ämnen.

Allergimärkning med symboler har sina uppenbara risker. Den s.k. nyckelmärkningen ska inte förväxlas med nyckelhålet som stoppades 1995 visar tydligt på riskerna och den förvirring och falska trygghet som kan uppstå. Exempel på detta

det fanns mjölförpackningar symbolmärkta som mjölkfritt mjöl, när allt mjöl är mjölkfritt.

där fanns märkning som upplyste om glutenfri ost, när all ost är glutenfri, vilket sapade många frågor och osäkerhet. För säkerhets skull valde en del konsumenter den glutenfrimärkta osten och utbudet av ost begränsades därmed högst avsevärt.

leverpastejen som var märkt fiskfri kunde ha fått ödesdigra konsekvenser om den ñskallergiske konsumenten endast gått symbolmärkningen och inte läst innehålls- deklarationen som visade att leverpastejen innehöll ansjovis.

Det har senare tid blivit väldigt populärt och inne hos producentema, trots riskerna och ansvaret, att räkna upp allt som inte ingår i produkterna istället för att redovisa innehållet i produkterna. Likaså vill restaurangerna alltmer marknadsföra sina menyer med s.k. fria-från-rätter trots kontaminationsrisker och förbud.

228 Bilaga 6

Det är inte ovanligt att man i butikerna möts av att det inte går att märka fullt ut och att det därför är så stora brister på det butikspaketerade sortimentet. Men det går Det finns faktiskt minst

en butik som har bevisat detta och lyckats med hela sortimentet och samtidigt sett positiva effekter av sitt arbete att kunna informera konsumenterna.

Förslag och krav

0 SCF anser att det är önskvärt, eller t.o.m. ett krav, att alla

ingredienser ska anges i fallande storleksordning på de livsmedel som tillhanda hålls för dagens konsumenter. Enligt livsmedelslagsstiftningen regleras detta nästan fullt ut redan,

men

efterlevnaden är ibland dålig.

0 SCF anser också att det är önskvärt att de få undantag om begränsad

märkning som finns vad gäller kategoribeteckningar och

sammansatta ingredienser även redovisas fullt ut.

0 SCF anser att s.k. risk- och säkerhetsdeklarationer som ökar i

omfattning måste stoppas och beivras.

0 SCF anser att kunskap och insikt om regelverket för

livsmedelsinformation, typ märkning, inte bara berör personal inom den direkta livsmedelsproduktionen. Det är inte bara dessa personer som ska kunna gällande regler utan också reklambyråemas

layoutare/idésprutor måste veta förutsättningarna och kunna lagen

för att utforma korrekta förpackningar, annonser och informationsblad. Livsmedelsverkets skrift Vägledning till

Märkning av livsmedel borde vara grundkursen för alla som ska

hantera och marknadsföra livsmedel.

0 SCF anser vidare att informationen ska följa produkten

Exempel på fler faror och fällor är produktkataloger och informationsblad, som kan vara till hjälp, men också kan vara farliga och ge en falsk trygghet. Ingredienssammansättningen kan förändras och katalogema vara inaktuella.

Om produktkataloger produceras ska det alltid, mycket tydligt, framgå

varje sida eftersom enskilda sidor kan kopieras, vilken garanterad giltighetstid katalogen har.

Bilaga 6 229

Ingredienstabellema och redovisningarna i katalogema ska alltid ange vilka ingredienser/ämnen som ingår och inte vad som inte ingår i produkterna Den säkraste ingrediensredovisningen är alltid den som följer produkten och inte via varken skyltar i butiken eller produktkataloger. Det är inte säkert att den inhandlar produkten, och eventuellt läser

som

skylt i butiken, är den ska använda eller äta produkten. Nya en som frågor kan komma i ett skede, när produkten ska serveras

senare av någon till överkänslig gäst t.ex. en privat bjudning, på

annan en dagis eller restaurangen.

0 SCF föreslår att de restauranger som vill vara en bra och

konsumentvänlig restaurang har utbildad personal och istället för att

fri-markera vissa rätter på menyn kan man skriva, för att få en

dialog mellan gästen och serveringspersonalen och ev. köket:

Behöver Du specialkost tala med serveringspersonalen. Vi kan - -

del rätter efter Dina önskemål och behov. anpassa en

Den ambitiösa och serviceinriktade restaurangen har också en produktpärm tillgänglig med deklarationer på samtliga maträtters innehåll, kan uppvisas för gästen vid förfrågan.

som

Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man säga att alla matöverkänsliga, ungefär var femte svensk, lever riskabelt trots krav tydlig livsmedelsmärkning. Det räcker inte alltid att läsa ingrediensförteckningama.

Märkning på svenska är ett grundläggande krav, som inte kan kompromissas bort. Vi ser idag exempel hur svårt konsumenterna har att tyda och förstå den svenska redovisningen. Vad skulle det då inte bli med text på ett främmande språk. Dessa risker kan vi bara inte acceptera.

Utredningsordförandens kommentar och påpekande vid seminariet 1998-08-19, att mycket stor grupp bosatta i Sverige idag inte

en behärskar det engelska språket understryker detta.

230 Bilaga 6

Synskadades Riksförbund

Regeringen har i tilläggsdirektiv 1998:94 uttalat behovet av en kartläggning av synskadade kunders situation. Vi ser mycket positivt på detta och vill här nedan sammanfattningsvis presentera organisationens

samlade erfarenhet vad avser konsumentpolitiken.

Allmän tillgänglighet

Att personlig service skall garanteras. - Att den fysiska utformningen av publika lokaler och platser är utformade så att det underlättar för synskadade konsumenter.

Att varor, skyltställ etc har bestämda platser i butiken undvik w förändringar butikens disposition. av Undvik att ställa reklam-skyltar etc på ytor är avsedda - varor, som som gångstråk detta gäller så väl i butiken som utanför butiken. - Att personalen får infonnation om funktionshindrades särskilda behov.

Att det finns möjlighet att kostnadsfritt beställa varor via telefon,fax eller liknande. Att det finns möjlighet att få hemsända. - varor Att butiker som säljer varor via Internet också till att den - ser Elektroniska butiken är tillgänglig för synskadade kunder

användbar med data-anpassningar. Att postorder kataloger som är tillgängliga via Internet eller på CD är tillgängliga för synskadade.

Kösystem

Minst en KÖ-nummer-displayer ska nedflyttad så att kunder - vara som ser dåligt kan gå intill displayen. Kö-system ska kompletterade med talstöd. - vara Om Lokalen är stor och svårorienterad, kan det behövas också andra lösningar, såsom lättillgänglig personlig service.

Betalningssystem

Att systemet med cash-korten blir tillgängliga/användbara för synskadade detta gäller såväl tankställen avläsare. - som Att alla kortläsare har tydlig display och är försedda med talstöd. -

Bilaga 231

Att för pin-kod har 5:an märkt och att övriga funktions - tangenter

tangenter är takti märkta.

Att det finns talsvarsfunktioner som kan informera om kort-saldot. -

Information

Att det finns möjlighet att via telefon, dator etc få information om -

varu-utbud, extrapriser etc.

Att all övrig konsument information som allmänheten har tillgång -

till också ska tillgänglig för synskadade.

vara

Att det ska finnas möjligheter för synskadade att, t.ex. via telefon, få -

varu-upplysning exempelvis information om hur en produkt ska

-

användas, dosering etc.

Viktig information står på en produkt bäst före-datum, - som -

kvalitetsmarkering, dosering måste uppfylla god läsbarhet, dvs

-

minst 14 punkter, skriven med god kontrast.

samt vara

Bas-varor ska vara taktilt märkta, t.ex. med punktskrift varans -

telefonnummer till tillverkaren alt. ansvarig importör.

namn,

Skyltar som markerar varu-slag, ska också ha en lågt sittande -

motsvarighet, det går att titta nära på.

som

Läspennor streck-kods-läsare borde kunna förses med tal-syntes -

och tydlig display.

Prismärkning

Alla ska förses med pris lapp. Pris information på hyllor - varor egen

är inte tillräckligt även här gäller tydlighet, kontrast och text-

-

storlek.

Komplettera prisinformation t.ex. frukt och grönsaker, frysvaror, - om

hänger ovanför diskama, med skylt som kunden kan ta i

som en

handen och läsa.

Önskad utveckling

Vi sammanfattningsvis gärna att utredningen särskilt initierar en

ser utveckling inom områdena:

Att användningen av streck-kods-läsare utvecklas för synskadade -

kunder, försedd med tal och tydlig display.

Att bas-varor blir taktilt märkta. -

Att informationen priser och varor görs tydligare och mer - om

tillgänglig.

232 Bilaga 6

Att den elektroniska handeln utvecklas på ett sådant sätt att den -

öppnar nya möjligheter för synskadade kunder.

Att riktlinjer för en god personlig service i butiker tas fram. Att - -

olika typer av talsvarsfunktioner prövas, där möjligheten till

personlig hjälp finns med.

Bilaga 6 233

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn,

Ungdomar och Vuxna FUB

Inledning

Riksförbundet för Utvecklingsstörda Barn, Ungdomar och Vuxna FUB har tagit del utredningens direktiv samt tilläggsdirektiv och av vill i det följande förmedla några synpunkter konsumentinformation om inom området dagligvaror för med utvecklingsstörning. personer

Konsumentpolitikens två grundläggande mål är betydelsefulla iFUB:s

hävda rätten till delaktighet och jämlika levnadsvillkor för strävan att med utvecklingsstörning. Vi har erfarenheter av hur den personer begåvningsmässiga funktionsnedsättningen innebär svårigheter att uppnå det första målets goda möjligheter att utnyttja sina ekonomiska effektivt. Vi kan också konstatera att personer med resurser utvecklingsstörning inte utgör stark konsumentgrupp på marknaden en enligt det andra målet. Det behövs både individuella och generella insatser för stärka den enskildes självständighet och minska att hans/hennes utsatthet i ett samhälle ställer stora krav att man som snabbt skall kunna till sig information i stor mängd. Detta gäller ta ny naturligtvis betydligt omfattande områden än dagligvaror. En väl mera anpassad konsumentinformation i de avseenden som är utredningens uppdrag är dock till stor nytta för med utvecklingsstörning. personer

Målgruppen

Vi utgår i våra synpunkter från behov hos personer med lindrig vuxna och måttlig utvecklingsstörning. Samtidigt vill vi framhäva att en god konsumentinformation också har betydelse för barn och ungdom med utvecklingsstörning och för med svår utvecklingsstörning personer den roll den kan spela för tex föräldrar och personal som ger genom stöd till utvecklingsstörda i olika miljöer bostäder, dagcenter etc.

Vi vill betona många med utvecklingsstörning också har att personer andra funktionshinder, rörelsehinder, kommunikationssvårigheter, t ex och hörselskador k medicinska handikapp diabetes, astma syn- samt s etc. Det innebär bl synpunkter lämnas andra a att som av

handikapporganisationer, exempelvis SRF, är relevanta men att

9 19-0257MärkVâl

234 Bilaga 6

åtgärder dessutom vanligen måste utformas efter behov följer som av begåvningsnedsättningen. Många konsumenter skulle emellertid ha nytta av de förenklingar och den större tydlighet med som personer utvecklingsstörning behöver. Det gäller tex med dyslexi, personer personer med svårigheter att förstå svenska och vissa äldre. Sammantaget rör det stora konsumentgrupper, vilket vi vill framhålla

som argument mot en vanlig invändning med innebörden att vi företräder smala intressen när det gäller anpassningsåtgärder.

Våra önskemål förbättrad konsumentinformation dagligvaror om en om

bygger generella kunskaper/erfarenheter vi vill markera,

men att personer med utvecklingsstörning självfallet, liksom andra, har olika förutsättningar, stödbehov och intressen. Deras vardag också olika ser ut; en del bor eller tillsammans med någon och har ensamma partner inget personalstöd, andra bor tex i gruppbostäder med stöd av personal. Vissa har lönearbete eller är arbetslösa, andra deltar i

daglig

verksamhet en insats enligt lagen stöd och service till vissa om funktionshindrade, LSS. Gemensamt är vanligen dels att det

privatekonomiska utrymmet är litet oavsett lön eller förtidspension dels att information kräver snabb och god läsförmåga, överblick som och förståelse antals- och tidsbegrepp liksom andra abstrakta av av

begrepp är svårtillgänglig.

Åtgärder som förbättrar konsumentinformation för med personer

utvecklingsstörning

Utredningsuppdraget rör produktinformation märkning genom men ställer också frågan teknik kan ersätta eller om ny komplettera märkningen dagligvaror. av

Enligt vår mening bör utveckla både den konventionella man märkningen och hjälpmedel genom teknik. Det framgår dels ny av våra synpunkter i det följande, dels våra avslutande förslag. av

Kortfattat önskar vi följande förbättringar när det gäller information

om dagligvaror:

Tillgång till personlig service. Personal behöver vägledning om gott bemötande och kommunikation med med

av personer utvecklings-

störning.

2. Fysisk utformning allmänna lokaler, privata butiker, varuhus av osv så att de är tillgängliga och lätta att orientera sig få

omflyttningar,

Bilaga 6 235

skyltning text, bild, symboler underlättar orienteringen och tydlig som även kan få personlig service/information. anger var man

3. Texter skall kombineras med bilder och bildsymboler. Det är vid vamingstexter och miljömärkning att finna former

angeläget t ex

för enhetliga symboler med betydelse oavsett varans producent. samma

Färgsättning förpackningar skall vara sådan att 4. av törväxlingsrisker motverkas; genomgående blåvitt för helt olika förväxlingsrisker, typ tandkräm/kaviar, vilket ett flertal varor ger

gånger påtalats med utvecklingsstörning och lässvårigheter.

av personer

Prismärkning bör finnas med prislapp på respektive vara; egen alltför komplicerat följa prisuppgiftema hyllorna eller på det är att ovanför diskar ochförstå vad de innebär. Prismärkning bör ske skyltar med tydliga siffror, med god kontrast mot bakgrunden.

Bäst före respektive sista förbrukningsdag behöver förtydligas 6. enhetliga symboler. Se punkt 4. genom

7. Lättläst kompletterande information bör finnas genom enkla informationsblad eller hjälpmedel ny datorteknik kan genom som exempelvis pek-skärm där lätt trycker fram bildupplysningar ge; man och får intalad information pris, förpackningars storlek om basvaror om Överhuvudtaget bör talsvarsfunktionen utvecklas i flera osv. sammanhang.

8. Kösystem bör ha tydligt placerad display samt talstöd.

9.Tydlig och lättläst information måste också finnas att tillgå om

vissa förvaring/hållbarhet, regler för

rabattsystem, varors reklamation osv.

Avslutningsvis vill riksförbundet FUB förmedla två förslag för att mera förbättra konsumentinformationen till personer med allmänt

utvecklingsstörning.

år har begåvningsstödjande hjälpmedel liksom metodik Under senare lättläst utvecklats och kommit i bruk inom olika

för se ovan

verksamheter för med utvecklingsstörning. Vårt intryck är personer dock denna utveckling inte är tillräckligt känd. Vi föreslår att det att särskilt utredningsuppdrag lämpligen anförtrott genom ett i samverkan med flera berörda, t.ex.

Hjälpmedelsinstitutet

236 Bilaga 6

Konsumentverket, FUB och Centrum för lättläst skall undersökas, sammanfattas och spridas hur kunskaper och erfarenheter

om begåvningsstödjande hjälpmedel och lättläst information i andra miljöer kan användas för konsumentinformation dagligvaror.

om

Vi har hos Sveriges Radio AB, Sveriges Television AB och Sveriges Utbildningsradio AB efterlyst ett månatligt, kort och enkelt TVmagasin för personer med utvecklingsstörning. Hittills har vi inte haft framgång med vårt förslag. FUB möjligheten att ytterligare

ser nu betona behovet att ett sådant magasin också skulle kunna

genom innehålla enkel konsumentinformation. Vi detta skulle

anser att förslag kunna ett verkningsfullt medel för uppnå

vara att konsumentpolitikens mål för personer med utvecklingsstörning.

Bilaga 6 237

ICA Handlarna

Hur uppfattar ICA märkningen idag märkningen inom dagligvaruområdet bra; både den Generellt fungerar och frivilliga. Vår uppfattning är att utredningens direktiv

obligatoriska

inom detta område än vad vi upplever i den andas större problem dagliga kontakten med kunden bl.a. via systematiskt uppföljd

kundkontakt och butiker. märkningen livsmedelslagstiftningen och

Den obligatoriska genom

prisinformations-

föreskrifter vi lever med på ett rimligt lagen har utvecklats genom som produkter inte omfattas någon särlagstiftning, t.e. sätt. De som av

märkningsuppgifter harmoniserar med

hushållskemikalier, har som marknadsföringslagen och i allt väsentligt också med lagen om kemiska

produkter.

Vilka märkningsuppgifter saknas

se nedan under problem

Obligatoriskt eller frivilligt

konsumenter har tillgång till tillräcklig Staten ska garantera att en märkning berör konsumenters hälsa och säkerhet

grundnivå av som krav på minskad miljö-påverkan och relevant prisinformation.

samt

frivillig och utvecklas marknadens Övrig märkning skall vara av aktörer med stöd standariseringsorgan eller intresseorganisationer. av bedömer sådan märkning väsentligt bidrar till att Om samhället att samhällsmål, beträffande skydd hälsa och miljö, förverkliga viktiga av till den frivilliga märkningen kommer till ska samhället medverka att ekonomiskt stöd till att utforma kriterier och stånd, t.ex. genom Samhällets roll blir då att övervaka att den frivilliga kontrollorgan. till krav på opartiskhet och inte är i strid med märkningen lever upp marknadsföringslagen.

Finns det problem Önskemål mindre problem beträffande märkningen än den debatt om Det är Bland sägs det att vi har problem med så märkning som pågår. annat något vi till vardags inte stöter i många miljömärken. Det är som omfattningen debatten sken Problemet är mera att den som ger av. förklara skillnaden mellan miljö-, hälso- och debattörema inte lyckats varumärken.

238 Bilaga 6

Varumärken Det är viktigt att göra klart att vi kommer få allt att se en större trend mot starka varumärken som kommer att laddas med egenskaper som producenten vill kommunicera, t.ex. miljöpåverkan eller goda

hälsoegenskaper. Som hjälp i laddningen används ofta den officiella miljö- och hälsomärkningen samtidigt kompletterar med

som man de värden som man eftersträvar därutöver. Varumärken som t.ex. Sunda, Skona eller Änglamark skall inte betraktas sig Typ I eller Typ II-märken. vare som

Miljömärkning av Typ I

Denna typ av miljömärke är till för konsumenterna gagn och stämmer med målsättning i svensk politik. Den bör därför stödjas av myndigheter. Framförallt bör KRAV stödjas

av Inrikesdepartementet Finansdepartementet fr. 99-01-01 och Jordbruksdepartementet i högre

utsträckning än idag. Det är rimligt med tanke på att Svanen erhåller betydande summor för sin verksamhet.

Svanen och EU-blomman

Dessa officiella frivilliga märkningar fungerar allt bättre.

De bör endast omfatta icke livsmedelsprodukter. En strävan bör vi vara att enas i

Europa miljömärkning.

om en gemensam

KRAV KRAV är idag etablerat miljömärkning för Det som mat. är ytterst angeläget att EU:s stöd för ekologisk odling och KRAV:s regler harmoniserar i största möjliga utsträckning. Matens

miljöbelastning

måste dock också kunna kommuniceras på ett mer utvecklat sätt, se nedan.

Svenskt sigill, Svenskodlat, lokalproducerat Vi anser att detta ska kunna kommuniceras på matförpackningar, men måste kunna underbyggas med kriterier tydliga som är för konsumenterna.

Företagsegna miljömärken

Sådana bör beivras inom områden där det redan finns officiella kriterier och väl etablerade symboler. Denna inställning markeras redan i kontakterna mellan ICA:s inköpare och producentema.

Miljöinformation på mat Det kommer att finnas ett stort framtida behov utvecklad av information matens totala miljöbelastning, från råvara till om avfall.

Bilaga 6 239

Detta måste utredas i samråd med alla parter inom livsmedelskedjan. Någon form Standardisering, förenklad form miljövarudeklaration

av av krävs. Där kan exempelvis framgå varifrån maten kommer, hur mycket energi krävs och hur mycket övergödning som produkten bidragit

som med. Denna information måste inte nödvändigtvis sitta på förpackningen utan kan finnas att tillgå på Internet. Det är viktigt att

ex. myndigheterna står bakom utvecklingen av ramama för denna typ av konsumentinformation så att objektiven säkerställs.

Märkning av genmodifierade livsmedel Den lagstiftning utvecklats är inte så god som konsumenterna i

som Sverige ställer krav på. Aven vi inom handeln den otillräcklig.

anser

Bestrålade livsmedel Utredningen bör förslag hur vi ska klara framtida krav

ge märkning när bestrålningen livsmedel ska accepteras i Sverige. Vi

av önskar inte gå igenom problem uppstått beträffande

samma som

genmodifierade livsmedel.

Ursprungsmärkning av nötkött Hanteringen denna fråga inom EU och från Jordbruksdepartementet

av har varit utomordentligt besvärande. Målet att skydda konsumenternas hälsa med hjälp märkningen uppnås inte heller det sätt som man

av skulle önska eftersom endast märkning på nötkött säljs i butik

som omfattas dokumentationskrav. Detta är märkligt i tid när allt fler

av en äter utanför hemmet.

Livsmedelsmärkning av "butiksmonterad" mat Livsmedelskungörelser i Sverige kräver lika detaljerad märkning sådan mat på producentförpackad. Dessa bestämmelser skiljer

som mellan EU-länder t.ex. Holland inte kräver fullständig märkning.

som I Sverige har många butiker problem med komplett märkning grund

begränsningar i maskinell etikettutrustning. av Ev. bör detta kunna övervägas att acceptera förenklad märkning under förutsättning att allergena ämnen alltid anges även fortsättningsvis.

Näringsdeklarationer och allergiinformation Tiden till att planera och köpa hem maten blir alltmer begränsad. Idag

12-17 min för att bereda middag hemma under vardagen och max max 15 min inköpstid i butiken. Undersökningar visar att symboler eller

förenklad märkning är det snabbaste och enklaste sättet att ta till annan sig infonnation. Vi tror därför att detta bör utvecklas också för att stödja konsumenterna när det gäller närings- och allergiinformation

240 Bilaga 6

precis som vi gjort med fettsnâlt och fiberrikt genom Nyckelhålsmärkningen som för övrigt ICA-handlama tog initiativ med genom föregångaren Gröna Pricken. Vi önskar ett enhetligt märkningssystem for Europa när det gäller näringsdeklarationer. Här är man föregångare i USA. Ett märkningssystem för allergikunder bör också utvecklas.

Märkning av kemisk-tekniska produkter Tvättmärkningen är väl utbyggd och också etablerad för textilier, tvättmedel och maskiner. Vad som krävs framöver är utbyggd allergiinformation. Märkning inom kosmetikområdet bör utvecklas på motsvarande sätt.

Kan märkning ersättas eller kompletteras med andra typer av

information

Den kan främst kompletteras och utvecklas, 020-nummer t.ex. genom och e-mail. Detta fungerar väl inom ICA redan idag.

Bilaga 6 241

Kemisk-Tekniska Leverantörförbundet

Hur uppfattar ni den märkning är i dag, både den obligatoriska o som

den frivilliga Vilka märkningsuppgifter saknas respektive är

som

onödiga

Den obligatoriska har vi inga synpunkter på. När det gäller den frivilliga så beskrivs den ofta som en djungel. Detta med all rätt. Det finns i dag väldigt många organisationer säger sig kämpa for olika

som saker och lanserar märken produkter ska bära för att visa att just

som denna produkt är bättre utifrån den eller den synpunkten. Detta har givit

inflation i märkningen. Många konsumenter vet inte vad de olika en märkningama står för. Det är givetvis inget fel i sig att organisationer hittar nya vägar att göra sin röst hörd och tjäna det är lika viktigt att dessa

pengar, men organisationer precis vanliga företag följer lagstiftningen om

som vilseledande marknadsföring.

I vilka bör märkning obligatorisk och i vilka fall bör den 0 fall vara

vara frivillig

Generellt är oftast den frivilliga vägen att föredra. Det skapar större förståelse hos alla parter. Allt beror dock på vilket syfte märkningen skall tjäna t.ex. Om märkningen är väldigt viktig ur konsumentskyddssynpunkt kan det vara en fördel om den är obligatorisk. Oseriösa företag kan på det sättet hållas från marknaden.

Finns det några problem i dag när det gäller märkning och annan 0

konsumentinformation I såfall, vilka är de

Huvudproblemet de står bakom den frivilliga märkningen

är att som inte verkar ha krav på vederhäftighet som vanliga företag. Om

samma märkningen till exempel innebär ett påstående sänkt miljöbelastning

om måste detta kunna visas marknadsföringslagen annars innebär den ett vilseledande av konsument.

Anse ni att märkning kan ersättas alt. kompletteras med andra typer o

konsumentinformation I såfall, vilka typer

av

242 Bilaga 6

Konsumentinformation på förpackningarna är viktigt. Företagen lägger årligen ner stora resurser att ständigt förbättra den. Att konsumenten enkelt och snabbt förstår hur produkten skall och inte skall användas är en hörnsten för en lyckad produkt. Vi i dag inget behov

ser av ytterligare regleringar detta område. Bra konsumentinfonnation ligger både i producentens och konsumentens intresse. Viktigt är dock att konsumentinformation inte är vilseledande. Konsumentverket spelar här en nyckelroll. Vi ser mycket positivt att regeringen i våras prioriterade upp konsumentverkets arbete att motverka vilseledande miljöargument, eftersom detta område, enligt vår mening, är fyllt

av vilseledande reklam/information.

Bilaga 6 243

LI

Livsmedelsindustrierna

Synpunkter inför seminarium avseende konsumentinformation om livsmedel 19 augusti 1998.

Livsmedelsindustriema LI har beretts tillfälle att delta i ovannämnda seminarium lämna synpunkter inför detsamma, vilket vi tackar samt för.

Några synpunkter på konsumentinformation om livsmedel

Allmänt Konsumentinformationen måste prioriteras utifrån vad den vanliga konsumenten önskar för information och vad hon förstår och kan ta till sig, och vi därför att den konsument-undersökning som avses anser genomföras är mycket viktig del av utredningen. en

Dagens märkning

De uppgifter ingår i dagens obligatoriska märkningsföreskrifter som LI i drag tillfyllest för att den information som anser stora vara ge konsumenten behöver för att kunna köpa, lagra, tillreda och konsumera livsmedel på säkert sätt och för att kunna göra ett informerat val om ett innehåll, vikt/volym och pris.

LI ställer sig dock bakom del de önskemål som de svenska en av myndigheterna driver angående förändring vissa obligatoriska av märkningsregler inom EU.

Tyvärr dock märkningen ofta svårförståelig för de flesta är

konsumenter gällande märkningsföreskrifter innehåller för

pga att mycket detaljer. LI förenkling måste komma till stånd anser att en härvidlag och att dessutom märkningskraven på själva förpackningen begränsas så denna inte blir överlastad med information som skyler att den viktigaste informationen. Exempel på förenklingar vore användningen fler kategoribeteckningar för ingredienser som tillhör av kategori, undvikande dubbelmärkning, förenkling av samma av tillsatsämnesnamn etc.

Svårtolkade märkningsregler kan också upphov till svårförståelig ge information. Den nyligen beslutade kvantitetsmärkningen av vissa

244 Bilaga 6

ingredienser sk QUID, avsikt bl har varit att konsumenter vars a ge möjlighet att göra jämförelser i sitt val mellan likartade produkter, kan bli ett sådant exempel många tolkningsproblem. pga

Märkningsreglema för näringsvärdesdeklaration endast obligatorisk i vissa fall är ett annat exempel på regler bör förenklas så att de blir som mer lättförståeliga för konsumenterna.

Obligatorisk märkning, frivillig märkning och andra informationsvägar Märkningen förpackningen de viktigaste kommunikationsär en av vägarna mellan livsmedelsproducenten och konsumenterna, för att men åstadkomma lättförståelig deklaration bör den obligatoriska en märkningen begränsas till den information är vikt för det stora som av flertalet konsumenter och utgör avgörande faktor för inköp som en av produkten.

Exempel på märkning bör frivillig är näringssom vara värdesdeklarationen vilket den är idag om inte ett näringspåstâende görs för produkten eftersom för vissa typer livsmedels-produkter av denna information är litet värde, medan den är av av stort konsumentintresse för andra produkter. Det ligger i producentens intresse att på frivillig väg förse konsumenterna med den information som de efterfrågar. Ett annat exempel på märkning som bör vara frivillig är miljömärkning. Det är dock viktigt att även frivillig märkning får en enhetlig utformning för att öka förståelsen för konsumenterna.

För information som är av intresse eller vikt endast för vissa grupper av konsumenter bör andra inforrnationskanaler kunna användas, t.ex. genom direktkontakt med tillverkaren 020-nummer, produktfakta, Internet osv. eller eventuellt streckkodsläsare i butiken. genom

Viss specifik information dock säkrast på förpackningen, ges t.ex. information om allergener, eftersom denna information måste vara direkt kopplad till produkten i butikshyllan.

LI anser dessutom att endast EU-gemensam märkning bör vara obligatorisk eftersom obligatoriska, nationella specialregler försvårar den fria rörligheten inom EU.

Symboler

Symboler kan förenkla märkningen de är samordnade, dvs. inte om olika symboler för likartad information, samt internationellt erkända

Bilaga 6 245

åtminstone EU-gemensamma. Den flora symboler som idag

eller av

finns på miljöområdet är troligen vilseledande än informativa.

t ex mer

Information avseende förpackningen Det är viktigt att information i märkningen på livsmedelsprodukter som

själva förpackningen/förpackningsmaterialet klart särskiljes från

avser den märkning livsmedlet. Symboler avseende

som avser

egenskaper utan förklarande text fungerar därför

förpackningens

mindre bra.

246 Bilaga 6

Livsmedelshandlareförbundet SSLF

Konsumentinformation på dagligvaror

Handelns krav på information överensstämmer till del med stor konsumenternas krav. Ju bättre information desto mindre som ges besvär för butikerna.

Vi vill alltså ha så mycket information möjligt på förpackningarna. som Problemet är alltså inte för mycket information. Problemet är snarare att informationen inte är fullständig, inte heller alltid korrekt och den att ofta svårläst.

För mycket information brukar lika dåligt för lite information. vara som De som vill läsa eller de olika skäl behöver läsa söker den som av information de behöver. Onödig information för de första är

livsnödvändig för några

Så till frågeställningarna:

Vi uppfattar att de märkningsregler finns idag är ok. Det - som tycks också de flesta konsumenter tycka. Däremot finns det ett stort problem. Alla ingredienser finns i - som en produkt, finns inte alltid angivna på förpackningen, eftersom detta inte krävs. Exempel sådant är tillsatser och ingredienser i små mängder. Vi anser att alla ingredienser vet kan orsaka allergiska - som man reaktioner borde anges på förpackningarna. Vi anser att det är obligatoriskt idag är 0k och att skall - som resten vara frivilligt.

De problem som finns idag är enligt vår uppfattning: - Informationen på förpackningarna är ofta otxdlig, dvs svårläst Informationen söker är ofta svår att hitta man All obligatorisk information finns inte alltid Dålig kunskap vad olika symboler betyder. Mer infonnation om behövs 0 Butiker som vill hjälpa konsumenter att hitta exempelvis glutenfria produkter motarbetas, eftersom rekommenderas eller förbjuds man att ge sådan information

Bilaga 6 247

Alla produkter måste ha svenskt text, vilket innebär dyrare varor än 0

nödvändigt. Välkända märkesvaror borde kunna få säljas med

engelsk text.

Märkning på förpackningar kan enligt vår uppfattning inte ersättas av -

information. Däremot kan informationen kompletteras med annan ytterligare information är speciell vikt för enstaka personer. Ett

som av sätt är att utnyttja IT -tekniken.

När det gäller symboler det kanske en idé att symboler som

vore auktoriserade oberoende markeras på något speciellt sätt så att

av organ de avviker från andra symboler.

248 Bilaga 6

Fiskbranschens Riksförbund

Beträffande konsumentinformation livsmedel om

Fiskbranschens Riksförbund representerar handel och industri på fiskets område, bland annat i kontakt med myndigheter.

Fisk och fiskprodukter är de få inom livsmedelssektom en av grupper som saknar miljömärke och miljöinformation.

Marine Stewardship Council MSC tog för år sedan initiativ till ett par

miljömärkning.

Eftersom detta ett privat initiativ från Unilever och WWF har detta var varit kontroversiellt och diskuteras bland annat i EU- kommissionen.

Man fann då att MSC knappast kan ackrediteras det privat p.g.a. är ett initiativ.

Fiskbranschens Riksförbund har haft rad möten med olika en inblandade parter bland annat representanter för Svensk Handel; ICA, Dagab och KF, Jordbruksdepartementet och Inrikesdepartementet, Sveriges Fiskares Riksförbund, Fiskeriverket med flera.

En styrgrupp och arbetsgrupp arbetar för utreda möjligheterna en att att miljömärka fisk och fiskprodukter.

I första hand arbetar med utarbeta kriterier gruppen att som så småningom kan användas som underlag för ett miljömärke, eventuellt KRAV.

De nordiska fiskeriministrama har beslutat att utreda nordiskt ett alternativ och detta projekt drivs för närvarande Island där genom men det också finns svensk representation.

Fiskbranschens Riksförbund har föreslagit EU kommissionen att informeras om det svenska initiativet för så småningom att vidarebefordra detta till EU- detta måste dock i så fall gå den officiella vägen ansvarigt departementet. genom

Bilaga 6 249

Fiskbranschens Riksförbund anser som ovan nämnts att en miljömärkning fisk och ñskprodukter är mycket angeläget- det är

av dock viktigt att detta inte sker utarbetande privata regler utan

genom av

det sker medverkan alla berörda parter inklusive svenska att genom av myndigheter och organisationer och inte minst viktigt representanter för de stora kedjorna ICA, Dagab och KF.

som

250 Bilaga 6

Sveriges Bageriiörbund

Vi har givits möjlighet att deltaga i ett seminarium angående rubricerade fråga. I inbjudan har Ni hemställt om att vi skulle inkomma med eventuella synpunkter i ärendet skriftligen. Med anledning härav vill vi framföra följande uppfattningar.

Syftet med märkning dagligvaror måste vara dels att tillhandahålla

av konsumenterna relevant information dels att detta sker ett effektivt sätt. Det är här fråga om att på ett kostnadseffektivt sätt kommunicera den information som är viktig för konsumentens val av produkt. Det är inte bra om det blir så att skogen inte syns för alla träd.

Nuvarande regler vad gäller innehållsdeklarationer och de merkostnader som de ger upphov till har företagen lärt sig att hantera. En synpunkt är dock att det synes onödigt att deklarera vatten som ingrediens i en produkt. Vatten ingår i all föda och en uppgift om förekomsten detta ämne tar plats och focus från viktig

av annan information. Bakdag på produkter bör av samma skäl vara en frivillig uppgift. Handeln bör vara ansvarig för att märkning med jämförelsepris finns. Bäst fire/sista förbrukningsdag är ett krav som företagen idag också hanterar.

Det system som idag tillämpas vid försäljning över disk, med innehållsdeklarationer som finns tillgängliga i butiken, fungerar och bör bibehållas.

En fråga som vore bra om vi kunde finna ett system för är hur allergiker kan informeras att denna produkt inte innehållet.

om alternativt kan ätas av..".

Sammanfattningsvis är det vår uppfattning att inga nya regler behövs. Nya regler medför ofta ökade kostnader för företagen, vilket påverkar det pris konsumenterna får betala för produkterna. Låt oss istället hantera de regler som finns och arbeta för att förenkla regelsystemet vilket torde vara till nytta för alla.

Bilaga 6 251

grönt

frukt

FRAMJANDET

Mycket positivt initiativ är taget svenska producenter av grönsaker,

av rotfrukter och örtkryddor där går ut med odlarens namn

man förpackningarna. Detta borde kunna appliceras på flera/alla färska

produkter.

Det är omöjligt innehållsdeklarera frukt och grönt jfr burkar och

att förpackningar eftersom det mesta säljs i lös vikt. Ett bra sätt att underlätta informationssökandet för konsumenterna kan vara att man i butiken web-adresser till seriösa informationsorgan som t.ex.

anger Frukt Grönt Främjandet. Vi har produktfakta och näringstabeller vår hemsida.

252 Bilaga 6

PACKFORSK

institutet för distribution

förpackning

Angående punkten Finns det några problem idag när det gäller märkning och annan konsumentinformation vill Packforsk lämna följande kommentarer.

Vid Packforsk drivs forskningsprogram bl.a. inom områdena Konsumentens hantering förpackningar och Arbetsmiljö vid av

hantering av förpackningar i arbetslivet.

Vi ser ett ökat intresse för förpackningar och anledning till detta kan bl.a. Vara;

Miljöproblemen och ambitionen att minska sopberget där förpackningen måste uppfylla vissa miljökrav.

Demografiska förändringar och en ökande andel äldre i befolkningen. Från samhällets sida finns strävan att människor ska kunna leva kvar en i hemmet så länge möjligt. Med åldrandet följer rad som en av funktionsnedsättningar som påverkar vardagslivet. I alla dagliga aktiviteter såsom matlagning, skötsel den personliga hygienen t ex av och medicinering spelar förpackningarna och deras hanterbarhet en central roll.

Den gemensamma europeiska marknaden inkluderar kulturella och språkliga skillnader. Förpackningama kommer att betjäna allt större marknader vilket i sin tur ställer krav information och märkning. nya

Vid inköp av en konsumentprodukt skam.

är förpackningen en viktig

informationsbärare. Hantering av en

förpackning kan kedja w

ses som en av händelser där konsumenten är HAN-iisxiamm beroende tydlig märkning för men av en att kunna klara av olika aktiviteter ê ett effektivt sätt. Kedjan kan Läs innehålla en rad olika aktiviteter, vilket åskådliggörs i figuren här intill.

Bilaga 6 253

Det är fundamentalt förpackning är möjlig att öppna och hur 0 att en det ska gå till bör framgå designen. Eventuellt bör detta av kompletteras med konsumentinformation om hur förpackningen bäst ska öppnas. Sådan information är ofta bristfällig eller saknas helt.

Däremot förekommer begrepp lättöppnad, framför allt i som läkemedelsindustrin. Vissa läkemedel kan t erhållas i en sk Fel ex Bokmärket är inte definierat. lättöppnad förpackning. Lättöppnade förpackningar önskvärda även i dagligvaruhandeln. En enhetlig vore definition begreppet lättöppnad bör etableras. Vidare bör av symboler och instruktioner för hur förpackning ska öppnas och en återförslutas utfonnas på ett sätt så att de kan förstås av majoriteten

konsumenter.

Information såsom öppningsinstruktioner, varudeklarationer etc ska 0 tillgängliga för alla konsumenter. Rekommendationer för såväl vara kontrast mellan text och bakgrund för storlek och typsnitt på som texten bör finnas.

Konsumenterna har visat ett stort miljöintresse. En enhetlig 0 märkning förpackningen avseende förpackningsmaterial samt av information hur dessa ska hanteras/sorteras när produkten är om förbrukad saknas för närvarande.

Vidare borde vissa områden på förpackningen reserveras för viss 0 information. Konsumentförpackningen hanteras inte enbart typ av konsumenten. För att minimera lyft- och hanteringsarbete i av utgångskassa kan tex EAN-kodens placering standardiseras. Arbete i utgångskassa upphov till stor del av handelns arbetsger en skadeproblem.

254 Bilaga 6

Sprängämnesinspektionen

Seminarium den 24 augusti 1998. Kommenterar rörande märkning av hushållskemikalier mm.

Beträffande märkning och rubricerade produkter

annan informationav

framför Sprängämnesinspektion SAI följande synpunkter.

SÄI det önskvärt farosymboler,

anser att farobeteckningar och

riskfraser görs synliga större. Produkterna har ofta märkning och mer annan information på till 8 olika språk. Text och symboler blir då upp mycket svårtolkade.

Av SÄI:s märkningsregler framgår produkter att med farliga ämnen skall vara märkta med fullständig adress och telefonnummer till namn, tillverkare, importörer eller annan som tillhandahåller inom EES. varan Dessa uppgifter är ofta ofullständiga.

Av märkningsreglema framgår att informationen skall på svenska vara vilket alltid är fallet.

.

Bilaga 6 255

Naturvårdsverket

Konsumentinformation om dagligvaror

Naturvårdsverket att miljöinformation till konsumenter om anser

dagligvaror är mycket viktig fråga från miljösynpunkt. En

en internationell samordning är också nödvändig för att få genomslagskraft. Den behövs både för att driva på utvecklingen mot miljöanpassade och livsmedel men också för att skapa mer varor enhetliga märkningssystem etc. för konsumenten.

Naturvårdsverket har i sin framtidsstudie Sverige år 2021 huvudrapport NV-rapport 4858 försökt visa några möjliga vägar att inom rimlig tid utveckla ett hållbart samhälle. En viktig faktor är att en konsumtionsmönster växer fram innebär effektivare materialnya som och energianvändning. Även de särskilda studier jordbruk och om livsmedel framtida jordbruket NV-rapport 4755, Att äta för en

Det

bättre miljö NV-rapport 4830 samt Handla för framtiden", NVrapport 4900 .gjordes visar att förändrade konsumtionsmönster som även för livsmedel är viktig faktor för att nå hållbarhet. en

Inom för framtidsstudien specialstuderades också hushållens ramen miljöpåverkan, vilket redovisades i rapporten Biff och Bil om hushållens miljöval NV -rapport 4542. Där konstateras att hushållens konsumtion, boende och bidrar till rad olika miljöproblem. resor en Överslagsberäkningar visar att hushållen står för mellan 30 60% av de svenska utsläppen till miljön. Konsumenternas val har därför avgörande betydelse för miljöeffekter i hela vam- respektive livsmedelskedjan. Utan konsumenternas medvetna val av produkter är bättre än andra från miljö- och -resurssynpunkt är det svårt att få som

fram de miljöanpassade och hållbara produktionsmönster som

mer eftersträvas.

Livsmedel inkluderat tillagning och förvaring står för mer än en tredjedel familjs miljöpåverkan i form utsläpp till miljön och av en av förbrukning enligt undersökning utförts av den av resurser en som danska Forbrugerstyrelsen Miljöbelastningen ved familiens aktiviteter, Rapport 1996.1.

256 Bilaga 6

Även Naturvårdsverket har konstaterat att livsmedel är ett av de viktigaste områdena inom hushållssektom från miljöskyddssynpunkt och ett område där det också finns potential för miljötörbättringar.

Information är en väg för att komma till rätta med problemen. Det finns olika sätt att utforma informationen. För dagligvaror är olika typer av miljömärkningar för närvarande det vanligaste och kanske för konsumenten det enklaste sättet.

Naturvårdsverket och Konsumentverket har inlett ett samarbete med det övergripande syftet att minska hushållens miljöpåverkan. En

informationsbroschyr Miljötips for dig och din familj

- om hushållens möjligheter att minska miljöpåverkan har distribuerats via tidningen rådrön.

En förstudie Minska hushållens miljöpåverkan planeras bli klar under våren 1999 bl.a. med syfte att prioritera angelägna områden.

Verken har också i samarbete med Livsmedelsverket tagit fram en kokbok Mat med känsla för miljö med syfte kunskap och att ge inspiration till att laga mer miljöanpassad mat.

Regeringen har avsatt 17 miljoner kr under tre-ârsperiod för en uppbyggnad av ett konsumentrelaterat informationssystem. Konsumentverket administrerar systemet. Man kommer att kombinera konsument- och miljöfrågor. Konsumenter och vidarefönnedlare är målgruppen. Även Naturvårdsverket kommer delta i arbetet. att

Nedan besvaras de frågor utredningen har ställt i sin skrivelse 1998-06-09. Naturvårdsverket tar endast miljöaspekter. Frågorna har upp numrerats och delats i allmän del och livsmedelsdel. upp en en

Obligatorisk märkning finns för miljöfarliga batterier enligt förordning 1997:645 om batterier. Information till allmänheten om insamling av batterier kommer att ske framöver.

För förpackningar finns enligt kommissionens beslut 97/I29/EG regler

för identiñeringssystem för förpackningar. Reglerna kan kännetecknas

som frivillig reglerad märkning.

Det saknas obligatorisk miljömärkning. Däremot finns frivillig miljömärkning, sk typ I-, typ II-, respektive typ III märkning. Typ märkning är en positiv tredje-partscertifierad märkning, typ II-

Bilaga 6 257

märkning är en egendeklarations-märkning och typ III-märkning står för miljövarudeklarationer. Standard-iseringsarbete för miljömärkning pågår inom ISO. En standard för generella principer ISO 14020 är klar medan arbete pågår vad gäller typ I och typ II-märkning. Vad

gäller Standardisering miljövarudeklarationer, typ III, har beslut

av fattats om att för närvarande inte gå vidare med standard utan i en stället redovisa en teknisk rapport för att få praktiska erfarenheter. mer

Såväl den nordiska Svan-märkningen andra typer som av

miljömärknings-system som Bra-Miljövalmärkningen och KRAV har

haft stor genomslagskraft i Sverige. Inom den tvärsektoriella gruppen inom ÃK-Miljö och ÄK-Konsument inom Nordiska Ministerrådet har

en utvärdering av Svan-märkningen påbörjats.

Det finns idag inte någon obligatorisk miljömärkning för livsmedel däremot finns det frivillig reglerad märkning avseende ekologisk

produktion som regleras genom EU-förordning. EU-förordningen

en

gäller idag enbart för produktionsgrenen växtodling och inte

djurhållning. För närvarande diskuteras reglerna för djurhållning inom EU. I Sverige är det KRAV och Svenska Demeterförbundet som

huvudsakligen uppfyller EU-kraven for växtodling.

Ursprungsmärkning kan ha ett visst intresse miljöskyddssynpunkt

ur även om det inte är det egentliga syftet med denna märkning. Genom att ursprungsland framgår kan vissa antagande transporterna göras. om

Ursprungsmärkning regleras också genom EU-förordning.

en

Exempel på frivillig inte reglerad märkning är märkning kött från av djur som betat naturbetesmarker, d.v.s. djur foderintag i hög grad vars kommer från naturbetesmarker.

Märkningen av ekologiska produkter är väl etablerad idag och fyller ett behov. Det bör påpekas att ekologisk odling inte i alla avseenden motsvarar ett hållbart jordbruk men är ett viktig led för att nå ett uthålligt jordbruk genom att bekämpningsmedel inte används, att det finns en större integration mellan djur och växtodling samt som en spjutspets för att driva utvecklingen framåt.

Det finns idag även behov av annan information för att konsumenten ska kunna minska sin miljöpåverkan. Energianvändning eller resursanvändning i olika led skulle kunna ett sådant område. Hur vara en sådan information bör utformas är däremot oklart och borde utredas vidare. En tvärsektoriell nordisk arbetsgrupp har tillsatts med det

258 Bilaga sou 1999:7

l

långsiktiga målet att ta fram förslag tilltvärsektoriell märkningspolicy för livsmedel.

Det är inte självklart vad bör vara frivilligt alt obligatoriskt. Det

som är viktigt att klargöra vilken information som konsumenten efterfrågar och vilka områden kan förändras andra åtgärder. I princip

som genom bör dock konsumenten ha rätt att få veta vilka miljöegenskaper en produkt har. Information måste utformas utgående från olika gruppers behov och möjligheter att ta till sig information. Syftet ska vara att driva på utvecklingen mot miljöanpassade produkter. Det är

mer viktigast att få fram information de produkter som har störst

om miljöpåverkan och är svårast att bedöma från miljösynpunkt.

som Eftersom det sker utveckling inom området anser dock

en Naturvårdsverket att utvärderingar och fördjupade studier först bör göras innan frågan kan avgöras.

Det finns idag ett stort antal märken på marknaden med olika syften. Det finns risk att konsumenten kan uppleva det som förvirrande.

en Internationell samordning olika förslag till insatser är nödvändig i

av det fortsatta arbetet. Det är överhuvud taget svårt att driva på en utveckling mot ökad miljöanpassning inte handelsreglema

om inkluderar dessa frågor. I många länder ställs låga miljökrav och dessa länder kan exportera produkter till låga priser och på så sätt snedvrida konkurrensen.

Märkning bör kompletteras med annan information från myndigheter

i

t.ex. den ovannämnda databasen vid Konsumentverket, 3 som information i butiker etc.

,

-

Bilaga 6 259

Fiskeriverket

Varför går det inte att införa nyckelhålsmärkning på produktgmppema fisk, skaldjur, frukt och grönsaker Problemet är när konsumenten skall välja ett nyckelhålsmärkt livsmedel finns inte ovannämnda livsmedelsgrupper representerade. Okunskap vad icke

om nyckelhålsmärkta livsmedel innehåller är dessvärre mycket låg.

Statens 1999

offentliga utredningar

Kronologisk förteckning

NyaRimiånsrättsregler+Bilagor. Ju. 2. SteriliseringsñåganiSverige1935-1975. Ekonomiskersättning. Yrkesñsketskonkurrenssituation.Jo. . God sedi forskningen.U. . Effektiva värme-ochmiljölösningar.N. . UtredningenomTotaltbrsvaxsstödtill Central-och Östeuropa.Fö. Märk val Fi. . Invandrarskapochmedborgarskap. . Demokratiutredningensskriñserie.Ju. Att slaktaetttär i Gudsnamn.Omreligionsfrihet ochdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. Ju. 10.Rasism,nynazismoch. ñ-ämlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.Ju. ll. Bör demokratinavnationaliserasTvå analyserav ekonominsnyageografi.Demokratiutredningens skriñserie.Ju. 12.Elektroniskdemokrati.Demokratiuüedningens skriñserie.Ju. 13.Etik ochdemokratiskstatskonst. Demokratiutredningensslaiftserie.Ju. 14.Denframtidakommersiellalokalradion.Ku.

.l..

dñna "F§gø a

huru D

.J .

Statens 1999

offentliga utredningar

Systematisk förteckning

Justitiedepartementet

Nya förmånsrättsregler Bilagor. l+ Invandrarskapochmedborgarskap.Demokratiutredningensskriñserie.8 Att slaktaetttär i Gudsnamn.Omreligionsfrihetoch demokrati.Demokratiutredningensskriftserie.9 Rasism,nynazismoch fiamlingskap. Demokratiutredningensskriftserie.10 Bör demokratinavnationaliserasTvå analyserav ekonominsnyageografi.Demokratiutredningens skiftserie.l l Elektroniskdemokrati.Demokratiutredningensskriñserie. 12 Etik och demokratiskstatskonst.Demokratiutredningens skriftserie.13 Försvarsdepartementet UtredningenomTotalförsvarsstödtill Central-och Östeuropa.6

Socialdepartementet

Steriliseringsfrågani Sverige1935-1975.Ekonomisk ersättning.2Yrkesñskets konkurrenssituation.3

Finansdepartementet

Märk väl 7

Utbildningsdepartementet

God sedi forskningen.4

Jordbruksdepartementet

Yrkesfisketskonkurrenssituation.3 Kulturdepartementet Denframtidakommersiellalokalradion.14 Näringsdepartementet Effektivavänne-ochmilj ölösningar.5

Hume

fakta info direkt

Tel 08-587 671 oo. Fax 08-587 671 71.

Box 6430. I I 3 82 Stockholm.

order@faktainfo.se wwwfaktainfose