lagen.nu

Lagar
Rättsfall
Förarbeten
Föreskrifter
Praxis
Begrepp
Nyheter

⁠

Fastighetsägare

Beskrivning saknas!

Rättsfall17

MÖD 2009:16: Tillsynsavgift ----- Konstruktionen av en årlig fast tillsynsavgift enligt en kommunal taxa för en nämnds verksamhet har ansetts stå i rimlig proportion till de kostnader för tillsyn som verksamheten åsamkar kommunen. Tillsynsavgiften har därmed ansetts uppfylla de krav som statsrättligt ställs för att den ska vara en avgift och falla inom kommunens normgivningskompetens och inte anses som en skatt och därmed strida mot regeringsformen. Tillsynsavgiften har heller inte ansetts oförenlig med den kommunala likabehandlingsprincipen.
MÖD 2005:17: Ersättning för miljöskada-----Miljööverdomstolen har prövat frågan om en hyresgäst har rätt till ersättning från en verksamhetsutövare för minskat boendevärde och kostnader för åtgärdande av en störning i en av honom förhyrd bostadslägenhet till följd av störningar enligt miljöbalken. Miljööverdomstolen fann att hyresgästen inte kunde anses ha lidit någon ersättningsgill skada enligt miljöbalken.
MÖD 2017:43: Avvisad ansökan om avstyckning ----- En dom om bättre rätt till del av fastighet har inte kunnat läggas till grund för en ansökan om avstyckning när den åberopade köpehandlingen inte uppfyller jordabalkens formkrav.
MÖD 2005:11: Avvisad ansökan om lagligförklaring av två pirar-----Ett servitutsavtal har ansetts ge sådan rådighet över ett vattenområde att en ansökan om lagligförklaring skall kunna prövas.
NJA 1986 s. 136: Avtal, varigenom fastighetsägare förklarat sig sälja rätt att på fastigheten avverka skog av viss omfattning under en tid av ungefär 20 månader, har bedömts som upplåtelse av nyttjanderätt enligt 7 kap 3 § JB. De grundsatser rörande stoppningsrätt som i fråga om köp av lös egendom kommit till uttryck i 39-41 §§ köplagen har ansetts tillämpliga på upplåtelsen.
MÖD 2016:36: Föreläggande om underhållsåtgärder på damm ----- Länsstyrelsens föreläggande mot en fastighetsägare med en vattenanläggning på fastigheten att vidta åtgärder för att uppfylla vattenhushållningsbestämmelserna i tillståndet och dammanläggningens funktion har fastställts. Mark- och miljööverdomstolen konstaterar att vattenanläggningen utgör fastighetstillbehör. Därmed är ägaren till fastigheten underhållsansvarig enligt 11 kap. 17 § miljöbalken. Det servitutsavtal som fastighetsägaren åberopat innebär inte att det offentligrättsligt reglerade underhållsansvaret kan åsidosättas. Eftersom fastigheten hade överlåtits till ny ägare under processen har domstolen angett att föreläggandet gäller mot den nye fastighetsägaren och tiden för fullgörande av föreläggandet har flyttats fram eftersom tidpunkten hade passerat.
MÖD 2015:24: Klagorätt i mål om anmälan avseende bristfälligt utförd besiktning av ventilationssystem ----- En funktionskontrollant genomförde en obligatorisk ventilationskontroll i en fastighet efter det att fastighetsägaren förelagts därom av samhällsbyggnadsnämnden (nämnden). Protokollet från besiktningen lämnades in till nämnden som beslutade att inte initiera vidare tillsynsärende enligt plan- och bygglagen ([2010:900], PBL) och därmed avskrev ärendet från vidare handläggning. Anmälaren i ärendet och tillika en hyresgäst i den aktuella fastigheten överklagade nämndens beslut. Länsstyrelsen avvisade överklagandet eftersom den fann att klaganden inte kunde anses vara sakägare i ärendet. Beslutet överklagades till mark- och miljödomstolen som instämde i länsstyrelsens bedömning och därmed avslog överklagandet. -
NJA 1994 s. 162: Fråga om tillämpning av den grannelagsrättsliga bestämmelsen i 3 kap 1 § JB.
NJA 1987 s. 31: Fastighetsägaren A yrkade förpliktande för P att utge vissa pantbrev gällande i A:s fastigheter och åberopade som grund att pantbreven tillhörde honom. Tvisten har, oaktat P som grund för bestridande åberopat att pantbreven var pantförskrivna till honom, inte ansetts gälla frågan om panträtt i fastigheterna. Bestämmelsen om fastighetsforum i 10 kap 10 § RB har därför inte varit tillämplig.
MÖD 2015:35: Avvisad ansökan om nätkoncession ----- Ansökan om nätkoncession för linje avseende markförlagd starkströmskabel. Sökanden har samrått med enskilda fastighetsägare, men inte andra närboende, inom särskilt avstånd från föreslagen ledningsdragning genom direktutskick och därutöver annonserat i lokaltidning. Med hänsyn till verksamhetens art, omfattning och verkningar har samrådets omfattning och form bedömts tillräckligt.
MÖD 2016:22: Föreläggande att redovisa provtagningsprogram ----- I mål om tillsyn enligt miljöbalken har den kommunala miljönämnden riktat ett föreläggande mot fastighetsägaren med krav på att redovisa ett provtagningsprogram avseende förekomst av trikloretylen. Nämnden har bedömt att det inte funnits någon verksamhetsutövare att utkräva ansvar av och att fastighetsägaren därför är ansvarig enligt 10 kap. 3 § miljöbalken. Föreläggandet har överklagats av fastighetsägaren. Mark- och miljööverdomstolen har i likhet med underinstanserna funnit att det inte finns någon verksamhetsutövare att rikta ansvaret mot och att det därför funnits skäl att rikta ansvaret mot fastighetsägaren. Domstolen har funnit att även övriga förutsättningar för att tillämpa 10 kap. 3 § miljöbalken varit uppfyllda.
MÖD 2011:1: Föreläggande att genomföra fördjupade markundersökningar ----- Länsstyrelsen, med instämmande av miljödomstolen, hade med stöd av 10 kap. 3 § miljöbalken förelagt en fastighetsägare att genomföra fördjupade markundersökningar. Miljööverdomstolen konstaterade att fastighetsägarens ansvar för avhjälpande av föroreningsskador är subsidiärt i förhållande till verksamhetsutövarens ansvar. Verksamhetsutövarens ekonomiska ställning saknar betydelse för frågan om ansvarets placering. Vid tiden för handläggningen vid länsstyrelsen var ett bolag i likvidation verksamhetsutövare. Under handläggningen i miljödomstolen avslutades likvidationen, vilket innebar att bolaget var upplöst. Detta hindrar dock inte att likvidationen kan fortsätta, om talan väcks mot bolaget eller det av annat skäl uppkommer behov av en likvidationsåtgärd. Det fanns alltså också fortsättningsvis möjlighet att rikta krav mot bolaget som verksamhetsutövare. Miljööverdomstolen tillade att det av den ansvarsutredning som länsstyrelsen genomfört framgick att det utöver den egentliga verksamheten även hade förekommit viss exploateringsverksamhet på platsen. Det kunde därför inte uteslutas att det kunde finnas andra än bolaget som var att anse som verksamhetsutövare. Eftersom det således saknades grund för att rikta föreläggandet mot fastighetsägaren upphävdes det.
NJA 1983 s. 180: Två fastighetsägare väckte talan mot kommun med yrkande om ersättning för skador på byggnader till följd av tunnelbanebygge. De förbehöll sig också rätt att höja ersättningsanspråket på grund av ändrat kostnadsläge under processens gång. Sedan fastighetsägarna vid TR:n vunnit bifall till framställt yrkande om ersättning med ett enligt entreprenadprisindex uppräknat belopp, fullföljde kommunen talan i HovR:n. Under rättegången där yrkade fastighetsägarna, med åberopande av det gjorda förbehållet, ytterligare indexuppräkning av ersättningsanspråket. Det har ansetts inte stå i strid med förbudet mot reformatio in pejus att, oaktat att fastighetsägarna i hovrättsförfarandet intagit ställning endast av vadesvarande, tillåta den i enlighet med deras väckta talan yrkade ytterligare indexuppräkningen.
MÖD 2012:20: Föreläggande att mäta radonhalt i bostad ----- En fastighetsägare kan vara adressat för ett föreläggande om att mäta radon i den egna bostaden. Mark- och miljööverdomstolen har konstaterat att ägaren av en byggnad, oavsett om byggnaden nyttjas som bostad av ägaren och dennes familj, är att anse som verksamhetsutövare när det gäller byggnadens effekter på människors hälsa. Föreläggandet har ansetts motiverat då det funnits skäl att misstänka att radon kan finnas i marken samt i byggnadens konstruktion.
NJA 1985 s. 269: En man skadades i en entré till ett affärscentrum när en nödutrymningsdörr av glas oförmodat slogs upp och träffade honom så att han föll till marken. Fråga om skadeståndsskyldighet för fastighetsägaren.
NJA 1988 s. 555: Sedan A såsom fastighetsägare betalat avgift enligt lagen (1970:244) om allmänna vatten- och avloppsanläggningar såldes fastigheten till B. Fråga om återbetalning av del av avgiften skall ske till A eller B.
NJA 1983 s. 209: Från en fastighet som var ansluten till Stockholms kommuns allmänna va- anläggning rann till följd av ett fel på ett oljeeldningsaggregat olja ut i va-anläggningens spillvattennät, vilket orsakade kommunen kostnader för sanering. Fastighetsägaren har ansetts ersättningsskyldig enligt 29 § va-lagen oberoende av vållande. Kostnad för administrationsarbete, som utförts inom kommunens va-verk i samband med saneringen men som inte motsvarats av särskilda utgifter för kommunen, har ansetts inte vara ersättningsgill skada.

Legaldefinitioner17

2 § 10 st Lag (2006:412) om allmänna vattentjänster

Om lagen.nu

Ansvarsfriskrivning

Kontaktinformation

Hostas av Lysator