Prop. 1982/83:26

med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen

Prop. ]982/83: 26

Regeringens proposition 1982/83: 26

med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen:

beslutad den 2 september 1982.

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag av regeringsprotokoll ovannämnda dag.

På regeringens vägnar THORBJÖRN FÄLLDIN CARL AXEL PETRI

Propositionens huvudsakliga innehåll

I prop. l98l/82: l30 har föreslagits en ny vattenlag. en lag om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän llottled.

] förevarande proposition föreslås följdändringar till den nya vattenlagen i sjutton lagar. Bl.a. föreslås att reglerna i lagen om förvaltning av samfäl- ligheter skall tillämpas även på vattenrättsliga samfälligheter. l propositio- nen föreslås också nya regler om i vilken utsträckning valtenrättsliga servitut får bildas. ändras eller upphävas vid fastighetsreglcring enligt fastighetsbildningslagen . '

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den I januari 1983.

] Riksdagen ”82/83. ] .mlnl. Nr 26

Prop. 1982/83: 26

1. Förslag till

l-J

Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

dels att 1. 2. 4. 6. 7.13.14.16—18.20—22.28.37,64.65.69.7().79.82. 84 och 84 a så skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer. 5 a. 5. b och 5 C 55. av nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse [ allmänflottled ständc envar öp- pet att. efter f_v här nedan närmare ski/s. lätajlottgmls läst_]i'amjlyta.

2

De. som i annat fall än i.? s* sägs låta _flottgods läst _li'a/n/lyta i all- mi'in-llottled. som upplåtits till all- mänt begagnandc (allmän llott- ning), skola utgöra en tlottningsför- ening med uppgift och befogenhet, varom i 4 kap. järmäles.

Hm'uledesför vissa fall regering- en må bestämma. att allmänna tlottningen skall ombesörjas i an- nan ordning än genom llottningsför— ening. därom stadgas i 75 #.

Föreslagen lydelse

&

[ allmänna flottleder har var och en rätt atljlotta. Förjlottning iall- mänjlottled gäller hestämmelserna idenna lag.

& |

De som i annat fall än som anges i3 s'flottar i en allmän flottled. som har upplåtits till allmänt begag— nande (allmän flottning). skall utgö- ra en llottningsförening. Bestäm- melser om _llottnings/i'ireningars uppgifter och verksamhet _linns i4 kap.

1 75 _Q'jiltns hestälnmelser om a_i! regeringen i vissa fall kan bestäm- ma att den allmänna (lottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom tlottningsförening.

4.5

'Allt i allmän flottning ingående .llottgods skall framföras gemen- samt (gemensam llottning). där ej vattendwnstolen för viss _/lottled meddelat allmän bestämmelse om flottning utan llottgodsets sam- manblandande (separatllottning) el- ler oek för särskilt tillfälle llott- ningsstyrelsen finner nu nämnt jlottningssätt kunna utan hinder för den gemensamma (lottningen till- städias vissjlotlande.

' Senaste lydelse 1977z67l.

Alltflentgods som ingår i allmän flottning skall framföras gemen- samt (gemensam llottning). om det inte enligt 3 # lagen ”982.000; om inrättamle. utvidgning oeh avlys- ning av allmän jlottled eller mot— svarande äldre hestr'i/nmelser _/'o'r viss flottled har beslutats om flott- ning utan ilottgodsets sammanblan- dande (separatllottning) eller för särskilt tillfälle flottningsstyrelsen finner att separa[flottning kan medges för en viss flottande utan hinder för den gemensamma flott- ningen.

Propositionens h'lgfi'irslag

Prop. l982/83: 26

Nuvarande lydelse

'_II 3?

b.:

Föreslagen lydelse

&

Utförandet av de anläggningar och åtgärder som beltövsför en all- män flottled skall i samband med beslut om flottledens inrättande el- ler utvidgning överlämnas åt den som har begärt att flott/eden skall inrättas eller utvidgas. om han inte anses olämplig därtill. eller. när även någon annan har anmält sig villig att utföra arbetena. ät den som prövas kunna säkrast oeh snabbast utföra arbetena. Om sta— ten vill utföra arbetena. har den företrädesrt'itt. Om annan än sö- kanden antas. skall han genast be- tala ersättning till sökande/tjin- de ("inläggaingskostnader som denne har haft.

Om det för inrättande.eller ut- vidgning av en allmänflottled krävs att en vattenanläggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras. skall arbetena utföras av den som har antagits till anläggare. Om vatten- anläggningen eller byggnaden skall ändras. har ägaren rätt att utföra ändringen mot ersättning för kost- naderna.

5bå

För anläggningskostnaderna har anläggaren rätt till ersättning av de flottande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskost- nader hänförs kostnm'lerna för ut- förande av arbeten som avses i 5 a .6 samt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbe- tald skadeersättning till sakägare. nödvändiga utgtfter_förförbereda!t- de mtdersökningar angående före- taget. kostnaderför handläggning- en av ärendet om inrättande eller utvidgning avflottleden samt målet om utförande av flottledsanlägg- ningar, kostnader för tillsyn över arbetet under byggmtdstiden jämte annat sådant samt ränta på för- lagskapitalet för tiden intill flottle- dens godkännande.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

'Jl

Föreslagen lydelse

Byggnader och anläggningar som har utförts eller övertagitsfi'ån någon alumn för inrättande. ut- vidgning eller_fi'irln'ittring av en all— män flottled samt fast eller lös egendom som annars har förvär- vats för flott/eden med betalnings- sk_'vltligltet för de _flottande hör till flott/eden och skall anses som all- män egendom.

Egendom som hör till en allmän flottledfär inte utmätas för annan skuld än sädanft'ir vilken den enligt lag svarar.

6 &

För skada och intrång. som vällas av flottgodset eller genom åtgärd. som i 5 s' sägs eller eljest i följd av tlottningen (llottningsskz-ala). skall gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å llottningsskada gälle ock beträf- fande skada och intrång. som vallas genom anläggning eller åtgärd för llottleden. i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fal/flottnings- skada kan i samman/amg med be- slut rörandeflottledens inrättande. utvidga/ide eller _förbz'ittrande var— da uppskattad och ersatt. därom skils i () kap. vattenlagen.

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller giv- na föreskrifter överensstämmer. stånde själv den skada. som ä byggnaden må väl/as iföljd av flottningen. Där någon utan att pä- kalla oeh avbida i'attelulomstolens bestämmelse om skyddsätgärd. somi () kap. 18 .(5 vattenlagen sägs. gör byggtqu i flott/eden. stände oek under tiden själv skadan.

31/7

Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller annan atu'n'dning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flott/ligen orsakar pä anordningen. Utför någon anlägg- ning eller anordning i en allmän flottled utan att begära oeh invänta skyddsbestämmelser enligt andra styeket. skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar un- der tiden.

Menar någon som utfört eller avser att utföra vatten/i'iretag där en allmän flottledfinns. att särskil- da anläggningar eller ätgärder till skydd mot skada eller intrång till följd avflottningen bör bekostas av

' Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

'.II

Föreslagen lydelse

de flottande. för han väeka talan mot flottningslö/"eningen hos vat- tendomstolen rörande ln'stämmel- ser om erforderliga skyddsanord- ningar. Ifråga om en sådan talan gäller bestämmelserna [ vattenla- gen [ 1982 : 000) om slänutingsmä/ .

13 &:

Finnes tlottningsskada bliva sä stadigvaramle. att värdet däri] kan ge- nom uppskattning pä förhand utrönas. skall. om ersättningstagaren pästär det. ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i ärlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång. allt efter ty skäligt prövas. Ej mä. ändå att parterna mä vara ense om visst belopp. ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i 9 kup. vatten/age)! (I9I8:523) stadgas beträffande er- sättnings nedsättamle i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel oeh om anmälan i vissaf'all till vederböran- de domstol skall äga motsvarande tillämpning ifråga om ersättning för flottningsskada. som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersätt- ning enligl denna # bestämmes. skola skiljemr'innen giva tillkänna. om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut. varigenom ersättning ln'stämmes på förhand. vare. sedan

beslutet vunnit laga kraft. gällande _ jämväl mot framtida ägareoch in-- nehavare av fastighet. som beröres av beslutet. Om insändande till vat- tendomstolen. för anteckning i val- tenboken. av beslut. varom nu är fråga. _fi'irordnar regeringen.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift. som bestämts att utgå årligen. kan varda till- be- loppet ändrad eller oek bestämd att upphöra. därom skils ib kap. 23 9" vattenlagen.

: Senaste lydelse 1977: 671.

Bestämmelserna om betalning av ersättning samt länsstyrelsens be- fattning med nedsatta ersättnings- medel i [6 kap. vattenlagen (l982:00()) skall tillämpas oeksä i fråga om ersättning för flott/tings- skada som päfi'irhand har bestämts att utgå på en gång. I beslutet om ersättning skall skiljemr'innen ange om nedsättning av ersättningsbe— loppet skall ske.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand giiller. sedan det har vunnit laga kraft. även mot framtida ägare och innehavare av

fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 3 s* andra stycket vattenlagen (1982: ()()0) eller motsvara/ale äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att utgå med ärliga be- lopp. utgör den rnnständigheten att beslutet härom har vunnit laga

I'ropt;sitionens

lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

kraft inte hinder för vattendomstu- len att i samband med beslut om nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flott/eden. eller se- nare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stäm- ningsrnäl. meddela sådana ändra- de bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som för- anleds av de ändrade förhållan- dena.

14 &

Sedan i urulerställningsmäl rö- rande företag enligt 6 kap. vatten- lagen vattendornstolen meddelat beslut om allmänfiottleds inrättan- de eller om vidtagarule av åtgärder för redan befintlig allntän flottleds utvidgande eller förbättrt'rrule. äge envar. som vill yttra sig över syne- rnännens förslag till bestt'immelser rörande de i 10 kap. 19 S* vattenla- gen ornförmt'ilta frågor. att inom trettio daga/' från det vattendom- stolens beslut meddelades till lärts- styrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i saken. I:"rj/brdrasför'e ärendets av- görande ytterligare utredning. äge länsstyrelsen härför anlita biträde av _Rirrättningsrnannen eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarrra. lärnrte länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid samrttanträde inför länssty- relsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigtfinrres lämp- ligt. inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant samrmrnträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den eller de personer. som jämlikt !() kap. 26 s*" vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet. ävensom senast tio dagar förut in- föras i ortstidrting. Anläggarert av flottleden varde till sammanträdet särskilt kallad.

3 Senaste lydelse l977: 67l.

När en allmän flottled har inrät- tats eller utvidgats skall länsstyrel- sen upprättafi'irslag7 till bestämmel- ser för flottleden. Ft'irslaget skall ange -

I . vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av

flottgods enligt 29 s' jämförs med varandra vid fördelning av kostna- der.

2. inom vilken tid och mot vilken ränta art/äggrtingskostnader enligt 30 5 bör återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt. sedan hänsyn tagits till den beräknade virkesåtgången- inom varje flottledsdistrikt,

3. hur taxan för fiottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de nämnda omständig/teterna.

Kungörelse om förslaget skall in- föras i ortstidning och innehålla en upplysning om att den som vill yttra sig över förslaget skall frarrrställa skriftliga erirrringar i saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att sakägarna hörs ytterligare. skall de kallas till sammanträde inför läns- styrelsen eller. när det ärfråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt. inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om så- dant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i ortstidning. Anläggaren av flottle- den skall särskilt kallas till sam- rnanträdet.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

Så snart ske kan före/age läns- st)-'relsen härefter (anförrnälta frå- gor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 så.

Sedan de för allmän _flottleds in- rättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade och godkända. varde flott/eden av länsstyrelsen genom särskilt beslut upplåten till allmänt begagnarule. dock må dylikt upplä- tande ej ske. innan länsstyrelsen meddelat besltrt i de frågor. som i 14 # orrtfi"ir'r11r'il(ts. samt fastställt reglementeför_flirttrtingsf't'irening.

F öres/a gen lydelse

Länsstyrelsen skall därefter sä srtart som rru'ijligt avgöra angivna frågor i enlighet med 29 och 30 så.

16 &

Sedan de arbeten som lutrföre- skrivits för den allmänna flott/eden har besiktats och godkänts. skall lärrsstyrelsen meddela beslut om storleken av de anläggningsktrst- under som enligt 5 b Si skall betalas av de flottande. När lärtsstyrelsert dessutom har meddelat beslut en— ligt l4 s” och faststt'illt reglemente för flirttnings/t'irening. skall lärts- styrelsen genom särskilt beslut upplåta flott/eden till allmänt be- gagnarule.

Ej må [lottning idkas i allmän flottled. förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten: dock att rätt till interimsllottning. efter ty nedan sägs. mä kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

17 s .

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän llottleds inrät— tande och kan. ändå att i beslutet föreskrivna atgärder icke vidtagits. llottning ske utan väsentligt men för strand-. bro-. tiske- och vattenverks- ägare eller andra samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsar- betcns utförande. må i avbidan pä flottledcns upplåtande till allmänt begag- nande tillständ till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den. som förut enskilt llottat därstädes. sä ock annan. som visas genom

uppehåll med flottningcn komma att lida avsevärd förlust..

Ansökan om interimsllottning in- gives till länsstyrelsen: och åligger- det länsstyrelsen att LIÖI'Öl't'I' infört/ra yttrande frän vattenrätts- domaren. den enligt IO kap. 2 s' vattertlagen fifirordnade förrätt- ningsrru'rnru'n och anläggar'en av flottleden ävertsorrt att. där ärendet ei är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra. vilkas rätt kan berö'as avf'rågan. tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

" Senaste lydelse 1977167l. 5 Senaste lydelse I977: 671.

Ansökan om interimsflottning ges in till länsstyrelsen. Länsstyrel— sen skall inhämta yttrande över an- sökningen frän anläggaren av flott— leden samt. om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan beröras tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över an- sökningen.

PI'()[)(JSIIIUIM'IIS

lag/t'irslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 &"

Tillstånd till interimsflottning må av länsstyrelsen meddelas i den omfattning. som med hänsyn till fö- religgande omständigheter finnes lämplig. dock ej för längre tid än ett är i sänder: ochfi*ireskrive länssty- relsen dc villkor för flottningen. som för varje fall mä finnas erfor- derliga. med iakttagande därav dels att de av vattendomstolen medde- lade allmänna bcstämmclser för flottledens nyttjande till allmän flottning bliva i tillämpliga delar gällande med avseende å interims- llottningen dels oek att interimsflot- tande förpliktas att för sitt flottgods erlägga llottledsavgifter till samma belopp. som beräknas böra utgä. sedan llottleden upplåtits till all- mänt begagnande.

Tillständ till interimsflottningfår av länsstyrelsen meddelas i den omfattning. som med hänsyn till fö- religgande omständigheter finnes lämplig. dock ej för längre tid än ett år i sänder. Länsstyrelsen skall få)”-

. reskriva de villkor för flottningen

som behövs för varje fall med iakt- tagande av dels att de allmänna be— stämmelser som har meddelats för flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga delar för interimsllottningcn. dels att de interimsflottandc förpliktas att för sitt flottgods erlägga llott- ledsavgifter till samma belopp. som beräknas böra utgå. sedan flottle- den upplåtits till allmänt begag- nande.

Interimsflottande bör tillika erinras om honom äliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande llottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsa- kad kostnad för underhåll av flottledsbyggnader. som må vara utförda: och skall vad i 8 samt It)—12 ååå stadgas med avseende ä ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflotlande för flottningsskada och för flottledsbyggnaders under- häll.

Där omständigheterna sådant påkalla. bör ock föreskrivas. att inte- rimsflottande. innan flottningen vidtager. skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd. som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett. att bland tlera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 &

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet. som i 3.3.5 | mom. andra stycket tillerkännes tlottningsstyrelse. av de llottande uttaga de i 18 äomförmälda flottledsavgiftcr och att i övrigt tillse. att föreskrivna villkor iakttagas vid [lottningen.

'l'ill syssloman. som nu sagts. skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller oek flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled: och njutc sysslomannen arvode av de llottande med belopp. som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter. som av sysslo- mannen uppbäras. skola göras rän-

Flottledsavgifter. som uppbärs av sysslomanncn. skall göras ränte-

"' Senaste lydelse I977: h7l. 7 Senaste lydelse l977: ()7l.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 .N'uvarande lydelse

tebärande genom insättande ä lmnkinrättning: och åligger det sysslomannen att. sedan llottleden upplåtits till allmänt begagnande och flottningsförening bildats. till flottningsstyrelsen redovisa vad han uppburitjämte upplupen ränta. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 s* vattenlagen frågan om all- män flottled förfaller. skall redovis- ning lämnas till länsstyrelsen som med medlen för/ar pä sätt i 82 s .fö'rsta stycket stadgas: dock att ägare av enskilda flottledsbygg- nader äger av influtna avgifter be- komma vad ä nämnda byggnader mä belöna. sä ock. där han ej är anläggare. vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

Föreslagen lydelse

bärande genom att insättas på bank. Det åligger sysslomannen att. sedan flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en llott- ningsförening har bildats. till flott- ningsstyrelsen redovisa vad han har uppburit jämte upplupen ränta. Om frågan om allmän flottled för- faller. skall redovisning lämnas till länsstyrelsen som förfar med med- len på sätt stadgas i 82 .9' första stycket. Dock har ägare av enskilda llottledsbyggnader rätt att av in- llutna avgifter erhålla vad som be- Iöper på nämnda byggnader samt. t')!” han inte är anläggare. vad han därutöver själv kan ha erlagt i av- gifter.

Zl &”

Där beträffande vatten. varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere är bedrivits. sådantförhällande uppkommer. att rätten til/flottning icke vidare titan oskäliga kostnader står till buds. vare. sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenomrädet inkommit. den omstätidig/teten att beslut därä ej ("inna av vattendom- stolen meddelats. ej hinder för länsstyrelsen att inet/giva sökanden till flottledsföretaget rätt till inte- rimsflottning. såframt flott/tingens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen bety— dande fi'irluster; och skall (i sådant ärende stadgandena i 17—20 N' äga motsvarande tillämpning. Ej må dock ifall, som nu nämnts. in- terimsflottning beviljas. med mind- re sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd. som i lös' oinfi'irmt'ilas. dels ock med visst belopp. motsvarande vir- kets värde. för att tlottledsarbetet, därest sökanden antages till anläg- gare. behörigen utföres. '

” Senaste lydelse l977: 67l.

Ifråga om vatten där allmän flottled inte finns. men flottning ändå har bedrivits i flera år. skall följande gälla om fi'ii'ltällandena ändras så att rätten till flottningen inte längre kan utövas utan oskäli- ga kostnader. IIar ansökan om in- rättande av allnu'inflottled i vatten- omrädet inkommit. men beslut där- om ännu inte meddelats. får lätts- st_vrelsen medge sökanden rätt till interimsflol[ning. om flottningens avstannande skulle medföra s_vn- nerligen betydandefi*irlusterfi'ir ho- nom. ] sådana ärenden gäller [7— 20 W. lf'all som nu har nämnts för dock tillstånd till interimsfhtttning endast meddelas om sökanden stäl- ler fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt 18 s?. dels med visst belopp. motsvarande vir- kets värde. för att tlottledsarbetet utförs på ett riktigt sätt. om sökan- den antas till anläggare.

Pri)positionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 10

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 äg Hari beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits. att flottning i tlottleden skall till viss tid av året inskränkas. äge länsstyrel- sen. där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande. på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande llott- ledcn i dess helhet eller med avseende ä viss del därav.

Skola enligt t"atte"domstolens beslut arbeten av större omfattning utföras för allmän flottleds utvid- gande eller_fi'irlu'ittrande och finnes nt'idigt. attflottningen härunder be- gränsas eller helt inställes. äger länsstyrelsen pä framställning meddela erforderliga bestämmelser

Om arbeten av större tnnfattning skall utföras för att utvidga eller förbättra en allmän flottled och det är nödvändigt att flottningen här- under begrt'insas eller inställs. får länsstyrelsen på begäran meddela bestämmelser om dettaför tiden till dess arbetena ltar fullbordats och

angående _flottningens bedrivande godkänts. under tiden till dess arbetena blivit _fttlllnn'dade och godkända.

28 å

] llottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter samman- föras undcr nedannämnda huvudgrupper:

l. Flo!tledsutgifier. omfattande kostnader. som skola återgäldas till anläggare eller annan. vilken njuter anläggares rätt. eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande. så ock kostnader för förvärvande av fast egendom. allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål. som under 4. 5 eller 6 omför- mäles:

2, Under/tällsutgifter. omfattande kostnader för vidmakthållande av tlottleden och av densamma tillhörig egendom. i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4. 5 eller 6 omförmälda utgifter:

3, Utflottningsutgifter. omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i tlottleden. strandarrenden, bom- och dammav- giftcr. ersättning för flottningsskada. som icke skall hänföras till 4. satnt andra utgifter för liknande ändamål:

4. Sorteringsutgif'ter. omfattande kostnader för skiljeanordningars inrät- tande och vidmakthållande. för virkets insamlande och ttrskiljande vid skiljeställe. för anskaffande och vidmakthållande av redskap och materiel lör skiljningen. sä ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller 1 följd av skiljningsarbetet: _. Int("ntatieutgiften omfattande kostnader för anskaffande och vid- makthållande av redskap och materiel för utflottningen'.

6. Fört'altningsutgifter. omfattande kostnader för kontorshällning. bok- föring. styrelse- och revisorsarvoden. flottningschcfs och kontorsperso- nals avlöning samt för pensioner. olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader;

7. Separattttgifier. omfattande kostnader av icke gemensam art. såsom för utvältning av flottgodset. separatflottning. avskilt virkes buntning. flottläggning eller transporterandc. inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

” Senaste lydelse 1977: 67l.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Har till rättvis fördelning av flott- Ieds- och underhållsutgifter flottle- den indelats i flottledsdistrikt. skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag summa vare om utflottningsut- gifter. där flottleden blivit indelad i utflottningsdistrikt. Finnes flott- ledsanläggning å visst distrikt bliva till gagn för flottningen även ä and- ra flottledsdistrikt. äge vattendom- stolen eller. där anläggningen ut- förts utan vattendomstolens till- stånd. flottningsstämma besluta. att anläggningskostnadcn skall i mån av båtnaden fördelas på samtliga dessa distrikt.

ll

Föreslagen lydelse

Har till rättvis fördelning av flott— leds- och underhållsutgifter flottle- den indelats i flottledsdistrikt; skall rt'ikenskaperna över de nämnda ttt- gifterna föras särskilt för varje di- strikt. 'Detsamma gäller utflott— ningsutgifter. om flottleden har in- delats i tttflottningsdistrikt. Ont en flottledsanläggning inom ett visst ' distrikt blir till nyttaförflottningen även inom andra flottledsdistrikt. får länsstyrelsen eller. där anlägg- '

ningen utförts utan tillstånd. flott- ningsstämma- besluta att anlägg- ningskostnaden skall fördelas på dessa distrikt alltefter den nytta de ltar av anläggningen.

37 ålU

Fastställt reglemente sä ock ttn- derrr'ittelse om däri meddelad änd- ring skall av länsstyrelsen skynd- samt överlämnas till Wittendmnsto- len.

Reglemente skall genom för- eningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogs- ägare och flottande tillhanda.

Fastställt reglemente skall ge- nom föreningens försorg mångfaldi- gas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

64.5

Finnas inom samma vattensy- stem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning. skall i varje led flottningen såvitt _möjligt ordnas på sådant sätt. som utan oskäligt betungande eller gyn- nande av flottningen i viss. led må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet: och bör därvid vad flottningschef för ' nedströms belägen led med iaktta- gande av de regler. som må vara fastställda av vattendomstolen. be- stämmer beträffande vattenhushåll- ningen och flottgodsets framsläp- pande. såvitt ske kan. [ända till ef- terrättelse för uppströms belägen led.

'" Senaste lydelse 1977: 67l.

Om det inom samma vattensy- stemfinns llera tlottleder under sär- skilda flottningsföreningars förvalt- ning. skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flott/tings- chefen för en nedströms belägen led. med iakttagande av de regler som i samband medflottledens in- rättande eller senare ltar fast- ställts. bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgod- sets framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen i en upp- ströms belägen led.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 P

Nuvarande lydelse Fr'ireslagen lydelse

Har llottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgif— ternas täckande infordrat tillskott. vare pä framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för ned-ströms belägen led. dit den tlottandes llott- gods mä hava vidare framflottats. pliktig att. därest llottgodset kan där ur leden uttagas. kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning. som stadgas i 33 &.

65 å"

Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vatten- system sammanslås till en. skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrel- sens prövning. -

Länsstyrelsen äge ock på framstå-illning av bivattendrags flottningslöre- ning förordna. att denna sammanslås med huvudvattendragcts förening. där sädan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till llottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i bileden finnas i tillfredsställande skick.

()m sammanslagning av flott- ningsji'ireningar underrätte länssty- relsen t'attendumstolen för anteek- ning i vatten/Jaken.

69 &”

Virke. som till/öres allmän llott- led ä plats. varifrån dess utflottning beräknas kunna medhinnas under första tlottningsårct. mä flottas obarkat. så framt iekc med avseen- de (7 beskaffenheten av vattendra- get med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden. som ktmna in- verka på frågan. vattendmnstolen finner skäligt att för hela llottleden eller viss del därav förordna. att allt eller visst slags virke skall. innan det utlägges i flottleden, ltava un- dergått avbarkning.

Virke, vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första tlottningsåret. skall, innan det ut- lägges i flottleden. hava tncdelst av- barkning så fullständigt som möjligt befriats från bark. där ej med hän- syn till ovan sagda förhållanden i'attendumstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna be- stämmelse.

" Senaste lydelse 1977: 671. ': Senaste lydelse l958: l88.

Virke. som tillförs en allmän llottled på en plats. varifrån dess tttflottning beräknas kunna medhin— nas under första llottningsäret. jär llottas obarkat. sä framt icke med avseende ä beskaffenheten av vat- tendraget med stränder och liske ävensom övriga förhållanden. som katt inverka på frågan. länsstyrel- sen [inner skäligt att för hela flottle- den eller viss del därav förordna. att allt eller visst slags virke skall. innan det inläggs i flottleden. lta undergätt avbarkning. -

Virke. vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas ttnder första l'lottningsäret. skall. innan det ut- läggcs i flottleden. ha medelst av- ' barkning sä fullständigt som möjligt befriats frän bark, där ej med hän- syn till ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

Pn'positimtens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

lfj må utan tillständ av vatten- domstolen avbarkning verkställas ä isen eller å stranden så nära vatt- net. att barken kan nedskt'iljas däri. Vid tillstånds meddelande skall vattendcmtstolen föreskriva de vill- kor. som i varje särskilt fall mätin- nas erforderliga till jörebyggande av skada eller olägenhet.

13. Föreslagen lydelse

Utan tillstånd av länsstyrelsen får avbarkning inte verkställas på

isen eller på stranden så nära vatt- net. att barken kan sköljas ned däri. Vid meddelande av tillstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor som i varje särskilt fall behövs för att fiiirebygga skada eller olägen- het.

'70 :”

Å allmänjlottleds skötsel och an- derhåll samt _flottningsjörenings verksamhet utöve länsstyrelsen till— syn. Teknisk tillsyn (? jlottledsan- lägg/ringarnas underhåll och nytt- jande äligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen ä väg- och vatrenbyggnadsdistrik-' ten. vilka hava att verkställa in- spektion ä _flottlederna i enlig/tet med de närmare föreskrifter. som därom varda av regeringen medde- lade.

Flottningsstyrelsen och llott- ningschefcn äro skyldiga att vid till- synens utövande på anfordran läm- na vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Ont rätt att vid förefalla/ide be- hov Itos vattenrättsdomaren påkal- la besiktning ä anläggning för all- män jlottled så ock om handräek- ning ski/s i 13 kap. vt'tttenlagen.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över allmännafiol/leders skötsel och an— derhåll samt över _flottnings/ä'ir- eningars verksamhet.

Flottningsstyrelsen och llott- ningschefen är skyldiga att på be- gäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs _lör till- synen.

79 s”

Åsidosättes föreskrift. som i 37 å andra stycket. 4l & första stycket. 44 &. 47 å andra och tredje styck- ena. 5l & första stycket. 54 & sista stycket eller 76 5 första och andra styckena är meddelad. eller för- summar styrelseledamot vare sig att på sätt i 56 & tredje stycket stad- gas hälla den där omförmälda för- teckningen tillgänglig och över-

” Senaste lydelse |977: 76I. ” Senaste lydelse 1964: l83.

Åsidosätts föreskrift. som i 37 s 4l åförsta stycket. 44 kl. 47 äandra och tredje styckena. 51 & första stycket. 54 & sista stycket eller 76 % första och andra styckena är med— delad. eller försummar styrelsele- damot att på sätt i 56 s' tredje stycket stadgas hålla den där om_- förmälda förteckningen tillgänglig och översända den till llottande el-

Propositionens

lagförslag

Prop. l982l83: 26

Nuvarande lydelse

sända den till tlottande eller att. då llottande enligt sjätte stycket i nämnda % påyrkat hänskjutandc av visst ärende till prövning ä llott-

l4 Föreslagen lydelse

ler att. då llottande enligt sjätte stycket i nämnda & påyrkat hän- skjutandc av visst ärende till prövÄ ning pä llottningsstämma. [äta upp-

ningsstämma. låta upptaga ärendet taga ärendet pä förteckningen. å förteckningen. döms den försumlige till dagsböter. dömes den försumlige till dags- böter.

Förseelse mot 47 & tredje stycket. 51 s' första styket. 54 & sista stycket- eller 56 & tredje stycket, så ock styrclseledamots försummelse att ä den i 56 & omförmälda förteckning upptaga ärende. vars hänskjutande till flott- ningsstämma av llottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma &. mä åtalas allenast av målsägande. och skall härvid såsom mälsägande anses såväl flottningsföreningen som varje llottande.

Åtal för förseelse. som i denna paragraf omförmälcs. skall anhängig- göras vid allmän underrätt i den ort. där tlottningsstyrelsen har sitt säte.

82 &”

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 5 vattenlagen avlyst. skall. där dess tillgångar överstiga skul- derna. behållningen användas för lmrtskaffi'tnde av sådana flottleds- anordningar som kunna orsaka ska- da cllcr olägenhet samt för iord- ningstt'illande (ti-' vattendraget och intilliggande område i ett från före- trädesvis fiske— och naturvårdssyn- punkt lämpligt skick (återställ- ningsåtgärdcr).

Om en allmän _llottled avlyses och dess tillgångar överstiger skul- derna. skall behållningen användas för att bortskaija sådana flottleds- anordningar som kan orsaka skada eller olägenhet oeh för att iordning- . ställa vattendraget och intilliggande

område i ett från företrädesvis fis- ke- och naturvårdssynpunkt lämp— ligt skick (återställlningsätgänlcr).

Om endast del av flottled avlyses. skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsätgärder vidtagits. skall denna användas på sätt regeringen bestämmer. '

Understödsfond. varom i 32 å andra stycket förmäles. skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål. därvid personer. som redan tillerkänts pension eller annat understöd. hava företräde fram- för dem. som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må. där så finnes lämpligt. fondens ändamål tillgodoses genom de understödsbcrättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

845

I fråga om _fratnft'irande av jlott- gods i sammanlagda _llottar äge stadgandena i denna lag ieke tillämpning; men låter nägonjlott- godsframjlyta hop/"äs! [ knippen el-

” Senaste lydelse |977: 671.

Propositionens lagförslag

Prop. HPI/83: 26 _ 15

Propositionens la gförslag

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ler mindre buntar eller _framjlfires flottgods'i ringbom; räknas det jör lösflottning oeh vare förty denna lag därä tillämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränstloderna Torneå och Muonio älvar.

84 a s”

Talan mot beslut av länsstyrelsen om anlitattde av sakkunnigt biträ- de. om utseende eller entledigande av styrelseledamot eller revisor i flottningsförening. om_ föranstal- tande om åtgärd på sådan förenings bekostnad. om utseende av förval- tare som avses i 82 a 5 eller med anledning av sådan förvaltares be- slut i fråga om återställningsåt- gärder föres hos regeringen genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrel- sen cnligt denna lagföres talan hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av länsstyrelsen om utse- ende eller entledigande av styrelse- ledamot eller revisor i tlottningsför- ening. om föranstaltande om åtgärd på sådan förenings bekostnad. om utseende av förvaltare som avses i 82 a .5 eller med anledning av sådan förvaltares beslut i fråga om äter- ställningsåtgärder överklagas hos regeringen genom besvär.

Beslut av länsstyrelsen enligt denna lag får i ("ivrigafall överkla- gas hos kammarrätten genom be- svär.

Dcnna lag träderi kraft den 1 januari 1983.

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Härigenom föreskrivs att i lagen (19331269) om ägofred skall införas en ny paragraf. 45 a så". av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45 a-ä

Med vattenlagen [ 43—45 55.5 iavses vattenlagen (IQ/8.523) i dess

lydelse vid utgången av är 1982.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

"' Senaste lydelse 1977: 671

Prop. 1982/83: 26 16

Nuvarande lydelse Föreslagen lyi't'else Pr:)positionens

lagförslag 3 Förslag till Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 %% lagen tl942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.] skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

12 .5'

Mål om tillstånd enligt vattenla- gen (I9I8:523) till anläggning. som under 2 % 1) eller 2) sägs. eller till väsentlig ombyggnad. ändring eller utvidgning av sådan anläggning mä ei avgöras med mindre prövnings- myndighetens utlåtande föreligger.

Ft'ireslagen lydelse

Mål om tillstånd enligt vattenla- gen tl982:()(.tt.)) till anläggning. som under _2 & 1) eller 2") sägs. eller till väsentlig ombyggnad. ändring eller utvidgning av sådan anläggning/är inte avgöras med mindre pröv- ningsmyndighetens utlåtande före- ligger.

Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende angående tillstånd enligt 2 5 lagen (1902: 71 s. 1). innefattande vissa bestämmelser om elek- triska anläggningar". till utförande av elektrisk ledning som under 2 & 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen (1978: 160) om vissa rörledningar. dock ej om ärendet avser rörledning för transport av fjärrvärme.

13 si

Den ökning i byggnadskostna- den. som fi'iranledes av skyddsåt- gärd enligt denna lag. skall ieke ta- gas i beräkning vid prövning. som i 2 kap. 3 .Q' _försti't styeket vattenla- gen sägs.

Vid meddelande av tillstånd. som i 12% första stycket ont/örmäles. skola av prövningsmyndigheten nted avseende ä t'attenhyggnadens utförande givna fr'ireskrif'ter beak- tas.

Den ökning i byggnadskostna- den. som föranleds av skyddsåt- gärder enligt denna lag. skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i.? kap. 4 # vattenlagen ( I 9192 .' 000).

Vid meddelande av tillstånd som anges i 12 9" första stycket skall he- aktas de föreskrifter som pröv- ningsmyndig/teten har meddelat i fråga om i'attenanläggningens ut- förande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

' Lagen omtryckt 1978: 163. 2 Senaste lydelse 19821488. 3 Senaste lydelse 19152". 488.

Prop. 1982/83; 26

Nuvarande lydelse

Hänvisningar till S2

  • Prop. 1982/83:26: Avsnitt 4.1, 4.10

4. Förslag till

17

l"('>'resl(1gen lydelse

Lag om ändring | lagen (1950: 596) om rätt (||| fiske

Härigenom föreskrivs att3 5 as ha nedan. angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

'lagen (1950: 596) om rätt till fiske skall

F ("ireslagen lydelse

3511?'

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot _/('ireskr|_'f't söm meddelats med stöd (|| 3? få dömes s. i de fall som särskilt angi- tas i Sålunda nm./delad för vsk/' (."/'I. till böter ellerjl'lngelse i högst sex månader:

Den som gör sig skyldig nu för- sök eller imbucdelse till b|o|t. fö| vilket fö|eskrivits påföljd enligt första stycket. dömes, i de fall som särskilt l|||givas _i föreskrift medde- lad med s|öd av 33 få. till ansvar enligt 23 kap: brottsbalken.

'I'il/ böter eller fängelse i högst ses månader döms den som uppsåt- ligen eller at' oaktsamhet bryter mot

I. _/('>'r(-'skri/'t som meddelats med

stöd av 33fs. idefall som särskilt _

anges i sålunda meddelad _f'öre- skrift.

2. fiskeförhud som meddelats_lör visst område i anledning at'företag enligt vattenlagen (1982:OO()) eller nmtsvarande ('i/dre lag.

Den som gör sig skyldig till för- sök eller förberedelse till brott. för vilket föreskrivits påföljd enligt första stycket I. dömes, i de fall som särskilt anges i föreskrift med- delad med stöd av 33 f #5. till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

5. Färska til!

Lag om ändring' | lggen (1962. 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

Härigenom"föreskrivs i fråga om lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattgnkraft vid krig m. m.' dels att 14 och 20 ss skall upphöra att gälla. dels _att i 1 & ordg ”Konungen" skall bytas ut mot "regeringen"

dels att 2. 3. 5—9. l2 _o_ch 15—1955 skall ha nedan angivna lydelse.

För bätlre utnyttjande av vatten- kraft må. efter ansökan hos vatten-

' Paragrafen införd genom 1975: 176. ' Senaste lydelse av 145 1971:532. 2 Riksdagen I 982/83. ! saml. Nr 26

För bättre utnyttjande av vatten- kraft för. efter ansökan hos vatten-

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

domstolen enligt II kap. vattenla- gen, tillstånd jämlikt bestämmel— serna i denna lag lämnas till åtgärd. som avses i 2 kap. ls” vattenlagen. eller till tilllällig reglering av avrin- ningen ur sjö eller annan vatten- samling eller i vattendrag eller ()("k ändrade bestämmelser meddelas _Iör hushållning med eller/ramslt'ip- pande av vatten. därest åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel. som väsentligt överväger därm('(/förenade olägenheter.

Beträliande företag enligt denna lag skall vad i vattenlagen är stad- gat äga tillämpning. där ej annat jölier av bestämmelserna i 4—2039' nedan.

Vad i .? kap. 3 5 första stycket vattenlagen är stadgat ()m hinder mot byggande i vatten Skall ieke äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag.

Vad i 3 kap. vattenlagen är stad— gat om vattenreglering med tvångs- delaktighet skall ej äga tillämpning ä reglering. som avses i denna lag. Finnes uppenbart. att regleringen är till nytta för annan. som tillgodo- gör vattenkraft. är denne dock plik- tig att i den mån så kan anses skä- ligt hidraga till kostnaden för regle- ringen. Med avseende ä talan om sådant bidrag gäller vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 95 vattenlagen.

H(|vajlera än tvä _lörenat sig om regleringen. mäfl'irordnas. ('tttf(')'re- tagets angelägenheter skola hand- havas av. i stället för styrelse. nä- g(m av deltagarna. I sådantfall er- _l'ardras ieke stadgarjörjt'iretaget.

18. Föreslagen lydelse

domstolen enligt 13 kap. vatten/(|- gen (l982:()()()). tillstånd enligt den- na lag lämnas till tillfällig vatten— reglering eller annat vattenfi'iretag. som avses i ] kap. 3 äj'örsta stycket I vattenlagen. eller ()(-Aså ändrade bestämmelser meddelas om inne- hållande eller tappning av vatten. om åtgärden prövas ur allmän syn- punkt medföra fördelar. som över- väger kostnaderna samt skadorna (")(-h ()li'igenheterna av den.

3.5

Best('i||||||elsert|a i vattenlagen (1982: 0001 skall tillämpas på före- tag enligt denna lag. (nn inte annat _li'iranleds av bestämmelserna i det

' följande.

Så

Bestämmelsen i 3 kap. 4 35 vat- tenlagen (l9'82:()00) skall inte äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag.

6.5

Bestämmelserna i 7 kap. vatten- lagen (1982.'t)(l0) om vattenregle- ring med tvångsdelaktighet gäller inte regleringar, som avses i denna lag. Är det uppenbart. att en regle— ring är till nytta för annan som till— godogör vattenkraft. är denne dock skyldig att i den mån så kan anses skäligt bidra till kostnaden för reg- leringen; Ifråga om talan om så- dant bidrag tillämpas vatten/agens bestämmelser om stämningsmäl.

! fråga om _li'irvaltningen av ett vatten|'egleri||gsf('iretag med flera deltagare gäller vad som i lagen (l973: 1150) (mz_/('irvalt||i|1g av sam- fälligheter ('ir stadgat nm samjäl- ligheter enligt vattenlagen.

Propositicmens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

7.5—

Är fi'il'etag enligt denna lag av betydande ont/attning eller ingri- pande beskal'lenltet. kan Konungen förbehålla sig prövning av frågan huruvida företaget för komma till stånd. I sådant fall äger vad i 4 kap. 17. [8 oeh 20.5;5 vatten/at:?" ([€)/8.523)_h'ireskrives om Konung- ens prövningwätt motsvarande tillämpning.

Bestämmelserna i 4 kap. 5—1-2. [6 oeh [9.5.5 vattenlagen skola ej äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag.

19

Föreslagen lydelse

__

I stället-för bestämmelserna i ll kap. ] oeh 2 5,5 vattenlagen (1982:()()()J gäller vid tillämpning av denna lag ifråga om vattenlöretag soul där avses bestämmelserna i I I kap. 3 .5 vattenlagen.

Bestämmelserna i !! kap. 7— ]! 34.5 oeh [3 kap. [9.5 andra styeket vattenlagen skall inte gälla i fråga om företag enligt denna lag.

8.5 För vattenkraft. som går förlorad för strömfallsägare till följd av sådan enligt denna lag medgiven åtgärd. med vilken ej åsyftas att tillgodogöra samma vattenkraft. skall ersättning utgå allenast såvitt fråga är om tillgo— dogiord vattenkraft eller om vattenkraft. som uppenbarligen är avsedd att tillgodogöras under den tid tillståndet skall gälla.

Tagesför åtgärd enligt denna lag byggnad i anspråk med stöd av 2 kap. [5.5 vattenlagen. skall i stället för vad därfi'ireskrives om skyldig- het att gottgöra ägaren andel av byggnadens värde gälla. att skälig ersättning skall givas för begag- nandet av byggnaden.

Vid meddelande av tillstånd till företag enligt denna lag äger vat- tendomstolen. där det kräves för att undvika dröismål med företaget. uppskjuta frågan om de föreskrif- ter. som erfordras angående ersätt- ning. avgifter ellcr annat. Bestäm- melserna i I I kap. 66 .5 2 mom. and- ra. tredje oeh fjärde styekena vat- tenlagen skola därvid äga motsva- rande tillämpning.

Anspråk på ersättning för skada. förlust eller intrång som ieke förut- setts av vattendomstolen skall. för

2 Senaste lydelse 1974: 275.

9.5

Vid meddelande av tillständ till företag enligt denna Iagfär vatten— domstolem om det behövs för att undvika dröjsmål med företaget. skjuta upp frågan om de föreskrif— ter. som erfordras angående ersätt— ning. avgifter eller annat. Därvid tillämpas [3 kap. 49.5 andra -—f'emte styckena vattenlagen ( I 982 : (700 ).

12.5

Anspråk på ersättning för skada. förlust eller intrång som inte förut- setts av vattendomstolcn skall. för

Propositionens

lagförslag

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

att kunna upptagas till prövning. anmälas hos vattenrättsdomaren inom fem år eller den längre tid. högst tolv år. som vattendomstolen mä hava föreskrivit. räknat från det tiden för tillståndet eller. om nytt tillständ meddelats. tiden därför gått till ända. Efterföljes företag en- ligt denna lag av företag. vartill till- stånd meddelas enligt vattenlagen. mä anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid. som bestämmes enligt 2 kap. 24.5 vattenlagen. Anmälan om er- sättningsanspråk skall göras skrift- ligen oeh ingivas till vattenrättsdo- maren i två exemplar. Vattendom- stolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iakttaga.

Bestämmelsen i ll kap. 3().(='fi'irs- ta styeket vattenlagen skall ej utgö- ra hinder mot upptagande av ansö- kan om tillstånd till åtgärd enligt denna lag.

20

Ft'ireslagen lydelse

attj'ä tas upp till prövning. anmälas till rattendt)mstolen inom fem år el- ler den längre tid. högst tolv år. som vattendomstolen kan ha före- skrivit. räknat från det tiden för till- ståndet eller. om nytt tillstånd med- delats. tiden därför gått till ända. Efterföljes företag enligt denna lag av företag. vartill tillstånd medde- las enligt vattenlagen (1982:()()0). fär anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid. som gäller för det senare före- taget enligt 15 kap. 17.5 tredje stycket vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspråk skall vara skri/"t- lig och den skall ges in till vatten- domstolen i två exemplar. Vatten- domstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iaktta.

l5.5

Beslämmelserna i4 kap. 5 .5 and- ra oeh tredje styckena vattenlagen tl982:()()()) hindrar inte att ansökan om tillstånd till ätgärder enligt den- na lag tas [Ip/.) till prövning.

tas-*

[ mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingar— najämte kungörelsen städse genom vattenrättsdomarens fi'irsorg till- ställas länsstyrelsen i det län. inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål. varom nu är fråga. av bestämmelserna i ll kap. 38.5. 30.5 andra stycket. 45.5! mom. andra stycket sista punkten. 47.5. 50.5 andra styeket oeh 61.5 första styeket vattenlagen mä i brådskande fallfi-ister. som avses i nämnda stadganden. begränsas med iakttagande likväl av att skä- ligt rädrum beredes.

'I Senaste lydelse 1974: 275.

[ mal enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingar- na _iämte kungörelsen av vatten- domstolen tillställas länsstyrelsen i det län. inom vilket företaget hu- vudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål. varom nu är fråga. av bestämmelserna i [3 kap. 39 och 37.55 vattenlagen (1982:t)00)fär i brådskande fall de i dessa lagrum angivna fristerna be- grc'insas, Parterna skall doek bere- das skäligt rädrum.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propositittnens

l7å lagförslag

Belitgenltet. som i 11 kap. 46.5 första stycket vattenlagen tiller- ka'nts vattenriittsdtmtaren för där angivna fall. skall tillkotnnta Ito— nont jämväl i mål enligt denna lag. Är fråga om åtgärd. som omfattat vidlyftigare arbete. eller är avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt att befara därav. mä förordnande av i'attenriittsdtmtarcn lämnas en- dast om riket befinner sig i krig.

När synnerliga skäl äro därtill. må vattenriittsdomarcn i mål enligt denna lag medgiva sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 20,5 2 ntont. vattenlagen på- börja arbete. som där avses.

[ null enligt denna lagji'ir pa Itc- giiran av sökanden vattendomsto- len utan Ittti'ndfi't'rltaodling i brtid- skande fall medge att titgt'irderji'ir i'attcnfi'iretaget vidtas. innan frti— gan om sådana åtgt'irder sltttligett avgörs. Är fråga om åtgärd. som omfattar vidlyftigare arbete. eller är avsevärt intrång på allmän eller en- skild rätt att befara därav. I/iir för- ordnande meddelas endast om riket är i krig.

När synnerliga skäl jä'ireligger. fiir rattendomstolen i mål enligt denna lag medge sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 4 kap. [Si andra stycket vattenlagen (1982: (100) påbörja arbete. som där avses.

Vattt'ndontstolens beslttt enligt dettna paragraf gäller omedelbart. men det katt ändras tu't'rfi'irhtillan- detta _f't'iranleder det.

IS.—*?

Befinner sig riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen erforderligt att åt- gärd. som avses i 2 &. vidtages utan dröjsmål. äger Is'onungen eller myndighet. som Konungen bestäm- mer. förordna att åtgärden må. ändå att den är av beskaffenhet att vattendomstolcns medgivande där- till skall inhämtas. vidtagas utan fö- regående prövning av vattendom- stolen. l-"t'dtager någon åtgärd med stöd av vad nu sagts. skall han oför- dröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

[ fråga om ansökan. som i första stycket sägs. och påföljd för under- låtenhet att göra sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för fall. som avses i 2 kap. 20.6] tnotn. tredje stycket samma lag. öga mot- svat'andt-' tillämpning.

Är riket i krig och är med hänsyn till kraftförsmjningcn oundgängli- gen erforderligt att åtgärd. som avses i 2 Ö vidtas utan dröjsmål.]iir regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer för- ordna att åtgärdenj't't'r. ändå att den är av beskaffenhet att vattendom- stolens medgivande därtill skall in— hämtas. vidtas utan föregående prövning av vattendomstolen. l-"id- tar någon åtgärd med stöd av vad nu sagts. skall han ofördröiligen ef— ter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkän— nande av åtgärden.

I fråga om ansökan. som i första stycket sägs. och påföljd för under— låtenhet att göra sådan ansökan gäller vad i vattenlagen (1982:()()()) stadgas för fall som avses i 4 kap. 49" samma lag.

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Säkerhet. som avses i II kap. 66 eller 67.6 vattenlagen. skall i mål. varom är fråga i denna lag. gälla all ersättning. som icke skall erläggas innan meddelat tillständ tages i an- språk. ävensom kostnader för åt- gärd. som vattendomstolen må hava föreskrivit med stöd av 4.5 andra stycket.

Föreslagen lydelse

19.5

Säkerhet. som avses i [3 kap. 49 och 50.55 vattenlagen (198Z.'0()()). skall i mål. varom är fråga i denna lag. gälla all ersättning. som icke skall erläggas innan meddelat till- stånd tages i anspråk, ävensom kostnader för åtgärd. som vatten— domstolen kan lta föreskrivit med stöd av 45 andra stycket.

Denna lag träder i kraft den I januari 1983.

6. Förslag till

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822)

Härigenom föreskrivs att i 16. 18 och-20% naturvårdslagen (1964: 822)' orden "vattenlagen (l9l8:523)" (1.982: 000)”.

skall bytas ut mot

"vattenlagen

Denna lag träder i kraft den I januari 1983. I fråga om företag. vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen ( 1918: 523). gäller äldre bestämmel-

SCI".

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 314.) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att i 10% lagen (1966: 314) om kontinentalsoekeln' orden "vattenlagen (1918:523)" (1982: 000)".

skall bytas ut mot

"vattenlagen

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.

8. Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969z387)

Härigenom föreskrivs att I. 2 och 45 åå miljöskyddslagen (l969:387)' skall ha nedan angivna lydelse.

' Lagen omtryckt 1974: 1025. Senaste lydelse-av 18 åcnligt prop. l98I/82: 220. ' Senaste lydelse av [0.5 1974: 891. ' Lagen omtryckt 1981z420.

Propositionens

lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Denna lag är tillämplig på |. utsläppande av avloppsvat- ten. fast ämne eller gas från mark. byggnad eller anläggning i vatten- drag. sjö eller annat vattenområde.

2. användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av vatten- drag. sjö eller annat vattenområde. om användningen ei utgör byggan- de i vatten. -

Föreslagen lydelse

Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsvat- ten. fast ämne eller gas från mark. byggnad eller anläggning i vatten- drag. sjö eller annat vattenområde. om åtgärden inte utgör vattenfi'ire— tag enligt vattenlagen (1982:()0()).

2. användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt sotn eljest kan medföra förorening av vatten- drag. sjö eller annat vattenområde. om användningen inte utgör vatten—

företag enligt vattenlagen

(I982 : 000).

3. användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som kan med- föra störning för omgivningen genom luftförorening. buller. skakning. ljus eller annat sådant. om störningen ej är helt tillfällig. _

Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i "lagen (1971: 1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk an- läggning. varom särskilda bestämmelser gäller.

Åtgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.

2 &

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-. byggnads- och naturvärdslagstiftning eller i annan lagstiftning. l fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971: 850) med anledning av gtänsälvsöverens- kommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a & byggnadslagen (19471385) prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av" viss verksamhet eller enligt lagen (1978: 160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller begagnande av sådan ledning. är beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

Ifråga om byggande i vatten för att motverka t'uttenji'imrening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppvatten finns bestämmelser [ vattenlagen (I9l8:523l.

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.

Proposititmens

lag/it'rs/ug

Prop. 1982/83: 26 24

Nuvarande lydelse F (avslagen lydelse 45 &

'l'ill böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet '

Propositimtens lagförslag

1. bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8. 23 eller 41 så eller äsidoså'itter sädana be- stämmelser som har meddelats med stöd av 2 s_[iära'e stycket,

')

stöd av 11) ä.

[. bryter mot förbud som har meddelats med stöd av 8. 23 eller 419” eller åsidosätter sådana be- stämmelser som har meddelats med stöd av 2 & tredje stycket.

... underläter att iakttaga föreskrift som regeringen har meddelat med

3. åsidosätter villkor eller föreskrifter som meddelats med stöd av 17 %$. 18 åförsta stycket. 19—21 %. 21 a & andra stycket. 23—25. 27 &. 29 :$ andra stycket eller 41 s.

4. underlåter att fullgöra vad som åligger honom enligt 4315 första stycket eller i ansökan eller annan handling som avges enligt denna lag eller enligt föreskrift som har meddelats med stöd av lagen lämnar veder- börande myndighet oriktiga uppgifter rörande ett förhållande av betydelse för prövning av en fråga om tillständ eller för tillsynen.

] ringa fall döms inte till ansvar. 'l'ill ansvar enligt första stycket döms inte. om ansvar för gärningen kan

ädömas enligt brottsbalken.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

9. Förslag till

Lag om ändring ijordabalken

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 % och 9 kap. 33 äjordabalkenl skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'ireslagen lydelse

1 kap.

Har fastighet blivit skild från an- gränsande vattenområde genom att stranden förskjutits. har fastighe- tens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet un- der förutsättning att omrädet är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt I kap. 3 55 vattenlagen (191852?) tillkom— mer strandägare.

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Har fastighet blivit skild från an- gränsande vattenomräde genom att stranden förskjutits. har fastighe- tens ägare rätt att nyttja omrädet mellan fastigheten och vattnet un— der förutsättning att omrädet är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap 6 ; vattenlagen (1982.'000) tillkom- mer strandägare.

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

IJ '..Il

Föreslagen lydelse

9 kap. 33 &"

Harjordägaren utgivit ersättning för torrliiggning av mark enligt vat- tenlagen (I9l8:523) eller för byg- gande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar. får jordägaren uppsäga avtalet. om ar- rendatorn icke medger skälig höj- ning av arrendeavgiften. Uppsäg- ning skall ske inom ett är från det företaget fullbordades.

Har jordägaren utgivit ersättning för markavvattning enligt vattenla— gen (I982:()0()) eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939: 608) om enskilda vägar eller anläggningslagen(1973: 1149). får jordägaren upppsäga avtalet. om arrendatorn icke medger skälig höj— ning av arrendeavgiften. Uppsäg— ning skall ske inom ett är från det företaget fullbordades.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983. 9 kap. 33 & gäller också i fall dåjordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen (1918:523).

10. Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 och 9 ss. 9 kap. I & samt 14 kap. 1 & '

fastighetsbildningslagen(1970: 9881' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap.

25

Servitut avseende skogsfäng eller rätt attji'amdraga anmln sådan led- ning som avses i Iedningsrättslagcn (1973: 1144) än avloppsledning för erzfastiglzei får ej bildas genom fas- tighetsreglering.

Servitut. som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag oelt som ei omfattas av förbu- det i första styeket. får bildas ge- nom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastig/tetsbildningsätgärd oeh är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att

' Lagen omtryckt 1971: 1035. : Senaste lydelse 1973: 1146.

Servitut som avser skogsfång el- ler rätt att dra ledning enligt led- ningsrättslagen (1973: 1144) får inte bildas genom fastighetsreglering.

Servitut som kan upplåtas tillför- mån för ett vatten/öretag enligt 8 kap. I .(5 vattenlagen( I 982.'000)fär bildas genom fastig/tetsreglering endast om tillstånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppenbart att var- ken allmänna eller enskilda intres- sen skadas genom_R'iretagets inver- kan på i'attenfi'irltållatulena. Andra servitut som kan upplåtas enligt

Propositionens la gförsla g

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

ägaren av den tjänandefastigheten ej motsätter sig servitutsbildning- en.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

Föreslagen lydelse

vattenlagen för inte bildas genom

fastigltetsreglering.

Servitut. som kan upplåtas efter prövning vid särskild fin-rättning i andra fall än som anges ifl'irstn oelt andra st_veketta. får bildas genom fastigltetsreglering etulast om ät- gärdett sker i samband med en an- nan f'astig/tetsbildningsätgärd oelt är av betydelse/ör denna.

Första—tredje styckena gäller inte servitut som avser avlopps- ledning för en fastighet eller led- ning för 'atten till husbehovsför- brukning.

9 s*

Servitut som bildats enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastigltetstegle- ring. Om servitut tillkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre bestäm- melser eller enligt lagstiftningen om ägof'red eller enskilda vägar el- ler enligt anläggningslagen (l97331l49) eller motsvarande äldre bestämmelser. får åtgärd som nyss nämntsföretagas endast om åtgärden sker i samband med en annanfastighetsbildningsåtgärd oe/t är av betydelse för denna.

Servitut. som har tillkommit till förmån för ett vattenfi'iretag med stöd av 8 kap. ts vattenlagen(1982 : 000) eller motsvarande äldre bestämmelser. för ("im/ras eller upp- hävas endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon bety- delse för företaget. Andra servitut som ltar tillkommit med stöd av vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får inte ämlras el- ler upphävas genom fastighetsreg- lering.

Servitut. som har tillkommit en— ligt lagstiftningen om ägo/red eller enskilda vägar eller enligt anlägg- ningslagen tl973:ll49) eller mot- svarande äldre lagstiftning. får ändras eller upplu'ivas genom _l'as- tighetsreglering endast om åtgär- den sker i samband med en annan faslig/tetshildningsätgärd oeh är av betydelse för demta.

9 kap.

154

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighets- bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägar-

" Senaste lydelse 1973: 1157. " Senaste lydelse 1973: 1157.

Propositionens lag/iiirslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

na gemensamt arbete enligt denna lag. om det främjar fastighetsreglering- ens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle vä- sentligt ändra arten och omfattning- en av regleringen ovh ej heller an- nat företag enligt vattenlagen (in dikning.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsent- ligt ändra arten och omfattningen av regleringen eller andra vatten- ji'iretag än sådana mar/(avvatt- ningsfi'jretag. för vilka tillstånds- plikt _fi'ireligger enbart på grund av 4 kap. 2 .9' andra stycket ratten/a- gen (1982: 000).

Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt. får fastig- hetsbildningsmyndighetcn förordna om prövning enligt vattenlagen eller

anläggningslagcn.

l4 kap.

Uppkommer vid fastighetsbild- ning fråga om fastighetsindelnin- gens beskaffenhet eller om bestån- det eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som bildats på an- nat sätt än enligt 2—6 kap. vatten- lagen eller motsvarande äldre lag- stiftning. skall frågan prövas vid fastighetsbestämning. om det be- hövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- indelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av led- ningsrätt eller av servitut. som till- kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt an- läggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser. såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Sam- ma rätt att påkalla fastighetsbe-

lta-*

Om det vid fastig/tets/Jildning uppkomnzerfi'ågor om fastighetsm- delningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. skall frågan prövas vid fastighetsbe- stämning. om det behövs för fastig- hetsbildningen. Ifråga om servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen(1982.'()()()) eller mot- svarande ('ildre lagstiftning får en sådan bestämning endast avse ser- vitut enligt 8 kap. I .ö vattenlagen eller motsvarande äldre bestäm- melser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- indelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av led- ningsrätt eller av servitut, som till- kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt an- läggningslagen eller 8 kap. I 9" vat- tenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser. såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma

5 Senaste lydelse 1973: ll46 (jfr [9731 ll57 och rskr l973: 390).

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

stämning tillkommer byggnads— nämnden sävitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

I-"öreslagwn lydelse

rätt att päkalla fastighetsbestäm- ning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område be- träffande vilket fräga väckts om upprättande av sådan plan.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

11. Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen( 1.972: 719)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. (» åexpropriationslagen ( 1972: 719) skall upphöra att gälla vid utgången av är 1982.

12. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 1. 3. 20. 31. 23 och 44 se” lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses l. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen ( 1970: 988).

.,

heterna i en socken.

::.. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastig-

3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter

gemensamt.

4. samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149).

Med delägaifastighet förstås i la- gen fastighet som har del i samfäl- lighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.

5. sam/i'illiglzet enligt vattenla- gen ll983:00(l).

Med delägarfastighet förstås i la- gen fastighet som har del i samfäl- lighet och med delägare ägaren del- ägarfastighet. ! fråga om samfäl- lighet enligtförsta stycket 5_/'örstås (IIHF/x' med delägarlastig/tet fastig- het som på annat sätt (in genom delaktig/tet ont/attas av samfällig-

' Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981582: 221.

Prt )posilionens

lag/inslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Lagens bestämmelser om fastig- het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt. gruva, byggnad, annan anläggning eller naturreser- vat som har del i samfällighet enligt 1 5 första stycket 3 eller 4.

Föreslagen lydelse

heten och med delägare den som deltar [ samfälligheten. Beträffan- de sådan samfällighet skall vidare vad som sägs i lagen om delägar— fastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal.

Lagens bestämmelser om fastig- het ägcr motsvarande tillämpning på sådan tomträtt. gruva. byggnad. annan anläggning eller naturreser- vat som har del i samfällighet enligt 1 :$ första stycket 3. 4 eller 5.

Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fas- tighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet.

Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt 1 % första stycket 1 eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarens ställe.

Ijräga om samfälligheter enligt Iäförsta stycket 5 skall lagens be- stämmelser am fastigltetsdomstal i stället gälla vattemlmnstol. När ta- lan skall föras has vattendamstal. gäller vattenlagens( 1982: 000) he- str'immelser om stämningsmål.

zos2

Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomsto- len förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (l970:988) eller anläggningslagen (1973: 1149) fastighetsbildningsmyndig- heten eller, om särskild förrättningsman förordnats enligt 49' sistnämnda lag. denne hålla sammanträde enligt första stycket"beträffande samfällighet som beröres av förrättningen, om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsför- ening bildas.

Ifråga om sam/iilligheter enligt 1.6 första stycket 5 skall vad som i amlra stycket sägs om förrättning och förrättaingsman gälla jörrätt- ning ueh förriittrtittgmztttt enligt

1 Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82' 771.

Prapasitimtens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

vattenlagen (1981-000). Om det är av väsentlig lu'tydelsejrån allmän synpunkt att en samjä[lig/tetsfi'ire- ning bildasjärförvaltningen ar en bevattnings- eller vattenreglering.5'- samfällighet. får dmnstolen för- ordna någon att hålla sammanträ- de enligt första stycket även om delägare i samfz'illiglu'ten inte har begärt det.

2153

I fråga om sammanträde för bil- dande av samfällighetsförening äger 75 andra stycket. 8—11åå. 125 första stycket första punkten och 14.5 motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (1970: 988) eller an- läggningslagen (1973z1149'). äger dock i fråga om delgivning av kal- lelse till sammanträdet vad som gäl- ler om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen

I fråga om sammanträde för bil- dande av samfällighetsförening äger 7.5 andra stycket. 8—1155. 12.5 första stycket första punkten och 14% motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (1970:988'). anlägg- ningslagen (1973: 1149) eller vatten- lagen (I982: 000). äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sam- manträdet vad som gäller om del- givning av kallelse till sammanträde

motsvarande tillämpning. vid förrättningen motsvarande tillämpning. 2354

l fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15.5 motsvarande

tillämpning.

Har fastighetsbildnings- eller an- läggningsbeslut meddelats. får sam- manträde för bildande av samfäl- lighetsförening hållas innan beslu- tet om samfä1lighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast un- der förutsättning att fastighets- bildnings- eller anläggning.;beslutet vinner laga kraft eller. ifråga om anläggningsbeslut. att förodnande

Har fastighetsbildnings- eller an- läggningsbeslut eller tillständsdmn eller tillståndsbeslut enligt vatten- lagen rl982:000) meddelats, får sammanträde för bildande av sam— fällighetsförening hållas innan do- men eller bcslutet om samfällighe- tens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet och annan som enligt domen eller beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast un- der förutsättning att fastighets-

] Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82'. 221. " Senaste lydelse 1977: 365. Paragrafen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.

Propositionens lagfärrla g

Prop. 1982/83: 26 31

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

meddelas enligt 27 aä anläggnings- bildnings-. anläggnings— eller till- lagen (1973: 1149). ständsbeslutet eller tillståndsdo— men vinner laga kraft eller att för- ordnande meddelas enligt 27 aå an— läggningslagen (1973: 1149) eller 13 kap. 50.5 första stycket vattenla- gen.

44.5

Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion, svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 5 och som ej förfallit till betalning tidigare än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen, om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.

I fråga om samfälligheter enligt 1 5 första stycket 5 skall vad som i första stycket sägs om ny ägare till en delägarfastiglzet i stället gälla den på vilken delaktigheten i sam- fälligheten har Övergätt på annat sätt än genom ("ivergäng av ägan- derätten till en delä'garfastigltet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningsla- gen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen(1973: 1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

dels att 18—20 åå skall ha nedan angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas en ny paragraf. 21 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18.5

I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966: 700) om vissa gemen- samhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäl- ligheter föreskrives om samfällighet enligt anläggningslagen(1973: 1149) motsvarande tillämpning.

. Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I fråga om sådana företag enligt 3. 7 eller 8 kup. vattenlagen (1918.'523) som inte kan jörvärva rättiglteter och ikläda sig skyldig- heter saint motsvarande företag" enligt äldre bestämmelser gäller vad som i lagen (1973: ll50) omför- valtning av samfälligheter _före- skrivs om sam/i'illigheter enligt vat- tenlagen ( 1982: 000).

195

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17.5 kan beslutas att samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning. skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 205 i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa ge- mensamhetsanläggningar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl- lighet enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl- lighet enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning samt ifråga om sådana företag enligt 3. 7 eller 8 kap. vattenlagen (l9l8:523) eller motsvarande äldre lagstiftning som kunjörvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

20 5

När samfällighetsförening som bildats enligt 19.5 registrerats. skall den anses ha övertagit samfällighe- tens samtliga tillgångar och förplik- telser. Den anläggning. som förval- tas av samfälligheten. skall vid till- lämpningen av lagen (1973:1150)' om förvaltning av samfälligheter jämställas med genzensamhetsan- läggning enligt anläggningslagen(1973: 1149).

När en samfällighetsförcning som bildats enligt 195 har registre- rats. skall dcn anses ha övertagit samfällighetens samtliga tillgångar och förpliktelser. De anläggningar. som förvaltas av samfälligheten. skall vid tillämpningen av lagen (1973: 1150) om förvaltning av sam- fälligheter jämställas med gemen- samhetsanläggningar enligt anlägg- ningslagen (1973: 1149) eller. såvitt avser företag enligt vattenlagen (] 9I8.=523 ) eller motsvarande äldre bestämmelser. med gemenmmma anläggningar i samfälligheter en- ligt vattenlagen(1982: 000).

Proposilionens

lagförslag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

|»)

'.'-J '.'-J

Föreslagen lydelse

:l]:

I samband med beslut. som avses i 22 # andra stycket lagen ( 1982: ()()0) om införande av vatten- lagen (l982.'()(l0) och som rör en samfi'illighet som kan järvt'irva rät- tigheter oeh ikläda sig skyldigheter. skall _färordnas att sam/älligheten skall upplösas oeh att en samfäl- lighelsfc'h'ening skall bildas för att

förvalta den nya samfälligheten.

När en sam/ällighetsfi'irening som har bildats enligtji'irsta styeket ltar registrerats. skall bestämmel- serna i20 5 tillämpas.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

14. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att lagen ( 1973: 1152) om förmånsrätt för fordring- ar enligt 1agenl1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter" skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med samfällighetsförenings ford- ran på belopp. som vid uttaxcring enligt lagen ( 1973: 1150) om förvalt- ning av samfälligheter påförts ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt. följer förmånsrätt enligt 6? 1 eller 7.5 2 förmånsrättslagen(1970: 979). om beloppet icke förfal- lit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller konkursansö- kan.

Föreslagen lydelse

Med samfällighetsförenings ford- ran på belopp. som vid uttaxering enligt lagen (' 1973: 1150) om förvalt- ning av samfälligheter påförts nå- gon såsom ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt. som omfat- tas av sam/älli_t.'heten. följer för- månsrätt enligt öst 1 eller 75 2 för- månsrättslagcn (1970:979). om be- loppet icke förfallit till betalning ti- digare än ett år före utmätning eller konkursansökan.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1.983.

' Lagen har även föreslagits ändrad i prop. 1981/82: 221.

3 Riksdagen I 982/83 . I sant/. Nr 26

Proposititmens

lagfi'5rslag

Prop. 1982/83: 26

15. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1976:997) om vattenförbund

dels att 18% skall upphöra att gälla. dels att 1. 3.11—13.15.16.22. 2

lydelse.

Nuvarande lydelse

Enligt denna lag kan bildas sam- manslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rensning. vatten- reglering eller andra vattenvär- dande åtgärder främja ett från all- män eller enskild synpunkt ända- målsenligt uttnyttjande av vattnet i vattendrag. sjö eller annat vatten- område. Fråga om bildande av vat- tenförbund prövas vid förrättning.

Den som enligt vattenlagen (l9l8:523) eller miljöskyddslagen ( 1969: 387) eller äldre lag har medgi- vits rätt att inverka på vattenbe- skaffenheten eller i övrigt på vat- lcnförhållandena inom verksam- hetsområdct skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den som inverkar på vatten_fi'irhälltm- dena efter medgivande som avses i !(); andra stycket eller [7.5 amlra stycket miljäskyddslagen.

4. 25 och 34% skall ha nedan angivna

Föreslagen lydelse

Enligt denna lag kan bildas sam- manslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rensning, regle- ring eller andra vattenvårdande åt- gärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag. s_iö eller annat vattenområde. Fråga om bildande av vattenförbund prö- vas vid förrättning.

Den som enligt vattenlagen(I982:000) eller miljöskyddslagcn (1969: 387") eller äldre lag har medgi- vits rätt att inverka på vattenbe— skaffenheten eller i övrigt på vat- tenförhållandena inom verksam- hetsområdet skall vara medlem i förbundet.

Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i förbundet. om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets verksamhet.

Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap. får han stå utanför förbundet. om dess verksamhet ej avsevärt försvåras därigenom.

Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i vattenförbund. även om skyldighet icke föreligger enligt första eller andra

stycket.

11%

Förrättningsman förordnas av länsstyrelsen. Om det är lämpligt

Förrättningsman förordnas av länsstyrelsen. Förrättningsman

Propositionens

älgfärs/ag

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

får länsstyrelsen även förordna bi- trädandeförrättningsman. Förrätt- ningsman och biträdande förrätt- ningsman skall äga den kunskap och erfarenhet som uppdraget krä- ver.

Ft'ireslagen lydelse

skall äga den kunskap och erfaren- het som uppdraget kräver.

Innan förordnande meddelas. kan länsstyrelsen fordra att sökanden ställer säkerhet för förrättningskostnaden.

Mot beslut av länsstyrelsen om förordnande av förrättningsman el- ler biträdande förra"ttningsrnan föres talan hos kammarrätten ge- nom besvär.

] fråga om förrättning enligt den- na lag skall bestämmelserna i vat- tenlagen ( ] 918.523 ) om synd'ör- rättning rörande företag enligt 3 . 7 (n'/18 kap. gälla i tillämpliga delar. i den mån ej annat följer av vad ne- dan sägs.

Vid förrättningen biträdes för- rättning/rian av två gode män. Sakkunnig! biträde får icke förord- nas.

Med synemän förstås i denna lag förrättningsmannen. biträdande j?”irättningsrmm och gode männen.

Mot beslut av länsstyrelsen om förordnande av förrättningsman föres talan hos kammarrätten ge- nom besvär.

- ä

I fråga om förrättning enligt den- na lag skall bestämmelserna i [ 2 kap. vattenlagen (]982:00()) gälla i tillämpliga delar. i den mån ej annat följer av vad nedan sägs.

13.5

Vid förrättningen biträdes för- rättningsmannen av två gode män.

Med synemän förstås i denna lag förrättningsmannen och gode män- nen.

Synemännen skall erhålla ersättning i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

15.5

Kungörelse som avses i I() kap. 385 vattenlagen (I9I8:523) skall utfärdas. om det ej är uppenbart obehövligt. [ kungörelsen skall anges det vattenområde som avses.

Fl'irrättningsmarmen skall. om det ej är uppenbart obe/u'irligt. för- ordna aktfirvarare som avses i [0 kap. 39.6 vattenlagen .

Kungörelse som avses i I2 kap. 145 vattenlagen (1982:0()0) skall utfärdas. om det ej är uppenbart obehövligt. ] kungörelsen skall anges det vattenområde som avses.

16.5

Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i god tid före första sammanträdet delges den som skall vara medlem i förbundet enligt 3.5 första stycket samt. i den mån förrättningsmannen anser det lämpligt. den som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 3.5 andra stycket. Att delgivning icke skett. utgör ej hinder för sammanträdet.

Propositionens

lagförslag

Prop. 1982/83: 26 36

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Propasitianens

lagförslag Underrättelse som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbö- rande kommun samt till sammanslutning av fiskerättsägare som är känd för förrättningsmannen.

Vid kallelse till nytt sammanträ- de får första och andra styckena tilllämpas i stället för bestämmelsen i 10 kap. ()5 5 andra stycket vatten- lagen (1918:523) om delgivning med samtliga sakägare.

Vid kallelse till nytt sammanträ- de får första och andra styckena tilllämpas i stället för bestämmel- sen i IZ kap. 21.6 vattenlagen (1982:()00) om delgivning med samtliga sakägare.

2.5

F ramla" gger synemän/ten förslag till utlåtande som avses i [0 kap. 68.6 vattenlagen (l9l8.'523), skall avskrift av förslaget sändas till sta- tens naturvårdsverk och länsstyrel- sen.

Avskrift av det slutliga utlåtan- Avskrift av utlåtandet med däri det med däri intagen besvärshän- intagen besvärshänvisning skall visning skall sändas till naturvårds- sändas till naturvårdsverket och verket och länsstyrelsen. länsstyrelsen.

245

Förrättningskostnaderna skall. om beslut om förbundsbildning medde- las. fördelas mellan medlemmarna efter vad som är skäligt.

Avslutas förrättningen utan att beslut om förbundsbildning meddelas. skall förrättningskostnaderna betalas av sökanden eller fördelas mellan sökandena. om icke särskilda omständigheter föranleder att betalnings— skyldighctcn fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om länsstyrelsen utan ansökan har förordnat förrättningsman. svarar staten för de kostnader som skulle ha åvilat en sökande.

Avgift som avses i ll kap. 95.55 vattenlagen (1918.'523) skall ej utgå.

255

I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i vattenlagen (IQ/8.523) om besvärsmål. som angår s_vne- förrättning rörande företag enligt 3.7 eller 8 kap.

Angår besvären fråga om med- lemskap eller andelstal, gäller vad som i [[ kap. 53å och 89.6 andra stycket vattenlagen föreskrit-'es för det fallet att besvären angår-_li-åga om värdet på båtnad eller ersätt- ning.

[ fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i 13 kap. vattenlagen (1982.'000) alnförra"tlningsmål.

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Ktingörelse som avses i 11 kap. 87.5 vattenlagen skall ej införas i Post- oeh Inrikes Tidningar. 1 stäl- let för att införas i ortstidning får kungörelsen delges varje sakägare. Kungörelser: jämte avskrift av be- svärshandlingarna skall tillställas statens naturvårdsverk och länssty— relsen.

37

F öreslagen lydelse

Kungörelse som avses i 13 kap. 58.6 vattenlagen (1982.'000) skall jämte avskrift av besvärshandling- arna tillställas statens naturvårds- verk och länsstyrelsen.

345

När enligt 29 eller 33 .S talan skall föras hos vattendomstol. gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om stäm- ningsmål.

När enligt 29 eller 33.5 talan skall föras hos vattendomstol. gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i 13 kap. vattenlagen (1982:000) om stämningsmäl.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983. Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag. gäller äldre bestämmelser.

16. Förslag till

Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4? fastighetstaxeringslagcn (1979: 1152) orden " vattenlagen (1918: 523)" skall bytas ut mot "vattenla- gen (1982: 000)".

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillstånd har meddelats enligt vattenlagen (1918: 523) tillämpas 2 kap. 45 i äldre lydelse.

17. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2.5 lagen ( 1980: 307) om skyldighet för utländs- ka kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

., . L .

Säkerhet behöver inte ställas i

Föreslagen lydelse

1. mål som handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbets- tvister.

Propositionens

lag/örslag

Prop. 1982/83: 26 38 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-. hyres- eller bostadsrättstvist. _ '

3. ansökningsmål enligt 11 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. [75 vattenlagen (1918.'523). 13.5 vattenlagen (1982:0()0),

4. växelmål och cheekmål.

5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och

6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

18 Förslag till Lag om ändring i vattenlagen ( 1982: 000)

Härigenom föreskrivs att 13 kap. 2 & vattenlagen(1982:0001 skall ha nedan angivna lydelse.

Lydelse enligt prop. 1981/82: 130 F öres/agen lydelse 13 kap. 2 &

Om domstolar i vattenmäl och Om domstolar i vattenmäl och rättegången i sådana mål gäller vad rättegången i sådana mål liksom i som är föreskrivet om allmän dom- fråga om llamlläggningen av ären- stol. i den män inte annat följer av den vid sådana domstolar gäller denna lag eller annan författning. vad som är föreskrivet om allmän

domstol. i den män inte annat följer av denna lag eller annan författ- ning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Propositionens lagförslag

Prop. 1982/83: 26 39 Lagrådsremiss

Utdrag

J UST'lTIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL vid regeringssammanträde 1982-03-25

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande, och statsråden Wikström, Friggebo. Dahlgren. Åsling. Söder. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri, Eliasson. Gustafsson, Elmstedt. Ahrland. Molin

Föredragande: statsrådet Petri

Lagrådsremiss med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen

1 Inledning

Regeringen har tidigare denna dag beslutat'att genom proposition till riksdagen (prop. 1981/82: 130) föreslå en ny vattenlag, en lag om införande av den nya vattenlagen samt två nya lagar om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän farled och allmän hamn resp. allmän flottled.

Propositionen innehåller inte några förslag till följdändringar i annan lagstiftning.

I sitt slutbetänkande (SOU 1977:27) Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till en ny vattenlag har vattenlagsutredningen' lagt fram förslag till följdlagstiftning till den av utredningen föreslagna nya vattenlagen. Betän- kandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels utredningens lagförslag som bilaga !. dels en sammanställning av remissyttrandena som bilaga 2.

lnomjustitiedepartementet har upprättats promemorian (Ds Ju 1977: 12) Uppföljandeöversyn av fastighetsbildningslagstiftningenz. Promemorian har remissbehandlats.

Promemorian innehåller bl.a. förslag till ändringar i 7 kap. 2 och 9.51? samt 14 kap. 1 & fastighetsbildningslagen(1970: 988). Förslagen avser be- handlingen av vattenrättsliga servitut. Till protokollet i detta ärende bör fogas dels det nyss nämnda lagförslaget i promemorian som bilaga 3, dels en sammanställning av remissyttrandena i nu aktuella delar som bilaga 4. ' F.d. regeringsrådet Gösta Dyrssen, ordförande. överinspektören Sven Anders- son, direktören Sture Annevall. överdirektören Jöran Hult. direktören Bengt Sterne och föreståndaren. ledamoten av riksdagen Thure Jadestig. 2 Promemorian har inomjustitiedepartementet upprättats av överdirektören Helmer Wallner.

Prop. 1982/83: 26 40 2 Kortfattad presentation av förslagen

Förslaget till ny vattenlag i prop. 1981/82: 130 innebär en genomgripande systematisk omarbetning av den gällande vattenlagen (19181523) (VL) samt en förenkling och modernisering av regelsystemet. främst genom att gemensamma bestämmelser så långt möjligt införs för de olika slags vat- tenföretag som lagen är tillämplig på. Vidare skärps reglerna om tillstånd till utförande av vattenföretag.

Den nya vattenlagen medför behov av åtskilliga följdändringar i annan lagstiftning av rent lagteknisk natur. t.ex. nya hänvisningar till den nya lagen eller till vissa bestämmelser i den. Beträffande vissa lagar behövs det ändringar också av andra skäl.

[ prop. 1981/82: 130 har föreslagits vissa ändringar i flottningslagstift- ningen. Sålunda har de administrativa frågorna om inrättande. utvidgning och avlysning av allmänna flottleder brutits ut ur vattenlagen och tagits in i en särskild lag.

Någon direkt motsvarighet till 6 kap. VL om allmän flottled har inte tagits in i den nya vattenlagen. som dock innehåller vissa bestämmelser om allmän llottled av vattenrättslig natur. En del bestämmelser i 6 kap. VL. som fortfarande bör gälla. bör. som vattenlagsutredningen har föreslagit. tas in i lagen ( 1919: 426) om llottning i allmän flottled. den s.k. flottningsla- gen. Även vissa andra ändringar bör göras i flottningslagen.

Olika förslag rörande behandlingen av vattenrättsliga servitut i fastig- hetsbildningssammanhang har lämnats av vattenlagsutredningen och i den nyss nämnda departementspromemorian. Jag anser att vissa ändringar bör göras i fastighetsbildningslagens regler om vattenrättsliga servitut och kommer att i speeialmotivcringcn ange hur de nya reglerna bör utformas.

Enligt den nya vattenlagen skall det kunna förordnas om samverkan mellan flera intressenter i vattenrättsliga samfälligheter (se 5. 6 och 7 kap. nya vattenlagen). Som har förordats i prop. 1981/82: 130 bör lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter göras tillämplig på förvalt- ningen av sådana samfälligheter. [ den angivna lagen bör med anledning härav vissa bestämmelser om de vattenrättsliga samfälligheterna tas in.

Vid den nya lagens ikraftträdande kommer det att finnas företag med en gemensam förvaltning för flera deltagare enligt 3. 7 eller 8 kap. VL. I fråga om sådana företag som har ordnad förvaltning enligt VL har i prop. 1981/ 82: 130 föreslagits att den lagens förvaltningsbestämmelser i princip skall tillämpas även i fortsättningen (se 26.5 lagen om införande av vattenlagen. i fortsättningen kallad promulgationslagen).

Som utredningen har föreslagit och som förordas i prop. 1981/82: 130 bör det emellertid i fråga om nu angivna företag också vara möjligt att få förvaltningen ordnad enligt lagen om förvaltning av samfälligheter. [ 225 andra stycket i den nyss nämnda promulgationslagen har också stadgats att en sådan övergång skall ske i samband med en omprövning enligt 15 kap.

[.ngrådsrcmiss'

Prop. 1982/83: 26 41

159" nya vattenlagen eller godkännande av en överenskommelse enligt 15 kap. 165 samma lag. om kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem ändras genom omprövningen. Denna regel bör kompletteras med en generell möjlighet för deltagarna i gemensamma företag enligt VL att besluta om en övergång till förvaltning enligt lagen om förvaltning av samfälligheter.

Vad jag nu har förordat avser sådana gemensamma företag enligt VL som har en ordnad förvaltning genom en styrelse och som alltså kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. Som framgår av 3 kap. 27%. 7 kap. 61 å och 8 kap. 405 VL behöver vissa företag som endast har två deltagare inte ha någon ordnad förvaltning. I fråga om äldre diknings- samfälligheter som tillkommit före VL gäller en motsvarande ordning för bl.a. företag med högst fem deltagare. Som lantmäteriverket har föreslagit i sitt remissyttrande bör lagen om förvaltning av samfälligheter göras direkt tillämplig på sådana företag.

Vid utarbetande av förslagen till följdändringar till den nya vattenlagen bör utgångspunkten vara den lydelse som den nya vattenlagen har enligt prop. 1981/82: 130 .

3. U pprättade lagförslag

ll enlighet med vad jag nu har anfört har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

1. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled.

2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred.

3. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m., "

4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske.

5. lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m..

6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822).

7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln.

8. lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387).

9. lag om ändring ijordabalken. 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988). 11. lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719). 12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. 13. lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1l49) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.

14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.

15. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund, 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). .

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 42

17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kä- rande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

De under 2. 4. 6 och 8 angivna förslagen har upprättats i samråd med chefen förjordbruksdepartementet. förslagen under 3 och 7 i samråd med chefen för industridepartementct och förslaget under 16 i samråd med chefen för budgetdepartementet.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5.

4 Motivering till de särskilda förslagen

4.1. Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Jag hänvisar till vad som anförts i prop. 1981/82: 130 om allmänna flottleder och om förslaget till lag om inrättande, utvidgning och avlysning av allmän flottled.

Enligt 45 förslaget till lag om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän flottled meddelas beslut enligt den lagen av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. dvs. länsstyrelsen. Vattendomsto- larna och särskilda synemän skall alltså inte längre handlägga sådana frågor. Detta medför behov av vissa ändringar i förevarande lag.

I enlighet med vad jag har förordat i avsnitt 2 har vidare vissa bestäm- melser i 6 kap. VL. som inte har fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen , arbetats in i förevarande lag.

Flottningslagen har fått ett vidgat tillämpningsomrä'de genom att även s.k. buntflottning skall räknas som flottning (se vid l ä).

lå

Vattenlagsutredningen har föreslagit att flottningslagen skall göras till- lämplig även på s. k. buntflottning. dvs. framförande av flottgods i sam- manlagda flottar genom bogsering eller liknande. I gällande lag räknas buntflottning som sjöfart och inte som flottning. Förslaget har tillstyrkts av Svenska flottledsförbundet och lämnats utan erinran av övriga remissin- stanser. Jag biträder förslaget.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att bogsering av sammanlagda buntar annorstädes än i allmän flottled även i fortsättningen räknas som sjöfart.

I förevarande paragraf har uttrycket "låta flottgods löst framllyta" ersatts av "flotta". Härmed avses såväl lösflottning som framförande av flottgods i flottar. buntar eller knippen. Även framförande av llottgods inom tingbom omfattas av uttrycket. Med denna utformning av föreva- rande paragraf saknas anledning att bibehålla bestämmelsen i 84å första stycket. enligt vilken med lösflottning skalljämställas flottning av knippen

[.agrådsramiss'

Prop. 1982/83: 26 43

eller mindre buntar eller av flottgods inom ringbom. Denna bestämmelse har därför utgått.

Tvångsrätt för att utföra anordningar som behövs för vattenföretag för allmän flottled, inbegripet för buntflottning, kan erhållas med stöd av 8 kap. l & första stycket 3 förslaget till ny vattenlag.

25

Paragrafen har ändrats redaktionellt bl.a. med hänsyn till den nya ut- formningen av 1 g".

45

Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

Sää

Paragrafen motsvarar 6 kap. 105 första och andra styckena VL och reglerar frågan om vem som skall få utföra de anläggningar som erfordras när en allmän flottled skall inrättas. I motsats till utredningsförslaget har en motsvarighet till bestämmelsen i 6 kap. 10% andra stycket andra meningen VL tagits med.

5b5

Paragrafen motsvarari huvudsak 6 kap. 11 "& första och andra styckena VL och anger bl. a. vad som skall anses ingå i anläggningskostnaderna förÄ

en allmän flottled.

Anläggningskostnaden bestäms enligt gällande lagstiftning på följande sätt. Vattendomstolen gör i samband med beslutet om inrättande av en allmän flottled en preliminär uppskattning av anläggningskostnaden. An- läggningskostnaden bestäms slutligt av vattendomstolen först sedan an- läggningarna besiktats enligt 13 kap. I & tredje stycket VL och godkänts (se 11 kap. 66 ä 3 mom. VL). Om anläggaren eller någon av de flottande är missnöjd med beslutet om anläggningskostnadcns storlek kan vattendom- stolcns beslut överklagas.

Vattenlagsutredningen har inte närmare angivit hur anläggningskostna- den skall bestämmas efter den nya vattenlagens ikraftträdande. Utredning- en har emellertid såsom ett andra stycke till förevarande paragraf föreslagit en bestämmelse om tvist angående anläggningskostnadens storlek.

Enligt min mening bör efter den mia vattenlagens ikraftträdande länssty- relsen i samband med att en flottled upplåts för allmänt begagnande i ett särskilt beslut bestämma storleken av den anläggningskostnad som skall fördelas på de flottande. En bestämmelse härom har tagits in i 16 &. Anläggaren eller de flottande har då möjlighet att genom talan mot länssty- relsens beslut få frågan om anläggningskostnadens storlek prövad. Någon motsvarighet till 5 b & andra stycket i Utredningens förslag behövs då inte och den bestämmelsen har därför inte fått någon motsvarighet här.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 . 44

Se?

Paragrafen motsvarar 6 kap. 24 & VL och innehåller regler om allmänna flottleders egendom.

6.5

Den möjlighet som nu finns enligt 6 kap. 5 & andra stycket VL att i samband med flottledens inrättande bestämma ersättning för flottnings- skada har inte fått någon motsvarighet i den nya vattenlagen eller i föreva- rande lag. Tredje stycket i förevarande paragraf kan därför upphävas.

7 5

] paragrafens andra stycke. som är nytt. har införts en motsvarighet till 6 kap. 18 & första meningen VL om rätt för den som bygger i allmän flottled att påkalla bestämmelser om skyddsanordningar. Detta har också föranlett en redaktionell ändring i paragrafens första stycke.

135

Paragrafens andra stycke har ändrats redaktionellt. Bestämmelsen i tredje stycket andra meningen om anteckning i vatten- boken har utgått.

l stället för hänvisningen till 6 kap. 23 & VL ifjärde stycket har tagits in en motsvarighet till nämnda lagrum. Enligt en särskild bestämmelse i styckets sista mening skall frågan om ändrade ersättningsbestämmelser prövas av vattendomstolen antingen i samband med prövningen av de ändrade anordningarna eller föreskrifterna eller efter stämning.

l4å

Ändringarna i förevarande paragraf föranleds av att länsstyrelsen över- tar vattendomstolens och synemännens uppgifter vid inrättande och utvid- gande av allmänna flottleder. I förevarande paragraf har dessutom tagits in en motsvarighet till 10 kap. 19 & VL.

165

I enlighet med vad som har anförts vid 5 b 5 har i förevarande paragraf tagits in en bestämmelse om att länsstyrelsen. innan flottleden upplåts till allmänt begagnande. skall bestämma storleken av den anläggningskostnad som enligt 5 b 5 skall ersättas av de flottande. lnnan beslut härom medde- las bör. liksom f. n., anläggningarna för flottleden ha besiktats.-

175

1 andra stycket har föreskriften om skyldighet för länsstyrelsen att inhämta yttrande från vattenrättsdomaren och förrättningsmannen tagits bort.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 45

185

Paragrafen har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

205

] paragrafens tredje stycke har andra meningen utgått. eftersom 6 kap. 14 & VL inte får någon motsvarighet i den nya lagstiftningen.

21. 22. 28. 37 och 64 55

Paragraferna har ändrats som en följd av att vattendomstolen inte längre skall handlägga flottledsfrågor.

655

Bestämmelsen i tredje stycket om anteckning i vattenboken har utgått.

695

Ändringarna i förevarande paragraf innebär att länsstyrelsen övertar vattendomstolens uppgift att pröva frågor om barkning av virke som skall flottas.

70 5

Bestämmelsen i första stycket andra meningen om skyldighet för tjänste— män vid väg- och vattenbyggnadsdistrikten att under länsstyrelsens över- inseende utöva tillsyn tillämpas inte och har därför tagits bort.

' Hänvisningen i tredje stycket till 13 kap. VL har upphävts.

795

Ändringen föranleds av att 37 5 efter föreslagen ändring bara har ett stycke. l enlighet med terminologin i 25 kap. 1 % brottsbalken har påföljden i stadgandet angivits till böter. Endast dagsböter kommer emellertid i fråga som brottspåföljd.

82 5 Hänvisningen till 6 kap. 27 5 VL i första stycket har utgått.

845

Första stycket har upphävts av skäl som har angetts vid 1 5.

84a5

Ändringen i första stycket sammanhänger med den ändrade lydelse av 145 som nu föreslås och som innebär att ett uttryckligt stadgande an- gående möjligheten att anlita sakkunnigt biträde inte längre finns.

Lagrådsrcmiss'

Prop. 1982/83: 26 46

Övergångsbestämmelser

Utredningen har föreslagit en särskild övergångsbestämmelse om att vissa äldre bestämmelser om vattendomstol fortfarande skall gälla i fråga om beslut som har meddelats före ikraftträdandet av förevarande lagänd- ringar. Enligt min mening behövs det ingen övergångsbestämmelse för att så skall bli fallet. Inte heller i övrigt behövs det några särskilda övergångs- bestämmelser.

Hänvisningar till S4-1

4.2. Förslaget till lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred

Genom 25 i den i prop. 1981/82:130 föreslagna promulgationslagen upphävs i princip gällande VL. Denna lags bestämmelser i 3 kap. rörande förvaltningen av vattenregleringssamfälligheter m.m. gäller också enligt 43—45 åå lagen ( 1933:269 ) om ägofred i fråga om förvaltningen av stäng- sel- och betessamfälligheter med flera än två deltagare. I detta samman- hang måste man alltså ta ställning till frågan hur förvaltningen av befintliga och eventuellt nytillkommande stängsel- och betessamfällighetcr bör ord- nas. Chefen för jordbruksdepartementet har nyligen tillkallat en särskild utredare att se över lagstiftningen om ägofred (dir. 1981: 61 ). l avbidan på resultatet av den översynen anser jag. efter samråd med chefen för jord- bruksdepartementet. det lämpligast att låta VL:s förvaltningsbestämmel- ser gälla beträffande ifrågavarande samfälligheter. Ett stadgande härom föreslås infört som 45 a 5 omedelbart efter nämnda bestämmelser i lagen om ägofred.

4.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1942; 335) om särskilda skyddsåt- gärder för vissa kraftanläggningar m. m.

125

Hänvisningen i första stycket till VL har ändrats till att gälla den nya vattenlagen .

135

Hänvisningen iförsta stycket till VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen .

I andra stycket har ordet '”vattenbyggnadens" bytts ut mot "vattenan- läggningens" (se 1 kap. 3 & andra stycket nya vattenlagen ).

4.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske

1 13 kap. 15 5 VL finns en hänvisning till 30 och 32 55 fiskeristadgan (1954: 607) i fråga om straff och andra påföljder för den som överträder fiskeförbud som har meddelats i anledning av företag enligt VL eller motsvarande äldre lag.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 47

I det till lagrådet den 22 januari 1981 remitterade förslaget till ny vatten- lag togs i 21 kap. 1 5 femte stycket in en motsvarande hänvisning till straff- . och förverkandebestämmelserna i fiskeristadgan. Vid sin granskning av förslaget har emellertid lagrådet påpekat att en bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör tas tipp i lag och inte i fiskeristadgan. Skälen härtill är följande.

Enligt 33 f5 lagen (1950: 596) om rätt till fiske bemyndigas regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer att meddela föreskrifter om fiskets vård och bedrivande. Stadgandet utgör underlag föri fiskeristadgan meddelade bestämmelser. 1 35 a 5 lagen om rätt till fiske stadgas straff för den som bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 33 f 5. i fall som anges i sålunda meddelad föreskrift. De i 30 5 fiskeristadgan givna bestäm- melserna om ansvar avser i huvudsak brott mot bestämmelser i stadgan. Så är emellertid inte fallet med den i paragrafens första stycke under 3. upptagna föreskriften om ansvar för brott mot fiskeförbud som meddelats för visst område i anledning av företag enligt VL. i den mån fråga inte endast är om brott mot ett av länsstyrelsen med tillämpning av fiskeristad- gans 14 5 för området meddelat förbud. Något underlag för bestämmelsen om ansvar för brott mot fiskeförbud. som tillkom år 1954. finns inte i bemyndigandet i lagen om rätt till fiske. Något stöd för att nu i fiskeristad— gan införa ett stadgande om ansvar för den som bryter mot ett av vatten- domstol meddelat fiskeförbud enligt 8 kap. 4 5 nya vattenlagen torde enligt lagrådet inte föreligga. En bestämmelse om ansvar för överträdelse av fiskeförbud bör därför enligt lagrådet upptas i lag.

En sådan bestämmelse kan enligt lagrådet införas i vattenlagen . Enligt lagrådets mening är det emellertid lämpligare att bestämmelsen placeras i lagen om rätt till fiske. De i den lagen meddelade bestämmelserna om förverkande och beslag kan då bli direkt tillämpliga vid brott mot fiskeför- budet.

I prop. 1981/82: 131) har jag uttalat att jag biträder lagrådets förslag till lagteknisk lösning av förevarande ansvars- och förverkandefrågor. [ 21 kap. 1 5 fjärde stycket nya vattenlagen har därför tagits in en erinran om bestämmelserna i lagen om rätt till fiske om straff och andra påföljder för den som överträder vattenrättsliga fiskeförbud. Efter samråd med chefen förjordbruksdepartementet har jag funnit det lämpligt att ta in den ifråga- varande straffbestämmelsen som punkt 2 i första stycket av 35 a 5 föreva- rande lag. medan den nuvarande straffbestämmelsen i stadgandets första stycke upptas som punkt 1. Dessutom föreslås några redaktionellajämk— ningar i paragrafen. '

Regeringen har den 24 februari 1982 beslutat om en ny liskeriförordning ("1982: 126) som bl. a. ersätter den nuvarande fiskeristadgan. Förordningen träder i kraft den 1 juli 1982 och samtidigt upphör fiskeristadgan i princip att gälla. Fiskeriförordningen innehåller inte någon motsvarighet till an- svarsbestämmelserna i fiskeristadgan rörande brott mot fiskeförbud enligt VL.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 48

4.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

15

] paragrafen har ordet "Konungen" bytts ut mot "regeringen".

2 5

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen . Dessutom har paragra- fen anpassats till terminologin i den nya vattenlagen . Jag hänvisar till vad som i prop. 1981/82: 130 har anförts om uttrycket "vattenreglering" (se 1 kap. 45 nya vattenlagen ).

35

Hänvisningen i paragrafen till VL har ersatts av en hänvisning till den nya vattenlagen .

55

Enligt paragrafen skall bestämmelserna i 2 kap. 3 5 första stycket VL om prövning av en vattenbyggnads ekonomiska tillåtlighet inte tillämpas på vattenföretag enligt förevarande lag. I den nya vattenlagen har VL:s detal- jerade ekonomiska tillåtlighetsregel ersatts av den mera allmänt hållna bestämmelsen i 3 kap. 45 om en samhällsekonomisk tillåtlighetsbedöm- ning. Enligt den bestämmelsen får ett vattenföretag komma till stånd endast om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget över- väger kostnaderna samt skadorna och olägenheterna av det.

Enligt 25 förevarande lag får tillstånd enligt lagen lämnas till ett vatten- företag m. m., Om detta prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar. som väsentligt överväger olägenheterna. Denna prövning motsvarar alltså i huvudsak den som skall göras enligt 3 kap. 45 nya vattenlagen . Något behov av undantagsbestämmelsen i 55 förevarande lag föreligger därför inte. "Den föreslås alltså upphävd.

65

Hänvisningarna iförsta stycket till VL har ändrats till att avse motsva- rande bestämmelser i den nya vattenlagen .

Den nuvarande bestämmelsen i andra stycket. som möjliggör förvaltning av ett vattenregleringsföretag med flera än två deltagare genom någon av deltagarna i stället för en styrelse, har ersatts av en allmän hänvisning till lagen om förvaltning av samfälligheter. Det får alltså ankomma på delta- garna själva att bestämma huruvida förvaltningen skall ordnas genom delägarförvaltning eller föreningsförvaltning.

I.agrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 49

75

Hänvisningarna till VL i förevarande paragraf har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen . l _li'irstu stycket har dessutom ordet "Konungen" bytts ut mot."regeringen".

Enligt paragrafens undra stycke skall någon utomproccssuell förberedel— se inte äga rum i fråga om företaget enligt förevarande lag. Det nuvarande undantaget i 145 från skyldigheten att i ansökan om tillstånd till vattenföre- taget redovisa vad som har förekommit vid sådan förberedelse har tagits in i förevarande stadgande. 145 kan därför upphävas.

85

I andra stycket i förevarande paragraf görs f. n. ett undantag från regeln i 2 kap. 155 VL om skyldighet för den som begagnar en annans vattenbygg- nad att gottgöra ägaren en skälig andel av byggnadens värde i befintligt skick samt att ta del i kostnaden för dess framtida underhåll. [ stället skall skälig ersättning ges för begagnandet av byggnaden.

Enligt 8 kap. 25 andra stycket nya vattenlagen . som ersätter 2 kap. 155 VL, skall den som ges rätt att använda en vattenanläggning ge anläggning- ens ägare en skälig ersättning för rätten att använda anläggningen. Den nuvarande särregleringen för företag som omfattas av förevarande lag behövs inte längre. Andra stycket i förevarande paragraf föreslås därför upphävt.

95

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadganden i den nya vattenlagen . Genom den tillagda hän- visningen till 13 kap. 495 femte stycket nya vattenlagen undantas också uppskjutna ersättningsanspräk enligt förevarande lag från preskriptionsla- gens (1981: 130) bestämmelser.

125

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen . Eftersom benämningen "vattenrättsdomaren" inte förekommer i den nya vattenlagen har denna benämning också här bytts ut mot "vattendomstolen" (se 13 kap. 3 och 455 nya vattenlagen ).

145

Som jag har anfört vid 75 har en motsvarighet till stadgandet tagits in i andra stycket av nämnda paragraf. 145 föreslås därför upphävd.

155

Hänvisningen i paragrafen till 11 kap. 305 första stycket VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i 4 kap. 55 andra stycket 4 Riksdagen 198.718]. ] sum/. Nr 26

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 50

nya vattenlagen. Paragrafens tillämpningsområde har dessutom vidgats till att också omfatta fall som avses i 4 kap. 5 5 tredje stycket nya vattenlagen. dvs. ansökningar om rätt att använda annans vattenanläggning.

165

lförsta stycket har benämningen "vattenrättsdomaren” bytts ut mot "vattendomstolen" (jfr motiveringen till 12 5).

Hänvisningarna i andra stycket till vissa bestämmelser i 11 kap. VL om processuella frister har ersatts av hänvisningar till motsvarande stadgan— den i 13 kap. nya vattenlagen som fortfarande innehåller bestämmelser om frister.

175

Enligt 11 kap. 465 första stycket VL får vattenrättsdomaren i bråd- skande fall medge att åtgärder för ett vattenföretag vidtas provisoriskt. Denna befogenhet gäller enligtförsta stycket i förevarande paragraf också åtgärder för företag enligt förevarande lag.

1 den nya vattenlagen finns en motsvarande möjlighet för ensamdomare att medge brådskande, provisoriska åtgärder endast när det gäller skade- förebyggande eller skademinskande åtgärder (se 13 kap. 345 nya vattenla- gen). Beträffande företag som avses i förevarande lag bör emellertid den nuvarande befogenheten finns kvar. Första stycket har utformats i enlighet härmed.

Som framgår av 195 är sökanden skyldig att ställa säkerhet för den ersättning som kan komma att utgå på grund av medgivna provisoriska åtgärder och som inte skall betalas i förväg.

Hänvisningen till VL i andra stycket i förevarande paragraf har ändrats till att avse motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen . ”Vattenrätts- domaren" har bytts ut mot "vattendomstolen". Vid handläggningen av frågor enligt denna paragraf är vattendomstolen domför med endast ordfö- randen.

Tredje stycket har lagts till för att överensstämmelse skall uppnås med vad som föreskrivs i 13 kap. 345 nya vattenlagen om provisoriska skade- förebyggande eller skademinskande åtgärder.

185

Första stycket har ändrats redaktionellt, varvid bl.a. uttrycket "Ko- nungen" har bytts ut mot ”regeringen".

Hänvisningen till VL i andra stycket har ändrats till att avse motsvaran- de bestämmelse i den nya vattenlagen .

195

Hänvisningarna i paragrafen till VL har ersatts av hänvisningar till motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen .

Lagrådsrenit'ss

Prop.' 1982/83: 26 51

205 I paragrafen stadgas f.n. att s.k. domstolsavgifter enligt 11 kap. 955 VL inte skall utgå i mål som avses i förevarande lag. Den nya vattenlagen innehåller inte någon motsvarighet till domstolsavgifter. Undantagsregeln i förevarande paragraf behövs därför inte. Den föreslås upphävd.

4.6. Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822.)

Hänvisningarna i 16. 18 och 20 55 naturvårdslagen (1964: 822) till VL har ersatts av hänvisningar till den nya vattenlagen .

4.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln

Undantaget i 105 lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln avseende VL har ändrats till att avse den nya vattenlagen .

4.8. Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagcn (1969: 387)

15

I enlighet med vad som har förordats i prop. 1981/82: 130 (se 1 kap. 35 första stycket punkt 1 nya vattenlagen ) har i första stycket punkterna 1 och 2 i förevarande paragraf undantag gjorts från miljöskyddslagens ( 1969: 387) tillämpningsområde för sådana utsläppsåtgärder och annan markanvänd- ning m.m. som utgör vattenföretag enligt den nya vattenlagen .

25

Tredje stycket i förevarande paragraf innehåller f.n. en erinran om att det i VL finns bestämmelser om byggande i vatten för att motverka vattenft'irorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan anläggning för avloppsvatten. Sådana bestämmelser finns i 8 kap. VL.

Den nya vattenlagen innehåller inte. bortsett från bestämmelserna i 5 kap. 5—8 55 om kombinerade markavvattnings- och avloppsföretag. några tvångsrättsregler om rätt att ta i anspråk annans mark för ledningar eller andra anläggningar för avloppsvatten. Sådan tvångsrätt får alltså utverkas med stöd av annan lagstiftning. t. ex. expropriationslagen (1972: 719) eller ledningsrättslagen (1973: 1144).

Den nya vattenlagen innehåller däremot vissa bestämmelser om vatten- företag för att motverka förorening genom avloppsvatten (se t. ex. 2 kap. 45 punkt 5 och 8 kap. 1 5 första stycket punkt 5). Jag anser emellertid att en hänvisning till sådana bestämmelser inte behövs i miljöskyddslagcn.

På grund av det anförda har tredje stycket föreslagits upphävt.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 52

4.9. Förslaget till lag om ändring i jordabalken

1 kap. 65

Hänvisningen i paragrafen till VL har ändrats till att avse motsvarande stadgande i den nya vattenlagen .

9 kap. 335

I enlighet med terminologin i den nya vattenlagen har uttrycket "torr— läggning av mark" bytts ut mot "markavvattning" och hänvisningen till VL har ändrats till den nya vattenlagen . 1 en övergångsbestämmelse anges dock att paragrafen fortfarande gäller i fall dåjordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt VL. Dessutom har hänvisningen till lagen (1939: 608) om enskilda vägar kompletterats med en hänvisning till anlägg- ningslagen (1973: 1149).

4.10. Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen ( 1970: 988)

Som jag har anfört i avsnitt 2 har olika förslag lämnats rörande behand- lingen av vattenrättsliga servitut i fastighetsbildningssammanhang av vat- tenlagsutredningen och i departementspromemorian Ds Ju 1977: 12.

1 det följande föreslås ändringar i ett antal bestämmelser i fastighetsbild- ningslagcn (1970: 988. FBL) som reglerar förhållandet mellan denna lag och den vattenrättsliga lagstiftningen. Ändringar föreslås sålunda när det gäller möjligheterna att genom fastighetsreglcring bilda. andra och upphä- va vattenrättsliga servitut (7 kap. 2 och 955). möjligheterna attbesluta om vattenföretag såsom gemensamt arbete (9 kap. 1 5) samt möjligheterna att genom fastighetsbestämning pröva beståndet och omfånget av vattenrätts- liga servitut (14 kap. 1 5). De föreslagna ändringarna innebär i huvudsak en vidgning av fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att behandla vat- tenrättsliga frågor.

Jag vill nämna att fastighetsbildningsutredningen (Ju 1979: 1 1). som till- sattes i slutet av år 1979. överväger frågor om rättighetsåtgärder på grund- val av förslag till ändringar i bl. a. 7 kap. FBL som har lagts fram i den nyss nämnda departementspromcmorian. Utredningens uppdrag omfattar dock inte frågan om avgränsningen mellan FBL och vattenlagen (se 1980 ars kommittéberättelse del 11 s. 103).

7 kap. 2 5

Servitut som avser skogsfång eller rätt att dra ledning enligt lednings- rättslagen (1973: 1144) får inte bildas genom fastighetsreglcring.

Servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. [ 5 vattenlagen (I982:000)får bildas genom fastighetsreglering. Andra servitut som kan upplåtas enligt vattenlagen får lille./)lfdtltf genomfastig/tetsreglering.

Servitut, som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena. får bildas genom

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 265 '.!—J

fastiglletsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgiird och är av ln'tydelseför denna.

Första — tredje styckena gäller. inte servitut som avser avlnppsledning för en fastighet eller ledning för vatten till husbehovsförbrukning. '

. Departementsjörslaget: Innebär utvidgade möjligheter att tillskapa vat- tenrättsliga servitut genom fastighetsreglering. Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser som innebär att möj- ligheten att bilda vissa former av servitut genom fastighetsreglering be- gränsas. Enligt andra stycket gäller bl.a. att servitut som kan upplåtas enligt VL får bildas genom fastighetst'eglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsätgärd och är av betydelse för denna. [ fråga om servitut enligt 2—6 kap. VL fordras dessutom att den tjänande fastighetens ägare inte motsätter sig åtgärden. Motiv till gällande rätt: "Kommittén anser att man alltid bör sträva efter största möjliga enhetlighet med avseende på de materiella förutsättningar- na att bilda servitut för att tillgodose samma eller likartade ändamål. Detsamma gäller om den formella handläggningen av likartade servituts- frågor. Helt fristående servitutsåtgärder bör därför inte tillåtas enligt fas- tighetsbildningslagen. om de kan genomföras med stöd av annan. särskilt för ändamålet tillkommen lagstiftning. — — — Med hänsyn till den speciella sakkunskap vattendomstolarna besitter på detta område är det inte lämp- ligt med förrättningsprövning i annat fall än då ägaren till den fastighet som skall belastas av servitutct underkastar sig åtgärden. — — — Beträffande de . i 7 och 8 kap. VL behandlade servituten för torrläggning och avledande av avloppsvatten kan det dock inte undvikas att de fastighetsbildande myn- digheterna får befogenhet att — oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En an- nan ordning skulle nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana inte sällan förekommande t'astighetsregleringar som förutsätter" en samtidig lösning av torrläggnings- eller avloppsfrågor." (Prop. 1969: 128 s. B 549 f.)

Vattenlagsutredningens förslag: Ett absolut förbud att genom fastig- hetsreglcring bilda sådana servitut som kan upplåtas enligt den nya vatten- lagen.

Motiv: "VL-förslaget medger inte någon uppdelning av vattenrättsliga servitut i två olika grupper. Redan häri ligger ett visst hinder mot att behålla FBL:s nuvarande ordning. Därtill kommer att servitut enligt nuva- rande 7 och 8 kap. VL ingalunda kan anses oviktiga för de vattenrättsliga intressena. De vidgade kraven beträffande förprövning enligt VL-förslaget av markavvattning innebär också en skärpning av gällande ordning på detta område. — Med samma grundsyn som kommit till uttryck i förarbe- tena på FBL finner utredningen det vara väl förenligt att vattenrättsliga servitut, dvs. de särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VL-förslaget. inte bör kunna bildas vid fastighetsbildningsförrättning." (SOU 1977: 27 s. 427)

[ ,agrådsrem i ss

Prop. 1982/83: 26 54

Promenmrian: Möjlighet att i fristående fastighetsregleringsförråttningar Lagrådsremiss inrätta vattenlagsservitttt. utom när det gäller servitut avseende rätt att utnyttja vatten för vattenkraft. rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt för orts vattenförst'årjning eller i industriellt syfte.

Motiv: Det bör vara helt fritt att genom fastighetsreglering bilda servitut som avser de egentliga fastighetsintressena. Rättigheter för ett mera vid- sträckt samhällsintresse bör dock instiftas och behandlas enligt annan lagstiftning.

Remissvttranden: Nuvarande kompetensgräns är svårförståelig. Vatten- lagsutredningens restriktiva hållning avvisas. Det finns enligt så gott som samtliga remisinstanser ett behov av att kunna upplåta vattenrättsliga servitut vid fastighetsregleringsförrättning. Flertalet remissinstanser anser att promemorians förslag till utformning av bestämmelsen kan vara ett tänkbart alternativ.

Skälför departementsft'irslaget: 1 likhet med llertalct remissinstanser anserjag att det bör vara möjligt att i viss utsträckning bilda vattenrättsser- vitut genom fastighetsreglering.

Samtliga remissinstanser förutsätter att möjligheten att bilda vattenrätts- liga servitut genom fastighetsreglcring skall begränsas så att inte alla former av sådana servitut skall kunna bildas. 1 llertalet fall hänvisas till promemorieförslagct såsom en tänkbar begränsning.

När det gäller promemorians förslag till avgränsning delar jag uppfatt- ningen att rätt att utnyttja vattenkraft och att utnyttja mark för uppdäm- ning inte bör få upplåtas i form av fastighetsbildningsservitut. Den tredje begränsningen avseende bl.a. rätt till vattentäkt för industriellt syfte anser jag däremot inte berättigad. Denna servitutsfortn regleras inte i VL och någon begränsning i rätten att bilda ett sådant servitut följer sålunda f. n. inte av förevarande paragraf. Enligt den nya vattenlagen fordras att den som vill utföra en vattentäkt för industriell vattenförsörjning måste ha rådigheten över det vatten där bortledningspunkten är belägen. medan något motsvarande krav inte ställs upp i fråga om vattentäkter för kommu- nal vattenförsörjning (se 2 kap. 4 & 2 nya vattenlagen).

Något behov av att tillskapa servitut genom fastighetsreglering för det kommunala vattenförsörjningsintresset finns pågrund av det anförda i och för sig inte. Däremot kan den grundläggande rådighetcn för en industriell vattentäkt inte tillskapas enligt den nya vattenlagen . Enligt min mening bör därför nuvarande möjlighet att genom ett fastighetsbildningsservitut tillför- säkra en industrifastighet vatten finnas kvar.

1 sistnämnda avseende är gränsdragningen i promemorian sålunda för snäv. [ övrigt ger promemorieförslaget enligt min mening alltför vid- sträckta möjligheter att tillgripa fastighetsreglcring i stället för vattenrätts- lig prövning. Jag anser därför att gränsdragningen bör bestämmas på annat sätt än enligt promemorieförslagct. Stockholms tingsrätt har föreslagit att sådana servitut som inverkar menligt på vattenförhållandena eller på ett

Prop. 1982/83: 26 _ 55

vattenföretag inte skall få bildas genom fastighetsreglering. Även denna gränsdragning är enligt min mening för vid. Samtidigt bör det förhållandet att ett servitut kommer att användas på ett sätt som inverkar på vattenför- hållandena inte självklart omöjliggöra att det bildas av fastighetsbildnings- myndighet. Frågan om inverkan på vattenförhållandena kanju prövas i ett efterföljande vattenmål.

] FBL bör anges vilka vattenlagsservitut som skall kttnna bildas genom fastighetsreglcring. Det är i huvudsak följande servitutsformer enligt den nya vattenlagen som kan komma i fråga. Rätt attta i anspråk annans vattenkraft (2 kap. 7 och 8 åå). rätt till avlopp genom väg (5 kap. 11 5). rätt att för vattenföretag ta i anspråk mark m.m. (8 kap. 1 s). rätt att använda annans anläggning i vatten (8 kap. 2 5). rätt att lägga upp rensmassor (8 kap. 3 ©). fiskeförbud (8 kap. 4 Ö). Därtill kommer den generella rätten att efter tillstånd till vattenföretag genom inverkan på vattenförhållandena skada motstående intressen.

Av ovannämnda tvångsrätter gäller 5 kap. 11 å och 8 kap. 3 & utan särskilt förordnande av myndighet och behöver sålunda inte tas tipp här. Enligt min mening bör såväl rätten att ta i anspråk annans vattenkraft som den generella rätten att skada motstående intressen kunna upplåtas endast enligt vattenlagen . Detsamma bör gälla rätt att använda annans anläggning i vatten och fiskeförbud. Dessa tvångsrätter av specifikt vattenrättslig art torde sällan eller aldrig aktualiseras i samband med fastighetsbildning. En särskild form av servitut. som inte har berörts ovan. är skyddsområdesbe- stämmelser enligt 19 kap. nya vattenlagen . Denna form av servitut bör självfallet inte kunna tillskapas genom fastighetsreglcring. Återstår alltså tvångsrätter enligt 8 kap. 1 5 nya vattenlagen . En sådan tvångsrätt torde vara den som i det helt övervägande antalet fall blir aktuell i samband med fastighetsbildning. Det kan gälla ianspråkstagande av mark för båt- och badplatser såsom skadeförebyggande åtgärder i samband med vattenföre- tag eller för diken i samband med rationaliseringar av fastighetsbeståndet.

Jag anser alltså att förhållandet mellan FBL och den nya vattenlagen bör bestämmas så att servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. 1 & nya vattenla— gen får bildas genom fastighetsreglcring. Andra servitut enligt vattenlagen bör inte få upplåtas enligt FBL.

F. n. gäller enligt 7 kap. 2 5 andra stycket FBL att vattenlagsservitut får bildas genom fastighetsreglcring endast om det sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd och servitutct är av betydelse för denna. Enligt min mening bör denna begränsning inte bibehållas. Fastighetsreglering torde normalt vara ett snabbare och enklare förfarande att bilda servitut än ett förfarande vid vattendomstol. Ett servitut som bildas vid fastighetsreg- lering gäller också utan vidare mot ny ägare av den tjänande fastigheten. Detta är också fallet när ett servitut tillskapas genom vattendomstolcns dom i ett ansökningsmål. Denna verkan inträder däremot inte när ett servitut tillskapas genom en dom i ett stämningsmål. Med hänsyn till de

I .ag rådsremiss

Prop. 1982/83: 26 56

fördelar som sålunda är förenade med fastighetsregleringsförfarandet an— serjag att det bör kttnna användas även ide fall ett vattenlagsservitut skall bildas utan samband med annan fastighetsbildningsåtgärd.

Den nuvarande begränsningen till fall där ägaren av den tjänande fastig- heten ger sitt medgivande behövs inte enligt min mening. Fastighetsbild— ningsmyndigheten torde. bl. a. genom möjligheten att anlita sakkunnig. i de flesta fall besitta tillräcklig sakkunskap för att även i tvistiga fall få bilda servitut. Dessutom kan fastighetsbildningsbeslutet överklagas. Att såsom Stockholms tingsrätt föreslagit begränsa rätten att bilda servitut enligt FBL till sådana som inte inverkar menligt på vattenft'irhållandena eller på ett vattenföretag är som jag tidigare har anfört inte heller lämpligt. .

Vad jag sålunda har anfört föranleder. att förevarande paragraf får föl- jande innehåll.

Första stycket innehåller ett generellt förbud att genom fastighetsreglc- ring bilda skogsfångsservitut eller ledningsrätt som kan upplåtas enligt ledningsrättslagen . Det undantag som i sistnämnda hänseende nu görs för avloppsledning för en fastighet har förts över till fjärde stycket.

Andra stycket reglerar förhållandet till vattenlagen pådet sätt som framgår av vadjag nyss har anfört.

[ tredje stycket regleras rätten att genom fastighetsreglcring bilda servi- tut som kan upplåtas vid förrättning enligt andra lagar än ledningsrättsla- gen och vattenlagen . Förslaget innebär i. detta avseende ingen ändring i förhållande till gällande rätt.

Enligt fjärde stycket skall första—tredje styckena inte tillämpas beträf- fande servitut som avser avloppsledning för en fastighet eller vattenledning för husbehovsförbrukning. Motsvarande bestämmelser om undantag finns f.n. när det gäller avloppsledning i första stycket och när det gäller vatten- ledning i tredje stycket.

7 kap. 9 :$

Servitut. som har tillkommit med stöd av 8 kap. ] .Q' vattenlagen (1982: 000) eller motsvarande äldre bes/ämmelser. får ändras eller upphä- vas genom fastigltetsreglering. Andra servitut som ltar tillkommit nted stöd av vattenlagen eller nu:)tsvarande äldre lagstiftning får inte ändras eller uppltävas genom fastighetsreglering.

Servitut. som har tillkommit enligt lagstiftningen om ägofred eller en- skilda vägar eller enligt anIt'iggningslagen (1973:/149) eller motsvarande äldre lagstiftning. får ändras eller upphävas genom faslig/tetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetshildningsät- gård och är av hetydelseji'ir denna.

Departementsfärslaget: Innebär vidgade möjligheter att ändra och upp- häva vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglering.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om inskränkning i möjligheten att genom fastighetsreglcring ändra eller upphäva vissa former av servitut. Enligt första meningen gäller ett absolut förbud att genom

I.ttgrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 57

fastighetsreglering ändra eller upphäva servitut som har bildats enligt 2—6 kap. VL. Enligt andra meningen gäller bl. a. att servitut enligt 7 eller 8 kap. VL får ändras och upphävas genom fastighetsreglcring. om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. '

Motiv till gällande rätt: "De servitut som bildats med stöd av VL eller dessförinnan gällande vattenrättsliga lagstiftning lämpar sig enligt kommit- tén uppenbarligen inte för behandling vid förrättning enligt fastighetsbild- ningslagcn. Ett uttryckligt förbud att ändra eller upphäva dessa servitut enligt bestämmelserna i detta kapitel är därför motiverat. Sådana servitut som avses i 7 och 8 kap. VL intar emellertid en särställning dels genom att de i stor utsträckning inverkar på möjligheterna att ändra fastighetsindcl- ningen eller vidta andra fastighetsbildande åtgärder. dels genom att de utan egentliga olägenheter för de vattenrättsliga intressena torde kunna tas upp till behandling vid fastighetsbildningsförrättning. Enligt bestämmelsen i 2 & kan sådant servitut också — utan medgivande av den tjänande fastighetens ägare — nybildas i samband med vissa fastighetsbildningsåtgärder. Rät- tigheten bör då även kunna ändras och upphävas i samma ordning.” (Prop.

1969: l28 5. B 566.)

Vattenlagsutredningens förslag: Ändring av vattenlagsservitut får ske genom fastighetsreglcring i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd 'om ändringen är av betydelse för denna. Upphävande av vattenlagsservi- tut får inte ske genom fastighetsreglcring.

Motiv: Ändringsreglerna i 7 kap. 3—5 åå FBL präglas av restriktivitet — ändring får sålunda inte i nämnvärd män minska eller öka servitutsbelast- ningen. Med hänsyn bl.a. till institutets begränsade räckvidd och då det ibland kan föreligga praktiskt behov av att i samband med annan fastig- hetsbildningsåtgärd genomföra mindre justeringar av vattenrättsliga servi- tut, bör möjlighet till ändring genom fastighetsreglering införas. — I fråga om den mer ingripande åtgärden att upphäva servitut gör sig samma överväganden gällande som vid bildande av servitut. Upphävande av vattenlagsservitut bör sålunda inte i något fall få ske enligt FBL.

Promemorian: Servitut avseende rätt att utnyttja vatten för vattenkraft. rätt att utnyttja mark för uppdämning eller rätt till vattentäkt för orts vattenförsörjning eller i industriellt syfte får inte ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. om servitutct tillkommit enligt lagstiftningen om byggande i vatten. 1 övrigt får vattenlagsservitut ändras och upphävas genom fastighetsreglcring.

Motiv: Se vid 7 kap. 2 &.

Remissyttranden: Bl.a. Stockholms tingsrätt och Svenska kraftverks- föreningen anser att det bör finnas möjlighet att upphäva vattenlagsservitut genom fastighetsreglcring. Tingsrätten hänvisar bl.a. till att det bör vara möjligt att upphäva rätt till avläggsplatser som blivit onödiga sedan flott- ningen nedlagts. Enligt kraftverksförcningen hindrar utredningens förslag

[ .agt'å dsl'emi ss

Prop. 1982/83: 26 58

önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande åtgärder. Sådana servitut bör enligt föreningen få upphävas med tillämp- ning av FBL.

Skäl för departementsfärslaget: Jag anser att både ändring och upphä- vande av vattenlagsservitut bör kunna ske genom fastighetsreglcring. På samma sätt som när det gäller bildande av servitut bör denna möjlighet dock inte stå till buds när det gäller alla former av vattenrättsliga servitut. Det torde även här i de allra flesta fall vara tvångsrätter enligt 8 kap. | & nya vattenlagen. eller motsvarande äldre bestämmelser som blir aktuella för ändring eller upphävande i fastighetsbildningssammanhang. Endast dessa typer av tvångsrätt bör få behandlas enligt FBI... Av skäl som jag anfört vid 7 kap. ?. få bör den nuvarande begränsningen till fall då servituts- åtgärden sker i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd och är av ' betydelse för denna inte bibehållas. Jag anser inte heller att detär erforder- ligt att införa några begränsningar när det gäller inverkan på vattenförhål- landena eller på vattenföretag. De restriktioner som gäller i fråga om ändring och upphävande av servitut i 7 kap. FBL utgör också en garanti mot en alltför långtgående tillämpning.

Det anförda har föranlett att förevarande paragraf har delats upp i två stycken. [första stycket regleras frågan om ändring och upphävande av vattenlagsservitut i enlighet med vadjag nu har anfört.

Bestämmelsen om servitut enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser har brutits ut till ett nytt andra stycke som inte innebär någon ändring av gällande rätt.

9kap. 1.6

Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighets- bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sak- ägarna gemensamt arbete enligt denna lag. om det främjar fastighetsreglc- ringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsentligt ändra arten och omfattningen av regleringen eller andra vattenji'jretag än sådana markavvattningsjäretagjär vilka tillständspliktfifireligger enbart på grund av 4 kap. 2 ä' andra stycket vattenlagen (1982.'()00).

Kan till följd av andra stycket förelag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt. får fastig- hetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen .

DepartementszBrslaget: Innebär att det fortfarande blir möjligt att vid fastighetsreglering besluta om markavvattning som gemensamt arbete.

Gällande rätt: Paragrafen innehåller bestämmelser om fastighetsbild- ningsmyndighetens möjligheter att i samband med fastighetsreglcring be- sluta om s.k. gemensamma arbeten. Enligt andra stycket gäller bl.a. ett förbud att besluta om andra företag enligt VI.. än dikning.

Lag räa'srem i ss

Prop. 1982/83: 26 , 59

Motiv till gällande rätt: "Vid avgörande av vilka företag (enligt VL) som skall kunna behandlas på detta sätt synes VL:s regler om skyldighet att inhämta beskedlfrån vattendomstol om ett företags tillåtlighet böra vara vägledande. — — — Ifråga om vattenavledning och invallning föreskrivs en långtgående förprövningsskyldighet. och ett vid syneförrättning avgivet utlåtande angående sådant företag skall i stor utsträckning underställas vattendomstolcns prövning. Ifråga om dikning föreligger däremot förpröv- ningsskyldighet-endast när överenskommelse inte kan träffas. — — — På grund av vad som sålunda gäller om skyldighet att till vattendomstol hänskjuta prövning av torrläggning synes'det inte böra komma i fråga att låta vare sig invallningar. vattenavledningar eller med vattenavledningar likställda avdikningar handläggas som rena fastighetsregleringsåtgärder. Däremot torde övrig dikning utan olägenhet från allmän synpunkt _kunna tas upp och avgöras under fastighetsreglcring." (Prop. l969: 128 5. B 620 f.)

Vatten/agsutredningens färs/ag: Fastighetsbildningsmyndigheten får inte besluta om företag enligt vattenlagen såsom gemensamt arbete.

Motiv: I enlighet med de strängare förprövningskraven för dikning bör möjligheten att besluta om dikning såsom gemensamt arbete inte kvarstå.

Rentissyttrandena: Svea hovrätt och Stockholms tingsrätt anser att skäl saknas att ändra 9 kap. l & FBL. Lantmäteriverket anser att alla typer av markavvattning bör kunna utföras som gemensamt arbete.

Skäl för departementsförslaget: Fastighetsbildningsmyndighetcns möj- ligheter att i samband med fastighetsreglering besluta om dikning som gemensamt. arbete innebär en betydande rationaliseringsvinst och syste- met bör därför enligt min mening bibehållas. Med hänsyn till den skärpning av tillståndsplikten som sker i den nya vattenlagen måste avgränsningen av de företag som skall få behandlas enligt reglerna om gemensamma arbeten göras annorlunda än nu. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 & nya vattenlagen innebär i fråga om markavvattningsförctag i allmänhet att tillståndsplikt föreligger dels. enligt första stycket. om det inte är uppen- bart att företaget inte skadar motstående allmänna eller enskilda intressen. dels. enligt andra stycket. om särskild tvångsrätt enligt 8 kap. I eller 2 %$ behövs för företaget eller. vid deltagande av flera. överenskommelse inte har träffats om delaktigheten. Tillståndsplikten enligt andra stycket i nämnda paragraf överensstämmer med vad som nu gäller för dikningsföre- tag enligt 7 kap. 36 & första stycket VL.

I de fall tillståndsplikt föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 .5 andra stycket nya vattenlagen bör enligt min mening företaget liksom nu få behandlas av fastighetsbildningsmyndigheten enligt reglerna om gemen- samt arbete. För att undvika gränsdragningsproblem bör denna möjlighet inte begränsas till dikning utan avse markavvattningsföretag över huvud. Bestämmelserna om tillståndsplikt i 4 kap. 2 så första stycket nya vattenla- gen torde emellertid i praktiken medföra att endast dikningsföretag kom- mer i fråga.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 - 60

På grund av det anförda har andra stycket av förevarande paragraf ändrats så att beslut om gemensamt arbete inte får avse andra vattenföre- tag än sådana markavvattningsföretag för vilka tillståndsplikt föreligger enbart på grttnd av 4 kap. 2 å andra stycket nya vattenlagen.

14 kap. ] ?

Ont det vid _fastighetshildning uppkommer frågor om fastighetsindcl- ningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. skall frågan prövas vid fastighetsbestämning. om det behövs för fastighetsbildningen. Ifråga om servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen (I982:()()0l eller motsvart'tnde äldre lagstiftning får en sådan bestämning endast avse servitut enligt 8 kap. 1 # vattenlt'tgen eller motsvarande äldre bestämmelser.

Pä ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om bestån- det eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som tillkommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller 8 kap. I .é' vattenlagen eller mot- svarande äldre bestämmelser. såvida icke frågans avgörande uppenbarli- gen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastig- hetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan. ' '

Departementsjifirsluget: Innebär vidgade möjligheter att pröva vatten- rättsliga servitut vid s. k. fastighetsbestämning.

Gällande rätt: Enligt förevarande paragraf får bl.a. frågan om beståndet och omfånget av vissa servitut bestämmas vid fastighetsbestämning. Be- stämmelserna i första stycket innebär bl.a. att servitut som har bildats enligt 7 eller 8 kap. VL får prövas vid fastighetsbestämning. om det vid fastighetsbildning uppkommer fråga om servitutets bestånd eller omfång. I övrigt får vattenrättsliga servitut inte prövas vid fastighetsbestämning.

Motiv till gällande rätt: "När servitutsfrågan uppkommer vid fastighets- bildning. bör begränsningen av prövningsmöjligheterna gälla bara sådana servitut. som inte kan ändras eller upphävas genom fastighetsbildning. Med hänsyn till innehållet i de i 7 kap. föreslagna bestämmelserna bör alltså servitut som avses i 2—6 kap. VL undantas." (Prop. 1969: l28 s. B 791 f.)

Vattenlagsutredningensförslag: Förbud mot att pröva vattenrättsliga servitttt vid fastighetsbestämning. ' '

Promemorian: Servitut som kan ändras eller upphävas genom fastig- hetsreglcring får prövas vid fastighetsbestämning såväl i samband med fastighetsbildning som fristående.

Remissyttranden: Från lantmäterihåll anförs att den av utredningen föreslagna begränsningen innebär att fastighetsbildningsförrättningar kom- mer att försenas och bli mer komplicerade. Inte sällan uppkommer frågor om omfånget av markavvattningsservitut' i samband med fastighetsbild— ningsförrättningar.

Lagrådsrem is s

Prop. 1982/83: 26 6]

Skå/för departementsförslaget: Även här intar utredningen enligt min mening en alltför restriktiv hållning. Fastighetsbestämning av vattenlags- servitut bör sålunda få ske i viss utsträckning.

Rätten att genom fastighetsbestänming pröva beståndet och omfånget av vattenrättsliga servitut bör endast gälla servitut som kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglcring. Tillämpningen av reglerna om fas- tighetsbestämning bör sålunda i enlighet med den föreslagna lydelsen av 7 kap. 95 första stycket FBL för vattenlagsservitutens del begränsas till sådana som har upplåtits med stöd av 8 kap. l & nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser. Fastighetsbestämning av vattenlagsser— vitut bör få ske antingen i samband med annan fastighetsbildningsåtgärd eller som en fristående åtgärd.

Paragrafen har ändrats i enlighet med vad som nu har anförts.

4.11 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719) ] kap. 6 & Paragrafen föreslås upphävd. Jag hänvisar till vad som har anförts i prop. 1981/82: 130 (se vid 5 kap. 12 & nya vattenlagen).

4.l2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

VL:s regler om organisation och förvaltning av samfälligheter är i stort sett gemensamma för alla de olika företag där enligt lagen samfällighets- bildning kan förekomma. Bestämmelserna i ämnet gällde till en början enbart regleringsföretag (3 kap. 12—25 så). När VL utökades med 7 kap.. gjordes de med vissa modifikationer tillämpliga även på torrläggningsföre- tag med fler än två deltagare (7 kap. 61—65 åå). De har också i princip gjorts tillämpliga på avloppsföretag enligt 8 kap. som är gemensamma för två eller flera fastigheter (8 kap. 38—45 åå). Förvaltningsreglerna bygger i väsentliga delar på den lagstiftning om aktiebolag och ekonomiska för- eningar som förelåg vid tiden för deras tillkomst. De har sedan dess kvarstått praktiskt taget oförändrade i VL. .

Vattenlagsutredningen har föreslagit att lagen (l973: 1150) om förvalt- ning av samfälligheter (LFS) görs tillämplig på förvaltningen av sådana samfälligheter som kan bildas enligt den nya vattenlagen . dvs. markav- vattnings-. bevattnings- och vattenregleringssamfälligheter. Förslaget har lämnats utan erinran av remissinstanscrna och även jag biträder detta förslag.

LFS erbjuder möjlighet att i enkla fall. när full enighet råder. anordna en tämligen formlös förvaltning (delägarförvaltning). Är detta inte tillräckligt. går det i stället att i viss ordning få till stånd en fast organisation (förenings- förvaltning). Denna _innebär att förvaltningen omhändcrhas av en juridisk

Lagrådsremiss

Prop. 1.982/83: 26 62

person._ Grundläggande beslut fattas av delägarna på föreningsstämma. medan löpande göromål ankommer på en vald styrelse som vid behov får uttaxera bidrag av delägarna. Fordran för sådana bidrag åtnjuter en viss förmånsrätt.

I sak överensstämmer förvaltningsreglerna i VL och LFS till betydande del. men på vissa punkter föreligger skiljaktigheter. Främst gäller detta omröstningsreglerna vid sammanträde där stadgar för samfällighetsföre- ning skall antagas eller ändras. LFS föreskriver här undantagslöst omröst- ning efter huvudtal. medan omröstning enligt VL sker efter andelstal. Emellertid måste beaktas att delägare som är missnöjd med ett beslut i en stadgefråga kan genom klandertalan bringa saken under domstols pröv- ning. Med hänsyn härtill kan det enligt min mening knappast sägas att LFS:s regler skulle missgynna delägare med förhållandevis höga andelstal. Föreningens stadgar skall dessutom granskas av länsstyrelsen.

Vid en jämförelse mellan de båda regelsystemen kan också konstateras att rätten att klandra stämmobeslut i LFS är något vidsträcktare än enligt VL. LFS föreskriver att föreningen i skälig omfattning skall beakta även enskild medlems intresse. Under påstående att så inte har skett torde en medlem genom klandertalan kunna bringa även frågor av lämplighetsnatur under domstols bedömning. Talerätten är dessutom i vissa fall utsträckt till innehavare av rättigheter i en delägarfastighet. En övergång till motsvaran- de ordning för vattcnföretagen kan enligt min mening knappast medföra några olägenheter.

LFS:s regler om firma och om registrering av samfällighetsföreningar innebär att uppgifter som är viktiga för tredje man finns lätt tillgängliga. Dessa regler är lämpliga även för vattenföretagen.

Slutligen bör nämnas att LFS ger möjlighet att genom en och samma förening förvalta flera samfälligheter. En sådan ordning kan vara till fördel också beträffande de vattenrättsliga samfälligheterna. t. ex. en vattenreg- lcringssamfällighet för bevattning och en-bevattningssamfällighct med samma delägarkrets.

Tillämpningsområdet för LFS bör som jag redan har nämnt alltså utvid- gas till att omfatta samfälligheter enligt den nya vattenlagen . De vatten- rättsliga samfälligheternas speciella natur kräver vissa särbestämmelser i LFS. Bl.a. föranleder den omständigheten att i vattenrättsliga samfällig- heter kan delta även andra än ägare av fastigheter och annan därmed jämställd egendom vissa särregler. Vidare bör mål och ärenden som rör vattenrättsliga samfälligheter prövas av vattendomstol och inte av fastig- hetsdomstol.

I få Ifärsta stycket anges i en ny punkt 5 att LFS är tillämplig på samfällig- heter enligt den nya vattenlagen.

I andra stycket har gjorts tillägg som föranleds av att kretsen av delägare _

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 63

i en vattenrättslig samfällighet kan vara vidare än i övriga samfälligheter som omfattas av LFS. I samfälligheter av sistnämnda slag ingår först och främst ägare av fastigheter. Som framgår av 3 å kan emellertid i samfällig- heter enligt anläggningslagen (1973: ll49) och i vissa samfälligheter som utgörs av särskilda rättigheter som hör till flera fastigheter gemensamt delta även innehavare av inskrivna tomträtter och av gruvor samt ägare av byggnader eller andra anläggningar på ofri grund liksom förvaltare av naturreservat.

I de vattenrättsliga samfälligheterna kan kretsen av deltagare variera. I princip kan alltid delta ägare av fastigheter. varmed jämställs gruvinneha- vare (se 22 kap. [ å nya vattenlagen) samt den som innehar en fastighet med ständig besittningsrätt eller med fideikorntnissrätt (se 6 å promulga- tionslagen). I en markavvattningssamfällighet kan därutöver delta en väg- hållare som inte är fastighetsägare (5 kap. ] å andra stycket nya vattenla- gen) och i en gemensam samfällighet för markavvattning och avledande av avloppsvatten även huvudmannen för en allmän var-anläggning samt ägare av byggnader eller andra anläggningar på ofri grund (5 kap. 5 och 7 åå nya vattenlagen). Delaktigheten i en bcvattningssamfällighet enligt 6 kap. nya vattenlagen är knuten till den som har tillstånd till vattentäkt för bevattning och för ett sådant tillstånd krävs inte att man är ägare av en fastighet eller ens ägare av en anläggning på ofri grund. En sådan tillståndshavare kan också delta i en vattenregleringssamfällighet för bevattningsändarnål enligt 7 kap. 4 å nya vattenlagen. Däremot gäller reglerna om tvångsdelaktighet i en vattenregleringssamfällighet för kraftändamål i princip endast ägare av strömfall. Med ägare av strömfalljämställs den som har en sådan rätt som enligt 2 kap. 7 å nya vattenlagen får ligga till grund för beräkningen av utbyggnadsvitsord. nämligen en till tiden obegränsad servitutsrätt samt en sådan rätt till andel i samfällt strömfall som enligt 35 å lagen ( l97(l: 995) om införande avjordabalken åtnjuter sakrättsligt skydd.

I 12 och 49 åå LFS finns bestämmelser om att röstetal i ekonomiska frågor kan beräknas efter delägarfastigheternas andelstal. I fråga om de vattenrättsliga samfälligheterna skall enligt den sista meningen i förevaran- de stadgande röstetalet i motsvarande fall beräknas efter delägarnas an- _delstal.

3 å .

Bestämmelserna iförsta stycket om vad som skall jämställas med en fastighet har gjorts tillämpliga även på de vattenrättsliga sarnfälligheterna. Jag hänvisar till vad som har anförts vid I å.

Fjärde stycket. som är nytt. innebär att lagens bestämmelser om fastig- hetsdomstol i stället skall gälla vattendomstol när fråga är om vattenrätts- liga samfälligheter. Vilken vattendomstol som är rätt forum följer av 66 å.

()m talan enligt bestämmelserna i LFS skall väckas vid vattendomsto— len. handläggs målet enligt den nya vattenlagens bestämmelser om stäm- ningsmål. Övriga frågor handläggs som ärenden.

[.flgl'tltläl't'llllSÅ'I

Prop. 1982/83: 26 64

20 &

Tredje stycket, som är nytt. innebär att förrättningsman enligt den nya vattenlagen . under de förutsättningar som anges i andra stycket, får hålla sammanträden för att bilda en samfällighetsförening enligt LFS för att förvalta en markavvattningssatnfällighet enligt den nya vattenlagen . Ifråga om andra samfälligheter enligt den nya vattenlagen har stadgats att dom- stolen. dvs. i dessa fall vattendomstolen, får förordna någon att hålla sammanträde för bildande av en samfällighetsförening även utan begäran av någon delägare, om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en sådan förening bildas.

21.5

Paragrafens bestämmelser om förfarandet i fråga om bildandet av en samfällighetsförening i samband med en förrättning har utvidgats till att omfatta markavvattningsförrättningar enligt den nya vattenlagen .

23?

Andra stycket har ändrats så att möjligheten att hålla sammanträde för bildande av en samfällighetsförening innan beslutet om bildande av samfäl- ligheten har vunnit laga kraft också gäller för de vattenrättsliga samfällig- heterna.

Som jag har anfört vid l å andra stycket kan kretsen av delägare i en vattenrättslig samfällighet vara vidare än i övriga samfälligheter enligt LFS. Bestämmelsen i förevarande stycke om vilka som skall anses vara delägare har ändrats i enlighet härmed.

44%

I andra stycket. som är nytt. har skyldigheten enligt första stycket för en ny ägare av en delägarfastighet att i viss omfattning svara för bidrag som har uttaxerats av den förre ägaren gjorts tillämplig även på den på vilken delaktigheten i en vattenrättslig samfällighet har övergått på annat sätt än genom övergång av äganderätten till en delägarfastighet. Skyldigheten kan alltså i fråga om en markavvattningssamfällighet åvila en ny väghållare eller en ny huvudman för en allmän va-anläggning och i fråga om en bevattningssamfällighet eller en vattenregleringssamfällighet för bevatt- ningsändamål en ny innehavare av tillstånd till vattentäkt för bevattning. t. ex. en ny jordbruksarrendator. '

Hänvisningar till S4-10

4.13. Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973zll49) och lagen (1973:1150) om förvaltning av sam- fälligheter

185. Andra stycket är nytt. I enlighet med vadjag har förordat i avsnitt 2 har bestämmelserna i LFS om förvaltningen av samfälligheter enligt den nya

Lugråds remiss

Prop. 1982/83: 26 65

vattenlagen gjorts omedelbart tillämpliga på sådana samfälligheter enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning (se 74 5 lagen den 20juni 1879 om dikning och annan avledning av vatten) som inte har ställning som juridisk person.

19.5

I enlighet med vad _jag har förordat .i avsnitt 2 har i tredje stycket tagits in en bestämmelse om att delägare i sådana samfälligheter enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning som har ställning somjuridisk person i den ordning som anges i första stycket kan besluta om övergång till förenings- förvaltning enligt LFS. Då någon samfällighetsstämma inte förekommer vid förvaltningen enligt VL. får beslutet i stället fattas vid ett sådant sammanträde som avses i 3 kap. 22 ä. 7 kap. 64 & resp. 8 kap. 43 & VL.

205

Enligt förevarande paragrafi nuvarande lydelse gäller att en anläggning _som förvaltas av en samfällighet enligt lagen (1966: 700) om vissa gemen- samhetsanläggningar. sedan en övergång enligt [9 & förevarande lag har skett till föreningsförvaltning enligt LFS. vid tillämpning av LFS skall jämställas med en gemensamhetsanläggning enligt anläggningslagen. På motsvarande sätt har nu tillagts att anläggningar som förvaltas av en samfällighet enligt VL eller motsvarande äldre bestämmelser efter en sådan övergång skall jämställas med gemensamma anläggningar i samfäl- ligheter enligt den nya vattenlagen.

4.l4 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1973:1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter

Ändringen i lagen är föranledd av att i samfälligheter enligt nya vattenla- gen kan delta andra än fastighetsägare. t.ex. arrendatorer och ägare av anläggningar på ofri grund. Lagen har därför utformats så att den särskilda förmånsrätten av samfällighetsföreningen endast kan göras gällande i fas— tighet som omfattas av samfälligheten.

4.15. Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1976: 997) om vattenförbund l &

Ändringen i paragrafen är föranledd av att uttrycket "vattenreglering” i den nya vattenlagen används i en mera begränsad betydelse. Därmed avses enligt 1 kap. 4 5 punkt l ändring av vattenföringen i ett vattendrag till förmån för annat vattenföretag. De regleringsåtgärder som avses i förevar- ande Iag kan ha ett vidare syfte, t.ex. att få till stånd en sådan ändrad vattenförening som tillgodoser det allmänna miljövårdsintresset (jfr prop. l975/76: 2I5 s. 80).

Lugrädsremiss

Prop. 1982/83: 26 66

3 &

Iförsta stycket har hänvisningen till VL ändrats till att avse den nya vattenlagen. Dessutom har andra meningen i förevarande stycke upphävts. Detta är en konsekvens av de ändringar i miljöskyddslagcn som har trätt i kraft den 1 juli 1981 (SFS 1981:420) och som innebar att möjligheten för - statens naturvårdsverk och länsstyrelsen att medge undantag från skyl- digheten att söka tillstånd till miljöfarlig verksamhet togs bort.

125

Hänvisningen i paragrafen till förrättningsbestämmelserna i VL har änd- rats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya lagen.

135

Enligt den nya vattenlagen kan någon biträdande förrättningsman inte förordnas vid markavvattningsförrättningar. Det har ansetts tillräckligt att förrättningsmannen enligt 12 kap. 8 5 nya vattenlagen har möjlighet att anlita biträde av sakkunniga. Motsvarande bör enligt min mening gälla i fråga om vattenförbundsförrättningar. Det nuvarande förbudet i första stycket i förevarande paragraf mot att anlita sakkunnigt biträde vid förrätt- ningar föreslås därför upphävt.

Eftersom någon biträdande förrättningsman inte längre skall kunna för- ordnas har benämningen tagits bort i andra stycket i förevarande paragraf.

15 och 16 55

Hänvisningarna i paragraferna till VL har ändrats till att avse motsva- rande bestämmelser i den nya vattenlagen . 15 å andra stycket kan upphä- vas. eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 18 & nya vatten- lagen.

18.5

Paragrafen kan upphävas. eftersom en motsvarande bestämmelse finns i 12 kap. 12 & andra stycket nya vattenlagen .

22.5

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet till förfaran- det enligt VL med förslag till utlåtande, föreslås första stycket upphävt. I andra stycket görs en motsvarande konsekvensändring.

245

Eftersom den nya vattenlagen inte har någon motsvarighet till den nuva- rande domstolsavgiften enligt 11 kap. 95 & VL. föreslås tredje stycket i förevarande paragraf upphävt.

Lagrådsremiss

Prop. 1982/ 83: 26 67

255

_ Hänvisningen iförsta stycket till VL:s bestämmelser om besvärsmål har ändrats till att avse motsvarande bestämmelser i den nya vattenlagen om s.k. förrättningsmål.

Andra stycket föreslås upphävt. eftersom i den nya vattenlagen inte finns några särbestämmelser rörande tiden och sättet för förklaring över besvär som angår värdet på båtnad eller ersättning. Besvär rörande med- lemskap eller andelstal i vattenförbund skall alltså behandlas som andra"

överklagade frågor.

Som framgår av 13 kap. 59 % nya vattenlagen skall kungörelsen om anförda besvär över en förrättning endast införas i ortstidning eller i vissa fall delges med berörda sakägare. Kungörande i Post- och Inrikes Tidning- ar skall alltså inte skc. Några motsvarigheter till nuvarande undantag från VL:s bestämmelser" behövs därför inte längre och de har tagits bort i tredje stycket i förevarande paragraf.

34.5

Hänvisningen till VL har ersatts av en hänvisning till den nya vattenla- gen.

Övergångsbesta'mmelserna

I enlighet med allmänna processuella grundsatser stadgas att äldre be- stämmelser skall gälla. om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträ- dandet av lagändringarna (jfr 5 & promulgationslagen till den nya vattenla-

gen).

4.16. Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

Hänvisningen i 2 kap. 4 & fastighetstaxeringslagen(1979:1152) till VL avseende ägoslaget täktmark har ändrats till att avse den nya vattenlagen.

4.17. Förslaget till lag om ändring i lagen (1980:307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Hänvisningen i 25 första stycket punkt 3 till VL har ersatts av en hänvisning till motsvarande bestämmelse i den nya vattenlagen. '

5 Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över förslagen till 1. lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled. 2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred, 3. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.,

Lagrådsremiss

Prop. 1982/83: 26 68

4. lag om ändring i lagen (1950: 596) om rätt till fiske.

5. lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m..

6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822).

7. lag om ändring i lagen ( 1966: 314) om kontinentalsockeln.

8. lag om ändring i miljöskyddslagcn (1969: 387).

9. lag om ändring ijordabalken.

10. lag om ändring i fastighetsbiIdningslagen (1970: 988). 11. lag om ändring i expropriationslagen(19721719). 12. lag om ändring i lagen (1973:]150) om förvaltning av samfälligheter. 13. lag om ändring i lagen (1973: 1 151 ) om införande av anläggningslagen(1973: 1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter.

14. lag om ändring i lagen (197311152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.

15. lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund. 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen(1979: 1 152). 17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska käran- de att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

6 Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

Ltlgrritlsrcmiss

Prop. 1982/83: 26

69

Bilaga I

Vattenlagsutredningens förslag till följdlagstiftning

6. Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1919:426 ) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrives i fråga om lagen ( 1919:426 ) om llottning i allmän llottledl

dels att i 4, 18. 22. 28. 64 och 69 ="; ordet "vattendomstolen" i olika böjningsformer skall bytas ut mot "länsstyrelsen" i motsvarande form. dels att 1.2.6. 7. 13. 14. 17.20. 21.37.65.70. 79.82 och 84 ;; skall ha nedan

angivna lydelse.

dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer. 5 a. 5 b och 5 c ==. av nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

l allmän flottled ståndc envar öppet att. efter ty här nedan närmare skils. låta llottgods löst framllyta.

De. som i annat fall än i 3 ; sägs låta jlottgods löst./"ruin/lyta i allmän flottled. som upplåtits till allmänt begagnande (allmän llottning). skola utgöra en llottningstörcning med uppgift och befogenhet. varom i 4 kap. förmäles.

Föreslagen lydelse

! allmän flottled stånde envar öppet att. efter ty här nedan närmare skils. låta llottgods löst framflyta eller [runt/öra .llottgods i summan- lagda ]lottar.

De. som i annat fall än i 3 & sägs ,llottu i allmän llottled. som upplåtits till allmänt begagnande (allmän lloltning).skola utgöra en llottnings- förening med uppgift och befogen- het. varom i 4 kap. förmäles.

lluruledes för vissa fall regeringen må bestämma. att allmänna llottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom llottningsförening. därom stadgas i 75 ;".

5 ä ä (lt/firandet av de (tillägg/lingar och åtgärder som cr/ordras för inrättande (ll' ('I/llt!ällll0lll0(l sku/l överlämnas åt den som sökt flott/talens inrättande. om han icke anses olämplig därtill.

' Senaste lydelse av 2. 13. 14. 17. 18. 20—22. 37. 65. 70 och 82 ss" enligt prop. 1976! 77:63 och av 69 s' SFS 1958:188.

Bilaga 1

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lule/se

70

l-i't't'eslagett lvl/else

eller. när även annan anmält sig vil/ig därtill. (it den som prövas kuttna säkrast oelt snabbast utföra arbetet. l'ill staten itt/öra arbetet. äger den 'löretrt'idesrätt. Att/ages attnan än

sökanden. ska/l ltan genast gottgöra sökanden de an/äggningskostttader dentte lörskiatit.

Er/ordras för inrättande av allmän llottled. att vattenverk eller annan bvggnad utrives eller ändras. ombe- söries arbetet av den som antagits tt/l anläggare.

5 b ;

För anläggaingskostttad skall att/äg — garen erlta'l/a ersättning av (lo/lot- tande i den ordning som anges i denna lag. Till anläggningskostnad hän/öres kostnaden för utförande av arbeten som avses i 5 a Q' santt all annan utgift liir I/örelagets genom/örande. såsom utbetalad skadeersättning till sakäga- re. nödvändiga utgi/ter för I/örhere- dande ttndersi'ikningar angående löre- taget. kostnaden för ärendets behand- ling hos länsstyrelsen oelt ./i'tstigltets- domstolen. kostnaden lär til/s_vn över arbetet under byggnadstiden jämte annat d_v/ikt satnt ränta pri/örlogska- pltalet för tiden intill flottledens godkc't'nnande.

Tvist rörande beräkning av att/ägg- ttingskostnadetts stor/ek upptages av behörig lastigltelsdotnstol som hand- lägger vattenmål. . '

5 e ? nggnader oelt anläggningar. vilka utförts eller ("it!(lrlagil.sllrtitt annan för allmän [lot/leds inre'itlande. utvidgning eller I/örbättring. sattt! fast eller läs egendmn. som eljest för flott/eden eller

I/lottningens ombesörjande jörvän'as med beta/ningsskji'ltligltet.tör de llot- tattde. ("irl/lottledens tillhörig/tel och skall anses sotn allmän egendom.

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

71

föreslagen lvde/se Allmän [lot/leds egendom får ej tagas i mät/ör annan gä/d ätt sådan för vilken den lag/igen särskilt häftar.

&

För skada och intrång. som vållas av llottgodset eller genom åtgärd. som i Så sägs eller eljest i följd av flottningen (Hottningsskada).skall gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avse- ende å flottningsskada gälle ock beträffande skada och intrång. som vallas genom anläggning eller åtgärd för flottleden. i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurasom i vissalla/I.tlottningsskada katt i santtmtnhang med beslut röran- de./lottledens inrättande. utvidgande eller I/örbättrande varda uppskattad oeh erst'ttt. därom ski/s i 6 kap. vat/ett- lagen.

Bygger någon i allmän llottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer. ständc själv den skada. som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida vattetulomstolens bestämmelse om skyddsåtgärd. som i 6 kap. 189" vattenlagen sägs. gör byggnad i flott- leden. stånde ock under tiden själv skadan. -

Vad i denna lag stadgas med avse- ende ä flottningsskada gälle oek beträffande skada och intrång. som vållas genom anläggning eller åtgärd för llottleden. i den mån ej ersättning därför blivit i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

;

Bygger någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer. stände själv den skada. som å byggnaden må vållas i följd av flottningen. Där någon utan att påkalla och avbida . [astig/tetsdotnslo/ens bestäm melse om skyddsätgärd.sotn i andra stveket sägs. gör byggnad i flottleden. stände ock under tiden själv skadan.

Menar någon. sotn byggt eller äntttar bugga i vatten, där allmän jlottledjinnes. att särskild anläggning eller åtgärd li/I skvdd mot skada eller intråttg på btggnat/en julöl/id av./lott- ' ningen bör bekostas av de jlottande. . liir ltan genom stämning på./lottnings— föreningen påkalla besta'tntttelse otn erforderliga skjvddsanordningar. Ta- latt upptages av behörig _lastigltels- domstol sattt handlägger vallenmål.

Bilaga I

Prop. 1982/83: 26

Navat't'tnde lydelse Föreslagen lvdelse

13 .5 Finnes tlottningsskada bliva så stadigvarande. att värdet därå kan genom uppskattning på förhand utrönas. skall. om ersättningstagaren påstår det. ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i årlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gång. allt efter ty skäligt prövas. Ej må. ändå att parterna må vara ense om visst belopp. ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

Vad i () kap. vattenlagen (IO/8:51?) stadgas beträffande er- sättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmcdel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande till- lämpning i fråga om ersättning för llottningsskada. som blivit på för- hand bestämd att utgå på en gång. 1 samband därmed att ersättning en- ligt denna & bestämmes.skola skilje- 'männen giva tillkänna. om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut. varigenom ersättning be- stämmes på förhand. vare. sedan beslutet vunnit laga kraft. gällande jämväl mot framtida ägare och inne- havare av fastighet. som beröres av beslutet. Ont insändande till vatten- domstolen. för anteckning i vattenbov ken. av beslttt. varom nu är fråga. jörordnar regeringen.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift. sotn bestämts att utgå årligen. katt varda till beloppet ändrad eller oek bestämd att upphöra. därom ski/s i () kap. 23 x” vatten/a- gett.

Vad i 19 kap. vattenlagen ( ) stadgas beträflande er- sättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmcdel och om anmälan i vissa fall till vederbörande domstol skall äga motsvarande till- lämpning i fråga om ersättning för flottningsskada. som blivit på för- hand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersättning en- ligt denna & bestämmes.sk01a skilje- männen giva tillkänna. om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut. varigenom ersättning be- stämmes på förhand. vare. sedan beslutet vunnit laga kraft. gällande jämväl mot framtida ägare och inne- havare av fastighet. sorti beröres av beslutet.

Ilar genom beslut ett/igt detttta lag eller ett/igt [0 kap. 3 9" andra siveket vt'ttten/agen ( ) ersättning för skada eller intrång blivit bestätttd att utgå ttted årliga belopp. utgör den omständig/teten att beslutet härom vunnit laga kraft ieke ltittderjör part att efter bes/itt om nytt eller ändrade anordningt'tr eller]öreskri/'ter lör./lott— ledett påkalla sådana ändrade be- slättttttelser rörande erst't'ttningen oelt sättet för dess ut/ående sotn tttå läran— ledas av de ändrade jörltållandetta. Talan ltärottt väekes genom stätnttittg vid behörig Ifaslig/lt'lStltt/tts'lol som ltattdlägger valtetttttål.

Bilaga !

Prop. 1982/83: 26

tN'ttvarande lta/else

Sedan i tinderstäl/ttittgsmål rörande företag enligt () kap. vattenlagen vattendomstolen meddelat beslttt om allmän llottleds inrättande eller om vidtaga/ide av åtgärder för redan befintlig allmän flott/eds utvidgande eller förbättrande. äge envar, som vill vara sig över svaemännensförslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 _f vattenlagen ont/ärmäha frågor, att inom trettio dagar./"rån det vatten- dmnstolens beslut meddelades till lättsstjvrelsett ingiva eller i betalt brev med posten insända sitta erinringar i saken. Erfördras färe ärendets avgö- rande _t'ttt'r/igare utredning. äge läns- stvre/sen här/är anlita biträde av .ft'irrättningsmannen eller annatt sak- kunnlL' "erison," prövas nödigt att vidare höra sakägarna. lämne läns- styrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför länsstyrelsen el- ler. där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämpligt. inför någon av länsstyrelsens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veekorfäre samman- trädet til/ställas den eller de personer. sonu'ämlikt ll) kap. 36 sl mtlenlagen utse/ts att mottaga handlingarna i målet, ävensom senast tio dagar lärta införas i ortstidning. Anläggaren av flottleden varde till sammanträdet Särskilt kallad.

M

F t'n'es/agen lydelse .»5

Sedan länsstvrelsen meddelat bc- slut om allmän llottleds inrättande eller utvidgning. skall länsstyrelsen upprätta/("inslag till bestämmelser om dels efter vilka allmänna grunder särskilda slag av./lottgods böra enligt 299 järn/äras med varandra vid fördelning av kostnader och dels inom vilken tid och mot vilken ränta enligt 309" anlr'iggnittgskostnaderna böra med hänsyn till den inom var/"Pflan- ledsdistrikt beräknade virkesti/Igången återgå/das till att/tiggare eller annan. som njuter anläggares rätt, oeh ltttru med ledning av nämnda mnstl'indig— heter taxa för flottledsaugi/ler här uppgöras. ls'ungörelse om förslaget skall itt/äras i ortstidning och innehålla erinran om att den som vill vara sig här/iver skall inom viss tidf'ramstäl/a skriftliga erinriagar i saken." prövas nödigt att vidare höra sakägarna. lämne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför läns- styrelsen eller. där fråga är om mindre flottled och det i övrigt linnes lämpligt. inför någon av länsstyrel- sens tjänstemän. Kungörelse om sådant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i ortstidning. Anläggaren av llott- leden varde till sammanträdet sär- skilt kallad.

Så snart ske kan löretage länsstyrelsen härefter omlötmälta frågor till avgörant'le i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 N.

17 ;"

llar enligt laga kraft vttnnet beslut lörordnats om allmän llottleds inrättande och kan. ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits. llottning ske tttan väsentligt men lörstrand-.bro—. liske- och vattenverksäga- re eller andra samt tttan betydligare hinder för föreskrivna llottledsarbetens utfij'trande. må i avbidan på llottledens upplåtande till allmänt begagnande tillstånd till interimsllottning kunna efter särskild ansökan medgivas den. som förut enskilt llottat därstädes. så ock annan. som visas genom uppehåll med flottningen komma att lida avsevärd förlust.

Bilaga !

Prop. [982/83: 26

Nuvarande lydelse

Ansökan om interimsllottning ingives till länsstyrelsen". och åligger det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från va!rwrrällsdoman'n. den enligt Il) kap. Zj vain-'n/agwi Ili'irordnadt' .lörrällningsntunnan och anläggaren av flottleden ävensom att. där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra. vilkas rätt kan beröras av frågan. tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

74

F (nus/(igen: lidelse

Ansökan om interimsflottning ingives till länsstyrelsen: och åligger det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande från anläggaren av llott- leden ävensom att. där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och deti övrigt finnes erforderligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra. vilkas rätt kan beröras av frågan. tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

20 :

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet. som i 33; 1 mom. andra stycket tillerkännes llottningsstyrelse. av de llottande uttaga de i 18 : (_)mlörmälcla flottledsavgifter och att i övrigt tillse. att föreskrivna villkor iakttagas vid llottningen.

Till syssloman. som nu sagts. skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock tlottningsstyrelse lör annan uppströms eller nedströms belägen allmän llottled'. och njute sysslomannen arvode av de llottande med belopp. som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter. som av sysslo- mannen uppbäras. skola göras ränte- bärande genom insättande å bankin- rättning; och åligger det syssloman— nen att.sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande och flottnings- förening bildats. till llottningssty— relsen redovisa vad han uppbttrit jämte upplupen ränta. Diir lill lill/"dur slt'ldgandena io kap. [4 + vattenlagen .l'rågan om allmän Ilon/od för/aller. skall redovisning lämnas lill /('inssl_vrel- sen. som med nml/wzjör/ar [itf sätt i .8'3 & Himla styckar stadgas; dock all ägare av mskilda .llullla/shvggnt'ldcr äger av in/ltilna avgi/iur hela)/nina vad (i nämnda byggnader må bir/öpa. så m'k. där nanci är anläggarc'. vad han dära/övar kan hava själv erlagt i avgi/l .

lur.

Flottledsavgifter. som av sysslo— mannen uppbäras. skola göras ränte- bärande genom insättande å bankin- rättning; och åligger det syssloman- nen att. sedan Ilottleden upplåtits till allmänt begagnande och llottnings— förening bildats. till llottningssty- relsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta.

Bilaga !

Prop. 1982/83: 26

.Niuvari'mdv lydelse

Zl

Där beträffande vatten. varest allmän llottled icke linnes men flott- ning ändock flere år bedrivits. sådant förhållande uppkommer. att rätten till llottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds. vare. sedan ansökan om allmän llottleds inrät- tande i vattenområdet inkommit. den omständigheten att beslut därå ej ännu av vaImndmnsmlc'n medde- lats. ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden till llottledsföre- taget rätt till interimsflottning så— framt flottningens avstannande lin- nes komma att för honom medföra synnerligen betydande förluster; och skall å sådant ärende stadgandena i l7—20 ;; äga motsvarande tillämp- ning. F._i må dock i fall. som nu nämnts. interimsflottning beviljas. med mindre sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skade- stånd. som i l8 & omförmälas. dels ock med visst belopp. nu;)tsvarande virkets värde. för att flottledsarbetet. därest sökanden antages till anläg- gare. behörigen utföres.

37

Faslsrälll reglerna/ite så ock under- rälle/se um däri meddelad ändring skal! av länsstyrelsen skyndsamt äver- lämnas till vaHam/omsmlen.

Reglemente skall genom förening- ens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och llottande tillhanda.

65

Hirta/agan lydelse

;

Där beträffande vatten. varest allmän flottled icke finnes men flott- ning ändock llere år bedrivits.sådant förhållande uppkommer. att rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds. vare. sedan ansökan om allmän flottleds inrät- tande i vattenområdet inkommit. den omständigheten att beslut därå ännu ej meddelats. ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden till fiottledsföretaget rätt till inte- rimsflottning. såframt liottningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen bety- dande förluster: och skall å sådant ärende stadgandena i l7—20 &; äga motsvarande tillämpning. F.j må dock i fall.som nu nämnts. interims- llöttning beviljas. med mindre sö— kanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd. som i l8 : omlörmälas. dels ock med visst belopp. motsvarande virkets värde. för att llottledsarbetet. därest sökan- den antages till anläggare. behörigen utföres.

X

l'asrslälll reglemente skall genom föreningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogs— ägare och llottande tillhanda.

Önska olika llottningslöreningar inom samma eller närbelägna vatten- system sammanslås till en. skolade var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrelsens

prövning.

Länsstyrelsen äge ock på framställning av bivattendrags llottningsförening förordna. att denna sammanslås med huvudvattendragets förening. där

Bilaga !

Prop. 1982/83: 26 76 .:N'nvarande lydelse Föreslagen lidelse sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till llottningens ända- målsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalter i biledcn finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av llotlnings- jiireningar underrätte länsstyrelser: vattendomstulenl/iir an/eclt'ning i vat- tenhnken.

Å allmän llottleds skötsel och underhåll samt flottningslörenings verksamhet utöve länsstyrelsen till- syn. Teknisk tillsyn å liottledsan- läggningarnas underhåll och nytt- jande åligger llnder länsstyrelsens filer-inseende tillika tjänstemännen ä väg och valtenhvggnadsdistrikten. vil- ka llava att verkställa ins/lektion (i I/lot/lederna i enlig/lei med de närmare Fires/(rider, som därrml varda av regi-'- ringen meddelade.

709"

Å allmän llottleds skötsel och underhåll samt llottningsförenings verksamhet utöve länsstyrelsen till- syn. Teknisk tillsyn å flottledsan- läggningarnas underhåll och nytt- jande åligger länsstyrelsen.

Flottningsstyrelsen och flottningschefen äro skyldiga att vid tillsynens LllÖVttndC på anfordran lämna vederbörande alla erforderliga upplysningar.

()m rätt att vid IiirelaI/ande behov Ilos vaIti'nrärtsdomaren [idka/la he- sik/ning (? anläggning för allmän l/lo/t/ed så ack on: liamlräekning ski/s i 13 kap. vattenlagen.

70

Åsidosättes föreskrift. som i 37; andra stycket. 4l ; första stycket. 44 &. 47 & andra och tredje styckena. 51 : första stycket. 54 : sista stycket eller 76 :" första och andra styckena är meddelad. eller försummar styrel- seledamot vare sig att på sätt i 56 & tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgäng- lig och översända den till flottande eller att. då llottande enligt sjätte stycket i nämnda & påyrkat hänskju- tande av visst ärende till prövning å llottningsstämma. låta upptaga ären- det å lörteckningen. dömes den förstlmlige till dagsböter.

;

Åsidosättes föreskrift som i 37 :. 4l ,: första stycket. 44 ;. 47 & andra och tredje styckena. Sl ;" första stycket. 54: sista stycket eller 76.5 första och andra styckena är medde- lad.ellerförsummar styrelseledamot vare sig att på sätt i 56 & tredje stycket stadgas hålla den där omförmälda förteckningen tillgänglig och över- sända den till flottande eller att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda & påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å llott— ningsstämma. låta upptaga ärendet å förteckningen. dömes den försum— lige till dagsböter.

Bilaga ]

Prop. 1982/83: 26 77

Nuvarande [WIP/sg Föreslagen lydelse

Förseelse mot 47 ; tredje stycket. 51 ; första stycket. 54 ;" sista stycket eller 56; tredje stycket. så ock styrelseledamots försummelse att å den i 56; omförmälda förteckning upptaga ärende. vars hänskjutande till llottnings- stämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma ;. må åtalas allenast av målsägande. och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningcn som varje flottande.

Åtal för förseelse. som i denna paragraf omförmäles. skall anhängiggöras vid allmän underrätt i den ort. där flottningsstyrelsen har sitt säte.

82

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 376 vattenlagen avlyst. Skall. där dess tillgångar överstiga skul- derna. behållningen användas för bortskaffande av sådana flottledsan— ordningar som kunna orsaka skada eller olägenhet samt för iordningstäl- lande av vattendraget och intillig- gande område i ett från företrä- desvis fiske- och naturvårdssyn— punkt lämpligt skick (återställningsv

.;

Varder allmän flottled avlyst. skall. där dess tillgångar överstiga skulderna. behållningen användas för bortskaffande av sådana flott- ledsanordningar som kunna orsaka skada eller olägenhet samt för iord- ningställande av vattendraget och intilliggande område i ett från före- trädesvis fiske- och naturvårdssyn- punkt lämpligt skick (återställnings-

- åtgärder).

åtgärder).

Om endast del av flottled avlyses. skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits. skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Linderstödsfond. varom i 32 ; andra stycket lörmäles. skall vid llottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål. därvid personer. som redan tillerkänts pension eller annat understöd. hava företräde framför dem. som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må. där så finnes lämpligt. fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

84 :

lllråga oml/ram/iirande av flat/gods i sammanlagda [lottar äge stadgan— dena idenna lag icke tillämpning; men låter någon flat/gods fram/lvla llop/äst !" knippen eller mindre buntar eller _/'ram/iiresI/lottgods i ringbom. räknas det :fiir Ifö/lottning nell vare fiir/l denna lag (lärd tillämplig.

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränslloderna Torneå och Muonio älvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982. Äldre bestämmelserom vattendomstol i 4. 14och 18 ;;.22 ;andra stycket. 64 ; lörsta stycket och 69 ; gäller fk'lrtfarande I fråga om beslut som meddelats före den 1 januari 1982.

Bilaga I

Bilaga 1

Prop. 1982/83: 26

7. Förslag till

78

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970z988)

Härigenom föreskrives i fråga om fastighetsbildningslagen ( 197019881att 7 kap. 2 och 9;;. 9 kap. ]; lydelse.

Nuvarande lydelse

samt 14 kap. 1; skall ha nedan angivna

Föreslagen lydelse

7KAP. 2;'

Servitut avseende skogsfång eller rätt att framdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätts— lagen (197321 144) än avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fastighetsreglcring.

Servitut. som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket. får bildas genom fastighetsreglcring endast om åtgär- den sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I lli-äga om seiyitul som avses i 2—6 kap. vatten— lagen. fordras vidare att ägaren av den tjänande fastigheten ei motsätter sig sen'itutshildningen.

Servitut avseende skogsfång eller rätt att framdraga annan sådan ledning som avses i ledningsrätts- lagen (1973: 1 144) än avloppsledning för en fastighet samt sen'itut som kan upp/ätas enligt vattenlagen( ) får ej bildas genom fastighetsreglc- ring.

Servitut som kan upplåtas efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbudet i första stycket. får bildas genom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till

husbehovslörbrukning.

Servitut som bildats enligt 2—6 ka/l. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Ont servitut tillkommit med stöd av 7 eller ('I) kap. vattenlagen eller motsva- rande äldre bestämmelser eller enligt lagstiftningen om ägofred eller en- skilda vägar eller enligt anläggnings-

' Senaste lydelse 1973zl 146 2Senaste lydelse 19711157.

,

Servitut som bildats enligt vatten- lagen ( ,) eller motsvarande äldre lagstiftning får ej upphävas genom fastighetsreglcring. Ändring av sådant servitut genom fastighets- reelering samt upphäva/ale och änd- ring genom last/gl!elsreg/ering av ser- vitut som tillkommit enligt lagstift- ningen om ägofred eller enskilda

Bilaga 1

Prop. 1982/83: 26

.N'ttvat'attt'le lydelse

lagen (1973zl 149) eller motsvarande äldre bestämmelser. får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

79

Föreslagen lydelse

vägar eller enligt anläggningslagen (1973:1149) eller motsvarande äldre bestämmelser. lär företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

9 KAP. 1 ="?- Anläggningsarbete eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighetsbild- ningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sakägarna gemensamt arbete enligt denna lag. om det främjar fastighetsregleringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle väsentligt ändra arten och omfatt- ningen av regleringen och ej heller annat företag enligt vattenlagen än dikning.

Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag ellerär sådant utförande icke lämpligt. får fastig- hetsbildningsmyndigbeten förordna om prövning enligt vattenlagen eller anläggningslagen.

Beslut enligt första stycket får ej avse sådant företag som skulle väsentligt ändra arten och omfatt- ningen av regleringen och ej heller företag enligt vattenlagen (' ).

Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag ellerär sådant utförande icke lämpligt. får fastig- hetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen( )eller anläggningslagen.

14 KAP. tv

uppkommer vid fastighetsbild- ning fråga om fastighetsindelning- ens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som bildats på annat sätt än enligt 3—6 kup. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning. skall frågan prövas vid fastighetsbestäm- ning. om det behövs för fastighets- bildningen.

Uppkommer vid fastighetsbild— ning fråga om fastighetsindelning- ens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som bildats på annat sätt än enligt vattenlagen( ,t'ellcr motsvarande äldre lagstiftning. skall frågan prövas vid fastighetsbestäm- ning. om det behövs för fastighets- bildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighetsindelningens beskaffenhet eller om beståndet elleromfänget av ledningsrätt ellcrav servitut.som tillkommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt anläggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser. såvida icke

3Senaste lydelse 1973:115?. 4Senaste lydelse 19.73.1146.

Prop. 1982/83: 26 ' 80

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestämning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

8. Förslag till Lag om ändring i expropriationslagen (l972:719)

Härigenom föreskrives i fråga om expropriationslagen (1972:7l9l dels att 1 kap. 6 skall upphöra att gälla. dels att 2 kap. 3 skall ha nedan angivna lydelse.

( .N ;

Nuvarande lvl/else Föreslagen lydelse

2 KAP. 3 _: Expropriation får ske för att tillgodose allmänt behov av elektrisk kraft eller annan drivkraft. vatten. värme eller likartad nyttighet eller av att bortföra eller oskadliggöra avloppsvatten eller annan orenlighet. Skall ledning för nyttighet som avses i första stycket eller för avloppsvatten ellerannan orenlighet ingå i ledningsnät av betydelse för riket eller för viss ort eller är intrånget av ledningen ringa i jämförelse med nyttan därav. får expropriation ske även om allmänt behov av ledningen ej föreligger. Första stycket gäller ej sådant Första stycket gäller ej sådant janspråktagande av fastighet för till- ianspråktagande av vatten./iir allmänt godogörande av vattenkraft eller för helmv eller av fastighet för tillgodo- gruvdrift varom bestämmelser finns görande av vattenkrafteller för gruv- i annan lag. drift varom bestämmelser finns i

annan lag.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

Bilaga I

Prop. 1982/83: 26 ' 8l

9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig- heter

llärigenom föreskrives att 1. 3. 20. Zl. 23 och 66 & lagen (1073-1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

;N'ut'urt'mde fvt/else FÖ'T'SIUÅ'U” [WIF/50

] .:

Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses l. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen (1970988).

2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastig— heterna i en socken.

3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till llcra fastigheter gemensamt.

4. samfällighet enligt anläggningslagen ll973zll49). 5. sant/ii/liglie/ enl/gl vattenlagen( ). Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet.

'_'-J 1!

Lagens bestämmelser om fastig- Lagens bestämmelser om fastig- het äger motsvarande tillämpning på het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt. gruva. byggnad eller sädan tomträtt. gruva. byggnad eller annan anläggning eller naturreservat annan anläggning eller naturreservat som har del i samfällighet enligt 1 .b" som har del i samfällighet enligt 1 &" första stycket 3 eller 4. första stycket 3. 4 eller )..

20 :

Samlällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse.

Sammanträde enligt första stycket hälles av den som fastighetsdomstolen förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (1970:988l eller anläggningslagen( l973:l l49) fastighetsbildningsmyndigheten eller. om särskild förrättningsman förordnats enligt 4 : sistnämnda lag. denne hälla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samlällighetsfiiärening bildas.

Andra sive/(el ("ige/' motsvarande tillämpning på lön-(inning rie/1 lörra'lr- ningsman enlig! vallen/axen ( ).

6 Riksdagen [982181 I sant!. Nr 36

Bilaga I

Prop. 1982/83: 26

.:Vuvaramle Ivf/else Föreslagen lydelse

21.5

I fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7 & andra stycket. 8—11 åå. 12 å första stycket första punkten och 145 motsvarande tillämpning. Hål- les sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighetsbild- ningslagen (1970z988) eller anlägg— ningslagen (1973:l 149). äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sammanträdet vad som gäller om delgivning av kallelse till samman- träde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

] fråga om sammanträde för bildande av samfällighetsförening äger 7 & andra stycket. 8—11 åå. 12 & första stycket första punkten och l4å motsvarande tillämpning. Hål- les sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighetsbild- ningslagen (19701988). anläggnings- lagen (1973:]149) eller vallen/(igen ( ). äger dock i fråga om delgivning av kallelse till samman- trädet vad som gäller om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämp- ning.

23 5 I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 15; motsvarande

tillämpning.

llar fastighetsbildnings- eller an— läggningsbeslut meddelats. får sam- manträde för bildande av samfällig- hetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslu- tet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings- eller anlägg— ningsbeslutet vinner laga kraft.

66' =

Mål eller ärende. som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom- stol. upptages av den fastighetsdom- stol inom vars område samfällig- heten är belägen. Ligger samfällig- heten under flera fastighetsdomsto- lar. upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under skilda fastighetsdom- stolar.

Har fastighetsbildnings—. anlägg— nings— el/er'jiil'elagsbes|ut meddelats. fär sammanträde för bildande av samfällighetsförening hållas innan beslutet om samfällighetens bildan- de vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfäl- ligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast under förutsättning att fastighetsbildnings-. an/c'iggnings- eller löreragsbeslutet vinner laga kraft.

Mål eller ärende. som enligt denna lag skall prövas av fastighetsdom- stol. upptages. om (7 annat föl/er av andra sft't'kt'l. av den fastighetsdom- stol inom vars område samfällig- heten är belägen. Ligger samfällig- heten under flera fastighetsdomsto- lar. upptages talan av den domstol under vilken huvuddelen ligger. Detsamma gäller om målet eller ärendet rör flera samfälligheter som ligger under skilda fastighetsdom- stolar.

Bifaga I

- Nuvarande lydelse

Prop. 1982/83: 26 83

I-"öres/agen lydelse Bilaga I

Rör saken sarn/Ei/Iiglm enlig! var- lenlagen ( ). ankommer pröv- ningen pri behörig Ilaslig/remlrmtslöl som handlägger valrenmål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1982.

10. Förslag till Lag omändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggnings- lagen (1973:ll49) och lagen (1973:] 150) om förvaltning av samfällig- heter

Härigenom föreskrives att 19 ; lagen (1973:] 151)om införande av anlägg- ningslagen (l973:l 149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfällig- heter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 19 ;

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 17; kan beslutas att samfälligheten skall ombildas till samlällighetsförening. Beslutas sådan ombildning. Skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20 i i lagen.

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (19661701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (l966:700) om vissa gemensamhetsanläggningar.

Första Stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsam/ä/- lig/rer enligt lagen (1939:6()8) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagsuftning.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om sam/Eil/ighel enligt _? eller 7 kap. vallen/agen (] 9]8:52.?)oel1 enligt lagen ( 1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1982.

Sammanställning av remissyttranden över vattenlags- utredningens slutbetänkande (SOU 1977: 27) i vad avser följdlagstiftning

Prop. [982/83: 26 _ 84

Bilaga 2

En förteckning över remissinstanserna finns i prop. 1981/82: 130 (bilaga 4).

Utredningens _l't'irslag till lag om lindring i _litstigltetsbiltlningslagen (1970: 988)

Svea hovrätt: Kritik har riktats mot Vi,:s avgränsning mot FBL. Den gjorda gränsdragningen har ansetts vara svårft'irståclig och medföra osä— kerhet beträffande tillämpningen. De av utredningen föreslagna ändringar— na i FBI. synes knappast ägnadc att tillgodose det praktiska behovet av enkla och effektiva åtgärder för att tillskapa. ändra eller upphäva servitut. som ofta kan föreligga vid vattenft'iretag. Det skulle särskilt beträffande vissa ty'pcr av servitut. såsom servitut för vägar. fiske—. bad— och båt— platser. fratnstå som betungande att använda förfarandet i Vl..1-" i stället för det enklare förrättningsförfarandet enligt FBL. Scrvitttt som ej direkt inverkar på vattenförhållandena synes också naturligen böra kttnna såväl bildas sotn ändras och upphävas enligt FBI.. Dessa servitut har ju ofta samband med sådana allmänna markanvändningsfrågor. vilka ankommer på fastighetsbildningsmyndighct att pröva. — Hur avgränsningen mot FBL bör utformas kan diskuteras. Det i justiticdepartementets promemo- ria "Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen"' (Ds Ju 1977: 12) framlagda förslaget till reglering av frågan kan innefatta en god- tagbar lösning. Under alla förhållanden bör V1.[7 i denna del omarbetas och större möjligheter beredas fastighetsbildningsmyndighet att taga be- fattning med vattenlagsservitut än utredningen föreslagit.

F.nligt hovrättens mening saknas vidare tillräckliga skäl för den föreslag- na ändringen i 9 kap. l & FBL. beträffande dikning såsom gemensamt arbete.

Hovrätten för Nedre Norrland: [ justiticdepartementets promemoria "Uppföljande översyn av fastighetsbiIdningslagstiftningen'" (Ds .lu 1977: 12) har framlagts ett förslag angående behandlingen av vattenlagsservitut som ej överensstämmer med vad vattenlagsutrcdningen här förordat. De båda förslagen bör sammanställas i det fortsatta lagstiftningsarbetet. Be- träffande hovrättens syn på ift'i'tgavamnt'le grånsdragningsproblematik hän- visas till hovrättens kommande remissyttrande över förcnätnnda prome- moria.

_S'meklmlm..v tingsrätt. l'llIlt'lltlt"NATO./("Il." Gränsdragningsfrågor mellan VL och FBL behandlas också ijustiticdepartcmentets PM Ds Ju 1977: 12 "Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningcn".

Enligt utredningens förslag får servitut som kan upplåtas enligt VL ej bildas genom fastighetsreglcring (7 kap. :s FBL). Även om förslaget ansluter sig till gällande bestämmelse är förslaget mindre lyckat. Enligt VL kan vissa typer av servitut bildas som rimligen också bör kunna bildas vid fastighetsreglcring. t.ex. servitut som avser vägar. badplatser och båt- platser. Det finns inte något bärande skäl för att förhindrat att sådana tvångsrätter som avses i 9 kap. l ä VL-förslagct också får bildas vid fastighetsreglcring. Det är möjligt och har också tillämpats i praktiken att i

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 85

samband med inlösen av fastighet som skadas av uppdämning låta den inlösta marken ingå i fastighetsreglcring för att kompensera skador på andra fastigheter som berörs av dämningen. [ samband därmed kan behov uppkomma att upplåta servitut för vägar. ftskeplatser. båtplatser m.m. som eljest skulle ha föreskrivits med stöd av 9 kap. l & VL-förslaget. Någon särskild kunskap om vattenförhållandena fordras ej för sådan servi- tutsbildning och ej heller för de flesta andra åtgärder av servitutskaraktär som syftar till att förebygga eller minska skada till följd av ett vattenföre— tag. 1 större vattenmål är det inte ovanligt att frågor om skador på mark löses genom förlikning mellan parterna och i samband därmed uppkommer ofta frågor om skadeförebyggande åtgärder. Om åtgärden är av servituts- karaktär och servitutct kan bildas i samband med fastighetsreglcring sak- nas anledning att förbjuda detta endast av den anledningen att servitutet kan upplåtas enligt VL. Däremot bör genom fastighetsreglering ej få bildas servitut som medför inverkan på vattenförhållandena (jfr 12 kap. | å VL- förslaget: jfr även uttrycket förändring av vattnets djup eller läge i 1 kap. l 5 första punkten VL-förslaget). Med servitut som kan bildas enligt VL torde i FBL ej endast avses de särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VL- förslaget utan också den belastning som uppkommer på berörda fastigheter

genom vattenföretag7 enligt | kap. l ä VL—förslaget. Om det i samband med fastighetsreglcring uppkommer behov att bilda servitut som också skulle kunna utgöra vattenföretag (t.ex. om en torrläggningsfråga måste lösas vid en fastighetsreglcring) bör enligt vattendomstolens mening särskild för- rättning enligt VL ej krävas om vattenföretaget får utföras utan tillstånd (se l2 kap. l ä VL-förslaget): i sådant fall bör servitutct följaktligen kunna bildas genom fastighetsregleringen.

Vad sedan angår frågan om åtgärder med servitut som bildats enligt VL (7 kap. 9 s' FBL) bör inte bara ändring utan också upphävande av sådant servitut kunna göras genom fastighetsreglcring. Även när det gäller upphä- vande av servitut syftar vattendomstolen närmast på servitut av skadeföre- byggande karaktär som kanske redan förlorat sin betydelse eller som kommer att sakna betydelse om fastighetsreglcringen genomförs. 'l'änkbart är sålunda att en väg eller båtplats som sökanden ålagts att utföra i ett vattenmål blir fullständigt meningslös efter en fastighetsreglcring och då bör i samband med denna kunna föreskrivas" att servitutet skall upphöra. Längs de vattendrag där flottning tidigare förekommit har i stor utsträck— ning anordnats vältplatser för virke som tidigare flottades i vattendraget och berörda fastighetsägare har enligt Vl. ålagts skyldighet att tåla det intrång som vältplatsen medför. Sedan flottlederna numera i de tlesta vattendrag avlysts behövs inte heller vältplatserna. Om fråga i samband med fastighetsreglering uppkommer om att upphäva det servitut som an- ordnandet av vältplatsen innebär. finns enligt vattendomstolcns mening ej anledning att hindra detta. Även utan samband med annan fastighetsreglc- ring kan det i vissa fall vara lämpligt att servitut som bildats enligt VL ändras eller upphävs vid fastighetsbildningsförrz'ittning. I regel bör hinder inte möta häremot. Dock bör även beträffande ändring och upphävande av servitut gälla att genom fastighetsreglering ej får åstadkommas menlig inverkan på vattenförhållandena eller på själva vattenföretaget.

Av vad vattendomstolen anfört vid 7 kap. 2 & FBL framgår att vatten— domstolen anser att anledning saknas att vidta den av utredningen före- slagna ändringen i 9 kap. 1 & FBL.

Statens lantmäteriverk: Nuvarande kompetensgräns mellan VL och FBL är diffus och har vållat problem vid den praktiska tillämpningen.

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 86

Angelägna åtgärder har ibland inte kunnat utföras med stöd av FBL trots att detta skulle ha varit smidigt. VattenIagsutredningens förslag till ändring i 7 kap. 2 &" FBL innebär till skillnad mot förslaget i departementsprome- morian "Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen"' att fastighetsbildningsmyndigheten i ännu mindre utsträckning än för närva- rande kommer att kunna behandla frågor om servitut till förmån för vatten- företag.

Enligt LMVs uppfattning bör frågan lösas i huvudsaklig överensstäm- melse med förslaget i departementspromemorian. För ett smidigt fastig- hetsrättsligt genomförande av planer för bebyggelse. jord- och skogsbruk. kommunikationer m.m. måste fastighetsbildningsmyndigheten ges möjlig- het att bilda. ändra. upphäva och bestämma vattenrättsliga servitut i unge- fär den omfattning som föreslås i promemorian. Vattenlagsutredningens förslag är helt oacceptabelt.

Den teknik som används i promemorian med konkret angivande av de vattenrättsliga servitut som inte får behandlas enligt FBL är vidare att föredra eftersom den förenklar tillämpningen. Också sakägarna kan lättare bedöma lagens tillämpningsområde. Vattenlagutredningens förslag till av- gränsning mellan VL och FBL blir däremot i praktisk tillämpning mycket svårtolkat.

Möjligheten att utföra dikning som gemensamt arbete bör kvarstå. Skäl talar för att alla typer av markavvattningsföretag bör kunna utföras som gemensamt arbete. Institutet har uppenbara fördelar. Företaget blir nämli- gen utfört inom förrättningens ram under ledning och kontroll av fastig- hetsbildningsmyndigheten.

Över/amma"tarmyndiglteten i Kronobergs län: Enligt Vi,-förslaget skall tvångsrätter enligt Vl. inte få bildas. ändras. upphävas eller bestämmas i annan än den nya vattenlagens ordning. En sådan exklusivitet torde kom- ma att bli mycket hämmande för FBM:s ft'tstighetshantering enligt FBL. Redan nu är FBM:s möjligheter att ens i direkt samband med fastighets- bildning på lämpligt sätt ordna med sådana rättigheter mycket begränsade.

[ en nyligen i justitiedepartementet gjord promemoria. Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Ds .lu |977: |2. har emellertid föreslagits en klar avgränsning mellan de rättigheter. som exklusivt förbe- hålles för prövning enligt den nya vattenlagen och andra rättigheter. som både kan bildas och i övrigt hanteras vid förrättningar enligt FBL. I promemorian har tillämpats den principen. att endast de relativt få slags "rättigheter för ett mera vidsträckt samhällsintresse" som kan behövas. skall exklusivt förbehållas prövning enligt den nya vattenlagen. medan det stora flertalet tvångsservitut enligt vattenlagen. "avseende de egentliga fastighetsintressena'" även skall få hanteras vid förrättningar enligt FBL. Promemorians regler skulle bli lätta att tillämpa och någon risk för att den nya vattenlagens skärpta målsättning skulle .förfelas torde inte finnas. FBM är nämligen enligt FBL 4: 25. skyldig att samråda med andra myndig- heter och har enligt 4: 34 möjligheter att anlita biträde av sakkunnig.

Över/ant/niitarn1_vndig/tetwt i It'ristianstads län: I utredningen föreslås att servitut som kan upplåtas enligt nya vattenlagen inte skall få bildas eller upphävas genom fastighetsreglcring eller göras till föremål för fastighets- bestämning. Motiven härför synes inte tillräckliga för en sådan begräns- ning av möjligheten att reglera frågorna med stöd av fastighetsbildningsla- gen (FBL). Sambandet mellan markanvändningsfrågor i allmänhet och de frågor som är av servitutskaraktär i VL år påtagligt. Det får anses viktigt att rättigheter av servitutskaraktär kan regleras enligt de regler som gäller

Bilaga 2

Prop. l982/83: 26 . 87

för markfrågor i allmänhet och att inte möjligheten att behandla "vatten- lagsservituten” i fastighetsbildningssammanhang inskränks. Enligt det nu framlagda VL-förslaget synes gränsen mellan VI.. och FBL oklar (se bl. a. sid. 246—247. 289 och 427). Det allmännas intressen är vid fastighetsbild- ningsförrättning tillgodosett genom bestämmelserna i 4 kap. 25 & FBL om samråd med de myndigheter som berörs av åtgärden och i 3 kap. 2 å andra stycket FBL att syftet med särskilda bestämmelser om marks användning inte får motverkas vid fastighetsbildning. Förhållandet mellan VL och FBL bör i denna del regleras så som i princip föreslagits i promemorian Ds Ju l977: lZ om uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen. Som exempel på servitut enligt 9 kap. VL-förslaget som inte skulle kunna bildas vid en FBL-förrättning nämns i utredningen tvångsservitut avseen- de dike eller avloppsledning. Om behov av att bilda sådant servitut upp- kommer vid en FBL-förrättning anges i förslaget (sid. 427) att frågan får prövas vid en särskild förrättning enligt VL-förslaget eller ledningsrättsla- gen (LedL). Det är just denna typ av orationella regler som avses bli tillrättade enligt förslaget i den nämnda promemorian Ds Ju 1977: 12. Både förrättningar enligt FBL och LedL handläggs av respektive fastighetsbild- ningsmyndighet.

Det är uppenbart att en reglering av Iagtillämpningen som medger tillska- pandet m.m. av servitut med stöd av FBL inte medför att en prövning av ett vattenföretags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt reglerna i VL kan underlåtas. Det är emellertid ingen nyhet vid tillämpningen av FBL att en rättighet tillskapas som för sitt utförande kräver tillstånd enligt annan lagstiftning än FBL.

Över/antmiitarnzvndiglu'tcn i :l4ttlntö/ms län: Utredningens förslag medger inte uppdelning av vattenrättsliga servitut i två olika grupper så att nybildning kan ske både enligt VL och FBL. De särskilda tvångsrätterna enligt 9 kap. VI--förslaget får enligt utredningsförslaget inte bildas vid fastighetsbildningsförrättning. I den mån det vid en sådan förrättning skul- le visa sig erforderligt att bilda tvångsservitut av nu angivet slag föreslås detta ske vid en parallellt ordnad särskild förrättning enligt VL-förslaget eller ledningsrättslagcn.

Överlantmätarmyndigheten anser det vara angeläget att en fastighets- bildning som förutsätter en lösning av t. ex. torrläggnings- eller avloppsfrå- gor inte onödigtvis stoppas upp eller hindras av att olika förrättningsinsti- tut och/eller olika förrättningsorganisationer mäste anlitas. Dubbelarbete och förseningari handläggningen torde då bli följden.

Övarlantmiitarmyndig/teten i .S'ltaralmrgs liin: Erfarenheterna från till- lämpningen av FBL. AL och LL har visat att nuvarande regler för rättig- hetshantering — t. ex. bildande av servitut — är onödigt stelbenta. Det har även visat sig att avgränsningen mot vattenlagen är så diffus att det i praktiken föreligger osäkerhet om gränsdragningen. I en inom justitiede— partementet upprättad promemoria "Uppföljande översyn av fastighets— bildningslagstiftningen" (Ds Ju 1977: 12) har bl. a. dessa frågor tagits upp till behandling. Promemorian innehåller bl.a. förslag syftande till att få bättre avgränsning mot vattenlagen ifråga om bildande. förändring och upphävande av servitut. — Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighetsbestämning. — — —

Utredningen föreslår att möjligheten att bilda och upphäva servitut som nu finns i 7: 2 och 7: 9 FBL samt förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall upphöra.

Ofta bildas vid avstyckning för bostadsändamål servitut för avloppsled-

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 . 88

ning till markavvattningsanläggning efter överenskommelse med anlägg- ningens ägare och under medverkan av tjänstemän från lantbruksnämnd och hälsovårdsnämnd.

Enligt uppgift från lantbruksnämnden förekommer i länet numera knap- past några laga syneförrättningar för dikning. Huvuddelen av den dikning som förekommer sker genom överenskommelser mellan markägarna. Hu- ruvida överenskommelserna normalt skall tolkas innefatta upplåtelse av rättighet att behålla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) kan vara tveksamt. Det har vid fttstighetsregleringar häri länet ansetts ej avse rättighetsupplåtelser. Om det skall tolkas avse sådana rättigheter blir det vid fastighetsregleringar nödvändigt att betrakta dem som har rätt till ledningar och diken som sakägare. om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Det blir även nödvändigt att antingen bilda en ny rättighet till skydd för anläggningen eller utverka samtycke från sakägaren till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

(_)m utredningens förslag. att den möjlighet att bilda vattenlagsservitut genom fastighetsreglering som nu finns i FBL. tas bort. kommer det att bli kostsamt, tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighets- bildningsförrättningar av angivet slag. Man uppnår ej den enkla och smi- diga samordning FBL-VL. som angivits i utredningsdirektiven. Vidare kan man härigenom icke uppnå önskemålet att lösa så många förrättningsfrågor som möjligt i en och samma förrättning. Den föreslagna ändringen i FBL står icke heller i överensstämmelse med utredningens uttalande att nuva- rande valfrihet i fråga om vilken lag. som bör tillämpas vid servitutsbild- ning. bör bibehållas.

Med den ställning som länsstyrelsen får enligt förslaget till vattenlag och det samrådssystem som är inbyggt i FBL torde det finnas tillräckliga garantier för att även va'tttenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrätt- ningar enligt FBL.

Utredningen hari sina motiv till ändring i FBL hänvisat till den grundsyn som kommit till uttryck i förarbetena till FBL. Fastighetsbildningskommit- ten har emellertid i förarbetena uttalat följande: "Beträffande de i 7 och 8 kap. VL behandlade servituten för torrläggning och avledande av avlopps- vatten kan det dock inte undvikas att de fastighetsbildande myndigheterna får befogenhet att — oberoende av fastighetsägarnas frivilliga medverkan — i anslutning till fastighetsbildning tillskapa servitut. En annan ordning skulle nämligen i alltför hög grad komplicera handläggningen av sådana icke sällan förekommande fastighetsregleringar som förutsätter en samti- dig lösning av torrläggnings— och avloppsfrågor". De av utredningen an- förda motiven för ändring i FBL synes på grund härav icke bärande.

Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker över1antmätarmyndigheten därför de av vattenlagsutredningen föreslagna ändringarna i 7 och 9 kap. FBL. Det behov av ändring som finns synes i stället böra lösas utgående från de riktlinjer som anges i 1977 års promemoria.

Vattenlagsutredningen föreslår att nuvarande möjlighet att enligt 14 kap. FBL i vissa fall fastighetsbestämma vissa vattenlagsservitut skall tas bort. 1 den förut omnämnda 1977 års promemoria föreslås att möjligheten att med FBL fastighetsbestämma vattenlagsservitut vidgas. Bl.a. föreslås att fastighetsbestämning av vissa vattenlagsservitut skall kunna ske friståen- de. dvs. utan samband med fastighetsbildning.

Efter ändring enligt vattenlagsutredningens förslag måste alla tvister om vattenlagsservitut i första instans avgöras av allmän underrätt. Efter sådan ändring måste ibland fastighetsbildningsförrättning, som är beroende av

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 89

den tvistiga frågan. förklaras vilande tills tvisten avgjorts. Detta innebär ett onödigt kostsamt. tidskrävande och administrativt krångligt förfarant'le. Ändringen skulle direkt motverka ett av syftena med utredningens arbete. nämligen att få ett tidsenligt och i tillämpningen smidigt regelsystem.

Med hänsyn till vad ovan anförts avstyrker överlantmätarmyndighcten den av vattenlagsutredningen föreslagna ändringen i 14 kap. FBL och föreslår att ändring i stället här liksom i 7 och 9 kap. FBL sker enligt de riktlinjer som anges i 1977 års promemoria. '

Fastigltetsbildningsntvn(ligheten. .vpecialcnltt't nr I i.S'ltara/mrgs liin: De tvångsrätter. som enligt 9 kap. 1 så i den föreslagna lagen kan bildas. definieras av utredningen vara servitut (sid. 291 s). Utredningen uttalar (sid. 289 y) under omnämnande av bl.a. FBI... AL och U.. att den anser lämpligt att nuvarande valfrihet vid tillskapandc av rättigheter behallcs. Den hänvisning till ledningsrättslagspropositionen utredningen därvid gör innebär måhända att utredningen endast avsett valfriheten mellan led— ningsrätt (som ju ej är servitut) och servitut enligt vattenlagen. På annat sätt synes uttalandet nämligen ej vara förenligt med den föreslagna änd- ringen i 7 kap. av FBL.

Utredningen föreslår att den begränsade möjlighet till bildande av val- tenlagsservitut. som nu finns i FBL. skall tas bort. De skäl utredningen anför för ändringen (sid. 427 m) är ej bärande.

Givetvis hör vattenlagsservituten. såsom rättigheter betraktade. till en "grupp" oavsett för vilket vattenföretag det bildas. Detta gäller ju även servitut som kan bildas enligt nuvarande vattenlag. Den uppdelning i grupper. som finns i FBL och som är relevant i sammanhanget. är uppdel- ning efter den typ av vattenföretag servitutet skall bildas för. Det är då naturligt med en uppdelning motsvarande den i FBL.

Givetvis är servitut för anläggningar enligt 7 och 8 kap. ntwarandelag ej oviktiga för de vattenrättsliga intressena. Med den ställning länsstyrelsen får enligt förslaget till ny lag och det samrådssystem som är inbyggt i FBL synes det finnas tillräckliga garantier för att även vattenrättsliga intressen blir tillgodosedda vid förrättningar enligt FBL.

.Den servitutsbildning för vattenföretag som häri länet kan bedömas bli vanligast förekommande är för täckta diken i markavvattningsföretag. Enligt under hand från lantbruksnämnden erhållna uppgifter förekommer det numera knappast några laga syneförrättningar för dikning här i länet. Däremot görs det en hel del dikning som bygger på överenskommelser mellan flera fastighetsägare.

Enligt lantbruksstyrelsens statistik gjordes inom Skaraborgs län under budgetåret 1975/76 projektering för totalt 62 företag med totalarealen 1936 hektar och beräknad total kostnad 3,1 milj. kronor. Enligt underhandsupp— gifterna handlades det året ej någon syneförrättning av aktuellt slag här i

länet. Större delen av företagen lär avse överenskommelser om igenlägg- _

ning av diken. som enligt äldre laga förrättning skall vara öppna. En hel del överenskommelser gäller dock ny dikning eller nya ledningssträckningar inom område som ingår i lagasyneförrättning.

Huruvida de parter som träffat överenskommelse avsett att överens- kommelsen skulle innefatta även avtal om servitut eller annan rätt för ledningarna kan vara tveksamt. Den mall till överenskommelse som här i länet brukar användas inom lantbruksnämnden upptager ej någon bestäm- melse om rätt till ledningarna. — — —

1 den mall för överenskommelse angående skogsdikning. som användes inom Skogsvårdsstyrelsen. anges bl.a. att för diken erforderlig mark upp— låtes utan ersättning.

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 9()

Om överenskommelserna skall tolkas innefatta upplåtelse av rätt att behålla ledningar och diken (servitut eller nyttjanderätt) blir det vid fas- tighetsregleringsförrå'tttningar erforderligt. att betrakta dem som har rätt till ledningar och diken som sakägare om anläggningen ligger inom den mark som överföres. Det blir även nödvändigt att antingen bilda en ny rättighet till skydd för anläggningen eller att sakägaren ger samtycke till regleringen trots att ny rättighet ej bildas.

Ledningsrättslagen är ej tillämplig på anläggningar av nu aktuellt slag (diken och ledningar för markavvattning).

Vid fastighetsbildning för bostadsändamål bildas ofta servitut angående avloppsledning fram till befintlig markavvattningsanläggning (dike eller ledning). Om det gäller ny ledning. som anslutes direkt till lagasyneföre- tagsanläggning. ingäs ofta efter förrättningen överenskommelse med det företaget — ibland under medverkan av lantbruksnämndstjänsteman." De samordningsproblem. som uppkommer vid bildande av sådana servitut. är ej berörda i utredningens motivering till föreslagna regler i 9: 4 (sid 2.92— 296) eller på annat ställe i utredningens betänkande. För att nå fram till smidiga rutiner bör samordningen belysas under det fortsatta arbetet med lagrevisionen.

Med föreslagna regler kan det därför ofta bli anledning att ta upp fråga om samordning av fastighetsbildningsförrättning med vattenlagsätgärd. främst markavvattningslörrättning.

Erfarenheterna av FBL. AL och LL är att nuvarande regler för rättig- hetshantering är onödigt stelbenta (se t. ex. Sagan om Karlsson. huset och servituten i Svensk Lantmäteritidskrift 1975: 2). Lagändring lär därför övervägas.

Den av utredningen föreslagna ändringen i 7 kap. FBL skulle krångla till och fördyra förri'tttningsarbetet och bör inte genomföras. Tillräcklig anled- —ning att göra annan ändring i 7 och 9 kap. av FBL än anpassning av bestämmelserna till nya vattenlagens terminologi synes cj finnas.

Att — som utredningen föreslagit — ta bort nuvarande möjlighet att i vissa fall fastighetsbestämma vissa vattenlagsservitttt motverkar direkt ett av syftena med utredningens arbete. nämligen att få ett tidsenligt och i till- lämpningen smidigt regelsystem. -

Vattenlagen innehåller ej nägra bestämmelser motsvarande fastighets— bildningslagens regler om fastighetsbestämning. 'l'vist om servitut mäste därför i första instans efter stämning avgöras av allmän underrätt om fastighetsbestämning enligt FBL ej kan ske. Fastighetsbestämning är ett smidigt instrument för prövning av bl. a. fråga om beståndet eller omfånget av servitut. Det är särskilt lämpligt för att bestämma gränser för det område som belastas av ett lokaliserat servitut.

Det synes därför inte finnas några bärande skäl för att inskränka nuva- rande möjligheter att fastighetsbestämma vattenlagsservitut. Tvärtom sy- nes det finnas skäl att vidga möjligheterna att tillämpa bestämmelserna så att fastighetsbestämning av vattenlagsservitttt kan ske fristående. dvs. utan samband med fastighetsbildning. ] första hand gäller detta servitttt som bildats vid markavvattningsförrättningar och dess äldre motsvarighe- ter fjfr. den ändring i 14 kap. FBL. som gjordes vid tillkomsten av AL). Det synes dock böra undersökas om inte även gränser för andra lokalisera- de vattenlagsservituts utövningsomräde borde kunna bestämmas.

Exempel på situationer i vilka det finns behov av fastighetsbestämning av vattenlagsservitut:

1 Vid avstyckning på grundval av fäng enligt vilket det omräde. som

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 9|

skall avstyckas. skall sträcka sig fram till ett markavvattningsdike upp- kommer fråga om företaget med det befintliga diket har tagit hela sitt servitutsomräde i anspråk.

2 Vid fastighetsbildningsförrättning — eller i annat sammanhang — framkommer att anläggning hörande till vattenföretag ej förlagts till läge enligt den karta. som hör till det grundli'iggande beslutet. Ägaren av anlägg- ningen hävdar att bcsltttet kan tolkas avse läget på marken. Fastighetsäga- ren har annan mening. Han hävdar att anläggningen antingen skall flyttas eller att nytt beslut skall meddelas. Han säger sig komma att i det nya är större enligt läget på marken än enligt det som redovisas pä kartan. .

3 Vid rensning av markavvattningsdike visar det sig att fastighet. som angränsar diket. såsom tomtmark ianspräktagit mark så nära diket att rensningen försvåras. Samfällighetsföreningen hävdar att den mark. som . företaget har servitutsrätt på. delvis ligger inom det sotn tomt ianspräk- tagna omrädet. 'l'omtägaren har annan mening och vägrar företaget tillträ- de till det aktuella omradet. ()|""_'crlunmuin"_unntidig/||Imi i Jämtlands liin: Möjligheter att tillskapa vattenrätt genom fastighetsbildningsservitut | den omfattning som sålunda angivits bör finnas. Här erinras om att enligt jorddelningslagen (lt) kap. 9 &) fanns möjligheter att bilda servitut avseende bl. a. rätt till vattenställe. vattens ledning eller uppdämning samt flottning. — — — Den föreslagna ändringen i 7 kap. 99' FBL i angivna avseende till- styrkes. — — — Såsom villkor för att servitut skall få upphävas föreskrives i 7 kap. 5 & FBL bl.a.. att servitutet till följd av ändrade förhållanden ej behövs för den härskande fastigheten eller att servitutct under avsevärd tid ej utövats och omständigheterna även eljest är sådana att det måste anses övergivet. Det böri sådana fall vara från praktisk synpunkt till fördel. att ett enligt vattenlagen tillkommet servitut. avseende exempelvis rätt till utmäl för virkesupplagsplats eller väg. kan upphävas enligt FBL. säväl i samband med annan fastighetsbildningsätgärd som eljest. — — — För erforderligt klarläggande av gällande markanvändning bör område för utövande av vattenlagsservitut kunna bestämmas genom fastighetsbe- stämning enligt FBL. saväl | samband med fastighetsbildning som eljest. U| .. |lanrmam|nn"(hg/tele” | Viivi." rulmm'nt län: Även om strävan måste vara att få en klar avgränsning för behandlingen av servitut behöver det inte ske på det restriktiva sätt som skett i föreliggande förslag till ändringar i FBL. Enligt vår bedömning är de enda frägor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark för uppdämning. saledes bör införas en skrivning | 7 kap." _ . sFBl. med den angivna innebörden avseende bildande av servitut. Pa analogt s.itt skrivs i 7 kap. 9 & FBL rörand * ändring och upphävande av servitut. l 9 kap. 1 ») bör inskränkningar rörande tillämpningen av VL endast gälla i ovan disku- terade fall. I 14 kap. 1 & FBL bör även göras en utfortnning av texten på ovan angivet sätt så att de inskränkningar som avses är fråga om vatten- kraft eller uppdämning. Lii/na.s'tj'relsen i Kri..vtim1..sstudv län: Länsstyrelsen anser inte 'att de före- slagna inskränkningarna i fraga om möjligheten att även behandla vatten- lagsscrvituten m.m. enligt reglerna i fastighetsbildningslagen ät befo- gade. Det är av allmänt intresse att rättigheter av servitutskaraktär kan regleras enligt de regler som gäller för markfrågor i allmänhet. En sådan ordning kan knappast anses skada de vattenrättsliga intressena. Tillska-

Bilaga 2

Prop. 1982/83: 26 92

pande av ett servitut enligt fastighetsbildningslagen kan inte medföra att en ev. prövning av ett vattenföretags tillåtlighet från allmän synpunkt enligt reglerna i vattenlagen kan underlåtas.

Länsstyrelswz i .S'kurulmrgs län: Reglerna för bildande. ändring och upphävande av servitut är för närvarande föremål för remissbehandling på grundval av en inom _justiticdepartementet upprättad promemoria "Upp- följande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen" (Ds .lu 1977: 12). Promemorian innehåller bl a förslag syftande till en bättre avgränsning mot vattenlagen i fråga om bildande. ändring och upphävande av vattenlagsser- vitut. Motsvarande avgränsning föreslås även införas för fastighetsbestäm- ning.

Vattenlagsutredningen föreslår att möjligheterna att bilda och upphäva servitut som nu finns i 7 kap. 2 och 9 st FBL och att förordna om gemensamt arbete vad gäller dikning som nu finns i 9 kap. FBL skall utgå.

Möjligheten att vid avstyckning bilda servitut för avloppsledning till markavvattningsanläggning och att vid fastighetsreglcring bilda. ändra el- ler upphäva servitut till skydd för anläggningen har visat sig vara ett smidigt och administrativt enkelt förfarande.

Om utredningens förslag. att den möjlighet att bilda vattenlagsservitut genom fastighetsreglcring som nu finns i FBL tas bort. kommer det att bli kostsamt. tidsödande och administrativt krångligt att verkställa fastighets- bildningsförrättningar av angivet slag. Man uppnår därvid ej den enkla och smidiga samordning mellan fastighetsbildningslagen och vattenlagen. som angivits i utredningsdirektiven.

Vattenlagsutredningen föreslår vidare. att nuvarande möjlighet att enligt 14 kap. FBL genom fastighetsbestämning avgöra vissa vattenlagsservituts omfattning. skall utgå. Efter sådan ändring måste fastighetsbildningsför- rättning. som är beroende av den tvistiga frågan. förklaras vilande tills tvisten avgjorts. Detta innebär ett onödigt kostsamt. tidskrävande och administrativt krångligt förfarande. Ändringen skulle direkt motverka ett av syftena med utredningens arbete nämligen att få ett tidsenligt och i tillämpningen smidigt regelsystem. — — —

Med hänsyn till vad som ovan anförts avstyrker länsstyrelsen de av vattenlagsutredningen föreslagna ändringarna i 7. 9 och 14 kap. FBL och föreslår att reglerna utformas enligt de riktlinjer som anges ijustitiedepar- tementets ovan nämnda promemoria.

Utredningens övriga lagfi'irxlug Vissa remissynpunkter redovisas i speeialmotivcringcn.

Författningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju 1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslag- stiftningen

Prop. 1982/83: 26

93

Bilaga 3

Förslag till

Lag om ändring i fastighetshildningslagen (1970: 988)

(Här återges endast 7 kap. 2 och 9 ss samt 14 kap. | 5.)

Nuvarande lydelse ["in't'slagt'n l)'(1('l.t'('

7 kap. : ä'

Servitut avsc'c'ndt' skogs/"("jag ('l— lcr rätt tatfi'amdraga annan slidan ledning som avses i lcdningsrätlsla- gen (I973:Il44) än a|'ltmpslcdning för cnf'astig/u'tjär qi bildas genom fastigbc'rsrt'glt'ring.

Servitut. som kan upp/ätas enligt vattt'nlagwt eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag ut'/) som ej ont/atlas avförlm- det iförsta stycket. får bildas ge- nom faslig/10tsrcglcring endast om åtgärden sker i samband med en antutn faslig/|.*tsbildningsätgiird och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som at'st's i 2—6 kap. vattenlagwt fordras vidart' att ägaren av den tjänande fastighe- ten ej motsätter sig sw'vitutsbild- ningen.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbebovsförbrukning.

(icnom fastig/t('tsrt'glc'ring fär qi bildas st'rvitut avsc't'ndt' skogs/Ying eller byta eller rätt att fi'amdraga ledning som avses i ludningsrättsla- _L't'll (I973:Il44).

.S't'rvitutfär (ji /I('llt't' bildas avse- cndc' rätt att utnyttja vattenfi'ir vat— tenkraft. rätt att utnyttja mark för uppdämning allt-'|' riitt till vattentäkt för orts vattt'n/i'irst'njning ('llt'l' i in- dustriellt s_tfit'.

9s2

Servitut som bildats ('n/igt 2—6 kap. vattenlagen eller NIUISl'liI'tlHtlt' äldre lagstiftning fär qi ("indras eller upphävas genom fästiglu'tsrt'glc- ring. Om servitut tillkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattwilagt'n eller motsvarande tilt/N' bestäm- mc'lscr eller enligt lagsti/iningt'n

' Senaste lydelse 1973zl 146. 3 Senaste lydelse 1973:1157.

Servitut avst'cndt' bq/ogt'nlwt ('n- ligt 2 s't' andra stycket jär ('j ändras eller upphävas genom fastighets- rt'glt'ring om servitutct tillkommit ('n/igt lagstiftningen om byggande i vatten.

Bilaga 3

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

om ägo/red eller enskilda vägar el- ler enligt anIäggningslagen (1973: l149) eller motsvarande äldre be- stämmelser. f'är åtgärd sotn nyss nämnts företagas endast om åtgär- den sker i samband med en annan faslig/tetsbildningsåtgärd oeh är av betydelsefi'ir denna.

.94

F öres/agen lydelse

I4 kap.

Uppkommer vid fastighetsbild- ning fråga om fastighetsindelnin- gens beskaffenhet eller om bestån- det eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. som bildats på an- nat sätt än enligt 2—0 kap. vatten- lagen eller motsvarande äldre lag- stiftning. skall frågan prövas vid fastighetsbestämning. om det be- hövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga omfastiglzets- indelningens lntskaffenltet eller om beståndet eller omfånget av led- ningsrätt eller av servitut. som till- kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbild- ning eller enskilda vägar eller enligt anläggaingslagen eller motsvaran— de äldre bestämmelser, såvida icke f'ågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Sam- ma rätt att påkalla fastig/tetslw- stämning tillkommer byggnads- nämnden sävitt gäller område med stadsplan eller byggnadsp/an eller område betrt'iiiande vilket _li'åga väekts om upprättande av sådan plan.

' Senaste lydelse 197321157.

lå'

Uppkommer vid fastighetsbild- ning fråga om fastighetsindelnin— gens beskaffenhet eller om bestån- det eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut eller nyttjanderätt. som får ändras eller upphävas ge- nom f'astigltetsreglering. skall frå- gan prövas vid fastighetsbestäm- ning. om det behövs för fastighets- bildningen.

På ansökan av sakägare eller av byggnadsnämnden får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga som avses ijörs- ta styeket. såvida icke frågans av- görande uppenbarligen är utan be- tydelse för sökanden. Är det av be- tydelse för delägare i samfällighet att sam/i'illig/ietens omfattning oeh läge ln'stt't'mmes, får delt'igaren an- söka om fastigltetsbestämning för

f'rägans prövning.

Sammanställning av remissyttranden över departements- promemorian (Ds Ju 1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen i vad avser avgräns- ningen mot vattenlagen

Prop. 1982/83: 26 ' 95

Bilaga 4

Hovrätten över Skärte oelt Blekinge: Med hänsyn till att denna hovrätt saknar erfarenhet av tillämpning av vattenlagen har hovrätten inte ansett sig kunna bedöma reformbehovet i förevarande hänseende. [ vattenlags- utredningens slutbetänkande Revision av vattenlagen. Del 4. Förslag till ny vattenlag (SOU 1977: 27) har framlagts ett förslag angående behandling- en av vattenlagsservitut som ej överensstämmer med vad utredningsman- nen har förordat. De båda förslagen bör samordnas i det fortsatta lagstift- ningsarbetet.

Hovrätten för Nedre Norrland: Den föreslagna avgränsningen mot an- nan lagstiftning synes ändamålsenlig.

Stoekholms tingsrätt: Bakgrunden till nuvarande bestämmelser i gräns- dragningsfrågan är att största möjliga enhetlighet ansetts böra gälla beträf- fande de materiella förutsåttningarna för åtgärder med likartade servitut och beträffande den formella handläggningen av sådana frågor (se prop. 1969:128 s. B 549).

Bestämmelserna bygger på principen att servitut som kan bildas (har bildats,) med stöd av särskild lagstiftning inte får bildas ("ändras eller upphä- vas) genom fastighelsreglering. Denna princip har emellertid av praktiska skäl genombrutits på så sätt att flertalet servitut av nyss angiven karaktär får bildas (ändras eller upphävas) i samband med annan fastighetsbild- ningsåtgärd om det är av betydelse för denna. Eftersom de allra flesta servitutsåtgärder sker i sådant sammanhang. synes det föga meningsfullt att behålla det principiella förbudet.

Den nuvarande regleringen är också tttan tvivel invecklad och svårtill- lämpad.

Tingsrättcn delar således den i departementspromemorian framförda uppfattningen att en reform på området bör övervägas.

När det gäller att åstadkomma en ny reglering saknas det enligt tingsrät- tens mening anledning att sträva efter en enhetlig handläggning av servi- tutsätgärder. Att sådana åtgärder kan genomföras i skilda sammanhang är enbart ägnat att främja en rationell handläggning av markanvändningsfrå- gor. Med denna utgångspunkt ligger det i öppen dag att tillämplighetsområ- det för servitutsreglerna i FBL bör göras så vidsträckt som möjligt. Det står emellertid å andra sidan klart att fältet inte kan lämnas helt fritt. I den mån annan lagstiftning av hänsyn till andra intressen än sådana som beaktas vid fastighetsbildning innefattar begränsningar i fråga om servi- tutsåtgärder. bör åtgärderna uppenbarligen inte få genomföras med stöd av FBL. Såvitt tingsrätten kunnat finna vid en summarisk genomgång av speeiallagstiftningen återfinns begränsningar av angivet slag endast i VL.

I detta sammanhang bör uppmärksammas att vattenlagsutredningen i sitt i april 1977 avlämnade betänkande med förslag till ny vattenlag förordat vissa ändringar i 7 kap. 2 och 9 åå FBL. Ändringarna innebär att servitut. som kan upplåtas enligt VL. ej får bildas genom fastighetsreglcring samt att servitut. som bildats enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning. inte

Bilaga 4

Prop. 1982/83: 26 96

får upphävas genom fastighetsreglcring och ändras genom sådan åtgärd endast om det sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. Vattendomstolen vid tingsrätten (avd. 5) har avgett remissyttrande över detta förslag. Yttrandet har tillkommit efter samråd mellan avd. 5 och 9.

Vad som ovan och i nyssnämnda remissyttrande anförts synes böra föranleda bestämmelser om att servitut inte får bildas. ändras eller upphä- vas genom fastighetsrcglering om åtgärden kan medföra skadlig inverkan på vattenförhållandena eller på vattenföretag som utförts med tillstånd enligt VL eller motsvarande äldre lagstiftning. ] övrigt torde inga kompe- tensbegrånsande föreskrifter behövas vare sig i FBL eller annan lagstift- ning.

Den lösning som tingsrätten sålunda förordar torde till sin praktiska innebörd inte skilja sig särskilt mycket från den som föreslås i departe- mentspromemorian. Den principiella utgångspunkten för tingsrättens för— slag är dock en helt annan än den som anges i promemorian. Enligt promemorian (s. 129) bör det avgörande för frågan huruvida åtgärd med .. servitut skall få vidtas med stöd av FBL eller inte vara huruvida servitutct avser ett egentligt fastighetsintressc eller "ett mera vidsträckt samhällsin— tresse”. 'l'ingsrätten vill i sammanhanget peka på bestämmelserna i 14 kap. l % JB enligt vilka ett servitut skall vara ägnat att främja en ändamålsenlig markanvändning och dessutom i det konkreta fallet avse ändamål av stadigvarande betydelse för den härskande fastigheten. Alla servitut måste med hänsyn härtill avse både ett samhällsintresse och ett fastighetsintresse av vilka det senare intresset är det primära. En rättighet som inte på sätt nyss anförts tillgodoser ett fastighetsintresse kan överhuvudtaget inte bli föremål för servitutsåtgärd enligt FBL. Å andra sidan bör man givetvis vid fastighetsbildningsförrättning kunna inte bara tillskapa fastighet för indti- striändamål utan också vidta scrvitutsätgärder som gör fastigheten lämplig för ändamålet. Gränsdragningen enligt promemorian måste därför anses förfelad. Som tingsrätten tidigare anfört bör skiljelinjen E stället dras med utgångspunkt i de intressen som bär upp servitutsbestämmelserna i de olika lagarna.

Enligt tingsrättens mening innebär det här framlagda förslaget en i prin- cipiellt hänseende klar och enkel avgränsning av tillåmpningsområdet för 7 kap. FBL. Några särskilda tillämpningssvårigheter synes inte heller tipp- komma. ] fall av tveksamhet har fastighetsbildningsmyndigheterna möjlig- het att rådgöra med de domstolar eller myndigheter som i framtiden kom- mer att pröva tillståndsfrågor enligt VL.

Statens lantmäteriverk: Den nuvarande avgränsningen mellan å ena sidan FBL och å andra sidan AL. LL och VL när det gäller rättighetsåt- gärder är invecklad och delvis svårtolkad och begränsar i vissa fall hand— lingsmöjligheterna. Bestämmelserna bygger i onödigt hög grad på en strä— van att avgränsa exklusiva tilli'tmplighetsområden för de olika lagarna. En utveckling i riktning mot en viss övertäckning mellan lagarna skulle under- lätta tillämpningen utan att i annat hänseende innebära olägenhet. De framlagda förslagen bygger på denna tanke. — — —-

l förhållandet till VL innebär förslaget att FBLs tillämplighet i servituts- frågor utvidgas. Avgränsningen blir också väsentligt klarare än hittills. LMV tillstyrker därför förslaget. Möjligen kan invändas att det i bestäm- melsen bl.a. förekommande begreppet "vattentäkt i industriellt syfte" inrymmer en tolkningsspånm-'idd som kan bli besvärande. Frågan kan kanske få praktisk betydelse eftersom vattenhushållningsfrågor tilldrar sig ökande intresse. '

Bilaga 4

Prop. [982/83: 26 97

Överlantmät('trm_vn(1igh('t('n i Söder/nanlana's l('in.' Betydelsen av att reg- leringen av rättighetsproblemen i lagstiftningen görs tner tillämpningsvän- lig kan inte nog understrykas. En sammanställning av lagtekniska lösning- ar av servitut enligt FBL. anläggningslagen. ledningsrättslagen och vatten- lagen gör det nämligen uppenbart att de olika systemen för bildande. ändring eller upphävande av servitut utgör en snårskog där det krävs betydande skicklighet för att i skilda situationer finna de rätta vägarna. Följaktligen bör det nuvarande splittrade regelsystemet för servitutsåt- gärder ersättas med ett lättfattligt system. De i promemorian föreslagna ändringarna i 7 kap. FBL innebär förenklingar i regelsystemet. Följaktli- gen tillstyrks ändringarna. Ett mera radikalt steg för förenklingar kunde t.ex. vara att servitut för en enda fastighets behov bildas. ändras eller upphävs enligt FBL oberoende av om detta sker i samband med annan förrättningsåtgärd eller fristående.

OtherIantmätarmyndiglzeten i Göteborgs och Bohus län: I 7 kap. 2 å andra stycket dras en klarare gräns mellan vattenlagen (VL) och FBL. Detta är enligt OLM: s uppfattning angeläget. eftersom nuvarande regler är sväröverskådliga. Även om förslaget begränsar FBL. s kompetensområde såtillvida att frågor rörande väsentliga VL- intressen inte lär behandlas enligt FBL inte ens om ägaren av tjänande fastighet godtar åtgärden. måste emellertid ändringen betraktas som positiv.

Rättigheter för att tillgodose mera omfattande. samhällsintressen bör tillskapas och behandlas enligt annan lagstiftning. medan fastighetsbild- ningsservitut skall kunna bildas för att tillgodose de egentliga fastig- hetsintressena. l förslaget till ny VL. som är under remissbehandling. synes emellertid dessa frågor enligt ÖLM:s uppfattning inte ha beaktats i erforderlig män.

Det är överhuvudtaget viktigt att avgränsningen mot annan lagstiftning görs klar och entydig.

Över/("(ntmätarmj'nditzltelt' n i Skaraborgs län: Förslagen tillstyrkes. Det kan nämnas att vattenlagsutredningen | förslag till ny vattenlag föreslagit ett slopande av möjligheterna att enligt 7: 2 FBL bilda vattenlagsservitut. ÖLM har bestämt avstyrkt detta förslag och hänvisar till tidigare översänd promemoria. Det är viktigt att lagtexten korresponderar i dessa avseen- den.

Örarlantmätarmyn(ligheten i Västerlmttuns [('in: 7: 2 och 9. 9: I och l4: [ FBL behandlar samordningen med vattenlagen. I enlighet med överlant- mätarens yttrande om förslag till ny vattenlag bör poängteras att enligt vår bedömning är de enda frågor som bör begränsas de som berör utnyttjande av vatten för vattenkraft och rätten att utnyttja mark för ttppdämning.

Statens vatten/Qtllsvcrk.' [ vad gäller avgränsningen mellan vattenlagen och fastighetsbildningslagen i fråga om att bilda. ändra och upphäva servi- tut har vattenfallsverket observerat att vattenlagsutredningen i sitt förslag SOU |977: 27 har en från nu föreliggande promemoria avvikande uppfatt- ning i vissa avseenden. När det gäller servitut avseende rätt till fallhöjd. dämning och sådana nyttigheter som avses i 2 kap. l4 & vattenlagen i nu gällande lydelse linner vattenfallsverket emellertid inte anledning att sätta i fråga att inte förslaget i den remitterade promemorian skulle kunna genom- föras. Vid fall av ändring eller upphävande av sådana servitut är det emellertid högst angeläget att den härskande fastighetens intresse av att bibehålla servitutet beaktas vid fastighetsbildningsmyndighetens prövning. I detta intresse inrymmes ofta även annan fastighets. nämligen där servitu- tet tillkommit för att möjliggöra skadereglering. Som exempel på sådan

7 Riksdagen I 982/83 . I saml. Nr.?ö

Bilaga 4

Prop. 1982/83: 26 98

skadereglering kan nämnas tillhandahållande av virkesavläggsplats. båt- plats eller tvättplats.

Svenska kraft|'erksjfö'reningen.' Beträffande gränsen mellan servituts- bildning enligt FBL och enligt VL upptar förslaget ett förbud mot bildande genom fastighetsreglcring av servitut. avseende bl.a. rätt att utnyttja vat- ten för vattenkraft och mark för uppdämning (7: 2).

Det har i praktiken i vissa fall visat sig fördelaktigt i samband med fastighetsöverlåtelse eller eljest att sådana servitut kan bildas genom fas- tighetsreglering. Emellertid finns i de flesta fall möjlighet att tillgodose behovet genom avtalsservitut. Eftersom den nu föreslagna ändringen ger en klarare gräns för fastighetsreglcring. vill kraftverksföreningen icke mot- sätta sig förslaget i denna del.

Enligt förslaget skulle vidare sådant servitut av ovan angivet innehåll som tillkommit enligt lagstiftning om byggande i vatten icke få ändras eller upphävas genom fastighetsreglcring (7:9l. Föreningen fmner denna be- stämmelse. som icke innebär någon nyhet i förhållande till nuvarande regel i FBL. lämplig och nödvändig. De rättigheter som frågan gäller kan vara av avgörande betydelse för en kraftanläggnings värde och bör icke få ändras eller upphävas i annan ordning än enligt regler om byggande i vatten.

Förslaget innebär emellertid att andra servitut. tillkomna enligt vatten- lagstiftningen. än de ovan nämnda skttlle kunna ändras eller upphävas genom fastighetsreglering. Beträffande skadeförebyggande åtgärder. t. ex. rätt till vägar. avläggsplatser. båtplatser m.m.. synes detta vara praktiskt och lämpligt. Beträffande servitut som är n(')('lvändiga för vattenkraftens utnyttjande är förhållandet dock ett annat. En rätt enligt VL 2: H till dammfäste eller kanal eller tub för ledning av vatten eller en rätt enligt Vl. 2: lö till utmål kan vara en nödvändig förutsättning för en kraftanlz'iggning. Beträffande ändring eller upphörande av sådana servitut kan samma syn- punkter anläggas som ovan angivits beträffande rätt till vattenkraft eller dämning.

Ett sådant servitut bör sålunda icke få ändras eller upphävas titan medverkan av den sakkunskap som avgjort frågan om servitutets till- komst. Det är sålunda icke lämpligt att dylika servitut kan ändras eller upphävas genom fastighetsreglcring. Vattenlagsutredningen har i sitt be- tänkande (SOU l977z27l föreslagit en generell regel. att servitut som bildats enligt vattenlagstiftningen icke får upphävas genom fastighetsreg- lering och att det endast under vissa förhållanden får ändras. En så allmän regel hindrar emellertid önskvärda åtgärder med servitut som tillkommit för skadeförebyggande åtgärder. Det är därför önskvärt med en föreskrift att servitut för skadeförebyggande åtgärder eller liknande. dvs. servitut till omedelbar fördel för annan fastighet än kraftanläggningen. får upphävas eller ändras vid fastighetsreglering men att övriga servitut. tillkomna enligt vattenlagstiftningen. icke får på dylikt sätt ändras eller upphävas. Vid en förrättning måsteju frågan om ett servituts" innehåll klarläggas. och det bör tttan svårighet kunna bedömas. huruvida servittttct är av det ena eller det andra slaget. Om en sådan lagregel mot förmodan icke skulle kunna med- delas. bör i motiven likväl understrykas den allmänna bestämmelsen att servitut till förmån för kraftanläggning icke fär upphävas eller ändras tttan de bärande skäl som allmänt härför gäller och att rätt till ersättning kan föreligga för kraftanläggningens ägare. om hans rättigheter inskränkes eller upphäves.

Sveriges lantmäturqföret|it|g: FBLs kompetens i fråga om servitutsät- gärder är begränsat. Denna begränsning medför att för vissa typer av

Bilaga 4

Prop. 1982/83: 26 99

befogenheter har andra lagar företräde framför FBL. Konsekvenserna av nuvarande avgränsning har blivit en invecklad och svårförståelig lagstift- ning som dessutom föranlett mycket extra arbete och svårigheter.

Från praktiska och förrättningsekonomiska synpunkter är det mycket angeläget att nuvarande samordning och avgränsning mellan olika lagar ses över. —— — — _

Nuvarande kompetensgräns medan FBL och VL är otydlig och har

. under hittillsvarande tillämpning medfört stora problem. Angelägna mark-.

användningsfrågor har inte alltid kunnat regleras fullständigt med stöd av FBL. Konsekvensen har varit att viss del av ett projekt har kunnat genom- föras med stöd av FBL medan en övergång till VL varit nödvändig för resterande del av projektet. Ett sådant förfarande är orationellt.

Mot denna bakgrund är det mycket angeläget att en bättre samordning och lämpligare avgränsning sker mellan de båda lagarna. Utgångspunkten bör därvid vara att fastighetsrättsligt genomförande — t. ex. genomförande av planer för bebyggelse. jord- och skogsbruk. kommunikationer m.m. — kan ske enhetligt och så smidigt som möjligt. För att detta skall kttnna uppfyllas måste FBLs kompetens i fråga om vattenrättsliga servitut utvid- gas. Sådana vattenrättsliga servitut som primärt har ett fastighetsintresse måste således kunna bildas. ändras. upphävas eller fastighetsbestämmas inom ramen för FBL. Rättigheter som i första hand inte har ett fastighets- intresse utan ett mera vidsträckt samhällsintresse — t.ex. utnyttjande av vatten för vattenkraft eller för industriellt behov — bör däremot vara exklusiva för VL.

De nu nämnda kraven är enligt föreningens mening uppfyllda i prome- morian.

Enligt Vattenlagutrcdningens (SOU 1977: 27) förslag skall FBM i avse- värt mindre utsträckning än för närvarande kunna hantera rättigheter som berör vattenföretag. Detta förslag medför att nuvarande avgränsnings- och samordningsproblem kvarstår och att det fastighetsrättsliga genomförande imånga olika fall kommer att bli mer komplicerat och tidsödande än det för närvarande är. För myndigheter och enskilda kommer det att bli svårt att bedöma huruvida FBL är tillämplig i olika situationer. Enligt föreningens mening är vattenlagutredningens förslag oacceptabelt.

Prop. 1982/83: 26

1 Förslag till

[00

Föreslagen lydelse

Lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

dels att I. 2. 4. 6. 7.13. 14. 16— 18. 20—22. 28. 37. 64, 65. 69. 70. 79. 82. 84 och 84 a åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att i lagen skall införas tre nya paragrafer. 5 a, 5 b och 5 e så. av nedan angivna lydelse. Nuvarande lydelse I allmänjlottled stånde envar öp- pet att, efter tv här nedan närmare skils. [åtajlattgods Iöstframflyta.

., [.

De. som i annat fall än [3 # sägs låta flottgods löst framflyta i all- män flottled. som upplåtits till all- mänt begagnande (allmän flott- ning). skola utgöra en flottningsför- ening med uppgift och befogenhet. varom i4 kap. förmr'iles.

Huruledesför vissafull regering- en må bestämma. att allmänna flottningen skall ombesörjas i an- nan ordning än genom flottningsför- ening. därom stadgas i 75 55.

l 5

I allmänna flott/eder har var och en rätt attjlotta. thirflottning i all- män flottled gäller bestämmelserna i denna lag.

ål

De som i annat fall än som anges ij åflottari en allmän flottled. som har upplåtits till allmänt begag- nande (allmän flottning). skall utgö- ra en flottningsförening. Bestäm- melser om flottningsföreningars uppgifter och verksamhet finns i 4 kap.

I 75 s'jinns bestämmelser om att regeringen i vissa fall kan bestäm- ma att den allmänna flottningen skall ombesörjas i annan ordning än genom flottningsförening.

4.5

Allt i allmän flottning ingående flottgods skall framföras gemen- samt (gemensam flottning). där ej vattendomstolen för viss flottled meddelat allmän bestämmelse om flottning utan flottgodsets sam- manblandande (separatllottning) el- ler oek för särskilt tillfälle llott- ningsstyrelsen finner nu nämnt flottningssätt kunna utan hinder för den gemensamma flottningen till- str'idjas viss flottande.

' Senaste lydelse l977:67l.

Allt_flottgods som ingår i allmän llottning skall framföras gemen- samt (gemensam flottning). om det inte enligt 3 si lagen (1982.'000) om inrättande. utvidgning och avlys- ning av allmän _flottledför vissjlott- led har beslutats om flottning utan flottgodsets sammanblandande (se- paratflottning) eller för särskilt till- fälle flottningsstyrelsen finner att separatflottning kan medges för en viss flottande utan hinder för den gemensamma flottningen.

Bilaga 5 De remitterade förs/a gen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

'.Il

Ut

lOl Föreslagen lydelse

&

Utft'irandet av de anläggningar och åtgärder som behövs)?» en all- män flottled skall överlämnas åt den sattt har begärt att flottleden skall inrättas. om han inte anses olämplig därtill. eller. när även nä- gon (innan har anmält sig villig att utföra arbetena, åt den som prövas kuntta säkrast och snabbast utföra arbetena. Om staten vill utföra ar- betena. har den företrädesrätt. Om annan än sökanden antas, skall han genast betala ersättning till sö- kanden för de anläggningskost- nader som denne har haft.

Om det för inrättande av en all- män flottled krävs att en vattenan- läggning eller annan byggnad rivs ut eller ändras. skall arbetena ut- föras av den som har antagits till anläggare. Om vattenanläggning- en eller byggnaden skall ändras. ltar ägaren rätt att utföra ändring- en mot ersättning för kostnaderna.

&

För anläggningskostnaderna ltar anläggaren rätt till ersättning av de flottande iden ordning som anges i denna lag. Till anläggningskost- nader hänförs kostnaderna för ut- förande av arbeten som avses i 5 a $$ satnt alla andra utgifter för företagets utförande såsom utbe- tald skadeerst'ittning till sakägare. nödvändiga uthierförförberedan- de undersökningar angående före- taget. kostnader för handläggning- en av ärendet om inrättande av flottleden och ('irendet om utföranf de av flottledsanläggningar. kost- naderför tillsyn över arbetet under byggnadstiden jämte annat sådant satnt ränta på förlagskapitalet för tiden intill flottledens godkännan- de.

Bilaga 5 De remitterade förslagen

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

5

102 Föreslagen lydelse

c &

Byggnader och anläggningar som har utförts eller övertagits från någon annan för inrättande. ut- vidgning ellerfi'irbr'ittring av en all- män flattled satnt fast eller läs egendotn sotn annars har förvär- vats för flottleden med betalnings— skyldighet för de flottande hör till flottleden och skall anses som all- män egendom.

Egendom sont hör till en allmän flottledfår inte utmätas för annan skuld än sådan för vilken den enligt lag svarar.

6.5

För skada och intrång. som vällas av flottgodset eller genom åtgärd. som i 5 & sägs eller eljest i följd av flottningen (flottningsskada). skall gäldas ersättning med fulla värdet.

Vad i denna lag stadgas med avseende å flottningsskada gälle ock beträf- fande skada och intrång. som vällas genom anläggning eller åtgärd för flottleden. i den mån ej ersättning därför blivit i beslut om anläggningen eller åtgärden eller eljest i laga ordning på förhand uppskattad och erlagd.

Hurusom i vissa fal/"flottnings- skada kan i Sammanhang med be- slut rörande flottledens inrättande. utvidgande eller förbättrande var- da uppskattad oc/t ersatt. därom skils [6 kap. vattenlagen.

Bygger Någon i allmän flottled annorledes än med lag eller givna föreskrifter överensstämmer. stånde själv den skada. sattt ä byggnaden nzå väl/as i följd av flottningen. Där någon utan att på- kalla och avbida ttattendomstolens bestämmelse om skyddsätgärd. som i6 kap. 18 5 vattenlagen sägs. gör byggnad iflottleden. stånde ock under tiden själv skadan.

7ä

Om någon bygger i en allmän flottled i strid mot lag eller givna föreskrifter. skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på byggnaden. Om någon bygger i en allmän flottled utan att begära och int-'änta skyddsbestämmelser ett/igt andra stycket. skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.

Menar någon, som har byggt el- ler avser att bygga i vatten där en allmän flottled fimts. att särskilda anläggningar eller åtgärder till skydd mot skada eller intrång på byggnaden till följd av flottningen bör bekostas av de flottande. får han väcka talan mot flottningsför-

Bilaga 5 De remitterade

fiiirslag en

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

l()3 Föreslagen lydelse

eningen hos vattendomstolen rö- rande bestämmelser om erlorder- liga skyddsanordningar. I fråga om en sådan talan gäller bestämmel- serna i vattenlagen( l982:000) om stämningsmäl.

Finnes flottningsskada bliva sä stadigvarande. att värdet därå kan ge- nom uppskattning pä förhand utrönas. skall. om ersättningstagaren påstår det. ersättningen på förhand bestämmas att utgå vare sig i ärlig avgift under hela den tid flottning kommer att fortgå eller ock på en gäng. allt efter ty skäligt prövas. Ej må. ändå att parterna må vara ense om visst belopp. ersättningen bestämmas till högre belopp än som kan anses skäligt.

'ad i 9 kap. vattenlagen (l9l8:523) stadgas beträffande er- sättnings nedsättande i vissa fall samt länsstyrelsens befattning med nedsatta ersättningsmedel och om anmälan i vissa fall till vederböran- de domstol skall äga motsvarande tillämpning ifråga om ersättning förflottningsskada. som blivit på förhand bestämd att utgå på en gång. I samband därmed att ersätt- ning enligt denna &" bestämmes. skola skiljemännen giva tillkänna. om och i vilken mån nedsättning därav skall ske.

Beslut. varigenom ersättning bestämmes på förhand. vare. sedan beslutet vunnit laga kraft. gällande jämväl mot framtida ägare och in- nehavare avft'tstighet. som beröres av beslutet. Om insändande till vat- tendomstolen. för anteckning i vat- tenboken. av beslut. varom nu är fråga, förordnar regeringen.

Hurusom till följd av ändrade förhållanden avgift, som bestämts att utgå årligen. kan varda till be- loppet ändrad eller ock bestämd att upphöra. därom skils i 6 kap. 23 9' vattenlagen. -

1 Senaste lydelse 1977: 671.

Bestämmelserna om betalning av ersättning i 16 kap. vattenlagen(I982:()00) skall tillämpas också i

fråga om ersättning för flottnings- skrala som pä förhand har bestämts att utgå på en gång. I beslutet om ersättning skall skiljemännen ange om nedsättning av ersättningsbe- loppet skall ske hos länsstyrelsen.

Ett beslut varigenom ersättning bestäms på förhand gäller. sedan det har vunnit laga kraft. även mot framtida ägare och innehavare av

fastigheter som berörs av beslutet.

Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 35 andra stycket vattenlagen( l982:000) er- sättning för'skada eller intrång fastställts att utgå med ärliga be- lopp. utgör den omständigheten att - beslutet härom har vtmnit laga kraft inte ltinderjör en part att. ef- ter beslut om nya eller ändrade an-

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. l982/83: 26

Nuvarande lydelse

104

Föreslagen lydelse

ordningar ellerföreskrifterförjlott- leden. påkalla sådana ändrade be- stämmelser om ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de ändrade förhållandena. Frä- gan om ändrade ersättningsbe- stämmelser prövas av vattendom- stolen i samband med prövningen av anordningarna eller föreskrifter- nu eller efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål.

14 53

Sedan i underställningsmål rö- rande företag enligt 6 kap. vatten- lagen vattendomstolen meddelat beslut om allmän flottleds inrättan- de eller om vidtaga/ide av åtgärder för redan befintlig allmän flottleds utvidga/ide eller förbättrande. äge envar. som vill yttra sig över syne- männens förslag till bestämmelser rörande de i 10 kap. 19 55 vattenla- gen (.)/ru*örmälta frågor. att inom trettio dagar från det vattendom- stolens beslut meddelades till läns- styrelsen ingiva eller i betalt brev med posten insända sina erinringar i saken. Erfordras före ärendets av- görande ytterligare utredning. äge länsstyrelsen härför anlita biträde av förrättningsmannen eller annan sakkunnig person; prövas nödigt att vidare höra sakägarna. lämne länsstyrelsen dem tillfälle att yttra sig vid sammanträde inför länssty- relsen eller, där fråga är om mindre flottled och det i övrigt finnes lämp- ligt. inför någon av länsstyrelsens tjänstemiin. Kungörelse om sådant sammanträde skall minst tre veckor före sammanträdet tillställas den eller de personer. som jämlikt 10 kap. 26 &? vattenlagen utsetts att mottaga handlingarna i målet. ("ivensom senast tio dagar förut in— föras i ortstidning. Anläggaren av

3 Senaste lydelse |977: 67l.

När en allmän flottled har inrät- tats eller utvidgats skall länsstyrel- sen upprätta förslag till bestämmel- ser för jlottleden. Förslaget skall ange

]. vilka allmänna grunder som bör tillämpas när särskilda slag av flottgods enligt 29 # jämförs med varandra vid fördelning av kostna- der,

2. inom vilken tid och mot vilken ränta anläggningskostnader enligt 30 .6 bör återbetalas till anläggare eller annan som har anläggares rätt. sedan hänsyn tagits till den beräknade virkesåtgången inom varje.fiottledsdistrikt.

3 . hur taxan förjlottledsavgifter bör utarbetas med ledning av de nämnda omständigheterna.

Kungörelse om förslaget skall in- föras i t.>rtstidning och innehålla en upplysning om att den som vill yttra sig över förslaget skall framställa skriftliga erinringar i saken inom viss tid. Om det är nödvändigt att sakägarna hörs ytterligare. skall de kallas till sammanträde in_ ör läns- styrelsen eller. när det är fråga om en mindre flottled och det i övrigt är lämpligt. inför en tjänsteman vid länsstyrelsen. Kungörelse om så- dant sammanträde skall senast tio dagar före sammanträdet införas i

Bilaga 5 De remitterade

]örslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

flottleden varde till sammanträt'let särskilt kallad.

Så snart ske kan företage lätts- styrelsen härefter otn/örmälta frä- gor till avgörande i enlighet med föreskrifterna i 29 och 30 55.

105

["—öreslagen lydelse

ortstidning. Anläggaren avflottle- den skall särskilt kallas till sant- manträdet.

L("insstyrelsen skall därefter så snart som möjligt avgöra angivna frågor i enlighet med 29 och 30 åå.

16 s*

Sedan de för allmän flottleds in- rättande föreskrivna arbeten blivit besiktigade och godkända. varde flottleden av länsstyrelsen genom särskilt beslut upplåten till allmänt begagnande, dock må dylikt upp/å- tande ej ske. innan länsstyrelsen meddelat beslut i de frågor. som i 14 & omförmälas. santt fastställt reglementeförflottningsförening.

Sedan de arbeten som harföre- skrivits för den allmänna flottleden har besiktats och godkänts. skall .länsstyrelsen meddela beslut om storleken av de anläggningskost- nader som enligt5 b 5 skall betalas av de flottande. När länsstyrelsen dessutom har meddelat beslut ett- ligt l49' och fastställt reglemente för flottningsförening. skall läns- styrelsen genom särskilt beslut upplåta flottleden till allmänt be- gagnande.

Ej må flottning idkas i allmän llottled. förrän den blivit till allmänt begagnande upplåten; dock att rätt till interimsflottning. efter ty nedan sägs. må kunna av länsstyrelsen i vissa fall dessförinnan medgivas.

17 s

Har enligt laga kraft vunnet beslut förordnats om allmän flottleds inrät— tande och kan. ändå att i beslutet föreskrivna åtgärder icke vidtagits. flottning ske utan väsentligt men för strand-. bro-. fiske- och vattenverks- ägare eller andra samt utan betydligare hinder för föreskrivna flottledsar- betens utförande. må i avbidan på flottledens upplåtande till allmänt begag- nande tillstånd till interimsflottning kunna efter särskild ansökan medgivas den. som förut enskilt flottat därstädes. så ock annan, som visas genom uppehåll med [lottningen komma att lida avsevärd förlust.

Ansökan om interimsflottning in- gives till länsstyrelsen; och åligger det länsstyrelsen att däröver infordra yttrande frän vattenrätts— domaren. den enligt 10 kap. 2 s* vattenlagen förordnade förrätt- ningsmannen och anläggaren av flottleden ävensom att. där ärendet ej är av brådskande beskaffenhet och det i övrigt finnes erforderligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra. vilkas rätt kan beröras (ti-frågan. tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över ansökningen.

* Senaste lydelse |977: 67]. 5 Senaste lydelse 1977: b7l.

Ansökan om interimsflottning ges in till länsstyrelsen. Länsstyrel- sen skall inhämta yttrande över an— sökningen från anläggaren av flott- leden samt. om ärendet inte är av brådskande natur och det i övrigt kan anses behövligt. på lämpligt sätt bereda strandägare och andra vilkas rätt kan beröras tillfälle att inom viss kort tid yttra sig över an- sökningen.

Bilaga 5 De remitterade

ji'irslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

l 06

Föreslagen lydelse

18 56

Tillstånd till interimsflottning må av länsstyrelsen meddelas i den omfattning. som med hänsyn till fö- religgande omständigheter finnes lämplig, dock ej för längre tid än ett år i sänder; och föreskrive länssty- relsen de villkor för flottningen. som för varje fall må finnas erjbr- derliga. med iakttagande därav dels att de av vattendomstolen medde- lade allmänna bestämmelser för flottledens nyttjande till allmän flottning bliva i tillämpliga delar gällande med avseende å interims- llottningen dels ock att interimsflot- tande förpliktas att för sitt flottgods erlägga flottledsavgifter till samma belopp. som beräknas böra utgå, sedan flottleden upplåtits till all- mänt begagnande.

Tillstånd till interimsflottningfår av länsstyrelsen meddelas i den omfattning, som med hänsyn till fö- religgande omständigheter finnes lämplig. dock ej för längre tid än ett år i sänder. Länsstyrelsen skal/'_l'ö- reskriva de villkor för flottningen som behövs för varje fall med iakt- tagande av dels att de allmänna be- stämmelser som har meddelats för flottledens nyttjande till allmän flottning blir gällande i tillämpliga delar för interimsflottningcn. dels att de interimsflottande förpliktas att för sitt flottgods erlägga llott- ledsavgifter till samma belopp. som beräknas böra utgå. sedan flottle- den upplåtits till allmänt begag- nande.

Interimstlottande bör tillika erinras om honom äliggande skyldighet att ersätta ej mindre strandägare och andra uppkommande flottningsskada än även anläggaren av den allmänna flottleden all genom flottningen förorsa- kad kostnad för underhåll av llottledsbyggnader, som må vara utförda: och skall vad i 8 samt 10—-12 åå stadgas med avseende ä ersättning för flottningsskada i tillämpliga delar gälla även beträffande ersättning av interimsflottande för flottningsskada och för flottledsbyggnaders under- håll.

Där omständigheterna sådant påkalla. bör ock föreskrivas. att inte- rimsflottande. innan flottningen vidtager, skall ställa fullgod säkerhet för avgifter och skadestånd. som nu sagts.

Vid tillstånds meddelande varde tillsett. att. bland flera sökande ingen erhåller obehörig fördel framför annan.

20 57

Vid meddelande av tillstånd till interimsflottning förordne länsstyrelsen syssloman att med den befogenhet. som i 335 1 mom. andra stycket tillerkännes flottningsstyrelse. av de flottande uttaga de i 18 & omförmälda flottledsavgifter och att i övrigt tillse, att föreskrivna villkor iakttagas vid flottningen.

Till syssloman, som nu sagts. skall förordnas lämplig och vederhäftig person eller ock flottningsstyrelse för annan uppströms eller nedströms belägen allmän flottled: och njute sysslomannen arvode av de flottande med belopp. som bestämmes av länsstyrelsen.

Flottledsavgifter. som av sysslo- Flottledsavgifter. som uppbärs mannen uppbäras. skola göras rän- av sysslomannen. skall göras ränte-

6 Senaste lydelse 1977: 671. 7 Senaste lydelse 1977: 671.

Bilaga 5 De remitterade

_f't'irslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

tebärande genom insättande & bankinrättning; och åligger det sysslomannen att. sedan flottleden upplåtits till allmänt begagnande och Hottningsförening bildats, till tlottningsstyrelsen redovisa vad han uppburit jämte upplupen ränta. Där till följd av stadgandena i 6 kap. 14 € vattenlagenfrågan om allmän flottled förfaller. skall redo- visning lämnas till länsstyrelsen som med medlen förfar på sätt i 82 55 första stycket stadgas: dock att ägare av enskildaflottledsbygg- nader äger av influtna avgifter be— komma vad ä nämnda byggnader mä belöpa. sä ock. där han ej är anläggare, vad han därutöver kan hava själv erlagt i avgifter.

[07 Föreslagen lydelse

bärande genom att insättas på bank. Det åligger sysslomannen att, sedan flottleden har upplåtits till allmänt begagnande och en flott- ningsförening har bildats. till Hott- ningsslyrelsen redovisa vad han har uppburit jämte upplupen ränta.

Zl &”

Där beträffande ratten, varest allmän flottled icke finnes men flottning ändock flere år bedrivits. sådant förhållande uppkommer. att rätten till flottning icke vidare utan oskäliga kostnader står till buds. vare. sedan ansökan om allmän flottleds inrättande i vattenområde! inkommit, den omständigheten att beslut därä ej ännu av vattendom- stolen mea'delats, ej hinder för länsstyrelsen att medgiva sökanden till flottledsfi'iretaget rätt till inte- rimsflottning, såframt _llottningens avstannande finnes komma att för honom medföra synnerligen bety- dande förluster; och skall ä sådant ärende stadgandena i I 7 —20 #5 äga motsvara/ale tillämpning. Ej må dock i fall. som nu nämnts. in- terimsflottning beviljas. med mind- re sökanden ställer fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd. som i 18 5 omförmälas. dels ock med visst belopp, motsvarande vir- kets värde. för att flottledsarbetel. därest sökanden antages till anläg- gare, behörigen utföres.

" Senaste lydelse 1977: 67l.

[ fråga om vatten där allmän flottled inte finns. men flottning ändå har bedrivits iflera år. skall följande gälla om _)?irhällandena ändras så att rätten till flottningen inte längre kan utövas utan oskäli- ga kostnader. llar ansökan om in- rättande av allmänflottled i vatten- området inkommit. men beslut där— om ännu inte meddelats. fär läns- styrelser: medge sökanden rätt till interimsflottning. om flottningens m'stannamle skulle medföra s_vn- ner/igen betydandeförlusterfi'ir ho- nom. ! sådana ärenden gäller 17— 20 59". [fall som nu har nämnts får dock tillstånd till interimsflottning endast meddelas om sökanden stäl- ler fullgod säkerhet dels för avgifter och skadestånd enligt [8 $$. dels med visst belopp. motsvarande vir- kets värde, för att flottledsarbetet 'utförs på ett riktigt sätt. om sökan- den antas till anläggare.

Bilaga 5 De remitterade förslagen

Prop. 1982/83: 26 108

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

22 59

Har i beslut om allmän flottleds inrättande eller sedermera föreskrivits, att flottning i flottleden skall till viss tid av året inskränkas, äge länsstyrel- sen, där för visst fall under pågående flottning yppas behov av tidens utsträckande. på ansökan lämna tillstånd därtill antingen beträffande flott- leden i dess helhet eller med avseende. å viss del därav.

Skola enligt vattendomstolens beslut arbeten av större omfattning utföras för allmän flottleds utvid- gande ellerförbättrande och finnes nödigt. attflottningen härunder be- gränsas eller helt inställes. äger länsstyrelsen på framställning meddela erforderliga bestämmelser angående flottningens bedrivande

Om arbeten av större omfattning skall utföras för att utvidga eller förbättra en allmän flottled och det är nödvändigt att flottningen under tiden begränsas eller inställs. får länsstyrelsen på begäran meddela bestämmelser om detta för tiden till dess arbetena har fullbordats och godkänts.

under tiden till dess arbetena blivit fullbordade och godkända.

285

[ flottningsförenings räkenskaper skola föreningens utgifter samman- föras under nedannämnda huvudgrupper:

]. Flottledsuth'ter. omfattande kostnader, som skola återgäldas till anläggare eller annan. vilken njuter anläggares rätt. eller eljest utgives för flottledens utvidgande eller förbättrande, så ock kostnader för förvärvande av fast egendom. allt i den mån ej kostnaderna göras eller egendomen förvärvas för tillgodoseende av ändamål, som under 4, 5 eller 6 omför- mäles:

2. Underhållsutgifter, omfattande kostnader för vidmakthållande av flottleden och av densamma tillhörig egendom. i den mån kostnaderna ej skola hänföras till de under 4. 5 eller 6 omförmälda utgifter;

3. Utflottningsutgifter, omfattande all arbets- och annan kostnad för virkets framskaffande i flottleden. strandarrenden, bom- och dammav- gifter, ersättning för flottningsskada, som icke skall hänföras till 4. samt andra utgifter för liknande ändamål;

4. Sorteringsutgifter. omfattande kostnader för skiljeanordningars inrät- tande och vidmakthållande. för virkets insamlande och urskiljande vid skiljeställe, för anskaffande och vidmakthållande av redSkap och materiel för skiljningen, så ock för ersättande av skada genom anläggning för skiljningen eller i följd av skiljningsarbetet:

5. lnventarieutgifter. omfattande kostnader för anskaffande och vid- _makthållande av redskap och materiel för utflottningen;

6. Förvaltningsutgifter. omfattande kostnader för kontorshållning. bok- föring, styrelse- och revisorsarvoden. flottningschefs och kontorsperso- nals avlöning samt för pensioner. olycksfalls- och sjukdomsunderstöd och övriga allmänna omkostnader:

7. Separatutgifter, omfattande kostnader av icke gemensam art. såsom för utvältning av flottgodset, separatflottning. avskilt virkes buntning, flottläggning eller transporterande. inbärgande nedanför skiljeställe av vinddrivet eller spillt virke och dylikt.

9 Senaste lydelse |977: 67].

Bilaga 5 De remitterade ' förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Har till rättvis fördelning av flott- leds- och underhållsutgifter flottle- den indclats i flottledsdistrikt. skola över sagda utgifter räkenskaper föras särskilt för varje distrikt. Lag samma vare om utflottningsut- gifter. där flottleden blivit indelad i utflottningsdistrikt. Finnes flott— ledsanläggning å visst distrikt bliva till gagnförflottningen även å and- ra flottledsdistrikt. äge vattendom- stolen eller. där anläggningen ut- förts utan vattendomstolens till— stånd. flottningsstämma besluta, att anläggningskostnaden skall i mån av bätnadenfördelas på samt- liga dessa distrikt.

I 09

Ft'ireslagen lydelse

Har till rättvis fördelning av llott- leds- och underhållsutgifter flottle- den indelats i flottledsdistrikt. skall räkenskaperna ("iver de nämnda ut— gifterna föras särskilt för varje di- strikt. Detsamma gäller utflott- ningsutgifter. om flottleden har in- delats i uttlottnipgsdistrikt. Om en flottledsanlt'iggning inom ett visst distrikt blir till nytta för flottningen även inom andra flottledsdistrikt, får länsstyrelsen besluta att an- läggningskostnm'len skall fördelas på dessa distrikt alltefter den nytta de har av anläggningen.

37 glo

Fastställ! reglemente så ock un- derrättelse om däri meddelad änd- ring skall av länsstyrelsen skynd— samt överlämnas till vattendomsto- len.

Reglemente skall genom för- eningens försorg mångfaldigas i tryck och vid begäran hållas skogs- ägare och flottande tillhanda.

Fastställt reglemente skall ge- nom föreningens försorg mångfaldi- gas i tryck och vid begäran hållas skogsägare och flottande tillhanda.

645

Finnas inom samma vattensy— stem flera flottleder under särskilda flottningsföreningars förvaltning. skall i varje led flottningen såvitt möjligt ordnas på sådant sätt. som utan oskäligt betungande eller gyn- nande av flottningen i viss led må vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet: och bör därvid vad flottningschef för nedströms belägen led med iaktta- gande av de regler. som må vara fastställda av vattendomstolen. be- stämmer beträffande vattenhushåll- ningen och flottgodsets framsläp- pande. såvitt ske kan. lända till ef- terrättelse för uppströms belägen led.

'" Senaste lydelse 1977: 671.

Om det inom samma vattensy- stemfinns flera flottleder under sär- skilda llottningsföreningars förvalt- ning. skall flottningen i varje led såvitt möjligt ordnas på sådant sätt som utan oskäligt betungande eller gynnande av flottningen i viss led kan vara ägnat att befrämja flottningen i vattensystemet i dess helhet. Därvid bör vad flottnings- chefen för en nedströms belägen led. med iakttagande av de regler som i samband medflottledens in- rättande eller senare har fast- ställts. bestämmer beträffande vattenhushållningen och flottgod- sets framsläppande såvitt möjligt beaktas vid flottningen [ en upp- ströms belägen led.

Bilaga 5 De remitterade

fin-slagen

Prop. 1982/83: 26 I IO

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Har flottande i uppströms belägen flottled försummat erlägga för utgif- ternas täckande infordrat tillskott. vare på framställning av styrelsen för nämnda led styrelsen för nedströms belägen led. dit den flottandes flott- gods må hava vidare framflottats. pliktig att. därest flottgodset kan där ur leden uttagas. kvarhålla det för tillskottets uttagande i den ordning. som stadgas i 33 få.

65 äll

Önska olika flottningsföreningar inom samma eller närbelägna vatten- system sammanslås till en. skola de var för sig besluta därom. Dylikt beslut jämte förslag till reglemente skall för fastställelse underställas länsstyrel- sens prövning.

Länsstyrelsen äge bok på framställning av bivattendrags flottningsföre- ning förordna. att denna sammanslås med huvudvattendragcts förening. där sådan sammanslagning finnes lämplig med hänsyn till flottningens ändamålsenliga ordnande i vattensystemet i dess helhet samt byggnader och anstalteri biledcn finnas i tillfredsställande skick.

Om sammanslagning av flott- ningsföreningar underrätte länssty- relsen vattendamstolen för anteck- ning i vattenboken.

69 512

Virke. som til/föres allmän flott- led å plats. varifrån dess utflottning beräknas kunna medhinnas under första flottningsåret. mä flottas obarkat. så framt icke med avseen- de ä beskaffenheten av vattendra- get med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden. som kunna in- verka på frågan. vattendmnstolen finner skäligt att för hela flottleden eller viss del därav förordna. att allt eller visst slags virke skall. innan det utlägges i flottleden. hava un- dergått avbarkning.

Virke. vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret, skall, innan det ut- lägges i flottleden, hava medelst av- barkning så fullständigt som möjligt befriats från bark, där ej med hän- syn till ovan sagda förhållanden vattendomstolen funnit skäligt medgiva undantag från denna be- stämmelse.

" Senaste lydelse |977: 671. ': Senaste-lydelse l958: l88.

Virke. som tillförs en allmän flottled på en plats. varifrån dess utflottning beräknas kunna medhin- nas undcr första flottningsåret. får flottas obarkat. så framt icke med avseende på beskaffenheten av vat- tendraget med stränder och fiske ävensom övriga förhållanden. som kan inverka på frågan. länsstyrel- sen fmner skäligt att för hela flottle- den eller viss del därav förordna. att allt eller visst slags virke skall. innan det utläggs i flottleden. ha undergått avbarkning.

Virke. vars utflottning beräknas icke kunna medhinnas under första flottningsåret. skall. innan det ut- lägges i flottleden. ha medelst av- barkning så fullständigt som möjligt befriats från bark. där ej med hän- syn till ovan sagda förhållanden länsstyrelsen funnit skäligt medge undantag från denna bestämmelse.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. [982/83: 26

Nuvarande lydelse

Ej mä utan tillstånd av vatten- domstolen avbarkning verkställas ä isen eller ä stranden så nära vatt- net. att barken kan nedsköljas däri. Vid tillständv meddelande skall vattendomstolen föreskriva de vill- kor, som i varje särskilt fall mä fitt- nas erforderliga till förebyggande av skada eller olägenhet.

Föreslagen lydelse

Utan tillstånd av länsstyrelsen får avbarkning inte verkställas på isen eller på stranden så nära vatt- net. att barken kan sköljas ned däri. Vid meddelande av tillstånd skall länsstyrelsen föreskriva de villkor som i varje särskilt fall behövs för att förebygga skada eller olägen- het.

70 5'3

Å allmän fiottleds skötsel och un- derhåll samt fiottningsjörenings verksamhet utöve länsstyrelsen till- syn. Teknisk tillsyn å flottledsan- läggningar/tas underhåll och nytt- jande åligger under länsstyrelsens överinseende tillika tjänstemännen å väg- och vattenbyggnadsdistrik- ten. vilka hava att verkställa in- spektion å fiottlederna i enlighet med närmare föreskrifter, som där- om varda av regeringen medde- lade.

Flottningsstyrelsen och flott- ningschefen äro skyldiga att vid till- synens utövande på anfordran läm- na vederbörande alla erforderliga upplysningar.

Om rätt att vid förefallande be- hov hos vattenrättsdomaren påkal- la besiktning å anläggning för all- män flottled så ock om handräc'k- ning skils i 13 kap. vattenlagen.

Länsstyrelsen utövar tillsyn över allmännafiottleders skötsel och un- derhåll samt över flottningsför- eningars verksamhet.

Flottningsstyrelsen och flott- ningschefen är skyldiga att på be— gäran av länsstyrelsen lämna de upplysningar som behövs för till- synen.

79 &”

Åsidosättes föreskrift. som i 37 å andra stycket. 41 5 första stycket. 44 &, 47 5 andra och tredje styck- ena. 5l & första stycket, 54 % sista stycket eller 76 5 första och andra styckena är meddelad. eller för- summar styrelseledamot vare sig att på sätt i 56 & tredje stycket stad- gas hålla den där omförmälda för- teckningen tillgänglig och över- sända den till flottande eller att. då flottande enligt sjätte stycket i

"1 Senaste lydelse |977: 761. ” Senaste lydelse 1964: l83.

Åsidosätts föreskrift. som i 37 s. 41 åförsta stycket. 44 s. 47 & andra och tredje styckena. Slå första stycket. 54 & sista stycket eller 76 & första och andra styckena är med- delad. eller försummar styrelsele- damot att på sätt i 56 & tredje stycket stadgas hålla den där om- "förmälda förteckningen tillgänglig

och översända den till llottande el- ler att. då flottande enligt sjätte stycket i nämnda & påyrkat hän-

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26 l [:

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse nämnda & påyrkat hänskjutande av visst ärende till prövning å flott- ningsstämma, låta upptaga ärendet å förteckningen. -

dömes den försumlige till dags- böter.

skjutande av visst ärende till pröv- ning på flottningsstämma. låta upp- taga ärendet å förteckningen. döms den försumlige till böter.

Förseelse mot 47 & tredje stycket. 51 .5 första styket. 54 & sista stycket eller 56 & tredje stycket. så ock styrelseledamots försummelse att a den i 56 & omförmälda förteckning upptaga ärende. vars hänskjutande till llott- ningsstämma av flottande påyrkats enligt sjätte stycket i samma s. mä åtalas allenast av målsägande. och skall härvid såsom målsägande anses såväl flottningsföreningen som varje llottande.

Åtal för förseelse. som i denna paragraf omförmäles. skall anhängig- göras vid allmän underrätt i den ort. där flottningsstyrelscn har sitt säte.

32 &”

Varder allmän flottled jämlikt 6 kap. 27 5 vattenlagen avlyst. skall. där dess tillgångar ("it'erstiga skul- derna. behållningen användas för bortskaffande av sådana flottleds- anordningar som kunna orsaka ska- da eller olägenhet samt för iord- ningställande av vattendraget och intilliggande område i ett från före- trädesvis liskc- och naturvårdssyn- punkt lämpligt skick (återställ- ningsåtgärder).

Om en allmän flottled avlyses och dess tillgångar överstiger skul— derna. skall behållningen användas ' för att bonska/fa sådana flottleds- anordningar som kan orsaka skada eller olägenhet och för att iordning- ställa vattendraget och intilliggande område i ett från företrädesvis fis- ke- och naturvårdssynpunkt lämp— ligt skick (återställningsåtgärder).

Om endast del av flottled avlyses. skall den behållning framräknas som skäligen kan anses belöpa på delen.

Finnes behållning sedan behövliga återställningsåtgärder vidtagits. skall denna användas på sätt regeringen bestämmer.

Understödsfond. varom i 32 å andra stycket förmäles. skall vid flottleds avlysande främst användas för därmed avsedda ändamål. därvid personer". som redan tillerkänts pension eller annat understöd. hava företräde fram- för dem. som ännu icke kommit i åtnjutande därav: och må. där så finnes lämpligt. fondens ändamål tillgodoses genom de understödsberättigades inlösande i anstalt för försäkring eller understöd.

845

Ifråga omframförande avfiott- gods [ sammanlagda flottar äge stadgandena i denna lag icke tillämpning; men låter någon flott- godsframjiyta hopf'äst i knippen el- ler mindre buntar eller frt'tmföres flottgods i ringbom. räknas detför lösflottning och vare förty denna lag därå tillämplig.

'5 Senaste lydelse 19771671.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

ll3

Föreslagen lydelse

Vad i denna lag är föreskrivet äger icke tillämpning på gränsfloderna Torneå och Muonio älvar.

"84 a 5'6

Talan mot beslut av länsstyrelsen om anlitande av sakkunnigt biträ- de, om utseende eller entledigande av styrelseledamot eller revisor i flottningsförening. om föranstal— tande om åtgärd på sådan förenings bekostnad, om utseende av förval- tare som avses i 82 aå eller med anledning av sådan förvaltares be- slut i fråga om återställningsåt- gärder föres hos regeringen genom besvär.

Mot annat beslut av länsstyrel- sen enligt denna lag föres talan hos kammarrätten genom besvär.

Beslut av länsstyrelsen om utse- ende eller entledigande av styrelse- ledamot eller revisor i flottningsför- ening. om föranstaltande om åtgärd på sådan förenings bekostnad. om utseende av förvaltare som avses i 82 a & eller med anledning av sådan förvaltares beslut i fråga om åter- ställningsåtgärder överklagas hos regeringen genom besvär.

Beslut av_ länsstyrelsen enligt denna lag får i övriga fall överkla- gas hos kammarrätten genom be- svär.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

2 Förslag till

Lag om ändring i lagen ( 1933: 269) om ägofred

Hängenom föreskrivs att i lagen (1933: 269) om ägofred skall införas en ny paragraf, 45 a 5. av nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

45aä

Med vattenlagen [ 43—45 59" avses vattenlagen (1918.'523) i dess lydelse vid utgången av år 1982.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

"* Senaste lydelse 1977: 671 8 Riksdagen ! 982/83 . I saml. Nr 20

Bilaga 5 De remitterade

_ / l'irsl agen

Prop. 1982/83: 26

3 Förslag till

114

Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.

Härigenom föreskrivs att 12 och 13 55 lagen (l942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. skall ha nedan angivna

lydelse.

Lydelse enligt prop. 198!/82:188

Föreslagen lydelse 12.5

Mål om tillstånd enligt vattenla- gen (1918:523) till anläggning, som under 2 & 1) eller 2) sägs, eller till väsentlig ombyggnad. ändring eller utvidgning av sådan anläggning må ej avgöras med mindre prövnings- myndighetens utlåtande föreligger.

Mål om tillstånd enligt vattenla— gen (1982:00()) till anläggning. som under 2 51) eller 2) sägs, eller till väsentlig ombyggnad, ändring eller utvidgning av sådan anläggning får inte avgöras med mindre pröv- ningsmyndighetens utlåtande före- ligger.

Vad i första stycket är stadgat gäller också ärende angående tillstånd enligt 2 5 lagen (1902: 71 s. 1), innefattande vissa bestämmelser om elek- triska anläggningar, till utförande av elektrisk ledning som under 2 5 3) i denna lag sägs samt ärende angående koncession enligt lagen (1978: 160) om vissa rörledningar. dock ej om ärendet avser rörledning för transport av fjärrvärme.

135

Den ökning i byggnadskostna- den, som föranledes av skyddsåt- gärd enligt denna lag. skall icke-ta- gas i beräkning vid prövning, som i 2 kap. 3 .é' första stycket vattenla- gen sägs.

Vid meddelande av tillstånd. som i 125 första stycket omförmäles, skala av prövningsmyndig/teten med avseende å vattenbyggnadens utförande givna föreskrifter beak- tas.

Den ökning i byggnadskostna- den. som föranleds av skyddsåt- gärder enligt denna lag. skall inte tas i beräkning vid den prövning som avses i 3 kap. 4 $ vattenlagen( I 982 : 000).

Vid meddelande av tillstånd som anges i 12 5 första stycket skall be- aktas de föreskrifter som pröv- ningsmyndiglieten har meddelat i fråga om vattenanläggningens ut- förande.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

Bilaga 5 De remitterade _fl'irslagen

Prop. 1982/83: 26 1 1 3

Bilaga 5 _De remitterade förslagen

4 Förslag till Lag om ändring i lagen ( 1950: 596) om rätt till fiske

Härigenom föreskrivs att 35 a 5 lagen (1950:596) om rätt till fiske skall

ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

35aå'

Den som uppsåtligen eller av oaktsamhet bryter mot föreskrift som meddelats med stöd av 33 f 9' dömes. i de fall som särskilt angi- vas i sålunda meddelad föreskrift, till böter eller fängelse i högst sex månader.

Den som gör sig skyldig till för- sök eller förberedelse till brott, för vilket föreskrivits påföljd enligt första stycket. dömes. i de fall som särskilt angivas i föreskrift medde- lad med stöd av 33 f %. till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåt- ligen eller av oaktsamhet bryter mot

! . föreskrift som meddelats med stöd av 33 få. ide fall som särskilt anges i sålunda meddelad före- skrift,

2. fiskeförbud sotn meddelats för visst område i anledning av företag enligt vattenlagen ( [982:000) eller motsvarande äldre lag.

Den som gör sig skyldig till för- sök eller förberedelse till brott, för vilket föreskrivits påföljd enligt första stycket ]. dömes, i de fall som särskilt anges i föreskrift med- delad med stöd av 33 f 5, till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.

Denna lag trädcri kraft'den ljanuari 1983.

5 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig rn. m.

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.]

dels att 5. 14 och 20% skall upphöra att gälla. dels atti 1 & ordet ”Konungen" skall bytas ut mot ””regeringen"". dels att 2. 3, 6—9, 12 och 15—1955 skall ha nedan angivna lydelse.

25

För bättre utnyttjande av vatten- kraft må. efter ansökan hos vatten-

' Paragrafen införd genom 1975: 176. ' Senaste lydelse av 145 1971: 532.

För bättre utnyttjande av vatten- kraft får. efter ansökan hos vatten-

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

domstolen enligt 11 kap. vattenla- gen. tillstånd jämlikt bestämmel- serna i denna lag lämnas till åtgärd, som avses i 2 kap. lå vattenlagen. eller till tillfällig reglering av avrin— ningen ur sjö eller annan vatten- samling eller i vattendrag eller oek ändrade bestämmelser meddelas för hushållning med eller framsläp- pande av vatten. därest åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel. som väsentligt överväger därtned förenade olägenheter.

Beträffande företag enligt denna lag skall vad i vattenlagen är stad- gat äga tillämpning. där ej annat följer av bestämmelserna i4—20 ## nedan.

Vad i 3 kap. vattenlagen är stad- gat om vattenreglering med tvångs- delaktighet skall ej äga tillämpning å reglering. som avses i denna lag. Finnes uppenbart, att regleringen är till nytta för annan. som tillgodo- gör vattenkraft. är denne dock plik- tig att i den mån så kan anses skä- ligt bidraga till kostnaden för regle- ringen. Med avseende å talan om sådant bidrag gäller vad som är stadgat om talan enligt 3 kap. 9.6 vattenlagen.

Hava flera än två förenat sig om regleringen. måförordnas. att före- tagets angelägenheter skola hand- havas av, i stället för styrelse, nå- gon av deltagarna. I sådantfall er- fordras ieke stadgarför företaget.

116

Föreslagen lydelse

domstolen enligt [3 kap. vattenla- gen tl982:()0()), tillstånd enligt den- na lag lämnas till vattenföretag. som avses i ] kap. 3 så" första styr-ket I vattenlagen, eller till en tillfällig vattenreglering eller också ändrade bestämmelser meddelas om inne- hållande eller tappning av vatten, om åtgärden prövas ur allmän syn- punkt medföra fördelar, som vä- sentligt överväger olägenheterna med den.

Bestämmelserna i vattenlagen (l982:000) skall tillämpas på före- tag enligt denna lag, om inte annat följer av 4, 6—120eh [5—19555.

Bestämtnelserna i 7 kap. vatten- lagen (l982:0()0) om vattenregle- ring med tvångsdelaktighet gäller inte regleringar. som avses i denna lag. Är det uppenbart. att en regle- ring är till nytta för annan som till- godogör vattenkraft. är denne dock skyldig att i den mån så kan anses skäligt bidra till kostnaden för reg- leringen. I fråga om talan om så- dant bidrag tillämpas vattenlagens bestämmelser om stämningsmål.

I fråga om förvaltningen av ett vattenregleringsföretag med flera deltagare gäller vad som i lagen ( 1973: ”501 om förvaltning av sam- fälligheter är stadgat om samfäl— ligheter enligt vattenlagen.

7.52

Är företag enligt denna lag av be- tydande omfattning eller ingripande beskaffenhet, kan Konungen förbe- hålla sig prövning av frågan huruvi- da företaget får komma till stånd. [

2 Senaste lydelse 1974: 275.

Är företag enligt denna lag av be- tydande omfattning eller ingripande beskaffenhet. kan regeringen för- behålla sig prövning av frågan huru- vida företaget får komma till stånd.

Bilaga 5 De remitterade

förs/a gen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

sådantfall äger vad i 4 kap. 17. 18 och 20 59" vattenlagen ll9l8:5231 _)Q'ireskrives om Konungens pröv- ningsrätt motst-'arande tillämpning.

Bestämmelserna i 4 kap. 5—12. 16 och [9.6.6 vattenlagen skola ej äga tillämpning i fråga om företag enligt denna lag.

1 17 Föreslagen lydelse

Då tillämpas 11 kap. 3. 5 och 6:55 sattt! 13 kap. 425 vattenlagen (1982.'000).

Bestämmelserna i 11 kap. 7— 11.65 och 13 kap. 195 andra stycket vattenlagen skall inte gälla i fråga om företag enligt denna lag.

Så .

För vattenkraft. som går förlorad för strömfallsägare till följd av sådan enligt denna lag medgiven åtgärd. med vilken ej åsyftas att tillgodogöra samma vattenkraft. skall ersättning utgå allenast såvitt fråga är om tillgo- dogjord vattenkraft eller om vattenkraft. som uppenbarligen är avsedd att tillgodogöras under den tid tillståndet skall gälla.

Tages för åtgärd enligt denna lag byggnad i anspråk med stöd av 2 kap. 155 vattenlagen. skall i stället för vad där föreskrives om skyldig- het att gottgöra ägaren andel av byggnadens värde gälla, att skälig ersättning skall givas för begag- nandet av byggnaden.

Vid meddelande av tillstånd till företag enligt denna lag äger vat- tendomstolen. där det kräves för att undvika dröjsmål med' företaget. uppskjuta frågan om de föreskrif- ter. som erfordras angående ersätt- ning. avgifter eller annat. Bestäm- melserna [ I 1 kap. 6652 mom. and- ra, tredje och fjärde styckena vat- tenlagen skola därvid äga motsva- rande tillämpning.

Anspråk på ersättning för skada. förlust eller intrång som icke förut- setts av vattendomstolen skall. för att kunna upptagas till prövning. anmälas hos vattenrt'ittsdomaren inom fem år eller den längre tid. högst tolv år. som vattendomstolen må hava föreskrivit. räknat från det tiden för tillståndet eller. om nytt tillstånd meddelats. tiden därför gått till ända. Efterföljes företag en- ligt denna lag av företag. vartill till- stånd meddelas enligt vattenlagen.

Vid meddelande av tillstånd till företag" enligt denna lag får vatten- domstolen. om det behövs för att undvika dröjsmål med företaget. skjuta upp frågan om de föreskrif- ter. som erfordras angående ersätt- ning. avgifter eller annat. Därvid tillämpas 13 kap. 49.5 andra—jemte styckena vatten/a gen (1 982 : ()00).

&

Anspråk på ersättning för skada. förlust eller intrång som inte förut- setts av vattendomstolen skall. för attfå tas upp till prövning. anmälas till vattendomstolen inom fem år el- ler den längre tid. högst tolv år. som vattendomstolen kan ha före- skrivit. räknat från det tiden för till- ståndet eller, om nytt tillstånd mcd- delats. tiden därför gått till ända. Efterföljes företag enligt denna lag av företag. vartill tillstånd medde- las enligt vattenlagen (1982:00()),

Bilaga 5 De remitterade

_li't'rslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

må anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid. som bestämmes enligt 2 kap. 246 vattenlagen. Anmälan om er- sättningsanspräk skall göras skrift- ligen och ingivas till vattenrättsdo- maren i två exemplar. Vattendom- stolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iakttaga.

Bestämtnelsen i 11 kap. 30.6förs- ta stycket vattenlagen skall ej utgö- ra hinder tnot upptagande av ansö- kan om tillstånd till åtgärd enligt denna lag.

118

Föreslagen lydelse

får anspråk med anledning av det förra företaget framställas inom den tid. som gäller för det senare före- taget enligt 13 kap. 47.6 första stycket 10 och 15 kap. 17.6 tredje stycket vattenlagen. Anmälan om ersättningsanspräk skall vara skrift- lig och den skall ges in till vatten- domstolen i två exemplar. Vatten- domstolen skall i domen erinra om vad skadelidande har att iaktta.

156

Bestämmelserna i 4 kap. 5 .6 and- ra och tredje styckena vattenlagen (1982:000) hindrar inte att ansökan om tillstånd till åtgärder enligt den- na lag tas upp till prövning.

1653

I mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingar— na jämte kungörelsen städse genom vattenrättsdomarens försorg till- ställas lånsstyrelsen i det län. inom vilket företaget huvudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål. varom nu är fråga. av bestämmelserna i 11 kap. 386, 396 andra stycket. 45.61 mom. andra stycket sista punkten. 476, 50.6 andra stycket och 61.6 första stycket vattenlagen tnå i brådskande fall frister. som avses i nämnda stadganden. begränsas med iakttagande likväl av att skä- ligt rådrum beredes.

I mål enligt denna lag skall ett exemplar av ansökningshandlingar- na jämte kungörelsen av vatten- domstolen tillställas länsstyrelsen i det län. inom vilket företaget hu- vudsakligen skall verkställas.

Vid tillämpning i mål. varom nu är fråga. av bestämmelserna i 13 kap. 29 och 37 6.6 vattenlagen (1982:()()0)får i brådskande fall de i dessa lagrum angivna frister/ta be- gränsas. Parterna skall dock bere- das skäligt rådrum.

175

Befogenhet. som i 11 kap. 46.6 första stycket vattenlagen tiller- ' känts vattenrättsdomaren för där angivna fall, skall tillkomma ho- nom jämväl i mål enligt denna lag. Är fråga om åtgärd. som omfattar vidlyftigare arbete. eller är avsevärt intrång på allmän eller enskild rätt att befara därav. må förordnande

3 Senaste lydelse 1974: 275.

1 mål enligt denna lag får på be- gäran av sökanden vattendomsto- len utan huvudförhandling i bråd- skande fall medge att åtgärder för vattenföretaget vidtas, innan frå— gan om sådana åtgärder slutligen avgörs. Är fråga om åtgärd. som omfattar vidlyftigare arbete. eller är avsevärt intrång på allmän eller en-

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

av vattenrättsdomaren lämnas en- dast om riket befinner sig i krig.

När synnerliga skäl äro därtill. mä vattenrättsdomaren i mål enligt denna lag medgiva sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 2 kap. 206 2 mom. vattenlagen på- börja arbete. som där avses.

Be inner sig riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängligen erforderligt att åt- gärd. som avses i 2 6, vidtages utan dröjsmål. äger Konungen eller myndighet, som Konungen bestäm- mer. förordna att åtgärden må. ändå att den är av beskaffenhet att vattendomstolcns medgivande där- till skall inhämtas. vidtagas utan fö- regående prövning av vattendom- stolen. Vidtager nägonätgärd med stöd av vad nu sagts. skall han oför- dröjligen efter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkännande av åtgärden.

[ fråga om ansökan. som i första stycket sägs.loch påföljd för under- låtenhet att göra sådan ansökan skall vad i vattenlagen stadgas för . fall. som avses i 2 kap. 20.61 mom. tredje stycket samma lag. äga mot- svarande tillämpning.

Säkerhet. som avses i II kap. 66 eller 676 vattenlagen. skall i mål. varom är fråga i denna lag. gälla all ersättning. som icke skall erläggas innan meddelat tillstånd tages i an- språk. ävensom kostnader för åt- gärd. som vattendomstolen mä hava föreskrivit med stöd av 4.5 andra stycket.

1 19 Föreslagen lydelse

skild rätt att befara därav. får för- ordnande meddelas endast om riket äri krig.

När synnerliga skäl _li'ireligger. fär vattendomstolen i mål enligt denna lag medge sökanden att utan hinder av bestämmelsen i 4 kap. 1.6 andra stycket vattenlagen (1982: ()()0) påbörja arbete. som där avses.

Vattendomsrole/ts beslut enligt denna paragraf gäller omedelbart. men det katt ändras när förhållan- dena föranleder det.

18%

Är riket i krig och är med hänsyn till kraftförsörjningen oundgängli- gen erforderligt att åtgärd. som avses i 2 .6. vidtas utan dröjsmål./är regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer. för— ordna att åtgärden/är. även om den är av beskaffenhet att vattendom- stolens medgivande därtill skall in- hämtas. vidtas utan föregående prövning av vattendomstolen. Vid-

tar någon åtgärd med stöd av vad '

nu sagts, skall han ofördröjligen ef- ter dess verkställande göra ansökan hos vattendomstolen om godkän- nande av åtgärden.

I fråga om ansökan. som i första

. stycket sägs. och påföljd för under-

låtenhet att göra sådan ansökan gäller vad i.vattenlagen (1982: 000) stadgas för fall som avses i 4 kap. 46 samma lag. '

1956

Säkerhet. som avses i 13 kap. 49 och 50.66 vattenlagen (1982.'000). " skall i mål. varom är fråga i denna lag. gälla all ersättning. som icke skall erläggas innan meddelat till- stånd tages i anspråk. ävensom kostnader för åtgärd. som vatten- domstolen kan ha föreskrivit med stöd av 45 andra stycket.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

[ii/aga 5 De remitterade

_li'irslagwn

Prop. 1982/83: 26 6 Förslag till

120

Lag om ändring i naturvårdslagen (1964; 822")

Härigenom föreskrivs att i 16, 18 och 20% naturvårdslagen (1964z8221' orden "vattenlagen(1918z523 (1982: 000)".

skall bytas ut mot

" vattenlagen

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. I fråga om företag. vartill tillstånd har lämnats enligt vattenlagen(1918: 523). gäller äldre bestämmel-

SCF.

7 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln

Härigenom föreskrivs att i 10% lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln' orden "vattenlagen(1918:523)" (1982: 000)".

skall bytas ut mot

" vattenlagen

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

8 Förslag till

Lag om ändring i miljöskyddslagen (1969z387)

Härigenom löreskrivs att 1 och.. 7 %% miljöskyddslagen (1.969: 387)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsvat- ten. fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i vatten- drag. sjö eller annat vattenområde.

2. användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som eljest kan medföra förorening av vatten- drag. sjö eller annat vattenområde, om användningen ej utgör byggan- de i vatten.

' Lagen omtryckt 1974: 1025. ' Senaste lydelse av 10.6 1974:89l. ' Lagen omtryckt 198lz420.

Föreslagen lydelse.

lä

Denna lag är tillämplig på

1. utsläppande av avloppsvat- ten. fast ämne eller gas från mark, byggnad eller anläggning i vatten- drag. sjö eller annat vattenområde. . om åtgärden inte utgör vattenföre—

tag enligt vattenlagen (I982:000). 2. användning av mark. byggnad eller anläggning .på sätt som eljest kan medföra förorening av vatten- drag, sjö eller annat vattenområde. om användningen inte utgör vatten- företag enligt vattenlagen ( I 982 : 000).

Bilaga 5 De remitterade förslagen

Prop. DBZ/83:26 121 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3. användning av mark. byggnad eller anläggning på sätt som kan med- föra störning för omgivningen genom luftförorening. buller. skakning. ljus eller annat sådant, om störningen ej är helt tillfällig.

Lagen är icke tillämplig på sådant utsläppande av avfall som avses i lagen (1971:1154) om förbud mot dumpning av avfall i vatten eller på störning i radiomottagningsapparat. Ej heller är lagen tillämplig i fråga om joniserande strålning eller inverkan av elektrisk ström från elektrisk an- läggning. varom särskilda bestämmelser gäller.

Atgärd eller användning som enligt vad nu sagts omfattas av lagen kallas miljöfarlig verksamhet.

2 &

Utöver bestämmelserna i denna lag gäller om miljöfarlig verksamhet vad som föreskrivs i hälsovårds-. byggnads— och naturvårdslagstiftning eller i annan lagstiftning. I fråga om viss miljöfarlig verksamhet gäller särskilda bestämmelser enligt lagen (1971 : 850) med anledning av gränsälvsöverens- kommelsen den 16 september 1971 mellan Sverige och Finland.

Har regeringen enligt 136 a & byggnadslagen (1974: 385) prövat frågan om tillkomst eller lokalisering av viss verksamhet eller enligt lagen (1978: 160) om vissa rörledningar prövat frågan om framdragande eller begagnande av sådan ledning, är beslutet bindande vid prövning enligt denna lag.

Ifråga om byggande i vatten för att motverka vattenförorening och om ianspråktagande av mark för ledning eller annan (utläggning för avlappvatten finns bestämmelser i vattenlagen (I9I8:523).

Regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer äger meddela särskilda bestämmelser till förebyggande av vattenförorening genom fast avfall.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1983.

9 Förslag till

Lag om ändring i jordabalken

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 6 & och 9 kap. 33 sjordabalkcn' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 1 kap. 6 & Har fastighet blivit skild från an- Har fastighet blivit skild från an- gränsande vattenområde genom att gränsande vattenområde genom att stranden förskjutits. har fastighe- stranden förskjutits, har fastighe-

' Balken omtryckt 1971: 1209.

Bilaga 5 De remitterade

. förs! ag en

Prop. 1982/83: 26 Nuvarande lydelse

tens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet un- der förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt I kap. 3 5 vattenlagen(1918;523) tillkom- mer strandägare. -

122 Föreslagen lydelse

tens ägare rätt att nyttja området mellan fastigheten och vattnet un- der förutsättning att området är av ringa omfattning och att dess ägare icke lider skada eller olägenhet av betydelse. Fastighetens ägare har därvid samma rätt som enligt 2 kap 6 ä' vattenlagen(1982:000) tillkom- mer strandägare.

9 kap. 33 lå

Har jordägaren utgivit ersättning för torrläggning av niark enligt vat- tenlagen (I9I8:523) eller för byg- gande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar. får jordägaren uppsäga avtalet. om ar- rendatorn icke medger skälig höj- ning av arrendeavgiften. Uppsäg- ning skall ske inom ett år från det företaget fullbordades.

Har jordägaren utgivit ersättning för markavvattning enligt vattenla- gen (1982:()00) eller för byggande av enskild väg enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller anlz'iggningslagen (1973:/149), får jordägaren upppsäga avtalet. om arrendatorn icke medger skälig höj- ning av arrendeavgiften. Uppsäg- ning skall ske inom ett år från det företaget fullbordades.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. 9 kap. 33 & gäller också i fall dåjordägaren utgivit ersättning för torrläggning av mark enligt vattenlagen(1918: 523).

10 Förslag till

Lag om ändring i fastighetsbildningslagen(1970: 988)

Härigenom föreskrivs att 7 kap. 2 och 9 åå. 9 kap. 1 5 samt 14 kap. 1 så fastighetsbildningslagen(1970: 988)' skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

7 kap. 2 53

Servitut avseende skogsfång eller rätt att framdraga annan sådan led- ning som avses i ledningsrättslagen(1973:1144) än avloppsledning för en fastighet får ej bildas genom fas- tighetsreglering.

' Lagen omtryckt 1971: 1035. 2 Senaste lydelse 1973: 1146.

Servitut som avser skogsfång el- ler rätt att dra ledning enligt led- ningsrättslagcn (1973: 1144) får inte bildas genom fastighetsreglcring.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Servitut. som kan upplåtas enligt vattenlagen eller efter prövning vid särskild förrättning enligt annan lag och som ej omfattas av förbit- det i första stycket, får bildas ge- nom fastighetsreglering endast om åtgärden sker i samband nted en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna. I fråga om servitut som avses i 2—6 kap. vattenlagen fordras vidare att ägaren av den tjänande fastigheten ej motsätter sig servitutsbildning- en.

Första och andra styckena gäller ej servitut som avser ledning för vatten till husbehovsförbrukning.

| 2 3 Föreslagen lydelse

Servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. I 5 vattenlagen(I982:000) fär bildas genom fastighetsregler- ing. Andra servitut som kan upplå- tas enligt vattenlagen får inte bil- das genom fastighetsreglering.

Servitut. som katt upplåtas efter prövning vid särskild förrättning i andra fall än som anges i första och andra styckena. får bildas genom fitstighetsreglering endast om åt- gärden sker i samband med en an- nan fastighetsbildningsätgärd och är av betydelse för denna.

Första—tredje styckena gäller inte servitut som avser avlopps- ledning för en fastighet eller led- ning för vatten till husbehovsför- brukning.

9å3

Servitut som bildats enligt 2—6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstiftning får ej ändras eller upphävas genom fastighetsregle- ring. Om servitut tillkommit med stöd av 7 eller 8 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre bestäm- melser eller enligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar el- ler enligt anläggningslagen (I973:II49) eller motsvarande äldre bestämmelser. får åtgärd som nyss nämnts företagas endast om åtgärden sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

" Senaste lydelse 1973: 1157.

Servitut. som har tillkommit med stöd av 8 kap. I 9” vattenlagen(1982: 000) eller motsvarande äldre bestämmelser. får ändras eller upp- hävas genom fastighetsreglering. Andra servitut som har tillkommit med stöd av vattenlagen eller mot- svarande äldre lagstiftning får inte ändras eller upphävas genom fas- tighetsreglering.

Servitut. som har tillkommit en- ligt lagstiftningen om ägofred eller enskilda vägar eller enligt anlägg- ningslagen (l973:ll49) eller mot- svarande äldre lagstiftning. får ändras eller upphävas genom fas- tighetsreglering endast om åtgär- den sker i samband med en annan fastighetsbildningsåtgärd och är av betydelse för denna.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26 ' 124

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap. | s*

Anläggningsarbetc eller liknande åtgärd skall efter beslut av fastighets- bildningsmyndigheten verkställas under förrättningen som ett för sak- ägarna gemensamt arbete enligt denna lag, om det främjar fastighetsregle— ringens syfte och arbetet ej lämpligen bör ombesörjas av enskild sakägare.

Beslut enligt första stycket fär ei avse sådant företag som skulle vä- sentligt ändra arten och omfattning- en av regleringen och ej heller an- nat företag enligt vattenlagen än dikning.

Beslut enligt första stycket får inte avse företag som skulle väsent- ligt ändra arten och omfattningen av regleringen eller andra vatten- företag än sådana markavvatt- ningsji'iretag. jör vilka tillstånds- plikt föreligger enbart på grund av 4 kap. 2 5 andra stycket vattenla- gen (1982:!)00).

Kan till följd av andra stycket företag icke utföras som gemensamt arbete enligt denna lag eller är sådant utförande icke lämpligt. får fastig- hetsbildningsmyndigheten förordna om prövning enligt vattenlagen eller

anläggningslagen .

14 kap.

Uppkommer vid fastighetsbild- ning fråga om fastighetsindelning- ens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut, som bildats på annat sätt än enligt 2— 6 kap. vattenlagen eller motsvarande äldre lagstift- ning. skall frågan prövas vid fas- tighetsbestämning, om det behövs för fastighetsbildningen.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- indelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av lcd- ningsrätt eller av servitut. som till- kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt an- läggningslagen eller motsvarande äldre bestämmelser, såvida icke

”* Senaste lydelse 1973: ll57.

is!-*

Om det vid fastighetsbildning uppkommerfrägor om fastighetsin- delningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av ledningsrätt eller av servitut. skall frågan prövas vid fastighetsbe- stämning, om det behövs för fastig- hetsbildningen. Ifråga om servitut som har tillkontmit med stöd av vattenlagen (1982:0()0) eller mot— svarande äldre lagstiftning får en sådan bestämnin g endast avse ser- vitut enligt 8 kap. 1 s* vattenlagen eller motsvarande äldre bestäm- melser.

På ansökan av sakägare får även i annat fall fastighetsbestämning ske för prövning av fråga om fastighets- indelningens beskaffenhet eller om beståndet eller omfånget av led- ningsrätt-eller av servitut, som till- kommit vid avvittring eller enligt lagstiftningen om fastighetsbildning eller enskilda vägar eller enligt an- läggningslagen eller 8 kap. I 5 vat- tenlagen eller motsvarande äldre

5 Senaste lydelse 1973". ll46 Ufr l973'. ll57 och rskr l9731390).

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Sam- ma rätt att påkalla fastighetsbe- stämning tillkommer byggnads- nämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område beträffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

[25 Föreslagen lydelse

bestämmelser. såvida icke frågans avgörande uppenbarligen är utan betydelse för sökanden. Samma rätt att påkalla fastighetsbestäm- ning tillkommer byggnadsnämnden såvitt gäller område med stadsplan eller byggnadsplan eller område be- träffande vilket fråga väckts om upprättande av sådan plan.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983.

11 Förslag till

Lag om ändring i expropriationslagen( 1972: 719)

Härigenom föreskrivs att ] kap. 6 åexproprialionslagen ( l972: 719) skall upphöra att gälla vid utgången av år 1982. '

12 Förslag till Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att 1. 3. 20. 21. 23 och 44% lagen ( l973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Vid tillämpningen av denna lag skall som samfällighet anses l. samfällighet enligt fastighetsbildningslagen(1970: 988). 2. annan mark som gemensamt tillhör ägarna av de mantalssatta fastig- heterna i en socken.

3. servitut eller annan särskild rättighet som hör till flera fastigheter gemensamt.

4. samfällighet enligt anläggningslagen(1973: I l49).

Med delägarfastighet förstås i la- gen fastighet som har del i samfäl- lighet och med delägare ägaren av av delägarfastighet.

5. samfällighet enligt vattenla- gen (l982:000).

Med delägarl'astighet förstås i la- gen en fastighet som har del i en samfällighet och med delägare för- stås ägaren av en delägarfastighet och andra som deltar i en samjl'il- lig/ler enligt första stycket 5 . Vad som i lagen sägs om delägarnas- tighets andelstal gäller i _f'råga mn samfällighet enligt jörsta stycket 5 delägt'tres andelstal .

Bilaga 5 De remitterade

125/"slagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

Lagens bestämmelser om fastig- het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt. gruva. byggnad. annan anläggning eller naturreser-

llt)

Föreslagen lydelse

Lagens bestämmelser om fastig- het äger motsvarande tillämpning på sådan tomträtt. gruva. byggnad. annan anläggning eller naturreser-

vat som har del i samfällighet enligt ! & första stycket 3 eller—'t.

vat som har del i samfällighet enligt l & första stycket 3. 4 eller 5.

Den som innehar fastighet på grund av testamentariskt förordnande utan att äganderätten tillkommer någon anses vid lagens tillämpning som fas- tighetens ägare. Som ägare av naturreservat anses den som förvaltar reservatet.

Innehavare av tomträtt i fastighet som har del i samfällighet enligt lå första stycket I eller 2 skall vid tillämpningen av denna lag anses som delägare i fastighetsägarcns ställe.

Ifråga om samfälligheter enligt ] $$ _lärsta styeket 5 skall lagens he- stämmelser am fastighetsdamstal i stället gälla vattendmnstul. När ta- lan skall föras hos vattendomstol. gäller vattenlagens (l982.'00()) l?e- stämmelser am stämnin gsmål .

205

Samfällighetsförening bildas vid sammanträde med delägarna genom att de antager stadgar och utser styrelse. '

Sammanträde enligt första stycket hålles av den som fastighetsdomstol- en förordnat därtill. Sådant förordnande meddelas på begäran av delägare. Dock skall i samband med förrättning enligt fastighetsbildningslagen (l970:988) eller anläggningslagen (l973: ll49) fastighetsbildningsmyndig— heten eller. om särskild förrättningsman förordnats enligt 455 sistnämnda lag. denne hålla sammanträde enligt första stycket beträffande samfällighet som beröres av förrättningen. om delägare i samfälligheten begär det eller om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att samfällighetsför- ening bildas.

I fråga om samfälligheter enligt lfji'irsta styeket 5 skall vad som i andra styeket sägs om _h'irrättning aeh förrättaingsman gälla jär-rätt- ning aeh _lärrättningsman enligt vattenlagen tl982:000). Om det är av väsentlig betydelse från allmän synpunkt att en sa"trä/lighets/äre- ning bildas för _fi'irvaltningen av en bevattnings- eller t'attenreglerings- samfällighet. fär dmnstalen jär- ordna någon att hålla sammanträ- de enligt j'ärsta styeket även om ingen delägare i samfälligheten har begärt det.

Bilaga 5 De remitterade

_lärslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

127

Föreslagen lydelse

21.5

I fråga om sammanträde för bil- dande av samfällighetsförening äger 7ä andra stycket. 8—lläå. 12.5 första stycket första punkten och 14.5 motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband .med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (1970:988) eller an- läggningslagen (1973:1149). äger dock i fråga om delgivning av kal- lelse till sammanträdet vad som gäl- ler om delgivning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

[ fråga om sammanträde för bil- dande av samfällighetsförening äger 7.5 andra stycket. 8—llåå. 12.5 första stycket första punkten och l4å motsvarande tillämpning. Hålles sammanträdet i samband med förrättning enligt fastighets- bildningslagen (1970: 988), anlägg- ningslagen (1973: 1 149) eller vatten- lagen (1982:000). äger dock i fråga om delgivning av kallelse till sam- manträdet vad som gäller om del- givning av kallelse till sammanträde vid förrättningen motsvarande tillämpning.

235' I fråga om klander av beslut vid sammanträdet äger 155 motsvarande tillämpning.

Har fastighetsbildnings- eller an- läggningsbeslut meddelats. får sam- manträde för bildande av samfäl- lighetsförening hållas innan beslu- tet om samfällighetens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet som enligt beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast un- der förutsättning att fastighets- bildnings- eller anläggningsbeslutet vinner laga kraft eller. ifråga om anläggningsbeslut. att förodnande meddelas enligt 27 att anläggnings- lagen (1973: 1149). '

Har fastighetsbildnings- eller an- läggningsbeslut eller tillståndsdom eller tillståndsbeslut enligt vatten- lagen (I982:()00) meddelats. får sammanträde för bildande av sam- fällighetsförening hållas innan do- men eller beslutet om samfällighe- tens bildande vunnit laga kraft. Som delägare anses därvid ägaren av fastighet och annan som enligt domen eller beslutet skall ha del i samfälligheten. Beslut som fattas vid sammanträdet gäller endast un- der förutsättning att fastighets- bildnings-, anläggnings- eller till- ståndsbeslutet eller tillståndsdo- men vinner laga kraft eller att för- ordnande meddelas enligt 27 3.5 an- läggningslagen (1973: 1149) eller 13 kap.'50.$ första stycket vattenla- gen.

44%

Övergår delägarfastighet till ny ägare på annat sätt än genom försäljning på exekutiv auktion. svarar den nye ägaren tillsammans med den förre ägaren gentemot föreningen för oguldet belopp som dessförinnan påförts den förre ägaren enligt 42 eller 43 å och som ej förfallit till betalning tidigare

' Senaste lydelse 1977: 365.

Bilaga 5

De remitterade

_ fördragen

Prop. [982/83: 26 128 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

än ett år före den bestämda tillträdesdagen. Mot den nye ägaren anses beloppet förfallet tillträdesdagen. om ej beloppet enligt debiteringslängden förfaller först efter denna dag.

I fråga om samfälligheter enligt 15 första stycket 5 skall vad som i första stycket sägs om ny ägare till en delägarfastighet även gälla den på vilken delaktigheten i samfäl- ligheten har övergått på annat-sätt än genom övergång av äganderät- ten till en delägarfastighet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

13 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggningsla- gen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter '

Härigenom föreskrivs att lli—20% lagen (1973: 1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18.5

I fråga om sådan samfällighet enligt lagen (1966: 700) om vissa gemen- samhetsanläggningar som icke kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter äger vad som i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäl- ligheter föreskrivcs om samfällighet enligt anläggningslagen (1973: 1149) motsvarande tillämpning.

Ifråga om sådana företag enligt 3 kap. 27.6, 7 kap. 61.6 eller 8 kap. 405 vattenlagen (l918:523) eller motsvarande äldre bestämmelser som inte kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter gäller vad som i lagen (1973: 1150) om för- valtning av samfälligheter före- skrivs om samfälligheter enligt vat- tenlagen ( 1982:!)00).

199"

På samfällighetsstämma i samfällighet som avses i 175 kan beslutas att samfälligheten skall ombildas till samfällighetsförening. Beslutas sådan ombildning. skall stämman vid tillämpningen av lagen (1973:1150) om förvaltning av samfälligheter anses som sammanträde enligt 20% i lagen.

Bilaga 5 De remittermle

.få'it'sla gen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

129

Föreslagen lydelse

Första stycket gäller icke samfällighet som åtnjuter förmånsrätt enligt lagen (1966: 701) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen om vissa ge— mensamhetsanläggningar.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl- lighet enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning.

Första stycket äger motsvarande tillämpning i fråga om vägsamfäl- lighet enligt lagen (1939:608) om enskilda vägar eller motsvarande äldre lagstiftning samt i fråga om sådana företag enligt 3. 7 eller 8 kap. vattenlagen(1918:523) eller motsvarande äldre lagstiftning som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter.

20.5

När samfällighetsförening som bildats enligt l9å registrerats. skall den anses ha övertagit samfällighe- tens samtliga tillgångar och förplik- telser. Den anläggning. som förval- tas av samfälligheten. skall vid till- lämpningen av lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter jämställas med gemensamhetsan- läggning enligt anläggningslagen (197321149).

När en samfällighetsförening som bildats enligt 195 har registre- rats, skall den anses ha övertagit samfällighetens samtliga tillgångar och förpliktelser. De anläggningar. som förvaltas av samfälligheten, skall vid tillämpningen av lagen (1973: 1150) om förvaltning av sam- fälligheter jämställas med gemen- samhetsanläggningar enligt anlägg- ningslagen (1973: 1149) eller. såvitt avser företag enligt vattenlagen (I9l8:523) eller motsvarande äldre bestämmelser. med gemensamma anläggningar i samfälligheter en- ligt vattenlagen(1982: 000).

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1983.

14 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen ( 1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Härigenom föreskrivs att lagen ( 1973: 1152) om förmånsrätt för fordring- ar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter skall ha nedan

angivna lydelse.

Nuvarande lydelse

Med samfällighetsförenings ford- ran på belopp, som vid uttaxering enligt lagen (1973: ] 150) om förvalt- ning av samfälligheter påförts ägare

9 Riksdagen [982/83. I sant/. Nr 26

Föreslagen lydelse

Med samfällighetsförenings ford- ran på belopp. som vid uttaxering enligt lagen (1973: 1150) om förvalt- ning av samfälligheter påförts flå-.

Bilaga 5 De remitterade förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

av fastighet eller innehavare av tomträtt. följer förmånsrätt enligt 6.5 1 eller 75 2 förmånsrättslagen (1970: 979), om beloppet icke förfal- lit till betalning tidigare än ett år före utmätning eller konkursansö- kan.

130

Föreslagen lydelse

gon såsom ägare av fastighet eller innehavare av tomträtt. som omfat- tas av samfälligheten. följer för- månsrätt enligt 65 I eller 7å 2 för- månsrättslagen (1970: 979). om be- loppet icke förfallit till betalning ti- digare än ett år före utmätning eller konkursansökan.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1983.

15 Förslag till

Lag om ändring i lagen (19761997) om vattenförbund

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (19761997) om vattenförbund dels att 18.5 skall upphöra att gälla. dels att 1, 3. 12, 13. 15. 16. 22, 24. 25 och 34% skall ha nedan angivna

lydelse

Nuvarande lydelse

Enligt denna lag kan bildas sam- manslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rensning. vatten- reglering eller andra vattenvär- dande åtgärder främja ett från all— män eller enskild synpunkt ända- målsenligt uttnyttjande av vattnet i vattendrag, sjö eller annat vatten- område. Fråga om bildande av vat- tenförbund prövas vid förrättning.

35

Den som enligt vattenlagen (I9l8:523) eller miljöskyddslagcn (1969: 387) eller äldre lag har medgi- vits rätt att inverka på vattenbe- skaffenheten eller i övrigt på vat- tenförhållandena inom verksam- hetsområdet skall vara medlem i förbundet. Detta gäller även den som inverkar på vattenförhållan- dena efter medgivande som avses i [0.6 andra stycket eller I 7 5 andra stycket miljöskyddslagen.

Föreslagen lydelse

Enligt denna lag kan bildas sam- manslutning (vattenförbund) med uppgift att genom rensning. regle- ring eller andra vattenvårdande åt- gärder främja ett från allmän eller enskild synpunkt ändamålsenligt utnyttjande av vattnet i vattendrag. sjö eller annat vattenområde. Fråga om bildande av vattenförbund prö- vas vid förrättning.

Den som enligt vattenlagen ”982-000) eller miljöskyddslagen (1969: 387) eller äldre lag har medgi- vits rätt att inverka på vattenbe- skaffenheten eller i övrigt på vat- tenförhållandena inom verksam- hetsområdet skall vara medlem i förbundet.

Den som inverkar på vattenförhållandena inom verksamhetsområdet utan att det föreligger fall som avses i första stycket skall vara medlem i

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26

Nuvarande lydelse

förbundet. om hans medlemskap är av särskild betydelse för förbundets . verksamhet.

131

Föreslagen lydelse

Har någon som enligt första eller andra stycket skall vara medlem i förbundet av särskilt skäl motsatt sig medlemskap. får han stå utanför förbundet. om dess verksamhet ej avsevän försvåras därigenom.

Kommun samt sammanslutning av fiskerättsägare får ingå som medlem i vattenförbund. även om skyldighet icke föreligger enligt första eller andra

stycket.

I fråga om förrättning enligt den- na lag skall bestämmelserna i vat- tenlagen (l9l8:523) om syneför- rättning rörande företag enligt 3 . 7 och 8 kap. gälla i tillämpliga delar. i den mån ej annat följer av vad ne- dan sägs.

Vid förrättningen biträdes för- rättningsman av två gode män. Sakkunnig! biträde får iekeförord- nas.

Med synemän förstås i denna lag förrättningsmannen. biträdande jörättningsman och gode männen.

12.5

I fråga om förrättning enligt den- na lag skall bestämmelserna i [2 kap. vattenlagen (l982:000) gälla i tillämpliga delar. i den mån ej annat följer av vad nedan sägs.

135

Vid förrättningen biträdes för- rättningsmanm'n av två gode män.

Med synemän förstås i denna lag förrättningsmannen och gode män- nen.

Synemännen Skall erhålla ersättning i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller myndighet som regeringen bestämmer.

Kungörelse som avses i IO kap. 38.5" vattenlagen (I9l8:523) skall utfärdas. om det ej är uppenbart obehövligt. I kungörelsen skall anges det vattenområde som avses.

Förrättningsmannen skall. om det ej är uppenbart obehövligt. för- ordna aktfi'irvarare som avses i 10 kap. 399" vattenlagen.

5

Kungörelse som avses i 12 kap. [4.5 vattenlagen tl982:()()()) skall utfärdas. om det ej är uppenbart obehövligt. I kungörelsen skall anges det vattenområde som avses.

165

Underrättelse om tid och ställe för förrättningen skall i god tid före första sammanträdet delges den som skall vara medlem i förbundet enligt 3.5 första stycket samt. i den mån förrättningsmannen anser det lämpligt. den som kan antagas skola vara medlem i förbundet enligt 35 andra stycket. Att delgivning icke skett. utgör ej hinder för sammanträdet.

Underrättelse som avses i första stycket skall alltid sändas till vederbö- rande kommun samt till sammanslutning av fiskerättsägare som är känd för förrättningsmannen.

Vid kallelse till nytt sammanträ- de fär första och andra styckena tilllämpas i stället för bestämmelsen

de får första och andra styckena tilllämpas i stället för bestämmelsen

Vid kallelse till nytt sammanträ-- -

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

'.:J IJ

Prop. 1982/83; 26 ]

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse i-10 kap. 655—andra stycket vatten- i 12 kap. 21.5 vattenlagen lagen (1918:523) om delgivning (1982:000) om delgivning med med samtliga sakägare. samtliga sakägare.

22 5 Framlägger synetnännen förslag till utlåtande som avses i 10 kap. 685 vattenlagen( 1 918.523 ), skall avskrift av förslaget sändas till sta- tens naturvårdsverk och länsstyrel- sen.

Avskn'ft av det slutliga utlåtan- Avskrift av utlåtandet med däri det med däri intagen besvärshän- visning skall sändas till naturvårds- verket och länsstyrelsen.

intagen besvärshänvisning skall sändas till naturvårdsverket och länsstyrelsen.

245

Förrättningskostnaderna skall, om beslut om förbundsbildning medde- las. fördelas mellan medlemmarna efter vad som är skäligt.

Avslutas förrättningen utan att beslut om förbundsbildning meddelas, skall förrättningskostnaderna betalas av sökanden eller fördelas mellan sökandena. om icke särskilda omständigheter föranleder att betalnings- skyldigheten fördelas mellan samtliga sakägare eller vissa av dem. Om länsstyrelsen utan ansökan har förordnat förrättningsman. svarar staten för de kostnader som skulle ha åvilat en sökande.

Avgift som avses i 11 kap. 95 .5

vattenlagen (1918:523) skall ej utgå.

255

I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i vattenlagen (1918:523) om besvärsmål. som angår syne— förrättning rörande företag enligt 3,7 eller8 kap.

Angår besvären fråga om med- lemskap eller andelstal. gäller vad som i 11 kap. 53.5 och 89.5 andra stycket vattenlagen föreskrives för det fallet att besvären angår fråga om värdet på båtnad eller ersätt- ning.

Kungörelse som avses i 11 kap. 87 & vattenlagen skal/' ej införas i Post- och Inrikes Tidningar. 1 stäl- let för att införas i ortstidning får kungörelsen delges varje sakägare. Kungörelsen jämte avskrift av be- svärshandlingarna skall tillställas statens naturvårdsverk och länssty— relsen.

I fråga om talan mot beslut eller åtgärd vid förrättning enligt denna lag gäller i tillämpliga delar bestäm- melserna i vattenlagen (1982:000) om förrättningsmål.

Kungörelse som avses i 13 kap. 58 .5' vattenlagen (1982:000) skall jämte avskrift av besvärshandling- arna tillställas statens naturvårds- verk och länsstyrelsen.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26 133

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

345

När enligt 29 eller 33 & talan skall När enligt 29 eller 3311 talan skall föras hos vattendomstol. gäller i föras hos vattendomstol. gäller i tilllämpliga delar bestämmelserna i tilllämpliga delar bestämmelserna i vattenlagen (1918:523) om stäm- vattenlagen (1982:000) om stäm- ningsmål. ningsmål.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Om ansökan om förrättning har gjorts före ikraftträdandet av denna lag, gäller äldre bestämmelser.

[6 Förslag till Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen ( 1979: 1152)

Härigenom föreskrivs att i 2 kap. 4å fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) orden "vattenlagen (1918: 523)" skall bytas ut mot "vattenla- gen (1982: 000)".

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1983. Beträffande mark för vilken täkttillständ vid ikraftträdandet gäller enligt vattenlagen (1918: 523) tilläm- pas 2 kap. 4.5 i äldre lydelse.

17 Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader

Härigenom föreskrivs att 2.5 lagen (1980: 307) om skyldighet för utländs- ka kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 5 Säkerhet behöver inte ställas i 1. mål som handläggs enligt lagen (1974: 371) om rättegången i arbets- tvister,

2. mål vid fastighetsdomstol som inte avser en arrende-, hyres- eller bostadsrättstvist.

3. ansökningsmål enligt 11 kap. 3. ansökningsmål enligt 13 kap. 17.5 vattenlagen (1918:523), 135 vattenlagen (1982:000),

4. växelmål och checkmål.

5. mål som har tagits upp efter offentlig stämning, och

6. mål vid förvaltningsdomstol eller marknadsdomstolen. Säkerhet behöver inte heller ställas i annat fall om talan väcks genom genstämning.

Denna lag träder i kraft den 1 januari. 1983.

Bilaga 5 De remitterade

förslagen

Prop. 1982/83: 26 134

Utdrag LAGRÄDET PROTOKOLL

vid sammanträde

1982-06-22

Närvarande: justitierådet Fredlund. regeringsrådet Brodén. justitierådet Palm.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 25 mars 1982 har rege- ringen pä hemställan av statsrådet och chefen för justitiedepartementet beslutat inhämta lagrådets yttrande över förslag till _

1. lag om ändring i lagen ( 1919: 426) om flottning i allmän llottled.

2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred.

3. lag om ändring i lagen (l942:335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m.. '

4. lag om ändring i lagen ( 1950: 596) om rätt till fiske.

5. lag om ändring i lagen ( 1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m..

6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822).

7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln.

8. lag om ändring i miljöskyddslagen ( 1969: 387).

9. lag om ändring i jordabalken, 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970z988). ] 1. lag om ändring i expropriationslagen ( 1972: 719). 12. lag om ändring i lagen ( 1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. 13. lag om ändring i lagen (1973: 1 151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen ( 1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.

14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter.

15. lag om ändring i lagen ( 1976: 997) om vattenförbund. 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152). 17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kä- rande att ställa säkerhet för rättegångskostnader.

Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Rolf Strömberg. '

Förslagen föranleder följande yttrande av lagrådet:

Förslaget till lag om ändring i lagen (1919: 426) om flottning i allmän flottled

Lagstiftningen om allmänna flottleder och (lottning i dessa är för närva- rande behäftad med brister i fråga om bl. a. systematik och överskådlighet.

Lagrådets

yttrande

Prop. 1982/83: 26 135

Någon mera väsentlig förbättring härutinnan kommer inte att inträda ge- nom de reformer som behandlats i proposition 1981/82: 130 med förslag till ny vattenlag m.m. Med hänsyn till flottningens minskade betydelse har det nämligen inte ansetts motiverat att göra någon genomgripande omarbet- ning av flottningslagstiftningen (se nämnda prop. s. 146). Nu angivna förhållanden medför att det ibland inte är möjligt att åstadkomma tillfreds- ställande lösningar när det gäller att på llottningslagstiftningens område vidta följdändringar till den föreslagna nya vattenlagen (i fortsättningen kallad nya vattenlagen). Olägenheterna härav torde med flottningens nuva- rande omfattning få anses begränsade.

l ä

Enligt 84.5 flottningslagen räknas framförande av flottgods i samman- lagda flottar —- s. k. buntflottning — inte som flottning i lagens mening. [ lagrådsremissen föreslås att flottningslagcn skall tillämpas också på bunt- flottning och att den angivna bestämmelsen i 84.5 följaktligen skall upphä- vas. Motiveringen till detta förslag har upptagits i anslutning till 1 & llott- ningslagen. Av vad som anförs där kan det förefalla som om begreppen flottning och sjöfart skulle vara två varandra uteslutande alternativ. Lagrå- det vill därför anmärka att förhållandet att llottningslagen görs tillämplig självfallet inte innebär att sjövägsreglerna och andra regler för sjöfart och sjötrafik inte skttlle gälla när buntflottning med hjälp av fartyg sker.

5 a — 5 c ås' Bestämmelserna i 5 a och 5 c äs' har sådant samband med det ämne som behandlas i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna lagen om inrättande. utvidg- ning och avlysning av allmän flottled att de med fördel skulle kunna placeras i den lagen. Om de överförs dit. kan reglerna i Sbs' lämpligen inarbetas i 16% flottningslagcn. Skulle bestämmelserna i 5 a s. på sätt förordats i det remitterade förslaget. placeras i flottningslagen. är det erforderligt att paragrafen kompletteras med en föreskrift som anger vilken myndighet som har att besluta i de frågor som avses i paragrafen (jfr beträffande beslutskompetensen i 4 ä-ns fall hänvisningen i den paragrafen till 3.5 lagen om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän flottled). Regleringen i 5 a och 5 b åå tar sikte på fall då fråga är om inrättande av allmän farled. Eftersom regleringen också bör kunna göra tjänst i fall då det är fråga om utvidgning av allmän flottled. bör den kompletteras med bestämmelser för sådant fall (jfr 6 kap. 2215 nuvarande vattenlag).

7å

[ den nya vattenlagen har termen "byggande i vatten". som förekommer i den gällande vattenlagen. utmönstrats och ersatts av uttrycket ""vatten- företag" (prop. 1981/82: 130 s. 393). Lagtexten i förevarande paragraf bör anpassas-härtill.

Lagrådets yttrande

Prop. 1982/83: 26 136

Lagrådet föreslår att 7.5 ges följande lydelse: "Om någon i strid mot lag eller givna föreskrifter utför anläggning eller annan anordning i en allmän flottled skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar på anordningen. Utför någon anläggning eller anord- ning i en allmän flottled utan att begära och invänta skyddsbestämmelser enligt andra stycket. skall han själv stå för den skada som flottningen orsakar under tiden.

Menar någon som utfört eller avser att utföra vattenföretag där en allmän flottled finns. att särskilda anläggningar eller åtgärder till skydd mot skada eller intrång till följd av flottningen bör bekostas av de flottande. får han väcka talan mot flottningsföreningen hos vattendomstolen rörande bestämmelser om erforderliga skyddsanordningar. I fråga om en sådan talan gäller bestämmelserna i vattenlagen (1982: 000) om stämningsmål.”

13.5

Förslaget tar i andra stycket första meningen upp ett stadgande av innebörd att bestämmelserna i 16 kap. nya vattenlagen om betalning av ersättning skall tillämpas i fråga om vissa ersättningar för flottningsskada. Av styckets andra mening framgår att ersättningsbeloppet skall nedsättas hos länsstyrelsen i fall då skiljemännen beslutar det. För sådant fall avses även bestämmelserna i 16 kap. 13— 15 åå om länsstyrelsens befattning med de nedsatta ersättningsmedlen vara tillämpliga. Den föreslagna hänvisning- en till 16 kap. nya vattenlagen bör för tydlighetens skull uttryckligen inbegripa bestämmelserna om länsstyrelsens befattning med nedsatta er— sättningsmedel.

Sista stycket i paragrafen avses vara en motsvarighet till 6 kap. 235 i gällande vattenlag med endast det tillägget att frågan om ändrade ersätt- ningsbestämmelser skall kunna prövas inte bara i samband med att nya eller ändrade anordningar eller föreskrifter för flottleden beslutas utan också på särskild talan efter det att sådant beslut meddelats. Enligt lagrå- dets mening kommer detta bättre till uttryck om 13 55 sista stycket utformas i närmare anslutning till den nuvarande bestämmelsen enligt följande för- slag. där lagrådet ansett det påkallat att hänvisa också till beslut som meddelats med stöd av äldre bestämmelser: _

"Har genom beslut enligt denna lag eller enligt 9 kap. 35 andra stycket vattenlagen (1982:000) eller motsvarande äldre bestämmelser ersättning för skada eller intrång fastställts att utgå med ärliga belopp. utgör den omständigheten att beslutet härom har vunnit laga kraft inte hinder för vattendomstolen att i samband med beslut om nya eller ändrade anord- ningar eller föreskrifter för flottleden. eller senare efter talan i den ordning som enligt vattenlagen gäller för stämningsmål. meddela sådana ändrade bestämmelser om ersättningen och sättet för betalning som föranleds av de ändrade förhållandena."

Lagrådets yttrande

Prop. 1982/83: 26 137

20 ä' Lagrådets

Nu gällande flottningslag upptar i 20s' tredje stycket bestämmelser om yttrande hur syssloman för interimsflottning skall redovisa flottledsavgifter som han uppburit av interimsflottande. Bestämmelserna skiljer mellan två fall. 1 det ena fallet. nämligen när beslutad allmän flottled upplåtits till allmänt begag- nande och llottningsförening bildats. skall redovisning ske till flottnings- styrelscn (20.5 tredje stycket första meningen). Någon ändring i denna del föreslås inte i remissen. [ det andra fallet skall redovisning ske till länssty- relsen. nämligen när beslut om inrättande av allmän llottled jämlikt 6 kap. 14.5 nuvarande vattenlag förklaras förfallet. därför att den utsedde anläg- garen av flottleden avsagt sig arbetet eller förverkat rätten att utföra det och ny anläggare inte kunnat erhållas (2055 tredje stycket andra meningen). Någon redovisningsregel för detta fall har inte upptagits i förslaget. Som skäl härför har anförts. att 6 kap. 14% inte får någon motsvarighet i den nya vattenlagstiftningen. Även utan en sådan motsvarighet behöver emellertid lagstiftningen ge besked om till vem sysslomannen skall redovisa uppburna medel. när beslutad allmän flottled inte kan upplåtas till allmänt begag- nande därför att erforderliga anläggningsarbeten inte kommit till utföran- de. Möjligen bygger förslaget på tanken att flottleden i dylikt fall skall avlysas och 82 % flottningslagen tillämpas. Emellertid är 2 35 i den föreslagna lagen om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän flottled inte så" avfattad att den medger avlysning i det berörda fallet. Förevarande para- graf bör därför kompletteras med en regel motsvarande bestämmelsen i 20.6 tredje stycket andra meningen nuvarande flottningslag.

79s

Beträffande denna paragraf föreslås i remissen bl.a. en anpassning till brottsbalkens terminologi genom utbyte av ordet "dagsböter" mot "böter". Lagrådet vill ifrågasätta. om en sådan anpassning bör ske utan att motsvarande ändring görs i de övriga straffbestämmelserna i llottningsla- gen.

Övergångsbestämmelser

Vissa av vattenlagsutredningen föreslagna övergångsbestämmelser till ändringar i llottnjngslagen har av departementschefen funnits onödiga och har inte fått någon motsvarighet i lagrådsremissen. Lagrådet har i den delen inte någon erinran utom såvitt rör 4121 Genom att den föreslagna lagtexten i den paragrafen uttryckligen hänvisar till beslut "enligt 3.5 lagen (1982:000) om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän llottled" torde motsvarande beslut av vattendomstolen enligt den nu gällande vat- tenlagen inte — som avsett är — kunna innefattas.

En övergångsbestämntclse med anledning av vad som nu har sagts kan utformas i princip på samma sätt som den som fogats vid förslaget till ändring i fastighetstaxeringslagen. Ett alternativ. som synes ligga närmare 10 Riksdagen 1982/83. ! saml. Nr 26

Prop. 1982/83: 26 138

till hands. är en motsvarighet till remissens övergångsbestämmelse vid förslaget till lag om ändring ijordabalken. exempelvis med följande inne- håll: '

"Vad som sägs i 45 angående beslut om separatflottning enligt 35 lagen (1982:000) om inrättande. utvidgning och avlysning av allmän llottled gäller också motsvarande beslut av vattendomstol enligt vattenlagen (l9l8z573)."

Slutligen finns möjligheten att direkt i 45 flottningslagen hänvisa också till beslut enligt vattenlagen( 1918: 523) —- jfr 3 .5 förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

1962 års ovannämnda lag är en vattenrättslig krislag som träder i tillämp- ning i krig och cfter förordnande vid krigsfara och i vissa andra krissitua- tioner. Lagen innefattar beträffande särskilt. angivna åtgärder i vattenom- råde lättnader i förhållande till den ordinära vattenlagstiftningen i fråga om förtttsättningarna och villkoren för åtgärdernas genomförande och förfa- randet. Bestämmelserna i 1962 års lag har karaktär av undantag från nu gällande vattenlag. ] den män inte annat följer av dessa undantagsbestäm- melser är således vattenlagens regler tillämpliga. Såsom framgår av 3,5 i förslaget till lag om ändring i 1962 års lag är avsikten att vad nu sagts om vattenlagen i fortsättningen skall gälla den nya vattenlagen.

2 och 5 5.5

[ 2.5 i dess nuvarande lydelse anges de åtgärder i vattenområde som lagen är tillämplig på. Dessa är åtgärd som avses i 2 kap. l & vattenlagen. tillfällig reglering av avrinningen ur sjö eller annan vattensamling eller i vattendrag samt ändring av bestämmelser för hushållning med eller fram- släppande av vatten. Enligt det remitterade förslaget skall lagen vara tillämplig på vattenföretag som avses i 1 kap. 3.5 första stycket 1 i den nya vattenlagen. på tillfällig vattenreglering och på ändring av bestämmelser om innehållande eller tappning av vatten. Mot den anpassning till den nya vattenlagen som sålunda föreslagits finns i sak ej anledning till erinran. Den föreslagna lagtexten bör emellertid jämkas så. att det framgår att tillfällig vattenreglering ingår bland vattenföretag som avses i 1 kap. 35 första stycket 1.

För att åtgärd. på vilken 1962 års lag är tillämplig. skall vara tillätlig. krävs enligt 25 i dess nuvarande lydelse. att åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördel. som väsentligt överväger därmed förenade olä- genheter. Detta tillåtlighetsrckvisit gäller i stället för det allmänna ekono- miska tillåtlighetsrekvisitet i 2 kap. 35 första stycket gällande vattenlag.

Lugrådcrs _vltrumlv

Prop. 1982/83: 26 . 139

Bestämmelsen i detta lagrum är nämligen enligt 55 i 1962 års lag inte tillämplig på företag som avses i lagen. I nya vattenlagen har det ekonomis- ka tillätlighetsrekvisitet utformats på annat sätt än i 2 kap. 35 första stycket nuvarande vattenlag. Enligt 3 kap. 45 i nya vattenlagen får sålunda ett vattenföretag komma till stånd om fördelarna från allmän och enskild synpunkt av företaget överväger kostnaderna samt skadorna och olägen- heterna av det. .

I det remitterade förslaget förordas. att den ekonomiska tillåtlighetsre- geln i 25 i 1962 års lag bibehålls i sak oförändrad. Om förslaget till ny vattenlag antas och 3 kap. 45 i förslaget således blir lag. kommer den ekonomiska tillåtlighetsregeln i den ordinära vattenlagstiftningen inte att ställa krav på annat än att de positiva effekterna av ett vattenföretag skall överväga de negativa. Någon fordran på kvalificerad övervikt för de posi- tiva effekterna kommer alltså inte att gälla. Att ställa längre gående tillåt- lighetskrav i den vattenrättsliga krislagstiftningen står ej väl samman med denna lagstiftnings syfte. Kravet på väsentlig övervikt i 25 i 1962 års lag bör därför utgå. Beskrivningen i nämnda paragraf av åtgärdens negativa effekter torde kunna ändras till överensstämmelse med motsvarande be- skrivning i 3 kap. 45 nya vattenlagen utan att någon ändring i sak därige- nom uppkommer.

l remissen föreslås också. att 55 i 1962 års lag skall upphävas. Som skäl härför anförs. att den prövning som skall göras enligt 25 i 1962 års lag i huvudsak motsvarar den som skall göras enligt 3 kap. 45 nya vattenlagen. 'fillåtlighetsreglerna i dessa båda lagrum är visserligen nära besläktade men inte helt identiska. Vid bedömning av ett vattenföretags positiva effekter skall sålunda vid prövning enligt 25 i 1962 års lag hänsyn tas endast till fördelar ur allmän synpunkt. medan vid prövning enligt 3 kap. 45 nya vattenlagen fördelar ur såväl allmän som enskild synpunkt skall beaktas. Reglerna i de båda lagrummen bör med hänsyn till denna olikhet inte vara tillämpliga samtidigt. Lagrådet föreslår. att den speciella tillåt- ' lighetsregeln i 25 i 1962 års lag liksom hittills skall. med uteslutande av den ekonomiska tillåtlighetsregeln i den ordinära vattenlagstiftningen. vara tillämplig på vattenföretag enligt 1962 års lag. 55 bör följaktligen inte upphävas utan endast ändras så att hänvisningen avser den nya vattenla- gen.

Beaktas vad ovan anförts kan. efter erforderligjustering av första och tredje att-satsen i den föreslagna lagens ingress. 2 och 555 få förslagsvis följande lydelse:

av, &

För bättre utnyttjande av vattenkraft får. efter ansökan hos vattendom— stolen enligt 13 kap. vattenlagen (1982:000). tillstånd enligt denna lag lämnas till tillfällig vattenreglering eller annat vattenföretag. som avses i 1 kap. 35 första stycket 1 vattenlagen. eller också ändrade bestämmelser

Lagrådet: yttrande

Prop. [982/83: 26 . 140

meddelas om innehållande eller tappning av vatten. om åtgärden prövas ur allmän synpunkt medföra fördelar. som överväger kostnaderna samt ska- dorna och olägenheterna av den.”

..5 5

Bestämmelsen i 3 kap. 45 vattenlagen (1982: 000) skall inte äga tillämp- ning i fråga om företag enligt denna lag."

7 5

Det avsedda innehållet i 75 första stycket kommer enligt lagrådets uppfattning till tydligare uttryck om stycket får följande lydelse:

"] stället för bestämmelserna i 11 kap. 1 och 2 55 vattenlagen (1982: 000) gäller vid tillämpning av denna lag i fråga om vattenföretag som där avses bestämmelserna i 11 kap. 35 vattenlagen."

Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagen (1969: 387)

] remissen har föreslagits den ändringen i 25 miljöskyddslagcn. att paragrafens tredje stycke skall utgå. Om så sker. bör hänvisningen i 455 fösta stycket [ miljöskyddslagen till 2.5 fjärde stycket ändras till att avse 25 tredje stycket. Lagförslagets ingress får därvid justeras.

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988)

7 kap. 2 5

I denna paragraf upptas bl.a. bestämmelser om fastighetsbildningsmyn- dighetens rätt att genom fastighetsreglcring bilda servitut som kan upplåtas enligt vattenlagen (1918: 523). Den nuvarande regleringen har ansetts vara svårtillämpad och har givit upphov till samordningsproblem i fastighets- bildningsarbetet. Den ersätts enligt förslaget av en bestämmelse i paragra- fens andra stycke enligt vilken sådana servitut som kan upplåtas enligt 8 kap. 15 nya vattenlagen får bildas genom fastighetsreglcring. Förslaget motiveras av önskemål om en förenkling och en utvidgning av nuvarande möjligheter att bilda vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglcring.

Enligt lagrådets mening får ett visst mått av övertäckning mellan fastig- hetsbildningslagen och vattenlagen godtas för att fastighetsrättsliga åtgär- der skall kunna genomföras så smidigt som möjligt. Förslaget synes emel— lertid ge en alltför långtgående befogenhet för fastighetsbildningsmyndig- heten att pröva frågor om bildande av vattenrättsliga servitut.- Att förrätt- ningslantmätaren kan bilda vattenlagsservitut genom fastighetsreglcring i fall då vattendomstol ändå skall ta upp servitutsfrägorna i samband med prövning av frågan om tillstånd till ett vattenföretag framstår knappast som

Lagrådets yttrande

Prop. 1982/83: 26 _ 141

en rationell ordning vare sig från processekonomisk synpunkt eller med hänsyn till vattendomstols särskilda sakkunskap på området. Närmast till hands synes vara att i anslutning till den nya vattenlagens bestämmelser om tillståndsplikt för vattenföretag (4 kap. nya vattenlagen) söka en gräns för befogenheten att handlägga vattenlagsservitut enligt fastighetsbild- ningslagen. Står frågan om att bilda servitut i sakligt sammanhang med ett vattenföretag som kräver tillstånd enligt huvudregeln i 4 kap. 25 första stycket nya vattenlagen. bör servitutsfrågan naturligen ingå i den tillåtlig- hetsprövning som skall utföras av vattendomstol. Frågan om servitutsbild- ning torde också i flertalet sådana fall initieras genom ansökningen hos domstolen. Föreligger däremot inte någon tillståndsplikt för vattenföreta- get enligt huvudregeln härom i 4 kap. 25 första stycket nya vattenlagen — dvs. omständigheterna är sådana att det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom vattenföretagets inverkan på vatten- förhållandena — synes något hinder ej böra uppställas mot att servituts- bildningen sker med stöd av fastighetsbildningslagen. Hinder häremot bör givetvis ej heller finnas om vattenföretagets tillåtlighet redan har prövats och tillstånd meddelats. Förrättningslantmätaren bör då kunna bilda ett vattenrättsligt servitut genom fastighetsreglering t.ex. i sådana fall när behov därav uppkommer i anslutning till vattenföretagets utförande. jfr vad som anförs i motiveringen om servitut för. rätt att använda annans mark för brygg- eller badplats i s.k. skadeförebyggande syfte.

Vad angår den tillståndsprövning som under vissa förutsättningar skall ske i fråga om markavvattningsföretag enbart enligt den särskilda regeln i 4 kap. 25 andra stycket innebär det sagda inte någon begränsning av lantmä- tares befogenhet. 'fillståndsprövningen förestavas emellertid i dessa fall av andra skäl än företagets inverkan på vattenförhållandena. Det torde enligt förarbetena också vara här som behovet av en utvidgad kompetens gör sig särskilt gällande.

Mot bakgrund av det nu anförda förordar lagrådet att det till det föreslag- na stadgandet i 7 kap. 25 fogas ett inskränkande villkor av den innebörd som angetts i det föregående. Paragrafens andra stycke kan därvid ges förslagsvis följande lydelse:

"Servitut som kan upplåtas till förmån för ett vattenföretag enligt 8 kap. 1 5 vattenlagen (1982:000) får bildas genom fastighetsreglcring endast om tillstånd till företaget har meddelats enligt vattenlagen eller om det är uppenbart att varken allmänna eller enskilda intressen skadas genom före- tagets inverkan på vattenförhållandena."

7 kap. 9 5

Stadgandet avgränsar fastighetsbildningsmyndighetens möjligheter att genom fastighetsreglcring ändra eller upphäva servitut som tillkommit enligt bestämmelser i vattenlagen. Med avsevärd utvidgning i förhållande till vad som gäller nu föreslås att servitut. som tillkommit med stöd av 8

I.a__t'råa'el.r

yttrande

Prop. 1982/83: 26 142

kap. 1 5 nya vattenlagen eller motsvarande äldre bestämmelser. får ändras eller upphävas genom fastighetsreglcring. [ motiveringen anförs att det torde vara dessa tvångsrätter som i de allra flesta fall blir aktuella i fastighetsbildningssammanhang.

[ yttranden över de lagförslag som föregått det remitterade förslaget läggs bland annat från kraftproducenthåll vikt vid. att servitut som utgör en nödvändig förutsättning för t.ex. en kraftanläggning inte får ändras eller upphävas i annan ordning än enligt bestämmelser i vattenlag. Enligt en regel i nya vattenlagen om vattendomstols omprövning av villkoren för meddelat tillstånd till ett vattenföretag gäller även att vid omprövning bl.a. för tillgodoseende av allmänna intressen villkor inte får föreskrivas sotn medför att förutsättningarna för företaget rubbas avsevärt.

De vid remissbehandlingen framförda önskemålen om begränsningar i bestämmelsen om ändring och upphävande av servitut med hänsyn till åtgärdernas inverkan på ett vattenföretag avvisas emellertid av departe- mentschefen. Han hänvisar därvid till att de restriktioner i 7 kap. fastig- hetsbildningslagen som gäller i fråga om ändring och upphävande utgör en garanti mot en alltför långtgående tillämpning av lagförslaget. Såvitt lagrå— det kan finna ger emellertid fastighetsbildningslagens bestämmelser om fastighetsreglcring inte ett tillräckligt skydd för en av tillståndshavare utverkad rätt att ta annans mark i anspråk för anläggning eller anordning som behövs för vattenföretaget. Enligt lagrådets mening bör det säkerstäl- las att åtgärder vid fastighetsreglcring inte inkräktar på en åt vattenföreta- garen enligt nya vattenlagen upplåten tvångsrätt. Den föreslagna bestäm- melsen bör därför kompletteras med ett villkor av innebörd att ändring och upphävande av vattenrättsligt servitut får ske genom fastighetsreglcring endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för företa- get.

Lagrådet föreslår med hänsyn till det anförda att första meningen i första stycket av förevarande paragraf ges förslagsvis följande lydelse:

"Servitut. som har tillkommit till förmån för ett vattenföretag med stöd av 8 kap. 1 5 vattenlagen ( 1982: 000) eller motsvarande äldre bestämmelser. får ändras eller upphävas endast om åtgärden inte medför olägenhet av någon betydelse för företaget."

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

l 5

Enligt propositionen med förslag till ny vattenlag skall lagen om förvalt- ning av samfälligheter tillämpas när samverkan mellan deltagare i vatten- företag skall ske iform av samfällighet. I remissen föreslås en bestämmelse om detta i en ny punkt 5 i l 5 första stycket. Vidare föreslås vissa ändrade

Lugrädets yttrande

Prop. 1982/83: 26 . 143

begreppsbestämningar i paragrafens andra stycke. Lagrådet förordar här en något ändrad lydelse av författningstexten. Bestämmelsen blir tydligare om den såvitt avser samfälligheter enligt första stycket 1—4 behålls oför- ändrad. Ändringen föranleds nämligen uteslutande av att för de vatten- rättsliga samfälligheterna det enligt den nya vattenlagen inte skall förekom- ma att delägarskap i samfällighet representeras av fastigheter (se härom förutom vad departementschefen anfört i förevarande remiss också t. ex. uttalandena av lagrådet i prop. 1981/82: 130 s. 289 0. I följande förslag av lagrådet har också tagits med en för samfälligheter enligt punkt 5 speciell definition av ordet "delägarfastighet”. Ordet förekommer utan samman- hang med ordet andelstal på llera håll i samfällighetslagen. I 445 bör en ändring ske så som föreslagits i remissen. 149 och 52 55 saknar i och för sig ordets betydelse relevans. Vad gäller 125 sista stycket. 15 5 tredje stycket, 485 sista stycket och 535 första stycket torde en "översättning"” av ordet delägarfastighet såvitt gäller vattenrättsliga samfälligheter sakna större praktisk betydelse men bör enligt lagrådets mening ändå göras.

Lagrådet föreslår följande lydelse av andra stycket: . "Med delägarfastighet förstås i lagen fastighet som har del i samfällighet och med delägare ägaren av delägarfastighet. [ fråga om samfällighet enligt första stycket 5 förstås dock med delägarfastighet fastighet som på annat sätt än genom delaktighet omfattas av samfälligheten och med delägare den som deltar i samfälligheten. Beträffande sådan samfällighet skall vi- dare vad som sägs i lagen om delägarfastighets andelstal i stället gälla delägares andelstal.”

35

I ett tillägg till denna paragraf föreslås i remissen en regel om att bestämmelserna om stämningsmål i nya vattenlagen skall gälla när enligt samfällighetslagen talan skall föras hos vattendomstol. Beträffande andra frågor som vattendomstol får befattning med enligt samfällighetslagen i föreslagen ny lydelse —— såsom förordnande att hålla sammanträde enligt 7 eller 205 — anmärker departementschefen i speeialmotivcringcn att de' kommer att handläggas som ärenden. Vad som därmed skall gälla om handläggningen synes emellertid vara oklart. Beträffande domförhet synes den närmast liggande tolkningen bli att handläggning skall ske på fullsutten avdelning enligt 13 kap. 35 nya vattenlagen. Vad som i prop. 1981/82: 130 (s. 623) i anslutning till 22 kap. 55 nya vattenlagen har anförts om att ärende kan handläggas av ordföranden ensam motsägs av att den i 13 kap. 45 nya vattenlagen angivna möjligheten för en ensamdomarc att besluta är förbehållen handläggningen av ”mål” och att enligt 13 kap. 125 nya vattenlagen termen mål inte kan innefatta ärenden. (Jfr beträffande mot- svarande spörsmål i fråga om fastighetsdomstol prop. 1971: 106 s. 91 och 121 samt den ändring i 15 andra stycket fastighetsdomstolslagen som införts på grundval av prop. 1974: 144.)

Lagrådets yttrande

Prop. [982/83: 26 144

Lagrådet anser att ett klargörande i det angivna avseendet är påkallat och att i första hand en reglering inom ramen för 13 kap. nya vattenlagen bör övervägas.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973:1151) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter

Enligt 225 andra stycket i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna lagen (1982:000) om införande av vattenlagen (1982:000) skall en samfällighet enligt nuvarande vattenlag eller motsvarande äldre bestämmelser (här i fortsättningen kallad äldre samfällighet) efter beslut om ändring av kretsen av deltagare eller kostnadsfördelningen mellan dem anses ombildad till en samfällighet enligt den nya vattenlagen. Några närmare bestämmelser om hur ombildningen skall ske meddelas inte.

Den angivna övergångsbestämmelsen får. om det nu föreliggande försla— get antas. inte någon betydelse i fråga om äldre samfällighet som inte är juridisk person. eftersom enligt 185 förevarande lagförslag de nya reglerna i samfällighetslagen skall bli utan vidare tillämpliga på sådana samfällig— heter. Beträffande sådana äldre samfälligheter som har ställning avjuridisk person följer däremot av 195 förslaget till ändring av införandelagen för samfällighetslagen att den gamla ordningen blir gällande. om inte delägarna själva beslutar en övergång.

Ett beslut enligt sistnämnda paragraf kan inte avse annat än s.k. för- eningsförvaltning enligt samfällighetslagen. l linje med vad som sålunda skall gälla för "frivillig" övergång bör en regel införas om föreningsför- valtning också för äldre samfällighet som är juridisk person och som på grund av ändrad deltagarkrets eller kostnadsfördelning skall falla in ttnder den nya ordningen. Vidare kandet vara lämpligt med en bestämmelse om att förordnande skall meddelas om att den äldre samfälligheten skall upplö- sas (jfr 11 5 förevarande lag).

Den bestämmelse som nu har förordats kan — med erforderlig justering av ingressen — tas in som en ny 215 i den förevarande lagen och få förslagsvis följande lydelse:

"I samband med beslut. som avses i 22 .' andra stycket lagen ( 1982: 000) om införande av vattenlagen (1982: 000) och som rör en samfällighet som kan förvärva rättigheter och ikläda sig skyldigheter. skall förordnas att samfälligheten skall upplösas och att en samfällighetsförening skall bildas för att förvalta den nya samfälligheten.

När en samfällighetsförening som har bildats enligt första stycket har registrerats. äger 205 motsvarande tillämpning."

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1976: 997) om vattenförbund ] motiven till förslaget om ändrad lydelse av 135 förordas att någon biträdande förrättningsman inte vidare skall förordnas vid förrättningar

Lagrådets yttrande

Prop. 1982/83: 26 145

enligt lagen om vattenförbund. 1 enlighet härmed föreslås där att benäm- ningen biträdande förrättningsman skall tas bort i 135 andra stycket. Om detta förslag genomförs. bör även bestämmelserna om biträdande förrätt- ningsman i 11 5 första och tredje styckena utgå.

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

1 den föreslagna övergångsbestämmelsen till denna lag har inte beaktats. att i mål som pågår vid nya vattenlagens ikraftträdande täkttillständ enligt vattenlagen (1918: 523) kan komma att meddelas också efter det att änd- ringen i fastighetstaxeringslagen har trätt i kraft. Orden "vid ikraftträdan- det gäller" bör därför ersättas av ordet "meddelats". En annan möjlighet är att i 2 kap. 45 fastighetstaxeringslagen. i definitionen av ägoslaget "Täktmark". byta ut orden "eller vattenlagen (19181523)" mot orden "vattenlagen (1918: 523) eller vattenlagen (1982:000)" — jfr vad lagrådet anfört beträffande övergångsbcstämmelserna till flottningslagen.

Övriga lagförslag

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

Lugrådcts yttrande

Prop. 1982/83: 26 146

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET ' PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1982-09-02

Närvarande: statsministern Fälldin. ordförande. och statsråden Ullsten. Friggebo. Dahlgren. Åsling. Johansson. Wirtén. Andersson. Boo. Petri. Eliasson. Gustafsson. Elmstedt. Tillander. Ahrland.- Molin Föredragande: statsrådet Petri

Proposition med förslag till följdlagstiftning till den nya vattenlagen

] Anmälan av lagrådsyttrande

Föredraganden anmäler lagrådets yttrande] över förslag till 1. lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled. 2. lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred. 3. lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m.. 4. lag om ändring i lagen ( 1950: 596) om rätt till fiske. 5. lag om ändring i lagen (1962: 627.) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m., 6. lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822). 7. lag om ändring i lagen (1966: 314) om kontinentalsockeln. 8. lag om ändring i miljöskyddslagcn (19691387), 9. lag om ändring ijordabalken. 10. lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988). 11. lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719). 12. lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter. 13. lag om ändring 1 lagen (1973. 1151 ) om införande av anläggningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter 14. lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1 150) om förvaltning av samfälligheter. 15. lag om ändring i lagen (1976:997) om vattenförbund. 16. lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1 152). 17. lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kä- rande att ställa säkerhet för rättegångskostnader. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande.

' Beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 25 mars 1982.

Sllnpromkull

Prop. [982/83: 26 147

Förslaget till lag om ändring i lagen (1919:—126) om flottning i allmän flottled

Vad lagrådet under 1 5 har anfört rörande begreppen flottning och sjö- fart föranleder inte någon erinran från min sida.

Som lagrådet påpekar kan vissa invändningar från systematisk synpunkt riktas mot placeringen av de nya 5 u—5 (' 5.5 i flottningslagen. Jag anser emellertid att olägenheterna därav inte är större än att de med hänsyn till flottningens nuvarande omfattning bör kunna accepteras. Jag biträder där- emot lagrådets förslag till kompletteringar av 5 a och 5 h 5.5. Av den nya formuleringen av 5 a 5 första stycket framgår att det är regeringen eller. efter regeringens bemyndigande länsstyrelsen. som är bcslutsmyndighet rörande frågor om antagande av anläggare.

Jag godtar lagrådets förslag till ändrad utformning av 7. [3 och 20 5. Dessutom bör 4 5jämkas så att den även omfattar äldre beslut av vatten- domstol.

[ överensstämmelse med terminologin i övriga straffbestämmelser i flott- ningslagen bör termen "dagsböter" behållas i 79 5'.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1962:627) om vissa åtgärder för utnyttjande av vattenkraft vid krig m. m.

Jag har inte något att erinra mot vad lagrådet har anfört i anslutning till 2 och 5 5.5 och biträder lagrådets förslag till utformning av dessa paragrafer liksom av 7 åförsta stycket.

Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagcn (1969: 387)

Jag biträder lagrådets förslag tilljämkning i 45 5förstu styr-ket ].

Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen ( 1970: 988)

Avsikten med de i lagrådsremissen föreslagna ändringarna i 7 kap. 2 och 9 5,5 är att tillgodose välmotiverade önskemål om förenkling och utvidg- ning av nuvarande möjligheter att bilda, ändra och upphäva vattenrättsliga servitut genom fastighetsreglcring. Lagrådet anser emellertid att förslagen ger alltför långtgående befogenheter för fastighetsbildningsmyndighcten att pröva frågor om vattenrättsliga servitut. Lagrådet föreslår därför be- gränsningar i dessa befogenheter. '

7 kap. fastighetsbildningslagen innehåller särskilda regler om förutsätt- - ningarna för bildande. ändring och upphävande av servitut. Dessa servi- tutsregler utgör påbyggnader till de allmänna bestämmelserna om fastig— hetsreglcring i 5 kap. (jfr prop. 1969: 128 5. B 1137). De sistnämnda bestäm— melserna skall alltså tillämpas i första hand också när det gäller prövningen av frågor om vattenrättsliga servitut. och dessutom skall iakttas de all— männa villkoren för fastighetsbildning i 3 kap.

Slutprmn/tull

Prop. 1982/83: 26 143

Reglerna i nämnda tre kapitel anger alltså förutsättningarna för fastig- hetsbildningsmyndighetens befattning med frågor rörande vattenrättsliga servitut och innebär i sig viktiga begränsningar i myndighetens befogen- heter rörande sådana frågor. Med den utformning som lagtexten har fått i det remitterade förslaget kan det dock göras gällande att fastighetsbild- ningsmyndighetens befogenheter har blivit mer långtgående än som kan anses motiverat av de önskemål om lagändringar som har framförts. bl.a. när det gäller bildande av servitut för ett vattenföretag som ändå måste tillståndsprövas enligt vattenlagen. Jag delar därför lagrådets uppfattning att man bör införa vissa begränsningar av befogenheten att handlägga frågor om vattenlagsservitut enligt fastighetsbildningslagen. Jag kan anslu- ta mig till vad lagrådet har anfört rörande sådana begränsningar och biträ- der lagrådets förslag till utformning av 7 kap. 2 5 andra stycket första- meningen och 9 5 första stycket första meningen.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfäl- ligheter (LFS)

Jag biträder lagrådets förslag till ändrad utformning av I 5 andra stycket. Lagrådet har i anslutning till 3 5 efterlyst ett klargörande om vilka regler som skall gälla rörande handläggningen av ärenden vid vattendomstol. Jag återkommer till denna fråga i det följande.

I detta sammanhang villjag ta upp en fråga som rör genomförandet av ett vattenföretag, som skall utföras inom ramen för en samfällighet. sedan beslutet om tillstånd till vattenföretaget har vunnit laga kraft. Tillstånd till markavvattnings- och vattenregleringsföretag tillkommer i angivna fall samfälligheten. se 5 kap. 2 5 och 7 kap. 2 och 4 55 nya vattenlagen. Som jag har uttalat i prop. 1981/82: 130 s. 438 är alltså förfogandet över tillstån- det en gemensam angelägenhet varom beslut skall fattas enligt reglerna i LFS.

En fråga som därvid har stor betydelse är omen majoritet av delägare i samfälligheten, som kanske har anslutits till dennamot sin vilja. kan på grund av omröstningsreglerna i LFS stoppa genomförandet av företaget mot den åsikt som företräds av minoriteten. däribland främst sökanden till företaget.

Vid granskningen av det remitterade förslaget till ny vattenlag har lagrå- det vänt sig mot ett uttalande i remissprotokollet att ett beslut att inte utföra företaget fick anses strida mot LFS och det grundläggande till- ståndsbeslutet (se prop. 1981/82: 130 s. 291 och bilagedelen s. 582). Enligt lagrådet utgår uttalandet från en felaktig analogi med anläggningslagen. Den som förfogar över ett tillstånd enligt den nya vattenlagen har enligt lagrådet full frihet att välja mellan att utnyttja tillståndet eller att avstå från. detta. medan ett anläggningsbesluts rättsverkningar i princip är av samma karaktär som ett fastighetsbildningsbesluts.

Sfutprutokoll

Prop. 1982/83: 26 149

Det av lagrådet kritiserade uttalandet synes närmast ha avsett det fallet att samtliga delägare i en vattenrättslig samfällighet är ense om att inte utföra företaget. Därvid biträder-jag lagrådets ståndpunkt att någon laglig skyldighet att genomföra företaget'inte föreligger. Om däremot några del- ägare vill genomföra företaget men röstas ned av majoriteten. anserjag att frågan bör bedömas annorlunda. Genom tillståndsdomen eller tillstånds- beslutet har de tvistiga frågorna om bl.a. tvångsanslutning rättskraftigt avgjorts. Av 15 och 19 55 LFS framgår att varje delägares enskilda intres- sen skall beaktas i skälig omfattning. Ett beslut av majoriteten mot minori- tetens vilja att inte genomföra företaget måste anses strida mot det gru'nd- läggande tillståndet och mot LFS. En överröstad delägare måste då kunna få beslutet att inte genomföra företaget undanröjt efter klandertalan enligt 15 eller 53 5LFS (jfr prop. 1973: 160 s. 387). Detsamma gäller också beslut av majoriteten om avvikelseri andra avseenden från tillståndet.

Vad jag nu har anfört föranleder ingen lagändring. Slutligen vill jag i detta sammanhang anmärka att regeringen. sedan nu föreliggande förslag remitterades till lagrådet. till riksdagen har överlämnat prop. 1981/82: 221 med förslag till lag om exploateringssamverkan m. m.'I den propositionen föreslås bl. a.. liksom i förevarande förslag. ändringar i 1. 20. 21 och 23 55 LFS samt i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150.) om förvaltning av samfälligheter. Lag- förslagen i prop. 1981/82:221 avses träda i kraft den 1 juli 1983. medan lagstiftningen enligt förevarande förslag'avses träda i kraft den 1 januari 1983. Det bör överlämnas åt riksdagen att-vidta de jämkningar i de olika lagförslagen som kan vara erforderliga.

Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anlägg- ningslagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter

Jag biträder lagrådets förslag om att till lagen foga en ny 21 .5 med i huvudsak den av lagrådet föreslagna lydelsen.

Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1976: 997) om vattenförbund

Jag biträder lagrådets förslag om att bestämmelserna om biträdande förrättningsman i I 1 #första och tredje styckena utgår.

Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152)

I enlighet med lagrådets påpekande bör den föreslagna övergångsbe- stämmelsen ändras så att den också omfattar tillstånd enligt den äldre vattenlagen som meddelas efter det ändringen i fastighetstaxeringslagen har trätt i kraft.

Slutpratokoll

Prop. 1982/83: 26 150

Utöver vad som har nämnts i det föregående bör vissa redaktionella jämkningar göras i lagförslagen.

Ändring i den i prop. 1981/82: 130 föreslagna vattenlagen (1982: 000.)

Som tidigare berörts har lagrådet i anslutning till den föreslagna ändring- en i 3 5 lagen om förvaltning av samfälligheter anmärkt att förslaget till ny vattenlag inte reglerar frågan om vattendomstols handläggning av dom- stolsärendcn. Jag delar lagrådets uppfattning att denna fråga bör regleras i den nya vattenlagen. Jag föreslår därför att i I3 kap. 2 5” nya vattenlagen görs ett tillägg av innebörd att vad som är föreskrivet om allmän domstol också gäller vattendomstols handläggning av ärenden. om inte annat är särskilt föreskrivet. Vad beträffar domförheten blir 6 5 lagen (1946:807) om handläggning av domstolsärendcn tillämplig. [ fall då enligt denna paragrafdomstolen skall ha full sammansättning. bör det enligt min mening utan särskild bestämmelse stå klart att vattendomstolen skall ha den sam- mansättning som anges i 13 kap. 3 5 första stycket nya vattenlagen (jfr prop. 19712106 s.121).

2 Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att anta dels de av lagrådet granskade förslagen med vidtagna ändringar. dels inom justitiedepartementet upprättat förslag till 18. lag om ändring i vattenlagen (1982: 000).

3 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredragan- den har lagt fram.

S lutpratokoll

Prop. 1982/83: 26 151

Innehåll Propositionen ................................................ l Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... l Lagförslag l. Lag om ändring i lagen (1919: 426.) om flottning i allmän flottled 2 2. Lag om ändring i lagen (1933:269) om ägofred ................ 15 3. Lag om ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m. m. ........................... 16 4. Lag om ändring | lagen (1950: 596) om rätt till fiske ........... 17 5. Lag om ändringi lagen ( 1962: 627) om vissa atgärder för utnyttjan- de av vattenkraft vid krig m.m. ............................ 17 6. Lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822) ................. 22 7. Lag om ändring i lagen (1966: 314) omkontinentalsockeln ..... 22 8. Lag om ändring i miljöskyddslagen (19691387) ............... 22 9. Lag om ändring i jordabalken .............................. 24 10. Lag om ändring i fastighetsbildningslagen (1970: 988) .......... 25 11. Lag om ändring i expropriationslagen (1972: 719) ............. 28 12. Lag om ändring i lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfällig- heter............ ........................................ 28 13. Lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande av anläggnings- lagen (1973: 1149) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av sam- fälligheter ............................................... 31 14. Lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmånsrätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ...... 33 15. Lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenförbund .......... 34 16. Lag om ändring i fastighetstaxeringslagen (1979: 1152) ......... 37 17. Lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskostnader ........... 37 18. Lag om ändring i vattenlagen (1982: ()()0) ..................... 38 Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2.5 mars 1982 . . . 39 ] inledning .................................................. 39 2 Kortfattad presentation av förslagen .......................... 40 3 Upprättade lagförslag ....................................... 41 4 Motivering till de särskilda förslagen .......................... 42 4.1 Förslaget _till lag om ändring i lagen (1919:426) om flottning i allmän flottled ......................................... 42 4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen (1933: 269) om ägofred . . 46 4.3 Förslaget till lag om'ändring i lagen (1942: 335) om särskilda skyddsåtgärder för vissa kraftanläggningar m.m. .......... 46

4.4 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1950: 596) om rätt till fiske 46 4.5 Förslaget till lag om ändring i lagen (1962: 627) om vissa åtgär- der för utnyttjande av vattenkraft vid krig m.m. ........... 48 4. 6 Förslaget till lag om ändring i naturvårdslagen (1964: 822) . . . 51 4. 7 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1966: 314) om kontinental-

sockeln ............................................... 51 4.8 Förslaget till lag om ändring i miljöskyddslagcn (1969: 387) .. 51 4.9 Förslaget till lag om ändring ijordabalken ................ 52 4.10 Förslaget till lag om ändring i fastighetsbildningslagen

(1970: 988) ............................................ 52

4.11 Förslaget till lag om ändring i expropriationslagen ( 1972: 719) . 61

Prop. 1982/83: 26 152

4.12 Förslaget till lag om ändring i lagen ( 1973: 1150) om förvaltning

av samfälligheter ...................................... 61 4.13 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1151) om införande

av anläggningslagen (1973zll49) och lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ............................ 64 4.14 Förslaget till lag om ändring i lagen (1973: 1152) om förmåns-

rätt för fordringar enligt lagen (1973: 1150) om förvaltning av samfälligheter ......................................... 6.5 4.15 Förslaget till lag om ändring i lagen (1976: 997) om vattenför-

bund ................................................. 65 4.16 Förslaget till lag om ändring i fastighetstaxeringslagen

(1979: 1152) ........................................... 67

4.17 Förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 307) om skyldighet för utländska kärande att ställa säkerhet för rättegångskost-

nader .................................. - .............. 67 5 Hemställan ........................................ ' ........ 67 6 Beslut .................................................... 68 Bilaga 1 Vattenlagsutredningens förslag till följdlagstiftning ..... 69

Bilaga2 Sammanställning av remissyttranden över vattenlags-

- utredningens slutbetänkande (SOU 1977:27) i vad avser följdlagstiftning .................................... 84

Bilaga3 Författningsförslag i departementspromemorian (Ds Ju

1977: 12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslag- stiftningen ......................................... 93

Bilaga 4 Sammanställning av remissyttranden över departements-

promemorian (Ds Ju 1977:12) Uppföljande översyn av fastighetsbildningslagstiftningen i vad avser'avgränsning-

en mot vattenlagen .............. -. .................. 95 Bilaga 5 De remitterade förslagen ........................... ". 100 Utdrag av lagrådets protokoll den 22 juni 1982 ................... 134

Utdrag av protokoll vid regeringssammanträde den 2 september 1982 146

Norstedts Tryckeri, Stockholm 1982