NJA 2020 s. 334

En borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

Umeå tingsrätt

Smart Tandvård i Skåne AB väckte vid Umeå tingsrätt den talan mot Your beauty transport i Umeå AB som framgår av tingsrättens dom.

Tingsrätten (rådmannen Lars Viktorsson) anförde i dom den 20 februari 2019 följande.

BAKGRUND

Smart Tandvård i Skåne AB (Smart Tandvård) har i samband med ansökan om tandvårdsstöd från Försäkringskassan skrivit in sitt plusgironummer i fältet som var avsett för bankgironummer. Smart Tandvårds plusgironummer är identiskt med Your beauty transport i Umeå AB:s (Your beauty) bankgironummer. Därefter har Försäkringskassan genom två utbetalningar, betalat ut 279 603,75 kr till Your beautys bankgironummer. Den första utbetalningen g jordes den 7 december 2017 med 108 308,25 kr och den andra utbetalningen g jordes den 14 december 2017 med 171 295,50 kr.

VAD SMART TANDVÅRD BEGÄRT OCH YOUR BEAUTYS INSTÄLLNING

Smart Tandvård har begärt att tingsrätten ska förplikta Your beauty att till Smart Tandvård betala 279 603,75 kr plus ränta – – –.

Your beauty har motsatt sig käromålet. Begärt belopp har godtagits som skäligt i och för sig.

Parterna har begärt ersättning av varandra för rättegångskostnader.

GRUNDER

Smart Tandvårds rättsliga grunder för käromålet

Smart Tandvård har åberopat principen om obehörig vinst som grund för sin talan. Your beauty har utan rätt till det fått yrkat belopp insatt på sitt konto på bekostnad av Smart Tandvård. Your beauty har underrättats om den felaktiga insättningen.

Som alternativ grund för sin talan har Smart Tandvård åberopat principen om misstagsbetalning (condictio indebiti). Utbetalningen ska återgå till Smart Tandvård.

Your beautys rättsliga grunder för bestridandet

Det bestrids att Your beauty kan åläggas en betalningsskyldighet på grund av principen om obehörig vinst. Your beauty kan inte betala med befriande verkan till Smart Tandvård med hänsyn till Försäkringskassans eventuella återkrav. Vad gäller Smart Tandvårds alternativa grund kan principen om condictio indebiti inte aktualiseras eftersom en eventuell återbetalning ska ske till utbetalaren, dvs. Försäkringskassan.

VAD PARTERNA HAR ANFÖRT YTTERLIGARE

Smart Tandvård

Your beauty har anfört att Försäkringskassan kan i framtiden kräva tillbaka de betalningar som målet handlar om. För det första kan Your beauty inte åberopa annans hypotetiska anspråk på återbetalning som en invändningsgrund mot Smart Tandvårds krav mot Your beauty. Den rätten tillkommer endast den tredjeman som har ett anspråk på pengarna. Annars skulle svaranden i alla fordringsmål kunna bestrida betalningsskyldighet med hänvisning till att det inte kan uteslutas att någon annan kan ha ett anspråk på samma medel. Rättsordningen har istället anordnat det så att om det verkligen f inns två konkurrerande anspråk som görs gällande mot en svarande så kan en svarande sätta ner pengarna och låta de två konkurrenterna väcka talan om rätten till pengarna. Om det, som i det här fallet, redan har väckts talan av en part så har tredjeman som anser sig ha bättre rätt till medlen möjlighet att träda in i processen genom att intervenera för att hävda sitt anspråk gentemot kärandens krav. För det andra ska det påpekas att det nu mer än ett år efter betalningarna inte f inns någon annan part än Smart Tandvård som har g jort anspråk på de pengar som målet handlar om. Det f inns inga konkurrerande anspråk på beloppet. Försäkringskassan gör inte anspråk på beloppet. I detta fall har det varit Smart Tandvård, och inte Försäkringskassan, som felregistrerat Smart Tandvårds konto i Tandvårdsportalen och Försäkringskassan anser sig inte ha g jort några felaktiga utbetalningar. Om Försäkringskassan trots allt skulle rikta återkrav mot Your beauty med påstående om att betalningarna varit felaktiga så kan Your beauty freda sig genom att visa att Your beauty vidarebetalat medlen till Smart Tandvård.

Det får numera anses vedertaget att en talan kan grundas på allmänna förmögenhetsrättsliga principer om obehörig vinst. I Göta hovrätts dom 2015-04-20 i dess mål T 1466-14 uppställs rekvisiten för att obehörig vinst ska kunna grunda betalningsskyldighet, nämligen att en part g jort en vinst, att denna vinst har varit obehörig, att den andra parten har drabbats av en förlust eller att vinsten annars uppkommit på den andra partens bekostnad och att det f inns ett orsakssamband mellan förlusten och den vinst som har g jorts. Rekvisiten är uppfyllda i detta mål. Your Beauty har fått 279 603,75 kr (g jort en vinst). Det f inns ingen rättsgrund för betalningen (vinsten är obehörig). Smart Tandvård har inte fått sina 279 603,75 kr (drabbats av en förlust). Betalningen har varit avsedd för Smart Tandvård. Härutöver har det inte funnits någon ansvarsfrihetsgrund för Your beauty och vidare har inte någon annan rättsgrund varit tillämplig. Mårten Schultz har uttryckt att ”Principen om obehörig vinst är, när den betraktas som självständigt rättsinstitut, numera etablerad. Obehörig vinst-motiveringar i samband med andra principer som t.ex. condictio indebiti, kan därmed, om man vill, betraktas som analogier från obehörig vinst-principen” (Schultz, Obehörig vinst-motiveringar, SvJT 2012 s. 382 st. 2)

Försäkringskassan har utfört betalningen av tandvårdsstödet med befriande verkan eftersom betalningen har g jorts till det av Smart Tandvård anvisade bankgirokontot. I denna mening är det inte någon skillnad mellan om Smart Tandvård hade haft ett saldo på sitt bankkonto och sedan velat överföra pengarna till ett annat av sina konton i en annan bank och matat in fel bankkontonummer så att betalningen hamnat hos Your beauty. Det f inns inte skäl att behandla dessa situationer olika. I båda fallen kan principen om condictio indebiti användas för att grunda Smart Tandvårds krav på Your beauty. Även om rätten f inner att betalningen varken medelbart eller omedelbart gått från Smart Tandvård till Your beauty så kan både principerna om condictio indebiti och obehörig vinst åberopas av den tilltänkte mottagaren (se Lindskog, Betalning, andra upplagan, avsnitt 14.1.2 och 15.2.5.2 där han uttryckligen anger att inte bara betalaren utan även den avsedda mottagaren kan kräva den felaktiga mottagaren).

Your beauty

Det saknas stöd för att principen om obehörig vinst är tillämplig i situationer som rör misstagsbetalningar. Principen kan inte tillämpas i en condictio indebiti-situation på ett sätt som innebär att betalningarna går från betalningsmottagaren till den avsedda betalningsmottagaren. Obehörig vinst torde endast eventuellt kunna motivera condictio indebiti, vilket aldrig kan leda till en annan rättsföljd än att betalningarna ska gå åter. Försäkringskassans betalningar har bokförts hos Your beauty som skulder. Även om rätten anser att obehörig vinst kan tillämpas kan Your beauty inte anses ha g jort någon obehörig vinst.

Principen om condictio indebiti behandlar i korthet en återkravsrätt vid misstagsbetalningar. Principen reglerar endast en rätt att kräva ett belopp åter och principen ger inte den avsedda betalningsmottagaren en rätt att kräva utbetalat belopp från den som har erhållit betalningen.

Efter att Your beauty mottagit de två utbetalningarna kontaktade Your beauty Försäkringskassan som förnekade att Försäkringskassan g jort något fel. Your beauty bokförde pengarna som en skuld till Försäkringskassan. Your beauty blev av Försäkringskassan hänvisat att göra upp med

Smart Tandvård. För en sådan överenskommelse har Your beauty efterfrågat att Försäkringskassan ska åta sig att inte återkräva pengar från Your beauty. Försäkringskassan uppgav den 3 augusti 2018 att Försäkringskassan inte kunde åta sig det. Försäkringskassan förklarade att återkrav enligt 4 kap. 2 § lag om statligt tandvårdsstöd riktas till vårdgivaren, i det här fallet Smart Tandvård.

Av Försäkringskassans ”Vägledning 2005:3 version 7”, framgår att Försäkringskassan ska återkräva felaktiga utbetalningar. I vägledningen nämns som konkret exempel på en situation när Försäkringskassan ska rikta återkrav den situationen när Försäkringskassan på grund av felregistrering av konto betalat ut ersättning till ett konto som inte innehas av den försäkrade. Det ligger alltså i Försäkringskassans rutiner att rikta ett återkrav. I aktuellt ärende har Försäkringskassan emellertid först uppgett att Your beauty skulle försöka komma överens med Smart Tandvård och sedan att Försäkringskassan inte kan åta sig att inte rikta ett civilrättsligt krav mot Your beauty.

I systemet för utbetalning av det statliga tandvårdsstödet förefaller vårdgivare lägga in sina betalningsuppgifter. Det är Smart Tandvård som har lagt in uppgifterna i systemet. Försäkringskassan har meddelat ett beslut om att betala ut ersättning till Smart Tandvård. Försäkringskassan har därför varit ytterst ansvarig för utbetalningen. De elektroniska betalsystem som används idag generellt får anses utvisa mottagaren av ett visst bankgiro/plusgiro. Det naturliga hade därför varit att Smart Tandvård riktat kravet mot Försäkringskassan. Om Your beauty skulle betala pengarna till Smart Tandvård utan Försäkringskassans godkännande skulle det kunna betraktas som att Your beauty olovligen förfogar över

Försäkringskassans pengar.

Utifrån samtliga omständigheter i målet kan Your beauty inte utan Försäkringskassans uttryckliga godkännande och besked om avstående från framtida krav med helt befriande verkan betala beloppet till Smart Tandvård. På dessa skäl bestrider Your beauty att bolaget har en skuld till Smart Tandvård.

– – –

DOMSKÄL

Parterna är ense om de faktiska omständigheterna i målet; Smart Tandvård har av Försäkringskassan beviljats tandvårdsstöd med i målet begärt belopp. Därefter har Försäkringskassan, efter att Smart Tandvård av misstag antecknat sitt plusgironummer i fältet för bankgironummer, betalat ut beloppet i två omgångar till Your beautys bankgironummer. Försäkringskassans betalning till Your beauty har saknat rättsgrund och inte utg jort en disposition, dvs. en betalning där Försäkringskassan frivilligt valt att betala oavsett om betalningsskyldighet faktiskt förelegat.

Smart Tandvård har begärt att tingsrätten ska förplikta Your beauty att till Smart Tandvård betala begärt belopp och åberopat som grund för sin talan principerna om condicitio indebiti och obehörig vinst. Your beauty har bestritt att dessa principer kan tillämpas i ett fall som detta.

Försäkringskassans betalningar har varit avsedda för Smart Tandvård och har endast till följd av Smart Tandvårds misstag utbetalats till Your beauty. Huvudregeln vid en tillämpning av principen om condictio indebiti säger att betalningen ska återgå, dvs. Your beauty ska betala tillbaka pengarna till Försäkringskassan.

Som emellertid Smart Tandvård anfört har Stefan Lindskog uttalat sig om en situation som denna. Vid en betalning till fel borgenär (i detta fall Your beauty) kan med fog inte bara gäldenären (i detta fall Försäkringskassan) utan i vissa fall också ”den rätta borgenären” (i detta fall Smart Tandvård) vända sig mot denne. Om betalningen inte har varit befriande för gäldenären (Försäkringskassan), så måste det antas att gäldenärens (Försäkringskassan) rätt i princip går före borgenärens (Smart Tandvård). Om gäldenärens (Försäkringskassan) betalning till fel borgenär (Your beauty) har varit befriande mot borgenären (Smart Tandvård), så gäller förmodligen det omvända; borgenärens (Smart Tandvård) rätt mot fel borgenär (Your beauty) går före. Av det följer att borgenären (Smart Tandvård) genom att befria gäldenären (Försäkringskassan) från ansvar torde bli ensam berättigad mot fel borgenär (Your beauty) (Betalning, Stefan Lindskog, Zeteo 2018-02-21).

Tingsrätten noterar att det varit Smart Tandvårds uppfattning att Försäkringskassans utbetalningar av tandvårdsstödet har varit befriande för Försäkringskassan. Tingsrätten f inner inte anledning att gå längre än vad som nu anförts. Stefan Lindskogs uttalande får vara vägledande för hur tvisten ska avgöras. En sådan utgång framstår också som rimlig. Om detta ska ses som en utvidgning av principen om condictio indebiti eller en analogisk tolkning av densamma saknar betydelse. Förutsättningar f inns således att bifalla käromålet. Om beloppet råder inte tvist.

DOMSLUT

Your Beauty transport i Umeå AB ska till Smart Tandvård i Skåne AB betala 279 603,75 kr plus ränta – – –.

Hovrätten för Övre Norrland

Your beauty transport i Umeå AB överklagade i Hovrätten för Övre Norrland.

Hovrätten (hovrättsrådet Jonas Brodin, tf. hovrättsrådet Anna Svedjevik och tf. hovrättsassessorn Hedda Wittbom Skog, referent) anförde i beslut den 2 april 2019 följande.

Hovrätten meddelar inte prövningstillstånd. Det innebär att tingsrättens avgörande står fast.

Högsta domstolen

Your beauty transport i Umeå AB överklagade och yrkade att HD skulle meddela tillstånd till målets prövning i hovrätten.

Smart Tandvård i Skåne AB motsatte sig att hovrättens beslut ändrades.

Your beauty transport i Umeå AB försattes i konkurs den 7 oktober 2019. Konkursboet övertog inte bolagets talan.

HD meddelade prövningstillstånd i HD och beslutade med stöd av 54 kap. 12 a § RB att pröva frågan om rätt borgenär, vid en betalning till fel borgenär, kan vända sig till den som felaktigt fått medlen och kräva dessa åter.

I avvaktan på denna prövning skulle frågan om meddelande av prövningstillstånd i hovrätten vila.

Målet avg jordes efter föredragning.

Föredraganden, justitiesekreteraren Henrik Jonsson, föreslog i betänkande att HD skulle meddela följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

Punkterna 1–4 motsvarar punkterna 1–3 i HD:s beslut.

Betalning med befriande verkan

5. En gäldenär har, beträffande fordringar i allmänhet, som huvudregel att på sin egen risk pröva om den som kräver betalning är borgenär i den meningen att denne är materiellt berättigad. Betalning som sker till någon som inte är materiellt berättigad är i princip inte befriande och gäldenären löper därmed risken att få erlägga betalning på nytt (se ”Kontel II” NJA 2018 s. 220 p. 10).

6. I 29 § lagen (1936:81) om skuldebrev f inns bestämmelser som beträffande enkla skuldebrev skyddar en gäldenär som i god tro erlägger betalning till någon som inte är materiellt berättigad. Bestämmelserna är analogt tillämpliga på fordringar som inte kommer till uttryck i skuldebrev. För att en gäldenär ska skyddas av bestämmelserna förutsätts att denne varken visste eller hade anledning att misstänka att mottagaren inte längre var berättigad. (Se NJA 2005 s. 142 och jfr Gösta Walin och Johnny Herre, Lagen om skuldebrev m.m. – En kommentar, 4 uppl. 2018, s. 240 f.)

Misstagsbetalningar

7. Läran om condictio indebiti tar sikte på betalning utan rättsgrund. De principer som har utbildats avser återkrav när någon har betalat en skuld som inte fanns eller har betalat ett för stort belopp i den felaktiga tron att det fanns en betalningsskyldighet. Huruvida en felaktig betalning har skett på grund av villfarelse eller ren felskrivning eller om en felaktig betalning har g jorts i samband med ett betalningsuppdrag eller en betalningsförmedling är av underordnad betydelse. Det avgörande är i stället om betalningen har skett utan rättsgrund och inte utgör en disposition på så sätt att betalaren frivilligt har valt att betala oavsett om betalningsskyldighet faktiskt föreligger eller inte. Huvudregeln vid betalning utan rättsgrund är att återbetalning ska ske. (Se t.ex. ”Skattekontot I” NJA 2011 s. 739 och ”Tryckerimomsen I” NJA 2015 s. 1072.)

8. Enligt huvudregeln har den betalande rätt att kräva tillbaka det felaktigt eller för mycket erlagda. Regeln har dock flera undantag som kan innebära att återbetalningsskyldighet inte föreligger. Ett undantag är när betalningsmottagaren har varit i god tro och förbrukat det uppburna beloppet eller annars har inrättat sig efter betalningen. Ett annat att betalaren dröjer med återkrav. Mottagaren kan då ha goda skäl att uppfatta betalningen som def initiv. Vilket intresse som förtjänar företräde beror på många olika faktorer som kan skifta från fall till fall. Till sådana faktorer brukar räknas vilken av parterna som hade den största möjligheten att bedöma de förhållanden som har inverkat på betalningen samt om någon av parterna har förfarit oaktsamt i samband med betalningen. (Se ”Skattekontot I” NJA 2011 s. 739 p. 7.)

9. Något som kännetecknar en betalning utan rättsgrund är att det inte sällan är rena tillfälligheter som avgör vem som blir mottagare av betalningen. Det är typiskt sett inte mottagaren som genom sitt agerande föranlett gäldenären att utföra betalningen. Situationen kan jämföras med när förhållandena är sådana att en gäldenär vid betalning skyddas av bestämmelserna i 29 § skuldebrevslagen. I de fallen har gäldenären vid betalnings¬ögonblicket skäl för sin uppfattning att några förändringar i fordringsförhållandet inte har skett, och det är snarare betalningsmottagaren som har brustit i sin skyldighet att underrätta gäldenären om att fordringen har överlåtits.

Avtals subjektiva verkan

10. Den allmänna regeln i svensk rätt är att ett avtal är bindande endast för parterna i avtalet. I ett fordringsförhållande innebär detta att en part inte kan med framgång framställa krav på betalning direkt mot sin medkontrahents medkontrahent. Huvudregeln motiveras med att om en part håller sig till sin medkontrahent så bidrar det till att upprätthålla klarhet i rättsförhållanden. Mot regeln har anförts att successiva krav ökar transaktionskostnaderna och att regeln begränsar möjligheterna för en part att få betalt om medkontrahenten är insolvent eller om denne håller sig undan. (Se NJA 1997 s. 44, NJA 2001 s. 711, NJA 2012 s. 697 och Jan Hellner m.fl., Speciell avtalsrätt II. Kontraktsrätt – 2 häftet. Allmänna ämnen, 6 uppl. 2016, s. 131 f.)

11. Vissa rättsverkningar till förmån för en tredje man kan dock åstad-kommas genom tredjemansavtal. Sådana avtal ger uttryckligen eller efter en tolkning av vad parterna kan anses ha åsyftat en tredje man en självständig rätt att exempelvis rikta sig direkt mot en avtalspart i ett bakre led.

12. Vid rena misstagsbetalningar torde behovet av klarhet i rättsförhållandet göra sig särskilt gällande för gäldenären. Den som mottar en betalning som denne inte förväntat sig har sannolikt större behov av att kunna överblicka situationen än gäldenärer i allmänhet, inte minst när det gäller möjligheterna att med befriande verkan frigöra sig från ett skuldförhållande som i realiteten inte ingåtts frivilligt.

Allmänt om direktkrav

13. Vissa undantag från huvudregeln har införts i bl.a. transporträtten och konsumentlagstiftningen. Inom försäkringsrätten kan en skadelidande, med stöd av 9 kap. 7 § försäkringsavtalslagen (2005:104), framställa krav direkt mot skadevållarens (den försäkrades) ansvarsförsäkringsgivare. Denna rätt tillkommer även ett försäkringsbolag som har betalat ut ersättning för sakskada till en skadelidande (se NJA 2013 s. 233). Enligt lagmotiven är syftet med bestämmelsen att trygga den skadelidandes rätt till ersättning, men också att bespara den försäkrade – som är den som avses skyddas av en ansvarsförsäkring – de administrativa och ekonomiska besvär som en reglering av en skada kan föranleda (se prop. 2003/04:150 s. 227 f.).

14. Möjligheten för en part att utan stöd i lag eller avtal rikta krav direkt mot någon som inte är dennes medkontrahent är dock starkt begränsad. Direktkravsrätten har emellertid successivt utvidgats genom praxis och sådan rätt kan föreligga i vissa fall. I den juridiska litteraturen har det framförts att utvecklingen av direktkravsrätten har varit väl återhållsam samt att den praxis som f inns avser fall där förhållandena varit speciella och därför inte lånar sig till några generella slutsatser (se Svante O. Johansson, Direktkrav i senare tids rättstillämpning i Festskrift till Torgny Håstad, 2010, s. 283 f.).

15. HD har funnit att en bostadsrättshavare kan rikta anspråk på ersättning för sakskada direkt mot en entreprenör som anlitats av bostadsrättsföreningen, eftersom bostadsrättshavare anses inta en ägarliknande ställning med avseende på lägenheten och en bostadsrätt är nära besläktad med äganderätten till en fastighet. Skadeståndsansvar i en sådan situation kan inte anses leda till oklarheter om ansvarsförhållandena eller till en alltför långtgående ersättningsskyldighet. Även praktiska hänsyn kan ha betydelse. En ordning som i avsevärd mån komplicerar ersättningssystem eller försämrar möjligheterna till försäkringsskydd är inte önskvärd. (Se NJA 2009 s. 16.)

16. Vidare kan en part i det främre ledet i en kontraktskedja på utom¬obligatorisk skadeståndsrättslig grund vända sig direkt mot ett bakre led som vårdslöst har orsakat parten skada, om inte något annat följer av en särskild rättsregel eller föranleds av ett avtal (se ”Cargo Center” NJA 2014 s. 760).

17. De möjligheter till direktkrav som redog jorts för ovan begränsas dock av sakrättsliga hänsyn. En borgenär bör inte utan vidare ges rätt att vända sig direkt till sin medkontrahents medkontrahent (gäldenärens gäldenär) då en sådan rätt skulle innebära att borgenären, vid medkontrahentens konkurs eller vid utmätning hos denne, kan göra gällande medkontrahentens fordran mot dennes medkontrahent som sin egen och således få företräde framför övriga borgenärer (se NJA 2012 s. 697 p. 16).

18. Med anledning av att staten inte ska medverka till att gäldenärer utsätts för krav eller indrivning med metoder som staten inte har kontroll över torde det, om staten är medkontrahent, mycket sällan f innas skäl att ge en borgenär rätt att vända sig direkt mot någon som staten har en fordran mot.

HD:s bedömning

19. Möjligheten till direktkrav vid misstagsbetalning är starkt begränsad, om än inte helt utesluten. Viss vägledning kan erhållas från de principer som har utvecklats i praxis.

20. Det ovan anförda föranleder att direktkravsrätt vid misstagsbetalning kan föreligga om det av en särskild rättsregel följer att den rätte borgenären kan framställa krav direkt mot en medkontrahents medkontrahent.

21. Detsamma gäller om sådan rätt framgår av avtal. Härvid kan allmänna principer för tredjemansavtal ha betydelse. Direktkravsrätt kan således föreligga om tredje man kan härleda en sådan rätt ur ett fordringsförhållande, eller om avtalsparterna kan anses ha åsyftat att sådan rätt ska föreligga. Det förhållandet att staten är medkontrahent bör emellertid särskilt beaktas vid en sådan bedömning (se p. 18).

22. Den fråga som HD har beslutat att pröva ska besvaras i enlighet med detta. Vid denna bedömning ska tillstånd till målets prövning meddelas i hovrätten.

HD:S AVGÖRANDE

HD förklarar att Smart Tandvård i Skåne AB inte har rätt att framställa krav om betalning direkt mot Your beauty transport i Umeå AB avseende det statliga tandvårdsstöd som Försäkringskassan felaktigt utbetalade till Your beauty transport i Umeå AB.

Med ändring av hovrättens beslut meddelar HD tillstånd till målets prövning i hovrätten.

HD ( justitieråden Gudmund Toijer, Erik Nymansson, Malin Bonthron, Eric M. Runesson, referent, och Stefan Reimer) meddelade den 25 mars 2020 följande beslut.

SKÄL

Bakgrund

1. Smart Tandvård ansökte hos Försäkringskassan om statligt tandvårdsstöd. I ansökan anvisade bolaget av misstag fel bankgironummer för utbetalning. Det anvisade kontot tillhörde Your beauty. Försäkringskassan beviljade ansökan och verkställde beslutet genom att betala sammanlagt 279 603 kr och 75 öre till Your beauty.

2. Smart Tandvård väckte talan mot Your beauty och yrkade betalning av beloppet. Smart Tandvård åberopade att Your beauty skulle göra en obehörig vinst om bolaget f ick behålla pengarna, alternativt att pengarna skulle återbetalas i enlighet med regeln om condictio indebiti. Your beauty bestred käromålet och anförde bl.a. att bolaget, med hänsyn till eventuella återkrav från Försäkringskassan, inte kunde betala beloppet till Smart Tandvård med befriande verkan. Tingsrätten biföll käromålet. Hovrätten har inte meddelat prövningstillstånd.

3. HD har meddelat prövningstillstånd här och med stöd av 54 kap. 12 a § RB beslutat att pröva frågan om rätt borgenär, vid en betalning till fel borgenär, kan vända sig till den som felaktigt fått medlen och kräva dessa åter. Frågan om prövningstillstånd i hovrätten har i avvaktan på den prövningen förklarats vilande.

Passiv legitimation vid betalning enligt instruktion

4. En borgenär som har en fordran mot en gäldenär kan i regel instruera gäldenären att infria sin skuld genom betalning till en tredje man ( jfr 3 § andra stycket skuldebrevslagen, 1936:81, och Stefan Lindskog, Betalning, 2 uppl. 2018, s. 452 f.). Instruktionen kan vara ett led i en överlåtelse av fordringen eller ett led i en betalning av borgenärens skuld till tredje man. Instruktionen kan också vara en följd av ett misstag på borgenärens sida.

5. Om gäldenären inte är i ond tro, dvs. inte förstod eller borde ha förstått, att borgenärens betalningsinstruktion har fått ett annat innehåll än åsyftat, är borgenären bunden av sin instruktion ( jfr 32 § avtalslagen).

6. En gäldenär som instrueras att betala till tredje man kan således utgå från att instruktionen ska följas, om det inte f inns sådana indikationer på att ett misstag har begåtts att gäldenären borde förstå detta. Om sådana indikationer inte f inns, kan betalning ske enligt instruktionen med befriande verkan. När betalning har skett med befriande verkan, har gäldenären inte längre någon skuld och borgenären inte någon fordran mot gäldenären ( jfr 29 § skuldebrevslagen).

Borgenärens krav mot tredje man

7. Om gäldenären betalar med befriande verkan till tredje man enligt borgenärens instruktion, sker en förmögenhetsöverföring från borgenären till tredje man. När borgenärens instruktion inte åsyftat en sådan överföring och tredje man tog emot överföringen i ond tro (dvs. utan att ha fog för att tro att betalningen tillkom honom) ska förmögenheten återföras. I andra fall beror borgenärens rätt av vad som framstår som rimligt vid en avvägning mellan borgenärens och tredje mans motstående intressen. Avvägningen görs enligt de kriterier som har utvecklats inom ramen för reglerna om condictio indebiti (se t.ex. ”Skattekontot I” NJA 2011 s. 739 p. 7, ”Tryckerimomsen I” NJA 2015 s. 1072 p. 12 och 13 och Stefan Lindskog, a.a. s. 840 ff.).

Gäldenärens krav mot tredje man

8. När en gäldenär har betalat till tredje man med befriande verkan, bör gälla att det i princip är borgenären som kan rikta krav på betalning mot tredje man. Ett återkrav från gäldenären bör förutsätta att borgenären och gäldenären har kommit överens om att gäldenären har rätt att driva återkravet, eller att en sådan ordning följer av lag. Det sagda innebär att tredje man – frånsett lagfallen – normalt inte behöver tveka att betala till borgenären så länge denne bekräftar att gäldenärens betalning till tredje man har skett med befriande verkan mot borgenären.

9. Enligt 4 kap. 9 § lagen (2008:145) om statligt tandvårdsstöd har Försäkringskassan i vissa fall en skyldighet att återkräva felaktigt utbetalat stöd. Paragrafen reglerar emellertid inte förhållandet mellan Försäkringskassan och en tredje man som på grund av en felaktig betalningsinstruktion av borgenären har tagit emot beloppet. Den situationen får bedömas civilrättsligt.

Bedömningen i detta fall

10. Försäkringskassan har haft en skuld till Smart Tandvård, som instruerat Försäkringskassan att betala skulden till Your beauty. Smart Tandvård synes inte göra gällande något annat än att Försäkringskassan betalade med befriande verkan i och med betalningen till Your beauty. Någon utredning som visar att Försäkringskassan förstått eller borde ha förstått att instruktionen skedde av misstag har i vart fall inte lagts fram. Försäkringskassan har således genom betalningen befriat sig från sin skuld. En tillgång hos Smart Tandvård har därigenom överförts till Your beauty utan att detta varit åsyftat. På grund av detta har Smart Tandvård rätt att rikta krav mot Your beauty.

11. Den fråga som HD har beslutat att pröva ska besvaras i enlighet med detta. Något skäl att bevilja prövningstillstånd i hovrätten har inte kommit fram.

HD:S AVGÖRANDE

HD förklarar att en borgenär som av misstag har instruerat sin gäldenär att betala till tredje man kan rikta krav mot den tredje mannen, när gäldenären – som i detta fall – genom betalningen med befriande verkan har betalat sin skuld till borgenären.

HD meddelar inte tillstånd till målets prövning i hovrätten. Hovrättens beslut står därmed fast.