Inaktuell version

Bokföringslag (1999:1078)

(BFL)

Departement
Justitiedepartementet L1
Utfärdad
1999-12-02
Ändring införd
SFS 1999 i lydelse enligt SFS 2009:249
Upphäver
Jordbruksbokföringslag (1979:141)
Bokföringslag (1976:125)
Källa
Regeringskansliets rättsdatabaser
Senast hämtad
2019-04-04

1 kap. Inledande bestämmelser

Lagens innehåll

[K1]1 §  I denna lag finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för vissa fysiska och juridiska personer. Lagen innehåller bestämmelser om

  • kretsen av bokföringsskyldiga (2 kap.),
  • räkenskapsår (3 kap.),
  • bokföringsskyldighetens innebörd (4 kap.),
  • löpande bokföring och verifikationer (5 kap.),
  • hur den löpande bokföringen avslutas (6 kap.),
  • arkivering av räkenskapsinformation m.m. (7 kap.),
  • utvecklandet av god redovisningssed (8 kap.), samt
  • överklagande (9 kap.).

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 1 § promemorian 1)

Paragrafen innehåller en översikt över lagens bestämmelser.

Definitioner

[K1]2 §  I denna lag betyder

  1. företag: en fysisk eller juridisk person som är bokföringsskyldig enligt denna lag,
  2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,
  3. moderföretag: företag som utgör moderföretag enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen (1995:1554),
  4. koncern: vad som utgör koncern enligt definitionen i 1 kap. 4 § årsredovisningslagen,
  5. bokföringspost: varje enskild notering i grundbokföringen eller huvudbokföringen,
  6. affärshändelser: alla förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags förmögenhet som beror på företagets ekonomiska relationer med omvärlden, såsom in- och utbetalningar, uppkomna fordringar och skulder samt egna tillskott till och uttag ur verksamheten av pengar, varor eller annat,
  7. verifikation: de uppgifter som dokumenterar en affärshändelse eller en vidtagen justering i bokföringen,
  8. räkenskapsinformation:
    1. sådana sammanställningar av uppgifter som avses i
    1. avtal och andra handlingar av särskild betydelse för att belysa verksamhetens ekonomiska förhållanden, samt
    2. sådana uppgifter i övrigt som är av betydelse för att det skall gå att följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling i bokföringen,
  9. nettoomsättning: intäkter från sålda varor och utförda tjänster som ingår i företagets normala verksamhet med avdrag för lämnade rabatter, mervärdesskatt och annan skatt som är direkt knuten till omsättningen.

[S2]Företag som avses i 2 kap. 2 § första stycket och 3 § skall vid tillämpningen av bestämmelser i denna lag som hänför sig till nettoomsättning, till nettoomsättningen lägga bidrag, gåvor, medlemsavgifter och andra liknande intäkter. Lag (2007:134).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp som används i lagen.

I första stycket har punkten 8 a ändrats. Eftersom 6 kap. 5 § inte längre anger principerna för upplysningarnas placering, har hänvisningen till den paragrafen förts ihop med hänvisningen till 6 kap. 4 §. De upplysningar som ska lämnas enligt 6 kap. 5 § utgör alltså även fortsättningsvis räkenskapsinformation.

Vidare har hänvisningarna till 6 kap. 10 § om förenklat årsbokslut ...

Prop. 2016/17:149: Paragrafen innehåller definitioner av ett antal begrepp som används i lagen.

I första stycket införs en ny punkt, 5. Av punkten framgår att med filial avses i lagen detsamma som i lagen om utländska filialer m.m. (filiallagen). Även ett kontor som tillhör en europeisk ekonomisk intressegruppering med säte utomlands omfattas.

Av 2 § första stycket 1 filiallagen framgår det att en filial är ett avdelningskontor med självständig förvaltning genom vilket ...

Prop. 2005/06:116: (Jfr 1 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller definitioner av vissa i lagen använda begrepp. Den tidigare definitionen i punkten 2 av vad som avses med bokslutsföretag, dvs. företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut eller en årsredovisning, har tagits bort. Det beror på att alla bokföringsskyldiga företag numera skall avsluta den löpande bokföringen antingen med en årsredovisning, ett årsbokslut eller ett förenklat ...

Prop. 2006/07:27: 2. verksamhet: näringsverksamhet eller annan verksamhet som omfattas av bokföringsskyldighet enligt denna lag,

Prop. 1998/99:130: (Jfr 3, 4 och 29 §§ i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller definitioner på några i lagen använda begrepp. Av punkten 1 framgår att begreppet företag i lagen används för att beteckna alla som är bokföringsskyldiga enligt lagen. Begreppet har därmed en vidare innebörd än det har i dagligt tal och omfattar även verksamhet som helt saknar karaktär av affärsverksamhet. Det innefattar sålunda – utöver enskilda näringsidkares näringsverksamhet – all verksamhet som bedrivs ...

[K1]3 §  Vad som sägs i denna lag om juridiska personer tillämpas inte på dödsbon. I fråga om dödsbon gäller i stället vad som sägs om fysiska personer.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 1 kap. 3 § i promemorian 1.)

I flera avseenden, särskilt när det gäller kretsen av bokföringsskyldiga, gör lagen åtskillnad på fysiska personer och juridiska personer. Ett dödsbo är en juridisk person men har i bokföringshänseende ansetts böra behandlas på samma sätt som en fysisk person. Denna paragraf innehåller därför en bestämmelse om att det i fråga om dödsbon gäller samma regler som för fysiska personer. Det får ...

Språk

[K1]4 §  Räkenskapsinformation som företaget självt upprättar enligt denna lag skall avfattas på svenska, danska, norska eller engelska.

[S2]Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett företag, trots bestämmelserna i första stycket, upprättar räkenskapsinformationen på annat språk. Ett företag som har fått ett sådant tillstånd skall dock, om en myndighet begär det, på egen bekostnad översätta räkenskapsinformationen till något av de språk som anges i första stycket.

[S3]Tillstånd enligt andra stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

[S4]Av 2 kap. 5 §, 7 kap. 7 § och 9 kap. 1 §årsredovisningslagen (1995:1554) följer att en årsredovisning, en koncernredovisning och en delårsrapport alltid skall avfattas på svenska. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 1 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om vilket språk som skall användas i bokföringen. Frågan har behandlats i avsnitt 15.2.

Av första stycket framgår att räkenskapsinformation får upprättas ...

När juridiska personer är bokföringsskyldiga

[K2]1 §  En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2-5 §§.

Prop. 1998/99:130: En juridisk person är bokföringsskyldig, om inte annat anges i 2–5 §§.

(Jfr 1 § i kommitténs förslag och 2 kap. 1 § i promemorian 1.)

Av paragrafen följer att juridiska personer som huvudregel är bokföringsskyldiga. Huvudregeln omfattar bl.a. samtliga aktiebolag, ekonomiska föreningar och handelsbolag. Några juridiska personer är emellertid – såsom framgår av de följande paragraferna – i viss utsträckning undantagna från bokföringsskyldighet. Det gäller bl.a. ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.
  • NJA 2016 s. 169:Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Eftersom bolaget inte har varit bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen utan enligt annan lag, har åsidosättandet ansetts inte vara straffbelagt.

[K2]2 §  Följande juridiska personer är bokföringsskyldiga i den utsträckning som anges i andra-fjärde styckena:

  1. ideella föreningar,
  2. registrerade trossamfund och registrerade organisatoriska delar av sådana samfund enligt lagen (1998:1593) om trossamfund,
  3. samfällighetsföreningar enligt 17 § lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter,
  4. viltvårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (2000:592) om viltvårdsområden,
  5. fiskevårdsområdesföreningar enligt 1 § lagen (1981:533) om fiskevårdsområden.

[S2]Juridiska personer som anges i första stycket är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder

  1. från och med tidpunkten för den juridiska personens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
  2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

[S3]Bokföringsskyldigheten enligt andra stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste räkenskapsåren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

[S4]Om den juridiska personen bedriver näringsverksamhet eller är moderföretag i en koncern, är den bokföringsskyldig även om förutsättningarna enligt andra stycket inte är uppfyllda. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 2 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Av andra stycket framgår att ideella föreningar m.fl. juridiska personer är bokföringsskyldiga om värdet på dess tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor. Det tidigare gränsvärdet har varit uttryckt i prisbasbelopp. Frågan har behandlats i avsnitt 6.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 2 § i promemorian 1.)

Paragrafen reglerar – såsom framgår av första stycket – bokföringsskyldigheten för ideella föreningar och vissa uppräknade samfällighetsföreningar. Den frågan har behandlats i avsnitt 8.4.2. Paragrafen reglerar också i vilken omfattning bokföringsskyldighet föreligger för registrerade trossamfund och registrerade ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.

/Träder i kraft I: 2010-01-01/

[K2]3 §  Stiftelser är bokföringsskyldiga, om värdet av tillgångarna, beräknat enligt 4 §, överstiger en och en halv miljon kronor. Bokföringsskyldigheten inträder

  1. från och med tidpunkten för stiftelsens bildande, om tillgångarna då överstiger det angivna gränsbeloppet, eller
  2. från och med det kalenderår vid vars ingång värdet av tillgångarna överstiger gränsbeloppet.

[S2]Bokföringsskyldigheten enligt första stycket upphör, om tillgångarnas värde vid utgången av de tre senaste åren har varit lägre än det angivna gränsbeloppet.

[S3]Följande stiftelser är dock bokföringsskyldiga även om förutsättningarna enligt första stycket inte är uppfyllda:

  1. stiftelser som bedriver näringsverksamhet,
  2. stiftelser som är moderstiftelser,
  3. insamlingsstiftelser enligt 11 kap. 1 § stiftelselagen (1994:1220),
  4. kollektivavtalsstiftelser enligt 11 kap. 3 § samma lag,
  5. stiftelser som har bildats av eller tillsammans med staten, en kommun eller ett landsting,
  6. pensionsstiftelser enligt 9 § lagen (1967:531) om tryggande av pensionsutfästelse m.m.,
  7. personalstiftelser enligt 27 § samma lag. Lag (2009:249).

Prop. 2008/09:84: Paragrafen innehåller bestämmelser om när en stiftelse är bokföringsskyldig.

Av första stycket framgår att stiftelser är bokföringsskyldiga om värdet på dess tillgångar överstiger en och en halv miljon kronor. Det tidigare gränsvärdet har varit uttryckt i prisbasbelopp. Gränsvärdet är detsamma som för ideella föreningar (se prop. 2005/06:116 s. 157).

Övervägandena finns ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 3 § i promemorian 1.)

Paragrafen reglerar i vilken utsträckning stiftelser är bokföringsskyldiga. Detta har behandlats i avsnitt 8.4.4.

Första stycket har utformats på det sätt som Lagrådet har föreslagit. Huvudregeln, som kommer till uttryck i första och andra styckena, är konstruerad på samma ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.

[K2]4 §  När värdet på tillgångarna enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, skall varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 4 § i promemorian 4 §.)

Av paragrafen, som har sin förebild i den bestämmelse som hittills har funnits i 3 kap. 6 § stiftelselagen, framgår att, när tillgångarnas värde enligt 2 § andra stycket och 3 § första stycket bestäms, varje tillgång skall tas upp till ett beräknat marknadsvärde. Paragrafen innehåller även en specialregel, avsedd att förenkla ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.

[K2]5 §  Följande juridiska personer är inte bokföringsskyldiga enligt denna lag:

  1. staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden,
  2. konkursbon, samt
  3. stiftelser vars tillgångar enligt stiftelseförordnandet får användas endast till förmån för bestämda fysiska personer.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 1 § tredje stycket i kommitténs förslag och 2 kap. 5 § i promemorian 1.)

I paragrafen anges de juridiska personer som inte omfattas av lagen. Hit hör främst de offentliga rättssubjekten staten, kommunerna, landstingen, kommunalförbunden och regionförbunden. För dessa rättsubjekt finns i stället särskilda bestämmelser om redovisning (se främst bokföringsförordningen [1979:1212] samt 8 kap. kommunallagen [1991:900] ...

  • NJA 2012 s. 826:1. En person har tagit ut pengar från ett bolags konto och förmedlat dessa vidare till bolagets ledning, som underlät att bokföra transaktionerna. Personen har inte genom sitt förfarande ansetts främja bokföringsbrottet.2. När ett brott som kan ligga till grund för ett beslut om företagsbot har begåtts av en enskild näringsidkare och föranleder fängelse bör den straffrättsliga påföljden kunna ges företräde framför företagsbot. Ett yrkande om företagsbot för en näringsidkare som för brottet och för viss annan brottslighet dömdes till fängelse två år har avslagits.

När fysiska personer är bokföringsskyldiga

[K2]6 §  En fysisk person som bedriver näringsverksamhet är bokföringsskyldig för denna.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket skall uthyrning av en sådan privatbostadsfastighet som avses i 2 kap. 13 § inkomstskattelagen (1999:1229) inte anses som näringsverksamhet. Ägande eller brukande av en sådan näringsfastighet som avses i 2 kap. 14 § nämnda lag skall alltid anses som näringsverksamhet. Lag (1999:1304).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 1 § andra stycket i kommitténs förslag.)

I paragrafen regleras kretsen av bokföringsskyldiga fysiska personer. Av 1 kap. 3 § följer att paragrafen också blir bestämmande för när ett dödsbo är bokföringsskyldigt.

Enligt första stycket är fysiska personer som bedriver en näringsverksamhet skyldiga att upprätta en bokföring för denna. Detta överensstämmer med hittills gällande rätt.

Uttrycket ”näringsverksamhet” är avsett att ha ...

  • NJA 2015 s. 811:Underlåtenhet att bokföra olagliga affärshändelser. För frågan om bokföringsbrott förekommit saknar det betydelse om affärshändelserna företagits som en integrerad del i en annars laglig näringsverksamhet liksom om det har bedrivits annan näringsverksamhet.
  • NJA 2004 s. 519:Fråga om bokföringsskyldighet förelegat för viss illegal spelverksamhet.

Bokföringsskyldighet för utländska filialer m.m.

[K2]7 §  I lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. finns bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländska företag och utomlands bosatta svenska eller utländska medborgare.

Prop. 2016/17:149: I paragrafen, som är ny, finns bestämmelser om när utländska juridiska personer och utomlands bosatta fysiska personer är bokföringsskyldiga. Paragrafen ersätter den hittillsvarande 7 §, som är utformad som en upplysning om att bestämmelser om bokföringsskyldighet finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. (filiallagen). Övervägandena finns i avsnitt ...

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 2 kap. 7 § i promemorian 1.)

I paragrafen finns en erinran om att bestämmelser om bokföringsskyldighet för näringsverksamhet som bedrivs i Sverige av utländskt företag eller utomlands bosatta personer finns i lagen (1992:160) om utländska filialer m.m. Sådan näringsverksamhet skall enligt 11 och 26 §§ nämnda lag ha en egen bokföring skild från verksamheten ...

  • NJA 2016 s. 169:Bokföringsbrott förutsätter åsidosättande av "bokföringsskyldighet enligt bokföringslagen" (11 kap. 5 § brottsbalken). Ett utländskt bolag, som ansetts etablerat i Sverige och därmed bokföringsskyldigt enligt filiallagen, har åsidosatt sin bokföringsskyldighet. Eftersom bolaget inte har varit bokföringsskyldigt enligt bokföringslagen utan enligt annan lag, har åsidosättandet ansetts inte vara straffbelagt.

Normalt räkenskapsår

[K3]1 §  Ett räkenskapsår skall omfatta tolv månader.

[S2]Fysiska personer, handelsbolag där en fysisk person skall beskattas för hela eller en del av bolagets inkomst och sådana samfällighetsförvaltande juridiska personer som avses i 6 kap. 6 § andra stycket inkomstskattelagen (1999:1229) skall ha kalenderåret som räkenskapsår.

[S3]Andra företag får tillämpa annat räkenskapsår än kalenderår (brutet räkenskapsår). Brutet räkenskapsår skall omfatta tiden den 1 maj-den 30 april, den 1 juli-den 30 juni eller den 1 september-den 31 augusti. Lag (1999:1304)

Prop. 2009/10:235: I paragrafen finns bestämmelser om räkenskapsårets omfattning och förläggning i tiden.

I första stycket slås fast att ett räkenskapsår ska omfatta tolv kalendermånader. Den nya lydelsen tydliggör att ett räkenskapsår ska påbörjas den första och avslutas den sista dagen i en kalendermånad.

Tredje stycket andra meningen, där det brutna räkenskapsåret bands till vissa i lagen angivna fasta tidsperioder, har upphävts. Ändringen innebär att ett företag ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 4 § första stycket i kommitténs förslag.)

Lagrummet överensstämmer med 12 § första stycket 1976 års bokföringslag. Frågan om räkenskapsårets förläggning i tiden har behandlats i avsnitt 9.

Av 1 kap. 3 § framgår att det som sägs i denna lag om fysiska ...

Annat tolvmånaders räkenskapsår

[K3]2 §  Om det med hänsyn till det allmännas ekonomiska intresse eller andra omständigheter finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att annan period av tolv hela månader än som följer av 1 § får utgöra räkenskapsår. Lag (2003:727).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen ger Skatteverket möjlighet att i ett enskilt fall medge att ett företag som omfattas av 1 § andra stycket får ha en annan period än kalenderår som räkenskapsår. Perioden ska dock omfatta tolv kalendermånader.

Skatteverkets rätt att medge dispens har justerats redaktionellt. Någon saklig ändring är inte avsedd.

Möjligheten att lämna dispens från 1 § tredje stycket har tagits bort som en följd av de flexiblare bestämmelser som har införts där. ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 4 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen, som motsvarar 12 § andra stycket 1976 års bokföringslag, ger Riksskatteverket möjlighet att i ett enskilt fall tillåta annat brutet räkenskapsår om tolv månader än vad som följer av 1 §.

Riksskatteverkets beslut i tillståndsärenden enligt denna paragraf får enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Förkortat eller förlängt räkenskapsår

[K3]3 §  När bokföringsskyldigheten inträder eller räkenskapsåret läggs om, får räkenskapsåret omfatta kortare tid än tolv månader eller utsträckas att omfatta högst arton månader. Räkenskapsåret får också kortas av om bokföringsskyldigheten upphör.

Gemensamt räkenskapsår för flera verksamheter

[K3]4 §  Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det tillämpa samma räkenskapsår för dessa.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen överensstämmer med 12 § femte stycket första meningen 1976 års bokföringslag och innebär att samma räkenskapsår måste tillämpas för all verksamhet som den bokföringsskyldige bedriver.

Gemensamt räkenskapsår för koncernföretag

[K3]5 §  Företag som ingår i samma koncern skall ha gemensamt räkenskapsår.

[S2]Om det finns synnerliga skäl, kan Skatteverket medge att olika räkenskapsår får tillämpas.

[S3]Om en fysisk person som bedriver jordbruksverksamhet också äger ett aktiebolag, som också bedriver jordbruksverksamhet, utan att han är skyldig att upprätta koncernredovisning, får aktiebolaget, trots bestämmelsen i första stycket, ha brutet räkenskapsår. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 7 § i kommitténs förslag.)

Av första stycket, som närmast överensstämmer med 12 § sjätte stycket första meningen 1976 års bokföringslag, framgår att företag som tillhör samma koncern skall ha samma räkenskapsår.

Om det finns synnerliga skäl, kan dock Riksskatteverket – enligt andra stycket – medge att olika räkenskapsår får tillämpas. Riksskatteverkets beslut i sådana ärenden får enligt 9 kap. 1 § överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

Omläggning av räkenskapsår

[K3]6 §  Räkenskapsår får läggas om endast om Skatteverket ger tillstånd till det. Tillstånd behövs dock inte

  1. för omläggning från brutet räkenskapsår till kalenderår,
  2. för omläggning till gemensamt räkenskapsår i fall som avses i 4 § och 5 § första stycket. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § första och andra styckena i kommitténs förslag.)

Enligt paragrafen, som närmast har sin motsvarighet i 12 § fjärde och femte stycket i de äldre bestämmelserna, får ett företag ändra räkenskapsår endast om skattemyndigheten ger tillstånd till det. Ett företag som tillämpar brutet räkenskapsår får emellertid utan särskilt tillstånd lägga om detta till kalenderår. Detsamma gäller om en samordning av räkenskapsåren skall ske till följd av bestämmelserna i 4 § och 5 § första ...

Föreläggande om rättelse

[K3]7 §  Om ett företag tillämpar brutet räkenskapsår i strid med 1 § andra stycket, får Skatteverket förelägga företaget att lägga om räkenskapsåret till kalenderår. Ett sådant föreläggande får förenas med vite. Lag (2003:727).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 6 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen, som har utformats i enlighet med Lagrådets förslag, saknar motsvarighet i 1976 års bokföringslag. Av bestämmelsen framgår att skattemyndigheten får förelägga ett företag som i strid med bestämmelserna i 1 § andra stycket tillämpar brutet räkenskapsår att lägga om räkenskapsåret till kalenderår.

Räkenskapsår i finansiella företag

[K3]8 §  I 1 kap. 7 § lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och i 1 kap. 6 § lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag finns bestämmelser om räkenskapsår i vissa företag.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 8 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller en erinran om att det gäller särskilda regler beträffande räkenskapsårets förläggning i tiden för vissa företag. De företag som avses är sådana kreditinstitut och värdepappersbolag respektive försäkringsföretag som skall tillämpa de särskilda årsredovisningslagarna för finansiella företag. Sådana företag måste ha kalenderår som räkenskapsår utom i fall som avses i 3 §.

Allmänt om vad bokföringsskyldigheten innebär

[K4]1 §  Ett företag skall

  1. löpande bokföra alla affärshändelser enligt bestämmelserna i 5 kap.1-5 §§,
  2. se till att det finns verifikationer enligt 5 kap.6-9 §§ för alla bokföringsposter samt systemdokumentation och behandlingshistorik enligt 5 kap. 11 §,
  3. bevara all räkenskapsinformation och sådan utrustning och sådana system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i den form som anges i 7 kap. 1 § 1 eller 2,
  4. upprätta en balansräkning enligt 3 §, och
  5. avsluta den löpande bokföringen enligt bestämmelserna i 6 kap.Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 4 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller en sammanfattning av de krav som ställs upp i lagen. Det tidigare andra stycket har arbetats in i det första stycket. Begreppet ”bokslutsföretag” används inte längre i lagen. Samtliga bokföringsskyldiga företag skall nu upprätta s.k. öppningsbalansräkning och avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning eller ett årsbokslut. Förslagen har behandlats i ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 9 § i kommitténs förslag och 4 kap. 1 § i promemorian 1.)

Lagrummet, som i huvudsak motsvarar 2 § första stycket 1976 års bokföringslag, innehåller en sammanfattande beskrivning av bokföringsskyldighetens innebörd. Skillnaderna i förhållande till den äldre lagen är främst av redaktionell och språklig art.

Enligt första stycket 1 skall affärshändelserna bokföras löpande. Begreppet ”affärshändelse” definieras i 1 kap. 2 §. Innebörden i ”löpande bokföra” ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.
  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).

God redovisningssed

[K4]2 §  Bokföringsskyldigheten skall fullgöras på ett sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 9 § andra stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 2 § i promemorian 1.)

Paragrafen – som motsvarar 2 § andra stycket 1976 års bokföringslag – innehåller den viktiga bestämmelsen att bokföringsskyldigheten skall fullgöras på sätt som överensstämmer med god redovisningssed.

I avsnitt 6.3 har redogjorts för hur god redovisningssed bör bestämmas. Av det som där har sagts framgår ...

Upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras

[K4]3 §  När bokföringsskyldighet inträder eller när grunden för sådan skyldighet ändras, skall företaget utan dröjsmål upprätta en öppningsbalansräkning.

[S2]Vid upprättandet av öppningsbalansräkningen gäller 6 kap. 4 § andra stycket eller, om företaget är ett sådant företag som avses i 6 kap. 3 § andra stycket andra meningen, 6 kap. 10 § i tillämpliga delar. Lag (2006:874).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om upprättande av balansräkning när bokföringsskyldigheten inträder eller när grunden för denna ändras.

Andra stycket har ändrats med anledning av att 6 kap. 10 § nu betecknas 6 kap. 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 2005/06:116: (Jfr 4 kap. 3 § i Justitiedepartementets promemoria.)

I paragrafen finns bestämmelser om s.k. öppningsbalansräkning. Begreppet ”bokslutsföretag” används inte längre i lagen. Samtliga bokföringsskyldiga företag skall nu upprätta en öppningsbalansräkning (se avsnitt 8.2).

Ändringen i andra stycket är en följd av att bl.a. enskilda näringsidkare och vissa handelsbolag har getts möjlighet ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 13 § och 23 § första stycket i kommitténs förslag och 4 kap. 3 § i promemorian 1.)

Bestämmelsen i första stycket överensstämmer i huvudsak med 11 § tredje stycket 1976 års bokföringslag. Tillämpningsområdet har dock begränsats till företag som är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen.

För en enskild näringsidkare inträder bokföringsskyldigheten – och därmed skyldigheten att upprätta en öppningsbalans när näringsidkaren faktiskt börjar ...

Bokföring för flera verksamheter

[K4]4 §  Om ett företag bedriver flera verksamheter, skall det ha en bokföring som omfattar samtliga verksamheter.

[S2]Trots bestämmelsen i första stycket får ett företag som bedriver flera verksamheter ha en bokföring för varje enskild verksamhet, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed. Företag som avses i 6 kap. 1 § skall i så fall löpande arkivera uppgifter om ställning och resultat i de olika verksamheterna på en gemensam plats. Om företaget bedriver verksamhet på egen hand, skall arkiveringen ske i anslutning till bokföringen för en sådan verksamhet.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 2 § i kommitténs förslag och 4 kap. 4 § i promemorian 1.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om vad som gäller när ett företag bedriver flera verksamheter. Frågan har behandlats i avsnitt 10.3.

Huvudregeln är – enligt första stycket – att företaget måste ha en enda bokföring som avser all verksamhet som bedrivs av företaget. Det skall finnas en enda löpande bokföring. ...

Gemensam bokföring för flera bokföringsskyldiga

[K4]5 §  Ett företag får ha gemensam bokföring med någon annan bokföringsskyldig endast för gemensamt bedriven verksamhet och endast om det är förenligt med god redovisningssed.

[S2]Trots bestämmelsen i första stycket får församlingar i Svenska kyrkan som ingår i en kyrklig samfällighet enligt 3 § andra stycket lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha en gemensam bokföring som omfattar församlingarnas och samfällighetens verksamheter. Vidare får prästlönetillgångar enligt 10 § lagen (1998:1592) om införande av lagen (1998:1591) om Svenska kyrkan ha gemensam bokföring, om de förvaltas tillsammans.

Prop. 1998/99:130: (Paragrafen saknar motsvarighet i kommitténs förslag. Jfr 4 kap. 5 § i promemorian 1.)

Paragrafen behandlar frågan om två eller flera bokföringsskyldiga kan fullgöra bokföringsskyldigheten gemensamt. Detta har behandlats i avsnitten 10.3.1 och 10.3.2.

Den outtalade utgångspunkten i lagen är att var och en som är bokföringsskyldig är skyldig att hålla sig med en egen bokföring för verksamhet som han bedriver. Från denna utgångspunkt gör förevarande paragraf ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.

Redovisningsvaluta

[K4]6 §  Affärshändelserna skall kunna presenteras i en och samma redovisningsvaluta. Redovisningsvalutan skall vara svenska kronor. I aktiebolag, ekonomiska föreningar, sparbanker, medlemsbanker, understödsföreningar, försäkringsaktiebolag och ömsesidiga försäkringsbolag får dock redovisningsvalutan i stället vara euro.

[S2]Byte av redovisningsvaluta får ske endast vid ingången av ett nytt räkenskapsår. Bestämmelser om omräkning i samband med byte av redovisningsvaluta finns i årsredovisningslagen (1995:1554).

[S3]Har företaget bytt redovisningsvaluta, får ett nytt byte göras endast om Skatteverket tilllåter det. Tillstånd får vägras endast om det finns anledning anta att bytet har ett otillbörligt syfte.

[S4]Trots bestämmelserna i första-tredje styckena får en filial i annat land ha sin redovisning i en valuta som i det landet godtas som redovisningsvaluta. Lag (2003:727).

Prop. 2016/17:149: I paragrafen finns bestämmelser om vilken valuta som ska användas i redovisningen.

I fjärde stycket byts ordet ”filial”, som definieras i 1 kap. 2 § första stycket 5, ut mot uttrycket ”ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har självständig förvaltning”. Bestämmelsen avser ett avdelningskontor i ett annat land och inte utländska företags verksamhet i Sverige. Någon saklig ändring är inte avsedd. ...

Prop. 2018/19:158: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken redovisningsvaluta ett företags affärshändelser får presenteras i, när byte får ske samt att filialer får ha en annan redovisningsvaluta. Övervägandena finns i avsnitt 15.3.

Grundbokföring och huvudbokföring

[K5]1 §  Affärshändelserna skall bokföras så att de kan presenteras i registreringsordning (grundbokföring) och i systematisk ordning (huvudbokföring). Detta skall ske på ett sådant sätt att det är möjligt att kontrollera fullständigheten i bokföringsposterna och överblicka verksamhetens förlopp, ställning och resultat.

[S2]En affärshändelse som avser mottagandet av en gåva behöver inte bokföras, under förutsättning att

  1. gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt, och
  2. det är förenligt med god redovisningssed. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller grundläggande krav på grund- och huvudbokföring. Huvudregeln är att samtliga affärshändelser (jfr 1 kap. 2 §) skall bokföras. Andra stycket, som är nytt, innehåller ett undantag från huvudregeln. Gåvor behöver sålunda inte bokföras löpande, under förutsättning att gåvans marknadsvärde är svårbestämbart men kan antas vara lågt och det är förenligt med god redovisningssed. Detta gör det möjligt att i praxis ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om grundbokföring och huvudbokföring (jfr avsnitt 12.2).

Av paragrafen framgår att bokförda affärshändelser skall kunna presenteras i registreringsordning och i systematisk ordning. Bestämmelsen motsvarar närmast 8 § första stycket första meningen och 9 § första stycket första meningen i 1976 års bokföringslag....

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.

Tidpunkten för bokföring

[K5]2 §  Kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag. Andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske.

[S2]Affärshändelserna får bokföras senare än som anges i första stycket, om det finns särskilda skäl och det är förenligt med god redovisningssed.

[S3]Ett företag vars årliga nettoomsättning normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 6 kap. 1 § får dröja med att bokföra affärshändelserna tills betalning sker. Vid räkenskapsårets utgång skall dock samtliga då obetalda fordringar och skulder bokföras.

[S4]Vad som sägs i tredje stycket gäller också andra företag, om det endast förekommer ett mindre antal fakturor eller andra handlingar i verksamheten och fordringarna och skulderna enligt dessa inte uppgår till avsevärda belopp. Lag (2006:874).

Prop. 2009/10:235: I paragrafen finns bestämmelser om tidpunkten för bokföringen av olika affärshändelser.

I andra stycket har kravet på särskilda skäl för att en senareläggning av den löpande bokföringen ska få ske tagits bort. En senareläggning får nu ske om det finns skäl för det och det är förenligt med god redovisningssed.

Den utökade ...

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 2 § i Justitiedepartementets promemoria.)

I paragrafen finns bestämmelser om löpande bokföring. Av huvudregeln i första stycket framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras senast påföljande arbetsdag och att andra affärshändelser skall bokföras så snart det kan ske. I andra–fjärde styckena finns undantag från denna skyldighet.

Bestämmelsen i tredje stycket innebär att vissa företag får tillämpa den s.k. kontantmetoden. Det gäller ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 18 § första–tredje styckena i kommitténs förslag)

Paragrafen behandlar tidpunkten för bokföring (se avsnitt 12.3). Av första stycket, som närmast motsvarar 8 § andra stycket i 1976 års bokföringslag, framgår att kontanta in- och utbetalningar skall bokföras...

Bokslutstransaktioner

[K5]3 §  I samband med att den löpande bokföringen avslutas skall sådana poster som är nödvändiga för att bestämma räkenskapsårets intäkter och kostnader och den finansiella ställningen på balansdagen bokföras.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 18 § fjärde stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen behandlar s.k. bokslutstransaktioner (se avsnitt 12.4). Med begreppet bokslutstransaktion avses främst periodiseringar av inkomster och utgifter som hänför sig till två eller flera räkenskapsår. I begreppet inryms emellertid även andra typer av transaktioner som skall bokföras när ett årsbokslut eller en årsredovisning upprättas, t.ex. avskrivningar, ...

Sidoordnad bokföring

[K5]4 §  Vid bokföringen skall konton över tillgångar, avsättningar, skulder och eget kapital specificeras i en sidoordnad bokföring i den utsträckning det behövs för att ge en tillfredsställande kontroll och överblick. Lag (2006:874).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 5 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen innehåller en bestämmelse om att konton över tillgångar, avsättningar och skulder skall specificeras i en sidoordnad bokföring om det behövs för att ge en tillfredställande kontroll och överblick. Den sidoordnade bokföringen kan bestå av t.ex. anläggningsregister samt kund- och leverantörsreskontror. Hittills har kravet på sidoordnad bokföring inte avsett eget kapital. I vissa fall kan emellertid också poster som ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen, som behandlar s.k. sidoordnad bokföring, motsvarar i huvudsak 9 § andra stycket i 1976 års bokföringslag. Den har behandlats i avsnitt 12.5.

Rättelse av bokföringspost

[K5]5 §  Om en bokföringspost rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den. Sker rättelsen genom en särskild rättelsepost, skall det samtidigt säkerställas att det vid en granskning av den rättade bokföringsposten utan svårighet går att få kännedom om rättelsen.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 19 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Bestämmelsen motsvarar i huvudsak 6 § andra stycket i 1976 års bokföringslag. En rättelsepost utgör en ny bokföringspost och förutsätter därför en särskild verifikation (jfr 10 §).

Den bokföringsskyldige bör ha i förväg fastställda rättelserutiner. Dessa bör framgå av företagets systemdokumentation (jfr 11 §).

Verifikationer

[K5]6 §  För varje affärshändelse skall det finnas en verifikation. Om företaget har tagit emot en uppgift om affärshändelsen i den form som anges i 7 kap. 1 § första stycket, skall denna uppgift, i förekommande fall kompletterad med uppgifter enligt 7 och 8 §§, användas som verifikation.

[S2]Om det behövs med hänsyn till arten av den mottagna verifikationen, får bokföringen grundas på en särskilt upprättad hänvisningsverifikation.

[S3]Flera likartade affärshändelser får dokumenteras genom en gemensam verifikation. Vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning får även inbetalningarna under en dags försäljning dokumenteras genom en gemensam verifikation, om det skulle vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna. Den gemensamma verifikationen får då utgöras av uppgifter från en kassaapparat, kassarapport eller annan uppgift som anger summan av mottagna betalningar.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om verifikationer.

Av tredje stycket framgår när ett företag får använda sig av en gemensam verifikation vid försäljning av varor och tjänster mot kontant betalning. Kravet på att det ska vara förenat med svårigheter att upprätta verifikationer för de olika affärshändelserna för att få använda gemensam verifikation har slopats.

Vilka uppgifter en verifikation ska innehålla regleras i 7 och 8 §§. Övervägandena finns ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 15 § i kommitténs förslag.)

I första stycket föreskrivs att det skall finnas verifikationer till alla affärshändelser och att den bokföringsskyldige skall använda mottagen uppgift som verifikation när sådan föreligger. Bestämmelsen har behandlats i avsnitt 12.1.

Med verifikation avses uppgifter som dokumenterar förändringar i storleken och sammansättningen av ett företags ...

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.

[K5]7 §  Verifikationen skall innefatta uppgift om när den har sammanställts, när affärshändelsen har inträffat, vad denna avser, vilket belopp den gäller och vilken motpart den berör. I förekommande fall skall verifikationen även innefatta upplysning om handlingar eller andra uppgifter som har legat till grund för affärshändelsen samt var dessa finns tillgängliga.

[S2]I verifikationen skall det ingå ett verifikationsnummer eller annat identifieringstecken samt sådana övriga uppgifter som är nödvändiga för att sambandet mellan verifikationen och den bokförda affärshändelsen utan svårighet skall kunna fastställas.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 16 § i kommitténs förslag.)

I första stycket regleras vilka uppgifter en verifikation skall innehålla. Verifikationen skall bl.a. innehålla upplysningar om de handlingar eller andra uppgifter som ligger till grund för affärshändelsen. Med ”handlingar och andra uppgifter” avses såväl traditionella pappersbaserade handlingar som uppgifter lagrade i mikroformat eller elektroniskt....

  • NJA 2005 s. 252:Underlåtenhet att bevara verifikationer avseende varje enskilt köruppdrag i taxirörelse har stått i strid med bokföringslagen, men har inte ansetts medföra att rörelsens förlopp inte i huvudsak kunnat bedömas med ledning av bokföringen. Åtal för bokföringsbrott har därför ogillats.

[K5]8 §  Uppgifter enligt 7 § första stycket får utelämnas, om det är förenat med svårigheter att låta uppgiften ingå i verifikationen och ett utelämnande är förenligt med god redovisningssed.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 17 § första stycket i kommitténs förslag.)

Om företaget varje dag gör ett stort antal kontantaffärer som rör mindre belopp och kundkretsen är anonym, är det inte rimligt att kräva att verifikationen innefattar samtliga uppgifter enligt 7 §. Paragrafen innehåller därför en undantagsregel som innebär att uppgifterna får utelämnas om det är förenat med svårigheter att infoga uppgiften i verifikationen samt ett utelämnande av uppgiften är förenligt med god redovisningssed. De ...

[K5]9 §  Om en verifikation rättas, skall det anges när rättelsen har skett och vem som har gjort den.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 17 § andra stycket i kommitténs förslag.)

Paragrafen motsvarar 5 § fjärde stycket sista meningen 1976 års bokföringslag och innehåller bestämmelser om rättelse av verifikation.

Andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser

[K5]10 §  Vad som föreskrivs i 1-9 §§ gäller även andra bokföringsposter än sådana som avser affärshändelser.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 20 § i kommitténs förslag.)

Huvuddelen av posterna i den löpande bokföringen utgörs normalt av affärshändelser. Därutöver kan det emellertid förekomma andra bokföringsposter, såsom bokslutstransaktioner och rättelseposter. I denna paragraf föreskrivs att även sådana poster omfattas av bestämmelserna i 1 -9 §§. Detta innebär bl.a. att det skall finnas verifikationer också för dessa poster och att verifikationerna skall uppfylla kraven i 6 -9 §§. Vidare innebär paragrafen ...

Systemdokumentation och behandlingshistorik

[K5]11 §  Företaget skall upprätta sådana beskrivningar över bokföringssystemets organisation och uppbyggnad som behövs för att ge överblick över systemet (systemdokumentation). Företaget skall också upprätta sådana beskrivningar över genomförda bearbetningar inom systemet som gör det möjligt att utan svårighet följa och förstå de enskilda bokföringsposternas behandling (behandlingshistorik).

[S2]Om företaget har flera separata bokföringar, skall det av systemdokumentationen för varje bokföring framgå var uppgifter ur övriga bokföringar kan erhållas.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 21 § i kommitténs förslag.)

Bestämmelserna i paragrafens första stycke har i huvudsak hämtats från 7 § andra stycket 1976 års bokföringslag och ställer krav på att det finns behövlig dokumentation om bokföringssystemet. Även om de nya bestämmelserna torde få störst betydelse för datorbaserad bokföring, är de till skillnad från tidigare bestämmelser inte begränsade till sådan utan gäller även vid manuell bokföring.

Med systemdokumentation avses beskrivningar, ...

/Träder i kraft I: 2010-01-01/

Kassaregister

/Träder i kraft I: 2010-01-01/

[K5]12 §  I lagen (2007:592) om kassaregister m.m. finns bestämmelser om användning av kassaregister i vissa fall. Lag (2007:596).

Prop. 2006/07:105: Bestämmelsen, som är ny, innehåller en upplysning om att det finns bestämmelser om användning av kassaregister i lagen om kassaregister m.m. Bestämmelsen har fått sin placering i enlighet med Lagrådets förslag.

När den löpande bokföringen skall avslutas med en årsredovisning

[K6]1 §  Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier skall för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

  1. aktiebolag,
  2. ekonomiska föreningar,
  3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare,
  4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,
  5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,
  6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:
    1. medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
    2. företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,
    3. företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor,
  7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:
    1. medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,
    2. koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 25 miljoner kronor,
    3. koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50 miljoner kronor.

[S2]Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c skall fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst. Lag (2006:874).

Prop. 2016/17:6: Paragrafen anger vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I första stycket införs en ny punkt, 3 c. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska alltid avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning.

I fråga om upprättande av årsredovisningen gäller ...

Prop. 2009/10:204: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Av paragrafen framgår att vissa företag alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning medan andra företag endast behöver avsluta bokföringen med en sådan om det gränsvärde som ställs upp i paragrafen uppfylls. Genom ändringarna ...

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 1 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Av paragrafen framgår vilka företag som skall avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning (jfr avsnitt 10).

Punkten 6 i första stycket anger när ett företag som inte omfattas av punkterna 1–5 skall upprätta en årsredovisning. Bestämmelsen har hittills gällt ”bokslutsföretag”. Nu skall alla bokföringspliktiga företag ...

Prop. 2014/15:4: Paragrafen innehåller bl.a. bestämmelser om vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning.

Av paragrafen framgår att vissa företag alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning medan andra företag endast behöver avsluta bokföringen med en sådan om det gränsvärde som ställs upp i paragrafen uppfylls.

I första stycket 3 b införs ett krav på att ett Eric-konsortium alltid ska avsluta sin bokföring med en årsredovisning. ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 12 § i kommitténs förslag.)

Av uppräkningen i första stycket följer att aktiebolag och ekonomiska föreningar alltid måste avsluta den löpande redovisningen med en årsredovisning. Detsamma gäller för handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare; i det sammanhanget skall dock dödsbon inte behandlas som juridisk person (se 1 kap. 3 §). Samma skyldighet att alltid upprätta en fullständig årsredovisning åvilar alla företag som skall tillämpa de särskilda ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.

Årsredovisningens innehåll m.m.

[K6]2 §  En årsredovisning skall upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (1995:1554) eller, i förekommande fall, lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 22 § i kommitténs förslag.)

Hänvisningen till årsredovisningslagarna innebär dels att årsredovisningen skall innehålla en balansräkning, en resultaträkning, noter, en för-

valtningsberättelse och, i vissa fall, en finansieringsanalys (härutöver ställer de särskilda lagarna för årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag ...

När den löpande bokföringen får avslutas med ett årsbokslut i stället för en årsredovisning

[K6]3 §  Andra företag än sådana som avses i 1 § skall, om de inte upprättar årsredovisning, för varje räkenskapsår avsluta den löpande bokföringen med ett årsbokslut.

[S2]Årsbokslutet skall upprättas enligt 4-9 §§. Företag i vilket den årliga nettoomsättningen normalt uppgår till högst tre miljoner kronor och som inte är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt 1 § får upprätta årsbokslutet i förenklad form enligt 10 §. Lag (2006:874).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om vilka företag som ska avsluta sin löpande bokföring med ett årsbokslut.

Andra stycket har ändrats till följd av att bestämmelserna om upprättande av årsbokslut nu finns i 4 och 5 §§ (se författningskommentarerna till dessa paragrafer). Vidare har en följdändring gjorts med anledning av att 10 § nu betecknas 6 §.

Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 3 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Samtliga bokföringspliktiga företag skall nu avsluta den löpande bokföringen med ett bokslut (se avsnitt 8.2). I den mån den löpande bokföringen inte avslutas med en årsredovisning skall det ha formen av ett årsbokslut. Detta framgår av första stycket.

I andra stycket, som är nytt, har klargjorts att årsbokslutet som huvudregel ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 11 § i kommitténs förslag)

Paragrafen erbjuder ett alternativt sätt att avsluta den löpande bokföringen. Om företaget inte är av det slag som enligt 1 § måste upprätta årsredovisning, kan det välja mellan att upprätta en årsredovisning och upprätta ett årsbokslut. Bestämmelser om årsbokslutets innehåll finns i 4 §; där framgår bl.a. att årsbokslutet skall bestå av en resultaträkning och en balansräkning.

Bestämmelserna om årsbokslut får självfallet ...

  • NJA 2009 s. 3:En revisor har avgett s.k. ren revisionsberättelse. Fråga om detta har kunnat innebära medverkan till bokföringsbrott avseende årsredovisningen för det granskade räkenskapsåret.

Årsbokslutets innehåll

[K6]4 §  Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Årsbokslutet ska upprättas i vanlig läsbar form eller i elektronisk form. Beloppen i årsbokslutet ska anges i svenska kronor.

[S2]När årsbokslutet upprättas, ska följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

[S3]1 kap. 3 § om vad som avses med andelar och nettoomsättning samt om de tillägg som ska göras till nettoomsättningen,

[S4]1 kap.4-6 §§ om koncern- och intresseföretagsdefinitioner,

[S5]2 kap. 2 § om överskådlighet och god redovisningssed,

[S6]2 kap. 4 § om andra grundläggande redovisningsprinciper,

[S7]2 kap. 7 § om undertecknande,

[S8]3 kap.1 och 2 §§ om balans- och resultaträkningarnas innehåll,

[S9]3 kap.3 och 4 §§ om uppställningsformer,

[S10]3 kap. 9 § om avsättningar,

[S11]3 kap. 13 § första stycket om extraordinära poster,

[S12]4 kap.1 och 2 §§ om vad som är anläggningstillgångar och omsättningstillgångar,

[S13]4 kap. 3 § om anskaffningsvärdet för anläggningstillgångar,

[S14]4 kap. 4 § om avskrivning av anläggningstillgångar,

[S15]4 kap. 5 § om nedskrivning av anläggningstillgångar,

[S16]4 kap. 9 § om värdering av omsättningstillgångar,

[S17]4 kap. 10 § om värdering av pågående arbeten,

[S18]4 kap. 11 § om varulagrets anskaffningsvärde,

[S19]4 kap. 12 § om redovisning till bestämd mängd och fast värde,

[S20]4 kap. 13 § om omräkning av fordringar och skulder i utländsk valuta, och

[S21]4 kap. 15 § om periodisering av vissa belopp vid upptagande av lån. Lag (2008:90).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om vad ett årsbokslut ska innehålla.

I andra stycket har kraven tagits bort på att 3 kap. 13 § första stycket och 4 kap. 15 §årsredovisningslagen om extraordinära poster respektive periodisering av vissa belopp vid upptagande ...

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 4 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Ett företag som upprättar ett årsbokslut skall tillämpa de i paragrafen särskilt angivna bestämmelserna i ÅRL.

I andra stycket har hänvisningen till 2 kap. 5 § ÅRL om språk och form liksom hänvisningen till 2 kap. 6 § ÅRL om valuta tagits bort. Bestämmelsen om årsbokslutets form och om valuta har i stället tagits in i första stycket. Språket i årsbokslut regleras nu i 1 kap. 4 §. Ändringarna har behandlats ...

Prop. 2007/08:45: (Jfr 6 kap. 4 § i promemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om årsbokslut. Ändringen i första stycket innebär att det blir möjligt att upprätta ett årsbokslut i elektronisk form. Hänvisningen i andra stycket till 2 kap. 7 § årsredovisningslagen medför att ett årsbokslut som upprättas i elektronisk form måste undertecknas med avancerad elektronisk signatur enligt lagen om kvalificerade elektroniska ...

Prop. 2006/07:27: När årsbokslutet upprättas, skall följande bestämmelser i årsredovisningslagen (1995:1554) tillämpas:

Prop. 1998/99:130: (Jfr 23 § i kommitténs förslag.)

Enligt paragrafen skall årsbokslutet bestå av en resultaträkning och en balansräkning samt upprättas med motsvarande tillämpning av ett antal särskilt angivna bestämmelser i årsredovisningslagen.

Tilläggsupplysningar i årsbokslutet

[K6]5 §  I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6-9 §§.

[S2]Upplysningarna skall lämnas i noter. Om det inte står i strid med kravet på överskådlighet i 2 kap. 2 § årsredovisningslagen (1995:1554), får upplysningarna i stället lämnas i balansräkningen eller resultaträkningen.

[S3]Lämnas upplysningarna i noter, skall hänvisning göras vid de poster i balansräkningen eller resultaträkningen som upplysningarna hänför sig till.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen är till sitt innehåll ny. I första stycket anges att årsbokslutet måste kompletteras med de ytterligare upplysningar som anges i andra och tredje styckena.

Andra stycket innehåller tre punkter. Punkten 1 motsvarar hittillsvarande 6 § första stycket. Kravet i den paragrafens andra stycke om angivande av principer för valutaomräkning har tagits bort. Punkten 2 ersätter den hittillsvarande 7 § som innehållit ett antal detaljerade krav på att ...

Prop. 1998/99:130: I årsbokslutet skall företaget lämna de ytterligare upplysningar som anges i 6–9 §§.

[K6]6 §  Principerna för värdering av tillgångar, avsättningar och skulder skall anges.

[S2]För poster i balansräkningen som avser tillgångar, avsättningar eller skulder i annan valuta än redovisningsvalutan skall anges enligt vilka principer beloppen har räknats om till redovisningsvalutan. Lag (2000:31).

[K6]7 §  För varje post som tas upp som anläggningstillgång i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall uppgift lämnas om

  1. tillgångarnas anskaffningsvärde,
  2. årets avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,
  3. årets nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen,
  4. ackumulerade avskrivningar enligt 4 kap. 4 § årsredovisningslagen,
  5. ackumulerade nedskrivningar, med särskild uppgift om nedskrivningar som har gjorts med stöd av 4 kap. 5 § andra stycket årsredovisningslagen.

[S2]Grunderna för avskrivning av anläggningstillgångarnas olika poster skall anges.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 26 § i kommitténs förslag.)

I första stycket föreskrivs att ett antal huvudsakligen beloppsmässiga uppgifter skall lämnas beträffande de poster i balansräkningen som hänför sig till anläggningstillgångar. Paragrafen överensstämmer i stort med 5 kap. 3 § årsredovisningslagen. Upplysningskraven är dock inte lika långtgående.

Såsom framgår av andra stycket skall grunderna ...

[K6]8 §  För varje skuldpost i balansräkningen eller i sådana noter som avses i 3 kap. 4 § fjärde stycket 2 årsredovisningslagen (1995:1554) skall den del som förfaller till betalning senare än ett år efter balansdagen anges.

[K6]9 §  Om företaget har ändrat redovisningsprinciper, skall upplysning lämnas om detta. Skälen för ändringen skall anges.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 28 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen har närmast sin motsvarighet i 20 § första stycket 1 och 2 1976 års bokföringslag. Motsvarande krav finns också i 2 kap. 19 § andra stycket 6 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter.

Vad som utgör ett byte av redovisningsprincip - och inte enbart en ändring av en uppskattning eller en bedömning - har behandlats i Redovisningsrådets ...

Förenklat årsbokslut

[K6]10 §  Ett förenklat årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning. Det ska upprättas enligt god redovisningssed och i vanlig läsbar form eller i elektronisk form.

[S2]I fråga om undertecknande av årsbokslutet gäller 2 kap. 7 § årsredovisningslagen (1995:1554) i tillämpliga delar. Lag (2008:90).

Prop. 2005/06:116: (Jfr 6 kap. 10 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen, som är ny, innehåller bestämmelser om innehållet i och formen för ett s.k. förenklat årsbokslut. Frågor kring förenklade årsbokslut har behandlats i avsnitt 9.1.

Av 3 § följer att bl.a. enskilda näringsidkare och vissa handelsbolag, i stället för att upprätta en årsredovisning eller ett sedvanligt årsbokslut, i vissa ...

Prop. 2007/08:45: (Jfr 6 kap. 10 § i promemorians förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om förenklat årsbokslut. I paragrafen har gjorts samma ändring som i 4 §. Ändringen innebär att det blir möjligt att upprätta ett förenklat årsbokslut i elektronisk form.

Övriga ändringar i paragrafen är av redaktionellt slag.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 23 § i kommitténs förslag)

Paragrafen överensstämmer i huvudsak med 11 § andra stycket första meningen 1976 års bokföringslag. Den har dock kompletterats med en särskild reglering om tidpunkten för upprättande av årsbokslut i stiftelser. Denna utgör en anpassning till stiftelselagens regler om när årsbokslutet skall lämnas till revisorn (jfr 4 ...

Tidpunkten för färdigställande av årsbokslutet

[K6]11 §  Årsbokslutet skall färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader eller, i stiftelser, fyra månader efter räkenskapsårets utgång. Lag (2006:874).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 3 kap. 1 § andra stycket årsredovisningslagen i kommitténs förslag.)

Paragrafen, som har utformats i huvudsak i enlighet med Lagrådets förslag, motsvarar 19 § tredje stycket tredje meningen 1976 års bokföringslag. Den i paragrafen angivna specifikationen måste upprättas i samband med att den löpande bokföringen avslutas men utgör inte en del av själva årsredovisningen eller årsbokslutet. Den ...

Specifikation till årsredovisning eller årsbokslut

[K6]12 §  För varje sammandragen post i den balansräkning som skall ingå i årsredovisningen eller årsbokslutet skall, om inte postens sammansättning klart framgår av bokföringen i övrigt, de belopp som ingår i posten specificeras i en särskild förteckning, som inte behöver offentliggöras. Lag (2006:874).

Former för bevarande

[K7]1 §  Räkenskapsinformation skall bevaras i

  1. vanlig läsbar form (dokument),
  2. mikroskrift som kan läsas med förstoringshjälpmedel, eller
  3. annan form som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniskt hjälpmedel (maskinläsbart medium) och som genom omedelbar utskrift kan tas fram i sådan form som avses i 1 eller 2.

[S2]Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan skall bevaras i det skick materialet hade när det kom till företaget. Dokument, mikroskrift och maskinläsbart medium med räkenskapsinformation som företaget självt har upprättat skall bevaras i det skick materialet fick när räkenskapsinformationen sammanställdes.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 30 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen, som i vissa delar motsvarar 10 § första stycket 1976 års bokföringslag, innehåller bestämmelser om i vilken form räkenskapsinformationen skall bevaras. Dessa frågor har behandlats i avsnitt 13.1.

Såsom framgår av första stycket kan räkenskapsinformation bevaras i direkt läsbar form (pappersdokument eller mikroformat) eller i maskinläsbar ...

Tid och plats för förvaring

[K7]2 §  Dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation skall vara varaktiga och lätt åtkomliga. De skall bevaras fram till och med det tionde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. De skall förvaras i Sverige, i ordnat skick och på betryggande och överskådligt sätt.

[S2]Maskinutrustning och system som behövs för att presentera räkenskapsnformationen i den form som anges i 1 § första stycket 1 eller 2 skall hållas tillgängliga i Sverige under hela den tid som anges i första stycket.

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av dokument m.m. som används för att bevara räkenskapsinformation.

Ändringen i första stycket innebär att tiden för bevarande av det material på vilket räkenskapsinformationen lagras har sänkts från tio till sju år.

Övervägandena finns i avsnitt 9.5. Paragrafen har även justerats språkligt.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om bevarande och förvaring av de fysiska föremål med anknytning till räkenskapsinformationen, främst sådana föremål i vilka räkenskapsinformationen kommer till uttryck och sådana föremål med vars hjälp räkenskapsinformationen kan presenteras. Skälen bakom bestämmelsen har behandlats i avsnitt 13.1.

Enligt 1 § skall ...

  • NJA 2008 s. 251:En konkursförvaltare som tagit hand om, gått igenom och arkiverat räkenskapsmaterial som återfunnits efter avslutad konkurs, har ansetts vara berättigad till ersättning för arbete och kostnader i anledning härav. Även fråga om arkiveringsskyldigheten enligt bokföringslagen (1999:1078).

Tillfällig förvaring av verifikation utomlands

[K7]3 §  Om det finns särskilda skäl och är förenligt med god redovisningssed, får ett dokument som innefattar en verifikation, trots bestämmelserna i 2 §, tillfälligt förvaras utomlands.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § tredje stycket i kommitténs förslag.)

Av 2 § följer att alla föremål som omfattas av förvaringsbestämmelsen som huvudregel skall förvaras i Sverige. Detta gäller såväl själva informationsbäraren som den utrustning som fordras för att presentera räkenskapsinformationen i vanlig läsbar form eller mikroskrift. Förevarande paragraf innehåller emellertid ett undantag från kravet på förvaring i Sverige. Enligt bestämmelsen får en verifikation i pappersformat tillfälligt förvaras ...

Utomlands placerad utrustning m.m.

[K7]3 a §  Trots bestämmelserna i 2 § får ett företag förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat land inom Europeiska unionen om

  1. platsen för förvaring och varje ändring av denna plats anmäls till Skatteverket eller, när det gäller företag som står under Finansinspektionens tillsyn, till Finansinspektionen,
  2. företaget på begäran av Skatteverket eller Tullverket medger omedelbar elektronisk åtkomst till räkenskapsinformationen för kontrolländamål under arkiveringstiden, och
  3. företaget genom omedelbar utskrift kan ta fram räkenskapsinformationen i Sverige i sådan form som avses i 1 §1 eller 2.

[S2]Första stycket gäller också förvaring i ett land utanför Europeiska unionen med vilket det finns rättsliga instrument om ömsesidigt bistånd med en räckvidd som är likartad med de som föreskrivs i

  • rådets direktiv 76/308/EEG av den 15 mars 1976 om ömsesidigt bistånd för indrivning av fordringar uppkomna till följd av verksamhet som utgör en del av finansieringssystemet för Europeiska utvecklings- och garantifonden för jordbruket och av jordbruksavgifter och tullar samt med avseende på mervärdeskatt,
  • rådets direktiv 77/799/EEG av den 19 december 1977 om ömsesidigt bistånd av medlemsstaternas behöriga myndigheter på direktbeskattningens område, och
  • rådets förordning (EEG) nr 218/92 av den 27 januari 1992 om administrativt samarbete inom området för indirekt beskattning (mervärdesskatt). Lag (2003:1135).

Prop. 2003/04:26: Paragrafen som är ny, innehåller ett undantag från 2 §. Den tillåter att företag under vissa förutsättningar förvarar maskinläsbara medier med räkenskapsinformation utomlands.

Första stycket ger möjlighet att förvara maskinläsbara medier och hålla maskinutrustning och system tillgängliga i ett annat EU-land. Bestämmelsen omfattar all räkenskapsinformation. Det innebär att såväl fakturor som andra verifikationer och annan räkenskapsinformation kan bevaras på maskinläsbara medier ...

[K7]4 §  Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket tillåta att ett företag förvarar maskinläsbara medier utomlands även om förutsättningarna enligt 3 a § inte föreligger. I sådana fall får maskinutrustning och system som avses i 2 § andra stycket hållas tillgängliga i samma land. Tillståndet får förenas med villkor och begränsas till viss tid.

[S2]Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn. Lag (2003:1135).

Prop. 2003/04:26: Första stycket innehåller bestämmelser om att maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation får förvaras utomlands efter särskilt myndighetstillstånd. De nya bestämmelserna i 3 a § har föranlett att den har getts en något annorlunda utformning än den hittills har haft.

Tillståndsbestämmelsen aktualiseras i de fall där ett företag önskar förvara maskinläsbara medier med räkenskapsinformation i ett land där förvaring inte får ske med stöd av bestämmelserna ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 31 § i kommitténs förslag.)

Huvudregeln är att all räkenskapsinformation samt den utrustning och de system som behövs för att presentera räkenskapsinformationen i läsbar form skall finnas i Sverige (se 2 §). Enligt första stycket i förevarande paragraf kan dock skattemyndigheten tillåta att ett företag förvarar maskinläsbara medier utomlands. Om företaget har fått en sådan dispens får även den maskinutrustning och de system som används för att bevara räkenskapsinformation ...

Förvaring av dokument m.m. som hör till en filial utomlands

[K7]5 §  Bestämmelserna i 2 § om förvaring i Sverige gäller inte dokument, mikroskrift, maskinläsbara medier, utrustning och system som avser verksamhet som företaget bedriver genom en filial utomlands, om företaget är bokföringsskyldigt i det landet.

Prop. 2016/17:149: Av paragrafen framgår att kravet på förvaring av dokument m.m. med anknytning till räkenskapsinformationen i Sverige inte gäller i viss verksamhet som företaget bedriver utomlands.

Ordet ”filial”, som definieras i 1 kap. 2 § första stycket 5, byts ut mot uttrycket ”ett avdelningskontor som är beläget utomlands och som har

självständig ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 32 § i kommitténs förslag.)

Av paragrafen framgår att kravet på förvaring i Sverige inte gäller de föremål med anknytning till räkenskapsinformationen som avser en verksamhet som företaget bedriver utomlands i form av en filial om denna är bokföringsskyldig i det landet. Bestämmelsen innebär i övrigt inte någon lättnad i de krav som ställs upp i 2 §. Alla informationsbärare skall således, oavsett var de fysiskt befinner sig, vara varaktiga och lätt åtkomliga samt förvaras ...

Överföring av räkenskapsinformation på maskinläsbart medium till annan form

[K7]6 §  Ett företag får förstöra ett maskinläsbart medium som används för att bevara räkenskapsinformation, om räkenskapsinformationen på ett betryggande sätt överförs till dokument, mikroskrift eller annat maskinläsbart medium.

[S2]Om räkenskapsinformationen består av uppgifter som företaget har tagit emot från någon annan och är av det slag som företaget normalt bevarar på maskinläsbart medium, får det maskinläsbara mediet dock förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Lag (2006:874).

Prop. 2009/10:235: Paragrafen innehåller bestämmelser om överföring av räkenskapsinformation. Den har med ett ytterligare mindre förtydligande utformats i enlighet med Lagrådets förslag.

Första meningen innebär att material som används för att bevara räkenskapsinformation får förstöras om informationen överförs till dokument, mikroskrift eller maskinläsbart medium på ett betryggande sätt, dvs. på ett sådant sätt att det inte finns någon risk för att informationen förvanskas eller ...

Prop. 2005/06:116: (Jfr 7 kap. 6 § i Justitiedepartementets promemoria.)

Paragrafen behandlar överföring av räkenskapsinformation från maskinläsbart medium till annan bevarandeform. Av paragrafen har hittills framgått att maskinläsbara medier med räkenskapsinformation som företaget har tagit emot från någon annan (t.ex. en elektronisk faktura) får förstöras först från och med det fjärde året efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Bestämmelsen har nu ändrats. Enligt andra ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 33 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen behandlar överföring av räkenskapsinformation från maskinläsbart medium till annan bevarandeform. Skälen till bestämmelsen har behandlats i avsnitt 13.2.3.

Av 7 § framgår att det som huvudregel krävs särskilt tillstånd för förtida förstöring av det medium som räkenskapsinformation bevaras på. För handlingar i läsbar form gäller detta ...

När räkenskapsinformation får förstöras

[K7]7 §  Om det finns särskilda skäl, får Skatteverket för visst fall tillåta att dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara räkenskapsinformation förstörs före utgången av den tid som anges i 2 §.

[S2]Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

[S3]Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:590) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. inte förstöras förrän tidigast fem år efter utgången av det kalenderår då räkenskapsåret avslutades. Förstöring får dock ske om informationen bevaras på annat sätt. Lag (2005:591).

Prop. 2004/05:140: Tillstånd enligt första stycket ges av Finansinspektionen när det gäller företag som står under inspektionens tillsyn.

Även om ett tillstånd enligt första stycket har meddelats, får dokument, mikroskrift och maskinläsbara medier som används för att bevara information som omfattas av lagen (2005:000) om insyn i vissa finansiella förbindelser m.m. inte förstöras förrän tidigast fem år efter utgången av det kalenderår ...

Prop. 1998/99:130: (Jfr 33 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om förstörande av räkenskapsuppgifter och motsvarar närmast 22 § andra–fjärde styckena 1976 års bokföringslag. Frågan har behandlats i avsnitt 13.2.4.

Av första stycket framgår att det medium som räkenskapsinformationen bevaras på får förstöras före utgången av den tioåriga arkiveringstiden om det finns ...

[K8]1 §  Bokföringsnämnden ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Finansinspektionen ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed i sådana företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag i den utsträckning det är påkallat av dessa företags särart.

[S2]Av 1 kap. 5 § lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag, 1 kap. 4 § lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och 23 kap. 15 § 3 lagen (2007:528) om värdepappersmarknaden följer att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om redovisning för finansiella företag. Lag (2007:551).

Prop. 1998/99:130: (Jfr 35 § i kommitténs förslag.)

I paragrafens första stycke slås fast att det är Bokföringsnämndens som ansvarar för utvecklandet av god redovisningssed. Det innebär bl.a. en skyldighet att utarbeta vägledande uttalanden i redovisningsfrågor. Finansinspektionen har motsvarande ansvar för de finansiella företagen, dock endast i den utsträckning det är påkallat av de finansiella företagens särart. Frågor om Bokföringsnämndens och Finansinspektionens roller vid utvecklandet ...

[K9]1 §  En myndighets beslut enligt denna lag får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol.

[S2]Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten.

Prop. 1998/99:130: (Jfr 34 § i kommitténs förslag.)

Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av skattemyndighetens och Finansinspektionens beslut enligt lagen. Frågor om överklagande har behandlats i avsnitt 21.1.

Av 7 a § förvaltningsprocesslagen (1971:291) framgår att den beslutande myndigheten är motpart till företaget ...

Ändringar och övergångsbestämmelser

Bokföringslag (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket skall dock lagen tillämpas först från och med det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000. Detsamma gäller fysiska personer som vid utgången av år 1999 inte var bokföringsskyldiga enligt bokföringslagen (1976:125) och som skulle vara bokföringsskyldiga enligt den nya lagen endast därför att de äger eller brukar en näringsfastighet.
  2. Bokföringslagen (1976:125) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1999. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt. I fråga om juridiska personer som avses i 2 kap. 2 § första stycket, med undantag av Svenska kyrkan och dess organisatoriska delar, skall lagen även tillämpas för räkenskapsår som inleds före utgången av år 2000. Lagen skall vidare tillämpas på understödsföreningar som med stöd av punkten 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:1114) om ändring i lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag alltjämt tillämpar 29 och 30 §§ lagen (1972:262) om understödsföreningar.
Bestämmelsen i 16 § andra stycket bokföringslagen får tillämpas även för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 1999.
  1. Jordbruksbokföringslagen (1979:141) skall upphöra att gälla vid utgången av år 2000. Lagen skall dock fortfarande tillämpas för räkenskapsår som har inletts före nämnda tidpunkt.
  2. Om det i en lag eller i en annan författning hänvisas till någon föreskrift i bokföringslagen (1976:125) eller jordbruksbokföringslagen (1979:141) som har ersatts av en föreskrift i denna lag, tillämpas i stället den nya föreskriften.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:50, Prop. 1998/99:130, Bet. 1999/2000:LU2
Ikraftträder
2000-01-01

Lag (1999:1304) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2001 och tillämpas på räkenskapsår som avslutas efter utgången av år 2000.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:117, Prop. 1999/2000:2, Bet. 1999/2000:SkU2
Omfattning
ändr. 2 kap 6 §, 3 kap 1 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2000:31) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 2000 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2000.
  2. Försäkringsbolag som avses i punkt 2 eller 5 i övergångsbestämmelserna till lagen (1999:600) om ändring i försäkringsrörelselagen (1982:713) får, trots bestämmelsen i 4 kap. 6 § första stycket tredje meningen, inte ha euro som redovisningsvaluta.
Förarbeten
Rskr. 1999/2000:127, Prop. 1999/2000:23, Bet. 1999/2000:LU8
Omfattning
ändr. 6 kap 6 §; ny 4 kap 6 §, rubr. närmast före 4 kap 6 §
Ikraftträder
2000-03-01

Lag (2000:598) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 1999/2000:253
Omfattning
ändr. 2 kap 2 §
Ikraftträder
2001-01-01

Lag (2003:727) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2003/04:17, Prop. 2002/03:99, Bet. 2003/04:SkU2
Omfattning
ändr. 3 kap 2, 5, 6, 7 §§, 4 kap 6 §, 7 kap 7 §
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2003:1135) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

  1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 2004.
  2. Villkor och begränsningar som följer av ett tillstånd som har lämnats enligt 7 kap. 4 § i sin äldre lydelse behöver inte längre tillämpas om de maskinläsbara medier som tillståndet avser får förvaras med stöd av 7 kap. 3 a §.
Förarbeten
Rskr. 2003/04:82, Prop. 2003/04:26, Bet. 2003/04:SkU15
Omfattning
ändr. 7 kap 4 §; rubr. närmast före 7 kap 4 § sätts närmast före 7 kap 3 a §; ny 7 kap 3 a §
CELEX-nr
32001L0115
Ikraftträder
2004-01-01

Lag (2005:591) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2004/05:297, Prop. 2004/05:140, Bet. 2004/05:NU16
Omfattning
ändr. 7 kap 7 §
CELEX-nr
32000L0052
Ikraftträder
2005-08-01

Lag (2006:874) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2007 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2006.
Förarbeten
Rskr. 2005/06:330, Prop. 2005/06:116, Bet. 2005/06:LU28
Omfattning
nuvarande 6 kap 10, 11 §§ betecknas 6 kap 11, 12 §§; ändr. 1 kap 2 §, 2 kap 2 §, 4 kap 1, 3 §§, 5 kap 1, 2, 4 §§, 6 kap 1, 3, 4 §§, 7 kap 6 §, rubr. närmats före 6 kap 10, 11 §§ sätts närmast före 6 kap 11, 12 §§; nya 1 kap 4 §, 6 kap 10 §, rubr. närmast före 1 kap 4 §, 6 kap 10 §
Ikraftträder
2007-01-01

Lag (2007:134) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 maj 2007 och tillämpas första gången för räkenskapsår som inleds närmast efter den 30 april 2007.
Förarbeten
Rskr. 2006/07:126, Prop. 2006/07:27, Bet. 2006/07:CU13
Omfattning
ändr. 1 kap 2 §, 6 kap 4 §
Ikraftträder
2007-05-01

Lag (2007:551) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:211, Prop. 2006/07:115, Bet. 2006/07:FiU25
Omfattning
ändr. 8 kap 1 §
Ikraftträder
2007-11-01

Lag (2007:596) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2006/07:182, Prop. 2006/07:105, Bet. 2006/07:SkU18
Omfattning
ny 5 kap 12 §, rubr. närmast före 5 kap 12 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2008:90) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2007/08:138, Prop. 2007/08:45, Bet. 2007/08:CU17
Omfattning
ändr. 6 kap 4, 10 §§
Ikraftträder
2008-04-01

Lag (2009:249) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Övergångsbestämmelse

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2010 och tillämpas första gången för det räkenskapsår som inleds närmast efter den 31 december 2009.
Förarbeten
Rskr. 2008/09:185, Prop. 2008/09:84, Bet. 2008/09:CU17
Omfattning
ändr. 2 kap. 3 §
Ikraftträder
2010-01-01

Lag (2009:701) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2008/09:303, Prop. 2008/09:174, Bet. 2008/09:NU22
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
CELEX-nr
32006R1082
Ikraftträder
2009-08-01

Lag (2010:849) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2009/10:368, Prop. 2009/10:204, Bet. 2009/10:CU28
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2010-11-01

Lag (2010:1514) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:39, Prop. 2009/10:235, Bet. 2010/11:CU3
Omfattning
upph. 6 kap. 6, 7, 8, 9 §§, rubr. närmast före 6 kap. 5 §; nuvarande 6 kap. 10, 11, 12 §§ betecknas 6 kap. 6, 7, 8 §§; ändr. 1 kap. 2 §, 3 kap. 1, 2 §§, 4 kap. 3 §, 5 kap. 2, 6 §§, 6 kap. 3, 4, 5 §§, 7 kap. 2, 6 §§, rubr. närmast före 6 kap. 4 §, 7 kap. 6 §, rubr. närmast före 6 kap. 10, 11, 12 §§ sätts närmast före nya 6 kap. 6, 7, 8 §§
Ikraftträder
2011-01-01

Lag (2010:2064) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2010/11:62, Prop. 2009/10:246, Bet. 2010/11:FiU8
Omfattning
ändr. 4 kap. 6 §
Ikraftträder
2011-04-01

Lag (2011:1399) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2011/12:29, Prop. 2010/11:166, Bet. 2011/12:SkU4
Omfattning
ändr. 5 kap. 12 §
Ikraftträder
2012-01-01

Lag (2014:1387) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2014/15:12, Prop. 2014/15:4, Bet. 2014/15:SkU5
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2015-01-01

Lag (2015:821) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2015/16:36, Prop. 2015/16:3, Bet. 2015/16:CU6
Omfattning
ändr. 6 kap. 4, 5 §§, 7 kap. 3 a §
Ikraftträder
2016-01-01

Lag (2016:1058) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:41, Prop. 2016/17:6, Bet. 2016/17:KU8
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2017-01-01

Lag (2017:437) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2016/17:271, Prop. 2016/17:149, Bet. 2016/17:CU17
Omfattning
upph. 2 kap. 7 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 §; ändr. 1 kap. 2 §, 4 kap. 6 §, 7 kap. 5 §, rubr. närmast före 7 kap. 5 §, rubr. till 8 kap.; nya 2 kap. 7, 8 §§, 4 kap. 7, 8, 9 §§, 6 kap. 3 a, 3 b §§, 8 kap. 2 §, rubr. närmast före 2 kap. 7 §, 4 kap. 7 §
Ikraftträder
2017-07-01

Lag (2018:172) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:207, Prop. 2017/18:77, Bet. 2017/18:FiU36
Omfattning
ändr. 6 kap. 3 a §, 8 kap. 2 §
Ikraftträder
2018-05-01

Lag (2018:1142) om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Förarbeten
Rskr. 2017/18:363, Prop. 2017/18:220, Bet. 2017/18:KrU8
Omfattning
ändr. 6 kap. 1 §
Ikraftträder
2019-01-01