Inaktuell version

Förordning (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län

Departement
Civildepartementet ST
Utfärdad
1988-06-22
Ändring införd
SFS 1988:972
Ikraft
1988-10-01
Tidsbegränsad
1991-07-01
Upphäver
Förordning (1986:1123) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Länsstyrelsen

1 §  I länsstyrelsen i Norrbottens län tillämpas denna förordning i stället för 2--68 §§ förordningen (1988:971) med länsstyrelseinstruktion. Detta gäller för både den verksamhet som anges i lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning och de uppgifter i övrigt som länsstyrelsen fullgör.

Uppgifter

2 §  Länsstyrelsen svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den mån inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter.

[S2]Enligt lagen (1985:1073) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning fullgör länsstyrelsen de uppgifter som ankommer på länsvägnämnden, länsskolnämnden, lantbruksnämnden, fiskenämnden och länsbostadsnämnden i länet. För försöksverksamheten finns ytterligare föreskrifter i förordningen (1986:419) om försöksverksamhet med en samordnad länsförvaltning i Norrbottens län.

3 §  Länsstyrelsen skall ge noggrann akt på länets tillstånd och behov samt främja länets utveckling och befolkningens bästa.

[S2]I frågor som har betydelse även för angränsande län skall länsstyrelsen främja det för länen gemensamma intresset.

4 §  Länsstyrelsen skall särskilt ägna sig åt

  • den regionala utvecklingen,
  • hushållningen med naturresurser,
  • plan- och byggnadsväsendet,
  • bostadsförsörjningen,
  • naturvården,
  • fisket,
  • lantbruket,
  • rennäringen,
  • miljöskyddet,
  • livsmedelskontrollen,
  • kulturmiljön,
  • hälsoskyddet,
  • den sociala omvårdnaden,
  • utbildningen,
  • kommunikationerna,
  • den civila försvarsberedskapen,
  • räddningstjänsten,
  • de allmänna valen,
  • polisverksamheten,
  • administrativ samverkan inom statsförvaltningen. */k/ Förordning (1990:252).

5 §  Länsstyrelsen skall genomföra eller hos en annan förvaltningsmyndighet eller regeringen föreslå de åtgärder som är nödvändiga eller lämpliga för länet.

6 §  Länsstyrelsen bör underrätta regeringen om vad som är särskilt viktigt för regeringen att få veta om länet och händelser som inträffat där.

7 §  Länsstyrelsen skall med beaktande av fastställda nationella mål verka för att statlig, kommunal och landstingskommunal verksamhet i länet samordnas och anpassas efter de regionalpolitiska målen och kravet på en långsiktigt god hushållning med naturresurserna.

8 §  Länsstyrelsen skall inom sitt verksamhetsområde övervaka att vad som enligt lag eller annan författning åligger statliga myndigheter blir fullgjort.

[S2]Detsamma gäller sådana förvaltningsuppgifter som har anförtrotts kommuner eller landstingskommuner eller som har lämnats över till enskilda.

9 §  Länsstyrelsen är huvudman för priskontorsverksamheten.

10 §  I den mån det inte är en uppgift för någon annan myndighet, skall länsstyrelsen förvalta statliga lån.

[S2]Länsstyrelsen skall därvid särskilt bevaka att skuldförbindelser behålls i kraft och att säkerheter är betryggande.

11 §  Föreskrifter om länsstyrelsernas medverkan i totalförsvaret finns i förordningen (1986:294) om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del.

[S2]Utöver vad som framgår av den nyssnämnda förordningen skall länsstyrelsen vid planering och genomförande av verksamheten i fred beakta de krav som totalförsvaret ställer. Samråd skall därvid ske med berörda totalförsvarsmyndigheter.

Verksförordningens tillämpning

12 §  Verksförordningen (1987:1100) skall tillämpas på länsstyrelsen.

Myndighetens ledning

13 §  Landshövdingen är chef för länsstyrelsen.

14 §  Vid länsstyrelsen finns två chefstjänstemän som är länsråd.

[S2]Ställföreträdare för landshövdingen är det länsråd som regeringen förordnar.

Styrelsen m.m.

15 §  Bestämmelser om antalet ledamöter och suppleanter i styrelsen finns i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse. Landshövdingen är styrelsens ordförande.

16 §  För verksamheten inom särskilda sakområden finns i länsstyrelsen fem funktionsstyrelser samt ett råd för kommunikationsfrågor. Funktionsstyrelserna är utbildningsdelegationen, fiskedelegationen, lantbruksdelegationen, rennäringsdelegationen och bostadsdelegationen.

[S2]Utbildningsdelegationen, lantbruksdelegationen och rennäringsdelegationen samt rådet för kommunikationsfrågor skall ha sju ledamöter. Fiskedelegationen och bostadsdelegationen skall ha fem ledamöter.

[S3]Ledamöterna och en suppleant för varje ledamot utses av länsstyrelsen. Den utser också ordförande och vice ordförande i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor.

Organisation

17 §  Inom länsstyrelsen finns följande enheter:

  • rättsenheten,
  • regionalekonomiska enheten,
  • miljövårdsenheten,
  • planenheten,
  • försvarsenheten,
  • kulturmiljöenheten,
  • utbildningsenheten,
  • fiskeenheten,
  • lantbruksenheten,
  • rennäringsenheten,
  • bostadsenheten,
  • kommunikationsenheten,
  • administrativa enheten.

[S2]Vid länsstyrelsen finns en expedition med länspolischefen som chef och en länsveterinär som har ställning som enhetschef.

[S3]Länsstyrelsen får inrätta ett kansli som biträder landshövdingen och chefstjänstemännen. Länsstyrelsen får också inrätta en social funktion utanför rättsenheten. Förordning (1990:252).

Styrelsens ansvar och uppgifter

18 §  Utöver vad som anges i 13 § verksförordningen (1987:1100) skall styrelsen besluta om

  • viktigare frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser eller andra för länets utveckling betydelsefulla åtgärder,
  • viktigare frågor om polisverksamheten,
  • viktigare frågor om länsstyrelsens organisation, arbetsordning eller verksamhetsinriktning,
  • viktigare frågor i övrigt inom länsstyrelsens verksamhetsområden.

[S2]Styrelsen får inte avgöra frågor som avser polisledning i särskilt fall.

[S3]Ett ärende inom en funktionsstyrelses sakområde får inte avgöras av styrelsen, om det inte dessförinnan har behandlats av funktionsstyrelsen.

19 §  Styrelsen skall årligen besluta om förslag till beräkning av de statliga utgifterna för civilförsvaret under nästa budgetår. Förslaget skall senast den 31 juli lämnas till statens räddningsverk.

20 §  Styrelsen får överlåta till landshövdingen att besluta sådana föreskrifter som inte är av principiellt slag eller annars av större vikt.

[S2]Landshövdingen får i sin tur, om det finns särskilda skäl för det, överlåta till någon annan tjänsteman att besluta sådana föreskrifter.

21 §  Funktionsstyrelserna avgör viktigare frågor inom sina sakområden, om inte frågorna skall avgöras av styrelsen.

[S2]Landshövdingen kan alltid avgöra frågor som avses i första stycket. Landshövdingen får också hänskjuta andra frågor till funktionsstyrelserna.

Personalföreträdare

22 §  Personalföreträdarförordningen (1987:1101) skall tillämpas på länsstyrelsen.

Personalansvarsnämnden

23 §  Länsstyrelsens personalansvarsnämnd består -- förutom av landshövdingen och personalföreträdarna -- av länsråden, chefen för den administrativa enheten och chefsjuristen.

Vissa tjänstemäns uppgifter

24 §  Länsråden biträder landshövdingen med att leda och samordna länsstyrelsens verksamhet.

25 §  Länspolischefen svarar för de ärenden som enligt polislagen (1984:387) eller polisförordningen (1984:730) ankommer på länsstyrelsen. Han skall inom länet följa polisverksamheten rörande brott mot rikets säkerhet.

26 §  Biträdande länspolischefen är länspolischefens ställföreträdare. Han utövar länspolischefens tjänst när denne har förhinder. Han skall i övrigt enligt länspolischefens bestämmande biträda länspolischefen i dennes verksamhet.

27 §  Vid tillfälligt förhinder för länspolischefen och biträdande länspolischefen fullgörs deras uppgifter av den polismästare inom länet som länsstyrelsen bestämmer.

Arbetsordning m.m.

28 §  Länsstyrelsens arbetsordning skall innehålla bestämmelser om hur besluten fördelas mellan styrelsen, funktionsstyrelserna, landshövdingen och de andra tjänstemännen inom organisationen.

[S2]Länsstyrelsens handläggningsordning skall innehålla de allmänna bestämmelser om arbetet inom länsstyrelsen som behövs utöver arbetsordningen. Av handläggningsordningen skall framgå vem som bereder och beslutar i de olika ärendetyperna samt vilka som deltar när besluten fattas.

Ärendenas handläggning

29 §  Styrelsen är beslutför när ordföranden och minst sju andra ledamöter är närvarande.

[S2]Personalansvarsnämnden är beslutför när ordföranden och minst tre andra ledamöter är närvarande.

30 §  En funktionsstyrelse är beslutför när ordföranden eller vice ordföranden och minst hälften av funktionsstyrelsens övriga ledamöter är närvarande. För rennäringsdelegationen gäller dessutom att minst en av de närvarande ledamöterna skall vara rennäringsutövare.

31 §  Om ett ärende i styrelsen eller en funktionsstyrelse är så brådskande att styrelsen eller funktionsstyrelsen inte hinner sammanträda för att behandla det, får ärendet avgöras genom meddelande mellan ordföranden eller i en funktionsstyrelse vice ordföranden och minst så många ledamöter som behövs för beslutförhet.

[S2]Om detta förfarande inte är lämpligt, får landshövdingen ensam avgöra ärendet. Ett sådant beslut skall anmälas vid nästa sammanträde med styrelsen eller funktionsstyrelsen.

32 §  Den som i ett ärende i styrelsen eller i en funktionsstyrelse vill anmäla avvikande mening enligt 19 § första eller andra stycket förvaltningslagen (1986:223) skall göra det innan sammanträdet avslutas.

33 §  Den som är länsråd får närvara och yttra sig vid styrelsens sammanträden. Detsamma gäller den som är länspolischef eller enhetschef, när ett ärende som hör till hans verksamhetsområde föredras av någon annan inför styrelsen eller en funktionsstyrelse.

[S2]Vid sammanträde med rennäringsdelegationen får företrädare för samefondens styrelse närvara och yttra sig men inte delta i besluten.

Polisfrågor

34 §  Om något annat inte följer av 35 §, beslutar länspolischefen ensam i ärenden som skall handläggas på länspolischefens expedition och som inte skall avgöras av styrelsen.

[S2]Länsstyrelsen får föreskriva att någon annan tjänsteman på expeditionen får besluta i sådana ärenden.

35 §  På föredragning av länspolischefen beslutar landshövdingen i ärenden

  1. som avser polisens verksamhetsformer eller som avses i 6 § tredje stycket första och andra meningen polislagen (1984:387), när det är fråga om allvarliga ordningsstörande händelser eller andra händelser, som kräver extraordinär polisverksamhet eller fordrar särskilda överväganden om användningen av polisstyrkorna, eller när omständigheterna i något annat fall kräver det,
  2. som avses i 11 § allmänna ordningsstadgan (1956:617),
  3. som avses i 2 § lagen (1956:618) om allmänna sammankomster,
  4. som avser andra, särskilt viktiga frågor.

Väg- och trafikfrågor

36 §  Vägdirektören i länets vägförvaltning är föredragande i ärenden om allmänna vägar, om vägmärken och säkerhetsanordningar samt om statsbidrag till väg- och gatuhållning, till byggande och drift av väg- och gatuanläggningar för kollektiv persontrafik, till byggande av spåranläggningar, terminaler och vänthallar för lokal och regional kollektiv persontrafik, till investeringar i trafiksignalanläggningar, till byggande av cykelleder eller till enskild väghållning. Länsstyrelsen kan bestämma att vägdirektören skall besluta ensam i sådana ärenden.

[S2]Länsstyrelsen kan vidare bestämma att vägdirektören skall besluta ensam eller på annat sätt delta i handläggningen av andra ärenden som rör väg- och trafikväsendet.

[S3]Första stycket tillämpas inte på ärenden som avses i 36--38 eller 67 § väglagen (1971:948) eller 11 § vägkungörelsen (1971:954). Länsstyrelsen kan bestämma att vägdirektören på något annat sätt än som beslutande eller föredragande skall delta i handläggningen av sådana ärenden.

[S4]Länsstyrelsen kan -- utan hinder av vad som sägs i första stycket -- bestämma att någon tjänsteman vid länsstyrelsen i stället för vägdirektören skall vara föredragande i sådana ärenden som avser upprättande och fastställande av planen för länstrafikanläggningar. */k/ Förordning (1988:1402).

37 §  Ärenden som rör trafik- och vägplaneringen skall beredas av en särskild beredningsgrupp.

38 §  Beredningsgruppen består av det länsråd som länsstyrelsen bestämmer och andra företrädare för länsstyrelsen samt vägdirektören och företrädare för dels statens järnvägar, dels banverket, dels trafikhuvudmannen enligt lagen (1978:438) om huvudmannaskap för viss kollektivtrafik.

[S2]Länsrådet är gruppens ordförande.

39 §  Länsstyrelsen får efter samråd med vägdirektören förordna någon annan tjänsteman vid vägförvaltningen som är utsedd av vägverket att i vägdirektörens ställe delta i handläggningen av ärenden som avses i 36 och 37 §§.

Lantmäterifrågor

39 a §  Chefen för länets överlantmätarmyndighet är föredragande i ärenden enligt fastighetsbildningslagen (1970:988), anläggningslagen (1973:1149), ledningsrättslagen (1973:1144), lagen (1971:1037) om äganderättsutredning och legalisering samt lagen (1939:608) om enskilda vägar.

[S2]Länsstyrelsen kan bestämma att chefen för överlantmätarmyndigheten skall besluta ensam i sådana ärenden.

[S3]Länsstyrelsen kan vidare bestämma att chefen för överlantmätarmyndigheten skall besluta ensam eller på annat sätt delta i handläggningen av andra ärenden som rör lantmäterifrågor. */k/ Förordning (1990:252).

39 b §  Länsstyrelsen får efter samråd med chefen för överlantmätarmyndigheten förordna någon annan tjänsteman vid det statliga lantmäteriet i länet att i chefens ställe delta i handläggningen av ärenden som avses i 39 a §. */k/ Förordning (1990:252).

Viss tjänstgöringsskyldighet

40 §  Det finns särskilda bestämmelser om skyldighet för tjänstemän vid skogsvårdsstyrelsen eller länsarbetsnämnden att, som föredragande eller på något annat sätt, delta i handläggningen av vissa ärenden och i övrigt biträda länsstyrelsen.

Särskilt samråd m.m.

41 §  Har en central myndighet meddelat beslut som rör lokalisering av en anläggning eller fördelning av resurser inom länet och finns det inte någon sökande, klagande eller annan part i ärendet, skall länsstyrelsen begära att regeringen omprövar beslutet, om länsstyrelsen finner att det strider mot de regionalpolitiska målen för länet.

[S2]Går beslutet emot länsstyrelsens mening i frågan, skall den centrala myndigheten genast underrätta länsstyrelsen om beslutet.

42 §  Har länsstyrelsen meddelat ett beslut av väsentlig betydelse för en central myndighets verksamhet och finns det inte någon sökande, klagande eller annan part i ärendet, skall länsstyrelsen genast underrätta den centrala myndigheten om beslutet, om detta går emot den mening som har uttalats av myndigheten eller dess regionala organ.

43 §  I frågor som avses i 41 och 42 §§ bör samråd ske mellan den centrala myndigheten eller dess regionala organ och länsstyrelsen.

[S2]Länsstyrelsen bör samråda med länsstyrelsen i ett annat län i frågor av betydelse för båda länen.

44 §  Länsstyrelsen bör, i den mån det inte strider mot vad som är föreskrivet i lag eller någon annan författning, informera motsvarande myndighet i angränsande nordiska länder i sådana frågor om samhällsplanering och regionala utvecklingsinsatser som kan antas ha betydelse för den myndighetens verksamhet.

Val av styrelse m.m.

45 §  Föreskrifter om val av styrelsens ledamöter utom landshövdingen och av suppleanter för dessa finns i lagen (1976:891) om val av ledamöter i länsstyrelses styrelse.

46 §  Ledamöter och suppleanter skall vara kyrkobokförda i länet. Föreskrifter om krav på svenskt medborgarskap för behörighet att inneha sådana uppdrag finns i 11 kap. 9 § regeringsformen.

47 §  Bland ledamöterna och suppleanterna bör det finns erfarenhet från kommunal och landstingskommunal verksamhet och erfarenhet från verksamhet i näringslivet och arbetstagarorganisationer.

48 §  Val av ledamöter eller suppleanter skall vara proportionellt, om det begärs av minst så många ledamöter i landstinget som motsvarar den kvot som erhålls, om antalet närvarande ledamöter delas med det antal personer som valet avser, ökat med 1. Om kvoten är ett brutet tal, skall den avrundas till närmast högre hela tal.

[S2]Om förfarandet vid sådant proportionellt val finns det föreskrifter i lagen (1955:138) om proportionellt valsätt vid val inom landsting, kommunfullmäktige m. m.

[S3]Om suppleanterna inte väljs proportionellt, skall det vid valet även bestämmas i vilken ordning de skall kallas till tjänstgöring.

49 §  Ledamöter och suppleanter i styrelsen väljs för tre år, räknat från och med den 1 januari året efter det år då val i hela riket av landstingsledamöter har ägt rum.

[S2]Om val till landstinget som har valt ledamöter och suppleanter i styrelsen har upphävts och omval har ägt rum eller om rättelse har vidtagits genom förnyad sammanräkning och mandatfördelningen mellan partierna därvid har ändrats, upphör uppdragen för ledamöterna och suppleanterna två månader efter det att omvalet eller sammanräkningen har avslutats.

[S3]När omvalet eller den förnyade sammanräkningen har avslutats, skall landstinget förrätta nytt val av ledamöter och suppleanter för återstoden av tjänstgöringstiden.

50 §  Om en ledamots eller en suppleants behörighet upphör, förfaller hans uppdrag omedelbart.

51 §  Om en ledamot som har utsetts vid proportionellt val avgår under tjänstgöringstiden, inträder en suppleant i ledamotens ställe för återstoden av tjänstgöringstiden. Suppleanten inträder enligt den ordning mellan suppleanterna som har bestämts vid valet.

[S2]Om en ledamot eller suppleant som inte har utsetts vid proportionellt val avgår, utses en ny ledamot eller suppleant för återstoden av tjänstgöringstiden.

52 §  Ledamöter och suppleanter i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor utses för tre år, räknat från och med den 1 juli 1986 och för ett år, räknat från och med den 1 juli 1989. Ledamöterna och suppleanterna skall vara kyrkobokförda i länet. De skall ha insikt i och intresse för de frågor som rör respektive sakområde.

[S2]Tre av ledamöterna i rennäringsdelegationen skall vara rennäringsutövare. De utses efter samråd med Svenska samernas riksförbund.

53 §  Om en ledamots eller en suppleants behörighet upphör i en funktionsstyrelse eller i rådet för kommunikationsfrågor, förfaller hans uppdrag omedelbart.

[S2]Om uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i länsstyrelsens styrelse upphör av skäl som anges i 49 § andra stycket, upphör samtidigt uppdragen för ledamöterna och suppleanterna i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor.

[S3]Om landstinget av skäl som anges i 49 § andra stycket väljer en ny styrelse, skall den nya styrelsen utse ledamöter och suppleanter i funktionsstyrelserna och i rådet för kommunikationsfrågor för återstoden av tjänstgöringstiden.

Tjänstetillsättning m.m.

54 §  Landshövdingen förordnas av regeringen för en bestämd tid.

[S2]Tjänster som länsråd och administrativ direktör tillsätts av regeringen efter anmälan av landshövdingen. Tjänster som länspolischef tillsätts av regeringen efter förslag av länsstyrelsen.

[S3]Andra tjänster tillsätts av länsstyrelsen.

55 §  Innan länsstyrelsen beslutar om förslag i fråga om tjänst som länspolischef, skall länsstyrelsen samråda med rikspolisstyrelsen. */k/ Förordning (1989:1104).

56 §  Innan länsstyrelsen beslutar om tillsättning av en tjänst som anges i följande sammanställning skall länsstyrelsen samråda med den centrala myndighet som anges i sammanställningen.

TjänstCentral myndighet
miljövårdsdirektör länsarkitekt försvarsdirektör länsveterinärstatens naturvårdsverk plan- och bostadsverket överstyrelsen för civil beredskap lantbruksstyrelsen, statens livsmedelsverk
länsantikvarieriksantikvarieämbetet och statens historiska museer
länsbostadsdirektör lantbruksdirektör chef för rennäringsenheten länsskolinspektör, skolinspektör chef för fiskeenheten biträdande länspolischef föreståndare för priskontoret Förordning (1990:252)plan- och bostadsverket lantbruksstyrelsen lantbruksstyrelsen skolöverstyrelsen fiskeristyrelsen rikspolisstyrelsen statens pris- och konkurrensverk

57 §  Om länsstyrelsen och den centrala myndigheten inte enas i fråga om tillsättandet av någon av de tjänster som anges i 56 §, skall länsstyrelsen med sitt eget och myndighetens yttrande lämna över ärendet till regeringen för beslut.

[S2]Vad som har sagts nu gäller dock inte tjänsten som föreståndare för priskontoret.

58 §  Den som utses till länspolischef eller biträdande länspolischef skall vara jurist och ha genomgått polischefsutbildning.

59 §  Bara svenska medborgare får ha eller utöva tjänster som länsråd, enhetschef eller chef för det kansli som biträder landhövdingen och chefstjänstemännen.

60 §  Besked om bisyssla enligt 37 § andra stycket anställningsförordningen (1965:601) lämnas av länsstyrelsen även för de tjänster som tillsätts av regeringen. Detta gäller dock inte tjänsten som landshövding.

61 §  Vad som sägs om statens ansvarsnämnd i 15 kap. 4 § första stycket lagen (1976:600) om offentlig anställning gäller enhetschefer och biträdande länspolischefen.

Ändringar

Förordning (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län

    Ikraftträder
    1988-10-01

Förordning (1988:1402) om ändring i förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norr- bottens län

    Omfattning
    ändr. 36, 56 §§
    Ikraftträder
    1989-01-01

Förordning (1989:1104) om ändring i förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norr- bottens län

    Omfattning
    ändr. 55 §
    Ikraftträder
    1990-04-01

Förordning (1990:11) om fortsatt giltighet av förordningen (1988:972) med instruktion för läns- styrelsen i Norrbottens län

    Omfattning
    forts. giltighet
    Ikraftträder
    1990-07-01

Förordning (1990:252) om ändring i förordningen (1988:972) med instruktion för länsstyrelsen i Norrbottens län

    Omfattning
    ändr. 4, 17, 56; nya 39 a, 39 b §§, rubr. närmast före 39 a §; omtryck
    Ikraftträder
    1990-07-01