Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås ändringar i aktiebolagslagens bestämmelser om revision. Genom förslagen förbättras möjligheterna att på ett effektivt sätt utnyttja revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten.

Revisorerna skall enligt förslaget särskilt granska att bolaget har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Om bolaget inte har' fullgjort sina skyldigheter, skall det anmärkas i revisionsberättelsen. Vi- dare föreslås en skyldighet för revisorerna att på begäran lämna upplys- ningar om bolagets angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål.

'I propositionen föreslås också att länsstyrelsen skall få besluta att vissa bolag som ännu inte har en kvalificerad revisor skall utse en sådan revisor. Om det finns skäl till det, får länsstyrelsen i sådana bolag också förordna viss kvalificerad revisor.

En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall enligt_förslaget genast anmäla detta till länsstyrelsen och härvid lämna en redogörelse för den granskning som han har utfört.

De nya bestämmelserna för revision av aktiebolag föreslås i huvudsak bli tillämpliga även för de företag som är underkastade lagen om årsredo- visning m.m. i vissa företag. dvs. främst handelsbolag med minst tio anställda.

Den nya lagstiftningen föreslås träda i kraft den 1 januari 1985.

I Riksdagen 1984/85. 1 sum]. Nr 30

• Sida 2
•  Original

Prop. 1984/85: 30

IJ

] Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs i fråga om aktiebolagslagen (1975: 1385)' dels att 10 kap. 5. 10 och 13 åå skall ha nedan angivna lydelse. dels att övergångsbestämmelserna till lagen (1982: 739) om ändring i nämnda lag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Ft'irt'xlutu'n lytlc'lst'

10 kap. 5 s" Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor utsetts. Uppdrag som revisor upphör i förtid. om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos styrelsen och. om revisor som ej är vald på bolagsstämma vill avgå. hos den som tillsatt honom.

En revisor rurx uppdrag npphöri förtid skull genus! anmäla tit'llll lill länxsrt'rclwn. Revisorn skall i un- nu?"/ningen lämna en rt'tluyört'lsc för iukllagt'lst'rlm l'ltf den grum/t- ning som han hur utför! lllltlt'l' den del av löpuntlt' rii/tcnskupnir .ru/n lmns uppdrag har uni/"tutat. För un- målningen giiller i tillämpliga delar rad som i Il) Q' tredje "('/i Hårda .t'tyt'kenn föreskrivs un: revisions- bt'riillclst'. Arx/tri!) ut' anmälning- en skall sändas in till rvgislrurings— myndig/101011 sann öt't'rlr'intnux lill bolagen" srt'rulxt'.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom hinder enligt 2—4 55 eller enligt bolagsordningen att vara revisor och finnes ej suppleant. skall styrelsen vidtaga åtgärd för att ny revisor för den åter- stående mandattiden tillsättes.

10ä

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolagsstämma.

Revisionsberättelsen skall innehålla uttalande. huruvida årsredovisning- en uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovisningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 11 kap. skall lämnas. skall revisorerna ange detta och, om det kan ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse. som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger styrelseledamot eller verk- ställande direktör till last eller att styrelseledamot eller verkställande di-

' Lagen omtryckt 1982: 739.

• Sida 3
•  Original

Prop. 1984/85: 30 _ l."; 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

rektör eljest handlat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall det anmärkas i berättelsen. Revisionsberättclsen skall även innehålla uttalan- de angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande di- rektör. Revisorerna kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till aktieägarnas kännedom.

[ ret'isimtsberr'ittelsen skall också anmärkus om revisorernafunnit att bolaget inte har jitllgiort sin skyl- dighet

! . att göra avdrag/'är preliminär A-skatt eller kvarstående skatt en- ligt appbärdslagen (1953.'272),

2. att anmäla sig för registrering enligt 19 5)" lagen ”%&-430) om mervärdeskatt.

3. att lämna uppgift enligt 54 fi ] mum. appbärdslagen. 4 eller II 9' lagen ( 1984 : 668) om upphörd av stu'ialavgifter från arbetsgivare el- ler 22 5 lagen om mervärdeskatt,

4. att i rätt tid betala skatter och avgifter som avses i 1—3.

Om revisionsberättelsen innehål- ler anmärkning om att bolaget inte lmrfullgjort skyldighet som avses [ [lärde stycket 1—4. skall revisorer- na genast sända in en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrel- sen.

Revisionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida förteckning enligt 12 kap. 9 & upprättats när skyldighet därtill förelegat och särskilt uttalande angående fastställandet av balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i förvaltningsberättelsen framställda förslaget till dispositio- ner beträffande bolagets vinst eller förlust.

1 moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse be- träffande koncernen. Bestämmel- serna i första—jjärde styckena äger motsvarande tillämpning.

] moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberättelse be- träffande koncernen. Bestämmel- serna i första-trea'je och sjätte styckena äger motsvarande tillämp- ning.

Hå

Revisor får ej till enskild aktieägare eller utomstående lämna upplysning- ar om sådana bolagets angelägenheter som han fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag. om det kan lända till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolags- stämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär. om det ej skulle lända till väsentligt förfång

Revisorn är skyldig att till bolags- stämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär. om det ej skulle lända till väsentligt förfång

• Sida 4
•  Original

Prop. 1984/85: 30

Nuvarande lydelse

för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna medrevisor. granskare som avsesi 14 5. ny revi- sor och. om bolaget har försatts i konkurs. konkursförvaltare erfor- derliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Föreslagen lydelse

för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna medrevisor. granskare som avsesi l4 s". ny revi- sor och. om bolaget har försatts i konkurs. konkursl'örvaltare erfor- derliga upplysningar om bolagets angelägenheter. Revisorn iir dess- utom skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelä- genheter till undersökningsledaren underjörumlersäkning [ brottmål.

]. Denna lag2 träder i kraft den I januari l983.

2. För ett bolag vars konstituerande stämma har hållits före ikraftträ- dandet av denna lag tillämpas de nya bestämmelserna i l0 kap. 3 & första och femte styckena samt 6 lå tredje stycket från och med första ordinarie bolagsstämma som hålls efter utgången av är I987. lntill dess tillämpas i stället motsvarande äldre bestämmelser.

3. Om det är piikallat av särskil- da tmtstt'indiglteter. får lt'ins.v1_vrel- sen besluta att de nya bestämmel- serna som avses i pmtkl 2 skal/_lin- visst bolag tillämpas från en tidi- gare tidpunkt än som anges där. Ont det _linns skäl till det. får länsstvrelsen samtidigt också _lo'r- ordna en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med (ivriga revisorer delta i revisionen. Upp- dragsliden _li'ir revisorn ska/I be- stämmas så att uppdraget upphör vid slutet av nästa ordinarie bo- lagsstämma på vilken revisorsval förrättas. Innan länsstyrelsen meddelar be- slut som avses iji'irsta eller andra stycket. skull bolaget beredas till- fälle att _vttra sig.

Denna lag träderi kraft den I januari 1985.

2 1982: 739.

• Sida 5
•  Original

Prop. 1984/85: 30

'.)l

2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1980: 1103) om årsredovisning m. m. i vissa företag

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3. 5. 10 och 13 5.5 lagen (198011103)om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse F öreslagen lydelse

4 kap. 3 5

1 företag som avses i 2 kap. 3 & första stycket och i moderföretaget i en koncern som avses i andra stycket av nämnda paragraf skall minst en revisor vara auktoriserad.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer kan i fråga om företag som avses i första stycket förordna att en viss godkänd revisor får utses i stället för en auktoriserad revisor. Sådana beslut är giltiga i högst fem år.

I fråga om annat företag får länsstyrelsen. om det är påkallat av särskilda omsu'imligheter. besluta att minst en revisor skall vara auk- toriserad revisor eller godkänd re- visor.

Om det finns skäl till det. får länsstyrelsen samtidigt också för- ordna en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor att med övriga revisorer delta i revisionen. Upp- dragstiden för revisorn skall be- stämmas sä att uppdraget upphör när alumn behörig revisor har blivit utsedd i _fr'ireskriven ordning.

Innan länsstyrelsen meddelar be- slut som avses i tredje eller fjärde stycket. skal/_löretaget beredas till- jälle att yttra sig.

5.5

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor har utsetts. Uppdrag som revisor upphör i förtid. om revisorn eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den årsredovis- ningsskyldige samt. om revisorn har utsetts av någon annan. hos denne.

En revisor vars uppdrag upphört" _lörtid skall genast (unnäla detta till länsstyrelsen. Revisorn skall i an- mälningen länma en redogörelse för iakttagelserna vid den gransk- ning som han har utfört under den del av löpande räkenskapsår som hans uppdrag har omfattat. För an-

• Sida 6
•  Original

Prop. 1984/85 : 30 6

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

målningen gäller i tillämpliga delar vad som i [0.6 tredje och ]järde styckena _Rireskrivs om revisions- berr'ittelse. Avskrift av anmälning- en skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företa- gets ange/(igenheter.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något hinder för att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant. skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter vidta åtgär- derför att en ny revisor tillsätts för den återstående mandattiden.

10.5

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättelse till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter senast fem och en halv månader efter räkenskapsårets utgång.

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande. huruvida årsredovis- ningen har uppgjorts enligt denna lag. Innehåller inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas enligt denna lag. skall revisorn ange detta och lämna behövliga upplysningar i sin berättelse. om det kan ske.

Har revisorn vid sin granskning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företagsled- ningen till last. skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplysningar som han önskar bringa till den årsredo- visningsskyldiges kännedom.

lrei'isionsbert'ittelsen skall också anmärkas om revisornfunnit attft'i- retaget inte har fullgjort sin skyl- dighet

! . att göra avdragför preliminär A-skatt eller kvarstående skatt en- ligt upphördslagen (1953:272) .

2. att anmäla sigför registrering enligt 19 5 lagen ( 1968:430 ) om mervärdeskatt.

3. att lämna uppgift enligt Satsi ] mom. uppbördslagen. 4 eller II 9" lagen tl984:668) om upphörd av socialavgi/ierfrän arbetsgivare el- ler 22 _6 lagen om mervärdeskatt,

4. att i rätt tid betala skatter oeh avgifter som avses i I—-3.

Om revisionsberättelsen inne/räl- ler anmärkning om att företaget inte har _litllgiort skyldighet som avses [fjärde stycket I—4. skall revisorn genast sända in en avskrift av rei'isionsberättelsen till länssty- relsen.

• Sida 7
•  Original

Prop. 1984/85: 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisionsberättelse beträffande koncernen. Härvid skall första—tredje styckena tillämpas.

135

En revisor får inte till dem som saknar rätt att erhålla kännedom om den ärsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om sådant som revisorn har fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag. om det kan lända till förfäng för den ärsredovisningsskyldige.

Revisorn är skyldig att lämna medrevisor. ny revisor och. om den årsredovisningsskyldigc har för- satts i konkurs. konkursför 'altaren erforderliga upplysningar om den ärsredovisningsskyldiges angelä- genheter.

Revisorn är skyldig att lämna medrevisor. ny revisor och. om den '."trsredovisningsskyldige har för- satts i konkurs. konkursförvaltaren erforderliga upplysningar om den ärsredovisningsskyldiges angelä- genheter. Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upp- lysningar omjöretagets angelägen- heter till umlersökningsledaren un- derjöl'unde/'.vt'ik'tring i brottmål.

Denna lag träderi kraft den I januari l985.

• Sida 8
•  Original

Prop. 1984/85 : 30 8

Utdrag JUSTITIEDEPARTEMENTET PROTOKOLL

vid regeringssammanträde 1984-06—07

Närvarande: statsministern Palme, ordförande. och statsråden Lundkvist. Feldt. Sigurdsen. Hjelm-Wallén. Peterson. Andersson. Boström. Bod- ström. Göransson. Gradin. Dahl. R. Carlsson. Holmberg. Hellström. Thunborg. Wickbom

Föredragande: statsrådet Wickbom

Lagrådsremiss om effektivare företagsrevision

1. Inledning

År 1982 tillkallades en kommission med uppdrag att lämna förslag om åtgärder mot ekonomisk brottslighet (sc dir 1982: 101). Kommissionen antog namnet kommissionen (Ju 1982: 05) mot ekonomisk brottslighet.

Kommissionen' överlämnade i juli 1983 ett delbetänkande (SOU 1983: 36) Effektivare företagsrevision. Betänkandet har remissbehandlats.

Till protokollet i detta ärende bör fogas dels kommissionens samman- fattning av sitt betänkande som bilaga ]. dels kommissionens lagförslag som bilaga 2. dels en förteckning över remissinstanserna som bilaga 3. En sammanställning av remissyttrandcna har gjorts inom justitiedepartemen- tet och finns tillgängligi lagstiftningsärendet (Dnr 2264-83).

Under ärendets beredning i justitiedepartementet har kontakt hållits med företrädare för de danska. finländska. isländska och norskajustitiede- partementen samt det danska industridepartemcntet.

Kommissionen har förutom lagstiftningsfrågor även behandlat kom- merskollegiums tillsyn över de auktoriserade och godkända revisorerna (se betänkandet s. 81—84) och härvid föreslagit vissa ändringar i förordningen (1973: 221) om auktorisation och godkännande av revisorer (se betänkan- det 5. 18). Frågan om ändring i den nämnda förordningen kommer att tas upp i annat sammanhang.

'_Generaldirektören, numera landshövdingen Sven Heurgren. ordförande. rege- rrngsrädet Gunnar Björne och riksdagsledamoten Arne Nygren.

• Sida 9
•  Original

Prop. 1984/85: 30 9

2.1. Allmänna synpunkter

Vid sidan av bolagsstämma och styrelse jämte verkställande direktör skall det i aktiebolag finnas ännu ett bolagsorgan. nämligen revisorerna. Enligt en äldre uppfattning var revisorernas uppgift endast att hjälpa bo- lagsstämman att kontrollera styrelsen. Numera är det emellertid allmänt erkänt att revisorerna bör inta en självständig ställning gentemot både styrelsen och aktieägarmajoritetcn. Revisorerna skall beakta även minori- tetens intressen och därutöver se till. att styrelsen inte har överträtt de regler i aktiebolagslagen (1975: 1385) och bolagsordningen. som avser att skydda fordringsägarnas. annan tredje mans och det allmännas intressen (se prop. 1975: 103 s. 242 ).

Bestämmelser om revision i aktiebolag finns i 10 kap. aktiebolagslagen. När det gäller andra företagsformer finns det i huvudsak motsvarande bestämmelser i 4 kap. lagen (1980: 1103) om årsredovisning m.m. i vissa företag samt i45—51 55 lagen (1951:308) om ekonomiska föreningar.

Kommissionen har i det nu aktuella betänkandet undersökt möjligheter- na att på ett effektivare sätt använda revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Enligt kommissionens mening har en effektiv och sakkunnig revision stor betydelse när det gäller att förhindra och motverka ekonomiska oegentligheter som kan förekomma i samband med näringsverksamhet. Mot den bakgrunden föreslär kommissionen vissa ändringar i de regler som styr revisionens innehåll. Kommissionen föreslår att revisorerna vid sin granskning av företagen skall kontrollera hur dessa uppfyller sina skyldigheter enligt vissa centrala skatte- och avgiftsförfatt- ningar. Kommissioncn föreslår vidare en upplysningsskyldighet för reviso- rerna gentemot polis- och skattemyndigheter. Kommissionen föreslår ock- så att länsstyrelsen under vissa omständigheter skall få utse s. k. offentliga revisorer. Slutligen föreslår kommissionen att en revisor som entledigas i förtid skall vara skyldig att anmäla detta till länsstyrelsen.

Vid remissbehandlingen har kommissionens förslag fått ett blandat mot- tagande. Kritik av varierande styrka riktas mot flera av förslagen.

För egen del anser jag det angeläget att nu ändra lagstiftningen så att möjligheterna förbättras att på ett effektivt sätt använda revisorerna i kampen mot den ekonomiska brottsligheten. Enligt min mening är kom- missionens förslag väl ägnat att läggas till grund för lagstiftning.

Jag kommer i det följande att närmare redovisa mina ställningstaganden till kommssionens olika förslag. Härvid avser jag att först behandla revi- sionen i aktiebolag (se avsnitt 2.2 —2.5) och sedan revisionen i andra företagsformer (se avsnitt 2.6 ).

T] Riksdagen 1984/85. I .ruml. Nr 30

• Sida 10
•  Original

Prop. 1984/85: 30 lt)

2.2. Skatte- och avgiftsgranskning

Mitt förslag: Revisorerna skall särskilt granska att bolaget har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. ()m bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter. skall revisorerna göra en anmärkning om det i revisionsberättelsen samt genast sända in en avskrift av berättelsen till länsstyrelsen.

Kommissionens förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag (se betänkandet s. 59—65).

Remissinstanserna: Kommissionens förslag har fält ett blandat mottagan— de. De kritiska remissinstanserna anför bl.a. att förslaget skulle leda till en utarmning av den sedvanliga revisionen samt till en minskad öppenhet fran bolagsledningens sida mot revisorerna. eftersom de skulle uppfattas som företrädare för skattemyndigheterna och inte som ett oberoende bolagsor- gan.

Skäl för mitt förslag: Enligt 10 kap. 7 s aktiebolagslagen skall revisorn i den omfattning god revisionssed bjuder granska bolagets ärsredovisning jämte räkenskaperna samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning. Revisionsarbetet omfattar tre delar. nämligen löpande granskning av hola- gets räkenskaper. granskning av bokslut och ärsredovisning samt den s. k. förvaltningsrevisionen.

Vägledande för granskningens omfattning är god revisionssed. For- eningen Auktoriserade Revisorer FAR publicerarfortlöpande olika rekom- mendationer om god revisionssed. Dessa rekommendationer har antagits av Svenska Revisorsamfundet SRS. Av betydelse är ocksa de uttalanden kommerskollegium gör i samband med sin tillsyn över '.tuktoriserade och godkända revisorers verksamhet.

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge en revisionsberättelse till bolagsstämman. I 10 kap. 10 & aktiebolagslagen ges i nägra hänseenden detaljföreskrifter om vad revisionsberättelsen skall innehälla. ] den skall anges huruvida årsredovisningen gjorts upp enligt bestämmelserna i aktie- bolagslagen. Om revisorerna vid sin granskning har funnit att en styrelsele- damot eller den verkställande direktören gjort sig skyldig till sådan ätgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet eller om han pä annat sätt handlat i strid mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen. skall detta anmärkas i revisionsberättelsen. Revisions—berättelsen skall också innehålla ett uttalande om ansvarsfrihet för styrelseledamöter och den verkställande direktören.

Det finns f.n. inte några särskilda bestämmelser eller rekonunendationer om revisorernas granskningsskyldighet när det gäller skatter och avgifter.

• Sida 11
•  Original

Prop. 1984/85: 30 l l

Kommissionens förslag innebär att revisorerna åläggs en skyldighet att särskilt granska hur bolaget har fullgjort sina skyldigheter i fråga om vissa angivna centrala skatte- och avgiftsförfattningar.

Jag delar kommissionens uppfattning att det är av väsentlig betydelse att beskattningssystemet fungerar på ett effektivt sätt. Det är viktigt att de skatter och avgifter som har beslutats av riksdagen också blir redovisade och betalda på det sätt och inom den tid som har avsetts. Enligt min mening kan det inte accepteras att de skattskyldiga skaffar sig obehöriga krediter på det allmännas bekostnad genom att de dröjer med betalningen eller att de underlåter att betala skatter och avgifter.

När det gäller näringsverksamhet vill jag härvid särskilt framhålla att skatteundandragande eller betalningsförsummelse i vissa företag medför oberättigade fördelar för dessa i förhållande till de företag som lojalt betalar sina skatter och avgifter. Det bör därför enligt min mening också vara ett starkt intresse för alla lojala företag att man kommer till rätta med en sådan snedvridning av konkurrensförhällandena inom näringslivet.

Mot den nu angivna bakgrunden delarjag kommissionens bedömning att det — utöver den kontroll som kan utövas av skattemyndigheterna — behövs en fortlöpande granskning och information om hur bolagen sköter sina åligganden när det gäller skatter och avgifter. Jag anser också i likhet med kommissionen att det är naturligt att denna uppgift anförtros åt revisorerna.

Revisionens huvudsyfte år att sörja för att bolagets offentliga redovis- ning. dvs. årsredovisningen med däri intagna resultat- och balansräkning- ar, ger en korrekt bild av rörelsens resultat och ställning. ] vissa fall innebär god revisionssed att revisorn måste granska handlingar, transak- tioner och förfaringssätt rörande skatter och avgifter. men det primära syftet med revisorns granskning är härvid endast att säkerställa ett rättvi- sande bokslut. Det finns. som kommissionen framhåller. däremot inte någon självständig rättslig förpliktelse för revisorn att granska bolagets rutiner i fråga om skatter och avgifter.

Det kan i och för sig antas att en ökad granskning i fråga om skatter och avgifter skulle kunna åstadkommas genom en vidareutveckling av begrep- pet god revisionssed. En sådan utveckling skulle emellertid med all sanno- likhet ta lång tid. Enligt min mening är det angeläget att förbättringar på detta område genomförs snarast möjligt. Jag anser dessutom att frågan är så viktig att det är väl motiverat att revisorerna ges stöd i lag när det gäller att hävda en ny syn i fråga om skatter och avgifter.

Jag förordar på grund av det anförda att revisorerna åläggs en skyldighet att särskilt granska hur bolaget har fullgjort sina skyldigheter i fråga om skatter och avgifter. Bestämmelserna bör i överensstämmelse med kom- missionens förslag innebära att revisorerna. om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter. skall göra en anmärkning om det i revisionsberättelsen samt genast sända in en avskrift av berättelsen till länsstyrelsen.

• Sida 12
•  Original

Prop. 1984/85: 30 1 *

När det gäller omfattningen av revisorernas granskning anser jag där- emot att det är motiverat med en viss begränsning och precisering i förhållande till kommissionens förslag. Enligt min mening bör gransk— ningsskyldigheten främst avse avdrag och betalning av preliminär A—skatt och kvarstående skatt för bolagets anställda samt redovisning och betal- ning av arbetsgivaravgifter och mervärdeskatt. Jag kommer att i special— motiveringen ange hur bestämmelserna enligt min mening bör närmare utformas i detta avseende.

Jag vill i det här sammanhanget också nämna att bokföringsnämnden i en skrivelse den 27 mars l984 till justitiedepartementet har behandlat frågan om redovisning av förfallna men inte betalda skulder (se LU |982/83: 34_ rskr 267). Jag har för avsikt att ta upp frågan om ändring i bokföringslagen(1976: 125) i detta avseende när bokföringsnämndens skrivelse har remiss- behandlats.

Jag har här enbart talat om externrevisorerna. Det finns emellertid ocksä revisorer och bokföringsbyräer som hjälper framför allt mindre företag med den interna bokföringen. l uppdraget ingar ofta att sköta löpande betalningar (framför allt skatter och avgifter) samt att upprätta deklaratio- ner Gfr SOU l984: lS s. 209). Jag vill här nämna att jag med intresse följer det arbete som bedrivs framför allt inom Sveriges Redovisningskonsulters Förbund för att höja kompetensen inom denna _vrkeskär.

2.3. Upplysningsskyldighet

Mitt förslag: En revisor är skyldig att på begäran lämna upplysningar om bolagets angelägenheter till den sotn leder en förundersökning i brottmål.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med mitt förslag men kommisv sionen har dessutom föreslagit en upplysningsskyldighet mot gransknings- myndigheterna på skatte- och avgiftsområdet (se betänkandet s. 65—77).

Remissinslanserna: Kommissionens förslag har fått ett blandat mottagan- de. Ungefär hälften av remissinstanserna har godtagit förslaget om en upplysningsskyldighet vid förundersökning. De kritiska remissinstanserna gör framför allt gällande att den föreslagna ttpplysningsskyldigheten skulle inverka menligt på informationsflödet från företagsledningen till revisorer- na.

Skäl för mitt förslag: Uppdraget som revisor ger möjligheter till en ingåen- de kännedom om bolagets förhållanden. [ l0 kap. 13 % första stycket aktiebolagslagen har därför föreskrivits en tystnadsplikt för revisorn. Revi-

• Sida 13
•  Original

Prop. l984/85: 30 l3

som får inte till enskilda aktieägare eller utomstående lämna upplysningar om sådana bolagsangelägenheter som han fått kännedom om vid fullgöran— de av sitt uppdrag. om det kan lända till förfäng för bolaget. Bryter revisorn mot tystnadsplikten. kan han bli skadeståndsskyldig.

[ lt) kap. l3 & andra stycket finns bestämmelser om upplysningsskyl- dighet. Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upplysningar som bolagsstämman begär. om det inte skulle lända till väsentligt förfång för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna bl.a. mcdrevisor. ny revisor och konkurstorvaltare erforderliga upplysningar om bolagets ange- lägenheter. Sistnämnda upplysningsskyldighet begränsas alltså inte av nå- got skaderekvisit tsc prop. l979/th: l43 s. 84).

En revisor är skyldig att vittna vid domstol vid huvudförhandling i brottmål (jfr 36 kap. 5 s' andra stycket rättegångsbalken). Han är också under vissa förutsättningar skyldig att vittna redan ttnder förundersökning- cn (se 23 kap. l3 & rättegångsbalken).

Enligt kommissionen är det oklart om en revisor enligt god revisorssed kan anses skyldig att redan vid polisförhör lämna de upplysningar om bolaget som han såsmåningom kanske ändå tvingas att lämna inför dom- stol.

Vid utredning av ifrågasatt brottslighet inotn ramen för verksamheten i ett bolag finns det ofta ett starkt intresse för de brottsutredande myndighe- terna att få upplysningar direkt från bolagets revisor. Jag delar kommis— sionens bedömning att samhällets intresse av att ingripa mot brott får anses vara överordnat de intressen som bestämmelserna om revisorernas tyst- nadsplikt avser att skydda.

Mot den nu angivna bakgrunden anserjag i likhet med kommissionen att revisorerna bör vara skyldiga att på begäran lämna upplysningar om bola- gets angelägenheter till den som leder en förundersökning i brottmål. Jag förordar alltså att ltl kap. l] s' andra stycket aktiebolagslagen kompletteras med en bestämmelse av denna innebörd.

När det däremot gäller frågan om en upplysningsskyldighet gentemot granskningsmyndigheterna pä skatte- och avgiftsområdet är jag av flera skäl tveksam inför kommissionens förslag.

Enligt ltt kap. 8 & aktiebolagslagen skall styrelsen och den verkställande direktören bereda revisorn tillfälle att verkställa granskning i den omfatt- ning revisorn finner erforderlig samt lämna de upplysningar och det biträde som revisorn begär. Den öppenhet gentemot revisorn som följer av nämnda bestämmelse är en grundläggande förutsättning för att revisionen skall kunna genomföras på ett effektivt sätt. Att bolagsledningen vågar anförtro revisorerna även mycket känsliga uppgifter beror bl.a. på att revisorerna har tystnadsplikt. Det är mot denna bakgrund. som också kommissionen har framhållit. nödvändigt att iaktta försiktighet när det gäller att rubba den nuvarande mycket långtgående tystnadsplikten.

Enligt gällande ordning är ett bolag vid taxeringsrevision eller annan

• Sida 14
•  Original

Prop. 1984/85: 30 14

liknande granskning skyldigt att lämna alla uppgifter som behövs för revi- sionen. Uppgifter direkt från revisorn kan däremot fås endast om revisorn befrias från sin tystnadsplikt genom att bolaget samtycker till att uppgifter lämnas.

Enligt min mening ligger det mycket i vad som framhållits av åtskilliga remissinstanser. nämligen att förtroendeförhällandet mellan företagsled- ningen och revisorn skulle kunna allvarligt rubbas. om revisorn åläggs någon form av självständig upplysningsskyldighet gentemot skattemyndig— heterna. En minskad öppenhet från företagsledningens sida gentemot revi- som skulle kunna resultera i en sämre företagsrevision samt minskade möjligheter för revisorerna att på ett tidigt stadium avhjälpa olika felaktig- heter på det skatterättsliga området.

Ett genomförande av förslaget skulle också medföra att staten som fordringsägare får möjligheter till information som saknas för andra intres— senter. En sådan ordning skulle kunna tas till intäkt för att bolagets intressenter inte längre behandlas lika och även medföra att revisorns oberoende ställning skulle kunna sättas i fråga.

Med hänsyn till de möjligheter som redan finns att få upplysningar direkt från bolagen framstår det enligt min mening också som mindre angeläget att i detta avseende anlita revisorerna som en extra informationskälla.

Jag har mot bakgrund av det nu anförda stannat för att inte föreslå några bestämmelser om upplysningsskyldighet för revisorerna mot gransknings- myndigheterna på skatte- och avgiftsområdet.

2.4 Kvalificerade revisorer

Mitt förslag: Länsstyrelsen får besluta att vissa bolag som ännu inte har någon auktoriserad revisor eller godkänd revisor skall utse en sådan revisor. Länsstyrelsen får vidare möjlighet att själv förordna kvalif- cerad revisor i sådana bolag.

Kommissionens förslag: Länsstyrelsen får förordna en s.k. offentlig revisor vid sidan av de ordinarie revisorerna (se betänkandet s. 44—49).

Remissinstanserna: Kommissionens förslag har fått ett blandat mottagan- de. De kritiska remissinstanserna anför bl. a. att förordnande av en offent— lig revisor skulle försämra arbetssituationen för de ordinarie revisorerna. att den offentlige revisorn egentligen endast kan ge offentlighet åt de missförhållanden som utgjort grunden för hans förordnande samt att det är en mer adekvat åtgärd att förordna om taxeringsrevision.

• Sida 15
•  Original

Prop. 1984/85 : 30 ,;

Skäl för mitt förslag: Rev-'isorerna väljs normalt av aktieägarna på bolags- stämma. ()m flera revisorer skall utses. får det i bolagsordningen bestäm- mas att en eller llera av dern. dock inte alla. skall utses i annan ordning ( lt) kap. l äaktiebolagslagen).

Enligt lt) kap. 3 & första stycket aktiebolagslagen gäller vidare att minst en av bolagsstämman utsedd revisor skall vara auktoriserad revis'or eller godkänd revisor. Detta krav gäller i nybildade bolag fr. o. m. den l januari l983 och för bolag som har bildats före nämnda datum från årsskiftet l987/ 88 (se prop. NKI/82: l't'l s. 9 samt övergångsbestämmelserna till SFS [981 739).

Under senare är har i olika sammanhang förts fram tanken att rCVisorer- na borde utses inte av bolagsstämman utan av samhället. Därmed skulle revisorernas oberoende ställning garanteras. Kommissionen har avvisat den tanken. främst därför att den nuvarande ordningen i stort sett anses fungera bra.

Även om principiella skäl talar för att samhället — och inte det kontrolle- rade bolagets ägarc — skall utse revisorer ansluterjag mig till kommissio- nens bedömning att det inte är motiverat att gå över till en sådan ordning.

När det gäller kommissionens förslag om att länsstyrelsen skall få för- ordna en s. k. offentlig revisor görjag följande bedömning.

Kommissionen har pekat på olika omständigheter som kan tala för att en offentlig revisor bör förordnas. Som exempel nämner kommissionen att bolaget inte sköter sina löpande betalningar eller släpar efter med inbetal- ning av skatter och avgifter eller missbrukar olika former av statliga stöd tttan att företagets revisorer anmärker mot förhållandena.

Enligt min mening skulle en offentlig revisor i allmänhet ha små möjlig- heter att förbättra situationen i bolaget. På goda grunder kan man anta att han inte sällan fick inskränka sin verksamhet till att ge ytterligare offent- lighet åt de missft'irhållanden som utgjort grunden för hans förordnande. Det är att märka att en offentlig revisors uppdrag inte i något avseende skiljer sig från vad som gäller för övriga revisorer.

Enligt min mening kati det inte heller uteslutas att tillkomsten av en offentlig revisor skulle försämra arbetssitttationen för de ordinarie reviso- rerna och Ieda till motsättningar både inom kretsen av revisorer och i förhållande till bolagsledningen.

Om det framkommer uppgifter som tyder på exempelvis oegentligheteri fråga om skatter i ett bolag. anserjag att det är naturligt att det inleds en förundersökning eller förordnas om taxeringsrevision. Taxeringsrevisorer- na företräder det allmänna medan en offentlig revisor enligt kommissio- nens förslag har en något oklar roll.

Mot kommissionens förslag talar enligt min mening också att alla aktie- bolag om några år skall ha en auktoriserad revisor eller en godkänd revisor. Om en sådan revisor inte fungerar på ett tillfredsställande sätt. ankommer det på kommerskollegium som är tillsynsmyndighet för de kvaliticeradc revisorerna att agera.

• Sida 16
•  Original

Prop. 1984/85: 30 to

Ett bättre sätt att stärka revisorsfunktionen är enligt min mening att påskynda övergången till kvalificerad revision i alla aktiebolag. Den tidi- gare nämnda tidpunktcn för ett fullständigt genomförande av den reformen (årsskiftet l987/88) har valts efter en ingående prövning av bl. a. tillgången på och behovet av kvalificerade revisorer (se prop. l98l/82: l7l ). Jag anser inte att det nu finns anledning att generellt ändra den tidpunkten. Jag förordar i stället att länsstyrelsen ges rätt att i särskilda fall besluta att ett bolag som ännu inte har någon kvalificerad revisor skall anlita en sådan revisor. Länsstyrelsen bör härvid ha möjlighet att direkt förordna viss kvalificerad revisor. om det finns skäl för det. eller att låta bolaget självt välja en kvalificerad revisor på bolagsstämma. Vad jag nu har anfört bör komma till uttryck genom en ändring i övergångsbestämmelserna till lagen (l982: 739) om ändring i aktiebolagslagen .

2.5. Anmälningsskyldighet vid förtida entledigande

Mitt förslag: En revisor vars uppdrag upphör i förtid skall genast anmä- la detta till länsstyrelsen och härvid lämna en redogörelse för den granskning som han har utfört.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med mitt förslag utom såtillvida att kommissionens förslag inte avser det fallet att revisorn entledigas i förtid på egen begäran (se betänkandet s. 49——5l).

Remissinstanserna: Förslaget har i allmänhet godtagits av remissinstanser- na. Flera av dem har emellertid förordat att förslaget utvidgas att avse även det fallet att revisorn själv begär att få bli entledigad i förtid.

Skäl för mitt förslag: Revisorerna väljs. som jag redan har berört (se avsnitt 2.4 ). normalt av aktieägarna på bolagsstämma. Revisorernas uppdrag kan gälla tills vidare eller så att det upphör vid utgången av den ordinarie bolagsstämman (.se l0 kap. ] äaktiebolagslagcn).

Ett uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när en ny revisor har utsetts. Ett uppdrag som revisor upphör i förtid. om revisorn eller den som utsett honom (normalt bolagsstämman) begär det (se l0 kap. 5 & aktiebo- lagslagen). För att en revisor som inte avgår frivilligt skall kttnna entledigas i förtid. dvs. före den ordinarie bolagsstämman. krävs det alltså normalt beslut av en extra bolagsstämma.

Enligt kommissionen kan den omständigheten att bolaget när som helst under uppdragstiden kan skilja revisorn från uppdraget inbjuda till miss- bruk av revisorns ställning och innebära risker för otillbörliga påtryckning- ar på honom. Ett bolag kan enligt kommissionen vilja göra sig av med

• Sida 17
•  Original

Prop. 1984/85: 30 17

en obekväm revisor innan denne hinner fullgöra sitt lagstadgade rapporte- ringsskyldighet.

Jag delar kommissionens uppfattning att gällande ordning kan missbru- kas av vissa bolag och att det därför bör införas en anmälningsskyldighet för revisorerna gentemot länsstyrelsen.

Kommissionen har avvisat tanken på att [äta anmälningsskyldigheten gälla också för det fallet att revisorn på eget initiativ lämnar uppdraget i förtid. En anmälningsskyldighet i den situationen skulle enligt kommis- sionen kunna uppfattas som om avsägelse av revisorsuppdrag vore en normal väg att lösa en problemfylld situation.

Även om jag har förståelse för detta argument anserjag i likhet med flera remissinstanser att det är angeläget att anmälningsskyldigheten kommer att gälla även när revisorn i förtid avsäger sig uppdraget. Bakom en sådan till synes frivillig avgång kan dölja sig situationer där revisorn råkat i sådan konflikt med företagsledningen att han har känt sig tvungen att avgå.

Jag förordar på grund av det anförda att anmälningsskyldigheten får gälla alla situationer när revisorn entledigas i förtid. alltså även om det sker på egen begäran.

För att anmälningsskyldigheten skall fylla sitt syfte bör den i överens- stämmelse med vad kommissionen har föreslagit kompletteras med en skyldighet för revisorn att redogöra för den granskning som han har hunnit utföra. Redogörelsen bör i huvudsak kunna utformas som en revisionsbe- rättelse.

Jag ansluter mig även till kommissionens förslag att en avskrift av redogörelsen bör sändas in till patent- och registreringsverket. där den blir tillgänglig för bolagets övriga intressenter.

2.6 Revisionen i handelsbolag m. m.

Mitt förslag: De nya bestämmelserna för revision av aktiebolag införs även för de företag som är underkastade lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag med minst tio anställda.

Kommissionens förslag: Överensstämmer med mitt förslag men kommis- sionen har dessutom föreslagit ändringari lagen om ekonomiska föreningar (se betänkandet s. 79).

Remissinstanserna: Förslagen har i allmänhet lämnats utan erinran av remissinstanserna.

Skäl för mitt förslag: 1 4 kap. lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag finns bestämmelser om revision som i huvudsak motsvarar vad som gäller enligt aktiebolagslagen. Bestämmelserna gäller främst för handelsbolag 'l'2 Riksdagen 1984/85. [ saml. Nr 30

• Sida 18
•  Original

Prop. 1984/85: 30 18

och enskilda näringsidkare med minst tio anställda (se prop. |979/80: l—t3 s. (13).

Jag delar kommissionens uppfattning att bestämmelser som motsvarar vad som har föreslagits för aktiebolagen bör införas även i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag.

När det gäller kvalificerade revisorer (se avsnitt 2.4 ) finns det anledning att särskilt framhålla att lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag inte har någon motsvarighet till kravet i lt) kap. 3 &" första stycket aktiebolagsla- gen på kvalilicerad revision i alla aktiebolag (jfr prop. 1979/80: HJ s. 64). Den möjlighet som nu föreslås för länsstyrelsen att i vissa förelag kräva kvalificerad revision har alltså här en större räckvidd än för aktiebolagens del.

Kommissionen har även föreslagit ändringar i lagen om ekonomiska föreningar.

Kooperationsutredningen har nyligen överlämnat betänkandet (SOU 198429) Kooperativa föreningar. Betänkandet innehåller bl.a. ett förslag till lag om kooperativa föreningar. som skall ersätta lagen om ekonomiska föreningar. Betänkandet remissbehandlas f.n.

Enligt min mening finns det anledning att avvakta den fortsatta behand- lingen av kooperationsutredningens förslag. Jag är därför inte nu beredd att föreslå några ändringar i lagen om ekonomiska föreningar.

2.7 Ikraftträdande m. m.

Den nya lagstiftningen bör träda i kraft den I januari l985. Enligt mitt mening behövs det inte några särskilda övergångsbestämmelser.

3. Upprättade lagförslag

l enlighet med det anförda har inom justitiedepartementet upprättats förslag till

|. lag om ändring i aktiebolagslagen (l975: l385).

2. lag om ändring i lagen (1980: llO3) om årsredovisning m.m. i vissa företag.

Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.'

' Bilagan har uteslutits här. Förslagen äri huvudsak likalydande med dem som är fogade till propositionen.

• Sida 19
•  Original

Prop. 1984/85 : 30 19

4. Specialmotivering

4.1. Förslaget till lag om ändring i aktiebolagslagen

10 kap. 5 5?

l paragrafert' tas upp nya bestämmelser om anmälningsskyldighet för revisor vars uppdrag upphör i förtid. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.5 ).

Tredje stycket. som är nytt. innebär att en revisor genast skall anmäla till länsstyrelsen. om hans uppdrag upphöri förtid. Anmälningsskyldigheten förutsätter att tiden för revisorns uppdrag är bestämd. Revisorns anmäl- ningsskyldighet inträder dels när han har entledigats från sitt uppdrag i förtid av bolagsstämman eller av någon annan som har utsett honom, dels när han frivilligt har ställt sin plats till förfogande och lämnat sitt uppdrag i förtid.

Om uppdraget som revisor däremot gäller för obestämd tid. dvs. tills vidare. aktualiseras aldrig någon anmälningsskyldighet. Någon anmäl- ningsskyldighet inträder inte heller om revisorn inte skulle bli omvald på den ordinarie bolagsstämma där revisorsval skall ske eller om revisorn på stämman väljer att frivilligt lämna sitt uppdrag.

Bestämmelserna innebär vidare att revisorn i sin anmälan till länsstyrel- sen skall redogöra för den granskning han har utfört under den del av det löpande räkenskapsåret som hans uppdrag har omfattat.

När anmälningen görs torde revisorn i regel ha lämnat bolaget. Även om det är angeläget att revisorn försöker ge en så adekvat bild som möjligt av iakttagelserna vid granskningen under uppdragstiden. har han inte möjlig- het att i efterhand skaffa sig insyn i bolaget och ta del av handlingar och dylikt. Redogörelsen i anmälningen kommer därför i allt väsentligt att bygga på de iakttagelser som revisorn hunnit göra innan uppdraget upphör- de.

Vid utformningen av anmälningen skall revisorn följa bestämmelserna om revisionsberättelse i 10 kap. 10 & tredje och fjärde styckena i tillämpliga delar.

Det kan självfallet inte förekomma något uttalande av revisorn i anmäl- ningen som förutsätter tillgång till bolagets årsredovisning. Däremot är revisorn skyldig att i anmälningen anmärka bl.a. om han funnit att åtgärd eller försummelse, som kan föranleda ersättningsskyldighet. ligger styrel- seledamot eller verkställande direktör till last eller att nämnda personer på annat sätt har handlat i strid mot aktiebolagslagen eller bolagsordningen.

Revisorn är dessutom skyldig att anmärka om bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa skatte- och avgiftsförfattningar. Revisorns skyldigheter föranleds av de nya bestämmelserna om skatte- och avgifts- granskning i 10 kap. 10 å fjärde stycket.

Revisorn skall sända in en avskrift av anmälningen till patent- och

• Sida 20
•  Original

Prop. [984/85: 30 20

registreringsverket. Anmälningen blir därigenom tillgänglig för bolagets intressenter. En avskrift av anmälningen skall också lämnas till bolagets styrelse.

Det har inte införts nägra särskilda sanktioner för det fall att revisorn underlåter att fullgöra sin anmälningsskyldighet. ()m revisorn är auktori- serad revisor eller godkänd revisor —— och alltså står under tillsyn av kommerskollegium — kan hans underlåtenhet att göra föreskriven anmälan leda till ett ingripande av tillsynsmyndigheten.

10 kap. 10 ?

Fjärde och femte styckena. som är nya. ålägger revisorn en gransknings- och anmälningsskyldighet på skatte- och avgiftsområdet. Bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.2 ).

Som jag har berört i den allmänna motiveringen skall granskningsskyl— digheten omfatta bolagens skyldigheter i fråga om att göra avdrag för preliminär A-skatt eller kvarstående skall enligt uppbördslagen (1953: 272). mervärdeskatteredovisningen enligt lagen ( 19681430) om mer- värdeskatt samt bolagens förpliktelser i fråga om '.trbetsgivaravgifter enligt lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (19811691) om socialavgifter.

Riksdagen har nyligen beslutat nya bestämmelser om uppbörd av arbets- givaravgifter ( prop. 1983/84: 167 . SfU 28. rskr 369). De nya bestämmelser- na har tagits upp i en särskild lag. benämnd lagen om uppbörd av socialav— gifter från arbetsgivare. Lagen. som skall träda i kraft den 1 januari 1985. innebär att lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgifter enligt lagen (l981:69l) om socialavgifter upphävs.

Den nya lagstiftningen om uppbörd av arbetsgivaravgifter innebär en långtgående samordning med det system som gäller för uppbörd av inne- hållen preliminär skatt enligt uppbördslagen. De nya reglerna om gransk- ningsskyldighet för revisorer. som jag här förordar. bör anpassas till den nya lagstiftningen om uppbörd av socialavgifter frän arbetsgivare.

Bestämmelserna i det nya fjärde stycket innebär att revisorerna skall anmärka i revisionsberättelsen. om de vid sin granskning har funnit att bolaget inte har fullgjort sina skyldigheter enligt vissa i fyra punkter sär- skilt uppräknade åligganden i fråga om skatter och avgifter.

Bestämmelserna i punk! ) innebär att revisorerna skall granska hur företaget fullgjort sina åligganden i fråga om avdrag för preliminär A-skatt och kvarstående skatt enligt uppbördslagen.

Punkt 2 innebär att revisorerna måste undersöka om företaget har full- gjort sina skyldigheter att anmäla sig för registrering i fråga om mervärde- skatt enligt lagen om mervärdeskatt.

Den som är redovisningsskyldig enligt lagen om mervärdeskatt skall anmäla sig för registrering hos länsstyrelsen i det län där verksamheten drivs (19 & lagen om mervärdeskatt). Länsstyrelsen prövar de materiella

• Sida 21
•  Original

Prop. 1984/85: 30 - _ 21

förutsättningarna för skatt- och redovisningsskyldighet och meddelar. om det finns sådana förutsättningar. beslut om registrering. Registreringsbe- slutet har den betydelsen att den verksamhet som beskrivs i registrerings— bevisct är att anse som yrkesmässig enligt lagen om mervärdeskatt och att skattskyldighet föreligger.

F.nligt punkt 3 skall revisorerna granska hur företaget skött sina åliggan- den i fräga om uppbördsdcklaration för gjorda skatteavdrag enligt 54? 1 mom. uppbördslagen i dess lydelse fr.o.m. den 1 januari 1985 (se prop. 1983/84: 167 s. 22 . 86. 1 12). Arbetsgivare som gjort skatteavdrag skall titan anmaning lämna uppbördsdeklaration till länsstyrelsen. Deklarationen skall lämnas senast den 18 i den uppbördsmånad som infaller närmast efter utgången av den månad under vilken skatteavdraget gjordes. Deklaratio- nen skall lämnas senast vid samma tidpunkt som inbetalning av innehållna belopp skall ske.

Bestämmelserna innebär vidare att revisorerna skall granska hur företa- get skött sina åligganden i fråga om redovisning för utgiven lön och för summan av arbetsgivaravgifter samt årsuppgift enligt 445 och 1113 1 lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare ( prop. 1983/84: 167 s. 4 . 6. 86—87 och 94—95). I fråga om redovisningen skall bestämmelserna i upp- bördslagen om uppbördsdeklaration tillämpas.

Revisorerna skall dessutom granska företagets åligganden enligt 225 lagen om mervärdeskatt. dvs. bl. a. att en deklaration lämnas utan anma- ning för varje redovisningsperiod. i regel två kalendermånader.

Enligt pun/tt 4 Skall revisorerna kontrollera om företaget skött sina åligganden när det gäller att i rätt tid bctala skatter och avgifter. som avses i punkterna 1—3.

Bestämmelserna innebär att revisorerna skall granska om företaget har betalat in innehållna belopp enligt reglerna för preliminär A-skatt och kvarstående skatt i uppbördslagcn (se prop. 1978/79: 161 och 1983/84: 167).

Revisorerna skall vidare kontrollera att företaget skött betalningen av de arbetsgivaravgiftcr. som enligt lagen om uppbörd av socialavgifter från arbetsgivare skall redovisas och betalas (se prop. 1983/84: 167 s. 5 . 91 —92).

Mervärdeskatten fastställs beloppsmässigt för varje redovisningspen'od med ledning av den deklaration företaget har lämnat. En deklaration skall utan anmaning lämnas för varje redovisningsperiod. i regel två kalender- månader. Deklarationen lämnas till länsstyrelsen den femte i andra måna- den eftcr utgången av redovisningsperioden. 1 och med att deklarationen lämnats anses skatten fastställd i enlighet med deklarationen. Skatten förfaller enligt huvudregeln till betalning samtidigt som deklarationen se-

• Sida 22
•  Original

Prop. 1984/85: 30 22

Bestämmelserna i det nya femte stycket innebär att revisorerna genast skall sända en avskrift av revisionsberättelsen till länsstyrelsen. om berät- telsen innehåller en anmärkning om att bolaget inte har fullgjort de skyldig- heter som avses i fjärde stycket.

Genom de nya bestämmelserna slås fast att revisorerna har en rättslig skyldighet att kontrollera hur bolagen fullgör sina åligganden på skatte- och avgiftsområdet. Det krävs sålunda av revisorn att han utför en gransk- ning i de hänseenden som här anges. Revisorn kan inte komma ifrån sin anmälningsskyldighet i rcvisionsberättelsen genom att hänvisa till att han inte utfört någon granskning av förhållandena i fråga.

Det bör emellertid samtidigt framhållas att granskningen och rapporte- ringen av hur bolaget sköter sina åligganden enligt skatte- och avgiftsför- fattningarna bör ske efter samma principer som gäller för revisorns gransk- ning i övrigt. Detta innebär bl. a. att de vedertagna principerna om väsent- lighet och risk skall vara vägledande för revisorn också vid skatte- och avgiftsgranskningen. Revisorn skall alltså vid bestämning av inriktning och omfattning av granskningen av handlingar. transaktioner och rutiner i fråga om skatter och avgifter lägga huvudvikten vid det som är beloppsmässigt mest väsentligt eller i riskhänseende sådant att väsentliga fel eller brister kan uppstå.

Det nya system. som enligt vad jag tidigare har påpekat. föreslås gälla för uppbörd av innehållen preliminär skatt och socialavgifter från arbetsgi- vare bygger på att en arbetsgivare löpande kan redovisa ett riktigt och fullständigt underlag för redovisningsperioden. Det bygger också på att arbetsgivaren efter varje redovisningsperiods utgång kan lämna uppgifter till myndigheterna om gjorda skatteavdrag och de avgiftspliktiga löner samt andra ersättningar och förmåner som utges under perioden. Redovis- ningen av arbetsgivaravgifter skall samordnas med arbetsgivarnas redovis- ning och inbetalning av källskatt.

GranSkningsskyldigheten enligt förevarande paragraf innebär i princip att revisorn måste se till att företaget har eller förser sig med sådana rutiner i fråga om skatter och avgifter att det nya uppbördssystemet kan följas.

Att underlåta en granskning från revisorns sida i nu angivna hänseenden är inte förenligt med god revisionssed. Om det i efterhand skulle visa sig att det har funnits inte obetydliga brister eller felaktigheter i företagets be- handling av skatter och avgifter kan revisionen dessutom klandras. Revi- sorn kan också bli föremål för diciplinära åtgärder. om han står under tillsyn av kommerskollegium.

Den nya granskningsskyldigheten avser givetvis inte förhållanden som ligger i tiden före ikraftträdandet.

• Sida 23
•  Original

Prop. l984/85: 30 ' 33

11) kap. 13?

1 andra stycket har tagits upp-nya bestämmelser om revisors upplys- ningsplikt. Bestämmelserna. som saknar motsvarighet i gällande rätt. har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.3 ).

De nya bestämmelserna innebär att undersökningsledaren under förun- dersökningen i brottmål kan vända sig till bolagets revisor och begära att revisorn lämnar upplysningar om bolagets angelägenheter. Förundersök- ningen behöver inte vara föranledd av att någon i bolaget har begått ett brott. Om det begärs. är revisorn skyldig att direkt till undersökningsle- daren — i regel åklagaren — lämna faktiska upplysningar beträffande förhållanden i bolaget. som revisorn kan antas känna till i sin egenskap av revisor. Av naturliga skäl kommer uppgiftsskyldigheten därför främst att avse frågor som hänger samman med bolagets interna och externa redovis- ning.

(.)rm'gångt-hestiinmu'lsr'rnu

Övergångsbestämmelserna i fråga om kravet på s.k. kvalificerad revi- sion i alla aktiebolag (se prop. 1981/82: 171 . LU 38 och 42. rskr 389. SFS 1982: 7391 innebär i gällande lydelse (punkt 2) att bolag vars konstituerande stämma har hållits före den I januari 1983 är skyldiga att utse en kvalifi- cerad revisor senast vid den första ordinarie bolagsstämma som hålls efter utgången av år 1987.

Bestämmelserna i den nya punkten 3 ger länsstyrelsen möjligheter att. om det är påkallat av särskilda omständigheter. tidigarelägga krav på kvalificerad revision för ett visst äldre aktiebolag. Länsstyrelsen får härvid också en självständig möjlighet att förordna en viss auktoriserad revisor eller godkänd revisor för bolaget. om det finns skäl till det. De nya bestämmelserna har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.4 ).

Omständigheter som talar för en tidigareläggning av kravet på kvalifi- cerad revision för ett visst bolag kan vara att företaget inte sköter sina åtaganden mot leverantörer eller kunder eller att företaget brister i sina skyldigheter mot det allmänna i fråga om skatter och avgifter. Det kan också vara så att det blir känt att den ordinarie revisorsfunktionen i företaget fungerar mindre bra.

En av länsstyrelsen förordnad revisor ingår i det ordinarie revisionsor- ganet. Uppdraget för en sådan revisor skall dock bestämmas så att det upphör vid nästa ordinarie bolagsstämma vid vilken revisorsval förrättas (jfr 11") kap. 1 & andra stycket aktiebolagslagen samt prop. 1975: 103 s. 393 ). Från och med bolagsstämman gäller de vanliga reglerna för utseende av revisorer i företaget.

Enligt 11) kap. 55 andra stycket aktiebolagslagen kan en revisor som har förordnats av länsstyrelsen entledigas av länsstyrelsen men däremot själv- fallet inte av bolagsstämman. Skulle den av länsstyrelsen enligt föreva- rande paragraf förordnade revisorn välja att frivilligt avgå innan mandatti-

• Sida 24
•  Original

Prop. 1984/85: 30 24

4.2 Förslaget till lag om ändring i lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag

4 kap. 35

Tredje och fjärde styckena. som är nya. har behandlats i den allmäåna motiveringen ( avsnitt 2.6 ). De nya bestämmelserna överensstämmer i sak med den nya lagstiftningen för aktiebolag (se avsnitt 2.4 i den allmänna motiveringen).

Lagen om årsredovisning m.m. i vissa företag gäller dels för handelsbo- lag och dels för andra företag än aktiebolag. ekonomiska föreningar och stiftelser. Lagen gäller således bl.a. för företag som drivs under enskild firma.

För sådana företag som är årsredovisningsskyldiga enligt lagen om års- redovisning m.m. i vissa företag, dvs. främst handelsbolag och enskilda näringsidkare med minst 10 anställda. finns bestämmelser-om skyldighet att anlita revisor. För revisionen i dessa företag gäller i stort sett samma regler som för revisionen i aktiebolag. De årsredovisningsskyldiga företa- gen är emellertid till Skillnad mot aktiebolagen f.n. inte underkastade något generellt krav på kvalificerad revision. Sådana krav uppställs endast för de större företagen. dvs. sådana företag som har nått viss storlek i fråga om tillgångarnas värde eller antalet sysselsatta. För dessa större företag föreligger i princip en skyldighet att ha minst en auktoriserad revisor i företaget.

För de årsredovisningsskyldiga företagen innebär sålunda de nya be- stämmelserna att företagen. oavsett storlek. kan underkastas krav på kvalificerad revision. om länsstyrelsen anser att det är påkallat av särskil- da omständigheter. Härvid kan länsstyrelsen också utse en viss auktori- serad revisor eller godkänd revisor att ta del i revisionen i företaget.

Enligt fjärde stycket sista meningen skall mandattiden för den revisor som förordnats av länsstyrelsen bestämmas på det sättet att uppdragstiden löper ut. när en annan behörig revisor har blivit utsedd i föreskriven ordning.

4 kap. 55

Paragrafen reglerar tiden för revisors uppdrag. 1 ett nytt tredje stycke tas upp bestämmelser om skyldighet för en revisor vars uppdrag upphör i förtid att anmäla detta till länsstyrelsen. Bestämmel- serna. som har behandlats i den allmänna motiveringen ( avsnitt 2.6 ).

• Sida 25
•  Original

Prop. 1984/85: 30 , 25

Enligt $& första stycket handelsregisterlagen ( 1974: 157) är länsstyrelsen rcgistreringsmyndighet för enskild näringsidkare och handelsbolag. Någon särskild föreskrift om att revisorn till registreringsmyndigheten skall sända in avskrift av sin anmälan har därför inte ansetts behövlig. En avskrift av anmälan skall alltid överlämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenheter.

4 kap. 10.5

4 kap. 135

6. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föredragandens hemställan.

• Sida 26
•  Original

Prop. 1984/85: 30 ; 26

[Zi/ritzll I

Kommissionens sammanfattning

I den allmänna debatten om företagsreväsionen har intresset under senare år i stor utsträckning inriktats på möjligheter— na att effektivare utnyttja revisorernb i kampen mot den eko- nomiska brottsligheten. Att en effekti och sakkunnig revi— sion har stor betydelse när det gäller att förhindra och mot— verka ekonomiska oegentligheter som ka förekomma i samband

med näringsverksamhet står enligt kommissionens mening också utom tvivel.

Företagsrevisionen, som den utförs idag, har emellertid sina naturliga begränsningar när det gäller att uppdaga och för— hindra ekonomisk brottslighet och andra oegentligheter i fö— retagen. Revisionen är till sin uppläggning huvudsakligen in— riktad på den offentliga redovisningen av företagets resultat och ställning. Utifrån denna inriktning styrs revisionen av kriterier om väsentlighet och relativ kisk. Revisionen är inte heller heltäckande utan sker i stor utsträckning stick— provsmässigt. Om företagsrevisionen skall kunna bli ett verk- samt medel mot ekonomisk brottslighet måste därför föränd—

ringar av gällande ordning komma till stånd.

Kommissionen föreslår vissa ändringar i de regler som styr företagsrevisionens innehåll. Ändringakna syftar till att ge revisionen en sådan inriktning att den bättre än f.n. skall

kunna tjäna som ett komplement till samhällets insatser mot

den ekonomiska brottsligheten. Det förESlås att revisorerna vid sin granskning av företagen skall kontrollera hur dessa uppfyller sina åligganden enligt vissa centrala skatte- och avgiftsförfattningar. Om revisorerna finner att företagen brister i sina åligganden skall detta anges i revisionsberät- telsen. En sådan gransknings- och rapporteringsplikt har en— ligt kommissionens mening betydelse inte bara för samhällets bekämpning av skattefusk och skatteflykt utan är också av stort värde för företagens borgenärer och andra som träffar avtal med företagen. Underlåtenhet från ett företags sida att

betala föreskrivna skatter och allmänna avgifter utgör ofta

tecken på bristande solvens hos företaget.

• Sida 27
•  Original

Prop. 1984/85: 30 ; 17

Kommissionen föreslår vidare att de brottsbekämpande myndig— heterna — polis och åklagare - och granskningsmyndigheterna på skatte— och avgiftsområdet skall ges utökade möjligheter till information från företagens revisorer. Sålunda föreslås att revisorerna skall vara skyldiga att på begäran lämna upplys- ningar om företagens förhållanden till vederbörande myndighet vid förundersökning i brottmål samt vid taxeringsrevision

eller annan granskning för fastställande av skatt, tull eller

avgift.

I debatten om företagsrevision har den tanken väckts att sam— hället skulle utse revisorer i samtliga företag. Enligt kom— missionens mening talar emellertid vissa skäl mot en sådan ordning. Det främsta är att de flesta företag fungerar i stort sett bra och att det kan antas att deras revisorer arbetar på ett riktigt sätt. Det nyligen uppställda kravet på att samt- liga aktiebolag i framtiden skall ha en kvalificerad revisor, dvs. en av kommerskollegium auktoriserad eller godkänd revi- sor, är också ägnat att stärka revisorernas oberoende och öka företagsrevisionens effektivitet. Det finns därför enligt kom- missionens uppfattning inte anledning att införa en ordning som innebär att samhället regelmässigt utser revisorer i före— tagen. Ett sådant system skulle dessutom ta stora samhällsre- surser i anspråk. Samhällets insatser bör istället riktas mot det mindre antal företag där missförhållanden från allmän syn— punkt föreligger och där den ordinära revisionen inte förmår

råda bot på dessa missförhållanden.

Kommissionen föreslår därför att samhället - genom länsstyrel— sens försorg - under vissa omständigheter skall ha rätt att utse revisor i ett företag. Omständigheter som talar för att samhället bör utse revisor i ett företag kan vara att företa— get ej sköter sina löpande betalningar eller släpar efter med inbetalning av skatter och allmänna avgifter eller missbrukar

olika former av statliga stöd utan att företagets revisor an—

märker mot förhållandena. En annan omständighet som kan moti—

vera utseende av offentlig revisor i ett företag är den att

• Sida 28
•  Original

Prop. 1984/85: 30 28

företagets revisor avsäger sig eller skiljs från revisions— uppdraget under löpande mandatperiod. Ytterligare en situa— tion som kan påkalla förordnande av offentlig revisor är att företaget ej sänt in föreskrivna handlingar till registre—

ringsmyndigheten.

För att missförhållanden av nu angivna slag ej heller skall kunna döljas inom ett företag genom att företaget entledigar revisorn innan denne hunnit avge revisionsberättelse föreslår kommissionen att revisor som skilts från sitt uppdrag i för— tid genast skall anmäla förhållandet till länsstyrelsen samt avge en "preliminär" revisionsberättelse för den granskning

som han hunnit utföra fram till entledigandet.

Slutligen föreslår kommissionen en komplettering av de be— stämmelser som reglerar kommerskollegiums tillsyn över de auktoriserade och godkända revisorernas och revisionsbolagens verksamhet. Ändringen innebär att preskriptionstiden för

disciplinpåföljden varning förlängs från nuvarande två år

till fem år. Kommissionen förordar också viss förstärkning av

kommerskollegiets resurser för tillsynsverksamheten.

Förslagen föreslås träda i kraft den 1 juli 1984.

• Sida 29
•  Original

Prop. 1984/85: 30 29

Bilugu 2

Kommissionens lagförslag

1. Förslag till Lag om ändring i aktiebolagslagen gl975:1385)

Härigenom föreskrivs att 10 kap 1, 5, 10 och 13 55 aktie— bolagslagen (1975:1385) l skall ha nedan angivna lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap 1 S

Revisor väljes av bolagsstämman. Skall flera revisorer utses, kan dock i bolagsordningen bestämmas att en eller flera av

dem, dock inte alla, skall utses i annan ordning.

Revisors uppdrag gäller för tid som anges i bolagsordningen. Om uppdraget ej skall gälla tills vidare, skall uppdragstiden bestämmas så att uppdraget upphör vid slutet av ordinarie

bolagsstämma på vilken revisorsval förrättas.

Bolagsstämman kan utse en eller flera revisorssuppleanter.

Vad i denna lag sägs om revisor skall i tillämpliga delar

gälla om suppleant.

Förslag att hos länsstyrelsen påkalla tillsättande av en revisor att med övriga revisorer deltaga i revisionen kan framställas på bolagsstämman där revisorsval skall ske eller förslaget enligt kallelsen till stämman skall behandlas. Bi— trädes förslaget av ägare till en tiondel av samtliga aktier eller till en tredjedel av de vid stämman företrädda aktier— na, skall länsstyrelsen på begäran av aktieägare efter höran— de av bolagets styrelse utse revisor för tiden till och med

ordinarie bolagsstämma under nästföljande räkenskapsår.

Lagen omtryckt 1982z739

• Sida 30
•  Original

Prop. 1984/85: 30 30

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Pänsstyrelsen får, då särskilda omständigheter föranleder det,

förordna en revisor (offentlig revisor) att med övriga revisor- er delta i granskningen av spy—

relsens och verkställande direk—

törens förvaltning samt av bola- gets räkenskaper.

Offentlig revisor har rätt till ersättning av allmänna medel med

belopp som länsstyrelsen bestäm- mer. Beloppet skall av bolaget återgäldas till statsverket.

5 S

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor

utsetts .

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som utsett honom begär det. Anmälan härom skall göras hos

styrelsen och, om revisor som ej är vald på bolagsstämma vill

avgå. hos den som tillsatt honom.

Revisor som på begäran av bolagsstämma i förtid entledi- ggg; från sitt uppgrag skall genast anmäla förhållandet till länsstyrelsen. Anmälan skall åt— följas av On redogörelse för den granskning som revisorn utfört

under den tid hans u) dra om-

fattat. Fög redogörelsen skall

• Sida 31
•  Original

Prop. l984/85: 30

Nuvarande lydelse

31

Föreslagen lydelse

i tillämpliga delar gälla vad

som i 10 S sägs om revisions— berättelse. Avskrift av redo—

görelsen skall insändas till registreringsmyndigheten.

Upphör revisors uppdrag i förtid eller uppkommer för honom

hinder enligt 2 — 4 55 enligt bolagsordningen att vara revi—

sor och finnes ej suppleant, skall styrelsen vidtaga åtgärd

för att ny revisor för den återstående mandattiden tillsättes.

10 S

Revisorerna skall för varje räkenskapsår avge revisionsberät—

telse till bolagsstämman. Berättelsen skall överlämnas till

bolagets styrelse senast två veckor före ordinarie bolags—

stämma.

RGVisionsberättelsen skall innehålla uttalande, huruvida års—

redovisningen uppgjorts enligt denna lag. Har i årsredovis—

ningen icke lämnats sådana upplysningar som enligt 11 kap.

skall lämnas, skall revisorerna ange detta och, om det kan

ske, lämna erforderliga upplysningar i sin berättelse.

Har revisorerna vid sin granskning funnit att åt— gärd eller försummElse,

som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet, ligger styrelSeledamot eller verk— ställande direktör till last eller att styrelse— ledamot eller verkställ— ande direktör eljest hand— lat i strid mot denna lag eller bolagsordningen skall

det anmärkas l berättel—

Har revisorerna vid sin granskning funnit att år— gärd eller försummelse, som kan föranleda ersätt- ningsskyldighet, ligger styrelseledamot eller verk— ställande direktör till last eller att styrelse— ledamot eller verkställ— ande direktör eljest hand— lat i strid mot denna lag

eller bolagsordningen eller

att polanet ej uppfyllt sina

• Sida 32
•  Original

PrOp. 1984/85: 30 NuVarande lxdelse

sen. Revisionsberättelsen skall även innehålla ut- talande angående ansvars- frihet för styrelseleda— möterna och verkställan— de direktören . Revisorerna kan även i övrigt med— dCla upplysningar som de önskar bringa till aktie—

ägarnas kännedom.

32

Föreslagen lxdelse

åligganden enligt taxerings- lagen (l956:623L, uppbäggs: lagen (195332722, lagen (1968: 430) om mervärdeskatt, för— ordningen (1927z321) om skatt vid utskiftning av aktiebo— lags tillgångar, förord-

ningen (l933:39ål_om ersätt— ningsskatt samt lagen (1959: 552) om uppbörd av vissa avgif— ter enligt lagen (1981:691)

om socialavgifter skall det an—

märkas i berättelsen. Revisions—

'berättelsen skall även innehålla

uttalande angående ansvarsfrihet för styrelseledamöterna och verkställande direktören. Revi— sorerna kan även i övrigt i be- rättelsen meddela upplysningar som de önskar bringa till aktie- ägarnas kännedom. Om revisions- berättelsen innehåller anmärk— ning om att bolaget ej uppfyllt sina åligganden enligt de ovan

nämnda skatte— och avgiftsför— fattningarna, skall_5evisorer23

genast insända avskrift av be—. rättelsen till länsstxrelsen.

ReviSionsberättelsen skall innehålla yttrande huruvida för—

teckning enligt 12 kap. 9 S upprättats när skyldighet därtill

förelegat Och särskilt uttalande angående fastställandet av

balansräkningen och resultaträkningen samt angående det i

förvaltningsberättelsen framställda förslaget till disposi-

tioner beträffande bolagets vinst eller förlust.

• Sida 33
•  Original

Prop. 1984/85: 30 33

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

I moderbolag skall revisor avge en särskild revisionsberät- telse beträffande koncernen. Bestämmelserna i första - fjärde

styckena äger motsvarande tillämpning.

13 S

ReviSOr får ej till enskild aktieägare eller utomstående läm— na upplysningar om sådana bolagets angelägenheter som han

fått kännedom om vid fullgörande av sitt uppdrag, om det kan

lända till förfång för bolaget.

Revisorn är skyldig att till bolagsstämman lämna alla upply5w ningar som bolagsstämman begär, om det ej skulle lända till väsentligt förfång för bolaget. Revisorn är vidare skyldig att lämna medrevisor, granskare som avses i 14 5, ny revisor och, om bolaget har försatts i konkurs, konkursförvaltare er—

forderliga upplysningar om bolagets angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att gå begäran lämna upplys— ningar om bolagets angelägen- heter till undersökningsleda- ren under förundersökning i brottmål samt, vid taxerings— revision eller annan gransk— ning för fastställande av skatt, tull eller avgift som avses i 1 5 första stycket lagen (l97l:lO72) om förmåns- berättigade skattefordringar m.m. till den som i sin tjänst har att övervaka denna gransk- ning eller den som_särskilt har förordnats att begära så— dana upplysningar som här av—

ses.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

• Sida 34
•  Original

Prop. 1984/85: 30

Härigenom föreskrivs att 4 kap 1, 5, 10 och 13 ss lagen

(l980:llO3) om årsredovisning m.m. i vissa företag skall ha

nedan angivna lydelse.

Egyarande lydelse Föreslagen lydelse 4 kap 1 S

1 företag som är skyldiga att upprätta årsredovisning enligt 2 kap 1 5 skall den årsredovisningsskyldige utse en eller Llera revisorer för bestämd tid eller tills vidare. Den års-

redovisningsskyldige kan bestämma att annan än han själv

skall utse revisor.

En eller flera revisorssuppleanter kan utses. Bestämmelserna

i denna lag om revisorer gäller i tillämpliga delar om supp-

leanter.

Länsstyrelsen får, då särskilda omständigheter föranleder detz förordna en revisor (offentlig revisor) att med övriga reviso— rer delta i granskningen av företagets räkenskaper samt företagsledningens förvaltning.

Offentlig revisor har rätt till

ersättning av allmänna medel med belopp som länsstyrelsen bestäm— mer. Beloppet skall av företaget återgäldas till statsverket.

• Sida 35
•  Original

Prop. 1984/85: 30 35

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5 5

Uppdrag att tills vidare vara revisor upphör när ny revisor

har utsetts.

Uppdrag som revisor upphör i förtid, om revisorn eller den som har utsett honom begär det. Anmälan om detta skall göras hos den årsredovisningsskyldige samt, om revisorn har utsetts

. av nagon annan, hos denne.

Revisor som på begäran av den årsredovisningsskyldige i för- tid entledigats från sitt upp— drag skall genast anmäla för— hållandet till länsstyrelsen. Anmälan skall åtföljas av en redggörelse för den granskning som revisorn utfört under den tid hans uppdrag omfattat. För redogörelsen skall i tillämp- liga delar gälla vad som i 10 S sägs om revisionsberättelse.

Om en revisors uppdrag upphör i förtid eller om det uppstår något hinder för att han skall vara revisor och om det inte finns någon suppleant, skall den som svarar för förvaltningen av företagets angelägenhet vidta åtgärder för att en ny revi-

sor tillsätts för den återstående mandattiden. 10 5

Revisorn skall för varje räkenskapsår avge revisionsberättel- se till den årsredovisningsskyldige. Berättelsen skall över— lämnas till den som svarar för förvaltningen av företagets

angelägenheter senast fem och en halv månader efter räken-

skapsårets utgång.

• Sida 36
•  Original

Prop. 1984/85: 30

Nuvarande lydelse

36

Föreslagen lydelse

Revisionsberättelsen skall innehålla ett uttalande, huruvida

årsredovisningen har uppgjorts enligt denna lag. Innhåller

inte årsredovisningen sådana upplysningar som skall lämnas

enligt denna lag, skall revisorn ange detta och lämna behöv-

liga upplysningar i sin berättelse, om det kan ske.

Har revisorn vid sin gransk— ning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företags- ledningen till last, skall det anmärkas i berättelsen. Revisorn kan även i övrigt

i berättelsen meddela upp- lysningar som han önskar bringa till den årsredovis—

ningsskyldiges kännedom.

Har revisorn vid sin gransk— ning funnit att åtgärd eller försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet ligger någon som ingår i företags— ledningen till last eller att företaget ej uppfyllt sina åligganden enligt taxerings— lagen (1956z623), uppbörds- lagen (l953:272), lagen (1968: 430) om mervärdeskatt samt lagen (l959:552) om uppbörd

av vissa avgifter enligt lagen (l9Bl:69l) om socialavgifter

skall det anmärkas i berättel- sen. Revisorn kan även i övrigt i berättelsen meddela upplys— ningar som han önskar bringa till den årsredovisningsskyldi—

ges kännedom. Om revisionsbe—

rättelsen innehåller anmärkning om att företaget ej uppfyllt sina åligganden enligt de ovan nämnda skatte— och avgiftsför— fattningarna, skall revisorn genast insända avskrift av be—

rättelsen till länsstyrelsen.

I ett moderföretag skall revisorn avge en särskild revisions-

berättelse beträffande koncernen. Härvid skall första — tred-

je styckena tillämpas.

• Sida 37
•  Original

Prop. 1984/85: 30 37 Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

13 5

En revisor får inte till dem som saknar rätt att erhålla kän— nedom om den årsredovisningsskyldiges angelägenheter lämna upplysningar om sådant som revisorn har fått kännedom om vid

fullgörande av sitt uppdrag, om det kan lända till förfång

för den årsredovisningsskyldige.

Revisorn är skyldig att lämna medrevisor, ny revisor och, om den årsredovisningsskyldige har försatts i konkurs, kunkurs- förvaltaren erforderliga upplysningar om den årsredovisnings-

skyldiges angelägenheter.

Revisorn är dessutom skyldig att på begäran lämna upplys- ningar om företagets angelä— genheter till undersökningsle- daren under förundersökning i brottmål samt, vid taxerings- revision eller annat gransk— ning för fastställande av skatt, tull eller avgift som avses i l 5 första stycket lagen (l97l:lO72) om förmåns— berättigade skattefordringar m.m, till den som i sin tjänst har att övervaka denna gransk— ning eller den som särskilt har förordnats att begära så—

dana upplysningar som här av— ses.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1984.

• Sida 38
•  Original

Prop. 1984/85: 30 38