Avräkning

Beskrivning saknas!

Rättsfall25

NJA 1983 s. 329: När rätten förordnar att tidigare ådömt fängelse skall avse ytterligare brott, skall avräkning enligt 33 kap 5 § BrB av tid för frihetsberövande ske, även om den dömde vid tiden för den nya domen är villkorligt frigiven.
RH 2006:71: Bötespåföljd har med stöd av 33 kap. 6 § sista stycket brottsbalken förklarats vara helt verkställd genom frihetsberövande, oaktat bötespåföljden tett sig obetydlig vid en jämförelse med frihetsberövandet.
NJA 2005 s. 3: Sedan Jordbruksverket beviljat ett EU-bidrag har kronofogdemyndighet i ett "beslut om kvittning" utan utmätning tagit bidraget i anspråk för en statens fordran mot bidragsmottagaren. Åtgärden har befunnits sakna lagstöd och har undanröjts.
NJA 1996 s. 428: Bröstarvinge, vilken insatts som förmånstagare till en livförsäkring, har inte ansetts skyldig att avräkna rätten till utfallande försäkringsbelopp som förskott på sitt arv efter försäkringstagaren annat än om detta föreskrivits eller med hänsyn till omständigheterna måste anses ha varit försäkringstagarens avsikt. 6 kap 1 § och 7 kap 2 § ÄB, 104 § lagen (1927:77) om försäkringsavtal.
NJA 1996 s. 132: Fråga om tillämpning av 33 kap 5 § BrB.
NJA 1997 s. 125: Avräkning av häktningstid.
NJA 1988 s. 205: Försäkringskassa har inte ansetts ha rätt att avräkna en underhållsskyldigs löpande betalning av bidrag på en tvistig fordran mot honom avseende underhållsbidrag för förfluten tid.
NJA 2008 s. 878: Beslut i fråga som tingsrätt hänskjutit till prövning av HD. En borgensman som ingått proprieborgen för fullgörandet av förpliktelser enligt ett avtal gällande ett löpande kontraktsförhållande har ansetts skyldig att svara endast för den skuld som återstår efter avräkning mellan fordringar och motfordringar hänförliga till avtalet.
NJA 2012 s. 685: Ersättning från trygghetsförsäkring för arbetsskada som har tillerkänts skadelidande för lyte och men ska enligt allmänna skadeståndsrättsliga principer avräknas från trafikskadeersättning som begärs för samma skada.
NJA 1981 s. 811: I samband med att hyresgäst för första gången erlade hyra till ny hyresvärd - vilket skedde inom den i 7 kap 17 § JB angivna sexmånaderstiden - meddelade han i skrift till denne att betalningen skedde i avvaktan på reglering av tidigare för mycket inbetalat och var att anse som en betalning a conto. Hyresvärden återsände inte beloppet och satte sig inte heller på annat sätt i förbindelse med hyresgästen. Hyresvärden har ansetts skyldig att låta hyresgästens fordran hos tidigare ägare av fastigheten gå i avräkning å hyresbelopp som förföll till betalning först efter utgången av den nämnda sexmånaderstiden.
AD 2016 nr 21: Ett företag har sagt upp en arbetstagare på grund av arbetsbrist. Fråga om ett annat företag inom samma koncern rätteligen varit arbetsgivare åt arbetstagaren vid tidpunkten för uppsägningen. Även fråga om det varit fråga om fingerad arbetsbrist. Vidare fråga om ett avtal med reglering av uppsägningstid varit giltigt och om det förelegat kvittningsgilla motfordringar.
NJA 2008 s. 392: Ett avtal om upplåtelse av bostadsrätt har inte bundit bostadsrättsföreningen, varför erlagd insats och upplåtelseavgift skulle återgå. Föreningen har ansetts skyldig att utge avkastningsränta enligt 2 § första stycket räntelagen (1975:635) oberoende av om föreningen varit i ond tro om grunden för återgång och om det varit betalarna som föranlett återgången. Bestämmelsen i 3 § andra stycket räntelagen har inte ansetts tillämplig eftersom betalningen erlagts i avsikt att mottagaren skulle kunna förfoga över den för egen räkning, fastän det senare visade sig att rättshandlingen var ogiltig.
AD 2008 nr 98: En arbetstagares fackliga organisation och en arbetsgivare har efter förhandlingar avtalat att arbetstagarens anställning hos arbetsgivaren skulle upphöra den 31 december 2007 på grund av arbetsbrist. Enligt avtalet är arbetstagaren fram tills anställningen avslutats arbetsbefriad "utan avräkning". Tvisten gäller om arbetstagaren har rätt till lön och semesterersättning under hela uppsägningstiden och således även sedan hon den 8 oktober 2007 hade tillträtt en anställning hos en annan arbetsgivare.
NJA 1990 s. 726: Fråga om utländsk försäkringsgivare har regressrätt enligt 19 § 2 st andra meningen trafikskadelagen med avseende på ersättning för sjukvårdskostnad i anledning av trafikolycka i Sverige.
NJA 1992 s. 679: I anledning av åtal för försök till grovt narkotikabrott uppkommer fråga om dels huruvida försökspunkten uppnåtts dels huruvida faran för brottets fullbordan varit utesluten endast på grund av tillfälliga omständigheter. (Prejudikatfrågedispens) Eftersom påföljdsfrågan inte kom under HD:s bedömning, uttalade sig HD inte i frågan om avräkning av häktningstid.
NJA 1994 s. 231: Statens fordran mot en bolagsman avseende ett handelsbolags mervärdeskatteskuld har ansetts inte kunna avräknas, med tillämpning av lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter, från ett bolagsmannen tillkommande belopp på överskjutande mervärdeskatt.
AD 2000 nr 103: En person fick anställning hos en ideell förening som bedrev verksamhet med ett projekt rörande arbetshandikappade personer. I målet uppkommer frågor dels om arbetstagaren har erhöll tidsbegränsad anställning avseende viss tid eller avseende visst arbete, dels om arbetstagaren blev avskedad från anställningen samt dels om beräkningen av ekonomiskt skadestånd.
NJA 2006 s. 738: Fråga om beloppets storlek vid bestämmande av ersättning för sveda och värk som till följd av dödsfall åsamkats personer som stod den avlidne särskilt nära. Erhållen trafikskadeersättning har avräknats från skadeståndet.
AD 2005 nr 61: Arbetsdomstolen har funnit att en arbetstagare blivit uppsagd från sin anställning utan saklig grund. I målet uppkommer fråga om ersättning från arbetslöshetskassa skall avräknas från den ersättning för lön som arbetsgivaren skall betala.
NJA 1988 s. 99: Det förhållandet att en statens fordran på skatt var avskriven har ej ansetts hindra avräkning för fordringen enligt lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter.
AD 2004 nr 90: Fråga om en verkställande direktör har förfarit illojalt mot sin arbetsgivare och det därmed funnits skäl för att häva anställningsavtalet. Även fråga om huruvida ersättning från arbetslöshetskassa skall avräknas från det ekonomiska skadeståndet.
NJA 1987 s. 312: Sedan J sålt sin bil till W på kredit med äganderättsförbehåll, lämnade W bilen till en verkstad för reparation. Då W inte kunde betala reparationskostnaden, träffade verkstaden och W avtal om överlåtelse av bilen till verkstaden med avräkning av kostnaden från köpeskillingen, varefter verkstaden sålde bilen till annan. I mål om skyldighet för verkstaden, som inte var i god tro vid sitt förvärv av bilen, att utge ersättning till J för bilen har fråga uppkommit huruvida verkstaden är på grund av retentionsrätt berättigad till avdrag för reparationskostnaden.
NJA 1986 s. 454: När ett borgensåtagande gäller endast visst begränsat belopp av en fordran har det, i vart fall när det är fråga om proprieborgen, ansetts i princip stå borgenären fritt att avräkna betalning som görs av gäldenären på den del av fordringen som går utöver beloppsgränsen för borgensåtagandet. Vid utmätning enbart för flera fordringar tillkommande en och samma borgenär har det ansetts stå borgenären fritt att bestämma på vilken fordran influtna medel skall avräknas.
NJA 1988 s. 475: Fråga om särskilda skäl har förelegat enligt 5 § 3 lagen (1985:146) om avräkning vid återbetalning av skatter och avgifter att avstå från avräkning.
NJA 1997 s. 401: I en koncern med ett för koncernbolagen gemensamt likvidkonto lät ställföreträdaren för ett dotterbolag som var på obestånd två fakturor från moderbolaget gå i avräkning mot dotterbolagets fordringar på moderbolaget. Mannamån mot borgenärer? 11 kap 4 § 1 st andra meningen BrB.

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator