Renskötselkonventionen

RenbeteskonventionenRenskötselkonventionen

Jordbruksdepartementet

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes Offentliga Publikationer på uppdrag av Regeringskansliets förvaltningsavdelning.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst 106 47 Stockholm Orderfax: 08-598 191 91 Ordertel: 08-598 191 90 E-post: order.fritzes@nj.se Internet: www.fritzes.se

Svara på remiss. Hur och varför. Statsrådsberedningen, 2003. – En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara på remiss.

Broschyren är gratis och kan laddas ner eller beställas på http://www.regeringen.se/

Tryckt av Elanders Sverige AB Stockholm 2010

ISBN 978-91-38-23411-2 ISSN 0284-6012

Sammanfattning

Rennäringen är förbehållen den samiska befolkningen på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Norge. Renen lever under närmast arktiska förhållanden utomhus hela året och utnyttjar därvid enbart naturbete. Eftersom växtligheten varierar med årstiden vandrar renen mellan olika betesområden. Ländernas gränsdragning innebar att huvuddelen av renens naturliga sommarbete finns i Norge och nästan allt vinterbete i Sverige. Näringen är delvis gränsöverskridande.

Renskötsel över riksgränsen mellan Sverige och Norge har bedrivits sedan urminnes tid. Samernas rättigheter i detta avseende kom första gången till skriftligt uttryck i en bilaga till den traktat om gränsdragningen mellan Sverige och Danmark- Norge som ingicks år 1751. I bilagan, den s.k. Lappkodicillen, bekräftades samernas rätt att flytta med sina renar över riksgränsen till det andra landet och där utöva sina rättigheter efter gammal sedvana. Kodicillen gäller än i dag. Den har emellertid sedan 1800-talet kompletterats med överenskommelser som har reglerat formerna för bedrivandet av renskötseln mellan länderna. Den senast gällande konventionen ingicks 1972 och upphörde att gälla vid utgången av april månad 2005.

En ny konvention mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel undertecknades den 7 oktober 2009. För att konventionen ska kunna ratificeras, dvs. bli slutligt bindande, måste konventionen godkännas av Sveriges riksdag och Norges storting.

I denna promemoria återfinns renskötselkonventionen samt förslag på att denna ska godkännas av riksdagen. Vidare lämnas förslag till de författningsändringar som föranleds av den nya konventionen.

Författningsändringarna föreslås träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

1¶Författningsförslag

1.1 Förslag till lag med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel

Härigenom föreskrivs följande.

1 § Konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel och därtill hörande bilagor ska, i den mån bestämmelserna avser område i Sverige, gälla som lag här i landet, med undantag för artiklarna 3, 33 och 34 i konventionen och 49 § i det till konventionen som bilaga 1 fogade områdesprotokollet.

Konventionen är avfattad på svenska och norska. Konventionen med bilagor har den lydelse som framgår av bilaga 1 till denna lag.

2 § Rennäringslagen (1971:437) gäller i tillämpliga delar, med undantag för 1, 3–15, 23, 24 §§, 28 § andra stycket, 31 § andra stycket, 34–64, 66–82, 85–89 §§, 94 § 5–8, 95 § 2 och 97 §, vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen av norska renbetesdistrikt. Rennäringslagen är inte heller tillämplig om annat anges i konventionen.

Vid tillämpningen av rennäringslagen ska med

Författningsförslag Ds 2010:22

– sameby eller medlem i sameby jämställas renbetesdistrikt i Norge eller medlem i sådant renbetesdistrikt,

– betesområde jämställas område som avses enligt artiklarna 6 och 7 i konventionen,

– renskötselrätt jämställas rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen,

– rätt till jakt och fiske enligt 25 § jämställas rätt till jakt och fiske enligt konventionen, och

– samebys styrelse jämställas det organ som på motsvarande sätt representerar renbetesdistriktet i Norge.

Om rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel upphävs ska ersättning enligt 28 § första stycket rennäringslagen tillfalla det renbetesdistrikt i Norge som berörs av upphävandet.

3 § Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att lämna information till Svensk-norska Renbetesnämnden eller Svensk-norska Överprövningsnämnden i frågor som rör den gränsöverskridande renskötseln i Sverige.

4 § Fråga om att se till att behovet av renbete tryggas enligt 48 § i det till konventionens bilagda områdesprotokollet prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

5 § Bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om skadeståndsansvar för det allmänna äger motsvarande tillämpning i fråga om talan om ersättning på grund av beslut av Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden enligt artikel 30 i konventionen.

Regeringen meddelar föreskrifter i fråga om vid vilken domstol en talan som enligt artikel 30 ska föras i Sverige får väckas.

6 § Om det genom denna lag uppkommer skada eller olägenhet för rennäringen på svenskt område med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel har den som förorsakats skadan eller olägenheten rätt till ersättning av staten.

Rätt till ersättning enligt första stycket föreligger inte för skada eller olägenhet till följd av samarbetsavtal som ingåtts enligt artikel 7 i konventionen.

En talan om ersättning enligt första stycket ska väckas inom tio år från den dag som denna lag träder i kraft vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har skadan eller olägenheten inträffat i område under vilket flera fastighetsdomstolar är behöriga får talan väckas vid någon av dessa.

7 § Om giltighetstiden för konventionen förlängs i enlighet med artikel 34 i konventionen och det genom denna lag uppkommer skada eller olägenhet för rennäringen på svenskt område med hänsyn till en rätt till renskötsel som förelåg innan konventionen trädde i kraft, har den som förorsakats skadan eller olägenheten rätt till ersättning av staten för den tid som förlängningen avser.

Rätt till ersättning enligt första stycket föreligger inte för skada eller olägenhet till följd av samarbetsavtal som ingåtts enligt artikel 7 i konventionen.

En talan om ersättning enligt första stycket ska väckas inom tre år från den dag som en ny giltighetsperiod om tio år börjar löpa enligt artikel 34 i konventionen vid fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har skadan eller olägenheten inträffat i område under vilket flera fastighetsdomstolar är behöriga får talan väckas vid någon av dessa.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Författningsförslag Ds 2010:22

1.2¶Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

Härigenom föreskrivs att 2 § rennäringslagen (1971:437) ska

ha följande lydelse.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

Tidigare 2 § upphävd genom 1993:36.

1.3¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m.

Härigenom föreskrivs att 4 § lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m. ska ha följande lydelse.

4 §

Tullfrihet gäller för varor Tullfrihet gäller för varor som förtullas för främmande som förtullas för främmande

eller en beskicknings- eller eller en beskicknings- eller

skrifter som har meddelats skrifter som har meddelats

Tullfrihet gäller också för Tullfrihet gäller också för varor som förtullas för en varor som förtullas för en internationell organisation internationell organisation

organisationen eller personen organisationen eller personen är upptagen i lagen om är upptagen i lagen om immunitet och privilegier i immunitet och privilegier i vissa fall eller i föreskrifter vissa fall eller i föreskrifter som meddelats med stöd av som meddelats med stöd av lagen och är berättigad till lagen och är berättigad till tullfrihet enligt stadga eller tullfrihet enligt stadga eller

1 Senaste lydelse 2004:1004.

Författningsförslag Ds 2010:22

avtal som gäller i förhållande avtal som gäller i förhållande till Sverige. till Sverige.

Vidare gäller tullfrihet en- Vidare gäller tullfrihet enligt villkor i avtal som är i kraft ligt villkor i avtal som är i kraft i förhållande till Sverige för i förhållande till Sverige för varor som förtullas för en varor som förtullas för en främmande stats militära styr- främmande stats militära styrka eller dess personal, som ka eller dess personal, som befinner sig i landet inom befinner sig i landet inom ramen för internationellt mili- ramen för internationellt militärt samarbete eller internatio- tärt samarbete eller internatinell krishantering. nell krishantering.

Tullfrihet gäller också för en vara som får föras in tullfritt enligt lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den

7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskri-

dande renskötsel.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1.4¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 2 § lagen ((1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska ha följande lydelse.

2 kap.

2 §

går till fri omsättning under går till fri omsättning under

en tullpliktig vara medför en tullpliktig vara medför

ordning (EEG) nr 918/83 av ordning (EEG) nr 918/83 av

för en vara som får föras in för en vara som får föras in tullfritt enligt internationella tullfritt enligt lagen

Senaste lydelse 2008:1413.

Författningsförslag Ds 2010:22

om gränsöverskridande ren-

skötsel. Frihet från skatt vid import Frihet från skatt vid import

ska medges även i de fall som ska medges även i de fall som anges i 4 och 5-9 §§ samt i 3 anges i 4 och 5-9 §§ samt i 3 kap. kap.

Frihet från skatt ska med- Frihet från skatt ska medges även när förutsättningar ges även när förutsättningar för hel frihet från tull vid för hel frihet från tull vid temporär import föreligger. temporär import föreligger.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

1.5¶Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

Härigenom föreslås att 2 kap. 13 § vapenlagen (1996:67) ska ha följande lydelse.

2 kap.

13 §

tion får föras in till Sverige tion får föras in till Sverige

a) Enskilda personer får a) Enskilda personer får

har rätt att inneha för har rätt att inneha för personligt bruk. Detta gäller personligt bruk. Detta gäller

meddelas tillstånd att inneha meddelas tillstånd att inneha

b) Enskilda personer, som b) Enskilda personer, som har permanent tillstånd från har permanent tillstånd från

Finland eller Norge att där Finland eller Norge att där

Senaste lydelse 2006:386.

Författningsförslag Ds 2010:22

– vid vistelse i Sverige för – vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt tillfällig användning vid jakt eller tävling här, eller tävling här,

– vid resa genom Sverige till – vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig an- i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i vändning vid jakt eller tävling i något av dessa länder. något av dessa länder.

Den som har fört in vapen c) Renskötare i renbetesoch ammunition för sådan jakt distrikt, som har permanent eller tävling i Sverige som avses tillstånd från behörig myndighet i första stycket b får utan i Norge att där inneha jakttillstånd inneha vapnen och skjutvapen för eget bruk, får ammunitionen i Sverige under medföra dessa vapen med tillhögst tre månader från dagen hörande ammunition, vid visför införandet. telse i Sverige i samband med

renskötsel som utövas med stöd av lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den

7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskri-

dande renskötsel.

Den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b får utan tillstånd inneha vapnen och ammunitionen i Sverige under högst tre månader från dagen för

införandet.

Denna lag träder i kraft den dag regeringen bestämmer.

2¶En ny renskötselkonvention

2.1¶Bakgrund

Rennäring förekommer bland den samiska befolkningen på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Norge. Denna rennäring är delvis gränsöverskridande. Svenska samer utnyttjar således i viss utsträckning sommarbetesmarker i Norge medan norska samer, i något mindre uträckning, huvudsakligen utnyttjar vinterbetesmarker i Sverige.

Den gränsöverskridande renskötseln har förekommit under mycket lång tid och har stöd i gammal sedvänja. Rättigheterna erkänns av båda staterna och kom först till uttryck i den s.k. Lappkodicillen som fogades till den år 1751 mellan Sverige och Danmark-Norge ingångna gränstraktaten, varigenom gränsen mellan de båda rikena drogs upp. I Lappkodicillen konstateras att eftersom samerna behöver båda ländernas mark ska det efter gammal sed vara tillåtet för dem att höst och vår flytta med sina renhjordar över gränsen in i det andra landet och där betjäna sig av land och strand till underhåll för sina djur och sig själva. Kodicillens syfte anges vara att ordna det gränsöverskridande renbetet så att det för framtiden inte ska finnas någon anledning till oenighet och missförstånd när det gäller samernas flyttningar över gränsen. Lappkodicillen gäller än i dag. Mera detaljerade regler än de som anges i Lappkodicillen har senare tillkommit genom olika överenskommelser mellan Sverige

och Norge, först genom den s.k. gemensamma svensk-norska lagstiftningen år 1883.

Som ett led i avtalen om unionsupplösningen tillkom år 1905 en konvention i Karlstad om "flyttlapparnas rätt till renbete m.m.". År 1913 tillkom ännu en konvention på området. Än mer detaljerade bestämmelser kom till stånd genom 1919 års renbeteskonvention, som delvis ändrades 1949.

Den sistnämnda konventionen ersattes av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning (prop. 1972:16, JoU5 och rskr. 5, 1972:15) och inkorporerades i svensk rätt genom lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning. I samband med konventionen upprättades även ett protokoll om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar (stängselprotokollet, bilaga 2 till konventionen, SÖ 1972:16). Enligt konventionens slutbestämmelser skulle på begäran av en av parterna senast fem år före giltighetstidens utgång, eller före den 1 maj 1997, en blandad svensk-norsk kommission tillsättas för att utreda frågan om det fanns behov av fortsatt renbetning över gränsen.

Den 29 april 1997 beslutade de svenska och norska regeringarna att upprätta en sådan gemensam kommission som avsågs i 1972 års renbeteskonvention. Kommissionen, som antog namnet Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år 1997, avgav sitt betänkande i maj 2001 (Svensk-Norska Renbeteskommissionen av år 1997, Betänkande, dnr Jo2001/2022). I betänkandet, som var enhälligt, föreslogs bland annat utökade betesområden i förhållande till vad som gällde enligt den då gällande konventionen såväl på den svenska som på den norska sidan.

Vid remissbehandlingen av betänkandet tillstyrkte de svenska remissinstanserna i allmänhet Renbeteskommissionens förslag, men hade vissa detaljsynpunkter. Svenska Samernas Riksförbund och några samebyar hade invändningar mot vissa föreslagna områdesavgränsningar (Remissammanställning, dnr Jo2001/2252). De norska remissinstanserna var mer uttalat negativa. De norska renägarnas organisation, Norske Reindriftssamers

Landsforbund, ansåg att förslaget inte kan ligga till grund för en ny konvention. Även det norska Sametinget framförde kritiska synpunkter mot förslaget.

Konventionens och stängselprotokollets giltighet samt inkorporeringslagen förlängdes våren 2002 till och med den 30 april 2005 (prop. 2001/02:67, bet. 2001/02:MJU12, rskr. 2001/02:153). Efter remissbehandlingen av betänkandet tillsattes under våren 2003 på ömse sidor särskilda förhandlingsdelegationer med uppgift att arbeta fram en ny konvention på grundval av Renbeteskommissionens betänkande. Under hösten 2004 konstaterades att någon ny konvention inte skulle kunna förhandlas fram före den 30 april 2005. Regeringen bedömde att Sverige inte borde ingå någon överenskommelse om att ytterligare förlänga giltighetstiden för 1972 års renbeteskonvention (se regeringens skrivelse 2004/05:79). Konventionen med tillhörande författningar upphörde därför att gälla den 30 april 2005.

2.2¶En ny konvention om gränsöverskridande renskötsel

Efter en tids avbrott i förhandlingarna återupptogs dessa i december 2005. Förhandlingarna avslutades i november 2008 med att enighet nåddes om en ny konvention om den gränsöverskridande renskötseln mellan länderna. Konventionen undertecknades den 7 oktober 2009 av ländernas jordbruksministrar.

För att konventionen ska kunna ratificeras, dvs. bli slutligt rättsligt bindande, fordras att konventionen godkänns av Sveriges riksdag och Norges storting.

2.2.1¶Renskötselkonventionens innehåll

Ingressen till 2009 års renskötselkonvention anger den övergripande bakgrunden till konventionen. Därefter kommer konven-

tionens egentliga text i sju kapitel med sammanlagt 34 artiklar som innehåller huvudbestämmelserna för renskötseln över riksgränsen. Till konventionen finns två bilagor, dels ett s.k. områdesprotokoll som i detalj reglerar vilka områden som kan utnyttjas för renbete samt en ansvarsfördelning mellan Sverige och Norge för uppförande och underhåll av stängsel, dels en stadga för de svensk-norska organ som ska administrera konventionens tillämpning. Dessutom finns fyra kartbilagor som översiktligt anger betesområdenas belägenhet på ömse sidor om gränsen.

1972 års renbeteskonvention hade delvis ett annat upplägg. I konventionen fanns sju kapitel med dels gemensamma bestämmelser för Sverige och Norge (kapitel III–VII), dels särskilda bestämmelser om svensk renbetning i Norge respektive om norsk renbetning i Sverige (kapitel I och II). Till konventionen fanns ett protokoll om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar samt kartbilagor.

Grundläggande principer (Kapitel 1)

Det första kapitlet i 2009 års renskötselkonvention inleds med en bestämmelse som slår fast vilka som berörs av konventionen, dvs. renskötare i sameby eller renbetesdistrikt, de svenska samebyarna och de norska renbetesdistrikten (artikel 1). Vidare anges att konventionens syfte är att främja och utveckla samarbetet mellan länderna, samebyar och renbetesdistrikt samt enskilda renskötare så att renbetet nyttjas på ett sätt som ger ett långsiktigt underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig renskötsel i båda länderna (artikel 2). Bestämmelserna har inte några direkta motsvarigheter i 1972 års renbeteskonvention men motsvaras närmast av 19, 20 och 43 §§ i denna konvention. Enligt 20 § fick betesområdena i det andra landet användas för renar tillhörande renägare som är av samisk härkomst eller är eller har varit gift med eller är adoptivbarn till sådan renägare och som enligt hemlandets lag har rätt till

renskötsel samt för renar tillhörande oskiftat dödsbo efter renägare som avses ovan. Enligt 19 § gällde att vid renbetning i det andra landet, enligt konventionen, fick betesområdena inte utnyttjas på sådant sätt att betets framtida bestånd äventyrades. I 43 § fanns vissa bestämmelser om naturvård i fråga om anläggningar för renskötseln.

Den gränsöverskridande renskötseln ska, enligt 2009 års renskötselkonvention, i princip bedrivas med samma rättigheter och skyldigheter som följer av den nationella rätten i respektive land (artikel 3). När nationella myndigheter fattar beslut om tillstånd till åtgärder inom ett område som enligt konventionen får användas för gränsöverskridande renskötsel ska de se till att betesområdet så långt som det är möjligt skyddas mot ingrepp som påtagligt kan försvåra renskötseln i området (artikel 4). Några direkta motsvarigheter till dessa artiklar fanns inte i 1972 års renbeteskonvention.

För tillämpningen av 2009 års renskötselkonvention ska det inrättas två ständiga organ. Det ena, Svensk-norska renbetesnämnden (Renbetesnämnden), är ett förvaltningsorgan medan det andra, Svensk-norska överprövningsnämnden (Överprövningsnämnden), är ett överprövningsorgan (artikel 5). Ett organ ska vara beläget i varje land. Dessa nämnder har inte några motsvarigheter i 1972 års renbeteskonvention. I den äldre konventionen handhade Lantbruksnämnden i Sverige (sedermera Statens jordbruksverk) och reindriftsinspektören i Norge vissa administrativa uppgifter samt enstaka tvistlösning mellan norska samer och ägare av anläggning för renskötsel längs flyttningsled. Det skulle även finnas särskilt utsedda förmän i varje sameby eller renbetesdistrikt som var kontaktpersoner mellan myndigheterna och renägarna i frågor som uppstod i samband med att renar från det ena landet betar i det andra (24 §).

Samebyar och renbetesdistrikt får bedriva renskötsel på områden i det andra landet på det sätt som anges i det till 2009 års renskötselkonvention som bilaga 1 fogade områdesprotokollet, se nedan artikel 6. Motsvarande bestämmelser fanns i 1–18 §§ i 1972 års renbeteskonvention.

En nyhet i konventionen i förhållande till 1972 års renbeteskonvention är den rätt som en sameby och ett renbetesdistrikt får att ingå avtal med varandra om avvikelse från områdesprotokollet, s.k. samarbetsavtal (artikel 7). Ett sådant avtal får omfatta endast de i renskötseln ingående rättigheterna och gälla områden där minst en av avtalsparterna har rätt att bedriva renskötsel. Avtalet får inte innebära betydande olägenhet för andra berörda intressen. Ett samarbetsavtal ska godkännas av Renbetesnämnden för att bli gällande. Bestämmelserna i konventionen gäller i tillämpliga delar för avtalsområdet.

I 2009 års renskötselkonvention fastslås att de betesområden som anges i områdesprotokollet eller i ett samarbetsavtal inte innebär ett ställningstagande eller uttryck för staternas uppfattning om sedvanerättens omfattning (artikel 8). Detta innebär att konventionen inte påverkar den på sedvana grundade rätten till renbete som renskötare från det ena landet har i det andra landet. Prövningen av en fråga om sedvanerättens omfattning begränsas därför inte av konventionen utan sker på grundval av privaträtten, i Sverige beträffande urminnes hävd och i Norge beträffande ’alders tids bruk’. Om någon anser sig ha sedvanerätt till renbete i det andra landet, utöver de områden som är fastställda i områdesprotokollet, kan denne väcka talan inför domstol i detta land för att få sin sak prövad. Sådan talan får väckas vid behörig tingsrätt i Sverige eller vid tingrett i Norge. Om det genom en lagakraftvunnen dom visar sig att renskötare från det ena landet har rätt till renbete i det andra landet, har domen företräde framför konventionen. Det andra landet ska se till att de berörda renskötarna ges möjlighet att nyttja rättigheten enligt domen eller, om detta inte är möjligt, få ekonomisk ersättning i enlighet med nationell rätt. Bestämmelserna har inte några direkta motsvarigheter i 1972 års renbeteskonvention.

Särskilda rättigheter för den gränsöverskridande renskötseln (Kapitel 2)

Av Lappkodicillen framgår att denna inte, vid passering av riksgränsen, medger andra pålagor på den gränsöverskridande renskötseln än de som anges i kodicillen. Detta innebär att tull-, skatte- och avgiftsfrihet ska gälla för de fall som anges i 2009 års renskötselkonvention (artiklarna 9 och 10). Denna tull-, skatteoch avgiftsfrihet motsvaras i huvudsak av vad som tidigare har gällt (se bland annat 49 § i 1972 års renbeteskonvention).

Utöver frihet från tull, skatt och avgifter regleras i artiklarna 9 och 10 också andra särskilda rättigheter som gäller vid gränsöverskridande renskötsel. Enligt artikel 9 gäller att den som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen har rätt att under bedrivandet av renskötseln överskrida riksgränsen och uppehålla sig i det andra landet. Vidare får renskötarna, i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för landets egna renskötare, ta bränsle och virke för att använda i renskötseln, uppföra anläggningar eller bostad som behövs för renskötseln samt jaga och fiska. Motsvarande bestämmelser fanns i 21, 39–41 och 44–48 §§ i 1972 års renbeteskonvention.

Enligt artikel 10 gäller för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen att ren som är omärkt eller har okänt märke ska behandlas enligt bestämmelserna i det land där renen finns. I princip fanns motsvarande bestämmelser i 37 § i 1972 års renbeteskonvention. Vidare finns i artikel 10 särskilda regler om frihet från tull, skatt och avgifter i vissa fall vid förflyttning över riksgränsen av levande ren samt slaktad ren och renprodukter. Dessutom finns regler om rätt att slakta ren och omsätta ren i det land där renen befinner sig. Slutligen finns särskilda bestämmelser om transport av ren med motorfordon mellan länderna. Enligt 38 § i 1972 års renbeteskonvention gällde att ren fick slaktas under tillåtet uppehåll i det andra landet enligt de bestämmelser som gällde i landet och att

det landets bestämmelser om införsel och försäljning skulle tilllämpas i fråga om kött och andra produkter från slakt av ren.

Svensk-norska renbetesnämnden (Kapitel 3)

I 2009 års renskötselkonvention finns särskilda bestämmelser om de två mellanstatliga nämnder – Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden – som är nya i förhållande till den äldre renbeteskonventionen.

Renbetesnämnden ska bestå av fem ledamöter som utses på fyra år (artikel 11). Av ledamöterna utser regeringarna två vardera, av vilka en ska ha bred kunskap om renskötsel och utses efter förslag från rennäringen i landet. Ordföranden utses av regeringarna gemensamt efter förslag från sametingen i Sverige och Norge. Dessutom ska det finnas ersättare. Renbetesnämndens samtliga uppgifter regleras i artikel 12.

Nationella förvaltningsmyndigheter har inte några förvaltningsuppgifter enligt konventionen. Det finns en bestämmelse om skyldighet för centrala, regionala och lokala myndigheter att inhämta yttrande från Renbetesnämnden innan de fattar beslut som kan beröra den gränsöverskridande renskötseln (artikel 13). Detta upphäver inte den konsultationsplikt gentemot samiska intressen som kan föreligga enligt nationell eller internationell rätt. Vissa centrala bestämmelser anges för proceduren hos Renbetesnämnden, bland annat om överklagande till Svensknorska överprövningsnämnden (artiklarna 14–16).

Svensk-norska överprövningsnämnden (Kapitel 4)

Överprövningsnämnden ska bestå av fem ledamöter som utses på fyra år (artikel 17). Regeringarna utser två ledamöter vardera. Av dessa ska en ha bred kunskap om renskötsel och utses efter förslag av rennäringen i landet. Den andra ska ha domarkompetens. Ordföranden utses av regeringarna gemensamt efter

ett förslag från sametingen i länderna. Det ska dessutom finnas ersättare. För proceduren anges vissa centrala bestämmelser (artikel 18).

Nämndens beslut får inte överklagas, med undantag för beslut om konventionsavgift enligt artikel 27 (se nedan). Sådana beslut får, enligt artikeln, överklagas till Länsrätten i Norrbottens län beträffande avgifter i anledning av överträdelser i Sverige. Beträffande överträdelser i Norge förs talan mot besluten genom stämning i norsk domstol.

Gemensamma bestämmelser för nämnderna (Kapitel 5)

Kompletterande gemensamma bestämmelser ges för proceduren hos nämnderna liksom om verkställighet av nämndernas beslut (artiklarna 1–23). Dessutom finns en särskild stadga som bilaga till konventionen för nämnderna. Kostnaderna för nämndernas verksamhet delas lika mellan länderna (artikel 23).

Bestämmelser om återföring av renar och om överträdelser (Kapitel 6)

2009 års renskötselkonvention innehåller detaljerade bestämmelser om återföring av renar (artiklarna 24 och 25). I princip innebär dessa att en sameby eller ett renbetesdistrikt är skyldiga att snarast möjligt återföra renar till lovligt betesområde. Bestämmelser om renskiljning finns liksom om reglering av kostnaderna för återföring. Renbetesnämnden har möjlighet att förelägga sameby eller renbetesdistrikt att föra bort renarna.

Om en renägare, en sameby eller ett renbetesdistrikt inte följer en bestämmelse i konventionen eller ett beslut av Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden kan Renbetesnämnden förena ett föreläggande med vite (artikel 26). Vid olovlig betning kan Renbetesnämnden besluta om att konventionsavgift ska betalas av renägare, sameby eller renbetesdistrikt (artikel 27). Influtna viten och konventionsavgifter används till

ersättning för skada eller till ändamål som är till nytta för den gränsöverskridande renskötseln (artikel 28).

Motsvarande bestämmelser om samling och renskiljning samt om fördelning och betalning av kostnader (27–35 §§ och 51–57 §§) i 1972 års renbeteskonvention var mer detaljerade. Sameby eller renbetesdistrikt var i princip skyldiga att återföra renar till lovligt betesområde. Vidare hade Lantbruksnämnden/reindriftsinspektören vissa föreskrivande och beslutande funktioner i samband med samling och renskiljning och kunde även vidta vissa åtgärder vid oenighet. Vid olovlig betning kunde renägare/sameby åläggas betesavgift av Lantbruksnämnden/reindriftsinspektören och betesavgiften skulle användas inom renskötseln (52–57 §§).

I konventionen fanns även bestämmelser om ersättning för skada som hade vållats vid utövande av renskötsel samt forumbestämmelser om var sådan talan skulle väckas (58–60 §§). Bestämmelserna innebar i princip att i den mån särskilda bestämmelser om ersättning inte fanns i konventionen skulle skada ersättas enligt skadeståndslagstiftningen i det land där skadan hade vållats. För skada som uppstod på renbete utgick dock inte ersättning.

Slutligen fanns i 1972 års renbeteskonvention straffbestämmelser rörande överträdelser av olika konventionsbestämelser (61–63 §§).

Särskilda bestämmelser (Kapitel 7)

I 2009 års renskötselkonvention finns en bestämmelse om registrering av renmärke för att förhindra förväxling av renar (artikel 29). Samma möjlighet som finns att föra talan mot en nationell myndighet ska gälla vid talan mot Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden vid beslut som utgör grund för att föra talan om skadestånd (artikel 30). Motsvarande bestämmelse fanns även i 37 § i 1972 års renbeteskonvention.

I 2009 års renskötselkonvention finns vidare en bestämmelse som reglerar förhållandena i relation till konventionen vid en organisatorisk förändring inom renskötseln eller den offentliga förvaltningen (artikel 31). Motsvarande bestämmelse fanns inte i den äldre renbeteskonventionen. I denna fanns dock särskilda bestämmelser om de nationella myndigheternas medverkan för konventionens uppfyllande, dispens från vissa bestämmelser om betesområden och betestider m.m. samt tillsättande av ett fast utskott, bland annat med uppgift att följa utvecklingen av den samiska renskötseln i länderna (64–66 §§).

Ikraftträdande och giltighetstid (Kapitel 8)

När konventionen träder i kraft upphör, enligt artikel 32, en gällande överenskommelse om vissa stängsel längs riksgränsen i Jämtlands län samt Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag fylker (protokollet den 13 december 1971 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av renstängsel utmed vissa delar av riksgränsen, SÖ 1972:21 [stängselprotokollet]). Överenskommelsen ersätts med nya bestämmelser i områdesprotokollet. Konventionen ska ratificeras och träder i kraft 30 dagar efter det att länderna har utväxlat ratifikationshandlingar (artikel 33).

Konventionen ska översättas till nordsamiska, lulesamiska och sydsamiska.

Konventionen gäller i 30 år från ikraftträdandet (artikel 34). Om konventionen inte sägs upp senast fem år före utgången av trettioårsperioden, förlängs den för ytterligare tio år. Därefter kan konventionen förlängas i ytterligare tioårsperioder.

I 1972 års renbeteskonvention fanns övergångsbestämmelser och slutbestämmelser (67–76 §§).

2.2.2¶Områdesprotokollet

Bilaga 1 till konventionen, det s.k. områdesprotokollet, behandlar rätten till renbete i 42 betesområden varav 24 områden i Troms, Nordlands, Nord-Trøndelags och Sør-Trøndelags fylken för svenskt renbete i Norge, 16 områden i Norrbottens, Västerbottens, Jämtlands, Västernorrlands och Dalarnas län för norskt renbete i Sverige samt två områden i Norrbottens län och Nordlands fylke för gemensamt svenskt och norskt renbete. I protokollet anges vilka områden som svenska samebyar och norska renbetesdistrikt får använda för renskötsel i Norge respektive Sverige. I protokollet anges också områdenas exakta gränser i naturen, i förekommande fall med föreskrifter om de betestider och andra villkor som bedöms vara behövliga för ett visst område. Dessutom anges vilka stängsel som behövs för att hindra olovlig betning. Ansvaret mellan länderna för rivning av äldre stängsel som inte längre behövs regleras också.

I 1972 års renbeteskonvention reglerades i detalj för respektive lands renar vilka betesområden som kunde utnyttjas för renbete, vilka betestider som gällde i olika områden, när betesområdena fick nyttjas för betning av svenska och norska renar samt högsta tillåtna renantal i vissa områden. För svenskt vidkommande fanns även bestämmelser om vilka samebyar som fick föra renar på bete i Norge. För norsk del fanns bestämmelser om flyttningsleder vid flyttning av ren till och från betesområdena i Sverige höst och vår, om rastplatser samt detaljerade regler om hur flyttning fick ske och hur anläggning för renskötsel längs flyttningsled fick användas mot skälig ersättning (1–18 §§).

2.2.3¶Särskild bilaga om byggande och underhåll av spärrstängsel

Det i samband med 1972 års renbeteskonvention ingångna protokollet om spärrstängsel upphörde att gälla samtidigt som konventionen (se bilagorna 2 och 5 till 1972 års lag). Skyldig-

heten att underhålla och bygga spärrstängsel ersätts av den till områdesprotokollet fogade Särskilda bilagan om ansvarsfördelning mellan Sverige och Norge för uppförande och underhåll av stängsel i vilken anges sträckningen av vart och ett av de stängsel som ska finnas i betesområdena och vilket av länderna som svarar för uppförandet och underhållet av vart och ett av stängslen.

2.2.4¶Stadgan för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden

Bilaga 2 till konventionen innehåller en stadga för de båda nämnder som ska inrättas enligt konventionen. Enligt stadgan ska var och en av nämnderna ha ett sekretariat beläget på skilda orter i konventionsområdet. Den närmare lokaliseringen bestäms av regeringarna efter samråd med sametingen och anges således inte i konventionen. Regeringarna kan besluta om att sekretariatens uppgifter ska utföras av nationella myndigheter. Stadgan innehåller dels gemensamma bestämmelser om handläggningen av ärenden i nämnderna, dels särskilda bestämmelser om handläggningen i var och en av de båda nämnderna. Särskilt kan nämnas att skrivelser till nämnderna får vara avfattade på såväl svenska som norska eller samiska och att något av språken får användas även vid muntlig förhandling. Protokoll och beslut får vid behov avfattas även på samiska. Stadgan innehåller vidare ett antal bestämmelser om handläggning och beslut i ärenden samt om överklagande till Överprövningsnämnden.

3¶Godkännande av den nya renskötselkonventionen

Promemorians förslag: Riksdagen bör godkänna den nya renskötselkonventionen mellan Sverige och Norge samt de till konventionen hörande bilagorna.

Skälen för promemorians förslag: Rennäringen är förbehållen den samiska befolkningen på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Norge. Renen lever under närmast arktiska förhållanden utomhus hela året och utnyttjar därvid enbart naturbete. Eftersom växtligheten varierar med årstiden vandrar renen mellan olika betesområden. På sommaren äter den gräs och örter som finns på kalfjället och mot atlantkusten. På vintern äter den lav som finns i barrskogarna mot Bottenviken. Ländernas gränsdragning innebär att huvuddelen av renens naturliga sommarbete finns i Norge och nästan allt vinterbete i Sverige. Näringen är delvis gränsöverskridande. Svenska samer utnyttjar således i viss utsträckning traditionellt sommarbetesmarker i Norge medan norska samer, i något mindre utsträckning, huvudsakligen utnyttjar vinterbetesmarker i Sverige.

Alltsedan tillkomsten av den första gemensamma svensknorska lagstiftningen i slutet av 1800-talet har den gränsöverskridande renskötseln reglerats av olika överenskommelser mellan länderna. Sedan den 1 maj 2005 har dock Lappkodicillen, i vart fall för svenskt vidkommande, varit det enda regelverk som har

gällt för den gränsöverskridande renskötseln. Även om detta på det hela taget inte har inneburit några större nackdelar, varken för renskötseln eller för andra intressen, får det anses vara angeläget att det för framtiden finns en modern och praktiskt användbar reglering av den gränsöverskridande renskötseln. För norsk del kan nämnas att innehållet i 1972 års renbeteskonvention huvudsakligen fortsatt tillämpas i Norge genom en lag som genomför den äldre konventionen.

Den nya renskötselkonventionen erbjuder en för dagens förhållanden lämplig reglering. I konventionen fastställs det område inom vilket gränsöverskridande renskötsel får bedrivas. Det skapas också en ordning för att genom avtal avvika från vad som föreskrivs om områdets utsträckning. Konventionen gäller även i områden som omfattas av sådana avtal. Konventionen har således en viss inbyggd flexibilitet som gör det möjligt att anpassa den gränsöverskridande verksamheten efter renskötselns behov. I konventionen fastställs de särskilda regler som gäller för de renskötare, samebyar och renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. Vidare inrättas två särskilda myndigheter, Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden, som ska tillämpa konventionen. Härigenom ges den gränsöverskridande renskötseln tillgång till myndigheter med speciell kompetens på området och en garanti för en rättssäker prövning.

För att renskötselkonventionen mellan Sverige och Norge ska bli gällande här i landet krävs särskild lagstiftning. Det ankommer därför på riksdagen att godkänna konventionen samt de till konventionen hörande bilagorna.

Härvid ska beaktas bestämmelsen i 10 kap. 2 § andra stycket regeringsformen (RF). Av denna bestämmelse framgår att samma ordning ska iakttas vid godkännandet av en för riket bindande internationell överenskommelse som den särskilda ordning som kan vara föreskriven för det riksdagsbeslut som förutsätts.

Konventionen innebär att förvaltningsuppgifter som innebär myndighetsutövning överlåts till två mellanstatliga organ, dvs.

Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden. Enligt 10 kap. 5 § fjärde stycket RF kräver en sådan överlåtelse beslut av minst tre fjärdedelar av de röstande riksdagsledamöterna (kvalificerad majoritet) eller beslut i grundlagsordning.

I avsnitten 4 och 5 behandlas de lagändringar som krävs för att konventionen ska få verkan mot enskilda i Sverige och kunna tillämpas av domstolar och andra svenska myndigheter.

4¶En ny lag som inkorporerar

2009 års renskötselkonvention med svensk rätt

4.1¶En ny konventionslag

Promemorians förslag: 2009 års renskötselkonvention och därtill hörande bilagor ska, i den mån som bestämmelserna avser område i Sverige, med undantag för vissa bestämmelser, inkorporeras med svensk rätt genom en särskild lag.

Skälen för promemorians förslag: Renskötselkonventionen måste för att bli gällande här i landet och få verkan mot enskilda och kunna tillämpas av domstolar och andra myndigheter införlivas med svensk rätt. Detta kan ske antingen genom transformering, varvid de delar av konventionen som behöver införlivas omarbetas till svensk författningstext, eller genom inkorporering, varvid det i lag eller annan författning föreskrivs att konventionens bestämmelser gäller direkt i Sverige och ska tilllämpas som de är av svenska domstolar och myndigheter. När inkorporeringsmetoden används blir den autentiska konventionstexten – på ett eller flera språk – gällande författningstext. 1972 års renbeteskonvention inkorporerades med undantag för vissa kapitel genom lagen (1972:114) med anledning av konven-

tionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning.

Bestämmelserna i 2009 års renskötselkonvention och därtill hörande bilagor är, med något undantag, avfattade på ett sådant sätt att de i sin helhet kan göras direkt tillämpliga som svensk lag. Att transformera bestämmelserna i konventionen till svensk rätt skulle i princip innebära en direkt återupprepning av konventionstexten i svensk lag. Vissa bestämmelser, framför allt i de bilagor som hör till konventionen, har visserligen sådant innehåll att de enligt gängse praxis vid författningsskrivande möjligen skulle ha meddelats på en annan normnivå än lag. Med hänsyn till sambandet med konventionstexten i övrigt bör dock även sådana bestämmelser införlivas med svensk rätt på lagnivå. Detta talar sammantaget för att konventionen och de bilagor som hör till denna bör inkorporeras med svensk rätt, vilket lämpligen bör ske genom en särskild lag (konventionslagen).

Från den särskilda konventionslagen bör undantag göras för vissa generella bestämmelser, dvs. artikel 3 i konventionen samt sådana slutbestämmelser som rör förfarande för ratifikation och ikraftträdande av konventionen och konventionens giltighetstid och uppsägning, dvs. artiklarna 33 och 34 i konventionen. I lagen bör även undantag göras för 49 § i det till konventionen som bilaga 1 fogade områdesprotokollet som rör hanteringen av vissa stängselfrågor innan konventionen har trätt i kraft.

När en konvention inkorporeras brukar den biläggas den lag varigenom inkorporeringen sker för att den ska finnas tillgänglig på ett enkelt sätt. Konventionen och de bilagor som hör till denna ska därför biläggas den föreslagna lagen i dess två språkversioner, dvs. den svenska och den norska.

4.2¶Konventionens förhållande till nationell lagstiftning

Promemorians förslag: Artikel 3 i konventionen ska införlivas i svensk rätt genom en särskild bestämmelse i konventionslagen som anger när rennäringslagen (1971:437) ska tilllämpas på gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: En utgångspunkt för konventionen är att den som bedriver renskötsel i det andra landet ska ha samma rättigheter och skyldigheter som det landets renskötare har enligt den nationella lagstiftningen. En annan utgångspunkt är att så långt som möjligt undanröja de administrativa hinder som riksgränsen innebär för en gränsöverskridande renskötsel.

Dessa utgångspunkter kommer till uttryck, bland annat i artikel 3 i konventionen, som anger att den gränsöverskridande renskötseln ska bedrivas i enlighet med de rättigheter och skyldigheter som följer av nationell rätt i det land där renskötseln bedrivs, såvida inte annat anges i denna konvention. Innebörden av artikeln är för svenskt vidkommande att norska renskötare och renbetesdistrikt ska omfattas av och följa samma regler som gäller för svenska renskötare och samebyar här i landet. De undantag som gäller från de rättigheter och skyldigheter som följer av nationell lagstiftning framgår av konventionen. Föreligger det oförenligheter mellan konventionen och nationell lagstiftning ska konventionsstaterna således se till att konventionens bestämmelser ges företräde.

Innehållet i artikel 3 är delvis av allmän karaktär i den betydelsen att den gränsöverskridande renskötseln ska bedrivas enligt de rättigheter och skyldigheter som generellt sett följer av nationell rätt. Den som vistas i Sverige är skyldig att följa den lagstiftning som gäller här i landet och som berör personen i fråga, såvida inte annat anges i svensk författning. Det kan inte överblickas vilka tillämpningsproblem ett lagfästande av artikel 3

skulle innebära i förhållande till den nationella lagstiftning som inte uppenbart behandlar de frågor som regleras i konventionen. Den allmänna principen i artikel 3 bör därför inte föranleda några införlivandeåtgärder annat än i de specifika frågor som regleras i konventionen. Den gränsöverskridande rennäringen kan i likhet med den nationella rennäringen behöva iaktta samma nationella regler som rör renskötseln i Sverige samt beslutade myndighetsåtgärder som inverkar på renskötseln i ett visst betesområde. Det finns alltså anledning att se till att den svenska rennäringslagstiftningen överensstämmer med de folkrättsliga förpliktelser som följer av artikel 3.

De rättigheter som enligt rennäringslagen (1971:437) tillkommer samerna och som innebär att dessa har rätt att begagna mark och vatten till underhåll för sig och sina renar har i lagen fått den sammanfattande beteckningen renskötselrätt. Rätten tillkommer personer av samisk härkomst och får utövas av den som är medlem i sameby. Utövandet av renskötselrätten i Sverige begränsas av rennäringslagens bestämmelser. Renskötselrätten i Sverige är således uttömmande reglerad i denna lag. Renskötselkonventionen innehåller en avvikande reglering av hur rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel i Sverige och Norge får utövas i konventionsstaterna av sameby och renbetesdistrikt samt av renskötare i dessa. Konventionen reglerar inom vilka områden som gränsöverskridande renskötsel får bedrivas i respektive land och undanröjer de administrativa hinder som riksgränsen kan utgöra för den gränsöverskridande rennäringen.

1972 års renbeteskonvention införlivades med svensk rätt genom inkorporering av konventionen i en särskild lag. Det innebar att de inkorporerade konventionsbestämmelserna tilllämpades som svensk rätt. Flera bestämmelser i den äldre konventionen var utformade på samma sätt som i den nya konventionen. Bland annat hänvisades det även i de äldre konventionsbestämmelserna uttryckligen till de nationella regler som gäller för rennäringen i respektive land. Det innebar att rennäringslagen eller annan nationell lagstiftning skulle tillämpas

i vissa fall vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt den äldre konventionslagen. Detta var fallet beträffande exempelvis utövandet av rätten till jakt och fiske eller skogsfångst eller möjligheterna till ersättning för skada vid utövande av renskötsel. I andra rennäringsfrågor tillämpades rennäringslagen i relevanta delar. Denna ordning har sannolikt inneburit en del tolknings- och avgränsningsproblem när det gäller den äldre konventionslagens förhållande till framför allt rennäringslagen. De eventuella tillämpningsproblem som har förelegat synes dock ha lösts utan större svårigheter av rättstillämpningen.

2009 års renskötselkonvention skiljer sig från den äldre konventionen i några avseenden som gör att den ordning som tidigare gällt möjligen inte lämpar sig i fortsättningen. Den nya konventionen innehåller ett förenklat regelverk i några avseenden. Till skillnad från 1972 års renbeteskonvention innehåller 2009 års konvention inte specifika bestämmelser om vad som gäller i vissa frågor, exempelvis vid utbrott av smittsamma sjukdomar och i fråga om ersättning för annan skada som uppkommer vid olovlig betning samt straffbestämmelser vid överträdelser av konventionen m.fl. I stället innehåller konventionen en mer allmän regel i artikel 3 som avser att reglera förhållandet mellan nationell rätt och konventionen vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel. Dessutom finns i 2009 års renskötselkonvention, till skillnad från den äldre konventionen, en möjlighet för sameby och renbetesdistrikt att avtala om samarbete i renskötseln med avvikelse från vad som gäller i det till konventionen bilagda områdesprotokollet. Om denna möjlighet utnyttjas ställer den större krav på tydlighet om förhållandet mellan konventionen och nationell rätt. Det ovan sagda innebär att det i svensk rätt tydligare behöver regleras hur 2009 års konvention förhåller sig till rennäringslagens bestämmelser.

För att kunna uppfylla det folkrättsliga åtagandet i artikel 3 bör den svenska rennäringslagstiftningen, i den mån som konventionen inte föreskriver annat, i tillämpliga delar göras tilllämplig på renskötare från norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige. En bestämmelse som

anger vilka bestämmelser i den svenska rennäringslagen som bör gälla för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige bör därför finnas i den föreslagna konventionslagen.

4.3¶Lagens tillämpningsområde

Promemorians förslag: Lagen ska ha samma tillämpnings– område och syfte som 2009 års renskötselkonvention.

Skälen för promemorians förslag

Konventionens tillämpningsområde

Konventionen gäller enligt artikel 1 för den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge och bestämmelserna gäller för sameby och renbetesdistrikt eller renskötare i sameby och renbetesdistrikt. Konventionen är således endast tillämplig på den som enligt den nationella lagstiftningen i respektive land får bedriva rennäring.

Rennäringen är av grundläggande betydelse för den samiska kulturen. Samarbete över riksgränsen mellan samebyar och renbetesdistrikt är i de flesta fall en förutsättning för att betestillgångarna ska kunna användas på ett sätt som ger ett långsiktigt underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig rennäring. Syftet med konventionen är således, enligt artikel 2, att främja och utveckla samarbetet mellan länderna, samebyar och renbetesdistrikt samt enskilda renskötare så att renbetet utnyttjas på ett sätt som ger ett långsiktigt underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig renskötsel i båda länderna. För att säkra rennäringens framtid är det viktigt att tillse att betesområden i Sverige och Norge utnyttjas rationellt. Konventionen ska därför tillämpas på ett sådant sätt att den inte hindrar nya ändamålsenliga driftsformer i renskötseln som följer av den allmänna samhällsutvecklingen.

De områden i det andra landet som får användas för renskötsel av sameby och renbetesdistrikt anges, enligt artikel 6 i konventionen, i områdesprotokollet. Geografiskt gäller konventionen utmed hela den svensk-norska gränsen där det förekommer renskötsel, dvs. från Dalarnas län och Hedmark fylke i söder till Norrbottens län och Troms fylke i norr.

I artikel 7 finns en möjlighet för sameby och renbetesdistrikt att ingå avtal om samarbete i renskötseln som innebär avvikelse från områdesprotokollet. Ett sådant avtal får omfatta endast de i renskötseln ingående rättigheterna och gälla områden där minst en av avtalsparterna enligt den nationella lagstiftningen eller konventionen har rätt att bedriva renskötsel. Konventionen kan således genom civilrättsliga avtal komma att tillämpas inom andra geografiska områden än de som anges i områdesprotokollet om sameby och renbetesdistrikt ingår ett samarbetsavtal. Tillämpningsområdet för konventionen och den föreslagna lagen kan således bli vidare beroende på innehållet i ett sådant avtal. Dessutom kan tillämpningsområdet för konventionen påverkas av utfallet av en talan om bättre rätt till renskötsel som enligt artikel 8 får väckas vid nationell domstol.

Den föreslagna lagens tillämpningsområde och syfte bör vara detsamma som tillämpningsområdet för och syftet med konventionen och därtill hörande bilagor. Bestämmelserna i renskötselkonventionen och de bilagor som hör till denna kan införlivas med svensk rätt endast i den mån som bestämmelserna avser område i Sverige. Den föreslagna lagen bör därför utformas i enlighet med detta.

Samarbetsavtal

Riksgränsen utgör ett hinder för samebyar och renbetesdistrikt att etablera ett samarbete om renskötseln så att betestillgångarna kan utnyttjas rationellt. Svensk-norska Renbeteskommissionen av år 1997 konstaterade också att det fanns en tilltagande önskan och vilja till samarbete och att det redan förekom renskötsel-

samarbete på några ställen utmed riksgränsen som lett till att en sameby eller ett renbetesdistrikt utnyttjat bete i det andra landet utan stöd av 1972 års renbeteskonvention.

Den gränsöverskridande rennäringen har genom artikel 7 i konventionen getts möjligheter att ta eget ansvar för den gränsöverskridande renskötseln genom att ett frivilligt samarbete över riksgränsen tillåts. Genom denna möjlighet bör det i framtiden finnas goda förutsättningar till nya driftsformer och ett nytänkande inom den gränsöverskridande rennäringen.

Ett samarbetsavtal ska, enligt artikel 7, gälla samarbete om renskötsel och får omfatta hela det område där samebyn eller renbetesdistriktet har rätt att bedriva renskötsel. Sådana avtal får alltså inkludera de områden i områdesprotokollet som en sameby eller ett renbetesdistrikt har rätt att nyttja. Det kan också innebära att även andra områden inkluderas än de som framgår av områdesprotokollet, eftersom ett sådant avtal även gäller områden där minst en av avtalsparterna enligt den nationella lagstiftningen eller konventionen får bedriva renskötsel. Ett samarbetsavtal som avser ett område som inte regleras av områdesprotokollet innebär att konventionens geografiska tillämpningsområde utvidgas till att omfatta detta område. Det innebär också att Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden är behöriga att i stället för nationell myndighet besluta i de frågor som anges i konventionen om den gränsöverskridande renskötseln i området.

Samebyn och renbetesdistriktet bestämmer själva hur omfattande samarbetet ska vara. En sådan samverkan kan därför variera alltifrån helt gemensam renskötsel till att avse vissa grupper eller samverkan under delar av året. En viktig begränsning av möjligheterna att ingå samarbetsavtal är att avtalet endast får omfatta de rättigheter som ingår i rennäringen. En förutsättning för att åtnjuta dessa rättigheter är att avtalet i första hand innebär rätt till renbete. Det bör inte heller vara möjligt att genom avtal kunna kringgå de tvingande rättigheter och skyldigheter för rennäringen som följer av nationell lagstiftning. Ett

avtal bör därför inte kunna tillerkänna motparten större rättigheter eller skyldigheter i rennäringen än vad parten själv har.

Ett samarbetsavtal blir, enligt artikel 7, inte gällande förrän det har godkänts av Renbetesnämnden. Vid värderingen av avtalen bör de grundläggande principerna för konventionen iakttas. Samarbetsavtalet bör till exempel inte innebära en betydande olägenhet för andra berörda intressen, exempelvis tredje man. Det kan vidare finnas särskilda nationella regler och beslut som bör beaktas innan avtalet fastställs, exempelvis av länsstyrelsen beslutade villkor för områden utanför områdesprotokollet. Det är därför viktigt att nämnden har ett fullgott underlag för att kunna avgöra ansökan om att få ett samarbetsavtal godkänt. I Stadgan för Svensk-norska renbetesnämnden och Svensk-norska överprövningsnämnden, som är bilagda konventionen, finns bestämmelser om handläggningen i nämnderna.

Bestämmelserna i konventionen gäller, enligt artikel 7, i tillämpliga delar områden som omfattas av samarbetsavtal som har fastställts i behörig ordning. Om ett avtal upphör är det i stället områdesprotokollet som, enligt samma artikel, ska gälla. Detta kan emellertid bli aktuellt endast om området i avtalet omfattas av områdesprotokollet.

Bättre rätt till renskötsel i vissa fall

Konventionens bestämmelser innebär, vilket också tydligt anges i artikel 8 första stycket, att de betesområden som anges i områdesprotokollet eller samarbetsavtal inte innebär något ställningstagande eller utryck för Sveriges eller Norges uppfattning om sedvanerättens omfattning. Konventionen påverkar således inte den på sedvana grundade rätten till renbete som renskötare från det ena landet har i det andra landet. En prövning av frågan om sedvanerättens omfattning begränsas därför inte av konventionen utan sker på grundval av, för svensk del, privaträtten i Sverige beträffande urminnes hävd och, i Norge beträffande alders tids bruk. I artikel 8 andra stycket anges att

om någon anser sig ha sedvanerätt till renbete i det andra landet utöver de områden som är fastställda i områdesprotokollet kan denna väcka talan vid behörig domstol i detta land för att få sin sak prövad.

Om det genom lagakraftvunnen dom visar sig att renskötare från det ena landet har rätt till renbete i det andra landet har domen, enligt artikel 8 tredje stycket, företräde framför konventionen. Vidare ska det andra landet se till att berörda renskötare ges möjlighet att nyttja rättigheten eller, om detta inte är möjligt, få ekonomisk ersättning i enlighet med nationell rätt. För svensk del innebär bestämmelsen att om en svensk sameby väcker talan vid domstol i Norge om bättre rätt till renskötsel i Norge och vinner den processen gäller den domen före konventionen. Norge är då folkrättsligt förpliktat att se till att berörda renskötare ges möjlighet att nyttja rättigheten eller, om detta inte är möjligt, få ekonomisk ersättning i enlighet med norsk rätt. En sådan dom skulle alltså få till följd att det norska renbetesdistriktet inte har någon renskötselrätt i området och att den svenska samebyn skulle få nyttja större områden för renskötsel i Norge än vad som är fallet enligt konventionen.

Bestämmelsen i artikel 8 har tillkommit i svenskt intresse eftersom – med kunskap om de historiska förhållandena – inte några renbetesdistrikt i Norge torde kunna hävda en sådan rätt till renskötsel i Sverige. Skulle emellertid en renskötare i ett renbetesdistrikt i Norge visa sig ha en renskötselrätt i Sverige, utöver vad som anges i konventionen, och vinna en talan om bättre rätt till renskötsel i Sverige vid svensk domstol gäller på motsvarande sätt som redogjorts för ovan att domen har företräde före konventionen. I sådana fall är Sverige, enligt artikel 8 tredje stycket, skyldigt att se till att berörda renskötare ges möjlighet att nyttja rättigheten eller, om detta inte är möjligt, få ekonomisk ersättning i enlighet med gällande rätt. De begränsningar som det allmänna redan har gjort i renskötselrätten i det omtvistade området kommer givetvis att gälla mot den norska renskötaren och renbetesdistriktet. Någon förnyad rätt till ersättning för intrång i renskötselrätten kan således inte göras

såvida inte en sådan möjlighet ges enligt det svenska regelverk med stöd av vilket åtgärden har beslutats. Görs inskränkningar i renskötselrätten i det berörda markområdet efter att det har blivit klarlagt att renskötaren eller distriktet har renskötselrätten i området, har renskötaren eller renbetesdistriktet rätt till ersättning enligt den lagstiftning med stöd av vilken inskränkningen görs.

4.4¶Myndighetsåtgärder som inverkar på möjligheterna att bedriva gränsöverskridande renskötsel

Promemorians förslag: Frågor om att se till att behovet av renbete tryggas enligt 48 § i det till konventionen bilagda områdesprotokollet prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Regeringen får meddela föreskrifter om skyldighet för en kommun att lämna information till Svensk-norska Renbetesnämnden eller Svensk-norska Överprövningsnämnden i frågor som rör den gränsöverskridande renskötseln i Sverige.

Skälen för promemorians förslag: I samband med att 1972 års renbeteskonvention undertecknades skedde en skriftväxling mellan Sverige och Norge där länderna gemensamt gav vägledande synpunkter i fråga om samernas framtida renbetning i det andra landet. Artikel 4 i 2009 års renskötselkonvention har utvecklats från den avsiktsförklaring som blev resultatet av denna skriftväxling.

Av artikel 4 första stycket framgår att när en nationell myndighet i ett av länderna prövar om en åtgärd ska tillåtas inom ett område som får användas till gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen, ska myndigheten vid sin bedömning se till att området, så långt som möjligt, skyddas mot ingrepp som påtagligt kan försvåra renskötseln i området. Enligt andra

stycket ska, om en sådan åtgärd ändå tillåts, landet se till att behovet av renbete tryggas eller, om detta inte är möjligt, ekonomisk ersättning utges i enlighet med nationell rätt.

Artikeln gäller myndighetsåtgärder som vidtas i ett land och som innebär att betesmark, som nyttjas eller får nyttjas av norska renskötare och renbetesdistrikt i Sverige och av svenska renskötare och samebyar i Norge, tas i anspråk på ett sådant sätt att åtgärderna negativt påverkar aktuell samebys eller renbetesdistrikts förutsättningar att nyttja marken för renbete. Inträffar ett sådant förhållande är respektive land förpliktat att tillrättalägga förhållandena för aktuell sameby eller renbetesdistrikt så att byns eller distriktets behov av renbete och möjligheten att bedriva rennäring tryggas. Är detta inte möjligt ska i stället ekonomisk ersättning som motsvarar ingreppet utges i enlighet med nationell rätt.

I artikel 13 finns vidare en skyldighet för centrala, regionala och lokala myndigheter i vartdera landet att inhämta yttrande från Renbetesnämnden innan vederbörande myndighet fattar beslut som kan beröra den gränsöverskridande renskötseln. Detta förfarande upphäver inte konsultationsplikten i förhållande till samiska intressen om en sådan skyldighet föreligger enligt nationell eller internationell rätt.

Det allmänna kan besluta om åtgärder som innebär rättighetsupplåtelser eller rådighetsinskränkningar av olika slag som rör mark och markanvändning enligt flera nationella regelverk såsom exempelvis väglagen (1971:943), expropriationslagen (1972:719), skogsvårdslagen (1979:429), plan- och bygglagen (1987:10), minerallagen (1991:45), lagen (1995:1649) om byggande av järnväg och miljöbalken m.fl. Den prövning som sker enligt de olika regelverken innebär ofta att olika intressen vägs mot varandra, där ett intresse i allmänhet får ge vika för ett annat, för att åtgärden ska kunna tillåtas. Bestämmelsen i artikel 4, som blir svensk lag genom den föreslagna konventionslagen, förhindrar inte att sådana åtgärder beslutas enligt nationella regelverk trots att åtgärden påtagligt kan komma att försvåra renskötseln i ett område som omfattas av konventionen. Artikeln

syftar till att säkerställa att berörda myndigheter även beaktar det särskilda rennäringsintresset enligt renskötselkonventionen vid tillåtlighetsprövningar av olika slag. Har en prövning skett enligt ett nationellt regelverk av att en åtgärd ska tillåtas bör artikel 4 tillämpas så att myndigheten därvid så långt som möjligt har beaktat det skydd mot ingrepp som artikeln tar sikte på. Artikel 4 första stycket i konventionen ger vid denna prövning inte ett mer långtgående skydd för ingrepp på mark där renskötsel bedrivs än vad som gäller för rennäringen i Sverige i allmänhet.

Tas markområde i Sverige – som omfattas av konventionen – i anspråk genom ett myndighetsbeslut på ett sådant sätt att åtgärderna påtagligt försvårar aktuellt renbetesdistrikts förutsättningar att nyttja marken för renskötsel är Sverige, enligt artikel 4, förpliktat att tillrättalägga förhållandena för renbetesdistriktet så att dess behov av renbete och möjligheten att bedriva rennäring tryggas. Är det inte möjligt att trygga renbetet ska, enligt artikel 4, i stället ekonomisk ersättning utges i enlighet med nationell rätt.

Bestämmelserna i artikel 4 gäller från och med den dag som konventionen och den förslagna konventionslagen träder i kraft. De begränsningar som det allmänna redan har gjort i renskötselrätten i markområdet gäller således i förhållande till de norska renbetesdistrikt som enligt det till konventionens bilagda områdesprotokollet har rätt att vara där. De kompensationsåtgärder som kan komma i fråga beträffande åtgärder av det allmänna som har beslutats före konventionens ikraftträdande regleras genom 48 § i områdesprotokollet. Enligt denna bestämmelse gäller att om en nationell myndighet i det ena landet, före det att konventionen har trätt i kraft, har tillåtit en åtgärd som påtagligt kan försvåra renskötseln i ett betesområde som omfattas av protokollet, ska det landet se till att behovet av renbete tryggas för berörd sameby eller renbetesdistrikt från det andra landet. Bestämmelsens tillämpning förutsätter att konventionen existerar, dvs. är undertecknad. Under tiden den 9 oktober 2009 fram till dess konventionen och den föreslagna konventionslagen

har trätt i kraft är konventionsstaterna således förpliktade att se till att behovet av renbete tryggas för berörd sameby eller berört renbetesdistrikt för det fall en nationell myndighet har tillåtit en åtgärd som påtagligt kan försvåra renskötseln i ett betesområde. För att det renbetesdistrikt som har rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel i det berörda betesområdet ska kunna få frågan om kompensation enligt 48 § prövad i det fall som åtgärden av det allmänna redan är beslutad, bör det i den förslagna konventionslagen finnas en bestämmelse som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att pröva frågan.

Inskränkningar i renskötselrätten av det allmänna i ett betesområde efter att konventionen och den föreslagna konventionslagen har trätt i kraft bör – på samma sätt som skulle ha gällt för sameby i det aktuella området – ske i enlighet med den ordning som gäller för sakägare enligt det regelverk med stöd av vilken åtgärden beslutas. Detsamma gäller frågor om hur behovet av renbete kan tryggas eller annan kompensation för intrånget i renskötselrätten. Artikel 4 får således tillämpas inom ramen för det regelverk som är aktuellt för åtgärden i fråga.

Ett ingrepp i möjligheterna att bedriva gränsöverskridande renskötsel kan vara av den arten att det geografiska tillämpningsområdet för konventionen ändras. Samma situation kan inträffa även beträffande renskötselrätten enligt rennäringslagen, som kan ha upphävts för visst område enligt bestämmelserna i den lagen. Detta påverkar i sin tur såväl de mellanstatliga nämndernas som nationella myndigheters behörighet att besluta i frågor som rör renskötseln i området. Även om bestämmelsen i artikel 4 kan tillåta ingrepp i renskötseln i områden som omfattas av konvetionen bör, för överskådlighetens skull, information om förändringar av det geografiska tillämpningsområdet av konventionen till följd av nationella myndighetsbeslut samlas hos någon av de mellanstatliga nämnder som beslutar i frågor om gränsöverskridande renskötsel. Regeringen kan utan något särskilt bemyndigande föreskriva en skyldighet för statliga myndigheter att lämna sådan information. För att regeringen ska kunna

föreskriva motsvarande skyldighet som gäller för kommunala myndigheter krävs dock ett särskilt bemyndigande i lag. Frågan om hos vilken nämnd som denna information bör samlas får avgöras i samråd länderna emellan. Det bör vidare ankomma på regeringen att meddela föreskrifter om skyldighet för kommun eller statlig myndighet att lämna information om förändringar av konventionens geografiska tillämpningsområde till någon av nämnderna.

4.5¶Rennäringslagens tillämpning vid gränsöverskridande renskötsel

4.5.1¶Konventionslagens förhållande till rennäringslagen

Promemorians förslag: Rennäringslagen (1971:437) ska, med undantag för vissa bestämmelser, i tillämpliga delar gälla vid bedrivande gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen av norska renbetesdistrikt. Rennäringslagen ska inte heller vara tillämplig om annat anges i konventionen.

Vid tillämpningen av rennäringslagen ska med

– sameby eller medlem i sameby jämställas renbetesdistrikt i Norge eller medlem i sådant renbetesdistrikt,

– renskötselområde jämställas område som avses enligt artiklarna 6 och 7 i konventionen,

– renskötselrätt jämställas rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen,

– rätt till jakt och fiske enligt 25 § rennäringslagen jämställas rätt till jakt och fiske enligt konventionen, och

– samebys styrelse jämställas det organ som på motsvarande sätt representerar renbetesdistriktet i Norge.

Skälen för promemorians förslag: En grundläggande förutsättning för bedrivande av gränsöverskridande renskötsel är att den bedrivs på samma villkor som gäller för den nationella ren-

näringen i respektive länder. För att främja och utveckla rennäringen över riksgränsen finns i konventionen särskilda regler som har ansetts vara nödvändiga för att den gränsöverskridande renskötseln inte ska möta uppenbara administrativa hinder i verksamheten och för att renskötseln ska kunna bedrivas så effektivt som möjligt. Dessa bestämmelser utgör alltså särregler i förhållande till det nationella regelverket på rennäringsområdet.

Med denna utgångspunkt bör den svenska rennäringslagstiftningen utformas så att den i relevanta delar görs tillämplig på den som i Sverige bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen och det till konventionen bilagda områdesprotokollet eller samarbetsavtal som ingåtts med stöd av konventionen. Detta bör regleras genom den föreslagna konventionslagen. I enlighet med artikel 3 bör huvudregeln vara att rennäringslagen (1971:437) gäller vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen såvida inte konventionen anger annat. Vid en konflikt mellan konventionen och rennäringslagen bör konventionslagen således ha företräde.

Rennäringslagen är utformad så att den väsentligen gäller endast sameby. Sverige är genom konventionen dock förpliktat att se till att samma rättigheter och skyldigheter som gäller för landets egna renskötare också gäller för norska renskötare och renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige. Flertalet bestämmelser i rennäringslagen är sådana att de uppenbart inte gäller för norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. I vissa andra fall hänvisar konventionen dock uttryckligen till att nationella bestämmelser ska gälla i den gränsöverskridande renskötseln. Vilka bestämmelser som bör undantas från den föreslagna bestämmelsen i konventionslagen behandlas nedan.

För att de bestämmelser i rennäringslagen som bör gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen ska kunna tillämpas av den som bedriver sådan renskötsel bör med sameby eller medlem i sameby jämställas renbetesdistrikt eller medlem i renbetesdistrikt. Detsamma gäller område

som avses i artiklarna 6 och 7 i konventionen som bör jämställas med renskötselområde. Vidare bör rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen jämställas med renskötselrätt enligt rennäringslagen samt rätt till jakt och fiske enligt konventionen jämställas rätt till jakt och fiske enligt 25 § rennäringslagen. Slutligen bör vid tillämpningen av rennäringslagen med samebys styrelse jämställas det organ som på motsvarande sätt representerar renbetesdistriktet i Norge. Detta bör regleras särskilt i den föreslagna konventionslagen.

4.5.2¶Renskötselområdet och betestider

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 3–5 §§ rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: I 3 § rennäringslagen regleras inom vilka områden som renskötsel får bedrivas (renskötselområdet) och vilka betestider som gäller inom områdena. Enligt 4 § kan länsstyrelsen i vissa fall besluta om förlängd betestid. Det finns enligt rennäringslagen möjlighet att bedriva s.k. koncessionsrenskötsel under hela året inom vissa områden, vilket framgår av 5 §.

I konventionen och det till konventionen bilagda områdesprotokollet regleras inom vilka områden som gränsöverskridande renskötsel får bedrivas i Sverige och vilka betestider som gäller inom de områden som omfattas av områdesprotokollet. Enligt artikel 12 är Renbetesnämnden behörig att besluta om vilken sameby eller renbetesdistrikt som får använda ett område som omfattas av områdesprotokollet. Skulle andra betestider behöva gälla inom dessa markområden får, enligt samma artikel, Renbetesnämnden besluta även i denna fråga.

Gränsöverskridande renskötsel kan bedrivas även inom andra markområden än de som omfattas av områdesprotokollet.

Sameby och renbetesdistrikt har enligt artikel 7 i konventionen möjlighet att ingå samarbetsavtal som innebär avvikelse från områdesprotokollet. Ett sådant avtal får omfatta endast de i renskötseln ingående rättigheterna och gälla områden där minst en av avtalsparterna enligt den nationella lagstiftningen eller konventionen har rätt att bedriva renskötsel. En sameby och ett renbetesdistrikt kan således komma överens om att renskötsel får bedrivas i andra delar av det svenska renskötselområdet som samebyn disponerar enligt rennäringslagen.

I förhållande till nationell rätt finns i konventionen avvikande regler om vilka områden som kommer i fråga för gränsöveskridande renskötsel, vilka samebyar respektive renbetesdistrikt som får nyttja områden för renbete, vilka betestider m.m. som gäller för områdena i fråga och om behörig myndighet att besluta i frågor inom områden som regleras genom områdesprotokollet eller samarbetsavtal. Bestämmelserna, som avviker från 3–5 §§ rennäringslagen, föreslås gälla som svensk lag genom den föreslagna konventionslagen. Bestämmelserna i 3–5 §§ rennäringslagen bör därför undantas från den föreslagna bestämmelsen i konventionslagen.

4.5.3¶Sameby och dess förvaltning m.m.

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 1, 6–14 och 35–64 §§ rennäringslagen om renskötselrätt, sameby och dess förvaltning, m.m. ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: Av 1 § rennäringslagen framgår bland annat att den som är av samisk härkomst får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar enligt bestämmelserna i lagen och att renskötselrätten får utövas av den som är medlem i sameby.

En ändamålsenlig förvaltning av renskötselrätten i Sverige, såsom denna kommer till uttryck i rennäringslagen, har ansetts motivera att det finns regler om organisationen av denna förvaltning. Bestämmelserna i rennäringslagen om samebys ändamål, indelning och förvaltning utgör därmed ett offentligrättsligt inslag som innebär att de berörda samerna måste bilda organisationer, dvs. samebyar för att nyttja renskötselrätten i Sverige. Motsvarande bestämmelser om hur det samiska renbetesområdet på norsk mark, där renbetesdistriktet utgör minsta geografiska renbetesområde, får utnyttjas för renskötsel och vem som får utöva renskötsel i distriktet finns i norsk lagstiftning.

Konventionens tillämpning förutsätter att den som nyttjar möjligheten att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen har rätt att göra detta enligt nationell lagstiftning. Endast den som uppfyller villkoren i den norska lagstiftningen om vem som får utöva renskötsel i renbetesdistrikten i Norge får därför bedriva gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen. Det innebär att de offentligrättsliga bestämmelser som reglerar organisationen av utövandet av renskötselrätten i Sverige inte bör tillämpas på de norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen. Från den föreslagna bestämmelsen i konventionslagen bör därför undantas bestämmelserna i 1, 6–14 och 35–64 §§ rennäringslagen om renskötselrätt, sameby och dess förvaltning, m.m.

4.5.4¶Renskötselrättens utövande

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 15, 23 och 24 §§ rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelserna i 16–21 och 25 §§ rennäringslagen ska i tillämpliga delar gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag

Högsta renantal, m.m.

I 15–25 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om hur renskötselrätten enligt lagen får utövas.

Bestämmelserna i 15 § anger bland annat att sameby får, för medlemmarnas gemensamma behov, använda byns betesområde för renbete och att länsstyrelsen beslutar om det högsta antal renar som får hållas på bete inom en samebys betesområde. Länsstyrelsen får även förordna om inskränkning i betesrätten inom samebys betesområde om det behövs för att bevara renbetet eller annars främja renskötseln. Vidare regleras länsstyrelsens befogenheter vid bristande efterlevnad av besluten.

Av artikel 6 i konventionen framgår att sameby och renbetesdistrikt får använda områden i det andra landet för renskötsel på sätt som framgår av områdesprotokollet. Till skillnad från 1972 års renbeteskonvention saknas i renskötselkonventionen bestämmelser om det högsta antal renar som får finnas på de markområden som omfattas av områdesprotokollet. Skulle det uppstå en situation som gör det tvunget att reglera renantalet är, enligt artikel 12, Renbetesnämnden behörig att besluta i frågan. Nämnden är endast behörig att besluta om högsta renantal inom markområden som omfattas av områdesprotokollet.

Mot bakgrund av att det finns uttömmande bestämmelser i konventionen om frågan om högsta renantal inom områden som omfattas av områdesprotokollet bör 15 § rennäringslagen inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

Sameby och renbetesdistrikt kan ha nyttjat möjligheten enligt artikel 7 att ingå samarbetsavtal om renskötsel som innebär

avvikelse från områdesprotokollet. Avtalsparterna kan därvid komma överens om att renskötsel får bedrivas i andra delar av det svenska renskötselområdet som samebyn disponerar enligt rennäringslagen. Förutsättningarna att bedriva renskötsel i markområden som inte omfattas av områdesprotokollet regleras av rennäringslagen, vilket bör beaktas vid avtalets ingående. Det är således inte möjligt för sameby att med bindande verkan avtala om villkor som är oförenliga med rennäringslagen rörande ett sådant område. Bestämmelserna i bland annat 4 och 15 §§ rennäringslagen och föreskrifter meddelade med stöd av bestämmelserna om högsta renantal inom samebys betesområde, inskränkning i betesrätten och om förlängning av betestider i renskötselområdet kan således aktualiseras även för den gränsöverskridande renskötsel om sameby och renbetesdistrikt ingår samarbetsavtal om renskötsel i andra delar av renskötselområdet än de som omfattas av områdesprotokollet.

Rätt att ta bränsle och virke och uppföra anläggningar m.m.

I 16–21 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om uppförande och förläggning av bland annat stängsel, byggnader eller anläggningar m.m. samt om rätten att avverka träd för att ta virke till uppförande av byggnad eller anläggning eller till bränsle eller foder till ren. Vidare finns en samrådsskyldighet med markens ägare eller brukare i vissa fall samt under vilka förutsättningar som markens ägare eller brukare kan få ersättning för avverkade träd.

I artikel 9 i konventionen finns grundläggande bestämmelser om särskilda rättigheter för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. Enligt artikeln har den som bedriver renskötsel i det andra landet rätt att i detta land ta bränsle och virke för att använda det i renskötseln, uppföra anläggningar eller bostad som behövs för renskötseln samt jaga och fiska. Gemensamt för rättigheterna är att de kan behövas för att renskötseln i det andra landet ska kunna bedrivas

rationellt. En förutsättning är att rättigheterna ska utnyttjas i renskötseln och av personer som bedriver aktiv rennäring. Rättigheterna gäller den som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen, dvs. inom områden som omfattas av områdesprotokollet och områden där samarbetsavtal gäller.

När det gäller rätten att ta bränsle och virke, jaga och fiska samt uppföra anläggningar eller bostad gäller, enligt artikel 9, att detta ska ske i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för landets egna renskötare. Den som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen måste således följa relevanta bestämmelser i rennäringslagen vid utövande av de rättigheter som konventionen ger stöd för. Renbetesdistrikt i Norge som i Sverige uppför en anläggning eller bostad som behövs för renskötseln inom ett konventionsområde eller tar bränsle och virke för att använda i renskötseln behöver därför, på samma sätt som gäller för sameby eller medlem i sådan by, bland annat samråda med eller följa anvisning av markens ägare eller brukare i den utsträckning som anges i rennäringslagen före det att mark tas i anspråk. Detsamma gäller om renbetesdistriktet eller renskötare i sådant distrikt tar bränsle eller virke för att använda i renskötseln. I sådana fall finns enligt rennäringslagen dessutom bestämmelser om var avverkning av träd får ske. I rennäringslagen finns även bestämmelser om att ersättning ska lämnas för rotvärdet av växande träd som har avverkats och att länsstyrelsen har befogenhet att utse förlikningsman i frågan om parterna inte kan komma överens om ersättningen. Den som utövar gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen i Sverige har vidare att följa de särskilda bestämmelser i rennäringslagstiftningen som gäller förbud av avverkning av vissa träd i vissa områden. Bestämmelserna i 16–21 §§ rennäringslagen bör i tillämpliga delar därför gälla för norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen.

Flyttningsväg m.m.

I 23–24 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om samebys rätt att flytta renar inom byns betesområde, om flyttningsvägs sträckning och om länsstyrelsens befogenheter att besluta om sträckningen. Bestämmelserna gäller i det svenska renskötselområdet. Frågan om flyttning av ren vid gränsöverskridande renskötsel i områden som omfattas av områdesprotokollet regleras emellertid, genom den föreslagna konventionslagen, av konventionen och detta protokoll. Av 2 § i områdesprotokollet framgår att sameby eller renbetesdistrikt, som har rätt till bete i ett område, har rätt att flytta till och från området. Anmälan om flyttning ska göras till berörda samebyar och renbetesdistrikt. Vid oenighet om flyttväg avgörs frågan av Renbetesnämnden som är behörig myndighet att besluta om genomförande av flyttning av ren inom konventionsområdet som omfattas av konventionen eller av samarbetavtal mellan sameby och renbetesdistrikt i dessa områden.

Eftersom det finns ett uttömmande regelverk om flyttning av ren i de områden där gränsöverskridande renskötsel får bedrivas med stöd av konventionen bör motsvarande bestämmelser i rennäringslagen inte gälla för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen. Bestämmelserna i rennäringslagen om flyttning av ren bör därför undantas från den föreslagna bestämmelsen i konventionslagen.

Rätt att jaga och fiska

I 25 § rennäringslagen regleras förutsättningarna för rätten att jaga och fiska för medlem i sameby inom områden där renskötsel enligt rennäringslagen är tillåten. Vidare regleras vad som gäller i fråga om rovdjursjakt inom dessa områden och om att fiska till husbehov och om att jaga rovdjur i särskilda områden. Som framgår i det föregående reglerar artikel 9.2 i konventionen rätten att jaga och fiska för den som bedriver gränsöverskridande

renskötsel med stöd av konventionen och att detta ska ske i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för landets egna renskötare. Det innebär att 25 § rennäringslagen i tillämpliga delar bör gälla vid gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

4.5.5¶Renskötselrättens upphävande i vissa fall, m.m.

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 26 och 27 §§, 28 § första stycket, 29 och 30 §§ rennäringslagen ska i tillämpliga delar gälla beträffande gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelsen i 28 § andra stycket rennäringslagen ska inte gälla om rätten har upphävts för norska renbetesdistrikt att bedriva gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen.

I konventionslagen ska införas en bestämmelse som anger att om rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel upphävs ska ersättning enligt 28 § första stycket rennäringslagen tillfalla det renbetesdistrikt i Norge som berörs av upphävandet.

Skälen för promemorians förslag

Upphävande av renskötselrätten

I 26–29 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om vad som gäller om renskötselrätten enligt denna lag behöver upphävas i visst område samt bestämmelser om ersättning för denna åtgärd.

Regeringen kan enligt 26 § rennäringslagen upphäva renskötselrätten helt eller delvis när ett område behövs för ändamål som avses i 2 kap. expropriationslagen (1972:719). I 27–29 §§ rennäringslagen finns regler om bestämmande av ersättning m.m. när renskötselrätten har upphävts. Medför en sådan åtgärd skada eller olägenhet för renskötseln eller för rätten till jakt och fiske

enligt rennäringslagen utgår ersättning för ingreppet. Regeringen kan vidare besluta om skadeförebyggande åtgärder. Utöver dessa bestämmelser gäller i tillämpliga delar expropriationslagen om bland annat ersättning vid expropriation av särskild rätt till fastighet.

Erfarenheten har hittills visat att det ytterst sällan inträffar att renskötselrätten behöver upphävas. Under de senaste decennierna har det inte någon gång förekommit att regeringen har upphävt renskötselrätten för ett område. I praxis har i stället utvecklats ett alternativ till ett formellt upphävande av renskötselrätten, vilket också påpekats i förarbetena till de aktuella bestämmelserna (prop. 1992/93:32 s. 96). Det är inte ovanligt att mark tas i anspråk sedan samebyn mot ersättning har godtagit det intrång i betesrätten och renskötselrätten i övrigt som den aktuella exploateringen innebär. Ersättning har i sådana fall också kunnat lämnas för ökade kostnader i renskötseln, till exempel kostnaderna för ökad bevakning av renarna. En sådan frivillig uppgörelse påverkar inte renskötselrätten som sådan men kan givetvis leda till att det faktiskt inte längre är möjligt att hålla renarna inom det område som har tagits i anspråk. Får gränsöverskridande renskötsel bedrivas i området av norskt renbetesdistrikt med stöd av områdesprotokollet eller samarbetsavtal bör också beaktas att intrånget i betesrätten och renskötselrätten i övrigt kan påverka annan än sameby.

Det får även i fortsättningen förutsättas att möjligheten att upphäva renskötselrätten tillgrips först om överenskommelse med berörd sameby inte kan träffas. Ett myndighetsingripande av ifrågavarande slag kommer därför sannolikt inte att behöva användas oftare än vad som hittills har varit fallet. Om renskötselrätten behöver upphävas för ett markområde enligt 26 § rennäringslagen och det föreligger rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel i område måste, enligt den föreslagna konventionslagen, även hänsynsregeln i artikel 4 beaktas vid prövningen. Regeln innebär ett särskilt skydd mot ingrepp som påtagligt kan försvåra renskötseln i ett område där gränsöverskridande renskötsel får bedrivas enligt konventionen. För att kunna till-

godose detta bör tillräckligt underlag finnas vid prövningen av upphävande av renskötselrätten.

Upphävs renskötselrätten enligt rennäringslagen bör även den konventionsgrundade rätten att bedriva renskötsel kunna upphävas i motsvarande omfattning eftersom det i fortsättningen inte är möjligt för norska renbetesdistrikt att nyttja markområdet för renbete eller bedriva renskötsel i övrigt. Denna prövning bör ske utifrån samma grunder som gäller för upphävande av renskötselrätten enligt rennäringslagen. Bestämmelserna i 26 och 27 §§ rennäringslagen bör således tillämpas för att kunna upphäva rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. Den konventionsgrundade renskötselrätten kan emellertid inte utan vidare upphävas med stöd av 26 § eftersom paragrafen, såsom den är utformad, reglerar förutsättningarna för när renskötselrätten enligt rennäringslagen får upphävas. En koppling mellan den föreslagna konventionslagen och rennäringslagens bestämmelser om upphävande av renskötselrätt bör kunna åstadkommas genom att det i konventionslagen föreskrivs att vid tillämpningen av rennäringslagen ska med renskötselrätt jämställas rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

Har rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen tagits i anspråk på ovan nämnda sätt måste, enligt konventionen, behovet av renbete tryggas på annat sätt eller, om detta inte är möjligt, genom ekonomisk ersättning i enlighet med nationell rätt. Frågan om det är möjligt att trygga behovet av renbete genom att exempelvis anvisa någon annan för ändamålet lämplig betesmark bör avgöras av regeringen i samband med prövningen av upphävandet av renskötselrätten. Vinterbetesmarkerna för ren i det svenska renskötselområdet disponeras i princip helt av samebyarna. Det kommer således inte utan vidare gå att anvisa någon annan betesmark i renskötselområdet för att kompensera berörda norska renbetesdistrikt för ett ianspråktaget betesområde. En sådan åtgärd skulle nämligen innebära att samebyarnas betesområden i de delar av renskötselområdet som inte regleras genom konventionen behöver minskas i motsva-

rande omfattning. Det kan visserligen finnas möjlighet för staten att arrendera vinterbetesmarker utanför renskötselområdet om markägaren går med på detta. I praktiken torde det dock endast stå till buds att kompensera berörda norska renbetesdistrikt för intrånget i renskötseln med ekonomisk ersättning.

Enligt konventionen ska sådan ersättning utges i enlighet med nationell rätt. Eftersom den konventionsgrundade rätten till renskötsel föreslås kunna upphävas med stöd av rennäringslagen bör även reglerna om ersättning för skada och olägenhet för renskötseln eller för rätten till jakt och fiske till följd av upphävandet i denna lag tillämpas för att fastställa ersättning för ingreppet. Enligt områdesprotokollet är rätten att bedriva renskötsel inom vissa områden knuten till renbetesdistrikt och inte till bestämd renskötare. Ersättningen för ingreppet bör därför i sin helhet tillfalla det berörda renbetesdistriktet. Det innebär att bestämmelsen i 28 § andra stycket inte bör gälla vid gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. För att det ska vara tydligt att rätten till ersättning för skada eller olägenhet enligt 28 § första stycket endast ska kunna utgå till det renbetesdistrikt i Norge som berörs bör detta särskilt regleras i den föreslagna konventionslagen.

Om rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel upphävs inom visst markområde innebär åtgärden att det geografiska tillämpningsområdet för konventionen ändras i motsvarande omfattning. Samma situation kan också inträffa beträffande renskötselrätten enligt rennäringslagen, som ju kan upphävas för visst område och därmed inte helt överensstämma med rennäringslagens bestämmelser om renskötselområde. På samma sätt som föreslås i avsnitt 4.4 bör denna information lämnas av berörda kommunala eller statliga myndigheter till den mellanstatliga nämnd som de båda länderna har enats om ska handha den samlade informationen om konventionens geografiska tilllämpningsområde.

Upphävande av rätt att bedriva gränsöverskridande renskötsel som

tillkommit genom samarbetsavtal

Sameby och renbetesdistrikt kan med stöd av artikel 7 i konventionen avtala om samarbete i renskötseln inom andra markområden i Sverige än dem som omfattas av områdesprotokollet om samebyn får utöva renskötselrätt enligt rennäringslagen inom området. Upphävs renskötselrätten enligt rennäringslagen för ett sådant område bör även den genom överenskommelse tillkomna rätten för det norska renbetesdistriktet att bedriva gränsöverskridande renskötsel upphöra i motsvarande omfattning. Eftersom denna rätt har sin grund i konventionen, bör den kunna upphävas med stöd av den föreslagna 2 § konventionslagen.

Ersättning för upphävandet bör utgå i enlighet med rennäringslagens bestämmelser om ersättning för skada eller olägenhet med stöd av den förslagna 2 § konventionslagen.

Särskild hänsynsregel inom året-runt-markerna

För att en markägare eller brukare av mark inte ska kunna kringgå bestämmelserna om upphävande av renskötselrätten och den därmed förenade ersättningsskyldigheten finns en särskild skyddsregel i 30 § rennäringslagen. Bestämmelsen förbjuder markägaren att genom ensidigt handlande vidta åtgärder som gör värdefull renbetesmark oanvändbar som renbete.

För bestämmelsen gäller vissa begränsningar. Regeln gäller endast för året-runt-markerna och avser enbart sådan mark som faktiskt används för renskötsel. Det som förbjuds är sådana åtgärder som innebär avsevärda olägenheter för renskötseln. Bestämmelsen ska, enligt förarbetena, ses som ett komplement till 26 § om upphävande av renskötselrätten. Tillsammans ger bestämmelserna de renskötande samerna ett skydd mot ett markutnyttjande som är till hinder för fortsatt renskötsel (prop. 1992/93:32 s. 97).

I det föregående har nämnts att norska samer huvudsakligen utnyttjar vinterbetesmarker i Sverige för renskötsel. Enligt områdesprotokollet får gränsöverskridande renskötsel bedrivas i begränsade delar av året-runt-markerna. Det kan inte uteslutas att sameby nyttjar möjligheten i artikel 7 i konventionen att ingå samarbetsavtal med ett norskt renbetesdistrikt om renskötsel i en del av året-runt-markerna som inte omfattas av områdesprotokollet. Bestämmelsen i 30 § riktar sig till ägaren eller brukaren av mark inom året-runt-markerna och anger vad denne ska beakta vid användningen av marken. Skyddet mot ett markutnyttjande som är till hinder för fortsatt renskötsel bör gälla oberoende av om renskötseln bedrivs av sameby enligt rennäringslagen eller norskt renbetesdistrikt med stöd av konventionslagen. Bestämmelsen i 30 § bör därför gälla även vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

4.5.6¶Upplåtelse av mark och vatten m.m.

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 31 § andra stycket och 34 § rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelserna i 31 § första stycket och 32–33 §§ rennäringslagen ska i tillämpliga delar gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: I 31–34 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om upplåtelse av mark och vatten m.m.

Enligt 31 § får sameby eller medlem i sameby inte upplåta rättighet som ingår i renskötselrätten. Samebyn får dock till den som har varit medlem i byn upplåta rätt att utan avgift till sitt

husbehov jaga eller fiska på byns område enligt förutsättningarna i rennäringslagen.

På samma sätt som gäller för sameby eller medlem i sameby bör rättighet som ingår i rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen inte kunna upplåtas av renbetesdistrikt eller medlem i sådant distrikt. Bestämmelsen i 31 § första stycket rennäringslagen bör därför tillämpas vid bedrivande av renskötsel enligt konventionen. Däremot torde det inte finnas behov för andra norska samer än dem som enligt norsk lagstiftning får bedriva renskötsel i ett renbetesdistrikt att kunna utöva rätten att utan avgift få jaga och fiska till husbehov i det område som renbetesdistriktet får nyttja till renskötsel enligt områdesprotokollet. Bestämmelsen i 31 § andra stycket rennäringslagen bör därför inte gälla vid bedrivande av renskötsel enligt konventionen.

Bestämmelserna i 32–34 §§ rennäringslagen möjliggör nyttjanderättsupplåtelser mot ersättning på de områden som är avsatta till samernas uteslutande förfogande, dvs. på kronomark under statens omedelbara disposition inom lappmarkerna ovan odlingsgränsen och på renbetesfjällen. Sådan nyttjanderätt får upplåtas endast om upplåtelse kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln och, om upplåtelsen avser rätt till jakt och fiske, upplåtelsen är förenlig med god viltvård eller fiskevård och kan ske utan besvärande intrång i rätten till jakt eller fiske enligt rennäringslagen. Upplåtelser av ifrågavarande slag prövas enligt rennäringsförordningen (1993:384) av regeringen, länsstyrelsen eller Sveriges geologiska undersökning.

Reglerna om nyttjanderättsupplåtelse på kronans mark har hittills tillämpats restriktivt och har mycket sällan kommit till stånd mot samernas bestridande. Upplåtelse som inte avser naturtillgångar eller skogsavverkning får ske mot avgift som fördelas mellan Samefonden och berörd sameby. Om upplåtelsen avser tillgodogörande av naturtillgångar ska staten utge ersättning för den skada eller olägenhet för renskötseln som upplåtelsen medför. I fråga om fördelning av ersättning som inte

utgår till bestämd person gäller samma fördelningsprinciper som i 28 § andra stycket rennäringslagen.

Redan under giltighetstiden för 1972 års renbeteskonvention förekom nyttjanderättsupplåtelser av ifrågavarande slag på statens mark ovanför odlingsgränsen och på renbetesfjällen där gränsöverskridande renbete bedrevs av norska renbetesdistrikt. Nyttjanderättsupplåtelser har alltså redan förut varit möjliga att förena med renskötsel oberoende av vem som faktiskt har bedrivit renskötsel i området. Bestämmelserna i 2009 års renskötselkonvention förändrar inte något i det avseendet bortsett från att hänsynsregeln i artikel 4 alltid måste beaktas av de beslutande myndigheterna om gränsöverskridande renskötsel får bedrivas i området med stöd av konventionen. De stränga krav som rennäringslagen uppställer för att nyttjanderätt ska få upplåtas i området bör anses vara tillräckliga för att uppnå det särskilda skydd mot ingrepp i renskötseln som hänsynsregeln ger. Befintliga nyttjanderättsupplåtelser bör därmed inte påverkas av det faktum att norska renbetesdistrikt får bedriva gränsöverskridande renskötsel i området med stöd av konventionen. Det bör också vara möjligt att bevilja nya upplåtelser i områden där gränsöverskridande renskötsel får bedrivas om villkoren för sådan upplåtelse i övrigt är uppfyllda. Det ovan sagda innebär att reglerna i 32 och 33 §§ i tillämpliga delar bör gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen.

Nyttjanderättsupplåtelser i områden där gränsöverskridande renskötsel har bedrivits med stöd av 1972 års renbeteskonvention har skett i enlighet med rennäringslagens bestämmelser. Enligt 32 § första stycket rennäringslagen får en upplåtelse ske endast om den kan ske utan avsevärd olägenhet för renskötseln. Sådana upplåtelser faller därmed utanför tillämpningsområdet för artikel 4 i konventionen. Bestämmelsen i 34 § första stycket rennäringslagen om att avgift för upplåtelsen eller ersättning från staten ska fördelas mellan berörd sameby och Samefonden bör gälla även i fortsättningen. Bestämmelsen bör dock inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. Inte heller 34 § andra stycket bör gälla för den som i

Sverige bedriver gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

4.5.7¶Renarnas skötsel m.m.

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 65 och 65 a §§ rennäringslagen ska i tillämpliga delar gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelserna i 66–72 §§ rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen. Promemorians bedömning: Regeringen bör i en förordning utse den nationella myndighet som ska utföra den uppgift som anges i artikel 25 i konventionen.

Skälen för promemorians förslag och bedömning

Renarnas skötsel, flyttning av ren och hänsynen vid renskötseln till

naturvårdens intressen

Enligt 65 § första stycket rennäringslagen ska vid renskötselns utövande skälig hänsyn tas till andra intressen. I paragrafens andra och tredje stycken preciseras närmare på vilket sätt som bevakning och flyttning ska ske för att renarna inte ska vålla skada eller olägenhet. I 65 a § rennäringslagen förtydligas den skyldighet som rennäringen liksom andra näringar har när det gäller att ta skälig hänsyn till andra intressen. Rennäringen ska bedrivas med bevarande av naturbetesmarkernas långsiktiga produktionsförmåga så att dessa ger en uthålligt god avkastning samtidigt som den biologiska mångfalden behålls. Bestämmelsen ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer (Sametinget) bemyndigande att meddela föreskrifter om den hänsyn som ska tas till naturvårdens och kulturmiljövårdens

intressen vid renskötselns utövande. Föreskrifterna får dock inte vara så ingripande att avsevärd olägenhet för renskötseln uppkommer. Länsstyrelsen får meddela de förelägganden eller förbud – förenade med vite – som behövs för att se till att föreskrifterna efterlevs. Bestämmelsen innebär att det ställs krav på rennäringen att verksamheten bedrivs på det sätt som naturen tål i ett långsiktigt perspektiv.

Konventionens syfte är att främja och utveckla samarbetet mellan länderna, samebyar och renbetesdistrikt samt enskilda renskötare så att renbetet utnyttjas på ett sätt som ger ett långsiktigt underlag för en ekologiskt, ekonomiskt och kulturellt bärkraftig renskötsel i båda länderna (artikel 2). Den gränsöverskridande renskötseln i Sverige ska, enligt principen i artikel 3 i konventionen, bedrivas i enlighet med bland annat rennäringslagens bestämmelser såvida inte annat anges i konventionen. Bestämmelserna i 65 och 65 a §§ bör i princip därför gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen om inte annat föreskrivs i konventionen.

Att sameby och renbetesdistrikt har rätt att flytta till och från område som regleras genom det till konventionen bilagda områdesprotokollet framgår av 2 § i detta protokoll. Anmälan om flyttning ska göras till berörda samebyar och renbetesdistrikt och vid oenighet om flyttväg avgörs frågan av Renbetesnämnden. Enligt artikel 12 beslutar Renbetesnämnden om genomförande av flyttning av ren, vilket innebär att vägar för flyttning och i samband därmed för flyttningen nödvändiga rastplatser och anläggningar kan anvisas. Bestämmelserna i områdesprotokollet och Renbetesnämndens beslut bör, för att vara förenliga med principen i artikel 3, ges företräde framför rennäringslagens bestämmelser om flyttning. Bestämmelserna i rennäringslagen om flyttning av ren bör dock i övriga delar gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel, vilket bör framgå av den föreslagna konventionslagen. Vid tillämpningen av paragraferna bör, på samma sätt som har föreslagits i det föregående, med sameby jämställas renbetesdistrikt.

Räkning av ren och renlängd

I 66–69 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om förfarandet med räkning av samebys renar, om renlängd och om länsstyrelsens funktion vid renräkningen. Det ekonomiska regelsystemet i rennäringslagen bygger i stor utsträckning på att man känner till de enskilda renägarnas reninnehav. Det gäller i första hand rösträttsreglerna och fördelningen av kostnaderna. Vidare är det viktigt att känna till det totala renantalet i samebyn, både för planering och för länsstyrelsen, som har att bevaka att samebyarna inte överskrider det fastställda maximala renantalet.

Bestämmelser om renräkning och renlängd finns inte i konventionen. Konventionens tillämpning förutsätter nämligen att den som bedriver gränsöverskridande renskötsel i det andra landet får göra detta enligt nationell lagstiftning i Sverige och Norge. Vidare förutsätts att de nationella reglerna för förvaltningen av renskötselrätten i respektive land har iakttagits. Bestämmelserna om renräkning och renlängd tar sikte på förutsättningarna för hur renskötselrätten enligt rennäringslagen bör organiseras och berör således endast sameby. Bestämmelserna om renräkning och renlängd i rennäringslagen bör därför inte gälla för norska renbetesdistrikt vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel i Sverige enligt konventionen.

Samling och skiljning av ren

I 3 § rennäringslagen anges var och under vilken tid som renskötsel får bedrivas. Bestämmelserna i 70 och 71 §§ om främmande renar reglerar vad som gäller när renar uppehåller sig utanför renskötselområdet eller på mark inom detta område under tid då renskötseln inte får bedrivas där. För att komma till rätta med de problem som de främmande renarna ger upphov till fordras i allmänhet att renarna inom områden där sådana renar finns samlas ihop och att de skiljs ut. Frågan om sådan utskiljning berör inte bara den sameby där renarna uppehåller sig utan

också de samebyar dit renarna egentligen hör. Därför finns det regler om underrättelse till den sameby som renarna antas tillhöra om tid och plats för skiljningen. Uteblir samebyn och renarna inte kan återföras utan väsentlig olägenhet får samebyn låta slakta renarna och sälja dem för ägarnas räkning. Dessutom kan samebyn ha rätt till ersättning för kostnaden för renarnas omhändertagande samt återförande eller slakt och försäljning. Länsstyrelsen har vidare befogenhet att vid vite förelägga sameby att föra bort renar som olovligen befinner sig i ett markområde.

Bestämmelserna ovan gäller för sameby inom område där renskötsel utövas enligt rennäringslagen. Frågan om var och under vilken tid som gränsöverskridande renskötsel får bedrivas regleras genom områdesprotokollet. Det kan också regleras i ett samarbetsavtal mellan sameby och renbetesdistrikt som ingås i enlighet med artikel 7 i konventionen. Hur återföring och skiljning av ren får ske när ren uppehåller sig på olovligt område regleras i artikel 24 i konventionen. I sådana fall ska renarna snarast möjligt återföras till lovligt betesområde av berörd sameby eller berört renbetesdistrikt på sätt som föreskrivs i artikeln. Skiljning av ren eller märkning av kalv får dock inte ske utan att meddelande i god tid har lämnats till berörd sameby eller berört renbetesdistrikt. Under vissa förutsättningar får den sameby eller renbetesdistrikt som ombesörjer skiljningen låta slakta renarna och sälja dem för ägarnas räkning. Om inte annat följer av avtal ska samebyn eller renbetesdistriktet ersätta den som omhändertar och återför renarna. Renägaren ska också ersätta kostnaderna för slakt och försäljning. Kommer parterna inte överens om ersättningens storlek avgörs frågan av Renbetesnämnden enligt artikel 12. Det är inte möjligt att i en konvention reglera alla detaljer varför Renbetesnämnden, enligt samma artikel, har möjlighet att vid behov besluta om avvikelser från reglerna i artikel 24 och dessutom besluta om särskilda tillsynsoch bevakningsregler om det anses vara behövligt i något område.

I artikel 25 regleras Renbetesnämndens möjligheter att vidta åtgärder mot sameby eller renbetesdistrikt som inte återför renar

enligt artikel 24 och vem som ska stå för kostnaderna för återföringen. Nämnden kan därvid på begäran av den som lider skada eller olägenhet besluta om att förelägga sameby eller renbetesdistrikt att inom viss tid föra bort renarna. Följs inte föreläggandet beslutar nämnden vem som får antingen återföra renarna eller slakta och sälja dem för ägarnas räkning. Renbetesnämnden är således behörig att besluta om återföring av renar som uppehåller sig olovligen i markområde oavsett var i respektive land renarna befinner sig. Nämnden kan vidare besluta om att sådana åtgärder får ombesörjas av behörig myndighet i landet eller sameby eller renbetesdistrikt som har åtagit sig att utföra en sådan åtgärd.

Eftersom det finns ett uttömmande regelverk om skiljning av ren i konventionen för områden där gränsöverskridande renskötsel får bedrivas bör motsvarande bestämmelser i rennäringslagen inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. Bestämmelserna i 70 och 71 §§ rennäringslagen bör därför undantas från den föreslagna bestämmelsen i konventionslagen. Regeringen bör vidare i en förordning kunna utse den nationella myndighet som ska utföra den uppgift som anges i artikel 25.

I det föregående framgår att Renbetesnämnden är behörig att besluta om ersättning för kostnaderna för slakt och försäljning. Kommer parterna inte överens om ersättningens storlek fastställs denna av Renbetesnämnden. Unionsrätten bedöms inte utgöra något hinder mot denna reglering.

Brister i renskötseln

I 72 § finns bestämmelser om åtgärder som länsstyrelsen får vidta för att åstadkomma rättelse när renskötseln inom samebys betesområde är bristfällig. Som en yttersta konsekvens om bristerna inte rättas till får länsstyrelsen utse en syssloman att ta hand om renskötseln i byn. Bestämmelserna ger möjlighet att

ingripa mot försumliga näringsutövare och att tillgripa mer generellt verkande åtgärder.

När någon åsidosätter föreskrifter i konventionen eller beslut av nämnderna kan, enligt artikel 26, Renbetesnämnden vid vite förelägga renägare, sameby eller renbetesdistrikt att vidta eller underlåta viss åtgärd. När vitets storlek bestäms ska hänsyn tas till den skada som kan uppkomma om föreläggandet inte följs, de ekonomiska förhållandena hos den som ska följa föreläggandet liksom omständigheterna i övrigt. Vite ska, enligt artikel 28, betalas till Renbetesnämnden och användas för ersättning till den sameby eller det renbetesdistrikt som har lidit skada av överträdelsen och i övrigt till åtgärder som är till nytta för den gränsöverskridande renskötseln.

I konventionen finns ett regelverk som syftar till att rätta till sådana förhållanden i den gränsöverskridande renskötseln som inte är förenliga med konventionen. Renbetesnämnden är behörig att besluta om sådana åtgärder i områden där gränsöverskridande renskötsel får bedrivas. Mot denna bakgrund bör bestämmelserna i rennäringslagen om åtgärder vid bristande renskötsel inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

4.5.8¶Renmärken och renmärkesregister

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 73–82 §§ rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelserna om omärkt ren i 84 § rennäringslagen ska gälla vid gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: I 73–84 §§ rennäringslagen finns bestämmelser om renmärken och renmärkesregister. Enligt bestämmelserna ska ren som förs på bete enligt lagen vara märkt

i öronen med ett renmärke som har registrerats för ägaren i ett för landet centralt register. Registrering av renmärke prövas av Sametinget och renmärke får inte registreras för annan renägare än den som är medlem i den sameby som ansökningen avser eller som har rätt att ha skötesrenar där. Renmärke får registreras av sameby. Av bestämmelserna framgår vidare på vilka grunder som renmärke får registreras, hur avregistrering sker av registrerat renmärke och vad som gäller om märkt ren byter ägare. Enligt 84 § rennäringslagen tillfaller en omärkt ren sameby som anträffas inom en samebys betesområde om det inte framgår vem som är ägare. Vidare gäller att renen ska tas om hand av samebyn och att den som inom två år styrker sig vara ägare till renen har rätt att av samebyn få ut renen eller ersättning för dess slaktvärde med avdrag för byns kostnader. Bestämmelserna tar sikte på den nationella rennäring som utövas enligt rennäringslagen, eftersom bestämmelserna förutsätter att ren förs på bete enligt den lagen.

Bestämmelserna i konventionen syftar bland annat till att komplettera nationella bestämmelser i vissa avseenden beträffande den gränsöverskridande renskötseln. Av artikel 29 följer en kommunikationsskyldighet mellan de myndigheter i Sverige och Norge som ansvarar för registrering av renmärke som ska iakttas. Enligt artikeln ska vid registrering av renmärke tillses att detta skiljer sig från giltigt märke inom den berörda regionen i det andra landet. Registreringsmyndigheten i det ena landet ska höra registreringsmyndigheten i det andra landet före det att renmärket ska registreras. Vidare finns bestämmelser om vad som gäller när renar som tillhör rennäringen i de båda konventionsstaterna har sammanblandats. I artikel 24 regleras när märkning av kalv får ske i de fall som renar olovligen uppehåller sig i område där gränsöverskridande renskötsel inte får bedrivas eller uppehåller sig i område i strid med konventionen.

Tillämpningen av konventionen förutsätter att den som nyttjar möjligheten av att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen har rätt att göra detta enligt nationell lagstiftning och att renarna är märkta i enlighet med denna lagstiftning. Bestämmelserna i 73–82 §§ rennäringslagen bör därför

inte gälla för den gränsöverskridande renskötsel som bedrivs i Sverige, såvida inte konventionen anger annat. Konventionen innehåller särbestämmelser i förhållande till nationella regler i ett avseende. I fråga om omärkt ren eller ren som har okänt märke har det ansetts vara praktiskt att sådana renar behandlas enligt de regler som gäller i det land där renen faktiskt befinner sig, vilket framgår av artikel 10.1 i konventionen. Påträffas en omärkt ren inom område på svensk mark som omfattas av konventionen eller av samarbetsavtal ska följaktligen bestämmelserna om omärkt ren i 84 § rennäringslagen tillämpas vid gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

4.5.9¶Koncessionsrenskötsel

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 85–89 §§ rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag: Utöver de områden som anges i 3 § rennäringslagen kan renskötsel efter särskilt tillstånd (koncession) även bedrivas under hela året inom vissa områden nedanför lappmarksgränserna (5 §). Bestämmelser om under vilka förutsättningar som sådan koncessionsrenskötsel får bedrivas finns i 85–89 §§ rennäringslagen. En same kan av länsstyrelsen få koncession på högst tio år att driva renskötsel i Norrbottens län nedanför lappmarksgränsen inom områden där renskötsel av ålder förekommer under hela året. Det innebär en rätt att bedriva renskötsel även med s.k. skötesrenar som tillhör andra. För denna renskötsel ska finnas sameby och bestämmelserna i rennäringslagen om samebyar och deras förvaltning gäller i tillämpliga delar för koncessionen med vissa undantag. Koncessionsrenskötsel bedrivs efter särskilt tillstånd och medför inte att koncessionshavaren får tillgång till de rättigheter som ingår i

renskötselrätten, om det inte följer av koncessionsbeslutet. I koncessionen ska anges vissa villkor under vilka renskötseln får bedrivas. Vid överträdelser av villkoren eller vissa lagregler kan länsstyrelsen ingripa genom vitesföreläggande eller – vid renantal överstigande det tillåtna – genom beslut om slakt och försäljning av övertaliga renar. Länsstyrelsen får också återkalla koncessionen eller besluta om nya villkor om förutsättningarna för koncessionen har ändrats.

Bestämmelserna i rennäringslagen om koncessionsrenskötsel tar sikte på en form av renskötsel som av ålder förekommer under hela året i Kalix och Torne älvdalar och som bedrivs av ett antal samebyar. Gränsöverskridande renskötsel får med stöd av konventionen och områdesprotokollet bedrivas i vissa delar av dessa områden. Det innebär att det är konventionen och områdesprotokollet som genom den föreslagna konventionslagen reglerar hur renskötseln får bedrivas i dessa områden, såvida inte annat har överenskommits i giltiga samarbetsavtal mellan sameby och renbetesdistrikt.

Syftet med artikel 3 i konventionen är inte att tillskapa möjligheter för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen att kunna ansöka om koncessionsrenskötsel enligt rennäringslagen i de aktuella områdena. Rätten att få bedriva gränsöverskridande renskötsel i dessa områden på de villkor som gäller för denna renskötsel utövas med stöd av den föreslagna konventionslagen. Bestämmelserna i 85–89 §§ rennäringslagen bör därför inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

De villkor som gäller för koncessionsrenskötsel i visst område kan dock komma att aktualiseras om sameby och renbetesdistrikt ingår samarbetsavtal om avvikelse från områdesprotokollet beträffande ett område där koncessionsrenskötsel får bedrivas. Ett sådant avtal får, enligt artikel 7, omfatta endast de i renskötseln ingående rättigheterna och gälla områden där minst en av avtalsparterna enligt nationell lagstiftning eller enligt konventionen har rätt att bedriva renskötsel. Samarbetsavtalet

får inte innebära betydande olägenhet för andra berörda intressen och avtalet bör innehålla skäliga villkor för uppsägning. De särskilda villkor som gäller i koncessionsområdet bör därvid beaktas samt det faktum att länsstyrelsen har befogenhet att besluta om nya villkor eller att återkalla koncessionen om förutsättningarna för koncessionen har ändrats. Det får också förutsättas att Renbetesnämnden före det att avtalet fastställs kontrollerar att avtalet är förenligt med nationell lagstiftningen och nationella beslut.

4.5.10¶Ansvar, skadestånd och överklagande

Promemorians förslag: Bestämmelserna i 94 § 5–8, 95 § 2 och 97 § rennäringslagen ska inte gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Bestämmelserna i 90–93 §§, 94 § 1–4 och 9, 95 § 1, 96 samt 99–100 §§ rennäringslagen ska gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Skälen för promemorians förslag

Ansvar för skada och skadestånd, m.m.

I 90 § rennäringslagen finns bestämmelser om skadeståndsskyldighet för sameby för vissa markskador. Ersättning för andra skador regleras inte i lagen. Enligt bestämmelserna ska sameby ersätta skada som har uppkommit i det fall ren orsakat skada på mark inom vissa särskilt angivna områden och tidpunkter. Vidare finns regler om fördelningen av ansvaret för ersättningsskyldigheten i vissa fall. Ersättning som sameby har utgett enligt 90 § får, enligt 91 §, krävas åter av den som varit vållande till skadan. I 92 § finns en bestämmelse om vad som gäller för ersättning som

ska utges för ren som har blivit dödad eller skadad i de fall renens ägare är okänd.

I 1972 års renbeteskonvention fanns regler om renägarnas skyldighet att gottgöra skador som hade orsakats av deras renar. Sanktionsapparaten utgjorde en viktig del av konventionen. I förarbetena till den äldre konventionslagen (prop. 1972:16 s. 56 f) uttalades att den väsentliga reaktionen mot överträdelsen att renar kom in på områden som de inte hade rätt att vistas på enligt konventionen var av civilrättslig art. Vid olovlig betning gavs sålunda möjlighet att ta ut betesavgift (51–57 §§). Avgiften var en kombination av schabloniserad gottgörelse för den skada som kunde ha drabbat betet och en schabloniserad ekonomisk sanktion i avhållande syfte. Erlagd betesavgift skulle användas inom renskötseln. I 1972 års konvention reglerades vidare frågan om ersättning för kostnader för ren från det andra landet (35 §) och ersättning i annat fall för skada som hade vållats i det andra landet vid utövande av renskötsel oberoende av om den hade utövats i hemlandet eller i det andra landet (58–60 §§). Vid oenighet om kostnaderna eller fördelningen av dessa fanns regler om medling. Lyckades inte detta återstod att väcka talan vid nationell domstol i den ort där skadan uppkom. Ersättning i annat fall för skada skulle bedömas enligt skadeståndsreglerna i det land där skadan inträffade. För skada på bete utgick inte särskild ersättning eftersom betesavgiften till en del utgjorde ett schabloniserat skadestånd.

Även 2009 års renskötselkonvention innehåller regler om vad som gäller vid överträdelser av konventionen. Bestämmelserna i artiklarna 24–26 om återföring av ren till lovligt betesområde och Renbetesnämndens möjligheter att vitesförelägga renägare, sameby eller renbetesdistrikt för att dessa ska efterleva konventionen eller beslut av nämnden har behandlats i det föregående. Därtill finns bestämmelser i artiklarna 27 och 28 om konventionsavgift för olovlig betning. Renägare, sameby eller renbetesdistrikt kan vara skyldiga att betala sådan avgift till Renbetesnämnden om renar från det ena landet uppehåller sig i det andra landet utan stöd av konventionen eller om renar från det egna

landet uppehåller sig inom ett område i strid med konventionen. Denna avgift är – i likhet med betesavgiften i den äldre konventionen – en kombination av gottgörelse för den skada som överträdelsen kan ha inneburit och ekonomisk sanktion i avskräckande syfte. Vid bedömningen av konventionsavgiftens storlek ska hänsyn tas till bland annat den skada som överträdelsen har inneburit och vederbörandes möjlighet att förhindra överträdelsen.

Till skillnad från 1972 års renbeteskonvention hänvisas i 2009 års rensskötselkonvention beträffande övriga skador inte specifikt till skadeståndsreglerna i det land som skadan inträffade. Sverige är dock genom artikel 3 i renskötselkonventionen folkrättsligt förpliktat att se till att den gränsöverskridande renskötseln bedrivs i enlighet med de rättigheter och skyldigheter som följer av nationell rätt i det land där renskötseln bedrivs, såvida inte annat anges i konventionen. Bestämmelserna i rennäringslagen om ersättning för skada i vissa fall bör således, i den mån som bestämmelserna är tillämpliga, gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. Talan i anledning av ett sådant skadeståndsanspråk får väckas vid den domstol som enligt rättegångsbalkens regler är laga domstol.

I 93 § finns bestämmelser om skydd mot att renar ofredas av hundar i betesområden när renskötsel är tillåten i området. Bestämmelserna bör gälla även vid gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

Straffansvar

Bestämmelser om straffrättsliga sanktioner finns i 94 och 95 §§ rennäringslagen. I 94 § straffbeläggs vissa handlingar. Det är belagt med straffansvar att stänga av en fastställd eller annars gällande flyttningsväg för renar eller vidta åtgärder på eller invid vägen så att dess framkomlighet väsentligen försämras. Vidare är det belagt med straffansvar att skrämma eller på annat sätt ofreda renar som uppehåller på ett område där renskötsel är tillåten eller

obehörigen driva bort renar från ett område. Det är dessutom straffbelagt att obehörigen driva bort renar från ett område där renskötsel är tillåten eller att hindra renar från att beta på ett sådant område. I 94 § beläggs med straffansvar även överträdelser av i lagen angivna förpliktelser samt av föreskrifter som har meddelats med stöd av bemyndiganden i lagen. Både uppsåtliga och oaktsamma brott är straffbelagda. Straffsatsen är böter.

I 95 § straffbeläggs vissa handlingar och överträdelser av angivna förpliktelser i lagen eller i föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen. Det är endast medlem i sameby som kan ställas till ansvar för uppsåtliga och oaktsamma brott enligt paragrafen och straffsatsen är böter. Om gärningen är belagd med straff i brottsbalken kan straffansvar inte utkrävas enligt bestämmelserna i 95 §.

1972 års renbeteskonvention innehöll särskilda straffbestämmelser i fråga om överträdelser av vissa bestämmelser i konventionen. Straffbestämmelser saknas i 2009 års renskötselkonvention. I stället gäller enligt artikel 3 i konventionen att den gränsöverskridande renskötseln ska bedrivas i enlighet med de rättigheter och skyldigheter som följer av nationell rätt i det land där renskötseln bedrivs, såvida inte konventionen anger annat.

Bestämmelserna i 94 § gäller samtliga som bryter mot dessa och inte enbart, vilket är fallet i 95 §, medlem i sameby. Av 94 § följer emellertid att flera av överträdelserna kan begås endast av den som utövar renskötsel enligt rennäringslagen, dvs. medlem i sameby. Exempelvis är endast den som utövar renskötsel enligt rennäringslagen skyldig att följa de bestämmelser om märkning av ren och renmärken i rennäringslagen som, om bestämmelserna inte följs, är straffbelagda. Bestämmelserna om märkning av ren och renmärken föreslås inte heller gälla för de renskötare i norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. Andra straffbelagda överträdelser av bestämmelser i rennäringslagen föreslås uttryckligen gälla för de norska renskötare som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige. En medlem i renbetesdistrikt bör därför – i likhet med annan som ska följa ett föreläggande eller förbud som

har meddelats med stöd av 65 a § – kunna straffbeläggas med böter om medlemmen uppsåtligen eller av oaktsamhet inte har följt föreläggandet eller har brutit mot förbudet. Den som i övrigt bryter mot de gärningar som anges i 94 § bör kunna straffbeläggas enligt paragrafen oaktat om överträdelserna har begåtts av den som bedriver renskötsel med stöd av rennäringslagen eller gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. Av detta följer att bestämmelserna i 94 § 1–4 och 9 samt 95 § 1 rennäringslagen bör gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen.

Bestämmelserna i 17–20 och 22 §§ rennäringslagen föreslås gälla för den som bedriver gränsöverskridande renskötsel med stöd av konventionen. Däremot föreslås bestämmelserna om renräkning och renlängd i rennäringslagen inte gälla för sådan renskötsel. Överträdelser av dessa bestämmelser som har skett uppsåtligen eller av oaktsamhet är enligt 95 § straffbelagda med böter såvida gärningen inte är belagd med straff i brottsbalken. Renskötare som är medlem i ett renbetesdistrikt bör – i likhet med medlem i sameby – kunna straffbeläggas vid överträdelser enligt 95 § 1.

Skyldighet att bistå polismyndighet eller Kronofogdemyndigheten

Enligt 96 § är samebys styrelse skyldig att bistå polismyndighet eller Kronofogdemyndigheten att samla ihop renar som hör till byn eller att skilja ut ren från dessa. Om styrelsen inte fullgör detta kan myndigheten låta verkställa åtgärden på samebyns bekostnad. I artiklarna 24–26 finns bestämmelser om överträdelser av konventionen. Enligt artikel 25 får Renbetesnämnden bland annat besluta om vem som får återföra renar som uppehåller sig olovligen i område om föreläggande om återföring av ren inte följts. Renbetesnämnden får vidare besluta om att sådana åtgärder får ombesörjas av bland annat behörig nationell myndighet i landet.

Ovannämnda bestämmelser i konventionen rör endast överträdelser av denna. Skyldigheten att bistå polismyndigheten och Kronofogdemyndigheten i 96 § gäller i förhållande till samtliga situationer enligt rennäringslagen där skyldigheten att bistå myndigheterna kan uppstå. Denna skyldighet bör gälla även norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige.

Överklagande m.m.

I 97 § rennäringslagen finns bestämmelser om överklagande av beslut av sameby i frågor som rör samebyns ekonomiska förvaltning eller av syssloman som har förordnats av länsstyrelsen med stöd av 72 § i frågor om samebyns förvaltning. Reglerna om samebys förvaltning och förordnande av syssloman vid brister i renskötseln föreslås inte gälla för norska renbetesdistrikt som bedriver gränsöverskridande renskötsel i Sverige med stöd av konventionen. Följaktligen bör inte heller bestämmelserna i 97 § gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen.

Bestämmelser om överklagande av länsstyrelsens eller Sametingets beslut som fattas med stöd av rennäringslagen eller enligt föreskrifter som har beslutats med stöd av denna lag finns i 99– 101 §§. I 102 § regleras vilka länsstyrelser som fullgör åligganden enligt lagen. Beslut av de ovan nämnda myndigheterna får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Det gäller dock inte beslut att bevilja registrering av renmärken, som inte får överklagas. Vidare gäller att beslut som avser upplåtelse av rätt till jakt eller fiske enligt rennäringslagen får överklagas hos regeringen och endast av sameby. Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Angår ett beslut av länsstyrelse eller Sametinget så många att kopia av beslutet inte lämpligen kan tillställas var och en gäller en förenklad metod för delgivning av beslut med samebyns medlemmar. Ett beslut enligt 97 § och

beslut av länsstyrelse eller Sametinget får verkställas även om det överklagas, såvida inte myndigheten beslutar något annat.

Länsstyrelsen eller Sametinget kan fatta beslut enligt rennäringslagen som rör renbetesdistriktet så att detta är klagoberättigat enligt bestämmelserna i lagen. Detta kan exempelvis vara fallet om länsstyrelsen har meddelat renbetesdistriktet ett föreläggande eller ett förbud enligt bestämmelser i rennäringslagen som gäller vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen. Det kan inte heller uteslutas att Sametinget kan fatta beslut som bör kunna överklagas av renbetesdistriktet. Bestämmelserna om överklagande i rennäringslagen bör därför gälla vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

Som föreslås i det föregående bör vid tillämpningen av rennäringslagen med samebys styrelse jämställas det organ som på motsvarande sätt representerar renbetesdistriktet i Norge.

4.5.11¶Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden

Promemorians bedömning: Bestämmelserna i konventionen och i den till konventionen bilagda stadgan för Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden behöver inte kompletteras med nationella regler för att nämnderna ska kunna utföra sina förvaltnings- och överprövningsuppgifter.

Skälen för promemorians bedömning: En nyhet i 2009 års renskötselkonvention i förhållande till 1972 års renbeteskonvention är de två mellanstatliga organ – Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden – som ska inrättas för tillämpningen av konventionen (artikel 5). Nämnderna ska handha vissa förvaltnings- och överprövningsuppgifter som gäller den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge. Konventionen reglerar deras sammansättning (artiklarna 11 och 17), hur de fattar beslut (artiklarna 14 och 18) samt deras funktion,

befogenheter och hur beslut överklagas (artiklarna 12–16). Vidare finns bestämmelser i konventionen som är gemensamma för nämnderna om bland annat verkställighet av beslut och om undanröjande av vissa administrativa hinder för nämndernas ledamöter, sakkunniga och sekretariat (artiklarna 19–22).

Det finns dessutom en särskild stadga för nämnderna som är bilagd konventionen och som innehåller närmare bestämmelser om nämnderna, om handläggningen av ärenden i nämnderna samt om deras administration. Nämnderna upprättar var och en för sig förslag till årlig budget som beslutas av regeringarna. Kostnaderna fördelas lika mellan länderna och regeringarna bestämmer gemensamt om formerna för redovisning och revision (artikel 23).

Bestämmelserna i konventionen och i den särskilda stadgan utgör ett uttömmande regelverk för nämnderna, deras uppgifter och handläggning av ärenden. Reglerna behöver således för närvarande inte kompletteras med nationella bestämmelser för att nämnderna ska kunna utföra sina arbetsuppgifter enligt konventionen. Enligt 2 § i stadgan får regeringarna gemensamt bestämma att sekretariatsuppgifter ska utföras av nationell myndighet. I den mån detta skulle aktualiseras för svensk del framöver får förnyad ställning tas till om denna åtgärd kräver kompletterande nationella föreskrifter.

Enligt 2 § i stadgan ska nämnderna ha var sitt sekretariat som ska vara belägna på skilda order i ett län eller fylke där konventionen är tillämplig. Lokaliseringen av nämnderna bestäms av regeringarna gemensamt efter samråd med sametingen i Sverige och Norge. För närvarande pågår diskussioner mellan Sverige och Norge om lokaliseringen av nämnderna samt om deras sammansättning.

Enligt artikel 23 bestämmer regeringarna gemensamt om formerna för redovisning och revision av nämnderna. I samband med överenskommelsen om var nämnderna ska vara lokaliserade bör även frågan om formerna för redovisning och revision beslutas. Lämpligen bör det lands regelverk för redovisning och revision där respektive nämnd är lokaliserad tillämpas.

4.5.12¶Skyldighet för nationella myndigheter att inhämta yttrande från Renbetesnämnden

Promemorians bedömning:. Frågan om vilka följdändringar i annan lagstiftning som bestämmelserna i artikel 13 kan föranleda bör utredas vidare.

Skälen för promemorians bedömning: Enligt artikel 13 ska nationella myndigheter inhämta yttrande från Renbetesnämnden före det att vederbörande myndighet fattar beslut i frågor som kan beröra den gränsöverskridande renskötseln. Ett sådant förfarande upphäver, enligt samma artikel, inte konsultationsplikten i förhållande till samiska intressen om en sådan skyldighet föreligger enligt nationell eller internationell rätt. Bakgrunden till bestämmelsen är att ett mellanfolkligt organ skulle kunna vara ett objektivt och effektivt organ att företräda den gränsöverskridande rennäringen inför beslut av lokala, regionala och centrala myndigheter. Organet skulle kunna yttra sig inför beslut som kan komma att beröra konventionsområden. På så sätt kan Sverige och Norge få en indikation på om ett beslut påverkar konventionen på sådant sätt att till exempel ett ersättningsområde måste till för att uppfylla ländernas åtagande enligt konventionen. Avsikten med förslaget i denna promemoria är att artikel 13 ska inkorporeras genom den föreslagna konventionslagen och utgöra svensk lag när konventionen träder i kraft.

Bestämmelserna i artikel 13 får anses omfatta framför allt de miljödomstolar och andra statliga eller kommunala myndigheter som med stöd av nationell lagstiftning beslutar i frågor som rör mark och markanvändning inom områden där renskötsel får bedrivas och där renskötselintresset behöver beaktas före det att beslut fattas. Skyldigheten att inhämta yttrande från Renbetesnämnden kan även omfatta regeringen om regeringen beslutar i saken.

Det allmänna kan fatta beslut om åtgärder som berör rennäringen med stöd av ett flertal olika regelverk. Föreskrifterna i dessa regelverk kan vara av privaträttslig karaktär, dvs. de berör väsentligen enbart förhållandet mellan den som driver rennäringsverksamheten och den som äger eller arrenderar markområdet. Föreskrifterna kan också vara av den karaktären att de reglerar förhållanden som rör rennäringen som allmänt intresse i förhållande till en markexploatör. Det allmänna och det enskilda rennäringsintresset sammanfaller dessutom ofta och det kan i praktiken vara svårt att avgöra vad som är att hänföra till det ena eller andra intresset. Utifrån bakgrunden till bestämmelsen bör denna i första hand tolkas så att den tar sikte på beslut som kan beröra rennäringen som allmänt intresse i de områden som omfattas av konventionen.

I svensk rätt finns ett flertal regelverk som behandlar frågor om mark och markanvändning inom områden där det bedrivs gränsöverskridande renskötsel. I dessa regelverk finns i flera fall specifika förfaranderegler som reglerar myndigheternas handläggning inför beslut. Det kan i dessa regelverk behövas kompletterande bestämmelser som tydliggör vad som gäller i förhållande till bestämmelserna i artikel 13. Frågan hur långtgående myndigheternas ansvar att inhämta yttrande från Renbetesnämnden bör vara i förhållande till det rennäringsintresse som uttrycks i artikel 13 och i vilket skede i förfarandet som ett yttrande ska inhämtas, bör avgöras från regelverk till regelverk med hänsyn till syftet med bestämmelsen. Det krävs således en grundligare analys av vilka kompletterande bestämmelser som behövs i förhållande till artikel 13 än vad som är möjligt inom ramen för denna promemoria.

4.5.13¶Skadeståndstalan mot nämnderna

Promemorians förslag: I konventionslagen ska införas en bestämmelse som kompletterar bestämmelserna i artikel 30 i konventionen.

Bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om skadeståndsansvar för det allmänna äger motsvarande tillämpning i fråga om talan om ersättning på grund av beslut av Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden enligt artikel 30 i konventionen.

Regeringen får meddela föreskrifter i fråga om vid vilken domstol en talan som enligt artikel 30 ska föras i Sverige får väckas.

Skälen för promemorians förslag: Om Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden har fattat ett beslut som hade kunnat utgöra grund för talan om skadestånd om sådant beslut fattats av nationell myndighet, har, enligt artikel 30, den som berörs av beslutet rätt att föra motsvarande talan mot nämnderna enligt nationell lag. Talan i anledning av sådan fråga som rör inskränkningar i någons rättigheter får föras i det land där rättigheten har inskränkts. I andra fall får talan väckas vid domstol i hemlandet. I artikel 12 regleras i vilka frågor som Renbetesnämnden får besluta. Renbetesnämndens beslut får enligt artikel 14 överklagas till Överprövningsnämnden.

Om en nationell myndighet fattar ett beslut som berör enskilds egendom eller rättigheter kan detta innebära att den enskilde enligt den nationella lagstiftningen har rätt till ersättning för intrång. Rätten och förutsättningarna för att beviljas sådan intrångsersättning regleras i Sverige i allmänhet genom speciallagstiftning. Exempel på sådan lagstiftning där ersättning kan komma i fråga som kompensation för åtgärder som har beslutats av myndigheter har redovisats i avsnitt 4.4.

Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden är behöriga att besluta i vissa frågor rörande den gränsöverskridande renskötseln. Behörigheten motsvarar i princip den som ankommer på nationella myndigheter i fråga om nationella rennäringsfrågor. Bestämmelserna i artikel 30, som blir svensk lag genom den föreslagna konventionslagen, innebär att den som anser sig ha lidit skada på grund av beslut av nämnderna kan väcka talan

mot nämnderna vid domstol om denne på grund av beslut av nämnderna har vållats sådan skada som utgör grund för talan om skadestånd enligt svensk rätt. Artikel 30 är emellertid utformad så att den behöver kompletteras av nationella bestämmelser för att kunna tillämpas i Sverige.

De generella grunderna för skadestånd i svensk rätt regleras genom skadeståndslagen (1972:207). Bestämmelserna ska, enligt 1 kap. 1 § skadeståndslagen, tillämpas om inte annat är särskilt föreskrivet eller föranleds av avtal eller i övrigt följer av regler om skadestånd i avtalsförhållanden. Förutom generella bestämmelser om skadeståndsansvar på grund av eget vållande för person- eller sakskada och ren förmögenhetsskada finns ett allmänt skadeståndsansvar för det allmänna, dvs. staten eller en kommun, vid fel eller försummelser vid myndighetsutövning enligt bestämmelserna i 3 kap. skadeståndslagen. Skadeståndsskyldigheten gäller endast vid myndighetsutövning i verksamhet för vars fullgörande staten eller en kommun ansvarar. Det skadeståndansvar som föreligger enligt svensk rätt på grund av beslut av svenska myndigheter ska, enligt artikel 30, gälla även beträffande beslut som fattas av Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden. För att bestämmelserna i skadeståndslagen om skadeståndsansvar för staten och en kommun ska kunna tillämpas även i fråga om ersättningsanspråk på grund av beslut av någon av nämnderna bör artikel 30 kompletteras med en bestämmelse som reglerar detta förhållande.

I artikel 30 regleras i vilket land som en talan enligt bestämmelsen får föras. Talan i anledning av fråga som rör inskränkningar i någons rättigheter får, enligt artikeln, föras i det land där rättigheten inskränks. I andra fall får talan föras i hemlandet. En talan mot nämnderna, enligt artikel 30, kan således komma att föras antingen i Sverige eller Norge beroende på vad frågan handlar om. Om en talan, enligt artikel 30, ska föras i Sverige uppkommer frågan vid vilken domstol en sådan talan får väckas. Härvid ger bestämmelserna om laga domstol i 10 kap. rättegångsbalken inte någon vägledning. Frågan om laga domstol bör därför regleras särskilt. Med hänsyn till karaktären av det tviste-

mål som det här rör sig om och att det handlar om rennäringsfrågor, bör talan lämpligen få väckas vid någon av de allmänna domstolar vars domsagor finns i de områden i Sverige som regleras genom det till konventionen bilagda områdesprotokollet. Denna fråga bör dock regleras i föreskrifter som meddelas av regeringen.

4.6¶Ersättning för skada eller olägenhet för sameby

Promemorians förslag: Om det på grund av konventionen uppkommer skada eller olägenhet för rennäringen på svenskt område med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel har den som har förorsakats skadan eller olägenheten rätt till ersättning av staten.

Rätt till ersättning enligt första stycket föreligger inte för skada eller olägenhet till följd av samarbetsavtal som ingåtts enligt artikel 7 i konventionen.

Talan om ersättning enligt första stycket ska väckas inom tio år från den dag som lagen träder i kraft vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har skadan eller olägenheten inträffat i område under vilket flera fastighetsdomstolar är behöriga får talan väckas vid någon av dessa.

Om giltighetstiden för konventionen förlängs i enlighet med artikel 34 i konventionen och det genom denna lag uppkommer skada eller olägenhet för rennäringen på svenskt område med hänsyn till en rätt till renskötsel som förelåg före det att konventionen trädde i kraft, har den som förorsakats skadan eller olägenheten rätt till ersättning av staten för den tid som förlängningen avser. Talan ska då väckas inom tre år från den dag som en ny giltighetsperiod om tio år börjar löpa enligt artikel 34 i konventionen vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har

skadan eller olägenheten inträffat i område under vilket flera fastighetsdomstolar är behöriga får talan väckas vid någon av dessa.

Skälen för promemorians förslag

Ersättning för skada eller olägenhet under konventionens giltighetstid om trettio år

Genom renskötselkonventionen och det till konventionen bilagda områdesprotokollet tillåts norsk renskötsel i områden i Sverige som ingår i svenska samebyars byområden. Dessa samebyar kommer således till följd av den nya konventionen att vidkännas en betesförlust.

Renskötselkonventionen kan vidare medföra att vissa samebyar behöver anpassa den renskötsel som har utövats med hänsyn till tidigare renskötselrätt efter förutsättningarna i den nya konventionen för att möjliggöra för norska renbetesdistrikt att utöva renskötselrätten i Sverige. Detta kan medföra merarbete i form av exempelvis ökad bevakning, förlängd flyttningsväg, försvårad skiljning eller liknande. I den mån som kostnader uppkommer för betesförlust och de anpassningar av renskötseln som måste göras för att följa den nya konventionens bestämmelser bör kostnaderna kompenseras av staten.

Mot denna bakgrund bör det finnas en möjlighet i den föreslagna lagen att få ersättning av staten för den som till följd av renskötselkonventionen lider skada eller olägenhet i renskötseln med hänsyn till tidigare rätt till renskötsel.

Det bör påpekas att renskötselkonventionen gör det möjligt för sameby och renbetesdistrikt att ingå samarbetsavtal som innebär avvikelse från områdesprotokollet. De avtalsslutande parterna har därmed möjlighet att själva komma överens om bland annat hur eventuella skador eller olägenheter för renskötseln som den ena parten kan komma att lida ska kompenseras av den andra parten. Vid en prövning av en talan om

ersättning av staten för en påstådd skada eller olägenhet som har lidits för renskötseln, bör således beaktas förekomsten av samarbetsavtal och dess innehåll i den mån som detta är relevant. Ersättning av staten bör dock inte lämnas för inträffade skador eller olägenheter som har orsakats till följd av ingångna samarbetsavtal.

Talan om sådan ersättning bör – i likhet med motsvarande äldre bestämmelse i 5 § lagen (1972:114) med anledning av konventionen den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om renbetning – lämpligen föras i fastighetsdomstol.

Enligt 1972 års konventionslag skulle talan väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan i huvudsak hade inträffat. Det kan inte uteslutas att ersättningsgrundande skador eller olägenheter till följd av den nya renskötselkonventionen skulle kunna inträffa inom ett område där fler än en fastighetsdomstol blir behörig. Exempelvis sträcker sig det norska konventionsområdet Lögdeå över både Västernorrlands län och Västerbottens län. Det synes enklare att utforma en framtida forumregel för ersättningsanspråk på ett sätt som närmare anknyter till huvudregeln för likartade tvistemål i 10 kap. 8 § rättegångsbalken. Av den bestämmelsen framgår att talan med anledning av skadegörande handling ska väckas vid rätten i den ort där handlingen företogs eller där skadan uppkom. Vidare framgår av bestämmelsen att om handlingen företogs eller skadan uppkom på orter under skilda domstolar ska talan väckas vid någon av dem.

Talan om ersättning av staten för skador eller olägenheter enligt den föreslagna lagen bör således väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har skadan eller olägenheten inträffat i område där fler än en fastighetsdomstol är behörig bör det vara möjligt att få väcka talan vid någon av dessa domstolar.

I riksdagen behandlas för närvarande regeringens proposition 2009/10:215 Mark- och miljödomstolar, vilken bör beaktas i det fortsatta lagstiftningsarbetet med här föreslagna bestämmelser.

I 1972 års lag gällde en frist om tio år inom vilken en ersättningstalan skulle väckas för skador eller olägenheter som uppkommit till följd av 1972 års renbeteskonvention under dess giltighetstid om trettio år.

Det får antas att skador eller olägenheter som kan uppkomma till följd av den nya renskötselkonventionen under dess giltighetstid om trettio år har visat sig inom tio år från det att den föreslagna lagen har trätt i kraft. En bestämd talefrist om lämpligen tio år bör därför finnas även i den föreslagna lagen.

Talan om ersättning om giltighetstiden för konventionen förlängs

Av artikel 34 i renskötselkonventionen framgår att konventionen gäller i trettio år från dagen för ikraftträdandet. Om konventionen inte sägs upp senast fem år före utgången av den perioden, gäller den, enligt artikel 34, ytterligare tio år och ska senare anses vara förlängd för tio år åt gången, om den inte sägs upp senast två år före utgången av den löpande tioårsperioden. Detta innebär att konventionen kommer att fortsätta att gälla i tioårsperioder om konventionen inte sägs upp inom föreskriven tid.

Det bör finnas en rätt att få ersättning för skada eller olägenhet som uppkommer till följd av en sådan förlängningsperiod av konventionens giltighet enligt samma grunder som gäller under konventionens huvudsakliga giltighetstid om trettio år. I den föreslagna lagen bör därför införas bestämmelser som reglerar detta förhållande. Sådan rätt till ersättning av staten bör inte föreligga för skada eller olägenhet som har förorsakats till följd av samarbetsavtal som har ingåtts med stöd av konventionen.

Talan bör väckas vid fastighetsdomstol enligt motsvarande bestämmelse som föreslås gälla under konventionens giltighetstid om trettio år. Även en bestämd tidsfrist inom vilken talan ska väckas bör finnas vid en förlängning av konventionens giltighetstid. De skador eller olägenheter som kan följa av konventionen

för varje ny giltighetsperiod om tio år bör kunna konstateras inom tre år från den dag som en ny giltighetsperiod om tio år börjar löpa.

4.7¶Rivning, uppförande och underhåll av stängsel

Promemorians bedömning: Något behov av kompletterande nationella bestämmelser för att kunna verkställa stängselbestämmelserna i konventionen med bilagor i Sverige föreligger inte.

Skälen för promemorians bedömning: I det till konventionen bilagda områdesprotokollet finns bestämmelser om att det ska finnas stängsel längs vissa sträckor. Var dessa stängsel ska finnas regleras område för område. Vidare finns särskilda bestämmelser om stängsel längs riksgränsen i Jämtlands län och Dalarnas län samt i Nord-Trøndelag, Sør-Trøndelag och Hedmark fylker (45 §). Ansvarsfördelningen mellan Sverige och Norge för uppförande och underhåll av stängsel som anges i områdesprotokollet framgår av en särskild bilaga till konventionen. Enligt 46 § ändras inte gällande ansvarsförhållanden för vissa särskilt angivna stängsel, vilka är uppförda på grund av andra förpliktelser än som följer av överenskommelse mellan länderna. Av 47 § följer att stängsel som är uppförda med stöd av tidigare överenskommelser mellan de båda länderna, och som inte anges i områdesprotokollet, ska rivas. Detsamma gäller för anläggningar som inte har någon fortsatt funktion för den gränsöverskridande renskötseln. Ansvar för rivningen åvilar det land som har haft ansvar för uppförandet.

De ovan angivna bestämmelserna föreslås gälla som lag i Sverige genom den föreslagna konventionslagen. Några kompletterande bestämmelser för att kunna verkställa stängselbestämmelserna i konventionen och i tillhörande bilagor i Sverige bedöms inte föreligga.

Enligt protokollet till 1972 års renbeteskonvention om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar skulle Sverige uppföra och underhålla cirka 450 kilometer stängsel. Uppförandet fick ske i etapper, men skulle vara färdigt inom sju år efter konventionens ikraftträdande. Enligt områdesprotokollet till 2007 års konvention ska Sverige svara för att 127 kilometer av de stängsel som uppfördes med stöd av 1972 års konvention nu rivs. Sverige ska vidare uppföra och underhålla sju nya stängsel med en total längd av 103 kilometer. Den svenska förhandlingsdelegationen har beräknat kostnaderna för rivning till cirka 50 miljoner kronor i 2008 års penningvärde (se avsnitt 7.1).

Av 49 § följer att Sverige och Norge ska, före det att konventionen har trätt i kraft, träffa en särskild överenskommelse beträffande tidplan för uppförande och rivning av stängsel. För närvarande pågår också diskussion med Norge rörande denna överenskommelse. Av praktiska och finansiella skäl måste rivning och nyuppförande av stängslen ske under en längre tidsperiod. Den tidsperiod om sju år som gällde enligt 1972 års konvention kan vara ett lämpligt riktmärke vad gäller tiden. Regeringen uppdrog därför den 29 oktober 2009 åt Sametinget att efter samråd med berörda samebyar analysera och lämna förslag till i vilken prioritetsordning renstängslen bör uppföras respektive rivas.

5¶Övriga lagändringar m.m.

5.1¶Ändringar i rennäringslagen (1971:437)

Promemorians förslag: I rennäringslagen (1971:437) ska införas en bestämmelse som upplysningsvis anger att det i lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel finns särskilda bestämmelser om förutsättningar för renskötare i renbetesdistrikt i Norge att bedriva renskötsel i Sverige.

Skälen för promemorian förslag: Som har nämnts i det föregående är rennäringen förbehållen den samiska befolkningen på båda sidor om gränsen mellan Sverige och Norge. För svenskt vidkommande regleras rennäringen samt utövandet av renskötselrätten i Sverige och därmed sammanhängande frågor av rennäringslagen (1971:437). Lagen innehåller 101 paragrafer av såväl offentligrättslig som civilrättslig karaktär.

I 1 § rennäringslagen anges vem som får utöva renskötselrätten i Sverige. Av första stycket framgår att den som är av samisk härkomst (same) enligt bestämmelserna i lagen får använda mark och vatten till underhåll för sig och sina renar. Enligt andra stycket tillkommer rätten enligt första stycket (renskötselrätten) den samiska befolkningen och grundas på urminnes hävd. Av tredje stycket slutligen framgår att renskötselrätten får ut-

övas av den som är medlem i sameby. Rennäringslagen reglerar därmed inte utövandet av renskötselrätten i Sverige för renskötare som är medlemmar i samebyns motsvarighet i Norge, dvs. renbetesdistrikt.

Förutsättningarna för att bedriva gränsöverskridande renskötsel i Sverige och Norge har sedan Lappkodicillens tillkomst reglerats genom olika internationella överenskommelser. Bestämmelserna i konventionen gäller både svenska och norska samebyar eller renbetesdistrikt. Det innebär att det för rennäringens del i Sverige kommer att finnas lagbestämmelser om renskötsel som ska iakttas både i rennäringslagen och, när det gäller den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge, i den föreslagna konventionslagen samt i eventuella samarbetsavtal mellan sameby och renbetesdistrikt. För att tydliggöra detta bör det i rennäringslagen införas en bestämmelse som upplysningsvis anger att särskilda bestämmelser om gränsöverskridande renskötsel finns i den föreslagna konventionslagen.

5.2¶Lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor

Promemorians bedömning: De bemyndiganden som finns i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor är tillräckliga för att i Sverige kunna verkställa renskötselkonventionens bestämmelser om in- och utförsel av djur m.m. som föranleds av den gränsöverskridande renskötseln.

Skälen för promemorians bedömning: Vid gränsöverskridande renskötsel förflyttar sig de renskötande samerna med sina renar och andra djur och redskap som föranleds av renskötseln över riksgränsen mellan Sverige och Norge. Den gränsöverskridande renskötseln enligt konventionen förutsätter således att de ren-

skötande samerna får föra över djur och redskap som föranleds av renskötseln till det andra landet utan de administrativa hinder som riksgränsen kan medföra. Av 2 § i det till konventionen bilagda områdesprotokollet följer att sameby och renbetesdistrikt som har rätt till bete i ett område i det andra landet har rätt att flytta till och från området.

I artiklarna 9 och 10 i konventionen föreskrivs att egendom av olika slag – däribland djur och produkter av djur, såsom kött – ska kunna föras över riksgränsen i samband med gränsöverskridande renskötsel enligt konventionen och att detta ska ske utan hinder av in- och utförselbestämmelser. Det får antas att avsikten med bestämmelserna är att undanta förflyttningarna över riksgränsen från regler som kan lägga hinder i vägen dessa förflyttningar. Bland sådana hinder kan finnas bestämmelser om förbud, tillstånd, krav på intyg m.m. i EU:s jordbrukslagstiftning som syftar till att hindra sjukdomsspridning, liksom krav på transportförhållanden m.m. med sikte på djurskydd.

Regeringen har med stöd av bemyndigandet i lagen (1975:85) med bemyndigande att meddela föreskrifter om in- eller utförsel av varor i andra frågor än tull utfärdat bland annat förordningen (1994:1830) om införsel av levande djur m.m. och förordningen (1994:542) om utförsel av levande djur m.m. av hänsyn till skyddet mot djursjukdomar. Statens jordbruksverk får med stöd av bemyndiganden i förordningarna meddela föreskrifter i olika frågor som regleras genom förordningarna. De bemyndiganden som finns i lagen är tillräckliga för att i Sverige kunna verkställa renskötselkonventionens bestämmelser om in- och utförsel av djur m.m. med hänsyn till skyddet mot djursjukdomar som föranleds av den gränsöverskridande renskötseln.

I förordningen om införsel av levande djur m.m., som bland annat syftar till att förebygga att smittsamma eller ärftliga djursjukdomar kommer in landet och att tillgodose djurskyddsintresset, anges att sådan förflyttning av djur från Finland eller Norge som föranleds av renskötseln och sker enligt internationella överenskommelser inte räknas som införsel. Det innebär att förflyttningar av djur över riksgränsen till Sverige som föranleds

av den gränsöverskridande renskötseln kan ske utan hinder av bestämmelserna om införsel i förordningen och i föreskrifter meddelade med stöd av förordningen.

Som anges i det föregående är en grundläggande förutsättning för den gränsöverskridande renskötseln enligt konventionen att de renskötande samerna får föra över djur och redskap som föranleds av renskötseln mellan Sverige och Norge i båda riktningar utan de administrativa hinder som riksgränsen kan medföra. Det bör därför övervägas om det inte även i förordningen om utförsel av levande djur m.m. bör föreskrivas att sådan förflyttning av djur från Norge som föranleds av renskötseln och som sker enligt internationella överenskommelser inte bör räknas som utförsel.

5.3¶Verkställighet enligt utsökningsbalken

Promemorians bedömning: Artikel 20 i konventionen som reglerar verkställighet av beslut av Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden medför inte något behov av ändringar i utsökningsbalken.

Skälen för promemorians bedömning: Av redogörelsen i det föregående framgår att en nyhet i 2009 års renskötselkonvention i förhållande till 1972 års renbeteskonvention är de två mellanstatliga organ – Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden – som ska inrättas för tillämpningen av konventionen (artikel 5). Nämnderna ska handha vissa förvaltnings- och överprövningsuppgifter som gäller den gränsöverskridande renskötseln mellan Sverige och Norge. I artikel 12 regleras vilka frågor som Renbetesnämnden får besluta om och av artikel 16 följer att nämndens beslut får överklagas till Överprövningsnämnden.

I konventionen finns också bestämmelser som är gemensamma för nämnderna. Bland annat finns det regler om verk-

ställighet av beslut som gäller för båda nämnderna. Av artikel 20 första stycket framgår att beslut av Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden är verkställbara i respektive land på samma sätt som en lagakraftvunnen dom av en nationell domstol. Enligt andra stycket är ett avgörande av en nationell domstol enligt artikel 18 tredje stycket, dvs. för svenskt vidkommande beslut eller dom av svensk förvaltningsdomstol, verkställbart i klagandens hemland på samma sätt som en lagakraftvunnen dom. Syftet med bestämmelserna är att ett avgörande av nämnderna som ålägger en part fullgörelseskyldighet ska kunna verkställas i respektive land enligt det regelverk som gäller för en lagakraftvunnen dom.

Verkställighet i Sverige av dom eller annan exekutionstitel som innefattar betalningsskyldighet eller annan förpliktelse regleras i utsökningsbalken (UB). Av 3 kap. 1 § UB framgår att verkställighet får äga rum under de förutsättningar som anges i kapitlet på grund av de exekutionstitlar som särskilt har angetts i paragrafen. Sådana exekutionstitlar utgör bland annat domstols dom, utslag eller beslut och förvaltningsmyndighets beslut som enligt särskild föreskrift får verkställas. I vad mån verkställighet på grund av utländsk exekutionstitel får äga rum här i riket framgår, enligt 3 kap. 2 § UB, av särskilda föreskrifter. Det behövs alltså en särskild föreskrift i lag om en utländsk exekutionstitel ska få verkställas i Sverige.

De aktuella nämnderna grundar sin behörighet och fattar beslut med stöd av ett mellanstatligt regelverk som är gemensamt för Sverige och Norge och som bygger på en internationell överenskommelse mellan länderna. Besluten bör således betraktas som en utländsk exekutionstitel i den mening som avses i UB. Verkställighet av dessa avgöranden i Sverige förutsätter, enligt UB, att det finns en särskild föreskrift om detta. Artikel 20, som blir svensk lag genom den föreslagna konventionslagen, får anses utgöra en sådan föreskrift.

En ansökan om verkställighet av beslut av Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden bör, i den mån den avser verkstäl-

lighet i Sverige, göras hos Kronofogdemyndigheten och följa det regelverk som gäller för sådana ansökningar enligt UB.

5.4¶Ändringar i lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m.

Promemorians förslag: Lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m. ska ändras så att det framgår att tullfrihet också gäller för en vara som får föras in tullfritt enligt lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.

I lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. ska en hänvisning i stället göras till den nya lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.

Skälen för promemorians förslag: En modern och rationell rennäring förutsätter användning av en rad hjälpmedel av olika slag, vilka anges i artikel 9.3 i konventionen. Enligt denna bestämmelse ska den som bedriver renskötsel i det andra landet ha rätt att ta med sig och använda viss egendom, nämligen hundar och hästar, foder, redskap, material för underhåll av anläggningar för renskötseln, vapen och ammunition, radiosändare och radiomottagare samt fordon och annan nödvändig utrustning. Om den gränsöverskridande renskötseln ska kunna bedrivas rationellt på båda sidor om gränsen är det en förutsättning att dessa hjälpmedel kan föras över gränsen på ett smidigt sätt. Eftersom det är omöjligt att förutse vilka hjälpmedel som kommer att vara naturliga i framtiden har det i den sista punkten i artikeln tagits upp en generell bestämmelse som kan användas för att fånga upp de ändringar som behövs. En förutsättning för att nya hjälpmedel ska kunna användas är att de är nödvändiga i den praktiska rennäringen.

Den gränsöverskridande rennäringen har mött en del praktiska problem gällande slakt av ren i grannlandet. Problemen har bland annat hängt samman med regler om importskydd, skatte-, tull- och avgiftsregler samt olika nationella bidragsregler. Konventionen gör det därför möjligt att om det behövs för renskötseln införa de uppräknade hjälpmedlen tull-, skatte- och avgiftsfritt till det andra landet. Detsamma gäller, enligt artikel 10, införsel av bland annat levande renar, slaktad ren och renprodukter för eget bruk, ren som slaktas i det andra landet och därefter återförs till hemlandet samt ren som i undantagsfall kan slaktas i mindre omfattning i det andra landet för omsättning där.

Friheten från tullar, skatter och avgifter grundas på sedvanerätten, som har sitt ursprung i en tid när någon riksgräns inte fanns och som återspeglas i Lappkodicillen. Lappkodicillen medger, i samband med passering av gränsen, inte andra pålagor på den gränsöverskridande renskötseln än sådana som anges i kodicillen. Den enda pålaga som enligt Lappkodicillen ska utgå i pengar är en viss angiven avgift för renbete, jakt och fiske. Tullar, skatter och andra avgifter får således inte tas ut i samband med gränsöverskridande renskötsel.

Renskötselkonventionens bestämmelser om tull-, skatte- och avgiftsfrihet har en motsvarighet i 1972 års renbeteskonvention som föreskrev frihet från tull och avgifter för egendom av i huvudsak samma slag som den som anges i den nya konvetionen. Frihet från skatt nämndes inte i 1972 års renbeteskonvention, men det har senare bedömts att även skatter inkluderades i tulloch avgiftsfriheten (jfr prop. 1995/96:166 s. 112). Den nya konventionen innebär således i detta avseende inte något nytt.

Genom konventionen inrättas två myndigheter, Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden. Av artikel 22 i konventionen framgår att ledamöter och sakkunniga vid dessa mellanstatliga organ samt personer knutna till nämndernas sekretariat får passera riksgränsen där detta är behövligt för nämndernas arbete och tull-, skatte- och avgiftsfritt medföra nödvändig utrustning.

I lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m. finns bestämmelser om tullfrihet i vissa fall, bland annat när tullfrihet gäller enligt internationella överenskommelser. Denna lag bör ändras så att även den tullfrihet som följer av renskötselkonventionen framgår av lagen.

Av 2 kap. 2 § lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. framgår att skattefrihet vid import ska gälla varor som får föras in tullfritt enligt internationella överenskommelser om gränsöverskridande renbetning mellan Sverige och Norge. Denna hänvisning tillkom i ett skede när endast Lappkodicillen gällde enligt svensk rätt och den nya renskötselkonventionen höll på att förhandlas. Den allmänt hållna skrivningen i lagen bör nu ersättas med en hänvisning till den föreslagna lagen med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel för att bättre överensstämma med de referenser till denna lag som föreslås införas i övriga lagar.

5.5¶Ändringar i vapenlagen (1996:67)

Promemorians förslag: I vapenlagen (1996:67) ska införas en bestämmelse som innebär att renskötare i renbetesdistrikt, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Norge att där inneha jaktskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition utan särskilt tillstånd i Sverige, vid vistelse här i landet i samband med renskötsel som utövas med stöd av lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.

Skälen för promemorians förslag: I likhet med 1972 års renbeteskonvention får, enligt den nya renskötselkonventionen, den som bedriver renskötsel i det andra landet med stöd av konventionen utöva vissa särskilda rättigheter i det landet vilka

sammanhänger med renskötseln. Han eller hon får i överensstämmelse med de bestämmelser som gäller för landets egna renskötare bland annat jaga och fiska i det andra landet inom område som nyttjas med stöd av områdesprotokollet eller genom samarbetsavtal som har ingåtts mellan sameby och renbetesdistrikt.

Den som bedriver renskötsel i det andra landet har också rätt att om det behövs för renskötseln tull-, skatte- och avgiftsfritt till det andra landet medföra och, enligt samma bestämmelser som gäller för det landets egna renskötare, använda vapen och ammunition.

Innehav av skjutvapen eller ammunition i Sverige eller införsel av dessa till Sverige är tillståndspliktigt enligt vapenlagen (1996:67). Förutsättningarna för att beviljas tillstånd för innehav anges i lagen. För tillstånd att föra in skjutvapen till Sverige gäller samma förutsättningar som för att inneha skjutvapen här i landet.

Skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i vissa fall. Av 2 kap. 13 § första stycket b vapenlagen framgår att skjutvapen eller ammunition får föras in till Sverige utan särskilt tillstånd i vissa fall. Enskilda personer, som har permanent tillstånd från behörig myndighet i Danmark, Finland eller Norge att där inneha jakt- eller tävlingsskjutvapen för eget bruk, får medföra dessa vapen med tillhörande ammunition vid vistelse i Sverige för tillfällig användning vid jakt eller tävling här eller vid resa genom Sverige till Danmark, Finland eller Norge i anslutning till tillfällig användning vid jakt eller tävling i någon av dessa länder.

Av andra stycket i samma paragraf framgår att den som har fört in vapen och ammunition för sådan jakt eller tävling i Sverige som avses i första stycket b utan tillstånd får inneha vapen och ammunition i Sverige under högst tre månader från dagen för införandet. Det innebär att en person måste ansöka om och få tillstånd i Sverige för sitt vapeninnehav om vistelsen i Sverige med vapen och ammunition överstiger den nämnda tremånadersfristen.

Renskötare i norska renbetesdistrikt som bedriver renskötsel i Sverige med stöd av renskötselkonventionen vistas här landet under längre och kortare tid. Renskötselkonventionen ger dem rätt att jaga och att använda vapen och ammunition i Sverige enligt samma bestämmelser som gäller för renskötare här i landet om det behövs för renskötseln. Enligt den gällande vapenlagstiftningen behöver norska renskötare tillstånd i Sverige för de vapen de för med sig vid resa från Norge till Sverige om vistelsetiden här i landet överstiger tre månader. Konventionen ger norska samer rätt att vistas här i landet för att bedriva renskötsel och för att jaga under denna tid. Det kan inte uteslutas att vistelsetiden i Sverige för renskötseln som bedrivs periodvis av de norska samerna överstiger tre månader.

Den förenklade ordning för införsel av jaktvapen i samband med resa till Sverige från Danmark, Finland och Norge som gäller enligt vapenlagen grundas liksom passfriheten inom Norden på gemensamma strävanden att underlätta samfärdseln mellan länderna. Ett av motiven för att införa den förenklade ordningen var att det syntes rimligt att man i varje land godtar en licens som har beviljats i något av de övriga, eftersom kraven för att meddela tillstånd är likartade (jfr prop. 1955:37 s. 62).

Den förenklade tillståndsordning som gäller enligt vapenlagen för införsel av bland annat jaktskjutvapen vid resa från Norge till Sverige omfattar även införsel av vapen som renskötare i norska renbetesdistrikt för med sig till Sverige för att kunna bedriva renskötsel i Sverige med stöd av konventionen. Denna tillståndordning bör gälla även i de fall som vistelsetiden i Sverige för renskötarna överstiger tre månader under förutsättning att den berörda renskötaren har tillstånd från behörig myndighet i Norge att inneha jaktskjutvapen. En bestämmelse med detta innehåll bör följaktligen införas i vapenlagen. Vidare kan följdändringar behöva göras i 12 kap. 4 § vapenförordningen (1996:70) med anledning av förslaget.

Inom Regeringskansliet bereds för närvarande frågan om Sveriges tillträde till FN:s vapenprotokoll och genomförandet av Europaparlamentets och rådets direktiv 2008/51/EG av den 21

maj 2008 om ändring av rådets direktiv 91/477/EEG om kontroll av förvärv och innehav av vapen. Enligt artikel 8.1 b i protokollet ska parterna kräva att det finns en lämplig enkel märkning på varje importerat skjutvapen som medger identifiering av importlandet och, när så är möjligt även importåret, som möjliggör för de behöriga myndigheterna i landet i fråga att spåra skjutvapnet samt en unik märkning, om skjutvapnet inte redan har en sådan märkning. Kravet på märkning behöver inte tillämpas vid tillfällig import av skjutvapen som sker i lagligt syfte. Av protokollet följer vidare att även skjutvapen som förs ut ur Sverige ska vara märkta i enlighet med artikel 8.1 a i protokollet. Genomförandet av dessa bestämmelser i svensk rätt kan innebära att kompletterande lagändringar i vapenlagen behöver göras för att artikel 9.3 c i renskötselkonventionen ska kunna tillämpas fullt ut i Sverige.

5.6¶Djurskyddslagen (1988:534)

Promemorians bedömning: Någon ändring av djurskyddslagen (1988:534) behöver inte göras för att verkställa artikel 10.6 i konventionen om transport av ren med motorfordon mellan länderna.

Skälen för promemorians bedömning: Traditionellt bedrivs den gränsöverskridande renskötseln genom att renarna vandrar mellan sommar- och vinterbetesmarkerna. I den moderna renskötseln förekommer dock ofta att renar transporteras med lastbil över gränsen. Detta gäller särskilt då norska renbetesdistrikt ska flytta sina renar till vinterbetesmarkerna vid Bottenviken.

Enligt Statens jordbruksverks föreskrifter, som meddelats med stöd av djurskyddslagen (1988:534), om djurtransporter krävs vid transport av ren med motorfordon att utrymmet där djuren hålls har en viss längd, bredd och höjd.

De norska bestämmelserna om djurtransporter skiljer sig något från de svenska beträffande kraven på utrymmena för renarna. Norska transporter av ren i Sverige skulle således förutsätta dispens. Sådana dispenser meddelas av Jordbruksverket.

Konventionen föreskriver i artikel 10 dock att transport får ske med motorfordon som är godkänt för sådan transport i något av länderna. Norska transporter av ren i Sverige kommer därmed att kunna ske utan krav på dispens.

5.7¶Lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation

Promemorians bedömning: Någon ändring av lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation är inte nödvändig för att artikel 9.3 d i konventionen om användning av radiosändare och radiomottagare ska kunna tillämpas i Sverige.

Skälen för promemorians bedömning: Ett värdefullt hjälpmedel i renskötseln är medförandet och användandet av radiosändare och radiomottagare. Enligt renskötselkonventionen får renskötare till det andra landet, om det behövs för renskötseln, medföra och använda radiosändare och radiomottagare enligt samma bestämmelser som gäller för det landets egna renskötare (artikel 9.3 d).

Enligt 3 kap. 1 § lagen om elektronisk kommunikation (2003:389) krävs tillstånd för att här i landet få använda radiosändare. Möjligheter finns för regeringen eller Post- och telestyrelsen att meddela undantag från tillståndsplikten enligt 1 §. Post- och telestyrelsen har i föreskrifter meddelat undantag från tillståndsplikten för radiosändare i vissa fall.

Bestämmelserna om tillståndsplikt och undantag från detta krav gäller för användning av radiosändare här i landet oavsett om användaren är bosatt i landet eller om man har fört med sig radiosändaren från ett annat land. Samma bestämmelser gäller

således i här aktuellt sammanhang både för renskötare i Sverige och renskötare från ett annat land som verkar i Sverige.

Av det ovan nämnda följer att lagen (2003:389) om elektronisk kommunikation ger möjlighet att meddela undantag från kravet på tillståndsplikt för användare i Sverige och att Post- och telestyrelsen har möjlighet att göra detta. Det befintliga regelverket på området behöver således inte ändras för att kunna verkställa konventionen i detta avseende i Sverige.

Några bestämmelser om tillståndskrav för radiomottagare finns inte i Sverige.

5.8¶Kungörelse (1972:116) om tull- och skattefrihet vid uppförande och underhåll av vissa stängsel för renar

Promemorians bedömning: Regeringen bör upphäva kungörelsen om tull- och skattefrihet vid uppförande och underhåll av vissa stängsel för renar.

Skälen för promemorians bedömning: När 2009 års renskötselkonvention träder i kraft upphör, enligt artikel 32 i konventionen, en gällande överenskommelse mellan Sverige och Norge om vissa stängsel längs riksgränsen i Jämtlands län och Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag fylker (protokollet den 13 december 1971 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av renstängsel utmed vissa delar av riksgränsen [Jämtlands län och Nord-Trøndelag och Sør-Trøndelag fylker]).

Det i samband med 1972 års renbeteskonvention ingångna protokollet den 9 februari 1972 om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar löpte, tillsammans med 1972 års renbeteskonvention, ut den 30 april 2002. Konventionen och protokollet, som utgjorde svensk rätt genom 1972 års konventionslag, upphörde därmed att gälla för svenskt vidkommande vid denna tidpunkt.

Enligt kungörelsen (1972:116) om tull- och skattefrihet vid uppförande och underhåll av vissa stängsel för renar har Kungl. Maj:t, med stöd av förordningen (1968:226) om rätt för Konungen att medge tull- och skattefrihet m.m. för anläggning som uppföres vid rikets gräns, förordnat att artikel 16 andra– tredje styckena i protokollet den 13 december 1971 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av renstängsel utmed vissa delar av riksgränsen (Jämtlands län och Nord- Trøndelag och Sør-Trøndelag fylker) samt artikel 13 andra stycket i protokollet den 9 februari 1972 mellan Sverige och Norge om uppförande och underhåll av spärrstängsel för renar ska lända till efterrättelse för Sveriges del.

Artikel 16 andra–fjärde styckena i protokollet från den 13 december 1971 reglerar frågan om tull- och skattefrihet under vissa villkor för varor som är avsedda att användas för arbete med att uppföra renstängsel vid vissa delar av riksgränsen. Tull eller skatt ska utgå för sådana varor enligt vad som gäller vid försäljning, uthyrning eller ianspråktagande i eller införsel till den avtalsslutande stat, i vilken den som utför arbetet tillverkat, köpt eller hyrt varan eller fått den förtullad. Fjärde stycket samma protokoll reglerar vad som avses med skatt enligt protokollet, nämligen sådan statlig skatt och därmed jämförlig avgift av annat slag än tull som utgår på grundval av omsättning, ianspråktagande eller införsel.

Frågan om tull- och skattefrihet för vissa varor regleras även i artikel 13 i protokollet den 9 februari 1972 men i det fallet rörande vissa andra renstängsel.

I kungörelsen förordnas vidare att artikel 6 andra–fjärde styckena i protokollet den 13 december 1971 ska tillämpas även i fråga om vara som är avsedd att användas för underhåll av renstängsel enligt protokollet.

Enligt kungörelsen får Tullverket utfärda tillämpningsföreskrifter i fråga om införsel av vara som ska användas för arbete som avses i protokollen.

Av redogörelsen ovan framgår att stängselprotokollet den 9 februari 1972 redan har upphört att gälla. Med hänsyn till detta

och till att stängselprotokollet den 13 december 1971 mellan Sverige och Norge upphör att gälla när 2009 års renskötselkonvention träder i kraft bör ifrågavarande kungörelse upphävas. Av övergångsbestämmelserna till regeringsformen följer att aktuell kungörelse kan upphävas av regeringen.

5.9¶Ny organisation med förvaltningsrätter

Promemorians bedömning: Regeringen bör informera sin motsvarighet i Norge efter det att konventionen har trätt i kraft om att Länsrätten i Norrbottens län har bytt namn till Förvaltningsrätten i Luleå sedan den 15 februari 2010.

Skälen för promemorians bedömning: Av artikel 18 tredje stycket i renskötselkonventionen framgår att Överprövningsnämndens beslut avseende konventionsavgift om olovlig betning får överklagas hos Länsrätten i Norrbottens län. Organisationen för de svenska förvaltningsdomstolarna i första instans har emellertid gjorts om med ikraftträdande den 15 februari 2010. Sedan den dagen kommer Länsrätten i Norrbottens län att benämnas Förvaltningsrätten i Luleå. Inte någon förändring kommer dock att ske av domstolens domkrets. I praktiken innebär den nya organisationen inte någon förändring rörande möjligheterna att överklaga beslut av Överprövningsnämnden om konventionsavgift.

Om det i något land sker förändringar i renskötselns organisation eller i den offentliga förvaltningen som innebär att rättssubjekt som nämns i konventionen får annat namn eller annan organisationsform ska, enligt artikel 31 i konventionen, konventionen vara tillämplig på de rättssubjekt som ersätter de tidigare. Enligt artikeln ska vederbörande lands regering informera det andra landets regering samt Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden om sådana ändringar.

Den nya organisationen med förvaltningsrätter i Sverige innebär att referensen till Länsrätten i Norrbottens län i artikel 18 i konventionen inte kommer att vara relevant efter mitten av februari 2010. Regeringen bör därför informera sin motsvarighet i Norge om detta förhållande i enlighet med artikel 31 i konventionen. Detta bör dock ske först efter att konventionen har trätt i kraft.

6¶Ikraftträdande m.m.

Promemorians förslag: Tidpunkten för den nya lagens ikraftträdande och ikraftträdandet av de lagändringar som renskötselkonventionen föranleder ska bestämmas av regeringen. Promemorians bedömning: När konventionen upphör att gälla bör regeringen återkomma till riksdagen med en begäran om att konventionslagen och de övriga lagar som är knutna till konventionens giltighet ska upphöra att gälla.

Skälen för promemorians förslag och bedömning: Den internationella överenskommelsen om gränsöverskridande renskötsel mellan Sverige och Norge träder i kraft, sedan den har godkänts av riksdagen, först trettio dagar efter det att underrättelser om godkännandet har utväxlats på diplomatisk väg. Mot denna bakgrund bör tidpunkten för den nya lagens ikraftträdande och ikraftträdandet av de föreslagna lagändringarna som renskötselkonventionen föranleder bestämmas av regeringen.

Renskötselkonventionen gäller i trettio år från dagen för ikraftträdandet. Om konventionen inte sägs upp senast fem år före utgången av den perioden, gäller den ytterligare tio år och ska senare anses förlängd för tio år åt gången, om den inte sägs upp senast två år före utgången av den löpande tioårsperioden. Den föreslagna konventionslagen och de föreslagna lagändringarna i rennäringslagen (1971:437), lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m., lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m. och vapenlagen (1996:67) bör endast gälla så länge den föreslagna lagen med anledning av konventionen den 7 oktober

2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel är i kraft. Den dag konventionen slutligen upphör att gälla bör regeringen återkomma till riksdagen med en begäran att lagarna ska upphöra att gälla.

Regeringsformens (RF) bestämmelser om ingående av internationella överenskommelser ska enligt 10 kap. 4 § RF tillämpas också på uppsägning av överenskommelser.

7¶Kostnader och övriga konsekvenser

7.1¶Konsekvenser för det allmänna

Det ska enligt renskötselkonventionen inrättas två mellanstatliga myndigheter, Svensk-norska renbetesnämnden och Svensknorska överprövningsnämnden. Renbetesnämnden avses att ha fem ledamöter som har att hantera praktiska frågor om konventionens tillämpning. Förhandlingsdelegationerna har beräknat att det krävs ett möte per månad i nämnden och uppskattar de årliga kostnaderna till totalt 2 miljoner kronor. Överprövningsnämnden ska ha fem ledamöter som efter överklagande överprövar Renbetesnämndens beslut. Förhandlingsdelegationerna beräknar att det krävs åtta möten per år och uppskattar de årliga kostnaderna för överprövningsnämnden till totalt 1,3 miljoner kronor.

Kostnaderna för nämnderna ska enligt konventionen fördelas lika mellan länderna. De årliga kostnaderna för svensk del bedöms således bli 1,65 miljoner kronor.

Vidare ska det enligt det till konventionen hörande områdesprotokollet dels byggas en rad nya stängsel i syfte att hålla renar borta från betesmarker där de enligt konventionen inte får vistas, dels rivas redan befintliga stängsel som har uppförts med stöd av tidigare konventioner och som till följd av ändringar i utsträckningen av de områden som står till förfogande enligt den nya

konventionen inte längre behövs. Vilka stängsel som respektive land ska bygga, riva och underhålla regleras i det till konventionen bilagda områdesprotokollet. För svensk del uppgår nybyggnads- och rivningskostnaderna till 56,15 miljoner kronor i 2008 års penningvärde.

Enligt områdesprotokollet ska länderna före konventionens ikraftträdande träffa överenskommelse om en tidplan för uppförande och rivning av stängslen. Någon sådan överenskommelse finns ännu inte. Enligt 1972 års renbeteskonvention skulle då aktuella stängsel vara uppförda inom en sjuårsperiod. Om en liknande överenskommelse ingås skulle kostnaderna för svensk del för uppförande och rivning av stängsel bli ca 8 miljoner kronor per år i sju år. Underhållskostnaderna blir inte högre än i dagsläget varför några sådana ökade kostnader inte budgeteras.

Sammanfattningsvis kan den nya renbeteskonventionen med Norge beräknas medföra ett ökat medelsbehov på 9,67 miljoner kronor per år under de sju första åren och därefter 1,65 miljoner kronor per år, allt beräknat i 2008 års penningvärde. Medel har avsatts för att täcka kostnaderna för att börja riva stängsel under 2010.

Enligt äldre renbeteslagstiftning som inkorporerade 1972 års renbeteskonvention fanns möjligheter att väcka talan vid fastighetsdomstol för uppkommen skada eller olägenhet till följd av konventionen vid två tillfällen dels vid den äldre konventionslagens ikraftträdande, dels vid förlängningen av denna lags giltighetstid 2002. De tio samebyar som hade norska renar på sina marker väckte talan vid fastighetsdomstol enligt den äldre lagstiftningen. Efter det att Könkäma sameby genom dom tillerkänts ersättning, ingicks förlikning med staten för övriga samebyar.

Möjligheten att väcka talan vid fastighetsdomstol föreslås finnas även i den nya lagen. Det får antas att ett lika stort antal samebyar som väckte talan vid fastighetsdomstol med stöd av äldre lagstiftning kan komma att begära ersättning av staten för skada eller olägenhet med stöd av den nya lagen. Med hänsyn tagen till det begränsade antalet taleberättigade som det totalt

sett handlar om i detta fall och till att det handlar om en för fastighetsdomstolarna känd måltyp, görs den bedömningen att måltillströmningen till fastighetsdomstolarna bör kunna hanteras inom ramen för domstolsväsendets befintliga resurser.

Underhållet av befintliga och nybyggda stängsel samt inrättandet och förvaltningen av Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden avses finansieras genom anslaget Främjande av rennäringen. Uppförande av nya stängsel och rivning av stängsel samt ersättning till en sameby för uppkommen skada eller olägenhet till följd av konventionen avses också att finansieras genom detta anslag.

7.2¶Konsekvenser för enskilda

Konventionen beräknas inte innebära några ökade kostnader för renskötseln eller för andra enskilda.

Framför allt de nordliga samebyarna är beroende av kalvningsområden och sommarbetesområden i Norge för att kunna bedriva rennäringen med nuvarande renantal. Genom konventionen ställs sådana områden långsiktigt till förfogande. Renägarna kan därmed bedriva en ekonomiskt hållbar näring med det renantal som de har i dag.

7.3¶Övriga konsekvenser

Enligt 49 § områdesprotokollet ska Sverige och Norge träffa en särskild överenskommelse beträffande tidplan för uppförande och rivning av de stängsel som avses i 47 § protokollet. Av praktiska och finansiella skäl behövs en längre tidsperiod för att utföra detta.

Lokalisering av Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden bestäms enligt 2 § första stycket stadgan för nämnderna av regeringarna gemensamt efter samråd med sametingen. Budgeten för nämnderna beslutas enligt artikel 23 i konventionen av

regeringarna och fördelas lika mellan länderna. Kontakt kommer att tas med Norge för att diskutera dessa frågor.

Sverige och Norge har olika system för att ersätta rennäringen för de skador som rovdjur åstadkommer. Överläggningar kommer att ske med Norge för att avgöra hur inventering och ersättningssystem bör utformas i respektive lands konventionsområden.

8¶Författningskommentar

8.1 Förslag till lag med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel

1 §

Av första stycket framgår att konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel och de till konventionen hörande bilagorna ska gälla som lag i Sverige i den mån som bestämmelserna avser område i Sverige. Artiklarna 3, 33 och 34 i konventionen samt artikel 49 i det till konventionen bilagda områdesprotokollet är inte av den karaktären att de ska utgöra svensk lag och undantas följaktligen från lagen.

Av andra stycket framgår att konventionen är avfattad på svenska och norska och att den tillsammans med bilagorna har den lydelse som framgår av bilaga 1 till lagen.

2 §

I paragrafen regleras när rennäringslagen (1971:43) ska tillämpas vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen.

I första stycket anges att rennäringslagen gäller vid bedrivande av gränsöverskridande renskötsel av norska renbetesdistrikt enligt konventionen. Flera bestämmelser i rennäringslagen ska dock inte tillämpas vid sådan renskötsel, såsom exempelvis

Författningskommentar Ds 2010:22

bestämmelserna i rennäringslagen om sameby och dess förvaltning m.fl. Vidare gäller att om det finns en särskild föreskrift i konventionen som anger något annat i samma fråga i förhållande till de bestämmelser i rennäringslagen som gäller för norska renbetesdistrikt ska konventionen ges företräde.

Av andra stycket framgår vilka begrepp i rennäringslagen som ska jämställas med motsvarande begrepp enligt konventionen.

Bestämmelsen i tredje stycket reglerar till vem som ersättning ska utgå för skada eller olägenhet som ett upphävande av rätten att bedriva gränsöverskridande renskötsel enligt rennäringslagen kan medföra. En sådan ersättning kan endast utgå till renbetesdistrikt i Norge och inte till enskild renskötare.

3 §

I paragrafen, som behandlas närmare i avsnitten 4.4 och 4.5.5, finns ett bemyndigande för regeringen att föreskriva om skyldighet för en kommun att lämna information till Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden i frågor som rör den gränsöverskridande renskötseln i Sverige. Information till nämnderna kan behövas, exempelvis i de fall som svenska myndigheter beslutar i frågor som innebär att det geografiska tillämpningsområdet för det till konventionen bilagda områdesprotokollet ändras.

4 §

Enligt paragrafen, som behandlas närmare i avsnitt 4.4, är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer prövningsinstans i vissa frågor enligt konventionen. Frågor om att se till att behovet av renbete tryggas i sådana fall som regleras 48 § i det till konventionen bilagda områdesprotokollet ska, enligt paragrafen, prövas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Ds2010:22 Författningskommentar

5 §

I paragrafen, som behandlas i avsnitt 4.5.13, regleras vad som gäller i frågan om talan om skadestånd mot Renbetesnämnden eller Överprövningsnämnden enligt artikel 30 i konventionen.

Enligt första stycket ska bestämmelserna i skadeståndslagen (1972:207) om skadeståndansvar för det allmänna tillämpas i fråga om en talan om ersättning på grund av beslut av någon av nämnderna enligt artikel 30. Bestämmelsen gör det således möjligt att väcka talan om skadestånd på grund av fel eller försummelse vid myndighetsutövning på samma sätt som det hade kunnat ske om Renbetesnämnden och Överprövningsnämnden hade varit nationella myndigheter.

I andra stycket finns ett bemyndigande för regeringen att föreskriva vid vilken domstol i Sverige som en talan enligt artikel 30 får väckas.

6 §

Av första stycket framgår att det finns en rätt till ersättning av staten för den som till följd av lagen har förorsakats skada eller olägenhet för rennäringen på svensk område med hänsyn tagen till tidigare renskötselrätt. Rätten till ersättning på dessa grunder fanns även i äldre renbeteskonventionslagstiftning.

Bestämmelsen i andra stycket reglerar vad som gäller beträffande rätten till ersättning om det finns ett samarbetsavtal som har ingåtts enligt artikel 7 i renskötselkonventionen. Artikel 7 gör det möjligt för sameby och norskt renbetesdistrikt att ingå avtal om samarbete som innebär en avvikelse från det till konventionen bifogade områdesprotokollet. Om det finns ett sådant samarbetsavtal föreligger inte en rätt till ersättning av statsmedel enligt första stycket för skada eller olägenhet som har orsakats till följd av samarbetsavtalet.

Enligt tredje stycket gäller en talefrist om tio år. Talan om ersättning av staten enligt första stycket måste väckas inom tio år från det att lagen har trätt i kraft för att kunna prövas. Enligt ikraftträdandebestämmelsen till lagen bemyndigas regeringen att besluta om dag för ikraftträdande av lagen. Tidpunkten från

Författningskommentar Ds 2010:22

vilken talefristen ska räknas kommer alltså inte att framgå direkt av lag. Av bestämmelsen framgår vidare att talan ska väckas vid den fastighetsdomstol inom vars område skadan eller olägenheten har inträffat. Har skadan eller olägenheten inträffat i område under vilket flera fastighetsdomstolar är behöriga får talan, enligt bestämmelsen, väckas vid någon av dessa domstolar.

7 §

Bestämmelsen i första stycket ger en rätt till ersättning av staten för skada eller olägenhet för renskötseln på svenskt område med hänsyn till tidigare rätt till följd av att giltighetstiden för konventionen har förlängts.

Enligt andra stycket föreligger inte rätt till ersättning för sådan skada eller olägenhet om det finns ett samarbetsavtal som ingåtts enligt artikel 7 i konventionen.

Talan om ersättning enligt första stycket måste, enligt tredje stycket, väckas inom tre år från det att en ny giltighetsperiod om tio år börjar att löpa. I tredje stycket finns även bestämmelser om att talan ska väckas vid fastighetsdomstol och vilken domstol som är behörig om skadan eller olägenheten har inträffat på område där fler än en fastighetsdomstol är behörig.

8.2¶Förslag till lag om ändring i rennäringslagen (1971:437)

2 §

Paragrafen, som behandlas närmare i avsnitt 5.1, är ny.

I paragrafen anges upplysningsvis att det med anledning av 2009 års renskötselkonvention finns särskilda bestämmelser om förutsättningarna för renskötare i norska renbetesdistrikt att bedriva gränsöverskridande renskötsel här i landet.

8.3¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1547) om tullfrihet, m.m.

4 §

Bestämmelsen i fjärde stycket är ny.

Av bestämmelsen framgår att tullfrihet också gäller för en vara som får föras in tullfritt enligt lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.

8.4¶Förslag till lag om ändring i lagen (1994:1551) om frihet från skatt vid import, m.m.

2 kap. 2 §

I andra stycket preciseras hänvisningen till att gälla lagen (20XX:0000) med anledning av konventionen den 7 oktober 2009 mellan Sverige och Norge om gränsöverskridande renskötsel.

8.5¶Förslag till lag om ändring i vapenlagen (1996:67)

2 kap. 13 §

Bestämmelsen i första stycket c är ny. Den gör det möjligt för renskötare i renbetesdistrikt i Norge att medföra jaktskjutvapen in i Sverige för eget bruk vid vistelse i Sverige i samband med renskötsel som bedrivs med stöd av konventionen om han eller hon har tillstånd från behörig myndighet i Norge för sådant vapen.

Bestämmelsen i fjärde stycket motsvarar 2 kap. 23 § tredje stycket nuvarande vapenlagen (1996:67).

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Bilaga 1

Konventionen på nordsamiska

Konvenšuvdna

Norgga ja Ruoŧa gaskka

rádjerasttildeaddji boazodollui

Norgga ja Ruoŧa ráđđehusat,

mat dan olis go sápmelaččat leat eamiálbmot geat boazodoaluin leat álgoáiggiid rájes rasttildan ealuiguin dan ráji mii dálá áiggis lea riikkarádjin Norgga ja Ruoŧa gaskka,

mat vuhtiiváldet rádjesoahpamuša vuosttaš lasáhusa (kodicilla) golggotmánu 7. ja 18.b. 1751, mii nanne sápmelaččaid vuoigatvuođa johtit bohccuiguin nuppi riikii ja doppe ávkkáštallat vuoigatvuođaid dološ vieruid mielde,

mat vuhtiiváldet ahte dokumeantta 3 vuođul sámi álbmoga birra, mii lei mielddusin dan dokumentii mii láidii Ruoŧa searvat Eurohpalaš uniovdnii, leat dat gullevaš áššebealit dohkkehan Ruoŧa geatnegasvuođaid sámi álbmoga ektui náššuvnnalaš ja internáššuvnnalaš rievtti vuođul,

mat, nu guhká go boazosápmelaččat goappaš

riikkain eallinvuogi ja ealáhusa seailluheami dihtii dárbbašit rádjerasttildeaddji boazodoalu, áigot doalahit ja seammás láhčit dilálašvuođa dása,

leat ovttaoaivilis čuovvovačča hárrái:

Kapihtal 1. Vuođđoprinsihpat

Artihkal 1

Dát konvenšuvdna guoská rádjerasttildeaddji boazodollui Norgga ja Ruoŧa gaskka.

Konvenšuvnna mearrádusat gusket orohahkii dahje orohaga boazodoallái ja čerrui dahje čearu boazodoallái.

Artihkal 2

Konvenšuvnna ulbmil lea ovddidit ja ovdánahttit ovttasbarggu riikkaid gaskka, orohagaid ja čearuid gaskka ja ovttaskas boazodolliid gaskka vai guohtuneatnamat geavahuvvojit vugiin mii addá guhkilmasvuođa ekologalaš, ekonomalaš ja kultuvrralaš nana boazodollui goappaš riikkain.

Konvenšuvdna galgá adnojuvvot nu ahte ii hehtte ođđa heivvolaš doallovugiid boazodoalus mat čuvvot lunddolaš servodatovdáneami.

Artihkal 3

Rádjerasttildeaddji boazodoallu galgá čuovvut vuoigatvuođaid ja geatnegasvuođaid mat leat náššuvnnalaš rievttis dan riikkas gos boazodoaluin bargá, jus eará ii leat daddjojuvvot dán konvenšuvnnas.

Artihkal 4

Náššuvnnalaš eiseváldi nuppis dán guovtti riikkas, mii veardádallá galgá go addojuvvot lohpi álggahit doaimma guovlui mii dán konvenšuvnna mielde sáhttá adnojuvvot rádjerasttildeaddji boazodollui, galgá veardádallamis fuolahit vai guovlu nu guhkás go lea vejolaš suodjaluvvo doaimmaid vuostá mat dettolaččat sáhttet váddudit boazodoalu dán guovllus.

Jus dákkár doibmii goitge addojuvvo lohpi, de galgá riika fuolahit ahte boazoguohtundárbbut dáhkiduvvojit dahje, jus dát ii leat vejolaš, máksit ekonomalaš buhtadusa náššuvnnalaš rievtti mielde.

Artihkal 5

Konvenšuvnna čađaheapmái galget ásahuvvot guokte bistevaš orgána, oktasaš goappaš riikkaide; hálddašanorgána, Norgga-ruoŧa

guohtunlávdegoddi (Guohtunlávdegoddi) ja dárkkistangoddi, Norgga-ruoŧa dárkkistangoddi (Dárkkistangoddi).

Artihkal 6

Orohagat ja čearut sáhttet nuppi riikka eatnamiid atnit boazodollui nu movt daddjojuvvo sierra beavdegirjjis (guovlobeavdegirjjis) mii lea dán konvenšuvnnas mielddusin (1. mielddus).

Artihkal 7

Orohat ja čearru sáhttá dahkat ovttasbargosoahpamuša mii spiehkasta guovlobeavdegirjjis. Dát soahpamuš sáhttá duššefal fátmmastit daid vuoigatvuođaid mat gullojit boazodollui ja guoskat duššefal guovlluide mas unnimustá nuppi šiehtadusosolaččas lea vuoigatvuohta bargat boazodoaluin náššuvnnalaš lágaid mielde dahje dán konvenšuvnna mielde.

Ovttasbargosoahpamuš ii galgga mielddisbuktit dettolaš váttisvuođa eará guoskevaš beroštumiide. Soahpamuš berre sisttisdoallat govttolas eretcealkineavttuid.

Ovttasbargosoahpamuša galgá Guohtunlávdegoddi dohkkehit

ovdalgo lea dohkálaš. Soahpamuša gieđahallamis galgá lávdegoddi geahččat bearrái ahte soahpamuš boahtá ávkin konvenšuvnna ulbmila ollašuhttimii 2. artihkkala mielde. Lávdegoddi sáhttá ovdalgo dohkkeha soahpamuša, addit earáide go šiehtadusosolaččaide vejolašvuođa buktit cealkámuša áššái.

Dán konvenšuvnna mearrádusat gustojit nu guhkás go dat leat heivejit guovlluide mat fátmmastuvvojit ovttasbargošiehtadusain mat leat dohkkehuvvon goalmmát oasi mielde. Jus soahpamuš loahpahuvvo, de boahtá guovlobeavdegirji fápmui.

Artihkal 8

Guohtunguovllut mat leat čállojuvvon guovlo-beavdegirjái dahje ovttasbargosoahpamušaide eai mearkkaš makkárge oaivilváldima eaige leat stáhtaid oaivilat das man viidát vieruiduvvan riekti fátmmasta. Dat mielddisbuktá ahte konvenšuvdna ii váikkut vieruiduvvan rievtti boazoguohtumii mii nuppi riikka boazodolliin lea nuppi riikkas. Áššegeahččaleapmi das man viidát vieruiduvvaon riekti manná ii gáržžiduvvo ge dasto

dán konvenšuvnnas, muhto dat dahkkojuvvo priváhtarievtti mielde Norggas guhkesáigge eanangeavaheami vuoigatvuođa hárrái ja Ruoŧas guhkesáigge eanangeavaheami vuoigatvuođa hárrái.

Jus geatge oaivvildit alddineaset leat vieruiduvvan riekti boazoguohtumii nuppi riikkas olggobealde daid guovlluid mat guovlobeavdegirjjis leat mearriduvvon, de sáhttet cegget ášši duopmostullui dán riikkas vai ášši geahččaluvvo. Dakkár áššeceggen galgá ovddiduvvot guoskevaš diggegoddái Norggas ja diggeriektái Ruoŧas.

Jus riektevuoimmálaš duomuin čájehuvvo ahte nuppi riikka boazodoallis lea vuoigatvuohta boazoguohtumii nuppi riikkas, de duopmu manná ovdalii dán konvenšuvnna. Nubbi riika galgá fuolahit vai boazodoallit geaidda guoská, ožžot vejolašvuođa atnit ávkin dán vuoigatvuođa dahje jus dát ii leat vejolaš, ožžot ekonomalaš buhtadusa náššuvnnalaš rievtti mielde.

Kapihtal 2. Rádjerasttildeaddji boazodoalu sierra vuoigatvuođat

Artihkal 9

Vuosttaš rádješiehtadusa

kodicilla golggotmánu 7. ja 18.beivviid 1751 ii bija, riikkaráji rasttildeamis, eará noađuhemiid rádjerasttildeaddji boazodollui eará go dat mat daddjojit kodicillas.

Dán konvenšuvnna vuođul galgá duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta gustot buot dain diliin mat namuhuvvojit dán artihkalis ja 10. artihkalis.

Sus gii dán konvenšuvnna mielde bargá bohccuiguin nuppi riikkas lea čuovvovaš riekti

1. boazobarggu oktavuođas rasttildit riikkaráji ja orrut nuppi riikkas

2. nuppi riikkas dain guovlluin mat adnojit 6. dahje 7. artihkkaliid mielde ja njuolggadusaid mielde mat gustojit riikka iežas boazodolliide,

a) váldit boaldámuša ja muoraid boazodoalu atnui b) cegget rusttegiid dahje viesu maid dárbbaša boazodoalus

c) bivdit ja guolástit

3. jus dárbbašuvvo boazodoalu atnui galgá duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta gustot nuppi riikkas, fievrridit ja, siskkobealde daid njuolggadusaid mat gustojit riikka iežas boazodolliide atnit a) beatnagiid, heasttaid dahje eará elliid

b) biergasiid, boazofuođđariid, reaidduid ja ávdnasiid maiguin cegge ja divoda rusttegiid jna. c) vearjjuid ja báhčinneavvuid d) rádiojietnasádden- ja jietnavuostáiváldinreaidduid e) mohtorfievrruid ja meahccevuodjinfievrruid f) eará dárbbašlaš biergasiid.

Artihkal 10

Sutnje gii dán konvenšuvnna mielde bargá boazodoaluin rastá riikkaráji gustojit čuovvovaččat:

1. Geažotbeallji dahje dovdameahttun boazu fuolahuvvo daid mearrádusaid mielde mat gustojit dan riikkas gos boazu lea.

2. Eallibohccot ja njuvvojuvvon bohccot ja boazobuktagat iežas atnui sáhttet fievrriduvvot nuppi riikii mas duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta galgá gustot.

3. Bohccuid sáhttá njuovvat nuppi riikkas ja dasto fievrridit ruovttoluotta ruovtturiikii mas duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta galgá gustot.

4. Bohccuid sáhttá njuovvat nuppi riikkas ja vuovdit daid doppe dan riikka sisafievrridanja vuovdinmearrádusaid mielde.

5. Unnit meari bohccuid sáhttá spiehkkasemiin njuovvat nuppi riikkas ja vuovdit doppe

mas duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta galgá gustot, jus vissásit lea soameheapmi fievrridit bohccuid ruovtturiikii.

6. Bohccuid fievrrideapmi mohtorfievrruin riikkaid gaskka sáhttá dahkkojuvvot mohtorfievrruin mii lea dohkkehuvvon dán lágán fievrrideapmái juoppá riikkain.

Kapihtal 3. Norgga-ruoŧa

guohtun-lávdegoddi

Artihkal 11

Guohtunlávdegottis galget leat vihtta lahtu geat nammaduvvojit njealji jahkái. Goabbatge riikka ráđđehusat nammadit guokte lahtu, mas nuppis sudnos galgá leat nana máhtolašvuohta boazodoalu birra ja nammaduvvo riikka boazoealáhusa árvalusa mielde. Dasa lassin galget ráđđehusat ovttasráđiid, Norgga ja Ruoŧa sámedikkiid árvalusa mielde, nammadit ovtta lahtu gii galgá leat lávdegotti jođiheaddjin.

Juohke lahttui nammaduvvo persovnnalaš várrelahttu seammá eavttuiguin go váldolahttu. Jođiheaddji várrelahttu lea Guohtunlávdegotti nubbinjođiheaddjin.

Artihkal 12

Dan muddui go ii leat mearriduvvon guovlobeavdegirjjis, sáhttá Guohtunlávdegoddi, guovlluid várás mat fátmmastuvvojit beavdegirjjis, mearridit 1. guhte orohat dahje guhte čearru sáhttá atnit dihto guovllu 2. guohtunáiggiid 3. alimus boazologu.

Dasa lassin sáhttá Guohtunlávdegoddi maiddái mearridit 4. johtimiid čađaheami 5. ealuid čohkkema ja rátkima 6. sierra bearráigeahččan- ja guođohan- mearrádusaid 7. spiehkastemiid guovlobeavdegirjji mearrádusain 8. dohkkehit ovttasbargosoahpamuša 7. artihkkala mielde 9. cealkámuša 13. artihkkala mielde 10. buhtadusa 24. artihkkala mielde 11. lágalaš gohččosiid ja doaimmaid 25. ja 26. artihkkaliid mielde 12. konvenšuvdnadivada 27. artihkkala mielde 13. ruđaid olggosmáksit sisamáksojuvvon konvenšuvdnadivadis 28. artihkkala mielde 14. veahá sirdit saji gokko konvenšuvdnaáiddit galget

ceaggát

Guohtunlávdegoddi galgá čuovvut rádje-rasttildeaddji boazodoalu ovdáneami ja jahkásaččat dieđihit riikkaid ráđđehusaide.

Artihkal 13

Goappaš riikkaid guovddáš, guovllulaš ja báikkálaš eiseválddit galget vieččahit cealkámuša Guohtunlávdegottis ovdalgo gustovaš eiseváldi dahká mearrádusaid mat sáhttet guoskkahit rádjerasttildeaddji boazodoalu.

Dán lágan gulaskuddan ii dušsindaga ráđđádallangeatnegasvuođa sámi beroštumiid hárrái nu guhká go dán geatnegasvuođa vuođus lea náššuvnnalaš dahje internáššuvnnalaš riekti.

Artihkal 14

Guohtunlávdegotti mearrádusat galget leat eanetlohkomearrádusat (dábálaš eanetlohku). Jus jienasteamis ii leat ovttasge eanetlohku, de mearrida jođiheaddji jietna.

Guohtunlávdegoddi lea dohkálaš dahkat mearrádusaid go jođiheaddji ja unnimustá okta lahttu goappáge riikkas oassálastá mearrideamis.

Áššeráhkkaneamis, dahje lágalaš gohččumiid gárvvisteamis 25. artihkkala vuosttaš oasi mielde ja 26. artihkkala vuosttaš oasi mielde sáhttá jođiheaddji akto mearridit.

Artihkal 15

Guohtunlávdegotti dahkan mearrádusat sáhttet biddjojuvvot fápmui vaikko mearrádus váidaluvvo Dárkkistangoddái. Guohtunlávdegoddi sáhttá goitge mearridit ahte dahkkojuvvon mearrádusa ii galgga bidjat fápmui ovdalgo váidináigemearri lea vássan.

Dárkkistangoddi sáhttá mearridit ahte váidaluvvon mearrádus ii galgga fápmuiduvvvat ovdalgo váidalus lea loahpalaččat mearriduvvon.

Artihkal 16

Áššeosolaččat dahje earát geaidda mearrádus čuohcá sáhttet váidalit Guohtunlávdegotti mearrádusaid Dárkkistangoddái. Mearrádusaide, maid lea vejolaš váidalit, gusto njealljevahkkosaš váidináigemearri dan beaivvi rájes go mearrádus lea vuostáiváldojuvvon. Váidalus galgá leat ollen

Guohtunlávdegoddái ovdal dán áigemeari. Jus váidalus olle ilá maŧŧit, galgá Guohtunlávdegoddi hilgut váidalusa.

Kapihtal 4. Norgga-ruoŧa

dárkkistangoddi

Artihkal 17

Dárkkistangottis galget leat vihtta lahtu geat nammaduvvojit njealji jahkái. Ráđđehusat nammadit guokte lahtu goabbáge ja nuppis sudnos galgá leat nana máhtolašvuohta boazodoalu birra ja nammaduvvot riikka boazoealáhusa árvalusa mielde ja nuppis galgá leat duopmárgelbbolašvuohta. Dasa lassin galget ráđđehusat ovttasráđiid, Norgga ja Ruoŧa sámedikkiid árvalusa mielde, nammadit ovtta lahtu gii galgá leat dárkkistangotti jođiheaddjin. Jođiheaddji galgá leat duopmár dahje galgá leat nana duopmárhárjánupmi.

Juohke lahttui nammaduvvo persovnnalaš várrelahttu seamma eavttuiguin go váldolahttui. Jođiheaddji várrelahttu lea Dárkkistangotti nubbinjođiheaddjin.

Artihkal 18

Dárkkistangotti mearrádusat

galget leat eanetlohkomearrádusat (dábálaš eanetlohku). Jus jienasteamis ii leat ovttasge eanetlohku, de mearrida jođiheaddji jietna.

Dárkkistangoddi lea mearrádusfámolaš go buot lahtut oassálastet mearrádusas. Áššeráhkkaneami dáfus sáhttá jođiheaddji akto mearridit.

Dárkkistangotti mearrádusa konvenšuvdnadivada hárrái 27. artihkkala mielde, sáhttá son gii lea geatnegahttojuvvon máksit konvenšuvdnadivada, badjelduolbmamiid dihte mat dahkkojuvvojit Norggas váidalit diggegoddái ja Ruoŧas váidalit ášši Leanariektái Norrbottena leanas. Dasa lassin ii sáhte doalvut Dárkkistangotti mearrádusaid diggegoddái dahje váidalit Leanariektái.

Stevnnegii dahje váidalussii gusto njeallje-vahkkosaš váidináigemearri dan beaivvi rájes go mearrádus lea vuostáiváldojuvvon. Stevnnet dahje váidalus galgá leat ollen diggegoddái dahje Leanariektái Norrbottena leanas ovdal dán áigemeari. Jus stevnnet dahje váidalus lea ollen ilá maŧŧit, galgá duopmostuollu hilgut váidalusa.

Kapihtal 5. Norgga-ruoŧa

guohtunlávdegotti ja Norgga-

ruoŧa dárkkistangotti oktasaš

mearrádusat

Artihkal 19

Guohtunlávdegoddi ja Dárkkistangoddi galget áššiid gieđahallamis leat iešheanalaččat eaige váldit ovttage osolačča beali.

Artihkal 20

Guohtunlávdegotti dahje Dárkkistangotti dahkan mearrádusat sáhttet fápmui biddjojuvvot iešguđege riikkas seammá njuolggadusaid mielde go riekteválddálaš duopmu náššuvnnalaš duopmostuolus.

Náššuvnnalaš duopmostuolu mearrádus 18. artihkkala goalmmát oasi mielde sáhttá fápmui biddjojuvvot váidi ruovtturiikkas seammá njuolggadusaid mielde go riekteválddálaš duopmu.

Artihkal 21

Guohtunlávdegoddi ja Dárkkistangoddi bidjet johtui daid iskkademiid ja guorahallamiid mat leat dárbbašlaččat vai sáhttet doaimmahit dán konvenšuvnna mielde mearriduvvon bargguid.

Guohtunlávdegoddi ja Dárkkistangoddi sáhttet njuolga váldit oktavuođa eiseválddiiguin goappaš riikkain ja bivdit sin veahki. Dárbbu mielde sáhttet goappaš lávdegottit atnit áššedovdiid veahkkin sierra guorahallanbargguide.

Artihkal 22

Guohtunlávdegotti ja Dárkkistangotti lahtut, áššedovdit ja olbmot geat gullet lávdegottiid čállingottiide sáhttet rasttildit riikkaráji gokko heive lávdegottiid bargguid dáfus, mas duollo-, vearro- ja divatfriddjavuohta galgá gustot, ja fievrridit fárusteaset dárbbašlaš biergasiid.

Artihkal 23

Guohtunlávdegotti ja Dárkkistangotti njuolggadusat leat dán konvenšuvnnas mielddusin (2. mielddus).

Guohtunlávdegoddi ja Dárkkistangoddi ráhkadit iešguđege bušeahttaevttohusa juohke jagi. Bušeahtaid dohkkehit ráđđehusat. Golut juogaduvvojit ovttamađe goappaš riikkaide. Ráđđehusat mearridit ovttasráđiid rehketdoallo- ja

rehketdoallodárkkistanvugiid.

Kapihtal 6. Mearrádusat bohccuid ruovttoluotta fievrrideami ja badjelduolbmamiid birra

Artihkal 24

Jus orohaga dahje čearu bohccot orrot nuppi riikkas vaikko konvenšuvdna ii atte dan vejolašvuođa, dahje iežas riikka orohaga dahje čearu bohccot orrot dakkár guovllus gos ii leat lohpi konvenšuvnna mielde, de galgá orohat dahje čearru farggamusat máhcahit bohccuid ruovttoluotta lobálaš guohtunguovlluide. Ovdalgo bohccuid doalvu ruovttoluotta de galgá, jus lea vejolaš, dieđihuvvot daidda orohagaide dahje čearuide maidda guoská. Rátkimat dahje miessemearkumat eai goitge oaččo lágiduvvot jus buori áiggis ii leat dieđihuvvon daidda orohagaide dahje čearuide maidda guoská.

Orohat dahje čearru galgá, maŧŧel rátkimiid farggamusat doalvut bohccuid lobálaš guohtunguovlui jus gullevaš áššeosolaččat eai leačča soahpan earaládje gaskaneaset. Jus orohat dahje čearru mii lea ožžon dihtosii rátkimiid birra, ii boađe, ja jus bohccuid ii sáhte máhcahit ruovttoluotta mealgat

liigebarggu haga, de sáhttá dat orohat dahje dat čearru gii doaimmaha rátkimiid, njuovvat bohcco ja vuovdit dan boazoeaiggáda nammii.

Jus eai leat soahpamuša bokte mearridan eará, de galgá orohat dahje čearru máksit buhtadusa sutnje gii fuolaha ja fievrrida bohccuid ruovttoluotta. Nu maiddái galgá boazoeaiggát máksit njuovvan- ja vuovdingoluid. Go lea sierramielalašvuohta buhtadusa sturrodagas, de mearrida Guohtunlávdegoddi dán.

Artihkal 25

Jus orohat dahje čearru ii fievrrit bohccuid ruovttoluotta nu movt 24. artihkkalis daddjojuvvo, de sáhttá Guohtunlávdegoddi, go son gii lea vaháguvvan dahje gillá heittotvuođa gáibida dan, addit gohččuma orohahkii dahje čerrui mearriduvvon áigái doalvut bohccuid eret.

Jus gohččun ii čuvvojuvvo, de mearrida Guohtunlávdegoddi gii galgá sáhttit juogo fievrridit bohccuid ruovttoluotta dahje njuovvat ja vuovdit daid boazoeaiggáda nammii. Lávdegoddi sáhttá mearridit ahte dákkár doaimmat galget fuolahuvvot riikka

ovddasvástideaddji eiseválddi bokte dahje orohaga ja čearu bokte mii lea váldán badjelasas čađahit dákkár doaimma.

Ruovttoluotta máhcahangoluid galgá máksit dat gullevaš orohat dahje čearru mii lea ožžon gohččosa dan dahkat vuosttaš lađđasa vuođul. Njuovvan- ja vuovdingoluid galgá boazoeaiggát máksit. Ruhta mii báhcá njuovvamis ja vuovdimis gullá boazoeaiggádii.

Artihkal 26

Boazoeaiggát, orohat dahje čearru gii ii čuovo mearrádusaid mat dán konvenšuvnnas leat mearriduvvon dahje ii čuovo mearrádusa man Guohtunlávdegoddi dahje Dárkkistangoddi lea dahkan, sáhttá Guohtunlávdegottis oažžut gohččuma mearriduvvon áigái dahkat dahje guođđit dahkamis dihto doaimma. Gohččumis sáhttá bággosáhkku mearriduvvot. Jus lea heivvolaš, sáhttá bággosáhku mearriduvvot jotkkolaččat.

Go mearrida bággosáhku sturrodaga galgá vuhtiiváldit dan vahága mii sáhttá čuožžilit jus gohččun ii čuvvojuvvo, ekonomalaš diliid sus gii galgá čuovvut gohččuma ja maiddái eará dilálašvuođaid.

Guohtunlávdegoddi galgá, jus gohččun ii čuvvojuvvo, mearridit makkár ruhtasubmi loahpalaččat galgá máksojuvvot ja goas maŧemus máksináigi lea.

Artihkal 27

Guohtunlávdegoddi sáhttá mearridit ahte boazoeaiggát, orohat dahje čearru galgá máksit konvenšuvdnadivada lobihis guođoheami geažil jus nuppi riikka bohccot orrot nuppi riikkas vaikko konvenšuvdna ii atte dan vejolašvuođa, dahje jus iežas riikka bohccot orrot guovllus gos ii leat lobálaš leat konvenšuvnna mielde.

Go veardádallá konvenšuvdnadivada sturrodaga, de galgá vuhtiiváldit earret eará dan vahága man rihkkumuš lea mielddisbuktán ja guoskevačča vejolašvuođa eastadit rihkkumuša. Jus leat earenoamáš ákkat, de sáhttá konvenšuvdnadivada sihkkut oalát.

Jus bággosáhkku lea loahpalaččat mearriduvvon 26. artihkkala goalmmát oasi mielde, de ii sáhte gáibidit konvenšuvdnadivada dan rihkkumuša ovddas mii gohččumii gullá.

Konvenšuvdnadivada galgá máksojuvvot njealji vahku siste dan beaivvi rájes go mearrádus lea dahkkojuvvon.

Artihkal 28

Bággosáhkku ja konvenšuvdnadivat 26. ja 27. artihkkaliid mielde galgá mearriduvvot velggolačča náššuvnnalaš ruhtašlájain.

Bággosáhkku ja konvenšuvdnadivat galgá máksojuvvot Guohtunlávdegoddái ja adnojuvvot buhtadussan dan orohahkii dahje dan čerrui mii lea vaháguvvan rihkkumuša geažil, ja muđui nai doaimmaide mat leat rádjerasttildeaddji boazodoalu buorrin.

Guohtunlávdegottis lea ovddasvástádus bággosáhku ja konvenšuvdnadivada oaččuhit sisa.

Kapihtal 7. Sierra mearrádusat

Artihkal 29

Go sisačáliha boazomearkka, galgá geahččat bearrái ahte mearka lea earálágan go dohkkehuvvon boazomearkkat guoskevaš guovllus nuppi riikkas. Goappaš riikkaid mearkačálihaneiseválddit galget gulaskuddat nuppi riikka

mearkačálihaneiseválddiin ovdalgo boazomearka sisačálihuvvo.

Artihkal 30

Jus Guohtunlávdegoddi dahje Dárkkistangoddi lea dahkan mearrádusa man vuođul sáhtášii ovddidit buhtadusášši jus dakkár mearrádus livččii mearriduvvon náššuvnnalaš eiseválddiin, de lea sus geasa mearrádus čuohcá vuoigatvuohta cegget ášši lávdegottiid vuostá náššuvnnalaš lága mielde. Ášši mii guoská soapmása vuoigatvuođaid gáržžideapmái sáhttá čuoččaldahttojuvvot dan riikkas gos vuoigatvuođat gáržžiduvvojit. Eará jearaldagain sáhttá ášši ovddiduvvot ruovtturiikka duopmostullui.

Artihkal 31

Jus nuppi riikkas rievdaduvvo boazodoalu organiseren dahje almmolaš hálddašeapmi mii mielddisbuktá ahte riektesubjeavttas masa dát konvenšuvdna guoská, rievdá namahus dahje organiserenvuohki, galget konvenšuvnna mearrádusat gustot daidda riektesubjeavttaide mat bohtet daid ovddibuid sadjái. Guoskevaš riikka ráđđehus

galgá dieđihit dakkár rievdadusaid birra nuppi riikka ráđđehussii, Guohtunlávdegoddái ja Dárkkistangoddái.

Kapihtal 8. Fápmuiboahtin ja gustonáigodat

Artihkal 32

Go dát konvenšuvdna fápmuiduvvá, de ii galgga šat gustot beavdegirji juovlamánu 13. beaivvi 1971 Norgga ja Ruoŧa gaskka mii guoská daid boazoáiddiid ceggemii ja ortnegisdoallamii mat mannet muhtin sajiin riikkaráji guora (Davvi-Trøndelága ja Lulli- Trøndelága fylkkain ja Jämtlándda leanas).

Artihkal 33

Dát konvenšuvdna galgá dohkkehuvvot ja boahtá fápmui golbmalogi beaivvi maŋŋil go áššeosolaččat leat dieđihan gaskaneaset čálašeami bokte ahte náššuvnnalaš konstitušunála ášševuogit fápmudeami hárrái leat devdojuvvon. Dárogielat ja ruoŧagielat teavsttat gustojit dássálaga. Konvenšuvdna galgá jorgaluvvot davvisámegillii, julevsámegillii ja lullisámegillii.

Artihkal 34

Konvenšuvdna lea fámus golbmalogi jagi dan rájes go álgá gustot. Jus konvenšuvdna ii loahpahuvvoš maŋemusat vihtta jagi ovdal dán áigodaga, de dat gusto velá logi jagi ja galgá maŋŋil guhkiduvvot logi jahkái hávális jus ii oktage dan celkkeš eret guokte jagi ovdalgo logijagi-áigodat vássá.

Områdesprotokoll på nordsamiska

Mielddus 1

Konvenšuvdnaguovllu šiehtadus Norgga ja Ruoŧa rádjerasttildeaddji boazodoalu várás

Álggaheaddji mearrádusat

§ 1 Dán šiehtadusas leat dárkilet mearrádusat das makkár guovlluid čearut ja orohagat ožžot geavahit nuppi riikkas Norgga ja Ruoŧa rádjerasttildeaddji boazodoalu konvenšuvnna artihkal 6 olis.

Geográfalaš namat, čilgehusat ja koordináhtat (WGS 84 Norggas ja SWER EF99 TM Ruoŧas) mat šiehtadusas geavahuvvojit leat váldon almmolaš kárttain. Norggas leat dat M-711 kártaráiddus, ja Ruoŧas Översiktskartan nammasaš kárttas maid Lantmäteriet almmuha. Guovllut čájehuvvojit kártamildosiin 1-4.

§ 2 Boazoorohagas ja čearus mas lea vuoigatvuohta guođohit nuppi riikka guovllu, lea vuoigatvuohta johttit guvlui ja das eret. Johttin galgá dieđihuvvot guoskevaš boazoorohagaide ja čearuide. Jus

johtingeainnu hárrái ii leat ovttaoaivilvuohta, de mearrida Boazoguohtunlávdegoddi ášši.

Mearrádusat guohtuneatnamiid hárrái

§ 3 Dolpi Tromssa fylkkas

Dolpi guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Riikkarájis golmmariikka rádjemearkkas Golddajávrri ja Govdajoga (Breidalselva) mielde Govdajávrái, das viidásit čázádaga mielde Čazajávrái, dan jávrri mielde davimus luovtta rádjái (34 W 469568 7676869), das viidásit joga mielde Siktaguras ja Gaskasuorggis Čoalgedanvuovddijohkii (Kitdalselva), dan joga mielde Omasvuona (Storfjord) rádjái, vuona mielde ja Čiekŋaleanu (Signaldalelva) mielde E6 geainnu rádjái, das viidásit E6 geainnu mielde Gárgámii (Nordkjosbotn), dasto Gárgámis Báhccavuona mielde (Balsfjord) Sørkjosenii. Oarjin: Njuolga linjjás Kjoselva njálmmis (34W 431426 7680211) Stuorajávrri (Storvatnet) davimus luovtta rádjái (34 W 432918 7675123), Stuorajávrri mielde gitta lulimus luovtta rádjái (34W 432776 7672860), das viidásit njuolga linjjás Ándorjávrri oarjedavimus luovtta rádjái (34 W 431195 7670635), dán jávrri mielde

lulimus luovtta rádjái (34 W 432113 7669074), das njuolga linjjás Svensborgelva njálbmái Geatkejávrris viidásit Geatkeeanu mielde Øverbygd rádjái. Lulil: Målselva mielde Øverbygd rájes Vuolit Rostojávrri rádjái, das viidásit Rostoeanu mielde Rostojávrái ja dán jávrri mielde gitta riikkarádjái Rr 287 bokte. Nuortan: Riikkaráji mielde Rostojávrri rájes Golmmariikka rádjemerkii.

Dolpi lea juhkkojuvvon golmma oasseguvlui, A, B ja C. A guovlu lea Geaggánvuomi (Könkämä) čearu guohtunguovlu. B guovllu sáhttá Geaggánvuomi čearru geavahit cuoŋománu 1.b.-skábmamánu 14.b., ja Basevuovddi (Helligskogen) boazoorohat sáhttá geavahit guovllu skábmamánu 15.b.-njukčamánu 15.b.. C guovllu sáhttá Geaggánvuomi čearru geavahit cuoŋománu 1.b.- golggotmánu 31.b., ja Meavkki (Mauken) orohat fas skábmamánu 15.b. – njukčamánu 31.b..

A guovlu lea dat oassi Dolppis mii lea lulábeale linjjá Čieknjalvuovdi (Signaldalen) – Bulljáraš (Stordalen) – Stordalselva dasságo boahtá oktii Govdajogain ja nuorttabeale linjjá Sørkjosen – Marknesdalen – Svensborgdalen – Fjellfroskvatn nuorttamus luovtta, das njuolga

linjjás Stormyra rádjái (34 W 438450 7661983) Dápmotjoga (Tamokelva) buohta, dan joga mielde dassá go boahtá oktii Rostoeanuin.

B guovlu (Márkos- Malla/Markusfjellet) lea dat oassi Dolppis mii lea davábeale linjjá Čieknjalvuovdi – Bulljáraš – Stordalselva dasa gokko boahtá oktii Govdajogain.

C guovlu (Marknesdalen) lea dat oassi Dolppis mii lea oarjjabealde linjjá Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen - Fjellfroskvatn nuorttamus luovtta, das njuolga linjjás Stormyra (34 W 438450 7661983) rádjái Dápmoteanu bokte, dán joga mielde dasa gokko boahtá oktii Rostoeanuin.

Láhku/Guhkesvággi (Lakselvdal/Lyngsdal) boazoorohagas lea riekti johttit Dolppi čađa. Johttin galgá leat Dolppi davábeale oasi čađa eanemusat 14 beaivvi čakčat ja eanemusat čieža beaivvi giđđat, ja galgá dieđihuvvot Geaggánvuomi čerrui unnimusat čieža beaivvi ovdal.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Golmmariikka rádjemearkkas , Govdavákki (Breidalen) mielde ja Govdajávrri mielde gitta Gaskasuorgái Kitdalenis. 2. Øvergård rájes Oteren rádjái E6 oarjjabealde.

§ 4 Saivomuotka Norrbottena leanas

Saivomuotka guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Oarjin: Muonáteanu (Muonioälven) (SWER EF99TM 836982 7586385) rájes Kallojärvi (SWER EF99TM 836324 7586235) buohta, njuolga linjjás dán jávrri rastá Kuoppajärvi (SWER EF99TM 835251 7585953) rádjái, das viidásit njuolga linjjás Hanhijärvet (SWER EF99TM 832002 7582217) – Jupukkajärvi (SWER EF99TM 833442 7579181) - Kelojärvi (SWER EF99TM 830208 7577052) - Kalattomajärvi (SWER EF99TM 829336 7573901) - Nuulankijärvi (SWER EF99TM 830152 7572032) - Rukojärvi (SWER EF99TM 833331 7572032) mielde. Lulil: Čázádat Rukojärvi rájes rastá Rukolompolo dan báikái gokko johka rasttida meahcceluotta Tervaharjutii (SWER EF99TM 836523 7566449), das njuolga linjjás Heinäjärvet (SWER EF99TM 837971 7567795) rádjái, viidásit njuolga linjjás Muodosjärvi (SWER EF99TM 846709 7566808) rádjái ja geainnu 99 rádjái Kahtovaara (SWER EF99TM 850009 7567946) buohta. Nuortan ja davil: Geainnu 99 mielde maŋemus

namuhuvvon báikkis Noijanpolanvaara (SWER EF99TM 848218 7572225) buohta, das fas njuolga nuorttas Muonáteanu (SWER EF99TM 848891 7572377) rádjái, das viidásit Muonáteanu bajás dasságo lea Kallojärvi (SWER EF99TM 836982 7586385) buohta.

Saivomuotka lea guohtunguovlu Tromssa boazodoalloguovllu boazoorohagaid váste. Guovlu sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b.. Muđui jagis ii galgga guovllus doaimmahuvvot boazodoallu.

Áiddit: Áidi galgá leat geaidnu 99 rájes Palolaki buohta guovlluráji mielde oarjin ja lulde gitta geainnu 99 rádjái Kahtovaara buohta.

§ 5 Likká Tromssa fylkkas

Likkás leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Rostojávrris Rr 287 , Rostoeanu (Rostaelv) mielde Vuolit Rostojávrái (Litle Rostavatn), dan jávrri mielde ja Rostojoga bokte dasságo jogat mannet oktii Dieváideanuin (Divielva) Rostanes bokte. Oarjin: Dieváideanu mielde Rostanes rájes bajás Hávgajoga njálbmái maŋemus namuhuvvon eanus. Lulil: Hávgajoga mielde Dieváideanu rájes bajás

Hávgajávrri oivošii, das njuolga linjjás Gorvvejávrri orjješdavimus luovtta rádjái riikkaráji bokte. Nuortan: Riikkaráji mielde Gorvvejávrris Rostojávrái.

Likká lea guohtunguovlu Lávnnjitvuomi (Lainiovuoma) čearu váste.

Davvi-Sažža (Nord-Senja) boazoorohat galgá beassat geavahit Čavári guovllu Likkás dálveguohtumin, go guohtundilálašvuohta Davvi- Saččas lea heittot. Dakkár guohtungeavaheapmi galgá ovdalgihtii dieđihuvvot Lávnnjitvuomi čerrui. Jus ii leat ovttaoaivilvuohta guođoheami hárrái de galgá Boazoguohtunlávdegoddi mearridit áššis. Lávdegoddi sáhttá maiddái addit dárkilet mearrádusaid geavaheami birra.

Čaváris leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Dieváidjoga njálmmis Rostoeanus ja Rostoeanu mielde Vuolit Rostojávrri rádjái, das viidásit dán jávrri mielde Rostoeanu njálbmái Vuolit Rostojávrris. Nuortan: Rostoeanu mielde dan báikái gokko Rostoeatnu boahtá oktii Sørdalselvain, viidásit Sørdalselva mielde Tverrelva njálbmái Sørdalselvas (34 W 447227 7647617), das njuolga linjjás Devddesjávrri davimus luovtta

rádjái (34 W 446777 7643686), dán jávrri mielde Devddesjoga rádjái. Lulil: Devddesjohka Dieváideanu rádjái. Oarjin: Dieváideanu mielde dasa gokko boahtá oktii Rostoeanuin.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Riikkaráji mielde Rr 287 rájes Rostojávrri bokte dan báikái gos álbmotmeahccerádji boahtá oktii riikkarájiin, viidásit Rostoeanu davábealde Rostobartta lusa. 2. Ráji mielde Likká ja Ánjavuomi guohtunguovlluid gaskka riikkaráji rájes Julusjoga rádjái Dieváidvuovddis.

§ 6 Ánjavuopmi Tromssa fylkkas

Ánjavuomis leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Kirkeselva njálmmi rájes Målselvas, viidásit Målselva mielde Dieváideanu (Divielva) njálbmái. Nuortan: Dieváideanu mielde Hávgajoga njálbmái Dieváideanus, viidásit Hávgajoga mielde Hávgajávrri oivošii, das viidásit njuolga linjjás Gorvvejávrri davimus luovtta rádjái, das viidásit riikkaráji mielde dán báikkis Lenesjávrri (Leinavatn) nuorttamus luovtta rádjái. Lulil: Lenesjávrri mielde, dasto Álttesjávrri (Altevatn) mielde Koievasselva njálbmái. Oarjin: Koievasselva mielde Koievatnet davimus luovtta

rádjái, viidásit dan báikki rájes Kopparskarstinden (aláš 1387) rádjái, ja das njuolga linjjás dasa gokko Kopparskarselva ja Skinnskarselva bohtet oktii, das viidásit njuolga linjjás Tverrelva lulimus báikái Tverrelvdalenis (34 W 401809 7635197), viidásit dán joga mielde dasa gokko Skardelva ja Påveskardelva bohtet oktii, das viidásit njuolga linjjás dasa gokko Frøkentindelva ja Iselva bohtet oktii, ja das Iselva ja Kirkeselva mielde dan njálbmái Målselvas.

Ánjavuopmi lea juhkkojuvvon guovtti oasseguovlun; A ja B. A guovlu lea guohtunguovlu Sárevuomi (Saarivuoma) čearu váste. B guovllu sáhttá Sárevuomi čearru geavahit cuoŋománu 1.b. – golggotmánu 15.b., ja Stálonjárgga (Hjerttind) boazoorohat sáhttá geavahit guovllu skábmamánu 1.b. – njukčamánu 31.b..

A guovlu lea dat guovlu Ánjavuomis mii lea nuorttabeale linjjá mii manná Kirkeselva njálmmi rájes Målselvas, viidásit Kirkeselva mielde Sauskarselva njálbmái Kirkeselvas, ja das viidásit njuolga linjjás Kirkestind (aláš 1677) bokte Gaskasjoga njálbmái Álttesjávrris.

B guovlu lea dat guovlu Ánjavuomis mii lea oarjjabealde linjjá Kirkeselva njálmmis Målselvas – viidásit Kirkeselva

mielde Sauskarselva njálmmi rádjái Kirkeselvas, ja dasto njuolga linjjás Kirkestind (aláš 1677) bokte Gaskajoga njálbmái Álttesjávrris. Biilabisánanbáikki rájes Álttesjávrris Koievasselva rádjái gusto vuoigatvuohta cegget dárbbašlaš orrunsaji boazodoallolága mearrádusaid vuođul maiddái Sárevuomi čerrui.

Davvi-Sačča boazoorohat galgá beassat geavahit Langfjellet, A guovllu siskkobealde dálveguohtumin go guohtundilálašvuohta Davvi- Saččas lea heittot. Dakkár geavaheapmi galgá ovdalgihtii dieđihuvvot Sárevuomi čerrui. Jus ii leat ovttaoaivilvuohta de mearrida Boazoguohtunlávdegoddi áššis. Lávdegoddi sáhttá maiddái addit dárkilet mearrádusaid geavaheamis.

Langfjellet guovllus leat čuovvovaš rájit: Nuortan dan rájes gokko Dieváideatnu ja Rostoeatnu bohtet oktii, Dieváideanu mielde Høgskardhus rádjái. Lulil: Høgskardhus rájes njuolga linjjás Høgskardvatnet rastá dasa gokko Leaddojohka ja Beagasanjohka bohtet oktii. Oarjin: Sandelva mielde Sandelvvatnet davimus báikái. Viidásit njuolga linjjás Målselva lulimus mohkkái (34 W 427073 7653954) Alvheim bokte. Davil: Målselva mielde

Dieváideanu njálbmái Målselvas.

Stálonjárgga boazoorohat galgá beassat geavahit Mannančearu A guovllu siskkobealde dálveguohtumin go guohtundilálašvuohta orohaga dálveguohtuneatnamiin Norggas ja Ruoŧas lea heittot. Dakkár geavaheapmi galgá ovdalgihtii dieđihuvvot Sárevuomi čerrui. Jus ii leat ovttaoaivilvuohta geavaheami birra de galgá Boazoguohtunlávdegoddi mearridit áššis. Lávdegoddi sáhttá maiddái addit dárkilet mearrádusaid geavaheamis.

Mannančearus leat čuovvovaš rájit: Davil: Suttesgáldojoga njálmmis Álttesjávrris Langbukta bokte, viidásit njuolga linjjás Darfaljávrri (34 W 459639 7600773) nuortalulimus luovtta rádjái, ja das njuolga linjjás Rr 280 rádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde Rr 280 rájes Lenesjávrri rádjái. Lulil ja oarjin: Lenesjávrri mielde, viidásit Álttesjávrri mielde Suttesgáldojoga njálbmái Langbuktas.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Koievasselva njálmmi rájes Álttesjávrris guovlluráji mielde Kopparskardtinden heŋggo rádjái (34 W 414092 7625460). 2. Kopparskardtangen rájes (34 W 410188 7627400) dasa gokko Vasskardelva ja Strømslitelva bohtet oktii.

3. Rr 279A rájes riikkaráji mielde Lenesjávrri rádjái.

§ 7 Duoddaras Tromssa fylkkas

Duoddaras guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Lenesjávrri (Leinavatn) mielde riikkarájis viidásit Álttesjávrri (Altevatn) ja Álttesjoga (Barduelva) mielde Sørdalselva oivošii Øyvoll bokte. Oarjin: Sørdalselva rájes dan namuhuvvon báikkis gokko jogat bohtet oktii Grensevatnan ja Rr 272 rádjái riikkarájis. Lulil ja nuortan: Riikkaráji mielde Rr 272 (Pålnorøset) rájes Lenesjávrái.

Duoddaras lea Dálmmá (Talma) čearu guohtunguovlu.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Bolnnuluovtta (Pålnoviken) rájes Sørdalenii. 2. Vuohpi rájes 1 km nuortalulábealde Čuolbmaeanu njálmmi Skierreluktii. 3. Hávgaluovtta rájes Álttesjávrái.

§ 8 Njuoravuopmi Norrbottena leanas

Njuoravuomis leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Lulil: Riikkarájis ruovdemáđii mielde Tornehamn kapealla rádjái. Nuortan: Njuolga linjjás

Tornehamn kapealla rájes Rr 272 (Pålnorøset) rádjái. Davil ja oarjin: Riikkaráji mielde Rr 272 dan báikki rádjái gokko ruovdemáđii rasttilda riikkaráji.

Njuoravuopmi lea guohtunguovlu Giellasa (Gielas) boazoorohaga váste.

§ 9 Báhcajeagil Norrbottena leanas

Báhcajeahkális leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Oarjin ja lulil: Čázádat Duortnosjávri (Torneträsk) - Dárrajávri - Jiegajávri - Alajávri - Váhkujávri - Nuorajávri gitta Gállojávrri (Kallojärvi) rádjái. Nuortan ja davil: Gállojávrri rájes čázádaga mielde Lulip Vuolusjávri - Davip Vuolusjávri, maŋemus namuhuvvon jávrri oarjedavimus luovtta rájes njuolga linjjás Lulip Stálojávrri nuortalulimus luktii, viidásit čázádaga mielde Lulip Stálojávri - Stálojohka – Gorttojávri (Korttojärvi) - Duortnosjávri.

Báhcajeahkála sáhttá Giellasa boazoorohat geavahit ođđajagimánu 15.b. – cuoŋománu 30.b.. Báhcajeahkála sáhttá Dálmmá (Talma) čearru atnit miessemánu 1.b. – ođđajagimánu 14.b..

§ 10 Skaitelandet/Anttis Norrbottena leanas

Skaitelandet/Anttis guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Oarjin ja lulil: Lappmarksgränsena mielde Duortoseanu (Torneälven) rájes Millojoga (Myllyjoki) rádjái, das njuolga linjjás Järvikaiset (SWER EF99TM 809026 7503418) rádjái ja viidásit ruovttoluotta Duortnosetnui Juopakoski vuolde (SWER EF99TM 813533 7504215), dán eanu viidásit Paavosaari rádjái (SWER EF99TM 847353 7487712) Lehonsuantos. Nuortan: Paavosaaris njuolga linjjás jávrrážii (SWER EF99TM 843432 7487712) nuortadavvelis Saukkuvuoma ja viidásit Pellijoki rádjái (SWER EF99TM 843514 7488384), dán joga mielde bajás Pellijärvái (SWER EF99TM 835201 7494173), dan rájes njuolga linjjás Ainettijoki nuortalulimus mohkkái (SWER EF99TM 833534 7496231), viidásit Ainettijoki mielde Lávnnjiteanu (Lainioälven) rádjái, Lávnnjiteanu mielde bajás Rauvoskoski rádjái (SWER EF99TM 824811 7519771). Davil: Maŋemus namuhuvvon báikkis Lávnnjiteanus Suolojávrái (Saarijärvi) (SWER EF99TM 823259 7519274), viidásit njuolga linjjás rastá Tonkijärvi ja Liikamaa gitta dasa gokko

lappmarksgränsen rasttilda Duortnoseanu.

Skaitelandet/Anttis lea Tromssa boazoguohtunguovllu boazoorohagaid ja Skievvá (Skjomen) boazoorohaga guohtunguovlu. Guovlu sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b.. Muđui jagis ii galgga guovllus doaimmahuvvot boazodoallu.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Guovlluráji mielde Duortnoseanu rájes lappmarksgränsena bokte Rauvosniemi rádjái Lávnnjiteanus ja 2. guovlluráji mielde Ainettijoki njálmmis Lávnnjiteanus Duortnoseanu rádjái Paavosaari bokte.

§ 11 Beatnakvuopmi Nordlándda fylkkas

Beatnakvuomi guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Ruovdemáđii mielde riikkarájis Gátterat (Katterat) stašuvdnii. Oarjin: Gátterat stašuvnnas Ruoidnačohkkii (aláš 1360) lulimus Ruoidnajávrái, dasto njuolga linjjás Beajojikŋii (aláš 1475), das njuolga linjjás Váhttečohkkii (aláš 1494), das njuolga linjjás Basejávrri davimus luktii, das seamma jávrri lulimus luktii, das njuolga linjjás

(Basejieŋa rastá) Leirvatnet nuorttamus luktii, das njuolga linjjás Máhcalaga (Storsteinsfjellet) (aláš 1379) rádjái. Lulil: Máhcalagas (aláš 1379) njuolga linjjás jiehki mielde Sealggajávrri lullebeali (aláš 1289) rádjái, das njuolga linjjás várreheŋggo mielde Ákšui, das njuolga linjjás Čunojávrri rastá dán jávrri nuorttamus luktii, dás fas dan báikái gos rádji gaskal Gapná (Gabna) ja Leaváža (Laevas) čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 263 bokte. Nuortan: Riikkaráji Rr 263 rájes davás dan báikái gos ruovdemáđii rasttilda riikkaráji.

Beatnakvuopmi lea juhkkojuvvon guovtti oasseguovlun; A ja B.

A guovlu lea dat oassi Beatnakvuomis mii lea nuorttabeale njuolga linjjá Gátterat rájes Ristačohkkii (aláš 1683), das njuolga linjjás aláš 1289:ii (33 W 622780 7572394) Sealggajávrri lullebeali. Guovlu lea guohtunguovlu Gapná čearu váste.

B guovlu lea dat oassi Beatnakvuomis mii lea oarjjabealde njuolga linjjá Gátterat - Ristačohka (aláš 1689), das njuolga linjjás aláš 1289:ái (33 W 622780 7572394) Sealggajávrri lullebeali. Guovllu sáhttá Gapná čearru geavahit miessemánu 1.b. – čakčamánu 30.b. ja Skievvá

boazoorohat golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 12 Njuorjjonjunni Nordlándda fylkkas

Njuorjjonjunis leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Dan báikki rájes gokko rádji gaskal Gapná ja Leaváža čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 263 bokte, das njuolga linjjás Losijávrri (Lossivatnet) oivošii. Oarjin lea njuolga linjjás namuhuvvon oivošis aláš 1727:ii (33 W 613104 7562205) (Durmålstinden nuortadavábealde), dasto Rundtuvái (aláš 474) Sørdalenis, dasto njuolga Sørelvenii (33 W 605538 7561408). Oarjin ja lulil: Sørelva mielde Rundtuva buohta, viidásit Kobbelva mielde Njuorjjojávrái (Kobbvatnet), das viidásit Njuorjjojávrri nuortalulimus luktii, das Njuorjjojoga, Guovdelisjávrri ja Vanasjávrri mielde dan báikái gokko Leaváža ja Girjása (Girjas) čearuid rádji boahtá oktii riikkarájiin Rr 259 (Ivarstein) bokte. Nuortan: Riikkaráji mielde dan báikkis gokko Leaváža ja Girjása čearuid rádji boahtá oktii riikkarájiin Rr 259 bokte, dan báikái gokko rádji gaskal Gapná ja Leaváža čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 263 bokte.

Njuorjjonjunni lea juhkkojuvvon guovtti oasseguovlun A ja B.

A guovlu lea guohtunguovlu Leaváža čearu váste. Guovlu lea dat oassi Njuorjjonjunis mii lea lullelis linjjá gokko rádji gaskal Gapná ja Leaváža čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 263 bokte, das viidásit njuolga linjjás Gállančohka (aláš 1171) guvlui, njuolga linjjás Stohkkenjunnái (aláš 1226), das njuolga linjjás oarjjás Čáihnavárrái (aláš 1381), das jiehki rastá aláš 1727 rádjái (33 W 613104 7562205) Durmålstinden nuortadavvelis.

B guovllu sáhttá Leaváža čearru geavahit geassemánu 15.b. – čakčamánu 30.b., ja Skievvá boazoorohat golggotmánu 1.b. – geassemánu 14.b.. Guovlu lea dat oassi Njuorjjonjunis mii lea davvelis linjjá gokko rádji gaskal Leaváža ja Gapná čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 263 bokte, viidásit njuolga linjjás Gállančohka guvlui (aláš 1171), njuolga linjjás Stohkkenjunnái (aláš 1226), das njuolga linjjás oarjjás Čáihnavárrái (aláš 1381), das jiehki rastá aláš 1727 rádjái (33 W 613104 7562205) Durmålstinden nuortadavvelis.

§ 13 Skávhlá Nordlándda fylkkas

Skávhla guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1) Davil:

Njuorjjonjuni lulábeal rádji riikkarájis Rr 259 bokte Njuorjjojávrái, das čázádaga mielde njálbmái Skievvás, das vuona mielde olggos. Oarjin: Skievvá ja Frostisena boazoorohagaid orohatráji mielde Sørskjomenii ja gitta Vuotnabáhtii (Skjombotn), das njuolga linjjás Vasstjørnan rádjái Kjårdadalenis, dán jávrrážis Kjårdavatn davimus luktii, das Kjårdavatn lulimus luktii riikkaráji bokte. Lulil: Riikkaráji mielde dan báikái gokko rádji gaskal Girjása ja Leaváža čearuid boahtá oktii riikkarájiin Rr 259 bokte.

Skávhlá lea guohtunguovlu Girjása čearu váste.

§ 14 Stuorrijda Nordlándda fylkkas ja Norrbottena leanas

Stuorrijda guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Kjårdavatnet lulimus luovtta rájes riikkaráji bokte Kjårdavatn davimus luktii, das Vasstjørnanii Kjårdadalenis, jávrrážis njuolga linjjás Vuotnabáhtii (Skjombotn), das Gangarnesetii, viidásit njuolga linjjás Nordre Bukkevatnet oivošii, das njuolga linjjás Jiekŋavárrái (Isfjellet) aláš 1437 rádjái, das njuolga linjjás dán jávrri lulimus luovtta rádjái mii lea 700 allodagas (34 W 578072 7556164), das njuolga

linjjás Bávgejávrri (Baugevatnet) oarjjimus luovtta rádjái, viidásit dán jávrri ja čázádaga mielde Ruonasjávrri rastá Siiddasjávrái, dás njuolga linjjás Kjårdavatnet lulimus luovtta rádjái riikkaráji bokte.

Stuorrijda lea Frostisena boazoorohaga ja Girjása (Girjas) ja Bastte (Baste) čearuid oktasaš guohtunguovlu. Oktasaš guohtun dán guovllus eaktuda ahte boazoorohagas ja čearuin lea ovttasbargošiehtadus konvenšuvnna artihkal 7 olis.

Jus dakkár šiehtadus ii boađe áigái dahje jus dat loahpahuvvo, de lea čuovvovaš guovlu guohtunguovlun Girjása ja Bastte čearuid váste: Riikkarájis Kjårdavatnet lulimus geaži bokte, dán jávrri mielde davit geahčái, das njuolga linjjás Middagsvatnet lulit geahčái, dán jávrri mielde johkii (33 W 595197 7560246) mii golgá dán jávrái, johkanjálmmis njuolga linjjás Vabakkvatn rádjái, dán jávrri ja joga mielde Forsvatn rádjái, dán jávrri ja joga mielde Siiddasjávrái, johkanjálmmis njuolga linjjás oarjelulás badjel Bávgečohka (Baugefjell) Bávgejávrri seakkimus čoalbmái (33 W 585121 7553741), viidásit dán jávrri mielde nuorttas ja čázádaga mielde gitta riikkarádjái.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Forsvatnet rájes Siiddasjávrái (geahča § 46).

2. Forsvatnet rájes Guovdelasjávrri (Langvatnet) rádjái (geahča § 46).

Jus lea ovttasbargošiehtadus de galgá guohtunguovllus maiddái leat rátkkagárdi.

§ 15 Bávgi Nordlándda fylkkas

Bávgi guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1) Davil: Riikkarájis gokko Bávgejohka golgá rastá riikkaráji Bávgejávrri (Baugevatn) oivošii, dán jávrri mielde gitta jávrri oarjjimus luovtta rádjái, das njuolga linjjás jávrái mii lea allodat 700:s (33 W 578072 7556164) ja čázádaga mielde Austerdalenis Innerpollena rádjái Divttasvuonas (Tysfjorden). Oarjin: Innerpollena rájes Divttasvuona mielde Slábávutnii (Sørfjorden), das Baddjejávrre (Øver-Sørfjordvatnet) rádjái. Lulil: Baddjejávrre rájes, čázádaga bajás Sadjemjávrre nuorttamus luktii, das njuolga linjjás allodat 1236:ii Gihtsejiegnas, das njuolga linjjás Noaidejávrri oarjjimus luktii, dán jávrri mielde Lavzejávrái, das fas čázádaga mielde Bovrojávrái, dán jávrri mielde riikkarádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde dan báikái

gokko Bávgejohka rasttilda riikkaráji.

Bávgi lea guohtunguovlu Bastte čearu váste.

§ 16 Slahpenjárgga Nordlándda fylkkas

Slahpenjarggas leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 1): Davil: Dan báikkis gokko riikkarádji rasttilda Bovrojávrri davit gátti, dán jávrri ja čázádaga mielde Lavzejávrri rádjái, viidásit Noaidejávrri rádjái ja dán jávrri oarjjimus luktii, dan luovttas njuolga linjjás allodat 1236:ii Gihtsejiegnas, das njuolga linjjás Sadjemjávrre nuorttamus luktii, dán luovttas jávrri rastá čázádaga mielde Baddjejávrre (Øver- Sørfjordvatnet) rádjái, viidásit Slábávuodna (Sørfjorden) rádjái. Oarjin: Slábávuodna rájes, Divttavuona (Tysfjorden) mielde ja nuori gaskal Hulløya ja nánnáneatnama. Lulil: Nuori rájes sisa Mannfjordenii vuotnabáhtii gokko Storvatnet golgá vutnii, dán čázádaga mielde Storvatnet lulimus luovtta rádjái, luovtta rájes njuolga linjjás Čoadnejávrri davimus luktii, das dán jávrri ja čázádaga mielde viidásit riikkarádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde davás dan báikái gokko riikkarádji boahtá Bovrojávrri davit gáddái.

Slahpenjargga lea guohtunguovlu Unna Čeruža (Sörkaitum) čearu váste.

§ 17 Ruonasvágge Nordlándda fylkkas

Ruonasvákkis lea čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil: Riikkarájis Valddajávrris ja čázádaga mielde Gussajávrái, viidásit Njallajåhkå mielde dasságo dat boahtá oktii Sørelvain. Oarjjás ja lulás: Ravggajåhkå (Sørelva) mielde ja viidásit čázádaga Ruonasvákkis riikkaráji rádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde Valddajávrái.

Ruonasvágge lea guohtunguovlu Sirges čearu váste ja sáhttá geavahuvvot suoidnemánu 1.b. – čakčamánu 15.b..

§ 18 Lijná Nordlándda fylkkas

Lijná guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil: Rr 246 rájes Sávtsasj bokte njuolga linjjás Heargejávrri (Reinoksvatnet) nuortalulimus luovtta rádjái, dán jávrri mielde jávreoivošii. Oarjin: Njuolga linjjás Heargejávrri oivošis Jierdajávrri rádjái, dasto čázádaga mielde álggos Juoksajávrái, das fas Gaskajávrriide, ja dás viidásit Linájávrái (33 W 552429 7503370) ja dán jávrri mielde Goržejávrri lulimus luovtta

rádjái. Lulil: Namuhuvvon luovtta rájes njuolga linjjás Ridoalggičohkkii, aláš 1273, viidásit njuolga linjjás Rr 244:ii Hurreváris. Nuortan: Rr 244 rájes riikkaráji mielde Rr 246:ii Sávtsasj bokte.

Lijná lea guohtunguovlu Sirges čearu váste.

§ 19 Sijddas Nordlándda fylkkas ja Rastesvárre Norrbottena leanas

Rastesváris leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil: Dan báikkis Trolldalenis gokko rádji gaskal Sirges ja Tuorpun čearuid boahtá oktii riikkarájiin, čearuid ráji mielde Vastenjávrre rádjái, das badjel Vuojatsavon gitta Virihávrre rádjái. Nuortan: Rastá Virihávrre Tukijåkkå njálbmái. Lulil: Tukijåkkå mielde Gasakjávrre rádjái, viidásit čázádaga mielde dan báikái (33 W 555288 7464930) gokko čázádat boahtá oktii riikkarájiin Leirvatnet bokte. Oarjin: Riikkaráji mielde Leirvatnet rájes Trolldalen rádjái.

Sijddas guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil: Rr 242A rájes Snøtoppenis njuolga linjjás Ragoelva njálbmái Storskogvatnetis, das lulábeale gátti mielde Storskogvatnet oivošii, viidásit njuolga linjjás Bassejávrri oarjjimus luovtta rádjái, dán

luovttas njuolga linjjás Skardvatnet rádjái, das fas Lappelva mielde Andkjelvatnet rádjái. Oarjin: Andkjelvatnet rájes Fagerbakkelva mielde Siiddasjávrri oivošii, viidásit dán jávrri rastá jávrri lulimus luovtta rádjái. Lulil: Namuhuvvon luovtta rájes njuolga linjjás Sisovasstinden rádjái, aláš 1411, das fas rastá Ålmåjalosjiegna (Blåmannsisen) Leirvatnet rádjái, viidásit dán jávrri rastá riikkarádjái (33 W 555288 7464930). Nuortan: Riikkaráji mielde Leirvatnet rájes Rr 242A:ii Snøtoppenis.

Sijddas ja Rastesvárre lea Duokta (Storskog/Sjunkfjell) boazoorohaga ja Tuorpun čearu oktasaš guohtunguovlu. Oktasaš guohtun dán guovllus eaktuda ahte boazoorohagas ja čearus lea ovttasbargošiehtadus konvenšuvnna artihkal 7 olis.

Jus dakkár šiehtadus ii dahkkojuvvo dahje jus dat loahpahuvvo, de lea riikkarádji boazoorohaga ja čearu rádji.

§ 20 Sálla Nordlándda fylkkas

Sálla guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil ja oarjin: Dan báikkis (33 W 555288 7464930) gokko Leirvatnet boahtá riikkarádjái, dán jávrri

rastá Ålmåjalosjiegna (Blåmannsisen) rádjái, dán jiehki rastá aláš 1283 rádjái (33 W 547133 7456435), das njuolga linjjás Storelvvatnan oarjelulimus luovtta rádjái, das njuolga linjjás dan báikái gokko riikkarádji raste Labbasjávrri davit gátti. Nuortan: Riikkaráji mielde Labbasjávrris Leirvatnetii.

Sálla lea guohtunguovlu Tuorpon ja Luokta – Mavas čearuid váste.

Áiddit: Áiddit galget leat Loamejávrri rájes Bieskehávrre rádjái.

§ 21 Gráddas Nordlándda fylkkas

Gráddas guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Davil ja oarjin: Rr 235 rájes Bálljávrre nuortalulimus luovtta rádjái, dán jávrri rastá gitta lulimus luktii, das njuolga linjjás dasságo Arggalijjåhkå ja Skiejddejåhkå bohtet oktii, das fas Skiejddejåhkå mielde dasa gokko dat boahtá oktii Gráddasjåhkåin. Lulil: Dan namuhuvvon báikki rájes gokko jogat mannet oktii, Gráddasjåhkå mielde dasa gokko dát golgá rastá riikkageainnu 77, das fas dán geaidnoráigge riikkaráji rádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde dan báikki rájes gokko riikkageaidnu 77 rasttilda riikkaráji Rr 235 rádjái.

Gráddas lea guohtunguovlu Semisjaur-Njarg čearu váste.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Ikesjávrre rájes Bálljávrre nuortalulimus luovtta rádjái. 2. Bálljávrre luovtta rájes Skiejddevágge buohta čázádaga mielde čađa Skiejddevágge dan báikái gokko vággi boahtá oktii Arggalijvákkiin. 3. Arggalijvággebartta rájes Tausafjellet rádjái (33W 532558 7412483). 4. Klibbo oarjelulábeale vieltti rájes Skáiti nuortalis (33W 531559 7409416) Nyslåttbekken rádjái Fredheim lullelis. 5. Golmma oanehis gaskka Graddiselva mielde.

§ 22 Älvsbyn Norrbottena leanas

Älvsbyn guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Holmsel rájes geaidnoráigge Åträsket nuortalulimus geahčái, dás njuolga linjjás Manjärv jávrri oarjjimus luktii, das fas geaidnoráigge Manjärv rájes geainnu 94 rádjái Vistheden bokte, viidásit geainnu 94 mielde Bihtámeanu (Piteälven) rádjái, das fas dán eatnoráigge oarjjás Holmsel rádjái.

Älvsbyn lea guohtunguovlu Balvatn boazoorohaga váste ja sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 23 Svanjggá Nordlándda fylkkas

Svanjggá guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Dan báikkis gokko geaidnu 77 boahtá riikkarádjái, das dán geainnu mielde E6 rádjái, das fas E6 mielde luksa dan báikái gokko E6 rasttilda Nordlandsbána, dan ruovdemáđii mielde dasságo lea Ståhkkåhajåhkå buohta, viidásit dán joga mielde dan báikái gokko rádji gaskal Semisjaur-Njarg ja Svaipa čearuid boahtá riikkarádjái (33 W 518200 7375859), riikkaráji mielde davás dan báikái gokko geaidnu 77 rasttilda riikkaráji.

Svanjggá lea juhkkojuvvon guovtti oasseguovlun; A ja B.

A guovlu lea dat oassi Svanjggá guovllus mii lea Dybenåga davvelis. Guovllu sáhttá Semisjaur-Njarg čearru geavahit suoidnemánu 1.b. – čakčamánu 15.b. ja Saltfjellet boazoorohat čakčamánu 16.b. – geassemánu 30.b..

B guovlu lea dat oassi Svanjggá guovllus mii lea Dybenåga lullelis. Guovllu sáhttá Semisjaur- Njarg čearru geavahit miessemánu 1.b. – skábmamánu 10.b. ja Saltfjellet boazoorohat skábmamánu 11.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 24 Storsund Norrbottena leanas

Storsund guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 2): Storsund rájes ruovdemáđii mielde Storträskliden – Koler geainnu rádjái, dán geaidnoráigge Lillpiteälven rádjái, dán joga mielde luoddaearu rádjái Lillpite oarjedavábealde, das fas geaidnoráigge Granträsket rádjái, viidásit geaidnoráigge Liden badjel Arvidsträsk rádjái, das viidásit geaidnoráigge Teugerträsk rastá Storsund rádjái.

Storsund lea Saltfjellet boazoorohaga guohtunguovlu ja sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 25 Aahkavaerie /Andfjellet Nordlándda fylkkas

Aahkavaerie/Andfjellet guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Dan báikki rájes gokko rádji gaskal Semisjaur-Njarg ja Svaipa čearuid boahtá riikkarádjái (33 W 518200 7375859) Ståhkkåhajåhkå rádjái, Ståkkåhajåhkå mielde dasa gokko dat boahtá oktii Ruovadajåhkåin (Randalselva). Oarjin: Dan rájes gokko Ståhkkåhajåhkå ja Ruovadajåhkå bohtet oktii, Ruovadajåhkå ja Ranelva mielde Messingåga njálbmái dán eanus,

Messingåga mielde dasságo Jarfjellbekken ja Kjerringelva bohtet oktii, das fas njuolga linjjás Giftfjellet rádjái (aláš 1127), das viidásit njuolga linjjás Jånghkere rádjái (aláš 1459). Lulil: Jånghkere rájes (aláš 1459) njuolga linjjás Kvepsendalstjønna davimus luktii, viidásit njuolga linjjás Rundbjorvatnet oarjjimus luktii, das fas njuolga linjjás dan báikái riikkarájis gokko Gran ja Ran čearuid gaskasaš rádji álgá (Rr 223). Nuortan: Riikkaráji mielde Rr 223 rájes koordináhta 33 W 518200 7375859 rádjái Ståhkkåhajåhkå bokte.

Aahkavaerie/Andfjellet lea juhkkojuvvon guovtti oasseguovlun; Aahkavaerie ja Andfjellet.

Andfjellet lea dat oassi Aahkavaerie/Andfjellet guovllus mii lea nuorttabealde Virvassåga - Bjoråga gitta koordináhta 33 W 510805 7350489 rádjái, das viidásit njuolga linjjás Kvepsendalstjønna davimus luovtta rádjái. Andfjellet lea Svaipa ja Gran čearuid guohtunguovlu.

Aahkavaerie lea dat oassi Aahkavaerie/Andfjellet guovllus mii lea oarjjabealde Virvassåga - Bjoråga gitta koordináhta 33 W 510805 7350489 rádjái, das viidásit njuolga linjjás Kvepsendalstjønna davimus

luovtta rádjái. Aahkavaerie sáhttet Svaipa ja Gran čearut geavahit miessemánu 1.b. – golggotmánu 15.b., ja Ildgruben boazoorohat golggotmánu 16.b. – cuoŋománu 30.b..

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Áidi Kvepsendalstjønna rájes oarjedavás koordináhta 33 W 507222 7349428 rádjái gokko goarpmasta Jånghkerii. 2. Rátkkagárdi vuogas báikkis Virvassdalenis.

§ 26 Goepsetjahke Nordlándda fylkkas

Goepsetjahke guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil ja oarjin: Rr 223 rájes, gokko Gran ja Ran čearuid rádji álgá, njuolga linjjás Rundbjorvatnet oarjjimus luovtta rádjái, das viidásit njuolga linjjás Kvepsendalstjønna davimus luktii, das fas Goepsejohke mielde dan njálbmái Kvepsendalsbuktas, das njuolga linjjás Kjerrtjønna oarjjimus luovtta rádjái, das fas njuolga linjjás Rr 220A:ii. Lulil ja nuortan: Rr 220A rájes riikkaráji mielde Rr 223:ii.

Goepsetjahke lea guohtunguovlu Ran čearu váste.

Áiddit: Áidi galgá leat Rr 223 rájes guohtunguovllu ráji mielde

Kaldvatnet rádjái, das jávrri nuorttabeale ja lulábeale gátti mielde guohtunguovllu ráji rádjái Kjerrtjønna bokte, viidásit dán ráji mielde Rr 220A rádjái.

§ 27 Gierkietjahke Västerbottena leanas

Gierkietjahke guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Nuortan: Rr 220A rájes njuolga linjjás Kåtaviken nuorttamus luovtta rádjái Över- Umanis. Lulil: Över-Uman Kåtaviken rájes Rörsundet čađa Krabbfjällnäset lulimus báikái, das njuolga linjjás dan báikái gokko riikkarádji rasttilda Graesiejaevrie (Grasvatnet) davábeal gátti. Oarjin ja davil: Rr 217A rájes riikkaráji mielde Rr 220A rádjái.

Gierkietjahke lea guohtunguovlu Ildgruben boazoorohaga váste.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Rr 220A rájes Kåtabäcken njálbmái Kåtavikenis. 2. Över-Uman rájes Graesiejaevrie Fjällripfjället oarjjabealde.

§ 28 Ovlevuelie Nordlándda fylkkas

Ovlevuelie guovllus leat čuovvovaš rájit

(Kártamielddus 3): Davil: Riikkarájis Graesiejaevries (Grasvatnet), das viidásit koordináhta 33 W 472797 7326613 rádjái Oksfjellhumpen bokte. Oarjin: Namuhuvvon koordináhtas njuolga linjjás Steiktuva rádjái (aláš 1058), das fas njuolga linjjás Bessedørelva njálbmái Reevhtses (Røssvatnet), das dán jávrri mielde Sørdalselva rádjái Sørdalenis. Lulil: Sørdalselva mielde Varnvatnet rádjái, das viidásit Famnvasselva mielde Famnvatnet rádjái, das fas Bolvasselva mielde Bolvatnet rádjái, dasto geaidnoráigge Joesjö guvlui dan báikái gokko dat rasttilda riikkaráji. Nuortan: Dán báikki rájes riikkaráji mielde Graesiejaevrie rádjái.

Ovlevuelie lea guohtunguovlu Ubmeje čearu váste.

Áiddit: Áidi galgá leat koordináhta 33 W 472797 7326613 rájes Oksfjellhumpen bokte Oksskoltena davimus heŋggo rádjái.

§ 29 Ramsele Västerbottena leanas

Ramsele guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Oarjin: Riikkageaidnošalddi rájes Ubmejejeanoe (Umeälven) rastá Ottonträsk bokte, geaidnoráigge rastá Sundö ja Skivsjö, Skivsjö lulimus geahčái. Lulil: Njuolga

linjjás Skivsjö lulimus luovtta rájes Harrselsfors rádjái. Nuortan ja davil: Harrselsfors rájes geaidnoráigge Sarsjöliden - Högås - Nyby Ubmejejeanoe rádjái, viidásit dán eatnoráigge Ottonträsk rádjái.

Ramsele lea guohtunguovlu Ildgruben boazoorohaga váste ja dat sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 30 Kruvhtegenvaerie/Vaekie Nordlándda fylkkas

Kruvhtegenvaerie/Vaekie guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Dan báikki rájes gokko geaidnu gaskal Joesjö ja Varntresk rasttilda riikkaráji, dán geainnu mielde Valenii Famnvatnet bokte, das viidásit dán jávrri mielde ja Famnvasselva mielde Varnvatnet rádjái, das fas Sørdalselva mielde Reevhtse (Røssvatnet) rádjái. Oarjin: Reevhtse mielde Bjørkåselva njálbmái jávrris, das njuolga linjjás rastá Aalesjaevrie (Elsvatnet) davimus luovtta gitta Åanghkejaevrie (Unkervatnet) davimus luovtta rádjái. Lulil: Åanghkejaevrie ja Skardmodalselva mielde riikkarádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde Skardmodalselva rájes dan báikái gokko geaidnu gaskal Joesjö ja Varntresk rasttilda

riikkaráji.

Kruvhtegenvaerie/Vaekie lea guohtunguovlu Vapsten čearu váste.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Geainnu mielde davábealde Kalven jávrri rájes Tverrelva njálbmái Famnvatnetis. 2. Famnvatnet rájes Reevhtse jávrái Sørdalen bokte.

§ 31 Mejvankilen Västerbottena leanas

Mejvankilen guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Oarjin: Álgá njuolga linjjás Grundforsdammen rájes Ubmejejeanoes (Umeälven) Yttre Joranträsk davimus luovtta rádjái (SWER EF99TM 617299 7204173), das njuolga linjjás Björnabäcksjön rádjái, dán jávrris čázádaga mielde Paubäcken rádjái, viidásit Paubäcken mielde dán joga nuortalulimus mohkkái (SWER EF99TM 635569 7187833), dán báikkis njuolga linjjás Örnträsket davimus luktii. Lulil: Örnträsket davimus luovttas njuolga linjjás Rusträsket oivošii, das viidásit Rusbäcken mielde Ubmejejeanoe rádjái. Nuortan: Rusbäcken njálmmis Ubmejejeanos Grundforsdammen rádjái.

Mejvankilen lea guohtunguovlu Ildgruben boazoorohaga váste ja

sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b.

§ 32 Råaksoentjahke Nordlándda fylkkas

Råaksoentjahke guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Dan báikki rájes gokko Skardmodalselva rasttilda riikkaráji, dán joga mielde Finnskardbekkena njálbmái Skardmodalselvas. Oarjin ja lulil: Finnskardbekken mielde Finnskardtjørna rádjái, das njuolga linjjás Råaktjoenjaevrie (Rotvatn) davimus luovtta rádjái, dán jávrri ja Rotvaselva mielde dan báikái gokko johka rasttilda riikkaráji. Nuortan: Maŋemus namuhuvvon báikkis riikkaráji mielde dan báikki rádjái gokko Skardmodalselva rasttilda riikkaráji.

Råaksoentjahke sáhttá Vilhelmina norra čearru geavahit suoidnemánu 1.b. – borgemánu 31.b., ja Byrkije boazoorohat čakčamánu 1.b. – geassemánu 30.b.. Vilhelmina norra čearru sáhttá maiddái geavahit guovllu eará áiggiid, go boazodoallu doaimmahuvvo lagas rádjeguovllus Ruoŧas.

Áiddit: Áidi galgá leat Ritterifjellet rájes guohtunguovllu ráji mielde Raastetjahke rádjái ja das fas

Vaaltanjaevrie rádjái.

§ 33 Raajnese Nordlándda fylkkas

Raajnese guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Álgá njuolga linjjás riikkarájis Vaaltanjaevrie (33 W 475165 7240956) bokte Luvlie Diehpele (Austre Tiplingen) jávrri nuorttamus luovtta rádjái. Oarjin ja lulil: Namuhuvvon luovtta rájes rastá Luvlie Diehpele dasságo Muerhkienjeanoe (Tiplingelva) ja Råtnoenjohke (Simleelva) bohtet oktii, das viidásit njuolga linjjás Råtnoenjaevrie (Råtnan) oarjjimus luovtta rádjái, dán jávrri ja čázádaga mielde gitta riikkarádjái Bijjie Raentseres (Ranseren). Nuortan: Bijjie Raentsere rájes riikkaráji mielde koordináhta 33 W 475165 7240956 rádjái riikkaráji nalde Vaaltanjaevrie bokte.

Raajnese sáhttá Vilhelmina norra čearru geavahit suoidnemánu 1.b. – borgemánu 31.b.

Áiddit: Áiddit galget leat Vaaltanjaevrie rájes dasa gokko Råtnoenjohke ja Ranserelva bohtet oktii.

§ 34 Lögdeå Västerbottena ja Västernorrlándda leanain

Lögdeå guovllus leat čuovvovaš

rájit (Kártamielddus 3): Lögdeälvena njálmmi rájes Nordmalingsfjärdenis, joga mielde Klösforsenii, dasto geaidnoráigge Yttre Lemesjö rádjái, das viidásit geainnu mielde Flärke rádjái, das fas Husån mielde dan njálbmái Bottenvikenis, das fas Degerfjärden mielde Nordmalingsfjärden rádjái ja Lögdeälvena njálbmái.

Lögdeå lea guohtunguovlu Byrkije boazoorohaga váste ja dat sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

§ 35 Jitnemen Nordlándda ja Davvi- Trøndelága fylkkain

Jitnemen guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Riikkarájis Bijjie Raentseres (Ranseren), Raentserenjeanoe ja čázádaga mielde jávrri oarjelulimus luovtta rádjái Flåfjellet (33 W 458364 7227126) nuorttabealde. Oarjin: Namuhuvvon luovtta rájes njuolga linjjás Jitnemenjaevrie lulimus luovtta rádjái, Bijjie. Lulil: Dán luovtta rájes čázádaga mielde Jitnemenjaevrie rádjái ja das viidásit dan báikái gokko Jitnemenjohke rasttilda riikkaráji. Nuortan: Riikkaráji mielde Jitnemenjohke rájes Bijjie Raentsere rádjái.

Jitnemen lea guohtunguovlu Vilhelmina södra čearu váste.

Áiddit: Áidi galgá leat Raentserenjeanoe njálmmis Bijjie Raentsere rájes guohtunguovllu ráji mielde gitta Jitnemenjaevrie rádjái, Bijjie.

§ 36 Sipmehke Davvi-Trøndelága fylkkas

Sipmehke guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 3): Davil: Dan báikkis gokko Jitnemenjohke rasttilda riikkaráji ja čázádaga mielde Jitnemenjaevrie, Bijjie lulimus luovtta rádjái. Oarjin: Namuhuvvon luovtta rájes njuolga linjjás Såålejaevrie lulimus luovtta rádjái, das viidásit čázádaga mielde Bijjie-Sipmehke (Vestre Sipmeken) rádjái, das fas čázádaga mielde riikkarádjái Vuelie-Sipmehke (Austre Sipmeksjøen) bokte. Nuortan: Riikkaráji mielde Vuelie- Sipmehke rájes dan báikái gokko Jitnemenjohke rasttilda riikkaráji.

Sipmehke lea guohtunguovlu Frostviken Norra čearu váste.

Áiddit: Áidi galgá leat Jitnemenjaevrie, Bijjie rájes guohtunguovllu ráji mielde Vuelie-Sipmehke rádjái.

§ 37 Baajme Jämtlándda leanas

Baajme guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Álgá riikkarájis Sipmehkejaevrie bokte Sipmehkejukke rádjái, dán čázádaga mielde dasa gokko boahtá oktii Gavostjukkiin, dán čázádaga Leipikvattnet rádjái, rastá Leipikvattnet ja Bjurälven ja Storälven mielde (Leipikvattnet 1:1 opmodatrádji Straejmie (Strömsund) suohkanis) riikkarádjái ja riikkaráji mielde Sipmehkejaevrie rádjái.

Baajme lea guohtunguovlu Østre Namdála boazoorohaga váste.

Áiddit: Áidi galgá leat Sipmehkejaevrie rájes Ankarvattnet rádjái.

§ 38 Mesklumpen Jämtlándda leanas

Mesklumpen guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Álgá dan báikkis gokko Guevtelejohke (Storälven) boahtá riikkarádjái Ingenmansland bokte, dán joga mielde ja Bjurälven mielde Leipikvattnet rádjái, viidásit Leipikvattnet lulábeale gátti mielde Leipikelvenii, dán eanu mielde Ankarvattnetii, rastá jávrri ja čázádaga mielde Stor-Blåsjönii, dán jávrri mielde Stora Blåsjön gillái, viidásit geaidnoráigge

Östra Vallervattnetii ja das riikkaráji mielde Guevtelejohke (Storälven) rádjái.

Mesklumpen lea Østre Namdála boazoorohaga ja Frostviken Norra čearu oktasaš guohtunguovlu. Oktasaš guohtun dán guovllus eaktuda ahte boazoorohagas ja čearus lea ovttasbargošiehtadus konvenšuvnna artihkal 7 olis.

Jus dakkár šiehtadus ii dahkkojuvvo dahje jus dat loahpahuvvo de lea Mesklumpen Østre Namdála boazoorohaga guohtunguovlun ja sáhttá geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b.. Skábmamánu 1.b. – 30.b. sáhttá maiddái Frostviken Norra čearru geavahit eatnamiid.

§ 39 Jorm Jämtlándda leanas

Jorm guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Geainnu mielde riikkarájis Östra Vallervattnet bokte Stora Blåsjön gillái, das fas Stor-Blåsjön - Lill-Blåsjön – Blåsjöälven - Stor Jorm – Kycklingvattnet - Kvarnbergsvattnet gitta Gäddede šalddi rádjái, das viidásit geaidnoráigge Murusjøenii, ja das riikkaráji mielde Östra Vallervattnetii.

Guovlu lea guohtunguovlu Østre

Namdála boazoorohaga váste. Boazoguohtuneana (Renbetesfjället) Blåsjökilen sáhttá geavahuvvot birra jagi. Eará guovllut Jormas sáhttet geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

Áiddit: Áidi galgá leat Lill- Väktaren jávrri rájes sullii 2 kilomehtera Lill-Blåsjön guvlui(se § 46).

§ 40 Mealhkoe Davvi-Trøndelága fylkkas

Mealhkoe guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Rengen rájes Sørlias Sørličázádaga mielde Lenlingen davimus luovtta rádjái, das riikkageaidnoráigge Lauvsjølia badjel šalddi rádjái Laksjøen ja Sandsjøen muotkki nalde, das viidásit Sandsjøen mielde Gamvollbekkenii, das riikkageainnu mielde Kveeidet rádjái, viidásit Murusjøen dan báikái gokko geaidnu 74 boahtá riikkarádjái, das riikkaráji mielde Rengen rádjái Sørlias.

Mealhkoe lea guohtunguovlu Jiingevaerie čearu ja guovtti siidaoasi váste geat gullaba Østre Namdála boazoorohahkii. Dát guokte siidaoasi sáhttiba maiddái geavahit Jiingevaerie čearu guohtunguovllu Ruoŧas.

§ 41 Laadth–gieles Jämtlándda leanas

Laadth–gieles guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Nuortan: Riikkarájis Holdernis rastá jávrri lulimus luovtta rádjái, das fas Holdersströmmen mielde Torrön jávrái. Lulil: Torrön mielde badjel Gaunviken ja Gaunan riikkarádjái. Oarjedavil: Gaunan rájes riikkaráji mielde Holdernii.

Laadth–gieles lea guohtunguovlu Skæhkere boazoorohaga váste. Bivdinriekti guovllus gullá aŋkke duššefal Kall čerrui.

Áiddit: Áidi galgá leat Långnäset rájes Jävsjönis Torrön rádjái.

§ 42 Enan Jämtlándda leanas

Enan guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Davil: Riikkaráji rájes E14 mielde Rundhögen luoddaerrui. Nuortan ja lulil: Dán luoddaearus geaidnoráigge Rundhögenii, viidásit njuolga linjjás Sevedholm rádjái ja das njuolga linjjás badjel Blåhammarkläppen riikkarádjái Svaletjahke (SWER EF99TM 356084 6997276) bokte. Oarjin: Riikkaráji mielde Svaletjahke rájes E14 rádjái.

Enan lea guohtunguovlu Essand boazoorohaga váste. Dat oassi

guovllus mii lea boazoguohtuneatnamiid (renbetesfjäll) siskkobealde sáhttá geavahuvvot birra jagi. Eará oasit Enan guovllus sáhttet geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

Áiddit: Áidi galgá leat Rundhögenis guohtunguovllu ráji mielde riikkarádjái Svaletjahkes.

§ 43 Bealjehkh Lulli-Trøndelága fylkkas

Bealjehkh guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Davil: Riikkarájis Svaletjahkes (33 V 356084 6997276) njuolga linjjás Gorfuglhåmmåren (aláš 839) rádjái, das njuolga linjjás Nesjøenii Esna (33 V 349336 6993114) bokte. Oarjin: Esna rájes Nesjøen mielde Storbekken (33 V 352037 6986732) njálbmái. Lulil: Dán njálmmis njuolga linjjás Neklumpenii (aláš 1014), das njuolga linjjás dan báikái gokko Ekornåa boahtá riikkarádjái. Nuortan: Riikkaráji mielde Ekornåa rájes Svaletjahke rádjái.

Bealjehkh lea guohtunguovlu Handölsdalen čearu váste.

Áiddit: Áiddit galget leat: 1. Riikkarájis Svaletjahkes guohtunguovllu ráji mielde Esna

rádjái Nesjøen bokte. 2. Storbekken njálmmi rájes Nesjøenis guohtunguovllu ráji mielde dan báikái gokko Ekornåa boahtá riikkarádjái.

§ 44 Grövelsjön Dalarna leanas

Grövelsjön guovllus leat čuovvovaš rájit (Kártamielddus 4): Riikkarájis Grövelsjön bokte, dán jávrri mielde Grövlan njálbmái, dás njuolga linjjás Rr 140A rádjái, viidásit riikkaráji mielde Grövelsjön rádjái.

Grövelsjön lea guohtunguovlu Elgå boazoorohaga váste. Dat oasit guovllus mat leat birrajagi guohtuma siskkobealde sáhttet geavahuvvot golggotmánu 1.b. – cuoŋománu 30.b..

Áiddit: Áidi galgá leat Grövlan njálmmi rájes Grövelsjönis guohtunguovllu ráji mielde gitta Rr 140A rádjái.

Sierra njuolggadusat áiddiid birra

§ 45 Sierra riikkarádjeáiddit Davvi- Trøndelága, Lulli-Trøndelága ja Hedmárkku fylkkain ja Jämtlándda ja Dalarna leanain

Áiddit galget leat riikkaráji nalde: 1. Gaskal Loarte boazoorohaga ja Jovnevaerie čearu Stor-Kingen

jávrri rájes Björkvattnet rádjái (se § 46). 2. Gaskal Loarte boazoorohaga ja Njaarke čearu Björkvattnet rájes Jävsjön rádjái. 3. Gaskal Skæhkere boazoorohaga ja Kall čearu ja maiddái gaskal Gaasken-Laante boazoorohaga ja Kall čearu Torrön jávrri rájes Breivatnet rádjái. 4. Gaskal Gaasken-Laante boazoorohaga ja Kall čearu Skalsvattnet rájes Teveldal stašuvnna rádjái (geahča § 46). 5. Gaskal Essand boazoorohaga ja Handölsdalen ja Mittådalen čearuid Ekornåa rájes Rr 153 rádjái (geahča § 46). 6. Gaskal Riast-Hylling boazoorohaga ja Mittådalen čearu ja maiddái gaskal Riast-Hylling boazoorohaga ja Ruvhten siijte čearu Hyddsjön rájes Rr 146 Aa rádjái. 7. Gaskal Femund boazoorohaga ja Ruvhten siijte čearu Rr 146 Aa rájes Rogshåen rádjái Røa eanus. 8. Gaskal Elgå boazoorohaga ja Idre Nya čearu Rogshåen rájes Røa eanus Grövelsjön rádjái. 9. Elgå boazoorohaga bokte Rr 140 A rájes dan báikái gokko geaidnu 218 rasttilda riikkaráji.

§ 46 Daid áiddiid dáfus mat namuhuvvojit §§ 14, 39 ja § 45 1, 4 ja 5 mat leat ceggejuvvon eará geatnegasvuođaid geažil go dat maid dán guovtti riikka

soahpamuš mielddisbuktá, ii rievdda gustojeaddji ovddasvástádusdilálašvuođaid.

§ 47 Ovddasvástádusa juohkin dán guovtti riikka gaskka cegget ja máŧasdoallat áiddiid mat namuhuvvojit dán šiehtadusas, čilgejuvvo šiehtadusa mildosis (Sierra mielddus).

Áiddit mat leat ceggejuvvon dán guovtti riikka ovddeš soahpamušaid vuođul, ja mat eai leat mielde dán šiehtadusas galget gaikojuvvot. Seamma gusto daidda rusttegiidda main ii leat šat doaibma rádjerasttildeaddji boazodoalu oktavuođas. Ovddasvástádus gaikut lea dan riikkas mas lea leamaš ovddasvástádus daid cegget.

Loahppamearrádusat

§ 48 Jus goappáge riikka našuvnnalaš eiseváldi, ovdalgo konvenšuvdna rádjerasttildeaddji boazodoalu hárrái lea boahtán fápmui, lea addán lobi doibmii mii mearkkašahtti láhkái dagaha váttisvuođaid doaimmahit boazodoalu guohtunguovllus dán šiehtadusa olis, de galgá dat riika sihkkarastit boazoguohtundárbbu nuppi riikka guoskevaš boazoorohaga dahje čearu várás.

§ 49 Dat guokte riikka galget ovdalgo rádjerasttildeaddji boazodoalu konvenšuvdna lea boahtán fápmui, dahkat sierra soahpamuša áiddiid ja rusttegiid ceggema ja gaikuma áigeplána hárrái.

Stadgan på nordsamiska

Mielddus 2

Njuolggadusat – Norgga-ruoŧa

guohtunlávdegoddi ja

Norgga-ruoŧa dárkkistangoddi

Álgomearrádusat

§ 1

Dát njuolggadusat sisttisdollet Norgga-ruoŧa guohtunlávdegotti (Guohtunlávdegotti) mearrádusaid ja Norgga-ruoŧa dárkkistangotti (Dárkkistangotti) mearrádusaid konvenšuvnna 23. artihkkala mielde Norgga ja Ruoŧa gaskka rádjerasttildeaddji boazodoalu hárrái.

§ 2

Guohtunlávdegottis ja Dárkkistangottis galgá leat goabbat čállingoddi. Čállingottit galget leat goabbat sajis muhtin fylkkas dahje leanas gos konvenšuvdna gusto. Guđe báikkis lávdegottit galget leat mearridit ráđđehusat ovttasráđiid maŧŧil go leat ráđđádallan sámedikkiiguin Norggas ja Ruoŧas.

Ráđđehusat sáhttet ovttasráđiid mearridit ahte náššuvnnalaš eiseváldi galgá

čállingoddebargguid doaimmahit.

§ 3

Lávdegottiid jođiheddjiin lea geatnegasvuohta jođihit ja bearráigeahččat áššeráhkkaneami. Jođiheaddji galgá fuolahit nu ahte áššit gieđahallojuvvojit farggamusat.

Lávdegottiid lahtut galget jođiheaddji čoahkkingohččuma mielde oassálastit lávdegoddečoahkkimiin ja dárbbu mielde veahkehit áššiid ráhkkaneamis.

§ 4

Lávdegoddelahtuid ja várrelahtuid doaibmabuhtasa mearridit ráđđehusat ovttasráđiid.

Áššegieđahallama oktasaš mearrádusat

§ 5

Čálalaš gulahallamat lávdegottiiguin sáhttet dahkkojuvvot juogo dárogillii, ruoŧagillii dahje sámegillii. Njálmmálaš šiehtadallamis sáhttá gevahit buot dáid gielaid. Jus jorgaleapmi dahje dulkon lea dárbbašlaš, fuolahit lávdegottit dán.

Da 2010:22 Bilaga 2

Lávdegottiid beavdegirjjit ja mearrádusat galget čállojuvvot dárogillii dahje ruoŧagillii ja dárbbu mielde maiddái sámegillii.

§ 6

Áššegieđahallan lea njálmmálaš, čálalaš dahje dahkkojuvvo earáládje, dan mielde movt lávdegottit mearridit. Go ášši lea mearriduvvon galgá čálalaš mearrádus dieđihuvvot farggamusat. Mearrádusat leat almmolaččat.

§ 7

Son gii oassálastá áššegieđahallamis muhtin áššis lea bealálaš jus: a) son ieš lea osolaš áššái b) son lea náitalan dahje ovttasorru soapmásiin gii lea osolaš áššis dahje lea sogalaš dahje náittusdili bokte sogalaš bajásmanni- ja vulosmanni linjjás, dahje doarrásmanni linjjás gitta vilbeliid/oambeliid rádjái dahje sullasaš lagašvuohta c) sus lea virgeoktavuohta dahje lea juogalágan alebuš- /vuolebušvuođa oktavuohta áššeosolaččain d) leat sierra dilálašvuođat mat mielddisbuktet ahte luohttámuš iešheanalašvuhtii ja bealátkeahtesvuhtii hedjona.

§ 8

Ovddasteaddji sáhttá ovddastit áššeosolačča. Ovddasteaddji galgá hálddašit ruoŧagiela, dárogiela dahje sámegiela. Áššeosolaš galgá ovddasteaddjái addit fápmudusa juogo njálmmálaččat lávdegottis dahje čálalaččat.

Jus ovddasteaddji lea heivetmeahttun, sáhttá lávdegoddi hilgut ovddasteaddji.

§ 9

Čállagat ja eará áššebáhpirat galget sáddejuvvot áššeosolaččaide ja eiseválddiide maidda ášši guoská. Dárbbu mielde sáhttá áššeosolaččaide addit dieđu náššuvnnalaš dieđihaneiseválddi bokte. Earenoamáš dilálašvuođain sáhttá dieđáhusa almmuhit unnimustá ovtta aviissas man olbmot dábálaččat lohket dán guovllus.

Norgga-ruoŧa

guohtunlávdegotti áššegieđahallan

§ 10

Ohcamuš mii ovddiduvvo Guohtunlávdegoddái galgá sisttisdoallat čuvgehusaid mat dárbbašuvvojit ášši

Da 2010:22 Bilaga 2

gieđahallamii. Buot vuosteosolaččat geat leat dihtosis, galget oažžut dieđu lávdegottis oktan ávžžuhusain vástidit dihto áigemearrái.

Jus ohcamuš lea váilevaš, galgá Guohtunlávdegoddi addit gullevažžii áigemeari njulget váilevašvuođa. Jus váilevašvuohta ii njulgejuvvo mearriduvvon áigái, de sáhttá ohcamuš hilgojuvvot.

§ 11

Jus Guohtunlávdegoddi gávnnaha ahte ohcamuš ii gullo lávdegotti barggu ovddasvástádusa siskkobeallái, de galgá hilgut ohcamuša. Seammaládje gusto maiddái jus ohcamuš lea ovddiduvvon soapmásis geas ii leat doarvái gullevašvuohta gažaldahkii.

§ 12

Jus Guohtunlávdegoddi gávnnaha ahte lávdegotti mearrádus lea čielgasit boastut ođđa dilálašvuođaid dihte dahje eará ákkaid dihte, de galgá lávdegoddi rievdadit mearrádusa jus dan sáhttá dahkat fargga ja álkit iige leat vahágin guhtiige geaid váste mearrádus leai dahkkojuvvon dahje muđui nai guoská. Váidalus gahččá eret jus lávdegoddi rievdada mearrádusa nu movt váidi bivdá.

Norgga-ruoŧa dárkkistangotti

áššegieđahallan

§ 13

Dárkkistangotti lahttu galgá leat dahkan duopmárváli dahje duopmárdáhkádusa ruovtturiikkas.

§ 14

Váidalus Dárkkistangoddái berre sisttisdoallat a) guhte mearrádus váidaluvvo b) dilálašvuođaid maid atná alccesis doarjjan c) duođaštusaid ja d) čuoččuhusaid mat galget gustot

Jus váidalus lea váilevaš galgá Dárkkistangoddi addit váidái áigemeari njulget váilevašvuođa. Jus váilevašvuohta ii njulgejuvvo mearri áigái, sáhttá váidalus hilgojuvvot.

§ 15

Dárkkistangoddi galgá hilgut váidalusa jus lea ovddiduvvon soapmásis geas ii leat doarvái gullevašvuohta áššái.

§ 16

Váidalus galgá sáddejuvvot ášši vuosteosolažžii cealkámuša dihte. Cealkámuš berre

Da 2010:22 Bilaga 2

sisttisdoallat daid čuvgehusaid mat namuhuvvojit 14. §:s vuosttaš oasis b-d.

§ 17

Čoahkkingohččuma mielde galgá áššeosolaš oassálastit persovnnalaččat. Áššeosolaččat gohččot ieža vihtaniiddiset ja áššedovdiideaset ja mákset goluid mat čuvvot gohččuma.

Dárkkistangoddi sáhttá ieš gohččut vihtaniid dahje áššedovdiid ja máksit goluid mat čuvvot gohččuma.

Geavatlaš ákkaid dihte sáhttá telefovdna, videokonferánsa dahje eará veahkkeneavvu geavahuvvot. Njálmmálaš šiehtadallan leat almmolaš, jus sierra ákkat eai leat hehttehussan dasa.

Vihttan gii oassálastá njálmmálaš šiehtadallamis galgá ávžžuhuvvot muitalit duođa ja dahkat duohtavuođadáhkádusa.

§ 18

Jus áššeosolaš dohkálaš ákka haga ii boađe njálmmálaš šiehtadallamii dahje ii atte dieđu mearriduvvon áigái, de sáhttá Dárkkistangoddi goitge vuodjit ášši.

§ 19

Dárkkistangoddi sáhttá ođđasit gieđahallat ášši mii lea loahpalaččat mearriduvvon jus a) mearrádus lea dieđihuvvon vaikko áššeosolaš ii leat beassan cealkit áššis dahje searvat njálmmálaš šiehtadallamii ja áššeosolaš sáhttá duođaštit alddis leat leamaš dohkálaš ákka jávkamii ja mearrádus lea mannan áššeosolačča vuostá b) ođđa dilálašvuođat ovdanbohtet mat čielgasit čájehit ahte mearrádus lea boastut dahje c) leat áššegieđahallanmeaddimat mat leat mearrideaddji láhkái mearkkašan loahppabohtosii.

Särskild bilaga på nordsamiska Sierra duoddetjála

Norgga ja Ruoŧa ovddasvástádusa juohkin cegget ja máŧasdoallat áiddiid

Áiddit mat galget gávdnot Stáhtus Ovddasvástádus

guohtuneatnamii

§ 3 Dolpi 1. Golmmariikkarádji – Gávdno Norga Kitdalen (su 32 km) 2. Øvergård – Oteren (su 9 km) Ođđa Norga

§ 4 Saivomuotka Palolaki – Kahtovaara (su 37 Ođđa Ruoŧŧa km)

§ 5 Likká 1. Rr 287 – Rostobarta (su 29 Ođđa Ruoŧŧa km) 2. Riikarádji – Dieváidvuopmi Gávdno Ruoŧŧa (su 15 km)

§ 6 Ánjavuopmi 1. Koievasselva – Ođđa Norga Kopparskardtinden (su 10 km) 2. Kopparskardtangen – Ođđa Norga Vasskardelva (su 6 km) 3. Rr 279A – Lenesjávri (su 9 Gávdno Ruoŧŧa km)

§ 7 Duoddaras 1. Bolnnuluokta – Sørdalen (su Gávdno Ruoŧŧa 4 km)

2. Čuolbmaeatnu – Gávdno Ruoŧŧa Skierreluokta (su 4 km) 3. Hávgaluokta – Álttesjávri (su Gávdno Ruoŧŧa 3 km)

§ 10 Skaitelandet/Anttis 1. Duortnoseatnu – Ođđa Ruoŧŧa Rauvosniemi (su 26 km) 2. Ainettijoki – Paavosaari (su Gávdno Ruoŧŧa 33 km)

§ 14 Stuorrijda 1. Forsvatnet – Siiddasjávri (su Gávdno Eará 1 km) 2. Forsvatnet – Langvatnet (su Gávdno Eará 1 km) Rátkkagárdi (su 2 km) Ođđa Norga

§ 20 Sállá Loamejávrre – Bieskehávrre (su Ođđa Norga 5 km)

§ 21 Gráddas 1 Ikesjávrre – Bálljávrre (su 3 Gávdno Ruoŧŧa km) 2. Bálljávrre – Arggilajvágge (su Gávdno Ruoŧŧa 10 km) 3. Arggalijvágge – Tausafjellet Gávdno Ruoŧŧa (su 4 km) 4. Klibbo – Fredheim (su 3 km) Gávdno Ruoŧŧa 5. Fredheim – Graddiselva (su 5 Gávdno Ruoŧŧa km)

§ 25 Aahkavaerie/Andfjellet 1. Kvepsendalstjønna – Ođđa Norga Jånghkere (su 2 km) 2. Rátkkagárdi Virvassdalen (su Ođđa Norga 2 km)

§ 26 Goepsetjahke 1. Riikkarádji (Rr 223) – Ođđa Kvepsendaltjønna Ruoŧŧa (su 10 km) 2. Kvepsendaltjønna – Riikarádji Gávdno Norga (Rr 220A) (su 24 km)

§ 27 Gierkietjahke 1. Riikkarádji (Rr 220A) – Gávdno Ruoŧŧa Kåtaviken (su 8 km) 2. Över–Uman – Graesiejaevrrie Gávdno Ruoŧŧa (su 2 km)

§ 28 Ovlevuelie Oksfjellhumpen – Oksskolten Gávdno Ruoŧŧa (su 4 km)

§ 30 Kruvhtegenvarie/Vaekie 1. Kalven – Famnvatnet (su 14 Ođđa Ruoŧŧa km) 2. Famnvatn – Sørdalen (su 8 Ođđa Ruoŧŧa km)

§ 32 Råaksoentjahke Ritterifjellet – Valtanjaure (su 30 Gávdno Ruoŧŧa km)

§ 33 Raajnese Vaaltanjaevrrie – Ranserelva (su Gávdno Ruoŧŧa 34 km)

§ 35 Jitnemen Bijjie Raentsere – Gávdno Ruoŧŧa Jitnemenjaevrie, Bijjie (su 19 km)

§ 36 Sipmehke Jitnemenjaevrie, Bijjie – Vuelie– Gávdno Ruoŧŧa Sipmehke (su 17 km)

§ 37 Bajme Sipmehkejaevrie – Ankarvattnet Gávdno Ruoŧŧa (su 20 km)

§ 39 Jorm Lill–Väktaren – Lill–Blåsjön (su 2 Gávdno Eará km)

§ 41 Laadth–gieles Långnäset – Torrön (su 16 km) Gávdno Ruoŧŧa

§ 42 Enan Rundhögen – Svaletjahke (su 24 Ođđa Norga km)

§ 43 Bealjehkh 1. Svaletjahke – Esna (su 11 km) Ođđa Ruoŧŧa 2. Storbekken – Riikarádji (su 7 Ođđa Norga km)

§ 44 Grövelsjön Grövelsjön – Rr 140A (su 7 km) Ođđa Norga

Sierra riikkarádjeáiddit

§ 45 1. Stor Kingen – Björkvattnet Gávdno Eará (su 34 km) 2. Björkvattnet – Jävsjön (su 9 Gávdno Eará km) 3. Torrön – Grunntjønna (su 21 Gávdno Ruoŧŧa km) Grunntjønna – Breivatnet (su Gávdno Norga 21 km) 4. Skalsvattnet – Teveldal Gávdno Eará stašuvdna (su 26 km) 5. Ekornåa – Rr 153 (su 12 km) Gávdno Eará 6. Hyddsjön – Čuokkis 1,1 km Gávdno Ruoŧŧa Rr 150A davvelis (su 5 km) Čuokkis 1,1 km Gávdno Norga

Da 2010:22 Bilaga 2

Rr 150A – Rr 150 davvelis (su 9 km) Rr 150 – Bolagen (su 16 km) Gávdno Ruoŧŧa Bolagen – Rr 146Aa (su 14 km) Gávdno Norga 7. Rr 146 Aa – Linjetjærnen (su Gávdno Norga 12 km) Linjetjærnen – Rogshåen (su 6 Gávdno Ruoŧŧa km) 8. Rogshåen – Grövelsjön (su 24 Gávdno Eará km) 9. Rr 140A – Geaidnu 218/70 Gávdno Eará (su 21 km)

Da 2010:22 Bilaga 3

Konventionen på lulesamiska

Konvensjåvnnå Svieriga ja Vuona gaskan ällobargo birra rájáj badjel

Svieriga ja Vuona ráddidusá,

ma dan diehti gå sáme li álggoálmmuk mij ällosujtujnis dålusj ájgij rájes la äloj jåhtålam dan badjel mij uddni la rijkkarádjá Svieriga ja Vuona gaskan,

ma vieledibá vuostasj kodisillav rádjátráktahtajda gålgådismáno 7. ja 18. b. 1751, mij duodas sámij riektáv älojisá nuppe rijkkaj jåhtet ja danna rievtesvuodajt ávkkit dålusj árbbedábij milta,

ma vieledibá 3. bievddegirjev Sáme álmmuga birra Svieriga säbrramis Europalasj uniåvnnåj, libá oassálasste oassebiele Svieriga välggogisvuodajt dåbdåstam sáme álmmuga hárráj rijkalasj ja rijkajgasskasasj riektájn vuodon,

ma, nåv guhkev gå ällosáme goappásj rijkajn ietjasa iellemtjerda ja äládusá suoddjima diehti dárbahi rájájt rasstit ällosujttárin, sihtaba anodit ja daŋga bále vidjurijt

dan diehti hiebadit,

libá návti ájgás boahtám.

Kapihttal 1. Vuodobiejadum prinsijpa

Artihkal 1

Dát konvensjåvnnå guosská ällosujttuj rájáj rastá Svieriga ja Vuona gaskan.

Konvensjåvnå märrádusá gulluji tjieldijda jali tjieldij ällobarggijda ja ällosujttimdajvajda jali daj ällobarggijda.

Artihkal 2

Konvensjåvnå ulmme le åvddånahttet ja åvdedit aktisasjbargov rijkaj, tjieldij, ällosujttimdajvaj ja ájnegis ällobarggij gaskan vaj guohtom ávkkiduvvá vuogijn mij guhkesájggásasj vuodov vaddá ekologalasj, ekonomalasj ja kultuvralasj guoddelis bargguj goappásj rijkajn.

Konvensjåvnnå galggá dan láhkáj anoduvvat vaj ij ådå sjiehtes barggamvuogijt ällosujton tsakka mij gájkkásasj sebrulasjåvddånimev tjuovvu.

Artihkal 3

Ällosujtujn rájáj rastá galggá

barggat daj riektáj ja välggogisvuodaj milta ma rijkalasj riektáv tjuovvu dan rijkan gånnå älov sujtti, jus ietjá dán konvensjåvnån ij javladuvá.

Artihkal 4

Rijkalasj fábmudahka nuppen rijkan, mij árvustallá jus aktak biedjamdahko galggá miededuvvat guovlluj mij dán konvensjåvnå milta ällobargguj máhttá rájáj badjel ávkkiduvvat, galggá árvustaládijn gåhtset vaj guovllo guhkás máhttelis suoddjiduvvá dagojs ma viehka märráj li guovlo ällobargguj vuorrádissan.

Jus dakkár dahko huoman miededuvvá, galggá rijkka älloguohtomav huksat jali, jus dat ij la máhttelis, ekonomalasj buohtov rijka riektá milta vaddet.

Artihkal 5

Konvensjåvnå adnemij galggaba guokta aktelis orgána gávnnut, aktisattja goappásj rijkajda; tjuottjodimorgána, Svierik- Vuona boatsojguohtomsiebrreráde (Boatsojguohtomsiebrreráde), ja bajemus gujddimorgána, Svierik-Vuona bajemus gujddimsiebrreráde (Bajemusgujddimsiebrreráde).

Artihkal 6

Tjielde ja ällosujttimdajva oadtju bájkijt nuppen rijkan ällosujttuj ávkkit vuogijn mij javladuvvá sierra bievddegirjen (guovllobievddegirjen) mij la duodden dán konvensjåvnnåj (1. duoddetjála).

Artihkal 7

Tjiellde ja ällosujttimdajvva oadtju lihtudit aktisasjbargo birra mij guovllobievddegirjev ij tjuovo. Dakkár lihttuj gulluji val dakkár ällosujto rievtesvuoda ja guovlo gånnå binnemusát nuppen lihtudiddjen la riektá rijkalasj lágavuodo jali dán konvensjåvnå milta ällosujtujn barggat.

Aktisasjlihtto ij garrasap gássjelisvuodajt ietjá guosske berustiddjijda oattjo vaddet. Jus lihtov hiejtet vierttiji muttágis oare hiejttemij gávnnut.

Aktisasjlihtto galggá Boatsojguohtomsiebrrerádes dåhkkiduvvat jus fábmuj galggá boahtet. Giehtadaládijn galggá siebrreráde gåhtset vaj lihtto ållidahttá konvensjåvnå ulmev 2. artihkkala milta. Siebrreráde máhttá åvddål gå lihtto dåhkkiduvvá dibddet iehtjádijt gå lihtudiddjijt vuojnojdisá

moalgedit.

Dán konvensjåvnå märrádusá li sjiehtes mudduj fámon guovlojda ma aktisasjlihttuj gulluji ma li duodastuvvam goalmát oase milta. Jus lihtto hiejteduvvá, gálggá guovllobievddegirjje fábmuj boahtet.

Artihkal 8

Guohtomguovlo ma diededuvvi guovllobievddegirjen jali aktisasjlihtojn e bielev válde jalik vuojnov vatte stáhtaj dádjadusáj hárráj árbbedáhperiektáj vijddudagá birra. Dat sihtá javllat konvensjåvnnå ij guoskada dajt árbbedáhperiektájt guohtomijda majt ällobargge nuppet rijkas nuppen rijkan adni. Gatjálvis árbbedáhperiektá vijddudagá gähttjalime hárráj ij danen konvensjåvnås gártjeduvá ájnat priváhttariektá vuodujn Svierigin máttarájggásasj ávkkima hárráj Svierigin ja Vuonan.

Jus aktak adná sujnalaárbbedáhperiektá nuppen rijkan ietján gå dajn guovlojn ma li duodastuvvam guovllobievddegirjen, de máhttá ássjev duobbmoståvlå åvddåj bajedit dan rijkan ietjas

ássjev gähttjalittjat. Dakkár ássjev oadtju dåhkkiduvvam dikke åvddåj bajedit Svierigin jali Vuonan.

Jus láhkafámulasj duobbmo vuoset ällobarggen nuppet rijkas la guododimriektá nuppen rijkan, de manná duobbmo dán konvensjåvnå åvddåla. Nubbe rijkka galggá gåtsedit vaj ällobargge gejda guosská oadtju máhttelisvuodav rievtesvuodasa ávkkit jali, jus dat ij la máhttelis, oadtju ekonomalasj buohtov rijkalasj riektá milta.

Kapihtal 2. Sierra rievtesvuoda ällosujttuj rájáj rastá

Artihkal 9

Vuostasj kodisilla rádjátráktáhtajda gålgådismáno 7. ja 18. b. 1751 ij rijkav rasstidijn, bieja ietjá nådijt ällosujttuj rájáj rastá gå dajt ma kodisillan nammaduvvi.

Dán konvensjåvnå milta galggá tulla-, värro- ja máksemfriddjavuohta daj bálij ma li dán ja 10. artihkkalijn javladuvvam.

Gejna dán konvensjåvnå milta ällosujtujn nuppen rijkan barggá la riektá 1. älov sujttidijn rijkkarájáv

rasstit ja nuppen rijkan årrot,

2. nuppen rijkan, guovlon årodijn, mij ávkkiduvvá 6. jali 7. artihkkala milta, daj njuolgadusáj milta ma rijka ietjas ällobarggijda gulluji, a) dållåmuorajt ja verkav válldet majt ällosujto diehti dárbahi adnet, b) rustigijt jali viesojt tsieggit majt ällosujttuj dárbahi ja c) bivddet ja guollit,

3. jus ällobargguj dárbaj, tulla, väro ja mávso dagi nuppe rijkkaj buktet ja, daj njuolgadusáj milta ma rijka ietjas ällobarggijda gulluji, adnet a) bednagijt, hestajt jali ietjá juhtusijt b) dárbas bierggasijt, motåvrråboalldemuháv, oasstobiebmojt boahttsujda, vädtsagijt ja ábnnasijt tsieggitjit ja divutjit rustigijt jnv., c) birssojt ja luodajt d) radiorájanijt ja -duostunijt e) motåvrråvuojánijt ja miehttsemanne motåvrråvuojánijt ja f) ietjá rustajt majt ällosujttuj dárbáhi.

Artihkal 10

Guhti dán konvensjåvnå vuodon ällosujtujn rájáj rastá barggá, oadtju

1. gätjos boahttsuv jali manna la vieroj märkka, giehtadallat dan rijka märrádusáj milta gånnå boatsoj la, 2. viesso boahttsuv, njuovvamboahttsuv ja buktagijt boahttsus ietjas dárbbuj nuppe rijkkaj tulla, väro ja mávso dagi, buktet. 3. boahttsuv nuppen rijkan njuovvat ja ietjas rijkkaj doalvvot váni buktem- ja doalvvommärrádusájs tsakkadahtek. 4. boahttsuv nuppen rijkan njuovvat ja vuobddet danna dan rijka buktem- ja doalvvommärrádusáj milta. 5. boahttsuv vuorjját, binnep märráj nuppen rijkan vuobddemij njuovvat tulla, väro ja mávso dagi gå tjielgas la boahttsujt ij dåhkki ietjas rijkkaj doalvvot, ja 6. boahttsujt motåvrråvuojánijn rijkaj gaskav doalvvot vuojánijn mij la dåhkkiduvvam dakkár doalvvomij juoppán rijkan.

Kapihttal 3. Svierik-vuona boatsojguohtomsiebrreráde

Artihkal 11

Boatsojguohtomsiebrreráden galggi vihtta sebrulattja gudi nielje jahkáj nammaduvvi. Ráddidusá nammadibá guokta sebrulattja goabbák, goappás

nuppen galggá vijdes ällosujtomáhtto ja nammaduvvá rijka boatsojäládusá oajvvadusáj milta. Ráddidusá aktan galggaba, Svieriga ja Vuona sámedikkij oajvvadusáj milta, daj lassen nammadit sebrulattjav siebrreráde åvddåulmutjin.

Juohkka sebrulattjaj biejaduvvá persåvnålasj sadjásasj dan milta mij sebrulattjaj gullu. Sadjásasj åvddåulmusj la Boatsojguohtomsiebrreráde sadjásasj åvddåulmusj.

Artihkal 12

Jus guovllobievddegirjen ietján ij mierreduvá de Boatsojguohtomsiebrreráde oadtju bievddegirjjeguovloj birra mierredit 1. goabbá tjiellde jali älloguohtomdajvva guovlov oadtju adnet, 2. guohtomájgijt, 3. alemus boatsojlågov.

Ietján Boatsojguohtomsiebrreráde aj oadtju mierredit 4. jåhtema tjadádimev, 5. boahttsuj tjoahkkimav ja lárkkemav, 6. sierra njuolgadusájt räjnnuhime birra, 7. ärádisájt guovllobievddegirje märrádusájs,

8. aktisasjlihto duodastusáv 7. artihkkala milta, 9. moalggemav 13. artihkkala milta, 10 buohtov 24. artihkkala milta, 11. biejadisáv ja biedjamdagov 25. ja 26. artihkkalij milta, 12. konvensjåvnnåmávsov 27. artihkkala milta, 13. máksemav mávsedum konvensjåvnnåmávsojs 28. artihkkala milta, 14. unnep rievddadusáv konvensjåvnnågárdij tsieggimij.

Boatsojguohtomsiebrreráde galggá rádjáällosujto åvddånimev tjuovvot ja rijkaj ráddidusájda jahkásattjat diededit.

Artihkal 13

Goappák rijka guovdásj, dajvak ja bájkálasj fábmudagá galggi moalggemijt Boatsojguohtomsiebrrerádes viedtjat åvddål gulle fábmudahka märrádusájt dahká ma ällosujttuj rájáj badjel máhtti guosskat.

Dakkár dahkamus ij rádádallamvälggogisvuodav fámoduhte sámij berustimij hárráj jus dakkár välggogisvuohta gávnnu rijkalasj jali rijkajgasskasasj riektá milta.

Artihkal 14

Boatsojguohtomsiebrreráde ássjijt mierret ieneplåhkomärrádusájn (binnemus ieneplågujn). Åvddåulmutjin la mierrediddje jiedna gå jienastimlåhko la sämmi mieren.

Boatsojguohtomsiebrreráde la mierrediddje gå åvddåulmusj ja binnemusát akta sebrulasj goappák rijkas mierredibmáj säbrraba.

Gatjálvisán mij ássjegárvedibmáj gullu jali biejadisá dahkamij 25. artihkkala vuostasj biehke ja 26. artihkkala vuostasj oase milta, oadtju åvddåulmusj aktu mierredit.

Artihkal 15

Boatsojguohtomsiebrreráde märrádus máhttá fábmuj boahtet vájku märrádus gujddiduvvá Bajemusgujddimsiebrrerádáj. Boatsojguohtomsiebrreráde galla máhttá mierredit vaj märrrádus ij fábmuj boade åvddål gå gujddimájgge vássám la.

Bajemusgujddimsiebrreráde máhttá mierredit gujddiduvvam märrádusáv ij oattjo dåjmadit åvddål gå gujddimus

låhpalattjat la mierredum.

Artihkal 16

Boatsojguohtomsiebrreráde märrádus máhttá gujddiduvvat Bajemusgujddimsiebrrerádáj oassebieles jali sujsta gesi märrádus ietján guosská. Gujddidahtte märrádusájda gullu nielje vahko gujddimájgge dat biejves gå märrádusáv la duosstum. Tjáledum gujddimus galggá Boatsojguohtomsiebrrerádáj dan ájge sinna boahtet. Jus gujddimus ilá maŋŋet boahtá, galggá Boatsojguohtomsiebrreráde gujddimusáv hilggot.

Kapihtal 4. Svierik-vuona bajemusgujddimsiebrreráde

Artihkal 17

Bajemusgujddimsiebrreráden galggi vihtta sebrulattja gudi nielje jahkáj nammaduvvi. Ráddidusá nammadibá guokta sebrulattja goabbá, goappás nuppen galggá vijdes ällobarggomáhttudahka ja gev biedji rijka boatsojäládusá oajvvadusá milta, ja nuppen galggá duobmármáhttudahka. Duodden galggaba ráddidusá aktan, Svieriga ja Vuona sámedikkij oajvvadusá milta, biedjat sebrulattjav siebrreráde åvddåulmutjin. Åvddåulmusj

galggá duobmár liehket jali vijdes duobmárdåbdov adnet.

Juohkka sebrulattjaj persåvnålasj sadjásasj biejaduvvá dan milta mij sebrulattjaj gullu. Åvddåulmutja sadjásasj doajmmá Bajemusgujddimsiebrreráde nubbe åvddåulmutjin.

Artihkal 18

Bajemusgujddimsiebrreráde ássjijt mierret ieneplåhkomärrádusájn (binnemus ieneplågujn). Åvddåulmutjin la mierrediddje jiedna gå jienastimlåhko la sämmi mieren.

Bajemusgujddimsiebrreráde mierret gå gájkka sebrulattja märrádussaj säbrri. Gatjálvisáv mij ássjegárvedibmáj gullu oadtju åvddåulmusj aktu mierredit.

Bajemusgujddimsiebrreráde märrádus konvensjåvnnåmávso birra 27. artihkkala milta oadtju sån, guhti la välggogis konvensjåvnnåmávsov mákset, mättojis hárráj Svierigin, gujddit Lenariektáj Norrbottena lenan ja mättoj hárráj Vuonan stiebniga baktu dikke åvddåj. Ietján Bajemusgujddimsiebrreráde märrádusájt ij Lenariektáj

oattjo gujddit jalik dikke åvddåj biedjat.

Gujddimussaj jali stiebnigij gullu nielje vahkkusasj ájgge dat biejves gå märrádusáv li duosstum. Stiebnik jali gujddimus viertti Lenariektáj Norrbottena lenan jali diggáj dan ájgen boahtet. Jus tjálos ilá maŋŋet la boahtám, galggá duobbmoståvllå gujddimusáv jali stiebnigav hilggot.

Kapihtal 5. Aktisasj märrádusá Svierik-vuona boatsojguohtomsiebrrerádáj ja Svierik-vuona bajemusgujddimsiebrrerádáj

Artihkal 19

Boatsojguohtomsiebrreráde ja Bajemusgujddimsiebrreráde äbá galga ássjij gähttjalattijn årrot ássjijda tjanádum jalik bällásattja.

Artihkal 20

Boatsojguohtomsiebrreráde jali Bajemusgujddimsiebrreráde märrádus doajmmá goappák rijkan sämmiláhkáj gåk lágafábmuj bessam duobbmo.

Rijkalasj duobbmoståvlå märrádus 18. artihkkala goalmát oase milta doajmmá gujddijiddje rijkan avtaláhkáj gåk lágafábmuj bessam

duobbmo.

Artihkal 21

Boatsojguohtomsiebrreráde ja Bajemusgujddimsiebrreráde biedjaba dajt åtsådimijt ja guoradallamijt jåhtuj majs la dárbbo ållidahtátjit ietjaska välggogisvuodajt dán konvensjåvnå milta.

Boatsojguohtomsiebrreráde ja Bajemusgujddimsiebrreráde máhtteba njuolgga aktavuodav goappásj rijkaj fábmudagáj válldet viehkev åttjutjit. Jus la dárbbo de siebrreráde oadtjoba ássjedåbddijt sierra guoradallambargojda ávkkit.

Artihkal 22

Boatsojguohtomsiebrreráde ja Bajemusgujddimsiebrreráde sebrulattja, ássjedåbdde ja ulmutja tjanádum siebrreráde dåjmadahkaj máhtti rijkarájáv rasstit siebrreráde bargo diehti gå la dárbbo ja tulla, väro ja mávso dagi dárbbagijt buktet.

Artihkal 23

Njuolgadus Boatsojguohtomsiebrrerádáj ja Bajemusgujddimsiebrrerádáj la duodden dán konvensjåvnnåj (2. duoddetjála).

Boatsojguohtomsiebrreráde ja

Bajemusgujddimsiebrreráde dahkaba goabbák ietjaska jahkásasj budjähttaoajvvadusáv. Budjähtta mierreduvvá ráddidusájs. Gålo juogeduvvi avta mahten goappák rijkkaj. Ráddidusá aktan mierredíbá lågovdahkam- ja revisjåvnnåhámijt.

Kapihtal 6. Märrádusá boahttsuj ruoptusdoalvvoma ja mieddemij birra

Artihkal 24

Jus boahttsu nuppet rijka tjieldes jali ällosujttimdajvas li nuppen rijkan dán konvensjåvnå loabe dagi, jali jus boahttsu tjieldes jali ällosujttimdajvas ietjas rijkan li muhtem guovlon konvensjåvnå vuosstij, galggá tjiellde jali ällosujttimdajvva ruvva máhttelis boahttsujt loabedam guohtomguovlluj doalvvot. Åvddål gå boahttsujt doalvvogoahtá galggá ássjáj gulle tjälldáj jali ällosujttimdajvvaj diededit jus máhttelis. Lárkkamijt jali miessemärkkomijt ij oattjo adnet jus ij buorre mutton guosske tjälldáj jali ällosujttimdajvvaj la diededam.

Tjiellde jali ällosujttimdajvva galggá, lárkkama maŋŋela, dalága boahttsujt loahpeguovlluj doalvvot jus ij

oassebielij lihton ietjá javladuvá. Jus tjiellde jali ällosujttimdajvva diededum lárkkamis gáhtu ja boahttsujt e ruoptus máhte stuoráp vájvij dagi doalvvot, oadtju dat tjiellde jali ällosujttimdajvva mij lárkkamav huksá äjgádij nammaj boahttsujt njuovadit ja vuobdadit.

Jus ij ietján lihtuda galggá tjiellde jali ällosujttimdajvva sunji mákset guhti boahttsujt ájmmuj válldá ja ruoptus doalvvu. Vijdábut boahttsu äjgát galggá njuovvam- ja vuobddemgålojt mákset. Jus sierravuojno mávso stuorrudagás li de Boatsojguohtomsiebrreráde dav mierret.

Artihkal 25

Jus tjiellde jali ällosujttimdajvva ij boahttsujt máhtsada vuogijn mij 24. artihkkalin javladuvvá, máhttá Boatsojguohtomsiebrreráde, suv ádnomis gut vahágav ja vájvev gierddá, biejadit tjieldev jali ällosujttimdajvav muhtem ájge sinna boahttsujt ierit doalvvot.

Jus biejadisáv ij tjuovo de Boatsojguohtomsiebrreráde mierret gut boahttsujt oadtju juogu de ruoptus doalvvot jali njuovvat ja äjgádij nammaj

vuobddet. Siebrreráde máhttá mierredit dakkár biedjamdagojt oadtju åvdåsvásstediddje fábmudahka rijkan tjadádit, jali tjiellde ja ällosujttimdajvva mij dákkár dagov ietjas nali válldám la. Doalvvomgålojt máksá tjiellde jali ällosujttimdajvva mij biejadisáv la oadtjum vuostasj oase milta. Boatsojäjgát máksá njuovvama ja vuobddema åvdås. Boatsojäjgát oadtju dav mij njuovvamis ja vuobddemis báhtsá.

Artihkal 26

Boatsojäjgádav, tjieldev jali ällosujttimdajvav, mij ij tjuovo dán konvensjåvnå njuolgadusáv jali märrádusáv diededuvvam Boatsojguohtomsiebrrerádes jali Bajemusgujddimsiebrrerádes, máhttá Boatsojguohtomsiebrreráde muhtem ájgen biejadit juojddá dahkat jali guodet. Biejadissaj máhttá sáhkov lasedit. Jus hiehpá, oadtju sáhkov moattebállásattjan biejadit.

Gå sáhko stuorrudagáv mierret galggá árvustallat dav vahágav mij máhttá badjánit jus biejadisáv ij tjuovo, suv ekonomalasj vidjurijt gänna la välggogisvuohta gåhttjomav tjuovvot ja vidjurijt ietján.

Boatsojguohtomsiebrreráde galggá, jus gåhttjomav ij tjuovo, mierredit máksusa stuorrudagáv ja goassa maŋemusát galggá mákset.

Artihkal 27

Boatsojguohtomsiebrreráde máhttá mierredit älloniehkke, tjiellde jali ällosujttimdajvva galggá konvensjåvnnåmávsov loabedis guohtoma åvdås mákset, jus boahttsu nuppet rijkas nuppen rijkan li dán konvensjåvnå loabe dagi jali jus boahttsu ietjas rijkas li guovlon mij la konvensjåvnå vuosstij.

Konvensjåvnnåmávso stuorrudagá árvustaládijn galggá iehtjádij siegen vieledit dav vahágav mij mättos tjuovoj ja máhttelisvuodav mieddemav tsaggat, gesi ássje gullu. Jus li sierra oare, máhttá konvensjåvnnåmávsov fámoduhttet.

Jus sáhkko låhpalattjat 26. artihkkala goalmát oase milta mierreduvvam la, de ij konvensjåvnnåmávsov oattjo mierredit dan mätto åvdås mav biejadis gåbttjå.

Konvensjåvnnåmávsov galggá mierredimbiejves nielje vahko sinna mákset.

Artihkal 28

Sáhkko ja konvensjåvnnåmákso 26. ja 27. artihkkalij milta galggá mierreduvvat máksemvelgulattja rijka biednigij.

Sáhkov ja konvensjåvnnåmávsov galggá Boatsojguohtomsiebrrerádáj mákset ja buohtton adnet dan tjälldáj jali ällosujttimdajvvaj mij mättos vahágav gierdaj ja ietján dagojda ma li ávkken ällobargguj rájáj rastá.

Boatsojguohtomsiebrreráde vásstet sáhkoj ja konvensjåvnnåmávsoj máksorávkalvisáj oadtjomis.

Kapihtal 7. Sierra märrádusá

Artihkal 29

Märkkatjáledime bále galggá gähttjat vaj märkka tjuoldeduvvá dan dajva dåhkkiduvvam merkajs ma nuppen rijkan li. Tjáledimfábmudahka nuppen rijkan galggá guládit tjáledimfábmudagájn nuppen rijkan åvddål gå merkav regisstarij tjálet.

Artihkal 30

Jus Boatsojguohtomsiebrreráde jali Bajemusgujddimsiebrreráde

märrádusáv libá dahkam, mij luluj máhttet vahákmáksema vuodon årrot jus rijkalasj fábmudahka dakkár märrádusáv la válldám, la sujna gesi märrádus guosská riektá ássjev båktet siebrrerádij vuosstij rijkalasj lága milta. Ássjev gatjálvisá hárráj mij guosská soabmása riektágártjedibmáj oadtju båktet dan rijkan gånnå riektá la gárttjoduvvam. Ietjá bálij ássjev oadtju duobbmoståvlå åvdån ietjas rijkan båktet.

Artihkal 31

Jus juoppán rijkan li rievddadime ällosujto organisasjåvnån jali almulasj tjuottjodimen ma merkahi vaj riektásubjevta ma nammaduvvi dán konvensjåvnån oadtju ietjá namáv jali ietjá organisasjåvnnnåhámev, de konvensjåvnnå fámon la dajda riektásubjevtajda maj namá rievddaduvvi. Dan rijka ráddidus galggá nuppe rijka ráddidussaj ja Boatsojguohtomsiebrrerádáj ja Bajemusgujddimsiebrrerádáj dakkár rievddadusájt diededit.

Kapihtal 8. Fábmujbiedjam ja fábmoájgge

Artihkal 32

Gå dát konvensjåvnnå fábmuj biejaduvvá galggá javllamáno

13. b. 1971 bievddegirjje Svieriga ja Vuona gaskan gárdij tsieggima ja huksama birra muhtem rijkarája åsij milta (Jämtlanda lena ja Nuortta- Tröndelaga ja Oarjje- Tröndelaga fylka) fámoduvvat.

Artihkal 33

Dát konvensjåvnnå galggá dåhkkiduvvat, ja fábmuj boahtet gålmmålåk biejve maŋŋel gå oassebiele libá nubbe nubbáj tjállagij baktu diededam vaj rijkalasj konstitusjåvnålasj bargggamvuoge fábmujboahtema hárráj li ålliduvvam. Svieriga ja Vuona tevstajn la sämmi árvvo. Konvensjåvnnå galggá jårggåluvvat nuorttasábmáj, julevsábmáj ja oarjjelsábmáj.

Artihkal 34

Konvensjåvnnå fámon la gålmmålåk jage dat biejves gå fábmuj bådij. Jus konvensjåvnåv ij hiejteda maŋemusát vihtta jage dan ájggudagá nåhkåma åvddåla de dat la fámon lågev jage vil ja galggá maŋŋela fámon aneduvvat lågev jage ájgen, jus ij hiejteda maŋemusát guokta jage åvddål lågevjahkeájggudahka vássá.

Områdesprotokoll på lulesamiska

Duoddetjála 1

Guovllobievddegirjje konvensjåvnnåj Vuona ja Svieriga gaskan ällosujto birra rájáj rastá

Álggemmärrádusá

§ 1 Dán bievddegirjen li lagáp märrádusá makkár guovlojt tjielde ja ällosujttimdajva nuppen rijkan oadtju ällosujttuj ávkkit konvensjåvnå 6. artihkkala milta Svieriga ja Vuona gaskan rádjárasstidime hárráj älov sujttidijn.

Geográfalasj namá, tsuojggidusá ja koordináhta (SWER99TM Svierigin ja WGS 84 Vuonan) bievddegirjen li váldedum almulasj kártajs. Svierigin li váldedum Översiktskártas 1:250000, almodum Lantmäteridjas ja Vuonan kárttarájdos M-711, almodum Stáhta kárttadåjmadagás. Guovlo li tjáledum kárttaduoddetjállagijda 1-4.

§ 2 Tjielden ja ällosujttimdajvan, manna li riektá nuppe rijka guovlon guododit, li riektá guovlos guovlluj jåhtet. Jåhtema birra galggá diededit tjieldijda ja

ällosujttimdajvajda majda jåhtem guosská. Jus jåhtemgäjno nanna ájgás ij boade galggá Boatsojguohtomsiebrreráde ássjev mierredit.

Märrádusá guohtomguovloj birra

§ 3 Dolpi Tromsa fylkan

Dolpin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála 1): Nuorttan: Rijkkarájás Gålmårijkamerkas Golddajávrri ja Govdajoga milta Govdajávrráj, vijdábut tjátje milta Čazajávrráj, dav jávrev miehtáj nuortamus luoktaj (34 W 469568 7676869), vijdábut jågå milta Siktaguran ja Gaskasuorgen Čoalgedanvuovddijohkaj (Kitdalselva), dav änov Storfjordaj, vuona ja Čieknjaleanu (Signaldalelva) milta E6 rahtáj, vijdábut E6 milta Gárgánij (Nordkjosbotn), vijdábut Báhccavuotnaj (Balsfjorden) Gárgánis Sørkjosenij. Allen: Njuolgga linnja Kjoselva njálmes (431426 7680211) Stuorajávre (Storvatnets) nuortamus luoktaj (W 432918 7675123), Stuorajávre milta oarjemus luoktaj (W 432776 7672860), vijdábut njuolgga linnja Ándorjávre nuorttaalemus luoktaj (W 431195 7670635), dan jávre oarjemus luoktaj (W 432113 7669074), dåppelt njuolgga linnja Svensborgselva njálmmáj

Geatkejávren, vijdábut Geatkeeanu milta Øverbygdaj. Oarjján: Målselva Øverbygdas Vuolit Rostojávrráj, vijdábut Rostoeanu milta Rostojávrráj (Store Rostavatn) ja dat jávres rijkarádjáj Rr 287 guorraj. Lullne: Rijkarádjá Rostojávres Gålmårijkamärkkaj.

Dolpi l juogedum gålmå oasseguovlluj; A, B ja C.

Guovllo A la Könkämä tjäro (Geaggánvuome) guohtomguovllo. Guovllo B oadtju Könkämä tjärro ávkkit ájgen vuoratjismáno 1.b. basádismáno 14.b. ja Helligskogena ällosujttimdajvva ájgen basádismáno 15.b. – sjnjuktjamáno 15.b.. Guovllo C oadtju Könkämä tjärro ávkkit vuoratjismáno 1. b. – gålgådismáno 31.b. ja Meavki ällosujttimdajvva basádismáno 15.b. – sjnjuktjamáno 31.b..

Guovllo A la dat oasse Dolpis mij la oarjjelin linja Signaldalen - Stordalen - Stordalselva desik Breidalselvajn gávnat ja lullelin linja Sørkjosen - Marknesdalen – Svensborgdalen – Fjellfroskvatna lulemus luovta, dan maŋŋela njuolgga linnja Stormyraj (34W 438450 7661983) Tamokelva guoran, dav änov dasik Rostaeanujn gávnat.

Guovllo B (Markusfjellet) la dat oasse Dolpis mij la nuorttalin

linja Signaldalen - Stordalen - Stordalselva dasik Breidalselvajn gávnat.

Dajvva C (Marknesdalen) la dat oasse Dolpis mij la allelin linja Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen - Fjellfroskvatna lulemus luovta, dan maŋŋela njuolgga linnja Stormyraj (34W438450 7661983) Tamokelva guoran, dav änov dasik Rostaelvajn gávnat.

Lakselvdal/Lyngsdal ällosujttimdajvan la riektá Dolpi tjadá jåhtet. Galggi jåhtet Dolpi nuortamus oase milta ienemusát 14 biejven tjavtjan ja ienemusát gietjan biejven gidán ja Könkämä tjerruj diededit binnemusát gietjav biejve åvddåla.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Gålmårijkamerkas, Breidalena tjadá, Govdajávre ja Gaskasuorggáj Kitdalenin, ja 2. Øvergårdas Oteren rádjáj E6 alusjbielen.

§ 4 Saivomuotka Norrbottena lenan

Saivomuotkan li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Allen: Muonioälvena rájes Kallojärvi buohta (SWER99TM 8363247586235), njuolgga linnja dan jávre rastá Kuoppajärvij (SWER99TM 835251 7585953),

vijdábut njuolgga linnjan Hanhijärvetij (SWER99TM 832002 7582217) – Jupukkajärvij (SWER99TM 833442 7579181) - Kelojärvij (SWER99TM 830208 7577052) - Kalattomajärvij (SWER99TM 830152 7572032) - Nuulankijärvij (SWER99TM 833331 7572032) - Rukojärvij (SWER99 TM 83523 7566449). Oarjján: Tjátjádahka Rukojärvis Rukolompolo rastá dan sadjáj gånnå jåhkå miehttserahtev rassti Tervaharjutij (SWER99TM 837971 7567795), dassta njuolgga linnja Heinäjärvetij (SWER99TM 846709 7566808), vijdábut njuolgga linnja Muodosjärvij (SWER99TM 850007 7567946) ja rahtáj 99 Kahtovaara buohta (SWER99TM 848218 7572225). Lullne ja nuorttan: Rahte 99 áttjak nammadum sajes gitta Noijanpolanvaara buohta (SWER99TM 848891 7572377), dan maŋŋela njuolgga luksa Muonioälva rádjáj (SWER99TM 836982 7586385), vijdábut Muonioälvav bajás Kallojärvi buohta (SWER99TM 836324 7586235).

Saivomuotka la guohtomguovllo ällosujttimdajvajda Tromsa ällosujttimguovlos. Guovlov oadtju ávkkit ájgen gålgådismáno 1.b. – vuoratjismáno 30.b.. Ietjá jahkeájgijt ij ällosujtujn oattjo guovlon barggat.

Gárde: Gárdde galggá gávnnut rahtes 99 Palolaki guoran guovllorájá milta allen ja oarjján gitta rahtáj 99 Kahtovaara guoran.

§ 5 Likká Tromsa fylkan

Likkán li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rostojávres Rr 287 guoran Rostoeanu milta Vuolit Rostojávrráj, dan jávre ja Rostojoga milta dasik Dieváideanujn (Divielva) gávnat Rostanesa guoran. Allen: Dieváideanu milta Rostanesas Hávgajoga áttjak nammadum äno njálmmáj. Oarjján: Hávgajohka Dieváideanus bajás Hávgajávri lusspáj, dassta njuolgga linnja Gorvvejávri nuorttaalemus luoktaj rijkarájá guoran. Lullne: Rijkarádjá Gorvvejávres Rostojávrráj.

Likká l Lainiovuoma tjäro guohtomguovllo.

Nord-Senja ällosujttimdajvva galggá guovlov Cávarri Likkán dálvveguohtomij máhttet ávkkit, gå guohtomvidjura Nord-Senjan li vájve. Dakkár ávkkimav diedet åvddålijgiehtaj Lainiovuoma tjerruj. Jus ájgás ij boade galggá Boatsojguohtomsiebrreráde ássjev mierredit. Siebrreráde aj lagáp märrádusájt ávkkima hárráj

oadtju vaddet.

Cávarrin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dievaideanu njálmes Rostoeatnuj ja Rostaeanu milta Litle Rostavatnaj, vijdábut dan jávre milta Rostaeanu njálmmáj Litle Rostavatnin. Lullne: Rostaeanu milta dan sadjáj gånnå Rostaeatnu Sørdalselvajn gávnat, vijdábut Sørdalselva milta Tverrelva njálmmáj Sørdalselvan (34 W 447227 7647617), dassta njuolgga linnja nuortamus luoktaj Devddesjávren (34 W 446777 7643686), dan jávre milta Devddesjohkaj. Oarjján: Devddesjohka Divielvaj. Allen: Divielva dasik Rostueanujn gávnat.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. rijkarájá milta Rr 287 rájes Rostujávre guoran dan sadjáj gånnå suoddjimpárkkarádjá rijkkarájájn gávnat, vijdábut Rostueanu nuorttalin gitta Rostohyttaj, ja 2. rájá milta Likká ja Ánjavuomi guohtomednamij gaskan rijkarájás Julusjohkaj Dividalenin.

§ 6 Ánjavuopmi Tromsa fylkan

Ánjavuomin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Kirkeselva njálmes Målselvan, vijdábut Målselva milta Divielva njálmmáj. Lullne: Divielva

Havgajoga njálmmáj Divielvan, vijdábut Hávgajoga milta Hávgajávre njálmmáj, dassta njuolgga linnjan Gorvvejávre nuortamus luoktaj, vijdábut rijkarájáv dat sajes Leinavattneta lulemus luoktaj. Oarjján: Leinavattnet, dan maŋŋela Altevatn Koievasselva njálmmáj. Allen: Koievasselva milta Koievatneta nuortamus luoktaj, vijdábut dat sajes Kopparskarstindenij sadjáj 1387 ja dassta njuolgga linnjan Kopparskarselva ja Skinnskarelva gávnadimsadjáj, dan maŋŋela njuolgga linnjan Tverrelva oarjemus sadjáj Tverrelvdalenin (34W 401809 7635197), vijdábut dan äno milta dan sadjáj gånnå Skardelva ja Påveskardelva gávnadibá, dassta njuolgga linnjan dan sadjáj gånnå Frøkentindelva ja Iselva gávnadibá ja dan maŋŋela Iselva ja Kirkeselva milta Målselva njálmmáj.

Ánjavuopmi juogedum la guovte oasseguovlluj; A ja B. Guovllo A la guohtomguovllo Saarivuoma tjerruj. Guovllo B oadtju Saarivuoma tjärro ávkkit ájgen vuoratjismáno 1.b. – gålgådismáno 15.b. ja Hjerttind ällosujttimdajvva gålgådismáno 1.b. – sjnjuktjamáno 31.b.

Guovllo A la dat guovllo Ánjavuomin mij la linja lullelin Kirkeselva njálmes Målselvaj,

vijdábut Kirkeselva milta Sauskarselva njálmmáj Kirkeselvan ja dan maŋŋela njuolgga linnjan Kirkestinda saje 1677 baktu Gaskasjoga njálmmáj Áldesjávren.

Guovllo B la bájkke Ánjavuomin mij la linja allelin Kirkeselva njálmes Målselvaj, vijdábut Kirkeselva milta Sauskarselva njálmmáj Kirkeselvan ja dan maŋŋela njuolgga linnjan Kirkestinda baktu sajen 1677 Gaskasjoga njálmmáj Altevatnan. Guovlon bisádagás Altevatna guoran Koievasselvaj gullu Saarivuoma tjerruj aj riektá dárbas huodnahijt tsieggit vuona boatsojguohtomlága märrádusá milta.

Nord-Senja ällosujttimdajvva oadtju Langfjelletguovlov ávkkit, dajva A sinna, dálvveguohtomij, gå guohtomvidjura Nord-Senjan li vájve. Dakkár ávkkimav galggá åvddålijgiehtaj Saarivuoma tjerruj diededit. Jus ávkkima hárráj ij ájgás boade galggá Boatsojguohtomsiebrreráde ássjev mierredit. Siebrreráde aj oadtju lagáp märrádusájt ávkkima hárráj vaddet.

Guovlon Langfjelletin li tjuovvo rájá: Lullne Divielva ja Rostaelva gávnadimsajes, Divielva milta Høgskardhusaj. Oarjján Høgskardhusas ja njuolgga linnjan Høgskarvatneta rastá

Leaddojoga ja Beagasanjoga gávnadimsadjáj. Allen Sandelva milta Sandelvvatneta nuortamus sadjáj. Vijdábut njuolgga linnjan Målselva oarjemus måhkkåj (34 W 427073 7653954) Alvheima guoran. Nuorttan Målselva milta Divielva njálmmáj Målselvan.

Hjerttind ällosujttimdajvva oadtju Mannančeárruguovlov ávkkit, dajva A sinna, dálvveguohtomin gå guohtomvidjura li vájve dajva dálvveguohtomguovlojn Svierigin ja Vuonan. Dakkár ávkkimav galggá åvddålijgiehtaj Saarivuoma tjerruj diededit. Jus ávkkima hárráj ij ájgás boade galggá Boatsojguohtomsiebrreráde ássjev mierredit. Siebrreráde aj oadtju lagáp märrádusájt ávkkima hárráj vaddet.

Mannančeárun li tjuovvo rájá: Nuorttan: Suttesgáldojoga njálmes Altevatnaj Langbukta guoran, vijdábut njuolgga linnja oarjjelulemus luoktaj Darfaljávrin (34 W 459639 7600773) ja dassta njuolgga linnjan Rr 280 rádjáj. Lullne: Rijkarájá milta Rr 280 rádjáj Leinavatnaj. Oarjján ja allen: Leinavatna milta, vijdábut Altevatna milta Suttesgaldojoga njálmmáj Langbuktan

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Koievasselva njálmes Altevatnan guovllorájá milta Kopparskardtindena vuosstij (34

W 414092 762546), 2. Kopparskardtangenis (34 W 410188 762740) gávnadimsadjáj Vasskardelva ja Strømslitverrelva gaskan, ja 3. Rr 279A rájes rijkarájá milta Leinavatnaj.

§ 7 Duoddaras Tromsa fylkan

Duoddarasan li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Lenesjávri (Leinavatn) rijkarájás ja vijdábut Áldesjávri (Altevatnet) ja Álddesjoga (Barduelva) milta Sørdalselva njálmmáj Øyvolla guoran. Allen: Sørdalselva milta áttjak nammadum gávnadimsajes Grensevatnanij ja Rr 272 rádjáj rijkaráján. Oarjján ja lullne: Rijkarádjá Rr 272 rájes (Pålnorøset) Lenesjávrráj.

Duoddaras la Talma tjäro guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Pålnovikenis Sørdalenij, 2. vuohpes 1 km Čuolbmaæno njálmes oarjjelullelin Skierreluoktaj, ja 3. Havgaluovtas Altevatnaj.

§ 8 Njuoravuopmi Norrbottena lenan

Njuoravuomin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Oarjján:

Ruovdderahte rijkkarájás Tornehamna girkkuj. Lullne: Njuolgga linnja áttjak nammadum sajes Rr 272 (Pålnorøset) rádjáj. Nuorttan ja allen: Rijkkarádjá Rr 272 rájes dan sadjáj gånnå ruovdderahte rijkarájáv rassti.

Njuoravuopmi la Giellasa ällosujttimdajva guohtomguovllo.

§ 9 Bahcajeagil Norrbottena lenan

Bahcajeagilin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Allen ja oarjján: Jávre Torneträsk - Dárrajávri - Jiegajávri - Alajávri - Váhkujávri - Nuorajávri gitta Kallojärvij. Lullne ja nuorttan: Kallojärvis tjátjádagáv Lulip Vuolusjávri - Davip Vuolusjávri, maŋemusát nammadum jávre nuorttaalemus luovtas njuolgga linnja Lulip Stálujávri oarjjelulemus luoktaj, vijdábut jávrijt Lulip Stálojávri - Stálujohka - Korttojärvi - Torneträsk.

Giellasa ällosujttimdajvva oadtju Bahcajeagilav ávkkit ájgen ådåjakmáno 15.b. - vuoratjismáno 30.b.. Talma tjärro oadtju Bahcajeagilav ávkkit moarmesmáno 1.b. – ådåjakmáno 14.b..

§ 10 Skaitelandet/Anttis Norrbottena lenan

Skaitelandetin/Anttisin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Allen ja oarjján: sameednamrájá milta Torneälvenis Myllyjokij, dåppelt njuolgga linnja Järvikaisetij (SWER99TM 809026 7503418) ja vijdábut ruoptus Torneälvenij Juopakoskiv vuolus (SWER99TM 809026 7503418), vijdábut dav änov Paavosaarij (SWER99TM 847353 7487712) Lehonsuanton. Lullne: Njuolgga linnja Paavosaaris jávrátjij (SWER99TM 843432 7487712) Saukkuvuoma nuorttalullelin ja vijdábut Pellijokij (SWER99TM 843514 7488384), dav jågåv bajás Pellijärvij (SWER99TM 835201 7494173), dåppelt njuolgga linnja Ainettijoki oarjjelulemus måhkkåj (SWER99TM 835201 7494173), vijdábut Ainettijoki milta Lainioälvenij, Lainioälvena milta bajás Rauvoskoskij (SWER99TM 824811 7519771). Nuorttan: Nammadum sajes Lainioälvenin Saarijärvij (SWER99TM 823259 7519274), vijdábut njuolgga linnja Tonkijärvi ja Liikamaa rastá gånnå sámeednamrádjá Torneälvenav rassti.

Skaitelandet/Anttis la Tromsa boatsojguohtomguovlo ja Skjomena ällosujttimdajva guohtomguovllo. Guovlov oadtju

gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit. Ietjá jahkeájgijt ij ällosujtujn guovlon oattjo barggat.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Guovllorájá milta Torneälvenis sámeednamrájá guoran Rauvosniemij Lainioälvenin, ja 2. guovllorájá milta Ainettijoki njálmes Lainioälvenin Torneälvena rádjáj Paavosaari guoran.

§ 11 Beatnakvuopmi Nordlánda fylkan

Beatnakvuomin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Ruovdderájáv rijkarájás Gátterata stasjåvnnåj. Allen: Gátterata stasjåvnås Ruoidnačohkkaj (1360 alludagán) oarjemus Ruoidnajávrráj, maŋŋela njuolgga linnjan Beajojieknaj (1475 alludagán), dåppelt njuolgga linnjan Váhttečohkkaj (1494 alludagán), dåppelt njuolgga Basejávre nuortamus luoktaj, dåppelt sämmi jávre oarjemus luoktaj, dåppelt njuolgga linnjan (Basejieŋa rastá) Leirvatneta lulemus luoktaj, dan maŋŋela njuolgga linnjan Storsteinsfjelletij (1379 alludagán). Oarjján: 1379 alludagás njuolgga linnja goasstejieŋa milta Sealggajávre oarjjelin 1289 alludahkaj, dåppelt njuolgga linnjan várrebálde milta Ákšuj, dåppelt njuolgga linnjan

Čunojávri rastá dan jávre lulemus luoktaj, dassta dan sadjáj gånnå rádjá Gabna ja Laevasa gaskan gávnat rijkarájájn Rr 263 guoran. Lullne: Rijkarádjá Rr 263 rájes nuorttalij dan sadjáj gånnå ruovdderahte rijkarájáv rassti.

Beatnakvuopmi la juogedum guovte oasseguovlluj; A ja B.

Guovllo A la dat oasse Beatnakvuomis mij la lullelin njuolgga linja Katteratas Ristačohkkaj 1683 alludagán, dåppelt njuolgga linnja 1289 alludahkaj (33 W 622780 7572394) Sealggajávri oarjjelin. Guovllo la Gabna tjäro guohtomguovllo.

Guovllo B la dat oasse Beatnakvuomis mij la allelin njuolgga linja Katterat, Ristačohkka 1689 alludagán, dåppelt njuolgga linnja 1289 alludahkaj (33 W 622780 7572394) Sealggajávre oarjjelin. Guovlov oadtju Gabna tjärro ávkkit ájgen moarmesmáno 1.b. ragátmáno 30.b. ja Skjomen ällosujttimdajvva gålgådismáno 1.b. - vuoratjismáno 30.b..

§ 12 Nuorjonjunni Nordlánda fylkan

Nuorjonjunnin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå rádjá Gabna ja Laevasa tjäroj gaskan rijkarájájn

Rr 263 guoran gávnat njuolgga linnja Lossivatneta lusspáj. Allen njuolgga linnja nammadum lusspáj 1727 alludahkaj (33 W 613104 7562205) (Durmålstindena nuorttalullelin), dan maŋŋela Rundtuvaj (474 alludagán) Sørdalenin, dan maŋŋela njuolgga Sørelvenij (33 W 6055387561408). Allen ja oarjján: Sørelva milta Rundtuva buohta, vijdábut Kobbelva milta Nuorjjojávrráj, vijdábut Nuorjjojávre oarjjelulemus luoktaj, dåppelt Nuorjjojoga, Guovdelisjávre ja Vanasjávre milta dan sadjáj gånnå rádjá Laevasa ja Girjasa gaskan rijkarájájn Rr 259 (Ivarstein) gávnat. Lullne: Rijkarájá milta dat sajes gånnå rádjá Laevasa ja Girjasa tjäroj gaskan gávnat rijkarájájn Rr 259, dan sadjáj gånnå rádjá Gabna ja Laevasa tjäroj gaskan rijkarájájn Rr 263 gávnat.

Nuorjonjunni l juogedum guovte oasseguovlluj, A ja B.

Guovllo A la guohtomguovllo Laevasa tjerruj. Guovllo l dat oasse Nuorjonjunnis mij la linja oarjjelin gånnå rádjá Gabna ja Laevasa tjäroj gaskan rijkarájájn gávnat Rr 263 guoran, vijdábut njuolgga linnjan Gállančohka vuosstij (1171 alludagán), njuolgga linnja Stohkkenjunnáj (1226 alludagán), dåppelt njuolgga linnjan alás Čáihnavárráj

(1381 alludagán), dåppelt goasstejieŋa 1727 alludahkaj (33 W 613104 7562205) Durmålstindena nuorttalullelin.

Guovllo B oadtju Laevasa tjärro ávkkit ájgen ragátmáno 15.b. - 30.b. ja Skjomena ällosujttimdajvva gålgådismáno 1.b. – biehtsemáno 14.b.. Guovllo l dat oasse Nuorjonjunnis mij la linja nuorttalin gånnå rádjá Gabna ja Laevasa gaskan rijkarájájn gávnat Rr 263 guoran, vijdábut njuolgga linnja Gállančohka vuosstij (1171 alludagán), njuolgga linnja Stohkkenjunnij (1226 alludagán), dåppelt njuolgga linnjan alás Čáihnavárráj (1381 alludagán), dåppelt goasstejieŋa milta 1727 alludahkaj (33 W 613104 7562205) Durmålstindena nuorttalullelin.

§ 13 Skávhlá Nordlánda fylkan

Skávhlán li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Nuorjonjunni konvensjåvnnåguovlo rájá oarjjelin rijkarájás Rr 259 guoran Nuorjjojávrráj, dåppelt tjátjádagáv Skjomenfjordena lusspáj, dåppelt Skjomenfjordena milta. Allen: Guovllorájá milta Skjomena ja Frostisena ällosujttimdajvaj gaskan Sørskjomenij vijdábut Skjombotnaj, dan maŋŋela

njuolgga linnja Vasstjørnanij Tjårdadalenin, dat jávres Kjårdavatna nuortamus luoktaj, dåppelt Kjårdavatneta oarjemus luoktaj rijkarájá guoran. Oarjján: Rijkarájá milta dan sadjáj gånnå rádjá Girjasa ja Laevasa gaskan rijkarájájn gávnat Rr 259 guoran.

Skávhlá l Girjása tjäro guohtomguovllo.

§ 14 Stuorrijda Norrbottena lenan ja Nordlánda fylkan

Stuorrijdan li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Kjårdavatna oarjemus luovtas rijkarájá guoran Kjårdavatna nuortamus luoktaj, dåppelt Vasstjørnanij Tjårdadalenin, jávrátjis njuolgga linnja Skjombotnaj, dåppelt Gangarnesetij, vijdábut njuolgga linnja Nordre Bukkevatneta lusspáj, dåppelt njuolgga linnja Isfjelletij 1437 alludagán, dåppelt njuolgga linnja jávre oarjemus luoktaj 700 alludagán (33 W578072 7556164), dåppelt njuolgga linnja alemus luoktaj Baugevatneta alemus luoktaj, vijdábut dan jávre ja tjátjádagá milta Ruonasjávre rastá Siiddasjávre lusspáj, dåppelt njuolgga linnja Kjårdavatneta oarjemus luoktaj rijkarájá guoran.

Stuorrijda l Frostisena ällosujttimdajva ja Girjasa ja Baste tjäroj aktisasj

guohtomguovllo. Guovlo aktisasj ávkkim åvdåltbiedjá aktisasjlihtov tjieldij ja ällosujttimdajvaj gaskan konvensjåvnå 7. artihkkala milta.

Jus dakkár lihtto ij gávnnu jali hiejteduvvá, la tjuovvo guovllo guohtomguovllon Girjasa ja Baste tjärojda: Rijkarájás Kjårdavatneta oarjjegietjen, dan jávre milta dan nuorttagähtjáj, njuolgga linnja Middagsvatneta oarjjegähtjáj, dat jávres jåhkåj (33 W 595197 7560246) mij gålgijt dan jávrráj, jåhkånjálmes njuolgga linnja Vabakkvatnaj, dat jávres ja jågås Forsvatnaj, dat jávres ja jågås Siiddasjávrráj, jåhkånjálmes njuolgga linnja oarjjeallela guovlluj Baugefjella badjel Baugevatneta gártjemus tjoalmmáj (33 W 585121 7553741), vijdábut dan jávre ja tjátje milta oarjás guovlluj gitta rijkarádjáj.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Forsvatnetis Siiddasjávrráj (gehtja § 46), ja

2. Forsvatnetis Langvatnetij (gehtja § 46).

Jus la aktisasjlihtto galggá gärdda guohtomguovlo sinna gávnnut.

§ 15 Bávgi Nordlánda fylkan

Bávgin li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála) Nuorttan: Rijkarájás gånnå Bávgijåhka

rijkarájáv rassti Baugevatna njálmmáj, dat jávres jávre alemus luoktaj, dåppelt njuolgga linnja jávrráj 700 alludagájn (33 W 578072 7556164) ja tjátjádahkaj Austerdalena tjadá Innerpollenij Divtasvuonan. Allen: Innerpollenis Divtasvuona milta Slabávuodnaj (Sørfjorden), dåppelt Badjejávrráj (Øver- Sørfjordvatnet). Oarjján: Badjejávres (Øver- Sørfjordvatnet), jávre milta Sadjemjávre lulemus luoktaj, dan maŋŋela njuolgga linnja 1236 alludahkaj Gihtsejieŋan, maŋŋela njuolgga linnja Noaidejávre alemus luoktaj, dan maŋŋela dan tjátje milta Lavzejávrráj, dåppelt tjátjádagá milta Bovrojávrráj, dav jávrev rijkarádjáj. Lullne: Rijkarájá milta dan sadjáj gånnå Bávgijåhka rijkarájáv rassti.

Bávgi l Baste tjäro guohtomguovllo.

§ 16 Slahpenjárgga Nordlánda fylkan

Slahpenjárgan li tjuovvo rájá (1. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå rijkarádjá Bovrojávre nuortap gáttev rassti, dat jávres tjátjádagá milta Lavzejávrráj, vijdábut Noajddejávrráj ja dan jávre alemus luoktaj, dat luovtas njuolgga linnja 1236 alludahkaj Gihtsejiegŋaj, dåppelt njuolgga linnja Sadjemjávre lulemus

luoktaj, dat luovtas jávre rastá tjátjádagá milta Badjejávrráj (Øver-Sørfjordvatnet), vijdábut Slabávuodnaj (Sørfjorden). Allen: Slabávuonas (Sørfjorden), Divtasvuona ja tjoalme milta Vuollná ja gátte gaskan. Oarjján: Tjoalmes Spälláj vuodnanjálmmáj Storvatnetis, dav tjátjev Storvatneta oarjemus luoktaj, luovtas njuolgga linnja Tjoaddnejávre nuortamus luoktaj, dan maŋŋela dav jávrev ja tjátjádagáv vijdábut rijkarádjáj. Lullne: Rijkarájá milta dan sadjáj gånnå rijkarádjá Bovrojávre nuorttagáttev rassti.

Slahpenjárgga l Unnatjerutja guohtomguovllo.

§ 17 Ruonasvágge Nordlánda fylkan

Ruonasvákken li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rijkarájás Valldajávren ja tjátjádagá milta Gussajávrráj, vijdábut Njallajågå milta dasik Rávggajågåjn gávnat. Allen ja oarjján: Rávggajågå (Sørelva) ja vijdábut tjátjádagá milta Ruonasvákken rijkarádjáj. Lullne: Rijkarájá milta Valldajávrráj.

Ruonasvágge l Sirggá tjielde guohtomguovllo mav oadtju ávkkit ájgen sjnjilltjamáno 1.b. – ragátmáno 15.b..

§ 18 Lijná Nordlánda fylkan

Lijnán li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rr 246 rájes Sávtsatjin njuolgga linnja oarjjelulemus luoktaj Hierggejávren, dåppelt dan jávre milta jávre lusspáj. Allen: Njuolgga linnja Hierggejávre luspes Jierdajávrráj, dan maŋŋela tjátjádagáv Juoksajávrráj, vijdábut tjátjádagáv Gasskajávrijda, dåppelt tjátjádagáv Linájávrráj (33 W 552429 7503370) ja dan jávre oarjemus luoktaj Gårttjejávren. Oarjján: Nammadum luovtas njuolgga linnja Ridoalggetjåhkkåj, 1273 alludagán, vijdábut njuolgga linnja Rr 244 rádjáj Hurreváren. Lullne: Rr 244 rájes rijkarájá milta Rr 246 rádjáj Sávtsatjin.

Lijná l Sirggá tjielde guohtomguovllo.

§ 19 Rástesvárre Norrbottena lenan ja Sijdas Nordlánda fylkan

Rástesváren li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes Trolldalenin gånnå rádjá Sirggá ja Tuorpona tjieldij gaskan rijkarájájn gávnat, tjiellderájá milta Vásstenjávrráj, dassta Vuojatsavvuna badjel Virihávrráj. Lullne: Virihávre rastá Duvggejågå njálmmáj. Oarjján: Duvggejågå milta

Gásakjávrráj, vijdábut tjátjádagá milta dan sadjáj (33 W 555288 7464930) gånnå tjátjádahka rijkarájájn Leirvatnetin gávnat. Allen: Rijkarádja Leirvatnetis Trolldalenij.

Sijdasin li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rr 242A rájes Snøtoppenin njuolgga linnja Ráhkojågå njálmmáj Storskogvatnetin, dan maŋŋela oarjásjgáttev Storskogvatneta lusspáj, vijdábut njuolgga linnja Bassejávre alemus luoktaj, dat luovtas njuolgga linnja Skardvatnetij, dan maŋŋela Lappelva milta Andkjelvatnetij. Allen: Andkjelvatnetis Fagerbakkelva milta Sijdasjávre luspes, vijdábut dan jávre rastá dan oarjemus luoktaj. Oarjján: Nammadum luovtas njuolgga linnja Sisovasstindenij, 1411 alludagán, dan maŋŋela Ålmåjjálosjieŋa (Blåmannsisen) rastá Leirvatnetij, vijdábut dan jávre rastá rijkarádjáj (33 W 555288 7464930). Lullne: Rijkarádjá Leirvatnetis Rr 242A rádjáj Snøtoppenin.

Sijdas ja Rástesvárre libá aktisasj guohtomguovlo Tuorpuna tjälldáj ja Duokta ällosujttimdajvvaj. Guovloj aktisasj ávkkim åvddåltbiedjá aktisasjlihtov tjielde ja ällosujttimdajva gaskan konvensjåvnå 7. artihkkala milta.

Jus dakkár lihtto ij gávnnu jali hiejteduvvá, la rijkarádjá rádján tjielde ja ällosujttimdajva gaskan.

§ 20 Sálla Nordlánda fylkan

Sállan li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan ja allen: Dat sajes (33 W 555288 7464930) gånnå Leirvatnet rijkarájájn gávnat, dan jávre rastá Ålmåjjálosjiegŋaj (Blåmannsisen), dan goasstejieŋa rastá 1283 alludahkaj (33 W 547133 7456435), dåppelt njuolgga linnja Storelvvatna oarjjealemus luoktaj, dåppelt njuolgga linnja dan sadjáj gånnå rijkarádjá Labbasjávre nuortasjgáttev rassti. Lullne: Rijkarájá milta Labbasjávres Leirvatnetij.

Sálla le guohtomguovllo Tuorpuna ja Luokta-Mávvasa tjieldijda.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Loamejávres Bieskehávrráj.

§ 21 Gráddes Nordlánda fylkan

Gráddasin li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Nuorttan ja allen: Rr 235 rájes Bállávre oarjjelulemus luoktaj, dan jávre rastá oarjemus luoktaj, dassta njuolgga linnja Arggalajjågå ja Skiejdejågå gávnadimsadjáj, dan

maŋŋela Skiejdejågå milta dasik Gráddesjågåjn gávnat. Oarjján: Maŋemus nammadum gávnadimsajes, Gráddesjågå milta dan sadjáj gånnå rijkagäjnov 77 rassti, dåppelt dav rahtev rijkarádjáj. Lullne: Rijkarájáv dat sajes gånnå rijkarahte 77 rijkarájáv rassti Rr 235 rádjáj.

Gráddes la guohtomguovllo Semisjávr-Njárga tjälldáj.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Ikesjávres Balvatneta oarjjelulemus luoktaj, 2. Balvatneta luovtas Skiedjevákke guoran ja tjátjádagá milta Skiedjevákke rastá dasik vágge Arggalajvákkijn gávnat. 3. Arggalavággehyttas Tausafjelletij (33W 532558 7412483). 4. Klibbo oarjjeallebieles Skájde lullelin (33W 531559 7409416) Nyslåttbekkenij Fredheima oarjjelin, ja 5. gålmån sajen Graddeselva milta

§ 22 Älvsbyn (Ientjáválle) Norrbottena lenan

Ientjávállen (Älvsbyn) li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Holmselas rahte milta Åträsketa oarjjelullegähtjáj, dåppelt njuolgga linnja alemus luoktaj jávren Manjärv, dåppelt rahte milta Manjärvaj 94 rahtaj

Visthedena guoran, vijdábut 94 rahtev Bihtámäno rádjáj, dav änov alás Holmselaj.

Ientjáválle (Älvsbyn) la Balvatna ällosujttimdajva guohtomguovllo mav ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. oadtju ávkkit.

§ 23 Svanjggá Nordlánda fylkan

Svanjggán li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): dat sajes gånnå rahte 77 rijkarájáv rassti, dan gäjno milta E6 rahtaj, dan maŋŋela E6 milta oarjás dan sadjáj gånnå E6 Nordlandsbanav rassti, dav ruovdderahtev Ståkkåhjågå buohta, vijdábut dav änov dan sadjáj gånnå Semisjávr- Njárga ja Svaipa tjielde rijkarájájn gávnadibá (33 W 518200 7375859), rijkarájá milta nuorttalij dan sadjáj gånnå rahte 77 rijkarájáv rassti.

Svanjggá l juogedum guovte oasseguovlluj; A ja B.

Guovllo A la dat oasse Svanjggás mij la Dybenåga nuorttalin. Guovlov oadtju Semisjávr-Njárga tjiellde ávkkit ájgen sjnjilltjamáno 1.b. – ragátmáno 15.b. ja Saltfjellet ällosujttimdajvva ájgen ragátmáno 16.b. – biehtsemáno 30.b..

Guovllo B la dat oasse Svanjggás

mij la Dybenåga oarjjelin. Guovlov oadtju Semisjávr-Njárga tjiellde ávkkit ájgen moarmesmáno 1.b. – basádismáno 10.b. ja Saltfjellet ällosujttimdajvva ájgen basádismáno 11.b. vuoratjismáno 30.b..

§ 24 Storsund Norrbottena lenan

Storsundan li tjuovvo rájá (2. kárttaduoddetjála): Storsundas ruovdderahte milta rahtáj Storträskliden – Koler, dav gäjnov Lillpiteednuj, dav änov rahtesuorráj Lillpite nuorttaallelin, dåppelt gäjnov Granträsketij, vijdábut gäjnov Lidena rastá Arvidsträskaj, dåppelt rahterájge Teugerträska rastá Storsundaj.

Storsund la guohtomguovllo Saltfjelleta ällosujttimdajvvaj mav máhtti ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit.

§ 25 Aahkavaerie /Andfjellet Nordlánda fylkan

Aahkavaerien/Andfjelletin li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå rádjá Semisjávr- Njárga ja Svaipa tjieldij gaskan rijkarájáv rassti (33 W 518200 7375859) Ståkkåhajåhkåj, Ståkkåhajågåv dasik Ruovada-

jågåjn (Randalselva) gávnat. Allen: Gånnå Ståkkåhajåhkå ja Ruovadajåhkå (Randalselva) gávnadibá, Ruovadajågåv ja Ranelvav Messingåga änolusspáj, Messingågav dasik Jarfjellbekkenijn ja Kjerringelvajn gávnat, dan maŋŋela njuolgga linnja Giftfjelletij (1127 alludagán), dan maŋŋela njuolgga linnja Jånghkerij (1459 alludagán). Oarjján: Jånghkere (1459 alludagán) njuolgga linnja Kvepsendalstjønna nuortamus luoktaj, vijdábut njuolgga linnja Rundbjorvatneta alemus luoktaj, dåppelt njuolgga linnja dan sadjáj rijkarájá nanna gånnå rádjá Grana ja Rana tjieldij gaskan álggá (Rr 223). Lullne: Rijkarájá milta Rr 223 rájes koordináhtaj 33 W 518200 7375859 Ståkkåhajågå guoran.

Aahkavaerie/Andfjellet la juogedum guovte oasseguovlluj; Aahkavaerie ja Andfjellet.

Andfjellet la dat oasse Aahkavaeries/Andfjelletis mij la Virvassåga - Bjoråga lullelin koordináhta 33 W 510805 7350489 rádjáj, dan maŋŋela njuolgga linnja nuortamus luoktaj Kvepsendalstjønnan. Andfjellet la Svaipa ja Grana tjieldij guohtomguovllo.

Aahkavaerie la dat oasse Aahkavaerie/Andfjelletis mij la Virvassåga – Bjoråga allelin

koordináhta 33 W 510805 7350489 rádjáj, dan maŋŋela njuolgga linnja nuortamus luoktaj Kvepsendalstjønnan. Aahkavaeriev Svaipa och Grana tjielde oadtjoba ávkkit ájgen moarmesmáno 1.b – gålgådismáno 15.b. ja Ildgrubena ällosujttimdajvav gålgådismáno 16.b. - vuoratjismáno 30.b..

Gárde: Galggá gávnnut 1. gárdde Kvepsendalstjønnas nuorttaallelij koordináhta 33 W 507222 7349428 guovlluj Junkeren vuosstij. 2. lárkavgärdda hiebalgis sajen Virvassdalenin.

§ 26 Goepsetjahke Nordlánda fylkan

Goepsetjahken li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan ja allen: Rr 223 rájes, gåsstå rádjá Grana ja Rana tjieldij gaskan vuolggá, njuolgga linnja Rundbjorvatneta alemus luoktaj, vijdábut njuolgga linnja Kvepsendalstjønna nuortamus luoktaj, vijdábut Goepsejohke milta Kvepsendalsbukta njálmmáj, dåppelt njuolgga linnja Kjerrtjønna alemus luoktaj, dåppelt njuolgga linnja Rr 220A rádjáj. Oarjján ja lullne: Rr 220A rájes rijkarájá milta Rr 223 rádjáj.

Goepsetjahke la guohtomguovllo Rana tjälldáj.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Rr 223 rájes guohtomguovllorájá milta Kaldvatnetij, dåppelt jávre lulle- ja allegáttev guohtomguovllorádjáj Kjerrtjønna guoran, vijdábut dav rájáv Rr 220A rádjáj.

§ 27 Gierkietjahke Västerbottena lenan

Gierkietjahken li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Lullne: Rr 220A rájes njuolgga linnja Kåtavikena lulemus luoktaj Över-Umanin. Oarjján: Över- Uman Kåtavikenis Rörsundeta rastá Krabbfjällnäseta oarjemus sadjáj, dåppelt njuolgga linnja dat sajes gånnå rijkarádjá Graesiejaevrie (Grasvatnet) nuortasjgáttev rassti. Allen ja nuorttan: Rr 217A rijkarájá milta Rr 220A rádjáj.

Gierkietjahke l Ildgrubena ällosujttimdajva guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut: 1. Rr 220A rájes Kåtabäckena njálmmáj Kåtavikenij, ja 2. Över-Umanis Grasvatnetij Fjällripfjälleta allelin.

§ 28 Ovlevuelie Nordlánda fylkan

Ovlevuelien li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rijkarájás Graesiejaevrien

(Grasvatnet), dan maŋŋela dan jávre milta koordináhta 33 W 472797 7326613 Oksfjellhumpena guoran. Allen: nammadum koordináhtas njuolgga linnja Steiktuvaj (alludahka 1058), dåppelt njuolgga linnja Bessedørelva njálmmáj Reevhtsej (Røssvatnet), dan maŋŋela dav jávrev Sørdalselvaj Sørdalenin. Oarjján: Sørdalselva milta Varnvatnetij, vijdábut Famnvasselvav Famnvatnetij, vijdábut Bolvasselvav Bolvatnetij, dan maŋŋela rahtev Joesjöaj dan sadjáj gånnå rijkarájáv rassti. Lullne: Dat sajes rijkarájá milta Graesiejaevriej (Grasvatnet).

Ovlevuelie la Ubmeje tjielde guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut koordináhtas 33 W 472797 7326613 Oksfjellhumpenin nuortamus buolldaj Oksskoltena vuosstij.

§ 29 Ramsele Västerbottena lenan

Ramselen li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Allen: Rahteråves Umeälvena rastá Ottonträska guoran, rahtev Sundöa ja Skivsjöa rastá Skivsjöna oarjjegähtjáj. Oarjján: Njuolgga linnja Skivsjöna oarjemus luovtas Harrselsforsaj. Lullne ja nuorttan: Harrselsforsas

rahte milta Sarsjölidena rastá, Högåsa ja Nybya Umeälvenij, vijdábut dav änov Ottonträskaj.

Ramsele la guohtomguovllo Ildgrubena ällosujttimdajvvaj ja oadtju ávkkiduvvat gålgådismáno 1.b. - vuoratjismáno 30.b..

§ 30 Kruvhtegenvaerie/Vaekie Nordlánda fylkan

Kruvhtegenvaerien/Vaekien li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå rahte Joesjöa ja Varntreska gaskan rijkarájáv rassti, dav gäjnov Valenij Famnvatneta guoran, vijdábut dan jávre rastá ja Famnvasselva milta Varnvatnetij, dåppelt Sørdalselva Reevhtsej (Røssvatnet). Allen: Reevhtse milta Bjørkåselva njálmmáj, dåppelt njuolgga linnja Aalesjaevrie (Elsvatnet) nuortamus luoktaj Åanghkejaevrien (Unkervatnet). Oarjján: Åanghkejaevriev ja Skardmodalselvav rijkarádjáj. Lullne: Rijkarájá milta Skardmodalselvas dan sadjáj gånnå rahte Joesjöa ja Varntreska gaskan rijkarájáv rassti.

Kruvhtegenvaerie/Vaekie la Vapsten sijte guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut 1. rahte nuortasjbielen jávres

Kalven Tverrelva njálmmáj Famnvatnetin, ja 2. Famnvatnetis Røssvatnetij Sørdalena guoran.

§ 31 Mejvankilen Västerbottena lenan

Mejvankilan li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Allen: Njuolgga linnja Grundforsdammenis Umeälvenin Yttre Joranträsk nuortamus luoktaj (SWER99TM 617299 7204173), dåppelt njuolgga linnja Björnabäcksjöna rádjáj, dat jávres tjátjádagáv Paubäckenij, vijdábut Paubäckenav dan oarjjelulemus måhkkåj (SWER99TM 635569 7187833), dat sajes njuolgga linnja Örnträsketa nuortamus luoktaj. Oarjján: Örnträsketa nuortamus luoktaj njuolgga linnja Rusträsketa lusspáj, vijdábut Rusbäcken Umeälvenij. Lullne: Rusbäckena njálmes Umeälvenin Grundforsdammaj.

Mejvankilen la Ildgrubena ällosujttimdajva guohtomguovllo ja oadtju ávkkiduvvat gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b..

§ 32 Råaksoentjahke Nordlánda fylkan

Råaksoentjahken li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå Skardmodalselva

rijkarájáv rassti, dat änos Finnskardbekkena milta njálmmáj Skardmodalselvan. Allen ja oarjján: Finnskardbekken Finnskardtjørnaj, dåppelt njuolgga linnja Råaktjoenjaevrie nuortamus luoktaj (Rotvatn), dav jávrev ja Rotvaselva dan sadjáj gånnå ädno rijkarájáv rassti. Lullne: Áttjak nammadum sajes rijkarájá milta dan sadjáj gånnå Skardmodalselva rijkarájáv rassti.

Vilhelmina norra tjellde oadtju Råaksoentjahkev ávkkit ájgen sjnjilltjamáno 1.b. - bårggemáno 31.b. ja Byrkije ällosujttimdajvav ragátmáno 1.b. – sjnjilltjamáno 30.b.. Vilhelmina norra tjiellde oadtju guovlov aj ietjá ájgij ávkkit, gå älov lahka guovlon Svierigin sujttiji.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Ritterifjelletis guohtomguovllorájá milta Raastetjahkej ja dåppelt Valtanjávrráj.

§ 33 Raajnese Nordlánda fylkan

Raajnesen li tjuovvo rájá (Kárttaduoddetjála 3): Nuorttan: Njuolgga linnja rijkarájás Valtanjaure guoran (33 W 475165 7240956) jávre Luvlie Diehpele (Austre Tiplingen) lulemus luoktaj. Allen ja oarjján: Nammadum luovtas Luvlie

Diehpele rastá dasik Muerhkienjeanoe (Tiplingelva) ja Råtnoenjohke (Simleelva) gávnadibá, dåppelt njuolgga linnja Råtnoenjaevrie alemus luoktaj (Råtnan), dav jávrev ja vijdábut tjátjádagáv rijkarádjáj Bijjie Raentseren (Ranseren). Lullne: Bijjie Raentseres rijkarájá milta koordináhttaj 33 W 475165 7240956 rijkarájá nanna Valtanjaure guoran.

Vilhelmina norra tjiellde oadtju Raajnesev ávkkit ájgen sjnjilltjamáno 1.b. - bårggemáno 31.b..

Gárde: Gárde galggi gávnnut Valtanjaures Råtnoenjohke ja Ranserelva gávnadimsadjáj.

§ 34 Lögdeå Västerbottena ja Västernorrlánda lenajn

Lögdeån li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Lögdeälvenanjálmes Nordmalingsfjärdena njálmmáj ädnok Klösforsenij, dan maŋŋela rahtev Yttre Lemesjöaj, vijdábut rahtev Flärkej, dåppelt Husåna milta Bottenvikena njálmmáj, dan maŋŋela Degerfjärdenav vijdábut Nordmalingsfjärdenij ja Lögdeälvena njálmmáj.

Lögdeå la Byrkije ällosujttimdajva guohtomguovllo mav oadtju ájgen gålgådismáno

1.b. - vuoratjismáno 30.b. ávkkit.

§ 35 Jitnemen Nordlánda ja Nord- Trøndelaga fylkajn

Jitnemin li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rijkarájás Bijjie Raentseren (Ranseren), Raentserenjeanoev ja tjátjádagáv jávre oarjjealemus luoktaj Flåfjelleta (33 W 458364 7227126) lullelin. Allen: Nammadum luovtas njuolgga linnja Jitnemenjaevrie oarjemus luoktaj, Bijjie. Oarjján: Dat luovtas tjátjádagá milta Jitnemenjaevriev ja vijdábut dan sadjáj gånnå Jitnemenjohke rijkarájáv rassti. Lullne: Rijkarájá milta Jitnemenjohkes Bijjie Raentserij (Ranseren).

Jitnemen la Vilhelmina södra tjielde guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Raentserenjeanoe luspes Bijjie Raentseren (Ransaren) guohtomguovllorájá milta Jitnemenjaevriej, Bijjien.

§ 36 Sipmehke Nuortta-Trøndelaga fylkan

Sipmehken li tjuovvo rájá (3. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Dat sajes gånnå Jitnemenjohke rijkarájáv rassti tjátjádagá milta

Jitnemenjaevrie, Bijjie oarjemus luoktaj. Allen: Nammadum luovtas njuolgga linnja oarjemus luoktaj Såålejaevrien, dåppelt tjátjádagáv Bijjie-Sipmehkej (Vestre Sipmeken), vijdábut tjátjádagáv rijkarádjáj Vuelie- Sipmehken (Austre Sipmeksjøen). Lullne: Rijkarájá milta Vuelie-Sipmehkes (Austre Sipmeksjøen) dan sadjáj gånnå Jitnemenjohke rijkarájáv rassti.

Sipmehke la Frostviken norra tjielde guohtomguovllo. Gárde: Gárde galggi gávnnut Jitnemenjaevries, Bijjie guohtomguovllorájá milta Vuelie-Sipmehkej (Austre Sipmeksjøen).

§ 37 Baajme Jämtlánda lenan

Baajmen li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Rijkarájás Sipmehkejaevrien Sipmehkejukkej, dav tjátjádagáv dasik Gavostjukkejn gávnat, dav tjátjádagáv Leipikvattnetij, dan maŋŋela Leipikvattneta rastá ja Bjurälvena ja Storälvena milta (rádjá gittaåbmudahkaj Leipikvattnet 1:1 Strömsunda kommuvnan) rijkarádjáj, dan maŋŋela rijkarájá milta Sipmehkejaevrie rádjáj.

Baajme l Østre Namdala ällosujttimdajva guohtomguovllo.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Sipmehkejaevries Ankarvattnetij.

§ 38 Mesklumpen Jämtlánda lenan

Mesklumpenin li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Dat sajes gånnnå Guevtelejohke (Storälven) rijkarájáv rassti Ingenmanslanda guoran, dan äno ja Bjurälvena milta Leipikvattnetij, vijdábut Leipikvattneta oarjásjgáttev Leipikelvenij, dav änov Ankarvattnetij, jávre rastá ja vijdábut tjátjádagáv Stor-Blåsjöna rádjáj, dav jávrev sijddaj Stora Blåsjön, vijdábut gäjnov Östra Vallervattnet ja dassta rijkarájáv Guevtelejohkej (Storälven).

Mesklumpen la aktisasj guovllo Østre Namdal ällosujttimdajvvaj ja Frostviken norra tjälldáj. Guovlo aktisasj ávkkim åvdåltbiedjá lihtov tjielde ja ällosujttimdajva gaskan konvensjåvnå 7. artihkkala milta.

Jus dakkár lihtto ij gávnnu jali hiejteduvvá la Mesklumpen guohtomguovllo Østre Namdala ällosujttimdajvvaj mav oadtju ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit. Ájgen gålgådismáno 1.b. – basádismáno 30.b. oadtju aj Frostviken norra tjiellde ednamav ávkkit.

§ 39 Jorm Jämtlanda lenan

Jorman li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Rahte rijkarájás Östra Vallervattnet guoran sijddaj Stora Blåsjön, dan maŋŋela Stor-Blåsjön, Lill- Blåsjön, Blåsjöälven, Stor Jorm, Kycklingvattnet, Kvarnbergsvattnet rahteråvvåj Gäddede guoran, dan maŋŋela rahtev Murusjøenaj, ja vijdábut rijkarájáv Östra Vallervattnetij.

Guovllo l guohtomguovllo Østre Namdala ällosujttimdajvvaj. Boatsojguohtomvárev Blåsjökilen oadtju jagev birra ávkkit. Jorma ietjá ednamijt oadtju ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit.

Gárde: Gárde galggi gávnnut jávres Lill-Väktaren bájken 1,8 kilometer Lill-Blåsjöna guovlluj (gehtja § 46).

§ 40 Mealhko Nord-Trøndelaga fylkan

Mealhkon li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Rengenis Sørlin Sørlivassdrageta milta Lenlingena nuortamus luoktaj, dåppelt rijkarahte milta Lauvsjølia rastá råvvåj njárgan Laksjøena ja Sandsjøena gaskan, vijdábut Sandsjøena milta Gamvollbekkenij, dåppelt

rijkagäjnov Kveeidetij, vijdábut Murusjøena milta dan sadjáj gånnå rahte 74 rijkarahtev rassti, dåppelt rijkarájá milta Rengenij Sørlian.

Mealhko la guohtomguovllo Jiingevaerie sijddaj ja guovte sijddaoassáj Østre Namdala ällosujttimdajvas. Da guokta sijddaoase aj oadtjoba Jiingevaerie tjielde guohtomguovlov Svierigin ávkkit.

§ 41 Laadth–gieles Jämtlanda lenan

Laadth–gielesin li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Lullne: Rijkarájás Holdernin jávre oarjemus luoktaj, dan maŋŋela Holdersströmmena milta jávrráj Torrön. Oarjján: Torröna milta Gaunvikena ja Gaunana rastá rijkarádjáj. Nuorttaallen: Gaunanis rijkarájá milta Holdernij.

Laadth–gieles la guohtomguovllo Skæhkere ällosujttimdajvvaj. Bivddoriektá dan guovlon gullu dåssjå Kalla tjälldáj.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Långnäsetis Jävsjönan Torrönaj.

§ 42 Enan Jämtlanda lenan

Enanin li tjuovvo rájá (4.

kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rijkarájás E14 milta rahtesuorráj Rundhögenij. Lullne ja oarjján: Dat rahtesuores rahte milta Rundhögenij, vijdábut njuolgga linnja Sevedholmaj ja dåppelt njuolgga linnja Blåhammarkläppena rastá rijkarádjáj Svaletjahke (SWER99TM 356084 6997276) guoran. Allen: Rijkarájá milta Svaletjahkes E14 rádjáj.

Enan la guohtomguovllo Essanda ällosujttimdajvvaj. Dav guovllooasev mij la guohtomvárij sinna oadtju jagev birra ávkkit. Ietjá åsijt Enanin oadtju ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Rundhögenis guohtomguovllorájá milta rijkarádjáj Svaletjahke guoran.

§ 43 Bealjehkh Sør-Trøndelaga fylkan

Bealjehkhin li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Nuorttan: Rijkarájás Svaletjahke (33 V 356084 6997276) guoran njuolgga linnja Gorfuglhåmmåren (839 alludagán), dåppelt njuolgga linnja Nesjøen Esna (33 V 349336 6993114) guoran. Allen: Esnas Nesjøena milta Storbekkena lusspáj (33 V 352037 6986732). Oarjján: Dát luspes njuolgga linnja

Neklumpenij (1014 alludagán), dåppelt njuolgga linnja dan sadjáj gånnå Ekornåa rijkarájáv rassti. Lullne: Rijkarájá milta Ekornåas Svaletjahkej.

Bealjehkh la guohtomguovllo Handölsdalena tjälldáj.

Gárde: Gárde galggi gávnnut 1. rijkarájás Svaletjahke guoran guohtomguovllorájá milta Esnaj Nesjøena guoran, ja 2. Storbekkena luspes Nesjøenij guohtomguovllorájá milta dan sadjáj gånnå Ekornåa rijkarájáv rassti.

§ 44 Grövelsjön Dalarna lenan

Grövelsjön li tjuovvo rájá (4. kárttaduoddetjála): Rijkarájás Grövelsjöna guoran, dan jávre milta Grövlana lusspáj, dåppelt njuolgga linnja Rr 140A rádjáj, vijdábut rijkarájá milta Grövelsjönaj.

Grövelsjön la Elgå ällosujttimdajva guohtomguovllo. Dajt guovlloåsijt ma li jagevbirraednama ålggolin oadtju ájgen gålgådismáno 1.b. vuoratjismáno 30.b. ávkkit.

Gárde: Gárde galggi gávnnut Grövlana luspes Grövelsjönas guohtomguovllorájá milta Rr 140A rádjáj.

Sierra märrádusá gárdij birra

§ 45 Sierra rijkarájá Jämtlanda ja Dalarna lenan ja Nord- Trøndelaga, Sør-Trøndelaga ja Hedmarka fylkajn

Gárde galggi gávnnut rijkarájá milta 1. Jovnevaerie tjielde ja Loarte ällosujttimdajva gaskan jávres Stor-Kingenis Björkvattnetij (gehtja § 46), 2. Loarte ällosujttimdajva ja Njaarke tjielde gaskan Björkvattnetis Jävsjönaj, 3. Kalla tjielde ja Skæhkere ällosujttimdajva gaskan ja Kalla tjielde ja Gaasken-Laante ällosujttimdajva gaskan jávres Torrön Breivatnetij, 4. Kalla tjielde ja Gaasken- Laante ällosujttimdajva gaskan Skalsvattnetis Teveldala stasjåvnnåj (gehtja § 46), 5. Handölsdalena ja Mittådalena tjielde ja Essand ällosujttimdajva gaskan Ekornåa Rr 153 rádjáj (gehtja § 46), 6. Mittådalena tjielde ja Riast- Hylling ällosujttimdajva ja Ruvhten sijte ja Riast-Hylling ällosujttimdajva gaskan Hyddsjönas Rr 146 Aa rádjáj. 7. Ruvhten sijte ja Femund ällosujttimdajva gaskan Rr 146 Aa rájes Rogshåena rádjáj Røaänon. 8. Idre Nya tjiellde ja Elgå ällosujttimdajva gaskan Rogs-

håenis Røaänon Grövelsjönaj, ja 9. Elgå ällosujttimdajva guoran Rr 140 Aa rájes dan sadjáj gånnå rahte 218 rijkarájáv rassti.

§ 46 Gárdijda ma nammaduvvi §§ 14, 39 ja 45 nr 1, 4 ja 5 ma li tsieggidum ietjá välggogisvuodaj vuodon gå mij tjuovvu lihtov goappásj rijkaj gaskan, e gulle åvdåsvásstediddje vidjura rievddaduvá.

§ 47 Åvdåsvásstádusjuogadibme goappásj rijkaj gaskan gárdij ja rustigij tsäggoma ja divudime hárráj ma nammaduvvi dán bievddegirjen vuojnnu bievddegirjen duoddetjállagin (Sierra duoddetjála).

Gárdijt, ma li tsäkkodum åvdep lihto doarjjagijn goappásj rijkaj gaskan, ja ma dán bievddegirjen e nammaduvá, galggá gajkkot. Sämmiláhkáj aj rustigijda ma e doajmmaj dasti boade dán bievddegirje milta. Åvdåsvásstádus gajkkoma åvdås gullu dan rijkkaj mij la tsägggoma åvdås vásstedam.

Hiejttemmärrádusá

§ 48 Jus rijkalasj fábmudahka nuppen rijkan, åvddål konvensjåvnnå ällosujttima rájáj rastá hárráj la fábmuj boahtám, la dagov

loabedam mij ällosujtov máhttá guohtomguovlon vájvedit dán bievddegirje milta, galggá rijkka dárbas guohtoma åvdås huksat guosske tjälldáj jali ällosujttimdajvvaj nuppen rijkan.

§ 49 Ájggeplána hárráj gárdij ja ietjá rustigij tsäggomij ja gajkkomij galggaba goappásj rijka, åvddål gå konvensjåvnnå ällosujttima hárráj rájáj rastá la fábmuj boahtám, sierra lihtov dahkat.

Stadgan på lulesamiska

Duoddetjála 2

Njuolgadus Svierik-vuona Boatsojguohtomsiebrrerádáj ja Svierik-vuona bajemusgujddimsiebrrerádáj

Álggemmärrádusá

§ 1

Dán njuolgadusán li lagáp märrádusá Svierik-vuona boatsojguohtomsiebrrerádáj (Boatsojguohtomsiebrreráde) ja Svierik-vuona bajemusgujddimsiebrrerádáj (Bajemusgujddimsiebrreráde) 23. artihkkala milta konvensjåvnån Svieriga ja Vuona gaskan ällosujto hárráj rájáj badjel.

§ 2

Boatsojguohtomsiebrreráden ja Bajemusgujddimsiebrreráden galggá goappánik dåjmadahka. Dåjmadagá galggaba sierra bájkijn lenan jali fylkan gávnnut gåsi konvensjåvnnå gullu. Siebrrerádij sajijt mierredibá ráddidusá aktisattjat gullam Svieriga ja Vuona sámedikkij.

Ráddidusá oadtjoba aktisattjat mierredit rijkalasj fábmudagáv dåjmadakbargojt dahkat.

§ 3

Åvddåulmutja duogen goappák siebrreráden la ássjegárvvidimijt lájddit ja gåhtset. Åvddåulmusj galggá huksat vaj ássje ruvva máhttelis giehtadaláduvvi.

Siebrreráde sebrulattja galggi åvddåulmutja gåhttjoma milta säbrrat siebrreráde tjåhkanimijda ja gå dárbaj ássjegárvvidimijn viehkedit.

§ 4

Mávsov sebrulattjajda ja sadjásattjajda ráddidusá aktisattjat mierredibá.

Aktisasj märrádusá giehtadallama hárráj

§ 5

Tjállusijt siebrrerádijda máhttá svierigadárruj, vuonadárruj jali sámegiellaj tjállet. Njálmálasj rádádallamijn máhttá dájs gielajs avtav adnet. Jus jårggålimev jali dålkkumav dárbaj, huksaba siebrreráde dav.

Siebrrerádij bievddegirje ja märrádusá galggi tjáleduvvat svierigadárruj jali vuonadárruj ja dárbo milta sámegiellaj aj.

§ 6

Giehtadallam la njálmálasj jali

tjálalasj jali ietjáláhkáj siebrrerádij mierredimij milta. Gå ássje mierreduvvam la galggá tjálalasj märrádus ruvva máhttelis diededuvvat. Märrádusá li almulattja.

§ 7

Gut ássjegiehtadallamij oassálasstá la belulasj jus: a) iesj la ássje oassebielle, b) la válldum jali aktanårro soabmásijn ássje oassebielijn jali beraj jali látjav åvdep jali maŋep buolvan jali vuostasj lávve jali sjimugis láhkáj la sunji lahka, c) la virggeaktisasjvuohta jali ietjá badje- jali vuollesajádagán oassebälláj, d) li dakkár sierra vidjura ma fámoduhtti åskov oassálasstáj jus la ássjáj gåktuk tjanádum jali ássje bielev válldá.

§ 8

Oassebiele åvdås oadtju ássjeulmusj ságastit. Ássjeulmusj galggá svierigadárov, vuonadárov jali sámegielav máhttet. Oassebielle galggá ássjeulmutjij åvdåstimduodastusáv vaddet juogu de njálmálattjat siebrrerádij åvdån jali de tjálalattjat.

Jus ássjeulmusj la hiebalgahtes, máhttá siebrreráde ássjeulmutjav nádot.

§ 9

Tjállaga ja ietjá ássjetjállaga rájaduvvi oassebielijda ja fábmudagájda majda guosská. Jus dárbaj oadtju oassebielle diededuvvat rijkalasj diededimfábmudagá baktu. Jus sierra vidjura li, máhttá guládusá baktu diededit binnemusát avtan avijsan mav dan bájken låhki.

Giehtadallam Svierik-vuona boatsojguohtomsiebrreráden

§ 10

Åtsålvisán Boatsojguohtomsiebrrerádáj galggi da diedo gávnnut majt ássjegiehtadallamij dárbaj. Gájkka dåbdos vuossteoassebiele galggi siebrrerádes diededuvvat ja gåhtjoduvvat vissa ájge sinna vásstedit.

Jus åtsålvisán juoga vádnu, galggá Boatsojguohtomsiebrreráde dav åhttsåj máhtsadit visses ájge sinna buoredittjat. Jus vihke ij mierredimájgen divvusa oadtju åtsålvisáv hilggot.

§ 11

Jus Boatsojguohtomsiebrreráde gávnná åtsålvis ij siebrreráde åvdåsvásstádussaj gullu de

galggá dav hilggot. Dan láhkáj aj, jus soames gut ij la nuohkásit gatjálvissaj tjanáduvvam, dav la dahkam.

§ 12 Jus Boatsojguohtomsiebrreráde gávnná märrádus vuojnunagi ij la duolla ådå vidjurij jali ietjá siváj diehti, galggá siebrreráde märrádusáv rievddadit, jus háhppelit ja álkket manná ja ij la vahágin aktasik gen vuosstij märrádus la jali ietján gullu. Gujddimus gahttjá jus siebrreráde märrádusáv rievddat nåv gåk gujddijiddje ádnu.

Giehtadallam Svierik-vuona bajemusgujddimsiebrreráden

§ 13

Bajemusgujddimsiebrreráde sebrulattjan galggá duobbmárvuornes jali duobbmárduodastus ietjas rijkan.

§ 14

Gujddimus Bajemusgujddimsiebrrerádáj beras luluj sisadnet a) makkár märrádusáv gujddi b) dajt vidjurijt majt tjuottjot c) duodastusájt ja d) tjuottjudusáv mav åvdet.

Jus gujddimusán juoga vádnu, galggá

Bajemusgujddimsiebrreráde gujddijiddjáj visses ájgev vaddet gujddimusáv buoredittjat. Jus mierredimájge ij divvusa oadtju gujddimusáv hilggot.

§ 15

Bajemusgujddimsiebrreráde galggá gujddimusáv hilggot, jus soames gänna älla ássjáj nuoges tjadnusa, la gujddijiddje.

§ 16

Gujddimusáv galggá moalggema diehti vuossteoassebälláj rádjat. Moalggemin lulun dan muodugasj diedo gávnnut ma nammaduvvi 14. § vuostasj oasen b-d.

§ 17

Gå tjåhkanimgåhttjomav oadtju galggá oassebielle iesj boahtet. Hiehpá telefåvnåv, videokonferensav jali ietjá viehkkenävojt ávkkit. Njálmálasj sjiehtadallam la almulasj.

Oassebiele ietja ietjasa vihtanijt ja ássjedåbddijt gåhttju ja vásstedi sijá boahtemgåloj åvdås.

Bajemusgujddimsiebrreráde máhttá ietjastis vihtanijt jali ássjedåbddijt gåhttjot ja vásstet sijá boahtemgåloj åvdås.

Vihtanav gut njálmálasj sjiehtadallamij oassálasstá galggá ávttjit sáddnáv hållat ja sádnesduodastusáv vaddet.

§ 18

Jus oassebielle dåhkkidahtes oare dagi njálmálasj sjiehtadallamis gáhtu jali mierreájgen ij majdik moalgeda, oadtju Bajemusgujddimsiebrreráde daŋgas diehti ássjev gehtjadit.

§ 19

Bajemusgujddimsiebrreráde máhttá ássjev mij låhpalattjat la mierreduvvam ådåsis giehtadallat jus a) märrádus la diededuvvam valla nubbe oassebielle ij la bessam ássjes moalgedit jali njálmálasj sjiehtadallamij boahtet ja oassebielle máhttá duodastit sujna lij oarre gáhtot ja märrádus la oassebiele vuosstij mannam, b) ådå vidjura åvddånbåhti ma tjielggasit vuosedi märrádus lij boasstot jali c) årrum li giehtadallamvige märrádusá duogen ma märrádusáv ållåsit bájnnin.

Särskild bilaga på lulesamiska Sierra duoddetjála

Åvdåsvásstádus Svieriga ja Vuona gaskan gárdijt tsäggot ja divudallat

Gárde ma galggi Stáhtus Åvdåsvásstádus guohtomednamijn gávnnut

§ 3 Dolpi 1. Treriksrøysa – Kitdalen (32 Gávnnu Vuodna km bájken) 2. Øvergård – Oteren (9 km Ådå Vuodna bájken)

§ 4 Saivomuotka Palolaki – Kahtovaara (37 km Ådå Svierik bájken)

§ 5 Likká 1. Rr 287 – Rostabarta (29 km Ådå Svierik bájken) 2. Riikarádji – Dividalen (15 km Gávnnu Svierik bájken)

§ 6 Anjavuopmi 1. Koievasselva – Ådå Vuodna Kopparskardtinden (10 km bájken) 2. Kopparskardtangen Ådå Vuodna Vasskardelva (6 km bájken) 3. Rr 279A – Leinavatnet (9 km Gávnnu Svierik bájken

§ 7 Duoddaras 1. Pålnoviken – Sørdalen (4 km Gávnnu Svierik bájken) 2. Čuolbmaådnos – Skierreluokta Gávnnu Svierik (4 km bájken)

3. Havgaluokta – Altevatn (3 km Gávnnu Svierik bájken)

§ 10 Skaitelandet/Anttis 1. Torneälven – Rauvosniemi Ådå Svierik (26km bájken) 2. Ainettijoki – Paavosaari (33 Gávnnu Svierik km bájken)

§ 14 Stuorrijda 1. Forsvatnet – Siiddasjávri (1 km Gávnnu Ietjá bájken) 2. Forsvatnet – Langvatnet (1 km Gávnnu Ietjá bájken) Lárkavgárdde (2 km bájken) Ådå Vuodna

§ 20 Sállá Loamejavrri – Bieskehavrre (5 Ådå Vuodna km bájken)

§ 21 Gráddes 1. Ikesjaure – Balvatnet (3 km Gávnnu Svierik bájken) 2. Balvatnet – Arggalajvágge (10 Gávnnu Svierik km bájken) 3. Arggalajvágge – Tausafjellet (4 Gávnnu Svierik km bájken) 4. Klibbo – Fredheim (3 km Gávnnu Svierik bájken) 5. Fredheim – Graddiselva (5 km Gávnnu Svierik bájke

§ 25 Aahkavaerie/Andfjellet Ådå Vuodna 1. Kvepsendalstjønna – Junkern (2 km bájken) 2. Lárkavgárdde Virvassdalenin Ådå Vuodna (2 km bájken)

§ 26 Goepsetjahke 1. Rijkarádjá (Rr 223) – Ådå Svierik Kvepsendaltjønna (10 km

bájken) 2. Kvepsendaltjønna – Rijkarádje Gávnnu Vuodna (Rr 220A) (24 km bájken)

§ 27 Gierkietjahke 1. Rijkarádjá (Rr 220A) – Gávnnu Svierik Kåtaviken (8 km bájken) 2. Över–Uman – Gräsvattnet (2 Gávnnu Svierik km bájken)

§ 28 Ovlevuelie Oksfjellhumpen – Oksskolten (4 Gávnnu Svierik km bájken)

§ 30 Kruvhtegenvarie/Vaekie 1. Kalven – Famnvatnet (14 km Ådå Svierik bájken) 2. Famnvatn – Sørdalen (8 km Ådå Svierik bájken)

§ 32 Råaksoentjahke Ritterifjellet – Valtanjaure (30 Gávnnu Svierik km bájken)

§ 33 Raajnese Valtanjaure – Ranserelva (34 km Gávnnu Svierik bájken)

§ 35 Jitnemen Bijjie Raentsere – Gávnnu Svierik Jitnemenjaevrie, Bijjie (19 km bájken)

§ 36 Sipmehke Jitnemenjaevrie, Bijjie – Vuelie– Gávnnu Svierik Sipmehke (17 km bájken)

§ 37 Bajme Sipmehkejaevrie – Ankarvattnet Gávnnu Svierik (20 km bájken)

§ 39 Jorm Lill–Väktaren – Lill– Gávnnu Ietjá Blåsjön (2 km bájken)

§ 41 Laadthgieles Långnäset – Torrön (16 km Gávnnu Svierik bájken)

§ 42 Enan Rundhögen – Svaletjahke (24 km Ådå Vuodna bájken)

43 Bealjehkh 1.Svaletjahke – Esna (11 km Ådå Svierik bájken) 2. Storbekken – Riikarádji (7 km Ådå Vuodna bájken)

§ 44 Grövelsjön Grövelsjön – Rr 140A (7 km Ådå Vuodna bájken)

Sierra rijkarádjágárde

§ 45 1. Stor Kingen – Björkvattnet Gávnnu Ietjá (34 km bájken) 2. Björkvattnet – Jävsjön (9 km Gávnnu Ietjá bájken) 3. Torrön – Grunntjønna (21 Gávnnu Svierik km bájken) Grunntjønna – Breivatnet (21 Gávnnu Vuodna km bájken) 4. Skalsvattnet – Teveldal Gávnnu Ietjá stašuvdna (26 km bájken) 5. Ekornåa – Rr 153 (12 km Gávnnu Ietjá bájken) 6. Hyddsjön – Čuokkis 1,1 km Gávnnu Svierik Rr 150A davvelis (5 km bájken) Sajen 1,1 km Rr 150A – Rr Gávnnu Vuodna 150 nuorttalin (9 km bájken)

Rr 150 – Bolagen (16 km Gávnnu Svierik bájken) Bolagen – Rr 146Aa (14 km Gávnnu Vuodna bájken) 7. Rr 146 Aa – Linjetjærnen (12 Gávnnu Vuodna km bájken) Linjetjærnen – Rogshåen (6 Gávnnu Svierik km bájken) 8. Rogshåen – Grövelsjön (24 Gávnnu Ietjá km bájken) 9. Rr 140A – Geaidnu 218/70 Gávnnu Ietjá (21 km bájken)

Konventionen på sydsamiska

Konvensjovne Nøørjen jïh Sveerjen gaskem raastenbijjelen båatsoen bïjre

Dah Nøørjen jïh Sveerjen reerenassh,

mah tjïelkestamme saemieh aalkoealmetjinie leah dovletjistie elties bovtside juhtiehtamme raastah dam mij daelie lea raaste Nøørjen jïh Sveerjen gaskem,

mah raastetraktaten voestes kodicillem krøøhkestieh mij jaepeste 1751 golken 7. jïh 18. biejjien, mij dåhkasjahta saemide reaktah nubpien rïjhkese bovtsine juhtedh jïh dejtie debpene reaktah båeries saemien vuekiej mietie,

mah jiehtieh ihkie håalemen mietie Sveerjen dååhkasjimmien bïjre Dan europan unionen 3.protokollese Om det samiske folket, dellie dah lïhtsegh nænnoestin saemiej gaavhtan Sveerjese dïedteh naasjovnen jïh gaskenaasjovni reaktaj mietie,

dah naemhtie seamadamme:

Kaapitele 1. Våaromeprinsibph

Aartigkele 1

Daate konvensjovne lea dan raastenbijjelen båatsose Nøørjen jïh Sveerjen gaskem.

Konvensjovnen jiehtegh leah båatsoesïjtese jallh båatsoesïjten båatsoeburride jïh saemiensïjtese jallh saemiensïjten båatsoeburride.

Aartigkele 2

Konvensjovnen ulmie lea rïjhki gaskem ektiebarkoem eevtjedh jïh evtiemdidh, båatsoesijti jïh saemiensijti gaskem jïh båatsoeburriej gaskem dovne guktie gåatomem utniehtidh gåhkaldahken økologijes, økonomijes jïh kultuvreguedtijes båatsose gåabpaginie rïjhkine .

Konvensjovnem galka utnedh guktie eah orre åtnoes båatsoebarkoevuekieh tsagkesth mah aalme sïebredahken evtiemdimmeste sjidtieh.

Aartigkele 3

Raastenbijjelen båatsoe galka reaktaj jïh dïedti gujmie rååresjidh mah naasjovnen reaktaj nuelelen dennie rïjhkesne gusnie dïhte båatsoe, jis ij leah mij jeatjah daan konvensjovnen mietie.

Aartigkele 4

Naasjovnen åejvieh aktene rïjhkesne, mah vuartasjieh mejtie råajvarimmiem luhpiemdidh aktene dajvesne mij daan konvensjovnen mietie raastenbijjelen båatsose nuhtjesåvva, dah gelkieh vierhtiedidh dan guhkie gåarede dam dajvem geehtedh råajvarimmiej vuestie mah maehtieh dajven båatsoem tsagkestidh.

Jis lïjhke råajvarimmiem luhpiemdidh, dellie rïjhke tjirkie nuekies gåatomem jaksedh jallh, jis ij gaegnedh, dellie naasjovnen reaktaj mietie økonomije-åasam maeksedh.

Aartigkele 5

Konvensjovnem tjïrrehtidh dellie gøøkte tjirkes åårganh tseegkesovvedh, gåabpagidie rïjhkide aktesne; akte reeremeåårgane, Nøørjen- Sveerjen gåatomemoenehtse (Gåatomemoenehtse), jïh akte njååhtjedimmie-åårgane, Nøørjen-Sveerjen njååhtjedimmiemoenehtse (Njååhtjedimmiemoenehtse).

Aartigkele 6

Båatsoesïjte jïh saemiensïjte maahta dajvh båatsose nuhtjedh

dennie nubpene rïjhkesne nimhtie guktie dïhte sjïere protokolle vuesehte (dajveprotokolle) mij daan konvensjovnese lissine (Lissie 1).

Aartigkele 7

Båatsoesïjte jïh saemiensïjte maahta ektiebarkoen bïjre mååhtedimmiem tjaeledh mij dajveprotokolleste sveehkie. Dagkeren mååhtedæmman barre reaktaj bïjre mah båatsose viedteldh jïh dajvi bïjre gubpene vaenemes akten lotjkehtæjjese reaktah båatsoem utnedh naasjovne laaki mietie jallh daan konvensjovnen mietie.

Ektiebarkoemååhtedimmie ij galkh jeatjebi ïedtjide tsagkesinie sjidtedh. Mååhtedæmman byøroeh sjïehteles krïebpesjimmieh guktie destie maehtedh loetedh.

Båatsoemoenehtse ektiebarkoemååhtedimmiem dåhkasjahta edtja tjirkes sjidtedh. Mearan mååhtedimmiem gïetede dellie moenehtse gïehtjede guktie mååhtedimmie konvensjovnen ulmiem jaksa dan 2. aartigkelen mietie. Aerebi goh mååhtedimmiem dåhkasjehtedh dellie moenehtse maahta jeatjabidie goh mååhtedæjjide nuepiem vedtedh dam åadtjodh

lahtestidh.

Daan konvensjovnen jiehtegh leah dan guhkie sjiehtieh dejtie dajvide mah ektiebarkoemååhtedimmiej nuelesne mah gåalmede boelhketjen mietie dåhkasjahteme. Jis mååhtedimmie loevene, dellie dajveprotokolle håsvede.

Aartigkele 8

Dah gåatomedajvh mah dajveprotokollesne moenesuvvieh jallh ektiebarkoemååhtedimmine, dah eah nænnosth jallh eah jiehtieh guktie staath vuejnieh man vyjrehke dah daamtesreaktah. Dïhte dellie jeahta konvensjovne ij daamtesreaktaj gåatomereaktide dijph mah båatsoesaemieh aktede rïjhkeste nubpene rïjhkesne utnieh. Gyhtjelassh njååhtjedidh man vyjrehke dah daamtesreaktah eah dah dellie konvensjovnen raejeste vaenebh sjidth, menh Nøørjesne privatereaktaj gaavhtan guhkiesaejkien åtnoevuekiej mietie jïh Sveerjesne dovletjereaktaj mietie.

Jis guhte veanhta nubpene rïjhkesne sutnjien daamtesreaktah gåatoemasse jeenebinie dajvine goh dajveprotokollese tjaalasovveme, dellie maahta

aamhtesem dan rïjhken dåapman uvte tseegkedh sov aamhtesem åadtjodh gïehtjedidh. Dagkerem aamhtesegïehtjedimmiem almetjen digkiereaktaj uvte Nøørjesne tsegkesåvva jïh almetjen digkiereaktaj uvte Sveerjesne.

Jis faamoje dåapman tjïrrh vuesehte båatsoeburrien aktede rïjhkeste leah reaktah nubpene rïjhkesne gåatoehtidh, dellie dåapma daan konvensjovnen uvte båata. Dïhte nubpie rïjhke geehtie guktie moeneme båatsoeburrieh nuepiem åadtjoeh reaktide nuhtjedh jallh jis ij buektehth, dellie naasjovnen reaktaj mietie økonomije-åasah åadtjodh.

Kaapitele 2. Sjïere reaktah dan raastenbijjelen båatsose

Aartigkele 9

Raastetraktaten voestes kodicille jaepien 1751 golken 7. jïh 18., dillie goh rïjhkeraasten bijjelen fearadidh, ij jeatjah maajsojde rïhpesth dan raastenbijjelen båatsose enn goh dejtie mah kodicillese tjaalasovvin.

Daan konvensjovnen mietie galka tollen-, skaehtien- jïh maaksoen namhtah sjidtedh dejtie tsiehkide mah daennie

aartigkelisnie jïh 10. aartigkelisnie moeneme.

Dïhte gie daan konvensjovnen mietie båatsoem nubpene rïjhkesne åtna dïsse leah reaktah 1. mearan båatsoebarkojne raasten rastah juhtedh jïh nubpene rïjhkesne årrodh

2. nubpene rïjhkesne dennie åtnoedajvesne 6. jïh 7. aartigkelen mietie, dej seamma njoelkedassi mietie mah rïjhken jïjtse båatsoeburride,

a. båatsoen gaavhtan moerh jïh ïebneh vaeltedh b. tseagkerh jïh gåetieh tseagkodh mah båatsose daerpies c. vïjredh jïh gøøledh

3. jis båatsose daerpies, jïh tollen-, skaehtien- jïh maaksoej namhtah, dan nubpien rïjhkese meatan vaeltedh jïh, dej seamma njoelkedassi mietie mah rïjhken jïjtse båatsoeburride, nuhtedh

a. bïenjh, hierkieh

jallh jeatjah

juvrh

b. daerpies

deerpegh, båatsoevierhkie h, bovtsese gåatomes, dirregh jïh ïebneh edtjedh tseagkerh tseagkodh jïh dåvvodh j.j. c. vaeknieh jïh boenegh d. radiosaadtojhjïh dåastojh e. motovredoeneh

kh jïh

laantemotovred oenehkh f. båatsose maam jeatjah daerpies

Aartigkele 10

Dïsse gie daan konvensjovnen mietie raastenbijjelen båatsojne gïehtele, dïsse leah stilleme: 1. Geahtjoes bovtsh jallh bovtsh ammes mïerhkine dellie dejtie bovtside gïetedalledh dej njoelkedassi mietie dennie laantesne bovtsh leah. 2. Jielije bovtsh jïh heanteme bovtsh jïh bovtseste mij jeatjah jïjtsen åtnose maahta dan nubpien rïjhkese saahtesjidh tollen-, skaehtien- jïh maaksoej namhtah. 3. Bovtsh maahta nubpene rïjhkesne leekedh jïh mænngan bååstide dan

hïejmerïjhkese saahtesjidh tollen-, skaehtien- jïh maaksoej namhtah.

4. Bovtsh maehtieh nubpene

rïjhkesne leekesovvedh jïh doekesovvedh dan rïjhken

sïjsesaehtemen jïh

doekesovvemen jiehtegi mietie.

5. Såemies aejkien vaenebh

bovtsh maehtieh nubpene rïjhkesne leekesovvedh jïh debpene doekesovvedh tollen-, skaehtien- jïh maaksoej namhtah, jis ij goh sjïehth bovtside bååstide hïejmerïjhkese saahtesjidh.

6. Bovtsh

motovredoenehkigujmie rïjhki gaskem saahtesjidh dellie dam darjodh doenehki gujmie mah aktene rïjhkesne dagkeren saahtesjæmman dåhkasjahteme.

Aartigkele 11

Gåatomemoenehtsisnie gelkieh vïjhte lïhtsegh mah njieljie jaepide moenesuvvieh. Reerenassh gøøkte lïhtsegh jïjtjh veeljieh, giejstie akten leah jïjnjh båatsoedaajroeh jïh rïjhken båatsoejielemen raeriestimmien mietie moenesåvva. Reerenassh ektesne dovne gelkieh, Nøørjen jïh Sveerjen saemiedigkiej raeriestimmien mietie, aktem lïhtsegem moenehtsen åvtoehkinie moenedh.

Fïerhten lïhtsegasse persovne sijjiesadtje mij moenesovveme seamma dan mietie mij lïhtsegasse håsvede. Åvtohken sijjiesadtje lea Gåatomemoenehtsen nubpieåvtohke.

Kaapitele 3. Nøørjen-Sveerjen gåatomemoenehtse

Aartigkele 12

Jis ij leah dajveprotokollese tjaalasovveme dellie dejtie dajvide mah protokolleste dijpesuvvieh, dejtie Gåatomemoenehtse maahta nænnoestidh 1. mij båatsoesijtide jallh saemiensijtide mij maahta dajvem nuhtedh 2. gåatometijjeh 3. jollemes bovtselåhkoem.

Gåatomemoenehtse maahta dovne nænnoestidh 4. guktie juhtemem øørnedh 5. bovtsi tjåanghkoej jïh raarhkoej bïjre 6. sjïere jiehtegh bæjroehtæmman jïh ryøjnesjæmman 7. sveehkemh dajveprotokollen jiehtegijstie 8. ektiebarkoemååhtedimmien dåhkasjehtemem 7. aartigkelen mietie 9. lahtestimmiem 13.aartigkelen mietie 10. maaksoem 24. aartigkelen

mietie 11. dïedth jïh råajvarimmieh 25. jïh 26. artigkeli mietie 12. konvensjovnemaaksoem 27. aartigkelen mietie 13. vierhtijste maaksoeh dejstie maakseme konvensjovnebeetnegijstie 28.aartigkelen mietie

14. guktie konvensjovnegeerestahkh vaenebem sirtedh

Gåatomemoenehtse galka raastenbijjelen båatsoen evtiedimmiem vuartasjidh jïh fïerhten jaepien rïjhki reerenasside dååjrehtidh.

Aartigkele 13

Gåabpegi rïjhki jarngen, lïhkesdajven jïh byjresken åejvieh, dah edtjieh Gåatomemoenehtsistie lahtesem darhkelidh aerebi goh riektes åejvieh nænnoestimmiem dåhkasjehtieh mij maahta raastenbijjelen båatsoem dijpedh.

Saemien ïedtjide dagkeres govlehtimmie ij konsultasjovnedïedtem orrijehtieh dan mearan dagkeres dïedte lea naasjovnen jïh gaskenaasjovni reaktaj mietie.

Aartigkele 14

Gåatomemoenehtse nænnoestimmieh jeenebelåhkojne nænnoste (aalme jeenebelåhkoe). Jis seammagïelelåhkoe dellie åvtohken gïele nænnoste.

Gåatomemoenehtse maahta dåhkasjehtedh gosse åvtohke jïh vaenemes akte lïhtsege fïerhtede rïjhkeste lea dåhkasjehtemisnie meatan.

Aamhtesebuektiehtæmman, jallh dïedtedarjoemasse 25. aartigkelen voestes boelhketjen mietie jïh 26. aartigkelen voestes boelhketjen mietie, dellie åvtohke maahta oktegh nænnoestidh.

Aartigkele 15

Gåatomemoenehtsen nænnoestimmiem maahta tjïrrehtehtedh jalts nænnoestimmie lea Njååhtjedimmiemoenehtsasse seedtesovveme. Gåatomemoenehtse maahta læjhkan jiehtedh ij galkh nænnoestimmiem tjïrrehtehtedh aerebi goh klååkemebiejjieh vaaseme.

Njååhtjedimmiemoenehtse maahta jiehtedh ij galkh klååkesovveme nænnoestimmiem

tjïrrehtehtedh aerebi goh klååkemem minngemosth nænnoestamme.

Aartigkele 16

Gåatomemoenehtsen nænnoestimmiem maahta Njååhtjedimmiemoenehtsasse klååkedh aktede bieleste jallh destie mij nænnoestimmeste dijpesåvva. Nænnoestæmman mij maahta klååkesovvedh dïsse njieljie klååkemevåhkoeh dehtie biejjeste nænnoestimmiem dååsteme. Klååkeme tjuara dejnie våhkojne Gåatomemoenehtsasse seedtesovvedh. Jis klååkeme dan mænngan båata dellie Gåatomemoenehtse galka klååkemem girvedh.

Kaapitele 4. Nøørjen-Sveerjen Njååhtjedimmiemoenehtse

Aartigkele 17

Njååhtjedimmiemoenehtsisnie gelkieh vïjhte lïhtsegh mah njieljie jaepide moenesuvvieh. Dah reerenassh gøøkte lïhtsegh jïjtjh muenieh, giejstie akten leah jïjnjh båatsoedaajroeh jïh rïjhken båatsoejielemen raeriestimmeste moenesåvva jïh dan nubpien leah døøpmememaahtoeh. Reerenassh ektesne dovne gelkieh, Nøørjen jïh Sveerjen saemiedigkiej raeriestimmeste,

lïhtsegem moenedh gie moenehtsen åvtohke. Åvtohke galka doemesjæjjine årrodh jallh dan leah vyjrehke doemesjedååjrehtsh.

Fïerhten lïhtsegasse persovne sijjiesadtje moenesåvva seamma dan mietie mij lïhtsegasse håsvede. Åvtohken sijjiesadtje lea Njååhtjedimmiemoenehtsen nubpieåvtohke.

Aartigkele 18

Njååhtjedimmiemoenehtse nænnoestimmieh jeenebelåhkojne nænnoste (aalme jeenebelåhkoe). Jis seammagïelelåhkoe dellie åvtohken gïele nænnoste.

Njååhtjedimmiemoenehtse maahta dåhkasjehtedh gosse gaajhkh lïhtsegh leah gïetedimmesne meatan. Aamhtesebuektiehtæmman dellie åvtohke oktegh maahta dåhkasjehtedh.

Njååhtjedimmiemoenehtsen nænnoestimmie konsesjovnemaaksoen bïjre 27. aartigkelen mietie maahta destie gie konvensjovnemaaksoem åådtjeme, gosse Nøørjesne meadtaladteme dellie digkiereaktese seedtesovvedh, jïh Sveerjesne Läänereaktese Norrbottenen läänesne klååkesovvedh.

Dan bijjelen ij goh maehtieh Njååhtjedimmiemoenehtsen nænnoestimmie digkiereaktese seedtesovvedh jallh Läänereaktese klååkesovvedh.

Dehtie biejjeste nænnoestimmiem dååsteme dellie njieljie klååkemevåhkoeh. Steebne jallh klååkeme tjuara dejnie våhkojne digkiereaktese seedtesovvedh jallh Läänereaktese Norrbottenen läänesne. Jis steebne jallh klååkeme dan mænngan båata, dellie dåapmastovle galka dam girvedh.

Kaapitele 5. Ektiejiehtegh Nøørjen-Sveerjen gåatomemoenehtsasse jïh Nøørjen-Sveerjen Njååhtjedimmiemoenehtsasse

Aartigkele 19

Gåatomemoenehtse jïh Njååhtjedimmiemoenehtse galka ov-vïedteldh jïh ij guhten åvteste aamhtesidie gïetedidh.

Aartigkele 20

Gåatomemoenehtsen jallh Njååhtjedimmiemoenehtsen nænnoestimmie lea dïedtevåarome fïerhtene rïjhkesne seamma njoelkedassi mietie goh faamoje dåapmah.

Naasjovnen dåapmastovlen nænnoestimmie 18. aartigkelen gåalmede boelhketjen mietie maahta klååkijen hïejmerïjhkesne tjïrrehtehtedh seamma njoelkedassi mietie goh faamoje dåapmah.

Aartigkele 21

Gåatomemoenehtse jïh Njååhtjedimmiemoenehtse gïehtjedimmieh jïh goerehtallemh tjïrrehtehtieh mah daerpies edtjedh laavenjasside darjodh mah daan konvensjovnese biejesovveme leah. Gåatomemoenehtse jïh Njååhtjedimmiemoenehtse maehtieh driekte gåabpegi rïjhki åejvide gåhtjodh viehkiem barkose åadtjodh. Jis daerpies dellie moenehtsh maehtieh daajroeladtjh sjïere goerehtimmiebarkose utnedh.

Aartigkele 22

Gåatomemoenehtsen jïh Njååhtjedimmiemoenehtsen lïhtsegh, daajroeladtjh jïh almetjh moenehtsi tjaeliehtimmiesijjine maehtieh raasten rastah vuelkedh dagkoe gusnie bøøremes moenehtsi barkose jïh, tollen-, skaehtienjïh maaksoej namhtah, daerpies deerpegh meatan vaeltedh.

Aartigkele 23

Gåatomemoenehtsen jïh Njååhtjedimmiemoenehtsen njoelkedassh leah daan konvensjovnen bealese biejesovveme. (Lissie 2)

Gåatomemoenehtse jïh Njååhtjedimmiemoenehtse jïjtsh raeriestimmiem fierhtenjaepien budsjedtese beaja. Reerenassh budsjedtem nænnoestieh. Rïjhkide seamma jïjnjh beetneh-åasah. Reerenassh ektesne jiehtieh guktie reeknemem jïh revisjovnem tseegkedh.

Kaapitele 6. Jiehtegh guktie bovtsh bååstide saahtodh jïh meadtoej bïjre

Aartigkele 24

Jis bovtsh akten rïjhken båatsoesïjteste jallh saemiensïjteste leah nubpene rïjhkesne konvensjovnen våaromen namhtah, jallh jis bovtsh jïjtsen rïjhken båatsoesïjteste jallh saemiensïjteste leah aktene dajvesne konvensjovnen vuestie, dellie båatsoesïjte jallh saemiensïjte galka bovtside bååstide luhpehts gåatomedajvese varki juhtiehtidh. Aerebe goh bovtside juhtehte dellie jeatjah

båatsoesïjtem jallh saemiensïjtem dan bïjre bieljielidh. Ij goh maehtieh bovtsh raerhkedh jallh miesieh mïerhkesjidh jis ij åvtelen nubpiem båatsoesïjtem jallh saemiensïjtem dan bïjre bieljelh.

Båatsoesïjte jallh saemiensïjte galka, raarhkoen mænngan, bovtsem varki juhtiehtidh luhpehts dajvese jis ij mij jeatjah mååhtedimmesne mååhtedæjjaj gaskem. Jis bieljielimmie båatsoesïjte jallh saemiensïjte ij leah raarhkosne meatan jïh jis ij buektehth bovtsem bååstide heaptohth saahtodh, dellie dïhte raerhkieminie båatsoesïjte jallh saemiensïjte maahta bovtsem leekedh jïh dåårrehtidh båatsoeburrien reeknemen åvteste.

Jis ij mij jeatjah mååhtedimmien mietie dellie båatsoesïjte jallh saemiensïjte dïsse maaksa gie bovtsem geehtie jïh bååstide juhtehte. Båatsoeburrie dovne leekemen jïh doekemen åvteste maaksa. Jis ov-sïemes maaksoen bïjre dellie Gåatomemoenehtse dam nænnoste.

Aartigkele 25

Jis båatsoesïjte jallh saemiensïjte ij bovtsem bååstide juhtehth nimhtie guktie 24. aartigkele jeahta, dellie Gåatomemoenehtse maahta, krïebpesjimmien mænngan gie

destie slearese, båatsoesïjtem jallh saemiensïjtem stilledh bovtsem debpelde vaeltedh sjïere moeneme biejjien åvtelen.

Jis ij stillemem dåeredh dellie Gåatomemoenehtse jeahta gie maahta bovtsem bååstide juhtiehtidh jallh dam leekedh jïh doekedh båatsoeburrien reeknemen åvteste. Moenehtse maahta nænnoestidh ihkie dagkerh råajvarimmieh maehtieh rïjhken riektes åejvijste dorjesovvedh jallh båatsoesïjteste jallh saemiensïjteste mij dagkerem barkoem sjijsjeme.

Dah maaksoeh edtjedh bååstide juhtiehtidh dejtie dïhte rïektes båatsoesïjte jallh dïhte rïektes saemiensïjte maaksa mij stillemem åådtjeme voestes lïhtsen mietie. Leekemen jïh doekemen åvteste dellie båatsoeburrie maaksojde maaksa. Dïhte mij leekemistie doekemistie åebrelen sjædta dam dïhte båatsoeburrie åådtje.

Aartigkele 26

Båatsoeburrie, båatsoesïjte jallh saemiensïjte mij ij daan konvensjovnen jiehtegh dåeredh jallh nænnoestimmieh Gåatomemoenehtsistie jallh Njååhtjedimmiemoenehtsistie bieljielamme, dïhte maahta

Gåatomemoenehtsistie stillesovvedh sjïere biejjien åvtelen ovmessie råajvarimmieh darjodh jallh gajvedh. Stillemasse maahta dïedtemaaksoem biejedh. Jis nimhtie sjeahta dellie iktemierien dïedtemaaksoe maahta biejesovvedh.

Gosse dïedtemaaksoen stuaroem nænnoestidh dellie dam krøøhkestidh mejtie maahta slearasidh jis ij dïedtem dåeredh, guktie økonomije tsiehkie dïsse gie dïedtem galka dåeriedidh, jïh dovne guktie jeatjah tsiehkieh.

Gåatomemoenehtse galka, jis dïedtem ij dåeredh, minngemosth maeksemestuaroem nænnoestidh jïh gåessie minngemes maeksedh.

Aartigkele 27

Gåatomemoenehtse maahta nænnoestidh båatsoeburrie, båatsoesïjte jallh saemiensïjte galka konvensjovnemaaksoem luhpehth gåatomen åvteste maeksedh jis bovtsh aktede rïjhkeste leah nubpene rïjhkesne konvensjovnevåaromen namhtah, jallh jis bovtsh jïjtsh rïjhkeste leah dajvesne konvensjovnen vuestie.

Gosse konvensjovnemaaksoen stuaroem vierhtiedidh dellie vuesehten gaavntan krøøhkestidh guktie meadtaladteme jïh guktie almetjen nuepie meadtaladtemem heerredidh. Jis sjïere sjïekeh, dellie konvensjovnemaaksoe maahta luajhtasovvedh.

Jis dïedtemaaksoem minngemosth nænnoestamme 26. aartigkelen gåalmede boelhketjen mietie, dellie ij maehtieh konvensjovnemaaksoem biejedh dan meadtaladtemen åvteste mij jov dïedtese.

Konvensjovnemaaksoem maeksedh eannan njieljie våhkoeh vaaseme dan nænnoestimmien biejjien raejeste.

Aartigkele 28

Dïedtemaaksoem jïh konvensjovnemaaksoem 26. jïh 27. artigkeli mietie galka skålhtijen naasjovnen valutese biejedh.

Dïedtemaaksoem jïh konvensjovnemaaksoem galka Gåatomemoenehtsasse maeksedh jïh beetnegidie dan båatsoesïjtese jallh saemiensïjtese vedtedh misse meadtaladteme, jïh dovne

råajvarimmide mah raastenbijjelen båatsose hïjven.

Gåatomemoenehtsasse lea dïedte dïedtemaaksoem jïh konvensjovnemaaksoem krïebpesjidh.

Kaapitele 7. Sjïere jiehtegh

Aartigkele 29

Gosse bovtsemïerhkem tjaeliehtidh dellie geehtedh jyøtjedahta jeatjah mïerhkijste dennie dajvesne dennie nubpene rïjhkesne. Tjaeliehtimmien åejvieh aktene rïjhkesne tjaeliehtimmien åejvieh nubpene rïjhkesne govlehte aerebi goh bovtsemïerhkem tjaelehte.

Aartigkele 30

Jis Gåatomemoenehtse jallh Njååhtjedimmiemoenehtse lea nænnoestimmiem nænnoestamme mij maahteme maeksemegoerehtæmman våaroeminie sjidtedh jis dagkerem nænnoestimmiem naasjovne åejvijste nænnoestamme, dellie dïhte guhte mij nænnoestimmeste dijpesåvva dan leah reaktah moenehtsi vuestie goerehtimmiem biejedh naasjovne laaken mietie. Goerehtimmie mij guhten reaktavaeniedimmien bïjre

maahta dennie rïjhkesne tseegkesovvedh gusnie reaktah vaenebh sjidtieh. Jeatjah gyhtjelassine maahta goerehtimmiem dåapmastovli uvte hïejmerïjhkesne tseegkedh.

Aartigkele 31

Jis aktene rïjhkesne båatsoen øørnegem jeatjahtehtieh jallh byjjes reeremem guktie reaktasubjekte mij daennie konvensjovnesne jeatjah nommem åådtje jallh jeatjah øørnegehammoem, dellie konvensjovnen jiehtegh nuhtjesovvedh dejtie reaktasubjektide mah leah dej åvteste mah lin aerebi. Akten rïjhken reerenasse nubpien rïjhken reerenassesse dagkeri jeatjahtehtemi bïjre bæjhkohte jïh dovne Gåatomemoenehtsasse jïh Njååhtjedimmiemoenehtsasse.

Kaapitele 8. Faamoehkinie båetedh jïh håsvedimmieraejie

Aartigkele 32

Gosse daate konvensjovne faamose båata, dellie protokolle Nøørjen jïh Sveerjen gaskem dehtie jaepeste 1971 jåvlhasken 13. biejjeste bovtsegeerestahki tseagkomen jïh dåvvomen bïjre såemies gohkeldahkine rïjhkeraasten mietie (Noerhte- Trøøndelaagen jïh Åarjel-

Trøøndelaagen fylhkine jïh Jïemteläänesne), dïhte dellie orrije.

Aartigkele 33

Daam konvensjovnem dåhkasjehtedh jïh dïhte faamose båata luhkie-golme biejjieh mænngan goh mååhtedæjjah tjaalesigujmie sinsitnide bæjhkoehtamme ihke dah naasjovne konstitusjovne barkoeh faamoehkasse båetedh dah tjïrrehtamme leah. Nøørjen jïh Sveerjen teeksth leah seamma faamojne. Konvensjovnem galka noerhtesaemien, luvlesaemien jïh åarjelsaemien gielide jarkoestidh.

Aartigkele 34

Konvensjovne lea faamojne luhkie-golme jaepieh dehtie biejjeste gåessie faamoehkasse båata. Jis ij konvensjovne noelesovvh minngemes vijhte jaepieh dan boelhken minngiegietjien åvtelen, dellie luhkie vielie jaepieh håsvede jïh dan mænngan vihth luhkie jaepieh, jis ij noelesovvh minngemes gøøkte jaepieh dan vaeseme luhkiejaepieboelhken minngiegietjien åvtelen.

Områdesprotokoll på sydsamiska

Lissie 1

Dajveprotokolle dan konvensjovnese Sveerjen jïh Nöörjen gaskem raasten bijjelen båatsoen bïjre

Njolkedassh aalkuvistie

1§ Daennie protokollesne leah tjïlkestamme magkerh dajvh saemiensïjth jïh båatsoesïjth nubpene rijhkesne åadtjoeh båatsose nuhtjedh nimhtie guktie 6. artigkele jeahta dennie konvensjovnesne Sveerjen jih Nöörjen gaskem raastenbijjelen båatsoen bïjre.

Geografigke nommh, tjïelkestimmieh jïh koordinaath (WGS 84 Sveerjesne jïh SWER99TM Nöörjesne) mah protokollesne meatan leah byjjes kaarhteraajroste vaalteme. Sveerjesne dehtie kaarhteste Översiktskartan 1:250000, Lantmäterieste byjjehtamme jïh Nöörjesne leah kaarhteraajroste M-711 vaalteme Staaten kaarhtevïerhkeste byjjehtamme. Dajveh vuesiehtimmiekaarhtine leah vuesiehtamme dejnie kaarhtelissine 1-4.

2 § Saemiensïjte jïh båatsoesïjte, misse reaktah gåatoemasse, dajvesne nubpene rijhkesne disse dovne reaktah dajvese juhtedh jïh debpede bååstide vihth. Nov tjoevere dejtie kraennies- saemiensijtide jïh båatsoesijtide juhtemen bïjre bieljielidh. Jis eah seamedh jåhtadahken bïjre dellie Gåatomemoenehtse nännoste guktie.

Njolkedassh gåatomedajvi bijre

3 § Dolpi Troms fylhkesne

Dolpin daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Rijhkeraasteste Treriksrösen baaktoe meatesth jaevriem Golddajávri jïh johkem Govdajohka jaavran Govdajávri, vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahken mietie jaavran Cazajávri, meatesth daam jaevriem noerhtemes loektese (34 W 469568 7676869), vyjrehkåbpoe meatesth johkem Siktagur:sne jïh Gaskasuorg:sne johkese ´Coalgedanvuovddijohka (Kitdalselva), daam johkem Storfjord:se, meatesth fjovlem jïh jeanoem ´Cieknjaleatnu (Signaldalelva) dan geajnose E6, vyjrehkåbpoe E6:m Gárgán:se

(Nordkjosbotn), dellie meatesth dam fjovlem Báhccavuotna (Balsfjorden) Gárgán:ste dahkoe Sørkjosen:se. Jalline: Rïektes sievine johken Kjosjelva luspeste, (W 431426 7680211) dan jaevrien Stuorajávri (Storvatnets) noerhtemes loektese (W 432918 7675123), meatesth jaevriem Stuorajávri:m åarjemes loektese (W 432776 7672860), vyjrehkåbpoe rïektes sievine jaevrien Ándorjávri noerhte-jallemes loektese (W 431195 7670635), daam jaevriem åarjemes loektese ( W 432113 7669074), destie rïektes sievine johken Svensborgelva njaalman jaevresne Geatkejávri, vyjrehkåbpoe jeanoen Geatkeeatnoe mietie Øverbygd:se. Åarjene: Meatesth jeanoem Målselva Øverbygd:ste dan jaavran Vuolit Rostojávri, vyjrehkåbpoe meatesth jeanoem Rostoeatnu jaavran Rostojávri (Store Rostavatn) jïh daam jaevriem dahkoe rijhkeraastese Rv 287 baaktoe. Luvlene: Rijhkeraasten mietie jaevreste Rostojávri Treriksrös:se.

Dolpi leah golme dajvide juakeme; A, B jïh C.

Dajve A lea gåatomedajve Könkämä saemiensïjtese. Dajve B maahta Könkämä saemiensïjteste nuhtjesovvedh

voerhtjen 1. – gålkoen 14. jïh Helligskogen båatsoesïjteste gålkoen 15. – njoktjen 15. Dajve C maahta Könkämä saemiensïjteste nuhtjesovvedh voerhtjen 1. – golken 31. jïh Mauken båatsoesïjteste gålkoen 15. –njoktjen 31.

Dajve A lea dïhte boelhke Dolpi:ste mij sieven åarjelen Signaldalen - Stordalen - Stordalselva dahkoe gogka dïhte johkem Breidalselva gaavnesje jïh sieven luvlelen Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen - jaevrien Fjellfroskvatn luvlemes loektese, dellie rïektes sievine Stormyr:se (34W 438450 7661983) johken Tamokelva baaktoe, daan johken mietie dahkoe gusnie johkem Rostaelv gaavnesje.

Dajve B (Markusfjellet) lea dïhte boelhke Dolpi:ste mij lea sieven noerhtelen Signaldalen - Stordalen – dahkoe gusnie Stordalselva johkem Breidalselva gaavnesje.

Dajve C (Marknesdalen) lea dïhte boelhke Dolpi:ste mij sieven jallelen Sørkjosen - Marknesdalen - Svensborgdalen jaevrien Fjellfroskvatn luvlemes loektese, dellie rïektes sievine Stormyr:se (34W438450 7661983) johken Tamokelva baaktoe, daan johken mietie dahkoe gusnie johkem Rostaelv

gaavnesje.

Lakselvdal/Lyngsdal båatsoesïjtese lea luhpie Dolpin tjïrrh juhtedh. Juhtedh gelkieh Dolpin noerhte dajven tjïrrh jeenemes 14 biejjine tjaktjegen jïh jeenemes 7 biejjine gïjregen jïh Könkämä saemiensïjtese saarnodh vaenemes 7 biejjieh åvtelen.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. Treriksrös:te, Breidal:n mietie, Govdajávrim jïh dahkoe dan Gaskasuorgi:se Kitdal:sne, jïh 2. Øvergård:ste Oteren gåajka E6:n jallelen.

4 § Saivomuotka Norrbotten läänesne

Saivomuotkan daah raasth (Kaarhtelissie 1): Jalline: Dehtie jeanoste Muonioälv seamma jälloe goh Kallojärvi (SWER99TM 8363247586235), rïektes sievine daan jaevrien dåaresth Kuoppajärvi:se (SWER99TM 835251 7585953), vyjrehkåbpoe rïektes sievigujmie Hanhijärvet (SWER99TM 832002 7582217) - Jupukkajärvi (SWER99TM 833442 7579181) - Kelojärvi (SWER99TM 830208 7577052) - Kalattomajärvi (SWER99TM 830152 7572032) -

Nuulankijärvi (SWER99TM 833331 7572032) - Rukojärvi (SWER99TM 836523 7566449). Åarjene: Tjaetsiegohkadahkem Rukojärvi:ste Rukolompolo:n dåaresth dahkoe dan miërhkese gusnie johke skåajjegeajnoen Tervaharjut:se tjuahpa (SWER99TM 837971 7567795), debpede rïektes sievine dahkoe Heinäjärvet (SWER99TM 846709 756680), vyjrehkåbpoe rïektes sievine Muodosjärvi:se (SWER99TM 850007 7567946) jïh dan geajnose 99 seamma jälloe goh Kahtovaara (SWER99TM 848218 7572225). Luvlene jïh noerhtene: Geajnoem 99 dehtie minngemes moeneme mïerhkeste seamma jällose goh Noijanpolanvaara (SWER99TM 848891 7572377), dellie drïekte låvlese jeanose Muonioälv (SWER99TM 836982 7586385), vyjrehkåbpoe jeanoem Muonioälv bäjjese jällose seamma goh Kallojärvi (SWER99TM 836324 7586235).

Saivomuotka lea gåatomedajve båatsoesijtide Troms gåatomedajveste. Dajve maahta nuhtjesovvedh golken 1.voerhtjen 30. Jeatjah tijjeh jaepesne ij galkh dajvem båatsose nuhtjedh.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh geajnoste 99 Palolaki:n baaktoe dajveraasten

mietie jalline jïh åarjene dahkoe dan geajnose 99 Kahtovaara:sne.

5 § Likká Troms fylhkesne

Likkán daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Rostojávri:ste Rv:n 287 baaktoe dan jeanoen Rostoeatnu mietie jaavran Vuolit Rostojávri, meatesth daam jaevriem jïh johkem Rostojohka dahkoe gusnie jeanoem Dieváideatnu gaavnesje. (Divielva) Rostanese:sne. Jalline: Jeanoem Dieváideatnu Rostanese:ste bäjjese johken Hávgajohka:n njaalman aadtjen moeneme johkese. Åarjene: Johkem Hávgajohka dehtie jeanoste Dieváideatnu bäjjese jaevrien Hávgajávri:n låspan, debpede rïektes sievine jaevrien Gorvvejávri noerhte-jallemes loektese rijhkeraasten baaktoe. Luvlene: Rijhkeraasten mietie Gorvvejávri:ste Rostojávri:se.

Likká lea gåatomedajve Lainiovuoma saemiensïjtese .

Nord-Senja båatsoesïjte maahta dajvem Cávarri Likká:sne daelviegåatoeminie nuhtjedh, gosse tjuekies gåatome Nord- Senja:sne. Åvtelen goh dajvem nuhtjedh dellie edtjieh Lainiovuoma saemiensïjtese saarnodh. Jis eah ladtjkh nuhtjemen bïjre dellie

Gåatomemoenehtse nännoste. Moenehtse maahta dovne vielie tjïelkestidh guktie nuhtjedh.

Cávarrin daah raasth: (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Destie gusnie johke Divielva johken Rostaelva gaavnesje. Jïh johken Rostaelva mietie jaavran Litle Rostavatn, vyjrehkåbpoe meatesth daam jaevriem dahkoe gusnie Rostaelva jaevrien Litle Rostavatn sïjse galka. Luvlene: Johken Rostaelva mietie dan mïërhkese gusnie Rostaelva johkem Sørdalselva gaavnesje, vyjrehkåbpoe johkem Sørdalselva johken Tverrelva njaalman johkesne Sørdalselva (34 W 447227 7647617), debpede rïektes sievine jaevrien Devddesjàvri noerhtemes loektese (34 W 446777 7643686), meatesth daam jaevriem johkese Devddesjohka. Åarjene: johkem Devddesjohka johkese Divielva. Jalline: Johkem Divielva dahkoe gogka johkem Rostaelv gaavnesje.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh. 1. Rijhkeraasten mietie Rv:ste 287 Rostujàvrin baaktoe dan mïerhkese gusnie naasjovnepaarhkeraaste rijhkeraastem gaavnesje, vyjrehkåbpoe jeanoen noerhtelen Rostueatnu dahkoe dan hähtjose Rostohytta, jïh 2. raasten mietie dej

gåatomedajvi Likká jïh Ánjavuopmi gaskem rjihkeraasteste johkese Julusjohka Dividale:sne.

6 § Ánjavoupmi Troms fylhkesne.

Ánjavoupmin daah raasth: (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Johken Kirkeselva njaelmeste jeanosne Målselva, vyjrehkåbpoe jeanoem Målselva jeanoen Divielva njaalman. Luvlene: Jeanoem Divielva johken Havgajohka njaalman jeanosne Divielva, vyjrehkåbpoe dam johkem Havgajohka jaevrien Havgajávri luspien gåajka, debpede rïektes sievine jaevrien Gorvvejávri noerhtemes loektese, vyjrehkåbpoe rijhkeraastem daehtie mïerhkeste jaevrien Leinavatn luvlemes loektese. Åarjene: Jaevriem Leinavatn, dellie jaevriem Altevatn dahkoe johken Koievasselva njaalman. Jalline: johken Koievasselva mietie jaevrien Koievatn noerhtemes loektese, vyjrehkåbpoe daehtie mïerhkeste tjahkese Kopparskarstinden jälloe 1387 jïh debpede rïektes sievine dahkoe gogka dah jeanoeh Kopparskarselva jïh Skinnskarelva gaavnesjieh, dellie rïektes sievine johken Tverrelva åarjemes mïerhkese Tverrelvdale:sne (34W 401809

7635197), vyjrehkåbpoe daam johkem dan mïerhkese gusnie johkh Skardelva jïh Påveskardelva gaavnesjieh, debpede rïektes sievine dan mïerhkese gusnie dah johkh Frøkentindelva jïh Iselva aktese gelkieh jïh dellie johkem Iselva jïh johkem Kirkeselva daan njaalman johkesne Målsselva.

Ánjavoupmim göökte dajvide juakeme; A jïh B. Dajve A lea Saarivuoma saemiensïjten gåatomedajve. Dajve B maahta Saarivuoma saemiensïjteste nuhtjesovvedh voerhtjen 1. – golken 15. jïh Hjerttind båatsoesïjteste gålkoen 1. – njoktjen 31.

Dajve A lea dïhte boelhke Ánjavuopmin sjïsjnjelen mij sieven luvlelen johken Kirkeselva njaelmeste dennie jeanosne Målselva, vyjrehkåbpoe johkem Kirkeselva johken Sauskarselva njaalman dennie johkesne Kirkeselva jïh dellie rïektes sievine tjahken Kirkestind baaktoe jälloe 1677 johken Gaskasjohka njaalman dennie jaevresne Altevatn.

Dajve B lea dïhte boelhke Ánjavuopmi:sne sïeven luvlelen dehtie johken Kirkeselva njaelmeste dennie jeanosne Målselva - vyjrehkåbpoe johken Kirkeselva mietie johken Sauskarselva njaalman dennie

johkesne Kirkeselva jïh dan männgan rïektes sievine tjahken Kirkestind baaktoe jälloe 1677 johken Gaskasjohka njaalman dennie jaevresne Altevatn. Dajvesne dehtie tjöödtjestimmiesijjeste Altevatn jaevriebealesne dan johkese Koievasselva dellie Nöörjen båatsoelaaken mietie dovne reaktah Saarivuoma saemiensïjtese gåetieh tseagkodh jis daerpies.

Nord-Senja båatsoesïjte maahta dajvem Langfjellet, dajvesne A, daelviegåatoemasse nuhtjedh gosse Nord-Senja:sne tjuekies gåatome. Aerebi goh dajvem nuhtjedh dellie Saarivuoma saemiensïjtese dan bïjre saarnodh. Jis ov-sïemes guktie dajvem nuhtjedh dellie Gåatomemoenehtse nännoste. Moenehtse maahta dovne vielie tjïelkestidh guktie nuhtjedh.

Dajven Langfjellet daah raasth: Luvlene destie gusnie dah johkh Divielva jïh Rostaelv gaavnesjieh, jeanoen Divielva mietie dahkoe Høgskardhus:ese. Åarjene Høgskardhus:en luvhtie jïh rïektes sievine jaevrien Høgskarvatn dåaresth dahkoe gogka dah johkh Leaddojohka jïh Beagasanjohka aktese gelkieh. Jalline johken Sandelva mietie jaevrien Sandelvvatn noerhtemes mïerhkese.

Vyrehkåbpoe rïektes sievine jeanoen Målselva åarjemes måalhkan (34 W 427073 7653954) Alvheim:n baaktoe. Noerhtene jeanoen Målselva mietie jeanoen Divielva njaalman dennie jeanosne Målselva.

Hjerttind båatsoesïjte maahta dajvem Mannančeárru nuhtjedh, dajvesne A, daelviegåatoemasse gosse tjuekies gåatome sïjten daelviedajvine Sveerjesne jïh Nöörjesne. Åvtelen goh nuhtjedh dellie gelkieh Saarivuoma saemiensïjtese saarnodh. Jis ov-sïemes guktie dajvem nuhtjedh dellie Gåatomemoenehtse nännoste guktie. Moenehtse maahta dovne vielie tjïelkestidh guktie nuhtjedh.

Dajven Mannančeárru daah raasth: Noerhtene: Johken Suttesgaldojohka njaelmeste dennie jaevresne Altevatn Langbukt:sne, vyjrehkåbpoe rïektes sievine jaevrien Darfaljávri åarjel-luvlemes loektese (34 W 459639 7600773) jïh debpelde rïektes sievine Rv:se 280. Luvlene: Rijhkeraasten mietie Rv:ste 280 jaavran Leinavatn. Åarjene jïh jalline: Meatesth jaevriem Leinavatn, vyjrehkåbpoe jaevriem Altevatn dan johken

Suttesgaldojohka njaalman Langbukt:sne.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. Johken Koievasselva njaelmeste dennie jaevresnen Altevatn dajveraasten mietie baahkose bäjjese tjahkese Kopparskardtinden (34 W 414092 762546). 2. Kopparskardtangen luvhtie (34 W 410188 762740) dahkoe gogka johkh Vasskardelva jïh Strømslitverrelva gaavnesjieh, jïh 3. Rv:ste 279A rijhkeraasten mietie jaevrien Leinavatn gåajka.

7 § Duoddaras Troms fylhkesne

Duoddarasen daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Lenesjávri (Leinavatn) dehtie rijhkeraasteste jïh vyrehkåbpoe meatesth jaevriem Aldesjávri (Altevatnet) jïh johkem Aldesjåkka (Barduelva) dahkoe johken Sørdalselva njaalman Øyvoll:n baaktoe. Jalline: Johken Sørdalselva dehtie minngemes moeneme johkenjaelmeste dahkoe dan jaavran Grensevatnan jïh Rv:se 272 rijhkeraastesne. Åarjene jïh luvlene: Rijhkeraastem dehtie Rv:ste 272 (Pålnoröset) Lenesjávri gåajka.

Duoddaras lea Talma saemiensïjten gåatomedajve.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. Pålnoviken luvhtie Sørdalen gåajka, 2. dehtie loekteste 1 km åarjelluvleln jeanoen Čuolbmaædno njaelmeste Skierreluokt:sne, jïh 3. Havgaluokta luvhtie jaevrien Altevatn gåajka.

8 § Njuoravuopmi Norrbotten läänesne

Njuoravuopmin daah raasth (Kaarhtelissie 1): Åarjene: Ruevtiegeajnoem rijhkeraasten luvhtie Tornehamn kaapellese. Luvlene: Rïektes sievine minngemes moeneme mïerhkeste dahkoe Rv:se 272 (Pålnoröset). Noerhtene jïh jalline: Rijhkeraastem dehtie Rv:ste 272 dan mïerhkese gusnie ruevtiegeajnoe rijhkeraastem tjuahpa.

Njuoravuopmi lea gåatomedajve Gielas båatsoesïjtese.

§ 9 Bahcajeagil Norrbotten läänesne

Bahcajeagilen daah raasth (Kaarhtelissie 1): Jalline jïh åarjene: dah jaevrieh

Torneträsk - Dárrajávri - Jiegajávri - Alajávri - Váhkujávri - Nuorajávri dahkoe Kallojärvi:se. Luvlene jïh noerhtene: Kallojärvi:ste dah jaevrieh Lulip Vuolusjávri - Davip Vuolusjávri, minngemes moeneme jaevrien noerhtejallemes loekteste rïektes sievine jaevrien Lulip Stálujávri åarjel-luvlemes loektese, vyjrehkåbpoe dah jaevrieh Lulip Stálujávri - Stálujohka - Korttojärvi - Torneträsk.

Bahcajeagil maahta Gielas båatsoesïjteste nuhtjesovvedh tsiengelen 15. – voerhtjen 30. Bahcajeagil maahta Talma saemiensïjteste nuhtjesovvedh suehpeden 1.- tsiengelen 14.

10 § Skaitelandet/Anttis Norrbotten läänesne

Skaitelandet/Anttisen daah raasth (Kaarhtelissie 1): Jalline jïh åarjene: Laahpemarhkeraasten mietie johkeste Torneälven johkese Myllyjoki, debpede rïektes sievine Järvikaiset gåajka (SWER99TM 809026 7503418) jïh vyjrehkåbpoe bååstide jeanose Torneälven njuvvieraejkiem Juopakoski (SWER99TM 809026 7503418), vyjrehkåbpoe daam johkem Paavosaari gåajka (SWER99TM

847353 7487712) Lehonsuanto:sne. Luvlene: Rïektes sievine Paavosaari luvhtie akten tjonnese (SWER99TM 843432 7487712) noerhteluvlelen Saukkuvuoma jïh vyjrehkåbpoe johkese Pellijoki (SWER99TM 843514 7488384), daam johkem bäjjese Pellijärvi:se (SWER99TM 835201 7494173), debpede rïektes sievine johken Ainettijoki åarjel-luvlemes måalhkan (SWER99TM 835201 7494173), vyjrehkåbpoe johkem Ainettijoki dahkoe johkese Lainioälven, johken Lainioälven mietie bäjjese Rauvoskoski:se (SWER99TM 824811 7519771). Noerhtene: Moeneme mïerhkeste dennie johkesne Lainioälven dahkoe Saarijärvi:se (SWER99TM 823259 7519274), vyjrehkåbpoe rïektes sievine Tonkijärvi jïh Liikamaa dåaresth dahkoe mïerhkese gusnie laahpemaarhkeraaste jeanoem Torneälven tjuahpa.

Skaitelandet/Anttis lea gåatomedajve båatsoesïjtide Troms gåatomedajveste jïh Skjomen båatsoesïjtese. Dajve maahta nuhtjesovvedh golken 1.- voerhtjen 30. Jeatjah tijjieh jaepesne ij galkh båatsose nuhtjedh.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. dajveraasten mietie jeanoste

Torneälven dajveraastem jeanoste Torneälven laaahpemarhkeraasten baaktoe Rauvosniemi:se dennie jeanosne Lainioälven, jïh 2. dajveraasten mietie Ainettijoki njaelmeste dennie jeanosne Lainioälven jeanose Torneälven Paavosaari:n baaktoe.

11 § Beatnakvuopmi Nordland fylhkesne

Beatnakvuopmin daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Ruevtiegeajnoem dehtie rijhkeraasteste dahkoe staasjovnese Gátterats. Jalline: Gátterats staasjovneste Ruoidnačohkka gåajka (jälloe 1360) dahkoe åarjemes Ruoidnajávri:se, dellie rïektes sievine jeahkan Beajojiekna (jälloe 1475), debpede rïektes sievine Váhttečohkka gåajka (jälloe 1494), debpede rïektes sievine jaevriem Basejávri noerhtemes loektese, destie seamma jaevrien åarjemes loektese, destie jis rïektes sievine (jiehkien Basejiekna dåaresth) jaevrien Leirvatnet luvlemes loektese, jïh dellie rïektes sievine tjahkese Storsteinsfjellet (jälloe 1379). Åarjene: Dehtie jälloste 1379 rïektes sievine jiehkien mietie Sealggajávri åarjelen jällose 1289, debpede rïektes sievine dam tjahkebealam Ákšu:se,

destie rïektes sievine jaevrien Čunojávri dåaresth daan jaevrien luvlemes loektese, debpede dan mïerhkese gusnie raaste Gabna jïh Laevas saemiensïjti gaskem daam rijhkeraastem gaavnesje Rv:n 263 baaktoe. Luvlene: Rijhkeraastem Rv:ste 263 noerhtese dan mïerhkese gusnie ruevtiegeajnoe rijhkeraastem dåeresth jåhta.

Beatnakvuopmi leah göökte dajvide juakeme; A jïh B.

Dajve A lea dïhte boelhke Beatnakvuopmi:ste mij luvlelen rïektes sieven Katterat:n luvhtie tjahkese Ristačohkka jälloe 1683, debpede rïektes sievine jällose 1289 (33 W 622780 7572394) Sealggajávri:n åarjelen. Dajve lea gåatomedajve Gabna saemiensïjtese.

Dajve B lea dïhte boelhke Beatnakvuopmi:ste mij jallelen rïektes sieven Katterat, Ristačohkka jälloe 1689, debpede rïektes sievine jällose 1289 (33 W 622780 7572394) Sealggajávri:n åarjelen. Gabna saemiensïjteste dam dajvem åådtje gåahtoehtidh suehpeden 1.- skiereden30. jïh Skjomen båatsoesijteste jis golken 1. voerhtjen 30.

12 § Nuorjonjunni Nordland fylhkesne

Nuorjonjunnin daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie raaste Gabna jïh Laevas saemiensïjti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 263 rïektes sievine jaevrien Lossivatnet låspan. Jalline rïektes sievine dehtie moeneme luspeste dan jällose 1727 (33 W 613104 7562205) (noerhte-luvlelen Durmålstinden), dellie Rundtuva:se (jälloe 474) Sørdalen:sne, jïh dellie drïekte johkese Sørelven (33 W 6055387561408). Jalline jïh åarjene: Johken Sørelva mietie seamma jälloe goh Rundtuva, vyjrehkåbpoe johken Kobbelva mietie jaavran Nuorjjojávri, vyjrehkåbpoe jaevrien Nuorjjojávri åarjemes loektese, debpede meatesth johkem Nuorjjojohka, dah jaevrieh Guovdelisjávri jïh Vanasjávri dahkoe dan mïerhkese gusnie raaste Laevas jïh Girjas saemiensijti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 259 (Ivarsten). Luvlene: Rijhkeraasten mietie dehtie mïerhkeste gusnie raaste Laevas jïh Girjas saemiensijti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 259, dahkoe dan mïerhkese gusnie raaste Gabna jïh Laevas saemiensijti gaskem

rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 263.

Nuorjonjunni göökte dajvide juakeme; A jïh B.

Dajve A lea gåatomedajve Laevas saemiensïjtese. Dajve lea dïhte boelhke Nuorjonjunni:ste mij sieven åarjelen gubpene raaste Gabna jïh Laevas saemiensijti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 263, vyjrehkåbpoe rïektes sievine tjahkese Gállančohkka (jälloe 1171), rïektes sievine Stohkkenjunni:se (jälloe 1226), debpede rïektes sievine jallese tjahkese Čáihnavárri (jälloe 1381), debpede jiehkien dåaresth jällose 1727 (33 W 613104 7562205) noerhteluvlelen Durmålstinden.

Dajve B maahta Laevas saemiensïjte nuhtjesovvedh ruffien 15.- skiereden 30. jïh Skjomen båatsoesïjteste golken 1. - ruffien 14. Dajve lea dihte dajvetje Nuorjonjunni:ste mij sievinen noerhtelen gubpene raaste Gabna jïh Laevas saemiensijti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 263, vyjrehkåbpoe rïektes sievine tjahkese Gállančohkka (jälloe 1171), rïektes sievine Stohkkenjunni:se (jälloe 1226), debpede rïektes sievine jallese tjahkese Čáihnavárri (jälloe 1381), debpede jiehkien

dåaresth jällose 1727 (33 W 613104 7562205) noerhteluvlelen Durmålstinden.

13 § Skávhlá Nordland fylhkesne

Skávhlán daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Nuorjonjunni konvensjovnedajven åarjelraaste dehtie rijhkeraasteste Rv:sne 259 jaavran Nuorjjojávri, debpede tjaetsiegohkedahkem dan njaalman fjovlesne Skjomenfjorden, destie olkese Skjomenfjorden tjïrrh. Jalline: sïjte raasten mietie Skjomen jïh Frostisen båatsoesïjti gaskem Sørskjomen sijse vyjrehkåbpoe Skjombotn:se, dellie rïektes sievine tjonnese Vasstjørnan Tjårdadalen:sne, daehtie tjonneste jaevrien Kjårdavatn noerhtemes loektese, destie jaevrien Kjårdavatnet åarjemes loektese rijhkeraasten baaktoe. Åarjene: Rijhkeraasten mietie dan mïerhkese gusnie raaste Girjas jïh Laevas saemiensijti gaskem rijhkeraastem gaavnesje Rv:sne 259.

Skávhlá lea gåatomedajve Girjas saemiensïjtese.

14 § Stuorrijda Norrbottens läänesne jïh Nordland fylhkesne

Stuorrijdan daah raasth

(Kaarhtelissie 1): Jaevrien Kjårdavatnet åarjemes loekteste rijhkeraasten baaktoe jaevrien Kjårdavatnet noerhtemes loektese, debpede Vasstjørnan gåajka Tjårdadalen:sne, dehtie tjonneste rïektes sievine Skjombotn:ese, debpede Gangarnese:se, vyjrehkåbpoe rïektes sievine jaevrien Nordre Bukkevatnet låspan, debpede rïektes sievine tjahkese Isfjellet jälloe 1437, debpede rïektes sievine daan jaevrien åarjemes loekteste jällojne 700 (33 W578072 7556164), destie rïektes sievine jaevrien Baugevatnet jallemes loektese, vyjrehkåbpoe daam jaevriem jïh tjaestiegohkedahkem jaevrien Rounasjávri dåaresth dan jaevrien Siiddasjávri låspan, destie rïektes sievine jaevrien Kjårdavatnet åarjemes loektese rijhkeraasten baaktoe.

Stuorrijda lea ektiegåatomedajve Girjas jïh Baste saemiensijtide jïh Frostisen båatsoesïjtese. Dajvem ektesne utnedh jeahta mååhtedimmiem tjaeledh saemiensijti jïh båatsoesïjten gaskem nïmhtie guktie konvensjovnen 7. artigkele soptseste.

Jis ij dagkeres mååhtedimmie sjïdth jallh dïhte nåhka, dellie daate dajve gåatomedajvine Girjas jïh Baste saemiensijtide: Rijhkeraasteste jaevrien

Kjårdavatn åarjelgietjien baaktoe, meatesth daam jaevriem dahkoe daan noerhtegeatjan, destie rïektes sievine jaevrien Middagsvatn åarjelgeatjan, daam jaevriem dan johkese (33 W 595197 7560246) mij daan jaavran galka, johkenjaelmeste rïektes sievine jaevrien Vabakkvatn gåajka, daam jaevriem jïh johkem jaavran Forsvatn, daam jaevriem jïh johkem jaavran Siiddasjávri, dehtie johkenjaelmeste rïektes sievine åarjel-jalleldh otnjegasse tjahken Baugefjell dåaresth dan jaevrien Baugevatnet traegkemes låspan (33 W 585121 7553741), vyjriehkåbpoe meatesth daam jaevriem luvleldh otnjegasse jïh tjaetsiegohkedahkem rijhkeraastese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. jaevreste Forsvatn jaavran Siiddasjávri (gea 46 §), jïh 2. jaevreste Forsvatn jaavran Langvatn (gea 46 §).

Jis mååhtedimmie gååvnese dellie gåatomedajvesne raarhkoegiedtie galka årrodh.

15 § Bávgi Nordland fylhkesne

Bávgin daah raasth (Kaarhtelissie 1): Noerhtene: Rijhkeraasteste desnie gusnie johke Bávgijåhka rijhkeraasten dåaresth galka

jaevrien Baugevatn låspan, daam jaevriem jaevrien jallemes loektese, debpede rïektes sievine dan jaavran dejnie jällojne 700 (33 W 578072 7556164) jïh tjaetsiegohkedahkem Austerdalen tjïrrh Innerpollen:n gåajka Tysfjorden:sne. Jalline: Innerpollen luvhtie meatesth fjovlem Tysfjorden fjovlese Slábávuodna (Sørfjorden), debpede dan jaavran Baddjejávrre (Øver- Sørfjordvatnet). Åarjene: Jaevreste Baddjejávrre (Øver- Sørfjordvatnet), bäjjese tjaetsiegohkedahken mietie jaevrien Sadjemjávrre luvlemes loektese, dellie rïektes sievine jällose 1236 jiehkesne Gihtsejiegna, dellie rïektes sievine dan jallemes loektese jaevresne Noaidejávri, dellie daam jaevriem Lavzejávri gåajka, debpede tjaetsiegohkedahken mietie jaavran Bovrojávri, daam jaevriem rijhkeraastese. Luvlene: Rijhkeraasten mietie dan mïerhkese gusnie johke Bávgijåhka rijhkeraastem dåaresth galka.

Bávgi lea gåatomedajve Baste saemiensïjtese.

16 § Slahpenjargga Nordland fylhkesne

Slahpenjarggan daah raasth (Kaarhtelissie 1 ): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie rijhkeraaste jaevrien Bovrojávri

noerhtegaedtiem tjuahpa, daam jaevriem tjaetsiegohkedahken mietie jaavran Lavzejávri, vyjrehkåbpoe jaavran Noaidejávri jïh daan jaevrien jallemes loektese, daehtie loekteste rïektes sievine dan jällose 1236 jiehkesne Gihtsejiegna, debpede rïektes sievine jaevrien Sadjemjávrre luvlemes loektese, daehtie loekteste jaevrien dåaresth daam tjaetsiegohkedahkem jaavran Baddjejávrre (Øver- Sørfjordvatnet), vyjrehkåbpoe Slábávuodna:se (Sørfjorden). Jalline: Debpede Slábávuodna:ste (Sørfjorden) Tysfjorden mietie jïh tjåelmiem Hulløya:n jïh laanten gaskem. Åarjene: Tjåelmien luvhtie, Mannfjorden sijse dahkoe johkenjaalman fjovlesne jaevreste Storvatnet, daam tjaetsiegohkedahkem jaevrien Storvatnet åarjemes loektese, dehtie loekteste rïektes sievine dan jaevrien Čadnejávri noerhtemes loektese, dellie daam jaevriem jïh tjaetsiegohkedahkem vyjrehkåbpoe rijhkeraasten gåajka. Luvlene: Rijhkeraasten mietie dan mïerhkese gusnie rijhkeraaste jaevrien Bovrojávri noerhtegaedtiem tjuahpa.

Slahpenjargga lea Sörkaitum saemiensïjten gåatomedajve.

17 § Ruonasvagge Nordland fylhkesne

Ruonasvaggen daah raasth

(Kaarhtelissie 2): Noerhtene: Rijhkeaasteste Valddajávri:sne jïh tjaetsiegohkedahken mietie jaavran Gussajávri, vyjrehkåbpoe johken Njallajåhká mietie dahkoe gogka johkem Sørelva gaavnesje. Jalline jïh åarjene: Johken Ravggajåhkå mietie (Sørelva) jïh vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahkem Ruonasvagge:sne rijhkeraasten gåajka. Luvlene: Rijhkeraasten mietie jaavran Valddajávri.

Ruonasvágge lea Sirges saemiensïjten gåatomedajve jïh dam nuhtjedh snjaltjen 1.skiereden 15.

18 § Lijna Nordland fylhkesne

Lijnan daah raasth (Kaarhtelissie 2): Noerhtene: Rv:ste 246 Sávtsasj:sne rïektes sievine jaevrien Heargejávri åarjelluvlemes loektese, debpede daan jaavrien mietie jaevrien låspan. Jalline: Rïektes sievine johkenjaelmeste dennie jaevresne Heargejávri jaavran Jierdajávri, destie tjaetssiegohkedahkem Juoksajávri:n gåajka, vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahkem Gaskajávrrit gåajka, debpede tjaetsiegohkedahkem jaavran Linájávri (33 W 552429 7503370) jïh daam jaevriem jaevrien Goržejávri åarjemes loektese. Åarjene: Moeneme loekteste rïektes sievine tjahkese Ridoalggi-

cohkka, jälloe 1273, vyjrehkåbpoe rïektes sievine Rv:se 244 Hurrevárre:sne. Luvlene: Rv:ste 244 rijhkeraasten mietie Rv.se 246 Sávtsasj:sne.

Lijna lea gåatomedajve Sirges saemiensïjtese.

19 § Rastevárre Norrbotten läänesne jïh Sijddas Nordland fylhkesne

Rastevárren daah raasth (Kaarhtelissie 2): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste Trolldal:sne gusnie raaste saemiensijti Sirges jïh Tuorpon gaskem rijhkeraastem gaavnesje, saemiensïjten raasten mietie jaavran Vastenjaure, debpede Vuojatsavon dåaresth dahkoe Virihaure:se. Luvlene: Virihaure:n dåaresth johken Tukijåkkå njaalman. Åarjene: Johken Tukijåkkå mietie jaavran Gasakjavrre, vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahken mietie dan mïerhkese (33 W 555288 7464930) gusnie tjaetsiegohkedahke rijhkeraastem gaavnesje Leirvatne:sne. Jalline: Rijhkeraastem Leirvatne.n luvhtie Trolldal:n gåajka.

Sijddasen daah raasth (Kaarhtelissie 2): Noerhtene: Rv:ste 242A tjahkesne Snøtoppen rïektes sievine dahkoe gusnie johke Ragoelva jaevrien Storskogvatnet sïjse galka, dellie dam åarjelgaedtiem jaevrien

Storskogvatnet låspan, vyjrehkåbpoe rïektes sievine jaevrien Bassejávri jallemes loektese, daehtie loekteste rïektes sievine jaavran Skardvatnet, dellie johken Lappelva mietie jaavran Andkjelvatnet. Jalline: Jaevreste Andkjelvatnet johken Fagerbakkelva mietiedan jaevrien Siiddasjávri njaalman, vyjrehkåbpoe daan jaevrien dåaresth jaevrien daamn åarjemes loektese. Åarjene: Moeneme loekteste rïektes sievine tjahkese Sisovasstinden, jälloe 1411, dellie jiehkien Ålmåjalosjiegna:n dåaresth (Blåmannsisen) jaavran Leirvatnet, vyjrehkåbpoe daan jaevrien dåaresth dan rijhkeraastese (33 W 555288 7464930). Luvlene: Rijhkeraastem jaevrien Leirvatne.n luvhtie Rv.se 242A dennie tjahkesne Snøtoppen.

Sijddas jïh Rastevárre leah ektiegåatomedajvh Tuorpon saemiensïjtese jïh Duokta båatsoesïjtese. Ektesne dajvide nuhtjedh jeahta ektiemååhtedimmiem tjaeledh saemiensijten jïh båatsoesïjten gaskem nïmhtie guktie konvensjovnen 7. artigkele soptseste.

Jis dagkeres mååhtedimmie ij sjidth jallh dïhte nåhka, dellie dihte rijhkeraaste raastine saemiensijten jïh båatsoesïjten gaskem.

§ 20 Sálla Nordland fylhkesne

Sállan daah raasth (Kaarhtelissie 2): Noerhtene jïh jalline: Dehtie mïerhkeste (33 W 555288 7464930) gusnie jaevrie Leirvatnet rijhkeraastem gaavnesje, dan jaevrien dåeresth dan jeahkan Ålmåjalosjiegna (Blåmannsisen), daan jiehkien dåeresth jällose 1283 (33 W 547133 7456435), destie rïektes sievine jaevrien Storelvvatnan åarjeljallemes loktese, destie rïektes sievine dan mïerhkese gusnie rijhkeraaste jaevrien Labbasjávri noerhtegaedtiem tjuahpa. Luvlene: Rijhkeraasten mietie jaevreste Labbasjávri jaavran Leirvatnet.

Sálla leah gåatomedajve Tourpon jïh Loukta – Mavas saemiensijtide.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh jaevreste Loamejavrri dahkoe Bieskehavrrese.

§ 21 Gráddas Nordland fylhkesne

Gráddasen daah raasth (Kaarhtelissie 2): Noerhtene jïh jalline: Rv:ste 235 jaavran Bállavrre åarjel-luvlemes loektese, dan jaevrien dåeresth daan åerjemes loektese, destie rïektes sievine dahkoe gogka dah johkh Arggalajjåhkå jïh Skiejdejåhkå

aktese gelkieh, männgan johken Skiejdejåhkå mietie dahkoe gusnie johkese Gráddasjåhkå galka. Åarjene: Minngemes moeneme johkijste gusnie ektesne gelkieh, johken Gráddasjåhkå mietie dahkoe dan mïerhkese gusnie rijhkegeajnoem 77 tjuahpa, destie daam geajnoem rijhkerasten gåajka. Luvlene: Rijhkerastem dehtie mïerhkeste gusnie rijhkegeajnoe 77 rijhkerastem tjuahpa dahkoe Rv:se 235.

Gráddas lea gåatomedajve Semisjaur-Njarg saemiensïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. jaevrien Ikesjaure luvhtie jaevrien Balvatnet åarjel-luvlemes loektese. 2. dehtie loekteste jaevresne Balvatnet Skiedjevaggen baaktoe jïh tjaetsiegohkedahkem Skiedjevaggen tjïrrh dahkoe gogka vuemie Arggalajvaggem gaavnesje. 3. hähtjoste Arggalavaggehytta vaaran Tausafjellet (33W 532558 7412483). 4. Klibbon Åarjel-jalleld baahkoste luvlelen Skaiti (33W 531559 7409416) johkese Nyslåttbekken åarjelen Fredheim, jïh 5. golme åenebh gohkemdahkine johken Graddiselva mietie.

§ 22 Älvsbyn Norrbotten läänesne

Älvsbyn daah raasth (Kaarhtelissie 2): Geajnoem Holmsel:n luvhtie jaevrien Åträsket åarjel- luvleldh geatjan, destie rïektes sievine jaevrien Manjärv jallemes loektese, destie geajnoen mietie Manjärv:n luvhtie geajnose 94 Vistheden baaktoe, vyjrehkåbpoe geajnoem 94 jeanose Piteälven, daam jeanoem jallese Holmsel.n gåajka.

Älvsbyn lea gåatomedajve Balvatn båatsoesijtese jïh maahta nuhtjesovvedh golken 1.– voerhtjen 30.

§ 23 Svanjggá Nordland fylkhkesne

Svanjggán daah raasth (Kaarhtelissie 2): Dehtie mïerhkeste gusnie geajnoe 77 rijhkeraastem tjuahpa, daam geajnoem geajnose E6, dellie E6:m åarjese dan mïerhkese gusnie E6 ruevhtiegeajnoem Nordlandsbanen tjuahpa, daan ruevhtiegeajnoen mietie seamma jällose goh Ståkkåhjåhka, vyjrehkåbpoe daam johkem dan mïerhkese gusnie raaste Semisjaur-Njarg jïh Svaipa saemiensïjth rijhkeraastem gaavnesje (33 W 518200 7375859), meatesth rijhkeraastem noerhtese dan mïerhkese gusnie geajnoe 77 rijhkeraastem tjuahpa.

Svanjggá göökte dajvide juakeme; A jïh B.

Dajve A lea dihte boelhke Svanjggá:ste mij noerhtelen Dybenåga. Dajve maahta Semisjaur-Njarg saemiensïjteste nuhtjesovvedh snjaltjen 1. – skiereden 15. jïh Saltfjellet sbåatsoesïjteste skiereden 16. – ruffien 30.

Dajve B lea boelhke Svanjggá:ste mij åarjelen Dybenåga. Dajve maahta Semisjaur-Njarg saemiensïjteste nuhtjesovvedh suehpeden 1. – rahkan 10. jïh Saltfjellet båatsoesïjteste rahkan 11. - voerhtjen 30.

§ 24 Storsund Norrbotten läänesne

Storsunden daah raasth (Kaarhtelissie 2): Storsund:n luvhtie meatesth ruevhtiegeajnoem laantegeajnose Storträskliden – Koler, daam geajnoem jeanose Lillpiteälven, daam jeanoem geajnoekroessese noerhtejallelen Lillpite, destie dam geajnoem Granträske:se, vyjrehkåbpoe geajnoem Liden bijjelen Arvidsträsk:se, debpede geajnoen Teugerträsk:n bijjelen baaktoe Storsunden gåajka.

Storsund lea gåatomedajve Saltfjelle:n båatsoesïjtese jïh maahta nuhtjesovvedh golken 1. voerhtjen 30.

§ 25 Aahkavaerie/Andfjellet Nordland fylhkesne

Aahkavaerien/Andfjellen daah raasth (Kaartelissie 3): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie raaste Semisjaur-Njarg jïh Svaipa saemiesïjti gaskem rijhkeraastem gaavnesje (33 W 518200 7375859) johkese Ståkkåhajåhkå, meatesth dam Ståkkåhajåhkå dahkoe gusnie johkine Ruovadajåhkå (Randalselva) aktine galka. Jalline: Debpede gusnie Ståkkåhajåhkå jïh Ruovadajåhkå (Randalselva)aktine gelkieh, meatesth Ruovadajåhkå jïh meatesth Ranelva johken Messingågan njaalman daennie johkesne, meatesth Messingåga dahkoe gusnie dah johkh Jarfjellbekken jïh Kjerringelva aktesne gelkieh, destie rïektes sievine tjahkese Giftfjellet (jälloe 1127), dellie rïektes sievine Jånghkerasse (jälloe 1459). Åarjene: Jånghkeristie (jälloe 1459) rïektes sievine dan tjonnese Kvepsendalstjønna noerthemes loektese, vyjrehkåbpoe rïektes sievine jaevrien Rundbjorvatnet jallemes loektese, debpede rïektes sievine dan mïerhkese rijhkeraastesne gusnie raaste aalka Gran jïh Ran saemiesïjti gaskem (Rv 223). Luvlene: Rijhkeraasten mietie Rv.ste 223 koordinatese 33 W 518200 7375859 johken Ståkkåhajåhkå baaktoe.

Aahkavaerie/Andfjellet göökte dajvide juakeme; Aahkavaerie jïh Andfjellet.

Andfjellet lea dihte boelhke Aahkavaereste/Andfjell:ste mij lea luvlelen Virvassåga - Bjoråga dahkoe koordinatese 33 W 510805 7350489, destie rïektes sievine tjonnen Kvepsendalstjønna noerhtemes loektese. Andfjellet lea gåatomedajve Svaipa jïh Gran saemiesïjtide.

Aahkavaerie lea dihte boelhke Aahkavaereste/Andfjell.ste mij jalleln Virvassåga – Bjoråga dahkoe koordinatese 33 W 510805 7350489, destie rïektes sievine tjonnen Kvepsendalstjønna noerhtemes loektese. Aahkavaerie maahta Svaipa jïh Grans saemiensijtijste nuhtjesovvedh suehpeden 1. rihkeden 15. jïh Ildgruben båatsoesïjteste golken 16. – voerhtejn 30.

Geerestahkh : Geerestahkh gelkieh årrodh: 1. Geerestahkh tjonnen Kvepsendalstjønna luvhtie noerhtejallelt otnjegasse koordinatese 33 W 507222 7349428 baahkosne bäjjese Junkeren vuestie, jïh 2. dovne raarhkoegiedtie sjiehteles sijjesne Virvassdalen.

§ 26 Goepsetjahke Nordland fylhkesne

Goepsetjahken daah raastah (Kaarhtelissie 3): Noerhtene jïh jalline: Rv:ste 223, gusnie raaste aalka Gran jïh Ran saemiensijti gaskem, rïektes sievine jaevrien Rundbjorvatnet jallemes loektese, vyjrehkåbpoe rïektes sievine tjonnen Kvepsendalstjønna noerhtemes loektese, vyjrehkåbpoe Goepsejohken mietie njaalman Kvepsendalsbukta:sne, destie rïektes sievine tjonnen Kjerrtjønna jallemes loektese, destie rïektes sievine Rv:se 220A. Åarjene jïh luvlene: Rv:ste 220A rijhkeraasten mietie Rv:se 223.

Goepsetjahke lea gåatomedajve Ran saemiensijtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh Rv:ste 223 gåatomedajveraasten mietie Kaldvatnet gåajka, destie jaevrien luvleldh jïh åarjelth gaedtiem gåatomedajveraastese tjonnen Kjerrtjønna baaktoe ,vyrehkåbpoe daam raastem Rv:se 220A.

§ 27 Gierkietjahke Västerbotten läänesne

Gierkietjahken daah raasth (Kaarhtelissie 3): Luvlene: Rv:ste 220A rïektes sievine Kåtaviken luvlemes loektese Över- Uman:sne. Åarjene: Över-Uman loekten Kåtaviken luvhtie

Rörsunde:n tjirrh åarjemes mïerhkese njuanese Krabbfjällnäset, destie rïektes sievine mïerhkese gusnie rijhkeraaste noerhte gaedtiem Graesiejaevresne (Gräsvattnet) tjuahpa. Jalline jïh noerhtene: Rv.ste 217A rijhkeraasten mietie Rv.se 220A.

Gierkietjahke lea gåatomedajve Ildgruben båatsoesïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. Rv:ste 220A Kåtabäcken johkenjaalman loektesne Kåtaviken, jïh 2. Över-Uman luvhtie Graesiejaavran (Gräsvattnet) jallelen Fjällripfjället.

§ 28 Ovlevuelie Nordland fylhkesne

Ovlevuelien daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Rijhkeraasteste Graesiejaevresne (Grasvatnet), dellie daam jaevriem koordinatese 33 W 472797 7326613 vaerien Oksfjellhumpen baaktoe. Jalline: Daehtie moeneme koordinateste rïektes sievine tjahkese Steiktuva (jälloe 1058), destie rïektes sievine johken Bessedørelva njaalman Reevhtse:sne (Røssvatnet), dellie daam jaevriem jeanose Sørdalselva Sørdal:esne. Åarjene: Johken Sørdalselva mietie jaavran Varnvatnet, vyjrehkåbpoe johkem Famnvasselva jaavran Famnvatnet,

vyjrehkåbpoe johkem Bolvasselva jaavran Bolvatnet, dellie geajnoen mietie Joesjö:n vuestie dahkoe mïerhkese gusnie rijhkeraastem tjuahpa. Luvlene: Daehtie mïerhkeste rijhkeraastem Graesiejaevrien (Gräsvattnet) gåajka.

Ovlevuelie lea gåatomedajve Ubmejen saemiensijtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh koordinateste 33 W 472797 7326613 Oksfjellhumpen baaktoe noerhtemes baahkose bäjjese Oksskolten gåajka.

§ 29 Ramsele Västerbotten läänesne

Ramselen daah raasth (Kaarhtelissie 3): Jalline : Geajnoepruvveste jeanoen Umeälven rastah Ottonträsk:n baaktoe, geajnoen mietie Sundö:n jïh Skivsjö:n bijjelen jaevrien Skivsjön åarjel geatjan. Åarjene: Rïektes sievine jaevrien Skivsjön åarjemes loekteste Harrselsfors:n gåajka. Luvlene jïh noerhtene: Harrselsfors:n luvhtie geajnoen mietie Sarsjöliden, Högås jïh Nyby baaktoe jeanose Umeälven g, vyjrehkåbpoe daam jeanoem Ottonträsk:n gåajka.

Ramsele lea gåatomedajve Ildgruben båatsoesïjtese jih maahta nuhtjesovvedh golken 1. – voerhtjen 30.

§ 30 Kruvhtegenvaerie/Vaekie Nordland fylhkesne

Kruvhtegenvaerien/Vaekien daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie dihte geajnoe Joesjö:n jïh Varntresk:en gaskem rijhkeraastem tjuahpa, daam geajnoem Valen gåajka jaevrien Famnvatne:t baaktoe, vyjrehkåbpoe daam jaevriem jïh dan johken Famnvasselva mietie jaavran Varnvatnet, debpede johkem Sørdalselva Reevhtsese (Røssvatnet). Jalline: Reevhtsen mietie johken Bjørkåselva njaalman dennie jaevresne , debpede rïektes sievine Aalesjaevrien (Elsvatnet) noerhtemes loekten dåaresth Åanghkejaevrien (Unkervatnet) noerhtemes loektese. Åarjene: Åanghkejaevriem jïh johkem Skardmodalselva rijhkeraasten gåajka. Luvlene: Rijhkeraasten mietie dehtie johkeste Skardmodalselva dahkoe gusnie geajnoe Joesjö:n jïh Varntresken gaskem rijhkeraastem tjuahpa.

Kruvhtegenvaerie/Vaekie lea gåatomedajve Vapsten saemiensïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. geajnoem noerhteraedtiem jaevreste Kalven dahkoe johken

Tverrelva låspan jaevresne Famnvatnet, jïh 2. jaevreste Famnvatnet Reevhtsese (Røssvatnet) Sørdal:sne.

§ 31 Mejvankilen Västerbotten läänesne

Mejvankilen daah raasth (Kaarhtelissie 3): Jalline: Rïektes sievine Grundforsdammen luvhtie jeanosne Umeälven jaevrien Yttre Joranträsk noerhtemes loektese (SWER99TM 617299 7204173), debpede rïektes sievine jaavran Björnabäcksjön, daehtie jaevreste tjaetsiegohkedahkem johkese Paubäcken, vyjrehkåbpoe johkem Paubäcken daan åarjel-luvlemes kråanghkose (SWER99TM 635569 7187833), daehtie mïerhkeste rïektes sievine jaevrien Örnträsket noerhtemes loektese. Åarjene: Jaevrien Örnträsket noerhtemes loekteste rïektes sievine Rusträsket:n låspan, vyjrehkåbpoe johkem Rusbäcken dan jeanose Umeälven. Luvlene: Rusbäcken njaelmeste jeanosne Umeälven dahkoe Grundforsdammen gåajka.

Mejvankilen lea gåatomedajve Ildgruben båatsoesïjtese jïh maahta nuhtjesovvedh golken 1. – voerhtjen 30.

§ 32 Råaksoentjahke Nordland fylhkesne

Råaksoentjahken daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie johke Skardmodalselva rijhkeraastem tjuahpa, daam johkem dan johken Finnskardbekken njaalman johkesne Skardmodalselva galka. Jalline jïh åarjene: Johkem Finnskardbekken tjonnese Finnskardtjørna, debpede rïektes sievine Råaktjoenjaevrien (Rotvatn) noerhtemes loektese, daam jaevriem jïh johkem Rotvaselva dan mïerhkese gusnie johke rijhkeraastem tjuahpa. Luvlene: minngemes moeneme mïerhkeste rijhkeraasten mietie dan mïerhkese gusnie johke Skardmodalselva rijhkeraastem tjuahpa.

Råaksoentjahke maahta Noerhte Vilhelmina saemiensïjteste nuhtjesovvedh snjaltjen 1. – mïetsken 31. jïh Byrkije båatsoesïjteste skiereden 1. – ruffien 1. Noerhte Vilhelmina saemiensïjte åådtje dajvem nuhtjedh dovne jeatjah tijjen, mearan bovtsine berkieh dajvi boehth Sveerjesne.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkeih årrodh dehtie tjahkeste Ritterifjell gåatomedajveraasten mietie Raastetjahkese jïh debpede

Valtanjaure gåajka.

§ 33 Raajnese Nordland fylhkesne

Raajnesen daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Rïektes sievine dehtie rijhkeraasteste Valtanjauren baaktoe (33 W 475165 7240956) jaevrien Luvlie Diehpelen (Austre Tiplingen) luvlemes loektese. Jalline jïh åarjene: Dehtie moeneme loekteste Luvlie Diehpelen dåaresth dahkoe gogka Muerhkienjeanoe (Tiplingelva) jïh Råtnoenjohke (Simleelva) aktine sjidtieh, debpede rïektes sievine d Råtnoenjaevrien (Råtnan) jallemes loektese, daam jaevriem jïh vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahkem rijhkeraastese Bijjie Raentserisnie (Ransaren). Luvlene: Bijjie Raentseristie rijhkeraasten mietie koordinatese 33 W 475165 7240956 rijhkeraastesne Valtanjauresne.

Raajnese Noerhte Vilhelmina saemiensïjteste nuhtjesovvedh snjaltjen 1. – mïetsken 31.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh Valtanjaureste dahkoe gusnie Råtnoenjohke jïh jeanoe Ranserelva gaavnesjieh.

§ 34 Lögdeå Västerbotten jïh Västernorrland läänine

Lögdeån daah raasth (Kaarhtelissie 3): Jeanoe Lögdeälven njaelmeste Nordmalingsfjärden sisnie, jeanoen mietie Klösfors:n gåajka, dellie geajnoem Yttre Lemesjö:se, vyjrehkåbpoe geajnoem Flärke:se, debpede johkem Husån dahkoe gubpene dihte Bottenviken sïjse galka, dellie Degerfjärde:m vyjrehkåbpoe Nordmalingsfjärde:se jïh jeanoen Lögdeälven njaalman.

Lögdeå lea gåatomedajve Byrkije båatsoesïjtese jïh maahta nuhtjesovvedh golken 1. – voerhtjen 30.

§ 35 Jitneme Nordland jïh Nord- Trøndelag fylhkine

Jitnemen daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Rijhkeraasten luvhtie Bijjie Raentserisnie (Ranseren) Raentserenjeanoen mietie jïh tjaetsiegohkedahkem dan åarjemes loektese dennie jaevresne mij tjahken Flåfjellet luvlelen (33 W 458364 7227126). Jalline: Moeneme loekteste riektes sievine åarjemes loektese Jitnemenjaevresne, Bijjie. Åarjene: Daehtie loekteste tjaetsiegohkedahkem

Jitnemenjaavran jïh vyjrehkåbpoe dan mïerhkese gusnie Jitnemenjohke rijhkeraastem tjuahpa. Luvlene: Rijhkeraasten mietie Jitnemenjohkeste Bijjie Raentserasse (Ranseren).

Jitneme lea gåatomedajve åarjel Vilhelminan saemiensïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh dehtie Raentserenjeanoen njaelmeste Bijjie Raentserisnie (Ransaren) meatesth dam gåatomedajveraastem Jitnemenjaavran, Bijjie.

§ 36 Sipmehke Nord-Trøndelag fylhkesne

Sipmehken daah raasth (Kaarhtelissie 3): Noerhtene: Dehtie mïerhkeste gusnie Jitnemenjohke rijhkeraastem tjuahpa tjaetsiegohkedahken mietie Jitnemenjaevrien åarjemes loektese, Bijjie. Jalline: Moeneme loekteste rïektes sievine Såålejaevrien åarjemes loektese, debpede tjaetsiegohkedahkem Bijjie-Sipmehken gåajka (Vestre Sipmeken), vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahkem rijhkerastese Vuelie-Sipmehkisnie (Austre Sipmeksjøen). Luvlene: Rijhkeraasten mietie Vuelie- Sipmehkistie (Austre Sipmeksjøen) dan mïerhkese gusnie Jitnemenjohke rijhkeraastem tjuahpa.

Sipmehke lea gåatomedajve noerhte Frostviken saemiensïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh dehtie Jitnemenjaevreste, Bijjie gåatomedajveraasten mietie Vuelie-Sipmehkasse (Austre Sipmeksjøen).

§ 37 Baajme Jämtland läänesne

Baajmen daah raasth (Kaarhtelissie 4): Rijhkeraasten luvhtie Sipmehkejaevresne Sipmehkejohkese, daam tjaetsiegohkedahkem dahkoe gusnie Gavostjohkem gaavnesje, daam tjaetsiegohkedahkem jaavran Leipikvattnet, dellie dan jaevrien Leipikvattnet dåaresth jïh jeanoej Bjurälven jïh Storälven mietie(raaste dan eekese Leipikvattnet 1:1 Straejmien tjïeltesne) rijhkeraastese, dellie rijhkeraasten mietie Sipmehkejaavran.

Baajme lea gåatomedajve Østre Namdal båatsoesïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh Sipmehkejaevreste jaavran Ankarvattnet.

§ 38 Mesklumpen Jämtland läänesne

Mesklumpen daah raasth

(Kaarhtelissie 4): Dehtie mïerhkeste gusnie Guevtelejohke (Storälven) rijhkeraastem tjuahpa Ingenmansland baaktoe, daam johkem jïh johken Bjurälven mietie jaavran Leipikvattnet, vyjrehkåbpoe dan jaevrien Leipikvattnet åarjelgaedtien mietie dan johkese Leipikälven, daam johkem jaavran Ankarvattnet, jaevrien dåaresth jïh vyjrehkåbpoe tjaetsiegohkedahken mietie jaavran Stor-Blåsjön, daam jaevriem voenese Stora Blåsjön, vyjrehkåbpoe geajnoem Östra Vallervattnet gåajka jïh debpede rijhkeraastem Guevtelejohkese (Storälven).

Mesklumpen lea ektiedajve noerhte Frostviken saemiensïjtese jïh Østre Namdal båatsoesïjtese. Ektesne dajvem nuhtjedh jeahta mååhtedimmiem tjaeledh saemiensïjten jïh båatsoesïjten gaskem nimhtie guktie konvensjovnen 7. artigkelen mietie.

Jis dagkeres mååhtedimmie ij sjïdth jallh dïhte nåhka, dellie Mesklumpen lea gåatomedajve Østre Namdal båatsoesïjtese golken 1.-voerhtjen 30. Gålkoen 1. – 30. Dellie dovne noerhte Frostviken saemiensïjte maahta dajvem nuhtjedh.

§ 39 Jorm i Jämtland läänesne

Jormen daah raasth (Kaarhtelissie 4) Geajnoem rijhkeraasten luvhtie Östra Vallervattnet baaktoe voenese Stora Blåsjön, dellie Stor- Blåsjön, Lill-Blåsjön, Blåsjöälven, Stor Jorm, Kycklingvattnet, Kvarnbergsvattnet geajnoepruvvien gåajka Tjedtegen baaktoe (Gäddede), dellie geajnoen jaavran Murusjøen, jïh vyjrehkåbpoe rijhkeraastemÖstra Vallervattnet gåajka.

Dajve lea gåatomedajve dan Østre Namdal båatsoesïjtese. Gåatometjahkem Blåsjökilen maahta abpe jaepiem nuhtjesovvedh. Jormen jeatja dajveh maehtieh nuhtjesovvedh golken 1.-voerhtejen 30.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh jaevreste Lill-Väktaren medtie 2 kilometerh otnjegasse jaevrien Lill-Blåsjön vuestie (gea § 46).

§ 40 Mealhkoe Nord-Trøndelag fylhkesne

Mealhkon daah raasth (Kaarhtelissie 4): Rengen luvhtie Sørli:sne mietelen Sørli tjaetsiegohkedahem Lenlingen noerhtemes loektese, debpede

rijhkegeajnoen mietie Lauvsjølia:n dåaresth pruvvien gåajka dennie njuanesne jaevriej Laksjøen jïh Sandsjøen gaskesne, vyjrehkåbpoe jaevrien Sandsjøen mietie johkese Gamvollbekken, debpede rijhkegeajnoem Kveeidet gåajka, vyjrehkåbpoe jaevrien Murusjøen mietie dahkoe gusnie geajnoe 74 rijhkeraastem tjuahpa, destie rijhkeraastem Rengen gåajka Sørli:sne.

Mealhko lea gåatomedajve Jiingevaerien saemiensïjtese jïh göökte sïjtesijjide Østre Namdal båatsoesïjteste. Daah göökte sïjtesijjieh åadtjoeh dovne Jiingevaerien saemiensïjten gåatomedajvem Sveerjesne nuhtjedh.

§ 41 Laadth–gieles Jämtland läänesne

Laadth–gielesen daah raasth (Kaarhtelissie 4): Luvlene: Rijhkerasteste Holdern luvnie jaevrien dåaresth dan åarjemes loektese, dellie Holdersströmmen mietie jaavran Torrön. Åarjene: Torrön mietie Gaunviken jïh Gaunan dåaresth rijhkeraastese. Noerhtejalline: Gaunan luvhtie rijhkeraastem Holdern gåajka.

Laadth–gieles lea gåatomedajve Skähkeren båatsoesïjtese. Ajne Kall saemiensïjtese dajvesne luhpiem vïjredh.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh Långnäset luvhtie jaevresne Jävsjön Torrön gåajka.

§ 42 Enan Jämtland läänesne

Enan daah raasth (Kaarhtelissie 4): Noerhtene: Rijhkeraasteste geajnoen E14 mietie dahkoe geajnoekroessese Rundhögen gåajka. Luvlene jïh åarjene: daehtie geajnoekroesseste geajnoem Rundhögen gåajka, vyjrehkåbpoe rïektes sievine Sevedholm:n gåajka jïh debpede rïektes sievine Blåhammarkläppen dåaresth rijhkeraastese Svaaletjahkesne (SWER99TM356084 6997276) Jalline: Rijhkeraasten mietie Svaaletjahkeste geajnose E14.

Enan lea gåatomedajve Saanti båatsoeïjtese (Essand reinbeitedistrikt). Dihte boelhke dajveste mij gåatomevaerien sjïsjnjelen maahta nuhtjesovvedh abpe jaepiem. Enan jeatjah dajvh maehtieh nuhtjesovvedh golken 1. - voerhtjen 30.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh Rundhögen luvhtie meatesth gåatomedajveraastem rijhkeraastese Svaaletjahkesne.

§ 43 Bealjehkh Sør-Trøndelag fylhkesne

Bealjehki daah raasth (Kaarhtelissie 4): Noerhtene: Rijhkeraasteste Svaaletjahkesne (33 V 356084 6997276) rïektes sievine Gorfuglhåmmåren gåajka (jälloe 839), destie rïektes sievine jaavran Nesjøen, Esnan baaktoe (33 V 349336 6993114). Jalline: Esnan luvhtie jaevrien Nesjøen mietie johken Storbekken njaalman (33 V 352037 6986732). Åarjene: Daehtie johkenjaelmeste rïektes sievine tjahkese Neklumpen (jälloe 1014), debpede rïektes sievine dan mïerhkese gusnie johke Ekornåa rijhkeraastem tjuahpa. Luvlene: Rijhkeraasten mietie johkeste Ekornåa Svaletjahkese.

Bealjehkh leah gåatomedajvh Handölsdalen saemiensïjtese.

Geerestahkh: Geerestahkh gelkieh årrodh 1. rijhkeraasteste Svaaletjahkesne gåatomedajveraastem meatesth Esnan gåajka jaevrien Nesjøen baaktoe, jïh 2. Storbekken johkenjaelmeste jaevresne Nesjøen gåatomedajveraastem mietie dahkoe dan mïerhkese gusnie johke Ekornåa rijhkeraastem tjuahpa.

§ 44 Grövelsjön Dalarna läänesne

Grövelsjön daah raasth (Kaarhtelissie 4): Rijhkeraasteste jaevresne Grövelsjön, daan jaevrien mietie Grövlan johkenjaalman, debpede riektes sïeve dahkoe Rv:se 140A, vyjrehkåbpoe rijhkeraasten mietie Grövelsjön gåajka.

Grövelsjön lea gåatomedajve Svaahken båatsoesïjtese (Elgå). Dah dajveboelhkh mah abpejaepie-maarhken ålkolen, dah maehtieh nuhtjesovvedh golken 1. – voerhtjen 30.

Geerestahkah: Geerestahkah gelkieh årrodh johken Grövlan luspeste jaevreste Grövelsjön gåatomedajveraasten mietie Rv:se 140A.

Sjïere njolkedassh geerestahki bïjre

45 § Sjïere rijhkeraasten geerestahkh Jämtland jïh Dalarna läänine dovne Nord-Trøndelag, Sør - Trøndelag jïh Hedmark fylhkine

Rijhkeraasten mietie gelkieh geerestahkh årrodh 1. Jovnevaerie saemiensïjten jïh Låarte båatsoesïjten gaskem jaevreste Stor-Kingen jaavran Björkvattne (gea § 46),

2. Njaarke saemiensïjten jïh Låarte båatsoesïjten gaskem jaevreste Björkvattnet jaavran Jävsjön, 3. Kall saemiensïjten jïh Skähkere båatsoesïjten gaskem jïh Kall saemiensïjten jïh Gaaske-Laante båatsoesïjten gaskem jaevreste Torrön Breivatnet gåajka, 4. Kall saemiensïjten jïh Gaaske- Laante båatsoesïjten gaskem jaevreste Skalsvattnet staasjovnese Teveldal (gea § 46), 5. Handölsdalen jïh Mittådalen saemiensïjti jïh Saanti (Essand) båatsoesïjten gaskem johkeste Ekornåa Rv:se 153 (gea § 46), 6. Mittådalen saemiensïjten jïh Gåebrien båatsoesïjten (Riast- Hylling) gaskem jïh Ruvhten saemiensïjten jïh Gåebrien båatsoesïjten (Riast- Hylling) gaskem jaevrien Hyddsjön luvhtie Rv:se 146 Aa, 7. Ruhvten saemiensïjten jïh Femunden båatsoesïjten gaskem Rv:ste 146 Aa Rogshåen gåajka dennie johkesne Røa, 8. Idre Orre saemiensïjten jïh Svaahken båatsoesïjten (Elgå) gaskem Rogshåe:ste johkesne Røa jaavran Grövelsjön , jïh 9. Svaahken båatsoeïjten baaktoe (Elgå renbetesdistrikt) Rv:ste 140 A dahkoe dan mïerhkese gusnie geajnoe 70 rijhkeraastem tjuahpa.

§ 46 Dejtie geerestahkide mah moenemesovveme 14 jïh 39 § jïh 45 § nr 1, 4 jïh 5, mah leah

tsyögkeme jeatjah diedti gaavhtan goh mååhtedimmie jeahta dej göökte rijhki gaskem, eah goh dah jorkelh diedti gaavhtan.

§ 47 Dïedtejuekeme dej göökte rijhki gaskem guktie geerestahkh jïh jeatjah tseegkemh tseagodh jïh dåvvodh, mej bïjre daennie protokollesne tjaalasovveme, dan bïjre protokollen lissie soptseste (Sjïere lissie).

Geerestahkh mah tsyögkesovveme öövtebe mååhtedimmiej gaavhtan dej göökte rijhki gaskem, jïh mah eah moenesovvh daennie protokollesne, dejtie geerestahkide ryjvestalledh. Seamma dovne geerestahkide mah dan protokollen mietie eah vielie dåhkesjh. Dïedte ryjvestalledh dan rijhken dïedte mij aerebi tsyögkeme.

Minngemes njolkedassh

48 § Jis akten rijhken naasjovne reereme, aerebi goh konvensjovne raastenbijjelen båatsoen bïjre faamojne sjïdteme, leah råajvarimmiem nännoestamme mij maahta båatsoem heaptodh gåatomedajvesne mij daan protokollen mietie, dellie dïhte rijhke galka dan nubpien rijhken båatsoesïjten jallh saemiensïjten gåatomem tjïrkedh.

49 § Dah gåebpegh rijhkh aerebi goh konvensjovne rastenbijjelen båatsoen bïjre faamojne sjïdteme, dah gelkieh sjïere mååhtedimmiem darjodh gåessie geerestahkh jïh tseegkemh tseagkodh jïh ryjvestalledh.

Stadgan på sydsamiska

Lissie 2 Njoelkedassh Nøørjen-Sveerjen gåatomemoenehtsasse jïh Njååhtjedimmiemoenehtsasse

§ 1

Daejnie njoelkedassine leah tjïelkebe jiehtegh Nøørjen- Sveerjen gåatomemoenehtsasse (Gåatomemoenehtse) jïh Nøørjen-Sveerjen Njååhtjedimmiemoenehtsasse (Njååhtjedimmiemoenehtse) konvensjovnen 23 aartigkelen mietie Nøørjen jïh Sveerjen raastenbijjelen båatsoen bïjre.

§ 2

Dovne Gåatomemoenehtsasse jïh Njååhtjedimmiemoenehtsasse galka sjïere tjaeliehtimmiesijjie. Tjaeliehtimmiesijjieh leah joekehth sijjine fylhkesne jallh läänesne gubpene konvensjovne håsvede. Nøørjen jïh Sveerjen saemiedigkiej raeriestimmien mietie dellie reerenassh ektesne jiehtieh gubpene moenehtsh tseegkesuvvieh.

Reerenassh ektesne maehtieh jiehtedh tjaeliehtimmiej laavenjassh naasjovnen åejvijste dorjesuvvieh.

§ 3

Fïerhten moenehtsen åvtoehkasse lea dïedte aamhtesebuektiehtimmiem juhtiehtidh jïh vaaksjodh. Åvtohke geehtie aamhtesh gïetedæmman båetieh dan varke guktie gåarede.

Åvtohken gåhtjomen mænngan dellie moenehtsen lïhtsegh gelkieh moenehtsen tjåahkojne meatan jïh sjïere tsiehkine viehkiehtidh aamhtesidie buektiehtidh.

§ 4

Reerenassh ektesne moenehtsi lïhtsegen jïh sijjiesadtjen maaksoem nænnoestieh.

Ektiejiehtegh aamhtesegïetedæmman

§ 5

Tjaaleldh govlehtimmieh moenehtsidie maehtieh daaroen-, Sveerjen- jallh saemiengïelese. Njaalmeldh dïejveldimmesne maahta fïertem gïelem nuhtedh. Jis daerpies jarkoestidh jallh toelhkedh, dellie moenehtsh dam øørnieh.

Moenehtsi protokollh jïh nænnoestimmieh daaroengïelese jallh Sveerjen gïelese tjaalasuvvieh

jïh jis daerpies dovne saemiengïelese.

§ 6

Moenehtse nænnoste mejtie aamhtesegïetedalleme lea njaalmeldh, tjaaleldh jallh jeatjahleejne. Gosse aamhtesem nænnoestamme, dellie tjaaleldh nænnoestimmiem varki bæjhkoehtidh. Nænnoestimmieh leah byjjes.

§ 7

Dïhte gie aamhtesegïetedallemisnie meatan dan lea jïjtse ïedtjine jis:

a) jïjtje lea aamhtesisnie meatan b) jïjtje lea pruvres jallh ektiegåetehke aktene gie aamhtesisnie meatan jallh seamma fuelhkine jallh laatjoevinie bæjjese- jallh vååleseotnjegisnie jallh balteotnjegisnie dan gietske goh aajkohke jallh seammaligks gietskene c) jïjtje lea barkosne jallh jeatjah bijjie- jallh vuelieøørnegisnie aktene gie aamhtesisnie meatan d) dagkerh sjïere tsiehkieh båetieh guktie jïjtjen jearsoe jeatjabijstie vïesjebe sjædta maehtedh ov-vïedteldh aamhtesinie

barkedh.

§ 8

Aamhteseguedtijen sijjien åvteste maahta sov tjirkije. Tjirkije galka daaroen-, Sveerjen- jallh saemiengïelem maehtedh. Aamhteseguedtije galka dïsse luhpiem vedtedh njaalmeldh moenetsisnie jallh tjaaleldh.

Jis ij tjirkije sjïehth, dellie moenehtse maahta tjirkijem girvedh.

§ 9

Tjaalegh jïh jeatjah aamhtesepaehperh gelkieh aamhteseguedtiejidie jïh riektes åejvide seedtesovvedh. Jis daerpies dellie aamhteseguedtiejidie naasjovne bæjhkoehtimmie-åejviej tjïrrh voervelidh. Jis sjïere tsiehkieh, dellie vaenemes akten plaerien tjïrrh bæjhkoehtidh mij lea sïejhme lohkemasse dennie dajvesne.

Aamhtesegïetedalleme Nøørjen-Sveerjen gåatomemoenehtsisnie

§ 10

Vaejtiemisnie Gåatomemoenehtsasse desnie

gelkieh bïevnesh mah daerpies maehtedh aamhtesem gïetedidh. Moenehtse gaajhkide åehpies vuestiehkidie voervele jïh dejtie treevedh sjïerebiejjien åvtelen vaestiedidh.

Jis vaejtiemisnie mij fååtese, dellie Gåatomemoenehtse galka vaejtiejasse nuepiem vedtedh edtja sjïerebiejjien åvtelen faetiem øørnedh. Jis ij faetiem øørnh dan sjïerebiejjien åvtelen dellie vaejteme maahta girvesovvedh.

§ 11

Jis Gåatomemoenehtse veanhta vaejteme lea moenehtsen dïedtedajven ålkolen, dellie galka dam girvedh. Dovne seamma jis giestie joem seedtesovveme gie ij leah gyhtjelassese nuekies gïetskene.

§ 12

Jis Gåatomemoenehtse veanhta moenehtsen nænnoestimmie lea ovreaktoes orre bïevnesi gaavhtan jallh jeatjah sjïeki åvteste, dellie moenehtse galka nænnoestimmiem jeatjahtehtedh jis dam sneehpes jïh aelhkie darjodh jïh ij giem irhkh dïsse jallh gien bïjre dïhte nænnoestimmie. Klååkeme gahtja jis moenehtse nænnoestimmiem jeatjahtahta nimhtie guktie klååkije sæjhta.

Aamhtesegïetedalleme Nøørjen-Sveerjen Njååhtjedimmiemoenehtsisnie

§ 13

Njååhtjedimmiemoenehtsen lïhtsege galka doemesjevåarnomem våarnahtamme jallh doemesjedåajvehtsem jïjtse hïejmerïjhkesne.

§ 14

Klååkemisnie Njååhtjedimmiemoenehtsasse byøroe tjaeledh a) mij nænnoestimmide klååkesåvva b) dah tsiehkieh mejtie vuesehte c) vïhtesjimmiem jïh d) krïebpesjimmieh mejtie buakta

Jis klååkemisnie mij fååtese dellie Njååhtjedimmiemoenehtse galka klååkijasse nuepiem vedtedh sjïerebiejjien åvtelen faetiem øørnedh. Jis ij faetiem øørnh, dellie klååkeme maahta girvesovvedh..

§ 15

Njååhtjedimmiemoenehtse galka klååkemem girvedh jis giestie joem biejesovveme gie ij aamhtesinie nuekies gïetskene.

§ 16

Klååkeme vuestiehkasse seedtesåvva guktie dam åådtje lahtestidh. Lahtestimmesne byøroeh seamma bïevnesh mejtie moeneme § 14 voestes boelhketjisnie b-d.

§ 17

Tjåahkoegåhtjomen mænngan galka vuestehke jïjtje båetedh. Åtnoes/praktigke sjïeki gaavhtan dellie maahta telefovnem, videokonferansem jallh jeatjah viehkiedirregem nuhtjedh. Njaalmeldh dïejveldimmie lea byjjes. Vuestehkh jïjtjh altese vïhtesjæjjide jïh daajroeladtjide gåhtjoeh jïh dej åvteste maeksieh.

Njååhtjedimmiemoenehtse jïjtjevientien maahta vïhtesjæjjah jallh daajroeladtjh gåhtjodh jïh dej åvteste maeksieh.

Vïhtesjæjja mij njaalmeldh dïejveldimmesne meatan galka stillesovvedh saatnan soptsestidh jïh saetniesluhpiem våarnodh.

§ 18

Jis vuestehke ij njaalmeldh dïejveldæmman båetieh sjïeken namhtah jallh ij maam jiehtieh staeries biejjien åvtelen, dellie Njååhtjedimmiemoenehtse maahta læjhkan aamhtesem

pryøvedh.

§ 19

Njååhtjedimmiemoenehtse maahta aamhtesem viht gïetedidh maam minngemosth dåhkasjahteme jis a) nænnoestimmiem bieljielin

namhtah vuestehken nuepiem åadtjodh lahtestidh

jallh njaalmeldh

dïejveldimmesne meatan jïh vuestehke maahta vuesiehtidh man åvteste idtji båetieh jïh dåhkasjehteme vuestehken vuestie sjidti

b) orre bïevnesh jæjhtoeh mah

tjïelkestieh nænnoestimmie lij båajhtode jallh

c) gïetedimmesne båajhtah

darjoejin mah lin vihkele dan nænnoestæmman.

Särskild bilaga på sydsamiska Sjïere lissie

Sveerjese jih Nöörjese joekehth dïedte guktie geerestahkh tseagkodh jïh davvoehtidh

Geerestahkh mah gelkieh Staatuse Dïedte gåatomedajvine årrodh

3 § Dolpi 1. Treriksröset – Kitdalen Leah Nöörje (medtie 32 km 2. Øvergård – Oteren (medtie 9 Orre Nöörje km)

4 § Saivomuotka Palolaki – Kahtovaara (medtie 37 Orre Sveerje km)

5 § Likká 1. Rv 287 – Rostahytta (medtie Orre Sveerje 29 km) 2. Rijhkeraaste – Dividalen Leah Sveerje (medtie 15 km)

6 § Anjavoupmi 1. Koievasselva Orre Nöörje Kopparskardtinden (medtie 10 km) 2. Kopparskardtangen – Orre Nöörje Vasskardelva (medtie 6 km) 3. Rv 279A – Leinavatnet Leah Sveerje (medtie 9 km)

7 § Duoddaras 1. Pålnoviken – Sørdalen (medtie Leah Sveerje 4 km 2. Čuolbmaådnos – Skierreluokta Leah Sveerje (medtie 4 km)

3. Havgaluokta – Altevatn Leah Sveerje (medtie 3 km)

10 § Skaitelandet/Anttis 1. Torneälven – Rauvosniemi Orre Sveerje (medtie 26 km)

2. Ainettijoki – Paavosaari Leah Sveerje (medtie 33 km)

14 § Stuorrijda 1. Forsvatnet – Siiddasjávri Leah Jeatjah (medtie 1 km) 2. Forsvatnet – Langvatnet Leah Jeatjah (medtie 1 km) Raarhkoegiedtie (medtie 2 km) Orre Nöörje

20 § Sállá Loamejavrri – Bieskehavrre Orre Nöörje (medtie 5 km)

21 § Gráddas 1. Ikesjaure – Balvatnet (medtie Leah Sveerje 3 km) 2. Balvatnet – Arggalajvagge Leah Sveerje (medtie 10 km) 3. Arggalajvagge – Tausafjellet Leah Sveerje (medtie 4 km) 4. Klibbo – Fredheim (medtie 3 Leah Sveerje km) 5. Fredheim – Graddiselva Leah Sveerje (medtie 5 km)

25 § Aahkavaerie/Andfjellet 1. Kvepsendalstjønna – Junkern Orre Nöörje (medtie 2 km) 2. Skiljningsgärde i Virvassdalen Orre Nöörje (medtie 2 km)

26 § Goepsetjahke 1. Rijhkeraaste (Rv 223) –

Kvepsendaltjønna (medtie 10 Orre Sveerje km)

2. Kvepsendaltjønna – Rijhkeraaste (Rv 220A) Leah Nöörje (medtie 24 km)

27 § Gierkietjahke 1. Rijhkeraaste (Rv 220A) – Leah Sveerje Kåtaviken (medtie 8 km) 2. Över–Uman – Gräsvattnet Leah Sveerje (medtie 2 km) 28 § Ovlevuelie Oksfjellhumpen – Oksskolten Leah Sveerje (medtie 4 km)

30 § Kruvhtegenvaerie/Vaekie 1. Kalven – Famnvatnet (medtie Orre Sveerje 14 km) 2. Famnvatn – Sørdalen (medtie 8 Orre Sveerje km)

32 § Råaksoentjahke Ritterifjellet – Valtanjaure Leah Sveerje (medtie 30 km)

33 § Raajnese Valtanjaure – Ranserelva (medtie Leah Sveerje 34 km)

35 § Jitnemen Bijjie Raentsere – Leah Sveerje Jitnemenjaevrie, Bijjie (medtie 19 km)

36 § Sipmehke Jitnemenjaevrie, Bijjie – Vuelie– Leah Sveerje Sipmehke (medtie 17 km)

37 § Bajme Sipmehkejaevrie – Ankarvattnet Leah Sveerje

(medtie 20 km)

39 § Jorm Lill–Väktaren – Lill–Blåsjön Leah Jeatjah (medtie 2 km)

41 § Laadth–gieles Långnäset – Torrön (medtie 16 Leah Sveerje km)

42 § Enan Rundhögen – Svaaletjahke Orre Nöörje (medtie 24 km)

43 § Bealjehkh 1. Svaaletjahke – Esna (medtie Orre Sveerje 11 km) 2. Storbekken – Rijhkeraaste Orre Nöörje (medtie 7 km)

44 § Grövelsjön Grövelsjön – Rv 140A (medtie 7 Orre Nöörje km)

Sjïere rijhkeraastengeerestahkh

45 § 1. Stor Kingen – Björkvattnet Leah Jeatjah (medtie 34 km) 2. Björkvattnet – Jävsjön Leah Jeatjah (medtie 9 km) 3. Torrön – Grunntjønna Leah Sveerje (medtie 21 km) Grunntjønna – Breivatnet Leah Nöörje (medtie 21 km) 4. Skalsvattnet – Teveldal Leah Nöörje staasjovne (medtie 26 km) 5. Ekornåa – Rv 153 (medtie 12 Leah Nöörje km)

6. Hyddsjön – Mïerhke 1,1 km Leah Sveerje noerhtelen Rv 150A (medtie 5 km) Mïerhke 1,1 km noerhtelen Leah Nöörje Rv 150A – Rv 150 (medtie 9 km) Rv 150 – Bolagen (medtie 16 Leah Sveerje km) Bolagen – Rv 146Aa (medtie Leah Nöörje 14 km) 7. Rv 146 Aa – Linjetjærnen Leah Nöörje (medtie 12 km) Linjetjærnen – Rogshåen Leah Sveerje (medtie 6 km) 8. Rogshåen – Grövelsjön Leah Jeatjah (medtie 24 km) 9. Rv 140A – Geajnoe 218/70 Leah Jeatjah (medtie 21 km)