Prop. 1987/88:95

om datapolitik för statsförvaltningen

Regeringens proposition j & 1987/88:95 ' få

om datapolitik för statsförvaltningen Prop. 1987/88: 95

Regeringen förelägger riksdagen vad som har tagits upp i bifogade utdrag ur regeringsprotokollet den 3 mars 1988 för de åtgärder och de ändamål som framgår av föredragandenas hemställan.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson

Bo Holmberg

1 Inledning

Civildepartementet '

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den-3 mars 1988

Föredragande:" statsrådet Holmberg -

Anmälan till proposition om datapolitik för statsförvaltningen

Datatekniken är. som jag tidigare anfört, ett viktigt instrument för att åstadkomma en effektiv förvaltning med god tillgänglighet och hög produk- tivitet. Redan nu använder svensk statsförvaltning ADB i stor utsträck- ning. Under senare år har den tekniska utvecklingen gjort det möjligt att utnyttja datatekniken inom nya områden. Det gäller bl. a. i kontorsarbetet genom s.k. kontorsinformationssystem. Det är verksamhetens utveckling och behov som skall avgöra om datateknik skall väljas. Samtidigt är det viktigt att datatekniken anpassas till användarnas behov.

Jag återkommer här med en samlad bedömning av behovet av åtgärder för utveckling av användningen av ADB inom statsförvaltningen. .

Som underlag för de ställningstaganden som jag nu avser att presentera ligger rapporter från tiksrevisio'nsverket (RRV). statens institut för perso- nalutveckling (SIPU), statskontoret och samrådsgruppen (C 1986:G) för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS). '

RRV har i rapporten Systemförvaltning (dnr 1984:646). som överläm- nats i april 1987. redovisat en granskning av hur statliga myndigheter förvaltar sina ADB-system. I rapporten ADB-säkerhet (Dnr 1985z497), som överlämnades ijuni 1987. redovisas en granskning av de civila myn- digheternas ADB-säkerhetsarbete. I rapporten Avtal för ADB- drift (Dnr 198611007), som överlämnades 1 juni 1987, redovisas åtgärder för att för- bättra de avtal som myndigheterna har för sina ADB- -s.ystem

SIPU har på uppdrag av regeringen utarbetat en kompetensutvecklings- plan för administrativ utveckling och ADB för statsförvaltningen.

Statskontoret har 1 sin anslagsframställning 1987 lämnat förslag till för- ändringen av statskontorets roll vid anskaffning av ADB-utrustning till statsförvaltningen. En särskild rapport med förslag bifogades anslags- framställningen. Såväl statskontorets anslagsframställning som den sär- _ skilda rapporten har remissbehandlats. En förteckning över remissinstan- serna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I:]. En samman- fattning av förslagen och en" sammanställning av remissyttrandena' har publicerats av civildepartementet (Ds 1988: 7). Statskontoret har vidare i PM 1988- 02- 03 "STATNÄT — ett för statsför'valtningen gemensamt nät för 19

• Sida 20
•  Original

Bilaga 1

datakommunikation" redovisat en förstudie i frågan om ett gemensamt kommunikationsnät för statsförvaltningen. Promem01ian har av statskon- toret remitterats till 74 olika myndigheter och organisationer. Dessutom har statskontoret i PM 1987-11-05 Standardisering på"dataområdet i stats- förvaltningen samt i PM 1988-02-10 Synpunkter på statskontorets före- skrifter om statsförvaltningens IT-standarder redovisat insatser för att öka den tekniska norme1ingen i statsförvaltningen.

Jag tar nu också upp frågor som behandlats av samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet.

SAMS har utarbetat både en arbetsplan för sin verksamhet till och med budgetåret 1988/89 samt en redogörelse för hittillsvarande verksamhet. vilka har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga l:2. En sammanfattning av förslagen och en sammanställning av remissyttrandena har publicerats av civildepartementet (Ds 198817).

Jag tar också upp forskning och utveckling som gäller användning av informationsteknologi inom offentlig verksamhet. Som bakgrund för detta avsnitt har upprättats en promemoria inom industridepartementet om det nationella informationsteknologiprogrammet. Promemorian bör fogas till protokollet som bilaga 1.'3.

2 De anställda och ADB-tekniken 2.1 Kompetensutveckling 2.1.1 Inriktning Min bedömning: Ökad kompetens i utvecklings- och ADB-frågor är

av avgörande betydelse för förnyelsearbetet. Kompetensutveckling bör bedrivas i direkt anslutning till myndigheternas verksamhet och inom befintliga ekonomiska ramar. Kompetensutveckling inom prioriterade områden bör stödjas genom bl. a. framtagning av utbild- ningsmaterial och utbildning av handledare.

Skälen för min bedömning: Arbetet med att förnya den offentliga sektorn förutsätter att myndigheterna fortlöpande rationaliserar och effektiviserar sin verksamhet. Detta kräver en myndighetsanpassad kompetens- utveckling i fråga om användning av ADB och administrativ utveckling. Det kräver också att myndigheterna kan använda bra utvecklingshjälpme- del och tillämpningssystem för att snabbt och till låga kostnader kunna uppnå fördelar med ny teknik.

Den allmänna kompetenshöjning som krävs i ett långsiktigt perspektiv är i första hand en uppgift för det allmänna utbildningsväsendet. Även den statliga personalutbildningen måste emellertid beakta långsiktiga och strukturella förändringari kompetensbehoven. Staten har som arbetsgiva- re ett ansvar för att stödja en utveckling av kompetens och arbetsinnehåll för de grupper som berörs av den ökade datorisetingen i statsförvaltning-

• Sida 21
•  Original

' Bilaga 1

en. Särskilt .viktigt att beakta är de grupper som utsätts för de största omställningsbehoven. Dit hör självklart de korttidsutbildade. Men succes- sivt kommer också arbetsinnehållet för andra grupper att behöva förändras för att man fullt ut skall kunna utnyttja datorstödet. Detta gör att utbild- ningsbehoven inte är generella och enkla. I flertalet fall krävs en noggrann analys av utbildningsbehoven hos-varje enskild myndighet.

Enligt min mening bör kompetensutveckling på ADB-området särskilt stimuleras för tre personalgrupper nämligen verkschefer och ledningsgrup- per, anställda som kommer att leda eller medverka i utvecklingsarbete och använda ADB-system samt personal vars arbetssituation radikalt föränd- ras som en följd av datorisering, t. ex. biträdes— och assistentpersonal.

En utgångspunkt bör vara att lärande så långt möjligt skall ingå som en naturlig del i arbetet och att kompetensutvecklande insatser bedrivs i direkt anslutning till myndigheternas verksamhet. Genomförandet bör be- kostas av berörda myndigheter inom befintliga ekonomiska ramar.

Medel från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utveck— lingsåtgärder bör tas i anspråk för utveckling av hjälpmedel för myndighetsorienterad kompetensutveckling riktad mot de prioriterade personalgrupperna. Jag återkommer i följande avsnitt till innehåll och form.

De förnyelsefonder som inrättats inom den statliga sektorn har en viktig roll för utbildning och annat stöd vid datoriseting. Det gäller främst då att stödja projekt som kan ge erfarenheter av införandet av datorer på ett sådant sätt att såväl verksamheten som de anställdas arbetstillfredsställel- se främjas. Nämnden för statliga förnyelsefonder har inrättat ett särskilt programområde med syfte att stödja olika modellprojekt bl. a. för att pröva metoder för en bred användarmedverkan i det förberedande arbetet vid datorisering samt praktiska försök med s.k. handläggarsystem. Med stöd av nämnden bedrivs inom Huddinge polisdistrikt ett projekt som rör an- vändarmedverkan och vid datainspektionen ett projekt som rör handläg- garsystem. En viktig del i nämndens arbete är också att medverka till finansieringen av projekt som tidigt söker förebygga hotande övertalighet för grupper vilkas arbetsuppgifter automatiseras. Sådana projekt finns för närvarande bl. a. vid postverket och lantmäteriverket.

Jag vill understryka vikten av att myndigheterna ser kompetensutveck- ling i ADB-frågor som en lika viktig och nödvändig investering som inves- tctingarna i utrustning och programvara samt att utbildningsbehoven be- handlas som en del i den samlade investeringen i ett nytt eller utökat datorstöd. I myndighetens beslut om en ADB-investering bör förutom utrustning och programvara ingå-utbildningsinsatser och andra kompetens- höjande åtgärder som är nödvändiga för att kunna utveckla, driftsätta och använda system.

• Sida 22
•  Original

2.1.2 Ökad kunskap hos statsförvaltningens chefer ilstrategiska ADB-frågor Prop. 1987/88: 95

Min bedömning: Strategiska frågor om användning av informations- teknologi bör vara ett viktigt inslag i statsförvaltningens chefsutbild- ning. SIPU bör ges i uppdrag att i samverkan med statskontoret genomföra seminarier om informationsteknologi för verksledningar och ledningsgrupper i den statliga förvaltningen.

Skälen för min bedömning: Jag bedömer det som särskilt viktigt att öka kunskaperna om användningen av informationsteknologi hos verksled- ningar och annan ledningspersonal. Endast därigenom kan man säkra att verksamhetens krav blir styrande för ADB-stödets utformning.

Ett ökat engagemang. och ansvar från myndigheternas-ledning är en förutsättning för en effektiv ADB-användning. Verksledningarna behöver en ökad ADB- kompetens för att rätt kunna bedöma och använda dator- stödet som en resurs för utveckling och effektivisering av verksamheten. I en ADB-utbildning för verksledningar bör stor vikt läggas vid möjligheter- na att utnyttja informationsteknologi för att utveckla verksamheten, öka målstyrningen och för resultatuppföljning liksom för att underlätta kontak- terna och förbättra servicen gentemot allmänheten. Viktiga inslag i utbild- ningen bör också vara kraven på offentlighet. sekretess, integritet och säkerhet i samband med ADB-användningen. Jag bedömer det som särskilt viktigt med ett aktivt engagemang från statens institut för personalutveck- ling (SIPU) och statskontoret i denna utbildnings- och utvecklingsinsats för verksledningarna.

2.1.3 Ökade kunskaper hos anställda i att utveckla och använda datorstöd

Min bedömning: De anställda bör erbjudas erforderlig utbildning för att kunna medverka i verksamhetsutveckling,med hjälp av ADB samt för att kunna hantera datorstöd.

Stöd i form av utbildningspaket och andra hjälpmedel bör utveck- las och erbjudas myndigheterna. SIPU bör ges i uppdrag att i samråd med statskontoret utveckla ett sådant stöd. '

Skälen för min bedömning: Allt fler av de anställda inom statsförvalt- ningen kommer att på olika sätt använda datorstöd i sitt arbete. Dessa nya grupper är inte och skall inte behöva vara ADB-specialister för att kunna utnyttja datorstödet på ett enkelt och ändamålsenligt sätt.

De utbildningsinsatser jag här föreslår bör även ses i—relation till andra åtgärder somjag kommer att behandla senare. Användningen av datorstöd kommer att bli enklare och enhetligare genom krav på att utrustning och program utformas så att användaren kan kommunicera med datorn på ett naturligt och begripligt sätt. Därigenom minskar givetvis behoven av sär- skilda ADB-kunskaper för att kunna använda datorn som ett hjälpmedel 1

Bilaga 1

IJ IQ

• Sida 23
•  Original

det dagliga arbetet. De åtgärder jag föreslår för att öka standardisenngen och tillgången på gemensamma programvaror ger också bättre förutsätt- ningar att lösa utbildningsbehoven och innebär att man bättre tar tillvara de investeriiigar som görs i utbildning för stora grupper av anställda.

Jag bedömer att en utbildning med hög kvalitet riktad till vissa målgrup- per och insatta i ett sammanhang där kunskaperna kommer till direkt användning ger det bästa utbytet av de begränsade resurser som står till förfogande. De anställda skall erbjudas erforderlig utbildning för att kunna medverka i verksamhetsutveckling med hjälp av ADB och för att kunna hantera datorstöd på arbetsplatsen. Erfarenheterna visar att sådan utbild- ning i första hand bör ske inom myndigheterna och vara anpassad direkt till den aktuella arbetssituationen. Därvid bör även hänsyn kunna tas till'- individuella behov av baskunskaper. Som ett stöd i sin utbildningsverk- samhet bör myndigheterna få tillgång till lämpliga utbildningspaket och

andra hjälpmedel. Det är också viktigt att utbildningsansvariga på myndig- . ' heterna ges en handledarutbildning. Möjligheterna att i ökad utsträckning använda datorstöd i utbildningen bör också övervägas. SIPU bör ges i uppdrag att i samråd med statskontoret utveckla detta stöd.

2.1.4 Jämställdhet och ADB-användning

Min bedömning: En vägledning bör utarbetas för myndigheternas arbete med att inom ADB-området skapa utvecklingsmöjligheter

samt nya yrkesroller och karriärvägar för dem som nu arbetar i biträdes- och assis'tcntbefattningar, vilkafrämst är kvinnor. SIPU bör ges detta uppdrag.

Skälen för min bedömning: [ den statliga ADB-verksamheten arbetar främst kvinnor med mindre kvalificerade ADB-uppgifter. Männen domine- rar i - mera kvalificerade ADB-befattningar. Den ökande dator- användningen kommer i hög grad att påverka assistent- och biträdesperso- nalen som till helt övervägande del består av kvinnor. Datorisering' och ny teknik påverkar således i hög grad de yrkesområden som domineras av kvinnor. Andelen kvinnor är stor bland de korttidsutbildade. Samtidigt visar statistik över den statliga personalutbildningen att'kvinnor får mindre" utbildning än män. Jämställdhetsfrågorna behöver därför ägnas öka'd upp- märksamhet i statsförvaltningens ADB-verksamhet.

Genom datoriseringen kommer behovet av biträdes- och assistentperso- nal på sikt att minska. Arbetsuppgifterna för denna personalgrupp kommer också att genomgå väsentliga förändringar. Det är viktigt att i god tid förbereda för dessa omställningar. Utbildning av" ADB-användare inom statsförvaltningen är ett viktigt led i en sådan omställning.

Många kvinnor inom biträdcs- och assistentkarriären har genom prak- tiskt arbete goda grundkunskaper inom bl.a. ADB-området. Det finns därför förutsättningar för dessa kvinnor att ta ett större ansvar för mera kvalificerade uppgifter inom myndigheternas ADB-Verksamhet liksom på

• Sida 24
•  Original

Bilaga 1

andra områden. Särskilda satsningar bör därför göras för att skapa nya karriärvägar för assistent- och biträdespersonal. Mera kvalificerade upp- gifter kommer exempelvis att uppstå i samband med förvaltning och drift av lokalt datorstöd liksom vid systemutveckling för lokalt datorstöd. Goda erfarenheter finns redan av assistentpersonal som driftansvariga för da- torstödet inom lokala arbetsenheter. Assistentpersonal har i många fall getts ett betydande ansvar för utbildning och stöd åt sina arbetskamrater i samband med att datorstöd införts.

Enligt min mening bör därför en vägledning utarbetas för myndigheter- nas arbete med att inom ADB-området skapa utvecklingsmöjligheter. nya yrkesroller och karriärvägar för dem som nu arbetar i biträdes- och assi- stentbefattningar, dvs. främst kvinnor. Vägledningen skall särskilt inriktas på att beskriva hur man kan skapa mera kvalificerade befattningar på ADB-området för dessa personalkategorier. SIPU bör ges detta uppdrag.

- Det är angeläget att en sådan vägledning är praktiskt inriktad. Vägled- ningen bör därför utformas med utgångspunkt i konkreta erfarenheter från myndigheter där kvinnor aktivt medverkar i arbetet med systemutveckling och driftorganisation.

2.2 Användarorienterad systemutveckling

Min bedömning: Statskontoret bör med utgångspunkt från effektivi- tet i systemutvecklingsarbetet samt aktivt användarinflytande och användarmedverkan utforma en vägledning för myndigheters sys- temutvecklingsarbcte med anvisning av metoder och tekniker. Sär- skild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i arbete och beslut.

Skälen för min bedömning: Systemutvecklingen har hittills i stor ut- sträckning bedrivits av specialister utan direkt anknytning till den verk- samhet som ADB-systemet skall användas i. De utvecklingsmodeller och metoder som utnyttjats har varit anpassade därefter. De direkta användar- - na som bäst känner verksamhetens krav har inte alltid medverkat eller kunnat utöva det inflytande som varit önskvärt. - Vid systemutvecklingen är bl.a. formerna för användarinflytande en viktig fråga. Verksamhetens krav på effektiva system och användarnas behov av bra hjälpmedel ställer krav på en systemutvecklingsmodell som är väl anpassad till organisationers behov. En systemutvecklingsmodell anger hur en systemutveckling bör bedrivas för att nå de gemensamma målen. I modellen beskrivs bl.a. hur beslutsgången och ansvarsfördelning- en skall vara. hur säkerhetsfrågor skall behandlas samt hur användarinfly- tandet skall tillgodoses.

I takt med att en småskaligare teknik införs har dessutom ADB-använd- ningen ändrat karaktär. Den småskaliga tekniken innebär bl. a. att använ— darna utvecklar egna system och program. Användarna tar också ansvaret

'x

• Sida 25
•  Original

Bilaga 1

för förvaltningen av systemen. Systemutveckling bedrivs då oftast med speciella systemutvecklingsverktyg.

Många av de modeller och metoder som hittills använts är komplicerade och förutsätter stor erfarenhet av systemutveckling. Inom den civila stats- förvaltningen har det under de senaste åren inte funnits någon rekommen- derad modell för småskalig systemutveckling. '

Jag avser mot den bakgrunden att senare föreslå regeringen att uppdra åt statskontoret att utforma en vägledning för myndigheternas systemutveck- lingsarbete med anvisning av metoder och tekniker. Utgångspunkterna skall därvid vara verksamhetsanpassning och effektivitet i systemutveck- lingsarbetet samt aktivt användarinflytande'och användarmedverkan. Sär- skild vikt skall läggas vid olika intressenters medverkan i beslut. Standar- disering och andra krav som statsförvaltningen ställer för att kunna utnytt- ja information som en gemensam resurs bör beaktas tidigt i en systemut- vecklingsprocess. Enligt vad jag erfarit-har försvarets rationaliseringsinsti- tut tagit fram en systemutvecklingsmodell med denna inriktning som nu prövas inom försvaret. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

En användarorienterad systemutvecklingsprocess är en förutsättning för att åstadkomma mer användarvänliga ADB-system. Ett användarvänligt ADB-system karakteriseras av att det stödjer användarens sätt att tänka och följer den för användaren naturliga arbetsgången vid utförandet av en viss arbetsuppgift. Ett dåligt utformat system medför att användaren måste koncentrera sig mer på att "förstå" systemet än på det som är den egentliga arbetsuppgiften. '

Stor vikt bör läggas vid att ADB-systemen i statsförvaltningen uppvisar en hög grad av användarvänlighet och ger medborgarna möjligheter till kontroll och insyn i myndigheternas verksamhet. Dessutom bör man tidigt i utvecklingsarbetet uppmärksamma t. ex. arkivfrågor. Även särskilda tek- nikupphandlingar eller forskningsinsatser bör övervägas om det visar sig att marknaden inte svarar mot de krav som ställs inom statsförvaltningen.

2.3 Arbetsmiljö

2.3.1 Bildskärmar, ergonomi och hälsa

Min bedömning: Stor vikt bör läggas vid att den ADB—utrustning ' som används inom statsförvaltningen har god ergonomi och bidrar ' till en god arbetsmiljö. .

Målet för myndigheter. som i sin verksamhet använder ADB-sys- tem, skall vara att senast år 1991 erbjuda de anställda, som frekvent arbetar vid bildskärm, dataarbetsplatser där det elektrostatiska fäl- tet i huvudsak är eliminerat och de lågfrekventa'magnetiska fälten har låga värden med bibehållen synergonomi.

Skälen för min bedömning: Det är ett berättigat krav att hälsorisker på" arbetsplatserskall elimineras så långt möjligt. Under de senaste åren har hälsorisker till följd av de elektrostatiska fälten och de lågfrekventa mag-

• Sida 26
•  Original

Bilaga 1

netfälten runt bildskärmar särskilt uppmärksammats och diskuterats. Dis- kussionen har i detta sammanhang främt gällt risker för hudbesvär och hudskador samt risker för reproduktionsstörningar t. ex. fosterskador och missfall. Kunskaperna är emellertid fortfarande otillräckliga om vilka bio- logiska effekter dessa fält kan ha. Även om man inte har medicinskt kunnat belägga att de har negativa hälsoeffekter finns en stark oro bland många som arbetar vid bildskärmar. Jag-menar'att denna oro måste tas på allvar. Därför bör åtgärder vidtas för att minska oron så långt det över huvud taget är möjligt.

För bildskärmsarbetande gravida kvinnor som känner oro för reproduk— tionsstörningar finns olika alternativ. De lågfrekventa magnetfälten kan minskas genom ombyggnad eller utbyte- av bildskärmar. På det statliga

området finns en överenskommelse mellan panerna som möjliggör för- .

bildskärmsarbetande kvinnor att begära omplacering i samband med gravi-

ditet. Enligt statens arbetsmiljönämnds_(SAN) föreskrift om graviditet och - - bildskärmsarbete (SAVFS l985:6) skall en myndighet som avslår en sådan- begäran motivera detta och anmäla det till SAN. Föreskriften gäller t. o. m. september 1988.

Det finns idag tekniska möjligheter att i huvudsak eliminera det elektro- statiska fältet och väsentligt reducera de lågfrekventa magnetfälten. Stats- kontorets erfarenheter från upphandling av bildskärmar visar detta. Även om det idag inte finns vetenskapliga belägg för biologiska effekter till följd av dessa fält finns inga skäl som talar för att arbetsmiljön skall belastas med faktorer som kan elimineras.

Det arbete som pågår för att minska fälten runt befmtlig och ny bild— skärmsutrustning bör därför intensifieras. Målet för myndigheter, som använder ADB-system i sin verksamhet, skall vara att . senast år 1991 erbjuda de anställda. som frekvent använder bildskärm. datorarbetsplatser där det elektrostatiska fältet i huvudsak är eliminerat och de lågfrekventa magnetfälten har låga värden med bibehållen god synergonomi. Statskon- toret skall särskilt beakta att dessa krav tillgodoses vid nya upphandlingar eller ombyggnad av utrustning.

Några nya medel kommer inte att anvisas 'utan åtgärder skall vidtas inom befintliga myndighetsramar.

I det fortsatta arbetet på arbetsmiljöområdet är det enligt min mening väsentligt att ägna ökad uppmärksamhet även åt andra arbetsmiljöpro- blem. Jag tänker då framförallt på problemen i samband med särskilt intensivt bildskärmsarbete. t. ex. kontinuerlig datainmatning eller korrek- turläsning mot bildskärm. Sådana arbeten-är ofta ensidiga och rutinprägla- de samt innebär en stark styrning eller bandenhet i arbetssituationen. Ett antal undersökningar bl.a. en gjord av stiftelsen Statshälsan, visar att sådant bildskärmsarbete kan leda till belastningsbesvär av olika slag t. ex. muskel-, led— och ögonbesvär. Det är angeläget att på olika sätt komma-till rätta med sådana arbetsmiljöproblem. Det kan ske genom förändringar i arbetsorganisationen, t.ex. genom kortare arbetspass. arbetsrotation eller arbetsutvidning, eller genom att ny teknik utvecklas som underlättar inre- gistreringsarbetet. Sådan teknik utvecklas successivt och bör ytterligare stödjas genom forsknings- och utvecklingsinsatser.

• Sida 27
•  Original

Bilaga 1'

Jag har erfarit att parterna på den statliga sektorn genom SAN avser att formulera en gemensam policy för arbete vid bildskärm. I detta samman- hang kommer parterna att överväga frågor om omplacering vid graviditet med hänsyn till den snabba utvecklingen på bildskärmsområdet. Det är " mycket angeläget att man beaktar såväl hälsorisker som ergonomiska och arbetsorganisatoriska aspekter på bildskärmsarbete i detta sammanhang."

2.3.2 Datorstödda arbetsplatser för handikappade

Min bedömning: Handikappades möjligheter att arbeta vid dator-- stödda arbetsplatser i statsförvaltningen bör öka. Statskontoret bör ges i uppdrag att formulera krav på handikappanpassade datorstöd- da arbetsplatser i statsförvaltningen samt att teckna avropsavtal som ger möjlighet att anskaffa handikappanpassad utrustning på rimliga villkor. Statskontoret bör samverka i sådana upphandlings- frågor med kommuner, landsting och näringsliv. '

Skälen för min bedömning: För människor med funktionsnedsättningar kan den nya informationsteknologin innebära möjligheter till ett aktivare och rikare liv. Anpassad teknik kan således ge handikappade möjligheter till ökad delaktighet ochjämlikhet i det svenska samhället. Om hänsyn inte tas till handikappade användare när ADB-systemen utformas kan många handikappade drabbas.

Malet för svensk arbetsmarknadspolitik är att bereda alla människor som önskar det arbete. Trots stödåtgärder har detta visat sig svårt att förverkliga för människor med funktionsnedsättningar.

Mot denna bakgrund är det angeläget att öka tillgången till arbetsplatser för handikappade. Flera atgärder behövs för att uppnå detta. En åtgärd är att ansluta särskilt anpassad utrustning till företagens och myndigheternas ADB-system; Det möjliggör för t. ex. synskadade att utföra samma arbets- uppgifter som andra anställda vid datorstödda arbetsplatser.

lnom arbetsmarknadsstyrelsen bedrivs på uppdrag av regeringen ett projekt om teknikupphandling för funktionshindrade i arbetslivet. Arbetet görs i samarbete med handikapprörelsen. Handikappinstitutet, statskonto- ret. styrelsen för teknisk utveckling (STU) och skolöverstyrelsen. Syftet är att inventera behov av ny datorbaserad utrustning för funktionshindrade i arbetslivet, omforma dessa behov till kravspecifikationer för utrustning och programvara samt upphandla. utveckla'och utprova sådan utrustning. Under projektets gång har också skolans behov på detta område kommit att beaktas.

Avtal om tio provarbetsplatser och åtta skolplatser slöts den 8 oktober 1987 mellan STU och Teli AB. Den fortsatta utvecklingen och utprovning- en skall resultera i en reviderad kravspecifikation och produkter som från år l989 skall anskaffas i serieutförande.

Erfarenheterna från projektet Teknikupphandling för funktionshindrade

• Sida 28
•  Original

Bilaga 1

i arbetslivet väntas bli av- stor betydelse för att ge kunskaper om hur handikappanpassade datorstödda arbetsplatser bör vara utformade.

Jag bedömer att det finns goda förutsättningar att öka tillgängligheten till datorstödda arbetsplatser för handikappade. Statskontoret bör därför få i uppdrag att ange vilka krav som bör ställas på handikappanpassade arbets- platser vid statliga datorupphandlingar. Några särskilda medel för detta - har inte beräknats. Statskontoret bör även sluta avropsavtal om handi— kappanpassad utrustning till de ordinarie systemen, varigenom myndighe- terna kan beställa sådan utrustning i samband med anställning av handi— kappade. som behöver dessa funktioner.

För att få fram handikappanpassad utrustning av god kvalitet och för att minska kostnaderna för att utveckla och anskaffa sådan utrustning är det angeläget att stora beställares krav på utrustning sammanfaller. Statskon- toret bör ha en aktiv dialog i dessa frågor med företrädare för stora statliga upphandlare. kommuner. landsting. och näringslivets organisationer.

3 Säkerhet och sekretess 3.1 Inledning

Säkerhetsfrågorna inom dataområdet är av mångskiftande karaktär. Utan inbördes skarpa gränser kan man urskilja följande huvudområden: — den grundläggande säkerhet i fred som omfattar systemkvalitet, reserv- funktioner, intrångsskydd, fysiska hot som sabotage och terrorism etc. — den ytterligare säkerhet som avser särskild utformning av vissa system för att kunna stödja funktioner som skall verka under kris och krig. Ett antal myndigheter-har ansvar för olika delar av säkerhetsarbetet. Det finns ett behov av att precisera deras uppgifter och att skapa en organisa- torisk grund för samordning. kraftsamling och överblick över bered- skapsplaneringen och säkerheten i ADB-systemen.

3.2 Myndigheternas säkerhetsanalyser

Min bedömning: Alla myndigheter som har ansvar för ADB-system. vilka den egna eller andras verksamhet är beroende av, bör ha en klar uppfattning om säkerheten i ADB-verksamheten. Dessa myn- digheter skall därför senast budgetåret 1989/90 ha genomfört säker- hetsanalyser för dessa system samt vid behov ha utarbetat en plan för erforderliga säkerhetshöjande åtgärder. "

Statskontoret bör ges i uppdrag att sammanställa resultaten av dessa säkerhetsanalyser samt till regeringen i samråd med ÖCB redovisa en bedömning av analyserna samt planerade eller vidtagna åtgärder vid myndigheterna med anledning av analyserna. Riksrevi- sionsverket bör i sin revisionsverksamhet fortlöpande följa upp hur säkerheten i datasystemen utvecklas.

• Sida 29
•  Original

Bilaga 1

RRV:s och SAMS förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedöm- ning.

Remissinstanserna: ] huvudsak ställer sig remissinstanscrna positiva till förslaget.

Skälen för min bedömning: De hittills gjorda undersökningarna av säker- heten hos de statliga ADB-systemen visar bl.a. att många myndigheter inte gjort någon analys av sin säkerhet eller av de konsekvenser som kan uppkomma till följd av eventuella störningar. Detta innebär att det inte finns en samlad bild över säkerheten i ADB-verksamheten eller över konsekvenserna av eventuella störningar. Jag föredrar liksom samråds- gruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) att i detta sammanhang använda begreppet säkerhet framför det tidigare ofta använ- da begreppet sårbarhet. Begreppet säkerhet ger en bättre och mer etable- rad beskrivning av problemens karaktär.

En analys av säkerheten hos informationssystemen är nödvändig för att kunna identifiera de hot som finns mot systemen samt var eventuella brister finns. Sårbarhetsberedningen (SÅRB) och Riksdataförbundet har gemensamt utvecklat en metod för ändamålet. SBA-metoden (SBA = sår- barhetsanalys). men det finns också andra metoder som kan tillämpas. Det är först i samband med en säkerhetsanalys som det är möjligt att utarbeta ett tillräckligt bra underlag för att fatta beslut om vilka insatser som bör göras för att höja säkerheten. Det är också utifrån bl. a. ett sådant underlag som det är möjligt att bedöma vilken risk som är förknippad med en viss typ av störning.

I de fall det är av stor betydelse att ADB-systemen fungerar även under kris och i krig måste säkerhetsanalysen behandla sådana hot och risker. Även i ADB-system som enbart används i fred men som innehåller infor- mation av betydelse för landets beredskap bör en sådan fördjupad analys genomföras.

Det är givetvis inte möjligt att förebygga alla tänkbara händelser. Det är därför nödvändigt att myndigheter bedömer vilka risker för störningar i en verksamhet som bör elimineras genom ytterligare skyddsåtgärder och vilka risker som kan kvarstå.

Det är nödvändigt att myndigheterna så långt möjligt minimerar de negativa konsekvenser som kan uppstå för andra myndigheter. företag och enskilda. Därför måste myndigheterna upprätthålla en beredskap för att åtgärda störningar i de fall störningskonsekvenserna är oacceptabla. även om sannolikheten för att de skall inträffa är liten. En del i denna beredskap är att som kompletterande skydd vidta sådana åtgärder som är nödvändiga för att man i största möjliga utsträckning skall kunna driva verksamheten vidare vid avbrott. En annan del är att förbereda sådana åtgärder att man så långt möjligt begränsar skadeverkningarna av ett avbrott även om det skulle bli långvarigt.

När det gäller störningar som minskar sekretesskyddet liksom'störning- ar som kan hota den enskildes integritet måste myndigheten bedöma möjligheterna att någon otillbörligt kan komma in i datasystemen via de terminaler och andra ingångar som finns. Likaså måste riskerna för röjan- de signaler kartläggas.

• Sida 30
•  Original

Bilaga 1

Som stöd för avbrottshanteringen bör myndigheten upprätta en plan som i fråga om avbrott bl. a. beskriver vilka som skall ansvara för vad. när beslut skall fattas. möjliga handlingsalternativ. informationsspridning samt manuella reservrutiner.

Statskontoret bör ges i uppdrag att sammanställa resultaten av myndig- heternas säkerhetsanalyser samt till regeringen och i samråd med översty— relsen för civil beredskap (ÖCB)—redovisa en bedömning av anlyserna samt planerade eller vidtagna åtgärder vid myndigheterna med anledning av - anlyserna. Särskild uppmärksamhet bör ägnas de statliga ADB-system som hanterar stora betalningsströmmar. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

Det ankommer på riksrevisonsverket (RRV) att inom ramen för sin revisionsverksamhet uppmärksamma brister i säkerheten hos de statliga ADB-systemen.

3.3 Behörighetskontroll'

Min bedömning: Skyddet mot obehörig åtkomst till information och" dataprogram i statliga "ADB-system bör stärkas. Statskontoret bör ges i uppdrag att efter samråd med bl. a. överbefälhavaren. rikspo- lisstyrclsen och riksrevisionsverket utarbeta krav på system för kontroll av användares behörighet att utnyttja systemen.

SAMS förslag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Några synpunkter har inte redovisats. Skälen för min bedöming: Med behörighetskontroll avses metoder, som skall säkerställa att integritets- och sekretesskänsliga data inte tas ut felak- tigt eller uppsåtligt kan förvanskas. att ändringar i fastställda datorprogram sker under betryggande kontroll och att utnyttjandet av befintliga dator—

program — exempelvis för utbetalningar — likaså kontrolleras." Behörighetskontroller måste bygga på en kombination av tekniska och administrativa åtgärder. Behörigheten bör vara individuell och nära av- gränsad till varje persons aktuella arbetsuppgifter.

System för kontroll av behörighet finns utvecklade och används i bety- dande omfattning. men den faktiska säkerheten är oftast inte tillräcklig. Problemen gäller i första hand system med många terminalanslutna använ- dare men även nyare system som utnyttjar småskalig ADB-teknik. För att få fram en bättre allmän grund för myndigheternas hantering av problemen med behörighetskontroll bör statskontoret få i uppdrag att efter samråd med bl. a. överbefälhavaren (ÖB). rikspolisstyrclsen (RPS) och RRV utar- beta krav på system som kontrollerar användarnas behörighet och som kan bli normgivande och få bred användning. I detta sammanhang bör möjlig- heterna till kryptering prövas. Administrativa åtgärder för att upprätthålla behörigheten bör också behandlas. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

• Sida 31
•  Original

x

Särskild uppmärksamhet bör ägnas de statliga ADB-system som hante-' rar stora betalningsströmmar.

3. 4 Myndigheternas arbete med säkerhet med anledning av kraven på offentlighet och sekretess

Min bedömning: Möjligheterna att med bibehållna krav på offentlig- het tillgodose kr_av på säkerhet och sekretess i statliga ADB-system bör underlättas. Statskontoret bör ges i uppdrag att efter samråd med andra samordnande myndigheter utforma en vägledning för detta. Om det därvid skulle visa sig att det utöver allmänna råd finns behov av föreskrifter för myndigheternas arbete med säkerhet skall statskontoret föreslå regeringen vilka åtgärder som är påkallade. .

Skälen för min bedömning: 'Det ankommer på myndigheterna att tolka de lagar och förordningar som reglerar allmänhetens tillgång till uppgifter som finns tillgängliga hos myndigheterna. Av intresse i detta sammanhang är i första hand tryckfrihetsförordningen. sekretesslagen och datalagen. Varje förvaltningsmyndighet som använder sig av ADB-_stöd är dessutom skyldig att se till att hanteringen sker med tillräcklig grad av säkerhet, "t.ex. att obehörig inte kan göra intrång i dataregister eller att driftsstörningar för- . svårar för allmänheten att få lagenlig insyn i registren,

Statskontoret pekar i sin nyligen publicerade rapport (l987z-54) ADB och förvaltningsjuridik emellertid på att det bereder myndigheterna svårigheter att tillämpa reglerna om'offentlighet. sekretess och integritetsskydd när det gäller myndigheternas ADB-system. .

För att komma till rätta med detta förhållande anserjag att det är viktigt att åtgärder vidtas. .

Statskontoret skall enligt sin instruktion (1986: 448. ändrad senast l987:781) i mån av resurser lämna de statliga och på begäran även de kommunala myndigheterna råd och upplysningar i fråga om de allmänna krav som Offentlighetsprincipen ställer på myndigheternas ADB-system. Enligt instruktionen har statskontoret även samordningsansvaret för säkerhets- och sårbarhetsfrågor på ADB-området, såvitt rör den civila statsförvaltningen under regeringen. Statskontoret skall dessutom, i mån av resurser, på begäran lämna myndigheterna inom totalförsvaret, riksda- gen och dess myndigheter samt de kommunala myndigheterna råd och upplysningari sådana frågor. Också andra myndigheter såsom RRV. ÖCB datainspektionen. ÖB och RPS har på senare år i olika sammanhang arbetat med de nyss nämnda frågorna.

Mot bakgrund härav bör statskontoret ges i uppdrag att efter samråd med bl.a. ÖCB utforma en vägledning. som visar hur myndigheterna med bibehållna krav på offentlighet. även har att tillgodose krav på säkerhet och sekretess i sina ADB—system. Ett underlag för en sådan vägledning bör vara en uppföljning av sårbarhetskommitténs (SÅRKzs). SÅRst, RRV:s och statskontorets rapporter angående sårbarhet i ADB-system. Ett annat

• Sida 32
•  Original

Bilaga 1

underlag bör vara data- och offentlighets kommitténs (Ju l984z06) arbete och hittills redovisade delbetänkanden samt statsmakternas ställningsta- ganden till dem. Härutöver bör bl. a. beaktas det arbete som pågår inom SAMS.

I uppdraget ingår också att överväga om det vid sidan av allmänna råd även behövs föreskrifter för myndigheternas säkerhetsarbete inom data- området och, om ett sådant behov anses föreligga. föreslå regeringen de åtgärder som är påkallade. Några särskilda medel för detta har inte beräk- nats. '

3.5 Utbildning i säkerhetsfrågor inom dataområdet i statsförvaltningen

Min bedömning: Kunskapen om säkerhet, offentlighet och sekretess hos verksamhets- och systemansvariga i statsförvaltningen bör ökas. Statskontoret bör ges i uppdrag att i samråd med SIPU planera och genomföra utbildning med denna inn'ktning.

SAMS förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning. Remissinstanserna: Genomgående tillstyrks förslaget.

Skälen för min bedömning: Jag har tidigare framhållit att det finns brister i säkerhetsmedvetandet inom statsförvaltningen. En av anledningarna här- till är bristande kunskaper. Det är därför angeläget med'utbildning rörande säkerhet i ADB-system. Det handlar i första hand om att höja verksam- hets- och systemansvan'gas kunnande och öka insikten om ADB-säker- hetsfrågornas stora betydelse såväl i fred som under kris och i krig. Det primära målet bör vara att myndigheterna genomför säkerhetsanalyser och utarbetar en plan för erforderliga säkerhetshöjandeåtgärder.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till uppdrag till statskontoret att i samråd med statens institut för personalutveckling (SIPU) inkomma med förslag till uppläggning och genomförande av sådan säkerhetshöjande utbildning. Arbetet bör utföras 1 kontakt med Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet.

' Medel från trettonde huvudtitelns anslag C 8. Bidrag till vissa utveck- lingsåtgärder bör tas i anspråk för denna utbildning.

• Sida 33
•  Original

Bilaga 1

3.6 Organisation av säkerhetsarbetet

Min bedömning: Överstyrelsen för civil beredskap. ÖCB. bör få i uppdrag att utreda behovet av styrmedel för att förverkliga en'sam- hällsövergripande beredskapsplan för landets ADB-beroende vid krigsfara eller krig. Samtidigt bör ÖCB belysa förutsättningarna för att också utfärda riktlinjer för förberedelsen i fred som ger tillräcklig ADB-säkerhet vid krigsfara eller krig.

Samrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet ges förnyade direktiv för sitt arbete.

SAMS förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning. Remissinstanserna: Genomgående tillstyrks förslaget och remissinstan- serna poängterar behovet av att kompetensfördelningen mellan statskonto- ret, ÖCB och SAMS klarläggs.

Skälen för min bedömning: ÖCB och statskontoret har ansvar för främst samordning av sårbarhets- och säkerhetsfrågor i fred, under kris och i krig. Ansvarsfördelningen mellan dessa myndigheter har under hösten 1987 varit föremål för riksdagsbehandling (FöU 1987/88: 1 . rskr. 24). Jag tar i det följande upp denna ansvarsfördelning samt också rollen för den särskilda samrådsgrupp för samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS) som tillsatts inom regeringskansliet. Jag har i dessa frågor samrått med chefen för försvarsdepartementet.

Statskontoret

Statskontoret har samordningsansvar för ADB-säkerheten i fred inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken. När det gäller metodfrågor samarbetar statskontoret med såväl forskningsinstitutioner som näringsliv, kommuner och landsting.

För att kunna utföra den samordning som ålagts verket har ett säkerhets- råd inrättats. I' rådet ingår ledamöter från statliga myndigheter och affärs- drivande verk samt från kommun- och landstingsförbunden. Rådets upp- gift är att praktiskt samordna arbetet med säkerhets- och sårbarhetsfrägor samt att föreslå och ta initiativ till ADB-säkerhetshöjande åtgärder.

Statskontorets arbete syftar till att skapa förutsättningar för myndighe- terna att utarbeta och vidmakthålla ett eget säkerhetsprogram. Verket skall genom stöd och rådgivning bistå på sådant sätt att arbetet med säkerhetshöjande åtgärder underlättas. Målsättningen är att verka för att ADB-säkerhet på ett självklart sätt ingår som en naturlig del i utveckling och användning av ADB-system i alla dess faser.

I rollen som stabsorgan till regeringen ingår också ett nära samarbete med departementen i bl. a. frågor som rör utveckling och användning av ADB-stöd. I detta arbete ingår självklart frågeställningar som berör säker- het vid användning av modern ADB-teknik.

Statskontoret bör ha kvar sina nuvarande uppgifter inom säkerhetsom- rådet. Vad som här sagts om statskontorets roll kan därmed sammanfattas

• Sida 34
•  Original

Bilaga 1

i följande punkter: . . — statskontoret skall ha ett samordningsansvar för ADB-säkerheten i fred inom den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken. — statskontoret skall ge de enskilda myndigheterna stöd och råd för att underlätta arbetet med säkerhetshöjande åtgärder. Ett viktigt område där insatser snarast bör övervägas gäller hur myndigheter skall hantera längre avbrott i befintliga ADB-system. — statskontoret skall i sitt säkerhetsarbete bl. a. utgå från de krav på ADB- .

säkerhet i k1is och krig som kommer fram i ÖCB:s arbete.

Överstyrelsen för civil beredskap

Enligt förordning om ledning och samordning inom totalförsvarets civila del ( 19862294) skall ÖCB i fred leda och samordna beredskapsförberedel- serna inom totalförsvarets civila del. Uppgiften berör inte bara den civila statsförvaltningen inkl. affärsverken utan också kommuner, landsting och näringsliv. '

Bland dessa beredskapsförberedelser ingår åtgärder för att öka säkerhe— ten som en följd av ADB-användningen i samhället under kris och i krig.

Riksdagen har nu uttalat, att ÖCB bör ges en uppgift även avseende säkerheten i ADB-system i fred. Uppgiften bör knyta an till ÖCBs speci- ella kompetens och roll i övrigt samt omfatta "beredskapsplanering" inom ADB-säkerheten såväl i fred_som under kris och krig. Härigenom kan säkerhetskraven i fred respektive i kris och krig samordnas. Det blir möjligt att i samma riskanalys och i samma planeringsprocess behandla säkerhetsåtgärder för såväl fred-som kris och krig samt formulera de funktionskrav. som samhällsviktiga ADB-system skall kunna leva upp till.

Det finns ett antal myndigheter med olika former av samordningsansvar inom ADB--säkerhetsområdet såsom statskontoret. datainspektionen. RPS och RRV. Ett uppdrag bör ges till ÖCB att i samverkan med dessa myndigheter ta fram erforderliga riktlinjer för beredskapsplaneringen samt att särskilt uppmärksamma och initiera eller vidta åtgärder på.områden som eventuellt saknar eget samordningsorgan. Några särskilda medel har inte beräknats för detta. '

ÖCB bedriver f.n. ett utvecklingsarbete med inriktning på modeller och metoder för beredskapsplanering med hänsyn till samhällets ADB-beroen- de. Ytterst är det regeringen som har att fastställa konkreta riktlinjer för denna planering som riktar sig till alla delar av samhället och berör statliga myndigheter, kommuner. landsting och näringsliv. Det ingår i ÖCB:s uppgifter att vid behov lämna förslag till regeringen i hithörande frågor. I uppdraget till ÖCB bör ingå att utreda behovet av styrmedel för att för- verkliga en samhällsövergripande beredskapsplan rörande landets ADB- beroende vid krigsfara cllerlkrig.

ÖCB:s övergripande ansvar för beredskapsplaneringen av bl_. a. säkerhet som följd av ADB-användningen är emellertid så nytt. att det ännu saknas erfarenheter av hela planeringsprocessen. Karaktären på de riktlinjer, som behöver utfärdas. är följdaktligen inte klarlagd. exempelvis råder det osä- kerhet om behovet av tvingande bestämmelser och hur. åtgärder som inte

• Sida 35
•  Original

"Bilaga 1

är motiverade för enbart fredssamhället skall finansieras. ÖCB bör därför få i uppdrag att närmare utveckla dessa frågor om beredskapsplaneringens styrmedel som ett första steg i riktning mot att utöka ÖCB:s ansvar till att också omfatta riktlinjer för förberedelser i fred för att uppnå tillräcklig ADB-säkerhet i kris och krig.

Vad som här har sagtsom ÖCB:s roll i sårbarhets- och säkerhetsarbetet kan sammanfattas i följande punkter: — ÖCB bör analysera vilken ADB-användning som är av strategilsk bety- delse i kris- och krigstillstånd, — ÖCB:s analyser bör inte gälla enskilda ADB-system utan helheten, speciell uppmärksamhet bör ägnas ADB-system hos olika verksamheter som är sammanbund na. — ÖCB bör klargöra hur investeringar som är viktiga ur beredskapssyn- punkt bör finansieras. _ — ÖCB skall i sin samordningsuppgift samverka med olika expertorgan bl. a. statskontoret, landstings- och kommunförbunden. näringslivets säkerhetsorgan inom dataområdet m.fl. berörda intressenter.

.S'amrådsgruppen för samhällets säkerhet inom dataområdet

SAMS har haft till uppdrag att föreslå åtgärder med anledning av SÄRB:s slutrapport jämte remissyttranden och annan aktuell information rörande samhällets ADB-beroende. Många —'men inte alla — av de frågor. som väckts av SÄRB, kan enligt gruppens bedömning på ett naturligt sätt tas om hand inom ramen för den'uppgiftsfördelning som gäller inom statsför- valtningen. En sammanställning av remissyttrandena har publicerats av civildepar- tementet (Ds l988:7). _ Bland de problemområden, som enligt samrådsgruppens bedömning krä- ver speciell uppmärksamhet, finner man ' — beroendet av nyckelpersonal, — databrottslighet, — utbildning i säkerhet. — behörighetskontroll. — datakommunikation, — massuttag ur offentliga register. Det finns ytterligare ett tiotal problemområden som samrådsgruppen förut- sätter skall tas om hand direkt av berörda organ. SAMS föreslår i en arbetsplan som sina fortsatta arbetsuppgifter: — att följa upp att åtgärder vidtas i linje med gruppens förslag, — att vidareutveckla problembeskrivningen på vissa av de behandlade områdena. ' — att testa ochbedöma säkerheten inom några viktiga samhällsfunktioner. — att bedöma nya risker som kan vara förknippade med den fortgående snabba datoriseringen i samhället. Det är uppenbart att uppmärksamheten på säkerhetsfrågorna markant ökat under de senaste åren. Väsentliga förbättringar sker fortlöpande både inom förvaltning och näringsliv. De åtgärder som jag här föreslår innebär

• Sida 36
•  Original

Bilaga 1

en ytterligare konsolidering. De iakttagelser som samrådsgruppen redovi- sat är emellertid så mångskiftande att man inte nu kan slå sig till ro enbart med dessa åtgärder. Jag anser därför att gruppen bör på lämpligt sätt fullfölja sina intentioner som ett komplement till de i det föregående redovisade initiativen.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till förnyade direktiv till SAMS. Jag ser det som en huvuduppgift för SAMS att fortsätta att identifiera och konkretisera sådana säkerhetsproblem på samhällsnivå. som eljest riskerar att inte bli tillräckligt uppmärksammade.

4 Förvaltning och omprövning av ADB-system i drift

4.1 Omprövning och förnyelse av vissa ADB-system Min bedömning: Större ADB-system bör omprövas och förnyas.

En särskild beredningsgrupp bör tillsättas inom regeringskansliet. Gruppen skall skapa överblick över det omprövningsarbete av ADB-stöd som pågår och planeras med utgångspunkt i myndigheter- nas verksamhetsutveckling. Gruppen skall vidare redovisa de sam- lade investerings- och finansieringsbehoven.

Riksrevisionsverket och statskontoret delar i huvudsak min bedömning.

Skälen för min bedömning: Många av de befintliga stora statliga ADB- systemen utvecklades och infördes under 1970—talet. När dessa för samhäl- let viktiga ADB-systemen infördes var de rationella och ändamålsenliga med hänsyn till de krav som ställdes och den teknik som fanns tillgänglig. Alla ADB-system behöver emellertid fortlöpande anpassas och förbättras med hänsyn till förändrade krav på verksamheten och ADB-användning- en. Mer eller mindre långtgående förändringar har också under åren genomförts vilket gjort vissa av dem komplicerade och tungarbetade. De närmar sig successivt en gräns där de snarare kan utgöra ett hinder än ett stöd för förnyelse och vidareutveckling av verksamheten. I dag är också kraven på ADB-stödet och de tekniska förutsättningarna väsentligt annor- lunda.

Med anledning av detta pågår översyn och omprövning av verksamhet och datorstöd på många områden. Inom socialförsäkringens område har regeringen uppdragit åt riksförsäkringsverket att i samråd med statskonto- ret och i nära samarbete med försäkringskassorna arbeta fram ett underlag för ställningstaganden till den långsiktiga inriktningen av ADB-verksamhe- ten inom den allmänna försäkringen. Inom rättsväsendet pågår sedan ett par år arbete med att förnya ADB-stödet både inom polisväsendet och rättsväsendet i övrigt. Folkbokföringen. skatteväsendet och exekutionsvä- sendet genomgår för närvarande stora strukturförändringar och frågan om framtida datorkraftstruktur är under övervägande. Arbetsmarknadsverket och 1-'ägverket förnyar också. som jag nämnt tidigare. sitt datorstöd. Inom

• Sida 37
•  Original

Bilaga 1

de ekonomi- och personaludministrativa områdena pågår flera olika över- syner av ADB-verksamheten. Inom tulIväsendet sker en omfattande för- nyelse och utveckling av datorstödet i enlighet med de förslag som lämnats av tulldatautredningen (Fi 1986z04). Inom försvaret är överbefälhavarens avsikt att i balanserade steg överföra och integrera systemarvet med 2000— talets krav på informationstillgång och modern teknik (Struktur 90).

Även inom andra områden pågår i någon omfattning ett omprövnings- och förnyelsearbete avseende ADB-stödet. Det gäller bl. a. inom miljövår- dens område liksom inom den fysiska planeringen och bostadslånehante- ringen.

Inom vissa ytterligare områden kan ett behov av omprövning komma att aktualiseras under de närmaste åren. Det gäller exempelvis trafiksäker- hetsverkets bil- och körkortsregister vars centrala datorer till stora delar måste ersättas våren 1990 av kapacitetsskäl. Även fastighetsdatasystemets framtida utveckling behöver övervägas.

Omprövningen av ADB-verksamheten i statsförvaltningen kan komma att ställa stora krav på omfattande personella och finansiella resurser. Som exempel kan jag nämna att vägverket har beräknat kostnaderna för dess ' satsning till 600 milj. kr. totalt under en sjuårsperiod. Utrustningsinveste- ringen utgör därvid ca en tredjedel. I kalkylen är inte medräknat kostna- ' derna för de 14000 utbildningsdagar som verket planerat.

I och med att de översyner som pågår successivt avrapporteras kommer regeringen att få ett underlag för ställningstaganden till omprövningen och förnyelsen av verksamheten inom de olika organisationerna. Med en sådan analys som grund bör en bedömning göras om behovet och utformningen av ADB-stödet inom dessa viktiga samhällssektorer. Utgångspunkten för all sådan omprövning skall vara verksamhetens behov och möjligheterna till rationalisering.

Därutöver bör övervägas inom vilka ytterligare områden det är aktuellt med omprövning av verksamhet och datorstöd under en kommande fem- årsperiod.

Förnyelsen av de äldre ADB-systemen tillsammans med den fortsatta utbyggnaden av ADB-stödet inom olika områden kommer att ställa stora krav på omprioriteringar och besparingar samt ett utnyttjande av teknikens rationaliseringspotential för att svara mot dess omfattande krav på perso- nella och tinansiella resurser.

Jag anser mot denna bakgrund att en särskild beredningsgrupp bör tillsättas inom regeringskanslict med uppgift att ta fram underlag till stöd för regeringens ställningstaganden till större ADB-investeringar. Den bör göra samlade bedömningar av investerings- och finansieringsbehoven ut- ifrån en analys av verksamhetsutveckling samt vid behov föreslå nödvän- diga prioriteringar mellan olika investeringar.

Beredningsgruppcn förutsätts inte själv genomföra något omfattande utredningsarbete. Underlag för gruppens arbete skall lämnas av de verk- samhetsansvariga myndigheter som berörs. Statskontoret och riksrevi- sionsverket (RRV) bör kunna biträda beredningsgruppen med särskild expertis och utredningsresurser. Även andra rationaliseringsorgan kan få motsvarande uppdrag att tillhandahålla utredningsresurser till berednings-

gruppen.

• Sida 38
•  Original

Bilaga 1

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag till inrättandet av beredningsgruppen m.m.

4.2 Effektivare förvaltning av ADB-system

Min bedömning: Drift, underhåll och vidareutveckling av ADB- system bör bli effektivare. Statskontoret bör få i uppdrag att i samråd med RRV utforma en vägledning för förvaltning av ADB- system samt för avtalsfrågor vid drift av ADB-system på serviceby- råer.

Riksrevisionsverket och statskontoret delar min bedömning.

Skälen för min bedömning: Mindre intresse har hittills ägnats metod- utveckling för det arbete som krävs för att förvalta, dvs. fortlöpande underhålla och vidareutveckla ADB-system i drift än att åstadkomma effektivare metoder för utveckling av ADB-system. Ändå visar erfarenhe- ter från såväl företag som myndigheter att merparten av allt systemerings- och programmeringsarbete under ett systems livslängd görs efter det att systemet tagits i drift.

Den granskning som RRV gjort av hur ett _20- tal myndigheter förvaltar sina ADB-system visar att det finns brister 1 systemförvaltningen som är gemensamma för många myndigheter. Samordningen mellan verksamhets- planeringen och ADB-planeringen är dålig. Rollfördelningen mellan verk- samhetsansvariga och ADB-ansvariga är oklar. De flesta myndigheter saknar enligt verket en genomtänkt styrning och uppföljning av ADB-sys- temens kvalitet och köstnader, En konsekvens av detta är att endast ett fåtal myndigheter har en fullständig bild av kostnaderna för sina ADB-sys- tem.

Ett annat problem rör bristen på etablerade arbetsmetoder. tekniker och hjälpmedel. Det saknas ofta riktlinjer för förvaltningen av de system som är i drift. Detta får enligt RRV till följd att'möjligheter till effektivitets- och- produktivitetshöjande åtgärder tas dåligt tillvara.

Jag delar verkets bedömning att det finns stora möjligheter att förbättra förvaltningen av statliga ADB- -system. Vissa myndigheter har också kom- mit långt i detta arbete. Samma slutsats kan för övrigt dras av de omfattan- de studier som gjorts av Riksdataförbundet tillsammans med bl.a. stats- kontoret. RRV och andra statliga myndigheter. Studien har avslutats un- der våren 1987 med ett antal handböcker. I dessa beskrivs modeller, metoder och andra hjälpmedel som utgör en bra grund för det fortsatta arbetet med att effektivera systemförvaltningen. ,

Kostnaderna för drift och underhåll av ADB-system ökar år från år. Det är angeläget att begränsa dessa kostnadsökningar. En rationell system- förvaltning är också viktig för att på lång sikt dra nytta av gjorda invested ringar. Jag anser mot den bakgrunden att varje myndighet med ADB-verk- samhet av någon omfattning i sin ADB-planeringbör fastställa en ända- målsenlig organisation av sin systemförvaltning och i sitt arbete tillämpa de metoder och andra hjälpmedel som finns tillgängliga.

• Sida 39
•  Original

Bilaga 1

Statskontoret bör inom ramen för tillgängliga resurser anpassa det me- todutvecklingsarbete som inletts genom Riksdataförbundets studie efter förhållandena i statsförvaltningen och på lämpligt sätt föra ut metoderna i praktisk tillämpning. ADB-utbildningen i systemförvaltning bör utvecklas och genomföras.

För myndigheter som anlitar-externa servicebyråer för drift av ADB- ' system är avtalen av betydelse för en effektiv systemförvaltning. RRV:s revision har visat på brister i själva avtalen. Jag har dock erfarit att statskontoret i samarbete med Landstingsförbundet och Svenska kom- munförbundet för närvarande arbetar med att ta fram en avtalsmall med' kommentarer'för ADB-drift på servicebyråer. Detta arbete bör bli av betydelse som vägledning för olika myndigheter med servicebyrådrift av ADB-system.

Med de åtgärder som nu vidtas räknar jag med att kostnadsökningen för drift och underhåll av ADB-system på sikt skall dämpas. '

5 Ny beslutsordning för ADB-investeringar 5.1 Inledning

Formerna för den styrning och samordning av ADB-användningen i stats- förvaltningen som gäller i dag grundlades på 1960-talet. Statskontoret-blev enligt riksdagsbeslut redan 1963 ett centralt samordningsorgan på ADB- området. I syfte att ytterligare öka samordningen inrättades 1968 (prop. 1968148) en central datamaskinfond för finansiering av ADB-utrustning till hela den civila statsförvaltningen utom affärsverken. Statskontoret utsågs till samordnare av anskaffning av ADB-utrustning samt till fondförvaltare.

Frågan om styrning och samordning av ADB-verksamheten i statsför- valtningen har under de senaste 10 åren_redovisats för riksdagen i olika sammanhang. bl. a. i proposition om användningen av ADB i statsförvalt- ningen (prop. 1978/79:121. FiU 34. rskr.339), om samordnad datapolitik (prop. 1981/82:123, FiU 34. rskr. 317) samt om statsförvaltningens använd- ning av ADB (prop. 1984/85:225, FiU1985/86z4, rskr. 89). .

Med utgångspunkt i bl.a. dessa propositioner har regeringen och riksda- gen fastställt principerna för styrning och samordning av ADB-verksamhe- ten i statsförvaltningen.

Utveckling och införande av ADB-system regleras i förordning (1981 :266) om investeringar i statliga ADB-system. Anskaffning av dator- , utrustning regleras bl. a_. i förordning om föreskrifter för anslagsframställ- ningar och regleringsbrev (budgethandboken), utfärdad den 16 december 1982. Anskaffningen kan i sin tur delas upp i finansiering, upphandling m.m.

Utveckling och införande av ADB-system

Ansvaret för och arbetet med att utveckla och införa ADB-system i stats- förvaltningen ligger sedan länge på enskilda myndigheter. Systemutveck- ling finansieras vanligtvis över förvaltningsanslagen hos myndigheterna.

• Sida 40
•  Original

Bilaga 1

Enligt förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system gäller en särskild ordning vid bedrivande av större systemutvecklings- projekt samt införande av det färdiga ADB-systemet. Civila myndigheter utom' affärsverken skall genomföra ADB-investeringar etappvis samt be- sluta om närmare inriktning och genomförande successivt. Större eller på andra sätt viktiga ADB-investeringar skall särskilt prövas av regering och riksdag. Särskild prövning skall alltid ske när de totala kostnaderna för utveckling och genomförande överstiger 5milj. kr. eller driftkostnadema överstiger Zmilj. kr. per år. Särskild prövning skall också ske t.ex. när investeringen medför betydande förändringar i myndighetens verksamhet eller påverkar verksamheten inom flera myndigheter eller samhällssekto— rer. Regeringen kan härutöver göra särskild prövning i varje enskilt fall. Beslut om detta fattas i samband med budgetarbetet eller vid annat tillfälle. Senast två år efter det att ett ADB-system tagits i drift eller vid annan särskilt angiven tidpunkt skall myndigheten redovisa en s.k. efterstudie.

Den särskilda ordning som föreskrivs i förordningen behandlades av regeringen i propositionen om den centrala organisationen för rationalise- ring och ADB i statsförvaltningen (prop. 1979/80:124. FiU 26. rskr. 308). Riksdagen hade inget att erinra mot den föreslagna ordningen. Enligt föredragande statsrådet skulle bl.a. särskild personal med kunskaper om och erfarenheter av utveckling av ADB-system och rationalisering i övrigt anställas i en särskild granskningsfunktion inom regeringskansliet.

Granskningsfunktionen inrättades aldrig.

Anskaffning (ll-' ADB-utrustning

Finansiering

Finansiering av ADB-utrustning för den civila statsförvaltningen utom affärsverken sker via det centrala reservationsanslaget B2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln (tidigare Statens datamaskin- fond). som disponeras av statskontoret. Utrustning i form av persondato- rer. skrivautomater och enstaka bildskärmsterminalcr finansieras normalt över myndighetsanslag. Enklare s. k. basdatorsystem får liksom personda- torer ihopkopplade i lokala nät direktfinansieras över myndigheternas förvaltningsanslag om det rör sig om enstaka behov. Direktfinansiering får ske efter statskontorets bedömande och beslut från fall till fall samt skall avse utrustning för vilken statskontoret har tecknat avtal.

ADB-utrustning inom högskolesektorn finansieras såväl via det centrala reservationsanslaget som via utrustningsanslag. anslag till forskning och utbildning. forskningsrådsmedel och donationer. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor upphandlar utrustning som fmansieras över ut- rustningsanslag.

ADB-utrustning inom försvarssektorn finansieras direkt över materiel- eller myndighetsanslag.

De av riksdagen anvisade medlen på det centrala reservationsanslaget samt därmed sammanhängande beställningsbemyndigande utgör de ramar inom vilka anskaffningsbehov kan tillgodoses.

• Sida 41
•  Original

Bilaga 1

Myndigheter redovisar årligen sina behov av ADB-utrustning till stats- kontoret. Statskontoret prövar dessa behov numera i enlighet med av regeringen 1985-06-19 utfärdade direktiv samt lämnar en samlad anslags- framställning för anslaget. Regeringen beräknar, efter prövning av investe- ringsobjekten. storleken på anslaget.

När utrustning anskaffas över det centrala reservationsanslaget betalar myndigheterna en årlig avgift till statskontoret. Denna avgift täcker kapi- talkostnad samt kostnaderna för statskontorets arbete med anskaffning och finansiering av ADB-utrustning. En förutsättning för att det centrala anslaget skall kunna användas är således att användarmyndigheterna dis- ponerar medel på egna anslag för drift inkl. avgifter till statskontoret.

Finansieringen över anslaget kan beskrivas som ett slags hyresförhållan- de mellan statskontoret och berörd myndighet. Utrustningen redovisas på statskontorets balansräkning.

Upphandling

Statskontoret upphandlar ADB-utrustning när utrustningen finansieras över det centrala reservationsanslaget eller när'den inom försvarssektorn används för administrativa och vissa tekniska ändamål. Statskontoret sam- ordnar dessutom genom centrala upphandlingar och avropsavtal merpar- ten av den ADB-utrustning som finansieras av myndigheterna själva.

Upphandling av utrustning initieras genom att myndigheterna vänder sig till statskontoret med en begäran härom. Beslut om att genomföra en upphandling fattas av statskontoret för sådan utrustning som finansieras över det centrala reservationsanslaget. Statskontoret beslutar om val av leverantör och tecknar avtal efter samråd med användarmyndigheten. Upphandlingsbeslut underställs regeringen då köpvärdet överstiger fem milj. kr. Upphandlingen genomförs vanligtvis inom en utvärderingsgrupp där representanter för användarmyndigheten ingår. I vissa fall delegeras upphandlingen till användarmyndigheten. För att underlätta detta har statskontoret tagit fram s.k. avropsavtal med olika leverantörer och för olika typer av utrustning.

Tabell 2 visar hur upphandlingsärend'ena på statskontoret 1986 fördelade sig på olika beloppsinterva'll.

Antal Tot upphand- Mkr lings-

Köpvärde (exkl. _ ären- min. kr. moms) % den % ( 1.3 57 22 245 85 1.3 — 5.0 101 39 37 13 5.0—10.0 20 - 8 3 1 10.0—20.0 11 4 1 — >20.0 72 27 3 1 Summa 261 100 289 100

Tabell 2. Antal upphandlingsärenden fördelade på beloppsintervall.

• Sida 42
•  Original

Bilaga 1

Viss försöksverksamhet m. m.

Sedan år 1985 (prop. 1984/85:225, FiU 1985/86:4. rskr. 89) bedrivs för- söksverksamhet med strategier och fleråriga planer för administrativ ut- veckling som beslutsunderlag för investeringar i ADB-system.'Dessa stra- tegier och planer ersätter anvisningarna i förordningen (1981:266) om investeringar i statliga ADB-system.'De myndigheter som berörs ingår i ' försöken med treåriga budgetramar.

I anslutning till försöksverksamheten med treårig planering och budgete- ring prövas ett utvidgat ansvar för vissa myndigheter när det gäller anskaff— ning av ADB-utrustning. De medel för budgetåret 1987/88 som beräknats på reservationsanslaget för centrala studiestödsnämnden och statistiska centralbyrån har ställts till dessa myndigheters förfogande. Myndigheterna beslutar om sina anskaffningar av ADB-utrustning, övergångsvis efter samråd med statskontoret.

I propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. tog jag även upp särskilda frågor rörande högskolesektorn. Bl. a. konstaterade jag att datorutrustning för högre utbildning och forskning idag finansieras och/eller upphandlas genom en rad olika myndigheter; utrustnings'nämn- den för universitet och högskolor. statskontoret, regionala datorcentraler samt högskoleenheter.

Regeringen gav i maj 1984 universitets- och högskoleämbetet i uppdrag att i samråd med statskontoret utarbeta en samlad ADB-strategi för hög- skolan. En utgångspunkt var att datafrågorna bör handläggas på samma sätt som andra frågor där högskoleenheterna själva har att fatta beslut inom av regeringen och riksdagen givna ramar. Det framhölls som önsk- värt på sikt att anskaffning av ADB-utrustning som används huvudsakligen till centrala administrativa system inom högskolan i stort kan följa de regler som gäller för den civila statsförvaltningen i övrigt.

Uppdraget rapporterades i oktober 1986. UHÄ föreslog vissa föränd— . ringar i nuvarande ordning. bl.a. när det gäller finansiering av datorutrust- ning och regeringens prövning. '

Statskontoret har i sin anslagsframställning för budgetåret 1988/89 läm- nat förslag till förändringar av anskaffningsverksamhcten baserat på ett internt utredningsarbete (PM 1987-06—04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling. dnr 1986/87-5').

Statskontorets förslag innebär i- korthet att myndigheter fr.o.m. budget- året 1990/91 själva skall besluta om all anskaffning av ADB-utrustning enligt vissa förutsättningar. För budgetåren 1988/89 och 1989/90 föreslår "statskontoret. som en övergång till den nya ordningen, ett ökat ansvar för myndigheter i anskaffningssammanhang. Statskontorets roll i dessa frågor förändras successivt till att bli stödjande och rådgivande både till myndig- heter och till regeringen.

Statskontorets förslag har remitterats till 40 myndigheter. En samman- ställning av remissyttrandena har som tidigare nämnts publicerats av civil- departementet (Ds 1988:7).

- Prop. 1987/88:95

• Sida 43
•  Original

5.2 Utveckling och införande av ADB-system

Min bedömning: Den särskilda ordning som gäller för utveckling och införande av ADB-system bör upphävas från den ljuli 1988. '

Statskontorets för-slag: Överensstämmer med min bedömning. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har tillstyrkt förslagen utan erinringar. Rikspolisstyrelsen samt universitets- och högskoleämbetet har lämnat vissa synpunkter utan att avstyrka förslagen. Statstjänstemanna- förbundet anser att förändringar på ADB-området bör genomföras endast med största försiktighet.

Skälen för min bedömning: Den särskilda ordning som gäller utveckling och införande av ADB-system förutsätter att regeringen. i den ordinarie ' budgetprövningen eller vid annan tidpunkt, på ett detaljerat och som det visat sig otympligt sätt skall ta ställning till myndigheternas ADB-projekt i olika faser av utvecklingsprocessen.

Som jag tidigare redovisat inrättades aldrig den funktion för granskning av beslutsunderlaget i de olika etapperna av utvecklingsarbetet som förut- sattes finnas i regeringskansliet. Några särskilda resurser i övrigt avsattes inte heller av den dåvarande regeringen. Konsekvensen av detta blev att prövningen. i de få fall det varit aktuellt inte har kunnat genomföras på det sätt som avsågs eller inom en för myndigheterna rimlig tidsram. Detta har i sin tur lett till osäkerhet och förseningar i de ADB-projekt som prövats men dessutom till en bristande respekt för förordningen.

Jag har mot denna bakgrund övervägt att förstärka regeringens gransk- ning av myndigheternas ADB-investeringar. Jag har emellertid inte funnit skäl att göra detta. Den inriktning av förvaltningspolitiken som riksdagen och regeringen beslutat om talar emot en sådan åtgärd. Snarare är det så att ordningen i dagens perspektiv är otidsenlig.

Jag har tidigare pekat på vikten av att myndigheternas ledningar tar aktiv del i datoriseringsbesluten. Det innebär att beslut om ADB-investeringar bör fattas i anslutning till andra beslut om verksamheten. Det är också önskvärt att myndigheterna ges en vidgad beslutsrätt i anslutning till att de också i övrigt får en vidgad rätt att fatta beslut om.-utformningen av sin verksamhet. Jag-menar att den nuvarande förordningen om investeringar i ADB-system inte längre kan motiveras som styrinstrument och att den därför bör upphävas från den. I juli 1988. Detta ändrar inte den nuvarande ordningen för anskaffning av ADB-utrustning.

[ propositionen om statsförvaltningens användning av ADB m.m. fram- höll jag att statsmakternas ställningstaganden till myndighets- eller vcrk- samhetsvisa investeringar för administrativ utveckling borde grundas på mer övergripande och långsiktiga strategier samt fleråriga planer. Utvärde- ring av genomförda åtgärder genom efterstudier'borde därvid ingå som en naturlig del i myndigheternas resultatuppföljning och resultatanalys samt ligga till grund för omprövning av planer.

Den försöksverksamhet som jag redovisat ovan har enligt min mening visat att det både är möjligt och lämpligt att som ett led i verksamhetspla-

• Sida 44
•  Original

Bilaga 1

neringen utarbeta strategier för administrativ utveckling dvs. för organisa- tions-, personal- och informationsteknologiutveckling samt åtgärdsplaner inkluderande ADB-investeringar. Strategier och planer bör tillsammans med eftcrstudier tjäna som interna styr- och uppföljningsinstrument hos myndigheterna.

Statsmakternas prövning av myndighetens ADB-användning bör fort- sättningsvis i princip ske samordnat med prövningen av verksamhetens mål och inriktning samt på annat sätt än vad ovannämnda förordning anger. En form bör så snart som möjligt införas. som gör att utveckling, anskaffning och drift ingår på ett naturligt sätt i ordinarie budgetprocess och kopplas till principer för resultatanalys och uppföljning. Strategier och - planer bör i sammanfattad form därvid utgöra statsmakternas underlag för prövning. Arbetet med att utforma denna ordning bör samordnas med de förändringar jag tar upp när det gäller anskaffning av ADB-utrustning samt det pågående utvecklingsarbetet på det budgettekniska området. Jag avser därför att efter samråd med chefen för finansdepartementet återkomma till regeringen i dessa frågor. I avvaktan på en ny ordning bör nuvarande krav på beslutsunderlag i form av kalkyler och effektbedömningar gälla.

Jag kommer senare att ta upp statskontorets framtida roll i dessa sam- manhang. Jag vill dock redan nu framhålla attjag ser som en av statskonto- rets centralaste framtida uppgifter att stödja myndigheter i strategi- och planarbetet och som en annan att tidigt uppmärksamma regeringen på utvecklingsprojekt som bör följas särskilt noga.

5.3 Anskaffning av ADB-utrustning

5.3.1 Finansiering av ADB-utrustning

Min bedömning: Det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. under trettonde huvudtiteln, bör avvecklas så snart en ny ordning kan tas i bruk. RRV bör ges i uppdrag att utforma en sådan ordning i samråd med statskontoret.

Statskontorets förslag: Överensstämmer i huvudsak med min bedöm- ning.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser är kritiska till det centrala reservationsanslagets roll som instrument för styrning av myndigheternas ADB-användning. _

Skälen för mitt förslag: I enlighet med den allmänna syn jag har på hur statsförvaltningens myndigheter skall styras av regering och riksdag samt på myndigheternas ansvarstagande anser jag att det centrala reservations— anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudti- teln. på sikt bör avvecklas. Jag anser därför att riksrevisionsverket (RRV) bör få i uppdrag att utreda alternativa lösningar för finansieringen av- ADB-utrustning och särskilt skyndsamt se över behovet av lösningar för myndigheter som bedriver verksamhet i affärsverksliknande former. Jag

• Sida 45
•  Original

Bilaga 1

avser att återkomma-till regeringen om detta. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

I avvaktan på detta bör det centrala reservationsanslaget behållas och fungera enligt samma principer som nu men med den skillnaden att inga nya objekt får läggas in på anslaget under löpande budgetår utan medgivan- de från regeringen. '

Frågor om principerna för anslaget bör. i avvaktan på den nya ordning- cn. samordnas med pågående utvecklingsarbete på det budgettekniska området. Jag avser därför att efter samråd med chefen för finansdeparte- mentet återkomma till regeringen i dessa frågor.

Nuvarande möjligheter att direktfinansiera mindre ADB-investeringar över myndigheternas egna anslag bör vidgas något. Enklare datorsystem för flera arbetsplatser bör få direktfinansieras över myndigheternas förvaltningsanslag om det rör sig om enstaka datorsystem och det kan ske inom befintliga ekonomiska ramar. Investeringarna skall leda till säkra och realiserbara besparingar inom en femårsperiod.

5.3.2 Upphandling av ADB-utrustning

Min bedömning: Myndigheter bör i ökad utsträckning själva upp- handla ADB-utrustning som finansieras över det centrala reserva- tionsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln.

Myndigheterna bör från den 1 juli 1988 få upphandla ADB-utrust- ning med ett köpvärde understigande den nivå som omfattas av GATT-överenskommelsen om statlig upphandling (GATT-ÖS). Myndigheterna bör också själva oberoende av beloppsgräns få upphandla all ADB-utrustning för vilken det finns för statsförvalt- ningen gemensamma aerpsavtal. I båda fallen gäller att besluten av ADB-utrustning skulle vara anmälda till statskontoret, prövade i budgetprocessen och beräkna- de på det centrala reservationsanslaget.

Statskontorets förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning. Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslagen om en delegering av upphandlingen. Rikspolisstyrelsen. domstolsverket. riksför- säkringsverket och RRV har dock kommenterat inriktningen av det. Bl. a. statens invandrarverk och statens industriverk anser att beloppsgränsen för myndigheternas upphandling bör sättas högre.

Skälen för min bedömning: Myndigheterna bör få ett ökat ansvar för sina upphandlingar av ADB-utrustning inom ramen för det centrala reserva- tionsanslaget. Detta gäller även försvaret i tillämpliga delar. Jag går här längre än vad statskontoret har föreslagit genom att redan nu tills vidare låta myndigheterna besluta i alla ärenden. Jag är dock inte beredd att nu gå så långt som flertalet remissinstanser vill och ge myndigheterna det fulla ansvaret för all upphandling av ADB-utrustning. Jag ser flera fördelar i att

• Sida 46
•  Original

Bilaga 1

staten bibehåller en stark ställning som upphandlare genom att uppträda samordnat i större upphandlingar. Jag föreslår därför en ordning som både ökar myndigheternas ansvar väsentligt och samtidigt bibehåller statskon- toret i en samordnande roll. .

Ordningen innebär att statliga myndigheter själva får upphandla viss utrustning. För det första gäller det ADB-utrustning, vars köpvärde inte överstiger 130000 SDR enligt GATT—terminologi, vilket motsvarar drygt 1 milj. kr. För det andra gäller det att ADB-utrustning för vilken det finns för statsförvaltningen gemensamma avropsavtal oavsett vilket köpvärde ut- rustningen har. I båda fallen skall behoven av ADB-utrustning vara an- mälda till statskontoret. prövade i budgetprocessen samt beräknade på det centrala reservationsanslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning. I båda fallen bör det vara möjligt att på uppdragsbasis anlita statskontoret för genomförandet av upphandlingen. _

Övrig ADB-utrustning, dvs. vars köpvärde överstiger ovannämnda be- loppsgräns och för vilken det inte finns avropsavtal, .bör upphandlas av statskontoret under medverkan av användarmyndigheten. Detta innebär i huvudsak samma tillvägagångssätt som nu. Däremot anser jag att använ- darmyndigheterna. istället för som idag statskontoret, bör fatta beslut om val av leverantör. Detta skall emellertid ske i samråd med statskontoret. Vid oenighet bör ärendet avgöras av regeringen även om köpvärdet under- stiger den gränsjag senare kommer att föreslå för regeringens prövning.

Den ordning jag nu beskrivit bör ses som ett led i en förändring som på sikt innebär att all ADB-utrustning upphandlas av myndigheterna. Föränd- ringen bör genomföras fullt ut i samband medatt det centrala reservations- anslaget avskaffas.

Jag har konstaterat att det med den ordning jag nu föreslagit finns en ökad risk att den erfarenhetsmässiga överplanering, som räknats bort vid beräkningen av anslagets storlek, minskar. Detta i sin tur. skulle kunna innebära att anskaffade objekt kommer att överstiga den kassamässiga ramen. Jag bedömer dock risken för detta som liten med hänsyn till att andelen objekt. som nu bör få upphandlas av myndigheterna själva, utgör en mindre del av det samlade anskaffningsvärdet på anslaget. Jag är - emellertid angelägen om att statskontoret noga följer konsekvenserna på anslaget av den nya ordningen. '

Den beslutsmodell som gäller för affärsverk när det gäller anskaffning och användning av ADB bör också komma i fråga för banverket, som inrättas den 1 juli 1988 när SJ delas upp i en'affärsrörelse för trafiken och ett banverk. Motivet för att banverket bör kvarstå i beslutsmodellen är den starka integration som finns i den nuvarande verksamheten, och som kommer att kvarstå. mellan banverket och nya SJ när det gäller data- system och användningen av ADB säväl centralt som regionalt.

5.3.3 Regeringens prövning av upphandlingsärenden

Min bedömning: Beloppsgränsen för de upphandlingsärenden som skall underställas regeringens prövning bör höjas från 5 till 20 miljo- ner kronor.

• Sida 47
•  Original

Bilaga 1

Statskontorets förslag: Överensstämmer delvis med min bedömning. Remissinstanserna: Förslaget tillstyrks av remissinstanserna.

Skälen för min bedömning: Som ett led i de fortsatta delegeringssträvan- dena bör'beloppsgränsen för Upphandlingsbeslut som skall underställas regeringens prövning" kunna höjas från nuvarande 5' milj. kr. Enligt min mening bör regeringen endast ta ställning till större och viktigare ärenden. De senaste årens erfarenheter visar att sådana ärenden väsentligt översti- ger nuvarande beloppsgräns. Jag bedömer att en beloppsgräns på 20 miljo- ner kronor för närvarande är en lämplig nivå. Jag går därvid längre än statskontoret som har föreslagit en gräns vid 10 milj. kr. År 1986 uppgick antalet ärenden över 20 milj. kr. till 3 st. och antalet över 5 milj. kr. till 7. Motsvarande siffror var för år 1987 5 respektive 11.

Jag avser att återkomma till regeringen med ett förslag om en förändring av beloppsgränsen från 5 milj. kr. till 20 milj. kr.

5.3.4 ADB-utrustning för forskning och högre utbildning

Min bedömning: ADB-utrustning inom högskolesektorn bör finansi- eras och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsk- nings- och utbildningsändamål. '

Universitets- och högskoleämbetets förslag: Överensstämmer med min bedömning.

Skälen för min bedömning: Högskolesekto'rn har i dag en omfattande anskaffning av utrustning för forsknings- och utbildningsändamål.

Som jag redan redovisat finansieras denna utrustning till skillnad från vad som gäller för den övriga statsförvaltningen på många olika sätt. Merparten finansieras som annan utrustning över'utrustningsanslag och upphandlas av högskolorna själva eller av utrustningsnämnden för univer- sitct och högskolor. En allt mindre del finansieras över det centrala reser- ' vationsanslaget och upphandlas av statskontoret. När det sker är det i huvudsak utrustning för universitetsdatacentralcrna som också har andra finansieringskällor. '

Investeringar i ADB-utrustning för universitetsdatacentralerna. so'm fi- nansieras över det centrala reservationsanslaget, har minskat från 38 milj. kr. 1980/81 till 3 milj. kr. 1986/87. Behoven för 1988/89 är beräknade till ca 10 milj.. kr. varav cirka 7milj.kr. avser datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. QZ. Utbildningsministern kommer senare att föreslå att QZ säljes till DAFA Data AB. Jag anser mot denna bakgrund att det inte längre finns tillräckligt starka skäl för att motivera en fortsatt särbehandling av ADB-utrustning för forskning och utbildning i förhållande till annan utrustning för samma ändamål. Jag menar därför att ADB-utrustning för framför allt universitetsdatacentralerna inte längre bör finansieras över det centrala reservationsanslaget och upphandlas av stats- kontoret utan följa den ordning som gäller annan utrustning för forskning och utbildning. Förslaget är kostnadsneutralt.' '

• Sida 48
•  Original

Bilaga 1

Anskaffning av ADB-utrustning för administrativa ändamål bör följa samma ordning eftersom gränsen mellan ändamålen i praktiken inte är tillräckligt entydig.

Den samrådsskyldighet med statskontoret som idag finns när högskole- sektorn själv upphandlar ADB-utrustning bör, som en konsekvens av det jag nu sagt, upphöra. .

Utbildningsministern kommer senare i dag att redogöra för universitets- och högskoleämbetets samordnande roll för ADB-investeringar inom hög- skolans verksamhetsområde.

5.4 Statskontorets roll i samband med ADB-investeringar

Min bedömning: Huvudinriktningen för statskontorets arbete på ADB-området bör vara att stödja statsförvaltningens myndigheter.

Statskontorets förslag: Överensstämmer i stort med min bedömning. Remissinstanserna: Remissinstanserna tillstyrkeri stort förslaget.

Skälen för min bedömning: Jag har tidigare betonat vikten av att ADB- användningen underordnas myndigheternas huvudverksamheter och att myndigheter ges förutsättningar att ta ett aktivt ansvar även för sina ADB-investeringar. Enligt min mening behövs emellertid i nuläget stöd i dessa frågor till såväl statsförvaltningens myndigheter som regeringens kansli.

Statskontoret har sedan mitten av 1960-talet haft en roll som samordnare av ADB-frågor i statsförvaltningen och därigenom utvecklats till en expert— myndighet på området. Statskontoret har under åren gjort värdefulla insat- ser och enligt min mening behövs statskontorets erfarenheter och kompe- tens med nuvarande nivå på ADB-kompetensen i statsförvaltningen

I viss utsträckning behövs på ADB—området myndighetsuppgifter för att uppnå erforderlig samordning. Ansvar för teknisk standardisering är en sådan uppgift vilketjag återkommer till senare. Upphandling är övergångs- vis en annan sådan uppgift. Det är naturligt att tills vidare lägga sådana uppgifter på expertmyndigheten statskontoret. De bör dock vara få, vara av strategisk betydelse och kontinuerligt omprövas.

Jag menar emellertid att huvudinriktningen för statskontoret bör vara stödjande och inte styrande. Arbetet med informationsteknologifrågor vid statskontoret bör även fortsättningsvis ha en inriktning mot rådgivning. metodstöd och spridning av erfarenheter. Generella upphandlingar. som leder till anropsavtal. är en annan sådan uppgift. Statskontoret bör. i den utsträckning marknaden inte utvecklar system, ta initiativ till utvecklings- insatser grundade på för förvaltningen gemensamma behov. Jag har redan tidigare understrukit behovet av ett ökat stöd till myndigheter som själva avser att upphandla ADB-utrustning. En viktig uppgift för statskontoret anserjag vara att aktivt stödja myndigheter i strategi- och planarbetet.

Jag vill dessutom framhålla att regeringen har behov av ett kompetens- stöd dels i frågor som spänner över hela förvaltningen t.ex. omprövnings-

• Sida 49
•  Original

Bilaga 1

arbetet. dels vid bedömningar av enskilda myndigheters ADB-investering- ar. Jag anser att statskontoret till regeringen bör yttra sig över ADB-inve- steringar innan myndigheternas verksamheter behandlas i budgetproces- sen inom regeringen samt i övrigt i informella former stödja med sakkun- .

skap.

Dessutom bör statskontoret årligen till regeringen redovisa en samman- fattad bedömning av teknikutveckling och ADB-användningen i statsför- valtningen. Detta bör ses som en vidareutveckling av den årliga rapporten om användningen av ADB i statsförvaltningen som publiceras i anslutning till att budgetpropositionen lämnas till riksdagen. Statskontoret bör därige- nom tidigt särskilt uppmärksamma regeringen på strategiskt viktiga-inves- teringar som bör följas särskilt noga.

6 Standardisering och normering av utrustning och program ' ' '

6.1 Inledning

Standardisering bedrivs i internationella och nationella standardiseringsor- gan. Standardiseringskommissionen i Sverige (SIS) är ett sådant organ. Standardiseringsarbetet utmynnar i beslut om en standard dvs. en doku- menterad enhetlig utformning av en produkt, metod eller liknande. Genom att branschorganisationer, företag, myndigheter m.fl. beslutar om att stan- darder skall ingå i deras regler eller normer för verksamheten kommer standarder till användning.

Med speciell inriktning på statsförvaltningen bedriver statskontoret nor- meringsarbete på ADB-området som utgår från arbetet i olika standardise- ringsorgan. Verket fastställer och meddelar tekniska normer för statsför- valtningens ADB-användning. Dessa är enbart rådgivande. Dessutom ger statskontoret ut en skriftserie "Statskontorets standardiseringsinforma- tion". '

Statskontoret har i en promemoria 1987-11-05 (dnr 661/87-5) redovisat sina insatser för att öka den tekniska normeringen i statsförvaltningen och lämnat förslag till den fortsatta inriktningen av verkets standardiseringsar- betc. Synpunkter på rapporten har inhämtats från standardiseringsrådet och metodrådet som är knutna till statskontoret och som består av repre- sentanter för statliga myndigheter, kommuner och landsting.

Statskontoret bedriver också teknikupphandling av programvara. I an- slagsframställningen för reservationsanslaget har statskontoret redovisat hur tidigare anvisade medel för teknikupphandling av gemensamma pro- gramvaror använts.

• Sida 50
•  Original

Bilaga 1

6.2 Inriktning

Min bedömning: Teknisk normering inom ADB-området i statsför- valtningen bör ges ökad vikt. Arbetet bör utgå från det internationel- la och europeiska standardiseringsarbetet.

Skälen för min bedömning: Teknisk normering innebär i detta samman- hang att ADB-verksamheten anpassas till standards där sådana föreligger.

Det finns idag två huvudsakliga skäl för teknisk normering på ADB- området. Det ena skälet är strävanden att öka effektiviteten, det andra är EFTA:s och EG:s arbete med att avlägsna handelshinder. Normering på strategiska områden ger fördelar både på kort och lång sikt. Kostnaderna för datautrustning och dataprogram kan pressas genom ett samlat agerande för gemensamma krav gentemot datorleverantörer. Detta gör det också möjligt att påverka produktutvecklingen av sådan programvara som är anpassad till särskilda behov.

Normer medger också ett bättre utnyttjande av de investeringar som successivt görs. Program som utvecklas kan användas av flera även om maskinutrustningen behöver bytas ut. Likaså underlättas information från ett ADB-system till ett annat.

Normeringen bidrar till att styra den ADB-tekniska utvecklingen mot en ökad generell användbarhet för utrustning och program. Därmed åstad- koms minskade utbildningskostnader samt en bättre hushållning med de resurser som finns för utveckling av ADB-verksamheten och den ADB- kompetens som byggts upp.

Hänvisning till standard har fått en ökad tyngd genom EG:s arbete med att avlägsna tekniska handelshinder. Man har försökt begränsa omfattning- en av de regler som anges i lagstiftningen till vissa väsentliga säkerhetskrav medan de tekniska specifikationerna för produkterna skall anges i standar- der som utarbetas av de europeiska standardiseringsorganen. Sverige är medlem i dessa genom SIS. EFTA hari likhet med EG slutit ramavtal med de europeiska standardiseringsorganen som anger bl.a. legala och ekono- miska grunder för särskilda standardiseringsuppdrag. I EG-ländcrna kom- mer på sikt europeiska. istället för nationella standarder. att gälla vid all statlig upphandling. Dessa europeiska standarder är i regel baserade på internationella standarder. Även Sverige kommer att beröras eftersom EFTA har antagit liknande rekommendationer som EG.

EFTA har nyligen antagit att internationella och europeiska standarder på data- och telekommunikationsområdet skall tillämpas vid statlig upp- handling. En rimlig bedömning är därför att europeiska datorleverantörer i allt större utsträckning kommer att utveckla sina produkter i enlighet med de nya europeiska standarder som successivt fastställs.

Avgörande steg mot en ökad normering har tagits inom statsförvaltning- en och i statsförvaltningens relation till andra delar av samhället genom att göra det lokala datorstödet och kommunikationen mellan olika utrustning- ar mera enhetligt. Vad jag därvid framförallt avser är de ställningstaganden som gjorts om att statsförvaltningen skall ansluta sig till principen om s.k.

• Sida 51
•  Original

Bilaga 1

öppna system. dvs att ADB-system även inom statsförvaltningen skall vara uppbyggda på ett sådant sätt att man kan fritt välja utrustning och program från olika tillverkare men ändå överföra data mellan olika datorer (Open Systems lnterconnection. OSI).

Förutom datakommunikationsområdet. som jag återkommer'till, är den småskaliga ADB-miljön ett område jag särskilt vill framhålla när det gäller normeringsarbctet.

Persondatorer är redan tillfredsställande standardiserade. För de lite större datorerna avsedda för flera användare har olika leverantörer vanligt- vis erbjudit och levererat skilda tekniska lösningar till statsförvaltningen. Idag finns emellertid goda förutsättningar för standardisering mellan dessa.

Tolv större europeiska och amerikanska datorleverantörer (Bull, Digital Equipment, Ericsson. Hewlett-Packard. ICL. NCR, Nixdorf. Olivetti, Philips, Siemens. SUN och Unisys) har tillsammans bundit sig för att stödja en standardiseringsinriktning som går under beteckningen X/OPEN. Denna standardisering ger även fristående programutvecklingsföretag för- utsättningar att utveckla program för en bred marknad. De program som utvecklas skall kunna användas på samtliga leverantörers utrustning. Utan att behöva byta programvara skall kunden kunna välja mellan tolv leveran- törers maskinutrustning.

Enligt min mening är detta ett mycket intressant perspektiv. Efter vad jag erfarit satsar engelsk statsförvaltning på denna inriktning liksom EG:s administration. Även den amerikanska federala förvaltningen driver delar : av detta hårt. Statskontoret liksom det svenska försvaret uppmärksamma- de tidigt denna utveckling. '

Jag anser mot bakgrund av det ovannämnda att det är angeläget att normeringsarbctet på detta sätt ges ökad vikt. Huvudinriktningen bör vara att arbetet skall ansluta till europeiskt och internationellt standardiserings- arbete. Detta sker normalt genom att använda svenska standarder efter- som praktiskt taget alla europeiska och internationella standarder fastställs som svenska standarder.

Ansvaret för normeringsarbctet bör ligga på statskontoret. Statskontoret bör verka för att normer i form av officiella standarder i så stor trtsträck- ning som möjligt används vid upphandling. underhåll. vidareutveckling och drift. Det är viktigt att förståelsen för normer stärks genom ett nära och aktivt samarbete mellan statskontoret och användarmyndigheterna.

Mot bakgrund av vad jag nu har sagt om normeringsarbctet avscrjag att återkomma till regeringen med ett förslag att uppdra åt statskontoret att i samråd med RRV och kommerskollegium utreda behovet av normer på ADB-området för statsförvaltningen. ] uppdraget bör ingå att utifrån be- dömningen om konsekvenser för statsförvaltningen och för intressenter utanför statsförvaltningen lämna förslag till regeringen om form för och innehåll i normeringsverksamheten. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

'51

• Sida 52
•  Original

Bilaga 1

6.3 Utveckling av gemensam programvara

Min bedömning: Teknikupphandling av programvaror för statsför- valtningen bör kunna genomföras när dessa inte slutgiltigt kan erhål- las på marknaden. Statskontoret bör ges ett fortsatt ansvar för denna kompletterande upphandling. Där fackansvarig myndighet finns bör behovsidcntificringen och upphandlingen ske i samråd med denna. _

Medel för detta bör tills vidare anvisas på det centrala reserva- tionsanslaget för anskaffning av ADB-utrustning.

Skälen för min bedömning: I statsförvaltningen använder-myndigheter tillämpningsprogram i huvudsak två typer. Den ena typen stödjer, för en myndighet, specifika rutiner t. ex.-kontroll av deklarationer inom riksskat- teverket eller utbetalningar av studiemedel vid centrala studiestödsnämn- den. Den andra typen stödjer för flera myndigheter gemensam eller likar- tad verksamhet t. ex. diarieföring och biblioteksadministration. När jag nu fortsättningsvis behandlar utveckling av gemensam programvara är det den senare typen jag avser.

Utbudet av för statsförvaltningen ändamålsenligaprogramvaror för små- skalig ADB—teknik och då särskilt s. k. basdatorer har hittills varit begrän- ' . sat. Utbudet ökar successivt. Denna tendens kommer att ytterligare för- stärkas och ge ett lika brett utbud som det som gäller inöm persondatorom-. rådet. En faktor som begränsar tillgången är att programvarutillverkningen i mycket stor utsträckning sker utomlands och därför inte i alla avseenden motsvarar svenska krav och än mindre de specifikt statliga.

Inom statsförvaltningen bedrivs verksamhet som måste beakta speciella krav och är specifik till sin natur. Jag tänker då dels på offentlighet och sekretess. dels på handläggningsrutiner, remissförfaranden m.m. Utgångs- punkten hittills vid teknikupphandlingen av programvara har varitjust att stimulera företag till att tillgodose statsförvaltningens krav på produkter. Erfarenheterna är överlag goda.

Enligt min bedömning är det angeläget att grundprincipen bör vara att omfattande programvaruutveckling så långt möjligt skall ske på den priva- ta marknaden. Endast när detta visar sig inte fungera inom ett enskilt område bör man inom statsförvaltningen fortsätta arbetet med program- - varuutveckling genom teknikupphandling. Inriktningen i dessa begränsade fall bör vara att ta fram programvaror för specifikt statliga behov, som förbättrar internadministrationen inom myndigheter dvs. styrning och upp- följning, ärendehandläggning, ekonomi- och personaladministration m.m. Teknikupphandling bör användas endast när programvaruleverantörcr inte tillgodoser statsförvaltningens behov på ett kostnadseffektivt sätt.. Pro- gramvaruutvecklingen bör omfatta hela den småskaliga ADB-tekniken . dvs. även persondatorlösningar som alternativ eller komplement. Stats- kontoret bör även fortsättningsvis svara för denna begränsade teknikupp- handling. Behovsidentifiering och upphandling bör bedrivas i samråd med berörd fackmyndighet där sådan finns. Planering av upphandlingsprojekt

• Sida 53
•  Original

Bilaga 1

bör ske i samverkan med riksrevisionsverket och statens löne- och pen- sionsverk.

Medel för detta bör anvisas på det centrala reservationsanslaget 'BZ; Anskaffning av ADB-utrustning, under trettonde huvudtiteln. enligt sam- ma principer som nu. Jag återkommer i medelsfrågan när jag senare re- dovisar anslagsbehovet.

6.4 Standardiseringav datakommunikation

Min bedömning: Kostnadseffektiva lösningar för förvaltningsmyn- dighetens datakommunikation bör eftersträvas. Statskontoret bör ges i uppdrag att utreda vilka förutsättningar som finns för hur de statliga myndigheternas datakommunikation skall tillgodoses i fram- tiden på ett tekniskt och ekonomiskt fördelaktigt sätt.

Statskontorets förslag: En fördjupad studie av datakommunikationslös- ningar för statsförvaltningen bör göras.

Remissinstanserna: Merparten av de myndigheter och organisationer som lämnat synpunkter har tillstyrkt en fördjupad studie.

Skälen för min bedömning: En rad olika system för datakommunikation har byggts upp inom statsförvaltningen. Att de har utformats på olika sätt har sin grund i myndigheternas krav samt i de olika förutsättningar och möjligheter som den vid beslutstidpunkten tillgängliga tekniken erbjudit. Till följd härav använder myndigheterna sig av olika och leverantörsknut— na principer. för sin datakommunikation. De olika lösningarna har dock det gemensamt att de bygger på hyrda förbindelser tillhandahållna av telever- ket eller på att televerkets allmänna tjänster för datakommunikation ut- nyttjas. Behoven av telekommunikation ökar i takt med .den allt större spridningen och decentraliseringen av datoranvändningen. Detta ställer krav på en samordnad syn på den framtida utbyggnaden av datakommuni-.- kation såväl inom statsförvaltningen som mellan statsförvaltningen och andra samhällssektorer.

I 1987 års budgetproposition (prop. 1986/87: 100, bilaga 15, FiU 15, rskr. 196) framhölls att en samordnad syn på utbyggnaden av kommunikation inom .och mellan myndigheter är av strategisk betydelse.. Den offentliga förvaltningen bör stödja det standardiseringsarbete som strävar mot s.k. öppna system (OSI).

Statskontoret har mot bakgrund av det ovannämnda genomfört en för- studie om förutsättningarna för ett gemensamt datakommunikationsnät för. statsförvaltningen. Enligt statskontoret kan en gemensam kommunika- tionslösning för statsförvaltningen som bygger på standardiserade princi- per ge möjlighet till avsevärda kostnadsbesparingar. En annan effekt är att mindre myndigheter inte kommer att behöva egen specialistkompetens i datakommunikationsfrågor. Den på sikt största vinsten bedömer statskon- toret vara en effektiv kommunikation mellan myndigheter samt mellan förvaltningen och dess omgivning.

Prop; 1987/88:95

• Sida 54
•  Original

Bilaga 1

Statskontoret bör därför göra en fördjupad studie av statsförvaltningens nuvarande och förväntade behov av datakommunikationstjänster samt en bedömning av vilka kommunikationslösningar som bäst tillgodoser beho- ven. En möjlighet är att utnyttja televerkets allmänna datakommunika- tionsnät, en annan möjlighet är att utnyttja ett eller flera "privata" nät. Det är angeläget att noga värdera för- och nackdelar med olika alternativ. Det är också önskvärt att i detta sammanhang få en bedömning av vilken roll data- och videotjänster via satellit kan komma att ha i ett långsiktigare perspektiv. Enligt vad jag erfarit är sådana möjligheter realiserbara genom den av Sverige och Norge finansierade Tele X-satelliten.

Jag avser att återkomma till regeringen med ett förslag om uppdrag till statskontoret. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

7 Samverkan mellan stat, kommun och landsting kring användningen av informationsteknologi

7.1 Former för samverkan

Min bedömning: Samverkan inom offentlig sektor på den admini- strativa utvecklingens och informationsteknologins område kan leda till ökad effektivitet. Statskontoret bör ges i uppdrag att utreda förutsättningarna för en ökad samverkan.

Skälen för min bedömning: Statliga organ står i flera avseenden inför samma utveckling som primärkommuner och landsting på informations- teknologins område. Alla delar av den offentliga sektorn genomför också ett likartat förnyelsearbete vad gäller ledningen av verksamheten och formerna för dennas bedrivande. Jag tänker då bl.a. på strävandena att decentralisera och delegera ansvar samt förbättra-servicen och öka effekti- viteten. [ stor utsträckning gäller dessutom samma eller likartade regler och villkor i övrigt för statliga och kommunala organ. Det borde därför ligga väsentliga fördelar i att etablera ett närmare samarbete i frågor rörande informationsteknologin och de delar av den administrativa utveck- lingen som har starka samband med denna teknologi.

Ett sådant samarbete mellan stat. primärkommun och landsting har redan inletts inom ramen för statskontorets verksamhet. I det metodråd. som inrättats för statskontorets arbete med att ge råd och stöd till myndig- heterna i ADB- och andra administrativa utvecklingsfrågor, ingår bl.a. representanter för primärkommunerna ochlandstingen samt de fackliga organisationerna. Metodrådet skall medverka till att fånga upp och värdera behov av insatser av normgivande och stödjande natur samt medverka till att planera och organisera statskontorets arbete i dessa delar. Statskonto- ret svarar för berednings- och sekretariatsfunktionerna åt metodrådet. Jag kommer senare att lämna förslag angående metodrådet.

På samma sätt ingår representanter för primärkommunerna och lands- tingen i det säkerhetsråd som statskontoret inrättade när verket är 1986

• Sida 55
•  Original

Bilaga 1

fick ett samordningsansvar för säkerhets- och sårbarhetsfrågor på ADB- området inom den civila statsförvaltningen. I säkerhetsrådet finns även överstyrelsen för civil beredskap företrädd.

Ytterligare samarbete på ADB-säkerhetsområdet mellan staten, kom- munerna. landstingen och näringslivet sker inom ramen för samrådsgrup-

pen för samhällets säkerhet inom dataområdet som är knuten till civilde- partementet. Det finns enligt min mening därför goda förutsättningar för bättre samordning på ADB-säkerhetsområdet mellan den statliga sektorn och övriga sektorer.

Jag har vidare erfarit att samarbete pågår mellan statskontoret, Svenska kommunförbundet och Landstingsförbundet i syfte att ta fram gemensam- ma avtal och praktisk vägledning för upphandling av ADB-system, ADB- utrustning. ADB-tjänster m.m. Också i andra ADB- och administrativa utvecklingsfrågor pågår liknande diskussioner om erfarenhetsutbyte och samverkan.

Enligt min mening bör samverkan av här berört slag stimuleras och vidgas. Fördelarna med samverkan är flera. Insatser av stödjande och kompetenshöjande natur kommer till större nytta. Möjligheterna att dra lärdom av gjorda erfarenheter ökar. Samverkan i frågor avseende upp- handling av system, utrustning och tjänster på ADB-området bör kunna leda till kostnadsminskningar. Likaså bör samverkan i form av gemensam- ' ma krav på standarder och normer för ADB-utrustning och i andra avseen- den på sikt ge ekonomiska vinster.

Ytterligare ett område där fördelar kan stå att vinna är utbildning. Användning av ADB-system och de förändringar som sådan användning för med sig skapar stora behov av såväl grundläggande som mer specialise- rad utbildning. Möjligheter till samverkan på detta område bör därför övervägas.

Jag avser därför att återkomma till regeringen med ett uppdrag till statskontoret att i samverkan med Svenska kommunförbundet och Lands- tingsförbundet utreda förutsättningarna för en ökad samverkan mellan primärkommuner. landsting och stat på informationsteknologins och den administrativa utvecklingens område. Utredningsarbetet skall i första hand inriktas på att belysa inom vilka områden det finns behov av och fördelar med en ökad samverkan. Även möjligheterna till samverkan med verksam- heter utanför den offentliga sektorn bör belysas. Det bör även övervägas i vilka former en ökad samverkan kan ske. En utgångspunkt bör därvid självfallet vara att de närmare formerna för samverkan måste grundas på en överenskommelse mellan de berörda parterna. Jag räknar med att ett sådant arbete kan leda till besparingar. Några särskilda medel för detta har inte beräknats.

7.2 Försök i vissa regioner

Min bedömning: Regionala försök med samverkan mellan offentliga organ kring serviceutvecklingen och användningen av informations- teknologi bör uppmärksammas. '

• Sida 56
•  Original

Skälen för min bedömning: Erfarenheterna i näringslivet och förvaltning- en visar allmänt att försöksanvändning i tidiga skeden. demonstrationsan- läggningar och provverksamhet är av stor betydelse för att nya användare skall kunna bedöma och ta till sig nya ADB-lösningar. Sådana försök och demonstrationer bör'ses som komplement till utredningar och mer formella investeringsunderlag. .

Utvecklingen och införandet av ADB-system kommer att kräva" bety- dande resurser. ADB-systemen kommer att spridas till en allt större grupp med användare. samtidigt som de blir mer komplicerade. De grundläggan- de administrativa rutinerna är redan utvecklade. Här finns erfarenheter. De administrativa system som står på tur för de kommande 5-7 åren avser till övervägande del handläggarstöd. beslutsstöd, intern- och externkom- munikation, uppföljning,, service till medborgare m.m. På dessa områden behövs fler erfarenheter.

Jag har erfarit att i olika regioner i landet har initiativ tagits till värdefull utveckling, ofta med okonventionella och många gånger lovande ansatser. I det följande skall jag lämna en redogörelse för ett par sådana projekt.

Sedan 1985 har försöksverksamhet inom landskapsinformationsområdet bedrivits i Norrbottens län. Länets kommuner. länsstyrelsen. skogsvårds- styrelsen, Satellitbild AB Och lantmäteriet bildade då en gemensam land- skapsinformationscentral. Där bedrivs bl. a.-utvecklingsarbete för att byg- ga upp en regional informationsmodell för beslut i de markanvändningsfrå- gor som handläggs inom länsstyrelsens enheter, skogsvårdsstyrelsen och kommuner. Program- och metodutveckling för samutnyttjande av olika myndigheters databaser sker också.

Sedan år 1986 har ett projekt som gäller informationsförsötjning bedri-

Prop. 1987/88:95 Bilaga 1

vits i Västernorrlands län. Syftet med projektverksamheten är att förstärka ' ' samverkan mellan länsorganen samt försörja kommuner och medborgare med samhällsinformation.

Vid länsstyrelsen har databaser byggts upp bl.a. för miljödata och näringslivsinformation. Vidare har länsstyrelsen ett servicekontor i Ånge kommun. Syftet är att ge information om länsstyrelsens samlade verksam-

. hct till kommunen och allmänheten. Detta innebär att uppbyggnaden av ett regionalt informationsnät har påbörjats.

Härnösands kommun och Västernorrlands läns landsting har ingått bland de offentliga organ som gjort speciella servicesatsningar. Länsar- betsnämnden och försäkringskassan i Härnösand har-arbetat med service- . frågorna inom ramen för de satsningar som gjorts inom arbetsmarknads- och riksförsäkringsverken. vilka också ingår bland de myndigheter som valts ut som intensivmyndigheter.

Ett samarbete kring gemensamma utvecklingsfrågor har också inletts mellan de offentliga organen i Härnösandsområdet. Som ett led i detta samarbete planeras ett gemensamt projekt Medborgare-Information-Servi- ce inom offentlig sektor (MISO). Projektet syftar till att pröva hur använd- ning av informationsteknologi kan bidra till bättre tillgänglighet och kvali- tet på den offentliga sektorns service till medborgarna. .

Enligt vad jag erfarit har förutom kommunen och landstinget samtliga större regionala statliga myndigheteri länet förklarat sig beredda att stödja

• Sida 57
•  Original

Bilaga 1

och medverka i de satsningar på serviceförbättringar genom användning av informationsteknologi som planeras i MISO—projektet i Västernorrlands län. Stöd ges också av Svenska kommunförbundet och Kommun-Data AB liksom av statskontoret och televerket.

Jag finner det angeläget att uppmärksamma detta förnyelsearbete efter-

som det utgår från en helhetssyn på medborgarnas behov av service och "

sker i samVerkan mellan de olika organen inom offentlig sektor. Projektet bör enligt min bedömning kunna ge erfarenheter av allmänt intresse för det fortsatta förnyelsearbetet inom den offentliga sektorn. Länsstyrelsen i Västernorrlands län bör därför få särskilda medel för viss utredningsverk- samhetsamt för utvärdering och dokumentation av erfarenheter. Medlen bör fördelas mellan insatser i de projektjag nu nämnt. Medel från anslaget C 8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder. under trettonde huvudtiteln, bör tas i anspråk för detta.

Jag vill i detta sammanhang erinra om att Statskonsult AB på regering- ens uppdrag har utrett förutsättningarna för att bygga upp ett regionalt" teknikstödcentrum i Sundsvall. Statskonsult AB och DAFA Data AB har därefter etablerat sig i Sundsvall för att kunna-ge regionen utvecklings- och driftstöd. Enligt min bedömning bör verksamheten i Sundsvall kunna utvecklas vidare, inte minst med hänsyn till att det finns stora och ADB- intensiva myndigheteri regionen. Det kan bl. a. gälla utveckling av infor- mationssystem för myndigheter i Sundsvallsområdet, men även för regio- nala organ i övriga delar av landet. Det kan också gälla utveckling av programvara för bruk i bl. a. småskalig miljö.

Ett annat led i att stödja utvecklingen i Sundsvallsområdet är regering- ens förslag i budgetpropositionen (1987/88: 100. bilaga 10) att lokalisera 'en systemvetenskaplig linje till högskolan i Sundsvall/Härnösand. Utbildning— ' en inleds från och med hösten 1988. Därmed har regionen erhållit ett kvalitativt stöd till den omfattande dataverksamheten i Sundsvall och i

länet i övrigt. ,

I Jämtlands län diskuteras utvecklingsarbete av en delvis annan karaktär än det i Västernorrlands län. Exempelvis har landstinget och televerket i Jämtland tagit initiativ till att förbereda en kommunikationslösning i länet som genom insatser från bl. a. televerket skulle knyta samman landstinget. kommuner. statliga myndigheter och småföretag i ett digitaliserat kommu- nikationsnät. Det avses öppna möjligheter till olika typer av tjänster och samverkan. Inom regeringskansliet pågår ett utredningsarbete, som syftar till att främja utvecklingen i Östersund. Jag har erfarit att länsstyrelsen avser att bedriva visst utredningsarbete i anslutning till det initiativ som tagits i länet samt dokumentera erfarenheterna.

Mot denna bakgrund anser jag att det är värdefullt för utvecklingen inom statsförvaltningen och inom den offentliga sektorn" i övrigt att vissa typer av försök med nya ADB- eller kommunikationssystem genomförs i skilda regioner. Den typ av försök i den offentliga sektorn som jag har i åtanke gäller bl. a.: ' — försök med nya ADB- och kommunikationssystem i offentlig sektor 'som bygger på samarbetslösningar mellan staten, kommuner och landsting och som ger bättre kontakter mellan medborgarna och berörda myndig- heter. '

• Sida 58
•  Original

Bilaga 1

— försök med nya former av användarstyrt utvecklingsarbete som bygger på t. ex. speciell kompetensutveckling, särskild form av personalinfly- tande, särskild typ av arbetsorganisation eller medverkan från medbor- gare. För andra typer av försök med nya system kan det framöver bli aktuellt att välja andra län som intensivregioner.

8 Forskning och utveckling för att främja användning av informationsteknologiska system i offentlig verksamhet '

8.1 Inledning

I propositionen om forskning (prop. 1986/87:80. FiU 26, rskr. 283) redovi- sade jag vissa planerade statliga forskningsinsatser för att främja använd- ning av informationsteknologi mot bakgrund av attjag inom regeringen har ett särskilt samordningsansvar för långsiktiga och övergripande datafrå- gor.

Dessa insatser skulle ingå i det nationella program på informationstekno- logiområdet som föreslogs i propositionen om forskning (prop. 1986/87:80. NU 33, rskr.292) och i propositionen om näringspolitik inför 1990-talet (prop. 1986/87:74, NU 30. rskr. 271).

Enligt propositionen om forskning. bilaga 10, avsnitt5.2. omfattar pro- grammet insatser inom tre huvudområden: (1) det nationella mikroelektronikprogrammet som påbörjades år 1984 och som fullföljs samt avslutas under perioden 1987/88-1989/90, (2) ett tekniskt-industriellt informationsteknologiprogram på framförallt systemtekniknivån som initieras under perioden 1987/88-1989/90. Det omfattar insatser i fråga om — grundläggande forskning och forskarutbildning — målinriktad forskning — industriell utveckling, (3) insatser för att främja en god användning av informationsteknologiska system i enlighet med de riktlinjer som statsmakterna beslutat om enligt propositionen om datapolitik (prop. 1984/85:220, FiU l985/86:5. rskr. 88).

Begreppet informationsteknologins användning kan sägas omfatta:

— utveckling, införande och användning av system för överföring och behandling av information (i form av tal, data. text och bild) i privata och offentliga verksamheter. Dessa system bygger på informationstek- nologi. . — organisatoriska, personella samt samhälleliga förutsättningar för denna användning och de effekter som kan uppkomma av användningen. Dessa är hänförbara till en rad icke-tekniska frågor såsom t. ex. syssel- sättning, arbetsförhållanden, sårbarhet, integritet, kultur. demokrati, jämlikhet. regional utjämning, effektivitet och flexibilitet.

• Sida 59
•  Original

Bilaga 1

Det under budgetåret 1987/88 igångsatta tekniskt-industriella informa- tionsteknologiprogrammet har sin tyngdpunkt på att främja den industriel- la utvecklingen i Sverige. främst inom informationsteknologibranschen. En beskrivning av detta program har som tidigare nämnts fogats till proto- kollet i detta ärende som bilaga 1.3.

Den statliga särskilda insatsen i det nationella mikroelektronikprogram- met uppgår som tidigare beslutats till ca 550 milj. kr. Därtill kommer sär- skilda insatser från näringslivet på ca 150 milj. kr. för industriella utveck- lingsprojekt. Grunden för programmet lades i propositionen om ett natio- nellt mikroelektronikprogram (prop. l983/84:8, NU 11. rskr. 130).

För det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet planera- des i propositioncn om näringspolitik inför 1990-talet att den särskilda statliga insatsen skulle bli ca 600 milj. kr.. varav 465 milj. kr. för industriella utvccklingsprojekt. Denna senare del skall motsvaras av minst lika stora tillskott till projekten från näringslivet. De statliga insatserna finansieras till största delen med befintliga medel från främst styrelsen för teknisk utveckling (STU). televerket, universitets- och högskoleämbetet samt inom försvarsanslaget; Därutöver föreslogs särskilda statliga medel i pro- positionen om forskning samt i propositionen om näringspolitik inför 1990- talet. I den förra förordade chefen för industridepartementet ökade insat- ser för målinriktad forskning på totalt 84,5 milj. kr. samt chefen för utbild- ningsdepartementet ökade insatser för grundforskning m. m. på totalt 36,1 milj. kr. för budgetåret 1987/88—1989/90. I den senare förordade chefen för industridepartementetet totalt 90 milj. kr. för industriell utveckling för samma period. '

För det tredje huvudområdet har hittills genom förslag i propositionen om forskning anvisats fem milj. kr. till humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet för forskning rörande förutsättningar för och konsekven- ' ser av informationsteknologins användning.

I propositionen om forskning angav jag som min avsikt att på basis av ' bl. a. erfarenheter från det första året av det tekniskt-industriella informa- tionsteknologiprogrammet återkomma till regeringen med en särskild och samlad redovisning av dessa erfarenheter samt av olika insatser för att främja en god användning av informationsteknologi, dvs. det tredje huvud- området i det nationella informationsteknologiprogrammet.

Jag räknar med att lämna denna redovisning till regeringen under bud- getåret 1988/89, sedan det första året förflutit.

8.2 Ökad satsning på forskning och utveckling för användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet

Min bedömning: Målinriktad forskning och utveckling för att främja en god användning av informationsteknologi i offentlig verksamhet bör stimuleras.

Skälen för min bedömning: Användning av informationsteknologi berör

• Sida 60
•  Original

Bilaga 1

många verksamhetsområden och samhällsfrågor. Detta har medfört att statligt finansierad forskning och utveckling avseende sådan användning bedrivs av flera organ och med olika inriktning. Detta är positivt men medför också att det inte finns en samlad bild av de angelägna behoven, vilket arbete som pågår samt i vilken utsträckning behoven tillgodoses. Spridningen av forsknings- och utvecklingsresultat har bl. a. därför varit liten.

Bristande överblick, oklara behov av forskning och utveckling samt liten spridning av resultat påverkar myndigheterna i den offentliga sektorn. De få inte full nytta av de satsningar som görs och har svårt att förmedla sina problem och behov till de forskningsstödjande organen. Jag har också. uppfattat att myndigheterna kan förbättra sin kompetens i att ställa krav i dessa avseenden.

De statliga myndigheterna kommer att ställas inför större krav på att öka effektiviteten i resursutnyttjandet, att förbättra kvaliteten i de tjänster som tillhandahålls medborgarna, att förbättra beslutsprocesserna samt att ge möjligheter till ökad arbetstillfredsställelse för de anställda. I propositio- nen om forskning har jag bedömt att användning av informationsteknologi kan ge långtgående effektivitetsförbättn'ngar.

Statsförvaltningen har därför anledning att ägna ökad kraft åt målinrik- tad forskning om och mer framtidsbetonad utveckling av användningen av informationsteknologi. Även kommuner och landsting har motsvarande behov av att effektivera sin verksamhet. Av kompetens- och resursmässi- ga skäl bör därför stat, kommun och landsting så långt möjligt samverka i det arbete som behöver utföras. Därmed kan den offentliga sektorn bättre utnyttja resultaten från forskning och utveckling. Befintliga medel, som satsas på detta, används på ett effektivare sätt.

Syftet med den verksamhet jag nu föreslår är att främja en god använd- ning av informationsteknologi i offentlig verksamhet i enlighet med de av riksdag och regering beslutade datapolitiska riktlinjerna och att stärka kompetensen i dessa frågor inom offentlig sektor.

Arbetet bör bestå i att verka för samarbete mellan olika berörda organ i pågående och planerad målinriktad forskning och utveckling- samt att be- döma behovet av kompletterande åtgärder och eventuellt ta initiativ till och stödja dessa åtgärder. Viktigt är också att verka för att kunskaper och erfarenheter från sådant arbete sprids inom den offentliga sektorn och till andra berörda.

Verksamheten bör ingå som en del av 'det tredje huvudområdet i det nationella informationsteknologiprogrammet. Den bör omfatta en treårs- period, 1989/90—1991/92.

Jag övergår nu till att redogöra för den beredningsprocess som behövs för att få till stånd den verksamhetjag nu beskrivit. I denna process ingår — att initiera en ökad samverkan mellan statliga, kommunala och lands-

tingskommunala organ, _ — att beskriva pågående och planerad målinriktad forskning och utveck- ling samt behovet av kompletterande åtgärder. — att klarlägga omfattningen av den nya verksamhet som behöver bedri- vas samt behov av och möjligheter till finansiering,

• Sida 61
•  Original

Bilaga 1

— att i samverkan mellan berörda intressenter påbörja initiering av målin- riktad forskning och utveckling, — att föreslå hur den fortsatta verksamheten bör bedrivas och organiseras i en form som känna naturlig och önskvärd för medverkande intressen- ter. Jag räknar med att särskilt angelägen målinriktad forskning eller utveck- ling bör kunna finansieras gemensamt av olika intressenter.

Tills vidare bör gälla att varje intressent inom ramen för befintliga medel tillskjuter medel efter eget gottfinnande till de åtgärder som särskilt bör finansieras. Det medför att de som medverkar bör ägna stor uppmärksam- het åt att identifiera sådana behov av målinriktad forskning eller utveckling som kan få en bred uppslutning och acceptans samt där flera intressenter ser ett värde i att gemensamt finansiera åtgärderna.

I det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet gäller nor- malt att målinriktad forskning finansieras av de som beställer den. I fråga om industriell utveckling, riktad mot kontrakterade företag, är den statliga finansieringen begränsad till en insats på högst 50%. Berörda företag förutsätts tillskjuta minst 50% av projektkostnaderna.

Min bedömning är att liknande regler skall kunna gälla tills vidare även för målinriktad forskning och utveckling som bör finansieras i den nya verksamheten.

Även om arbetet under budgetåret 1988/89 kommer att koncentreras på att kartlägga pågående och planerad forskning och utveckling samt att precisera behov av kompletterande åtgärder, är det angeläget att berörda intressenter snabbt kan komma igång med samverkan och stöd till angelä- gen målinriktad forskning och utveckling. Det ger dem erfarenhet av en sådan samverkan. Jag har erfarit att vissa statliga organ, som stödjer forskning och utveckling, uttryckt sitt intresse för att inom ramen för befintliga medel kunna ge stöd till gemensamma projekt, förutsatt att dessa projekt har en inriktning och utformning som ligger i linje med respektive organs uppgift. Det gäller arbetsmiljöfonden. statskontoret, stiftelsen Statshälsan, STU. televerket och överbefälhavaren.

Jag avser att återkomma till regeringen med förslag om att ombilda det metodråd, som enligt beslut av statsmakterna inrättats vid statskontoret (prop. 1980/81: 101, FiU I7, rskr. 182, regeringens skrivelse 1981-06-11 till statskontoret). till ett utvecklingsråd med uppdrag att självständigt bereda ovannämnda forsknings- och utvecklingsfrågor. Rådet inrättas alltså inte som ett permanent organ. Omvandlingen innebär vidare att det nuvarande metodrådet upphör.

Beredningen bör ske i samverkan mellan statliga forsknings- och utveck- lingsstödjande myndigheter såsom arbetsmiljöfonden, delegationen för in- dustriell utveckling inom informationsteknologiområdet, forskningsråds- nämnden, STU, televerket, UHÄ samt överbefälhavaren.-Vidare bör sam- verkan ske med kommuner. landsting, fackliga organisationer och andra berörda.

Medel för sekretariatsfunktioner bör tas i anspråk från C8. Bidrag till vissa utvecklingsåtgärder, under trettonde huvudtiteln. '

Utvecklingsrådet bör redovisa resultatet av beredningsarbetet senast den 31 mars 1989. Därefter bör regeringen ta ställning till formerna för den fortsatta verksamheten.

• Sida 62
•  Original

Bilaga 1

9 Statskontorets anslag för 1988/89

Mitt förslag: För budgetåret 1988/89 anvisas statskontoret ett ram- anslag av 74 401 000 kr.

I årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 15) föreslås — i avvak-' tan på en särskild proposition i ämnet — att ett oförändrat ramanslag av ' 70 282 000 kr. beräknas under- anslagsrubriken B 1. Statskontoret under trettonde huvudtiteln.

Statskontoret: Statskontoret är central förvaltningsmyndighet för ratio- nalisering, administrativ utveckling och ADB i den civila delen av statsför- valtningen samt ansvarig för anskaffning av ADB-utrustning. Följande programindelning gäller. ]. Rationaliseringsutredningar

2. Effektivitetsstödjande verksamhet

, 3. Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning.

Statskontoret föreslår i sin anslagsframställning bl. a. följande.

1. Statskontorets roll som ett stabsorgan åt regeringen bör utvecklas ge- nom ett förstärkt samspel med regeringskansliet i arbetet med att för- ändra den statliga förvaltningen. . Huvudförslag budgetåret 1988/89 70 550000 kr. exkl. pris- och löneom- räkning. Utgiftsminskningcn, som följer ett treårigt huvudförslag, upp- går budgetåret 1988/89 till 1 %- och följande två budgetår till 2 % per år. . Ersättningen för vissa produkter och tjänster bör sättas till 2 000000 kr.

4. Eventuella merinkomster på anslagsposten Ersättning för vissa produk- ter och tjänster får användas främst för kompetensutveckling av perso- nalen. . Verksamheten under programmet Rationaliseringsutredningar utgår lik- som hittills från utredningsuppdrag som lämnas främst av regeringen IJ 'JJ '.II och kommittéer. Vidare ingår utredningar som verket i sin egenskap av ' stabsmyndighet bedriver i ett nära samspel med regeringskansliet och som ett led i förändringen av den statliga förvaltningen.

6. Inom programmet Effektivitetsstödjande verksamhet kommer stor vikt att ges åt att föra ut färdig metodik till myndigheter. Både generell förvaltningsmetodik och teknikstöd till effektiv informationsanvänd- ning kommer att utvecklas. Ett program för kvalificerad ADB-service bl.a. innefattande ett konkret stöd till utnyttjandet av basdatorkoncep- tet skall utvecklas. Vidare skall ges stöd till myndigheters arbete med en delvis förändrad budgetmetodik.

7. Inom programmet Anskaffning och förvaltning av ADB-utrustning skall statskontoret verka för att myndigheter skall få ett väsentligt större eget ansvar för finansiering av och beslut i ADB-upphandlingar samt för att effektivisera upphandlingsproccssen.

Skälen för mitt förslag: Statskontorets roll vid anskaffning och förvalt— ning av ADB-utrustning kommer. enligt med vad jag tidigare anfört, att förändras. Myndigheterna får bl.a. ett ökat ansvar för anskaffning av utrustning och statskontoret får i större utsträckning en rådgivande roll.

Prop. 1987/88: 95

• Sida 63
•  Original

Bilaga 1

Statskontoret bör därvid ha en aktiv roll när det gäller att följa internatio- nell och europeisk standardisering. Statskontoret skall vidare tidigt upp- märksamma regeringen på ADB-utrustningar av strategisk betydelse.

Sammanlagt innebär statskontorets förändrade roll att kraven på stats- kontorets kompetens alltjämt är höga. men att mer uppmärksamhet måste ägnas åt fortlöpande kontakter med de myndigheter som planerar och genomför ADB-investeringar. Förändringarna får också effekter på stats- kontorets rationaliserings- och metodutvecklingsarbete. _

De förslag till delegering av upphandlingsärenden jag lämnat kommer att minska antalet upphandlingsärenden. Statskontoret bör successivt anpas- sa sig till den nya situationen genom en anpassning av kostnadsnivån. Jag räknar med att statskontorets anskaffningsverksamhet tills vidare skall finansieras på samma sätt som för närvarande. dvs. med avgifter.

Jag har i enlighet med statskontorets förslag räknat med planenlig real minskning av utgifterna med 1% för budgetåret 1988/89, 2% budgetåret 1989/90 och 2 % 1990/91. '

Min beräkning av medelsbehovet framgår av programsammanställning- en nedan.

Trettonde huvudtiteln B. Statlig rationalisering och revision, statistik m.m. B 1. Statskontoret

1986/87 Utgift 74 213 000 1987/88 Anslag 70 282 000 1988/89 Förslag 74 401 000 (1000-tal kr.)

Program 1986/87 1987/88 1988/89 Utgift Budget Föredra-

ganden

Rationaliserings- 43 953 40 802 43 095

utredningar .

Effektivitetsstödjande verksamhet 32 904 32 480 34 306

Anskaffning och för- 13 340 11737 12 581 valtning av ADB-ut-

rustning

Summa kostnader 90 197 85 019 89 982

Avgår:

Ersättning för an- skaffning och för- valtning av ADB- utrustning 13 340 11737 12 581

Ersättning för vissa produkter ' och tjänster 2 644 3 000 3 000

Nettoutgift 74 213 70 282 74 401

• Sida 64
•  Original

Bilaga 1

10 Anslaget B 2. Anskaffning av ADB-utrustning

Mitt förslag: För budgetåret 1988/89 anvisas till Anskaffning av ADB-utrustning ett reservationsanslag av 444 600 000 kr.

1 årets budgetproposition (prop. 1987/88:100, bil. 15) föreslås — iavvak- ' tan på en särskild proposition i ämnet — att ett oförändrat reservationsan- slag av 372 500000 kr. beräknas under anslagsrubriken BZ. Anskaffning av ADB-utrustning. under trettonde huvudtiteln.

Statskontoret: 1 det följande redovisas en sammanställning över myndig- heternas respektive statskontorets bedömningar av investeringsbehoven för budgetåret 1988/89.

Totala investeringsbehov av ADB-utrustning 1988/89, milj. kr.

Huvudtitel Myndigheterna Statskontoret 11 Justitie 98,3 69,3 111 Utrikes . 2.7 2.6 [V Försvar 2.0 2,0 V Social 1023 93.1 Vl Kommunikation 92,7 90,0 Vll Finans 203.3 147.8 VIII Utbildning 47.7 18.9 IX Jordbruk 11.0 11.0 X Arbetsmarknad 54,0 . . ' 54.0 XI Bostad 5.1 4.5 XII Industri 8.3 7,1 XIII Civil 47.5 39.7 XIV Miljö- och energi ' 2.2 1,4 Summa (hyra + köp) 677,7 541,4 — därav hyra .—1,4 Summa köp 540.0

Myndigheterna har till statskontoret anmält behov av ADB-utrustning till ett sammanlagt värde av 677.7 milj. kr. för budgetåret 1988/89. Motsva- rande anskaffningsbehov för innevarande budgetår var 737 milj. kr.

Statskontoret beräknar anskaffningsbehovet till'ca 541.4 milj. kr. eller 20% lägre än myndigheternas anspråk. Härav avser ca 324,7 milj. kr. (60 %) sådana anskaffningar som enligt en strikt tillämpning av regeringens riktlinjer för prioritering bör tillgodoses i första hand (prioritet 1). Härtill kommer anskaffningsbehov till ett värde av ca 216,7 milj. kr. (40%) som statskontoret anser också bör läggas till grund för medelsberäkningen på anslaget för 1988/89 (prioritet 2).

Av det totalt beräknade anskaffningsbehovet under 1988/89 avser ca 97 milj. kr. (18%) ersättningar och 105 milj. kr. (19%) kompletteringar av befintlig ADB-utrustning. Ca 38 milj. kr. (7 %) avser anskaffningar som är direkt beroende av beslut av regeringen eller riksdagen om införande eller 'utbyggnad av ADB-system för viss verksamhet. Ca 302 milj. kr. (56 %) avser anskaffningar som syftar till rationaliseringar och besparingar i myn- digheternas verksamhet.

'64

• Sida 65
•  Original

Bilaga 1

Huvuddelen av nyutveckling av ADB-stöd ryms inom de sistnämnda två kategorierna. medan de två förstnämnda (ersättningar och komplettering- ar) väsentligen avser underhåll av befintlig ADB-verksamhet. ] pågående och planerad nyutveckling ingår ett stort antal tillämpningar som bygger på användning av småskalig ADB-teknik.

Bland större anskaffningsbehov som är medräknade i underlaget märks ersättnings-. kompletterings- eller nyanskaffningar för polisväsendet, domstolsväsendet, kriminalvårdsverket. den allmänna försäkringen, vägväsendet, byggnadsstyrelsen. skatteadministrationen. vissa högskole- regioner, Skogsstyrelsen. arbetsmarknadsverket, AMU-myndigheten, länsstyrelserna och statistiska centralbyrån.

Av det anskaffningsbehov som statskontoret beräknat för 1988/89 avser ca 540.0 milj. kr; köp av utrustning och ca 1,4 milj. kr. värdet av den utrustning som planeras att hyras.

De anmälda investeringsbehoven för budgetåret 1987/88 är större än tillgängliga medel på anslaget under detta år. Finansieringen under 1987/88 förutsätter statskontoret emellertid kan klaras genom att vissa installatio- ner och betalningar till ett värde av ca 44 milj. kr. förskjuts till och belastar anslaget under 1988/89. Någon behållning på själva anslaget redovisas följaktligen inte vid ingången av 1988/89, däremot på de ramar som för 1987/88 avsatts för statistiska centralbyrån och centrala studiestödsnämn- den. '

Erfarenhetsmässigt inträffar förskjutningar av leveranser och betalning- ar. vilket leder till att medelsförbrukningen på anslaget blir lägre än preli- minärt beräknat. För budgetåret 1988/89 beräknar statskontoret dessa förskjutningar till 1340 milj. kr. (23 %). Medelsbehovet för köp av utrust- ning reduceras därigenom till 450.0 milj. kr. (540.0 + 44.0 — 134,0).

Den tidigare medgivna medelsramen fr.o.m. 1987/88 för planerade ADB-investeringar vid statistiska centralbyrån behöver inte ökas under 1988/89. För centrala studiestödsnämnden behöver medelsramen som räk- nas fr. o. m. 1987/88 ökas med 4,0 milj. kr. utöver tidigare medgivet belopp för att investeringsbehoven under 1988/89 skall kunna tillgodoses.

Anskaffning av ADB-utrustning medför många gånger långa leveransti- der. Under budgetåret 1988/89 förutses beställningar ske även av en stor del av den utrustning som planeras bli installerad under 1989/90. Av de bemyndiganden för beställningar som riksdagen tidigare lämnat återstår ca 441 milj. kr. vid ingången av budgetåret 1987/88. Köpvärdet för den ytterli-_ gare utrustning som beräknas bli beställd för installation under 1987/88, 1988/89 och 1989/90 uppgår till sammanlagt drygt .940 milj. kr. Ett komplet- terande bemyndigande på 500 milj. kr. behövs därför.

Statskontoret erinrar om. att verket i sitt remissyttrande 1987-06-01 över vissa delar av lantmäteriverkets (LMV) fördjupade anslagsframställning för budgetåren 1988/8941990/91 förordat, att en ändrad rollfördelning myndighet/statskontoret vid anskaffning av ADB-utrustning bör prövas för LMV inom ramen för pågående försöksverksamhet med treåriga budget- ramar. Statskontoret har därvid också föreslagit, att investeringsmedlen för LMV:s ADB-utrustning anvisas under LMV:s egna anslag. 1 kon- sekvens härmed har medel för ADB-utrustning vid LMV inte medräknats på statskontorets reservationsanslag fr. o. m. budgetåret 1988/89.

• Sida 66
•  Original

Bilaga 1

Skälen för mitt förslag: Statskontorets anslagsberäkning överensstäm- mer i allt väsentligt med mitt förslag. '

Jag vill erinra om att chefen för socialdepartementet för riksförsäkrings- verket i budgetpropositionen 1988-(prop. 1987/88. bil. 7, s. 23) beräknat att kostnader för ADB-driften kommer att öka med cirka 14 milj. kr. Investe- ringarna avser utbyte av förslitna terminaler och ett höghastighetsnätverk i Sundsvall.

I samråd med chefen för finansdepartementet harjag beräknat ytterliga- re 4.5 milj. kr. för ADB-utrustning vid tullverket.

Jag har med hänsyn till mitt förslag tidigare om finansiering och upp- handling av ADB-utrustning för forskning- och utveckling inom högskole- sektorn samt med anledning av uthildningsministerns förslag senare idag inte beräknat medel på anslaget'för-ADB-utrustning till universitetsdata-' centralerna.

Jag är inte nu beredd att föreslå en förändring som innebär att lantmäte- ' riverket anvisas medel för ADB-utrustning på egna anslag. Jag har i denna fråga samrått med chefen för bostadsdepartementet."

Jag har'inte beräknat medel för datorutrustning till statens arbetsmark- nadsnämnd.

Jag har under anslaget för 1988/89 beräknat 5milj. kr. för teknikupp- handling av programvaror till småskalig ADB-miljö enligt tidigare redovi- sade riktlinjer. Jag vill i detta sammanhang understryka att behovsidenti- liering och upphandlingcn'skall bedrivas i samråd med berörd fackansvarig myndighet. ' - . -

Jag beräknar anslagsbehovet totalt - för budgetåret 1988/89 till 444600000 kr. Riksdagens bemyndigande bör därutöver inhämtas att be- ställa ADB-utrustning till ett värde av 490 milj. kr. utöver tidigare lämnade bemyndiganden. " ' '

11 HemStällan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen 1. att till statskontoret för budgetåret 1988/89 anvisa ett ram- anslag av 74 401 000 kr. (avsnitt 9). ' 2. att till Anskaffning av ADB-utrustning för budgetåret 1988/89 anvisa ett reservationsanslag av 444 600000 kr. (avsnitt "10). . 3. att medge att'dato'ru'trustning beställs — utöver tidigare-med- givet belopp — till ett värde av högst 490000 000 kr. (a'vsnitt 10). Jag hemställer vidare att regeringen bereder riksdagen tillfälle att ta del av vad jag i övrigt har anfört. '

.66

• Sida 67
•  Original

Bilaga 1: 1

Remissinstanserna i fråga om utdrag ur statskontorets anslagsframställning 1988/89 och statskontorets PM - 1987-06-04 Utveckling av statskontorets roll i ADB-upphandling

Efter remiss har yttranden avgetts av domstolsverket. rikspolisstyrclsen. ' kriminalvårdsstyrelsen. datainspektionen. försvarets materielverk. riks- '

försäkringsverket. socialstyrelsen. postverket. trafiksäkerhetsverket, Sve- riges,meteorologiska och hydrologiska institut. rik'ss'katteverket. riksanti- kvarieämbetet. 'universitets- och högskoleämbetet. Utrustningsnämnden för universitet och högskolor. lantbruksstyrelsen. skogsstyrelsen. arbets- marknadsstyrelsen, statens invandrarverk. bostadsstyrelsen. statens lant- mäteriverk. statens industriverk, styrelsen för teknisk utveckling. patent- och registreringsverket. riksrevisionsverket. statistiska centralbyrån. sta- tens löne- och pensionsverk. statens institut för personalutveckling. läns- styrelsernas organisationsnämnd. länsstyrelsen i Stockholms län, länssty- relsen i Norrbottens län. Tjänstemännens centralorganisation och Lands- organisationen i Sverige. '

• Sida 68
•  Original

Bilaga 1: 2

Remissinstanserna i fråga om Arbetsplan för samrådsgruppen för'samhällets säkerhet inom dataområdet (SAMS)

Efter remiss har yttranden avgetts av domstolsverket, socialstyrelsen, postverket, televerket. vägverket. trafiksäkerhetsverket, riksskatteverket, universitets- och högskoleämbetet, lantbruksstyrelsen, Skogsstyrelsen. Styrelsen för teknisk utveckling, riksrevisionsverket, statskontoret, statis- tiska centralbyrån, statens arbetsgivarverk och statens institut för perso- nalutveckling.

• Sida 69
•  Original

Bilaga 1: 3

PM 1988-02-15

Det tekniskt-industriella informationsteknologiprogrammet

Statsmakterna har beslutat (prop. 1986/87:74, NU 30. rskr.271) om ett nationellt informationsteknologiprogram. lT-programmct. som under de närmaste åren skall verka för att vidmakthålla och stärka den informa- tionsteknologiska kompetensen i Sverige och härigenom minska vårt bero- ende av omvärlden på detta område samt främja en god användning av informationsteknologin.

Från och med budgetåret 1987/88 har tekniskt-industriella. åtgärder på framförallt systemtekniknivån inom IT-programmet börjat initieras. '

Det tekniskt-industriella II"-programmet bör ses i samband med det nationella mikroelektronikprogrammet (NMP) som började budgetåret 1983/84 och som kommer att i huvudsak avslutas under budgetåret 1987/"88. NMP har i stor utsträckning berört konstruktions- och tillverk- ningsteknik för integrerade kretsar.

Det tekniskt-industriella lT-programmet avser däremot systemtillämp- ningar, både maskinvara och programvara. Närmare bestämt har det gjorts en avgränsning, när det gäller programmets utvecklingsdel (IT4). till da- tor-. styr- och kommunikationssystem samt dessas basteknologier och därvidlag till såväl teknik-. metod- eller" resursutveckling som specifika tillämpningar och förberedelser för kommersiell produktutveckling på medellång sikt.

Häri ligger industriella tillämpningar av avancerad IT, t. ex. inom verk- stads- och processindustrierna. Till grundteknikerna hör bl.a. utveckling av kretsar som motiveras av nya behov t. ex. på höghastighets- och optro- nikområdena.

Det tekniskt-industriella I'f-programmet består av tre satsningar: — ökat stöd åt den grundläggande forskningen på områden som har bety- delse för informationsteknologin och dess tillämpningar (IT 2), — ökat stöd till målinriktad forskning inom informationsteknologiområdet. Dessa insatser planeras av STU och genomförs inom ramprogram eller som enskilda forskningsprojekt vid högskolor eller forskningsinstitut (1T3). — utveckling av lT-system, -metoder m.m. i projekt som finansieras och drivs gemensamt av statliga myndigheter och privata företag (IT 4). Den statliga finansieringen. 495 milj. kr., utgör en bas för IT4 och den skall kompletteras med ett minst lika stort tillskott till utvecklingsprojekten från företagen. Ansvar för planering och genomförande av utvecklings- projekten vilar på en 'särskilt inrättad delegation för industriell utveck- ling inom informationsteknologiområdet (IT-delegationen). 1 det följande beskrivs huvuddragen i IT4 och dess ledningsorgan, IT-delegationen. Verksamheten inleddes under hösten 1987.

Utvecklingsdelen IT4 skall sammansättas av- ett antal utvecklingspro- jekt som samfinansieras av staten och privata företag. Det innebär att man inte ansöker om projektmedel från IT4 utan snarare att statliga parter (försvarets materielverk, televerket och styrelsen för teknisk utveckling) och enskilda företag kommer överens om gemensamma utvecklingspro-

• Sida 70
•  Original

Bilaga 1: 3

jekt. Om projekten passar in i en nationell utvecklingsstrategi kan den statliga delen av finansieringen ske av medel från IT4. Regeln är att den statliga finansieringen får vara högst hälften av den totala kostnaden för ett utvecklingsprojekt.

Att definiera vilka informationsteknologiska'teknikområden som bör utvecklas genom satsningar inom IT4 och hur detta bör ske — genom metodutveckling. tillämpningsprojekt. utveckling av maskin- eller pro- gramvara — är en uppgift för lT-delegationen. Delegationen består f. n. av tio ledamöter. hälften från den statliga sidan och hälften från näringslivssi- dan. De representerar bl.a. de myndigheter som disponerar medel i IT4 och företag som har förklarat sig beredda-till ett omfattande och varaktigt engagemang i lT4:s projektverksamhet. Deltagande i projekt är dock öppet. för varje företag om villkoren i övrigt är uppfyllda. Vissa arrange- mang vidtas för att underlätta utflödet av information om verksamheten i II 4 och inflödet av uppslag till projekt.

Att ta initiativ till utvecklingsprojekt hör till IT- delegationens uppgifter. men projekt kan ocksa initieras från andra håll. Avgörande är att ett avtalsutkast arbetas fram som, förutom att det tillgodoser parternas intres- sen och utvecklingsbehov vad gäller informationsteknologi. dels uppfyller villkoren för statlig finansiering genom IT4. dels bidrar till den kompetens- uppbyggnad på strategiska områden som är lT-programmets syfte. lT-de- legationen skall godkänna ett projektavtal som villkor för finansiering med medel från IT4. Prövningen skall avse projektets inriktning på strategiskt viktiga kunskapsområden. lT-delegationen verkar således dels genom sina initiativmöjligheter. dels genom sitt godkännande av avtal för att de strate- giska intentionerna med lT-programmet skall förverkligas. _

På den statliga sidan skall projektavtalen tecknas av PRlM. programrå- det för industriell utveckling inom mikroelektroniken. PRIM svarar-bl. a. . för att villkoren för statlig finansiering är uppfyllda i projektavtalet.

Verksamheten i ['|'—4 skall inriktas enligt en. strategisk plan, mot vilken de enskilda projekten skall motiveras. Både formuleringen av planen och sättet att genomföra den skall underkastas en oberoende. parallell utvärde- ring. Avsikten är att fa synpunkter på hur effektivt de insatta resurserna verkligen används på områden som passar in i det föränderliga internatio- nella mönstret för forskning och utveckling och hur ändamålsenligt pengar- na. tiden och de personella 1esurserna används för att bygga ttpp kompe- tens på för landet angelägna teknikområden.

ll -delegationen har inrättat ett kansli och ett arbetsutskott. Här sker merparten av underlagsframtagning och beredning av delegationens be- slut. " . _

Ett ytterligare arrangemang för att underlätta informationsspridning om verksamheten i [T4 och hålla korta kontaktvägartill olika utvecklings- och kompetensställen är de två referensgrupper som kommer att inrättas under våren l988. Representationen väljs för att skapa ett kontaktnät med-god täckning branschmässigt. geografiskt och inom olika användningsområ- den. Båda referensgrupperna skallöversiktligt informeras om_ verksamhe- ten inom IT4 och lT-programmet i övrigt samt beredas tillfälle att yttra sig över planen för IT 4. '

• Sida 71
•  Original

Den ena referensgruppen. med företrädare för lokala. regionala och branschvisa intressen och för enskilda företag m.m.. skall verka för att uppslag om deltagande-i utvecklingsprojekt eller om nya utvecklingspro- jekt i linje med lT-programmets mål kommer delegationen till del.

Den andra referensgruppen. med företrädare för vissa användar- och intressegrupper._skall verka för att uppslag om utvecklingsprojekt i linje med IT-programmets syfte och med betydande avsättningsmöjligheter kommer delegationen till del. '

Medan den första referensgruppen har en teknisk och industriell inrikt- ning och skall verka i riktning mot lT-programmets mål i fråga om industri- ell konkurrensförmåga, har den andra. användarinriktade gruppen som— uppgift att verka för det vidare syftet med bl.a. informationsteknologins goda användning. Gruppen har därmed en viktig förmedlande ro_ll mellan. den industriella utvecklingen och den forsknings-, försöks- och demonstra- tionsverksamhet som sker i linje med den datapolitiska propositionens riktlinjer för dataverksamheten inom statsförvaltningen och samhället i övrigt. Denna förmedling bör ske i två riktningar. För det första kan idéer och resultat från användarorienterad utvecklingsverksamhet generera tek- niska utmaningar'till industrin. Om tillräckligt användarintresse föreligger kan en industriell utveckling komma till- stånd som senare kan få avsätt- ningsmöjligheter i vidare sammanhang. För det andra-får referensgruppen genom att följa verksamheten i IT4 kännedom om vilken industriell kom- petens och vilka tekniska lösningar som är tillgängliga för datasystem och" som fyller krav på anpassning till användarfrågor såsom människa-dator- samverkan, säkerhet m. m.

Utbildningsdepartementet Prop. 1987/88:95

Föredragande: statsrådet Bodström

Anmälan till proposition om datapölitik för statsförvaltningen

Åttonde huvudtiteln

Chefen för utbildningsdepartementet. statsrådet Bodström, anför

] Högskoleområdet

Varje år investerar universitet och högskolor för stora belopp i ADB-ut- rustning. lnvesteringarna avser till den allra största delen datautrustning för utbildnings- och forskningsändamål. En mindre del av de totala inves- teringarna inom området avser administrativa ändamål. För många av investeringarna gäller att någon skarp gräns inte kan dras vad gäller den framtida användningen.

Datautrustning för högre utbildning och forskning finansieras och upp- handlas genom en rad olika myndigheter; Utrustningsnämnden för univer- sitet och högskolor, statskontoret, högskoleenheter. regionala'datorcen- traler samt privata stiftelser.

Storleken på de årliga ADB-investeringar som görs inom området högre utbildning och forskning är svårlatt exakt ange. Under budgetåret l987/88 har hittills cirka 65 milj. kr. utnyttjats av anslaget ] 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för anskaffning av datorutrustning. Affärsbankerna skall under treårsperioden 1987/88— l989/90 årligen avsätta sammanlagt 200 milj. kr. för utrustning för forsk- ning inom högskolan. För budgetåret |987/88 har uppskattningsvis 27 milj. kr. använts till införskaffande av datautrustning. Utifrån dessa siffror kan den årliga anskaffningsvolymen uppskattas till mer än lOO milj. kr. för .högskole- och forskningsändamål.

Chefen för civildepartementet har tidigare idag under avsnittet 5. Ny beslutsordning för ADB-investeringar redogjort för vilken den framtida be- slutsordningen skall vara. Statskontorets roll som central myndighet vid anskaffning av ADB-utrustning inom statsförvaltningen kommer succes- sivt förändras till att bli stödjande och rådgivande. För området högre utbildning och forskning föreslår chefen för civildepartementet att 'all ADB-utrustning inom högskolesektorn fr.o.m. den I juli l988 finansieras och upphandlas på samma sätt som annan utrustning för forsknings- och utbildningsändamäl. Den samrådsskyldighet med statskontoret som i dag 72

• Sida 73
•  Original

Bilaga 2

finns bör upphöra. Högskolesektorn övenar därmed ansvaret för finansi- ering och upphandling av all ADB-utrustning till sektorn.

Investeringar i datorutrustning inom området administration syftar till - att effektivisera och på sikt reducera kostnaderna för administration. Des- sa investeringar leder således till frigjorda resurser vilka kommer utbild- ning och forskning till del. I en rapport till regeringen den I oktober 1986 (UHÄ-rapport I987:2) har universitets- och högskoleämbetet redovisat sin - syn på hur högskolans datorisering och administrativa utveckling bör ske.

Enligt min uppfattning är det angeläget att en samordning av högskolans datainfrastruktur och administrativa utveckling kommer till stånd. Det är därför naturligt att UHÄ som central myndighet inom högskole- och forsk- ningsområdet har denna samordnings- och utvecklingsroll.

Med datainfrastruktur avserjag alla de grundläggande och gemensamma förutsättningar i form av utrustning. programvaror m. m.. som behövs för att möjliggöra en effektiv utvecklingsprocess och användning av ADB (såväl vad gäller datainfrastruktur som högskolans administrativa utveck- ling). '

De områden inom'datainfrastrukturen som de närmaste åren kommer att-

behöva särskilda insatser och resurser är system för kommunikation och system för informationsförsörjning. En stor del av arbetet kring gemen— samma system för kommunikation inom högskolan sker för närvarande inom ramen för det s.k. SUNET-projektet. Detta projekt finansieras av forskningsrådsnämnden och i framtiden kommer ansvaret för den fortsatta ledningen av uppbyggnaden och driften av den nationella kommunikatio- nen att åvila UHÄ. Jag vill i detta sammanhang erinra om den roll dator- centralen i Stockholm. QZ, har vad gäller nationella och internationella åtaganden inom detta område. Jag återkommer senare till frågan om QZ:s ställning. '

Förutom SUNET-projektet tillkommer att driva och utveckla de olika datanät som i dag finns inom högskoleområdet. Informationsförsörjningen måste utvecklas och koordineras. Högskolans bibliotek'och informations- centraler investerar i biblioteksdatasystem och annan ny teknik för att ' effektivisera och höja kvalitén på informationstjänste'rna till såväl forska- ' re. lärare och studerande inom högskolan som till externa kunder. Biblio- ' tekens roll utvecklas därmed alltmer mot'att fungera's'om' högskoleenheter- nas gemensamma informationscentraler med ett utbud "av datorbaserade informations- och dokumentförSörjningstjänster. '

Jag har redan-tidigare framhållit att gränsen mellan utbildnings- och forskningsändamål samt administrativa utvecklingsändamål i dag inte är entydig vid ADB- investeringar. Jag anser att UHÄ-ramen bör få användas -till investeringar för administrativa ändamål i framtiden. Detta medför att UHÄ-ramen bör räknas upp något för budgetåret 1988/89. De medel, 4 milj. kr., som i. dag finns beräknade för anskaffning av ADB-utrustning under anslaget B 2 på trettonde huvudtiteln avseende högskoleområdet, exkl. datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm har i " stället beräknats under anslaget I 2. Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m. m. I framtiden skall omfattningen och formerna för investeringar i ADB-utrustning inom högskoleområdet beaktas i det årliga

• Sida 74
•  Original

Bilaga 2

budgetarbetet. Universitets- och högskoleämbetet samt Utrustningsnämn- den för universitct och högskolor bör därför redovisa underlag för ställ- ningstagande i dessa frågor i anslagsframställningarna för budgetåret I989/90.

Finansieringen av högskolans datainfrastruktur kommer att ske på olika sätt. Vad gäller högskolans datornät bör finansieringen'av' de delar av kostnaderna som erfordras för att utveckla, underhålla och driva de ge- . mensamma delarna i nätet kunna ske genom gemensam finansiering för att härigenom verkligen kunna sammanhålla ett nationellt datornät utan att detta eroderar och för att bl. a. kunna nyttja gemensamma tunga resurser i form av t.ex. superdatorer. Vad gäller de delar av kostnaderna där klart kan urskiljas respektive högskoleenhets utnyttjande av det gemensamma nätet bör finansiering ske genom en uttaxering från enheterna.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att ]. ta del av vad jag under detta avsnitt anfört om universitets- och högskoleämbetets arbetsuppgift, 2. till Inredning och utrustning av lokaler vid högskoleenheterna m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop. 1987/":88 100, bilaga 10. punkt I 2 med 4000000 kr. förhöjt reserva- tionsanslag av 389 000 000 kr.

2 Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ

Vid min anmälan i detta avsnitt harjag samrått med cheferna för försvars- och civildepartementen.

I detta avsnitt behandlar jag frågan/förslaget att datorcentralen 'QZ skall ombildas till ett aktiebolag samt i huvudsak frågor som rör verksamhetens inriktning och ekonomisk reglering av QZ m.m.

Eft'er beslut av regeringen den 4 december 1986 har jag tillkallat en särskild utredare med uppgift att se över huvudmannaskap och yttre orga- nisation vid Stockholms datorcentral, QZ. Utred-aren har den 15 oktober 1987 avgivit sina förslag. En sammanfattning av utredningens förslag bör fogas som underbilaga ] till protokollet. Efter beslut av regeringen harjag den 10 december 1987 tillkallat en särskild utredare med uppdrag att ytterligare bereda frågan om hur datorcentralen skall ombildas till ett bolag under statliga DAFA Data AB. Utredaren har överlämnat sina förslag den 29 februari l988. Utredarens förslag till avtal bör fogas som underbilaga 2 till protokollet. .

I 1988 års budgetproposition (prop. 1987/88:100, bilaga 10) anförde jag attjag skulle återkomma om datorcentralen QZ i en särproposition.

• Sida 75
•  Original

Bilaga 2

Mitt förslag: Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm, QZ. skall fr. o. m. den I juli 1988 ombildas till aktiebolag under statliga DAFA Data AB. Det skall ankomma på regeringen att vidta nödvändiga åtgärder för detta.

Förslaget innebär att ett nybildat dotterbolag till det statliga bolaget DAFA Data AB övertar den verksamhet som för närvarande bedrivs av QZ. Dotterbolaget erbjuder huvuddelen av personalen vid QZ anställning i bolaget eller DAFA Data AB. Övrig personal bereds anställning vid någon eller några av de nuvarande huvudmännen. Vidare överförs en del av QZ:s ADB-utrustning till dotterbolaget. Sammantaget kommer all personal vid QZ den 30juni 1988 att per den I juli 1988 erbjudas anställning av antingen dotterbolaget. DAFA Data AB eller de samverkande myndigheterna.

Skälen för mitt förslag:

Bakgrunden till att datorcentralen QZ nu föreslås att ombildas. är att QZ under en tidsperiod haft vissa problem med verksamheten och ekonomin. Ekonomin har dock stabiliserats under budgetåret 1986/87. 02 har varit föremål för olika utredningar tillkomna bl.a. efter initiativ från QZ. DSM har också uttryckt en oro för att som ansvariga huvudmän för QZ komma att bli skyldiga att täcka uppkommande förluster. vilka på sikt kan ställa DSM inför ekonomiska krav.

Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm. QZ. som i dag bedriver sin verksamhet i myndighetsform har enligt sin instruktion (1977—06—30, ändrad 1978— ! 1—23) med bestämmelser om datorcentraler för högskoleutbildning och forskning till uppgift att på uppdrag utföra tjänster inom i huvudsak följande områden; servicebyråtjänster, drift av lokala datorsystem, datakommunikation. konsult- och utbildningstjänster. förmedling av persondatorer samt produktutveckling.

Datorcentralen QZ skiljer sig från övriga universitetsdatorcentraler ge- nom att den skall tillhandahålla dataservice inte bara till högskolan utan också till försvarets forskningsanstalt (FOA). Bestämmelserna är utforma- de med hänsyn till detta.

Datorcentralen skall vara ekonomiskt självbärande. Endast ett formellt anslag på 1000 kr. per år anvisas. DSM har genom avtal reglerat det ekonomiska ansvaret mellan sig. Den totala omslutningen av.QZ:s verk- samhet uppgick under budgetåret 1986/87 till 76999 000 kr. och resultatet till 1921000 kr.

Datorcentralens verksamhet

QZ säljer i dag databehandlingstjänster för forskning, utveckling och ut- bildning vilket inkluderar såväl datorresurscr och datakommunikation som programvaror och konsultkompetens. QZ erbjuder samtidigt tjänster inom den nisch av administrativa system,- där QZ:s kompetens och resurser har

• Sida 76
•  Original

Bilaga 2

marknadsfördelar. Inom området meddelandehantering vidareutvecklar QZ sin verksamhet.

QZ:s verksamhet kan sägas omfatta sex områden. Servicebyråverksamhcten innebär att kunderna erbjuds tillgång till 'stor- datorer samt programvaror och andra kringtjänster för databehandling m.m. '

Drift av lokala datorer. innebär att QZ åtar sig att upphandla och/eller driva lokala datorsystem.

Verksamheten mom datakommunikation består av att tillhandahålla dels ' meddelande- och konferenssystemet KOM dels nätverkstjänster av olika

slag. Konsult-, rådgivnings- och utbildningsver'ksamhet sker i kombination med övrig verksamhet somt. ex. servicebyråverksamheten.

QZ:s persondatorverksamhet omfattar dels försäljning av persondatorer ' och programvaror dels rådgivnings- och konsulttjänster. Under åren har QZ utvecklat egna programvaror eller tagit hand om sådana. som utvecklats inom DSM.

Den framtida verksamhetsinriktningen

Jag anser att det är angeläget att QZ ges goda förutsättningar att verka inom ett område där det råder en uttalad konkurrens. Den kompetens och erfarenhet som finns inom QZ bör därför ges sådana villkor att verksamhe- ten även i fortsättningen kan bedrivas inom i huvudsak de områden som QZ i dag verkar inom. Mitt förslag att överlåta QZ till DAFA Data AB kommer således att innebära att QZ ges de förutsättningar av organisato- risk och ekonomisk karaktär som behövs för den-framtida verksamheten. QZ:s verksamhet kommer att utgöra ett viktigt komplement till DAFA:s och omvänt kommer QZ att erhålla fördelar genom att tillhöra DAF A. Dotterbolagets uppgift inom DAFA-gruppen skall vara att tillhandahålla eller förmedla datatjänster för forskning och utbildning, främst inom hög- skolan och FOA. På grundval av den kompetens som bolaget har för att fullgöra denna uppgift bör det också försöka utvecklaen marknad utanför högskolan och FOA. Det kan ske antingen på egen-hand eller i nära samverkan med andra delar av DAFA-gruppen. För att kunna ta över QZ:s roll som leverantör av datascrvice till högskolan och FOA är det viktigt att- . också det nya bolaget är orienterat mot högskolan.

Inom datakommunikation har QZ i dagen hög kompetens. Man driver ett terminalnät i Stockholmsregionen tillsammans med DSM. QZ är också verksamt inom SUNET och är ansvarig landsnod för EARN. ett akade— miskt datornät i Europa. QZ har vidare operativt ansvar för forskarnas datakommunikation med superdatorn i Linköping. QZ har också utvecklat s.k. bryggor mellan olika nätverk och olika meddelandesystern. Dessa olika funktioner skall 1 fortsättningen fullgöras av dotterbolaget.

QZ:s verksamhetsform

Vad gäller frågan om vilken verksamhets- eller associationsform som är mest ändamålSenlig för att 02 med den affärsmässiga inriktning och den

• Sida 77
•  Original

Bilaga 2-

roll i framtiden som jag här redogjort för har jag övervägt myndighetsfor- men i förhållande till bolagsformen. Myndighetsformen är inte likformig utan kan utformas på flera olika sätt.

För att QZ skall kunna ha en renodlad affärsmässig roll och bedriva sin ' verksamhet i konkurrens behöver QZ ett betydligt större handlingsutrym- ' ' me än vad myndigheten har i dag. Det gäller främst i fråga om möjlighet att - samverka med andra organisationer på marknaden. men även vad gäller det ekonomiska målet och taxepolitiken. anskaffningen av datorutrust- ning, kapitalförsörjningen samt löne- och anställningsvillkoren.

Nuvarande inskränkningar i QZ:s handlingsfrihet inom dessa områden skulle delvis kunna mildras genom att QZ fortfarande i'myndighetsform ges förutsättningar och befogenheter som överensstämmer med eller nära ansluter till dem som gäller för affärsverken. A'tt anpassa verksamhetsfor- men så att den hjälpligt eliminerar de mest akuta nackdelarna är emellertid enligt min mening för snävt. Målsättningen bör i stället vara att förutsätt- ningslöst välja den form-som i sin grundstruktur ligger- närmast de krav som den aktuella verksamheten ställer. ' '

QZ:s nya grundstruktur'ger en möjlighet att utveckla tjänster på mer nationell nivå. Jag syftar härvid på arbetsuppgifter på tidigare datakommu- nikationssystem, t. ex. SUNET och BARN-NORD.

Ekonomisk reglering vid QZ:s ombildning

Mitt förslag: Riksdagen bör bemyndiga regeringen att godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats den 29 februari 1988 enligt bilaga 2:2.

Jag anser att förslaget till avtal bör ge det nya dotterbolaget möjlighet att ge forskarna en fortsatt tillgång till en universitetsdatacentrals tjänster. Jag avser att — under förutsättning av riksdagens bemyndigande — senare föreslå regeringen att godkänna avtalet.

Skälen för mitt förslag:

Utgångspunkten för QZ:s framtida verksamhet är att det nya bolaget tar över myndigheten QZ:s verksamhet. Jag anser vidare att det är nödvändigt att de nuvarande huvudmännen, DSM. garanterar det nya bolaget en viss nivå på intäkterna under en inledande tidsperiod. En rimlig nivå är enligt min uppfattning 85—90% av de intäkter, som QZ genomsnittligt erhöll från respektive DSM budgetåren 1985/86 och 1986/87. Garantin bör gälla under en treårsperiod. Under motsvarande period bör, som avtalet innebär, bolaget garantera en prisnivå som motsvarar QZ:s nuvarande taxor med' .justering av Iokalkostnaderna. Den i avtalet gjorda ekonomiska ansvars- fördelningen mellan de samverkande myndigheterna kan möjligen behöva justeras.

För DSM kommer ökade kostnader att uppstå till följd av att mervärde-

• Sida 78
•  Original

Bilaga 2

skatt kommer att tas ut av det nya bolaget. Jag anser att det inte finns anledning att befria det nya bolaget från skyldigheten att betala mervärde- skatt.

Jag föreslår att DSM under budgetåret 1988/89 får belasta anslaget D 4. Datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm med kost- naderna för mervärdeskatt till dotterbolaget. Jag har vad avser frågan om mervärdeskatt samrått med chefen för finansdepartementet.

I dag betalar DSM Iokalkostnaderna för QZ. I framtiden är det därför naturligt att denna subvention av QZ:s verksamhet upphör. Jag föreslår därför att anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna, åttonde huvudtiteln minskas med 5000000 kr. fr.o.m. budgetåret 1988/89. Detta bör ske genom att anslaget D 5. Lokalkostnader m.m. vid högskole- enheterna i regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 räknas ned med mot- svarande belopp. Motsvarande ökning bör ske av anslagen till de samver- kande myndigheterna.

De samverkande myndigheterna skall i konsekvens av detta, erhålla motsvarande uppräkning vilket medför att anslaget D 7. 'Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. räknas upp med 5000 000 kr. fr.o.m. bud- getåret 1988/89. Fördelningen av medlen på respektive myndighet regleras i samband med att regleringsbrevet för budgetåret 1988/89 fastställs.

Jag förordar således att regeringen föreslår riksdagen att godkänna rikt- linjerna för att datorcentralen QZ i Stockholm får ombildas till aktiebolag.

Hemställan

Jag hemställer att regeringen föreslår riksdagen att

[. ta del av vad jag under detta avsnitt anfört om datorcentralen QZ i Stockholm, '

2. bemyndiga regeringen att godkänna ett avtal i huvudsaklig överensstämmelse med det avtal som träffats den 29 februari 1988 om datorcentralen för högre utbildning och forskning i Stockholm,

3. till anslaget Vissa särskilda utgifter inom högskolan m.m. för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop. 1987/88:100,. bilaga 10, punkt D 7 med 5000 000 kr. förhöjt reservationsanslag av 18 142 000 kr.

4. till anslaget Lokalkostnader m.m. vid högskoleenheterna för budgetåret 1988/89 anvisa ett i förhållande till prop. 1987/881100. bilaga 10, punkt D 5 med 5000 000 kr. nedräknat reservationsanslag av 1 454 060 000 kr.

• Sida 79
•  Original

Bilaga 2: 1