Inaktuell version

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

(BfL)

Departement
Justitiedepartementet DOM
Utfärdad
1990-06-14
Ändring införd
SFS 1990 i lydelse enligt SFS 2004:671
Upphäver
Lag (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande (lagsökningslag)
Handräckningslag (1981:847)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad

Tillämpningsområde

1 §  Ett yrkande om att någon skall åläggas att fullgöra en förpliktelse får prövas av kronofogdemyndigheten enligt denna lag. Yrkandet kan avse betalningsföreläggande, vanlig handräckning eller särskild handräckning.

2 §  En ansökan om betalningsföreläggande får avse åläggande för svaranden att betala en penningfordran som är förfallen till betalning, om förlikning är tillåten i saken.

[S2]Den som har en fordran som avses i första stycket, för vilken panträtt i fast egendom, skepp eller skeppsbygge har upplåtits skriftligen, kan i en ansökan om betalningsföreläggande begära att betalningen skall fastställas att utgå ur den egendom i vilken panträtten gäller. Så kan också den göra, som för fordringen har inteckning i luftfartyg eller reservdelar till luftfartyg. Lag (2003:542).

  • RH 2014:4:Kronofogdemyndigheten har inte ansetts ha fullgjort sin utredningsskyldighet i fråga om de civilrättsliga ägarförhållandena i mål om betalningsföreläggande där betalningsfastställelse i fast egendom begärdes.

3 §  En ansökan om vanlig handräckning får, om förlikning är tillåten i saken, avse åläggande för

  1. en tidigare ägare eller nyttjanderättshavare att flytta från fast egendom, bostadslägenhet eller annat utrymme i byggnad när besittningsrätten har upphört (avhysning),
  2. svaranden att fullgöra något annat än betalning, om tidpunkten för fullgörelse har inträtt.

  • NJA 2000 s. 245:Sedan en kronofogdemyndighet har överlämnat ett mål om vanlig handräckning till en tingsrätt, skall tingsrätten inte pröva frågan huruvida det funnits något hinder enligt 3 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot att hos kronofogdemyndigheten ta upp ansökningen.
  • NJA 2008 s. 774:Fråga om förutsättningar förelegat för särskild handräckning när svaranden gjort invändning mot de av sökanden åberopade omständigheterna (Jfr NJA 1993 s. 103 och NJA 1999 s. 474)
  • NJA 1994 s. 436:Särskild eller vanlig handräckning? - Tillika fråga om prövning av rättegångskostnad i Högsta domstolen efter återförvisning till kronofogdemyndighet.
  • NJA 2016 s. 922:En ansökan om särskild handräckning har ansetts inte kunna bifallas beträffande ett landstings begäran om att en läkare enligt 26 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient.

4 §  En ansökan om särskild handräckning får avse åläggande för svaranden att

  1. vidta rättelse när sökandens besittning har egenmäktigt rubbats eller annan olovlig åtgärd har vidtagits beträffande fast eller lös egendom eller utövningen av sökandens rätt till viss egendom på annat sätt olovligen hindras,
  2. vidta eller tåla en åtgärd när särskild handräckning får ske enligt föreskrift i lag.

[S2]Särskild handräckning enligt första stycket 1 får inte avse avhysning i fall som anges i 3 § 1.

  • RH 1999:101:Ett yrkande om att ta bort s.k. hastighetsdämpande grupp på en gata grundat på påståendet att anläggandet av guppen utgjort ett olovligt intrång i sökandens rätt som nyttjare av gatan för ut- och infart till dennes fastighet har ansetts kunna prövas efter ansökan om särskild handräckning.
  • RH 1994:10:A ansökte om särskild handräckning och yrkade att B skulle förpliktas utge lösöre som A erhållit som gåva från sin far och som fadern ärvt. B bestred ansökan och gjorde bl.a. gällande att godset skulle ingå i bodelning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om särskild handräckning.
  • NJA 2017 s. 999:Ansökan om särskild handräckning med anledning av att svaranden hade hindrat sökanden från fortsatt användning av en väg som gick över svarandens fastighet. Frågor rörande bl.a. svarandens påstående om samtycke samt krav på proportionalitet.
  • RH 1993:72:Mellan ett aktiebolag och en enskild person, A, har träffats ett servitutsavtal innebärande rätt för bolagets fastighet att anlägga en tennisbana på en A tillhörig fastighet. Sedan bolaget försatts i konkurs, har A i ansökan om särskild handräckning yrkat att konkursboet skall förpliktas att riva bort den del av tennisbanan som - före konkursbeslutet - anlagts på en annan av A ägd fastighet än den avtalade. Yrkandet har lämnats utan bifall.
  • NJA 2008 s. 774:Fråga om förutsättningar förelegat för särskild handräckning när svaranden gjort invändning mot de av sökanden åberopade omständigheterna (Jfr NJA 1993 s. 103 och NJA 1999 s. 474)
  • NJA 1994 s. 436:Särskild eller vanlig handräckning? - Tillika fråga om prövning av rättegångskostnad i Högsta domstolen efter återförvisning till kronofogdemyndighet.
  • NJA 1999 s. 474:Frågor om kravet på bevisning och om omfattningen av prövningen i mål om särskild handräckning. 4 § och 39 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
  • NJA 2016 s. 922:En ansökan om särskild handräckning har ansetts inte kunna bifallas beträffande ett landstings begäran om att en läkare enligt 26 § lagen (1993:1651) om läkarvårdsersättning ska lämna upplysningar och visa upp patientjournaler samt övrigt material som rör undersökning, vård eller behandling av en patient.
  • RH 1994:8:Frågan om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten.

5 §  Om enligt någon särskild föreskrift en tvist angående en förpliktelse skall tas upp av en annan myndighet än tingsrätt, kan saken prövas enligt denna lag endast om det finns bestämmelser som medger sådan prövning. Vad som sägs i denna lag om tingsrätt skall i sådana fall gälla den andra myndigheten.

[S2]Bestämmelserna om betalningsföreläggande och vanlig handräckning gäller inte om lagen (1992:794) om Luganokonventionen skulle vara tillämplig om talan hade väckts i domstol och

  1. svaranden vid tidpunkten för ansökan inte har hemvist i Sverige, eller
  2. det i en annan stat pågår rättegång om samma sak och denna rättegång kan leda till ett avgörande som är verkställbart i Sverige enligt Luganokonventionen. Lag (2002:468).

Prop. 1997/98:102: Bestämmelsen i andra stycket om möjligheten att använda det summariska förfarandet när svaranden har hemvist i en Luganokonventionsstat har justerats med anledning av tillträdet till Brysselkonventionen. När Brysselkonventionen har trätt i kraft fullt ut skall den konventionen – och inte Luganokonventionen – i sådana fall tillämpas i förhållande till EU:s medlemsstater, vilka samtliga också har tillträtt Luganokonventionen (se artikel 54 B i Luganokonventionen och ...

  • AD 1995 nr 54:En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.

Behörig myndighet

/Upphör att gälla U: den dag regeringen bestämmer/

6 §  Ansökan skall göras hos kronofogdemyndigheten i den region där svaranden har sitt hemvist. Som hemvist anses därvid den ort där han är bosatt samt, beträffande dödsbo, den ort där den döde senast var bosatt och, beträffande annan juridisk person, den ort som enligt 10 kap.rättegångsbalken grundar domstols behörighet i tvistemål i allmänhet.

[S2]Ansökan får också göras hos kronofogdemyndigheten i den region där egendom som tillhör svaranden finns eller där verkställighet annars lämpligen kan ske.

[S3]Ansökan mot flera svarande får göras hos den kronofogdemyndighet som enligt första eller andra stycket är behörig i fråga om någon av dem, om ansökningen beträffande var och en stöder sig på väsentligen samma grund.

[S4]Avser en ansökan om betalningsföreläggande åläggande att betala en undervägsavgift enligt 1981 års multilaterala överenskommelse om undervägsavgifter skall i stället för vad som sagts i denna paragraf bestämmelserna i 4 § lagen (1994:2087) med anledning av Sveriges tillträde till den multilaterala överenskommelsen om undervägsavgifter tillämpas. Lag (1997:369).

6 a §  Särskilda bestämmelser om kronofogdemyndighets behörighet m.m. finns i lagen (2002:460) med kompletterande bestämmelser om domstols behörighet och om erkännande och verkställighet av vissa utländska avgöranden och i de gemenskapsrättsakter och internationella instrument som omfattas av den lagen. Lag (2002:468).

Prop. 1997/98:102: Paragrafen är ny. Den är en följd av att Brysselkonventionen – till skillnad från Luganokonventionen – skall tillämpas på den summariska processen. Enligt artikel Va i konventionens protokoll skall ju vid summarisk process – vid betalningsföreläggande, vanlig handräckning och särskild handräckning – vad som sägs i konventionen om domstol avse kronofogdemyndigheterna (se avsnitt 4.3). Brysselkonventionen och den summariska ...

7 §  Kronofogdemyndigheten prövar självmant sin behörighet. Sökandens uppgifter om de omständigheter som gör myndigheten behörig skall godtas, om det inte finns anledning att anta att de är oriktiga.

8 §  Har ansökan gjorts hos en kronofogdemyndighet som inte är behörig, skall målet genast överlämnas till en kronofogdemyndighet som enligt vad handlingarna visar är behörig. Även om den myndighet där ansökan gjorts är behörig, får målet överlämnas till annan behörig kronofogdemyndighet, om det inte utan avsevärd olägenhet kan handläggas vid den första myndigheten eller om det av andra skäl är uppenbart att ett överlämnande skulle främja målets handläggning. Ansökan anses gjord när den kom in till den första myndigheten.

Ansökan

9 §  Ansökan skall göras skriftligen. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får dock föreskriva undantag från kravet på skriftlighet.

10 §  Sökanden skall i ansökningen ange sitt yrkande och grunden för det.

11 §  I en ansökan om betalningsföreläggande skall anges fordringens belopp, förfallodagen och den ränta som begärs.

[S2]Begär sökanden dröjsmålsränta på huvudfordringen, behöver grunden för ränteyrkandet anges endast om det avser högre ränta än som följer av räntelagen (1975:635). Framgår det inte av ansökningen från vilken dag räntan yrkas, skall yrkandet anses gälla ränta från den dag då ansökningen delges svaranden.

12 §  Till en ansökan om betalningsföreläggande , som avser fastställelse till betalning ur viss egendom, skall sökanden foga pantförskrivning eller annan handling, enligt vilken säkerheten upplåtits.

13 §  En ansökan om betalningsföreläggande får även innefatta en ansökan om vanlig handräckning, om yrkandena stöder sig på väsentligen samma grund.

14 §  Avser en ansökan om vanlig handräckning avhysning på grund av att nyttjanderätten har förverkats, skall sökanden utöver vad som följer av 10 § närmare utveckla grunden för sitt yrkande.

15 §  Om sökanden vill att en ansökan om handräckning skall handläggas enligt reglerna för särskild handräckning, skall detta anges i eller på annat sätt tydligt framgå av ansökningen.

[S2]Till en ansökan om särskild handräckning skall sökanden foga de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar.

16 §  Om sökanden inte vill att ett kommande utslag i målet skall verkställas eller om han har några särskilda yrkanden i fråga om verkställigheten, skall han ange detta i ansökningen.

17 §  Om sökanden begär ersättning för kostnader med anledning av målet, skall han ange detta i ansökningen och samtidigt uppge vilka kostnaderna är.

18 §  Ansökningen skall innehålla uppgifter om parterna i den utsträckning som anges i 33 kap. 1 § rättegångsbalken. I ansökningen skall vidare anges de omständigheter som gör kronofogdemyndigheten behörig, om inte detta framgår på annat sätt.

Prop. 2005/06:200: Förslaget om en rikstäckande kronofogdemyndighet innebär bl.a. att det kommer att finnas bara en sådan myndighet i landet. Paragrafen har ändrats i enlighet med detta.

Prop. 2016/17:159: I första stycket görs endast en språklig ändring. Paragrafens andra stycke, som är nytt, innehåller ett undantag i förhållande till vad som anges i första stycket beträffande kravet på att lämna uppgifter om svaranden när ansökan avser avlägsnande. Undantaget innebär att en sådan ansökan kan tas upp till prövning även om sökanden inte kan lämna personuppgifter om svaranden, förutsatt att sökanden har gjort rimliga ansträngningar för att få fram uppgifterna. Utöver uppgifter om den ...

19 §  En skriftlig ansökan skall vara undertecknad av sökanden eller hans ombud och ges in till kronofogdemyndigheten i original och en kopia. De handlingar som bifogas ansökningen skall ges in i två exemplar.

20 §  Är ansökningen så bristfällig att den inte kan läggas till grund för handläggning av målet, skall sökanden föreläggas att avhjälpa bristen. Sådant föreläggande får sändas till sökanden med post under hans i målet uppgivna adress eller förmedlas på annat lämpligt sätt. Följer sökanden inte föreläggandet, skall ansökningen avvisas. Sökanden skall upplysas om detta i föreläggandet.

[S2]Första stycket skall också tillämpas, om kronofogdemyndigheten begär att sökanden skall betala ansökningsavgiften i förskott.

[S3]Om sökanden inte har betalat ansökningsavgiften i förskott men kronofogdemyndigheten ändå har tagit upp ansökningen, får ansökningsavgiften genast utsökas hos sökanden. Lag (1996:1026).

  • RH 1996:62:Att meddela utslag i mål om betalningsföreläggande utan att fästa avseende vid ett bestridande som har gjorts av ombud, som inte företedde fullmakt, har bedömts som grovt rättegångsfel.
  • RH 1993:122:När en kronofogdemyndighet hade förelagt en gäldenär att svara på en ansökan om betalningsföreläggande, har ansökningen ansetts upptagen av myndigheten med följd att den inte kunnat avvisas som bristfällig.

21 §  Ansökningen skall också avvisas, om den avser en åtgärd som inte omfattas av denna lag eller om det finns något annat hinder mot att ansökningen tas upp.

  • NJA 2000 s. 245:Sedan en kronofogdemyndighet har överlämnat ett mål om vanlig handräckning till en tingsrätt, skall tingsrätten inte pröva frågan huruvida det funnits något hinder enligt 3 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot att hos kronofogdemyndigheten ta upp ansökningen.

22 §  Återkallar sökanden ansökningen, skall målet avskrivas.

Ogrundade eller obefogade anspråk

23 §  Om det kan antas att sökandens yrkande i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är ogrundat eller obefogat, skall ansökningen behandlas som om svaranden bestritt den.

[S2]Ett yrkande om ersättning för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m. m. skall alltid antas vara ogrundat eller obefogat, i den mån ersättningen inte kan utgå enligt den lagen.

Prop. 2012/13:36: Ett yrkande om ersättning för åtgärder som avses i 2 eller 3 § lagen (1981:739) om ersättning för inkassokostnader m.m. eller om ersättning enligt 4 a § samma lag ska alltid antas vara ogrundat eller obefogat, i den mån ersättningen inte kan utgå enligt den lagen.

I paragrafen finns bestämmelser om ogrundade eller obefogade yrkanden i den ...

24 §  Om det i ett mål om särskild handräckning är uppenbart att sökandens yrkande är ogrundat, skall ansökningen genast avslås.

Föreläggande för svaranden att yttra sig

25 §  Tar kronofogdemyndigheten upp ansökningen, skall svaranden föreläggas att till myndigheten yttra sig inom viss tid från det att ansökningen delgavs honom. Tiden får inte utan särskilda skäl bestämmas till mer än två veckor.

26 §  Svaranden skall i föreläggandet upplysas om att målet kan komma att avgöras även om han inte yttrar sig över ansökningen. Han skall också uppmanas att, om han bestrider ansökningen, ange skälen för bestridandet.

[S2]Svaranden skall vidare uppmanas att lämna de uppgifter om sig som avses i 33 kap. 1 § första--tredje styckenarättegångsbalken i den mån uppgifterna i ansökningen är ofullständiga eller felaktiga. Om det behövs, får svaranden föreläggas att vid vite lämna sådana uppgifter.

27 §  Om sökanden begärt ersättning för sina kostnader i målet, skall kronofogdemyndigheten i föreläggandet ange den kostnadsersättning som svaranden kan åläggas att betala, om utslag meddelas i målet.

28 §  Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om vad föreläggandet ytterligare skall innehålla.

Delgivning av föreläggandet

29 §  Föreläggandet skall delges svaranden i enlighet med vad som enligt rättegångsbalken gäller för delgivning av stämning i tvistemål. Delgivning genom kungörelse enligt 15 § delgivningslagen (1970:428) får dock endast ske i mål om särskild handräckning och i mål om betalningsföreläggande såvitt gäller fastställelse till betalning ur viss egendom enligt 2 § andra stycket.

[S2]En kopia av ansökningshandlingarna skall fogas till föreläggandet i mål om betalningsföreläggande som avses i 2 § andra stycket, i mål om särskild handräckning samt i andra mål där handlingarna innehåller någonting utöver vad som framgår av föreläggandet.

[S3]Skall sökanden ombesörja delgivningen, tillämpas 32 kap. 2 § rättegångsbalken. Lag (1996:1026).

Prop. 2009/10:237: Paragrafen innehåller bestämmelser om delgivning av ett föreläggande hos Kronofogdemyndigheten.

Första stycket anpassas till den nya delgivningslagen.

I övrigt har endast språkliga ändringar gjorts.

Prop. 2016/17:159: Paragrafen innehåller bestämmelser om delgivning. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Första stycket ändras endast språkligt.

  • NJA 2008 s. 890:Klagan över domvilla. Svaranden i ett mål om betalningsföreläggande anför att han inte delgivits Kronofogdemyndighetens föreläggande innan utslag meddelades och att en annan olovligen skrivit hans namnteckning på delgivningskvittot. Bifall till klagan har ansetts förutsätta att han förklarar vad som inträffat och lägger fram någon bevisning som stöd för detta.
  • RH 2004:66:Fråga om tillämpning av 18 kap. 3 a § rättegångsbalken, varvid part tillerkänts full ersättning för sina rättegångskostnader i tingsrätten.

30 §  Har delgivning inte kunnat ske, skall kronofogdemyndigheten pröva om försöken till delgivning skall fortsätta eller om sökanden skall erbjudas att själv ombesörja delgivningen. Hänsyn skall därvid tas till det arbete och den kostnad som dittills har lagts ned på delgivningen, förutsättningarna för att fortsatta försök skall lyckas samt omständigheterna i övrigt. Erbjudandet får sändas med post till sökanden under hans i målet uppgivna adress eller förmedlas på annat sätt. Antar sökanden inte erbjudandet, skall ansökningen avvisas. Lag (1996:1026).

  • RH 1993:122:När en kronofogdemyndighet hade förelagt en gäldenär att svara på en ansökan om betalningsföreläggande, har ansökningen ansetts upptagen av myndigheten med följd att den inte kunnat avvisas som bristfällig.

Bestridande av ansökningen

31 §  Om svaranden vill bestrida ansökningen, skall han göra det skriftligen.

32 §  I ett mål om särskild handräckning skall svaranden till bestridandet foga de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar. Om svaranden begär ersättning för sina kostnader, skall han ange detta i bestridandet och samtidigt uppge vilka kostnaderna är.

Överlämnande av mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning till tingsrätt

33 §  Om svaranden i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning bestrider ansökningen i rätt tid, skall sökanden genast underrättas om det. Om sökanden vill vidhålla sitt yrkande, kan han begära att målet eller, om bestridandet avser endast en del av yrkandet, målet i den bestridda delen skall överlämnas till tingsrätt.

[S2]Underrättelse enligt första stycket skall innehålla upplysning om vad som sägs där samt i 34, 35 och 37 §§.

[S3]En invändning om skiljeavtal skall behandlas som ett bestridande. Lag (1999:126).

Prop. 1998/99:35: I paragrafen har införts ett nytt tredje stycke. Det har behandlats i avsnitt 5.7.

Tredje stycket i paragrafen tydliggör att en invändning om skiljeavtal inte skall prövas och kunna föranleda avvisning. Påstår gäldenären att borgenärens anspråk omfattas av ett skiljeavtal mellan parterna skall invändningen behandlas som ett bestridande....

  • RH 1996:62:Att meddela utslag i mål om betalningsföreläggande utan att fästa avseende vid ett bestridande som har gjorts av ombud, som inte företedde fullmakt, har bedömts som grovt rättegångsfel.

34 §  Vill sökanden att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall han begära detta skriftligen. Hans begäran skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom fyra veckor från den dag då underrättelsen sändes till honom. Lag (1996:1026).

35 §  I sin begäran om överlämnande skall sökanden ange de omständigheter och bevis som han vill åberopa i rättegången vid tingsrätten. Han skall samtidigt ge in de skriftliga bevis och andra handlingar som han åberopar.

36 §  Om sökanden har begärt överlämnande i rätt tid, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet.

  • RH 2009:10:Trots att begäran om överlämnande till tingsrätt av mål om betalningsföreläggande har inkommit för sent till Kronofogdemyndigheten har överlämnade skett. Tingsrätten har därefter inte ansetts behörig att avvisa talan på den grunden att begäran om överlämnande skett för sent.
  • AD 2015 nr 67:En arbetsgivare har hos Kronofogdemyndigheten ansökt om betalningsföreläggande mot en arbetstagare. Arbetsgivaren är inte medlem i någon arbetsgivarorganisation men har slutit ett så kallat hängavtal med en arbetstagarorganisation i vilken arbetstagaren är medlem. Arbetstagaren sysselsätts i arbete som avses med det kollektivavtalet. Målet har såsom tvistigt hänskjutits till rättegång i tingsrätt. Tingsrätten har på yrkande av arbetsgivaren överlämnat målet till Arbetsdomstolen. Fråga om det varit rätt av tingsrätten att överlämna målet till Arbetsdomstolen.

37 §  Om sökanden inte i rätt tid har begärt att målet skall överlämnas till tingsrätt, skall målet, eller den del av målet som svaranden har bestritt, avskrivas.

  • RH 1996:62:Att meddela utslag i mål om betalningsföreläggande utan att fästa avseende vid ett bestridande som har gjorts av ombud, som inte företedde fullmakt, har bedömts som grovt rättegångsfel.

Den fortsatta handläggningen av mål om särskild handräckning

38 §  Om det behövs, skall sökanden få tillfälle att yttra sig över vad svaranden har anfört i bestridandet. Begär sökanden ersättning för kostnader som uppkommit efter ansökningen, skall han ange detta i ett sådant yttrande.

[S2]Kronofogdemyndigheten får inte förordna om ytterligare skriftväxling i målet.

[S3]En invändning om skiljeavtal hindrar inte att ansökningen prövas. Lag (1999:126).

Prop. 1998/99:35: Tredje stycket är nytt. Det har behandlats i avsnitt 5.7.

Tredje stycket anger att en invändning om skiljeavtal inte hindrar kronofogdemyndigheten att pröva en ansökan om särskild handräckning. Detta innebär att särskild handräckning – liksom säkerhetsåtgärder t.ex. enligt 15 kap. rättegångsbalken (se 4 § tredje stycket lagen ...

39 §  Sökanden skall styrka de omständigheter som han åberopar till stöd för sin ansökan. Hans framställning av omständigheterna skall dock läggas till grund för prövningen, i den mån framställningen har lämnats utan invändning av svaranden och det inte är uppenbart att den är oriktig.

  • NJA 1993 s. 103:Fråga om förutsättningar förelegat för särskild handräckning enligt lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.
  • RH 1993:97:Fråga om muntligt förhör i mål om särskild handräckning.
  • RH 1994:10:A ansökte om särskild handräckning och yrkade att B skulle förpliktas utge lösöre som A erhållit som gåva från sin far och som fadern ärvt. B bestred ansökan och gjorde bl.a. gällande att godset skulle ingå i bodelning enligt lagen (1987:232) om sambors gemensamma hem. Fråga om beviskrav och bevisvärdering i mål om särskild handräckning.
  • NJA 2008 s. 774:Fråga om förutsättningar förelegat för särskild handräckning när svaranden gjort invändning mot de av sökanden åberopade omständigheterna (Jfr NJA 1993 s. 103 och NJA 1999 s. 474)
  • RH 1994:8:Frågan om beviskravet i mål om särskild handräckning samt om åberopande av muntlig bevisning i besvärsmål skall föranleda hovrätten att hålla förhör i beaktande av den praxis som utvecklats angående rätt till muntlig förhandling i hovrätten.
  • NJA 1999 s. 474:Frågor om kravet på bevisning och om omfattningen av prövningen i mål om särskild handräckning. 4 § och 39 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning.

40 §  En berättelse som någon har lämnat skriftligen med anledning av handräckningsmålet får åberopas som bevis i målet.

41 §  Om en ansökan inte bifalls till någon del, skall kronofogdemyndigheten avslå ansökningen.

Utslag

42 §  Har i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning svaranden inte i rätt tid bestritt ansökningen, skall kronofogdemyndigheten snarast meddela utslag i enlighet med ansökningen. Om svaranden har bestritt endast en del av ansökningen, skall utslag meddelas i enlighet med den obestridda delen av ansökningen.

[S2]I fall som avses i 2 § andra stycket skall i utslaget fastställas att fordringen skall utgå med förmånsrätt i den pantsatta egendomen i den omfattning som gäller enligt lag. Lag (2003:542).

43 §  I mål om särskild handräckning skall kronofogdemyndigheten meddela utslag i enlighet med ansökningen i den mån denna är lagligen grundad och de omständigheter som enligt 39 § skall läggas till grund för prövningen utgör skäl för att bevilja åtgärden.

44 §  Underrättelse om utslaget skall genast sändas till parterna. Om utslaget skall verkställas utan särskild begäran från sökanden, skall underrättelsen också innehålla upplysning om detta.

45 §  Av 2 kap. 1 § utsökningsbalken följer att kronofogdemyndigheten självmant verkställer utslaget, om inte sökanden har angett att verkställighet inte skall ske.

Kostnader i målet

46 §  Om utslag meddelas, skall kronofogdemyndigheten i utslaget ålägga svaranden att ersätta sökandens kostnader i målet, om inte sökanden har inlett förfarandet i onödan.

47 §  Om en ansökan om särskild handräckning inte leder till något utslag, kan kronofogdemyndigheten ålägga sökanden att ersätta svarandens kostnader i målet, om det finns skäl för det.

48 §  Regeringen får meddela föreskrifter om ersättning enligt 46 och 47 §§.

Prop. 2013/14:27: Bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om ersättningsnivåer har ersatts med bestämmelser om vilka dessa nivåer är. Paragrafen har utformats i överensstämmelse med de bestämmelser om ersättningsnivåerna som hittills har funnits i förordningen (1991:1340) om ersättning för kostnader i mål om betalningsföreläggande eller handräckning hos Kronofogdemyndigheten.

Förslaget behandlas i ...

  • RH 2016:67:För att ersättning ska utgå för rättslig rådgivning i ett förenklat tvistemål ska den rättsliga rådgivningen inhämtats externt. En part har därför inte rätt till ersättning när rådgivning lämnats av någon som är anställd av parten. Detsamma gäller för en kommun när rådgivning lämnats av kommunens gemensamma juristavdelning.

49 §  Kronofogdemyndigheten prövar självmant storleken av parternas yrkanden om kostnadsersättning enligt 46 och 47 §§.

50 §  Någon annan kostnadsersättning än den som följer av 46--48 §§ får inte fast ställas i målet hos kronofogdemyndigheten.

51 §  Avvisas eller avskrivs en ansökan om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning av kronofogdemyndigheten, är sökanden skyldig att betala skälig ersättning för svarandens kostnader i målet, om det finns synnerliga skäl för det. Ett yrkande om sådan ersättning får dock inte framställas i målet hos kronofogdemyndigheten.

Återvinning

52 §  Är svaranden missnöjd med ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning, får han ansöka om återvinning.

  • NJA 1993 s. 427:Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande har ansetts böra prövas av hovrätt.

53 §  Återvinning skall sökas skriftligen. Ansökningen skall ha kommit in till kronofogdemyndigheten inom en månad från dagen för utslaget.

54 §  Har återvinning sökts i rätt tid, skall kronofogdemyndigheten överlämna målet för fortsatt handläggning till en tingsrätt som enligt vad handlingarna visar är behörig att handlägga målet. I annat fall skall kronofogdemyndigheten avvisa ansökningen.

  • NJA 1993 s. 427:Ansökningar om resning och återställande av försutten tid samt domvillobesvär avseende kronofogdemyndighets utslag i mål om betalningsföreläggande har ansetts böra prövas av hovrätt.

Överklagande

55 §  Den som är missnöjd med ett utslag i ett mål om särskild handräckning, får överklaga utslaget hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för utslaget. Detsamma gäller om sökanden i ett mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning är missnöjd med ett utslag. Lag (1993:520).

  • RH 1994:55:Kronofogdemyndigheten meddelade utslag i enlighet med en ansökan om betalningsföreläggande. Sedan sökanden överklagat utslaget och yrkat att detta skulle undanröjas har hovrätten avvisat besvären, eftersom sökanden inte ansetts ha talerätt.
  • RH 2009:5:Sökanden har inte ansetts kunna överklaga ett utslag i ett mål om betalningsföreläggande såvitt avser fråga om inkassokostnader.

56 §  Ett beslut, genom vilket ett mål har avgjorts på annat sätt än genom utslag, får överklagas hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för beslutet.

[S2]Beslut att överlämna mål till tingsrätt och avskrivningsbeslut enligt 37 § får dock inte överklagas. Lag (1993:520).

57 §  Kronofogdemyndighetens beslut under handläggningen av ett mål får inte överklagas särskilt. Beslut som avses i 63 § får dock överklagas särskilt hos tingsrätten inom tre veckor från dagen för beslutet. Lag (1993:520).

  • RH 2007:64:Kronofogdemyndighetens beslut att avslå ett yrkande om interimistiskt beslut angående särskild handräckning får överklagas särskilt.

Övriga bestämmelser

59 §  Avvisas ansökningen, skall kronofogdemyndigheten underrätta sökanden om detta. Meddelar myndigheten något annat beslut som innebär att målet avgörs eller ett beslut enligt 63 §, skall båda parterna underrättas om beslutet, om det inte är uppenbart obehövligt.

60 §  I mål som har överlämnats till tingsrätt med stöd av 36 § eller efter ansökan om återvinning skall talan anses väckt när ansökan om betalningsföreläggande eller handräckning kom in till kronofogdemyndigheten. De av sökanden ingivna handlingarna skall anses som stämningsansökan. Stämning i målet skall anses utfärdad när rätten förordnar om målets handläggning. Har kronofogdemyndigheten meddelat utslag, skall detta anses som tredskodom.

  • NJA 2000 s. 245:Sedan en kronofogdemyndighet har överlämnat ett mål om vanlig handräckning till en tingsrätt, skall tingsrätten inte pröva frågan huruvida det funnits något hinder enligt 3 § lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning mot att hos kronofogdemyndigheten ta upp ansökningen.
  • NJA 2005 s. 226:Sedan ett yrkande om ersättning för kapitalbelopp frånfallits i ett mål om betalningsföreläggande och endast ett yrkande om ersättning för kostnader hos kronofogdemyndigheten kvarstår när målet överlämnas till tingsrätten, skall frågan om ersättning för kostnaderna avgöras genom slutligt beslut. Tillika fråga om prövningstillstånd i hovrätten.
  • RH 1994:100:Sedan mål om betalningsföreläggande av kronofogdemyndigheten överlämnats till tingsrätten, har tingsrätten, utan föregående förberedelse, direkt utfärdat slutföreläggande för svaranden vid äventyr att målet kunde komma att avgöras i föreliggande skick. Tingsrättens handläggning har ansetts utgöra rättegångsfel. Tingsrättens dom har undanröjts och målet återförvisats till tingsrätten.

61 §  Om en tingsrätt, som får ett mål från en kronofogdemyndighet eller en annan tingsrätt, finner att det inte framgår av handlingarna att tingsrätten är behörig att handlägga målet, skall rätten överlämna målet till en annan tingsrätt som kan vara behörig. Tingsrättens beslut om överlämnande får inte överklagas.

  • RH 1995:73:Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna tydde på att en annan tingsrätt var behörig. Skriftväxling påbörjades och svaranden gjorde foruminvändning. Tingsrätten avvisade käromålet med hänvisning till att det på grund av den påbörjade skriftväxlingen inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till den tingsrätt som kunde vara behörig. Hovrätten fann att rättegångsfel förekommit och återförvisade målet.
  • NJA 2003 s. 458:Fråga om behörig domstol vid prövning av enbart anspråk på ersättning för rättegångskostnader i mål om betalningsföreläggande avseende kontrollavgift vid olovlig parkering.
  • RH 1997:94:Mål om betalningsföreläggande överlämnades till tingsrätt. Handlingarna utvisade att annan tingsrätt var behörig på grund av en tvingande forumregel. Skriftväxling påbörjades. Tingsrätten avvisade därefter käromålet med hänvisning till att det på grund av att skriftväxling påbörjats inte fanns laglig möjlighet att överlämna målet till behörig tingsrätt. Hovrätten har vid sin prövning ansett att sådant överlämnande hade kunnat ske så snart som misstaget upptäcktes. Mot den bakgrunden har hovrätten - med stöd av bestämmelsen i 10 kap. 20 § rättegångsbalken och efter yrkande av klaganden - hänvisat målet till behörig lägre rätt.
  • AD 1995 nr 54:En kommun ansökte om betalningsföreläggande för en arbetstagare. Sedan kronofogdemyndigheten enligt reglerna därom överlämnat målet till tingsrätt, överlämnade tingsrätten på begäran av kronofogdemyndigheten målet till arbetsdomstolen. Arbetsdomstolen finner dels att arbetsdomstolen inte är behörig att pröva målet i föreliggande skick, dels att tingsrätten inte haft stöd i vare sig lagstiftningen om handläggning av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister eller arbetstvistlagen för att överlämna målet till arbetsdomstolen. Allmänna uttalanden om handläggningen av mål om betalningsföreläggande för fordringar i arbetstvister.
  • RH 1993:14:I mål om betalningsföreläggande har svaranden hos kronofogdemyndigheten avgivit motiverat bestridande. Sedan målet överlämnats till tingsrätt uppkommer fråga om - och i så fall i vad mån - tingsrätten enligt 10 kap. 18 § rättegångsbalken skall pröva sin behörighet.

62 §  Om sökanden vill få till stånd kvarstad eller någon annan säkerhetsåtgärd innan ett utslag kan verkställas, får han göra framställning om det vid tingsrätt enligt bestämmelserna i 15 kap.rättegångsbalken.

63 §  I mål om särskild handräckning får den sökta åtgärden beviljas omedelbart, om sökanden yrkar det och gör sannolikt att saken inte tål uppskov. Kronofogdemyndigheten skall ompröva ett sådant beslut så snart som möjligt.

  • RH 2007:64:Kronofogdemyndighetens beslut att avslå ett yrkande om interimistiskt beslut angående särskild handräckning får överklagas särskilt.
  • RH 2004:72:Kronofogdemyndighetens beslut att lämna ett yrkande om interimistiskt beslut angående särskild handräckning utan bifall får inte överklagas särskilt.

64 §  Sedan tiden för återvinning löpt ut får ett utslag i mål om betalningsföreläggande eller vanlig handräckning rättskraf t i enlighet med vad som gäller för en lagakraftvunnen tvistemålsdom.

  • RH 2007:34:Fråga om en stämningsansökan skall avvisas på grund av res judicata då utslag tidigare meddelats av kronfogdemyndigheten efter att borgenären har ansökt om betalningsföreläggande avseende en del av den faktura på vilken talan grundas. Frågan har besvarats jakande.

65 §  Ett utslag i ett mål om särskild handräckning hindrar inte att en part väcker talan i fråga om det bakomliggande rättsförhållandet i den ordning som är föreskriven för tvistemål i allmänhet.

66 §  I den mån särskilda bestämmelser inte har meddelats i denna lag, gäller i tillämpliga delar vad som är föreskrivet om utsökningsmål i 1 kap.3--5 §§ samt 2 kap.6--9, 18 och 20 §§utsökningsbalken.

Ändringar och övergångsbestämmelser

Lag (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Övergångsbestämmelse

    1. Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.
    2. Genom lagen upphävs lagen (1946:808) om lagsökning och betalningsföreläggande samt handräckningslagen (1981:847). Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om mål om lagsökning, betalningsföreläggande och handräckning som kommit in till tingsrätt före ikraftträdandet.
    3. Om en inteckningshandling som rör fast egendom, fartyg eller näringsverksamhet vid ikraftträdandet utgör säkerhet för fordran, får ansökan om betalning ur egendomen göras enligt 2 § andra stycket, även om säkerhetsupplåtelsen inte gjorts skriftligen.
    Förarbeten
    Prop. 1989/90:85
    Ikraftträder
    1992-01-01

Ändring, SFS 1991:362

    Omfattning
    ikrafttr.

Lag (1991:846) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Förarbeten
    Prop. 1990/91:126
    Omfattning
    ändr. 29, 30 §§
    Ikraftträder
    1992-01-01

Lag (1992:800) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Ändring, SFS 1992:973

    Omfattning
    ikrafttr. av 1992:800

Lag (1993:520) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Övergångsbestämmelse

    1. Föreskrifterna i 20 § träder i kraft den 1 juli 1993. Om ansökan har gjorts före ikraftträdandet gäller dock äldre föreskrifter.
    2. Föreskrifterna i 55--58 §§ träder i kraft den 1 januari 1994. I fråga om beslut som meddelats av kronofogdemyndighet före ikraftträdandet gäller äldre föreskrifter.
    Förarbeten
    Rskr. 1992/93:373, Prop. 1992/93:216, Bet. 1992/93:JuU34
    Omfattning
    ändr. 20, 55, 56, 57, 58 §§
    Ikraftträder
    1993-07-01

Lag (1994:2088) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Förarbeten
    Rskr. 1993/94:201, Prop. 1993/94:104, Bet. 1993/94:TU19
    Omfattning
    ändr. 6 §
    Ikraftträder
    1997-01-01

Lag (1996:1026) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:18, Prop. 1995/96:211, Bet. 1996/97:JuU2
    Omfattning
    ändr. 20, 29, 30, 34 §§
    Ikraftträder
    1997-01-01

Ändring, SFS 1996:1127

    Omfattning
    ikrafttr. av 1994:2088

Lag (1997:369) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

    Förarbeten
    Rskr. 1996/97:251, Prop. 1996/97:116, Bet. 1996/97:SkU19
    Omfattning
    ändr. 6 §
    Ikraftträder
    1997-07-01

Lag (1998:363) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 1997/98:231, Prop. 1997/98:102, Bet. 1997/98:LU24
Omfattning
ändr. 5 §; ny 6 a §
Ikraftträder
1999-01-01

Ändring, SFS 1998:1322

Omfattning
ikrafttr. av 1998:363

Lag (1999:126) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 1998/99:142, Prop. 1998/99:35, Bet. 1998/99:JuU12
Omfattning
ändr. 33, 38 §§
Ikraftträder
1999-04-01

Lag (2002:468) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2001/02:278, Prop. 2001/02:146, Bet. 2001/02:LU25
Omfattning
ändr. 5, 6 a §§
Ikraftträder
2002-07-01

Lag (2003:542) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. I fråga om företagshypotek på grund av en inteckning som har beviljats före ikraftträdandet tillämpas äldre bestämmelser fram till den 1 januari 2005.
Förarbeten
Rskr. 2002/03:222, Prop. 2002/03:49, Bet. 2002/03:LU17
Omfattning
ändr. 2, 42 §§
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2003/04:259, Prop. 2003/04:67, Bet. 2003/04:TU9
Omfattning
utgår genom 2006:744

Lag (2005:700) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2004/05:307, Prop. 2004/05:131, Bet. 2004/05:JuU29
Omfattning
ändr. 58 §
Ikraftträder
2008-11-01

Lag (2006:80) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2005/06:158, Prop. 2005/06:48, Bet. 2005/06:LU16
Omfattning
ändr. 6 a §
Ikraftträder
2006-04-01

Lag (2006:709) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
upph. 6, 7, 8 §§, rubr. närmast före 6 §; ändr. 18, 61 §§
Ikraftträder
2006-07-01

Lag (2006:744) om ändring i lagen (2004:671) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2005/06:356, Prop. 2005/06:200, Bet. 2005/06:SkU35
Omfattning
utgår 2004:671

Förordning (2007:636) om ikraftträdande av lagen (2005:700) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Omfattning
ikrafttr. av 2005:700

Lag (2008:994) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2008/09:34, Prop. 2007/08:161, Bet. 2008/09:CU5
Omfattning
ändr. 2, 42 §§
Ikraftträder
2009-01-01

Lag (2009:1307) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2009/10:64, Prop. 2008/09:205, Bet. 2009/10:CU2
Omfattning
ändr. 5 §
Ikraftträder
2011-05-01

Lag (2010:1957) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2010/11:30, Prop. 2009/10:237, Bet. 2010/11:JuU2
Omfattning
ändr. 29 §; ny 60 a §
Ikraftträder
2011-04-01

Förordning (2011:401) om ikraftträdande av lagen (2009:1307) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Omfattning
ikrafttr. av 2009:1307

Lag (2011:788) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2010/11:285, Prop. 2010/11:83, Bet. 2010/11:KrU10
Omfattning
ny 6 §
Ikraftträder
2011-12-01

Förordning (2011:1068) om ikraftträdande av vissa lagar med anledning av Sveriges tillträde till Unidroit-konventionen av den 24 juni 1995 om kulturföremål som stulits eller förts ut olagligt

Omfattning
ikrafttr. av 2011:788

Lag (2013:58) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2012/13:144, Prop. 2012/13:36, Bet. 2012/13:CU6
Omfattning
ändr. 23 §
Ikraftträder
2013-03-16

Lag (2013:551) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2012/13:273, Prop. 2012/13:96, Bet. 2012/13:KrU9
Omfattning
ändr. 6 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2013:1062) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2013/14:90, Prop. 2013/14:27, Bet. 2013/14:SkU10
Omfattning
ändr. 48 §
Ikraftträder
2014-01-01

Lag (2014:251) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2013/14:210, Prop. 2013/14:77, Bet. 2013/14:JuU20
Omfattning
ny 61 a §
Ikraftträder
2014-07-01

Lag (2017:468) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2016/17:275, Prop. 2016/17:159, Bet. 2016/17:CU13
Omfattning
ändr. 4, 18, 26, 29, 43, 46, 58 §§
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:501) om ändring i lagen (1990:746) om betalningsföreläggande och handräckning

Förarbeten
Rskr. 2017/18:264, Prop. 2017/18:126, Bet. 2017/18:JuU31
Omfattning
ändr. 9, 19 §§ ; ny 61 b §
Ikraftträder
2018-07-01