Prop. 2016/17:6

Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 15 september 2016

Stefan Löfven

Morgan Johansson (Justitiedepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Genom förordningen införs två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Regeringen föreslår att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska jämställas med ideella föreningar i svensk rätt. De ska dock till skillnad från ideella föreningar i allmänhet alltid vara bokföringsskyldiga och avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare föreslås att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska kunna vara revisor i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som förordningen ska börja tillämpas.

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,

2. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

3. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen).

2 § Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening. Om något annat följer av EUPPförordningen eller är särskilt föreskrivet, gäller dock det.

3 § Särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078) och revisionslagen (1999:1079).

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § bokföringslagen ska inte tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

2.2. Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och rubriken närmast före 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

När den löpande bokföringen

skall avslutas med en årsredovis-

ning

När den löpande bokföringen

ska avslutas med en årsredovis-

ning

1 §1

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

1. aktiebolag,

2. ekonomiska föreningar,

3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),

3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,

4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,

6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

1 Senaste lydelse 2014:1387.

c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

2.3. Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 12 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §1

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i

1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), och

3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium).

4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och

5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

1 Senaste lydelse 2014:1388.

2.4. Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 4 c §, och närmast före 2 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §2

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: – – – – – – – – – – – – – – – –

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – –

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a §

ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –

Ideell förening

4 c §

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:1106.

2.5. Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 3 kap. 1 § och 67 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, och närmast före 3 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §1

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 §

europeiska politiska partier i

7 a §

europeiska politiska stiftelser i

7 a §

felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 §

1 Senaste lydelse 2014:1474.

regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

7 a §

Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Nuvarande lydelse

67 kap.

8 §2

Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering

inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

5. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne

2 Senaste lydelse 2014:1390.

6. någon annan juridisk person än som avses i 1–5

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades

7. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

8. en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig.

Föreslagen lydelse

67 kap.

8 §

Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering

inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

5. ett europeiskt politiskt parti

6. en europeisk politisk stiftelse

inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne

8. någon annan juridisk person än som avses i 1–7

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades

9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

10. en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

3. Ärendet och dess beredning

Under hösten 2014 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (nedan benämnd EUPP-förordningen). Samtidigt antogs även Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1142/2014 av den 22 oktober 2014 om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska partier. Se bilagorna 1 och 2.

Inom Justitiedepartementet upprättades promemorian Europeiska politiska partier (Ds 2015:47) med förslag på hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska hanteras associationsrättsligt och skatterättsligt och även i fråga om redovisning och revision. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 3. Promemorians lagförslag finns i bilaga 4.

Promemorian har remissbehandlats. Remissvaren finns tillgängliga i lagstiftningsärendet (dnr Ju2015/07370/L1). En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 5.

I propositionen behandlas promemorians förslag.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 9 juni 2016 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som överensstämmer med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

4. Politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå

Ett politiskt parti på europeisk nivå är en organisation med ett politiskt program, som har nationella partier och enskilda som medlemmar. I artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 12.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna fastställs att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

En politisk stiftelse på europeisk nivå är en enhet som är knuten till ett politiskt parti på europeisk nivå och som stödjer och kompletterar partiets målsättningar. Det kan exempelvis ske genom att den observerar, analyserar och bidrar till debatten i politiska frågor på unionsnivå. Det kan också ske genom att den anordnar seminarier, utbildningar och konferenser.

Regler för finansiering av politiska partier på europeisk nivå finns i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå. Förordningen omarbetades år 2007 så att den även

omfattar finansiering av politiska stiftelser på europeisk nivå, se Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1524/2007 av den 18 december 2007 om ändring av förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå.

Ett politiskt parti på EU-nivå kan enligt förordningen varje år få finansiering ur EU:s allmänna budget, om vissa krav är uppfyllda. Uppgifter om partiets inkomster och utgifter samt en redovisning av tillgångar och skulder ska offentliggöras varje år. Partiet ska även redovisa sina finansieringskällor genom att tillhandahålla en förteckning över donatorer och donationerna från varje donator.

Finansieringen beviljas i form av ett administrationsbidrag som kan täcka upp till 85 procent av de stödberättigande utgifterna. Utgifter som direkt avser de mål som fastställts i det politiska programmet anses vara stödberättigande.

Antalet politiska partier på europeisk nivå som finansieras av EU:s allmänna budget är relativt få. Under de senaste åren har antalet legat på omkring 13. Antalet politiska stiftelser på EU-nivå är detsamma. De flesta av dem har säte i Belgien, men det finns i dag en politisk stiftelse på europeisk nivå med säte i Sverige. EU:s budget för stödet låg år 2015 på strax över 45 miljoner euro.

Under 2012 lät kommissionen göra en omfattande utvärdering av finansieringen av politiska partier och politiska stiftelser på europeisk nivå och deras rättsliga ram. I september samma år lade kommissionen fram ett förslag till förordning om stadgar och finansiering. Kommissionen lade även fram ett arbetsdokument som skulle ligga till grund för en ändring av budgetförordningen gällande finansieringen. Syftet med förslagen var att ge de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna bättre rättsliga och ekonomiska ramar för att främja och stärka den representativa demokratin på europeisk nivå.

Hösten 2014 antogs EUPP-förordningen och en kompletterande förordning med ändringar av EU:s budgetförordning.

Förordningarna ska tillämpas från och med den 1 januari 2017 och ersätter förordning nr 2004/2003.

5. EUPP-förordningens innehåll

5.1. Två nya europeiska associationsformer

Genom EUPP-förordningen införs två nya europeiska associationsformer: europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Ett strukturerat samarbete mellan politiska partier eller medborgare som registreras som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse får ställning som en europeisk juridisk person och har rättskapacitet i alla medlemsstater (artiklarna 12 och 13). En omvandling av ett samarbete som är ett nationellt rättssubjekt till ett europeiskt rättssubjekt medför vissa rättigheter och skyldigheter. Rättssubjektet behåller emellertid även de rättigheter och skyldigheter som innehades enligt nationell rätt före omvandlingen (artikel 15.3).

En ställning som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse är en förutsättning för att få finansiering från EU:s allmänna budget.

EUPP-förordningen ska endast tillämpas i fråga om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser och påverkar inte nationella partier eller stiftelser. Rätten att nominera kandidater i nationella val eller val till Europaparlamentet och liknande rättigheter ligger kvar inom medlemsstaternas behörighetsområde.

5.2. Registrering

Ett strukturerat samarbete mellan politiska partier eller medborgare (i förordningen benämnt politisk allians) får registreras som ett europeiskt politiskt parti. För sådan registrering förutsätts att organisationen har sitt säte i en medlemsstat och att den har viss representation i medlemsstaterna. Unionens grundläggande värden rörande bl.a. demokrati, jämlikhet och respekten för de mänskliga rättigheterna ska vidare beaktas. Alliansen eller dess medlemmar måste också ha deltagit i eller uttryckt sin avsikt att delta i nästföljande val till Europaparlamentet. Slutligen krävs att den inte är vinstdrivande (artikel 3.1). Därutöver finns det krav på stadgarna (se nedan).

Kraven för att bli registrerad som en europeisk politisk stiftelse är i huvudsak desamma. Det tillkommer ett krav på att det organiserade samarbetet är knutet till ett europeiskt politiskt parti och att det kompletterar partiets målsättningar (artikel 3.2).

Registreringen utförs av en oberoende myndighet, EUPP-myndigheten, med lokaler i Europaparlamentet (artikel 6). Någon registrering på nationell nivå krävs inte. EUPP-myndigheten ska inför registreringen och sedan fortlöpande kontrollera att de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna uppfyller de krav som förordningen ställer (artikel 24). I vissa fall kan myndigheten besluta om avregistrering (artikel 27). Den europeiska rättsliga ställningen kommer därmed att upphöra. För en sådan situation finns regler för återkrav av utbetalda EUmedel (artikel 30).

5.3. Stadgar och organisation

Ett europeiskt politiskt partis stadgar ska innehålla bestämmelser om bl.a. säte, politiskt program och det interna förfarandet vid en frivillig upplösning av partiet. I fråga om intern partiorganisation föreskriver EUPPförordningen att stadgarna åtminstone ska reglera frågor rörande medlemskap samt styrande organs befogenheter och sammansättning. Vidare ska de reglera den interna beslutsgången och förfarandet för ändring av stadgarna (artikel 4).

I övrigt gäller att stadgarna ska följa tillämplig nationell rätt. Den medlemsstat där sätet är beläget ges också möjlighet att införa ytterligare krav på stadgarnas innehåll, under förutsättning att kraven inte är oförenliga med förordningen.

Motsvarande gäller för stadgarna i en europeisk politisk stiftelse. Ett europeiskt politiskt parti får endast ha en europeisk politisk stiftelse formellt knuten till sig. Deras dagliga förvaltning, styrningsstruktur och ekonomiska förvaltning ska hållas åtskilda (artikel 3.3).

5.4. Redovisning och revision

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska enligt förordningen förse EUPP-myndigheten med årsbokslut med åtföljande noter (artikel 23.1). Termen årsbokslut används i förordningen på samma sätt som i andra EU-rättsakter och motsvarar närmast det som i svensk rätt benämns årsredovisning. Det ska upprättas en årsredovisning enligt lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget samt en årsredovisning på grundval av internationella redovisningsstandarder enligt definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisningsstandarder (den s.k. IAS-förordningen). EUPP-förordningen innehåller inga närmare regler om hur redovisningen ska göras. Kopia av redovisningen ska även skickas till Europaparlamentets utanordnare och till den nationella kontaktpunkt som ska finnas i varje medlemsstat enligt förordningen.

Samma instanser ska också förses med en revisionsberättelse avseende räkenskapernas tillförlitlighet och lagenligheten och riktigheten i intäkts- och kostnadsredovisningen. Revisionsberättelsen ska upprättas av ett oberoende organ eller en oberoende sakkunnig, som får sitt mandat och betalas av Europaparlamentet. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser är skyldiga att tillhandahålla den information som krävs för att revisionen ska kunna utföras. Varje misstanke om oegentligheter ska rapporteras till EUPP-myndigheten och Europaparla-

mentets utanordnare (artikel 23)

.

De europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna ska förse EUPP-myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och den nationella kontaktpunkten med en förteckning över donatorer och bidragsgivare samt deras respektive donationer eller bidrag.

5.5. Avregistrering och avveckling

Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse allvarligt åsidosätter nationell rätt och respekten för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget, kan organisationen avregistreras. En europeisk politisk stiftelse ska automatiskt fråntas sin ställning som sådan om det parti till vilket den är knuten stryks ur registret (artikel 10.6).

Om en organisation i samband med en avregistrering får status som juridisk person enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska detta betraktas som en omvandling av statusen som europeisk juridisk person till en status som nationell juridisk person. De

rättigheter och skyldigheter som det europeiska rättssubjektet hade ska i sådana fall kvarstå oinskränkta (artikel 16.5).

I de fall då det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen inte förvärvar status som juridisk person i den medlemsstat där sätet är beläget, ska avveckling ske i enlighet med den medlemsstatens lagstiftning (artikel 16.6).

6. Politiska partier i svensk rätt

6.1. Ideella föreningar

De etablerade politiska partierna i Sverige är normalt organiserade i form av ett antal ideella föreningar på central, regional och lokal nivå som var och en är en juridisk person.

Det finns inte någon lag som reglerar ideella föreningars uppkomst, verksamhet eller upphörande. Det viktigaste regelverket för en ideell förening är dess stadgar. Vissa grundläggande regler för ideella föreningar har också utvecklats i rättspraxis eller finns att härleda från allmänna associationsrättsliga principer.

För att en ideell förening ska bildas i juridisk mening fordras att ett antal fysiska eller juridiska personer kommer överens om att samverka för en gemensam målsättning. Denna överenskommelse måste ha formaliserats i stadgar. Stadgarna är normalt skriftliga och ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter ska fattas. Vidare får det anses vara ett krav för en ideell förening att den har någon form av styrelse eller ledningsorgan som kan företräda föreningen. När dessa förutsättningar är uppfyllda blir föreningen en juridisk person och får rättskapacitet, dvs. kan ingå avtal, äga egendom, ansöka om bidrag, ha anställda och uppträda som part inför myndigheter och domstolar.

Till skillnad från vad som gäller för t.ex. ekonomiska föreningar finns det inte något generellt krav på registrering av en ideell förening. Näringsidkande ideella föreningar som enligt bokföringslagen (1999:1078) är skyldiga att upprätta årsredovisning måste låta sig registreras i handelsregistret, se 2 § handelsregisterlagen (1974:157).

Ett utmärkande drag för en ideell förening är den ideella karaktären som särskiljer den från en ekonomisk förening. Det enklaste exemplet på det är att ändamålet är ideellt, dvs. syftar till att främja ett annat ändamål än medlemmarnas ekonomiska intressen. Det saknar då betydelse om ändamålet främjas genom att en näringsverksamhet bedrivs. Men även en förening som främjar medlemmarnas ekonomiska intressen kan vara ideell, om den inte bedriver näringsverksamhet.

En ideell förening upphör i regel genom att medlemmarna beslutar om det. Om inte annat följer av stadgarna, räcker det sannolikt med absolut majoritet för beslutet. Föreningen kan också upphöra genom ett konkursförfarande.

6.2. Redovisning och revision i ideella föreningar

Bokföringsskyldighet

Vem som är bokföringsskyldig, hur den löpande bokföringen ska föras och avslutas varje räkenskapsår och hur räkenskapsinformation arkiveras anges i bokföringslagen. Den lagen kompletteras av årsredovisningslagen (1995:1554) som anger hur årsredovisningar, koncernredovisningar och delårsrapporter upprättas och offentliggörs. I revisionslagen (1999:1079) finns bestämmelser om revisionsplikt som gäller för de ideella föreningar som enligt bokföringslagen är skyldiga att avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning.

En ideell förening är bokföringsskyldig om den bedriver näringsverksamhet, är moderföretag i en koncern eller har tillgångar till ett värde som överstiger en och en halv miljon kronor. Om en ideell förening är bokföringsskyldig, omfattar bokföringsskyldigheten föreningens verksamhet i sin helhet, dvs. även de delar som drivs ideellt (2 kap. 2 § bokföringslagen).

Med näringsverksamhet avses i bokföringslagen all verksamhet som är av ekonomisk natur och bedrivs yrkesmässigt. Även en begränsad verksamhet kan vara näringsverksamhet och den behöver inte ha ett vinstsyfte. Exempel på vad som kan vara näringsverksamhet för ideella föreningar är insamlingar, lotterier, uthyrning av föreningslokaler, upplåtelse av reklam i föreningstidningar och på webbplatser på internet, försäljning av föreningsprodukter samt utförande av dagsverken och andra tjänster mot ersättning. Att en förening har inkomster i form av medlemsavgifter, bidrag från staten och kommuner eller får gåvor och stipendier innebär däremot inte i sig att näringsverksamhet föreligger.

När bokföringsskyldigheten bedöms med hänsyn till värdet på tillgångarna ska varje tillgång tas upp till ett värde som motsvarar vad tillgången kan anses betinga vid en försäljning under normala förhållanden. Fastigheter och byggnader som är lös egendom tas dock upp till taxeringsvärdet, om ett sådant värde finns (2 kap. 4 § bokföringslagen). Om en ideell förening vid bildandet har tillgångar till ett värde som överstiger en och en halv miljon kronor, är den bokföringsskyldig redan vid denna tidpunkt. Om gränsvärdet överskrids först efter det att föreningen har bildats, uppstår bokföringsskyldigheten vid det efterföljande årsskiftet. Bokföringsskyldigheten upphör om värdet på tillgångarna har underskridit gränsbeloppet vid utgången av de senaste tre räkenskapsåren (2 kap. 2 § bokföringslagen).

Årsredovisning och årsbokslut

En ideell förening ska upprätta en årsredovisning om den uppfyller minst två av följande tre villkor under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren: föreningen har haft fler än 50 anställda i medeltal, företagets balansomslutning har uppgått till mer än 40 miljoner kronor och företagets nettoomsättning har uppgått till mer än 80 miljoner kronor. Motsvarande gäller om den ideella föreningen är moderföretag i en koncern och koncernen når upp till mer än ett av gränsvärdena (6 kap. 1 § bokföringslagen). En skyldighet att upprätta årsredovisning kan också vara föreskriven i stadgarna.

En årsredovisning ska upprättas och offentliggöras enligt bestämmelserna i årsredovisningslagen (6 kap. 2 § bokföringslagen). Årsredovisningen består av en balansräkning, en resultaträkning, noter med tilläggsupplysningar, en förvaltningsberättelse och, i vissa fall, en kassaflödesanalys (2 kap. 1 § årsredovisningslagen). I balansräkningen redovisas samtliga tillgångar, avsättningar och skulder samt eget kapital i sammandrag. Intäkter och kostnader redovisas i resultaträkningen. I noterna och i förvaltningsberättelsen ska därutöver lämnas ytterligare information. Det rör sig t.ex. om vilka principer som har tillämpats för att värdera tillgångar och skulder respektive händelser av väsentlig betydelse som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut.

Om den löpande redovisningen inte behöver avslutas med en årsredovisning, avslutas den med ett årsbokslut (6 kap. 3 § bokföringslagen). Ett årsbokslut ska bestå av en resultaträkning och en balansräkning samt kompletteras med vissa ytterligare uppgifter (6 kap.4 och 5 §§bokföringslagen). Om den årliga nettoomsättningen uppgår till högst tre miljoner kronor, får ett förenklat årsbokslut upprättas (6 kap. 3 § andra stycket bokföringslagen). Ett förenklat årsbokslut består endast av en balansräkning och en resultaträkning (6 kap. 6 § bokföringslagen).

En ideell förening som upprättar årsredovisning ska hålla årsredovisningen tillgänglig för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. En kopia av den ska ges in till Bolagsverket efter föreläggande. Om föreningen är ett större företag eller moderföretag i en större koncern, ska en sådan kopia ges in till Bolagsverket utan föreläggande (8 kap. 3 § årsredovisningslagen).

Ett årsbokslut ska färdigställas så snart det kan ske, dock senast sex månader efter räkenskapsårets utgång (6 kap. 7 § bokföringslagen). Årsbokslutet är en intern handling och behöver inte offentliggöras.

Revision

En ideell förening som är skyldig att upprätta en årsredovisning omfattas av revisionsplikt och minst en revisor ska vara auktoriserad (2 och 12 §§revisionslagen).

Revisorns uppgift är att granska föreningens årsredovisning och bokföring samt ledningens förvaltning. Granskningen ska vara så ingående och omfattande som god revisionssed kräver. Revisionen ska utmynna i en årlig granskningsrapport i form av en revisionsberättelse (5 och 6 §§revisionslagen). Syftet med revisionen är att tillgodose bl.a. medlemmarnas och borgenärernas intresse av att det finns en ändamålsenlig kontroll av att föreningens verksamhet sköts på ett lagenligt och korrekt sätt samt att föreningens ställning och resultat redovisas riktigt.

De allra flesta ideella föreningar omfattas inte av kravet på revision i revisionslagen. Sådana föreningar har dock normalt bestämmelser om revision i sina stadgar. Revisionen är i dessa fall en intern föreningsangelägenhet. Ofta ställs det i stadgarna inget krav på revisorns kompetens, utan även andra personer än auktoriserade eller godkända revisorer kan utses.

6.3. Partiföreningar är bokföringsskyldiga

De etablerade riksdagspartierna i Sverige bedriver samtliga verksamhet av sådan art och omfattning att de är bokföringsskyldiga och måste avsluta räkenskaperna med en årsredovisning.

På regional och framför allt lokal nivå kan ett parti ha ett mer begränsat medlemsantal och en verksamhet av sådant slag att bokföringsskyldighet inte föreligger. Sådana mindre partiföreningar upprättar i regel sina räkenskaper på andra grunder än de som anges i bokföringslagen. För många partiföreningar följer en bokföringsskyldighet redan av partiets stadgar. Bokföringsskyldighet kan även föreligga på bl.a. den grunden att banker och bidragsgivande myndigheter ställer krav på att ideella föreningar har god kontroll över sin ekonomiska verksamhet och att partierna således kan redovisa hur pengarna i verksamheten har använts.

6.4. Skatteregler för ideella föreningar

Ideella föreningar är, i likhet med andra svenska juridiska personer, skattskyldiga för alla sina inkomster i inkomstslaget näringsverksamhet, se 6 kap.3 och 4 §§ samt 13 kap.13 §§inkomstskattelagen (1999:1229), förkortad IL. Detta innebär att föreningarna är skattskyldiga i Sverige för alla sina inkomster i Sverige och i utlandet.

Det finns dock särskilda inkomstskatteregler som innebär att det under vissa förutsättningar görs undantag från vad som annars skulle gälla skattemässigt. Ideella föreningar som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. IL är skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL (inskränkt skattskyldighet), se 7 kap. 3 § IL. För inskränkt skattskyldighet krävs att en ideell förening har ett eller flera allmännyttiga ändamål, dvs. ändamål som främjar exempelvis politisk verksamhet, se 7 kap. 4 § IL.

En ideell förening som uppfyller kraven för inskränkt skattskyldighet är inte heller skattskyldig för sådan inkomst av näringsverksamhet som utgör ett direkt led i främjandet av allmännyttiga ändamål eller har annan naturlig anknytning till sådana ändamål. Inkomst som kommer från verksamhet som avser försäljning av skänkta varor och som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete kan vidare undantas från beskattning. Detta gäller även sådan näringsverksamhet som avser annat än försäljning av skänkta varor och som av hävd har utnyttjats som finansieringskälla för ideellt arbete. Detsamma gäller för inkomst från en fastighet som används i verksamheten på sådant sätt som anges i 3 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152), se 7 kap. 3 § IL.

7. Anpassning av svensk rätt

7.1. En ny lag införs

Regeringens förslag: En ny lag med kompletterande bestämmelser till EUPP-förordningen införs.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har ingen invändning mot promemorians förslag.

Skälen för regeringens förslag: Reglerna om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser har meddelats i förordningsform. En EU-förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den varken ska eller får inkorporeras eller transformeras till nationell rätt. Om en viss fråga regleras i EUPPförordningen, ska och får Sverige således inte utfärda några bestämmelser om samma fråga.23456789

För frågor som inte regleras i EUPP-förordningen eller som endast delvis regleras där ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna lyda under nationell rätt i den medlemsstat där de har sina respektive säten. Med säte avses här den plats där den centrala förvaltningen finns (artikel 2.11). Verksamhet i andra medlemsstater ska lyda under gällande nationell rätt i dessa medlemsstater (skäl 19 och artikel 14.2). För frågor som regleras varken i EUPP-förordningen eller i nationell rätt ska bestämmelserna i stadgarna tillämpas (artikel 14.3). Det sagda innebär att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser precis som flera andra EU-rättsliga associationsformer, t.ex. europakooperativ och europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS), kommer att falla under en blandning av EU-rättsliga och nationella bestämmelser.

I vissa delar behöver svensk rätt anpassas till förordningen. Det gäller t.ex. i fråga om redovisning och revision.

De nationella bestämmelser som föranleds av EUPP-förordningen bör som utgångspunkt inordnas i det befintliga regelverket. På så sätt undviks att lagstiftningens struktur kompliceras i onödan. I vissa delar finns det emellertid nackdelar eller svårigheter med att föra in bestämmelser i befintlig lagstiftning. Det saknas t.ex. i gällande regler ett sammanhang där det på ett övergripande plan kan anges hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska behandlas i svensk rätt. Sådana bestämmelser bör därför föras in i en ny lag som kompletterar EUPP-förordningen.

En fråga är hur hänvisningen till EUPP-förordningen bör utformas. Hänvisningar till EU-rättsakter kan avse en bestämd lydelse av rättsakten, s.k. statisk hänvisning, eller den vid varje tidpunkt gällande lydelsen, s.k. dynamisk hänvisning.

Förordningen är direkt tillämplig i Sverige, vilket även gäller senare beslutade ändringar. De regler som föreslås tillgodoser till stor del EU:s

2 3

4

5

6

7 8

9

intressen. Det är t.ex. till en EU-myndighet som årsredovisningen och revisionsberättelsen ska ges in. Även om förordningen ändras är Sverige skyldigt att ha sådana bestämmelser som gör att förordningen går att tillämpa. Det talar för att hänvisningarna bör vara dynamiska. Om hänvisningen i stället görs statisk och förordningen ändras, kan t.ex. de allmänna reglerna om bokföringsskyldighet för ideella föreningar komma att tillämpas. Det är inte lämpligt. Hänvisningarna bör därför vara dynamiska.

Vissa uppgifter på nationell nivå ska enligt EUPP-förordningen fullgöras av en nationell kontaktpunkt. Utpekandet av svensk kontaktpunkt kommer att ske i särskild ordning och behandlas inte i lagstiftningsärendet.

7.2. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser jämställs med ideella föreningar

Regeringens förslag: Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska i svensk rätt jämställas med en ideell förening.

Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är särskilt föreskrivet, ska det dock gälla.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar eller har inga synpunkter på promemorians förslag. Moderaterna och Kammarkollegiet ifrågasätter dock om europeiska politiska stiftelser bör betecknas som stiftelser i svensk rätt.

Skälen för regeringens förslag

Europeiska politiska partier

Politiska partier är associationsrättsligt vanligtvis att betrakta som ideella föreningar. De har ideella intressen och bedriver ingen ekonomisk verksamhet. Ett europeiskt politiskt parti har samma karaktärsdrag. De krav som ställs på en sammanslutning för att den ska kunna registreras som ett europeiskt politiskt parti i fråga om stadgar och förvaltning gör att den enligt ett svenskt synsätt är att bedöma som en ideell förening. Europeiska politiska partier bör därför, i frågor som bedöms enligt nationell rätt, hanteras på samma sätt som ideella föreningar.

Att ett europeiskt politiskt parti i svensk rätt jämställs med en ideell förening innebär att man vid rättstillämpningen får hämta ledning från rättspraxis och allmänna rättsprinciper som tillämpas i fråga om ideella föreningar. I de delar det finns författningsregler som träffar ideella föreningar tillämpas dessa. Om en fråga regleras i EUPP-förordningen, har dock förordningens regel företräde.

Det bör i lag klargöras hur denna nya europeiska juridiska person ska behandlas i svensk rätt. En bestämmelse om det tas lämpligen in i den särskilda lag som föreslås komplettera EUPP-förordningen.

Europeiska politiska stiftelser

En enhet som är formellt knuten till ett europeiskt politiskt parti och som genom sin verksamhet stöder och kompletterar det partiets målsättningar benämns i EUPP-förordningen ”europeisk politisk stiftelse” (artikel 2.4). Den engelska språkversionen av förordningen talar om ”European political foundation”.

Bortsett från beteckningen har en europeisk politisk stiftelse få likheter med stiftelser enligt stiftelselagen (1994:1220).

En svensk stiftelse bildas genom att egendom enligt förordnande av en eller flera stiftare avskiljs för att varaktigt förvaltas som en självständig förmögenhet för ett bestämt ändamål (1 kap. 2 § stiftelselagen). Några medlemmar finns inte och stiftelsen är därför inte en association i egentlig mening. Flera begränsningar finns av hur stiftelsen får förvaltas, vilket bl.a. avser att säkerställa att egendomen används för det angivna ändamålet. Det är därför bl.a. noga reglerat under vilka förutsättningar stiftelsens stadgar får ändras.

En europeisk politisk stiftelse har ingen avskild förmögenhet. Den bildas genom ett registreringsbeslut av EUPP-myndigheten. Det är förutsatt att den kan ha medlemmar och att stadgarna kan ändras efter ett internt förfarande. Ett annat särdrag hos den europeiska politiska stiftelsen är att den måste vara formellt knuten till ett europeiskt politiskt parti. Den har alltså inte någon självständig ställning (se artikel 10.6 i EUPP-förordningen).

En europeisk politisk stiftelse uppfyller således inte kraven på en stiftelse enligt svensk rätt. Det finns inte skäl att anpassa stiftelselagen för att den ska kunna tillämpas i fråga om denna form av organisation. Frågan är då vad som i stället ska gälla.

Europeiska politiska stiftelser har, liksom de partier som de knyts till, ett uttalat ideellt syfte. De har även i övrigt stora likheter med ideella föreningar. Detta och den nära kopplingen till partierna gör att även de europeiska politiska stiftelserna i svensk rätt bör jämställas med ideella föreningar. En sådan ordning har den fördelen att ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse lyder under samma nationella regler.

Kammarkollegiet och Moderaterna invänder mot att beteckningen stiftelse används i fråga om europeiska politiska stiftelser. Kollegiet pekar på konflikter med stiftelselagen. Regeringen instämmer i att beteckningen är mindre lämplig med hänsyn till risken för missförstånd.

Fråga är emellertid om ett specifikt EU-rättsligt reglerat rättssubjekt. Med hänsyn till förordningens terminologi och behovet av igenkänning i det internationella samarbetet är det knappast ett genomförbart alternativ att använda en annan beteckning. I och med att det i lag tydligt anges att en europeisk politisk stiftelse i svensk rätt jämställs med en ideell förening måste förhållandet anses tillräckligt klargjort.

7.3. Möjligheten att ställa ytterligare krav på stadgarna bör inte utnyttjas

Regeringens bedömning: Möjligheten att ställa ytterligare krav på stadgarna i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse bör inte utnyttjas.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar eller har ingen invändning mot promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Enligt artikel 4 i EUPP-förordningen ska stadgarna för ett europeiskt politiskt parti följa tillämplig rätt i den medlemsstat där det har sitt säte. I artikeln anges dock vissa krav på vad stadgarna åtminstone måste innehålla. Sålunda måste de innehålla bl.a. partiets beteckning och logotyp, adress till sätet, ett politiskt program som fastställer syften och målsättningar samt bestämmelser om partiets organisation och förfaranden, inbegripet bestämmelser om upprättande, godkännande och granskning av årsredovisningen. Därutöver måste stadgarna enligt förordningen innehålla bestämmelser om intern partiorganisation. De ska reglera åtminstone vissa uppräknade frågor, bl.a. frågor om medlemskap, styrande organs befogenheter, ansvarsområden och sammansättning, den interna beslutsgången och det interna förfarandet för ändring av stadgarna. Liknande krav ställs på stadgarna i en europeisk politisk stiftelse, se artikel 5 i EUPP-förordningen.

Förordningen ger medlemsstaterna en möjlighet att införa ytterligare krav på stadgarna, under förutsättning att dessa krav inte är oförenliga med förordningen (artiklarna 4.3 och 5.2).

Regleringen av ideella föreningars organisation är sparsam i Sverige. Av rättspraxis följer att stadgarna i vart fall ska innehålla föreningens namn och ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens angelägenheter fattas (se t.ex. rättsfallet NJA 1987 s. 394). Det brukar även förutsättas att det finns en styrelse eller ett ledningsorgan som kan företräda föreningen gentemot tredje man.

EUPP-förordningen ställer således upp fler och längre gående krav på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser än vad svensk rätt gör i fråga om ideella föreningar. Ett intresse av ordnad förvaltning som kan följa av rätten till offentlig finansiering tillgodoses av de kontrollmekanismer som förordningen innehåller. Regeringen anser därför inte att det finns skäl att överväga om det bör införas ytterligare krav på de europeiska politiska partiernas och de europeiska politiska stiftelsernas stadgar (jfr KU 1973:26 s. 16 f.). Det kan även tilläggas att ett europeiskt politiskt parti under vissa förutsättningar kan komma att omfattas av lagen (2014:105) om insyn i finansiering av partier.

Vid denna bedömning bör Sverige inte utnyttja möjligheten att kräva att en ansökan om registrering som europeiskt politiskt parti eller europeisk politisk stiftelse ska åtföljas av ett intyg om stadgarnas förenlighet med svensk rätt eller om att ansökan i annat avseende uppfyller nationella krav (jfr artikel 15.2 EUPP-förordningen). Inte heller

finns det skäl att ställa upp särskilda villor för att en svensk juridisk person ska omvandlas till ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse eller vice versa.

7.4. Redovisning och revision

Regeringens förslag: Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige ska alltid vara bokföringsskyldiga.

Den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning. Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska få vara revisor.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar i allt väsentligt förslagen eller har ingen invändning mot dem. Några instanser, Skatteverket, Bokföringsnämnden och Kammarrätten i Stockholm, anser att hänvisningen till bokföringslagen bör få en annan utformning. Ekobrottsmyndigheten anser att bestämmelsen om bokföringsskyldighet bör tas in i bokföringslagen. FAR anser att det är onödigt betungande att kräva att två årsredovisningar upprättas och att ett undantag från skyldigheten att upprätta en årsredovisning enligt svensk rätt bör införas.

Skälen för regeringens förslag

Bokföringsskyldighet

Enligt EUPP-förordningen ska europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser årligen förse bl.a. EUPP-myndigheten med viss redovisning. För att förordningens krav i detta hänseende ska kunna uppfyllas bör europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige vara bokföringsskyldiga.

Juridiska personer är som utgångspunkt bokföringsskyldiga (2 kap. 1 § bokföringslagen). För vissa juridiska personer, bl.a. ideella föreningar, finns inskränkningar i skyldigheten (2 kap.25 §§bokföringslagen). En ideell förening är bokföringsskyldig om den har tillgångar som överstiger en och en halv miljon kronor, om den bedriver näringsverksamhet eller om den är moderföretag i en koncern.

Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse kan normalt förväntas ha en sådan ställning eller verksamhet att organisationen skulle vara bokföringsskyldig enligt gällande särskilda regler för ideella föreningar. Det kan dock inte uteslutas att det kan förekomma fall där omständigheterna inte är sådana. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bör därför vara bokföringsskyldiga enligt det generella krav som gäller alla juridiska personer. Med en sådan lösning tar man också hand om de synpunkter som framförs av Bokföringsnämnden, Skatteverket och Kammarrätten i Stockholm.

De närmare kraven på bokföringen bör vara desamma för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som för bokföringsskyldiga ideella föreningar i allmänhet.

Den löpande bokföringen avslutas med en årsredovisning

EUPP-förordningen ställer vissa krav på redovisningen i europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. De ska senast sex månader efter det att räkenskapsåret avslutats förse EUPP-myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och den nationella kontaktpunkten med en årsredovisning som upprättas i enlighet med tillämplig lag i den medlemsstat där de har sitt säte (artikel 23.1 a). Därutöver ska en årsredovisning upprättas på grundval av de internationella redovisningsstandarderna enligt definitionerna i artikel 2 i IAS-förordningen.

Hur den löpande bokföringen avslutas anges i 6 kap. bokföringslagen. En ideell förening som uppfyller vissa gränsvärden rörande antal anställda, balansomslutning och nettoomsättning är skyldig att upprätta en årsredovisning (6 kap. 1 § bokföringslagen). I annat fall kan räkenskaperna avslutas med ett årsbokslut, eller i vissa fall ett förenklat årsbokslut (6 kap. 3 § bokföringslagen).

Frågan är då om de befintliga gränsvärdena för ideella föreningar ska gälla även för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser eller om något annat ska gälla.

Enligt EUPP-förordningen ska den årliga redovisningen åtföljas av noter. Sådana tilläggsupplysningar som brukar återges i noter behöver endast lämnas om en årsredovisning upprättas. Det talar för att bokföringen alltid ska avslutas med en årsredovisning, eftersom kravet på noter annars är svårt att tillgodose. Att en årsredovisning upprättas framstår också som rimligt med tanke på att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser kan få sin huvudsakliga finansiering från EU:s allmänna budget för att uppfylla demokratiska ändamål.

FAR framhåller att det framstår som onödigt betungande att två årsredovisningar måste upprättas. Förordningen utgår dock från att så ska ske. Regeringen föreslår därför att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning som upprättas enligt årsredovisningslagen. En sådan ordning överensstämmer också med vad som gäller för svenska politiska partier som ansöker om statligt stöd, se 14 § lagen (1972:625) om statligt stöd till politiska partier.

Skyldigheten att upprätta en årsredovisning bör regleras i bokföringslagen. På så vis blir närslutna lagar såsom årsredovisningslagen och revisionslagen automatiskt tillämpliga på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. En sådan lösning överensstämmer också med hur andra EU-rättsliga associationsformer har reglerats.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige bör följa årsredovisningslagens regler när de upprättar årsredovisning. Samma nationella regler som gäller för svenska politiska partier som upprättar årsredovisning kommer då att tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Offentliggörande av årsredovisningen

I EUPP-förordningen finns regler om offentliggörande av räkenskaperna. De handlingar som ges in till EUPP-myndigheten enligt artikel 23.1 ska exempelvis, tillsammans med uppgifter om stadgarna, offentliggöras på

en av Europaparlamentet särskilt inrättad webbplats. Däremot föreskrivs inget om offentliggörande i medlemsstaterna.

Ideella föreningar ska hålla kopior av årsredovisningshandlingarna tillgängliga för alla som är intresserade senast från sex månader efter räkenskapsårets utgång. Efter särskilt föreläggande av Bolagsverket ska bestyrkta kopior av handlingarna ges in. Om en organisation enligt årsredovisningslagen räknas som större företag eller är moderföretag i en större koncern, ska handlingarna ges in till Bolagsverket även utan föreläggande. Handlingarna ska i dessa fall ha kommit in till myndigheten inom sex månader från räkenskapsårets utgång (8 kap. 3 § första stycket 5 årsredovisningslagen).

Det är önskvärt att det finns förutsättningar att ta del av redovisningshandlingarna för organisationer med säte här i landet. Något skäl att undanta europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser från årsredovisningslagens krav på offentliggörande finns inte.

Revision

EUPP-förordningen innehåller ett krav på revision. Revisionen ska utföras av revisorer som utses och betalas av Europaparlamentet och de ska ha vederbörlig behörighet att utföra revision av räkenskaperna enligt den lagstiftning som är tillämplig i den medlemsstat där sätet är beläget eller där de är etablerade (artikel 23.1 och 23.3).

I fråga om ERIC-konsortier och EGTS finns ett krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd. Det beror bl.a. på att de kan komma att hantera offentliga medel (se 12 § revisionslagen och prop. 2014/15:4 s. 23). Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser kan komma att få sin huvudsakliga finansering från EU:s allmänna budget. Det bör även i fråga om dessa gälla ett krav på att revisorn ska vara auktoriserad eller godkänd. En sådan ordning överensstämmer också väl med vad som gäller för svenska politiska partier som ansöker om statligt partistöd, se 14 § lagen om statligt stöd till politiska partier.

7.5. Avveckling av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse

Regeringens bedömning: Det bör inte införas några särskilda bestämmelser som avser avvecklingen av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens bedömning.

Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar promemorians bedömning eller har ingen invändning mot den.

Skälen för regeringens bedömning: Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse som förlorar den EU-rättsliga status den har inte förvärvar status som juridisk person i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska avveckling ske i enlighet med tillämplig lagstiftning i den medlemsstaten (artikel 16 i

EUPP-förordningen).

Det kan antas att en organisation som förlorar sin status som europeisk juridisk person enligt EUPP-förordningen väljer att frivilligt upplösas, inte minst eftersom upphävandet av den särskilda juridiska statusen medför att EU-finansieringen upphör och att utbetalda EU-medel återkrävs (se artikel 30). Förfarandet vid ett frivilligt upplösande ska enligt EUPP-förordningen regleras i respektive associations stadgar (artiklarna 4.1 och 5.1).

Frågan är då vad som ska gälla i de fall en frivillig upplösning inte sker. Det bör noteras att artikel 16.6 endast avser de situationer när organisationen inte förvärvar status som en juridisk person enligt medlemsstatens rätt. Kraven för bildandet av en ideell förening är lågt ställda. Det är knappast realistiskt att en organisation som förlorar sin status som europeisk juridisk person inte kommer att betraktas som en juridisk person enligt svensk rätt. Därmed aktualiseras inte avvecklingsförfarandet.

Det har inte framkommit annat än att avveckling av ideella föreningar fungerar väl i svensk rätt. Det finns inget som tyder på att detta inte skulle fungera även i fråga om juridiska personer som varit registrerade som europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Det föreslås därför inte någon särskild reglering som tar sikte på just denna situation.

7.6. Beskattningen av ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse

Regeringens förslag: Ett europeiskt politiskt parti ska vid inkomstbeskattningen jämställas med en ideell förening. Detsamma ska gälla för en europeisk politisk stiftelse.

De bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter som gäller för ideella föreningar ska tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Beslut om skatt som gäller ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets organisationen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslagen. Kammarrätten i Stockholm framför dock att det av förslaget inte framgår om begreppet svensk ideell förening – vid tillämpningen av bestämmelserna om svenska ideella föreningar i inkomstskattelagen – ska definieras enligt nationell rätt eller om europeiska politiska partier respektive europeiska politiska stiftelser ska anses vara svenska ideella föreningar i de fall där svensk nationell lag är tillämplig enligt EUPP-förordningen. Om avsikten är att ett europeiskt politiskt parti respektive en europeisk politisk stiftelse som har sin centrala förvaltning i Sverige ska räknas som en svensk ideell förening, bör detta framgå av lagtext.

Skälen för regeringens förslag

Inkomstbeskattning av ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse

Enligt EUPP-förordningen ska europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ha juridiskt erkännande och rättskapacitet i alla medlemsstater (artikel 13). Mot denna bakgrund framstår det som naturligt att behandla dem som egna skattesubjekt.

Regeringen föreslår att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser i svensk rätt jämställs med ideella föreningar (se avsnitt 7.2). I och med det bör de även räknas som ideella föreningar vid inkomstbeskattningen. Samma lagstiftningsteknik har i beskattningshänseende använts beträffande flera andra EU-rättsliga associationsformer. Exempelvis har europabolag jämställts med aktiebolag samt EGTS, europakooperativ och Eric-konsortier jämställts med ekonomiska föreningar i inkomstskattelagen, förkortad IL (se 2 kap. 4 och 4 b §§).

Det framgår redan av förslaget till lagen med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser att organisationerna ska jämställas med ideella föreningar. Det är dock viktigt, för att upprätthålla systematiken och likformigheten i inkomstskattelagen i förhållande till hur andra EUrättsliga associationsformer har reglerats, att det i inkomstskattelagen anges hur organisationerna ska behandlas skatterättsligt. Regleringen i inkomstskattelagen blir lättare att ta till sig om den görs självständig i stället för att det införs en hänvisning till en bestämmelse i en annan lag. Regleringen bör därför utformas på samma sätt som för t.ex. europakooperativ.

I 2 kap. 1 § andra stycket IL finns en uppräkning i alfabetisk ordning avseende bestämmelser om betydelsen av vissa begrepp, termer och uttryck samt förklaringar i lagen. Ett tillägg avseende ideell förening bör göras i denna uppräkning.

Kammarrätten i Stockholm efterlyser ett förtydligande avseende innebörden av förslaget. Med den föreslagna lösningen blir europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige obegränsat skattskyldiga. Det innebär att de – på samma sätt som gäller för svenska ideella föreningar – blir skattskyldiga i Sverige för sina inkomster oavsett i vilken stat de har uppkommit. Vidare medför denna lösning att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som uppfyller ändamåls-, verksamhets-, fullföljds- och öppenhetskraven i 7 kap. IL blir skattskyldiga bara för inkomst av sådan näringsverksamhet som avses i 13 kap. 1 § IL som inte kan undantas på grund av naturlig anknytning till allmännyttiga ändamål, på grund av försäljning av skänkta varor som utnyttjas som finansieringskälla för ideellt arbete, som hävdvunna inkomster avseende annat än försäljning av skänkta varor eller som verksamhetsfastigheter. I den mån skattskyldighet föreligger sker beskattning i inkomstslaget näringsverksamhet.

Att vid beskattningen tillämpa reglerna för ideella föreningar på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser innebär att dessa beskattas på ett i förhållande till svenska ideella föreningar och deras utländska motsvarigheter likformigt sätt.

Tillämpning av reglerna för ideella föreningar innebär också att ett europeiskt politiskt parti respektive en europeisk politisk stiftelse med säte i en annan stat ses som en utländsk juridisk person som är begränsat skattskyldig i Sverige (6 kap. 7 § IL). En utländsk juridisk person är enligt 6 kap. 11 § IL skattskyldig t.ex. för inkomst från ett fast driftställe eller fastighet i Sverige.

Av 14 kap. 2 § IL framgår att resultatet av näringsverksamhet ska beräknas enligt bokföringsmässiga grunder. Vid beräkningen ska inkomster tas upp som intäkt och utgifter dras av som kostnad det beskattningsår som de hänför sig till enligt god redovisningssed, om inte något annat är särskilt föreskrivet i lag. Det faktum att ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse med säte i Sverige ska lämna årsredovisning dels enligt årsredovisningslagen, dels på grundval av internationella redovisningsstandarder påverkar inte beskattningen. Det är alltjämt god redovisningssed enligt svensk rätt som ska beaktas vid beräkningen av resultatet enligt 14 kap. 2 § IL.

Sammanfattningsvis föreslås alltså att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser vid inkomstbeskattningen ska jämställas med ideella föreningar.

Skatteförfarandelagen

Skatteförfarandelagen (2011:1244) innehåller bestämmelser om förfarandet vid uttag av skatter och avgifter, se 1 kap. 1 §. I 3 kap. 1 § andra stycket skatteförfarandelagen finns en uppräkning i alfabetisk ordning avseende bestämmelser om betydelsen av vissa begrepp, termer och uttryck samt förklaringar i lagen. Ett tillägg avseende europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser bör göras i denna uppräkning. Av 3 kap. 7 § skatteförfarandelagen framgår att vad som i lagen sägs om ekonomiska föreningar även gäller EGTS och Eric-konsortier. På motsvarande sätt bör klargöras att de regler som gäller för ideella föreningar ska tillämpas också på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Överklagande av beslut om skatt

Beslut av Skatteverket får, med några få undantag, överklagas av den som beslutet gäller till en förvaltningsrätt. I 67 kap. 8 § skatteförfarandelagen regleras till vilken förvaltningsrätt beslut som rör juridiska personer ska överklagas. I likhet med vad som gäller för flera andra juridiska personer bör överklagande ske till den förvaltningsrätt inom vars domkrets ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse har sitt säte. Det är sätet den 1 november året före det år då beslutet fattades som bör vara avgörande.

8. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser

Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 januari 2017.

Promemorians förslag: Överensstämmer med regeringens förslag. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrker promemorians förslag eller framför inga invändningar.

Skälen för regeringens förslag: EUPP-förordningen ska tillämpas från och med den 1 januari 2017, se artikel 41. Även de ändrade reglerna i budgetförordningen vad gäller finansiering av europeiska politiska partier ska börja tillämpas detta datum, se artikel 2. Föreslagna ändringar i svensk lag bör träda i kraft vid samma tidpunkt.

Några övergångsbestämmelser till de ändringar som föreslås i svensk lag behövs inte.

9. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslagen berör Bolagsverket, Bokföringsnämnden och Skatteverket. De marginella kostnader som uppkommer ryms inom befintliga ekonomiska ramar.

Inte heller i övrigt medför förslagen några statsfinansiella konsekvenser.

Promemorians bedömning: Överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: Remissinstanserna godtar promemorians bedömning.

Skälen för regeringens bedömning: Genom EUPP-förordningen skapas två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EUnivå. I propositionen föreslås att dessa organisationer behandlas som ideella föreningar.

EUPP-förordningen gäller endast för associationer som väljer att registrera sig enligt förordningen. Det innebär att de existerande europeiska politiska partierna och europeiska politiska stiftelserna inte per automatik kommer att omfattas av förordningen eller de bestämmelser som föreslås. De nya reglerna kommer inte heller att påverka villkoren för nationella partier eller stiftelser.

Antalet politiska partier på europeisk nivå som får finansiering från EU:s allmänna budget har under de senaste åren varit begränsat till omkring 13. Detsamma gäller för politiska stiftelser på EU-nivå. Det finns för närvarande en politisk stiftelse på europeisk nivå med säte i Sverige. Inget tyder på att introduktionen av de nya europeiska associationsformerna kommer att påverka antalet i någon nämnvärd grad. Det kan således antas bli mycket få europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser med säte i Sverige.

Bolagverket ska inte föra något register. Det finns inte heller något generellt krav på att årsredovisningarna ska ges in till Bolagsverket. Det kan dock inte uteslutas att en årsredovisning i något enstaka fall ändå kan komma att ges in till Bolagsverket, antingen till följd av den skyldighet som åvilar större företag eller efter ett föreläggande från Bolagsverket. Detta kan inte väntas medföra annat än helt marginella kostnader för verket. Något behov av ökad avgiftsfinansiering för Bolagsverket bedöms därmed inte föreligga.

Kostnader kan initialt uppstå för Bokföringsnämnden och Skatteverket i samband med t.ex. framtagande av informationsmaterial. Dessa kostnader är emellertid inte större än att de kan finansieras inom befintliga ekonomiska ramar. Detsamma gäller eventuella kostnader som kan uppstå för de allmänna förvaltningsdomstolarna.

Förslagen bedöms inte heller i övrigt medföra några statsfinansiella effekter.

Förslagen saknar betydelse i ett jämställdhetsperspektiv och kan inte antas påverka företagens villkor eller konkurrensförhållanden.

10. Författningskommentar

10.1. Förslaget till lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

1 § Denna lag kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen).

Paragrafen anger lagens innehåll. Övervägandena finns i avsnitt 7.1.

Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till EU-förordningen om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). EUPP-förordningen är direkt tillämplig i varje medlemsstat. Det innebär att den automatiskt är en del av den svenska rättsordningen.

EUPP-förordningen förutsätter emellertid att Sverige i vissa avseenden kompletterar förordningen, t.ex. genom att anvisa tillämplig svensk rätt. I 2 och 3 §§ tas sådana bestämmelser in. Vid sidan av denna lag finns det även andra bestämmelser som gäller specifikt för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, exempelvis i skattelagstiftningen.

Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.

2 § Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening. Om något annat följer av EUPPförordningen eller är särskilt föreskrivet, gäller dock det.

Paragrafen anger hur europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska behandlas i svensk rätt. Övervägandena finns i avsnitt 7.2.

EUPP-förordningen förutsätter att Sverige anvisar tillämplig svensk rätt, se t.ex. artiklarna 4, 5 och 16. I artikel 14.2 i EUPP-förordningen föreskrivs också att för frågor som inte, eller endast delvis, regleras i förordningen ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna lyda under tillämplig nationell rätt i den medlemsstat där de har sina respektive säten (se även skäl 19 i EUPPförordningens ingress).

Ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse ska jämställas med en ideell förening.

De lagbestämmelser som gäller för ideella föreningar ska tillämpas även i fråga om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Även de allmänna vedertagna principerna för ideella föreningar i fråga om t.ex. organisation eller förvaltning ska gälla för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Det medför att ledning hämtas från rättspraxis i fråga om ideella föreningar och de allmänna rättsprinciper som styr associationsrätten, t.ex. genom analogier med annan associationsrättslig lagstiftning.

Om något annat följer av EUPP-förordningen eller är föreskrivet i lag, ska det gälla, se bl.a. 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) och 12 § revisionslagen (1999:1079). Förordningen innehåller bl.a. krav på stadgarnas innehåll (artiklarna 4 och 5) och ett krav på registrering (se bl.a. artikel 15).

Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.

3 § Särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078) och revisionslagen (1999:1079).

Bestämmelserna i 2 kap. 2 § bokföringslagen ska inte tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser.

Paragrafen behandlar bokföring och revision i europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I första stycket finns en upplysning om att det i bokföringslagen och revisionslagen finns särskilda bestämmelser om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Dessa avser en skyldighet att upprätta en årsredovisning (6 kap. 1 § bokföringslagen) och ett kompetenskrav för revisorer (12 § revisionslagen).

I andra stycket anges att 2 kap. 2 § bokföringslagen inte ska tillämpas på europeiska politiska partier eller europeiska politiska stiftelser. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska enligt 2 § jämställas med ideella föreningar. De är bokföringsskyldiga enligt 2 kap. 1 § bokföringslagen. I och med att 2 kap. 2 § den lagen inte tillämpas är sådana organisationer bokföringsskyldiga även om de inte bedriver verksamhet av sådan art eller omfattning som där förutsätts för att en ideell förening ska vara bokföringsskyldig.

I övrigt gäller bokföringslagen för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser på samma sätt som för ideella föreningar, om inte annat är föreskrivet (jämför 6 kap. 1 § bokföringslagen).

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPPförordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.2. Förslaget till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

6 kap. Hur den löpande bokföringen avslutas När den löpande bokföringen ska avslutas med en årsredovisning

1 § Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

1. aktiebolag,

2. ekonomiska föreningar,

3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium),

3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,

4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,

6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Paragrafen anger vilka företag som ska avsluta den löpande bokföringen med en årsredovisning. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

I första stycket införs en ny punkt, 3 c. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska alltid avsluta sin löpande bokföring med en årsredovisning.

I fråga om upprättande av årsredovisningen gäller årsredovisningslagens (1995:1554) krav, se 1 kap. 1 § den lagen. Dessa krav varierar beroende på om den som redovisar anses vara ett större eller ett mindre företag enligt definitionerna i 1 kap. 3 § den lagen.

Hur årsredovisningen ska offentliggöras framgår av årsredovisningslagen (se 8 kap. 3 § första stycket 5). Det finns därutöver en skyldighet att offentliggöra årsredovisningen enligt EUPP-förordningen (artiklarna 23.1 och 32).

Utöver en årsredovisning enligt årsredovisningslagen, ska de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna upprätta en årsredovisning på grundval av de internationella redovisningsstandarderna enligt definitionerna i artikel 2 i den s.k. IAS-förordningen (artikel 23.1 a i EUPP-förordningen). Det åligger dem således att för varje räkenskapsår upprätta två årsredovisningar.

Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPPförordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.3. Förslaget till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Kompetenskrav

12 § En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i

1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), och

5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

Paragrafen innehåller bestämmelser om den kompetens som en revisor ska ha. Övervägandena finns i avsnitt 7.4.

Enligt den nya punkten 5 i andra stycket ska revisorer i ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse vara auktoriserade eller godkända revisorer. Revisorerna ska enligt artikel 23.3 i EUPPförordningen väljas ut, få mandat och betalas av Europaparlamentet.

Hänvisningen till EUPP-förordningen är dynamisk, dvs. avser den vid varje tidpunkt gällande lydelsen av förordningen.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPPförordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.4. Förslaget till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

2 kap. Definitioner och förklaringar Var det finns definitioner och förklaringar

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer:

– – – – – – – – – – – – – – – – i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § ideell förening i 4 c § industrienhet i 15 § – – – – – – – – – – – – – – – –

I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och ett tillägg görs beträffande ideell förening. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Ideell förening 4 c § Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

räknas som ideella föreningar.

I paragrafen, som är ny, införs en bestämmelse som innebär att europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser vid inkomstbeskattningen ska räknas som ideella föreningar. Alla bestämmelser i inkomstskattelagen som gäller för ideella föreningar gäller således även för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. I flera bestämmelser i inkomstskattelagen begränsas tillämpningsområdet av olika bestämmelser till en svensk ideell förening. Vid tillämpningen av sådana bestämmelser på ett europeiskt politiskt parti respektive på en europeisk politisk stiftelse innebär begränsningen att ett sådant parti eller en sådan stiftelse måste ha sitt säte i Sverige. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPPförordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

10.5. Förslaget till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

3 kap. Definitioner och förklaringar Var finns definitioner och förklaringar?

1 § I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 § europeiska politiska partier i 7 a § europeiska politiska stiftelser i 7 a § felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 §

kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 § regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

I paragrafens andra stycke finns en lista med begrepp, termer och uttryck som används i lagen. Listan är uppställd i alfabetisk ordning och tillägg görs beträffande europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser 7 a § Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska

politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

I paragrafen, som är ny, anges att reglerna beträffande ideella föreningar ska tillämpas för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

67 kap. Överklagande och ändring i beslut på grund av skatteavtal Behörig förvaltningsrätt för juridiska personer

8 § Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering

inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

5. ett europeiskt politiskt parti

inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

6. en europeisk politisk stiftelse inom vars domkrets den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne

8. någon annan juridisk person än som avses i 1–7

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades

9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

10. en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig.

Paragrafen kompletteras med två nya punkter, punkterna 5 och 6. Av punkterna följer att beslut som rör europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska överklagas till den förvaltningsrätt inom vars domkrets det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades. Efterföljande punkter numreras om. Övervägandena finns i avsnitt 7.6.

Ikraftträdande

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Lagen träder i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPPförordningen ska börja tillämpas. Övervägandena finns i avsnitt 8.

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

41

I

(Lagstiftningsakter)

FÖRORDNINGAR

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1141/2014

av den 22 oktober 2014

om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 224,

med beaktande av fördraget om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av Europeiska ekonomiska och sociala kommitténs yttrande ( 1 ),

med beaktande av Regionkommitténs yttrande ( 2 ),

med beaktande av revisionsrättens yttrande (

3

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 4 ), och

av följande skäl:

(1)

I artikel 10.4 i fördraget om Europeiska unionen (EU-fördraget) och artikel 12.2 i Europeiska unionens stadga om

de grundläggande rättigheterna (nedan kallad stadgan) fastställs det att de politiska partierna på europeisk nivå ska

bidra till att skapa ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

(2)

I artiklarna 11 och 12 i stadgan fastställs det att var och en i unionen åtnjuter föreningsfrihet på alla nivåer, bland

annat på det politiska och medborgerliga området, liksom yttrandefrihet, som innefattar åsiktsfrihet samt frihet att

ta emot och sprida information och idéer utan myndighetsinblandning och oberoende av territoriella gränser.

(3)

Unionsmedborgarna bör kunna utnyttja dessa rättigheter och till fullo delta i den demokratiska processen i

unionen.

(4)

Verkligt gränsöverskridande europeiska politiska partier och deras anknutna stiftelser har den viktiga uppgiften att

göra medborgarnas stämma hörd på europeisk nivå genom att överbrygga klyftan mellan den nationella politiken

och politiken på unionsnivå.

(5)

Europeiska politiska partier och deras anknutna europeiska politiska stiftelser bör uppmuntras och få hjälp i

uppgiften att bygga broar mellan det europeiska civila samhället och unionsinstitutionerna, i synnerhet Europa­

parlamentet.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/1

( 1 ) EUT C 133, 9.5.2013, s. 90.

( 2 ) EUT C 62, 2.3.2013, s. 77.

( 3 ) EUT C 67, 7.3.2013, s. 1.

( 4 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 september 2014.

42

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

(6)

Att de europeiska politiska partierna och deras anknutna stiftelser behöver bättre rättsliga och ekonomiska ramar

för att bli synligare och starkare aktörer i unionens politiska flernivåsystem framgår av partiernas och stiftelsernas

erfarenheter från tillämpningen av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 ( 1 ) och av

Europaparlamentets resolution av den 6 april 2011 om tillämpningen av förordning (EG) nr 2004/2003 ( 2 ).

(7)

Med tanke på den uppgift som de europeiska politiska partierna åläggs i EU-fördraget, och för att underlätta deras

arbete, bör det införas en särskild europeisk rättslig ställning för europeiska politiska partier och deras anknutna

europeiska politiska stiftelser.

(8)

En myndighet för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (nedan kallad myndigheten) bör

inrättas i syfte att registrera, kontrollera och ålägga sanktioner mot europeiska politiska partier och europeiska

politiska stiftelser. Registreringen bör vara obligatorisk för att erhålla europeisk rättslig ställning, som medför en

rad rättigheter och skyldigheter. För att motverka eventuella intressekonflikter bör myndigheten vara oberoende.

(9)

Det bör fastställas förfaranden för hur de europeiska politiska partierna och deras anknutna europeiska politiska

stiftelser ska kunna erhålla en sådan europeisk rättslig ställning som avses i denna förordning, och det behövs även

bestämmelser om förfaranden och kriterier för beslut om att bevilja en sådan europeisk rättslig ställning. Man bör

även fastställa under vilka omständigheter ett europeisk politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse kan

fråntas, förlora eller tvingas avsäga sig sin europeiska rättsliga ställning.

(10)

I syfte att underlätta tillsynen över juridiska personer som omfattas av både unionsrätten och nationell rätt, bör

befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-

fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på funktionssättet för ett register över europeiska politiska

partier och stiftelser som ska föras av myndigheten (nedan kallat registret), i synnerhet vad gäller den information

och de styrkande handlingar som finns i registret. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför

lämpliga samråd under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå. När kommissionen förbereder och ut­

arbetar delegerade akter bör den se till att relevanta handlingar översänds samtidigt till Europaparlamentet och

rådet och att detta sker så snabbt som möjligt och på lämpligt sätt.

(11)

För att säkerställa enhetliga villkor för genomförandet av denna förordning, bör kommissionen tilldelas genom­

förandebefogenheter med avseende på bestämmelserna om systemet med registreringsnummer samt med avseende

på myndighetens tillhandahållande av standardutdrag ur registret till tredje parter på begäran. Dessa befogenheter

bör utövas i enlighet med Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 (

3

).

(12)

Europeiska politiska partier och deras anknutna europeiska politiska stiftelser bör ansluta sig till vissa principer och

uppfylla vissa villkor för att med stöd av sin europeiska rättsliga ställning få erkännande på unionsnivå och

finansiering från offentliga medel via Europeiska unionens allmänna budget. I synnerhet krävs det att de europeiska

politiska partierna och deras anknutna europeiska politiska stiftelser respekterar unionens grundläggande värden

enligt artikel 2 i EU-fördraget.

(13)

Beslut om att avregistrera ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse på grund av bristande

respekt för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget bör fattas endast i fall av uppenbart och

allvarligt åsidosättande av dessa värden. När myndigheten fattar ett beslut om avregistrering bör den respektera

stadgan till fullo.

(14)

Stadgarna för ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse bör innehålla vissa grundläggande

bestämmelser. Medlemsstaterna bör ges möjlighet att ställa ytterligare krav på stadgarna för europeiska politiska

partier och europeiska politiska stiftelser som har sitt säte på deras respektive territorier, under förutsättning att

dessa ytterligare krav inte strider mot denna förordning.

(15)

Myndigheten bör regelbundet kontrollera att de villkor och krav som ställs i samband med registrering av ett

europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse även fortsättningsvis är uppfyllda. Beslut som rör

respekten för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget bör alltid fattas enligt ett för detta

ändamål specifikt utformat förfarande, efter samråd med en kommitté bestående av oavhängiga framstående

personer.

SV

L 317/2

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 av den 4 november 2003 om regler för och finansiering av politiska

partier på europeisk nivå (EUT L 297, 15.11.2003, s. 1).

( 2 ) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 46.

( 3 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 182/2011 av den 16 februari 2011 om fastställande av allmänna regler och

principer för medlemsstaternas kontroll av kommissionens utövande av sina genomförandebefogenheter (EUT L 55, 28.2.2011,

s. 13).

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

43

(16)

Myndigheten är ett unionsorgan i den mening som avses i artikel 263 i EUF-fördraget.

(17)

Oberoendet och öppenheten för kommittén bestående av oavhängiga framstående personer bör garanteras.

(18)

Den europeiska rättsliga ställning som beviljas de europeiska politiska partierna och deras anknutna stiftelser bör

ge dem rättskapacitet och erkännande i alla medlemsstater. Sådan rättskapacitet och sådant erkännande ger dem

inte rätt att nominera kandidater i nationella val eller val till Europaparlamentet eller att delta i kampanjer inför

folkomröstningar. Sådana eller liknande rättigheter kvarstår inom medlemsstaternas behörighetsområde.

(19)

De europeiska politiska partiernas och de europeiska politiska stiftelsernas verksamhet bör regleras i denna för­

ordning och, i frågor som inte regleras i denna förordning, genom gällande bestämmelser i medlemsstaternas

nationella rätt. Den rättsliga ställningen för ett europeiskt politiskt parti och en europeisk politisk stiftelse bör

regleras i denna förordning och i den nationella rätt som är tillämplig i den medlemsstat där den har sitt säte

(nedan kallad den medlemsstat där sätet är beläget). Den medlemsstat där sätet är beläget bör ha möjlighet att på

förhand bestämma vilken lag som ska gälla eller låta de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska

stiftelserna själva välja. Den medlemsstat där sätet är beläget bör även ha möjlighet att införa andra eller ytterligare

krav utöver dem som anges i denna förordning, inbegripet bestämmelser om registrering och integration av de

europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna som sådana i de nationella förvaltnings- och

kontrollsystemen och om deras organisation och stadgar, bland annat om skadeståndsansvar, under förutsättning

att dessa bestämmelser inte är oförenliga med denna förordning.

(20)

Som en central del av den europeiska rättsliga ställningen bör europeiska politiska partier och europeiska politiska

stiftelser få status som europeiska juridiska personer. Förvärvandet av status som europeisk juridisk person bör vara

föremål för krav och förfaranden som skyddar intressena för den medlemsstat där sätet är beläget, den som

ansöker om europeisk rättslig ställning (nedan kallad sökanden) och berörda tredje parter. I synnerhet bör alla

befintliga nationella rättssubjekt omvandlas till europeiska juridiska personer, och alla individuella rättigheter och

skyldigheter som det tidigare nationella rättssubjektet innehade bör överföras till den nya europeiska juridiska

personen. För att främja kontinuiteten i verksamheten bör dessutom skyddsåtgärder vidtas för att förhindra att den

berörda medlemsstaten tillämpar prohibitiva villkor för en sådan omvandling. Den medlemsstat där sätet är beläget

bör kunna ange vilka typer av nationella juridiska personer som kan omvandlas till europeiska juridiska personer

och bör kunna vägra att godta förvärvandet av status som europeisk juridisk person enligt denna förordning om

inte tillräckliga garantier ges, i synnerhet när det gäller sökandens stadgars lagenlighet enligt medlemsstatens

lagstiftning eller skyddet för borgenärer och innehavare av andra rättigheter i fråga om redan befintliga nationella

juridiska personer.

(21)

Upphävande av status som europeisk juridisk person bör bli föremål för krav och förfaranden som skyddar

intressena för unionen, den medlemsstat där sätet är beläget, det europeiska politiska partiet eller den europeiska

politiska stiftelsen samt berörda tredje parter. Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse

får status som juridisk person enligt lagstiftningen i den medlemsstat där dess säte är beläget bör detta i synnerhet

betraktas som en omvandling av statusen som europeisk juridisk person, och alla individuella rättigheter och

skyldigheter som det tidigare europeiska rättssubjektet förvärvade respektive innehade bör överföras till det natio­

nella rättssubjektet. För att främja kontinuiteten i verksamheten bör dessutom skyddsåtgärder införas för att

förhindra att den berörda medlemsstaten tillämpar prohibitiva villkor för en sådan omvandling. Ett europeiskt

politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse som inte får status som juridisk person i den medlemsstat där

sätet är beläget bör avvecklas i enlighet med den medlemsstatens rätt och i enlighet med det villkor som innebär

att partiet eller stiftelsen inte får har vinstsyfte. Myndigheten och Europaparlamentets utanordnare bör kunna

komma överens om detaljerade arrangemang med den berörda medlemsstaten med avseende på upphävandet

av status som europeisk juridisk person, särskilt för att se till att medel från unionens allmänna budget återbetalas,

liksom eventuella ekonomiska sanktioner.

(22)

Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse allvarligt åsidosätter gällande nationell rätt och

om frågan rör omständigheter som påverkar respekten för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-

fördraget, bör myndigheten på den berörda medlemsstatens begäran besluta att tillämpa förfarandena i denna

förordning. Myndigheten bör även besluta, på begäran av den medlemsstat där sätet är beläget, att ur registret

stryka ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse som allvarligt har åsidosatt gällande nationell

rätt avseende någon annan fråga.

(23)

Rätten till finansiering från Europeiska unionens allmänna budget bör förbehållas sådana europeiska politiska

partier och deras anknutna europeiska politiska stiftelser som erkänts som sådana och som erhållit en europeisk

rättslig ställning. Det är mycket viktigt att kraven för att erkännas som ett europeiskt politiskt parti inte är orimliga

utan relativt enkelt kan uppfyllas av välorganiserade och seriösa gränsöverskridande sammanslutningar av politiska

partier, fysiska personer eller bådadera, men samtidigt är det nödvändigt att fastställa proportionella kriterier för

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/3

44

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

tilldelningen av de begränsade resurserna i unionens allmänna budget, utifrån objektiva kriterier som speglar det

europeiska politiska partiets europeiska ambitionsnivå och faktiska väljarstöd. Sådana kriterier bör helst bygga på

resultaten från valet till Europaparlamentet, där europeiska politiska partier eller deras medlemmar måste delta

enligt denna förordning, eftersom detta ger en exakt indikation av väljarstödet för ett givet parti. Detta bör

återspegla Europaparlamentets roll som direkt företrädare för unionsmedborgarna i enlighet med artikel 10.2 i

EU-fördraget, liksom målsättningen att de europeiska politiska partierna till fullo ska delta i unionens demokratiska

liv som aktiva aktörer i Europas representativa demokrati, för att på ett ändamålsenligt sätt uttrycka unions­

medborgarnas åsikter, ståndpunkter och politiska vilja. Rätten till finansiering från Europeiska unionens allmänna

budget bör därför begränsas till sådana europeiska politiska partier som företräds av minst en av sina medlemmar i

Europaparlamentet och sådana europeiska politiska stiftelser som ansöker genom ett europeiskt politiskt parti som

företräds av minst en av sina medlemmar i Europaparlamentet.

(24)

För att öka insynen i finansieringen av europeiska politiska partier och förebygga missbruk av finansierings­

bestämmelserna, bör en ledamot av Europaparlamentet med avseende på finansieringen anses vara medlem av

endast ett europeiskt politiskt parti, vilket i tillämpliga fall bör vara det europeiska parti till vilket ledamotens

nationella eller regionala politiska parti är knutet den sista dagen för ansökan om finansiering.

(25)

Det bör fastställas vilka förfaranden som de europeiska politiska partierna och deras anknutna europeiska politiska

stiftelser ska följa för att ansöka om finansiering från Europeiska unionens allmänna budget, liksom vilka för­

faranden, kriterier och bestämmelser som ska gälla vid beslut om att bevilja sådan finansiering.

(26)

För att främja de europeiska politiska partiernas och de europeiska politiska stiftelsernas oberoende, ansvarighet

och ansvarstagande bör vissa typer av donationer och bidrag från andra källor än Europeiska unionens allmänna

budget förbjudas eller begränsas. Eventuella begränsningar av den fria rörligheten för kapital som skulle kunna bli

följden av sådana begränsningar är motiverade med hänsyn till grunderna för rättsordningen och är strikt nöd­

vändiga för att uppnå dessa mål.

(27)

Europeiska politiska partier bör kunna finansiera valkampanjer i samband med val till Europaparlamentet, men

finansieringen och begränsningarna av utgifterna för partier och kandidater i sådana val bör omfattas av de regler

som är tillämpliga i de enskilda medlemsstaterna.

(28)

Europeiska politiska partier bör varken direkt eller indirekt finansiera andra politiska partier och i synnerhet inte

nationella partier eller kandidater. Inte heller bör europeiska politiska stiftelser direkt eller indirekt finansiera

europeiska eller nationella politiska partier eller kandidater. Europeiska politiska partier och deras anknutna

europeiska politiska stiftelser bör dessutom inte heller finansiera kampanjer i samband med folkomröstningar.

Dessa principer bygger på förklaring nr 11 om artikel 191 i fördraget om upprättandet av Europeiska gemen­

skapen, vilken fogats till Nicefördragets slutakt.

(29)

Särskilda regler och förfaranden bör fastställas för den årliga fördelningen av tillgängliga medel från Europeiska

unionens allmänna budget, med hänsyn till å ena sidan antalet mottagare och å andra sidan andelen valda

ledamöter i Europaparlamentet för varje mottagande europeiskt politiskt parti och i förlängningen dess respektive

anknutna europeiska politiska stiftelse. Dessa regler bör föreskriva strikt öppenhet, redovisning, revision och

finansiell kontroll i de europeiska politiska partierna och deras anknutna europeiska politiska stiftelser samt

möjligheten att ålägga proportionella sanktioner, bland annat för det fall att ett europeiskt politiskt parti eller

en europeisk politisk stiftelse åsidosätter unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-fördraget.

(30)

För att säkerställa efterlevnaden av de skyldigheter som fastställs i denna förordning beträffande finansiering och

utgifter för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser och andra frågor, är det nödvändigt att

inrätta ändamålsenliga kontrollmekanismer. I detta syfte bör myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och

medlemsstaterna samarbeta och utbyta all nödvändig information. Ömsesidigt samarbete mellan medlemsstaternas

myndigheter bör också uppmuntras i syfte att säkerställa en effektiv och ändamålsenlig kontroll av de skyldigheter

som följer av tillämplig nationell rätt.

(31)

Det är nödvändigt att inrätta ett tydligt, kraftfullt och avskräckande system med sanktioner för att säkerställa en

effektiv, proportionell och enhetlig efterlevnad av de skyldigheter som gäller för verksamheten i europeiska poli­

tiska partier och europeiska politiska stiftelser. Ett sådant system bör också respektera principen om ne bis in idem,

enligt vilken samma brott inte får bestraffas två gånger. Det är också nödvändigt att fastställa de respektive rollerna

för myndigheten och Europaparlamentets utanordnare i granskningen och kontrollen av efterlevnaden av denna

förordning, liksom mekanismerna för samarbete mellan dem och medlemsstaternas myndigheter.

SV

L 317/4

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

45

(32)

För att bidra till att öka det europeiska politiska medvetandet hos medborgarna och främja insynen i den

europeiska valprocessen, kan de europeiska politiska partierna i samband med valet till Europaparlamentet infor­

mera allmänheten om sina kopplingar till de anknutna nationella politiska partierna och kandidaterna.

(33)

Av öppenhetsskäl, och för att skärpa kontrollen av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

och stärka deras demokratiska ansvarighet, bör uppgifter som anses vara av väsentligt allmänt intresse offentlig­

göras, i synnerhet uppgifter om stadgar, medlemskap, årsbokslut, givare och donationer, bidrag och stöd från

Europeiska unionens allmänna budget samt uppgifter om beslut fattade av myndigheten och Europaparlamentets

utanordnare avseende registrering, finansiering och sanktioner. Att inrätta ett regelverk som säkerställer att dessa

uppgifter är allmänt tillgängliga är den mest effektiva metoden för att främja likvärdiga förutsättningar och lojal

konkurrens mellan olika politiska läger och upprätthålla öppna, insynsvänliga och demokratiska lagstiftnings- och

valprocesser, för att på så sätt öka allmänhetens och väljarnas förtroende för den europeiska representativa

demokratin och mer generellt förebygga korruption och maktmissbruk.

(34)

I enlighet med proportionalitetsprincipen bör skyldigheten att offentliggöra identiteten hos givare som är fysiska

personer inte tillämpas på donationer som uppgår till högst 1 500 EUR per år och donator. Ett sådant offentlig­

görande bör heller inte tillämpas på donationer vars årsvärde överstiger 1 500 EUR och mindre än eller lika med

3 000 EUR såvida inte donatorn på förhand gett sitt skriftliga medgivande till offentliggörandet. Dessa tak utgör en

lämplig avvägning mellan å ena sidan den grundläggande rätten till skydd av personuppgifter och å andra sidan det

legitima allmänintresset av insyn i finansieringen av europeiska politiska partier och stiftelser, i linje med inter­

nationella rekommendationer för att motverka korruption i samband med finansiering av politiska partier och

stiftelser. Offentliggörandet av donationer som överstiger 3 000 EUR per år och donator bör möjliggöra en effektiv

offentlig granskning och kontroll av förbindelserna mellan givarna och de europeiska politiska partierna. Pro­

portionalitetsprincipen kräver likaså att uppgifter om donationer offentliggörs årligen, utom under valkampanjer

vid val till Europaparlamentet eller avseende donationer som överstiger 12 000 EUR, vilka i stället bör offentlig­

göras skyndsamt.

(35)

Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns i stadgan,

i synnerhet artiklarna 7 och 8 i denna, där det fastställs att var och en har rätt till respekt för sitt privatliv och

skydd av sina personuppgifter, och förordningen måste tillämpas på ett sätt som fullt ut tar hänsyn till dessa

rättigheter och principer.

(36)

Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 ( 1 ) är tillämplig när myndigheten, Europaparlamentet

och kommittén bestående av oavhängiga framstående personer behandlar personuppgifter enligt denna förordning.

(37)

Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG ( 2 ) är tillämpligt på behandling av personuppgifter som utförs vid

tillämpningen av denna förordning.

(38)

Av rättssäkerhetsskäl bör det förtydligas att myndigheten, Europaparlamentet, de europeiska politiska partierna och

de europeiska politiska stiftelserna, de behöriga nationella myndigheter som kontrollerar finansieringen av de

europeiska politiska partierna och stiftelserna samt övriga berörda tredje parter som det hänvisas till eller som

omfattas av denna förordning är att betrakta som registeransvariga i den mening som avses i förordning (EG) nr

45/2001 eller i direktiv 95/46/EG. Det bör också anges hur länge det ska vara tillåtet att spara personuppgifter

som samlats in för att säkerställa att finansieringen av de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska

stiftelserna skett på ett lagligt, riktigt och öppet sätt samt för att kontrollera medlemskapet i de europeiska politiska

partierna. I deras egenskap av registeransvariga bör myndigheten, Europaparlamentet, de europeiska politiska

partierna och de europeiska politiska stiftelserna, de behöriga nationella myndigheterna samt övriga berörda tredje

parter vidta alla åtgärder som krävs för att fullgöra skyldigheterna enligt förordning (EG) nr 45/2001 och direktiv

95/46/EG, i synnerhet med avseende på laglig behandling, säkerhet i behandlingen, tillhandahållande av infor­

mation och de registrerades rätt att ta del av sina personuppgifter och att få dem rättade eller raderade.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/5

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 45/2001 av den 18 december 2000 om skydd för enskilda då gemenskaps­

institutionerna och gemenskapsorganen behandlar personuppgifter och om den fria rörligheten för sådana uppgifter (EGT L 8,

12.1.2001, s. 1).

( 2 ) Europaparlamentets och rådets direktiv 95/46/EG av den 24 oktober 1995 om skydd för enskilda personer med avseende på

behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter (EGT L 281, 23.11.1995, s. 31).

46

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

(39)

Kapitel III i direktiv 95/46/EG om rättslig prövning, ansvar och sanktioner bör tillämpas när uppgifter behandlas i

enlighet med denna förordning. Behöriga nationella myndigheter och berörda tredje parter bör vara ansvariga i

enlighet med nationell rätt för skada som de vållat. Medlemsstaterna bör vidare se till att överträdelser av för­

ordningen kan leda till lämpliga sanktioner för behöriga nationella myndigheter eller tredje parter.

(40)

Tekniskt stöd från Europaparlamentet till europeiska politiska partier bör lämnas enligt likabehandlingsprincipen,

faktureras och betalas samt bli föremål för regelbunden offentlig redovisning.

(41)

Nyckeluppgifter om tillämpningen av denna förordning bör offentliggöras på en särskild webbplats.

(42)

Rättslig kontroll från Europeiska unionens domstols sida bidrar till den korrekta tillämpningen av denna för­

ordning. Det behövs även bestämmelser som gör det möjligt för europeiska politiska partier och europeiska

politiska stiftelser att höras och att vidta korrigerande åtgärder innan en sanktion åläggs dem.

(43)

Medlemsstaterna bör säkerställa att de har nationella bestämmelser som befrämjar en effektiv tillämpning av denna

förordning.

(44)

Medlemsstaterna bör få tillräckligt med tid på sig för att anta bestämmelser som säkerställer en smidig och effektiv

tillämpning av denna förordning. En övergångsperiod bör därför fastställas mellan förordningens ikraftträdande

och början av dess tillämpning.

(45)

Europeiska datatillsynsmannen har hörts och antagit ett yttrande ( 1 ).

(46)

Eftersom de bestämmelser och förfaranden som för närvarande gäller för politiska partier och stiftelser på unions­

nivå avsevärt behöver ändras, bör förordning (EG) nr 2004/2003 upphävas.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

KAPITEL I

ALLMÄNNA BESTÄMMELSER

Artikel 1

Syfte

Denna förordning fastställer bestämmelser om stadgar för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå (eu­

ropeiska politiska partier) och politiska stiftelser på europeisk nivå (europeiska politiska stiftelser).

Artikel 2

Definitioner

I denna förordning gäller följande definitioner:

1. politiskt parti: en sammanslutning av medborgare

— vilken eftersträvar politiska mål, och

— vilken antingen erkänns av, eller har inrättats i enlighet med, rättsordningen i minst en medlemsstat.

2. politisk allians: ett strukturerat samarbete mellan politiska partier och/eller medborgare.

3. europeiskt politiskt parti: en politisk allians som eftersträvar politiska mål och är registrerad hos myndigheten för

europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som inrättats enligt artikel 6, i enlighet med de villkor

och förfaranden som anges i denna förordning.

4. europeisk politisk stiftelse: en enhet som är formellt knuten till ett europeiskt politiskt parti, är registrerad hos

myndigheten i enlighet med de villkor och förfaranden som anges i denna förordning, och som genom sin verk­

samhet, inom ramen för unionens mål och grundläggande värden, stöder och kompletterar det europeiska politiska

partiets målsättningar genom att utföra en eller flera av följande uppgifter:

a) Observera, analysera och bidra till debatten om politiska frågor på europeisk nivå och om den europeiska

integrationen.

SV

L 317/6

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

( 1 ) EUT C 253, 3.9.2013, s. 12.

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

47

b) Utveckla verksamhet kopplad till politiska frågor på europeisk nivå, såsom att organisera och understödja

seminarier, utbildning, konferenser och studier om sådana frågor mellan relevanta intressenter, bland annat

ungdomsorganisationer och andra företrädare för det civila samhället.

c) Utveckla samarbete som främjar demokratin, även i tredjeländer.

d) Fungera som en ram för att nationella politiska stiftelser, akademiker och andra berörda aktörer ska kunna arbeta

tillsammans på europeisk nivå.

5. regionalt parlament eller regional församling: organ vars ledamöter antingen valts i regionala val eller är politiskt

ansvariga inför en folkvald församling.

6. finansiering från Europeiska unionens allmänna budget: bidrag som beviljats i enlighet med del I, avdelning VI, eller stöd

som beviljas i enlighet med del II, avdelning VIII, i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr

966/2012 ( 1 ) (budgetförordningen).

7. donation: gåvor i kontanter eller in natura, tillhandahållande till ett pris under marknadsvärdet av varor, tjänster

(inbegripet lån) eller arbeten samt alla övriga transaktioner som medför en ekonomisk fördel för ett europeiskt

politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse, med undantag för bidrag från medlemmar och vanlig politisk

verksamhet som utförs på frivillig grund av enskilda personer.

8. bidrag från medlemmar: betalningar i kontanter, inbegripet medlemsavgifter, bidrag in natura eller tillhandahållande till

ett pris under marknadsvärdet av varor, tjänster (inbegripet lån) eller arbeten samt alla övriga transaktioner som

medför en ekonomisk fördel för ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse, när detta lämnas till

det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen av en av dess medlemmar, med undantag för

vanlig politisk verksamhet som utförs på frivillig grund av enskilda medlemmar.

9. årsbudget: vid tillämpningen av artiklarna 20 och 27, den totala summan av utgifter för ett visst år enligt uppgifterna i

årsbokslutet för det europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen.

10. nationell kontaktpunkt: en av de kontaktpunkter som har utsetts för frågor som rör den centrala databas för ute­

slutning som avses i artikel 108 i budgetförordningen och i artikel 144 i kommissionens delegerade förordning (EU)

nr 1268/2012 ( 2 ), eller en annan person eller andra personer som har utsetts särskilt av de behöriga myndigheterna i

medlemsstaterna för utbyte av information vid tillämpningen av denna förordning.

11. säte: den plats där det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen har sin centrala förvaltning.

12. sammanfallande överträdelser: när två eller fler överträdelser begås som delar av samma olagliga handling.

13. upprepad överträdelse: en överträdelse som begåtts inom fem år efter det att en sanktion ålagts dess gärningsman för

samma typ av överträdelse.

KAPITEL II

STADGAR FÖR EUROPEISKA POLITISKA PARTIER OCH EUROPEISKA POLITISKA STIFTELSER

Artikel 3

Villkor för registrering

1. En politisk allians får begära att bli registrerad som ett europeiskt politiskt parti om följande villkor är uppfyllda:

a) Den har sitt stadgeenliga säte i någon av medlemsstaterna.

b) Den eller dess medlemmar är, eller företräds av, i minst en fjärdedel av medlemsstaterna, ledamöter av Europapar­

lamentet, nationella parlament, regionala parlament eller regionala församlingar, eller

den eller dess ingående partier har i minst en fjärdedel av medlemsstaterna erhållit minst 3 % av rösterna i var och en

av dessa medlemsstater i det senaste valet till Europaparlamentet.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/7

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella regler för unionens

allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002

(EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

( 2 ) Kommissionens delegerade förordning (EU) nr 1268/2012 av den 29 oktober 2012 om tillämpningsföreskrifter för Europaparlamen­

tets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 om finansiella regler för unionens allmänna budget

(EUT L 362, 31.12.2012, s. 1).

48

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

c) Den beaktar, i synnerhet i sitt program och sin verksamhet, unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-

fördraget, det vill säga respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de

mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

d) Den eller dess medlemmar har deltagit i eller uttryckt sin avsikt att delta i nästföljande val till Europaparlamentet.

e) Den är inte vinstdrivande.

2. En sökande organisation får begära att bli registrerad som en europeisk politisk stiftelse om följande villkor är

uppfyllda:

a) Den är knuten till ett europeiskt politiskt parti som registrerats i enlighet med de villkor och förfaranden som fastställs

i denna förordning.

b) Den har sitt stadgeenliga säte i någon av medlemsstaterna.

c) Den beaktar, i synnerhet i sitt program och sin verksamhet, unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i EU-

fördraget, det vill säga respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt för de

mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

d) Dess målsättningar kompletterar målsättningarna för det europeiska politiska parti till vilket den formellt är knuten.

e) Dess styrande organ består av företrädare från minst en fjärdedel av medlemsstaterna.

f) Den är inte vinstdrivande.

3. Ett europeiskt politiskt parti får endast ha en europeisk politisk stiftelse formellt knuten till sig. Alla europeiska

politiska partier och deras anknutna europeiska politiska stiftelser ska se till att deras respektive dagliga förvaltning,

styrningsstruktur och ekonomiska förvaltning hålls åtskilda.

Artikel 4

Europeiska politiska partiers styrning

1. Stadgarna för ett europeiskt politiskt parti ska följa tillämplig rätt i den medlemsstat där det har sitt säte och

innehålla bestämmelser som reglerar åtminstone följande:

a) Dess beteckning och logotyp, som tydligt måste kunna skiljas från redan befintliga europeiska politiska partiers och

europeiska politiska stiftelsers beteckningar och logotyper.

b) Adressen till sätet.

c) Ett politiskt program som fastställer dess syften och målsättningar.

d) En uppgift om att det inte är vinstdrivande, i enlighet med artikel 3.1 e.

e) I förekommande fall beteckningen på dess anknutna politiska stiftelse och en beskrivning av det formella förhållandet

mellan dem.

f) Dess administrativa och finansiella organisation och förfaranden, med angivande av i synnerhet de organ och enheter

som har befogenheter för administrativ, finansiell och juridisk representation samt bestämmelserna om upprättande,

godkännande och granskning av årsredovisningen.

g) Det interna förfarande som ska följas i fall av dess frivilliga upplösning som europeiskt politiskt parti.

2. Stadgarna för ett europeiskt politiskt parti ska innehålla bestämmelser om intern partiorganisation som reglerar

åtminstone följande:

a) Formerna för anslutning, avgång och uteslutning av dess medlemmar, med en till stadgarna bifogad förteckning över

medlemspartierna.

b) De rättigheter och skyldigheter som följer alla typer av medlemskap och de därmed förknippade rösträtterna.

c) Dess styrande organs befogenheter, ansvarsområden och sammansättning, med uppgift för vart och ett av dessa

områden om kriterierna för urval av kandidater och formerna för utnämning och entledigande av dem.

d) Dess interna beslutsgång, i synnerhet avseende omröstningsförfaranden och krav på beslutsförhet.

e) Dess förhållningssätt i fråga om öppenhet, i synnerhet avseende räkenskaper, redovisning och donationer samt skyddet

av den personliga integriteten och av personuppgifter.

f) Det interna förfarandet för ändring av dess stadgar.

SV

L 317/8

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

49

3. Den medlemsstat där sätet är beläget får införa ytterligare krav i fråga om stadgarna, under förutsättning att dessa

ytterligare krav inte är oförenliga med denna förordning.

Artikel 5

Europeiska politiska stiftelsers styrning

1. Stadgarna för en europeisk politisk stiftelse ska följa tillämplig rätt i den medlemsstat där den har sitt säte och

innehålla bestämmelser som reglerar åtminstone följande:

a) Dess beteckning och logotyp, som tydligt måste kunna skiljas från redan befintliga europeiska politiska partiers och

europeiska politiska stiftelsers beteckningar och logotyper.

b) Adressen till sätet.

c) En beskrivning av dess syfte och målsättningar, vilka ska vara förenliga med de uppgifter som anges i artikel 2.4.

d) En uppgift om att den inte är vinstdrivande, i enlighet med artikel 3.2 f.

e) Beteckningen på det europeiska politiska parti till vilket den är direkt knuten och en beskrivning av det formella

förhållandet mellan dem.

f) En förteckning över dess organ, med uppgift för vart och ett om dess befogenheter, ansvarsområden och samman­

sättning, inklusive formerna för utnämning och avsättning av ledamöter och styrelse i dessa organ.

g) Dess administrativa och finansiella organisation och förfaranden, med angivande av i synnerhet de organ och kontor

som har befogenheter för administrativ, finansiell och juridisk representation samt bestämmelserna om upprättande,

godkännande och granskning av årsredovisningen.

h) Det interna förfarandet för ändring av dess stadgar.

i) Det interna förfarande som ska följas i fall av dess frivilliga upplösning som europeisk politisk stiftelse.

2. Den medlemsstat där sätet är beläget får införa ytterligare krav i fråga om stadgarna, under förutsättning att dessa

ytterligare krav inte är oförenliga med denna förordning.

Artikel 6

Myndighet för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

1. En myndighet för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (nedan kallad myndigheten) inrättas

härmed med ansvar för registrering, kontroll och åläggande av sanktioner med avseende på sådana partier och stiftelser i

enlighet med denna förordning.

2. Myndigheten ska vara en juridisk person. Den ska vara oberoende och utföra sina uppgifter i fullständig över­

ensstämmelse med denna förordning.

Myndigheten ska besluta om registrering och avregistrering av europeiska politiska partier och europeiska politiska

stiftelser i enlighet med de förfaranden och villkor som anges i denna förordning. Myndigheten ska dessutom regelbundet

kontrollera att de villkor för registreringen som anges i artikel 3 och de bestämmelser om styrning som anges i enlighet

med artikel 4.1 a, b och d–f samt artikel 5.1 a–e och g fortsättningsvis är uppfyllda av de registrerade europeiska politiska

partierna och de europeiska politiska stiftelserna.

I sina beslut ska myndigheten ta full hänsyn till den grundläggande rätten till föreningsfrihet och behovet att säkerställa

mångfalden av politiska partier i Europa.

Myndigheten ska företrädas av sin direktör, som ska fatta alla beslut för myndighetens räkning.

3. Myndighetens direktör ska utses för en femårig mandatperiod som inte kan förlängas, av Europaparlamentet, rådet

och kommissionen (gemensamt kallade tillsättningsmyndigheten) i samförstånd, på grundval av förslag från en urvalskom­

mitté bestående av de tre institutionernas generalsekreterare efter en öppen ansökningsomgång.

Myndighetens direktör ska väljas ut på grundval av sina personliga och yrkesmässiga kvalifikationer. Han eller hon får inte

vara ledamot av Europaparlamentet, inneha ett politiskt mandat eller vara anställd eller ha varit anställd av ett europeiskt

politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse. Den valda direktören får inte ha en intressekonflikt mellan sitt uppdrag

som direktör och andra offentliga uppdrag, särskilt vad avser tillämpningen av bestämmelserna i denna förordning.

En vakans orsakad av uppsägning, pensionering, entledigande eller dödsfall ska fyllas i enlighet med samma förfarande.

Vid normal nytillsättning eller frivillig uppsägning ska direktören fortsätta sitt arbete tills en ersättare har påbörjat sitt

uppdrag.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/9

50

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Om myndighetens direktör inte längre uppfyller kraven för att kunna utföra sitt uppdrag får han eller hon entledigas av

minst två av de tre institutioner som avses i första stycket, i samförstånd och på grundval av en rapport som samman­

ställts av den urvalskommitté som avses i första stycket, på eget initiativ eller på begäran av någon av de tre institutio­

nerna.

Myndighetens direktör ska ha en oberoende ställning i utförandet av sitt uppdrag. När direktören agerar på myndighetens

vägnar får han eller hon varken begära eller ta emot instruktioner från någon institution eller regering eller något annat

organ eller kontor eller byrå. Myndighetens direktör ska avstå från alla handlingar som är oförenliga med hans eller

hennes uppdrag.

Europaparlamentet, rådet och kommissionen ska gemensamt, med avseende på direktören, utöva de befogenheter som

tillkommer tillsättningsmyndigheten enligt tjänsteföreskrifterna för tjänstemän (och anställningsvillkoren för övriga an­

ställda i unionen), som fastställs i rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 ( 1 ). Utan att det påverkar beslut om

utnämning och entledigande får de tre institutionerna komma överens om att delegera utövandet av en del av eller

samtliga de återstående befogenheter som tillkommer tillsättningsmyndigheten till en av dem.

Tillsättningsmyndigheten får tilldela direktören andra uppgifter, under förutsättning att uppgifterna inte är oförenliga med

det arbete som följer av hans eller hennes uppdrag som direktör för myndigheten och inte riskerar att skapa intres­

sekonflikter eller äventyra direktörens fullständiga oberoende.

4. Myndigheten ska fysiskt vara lokaliserad i Europaparlamentet, som ska förse myndigheten med de kontor och det

administrativa stöd som den behöver.

5. Myndighetens direktör ska bistås av personal från en eller flera av unionens institutioner. När denna personal

arbetar för myndigheten ska den handla uteslutande under direktörens överinseende.

Valet av personal får inte kunna leda till en intressekonflikt mellan dess uppdrag vid myndigheten och andra officiella

uppdrag, och personalen ska avstå från varje handling som är oförenlig med dess uppdrag.

6. Myndigheten ska ingå avtal med Europaparlamentet och vid behov andra institutioner om de administrativa

arrangemang som krävs för att möjliggöra fullgörandet av dess uppdrag, särskilt avtal om personal, tjänster och stöd

som tillhandahålls enligt punkterna 4, 5 och 8.

7. Anslagen för myndighetens utgifter ska tillhandahållas enligt en separat avdelning i Europaparlamentets avsnitt i

Europeiska unionens allmänna budget. Anslagen ska vara tillräckliga för att säkerställa myndighetens fullständiga och

oberoende funktion. Ett utkast till budgetplan för myndigheten ska lämnas in till Europaparlamentet av direktören och

offentliggöras. Europaparlamentet ska delegera uppdraget som utanordnare med avseende på dessa anslag till myndig­

hetens direktör.

8.

Rådets förordning nr 1 ( 2 ) ska gälla för myndigheten.

De översättningar som krävs för myndighetens verksamhet och registrets funktion ska utföras av Översättningscentrum

för Europeiska unionens organ.

9. Myndigheten och Europaparlamentets utanordnare ska utbyta all information som är nödvändig för att fullgöra sina

respektive skyldigheter enligt denna förordning.

10. Direktören ska varje år överlämna en rapport till Europaparlamentet, rådet och kommissionen om myndighetens

verksamhet.

11. Europeiska unionens domstol ska granska lagenligheten i myndighetens beslut i enlighet med artikel 263 i EUF-

fördraget och ska vara behörig att avgöra tvister om skadestånd för skador som vållats av myndigheten, i enlighet med

artiklarna 268 och 340 i EUF-fördraget. Om myndigheten inte fattar ett beslut när den är skyldig att göra detta enligt

denna förordning får talan om underlåtenhet väckas vid Europeiska unionens domstol i enlighet med artikel 265 i EUF-

fördraget.

SV

L 317/10

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

( 1 ) Rådets förordning (EEG, Euratom, EKSG) nr 259/68 av den 29 februari 1968 om fastställande av tjänsteföreskrifter för tjänstemännen

i Europeiska gemenskaperna och anställningsvillkor för övriga anställda i dessa gemenskaper samt om införande av särskilda tillfälliga

åtgärder beträffande kommissionens tjänstemän (EGT L 56, 4.3.1968, s. 1).

( 2 ) Rådets förordning nr 1 av den 15 april 1958 om vilka språk som skall användas i Europeiska ekonomiska gemenskapen (EGT 17,

6.10.1958, s. 385/58).

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

51

Artikel 7

Register över europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

1. Myndigheten ska upprätta och föra ett register över europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Information från registret ska vara tillgänglig via internet i enlighet med artikel 32.

2. I syfte att säkerställa att registret fungerar väl ska kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet

med artikel 36 och inom ramen för de gällande bestämmelserna i denna förordning beträffande

a) de uppgifter och styrkande handlingar som innehas av myndigheten för vilka registret ska vara det behöriga registret,

vilket inbegriper stadgarna för ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse, övriga handlingar som

lämnats in vid ansökan om registrering i enlighet med artikel 8.2, eventuella handlingar som tas emot från de

medlemsstater där sätet är beläget enligt vad som avses i artikel 15.2 samt uppgifter om identiteten för de personer

som är ledamöter i organ eller innehar tjänster med befogenheter för administrativ, finansiell och juridisk represen­

tation, enligt vad som avses i artiklarna 4.1 f och 5.1 g, och

b) det material från registret som avses i led a i denna punkt för vilket registret ska vara behörigt att intyga lagenlighet

som fastställts av myndigheten i enlighet med sin behörighet enligt denna förordning; myndigheten ska inte vara

behörig att kontrollera huruvida ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse uppfyller eventuella

skyldigheter eller krav som åläggs partiet eller stiftelsen i fråga av den medlemsstat där sätet är beläget i enlighet med

artiklarna 4, 5 och 14.2 och som tillkommer utöver de skyldigheter och krav som fastställs i denna förordning.

3. Kommissionen ska genom genomförandeakter närmare fastställa det system med registreringsnummer som ska

tillämpas på registret och de standardutdrag ur registret som på begäran ska göras tillgängliga för tredje parter, inbegripet

innehållet i skrivelser och handlingar. Sådana utdrag får inte innehålla personuppgifter förutom identiteten för de

personer som är ledamöter i organ eller innehar tjänster med befogenheter för administrativ, finansiell och juridisk

representation, enligt vad som avses i artiklarna 4.1 f och 5.1 g. Sådana genomförandeakter ska antas i enlighet med

det granskningsförfarande som avses i artikel 37.

Artikel 8

Ansökan om registrering

1. En ansökan om registrering ska lämnas in till myndigheten. En ansökan om registrering som europeisk politisk

stiftelse ska lämnas in endast genom det europeiska politiska parti till vilket sökanden formellt är knuten.

2. Ansökan ska åtföljas av följande handlingar:

a) Handlingar som styrker att sökanden uppfyller villkoren i artikel 3, inklusive en standardiserad formell förklaring i det

formulär som anges i bilagan.

b) Partiets eller stiftelsens stadgar, med de bestämmelser som krävs enligt artiklarna 4 och 5, inklusive de relevanta

bilagorna och, i förekommande fall, uppgiften om den medlemsstat där sätet är beläget enligt vad som avses i

artikel 15.2.

3. Kommissionen ska ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 36 inom ramen för de gällande

bestämmelserna i denna förordning

a) i syfte att identifiera eventuella kompletterande uppgifter eller styrkande handlingar enligt punkt 2 som är nödvändiga

för att myndigheten ska kunna uppfylla sina skyldigheter enligt denna förordning när det gäller driften av registret,

och

b) i syfte att ändra den standardiserade formella förklaringen i bilagan i fråga om de uppgifter som ska fyllas i av den

sökande om detta är nödvändigt, för att se till att det finns tillräckliga uppgifter om undertecknarna, deras mandat och

det europeiska politiska parti eller den europeiska politiska stiftelse som de har fått mandat att företräda i samband

med förklaringen.

4. Handlingar som lämnats in till myndigheten som en del av ansökan ska offentliggöras omedelbart på den webbplats

som avses i artikel 32.

Artikel 9

Myndighetens prövning av ansökan och beslut

1. Ansökan ska prövas av myndigheten i syfte att fastställa om sökanden uppfyller villkoren för registrering enligt

artikel 3 och om stadgarna innehåller de bestämmelser som föreskrivs i artiklarna 4 och 5.

2. Myndigheten ska anta ett beslut om att registrera sökanden, såvida den inte kommer fram till att sökanden inte

uppfyller villkoren för registrering enligt artikel 3 eller att stadgarna inte innehåller de bestämmelser som föreskrivs i

artiklarna 4 och 5.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/11

52

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Myndigheten ska offentliggöra sitt beslut att registrera sökanden inom en månad efter mottagandet av ansökan om

registrering, eller, om förfarandena enligt artikel 15.4 är tillämpliga, inom fyra månader efter mottagandet av ansökan om

registrering.

Om en ansökan är ofullständig ska myndigheten utan dröjsmål uppmana sökanden att lämna in alla ytterligare efter­

frågade uppgifter. Den tidsfrist som anges i andra stycket ska börja löpa först från den dag då en fullständig ansökan har

mottagits av myndigheten.

3. Den standardiserade formella förklaring som avses i artikel 8.2 a ska anses vara tillräcklig för att myndigheten ska

kunna fastställa att sökanden uppfyller de villkor som anges i artikel 3.1 c eller artikel 3.2 c, beroende på vilken

bestämmelse som är tillämplig.

4. Ett beslut av myndigheten att registrera en sökande ska offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning till­

sammans med det berörda partiets eller den berörda stiftelsens stadgar. Ett beslut att inte registrera en sökande ska

offentliggöras i Europeiska unionens officiella tidning tillsammans med en utförlig redogörelse för skälen till avslaget.

5. Eventuella ändringar i de handlingar eller stadgar som inlämnats i samband med en registreringsansökan i enlighet

med artikel 8.2 ska anmälas till myndigheten, som ska uppdatera registreringen i enlighet med de förfaranden som anges

i tillämpliga delar av artikel 15.2 och 15.4.

6. En uppdaterad förteckning över det europeiska politiska partiets medlemspartier, i bilaga till partiets stadgar i

enlighet med artikel 4.2, ska översändas till myndigheten varje år. Förändringar som kan leda till att det europeiska

politiska partiet inte längre uppfyller kravet i artikel 3.1 b ska anmälas till myndigheten inom fyra veckor efter det att de

inträffade.

Artikel 10

Kontroll av uppfyllande av villkoren och kraven för registrering

1.

Utan att det påverkar tillämpningen av det förfarande som anges i punkt 3 ska myndigheten regelbundet kontrollera

att de villkor för registrering som anges i artikel 3 och de bestämmelser om styrning som anges i artiklarna 4.1 a, b och

d–f och 5.1 a–e och g fortsättningsvis är uppfyllda av de registrerade europeiska politiska partierna och de europeiska

politiska stiftelserna.

2. Om myndigheten finner att något av de villkor för registrering eller någon av de bestämmelser om styrning som

avses i punkt 1, med undantag för villkoren i artikel 3.1 c och 3.2 c, inte längre följs, ska den underrätta det berörda

europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen.

3. Europaparlamentet, rådet eller kommissionen får lämna in en begäran till myndigheten om en kontroll av ett

särskilt europeiskt politiskt parti eller en särskild europeisk politisk stiftelse med avseende på uppfyllandet av villkoren i

artikel 3.1 c och 3.2 c. I sådana fall och i de fall som avses i artikel 16.3 a ska myndigheten begära att den kommitté

bestående av oavhängiga framstående personer som inrättas genom artikel 11 yttrar sig i ärendet. Kommittén ska avge ett

yttrande inom två månader.

Om myndigheten får kännedom om omständigheter som kan ge upphov till tvivel om huruvida ett särskilt europeiskt

politiskt parti eller en särskild europeisk politisk stiftelse uppfyller villkoren i artikel 3.1 c och 3.2 c, ska den informera

Europaparlamentet, rådet och kommissionen så att någon av dem kan lämna in en begäran om kontroll enligt vad som

avses i första stycket. Utan att det påverkar tillämpningen av första stycket ska Europaparlamentet, rådet och kom­

missionen meddela sin avsikt inom två månader efter att ha fått denna information.

De förfaranden som föreskrivs i första och andra styckena ska inte inledas om mindre än två månader återstår före valet

till Europaparlamentet.

Med beaktande av kommitténs yttrande ska myndigheten besluta om det berörda europeiska politiska partiet eller den

berörda europeiska politiska stiftelsen ska avregistreras. Myndighetens beslut ska motiveras i vederbörlig ordning.

Ett beslut av myndigheten att avregistrera på grund av bristande uppfyllelse av de villkor som anges i artikel 3.1 c eller

3.2 c får antas endast i fall av uppenbar och allvarlig överträdelse av dessa villkor. Beslutet ska bli föremål för det

förfarande som anges i punkt 4.

4. Ett beslut av myndigheten att avregistrera ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse på grund

av en uppenbar och allvarlig överträdelse med avseende på uppfyllandet av villkoren i artikel 3.1 c eller 3.2 c ska

meddelas till Europaparlamentet och rådet. Beslutet ska träda i kraft endast om Europaparlamentet och rådet inte har gjort

någon invändning mot det inom en period av tre månader från den dag då beslutet meddelades till

SV

L 317/12

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

53

Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat

myndigheten om att de inte kommer att invända. Om Europaparlamentet och rådet har en invändning ska det europeiska

politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen kvarstå i registret.

Europaparlamentet och rådet får komma med invändningar mot beslutet endast av skäl som rör bedömningen av

uppfyllandet av de villkor för registrering som avses i artikel 3.1 c och 3.2 c.

Det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen ska underrättas om att invänd­

ningar gjorts mot myndighetens beslut att avregistrera partiet eller stiftelsen.

Europaparlamentet och rådet ska anta en ståndpunkt i enlighet med sina respektive regler för beslutsfattande som

fastställts i enlighet med fördragen. Eventuella invändningar ska vara vederbörligen motiverade och ska offentliggöras.

5. Ett beslut av myndigheten att avregistrera ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse mot vilket

invändningar inte har gjorts i enlighet med det förfarande som anges i punkt 4 ska offentliggöras i Europeiska unionens

officiella tidning, tillsammans med en utförlig redogörelse för skälen till avregistreringen, och beslutet ska träda i kraft tre

månader efter dagen för offentliggörandet.

6. En europeisk politisk stiftelse ska automatiskt fråntas sin ställning som sådan om det europeiska politiska parti till

vilket stiftelsen är knuten avlägsnas ur registret.

Artikel 11

Kommitté bestående av oavhängiga framstående personer

1. En kommitté bestående av oavhängiga framstående personer inrättas härmed. Den ska ha sex ledamöter, varav

Europaparlamentet, rådet och kommission ska utse två ledamöter vardera. Kommitténs ledamöter ska väljas ut på

grundval av sina personliga och yrkesmässiga kvalifikationer. De får varken vara ledamöter av Europaparlamentet, rådet

eller kommissionen eller inneha politiska mandat eller vara tjänstemän eller övriga anställda i Europeiska unionen eller

vara eller ha varit anställda av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse.

Kommitténs ledamöter ska fullgöra sitt uppdrag på ett oberoende sätt. De får varken begära eller ta emot instruktioner

från någon institution eller regering eller något annat organ eller kontor eller byrå, och de ska avstå från alla handlingar

som är oförenliga med deras uppdrag.

Kommittén ska förnyas inom sex månader efter det att Europaparlamentets första sammanträdesperiod efter valet till

Europaparlamentet avslutats. Ledamöternas mandat får inte förnyas.

2. Kommittén ska själv anta sin arbetsordning. Kommitténs ordförande ska väljas av ledamöterna bland dem själva i

enlighet med denna arbetsordning. Kommitténs sekretariat och finansiering ska tillhandahållas av Europaparlamentet.

Kommitténs sekretariat ska arbeta uteslutande under kommitténs överinseende.

3. På begäran av myndigheten ska kommittén avge ett yttrande över varje uppenbart och allvarligt åsidosättande av

unionens grundläggande värden som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse kan ha gjort sig

skyldig till, i enlighet med vad som avses i artikel 3.1 c och 3.2 c. I detta syfte får kommittén begära in alla relevanta

handlingar och bevis från myndigheten, Europaparlamentet, det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda

europeiska politiska stiftelsen, andra politiska partier, politiska stiftelser eller andra aktörer, och kan begära att få höra

deras företrädare.

I sina yttranden ska kommittén ta full hänsyn till den grundläggande rätten till föreningsfrihet och behovet att säkerställa

mångfalden av politiska partier i Europa.

Kommitténs yttranden ska offentliggöras utan dröjsmål.

KAPITEL III

RÄTTSLIG STÄLLNING FÖR EUROPEISKA POLITISKA PARTIER OCH EUROPEISKA POLITISKA STIFTELSER

Artikel 12

Juridisk person

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska vara europeiska juridiska personer.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/13

54

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Artikel 13

Juridiskt erkännande och rättskapacitet

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska åtnjuta juridiskt erkännande och ha rättskapacitet i alla

medlemsstater.

Artikel 14

Tillämplig rätt

1. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska lyda under denna förordning.

2.

För frågor som inte regleras i denna förordning eller, om frågorna endast delvis regleras här, ska europeiska politiska

partier och europeiska politiska stiftelser, i de aspekter som inte regleras i denna förordning, lyda under de tillämpliga

bestämmelserna i den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där de har sina respektive säten.

Europeiska politiska partiers och europeiska politiska stiftelsers verksamhet i andra medlemsstater ska lyda under gällande

nationell lagstiftning i dessa medlemsstater.

3. För frågor som inte regleras i denna förordning eller i de tillämpliga bestämmelser som avses i punkt 2 eller, om

frågorna endast delvis regleras i dessa, ska de europeiska politiska partierna och europeiska politiska stiftelserna, i de

aspekter som inte regleras där, lyda under bestämmelserna i sina respektive stadgar.

Artikel 15

Förvärvande av status som europeisk juridisk person

1. Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ska få status som europeisk juridisk person den dag

då myndighetens beslut att registrera partiet eller stiftelsen i enlighet med artikel 9 offentliggörs i Europeiska unionens

officiella tidning.

2. Om den medlemsstat i vilken en sökande har sitt säte så kräver, ska en ansökan om registrering som europeiskt

politiskt parti eller europeisk politisk stiftelse som lämnats in i enlighet med artikel 8 åtföljas av ett meddelande, utfärdat

av den medlemsstaten, i vilket intygas att sökanden uppfyller alla gällande nationella krav för ansökan och att dess stadgar

är förenliga med tillämplig lagstiftning enligt vad som avses i artikel 14.2 första stycket.

3. Om sökanden har status som juridisk person i enlighet med en medlemsstats lagstiftning ska förvärvandet av status

som europeisk juridisk person av den medlemsstaten betraktas som en omvandling av statusen som nationell juridisk

person till en ny status som europeisk juridisk person. Den senare ska fullt ut behålla redan befintliga rättigheter och

skyldigheter som innehades av det tidigare nationella rättssubjektet, som ska upphöra att existera. Den berörda medlems­

staten ska inte tillämpa oöverkomliga villkor för en sådan omvandling. Sökanden ska behålla sitt säte i den berörda

medlemsstaten till dess att ett beslut i enlighet med artikel 9 har offentliggjorts.

4. Om den medlemsstat i vilken sökanden har sitt säte så kräver, ska myndigheten fastställa den dag för offentliggö­

rande som avses i punkt 1 först efter samråd med den medlemsstaten.

Artikel 16

Upphävande av status som europeisk juridisk person

1. Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ska förlora sin status som europeisk juridisk person

efter det att ett beslut av myndigheten att stryka partiet eller stiftelsen ur registret offentliggjorts i Europeiska unionens

officiella tidning. Beslutet ska träda i kraft tre månader efter detta offentliggörande, såvida inte det berörda europeiska

politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen begär en kortare period.

2. Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ska strykas ur registret genom ett beslut av

myndigheten

a) som en följd av ett beslut som antagits i enlighet med artikel 10.2–10.5,

b) under de omständigheter som anges i artikel 10.6,

c) på begäran av det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen, eller

d) i de fall som avses i punkt 3 första stycket b i den här artikeln.

3. Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse allvarligt har underlåtit att fullgöra gällande

skyldigheter enligt tillämplig nationell lagstiftning i enlighet med artikel 14.2 första stycket, får den medlemsstat där sätet

är beläget rikta en vederbörligen motiverad begäran om avregistrering till myndigheten; i denna begäran måste de olagliga

handlingarna och de specifika nationella krav som inte har uppfyllts anges exakt och uttömmande. I sådana fall ska

myndigheten

SV

L 317/14

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

55

a) i frågor som uteslutande eller till större delen rör faktorer som påverkar respekten för unionens grundläggande värden

enligt artikel 2 i EU-fördraget: inleda ett kontrollförfarande i enlighet med artikel 10.3; artikel 10.4, 10.5 och 10.6 ska

också tillämpas,

b) för övriga ärenden, och om en motiverad begäran av den berörda medlemsstaten bekräftar att alla nationella rätts­

medel uttömts: besluta att stryka det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska

stiftelsen ur registret.

Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse allvarligt har brustit i fullgörandet av gällande

skyldigheter enligt den nationella lagstiftning som är tillämplig enligt artikel 14.2 andra stycket, och om frågan ute­

slutande eller till större delen rör faktorer som påverkar respekten för unionens grundläggande värden enligt artikel 2 i

EU-fördraget, får den berörda medlemsstaten rikta en begäran till myndigheten i enlighet med bestämmelserna i första

stycket i denna punkt. Myndigheten ska gå vidare i enlighet med led a i första stycket i denna punkt.

I samtliga fall ska myndigheten agera utan onödigt dröjsmål. Myndigheten ska underrätta den medlemsstat och det

europeiska politiska parti eller den europeiska politiska stiftelse som berörs om uppföljningen av en motiverad begäran

om avregistrering.

4. Myndigheten ska fastställa dagen för det offentliggörande som avses i punkt 1 efter att ha samrått med den

medlemsstat där det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen har sitt säte.

5. Om det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen får status som juridisk

person enligt den nationella lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska detta av den medlemsstaten

betraktas som en omvandling av statusen som europeisk juridisk person till en status som nationell juridisk person

som fullt ut behåller redan befintliga rättigheter och skyldigheter som innehades av det tidigare europeiska rättssubjektet.

Den berörda medlemsstaten ska inte tillämpa prohibitiva villkor för en sådan omvandling.

6. Om det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen inte förvärvar status som juridisk person

i enlighet med lagstiftningen i den medlemsstat där sätet är beläget, ska partiet eller stiftelsen avvecklas i enlighet med

tillämplig lagstiftning i den medlemsstaten. Den berörda medlemsstaten får kräva att en sådan avveckling ska föregås av

att det berörda partiet eller den berörda stiftelsen förvärvar status som nationell juridisk person i enlighet med punkt 5.

7. I alla situationer som avses i punkterna 5 och 6 ska den berörda medlemsstaten se till att villkoret om avsaknad av

vinstsyfte i artikel 3 är helt uppfyllt. Myndigheten och Europaparlamentets utanordnare kan enas om arrangemang med

den berörda medlemsstaten för upphävande av status som europeisk juridisk person, i synnerhet för att se till att alla

medel från Europeiska unionens allmänna budget återbetalas och ekonomiska sanktioner som ålagts i enlighet med

artikel 27 betalas in.

KAPITEL IV

FINANSIERINGSBESTÄMMELSER

Artikel 17

Finansieringsvillkor

1. Ett europeiskt politiskt parti som registrerats i enlighet med de villkor och förfaranden som anges i denna för­

ordning, som har minst en företrädare bland Europaparlamentets ledamöter och som inte befinner sig i någon av de

situationer som leder till uteslutning enligt artikel 106.1 i budgetförordningen får ansöka om finansiering från Europeiska

unionens allmänna budget i enlighet med de villkor och krav som offentliggjorts av Europaparlamentets utanordnare vid

ansökningsomgången för bidraget.

2. En europeisk politisk stiftelse som är knuten till ett europeiskt politiskt parti med rätt att ansöka om finansiering

enligt punkt 1, som registrerats i enlighet med de villkor och förfaranden som anges i denna förordning och som inte

befinner sig i någon av de situationer som leder till uteslutning enligt artikel 106.1 i budgetförordningen får ansöka om

finansiering från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med de villkor och krav som offentliggjorts av

Europaparlamentets utanordnare vid ansökningsomgången.

3. Vid bedömning av rätten till finansiering från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med punkt 1 i denna

artikel och artikel 3.1 b, och vid tillämpningen av artikel 19.1, ska en ledamot av Europaparlamentet anses vara medlem

av endast ett europeiskt politiskt parti, som i förekommande fall ska vara det parti till vilket ledamotens nationella eller

regionala politiska parti var knutet på den sista dagen för ansökan om finansiering.

4. Stöd eller bidrag från Europeiska unionens allmänna budget får inte överstiga 85 % av ett europeiskt politiskt partis

årliga ersättningsgilla kostnader i dess budget och 85 % av en europeisk politisk stiftelses bidragsberättigande kostnader.

Europeiska politiska partier får använda outnyttjade delar av tilldelade unions-medel för att täcka ersättningsgilla kost­

nader under budgetåret efter det att medlen tilldelats. Belopp som fortfarande inte utnyttjats efter det budgetåret ska

återkrävas i enlighet med bestämmelserna i budgetförordningen.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/15

56

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

5. Inom de gränser som fastställs i artiklarna 21 och 22 ska de kostnader som kan ersättas genom ett ekonomiskt

bidrag omfatta administrativa utgifter och utgifter för tekniskt stöd, sammanträden, utredningstjänster, gränsöverskridande

evenemang, studier, information och publikationer samt utgifter kopplade till kampanjer.

Artikel 18

Finansieringsansökan

1. För att erhålla finansiering från Europeiska unionens allmänna budget ska ett europeiskt politiskt parti eller en

europeisk politisk stiftelse som uppfyller villkoren i artikel 17.1 eller 17.2 inge en ansökan till Europaparlamentet efter en

ansökningsomgång för bidrag.

2. Det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen ska på ansökningsdagen uppfylla villkoren i

artikel 23 och, från ansökningsdagen fram till slutet av det budgetår eller den verksamhet som bidraget eller bidraget

avser, kvarstå i registret och inte bli föremål för några av de sanktioner som föreskrivs i artikel 27.1 och 27.2 a v och vi.

3. En europeisk politisk stiftelse ska tillsammans med ansökan bifoga sitt årliga arbetsprogram eller sin årliga verk­

samhetsplan.

4. Europaparlamentets utanordnare ska anta ett beslut inom tre månader från det att ansökningsomgången för bidrag

avslutats samt bevilja och förvalta motsvarande anslag i enlighet med budgetförordningen.

5. En europeisk politisk stiftelse får ansöka om finansiering från Europeiska unionens allmänna budget endast genom

det europeiska politiska parti som den är knuten till.

Artikel 19

Tilldelningskriterier och fördelning av finansieringen

1. De anslag som är tillgängliga för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som tilldelats bidrag i

enlighet med artikel 18 ska fördelas årligen enligt följande modell:

— 15 % ska fördelas i lika delar mellan de mottagande europeiska politiska partierna.

— 85 % ska fördelas proportionellt mellan de mottagande europeiska politiska partierna i förhållande till deras andel

valda ledamöter av Europaparlamentet.

Samma fördelningsmodell ska användas för tilldelningen till europeiska politiska stiftelser, utifrån deras anknytning till ett

europeiskt politiskt parti.

2. Den fördelning som avses i punkt 1 ska bygga på hur många valda ledamöter av Europaparlamentet som var

medlemmar i det sökande europeiska politiska partiet på den sista ansökningsdagen för finansiering, med beaktande av

artikel 17.3.

Förändringar i antalet efter denna dag ska inte påverka fördelningen av anslag mellan europeiska politiska partier eller

europeiska politiska stiftelser. Detta påverkar inte kravet i artikel 17.1 att ett europeiskt politiskt parti ska ha minst en

företrädare bland Europaparlamentets ledamöter.

Artikel 20

Donationer och bidrag

1. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser får ta emot donationer från fysiska eller juridiska

personer på högst 18 000 EUR per år och donator.

2.

När europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser lämnar in sina årsbokslut i enlighet med artikel 23

ska de även överlämna en förteckning över alla givare respektive donationer, med angivande av varje donations slag och

värde. Denna punkt gäller även bidrag från medlemspartier i europeiska politiska partier och medlemsorganisationer i

europeiska politiska stiftelser.

För donationer från fysiska personer till ett värde som överstiger 1 500 EUR och som är mindre än eller lika med

3 000 EUR ska det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska stiftelsen ange om de

aktuella givarna har lämnat sitt skriftliga förhandsmedgivande till offentliggörandet i enlighet med artikel 32.1 e.

3. Donationer till europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som görs inom sex månader före valet

till Europaparlamentet ska skriftligen anmälas till myndigheten veckovis i enlighet med punkt 2.

SV

L 317/16

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

57

4. Enskilda donationer till europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska skriftligen anmälas till

myndigheten omedelbart i enlighet med bestämmelserna i punkt 2, om värdet överstiger 12 000 EUR.

5. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser får inte ta emot något av följande:

a) Anonyma donationer eller bidrag.

b) Donationer från budgetarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet.

c) Donationer från någon offentlig myndighet, från en medlemsstat eller ett tredjeland eller från något företag över vilket

en sådan offentlig myndighet kan utöva ett direkt eller indirekt avgörande inflytande genom sitt ägande, sitt finansiella

deltagande eller de regler som styr företaget.

d) Donationer från privata enheter som är baserade i ett tredjeland eller från enskilda personer från ett tredjeland vilka

inte har rösträtt i val till Europaparlamentet.

6. Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse tar emot donationer som inte är tillåtna enligt

denna förordning ska donationen inom trettio dagar från mottagandet

a) lämnas tillbaka till donatorn eller dennes företrädare, eller

b) om detta inte är möjligt, anmälas till myndigheten och Europaparlamentet. Europaparlamentets utanordnare ska

fastställa fordran och godkänna återkravet i enlighet med artiklarna 78 och 79 i budgetförordningen. Medlen ska

tas upp som allmänna inkomster i Europaparlamentets avdelning i Europeiska unionens allmänna budget.

7. Medlemmarna i ett europeiskt politiskt parti ska få ge bidrag till partiet. Värdet av dessa bidrag får inte överstiga

40 % av partiets årsbudget.

8. Medlemmarna i en europeisk politisk stiftelse samt det europeiska politiska parti till vilket den är knuten ska få

lämna bidrag till stiftelsen. Värdet av dessa bidrag får inte överstiga 40 % av stiftelsens årsbudget och får inte komma från

medel som beviljats ett europeiskt politiskt parti från Europeiska unionens allmänna budget i enlighet med denna

förordning.

Det berörda europeiska politiska partiet ska ha bevisbördan och ska i sina räkenskaper tydligt redovisa källan till de medel

som använts för att finansiera partiets anknutna europeiska politiska stiftelse.

9. Utan att det påverkar tillämpningen av punkterna 7 och 8 ska europeiska politiska partier och europeiska politiska

stiftelser få ta emot bidrag från privatpersoner som är medlemmar av dem på upp till ett värde av 18 000 EUR per år och

medlem, om dessa bidrag betalas in av medlemmen för egen räkning.

Det tak som föreskrivs i första stycket ska inte gälla om den berörda medlemmen också är en vald ledamot av

Europaparlamentet, ett nationellt eller regionalt parlament eller en regional församling.

10. Bidrag som inte är tillåtna enligt denna förordning ska lämnas tillbaka i enlighet med punkt 6.

Artikel 21

Finansiering av kampanjer i samband med val till Europaparlamentet

1. Med förbehåll för andra stycket ska finansiering av europeiska politiska partier från Europeiska unionens allmänna

budget eller någon annan källa få användas för att finansiera europeiska politiska partiers kampanjer i samband med val

till Europaparlamentet i vilka de eller deras medlemmar deltar i enlighet med artikel 3.1 d.

I enlighet med artikel 8 i akten om allmänna direkta val av företrädare i Europaparlamentet ( 1 ) ska finansiering och

eventuell begränsning av utgifterna i samband med val till Europaparlamentet för alla politiska partier, kandidater och

tredje parter, utöver deras deltagande i valet, regleras i varje medlemsstat genom nationella föreskrifter.

2. De europeiska politiska partierna ska i sitt årsbokslut tydligt ange vilka utgifter som avser de kampanjer som avses i

punkt 1.

Artikel 22

Finansieringsförbud

1. Med avvikelse från artikel 21.1 ska finansiering av europeiska politiska partier från Europeiska unionens allmänna

budget eller någon annan källa inte få utnyttjas för att direkt eller indirekt finansiera andra politiska partier, i synnerhet

inte nationella partier eller kandidater. Dessa nationella politiska partier och kandidater ska fortsätta att lyda under sina

nationella bestämmelser.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/17

( 1 ) EGT L 278, 8.10.1976, s. 5.

58

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

2. Finansieringen av europeiska politiska stiftelser från Europeiska unionens allmänna budget eller någon annan källa

får inte utnyttjas för något annat syfte än finansiering av de uppgifter som förtecknas i artikel 2.4 och för att täcka

kostnader som är direkt kopplade till de målsättningar som beskrivs i stiftelsens stadgar i enlighet med artikel 5. Den får i

synnerhet inte användas för att direkt eller indirekt finansiera val, politiska partier eller kandidater eller andra stiftelser.

3. Finansieringen av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser från Europeiska unionens allmänna

budget eller någon annan källa får inte utnyttjas för att finansiera kampanjer i samband med folkomröstningar.

KAPITEL V

KONTROLL OCH SANKTIONER

Artikel 23

Krav på bokföring, rapportering och revision

1. Senast sex månader efter det att budgetåret avslutats ska de europeiska politiska partierna och de europeiska

politiska stiftelserna förse myndigheten, med kopia till Europaparlamentets utanordnare och till den behöriga nationella

kontaktpunkten i den medlemsstat där sätet är beläget, med följande:

a) Årsbokslut och åtföljande noter med angivande av intäkter och kostnader, tillgångar och skulder i början och slutet av

budgetåret i enlighet med tillämplig lag i den medlemsstat där de har sitt säte samt årsbokslut på grundval av de

internationella redovisningsstandarderna enligt definitionerna i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning

(EG) nr 1606/2002 ( 1 ).

b) En extern revisionsberättelse om årsbokslutet avseende såväl räkenskapernas tillförlitlighet som lagenligheten och

riktigheten i intäkts- och kostnadsredovisningen; berättelsen ska ha utarbetats av ett oberoende organ eller en

oberoende sakkunnig.

c) En förteckning över givare och bidragsgivare och deras respektive donationer eller bidrag som anmälts i enlighet med

artikel 20.2, 20.3 och 20.4.

2. Om europeiska politiska partier verkställt utgifter tillsammans med nationella politiska partier, eller om europeiska

politiska stiftelser verkställt utgifter tillsammans med nationella politiska stiftelser eller andra organisationer, ska det

årsbokslut som avses i punkt 1 även styrka vilka utgifter som ådragits av de europeiska politiska partierna eller de

europeiska politiska stiftelserna direkt eller via dessa tredje parter.

3. De oberoende externa organ eller sakkunniga som avses i punkt 1 b ska väljas ut, få mandat och betalas av

Europaparlamentet. De ska ha vederbörlig behörighet att utföra revision av räkenskaperna enligt den lagstiftning som

är tillämplig i den medlemsstat där sätet är beläget eller där de är etablerade.

4. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska tillhandahålla all information som begärs av de

oberoende organen eller sakkunniga för revisionen.

5. De oberoende organen eller sakkunniga ska underrätta myndigheten och Europaparlamentets utanordnare om varje

misstänkt fall av olaglig verksamhet, bedrägeri eller korruption som kan skada unionens ekonomiska intressen. Myndig­

heten och Europaparlamentets utanordnare ska underrätta de berörda nationella kontaktpunkterna om detta.

Artikel 24

Allmänna bestämmelser om kontroll

1. Kontrollen av att de europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna fullgör sina skyldigheter

enligt denna förordning ska utövas gemensamt av myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och de behöriga

medlemsstaterna.

2. Myndigheten ska kontrollera att de europeiska politiska partierna och europeiska politiska stiftelserna fullgör sina

skyldigheter enligt denna förordning, särskilt i förhållande till artiklarna 3, 4.1 a, b och d–f, 5.1 a–e och g, 9.5 och 9.6

samt 20, 21 och 22.

Europaparlamentets utanordnare ska kontrollera att de europeiska politiska partierna och europeiska politiska stiftelserna

fullgör skyldigheterna rörande unionsfinansiering enligt denna förordning i enlighet med budgetförordningen. I samband

med denna kontroll ska Europaparlamentet vidta nödvändiga åtgärder för förebyggande och bekämpning av bedrägerier

som påverkar unionens ekonomiska intressen.

SV

L 317/18

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1606/2002 av den 19 juli 2002 om tillämpning av internationella redovisnings­

standarder (EGT L 243, 11.9.2002, s. 1).

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

59

3. Den kontroll av myndigheten och Europaparlamentets utanordnare som avses i punkt 2 ska inte omfatta de

europeiska politiska partiernas och de europeiska politiska stiftelsernas fullgörande av sina skyldigheter enligt tillämplig

nationell lagstiftning enligt vad som avses i artikel 14.

4.

De europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna ska lämna ut all information som begärs av

myndigheten, Europaparlamentets utanordnare, revisionsrätten, Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) eller

medlemsstaterna och som är nödvändig för att utföra de kontroller som dessa ansvarar för enligt denna förordning.

På begäran, och för att möjliggöra kontroll av överensstämmelsen med artikel 20, ska de europeiska politiska partierna

och de europeiska politiska stiftelserna förse myndigheten med information om bidrag från enskilda medlemmar till­

sammans med deras identitet. Vid behov får myndigheten också kräva att europeiska politiska partier lämnar in under­

tecknade bekräftelser från medlemmar som innehar valda mandat, i syfte att kontrollera att villkoret i artikel 3.1 b första

stycket är uppfyllt.

Artikel 25

Genomförande och kontroll med avseende på unionsfinansiering

1. Anslagen för finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska fastställas i enlighet

med det årliga budgetförfarandet och genomföras i enlighet med denna förordning och budgetförordningen.

Villkoren och kraven i samband med bidrag ska fastställas av Europaparlamentets utanordnare i ansökningsomgången för

bidrag.

2. Finansieringen från Europeiska unionens allmänna budget och dess användning ska kontrolleras på det sätt som

anges i budgetförordningen.

Kontroller ska även göras genom ett årligt godkännande, efter en extern och oberoende revision i enlighet med ar­

tikel 23.1.

3. Revisionsrätten ska utöva sina revisionsbefogenheter i enlighet med artikel 287 i EUF-fördraget.

4. De europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som erhåller finansiering i enlighet med denna

förordning ska på revisionsrättens begäran överlämna alla de handlingar och uppgifter som revisionsrätten behöver för att

utföra sin uppgift.

5. I beslutet eller avtalet om bidrag ska det uttryckligen anges att Europaparlamentet och revisionsrätten har rätt att

göra kontroller, på grundval av dokument och på plats, av europeiska politiska partier som fått bidrag eller europeiska

politiska stiftelser som fått bidrag från Europeiska unionens allmänna budget.

6. Revisionsrätten och Europaparlamentets utanordnare, eller något annat externt organ som utsetts av Europaparla­

mentets utanordnare, får utföra nödvändiga kontroller på platsen för att kontrollera utgifternas laglighet och tillämp­

ningen av bestämmelserna i beslutet eller avtalet om bidrag samt, när det gäller europeiska politiska stiftelser, det

konkreta genomförandet av arbetsprogrammet eller verksamheten. Det berörda europeiska politiska partiet eller den

berörda europeiska politiska stiftelsen ska överlämna alla handlingar och uppgifter som uppgiften kräver.

7. Olaf får göra utredningar, däribland kontroller och inspektioner på platsen, i enlighet med bestämmelserna och

förfarandena i Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 ( 1 ) och rådets förordning (Euratom,

EG) nr 2185/96 ( 2 ) i syfte att fastställa om det har förekommit bedrägeri, korruption eller annan olaglig verksamhet som

påverkar unionens ekonomiska intressen i samband med bidrag som beviljats i enlighet med denna förordning. I före­

kommande fall kan kontrollerna resultera i att Europaparlamentets utanordnare beslutar att kräva återbetalning.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/19

( 1 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 883/2013 av den 11 september 2013 om utredningar som utförs av

Europeiska byrån för bedrägeribekämpning (Olaf) och om upphävande av Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr

1073/1999 och rådets förordning (Euratom) nr 1074/1999 (EUT L 248, 18.9.2013, s. 1).

( 2 ) Rådets förordning (Euratom, EG) nr 2185/96 av den 11 november 1996 om de kontroller och inspektioner på platsen som

kommissionen utför för att skydda Europeiska gemenskapernas finansiella intressen mot bedrägerier och andra oegentligheter

(EGT L 292, 15.11.1996, s. 2).

60

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Artikel 26

Tekniskt stöd

Allt tekniskt stöd från Europaparlamentet till europeiska politiska partier ska lämnas enligt likabehandlingsprincipen.

Stödet ska beviljas på villkor som inte är mindre förmånliga än villkoren för andra externa organisationer och samman­

slutningar som kan beviljas liknande resurser, och det ska tillhandahållas mot faktura och betalning.

Artikel 27

Sanktioner

1. I enlighet med artikel 16 ska myndigheten besluta att stryka ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk

stiftelse ur registret som en påföljd i följande situationer:

a) Det har i en dom som vunnit laga kraft fastställts att partiet eller stiftelsen i fråga har gjort sig skyldig till olaglig

verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen på det sätt som avses i artikel 106.1 i budgetförordningen.

b) Det har fastställts, i enlighet med de förfaranden som anges i artikel 10.2‒10.5, att partiet eller stiftelsen inte längre

uppfyller ett eller flera av de villkor som anges i artikel 3.1 a, c och e eller i artikel 3.2.

c) En medlemsstats begäran om avregistrering på grund av allvarlig underlåtenhet att fullgöra skyldigheter enligt nationell

rätt uppfyller de krav som anges i artikel 16.3 b.

2. Myndigheten ska utdöma ekonomiska sanktioner i följande situationer:

a) Icke kvantifierbara överträdelser:

i) Om kraven i artikel 9.5 eller 9.6 inte har fullgjorts.

ii) Om de åtaganden och upplysningar som lämnats av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse

i enlighet med artiklarna 4.1 a, b och d–f och 5.1 a, b, d och e inte efterlevs.

iii) Om förteckningen över givare och deras donationer inte överlämnats i enlighet med artikel 20.2 eller donationer

inte anmälts i enlighet med artikel 20.3 och 20.4.

iv) Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse överträtt de skyldigheter som anges i arti­

kel 23.1 eller artikel 24.4.

v) Om det i en dom som vunnit laga kraft har fastställts att ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk

stiftelse gjort sig skyldig till olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen på det sätt som avses i

artikel 106.1 i budgetförordningen.

vi) Om det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen vid någon tidpunkt uppsåtligen har

underlåtit att tillhandhålla uppgifter eller tillhandahållit oriktiga eller vilseledande uppgifter, eller de organ som

enligt denna förordning ska utföra revision eller kontroller av mottagarna av finansiering från Europeiska unionens

allmänna budget upptäcker felaktigheter i årsbokslutet vilka betraktas som väsentliga utelämnanden eller felaktigt

redovisade poster i enlighet med de internationella redovisningsstandarder som definieras i artikel 2 i förordning

(EG) nr 1606/2002.

b) Kvantifierbara överträdelser:

i) Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse tagit emot donationer och bidrag som inte är

tillåtna enligt artikel 20.1 eller 20.5, såvida inte villkoren i artikel 20.6 är uppfyllda.

ii) Om kraven i artiklarna 21 och 22 inte har uppfyllts.

3. Europaparlamentets utanordnare får utesluta ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse från

framtida finansiering från unionen i upp till fem år, eller upp till tio år om en överträdelse upprepas inom en fem­

årsperiod, om de har befunnits skyldiga till de överträdelser som förtecknas i punkt 2 a v och vi. Detta påverkar inte

utanordnarens befogenheter enligt artikel 204n i budgetförordningen.

4. Vid tillämpning av punkterna 2 och 3 ska följande ekonomiska sanktioner åläggas ett europeiskt politiskt parti eller

en europeisk politisk stiftelse:

a) När det gäller icke kvantifierbara överträdelser, en fast andel av årsbudgeten för det berörda partiet eller den berörda

stiftelsen:

SV

L 317/20

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

61

— 5 %, eller

— 7,5 % om sammanfallande överträdelser föreligger, eller

— 20 % om det rör sig om en upprepad överträdelse, eller

— en tredjedel av de ovannämnda procentsatserna om det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda

europeiska politiska stiftelsen frivilligt har anmält överträdelsen innan myndigheten officiellt inledde en utredning,

även när det handlar om sammanfallande överträdelser eller en upprepad överträdelse, och det berörda partiet eller

den berörda stiftelsen har vidtagit lämpliga korrigerande åtgärder.

— 50 % av det föregående årets budget för det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska

politiska stiftelsen när det genom en dom som vunnit laga kraft har fastställts att partiet eller stiftelsen har gjort sig

skyldig till olaglig verksamhet som skadat unionens ekonomiska intressen på det sätt som avses i artikel 106.1 i

budgetförordningen.

b) När det gäller kvantifierbara överträdelser, en fast andel av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts i

enlighet med följande skala, dock högst 10 % av årsbudgeten för det berörda partiet eller den berörda stiftelsen:

— 100 % av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts, om dessa belopp inte överstiger 50 000 EUR,

eller

— 150 % av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts, om dessa belopp överstiger 50 000 EUR men

inte överstiger 100 000 EUR, eller

— 200 % av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts, om dessa belopp överstiger 100 000 EUR men

inte överstiger 150 000 EUR, eller

— 250 % av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts, om dessa belopp överstiger 150 000 EUR men

inte överstiger 200 000 EUR, eller

— 300 % av det felaktiga belopp som tagits emot eller inte anmälts, om dessa belopp överstiger 200 000 EUR, eller

— en tredjedel av de ovannämnda procentsatserna om det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda

europeiska politiska stiftelsen frivilligt har anmält överträdelsen innan myndigheten och/eller Europaparlamentets

utanordnare officiellt inledde en utredning, och partiet eller stiftelsen i fråga har vidtagit lämpliga korrigerande

åtgärder.

Vid tillämpningen av procentsatserna ovan ska varje donation eller bidrag behandlas separat.

5.

När det handlar om sammanfallande överträdelser för ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse

i fråga om överträdelser av denna förordning, är det endast sanktionen för det allvarligaste brottet som ska åläggas, om

inte annat föreskrivs i punkt 4 a.

6. För de sanktioner som fastställs i denna förordning ska en preskriptionstid på fem år gälla från den dag då

överträdelsen i fråga begicks eller, i fall av fortsatta eller upprepade överträdelser, från och med den dag då överträdelserna

upphörde.

Artikel 28

Samarbete mellan myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och medlemsstaterna

1. Myndigheten, Europaparlamentets utanordnare och medlemsstaterna ska via de nationella kontaktpunkterna utbyta

information och regelbundet informera varandra om frågor som rör finansieringsbestämmelser, kontroller och sanktioner.

2. De ska också komma överens om de praktiska arrangemangen för detta informationsutbyte, bland annat regler för

utlämnande av konfidentiella uppgifter eller bevis och för samarbete mellan medlemsstaterna.

3. Europaparlamentets utanordnare ska underrätta myndigheten om eventuella upptäckter som kan föranleda åläg­

gande av sanktioner enligt artikel 27.2–27.4 i syfte att göra det möjligt för myndigheten att vidta lämpliga åtgärder.

4. Myndigheten ska underrätta Europaparlamentets utanordnare om eventuella beslut som rör sanktioner som den

fattat, i syfte att göra det möjligt för utanordnaren att dra nödvändiga slutsatser i enlighet med budgetförordningen.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/21

62

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Artikel 29

Korrigerande åtgärder och principer för god förvaltning

1. Innan myndigheten eller Europaparlamentets utanordnare fattar något slutgiltigt beslut om någon av de sanktioner

som avses i artikel 27 ska de erbjuda det berörda europeiska politiska partiet eller den berörda europeiska politiska

stiftelsen möjlighet att vidta korrigerande åtgärder för att avhjälpa situationen inom rimlig tid, som i normalfallet inte får

överstiga en månad. Myndigheten eller Europaparlamentets utanordnare ska i synnerhet erbjuda möjligheten att korrigera

skrivfel och räknefel, lämna in ytterligare handlingar eller uppgifter där så krävs eller rätta till smärre misstag.

2. Om ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse har underlåtit att vidta korrigerande åtgärder

inom den tidsfrist som avses i punkt 1, ska ett beslut antas om åläggande av lämpliga sanktioner enligt artikel 27.

3. Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas med avseende på de villkor som anges i artikel 3.1 b–d och i artikel 3.2 c.

Artikel 30

Återkrav

1. På grundval av myndighetens beslut att stryka ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse ur

registret ska Europaparlamentets utanordnare upphäva eller avsluta alla pågående beslut eller avtal om finansiering från

unionen, utom i de fall som avses i artikel 16.2 c och artikel 3.1 b och 3.1 d. Utanordnaren ska även återkräva all

finansiering från unionen, inbegripet outnyttjade unionsmedel från tidigare år.

2. Ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse som ålagts sanktioner för de överträdelser som

förtecknas i artikel 27.1 och 27.2 a v och vi ska av det skälet inte längre anses uppfylla kraven i artikel 18.2. Därför ska

Europaparlamentets utanordnare säga upp avtalet om bidrag eller beslutet om finansiering från unionen enligt denna

förordning samt återkräva belopp som utbetalats felaktigt på grundval av avtalet om bidrag eller beslutet, inklusive

outnyttjade EU-medel från tidigare år.

I händelse av en sådan uppsägning ska utbetalningar från Europaparlamentets utanordnare begränsas till det europeiska

politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsens faktiska bidragsberättigande utgifter fram till den dag då beslutet

om uppsägning träder i kraft.

Denna punkt ska vara tillämplig även i de fall som avses i artikel 16.2 c och artikel 3.1 b och d.

KAPITEL VI

SLUTBESTÄMMELSER

Artikel 31

Tillhandahållande av information till medborgarna

Med förbehåll för artiklarna 21 och 22 och sina egna stadgar och interna processer får de europeiska politiska partierna i

samband med valen till Europaparlamentet vidta alla lämpliga åtgärder för att informera unionsmedborgarna om kopp­

lingar mellan nationella politiska partier och kandidater och de berörda europeiska politiska partierna.

Artikel 32

Öppenhet

1. Europaparlamentet ska, under överinseende av sin utanordnare eller myndigheten, på en för ändamålet inrättad

webbplats offentliggöra följande:

a) Benämningar på och stadgar för alla registrerade europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, till­

sammans med de handlingar som lämnats in vid deras ansökningar om registrering i enlighet med artikel 8, senast

fyra veckor efter det att myndigheten antagit sitt beslut samt eventuella därpå följande ändringar som anmälts till

myndigheten i enlighet med artikel 9.5 och 9.6.

b) En förteckning över ansökningar som inte godkänts, tillsammans med de handlingar som lämnats in tillsammans med

ansökan om registreringen i enlighet med artikel 8 samt skälen till avslaget, senast fyra veckor efter det att myndig­

heten antagit sitt beslut.

SV

L 317/22

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

63

c) En årlig rapport med angivande av belopp som betalats till varje europeiskt politiskt parti och europeisk politisk

stiftelse för alla budgetår då bidrag utbetalats från Europeiska unionens allmänna budget.

d) Det årsbokslut och den externa revisionsberättelse som avses i artikel 23.1 samt, för europeiska politiska stiftelser,

slutrapporterna om genomförandet av arbetsprogrammet eller verksamheten.

e) Givarnas namn och de donationer till europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som anmälts i

enlighet med artikel 20.2, 20.3 och 20.4, med undantag för donationer från fysiska personer vars värde inte överstiger

1 500 EUR per år och donator, vilka ska anmälas som ”mindre donationer”. Donationer från fysiska personer vars

årliga värde överstiger 1 500 EUR men inte överstiger 3 000 EUR ska inte offentliggöras utan ett skriftligt förhands­

medgivande till offentliggörandet från den aktuella donatorn. Om inget förhandsmedgivande har getts ska sådana

donationer anmälas som ”mindre donationer”. Det totala beloppet av mindre donationer och antalet givare per

kalenderår ska också offentliggöras.

f) De bidrag som avses i artikel 20.7 och 20.8 och som anmälts av de europeiska politiska partierna och de europeiska

politiska stiftelserna i enlighet med artikel 20.2, inklusive uppgifter om vilka medlemspartier eller medlemsorganisa­

tioner som lämnat bidraget.

g) Närmare upplysningar och skäl till slutgiltiga beslut som fattats av myndigheten i enlighet med artikel 27, vid behov

även yttranden från kommittén bestående av oavhängiga framstående personer enligt artiklarna 10 och 11, med

vederbörlig hänsyn till förordning (EG) nr 45/2001.

h) Närmare upplysningar om och skäl till slutgiltiga beslut som fattats av Europaparlamentets utanordnare i enlighet med

artikel 27.

i) En beskrivning av tekniskt stöd som lämnats till europeiska politiska partier.

j) Rapporten från Europaparlamentet om tillämpningen av denna förordning och den finansierade verksamhet som avses

i artikel 38.

2. Europaparlamentet ska offentliggöra den förteckning över juridiska personer som är medlemmar i ett europeiskt

politiskt parti som ska bifogas partiets stadgar i enlighet med artikel 4.2 och uppdateras i enlighet med artikel 9.6, samt

det totala antalet enskilda medlemmar.

3. Personuppgifter ska undantas från offentliggörande på den webbplats som avses i punkt 1 såvida de inte ska

offentliggöras enligt punkt 1 a, e eller g.

4. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser ska i ett offentligt meddelande om skydd av person­

uppgifter tillhandahålla potentiella medlemmar och givare de upplysningar som krävs enligt artikel 10 i direktiv 95/46/EG

och upplysa dem om att deras personuppgifter kommer att behandlas i samband med kontroll och revision som utförs av

Europaparlamentet, myndigheten, Olaf, revisionsrätten, medlemsstaterna eller externa organ eller experter som utsetts av

dessa, och att deras personuppgifter kommer att offentliggöras på den webbplats som avses i punkt 1 i enlighet med de

villkor som anges i den här artikeln. I enlighet med artikel 11 i förordning (EG) nr 45/2001 ska Europaparlamentets

utanordnare lämna samma upplysningar vid den ansökningsomgång för bidrag som avses i artikel 18.1 i denna för­

ordning.

Artikel 33

Skydd av personuppgifter

1. När myndigheten, Europaparlamentet och kommittén bestående av oavhängiga framstående personer som inrättats

genom artikel 11 behandlar personuppgifter i enlighet med denna förordning ska de följa förordning (EG) nr 45/2001.

Vid behandlingen av personuppgifter ska de anses utgöra sådana registeransvariga som avses i artikel 2 d i den för­

ordningen.

2. När europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, de medlemsstater som utövar kontroll över

finansieringen av europeiska politiska partier och av europeiska politiska stiftelser i enlighet med artikel 24 samt de

oberoende organ eller sakkunniga som utsetts för att göra sådan revision som avses i artikel 23.1 behandlar person­

uppgifter i enlighet med denna förordning ska de tillämpa direktiv 95/46/EG och de nationella bestämmelser som antagits

med anledning av detta direktiv. Vid behandlingen av personuppgifter ska de anses utgöra sådana registeransvariga som

avses i artikel 2 d i det direktivet.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/23

64

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

3. Myndigheten, Europaparlamentet och den kommitté som avses i artikel 11 ska se till att personuppgifter som

samlats in i enlighet med denna förordning inte används för några andra syften än att säkerställa att finansieringen av de

europeiska politiska partierna och de europeiska politiska stiftelserna skett på ett lagligt, riktigt och öppet sätt samt för att

kontrollera partitillhörigheten i de europeiska politiska partierna. Samtliga personuppgifter som samlats in för detta

ändamål ska raderas senast 24 månader efter det att de relevanta delarna offentliggjorts i enlighet med artikel 32.

4. Medlemsstaterna och oberoende organ eller sakkunniga som är behöriga att utföra revision av räkenskaperna får

använda de personuppgifter de tar emot endast för att kontrollera finansieringen av europeiska politiska partier och

europeiska politiska stiftelser. Dessa personuppgifter ska raderas i enlighet med tillämplig nationell rätt sedan de över­

lämnats enligt artikel 28.

5. Personuppgifter får lagras längre än de tidsgränser som fastställs i punkt 3 eller i den tillämpliga nationella lags­

tiftning som avses i punkt 4 om detta krävs med anledning av rättsliga eller administrativa förfaranden avseende finan­

sieringen av ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse eller avseende medlemskapet i ett europeiskt

politiskt parti. Alla sådana personuppgifter ska raderas senast en vecka efter det att förfarandena avslutats genom ett

slutgiltigt beslut eller sedan man färdigbehandlat eventuella kontroller, överklaganden, tvister eller andra anspråk.

6. De registeransvariga som avses i punkterna 1 och 2 ska vidta lämpliga tekniska och organisatoriska åtgärder för att

skydda personuppgifter från att utplånas genom olyckshändelse eller på ett otillåtet sätt, från att gå förlorade genom

olyckshändelse, från att ändras eller röjas och spridas utan tillstånd, särskilt om behandlingen av sådana uppgifter

omfattar överföring av uppgifter i ett nätverk, och varje annat slag av otillåten behandling.

7. Europeiska datatillsynsmannen ska ha ansvaret för att övervaka och att säkerställa att myndigheten, Europaparla­

mentet och den kommitté som avses i artikel 11 respekterar och värnar om fysiska personers grundläggande fri- och

rättigheter när personuppgifter behandlas i enlighet med denna förordning. Utan att det påverkar möjligheten att väcka

talan inför domstol får alla registrerade personer framföra klagomål till Europeiska datatillsynsmannen om de anser att

deras rätt till skydd av personuppgifter har kränkts när myndigheten, Europaparlamentet eller kommittén behandlat dessa.

8. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, medlemsstaterna och oberoende organ eller sakkun­

niga som är behöriga att utföra revision av räkenskaperna i enlighet med denna förordning får ställas till svars i enlighet

med tillämplig nationell lagstiftning för skada som de vållat i samband med behandlingen av personuppgifter enligt denna

förordning. Medlemsstaterna ska se till att effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner tillämpas vid överträ­

delser av denna förordning, direktiv 95/46/EG och nationella bestämmelser som antagits med anledning av detta, i

synnerhet avseende bedräglig användning av personuppgifter.

Artikel 34

Rätten att höras

Innan myndigheten eller Europaparlamentets utanordnare fattar ett beslut som negativt kan påverka rättigheterna för ett

europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse eller en sökande enligt vad som avses i artikel 8, ska den höra

företrädarna för det berörda partiet eller den berörda stiftelsen eller sökanden. Myndigheten eller Europaparlamentet ska

vederbörligen motivera sitt beslut.

Artikel 35

Omprövning

Beslut som fattas i enlighet med denna förordning kan överklagas till Europeiska unionens domstol i enlighet med

gällande bestämmelser i EUF-fördraget.

Artikel 36

Utövande av delegeringen

1.

Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.

SV

L 317/24

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

65

2. Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 8.3 ska ges till kommissionen för en period

av fem år från och med den 24 november 2014. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet

senast nio månader före utgången av den femårsperioden. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande

förlängas med perioder av samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning

senast tre månader före utgången av den aktuella perioden.

3. Den delegering av befogenhet som avses i artiklarna 7.2 och 8.3 får när som helst återkallas av Europaparlamentet

eller rådet. Ett beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla.

Beslutet får verkan dagen efter det att det offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare datum

som anges i beslutet. Det påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan trätt i kraft.

4. Så snart kommissionen antagit en delegerad akt ska den delge Europaparlamentet och rådet den på samma gång.

5. En delegerad akt som antas i enlighet med artiklarna 7.2 och 8.3 ska träda i kraft endast om varken Europapar­

lamentet eller rådet har gjort invändningar mot den delegerade akten inom två månader från den dag då akten delgavs

Europaparlamentet och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet före utgången av den perioden har underrättat

kommissionen om att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets

eller rådets initiativ.

Artikel 37

Kommittéförfarande

1. Kommissionen ska biträdas av en kommitté. Denna kommitté ska vara en kommitté i den mening som avses i

förordning (EU) nr 182/2011.

2. När det hänvisas till denna punkt ska artikel 5 i förordning (EU) nr 182/2011 tillämpas.

Artikel 38

Utvärdering

Europaparlamentet ska senast i mitten av 2018 offentliggöra en rapport om tillämpningen av denna förordning och om

de finansierade verksamheterna, efter samråd med myndigheten. Rapporten ska, i förekommande fall, ange eventuella

ändringar av stadgarna eller finansieringssystemen.

Före utgången av 2018 ska kommissionen lägga fram en rapport om tillämpningen av denna förordning, vid behov

tillsammans med ett lagstiftningsförslag om ändring av denna förordning.

Artikel 39

Effektiv tillämpning

Medlemsstaterna ska vidta alla lämpliga åtgärder för att säkerställa en effektiv tillämpning av denna förordning.

Artikel 40

Upphävande

Förordning (EG) nr 2004/2003 ska upphöra att gälla med verkan från den dag då den här förordningen träder i kraft.

Den ska dock fortsätta att gälla för rättsakter och åtaganden som avser finansiering av politiska partier och politiska

stiftelser på europeisk nivå för budgetåren 2014, 2015, 2016 och 2017.

Artikel 41

Ikraftträdande och tillämpning

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning.

Kommissionen ska anta de delegerade akter som avses i artiklarna 7.2 och 8.3 a senast den 1 juli 2015.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/25

66

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

Denna förordning ska tillämpas från och med den 1 januari 2017. Den myndighet som avses i artikel 6 ska dock inrättas

senast den 1 september 2016. Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som registreras efter den

1 januari 2017 får ansöka om finansiering endast för verksamhet som inleds under budgetåret 2018 eller därefter.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

B. DELLA VEDOVA

Ordförande

SV

L 317/26

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 1

67

BILAGA

Standardformulär som ska ifyllas av varje sökande

På uppdrag av [beteckning på det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen] intygar underteck­

nad följande:

[beteckning på det europeiska politiska partiet eller den europeiska politiska stiftelsen] har åtagit sig att följa de villkor för

registrering som anges i artikel 3.1 c eller 3.2 c i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, det vill säga att i sitt program

och i sin verksamhet respektera de värden som Europeiska unionen bygger på, såsom dessa uttrycks i artikel 2 i fördraget

om Europeiska unionen, nämligen respekt för människans värdighet, frihet, demokrati, jämlikhet, rättsstaten och respekt

för de mänskliga rättigheterna, inklusive rättigheter för personer som tillhör minoriteter.

Befullmäktigad underskrift:

Ev. titel, efternamn och förnamn:

Funktion i den organisation som ansöker om registrering som eu­

ropeiskt politiskt parti eller europeisk politisk stiftelse:

Ort och datum:

Underskrift:

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/27

68

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU, EURATOM) nr 1142/2014

av den 22 oktober 2014

om ändring av förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 vad gäller finansiering av europeiska politiska

partier

EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING

med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 322, jämförd med fördraget om

upprättandet av europeiska atomenergigemenskapen, särskilt artikel 106a,

med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,

efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,

med beaktande av revisionsrättens yttrande (

1

),

i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet ( 2 ), och

av följande skäl:

(1)

Politiska partier på europeisk nivå är en viktig integrationsfaktor inom unionen.

(2)

Artikel 10 i fördraget om Europeiska unionen och artikel 12.2 i Europeiska unionens stadga om de grundläggande

rättigheterna fastställer att de politiska partierna på europeisk nivå ska bidra till att skapa ett europeiskt politiskt

medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja.

(3)

Den 4 november 2003 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 2004/2003 om regler för och

finansiering av politiska partier på europeisk nivå ( 3 ).

(4)

Europaparlamentet föreslog mot bakgrund av tidigare erfarenheter en rad förbättringar rörande finansieringen av

europeiska politiska partier och stiftelser, i sin resolution av den 6 april 2011 om tillämpningen av förordning (EG)

nr 2004/2003 om regler för och finansiering av politiska partier på europeisk nivå ( 4 ).

(5)

Den 22 oktober 2014 antog Europaparlamentet och rådet förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 ( 5 ) som

upphäver förordning (EG) nr 2004/2003 och som fastställer nya regler om bland annat finansieringen av politiska

partier och stiftelser på europeisk nivå, i synnerhet avseende finansieringsvillkor, tilldelning och fördelning av

medel, bestämmelser om donationer och bidrag, finansiering av valkampanjer i samband med val till Europapar­

lamentet, ersättningsgilla utgifter, finansieringsförbud, redovisning, rapportering och revision, genomförande och

kontroll, sanktioner, samarbete mellan myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska

stiftelser, Europaparlamentets utanordnare och medlemsstaterna och öppenhet.

(6)

Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ( 6 ) (nedan kallad budgetförordningen) bör

innehålla regler om bidrag från unionens allmänna budget till de europeiska politiska partierna i enlighet med

förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. De reglerna bör ge de europeiska politiska partierna bättre flexibilitet vad

gäller tidsfristerna för att använda det bidraget på det sätt som deras verksamhet kräver.

(7)

Systemet med finansiellt stöd genom bidrag till administrationskostnader till europeiska politiska partier enligt

artikel 125.6 i budgetförordningen är inte anpassat till deras behov, i synnerhet inte kravet på att lämna in ett

årligt arbetsprogram, ett krav som inte har någon motsvarighet i medlemsstaternas lagstiftning. Därför bör de

europeiska politiska partierna få finansiellt stöd genom ett särskilt bidrag, som motsvarar deras särskilda behov.

Eftersom europeiska politiska stiftelser emellertid fortsätter att omfattas av bidragsbestämmelserna i budgetför­

ordningen, bör det vara möjligt att tillämpa den begränsade överföringen till följande budgetår under tre månader

som för närvarande föreskrivs i artikel 125.6 i budgetförordningen på dem.

SV

L 317/28

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

( 1 ) EUT C 4, 8.1.2014, s. 1.

( 2 ) Europaparlamentets ståndpunkt av den 16 april 2014 (ännu ej offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 29 september 2014.

( 3 ) EUT L 297, 15.11.2003, s. 1.

( 4 ) EUT C 296 E, 2.10.2012, s. 46.

( 5 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av

europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (se sidan 1 i detta nummer av EUT).

( 6 ) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 av den 25 oktober 2012 om finansiella bestämmelser för

unionens allmänna budget och om upphävande av rådets förordning (EG, Euratom) nr 1605/2002 (EUT L 298, 26.10.2012, s. 1).

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

69

(8)

Även om finansiellt stöd bör lämnas utan krav på något årligt arbetsprogram, bör de europeiska politiska partierna

i efterhand styrka att unionsmedlen använts för sina rätta syften. I synnerhet bör den ansvariga utanordnaren

kontrollera om medlen använts för att betala sådana ersättningsgilla kostnader som anges i ansökningsomgången

inom de tidsramar som fastställs i denna förordning. Stöd till europeiska politiska partier bör användas före

utgången av det budgetår som följer det år då det tilldelades, varefter eventuella outnyttjade medel bör återkrävas

av den ansvariga utanordnaren.

(9)

Unionsmedel som beviljas för att finansiera europeiska politiska partiers administrativa kostnader får inte användas

för andra syften än de som anges i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014, i synnerhet inte för att direkt eller

indirekt finansiera andra organ, såsom nationella politiska partier. Europeiska politiska partier får använda bidragen

för att betala delar av sina löpande och framtida kostnader, men inte sådana kostnader eller skulder som upp­

kommit innan ansökan om bidrag lämnats in.

(10)

Tilldelningen av bidrag bör även förenklas och anpassas till de europeiska politiska partiernas särskilda behov,

framför allt genom att urvalskriterierna avskaffas, en enda utbetalning av förfinansiering blir den allmänna regeln

samtidigt med möjligheten att använda enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader.

(11)

Bidragen från unionens allmänna budget bör skjutas upp, sättas ned eller avslutas om de europeiska politiska

partierna inte fullgör sina skyldigheter enligt förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(12)

Sanktioner som bygger både på budgetförordningen och på förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 bör påföras

på ett konsekvent sätt och följa principen ne bis in idem. I enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014

bör de administrativa och/eller ekonomiska sanktioner som föreskrivs i budgetförordningen inte åläggas i de fall

där påföljder redan ålagts på grundval av förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

(13)

Budgetförordningen bör därför ändras i enlighet med detta.

HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.

Artikel 1

Förordning (EU, Euratom) nr 966/2012 ska ändras på följande sätt:

1. I artikel 121.2 ska följande led läggas till:

”j) sådant bidrag till europeiska politiska partier som avses i del II avdelning VIII.”

2. Artikel 125 ska ändras på följande sätt:

a) I punkt 3 ska andra stycket utgå.

b) Punkt 6 ska ersättas med följande:

”6. Om en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr

1141/2014 (*) har inkomster som överstiger utgifterna vid slutet av det budgetår för vilket det mottagit ett bidrag

till administrationskostnader, kan en del av överskottet motsvarande upp till 25 % av de totala inkomsterna för det

året, med avvikelse från icke-vinstprincipen i punkt 4 i denna artikel, föras över till följande år förutsatt att det

används före slutet av det första kvartalet följande år.

___________

(*) Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar

för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUT L 317, 4.11.2014,

s. 1).”

3. I del II ska följande avdelning läggas till:

”AVDELNING VIII

BIDRAG TILL EUROPEISKA POLITISKA PARTIER

Artikel 204a

Allmänna bestämmelser

1. I denna förordning avses med europeiska politiska partier sådana organ som registrerats i denna egenskap i

enlighet med förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/29

70

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

2. Europeiska politiska partier kan få direkt finansiellt stöd från budgeten med tanke på deras bidrag till att skapa

ett europeiskt politiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas vilja i enlighet med förordning

(EU, Euratom) nr 1141/2014.

Artikel 204b

Principer

1. Bidrag får bara användas som ersättning för den procentandel som anges i artikel 17.4 i förordning

(EU, Euratom) nr 1141/2014 av de europeiska politiska partiernas administrativa kostnader som är direkt kopplad

till partiets mål, i enlighet med artiklarna 17.5 och 21 i den förordningen.

2. Bidrag får användas för att ersätta utgifter avseende avtal som ingåtts av europeiska politiska partier, under

förutsättning att det inte förelåg några intressekonflikter när de tilldelades.

3. Bidrag får inte användas för att direkt eller indirekt ge enskilda ledamöter eller anställda vid europeiska politiska

partier personliga fördelar, kontant eller in natura. Bidrag får inte användas för att direkt eller indirekt finansiera tredje

mans verksamhet, i synnerhet inte nationella politiska partier eller stiftelser på europeisk eller nationell nivå, oavsett

om det sker via bidrag, donationer, lån eller liknande överenskommelser. Bidrag får inte användas för något av de

ändamål som utesluts genom artikel 22 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

4. Bidrag ska beviljas i enlighet med principerna om öppenhet och likabehandling, enligt de villkor som fastställs i

förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

5. Europaparlamentet ska dela ut bidrag varje år och uppgifter om detta ska offentliggöras i enlighet med arti­

kel 35.2 i den här förordningen och i enlighet med artikel 32.1 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

6. Europeiska politiska partier som får bidrag ska inte direkt eller indirekt beviljas annan finansiering ur budgeten. I

synnerhet ska donationer från budgetarna för de politiska grupperna i Europaparlamentet vara förbjudna. Under inga

omständigheter får en utgiftspost finansieras två gånger ur budgeten.

Artikel 204c

Budgetfrågor

Bidrag ska utbetalas från Europaparlamentets del av budgeten. De anslag som avsätts för oberoende externa revisions­

organ eller de experter som avses i artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 ska direkt belasta Europa­

parlamentets budget.

Artikel 204d

Ansökningsomgång

1. Bidrag ska beviljas efter en årlig ansökningsomgång som offentliggörs åtminstone på Europaparlamentets webb­

sida.

2. Ett europeiskt politiskt parti får högst ett bidrag per år.

3. Ett europeiskt politiskt parti får erhålla bidrag endast om det ansöker om detta enligt de villkor och förutsätt­

ningar som fastställs i ansökningsomgången.

4. Ansökningsomgången ska fastställa de kriterier för stödberättigande som den sökande ska uppfylla, samt ute­

slutningskriterier.

5. Ansökningsomgången ska åtminstone ange vilken typ av kostnader som kan få ersättning genom bidrag.

6. Ansökningsomgången ska kräva en budgetberäkning.

Artikel 204e

Tilldelningsförfarande

1. Ansökningar om bidrag ska läggas fram skriftligen i vederbörlig ordning inom fastställd tid eller, när så är

lämpligt, i ett säkert elektroniskt format.

SV

L 317/30

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

71

2. Bidrag får inte beviljas sökande som, när ett bidrag tilldelas, befinner sig i någon av de situationer som avses i

artiklarna 106.1 och 107 samt artikel 109.1 a eller sökande som är registrerade i den centrala databasen över

uteslutna som avses i artikel 108.

3. De sökande är skyldiga att intyga att de inte befinner sig i någon av de situationer som avses i punkt 2.

4. Bidrag ska beviljas med hjälp av ett sådant avtal eller beslut om bidrag som anges i ansökningsomgången.

5. Den ansvariga utanordnaren får biträdas av en kommitté i samband med utvärderingen och upprättandet av

avtalet eller beslutet om bidrag. Den ansvariga utanordnaren ska, med vederbörlig hänsyn till principerna om öppenhet

och likabehandling, fastställa närmare bestämmelser om kommitténs sammansättning, utnämning och arbetssätt samt

bestämmelser som ska förebygga intressekonflikter.

Artikel 204f

Utvärderingsförfarande

1. Ansökningar ska väljas ut med hjälp av tilldelningskriterierna i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 från de

ansökningar som uppfyller kriterierna för stödberättigande och uteslutningskriterierna.

2. Kriterierna för stödberättigande ska fastställa på vilka villkor sökande kan få bidrag i enlighet med de regler som

fastställs i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

3. I den ansvariga utanordnarens beslut ska åtminstone följande anges:

a) Syftet med bidraget och dess totala belopp.

b) Namnet på de sökande som valts ut och de godkända beloppen.

c) Namnen på sökande som avvisats och skälen till att de avvisats.

4. Den ansvariga utanordnaren ska skriftligen underrätta sökanden om vad som beslutats. Om ansökan om finan­

siering avvisas eller de begärda beloppen inte godkänns eller endast godkänns delvis ska den ansvariga utanordnaren

ange skälen antingen till att ansökan har avvisats eller att de begärda beloppen inte har tilldelats, med särskild

hänvisning till kriterierna för stödberättigande och tilldelningskriterierna i punkterna 1 och 2. Om ansökan avvisas

ska den ansvariga utanordnaren informera den sökande om vilka administrativa och/eller rättsliga möjligheter till

omprövning som föreskrivs i artikel 97 i denna förordning.

Artikel 204g

Bidragens utformning

1. Bidrag kan vara utformade på något av följande sätt:

a) Ersättning för en viss procent av de faktiska ersättningsgilla kostnaderna.

b) Ersättning på grundval av enhetskostnader.

c) Enhetsbelopp.

d) Finansiering till en schablonsats.

e) En kombination av de former som avses i a–d.

2. Ersättning beviljas endast för sådana kostnader som uppfyller kriterierna i ansökningsomgången, och som inte

uppkommit innan ansökan lämnades.

Artikel 204h

Regler för bidraget

1. Enhetskostnader avser alla eller vissa typer av ersättningsgilla kostnadskategorier med i förhand tydligt angivna

belopp per enhet.

2. Enhetsbeloppen ska erbjuda en övergripande ersättning för vissa kostnader som är nödvändiga för de europeiska

politiska partiernas särskilda verksamhet. Enhetsbeloppen får endast användas tillsammans med andra typer av bidrag.

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/31

72

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

3. Schablonsatserna omfattar vissa ersättningsgilla kostnader med i förhand tydligt angivna procentandelar.

4. Vid användningen av enhetsbelopp, schablonsatser och enhetskostnader ska dessa tydligt definieras i ansöknings­

omgången, i förekommande fall med respektive belopp och nivåer. Ansökningsomgången ska också innehålla en

beskrivning av metoderna för att fastställa enhetsbelopp, schablonsatser eller enhetskostnader, vilka ska baseras på

objektiva uppgifter såsom statistik, bestyrkta eller kontrollerbara historiska uppgifter från europeiska politiska partier

eller deras normala praxis för kostnadsredovisning. Avtalet eller beslutet om bidrag ska innehålla bestämmelser som

gör det möjligt att kontrollera att de krav som ställs för tilldelning av enhetsbelopp, schablonsatser eller enhetskost­

nader är uppfyllda.

Artikel 204i

Förfinansiering

Bidrag ska betalas ut i sin helhet genom en enda utbetalning av förfinansiering, om inte den ansvariga utanordnaren i

vederbörligen motiverade fall beslutar något annat.

Artikel 204j

Säkerhet

Den ansvariga utanordnaren får, om så anses lämpligt och proportionellt från fall till fall och efter utförd riskanalys,

ålägga europeiska politiska partier att ställa säkerhet i förväg för att begränsa de ekonomiska risker som är förknippade

med utbetalning av förfinansiering, men endast om riskanalysen tyder på att det europeiska politiska partiet löper

omedelbar risk att befinna sig i någon av de situationer som anges i artikel 106.1 a och d i den här förordningen eller

om ett beslut fattat av myndigheten för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som inrättats i

enlighet med artikel 6 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 (nedan kallad myndigheten) meddelats Europaparla­

mentet och rådet i enlighet med artikel 10.4 i den förordningen.

Bestämmelserna i artikel 134 i den här förordningen om säkerhet vid förfinansiering på bidragsområdet ska i till­

lämpliga delar gälla för säkerhet som i de fall som anges i första stycket i den här artikeln kan krävas för utbetalning

av förfinansiering till europeiska politiska partier.

Artikel 204k

Användning av bidrag

1. Bidrag ska användas i enlighet med artikel 204b.

2. De delar av bidraget som inte använts under det budgetår bidraget beviljades (år n) ska användas för att

finansiera andra ersättningsgilla kostnader som uppkommit före den 31 december år n+1. Återstoden av bidraget

som inte utnyttjats inom ramen för den tidsfristen ska återkrävas i enlighet med kapitel 5 i avdelning IV i del I.

3. Europeiska politiska partier ska rätta sig efter den högsta samfinansieringsgraden som fastställs i artikel 17.4 i

förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014. Återstående belopp från det föregående årets bidrag får inte användas för att

finansiera den del som ska komma från de europeiska politiska partiernas egna medel. Bidrag från tredje part till

gemensam verksamhet ska inte betraktas som en del av ett europeiskt politiskt partis egna medel.

4. Europeiska politiska partier ska utnyttja den del av bidraget som inte använts under det budgetår det bidraget

beviljades, innan bidrag som beviljats därefter börjar utnyttjas.

5. Eventuell ränta på förhandsbetalningarna ska anses utgöra en del av bidraget.

Artikel 204l

Rapport om användningen av bidragen

1. Ett europeiskt politiskt parti ska i enlighet med artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 lämna sin

årsrapport om hur bidraget använts och sina årsredovisningar till den ansvariga utanordnaren för godkännande.

2. Den årliga verksamhetsrapport som avses i artikel 66.9 i den här förordningen ska upprättas av den ansvarige

utanordnaren på grundval av den årsrapport och de årsredovisningar som avses i punkt 1 i den här artikeln. Även

andra stödjande dokument får användas för upprättandet av den rapporten.

SV

L 317/32

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

73

Artikel 204m

Utbetalning av återstående belopp

1. Bidragsbeloppet ska inte betraktas som slutligt förrän den årsrapport och de årsredovisningar som avses i

artikel 204l.1 har godkänts av den ansvariga utanordnaren. Att årsrapporten och årsredovisningarna godkänns på­

verkar inte myndighetens möjligheter att genomföra ytterligare kontroller i ett senare skede.

2. Eventuella oanvända delar av förfinansieringen ska inte betraktas som slutgiltiga förrän de använts av de

europeiska politiska partierna för att finansiera ersättningsgilla kostnader som uppfyller kraven i ansökningsomgången.

3. Om ett europeiskt politiskt parti inte fullgör sina skyldigheter i samband med användningen av bidragen ska

bidragen skjutas upp, sättas ned eller sägas upp efter det att de europeiska politiska partierna fått tillfälle att lämna sina

synpunkter.

4. Innan slutbetalning av utestående belopp görs ska den ansvariga utanordnaren kontrollera att det europeiska

politiska partiet fortfarande är infört i det register som avses i artikel 7 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 och

inte har blivit föremål för några av de sanktioner som avses i artikel 27 i den förordningen, från det att ansökan

gjordes och fram till slutet av det budgetår bidraget avser.

5. Om ett europeiskt politiskt parti inte längre är infört i det register som avses i artikel 7 i förordning

(EU, Euratom) nr 1141/2014 eller har blivit föremål för någon av de sanktioner som föreskrivs i artikel 27 i den

förordningen, får den ansvariga utanordnaren skjuta upp, sätta ner eller säga upp bidraget och återkräva belopp som

felaktigt utbetalats enligt avtalet eller beslutet om bidrag, i förhållande till hur allvarliga fel, oriktigheter, bedrägerier

eller andra överträdelser av skyldigheterna i samband med användningen av bidraget som förekommit och efter det att

det europeiska politiska partiet fått tillfälle att lämna sina synpunkter.

Artikel 204n

Kontroller och sanktioner

1. Det ska i alla avtal eller beslut om bidrag uttryckligen anges att Europaparlamentet, Europeiska byrån för

bedrägeribekämpning och revisionsrätten ska ha befogenhet att utföra kontroller av dokument och kontroller på

platsen hos alla europeiska politiska partier, entreprenörer och underentreprenörer som erhållit unionsmedel.

2. Den ansvariga utanordnaren ska ha rätt att påföra de sökande effektiva, proportionella och avskräckande

administrativa och ekonomiska sanktioner i enlighet med artikel 109 i den här förordningen och i enlighet med

artikel 27 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014.

3. Sådana sanktioner som avses i punkt 2 får även påföras europeiska politiska partier som, när ansökan om bidrag

gjordes eller efter det att bidraget erhållits, lämnat den ansvariga utanordnaren vilseledande upplysningar eller un­

derlåtit att lämna upplysningar.

Artikel 204o

Redovisning

1. Europeiska politiska partier ska spara all bokföring och alla styrkande handlingar avseende bidraget i fem år efter

inlämnandet av den årsrapport och de årsredovisningar som avses i artikel 204l.1.

2. Handlingar som avser revision, överklaganden, tvister eller skadereglering i samband med användningen av

bidraget ska sparas till dess att dessa frågor slutligt avgjorts.

Artikel 204p

Urval av externa revisionsorgan eller experter

De oberoende externa revisionsorgan eller experter som avses i artikel 23 i förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014

ska väljas ut genom ett upphandlingsförfarande. Kontraktstiden får inte vara längre än fem år. Efter två på varandra

följande kontraktsperioder ska de anses befinna sig i intressekonflikt vilket kan ha en negativ inverkan på utförandet

av revisionen.”

SV

4.11.2014

Europeiska unionens officiella tidning

L 317/33

74

Prop. 2016/17:6

Bilaga 2

Artikel 2

Denna förordning träder i kraft den tjugonde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella

tidning.

Den ska tillämpas från och med den 1 januari 2017. Artiklarna 125.3 andra stycket och 125.6 i förordning (EU,

Euratom) nr 966/2012, i deras lydelse före ändringen enligt artikel 1 i den här förordningen, ska fortsättningsvis till­

lämpas avseende akter och åtaganden som ingåtts avseende finansiering av politiska partier på europeisk nivå till och med

den 31 december 2017.

Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.

Utfärdad i Strasbourg den 22 oktober 2014.

På Europaparlamentets vägnar

M. SCHULZ

Ordförande

På rådets vägnar

B. DELLA VEDOVA

Ordförande

SV

L 317/34

Europeiska unionens officiella tidning

4.11.2014

Sammanfattning av promemorian (Ds 2015:47)

Under hösten 2014 antogs EU:s förordning om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen). Genom förordningen införs två nya europeiska associationsformer för politiskt arbete på EU-nivå. En politisk allians eller organisation som uppfyller vissa villkor kan bli registrerad som ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse. Denna rättsliga status är en förutsättning för att få finansiering ur EU:s allmänna budget.

I denna promemoria behandlas den associationsrättsliga och skatterättsliga hanteringen av europeiska politiska partier och stiftelser samt frågor om redovisning och revision.

I promemorian föreslås att europeiska politiska partier och stiftelser i svensk rätt ska jämställas med ideella föreningar. Vad gäller redovisning och revision föreslås emellertid viss särreglering. Till skillnad från ideella föreningar i allmänhet föreslås att dessa partier och stiftelser alltid ska vara bokföringsskyldiga och att de ska avsluta bokföringen med en årsredovisning. Vidare föreslås att endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor ska kunna vara revisor i ett sådant parti eller en sådan stiftelse.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2017, vilket är samma dag som EUPP-förordningen ska börja tillämpas.

Promemorians lagförslag

Förslag till lag om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Denna lag innehåller bestämmelser som kompletterar Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser (EUPP-förordningen).

2 § Om inte något annat följer av EUPP-förordningen eller av denna lag eller är särskilt föreskrivet, ska det som gäller för ideella föreningar tillämpas på europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

3 § Bestämmelser om bokföring, årsredovisning och revision för europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser finns i bokföringslagen (1999:1078), årsredovisningslagen (1995:1554) och revisionslagen (1999:1079).

Oberoende av 2 kap.15 §§bokföringslagen är sådana europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser som har säte i Sverige alltid bokföringsskyldiga.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Förslag till lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

Härigenom föreskrivs att 6 kap. 1 § och rubriken närmast före 6 kap. 1 § bokföringslagen (1999:1078) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

6 kap.

När den löpande bokföringen

skall avslutas med en årsredovis-

ning

När den löpande bokföringen

ska

avslutas med en års-

redovisning

1 §1

Företag som tillhör någon eller några av följande kategorier ska för varje räkenskapsår avsluta bokföringen med en årsredovisning och offentliggöra den enligt 2 §:

1. aktiebolag,

2. ekonomiska föreningar,

3. handelsbolag i vilka en eller flera juridiska personer är delägare, 3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS),

3 a. grupperingar enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013,

3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Erickonsortium),

3 b. konsortier enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Erickonsortium), i den ursprungliga lydelsen,

3 c. europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, i den ursprungliga lydelsen,

1 Senaste lydelse 2014:1387.

4. företag som omfattas av lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller lagen (1995:1560) om årsredovisning i försäkringsföretag,

5. stiftelser som är bokföringsskyldiga enligt denna lag, dock inte stiftelser som får använda sina tillgångar uteslutande till förmån för medlemmar av en viss eller vissa släkter och som är bokföringsskyldiga endast på grund av 2 kap. 3 § första stycket,

6. företag som uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i företaget har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) företagets redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c) företagets redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor,

7. företag som är moderföretag i en koncern vilken uppfyller mer än ett av följande villkor:

a) medelantalet anställda i koncernen har under vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 50,

b) koncernföretagens redovisade balansomslutning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 40 miljoner kronor,

c) koncernföretagens redovisade nettoomsättning har för vart och ett av de två senaste räkenskapsåren uppgått till mer än 80 miljoner kronor.

Vid tillämpningen av första stycket 7 b och c ska fordringar och skulder mellan koncernföretag, liksom internvinster, elimineras. Detsamma gäller för intäkter och kostnader som hänför sig till transaktioner mellan koncernföretag, liksom förändring av internvinst.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Förslag till lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

Härigenom föreskrivs att 12 § revisionslagen (1999:1079) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

12 §1

En revisor ska ha den insikt i och erfarenhet av redovisning och ekonomiska förhållanden som med hänsyn till arten och omfattningen av företagets verksamhet fordras för att fullgöra uppdraget.

Endast den som är auktoriserad eller godkänd revisor kan vara revisor i

1. ett handelsbolag som en eller flera juridiska personer är delägare i,

2. ett hypoteksinstitut som är skyldigt att upprätta årsredovisning enligt lagen (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag,

3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), och

3. en gruppering enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 1082/2006 av den 5 juli 2006 om en europeisk gruppering för territoriellt samarbete (EGTS), i lydelsen enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 1302/2013,

4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium).

4. ett konsortium enligt rådets förordning (EG) nr 723/2009 av den 25 juni 2009 om gemenskapens rättsliga ram för ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortium), i den ursprungliga lydelsen, och

5. ett europeiskt politiskt parti eller en europeisk politisk stiftelse enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU, Euratom) nr 1141/2014 av den 22 oktober 2014 om stadgar för och finansiering av europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser, i den ursprungliga lydelsen.

I företag som avses i 6 kap. 1 § första stycket 6 eller 7 bokföringslagen (1999:1078) ska minst en revisor vara auktoriserad revisor.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

1 Senaste lydelse 2014:1388.

Förslag till lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

Härigenom föreskrivs i fråga om inkomstskattelagen (1999:1229)1

dels att 2 kap. 1 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 2 kap. 4 c §, och närmast före 2 kap. 4 c § en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

1 §2

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i denna lag. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används finns i nedan angivna paragrafer: – – – – – – – – – – – – – – – –

hyreshusenhet i 15 §

i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § – – – – – – – – – – – – – – – –

– – – – – – – – – – – – – – – –

hyreshusenhet i 15 § ideell förening i 4 c § i utlandet delägarbeskattade juridiska personer i 5 kap. 2 a § – – – – – – – – – – – – – – – –

Ideell förening

4 c §

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser räknas som ideella föreningar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

1 Lagen omtryckt 2008:803. 2 Senaste lydelse 2013:1106.

Förslag till lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

Härigenom föreskrivs i fråga om skatteförfarandelagen (2011:1244)

dels att 3 kap. 1 § och 67 kap. 8 § ska ha följande lydelse,

dels att det ska införas en ny paragraf, 3 kap. 7 a §, och närmast före 3 kap. 7 a § en ny rubrik av följande lydelse.

Lydelse enligt SFS 2014:1474 Föreslagen lydelse

3 kap.

1 §1

I detta kapitel finns definitioner av vissa begrepp samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i lagen. Det finns definitioner och förklaringar också i andra kapitel.

Bestämmelser om betydelsen av följande begrepp, termer och uttryck samt förklaringar finns i nedan angivna paragrafer:

arbetsgivaravgifter i 3 § arbetsgivardeklaration i 26 kap. 3 § beskattningsår i 4 och 5 §§ beslut om debitering av preliminär skatt i 55 kap. 2 § beslut om preliminär A-skatt i 55 kap. 6 § beslut om särskild inkomstskatteredovisning i 13 kap. 1 § byggarbetsplats i 39 kap. 2 § byggverksamhet i 39 kap. 2 § deklarationsombud i 6 kap. 4 § europeiska ekonomiska intressegrupperingar (EEIG) i 6 § europeiska grupperingar för territoriellt samarbete (EGTS) i 7 §

europeiska politiska partier i

7 a §

europeiska politiska stiftelser i

7 a §

felaktigt debiterad mervärdesskatt i 12 § frisörverksamhet i 39 kap. 2 § förenklad arbetsgivardeklaration i 26 kap. 4 § granskningsledare i 8 § handling i 9 § hemortskommun i 10 § huvudinkomst i 11 kap. 3 § journalminne i 42 kap. 2 § juridisk person i 11 § kassaregister i 39 kap. 2 § konsortier för europeisk forskningsinfrastruktur (Eric-konsortier) i 7 § kontrollremsa i 42 kap. 2 § näringsverksamhet i 14 § punktskatt i 15 §

1 Senaste lydelse 2014:1474.

regelbunden ersättning i 11 kap. 2 § restaurangverksamhet i 39 kap. 2 § skönsbeskattning i 57 kap. 1 § slutlig skatt i 56 kap. 2–7 §§ särskilda avgifter i 17 § torg- och marknadshandel i 39 kap. 2 § tvätteriverksamhet i 39 kap. 2 § verksamhetslokal i 18 § överskjutande ingående mervärdesskatt i 13 § överskjutande punktskatt i 16 §.

Europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

7 a §

Det som sägs om ideella föreningar gäller även europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser.

Nuvarande lydelse

67 kap.

8 §2

Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering

inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

5. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett

2 Senaste lydelse 2014:1390.

överklagande som gällde den avlidne

6. någon annan juridisk person än som avses i 1–5

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades

7. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

8. en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig.

Föreslagen lydelse

67 kap.

8 §

Beslut som gäller juridiska personer överklagas enligt följande uppställning:

Beslut som gäller överklagas till den förvaltningsrätt

1. ett svenskt handelsbolag inom vars domkrets bolaget enligt uppgift i handelsregistret hade sitt huvudkontor den 1 november året före det år då beslutet fattades

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering

inom vars domkrets intressegrupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

3. en europeisk gruppering för territoriellt samarbete

inom vars domkrets grupperingen hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

4. ett konsortium för europeisk forskningsinfrastruktur

5. ett europeiskt politiskt parti

6. en europeisk politisk stiftelse

inom vars domkrets konsortiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets partiet hade sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets stiftelsen hade

sitt säte den 1 november året före det år då beslutet fattades

7. ett dödsbo som senast var behörig att pröva ett överklagande som gällde den avlidne

8. någon annan juridisk person än som avses i 1–7

inom vars domkrets styrelsen hade sitt säte eller, om sådant saknas, förvaltningen utövades den 1 november året före det år då beslutet fattades

9. en juridisk person som inte är ett dödsbo och som har bildats efter den 1 november året före det år då beslutet fattades

inom vars domkrets huvudkontoret eller sätet var beläget eller, om huvudkontor och säte saknas, förvaltningen utövades då den juridiska personen bildades

10. en juridisk person som har upplösts

som senast var behörig.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2017.

Förteckning över remissinstanserna

Efter remiss har yttranden över promemorian Europeiska politiska partier (Ds 2015:47) lämnats av Göta hovrätt, Kammarrätten i Stockholm, Sundsvalls tingsrätt, Förvaltningsrätten i Malmö, Domstolsverket, Åklagarmyndigheten, Ekobrottsmyndigheten, Revisorsnämnden, Valmyndigheten, Datainspektionen, Länsstyrelsen i Stockholms län, Länsstyrelsen i Västernorrlands län, Länsstyrelsen i Västra Götalands län, Skatteverket, Bokföringsnämnden, Kammarkollegiet, Lunds universitet (Juridiska fakulteten), Uppsala universitet (Juridiska fakulteten), Bolagsverket, Tillväxtverket, Regelrådet, Moderaterna, FAR, Organisation for European Interstate Cooperation, Sveriges advokatsamfund, Sveriges Kommuner och Landsting, Srf Konsulterna (tidigare SRF Sveriges Redovisningskonsulters Förbund) och Transparency International Sverige.

Riksdagsförvaltningen, Partibidragsnämnden, Centerpartiet, Feministiskt Initiativ, Liberalerna, Kristdemokraterna, Miljöpartiet de gröna, Socialdemokraterna, Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Företagarna, Institutet mot mutor, Lantbrukarnas Riksförbund och Svenskt Näringsliv har beretts tillfälle att lämna yttrande men har avstått från att göra det.

Lagrådets yttrande

Utdrag ur protokoll vid sammanträde 2016-06-15

Närvarande: F.d. justitieråden Severin Blomstrand och Annika

Brickman samt justitierådet Agneta Bäcklund.

Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Enligt en lagrådsremiss den 9 juni 2016 (Justitiedepartementet) har regeringen beslutat inhämta Lagrådets yttrande över förslag till

1. lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser,

2. lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078),

3. lag om ändring i revisionslagen (1999:1079),

4. lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229),

5. lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244).

Förslagen har inför Lagrådet föredragits av kanslirådet Thomas Edling.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Justitiedepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 15 september 2016

Närvarande: statsminister Löfven, ordförande, och statsråden Y Johansson, M Johansson, Baylan, Bucht, Hultqvist, Regnér, Andersson, Hellmark Knutsson, Ygeman, A Johansson, Bah Kuhnke, Strandhäll, Shekarabi, Fridolin, Eriksson, Skog, Ekström

Föredragande: statsrådet M Johansson

Regeringen beslutar proposition 2016/17:6 Kompletteringar till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

Rättsdatablad

Författningsrubrik Bestämmelser som inför, ändrar, upphäver eller upprepar ett normgivningsbemyndigande

Celexnummer för bakomliggande EUregler

Lag med kompletterande bestämmelser till EU:s förordning om europeiska politiska partier och europeiska politiska stiftelser

32014R1141

Lag om ändring i bokföringslagen (1999:1078)

32014R1141

Lag om ändring i revisionslagen (1999:1079)

32014R1141

Lag om ändring i inkomstskattelagen (1999:1229)

32014R1141

Lag om ändring i skatteförfarandelagen (2011:1244)

32014R1141