med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen
Regeringens proposition
1982/83: 26
med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen;
beslutad den 2 september 1982.
Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag. På regeringens vägnar
THORBJÖRN FÄLLDIN
CARL AXEL PETRI
Propositionens huvudsakliga innehåll
I prop. 1981/82: 130 har föreslagits en ny vattenlag, en lag om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän flottled.
I förevarande proposition föreslås följdändringar till den nya vattenlagen i sjutton lagar. BL. a. föreslås att reglerna i lagen om förvaltning av samfälligheter skall tillämpas även på vattenrättsliga samfälligheter. I propositionen föreslås också nya regler om i vilken utsträckning vattenrättsliga servitut får bildas, ändras eller upphävas vid fastighetsreglering enligt fastighetsbildningslagen. |
Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I januari 1983.
I Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 26
1 Förslag till Propositionens
lagförslag
Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled dels att 1, 2. 4, 6,7, 13. 14, 16—18, 20—22, 28, 37, 64, 65, 69, 70, 79, 82, 84 och 84 a §§ skall ha nedan angivna lydelse, dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer, Sa. 5 b och 5 c 8§, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
$ I allmän flottled stånde envar öp- I allmänna flottleder har var och
pet att, efter tv här nedan närmare en rätt att flotra. För flottning i allskils, låta flottgods löst framflyta. män Hottled gäller bestämmelserna
i denna lag.
2 8!
De, som i annat fall än i3 § sägs De som i annat fall än som anges låta flottgods löst framflyta 4 all- i3 § lottar i en allmän flottled. som
män flottled, som upplåtits till all- har upplåtits till allmänt begag-
mänt begagnande (allmän flott- nande (allmän flottning), skall utgöning), skola utgöra en flottningsför- ra en flottningsförening. Bestämening med uppgift och befogenhet, melser om flottningsföreningars varom id kap. förmäåles. uppgifter och verksamhet finns i 4 kup. Huruledes för vissa fall regering- 175 § finns bestämmelser om utt en må bestämma, att allmänna regeringen i vissa fall kan hestämflottningen skall ombesörjas i an- ma att den allmänna flottningen nan ordning än genom flottningsför- skall ombesörjas i annan ordning än ening, därom stadgas i 75 §. genom flottningsförening.
48 : Allt i allmän flouning ingående Allt flottgods som ingår i allmän fHottgods skall framföras gemen- flottning skall framföras gemensamt (gemensam flottning). där ej samt (gemensam flottning), om det vattendomstolen för viss flottled inte enligt 3 § lagen (1982:000) om meddelat allmän bestämmelse om inrättande, utvidgning och avlvsflottning utan flottgodsets sam- ning av allmän flottled eller mot-
manblandande (separatflottning) el- svarande äldre bestämmelser för ler ock för särskilt tillfälle flott- viss Hottled har beslutats om flott-
ningsstyrelsen finner nu nämnt ning utan flottgodsets sammanblan-
flottningssätt kunna utan hinder för dande (separatflottning) eller för
den gemensamma flottningen fill- särskilt tillfälle flottningsstyrelsen städjas viss flottande. finner att separatflottning kan medges för en viss floöttande utan hinder för den gemensamma flottningen.
! Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag "An ee $
Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en allmän flottled skall i samband med beslut om flottledens inrättande eller utvidgning överlämnas åt den som har begärt att flottleden skull inrättas eller utvidgas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har anmält sig villig att utföra arbetena, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vill utföra arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast betala ersättning till sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.
Om det för inrättande. eller utvidgning av en allmän flottled krävs utt en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras, skall arbetena utföras av den som hur antagits till anläggare. Om vattenanläggningen eller byggnaden skall ändras, har ägaren rätt att utföra ändringen mot ersättning för kostnaderna.
$ .
För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt till ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskostnader hänförs kostnaderna för utförande av arbeten som uvses i 5a§ samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald skadeersättning till sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angående företaget, kostnader för handläggningen av ärendet om inrättande eller utvidgning av flottleden samt målet
om utförande av flottledsanlägg-
ningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännande.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse "Propositionens
lagförslag
Byggnader och anläggningar
som har utförts eller övertagits från
någon annan för inrättande, ut-
vidgning eller förbättring av en all-
män flottled samt fast eller lös
egendom som unnars har förvär-
vuts för flottleden med betalnings-
skyldighet för de flottande hör till
flottleden och skall anses som all-
mån egendom.
Egendom som hör till en allmän
Hottled får inte utmätas för annan
skuld än sådan för vilken den enligt
lag svarar.
6 §
För skada och intrång, som vällas av flottgodset eller genom åtgärd, som i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada). skall gäldas ersättning med fulla värdet.
Vad i denna lag stadgas med avseende å I[lottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.
Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med beslut rörande flottledens inrättande, utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt. därom skils i6 kap. vattenlagen.
än
Bygger någon i allmän flottled Om någon i strid mot lag eller annorledes än med lag eller giv- givna föreskrifter utför anläggning na föreskrifter överensstämmer, eller annan anordning i en allmän stånde själv den skada, som å flottled skall han själv stå för den byggnaden må vållas i följd av skada som flottnigen orsakar på flottningen. Där någon utan att på- anordningen. Utför någon anläggkalla och avbida vättendomstolens ning eller anordning i en allmän bestämmelse om skyddsåtgärd, Hottled utan att begära och invänta som i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, skyddsbestämmelser enligt andra gör byggnad i flottleden, stånde stycket, skall han själv stå för den ock under tiden själv skadan. skada som flottningen orsakar un-
der tiden.
Menar någon som utfört eller
avser att utföra vattenföretug där
en allmän flottled finns, att särskil-
da anläggningar eller åtgärder till
skydd mot skada eller intrång till
följd av flottningen bör bekostas av
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse Propositionens
lagförslag
de flottande, får han väcka talan
mot flottningsföreningen hos vat-
tendomstolen rörande bestämmel-
ser om erforderliga skyddsanord-
Hingar. I fråga om en sådan talan
gäller bestämmelserna i vattenla-
gen Ht 982:000) om stämningsmål.
138”
Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande. att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas. skall, om ersättningstagaren pästär
det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i ärlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp.
ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.
Vad i 9 kap. vattenlagen Bestämmelserna om betalning av (1918:523) stadgas beträffande er- ersättning samt länsstyrelsens besättnings nedsättande i vissa fall fattning med nedsatta ersättningssamt länsstyrelsens befattning med medel i 16 kap. vattenlagen nedsatta ersättningsmedel och om (1982:000) skall tillämpas också i anmälan i vissa fall till vederböran- fråga om ersättning för flottningsde domstol skall äga motsvarande skada som på förhand har bestämts tillämpning i fråga om ersättning att utgå på en gång. I beslutet om för flottningsskada, som blivit på ersättning skall skiljemännen ange förhand bestämd att utgå på en om nedsättning av ersättningsbe-
gång. I sumband därmed att ersätt- loppet skall ske.
ning enligt denna $ bestämmes. skola skiljemännen giva tillkänna. om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.
Beslut. varigenom = ersättning Ett beslut varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare, sedan bestäms på förhand gäller, sedan beslutet vunnit laga kraft. gällande . det har vunnit laga kraft, även mot jämväl mot framtida ägare och in-- framtida ägare och innehavare av nchavare av fustighet, som beröres fastigheter som berörs av beslutet. av beslutet. Om insänduande till vuttendomstolen, för anteckning i vattenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.
Hurusom till följd av ändrade Hur genom beslut enligt denna
förhållanden avgift, som bestämts lag eller enligt 9 kap. 3 § andra att utgå årligen, kan varda till. be- stycket vattenlagen (1982:000) eller loppet ändrad eller ock bestämd att motsvarande äldre bestämmelser
upphöra, därom skils i 6 kap. 23 § ersättning för skada eller intrång vattenlagen. fastställts att utgå med ärliga be-
lopp. utgör den omständigheten att
beslutet härom har vunnit laga
” Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Propositionens
lagförslag
kraft inte hinder för vattendomsto-
len att i samband med beslut om nya eller ändrade anordningar eller
föreskrifter för flottleden, eller se-
nare efter talan i den ordning som
enligt vattenlagen gäller för stäm-
ningsmål, meddela sådana ändra-
de bestämmelser om ersättningen
och sättet för betalning som för-
anleds av de ändrade förhållan-
dena.
14 8
Sedan i underställningsmål rö- När en allmän flottled har inrätrande företag enligt 6 kap. vatten- tats eller utvidgats skall länsstyrellagen vattendomstolen meddelat sen upprätta förslag till bestämmel-
beslut om allmän flottleds inrättan- ser för flottleden. Förslaget skall
de eller om vidtagande av åtgärder unge : för redan befintlig allmän flottleds I. vilka allmänna grunder som utvidgande eller förbättrande. äge bör tillämpas när särskilda slag av envar, som vill yttra sig över syne- Hottgods enligt 29 § jämförs med
männens förslag till bestämmelser varandra vid fördelning av kostna-
rörande de i 10 kap. 19. $ vattenla- der, gen omförmälta frågor, att inom 2. inom vilken tid och mot vilken
trettio dagar från det vattendom- ränta anläggningskostnader enligt
stolens beslut meddelades till läns- 30 § bör återbetalas till anläggare
styrelsen ingiva eller i betalt brev eller annan som har anläggares med posten insända sina erinringar rätt, sedan hänsyn tagits till den
i saken. Erfordras före ärendets av- beräknade virkesåtgången. inom göruande vtterligure utredning. äge varje flottledsdistrikt, länsstyrelsen härför anlita biträde 3. hur taxan för flottledsavgifter av förrättningsmannen eller annan bör utarbetas med ledning av de sakkunnig person: prövas nödigt nämnda omständigheterna. att vidare höra sakägarna, lämne Kungörelse om förslaget skall inlänsstyrelsen dem tillfälle att yttra föras i ortstidning och innehålla en sig vid sammanträde inför länsstyv- upplysning om att den som vill vttra relsen eller, där fråga är om mindre sig över förslaget skall framställa flottled och det i övrigt finnes lämp- skriftliga erinringar i saken inom
ligt, inför någon av länsstyrelsens viss tid. Om det är nödvändigt att
tjänstemän. Kungörelse om sådant sakägarna hörs ytterligare, skall de sammanträde skall minst tre veckor kallas till sammanträde inför länsföre sammanträdet tillställas den styrelsen eller, när det är fråga om eller de personer, som jämlikt 10 en mindre flottled och det i övrigt kap. 26 § vattenlagen utsetts att är lämpligt, inför en tjänsteman vid mottaga handlingarna i målet, länsstyrelsen. Kungörelse om såävensom senast tio dagar förut in- dant sammanträde skall senast tio föras i ortstidning. Anläggaren av dagar före sammanträdet införas i flottleden varde till sammanträdet ortstidning. Anläggaren av flottlesärskilt kallad. den skall särskilt kallas till sam-
manträdet. > Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Så snart ske kan företage läns- Länsstyrelsen skall därefter så styrelsen härefter omförmälta frå- SHart som möjligt avgöra angivna gor till avgörande 1 enlighet med frågor i enlighet med 29 och 30 88. föreskrifterna i 29 och 30 §§.
Nd
16.X
Seduan de för allmän flottleds in- Sedan de arbeten som har före-
rättande föreskrivna arbeten blivit skrivits för den allmänna flöttleden besiktigade och godkända. varde har besiktats och godkänts. skall floutleden av länsstyrelsen genom länsstyrelsen meddela beslut om särskilt beslut upplåten till allmänt storleken av de anläggningskostbegagnaunde, dock må dylikt upplå- nader som enligt 5 b § skall betalas tande ej ske, innan länsstyrelsen av de tloöttande. När länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor, som i dessutom har meddelat beslut en- 148 onyörmälas, samt fastställt ligt 14 § och fastställt reglemente reglemente för flottningsförening. Jör flottningsförening, skall läns-
styrelsen genom särskilt beslut
upplåta flottleden till allmänt be-
sagnande.
Ej må flottning idkas i allmän flottled, förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten: dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.
17.8 |
Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrät-
tande och kan. ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits. flottning ske utan väsentligt men för strand-. bro-. fiske- och vattenverksägare eller andra samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsar-
betens utförande, må i avbidan på flottledens upplåtande till allmänt begag-
nande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flouningen komma att lida avsevärd förlust..
Ansökan om interimstlottning in- Ansökan om interimsflottning gives till länsstyrelsen: och åligger 2es in ull länsstyrelsen. Länsstyreldet länsstyrelsen att däröver sen skall inhämta yttrande över an-
infordra yttrande från vuttenriätts- sökningen från anläggaren av flott-
domaren. den enligt 10 kap. 2§ leden samt, om ärendet inte är av vattenlagen förordnade — förrätt- brådskande natur och det i övrigt ningsmannen och anläggaren av kan anses behövligt, på lämpligt flottleden ävensom att, där ärendet sätt bereda strandägare och andra ej är av brådskande beskaffenhet vilkas rätt kan beröras tillfälle att
och det i övrigt finnes erforderligt. inom viss kort tid yttra sig över anpå lämpligt sätt bereda strandägare sökningen.
och andra, vilkas rätt kan beröras
av frågan, tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.
+ Senaste lydelse 1977: 671. 5 Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Propostitionens
lagförslag
18 8” Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd till interimsflottning får
av länsstyrelsen meddelas i den av länsstyrelsen meddelas i den omfattning, som med hänsyn till fö- omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes religgande omständigheter finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett lämplig. dock ej för längre tid än ett
år i sänder: och föreskrive länssty- år i sänder. Länsstyrelsen skall fö-
relsen de villkor för flottningen, - reskriva de villkor för fottningen som för varje fall må finnas ertor- som behövrs för varje fall med iaktderliga, med iakttagande därav dels tagande av dels att de allmänna beatt de av vattendomstolen medde- stämmelser som har meddelats för lade allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottledens nyttjande till allmän flouning blir gällande i uillämpliga flottning bliva 1 tillämpliga delar delar för interimsflottningen. dels gällande med avseende å interims- att de interimsflottande förpliktas flottningen dels och att interimsflot- alt för sitt flottgods erlägga flott-
tande förpliktas att för sitt flottgods ledsavgifter till samma belopp. som
erlägga fAlottledsavgifter till samma beräknas böra utgå. sedan flottle-
belopp, som beräknas böra utgå. den upplåtits till allmänt begag-
sedan flottleden upplåtits till all- nande. mänt begagnande.
Interimsflottande bör tillika erinras om honom äliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad för underhäll av flottledsbyggnader, som må vara utförda: och skall vad i 8 samt 10—12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för flottledsbyggnaders under-
håll.
Där omständigheterna sådant påkalla. bör ock föreskrivas, att interimsflottande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.
Vid tillstånds meddelande varde tillsett. att bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.
20 8
Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen
syssloman att med den befogenhet, som i 33 § I mom. andra stycket
tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de 1 18 § omförmälda flottledsavgifter och att I övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid fottningen.
Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled: och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.
Flottledsavgifter. som av sysslo- Flottledsavgifter. som uppbärs
mannen uppbäras, skola göras rän- av sysslomannen, skall göras ränte-
5 Senaste lydelse 1977: 671. 7 Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvurande Iydelse Föreslagen Iydelse Propositionens
lagförslag tebärande genom insättande å bärande genom utt insättas på bankinrättning; och åligger det bank. Det åligger sysslomannen sysslomannen att, sedan flottleden att, sedan flottleden far upplåtits upplåtits till allmänt begagnande till allmänt begagnande och en flott-
och flottningsförening bildats, till ningsförening har bildats. till tlott-
flottningsstyrelsen redovisa vad ningsstyrelsen redovisa vad han han uppburit jämte upplupen ränta. har uppburit jämte upplupen ränta.
Där till följd av stadgandena i 6 Om frågan om allmän flottled förkap. IH $ vattenlagen frågan om all- faller, skall redovisning lämnas till män flottled förfaller, skall redovis- länsstyrelsen som förfur med medning lämnas till länsstyrelsen som len på sätt stadgas i 82§ första
med medlen förfar på sätt i 828 stycket. Dock har ägare av enskilda första stycket studgas; dock att flottledsbyggnader rätt att av inägare av enskilda flottledsbygg- flutna avgifter erhålla vad som be-
nader äger äv influtna avgifter be- löper på nämnda byggnader sant.
komma vad å nämnda byggnader om han inte är anläggare, vad han må belöpa, så ock, där han ej är därutöver själv kan ha erlagt i avanläggare,. vad han därutöver kan gifter. hava själv erlagt i avgifter.
21 8
Där beträffande vatten, varest I fråga om vatten där allmän allmän flottled icke finnes men flottled inte finns, men flottning flottning ändock flere år bedrivits, ändå har bedrivits i flera år, skall sådant förhållande uppkommer, att följande gälla om förhållandena rätten till flottning icke vidare utan ändras så att rätten till flottningen oskäliga kostnader står till buds. inte längre kan utövas utan oskältvare. sedan ansökan om allmän gå kostnader. Har ansökan om inflottleds inrättande i vattenområdet rättande av allmän flottled i vatteninkommit, den omständigheten att området inkommit, men beslut där-
beslut därå ej ännu av vattendom- om ännu inte meddelats, får läns-
stolen meddelats. ej hinder för styrelsen medge sökanden rätt till länsstyrelsen att medgiva sökanden interimsflottning, om flottningens till flottledsföretaget rätt till inte- avstannande skulle medföra synrimsflottning, säframt flottningens nerligen betydande förluster för hoavstannaände finnes komma att för nom. I sådana ärenden gäller 17— honom medföra synnerligen betv- 20. $$. I fall som nu har nämnts får dande förluster; och skall å sådant dock tillstånd till interimsflottning ärende stadgandena i 17—20 §§ endast meddelas om sökanden stäläga motsvarande tillämpning. Ej ler fullgod säkerhet dels för avgifter må dock i fall, som nu nämnts, in- och skadestånd enligt 18 §, dels terimsflottning beviljas, med mind- med visst belopp. motsvarande vir-
re sökanden ställer fullgod säkerhet kets värde, för att flottledsarbetet
dels för avgifter och skadestånd, utförs på ett riktigt sätt, om sökansom i 18§ omförmålas, dels ock den antas till anläggare. med visst belopp. motsvarande vir-
kets värde, för att flottledsarbetet,
därest sökanden antages till anläggare, behörigen utföres. |
5 Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits, att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flott-
leden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.
Skola enligt vaättendomstolens Om arbeten av större omfattning beslut arbeten av större omfattning skall utföras för att utvidga eller utföras för allmän flottleds utvid- förbättra en allmän flottled och det
gande eller förbättrande och finnes är nödvändigt att flottningen här-
nödigt, att flottningen härunder be- under begränsas eller inställs, får
gränsas eller helt inställes, äger länsstyrelsen på begäran meddela
länsstyrelsen på — framställning bestämmelser om detta för tiden till
meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och
angående flottningens bedrivande godkänts. under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.
28 §
I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:
I. Flottledsutgifter. omfattande kostnader. som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen
förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omför-
mäles:
2, Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av
tlottleden och av densamma tillhörig egendom, i den män kostnaderna ej
skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter:
3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden. strandarrenden, bom- och dammavgilter. ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt
andra utgifter för liknande ändamål:
4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrät-
tande och vidmakthåltande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljestälte, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel
för skiljningen. så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet:;
5. Inventarieutgifter. omfattande kostnader för anskaffande och vid-
makthållande av redskap och materiel för utflottningen:
6. Förvaltningsutgifter. omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;
7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning. flottläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av
vinddrivet eller spillt virke och dylikt.
? Senaste lydelse 1977:671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag Har till rättvis fördelning av flott- Har till rättvis fördelning av flott-
leds- och underhållsutgifter flottle- leds- och underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skola den indelats i flottledsdistrikt.: skall över sagda utgifter räkenskaper räkenskaperna över de nämnda ut-
föras särskilt för varje distrikt. Lag gifterna föras särskilt för varje di-
samma vare om utflottningsut- strikt. Detsamma gäller utflott-
gifter, där flottleden blivit indelad i ningsutgifter, om flottleden har in-
utflottningsdistrikt. Finnes flott- delats i utflottningsdistrikt. Om en ledsanläggning å visst distrikt bliva flottledsanläggning inom ett visst till gagn för flottningen även å and- distrikt blir till nytta för flottningen ra flottledsdistrikt, äge vattendom- även inom andra flottledsdistrikt, stolen eller, där anläggningen ut- får länsstyrelsen eller, där anlägg-
förts utan vattendomstolens till- ningen utförts utan tillstånd, flottstånd, flottningsstämma besluta, att ningsstämma besluta att anlägganläggningskostnaden skall i mån ningskostnaden skall fördelas på
av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt alltefter den nytta de dessa distrikt. har av anläggningen.
37 g!0
Fastställt reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall av länsstyrelsen skyndsamt överlämnas till vättendomstolen.
Reglemente skall genom för- Fastställt reglemente skall ge-
eningens försorg mängfaldigas i nom föreningens försorg mångfaldi-
tryck och vid begäran hållas skogs- gas i tryck och vid begäran hållas ägare och flottande tillhanda. skogsägare och flottande tillhanda.
64 §
Finnas mom samma vattensy- Om det inom samma valtensy-
stem flera flottleder under särskilda stem finns flera fottleder under sär-
flottningsföreningars — förvaltning, skilda flottningsföreningars förvaltskall i varje led flottningen såvitt ning, skall flottningen i varje led
möjligt ordnas på sådant sätt, som såvitt möjligt ordnas på sådant sätt
utan oskäligt betungande eller gyn- som utan oskäligt betungande eller nande av flottningen i viss led må gynnande av flottningen i viss led vara ägnat att befrämja flottningen i kan vara ägnat att befrämja vattensystemet i dess helhet: och flottningen i vattensystemet i dess bör därvid vad flottningschef för | helhet. Därvid bör vad flottningsnedströms belägen led med iaktta- chefen för en nedströms belägen gande av de regler, som må vara led, med iakttagande av de regler fastställda av vattendomstolen, be- som i sambund med flottledens in-
stämmer beträffande vattenhushåll- rättande eller senare har fast-
ningen och flottgodsets framsläp- ställts, bestämmer = beträffande pande, såvitt ske kan, lända till ef- vattenhushållningen och flottgod-
terrättelse för uppströms belägen sets framsläppande såvitt möjligt
led. beaktas vid flottningen i en upp-
ströms belägen led.
0 Senaste lydelse 1977:671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Har flottande i uppströms belägen Hottled försummat erlägga för utgifternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led. dit den tlottandes flottgods må hava vidare framflottats, pliktig att. därest flottgodset kan där ur leden uttagas. kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning. som stadgas i 33 §.
65 ä!!
Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrel-
sens prövning.
Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags flouningsföre-
ning förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening.
där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillflredsställande skick.
Om sammanslagning av flottningsföreningar underrätte länsstyrelsen vattendomstöolen för anteckning i vattenboken.
69 8!
Virke, som tillföres allmän flott- Virke. som tillförs en allmän led å plats, varifrån dess utflottning flottled på en plats. varifrån dess beräknas kunna medhinnas under utflottning beräknas kunna medhinförsta flottningsåret, må flottas nas under första flottningsåret, får
obarkat, så framt icke med avseen- flottas obarkat, så framt icke med
de å beskaffenheten av vattendra- avseende å beskaffenheten av vatget med stränder och fiske ävensom tendraget med stränder och fiske övriga förhållanden, som Åunna in- ävensom övriga förhållanden, som verka på frågan, vattendomstolen kan inverka på frågan, länsstyrelfinner skäligt att för hela flottleden sen finner skäligt att för hela flottleeller viss del därav förordna, att allt den eller viss del därav förordna. eller visst slags virke skall. innan att allt eller visst slags virke skall, det utlägges i flottleden, hava un- innan det uttläggs i flottleden. ha dergätt avbarkning. undergätt avbarkning.
Virke, vars utflottning beräknas Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första icke kunna medhinnas under första
flottningsåret, skall, innan det ut- flottningsåret, skall, innan det ut-
lägges i flottleden, hava medelst av- lägges i flottleden, Aa medelst av- '
barkning så fullständigt som möjligt barkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hän- befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden syn till ovan sagda förhållanden vattendomstolen — funnit — skäligt länsstyrelsen funnit skäligt medge
medgiva undantag från denna be- undantag från denna bestämmelse. stämmelse.
!! Senaste lydelse 1977: 671. !? Senaste lydelse 1958: 188.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Propositionens
lagförslag
Ej må utan tillstånd av varten- Utan tillstånd av länsstyrelsen
domstolen avbarkning verkställas dä får avbarkning inte verkställas på isen eller å stranden så nära vatt- isen eller på stranden så nära vattnet, att barken kan nedsköljas däri. net, att barken kan sköljas ned däri. Vid tillstånds meddelande skall Vid meddelande av tillstånd skall vattendomstolen föreskriva de vill- länsstyrelsen föreskriva de villkor
kor, som i varje särskilt fall må fin- som i varje särskilt fall behövs för
nas erforderliga till förebyggande ann förebygga skada eller olägenav skada eller olägenhet. het.
70.85¶Å allmän flottleds skötsel och un- Länsstyrelsen utövar tillsvn över derhåll samt flottningsförenings allmänna flottleders skötsel och un-
verksumhet utöve länsstyrelsen till- derhåll samt över flottningsförsyn. Teknisk tillsvn å flottledsan- eningars verksamhet.
läggningarnas underhåll och nyttjande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen d väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava att verkställa inspektion å flotuederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som därom varda av regeringen meddelade.
Flottningsstyrelsen och = flott- Flottningsstyrelsen och = flottningschefen äro skyldiga att vid till- ningschefen är skyldiga att på be-
synens utövande på anfordran läm- gäran av länsstyrelsen lämna de na vederbörande alla erforderliga upplysningar som behövs för till-
upplysningar. SYHen.
Om rätt att vid förefallunde behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning å anläggning för allmän flottled så ock om handräckning skils i 13 kap. vattenlagen.
79 s
Åsidosättes föreskrift, som i 37 § Åsidosätts föreskrift. som i 37 §, andra stycket, 41 § första stycket, 41 § första stycket, 44 §. 47 § andra 44 &, 47 § andra och tredje styck- och tredje styckena. 51 8 första
ena. 51 § första stycket. 54 § sista stycket, 54 § sista stycket eller 76 &
stycket eller 76 § första och andra första och andra styckena är medstyckena är meddelad, eller för- delad, eller försummar styrelsele-
summar styrelseledamot vare sig damot alt på sätt i 56 8 tredje att på sätt i 56 § tredje stycket stad- stycket stadgas hälla den där omgas hålla den där omförmälda för- förmälda förteckningen tillgänglig
teckningen tillgänglig och över- och översända den till flottande el-
! Scnaste lydelse 1977: 761.
4 Senaste lydelse 1964: 183.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Propositionens
lagförslag
sända den till flottande eller att. då ler att. då flottande enligt sjätte
flottande enligt sjätte stycket i stycket i nämnda 8 påyrkat hännämnda $ påyrkat hänskjutande av skjutande av visst ärende till pröv-
visst ärende till prövning å flott- ning på flottningsstämma. låta upp-
ningsstämma, låta upptaga ärendet taga ärendet på förteckningen. å förteckningen, döms den försumhge till dagsböter.
dömes den försumlige till dagsböter.
Förseelse mot 47 § tredje stycket, 51 § första styket, 54 § sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56 § omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flott-
ningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma $, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen som varje flottande.
Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängig-
göras vid allmän underrätt i den ort. där flottningsstyrelsen har sitt säte.
82 st
Varder allmän flottled jämlikt 6 Om en allmän flottled avlvses
kap. 27 § vattenlagen avlIyst. skall. och dess tillgångar överstiger skul-
där dess tillgångar överstiga skul- derna, skall behållningen användas
derna, behållningen användas för för ätt bortskaffa sådana flottledsbortskaffande av sådana flottleds- anordningar som Aan orsaka skada anordningar som Aunna orsaka ska- eller olägenhet och för att iordningda eller olägenhet samt för iord- - ställa vattendraget och intilliggande
ningställande av vattendraget och område i ett från företrädesvis fis-
intilliggande område i ett från före- ke- och naturvårdssynpunkt lämpträdesvis fiske- och naturvårdssyn- ligt skick (återställningsätgärder).
punkt lämpligt skick tåterställningsätgärder).
Om endast del av flottled avlyses, skall den behållning framräknas som
skäligen kan anses belöpa på delen. -
Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits, skall denna användas på sätt regeringen bestämmer. |
Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles, skall vid flottleds
avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer.
som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må. där så finnes lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.
84 §
I fråga om framförande av flott-
gods i sammanlagda flottar äge stadgandena Ii denna lag icke tillämpning; men låter någon flottgods framflyta hopfäst i knippen el-
!5 Senaste lydelse 1977: 671.
Prop. 1992/83: 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag ler mindre buntar eller framföres
flottgods' i ringbom, räknas det för
lösflottning och vare förty denna lag därå tillämplig.
Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna Torneå och Muonio älvar.
84 a 8!”
Talan mot beslut av länsstyrelsen Beslut av länsstyrelsen om utseom anlitande av sakkunnigt biträ- ende eller entledigande av styrelse-
de, om utscende eller entledigande ledamot eller revisor i flottningsförav styrelseledamot eller revisor i ening, om föranstaltande om åtgärd flottningsförening, om föranstal- på sådan förenings bekostnad, om tande om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i
bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sådan
tare som avses i 82 a § eller med förvaltares beslut i fråga om återanledning av sådan förvaltares be- ställningsåtgärder överklagas hos slut i fråga om återställningsåt- regeringen genom besvär.
gärder föres hos regeringen genom besvär.
Mot annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen cnligt
sen enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga fall överklakammarrätten genom besvär, gas hos kammarrätten genom be-
svär.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred
Härigenom föreskrivs att i lagen (1933: 269) om ägofred skall införas en ny paragraf, 45 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
45 a 8 -— Med vattenlagen i 43—45 §§
avses vattenlagen (1918:523) i dess
Iydelse vid utgången uv år 1982.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
! Senaste lydelse 1977: 671
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Propositionens
lagförslag
3 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.
Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1942: 335) om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
12 §- Mål om tillstånd enligt vattenla- Mål om tillstånd enligt vartemagen (1918:523) till anläggning, som gen (1982:000) till anläggning. som under 2 § I) eller 2) sägs, eller till under 2 § D eller 2) sägs, eter till
väsentlig ombyggnad, ändring eller väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av sådan anläggning må utvidgning av sådan anläggning får ej avgöras med mindre prövnings- inte avgöras med mindre prövmyndighetens utlåtande föreligger. ningsmyndighetens utlåtande före-
ligger.
Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende angående tillstånd
enligt 2 § lagen (1902:71 s. D. innefattande vissa bestämmelser om elck-
triska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 § 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar, dock ej om ärendet avser rörledning för transport
av fjärrvärme.
13 §
Den ökning i byggnadskostna- Den ökning i byggnadskostnaden, som förunledes av skyddsåt- den, som föranleds av skyddsåtgärd enligt denna lag, skall icke ta- gärder enligt denna lag, skall inte gas i beräkning vid prövning, som i tas i beräkning vid den prövning 2 kap. 3 § första stycket vattenla- som uvses i 3 kap. 4 § vattenlagen gen sägs. (1982:000).
Vid meddelande av tillstånd, som Vid meddelande av tillstånd som
i 128 första stycket omförmäles, anges i 12 § första stycket skull beskola av prövningsmyndigheten aktas de föreskrifter som prövmed uvseende å vattenbyggnadens ningsmyndigheten har meddelat i utförande givna föreskrifter beak- fråga om vaättenanläggningens uttas. förande.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
I fagen omtryckt 1978: 163. ? Senaste lydelse 1982: 488. 3 Senaste lydelse 1982: 488.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Propaositionens
4 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske
Härigenom föreskrivs att 35 a § lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
g!
35 ud
Den som uppsåtligen eller av Till böter eller fängelse i högst oaktsamhet bryter mot föreskrift sex månader döms den som uppsåtsom meddelats med stöd av 33 f'$ ligen eller av oaktsamhet bryter dömes, i de fall som särskilt angi- mot
vas i sålundu meddelad föreskrift, I. föreskrift som meddelats med
till böter eller fängelse i högst sex stöd av 33 f §. i de fall som särskilt
månader. anges i sålunda meddelad före-
skrift.
2. fiskeförbud som meddelats för
visst område i anledning av företag
enligt vattenlagen (1982:000) eller
motsvarande äldre lag.
Den som gör sig skyldig till för- Den som gör sig skyldig till för-
sök eller förberedelse till brott. för sök eller förberedelse till brott. för vilket föreskrivits påföljd enligt vilket föreskrivits påföljd enligt
första stycket. dömes, i de fall som första stycket /. dömes, i de fall särskilt angivas i föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med-
lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med stöd av 33 tf 8, till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken. enligt 23 kap. brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande
av vattenkraft vid krig m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.! dels att 14 och 2088 skall upphöra att gälla,
dels att i 1§ ordet "Konungen" skall bytas ut mot ”regeringen”. dels att 2.3, 5—9. 12 och 15—1958 skall ha nedan angivna lydelse.
För bättre utnyttjande av vatten- För bättre utnyttjande av vattenkraft må, efter ansökan hos vatten- kraft får, efter ansökan hos vatten-
! Paragrafen införd genom 1975: 176. ! Senaste lydelse av 148 1971: 532. 2 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
domstolen enligt !1/ kap. vattenla- domstolen enligt 13 kap. vattenlagen, tillstånd jämlikt bestämmetl- gen (1982:000), tillstånd enligt den-
serna i denna lag lämnas till ärgärd, na lag lämnas till tillfällig vattensom avses I 2 kup. I$ vattenlagen. reglering eller annat vattenföretag. eller till tillfällig reglering av avrin- som avses I I kap. 3§ första stycket ningen ur sjö eller annan vatten- I vattenlagen, eller också ändrade samling eller i vattendrag eller ock bestämmelser meddelas om inne-
ändrade bestämmelser meddelas hållande eller tappning av valen.
för hushållning med eller framstläp- om åtgärden prövas ur allmän syn-
pande av valten, därest åtgärden punkt medföra fördelar, som över-
prövas ur allmän synpunkt medföra väger kostnaderna samt skadorna fördel, som väsentligt Överväger och olägenheterna av den. därmed förenade olägenheter.
Beträffande företag enligt denna Bestämmelserna i vattenlagen
lag skall vad i vattenlagen är stad- (1982:000) skall tillämpas på föregåt äga tillämpning, där ej annat tag enligt denna lag, om inte annat
följer av bestämmelserna 1 4—208§ föranleds av bestämmelserna i det
nedan. följande.
58¶Vad i 2 kap. 3 § första stycket Bestämmelsen i 3 kap. 4 § vatvattenlagen är stadgat om hinder tenlagen (1982:000) skall inte äga mot byggande i vatten skall icke tillämpning i fråga om företag enligt
äga tillämpning i fråga om företag denna lag.
enligt denna lag.
65 Vad i 3 kap. vattenlagen är stad- Bestämmelserna i 7 kap. vatten-
gat om vattenreglering med tvångs- lagen (1982:000) om vattenregledelaktighet skall ej äga tillämpning ring med tvångsdelaktighet gäller ä reglering, som avses i denna lag. inte regleringar, som avses I denna Finnes uppenbart, att regleringen lag. Är det uppenbart, att en regleär till nytta för annan, som tillgodo- ring är till nytta för annan som tillgör vattenkraft. är denne dock plik- godogör vattenkraft, är denne dock
tig att i den mån så kan anses skä- skyldig att i den mån så kan anses ligt bidraga till kostnaden för regle- skäligt bidra till kostnaden för regringen. Med avseende å talan om leringen: I fråga om talan om så-
sådant bidrag gäller vad som är dant bidrag tillämpas vattenlagens stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ bestämmelser om stämningsmål.
vattenlagen. Hava flera än två förenat sig om I fråga om förvaltningen av ett
regleringen, må förordnas, ätt före- vattenregleringsföretag med flera tagets angelägenheter skola hand- deltagare gäller vad som i lagen havas av, i stället för styrelse, nå- (1973:1150) om förvaltning av samgon av deltagarna. I sådant fall er- fälligheter är stadgat om samfäl-
fordras icke stadgar för företaget. ligheter enligt vattenlagen.
Föreslagen Iyvdelse Propositionens Nuvarande lydelse
lagförslag
78 Är företag enligt denna lag av I stället för bestämmelserna i Il betydande omfattning eller ingri- kap. PV och 28§ vattenlagen pande beskaffenhet, kan Konungen (1982:000) gäller vid tillämpning av förbehålla sig prövning av frågan denna lag i fråga om vattenföretag huruvida företaget får komma till som där avses bestämmelserna i tl stånd. I sådant fall äger vad i 4 kap. 3 § vattenlagen.
kap. 17, 18 och 20§§ vattenlagen
(1918:523) föreskrives om Konungens. prövningsrätt motsvarande tillämpning.
Bestämmelserna i 4 kap. 5—12, Bestämmelserna i IH kap. 7—-
16 och 198§ vattenlagen skola ej 118§ och I3 kap. 19§ andra stycket
äga tillämpning i fråga om företag vattenlagen skall inte gälla i fråga enligt denna lag. om företag enligt denna lag.
8§ För vattenkraft. som går förlorad för strömfallsägare till följd av sådan enligt denna lag medgiven åtgärd. med vilken ej åsyftas att tillgodogöra
samma vattenkraft. skall ersättning utgå allenast såvitt fråga är om tillgodogjord vattenkraft eller om vattenkraft, som uppenbarligen är avsedd att tillgodogöras under den tid tillståndet skall gälla.
Tages för åtgärd enligt denna lag byggnad t anspråk med stöd av 2 kap. 155 vattenlagen. skall i stället för vad där föreskrives om skyldighet att gottgöra ägaren andel av
byggnadens värde gälla. att skälig
ersättning skall givas för begagnandet av byggnaden.
98 Vid meddelande av tillstånd till Vid meddelande av tillstånd till
företag enligt denna lag äger vat- företag enligt denna lag får vattentendomstolen, där det kräves för att domstolen, om det behövs för att
undvika dröjsmål med företaget. undvika dröjsmål med företaget.
uppskjuta frågan om de föreskrif- skjuta upp frågan om de föreskrit-
ter, som erfordras angående ersätt- ter. som erfordras angående cersätt-
ning, avgifter eller annat. Bestäm- ning. avgifter eller annat. Därvid
melserna i II kap. 66 §2 mom. and- tillämpas 13 kap. 49§ andra—femte ru, tredje och fjärde styckena vat- styckena vättenlagen (1982:000).
tenlagen skola därvid äga motsva-
rande tillämpning.
128 Anspråk på ersättning för skada, Anspråk på ersättning för skada, förlust eller intrång som icke förut- förlust eller intrång som inte förut-
setts av vattendomstolen skall, för setts av vattendomstolen skall, för
2 Senaste lydelse 1974: 275.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag alt kunna upptagas Ull prövning, att få tas upp Ull prövning, anmälas anmälas hos vattenrättsdomaren till vattendomstolen inom fem år clinom fem år eller den längre tid. ler den längre tid, högst tolv år, högst tolv år, som vattendomstolen som vattendomstolen kan ha före-
må hava föreskrivit, räknat från det skrivit, räknat från det tiden för till-
tiden för tillståndet eller. om nytt ståndet eller, om nytt tillstånd medtillstånd meddelats, tiden därför delats, tiden därför gått till ända.
gålt till ända. Efterföljes företag en- Efterföljes företag enligt denna lag
ligt denna lag av företag. vartill till- av företag, vartill tillstånd meddeständ meddelas enligt vattenlugen, las enligt vartenlagen (1982:000),
må anspråk med anledning av det får anspråk med anledning av det
förra företaget framställas inom den förra företaget framställas inom den tid. som bestämmes enligt 2 kap. tid, som gäller för det senare före- 248 vattenlagen. Anmälan om er- taget enligt 15 kap. 17§ tredje
sättningsanspråk skall göras skrift- stycket vattenlagen. Anmälan om
ligen och ingivas ull vattenrättsdo- ersättningsanspråk skall vara skriftmaren 1 två exemplar. Vattendom- lig och den skall ges in ull vattenstolen skall i domen erinra om vad domstolen i två exemplar. Vattenskadelidande har att iaktraga. domstolen skall i domen erinra om
vad skadelidande har att aktra.
158 Bestämmelsen i Il kap. 30§ förs- Bestämmelserna i4 kap. 5§ andta stycket vattenlagen skall ej utgö- ra och tredje styckena vattenlagen råa hinder mot upptagande av ansö- (1982:000) hindrar inte att ansökan
kan om tillstånd till årgärd enligt om tillstånd till åtgärder enligt den-
denna lag. na lag tas upp till prövning.
168)
I mål enligt denna lag skall ett I mål enligt denna tag skall ett exemplar av ansökningshandlingar- exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen städse genom na jämte kungörelsen av vaättenvättenrättsdomarens försorg tll- domstolen ullställas länsstyrelsen i ställas länsstyrelsen i det län. imom det län, inom vilket företaget huvilket företaget huvudsakligen skall vudsakligen skall verkställas. verkställas.
Vid tillämpning i mål, varom nu Vid tillämpning i mål. varom nu
är fråga. av bestämmelserna 1 // är fråga, av bestämmelserna i 13 kap. 38§, 398 andra stycket, 45§1 kap. 29 och 378§ vattenlagen
mom. andra stycket sista punkten, (1982:000) får i brådskande fall de i
47§, 508 andra stycket och 618 dessa lagrum angivna fristerna beförsta stycket vattenlagen må i gränsas. Parterna skall dock berebrådskande fall frister, som uvses i das skäligt rådrum. nämnda stadganden. begränsas med iakttagande likväl av att skärligt rådrum beredes.
+ Senaste Ivdelse 1974: 275.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
178 Befogenhet. som i II kap. 465 I mål enligt denna lag får på be-
första stycket vattenlagen tiller- gåran av sökanden vattendomstokänts vattenrättsdomaren för där len utan huvudförhandling i brådangivna fall, skall tillkomma ho- skande fall medge att åtgärder för nom jämväl i mål enligt denna lag. vattentöretaget vidtas, innan frå- Är fråga om åtgärd. som omfatta gån om sådana åtvärder slutligen vidlyftigare arbete, eller är avsevärt avgörs. Är fråga om åtgärd. som intrång på allmän eller enskild rätt omfattar vidlyftigare arbete, eller är
att befara därav. må förordnande avsevärt intrång på allmän eller en-
av vattenrättsdomaren lämnas en- skild rätt att befara därav, får fördast om riket befinner sig I krig. ordnande meddelas endast om riket
är 1 krig.
När synnerliga skäl äro därtill, När synnerliga skäl föreligger, må vattenrättsdomaren i mål enligt får vattendomstolen 1 mål enligt denna lag medgiva sökanden att denna lag medge sökanden att utan utan hinder av bestämmelsen i 2 hinder av bestämmelsen I 4 kup.
kap. 208 2 mom. vattenlagen på- 18 andra stycket vattenlagen börja arbete, som där avses. (1982:000) påbörja arbete, som där avses.
Vattendomstolens beslut enligt
denna paragraf gäller omedelbart.
men det kan ändras när förhållan-
dena föranleder det.
188 Befinner sig riket i krig och är Är riket i krig och är med hänsyn
med hänsyn till kraftförsörjningen till kraftförsörjningen oundgängli-
oundgängligen erforderligt att ät- gen erforderligt att åtgärd. som gärd, som avses I 28, vidrages utan avses I 28§, vidtas utan dröjsmål, får
dröjsmål, äger Konungen eller regeringen eller den myndighet myndighet, som Konungen bestäm- som regeringen bestämmer förmer, förordna att åtgärden må, ordna att åtgärden får. ändå att den
ändå att den är av beskaffenhet att är av beskaffenhet att vattendom-
vattendomstolens medgivande där- stolens medgivande därtill skall intill skall inhämtas, vidtagas utan fö- hämtas. vidras utan föregående regående prövning av vattendom- prövning av vattendomstolen. Vidstolen. Vidtager någon åtgärd med tar någon åtgärd med stöd av vad stöd av vad nu sagts, skall han oför- nu sagts, skall han ofördröjligen efdröjligen efter dess verkställande ter dess verkställande göra ansökan göra ansökan hos vattendomstolen hos vattendomstolen om godkän-
om godkännande av åtgärden. nande av ätgärden.
I fråga om ansökan, som i första I fråga om ansökan, som i första
stycket sägs, och påföljd för under- stycket sägs. och påföljd för underlåtenhet att göra sådan ansökan låtenhet att göra sådan ansökan
skall vad i vattenlagen stadgas för gäller vad i vattenlagen (1982:000) fall, som avses I 2 kap. 20S 1 mom. stadgas för fall som avses i 4 kap. tredje stycket samma lag, äga mot- 4§ samma lag. svarande tillämpning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Säkerhet. som avses i I! kap. 66 Säkerhet. som avses I /3 kap. 49
eller 67§ vattenlagen, skall i mål, och 50§§ vattenlagen (1982:000),
varom är fråga i denna lag, gälla all skall i mål. varom är fråga i denna
ersättning, som icke skall erläggas lag, gälla all ersättning, som icke
innan meddelat tillstånd tages i an- skall erläggas innan meddelat tillspråk, ävensom kostnader för åt- stånd tages i anspråk, ävensom gärd, som vattendomstolen må kostnader för åtgärd, som vatten-
hava föreskrivit med stöd av 48 domstolen kan ha föreskrivit med
andra stycket. stöd av 48 andra stycket.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
6 Förslag till
Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)
Härigenom föreskrivs att i 16, 18 och-20§§ naturvårdslagen (1964: 822)!
orden ”vattenlagen (1918:523)” skall bytas ut mot "vattenlagen
(1982: 000)”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om företag, vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918:523), gäller äldre bestämmelser.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs att i 10§ lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln!
+ orden "vattenlagen (1918:523)” skall bytas ut mot "vattenlagen
(1982: 000)”.
Denna Jag träder i kraft den 1 januari 1983.
8 Förslag till
Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Härigenom föreskrivs att 1, 2 och 45 §§ miljöskyddstagen (1969: 387)! skall ha nedan angivna lydelse.
! Lagen omtryckt 1974: 1025. Senaste lydelse av 18 § enligt prop. 1981/82: 220. ! Senaste lydelse av 108 1974: 891. ! Lagen omtryckt 1981: 420.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på
I. utsläppande av avloppsvat- I. utsläppande av avloppsvatten, fast ämne eller gas från mark, ten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i vatten- byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,
om åtgärden inte utgör vattenföretag enligt vattenlagen (1982:000), 2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad
eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning på sätt som eljest
kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vattendrag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde. om användningen ej utgör byggun- om användningen inte utgör vattende i vatten, - företag enligt vattenlagen
(1982:000),
3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan medföra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant. om störningen ej är helt tillfällig. |
Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i "lagen (1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk an-
läggning, varom särskilda bestämmelser gäller.
Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas
miljöfarlig verksamhet.
2§
Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och naturvärdslagstittning eller i annan lagstiftning. I fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971: 850) med anledning av gränsälvsöverens-
kommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.
Har regeringen enligt 136 a § byggnadstlagen (1947:385) prövat frågan
om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhet eller enligt lagen
(1978: 160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller
begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt
denna lag.
I fråga om byggande t vatten för att motverka vattenförorening och om tanspråktagande av mark för
ledning eller annan anläggning för
avloppvatten finns hestänmelser i
vattenlagen (1918:523).
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Iydelse Propositionens
45 § lagförslag
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet :
I. bryter mot förbud som har I. bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8, 23 eler meddelats med stöd av 8. 23 eller
41 § eller äsidosätter sådana be- 41 § eller åsidosätter sådana be-
stämmelser som har meddelats med stämmelser som har meddelats med stöd av 2 § fjärde stycket, stöd av 2 § tredje stycket,
2. underlåter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med stöd av 108,
3. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 17 8. 18 § första stycket. 19—21 §, 21 a § andra stycket, 23—25, 27 §. 29 § andra stycket eller 41 §.
4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 43 § första stycket eller I ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar vederbörande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande av betydelse
för prövning av en fråga om tillstånd eller för tillsynen.
I ringa fall döms inte till ansvar.
Till ansvar enligt första stycket döms inte. om ansvar för gärningen kan ådömas enligt brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den t januari 1983.
9 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 § jordabalken! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
I kap.
Har fastighet blivit skild från an- Har fastighet blivit skild från an-
gränsande vattenområde genom att gränsande vattenområde genom att stranden förskjutits, har fastighe- stranden förskjutits, har fastighetens ägare rätt att nyttja området tens ägare rätt att nyttja området
mellan fastigheten och vattnet un- mellan fastigheten och vattnet under förutsättning att området är av der förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt I kap. därvid samma rätt som enligt 2 kap 3 § vattenlagen (1918:523) tillkom- 6 § vattenlagen (1982:000) tillkommer strandägare. mer strandägare.
! Balken omtryckt 1971: 1209.
Prop. 1982/83: 26 tu in
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
9 kap.
338 Har jordägaren utgivil ersättning Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vät- för markavvattning enligt vattenlatenlagen (1918:523) eller för byg- gen (1982:000) eller för byggande gande av enskild väg enligt lagen av enskild väg enligt lagen (1939: 608) om enskilda vägar. får (1939: 608) om enskilda vägar eller jordägaren uppsäga avtalet. om ar- anläggningslagen (1973:1149), tår rendatorn icke medger skälig höj- jordägaren upppsäga avtalet, om ning av arrendeavgiften. Uppsäg- arrendatorn icke medger skälig höjning skall ske inom ett år från det ning av arrendeavgiften. Uppsäg-
företaget fullbordades. ning skall ske inom ett år från det
företaget fullbordades.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983. 9 kap. 33 § gäller också i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen
(1918:523).
10 Förslag till
Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 och 9 §§. 9 kap. I $ samt 14 kap. I 8 | fastighetsbildningslagen (1970:988)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslugen Ivdelse
7 kap.
28 Servitut avseende skogsfång eller Servitut som uvser skogsfång el-
rätt att framdraga annan sådan led- ler rätt att dra ledning enligt led-
ning som avses i ledningsrättslagen ningsrättslagen (1973: 1144) får inte
(1973: 1144) än avloppsledning för bildas genom fastighetsreglering.
en fastighei får ej bildas genom fas-
tighetsreglering.
Servitut, som kan upplåtas enlivt Servitut som kan upplåtas till för-
vattenlagen eller efter prövning vid mån för ett vattenföretag enligt 8
särskild förrättning enligt annan kap. I $ vattenlagen (1982:000) får
lag och som ej omfattas av förbu- bildas genom fastighetsreglering
det i första stycket, får bildas ge- endast om tillstånd till företaget nom fastighetsreglering endast om har meddelats enligt vattenlagen
åtgärden sker i samband med en eller om det är uppenbart att varannan — fastighetsbildningsåtgärd ken allmänna eller enskilda intresoch är av betydelse för denna. I sen skadas genom företagets inverfråga om servitut som avses i 2—06 kan på vattenförhållandena. Andra kap. vattenlagen fordras vidare att servitut som kan upplåtas enligt
I Lagen omtryckt 1971: 1035.
> Senaste lydelse 1973: I 146.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag ägaren av den tjänande fastigheten vattenlagen får inte bildas genom
ej motsätter sig servitutsbildning- Jastighetsreglering.
en. Servitut, som kan upplåtas efter
prövning vid särskild förrättning i
andra fall än som anges i första och
andra styckena, får bildas genom
fJastighetsreglering endast om åt-
gården sker i samband med en an-
nun fastighetsbildningsätgärd och
är av betydelse för denna.
Första och andra styckena gäller Första— tredje styckena gäller ej servitut som avser ledning för inte servitut som avser avloppsvatten till husbehovsförbrukning. ledning för en fastighet eller 1ed-
ning för vatten till husbehovsför-
brukning.
9 §
Servitut som bildats enligt 2—6 Servitut, som har tillkommit till kap. vattenlagen eller motsvarande förmån för ett vattenföretag med äldre lagstiftning får ej ändras eller stöd av 8 kap. 1§ vattenlagen upphävas genom fastighetsregle- (1982:000) eller motsvarande äldre ring. Om servitut tillkommit med bestämmelser, får ändras eller upp-
stöd uv 7 eller 8 kap. vattenlagen hävas endast om åtgärden inte
eller motsvarande äldre bestäm- medför olägenhet av någon betvmelser eller enligt lagstiftningen delse för företaget. Andra servitut
om ågofred eller enskilda vägar el- som har tillkommit med stöd av
ler enligt anläggningslagen vattenlagen — eller motsvarande (1973:1149) eller. motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eläldre bestämmelser, får åtgärd ler upphävas genom fastighetsregsom nyss nämnts företagas endust lering. om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd
och är av betydelse för denna.
Servitut, som har tillkommit en-
ligt lagstiftningen om ägofred eller
enskilda vägar eller enligt anlägg-
ningslagen (1973:1149) eller mot-
svarande äldre lagstiftning, får
ändras eller upphävas genom fus-
tighetsreglering endast om åtgär-
den sker i samband med en annan
fastighetsbildningsåtgärd och är av
betydelse för denna.
9 kap.
18¶Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighets-
bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägar-
> Senaste lydelse 1973: 1157. + Senaste lydelse 1973: 1157.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag na gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.
Beslut enligt första stycket får ej Beslut enligt första stycket fär
avse sådant företag som skulle vä- inte avse företag som skulle väsentsentligt ändra arten och omfattning- ligt ändra arten och omfattningen cn av regleringen och ej heller an- av regleringen eller andra vuttennat företag enligt vattenlagen än företag än sådana markavvatt-
dikning. ningsföretag, för vilka tillstånds-
plikt föreligger enbart på grund av
4 kap. 2§ andra stycket vattenla-
gen (1982:000).
Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.
14 kap.
18¶Uppkommer vid fastighetsbild- Om det vid fastighetshildning
ning fråga om fastighetsindelnin- uppkommer frågor om fastighetsingens beskaffenhet eller om bestån- delningens beskaffenhet eller om det eller omfånget av ledningsrätt beståndet — eller omfånget av eller av servitut, som bildats på an- ledningsrätt eller av servitut, skall
nat sätt än enligt 2-6 kap. vatten- frågan prövas vid fastighetsbe-
lagen eller motsvarande äldre lag- stämning, om det behövs för fastig-
stiftning, skall frågan prövas vid hetsbildningen. I fråga om servitut fastighetsbestämning, om det be- som har tillkommit med stöd av hövs för fastighetsbildningen. vattenlagen (1982:000) eller mot-
svarande äldre lagstiftning får en
sådan bestämning endast avse ser-
vitut enligt 8 kap. I $ vattenlagen
eller. motsvarande äldre bestäm-
melser.
På ansökan av sakägare får även i På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om indelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av led- beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som till- ningsrätt eller av servitut, som till-
kommit vid avvittring eller enligt kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning lagstiftningen om fastighetsbildning
eller enskilda vägar eller enligt an- eller enskilda vägar celler enligt anläggningslagen eller motsvarande läggningslagen eller 8 kap. I $ vat-
äldre bestämmelser, såvida icke tenlagen eller motsvarande äldre frågans avgörande uppenbarligen är bestämmelser, såvida icke frågans
utan betydelse för sökanden. Sam- avgörande uppenbarligen är utan
ma rätt att påkalla fastighetsbe- betydelse för sökanden. Samma
"Senaste lydelse 1973: 1146 (jfr 1973: 1157 och rskr 1973: 390).
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse Propositionens lagförslag stämning tillkommer byggnads- rätt att påkalla fastighetsbestämnämnden sävitt gäller område med ning tillkommer byggnadsnämnden
stadsplan eller byggnadsplan eller såvitt gäller område med stadsplan
område beträffande vilket fråga eller byggnadsplan eller område be-
väckts om upprättande av sådan träffande vilket fråga väckts om
plan. upprättande av sådan plan.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
11 Förslag till
Lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719)
Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § expropriationslagen (1972: 719) skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1982.
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att I. 3, 20, 21, 23 och 4488 lagen (1973: 1150) om
förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses 1. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988). 2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastigheterna i en socken,
3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter
gemensamt. 4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149), S. samfällighet enligt vattenlagen t1982:000).
Med delägarfastighet förstås i la- Med delägarfastighet förstås i lugen fastighet som har del i samfäl- gen fastighet som har del i samfäl-
lighet och med delägare ägaren av lighet och med delägare ägaren deldelägarfastighet. ägarfastighet. I fråga om samfällighet enligt första stycket 5 förstås
dock med delägarfastighet fastig-
het som på annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfällig-
! Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositienens lagförslag heten och med delägare den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skall vidare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal.
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt, gruva, byggnad, på sådan tomträtt, gruva, byggnad.
annan anläggning eller naturreser- annan anläggning eller naturreser-
vat som har del i samfällighet enligt vat som har del i samfällighet enligt
1§ första stycket 3 eller 4. 1 § första stycket 3, 4 eller 5.
Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fas-
tighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar
reservatet. Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt 1§ första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe. I fråga om samfälligheter enligt
18 första stycket 5 skall lagens be-
stämmelser om fastighetsdomstol i
stället gälla vattendomstol. När ta-
lan skall föras hos vattendomstol, gäller vuttenlagens (1982:000) bestämmelser om stämningsmål.
208”
Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse. Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988) eller anläggningslagen (1973: 1149) fastighetsbildningsmyndigheten elter, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4§ sistnämnda lag, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsför-
ening bildas.
I fråga om samfälligheter enligt
18 första stycket 5 skall vad som i
andra stycket sägs om förrättning
och förrättningsman gälla förrätt-
ning och förrättningsman enligt
? Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
vattenlagen (1982:000). Om det är
uv väsentlig betydelse från allmän
synpunkt att en samfällighetsföre-
ning bildas för förvaltningen av en
bevattnings- eller vattenreglerings-
samfällighet, får domstolen för-
ordna någon att hålla sammanträ-
de enligt första stycket även om
delägare i samfälligheten inte har
hegärt det.
218”
I fråga om sammanträde för bil- I fråga om sammanträde för bildande av <samfällighetsförening dande av -samfällighetsförening äger 7§ andra stycket, 8—11§§, äger 7§ andra stycket, 8—118§. 12§ första stycket första punkten 128 första stycket första punkten och 14§ motsvarande tillämpning. och 148 motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighets- med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988) eller an- bildningslagen (1970:988), anläggläggningslagen (1973:1149), äger ningslagen (1973: 1149) eller vattendock i fråga om delgivning av kal- lagen (1982:000), äger dock i fråga lelse till sammanträdet vad som gäl- om delgivning av kallelse till samler om delgivning av kallelse till manträdet vad som gäller om delsammanträde vid förrättningen = givning av kallelse till sammanträde motsvarande tillämpning. vid — förrättningen motsvarande
tillämpning.
238”
I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15§ motsvarande tillämpning.
Har fastighetsbildnings- eller an- Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats, får sam- läggningsbeslut eller tillståndsdom manträde för bildande av samfäl- eller tillståndsbeslut enligt vattenlighetsförening hållas innan beslu- lagen (1982:000) meddelats, får tet om samfällighetens bildande sammanträde för bildande av samvunnit laga kraft. Som delägare fällighetsförening hållas innan doanses därvid ägaren av fastighet men eller beslutet om samfällighesom enligt beslutet skall ha del i tens bildande vunnit laga kraft. samfälligheten. Beslut som fattas Som delägare anses därvid ägaren vid sammanträdet gäller endast un- av fastighet och annan som enligt der förutsättning att fastighets- domen eller beslutet skall ha del i bildnings- eller anläggningsbeslutet samfälligheten. Beslut som fattas vinner laga kraft eller, i fråga om vid sammanträdet gäller endast unanläggningsbeslut, att förodnande der förutsättning att fastighets-
Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221. + Senaste lydelse 1977: 365. Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ivdelse Propositionens
lagförslag
meddelas enligt 27 a§ anläggnings- = bildnings-, anläggnings- eller tilllagen (1973: 1149). ståndsbeslutet eller tillståndsdo-
men vinner laga kraft eller att för-
ordnande meddelas enligt 27 a 8 an-
läggningslagen (1973: 1149) eller 13
kap. 50§ första stycket vattenla-
gen.
448 Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre
ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts
den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som ej förfallit till betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.
I fråga om samfälligheter enligt
1§ första stycket 5 skall vad som i
första stycket sägs om ny ägare till
en delägarfastighet i stället gälla
den på vilken delaktigheten i sam-
fälligheten har övergått på annat
sätt än genom övergång av ägan-
derätten till en delägarfastighet.
Denna tag träder i kraft den 1 januari 1983.
13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
dels att 18—20 §§ skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i lagen skall införas en ny paragraf, 21 §. av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
18§ I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966:700) om vissa gemen-
samhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter äger vad som i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäl-
ligheter föreskrives om samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149)
motsvarande tillämpning.
Prop. 1982/83: 26 mv [a
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens lagförslag I fråga om sådana företag enligt
3, 7 eller & kup. vattenlagen
(1918:523) som inte kan förvärva
rättigheter och ikläda sig skyldig-
heter samt motsvarande företag ' enligt äldre bestämmelser gäller vad som ilagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter före-
skrivs om samfälligheter enligt vat-
tenlagen (1982:000).
198 På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17 § kan beslutas att
samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20§ i lagen.
Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt
lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa ge-
mensamhetsanläggningar. Första stycket äger motsvarande Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om vägsamfäl- tillämpning i fråga om vägsamfäl-
lighet enligt lagen (1939:608) om lighet enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande enskilda vägar eller motsvarande
äldre lagstiftning. äldre lagstiftning samt i fråga om
sådana företag enligt 3, 7 eller 8 kap. vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre lagstiftning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.
208 När samfällighetsförening som När en samfällighetsförening bildats enligt 19§ registrerats, skall som bildats enligt 198 har registreden anses ha övertagit samfällighe- rats, skall den anses ha övertagit
tens samtliga tillgångar och förplik- samfällighetens samtliga tillgångar
telser. Den anläggning, som förval- och förpliktelser. De anläggningar, tas av samfälligheten, skall vid till- som förvaltas av samfälligheten,
lämpningen av lagen (1973: 1150) ' skall vid tillämpningen av lagen
om förvaltning av samfälligheter (1973: 1150) om förvaltning av samjämställas med gemensumhetsan- fälligheter jämställas med gemenläggning enligt anläggningslagen samhetsanläggningar enligt anlägg- (1973: 1149). ningstlagen (1973: 1149) eller, såvitt avser företag enligt vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre
bestämmelser, med gemensumma
anläggningar i samfälligheter enligt vattenlagen (1982:000).
1 a
Prop. 1982/83; 26
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propostitionens
lagförslag
[ES Frc
I samband med beslut, som
avses i 228 andra stycket lagen
(1982:000) om införande av vatten-
lagen (1982:000) och som rör en
samfällighet som kan förvärva rät-
tigheter och ikläda sig skyldigheter,
skall förordnas att samfälligheten
skall upplösas och att en samfäl-
ligheisförening skall bildas för att
förvalta den nva samfälligheten.
När en samfällighetsförening
som har bildats enligt första stycket
har registrerats, skall bestämmel-
serna i 20 § tillämpas.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Med samfällighetsförenings ford- Med samfällighetsförenings fordran på belopp, som vid uttaxering ran på belopp, som vid uttaxering enligt lagen (1973: 1150) om förvalt- enligt lagen (1973: 1150) om förvalt-
ning av samfälligheter påförts ägare ning av samfälligheter påförts nå-
av fastighet cller innehavare av gon såsom ägare av fastighet eller
tomträtt. följer förmånsrätt enligt innehavare av tomträtt. som omfat-
68 1 eller 78 2 förmånsrättslagen tas uv samfälligheten, följer för- (1970: 979), om beloppet icke förfal- månsrält enligt 68 I eller 7§ 2 för-
lit till betalning tidigare än ett år månsrättslagen (1970:979). om be-
före utmätning eller konkursansö- loppet icke förfallit till betalning tikan. digare än ett år före utmätning eller
konkursansökan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
! Lagen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221. 3 Riksdagen 1982183. I saml. Nr 26
15 Förslag till Propositionens
lagförslag Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 997) om vattenförbund
dels att 18§ skall upphöra att gälla,
dels att 1. 3, 11—13, 15, 16, 22,2 4,25 och 3488 skall ha nedan angivna
lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt denna lag kan bildas sam- Enligt denna lag kan bildas sammanslutning (vattenförbund) med manslutning (vattenförbund) med
uppgift att genom rensning, valten- uppgift att genom rensning, reglereglering eller andra vattenvår- ring eller andra vattenvårdande åt-
dande åtgärder främja ett från all- gärder främja ett från allmän eller
män eller enskild synpunkt ända- enskild synpunkt ändamålsenligt målsenligt uttnyttjande av vattnet i utnyttjande av vattnet i vattendrag. vattendrag, sjö eller annat vatten- sjö eller annat vattenområde. Fråga
område. Fråga om bildande av vat- om bildande av vattenförbund prö-
tenförbund prövas vid förrättning. vas vid förrättning.
Den som enligt vattenlagen Den som enligt vattenlagen (1918:523) eller miljöskyddslagen (1982:000) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre lag har medgi- (1969: 387) eller äldre lag har medgi-
vits rätt att inverka på vattenbe- vits rätt att inverka på vattenbeskaffenheten eller i övrigt på vat- skaffenheten eller i övrigt på vatienförhållandena inom verksam- tenförhållandena inom verksam-
hetsomrädet skall vara medlem i hetsområdet skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den förbundet. som inverkar på vattenförhållandena efter medgivunde som avses i 10§ andra stycket eller 17§ andra stycket miljöskyddslagen.
Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i
förbundet. om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets
verksamhet.
Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap, får han stå utanför
förbundet. om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.
Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i vattenförbund. även om skyldighet icke föreligger enligt första eller andra stycket.
118 Förrättningsman förordnas av Förrättningsman förordnas av länsstyrelsen. Om det är lämpligt länsstyrelsen. Förrättningsman
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag får länsstyrelsen även förordna bi- skall äga den kunskap och erfarenträdande förrättningsman. Förrätt- het som uppdraget kräver. ningsman och biträdande förrättningsman skall äga den kunskap
och erfarenhet som uppdraget kräver.
Innan förordnande meddelas, kan länsstyrelsen fordra att sökanden
ställer säkerhet för förrättningskostnaden.
Mot beslut av länsstyrelsen om Mot beslut av länsstyrelsen om
förordnande av förrättningsman el- förordnande av förrättningsman ler biträdande — förrättningsman föres talan hos kammarrätten ge-
föres talan hos kammarrätten ge- nom besvär. nom besvär.
28¶I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt denna lag skall bestämmelserna i vut- na lag skall bestämmelserna i 12
tenlagen (1918:523) om syneför- kap. vattenlagen (1982:000) gälla i
rättning rörande företag enligt 3. 7 tillämpliga delar, i den mån ej annat och 8 kap. gälla i tillämpliga delar, i följer av vad nedan sägs. den mån ej annat följer av vad ne-
dan sägs.
138 Vid förrättningen biträdes för- Vid förrättningen biträdes för-
rättningsman av två gode män. rättningsmannen av två gode män. Sakkunnigt biträde får icke förord-
nus.
Med synemän förstås i denna lag Med synemän förstås i denna lag förrättningsmannen, biträdande förrättningsmannen och gode män-
nen.
Synemännen skall erhålla ersättning i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
158 Kungörelse som avses i 10 kap. Kungörelse som avses i 12 kap.
38§ vattenlagen (1918:523) skall 14§ vattenlagen 1(1982:000) skall utfärdas, om det ej är uppenbart utfärdas, om det ej är uppenbart obehövligt. I kungörelsen skall obehövligt. I kungörelsen skall anges det vattenområde som avses. anges det vattenområde som avses.
Förrättningsmannen skall, om det ej är uppenbart obehövligt, förordna aktförvarare som avses i 10
kap. 39§ vattenlagen.
16§
Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i god tid före första
sammanträdet delges den som skall vara medlem i förbundet enligt 358
första stycket samt, i den mån förrättningsmannen anser det lämpligt, den
som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 3§ andra stycket.
Alt delgivning icke skett, utgör ej hinder för sammanträdet.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Underrättelse som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbörande kommun samt till sammanslutning av fiskerättsägare som är känd för förrättningsmannen.
Vid kallelse till nytt sammanträ- Vid kallelse till nytt sammanträ-
de får första och andra styckena de får första och andra styckena
tilllämpas i stället för bestämmelsen tilllämpas i stället för bestämmel-
i 10 kap. 65§ andra stycket vatten- sen i 12 kap. 21§ vattenlagen lagen (1918:523) om delgivning (1982:000) om delgivning med
med samtliga sakägare. samtliga sakägare.
228 Framlägger synemännen förslag
till utlåtande som avses i 10 kap.
68§ vattenlagen (1918:523), skull
avskrift av förslaget sändas till statens naturvårdsverk och länsstyrelsen.
Avskrift av det slutliga utlåtan- Avskrift av utlåtandet med däri det med däri intagen besvärshän- intagen besvärshänvisning skall
visning skall sändas till naturvårds- sändas till naturvårdsverket och
verket och länsstyrelsen. länsstyrelsen.
248 Förrättningskostnaderna skall, om beslut om förbundsbildning meddelas, fördelas mellan medlemmarna efter vad som är skäligt.
Avslutas förrättningen utan att beslut om förbundsbildning meddelas, skall förrättningskostnaderna betalas av sökanden eller fördelas mellan sökandena, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalningsskyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om länsstyrelsen utan ansökan har förordnat förrättningsman, svarar staten för de kostnader som skulle ha åvilat en sökande.
Avgift som avses i II kap. 95§
vattenlagen A1918:523) skull ej
utgå.
25§
I fråga om talan mot beslut eller I fråga om talan mot beslut eller
åtgärd vid förrättning enligt denna åtgärd vid förrättning enligt denna
lag gäller i tillämpliga delar bestäm- lag gäller i tillämpliga delar bestämmelserna 1 vattenlagen (1918:523) melserna i 13 kap. vattenlagen om besvärsmål, som angår syne- (1982:000) om förrättningsmål. förrättning rörande företag enligt 3,7 eller 8 kap.
Angår besvären fråga om medlemskap eller andelstal, gäller vad som i II kap. 53§ och 89§ andra stycket vattenlagen föreskrives för det fallet att besvären angår fråga
om värdet på båtnad eller ersätt-
ning.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
Kungörelse som avses i Il! kap. Kungörelse som avses i 13 kap. 87§ vattenlagen skall ej införas i 58§ vattenlagen (1982:000) skall Post- och Inrikes Tidningar. I stäl- jämte avskrift av besvärshandling-
let för att införas i ortstidning får arna tillställas statens naturvårds-
kungörelsen delges varje sakägare. verk och länsstyrelsen. Kungörelsen jämte avskrift av besvärshandlingarna skall tillställas
statens naturvårdsverk och länssty-
relsen.
34§ När enligt 29 eller 33 § talan skall När enligt 29 eller 33 § talan skall föras hos vattendomstol, gäller i föras hos vallendomstol, gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i tilllämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om stläm- 13 kap. vattenlagen (1982:000) om ningsmål. stämningsmål.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag. gäller äldre bestämmelser.
16 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
Härigenom föreskrivs att i kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) orden "vattenlagen (1918: 523)” skall bytas ut mot ”vattenla-
gen (1982: 000)”.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillstånd har meddelats enligt vattenlagen (1918:523) tillämpas 2 kap. 4§ i äldre lydelse.
17 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 28 lagen (1980: 307) om skyldighet för utländs-
ka kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Säkerhet behöver inte ställas i
I. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositionens
lagförslag
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist,
3. ansökningsmål enligt !! kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap.
17§ vattenlagen (1918:523), 13§ vattenlagen (1982:000),
4. -växelmål och checkmål. 5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen.
Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom
genstämning.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
18 Förslag till
Lag om ändring i vattenlagen (1982: 000)
Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2 § vattenlagen (1982: 000) skall ha nedan angivna lydelse.
Lydelse enligt prop. 1981/82:130 Föreslagen lydelse
13 kap.
28 Om domstolar i vattenmäl och Om domstolar i vattenmål och rättegången i sådana mål gäller vad rättegången i sådana mål liksom i
som är föreskrivet om allmän dom- fråga om handläggningen av ärenstol, i den mån inte annat följer av den vid sådana domstolar gäller denna lag eller annan författning. vad som är föreskrivet om allmän
domstol, i den mån inte annat följer
av denna lag eller annan författ-
ning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Lagrådsremiss
Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL
: vid regeringssammanträde
1982-03-25
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande, och statsråden Wikström,
Friggebo, Dahlgren, Åsling, Söder, Johansson, Wirtén, Andersson. Boo,
Petri, Eliasson, Gustafsson, Elmstedt, Ahrland, Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Lagrådsremiss med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen
1¶Inledning
Regeringen har tidigare denna dag beslutat att genom proposition till riksdagen (prop. 1981/82: 130) föreslå en ny vattenlag, en lag om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän flottled.
Propositionen innehåller inte några förslag till följdändringar i annan lagstiftning.
I sitt slutbetänkande (SOU 1977:27) Revision av vattenlagen. Del 4.
Förslag till en ny vattenlag har vattenlagsutredningen! lagt fram förslag till
följdlagstiftning till den av utredningen föreslagna nya vattenlagen. Betän-
kandet har remissbehandlats. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens lagförslag som
bilaga I. dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.
Inom justitiedepartementet har upprättats promemorian (Ds Ju 1977: 12) Uppföljande. översyn av fastighetsbildningslagstiftningen". Promemorian har remissbehandlats.
Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändringar i 7 kap. 2 och 988 samt 14 kap. 1§ fastighetsbildningslagen (1970:988). Förslagen avser behandlingen av vattenrättsliga servitut. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels det nyss nämnda lagförslaget i promemorian som bilaga 3, dels
en sammanställning av remissyttrandena i nu aktuella delar som bilaga 4.
! F.d. regeringsrådet Gösta Dyrssen, ordförande, överinspektören Sven Andersson, direktören Sture Annevall, överdirektören Jöran Hult, direktören Bengt Sterne och föreståndaren. ledamoten av riksdagen Thure Jadestig. ? Promemorian har inom justitiedepartementet upprättats av överdirektören Helmer Wallner.
2¶Kortfattad presentation av förslagen Lagrådsremiss
Förslaget till ny vattenlag i prop. 1981/82: 130 innebär en genomgripande systematisk omarbetning av den gällande vattenlagen (1918:523) (VIL) samt en förenkling och modernisering av regelsystemet, främst genom att gemensamma bestämmelser så långt möjligt införs för de olika slags vattenföretag som lagen är tillämplig på. Vidare skärps reglerna om tillstånd till utförande av vattenföretag.
Den nya vattenlagen medför behov av åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning av rent lagteknisk natur, t.ex. nya hänvisningar till den nya lagen eller till vissa bestämmelser i den. Beträffande vissa lagar behövs det ändringar också av andra skäl.
I prop. 1981/82: 130 har föreslagits vissa ändringar 1 flottningslagstiftningen. Sålunda har de administrativa frågorna om inrättande, utvidgning och avlysning av allmänna flottleder brutits ut ur vattenlagen och tagits in i en särskild lag.
Någon direkt motsvarighet till 6 kap. VL om allmän flottled har inte tagits in i den nya vattenlagen, som dock innehåller vissa bestämmelser om allmän flottled av vattenrättslig natur. En del bestämmelser i 6 kap. VL. som fortfarande bör gälla. bör, som vattenlagsutredningen har föreslagit. tas in i tagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled, den s.k. flottningslagen. Även vissa andra ändringar bör göras i flottningslagen.
Olika förslag rörande behandlingen av vattenrättsliga servitut i fastighetsbildningssammanhang har lämnats av vattenlagsutredningen och i den nyss nämnda departementspromemorian. Jag anser att vissa ändringar bör göras i fastighetsbildningslagens regler om vattenrättsliga servitut och kommer att I specialmotiveringen ange hur de nya reglerna bör utformas.
Enligt den nya vattenlagen skall det kunna förordnas om samverkan mellan flera intressenter i vattenrättsliga samfälligheter (se 5, 6 och 7 kap. nya vattenlagen). Som har förordats i prop. 1981/82:130 bör lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter göras tillämplig på förvaltningen av sådana samfälligheter. I den angivna lagen bör med anledning härav vissa bestämmelser om de vattenrättsliga samfälligheterna tas in.
Vid den nya lagens ikraftträdande kommer det att finnas företag med en gemensam förvaltning för flera deltagare enligt 3, 7 eller 8 kap. VL. I fråga om sådana företag som har ordnad förvaltning enligt VL har i prop. 1981/ 82: 130 föreslagits att den lagens förvaltningsbestämmelser i princip skall tillämpas även i fortsättningen (se 26§ lagen om införande av vattenlagen, i fortsättningen kallad promulgationslagen).
Som utredningen har föreslagit och som förordas i prop. [981/82: 130 bör
det emellertid i fråga om nu angivna företag också vara möjligt att få förvaltningen ordnad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. I 228
andra stycket i den nyss nämnda promulgationslagen har också stadgats att en sådan övergång skall ske i samband med en omprövning enligt 15 kap.
158 nya vattenlagen eller godkännande av en överenskommelse enligt 15 Lagrådsremiss kap. 16§ samma lag, om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem ändras genom omprövningen. Denna regel bör kompletteras
med en generell möjlighet för deltagarna i gemensamma företag enligt VL
att besluta om en övergång till förvaltning enligt lagen om förvaltning av
samfälligheter.
Vad jag nu har förordat avser sådana gemensamma företag enligt VL som har en ordnad förvaltning genom en styrelse och som alltså kan
förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Som framgär av 3 kap.
27§. 7 kap. 61§ och 8 kap. 40§ VL behöver vissa företag som endast har
två deltagare inte ha någon ordnad förvaltning. I fråga om äldre dikningssamfälligheter som tillkommit före VL gäller en motsvarande ordning för
bl.a. företag med högst fem deltagare. Som lantmäteriverket har föreslagit
i sitt remissyttrande bör lagen om förvaltning av samfälligheter göras direkt tillämplig på sådana företag.
Vid utarbetande av förslagen till följdändringar till den nya vattenlagen bör utgångspunkten vara den lydelse som den nya vattenlagen har enligt prop. 1981/82: 130.
3 - Upprättade lagförslag
I enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet
upprättats förslag till
I. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled, . lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
tv . lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för
vissa kraftanläggningar m. m., |
4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,
5. lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.,
6. lag om ändring It naturvårdslagen (1964: 822),
7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln,
8. lag om ändring i miljöskyddstagen (1969: 387),
9. lag om ändring i jordabalken,
10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988),
11. lag om ändring I expropriationslagen (1972: 719).
12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen
(1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
14. lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: [ 150) om förvaltning av samfälligheter. 15. lag om ändring i tagen (1976: 997) om vattenförbund,
16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), .
17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kä- Lagrådsremiss
rande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. De under 2, 4, 6 och 8 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen för jordbruksdepartementet, förslagen under 3 och 7 i samråd med
chefen för industridepartementet och förslaget under 16 i samråd med chefen för budgetdepartementet.
Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.
4¶Motivering till de särskilda förslagen
4.1 Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän
flottled
Jag hänvisar till vad som anförts i prop. 1981/82:130 om allmänna flottleder och om förslaget till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled.
Enligt 4§ förslaget till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled meddelas beslut enligt den lagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer, dvs. länsstyrelsen. Vattendomstolarna och särskilda synemän skall alltså inte längre handlägga sådana
frågor. Detta medför behov av vissa ändringar i förevarande lag.
I enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har vidare vissa bestäm-
melser i 6 kap. VL. som inte har fått någon motsvarighet i den nya
vattenlagen, arbetats in i förevarande lag.
Flottningslagen har fått ett vidgat tillämpningsområde genom att även
s.k. buntflottning skall räknas som flottning (se vid I $).
1§
Vattenlagsutredningen har föreslagit att flottningslagen skall göras tilllämplig även på s.k. buntflottning, dvs. framförande av flottgods i sammanlagda flottar genom bogsering eller liknande. I gällande lag räknas
buntflottning som sjöfart och inte som flottning. Förslaget har tillstyrkts av
Svenska flottledsförbundet och lämnats utan erinran av övriga remissin-
stanser. Jag biträder förslaget.
Jag vill i detta sammanhang erinra om att bogsering av sammanlagda buntar annorstädes än i allmän flottled även i fortsättningen räknas som
sjöfart.
I förevarande paragraf har uttrycket "låta flottgods löst framflyta” ersatts av ”flotta””. Härmed avses såväl lösflottning som framförande av
flottgods i flottar, buntar eller knippen. Även framförande av flottgods inom ringbom omfattas av uttrycket. Med denna utformning av föreva-
rande paragraf saknas anledning att bibehålla bestämmelsen i 848 första stycket, enligt vilken med lösflottning skall jämställas flottning av knippen
eller mindre buntar eller av flottgods inom ringbom. Denna bestämmelse Lagrådsremiss
har därför utgått.
Tvångsrätt för att utföra anordningar som behövs för vattenföretag för
allmän flottled, inbegripet för buntflottning, kan erhållas med stöd av 8
kap. 1§ första stycket 3 förslaget till ny vattenlag.
2§
Paragrafen har ändrats redaktionellt bl.a. med hänsyn till den nya utformningen av 1§.
4§
Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.
5a§
Paragrafen motsvarar 6 kap. 10§ första och andra styckena VL och
reglerar frågan om vem som skall få utföra de anläggningar som erfordras när en allmän flottled skall inrättas. I motsats till utredningsförslaget har en
motsvarighet till bestämmelsen i 6 kap. 10§ andra stycket andra meningen VL tagits med. :
Sb$
Paragrafen motsvarar i huvudsak 6 kap. 11§ första och andra styckena
VL och anger bl. a. vad som skall anses ingå i anläggningskostnaderna för : en allmän flottled.
Anläggningskostnaden bestäms enligt gällande lagstiftning på följande
sätt. Vattendomstolen gör i samband med beslutet om inrättande av en allmän flottled en preliminär uppskattning av anläggningskostnaden. An-
läggningskostnaden bestäms slutligt av vattendomstolen först sedan anläggningarna besiktats enligt 13 kap. I $ tredje stycket VL och godkänts (se 11 kap. 66 § 3 mom. VL). Om anläggaren eller någon av de flottande är missnöjd med beslutet om anläggningskostnadens storlek kan vattendomstolens beslut överklagas.
Vattenlagsutredningen har inte närmare angivit hur anläggningskostnaden skall bestämmas efter den nya vattenlagens ikraftträdande. Utredning-
en har emellertid såsom ett andra stycke till förevarande paragraf föreslagit
en bestämmelse om tvist angående anläggningskostnadens storlek.
Enligt min mening bör efter den nya vattenlagens ikraftträdande länssty-
relsen i samband med att en flottled upplåts för allmänt begagnande i ett särskilt beslut bestämma storleken av den anläggningskostnad som skall
fördelas på de flottande. En bestämmelse härom har tagits in i 16 8. Anläggaren eller de flottande har då möjlighet att genom talan mot länsstyrelsens beslut få frågan om anläggningskostnadens storlek prövad. Någon motsvarighet till 5 b § andra stycket i utredningens förslag behövs då inte
och den bestämmelsen har därför inte fått någon motsvarighet här.
Prop. 1982/83: 26 | 44
5c§ Lagrådsremiss
Paragrafen motsvarar 6 kap. 24 & VL och innehåller regler om allmänna flottleders egendom.
6 8
Den möjlighet som nu finns enligt 6 kap. 5 § andra stycket VL att i samband med flottledens inrättande bestämma ersättning för flottningsskada har inte fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen eller i före va-
I paragrafens andra stycke, som är nytt, har införts en motsvarighet till 6 kap. 18 § första meningen VL om rätt för den som bygger i allmän flottled att påkalla bestämmelser om skyddsanordningar. Detta har också föranlett en redaktionell ändring i paragrafens första stycke.
13 §
Paragrafens andra stycke har ändrats redaktionellt.
Bestämmelsen i tredje stycket andra meningen om anteckning i vattenboken har utgått.
I stället för hänvisningen till 6 kap. 23 § VL i fjärde stycket har tagits in en motsvarighet till nämnda lagrum. Enligt en särskild bestämmelse i styckets sista mening skall frågan om ändrade ersättningsbestämmelser prövas av vattendomstolen antingen i samband med prövningen av de ändrade anordningarna eller föreskrifterna eller efter stämning.
14 §
Ändringarna i förevarande paragraf föranleds av att länsstyrelsen övertar vattendomstolens och synemännens uppgifter vid inrättande och utvidgande av allmänna flottleder. I förevarande paragraf har dessutom tagits in en motsvarighet till 10 kap. 19 § VL.
16 §
I enlighet med vad som har anförts vid 5 b § har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse om att länsstyrelsen, innan flottleden upplåts till allmänt begagnande, skall bestämma storleken av den anläggningskostnad som enligt 5 b § skall ersättas av de flottande. Innan beslut härom meddelas bör, liksom f. n., anläggningarna för flottleden ha besiktats. .
17 § |
I andra stycket har föreskriften om skyldighet för länsstyrelsen att inhämta yttrande från vattenrättsdomaren och förrättningsmannen tagits bort.
18 § Lagrådsremiss
Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.
20 §
I paragrafens tredje stycke har andra meningen utgått, eftersom 6 kap. 14 § VL inte får någon motsvarighet i den nya lagstiftningen.
21, 22, 28, 37 och 64 §§
Paragraferna har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.
65 §
Bestämmelsen i tredje stycket om anteckning i vattenboken har utgått.
69 §
Ändringarna i förevarande paragraf innebär att länsstyrelsen övertar vattendomstolens uppgift att pröva frågor om barkning av virke som skall flottas.
70 §
Bestämmelsen i första stycket andra meningen om skyldighet för tjänstemän vid väg- och vattenbyggnadsdistrikten att under länsstyrelsens överinseende utöva tillsyn tillämpas inte och har därför tagits bort.
"Hänvisningen i tredje stycket till 13 kap. VL har upphävts.
79 §
Ändringen föranleds av att 37 § efter föreslagen ändring bara har ett stycke. I enlighet med terminologin i 25 kap. I $ brottsbalken har påföljden i stadgandet angivits till böter. Endast dagsböter kommer emellertid i fråga som brottspåföljd.
82 §
Hänvisningen till 6 kap. 27 & VL i första stycket har utgått.
84 §
Första stycket har upphävts av skäl som har angetts vid I $.
84 a 8
Ändringen i första stycket sammanhänger med den ändrade lydelse av 14 § som nu föreslås och som innebär att ett uttryckligt stadgande angående möjligheten att anlita sakkunnigt biträde inte längre finns.
Övergångsbestämmelser Lagrådsremiss
Utredningen har föreslagit en särskild övergångsbestämmelse om att
vissa äldre bestämmelser om vattendomstol fortfarande skall gälla i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet av förevarande lagänd-
ringar. Enligt min mening behövs det ingen övergångsbestämmelse för att
så skall bli fallet. Inte heller i övrigt behövs det några särskilda övergångsbestämmelser.
4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred
Genom 2 § i den i prop. 1981/82:130 föreslagna promulgationslagen upphävs i princip gällande VL. Denna lags bestämmelser i 3 kap. rörande
förvaltningen av vattenregleringssamfälligheter m.m. gäller också enligt
43-—45 §§ lagen (1933: 269) om ägofred i fråga om förvaltningen av stängsel- och betessamfälligheter med flera än två deltagare. I detta sammanhang måste man alltså ta ställning till frågan hur förvaltningen av befintliga
och eventuellt nytillkommande stängsel- och betessamfälligheter bör ordnas. Chefen för jordbruksdepartementet har nyligen tillkallat en särskild utredare att se över lagstiftningen om ägofred (dir. 1981:61). I avbidan på resultatet av den översynen anser jag, efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet, det lämpligast att låta VL:s förvaltningsbestämmel-
ser gälla beträffande ifrågavarande samfälligheter. Ett stadgande härom föreslås infört som 45 a & omedelbart efter nämnda bestämmelser i lagen
om ägofred.
4.3 Förslaget till lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.
12 8 Hänvisningen i första stycket till VL har ändrats till att gälla den nya
vattenlagen.
13 §
Hänvisningen i första stycket till VL har ersatts av en hänvisning til! motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.
HF andra stycket har ordet ”vattenbyggnadens” bytts ut mot ”vattenanläggningens” (se I kap. 3 § andra stycket nya vattenlagen).
4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske
I 13 kap. 15 § VL finns en hänvisning till 30 och 32 §§ fiskeristadgan
(1954: 607) i fråga om straff och andra påföljder för den som överträder fiskeförbud som har meddelats i anledning av företag enligt VL eller
motsvarande äldre lag.
I det till lagrådet den 22 januari 1981 remitterade förslaget till ny vatten- Lagrådsremiss lag togs i 21 kap. 1 § femte stycket in en motsvarande hänvisning till straff- . och förverkandebestämmelserna i fiskeristadgan. Vid sin granskning av förstaget har emellertid lagrådet påpekat att en bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör tas upp i lag och inte i fiskeristadgan. Skälen härtill är följande.
Enligt 33 f § lagen (1950: 596) om rätt till fiske bemyndigas regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande. Stadgandet utgör underlag för i fiskeristadgan meddelade bestämmelser. I 35 a § lagen om rätt till fiske stadgas straff för den som bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 33 f£ $, i fall som anges i sålunda meddelad föreskrift. De i 30 § fiskeristadgan givna bestämmelserna om ansvar avser i huvudsak brott mot bestämmelser i stadgan. Så är emellertid inte fallet med den i paragrafens första stycke under 3. upptagna föreskriften om ansvar för brott mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av företag enligt VL, i den mån fråga inte endast är om brott mot ett av länsstyrelsen med tillämpning av fiskeristadgans 14 § för området meddelat förbud. Något underlag för bestämmelsen om ansvar för brott mot fiskeförbud, som tillkom år 1954, finns inte i bemyndigandet i lagen om rätt till fiske. Något stöd för att nu i fiskeristadgan införa ett stadgande om ansvar för den som bryter mot ett av vattendomstol meddelat fiskeförbud enligt 8 kap. 4 § nya vattenlagen torde enligt lagrådet inte föreligga. En bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör därför enligt lagrådet upptas i lag.
En sådan bestämmelse kan enligt lagrådet införas i vattenlagen. Enligt lagrådets mening är det emellertid lämpligare att bestämmelsen placeras i lagen om rätt till fiske. De i den lagen meddelade bestämmelserna om förverkande och beslag kan då bli direkt tillämpliga vid brott mot fiskeförbudet.
I prop. 1981/82: 130 har jag uttalat att jag biträder lagrådets förslag till lagteknisk lösning av förevarande ansvars- och förverkandefrågor. 1 21 kap. 1 § fjärde stycket nya vattenlagen har därför tagits in en erinran om bestämmelserna i lagen om rätt till fiske om straff och andra påföljder för den som överträder vattenrättsliga fiskeförbud. Efter samråd med chefen för jordbruksdepartementet har jag funnit det lämpligt att ta in den ifrågavarande straffbestämmelsen som punkt 2 i första stycket av 35 a 8 förevarande lag, medan den nuvarande straffbestämmelsen i stadgandets första stycke upptas som punkt I. Dessutom föreslås några redaktionella jämkningar i paragrafen. |
Regeringen har den 24 februari 1982 beslutat om en ny fiskeriförordning (1982: 126) som bl.a. ersätter den nuvarande fiskeristadgan. Förordningen träder i kraft den 1 juli 1982 och samtidigt upphör fiskeristadgan i princip att gälla. Fiskeriförordningen innehåller inte någon motsvarighet till ansvarsbestämmelserna i fiskeristadgan rörande brott mot fiskeförbud enligt VL.
Lagrådsremiss 4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m. 18
I paragrafen har ordet "Konungen" bytts ut mot "regeringen".
2§
Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. Dessutom har paragrafen anpassats till terminologin i den nya vattenlagen. Jag hänvisar till vad som i prop. 1981/82: 130 har anförts om uttrycket ”vattenreglering” (se I kap. 4§ nya vattenlagen).
Hänvisningen i paragrafen till VL har ersatts av en hänvisning till den nya vattenlagen.
5§
Enligt paragrafen skall bestämmelserna i 2 kap. 3§ första stycket VL om prövning av en vattenbyggnads ekonomiska tillåtlighet inte tillämpas på vattenföretag enligt förevarande lag. I den nya vattenlagen har VL:s detaljerade ekonomiska tillåtlighetsregel ersatts av den mera allmänt hållna bestämmelsen i 3 kap. 4§ om en samhällsekonomisk tillåtlighetsbedömning. Enligt den bestämmelsen får ett vattenföretag komma till ständ endast om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det.
Enligt 2§ förevarande lag får tillstånd enligt lagen lämnas till ett vattenföretag m. m., om detta prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar, som väsentligt överväger olägenheterna. Denna prövning motsvarar alltså i huvudsak den som skall göras enligt 3 kap. 4§ nya vattenlagen. Något behov av undantagsbestämmelsen i 58 förevarande lag föreligger därför inte. Den föreslås alltså upphävd.
6§
Hänvisningarna i första stycket till VLC har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen.
Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket. som möjliggör förvaltning av ett vattenregleringsföretag med flera än två deltagare genom någon av deltagarna i stället för en styrelse, har ersatts av en allmän hänvisning till lagen om förvaltning av samfälligheter. Det får alltså ankomma på deltagarna själva att bestämma huruvida förvaltningen skall ordnas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning.
78 Lagrådsremiss
Hänvisningarna till VL i förevarande paragraf har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. I första stycket har dessutom ordet ”Konungen” bytts ut mot. regeringen”.
Enligt paragrafens andra stycke skall någon utomprocessuell förberedelse inte äga rum i fråga om företaget enligt förevarande lag. Det nuvarande undantaget i 14§ från skyldigheten att i ansökan om tillstånd till vattenföre-
taget redovisa vad som har förekommit vid sådan förberedelse har tagits in i förevarande stadgande. 14§ kan därför upphävas.
8§
I andra stycket i förevarande paragraf görs f. n. ett undantag från regeln i 2 kap. 155 VL om skyldighet för den som begagnar en annans vattenbyggnad att gottgöra ägaren en skälig andel av byggnadens värde i befintligt skick samt att ta del i kostnaden för dess framtida underhåll. I stället skall skälig ersättning ges för begagnandet av byggnaden.
Enligt 8 kap. 2§ andra stycket nya vattenlagen. som ersätter 2 kap. 158 VL, skall den som ges rätt att använda en vattenanläggning ge anläggningens ägare en skälig ersättning för rätten att använda anläggningen. Den nuvarande särregleringen för företag som omfattas av förevarande lag behövs inte längre. Andra stycket i förevarande paragraf föreslås därför upphävt.
98 Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadganden i den nya vattenlagen. Genom den tillagda hänvisningen till 13 kap. 49§ femte stycket nya vattenlagen undantas också uppskjutna ersättningsanspråk enligt förevarande lag från preskriptionslagens (1981: 130) bestämmelser.
128 Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. Eftersom benämningen ”vattenrättsdomaren”” inte förekommer i den nya vattenlagen har denna benämning också här bytts ut mot ”vattendomstolen” (se 13 kap. 3 och
488 nya vattenlagen).
14§ Som jag har anfört vid 7§ har en motsvarighet till stadgandet tagits in i
15§
Hänvisningen i paragrafen till 11 kap. 30§ första stycket VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i 4 kap. 5§ andra stycket 4 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 26
nya vattenlagen. Paragrafens tillämpningsområde har dessutom vidgats till Lagrådsremiss att också omfatta fall som avses i 4 kap. 5§ tredje stycket nya vattenlagen,
dvs. ansökningar om rätt att använda annans vattenanläggning.
,
I första stycket har benämningen ”vattenrättsdomaren” bytts ut mot
”vattendomstolen”' (jfr motiveringen till 128). Hänvisningarna i andra stycket till vissa bestämmelser i 11 kap. VL om
processuella frister har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadganden i 13 kap. nya vattenlagen som fortfarande innehåller bestämmelser om
frister.
17§
Enligt 11 kap. 46§ första stycket VL får vattenrättsdomaren i bråd-
skande fall medge att åtgärder för ett vattenföretag vidtas provisoriskt.
Denna befogenhet gäller enligt första stycket i förevarande paragraf också
åtgärder för företag enligt förevarande lag.
I den nya vattenlagen finns en motsvarande möjlighet för ensamdomare att medge brådskande, provisoriska åtgärder endast när det gäller skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder (se 13 kap. 34§ nya vattenla-
gen). Beträffande företag som avses i förevarande lag bör emellertid den
nuvarande befogenheten finns kvar. Första stycket har utformats i enlighet härmed.
Som framgår av 198 är sökanden skyldig att ställa säkerhet för den ersättning som kan komma att utgå på grund av medgivna provisoriska åtgärder och som inte skall betalas i förväg.
Hänvisningen till VL i andra stycket i förevarande paragraf har ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen. ”Vattenrättsdomaren” har bytts ut mot ”vattendomstolen”. Vid handläggningen av frågor enligt denna paragraf är vattendomstolen domför med endast ordföranden.
Tredje stycket har lagts till för att överensstämmelse skall uppnås med
vad som föreskrivs i 13 kap. 34§ nya vattenlagen om provisoriska skadeförebyggande eller skademinskande åtgärder.
18§
Första stycket har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. uttrycket ”Konungen” har bytts ut mot ”regeringen”.
Hänvisningen till VL i andra stycket har ändrats till att avse motsvaran-
de bestämmelse i den nya vattenlagen.
19§ Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till
motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen.
208 Lagrådsremiss
I paragrafen stadgas f. n. att s. k. domstolsavgifter enligt 11 kap. 958 VL inte skall utgå i mål som avses i förevarande lag. Den nya vattenlagen innehåller inte någon motsvarighet till domstolsavgifter. Undantagsregeln i förevarande paragraf behövs därför inte. Den föreslås upphävd.
4.6 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)
Hänvisningarna i 16, 18 och 20 §§ naturvårdslagen (1964:822) till VL har
ersatts av hänvisningar till den nya vattenlagen.
4.7 Förslaget till lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln
Undantaget i 108 lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln avseende VL
har ändrats till att avse den nya vattenlagen.
4.8 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)
18¶I enlighet med vad som har förordats i prop. 1981/82:130 (se I kap. 38
första stycket punkt I nya vattenlagen) har i första stycket punkterna 1 och 2i förevarande paragraf undantag gjorts från miljöskyddslagens (1969: 387)
tillämpningsområde för sådana utsläppsåtgärder och annan markanvänd-
ning Mm. m. som utgör vattenföretag enligt den nya vattenlagen.
28¶Tredje stycket i förevarande paragraf innehåller f.n. en erinran om att
det i VL finns bestämmelser om byggande i vatten för att motverka
vattenförorening och om ianspräktagande av mark för ledning eller annan
anläggning för avloppsvatten. Sådana bestämmelser finns i 8 kap. VL. Den nya vattenlagen innehåller inte, bortsett från bestämmelserna i 5
kap. 5—-8§§ om kombinerade markavvattnings- och avloppsföretag, några
tvångsrättsregler om rätt att ta i anspråk annans mark för ledningar eller andra anläggningar för avloppsvatten. Sådan tvångsrätt får alltså utverkas
med stöd av annan lagstiftning, t.ex. expropriationslagen (1972: 719) eller
ledningsrättslagen (1973: 1144).
Den nya vattenlagen innehåller däremot vissa bestämmelser om vattenföretag för att motverka förorening genom avloppsvatten (se t. ex. 2 kap.
48 punkt 5 och 8 kap. 1§ första stycket punkt 5). Jag anser emellertid att en hänvisning till sådana bestämmelser inte behövs i miljöskyddslagen. På grund av det anförda har tredje stycket föreslagits upphävt.
Lagrådsremiss 4.9 Förslaget till lag om ändring i jordabalken
I kap. 68
Hänvisningen i paragrafen till VL har ändrats till att avse motsvarande stadgande i den nya vattenlagen.
9 kap. 338
I enlighet med terminologin i den nya vattenlagen har uttrycket ”torr-
läggning av mark” bytts ut mot ”markavvattning” och hänvisningen til!
VL har ändrats till den nya vattenlagen. I en övergångsbestämmelse anges dock att paragrafen fortfarande gäller i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt VL. Dessutom har hänvisningen till lagen (1939: 608) om enskilda vägar kompletterats med en hänvisning till anlägg-
ningslagen (1973: 1149).
4.10 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
Som jag har anfört i avsnitt 2 har olika förslag lämnats rörande behandlingen av vattenrättsliga servitut i fastighetsbildningssammanhang av vattenlagsutredningen och i departementspromemorian Ds Ju 1977: 12.
I det följande föreslås ändringar i ett antal bestämmelser i fastighetsbildningslagen (1970:988. FBL) som reglerar förhållandet mellan denna lag och den vattenrättsliga lagstiftningen. Ändringar föreslås sålunda när det gäller möjligheterna att genom fastighetsreglering bilda, ändra och upphäva vattenrättsliga servitut (7 kap. 2 och 9 §§), möjligheterna att besluta om vattenföretag såsom gemensamt arbete (9 kap. I $) samt möjligheterna att genom fastighetsbestämning pröva beståndet och omfånget av vattenrättsliga servitut (14 kap. I $). De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en vidgning av fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att behandla vat-
tenrättsliga frågor.
Jag vill nämna att fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979: 11). som tillsattes i slutet av år 1979, överväger frågor om rättighetsåtgärder på grundval av förslag till ändringar i bl. a. 7 kap. FBL som har lagts fram i den nyss nämnda departementspromemorian. Utredningens uppdrag omfattar dock inte frågan om avgränsningen mellan FBL och vattenlagen (se 1980 års
kommittéberättelse del II s. 103).
7 kap. 2 §
Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt lednings-
rättslagen (1973: 1144) får inte bildas genom fastighetsreglering. Servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. I $ vattenlagen (1982:000) får
bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan upplåtas enligt vattenlagen får inte bildas genom fastighetsreglering.
Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena, får bildas genom
nn '
Jastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan Lagrådsremiss fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.
Första — tredje styckena gäller inte servitut som avser avloppsledning
för en fastighet eller ledning för vatten till husbehovsförbrukning. |
Departementsförslaget: Innebär utvidgade möjligheter att tillskapa vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.
Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att möjligheten att bilda vissa former av servitut genom fastighetsreglering begränsas. Enligt andra stycket gäller bl.a. att servitut som kan upplåtas
enligt VL får bildas genom fastighetsreglering endast om ätgärden sker i
samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för
denna. I fråga om servitut enligt 2—6 kap. VL fordras dessutom att den tjänande fastighetens ägare inte motsätter sig åtgärden.
Motiv till gällande rätt: ” Kommittén anser att man alltid bör sträva efter
största möjliga enhetlighet med avseende på de mäteriella förutsättningarna att bilda servitut för att tillgodose samma eller likartade ändamål. Detsamma gäller om den formella handläggningen av likartade servituts-
frågor. Helt fristående servitutsåtgärder bör därför inte tillåtas enligt fas-
tighetsbildningslagen. om de kan genomföras med stöd av annan, särskilt för ändamålet tillkommen lagstiftning. — — — Med hänsyn till den speciella
sakkunskap vattendomstolarna besitter på detta område är det inte lämp-
ligt med förrättningsprövning i annat fall än då ägaren till den fastighet som skall belastas av servitutet underkastar sig åtgärden. — — — Beträffande de | i 7 och 8 kap. VL behandlade servituten för torrläggning och avledande av avloppsvatten kan det dock inte undvikas att de fastighetsbildande myndigheterna får befogenhet att — oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En an-
nan ordning skulle nämligen 1 alltför hög grad komplicera handläggningen
av sådana inte sällan förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av torrläggnings- eller avloppsfrågor.” (Prop. 1969: 128
s. B 549 f.)
Vattenlagsutredningens förslag: Ett absolut förbud att genom fastighetsreglering bilda sådana servitut som kan upplåtas enligt den nya vattenlagen.
Motiv: ”VLE-förslaget medger inte någon uppdelning av vattenrättsliga servitut i två olika grupper. Redan häri ligger ett visst hinder mot att behålla FBL:s nuvarande ordning. Därtill kommer att servitut enligt nuvarande 7 och 8 kap. VL ingalunda kan anses oviktiga för de vattenrättsliga intressena. De vidgade kraven beträffande förprövning enligt VL-förslaget
av markavvattning innebär också en skärpning av gällande ordning på
detta område. — Med samma grundsyn som kommit till uttryck i förarbe-
tena på FBL finner utredningen det vara väl förenligt att vattenrättsliga
servitut, dvs. de särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VL-förslaget, inte bör kunna bildas vid fastighetsbildningsförrättning.” (SOU 1977:27 s. 427)
Promemorian: Möjlighet att i fristående fastighetsregleringsförrättningar Lagrådsremiss
inrätta vattenlagsservitut. utom när det gäller servitut avseende rätt att utnyttja vatten för vattenkraft. rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte.
Motiv: Det bör vara helt fritt att genom fastighetsreglering bilda servitut som avser de egentliga fastighetsintressena. Rättigheter för ett mera vidsträckt samhällsintresse bör dock instiftas och behandlas enligt annan lagstiftning.
Remissyttranden: Nuvarande kompetensgräns är svårförståelig. Vatten-
lagsutredningens restriktiva hållning avvisas. Det finns enligt så gott som samtliga remisinstanser ett behov av att kunna upplåta vattenrättsliga servitut vid fastighetsregleringsförrättning. Flertalet remissinstanser anser att promemorians förslag till utformning av bestämmelsen kan vara ett tänkbart alternativ.
Skäl för departementsförslaget: 1 likhet med flertalet remissinstanser anser jag att det bör vara möjligt att i viss utsträckning bilda vattenrättsser-
vitut genom fastighetsreglering.
Samtliga remissinstanser förutsätter att möjligheten att bilda vattenrätts-
liga servitut genom fastighetsreglering skall begränsas så att inte alla
former av sådana servitut skall kunna bildas. I flertalet fall hänvisas till promemoricförslaget såsom en tänkbar begränsning.
När det gäller promemorians förslag till avgränsning delar jag uppfattningen att rätt att utnyttja vattenkraft och att utnyttja mark för uppdämning inte bör få upplåtas i form av fastighetsbildningsservitut. Den tredje begränsningen avseende bl. a. rätt till vattentäkt för industriellt syfte anser jag däremot inte berättigad. Denna servitutsform regleras inte i VL och någon begränsning i rätten att bilda ett sådant servitut följer sålunda f.n. inte av förevarande paragraf. Enligt den nya vattenlagen fordras att den
som vill utföra en vattentäkt för industriell vattenförsörjning mäste ha
rådigheten över det vatten där bortledningspunkten är belägen, medan något motsvarande krav inte ställs upp i fråga om vattentäkter för kommunal vattenförsörjning (se 2 kap. 4 §2 nya vattenlagen).
Något behov av att tillskapa servitut genom fastighetsreglering för det kommunala vattenförsörjningsintresset finns på grund av det anförda i och
för sig inte. Däremot kan den grundläggande rådigheten för en industriell
vattentäkt inte tillskapas enligt den nya vattenlagen. Enligt min mening bör
därför nuvarande möjlighet att genom ett fastighetsbildningsservitut tillför-
säkra en industrifastighet vatten finnas kvar.
I sistnämnda avseende är gränsdragningen i promemorian sålunda för snäv. I övrigt ger promemorieförslaget enligt min mening alltför vidsträckta möjligheter att tillgripa fastighetsreglering i stället för vattenrätts-
sätt än enligt promemorieförslaget. Stockholms tingsrätt har föreslagit att
sådana servitut som inverkar menligt på vattenförhållandena eller på ett
Prop. 1982/83: 26 . 55
vattenföretag inte skall få bildas genom fastighetsreglering. Även denna Lagrådsremiss gränsdragning är enligt min mening för vid. Samtidigt bör det förhållandet att ett servitut kommer att användas på ett sätt som inverkar på vattenför-
hållandena inte självklart omöjliggöra att det bildas av fastighetsbildningsmyndighet. Frågan om inverkan på vattenförhållandena kan ju prövas i ett efterföljande vattenmål. .
I FBL bör anges vilka vattenlagsservitut som skall kunna bildas genom fastighetsreglering. Det är i huvudsak följande servitutsformer enligt den nya vattenlagen som kan komma i fråga. Rätt att-ta i anspråk annans vattenkraft (2 kap. 7 och 8 §§), rätt till avlopp genom väg (5 kap. 11 §), rätt
att för vattenföretag ta i anspråk mark m.m. (8 kap. I $), rätt att använda
annans anläggning i vatten (8 kap. 2 §). rätt att lägga upp rensmassor (8 kap. 3 Y). fiskeförbud (8 kap. 4 §). Därtill kommer den generella rätten att
efter tillstånd till vattenföretag genom inverkan på vattenförhållandena
skada motstående intressen.
Av ovannämnda tvångsrätter gäller 5 kap. 11 § och 8 kap. 3 § utan särskilt förordnande av myndighet och behöver sålunda inte tas upp här. Enligt min mening bör såväl rätten att ta i anspråk annans vattenkraft som
den generella rätten att skada motstående intressen kunna upplåtas endast enligt vattenlagen. Detsamma bör gälla rätt att använda annans anläggning i vatten och fiskeförbud. Dessa tvångsrätter av specifikt vattenrättslig art torde sällan eller aldrig aktualiseras i samband med fastighetsbildning. En särskild form av servitut, som inte har berörts ovan, är skyddsområdesbestämmelser enligt 19 kap. nya vattenlagen. Denna form av servitut bör
självfallet inte kunna tillskapas genom fastighetsreglering. Återstår alltså tvångsrätter enligt 8 kap. I $ nya vattenlagen. En sådan tvängsrätt torde
vara den som i det helt övervägande antalet fall blir aktuell i samband med fastighetsbildning. Det kan gälla ianspråkstagande av mark för båt- och badplatser såsom skadeförebyggande åtgärder i samband med vattenföretag eller för diken i samband med rationaliseringar av fastighetsbeständet.
Jag anser alltså att förhållandet mellan FBL och den nya vattenlagen bör bestämmas så att servitut som kan upplätas enligt 8 kap. I $ nya vattenlagen får bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut enligt vattenlagen bör inte få upplåtas enligt FBL.
F.n. gäller enligt 7 kap. 2 § andra stycket FBL att vattenlagsservitut får bildas genom fastighetsreglering endast om det sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd och servitutet är av betydelse för denna. Enligt min mening bör denna begränsning inte bibehållas. Fastighetsreglering torde normalt vara ett snabbare och enklare förfarande att bilda servitut än
ett förfarande vid vattendomstol. Ett servitut som bildas vid fastighetsreg-
lering gäller också utan vidare mot ny ägare av den tjänande fastigheten. Detta är också fallet när ett servitut tillskapas genom vattendomstolens
dom i ett ansökningsmål. Denna verkan inträder däremot inte när ett
servitut tillskapas genom en dom i ett stämningsmål. Med hänsyn till de
fördelar som sälunda är förenade med fastighetsregleringsförfarandet an- Lagrådsremiss ser jag att det bör kunna användas även i de fall ett vattenlagsservitut skall bildas utan samband med annan fastighetsbildningsåtgärd.
Den nuvarande begränsningen till fall där ägaren av den tjänande fastigheten ger sitt medgivande behövs inte enligt min mening. Fastighetsbild-
ningsmyndigheten torde, bl. a. genom möjligheten att anlita sakkunnig, i de
flesta fall besitta tillräcklig sakkunskap för att även i tvistiga fall få bilda servitut. Dessutom kan fastighetsbildningsbeslutet överklagas. Att såsom Stockholms tingsrätt föreslagit begränsa rätten att bilda servitut enligt
FBL till sådana som inte inverkar menligt på vattentörhållandena eller på ett vattenföretag är som jag tidigare har anfört inte heller lämpligt.
Vad jag sålunda har anfört föranleder. att förevarande paragraf får föl-
jande innehåll.
Första stycket innehåller ett generellt förbud att genom fastighetsreglering bilda skogsfängsservitut eller ledningsrätt som kan upplåtas enligt
ledningsrättslagen. Det undantag som i sistnämnda hänseende nu görs för avloppsledning för en fastighet har förts över till fjärde stycket. Andra stycket reglerar förhållandet till vattenlagen på. det sätt som
framgår av vad jag nyss har anfört.
I tredje stycket regleras rätten att genom fastighetsreglering bilda servitut som kan upplåtas vid förrättning enligt andra lagar än ledningsrättslagen och vattenlagen. Förslaget innebär i. detta avseende ingen ändring i
förhållande till gällande rätt.
Enligt fjärde stycket skall första—tredje styckena inte tillämpas beträffande servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller vattenledning för husbehovsförbrukning. Motsvarande bestämmelser om undantag finns f.n. när det gäller avloppsledning i första stycket och när det gäller vattenledning i tredje stycket.
7 kap. 9 8
Servitut. som har tillkommit med stöd av 8& kap. 1§ vattenlagen 11982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller upphärvas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering.
Servitut, som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre lagstiftning, får ändras eller upphävas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtvärd och är av betydelse för denna.
Departementsförslaget: Innebär vidgade möjligheter att ändra och upphäva vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.
Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om inskränkning i möjligheten att genom fastighetsreglering ändra eller upphäva vissa former av servitut. Enligt första meningen gäller ett absolut förbud ätt genom
fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som har bildats enligt 2—6 Lagrådsremiss kap. VL. Enligt andra meningen gäller bl. a. att servitut enligt 7 eller 8 kap.
VL får ändras och upphävas genom fastighetsreglering, om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. | | Motiv till gällande rätt: ””De servitut som bildats med stöd av VL eller
dessförinnan gällande vattenrättsliga lagstiftning lämpar sig enligt kKommittén uppenbarligen inte för behandling vid förrättning enligt fastighetsbildningslagen. Ett uttryckligt förbud att ändra eller upphäva dessa servitut
enligt bestämmelserna i detta kapitel är därför motiverat. Sådana servitut
som avses i 7 och 8 kap. VL intar emellertid en särställning dels genom att de i stor utsträckning inverkar på möjligheterna att ändra fastighetsindel-
ningen eller vidta andra fastighetsbildande åtgärder, dels genom att de utan
egentliga olägenheter för de vattenrättsliga intressena torde kunna tas upp
till behandling vid fastighetsbildningsförrättning. Enligt bestämmelsen i 2 §
kan sådant servitut också — utan medgivande av den tjänande fastighetens ägare — nybildas i samband med vissa fastighetsbildningsåtgärder. Rättigheten bör då även kunna ändras och upphävas i samma ordning.” (Prop.
1969: 128 s. B 566.) Vattenlagsutredningens förslag: Ändring av vattenlagsservitut får ske
genom fastighetsreglering i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd
'om ändringen är av betydelse för denna. Upphävande av vattenlagsservi-
tut får inte ske genom fastighetsreglering.
Motiv: Ändringsreglerna i 7 kap. 3—5 §& FBL präglas av restriktivitet —
ändring får sålunda inte i nämnvärd mån minska eller öka servitutsbelastningen. Med hänsyn bl.a. till institutets begränsade räckvidd och då det
ibland kan föreligga praktiskt behov av att i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd genomföra mindre justeringar av vattenrättsliga servitut, bör möjlighet till ändring genom fastighetsreglering införas. — I fråga om den mer ingripande åtgärden att upphäva servitut gör sig samma
överväganden gällande som vid bildande av servitut. Upphävande av
vattenlagsservitut bör sålunda inte i något fall få ske enligt FBL.
Promemorian: Servitut avseende rätt att utnyttja vatten för vattenkraft, rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte får inte ändras eller upphävas genom fastighetsregtering, om servitutet tillkommit enligt lagstiftningen om byggande i vatten. I övrigt får vattenlagsservitut ändras och upphävas
genom fastighetsreglering. Motiv: Se vid 7 kap. 2 §.
Remissyttranden: Bl.a. Stockholms tingsrätt och Svenska kraftverksföreningen anser att det bör finnas möjlighet att upphäva vattenlagsservitut genom fastighetsreglering. Tingsrätten hänvisar bl.a. till att det bör vara möjligt att upphäva rätt till avläggsplatser som blivit onödiga sedan flottningen nedlagts. Enligt kraftverksföreningen hindrar utredningens förslag
önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande Lugrådsremiss
åtgärder. Sådana servitut bör enligt föreningen få upphävas med tillämp-
ning av FBL.
Skäl för departementsförslaget: Jag anser att både ändring och upphävande av vattenlagsservitut bör kunna ske genom fastighetsreglering. På samma sätt som när det gäller bildande av servitut bör denna möjlighet dock inte stå till buds när det gäller alla former av vattenrättsliga servitut. Det torde även här i de allra flesta fall vara tvångsrätter enligt 8 kap. I 8 nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser som blir aktuella för ändring eller upphävande i fastighetsbildningssammanhang. Endast
dessa typer av tvångsrätt bör få behandlas enligt FBL. Av skäl som jag
anfört vid 7 kap. 2 § bör den nuvarande begränsningen till fall då servitutsåtgärden sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd och är av " betydelse för denna inte bibehållas. Jag anser inte heller att det är erforder-
ligt att införa några begränsningar när det gäller inverkan på vattenförhål-
landena eller på vattenföretag. De restriktioner som gäller i fråga om ändring och upphävande av servitut i 7 kap. FBL utgör också en garanti
mot en alltför långtgående tillämpning.
Det anförda har föranlett att förevarande paragraf har delats upp i två stycken. I första stycket regleras frågan om ändring och upphävande av vattenlagsservitut i enlighet med vad jag nu har anfört.
Bestämmelsen om servitut enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser har brutits ut till ett nytt andra stycke som inte innebär någon ändring av gällande rätt.
9 kap. 1 8
Anläggningsarbetc eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag. om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.
Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen eller andra vattenföretag än sådana markavvattningsföretag för vilka tillståndsplikt föreligger enbart
på grund av 4 kap. 2 § andra stycket vattenlagen (1982:000).
Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt, får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.
Departementsförslaget: Innebär att det fortfarande blir möjligt att vid fastighetsreglering besluta om markavvattning som gemensamt arbete.
Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att i samband med fastighetsreglering besluta om s.k. gemensamma arbeten. Enligt andra stycket gäller bl. a. ett förbud att besluta om andra företag enligt VL än dikning.
Prop. 1982/83: 26 ; 59
Motiv till gällande rätt: Vid avgörande av vilka företag (enligt VIL) som Lagrådsremiss skall kunna behandlas på detta sätt synes VL:s regler om skyldighet att
inhämta besked från vattendomstol om ett företags tillåtlighet böra vara
vägledande. — — — I fråga om vattenavledning och invallning föreskrivs en långtgående förprövningsskyldighet, och ett vid syneförrättning avgivet
utlåtande angående sådant företag skall i stor utsträckning underställas
vattendomstolens prövning. I fråga om dikning föreligger däremot förpröv-
ningsskyldighet: endast när överenskommelse inte kan träffas. — — — På
grund av vad som sålunda gäller om skyldighet att till vattendomstol
hänskjuta prövning av torrläggning synes det inte böra komma 1 fråga att
låta vare sig invallningar, vattenavledningar eller med vattenavledningar likställda avdikningar handläggas som rena fastighetsregleringsåtgärder.
Däremot torde övrig dikning utan olägenhet från allmän synpunkt kunna tas upp och avgöras under fastighetsreglering.”” (Prop. 1969: 128 s. B 620 f.)
Vattenlagsutredningens förslag: Fastighetsbildningsmyndigheten får inte besluta om företag enligt vattenlagen såsom gemensamt arbete.
Motiv: I enlighet med de strängare förprövningskraven för dikning bör möjligheten att besluta om dikning såsom gemensamt arbete inte kvarstå.
Remissyttrandena: Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt anser att skäl saknas att ändra 9 kap. I & FBL. Lantmäteriverket anser att alla typer av markavvattning bör kunna utföras som gemensamt arbete.
Skäl för departementsförslaget: Fastighetsbildningsmyndighetens möj-
ligheter att i samband med fastighetsreglering besluta om dikning som
gemensamt arbete innebär en betydande rationaliseringsvinst och syste-
met bör därför enligt min mening bibehållas. Med hänsyn till den skärpning
av tillståndsplikten som sker i den nya vattenlagen måste avgränsningen av de företag som skall få behandlas enligt reglerna om gemensamma arbeten göras annorlunda än nu. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 § nya vattenlagen innebär i fråga om markavvattningsföretag i allmänhet att tillståndsplikt föreligger dels, enligt första stycket, om det inte är uppen-
bart att företaget inte skadar motstående allmänna eller enskilda intressen, dels. enligt andra stycket, om särskild tvångsrätt enligt 8 kap. I eller 2 § behövs för företaget eller, vid deltagande av flera, överenskommelse inte
har träffats om delaktigheten. Tillståndsplikten enligt andra stycket i
nämnda paragraf överensstämmer med vad som nu gäller för dikningsföretag enligt 7 kap. 36 § första stycket VL.
I de fall tillståndsplikt föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen bör enligt min mening företaget liksom nu fä behandlas av fastighetsbildningsmyndigheten enligt reglerna om gemensamt arbete. För att undvika gränsdragningsproblem bör denna möjlighet inte begränsas till dikning utan avse markavvattningsföretag över huvud. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 § första stycket nya vattenlagen torde emellertid i praktiken medföra att endast dikningsföretag kom-
mer i fråga.
Prop. 1982/83: 26 : 60
På grund av det anförda har andra stycket av förevarande paragraf Lagrådsremiss
ändrats så att beslut om gemensamt arbete inte får avse andra vattenföre-
tag än sådana markavvattningsföretag för vilka tillståndsplikt föreligger
enbart på grund av 4 kap. 2 § andra stycket nya vattenlagen.
14 kap. 1 §
Om det vid fastighetsbildning uppkommer frågor om fastighetsindel-
ningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt
eller av servitut, skall frågan prövas vid fastighetsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen. I fråga om servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre lagstiftning får en sådan bestämning endast avse servitut enligt 8 kap. I $ vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser.
På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om bestån-
det eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid
avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 kap. I $ vattenlagen eller mot-
svarande äldre bestämmelser, såvida icke frågans avgörande uppenbarli-
gen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.
Departementsförsluger: Innebär vidgade möjligheter att pröva vattenrättsliga servitut vid s.k. fastighetsbestämning.
Gällande rätt: Enligt förevarande paragraf får bl. a. frågan om beståndet och omfånget av vissa servitut bestämmas vid fastighetsbestämning. Be-
stämmelserna i första stycket innebär bl.a. att servitut som har bildats enligt 7 eller 8 kap. VL får prövas vid fastighetsbestämning, om det vid fastighetsbildning uppkommer fråga om servitutets bestånd eller omfång. I övrigt får vattenrättsliga servitut inte prövas vid fastighetsbestämning.
Motiv till gällande rätt: "När servitutsfrågan uppkommer vid fastighets-
bildning, bör begränsningen av prövningsmöjligheterna gälla bara sådana servitut, som inte kan ändras eller upphävas genom fastighetsbildning. Med hänsyn till innehållet i de i 7 kap. föreslagna bestämmelserna bör
alltså servitut som avses i 2—6 kap. VL undantas.” (Prop. 1969: 128 s. B
791 f.)
Vattenlagsutredningens förslag: Förbud mot at pröva vattenrättsliga
servitut vid fastighetsbestämning. Promemorian: Servilut som kan ändras eller upphävas genom fastig-
hetsreglering får prövas vid fastighetsbestämning såväl i samband med
fastighetsbildning som fristående. | Remissyttranden: Från lantmäterihäll anförs att den av utredningen
föreslagna begränsningen innebär att fastighetsbildningsförrättningar kom-
mer att försenas och bli mer komplicerade. Inte sällan uppkommer frågor
om omfånget av markavvattningsservitut i samband med fastighetsbild-
ningsförrättningar.
Skäl för departementsförslaget: Även här intar utredningen enligt min Lagrådsremiss mcening en alltför restriktiv hållning. Fastighetsbestämning av vattenlags-
servitut bör sålunda få ske i viss utsträckning. Rätten att genom fastighetsbestämning pröva beståndet och omfånget av
vattenrättsliga servitut bör endast gälla servitut som kan ändras eler upphävas genom fastighetsreglering. Tillämpningen av reglerna om fastighetsbestämning bör sålunda i enlighet med den föreslagna lydelsen av 7 kap. 9 § första stycket FBL för vattenlagsservitutens del begränsas till
sådana som har upplåtits med stöd av 8 kap. I $& nya vattenlagen eller
motsvarande äldre bestämmelser. Fastighetsbestämning av vattenlagsser-
vitut bör få ske antingen i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd eller som en fristående åtgärd.
Paragrafen har ändrats i enlighet med vad som nu har anförts.
4.11 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719)
I kap. 6 8 Paragrafen föreslås upphävd. Jag hänvisar till vad som har anförts i
prop. 1981/82: 130 (se vid 5 kap. 12 § nya vattenlagen).
4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
VL:s regler om organisation och förvaltning av samfälligheter är i stort sett gemensamma för alla de olika företag där enligt lagen samfällighetsbildning kan förekomma. Bestämmelserna i ämnet gällde till en början
enbart regleringsföretag (3 kap. 12—25 8§). När VL utökades med 7 kap.,
gjordes de med vissa modifikationer tillämpliga även på torrläggningsföretag med fler än två deltagare (7 kap. 61—65 88). De har också i princip gjorts tillämpliga på avloppsföretag enligt 8 kap. som är gemensamma för två eller flera fastigheter (8 kap. 38-45 8&). Förvaltningsreglerna bygger i väsentliga delar på den lagstiftning om aktiebolag och ekonomiska föreningar som förelåg vid tiden för deras tillkomst. De har sedan dess kvarstått praktiskt taget oförändrade i VL.
Vattenlagsutredningen har föreslagit att lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter (LFS) görs tillämplig på förvaltningen av sädana samfälligheter som kan bildas enligt den nya vattenlagen, dvs. markavvattnings-, bevattnings- och vattenregleringssamfälligheter. Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanserna och även jag biträder detta förslag.
LFS erbjuder möjlighet att I enkla fall, när full enighet räder, anordna en tämligen formlös förvaltning (delägarförvaltning). Är detta inte tillräckligt.
går det i stället att i viss ordning få till stånd en fast organisation (förenings-
förvaltning). Denna innebär att förvaltningen omhänderhas av en juridisk
person. Grundläggande beslut fattas av delägarna på föreningsstämma. Lagrådsremiss medan löpande göromål ankommer på en vald styrelse som vid behov får uttaxera bidrag av delägarna. Fordran för sådana bidrag åtnjuter en viss
förmånsrätt.
I sak överensstämmer förvaltningsreglerna i VL och LFS till betydande del, men på vissa punkter föreligger skiljaktigheter. Främst gäller detta omröstningsreglerna vid sammanträde där stadgar för samfällighetsförening skall antagas eller ändras. LFS föreskriver här undantagslöst omröstning efter huvudtal. medan omröstning enligt VL sker efter andelstal. Emellertid måste beaktas att delägare som är missnöjd med ett beslut i en stadgefråga kan genom klandertalan bringa saken under domstols prövning. Med hänsyn härtill kan det enligt min mening knappast sägas att LFS:s regler skulle missgynna delägare med förhållandevis höga andelstal.
Föreningens stadgar skall dessutom granskas av länsstyrelsen.
Vid en jämförelse mellan de båda regelsystemen kan också konstateras
att rätten att klandra stämmobeslut i LFS är något vidsträcktare än enligt
VL. EFS föreskriver att föreningen i skälig omfattning skall beakta även enskild medlems intresse. Under påstående att sä inte har skett torde en medlem genom klandertalan kunna bringa även frågor av lämplighetsnatur under domstols bedömning. Talerätten är dessutom i vissa fall utsträckt till innehavare av rättigheter i en delägarfastighet. En övergång till motsvarande ordning för vattenföretagen kan enligt min mening knappast medföra
några olägenheter.
LFS:s regler om firma och om registrering av samfällighetsföreningar innebär att uppgifter som är viktiga för tredje man finns lätt tillgängliga. Dessa regler är lämpliga även för vattenföretagen.
Slutligen bör nämnas att LFS ger möjlighet att genom en och samma förening förvalta flera samfälligheter. En sådan ordning kan vara till fördel också beträffande de vattenrättsliga samfälligheterna, t.ex. en vattenregleringssamfällighet för bevattning och en: bevattningssamfällighet med samma delägarkrets.
Tillämpningsområdet för LFS bör som jag redan har nämnt alltså utvidgas till att omfatta samfälligheter enligt den nya vattenlagen. De vatten-
rättsliga samfälligheternas speciella natur kräver vissa särbestämmelser i LFS. Bl.a. föranleder den omständigheten att i vattenrättsliga samfällig-
heter kan delta även andra än ägare av fastigheter och annan därmed
jämställd egendom vissa särregler. Vidare bör mål och ärenden som rör vattenrättsliga samfälligheter prövas av vattendomstol och inte av fastig-
hetsdomstol.
18¶I första stycket anges i en ny punkt 5 att LFS är tillämplig på samfälligheter enligt den nya vattenlagen.
I andra stycket har gjorts tillägg som föranleds av att kretsen av delägare .
i en vattenrättslig samfällighet kan vara vidare än i övriga samfälligheter Lagrådsremiss som omfattas av LFS. I samfälligheter av sistnämnda slag ingår först och främst ägare av fastigheter. Som framgär av 3 § kan emellertid i samfälligheter enligt anläggningslagen (1973: 1149) och i vissa samfälligheter som utgörs av särskilda rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt delta även innehavare av inskrivna tomträtter och av gruvor samt ägare av byggnader eller andra anläggningar på ofri grund liksom förvaltare av
naturreservat.
I de vattenrättsliga samfälligheterna kan kretsen av deltagare variera. I princip kan alltid delta ägare av fastigheter, varmed jämställs gruvinnehavare (se 22 kap. I $ nya vattenlagen) samt den som innehar en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikommissrätt (se 6 § promulgationslagen). I en markavvattningssamfällighet kan därutöver delta en väg-
hållare som inte är fastighetsägare (5 kap. I $ andra stycket nya vattenlagen) och i en gemensam samfällighet för markavvattning och avledande av avloppsvatten även huvudmannen för en allmän va-anläggning samt ägare
av byggnader eller andra anläggningar på ofri grund (5 kap. 5 och 7 §§ nya valtenlagen). Delaktigheten i en bevattningssamfällighet enligt 6 kap. nya vattenlagen är knuten till den som har tillstånd till vattentäkt för bevattning
och för ett sådant tillstånd krävs inte att man är ägare av en fastighet eller
ens ägare av en anläggning på ofri grund. En sädan tillståndshavare kan
också delta i en vattenregleringssamfällighet för bevattningsändamäl enligt
7 kap. 4 § nya vattenlagen. Däremot gäller reglerna om tvångsdelaktighet i
en vattenregleringssamfällighet för kraftändamäl i princip endast ägare av
strömfall. Med ägare av strömfall jämställs den som har en sådan rätt som enligt 2 kap. 7 § nya vattenlagen fär ligga till grund för beräkningen av utbyggnadsvitsord. nämligen en till tiden obegränsad servitutsrätt samt en
sådan rätt till andel i samfällt strömfall som enligt 35 § lagen (1970: 995) om
införande av jordabalken åtnjuter sakrättsligt skydd.
I 12 och 49 §§ LFS finns bestämmelser om att röstetal i ekonomiska
frågor kan beräknas efter delägarfastigheternas andelstal. I fråga om de vattenrättsliga samfälligheterna skall enligt den sista meningen i förevarande stadgande röstetalet i motsvarande fall beräknas efter delägarnas andelstal.
38 |
Bestämmelserna i första stycket om vad som skall jämställas med en
fastighet har gjorts tillämpliga även på de vattenrättsliga samfälligheterna. Jag hänvisar till vad som har anförts vid I $.
Fjärde stycket, som är nytt, innebär att lagens bestämmelser om fastighetsdomstol i stället skall gälla vattendomstol när fråga är om vattenrättsliga samfälligheter. Vilken vattendomstol som är rätt forum följer av 66 8.
Om talan enligt bestämmelserna i LFS skall väckas vid vattendomstolen, handläggs målet enligt den nya vattenlagens bestämmelser om stäm-
ningsmål. Övriga frågor handläggs som ärenden.
20 § Lagrådsremiss
Tredje stycket, som är nytt, innebär att förrättningsmän enligt den nya
vattenlagen, under de förutsättningar som anges i andra stycket, får hålla
sammanträden för att bilda en samfällighetsförening enligt LFS för att förvalta en markavvattningssamfällighet enligt den nya vattenlagen. I fråga
om andra samfälligheter enligt den nya vattenlagen har stadgats att dom-
stolen, dvs. i dessa fall vattendomstolen, får förordna någon att hålla
sammanträde för bildande av en samfällighetsförening även utan begäran av någon delägare, om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt
att en sådan förening bildas.
21 § Paragrafens bestämmelser om förfarandet i fråga om bildandet av en samfällighetsförening it samband med en förrättning har utvidgats till att
omfatta markavvattningsförrättningar enligt den nya vattenlagen.
23 §
Andra stycket har ändrats så att möjligheten att hålla sammanträde för bildande av en samfällighetsförening innan beslutet om bildande av samfälligheten har vunnit laga kraft också gäller för de vattenrättsliga samfälligheterna.
Som jag har anfört vid 1 § andra stycket kan kretsen av delägare i en
vattenrättslig samfällighet vara vidare än i övriga samfälligheter enligt LFS. Bestämmelsen i förevarande stycke om vilka som skall anses vara delägare har ändrats i enlighet härmed.
44¶I andra stycket, som är nytt, har skyldigheten enligt första stycket för en
ny ägare av en delägarfastighet att i viss omfattning svara för bidrag som
har uttaxerats av den förre ägaren gjorts tillämplig även på den på vilken
delaktigheten i en vattenrättslig samfällighet har övergått på annat sätt än
genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet. Skyldigheten kan
alltså i fråga om en markavvattningssamfällighet åvila en ny väghållare eller en ny huvudman för en allmän va-anläggning och i fråga om en
bevattningssamfällighet eller en vattenregleringssamfällighet för bevatt-
ningsändamål en ny innehavare av tillstånd till vattentäkt för bevattning.
t.ex. en ny jordbruksarrendator. |
4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
18 § |
Andra stycket är nytt. I enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har
bestämmelserna i LFS om förvaltningen av samfälligheter enligt den nya
vattenlagen gjorts omedelbart tillämpliga på sådana samfälligheter enligt Lagrådsremiss
VL eller motsvarande äldre lagstiftning (se 74 § lagen den 20 juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten) som inte har ställning som juridisk
person.
19 §
I enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att delägare i sådana samfälligheter enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning som har ställning som juridisk person i den ordning som anges i första stycket kan besluta om övergång till förenings-
förvaltning enligt LFS. Då någon samfällighetsstämma inte förekommer vid förvaltningen enligt VL, får beslutet i stället fattas vid ett sådant
sammanträde som avses i 3 kap. 22 §, 7 kap. 64 § resp. 8 kap. 43 & VL.
20 §
Enligt förevarande paragraf i nuvarande lydelse gäller att en anläggning
som förvaltas av en samfällighet enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar, sedan en övergäng enligt 19 § förevarande lag har skett till föreningsförvaltning enligt LFS, vid tillämpning av LFS skall jämställas med en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. På motsvarande sätt har nu tillagts att anläggningar som förvaltas av en
samfällighet enligt VL eller motsvarande äldre bestämmelser efter en
sådan övergång skall jämställas med gemensamma anläggningar i samfälligheter enligt den nya vattenlagen.
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Ändringen i lagen är föranledd av att i samfälligheter enligt nya vattenlagen kan delta andra än fasughetsägare, t.ex. arrendatorer och ägare av
anläggningar på ofri grund. Lagen har därför utformats så att den särskilda
förmånsrätten av samfällighetsföreningen endast kan göras gällande i fastighet som omfattas av samfälligheten.
4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund
1 §
Ändringen i paragrafen är föranledd av att uttrycket ”vattenreglering” i den nya vattenlagen används i en mera begränsad betydelse. Därmed avses enligt I kap. 4 § punkt I ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annat vattenföretag. De regleringsåtgärder som avses i före var-
ande lag kan ha ett vidare syfte, t.ex. att få till stånd en sådan ändrad vattenförening som tillgodoser det allmänna miljövårdsintresset (jfr prop. 1975/76:215 s. 80).
5 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 26
3 § Lagrådsremiss
I första stycket har hänvisningen till VL ändrats till att avse den nya vattenlagen. Dessutom har andra meningen i förevarande stycke upphävts. Detta är en konsekvens av de ändringar i miljöskyddslagen som har trätt i kraft den 1 juli 1981 (SFS 1981:420) och som innebar att möjligheten för statens naturvårdsverk och länsstyrelsen att medge undantag från skyldigheten att söka tillstånd till mitjöfarlig verksamhet togs bort.
12 §
Hänvisningen i paragrafen till förrättningsbestämmelserna i VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya lagen.
13 §
Enligt den nya vattenlagen kan någon biträdande förrättningsman inte förordnas vid markavvattningsförrättningar. Det har ansetts tillräckligt att förrättningsmannen enligt 12 kap. 8 § nya vattenlagen har möjlighet att anlita biträde av sakkunniga. Motsvarande bör enligt min mening gälla i fråga om vattenförbundsförrättningar. Det nuvarande förbudet i första stycket i förevarande paragraf mot att anlita sakkunnigt biträde vid förrättningar föreslås därför upphävt.
Eftersom någon biträdande förrättningsman inte längre skall kunna förordnas har benämningen tagits bort i andra stycket i förevarande paragraf.
15 och 16 §§
Hänvisningarna i paragraferna till VL har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen. 15 § andra stycket kan upphävas, eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 18 § nya vattenlagen.
18. $
Paragrafen kan upphävas, eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 12 § andra stycket nya vattenlagen.
22 §
Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet till förfarandet enligt VL med förslag till utlåtande, föreslås första stycket upphävt. I andra stycket görs en motsvarande konsekvensändring.
24 §
Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet till den nuvarande domstolsavgiften enligt 11 kap. 95 & VL, föreslås tredje stycket i förevarande paragraf upphävt.
25 § . Lagrådsremiss
. Hänvisningen i första stycket till VL:s bestämmelser om besvärsmål har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen om
s.k. förrättningsmål.
Andra stycket föreslås upphävt. eftersom i den nya vattenlagen inte finns några särbestämmelser rörande tiden och sättet för förklaring över
besvär som angår värdet på båtnad eller ersättning. Besvär rörande med-
lemskap eller andelstal i vattenförbund skall alltså behandlas som andra”
överklagade frågor.
Som framgår av 13 kap. 59 § nya vattenlagen skall kungörelsen om anförda besvär över en förrättning endast införas i ortstidning eller i vissa fall delges med berörda sakägare. Kungörande i Post- och Inrikes Tidningar skall alltså inte ske. Några motsvarigheter till nuvarande undantag från
VL:s bestämmelser behövs därför inte längre och de har tagits bort i tredje
stycket i förevarande paragraf.
34 §
Hänvisningen till VL har ersatts av en hänvisning till den nya vattenlagen.
Övergångsbestämmelserna
I enlighet med allmänna processuella grundsatser stadgas att äldre bestämmelser skall gälla, om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av lagändringarna (jfr 5 §& promulgationslagen till den nya vattenlagen).
4.16 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152)
Hänvisningen i 2 kap. 4 § fastighetstaxeringslagen (1979:1152) till VL avseende ägoslaget täktmark har ändrats till att avse den nya vattenlagen.
4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Hänvisningen i 2 § första stycket punkt 3 till VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen.
5 Hemställan
Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till
1. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled,
2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred,
3. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,
4, lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske, Lagrådsremiss 5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.. 6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822). 7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln, 8. lag om ändring I miljöskyddslagen (1969: 387). 9. lag om ändring i jordabalken. 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988).
11. lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719),
12. lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter, 13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. 14. lag om ändring i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter. 5. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund, 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979:1152),
17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska käran-
de att ställa säkerhet för rättegångskostnader.
6 Beslut
Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.
Bilaga I
Vattenlagsutredningens förslag till följdlagstiftning
6. Förslag till Lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled
Härigenom föreskrives i fråga om lagen (1919:426) om flottning i allmän
flottled!
dels avt i 4, 18, 22, 28, 64 och 69 53 ordet ”vattendomstolen” i olika böjningsformer skall bytas ut mot ”länsstyrelsen” i motsvarande form,
delsawt 1,.2,6.7,13,.14,.17.20,21,37.65.70, 79.82 och 84 IX skall ha nedan angivna lydelse,
dels avt i lagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 5 b och Sc $$, av nedan angivna Ivdelse.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse
I allmän fowled stånde envar I allmän fAottied stånde envar
öppet att, efter ty här nedan närmare öppet att, efter ty här nedan närmare skils, låta Nottgods löst framflyta. skils, låta flottgods löst tramflyta
eller framföra tHottgods i samman-
lagda flottar.
De, som i annat fall än i 3 Y sägs De, som i annat fall än i 3 I sägs
låta flottgods löst framflyta i allmän Alona i allmän flottled. som upplåtits
flottled, som upplåtits till allmänt till allmänt begagnande (allmän begagnande (allmän flottning), skola flottning). skola utgöra en Nottninpsutgöra en flottningsförening med förening med uppgifi och befogenuppgift och befogenhet. varom i 4 het. varom I 4 kap. förmäles. kap. förmäles.
Huruledes för vissa fall regeringen må bestämma. att allmänna flottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningstförening. därom stadgas 1 75 X.
REN
Utförandet av de anläggningar och
åtgärder som erfordras för inrättande
av allmän flottled skall överlämnas åt
den som sökt flottledens inrättande.
om han icke anses olämplig därtill,
! Senaste lydelse uv 2. 13. 14. 17. 18, 20—22, 37, 65, 70 och 82 8§ enligt prop. 1976/ 77:63 och av 69 5 SES 1958:188.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse Bilaga I eller, när även annan anmält siv villig därtill, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetet. Vill staten utföra arbetet. äger den företrädesrätt. Antages annan än sökanden. skall han genast gottgöra sökanden de amläggningskostnader denne törskjutit.
Erfordras för inrättande av allmän Hottled. att vattenverk eller annan byggnad utrives eller ändras. ombesörjes arbetet av den som antagits ull anläggare.
åba
För anläggningskostnad skall anläsggaren erhålla ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskostnad hänföres kostnaden för utförande av arbeten Som avses IX a N samt all annan utgift för företagets genomförande. såsom utbetalad skadeersättning till sakägare. nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angdende före taget. kostnaden för ärendets hehandling hos länsstyrelsen och tastighetsdomstolen, kostnaden för tillsvn över arbetet under byggnadstiden jämte annat dylikt samt ränta på förlagskapitalet. för tiden intill flottledens godkännande.
Tvist rörande beräkning av anläggningskostnadens storlek upptages av behörig tfastivhetsdomstol som hand-
lägger vattenmål. | |
5eS
Byggnader och anläggningar, vilka utförts eller övertagits från annan för allmän flottleds inrättande, utvidgning eller förbättring, samt tast eller lös egendom. som eljest för flottleden eller Hotuningens ombesörjande förvärvas med betalningsskyldighet för de ftflottande, är fottledens tillhörighet och skall anses som allmän exendom.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
Allmän flottleds egendom får ej
tagas I måt för annan gäld än sådan för
vilken den lagligen särskilt häftftar.
6 N
För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som i
58 sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskadal skall gäldas
ersättning med fulla värdet.
Vad i denna lag stadgas med avse- Vad i denna lag stadgas med avse-
ende å flottningsskada gälle ock ende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som beträffande skada och intrång. som
vållas genom anläggning eller åtgärd vållas genom anläggning eller åtgärd
för flottleden. i den mån ej ersättning för floutleden. iden mån ej ersättning
därför blivit i beslut om anläggningen därför blivit i laga ordning på förhand eller åtgärden eller eljest A laga uppskattad och erlagd.
ordning på förhand uppskattad och
erlagd.
Hurusom i vissa Jall flottningsskada kan I sammanhang med beslut rörande flottledens inrättande. utvidgande eller förbättrande varda uppskattad och ersatt, därom skils i6 kap. vattenlagen.
I,
Bygger någon i allmän flowled Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer, stånde föreskrifter överensstämmer, stånde själv den skada, som å byggnaden själv den skada, som å byggnaden
må vållas i följd av flottningen. Där må vållas i följd av flottningen. Där
någon utan att påkalla och avbida någon utan att påkalla och avbida vattendomstolens bestämmelse om fastighetsdomstolens bestämmelse skyddsåtgärd, som i 6 kap. 18§ om skyddsåtgärd, som i andra stycket
vattenlagen sägs, gör byggnad i flott- sägs, gör byggnad i flottleden, stånde
leden, stånde ock under tiden själv ock under tiden själv skadan. skadan. -
Menar någon. som byggt eller
ämnar bygga i vatten, där allmän
fHlottled finnes. att särskild anläggning
eller åtgärd till skydd mot skada eller
inträng på byggnaden i följd av flott-
ningen bör bekostas av de flottande,
får han genom stämning på flottnings-
föreningen påkalla bestämmelse om
erforderliga skyddsanordningar. Ta-
lan upptages av behörig tastighets-
domstol som handlägger vattenmåäl.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
138 Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas, skall, om ersättningstagaren påstår det. ersättningen på förhand bestimmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång, allt efter ty skäligt prövas. Fj må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp, ersättningen bestämmas ull högre belopp än som kan anses skäligt.
Vad i 9 kap. vattenlagen Vad 1 79 kap. vattenlagen
(1918:523) stadgas beträffande er- ( ) stadgas beträffande er-
sättnings nedsättande i vissa fall sättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederbörande anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande till- domstol skall äga motsvarande tilllämpning i fråga om ersättning för lämpning i fråga om ersättning för flottningsskada, som blivit på för- flottningsskada, som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I hand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersättning en- samband därmed att ersättning enligt denna $ bestämmes, Skola skilje- ligt denna $ bestämmes, skota skilje- "männen giva tllkänna. om och i männen giva tillkänna, om och I vilken mån nedsättning därav skall vilken mån nedsättning därav skall
ske. ske.
Beslut, varigenom ersättning be- Beslut, varigenom ersättning bestämmes på förhand. vare. sedan stimmes på förhand. vare, sedan beslutet vunnit laga kraft. gällande beslutet vunnit laga kraft, gällande jämväl mot framtida ägare och inne- jämväl mot framtida ägare och innehavare av fastighet, som beröres av havare av fastighet. som beröres av beslutet. Om insändande till vatten- beslutet. domstolen, för anteckning i vattenboken, av beslut, varom nu är fråga. förordnar regeringen.
Hurusom till följd av ändrade Har genom beslut enligt denna lag förhållanden avgift, som bestämts att eller enligt 10 kap. 3 § andra stycket utgå årligen, kan varda till beloppet vältenlagen ( ) ersättning för ändrad eller ock bestämd att upphöra. skada eller intrång blivit bestämd att därom skils i 6 kap. 23 vattenla- utgd med årliga belopp. utgör den gen. omständigheten att beslutet härom
vunnit laga kraft icke hinder för part
att efter beslut om nya eller ändrade
anordningar eller föreskrifter för flott-
leden påkalla sådana ändrade be-
stämmelser rörande ersättningen och
sättet för dess utfdende som må föran-
ledas uv de ändrade förhållandena.
Talan härom väckes genom stämning
vid behörig tastighetsdomstol som
handlägger vattenmål.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
14 NS N
Sedan I underställningsmåt rörande Sedan länsstvrelsen meddelat beföretag enliet 6 kap. vattenlagen slut om allmän fottleds inrättande vättendomstolen meddelat beslut om eller utvidening, skall länsstyrelsen allmän flottleds inräftiande eller om upprätta förslag till bestämmelser om vidtagande av åtgärder för redan dels efter vilka allmänna grunder befintlig allmän flottleds utvidgkunde särskilda slag av flotttvods böra enligt eller förbättrande, äge envar, som vill 2948 jämföras med varandra vid Vilra sig över svnemännens förslag till fördelning av kostnader och dels inom bestämmelser rörande de i 10 kup. vilken tid och mot vilken ränta enligt 194 vattenlagen omförmätta frågor, 308 — anläggningskostnaderna böra att inom trettio dagar från det vatten- med hänsyn till den inom varje flottdomstolens beslut meddelades till ledsdistrikt beräknade virkestillkången länsstyrelsen ingiva eller i betalt brev återgåldas till anläggare eller annan. med posten insända sina erinringar i som njuter anläggares rätt, och huru saken. Erfordras före ärendets avgö- med ledning av nämnda omständigrande viterligare utredning, äge läns- heter taxa för Hlottledsavaitter bör stvrelsen härför anlita biträde av uppgöras. Kungörelse om förslaget Jörrättningsmannen eller annan sak- skall införas i ortstidning och innehålla kunnig. person; prövas nödigt att erinran om at den som vill vttra sig
vidare höra sakägarna, lämne läns- håröver skall inom viss tid framställa
styrelsen dem tillfälle att vttra sig vid skriftliga erinringar i saken; prövas sammanträde inför länsstyrelsen el- nödigt att vidare höra sakägarna, ler, där fråga är om mindre flottled lämne länsstyrelsen dem tillfälle att och det i övrigt finnes lämpligt, inför vira sig vid sammanträde inför länsnågon av länsstyrelsens tjänstemän. styrelsen eller, där fråga är om Kungörelse om sådant sammanträde mindre flottled och det i övrigt finnes skall minst tre veckor före samman- lämpligt, inför någon av länsstyrelträdet tillställas den eller de personer. sens tjänstemän. Kungörelse om som jämlikt 10 kap. 26 § vattenlagen sådant sammanträde skall senast tio utsetts att motraxa handlingarna i dagar före sammanträdet införas i målet, ävensom senast tuo dagar förut ortstidning. Anläggaren av flottinföras i ortstidning. Anläggaren av leden varde tull sammanträdet särflöttleden varde till sammanträdet skilt kallad. särskilt kallad.
Så snart ske kan företage länsstyrelsen härefter omförmilta frågor till avgörande I enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 33.
17 N
Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrättande och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits. flottning ske utan väsentligt men för strand-, bro-, fiske- och vattenverksäga-
re eller andra samt utan betydtigare hinder för föreskrivna flottledsarbetens
utförande. må i avbidan på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt Nottat därstädes. så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida avsevärd förlust.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
Bilaga I
Ansökan om interimsflötining Ansökan om interimsflottning ingives tll länsstyrelsen: och åligger ingives till länsstyrelsen: och åligger det tänsstyrelsen att däröver infordra det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från vattenrättsdomaren. vurande från anläggaren av flottden enligt 10 kap. 2§ vattenlagen leden ävensom att, där ärendet ej är förordnade förrättningsmannen och av brådskande beskaffenhet och det i anläggaren av Aottleden ävensom övrigt finnes erforderligt, på tämpligt att, där ärendet ej är av brådskande sätt bereda strandägare och andra, beskaffenhet och det i övrigt finnes vilkas rätt kan beröras av frågan. erforderligt, på lämpligt sätt bereda tillfälle att inom viss kort tid vittra sig strandägare och andra, vilkas rätt över ansökningen. kan beröras av frågan, tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.
Vid meddelande av tillstånd ull interimsflouning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet. som i 333 I mom. andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse, av de fottande uttaga de i 18 8 omtörmiälda flottledsavgifter och att i övrigt ullse. att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.
Till syssloman. som nu sagts. skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän Motuled: och njute sysslomannen arvode av de fottande med belopp. som bestämmes av länsstyrelsen.
Flottledsavgifter. som av sysslo- Flottledsavgifter. som av sysslomannen uppbäras. skola göras ränte- mannen uppbäras, skola göras räntebärande genom insättande å bankin- bärande genom insättande å bankinrättning; och åligger det syssloman- rättning: och åligger det sysslomannen att. sedan flottleden upplåtis ull nen att, sedan fottleden upplåtits till allmänt begagnande och founings- allmänt begagnande och flottningsförening bildats. tull flottningssty- förening bildats, till flottningsstyrelsen redovisa vad han uppburit relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd av jämte upplupen ränta. stadgandena i 6 kap. 14 vattenlagen trågan om allmän flottled förtaller, skall redovisning lämnas till länsstyrelsen, som med medlen förfar på sätt i S2 08 första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda flotticdsbysgnader äger av influtna avgitter bekomma vad då nämnda byggnader må helöpa, så ock. där han ej är anläggare. vad han därutöver kan hava själv erlagt i avuif- . ter.
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse Bilaga I
2 N
Där beträffande vatten, varest Där beträffande vatten, varest allmän Nottled icke finnes men flott- allmän flottled icke finnes men fottning ändock flere år bedrivits, sådant ning ändock Nere år bedrivits. sådant förhållande uppkommer. att rätten förhållande uppkommer, att rätten vill flottning icke vidare utan oskäliga till fottning icke vidare utan oskiäliga kostnader står ull buds. vare. sedan kostnader står ull buds, vare, sedan ansökan om allmän flottleds inrät- ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområdet inkommit, tande I vattenområdet inkommit. den omständigheten att beslut därå den omständigheten att beslut därå ej ännu av vattendomstolen medde- ännu ej meddelats, ej hinder för lats. ej hinder för länsstyrelsen att länsstyrelsen att medgiva sökanden medgiva sökanden till howtledsföre- till flottledsföretaget rätt till intetaget rätt till interimsflöttning så- rimsflottning. såframt flottningens framt flottningens avstannande fin- avstannande finnes komma att för nes komma att för honom medföra honom medföra synnerligen betysynnerligen betydande förluster: och dande förluster: och skall å sådant skall å sådant ärende stadgandena i ärende stadgandena i 17-20 §§ äga 17-20 33 äga motsvarande tillämp- motsvarande ullämpning. Ej må ning. Fj må dock i fall som nu dock i fall. som nu nämnts, interimsnämnts. interimsflotning beviljas. flottning beviljas, med mindre sömed mindre sökanden ställer fullgod kanden stiller fullgod säkerhet dels säkerhet dels för avgifter och skade- för avgifter och skadestånd, som i stånd, som i 183 omförmälas. dels 18 3 omförmälas, dels ock med visst ock med visst belopp, motsvarande belopp. motsvarande virkets värde. virkets värde, för att foitledsarbetet. för att flottledsarbetet, därest sökandärest sökanden antages till anläg- den antages ull anläggare. behörigen gare, behörigen utföres. utföres.
|
37¶Fustställt reglemente så ock underrättelse om däri meddelad ändring skall av länsstyrelsen skyndsamt överlämnas till vattendomstolen.
Reglemente skall genom förening- Fastställt reglemente skall genom
ens försorg mångfaldigas i tryck och föreningens försorg mångfaldigas i vid begäran hållas skogsägare och tryck och vid begäran hållas skogs- Aottande tillhanda. ägare och flottande tillhanda.
655 Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vatten-
system sammanslås till en. skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut
jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrelsens
prövning.
Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening, där
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.
Om sammanslagning av flottnings- Jöreningar underrätte länsstyrelsen vattendomstulen för anteckning i vaättenboken.
70§
Å allmän flottleds skötsel och Å allmän flottleds skötsel och
underhåll samt flottningsförenings underhåll sumt fottningsförenings
verksamhet utöve länsstyrelsen till- verksamhet utöve länsstyrelsen tillsyn. Teknisk tillsyn ä flottledsan- syn. Teknisk ullsyn å flottledsanläggningarnas underhåll och nytt- läggningarnas underhåll och nytt-
jande åligger under länsstyrelsens jande åligger länsstyrelsen.
överinseende tillika tjänstemännen d våäg- och vättenbyggnadsdistrikten, vilka hava utt verkställa inspektion å Hottlederna i enlighet med de närmare föreskrifter, som därom varda äv regeringen meddelade.
Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsvnens utövande på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.
Om rätt att vid företallande behov hos vattenrättsdomaren påkalla besiktning då anläggning för allmän fHlörttled så ock om handräckning shils i 13 kap. vattenlagen.
79 N
Åsidosättes föreskrift. som i 373 Åsidosiättes föreskrift som i 37 3.
andra stycket. 41 § första stycket, 413 första stycket, 44 3, 47 3 andra 44 3,47 8 andra och tredje styckena. och tredje styckena. 51 X första 51 3 första stycket, 54 I sista stycket stycket, 54 3 sista stycket eller 76 § eller 76 8 första och andra styckena första och andra styckena är meddeär meddelad. eller försum mar styrel- tad. eller försummar styrelseledamot seledamot vare sig att på sätt 1 56 3 vare sig att på sätt 156 tredje stycket tredje stycket stadgas hålla den där stadgas hålla den där omförmälda omförmälda förteckningen tullgäng- förteckningen tillgänglig och överlig och översända den till flottande sända den till flottande eller att. då eller att. då flottande enligt sjätte flottande enligt sjätte stycket I stycket i nämnda & påyrkat hänskju- nämnda X påyrkat hänskjutande av tande av visst ärende till prövning å visst ärende till prövning å flottflottningsstämma låta upptaga ären- ningsstämma. låta upptaga ärendet å det å förteckningen, dömes den förteckningen, dömes den försumförsumlige till dagsböter. lige till dagsböter.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
Förseelse mot 47 3 tredje stycket, 51 3 första stycket, 54 § sista stycket eller 56 3 tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att å den i 565 omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma 3, må åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen som varje flottande.
Åtal för förseelse. som i denna paragraf omförmäles, skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort. där flottningsstyrelsen har sitt säte.
82 §
Varder allmän flouied jämlikt 6 Varder allmän flottled avlyst, kap. 274 vattenlagen avlyst, skall, skall. där dess tillgångar överstiga där dess tillgångar överstiga skul- skulderna. behållningen användas
derna, behållningen användas för för bortskaffande av sådana flott-
bortskaffande av sådana flottledsan- ledsanordningar som kunna orsaka ordningar som kunna orsaka skada skada eller olägenhet samt för iordeller olägenhet samt för iordningstäl- ningställande av vattendraget och
lande av vattendraget och intillig- intilliggande område i ett från före-
gande område i ett från företrä- trädesvis fiske- och naturvårdssyndesvis fiske- och naturvårdssyn- punkt lämpligt skick tåterställningspunkt lämpligt skick (återställnings- - åtgärder).
åtgärder).
Om endast del av flouled avlvses, skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.
Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits. skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.
Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles. skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål. därvid personer. som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må, där så finnes lämpligt. fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.
843 I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äve stadgandena i denna lag icke tillämpning: men låter någon flottgods tramflyta hopfäst I knippen eller mindre bumar eller framföres Hottgods i ringhom, räknas det Jör löstlottning och vare för denna lag därå tillämplig.
Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna Torneå och Muonio älvar.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
Äldre bestämmelser om vattendomstol i 4. 14 och 18 38,22 Sandra stycket.
64 3 första stycket och 69 3 gäller fortfarande i fråga om beslut som meddelats före den I januari 1982.
7. Förslag till
Bilaga I
Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988)
Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen (1970:988) att 7
kap. 2 och 988, 9 kap. 1§ samt 14 kap. 1§ skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
7KAP.
28!
Servitut avseende skogsfång eter Servitut avseende skogsfång eller
rätt att frumdraga annan sådan rätt att framdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätts- ledning som avses i ledningsrättslagen (1973:1144) än avloppsledning lagen (1973:1144) än avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom för en fastighet scn servitut som kan fastighetsreglering. upplåtas enligt vattenlagen ( )
får ej bildas genom fastighetsregle-
ring.
Servitut. som kan upplåtas enlivt Servitut som kan upplåtas efter
vattenlagen eller efter prövning vid prövning vid särskild förrättning
särskild förrättning enligt annan lag enligt annan lag och som ej omfattas och som ej omfattas av förbudet i av förbudet i första stycket, får bildas
första stycket, får bildas genom genom fastighetsreglering endast om
fastighetsreglering endast om Åtgär- åtgärden sker i samband med en
den sker I samband med en annan annan fastighetsbildningsåtgärd och
fastighetsbildningsåtgärd och är av är av betydelse för denna. betydelse för denna. I fråga om servitut som avses I 2-6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter siv servitutsbildningen.
Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukningp.
a
9:
Servitut som bildats enligt 2-6 Servitut som bildats enligt vattenkap. vattenlagen eller motsvarande lagen ( ) eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller äldre lagstiftning får ej upphävas upphävas genom fastighetsreglering. genom fastighetsreglering. Ändring Om servitut tillkommit med stöd av 7? av sådant servitut genom tastighetseller & kap. vattenlagen eller motsva- reglering samt upphävande och ändrande äldre bestämmelser eller enligt ring genom fastighetsreglering av serlagstiftningen om ägofred eller en- vitut som tillkommit enligt lagsuftskilda vägar eller enligt anläggnings- ningen om ägofred eller enskilda
I Senaste Ivdelse 1973:1146 2 Senaste Ivdelse 1973:1157.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
lagen (1973:1149) eller motsvarande vägar eller enligt anläggningslagen äldre bestämmelser. får åtgärd som (1973:1149) eller motsvarande äldre nyss nämnts företagas endast om bestämmelser, får företagas endast åtgärden sker i samband med en om åtgärden sker I: samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och annan fastighetsbildningsåtgiärd och är av betydelse för denna. är av betydelse för denna.
9 KAP.
18¶Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som eu för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.
Beslut enligt första stycket får ej Beslut enligt första stycket får cj
avse sådant företag som skulle avse sådant företag som skulle
väsentligt ändra arten och omfatt- väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen och ej heller ningen av regleringen och ej heller annat företag enligt vattenlagen än företag enligt vattenlagen dikning. ( J.
Kan till följd av andra stycket Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämphet. får fastig- utförande icke lämpligt. får fastighetsbildningsmyndigheten förordna hetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller om prövning enligt vattenlagen anläggningslagen. ( ) eller anläggningstlagen.
14 KAP.
a
Uppkommer vid fastighetsbild- Uppkommer vid fastighetsbildning fråga om fastighetsindelning- ning fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet ens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som bildats på annat sätt av servitut, som bildats på annat sätt än enligt 2-6 Aap. vattenlagen eller än enligt vattenlagen ( Jeller motsvarande äldre lagstiftning, skall motsvarande äldre lagstiftning, skall frågan prövas vid fastighetsbestäm- frågan prövas vid fastighetsbestäm-
ning. om det behövs för fastighets- ning. om det behövs för fastighets-
bildningen. bildningen.
På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som tillkommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning elter enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke 3 Senaste Ivdelse 1973:1157. $Senaste lydelse 1973. 1146.
Prop. 1982/83: 26 | 80
frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt Bilaga I att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan etler område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
8. Förslag till
Lag om ändring i expropriationslagen (1972:719)
Härigenom föreskrives 1 fråga om expropriationslagen (1972:719) dels att I kap. 6 S skall upphöra att gälla. dels att 2 kap. 3 3 skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2 KAP.
3X
Expropriation får ske för att tillgodose allmänt behov av elektrisk kraft eller annan drivkraft. vatten, värme eller likartad nyttighet eller av att bortföra eller oskadliggöra avloppsvatten eller annan orenlighet.
Skall ledning för nyttighet som avses i första stycket eller för avloppsvatten eherannan orenlighet ingå i ledningsnät av betydelse för riket etter för viss ort eller är intrånget av ledningen ringa i jämförelse med nyttan därav, får expropriation ske även om allmänt behov av ledningen ej föreligger.
Första stycket gäller ej sådant Första stycket gäller ej sådant ianspråktagande av fastighet för till: ianspråktagande av vatten för allmänt
godogörande av vattenkraft eller för behov eller av fastighet för tillgodo-
gruvdrift varom bestämmelser finns — görande av vattenkraft eller för gruvi annan lag. drift varom bestämmelser finns i
annan lag.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
9. Förslag till Bilaga I
Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrives att 1.3, 20. 21. 23 och 66 58 lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande tvdelse Föreslagen Ivdelse
IN
Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses
1. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970:988).
2 annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta lastigheterna I en socken.
3. servitut eller annan särskild rättighet som hör ull flera fastigheter gemensamt.
4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973:1149).
5. samfällighet enligt vattenlagen
( J.
Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning på — het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt, gruva, byggnad eller — sådan tomträtt. gruva, byggnad eller annan anläggning eller naturreservat annan anläggning eller naturreservat som har del i samfällighet enligt 1 §-— som har del i samfällighet enligt I $
första stycket 3 eller 4. första stycket 3, 4 eller 5.
Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.
Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnar därvill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock
skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988)
eller anläggningslagen (1973:1149) fastighetsbildningsmyndigheten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 4 3 sistnämnda lag, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas.
Andra stycket äger motsvarande
uillämpning på förrättning och förrätt-
Kningsman enligt vattenlagen
( J.
6 Riksdagen 19821/83. I saml. Nr 26
Nuvarande Ivdelse Föreslagen Ivdelse Bilaga I
21 §
I fråga om sammanträde för I fråga om sammanträde för
bildande av samfällighetsförening bildande av samfällighetsförening
äger 7 § andra stycket, 8—-11 58, 12.8 äger 7 § andra stycket, 8—-11 3&, 128
första stycket första punkten och första stycket första punkten och
14 § motsvarande tillämpning. Hål- 14 § motsvarande tullämpning. Hål-
les sammanträdet i samband med les sammanträdet i samband med förrättning enligt — fastighetsbild- förrättning enligt — fastighetsbild-
ningslagen (1970:988) eller anlägg- ningslagen (1970:988), anläggnings-
ningslagen (1973:1149), äger dock i lagen (1973:1149) eller vattenlagen fråga om delgivning av kallelse ull LÅ ) äger dock i fråga om sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammandelgivning av kallelse till samman- trädet vad som gäller om delgivning
träde vid förrättningen motsvarande av kallelse till sammanträde vid
tillämpning. förrättningen motsvarande tuillämp-
ning.
235 I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15 Y motsvarande
ullämpning.
Har fastighetsbildnings- eller un- Har fastighetsbildnings-. anlägg-
läggningsbeslut meddelats, får sam- nings- eller företagsbeslut meddelats, manträde för bildande av samfällig- får sammanträde för bildande av
hetsförening hållas innan beslutet samfällighetsförening hållas innan
om samfällighetens bildande vunnit beslutet om samfällighetens bildanlaga kraft. Som delägare anses därvid de vunnit laga kraft. Som delägare ägaren av fastighet som enligt beslu- anses därvid ägaren av fastighet som tet skall ha del i samfälligheten. enligt beslutet skall ha del i samfäl-
Beslut som fattas vid sammanträdet ligheten. Beslut som fattas vid
gäller endast under förutsättning att sammanträdet gäller endast under fastighetsbildnings- — eller — anlävg- förutsättning att fastighetsbildnings-. ningsbeslutet vinner laga kraft. anläggnings- eller företagsbeslutet
vinner laga kraft.
R
66 N
Mål eller ärende, som enligt denna Mål eller ärende, som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom- lag skall prövas av fastighetsdomstol, upptages av den fastighetsdom- stol, upptages, om er annat följer av
stol inom vars område samfällig- undra stycket, av den fastighetsdomheten är belägen. Ligger samfällig- stol inom vars område samfälligheten under flera fastighetsdomsto- heten är belägen. Ligger samfälliglar, upptages talan av den domstol heten under flera fastighetedomsto-
under vilken huvuddelen ligger. lar, upptages talan av den domstol Detsamma gäller om målet celler under vilken huvuddelen ligger.
ärendet rör flera samfälligheter som Detsamma gäller om målet eller ligger under skilda fastighetsdom- ärendet rör flera samfälligheter som stolar. ligger under skilda fastighetsdom-
stolar.
- Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga I
Rör saken samfällighet enligt vat-
tenlagen ( ), ankommer pröv-
ningen på behörig fastichetsdomstol
som handlägger vattenmål.
Denna lag träder i kraft den I januari 1982.
10. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrives att 193 lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Ivdelse Föreslagen lydelse
193 På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 173 kan beslutas att
samfälligheten skall ombildas till samfillighetsförening. Beslutas sådan ombildning, skall stämman vid tillämpningen av tagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 203 i lagen.
Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (1966:701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.
Första stycket äger motsvarande Första stycket äger motsvarande
ullämpning i fråga om vägsamfäl- ullämpning i fråga om samfällighet
lighet enligt lagen (1939:608) om enligt 3 eller 7 kap. vattenlagen
enskilda vägar eller motsvarande (1918:523) och enligt tagen (1939:608) äldre lagstiftning. om enskilda vägar eller motsvarande
äldre lagsuftning.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.
Prop. 1982/83: 26 . 84
Bilaga 2 Bilaga 2
Sammanställning av remissyttranden över vattenlagsutredningens slutbetänkande (SOU 1977: 27) i vad avser följdlagstiftning
En förteckning över remissinstanserna finns i prop. 1981/82: 130 (bilaga
4).
Utredningens förslag till lag om ändring i fastigheisbildningslagen
(1970:988)
Svea hovrätt: Kriuk har riktats mot VE:s avgränsning mot FBE. Den gjorda gränsdragningen har ansetts vara svarförståelig och medföra osäkerhet beträffande tillämpningen. De av utredningen föreslagna ändringarna i FBL synes knappast ägnade att ullgodose det praktiska behovet av
enkla och effektiva åtgärder för att tillskapa. ändra eller upphäva servitut.
som ofta kan föreligga vid vattenföretag. Det skulle särskilt beträffande vissa typer av servitut, säsom servilut för vägar. fiske-, bad- och båtplatser, framstå som betungande att använda förfarandet i VILI stället för det enklare förrättningsförfarandet enligt FBL. Servitut som ej direkt
inverkar på vattenförhållandena synes också naturligen böra kunna säväl
bildas som ändras och upphävas enligt FBL. Dessa servitut har ju ofta
samband med sådana allmänna markanvändningstrågor. vilka ankommer
på fastighetsbildningsmyndighet att pröva. — Hur avgränsningen mot FBL bör utformas kan diskuteras. Det 1 jusutiedepartementets promemoria ”Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen” (Ds Ju 1977: 12) framlagda förstaget till reglering av frågan kan innefatta en godtagbar lösning. Under alla förhållanden bör VLFE i denna del omarbetas och större möjligheter beredas fastighetsbildningsmyndighet att taga befattning med vattenlagsservitut än utredningen föreslagit.
Fnligt hovrättens mening saknas vidare tillräckliga skäl för den föreslagna ändringen i 9 kap. 18 FBL beträffande dikning sasom gemensamt arbete.
Hovrätten för Nedre Norrland: I justitiedepartementets promemoria ”"Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen”” (Ds Ju 1977: 12) har framlagts ett förslag angående behandlingen av vattenlagsservitut som ej överensstämmer med vad vattenlagsutredningen här förordat. De båda förslagen bör sammanställas i det fortsatta laägstiltningsarbetet. Be-
träffande hovrättens syn på ifrågavarande gränsdragningsproblematik hän-
visas till hovrättens kommande remissyttrande över förenämnda promemoria.
Stockholms tingsrätt, vattendomstolen: Gränsdragningsfrågor mellan VL och FBL behandlas också i justitiedepartementets PM Ds Ju 1977: 12 ”Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagsuftningen”.
Enligt utredningens förslag får servitut som kan upplåtas enligt VL ej
bildas genom fastighetsreglering (7 kap. 28 FBL). Även om förslaget
ansluter sig till gällande bestämmelse är förslaget mindre lyckat. Enligt VL kan vissa typer av servitut bildas som rimligen också bör kunna bildas vid fastighelsreglering, t.ex. servitut som avser vägar. badplatser och bätplatser. Det finns inte något bärande skäl för att förhindra att sådana
tvångsrätter som avses i 9 kap. I $ VL-förslaget också fär bildas vid
fastighetsreglering. Det är möjligt och har också tillämpats i praktiken att i
samband med inlösen av fastighet som skadas av uppdämning låta den Bilaga 2 inlösta marken ingå i fastighetsreglering för att kompensera skador på andra fastigheter som berörs av dämningen. I samband därmed kan behov uppkomma att upplåta servitut för vägar, fiskeplatser, båtplatser m. m. som eljest skulle ha föreskrivits med stöd av 9 kap. I $ VL-förslaget. Någon särskild kunskap om vattenförhållandena fordras ej för sådan servitutsbildning och ej heller för de flesta andra ätgärder av servitutskaraktär
som syftar till att förebygga eller minska skada till följd av ett vattenföretag. I större vattenmål är det inte ovanligt att frågor om skador på mark
löses genom förlikning mellan parterna och i samband därmed uppkommer ofta frågor om skadeförebyggande åtgärder. Om åtgärden är av servitutskaraktär och servitutet kan bildas i samband med fastighetsreglering saknas anledning att förbjuda detta endast av den anledningen att servitutet kan upplåtas enligt VL. Däremot bör genom fastighetsreglering ej få bildas servitut som medför inverkan på vattenförhållandena (jfr 12 kap. I & VLförslaget: jfr även uttrycket förändring av vattnets djup eller läge i I kap. 1 § första punkten VL-förslaget). Med servitut som kan bildas enligt VL
torde i FBL ej endast avses de särskilda tvängsrätterna enligt 9 kap. VL-
förslaget utan också den belastning som uppkommer på berörda fastigheter genom vattenföretag enligt I kap. I $ VL-förslaget. Om det i samband med fastighetsreglering uppkommer behov att bilda servitut som också skulle
kunna utgöra vattenföretag (t. ex. om en torrläggningsfråga måste lösas vid
en fastighetsreglering) bör enligt vattendomstolens mening särskild förrättning enligt VL ej krävas om vattenföretaget får utföras utan tillstånd (se 12 kap. I & VL-förslaget): i sådant fall bör servitutet följaktligen kunna bildas genom fastighetsregleringen.
Vad sedan angår frågan om åtgärder med servitut som bildats enligt VL
(7 kap. 9 & FBL) bör inte bara ändring utan också upphävande av sådant servitut kunna göras genom fastighetsreglering. Även när det gäller upphävande av servitut syftar vattendomstolen närmast på servitut av skadeförebyggande karaktär som kanske redan förlorat sin betydelse eller som kommer att sakna betydelse om fastighetsregleringen genomförs. Tänkbart
är sålunda att en väg eller båtplats som sökanden ålagts att utföra i ett
vattenmål blir fullständigt meningslös efter en fastighetsreglering och då
bör i samband med denna kunna föreskrivas att servitutet skall upphöra.
Längs de vattendrag där flottning tidigare förekommit har i stor utsträckning anordnats vältplatser för virke som tidigare flottades i vattendraget
och berörda fastighetsägare har enligt VIL. ålagts skyldighet att täla det intrång som vältplatsen medför. Sedan flottlederna numera i de flesta
vattendrag avlysts behövs inte heller vältplatserna. Om fråga i samband med fastighetsreglering uppkommer om att upphäva det servitut som anordnandet av vältplatsen innebär, finns enligt vattendomstolens mening ej anledning att hindra detta. Även utan samband med annan fastighetsreglering kan det i vissa fall vara lämpligt att servitut som bildats enligt VL ändras eller upphävs vid fastighetsbildningsförrättning. I regel bör hinder inte möta häremot. Dock bör även beträffande ändring och upphävande av servitut gälla att genom fastighetsreglering ej får åstadkommas menlig
inverkan på vattenförhållandena eller på själva vattenföretaget.
Av vad vattendomstolen anfört vid 7 kap. 2 § FBL framgår att vattendomstolen anser att anledning saknas att vidta den av utredningen föreslagna ändringen i 9 kap. I & FBL.
Statens lantmäteriverk: Nuvarande kompetensgräns mellan VL och FBL är diffus och har vållat problem vid den praktiska tillämpningen.
Angelägna åtgärder har ibland inte kunnat utföras med stöd av FBL trots Bilaga 2 att detta skulle ha varit smidigt. Vattenlagsutredningens förslag till ändring 17 kap. 2 § FBL innebär till skillnad mot förslaget i departementspromemorian ”Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen” att fastighetsbildningsmyndigheten i ännu mindre utsträckning än för närvarande kommer att kunna behandla frågor om servitut till förmån för vattenföretag.
Enligt LMVs uppfattning bör frågan lösas i huvudsaklig överensstämmelse med förslaget i departementspromemorian. För ett smidigt fastighetsrättsligt genomförande av planer för bebyggelse. jord- och skogsbruk. kommunikationer m. m. måste fastighetsbildningsmyndigheten ges möjlighet att bilda, ändra. upphäva och bestämma vattenrättsliga servitut I ungefär den omfattning som föreslås i promemorian. Vattenlagsutredningens förslag är helt oacceptabelt.
Den teknik som används i promemorian med konkret angivande av de
vattenrättsliga servitut som inte får behandlas enligt FBL är vidare att föredra eftersom den förenklar tillämpningen. Också sakägarna kan lättare bedöma lagens tillämpningsområde. Vattenlagutredningens förslag till avgränsning mellan VL och FBL blir däremot i praktisk tillämpning mycket
svärtolkat. Möjligheten att utföra dikning som gemensamt arbete bör kvarstå. Skäl
talar för att alla typer av markavvattningsföretag bör kunna utföras som
gemensamt arbete. Institutet har uppenbara fördelar. Företaget blir nämli-
gen utfört inom förrättningens ram under ledning och kontroll av fastighetsbildningsmyndigheten.
Överlantmätarmyndigheten i Kronobergs län: Enligt VL-förslaget skall tvängsrätter enligt VIL inte få bildas, ändras. upphävas eller bestämmas i annan än den nya vattenlagens ordning. En sådan exklusivitet torde komma att bli mycket hämmande för FBM:s fastighetshantering enligt FBL.
Redan nu är FBM:s möjligheter att ens i direkt samband med fastighets-
bildning på lämpligt sätt ordna med sådana rättigheter mycket begränsade.
I en nyligen i justitiedepartementet gjord promemoria. Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Ds Ju 1977: 12, har emellertid föreslagits en klar avgränsning mellan de rättigheter, som exklusivt förbehålles för prövning enligt den nya vattenlagen och andra rättigheter. som bäde kan bildas och i övrigt hanteras vid förrättningar enligt FBL. I promemorian har tillämpats den principen, att endast de relativt få slags ”rättigheter för ett mera vidsträckt samhällsintresse” som kan behövas, skall exklusivt förbehållas prövning enligt den nya vattenlagen. medan det stora flertalet tvångsservitut enligt vattenlagen. ”avseende de egentliga fastighetsintressena” även skall få hanteras vid förrättningar enligt FBL. Promemorians regler skulle bli lätta att tillämpa och nägon risk för att den nya vattenlagens skärpta målsättning skulle förfelas torde inte finnas. FBM är nämligen enligt FBL 4:25 skyldig att samråda med andra myndigheter och har enligt 4: 34 möjligheter att anlita biträde av sakkunnig.
Överlantmätarmyndigheten i Kristianstads län: I utredningen föreslås
att servitut som kan upplåtas enligt nya vattenlagen inte skall få bildas eller upphävas genom fastighetsreglering eller göras till föremål för fastighets-
bestämning. Motiven härför synes inte tillräckliga för en sådan begräns-
ning av möjligheten att reglera frågorna med stöd av fastighetsbildningslagen (FBL). Sambandet mellan markanvändningsfrågor i allmänhet och de
frågor som är av servitutskaraktär i VL är påtagligt. Det får anses viktigt
att rättigheter av servitutskaraktär kan regleras enligt de regler som gäller
Prop. 1982/83: 26 | 87
för markfrägor i allmänhet och att inte möjligheten att behandla ”vatten- Bilaga 2 lagsservituten”” i fastighetsbildningssammanhang inskränks. Enligt det nu framlagda VL-förslaget synes gränsen mellan VI. och FBL oklar (se bl. a. sid. 246—247,. 289 och 427). Det allmännas intressen är vid fastighetsbild-
ningsförrättning tillgodosett genom bestämmelserna i 4 kap. 25 § FBL om
samråd med de myndigheter som berörs av åtgärden och i 3 kap. 2 § andra
stycket FBL att syftet med särskilda bestämmelser om marks användning inte får motverkas vid fastighetsbildning. Förhållandet mellan VL och
FBL bör i denna del regleras så som i princip föreslagits i promemorian Ds Ju 1977:12 om uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Som exempel på servitut enligt 9 kap. VL-förslaget som inte skulle kunna bildas vid en FBL-förrättning nämns i utredningen tvångsservitut avseende dike eller avloppsledning. Om behov av att bilda sådant servitut upp-
kommer vid en FBL-förrättning anges i förslaget (sid. 427) att frågan får
prövas vid en särskild förrättning enligt VL-förslaget eller Iedningsrättslagen (LedL). Det är just denna typ av orationella regler som avses bli
tillrättade enligt förslaget i den nämnda promemorian Ds Ju 1977: 12. Både
förrättningar enligt FBL och LedL handläggs av respektive fastighetsbild-
ningsmyndighet.
Det är uppenbart att en reglering av lagtillämpningen som medger tillskapandet m. m. av servitut med stöd av FBL inte medför att en prövning av ett vattenföretags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt reglerna i VL kan underlåtas. Det är emellertid ingen nyhet vid tillämpningen av FBL att en
rättighet tillskapas som för sitt utförande kräver tillstånd enligt annan
lagstiftning än FBL.
Överlantmätarmyndigheten i Malmöhus län: Utredningens förslag medger inte uppdelning av vattenrättsliga servitut i två olika grupper så att
nybildning kan ske både enligt VL och FBL. De särskilda tvängsrätterna
enligt 9 kap. VL-förslaget får enligt utredningsförslaget inte bildas vid fastighetsbildningsförrättning. I den män det vid en sådan förrättning skulle visa sig erforderligt att bilda tvångsservitut av nu angivet slag föreslås detta ske vid en parallellt ordnad särskild förrättning enligt VL-förslaget eller ledningsrättslagen.
Överlantmätarmyndigheten anser det vara angeläget att en fastighetsbildning som förutsätter en lösning av t. ex. torrläiggnings- eller avloppstrågor inte onödigtvis stoppas upp eller hindras av att olika förrättningsinstitut och/eller olika förrättningsorganisationer måste anlitas. Dubbelarbete och förseningar i handläggningen torde då bli följden.
Överlantmätarmyndigheten i Skaraborgs län: Erfarenheterna från tilllämpningen av FBL, AL och LL har visat att nuvarande regler för rättighetshantering — t. ex. bildande av servitut — är onödigt stelbenta. Det har även visat sig att avgränsningen mot vattenlagen är så diffus att det i praktiken föreligger osäkerhet om gränsdragningen. I en inom justitiede-
partementet upprättad promemoria ”Uppföljande översyn av fastighets-
bildningslagstiftningen” (Ds Ju 1977: 12) har bl.a. dessa frågor tagits upp till behandling. Promemorian innehåller bl.a. förslag syftande till att få
bättre avgränsning mot vattenlagen ifråga om bildande. förändring och
upphävande av servitut. — Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighetsbestämning. — — —
Utredningen föreslår att möjligheten att bilda och upphäva servitut som nu finns i 7:2 och 7:9 FBL samt förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall upphöra.
Ofta bildas vid avstyckning för bostadsändamål servitut för avloppsled-
Prop. 1982/83: 26 | 88
ning till markavvattningsanläggning efter överenskommelse med anlägg- Bilaga 2 ningens ägare och under medverkan av tjänstemän från lantbruksnämnd och hälsovårdsnämnd.
Enligt uppgift från lantbruksnämnden förekommer i länet numera knappast nägra laga syneförrättningar för dikning. Huvuddelen av den dikning som förekommer sker genom överenskommelser mellan markägarna. Hu-
ruvida överenskommelserna normalt skall tolkas innefatta upplåtelse av rättighet att behålla ledningar och diken tservitut eller nyttjanderätt) kan
vara tveksamt. Det har vid fastighetsregleringar här i länet ansetts ej avse
rättighetsupplätelser. Om det skall tolkas avse sådana rättigheter blir det
vid fastighetsregleringar nödvändigt att betrakta dem som har rätt till
ledningar och diken som sakägare, om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Det blir även nödvändigt att antingen bilda en ny rättighet
till skydd för anläggningen eller utverka samtycke från sakägaren till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.
Om utredningens förslag, att den möjlighet att bilda vattenlagsservitul genom fastighetsreglering som nu finns i FBL, tas bort, kommer det att bli kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighetsbildningsförrättningar av angivet slag. Man uppnår ej den enkla och smidiga samordning FBL-VL. som angivits i utredningsdirektiven. Vidare kan
man härigenom icke uppnå önskemålet att lösa så många förrättningsfrågor
som möjligt i en och samma förrättning. Den föreslagna ändringen i FBL
stär icke heller i överensstämmelse med utredningens uttalande att nuvarande valfrihet i fråga om vilken lag, som bör tillämpas vid servitutsbild-
ning, bör bibehällas.
Med den ställning som länsstyrelsen får enligt förslaget till vattenlag och
det samrådssystem som är inbyggt i FBL torde det finnas tillräckliga garantier för att även vattenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrätt-
ningar enligt FBL.
Utredningen har i sina motiv till ändring i FBL hänvisat till den grundsyn som kommit till uttryck i förarbetena till FBL. Fastighetsbildningskommittén har emellertid i förarbetena uttalat följande: ”Beträffande de i 7 och 8 kap. VIL behandlade servituten för torrläggning och avledande av avloppsvalten kan det dock inte undvikas att de fastighetsbildande myndigheterna får befogenhet att — oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En annan ordning skulle nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana icke sällan förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samtidig lösning av torrläggnings- och avloppsfrågor”. De av utredningen an-
förda motiven för ändring i FBL synes på grund härav icke bärande.
Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker överlantmätarmyndigheten därför de av vattenlagsutredningen föreslagna ändringarna i 7 och 9 kap. FBL. Det behov av ändring som finns synes i stället böra lösas utgående
från de riktlinjer som anges I 1977 års promemoria.
Vattenlagsutredningen föreslår att nuvarande möjlighet att enligt 14 kap. FBL i vissa fall fastighetsbestämma vissa vattenlagsservitut skall tas bort. I den förut omnämnda 1977 års promemoria föreslås att möjligheten att med FBL fastighetsbestämma vattenlagsservitut vidgas. BLI a. föreslås att fastighetsbestämning av vissa vattenlagsservitut skall kunna ske friståen-
de. dvs. utan samband med fastighetsbildning. Efter ändring enligt vattenlagsutredningens förslag måste alla tvister om
vattenlagsservitut i första instans avgöras av allmän underrätt. Efter sådan ändring måste ibland fastighetsbildningsförrättning, som är beroende av
den tvistiga frägan, förklaras vilande tills tvisten avgjorts. Detta innebär ett Bilaga 2 onödigt kostsamt, tidskrävande och administrativt krängligt förfarande. Ändringen skulle direkt motverka ett av syftena med utredningens arbete,
nämligen att få ett tidsenligt och i tillämpningen smidigt regelsystem.
Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker överlantmätarmyndigheten den av vattenlagsutredningen föreslagna ändringen i 14 kap. FBL och föreslår att ändring i stället här liksom i 7 och 9 kap. FBL sker enligt de
riktlinjer som anges i 1977 års promemoria. |
Fuastighetsbildningsmyndigheten, specialenhet nr Fi Skaraborgs län: De tvångsrätter. som enligt 9 kap. 1§ i den föreslagna lagen kan bildas, definieras av utredningen vara servitut (sid. 291 x). Utredningen uttalar (sid. 289 v) under omnämnande av bl.a. FBL, AL och LI. att den unser lämpligt att nuvarande valfrihet vid tillskapande av rättigheter behalles. Den hänvisning ull ledningsrättslagsproposiuonen utredningen därvid gör innebär måhända att utredningen endast avsett valfriheten mellan led-
ningsrätt (som ju ej är servitut) och servitut enligt vattenlagen. På annat
sätt synes uttalandet nämligen ej vara förenligt med den föreslagna änd-
ringen i 7 kap. äv FBL.
Utredningen föreslår att den begränsade möjlighet till bildande av vattenlagsservitut. som nu finns i FBL, skall tas bort. De skäl utredningen anför för ändringen (sid. 427 m) är ej bärande.
Givetvis hör vattenlagsservituten, säsom rättigheter betraktade. till en ”grupp” oavsett för vilket vattenföretag det bildas. Detta gäller ju även
servitut som kan bildas enligt nuvarande vattenlag. Den uppdelning i grupper. som finns i FBL och som är relevant i sammanhanget. är uppdelning efter den typ av vattenföretag servitutet skall bildas för. Det är då naturligt med en uppdelning motsvarande den i FBL.
Givetvis är servitut för anläggningar enligt 7 och 8 kap. nuvarande lag ej
oviktiga för de vattenrättsliga intressena. Med den ställning länsstyrelsen
får enligt förslaget till ny lag och det samrådssystem som är inbyggt I FBL synes det finnas tillräckliga garantier för att även vattenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrättningar enligt FBL.
Den servitutsbildning för vattenföretag som här i länet kan bedömas bli vanligast förekommande är för täckta diken i markavvattningsföretag. Enligt under hand från lantbruksnämnden erhållna uppgifter förekommer det numera knappast några laga syneförrättningar för dikning här i länet. Däremot görs det en hel del dikning som bygger på överenskommelser mellan flera fastighetsägare.
Enligt lantbruksstyrelsens statistik gjordes inom Skaraborgs län under budgetåret 1975/76 projektering för totalt 62 företag med totalarealen 1936 hektar och beräknad total kostnad 3,1 milj. kronor. Enligt underhandsuppgifterna handlades det året ej någon syneförrättning av aktuellt slag här i länet. Större delen av företagen lär avse överenskommelser om igenläggning av diken, som enligt äldre laga förrättning skall vara öppna. En hel del överenskommelser gäller dock ny dikning eller nya ledningssträckningar inom område som ingår i lagasyneförrättning.
Huruvida de parter som träffat överenskommelse avsett att överenskommelsen skulle innefatta även avtal om servitut eller annan rätt för ledningarna kan vara tveksamt. Den mall till överenskommelse som här i länet brukar användas inom lantbruksnämnden upptager ej någon bestämmelse om rätt till ledningarna. — — —
I den mall för överenskommelse angående skogsdikning. som användes inom Skogsvårdsstyrelsen. anges bl.a. att för diken erforderlig mark upp-
låtes utan ersättning.
Om överenskommelserna skall tolkas innefatta upplåtelse av rätt att Bilaga 2 behälla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) blir det vid fastighetsregleringsförrättningar erforderligt, att betrakta dem som har rätt till ledningar och diken som sakägare om anläggningen ligger inom den mark
som överföres. Det blir även nödvändigt att antingen bilda en ny rättighet
till skydd för anläggningen eller att sakägaren ger samtycke till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.
Ledningsrättslagen är ej tillämplig på anläggningar av nu aktuellt slag (diken och ledningar för markav vattning).
Vid fastighetsbildning för bostadsändamål bildas ofta servitut angående avloppsledning fram till befintlig markavvattningsanläggning (dike eller ledning). Om det gäller ny ledning, som anslutes direkt till lagasyneföretagsanläggning, ingäs ofta efter förrättningen överenskommelse med det
företaget — ibland under medverkan av lantbruksnämndstjänsteman.: De
samordningsproblem, som uppkommer vid bildande av sådana servitut. är ej berörda i utredningens motivering till föreslagna regler i 9:4 (sid 292—
296) eller på annat ställe i utredningens betänkande. För att nå fram till
smidiga rutiner bör samordningen belysas under det fortsatta arbetet med lagre visionen.
Med föreslagna regler kan det därför ofta bli anledning att ta upp fräga
om samordning av fastighetsbildningsförrättning med vattenlagsåtgärd. främst markavvattningsförrättning.
Erfarenheterna av FBL. AL och LL är att nuvarande regler för rättig-
hetshantering är onödigt stelbenta (se t.ex. Sagan om Karlsson. huset och
servituten i Svensk Lantmäteritidskrift 1975:2). Lagändring lär därför
övervägas.
Den av utredningen föreslagna ändringen i 7 kap. FBL skulle kraängla till
och fördyra förrättningsarbetet och bör inte genomföras. Tillräcklig anled-
- ning att göra annan ändring i 7 och 9 kap. av FBEL än anpassning av bestämmelserna till nya vattenlagens terminologi synes cj finnas.
Ått — som utredningen föreslagit — ta bort nuvarande möjlighet att i vissa fall fastighetsbestämma vissa vattenlagsservitut motverkar direkt ett av syftena med utredningens arbete. nämligen att få ett tidsenligt och i tilllämpningen smidigt regelsystem.
Vattenlagen innehåller ej nägra bestämmelser motsvarande fastighetsbildningslagens regler om fastighetsbestämning. Fvist om servitut måste därför i första instans efter stämning avgöras av allmän underrätt om fastighetsbestämning enligt FBL ej kan ske. Fastighetsbestämning är ett smidigt instrument för prövning av bl. a. fråga om beståndet eller omfånget av servitut. Det är särskilt lämpligt för att bestämma gränser för det område som belastas av ett lokaliserat servitut.
rande möjligheter att fastighetsbestämma vattenlagsservitut. T Tvärtom synes det finnas skäl att vidga möjligheterna att tillämpa bestämmelserna så att fastighetsbestämning av vattenlagsservitut kan ske fristående, dvs. utan samband med fastighetsbildning. I första hand gäller detta servitut som bildats vid markavvattningsförrättningar och dess äldre motsvarigheter (jfr. den ändring i 14 kap. FBL, som gjordes vid tillkomsten av AL). Det synes dock böra undersökas om inte även gränser för andra lokaliserade vattenlagsservituls utövningsområde borde kunna bestämmas.
Exempel på situationer i vilka det finns behov av fastighetsbestämning
av vattenlagsservitut:
I Vid avstyckning på grundval av fång enligt vilket det område. som
skall avstyckas, skall sträcka sig fram till ett markavvattningsdike upp- Bilaga 2 kommer fråga om företaget med det befintliga diket har tagit hela sitt servitutsomräde i anspråk.
2¶Vid fastighetsbildningsförrättning — eller I annat sammanhang —
framkommer att anläggning hörande till vattenföretag ej förlagts till läge enligt den karta. som hör till det grundläggande beslutet. Ägaren av anläggningen hävdar att beslutet kan tolkas avse läget på marken, Fastighetsägaren har annan mening. Han hävdar att anläggningen antingen skall flyttas eller att nytt beslut skall meddelas. Han säger sig komma att | det nya
är större e enligt läget på mar rken än enligt det som redovisas på kartan. |
3 Vid rensning av markavvattningsdike visar det sig att fastighet. som angränsar diket, såsom tomtmark ianspräktagit mark så nära diket att rensningen försvåras. Samfällighetsföreningen hävdar att den mark, som .
företaget har servilutsrätt på, delvis ligger inom det som tomt ianspråk-
tagna området. Tomtägaren har annan mening och vägrar företaget tillträde till det aktuella området.
Överlantmätarmyndigheten i Jämtlands län: Möjligheter att tillskapa
vattenrätt genom fastighetsbildningsservitut I den omfattning som sälunda
angivits bör finnas. Här erinras om att enligt jorddelningslagen (10 kap.
9 §) fanns möjligheter att bilda servitut avseende bl. a. rätt till vattenställe. vattens ledning eller uppdämning samt flottning. — — —
Den föreslagna ändringen i 7 kap. 9 & FBL i angivna avseende tillstyrkes. — —- —
Såsom villkor för att servitut skall få upphävas föreskrives I 7 kap. 5 § FBL bl.a., att servilutet till följd av ändrade förhållanden ej behövs för den härskande fastigheten eller att servitutet under avsevärd tid ej utövats
och omständigheterna även eljest är sådana att det mäste anses övergivet.
Det bör i sådana fall vara från praktisk synpunkt till fördel. att eu enligt vattenlagen tillkommet servitut. avseende exempelvis rätt till utmäl för
virkesupplagsplats eller väg, kan upphävas enligt FBL. såväl i samband
med annan fastighetsbildningsätgärd som eljest. — — —
För erforderligt klarläggande av gällande markanvändning bör område för utövande av vattenlagsservitut kunna bestämmas genom fastighetsbestämning enligt FBL, såväl i samband med fastighetsbildning som eljest.
Överlantmätarmyndigheten i Västerbottens län: Även om strävan måste vara att få en klar avgränsning för behandlingen av servitut behöver det inte ske på det restriktiva sätt som skett i föreliggande förslag till ändringar i FBL. Enligt vår bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark för uppdämning. Således bör införas en skrivning i 7 kap. 2 § FBEL. med den angivna innebörden avseende bildande av servitut. På analogt sätt skrivs i 7 kap. 9 § FBL rörande ändring och upphävande av servitut. I 9 kap. I $
bör inskränkningar rörande tillämpningen av VL endast gälla i ovan disku-
terade fall. I 14 kap. 1 & FBL bör även göras en utformning av texten på ovan angivet sätt så att de inskränkningar som avses är fråga om vattenkraft eller uppdämning.
Länsstyrelsen i Kristiansstads län: Länsstyrelsen anser inte att de föreslagna inskränkningarna i fråga om möjligheten att även behandla ”vattenlagsservituten” m.m. enligt reglerna i fastighetsbildningslagen är befogade. Det är av allmänt intresse att rättigheter av servitutskaraktär kan regleras enligt de regler som gäller för marktrågor i allmänhet. En sådan ordning kan knappast anses skada de vattenrättsliga intressena. Tillska-
pande av ett servitut enligt fastighetsbildningslagen kan inte medföra att en Bilaga 2 ev. prövning av ett vattenföretags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt reglerna i vattenlagen kan underlåtas.
Länsstyrelsen i Skaraborgs län: Reglerna för bildande, ändring och
upphävande av servitut är för närvarande föremål för remissbehandling på
grundval av en inom justitiedepartementet upprättad promemoria ”Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen” (Ds Ju 1977:12). Promemorian innehåller bla förslag syftande till en bättre avgränsning mot
vattenlagen i fråga om bildande, ändring och upphävande av vattenlagsservitut. Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighetsbestäm-
ning.
Vatltenlagsutredningen föreslår att möjligheterna att bilda och upphäva
servilut som nu finns i 7 kap. 2 och 9 §§ FBL och att förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall utgå.
Möjligheten att vid avstyckning bilda servitut för avloppsledning till
markavvattningsanläggning och att vid fastighetsreglering bilda, ändra eller upphäva servitut till skydd för anläggningen har visat sig vara ett smidigt och administrativt enkelt förfarande.
Om utredningens förslag, att den möjlighet att bilda vattenlagsservitut genom fastighetsreglering som nu finns i FBL tas bort. kommer det att bli kostsamt. tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighetsbildningsförrättningar av angivet slag. Man uppnår därvid ej den enkla och smidiga samordning mellan fastighetsbildningslagen och vattenlagen, som angivits i utredningsdirektiven.
Vattenlagsutredningen föreslär vidare, att nuvarande möjlighet att enligt 14 kap. FBL genom fastighetsbestämning avgöra vissa vattenlagsservituts
omfattning, skall utgå. Efter sådan ändring måste fastighetsbildningsför-
rättning, som är beroende av den tvistiga frågan, förklaras vilande tills
tvisten avgjorts. Detta innebär ett onödigt kostsamt. tidskrävande och
administrativt krångligt förfarande. Ändringen skulle direkt motverka ett av syftena med utredningens arbete nämligen att få ett tidsenligt och i tillämpningen smidigt regelsystem. — — —
Med hänsyn till vad som ovan anförts avstyrker länsstyrelsen de av
vattenlagsutredningen föreslagna ändringarna I 7. 9 och 14 kap. FBL och föreslår att reglerna utformas enligt de riktlinjer som anges i justitiedepartementets ovan nämnda promemoria.
Utredningens övriga lagförslag
Vissa remissynpunkter redovisas i specialmotiveringen.
Bilaga 3
Författningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju
1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen
Förslag till
Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
(Här återges endast 7 kap. 2 och 9 §§ samt I4 kap. I $.)
Nuvarande lydelse Föreslagen Ixdelse
7 kap.
28!
Servitut avseende skogsfång el- Genom fastighetsreglering får ej ler rätt att framdraga annan sådan bildas servitut avseende skogsfång
ledning som avses iledningsrättsla- eller bete eller rätt att framdraga
scen (1973:1144) än avloppsledning ledning som avses iedningsrättslaför en fastighet får ej bildas genom gen (1973:1144). Jastighetsreglering.
Servitut, som kan upplåtas enlivt Servitut får ej heller bildas avsevattenlagen eller efter prövning vid ende rätt att utnyttja vatten för vatsärskild förrättning enligt annan tenkraft. rätt ant utnyttja mark för
lag och som ej omfattas av förbu- uppdämning eller rätt till vattentäkt
det i första stycket, får bildas ge- för orts vattenförsörjning eller ti innom fastighetsreglering endast om dustriellt syfte. åtgärden sker i samband med en annan — fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6
kap. vattenlagen fordras vidare att
ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servitutsbildningen.
Första och andra styckena gäller
ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.
98 Servitut som bildats enligt 2—06 Servitut avseende befogenhet enkup. vattenlagen eller motsvarande ligt 2 § andra stycket får ej ändras äldre lagstiftning får ej ändras eller eller upphävas genom fastighetsupphävas genom fastighetsregle- reglering om servitutet tillkommit ring. Om servitut tillkommit med enligt lagstiftningen om byggande i stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen vatten. eller motsvarande äldre bestämmelser eller enligt lagstiftningen
! Senaste lydelse 1973:1146.
Senaste lydelse 1973:1157.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 3
om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen (1973: 1149) eller motsvarande äldre bestämmelser, får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av
betydelse för denna.
14 kap.
1 8!
Uppkommer vid fastighetsbild- Uppkommer vid fastighetsbild-
ning fråga om fastighetsindelnin- ning fråga om fastighetsindelnin-
gens beskattenhet eller om bestån- gens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt det eller omfånget av ledningsrätt
eller av servilut. som bildats på an- eller av servitut eller nyttjanderätt, nat sätt än enligt 2—6 kap. vatten- som får ändras eller upphävas gelagen eller motsvarande äldre lag- nom fastighetsreglering, skall fråstiftning, skall frågan prövas vid gan prövas vid fastighetsbestämfastighetsbestämning, om det be- ning, om det behövs för fastighets-
hövs för fastighetsbildningen. bildningen. På ansökan av sakägare får även i På ansökan av sakägare eller av
annat fall fastighetsbestämning ske byggnadsnämnden får även i annat för prövning av fråga om fastighets- fall fastighetsbestämning ske för indelningens beskaffenhet eller om prövning av fråga som avses I förs-
beståndet eller omfånget av led- tu stycket, såvida icke frågans av-
ningsrätt eller av servitut, som till- görande uppenbarligen är utan bekommit vid avvittring eller enligt tydelse för sökanden. Är det uv belagstiftningen om ftastighetsbild- tydelse för delägare i samfällighet ning eller enskilda vägar eller enligt att samfällighetens omfattning och anläggningslagen eller motsvaran- läge bestämmes, får delägaren ande äldre bestämmelser, såvida icke söka om fastighetsbestämning för frågans avgörande uppenbarligen är frågans prövning. utan betydelse för sökanden. Summa rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnads-
nämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller
område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.
! Senaste lydelse 1973:1157.
Bilaga 4
Bilaga 4
Sammanställning av remissyttranden över departementspromemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen i vad avser avgränsningen mot vattenlagen
Hovrätten över Skåne och Blekinge: Med hänsyn till att denna hovrätt saknar erfarenhet av tillämpning av vattenlagen har hovrätten inte ansett sig kunna bedöma reformbehovet i förevarande hänseende. I vattenlagsutredningens slutbetänkande Revision av vattenlagen, Del 4, Förslag till ny vattenlag (SOU 1977: 27) har framlagts ett förslag angående behandlingen av vatlenlagsservitut som ej överensstämmer med vad utredningsmannen har förordat. De båda förslagen bör samordnas i det fortsatta lagstiftningsarbetet.
Hovrätten för Nedre Norrland: Den föreslagna avgränsningen mot annan lagstiftning synes ändamålsenlig.
Stockholms tingsrätt: Bakgrunden till nuvarande bestämmelser i gränsdragningsfrågan är att största möjliga enhetlighet ansetts böra gälla beträffande de materiella förutsättningarna för åtgärder med likartade servitut och beträffande den formella handläggningen av sådana frågor (se prop.
1969:128 s. B 549).
Bestämmelserna bygger på principen att servitut som kan bildas thar bildats) med stöd av särskild lagstiftning inte får bildas (ändras eller upphävas) genom fastighetsreglering. Denna princip har emellertid av praktiska skäl genombrutits på så sätt att flertalet servitut av nyss angiven karaktär får bildas (ändras eller upphävas) i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd om det är av betydelse för denna. Eftersom de allra flesta servitutsåtgärder sker i sådant sammanhang. synes det föga meningsfullt att behålla det principiella förbudet.
Den nuvarande regleringen är också utan tvivel invecklad och svårtilllämpad.
Tingsrätten delar således den i departementspromemorian framförda uppfattningen att en reform på området bör övervägas.
När det gäller att åstadkomma cen ny reglering saknas det enligt tingsrättens mening anledning att sträva efter en enhetlig handläggning av servitutsåtgärder. Att sådana ätgärder kan genomföras I skilda sammanhang är enbart ägnat att främja en rationell handläggning av markanvändningstrågor. Med denna utgångspunkt ligger det i öppen dag att tillämplighetsområdet för servitutsreglerna i FBL bör göras så vidsträckt som möjligt. Det
står emellertid å andra sidan klart att fältet inte kan lämnas helt fritt. I den mån annan lagstiftning av hänsyn till andra intressen än sådana som
beaktas vid fastighetsbildning innefattar begränsningar i fråga om servi-
tutsåtgärder, bör åtgärderna uppenbarligen inte få genomföras med stöd av
FBL. Sävitt tingsrätten kunnat finna vid en summarisk genomgång av speciallagstiftningen återfinns begränsningar av angivet slag endast i VL.
I detta sammanhang bör uppmärksammas att vattenlagsutredningen i sitt i april 1977 avlämnade betänkande med förslag till ny vattenlag förordat vissa ändringar i 7 kap. 2 och 9 8& FBL. Ändringarna innebär att servitut, som kan upplåtas enligt VL. cj får bildas genom fastighetsreglering samt alt servilut, som bildats enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning, inte
får upphävas genom fastighetsreglering och ändras genom sådan åtgärd Bilaga 4 endast om det sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. Vattendomstolen vid tingsrätten (avd. 5) har avgett remissyttrande över detta förslag. Yttrandet har tillkommit efter
samråd mellan avd. 5 och 9.
Vad som ovan och i nyssnämnda remissyttrande anförts synes böra
föranleda bestämmelser om att servitut inte får bildas. ändras eller upphä-
vas genom fastighetsreglering om åtgärden kan medföra skadlig inverkan
på vattenförhållandena eller på vattenföretag som utförts med tillstand
enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning. I övrigt torde inga kompetensbegränsande föreskrifter behövas vare sig I FBL eller annan lagstiftning.
Den lösning som tingsrätten sålunda förordar torde till sin praktiska
innebörd inte skilja sig särskilt mycket från den som föreslås i departementspromemorian. Den principiella utgångspunkten för tingsrättens för-
slag är dock en helt annan än den som anges i promemorian. Enligt promemorian (s. 129) bör det avgörande för frågan huruvida åtgärd med
. servitut skall få vidtas med stöd av FBL eller inte vara huruvida servitutet
avser ett egentligt fastighetsintresse eller ”ett mera vidsträckt samhällsintresse”. Tingsrätten vill i sammanhanget peka på bestämmelserna i 14 kap. I 5 JB enligt vilka ett servitut skall vara ägnat att främja en ändamälsenlig markanvändning och dessutom i det konkreta fallet avse ändamål av
stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Alla servitut mäste
med hänsyn härtill avse både ett samhällsintresse och ett fastighetsintresse
av vilka det senare intresset är det primära. En rättighet som inte på sätt
nyss anförts tillgodoser ett fastighetsintresse kan överhuvudtaget inte bli töremål för servitutsåtgärd enligt FBL. Å andra sidan bör man givetvis vid fastighetsbildningsförrättning kunna inte bara tillskapa fastighet för indu-
striändamäl utan också vidta servitutsåtgärder som gör fastigheten lämplig
för ändamålet. Gränsdragningen enligt promemorian måste därför anses förfelad. Som tingsrätten tidigare anfört bör skiljelinjen i stället dras med utgängspunkt i de intressen som bär upp servitutshbestämmelserna i de olika lagarna.
Enligt tingsrättens mening innebär det här tramlagda förslaget en i principiellt hänseende klar och enkel avgränsning av tillämpningsområdet för 7 kap. FBL. Några särskilda tillämpningssvårigheter synes inte heller uppkomma. I fall av tveksamhet har fastighetsbildningsmyndigheterna möjlighet att rådgöra med de domstolar eller myndigheter som i framtiden kommer att pröva tillståndsfrägor enligt VL.
Statens luntmäteriverk: Den nuvarande avgränsningen mellan å ena sidan FBL och å andra sidan AL, LL och VL när det gäller rättighetsätgärder är invecklad och delvis svårtolkad och begränsar i vissa fall handlingsmöjligheterna. Bestämmelserna bygger i onödigt hög grad på en strävan att avgränsa exklusiva tillämplighetsområden för de olika lagarna. En
utveckling i riktning mot en viss övertäckning mellan lagarna skulle under-
lätta tillämpningen utan att i annat hänseende innebära olägenhet. De framlagda förslagen bygger på denna tanke. — — —
I förhållandet till VE innebär förslaget att FBLs tillämplighet i servituts-
frågor utvidgas. Avgränsningen blir också väsentligt klarare än hittills.
I MV tillstyrker därför förslaget. Möjligen kan invändas att det i bestäm-
melsen bl.a. förekommande begreppet vattentäkt i industriellt syfte” inrymmer en tolkningsspännvidd som kan bli besvärande. Frägan kan
kanske få praktisk betydelse eftersom vattenhushållningsfrågor tilldrar sig
ökande intresse. |
Överlantmätarmvyndigheten i Södermanlands län: Betydelsen av att reg- Bilaga 4
leringen av rättighetsproblemen i lagstiftningen görs mer tillämpningsvänlig kan inte nog understrykas. En sammanställning av lagtekniska lösningar av servitut enligt FBL. anläggningslagen, ledningsrättslagen och vattenlagen gör det nämligen uppenbart att de olika systemen för bildande. ändring eller upphävande av servitut utgör en snårskog där det krävs betydande skicklighet för att i skilda situationer finna de rätta vägarna.
Följaktligen bör det nuvarande splittrade regelsystemet för servitutsåt-
gärder ersättas med ett lättfattligt system. De i promemorian föreslagna ändringarna i 7 kap. FBL innebär förenklingar i regelsystemet. Följaktli-
gen tillstyrks ändringarna. Ett mera radikalt steg för förenklingar kunde
t.ex. vara att servitut för en enda fastighets behov bildas, ändras eller
upphävs enligt FBL oberoende av om detta sker i samband med annan förrättningsåtgärd eller fristående.
Överlantmätarmyndigheten i Göteborgs och Bohus län: I 7 kap. 28
andra stycket dras en klarare gräns mellan vattenlagen (VL) och FBL.
Detta är enligt ÖLM:s uppfattning angeläget. eftersom nuvarande regler är svåröverskådliga. Även om förslaget begränsar FBL:s kompetensområde
såtillvida att frågor rörande väsentliga VL-intressen inte får behandlas
enligt FBL inte ens om ägaren av tjänande fastighet godtar åtgärden, måste
emellertid ändringen betraktas som positiv.
Rättigheter för att tillgodose mera omfattande samhällsintressen bör tillskapas och behandlas enligt annan lagstiftning, medan fastighetsbildningsservitut skall kunna bildas för att tillgodose de egentliga fastighetsintressena. 1 förslaget till ny VL. som är under remissbehandling,
synes emellertid dessa frågor enligt ÖLM:s uppfattning inte ha beaktats i
erforderlig mån.
Det är överhuvudtaget viktigt att avgränsningen mot annan lagstiftning görs klar och entydig. .
Överlantmätarmyndigheten i Skaraborgs län: Förslagen tillstyrkes. Det kan nämnas att vattenlagsutredningen i förslag till ny vattenlag föreslagit
ett slopande av möjligheterna att enligt 7:2 FBL bilda vattenlagsservitut.
ÖLM har bestämt avstyrkt detta förslag och hänvisar till tidigare översänd promemoria. Det är viktigt att lagtexten korresponderar i dessa avseenden.
Överlantmåätarmyndigheten i Västerbottens län: 7: 2 och 9,9: I och 14: I FBL behandlar samordningen med vattenlagen. I enlighet med överlantmätarens yttrande om förslag till ny vattenlag bör poängteras att enligt vår bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark för uppdämning.
Statens vattenfallsverk: I vad gäller avgränsningen mellan vattenlagen och fastighetsbildningslagen i fråga om att bilda, ändra och upphäva servitut har vattenfallsverket observerat att vattenlagsutredningen i sitt förslag
SOU 1977: 27 har en från nu föreliggande promemoria avvikande uppfatt-
ning i vissa avseenden. När det gäller servitut avseende rätt till fallhöjd. dämning och sädana nyttigheter som avses i 2 kap. 14 § vattenlagen i nu gällande lydelse finner vattenfallsverket emellertid inte anledning att sätta i fråga att inte förslaget i den remitterade promemorian skulle kunna genomföras. Vid fall av ändring eller upphävande av sådana servilut är det
emellertid högst angeläget att den härskande fastighetens intresse av att
bibehålla servitutet beaktas vid fastighetsbildningsmyndighetens prövning. I detta intresse inrymmes ofta även annan fastighets, nämligen där servitu-
tet tillkommit för att möjliggöra skadereglering. Som exempel på sådan
7 Riksdagen 1982183.1 saml. Nr 26
skadereglering kan nämnas tillhandahållande av virkesavläggsplats, båt- Bilaga 4 plats eller tvättplats.
Svenska kräaftverksföreningen: Beträffande gränsen mellan servitutsbildning enligt FBL och enligt VL upptar förslaget ett förbud mot bildande genom fastighetsreglering av servitut, avseende bl. a. rätt att utnyttja vatten för vattenkraft och mark för uppdämning (7: 2).
Det har i praktiken i vissa fall visat sig fördelaktigt i samband med
fastighetsöverlätelse eller eljest att sådana servitut kan bildas genom fastighetsreglering. Emellertid finns i de flesta fall möjlighet att tillgodose behovet genom avtalsservitut. Eftersom den nu föreslagna ändringen ger en klarare gräns för fastighetsreglering, vill kraftverksföreningen icke motsätta sig förslaget i denna del.
Enligt förslaget skulle vidare sädant servilut av ovan angivet innehåll som tillkommit enligt lagstiftning om byggande i vatten icke få ändras eller upphävas genom fastighetsreglering (7:9). Föreningen finner denna bestämmelse, som icke innebär nägon nyhet i förhållande till nuvarande regel i FBL. lämplig och nödvändig. De rättigheter som frägan gäller kan vara av avgörande betydelse för en kraftanläggnings värde och bör icke få ändras eller upphävas i annan ordning än enligt regler om byggande i vatten.
Förslaget innebär emellertid att andra servitut, tillkomna enligt vatten-
lagstiftningen, än de ovan nämnda skulle kunna ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Beträffande skadeförebyggande åtgärder, t.ex. rätt till vägar, avläggsplatser. båtplatser m. m., synes detta vara praktiskt och lämpligt. Beträffande servitut som är nödvändiga för vattenkraftens
utnyttjande är förhållandet dock ett annat. En rätt enligt VL 2:14 till dammfäste eller kanal eller tub för ledning av vatten eller en rätt enligt VIL
2: 16 till utmäl kan vara en nödvändig förutsättning för en kraftanläggning. Beträffande ändring eller upphörande av sådana servitut kan samma synpunkter anläggas som ovan angivits beträffande rätt till vattenkraft eller dämning.
Ett sådant servitut bör sälunda icke få ändras eller upphävas utan medverkan av den sakkunskap som avgjort frågan om servitutets tillkomst. Det är sålunda icke lämpligt att dylika servitut kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Vattenlagsutredningen har i sitt betänkande (SOU 1977:27) föreslagit en generell regel. all servitut som bildats enligt vattenlagstiftningen icke får upphävas genom fastighetsreglering och att det endast under vissa förhällanden får ändras. En så allmän regel hindrar emellertid önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande åtgärder. Det är därför önskvärt med en föreskrift att servitut för skadeförebyggande åtgärder eller liknande, dvs. servitut till omedelbar fördel för annan fastighet än kraftanläggningen, får upphävas eller ändras vid fastighetsreglering men att övriga servitut, tillkomna enligt
vattenlagstiftningen, icke får på dvlikt sätt ändras eller upphävas. Vid en förrättning måste ju frågan om ett servituts innehåll klarläggas, och det bör
utan svårighet kunna bedömas, huruvida servitutet är av det ena eller det andra slaget. Om en sådan lagregel mot förmodan icke skulle kunna meddelas. bör i motiven likväl understrykas den allmänna bestämmelsen att servitut till förmån för kraftanläggning icke fär upphävas eller ändras utan de bärande skäl som allmänt härför gäller och att rätt till ersättning kan föreligga för kraftanläggningens ägare, om hans rättigheter inskränkes eller upphäves.
Sveriges lantmätareförening: FBLs kompetens i fråga om servitutsåt-
gärder är begränsat. Denna begränsning medför att för vissa typer av
befogenheter har andra lagar företräde framför FBL. Konsekvenserna av Bilaga 4 nuvarande avgränsning har blivit en invecklad och svårförståelig lagstift-
ning som dessutom föranlett mycket extra arbete och svårigheter.
Från praktiska och förrättningsekonomiska synpunkter är det mycket angeläget att nuvarande samordning och avgränsning mellan olika lagar ses över, ——— .
Nuvarande kompetensgräns medan FBL och VL är otydlig och har - under hittillsvarande tillämpning medfört stora problem. Angelägna markanvändningsfrågor har inte alltid kunnat regleras fullständigt med stöd av FBL. Konsekvensen har varit att viss del av ett projekt har kunnat genomföras med stöd av FBL medan en övergång till VL varit nödvändig för
resterande del av projektet. Ett sådant förfarande är orationellt.
Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att en bättre samordning och lämpligare avgränsning sker mellan de båda lagarna. Utgångspunkten bör därvid vara att fastighetsrättsligt genomförande — t. ex. genomförande av planer för bebyggelse, jord- och skogsbruk, kommunikationer m. m. — kan ske enhetligt och så smidigt som möjligt. För att detta skall kunna uppfyllas måste FBLs kompetens i fråga om vattenrättsliga servitut utvidgas. Sådana vattenrättsliga servitut som primärt har ett fastighetsintresse
måste således kunna bildas, ändras, upphävas eller fastighetsbestämmas
inom ramen för FBL. Rättigheter som i första hand inte har ett fastighetsintresse utan ett mera vidsträckt samhällsintresse — t.ex. utnyttjande av vatten för vattenkraft eller för industriellt behov — bör däremot vara exklusiva för VL.
De nu nämnda kraven är enligt föreningens mening uppfyllda i promemorian.
Enligt Vattenlagutredningens (SOU 1977: 27) förslag skall FBM i avse-
värt mindre utsträckning än för närvarande kunna hantera rättigheter som berör vattenföretag. Detta förslag medför att nuvarande avgränsnings- och samordningsproblem kvarstår och att det fastighetsrättsliga genomförande i många olika fall kommer att bli mer komplicerat och tidsödande än det för närvarande är. För myndigheter och enskilda kommer det att bli svårt att bedöma huruvida FBL är tillämplig i olika situationer. Enligt föreningens mening är vattenlagutredningens förslag oacceptabelt.
Bilaga 5
Bilaga 5
De remitterade förslagen
De remitterade
1 Förslag till
förslagen
Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
dels att 1, 2.4, 6, 7, 13, 14, 16—18, 20-22, 28, 37. 64, 65, 69. 70, 79, 82,
84 och 84 a 88 skall ha nedan angivna lydelse,
dels att i tagen skall införas tre nya paragrafer, 5 a, 5 b och 5 c §§, av
nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
18¶I allmän flottled stånde envar öp- I allmänna flottleder har var och
pet att, efter tv här nedan närmare en rätt att flotta. För flottning i allskils, låta flottgods löst framflyta. män flottled gäller bestämmelserna
i denna lag.
3 8!
ha
De, som i annat fall än i 3 § sägs De som i annat fall än som anges låta flottgods löst framflyta i all- i3 § flottari en allmän flottled, som män flottled, som upplåtits till all- hur upplåtits till allmänt begagmänt begagnande (allmän flott- nande (allmän flottning), skall utgö-
ning), skola utgöra en flottningsför- ra en flotningsförening. Bestäm-
ening med uppgift och befogenhet, melser om flottningsföreningars varom i4 kap. förmäles. uppgifter och verksamhet finns i 4
kap.
Huruledes för vissa fall regering- 175 § finns bestämmelser om att en må bestämma, av allmänna regeringen i vissa fall kan bestämflottningen skall ombesörjas i an- ma att den allmänna flottningen nan ordning än genom flottningsför- skall ombesörjas i annan ordning än ening, därom stadgas i 75 §. genom flottningsförening.
4 §
Allt i allmän flottning ingående Allt flottgods som ingår i allmän
flottgods skall framföras gemen- flottning skall framföras gemensamt (gemensam flottning), där ej samt (gemensam flottning), om det
vattendomstolen för viss flottled inte enligt 3 § lagen (1982:000) om meddelat allmän bestämmelse om inrättande, utvidgning och avlysflottning utan flottgodsets sam- ning av allmän flottled för viss flottmanblandande (separatflottning) el- led har beslutats om flottning utan ler ock för särskilt tillfälle flott- flottgodsets sammanblandande (seningsstyrelsen finner nu nämnt paratflottning) eller för särskilt till-
flottningssätt kunna utan hinder för fälle flottningsstyrelsen finner att
den gemensamma flottningen tfill- separatflottning kan medges för en städjas viss flottande. viss flottande utan hinder för den
gemensamma flottningen.
! Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilaga 5
De remitterade
$
förslagen
Utförandet av de anläggningar och åtgärder som behövs för en all-
män flottled skall överlämnas åt
den som har begärt att flottleden skall inrättas, om han inte anses olämplig därtill, eller, när även någon annan har anmält sig villig att utföra arbetena, åt den som prövas kunna säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vill utföra arbetena, har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast betala ersättning till sökanden för de anläggningskostnader som denne har haft.
Om det för inrättande av en allmän flottled krävs att en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras, skall arbetena utföras av den som har antagits till anläggare. Om vattenanläggningen eller byggnaden skall ändras, har ägaren rätt att utföra ändringen mot ersättning för kostnaderna.
$
För anläggningskostnaderna har
anläggaren rätt till ersättning av de flottande i den ordning som anges i
denna lag. Till anläggningskostnader hänförs kostnaderna för utförande av arbeten som avses i 5a§ samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbetald skadeersättning till sakägare, nödvändiga utgifter för förberedande undersökningar angående företaget, kostnader för handläggningen av ärendet om inrättande av flottleden och ärendet om utförande av flottledsanläggningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant samt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännande.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
e $
förslagen
Byggnader och anläggningar
som har utförts eller övertagits från
någon annan för inrättande, ut-
vidgning eller förbättring av en all-
män flottled samt fast eller lös
egendom som annars har förvär-
vats för flottleden med betalnings-
skyldighet för de flottande hör till
flottleden och skall anses som all-
män egendom.
Egendom som hör till en allmän
flottled får inte utmätas för annan
skuld än sådan för vilken den enligt
lag svarar.
6 § För skada och intrång, som vållas av flottgodset eller genom åtgärd, som
i 5 § sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada). skall gäldas ersättning med fulla värdet.
Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång, som vållas genom anläggning eller åtgärd för
flottleden, i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen
eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.
Hurusom i vissa fall flottningsskada kan i sammanhang med be-
slut rörande flottledens inrättande,
utvidgande eller förbättrande var-
da uppskattad och ersatt, därom skils i 6 kap. vattenlagen.
78 Bygger någon i allmän flottled Om någon bygger t en allmän annorledes än med lag eller givna flottled i strid mot lag eller givna föreskrifter överensstämmer, föreskrifter, skall han själv stå för
stånde själv den skada, som å den skada som flottningen orsakar
byggnaden må vållas i följd av på byggnaden. Om någon bygger i flottningen. Där någon utan att på- en allmän flottled utan utt begära
kalla och avbida vattendomstolens och invänta skyddsbestämmelser bestämmelse om skyddsåtgärd, enligt andra stycket, skall han själv som i 6 kap. 18 § vattenlagen sägs, stå för den skada som flottningen gör byggnad i flottleden, stånde orsakar under tiden. ock under tiden själv skadan. Menar någon, som har byggt el-
ler uvser att bygga i vatten där en
allmän flottled finns, att särskilda
anläggningar eller åtgärder till
skydd mot skada eller intrång på
byggnaden till följd av flottningen
bör bekostas av de flottande, får
han väcka talan mot flottningsför-
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
eningen hos vattendomstolen rö-
förslagen
rande bestämmelser om erforder-
liga skvddsanordningar. I fråga om
en sådan talan gäller bestämmel-
serna i vattenlagen (1982:000) om
stämningsmål.
Finnes flottningsskada bliva så stadigvarande, att värdet därå kan ge-
nom uppskattning på förhand utrönas, skall. om ersättningstagaren påstår det, ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång. allt efter ty skäligt prövas. Ej må, ändå att parterna må vara ense om visst belopp,
ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.
ud i 9 kap. vattenlagen Bestämmelserna om betalning av (1918:523) stadgas beträffande er- ersättning i 16 kap. vattenlagen
sättnings nedsättande i vissa fall (1982:000) skall tillämpas också i
samt länsstyrelsens befattning med fråga om ersättning för flottnings-
nedsatta ersättningsmedel och om skada som på förhand har bestämts
anmälan i vissa fall till vederböran- utt utgå på en gång. I beslutet om de domstol skall äga motsvarande ersättning skall skiljemännen ange tillämpning i fråga om ersättning om nedsättning av ersättningsbe-
för flottningsskada, som blivit på loppet skall ske hos länsstyrelsen.
förhand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersättning enligt denna $ bestämmes, skola skiljemännen giva tillkänna,
om och i vilken mån nedsättning
därav skall ske.
Beslut, varigenom = ersättning Ett beslut varigenom ersättning bestämmes på förhand, vare, sedan bestäms på förhand gäller, sedan beslutet vunnit laga kraft, gällande det har vunnit laga kraft, även mot
jämväl mot framtida ägare och in- framtida ägare och innehavare av
nehavare av fastighet, som beröres fastigheter som berörs av beslutet.
av beslutet. Om insändande till vat-
tendomstolen, för anteckning i vattenboken, av beslut, varom nu är fråga, förordnar regeringen.
Hurusom till följd av ändrade Har genom beslut enligt denna
förhållanden avgift, som bestämts lag eller enligt 9 kap. 3 § andra
att utgå årligen, kan varda till be- stycket vattenlagen (1982:000) erloppet ändrad eller ock bestämd att sättning för: skada eller intrång upphöra, därom skils i 6 kap. 23 § fastställts att utgå med årliga bevattenlagen. | lopp. utgör den omständigheten att :
beslutet härom har vunnit laga
kraft inte hinder för en part att, ef-
ter beslut om nya eller ändrade an-
> Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
ordningar eller föreskrifter för flott-
förslagen
leden, påkalla sådana ändrade be-
stämmelser om ersättningen och
sättet för betalning som föranleds
av de ändrade förhållandena. Frå-
gån om ändrade ersättningsbe-
stämmelser prövas av vattendom-
stolen i samband med prövningen
av anordningarna eller föreskrifter-
na eller efter talan i den ordning
som enligt vattenlagen gäller för
stämningsmål.
14 8
Sedan i underställningsmål rö- När en allmän flottled har inrätrande företug enligt 6 kap. vatten- tats eller utvidgats skall länsstyrellagen vattendomstolen meddelat sen upprätta förslag till bestämmel-
beslut om allmän flottleds inrättan- ser för flottleden. Förslaget skall de eller om vidtagande av åtgärder ange
för redan befintlig allmän flottleds 1. vilka allmänna grunder som utvidgande eller förbättrande, äge bör tillämpas när särskilda slag av
envar. som vill vttra sig över syne- flottgods enligt 29 § jämförs med
männens förslag till bestämmelser varandra vid fördelning av kostna-
rörande de i 10 kap. 19 § vattenla- der,
gen omförmälta frågor, att inom 2. inom vilken tid och mot vilken
trettio dagar från det vattendom- ränta anläggningskostnader enligt stolens beslut meddelades till läns- 30 § bör återbetalas till anläggare styrelsen ingiva eller i betalt brev eller annan som har anläggares
med posten insända sina erinringar rätt, sedan hänsyn tagits till den
i saken. Erfordras före ärendets av- beräknade virkesåtgången inom
görande vtterligare utredning, äge varje flottledsdistrikt. länsstyrelsen härför anlita biträde 3. hur taxan för flottledsavgifter
av förrättningsmannen eller annan bör utarbetas med ledning av de
sakkunnig person: prövas nödigt nämnda omständigheterna. att vidare höra sakägarna, lämne Kungörelse om förslaget skall inlänsstyrelsen dem tillfälle att yttra föras i ortstidning och innehålla en sig vid sammanträde inför länssty- upplysning om att den som vill vttra
relsen eller, där fråga är om mindre sig över förslaget skall framställa flottled och det i övrigt finnes lämp- skriftliga erinringar i saken inom
ligt, inför någon av länsstyrelsens viss tid. Om det är nödvändigt att tjänstemän. Kungörelse om sådant sakägarna hörs ytterligare, skall de sammanträde skall minst tre veckor kallas till sammanträde inför länsföre sammanträdet tillställas den styrelsen eller, när det är fråga om eller de personer, som jämlikt 10 en mindre flottled och det i övrigt kap. 26 § vattenlagen utsetts att är lämpligt, inför en tjänsteman vid mottaga handlingarna i målet, länsstyrelsen. Kungörelse om såävensom senast tiv dagar förut in- dant sammaunträde skall senast tio föras i ortstidning. Anläggaren av dagar före sammanträdet införas i
+ Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvurande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade flottleden varde till sammanträdet ortstidning. Anläggaren av flottle-
förslagen särskilt kallad. den skall särskilt kallas till sam-
manträdet.
Så snart ske kan företage läns- Länsstyrelsen skall därefter så
styrelsen härefter omförmältra frå- snart som möjligt avgöra ungivna gor till avgörande 4 enlighet med frågor 1 enlighet med 29 och 30 88.
föreskrifterna i 29 och 30 88.
16 §"
Sedan de för allmän flottleds in- Sedan de arbeten som har förerättande föreskrivna arbeten blivit skrivits för den allmänna flottleden besiktigade och godkända, varde har besiktats och godkänts, skall flottleden av länsstyrelsen genom länsstyrelsen meddela beslut om särskilt beslut upplåten till allmänt storleken av de anläggningskostbegagnande, dock må dylikt upplå- nader som enligt 5 b § skall betalas tande ej ske, innan länsstyrelsen av de flottande. När länsstyrelsen
meddelat beslut i de frågor. som i dessutom har meddelat beslut en-
14. $ omförmälas, samt fastställt ligt 14§ och fastställt reglemente reglemente för flottningsförening. för flottningsförening, skall läns-
styrelsen genom särskilt beslut
upplåta flottleden till allmänt begagnande. Ej må flottning idkas i allmän fiottled, förrän den blivit till allmänt
begagnande upplåten: dock att rätt till interimsflottning, efter ty nedan sägs, må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.
17 §
Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrät-
tande och kan, ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits,
flottning ske utan väsentligt men för strand-. bro-, fiske- och vattenverks-
ägare eller andra samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsarbetens utförande. må i avbidan på flottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den, som förut enskilt flottat därstädes, så ock annan, som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida avsevärd förlust.
Ansökan om interimsflottning in- Ansökan om interimsflottning gives till länsstyrelsen; och åligger ges in till länsstyrelsen. Länsstyreldet länsstyrelsen an däröver sen skall inhämta yttrande över an-
infordra yttrande från vattenrätts- sökningen från anläggaren av flott-
domaren, den enligt 10 kap. 2§ leden samt, om ärendet inte är av
vättenlagen förordnade — förrätt- brådskande natur och det i övrigt ningsmannen och anläggaren av kan anses behövligt, på lämpligt
flottleden ävensom att, där ärendet sätt bereda strandägare och andra
ej är av brådskande beskaffenhet vilkas rätt kan beröras tillfälle att och det i övrigt finnes erforderligt. inom viss kort tid yttra sig över anpå lämpligt sätt bereda strandägare sökningen.
och andra, vilkas rätt kan beröras
av frågan, tillfälle att inom viss kort
tid yttra sig över ansökningen.
3 Senaste lydelse 1977: 671.
> Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
18 5”
förslagen
Tillstånd till interimsflottning må Tillstånd till interimsflottning får av länsstyrelsen meddelas i den av länsstyrelsen meddelas i den omfattning, som med hänsyn till fö- omfattning, som med hänsyn till föreliggande omständigheter finnes religgande omständigheter finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder; och föreskrive länssty- år i sänder. Länsstyrelsen skall förelsen de villkor för flottningen, reskriva de villkor för flottningen som för varje fall må finnas erfor- som behövs för varje fall med iaktderliga, med iakttagande därav dels tagande av dels att de allmänna beatt de av vattendomstolen medde- stämmelser som har meddelats för lade allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga flottning bliva i tillämpliga delar delar för interimsflottningen, dels gällande med avseende å interims- att de interimsflottande förpliktas flottningen dels ock att interimsflot- att för sitt flottgods erlägga flotttande förpliktas att för sitt flottgods ledsavgifter till samma belopp. som erlägga flottledsavgifter till samma beräknas böra utgå, sedan flottlebelopp, som beräknas böra utgå, den upplåtits till allmänt begagsedan flottleden upplåtits till all- nande. mänt begagnande.
Interimsflottande bör tillika erinras om honom åliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsakad kostnad för underhåll av flottledsbyggnader, som må vara utförda: och skall vad i 8 samt 10—12 §§ stadgas med avseende å ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för flottledsbyggnaders underhåll.
Där omständigheterna sådant päkalla, bör ock föreskrivas, att interimsflottande, innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd, som nu sagts.
Vid tillstånds meddelande varde tillsett, att bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.
20 87
Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet, som i 33 § I mom. andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse, av de flottande uttaga de i 18 § omförmälda flottledsavgifter och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.
Till syssloman, som nu sagts, skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled; och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp, som bestämmes av länsstyrelsen.
Flottledsavgifter, som av sysslo- Flottledsavgifter, som uppbärs mannen uppbäras, skola göras rän- — av sysslomannen, skall göras ränte-
$ Senaste lydelse 1977: 671. 7 Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
tebärande genom insättande å bärande genom utt insättas på förslagen bankinrättning; och åligger det bank. Det åligger sysslomannen sysslomannen att, sedan flottleden att, sedan flottleden har upplåtits
upplåtits till allmänt begagnande till allmänt begagnande och en flottoch flottningsförening bildats, till ningsförening har bildats, till flottflottningsstyrelsen redovisa vad ningsstyrelsen redovisa vad han
han uppburit jämte upplupen ränta. har uppburit jämte upplupen ränta.
Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 § vattenlagen frågan om allmän flottled förfaller, skall redo-
visning lämnas till länsstyrelsen som med medlen förfar på sätt i
82 § första stycket stadgas; dock att ägare av enskilda flottledsbyggnader äger av influtna avgifter bekomma vad å nämnda byggnuder må belöpa. så ock, där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.
8e
Där beträffande vatten, varest I fråga om vatten där allmän allmän flottled icke finnes men flottled inte finns, men flottning
flottning ändock flere år bedrivits, ändå har bedrivits i flera år, skall sådant förhållande uppkommer, att följande gälla om förhållandena
rätten till flottning icke vidare utan ändras så att rätten till flottningen
oskäliga kostnader står till buds, inte längre kan utövas utan oskäli-
vare, sedan ansökan om allmän gå kostnader. Har ansökan om inflottleds inrättande i vattenområdet rättande av allmän flottled i vatteninkommit, den omständigheten att området inkommit, men beslut där-
beslut därå ej ännu av vattendom- om ännu inte meddelats, får läns-
stolen meddelats, ej hinder för styrelsen medge sökanden rätt till länsstyrelsen att medgiva sökanden interimsflottning, om flottningens till flottledsföretaget rätt tll inte- avstannaände skulle medföra synrimsflottning, såframt flottningens nerligen betydande förluster för ho-
avstannande finnes komma att för nom. I sådana ärenden gäller 17—
honom medföra synnerligen bety- 20 §§. I fall som nu har nämnts får dande förluster: och skall å sådant dock tillstånd till interimsflottning ärende stadgandena i 17—20 §§ endast meddelas om sökanden stäläga motsvarande tillämpning. Ej ler fullgod säkerhet dels för avgifter må dock i fall, som nu nämnts, in- och skadestånd enligt 18 §, dels terimsflottning beviljas, med mind- med visst belopp, motsvarande vir-
re sökanden ställer fullgod säkerhet kets värde, för att flottledsarbetet dels för avgifter och skadestånd, utförs på ett riktigt sätt, om sökan-
som i 18§ omförmälas, dels ock den antas till anläggare.
med visst belopp, motsvarande virkets värde, för att flottledsarbetet, därest sökanden antages till anläggare, behörigen utföres.
Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
22 8
förslagen
Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits, att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge länsstyrelsen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande, på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flottleden i dess helhet eller med avseende å viss del därav.
Skola enligt vattendomstolens Om arbeten av större omfattning beslut arbeten av större omfattning skall utföras för att utvidga eller utföras för allmän flottleds utvid- förbättra en allmän flottled och det gande eller förbättrande och finnes är nödvändigt att flottningen under nödigt, att flottningen härunder be- tiden begränsas eller inställs, får gränsas eller helt inställes, äger länsstyrelsen på begäran meddela länsstyrelsen på — framställning bestämmelser om detta för tiden till meddela erforderliga bestämmelser dess arbetena har fullbordats och angående flottningens bedrivande godkänts. under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.
28 §
I flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter sammanföras under nedannämnda huvudgrupper:
1. Flottledsutgifter, omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan, vilken njuter anläggares rätt, eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom, allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omförmäles;
2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tillhörig egendom, i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4, 5 eller 6 omförmälda utgifter;
3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden. strandarrenden, bom- och dammavgifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4, samt andra utgifter för liknande ändamål;
4. Sorteringsutgifter, omfattande kostnader för skiljeanordningars inrättande och vidmakthållande, för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet:;
S. Inventarieutgifter, omfattande kostnader för anskaffande och vid- .makthållande av redskap och materiel för utflottningen;
6. Förvaltningsutgifter, omfattande kostnader för kontorshållning, bokföring, styrelse- och revisorsarvoden, flottningschefs och kontorspersonals avlöning samt för pensioner, olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;
7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art, såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning, avskilt virkes buntning, flottläggning eller transporterande, inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.
? Senaste lydelse 1977:671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
Har till rättvis fördelning av flott- Har till rättvis fördelning av flott-
förslagen
leds- och underhållsutgifter flottle- leds- och underhållsutgifter flottleden indelats i flottledsdistrikt, skola den indelats i flottledsdistrikt, skall
över sagda utgifter räkenskaper räkenskaperna över de nämnda ut-
föras särskilt för varje distrikt. Lag gifterna föras särskilt för varje di-
samma vare om utflottningsut- strikt. Detsamma gäller utflottgifter, där flottleden blivit indelad i ningsutgifter, om flottleden har inutflottningsdistrikt. Finnes flott- delats i utflottningsdistrikt. Om en
ledsanläggning å visst distrikt bliva flottledsanläggning inom ett visst
till gagn för flottningen även å and- distrikt blir till nytta för flottningen ra flottledsdistrikt, äge vattendom- även inom andra flottledsdistrikt, stolen eller, där anläggningen ut- får länsstyrelsen besluta att anförts utan vattendomstolens till- läggningskostnaden skall fördelas stånd, flottningsstämma besluta, på dessa distrikt alltefter den nytta
att anläggningskostnaden skall i de har av anläggningen.
mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.
37 810
Fastställt reglemente så ock underrättelse om däri meddelad änd-
ring skall av länsstyrelsen skyndsamt överlämnas till vattendomsto-
len.
Reglemente skall genom för- Fastställt reglemente skall geeningens försorg mäångfaldigas i nom föreningens försorg mångfaldi-
tryck och vid begäran hållas skogs- gas i tryck och vid begäran hållas
ägare och flottande tillhanda. skogsägare och flottande tillhanda.
64 §
Finnas inom samma vattensy- Om det inom samma vattensy-
stem flera flottleder under särskilda stem finns flera flottleder under sär-
fNottningsföreningars — förvaltning, skilda flottningsföreningars förvalt-
skall i varje led flottningen såvitt ning, skall flottningen i varje led möjligt ordnas på sådant sätt, som såvitt möjligt ordnas på sådant sätt
utan oskäligt betungande eller gyn- som utan oskäligt betungande eller nande av flottningen i viss led må gynnande av flottningen i viss led vara ägnat att befrämja flottningen i kan vara ägnat att befrämja vattensystemet i dess helhet; och flottningen i vattensystemet i dess
bör därvid vad flottningschef för helhet. Därvid bör vad flottnings-
nedströms belägen led med iaktta- chefen för en nedströms belägen gande av de regler, som små vara led, med iakttagande av de regler fastställda av vattendomstolen, be- som i samband med flottledens in-
stämmer beträffande vattenhushåll- rättande eller senare har fast-
ningen och flottgodsets framsläp- ställts, bestämmer = beträffande
pande, såvitt ske kan, lända till ef- vattenhushållningen och flottgod-
terrättelse för uppströms belägen sets framsläppande såvitt möjligt led. beaktas vid flottningen i en upp-
ströms belägen led.
!? Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgif-
förslagen ternas täckande infordrat tillskott, vare på framställning av styrelsen för
nämnda led styrelsen för nedströms belägen led, dit den flottandes flott-
gods må hava vidare framflottats, pliktig att, därest flottgodset kan där ur leden uttagas, kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning, som
stadgas i 33 §.
65 g!!
Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vattensystem sammanslås till en, skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut
jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrel-
sens prövning.
Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags flottningsförening förordna, att denna sammanslås med huvudvattendragets förening,
där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens
ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader
och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.
Om sammanslagning av flottningsföreningar underrätte länsstyrelsen vattendomstolen för anteckning i vattenboken.
69 &g!2
Virke, som tillföres allmän flott- Virke, som tillförs en allmän led å plats, varifrån dess utflottning flottled på en plats, varifrån dess
beräknas kunna medhinnas under utflottning beräknas kunna medhin-
första flottningsåret, må flottas nas under första flottningsåret, får
obarkat, så framt icke med avseen- flottas obarkat. så framt icke med de 4 beskaffenheten av vattendra- avseende på beskaffenheten av vatget med stränder och fiske ävensom tendraget med stränder och fiske
övriga förhållanden, som kunna in- ävensom övriga förhållanden, som
verka på frågan, vattendomstolen kan inverka på frågan, länsstyrelfinner skäligt att för hela flottleden sen finner skäligt att för hela flottle-
eller viss del därav förordna, att allt den eller viss del därav förordna,
eller visst slags virke skall, innan att allt eller visst slags virke skall,
det utlägges i flottleden, hava un- innan det urläggs i flottleden, ha
dergått avbarkning. undergätt avbarkning.
Virke, vars utflottning beräknas Virke, vars utflottning beräknas
icke kunna medhinnas under första icke kunna medhinnas under första
flottningsåret, skall, innan det ut- flottningsåret. skall. innan det ut-
lägges i flottleden, hava medelst av- lägges i flottleden, ha medelst av-
barkning så fullständigt som möjligt barkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hän- befriats från bark, där ej med hänsyn till ovan sagda förhållanden syn till ovan sagda förhållanden
vattendomstolen — funnit = skäligt länsstyrelsen funnit skäligt medge medgiva undantag från denna be- undantag från denna bestämmelse.
stämmelse.
"! Senaste lydelse 1977: 671. 12 Senaste lydelse 1958: 188.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilaga 5
De remitterade
Ej må utan tillstånd av vatten- Utan tillstånd av länsstyrelsen
förslagen
domstolen avbarkning verkställas å får avbarkning inte verkställas på
isen eller å stranden så nära vatt- isen eller på stranden så nära vattnet, att barken kan nedsköljas däri. net, att barken kan sköljas ned däri. Vid tillstånds meddelande skall Vid meddelande av tillstånd skall
vattendomstolen föreskriva de vill- länsstyrelsen föreskriva de villkor kor, som i varje särskilt fall må fin- som i varje särskilt fall behövs för nas erforderliga till förebyggande att förebygga skada eller olägen-
av skada eller olägenhet. het.
70 8»
Å allmän flottleds skötsel och un- Länsstyrelsen utövar tillsyn över derhåll samt flottningsförenings allmänna flottleders skötsel och unverksamhet utöve länsstyrelsen till- derhåll samt över flottningsförsyn. Teknisk tillsyn å flottledsan- eningars verksamhet. läggningarnas underhåll och nytt-
Jjande åligger under länsstyrelsens
överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrikten, vilka hava att verkställa in-
spektion å flottlederna i enlighet
med närmare föreskrifter, som där-
om varda av regeringen medde-
lade.
Flottningsstyrelsen och = flott- Flottningsstyrelsen och = flottningschefen äro skyldiga att vid till- ningschefen är skyldiga att på bhesynens utövande på anfordran läm- gäran av länsstyrelsen lämna de na vederbörande alla erforderliga upplysningar som behövs för tillupplysningar. synen.
Om rätt att vid förefallande behov hos vattenrättsdomaren påkal-
la besiktning å anläggning för all-
män flottled så ock om handräckning skils i 13 kap. vattenlagen.
79 §
Åsidosättes föreskrift, som i 37 8 Åsidosätts föreskrift, som i 37 §.
andra stycket, 41 § första stycket, 41 § första stycket, 44 §. 47 § andra 44 §, 47 § andra och tredje styck- och tredje styckena, 51 § första ena, 51 § första stycket, 54 § sista stycket, 54 § sista stycket eller 76 § stycket eller 76 § första och andra första och andra styckena är medstyckena är meddelad, eller för- delad, eller försummar styrelsele-
summar styrelseledamot vare sig damot att på sätt i 56 § tredje att på sätt i 56 § tredje stycket stad- stycket stadgas hålla den där om-
gas hålla den där omförmälda för- " förmälda förteckningen tillgänglig teckningen tillgänglig och över- och översända den till flottande el-
sända den till flottande eller att, då ler att, då flottande enligt sjätte
flottande enligt sjätte stycket i stycket i nämnda $ påyrkat hän-
! Senaste lydelse 1977: 761. 4 Senaste lydelse 1964: 183.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilaga 5
De remitterade nämnda $ påyrkat hänskjutande av skjutande av visst ärende till pröv-
förslagen
visst ärende till prövning å flott- ning på flottningsstämma, låta uppningsstämma, låta upptaga ärendet taga ärendet å förteckningen, döms
å förteckningen, . den försumlige ull böter.
dömes den försumlige till dags-
böter.
Förseelse mot 47 § tredje stycket. 51 § första styket, 54 § sista stycket eller 56 § tredje stycket, så ock styrelseledamots försummelse att ä den i 56 § omförmälda förteckning upptaga ärende, vars hänskjutande till flottningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma $, må
åtalas allenast av målsägande, och skall härvid såsom målsägande anses
såväl flottningsföreningen som varje flottande.
Åtal för förseelse, som i denna paragraf omförmäles, skall anhängig-
göras vid allmän underrätt i den ort, där flottningsstyrelsen har sitt säte.
82 lö
Varder allmän flottled jämlikt 6 Om en allmän flottled avlyses kap. 27 § vattenlagen avlyst, skall, och dess tillgångar överstiger skuldär dess tillgångar överstiga skul- derna. skall behållningen användas
derna, behållningen användas för för att bortskaffa sådana flottledsbortskaffande av sådana flottleds- anordningar som kun orsaka skada
anordningar som Aunna orsaka ska- eller olägenhet och för att iordningda eller olägenhet samt för iord- ställa vattendraget och intilliggande
ningställande av vattendraget och område i ett från företrädesvis fisintilliggande område i ett från före- ke- och naturvårdssynpunkt lämpträdesvis fiske- och naturvårdssyn- ligt skick (återställningsåtgärder). punkt lämpligt skick täterställ-
ningsåtgärder).
Om endast del av flottled avlyses. skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.
Finnes behållning sedan behövliga äterställningsåtgärder vidtagits, skall
denna användas på sätt regeringen bestämmer.
Understödsfond, varom i 32 § andra stycket förmäles. skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål, därvid personer. som redan tillerkänts pension eller annat understöd, hava företräde framför dem, som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må, där så finnes
lämpligt, fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades
inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.
84 §
I fråga om framförande av flottgods i sammanlagda flottar äge stadgandena i denna lag icke tillämpning; men låter någon flöttgods framflyta hopfäst i knippen eller mindre buntar eller framföres flottgods i ringbom, räknas det för lösflottning och vare förty denna
lag därå tillämplig.
!5 Senaste lydelse 1977: 671.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna
förslagen Torneå och Muonio ätvar.
84 a 8!6
Talan mot beslut av länsstyrelsen Beslut av länsstyrelsen om utseom anlitande av sakkunnigt biträ- ende eller entledigande av styrelsede, om utseende eller entledigande ledamot eller revisor i flottningsförav styrelseledamot eller revisor i ening, om föranstaltande om åtgärd flottningsförening, om föranstal- på sådan förenings bekostnad, om
tande om åtgärd på sådan förenings utseende av förvaltare som avses i
bekostnad, om utseende av förval- 82 a § eller med anledning av sådan tare som avses i 82 a § eller med förvaltares beslut i fråga om återanledning av sådan förvaltares be- ställningsåtgärder överklagas hos
slut i fråga om återställningsåt- regeringen genom besvär.
gärder föres hos regeringen genom besvär.
Mot annat beslut av länsstyrel- Beslut av länsstyrelsen enligt
sen enligt denna lag föres talan hos denna lag får i övriga fall överklakammarrätten genom besvär. gas hos kammarrätten genom be-
svär.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
2 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred
Härigenom föreskrivs att i lagen (1933: 269) om ägofred skall införas en
ny paragraf, 45 a §, av nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
45 a§
Med vattenlagen i 43—45 §§
avses vattenlagen (1918:523) i dess
lydelse vid utgången av år 1982.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
!6 Senaste lydelse 1977: 671
8 Riksdagen 1982/83.1 saml. Nr 26
Prop. 1982/83: 26 - 114
Bilaga 5
3 Förslag till De remitterade
förslagen
Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.
Härigenom föreskrivs att 12 och 13 §§ lagen (1942:335) om särskilda
skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m. skall ha nedan angivna lydelse. |
Lydelse enligt prop. 1981/82:188 Föreslagen lydelse
12 § Mål om tillstånd enligt vartenla- Mål om tillstånd enligt vattenla-
gen (1918:523) till anläggning, som gen (1982:000) till anläggning, som under 2 § 1) eller 2) sägs, eller till under 2 § 1) eller 2) sägs, eller till väsentlig ombyggnad, ändring eller väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av sådan anläggning må utvidgning av sådan anläggning får ej avgöras med mindre prövnings- inte avgöras med mindre pröv-
myndighetens utlåtande föreligger. ningsmyndighetens utlåtande före-
ligger.
Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende angående tillstånd
enligt 2 § lagen (1902:71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elektriska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 § 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen (1978:160) om vissa rörledningar, dock ej om ärendet avser rörledning för transport av fjärrvärme.
13 §
Den ökning i byggnadskostna- Den ökning i byggnadskostnaden, som föranledes av skyddsåt- den, som föranleds av skyddsåtgärd enligt denna lag, skall icke ta- gärder enligt denna lag, skall inte gas i beräkning vid prövning, som i tas i beräkning vid den prövning 2 kap. 3 § första stycket vattenla- som avses i 3 kap. 4 § vattenlagen
gen sägs. (1982:000). Vid meddelande av tillstånd, som Vid meddelande av tillstånd som
i 123 första stycket omförmäles, anges i 12 § första stycket skall be-
skola av prövningsmyndigheten aktas de föreskrifter som prövmed avseende å vattenbyggnadens ningsmyndigheten har meddelat i utförande givna föreskrifter beak- fråga om vattenanläggningens uttas. förande.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
Bilaga 5
4 Förslag till De remitterade
förslagen
Lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske
Härigenom föreskrivs att 35 a § lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall
ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
35 a §&!
Den som uppsåtligen eller av Till. böter eller fängelse i högst oaktsamhet bryter mot föreskrift Sex månader döms den som uppsåt-
som meddelats med stöd av 33 f§ ligen eller av oaktsamhet bryter
dömes, i de fall som särskilt angi- mot vas i sålunda meddelad föreskrift, 1. föreskrift som meddelats med
till böter eller fängelse i högst sex stöd av 33 f §, i de fall som särskilt
månader. anges i sålunda meddelad före-
skrift,
2. fiskeförbud som meddelats för
visst område i anledning av företag
enligt vattenlagen (1982:000) eller
motsvarande äldre lag.
Den som gör sig skyldig till för- Den som gör sig skyldig till för-
sök eller förberedelse till brott, för sök eller förberedelse till brott, för
vilket föreskrivits påföljd enligt vilket föreskrivits påföljd enligt första stycket, dömes, i de fall som första stycket /, dömes, i de fall särskilt angivas I föreskrift medde- som särskilt anges i föreskrift med-
lad med stöd av 33 f §, till ansvar delad med stöd av 33 f §, till ansvar
enligt 23 kap. brottsbalken. enligt 23 kap. brottsbalken.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
5 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.!
dels att 5. 14 och 2088 skall upphöra att gälla, dels att i 1§ ordet ”Konungen'” skall bytas ut mot ”regeringen”, dels att 2,3, 6—9, 12 och 15—19§§ skall ha nedan angivna lydelse.
För bättre utnyttjande av vatten- För bättre utnyttjande av vatten-
kraft må, efter ansökan hos vatten- kraft får, efter ansökan hos vatten-
! Paragrafen införd genom 1975:176. ! Senaste lydelse av 148 1971: 532.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
domstolen enligt !1 kap. vattenla- domstolen enligt 13 kap. vattenla-
förslagen
gen, tillstånd jämlikt bestämmel- gen (1982:000), tillstånd enligt denserna i denna lag lämnas till årgärd, na lag lämnas till vartenföretag,
som avses I 2 kap. I$ vattenlagen, som avses i I kap. 3 § första stycket
eller till tillfällig reglering av avrin- I vattenlagen, eller till en tillfällig ningen ur sjö eller annan vatten- vattenreglering eller också ändrade
samling eller i vattendrag eller ock bestämmelser meddelas om inneändrade bestämmelser meddelas hållande eller tappning av vatten,
för hushållning med eller framsläp- om åtgärden prövas ur allmän synpande av vatten, därest åtgärden punkt medföra fördelar, som vä-
prövas ur allmän synpunkt medföra sentligt överväger olägenheterna fördel. som väsentligt överväger med den. därmed förenade olägenheter.
Beträffande företag enligt denna Bestämmelserna i vattenlagen lag skall vad i vattenlagen är stad- (1982:000) skall tillämpas på föregat äga tillämpning, där ej annat tag enligt denna lag, om inte annat följer av bestämmelserna i 4—20§§ följer av 4, 6—-12 och 15—-1988. nedan.
6§ Vad i 3 kap. vattenlagen är stad- Bestämmelserna i 7 kap. vatten-
gat om vattenreglering med tvångs- lagen (1982:000) om vattenregledelaktighet skall ej äga tillämpning ring med tvångsdelaktighet gäller
å reglering, som avses i denna lag. inte regleringar, Som avses i denna
Finnes uppenbart, att regleringen lag. Är det uppenbart. att en regle-
är till nytta för annan, som tillgodo- ring är till nytta för annan som till-
gör vattenkraft, är denne dock plik- godogör vattenkraft, är denne dock
tig att i den mån så kan anses skä- skyldig att i den mån så kan anses ligt bidraga till kostnaden för regle- skäligt bidra till kostnaden för reg-
ringen. Med uvseende å talan om leringen. I fråga om talan om såsådant bidrag gäller vad som är dant bidrag tillämpas vattenlagens stadgat om talan enligt 3 kap. 9§ bestämmelser om stämningsmål. vattenlagen.
Hava flera än två förenat sig om I fråga om förvaltningen av ett regleringen, må förordnas, att före- vattenregleringsföretag med flera tagets angelägenheter skola hand- deltagare gäller vad som i lagen havas av, i stället för styrelse, nå- (1973:1150) om förvaltning av samgon av deltagarna. I sådant fall er- fälligheter är stadgat om samfälfordras icke stadgar för företaget. ligheter enligt vattenlagen.
78 Är företag enligt denna lag av be- Är företag enligt denna lag av be-
tydande omfattning eller ingripande tydande omfattning eller ingripande
beskaffenhet, kan Konungen förbe- beskaffenhet, kan regeringen för-
hålla sig prövning av frågan huruvi- behålla sig prövning av frågan huruda företaget får komma till stånd. I vida företaget får komma till stånd.
? Senaste lydelse 1974: 275.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
sådant fall äger vad i 4 kap. 17, 18 Då tillämpas II kap. 3, 5 och 68§
förslagen och 208§ vattenlagen (1918:523) samt 13 kap. 42§ vattenlagen föreskrives om Konungens pröv- (1982:000). ningsrätt motsvarande tillämpning.
Bestämmelserna i 4 kap. 5—12, Bestämmelserna 1 fl kap. 7-
16 och 198§ vattenlagen skola ej 118§ och 13 kap. 19§ andra stycket
äga tillämpning i fråga om företag vattenlagen skall inte gälla i fråga enligt denna lag. om företag enligt denna lag.
83 För vattenkraft. som går förlorad för strömfallsägare till följd av sådan
enligt denna lag medgiven åtgärd, med vilken ej åsyftas att tillgodogöra samma vattenkraft, skall ersättning utgå allenast såvitt fråga är om tillgodogjord vattenkraft eller om vattenkraft, som uppenbarligen är avsedd att
tillgodogöras under den tid tillståndet skall gälla.
Tages för åtgärd enligt denna lag byggnad i anspråk med stöd av 2 kap. 15§ vattenlagen, skall i stället för vad där föreskrives om skyldighet att gottgöra ägaren andel av byggnadens värde gälla, att skälig ersättning skall givas för begag-
nandet av byggnaden.
Vid meddelande av tillstånd till Vid meddelande av tillstånd till
företag enligt denna lag äger vat- företag enligt denna lag får vattentendomstolen, där det kräves för att domstolen, om det behövs för att
undvika dröjsmål med' företaget, undvika dröjsmål med företaget,
uppskjuta frågan om de föreskrif- skjuta upp frågan om de föreskrif-
ter, som erfordras angående crsätt- ter, som erfordras angående ersättning, avgifter eller annat. Bestäm- ning. avgifter eller annat. Därvid
melserna i II kap. 66§2 mom. and- tillämpas 13 kap. 49 § andra—femte ra, tredje och fjärde styckena vat- styckena vattenlagen (1982:000). tenlagen skola därvid äga motsva-
rande tillämpning.
$
Anspråk på ersättning för skada, Anspråk på ersättning för skada, förlust eller intrång som icke förut- förlust eller intrång som inte förutsetts av vattendomstolen skall, för setts av vattendomstolen skall, för
att kunna upptagas till prövning, att få tas upp till prövning, anmälas anmälas hos vattenrättsdomaren till vattendomstolen inom fem år el-
inom fem år eller den längre tid, ler den längre tid, högst tolv år,
högst tolv år, som vattendomstolen som vättendomstolen kan ha före-
må hava föreskrivit, räknat från det skrivit, räknat från det tiden för tilltiden för tillståndet eller, om nytt ståndet eller, om nytt tillstånd medtillstånd meddelats, tiden därför delats, tiden därför gått till ända. gått till ända. Efterföljes företag en- Efterföljes företag enligt denna lag ligt denna lag av företag, vartill till- av företag, vartill tillstånd meddestånd meddelas enligt vattenlagen, las enligt vattenlagen (1982:000),
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Biluga 5
De remitterade må anspråk med anledning av det får anspråk med anledning av det
förslagen förra företaget framställas inom den förra företaget framställas inom den tid, som bestämmes enligt 2 kap. tid, som gäller för det senare före- 24§ vattenlagen. Anmälan om er- taget enligt 13 kup. 47§ första sättningsanspråk skall göras skrift- stycket 10 och 15 kap. [7§ tredje ligen och ingivas till vattenrättsdo- stycket vattenlagen. Anmälan om maren i två exemplar. Vattendom- ersättningsanspråk skall vara skriftstolen skall i domen erinra om vad lig och den skall ges in vill vattenskadelidande har att iaktraga. domstolen i två exemplar. Vatten-
domstolen skall i domen erinra om
vad skadelidande har att iaktra.
Bestämmelsen i I 1 kap. 30§ förs- Bestämmelserna id kap. 5§ andta stycket vattenlagen skall ej utgö- ra och tredje styckena vattenlagen ra hinder mot upptagande av ansö- (1982:000) hindrar inte att ansökan kan om tillstånd till årgärd enligt om tillstånd till åtgärder enligt dendenna lag. na lag tas upp till prövning.
168?
I mål enligt denna lag skall ett | mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingar- exemplar av ansökningshandlingarna jämte kungörelsen städse genom na jämte kungörelsen av vaättenvättenrättsdomarens försorg till- domstolen tillställas länsstyrelsen i ställas länsstyrelsen i det län, inom det län, inom vilket företaget huvilket företaget huvudsakligen skall vudsakligen skall verkställas. verkställas.
Vid tillämpning i mål, varom nu Vid tillämpning i mål, varom nu är fråga, av bestämmelserna i // är fråga, av bestämmelserna i 13 kap. 38§, 39§ andra stycket, 4581 kap. 29 och 378§ vauttenlagen mom. andra stycket sista punkten, (1982:000) får i brådskande fall de i 47§, 50§ andra stycket och 618 dessa lagrum angivna fristerna beförsta stycket vattenlagen må i gränsas. Parterna skall dock berebrådskande fall frister, som avses i das skäligt rådrum. nämnda stadganden, begränsas med iakttagande likväl av att skäligt rådrum beredes.
17§
Befogenhet, som i II kap. 46§ I mål enligt denna lag får på beförsta stycket vattenlagen tiller- gäran av sökanden vattendomsto- " känts vattenrättsdomaren för där len utan huvudförhandling i brådangivna fall, skall tillkomma ho- skande fall medge att åtgärder för nom jämväl i mål enligt denna lag. vattenföretaget vidtas, innan frå- Är fråga om åtgärd, som omfattar gan om sådana åtgärder slutligen vidlyftigare arbete, eller är avsevärt avgörs. Är fråga om åtgärd, som intrång på allmän eller enskild rätt omfattar vidlyftigare arbete, eller är att befara därav. må förordnande avsevärt intrång på allmän eller en-
3 Senaste lydelse 1974: 275.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilagu 5
De remitterade av vattenrättsdomaren lämnas en- skild rätt att befara därav, fär för-
förslagen
dast om riket befinner sig i krig. ordnande meddelas endast om riket
är i krig.
När synnerliga skäl äro därtill, När synnerliga skäl föreligger,
må vattenräftsdomaren i mål enligt får vattendomstolen i mål enligt denna lag medgiva sökanden att denna lag medge sökanden att utan utan hinder av bestämmelsen i 2 hinder av bestämmelsen i 4 kap. kap. 208 2 mom. vattenlagen på- 18 andra stycket vattenlagen
börja arbete. som där avses. (1982:000) påbörja arbete, som där avses.
Vattendomstolens beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart. men det kan ändras när förhållandena föranleder det.
185 Befinner sig riket i krig och är Är riket i krig och är med hänsyn
med hänsyn till kraftförsörjningen till kraftförsöriningen oundgängli-
oundgängligen erforderligt att åt- gen erforderligt att åtgärd. som
gärd, som avses i 2§, vidtages utan avses i 28, ridtas utan dröjsmål, får dröjsmål, äger Konungen eller regeringen eller den myndighet myndighet, som Konungen bestäm- som regeringen bestämmer, förmer, förordna att åtgärden må, ordna att åtgärden får, även om den ändå att den är av beskaffenhet att är av beskaffenhet att vattendomvattendomstolens medgivande där- stolens medgivande därull skall intill skall inhämtas, vidragas utan fö- hämtas. vidtas utan föregående regående prövning av vattendom- prövning av vattendomstolen. Vid-
stolen. Vidtrager någon åtgärd med tar någon ätgärd med stöd av vad:
stöd av vad nu sagts. skall han oför- nu sagts, skall han ofördröjligen efdröjligen efter dess verkställande ter dess verkställande göra ansökan göra ansökan hos vattendomstolen hos vattendomstolen om godkän-
om godkännande av åtgärden. nande av åtgärden.
I fråga om ansökan, som i första I fråga om ansökan, som i första
stycket sägs, och påföljd för under- stycket sägs, och påföljd för underlåtenhet att göra sådan ansökan låtenhet att göra sådan ansökan
skall vad i vattenlagen stadgas för . gäller vad i vattenlagen (1982:000) fall. som avses i 2 kap. 20§ 1 mom. stadgas för fall som avses i 4 kap. tredje stycket samma lag, äga mot- 4§ samma lag. : svarande tillämpning.
198 Säkerhet, som avses i I 7 kap. 66 Säkerhet, som avses i /3 kap. 49 eller 67§ vattenlagen, skall i mål, och 50§§ vattenlagen (1982:000),
varom är fråga i denna lag, gälla all skall i mål, varom är fräga i denna ersättning, som icke skall erläggas lag. gälla all ersättning, som icke
innan meddelat tillstånd tages i an- skall erläggas innan meddelat tillspråk, ävensom kostnader för åt- stånd tages i anspråk. ävensom
gärd, som vattendomstolen må kostnader för åtgärd, som vattenhava föreskrivit med stöd av 4§ domstolen kan ha föreskrivit med andra stycket. stöd av 48 andra stycket.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
6¶Förslag till Bilaga 5
De remitterade
Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)
förslagen
Härigenom föreskrivs att i 16, 18 och 20§§ naturvårdslagen (1964: 822)!
orden ”vattenlagen (1918:523 skall bytas ut mot "vattenlagen
(1982: 000)”.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om företag, vartill
tillstånd har lämnats enligt vattenlagen (1918: 523), gäller äldre bestämmel- Ser.
7 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln
Härigenom föreskrivs att i 108 lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln! orden "vattenlagen (1918:523)” skall bytas ut mot "vattenlagen (1982: 000)”.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
8 Förslag till
Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969:387)
Härigenom föreskrivs att I och 2 §§ miljöskyddslagen (1969: 387)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande Iydelse Föreslagen lydelse
Denna lag är tillämplig på Denna lag är tillämplig på I. utsläppande av avloppsvat- 1. utsläppande av avloppsvat-
ten, fast ämne eller gas från mark, ten, fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i vatten- byggnad eller anläggning i vattendrag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,
om åtgärden inte utgör vattenföre-
tag enligt vattenlagen (1982:000).
2. användning av mark, byggnad 2. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som eljest eller anläggning .på sätt som eljest kan medföra förorening av vatten- kan medföra förorening av vatten-
drag, sjö eller annat vattenområde, drag, sjö eller annat vattenområde,
om användningen ej utgör byggan- om användningen inte utgör vattende i vatten, företag enligt vattenlagen
(1982:000),
! Lagen omtryckt 1974: 1025. ! Senaste lydelse av 108 1974: 891. ! Lagen omtryckt 1981: 420.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
3. användning av mark, byggnad eller anläggning på sätt som kan med-
förslagen föra störning för omgivningen genom luftförorening, buller, skakning, ljus eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.
Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om
joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk an-
läggning, varom särskilda bestämmelser gäller.
Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas
miljöfarlig verksamhet.
2§
Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-, byggnads- och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. I fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971: 850) med anledning av gränsälvsöverenskommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.
Har regeringen enligt 136 a § byggnadslagen (1974:385) prövat frågan
om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhet eller enligt lagen (1978: 160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller
begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt
denna lag.
I fråga om byggande i vatten för att motverka vattenförorening och
om ianspråktagande av mark för
ledning eller annan anläggning för avloppvatten finns bestämmelser i vattenlagen (1918:523).
Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela
särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast
avfall.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
9 Förslag till
Lag om ändring i jordabalken
Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § och 9 kap. 33 § jordabalken! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
I kap.
6§ Har fastighet blivit skild från an- Här fastighet blivit skild från an-
gränsande vattenområde genom att — gränsande vattenområde genom att
stranden förskjutits, har fastighe- = stranden förskjutits, har fastighe-
! Balken omtryckt 1971: 1209.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
tens ägare rätt att nyttja området tens ägare rätt att nyttja området förslagen
mellan fastigheten och vattnet un- mellan fastigheten och vattnet un-
der förutsättning att området är av der förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare ringa omfattning och att dess ägare
icke lider skada eller olägenhet av icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har betydelse. Fastighetens ägare har
därvid samma rätt som enligt I kap. därvid samma rätt som enligt 2 kap
3 § vattenlagen (1918:523) tillkom- 6 § vattenlagen (1982:000) tillkom-
mer strandägare. : mer strandägare.
9 kap.
33 §
Har jordägaren utgivit ersättning Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vat- för markavvattning enligt vattenlatenlagen (1918:523) eller för byg- gen (1982:000) eller för byggande
gande av enskild väg enligt lagen av enskild väg enligt lagen
(1939:608) om enskilda vägar, får (1939: 608) om enskilda vägar eller jordägaren uppsäga avtalet, om ar- anläggningslagen (1973:1149), får
rendatorn icke medger skälig höj- jordägaren upppsäga avtalet, om
ning av arrendeavgiften. Uppsäg- arrendatorn icke medger skälig höj-
ning skall ske inom ett år från det ning av arrendeavgiften. Uppsägföretaget fullbordades. ning skall ske inom ctt år från det
företaget fullbordades.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 9 kap. 33 § gäller också i fall då jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen
(1918: 523).
10 Förslag till
Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 och 9 §§, 9 kap. I $ samt 14 kap. I & fastighetsbildningslagen (1970: 988)! skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
7 kap.
28¶Servitut avseende skogsfång eller Servitut som avser skogsfång el-
rätt att framdraga annan sådan led- ler rätt att dra ledning enligt ledning som avses i ledningsrättslagen ningsrättslagen (1973: 1144) får inte (1973: 1144) än avloppsledning för bildas genom fastighetsreglering. en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglering.
! Lagen omtryckt 1971: 1035. ? Senaste lydelse 1973: 1146.
Nuvurande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
Servitut, som kan upplåtas enligt Servitut som kan upplåtas enligt
förslagen vattenlagen eller efter prövning vid 8 kap. I $ vattenlagen (1982:000) särskild förrättning enligt annan får bildas genom fastighetsregler-
lag och som ej omfattas av förbu- ing. Andra servitut som kan upplådet i första stycket, får bildas ge- tas enligt vattenlagen får inte bil-
nom fastighetsreglering endust om das genom fastighetsreglering. åtgärden sker i samband med en Servitut, som kan upplåtas efter annan — fastighetsbildningsåtgärd prövning vid särskild förrättning i
och är av betydelse för denna. I andra fall än som anges i första och
fråga om servitut som avses i 2—6 andra styckena, får bildas genom
kap. vattenlagen fordras vidare att fastighetsreglering endast om åt-
ägaren av den tjänande fastigheten gärden sker i samband med en anej matsätter sig servitutsbildning- nan fastighetsbildningsåtgärd och en. är av betydelse för denna.
Första och andra styckena gäller Första—-tredje styckena gäller ej servitut som avser ledning för inte servitut som avser avloppsvatten till husbehovsförbrukning. ledning för en fastighet eller led-
ning för vatten till husbehovsför-
brukning.
9 §
Servitut som bildats enligt 2—6 Servitut, som har tillkommit med
kap. vattenlagen eller motsvarande stöd av 8 kap. 1§ vattenlagen
äldre lagstiftning får ej ändras eller (1982:000) eller motsvarande äldre upphävas genom fastighetsregle- bestämmelser, får ändras eller uppring. Om servitut tillkommit med hävas genom fastighetsreglering. stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen Andra servitut som har tillkommit
eller motsvarande äldre bestäm- med stöd av vattenlagen eller mot-
melser eller enligt lagstiftningen svarande äldre lagstiftning får inte om ägofred eller enskilda vägar el- ändras eller upphävas genom fas-
ler enligt anläggningslagen tighetsreglering.
(1973:1149) eller motsvarande
äldre bestämmelser, får åtgärd Som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.
Servitut, som har tillkommit en-
ligt lagstiftningen om ägofred eller
enskilda vägar eller enligt anlägg-
ningslagen (1973:1149) eller mot-
svarande äldre lagstiftning, får
ändras eller upphävas genom fas-
tighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan
fastighetsbildningsåtgärd och är av
betydelse för denna.
> Senaste lydelse 1973: 1157.
Nuvarande lydelse Föreslagen Ixdelse Bilaga 5
De remitterade
S kap.
förslagen
EN
Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighetsbildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregle-
ringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.
Beslut enligt första stycket får ej Beslut enligt första stycket får
avse sådant företag som skulle vä- inte avse företag som skulle väsentsentligt ändra arten och omfattning- ligt ändra arten och omfattningen en av regleringen och ej heller an- av regleringen eller andra vattennat företag enligt vattenlagen än företar än sådana markavvatt-
dikning. ningsföretag, för vilka tillstånds-
plikt föreligger enbart på grund uv
4 kap. 2§ andra stycket vattenla-
gen (1982:000).
Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt. får fastighetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.
14 kap.
18¶Uppkommer vid fastighetsbild- Om det vid fastighetsbildning
ning fråga om fastighetsindelning- uppkommer frågor om fastighetsinens beskaffenhet eller om beståndet delningens beskaffenhet eller om
eller omfånget av ledningsrätt eller beståndet eller omfånget = av av servitut, som bildats på annat ledningsrätt eller av servitut, skall sätt än enligt 2—06 kap. vattenlagen frågan prövas vid fastighetsbeeller motsvarande äldre lagstift- stämning, om det behövs för fastigning, skall frågan prövas vid fas- hetsbildningen. I fråga om servitut tighetsbestämning, om det behövs som har tillkommit med stöd av för fastighetsbildningen. vattenlagen (1982:000) eller mot-
svarande äldre lagstiftning får en
sådan bestämning endast avse ser-
vitut enligt 8 kap. I $ vattenlagen
eller motsvarande äldre bestäm-
melser.
På ansökan av sakägare får även i På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- för prövning av fräga om fastighets-
indelningens beskaffenhet eller om indelningens beskaffenhet eller om
beståndet eller omfånget av led- beståndet eller omfånget av led-
ningsrätt eller av servitut, som till- ningsrätt eller av servitut, som till-
kommit vid avvittring eller eniigt kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt an- eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande läggningslagen eller 8 kap. I $ vat-
äldre bestämmelser, såvida icke tenlagen etler motsvarande äldre 4 Senaste lydelse 1973: 1157. + Senaste lydelse 1973: 1146 (jfr 1973: 1157 och rskr 1973: 390).
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Biluga 5
De remitterade
frågans avgörande uppenbarligen är bestämmelser, såvida icke frågans förslagen utan betydelse för sökanden. Sam- avgörande uppenbarligen är utan ma rätt att påkalla fastighetsbe- betydelse för sökanden. Samma stämning tillkommer byggnads- rätt att påkalla fastighetsbestämnämnden såvitt gäller område med ning tillkommer byggnadsnämnden stadsplan eller byggnadsplan eller såvitt gäller område med stadsplan
område beträffande vilket fråga eller byggnadsplan eller område beväckts om upprättande av sådan träffande vilket fråga väckts om
plan. upprättande av sådan plan.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
11 Förslag till
Lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719)
Härigenom föreskrivs att I kap. 6 § expropriationslagen (1972: 719) skall
upphöra att gälla vid utgången av år 1982. |
12 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att 1, 3, 20, 21, 23 och 44 §§ lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse
Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses 1. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988). 2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastig-
heterna i en socken,
3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt,
4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149).
5. samfällighet enligt vattenla-
gen (1982:000).
Med delägarfastighet förstås i la- Med delägarfastighet förstås i la-
gen fastighet som har del i samfäl- gen en fastighet som har del i en
lighet och med delägare ägaren av samfällighet och med delägare för-
av delägarfastighet. stås ägaren av en delägarfastighet
och andra som deltar i en samfäl-
lighet enligt första stycket 5. Vad
som i lagen sägs om delägarfas-
tighets andelstal gäller i fråga om
samfällighet enligt första stycket 5
delägares andelstal.
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilaga 5 De remitterade
förslagen
Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastighet äger motsvarande tillämpning het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt, gruva, byggnad, = på sådan tomträtt, gruva. byggnad, annan anläggning eller naturreser- — annan anläggning eller naturreser-
vat som har del i samfällighet enligt — vat som har del i samfällighet enligt
18 första stycket 3 eller 4. 8 första stycket 3, 4 eller 5.
Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fas-
tighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet.
Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt I $ första stycket I eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe. I fråga om samfälligheter enligt 1§ första stycket 5 skall lagens bestämmelser om fastighetsdomstol i
stället gälla vattendomstol. När ta-
lan skall föras hos vattendomstol, gäller vattenlagens (1982:000) bestämmelser om stämningsmål.
208 Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse. | Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970: 988) elter anläggningslagen (1973: 1149) fastighetsbildningsmyndig-
heten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 48 sistnämnda
lag, denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsförening bildas. I fråga om samfälligheter enligt 18 första stycket 5 skall vad som i andra stycket sägs om förrättning och förrättningsman gälla förrättning och förrättningsman enligt vattenlagen (1982:000). Om det är uv väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en samfällighersförening bildas för förvaltningen av en bevattnings- eller vattenregleringssamfällighet, får domstolen för-
ordna någon att hålla sammanträ-
de enligt första stycket även om ingen delägare i samfälligheten har begärt det.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
21§
förslagen
I fråga om sammanträde för bil- I fråga om sammanträde för bil-
dande av samfällighetsförening dande av samfällighetsförening
äger 7§ andra stycket, 8-—-115§8§, äger 78 andra stycket, 8—118§8, 12§ första stycket första punkten 123 första stycket första punkten och 148 motsvarande tillämpning. och 14§ motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband Hålles sammanträdet i samband -.med förrättning enligt fastighets- med förrättning enligt fastighets-
bildningslagen (1970:988) eller an- bildningslagen (1970:988), anlägpgläggningslagen (1973: 1149), äger ningslagen (1973: 1149) eller vaätten-
dock i fråga om delgivning av kal- lagen (1982:000). äger dock i fråga
lelse till sammanträdet vad som gäl- om delgivning av kallelse till samler om delgivning av kallelse till manträdet vad som gäller om delsammanträde vid = förrättningen givning av kallelse till sammanträde motsvarande tillämpning. vid — förrättningen motsvarande
tillämpning.
238!
I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 158 motsvarande tillämpning.
Har fastighetsbildnings- eller an- Har fastighetsbildnings- eller anläggningsbeslut meddelats. får sam- läggningsbeslut eller tillståndsdom manträde för bildande av samfäl- eller tillståndsbeslut enligt vattenlighetsförening hållas innan beslu- lagen (1982:000) meddelats, får
tet om samfällighetens bildande sammanträde för bildande av sam-
vunnit laga kraft. Som delägare fällighetsförening hållas innan doanses därvid ägaren av fastighet men eller beslutet om samfällighe-
som enligt beslutet skall ha del i tens bildande vunnit laga kraft. samfälligheten. Beslut som fattas Som delägare anses därvid ägaren
vid sammanträdet gäller endast un- av fastighet och annan som enligt der förutsättning att fastighets- domen eller beslutet skall ha del i bildnings- eller anläggningsbeslutet samfälligheten. Beslut som fattas vinner taga kraft eller, i fråga om vid sammanträdet gäller endast un-
anläggningsbeslut, att förodnande der förutsättning att fastighetsmeddelas enligt 27 a§ anläggnings- bildnings-, anläggnings- eller tilllagen (1973: 1149). ståndsbeslutet eller tillståndsdo-
men vinner laga kraft eller att förordnande meddelas enligt 27 a§ anläggningslagen (1973: 1149) eller 13 kap. 50§ första stycket vattenla-
gen.
448 Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning
på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 § och som cj förfallit till betalning tidigare
! Senaste lydelse 1977: 365.
Nuvarande Ivydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5 De remitterade
än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses förslagen
beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden
förfaller först efter denna dag.
I fråga om samfälligheter enligt 1§ första stycket 5 skall vad som i första stycket sägs om ny ägare till en delägarfastighet även gälla den på vilken delaktigheten i samfälligheten har övergått på annat sätt än genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
13 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig-
heter |
Härigenom föreskrivs att 18—208§ lagen (1973: 1151) om införande av
anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 18§
I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966: 700) om vissa gemensamhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig
skyldigheter äger vad som i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter föreskrives om samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149)
motsvarande tillämpning. I fråga om sådana företag enligt 3 kap. 278, 7 kap. 61§ eller 8 kap. 40§ vattenlagen (1918:523) eller motsvarande äldre bestämmelser som inte kan förvärva rättigheter
och ikläda sig skyldigheter gäller
vad som i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter föreskrivs om samfälligheter enligt vattenlagen (1982:000).
198 På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17 § kan beslutas att
samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan
ombildning, skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om
förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 208 i lagen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt
förslagen lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa gemensamhetsanläggningar.
Första stycket äger motsvarande Första stycket äger motsvarande
tillämpning i fråga om vägsamfäl- tillämpning i fråga om vägsamfällighet enligt lagen (1939:608) om lighet enligt lagen (1939:608) om
enskilda vägar eller motsvarande enskilda vägar eller motsvarande
äldre lagstiftning. äldre lagstiftning samt i fråga om
sådana företag enligt 3, 7 eller 8
kap. vattenlagen (1918:3523) eller
motsvarande äldre lagstiftning som
kan förvärva rättigheter och ikläda
sig skyldigheter.
208 När samfällighetsförening som När en samfällighetsförening bildats enligt 198 registrerats, skall som bildats enligt 19§ har registre-
den anses ha övertagit samfällighe- rats, skall den anses ha övertagit
tens samtliga tillgångar och förplik- samfällighetens samtliga tillgångar
telser. Den anläggning, som förval- och förpliktelser. De anläggningar,
tas av samfälligheten, skall vid till- som förvaltas av samfälligheten, lämpningen av lagen (1973:1150) skall vid tillämpningen av lagen
om förvaltning av samfälligheter (1973: 1150) om förvaltning av samjämställas med gemensamhetsan- fälligheter jämställas med gemenläggning enligt anläggningslagen samhetsanläggningar enligt anlägg- (1973: 1149). ningslagen (1973: 1149) eller, såvitt
avser företag enligt vattenlagen
(1918:523) eller motsvarande äldre
bestämmelser, med gemensamma
anläggningar i samfälligheter en-
ligt vattenlagen (1982:000).
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
14 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Härigenom föreskrivs att lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordring-
ar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan
angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Med samfällighetsförenings ford- Med samfällighetsförenings fordran på belopp, som vid uttaxering ran på belopp, som vid uttaxering
enligt lagen (1973: 1150) om förvalt- enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter påförts ägare ning av samfälligheter påförts nå-. 9 Riksdagen 19821/83.1 saml. Nr 26
Nuvarande lydelse Föreslagen Iydelse Bilaga 5
De remitterade av fastighet eller innehavare av gon såsom ägare av fastighet eller
förslagen
tomträtt, följer förmånsrätt enligt innehavare av tomträtt, som omfat-
68 1 eller 7§ 2 förmånsrättslagen tas av samfälligheten, följer för-
(1970: 979), om beloppet icke förfal- månsrätt enligt 6§ 1 eller 7§ 2 förlit till betalning tidigare än ett år månsrättslagen (1970:979), om be-
före utmätning eller konkursansö- loppet icke förfallit till betalning ti-
kan. digare än ett år före utmätning eller
konkursansökan.
Denna lag träder i kraft den I januari 1983.
15 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976: 997) om vattenförbund
dels att 18§ skall upphöra att gälla,
dels att 1, 3, 12, 13, 15, 16, 22, 24, 25 och 34§§ skall ha nedan angivna lydelse
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
Enligt denna lag kan bildas sam- Enligt denna lag kan bildas sam-
manslutning (vattenförbund) med manslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rensning, vatten- uppgift att genom rensning, reglereglering eller andra vattenvår- ring eller andra vattenvårdande åt-
dande åtgärder främja ett från all- gärder främja ett från allmän eller
män eller enskild synpunkt ända- enskild synpunkt ändamålsenligt målsenligt uttnyttjande av vattnet i utnyttjande av vattnet i vattendrag,
vattendrag, sjö eller annat vatten- sjö eller annat vattenområde. Fråga
område. Fråga om bildande av vat- om bildande av vattenförbund prötenförbund prövas vid förrättning. vas vid förrättning.
Den som enligt vattenlagen Den som enligt vattenlagen (1918:523) eiler miljöskyddslagen (1982:000) eller miljöskyddslagen
(1969: 387) eller äldre lag har medgi- (1969: 387) eller äldre lag har medgivits rätt att inverka på vattenbe- vits rätt att inverka på vattenbe-
skaffenheten eller i övrigt på vat- skaffenheten eller i övrigt på vat-
tenförhållandena inom verksam- tenförhållandena inom verksam-
hetsområdet skall vara medlem i hetsområdet skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den förbundet. som inverkar på vattenförhållan-
dena efter medgivande som avses i
108§ andra stycket eller 17§ andra
stycket miljöskyddslagen.
Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet
utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i
Nuvarande Iydelse Föreslagen Iydelse Bilagu 5
De remitterade förbundet, om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets -
förslagen verksamhet.
Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap. får han stå utanför
förbundet. om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.
Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i vattenförbund, även om skyldighet icke föreligger enligt första eller andra stycket.
12§ I fråga om förrättning enligt den- I fråga om förrättning enligt den-
na lag skall bestämmelserna i vat- na lag skall bestämmelserna i 12 tenlagen (1918:523) om syneför- kap. vattenlagen (1982:000) gälla i rättning rörande företag enligt 3,7 tillämpliga delar, i den mån ej annat
och 8 kap. gälla i tillämpliga delar, i följer av vad nedan sägs.
den mån ej annat följer av vad nedan sägs.
13§ Vid förrättningen biträdes för- Vid förrättningen biträdes för-
rättningsman av två gode män. rättningsmannen av två gode män. Sakkunnigt biträde får icke förord-
nas. Med synemän förstås i denna lag Med synemän förstås i denna lag
förrättningsmannen, = biträdande förrättningsmannen och gode män-
nen.
Synemännen skall erhålla ersättning i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.
$
Kungörelse som avses i 10 kap. Kungörelse som avses i 12 kap.
38§ vattenlagen (1918:523) skall 14§ vattenlagen (1982:000) skall
utfärdas, om det ej är uppenbart utfärdas, om det ej är uppenbart obehövligt. I kungörelsen skall obehövligt. I kungörelsen skall
anges det vattenområde som avses. anges det vattenområde som avses.
Förrättningsmannen skall, om det ej är uppenbart obehövligt. förordna aktförvarare som avses i 10
kap. 39§ vattenlagen. 168
Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i god tid före första
sammanträdet delges den som skall vara medlem 1 förbundet enligt 38
första stycket samt, i den mån förrättningsmannen anser det lämpligt, den som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 3§ andra stycket.
Att delgivning icke skett, utgör ej hinder för sammanträdet.
Underrättelse som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbörande kommun samt till sammanslutning av fiskerättsägare som är känd för förrättningsmannen.
Vid kallelse till nytt sammanträ- Vid kallelse till nytt sammanträ-. : de får första och andra styckena de får första och andra styckena
tilllämpas i stället för bestämmelsen tilllämpas i stället för bestämmelsen
Prop. 1982/83: 26 | J [AA
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade i 10 kap. 65 § andra stycket vatten- i 12 kap. 21§ vattenlagen
förslagen lagen (1918:523) om delgivning = (1982:000) om delgivning med
med samtliga sakägare. samtliga sakägare.
22§
Framlägger synemännen förslag
till utlåtande som avses i 10 kap. 68§ vattenlagen (1918:523), skall
avskrift av förslaget sändas till statens naturvårdsverk och länsstyrel-
sen.
Avskrift av det slutliga utlåtan- Avskrift av utlåtandet med däri
det med därt intagen besvärshän- intagen besvärshänvisning skall visning skall sändas till naturvårds- sändas till naturvårdsverket och
verket och länsstyrelsen. länsstyrelsen.
24§
Förrättningskostnaderna skall, om beslut om förbundsbildning medde-
las, fördelas mellan medlemmarna efter vad som är skäligt.
Avslutas förrättningen utan att beslut om förbundsbildning meddelas, skall förrättningskostnaderna betalas av sökanden eller fördelas mellan
sökandena, om icke särskilda omständigheter föranleder att betalnings-
skyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om
länsstyrelsen utan ansökan har förordnat förrättningsman, svarar staten
för de kostnader som skulle ha åvilat en sökande.
Avgift som avses i II kap. 95§
vattenlagen (1918:523) skall ej
utgå.
258 I fråga om talan mot beslut eller I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestäm- lag gäller i tillämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) melserna i vattenlagen (1982:000)
om besvärsmål, som angår syne- om förrättningsmål. förrättning rörande företag enligt 3,7 eller 8 kap.
Angår besvären fråga om medlemskap eller andelstal, gäller vad
som i II kap. 53§ och 89§ andra stycket vattenlagen föreskrives för
det fallet att besvären angår fråga om värdet på båtnad eller ersätt-
ning.
Kungörelse som avses i Il kap. Kungörelse som avses i 13 kap.
87§ vattenlagen skall ej införas i 58§ vattenlagen (1982:000) skall
Post- och Inrikes Tidningar. I stäl- jämte avskrift av besvärshandling-
let för att införas i ortstidning får arna tillställas statens naturvårdskungörelsen delges varje sakägare. verk och länsstyrelsen.
Kungörelsen jämte avskrift av be-
svärshandlingarna skall tillställas
statens naturvårdsverk och länssty-
relsen.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Bilaga 5
De remitterade
34§
förslagen
När enligt 29 eller 33 § talan skall När enligt 29 eller 33 8 talan skall föras hos vattendomstol, gäller i föras hos vattendomstol, gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i = tilllämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om stäm- = vattenlagen (1982:000) om stämningsmål. ningsmål.
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser.
16 Förslag till
Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen (1979:1152) orden ”vattenlagen (1918: 523)” skall bytas ut mot ”vattenlagen (1982: 000)".
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillstånd vid ikraftträdandet gäller enligt vattenlagen (1918: 523) tillämpas 2 kap. 4§ i äldre lydelse.
17 Förslag till
Lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader
Härigenom föreskrivs att 28 lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan angivna lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
2§
Säkerhet behöver inte ställas i
1. mål som handläggs enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister,
2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist,
3. ansökningsmål enligt !1 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. 178 vattenlagen (1918:523), 13§ vattenlagen (1982:000),
4. växelmål och checkmål. 5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och 6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom
genstämning. :
Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.
Lagrådets
Utdrag yttrande
LAGRÅDET PROTOKOLL
| vid sammanträde
1982-06-22
Närvarande: justitierådet Fredlund, regeringsrådet Brodén, justitierådet Palm.
Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1982 har regeringen på hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet
beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till
1. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning + allmän flottled, 2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred, 3. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsåtgärder för
vissa kraftanläggningar m. m., i
4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske,
5. lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av
vattenkraft vid krig m. m.,
6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822).
7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln,
8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387). 9. lag om ändring i jordabalken,
10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970:988), 11. tag om ändring i expropriationslagen (1972: 719),
12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av sumfälligheter, 13. lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
t4. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
15. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund,
16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), 17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Rolf Strömberg. | Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:
Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
Lagstiftningen om allmänna flottleder och flottning i dessa är för närva-
rande behäftad med brister i fråga om bl. a. systematik och överskådlighet.
Någon mera väsentlig förbättring härutinnan kommer inte att inträda ge- Lagrådets nom de reformer som behandlats i proposition 1981/82: 130 med förslag till yttrande
ny vattenlag m. m. Med hänsyn till filottningens minskade betydelse har det
nämligen inte ansetts motiverat att göra någon genomgripande omarbetning av flottningslagstiftningen (se nämnda prop. s. 146). Nu angivna förhållanden medför att det ibland inte är möjligt att åstadkomma tillfredsställande lösningar när det gäller att på flottningslagstiftningens område vidta följdändringar till den föreslagna nya vattenlagen (i fortsättningen kallad nya vattenlagen). Olägenheterna härav torde med flottningens nuvarande omfattning få anses begränsade.
18¶Enligt 848 flottningslagen räknas framförande av flottgods i sammanlagda flottar — s.k. buntflottning — inte som flottning i lagens mening. I lagrådsremissen föreslås att flottningslagen skall tillämpas också på bunt-
flottning och att den angivna bestämmelsen i 84 § följaktligen skall upphä-
vas. Motiveringen till detta förslag har upptagits i anslutning till I 8 flottningslagen. Av vad som anförs där kan det förefalla som om begreppen
flottning och sjöfart skulle vara två varandra uteslutande alternativ. Lagrå-
det vill därför anmärka att förhållandet att flottningslagen görs tillämplig självfallet inte innebär att sjövägsreglerna och andra regler för sjöfart och sjötrafik inte skulle gälla när buntflottning med hjälp av fartyg skor.
Sa-—-5c§§
Bestämmelserna i 5 a och 5 c 88 har sådant samband med det ämne som behandlas i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled att de med fördel skulle kunna placeras i den lagen. Om de överförs dit. kan reglerna i 5b§8 lämpligen inarbetas i 168 flottningslagen. Skulle bestämmelserna i 5 a §, på sätt förordats I det remitterade förslaget, placeras i flottningslagen, är det erforderligt att paragrafen kompletteras med en föreskrift som anger vilken myndighet som har att besluta i de frågor som avses i paragrafen (jfr beträffande beslutskompetensen i 4 §-ns fall hänvisningen i den paragrafen till 3§ lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled).
Regleringen i 5 a och 5 b §§ tar sikte på fall då fråga är om inrättande av allmän farled. Eftersom regleringen också bör kunna göra tjänst i fall då
det är fråga om utvidgning av allmän flottled, bör den kompletteras med
bestämmelser för sådant fall (jfr 6 kap. 22§ nuvarande vattenlag).
758 I den nya vattenlagen har termen "byggande i vatten”, som förekommer
i den gällande vattenlagen, utmönstrats och ersatts av uttrycket ”vattenföretag” (prop. 1981/82: 130 s. 393). Lagtexten i förevarande paragral bör
anpassas-härtill.
Lagrådet föreslår att 7 § ges följande tydelse: Lagrådets
”Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller vitraände annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller anordning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligt andra stycket, skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.
Menar någon som utfört eller avser att utföra vattenföretag där en allmän flottled finns, att särskilda anläggningar eller åtgärder till skydd mot skada eller intrång till följd av flottningen bör bekostas av de flottande, får han väcka talan mot flottningsföreningen hos vattendomstolen rörande bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar. I fråga om en sådan talan gäller bestämmelserna i vattenlagen (1982: 000) om stämningsmål.”
13 §
Förslaget tar i andra stycket första meningen upp ett stadgande av innebörd att bestämmelserna i 16 kap. nya vattenlagen om betalning av ersättning skall tillämpas i fråga om vissa ersättningar för flottningsskada. Av styckets andra mening framgår att ersättningsbeloppet skall nedsättas hos länsstyrelsen i fall då skiljemännen beslutar det. För sådant fall avses även bestämmelserna 1 16 kap. 13-15 §§ om länsstyrelsens befattning med de nedsatta ersättningsmedlen vara tillämpliga. Den föreslagna hänvisningen till 16 kap. nya vattenlagen bör för tydlighetens skull uttryckligen inbegripa bestämmelserna om länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel.
Sista stycket i paragrafen avses vara en motsvarighet till 6 kap. 23§ i gällande vattenlag med endast det tillägget att frågan om ändrade ersättningsbestämmelser skall kunna prövas inte bara i samband med att nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden beslutas utan också på särskild talan efter det att sådant beslut meddelats. Enligt lagrådets mening kommer detta bättre till uttryck om 13§ sista stycket utformas i närmare anslutning till den nuvarande bestämmelsen enligt följande förslag, där lagrådet ansett det påkallat att hänvisa också till beslut som meddelats med stöd av äldre bestämmelser: |
"Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 § andra stycket vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att utgå med årliga belopp, utgör den omständigheten att beslutet härom har vunnit laga kraft inte hinder för vattendomstolen att i samband med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden, eller senare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål, meddela sådana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de ändrade förhållandena.”
20 8 Lagrådets
Nu gällande flottningslag upptar i 208 tredje stycket bestämmelser om vitrande hur syssloman för interimsflottning skall redovisa flottledsavgifter som han uppburit av interimsflottande. Bestämmelserna skiljer mellan två fall. I det ena fallet, nämligen när beslutad allmän flottted upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats, skall redovisning ske till flottningsstyrelsen (208 tredje stycket första meningen). Någon ändring i denna del föreslås inte i remissen. I det andra fallet skall redovisning ske till länsstyrelsen. nämligen när beslut om inrättande av allmän flottled jämlikt 6 kap. 148 nuvarande vattenlag förklaras förfallet. därför att den utsedde anläggaren av flottleden avsagt sig arbetet eller förverkat rätten alt utföra det och ny anläggare inte kunnat erhållas (20§ tredje stycket andra meningen).
Någon redovisningsregel för detta fall har inte upptagits i förslaget. Som skäl härför har anförts, att 6 kap. 145 inte får någon motsvarighet i den nya
valtenlagstiftningen. Åven utan en sådan motsvarighet behöver emellertid lagstiftningen ge besked om till vem sysslomannen skall redovisa uppburna
medel, när beslutad allmän flottled inte kan upplåtas till allmänt begag-
nande därför att erforderliga anläggningsarbeten inte kommit till utförande. Möjligen bygger förslaget på tanken att flottleden i dylikt fall skall
avlysas och 82 § flottningslagen tillämpas. Emellertid är 2 § i den föreslagna
lagen om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled inte så avfattad att den medger avlysning i det berörda fallet. Förevarande para-
208 tredje stycket andra meningen nuvarande flottningslag.
79 8
Beträffande denna paragral föreslås i remissen bl.a. en anpassning till brottsbalkens terminologi genom utbyte av ordet "dagsböter" mot ”böter”. Lagrådet vill ifrågasätta, om en sådan anpassning bör ske utan att motsvarande ändring görs i de övriga straffbestämmelserna i flottningsla-
gen.
Övergångsbestämmelser
Vissa av vattenlagsutredningen föreslagna övergångsbestämmelser till ändringar i flottningslagen har av departementschefen funnits onödiga och har inte fått någon motsvarighet i lagrådsremissen. Lagrådet har i den delen inte någon erinran utom sävitt rör 4§. Genom att den föreslagna lagtexten i den paragrafen uttryckligen hänvisar till beslut "enligt 3 § lagen (1982: 000) om inrättande, utvidgning och avlyssning av allmän flottled” torde motsvarande beslut av vattendomstolen enligt den nu gällande vattenlagen inte — som avsett är — kunna innefattas.
En övergångsbestämmelse med anledning av vad som nu har sagts kan utformas i princip på samma sätt som den som fogats vid förslaget till ändring i fastighetstaxeringslagen. Ett alternativ. som synes ligga närmare 10 Riksdagen I1982183.1 saml. Nr 26
till hands, är en motsvarighet till remissens övergångsbestämmelse vid Lagrådets förslaget till lag om ändring i jordabalken, exempelvis med följande inne- yvitraände
håll: |
”Vad som sägs i 48 angående beslut om separatflottning enligt 38 lagen (1982:000) om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled
gäller också motsvarande beslut av vattendomstol enligt vattenlagen (1918: 523).”
Slutligen finns möjligheten att direkt i 4§ flottningslagen hänvisa också till beslut enligt vattenlagen (1918: 523) — jfr 3 § förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.
1962 års ovannämnda lag är en vattenrättslig krislag som träder i tillämpning I krig och efter förordnande vid krigsfara och i vissa andra krissituationer. Lagen innefattar beträffande särskilt angivna åtgärder i vattenom-
råde lättnader i förhållande till den ordinära vattenlagstiftningen i fråga om
förutsättningarna och villkoren för åtgärdernas genomförande och förfa-
randet. Bestämmelserna i 1962 års lag har karaktär av undantag från nu
gällande vattenlag. I den mån inte annat följer av dessa undantagsbestämmelser är således vattenlagens regler tillämpliga. Såsom framgår av 3§ i förslaget till lag om ändring i 1962 års lag är avsikten att vad nu sagts om vattenlagen i fortsättningen skall gälla den nya vattenlagen.
2 och 5 &&
I 2§ i dess nuvarande lydelse anges de åtgärder i vattenområde som lagen är tillämplig på. Dessa är åtgärd som avses i 2 kap. 1§ vattenlagen, tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan vattensamling celler i vattendrag samt ändring av bestämmelser för hushållning med eller framsläppande av vatten. Enligt det remitterade förslaget skall lagen vara
tillämplig på vattenföretag som avses i I kap. 3§ första stycket I i den nya
vattenlagen, på tillfällig vattenreglering och på ändring av bestämmelser om innehållande eller tappning av vatten. Mot den anpassning till den nya
vattenlagen som sålunda föreslagits finns i sak ej anledning till erinran.
Den föreslagna lagtexten bör emellertid jämkas så, att det framgår att
tillfällig vattenreglering ingår bland vattenföretag som avses i I kap. 3§
första stycket 1.
För att åtgärd, på vilken 1962 års lag är tillämplig, skall vara tillåtlig,
krävs enligt 2§ i dess nuvarande lydelse, att åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel, som väsentligt överväger därmed förenade olä-
genheter. Detta tillåtlighetsrekvisit gäller i stället för det allmänna ekono-
miska tillåtlighetsrekvisitet i 2 kap. 3§ första stycket gällande vattenlag.
Prop. 1982/83: 26 . 139
Bestämmelsen i detta lagrum är nämligen enligt 5§ i 1962 års lag inte Luagrådets tillämplig på företag som avses i lagen. I nya vattenlagen har det ekonomis- vitrande ka tillätlighetsrekvisitet utformats på annat sätt än i 2 kap. 3§ första stycket nuvarande vattenlag. Enligt 3 kap. 43 i nya vattenlagen får sålunda ett vattenföretag komma till stånd om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det. |
I det remitterade förslaget förordas, att den ekonomiska tillåtlighetsre-
vattenlag antas och 3 kap. 4§ i förslaget således blir lag, kommer den ekonomiska tillåtlighetsregeln i den ordinära vattenlagstiftningen inte att ställa krav på annat än att de positiva effekterna av ett vattenföretag skall överväga de negativa. Någon fordran på kvalificerad övervikt för de positiva effekterna kommer alltså inte att gälla. Att ställa längre gående tillåtlighetskrav i den vattenrättsliga krislagstiftningen står ej väl samman med denna lagstiftnings syfte. Kravet på väsentlig övervikt i 28 i 1962 års lag bör därför utgå. Beskrivningen i nämnda paragraf av åtgärdens negativa effekter torde kunna ändras till överensstämmelse med motsvarande beskrivning i 3 kap. 4§ nya vattenlagen utan att någon ändring i sak därigenom uppkommer.
I remissen föreslås också, att 5§ i 1962 års lag skall upphävas. Som skäl härför anförs, att den prövning som skall göras enligt 28 i 1962 års lag i huvudsak motsvarar den som skall göras enligt 3 kap. 4§ nya vattenlagen. Tillåtlighetsreglerna i dessa båda lagrum är visserligen nära besläktade men inte helt identiska. Vid bedömning av ett vattenföretags positiva effekter skall sålunda vid prövning enligt 2§ i 1962 års lag hänsyn tas endast till fördelar ur allmän synpunkt, medan vid prövning enligt 3 kap. 4§8 nya vattenlagen fördelar ur såväl allmän som enskild synpunkt skall beaktas. Reglerna i de båda lagrummen bör med hänsyn till denna olikhet inte vara tillämpliga samtidigt. Lagrådet föreslår, att den speciella tillåtlighetsregeln i 2§ 1 1962 års lag liksom hittills skall. med uteslutande av den ekonomiska tillätlighetsregeln i den ordinära vattenlagstiftningen. vara tillämplig på vattenföretag enligt 1962 års lag. 5§ bör följaktligen inte upphävas utan endast ändras så att hänvisningen avser den nya vattenlagen.
Beaktas vad ovan anförts kan, efter erforderlig justering av första och tredje att-satsen i den föreslagna lagens ingress, 2 och 5 §§ få förslagsvis följande lydelse:
14 8
För bättre utnyttjande av vattenkraft får, efter ansökan hos vattendomstolen enligt 13 kap. vattenlagen (1982:000), tillstånd enligt denna lag lämnas till tillfällig vattenreglering eller annat vattenföretag, som avses i 1 kap. 3§ första stycket I vattenlagen, eller också ändrade bestämmelser
Prop. 1982/83: 26 . 140
meddelas om innehållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas ur Lagrådets allmän synpunkt medföra fördelar. som överväger kostnaderna samt ska- yttrande dorna och olägenheterna av den.” 5 8
Bestämmelsen i 3 kap. 4§ vattenlagen (1982: 000) skall inte äga tillämp-
ning i fråga om företag enligt denna lag.”
7§
Det avsedda innehållet i 7§ första stycket kommer enligt lagrädets uppfattning till tydligare uttryck om stycket får följande lydelse:
"I stället för bestämmelserna i Il kap. I och 2 §§ vattenlagen (1982: 000)
gäller vid tillämpning av denna lag i fråga om vattenföretag som där avses bestämmelserna i I I kap. 3§ vattenlagen.”
Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)
I remissen har föreslagits den ändringen i 2§ miljöskyddslagen, att
paragrafens tredje stycke skall utgå. Om så sker, bör hänvisningen i 45§
fösta stycket I miljöskyddslagen till 2 § fjärde stycket ändras till att avse 2§ tredje stycket. Lagförslagets ingress får därvid justeras.
Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
7 kap. 2 8
I denna paragraf upptas bl. a. bestämmelser om fastighetsbildningsmyndighetens rätt att genom fastighetsreglering bilda servitut som kan upplätas enligt vattenlagen (1918:523). Den nuvarande regleringen har ansetts vara svårtillämpad och har givit upphov till samordningsproblem i fastighetsbildningsarbetet. Den ersätts enligt förslaget av en bestämmelse i paragrafens andra stycke enligt vilken sådana servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. [8 nya vattenlagen får bildas genom fastighetsreglering. Förslaget motiveras av önskemål om en förenkling och en utvidgning av nuvarande möjligheter att bilda vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.
Enligt lagrådets mening får ett visst mätt av övertäckning mellan fastighetsbildningslagen och vattenlagen godtas för att fastighetsrättsliga åtgärder skall kunna genomföras så smidigt som möjligt. Förslaget synes emel-
lertid ge en alltför långtgående befogenhet för fastighetsbildningsmyndigheten att pröva frågor om bildande av vattenrättsliga servitut: Att förrätt-
ningslantmätaren kan bilda vattenlagsservitut genom fastighetsreglering i
fall då vattendomstol ändå skall ta upp servitutsfrågorna i samband med prövning av frågan om tillstånd till ett vattenföretag framstår knappast som
| 141 Prop. 1982/83: 26
en rationelt ordning vare sig från processekonomisk synpunkt eller med Lagrådets hänsyn till vattendomstols särskilda sakkunskap på området. Närmast till yttrande hands synes vara att i anslutning till den nya vattenlagens bestämmelser om tillståndsplikt för vattenföretag (4 kap. nya vattenlagen) söka en gräns för befogenheten att handlägga vattenlagsservitut enligt fastighetsbild-
ningslagen. Står frågan om att bilda servitut i sakligt sammanhang med ett
vattenföretag som kräver tillstånd enligt huvudregeln i 4 kap. 2§ första stycket nya vattenlagen, bör servitutsfrågan naturligen ingå i den tillätlighetsprövning som skall utföras av vattendomstol. Frågan om servitutsbild-
ning torde också i flertalet sådana fall initieras genom ansökningen hos
domstolen. Föreligger däremot inte någon tillståndsplikt för vattenföretaget enligt huvudregeln härom i 4 kap. 2§ första stycket nya vattenlagen — dvs. omständigheterna är sådana att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenföretagets inverkan på vattenförhållandena — synes något hinder ej böra uppställas mot att servitutsbildningen sker med stöd av fastighetsbildningslagen. Hinder häremot bör
givetvis ej heller finnas om vattenföretagets tillåtlighet redan har prövats
och tillstånd meddelats. Förrättningslantmätaren bör då kunna bilda ett vattenrättsligt servitut genom fastighetsreglering t.ex. i sådana fall när behov därav uppkommer i anslutning till vattenföretagets utförande, jfr vad som anförs i motiveringen om servitut för. rätt att använda annans mark för brygg- eller badplats i s.k. skadeförebyggande syfte.
Vad angår den tillståndsprövning som under vissa förutsättningar skall ske i fråga om markavvattningsföretag enbart enligt den särskilda regeln i 4 kap. 2§ andra stycket innebär det sagda inte någon begränsning av lantmätares befogenhet. Tillståndsprövningen förestavas emellertid i dessa fall av andra skäl än företagets inverkan på vattenförhållandena. Det torde enligt
förarbetena också vara här som behovet av en utvidgad kompetens gör sig
särskilt gällande.
Mot bakgrund av det nu anförda förordar lagrådet att det till det föreslag-
na stadgandet i 7 kap. 283 fogas ett inskränkande villkor av den innebörd som angetts i det föregående. Paragrafens andra stycke kan därvid ges förslagsvis följande lydelse:
Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap.
185 vattenlagen (1982: 000) får bildas genom fastighetsreglering endast om tillstånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är
uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom före-
tagets inverkan på vattenförhållandena.'”
7 kap. 9 8
Stadgandet avgränsar fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att genom fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som tillkommit
enligt bestämmelser i vattenlagen. Med avsevärd utvidgning i förhållande
till vad som gäller nu föreslås att servitut, som tillkommit med stöd av 8
kap. 1§ nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras Lagrådets eller upphävas genom fastighetsreglering. I motiveringen anförs att det vttrunde torde vara dessa tvångsrätter som i de allra flesta fall blir aktuella i fastighetsbildningssammanhang.
I yttranden över de lagförslag som föregått det remitterade förslaget läggs bland annat från kraftproducenthåll vikt vid, att servitut som utgör en nödvändig förutsättning för t.ex. en kraftanläggning inte får ändras eller
upphävas i annan ordning än enligt bestämmelser i vattenlag. Enligt en
regel i nya vattenlagen om vattendomstols omprövning av villkoren för
meddelat tillstånd till ett vattenföretag gäller även att vid omprövning bl. a.
för tillgodoseende av allmänna intressen villkor inte får föreskrivas som medför att förutsättningarna för företaget rubbas avsevärt.
De vid remissbehandlingen framförda önskemålen om begränsningar i bestämmelsen om ändring och upphävande av servitut med hänsyn till
åtgärdernas inverkan på ett vattenföretag avvisas emellertid av departementschefen. Han hänvisar därvid till att de restriktioner i 7 kap. fastig-
hetsbildningslagen som gäller i fråga om ändring och upphävande utgör en garanti mot en alltför långtgående tillämpning av lagförslaget. Såvitt lagrådet kan finna ger emellertid fastighetsbildningslagens bestämmelser om fastighetsreglering inte ett tillräckligt skydd för en av tillståndshavare utverkad rätt att ta annans mark i anspråk för anläggning eller anordning som behövs för vattenföretaget. Enligt lagrådets mening bör det säkerställas att åtgärder vid fastighetsreglering inte inkräktar på en åt vattenföretagaren enligt nya vattenlagen upplåten tvängsrätt. Den föreslagna bestäm-
melsen bör därtör kompletteras med ett villkor av innebörd att ändring och
upphävande av vattenrättsligt servitut får ske genom fastighetsreglering endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för företaget.
Lagrådet föreslår med hänsyn till det anförda att första meningen i första
stycket av förevarande paragraf ges förslagsvis följande lydelse:
”Servitut. som har tillkommit till förmån för ett vattenföretag med stöd
av 8 kap. 1§ vattenlagen (1982: 000) eller motsvarande äldre bestämmelser, får ändras eller upphävas endast om åtgärden inte medför olägenhet av
någon betydelse för företaget.”
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
18¶Enligt proposttionen med förslag till ny vattenlag skall lagen om förvaltning av samfälligheter tillämpas när samverkan mellan deltagare i valtenföretag skall ske i form av samfällighet. I remissen föreslås en bestämmelse om detta i en ny punkt 5 i 1§ första stycket. Vidare föreslås vissa ändrade
begreppsbestämningar i paragrafens andra stycke. Lagrådet förordar här Lagrådets en något ändrad lydelse av författningstexten. Bestämmelsen blir tydligare yttrande
om den såvitt avser samfälligheter enligt första stycket 1—4 behålls oför-
ändrad. Ändringen föranleds nämligen uteslutande av att för de vatten-
rättsliga samfälligheterna det enligt den nya vattenlagen inte skall förekomma att delägarskap i samfällighet representeras av fastigheter (se härom
förutom vad departementschefen anfört i förevarande remiss också t. ex. uttalandena av lagrådet i prop. 1981/82: 130 s. 289 f). I följande förslag av lagrådet har också tagits med en för samfälligheter enligt punkt 5 speciell
definition av ordet ”delägarfastighet”. Ordet förekommer utan samman-
hang med ordet andelstal på tlera håll i samfällighetslagen. I 44§ bör en ändring ske så som föreslagits i remissen. I 49 och 5288 saknar i och för sig
ordets betydelse relevans. Vad gäller 12§ sista stycket, 15§ tredje stycket,
488 sista stycket och 538 första stycket torde en ”översättning” av ordet delägarfastighet såvitt gäller vattenrättsliga samfälligheter sakna större praktisk betydelse men bör enligt lagrådets mening ändå göras.
Lagr ädet föreslår följande lydelse av andra stycket:
”Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet. I fråga om samfällighet enligt
första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på annat
sätt än genom delaktighet omfattas av samfälligheten och med delägare
den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skall vi-
dare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal.”
3§
I ett tillägg till denna paragraf föreslås i remissen en regel om att bestämmelserna om stämningsmål i nya vattenlagen skall gälla när enligt samfällighetslagen talan skall föras hos vattendomstol. Beträffande andra frågor som vattendomstol får befattning med enligt samfällighetslagen i föreslagen ny lydelse — såsom förordnande att hålla sammanträde enligt 7 eller 208 — anmärker departementschefen i specialmotiveringen att de kommer att handläggas som ärenden. Vad som därmed skall gälla om
handläggningen synes emellertid vara oklart. Beträffande domförhet synes
den närmast liggande tolkningen bli att handläggning skall ske på fullsutten avdelning enligt 13 kap. 3§ nya vattenlagen. Vad som i prop. 1981/82: 130
(s. 623) i anslutning till 22 kap. 5§ nya vattenlagen har anförts om att
ärende kan handläggas av ordföranden ensam motsägs av att den i 13 kap. 45§ nya vattenlagen angivna möjligheten för en ensamdomare att besluta är
förbehållen handläggningen av ”mål” och att enligt 13 kap. 12§ nya vattenlagen termen mål inte kan innefatta ärenden. (Jfr beträffande motsvarande spörsmål i fråga om fastighetsdomstol prop. 1971: 106 s. 91 och
121 samt den ändring i 18 andra stycket fastighetsdomstolslagen som
införts på grundval av prop. 1974: 144.)
Lagrådet anser att eu klargörande i det angivna avseendet är påkallat Lagrådets och att I första hand en reglering inom ramen för 13 kap. nya vattenlagen yttrande bör övervägas.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Enligt 228 andra stycket i den i prop. 1981/82:130 föreslagna lagen (1982: 000) om införande av vattenlagen (1982:000) skall en samfällighet enligt nuvarande vatenlag eller motsvarande äldre bestämmelser (här i
fortsättningen kallad äldre samfällighet) efter beslut om ändring av kretsen
av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem anses ombildad till en samfällighet enligt den nya vattenlagen. Några närmare bestämmelser om hur ombildningen skall ske meddelas inte.
Den angivna övergångsbestämmelsen får. om det nu föreliggande förslaget antas, inte någon betydelse i fråga om äldre samfällighet som inte är juridisk person, eftersom enligt 185 förevarande lagförslag de nya reglerna i samfällighetslagen skall bli utan vidare tillämpliga på sådana samfälligheter. Beträffande sådana äldre samfälligheter som har ställning av juridisk
person följer däremot av 198 förslaget till ändring av införandelagen för
samfällighetslagen att den gamla ordningen blir gällande, om inte delägarna
själva beslutar en övergång.
Ett beslut enligt sistnämnda paragraf kan inte avse annat än s.k. för-
eningsförvaltning enligt samfällighetslagen. I linje med vad som sålunda skall gälla för ”frivillig” övergång bör en regel införas om föreningsför-
valtning också för äldre samfällighet som är juridisk person och som på grund av ändrad deltagarkrets eller kostnadsfördelning skall falla in under den nya ordningen. Vidare kan. det vara lämpligt med en bestämmelse om
att förordnande skall meddelas om att den äldre samfälligheten skall upplö-
sas (fr 118 förevarande lag).
Den bestämmelse som nu har förordats kan — med erforderlig justering av ingressen — tas in som en ny 21§ i den förevarande lagen och få förslagsvis följande lydelse:
"I samband med beslut, som avses i 225 andra stycket lagen (1982: 000) om införande av vattenlagen (1982:000) och som rör en samfällighet som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. skall förordnas att
samfälligheten skall upplösas och att en samfällighetsförening skall bildas för att förvalta den nya samfälligheten. När en samfällighetsförening som har bildats enligt första stycket har
registrerats. äger 208 motsvarande tillämpning.”
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund
1 motiven till förslaget om ändrad lydelse av 13§ förordas att någon
biträdande förrättningsman inte vidare skall förordnas vid förrättningar
enligt lagen om vattenförbund, I enlighet härmed föreslås där att benäm- Lagrådets ningen biträdande förrättningsman skall tas bort i 13§ andra stycket. Om Yttrande detta förslag genomförs, bör även bestämmelserna om biträdande förrättningsman i 115 första och tredje styckena utgå.
Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
I den föreslagna övergångsbestämmelsen till denna lag har inte beaktats, att i mål som pågår vid nya vattenlagens ikraftträdande täkttillstånd enligt vattenlagen (1918:523) kan komma att meddelas också efter det att ändringen i fastighetstaxeringslagen har trätt i kraft. Orden ”vid ikraftträdandet gäller” bör därför ersättas av ordet ”meddelats”. En annan möjlighet är att i 2 kap. 4§ fastighetstaxeringslagen, i definitionen av ägoslaget ”Täktmark”, byta ut orden "eller vattenlagen (1918:523)' mot orden "vattenlagen (1918: 523) eller vattenlagen (1982: 000)” — jfr vad lagrådet anfört beträffande övergångsbestämmelserna till flottningslagen.
Övriga lagförslag
Lågrådet lämnar förslagen utan erinran.
Utdrag Slutprotokoll
JUSTITIEDEPARTEMENTET : PROTOKOLL
vid regeringssammanträde
1982-09-02
Närvarande: statsministern Fälldin, ordförande; och statsråden Ullsten,
Friggebo, Dahlgren, Åsling, Johansson, Wirtén, Andersson, Boo, Petri,
Eliasson, Gustafsson, Elmstedt. Tillander. Ahrland. Molin
Föredragande: statsrådet Petri
Proposition med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen
1¶Anmälan av lagrådsyttrande
Föredraganden anmäler lagrådets yttrande! över förslag till
I. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled,
2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred.
3. lag om ändring i lagen (1942:335) om särskilda skyddsätgärder för vissa kraftanläggningar m. m.,
4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske, 5. lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande
av vattenkraft vid krig m. m., 6. lag om ändring I naturvårdslagen (1964: 822). 7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln, 8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387), 9. lag om ändring i jordabalken, 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988). 11. lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719). 12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter,
13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.
14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar
enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.
15. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund, 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152), 17. lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.
! Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 25 mars 1982.
Slutprotokoll Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled
Vad lagrådet under 7 § har anfört rörande begreppen flottning och sjöfart föranleder inte någon crinran från min sida.
Som lagrådet påpekar kan vissa invändningar från systematisk synpunkt
riktas mot placeringen av de nya 35 a—35 «cv $$ 1 flottningslagen. Jag anser
emellertid att olägenheterna därav inte är större än att de med hänsyn till
flottningens nuvarande omfattning bör kunna accepteras. Jag biträder där-
emot lagrådets förslag till kompletteringar av 5 a och 5 b §§. Av den nya
formuleringen av 5 a § första stycket framgår att det är regeringen eller, efter regeringens bemyndigande länsstyrelsen, som är beslutsmyndighet
rörande frågor om antagande av anläggare. Jag godtar lagrådets förslag till ändrad utformning av 7, 13 och 20 §.
Dessutom bör 4 § jämkas så att den även omfattar äldre beslut av vatten-
domstol.
I överensstämmelse med terminologin i övriga straffbestämmelser i flottningslagen bör termen ”dagsböter” behållas i 79 §.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.
Jag har inte något att erinra mot vad lagrådet har anfört i anslutning till 2 och 5 §§ och biträder lagrådets förslag till utformning av dessa paragrafer
liksom av 7 § första stycket.
Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)
Jag biträder lagrådets förslag till jämkning i 45 § första stycket I.
Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)
Avsikten med de i lagrådsremissen föreslagna ändringarna i 7 kap. 2 och
9 §§ är att tillgodose välmotiverade önskemål om förenkling och utvidg-
ning av nuvarande möjligheter att bilda, ändra och upphäva vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering. Lagrådet anser emellertid att förslagen
ger alltför långtgående befogenheter för fastighetsbildningsmyndigheten att pröva frågor om vattenrättsliga servitut. Lagrådet föreslår därför begränsningar i dessa befogenheter. |
7 kap. fastighetsbildningslagen innehåller särskilda regler om förutsätt- -
ningarna för bildande, ändring och upphävande av servitut. Dessa servi-
tutsregler utgör påbyggnader till de allmänna bestämmelserna om fastig-
hetsreglering i 5 kap. (fr prop. 1969: 128 s. B 1137). De sistnämnda bestäm-
melserna skall alltså tillämpas i första hand också när det gäller prövningen av frågor om vattenrättsliga servitut, och dessutom skall iakttas de all-
männa villkoren för fastighetsbildning i 3 kap.
Reglerna i nämnda tre kapitel anger alltså förutsättningarna för fastig- Slutprotokoll hetsbildningsmyndighetens befattning med frågor rörande vattenrättsliga servitut och innebär i sig viktiga begränsningar i myndighetens befogenheter rörande sådana frågor. Med den utformning som lagtexten har fått i det remitterade förslaget kan det dock göras gällande att fastighetsbildningsmyndighetens befogenheter har blivit mer långtgående än som kan anses motiverat av de önskemål om lagändringar som har framförts, bl. a.
när det gäller bildande av servitut för ett vattenföretag som ändå måste tillståndsprövas enligt vattenlagen. Jag delar därför lagrådets uppfattning
att man bör införa vissa begränsningar av befogenheten att handlägga
frågor om vattenlagsservitut enligt fastighetsbildningslagen. Jag kan ansluta mig till vad lagrådet har anfört rörande sådana begränsningar och biträ-
der lagrådets förslag till utformning av 7 kap. 2 § andra stycket första: meningen och 9 § första stycket första meningen.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäl-
ligheter (LFS)
Jag biträder lagrådets förslag till ändrad utformning av I $ andra stycket.
Lagrådet har i anslutning till 3 § efterlyst ett klargörande om vilka regler som skall gälla rörande handläggningen av ärenden vid vattendomstol. Jag
återkommer till denna fråga i det följande.
I detta sammanhang vill jag ta upp en fråga som rör genomförandet av ett vattenföretag, som skall utföras inom ramen för en samfällighet, sedan beslutet om tillstånd till vattenföretaget har vunnit laga kraft. Tillstånd till markavvattnings- och vattenregleringsföretag tillkommer i angivna fall samfälligheten, se 5 kap. 2 § och 7 kap. 2 och 4 §§ nya vattenlagen. Som jag har uttalat i prop. 1981/82: 130 s. 438 är alltså förfogandet över tillståndet en gemensam angelägenhet varom beslut skall fattas enligt reglerna i
LFS.
En fråga som därvid har stor betydelse är om en majoritet av delägare i samfälligheten, som kanske har anslutits till denna mot sin vilja, kan på grund av omröstningsreglerna i LFS stoppa genomförandet av företaget
mot den åsikt som företräds av minoriteten, däribland främst sökanden till
företaget.
Vid granskningen av det remitterade förslaget till ny vattenlag har lagrådet vänt sig mot ett uttalande i remissprotokollet att ett beslut att inte utföra företaget fick anses strida mot LFS och det grundläggande tillståndsbeslutet (se prop. 1981/82: 130 s. 291 och bilagedelen s. 582). Enligt lagrådet utgår uttalandet från en felaktig analogi med anläggningslagen. Den som förfogar över ett tillstånd enligt den nya vattenlagen har enligt lagrådet full frihet att välja mellan att utnyttja tillståndet eller att avstå från.
detta, medan ett anläggningsbesluts rättsverkningar i princip är av samma karaktär som ett fastighetsbildningsbesluts.
Det av lagrådet kritiserade uttalandet synes närmast ha avsett det fallet Slutprotokoll
att samtliga delägare i en vattenrättslig samfällighet är ense om att inte
utföra företaget. Därvid biträder jag lagrådets ståndpunkt att någon laglig skyldighet att genomföra företaget inte föreligger. Om däremot några del-
ägare vill genomföra företaget men röstas ned av majoriteten, anser jag att
frågan bör bedömas annorlunda. Genom tillståndsdomen eller tillståndsbeslutet har de tvistiga frågorna om bl.a. tvångsanslutning rättskraftigt
avgjorts. Av 15 och 19 §§ LFS framgår att varje delägares enskilda intres-
sen skall beaktas i skälig omfattning. Ett beslut av majoriteten mot minori-
tetens vilja att inte genomföra företaget måste anses strida mot det grund-
läggande tillståndet och mot LFS. En överröstad delägare måste då kunna
få beslutet att inte genomföra företaget undanröjt efter klandertalan enligt 15 eller 53 § LFS (jfr prop. 1973: 160 s. 387). Detsamma gäller också beslut av majoriteten om avvikelser i andra avseenden från tillståndet.
Vad jag nu har anfört föranleder ingen lagändring.
Slutligen vill jag i detta sammanhang anmärka att regeringen, sedan nu
föreliggande förslag remitterades till lagrådet, till riksdagen har överlämnat
prop. 1981/82: 221 med förslag till lag om exploateringssamverkan m. m. I den propositionen föreslås bl. a., liksom i förevarande förslag, ändringar i
I, 20, 21 och 23 §§ LFS samt i lagen (1973:1152) om förmånsrätt för
fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. Lagförslagen i prop. 1981/82:221 avses träda i kraft den 1 juli 1983, medan lagstiftningen enligt förevarande förslag avses träda i kraft den I januari 1983. Det bör överlämnas åt riksdagen att vidta de jämkningar i de olika
lagförslagen som kan vara erforderliga.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter
Jag biträder lagrådets förslag om att till lagen foga en ny 217 § med i huvudsak den av lagrådet föreslagna lydelsen.
Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund
Jag biträder lagrådets förslag om att bestämmelserna om biträdande
förrättningsman i /1 § första och tredje stvckena utgår.
Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)
T enlighet med lagrådets påpekande bör den föreslagna övergångsbestämmelsen ändras så att den också omfattar tillstånd enligt den äldre
vattenlagen som meddelas efter det ändringen i fastighetstaxeringslagen har trätt i kraft.
Utöver vad som har nämnts i det föregående bör vissa redaktionella Slutprotokoll jämkningar göras i lagförslagen.
Ändring i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna vattenlagen (1982: 000)
Som tidigare berörts har lagrådet i anslutning till den föreslagna ändringen i 3 § lagen om förvaltning av samfälligheter anmärkt att förslaget till ny
vattenlag inte reglerar frågan om vattendomstols handläggning av dom-
stolsärenden. Jag delar lagrådets uppfattning att denna fråga bör regleras i
den nya vattenlagen. Jag föreslår därför att i 13 kap. 2 § nya vattenlagen
görs ett tillägg av innebörd att vad som är föreskrivet om allmän domstol
också gäller vattendomstols handläggning av ärenden, om inte annat är
särskilt föreskrivet. Vad beträffar domförheten blir 6 § lagen (1946: 807) om handläggning av domstolsärenden tillämplig. I fall då enligt denna paragraf domstolen skall ha full sammansättning, bör det enligt min mening
utan särskild bestämmelse stå klart att vattendomstolen skall ha den sammansättning som anges i 13 kap. 3 § första stycket nya vattenlagen (jfr
2 Hemställan
Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta
dels de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar, dels inom justitiedepartementet upprättat förslag till
18. lag om ändring i vattenlagen (1982: 000).
3 Beslut
Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar
att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan-
den har lagt fram.
4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ooosososeseerseseerrrers sees sr rss ssd oss 61 4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973:1149) och lagen (1973: 1150) om
förvaltning av samfälligheter sosssoossssssssssssss ses ss oa 64
4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmäns-
rätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter sosoosseeeseserrrrerrrrrrsesrss rss sees sees 65
4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenför- DUN oosoeeeereerererererreerr rss rr ere ser e ere ses ess ss 65 4.16 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen
(1979:1152) mosoooeressereererersere rss rer r esse ses ss ess 67
4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskost-
NÅGE ooseeeeeererererrererreersrer ser rr rer es rss ss ss ss ns 67 S Hemställaft sosoooossosrrersersessere rss reser see rensa rree sea 67 6 BCeSlUt Losoeeererreerrrrreree rear rr ert rr rr rr rr sr ss ers ss sta 68
Bilaga 2 Sammanställning av remissyttranden över vattenlags-
: utredningens slutbetänkande (SOU 1977:27) i vad avser följdlagstiftning oossossssessseerrrrerer reses rskr sr eta 84 Bilaga 3 - Författningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslag- StiftNniNgeN oossorreereererrererrrerrre rss rss esse sees sa 93 Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över departements-
promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av
fastighetsbildningslagstiftningen i vad avser avgränsning-
en Mot vattenlageN L.sssosseserselerserssr ss ses sorts 95 Bilaga 5 - De remitterade förslägeln ososssssesssssssssssss rss sea '. 100
Utdrag av lagrädets protokoll den 22 juni 1982 ososssooosss svs no. 134
Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1982 146
Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982