NJA 2005 s. 167

Domskäl

Tingsrätten (rådmannen Jan-G. Forsblad) anförde i beslut den 22 augusti 2002:

Tingsrättens skäl

Vad Byggintressenter i Jönköping AB anfört i sitt överklagande jämte vad övrigt förekommit föranleder inte till annan bedömning än den som PRV gjort. Överklagandet lämnas därför utan bifall.

Beslut

Tingsrätten lämnar överklagandet utan bifall.

Domskäl

Hovrätten (hovrättslagmannen Tomas Stahre samt hovrättsråden Mats Lundeholm och Johan Stenberg, referent) anförde i beslut den 12 december 2002:

Hovrättens skäl

Bolaget har i hovrätten, utöver vad som framgår av tingsrättens beslut, anfört i huvudsak följande. Ett beslut är inte att anse som meddelat förrän det har expedierats. PRV har vitsordat att beslutet om likvidation undertecknades och expedierades först den 30 maj 2002. Eftersom korrekta bokslutshandlingar kom in till PRV på kvällen den 29 maj 2002 och således före beslutet, har likvidationsanledningen upphört innan handläggningen vid PRV avslutats.

PRV har vidhållit att handläggningen avslutades i och med att beslutet om likvidation fattades enligt vad som antecknades på aktkappan. PRV har vidare redogjort för verkets rutiner när det gäller beslutsfattande, dataregistrering m.m., samt anfört i huvudsak följande. Före likvidationsbeslut lägger föredraganden in alla relevanta uppgifter om företaget och likvidationen i ett internt ärenderegister som är en integrerad del av aktiebolagsregistret. Efter ett beslut gör föredraganden den definitiva inläggningen i datorsystemet genom att efter kontroll införa uppgifterna om beslutet och avsluta ärendet med en J-markering och aktivering (s.k. uppdatering). Därefter behöver inte någon ytterligare inläggning av uppgifter ske för att aktiebolagsregistret skall få det innehåll som blev följden av beslutet. Sedan datasystemet stängts för inläggning av uppgifter har uppgifterna i ärenderegistret genom en databearbetning överförts till det offentligt tillgängliga aktiebolagsregistret. Det är möjligt för allmänheten att ta del av uppgifter i detta register påföljande morgon.

PRV har vidare anfört: Efter föredragningen av det aktuella ärendet antecknades med stämpel på aktkappan att likvidation hade beslutats kl. 13.20 den 29 maj 2002. Beslutet undertecknades av beslutsfattaren Elisabeth Lagerqvist. Vem som var föredragande framgår också av aktkappan. Där har således Kerstin Edman antecknat med datum, klockslag och signatur när hon lade in uppgifterna om beslutet i ärenderegistret. Vidare kan den standardmotivering, som används i ärenden av detta slag och som låg till grund för PRV:s beslut, utläsas av anteckningen på aktkappan: ”RUBRICERING: LIKV ÅR”, vilket betyder att ärendet handlar om likvidation på grund av att årsredovisningshandlingar inte har kommit in till PRV. Likvidationsbeslutet omfattar alla delar som ett likvidationsbeslut behöver ha. Det beslut som efter föredragningen antecknades på stämpeln uppfyller, tillsammans med de övriga uppgifter som finns på aktkappan, kraven i förvaltningslagen och verksförordningen. Beslutet är slutligt och handläggningen har avslutats på detta stadium. Beslutet var därefter tillgängligt för allmänheten och information om beslutets innehåll kunde lämnas om det efterfrågades. Om någon begärt det skulle en kopia av beslutet och hela ärendeomslagets framsida ha lämnats ut samma dag. Efter beslutstidpunkten vidtog sedan åtgärder, som inte ingår i den egentliga handläggningen, såsom inläggning i datasystemet och utskrift av beslutet i en mer utförlig form. Föredragandens definitiva inläggning i datorsystemet gjordes enligt anteckningen på aktkappan samma dag kl. 15.42. Det är i vart fall uteslutet att förlägga tidpunkten för handläggningens avslutande till någon senare tidpunkt än till den 29 maj när ärendena avslutades i PRV:s register genom den definitiva inläggning och uppdatering som beskrivits. De handlingar som kom in till PRV per fax den 29 maj var inte tillräckliga för att undanröja likvidationsgrunden även om de kommit in före beslutstidpunkten.

På begäran av bolaget har hovrätten hållit sammanträde, varvid som vittnen har hörts revisorsassistenten J.L. och auktoriserade revisorn O.H., båda anställda hos Ernst & Young i Tranås. J.L. har uppgett att han fick i uppdrag att ringa till PRV eftersom det var ont om tid för att ge in bokslutshandlingarna. Han fick då besked om att insända handlingar skulle beaktas även om de kom in två eller tre dagar efter utgången av den tidsfrist som PRV satt ut i föreläggandet. O.H. har uppgett att komplett årsredovisning med revisionsberättelse faxades in till PRV på kvällen den 29 maj 2002. Samma handlingar sändes några dagar senare med post.

PRV har - som verket slutligt bestämt sin talan - vitsordat uppgiften om när handlingarna faxades in samt uppgett att de handlingar, som inkom per post den 31 maj 2002 och som innehöll några sidor som saknades i faxöverföringen, i och för sig uppfyllde kravet på årsredovisningshandlingar.

Hovrätten gör följande bedömning.

Enligt 13 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen (1975:1385, ändrad genom SFS 2001:932) skall beslut om likvidation på nu aktuell grund inte meddelas, om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten. Någon särskild bestämmelse om vad handläggning innebär eller när handläggning är att anse som avslutad finns inte, vare sig i aktiebolagslagen eller i den allmänna förvaltningslagstiftningen.

PRV har, med hänvisning till bl.a. prop. 1993/94:43 s. 18 och NJA 1989 s. 516, gjort gällande att handläggningen i ett likvidationsärende vid PRV skall anses avslutad redan då beslut fattas i ärendet. Genom lagstiftning som trädde i kraft den 1 januari 2002 infördes emellertid skriftligt förfarande vid domstols prövning av likvidationsärenden. I samband med detta anförde departementschefen (prop. 2000/01:150 s. 105), bl.a. följande: ”Enligt hittills gällande rätt skall rätten pröva likvidationsfrågan vid sammanträdet. I rättspraxis har det ansetts att rätten i princip är förhindrad att lägga omständigheter som har inträffat efter sammanträdet till grund för sitt avgörande (se NJA 1989 s. 516). Någon sådan preklusionsregel har inte ansetts nödvändig för det skriftliga förfarande som nu införs. Frågan om vad som skall ligga till grund för rättens avgörande får i stället avgöras enligt allmänna regler och principer för prövning av domstolsärenden (se t.ex. 27 § lagen om domstolsärenden).” På motsvarande sätt bör frågan om vad som skall ligga till grund för PRV:s prövning avgöras enligt förvaltningslagen och allmänna förvaltningsrättsliga principer, självfallet med beaktande av de speciella förhållanden som råder vid handläggning av likvidationsärenden (se bl.a. Fitger, Lagen om domstolsärenden s. 208).

Med handläggning enligt förvaltningslagen avses i allmänhet myndigheternas beslutande verksamhet men inte verksamhet som består i s.k. faktiska handlingar. Utanför begreppet handläggning faller alltså t.ex. åtgärder av rent expeditionell natur, såsom diarieföring, utskrift av expeditioner, kollationering eller expediering (Hellners/Malmqvist, Nya förvaltningslagen, 5 uppl. s. 44 och 106).

Enligt allmänna förvaltningsrättsliga grunder finns det ett samband mellan tryckfrihetsförordningens regler och principen för den s.k. negativa rättskraften hos ett beslut på så sätt att beslutets expediering enligt huvudregeln är avgörande såväl för när beslutet blir allmän handling som för när det inte längre kan ändras av beslutsmyndigheten utan att 27 § förvaltningslagen måste tillämpas (se bl.a. Ole Westerberg, Om rättskraft i förvaltningsrätten s. 33 ff., Bohlin, Offentlighetsprincipen s. 148 och Wennergren, Handläggning s. 123). Expediering innebär normalt att en handling har avsänts från myndigheten eller där hållits tillgänglig för avhämtning (RÅ 1982 2:59).

HD har i flera fall som avsett skriftlig handläggning vid domstol uttalat att handläggning av ett mål fick anses avslutad senast när beslutet utlämnades för expediering (NJA 1951 s. 732, NJA 1979 s. 237, NJA 1981 C 33, NJA 1986 C 146 m.fl.). Av 1986 års fall framgår att handläggningen inte kan anses vara avslutad redan när beslut fattas. Fråga var i rättsfallen bl.a. om tolkning av bestämmelsen i 18 kap. 14 § RB om att ett yrkande om ersättning skall framställas innan handläggningen avslutats. HD:s ståndpunkt innebär att tidpunkten för handläggningens avslutande förläggs något tidigare än vad som följer av principerna för offentlighet och negativ rättskraft. Ståndpunkten står emellertid väl i överensstämmelse med vad som tidigare anförts om begreppet handläggning, dvs. det omfattar inte de rent expeditionella åtgärderna med ett beslut. Även om rättsfallen avser domstols handläggning finner hovrätten att det inte finns någon anledning att tolka bestämmelsen i 13 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen på annat sätt. En förutsättning för tillämpning av den princip som rättsfallen ger uttryck för är givetvis att det som lämnas för expediering är ett beslut, som är fullständigt i den meningen att det inte återstår någon åtgärd som kan hänföras till den beslutande verksamheten utan endast expeditionella åtgärder.

Det är ostridigt att det kom in handlingar till PRV från bolaget omkring kl. 18.40 den 29 maj 2002 och att dessa, sedan de inkommit i original, godtagits som årsredovisningshandlingar. Vad PRV har anfört om att det kan ha saknats några sidor vid faxöverföringen påverkar inte hovrättens prövning i målet. Fråga är om PRV dessförinnan hade fattat och upprättat beslutet samt överlämnat detta för expediering. De anteckningar som gjorts på aktkappan före och i anslutning till att beslutet fattades är kortfattade, men innehåller till delar samma uppgifter som det senare expedierade beslutet med undantag av namnet på likvidatorn. Enligt vad PRV uppgett fanns vid beslutstillfället sistnämnda uppgift redan inlagd i datorsystemet och kom sedan att automatiskt tas in i det expedierade beslutet. Det förhållandet att denna uppgift inte fanns på aktkappan saknar enligt hovrättens bedömning betydelse för frågan om när beslutet om likvidation är fattat och upprättat. Anteckningen på aktkappan saknar vidare tydligt angivna skäl och kan därigenom synas strida mot reglerna om utformning av beslut i 20 § förvaltningslagen och 31 § verksförordningen. Det kan också finnas anledning att vara kritisk till beslutets form, dvs. att det antecknats på en aktkappa. Hovrätten finner emellertid vid en samlad bedömning, varvid beaktas även prövningens schablonmässiga natur, att det fattade beslutet genom anteckningen på aktkappan har fått en tillräckligt definitiv utformning för att i detta sammanhang kunna anses utgöra ett upprättat beslut. Därefter har inte krävts några andra åtgärder från beslutsfattaren än att signera den handling som expedierades påföljande dag. Denna handling har med detta synsätt utgjort endast ett s.k. beslutsmeddelande enligt 21 § förvaltningslagen och ett sådant meddelande är inte avgörande för bedömningen av när handläggningen är avslutad (jfr RÅ 1999 ref. 75).

Av föredragandens anteckning på aktkappan framgår att hon utförde den slutliga inläggningen i datorsystemet kl. 15.42 den 29 maj 2002. Enligt vad PRV har uppgett har därefter inte återstått annat än datorbearbetning och utskrift av en beslutshandling. Alla uppgifter i beslutet har funnits tillgängliga för allmänheten i aktiebolagsregistret påföljande morgon. De åtgärder som har vidtagits i ärendet efter det att beslutsfattaren gjorde anteckningen om beslutet på aktkappan är enligt hovrättens bedömning enbart av expeditionell natur och är således inte att anse som handläggning. Detta innebär att PRV:s handläggning av ärendet måste anses ha varit avslutad när bolagets handlingar inkom till verket. Bolagets påstående, att en tjänsteman vid PRV vid telefonsamtal utlovat att handlingarna skulle beaktas även om de lämnades in senare, vinner inte stöd av utredningen i målet. Överklagandet skall därmed lämnas utan bifall.

Hovrättens beslut

Hovrätten lämnar överklagandet utan bifall.

Domskäl

HD (justitieråden Thorsson, Lundius, Lindeblad, referent, Calissendorff och Widebeck) meddelade den 18 mars 2005 följande beslut:

Skäl

Patent- och registreringsverket (PRV), numera Bolagsverket, beslutade den 29 maj 2002 med stöd av 13 kap. 10 § första stycket andra punkten aktiebolagslagen (1975:1385) att Byggintressenter i Jönköping Aktiebolag skulle träda i likvidation eftersom bolaget inte hade givit in korrekt årsredovisning och revisionsberättelse för räkenskapsåret 2000. Beslutet föregicks av ett föreläggande till bolaget att senast den 27 maj 2002 inkomma med skriftligt yttrande eller de efterfrågade handlingarna till PRV. Ärendet föredrogs i PRV den 29 maj 2002. Då bolaget inte hade inkommit med de aktuella handlingarna beslutade PRV att bolaget skulle träda i likvidation. Det antecknades på aktkappan att beslutet fattades kl. 13.20. Senare under kvällen samma dag inkom bolaget med årsredovisningshandlingarna per telefax. Bolaget överklagade PRV:s likvidationsbeslut. Som grund för överklagandet anförde bolaget att likvidationsgrunden upphört innan handläggningen vid PRV avslutats. Såväl tingsrätten som hovrätten lämnade överklagandet utan bifall.

Av handlingarna framgår att Byggintressenter i Jönköping Aktiebolag i likvidation försattes i konkurs den 13 mars 2003 och att konkursen avslutades utan överskott den 21 december 2004. Den fråga som först inställer sig är om bolaget vid sådant förhållande är behörigt att föra talan mot likvidationsbeslutet.

Av 13 kap. 49 § aktiebolagslagen framgår att ett aktiebolag är upplöst, om bolaget är försatt i konkurs och denna har avslutats utan överskott. Ett på detta sätt upplöst aktiebolag saknar enligt rättspraxis rättskapacitet och därmed partshabilitet. Från huvudregeln att ett efter konkurs upplöst bolag inte längre kan vara part i en rättegång har flera undantag ansetts böra tillåtas (se bl.a. NJA 1999 s. 237 och där angivna rättsfall). Av rättsfallet NJA 1996 s. 459 framgår sålunda att hinder inte föreligger för ett efter konkurs upplöst bolag att föra talan mot ett tidigare likvidationsbeslut.

I 13 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen stadgas att beslut om likvidation inte skall meddelas om likvidationsgrunden har upphört under ärendets handläggning hos registreringsmyndigheten. Vad som menas med handläggning i detta sammanhang eller när handläggningen är att anse som avslutad framgår inte av aktiebolagslagen eller av den förvaltningsrättsliga lagstiftningen.

Enligt HD:s praxis avseende skriftlig handläggning vid domstol anses handläggningen av ett mål avslutad när beslutet utlämnats för expediering (se bl.a. NJA 1979 s. 237, NJA 1986 s. 94 och NJA 1986 C 146). Tidpunkten för handläggningens avslutande förläggs således något tidigare än vad som följer av principerna för handlingars offentlighet och den s.k. negativa rättskraften.

Med handläggning enligt förvaltningslagen avses i allmänhet myndigheternas beslutande verksamhet. Härifrån brukar skiljas sådan verksamhet som består i företagande av s.k. faktiska handlingar. Utanför begreppet handläggning torde således falla åtgärder av rent expeditionell natur (se Hellners m.fl., Nya förvaltningslagen, 5 uppl. 1999 s. 44 och 106 och Hellners m.fl., Förvaltningslagen, 2003 s. 55, 89 och 127).

Det som enligt rättspraxis gäller för handläggnings avslutande vid allmän domstol och vad som enligt förvaltningsrättsliga principer avses med begreppet handläggning stämmer således väl överens. Bestämmelsen i 13 kap. 10 § andra stycket aktiebolagslagen bör också tolkas på samma sätt. Registreringsmyndighetens handläggning får därmed anses avslutad när beslutet utlämnas för expediering.

De aktuella räkenskapshandlingarna inkom till PRV den 29 maj 2002 omkring kl. 18.40. När det gäller frågan om PRV dessförinnan hade fattat och upprättat beslut samt utlämnat detta för expediering gör HD samma bedömning som hovrätten. Likvidationsgrunden har således inte upphört under ärendets handläggning hos PRV. Bolagets överklagande skall därför avslås.

Domslut

HD:s avgörande

HD avslår överklagandet.