2 §  Kammarrättspresidenten är administrativ chef för kammarrätten. Kammarrättspresidenten ansvarar för verksamheten och ska se till att den bedrivs effektivt och enligt gällande rätt och de förpliktelser som följer av Sveriges medlemskap i Europeiska unionen samt att kammarrätten hushållar väl med statens medel. Förordning (2007:1087).

2 a §  Kammarrättspresidenten är skyldig att vid kammarrätten genomföra den interna styrning och kontroll som Domstolsverket ansvarar för enligt förordningen (2007:1073) med instruktion för Domstolsverket. Förordning (2007:1087).

3 §  Vid var och en av kammarrätterna finns det antal avdelningar som kammarrätten bestämmer samt en administrativ enhet. För den administrativa enheten finns en chef. Förordning (1998:1803).

4 a §  En nämndeman som har utsetts för tjänstgöring i domstolen ska genomgå introduktionsutbildning innan tjänstgöringen påbörjas.

Om en nämndeman har genomgått introduktionsutbildningen ska han eller hon genomgå repetitionsutbildning inom sex månader efter tjänstgöringsperiodens början.

Kammarrätten ska, efter samråd med Domstolsverket, ansvara för att nämndemännen ges introduktions- och repetitionsutbildning och regelbunden information. Förordning (2014:1355).

5 §  Chef för en avdelning är kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Om det på en avdelning som inte leds av kammarrättspresidenten finns flera kammarrättslagmän, bestämmer kammarrätten vem av kammarrättslagmännen som är chef för avdelningen. Chefen för avdelningen leder arbetet på denna samt delar in ledamöterna till tjänstgöring enligt vad kammarrätten närmare bestämmer.

Uppgifter som innefattar chefskap över ordinarie domare får utövas endast av kammarrättspresidenten eller en kammarrättslagman. Förordning (2018:429).

8 §  Chefen för avdelningen skall ha en ställföreträdare som biträder honom eller henne i arbetet. Ställföreträdare är en lagman eller en vice ordförande.

Vice ordförandena skall enligt de anvisningar som kammarrätten meddelar också särskilt följa rättskipningen på kammarrättens avdelningar och verka för en enhetlig rättstillämpning. Förordning (1998:1803).

8 a §  I en arbetsordning ska kammarrätten meddela de föreskrifter som behövs om kammarrättens organisation och formerna för kammarrättens verksamhet.

En kammarrätt får i arbetsordningen meddela föreskrifter eller i ett enskilt fall besluta vem som får begära in förklaringar, upplysningar eller yttranden i administrativa ärenden. Förordning (2007:1087).

9 §  Följande föreskrifter i myndighetsförordningen (2007:515) tillämpas på kammarrätterna:

6 § om allmänna uppgifter,

8 § om arbetsgivarpolitik,

19 § om kostnadsmässiga konsekvenser, och

21 § om myndighetens beslut.

Bestämmelserna i 19 och 21 §§ gäller dock endast i fråga om administrativa ärenden. Förordning (2007:1087).

10 §  Mål ska fördelas mellan de organisatoriska enheter som anges i arbetsordningen.

Kriterierna för fördelningen av mål ska framgå av arbetsordningen. Förordning (2018:429).

15 §  För varje mål skall det vid varje tidpunkt finnas en ansvarig domare.

Den närmare ansvarsfördelningen skall framgå av arbetsordningen. Ansvarsfördelningen skall ordnas så att ansvaret skall kunna utövas på ett effektivt sätt. Förordning (2003:326).

16 §  En enskild domare får vidta åtgärder för beredningen av målen. Han eller hon får dock inte

1. avvisa utredning, eller
2. vidta åtgärder som avses i 34 § första stycket 1-6 förvaltningsprocesslagen (1971:291).

Domaren får besluta om avskrivning av mål efter återkallelse.

Om det finns särskilda skäl skall domaren till avdelningen hänskjuta en fråga som han eller hon är behörig att pröva. Förordning (2003:326).

17 §  Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar bereda mål eller ärenden på de sätt som anges i 16 § första stycket. Ett förordnande för en domstolssekreterare får dock inte avse frågor om offentligt biträde eller rättshjälp.

Förordnanden enligt första stycket får inte avse mål eller ärenden som kräver särskild kunskap eller erfarenhet. Om en fråga som kräver särskild kunskap eller erfarenhet uppkommer ska den som är ansvarig för beredningen genast anmäla frågan för den ansvariga domaren. Detsamma gäller en fråga som bör hänskjutas till avdelningen. Kammarrätten meddelar ytterligare anvisningar om när en sådan anmälan ska göras. Förordning (2017:549).

18 §  Kammarrätten får förordna den som har tillräcklig kunskap och erfarenhet och som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol eller en hyresnämnd att på eget ansvar

1. föra dagböcker,
2. begära in handlingar från en underinstans,
3. i den utsträckning som kammarrätten bestämmer sköta sådan skriftväxling som följer av föreskrifter i lagar eller andra författningar,
4. underteckna och expediera kallelser, förelägganden och andra meddelanden,
5. fullgöra kammarrättens uppgifter i samband med delgivningar,
6. expediera domar, beslut, protokoll och andra handlingar,
7. föra de anteckningar om rättshjälpskostnader som har föreskrivits,
8. utfärda lagakraft- och diariebevis,
9. fullgöra uppgifter enligt förordningen (2003:234) om tiden för tillhandahållande av domar och beslut, m.m. och avgiftsförordningen (1992:191),
10. besluta om ersättning enligt förordningen (1982:805) om ersättning av allmänna medel till vittnen, m.m., och om ersättning till tolkar,
11. förvalta förskottskassan samt betala ut förskott och ersättningar av allmänna medel till parter, vittnen, sakkunniga m.fl.,
12. ta emot överklaganden av kammarrättens domar eller beslut och pröva om överklagandet har kommit in i rätt tid samt, om så är fallet, vidta de åtgärder som behövs, och
13. förordna tolk. Förordning (2017:549).

19 §  Målen avgörs efter föredragning. Om en muntlig förhandling äger rum får föredragningen begränsas.

Målen föredras av anställda som har tillräcklig kunskap och erfarenhet. Förordning (2006:90).

20 §  Ett mål skall avgöras så snart det kan ske. Ett mål eller en fråga som har kommit upp i ett mål skall handläggas med förtur, om målet eller frågan av någon särskild anledning bör avgöras skyndsamt. Vilka mål som är förtursmål bestäms i arbetsordningen.

21 §  En dom eller ett beslut skall meddelas så snart det kan ske.

Kan domen eller beslutet inte meddelas inom fyra veckor efter föredragningen med hänsyn till målets eller frågans omfång eller art i övrigt eller av något annat särskilt skäl, får kammarrätten bestämma att domen eller beslutet skall meddelas senast inom viss angiven tid. Denna får inte vara längre än som är oundgängligen nödvändigt.

22 §  Vid handläggning med två eller flera ledamöter ska minst en av dem vara en ordinarie domare i kammarrätt eller en kammarrättspresident, en kammarrättslagman eller ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning som har anställts av regeringen för viss tid. När tre eller flera ledamöter deltar vid handläggning av mål ska ytterligare minst en ledamot vara eller ha varit ordinarie domare. Med en ordinarie domare jämställs här ett kammarrättsråd eller en rådman i en förvaltningsrätt som har anställts av regeringen för viss tid. Förordning (2018:429).

22 a §  Vid förstärkt sammansättning i Migrationsöverdomstolen enligt 16 kap. 3 § utlänningslagen (2005:716) gäller, utöver vad som i den bestämmelsen anges om ordföranden, att övriga ledamöter ska vara eller ha varit ordinarie domare. Förordning (2018:429).

23 §  Kammarrättspresidenten bör delta när kammarrätten avgör mål, om det finns särskilda skäl med hänsyn till målets art.

24 §  Chefen för avdelningen bestämmer vilka särskilda ledamöter i mål om fastighetstaxering som ska ingå i rätten med hänsyn till vilken sakkunskap som behövs i målet. Förordning (2018:1965).

25 §  Administrativa ärenden avgörs av kammarrättspresidenten.

Kammarrättspresidenten får hänskjuta ärenden till kollegium. Förordning (2004:1212).

27 §  Kollegium består av kammarrättspresidenten som ordförande, en eller flera kammarrättslagmän, dock högst tre, och chefen för den administrativa enheten.

För varje annan ledamot än kammarrättspresidenten och chefen för den administrativa enheten skall det finnas en personlig ersättare, som träder in vid förfall för ledamoten. Ersättaren skall vara en kammarrättslagman eller, om en sådan inte finns att tillgå, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning.

Plenum utser ledamöterna och ersättarna i kollegiet. Ledamöterna och ersättarna skall vara anställda i kammarrätten och tjänstgöra där. De utses för högst ett år i sänder. Förordning (2004:1212).

30 §  Administrativa ärenden skall avgöras med iakttagande av den enskilde domarens självständighet i dömande och rättstillämpande uppgifter.

Kammarrättspresidenten skall samråda med kollegiet innan han eller hon avgör ärenden som avser

1. viktigare frågor om kammarrättens organisation eller arbetsformer, eller
2. arbetsordningen.

Innan ärenden om godkännande för anställning av kammarrättsassessorer avgörs skall samråd ske med cheferna för de avdelningar där fiskalen under längre tid har tjänstgjort som adjungerad ledamot. Förordning (2004:1212).

33 §  Kammarrättspresidenten får uppdra åt en avdelning eller någon som är anställd vid en allmän förvaltningsdomstol, en allmän domstol, en hyresnämnd eller Rättshjälpsmyndigheten att i sitt ställe avgöra administrativa ärenden. En avdelnings sammansättning när ett administrativt ärende avgörs bestäms av kammarrättspresidenten. Förordning (2017:549).

34 §  I administrativa ärenden som efter att ha hänskjutits av kammarrättspresidenten handläggs i kollegium är kammarrätten beslutför när minst hälften av de ledamöter som skall delta är närvarande. Förordning (2004:1212).

35 §  Administrativa ärenden som handläggs i kollegium avgörs efter föredragning om inte kammarrättspresidenten bestämmer något annat. Sådana ärenden föredras av den som kammarrättspresidenten utser. Förordning (2004:1212).

37 §  Bestämmelser om utnämning av kammarrättspresident, kammarrättslagman, kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning och övriga kammarrättsråd finns i lagen (2010:1390) om utnämning av ordinarie domare.

Kammarrätten ska anmäla till Domstolsverket när det finns en ledig anställning som ordinarie domare som behöver tillsättas.

Om en kammarrättslagman, ett kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning eller ett kammarrättsråd har beviljats ledighet som beräknas vara minst ett år i följd, anställs en vikarie genom beslut av regeringen efter förslag av Domarnämnden. Detsamma gäller om en sådan domare ska anställas för en begränsad tid för något annat än vikariatsändamål.

Vid tidsbegränsad anställning som vikarie för ordinarie domare gäller inte 5 a § lagen (1982:80) om anställningsskydd. Förordning (2016:1355).

37 a §  Kammarrättspresidenten får förordna en ordinarie domare i en annan allmän förvaltningsdomstol eller i en allmän domstol eller ett hyresråd att tjänstgöra i kammarrätten, om han eller hon samtycker. Ett förordnande ges för viss tid eller för särskilt angivna uppgifter. Förordning (2017:549).

38 §  Andra anställningar beslutas av kammarrätten.

Endast den som är svensk medborgare får inneha eller utöva anställningar som chef för den administrativa enheten eller som kammarrättsfiskal. Förordning (2001:985).

39 §  Vid anställning av kammarrättsassessorer och kammarrättsfiskaler tillämpas inte 6 och 7 §§anställningsförordningen (1994:373).

En ansökan om anställning som kammarrättsfiskal upphör att gälla sex månader efter den dag då den har kommit in till kammarrätten. När en ansökan har upphört att gälla skall sökanden underrättas om det. Förordning (2001:985).

40 §  Som kammarrättsassessor får endast den anställas som har tjänstgjort

1. under ett år som kammarrättsfiskal,
2. under två år som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt, och
3. under ett år som adjungerad ledamot i kammarrätt.

En hovrättsassessor får anställas för att utföra en kammarrättsassessors arbetsuppgifter.

För fiskal som tjänstgjort i domstol med administrativa uppgifter får hälften av den tjänstgöringstiden, upp till och med sex månader, jämställas med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt.

I andra fall än som avses i tredje stycket jämställs med tjänstgöring som fiskal i förvaltningsrätt upp till och med sex månaders tjänstgöring i annan domstol eller domstolsliknande nämnd under förutsättning att fiskalen har tjänstgjort minst sex månader som förvaltningsrättsfiskal före den tid som önskas tillgodoräknas. Förordning (2009:883).

41 §  Som kammarrättsfiskal får anställas endast den som

1. uppfyller behörighetskravet enligt förordningen (2007:386) om kunskapsprov för behörighet som domare, m.m., och
2. förvärvat notariemeritering enligt notarieförordningen (1990:469).

Kammarrätten får i det enskilda fallet besluta om undantag från kravet enligt första stycket 2, om det finns särskilda skäl.

Kammarrättsfiskalen ska vara provanställd enligt lagen (1982:80) om anställningsskydd med en prövotid om sex månader. En kammarrättsfiskal som har fullgjort överrättsnotarietjänstgöring enligt förordningen (1998:1238) om försöksverksamhet vid hovrätterna och kammarrätterna ska inte vara provanställd.

En hovrättsfiskal som har avslutat sin provanställning får utföra en kammarrättsfiskals arbetsuppgifter. Förordning (2008:424).

42 §  När kammarrättspresidenten är förhindrad att utöva sin anställning eller när anställningen är ledig, utövas anställningen av den främste av kammarrättens tjänstgörande ordinarie ledamöter, om regeringen inte har anställt en annan vikarie.

43 §  Om en ledamot är ledig skall han eller hon i första hand ersättas genom att arbetsuppgifterna omfördelas.

Såvitt gäller kammarrättslagmän och kammarrättsråd tillika vice ordförande på avdelning får kammarrätten anställa en vikarie om vikariatet beräknas vara högst ett år i följd. Som ersättare eller vikarie anlitas eller anställs ett kammarrättsråd.

I stället för ett ledigt kammarrättsråd tjänstgör en kammarrättsassessor. Förordning (1996:1122).

44 a §  Innan en nämndeman påbörjar en tjänstgöringsperiod i domstolen ska kammarrätten inhämta uppgifter om honom eller henne ur belastningsregistret enligt förordningen (1999:1134) om belastningsregister, om det inte möter något hinder enligt 7 § lagen (1998:620) om belastningsregister. Lag (2014:908).

45 §  Kammarrättsassessorer är skyldiga att tjänstgöra som justitiesekreterare i Högsta förvaltningsdomstolen, som lagman eller rådman i förvaltningsrätt eller som ledamot i en annan kammarrätt än den de hör till.

Kammarrättsassessorer är också i övrigt skyldiga att utföra domaruppgifter i en förvaltningsrätt. Förordning (2010:1803).

46 §  Kammarrättsfiskaler som har tjänstgjort minst ett år är skyldiga att tjänstgöra som kammarrättsassessor och som lagman, rådman eller fiskal i förvaltningsrätt. Förordning (2009:883).

47 §  Kammarrättsassessorer eller kammarrättsfiskaler är skyldiga att avbryta en pågående tjänstgöring i en förvaltningsrätt för att ta emot ett förordnande i kammarrätten eller ett annat förordnande i en förvaltningsrätt under kammarrätten. Förordning (2009:883).

48 §  Om inte regeringen eller Domstolsverket enligt särskilda föreskrifter om ledighet för domare skall besluta om ledigheten, beslutar kammarrätten om ledighet för egen personal. Förordning (1996:1122).

53 a §  En ordinarie domare som vill vara kvar i anställningen efter uppnådd ålder för avgångsskyldighet skall ansöka om detta hos Domstolsverket. Ansökan skall ges in till Domstolsverket senast fyra månader innan sökanden uppnår nämnda ålder. Om Domstolsverket anser att ansökan inte bör beviljas, skall ärendet överlämnas till regeringen. Förordning (2005:771).

54 §  Frågor om bisyssla som avses i 7 a-7 d §§ lagen (1994:260) om offentlig anställning handhas och prövas av Domarnämnden när det gäller kammarrättspresidenter. Förordning (2019:139).

55 §  Kammarrättens beslut i andra administrativa ärenden än anställningsärenden får överklagas hos Domstolsverket, om inte något annat är särskilt föreskrivet.

Kammarrättens beslut i fråga om vikariat för ordinarie domare får överklagas hos Domarnämnden. Nämndens beslut i sådana ärenden får inte överklagas.

Beslut om indelningen av domare på organisatoriska enheter, om att ett visst mål eller ärende ska tilldelas en viss organisatorisk enhet samt om fördelningen av ansvar för ett visst mål eller ärende får inte överklagas. Förordning (2008:424).