Ds 2009:51
Ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering
1. Sammanfattning
I Skåne och Västra Götalands län pågår sedan slutet av 1990-talet en försöksverksamhet enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. I denna promemoria föreslås att försöksverksamheten ska göras permanent för landstingen i dessa län. Ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen föreslås vidare följa den som för närvarande gäller i försöksverksamheten. Verksamheten ska regleras genom en ny lag som även ska omfatta Hallands och Gotlands län.
Lagen föreslås innehålla uppgifter för regionalt tillväxtarbete och arbetet med länsplaner för regional transportinfrastruktur. Lagen föreslås träda i kraft den 1 januari 2011.
2. Lagförslag
2.1. Förslag till lag om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering
Härigenom föreskrivs följande.
Lagens tillämpningsområde och definitioner
1 § I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Gotlands,
Skåne, Hallands och Västra Götalands län.
2 § Med regionalt tillväxtarbete avses i denna lag insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling.
3 § Denna lag gäller för Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Vad som gäller för ett landsting enligt denna lag ska, med undantag för bestämmelserna i 4 § och 8 § 1, också gälla för Gotlands kommun.
4 § De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen.
Vad som sägs i annan lag eller författning om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall för regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vid genomförande av val enligt
Lagförslag Ds 2009:51
vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas.
Regionalt tillväxtarbete
5 § De landsting som avses i denna lag ska
1. utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin,
2. besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete,
3. löpande följa utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål, och
4. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
6 § De landsting som avses i denna lag får utföra uppgifter inom ramen för EG:s strukturfonder och program.
Transportinfrastruktur
7 § De landsting som avses i denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
Samverkan och samråd
8 § De landsting som avses i denna lag ska samverka med
1. länets kommuner,
2. länsstyrelsen, och
3. övriga berörda statliga myndigheter.
9 § De landsting som avses i denna lag ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.
Ds 2009:51 Lagförslag
Statliga myndigheter
10 § Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som utarbetats för länets utveckling.
Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna de landsting som avses i denna lag det biträde som de behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera de landsting som avses i denna lag om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
Bemyndigande
11 § Regeringen får meddela föreskrifter om
1. upprättandet av länsplaner för regional transportinfrastruktur,
2. uppgifter inom ramen för EG:s strukturfonder och program,
3. användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och
4. om regionalt tillväxtarbete i övrigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2.2. Förslag till lag om ändring i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen
dels att 8 § ska upphöra att gälla,
dels att 2, 3, 5, 6, 7 och 10 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas en ny paragraf, 3 a §, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Följande kommunala organ kan utgöra samverkansorgan:
1. ett kommunalförbund som har samtliga kommuner i länet som medlemmar och där även landstingen kan ingå som medlem, samt
2. Gotlands kommun i Gotlands län.
Ett kommunalförbund som har samtliga kommuner i länet som medlemmar och där även landstingen kan ingå som medlem kan utgöra ett samverkansorgan.
3 §
Ett samverkansorgan har till uppgift att:
1. utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter,
2. samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet
Ett samverkansorgan har till uppgift att:
1. utarbeta en strategi för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter,
2. samordna insatser för genomförandet av strategin,
Ds 2009:51 Lagförslag
3. besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen,
3. besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete,
4. besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur m.m. vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur,
4. upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur,
5. ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder avseende mål 1 och mål 2,
5. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
6. följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet,
7. lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen.
3 a §
Med regionalt tillväxtarbete
avses i denna lag insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling.
5 §
Samverkansorganet skall vid utarbetande av utvecklingsprogram enligt 3 § 1 och upprättande av länsplaner för regional infrastruktur enligt 3 § 4
Samverkansorganet ska samverka med
1. länets kommuner,
2. länsstyrelsen, och
3. övriga berörda statliga
Lagförslag Ds 2009:51
samråda med de statliga myndigheter som berörs.
myndigheter.
6 §
Samverkansorganet i länet skall samverka med länets kommuner och landstinget.
Samverkansorganet ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.
7 §
Samverkansorganet i länet bör samråda och samverka med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.
Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som utarbetats för länets utveckling.
Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna samverkansorganet det biträde som det behöver för det regionala tillväxtarbetet och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera samverkansorganet om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
8 §
Ett av samverkansorganet fastställt program för länets utveckling skall, om det inte finns särskilda skäl, beaktas av alla statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet.
Statliga myndigheter skall inom sina verksamhetsområden
Ds 2009:51 Lagförslag
lämna samverkansorganet det biträde som det behöver för det regionala utvecklingsarbetet. De skall också löpande informera samverkansorganet om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
10 §
Regeringen får meddela de närmare föreskrifter som behövs för upprättande av länsplaner för regional infrastruktur samt för samverkansorganets uppföljning av verksamheten och återrapportering till regeringen.
Regeringen får meddela föreskrifter om
1. upprättandet av länsplaner för regional transportinfrastruktur,
2. användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och
3. om regionalt tillväxtarbete i övrigt.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap
Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap ska ha följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 §
Om ansökan om stöd avser ett projekt inom ett regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, skall strukturfondspartnerskapet samråda med berört samverkansorgan, regionalt självstyrelseorgan eller länsstyrelse i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala utvecklingsarbetet i berörda län.
Om ansökan om stöd avser ett projekt inom ett regionalt strukturfondsprogram för regional konkurrenskraft och sysselsättning, ska strukturfondspartnerskapet samråda med berört samverkansorgan, de landsting som avses i lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering eller länsstyrelse i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 2011.
3. Ärendet
I Skåne och Västra Götalands län pågår sedan slutet av 1990-talet en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning (fortsättningsvis försöksverksamhetslagen). Syftet med försöksverksamheten är att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Försöksverksamheten upphör den 31 december 2010.
I januari 2003 tillkallade regeringen en parlamentarisk kommitté med uppdrag att se över strukturen och uppgiftsfördelningen inom samhällsförvaltningen (Fi 2003:02). Kommittén antog namnet Ansvarskommittén. Kommittén skulle bl.a. överväga om den regionala nivån kan se olika ut i skilda delar av landet när det gäller fördelningen av ansvar för uppgifter med anknytning till regional utveckling. I februari 2007 lämnade Ansvarskommittén sitt slutbetänkande Hållbar samhällsorganisation med utvecklingskraft (SOU 2007:10). Kommittén föreslog bl.a. att landstingen ska ersättas av s.k. regionkommuner och tilldelas fler statliga regionala uppgifter än de som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning. Kommittén föreslog även att försöksverksamheten skulle upphöra i samband med att regionkommuner bildas i hela landet. Ansvarskommitténs betänkande har remissbehandlats och yttranden har kommit in från 543 remissinstanser. Betänkandet bereds för närvarande inom Regeringskansliet.
Landstingen i Uppsalas, Dalarnas, Gävleborgs, Västernorrlands, Västerbottens, Jämtlands och Norrbottens län har under
Ärendet Ds 2009:51
våren 2008 ansökt till regeringen om att få ändra befintliga landstingsindelningar (dnr Fi2008/3755, Fi2008/3176, Fi2008/3048, Fi2008/4182, Fi2008/4204, Fi2008/4757 och Fi2008/4773). Därutöver begärs att enligt Ansvarskommitténs förslag få överta vissa statliga uppgifter. De delar av ansökningarna som gäller en ändrad landstingsindelning har enligt regeringsbeslut den 29 januari 2009 (dnr Fi2008/829 m.fl.) överlämnats till Kammarkollegiet för utredning.
Hallands läns landsting och Gotlands kommun har också ansökt om att fr.o.m. år 2011 bilda en regionkommun i enlighet med de principer som föreslås i Ansvarskommitténs slutbetänkande (dnr Fi2008/2986 och Fi2008/4055). Landstingen i Skåne och Västra Götalands län har hemställt att regeringen bör lägga fram förslag till riksdagen om att försöksverksamheten görs permanent i Skåne och Västra Götalands län (dnr Fi2008/3445).
Den 28 januari 2009 presenterade regeringspartierna en överenskommelse om den fortsatta hanteringen av bl.a. försöksverksamheten och frågan om hur Sverige geografiskt ska indelas. Enligt denna överenskommelse är regeringspartierna ense om att försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län ska göras permanent. Ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen ska i princip följa den som för närvarande gäller försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län. Överenskommelsen innehåller även bedömningen att ansökningarna från Hallands läns landsting och Gotlands kommun bör beviljas. Vad gäller kulturverksamheten som Skåne läns landsting bedriver inom försöksverksamheten har regeringen i propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) föreslagit en ny modell för fördelning av medel till kulturverksamhet på regional och lokal nivå. Förslaget är att denna modell införs stegvis i hela landet fr.o.m. år 2011.
I budgetpropositionen för år 2010 aviserar regeringen att den har för avsikt att senast i början av år 2010 lämna förslag till riksdagen med innebörden att Skåne, Hallands och Västra Götalands läns landsting samt Gotlands kommun från den 1 januari 2011 övertar vissa statliga uppgifter (prop. 2009/10:1,
Ärendet
utg.omr. 1). Denna promemoria innehåller förslag om hur de uppgifter som ingår i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning ska hanteras efter år 2010.
Försöksverksamheten inleddes i och med riksdagens beslut om att en försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning skulle genomföras i Kalmar, Gotlands och Skåne län från den 1 juli 1997 fram till utgången av år 2002 (prop. 1996/97:36, bet. 1996/97:KU4, rskr. 1996/97:77). Till grund för regeringens förslag till riksdagen låg den parlamentariska kommittén Regionberedningens betänkande om den regionala framtiden (SOU 1995:27). I riksdagens beslut om ändrad länsindelning i Västsverige m.m. ingick att försöksverksamheten skulle utvidgas till att omfatta även det då nybildade Västra Götalands län (prop. 1996/97:108, bet. 1996/97:BoU13, rskr. 1996/97:228).
I september 2001 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Regional samverkan och statlig länsförvaltning (prop. 2001/02:7) med förslag om att försöksverksamheten skulle upphöra. Kommuner och landsting skulle i stället kunna bilda s.k. samverkansorgan. Riksdagens beslut i januari 2002 (prop. 2001/02:7, bet. 2001/02:KU7, rskr. 2001/02:138) överensstämde i huvudsak med regeringens förslag, med den skillnaden att försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län skulle förlängas till utgången av år 2006.
I oktober 2004 överlämnade regeringen till riksdagen propositionen Förlängd försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning i Skåne och Västra Götalands län (prop. 2004/05:8). Riksdagen beslutade att ytterligare förlänga försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län t.o.m. utgången av år 2010 (bet. 2004/05:KU7, rskr. 2004/05:68).
4. Nuvarande ordning
4.1. Regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering
Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning består i huvudsak av två verksamheter; regionalt tillväxtarbete och länsplaner för regional transportinfrastruktur. I Skåne län har även landstinget beslutat om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner.
Regionalt tillväxtarbete
Det regionala tillväxtarbetet, som avses i denna promemoria, bedrivs på länsnivå och i enlighet med regeringens regionala tillväxtpolitik så som den bl.a. anges i budgetpropositionerna för åren 2008–2010 (prop. 2007/08:1, prop. 2008/09:1 respektive prop. 2009/10:1, utg.omr. 19).
Innan försöksverksamheten påbörjades hade länsstyrelserna i samtliga län ansvaret för det regionala tillväxtarbetet. Med försöksverksamheten och möjligheten att bilda samverkansorgan är ansvaret för det regionala tillväxtarbetet numera organiserat på tre olika sätt i landet. I Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län har länsstyrelsen kvar ansvaret. I Skåne och Västra Götalands län har landstingen ansvaret i och med försöksverksamheten. För närvarande har fjorton län kommunala samverkansorgan som ansvariga för det regionala tillväxtarbetet enligt lagen (2002:34) om samverkansorgan i lä-
Nuvarande ordning Ds 2009:51
nen (fortsättningsvis samverkansorganslagen). Dessa län är: Uppsalas, Södermanlands, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Kalmar, Gotlands, Blekinge, Hallands, Värmlands, Örebro, Dalarnas, Gävleborgs och Västerbottens län.
Det regionala tillväxtarbetet regleras genom förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete, myndigheters, inkl. länsstyrelsernas instruktion, regleringsbrev och villkorsbeslut till samverkansorganen. Vidare läggs inriktningen fast i den nationella strategin för regional konkurrenskraft, entreprenörskap och sysselsättning 2007–2013 (dnr N2006/11184/RUT) och i de årliga budgetpropositionerna, utg.omr. 19 Regional tillväxt. Regeringen styr även genom fördelning av anslagen 1:1 Regionala tillväxtåtgärder och 1:4 Europeiska regionala utvecklingsfonden perioden 2007–2013 inom utg.omr. 19 Regional tillväxt. I regleringsbreven anges mål och uppdrag för verksamhetsåret. Regeringen beslutar även om villkor för samverkansorganen och för landstingen i Skåne och Västra Götalands län. De s.k. villkorsbesluten omfattar enbart verksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken och vissa uppgifter inom utg.omr. 22 Kommunikationer, däribland att följa utvecklingen inom IT-infrastrukturområdet, med särskild inriktning mot mindre tätorter och glesbygd.
Transportinfrastrukturplanering
Den långsiktiga infrastrukturplaneringen sker genom att först planeras inriktningen, därefter åtgärderna. I åtgärdsplaneringen ingår bl.a. upprättandet och fastställandet av länsplaner.
På nationell nivå är det Vägverket och Banverket som upprättar långsiktiga infrastrukturplaner. Planer för länet upprättas av länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län, av landstingen i Skåne och Västra Götalands län och av kommunala samverkansorgan i övriga län. Vad respektive plan kan innehålla regleras i förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruk-
Ds 2009:51 Nuvarande ordning
tur, förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur och förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.
4.2. Försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning
Enligt försöksverksamhetslagen har landstingen i Skåne och Västra Götalands län från länsstyrelsen i respektive län övertagit ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling. I försöksverksamheten i Skånes län ingår även att besluta om bidrag till regionala kulturinstitutioner. Enligt försöksverksamhetslagen ingår följande uppgifter:
1. Ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling (2 § 1).
2. Ansvaret för frågor om länsplaner för regional transportinfrastruktur (2 § 2).
3. Från Statens kulturråd överta befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen (2 § 3, gäller enbart Skåne län).
4. Besluta om användningen av regionalpolitiska och andra utvecklingsmedel enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen (2 § 4).
Försöksverksamhetslagen innehåller vidare bestämmelser om att landstingen ska samverka med länets kommuner och landsting samt med länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter (6 §). I lagen anges även att samråd bör ske med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet (7 §).
Som en följd av att det i försöksverksamheten ingår att besluta om de regionala företagsstöden har landstingen i Skåne och
Nuvarande ordning Ds 2009:51
Västra Götalands län även uppgiften kommersiell service. I uppgiften ingår att ta fram och samordna ett regionalt program i länet för kommersiell service och att besluta om stöd till kommersiell service enligt förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. Landstingen i Skåne och Västra Götalands län har också uppgiften att besluta om användningen av vissa statliga medel för insatser kopplade till IT-satsningar.
4.3. Kommunala samverkansorgan i länen
Kommuner och landsting har sedan år 2003 möjligheten att i ett län bilda kommunala samverkansorgan enligt samverkansorganslagen.
Samverkansorganens uppgifter och organisationer skiljer sig åt eftersom de, utöver att ha tagit över vissa statliga uppgifter, också kan få uppgifter från sina medlemmar. De kommunala samverkansorganen utgör inte någon försöksverksamhet och är alltså inte tidsbegränsade.
Med kommunala samverkansorgan avses en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Samtliga kommuner i ett län måste ingå i samverkansorganet. Samverkansorganen har följande uppgifter enligt samverkansorganslagen:
1. Utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter (3 § 1).
2. Samordna utvecklingsinsatser i länet för genomförande av programmet (3 § 2).
3. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regional utveckling, enligt vad som närmare föreskrivs av regeringen (3 § 3).
4. Besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur m.m. vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur (3 § 4).
Ds 2009:51 Nuvarande ordning
5. Följa upp åtgärder och effekter av utvecklingsarbetet i länet (3 § 6).
6. Lämna en årlig redovisning avseende åtgärder och effekter till regeringen (3 § 7).
Samverkansorganslagen innehåller även bestämmelser om att samverkansorganen ska vid utarbetande av utvecklingsprogram och upprättande av länsplaner för regional infrastruktur, samråda med de statliga myndigheter som berörs (5 §). Samverkan ska vidare ske med länets kommuner och landsting (6 §). Samråd och samverkan bör ske med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet (7 §).
Det finns en skillnad mellan vilka medel som landstingen i försöksverksamheten och samverkansorganen beslutar om. I försöksverksamheten ingår för landstingen att även besluta om de regionala företagsstöden. Samverkansorganen har inte denna uppgift, förutom i Gotlands och Kalmar län. Anledningen till denna ordning är att dessa två län ingick i försöksverksamheten med en ändrad regional ansvarsfördelning fram t.o.m. år 2002. Efter år 2002 bildades samverkansorgan i Kalmar och Gotlands län som fick behålla uppgiften att besluta om de regionala företagsstöden. I och med att samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län beslutar om de regionala företagsstöden har de även uppgiften kommersiell service så som den beskrivits ovan (se avsnitt 4. 2). De har även uppgiften att besluta om användningen av vissa statliga medel för insatser kopplade till IT-satsningar.
4.4. Länsstyrelsernas uppgifter
I varje län finns det en länsstyrelse som enligt förordningen (2007:825) med länsstyrelseinstruktion svarar för den statliga förvaltningen i länet, i den utsträckning inte någon annan myndighet har ansvaret för särskilda förvaltningsuppgifter (1 § länsstyrelseinstruktionen). Länsstyrelsen ska verka för att nationella mål får genomslag i länet samtidigt som hänsyn ska tas till
Nuvarande ordning Ds 2009:51
regionala förhållanden och förutsättningar. Utifrån ett statligt helhetsperspektiv ska länsstyrelsen arbeta sektorsövergripande och inom myndighetens ansvarsområde samordna olika samhällsintressen och statliga myndigheters insatser. Länsstyrelsen ska främja länets utveckling och noga följa tillståndet i länet (2 §).
Länsstyrelsen har i samtliga län enligt förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete ett ansvar att följa upp hur andra statliga myndigheter tillämpar det regionala utvecklingsprogrammet (18 § 1). Länsstyrelsen ska vidare främja och samordna andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet ( 18 § 2), samt i förekommande fall, löpande informera samverkansorganet eller självstyrelseorganet om andra statliga myndigheters insatser för regional tillväxt i länet (18 § 3).
I arbetet med transportinfrastrukturplaneringen har länsstyrelsen ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Till exempel ska länsstyrelserna godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägsplaner samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken.
Länsstyrelsen bedriver verksamhet inom ca 20 olika statliga sektorer. Utöver de uppgifter som länsstyrelserna i samtliga län ska bedriva ska de länsstyrelser i län med försöksverksamhet eller kommunala samverkansorgan medverka i genomförandet av det regionala tillväxtarbetet enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete. Vidare gäller att länsstyrelserna, utom i Kalmar, Gotlands, Skåne och Västra Götalands län, kan besluta om de regionala företagsstöden. Detsamma gäller för uppgiften kommersiell service.
I län utan försöksverksamhet eller samverkansorgan (Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län) har länsstyrelsen samma uppgifter som samverkansorganen och som landstingen i Skåne och Västra Götalands län har, dvs. att ansvara för regionalt tillväxtarbete och att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.
5. Överväganden och förslag
5.1. Statliga uppgifter till vissa landsting och Gotlands kommun
Bedömning: Försöksverksamheten med ändrad regional an-
svarsfördelning bör för Skåne och Västra Götalands län göras permanent.
Ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen bör följa den som för närvarande gäller för försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län.
Förslag: Verksamheten ska regleras i en ny lag som även
ska omfatta Hallands och Gotlands län.
Skälen för bedömningarna och förslaget: Med anledning av
att försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning upphör den 31 december 2010 aktualiseras frågan om hur den regionala ansvarsfördelningen i Skåne och Västra Götalands län bör utformas efter utgången av år 2010. Ett alternativ är att de uppgifter som ingår i försöksverksamheten förs tillbaka till de statliga myndigheter som utförde dem före försöksverksamheten. Ett annat alternativ är att de landsting som haft ansvaret för uppgifterna under försöksverksamheten även framöver får ansvara för dessa. Ett tredje alternativ skulle kunna vara att förlänga den nuvarande försöksverksamheten.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
Försöksverksamhetens utfall
Enligt propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1995/96: 36) är syftet med försöksverksamheten med en ändrad regional ansvarsfördelning att utveckla former för en bättre demokratisk förankring av det regionala utvecklingsarbetet. Av Högskolan i Halmstads rapport framgår att berörda landsting har gjort betydande demokratipolitiska ansträngningar för att på olika sätt säkra den demokratiska legitimiteten i länet (Regionförsök och demokrati, Forskning i Halmstad nr 10, 2005 s.128). Intresseorganisationer, folkrörelser och ideella föreningar ger enligt rapporten sitt principiella samtycke till försöksverksamheten (a. rapport s. 123).
I den parlamentariska regionkommitténs slutbetänkande Regionalt folkstyre och statlig länsförvaltning (SOU 2000:85) anges uppfattningen att det huvudsakliga intrycket av försöksverksamheten är positivt. Kommittén har denna uppfattning trots att utvärderingen utfördes efter att försöksverksamheten endast hade pågått under en kort tid. Utvärderingen visade att det som hade hänt sedan landstingen tog över det regionala utvecklingsansvaret till övervägande del var positivt för den regionala utvecklingen (a. bet. s. 17).
En utvärdering av försöksverksamheten har också gjorts av Statskontoret. I rapporten Regionalt ansvar på försök i Skåne och Västra Götaland (2004:32) gör Statskontoret bedömningen att den ändrade ansvarsfördelningen fungerar bra i båda länen och att det finns flera fördelar med nyordningen. Försöksverksamheten har enligt Statskontoret skapat ett tydligt forum för överväganden, beslut, ansvarstagande och förankring på politisk nivå. Legitimiteten i företrädarskapet och den egna beskattningsrätten har skapat ytterligare beslutskraft (a. rapport s. 7). Enligt Statskontoret har samordningen med annan verksamhet inom landstingens organisationer skapat ett mervärde. De två berörda landstingen har vidare lagt ner stort arbete på de regionala utvecklingsprogrammen och de använder statliga utvecklingsmedel på ett tillväxtorienterat sätt (a. rapport s. 8). Vidare konstateras
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
det i rapporten att transportinfrastrukturplaneringen såsom den bedrivits i de båda försökslänen förefaller fungera väl (a. rapport s. 193).
Ansvarskommittén hade i uppdrag att analysera och lämna förslag avseende försöksverksamheten. I kommitténs sekretariatsrapport nr 3, Regional utveckling och regional samhällsorganisation (SOU 2007:13), förs ett resonemang kring argument för ett kommunalt huvudansvar respektive för ett statligt huvudansvar för regional utveckling. Utfallet av resonemanget är att ett demokratiargument talar för ett kommunalt huvudansvar. Utfallet av effektargumentet är dock enligt rapporten inte lika given. Frågan är vem som har bäst förutsättningar att mobilisera det samlade regionala utvecklingskapitalet, en regional politisk företrädare eller en statlig myndighet med långtgående samordningsansvar. Enligt rapporten föreligger inte några definitiva resultat, och heller inget som direkt är till försöksverksamhetens nackdel (a. rapport. s. 254-255).
I samma rapport ställs decentraliseringsargumentet mot oron för ökade regionala skillnader, dvs. att en decentralisering av ansvaret för de uppgifter som ingår i försöksverksamheten skulle leda till ökade regionala skillnader inom verksamhetsområdena. Den verksamhet som omfattas av försöksverksamheten utgör bara en liten del av landstingens verksamhet så en eventuell oro för ökade skillnader inom landet bör enligt rapporten vara mångdubbelt större när det gäller andra mer omfattande kommunala verksamheter.
Försöket med ändrad regional ansvarsfördelning påverkas av en rad samhälliga faktorer. Det gör det svårt att isolera resultat av försöksverksamheten. De resultat som påvisas kan vara effekter av bl.a. läns- och landstingssammanslagningarna och den positiva dynamik som skapades när aktörer i länen drev fram försöksverksamheten, liksom av de egna utvecklingsresurser som mobiliserats. I promemorian görs bedömningen, i likhet med tidigare gjorda utvärderingar, att syftet att öka det demokratiska värdet i det regionala utvecklingsarbetet har uppnåtts bättre med ett kommunalt ansvar. Däremot är det svårare att påvisa effekti-
Överväganden och förslag Ds 2009:51
viseringsvinsterna med ett utökat kommunalt ansvar till skillnad från om staten utför arbetet. Ansvarsfördelningen mellan staten och den kommunala sektorn är dock ytterst en politisk fråga.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län får anses ha utfallit väl i förhållande till dess syfte. Till detta kommer att landstingen i Skåne och Västra Götalands län har genom en hemställan till regeringen, om att försöksverksamheten ska göras permanent, givit uttryck för ett intresse att de uppgifter som omfattas av försöksverksamheten även framöver bör utföras av dem. Några egentliga nackdelar med försöksverksamheten har inte framkommit. Mot bakgrund av de utvärderingar av försöksverksamheten som gjorts och den långa tid under vilken försöket har bedrivits föreligger starka skäl för att den bör fortsätta. Några framträdande skäl för att den även fortsättningsvis bör bedrivas i form av en försöksverksamhet har inte heller framkommit. Den bör därför göras permanent.
Vilka bör omfattas?
Utöver landstingen i Skåne och Västra Götalands län har även andra landsting visat intresse för att dels få överta vissa statliga uppgifter, dels ändra sin geografiska indelning (se avsnitt 3). Hallands läns landsting och Gotlands kommun har däremot enbart ansökt om att få ta över statliga uppgifter. En eventuell ändrad geografisk indelning av landstingen skulle medföra organisatoriska förändringar som kan vara svåra att överblicka. En ändrad landstingsindelning skulle även innebära svårigheter att i närtid förutse vilken aktör som de uppgifter som promemorian behandlar förs till. Mot denna bakgrund görs bedömningen att det för närvarande är möjligt att låta verksamheten även omfatta Hallands och Gotlands län.
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
Ansvar och uppgifter som bör föras över
För den regionala tillväxtpolitiken är konkurrenskraftiga regioner och individer en förutsättning för ett konkurrenskraftigt Sverige (prop. 2008/09:1 utg.omr. 19). Eftersom förutsättningarna för regional tillväxt varierar över landet är ett tydligt regionalt och lokalt inflytande över det regionala tillväxtarbetet nödvändigt. Enligt den regionala tillväxtpolitiken är även ett starkt politiskt ledarskap på regional och lokal nivå en förutsättning för att skapa ett engagemang och en förankring hos berörda aktörer (prop. 2008/09:1. utg.omr. 19).
Regeringens infrastrukturproposition Framtidens resor och transportinfrastruktur för hållbar tillväxt lyfter fram ett lokalt och regionalt inflytande och ansvarstagande över transportsystemet som eftersträvansvärt och betydelsefullt (prop. 2008/09:35 s. 11). Utvecklingen av transportsystemet ska ta hänsyn till de prioriteringar som förs fram när organ på länsnivå tar ett större ansvar för sin utveckling. Enligt infrastrukturpropositionen har ordningen med länsplaner som beslutas på länsnivå fungerat väl (a. prop. s. 116). Länsplanerna ger ett reellt regionalt inflytande över planeringsramens användning, särskilt med tanke på att det också finns möjlighet att inom den regionala planeringsramen prioritera åtgärder i den nationella transportinfrastrukturen som är av stor vikt för länet.
I och med att såväl statliga myndigheter, dvs. länsstyrelserna, som landsting och kommuner kan sägas ha ett gemensamt ansvar för länets utveckling kan även en otydlighet uppstå i gränsdragningen avseende ansvarsfördelningen och företrädarskapet i länet. Denna gränsdragning mellan stat och landsting i det regionala tillväxtarbetet kan dock inte göras exakt. Likväl görs i promemorian bedömningen att det är viktigt att tydliggöra att med de uppgifter som föreslås föras över följer ett övergripande ansvar för regionalt tillväxtarbete i länet. Länsstyrelsens roll i berörda län bedöms som oförändrad i förhållande till vad som gäller under försöksverksamheten.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
Vidare föreslås, i syfte att göra regleringen tydligare, att det av den föreslagna lagen ska framgå vilka uppgifter som landstingen ska ansvara för. Någon ändring i ansvarsfördelningen är inte avsedd utan dessa uppgifter motsvarar vad som i försöksverksamheten avses med det regionala utvecklingsansvaret.
I dag har Skåne läns landsting, enligt försöksverksamhetslagen, övertagit befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner (2 § 3). År 2007 tillsatte regeringen en utredning som fick i uppgift att se över kulturpolitiken, dess inriktning och arbetsformer och att lämna förslag om de förändringar som följer av kommitténs överväganden (Ku 2007:06). I Kulturutredningens betänkande föreslås bl.a. en ny modell för fördelning av statliga medel till kulturverksamhet på länsnivå (SOU 2009:16). Regeringen avser enligt propositionen Tid för kultur (prop. 2009/10:3) att ge en särskild utredare i uppdrag att närmare utforma en modell för ökat samspel mellan staten och den kommunala nivån när det gäller statligt bidrag till regional kulturverksamhet. Mot denna bakgrund lämnas inget förslag i frågan i denna promemoria.
Sammanfattningsvis görs bedömningen att försöksverksamheten bör göras permanent i Skåne och Västa Götalands län. Ansvarsfördelningen mellan staten och landstingen bör följa den som för närvarande gäller för försöksverksamheten i Skåne och Västra Götalands län. Verksamheten ska även omfatta Hallands och Gotlands län. Det sagda innebär att det enbart är de uppgifter som har ingått i försöksverksamheten som görs permanenta för landstingen i Skåne och Västra Götalands län och som även ska utföras av Hallands läns landsting och Gotlands kommun. Verksamheten ska regleras i en ny lag.
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
5.2. Begreppet regionalt tillväxtarbete
Förslag: Det ska införas en definition av regionalt tillväxtar-
bete i den föreslagna nya lagen och i lagen om samverkansorgan. Med regionalt tillväxtarbete ska avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling.
Skälen för förslaget: För närvarande finns det skillnader i hur
uppgifterna i det regionala tillväxtarbetet beskrivs i olika författningar. Olika lydelser används för att ange vad det övergripande arbetet består av. Exempelvis anges i försöksverksamhetslagen att i försökslänen ska ett regionalt självstyrelseorgan överta ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling (2 § 1). I samverkansorganslagen anges att med samverkansorgan avses en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet (1 §). I förordningen om regionalt tillväxtarbete anges att med regionalt tillväxtarbete avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling (2 §).
Denna avsaknad av en enhetlig terminologi kan bl.a. leda till oklarhet kring uppgifternas art och omfång. Det torde vara mer ändamålsenligt att samma definition är styrande för allt regionalt tillväxtarbete. Därför föreslås att med regionalt tillväxtarbete ska avses insatser för att skapa hållbar regional tillväxt och utveckling, dvs. arbetet ska innefatta ett ekonomiskt, socialt och miljömässigt perspektiv samt ett jämställdhetsperspektiv. Denna definition överensstämmer med vad som anges i nuvarande förordning om regionalt tillväxtarbete. Någon ändring i sak är därför inte avsedd. Definitionen bedöms vidare inrymma det regionala tillväxtarbete som avses i denna promemoria. Definitionen föreslås även anges i samverkansorganslagen. Därmed ges kommunala samverkansorgan som har tilldelats ett övergripande ansvar för det regionala tillväxtarbetet samma
Överväganden och förslag Ds 2009:51
definition att arbeta utifrån som landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt Gotlands kommun.
5.3. Uppgifter inom regionalt tillväxtarbete
5.3.1. Strategi för länets utveckling
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län samt Gotlands kommun ska utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin.
Skälen för förslaget: I dag har de två landstingen som ingår i
försöksverksamheten, de kommunala samverkansorganen och de fem länsstyrelserna i län utan försöksverksamhet eller samverkansorgan, i uppgift att utarbeta ett regionalt utvecklingsprogram. Uppgiften tillfaller den aktör som i länet har det övergripande ansvaret för regionalt tillväxtarbete.
Enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete är de regionala utvecklingsprogrammen strategier för en hållbar regional utveckling i länen. De tas fram utifrån ett helhetsperspektiv för länets långsiktiga utveckling och ska ligga till grund för en dialog mellan den nationella och den regionala nivån om de centrala frågorna för regional utveckling i länet. I programmen fastställs mål och syfte för att bidra till en bättre sektorssamordning som omfattar lokala, regionala och nationella insatser i länet. Samverkan i program och partnerskap är ett sätt att skapa arenor för lokala, regionala och nationella aktörer att mötas och fatta gemensamma beslut för att stärka tillväxten och konkurrenskraften. För närvarande har samtliga län ett regionalt utvecklingsprogram.
Programmen är av stor betydelse för genomförandet av den regionala tillväxtpolitiken och utgör en strategisk grund för regionalt tillväxtarbete, däribland regionala handlingsprogram, så
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
som regionala tillväxtprogram. Regionala strukturfondsprogram och länsplaner för infrastruktur kan också ta sin utgångspunkt i de regionala utvecklingsprogrammen.
Uppgiften att ta fram de regionala utvecklingsprogrammen är central i regionalt tillväxtarbete och har ingått i försöksverksamheten från dess start. Politiken för regional tillväxt bygger härutöver på att varje region ges ansvar och inflytande som innebär möjligheter att växa utifrån sina egna förutsättningar. Det finns en politisk vilja regionalt och nationellt att det strategiska programarbetet inom regionalt tillväxtarbete ska bedrivas med ett tydligare regionalt politiskt inslag. Dessa faktorer talar för att uppgiften görs permanent för Skåne och Västra Götalands läns landsting och att den även bör utföras av landstinget i Hallands län och Gotlands kommun. Det kan naturligtvis ifrågasättas om det finns några tydliga effektivitetsvinster med att ett regionalt organ utför uppgiften i stället för staten. Några starka skäl som talar för motsatsen har dock inte framhållits i sammanhanget.
I försöksverksamhetslagen anges att i försökslänen ska ett regionalt självstyrelseorgan från den 1 juli 1997 överta ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling, enligt de föreskrifter som regeingen meddelar (2 § 1). I lagen anges även vad strategin ska innehålla (5 §).1 I samverkansorganslagen anges att ett samverkansorgan har till uppgift att utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter (3 § 1). Samverkansorganslagen innehåller inte någon bestämmelse om vad de regionala
1 Det regionala utvecklingsprogrammet ska
1. innehålla en analys av utvecklingsmöjligheter och problem i länet,
2. ange de långsiktiga målen för länets utveckling,
3. redovisa vilka åtgärder som bör vidtas för att målen skall nås,
4. särskilt redovisa vilka prioriteringar som är nödvändiga för att förbättra tillväxt, sysselsättning och den inomregionala balansen,
5. redovisa hur olika parter förväntas medverka i programmets genomförande, samt
6. översiktligt redovisa hur insatserna skall finansieras.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
så som strategi och vision.
utvecklingsprogrammen ska innehålla. Utöver skillnader i hur uppgiften kring de regionala utvecklingsprogrammen är formulerade går dessutom programmen i praktiken under en rad skilda benämningar,
Med anledning av att det i förordningen om regionalt tillväxtarbete anges att de regionala utvecklingsprogrammen är strategier för ett eller flera läns regionala tillväxtarbete föreslås att de ska benämnas därefter. I försöksverksamhetslagen används dessutom begreppet strategi till skillnad från samverkansorganslagen där det anges att program ska utarbetas av berörda aktörer. Förslaget har också som utgångspunkt att inte namnge programmet utan i stället utgå från dess syfte och inriktning snarare än vilken beteckning som i dag används för dem. Närmare reglering om strategins struktur och innehåll bör även fortsättningsvis anges i förordning.
5.3.2. Besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län samt Gotlands kommun ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete.
Skälen för förslaget: Inom den regionala tillväxtpolitiken
finns ett antal selektiva regionala företagsstöd. De består av regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag, stöd till kommersiell service och regional såddfinansiering. Stöden beslutas av Tillväxtverket, länsstyrelser, landstingen i Skåne och Västra Götalands län och samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län. Tillväxtverket disponerar de medel som landstingen och samverkansorganen beslutar om. Såvitt gäller regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling och sysselsättning finns bestämmelser i förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
företagsstöd om vilka områden i landet som stöden får ges i. Landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län har även till uppgift att besluta om stöd enligt förordningen (2008:81) om stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggande eller ombyggnad av annan infrastruktur.
Medel för den regionala projektverksamheten beviljas av länsstyrelser, samverkansorgan och av Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting. Projektverksamheten regleras i förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Enligt förordningen ska den regionala projektverksamheten bedrivas i enlighet med de regionala utvecklingsprogrammen, de regionala tillväxtprogrammen och de regionala strukturfondsprogrammen för konkurrenskraft och sysselsättning. Projektverksamheten får även innefatta insatser inom ramen för de regionala serviceprogrammen.
Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder inom utg.omr. 19 Regional tillväxt finansierar såväl den regionala projektverksamheten som de regionala företagsstöden. Fördelningen av, och villkor för, anslagets användning reglerar regeringen via regleringsbrev.
Uppgiften att besluta om medel till regional projektverksamhet och regionala företagsstöd utgör även den en central del av regionalt tillväxtarbete. Den kan sägas komplettera uppgiften om att utarbeta en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin. Detta eftersom den regionala strategins genomslag ökar om den som ansvarar för dess framtagande även kan finansiera strategins insatser.
Promemorians förslag om att landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt Gotlands kommun ska besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete innebär att de i enlighet med vad som föreskrivs i förordning, även kan besluta om stöd till enskilda företag. Det sistnämnda utgör en skillnad från kommuners övriga befogenheter vad gäller stödgivning till företag. Enligt 2 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) får en kommun eller landsting stödja
Överväganden och förslag Ds 2009:51
enskilda företag endast om det finns synnerliga skäl. Det kan därför ifrågasättas om landstingen ska ges vidare befogenheter än vad som följer av kommunallagen. Uppgiften omfattas dock av försöksverksamheten och några starka skäl för en annan ordning har inte framkommit. Det kan även anföras att berörda landsting och Gotlands kommun kommer att hantera en statlig reglering snarare än att själva bedriva en egen stödgivning gentemot enskilda företag. Den grundläggande principen att individuellt företagsstöd bör vara en uppgift för staten och inte för kommuner och landsting ändras därmed inte av promemorians förslag. Mot denna bakgrund görs bedömningen att verksamheten även fortsättningsvis ska omfatta företagsstöd. Förslaget innebär vidare att Hallands läns landsting övertar uppgiften kommersiell service från länsstyrelsen i enlighet med nuvarande ansvarsfördelning för denna uppgift.
De regionala företagsstöden regleras av särskilda förordningar (se bilaga 2). Kontrollen av att beslut överensstämmer med lagar och förordningar ska ske enligt nuvarande ordning och gäller oavsett vilken aktör som beslutar om stöden. Stöden följs upp av Tillväxtverket efter regeringens riktlinjer. De stöd som är medfinansierade via strukturfondsprogrammen ingår i EU:s kontrollsystem. Övriga kontroller sker via den sedvanliga revisionen. Det bör framhållas att även fortsättningsvis bör stödgivningen vara föremål för en löpande uppföljning och utvärdering.
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
5.3.3. Uppföljning och utvärdering
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län samt Gotlands kommun ska löpande följa utvecklingen i länet i förhållande till regionala och nationella mål.
De nämnda landstingen och Gotlands kommun ska följa upp, låta utvärdera och till regeringen årligen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.
Skälen för förslagen: Uppgiften att följa utvecklingen i länet
är grundläggande för att kunna utföra de övriga uppgifter som ingår i regionalt tillväxtarbete. Uppgiften har vidare ansetts ingå i det arbete som avses med det regionala utvecklingsansvaret i försöksverksamhetslagen. Det är också en uppgift som samverkansorganen, de två landstingen och länsstyrelser med det övergripande ansvaret för regionalt tillväxtarbete utför enligt förordningen om regionalt tillväxtarbete. Uppgiften bör således även fortsättningsvis ingå i det som regleras i den aktuella författningens ansvarsområde.
Vad gäller uppgifterna uppföljning och utvärdering har de också ingått i det regionala utvecklingsansvaret utan att de för den delen omnämns i försöksverksamhetslagen. I likhet med uppgiften att följa utvecklingen i länet omfattas uppgifterna uppföljning och utvärdering av det regionala tillväxtarbetet av förordningen om regionalt tillväxtarbete. I promemorian föreslås att uppgifterna bör anges i den nya lagen. Detta bedöms skapa en tydlighet kring vilken verksamhet som i detta sammanhang görs permanent för Skåne och Västra Götalands läns landsting och som föreslås även utföras av Landstinget i Hallands län och Gotlands kommun.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
5.4. EG:s strukturfondsprogram
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län samt Gotlands kommun får utföra vissa uppgifter inom ramen för EG:s strukturfonder och program.
Bakgrund: I Sverige genomförs Europeiska unionens sam-
manhållningspolitik inom ramen för den regionala tillväxtpolitiken. Sammanhållningspolitiken har som mål att bidra till ekonomisk och social sammanhållning inom EU. Dess främsta instrument är strukturfonderna, som omfattar drygt en tredjedel av EU:s budget eller cirka 350 miljarder euro. Strukturfondsarbetet i Sverige finansieras av två strukturfonder: Europeiska regionala utvecklingsfonden och Europeiska socialfonden. I Sverige genomförs strukturfonderna via 8 regionala strukturfondsprogram i länsöverskridande programområden och genom ett nationellt program för socialfonden. Utgångspunkten för indelningen i de 8 programområdena är de så kallade NUTS II områdena. NUTS är EU:s regionindelning för statistikredovisning.2 Sverige deltar också i tretton territoriella samarbetsprogram som ingår i EG:s strukturfonder.
Länsstyrelserna i Stockholms, Jönköpings, Örebro, Gävleborgs, Jämtlands och Norrbottens län har på uppdrag av regeringen samordnat framtagandet av förslag till de regionala strukturfondsprogrammen för regional konkurrenskraft och sysselsättning. Landstingen i Skåne och Västra Götalands län har på inbjudan av regeringen utfört samma uppgift som länsstyrelserna.
2
Programområdena är: Programområde Övre Norrland omfattar Norrbottens och
Västerbottens län, programområde Mellersta Norrland omfattar Västernorrlands och Jämtlands län, programområde Norra Mellansverige omfattar Dalarnas, Gävleborgs och Värmlands län, programområde Östra Mellansverige omfattar Örebro, Västmanlands, Uppsala, Södermanlands och Östergötlands län, programområde Västsverige omfattar Västra Götalands och Hallands län, programområde Småland och öarna omfattar Jönköpings, Kronobergs, Kalmar och Gotlands län samt programområdet Skåne-Blekinge omfattar Skåne och Blekinge län.
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
Skälen för förslaget: Samverkansorganet i Hallands län har av
Sveriges, Norges och Danmarks regeringar utsetts att vara värdorganisation för ett sekretariat med ansvar för delprogrammet Kattegat-Skagerrak inom ÖKS-programmet.3 Det finns ett avtal mellan samverkansorganet i Hallands län och den förvaltande myndigheten för programmet, Tillväxtverket, avseende uppgiften. Västra Götalands läns landsting är svenskt sekretariat för delområdet Gränslöst samarbete inom Sverige-Norge programmet.4
Arbetsuppgifterna som följer av att vara värdorganisation för ett sekretariat respektive att vara ett svenskt sekretariat regleras i officiella programdokument, vars godkännande varit föremål för regeringsbeslut, och i fallet med samverkansorganet i Hallands län, i avtal med den förvaltande myndigheten.
Nuvarande ordning har såvitt framkommit fungerat väl. Några skäl som talar för ett behov av en förändring har inte framförts. Mot denna bakgrund görs bedömningen att denna ordning bör gälla även framöver.
5.5. Uppgifter med anknytning till transportinfrastrukturplanering
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län samt Gotlands kommun ska upprätta och fastställa en länsplan för regional transportinfrastruktur.
Bakgrund: Det övergripande målet för transportpolitiken är
att säkerställa en samhällsekonomiskt effektiv och långsiktigt hållbar transportförsörjning för medborgare och näringsliv i hela landet. De transportpolitiska målen är en utgångspunkt för
3 Öresund-Kattegat-Skagerrak (ÖKS) är ett program för territoriellt samarbete (även
kallat Interreg), finansierat av Europeiska regionala fonden samt offentlig medfinansiering från länderna som ingår.
4
I likhet med ÖKS är Sverige-Norge ett program inom det territoriella samarbetet.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
samtliga av statens åtgärder inom transportområdet, exempelvis hur myndigheterna ska prioritera bland olika önskemål och behov när de genomför sina uppdrag. Målen ska även vara ett stöd för regional och kommunal planering.
Den långsiktiga transportinfrastrukturplaneringen sker genom att först planeras inriktningen, därefter åtgärderna. Under inriktningsfasen lämnar regeringen förslag i en proposition. I den fastläggs mål, ekonomiska ramar och inriktning för den kommande planeringsperioden som denna gång omfattar perioden 2010–2021. Inriktningsplaneringen avslutas med att regeringen överlämnar en infrastrukturproposition till riksdagen. Regeringen överlämnade propositionen Framtidens resor och transporter till riksdagen i september 2008 (prop. 2008/09:35). När riksdagen fattat beslut mot bakgrund av regeringens förslag i infrastrukturpropositionen följer arbetet med åtgärdsplaneringen, dvs. bl.a. upprättande och fastställande av länsplaner.
I åtgärdsplanerna beskrivs de åtgärder som övervägs bl.a. med avseende på hur de bidrar till inriktningen, transportpolitiska mål, samhällsekonomiska bedömningar och andra konsekvensbeskrivningar. Åtgärdsplaneringen säkerställer att förslagen till prioriteringsordning är väl genomlysta och att förankrade åtgärder är avvägda och prioriterade jämfört med andra tänkbara åtgärder.
På nationell nivå är det Vägverket och Banverket som upprättar långsiktiga transportinfrastrukturplaner. Planer för länet upprättas av länsstyrelserna i Stockholms, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt av landstingen i Skåne och Västra Götalands län och av kommunala samverkansorgan i övriga län. Vad respektive plan kan innehålla regleras i förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur, i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur och i förordningen (2009:237) om statlig medfinansiering till vissa regionala kollektivtrafikanläggningar m.m.
Regeringen gav i januari 2008 Vägverket, Banverket, Luftfartsstyrelsen och Sjöfartsverket samt länsstyrelserna i Stock-
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
holms, Västmanlands, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län i uppdrag att inleda förberedelsearbetet för åtgärdsplaneringen av infrastrukturåtgärder för perioden 2010– 2021. Landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt de kommunala samverkansorganen erbjöds att inleda förberedelsearbetet på motsvarande sätt som länsstyrelserna (N2008/243IR). Åtgärdsplaneringen avslutas i och med att länsplaner upprättas och fastställs.
Regeringsuppdraget består i att ta fram analyser som ska underlätta det kommande arbetet med att ta fram detaljerade planförslag. Länen, lokala och regionala företrädare, samt statens infrastrukturverk ska samverka kring systemanalyser på regional och nationell nivå. I enlighet med regeringsuppdragens direktiv presenterar Vägverket, Banverket och länen sina planförslag till transportinfrastruktursatsningar i hela landet för regeringen. Åtgärdsplanerna för perioden 2010–2021 beräknas fastställas av regeringen och länsstyrelserna, landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt av de kommunala samverkansorganen vid årsskiftet 2009/10 och genomföras från år 2010. Länsplaner för regional transportinfrastruktur beslutas regionalt av den aktör som är ansvarig för transportinfrastrukturplaneringen i respektive län.
Skälen för förslaget: Enligt försöksverksamhetslagen har
landstingen i Skåne och Västra Götalands län i dag ansvaret för frågor om länsplaner för regional transportinfrastruktur (2 § 2). Vidare gäller att de kommunala samverkansorganen har uppgiften enligt samverkansorganslagen att besluta om prioritering bland åtgärder avseende infrastruktur m.m. vid upprättande av länsplaner för regional infrastruktur (3 § 4). Uppgiften är således inte ny. Några skäl för att ändra på rådande ansvarsfördelning har inte framkommit. Det finns också en uttalad politisk vilja att det regionala inflytandet över uppgifterna kring infrastrukturplanering ska stärkas på länsnivå (prop. 2008/09:35 s. 210).
Vad gäller den närmare utformningen av bestämmelsen har den lydelse som anges i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur använts för att beskriva upp-
Överväganden och förslag Ds 2009:51
giften. Därmed ökar tydligheten kring vad som ingår i densamma. I sak skiljer sig inte uppgiften från den som landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt samverkansorganen bedriver.
5.6. Samverkan och samråd
Förslag: Landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands
län ska samverka med länets kommuner, länsstyrelsen, och övriga berörda statliga myndigheter. Gotlands kommun ska samverka med länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter.
De ovan nämnda landstingen och Gotlands kommun ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringsliv i länet.
Strategier för länets utveckling ska beaktas av länsstyrelsen och av statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet.
Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna de landsting som avses i den nya lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering det biträde som de behöver för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera de landsting som avses i lagförslaget om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.
Skälen för förslagen: Samverkan, såväl inom som mellan lä-
nen, är en förutsättning för genomförandet av regionalt tillväxtarbete, eftersom arbetet är beroende av flera sektorer och aktörers medverkan. Det är därför av stor betydelse att likvärdiga förutsättningar ges de aktörer som har det övergripande ansvaret för regionalt tillväxtarbete i länen. Även framöver bör således gälla att de landsting som avses i lagförslaget ska vara skyldiga att samverka med berörda kommuner, länsstyrelser och övriga be-
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
rörda statliga myndigheter. För Gotlands kommun bör motsvarande skyldighet gälla, dock med undantag för samverkansskyldighet såvitt gäller kommuner. Vad gäller berörda organisationer och näringslivet i länet bör nämnda landsting, motsvarande vad som gäller enligt gällande reglering, åläggas en skyldighet att samråda med dessa.
Strategier för länets utveckling är som nämnts tidigare centrala i regionalt tillväxtarbete och ska ligga till grund för en dialog mellan den nationella och den regionala nivån om centrala frågor för regional utveckling i länet. Därför är det väsentligt att de statliga myndigheterna som bedriver verksamhet i länet och länsstyrelsen beaktar dessa strategier. Motsvarande reglering återfinns i försöksverksamhetslagen.
Enligt den regionala tillväxtpolitiken är regionala hänsynstaganden och åtgärder inom i princip samtliga av regeringens budgetära utgiftsområden av avgörande betydelse för den regionala utvecklingen och tillväxten och för möjligheterna att uppnå det föreslagna målet för den regionala tillväxtpolitiken. Regionalt tillväxtarbete är därför, oavsett vem som på regional nivå ansvarar för det, beroende av de statliga myndigheternas biträde. Det bör därför anges i den föreslagna lagen att länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter inom sina verksamhetsområden ska lämna det biträde som behövs för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplaneringen. Till detta kommer behovet av att löpande informera berörda landsting om verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Även denna informationsskyldighet bör framgå av lagen.
Överväganden och förslag Ds 2009:51
5.7. Bemyndigande
Förslag: Regeringen ges bemyndigande att meddela före-
skrifter om upprättandet av länsplaner för regional transportinfrastruktur, om uppgifter inom ramen för EG:s strukturfonder och program, om användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete och om regionalt tillväxtarbete i övrigt.
Bemyndigandet i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska vad gäller upprättandet av länsplaner och användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete utformas på motsvarande sätt.
Skälen för förslagen: Enligt nuvarande bestämmelser i för-
söksverksamhetslagen får regeringen meddela de närmare föreskrifter som behövs för genomförandet av försöksverksamheten. I likhet med nuvarande reglering föreslås regeringen bemyndigas att komplettera lagen med föreskrifter. I syfte att öka tydligheten bör i lagen anges att regeringen får meddela föreskrifter om upprättande av länsplaner för regional transportinfrastruktur, användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete och om regionalt tillväxtarbete i övrigt. Samma bemyndigande som föreslås gälla för landstingen i Skåne, Hallands och Västra Götalands län samt Gotlands kommun föreslås gälla för samverkansorganen.
I och med att uppgiften att från Statens kulturråd överta befogenheten att besluta om fördelningen av statsbidrag till regionala kulturinstitutioner inte behandlas i denna promemoria (se avsnitt 5.1) bör den nya lagen inte innehålla något bemyndigande i detta avseende.
Ds 2009:51 Överväganden och förslag
5.8. Beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse
Förslag: Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och
Västra Götalands läns landsting får använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse, med undantag för i samband med val.
Skälen för förslaget: Enligt 1 kap. 7 § regeringsformen är
Sverige indelat i primärkommuner och landstingskommuner. I 1 kap. 1 § kommunallagen (1991:900) anges att Sverige är indelat i kommuner och landsting. Vidare anges att i varje kommun och i varje landsting finns det en beslutande församling; kommunfullmäktige i kommunerna och landstingsfullmäktige i landstingen (3 kap. 1 §). I lagen anges också att kommunfullmäktige ska tillsätta en kommunstyrelse och landstingsfullmäktige en landstingsstyrelse (3 kap. 2 §).
Enligt försöksverksamhetslagen får Skåne läns landsting och Västra Götalands läns landsting besluta om att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen (4 §). I propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36) anges att en sådan namnändring kan för medborgare, myndigheter och näringsliv markera landstingets förändrade roll i länet.
Grundlagsutredningen har i sitt betänkande En reformerad grundlag (SOU 2008:125) uttalat att det saknas anledning att i regeringsformen närmare reglera frågan hur de olika kommuntyperna ska betecknas. Det centrala är i stället att markera att det finns två slags kommuner. Utredningen föreslår, mot denna bakgrund, att primärkommuner och landstingskommuner i regeringsformen ersätts med uttrycket kommuner på lokal och regional nivå.
Grundlagsutredningens förslag bereds för närvarande i Regeringskansliet. Om utredningens förslag genomförs möjliggörs en ändring av den nuvarande beteckningen landsting i kommunal-
Överväganden och förslag Ds 2009:51
lagen, vilket i sin tur medger en eventuell ändring av beteckningarna landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse. Det kan inte uteslutas att ytterligare utredning krävs innan ställningstagande kan tas till ett eventuellt förslag om en möjlig ändring av kommunallagen. En sådan ändring skulle kunna innebära att samtliga landsting, landstingsfullmäktige och landstingsstyrelser, byter beteckning.
I avvaktan på ett ställningstagande till Grundlagsutredningens förslag om ändring av regeringsformen saknas möjlighet att i denna promemoria ta ställning avseende en eventuell förändring av beteckningarna landsting, landstingsfullmäktige och landstingsstyrelse.
Landstingen i Skåne och Västra Götalands län har under försöksperioden använt sig av beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelse. Innan frågan om beteckningarna övervägs i anslutning till ställningstagande till Grundlagsutredningens förslag bör inga större förändringar göras. Därför föreslås i promemorian att landstingen i Skåne län och Västra Götalands län även fortsättningsvis ska få använda beteckningarna regionfullmäktige respektive regionstyrelse. Vidare föreslås detsamma även gälla för Hallands läns landsting.
I fråga om val enligt vallagen (2005:837) föreslås dock att beteckningen val till landstingsfullmäktige ska användas även i de landsting som ges rätten att använda beteckningen regionfullmäktige. I fråga om val bör inte olika beteckningar användas för val till samma församling. Den pågående beredningen av Grundlagsutredningens betänkande bör därför avvaktas innan någon förändring i detta avseende övervägs.
6. Följdändringar
Förslag: Redaktionella ändringar föreslås i lagen om samver-
kansorgan i länen. Vidare föreslås att benämningen regionalt självstyrelseorgan ersätts med de landsting som avses i lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
Bedömning: Som en följd av den föreslagna nya lagen
behöver ett flertal förordningar ändras.
Skälen för förslagen och bedömningen: Det finns flera skill-
nader i hur vissa uppgifter anges i försöksverksamhetslagen och i samverkansorganslagen. I den förstnämnda lagen anges t.ex. att ett regionalt självstyrelseorgan ska överta ansvaret för det sektorsövergripande arbetet med att utarbeta en strategi för länets långsiktiga utveckling. I samverkansorganslagen anges att ett samverkansorgan har till uppgift att utarbeta program för länets utveckling som kommuner och landsting avser att genomföra i samarbete med andra parter. Varken av förarbetena till de båda lagarna eller i övrigt framkommer att någon saklig skillnad varit avsedd. Samverkansorganslagen bör därför ändras i enlighet med förslaget om lag om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering i syfte att skapa en enhetlig terminologi i de båda lagarna.
Benämningen regionalt självstyrelseorgan har använts såvitt gäller de landsting som ingick i försöksverksamheten med ändrad regional ansvarsfördelning. I och med att lagen om försöksverksamhet upphör den 31 december 2010 utgår denna benäm-
Följdändringar Ds 2009:51
ning. Ändringar behöver således göras i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap.
Den nya lagen medför vidare behov av ändring av ett flertal förordningar.
7. Ikraftträdande m.m.
Förslag: Lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtar-
bete och transportinfrastrukturplanering samt övriga lagförslag ska träda i kraft den 1 januari 2011.
Bedömning: Det saknas behov av övergångsbe-
stämmelser.
Skälen för förslaget och bedömningen: Försöksverksam-
hetslagen upphör att gälla den 31 december 2010. Lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering bör därför träda i kraft den 1 januari 2011. Övriga lagförslag föreslås träda i kraft vid samma tidpunkt.
De uppgifter som denna promemoria behandlar utförs för närvarande av landsting eller samverkansorgan i berörda län. För Hallands län kommer landstinget att överta den verksamhet som samverkansorganet i Hallands län i dag bedriver enligt lagen om samverkansorgan. Mot denna bakgrund och med beaktande av den föreslagna lagens ikraftträdande görs bedömningen att några övergångsbestämmelser inte behövs.
8. Konsekvenser
Bedömning: Promemorians lagförslag bedöms inte ge
några konsekvenser utifrån vare sig ett ekonomiskt, socialt, miljömässigt eller jämställdhetsperspektiv.
Några konsekvenser avseende anslagsfördelningen inom länen bedöms inte uppstå.
Skälen för bedömningarna: I promemorian föreslås att för-
söksverksamheten ska göras permanent för Skåne och Västra Götalands län. Verksamheten ska regleras i en ny lag som även ska omfatta Hallands och Gotlands län. Några nya uppgifter eller verksamheter uppstår inte som följd av promemorians förslag. Förslaget bedöms inte ge några konsekvenser utifrån vare sig ett ekonomiskt, socialt, miljömässigt eller jämställdhetsperspektiv. Bedömningen görs med hänsyn till att verksamheten i dag bedrivs av de berörda aktörerna, antingen inom ramen för försöksverksamheten eller inom ramen för samverkansorganslagen.
Förslagen i promemorian bedöms inte medföra ett behov av att ändra medelsfördelningen av anslagen 5:1 Länsstyrelserna m.m. och 1:1 Regionala tillväxtåtgärder mellan länsstyrelserna och landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt Gotlands kommun. För Hallands län innebär förslagen dock två förändringar. Promemorians förslag innebär att de medel som tilldelas samverkansorganet i Hallands län från de ovan nämnda anslagen, i stället kommer att tilldelas Hallands läns landsting. Fördelningen mellan länsstyrelsen och landstinget i Hallands län bör bli densamma som den som gäller för Skåne, Västra Göta-
Konsekvenser Ds 2009:51
lands och Gotlands län i och med att uppgiften kommersiell service och att besluta om stöd till företag föreslås utföras av landstinget i Hallands län. Fördelningen av anslagen sker inom ramen för regeringens beslut om respektive anslag.
Vad gäller personella konsekvenser bedöms inte heller några sådana uppstå som följd av promemorians förslag.
9. Författningskommentar
9.1. Förslaget till lag om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering
1 §
I paragrafen anges lagens övergripande innehåll och vilka län som omfattas av bestämmelserna i lagen. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.1.
2 §
I paragrafen definieras begreppet regionalt tillväxtarbete. Förslaget har behandlats i avsnitt 5.2.
3 §
Av paragrafen framgår att lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering gäller för Skåne läns landsting, Hallands läns landsting och Västra Götalands läns landsting samt Gotlands kommun.
4 §
Paragrafen motsvarar i huvudsak 4 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.8. Förarbetena till nuvarande bestämmelse i lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning återfinns i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36).
Författningskommentar Ds 2009:51
I första stycket anges att Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Hallands läns landsting ska ges en rätt att kalla fullmäktigeförsamlingen för regionfullmäktige och styrelsen för regionstyrelse. Däremot föreslås Gotlands kommun inte ges samma möjlighet, eftersom det skulle kunna skapa oklarhet om beteckningen regionfullmäktige används både för landstingsfullmäktige och för kommunfullmäktige.
I andra stycket klargörs att om landstinget väljer att byta beteckning på sin fullmäktigeförsamling och styrelse innebär detta inte några ändringar i de befogenheter eller skyldigheter landstingen har enligt lag eller annan författning. När det i en författning talas om landstingsfullmäktige ska det för de aktuella landstingen avse regionfullmäktige. Förslaget innebär inte någon skyldighet för myndigheter eller enskilda att använda den nya beteckningen. Beteckningen regionfullmäktige ska inte få användas vid de allmänna valen, vid vilka bestämmelserna i vallagen (2005:837), ska gälla i alla län. Det innebär att beteckningen landstingsfullmäktige ska anges på valsedlar i samband med val.
5 §
Paragrafen har behandlats i avsnittet 5.3.
I paragrafen anges landstingets uppgifter inom ramen för regionalt tillväxtarbete. Paragrafens första punkt ger landstinget i uppgift att utarbeta en strategi för länets utveckling och att samordna genomförandet av strategin. Landstinget har därmed ett övergripande ansvar för strategin. Landstinget genomför själv de delar som berör landstingets verksamhet. Uppgiften motsvarar den uppgift som de regionala självstyrelseorganen har enligt 5 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och som samverkansorganen har enligt 3 § första och andra punkten i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Statliga myndigheter, kommuner, näringsliv och andra aktörer, har var och en för sig eller gemensamt, ett medansvar för genomförandet av strategin. Strategins innehåll m.m. regleras inte i lagen. Ytterligare bestämmelser om länsstyrelsernas, de kommunala samverkansorganens och de regionala självstyrelse-
Ds 2009:51 Författningskommentar
organens ansvar för regionalt tillväxtarbete finns i förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete. Det som där sägs om regionala självstyrelseorgan föreslås i stället gälla Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Hallands läns landsting samt Gotlands kommun.
Uppgiften att utarbeta regionala tillväxtprogram är inte en obligatorisk uppgift för landstinget. Någon bestämmelse om detta ingår därför inte i den föreslagna lagen.
Enligt paragrafens andra punkt har landstinget i uppgift att besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Uppgiften motsvarar den uppgift som de regionala självstyrelseorganen har enligt 2 § 4 lagen om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning.
De statliga medlen som avses används till regional projektverksamhet och till regionala företagsstöd. Enligt 2 kap. 8 § kommunallagen (1991:900) får individuellt stöd till enskilda näringsidkare lämnas bara om det finns synnerliga skäl för det. Bestämmelsen i andra punkten innebär ett undantag från denna bestämmelse.
I 10 § föreslås att regeringen ges en rätt att meddela ytterligare föreskrifter om användningen av statliga medel. Stöd till projektverksamhet regleras i dag i förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken. Vad som där sägs om regionala självstyrelseorgan föreslås i stället gälla Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Hallands läns landsting samt Gotlands kommun. Företagsstöd regleras i dag i förordningen (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling samt innovation, förordningen (1998:996) om sysselsättningsbidrag, förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service, förordningen (2007:61) om regionalt investeringsstöd, förordningen (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling samt förordningen (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd. Vad som i dessa författningar samt i förordningen (2008:81) om stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur sägs om regionala självstyrel-
Författningskommentar Ds 2009:51
seorgan föreslås i stället gälla Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och Hallands läns landsting samt Gotlands kommun.
Paragrafens tredje och fjärde punkt ger landstinget i uppgift att löpande följa utvecklingen i länet samt att följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Uppgifterna motsvarar till viss del de uppgifter samverkansorganen har enligt 3 § sjätte och sjunde punkten lagen om samverkansorgan i länen. Vidare återfinns en i det närmaste likalydande reglering i förordningen om regionalt tillväxtarbete. Den årliga redovisning som föreslås lämnas till regeringen är tänkt att bl.a. innehålla en uppföljning av vidtagna åtgärder och bedömda resultat av det regionala tillväxtarbetet i länet. Det är möjligt för regeringen att med stöd av bemyndigandet i 10 § besluta om ytterligare föreskrifter om dessa redovisningar.
6 §
Paragrafen innehåller bestämmelser om att landstingen får utföra vissa uppgifter inom ramen för EG:s strukturfondsprogram. Den har behandlats i avsnitt 5.4. Uppgiften är inte obligatorisk.
För närvarande har samverkansorganet i Hallands län i uppgift att vara värdorganisation för ett sekretariat med ansvar för delprogrammet Kattegatt-Skagerrak inom ÖSK-programmet. Det finns ett avtal mellan samverkansorganet och Tillväxtverket. Hallands läns landsting föreslås överta denna uppgift.
Vidare är Landstinget i Västra Götalands län svenskt sekretariat för delområdet Gränslöst samarbete inom Sverige-Norge programmet. Arbetsuppgifterna som följer med att vara värdorganisation för ett sekretariat respektive att vara svenskt sekretariat regleras i dag i officiella programdokument, vars godkännande varit föremål för regeringsbeslut.
Ds 2009:51 Författningskommentar
7 §
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.5.
I paragrafen regleras de berörda landstingens och Gotlands kommuns uppgift att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur på samma sätt som de regionala självstyrelseorganen och de kommunala samverkansorganen gör i dag. Den föreslagna uppgiften motsvarar således den uppgift som de regionala självstyrelseorganen har enligt 2 § 2 lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning och som samverkansorganen har enligt 3 § 4 lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Uppgiften regleras i dag bl.a. i förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur. Vad som där sägs om regionalt självstyrelseorgan föreslås i stället gälla Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Hallands läns landsting samt Gotlands kommun.
8 §
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.6.
Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Förarbetena till nuvarande bestämmelse återfinns i propositionen Den regionala samhällsorganisationen (prop. 1996/97:36).
I paragrafen regleras den samverkan som ska ske mellan de kommunala och de statliga myndigheterna i länet. Syftet är att åstadkomma en samsyn på länets utveckling och på så sätt underlätta det regionala tillväxtarbetet. Formerna för samverkan regleras inte, utan får anpassas efter vad som i varje särskilt fall är ändamålsenligt.
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.6
9 §
Paragrafen motsvarar delvis 7 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Med tanke på det regionala tillväxtarbetets inriktning på tillväxt och utveckling är det önskvärt att företrädare för näringslivet och
Författningskommentar Ds 2009:51
berörda organisationer deltar i arbetet, liksom att samråd sker inför viktigare beslut. Till skillnad från den nuvarande bestämmelsen innehåller paragrafen ett krav på samråd med andra intressenter i länet. Samrådet föreslås således bli obligatoriskt. Formerna för samråd får avgöras av landstinget respektive av Gotlands kommun.
10 §
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.6.
Paragrafen motsvarar 8 § lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Förarbetena till den lagens bestämmelse återfinns i prop. 1996/97:36.
Enligt paragrafens första stycke ska den strategi för länets utveckling som landstinget har fastställt beaktas av de statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet. Statliga myndigheter ska väga in vad som anges i strategin i myndigheternas egna beslut och planer. Begreppet beakta betyder inte att de berörda statliga myndigheterna binds i beslutsfattandet. Om det finns särskilda skäl som talar mot det behöver inriktningen i strategin inte följas. Sådana särskilda skäl kan t.ex. finnas om strategin strider mot nationella mål eller regelverk. Alla statliga myndigheter med verksamhet som berör länet omfattas av bestämmelsen, inte bara de i länet lokaliserade myndigheterna.
Statliga myndigheter är enligt paragrafens andra stycke skyldiga att biträda landstinget och Gotlands kommun. Vilket biträde som ska ges eller i vilken form får anpassas till de regionala förutsättningarna och till myndighetens förutsättningar. Det kan handla om att tillhandahålla uppgifter, lämna underlag i form av analyser och sammanställningar, delta i beredningsprocesser och liknande. Någon rätt till mer omfattande biträde med större utredningar, sekretariat m.m. avses inte.
Enligt den sista meningen ska statliga myndigheter löpande informera landstinget om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling. Informationen ska lämnas utan att landstinget särskilt behöver begära det.
Ds 2009:51 Författningskommentar
11 §
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela närmare föreskrifter. Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.7.
Genom bemyndigandet föreslås regeringen få en rätt att meddela föreskrifter om upprättandet av länsplaner för regional transportinfrastruktur, om uppgifter inom ramen för EG:s strukturfonder och program, om användningen av statliga medel för regionalt tillväxtarbete samt om regionalt tillväxtarbete i övrigt.
9.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen
2 §
Paragrafen ändras med anledning av att Gotlands kommun enligt förslaget inte längre ska kunna utgöra ett samverkansorgan. Gotlands kommun omfattas i stället av lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
3 §
Paragrafen har behandlats i avsnitt 6.
Ett flertal ändringar föreslås som innebär att bestämmelserna i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ges samma språkliga utformning som i den föreslagna lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
Den femte punkten i paragrafen utgår. Samverkansorganen har inte längre till uppgift att ta emot och bereda ansökningar om bidrag från EG:s strukturfonder avseende mål 1 och 2.
Författningskommentar Ds 2009:51
3 a §
Paragrafen har behandlats i avsnitt 5.2.
I den nya 3 a § definieras begreppet regionalt tillväxtarbete. Definitionen överensstämmer med den som anges i 2 § lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbetet och transportinfrastrukturplanering.
5–7 och 10 §
Paragraferna har behandlats i avsnitt 6.
Ett flertal ändringar föreslås som innebär att bestämmelserna i lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ges samma språkliga utformning som i den föreslagna lagen om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering. Till skillnad från den nuvarande bestämmelsen innehåller den föreslagna 6 § ett krav på samråd med andra intressenter i länet. Samrådet föreslås således bli obligatoriskt.
9.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap
2 §
I paragrafen föreslås en följdändring med anledning av att begreppet regionalt självstyrelseorgan föreslås utmönstras. I stället för regionalt självstyrelseorgan anges de landsting som aves i lagen (2010:000) om ansvaret i vissa län för regionalt tillväxtarbete och transportinfrastrukturplanering.
Ds 2009:51 Bilaga 1
Anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. (Ramanslag, år 2009, belopp angivna i tkr)
Länsstyrelsen i Stockholms län 275 850, Länsstyrelsen i Uppsala län 85 867, varav 1 789 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Uppsala län. Länsstyrelsen i Södermanlands län 80 203, varav 1 789 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Södermanlands län. Länsstyrelsen i Östergötlands län 110 691, varav 1 789 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Östergötlands län. Länsstyrelsen i Jönköpings län 130 927, varav 1 440 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Jönköpings län. Länsstyrelsen i Kronobergs län 74 081, varav 1 980 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Kronobergs län. Länsstyrelsen i Kalmar län 88 730, varav 5 255 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Kalmar län. Länsstyrelsen i Gotlands län 53 693,
Bilaga 1 Ds 2009:51
varav 2 125 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Gotlands län. Länsstyrelsen i Blekinge län 64 991, varav 1 789 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Blekinge län. Länsstyrelsen i Skåne län 235 802, varav 5 542 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos landstinget i Skåne län. Länsstyrelsen i Hallands län 104 319, varav 1 789 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Hallands län. Länsstyrelsen i Västra Götalands län 321 598, varav 6 704 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos landstinget i Västra Götalands län. Länsstyrelsen i Värmlands län 101 474, varav 2 100 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Värmlands län. Länsstyrelsen i Örebro län 89 410, varav 1 800 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Örebro län. Länsstyrelsen i Västmanlands län 80 097, Länsstyrelsen i Dalarnas län 99 864, varav 2 386 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Dalarnas län. Länsstyrelsen i Gävleborgs län 96 001, varav 2 400 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Gävleborgs län. Länsstyrelsen i Västernorrlands län 98 157, Länsstyrelsen i Jämtlands län 91 540, Länsstyrelsen i Västerbottens län 116 238, varav 3 000 000 kronor ska finansiera förvaltningskostnader hos samverkansorganet i Västerbottens län. Länsstyrelsen i Norrbottens län 129 365.
Ds 2009:51 Bilaga 1
1:1 Regionala tillväxtåtgärder (Ramanslag, år 2009, belopp angivna i tkr)
Samverkansorgan i Kalmar län 40 185 Samverkansorgan i Gotlands län 23 370 Skåne läns landsting 17 005 Västra Götalands läns landsting 66 120 Samverkansorgan i Uppsala län 6 930 Samverkansorgan i Östergötlands län 14 350 Samverkansorgan i Blekinge län 26 810 Samverkansorgan i Hallands län 6 230 Samverkansorgan i Dalarnas län 45 960 Samverkansorgan i Södermanlands län 10 920 Samverkansorgan i Jönköpings län 16 310 Samverkansorgan i Örebro län 25 020 Samverkansorgan i Värmlands län 44 760 Samverkansorgan i Gävleborgs län 44 650 Samverkansorgan i Kronobergs län 9 515 Samverkansorgan i Västerbottens län 33 000
Länsstyrelsen i Stockholms län 8 300 Länsstyrelsen i Uppsala län 2 970 Länsstyrelsen i Södermanlands län 4 680 Länsstyrelsen i Östergötlands län 6 150 Länsstyrelsen i Jönköpings län 6 990 Länsstyrelsen i Kronobergs län 7 785 Länsstyrelsen i Kalmar län 2 115 Länsstyrelsen i Gotlands län 1 230 Länsstyrelsen i Blekinge län 11 490 Länsstyrelsen i Skåne län 895 Länsstyrelsen i Hallands län 2 670 Länsstyrelsen i Västra Götalands län 3 480 Länsstyrelsen i Värmlands län 29 840 Länsstyrelsen i Örebro län 16 680 Länsstyrelsen i Västmanlands län 32 900 Länsstyrelsen i Dalarnas län 30 640
Bilaga 1 Ds 2009:51
Länsstyrelsen i Gävleborgs län 44 650 Länsstyrelsen i Västernorrlands län 115 500 Länsstyrelsen i Jämtlands län 121 000 Länsstyrelsen i Västerbottens län 93 500 Länsstyrelsen i Norrbottens län 139 000
Bilaga 2
Regional projektverksamhet
Medel för regional projektverksamhet beviljas på den regionala nivån av länsstyrelser, samverkansorgan och regionala självstyrelseorgan. Enligt förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken ska den regionala projektverksamheten bedrivas i enlighet med de regionala utvecklingsprogrammen, de regionala tillväxtprogrammen och de regionala strukturfondsprogrammen för konkurrenskraft och sysselsättning. Av förordningen (2007:713) om regionalt tillväxtarbete framgår att regionala tillväxtprogram kan utarbetas inom ramen för regionalt tillväxtarbete.
Regionala företagsstöd
Inom den regionala tillväxtpolitiken finns ett antal selektiva regionala företagsstöd. De består av regionalt investeringsstöd, regionalt bidrag till företagsutveckling, sysselsättningsbidrag, regional såddfinansiering och stöd till kommersiell service. Stöden beslutas av Tillväxtverket, länsstyrelser, landstingen i Skåne och Västra Götalands län och samverkansorganen i Kalmar och
Bilaga 2 Ds 2009:51
Gotlands län.5 Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län beslutar om stöd enligt förordning (2008:81) om stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur.
Regionalt investeringsstöd
Enligt förordning (2007:61) om regionalt investeringsstöd är syftet med regionalt investeringsstöd att främja en hållbar tillväxt i stödföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt. Stöd får i samband med investeringar lämnas i form av regionalt investeringsstöd. Regionalt investeringsstöd kan lämnas till investeringar inom stödområdena A och B. Under år 2008 beviljades 336,7 miljoner kronor i regionalt investeringsstöd. Stöden kan beslutas av Tillväxtverket, länsstyrelserna, landstingen i Skåne och Västra Götalands län samt samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län.
Regionalt bidrag till företagsutveckling
Regionalt bidrag till företagsutveckling lämnas enligt förordning (2000:283) om regionalt bidrag till företagsutveckling. För att främja en hållbar tillväxt i bidragsföretagen och därmed en hållbar regional tillväxt får i den utsträckning det finns medel regionalt bidrag till företagsutveckling lämnas enligt denna förordning. Under år 2008 har cirka 267,5 miljoner kronor beviljats i regionalt bidrag till företagsutveckling. Regionalt bidrag till företagsutveckling beslutas av länsstyrelserna i sjutton län. I Västra Götalands, Skåne, Gotlands och Kalmar län är det landstingen respektive det kommunala samverkansorganet som beslutar om stödet.
5
I förordning (1999:1382) om stödområden för vissa regionala företagsstöd fastställs var
i landet företagsstöd kan lämnas.
Bilaga 2
Sysselsättningsbidrag
Sysselsättningsbidrag ges enligt förordning (1998:996) om sysselsättningsbidrag som ett bidrag per nytt arbetstillfälle, till företag som skapar nya och varaktiga arbetstillfällen inom stödområdena A och B. Under år 2008 har sysselsättningsbidrag totalt beviljats med ca 20 miljoner kronor. Tillväxtverket beslutar om sysselsättningsbidrag utom för företag i Västra Götalands län där landstinget, med vissa undantag, beslutar om stödet.
Såddfinansiering
För att främja forskning och utveckling samt innovation får länsstyrelsen, landstingen i Skåne och Västra Götalands län, samt samverkansorganen i Gotland och Kalmar län, lämna stöd enligt förordning (2008:762) om statligt stöd till forskning och utveckling, samt innovation. En förutsättning för att stöd ska lämnas är att stödmottagaren därigenom ökar sina insatser inom forskning, utveckling och innovation.
Stöd till kommersiell service
För att uppnå en god tillgång till kommersiell service för kvinnor och män kan ekonomiskt stöd ges enligt förordningen (2000:284) om stöd till kommersiell service. Stödet kan ges till dagligvarubutiker i gles- och landsbygder. Stödet kan lämnas till näringsidkare i form av investeringsbidrag, servicebidrag och investeringslån samt till kommuner som statligt hemsändningsbidrag. Under år 2008 beviljades stöd om sammanlagt knappt 35 miljoner kronor enligt förordningen.
Stöd till kommersiell service beslutas av länsstyrelserna, förutom i Västra Götalands, Skåne, Kalmar och Gotlands län där landstingen respektive samverkansorganen gör detta.
Bilaga 2 Ds 2009:51
Stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur
Skåne läns landsting, Västra Götalands läns landsting och samverkansorganen i Kalmar och Gotlands län beslutar om stöd enligt förordning (2008:81) om stöd till samtidig anläggning av kanalisation vid utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur. För att främja utbyggnad av infrastruktur för informationsteknik (IT) får stöd lämnas till en kommun eller en enskild för projekt där man samtidigt med utbyggnad eller ombyggnad av annan infrastruktur anlägger kanalisation för IT- infrastruktur.