NJA 2006 s. 439

Den till vilken en fordran enligt en remburs har överlåtits har ansetts ha bättre rätt till fordringsbeloppet än den ursprunglige borgenärens, dvs. rembursens beneficients, konkursbo. Även fråga om tillämpning av 55 kap. 13 § st. 1 rättegångsbalken.

Södra Roslags tingsrätt

Dalarnas Tidningar AB förde efter stämning å Web Trading K. Westberg AB:s konkursbo vid Södra Roslags tingsrätt den talan som framgår av tingsrättens dom.

Domskäl

Tingsrätten (rådmännen Bo Lövén och Gustaf Lindstedt samt tingsfiskalen Ylva Svensson) anförde i dom den 2 juli 2003, såvitt angick själva saken:

Bakgrund

Den 2 april 2001 träffades mellan Web Trading K. Westberg AB (Web Trading) och Dalarnas Tidningar AB (Dalarnas Tidningar) ett avtal varigenom Web Trading åtog sig att leverera och uppföra två tryckpressar för Dalarnas Tidningars räkning. Kontraktssumman uppgick till 11 175 000 kr, och enligt avtalet skulle betalning av kontraktssumman ske genom ställande av remburs. Enligt avtalet mellan Web Trading och Dalarnas Tidningar skulle betalning ur rembursen ske med 90 procent vid leverans från fabrik och med 5 procent efter installation, dock senast 90 dagar efter konossementsdatum. De återstående 5 procenten skulle betalas efter godkänt övertagandeprov.

På uppdrag av Dalarnas Tidningar öppnade Föreningssparbanken den 17 april 2001 en remburs till Web Tradings förmån. Handelsbanken var aviserande bank. Enligt rembursvillkoren uttrycktes villkoren för betalning enligt följande: ”90 percent against documents required under field 46A. 5 percent latest 90 days after shipment. 5 percent after approval.” Den första utbetalningen enligt rembursen har ägt rum. Tidpunkten för den andra utbetalningen, dvs. 90 dagar efter konossementsdatum eller ”shipment”, inföll den 4 februari 2002. Web Trading underrättade, i en skrivelse av den 24 augusti 2001, Handelsbanken om att Web Trading hade överlåtit sin rätt till likvid ur rembursen intill ett belopp om 1 531 250 kr till El & Industrimontage Svenska AB (EIAB). EIAB var en av Web Trading anlitad underentreprenör vid leveransen och installationen av tryckpressarna. Handelsbanken bekräftade den 11 september 2001 att banken tagit del av underrättelsen.

Den 2 januari 2002 försattes Web Trading i konkurs vid Södra Roslags tingsrätt. Eftersom Web Trading inte fullgjorde sina åtaganden i enlighet med entreprenadavtalet, och konkursförvaltaren valde att inte inträda i konkursen, träffade Dalarnas Tidningar och EIAB en överenskommelse i januari 2002 enligt vilken EIAB åtog sig att slutföra sina åtaganden mot viss ersättning. Överenskommelsen innebar även att EIAB till Dalarnas Tidningar överlät sin rätt till betalning ur rembursen avseende utbetalningen den 4 februari 2002 om 61 250 kr jämte mervärdesskatt eller totalt 76 562 kr 50 öre. Därtill överlät EIAB till Dalarnas Tidningar sina fordringar på Web Trading i anledning av entreprenaden. Handelsbanken har denuntierats om överlåtelserna.

Sedan tvist uppkommit om vem som äger rätt till den andra utbetalningen ur rembursen, har Handelsbanken, till uppfyllande av sitt åtagande enligt rembursen, nedsatt beloppet hos länsstyrelsen enligt lagen (1927:56) om nedsättning av pengar hos myndighet.

Yrkanden

Dalarnas Tidningar har yrkat att tingsrätten skall fastställa att Dalarnas Tidningar framför Web Trading K. Westberg AB:s konkursbo äger bättre rätt till av Handelsbanken hos Länsstyrelsen i Stockholms län deponerat belopp om 76 562 kr 50 öre samt lagenlig ränta på det nedsatta beloppet.

Web Trading K. Westberg AB:s konkursbo (konkursboet) har bestritt käromålet.

- - - .

Grunder

Dalarnas Tidningar

På grund av öppnad remburs har Web Trading haft en fordran på Handelsbanken omfattande kontraktssumman enligt avtal mellan Dalarnas Tidningar och Web Trading. Del av denna fordran, eller 1 531 250 kr, har Web Trading överlåtit till EIAB. Handelsbanken har underrättats om överlåtelsen.

Del av denna fordran, eller 76 562 kr 50 öre, har EIAB överlåtit till Dalarnas Tidningar. Handelsbanken har underrättats också om denna överlåtelse.

Dalarnas Tidningar är därför berättigat att lyfta det belopp om 76 562 kr 50 öre som Handelsbanken har deponerat hos länsstyrelsen.

Konkursboet

Konkursboet har uppgett följande grunder för sitt bestridande.

Den av Dalarnas Tidningar åberopade överlåtelsen, vilken skett till säkerhet för fordran, skall rätteligen bedömas enligt reglerna för pantsättning av framtida fordran. Fordran bör i första hand ej anses intjänad, vilket får till följd att den pantsättning som skett ej vunnit sakrättsligt skydd och att det aktuella beloppet skall tillfalla konkursboet.

För det fall pantsättningen befinns vara sakrättsligt giltig skall det utbetalade beloppet ändock tillfalla konkursboet för att sedermera, såsom en särskild förmånsrätt, omfattas av blivande utdelningsförslag.

Skulle tingsrätten finna att det är fråga om en reguljär överlåtelse, gör konkursboet gällande att överlåtelsen inte är sakrättsligt skyddad mot Web Tradings övriga borgenärer och att den utbetalade likviden därmed rätteligen skall tillfalla konkursboet.

Utveckling av talan

Konkursboet

Pantsättning eller överlåtelse?

Web Tradings verksamhet bedrevs inledningsvis på agentur för ett amerikanskt företag och bestod av leverans av tryckerimaskiner. Maskinerna levererades av Web Trading medan installation och tillverkning utfördes av till bolaget knutna underleverantörer. Sedan samarbetet med det amerikanska bolaget upphört övergick Web Trading till att tillverka kopior av den amerikanska modellen. Web Trading utvecklade utifrån dessa kopior även en ny tryckpress. Web Trading, som under hela sin verksamhetsperiod sysselsatte i genomsnitt tre anställda, stod fortfarande endast för leverans. De affärer som bolaget gjorde omfattade emellertid såväl tillverkning och installation som långtgående garantiåtaganden. Kontraktssummorna uppgick till omkring 10-15 milj. kr. Mot bakgrund härav var det angeläget för underleverantörerna att ställa krav på säkerhet för betalning. Web Tradings tillgångsmassa bestod av upparbetade fordringar gentemot beställarna. I syfte att kunna säkerställa betalning till underentreprenörerna valdes ett rembursförfarande. Underentreprenörer tillförsäkrades betalning genom att Web Trading till dem, som säkerhet för betalning för en del av deras arbete, överlät sin rätt till likvid ur rembursen. Det arbete som ej omfattades av denna konstruktion utfördes på löpande räkning och betalades direkt av Web Trading.

I förhållande till Dalarnas Tidningar gjordes också en konstruktion med remburs. Web Tradings storlek och bristande finansieringsmöjligheter gjorde att Web Trading aldrig hade kunnat genomföra en affär i den aktuella storleksordningen, 11 175 000 kr, utan att ställa säkerhet till underleverantörerna. Den överlåtelse av likvid ur remburs som skett till EIAB skall därför bedömas som en pantsättning till förmån för leverantörernas fordringar. Pantsättningen täckte bara en del av det arbete som EIAB:s uppdrag omfattade. Resterande arbete utfördes på löpande räkning.

Pantsättningen sakrättsligt skyddad?

För bedömning av pantsättningens giltighet mot Web Tradings borgenärer måste avgöras huruvida den fordran som pantsatts var intjänad vid konkursbeslutet. Den aktuella utbetalningen ur rembursen var beroende av villkor. Villkoren innebar att innan utbetalning kunde ske skulle den levererade utrustningen ha installerats, eller alternativt 90 dagar ha förflutit från leveransen. Konkursutbrottet den 2 januari 2002 ägde rum 58 dagar efter leveransen. Installationen var då inte slutförd. Fordran var därmed inte intjänad vid konkursutbrottet. Den pantsättning som skett har sålunda ej vunnit sakrättslig giltighet och de medel som betalats ur rembursen bör tillföras Web Tradings konkursbo. Dalarnas Tidningar bevakar således en oprioriterad fordran i konkursen.

Pantsättningen sakrättsligt giltig

För det fall tingsrätten anser att den pantsatta fordran var intjänad vid konkursutbrottet och finner att pantsättningen därmed är sakrättsligt giltig skall den aktuella betalningen ur rembursen tillföras konkursboet för att ingå i ett lagakraftvunnet utdelningsförslag. Vad som utbetalas enligt rembursen utgör Web Tradings egendom enligt 3 kap. 3 § konkurslagen. Dalarnas Tidningar bevakar i detta fall en prioriterad fordran med stöd av 4 § första stycket andra punkten förmånsrättslagen.

Överlåtelsen sakrättsligt skyddad?

Skulle tingsrätten finna att det är fråga om en reguljär överlåtelse, gör konkursboet gällande att fordringar skulle uppkomma först efter överlåtelsen, under förutsättning att vissa villkor hade uppfyllts. De villkor som var kopplade till de olika utbetalningarna var dels leverans, dels installation och dels godkännande. Leverans föregick konkursutbrottet. Att rembursvillkoret inte nämner något om installation saknar betydelse, eftersom det framgår av avtalet mellan Web Trading och Dalarnas Tidningar och av omständigheterna i övrigt att installationen var ett villkor. Installationen var inte slutförd vid konkursutbrottet.

Det alternativa villkoret om betalning 90 dagar från den första betalningen, som beskriver den maximalt beräknade tidsåtgången för installationen, var inte heller uppfyllt vid konkursutbrottet. Då denna tidpunkt inträffade efter konkursdagen har någon sakrättsligt giltig överlåtelse inte skett. Medlen skall därför rätteligen anses tillhöra Web Trading.

Om utbetalningen skulle anses vara ovillkorlig, skulle detta medföra orimliga konsekvenser, eftersom köparen i sådant fall accepterat en vederlagsfri betalning till säljaren samt avskrivit sig sin normala möjlighet att genom att innehålla köpeskillingen utöva påtryckningar på säljaren att leverera maskinen i fråga i tid och i det skick som avtalats. Rembursvillkoren är standardiserade och avsedda för sedvanliga import- och exportaffärer. Rembursvillkoren är inte avsedda för köp av tryckpressar mellan en svensk säljare och en svensk köpare.

Dalarnas Tidningar

Pantsättning eller överlåtelse

Dalarnas Tidningar kan inte vitsorda att konstruktionen med remburs som Web Trading använt sig av vid ingåendet av entreprenadavtal varit avsedd att utgöra säkerhet för Web Tradings underentreprenörer. Skälet till att Web Trading krävde remburs var att Web Trading ville säkerställa Dalarnas Tidningars betalningsförmåga.

Dalarnas Tidningar kan inte förstå varför överlåtelsen av 1 531 250 kr ur rembursen till EIAB skall ses som en pantsättning. Parterna är överens om att beloppet avsåg ersättning för EIAB:s arbete. Dalarnas Tidningar kan inte heller vitsorda att beloppet om 1 531 250 kr endast avsåg en del av det arbete som EIAB åtagit sig att utföra.

Av Web Tradings brev till Handelsbanken av den 24 augusti 2001 framgår att avtalet mellan Web Trading och EIAB var en överlåtelse av Web Tradings rätt till likvid ur rembursen.

Överlåtelsen sakrättsligt skyddad?

Vid överlåtelse av enkla fordringar uppnås sakrättsligt skydd i och med denuntiation till gäldenären. Handelsbanken har den 11 september 2001 denuntierats om överlåtelsen. Enligt Dalarnas Tidningars uppfattning har därmed sakrättsligt skydd uppnåtts. För sakrättsligt skydd vid överlåtelse av enkla fordringar har det ingen som helst betydelse när fordran förfaller till betalning.

I NJA 1973 s. 635 har HD tagit ställning till frågan om sakrättsligt skydd i konkurs för säkerhet i ett visst slag av framtida fordran. I målet var fråga om en säkerhetsöverlåtelse av en fordran på ersättning för transporter vilka endast delvis utförts. HD uttalade att verkan av pantsättningen gentemot övriga borgenärer inte kunde anses ha inträffat förrän efter hand som tillgodohavandet intjänats. Denna frysningsprincip har i doktrinen motiverats med att panträtten innan fordringen tjänats in på sätt och vis är ”tom”. Flera väsentliga skillnader föreligger dock mellan rättsfallet och den nu aktuella situationen. För det första avser överlåtelsen till EIAB inte någon panträttsupplåtelse eller någon säkerhetsupplåtelse. För det andra var Web Tradings rätt till betalning den 4 februari 2002 enligt rembursvillkoret oåterkallelig. Därmed var det inte en ”tom” rätt. Det framstår även som verklighetsfrämmande att diskutera i termer av ”intjänad fordran”. I nuvarande situation finns en betalningstidpunkt oavsett utförd leverans eller installation.

Den aktuella situationen skall snarare jämföras med en avbetalningssäljare som pantsatt sina fordringar enligt ett avbetalningskontrakt. I detta fall uppkommer sakrättsligt skydd redan i och med denuntiationen, detta oavsett att fordringarna förväntas inflyta senare. Betalningen 90 dagar efter leverans, dvs. den 4 februari 2002, var oåterkallelig. Vidare var rembursen ovillkorlig, vilket innebar att utbetalning skulle ske den 4 februari 2002 oavsett tidigare leverans eller installation. Rembursvillkoret nämner inte något om när installationen skulle ske.

Enligt allmänna sakrättsliga principer gäller att sakrättsligt skydd uppnås redan i och med denuntiation, oavsett huruvida fordran är villkorad, när det inte ligger i panthavarens eller borgenärens makt att hindra att en verklig fordran uppstår. I detta fall hade EIAB ingen möjlighet att påverka händelseförloppet, eftersom utbetalning ovillkorligen skulle ske den 4 februari 2002 i enlighet med rembursvillkoren. Sakrättsligt skydd har därför uppnåtts vid tidpunkten för Web Tradings konkurs.

Även om Dalarnas Tidningar anser att det varit fråga om en överlåtelse, är Dalarnas Tidningar av den uppfattningen att det för utgången av tvisten saknar betydelse om det varit fråga om en överlåtelse eller pantsättning. Om utbetalning inte skulle ske till Dalarnas Tidningar, skulle utbetalning ha gjorts till EIAB, och inte till Web Trading. För det fall tingsrätten skulle finna att avtalet mellan Web Trading och EIAB utgjort ett avtal om pantsättning av rätten till betalning ur rembursen görs det gällande att EIAB har fordringar hos Web Trading som motsvarar storleken av den pantsatta fordran.

Konkursboet har genmält. Det fall som åberopas av Dalarnas Tidningar, dvs. då en avbetalningssäljare pantsatt sina fordringar enligt ett avbetalningskontrakt, skiljer sig från den i målet aktuella situationen. Vid avbetalningsköp är det i regel fråga om gods som överlämnas och avbetalningsfordran kan anses ha tjänats in genom leverans av godset.

Domskäl

Tingsrätten har med stöd av 42 kap. 18 § första stycket femte punkten RB tagit målet till avgörande utan huvudförhandling.

Parterna har åberopat viss skriftlig bevisning.

Tingsrätten har först att ta ställning till om avtalet mellan Web Trading och EIAB inneburit en definitiv överlåtelse av rätten till betalning ur rembursen eller endast en överlåtelse till säkerhet för fordran vilken EIAB hade på Web Trading. I det senare fallet är det fråga om en säkerhetsöverlåtelse vilket i detta sammanhang kan likställas med en upplåtelse av panträtt i rätten till betalning ur rembursen. I den av Dalarnas Tidningar åberopade underrättelsen till Handelsbanken anges att Web Trading överlåtit rätten till likvid enligt rembursen på EIAB, intill ett belopp om 1 531 250 kr. Konkursboet har till stöd för att avtalet inte avsett en överlåtelse av rätten till betalning ur rembursen åberopat att EIAB inte erlagt något vederlag för rätten till betalning ur rembursen. Vid bedömningen av i vilken mån detta är en omständighet vilken talar mot att avtalet avsett att åstadkomma en överlåtelse måste emellertid beaktas det sammanhang i vilket avtalet mellan Web Trading och EIAB upprättades. Härvid är att märka att EIAB hade åtagit sig att utföra arbete åt Web Trading. Det har således förelegat ömsesidiga åtaganden i förhållandet mellan Web Trading och EIAB. Överlåtelsen av rätten till betalning ur rembursen kan därmed jämställas med en betalning för det arbete EIAB hade åtagit sig att utföra åt Web Trading. Inte heller vad konkursboet i övrigt anfört finner tingsrätten medföra någon annan bedömning än att avtalet mellan Web Trading och EIAB avsett en överlåtelse av rätten till betalning ur rembursen i enlighet med vad som angivits i underrättelsen till Handelsbanken. Tingsrätten finner sammanfattningsvis att Dalarnas Tidningar visat att Web Trading till EIAB överlåtit sin rätt till betalning ur rembursen, intill ett belopp om 1 531 250 kr.

Tingsrätten har härefter att ta ställning till om överlåtelsen från Web Trading till EIAB av rätten till betalning ur rembursen blivit sakrättsligt skyddad vid tidpunkten för Web Tradings försättande i konkurs.

Av NJA 1973 s. 635 följer att en fordran måste vara intjänad för att kunna överlåtas med sakrättslig verkan. Konkursboet har gjort gällande att överlåtelsen inte erhållit sakrättsligt skydd vid tidpunkten för konkursen och härvid anfört att rätten till betalning ur rembursen vid tidpunkten för konkursen var att anse som en framtida, ännu inte intjänad fordran.

Av rembursvillkoren framgår att den aktuella delbetalningen ur rembursen, motsvarande fem procent av det totala rembursbeloppet, skulle betalas senast 90 dagar efter ”shipment”. Installation har således inte varit ett villkor för utbetalning av det omstridda beloppet. Den omständigheten att rembursen var oåterkallelig innebar vidare att Web Tradings rätt till betalning enligt rembursen inte kunde återkallas eller ändras. Rätten till betalning ur rembursen har därmed varit oberoende av att villkoren för betalning enligt det underliggande säljavtalet mellan Dalarnas Tidningar och Web Trading uppfylldes. Inte heller vad konkursboet i övrigt anfört medför någon annan bedömning än att rätten till betalning ur rembursen endast varit beroende av de villkor som fanns upptagna i den.

Sedan leverans skett ålåg det därför inte Web Trading att utföra någon ytterligare prestation för att rätten till den omtvistade delbetalningen ur rembursen skulle inträda. Förmånstagaren till rembursen hade således endast att invänta den tidpunkt då den andra delbetalningen ur rembursen skulle ske. Den tidpunkt som rembursvillkoren anger för den andra delbetalningen ur rembursen är därmed att anse som ett förfallodatum. Mot bakgrund härav finner tingsrätten att rätten till den omstridda betalningen ur rembursen är att anse som intjänad vid tidpunkten för konkursen. Överlåtelsen av denna från Web Trading till EIAB hade därmed erhållit sakrättsligt skydd vid tidpunkten för Web Tradings försättande i konkurs. Dalarnas Tidningar har inträtt i EIAB:s rätt till betalning ur rembursen.

På de skäl som anförts ovan bifaller tingsrätten käromålet och förklarar att Dalarnas Tidningar har bättre rätt än konkursboet till det av Handelsbanken hos Länsstyrelsen i Stockholms län deponerade beloppet om 76 562 kr 50 öre jämte ränta därå.

- - - .

Domslut

Tingsrätten fastställer att Dalarnas Tidningar AB äger bättre rätt än Web Trading K. Westberg AB:s konkursbo till hos Länsstyrelsen i Stockholms län av Handelsbanken deponerat belopp om 76 562 kr 50 öre jämte lagenlig ränta på det nedsatta beloppet.

- - - .

Svea hovrätt

Konkursboet överklagade i Svea hovrätt och yrkade i själva saken att hovrätten skulle ogilla käromålet.

Dalarnas Tidningar bestred ändring.

Hovrätten (hovrättslagmannen Ulf Bjällås, hovrättsråden Roland Halvorsen och Rose Thorsén samt tf. hovrättsassessorn Paul Magnusson) avgjorde målet utan huvudförhandling med stöd av 50 kap. 13 § andra stycket RB och anförde i dom den 24 februari 2004, såvitt gällde själva saken:

Domskäl

Parterna har fört sin talan i hovrätten på samma sätt som vid tingsrätten. Det som förekommit i hovrätten föranleder inte annan bedömning än den som tingsrätten gjort. Den överklagade domen skall därför fastställas - - - i huvudsaken - - -.

Hovrättens domslut

Hovrätten fastställer tingsrättens dom.

Högsta domstolen

Konkursboet överklagade och yrkade i själva saken att HD skulle ogilla käromålet.

Dalarnas Tidningar bestred ändring.

I HD ingavs och åberopades av Dalarnas Tidningar två rättsutlåtanden av den 24 november 2004 och den 12 juni 2005 av professorn Mikael Möller och av konkursboet ett rättsutlåtande av den 12 april 2005 av docenten Marie Karlsson-Tuula.

Betänkande

Målet avgjordes efter föredragning.

Föredraganden, rev.sekr. Christer Thornefors, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande dom:

Domskäl

De första sju styckena överensstämmer i allt väsentligt med HD:s domskäl i de sju inledande styckena. Därefter lyder betänkandet:

De omständigheter som konkursboet åberopat som grund för bestridandet har närmast formen av juridisk argumentation. Boet har gjort gällande att överlåtelsen från Web Trading till EIAB inte var en ordinär överlåtelse utan en säkerhetsöverlåtelse, att den överlåtna fordringen inte var intjänad samt att, oavsett om överlåtelsen är att bedöma enligt panträttsliga regler eller ej, något sakrättsligt skydd mot överlåtarens borgenärer därmed inte har uppkommit. Till följd av det anförda skall, enligt konkursboet, den omtvistade likviden tillfalla boet.

Konkursboet har vidare i HD påstått dels att underrättelsen till SHB saknar rättsverkan eftersom betalningen ur rembursen var villkorad av att motprestation skedde i form av att dokument presenterades eller arbete utfördes, dels att inte bara SHB som aviserande bank i rembursen utan även FSB som öppnande bank borde ha underrättats för att sakrättsligt skydd skulle uppkomma.

Dalarnas Tidningar har gjort gällande att angivna påståenden är nya omständigheter i målet och att de skall avvisas eftersom konkursboet har saknat giltig ursäkt för att åberopa dessa först i HD.

Något hinder finns inte mot att en part i högre instans anlägger en ny rättslig synpunkt på tidigare åberopade faktiska förhållanden eller framför rättslig argumentation i en fråga (jfr rättsfallet NJA 1996 s. 52, se Lindell, Processuell preklusion s. 272 ff.).

Dalarnas Tidningar har till grund för käromålet åberopat att SHB har underrättats om överlåtelsen av fordringen. Bolaget har vidare hävdat att motprestationer i form av installationsarbeten har utförts. Det förhållandet att dokument skulle presenteras som villkor för betalning framgår av rembursen. Mot bakgrund av dessa förhållanden är konkursboets påstående att denuntiationen saknar rättsverkan närmast att bedöma som rättslig argumentation som inte faller under bestämmelsen i 55 kap. 13 § RB.

En oåterkallelig remburs utgör för öppnande bank, dvs. i förevarande fall FSB, ett bindande åtagande att via aviserande bank, här SHB, verkställa betalning på angivna förfallodagar under förutsättning att föreskrivna dokument presenterats (Gorton, Rembursrätt s. 4). Påståendet att det har ankommit på Web Trading att underrätta även FSB om överlåtelsen av rätten till betalningen kan, om det är riktigt, innebära att sakrättsligt skydd inte har uppkommit för överlåtelsen från Web Trading till EIAB. Möjligen skulle påståendet kunna ses som ett påpekande till domstolen om en brist i kärandens talan som domstolen därmed skulle vara oförhindrad att lägga till grund för tillämpning av en rättsregel (jfr rättsfallet NJA 1999 s. 629). Med hänsyn till den rättsföljd som påståendet kan få ligger det emellertid närmast till hands att se detta som en omedelbart relevant omständighet som borde ha åberopats redan som grund för bestridandet. Någon ursäkt för att inte åberopa omständigheten tidigare har konkursboet inte anfört. HD avvisar därför den åberopade omständigheten.

Frågan huruvida överlåtelsen av rätten till betalning ur rembursen från Web Trading till EIAB utgjort en definitiv överlåtelse, dvs. omsättningsöverlåtelse, eller en säkerhetsöverlåtelse får bedömas med ledning av i målet åberopade handlingar.

För att säkerhetsöverlåtelse skall anses föreligga vid fordringar krävs som regel att överlåtaren har betingat sig rätt till återlösen eller skyldighet för förvärvaren att redovisa ett överskott på fordringen (se bl.a. Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996 s. 263). En annan omständighet som kan tala för att överlåtelsen är av panträttsligt slag är att kreditrisken för fordringen ligger kvar hos överlåtaren (jfr SOU 1991:81 s. 160).

Konkursboet har inte påstått att Web Trading har haft rätt till återlösen av fordringen eller att skyldighet att redovisa ett eventuellt överskott på fordringen har förelegat för EIAB, inte heller att kreditrisken för fordringen har legat kvar på Web Trading. I stället har boet gjort gällande att Web Trading och EIAB, med hänsyn till Web Tradings begränsade finansiella förmåga och svårigheter att erbjuda säkerhet till EIAB för det arbete bolaget utförde, har haft fog för att betrakta överlåtelsen som en pantsättning. Något stöd för boets påstående att överlåtelsen skulle vara en pantsättning finns emellertid inte vare sig i Web Tradings underrättelse till banken den 24 augusti 2001 eller i någon annan handling. I stället sägs att betalning skulle ske till EIAB när villkoren för betalning enligt rembursen var uppfyllda. Att EIAB i den föreliggande situationen skulle ha accepterat att överlåtelsen utgjorde en pantsättning, dvs. ett för EIAB mindre förmånligt alternativ jämfört med en definitiv överlåtelse, framstår inte som särskilt sannolikt.

Något stöd för påståendet att överlåtelsen utgjorde något annat än en definitiv överlåtelse av rätten till betalning ur rembursen har konkursboet således inte förmått presentera.

Nästa fråga som uppkommer är huruvida överlåtelsen åtnjutit sakrättsligt skydd mot Web Tradings borgenärer vid den tidpunkt då Web Trading försattes i konkurs.

Dalarnas Tidningar har hävdat att sakrättsligt skydd uppkommit genom att SHB underrättats om överlåtelsen. Till grund för sitt påstående att sakrättsligt skydd inte funnits har konkursboet anfört att utbetalningen ur rembursen förutsatte motprestationer, bl.a. att vissa dokument presenterades, vilka inte hade fullgjorts vid den tidpunkt då SHB denuntierades samt att rembursfordran inte var intjänad när Web Trading försattes i konkurs. Dalarnas Tidningar har häremot invänt att Web Trading enligt villkoren i rembursen hade en ovillkorlig rätt till betalning ur denna.

Om någon överlåter ett enkelt skuldebrev gäller överlåtelsen, enligt 31 § första stycket skuldebrevslagen, inte mot överlåtarens borgenärer, med mindre överlåtaren underrättat gäldenären eller den till vilken överlåtelsen skett om denna.

Syftet med kravet på att ett sakrättsligt moment i vissa fall skall finnas, i detta fallet denuntiation, är att förhindra förekomsten av skentransaktioner, dvs. transaktioner som inte är allvarligt menade när de företas eller konstrueras i efterhand, och att det klart framgår att överlåtaren förlorat möjligheten att förfoga över egendomen i fråga (se rättsfallet NJA 1995 s. 367).

Enligt anteckningarna den 11 september 2001 på Web Tradings meddelande har företrädare för SHB bekräftat att SHB till betalningsmottagaren, dvs. EIAB, i enlighet med Web Tradings önskemål skulle betala respektive rat i enlighet med villkoren i rembursen intill dess att hela det överlåtna beloppet utbetalats till EIAB.

Anledningen till att parter i affärsförhållanden använder remburs är många gånger ett krav från säljaren på att tillförsäkras betalning av köpeskillingen. Att en remburs är oåterkallelig innebär att banken åtar sig en självständig skyldighet att betala enligt villkoren i rembursen. Detta åtagande torde gälla även om säljaren skulle begå kontraktsbrott (jfr Hellner, Ramberg, Speciell avtalsrätt I, Köprätt, 2:a uppl. 1995 s. 262).

SHB:s åtagande avser skyldighet att som aviserande bank i ett avtal om en oåterkallelig remburs verkställa betalning enligt villkoren i rembursen. Enligt dessa skulle den andra raten betalas senast 90 dagar efter leverans, dvs. den 4 februari 2002. Något ytterligare villkor för betalning av denna rat är inte angivet i rembursavtalet. Enligt föreliggande handlingar hade Web Trading således haft rätt att senast denna dag uppbära betalning för den omtvistade raten oavsett om installationsarbetet varit fullgjort eller inte.

Genom överlåtelsen av Web Tradings rätt till betalning ur rembursen till EIAB har EIAB övertagit Web Tradings rätt. EIAB har därefter i sin tur överlåtit fordringen till Dalarnas Tidningar. Genom de denuntiationer som skett har sakrättsligt skydd uppkommit för överlåtelserna. Som domstolarna funnit har Dalarnas Tidningar till följd av överlåtelserna och företagna denuntiationer rätt till det omtvistade beloppet.

Utöver det anförda kan med anledning av konkursboets anspråk följande tilläggas. Av utredningen i målet framgår inte hur Dalarnas Tidningar finansierat köpet av tryckpressarna. På goda grunder kan emellertid antas att detta skett genom att FSB beviljat bolaget krediter. Oavsett hur finansieringen skett härrör emellertid de medel som betalats genom rembursen från Dalarnas Tidningar. Överlåtelsen av Web Tradings fordran enligt rembursen till EIAB avser dessa medel, vilka utgjort betalning för arbete som EIAB utfört på de maskiner som Dalarnas Tidningar förvärvat. Varför Web Tradings konkursbo skulle ha del av dessa medel utan att utföra något arbete är svårt att se. Däremot kan inte finnas någonting att invända mot att till Dalarnas Tidningar återförs medel. Materiellt sett framstår med hänsyn härtill den angivna utgången som oantastlig.

Hovrättens domslut skall fastställas.

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.

Domskäl

HD (justitieråden Munck, Regner, referent, Håstad, Lindeblad och Nyström) meddelade den 30 juni 2006 följande dom:

Domskäl

Den 2 april 2001 träffades mellan Dalarnas Tidningar och Web Trading ett avtal enligt vilket Web Trading åtog sig att för 11 175 000 kr till Dalarnas Tidningar leverera och montera två tryckpressar. I fråga om betalning av anläggningen angavs att Dalarnas Tidningar skulle se till att svensk bank senast en vecka efter kontraktsdatum öppnade en oåterkallelig och överlåtbar remburs, betalbar i svensk bank på hela kontraktssumman. ICC:s regler av 1990 skulle gälla för rembursen. Betalning ur rembursen skulle enligt avtalet erläggas vid leverans från fabrik med 90 procent av kontraktssumman vid presentation av faktura, transportdokument och försäkringspolicy, med 5 procent efter installation dock senast 90 dagar efter konossementdatum samt med 5 procent efter godkänt övertagandeprov. Leverans skulle ske den 22 oktober 2001.

I enlighet med åtagandet i köpeavtalet öppnade Dalarnas Tidningar den 17 april 2001 en remburs hos Föreningssparbanken (FSB) på ett belopp om 13 968 750 kr med Svenska Handelsbanken (SHB) som aviserande (men ej bekräftande) bank och Web Trading som förmånstagare (beneficient). Betalning ur rembursen, som var oåterkallelig och överlåtbar, skulle ske med de rater som angetts i köpeavtalet. Enligt villkoren i rembursen skulle betalning av den andra raten ske senast 90 dagar efter leverans.

Betalning av den första raten om 90 procent av köpeskillingen har verkställts. Tvisten i målet gäller den betalning om 5 procent av köpeskillingen som skulle erläggas senast 90 dagar efter leverans, vilket inföll den 4 februari 2002.

Som underentreprenör för leverans- och installationsarbetet anlitade Web Trading bl.a. El & Industrimontage Svenska AB (EIAB). I en handling av den 24 augusti 2001 underrättade Web Trading SHB om att bolaget till EIAB hade överlåtit sin rätt till betalning ur rembursen intill ett belopp om 1 531 250 kr och att angivna belopp när rembursvillkoren uppfyllts skulle betalas direkt till EIAB. Företrädare för SHB bekräftade den 11 september 2001 att banken tagit del av underrättelsen och förklarade att banken direkt till EIAB skulle betala beloppet i de tre raterna enligt rembursvillkoren, om föreskrivna dokument presenterades före giltighetstidens utgång och rembursvillkoren uppfyllts samt täckning erhölls från FSB.

Den 2 januari 2002 försattes Web Trading i konkurs. EIAB hade då från Web Trading fått betalt för sitt arbete med sammanlagt 1 102 500 kr. Med anledning av Web Tradings konkurs träffades mellan Dalarnas Tidningar och EIAB den 17 och 21 januari 2002 en överenskommelse. I denna angavs att EIAB var berättigat till ytterligare betalning ur rembursen den 4 februari 2002 med 61 250 kr samt att EIAB hade ytterligare fordringar på Web Tradings konkursbo avseende entreprenaden. I avtalet överlät EIAB till Dalarnas Tidningar sin rätt till betalning ur rembursen med beloppet 61 250 kr och samtliga fordringar på Web Trading i konkurs avseende entreprenaden.

Sedan Web Tradings konkursbo gjort anspråk på angivet belopp har SHB satt ned 76 562 kr 50 öre (61 250 kr jämte mervärdesskatt) hos länsstyrelsen.

Dalarnas Tidningar har till grund för sitt påstående om bättre rätt till det omtvistade beloppet anfört att Web Trading på grund av rembursen har haft en fordran på SHB som omfattat kontraktssumman i avtalet mellan Dalarnas Tidningar och Web Trading, att ovan nämnda överlåtelser ägt rum och att SHB har underrättats om dessa.

Konkursboet har å sin sida i huvudsak gjort gällande att överlåtelsen från Web Trading till EIAB var en säkerhetsöverlåtelse som skall bedömas enligt panträttsliga regler, att den överlåtna fordringen inte var intjänad samt att, oavsett om överlåtelsen är att bedöma enligt panträttsliga regler eller ej, något sakrättsligt skydd mot överlåtarens borgenärer därmed inte har uppkommit. Till följd av det anförda skall, enligt konkursboet, det omtvistade beloppet tillfalla boet.

Konkursboet har vidare i HD gjort gällande dels att underrättelsen till SHB saknar rättsverkan eftersom betalningen ur rembursen var villkorad av att motprestation skedde, dels att inte bara SHB som aviserande bank i rembursen utan även FSB som öppnande bank borde ha underrättats för att sakrättsligt skydd skulle uppkomma.

Dalarnas Tidningar har gjort gällande att angivna förhållanden är nya omständigheter i målet och att de skall avvisas eftersom konkursboet har saknat giltig ursäkt för att åberopa dessa först i HD.

Enligt 55 kap. 13 § RB får en part i HD till stöd för sin talan åberopa en omständighet som inte lagts fram tidigare endast om han gör sannolikt att han inte kunnat åberopa omständigheten vid lägre rätt eller han annars haft giltig ursäkt att inte göra det. Med omständighet avses sådan som kan ha omedelbar betydelse för utgången i målet (se Fitger, Rättegångsbalken s. 50:114 och 55:24 f.).

Konkursboet har i lägre instanser gjort gällande att fordran vid konkursutbrottet inte var intjänad på grund av att installationen av anläggningen inte var slutförd. Mot den bakgrunden kan det inte anses att förhållandet att betalning ur rembursen var villkorad av motprestation utgör en sådan ny omständighet som omfattas av bestämmelsen i 55 kap. 13 § RB.

Beträffande frågan, om konkursboets åberopande av att denuntiationen saknar sakrättslig verkan eftersom den skett hos SHB och inte hos FSB är tillåtet i HD, får anses att det i ett fall som det förevarande åligger konkursboet att göra gällande att en överlåtelse av fordran inte är sakrättsligt skyddad (jfr bl.a. Boman, Om åberopande och åberopsbörda i dispositiva tvistemål s. 260 ff.). Denuntiationen är därmed inte en omständighet som Dalarnas Tidningar behövt åberopa för att få framgång med käromålet, annat än om Web Tradings konkursbo gjort invändning om bristande sakrättsligt skydd på grund av underlåten denuntiation. Härav följer att det förhållandet att denuntiation inte skett hos FSB bör bedömas som en sådan ny omständighet enligt 55 kap. 13 § RB som en part får åberopa först i HD endast om han gör sannolikt att han haft giltig ursäkt för att inte göra det tidigare. Denna förutsättning kan inte anses uppfylld, varför omständigheten inte kan komma under HD:s prövning.

Frågan huruvida Web Tradings överlåtelse av fordringen enligt rembursen till EIAB var en omsättningsöverlåtelse eller en säkerhetsöverlåtelse saknar betydelse i målet, eftersom även den som förvärvat en säkerhetsrätt i en fordran har rätt att driva in fordringen vid konkurs (jfr Palmér-Savin, Konkurslagen vid 8 kap. 10 § konkurslagen). Även om EIAB endast förvärvat en säkerhetsrätt, har EIAB således samma rätt att lyfta den deponerade betalningen som vid en omsättningsöverlåtelse.

Konkursboets påstående, att boet har bättre rätt till fordringen enligt rembursen därför att den inte skulle ha varit intjänad vid konkursbeslutet, måste antas återgå på den rättsgrundsats som framgår av rättsfallet NJA 1973 s. 635, nämligen att sakrättsligt skydd för en förvärvad fordran inte omfattar mer av fordringen än som var intjänat vid konkursbeslutet (jfr NJA 1982 s. 900). Regelns syfte är att ett konkursbo, som inträder i konkursgäldenärens avtal och fullgör dennes förpliktelse mot avtalsparten (fordringens gäldenär) skall få uppbära det vederlag som belöper på konkursboets insatser, även om hela fordringen var överlåten eller pantsatt (se Håstad, Sakrätt avseende lös egendom, 6 uppl. 1996, s. 338 ff.). I förevarande fall, där konkursboet avstått från att inträda i konkursgäldenärens avtal och där motparten (Dalarnas Tidningar) överenskommit med EIAB om att EIAB skulle utföra återstående arbete, kan konkursboet inte grunda någon rätt på den nyss berörda rättsgrundsatsen, alldeles bortsett från att invändningen om intjänande hänför sig till det bakomliggande rättsförhållandet, medan rembursen innefattar ett i princip självständigt betalningsåtagande (se NJA 1978 s. 728 och jfr NJA 2002 s. 244).

Inte heller på annan grund finns det anledning till annan bedömning än att EIAB fått sakrättsligt skydd för sitt förvärv av rembursfordringen.

Domslut

HD fastställer hovrättens domslut.

Justitierådet Håstad tillade:

Eftersom konkursboet först i HD invänt, att underrättelsen om överlåtelsen av rembursfordringen från Web Trading till EIAB lämnats till den aviserande banken (SHB) och inte till den öppnande banken (FSB), har invändningen inte kunnat beaktas i målet. Invändningen väcker emellertid en fråga som är viktig från både teoretisk och praktisk synpunkt.

Enligt de villkor som normalt gäller för remburser är den öppnande banken ansvarig för betalningen, medan den aviserande banken inte mot beneficienten ansvarar för betalningen utom om den aviserande banken bekräftat rembursen (se Gorton, Rembursrätt, 1980 s. 228 ff. bl.a. på s. 238, och NJA 2002 s. 412 på s. 423 f.). Den aviserande banken har emellertid mot den öppnande banken åtagit sig att informera beneficienten om öppnandet, att granska dokument och att betala. I förhållande till beneficienten är det således normalt fråga om endast en betalningsansvarig (den öppnande banken), varför problemet rörande rätt adressat för denuntiation vid solidariska skuldförhållanden inte aktualiseras.

I praktiken kommer beneficenten nästan alltid att vända sig mot den aviserande banken med begäran om utbetalning. Risken att den öppnande banken, utan att först ta kontakt med den aviserande banken, skulle betala till en överlåtare av rembursfordringen är så gott som utesluten. Redan detta talar - i enlighet med ändamålen bakom denuntiationskravet i 31 § första stycket skuldebrevslagen - för att en överlåtelse av fordringen blir tillräckligt manifesterad och överlåtarens möjlighet att tillgodogöra sig fordringen vare sig genom betalning eller genom ny överlåtelse blir tillräckligt avskuren, för att en underrättelse till den aviserande banken skall ge förvärvaren sakrättsligt skydd (jfr NJA II 1936 s. 113 samt rättsfallen NJA 1986 s. 217, 1995 s. 367 och 1996 s. 52).

Frågan, om en underrättelse till den aviserande banken på ovan angivna skäl är tillräcklig, behöver emellertid inte ställas på sin spets. Som dessutom framhållits av Mikael Möller i ett utlåtande i målet torde den aviserande banken, i enlighet med uppdraget från den öppnande banken att hantera kontakterna med beneficienten, få anses med stöd av fullmakt ta emot denuntiationer för den öppnande bankens räkning. En underrättelse till den aviserande banken fyller därmed (se 26 § avtalslagen) kravet i 31 § första stycket skuldebrevslagen på en underrättelse till gäldenären, den öppnande banken.

HD:s dom meddelad: den 30 juni 2006.

Mål nr: T 1397-04.

Lagrum: 8 kap. 10 § konkurslagen (1987:672) och 55 kap. 13 § första stycket RB.

Rättsfall: NJA 1973 s. 635, NJA 1978 s. 728, NJA 1982 s. 900 och NJA 2002 s. 244.