Prop. 1989/90:43

om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut

Regeringens proposition 1989/9Oz432

om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut Pron- l989/90: 43

Regeringen föreslår riksdagen att anta de förslag som har tagits upp i bifogade utdrag ur rcgeringsprotokollet den 26 oktober 1989.

På regeringens vägnar

Ingvar Carlsson Odd Engström

F inansdepartementet

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1989

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Feldt, Hjelm-Wallén. S. Andersson, Göransson, Gradin, Dahl, R. Carlsson, Hellström, Johansson, Hulterström, Lindqvist, G. Andersson, Lönnqvist, Thale'n. Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw

Föredragande: statsrådet Feldt

Lagrådsremiss om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut

Författningsförslagen i departementspromemorian

Ds 1988: 70 1 Förslag till

ändring i förslaget till lag om ändring i bankrörelselagen

(1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 8— 10 åå bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1988:29 Föreslagen lydelse

2 kap.

85

Till insättarnas skydd skall en bank ha ett visst lägsta kapital i form av eget kapital [ bankaktiebo- lag. egna fonder i sparbank samt eget kapital i centra/föreningsbank tillsammans med anslutna lokala föreningsbanker (kapitalkrav).

Med eget kapital respektive egna fonder får likställas dels fyrtio pro- cent av ett belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning, garantiförbindelser och utländska valutor, mot bankens reserv för ob- ligationer, varmed avses det belopp med vilket Obligationernas värde beräknat enligt 4 kap. 4 &" ] översti- ger nettovärdet, samt mot bankens reserv i följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjan- de, dels det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbin- delser som medför rätt till betal- ning först efter bankens övriga bor- genärer. I båda föl/en får medräk- nas högsl ett belopp som svarar mot det egna kapitalet respektive de egnafonderna.

8 5

En bank skall till insättarnas skydd ha en kapitalbas som motsva- rar lägst åtta procent av placeringar- nas värde på sätt dessa beräknats enligt 95 (kapitalkrav). Kapitalba- sen utgörs av primärt kapital och supplementärt kapital med den av- räkning som föreskrivs i fjärde styc- ket.

Med primärt kapital avses dels eget kapital i bankaktiebolag. egna fonder i sparbank samt. med den begränsning som följer av sista styc- ket. eget kapital [ centralförenings— bank, dels femtio procent av ett be- lopp som svarar mot bankens re- server för utlåning, garantiförbin- delser och utländska valutor, mot bankens reserver för obligationer och aktier, varmed avses det belopp med vilket dessa tillgångars mark- nadsvärde överstiger nettobokfö- ringsvärdet. samt mot bankens re- serv i följd av avskrivning på egen- dom som upplåtits till nyttjande, dels andra reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter reg - ringens bemyndigande. bankinspek- tionens medgivande får likställas med eget kapital eller cgnafbnder.

Med supplementärt kapital avses dels det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid över— stiger fem år och som medför rätt till betalning först efter bankens öv- riga borgenärer, dock högst ett be- lopp som motsvarar hälften av ban- kens primära kapital, dels reserver

• Sida 120
•  Original

Bilaga 1

L ydelse enligt SOU 1988: 29

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker avses sum- morna av eget kapital och reserver i dessa föreningsbanker. Förlagsin- satserna räknas därvid inte in i det egna kapitalet. Det nominella vär- det av dessa insatser får dock likstäl- las med eget kapital intill ett belopp som tillsammans med det nomi- nella värdet avförlagsbevis och and- ra skuldförbindelser enligt andra stycket motsvarar det egna kapita- let.

Eget kapital respektive egna fon- der och vad som därmed får likstäl- las enligt andra och tredje styckena utgör bankens kapitalbas.

Har en bank ett väsentligt ekono— miskt intresse i ett aktiebolag, som uteslutande har till syfte attförvalta fastighet eller tomträtt som härför- värvats för att bereda bankett loka- ler jör dess verksamhet eller tillgo-

Föreslagen lydelse

och andra förbindelser som efter re- geringens eller, efter regeringens be- myndigande. bankinspektionens medgivande får inräknas i kapital— basen. Förlagsbevis och andra skuldförbindelser, vilkas återståen- de löptid understiger fem år, skall därvid tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av nomi- nellt värde för varje helt år som åter- står till förfallodagen. Supplemen- tärt kapital får uppgå till ett belopp som högst motsvarar det primära kapitalet.

Från summan av primärt kapital och supplementärt kapital skall av- räknas det bokförda värdet av vad som tillskjutits som aktiekapital el— ler i annan jbrm till in- eller ut- ländskt företag som driver någon form av bankverksamhet.

Sådan avräkning skall dock inte ske ifråga om aktietillskott, som motsvarar högst fem procent av ban- kens eget kapital eller egna fonder och högst fem procent avföretagets aktiekapital, samt tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 10 5.

För en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker be- räknas kapitalbasen gemensamt. Med eget kapital och reserver avses därvid summorna av eget kapital och reserver i dessa föreningsban- ker. Förlagsinsatserna räknas dock som supplementärt kapital enligt vad som föreskrivs om förlagsbevis i tredje stycket.

• Sida 121
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU I 988: 29

dose därmed sammanhängande be- hov. skall från bankens kapitalbas avräknas åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbolaget och bolagets bok- förda skulder eller den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastighetsbolag.

9 Ö Kapitalkravet bestäms i förhållan- de till bankens tillgångar samt in- gångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för banken (placeringar). För en cen- tral föreningsbank med anslutna lo- kala föreningsbanker bestäms kapi- talkravet gemensamt. Vid beräk- ningen av kapitalkravet indelas pla- ceringarna i följande fem grupper, nämligen A 1. inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskonto- ret.

2. skattkammarväxlar och obliga- tioner som utfärdats av staten. kom- mun eller därmed jämförlig samfäl- lighet. bankaktiebolag, sparbank. central föreningsbank, allmän kas- sa eller inrättning vars reglemente fastställts av regeringen, kredit- marknadsbolag, fondkommissions- bolag, fondhandlarbolag. hypotek- sinstitut eller Nordiska investerings— banken.

3. andra fordringar för vilka sta— ten, kommun eller därmed jämför- lig samfällighet. bankaktiebolag. sparbank. central föreningsbank el- ler annan under A I eller 2 avsedd kassa eller inrättning. kreditmark- nadsbolag. fondkommissionsbolag, fondhandlarbolag. hypoteksinstitut eller försäkringsföretag med svensk koncession svarar.

4. fordringarför vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller ford- ran. som anges under A I — 3.

5. garantiförbindelser och andra

Föreslagen lydelse

9 & Kapitalkravet bestäms i förhål- lande till bankens tillgångar samt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den (placeringar). För en central föreningsbank mcd anslutna lokala föreningsbanker bestäms kapital- kravet gemensamt. Vid beräkning- en av kapitalkravet indelas place- ringarna i följande fcm grupper, nämligen

A 1.inneliggande kassa, checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskonto- ret.

2. värdehandlingar och andra fordringar för vilka svenska staten, svensk kommun eller därmed jäm- förlig samfällighet svarar.

3. värdehandlingar och andra fordringar för vilka utländska stater

eller centralbanker svarar. om vår- dehandlingen eller fordran gäller i nationell valuta och är refinansie- rad i samma valuta.

4. övriga värdehandlingar och fbrdringarför vilka svarar någon av de utländska stater och centralban- ker som regeringen eller, efter rege- ringens bemj-vndigande. bankinspek— tionen i föreskri/l anger,

5. fordringar, garantiförbindelser

• Sida 122
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU I 988: 29

åtaganden på kapitalmarknaden för vilka banken erhållit säkerhet i vår- dehandling eller fordran, som anges under A 1 — 4.

B ] . andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkring - företag än som avses under A 3 eller samfällighets/örening svarar, därvid fordringar för vilka utländskt bank— företag svarar skall tas upp till en och en halv gånger fordringarnas be- lopp.

3. fordringarför vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller ford- ran. som anges under B 1 eller 2, eller panträtt i jordbruks-. affärs— el- ler bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, ifråga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden för vilka banken erhållit säkerhet i vår- dehandling eller fordran, som anges under B 1—3.

C 1.fordringar för vilka säkerhe- ten utgörs av

a) panträtt i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåfa- milfs/1 us eller med flerfamiljshusför vilket bostadslån enligt statliga be- stämmelser utgår eller i tomträtt "till sådan fastighet, om pantvärdet lig- ger mellan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, i frå- ga om tomträtt, av byggnad som hör till tomträtten,

b) panträtt [ fastighet som helt el-

Föreslagen lydelse

och andra åtaganden på kapital- marknaden för vilka säkerheten ut- görs av värdehandling eller ford- ran, som anges under A 1—4.

B 1. värdehandlingar och andra fordringar för vilka svenskt företag som driver någon form av bankverk- samhet. allmän kassa eller inrätt- ning vars reglemente fastställts av regeringen svarar,

2. värdehandlingar och andra fordringar för vilka svarar kommun eller därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen i föreskrift anger,

3. värdehandlingar och andra fordringar med en återstående löp- tid på högst ett år för vilka utländsk bank svarar, samt andra värdehand- lingar och fordringar för vilka sva- rar bank i någon av de utländska stater som regeringen eller, efier re- geringens bemyndigande, bankin- spektionen i föreskrift anger,

4. värdehandlingar och andra fordringar för vilka svarar interna- tionell utvecklingsbank som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, bankinspektionen ifö- reskri/l anger.

5. fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden för vilka säkerheten ut— görs av värdehandling eller fordran, som anges under B 1 —4.

C 1. fordringar, garantiförbindel- ser och andra åtaganden på kapital- marknaden för vilka säkerheten ut- görs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som bankett bestämt efter särskild vär— dering av den fasta egendomen el- ler, i fråga om tomträtt. av byggnad som hör till tomträtten.

• Sida 123
•  Original

Bilaga 1

L ydelse enligt SOU [ 988: 29

ler delvis är inrättad för industriell verksamhet eller i tomträtt till så- dan fastighet inom femtio procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, ifråga om tomträtt. av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten,

2. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden för vilka banken erhållit säkerhet iform av värdehandling eller fordran. som anges under C 1,

3. lös egendom som banken upp- låtit till nyttjande.

D aktier, emissionsbevis och an- delar som utgör handelslager enligt 6 &.

E övriga tillgångar, garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden utom sådana som enligt 8 & femte stycket skall avräknas från kapitalbasen eller som omfattas av bestämmelserna i 10 5.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. 1 övrigt uppgår kapitalkravet vid var- je tidpunkt till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av place- ringar som anges under B,

fyra procent av summan av pla- ceringar som anges under C,

tjugofyra procent av summan av placeringar som anges under D och

åtta procent av summan av pla- ceringar som anges under E.

Placeringar skall tas upp till föl- jande värden, nämligen

l. fordringar, för vilka reserver som avses i 85 andra stycket av- satts, till sitt bruttovärde.

Föreslagen lydelse

D aktier, emissionsbevis och an- delar som utgör handelslager enligt 6 5 . ,

E övriga tillgångar, garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden utom sådana som enligt 8 & fjärde stycket skall avräknas vid kapitalbasens beräk- ning eller som omfattas av bestäm- melsemai 10 5.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. Ka- pitajkrav gäller inte heller för en fordran på ett företag som ingår i samma koncern som banken samt för fordringar som en sparbank och Sparbankernas Bank respektive en föreningsbank och Föreningsban- kernas Bank har på varandra. [ öv- rigt skall vid beräkningen av kapi- talkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av pla- ceringar som anges under B,

femtio procent av summan av- placeringar som anges under C, etthundra procent avsumman av placeringar som anges under E och trehundra procent av summan av placeringar som anges under D. Till grund för beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna värderas enligt följande. nämligen ]. tillgångar för vilka reserver som avses i 8 5 andra stycket av- satts, till sitt bruttobokföringsvärde. obligationer och aktier dock till sitt marknadsvärde,

• Sida 124
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU 1988: 29

2. övriga tillgångar till sitt net- tovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp.

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Med uppskattat värde i första stycket B 3 och C 1 avses det värde, som banken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt giil- lande statliga bestämmelser om bo- stadslån till främjande av bostad '- byggattdet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad, skall till grund för bedötnandet i stället för uppskattningsvärdet läggas det enligt nämnda bestämmelser fast- ställda pantvärdet för byggnaden el- ler den fastighet där denna uppförs om inte särskilda skäl föranleder annat

10 5

Om en svensk bank genom aktie- innehav eller på annat sätt ltar att— del i ett svenskt eller utländskt före- tag som driver någon form av bankverksamhet och andelen upp- går till lägst tjugo procent avföreta- gets aktiekapital eller motsvarande eller till motsvarande lägst tjugo procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget ska!/, utöver vad som föreskrivs ifråga om kapitaltäcktting i 8 och 95,9" eller i annan lag. gälla./öljande.

Banken skall vid varje tidpunkt uppfylla dels kapitalkravet för ban- kett. dels den del av kapitalkravet i företaget som svarar mot bankens andel av kapitalet. För fordringar som bankett ellerföretag som avses i första stycket har på varandra krävs inget eget kapital. Detsamtna gäller fordringarför vilka ett sådant före— tag svarar. Det sålunda beräknade kravet utgör bankens konsoliderade

Föreslagen lydelse

2. övriga tillgångar till sitt netto- bokföringsvärde.

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp,

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be— lopp, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

105

Om en bank har ett dotterföretag skall vad i 85 föreskrivs om kapi- talkrav även tillämpas på koncernen (konsolidera! kapitalkrav).

Beräkttingen av koncernens kapi- talbas ( konsoliderad kapitalbas) och koncernens placeringar skall göras med tillätnpning av de regler som enligt 4 kap. [1 &" gäller för upp- rättande av koncerttbalansräkttittg. Den konsoliderade kapitalbasen skall därvid i förekommande fall även omfatta redovisade minoritets- andelar. Redovisad goodwill skall avräknas från primärt kapital. Pla- cerittgarna skall tas upp till de vär- den som föreskrivs i 9_é' eller. om dotterföretaget inte är battk. i annan lag.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, bankinspektio- nen får. i samband med att tillstånd lämnas enligt 4 5. besluta att vad i första stycketföreskrivs om konsoli-

• Sida 125
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU I 988: 29

kapitalkrav.

Vid beräkttingen av bankens eget kapital respektive egna fonder får denna även tillgodoräkna vad som efter förvärvet av aktierna eller an- delarna iföretag'et avsatts till fritt eller buttdet eget kapital. dock ej till högre belopp än som svarar mot bankens andel av kapitalet i företa- get. Ärföretaget ett dotterföretag till battkett skall det egna kapitalet eller de egna fonderna minskas med vår- det av evetttuell goodwill som upp- kommit vid förvärvet. Det sålunda beräknade kapitalet utgör bankens konsoliderade eget kapital.

Med konsoliderat eget kapital får i motsvarande omfattning som en- ligt 85 andra stycket likställas re— server för utlånittg och förlagsbevis m.m. Reserver för utlåning m.m. i företaget får dock likställas endast till den del dessa uppkommit efter förvärvet av aktierna eller andelar- na i företaget. Förlagsbevis m.m. som utgivits av banken eller företa- get får inte likställas om dessa inne- ltas av battkett eller av företag som avses i första stycket. Reserver för utlåning m.m. och av företaget ut- givna förlagsbevis m. m. får inte hel- ler likställas till högre belopp än som svarar mot bankens andel av kapitalet i företaget. Bankens kon- soliderade eget kapital och vad som därtnedfår likställas utgör bankens konsoliderade kapitalbas.

[ fråga om utländska företag be- slutar bankittspektionen om beräk- ningen av kapitalkrav och kapital- bas.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigandc, bankinspektio- nen får, i samband med att tillstånd lämnas enligt 45, besluta att vad satn i dettna paragrafstadgas skall äga tillämpning även ifråga om an- del som är mindre än som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

derat kapitalkrav även skall tilläm- pas på företag som inte är dotterfö— retag till banken. Företagets kapi- talbas och placeringar skall i sådant fall beaktas endast i den omfattning som tnotsvarar bankens andel av fö- retagets kapital.

1 övrigt skall vad i andra stycket föreskrivs om beräkning av kapital- bas och placeringar äga motsvaran- de tillämpttittg.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. 2. Regeringen får i förordning föreskriva lägre kapitalkrav än vad som anges i 2 kap. 8 & första stycket intill utgången av år 1992.

• Sida 126
•  Original

Lydelse enligt SOU 1988: 29 Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

. . . Bl a l 3. Utan hinder av vad som föreskrivs 1 8 & tredje stycket får förlagsbevis I ag

och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraftträdande räk- nas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till högst fem år. dock endast till det lägre belopp som anges i samma stycke.

• Sida 127
•  Original

Bilaga 1

2 Förslag till ändring i förslaget till kapitalmarknadslag (1989:000)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 8— 10 55 och 5 kap. 12— 14 & & kapital- marknadslagen (19892000) skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1988." 29

Föreslagen lydelse

4 kap.

95 Med bolagets kapitalbas avses

eget kapital satnt

]. garantifond. som bildats ge- nom tillskott av aktieägare i bolaget ellerförbittdelser utfärdade av bank eller annan som bankinspektionen godkänt, intill ett belopp sotn svarar mot .fetn gånger bolagets aktiekapi- tal,

2. fyrtio procent av ett belopp. som svarar mot sådana bolagets re- server som avses i 2 kap. 85 andra stycket battkrörelselagen (1987:617) och reserver för aktier intill ett belopp som sammanlagt svarar mot bolagets eget kapital, samt

3. det nominella värdet av upptag- naförlagslån och andra skuldförbin- delser som medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenä- rer intill ett belopp som svarar mot bolagets eget kapital.

85

Ett kreditmarknadsbolag skall till kundernas skydd lta en kapitalbas som tnotsvarar lägst åtta procent av placerittgarnas värde på sätt dessa beräknats ett/igt 99" (kapitalkrav). Kapitalbasen utgörs av primärt ka- pital och suppletnetttärt kapital ttted den avräkning som föreskrivs i fjär- de och _femte styckena.

Med primärt kapital avses dels eget kapital, delsfetntio procent av ett belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning, garantiförbin- delser, och utländska valutor. mot bolagets reserver för obligationer och aktier. varmed avses det belopp med vilket dessa tillgångars mark- ttadsvärde överstiger nettobokfö- ringsvärdet, satnt mot bolagets re- serv i följd av avskrivning på egen- dom som upplåtits till nyttjande. dels andra reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter rege- ringens bemyndigande, bankinspek- tionens medgivande får likställas med eget kapital.

Med suppletnentärt kapital avses dels det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas urspruttgliga löptid över- stiger _letn år och som medför rätt till betalning först efter bolagets öv- riga borgenärer, dock högst ett be- lopp som motsvarar hälften av bola- gets primära kapital. dels reserver och andra förbindelser som efter re- geringens eller, efter regerittgetts bemyndigande. bankinspektionens medgivande får inräkttas i kapital- basen.

Förlagsltevis och andra skuldför- bindelser. vilkas återstående löptid understigerfem år, skall därvid tas

• Sida 128
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SO U 1988: 29

8 5

Ett kreditmarknadsbolag skall lta eget kapital till visst lägsta belopp som är betryggande i förhållande till bolagets tillgångar, ingångna ga- rantiförbindelser och andra åtagan- den på kapitalmarknaden sattt in- nebär ett kreditrisk för bolaget (pla- ceringar).

Det egna kapitalet anses betrvg- gande om den ett/igt 9,6 beräknade kapitalbasen uppgår till lägst ett lte— lopp som motsvarar sammanlagt — en procent av värdet av placer- ingar som utgörs av fordringar eller garantiförbindelser för vilka ltar .ställts säkerhet som avses i 2 kap. 9 5 B bankrörelselagen (l987:617).

_ fyra procent av värdet av place- ringar som utgörs avfördri ngar eller garatttifit'rbindelser för vilka har ställts säkerhet som avses i 2 kap. 95 C bankrörelselagen och därmed jätttförbar säker/tet. eller av lös egendom som bolaget upplåtit till nyttjande,

— åtta procent av värdet av ford-

Föreslagen lydelse

upp till ett belopp som tnotsvarar tjugo procent av nominellt värde för varje helt år som återstår till förfal- lodagen. Supplementärt kapital får uppgå till ett belopp som högst mot- svarar det primära kapitalet.

Från sutntnan av pritnärt kapital och suppletnentärt kapital skall av- räknas det bokförda värdet av vad som tillskjutits som aktiekapital el- ler i annan fortn till in- eller ut- ländskt företag som driver någon form av verksamhet som avses i dett- na lag. Sådan avräkning skall dock inte ske i fråga om aktietillskott. satn motsvarar högstfem procent av bolagets eget kapital och högst fem procent av företagets aktiekapital, .satnt tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 10 5.

Från summan av pritnärt kapital och suppletnetttärt kapital skall vi- dare avräknas det bokförda värdet av aktier och andelar som förvärvats en- ligt 6 é' och inte avyttrats ittomfent år

från förvärvet.

9 %

Kapitalkravet bestäms i förhål- lande till bolagets tillgångar satnt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placering- arna i följandefem grupper. nämli- gett

A tillgångar och åtagandett som avses i 2 kap. 99" A bankrörelse- lagen (1987:617).

B tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9ä B bankrörelse- lagen.

C tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9ä C bankrörelse- lagen.

D fordringar med efterställd bc— talningsrätt på aktiemarknadsbolag .satnt tillgångar och åtaganden som enligt bankrörelselagen hänförs till 2 kap. 9 & E.

E övriga tillgångar och åtaganden på kapital tttarkttaden utotn sådana sotn enligt 86” fjärde och femte styckena .skall avräknas vid kapital—

• Sida 129
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU 1988: 29

ringar med efterställd betalnings- rätt på aktiemarknadsbolag och pla- ceringar som enligt bankrörelse- lagen hänförs till 2 kap. 9 5 E,

— etthuttdra procent av värdet av placeringar som utgörs av aktier och andelar som förvärvats enligt 65 och inte avyttrats inom fem årfrån förvärvet satnt

— tjugofyra procent av värdet av övriga placeringar utom sådana som avses ifjärde stycket.

Placeringar skall tas upp till föl- jande värden, nämligen

l. fordringar för vilka reserver som avses i 9 9” 2 har avsatts. till sitt bruttovärde,

2. övriga tillgångar till sitt net- tovärde,

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp.

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt

5. andra åtaganden på kapital— marknaden till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Eget kapital krävs ej för sådana placeringar som avses i 2 kap. 9.614 battkrt't'relselagen eller som omfattas av bestämmelserna i 10 9”.

Vid tillämpningen av denna para- graf'skall placeringar som utgörs av fast egendom som bolaget upplåtit till nyttjande jätttställas med ford- ringarför vilka säkerheten utgörs av panträtt [fast egendom.

Föreslagen lydelse

basens beräkning eller som omfat- tas av bestämmelserna i 10 9".

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. Ka- pitalkrav gäller inte heller för en fordran på ett företag som ingår i samma koncern som bolaget. I öv- rigt skall vid beräkningen av kapi- talkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av pla— ceringar som anges under B.

_fetntio procent av summan av pla- ceringar som anges under C,

etthundra procent av sutnman av placeringar som anges under D och

trehundra procent av sutntnan av placeringar som attges under E.

Till grund för beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna värderas enligt följande, nämligen

l. tillgångar. för vilka reserver som avses i 89" andra stycket av- satts, till sitt bruttobok/öringsvärde. obligationer och aktier dock till sitt marknadsvärde.

2. övriga tillgångar till sitt netto- bokföringsvärde.

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp,

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

• Sida 130
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU 1988: 29

10 &

Om ett kreditmarknadsbolag ge- nom aktieinnehav eller på annat sätt har andel i ett svenskt eller ut- ländskt företag som driver någon form av verksamhet som avses i den- na lag och andelen uppgår till lägst tjugo procent av företagets aktieka- pital eller motsvarande eller till motsvarande lägst tjugo procent av röstetalet för samtliga aktier eller andelar i företaget skall. utöver vad som föreskrivs ifråga om kapital- täckning i 8 och 95,58" eller i annan lag, gälla föl/"ande.

Kreditmarknadsbolaget skall vid varje tidpunkt uppfylla dels kapi- talkravetför bolaget. dels den del av kapitalkra vet i företaget sotn svarar mot bolagets andel av kapitalet. För fordringar som bolaget eller företag som avses i första stycket har på var- andra krävs inget eget kapital.

Detsamma gäller fordringar _kir vilka ett sådant företag svarar. Det sålunda beräknade kravet utgör bo- lagets konsoliderade kapitalkrav.

' Vid beräkningen av bolagets eget kapital får bolaget även tillgodoräk- na vad som efterförvärvet av aktier- na eller andelarna i företaget avsatts till fritt eller bundet eget kapital. dock ej till högre belopp än som sva- rar mot bolagets andel av kapitalet i företaget. t-i'rföretaget ett dotterföre- tag till ltolaget skall det egna kapita- let minskas med värdet av eventuell goodwill som uppkommit vidförvär- vet. Det sålunda beräknade kapita- let utgör bolagets konsoliderade eget kapital.

Med konsoliderat eget kapital för i motsvarande omfattning som en- ligt 99' likställas reserver för utlå- ning m. m., garantifond och förlags- bevis m. m. Reserver för utlåning m. m. iföretaget får dock likställas endast till den del dessa uppkotnmit efter förvärvet av aktierna eller att- delarna i företaget. Garantifondfär inte likställas till den del denna ut- görs av förbindelse som utfärdats av bolaget ellerföretag som avses i förs-

Föres/agen lydelse

105

Om ett kreditmarknadsbolag har ett dotterföretag skall vad i 8 ä'fö- reskrivs om kapitalkrav även tilläm- pas på koncernen (konsoliderat ka- pita/krav).

Beräkningen av koncernens kapi- talbas ( konsoliderad kapitalbas) och koncernens placeringar skall göras med tillämpning av de regler som enligt 1 1 kap. 11 5 aktiebolagslagen( ] 975.'1385) gäller för upprättande av koncernbalansräkning. Den kon- soliderade kapitalbasen skall därvid iförekommande fall även omfatta redovisade tninoritetsandelar. Re- dovisad goodwill skall avräknasf'rån primärt kapital. Placeringarna skall tas upp till de värden som föreskrivs i 9,6 eller. om dotterföretaget är ett fondkommissionsbolag. i 5 kap. 13 ,é'.

• Sida 131
•  Original

Bilaga 1

L ydelse enligt SOU 1988: 29

ta stycket. Förlagsbevis m.m. sotn utgivits av bolaget ellerföretagetfår inte likställas om dessa innehas av ltolaget eller av företag sotn avses i första stycket. Reserverför utlåning m.m., garantifond och avföretaget utgivna förlagsbevis m.m. får inte heller likställas till högre belopp än som svarar mot bolagets andel av kapitalet iföretaget. Bolagets kon- soliderade eget kapital och vad som därmed får likställas utgör bolagets konsoliderade kapitalbas. I fråga om utländska företag beslutar bank- inspektionen om beräkningen av kapitalkra v och kapitalbas.

Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. bankinspektio- nen får, i samband med att tillstånd lämnas enligt 45, besluta att vad som i denna paragraf'stadgas skall äga tillätnpning även ifråga om an- del sotn är mindre än som anges i första stycket.

Föreslagen lydelse

5 kap.

13 & Med bolagets kapitalbas avses eget kapital .satnt ]. fyrtio procent av ett belopp. sattt svarar mot sådana bolagets re- server, som avses i 2 kap. 86 bank- rörelselagen (198 7:61 7), och re— serverför aktier intill ett belopp som sammanlagt svarar mot bolagets eget kapital satnt 2. det nominella värdet av upptag- naförlagslån och andra skuldförbin- delser som tried/ör rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenä- rer intill ett belopp som .svarar mot bolagets eget kapital.

125

Ett fondkotnmissionsbolag skall till uppdragsgivares skydd ha eget kapital till visst lägsta belopp sotn är betryggande i förhållande till bola- gets tillgångar. ingångna garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden sattt innebär en kreditriskför bolaget (placeringar).

125

Ett fondkomtnissionsbolag skall till uppdragsgivarttas skydd ha en kapitalbas som motsvarar lägst åtta procent av placeringarnas värde på .sätt dessa beräknats enligt 13 & (ka- pitalkrav). Vid beräkningen av kapi- talbasen skall 4 kap. 8 &” gälla i till- lämpliga delar. Därvid skall tillskott iföretag sotn omfattas av bestäm- melserna i 14 5 inte avräknas vid kapitalbasens beräkning.

135

Kapitalkravet bestäms i förhål- lande ti11 bolagets tillgångar satnt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet skall 4 kap. 99'gäl- Ia i tillämpliga delar. Därvid skall aktier, etnissionsbevis och andelar

Prop. 1989/90: 43

• Sida 132
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU 1988: 29

Det egna kapitalet anses betryg- gande otn den enligt 13 ,5' beräknade kapitalbasen uppgår till lägst ett be- lopp som motsvarar sammanlagt

— tjugofyra procent av värdet av placeringar som avses i 2 .é' samt

— åtta procent av värdet av övri- ga placeringar utom sådana som av- ses i fjärde stycket.

Placeringar, för vilka reserver som avses i 13 5 första stycket 1 har avsatts. skall tas upp till sitt britt- tovärde. Övriga tillgångar skall tas upp till sitt nettovärde. Åtaganden på kapitaltnarknaden skall tas upp till sitt nominella belopp om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen [ föreskrift angivit ett lägre belopp.

Eget kapital krävs inte,/Ör sådana placeringar som avses i 2 kap. 9 5 A bankrörelselagen (1987:617) eller som omfattas av bestämmelserna i 14 ,é'.

145

Om ett fondkommissionsbolag genom aktieinnehav eller på annat sätt har andel i ett svenskt eller ut- ländskt företag som driver någon form av verksamhet som avses i den- na lag skall, utöver vad sotn före- skrivs i fråga om kapitaltäckning i 12 och 13,55, 4 kap. 105 äga mot- svarande tillämpning.

föreskrivs

Föreslagen lydelse

som utgör handelslager enligt 25 hänföras till grupp E. Kapitalkrav gäller inte för placeringar sotn skall avräknas vid kapitalbasens beräk- ning eller som omfattas av bestäm- tnelserna i 14 9".

145

Om ett fondkommissionsbolag har ett dotterföretag skall vad i 12 ,5' om kapitalkrav även tillämpas på koncernen (konsoli- derat kapitalkrav).

Vid beräkningen av den konsoli- derade kapitalbasen och av koncer— nens placeringar skall 4 kap. 105 andra stycket gälla i tillämpliga de- lar.

1. Denna lag träderi kraft den 1 januari 1990.

2. Regeringen får i förordning löreskriva lägre kapitalkrav än vad som anges i 4 kap. 8 5 första stycket och 5 kap. 12 & intill utgången av år 1992.

3. Utöver vad som föreskrivs i 85 tredje stycket får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen om särskilda skäl före- ligger besluta att garantifond. garantiförbindelse eller därmed jämförligt tillskott, som enligt tidigare lag eller av regeringen fastställd bolagsordning grundar rätt till upplåning, skall räknas som supplementärt kapital, dock längst intill utgången av år 1992.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 4 kap. 8,5 tredje stycket får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om löptiden uppgår till högst fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i samma stycke.

• Sida 133
•  Original

Bilaga 1

3 Förslag till ändring i förslaget till lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 39 b och 39 cåå lagen (l968:576) om Ko- .nungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1988:29

39c,$

Med egna fonder avses kassans och föreningarnas reservfonder.

Med egna fonder får vid tillämp- ningen av 39 b 59 likställas

[. kassans garantifond. intill ett belopp som motsvarar fetn gånger .sutntnan av de egnafonderna.

2. fyrtio procent av ett belopp som avsatts till värderegleringskon- to, intill ett belopp som motsvarar summan av de egna fonderna samt

3. det nominella värdet av för— lagslån och andra skuldförbindel- ser, som medför rätt till betalning först efter kassans och föreningar- nas övriga borgenärer, intill ett be- lopp som tnotsvarar de egna fonder- -tta. '

Från de egna fonderna skall av- räknas vad kassan såsom aktiekapi- tal eller i annan form tillskjutit till företag enligt 39 a ,é'första stycket 3.

Föreslagen lydelse

39105

Kassan och föreningarna skall tillsammans ha en kapitalbas som motsvarar lägst åtta procent av pla- ceringarnas värde på sätt dessa be- räknats enligt 39 cf (kapitalkrav). Kapitalbasen utgörs av primärt ka- pital och suppletnentärt kapital med den avräkning sotn föreskrivs ifjär— de stycket.

Med primärt kapital avses dels kassans och föreningarnas reserv- fonder delsfemtio procent av ett be- lopp som svarar mot kassans och föreningarnas reserver för utlåning och garanti förbindelser samtför ob- ligationer, varmed avses det belopp med vilket Obligationernas mark- nadsvärde överstiger nettobokfö- ringsvärdet, dels andra reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får likställas med reservfond.

Med supplementärt kapital avses dels det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid över- stiger fem år och som medför rätt till-betalning först efter kassans och föreningarnas övriga borgenärer, dock högst ett belopp som motsvarar hälften av kassans och föreningar- nas "primära kapital. dels reserver och andra förbindelser .som efter re- geringens eller, efter regeringens bemyndigande, battkinspektionens medgivandefår inräknas i kapital- basen. Förlagsbevis och andra skuldförbindelser, vars återstående löptid understigerfem år, skall där- vid tas upp till ett belopp som mot- svarar tjugo procent av nominellt värde för varje helt år som återstår till förfallodagen. Supplementärt

• Sida 134
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SOU 1988: 29

39b5

Kassan ochföreningarna skall til l- sammans ha egnafönder till ett visst lägsta belopp sotn är betryggande i förhållande till kassans och före- ningarnas tillgångar, ingångna ga- rantiförbindelser och andra åtagan- den på kapitalmarknaden som inne- bär en kreditrisk för kassan eller föreningarna (placeringar). Vad satn i detta avseende anses som egnafon- derföljer av 39 c 5.

De egna fonderna anses betryg- gande om de uppgår till lägst ett be- lopp satn tnotsvarar sammanlagt

— en procent av värdet av place- ringar som utgörs avfordringar, ga— rantiförbindelser och andra åtagan- den på kapitalmarknaden för vilka harställts säkerhet som avses i 2 kap. 9 & B bankrörelselagen (1987:617),

— fyra procent av värdet av place- ringar .som utgörs avfordringar, ga- rantiförbindelser och andra åtagan- den på kapitaltnarknaden för vilka harställtssäkerltet som avses i 2 kap. 9 5 C bankrörelselagen satnt

— åtta procent av värdet av övriga placeringar utom sådana som avses i fjärde stycket och sådana .som enligt 39 c ,6' tredje stycket skall avräknas från de egttafonderna.

Föreslagen lydelse

kapital får uppgå till ett belopp som högst tnotsvarar det primära kapita- let.

Från sutntnan av pritnärt kapital och supplementärt kapital skall av- räknas det bokförda värdet av vad sattt tillskjutits som aktiekapital el- ler i annan form till in- eller ut- ländska företag som driver någon form av finansiell verksamhet. Så- dan avräkning skall dock inte ske i fråga om aktietillskott. som motsva- rar högstfem procent av kassans och föreningarnas reservfonder och högst fem procent av företagets ak- tiekapital.

39 c &

Kapitalkravet bestäms i förhål- lande till kassans och föreningarnas tillgångar satnt ingångna garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkra vet in- delas placeringarna i följande fyra grupper. nämligen

A tillgångar och åtaganden sotn avses i 2 kap. 9 ,é' A bankrörelselagen (1987:617).

B tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9 5 B bankrörelselagen.

C tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9,6 C bankrörelsela- gen.

D övriga tillgångar och åtaganden på kapitalmarknaden utom sådana som enligt 39 b å'fjärde stycket skall avräknas vid kapitalbasens beräk- ning.

För placeringarsom anges underA gäller inte något kapitalkrav. Kapi- talkrav gäller inte heller för ford- ringar sotn kassatt och föreningarna har på varandra. 1 övrigt skall vid be- räkningen av kapitalkravet place- ringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av sutntnan av pla- ceringar som anges under B,

_fetntio procent av sumtnan av pla- ceringar som anges under C och . etthundra procent av sutntnan av placeringar som anges under D.

• Sida 135
•  Original

Bilaga 1

Lydelse ett/igt SOU 1988: 29

Placeringar skall tas upp till föl- jande värden. nämligen

1. fordringar för vilka reserver som avses i 39 cf'andra stycket har avsatts till sitt bru/tovärde,

2. övriga tillgångar till sitt net- tovärde,

3. garantiförbindelser. som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp.

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Egna fonder krävs ej för sådana placeringar som avses i 2 kap. 9 5)” A bankrörelselagen eller för kassans placeringar hos förening.

Kassan meddelar anvisningar till föreningarna om tillämpningen av dessa bestämmelser.

Vad i 2 kap. 959 fjärde stycket bankrörelselagen stadgas om upp- skattat värde gäller även denna lag. varvid den långivande föreningen bestämmer det uppskattade värdet. .»ltnjuter samfällighetsförening. som förvaltar getn ensa tnhetsanläggn ing. förmånsrättförfordran i lånesökan- dens fasta egendotn eller totnträtt. skall vid beviljande av lån mot in- teckningssäkerhet anses som om lå- nesökanden till belopp. motsvaran- de den del av kostnaden för utföran-

de av anläggningen som belöper på .

hans fasta egendom eller tomträtt. erhållit lån mot säkerhet iform av panträtt på gruttd av inteckning- med bästa förmånsrätt.

Föreslagen lydelse

Till grund för lteräknittgen ett/igt andra stycket .skall placeringarna värderas enligt följande. nämligen

1. tillgångar för vilka reserver som avses i 39 bf andra stycket avsatts, till sitt brttttabakföringsvär— de. obligationer dock till sitt'mark- nadsvärde.

2. övriga tillgångar till sitt netto-

. bokföringsvärde.

3. garantiförbindelser, som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp,

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Kassan meddelar anvisningar till föreningarna om tillämpning av be- stämmelserna i 39 b,? och denna paragraf

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

2. Regeringen får i förordning föreskriva lägre kapitalkrav än vad som anges i 39 b & första stycket intill utgången av år 1992.

3. Utöver vad som föreskrivs i 39 b & tredje stycket får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen om särskilda skäl före- ligger besluta att garantifonden skall räknas som supplementärt kapital, dock längst intill utgången av år 1992.

• Sida 136
•  Original

Bilaga 1

4 Förslag till

ändring i förslaget till lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om

landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att 60 och 60 & åå lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar skall ha följande

lydelse.

L ydelse ett/igt SOU 1988: 29

6035

Med egna fonder avses bankens och föreningarnas resenfonder.

Med egna fonder får vid tillämp- ningen av 60 9” likställas

!. bankens garantifond. intill ett belopp som motsvarar _fetn gånger sutntnan av de egna fonderna.

2. fyrtio procent av ett belopp som avsatts till värderegleringskon- to. intill ett belopp sattt motsvarar de egtta fonderna satnt

3. det nominella värdet av för- lags/ått och andra skuldförbindel- ser, som medför rätt till betalning först efter bankens och föreningar- nas övriga borgenärer, intill ett be- lopp som motsvarar de egna fon- derna.

Från de egna fonderna skall av- räknas vad banken såsom aktieka- pital eller i annan form tillskjutit till företag enligt 30 a 9” första stycket 3.

Föreslagen lydelse

605

Banken och föreningarna skall tillsatnmans ha en kapitalbas som motsvarar lägst åtta procent av pla- ceringarnas värde på sätt dessa be- räknats enligt 60 a ä' (kapitalkrav). Kapitalbasen utgörs av primärt ka- pital och supplementärt kapital med den avräknittg som föreskrivs i fjär- de stycket.

Med primärt kapital avses dels bankens och föreningarnas reserv- fonder dels femtio procent av ett be- lopp som svarar mot bankens och föreningarttas reserver för utlåning och garantiförbindelser samt för ob- ligationer. varmed avses det belopp med vilket Obligationernas mark- nadsvärde överstiger nettobokfö- ringsvärdet. dels andra reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens betnyndigande, bankinspektionens medgivande får likställas med reservfond.

Med supplementärt kapital avses dels det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid över- stiger fem år och som medför rätt till betalning först efter bankens och föreningarnas övriga borgenä- rer, dock högst ett belopp .sotn mot- svarar hälften av bankens och för- ettingarnas primära kapital. dels re- server och andra förbindelser .som efter regeringens eller, efter rege- ringens bemyndigande, bankinspek- tionens medgivande får inräknas i kapitalbasen. Förlagsbevis och and- ra skuldförbindelser, vars återståen- de löptid understigerfem år. skall därvid tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av nomi-

• Sida 137
•  Original

Bilaga 1

Lydelse ett/igt SOU 1988: 29

60 &

Banken och föreningarna skall tillsammans ha egna fonder som är betryggande i förhållande till ban- kens och föreningamas tillgångar, ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för banken eller föreningarna (place- ringar). Vad som i detta avseende anses som egna fonder följer av 60 a ,é'.

De egna fonderna anses betryg- gande om de uppgår till lägst ett ltelapp sotn tnotsvarar .samtnanlagt

— en procent av värdet av place- ringar som utgörs av fordringar, ga- rantiförbindelser och andra åtagan- den på kapitalmarknaden för vilka har ställts säkerhet som avses i 2 kap. 95 B bankrörelselagen (1987:617).

— fyra procent av värdet av place- ringar som utgörs av fordringar, ga- rantiförbindelser och andra åtagan— den på kapitaltnarknadett för vilka har ställts säkerhet som avses i 2 kap. 9 5 C bankrörelselagen samt

— åtta procent av värdet av övri— ga placeringar utom sådana som av- ses i fjärde stycket och sådana som enligt 60 a ,é' tredje stycket skall av- räknasfrått de egna fonderna.

Föreslagen lvdelse

nellt värde för varje helt år som åter- står till förfallodagen. Supplemen- tärt kapital får uppgå till ett belopp .som högst motsvarar det pritnära kapitalet.

Från summan av primärt kapital och suppletnetttärt kapital skall av- räknas det bokförda värdet av vad satn tillskjutits som aktiekapital el- ler i annan form till in- eller ut- ländska företag som driver någon form av finansiell verksamhet. Så- dan avräkning skall dock inte ske i fråga om aktietillskott, som motsva- rar högst fem procettt av bankens och föreningarnas reservfonder och högst fem procent av företagets ak- tiekapital.

60a5

Kapitalkravet bestäms i förhål- lande till bankens och föreningar- nas tillgångar samt ingångna garan- tiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placeringarna i följande fyra grupper. nämligen

A tillgåttgar och åtaganden som avses i 2 kap. 9,9" A bankrörelse- lagen (1987:617).

B tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 95 B bankrörelse- lagen.

C tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 95 C bankrörelse- lagen.

D övriga tillgångar och åtagan- den på kapitalmarknaden utom så- dana som enligt 60,6 fjärde stycket skall avräknas vid kapitalbasens be- räknittg.

För placeringar satn anges under A gäller inte något kapitalkrav. Ka- pitalkrav gäller inte lteller för ford— ringar som bankett och föreningar- na ltar på varandra. 1 övrigt .skall vid beräkningen av kapitalkravet place- ringarna tas upp till sammanlagt

tjugo pracettt av summan av pla- ceringar som anges under B,

femtio procent av summa av pla- ceringar som anges uttder C och

• Sida 138
•  Original

Bilaga 1

Lydelse enligt SO U 1 988: 29

Placeringar .skall tas upp till föl- jande värdett, nämligen

1. fordringar, för vilka reserver som avses i 60 a 5 andra stycket av- satts, till sitt bruttovärde.

2. Övriga tillgångar till sitt net- tovärde.

3. garantiförbindelser. som är knutna till kreditgivning. till sitt nominella belopp,

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp. om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Egna fonder krävs ej för sådana placeringar sotn avses i 2 kap. 9 5 A bankrörelselagen eller för bankens placeringar Itos förening.

Banken meddelar anvisningar till föreningarna om tillämpningen av dessa bestätttmelser.

Föreslagen lydelse

etthuttdra procent av summan av placeringar som anges uttder D.

Till gruttd för beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna värderas ett/igt följande. nämligen

]. tillgångar. för vilka reserver som avses i 605 andra stycket av- satts, till sitt bruttobokföringsvärde, obligationer dock till sitt marknads- värde, '

2. övriga tillgångar till sitt netto- bokföringsvärde,

3. garantiförbindelser. som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp,

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp. samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp. om inte regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bank- inspektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Banken meddelar anvisningar till föreningarna om tillämpningen av bestättttnelsertta i 60 ,6' och dentta paragra/I

1. Denna lagträder i kraft den 1 januari 1990.

2. Regeringen får i förordning föreskriva lägre kapitalkrav än vad som föreskrivs i 60 5 första stycket intill utgången av år 1992.

3. Utöver vad som, föreskrivs i 60,8 tredje stycket får regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen om särskilda skäl före- ligger besluta att garantifonden skall räknas som supplementärt kapital, dock längst intill utgången av år 1992.

• Sida 139
•  Original

Bilaga 1

5 Förslag till ändring i förslaget till lag om ändring i lagen (1980: 1097) om Svenska skeppsshypotekskassan

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1980: 1097) om Svenska skepps- hypotekskassan att 3 a & skall ha följande lydelse och att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 b & . enligt följande lydelse.

Lydelse enligt SOU 1988: 29

3aå

Kassans reserv/ond skall vara be- tryggande i förhållande till kassans tillgångar. ingångna garantiförbin- delser och andra åtaganden på ka- pitalmarknaden som innebär en kreditriskför kassan (placeringar).

Reservfonden anses betrvggande om den uppgår till lägst ett belopp som motsvarar åtta procent av vär- det av kassans placeringar utom så- dana som avses i 2 kap. 9 5.4 batik- rörelselagen (1 98 7: 61 7).

Garantiförbindelser, som är knut- na till kreditgivning, skall tas upp till sitt nominella belopp och övriga garantiförbindelser till halva sitt belopp. Placeringar i utländsk valu- ta skall tas upp till trejjärdedelar av motvärdet i svenska kronor på grundval av den vid beräkningstill- fället på den svenska valutamarkna- den noterade säljkursen för valutan ifråga. Övriga placeringar skall tas upp till sitt nettovärde. Andra åta- ganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditrisk _lör kassan skall dock tas upp till sitt nominella belopp om inte regeringen eller, ef- ter regeringens bemyndigande, bankinspektionen i föreskrift angi- vit ett lägre belopp.

Med reserv/ond får vid tillämp- ningen av denna paragraf/ikställas

1. garantifond intill ett belopp som motsvarar fem gånger reserv- fonden samt

2. det nominella värdet av för- lagslån och andra skuldförbindel- ser. som medför rätt till betalning först efter kassans övriga borgenä- rer. intill ett belopp som motsvarar reservfonden. .

Föreslagen lydelse

3aå$

Kassan skall ha en kapitalbas som motsvarar lägst åtta procent av placeringarnas värde på sätt dessa beräknats enligt 3 b _é' (kapitalkrav). Kapitalbasen utgörs av primärt ka- pital och supplementärt kapital.

Med primärt kapital avses dels kassans reserv/ond. dels andra re- server och tillskott som efter rege- ringens eller, e/ier regeringens be- myndigande. bankinspektionens medgivande jär likställas med re- serv/"ond.

Med supplementärt kapital avses dels det nominella värdet av jör- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid över- stiger fem år och som medför rätt till betalning först efter kassans öv- riga borgenärer, dock högst ett be- lopp som motsvarar hälften av kas- sans primära kapital. dels reserver och andra förbindelser som efter re- geringens eller. eller regeringens be- myndigande. bankinspektionens medgivande får inräknas i kapital- basen. Förlagsbevis och andra skuldförbindelser, vars återstående löptid understigerfem år. skall där- vid tas upp till ett belopp som mot- svarar tjugo procent av nominellt värde för varje ltelt år som återstår till förfallodagen. Supplementärt kapital får uppgå till ett belopp som högst motsvarar det primära kapita- let.

3bå

Kapitalkravet bestäms i förhål- lande till kassans tillgångar samt in- gångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den (placeringar). Vid beräkningen av kapitalkravet indelas placering-

• Sida 140
•  Original

L ydelse enligt SO U 1988: 29 Föreslagen lydelse Prop. 1 989/ 90: 43

. . . Bila a 1 arna i _lo'ljandejvra grupper. nämli- g

gen

A tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9971 bankrörelse- lagen (1987:617).

B tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 9 £ B bankrörelse- lagen.

C tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 95 C bankrörelse- lagen.

D övriga tillgångar och åtagan-

- 'den på kapitalmarknaden.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. [ övrigt skall vid beräkning av kapi- talkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av pla- ceringar som anges under B,

femtio procent av summan av pla- ceri ngar som anges under C och

etthundra procent av summan av placeringar som anges under D.

Till grund _lör beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna värderas enligt följande. nämligen

]. tillgångar till sitt nettobokfö- ringsvärde.

2. garantiförbindelser. som är knutna till kreditgivning, till sitt nominella belopp,

3. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp, samt 4. andra åtaganden på kapitalmark- naden till sitt nominella belopp, om inte regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande, bankinspektio- nen i föreskrift angivit ett lägre be- lopp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Regeringen får i'förordning föreskriva lägre kapitalkrav än vad som anges i 3 a & första stycket intill utgången av år 1992.

3. Utöver vad som föreskrivs i 3 ag" tredje stycket får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen om särskilda skäl före- ligger besluta att garantifond skall räknas som supplementärt kapital, dock längst intill utgången av år 1992.

l40 '

• Sida 141
•  Original

Sammanställning av remissyttrandena över Prop. 1989/90: 43 kreditmarknadskommitténs betänkande (SOU

1988: 70) Reformering och internationell anpassning av kapitalkravet i svenska kreditinstitut

Remissinstanserna

Efter remiss har yttrande över kreditmarknadskommitténs betänkande. såvitt avser kapitaltäckning, och kapitaltäckningsgruppens promemoria avgctts av bankinspektionen, försäkringsinspektionen, kommerskollegi- um, statens industriverk, riksskatteverket, kammarrätten i Göteborg, full- mäktige i Sveriges riksbank, fullmäktige i riksgäldskontoret. näringsfri- hetsombudsmannen (NO), Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanks- föreningen, Sparbankernas Bank, Sveriges Föreningsbankers Förbund. Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Sveriges allmänna hypoteks- bank, Svenska skeppshypotekskassan, Finansbolagens förening, Svenska Fondhandlareföreningen, Styrelsen för Stockholms fondbörs, Landsorga- nisationen i Sverige (LO), Tjänstemännens centralorganisation (TCO). Svenska bankmannaförbundet, Småföretagens Riksorganisation, Sveriges industriförbund, Svensk industriförening, Svenska försäkringsbolags riks- förbund, Folksam, AB Svensk Exportkredit. Statens Bostadsfinansierings- aktiebolag (SBAB), Sveriges lnvesteringsbank AB, Svenska Revisorssam- fundet (SRS), Sveriges grossistförbund, Kooperativa förbundet, Gota- Gruppcn AB, Tredje löntagarfondstyrelsen, SABO (Sveriges Allmännytti- ga Bostadsföretag), Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund, Lant- brukarnas Riksförbund, Svenska Kredit och Wasa Kredit Försäkringsak- tiebolag.

l Kreditmarknadskommitténs och kapitaltäckningsgruppens förslag i stort

1.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen anser att kreditmarknadskommitténs och kapitaltäck- ningsgruppens förslag med några få undantag är väl avvägda och utgör en god grund för lagstiftning. Inspektionen framför synpunkter på vissa en- skildheter i förslagen.

1.2 Försäkringsinspektionen

Försäkringsinspektionen har i stort sett inte några erinringar mot kredit- marknadskommitténs och kapitaltäckningsgruppens förslag. Inspektionen framför några synpunkter beträffande riskklassificeringen av bankers och fondkommissionärers handelslager av aktier m.m. samt av fordringar på försäkringsbolag. | 4 |

• Sida 142
•  Original

1.3 Kommerskollegium Prop. 1989/90: 43

. . _ _ . . Bilaga 2 Kommerskollegium har inte framfört några erinringar mot förslagen.

1.4 Statens Industriverk

Frånsett förslaget om att kapitalkravet för kreditmarknadsbolags innehav av aktier i finansieringssyfte skall skärpas efter fem år tillstyrker Statens Industriverk förslagen i dess helhet.

1.5 Riksskatteverket

Riksskatteverket har i stort inga erinringar mot kapitaltäckningsgruppens förslag. Riksskatteverket framför dock synpunkter mot vissa enskildheter som verket anser avvika från de av C coke-kommittén antagna kapitaltäck- ningsreglerna.

1.6 Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten i Göteborg har ingen erinran mot huvuddragen i de efter C coke-kommitténs förslag utarbetade reglerna. Kammarrätten anser det emellertid anmärkningsvärt att bottenkrediter i kontors-. industri- och jordbrukskrediter skall jämställas med blancokrediter samt anför att det torde inte vara omöjligt att införa två grupper kapitaltäckningsregler och låta instituten avgöra om de önskar agera internationellt eller ej.

Kammarrätten vill dock framhålla att de problem som kommer att uppstå inte är olösliga ens för de mest utsatta instituten. som är de som lämnat långfristiga lån till bostäder och jordbruk. Även utan direkta statli- ga insatser tordc de föreslagna kapitaltäckningskraven kunna uppfyllas om instituten under några är kraftigt inskränker sin nyutlåning. En sådan åtgärd torde på kort sikt t.o.m. kunna innebära ökade avsättningar till reservfonder och värderegleringskonton eftersom intäkterna i första hand härrör från den befintliga låncstocken medan kostnaderna däremot till stor del avser nyutlåningen. Om instituten sedan kapitaltäckningskravet upp- fyllts väljer att expandera långsammare än för närvarande synes de skärpta kapitaltäckningskraven inte behöva medföra någon större ökning av ränte- marginalen.

1.7 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige tillstyrker i allt väsentligt den föreslagna utformningen av kapitaltäckningsreglerna. Fullmäktige ifrågasätter dock om det för vissa tillgångsslag bör införas högre kapitalkrav än vad Cooke-reglerna föreskri- ver. Vidare anser fullmäktige att övergångsreglerna för andra institut än banker bör göras mer flexibla än vad kapitaltäckningsgruppen föreslår. 142

• Sida 143
•  Original

1.8 Fullmäktige i riksgäldskontoret Prop. 1989/90: 43

. . . . . . .. . Bila 2 Fullmäktige ! riksgäldskontoret tillstyrker I huvudsak kapitaltacknings- ga

gruppens förslag men föreslår en viss modifiering av reglerna om kapital- basens uppbyggnad.

1.9 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

NO. som inte funnit anledning att i detalj kommentera kapitaltäcknings- gruppens förslag. anser att de bakomliggande utgångspunkterna i förslaget är invändningsfria och angelägna från NO:s utgångspunkter. NO framför dock kritik mot den föreslagna riskklassindelningen av fordringar på för- säkringsbolag.

] . 10 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen ansluter sig i huvudsak till kapitaltäckningsgruppens för- slag men framför flera kritiska synpunkter beträffande olika enskildheter i förslagen om kapitalbasens uppbyggnad, riskklassificeringen, kapital- kravet för enskilda institut i en koncern samt ikraftträdande och över- gångsregler.

1.1 1 Svenska sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen godtar i huvudsak kapitaltäckningsgruppens förslag men har invändningar mot vissa enskildheter rörande bl. a. den begräns- ning mcd vilken värderegleringsreserver får inräknas i kapitalbasen, risk- klassificeringen av fordringar på försäkringsbolag, den konsoliderade kapi- taltäckningen samt övergångsreglerna.

1.12 Sparbankernas Bank

Sparbankernas Bank instämmer helt i de synpunkter som Svenska spar- banksföreningen framfört i sitt yttrande.

1.13 Sveriges Föreningsbankers Förbund

Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF) konstaterar att förslagen leder till skärpta kapitalkrav för alla kreditinstitut utom för de nuvarande fi- nansbolagen. De nya kraven kan föranleda betydande konsekvenser och strukturomvandling på den svenska kreditmarknaden. Effekterna av kraven kan få betydligt större konsekvenser än alla andra förslag från kreditmarknadskommittén sammantagna. Mot den bakgrunden anser SFF att kapitaltäckningsgruppen borde ha bemödat sig om konsekvensanalyser av ett helt annat djup och räckvidd än gruppen gjort.

SFF erinrar om att det för närvarande pågår arbete med reformering av skattesystemet i Sverige som enligt uppgift de facto kommer att leda till Väsentligt skärpt beskattning för de svenska bankerna. SFF utgår ifrån att 143

• Sida 144
•  Original

Sverige inte samtidigt kan genomföra regler som dels kraftigt skärper Prop. 1989/90: 43 kapitaltäckningskraven, dels kraftigt skärper beskattningen och därmed Bilaga 2 försvårar uppbyggnaden av kapitalbasen i bankerna. SFF framför flera invändningar mot kapitaltäckningsgruppens olika förslag rörande kapitalbasens beräkning. riskklassificeringen och över- gångsregler.

1.14 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassastyrelsen vill klart och entydigt slå fast att den för sin del anser att principen om enhetliga och konkurrensneutrala kapitaltäckningsregler är helt riktig och bör genomföras så långt det är möjligt. Kassastyrelsen har inte. några grundläggande invändningar mot kapitaltäckningsgruppens för- slag men framför synpunkter mot: vissa enskildheter, såsom i fråga om beräkningen av reserv för obligationer och aktier samt riskklassificeringen av vissa fordringar och garantier. Kassastyrelsen anför vissa praktiska synpunkter som enligt styrelsen talar för att kapitaltäckningsreglerna inte bör träda i kraft för Stadshypoteks del förrän den 1 januari 1991. Kassasty- relsen framför vidare kraftiga invändningar mot de av kreditmarknads- kommittén föreslagna beskattningsreglerna.

1.15 Sveriges allmänna hypoteksbank

Hypoteksbanken delar i och för sig kapitaltäckningsgruppens principiella syn på att svenska kreditinstitut måste uppfylla de minimikrav som upp- ställs på den internationella marknaden om Sverige inte vill isolera sig från omvärlden utan alltjämt delta i den internationella utvecklingen. De av kreditmarknadskommittén föreslagna kapitaltäckningskraven borde emel- lertid kunna godtas, eftersom de på ett rimligt sätt avspeglar nutidens risksituation vad gäller Landshypoteks fortsatta utlåning. Kapitaltäck- ningsgruppens förslag är emellertid betydligt mer långtgående än kredit- marknadskommitténs förslag och innebär i Hypoteksbankens tycke alltför hårda kapitaltäckningskrav för Landshypoteks del.

Hypoteksbanken anser sammanfattningsvis bl. a. att bankens grundfond bör bestå och ingå i kapitalbasen. att kapitalkravet för jordbrukskrediter bör jämställas med bostadskrediter samt att övergångstiden för införande av kapitaltäckningsreglerna bör bli väsentligt längre för Landshypotek än enligt förslaget.

1.16 Svenska skeppshypotekskassan

Om man på sätt kreditmarknadskommittén föreslår likställer Kassans garantifond med reservfonden förutser Kassan inga problem inom över- blickbar framtid att fylla en viktig roll när det gäller att tillgodose den svenska rederinäringens finansieringsbehov. Enligt kapitaltäckningsgrup- ' pens förslag skulle emellertid garantifonden endast få inräknas i kapitalba- sen fram till utgången av år 1992. Samtidigt förutser Kassan emellertid under denna period en kraftig expansion i den svenska rederinäringen och 144

• Sida 145
•  Original

därmed av finansieringsbehovet. För att få rimlig utlåningskapacitet år Prop. 1989/90: 43 1993 måste Kassan i så fall på något sätt åstadkomma en väsentlig ökning Bilaga 2 av reservfonden fram till detta datum. En sådan ökning kan Kassan endast åstadkomma genom ökade egengenererade vinster som avsätts till reserv- fonden, vilket i sin tur skulle förutsätta en så kraftigt ökad spread mellan upplånings- och utlåningsräntor att den skulle allvarligt fördyra finansi- eringen genom Kassan av den svenska sjöfarten och därmed minska Kas- sans betydelse för näringen. Detta skulle strida mot den grundläggande målsättningen med Kassans verksamhet.

1.17 Finansbolagen förening

Föreningen, som utgår från att Cooke-reglerna kommer att tillämpas på alla banker och auktoriserade finansbolag samt på kreditaktiebolagen, har ingen invändning mot uppdelningen i primärt och supplementärt kapital och mot sättet att dra gränsen mellan dessa kategorier. Föreningen kan också acceptera att en generell kapitaltäckningsgrad om 8 % åsätts tillgång- arna och att dessa ges olika omräkningstal, beroende på kreditrisken för respektive tillgångar. Föreningen är emellertid tveksam till vissa delar av gruppens förslag och anser att det ur den svenska kreditmarknadens syn- vinkel vore att föredraga att kreditmarknadskommitténs ursprungliga för- slag genomförs. I vart fall bör Cooke-principerna inte införas här förrän det är klart att de stora länderna inom OECD. bl.a. USA, kommer att acceptera reglerna.

1.18 Svenska Fondhandlareföreningen

Fondhandlareföreningen tillstyrker kapitaltäckningsgruppens förslag i stort när det gäller såväl internationell anpassning och därmed internatio- nell konkurrensneutralitet som samordning mellan olika slag av institut inom landet och därmed nationell konkurrensneutralitet. Föreningen kan i stort sett godta gruppens förslag även i detalj. De skärpta kapitalkrav som blir en följd av förslagen godtas alltså, dock förutsatt att de tas till utgångs- punkt för konkurrensneutrala regler mellan de olika slagen av institut på den svenska marknaden också i övrigt.

] föreningens medlemskrets finns Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB, som alltså är ett fondkommissionsbolag trots att det driver en för sådana bolag säregen verksamhet (se SOU 1988: 13). Detta företag kommer således att träffas av det föreslagna kapitalkravet för fondkommissionsbolag. Det måste därvid anmärkas att detta ingalunda är anpassat för ett sådant specialinriktat företag. Kraven passari princip illa i den verksamheten med dess speciella slag av riskexponeringar. Inte heller nuvarande regler är emellertid anpassade för en sådan verksamhet. Lika lite som nuvarande regler. lägger dock de föreslagna reglerna hinder i vägen för GM:s verksamhet. Även om de inte direkt passar i verksamheten utgör de således — i avvaktan på annan lagstiftning för detta slag av företag — inget hinder. 145

• Sida 146
•  Original

1.19 Styrelsen för Stockholms fondbörs Prop. 1989/90: 43

.. . . . . . Bilaga 2 Borsstyrelsen stöder på prmeipiella grunder en sådan internationell an-

passning som kapitaltäckningsgruppen föreslagit. enär den kan väntas främja konkurrensneutralitet.

1.20 Landsorganisationen i Sverige (LO)

LO instämmer i kapitaltäckningsgruppens förslag. som medför dels att kapitaltäckningskraven för bankez-r anpassas till internationell standard enligt Cooke-kommitténs förslag, dels att i princip likvärdiga kapitalkrav ställs på kreditmarknadsbolag. I samband med omläggningen modifieras också kapitalbegreppen i bankrörelselagen.

1.21 Tjänstemännens centralorganisation (TCO)

TCO tillstyrker kapitaltäckningsgruppens förslag, som innebär att kapital- täckningskraven ökar på de svenska kreditinstituten. men vill samtidigt understryka nödvändigheten av att genomförandet av de nya kraven sker stegvis, så att de olika kreditinstituten får möjlighet att anpassa sin kapital- bas till de nya villkoren.

1.22 Svenska bankmannaförbundet

Förbundet tillstyrker kreditmarknadskommitténs förslag till ändringar i kapitaltäckningsreglerna av innebörd att samma krav på kapitaltäckning ställs på verksamheten, oavsett i vilket slag av institut den bedrivs. Därige- nom anpassas reglerna på ett konkurrensneutralt sätt till bankernas, de finansiella koncemernas, kreditmarknadsbolagens och fondkommissionä- rernas verksamheter. Förslaget att hypoteksinstitutens nuvarande upplå- ningsrättsregler ersätts med kapitaltäckningsregler är en åtgärd i samma riktning.

Kapitaltäckningsgruppens förslag måste principiellt och praktiskt gälla för samma grupp av banker och andra finansiella institut som kreditmark- nadskommittén reglerar. Det bör här enligt förbundet observeras att de garantifonder som kreditmarknadskommittén föreslagit för sparbanker och föreningsbanker uppfyller kraven på primärt kapital. Samtidigt ger Cooke-kommitténs definition av supplementärt kapital bankerna möjlig- het att avsevärt öka kapitalbasen i förhållande till dagens situation. Här- med kan instituten klara de skämta kapitalkraven som föranleds av änd- ringar i olika placeringars riskklassificering. Även om de föreslagna regler- na på detta område generellt inte orsakar problem. bör dock rimliga övergångsregler och anpassningar medges för de institut som drabbas hårdare av de internationella regelverken (t.ex. bostadsinstituten). 146

• Sida 147
•  Original

1.23 Småföretagens Riksorganisation Prop. 1989/90; 43

. . . . . . Bila a 2 Småföretagens Riksorganisation avstyrker forslaget att kapitalkravet for g

ett kreditmarknadsbolags innehav av aktier i finansieringssyfte skall öka efter fem år. Riksorganisationen har i övrigt avstått från att yttra sig över föreslagna kapitaltäckningsregler.

1.24 Sveriges industriförbund

Förbundet är positivt inställd till den anpassning till den internationella utvecklingen som kapitaltäckningsgruppens förslag innebär men avstår i övrigt från att kommentera dess enskildheter.

1.25 Svensk industriförening

Föreningen avstyrker förslaget att kapitaltäckningskravet för ett kredit- marknadsbolags innehav av aktier i finansieringssyfte efter fem års tid skall öka från 24 till 100%. Effekten av ett sådant krav skulle bli att satsningar enbart gjordes på företag som redan utvecklat en lönsam verk- samhet och följaktligen inte i de företag som verkligen har det största behovet av externt riskkapital. nämligen mindre nystartade företag med låg soliditet men med stark affärsidé.

1.26 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund

Förbundet förutsätter sammanfattningsvis att Sveriges representation i Cooke-kommittén verkar för att försäkringsföretag från säkerhetssyn— punkt jämställes med banker.

1.27 Folksam

Cooke-kommittén och kapitaltäckningsgruppen har utfört ett mycket för- tjänstfullt arbete då det gäller att samordna och stärka kraven på banksoli- diteten inom OECD-området. Speciellt utomlands har bankkrascher inte varit någon okänd företeelse, innebärande förluster för insättare och andra fordringsägare. Att kapitaltäckningskravet framdeles även kommer att omfatta engagemang, som tidigare hållits utanför balansräkningen, måste hälsas med tillfredsställelse.

Folksam motsätter sig emellertid bestämt den föreslagna riskklassifice- ringen av fordringar på bolag med koncession att i riket bedriva försäk- ringsverksamhet.

1.28 Stockholms Handelskammare

Handelskammaren ser positivt på strävandena att harmonisera reglerna i olika länder på detta området. Handelskammaren kan därför i princip ansluta sig till den anpassning till de av Cooke-kommittén antagna regler- na som framlagts av kapitaltäckningsgruppen. |47

• Sida 148
•  Original

1.29 AB Svensk Exportkredit Prop. 1989/90: 43

.. . . . Bilaga 2 SEK har begränsat s1g till att kommentera forhållanden som har konse-

kvenser för bolaget. SEK anser därvid bl. a. att bolagets garantifond bör få inräknas i kapitalbasen, att aktieinnehav i SEK inte skall behöva avräknas från kapitalbasen i ägarbankerna samt att fordringar på svenska försäk- ringsbolag bör ha samma kapitalkrav som fordringar på andra företag som driver bankverksamhet.

1.30 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

SBAB anser sammanfattningsvis att beslut om kapitaltäckningsregler inte bör fattas i Sverige förrän det föreligger klarhet om vilka kapitaltäcknings- regler som kommer att gälla i EG. Uppskov med beslut medför att vissa frågor av stor betydelse för konkurrensneutralitcten på bostadskredit- marknaden kan övervägas. Det gäller främst hypoteksinstitutionernas hi- storiska, skattemässigt gynnade fondavsättningar och förSäkringsbolagens ställning på bostadskreditmarknaden. Även hur vissa sannolika, inte önskvärda effekter av kapitaltäckn"ingsreglerna skall kunna motverkas be- höver övervägas. Det gäller bl.a. riskerna för fastighetsfinansiering utan- för den organiserade kreditmarknaden och effekterna på olika subven- tionssystem.

1.31 Svenska Revisorssamfundet (SRS)

Samfundet tillstyrker att reglerna om kapitaltäckning utformas så att de blir likartade för olika finansiella institut. Samfundet har heller inget att erinra mot att detta innebär skärpta krav på kapitaltäckning för vissa institut. Vidare tillstyrker samfundet, med ett undantag, förslagen till anpassning av reglerna om kapitalbas med anledning av Cooke-kommit- téns förslag. Undantaget avser behandling av reserver som uppkommit genom överavskrivning av leasingobjekt.

1.32 Sveriges grossistförbund

Förbundet instämmer i det yttrande som avgivits av Svenska Bankför- eningen.

1.33 Kooperativa förbundet

Förbundet anser att en höjning av kapitaltäckningskravet förmodligen kommer att utgöra underlag för kostnadshöjningar samt att Säkerhetsas- pekten bakom den föreslagna höjningen inte motiverar att ytterligare pålagor gentemot den enskilde bankkunden riskeras. Förbundet avstyrker därför förslagen till skärpning av kapitaltäckningsreglerna för banker och förutsätter att detta även får konsekvenser för motsvarande förslag beträf- fande övriga institut. 143

• Sida 149
•  Original

1.34 GotaGruppen AB Prop. 1989/90:43

. . _ . Bilaga 2 GotaGruppen ansluter Sig helt till Svenska Bankforeningens yttrande.

1.35 Tredje löntagarfondstyrelsen

Fondstyrelsen pekar på att kreditmarknadskommitténs förslag till högre krav på kapitaltäckning är avsedd att ske genom att man ställer absoluta krav på eget kapital, varvid multiplikatoreffekter av inlåning kapas bort. Förslaget innebär naturligtvis ökad säkerhet inom banksystemet. Samti- digt kommer det emellertid att innebära väsentligt högre krav på externfi- nansiering av eget kapital. Det är därför enligt fondstyrelsen önskvärt att effekterna av en ökad efterfrågan på riskkapital från banksystemets sidan utreds i större omfattning än vad som skett inom ramen för kreditmark- nadskommittén.

1.36 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

SABO anser, att det är av stor vikt att även andra än rent banktekniska aspekter tas med i en samlad bedömning. Den ökning av kapitalkravet som föranleds av Cooke-reglerna, avser främst bostadsobligationer och kre- diter mot säkerhet i fast egendom. Mot bakgrund av erfarenheterna på den svenska marknaden framstår detta som omotiverat. SABO anser att effek- terna av Cooke-reglerna för bostadsfinansiering bör analyseras ytterligare innan dessa infogas i lag. Möjligheterna till kompletterande författningar och bestämmelser samt former och kostnader för ett statligt engagemang för att mildra effekterna bör utredas. Vidare bör en eventuell ny lag komplet- teras med mer generösa övergångsbestämmelser för att ge skäliga möjlighe- ter till successiv anpassning.

1.37 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund

Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund anför sammanfattnings- vis att förbundet ser det som en självklarhet att Sveriges representanter i Cooke-kommittén med kraft verkar för att försäkringsföretag från säker- hetssynpunkt jämställs med banker och understryker de negativa konse- kvenser som kommitténs nuvarande förslag skulle få.

1.38 Lantbrukarnas Riksförbund (LRF)

LRF framhåller att det svenska lantbruket har omvärldsfaktorer, före- tagsvillkor och företagsstrukturer som väsentligt avviker från vad t.ex. USA:sjordbruk har. LRF kan således inte se att det över huvud taget finns några sakliga skäl att skärpa kraven på kapitaltäckningen med ty åtföljan- de kostnadskonsekvenser vad avser det svenska lantbruket. LRF hemställer att de föreslagna kapitaltäckningsreglerna vad avser lantbruk ej skall gälla i Sverige samt att, om nuvarande regler vad avser |49

• Sida 150
•  Original

lantbruk inte får bestå, staten bör vidta sådana åtgärder att de negativa Prop. 1989/90: 43 kostnadseffekterna uteblir. ' Bilaga 2

2 Enhetliga och internationellt anpassade kapitaltäckningsregler

2.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen framhåller att kreditmarknadskommitténs förslag inne- bär att alla institut får samma kapitalkrav för samma typ av risk samt att institutens kapitalbas —— med de undantag som betingas av vissa över- gångsregler -— kommer att beräknas på samma sätt. Dessutom kommer regler om kapitaltäckning att tas in i de lagar som reglerar resp. instituts verksamhet. En sådan reglering är i linje med de strävanden som på ett internationellt plan syftar till att få gemensamma regler för en grupp av länder. Förslaget innebär också att fordringar mellan olika institut får samma krav i alla relationer, vilket inte är fallet för närvarande. Bankin- spektionen tillstyrker bifall till detta förslag.

Syftet med Baselkommitténs förslag är att stärka kapitalkravet på ban- kerna. Det skulle vara uppseendeväckande om vi av något skäl inte skulle ansluta oss till en sådan strävan. Detta skulle säkert inverka på vårt och bankernas anseende på den finansiella marknaden. Då det numera är känt att motsvarande regler inom EG kommer att bli i det närmaste identiska med vad som föreslagits för 10-gruppens länder och då dessa förslag även antagits av vissa länder utanför 1.0-gruppen talar starka skäl för att även Sverige ansluter sig till förslaget.

Såsom tidigare nämnts syftar det internationella förslaget till att stärka kapitalet hos internationellt verksamma. banker. Det skulle därför vara möjligt att ansluta sig till förslaget endast vad beträffar sådana banker. Det stämmer såsom påpekats inte överens med kreditmarknadskommitténs förslag att ha olika regler för olika typer av institut. [ de länder som redan nu anslutit sig till förslaget har man tillämpat de föreslagna reglerna för samtliga institut för vilka kapitalkrav ställts upp. Det finns alltså starka skäl även för att förslaget tillämpas på samtliga institut för vilka kredit- marknadskommittén föreslagit gemensamma kapitaltäckningsregler.

2.2 Försäkringsinspektionen

Inspektionen anser att förslagen i stort sett motsvarar målsättningen att regelsystemen så långt det är möjligt bör åstadkomma lika konkurrensför- utsättningar såväl internationellt för banker som inom Sverige för olika slag av kreditinstitut.

2.3 Kommerskollegium

Med tanke på att mer än hälften av Sveriges utrikeshandel sker med EG- området (ca 2/3 med Västeuropa) är det enligt kommerskollegium — inte 150

• Sida 151
•  Original

minst av övergripande internationella konkurrensskäl — angeläget att det Prop. 1989/90; 43 svenska regelverket på bank- och försäkringsområdet utformas på ett Bilaga 2 sådant sätt att den inom EG åsyftade förstärkningen av konkurrenseffek- tivitetcn i tjänsteutbytet tillåts slå igenom även häri Sverige. Detta inne- bär krav på en långtgående harmonisering med/anpassning till motsvaran- de bestämmelser/arrangemang inom EG så att företag och medborgare i Sverige kan delta på samma villkor i tjänsteutbytet som sina motsvarighe- ter i EG. Detta tordc gälla för flertalet av de lagstiftningsområden som behandlas i kreditmarknadskommitténs betänkande och i förslaget från kapitaltäckningsgruppen (bl.a. frågan om bankdefinition. förvärvsförbud. kapitaltäckningsregler. ägande- och rösträttsbegränsning, utländskt ägan- de, försäkringsbolagens finansförvaltning samt koncernfrågor). Då många av ovanstående frågor ännu ej fått sin slutliga lösning i form av bindande EG-direktiv är det enligt kommerskollegium naturligt att man från svensk sida så nära som möjligt följer händelseutvecklingen inom EG för att inte tappa momentum i det erforderliga svenska harmoni- serings- och anpassningsarbetet.

2.4 Kammarrätten i Göteborg

Syftet med att låta Cooke-kommitténs förslag bli gällande i Sverige är främst ett önskemål att göra det möjligt för svenska kreditinstitut att verka internationellt. Frågan måste dock ställas om kostnaden för denna möjlig- het skall betalas även av den del av kreditmarknaden som endast avser att verka inom Sverige. Det torde enligt kammarrätten inte vara omöjligt att införa två grupper kapitaltäckningsregler och låta instituten avgöra om de önskar agera internationellt eller ej.

2.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank

För alla grupper av finansinstitut gäller för närvarande att de har en lagstadgad skyldighet att hålla ett visst lägsta eget kapital (eller därmed likställda poster) i förhållande till verksamhetens omfattning. Banker och fondkommissionärer skall uppfylla föreskrivna kapitaltäckningskrav, me- dan för mellanhandsinstitut och finansbolag gäller att deras upplåningsrätt är begränsad av storleken på deras eget kapital. Upplåningsrätten kan grovt översättas i ett odifferentierat kapitalkrav. De nuvarande reglerna torde snarare vara betingade av mer tillfälliga historiska omständigheter än resultatet av en ingående riskbedömning av olika institutgrupper. Det finns därför anledning att fråga sig om det föreligger tillräckliga skäl att låta de regler som relaterar det egna kapitalet (kapitalbasen) till verksam he- tens art skilja sig åt. Ett skäl kan vara att skyddsintresset är olika beroende på arten av institut. ] och för sig motiverar framför allt insättarskyddet - restriktivare regler för bankerna än för andra finansinstitut. Detta behöver emellertid inte betyda att just kapitaltäckningsbestämmelserna görs snäva- re. Skyddsintressena kan tillgodoses på annat sätt. I kreditmarknadskom- mitténs förslag beaktas de särskilda skyddsintressena för banker främst i rörelsereglerna och i ägar- och rösträttsreglerna. [St

• Sida 152
•  Original

Bilaga 2

Fullmäktige delar kreditmarknadskommitténs uppfattning att skydds- intressena för banker bäst tillgodoses på ovan angivet sätt och inte genom att bankerna åläggs strängare kapitalkrav än övriga finansinstitut. Enhetli- ga regler innebär också att finansiella koncerner kan organisera sig fritt utan att behöva beakta kapitaltäckningsreglcrna. Ett sådant regelsystem uppfyller de krav på klarhet och enkelhet i tillämpningen som bör ställas. Dessa krav utesluter enligt fullmäktiges mening att mer sofistikerade me- toder tillämpas för att avväga och differentiera risker. Därtill är det alltför Svårt att finna generellt giltiga samband mellan olika slags placeringar att lägga till grund för sådana metoder. Det skulle också i praktiken bli alltför komplicerat att tillämpa dem.

Det bör i detta sammanhang understrykas att samma kapitaltäcknings- bestämmelser för olika institutgrupper inte garanterar konkurrensneutrali- tet. De restriktiva rörelsereglerna. ger en konkurrensnackdel. Samtidigt åtnjuter bankerna vissa förmåner, bl. a. genom möjligheter till riks- bankslån och genom sin exklusiva rätt till inlåning på räkning. Ingen vägning av de olika faktorer som påverkar konkurrenläget torde vara invändningsfri. Enligt fullmäktiges mening synes dock den utformning av reglerna för olika institutgrupper som kreditmarknadskommittén föreslår vara väl balanserad.

Enligt fullmäktige förefaller det sannolikt att det för flera bankkoncerner krävs kapitaltillskott — och för några av dem betydande tillskott — för att de skall fylla Cooke—överenskommelsens krav på kapitaltäckning. Situatio-l nen torde dock på intet sätt vara unik internationellt sett.

Överenskommelsen har kommit till stånd för att göra kapitalkraven mer likformiga mellan länderna och för att stärka kapitalbasen i internationellt verkande banker. Svenska banker torde mot denna bakgrund vara långt ifrån ensamma om att komma att behöva tillföras riskkapital. De förefaller snarare vara bättre försedda med eget kapital än flertalet utländska ban- ker.

En tillämpning av principen om enhetliga kapitaltäckningsregler, inne- bär att kapitalkravet enligt Cooke-reglerna skall vara uppfyllt inte enbart på konsoliderad basis utan också för varje enskilt institut. det må vara banker. mellanhandsinstitut. finansbolag eller fondkommissionärer. Kre- ditmarknadskommitténs förslag om tillämpning av enhetliga kapitaltäck- ningsbestämmelser byggde på kapitalkrav som de olika kreditinstituten med ganska stor lätthet kunde uppfylla. En övergång från nuvarande regler ' till Cooke-reglerna innebär därvidlag en markant skärpning särskilt för institut som specialiserat sig på lån mot panträtt i affärs-. bostads— och jordbruksfastigheter. Även finansbolag kan få vidkännas en skärpning, kanske speciellt sådana bolag som grundar en del av sin upplåningsrätt på särskilda garantifonder bestående av icke inbetalda förbindelser.

De mellanhandsinstitut. som ger lån till bostäder och jordbruk har hittills haft ytterst små kreditförluster. Utvecklingen i Sverige skiljer sig i detta avseende markant från den som ägt rum i många andra länder. Vad jordbrukskrediterna beträffar kanske den gynnsammare utvecklingen i Sverige till en del sammanhänger med attjordbruk i större. utsträckning än i andra länder bedrivs i förening med skogsbruk. Det är väl också troligt att

• Sida 153
•  Original

regleringarna på såväl bostadsområdet som inom jordbruket bidrar till att Prop. 1989/90: 43 minska kreditförlusterna. Mot bakgrund av dessa erfarenheter och med, Bilaga 2 hänsyn till de betydande anpassningsåtgärder som torde bli nödvändiga, kan naturligtvis ifrågasättas om det finns skäl att kräva att ifrågavarande kreditinstitut skall förstärka det egna kapitalet så att det uppfyller C ooke- reglerna. Ett sådant institut omfattasju inte som separat enhet av Cooke- överenskommelsen utan endast på konsoliderad basis i en bankkoncern. Enligt fullmäktiges mening talar ändå övervägande skäl för att målet bör vara att kapitaltäckningsbestämmelserna görs enhetliga. För detta talar att internationaliserings- och integrationsprocessen kommer att utsträckas till att omfatta allt fler kreditinstitut. För att verka internationellt torde de komma att behöva uppfylla Cooke-reglerna. Ur konkurrenssynpunkt skul- le det då te sig olämpligt att låta reglerna för samma typ av kreditinstitut vara avhängiga av om institutet ifråga verkar internationellt eller enbart

nationellt. Blickar man vidare framåt — vilket ju bör vara bestämmande vid riskbedömningen _ kan det inte uteslutas att utvecklingen också inom jordbruket och på bostadsområdet kan bli sådan att riskerna för kreditför- luster tenderar att växa framöver.

2.6 Fullmäktige i riksgäldskontoret

Fullmäktige i riksgäldskontoret tillstyrker att de föreslagna kapitaltäck- ningsreglerna bör gälla gemensamt för banker, kreditmarknadsbolag, fondkommissionsbolag och fondhandlarbolag. Fullmäktige pekar på att kapitaltäckningskraven har utvecklats för att gemensamt gälla i den s.k. tiogruppen och anför att en sådan internationell harmonisering utgör i sig ett stort värde för de finansiella marknadernas utveckling.

2.7 Näringsfrihetsombudsmannen (NO)

De bakomliggande utgångspunkterna — att lagstiftningen skall innehålla så långt möjligt enhetliga regler om kapitaltäckning för att uppnå konkur- rensneutralitet för olika kreditinstitut och att en internationell anpassning i huvudsaklig enlighet med Cooke-kommitténs rapport bör ske — är in- vändningsfria och angelägna från NO:s utgångspunkter.

2.8 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen är positiv till strävanden att samordna olika länders kapi- taltäckningsregler. Härigenom ökas konkurrenslikheten mellan ländernas banksystem, samtidigt som jämförelser mellan dem underlättas. Detta betyder att bankföreningen i huvudsak ansluter sig till de förslag till reformering av de svenska kapitaltäckningsreglerna som kapitaltäcknings- gruppen framlagt i sin rapport såsom en anpassning till de av Cooke- kommittén antagna reglerna inom den s.k. 10-gruppen. Vid en sådan reformering måste dock enligt bankföreningens uppfattning vissa viktiga principer gälla. En sådan är att det av konkurrenslikhetsskäl vad avser den svenska kreditmarknaden är absolut nödvändigt att kapitaltäcknings- | 'Jl DJ

• Sida 154
•  Original

reglerna i Sverige utformas likartat för alla banker/bankkoncerner och med Prop. 1989/90; 43 dem konkurrerande kreditinstitut. En liknande uppfattning återfinns i EG:s Bilaga 2 förslag om soliditetsregler och definitioner av eget kapital som skall gälla för alla "credit institutions".

2.9 Svenska sparbanksföreningen

Kapitaltäckningsgruppens förslag innebär skärpta kapitaltäckningskrav. Sparbanksföreningen anser likväl att en internationell anpassning av kapi- taltäckningsreglerna för de svenska kreditinstituten är nödvändig och ofrånkomlig, sett i ett internationellt perspektiv. Enligt föreningens me- ning är det angeläget med en sådan reformering snarast möjligt.

2.10 Sveriges Föreningsbankers Förbund

Sveriges Föreningsbankers Förbund (SFF) ansluter sig till förslaget om att kapitalkravsreglerna får samma principiella utformning för alla svenska kreditinstitut.

SFF erinrar om att det inom EG diskuteras ett regelsystem som i stort överensstämmer med Cooke-kommitténs. Det är emellertid inte på något sätt klart att EG kommer att anta förslaget i sin nuvarande utformning. Betydande förändringar kan komma att göras. Om således Sverige skulle komma att föregripa den kommande EG-regleringen och införa hårdare kapitalkrav än EG-länderna förutsätter SFF att en erforderlig svensk an- passning snabbt vidtas när bilden inom EG klarnat.

Det kan enligt SFF inte uteslutas att EG-reglerna utformas så att med- lemsländerna ges frihet att införa lindrigare krav för vissa typer av kredit- institut som inte har någon internationell anknytning. Om så blir fallet behöver inte detta innebära att man även från svensk sida har skilda regelsystem för olika institut. SFF anser emellertid att man ingående måste analysera konsekvenserna för svenska kreditinstitut av en sådan utveck— ling. Det är inte helt självklart att väsentligt höjda kapitalkrav skall införas för svenska institut på områden med föga eller ingen internationell anknyt- ning enbart för att motsvarande områden i vissa länder har haft betydande problem.

2.1 1 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassastyrelsen framhåller att syftet med att ha enhetliga kapitaltäcknings- regler är att skapa konkurrensneutralitet mellan kreditinstitut. Lika viktig är emellertid frågan om det kan vara möjligt att arrangera en kreditgivning i former där kapitaltäckningsreglerna inte blir aktuella. till följd av att de inblandade parterna inte anses som kreditinstitut. Särskilt viktig blir den- na fråga givetvis i en situation där kraven på kapitaltäckning skärps betydligt, vilket är fallet i fråga om fastighetsfinansieringen. Att kapitaltäckningsregler för kreditinstitut allmänt sett är en faktor som bidrar till disintermediering, dvs. att placerare och låntagare i större ut- sträckning söker uppnå direkta låneavtal utan att utnyttja ett kreditinstitut 154

• Sida 155
•  Original

som mellanhand, är uppenbart. Försäkringsbolagens och AP-fondernas Prop. 1989/90; 43 direktutlåning kommer t.ex. rimligtvis att bli mer attraktiv i förhållande Bilaga 2 till finansiering via mellanhandsinstitut. Kassastyrelsen anser därför att det innan försäkringsbolagen ges större frihet att engagera sig i finansiell verksamhet bör prövas om inte någon form av kapitaltäckningsbestäm- melse skall gälla även för dem; trots allt är ju bolagen i princip också mellanhänder mellan den sparande allmänheten och de investerande lån- tagarna.

Företag som behöver finansiera sina fastighetsinvesteringar kan också få incitament att i större utsträckning emittera egna värdepapperi stället för att låna av kreditinstitut. Obligationsfonder som placerar i sådana före- tagspapper kan ju samtidigt erbjuda allmänheten riskspridning och be- kvämlighet utan att anses som kreditinstitut. Enligt kassastyrelsens me- ning kan det ifrågasättas om en sådan utveckling egentligen är ett uttryck för en större samhällsekonomisk effektivitet.

En gränsfråga som kreditmarknadskommittén diskuterar gäller det be- grepp som kallas fastighetsrenting. Kassastyrelsen vill betona vikten av att kreditmarknadskommitténs uttalade syn får slå igenom i detta avseende, vilket innebär att den typiska rentingkonstruktionen normalt skall ses som ett finansieringsavtal. Ett företag som grundas i syfte att engagera sig i denna form av finansiering skall alltså uppfattas som ett kreditinstitut. Utomlands har det under senare år allt mer talats om "mortgage-backed securities”, dvs. en utveckling där vad som ursprungligen varit lån som lämnats av ett kreditinstitut överförs till nya, särskilt för ändamålet inrät- tade juridiska personer. Dessa i sin tur refinansierar sig genom att ge ut obligationer. Till skillnad från t. ex. ett svenskt mellanhandsinstitut är det här fråga om helt passiva juridiska personer. där låneförvaltningen mot avgift handhas av det företag som ursprungligen överfört krediterna.

Den avsedda effekten med konstruktioner av detta slag-är normalt att avlasta kreditinstitutens balansräkning. dvs. att reducera den lånestock för vilken kapitaltäckning krävs. Konstruktionen förutsätter givetvis att inga garantier lämnas mot förluster på de överförda lånen. men i många fall tycks det vara möjligt att ge de nya obligationerna en god kvalitet, trots att ' det i princip inte finns något eget kapital alls bakom dem, genom att i stället köpa en garanti från något annat företag som marknaden uppfattar som en god kreditrisk. Kassastyrelsen har emellertid uppfattat kreditmark- nadskommitténs förslag så, att det i Sverige inte skulle vara möjligt att skapa någon sådan konstruktion. därför att den juridiska person som måste skjutas in skulle komma att anses driva finansieringsverksamhet i kapitalmarknadslagens mening trots sin passiva roll. Det är angeläget att få denna fråga klarlagd i samband med lagstiftningsärendet.

Kassastyrelsen anser det givet att Sverige i allt väsentligt måste ansluta sig till de internationellt överenskomna riktlinjerna. i synnerhet som det vill synas att EG kommer att anta regler som mycket nära ansluter till dessa. Direkt gäller saken främst de svenska internationellt verksamma bankerna. men genom sina koncernföretag täcker dessa ju i praktiken in hela spektrum på den svenska kreditmarknaden. Om bankerna på kon- cernbasis skall följa Basel-reglerna, kräver konkurrensneutraliteten att des- 155

• Sida 156
•  Original

sa måste gälla även för institut som i och för sig bara är verksamma inom Prop. 1989/90: 43 landet. Bilaga 2 Kassastyrelsen uppfattar också saken så, att det på en avreglerad kapital- marknad inte vore meningsfullt för bankoberoende institut att söka få kapitaltäckningsregler som är lindrigare än de som gäller för bankkoncer- nerna. Särskilt gäller detta när valutaregleringen nu också tas bort, så att svenska institut kan sälja papper till utländska placerare eller i annan form låna på den internationella marknaden. Ett institut, som inte uppfyller de kapitalkrav som internationellt uppfattas som normen, torde ha stora svårigheter att i längden klara sin upplåning till samma kostnad som kapitalstarkare konkurrenter. Därmed upphävs automatiskt den fördel som de lindrigare kapitalkraven var tänkta att ge, och kan t.o.m. förbytas i sin motsats.

2.12 Svenska Fondhandlareföreningen

Föreningen har den inställningen att företag som driver samma slags verksamhet så långt möjligt skall ha samma rörelseregler. Även om fond- kommissionsbolag. liksom t.ex. finansbolag, har en mer begränsad verk- samhet än bankerna, överensstämmer fondkommissionsbolagens verk- samhet med motsvarande verksamhet i bank. Det är därför naturligt att de kapitalkrav som ställs på banker också ställs på fondkommissionsbolag i den verksamhet som är densamma i båda slagen av institut. Kapitaltäck- ningsgruppens förslag medför, liksom motsvarande förslag av kreditmark- nadskommittén, en sådan likställighet mellan olika slag av institut. För- eningen anser det angeläget att denna samordning genomförs.

Det är vidare positivt att det remitterade förslaget syftar till en interna- tionell anpassning av de svenska kapitalkraven. Med den internationella utveckling som svenskt kreditväsende och svensk värdepappersrörelse för närvarande genomgår är en sådan anpassning viktig. Konkurrens skall inte bara gälla inom Sverige utan också gentemot utlandet. En internationell anpassning torde dessutom vara ofrånkomlig som ett led i svensk anpass- ning till de europeiska gemenskaperna. vilken måste tillmätas hög priori- tet.

När det gäller det svenska regelsystemets anpassning till internationella standards är det viktigt att det inte ställs större krav på kapitaltäckning på svenska företag än på konkurrentföretag i andra länder. Cooke-kommittén ger otvivelaktigt utrymme för vissa nationella särregleringar. Den svenska lagstiftaren bör därför bevaka att kraven i Sverige väl anpassas till kraven i vår omvärld. Viktigt är att bevaka vad som i detta avseende sker inom EG- området.

2.13 Landsorganisationen i Sverige (LO)

LO anser att kapitaltäckningskraven måste fastställas med en nivå som motsvarar internationell standard. Genom den internationella konkurrens i kreditgivningen. som existerar och kan väntas öka, uppstår annars sned- vridningar, motiverade av olika höga anskaffningskostnader för kreditin- 156

• Sida 157
•  Original

stituten. Skulle den utvidgade normdisciplin utebli, som nu är på väg efter Prop. 1989/90: 43 förberedelsearbete i internationella organ, skulle sannolikt kapitaltäek- Bilaga 2 ningen tendera mot den lägsta rådande nivån. Detta medför soliditetsris— ker i systemet.

Man kan fråga sig om inte den standard, som föreslagits av Cooke- kommittén inom lO-gruppen innebär alltför höga krav. vilket innebär att kapitalkostnaderna fixeras på alltför hög nivå. Med andra ord skulle risken för instabilitet i betalningssystemet inte öka nämnvärt med viss sänkning av kraven. Kommitténs resultat är dock en kompromiss mellan länder som traditionellt haft både högre som lägre kapitalkrav. Huvudvärdet ligger nu i att en gemensam standard skapas. Erfarenheterna från de senaste 15 åren pekar på att banksystemet utan normer kan drabbas av bankkriser, betal- ningsinställelser och alltför ohämmad skuldsättning hos kunder.

2.14 Svenska bankmannaförbundet

Bankmannaförbundet har noterat att de föreslagna kapitaltäcknings- kraven inte träffar försäkringsbolagen. Dessa kan härigenom få en inte OVäsentlig konkurrensfördel och i ökad utsträckning välja att agera på marknaden för långfristig fastighetsfinansiering. Detta förhållande anser förbundet inte acceptabelt.

2.15 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

SBAB vill först ansluta sig till de allmänna utgångspunkterna för de nya kapitaltäckningsreglerna. Den pågående internationaliseringen av kredit- marknaderna gör det nödvändigt med internationellt vedertagna kapital- täckningsregler. Det är också, enligt SBAB:s mening. självklart att Sverige skall anpassa sig till sådana regler. Vidare bör det vara självklart att kapitaltäckningsreglerna skall vara konkurrensneutrala mellan olika kre- ditinstitut i de enskilda länderna och mellan länderna.

En annan utgångspunkt för förslaget om nya kapitaltäckningsregler är. som kapitaltäckningsgruppen redovisar, erfarenheter från de anglosaxiska länderna. Erfarenheterna från USA av problemen på bostadskreditmark- naden där synes ha spelat en stor roll vid utformningen även av Cooke- kommitténs förslag. Resultatet har blivit stora krav på kapitaltäckning för utlåning till just bostadssektorn. SBAB:s personal har vid studiebesök i USA fått en viss uppfattning om förhållandena på den amerikanska bo- stadskreditmarknaden. De institutionella förhållandena är, från svensk och europeisk synvinkel. ganska egenartade. Långivare till bostäder tving- as, på grund av lagstiftningen. till så gott som obegränsade ränterisker. Matchningsregler för upplåning och utlåning, som är grundläggande för bostadsinstitut i Europa. förefaller saknas. De stora förluster. som uppstår i USA för långivare till bostäder, verkar alltså i större utsträckning att vara hänförliga till ränterisker än till egentliga kreditrisker. Mot bl.a. denna bakgrund vill SBAB göra den refiexionen att det kanske hade varit lämpli- gare att grunda förslaget till nya internationella kapitaltäckningsregler på europeiska erfarenheter och institutionella förhållanden. 157

• Sida 158
•  Original

För Sveriges del torde den viktigaste internationella anpassningen i Prop. 1989/90; 43 fråga om kapitaltäckningsregler vara den i förhållande till EG. EG har Bilaga 2 ännu inte beslutat om några kapitaltäckningsregler för kreditgivningen till bostadssektom. Enligt vad SBAB erfarit vid kontakter med bl.a. European Community Mortgage Federation, som är ett officiellt berednings— och remissorgan till EG-kommissionen när det gäller bostadkreditgivning, är det osäkert om något beslut om kapitaltäckningsregler för bostadslångiv- ning kan fattas under år 1989. Det verkar sannolikt att beslut fattas först under år 1990. Anledningen till den befarade förseningen i förhållande till den tidplan som Cooke-kommittén angett är den oro för effekterna av reglerna på bostadskreditmarknaden som finns i bl.a. Väst-Tyskland och Frankrike. Det kan inte uteslutas helt att det blir vissa avvikelser mellan EG:s regler om kapitaltäckning och Cooke-kommitténs föreslagna regler.

SBAB anser mot denna bakgrund att något beslut om kapitaltäcknings- regler i Sverige inte bör fattas förrän det föreligger klarhet om vilka regler som kommer att gälla i EG.

Hanteringen av hypoteksinstitutionernas historiska. skattemässigt gyn- nade fondavsättningar är en fråga av utomordentligt stor betydelse för konkurrensneutraliteten på bostadskreditmarknaden i Sverige. SBAB ut- går från att den särskilda utredare för översyn av lagstiftningen om hypo- teksinstitut som regeringen tillkallat, ägnar dessa frågor och deras sam- band med kapitaltäckningsreglerna stor uppmärksamhet.

En annan fråga, som kapitaltäckningsgruppen själv berört, är de konkur- rensfördelar som försäkringsbolagen skulle få i fråga om fastighetsfinansi- ering. eftersom dessa inte har några krav på kapitaltäckning. Statsmakter- nas linje har åtminstone hittills varit att hålla försäkringsbolagen utanför den direkta långivningen till i varje fall det statsbelånade bostadsbyggan- det. Enligt SBAB:s mening skulle denna linje knappast hålla i längden om försäkringsbolagen inte har några kapitalkrav och således skulle kunna erbjuda lån till lägre räntor än de långivare som träffas av kraven på kapitaltäckning.

3 Kapitalbasen 3.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen pekar på den mycket betydelsefulla förändringen att värderegleringsreserverna inräknas i det som föreslagits få beteckningen primärt kapital. Detta är ett erkännande av den betydelse som stora värderegleringsreserver har och som inte bara är en gardering mot förlust- risker utan även en allmän konsolidering. Att de får inräknas till 50% är en anslutning till en gängse bedömning att Obeskattade reserver endast skall få inräknas i sådan omfattning. Denna behandling av värderegleringsre- serven innebär för affärsbankernas del med hänsyn till den betydande storlek som dessa reserver har att kapitalbasen kan ökas med 1/3 om också förlagslånemöjligheten utnyttjas maximalt. Kreditmarknadskommittén har föreslagit en begränsning av möjlighe- 158

• Sida 159
•  Original

ten att i kapitalbasen inräkna garantifondsbevis och garantifondsförbin- Prop. 1989/90; 43 delser. Baselkommitténs förslag fäster avseende endast vid inbetalt kapi- Bilaga 2 tal. Detta innebär att garantifondsförbindelser inte längre kan beaktas, vilket gör att belopp som utfästs måste helt eller delvis inbetalas om kapitalkraven skall kunna uppfyllas.

3.2 Riksskatteverket

Kapitaltäckningsgruppen anför att med en bokstavlig tolkning av Cooke- kommitténs regler kunna hävdas att uppskrivningsfonden är en sådan reserv som bör hänföras till supplementärt kapital. Likväl väljer man att hänföra den till primärt kapital.

Enligt Cooke-kommittén skall med primärt kapital förstås eget kapital samt öppet redovisade reserver av högsta kvalitet. Kapitaltäckningsgrup- pen anför att värderegleringsreserverna visserligen formellt kan betraktas som en buffert mot framtida förlustrisker. Vidare anförs att "om ett kreditinstituts rörelseresultat uppvisar förlust, kan reserverna sägas vara av samma kvalitet som eget kapital. I en sådan situation blir de framtagna reserverna inte föremål för någon faktisk beskattning." Riksskatteverket tolkar innebörden av formuleringarna att värderegleringsreserverna dels är mycket stora, dels möjligen till viss del finns utanför balansräkningen, dels är kända och accepterade av tillsynsmyndigheten och dels ha till viss del tillskapats i skattereglerande syfte. Enligt det synsätt som genomsyrar EG:s fjärde bolagsdirektiv, avseende företagens årsredovisning. skall en strikt åtskillnad upprätthållas mellan å ena sedan företagsekonomiskt mo- tiverade värderingar och reserveringar och å andra sidan sådana som är skattemässigt betingade. Riksskatteverket finner inte detta synsätt fören- ligt med den föreslagna behandlingen av värderegleringsreserverna.

3.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Även om Cooke-reglerna är relativt detaljerade kan de inte beakta alla de nationella särdrag som finns i fråga om redovisningsprineiper oeh finansi- eringsinstrument. Det betyder att för några poster har klassificeringen fått företas efter andan snarare än bokstaven i Cooke-reglerna.

Kapitalbasen utgörs enligt kapitaltäckningsgruppens förslag av primärt och supplementärt kapital. Det motsvaras i C ooke-reglerna av "core capi- tal" och "supplementary capital". [ primärt kapital ingår förutom eget kapital även ett belopp motsvarande hälften av föreliggande värderegle- ringsreserver. Dessa reserver i svenska banker och övriga finansinstitut ackumuleras långt utöver gränsen för vad som motsvarar normal riskre- servering. De torde knappast ha någon motsvarighet i andra länder och finns ej heller upptagna bland de poster som uppräknas att ingå i core capital. För svenska banker är det av central betydelse att dessa värderegle- ringsreserver får inräknas i primärt kapital. Det är med tillfredsställelse som fullmäktige noterar att Sverige har vunnit en bred uppslutning kring sin syn på värderegleringsreservernas behandling i kapitaltäckningshänse- ende. 159

• Sida 160
•  Original

Medan värderegleringsreserverna explicit lagts in som del i primärt Prop. 1989/90: 43 kapital, har därutöver i kapitalbestämmelserna öppnats möjligheter att Bilaga 2 efter regeringens, eller efter regeringens bemyndigande, bankinspektio- nens medgivande inräkna även andra reserver och tillskott. En sådan öppning föreslås också beträffande supplementärt kapital. Enligt kapital- täckningsgruppen uppfyller de garantifonder som kreditmarknadskom- mittén föreslår för sparbanker och föreningsbanker kraven på primärt kapital. Fullmäktige vill beträffande denna fråga hänvisa till sitt särskilda remissyttrande över kreditmarknadskommittén (l988 — 10— l3). ] korthet innebar de synpunkter som framfördes i detta yttrande att de av kredit- marknadskommittén föreslagna garantifonderna för sparbanker och för- eningsbanker inte utan ytterligare kvalificering kan klassificeras som pri- märt kapital. Bankaktiebolag kan visserligen under vissa förutsättningar emittera inlösningsbara aktier och kreditmarknadskommittén föreslår att motsvarande restriktioner bör gälla för sparbanks emission av garanti- fondsbevis. Fullmäktige menade emellertid att även om bestämmelserna för nedsättning av garantifond utformas i överensstämmelse med vad som gäller beträffande inlösen av aktie i bankaktiebolag kan skillnaden vid den praktiska tillämpningen bli betydande. Med hänsyn till skuldebrevets ka- raktär kan man inte utesluta att en regel om förbehåll om inlösen av garantifondsbevis motsvarande den som gäller för aktier skulle komma att utnyttjas mer systematiskt. Garantifondsbevisens attraktionskraft på marknaden skulle med all sannolikhet stiga om de emitterades med amor- teringsplan eller angiven återbetalningstidpunkt, en ordning som kredit- marknadskommittén explicit omnämner. Sådana garantifonder kunde en- ligt fullmäktiges mening inte anses vara förenliga med de krav som Cooke- kommittén anger för att en post skall få inräknas i primärt kapital. Härför erfordras att garantifondsbevisen emitteras med obegränsad löptid och utan rätt till uppsägning inte bara från placerarens utan även från emittcn- tens sida.

Återbetalning bör, menade fullmäktige. endast kunna ske i undantags- fall och förutsätta tillstånd från regering eller bankinspektion.

3.4 Fullmäktige i riksgäldskontoret

Enligt de nya kapitaltäckningsreglerna skall inte de grundfondsförbindel- ser riksgäldskontoret utställt till hypoteksinstituten längre inkluderas i kapitalbasen. Motivet för detta är den princip Cooke-kommittén uppställt om att kapitalbasen måste baseras på inbetalda belopp.

Fullmäktige stöder denna allmänna princip, men hävdar av principiella skäl att denna syn inte bör tillämpas på statliga utfästelser. Någon tvekan om statens möjligheter att kunna svara för utfästelserna finns ej per definition, vilket gör förslaget i denna del onödigt. Det kan dessutom hävdas att reglerna för riskklassindelning understödjer detta synsätt. I övrigt vill fullmäktige ej nu, innan utredningen om hypoteksinstituten är klar, lägga synpunkter på hypoteksinstitutens ägande, fonder etc. l60

• Sida 161
•  Original

3.5 Svenska Bankföreningen Prop. 1989/90:43 Bilaga 2

Bankföreningen invänder mot förslaget. att värderegleringsreserver endast får inräknas som primärt kapital till 50 % av sitt belopp samt att reserverna från förlusttäckningssynpunkt inte är belastade med någon latent skatte- skuld. Eftersom vid en förlustsituation framtagna reserver inte blir före- mål för någon faktisk beskattning kan dessa sägas vara av samma kvalitet som eget kapital. Slutsatsen bör därför enligt bankföreningen vara att dessa medräknas till 100 %. Bankföreningen erinrar också om att uppfatt- ningen att svenska bankers värderegleringsreserver inte är'belastade med någon latent skatteskuld har vunnit internationell acceptans i samband med rating av svenska banker. [ sin diskussion om värderegleringsreservernas inräknande i kapitalbasen berör kapitaltäckningsgruppen även frågan om reservernas ställning efter en eventuell ändring av företagsbeskattningen. Bankföreningen vill i detta sammanhang framföra följande. Om en ny skattesats på exempelvis 30 % beslutas, bör åtminstone 70 % av värderegleringsreserverna få räknas som primärt kapital. Vid ett nytt skattesystem bör även eventuella nya former av Obeskattade reserver få medräknas som primärt kapital; argumenten härför är desamma som framförts beträffande värderegleringsreserver.

Bankföreningen ifrågasätter kapitaltäckningsgruppens förslag om beräk- ning av reserven för obligationer och förordar i stället att man bibehåller nuvarande regel, som innebär att obligationerna värderas utifrån ett ge- nomsnitt av räntan för vissa obligationer under de senaste tio åren. Det kan enligt bankföreningen även i framtiden, på samma sätt som under tidigare perioder, vara viktigt vid kraftiga räntestegringar att bankerna har kvar den nuvarande utjämningsregeln.

Bankföreningen stöder förslaget att reserveringar för påtagliga förlustris- ker avseende vissa fordringar genom avsättningar till särskilda konton för länderrisker m.m. inte skall ingå i kapitalbasen, utan i stället att motsva- rande tillgångar skall värderas till sitt nettobokföringsvärde. Bankför- eningen delar också uppfattningen att uppskrivningsfond bör räknas som primärt kapital.

Däremot delar bankföreningen inte gruppens uppfattning att de garanti- fonder. som kreditmarknadskommittén föreslagit för sparbanker och för- eningsbanker, uppfyller kraven på primärt kapital. Garantifondsbevisen torde närmast vara att hänföra till Cooke-reglernas ”hybrid (dept/equity) capital instruments”, som skall hänföras till ”supplementary capital". I det fall denna typ av kapitalinstrument kommer att få emitteras i Sverige _- vilket dock bankföreningen av flera skäl avstyrkt i remissyttrande l988 —O9-—26 — bör de därför enligt bankföreningens uppfattning räknas som supplementärt kapital.

Bankföreningen vill beträffande hypoteksinstituten framhålla att det måste klart framgå att en sådan renodling som kreditmarknadskommittén föreslagit i fråga om reservfonderna är en absolut förutsättning för att dessa skall få räknas som primärt kapital. Den omständigheten, att vissa års avsättningar till hypoteksinstitutens reservfonder — trots att de gjorts av Obeskattade medel — föreslås till 100 % få räknas som primärt kapital, 161

• Sida 162
•  Original

stöder bankföreningens ovan angivna uppfattning att bankernas värdereg- Prop. 1989/90; 43 leringsreserver, trots att de skapat:; av Obeskattade medel, bör till 100% Bilaga 2 kunna räknas som primärt kapital.

Vad härefter gäller supplementän kapital anför bankföreningen att en- ligt vad den fått sig bekant finns det bland lO-gruppens länder exempel på (bl.a. Frankrike) att sådana kapitalinstrument motsvarande förlagsbevis får medräknas om deras ursprungliga löptid är ”minst fem år". Eftersom denna typ av lån ofta ges ut med en löptid på ett exakt antal är, t. ex. fem år, förefaller det opraktiskt att, som gruppens förslag innebär, uppställa en gräns som medför att lån måste ges ut med en löptid på minst fem år och en dag för att få medräknas i supplementärt kapital. Bankföreningen föreslår därför att tidsgränsen sätts vid ”minst fem år”. En dags skillnad kan inte ha någon betydelse från kapitaltäckningssynpunkt.

Bankföreningen pekar på den flexibilitet som förslaget innebär att i supplementärt kapital får inräkna "reserver och andra förbindelser" som regeringen eller bankinspektionen medger och tillstyrker att förslaget ge- nomförs. på liknande sätt som föreslås även beträffande primärt kapital.

Bankföreningen finner det förvånande att kapitaltäckningsgruppen kommit till den slutsatsen att medel innestående på investeringskonto enligt lagen (l979:609) om allmän investeringsfond inte bör få inräknas i kapitalbasen. Bankföreningen å sin sida anser däremot att — just därför att dessa medel, såsom gruppen anför, kan "i viss mån tas i anspråk för förlusttäckning" — medel i allmän investeringsfond bör kunna ingå bland sådana "reserver" som gruppen föreslår får inräknas i supplementärt kapi- tal efter regeringens eller bankinspektionens medgivande.

Bankföreningen stöder förslaget om att finansbolag och kreditaktiebolag bör som supplementärt kapital få inräkna garantifondsbevis etc. som motsvaras av kontant inbetalda medel.

Vad slutligen gäller föreslagna regler om avräkning från kapitalbasen anser bankföreningen att undantag från avräkning även bör få göras för smärre kapitaltillskott som kan anses ha skett "i annan form" än aktieka- pital. Annars skulle avräkning behöva göras när en bank på rapportdagen i sitt handelslager innehar smärre volymer av förlagsbevis som har emitte- rats av annat företag som bedriver bankverksamhet. Detta kan inte anses vara motiverat. En sådan lösning som bankföreningen förordar är väl förenligt med Cooke-reglerna, vilket bl. a. framgår av att Bank of England — i sin anpassning till Cooke-reglerna — tillåter brittiska banker att i en market-maker-funktion inneha andra bankers förlagslån utan att avdrag behöver ske från kapitalbasen. Bankföreningen föreslår därför att avräk- ning inte skall ske för sådana innehav av skuldförbindelser från annat företag, som bedriver någon form av bankverksamhet, vilka motsvarar högst fem procent av institutets eget kapital eller egna fonder.

Bankföreningen föreslår vidare ett bibehållande av den nuvarande re- geln att avräkning inte heller skall ske för tillskott i företag där staten är delägare. Det är inte motiverat att kapitalkravet höjs från nuvarande 8% till [00% för banks aktieinnehav i AB Svensk Exportkredit m.fl. företag med statligt delägande där banks ägarandel överstiger S%. Ett sådant aktieinnehav kan inte, lika litet som hittills, anses vara förenat med risk l62

• Sida 163
•  Original

som fordrar lOO % kapitaltäckning. Inte heller kreditmarknadskommitténs Prop. 1989/90; 43 förslag till nya kapitaltäckningsregler skulle ha medfört en sådan höjning. Bilaga 2 Bankföreningen vill understryka att Cooke-reglerna lämnar möjlighet för nationella särregler när det gäller avräkning från kapitalbasen.

3.6 Svenska sparbanksföreningen

Sammanfattningsvis leder det nu föreliggande förslaget till en betydande skärpning av kapitalkravet för sparbanksrörelsen, framför allt för de spar- , banker och sparbanksnära företag som bedriver bostadsfinansieringsverk- samhet. Skärpta kapitaltäckningsregler understryker sparbankernas behov av en varaktig riskkapitalförsörjning. Om sparbanksrörelsen skall kunna bära ökade kapitalkrav och samtidigt ha handlingsfrihet för framtiden är det nödvändigt att kapitalförsörjningsfrågan snarast får sin lösning genom att sparbankerna får möjlighet att emittera garantifondsbevis och därmed tillgång till externt riskkapital.

Vad gäller värderegleringsreserver yrkar Sparbanksföreningen att dessa skall få tas upp i full utsträckning vid beräkning av kapitalbasen. eftersom reserverna får tas i anspråk för förlusttäckning utan att de behöver tas upp till beskattning. Om emellertid den föreslagna begränsningen förverkligas och ett nytt företagsbeskattningssystem införs om några år med en generell skattesats om 30%, bör, för det fall Obeskattade värderegleringsreserve- ringar alltjämt förekommer, dessa få tas upp till 70% vid kapitalbasens beräkning.

3.7 Sveriges Föreningsbankers Förbund

Som en förutsättning för SFF:s ställningstagande till kapitalkraven gäller att kreditmarknadskommitténs förslag rörande garantikapital, som ett sätt att underlätta kapitalförsörjningen för spar- och föreningsbanker, genom- förs.

SFF kan konstatera att förslaget beträffande värderegleringsreserver innebär en ökning av bankernas kapitalbaser som i viss mån reducerar effekterna av de skärpta kapitaltäckningskraven. SFF föreslår att ytterliga- re kapitalbasvidgningar övervägs i det fortsatta bcrcdningsarbetet. Med hänsyn till att värderegleringskontot kan tas i anspråk för förlusttäckning utan att de behöver tas upp till beskattning anser SFF det inte vara orimligt att värdcregleringskonton kan få tas upp till 1000/o vid beräkning av kapitalbasen. [ vart fall bör värderegleringskontona kunna utnyttjas i kapitalbasen upp till 70% om ett nytt företagsbeskattningssystem införs med en generell skattesats om 30%.

3.8 Konungariket Sveriges stadshypotekskassan

Kassastyrelsen anser att kapitaltäckningsgruppens förslag till ny lydelse av 8 _ki andra stycket bankrörelselagen, med motsvarighet i andra lagförslag, är 163

• Sida 164
•  Original

ofullständigt. Reserven för obligationer och aktier har legaldefinierats som Prop. 1989/90: 43 "det belopp med vilket dessa tillgångars marknadsvärden överstiger netto- Bilaga 2 bokföringsvärdet”, vilket inte kan vara korrekt. I den återgivna formuleringen finns ingen spärr mot att i kapitalbasen räkna in ett belopp som är större än den faktiska nedskrivning banken (motsv) har gjort. Om värdepapperens marknadsvärde har stigit över anskaffningsvärdet. går även den skillnaden in i definitionen. Man skulle alltså få räkna in en orealiserad värdestegringsvinst på värdepapper i primärkapitalet. vilket är uttryckligen avvisat i Cooke-kommitténs rap- port. 1 lagtexten måste därför ett tillägg göras, t.ex. ”...bankens reserver för obligationer och aktier, dock högst det belopp med vilket dessa till- gångars marknadsvärden överstiger nettobokföringsvärdet”. Man får då den avsedda innebörden, nämligen att den reserv som får räknas inte alltid är hela den i balansräkningen avsatta, utan är mindre om portföljens aktuella marknadsvärde ligger under anskaffningsvärdet.

3.9 Sveriges allmänna hypoteksbank

Enligt kreditmarknadskommitténs förslag skall Hypoteksbanken och hy- poteksföreningarna betraktas som en koncern vid beräkning av kapital- täckningskravet. Eftersom detta är till fördel för banken och föreningarna när det gäller den sammanlagda kapitalbasen, som skall läggas till grund vid beräkning av kreditåtaganden som måste täckas av eget kapital, har Hypoteksbanken ej någon erinran "mot detta synsätt. Det förtjänar påpekas att Hypoteksbanken och hypoteksföreningarna i sin hittillsvarande organi- sationsform inte utgör någon koncern, utan närmast är att betrakta som en federation.

Kreditmarknadskommittén för ett omfattande resonemang angående föreningarnas och bankens reservfonder. Reservfonderna är avsedda att utgöra stommen i Landshypoteks samlade kapitalbas. Kommittén föreslår att nuvarande minimikrav för reservfond — minst 1 % av institutets skul- der — avskaffas. Mot bakgrund av de föreslagna reglerna i övrigt finner Hypoteksbanken att en minimiregel rörande reservfondernas storlek inte har något självständigt berättigande och instämmer därför i kommitténs förslag i denna del.

Av väsentlig betydelse för beräkning av Landshypoteks kapitalbas är grundfonden. Ända sedan Hypoteksbanken tillkom har staten ställt en grundfond för bankens upplåningsrätt. Grundfonden har av naturliga skäl ansetts som en integrerad del av bankens verksamhet, eftersom grundfon- den fyllt denna funktion ända sedan bankens tillkomst. Ett borttagande av grundfonden skulle därför innebära en allvarlig och djupgående förändring i bankens verksamhet, som inte kan motiveras enbart av hänsyn till önskemålet om likartade regler om kapitalbasens konstruktion. Givetvis måste möjligheter kunna skapas att införa undantag. om fundamentala intressen i ett lands regelsystem träds för nära. För Hypoteksbanken fram- står det som angeläget att grundfonden även i fortsättningen finns kvar och bildar utgångspunkt för bankens upplåning.

Grundfonden bör sålunda enligt Hypoteksbankcns mening ingå i kapi- 164

• Sida 165
•  Original

talbasen vid beräkningen av kapitaltäckningskraven. Den omständigheten Prop. 1989/90; 43 att — som påpekats i betänkandet och i förslaget från .kapitaltäcknings- Bilaga 2 gruppen — staten enbart gjort ett åtagande men inte inbetalat det garante- rade beloppet, bör självfallet inte diskvalificera åtgärden som otillräcklig. Om en stat av Sveriges natur ställer garanti. bör givetvis statens därmed gjorda åtagande anses likvärdigt med ett till fullo inbetalt belopp. Denna inställning bör redovisas från svensk sida vid diskussionerna med Cooke- kommittén. Banken har ingen invändning mot förslaget att grundfond i fortsättningen betecknas garantifond.

3.10 Svenska skeppshypotekskassan

Kassan hemställer att kassans garantifond, som uppgår till 167 milj. kr., att jämföra med det egna kapitalet i form av reservfond på 230 milj. kr.. även fortsättningsvis får jämställas med reservfonden vid beräkning av kapital- basen för att Kassan skall kunna tillgodose rederinäringens kommande finansieringsbehov. Garantifonden är för Kassan värdefull eftersom den skapar bättre villkor på kapitalmarknaden till nytta för sjöfarten.

Om ett bibehållande av garantifonden som kapitalbas till följd av inter- nationell harmonisering inte skulle visa sig möjlig förordar Kassan att _staten tillskjuter garantifondens belopp i sådan form att den kan omvand- las till reservfond. Stöd härför finns i den av kapitaltäckningsgruppen föreslagna lagtexten. Eftersom Cooke-kommitténs arbete för närvarande icke synes syfta till folkrättsligt bindande överenskommelser torde något hinder inte föreligga mot ett förverkligande av Kassans synpunkter. Det _ kan i detta sammanhang finnas skäl påpeka att som ytterligare säkerhet för Kassans fordringsägare tjänar en på visst sätt begränsad personlig betal- ningsskyldighet för Kassans låntagare i händelse av Kassans likvidation. Beloppet uppgår för närvarande till 97 milj. kr. Med hänsyn till det behov av reservuppbyggnad som eljest föreligger hemställer Kassan att statsmak- terna tämligen snart tillkännager sin principinställning till den flaskhals för skeppsfinansiering som sålunda kan förutses.

3.1 1 Finansbolagens förening

Föreningen har ingen invändning mot principen att det i primärt kapital skall medräknas bl.a. ett belopp som motsvarar 50% av bolagets reserver för utlåning, obligationer och aktier samt av överavskrivningar på leasing, men ifrågasätter om man inte i lagtexten bör förutse möjligheten av att företagsskattesatsen kan komma att ändras. Den latenta skatteskulden kan alltså komma att minska (det är mindre troligt att den ökar). Inledningen till 4 kap. 8 5 andra stycket kapitalmarknadslagen skulle förslagsvis kunna formuleras sålunda: ”Med primärt kapital avses dels eget kapital, dels ett belopp som svarar mot bolagets reserver efter avdrag för latent skatte- skuld".

När det gäller de s.k. garantifonderna är det gruppens uppfattning att de särskilda garantifonder som kreditmarknadskommittén föreslagit för spar- bankernas och föreningsbankemas del skulle få inräknas i det primära 165

• Sida 166
•  Original

kapitalet. De garantifonder som nu utgör bas för upplåningen i finansbo- Prop. 1989/90; 43 lagen skulle tydligen under vissa förhållanden kunna inräknas i det supple- Bilaga 2 mentära kapitalet, medan flertalet fonder över huvud taget inte skulle få ingå i kapitalbasen. Föreningen finner det egendomligt att garanti som hittills ansetts vara en fullvärdig del av kapitalbasen plötsligt helt skulle bli värdelös i sammanhanget. Det borde här finnas ett utrymme för särregler för finansbolagens vidkommande, särskilt som Cooke-reglerna egentligen inte avser andra institut än bankerna. Behovet av insättarskydd är ju inte så stort i finansbolagen att man i fråga om dessa måste vara lika rigid som ' man måste mot bankerna. Föreningen tar vidare för givet att om finansbo- lagens garantifonder, etc. i framtiden konstrueras på ett sätt som i princip gör dem jämförliga med sparbankernas, skall de ingå i det primära kapita- let. inte i det supplementära.

Beträffande förlagslån anser gruppen uppenbarligen att lån med kortare ursprunglig löptid än fem år i praktiken inte är att anse som riskbärande kapital utan som vanliga lån som följaktligen inte bör ingå i kapitalbasen. Föreningen är tveksam till ett sådant resonemang och anser att rapporten på denna punkt bör kompletteras med en utredning om förlagslånens längd och frekvens i kreditinstituten. Det bör observeras att finansbola- gens upplåning numera är mycket kortfristig, sällan längre än sex månader och oftast på högst tre månader. Man måste alltså utgå ifrån att ett som förlagslån rubricerat tillskott med en längre löptid än ett år är tänkt som ett långfristiskt tillskott. För att vara helt på den säkra sidan borde man i alla händelser kunna föreskriva att förlagslån med en ursprunglig löptid på två år eller längre i sin helhet skall ingå i det supplementära kapitalet (upp till 50 % av det primära kapitalets storlek).

3.12 Svenska Fondhandlareföreningen

Föreningen anser det felaktigt att endast 50 % av värderegleringsreserverna får inräknas i det primära kapitalet och föreslår att reserverna får inräknas till hela sitt belopp. Man bör nämligen i detta sammanhang beakta re- servernas funktion såsom reservering för eventuella förluster. Som sådana kan reserverna utnyttjas till hela sitt belopp och bör därför även i sin helhet inräknas i det primära kapitalet.

3.13 Landsorganisationen i Sverige (LO)

[ samband med anpassningen till de av Cooke-kommittén föreslagna nor- merna krävs vissa modifieringar av kapitalbegreppet i svensk banklagstift- ning, eftersom kommittén definierar eget kapital på ett annat sätt än som svensk praxis och olika värderegleringsfonder och andra reserveringar har också olika karaktär jämfört med utländsk praxis. LO har inte anledning rikta invändningar mot de framförda förslagen till definition av primärt kapital och supplementärt kapital. l66

• Sida 167
•  Original

3.14 AB Svensk Exportkredit prop, 1939/90; 43 Bilaga 2 SEK:s garantifond uppgår till 600 milj. kr. Intill högst ett belopp motsVa— rande aktiekapitalet (700 milj. kr.) får garantifonden inräknas som upplå- ningsrättsgrundande kapital enligt gällande bolagsordning. Garantifonden har skapats för att stärka kapitalbasen i SEK. För bolagets fordringsägare/ obligationsinnehavare är garantifonden känd och det är rimligt att anta,

att garantifonden av dessa tillmätts lika stor betydelse som övrigt riskbä- rande kapital i bolaget, inte minst mot bakgrund av att garantifondsutfäs— telsen är lämnad av staten med 300 milj. kr. och av bankerna med resteran- de 300 milj. kr., bland vilka de tre bankerna med AAA-rating svarar för 228 milj. kr. För SEK:s vidkommande är garantifonden av stor betydelse såväl för nuvarande upplåningsrättsbestämmelser enligt bolagsordningen, kapitaltäckningssituationen som för kreditvärdighetsbedömningen.

Det torde ej heller råda någon som helst tveksamhet om att värdet av garantifonden. först och främst vad avser den del som staten garanterar, är fullgott. Detta är en logisk slutsats av de regler som gäller för fordringar på stater i Cooke-bestämmelserna. Även för den återstående delen, som ga- ranteras av bankerna. följer enligt nämnda regler att ett högt värde måste åsättas densamma.

Utformningen av SEK:s garantifond innebär att staten och bankerna har förbundit sig att svara för SEK:s förbindelser med sammanlagt 600 milj. kr. och att SEK har rätt att ta i anspråk garantifonden om bolaget så finner erforderligt för att fullgöra sina förbindelser. Av staten och banker- na utfärdade garantiförbindelser torde vara oåterkalleliga, åtminstone så- vitt avser förbindelser som ingåtts när garantifonden funnits. Bokförings- tekniskt torde ett utnyttjande av fonden innebära att fordringar på utstäl- lama bokförs samtidigt som eget kapital gottgörs med samma belopp.

SEK förstår att garantifonder i den bemärkelse som de i Sverige före- kommer är tämligen unika. Detta faktum kan emellertid inte medföra att garantifondens reella innebörd inte skall kunna få betydelse vid utform- ningen av de nationella reglerna. Det från svensk sida bedömda värdet av garantifonderna avspeglas av tidigare regler och lagstiftning samt av kre- ditmarknadskommitténs förslag, där garantifonder skulle tillåtas ingå i kapitalbasen med ett belopp intill fem gånger aktiekapitalet. SEK:s garan- tifond är även i förhållande därtill mycket försiktigt tilltagen.

För SEK är det av mycket stor betydelse att lagreglerna inte leder till någon omotiverad försämring av kapitalbasen, eftersom detta skulle kun- na påverka bedömningen av SEK på de internationella kapitalmarknader- na i negativ bemärkelse. En sådan förändrad bedömning skulle kunna fördyra SEK:s upplåningskostnader, vilket skulle stå i bjärt kontrast mot syftet med SEK, nämligen att främja svensk export. Sammanfattningsvis är det således vår förhoppning att utformningen av de svenska reglerna skall utgå från garantifondens reella innebörd samt även medge att de speciella omständigheter som råder i vårt fall beaktas.

Kapitaltäckningsgruppen föreslår vidare att avräkning skall ske för ak- tieinnehav i kreditinstitut som inte konsolideras; dock att avräkning inte skall ske vid.smärre aktieinnehav. som utgör högst 5 % av ägarbolagets eget 167

• Sida 168
•  Original

kapital och högst S% av det ägda bolagets eget kapital. Kreditmarknads- Prop. 1989/90: 43 kommittén å sin sida föreslog en utvidgad konsoliderad kapitaltäckning då Bilaga 2 ägarandelen uppgick till minst 20% av det ägda bolaget. Kreditmarknads- kommittén konstaterade att härigenom omfattades inte Företagskapital AB, AB Svensk Exportkredit och AB Industrikredit av det utvidgade konsolideringsförfarandet. SEK anser att starka skäl finns att medge att aktieinnehav i SEK inte skall behöva avräknas från kapitalbasen i ägarbankerna. SEK ägs till 50% av staten och till 50% av elva affärsbanker. Ägareförhållandet innebär att ingen bank kan anses ha ett dominerande inflytande eller ett ägaransvar i SEK. Aktietillskottet från bankema i SEK kan anses relativt begränsat i förhållande till bankernas storlek. Vidare bör i sammanhanget beaktas den speciella uppgift som låg bakom SEK:s bildande, nämligen för bankerna att tillsammans med staten lösa exportindustrins krav på extern finansi- ering vid exportaffärer. Bankernas engagemang i SEK bör därför kunna ses som ett samhälleligt intresse. Förslagets genomförande skulle få till resul- tat att tre ägarbanker måste göra avräkning för sitt aktieinnehav i SEK medan de övriga bankerna inte behöver avräkna aktieinnehavet. SEK anser mot bakgrund av vad här anförts att bankernas aktieinnehav i SEK bör undantas från avräkning.

3.15 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

SBAB anser att vid beräkningen av kapitalbas bör Obeskattade reserver beaktas med utgångspunkt i de nya skattesatser som kommer att föreslås för år 1991.

3.16 Sveriges Investeringsbank AB

Investeringsbanken anser att vid beräkning av eget kapital bör statens garanti för Investeringsbankens förpliktelser jämställas med aktiekapital. Ur fordringsägares synvinkel är garantin av lika värde som inbetalt aktie- kapital.

3.17 Svenska Revisorssamfundet (SRS)

Med anledning av vad kreditmarknadskommittén anför om leasing vill samfundet erinra om att rättsläget vad gäller säkerhet för leasing av lös egendom inte är så klart som utredningen anför. Som exempel är det inte klartlagt att leasegivaren i alla fall har separationsrätt beträffande lea- singobjektet vid leasetagarens konkurs. I själva verket är det sakrättsliga positiva stödet för att nyttjanderättshavare saknar sakrättsligt skydd tämli- gen svagt. Det består främst av två äldre rättsfall (NJA 1905 s. 329 och 1917 A 429) och vissa uttalanden i förarbeten och doktrin där man synes ha utgått från att skydd saknas. Härtill bör läggas att vissa leasingavtal har sådan uppläggning att de reellt innebär ett avbetalningsköp. Enligt sam- 168

• Sida 169
•  Original

fundets mening bör denna osäkerhet beaktas vid riskbedömningen. Mot Prop. 1989/90; 43 denna bakgrund bör inte förslaget att likställa uppkomna reserver till följd Bilaga 2 av överavskrivning av leasingobjekt med eget kapital genomföras.

3.18 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

SABO anser att förlagslånealternativet bör utredas ytterligare. Vidare bör övervägas kontanta statliga tillskott till grundfonder m.m.

4 Riskklassificeringen m.m. 4.1 Bankinspektionen

När det gäller riskgraderingen av placeringarna innebär det internationella förslaget enligt bankinspektionen att hänsyn i mindre utsträckning tas till ställda säkerheter än till kredittagarens person. Detta är en stor förändring i förhållande till nuvarande regler. Störst betydelse får denna förändring när det gäller krediter för bostadsfinansiering och för lantbrukets finansi- ering. Det ökade kravet som med anledning härav ställs skall emellertid vägas mot den ökning av kapitalbasen som möjliggörs. Mot bakgrund av de mycket små förluster som svenska kreditinstitut lidit på här avsedd utlåning kan det förefalla omotiverat att höja kapitalkravet för dessa placeringar. Förslaget från Baselkommittén är i detta avseende en kompro- miss där länder med andra erfarenheter av kreditförluster inom detta område har gjort eftergifter för att möta kravet från länder som Sverige med krav på ett större hänsynstagande till krediter som säkrats med pantbrev i bostads- och lantbruksfastigheter. Inspektionen accepterar den- na kompromiss.

Baselkommitténs förslag innebär också att placeringar hos försäkrings- bolag eller krediter som garanterats av sådana bolag kommer att behandlas annorlunda än för närvarande. Dessa har hittills inte fordrat någon kapi- taltäckning men skulle enligt förslaget komma att fordra 8%. Anledningen till detta är enligt vad bankinspektionen har sig bekant att kapitaltäck- ningskrav inte uppställs för försäkringsbolag. Bankinspektionen har redan tagit upp denna fråga i Baselkommittén för beaktande vid en eventuell revision av förslaget. Målsättningen är att konkurrensneutrala kapitaltäck- ningsregler skall införas för banker och försäkringsbolag.

Bankinspektionen har ingen erinran mot att regler om värdering av räntebärande obligationer i 4 kap. 45 1 bankrörelselagen (1987:617) slo- pas. Denna regel skall heller inte ses i samband med kapitaltäckningsreg- lerna.

Den föreslagna grupperingen av länder inom OECD resp. utanför denna grupp innebär enligt bankinspektionens uppfattning ett rimligt hänsynsta- gande till olika länders kreditvärdighet. Att en sådan uppdelning lämpar sig mindre väl att ta in i lagtext instämmer bankinspektionen i. 169

• Sida 170
•  Original

4.2 Försäkringsinspektionen Prop. 1989/90: 43

. . . . .. . . . . Bila a 2 Försäkrrngsrnspektronen ifrågasätter om det ar rrskmässrgt motiverat att 1 g

de svenska kapitaltäckningsreglerna införa en ny riskklass för bankers och fondkommissionsbolags handelslager i aktier m.m. samt för särskilt risk- fyllda placeringar i kreditmarknadsbolag med så högt kapitalkrav som 24% av summan av placeringarna inom klassen. Detta är tre gånger det normala minimikrav som antagits av Baselkommittén.

Från synpunkter som försäkringsinspektionen har att beakta finner in- spektionen det vara mycket oroväckande att arbetsgruppen i enlighet med Baselkommitténs regler inte förutsätter någon särbehandling av fordringar på försäkringsbolag. Kapitaltäckningsgruppen har dock enligt sitt betän- kande övervägt att beträffande försäkringsbolag med svensk koncession göra ett avsteg från Baselkommitténs regler och — som för närvarande är .fallet — låta fordringar på sådana försäkringsbolag vara förenade med reducerat kapitalkrav på motsvarande sätt som fordringar på banker. Enligt betänkandet torde Baselkommittén komma att ta upp denna fråga till förnyad prövning. Försäkringsinspektionen utgår från att den fortsatta prövningen kommer att leda fram till att fordringar på försäkringsbolag blir i berört hänseende behandlade på motsvarande sätt som fordringar på banker. För kreditförsäkringen i de svenska försäkringsbolagen torde en sådan lösning av frågan ha en avgörande betydelse vad gäller de framtida möjligheterna att verka på marknaden.

4.3 Riksskatteverket

Riksskatteverket anser att uppdelningen i fem riskklasscr kan vålla pro- blem i fråga om poster utanför balansräkningen, eftersom etablerad redo- visningspraxis. god redovisningssed. saknas på området.

4.4 Kammarrätten i Göteborg

Kammarrätten finner det anmärkningsvärt att bottenkrediter i kontors-, industri- och jordbruksfastigheter skall jämställas med blancokrediter. Detta förhållande och det kapitaltäckningskrav som avses bli gällande för bostadskrediter kommer uppenbarligen att innebära en utökad differens mellan inlåningsräntor och utlåningsräntor om inte de olika instituten i stället väljer att expandera i långsammare takt. Vidare torde utlåningen enligt kammarrättcns mening komma att öka från långivare som inte omfattas av de föreslagna kapitaltäckningsreglcrna, t.ex. försäkringsbola- gen. Kammarrätten anser vidare att det borde vara möjligt att vid jord- bruksbelåning behandla boningshusen efter de regler som gäller bostadsbe- låning i allmänhet.

4.5 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Det högsta minimikravet enligt Cooke-reglerna är 8%. Detta krav omfat- tas av en restgrupp som sträcker sig alltifrån lån med botteninteckning i 170

• Sida 171
•  Original

jordbruksfastighet till aktier och annat riskkapital i olika former. I kapital- Prop. 1989/90: 43 täckningsgruppens förslag finns emellertid efter direkt förebild i kredit- Bilaga 2 marknadskommittén också en grupp av tillgångar för vilka kapitalkravet uppgår till 24%. För banker och fondkommissionärer omfattar denna grupp aktier. emissionsbevis och andelar som utgör handelslager. För dessa värdepapper är kapitalkravet för närvarande 8 resp. 20 % för nämn- da institut. För finansbolag gäller en upplåningsrätt som grovt kan översät- tas i ett kapitalkrav på 8% oavsett placering. För dessa inskränks enligt den föreslagna kapitalmarknadslagen möjligheterna till förvärv av aktier till att gälla enbart då bolaget medverkar vid emission (förvärvet kräver bankinspektionens tillstånd) eller i ett företags långsiktiga anskaffning av eget kapital. I förstnämnda fall föreslås kapitalkravet uppgå till 8%, det- samma som skulle gälla för banker och fondkommissionärer vid motsva- rande förvärv, medan det i sistnämnda fall skulle sättas till 24% för en restgrupp som också innefattar förlagslån, vinstandelslån m.fl. placeringar som ej är tillåtna för bank.

Det ligger i sakens natur att kapitalkraven måste fastställas med ett ganska stort mått av godtycke. Det är därför lika svårt att på objektiva grunder hävda att 24 % är ett för högt kapitalkrav som att det är väl avvägt med hänsyn till föreliggande risker. Mot bakgrund av den ökade konkur- rens som kan förväntas vid en avveckling av valutaregleringen och friare etableringsregler bör det enligt fullmäktiges mening föreligga starka skäl för att markant avvika från minimireglerna i Cooke-rapporten.

Omfattningen av det handelslager som banker och fondkommissionärer får hålla är ganska snävt begränsad i lag. Ett kapitalkrav på 24 % skulle därför sannolikt inte vara alltför betungande. Å andra sidan skulle ett lägre krav knappast innebära en påtagligt högre risknivå i banken eller hos fondkommissionären. Mer kännbart riskerar 24 %-kravet att bli om det, som föreslås, tillämpas vid medverkan till ett företags anskaffning av eget kapital och vid placeringar i förlagslån. vinstandelslån m.m. Högre kapi- talkrav än andra länder försämrar konkurrensläget. Dessutom kan krav som framstår som för höga i förhållande till den risk som förknippas med placeringen leda till olika organisatoriska anpassningar enbart med syftet att undvika de högre kostnader som följer av ett sådant krav.

Mot angivna bakgrund bör enligt fullmäktiges mening kapitalkravet på ifrågavarande placeringar under rådande omständigheter inte fastläggas till högre än 8%.

4.6 Fullmäktige i riksgäldskontoret

Förslagen till kategoriindelning av finansiella tillgångar i olika riskklasscr tar sin ansats i de olika grader av kreditrisk som dessa innebär. Även om en rad andra risker finns i finansinstituten av typ ränterisker. valutarisker etc. kan. i avvaktan på Cooke-kommitténs vidare arbete, den av kapital- täckningsgruppen föreslagna strukturen lämpligen utgöra grunden för de svenska reglerna. Den största förändringen för riksgäldskontorets dcl jämfört med nuva- 171

• Sida 172
•  Original

rande regler är att bankcertifikat, bankobligationer och värdepapper emit- Prop. 1989/ 90: 43 terade av mellanhandsinstituten skall kräva kapitaltäckning på 1,6% hos Bilaga 2 banker. fondkommissionsbolag, fondhandlarbolag och kreditmarknadsbo- lag. För närvarande kräver dessa värdepapper ingen kapitaltäckning. Den föreslagna höjningen leder i sig till ökade upplåningskostnader för bankerna och mellanhandsinstituten till följd av att bankernas och handlarnas avkast- ningskrav höjs. '

Motivet för att enbart staters, kommuners och centralbankers skulder skall kräva noll i kapitaltäckning är den speciella ställning dessa har. Enligt fullmäktiges mening är detta rimligt. Vad gäller bankerna och mellan- handsinstituten kan följande anföras. Den historiska erfarenheten visar att kreditrisken i dessa institut i Sverige varit nära noll. Emellertid kommer den ökande internationaliseringen att ändra på dessa instituts verksamhet. Detta kommer enligt fullmäktiges mening att göra det rimligt att beakta internationella erfarenheter.

4.7 Näringsfrihetsombudsrnannen (NO)

NO anser att förslaget att vid riskklassindelningen jämställa fordringar på försäkringsföretag med annan affärsverksamhet kan komma att få nega- tiva konsekvenser för försäkringsföretagen. Från svenska utgångspunkter synes denna klassificering tveksam. Speciellt kommer uppenbarligen kre- ditförsäkringsbolagen att drabbas. Då dessa bolag driver verksamhet som delvis direkt konkurrerar med bankernas garantigivning är NO kritisk till en förändring som på sakligt sett svaga grunder försämrar kreditförsäk- ringsbolagens konkurrensförutsättningar och indirekt således gynnar ban- kerna. NO förutsätter att denna fråga kommer att uppmärksammas i den vidare behandlingen av Cooke-kommitténs rapport.

4.8 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen anser att svenska försäkringsföretag, vilka står under nog- grann övervakning av försäkringsinspektionen, även i fortsättningen mås- te anses vara avsevärt mer säkra som låntagare än andra låntagare, gene- rellt sett. Detta motiverar betydligt lägre kapitalkrav än 8%, varför bank- föreningen föreslår att dessa fordringar, på samma sätt som hittills, får samma kapitalkrav som fordringar på svenska banker, dvs. 1,6 % enligt de föreslagna reglerna. Enligt förslaget avses vid riskklassificeringen en åt- skillnad göras mellan fordringar på stater, kommuner, banker m.fl. inom resp. utanför OECD-området. Bankföreningen anser det logiskt att en motsvarande åtskillnad görs även mellan fordringar på försäkringsföretag inom resp. utanför OECD-området.

Enligt de inom Cooke-kommittén överenskomna minimiregler, som varje land i och för sig har frihet att skärpa, finns ingen kategori som har högre krav än 8%. Gruppens förslag i fråga om aktier, emissionsbevis och andelar i handelslager innebär därför en tredubbling av Cooke-reglernas maximikrav. Bankföreningen anser det inte motverat att denna kategori av tillgångar skall bedömas vara mer riskabla i Sverige än i andra länder. 172

• Sida 173
•  Original

Härtill kommer att för denna typ av tillgångar gäller i Sverige en lagstad- Prop. 1989/90; 43 gad volymbegränsning, som reducerar risktagandet. Bankföreningen före- Bilaga 2 slår därför att kapitalkrav på 8 % skall gälla även för denna kategori.

Bankföreningen tycker det är riktigt att kapitalkrav inte skall gälla för bl.a. fordran på ett företag som ingår i samma koncern som institutet i fråga, men vill för sin del tillägga att kapitatalkrav inte heller bör gälla för fordran som garanteras av ett företag inom samma koncern som institutet i fråga. Vid upprättande av en koncernbalansräkning, som utgör grunden för det konsoliderade kapitalkravet. elimineras visserligen intemposter, men eftersom gruppen föreslår att även vart och ett av en koncerns institut skall iaktta kapitalkrav, kan dubbelräkning uppkomma för koncernen som helhet. Om exempelvis ett moderbolag är bank och utfärdar garanti för ett dotterbolags (ett fastighetsinstituts) fordringar, skall enligt förslaget mo- derbolaget räkna exempelvis S% kapitalkrav för utsällda garantier och dotterbolaget 1,6% kapitalkrav för fordringar som svensk bank garanterar. Detta innebär att koncernen som helhet måste klara en kapitaltäckning på 9.6 % av dotterbolagets fordringar, vilket inte kan vara avsikten. Om dotterbolaget i stället överlåter sina fordringar till moderbolaget, blir kapi- talkravet 8 %, dvs. detsamma som vid beräkningen grundad på koncemba- lansräkningen. Bankföreningen anser att dennna inkongruens måste rättas till på så sätt att kapitalkrav inte skall gälla för vare sig fordringar inom en koncern eller fordringar som garanteras av företag inom samma koncern. —- Detta problem skulle dock inte uppkomma, om bankföreningens förslag under konsoliderad kapitaltäckning beaktas.

4.9 Svenska sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen framhåller att bostadsfinansieringen är ett betydan- de problem för sparbanksrörelsen när det gäller en anpassning av kapital- täckningsreglerna till internationella förhållanden. Även för andra banker uppkommer betydande svårigheter i detta avseende. Det finns därför all anledning att. inom ramen för Cooke-kommitténs förslag, söka åstadkom- ma så fördelaktiga lösningar som möjligt för den svenska kreditmarkna- den. Om statliga garantier infördes på fastighetskreditgivningens område. skulle det inte uppkomma något krav på kapitaltäckning. Enligt Spar- banksföreningens mening bör en sådan lösning övervägas.

Vad gäller fordringar på och garantier av försäkringsbolag torde det enligt Sparbanksföreningen vara ett ovedersägligt faktum att det för svens- ka förhållanden inte föreligger någon säkerhetsmässig skillnad mellan des- sa och motsvarande fordringar på och garantier av banker. De svenska försäkringsbolagen har en soliditet som inte torde stå bankernas efter. och tillsynen över försäkringsbolagen är i princip lika betryggande som tillsy- nen över bankerna. Det kan därför från risksynpunkt inte vara något problem med att i den svenska lagstiftningen behandla fordringar på och garantier av försäkringsbolag med svensk koncession lika med bankford- ringar och bankgaranticr, dvs. enligt ett till 1.6% reducerat kapitalkrav. Sparbansksföreningen hemställer att försäkringsfordringar och försäk- ringsgarantier behandlas på nu angivet sätt i den kommande lagstiftning- 173

• Sida 174
•  Original

en. Skulle så inte vara möjligt i nuläget av internationella hänsyn. är det Prop. 1989/90: 43 oundgängligen nödvändigt att man från svensk sida ser till att frågan tas Bilaga 2 upp till förnyad prövning i Cooke-kommittén och att de svenska förhand- larna sätter in all kraft på att försöka nå ett resultat som tillgodoser de enligt Sparbanksföreningens mening berättigade svenska synpunkterna och kraven i detta avseende.

Kapitaltäckningsgruppen föreslår, i analogi med kreditmarknadskom- mitténs förslag till kapitaltäckning av ett kreditmarknadsbolags mest risk- fyllda placeringar, att dessa placeringar riskklassificeras så att de tas upp till ett belopp som motsvarar 300% av placeringarnas bokförda värde. Detta innebär i realiteten ett kapitaltäckningskrav uppgående till 24%. Sparbanksföreningen har i och för sig inget att invända mot att särskilt riskfylld placeringar föranleder högre kapitalkrav än 8%. En konsekvens av ovannämnda förslag för kreditmarknadsbolagen syns emellertid vara att den verksamhet som utgör fastighetsleasing kräver 24% kapitaltäck- ning. Detta är enligt Sparbanksföreningens mening inte rimligt. Verksam- heten omfattar fast egendom och innebär generellt sett inte ett sådant risktagande som bör motsvara et'=: så högt kapitaltäckningskrav som 24 %. Enligt Sparbanksföreningens mening är 8% ett med hänsyn till de med verksamheten förknippade riskerna mera rimligt kapitalkrav.

Kapitaltäckningsgruppen föreslår även att det inte skall gälla något kapitalkrav för fordringar inom en koncern. Som skäl anförs att det saknas anledning att föreskriva särskilt kapitalkrav för sådana interna fordringar. Detta är högst rimligt. och förslaget välkomnas av Sparbanksföreningen. Det anförda skälet för förslaget talar emellertid med samma styrka för att interna garantier inte heller skall föranleda kapitalkrav. Sparbanksför- eningen hemställer därför att den ifrågavarande bestämmelsen komplette- ras så att kapitalkrav inte heller kommer att gälla för garantiförbindelser inom en koncern.

4.10 Sveriges Föreningsbankers Förbund

Även om SFF anser att det inte finns sakliga skäl att kraftigt omvärdera risken vid belåning av svenska bostadsfastigheter — tvärtom finns en rad faktorer som talar för att risken i Sverige är lägre än i många andra länder -— kan SFF acceptera förslaget som ett tillmötesgående vid den viktiga internationella anpassningen.

När det gäller kapitaltäckningskrav för jordbrukskrediter mot säkerhet i pantbrev ijordbruksfastigheter har kapitaltäckningsgruppen föreslagit — helt i enlighet med Cooke-kommitténs regler — att kapitaltäckningskravet höjs drastiskt i förhållande till nuvarande lagregler. SFF kan konstatera att C coke-kommittén mot bakgrund av erfarenheterna av kreditgivning till bl. a. lantbruk i USA bedömer lantbrukskrediter som riskabla.

De svenska erfarenheterna av krediter till lantbruket är dock helt annor- lunda. Förluster på jordbrukskrediter är små, för föreningsbankernas del sällsynta. SFF anser att följande faktum talar för att ett reducerat kapital- krav bör åsättas krediter mot säkerhet av jordbruksfastighet. Säkerheten utgörs av fast egenom med minst lika bestående värde som fast egenom för 174

• Sida 175
•  Original

bostadsändamål. Produktionsförutsättningarna i Sverige är gynnsamma. Prop. 1989/90: 43 bl. a. är kombinationen jordbruk-skogsbruk vanlig, vilket är relativt unikt Bilaga 2 vid en internationell jämförelse. Denna kombination innebär ur lantbru- karnas synpunkt en riskutjämning. som även minskar risken för kreditgi- varen. Det framstår som stötande att kredit mot säkerhet av jordbruksfas- tighet ur kapitaltäckningssynpunkt skulle kunna jämställas med blanco- krediter. .

En så kraftig skärpning av kapitaltäckningskravet som kapitaltäcknings- gruppen föreslagit leder till att kreditinstitutens kapitalbaser måste förstär- kas. SFF utgår ifrån att detta leder till inte obetydligt höjda räntor för lantbrukare. Dessa kostnadsfördyringar för lantbrukarna förs sannolikt vidare till andra led i kedjan, ytterst till konsumenterna. SFF vill peka på att kostnaden tenderar att växa då de vandrar i olika led. Det är naturligt- vis angeläget att varje tendens till onödiga kostnadshöjningar elimineras. SFF anser det orimligt att svenska jordbrukare och ytterst livsmedelskon- sumenter skall drabbas av höjda kostnader enbart av den anledningen att jordbruket i andra länder, främst USA, haft problem och bedöms som riskabelt ur kreditgivarsynpunkt. SFF anser därför att kapitaltäcknings- kravet för jordbrukskrediter skall likställas med kravet för bostadskrediter, dvs. 4%. Om detta skulle visa sig omöjligt med hänsyn till kravet på internationell harmonisering yrkar SFF att staten vidtar andra åtgärder — eventuellt i form av ett garantisystem — som leder till att det faktiska kapitaltäckningskravet reduceras på motsvarande sätt.

SFF tillstyrker förslaget om att kapitalkrav ej erfordras för fordringar inom en koncern eller för fordringar som en sparbank och Sparbankernas Bank resp. en föreningsbank och Föreningsbankernas Bank har på varand- ra. SFF föreslår att det kompletteras även med garantier. Interna fordring- ar och garantiförbindelser bör rimligen likabehandlas ur kapitaltäcknings- synpunkt.

4.11 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassastyrelsen vill sätta ett frågetecken för tolkningen av vad som skall anses vara betryggande pantsäkerhet i bostadsfastighet, och som därige- nom skall berättiga till reducerad kapitaltäckning jämfört med de flesta andra lån. Enligt styrelsen mening kan det knappast sägas vara i riktlinjer- nas anda att medge att lån ända upp till 100 % av en fastighets uppskattade värde skall berättiga till den lägre riskklassificeringen. En rimlig övre gräns för vad som skall anses vara ett lån med realsäkerhet kan knappast ligga högre än ca 85 % av ett uppskattat fastighetsvärde, både med tanke på den osäkerhet som alltid vidlåder ett uppskattat värde och med tanke på de räntor och kostnader som tillkommer i en situation där en långivare tvingas realisera panten för att täcka sin fordran.

En annan sak är att en inteckning. som ursprungligen legat alltför högt. efter några år naturligtvis som följd av en fastighetsprisuppgång kan visa sig ha kommit under 85-procentsgränsen. Det bör då vara möjligt att efter någon form av förenklad ny värdering få motsvarande lån omklassificerat i 175

• Sida 176
•  Original

den lägre riskkategorin. För institut som lämnar långfristiga lån är detta en Prop. 1989/ 90: 43 viktig fråga. Bilaga 2 Kassastyrelsen vill också ta upp en fråga som diskuteras i'kapitaltäck- ningsgruppens promemoria, men som inte föranlett något förslag. Det gäller synen på försäkringsbolag som garantigivare eller låntagare. I dag räknas enligt bankrörelselagens regler försäkringsbolag med svensk kon- cession som jämställda med banker, vilket bl.a. innebär att ett lån som täcks av en kreditförsäkring anses om en nollrisk på samma sätt som ett bankgaranterat län. I Cooke-kommitténs dokument behandlas denna fråga inte alls, vilket innebär att ett lån med kreditförsäkring inte får annan behandling än alla andra lån som placeras i högsta riskklassen. Lån med bankgaranti däremot räknas i 2.0-procentsklassen. För långivare som i likhet med Stadshypotek konkurrerar med bankkoncemerna är detta en stor nackdel. T.ex. är det av stort värde att för byggnadskrediter, där tilläggssäkerhet ofta är aktuell, kunna utnyttja kreditförsäkring som ett alternativ till en bankgaranti. Om krediten i det ena fallet kräver S% kapitaltäckning men i det andra bara 1,6%, blir de inte längre jämförliga. Kassastyrelsen ser det därför som angeläget att man från svensk sida söker få en lösning på detta problem. Det kan också med fog hävdas att svenska försäkringsbolag står under en offentlig tillsyn som är likartad med den som bankinspektionen utövar över kreditföretag. När C ooke-dokumentets bankbegrepp på goda grunder i den svenska bearbetningen får avse i princip samtliga företagstyper som står under bankinspektionens tillsyn, borde det inte vara främmande att föra även försäkringsbolagen dit.

4.12 Sveriges allmänna hypoteksbank

Hypoteksbanken finner det märkligt att lån mot säkerhet av pantbrev i jordbruksfastighet föreslås bli placerade i en kreditriskklass avsedd för krediter som matematiskt bedöms ha dubbelt så stor kreditrisk som lån mot pantbrev i bostadsfastighet. Banken anser att sekellånga erfarenheter i Sverige torde visa att jordbruksfastigheter i kredithänseende är säkrare än bostadsfastigheter. Under den senaste tioårsperioden har Landshypotek fått vidkännas förluster på endast ett par miljoner kronor. Detta är, mot bakgrund av den totala utlåningen på ca 21 miljarder kronor, helt försum- bart. Rent allmänt kan därutöver hävdas beträffande jordbruket i Sverige att de svenska jordbruksföretagera, jämfört med jordbruk i andra länder i Europa, kräver en lägre kapitaltäckning än de senare. Skäl för detta är bl. a. att det i Sverige ofta rör sig om kombinerade företag med flera verksam- hetsgrenar. Man kan även peka på genomsnittligt hög klass på såväl byggnadsbestånd som maskinpark. Vidare bestårjordbukarnas markinne- hav ofta till en betydande del av produktiv skogsmark. Denna utgör en väsentlig stabil ekonomisk säkerhetsmässig tillgång. För skogens beståen- de värde talar våra goda naturliga förutsättningar för skogsbruk, en väl- utvecklad skogsbrukstcknik samt yrkesskicklig arbetskraft. Svensk skogs- industri är av hög internationell klass. Den kan vidare förädlas och med framgång konkurrera på världsmarknaden. Vår närhet till Västeuropa är en fördel. 176

• Sida 177
•  Original

Starka skäl talar sålunda för att man gör ett undantag från de internatio- Prop. 1989/90: 43 nella Cooke-reglernas 8% kapitaltäckningskrav vid lån mot säkerhet av Bilaga 2 pantbrev i jordbruksfastighet och i stället i kapitaltäckningshänseende anser lån till jordbruksfastighet jämställda med lån till bostadsfastigheter, som har kapitaltäckningskrav på 4%. Några formella hinder för Sverige att göra ett nationellt undantag för lantbrukslån torde inte föreligga. Om den föreslagna skillnaden i fråga om kapitaltäckningskrav mellan bostadskre- diter och krediter till jordbruket ändå kommer till stånd, bör uppdelningen av taxeringsvärdet för jordbruksfastighet mellan bostadsdelen och övriga delar ligga till grund för en uppdelning av kapitaltäckningskravet. För bostadsdelen bör i så fall en reducerad kapitaltäckning beräknas.

4.13 Finansbolagens förening

Den sammantagna effekten av gruppens förslag rörande klassificeringen av tillgångarna torde enligt föreningen bli att kapitalkraven på kreditinsti- tuten ökar. Detta är främst hänförligt till ett mycket högt kapitalkrav för fastighetsinnehav samt — för bankerna — till att fordringar på andra kreditinstitut inte längre skall vara undantagna från kapitalkrav.

Värderingen av balansräkningens poster är ett resultat av internationella diskussioner. Önskemål från vissa större länder inom OECD har tillåtits slå igenom. Cooke-reglerna tar liten hänsyn till rent nationella förhållan- den. Detta har t.ex. resulterat i att man har fått ge avkall på svenska erfarenheter av kreditgivning som tar sin utgångspunkt i det enskilda kreditavtalet och dess säkerhet. Särskilt påtagligt är detta på fastighetskre- ditsidan. Det torde te sig helt främmande för svenska kreditgivare att tänka sig en kapitaltäckning på 4% för bostadskrediter och 8% för andra fastighetskrediter. Detta antyds också i promemorian, men försvaras med att kapitalbasen i stället beräknats mera generöst. Men detta är i sin tur riktigt endast om några större ingrepp inte görs i reglerna om beskattning av företagens värderegleringsreserver. Som föreningen tidigare har erinrat om talar emellertid nu mycket för att regler kommer om tvångsupplösning och avskattning av sådana reserver. ”Balansen" i Cooke-reglerna faller därmed och det finns följaktligen all anledning att se till att tillgångarna i balansräkningen värderas och kapitaltäcks på ettsätt som motsvarar svenska erfarenheter.

En konsekvens av gruppens förslag är att leasingtillgångar hamnar i uppsamlingsklassen, dvs. fordrar en kapitaltäckning om 8%. Kreditmark- nadskommittén hade efter studier av leasingmarknaden funnit att leasing- objekt borde ligga i 4%—klassen. De skäl som föreningen ovan redovisat för en annorlunda syn än gruppens på frågan om kapitaltäckning av fastig— hetskrediter gör sig med lika kraft gällande när det gäller leasingobjekt. Härtill kommer också att finansiell leasing hittills och inom överskådlig tid nästan uteslutande erbjuds av finansbolag. Varken insättar-. skydds- eller konkurrensaspekter talar därför för att leasing skulle belastas med kapital- täckningskrav i enlighet med gruppens förslag.

Ett tredje exempel på hur olyckligt reglerna slår för finansbolagens 177

• Sida 178
•  Original

vidkommande gäller panträtt i fakturafordringar. Genom sin stora risk- Prop. 1989/90: 43 spridning medför denna finansieringsform mycket små kreditförluster. Bilaga 2 Genom att frångå principen om att risken i den enskilda krediten skall påverka kapitalkravet kan Cooke-reglerna på sikt medföra en del nack- delar som borde uppmärksammas "bättre. De minskar så småningom möj- ligheterna för kreditgivaren att erhålla säkerheter, vilket kan medföra ökade kreditförluster. De motverkar möjligheten att åstadkomma en önsk- värd prisskillnad mellan krediter med olika risk. De fördyrar krediter med traditionellt goda säkerheter och låga förluster.

4.14 Svenska F ondhandlarelöreningen

Med kapitaltäckningsgruppens förslag skulle fondlikvider belastas med kapitalkrav. Detta är dock inte rimligt i fall då fondlikviden helt motsvarar en kortfristig kredit mot säkerhet i sådana värdepapper, som skulle medfö- ra frihet från kapitalkravet. om det vore fråga om en vanlig kredit. En fondlikvid avseende statspapper bör således inte kräva kapitaltäckning, eftersom en vanlig kredit mot sådan säkerhet inte skulle göra det. Man måste beakta att fondlikviderna beträffandejust sådana papper kan uppgå till mycket stora belopp, varför ett kapitalkrav skulle avsevärt försvåra eller t.o.m. kunna omöjliggöra vissa affärer. Det är därför viktigt att dylika fondlikvider går fria från kapitalkravet.

Fondhandlareföreningen anser att den internationella anpassningen måste förutsätta att kapitalkravet avseende aktier m.m. som utgör han- delslager i fondkommissionsverksamhet inordnas under Cooke-kommit- téns regelsystem. Det innebär att kravet avseende handelslagret bör sättas till 8%. En rent svensk särreglering. såsom kapitaltäckningsgruppen före- slagit, bör således inte förekomma.

Med ensartade kapitalkrav för olika slag av institut är det, som redan understrukits, viktigt att dessa också i övrigt behandlas likvärdigt. Det är således viktigt att alla dessa institut när de tar egna krediter behandlas på samma sätt. eller annorlunda uttryckt behandlas som ”domestic banks”. Gruppens förslag torde medföra detta. Denna viktiga princip måste behål- las i den slutliga lagstiftningen.

Banker. men inte fondkommissionsbolag, har hittills kunnat ge lån mot säkerhet i premieobligationer utan att detta krävt kapitaltäckning. Fond- kommissionsbolag har dock utan sådant krav kunnat ta premieobliga- tioner i egen portfölj. Denna skillnad mellan bank och fondkommissions— bolag. och mellan premieobligationer som kreditsäkerhet och vid eget innehav måste undanröjas. Ett studium av kapitaltäckningsgruppens för- slag (5 kap. 13 5. s. 27. jämförd med 4 kap. 9 5. s. 22, vilken hänvisar till 2 kap. 9ä bankrörelselagen. och 2 kap. 9 & A5, s.l3) visar att förslaget tillgodoser detta anspråk. Det är viktigt att det genomförs på det sättet.

Fondhandlareföreningen hänvisar slutligen till det särskilda yttrandet av sakkunnige Curt G Olsson. i vilket experten Per-Ola Jansson instämt, och vilket avser kapitaltäckning i fondkommissionsbolag och banker (av- snitt 9.6.10 i kreditmarknadskommitténs betänkande). Fondhandlareför- eningen instämmer i detta. 178

• Sida 179
•  Original

4.15 Landsorganisationen i Sverige (LO) Prop. 1989/90: 43

. . . . . .. . . Bilaga 2 Det är enligt LO posrtrvt att forslaget från kapitaltäckningsgruppen inne-

fattar normer också för åtaganden utanför balansräkningen, vilket blivit en växande företeelse på grund av innovationer i kreditsystemet och försök att kringgå regler beträffande kassakrav, kreditramar och restriktio- ner för nettopositioner.

LO stöder också kapitaltäckningsgruppens förslag till modifierad indel- ning av kreditinstitutens placeringar i olika riskklasscr med hänsyn till riktlinjerna i Cooke-kommitténs förslag. Likaså tillstyrker LO att i princip likvärdiga kapitalkrav införs för kreditmarknadsbolag.

4.16 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund

Förbundet framhåller att genom kapitaltäckningsgruppens förslag kom- mer försäkringsföretag med svensk koncession att från kreditrisksynpunkt jämställas med all övrig företagsverksamhet innebärande ett fem gånger så högt kapitalkrav som bankverksamhet. Motsvarande regler blir även gäl- lande för alla finansiella företag som faller under den föreslagna kapital- marknadslagen. Härunder faller de nuvarande finansbolagen och kredit- aktiebolagen liksom fondkommissionsbolag och ett nytt institut. fond- handlarbolag. Någon saklig prövning eller analys för ställningstagandet att jämställa försäkringsföretag med all övrig företagsverksamhet finns inte.

För både bank och försäkringsföretag finns särskild lagstiftning som var för sig tillgodoser särskilda skyddsintressen. För bankväsendet har således . insättarskyddet varit vägledande och för försäkringsföretagen deras förmå- ga att fullgöra sina åtaganden gentemot sina försäkringstagare, den s.k. soliditetsprincipen. Därtill sker för efterlevande av dessa skyddsintressen offentlig kontroll av såväl banker som försäkringsföretag genom bankin- spektionen resp. försäkringsinspektionen. Likande regler finns i alla EG- anslutna länder. Utifrån dessa likartade regelsystem för bank- och försäk- ringsföretag är det naturligt och sakligt befogat att jämställa fordringar på dessa företag. såsom också skett under lång tid i svensk lagstiftning och praxis.

Om försäkringsverksamheten inte längre skulle åtnjuta lagstiftarens för- troende som en kreditrisk ställd utom all diskussion skulle det självfallet uppfattas som mycket negativt av försäkringsföretagen. I synnerhet kom- mer den riskklassificering som föreslagits att innebära allvarliga konse- kvenser för kreditförsäkringsverksamhet. Denna verksamhet är helt knu- ten till skydd för kreditrisker och därigenom ett komplement till bankernas garantigivning. Detta torde ej gälla endast Sverige och norden utan även Europa i övrigt där motsvarande verksamhet bedrivs. Orsaken är inte endast den direkta påverkan. som bankrörelselagens regler med anknytan- de regelverk för t.ex. de föreslagna kreditmarknadsbolagen utgör. utan även den indirekta påverkan som denna lagstiftning har på marknaden i övrigt.

Riksförbundets uppfattning är därför att den föreslagna förändringen av försäkringsföretags riskklassificering från svensk synpunkt framstår som 179

• Sida 180
•  Original

sakligt omotiverad och stridande mot vedertaget synsätt på försäkrings— Prop. 1989/90: 43 verksamhet. Bilaga 2

4.17 Folksam

Bankgaranti och försäkringsgaranti har i Sverige av lagstiftaren ansetts vara ekvivalenta instrument och båda leder till ett nollprocentigt kapital- täckningskrav. Så kommer framdeles ej att vara fallet, utan försäkringsga- rantien drabbas framöver av ett åttaprocentigt kapitaltäckningskrav. Det- ta får den något säregna följden att ringa överensstämmelse mellan formell och materiell säkerhet är för handen. En garanti från en liten svag bank inom OECD—området kommer formellt sett att kräva en lägre kapitaltäck- ning än en försäkringsgaranti utfärdad av bolag med koncession att i Sverige driva försäkringsrörelse. Eftersom varje garantiställare noggrant och omsorgsfullt bör prövas med hänsyn till sin bonitet skulle förmodligen denna bankgaranti inte godkännas som säkerhet för ett engagemang, me- dan en svensk försäkringsgaranti, som torde uppfattas såsom förstklassig materiell säkerhet, på formella grunder inte ger någon lättnad i kapital- täckningskravet.

Ett incitament för låntagare att i dag betala för försäkringsgarantin är att han härigenom erhåller lån med förmånligare ränta än han annars skulle få. Skillnaden i räntor blir den marginal inom vilken garantigivaren får arbeta. Med denna riskavlastning kan en bank även gå utöver gränsen för enhandscngagemang (påminnas skall om noggrann och omsorgsfull pröv- ning av varje engagemang, som även sker inom försäkringsvärlden) och på detta sätt delat med sig av ett engagemang till en neutral part. försäkrings- bolaget. som inte för övriga banktjänster utgjort något ”hot". dvs. inte är en konkurrent.

Tidigare har riksbanken krävt att investeringar i utländska dotterbolag skall ske med lånade pengar. Ett antal försäkringsbolag med utländska dotterbolag har till följd härav lånat hos banker för finansiering av ur- sprunglig kapitalinsats eller utvidgning av kapitalbasen. Dessa lån har tidigare varit intressanta för bankerna, relativt stora belopp och noll i kapitaltäckning. men kanske en ganska mager marginal. Dessa lån kom- mer framöver att drabbas av ett åttaprocentigt kapitaltäckningskrav och konsekvenserna kan bli två: Antingen återbetalas lånen eller också går marginalen upp. En fördyring av upplåningskostnadcrna som försäkrings- tagarna på något sätt får betala.

Härutöver kommer ett annat stort område där bankerna har engage- mang på försäkringsbolagen att drabbas: I USA kräver försäkringsmyndig— heterna att utländska reassuradörer för tekniska reserver skall ställa rem- burser, utfärdade av i landet auktoriserad bank. Dessa kommer nu att inbegripas i beräkningen av kapitaltäckningskraven och drabbas med 8%. Den enda tänkbara konsekvensen blir en fördyring av reassuransverksam- heten. dvs. en mindre lönsamhet på den. I Europa överlämnar i allmänhet försäkringsinspektionerna bedömningen av återförsäkringssäkerheten till de enskilda bolagen och de ställer normalt inte krav på ytterligare säkerhet i form av remburser från bank. "Vissa länder har tidigare årligen krävt in 180

• Sida 181
•  Original

årsredovisningar från försäkringsbolag, som önskat ta återförsäkring från Prop. 1989/90: 43 landet i fråga, men i samband med den växande integreringen i Europa har Bilaga 2 dessa krav fallit bort. Större försäkringsfall på senare tid har helt naturligt lett till att försäkringsbolagen är ytterligt måna om att det återförsäkrings- skydd man en gång betalt för i förekommande fall håller vid skadekrav. Svenska försäkringsbolag åtnjuter på de utländska marknaderna ett myc- ket gott anseende härvidlag.

Argumenten att undantag från kapitaltäckningsordningen enligt Cooke- kommittc'ns förslag skulle kunna kasta någon skugga på de svenska banker- na torde inte äga något berättigande. Argumentet blir så mycket tvivelakti- gare som ju redovisningsprinciperna mellan länderna skiljer sig avsevärt. I den anglosaxiska världen avses en årsredovisning "a true and fair picture” av bolagets ställning per redovisningsdagen. Så är inte fallet i Sverige. Svenska försäkringsbolag kan alltfort göra betydande avsättningar i re- server, vars innebörd kanske inte står fullt klar för en utländsk betraktare och ett gott bolag är därför mycket bättre än redovisningen utvisar. De tyska försäkringsbolagen mcd ytterligt konservativa värderingsprinciper har i USA en mycket låg rating, just för att grundsynen i redovisningen skiljer sig så radikalt. Trots detta har de tyska bolagen liksom de svenska ett grundmurat rykte på världsmarknaden och några av världens största återförsäkringsbolag finns i Tyskland.

Vid skräckscenariot med en kommande djup recession, för att inte säga depression, torde den säkerhet försäkringsbolagen erbjuder som garanti- givare vara större än banksäkerheten. Till bilden hör ju att bankerna kan drabbas hårt av en plötslig allmän misstro på marknaden och insättarna skyndar sig att ta ut innestående medel (i Sverige förekommer ingen försäkring av insättarmedel som skydd vid bankfallisscmang såsom i ut- landet). Denna påfrestning på banksystemet kan kortfristigt motverkas av upplåning i riksbanken, långfristigt är det ingen lösning. Försäkringsbolag torde inte på samma sätt drabbas av likviditetskontraktion.

[ ett längre perspektiv frågar man sig om icke nedklassningen av försäk- ringsbolagen kan komma att leda till en utträngning av försäkringsgarantin på marknaden till förmån för bankgarantin. Den officiellt sanktionerade, "bästa”. säkerheten kommer att efterfrågas på marknaden, medan säkerhet utan formellt värde småningom helt kommer att försvinna. Det begynnande samarbete, som förekommer mellan olika typer av garantigivare kommer med ett slag att försvinna. Givetvis finns själva riskdelningsmomentet kvar, men den eftersträvade portföljutjämningen mellan de två typerna av garan- tigivare kommer inte till stånd: Försäkringsbolagen kommer endast att er- bjudas "risker" för avlastning, inte ett genomsnitt av förstklassiga och ac— ceptabla engagemang.

Av det sagda framgår att det inte finns sakskäl för den nu föreslagna nedklassningen av försäkringsbolag i säkerhetshänseende.

• Sida 182
•  Original

4.18 AB Svensk Exportkredit Prop. 1989/90: 43 Bilaga 2

Det är SEK:s primära verksamhet att lämna exportkrediter i samband med större kapitalvaruleveranser och då ofta nyckelfärdiga projekt med viss leverans/byggtid. Utbetalning under SEK:s krediter sker oftast i takt med att delleveranser eller byggprcstationer fullgörs. Avtalade men ännu icke utbetalda krediter uppgår därför hos SEK till ansenliga belopp. Per den 31 december 1988 var volymen 8,6 miljarder kronor. Av detta belopp avsåg 4,1 miljarder kronor krediter i den statstödda sektorn. SEK har möjlighet att stoppa utbetalningarna om de underliggande affärer/leveranser som krediterna beviljats för ej fullgörs i avsedd ordning. om låntagaren blir insolvent eller för SEK godtagbar säkerhet ej kan presteras. Utbetalningar- na är således beroende av att vissa prestationer fullgörs från exportörernas sida och av låntagarnas och gara nternas fortbestånd. Krediterna kan från denna synpunkten jämföras med byggnadskreditiv, vilka inte är underkas- tade kapitaltäckningskrav.

SEK förutsätter att av bolaget lämnade offerter inte kräver kapitaltäck- ning men vill ändå ge följande bakgrund. De offercrade men ej avtalade krediterna har betydelse framför allt i den statstödda sektorn där de per 31 december 1988 uppgick till 6.6 miljarder kronor. Skälet därtill är att det inom den statsstödda sektorn enligt internationell överenskommelse, kan lämnas ett kostnadsfritt kreditlöfte till fast ränta för en period av sex månader. Sådana löften kan användas av exportörerna som skydd mot uppåtgående räntor. Detta skydd har stor betydelse för många exportörer. Offerterna utnyttjas dock mycket sällan. Erfarenhetsmässigt leder mindre än 15 % av offerterna till en kredit. Av dessa hamnar endast en mindre del i statssektorn. Genom att villkoren i marknadssektorn ofta är fördelaktiga- re än vid den statsstödda kreditgivningen utnyttjas inte offerten, utan krediten lämnas i stället på kommersiella villkor i marknadssektorn även om ingen offert lämnats i denna sektor. De kreditlöften som lämnas i marknadssektorn får mera anses vara en del i en dialog om lånekonstruk- tionen. Löftesprovision utgår ej. Offerterna omfattar inte räntan och även övriga villkor gör att värdet av ett kreditlöfte är obetydligt.

Ränte— och valutaswapar är ett för SEK viktigt och användbart instru- ment i verksamheten för att skapa lägre upplåningskostnader. De avtal som i dag allmänt används av bankerna på den internationella swapmark- naden och som SEK också använder har utarbetats av International Swap Dealers Association (lSDA). Enligt avtalens konstruktion och villkor skall en part äga rätt att ”netta” samtliga swappar med motparten i händelse av ett fallissemang.

Cooke-kommittén har för närvarande inte ansett sig kunna acceptera netting enligt lSDA-avtalet. lSDA har i försök att övertyga tillsynsmyndig- heterna om att netting borde godtas bl. a. inhämtat yttranden i frågan (s.k. legal Opinions) från ett antal framstående advokatfirmor i USA. England, Canada, Japan och Västtyskland. Trots att samtliga uttalat sig för att "netting" sannolikt skulle godkännas enligt respektive länders konkursbe— stämmelser har Cooke-kommittén i avsaknad av lagregler och domstolsav- göranden i frågan inte ansett sig kunna godkänna netting under lSDA- 182

• Sida 183
•  Original

avtalet. Under år l988 har emellertid i USA framlagts ett förslag om en Prop. 1989/90: 43 ändring av konkurslagen för att just åstadkomma att ”netting” upprätt- Bilaga 2 hålls i händelse av konkurs. Förslaget har godkänts av Senaten och kom- mer slutgiltigt att prövas av Representanthuset under år 1989. Om lagför- slaget godkänns finns skäl att anta att Cooke-kommittén kommer att ompröva sin inställning. I annat fall upprätthålls inte längre principen om enhetliga regler inom OECD-området.

Enligt nu gällande kapitaltäckningsregler för bankerna och enligt kredit- marknadskommitténs förslag likställs försäkringsbolagen med bankerna ur risksynpunkt. Kapitaltäckningsgruppen har dock tagit intryck av Cooke- kommitténs förslag på denna punkt och föreslår tvärtemot att försäkrings- bolagen inte skall likställas med bankerna ur risksynpunkt.

Som SEK närmare utvecklat i sitt remissvar avseende betänkandet "Statens roll vid finansiering av export” (SOU l988z42) är riskavtäckning- en det största problemet vid svensk exportkreditgivning. Detta gäller både politiska och kommersiella kreditrisker. Speciellt vid risker upp till tre år och inom OECD-området, dit en allt större del av den svenska exporten i dag går, har försäkringslösningar och garantier från kreditförsäkringsbolag kommit att få en viss betydelse. En försämring av försäkringsbolagens ställning från kapitaltäckningssynpunkt skulle försvåra och fördyra sådana lösningar. Mot bakgrund av att i vart fall de svenska försäkringsbolagen kan bedömas ha en betryggande soliditet och står under i princip motsva- rande tillsyn som bankerna och finansbolagen finns enligt SEK:s uppfatt- ning skäl att låta fordringar på svenska försäkringsbolag ha samma kapi- talkrav som fordringar på andra företag som bedriver bankverksam het.

4.19 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

När det gäller beräkningen av kapitalkravet anser SBAB att vissa definitio- ner och gränsdragningar behöver övervägas och preciseras ytterligare vid den praktiska tillämpningen. Det gäller bl.a. behandlingen av framtida leveranser av värdepapper, som enligt SBAB:s mening. inte skall tas upp i riskklassificeringen förrän leverans skett.

SBAB vill också peka på att vissa fordringar som kan betraktas som helt riskfria eftersom staten svarar för dem. ändå vid riskklassificeringen be- traktas som riskfordringar. Det gäller t.ex. värdepapper utgivna av Tele- invest och SJ. Samma fråga kan också resas beträffande t. ex. Stadshypotek och SBAB:s egna värdepapper, vilkas säkerhet grundas på bl.a. statliga garantiförbindelser.

4.20 Sveriges Investeringsbank AB

Investeringsbanken ifrågasätter förslaget att kapitalkravet för ett kredit- marknadsbolags innehav av aktier i finansieringssyfte skall öka till 100% efter fem år. Investeringsbankens erfarenhet av satsningar av verkligt riskkapital ger vid handen att en femårsperiod är för kort. Andra metoder bör väljas om det är önskvärt att förhindra långvariga innehav av place- ringsaktier. l83

• Sida 184
•  Original

4.21 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsförening) Prop. 1989/90: 43 Bilaga 2

Om det visar sig omöjligt att få gehör för de svenska särintressen. som bottnar i den samhällsviktiga sociala bostadspolitiken och om Cooke- reglerna i nuvarande utformning skulle komma att tillämpas i Sverige, borde staten garantera en angelägen prioriterad bostadsfinansiering. Utan att gå in på detaljer förefaller det enligt SABO möjligt, att med andra medel än lagbestämmelser om kapitalkrav kunna tillförsäkra bostadsfi- nansieringen acceptabla villkor. Auktoriserade specialinstitut för bostads- finansiering bör kunna erhålla speciella rättigheter i utbyte mot att de uppfyller vissa krav. Till exempel bör inom Cooke-reglernas nuvarande skrivning kunna accepteras. att av staten garanterade"värdehandlingar och andra fordringar (mot säkerhet i fast egendom) placeras i riskklass som motsvarar dagen kapitalkrav. Med en social bostadspolitik av svensk modell skulle sådana garantiåtaganden vara i stort sett riskfria för staten. Av avgörande betydelse är hur Sverige tolkar Cooke-kommitténs regler i förhållande till de svenska nuvarande reglerna och om tolkningen kommer att accepteras av omvärlden.

4.22 Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund

Svenska Livförsäkringsföreningars Riksförbund framhåller att Sverige har särskild lagstiftning för både bank- och försäkringskunders krav på trygg- het. Att lagarna efterlevs kontrolleras av offentliga kontrollorgan, bankin- spektionen och försäkringsinspektionen. Som kapitaltäckningsgruppen själv anför har de svenska försäkringsbolagen en mycket betryggande soliditet. De regler som nu diskuteras innebär att kapitalkravet 1.6% kommer för försäkringsföretag att höjas till 8 % och sålunda bli fem gånger så högt som för bankverksamhet. En sådan nedvärdering av försäkringsbo- lag från kapitalkravssynpunkt förefaller förbundet i hög grad orättvis. speciellt som förbundet inte kunnat finna att kapitaltäckningsgruppen gjort någon analys som motiverar att försäkringsbolag i berört avseende jämställs med vilka andra bolag som helst.

Såvitt förbundet förstår kommer den riskklassificering som föreslås att allvarligt drabba kreditförsäkringsverksamheten. Berörda bolag lämnar skydd för kreditrisker och är att jämställa med bankernas garantigivning, och lika mycket värd. Den föreslagna förändringen av försäkringsföretags riskklassificering kommer att slå mot konsumenterna, som i stort sett endast har bankerna att vända sig till om förslagen genomförs. Bankerna kan då sätta de priser de vill.

När Cooke-kommittén på nytt tar upp frågan om kapitalkrav för fordran på försäkringsföretag. borde möjligheterna att få lO-gruppens länder att acceptera en regeländring vara goda, med de skäl kapitaltäckningsgruppen har. till att lörsäkrings- och bankföretag skall jämställas, speciellt som motsvarande förhållandensyns råda i Europa. l84

• Sida 185
•  Original

4.23 Lantbrukarnas Riksförbund Prop. 1989/90: 43 Bilaga 2 LRF framhåller att motivet för det explosionsartade kravet på kapitaltäck- ning från dagens krav till 8% härrör sig från erfarenheter från vissa andra länder, t. ex. USA där det förekommit betydande förluster på krediter till jordbruket. Enligt LRF finns det en lång rad av faktorer som talar för att säkerhet i panträtt i svenskt lantbruk under årens lopp varit förenat med utomordentligt liten risk. Politisk stabilitet: Sverige har i modern tid förskonats från direkta verk- ningar av krig. Det svenska samhället har präglats av politisk och ekono- misk stabilitet. Den ekonomiska politiken har som ett av sina främsta mål haft att hålla ned den öppna arbetslösheten. Därtill har politiken vad avser den sociala ambitionen varit mycket hög. Naturyttringar m.m.: Förödande naturyttringar i form av översväm- ningar. orkaner, jordbävningar, vulkanutbrott etc. har Sverige varit för- skonat ifrån. Klimatet i Sverige ger också den fördelen att insektstryck och andra skadegörare hålls på en begränsad nivå. Förutsättningarna för pro- duktion av jordbruksvaror är förhållandevis likartade mellan åren. Varia- tionerna är som regel av mindre omfattning och inskränker sig i princip till växtodlingen. Lagstiftning m.m.: Sverige har ett synnerligen välutvecklat fastighets- inskrivningsväsende för att lämnade pantbrev gäller i avsedd fastighet och med i gravationsbevis angivet förmånsrättsläge. Den jordförvärvslag som finns har delvis till uppgift att säkra kunskapen hos näringens utövare. Kravet på utbildning inom området för att få förvärvstillstånd utgör härvid en viktig faktor. Vidare verkar den prisprövning som sker att öka förutsättningarna för att nå en acceptabel lönsamhet i lantbruksföretaget. På grund av svag lönsamhet i näringen har därför prisutvecklingen varit liten sett i ett längre perspektiv. Dessutom sker större delen av fastighets- övcrlåtelserna inom familjen, vilket oftast innebär lägre priser än på öppna marknaden. Myndighet fastställer värdet på en fastighet genom fastighets- taxering. För kreditgivarna har detta förhållande kommit till uttryck i att kapitaltäckningskravet för krediter mot säkerhet av inteckning i lantbruk har varit och är lågt (l % för inteckning inom 75 % av värdet). På politisk väg har det i anvisningar föreskrivits att en viss minsta kvalitet på byggna- der skall hållas. Byggkvalitcten medför också att byggnaderna väl står emot ett skiftande klimat. Det svenska lantbruket: I Sverige mer än kanske något annat land är landbruk ett kombinationsföretagande. Endast en tredjedel av lantbrukar- kåren räknas till heltidslantbrukare. Även inom denna grupp finns en betydande riskspridning, varierande beroende på var i landet man befin- ner sig. Skogsbruk är självfallet härvid det vanligaste och viktigaste komp- lementet till jordbruk. Sverige har erkänt duktiga lantbruksföretagare som med god utbildning och ett brett kunnande leder sitt företag. Soliditeten bland lantbruksföretagen är generellt sett tillfredsställande för att inte säga god. Den har varierat mellan 56 och 59% de senaste fem åren. Vid en avveckling är som regel soliditeten betydligt högre på grund av att fastig- hetsvärdet oftast underskattas i kalkyleringen. Lantbruksfinansieringen i 185

• Sida 186
•  Original

Sverige har varit och är en nationell fråga. Statliga lånegarantier kan Prop. 1989/90: 43 erhållas av lantbrukare för driftskredit. investeringar och fastighets- Bilaga 2 förvärv. Med anledning härav minskas bankernas risktagande väsentligt. Sverige har en mycket väl fungerande kreditmarknad med kunskap i värderingsfrågor och lantbrukets förutsättningar. Detta borgar för att nä- ringen har en mycket hög kreditvärdering. Lönsamheten inom det svenska lantbruket är och har varit låg. Därav föreligger och har förelegat konkurs- risker. Emellertid är och har uthålligheten varit stor. Anledningen härtill är de ovan angivna faktorerna. Därför är och har antalet inträffade kon- kurser varit förhållandevis mycket få. Av drygt 100000 jordbruksföretag försätts årligen 100-talet företag i konkurs.

4.24 Svenska Kredit

Svenska kredit avstyrker den föreslagna riskklassificeringen av fordringar på och garantier av försäkringsbolag samt anför följande.

Det är oklart vad de egentliga skälen är till denna bedömning av fordran på försäkringsföretag såsom varande en sämre fordran än den på bank. Det har upplysts att orsaken är att försäkringsföretag mycket sällan är låntagare och att det därför saknar egentlig betydelse. Det kan vara riktigt att försäkringsföretag typiskt sett inte är en vanlig kategori av låntagare. Det betyder dock inte att det skulle sakna betydelse för försäkringsföretag med vilken kvalitét de uppträder som låntagare. Exempel finns också på att försäkringsföretag uppträder som betydande kredittagare på den inter- nationella lånemarknaden. En omklassificering innebär att långivare som styrs av nu föreslagna regler kommer att kräva ett högre pris på sin utlåning än tidigare. Detta följer av avkastningskravet på det i bankrörel- sen sysselsatta egna kapitalet.

För både bank och försäkringsföretag finns särskild lagstiftning som var för sig tillgodoser särskilda skydd sintressen. För bankväsendet har således insättarskyddet varit vägledande och för försäkringsföretagen deras förmå- ga att fullgöra sina åtaganden gentemot försäkringstagare, den s.k. solidi- tetsprincipen. Därtill sker för efterlevnaden av dessa skyddsintressen of- fentlig kontroll av banker såväl som försäkringsföretag genom bankinspek- tionen resp. försäkringsinspektionen. Liknande regler finns i alla EG- anslutna länder. Utifrån dessa likartade regelsystem för bank och försäk- ringsföretag är det naturligt och sakligt befogat att jämställa fordringar på företagen såsom också har skett under lång tid i svensk bankrörelselag. För övrigt kan påpekas att svenska försäkringsföretags soliditet och konsolide- ringsgrad måste generellt sett anses mycket god. såväl sett i ett internatio- nellt perspektiv som ijämförelse med svenska banker.

Sett ur ett samhälls- och försäkringstagarperspektiv måste det därför uppfattas som mycket negativt för försäkringsverksamhet att inte längre åtnjuta lagstiftarens förtroende som kreditrisk ställd utom all diskussion. I synnerhet får det dock allvarliga konsekvenser för kreditförsäkringsverk- samheten. vars verksamhet omfattar skydd för kreditrisker och därigenom är ett viktigt alternativ till bankernas garantigivning. Detta torde ej endast gälla Sverige och norden utan även Europa i övrigt där motsvarande 186

• Sida 187
•  Original

verksamheter bedrivs. Orsaken är inte endast den direkta påverkan som Prop. 1989/90: 43bankrörelselagens regler med anknytande regelverk får för t.ex. de före- Bilaga 2 slagna s.k. kreditmarknadsbolagen utan även den påverkan som denna lagstiftning har på ett flertal andra regelsystem som föreskriver säkerhet vid t. ex. upphandling av entreprenader och leveranser.

Det kan nämnas att vid kontakt med nordiska kollegor (Dansk Kaution. Storebrand-Kreditt och Pohjola) som driver kreditförsäkring i sina resp. länder, konstateras att deras verksamhet inom området kommer att allvar- ligt påverkas om motsvarande bestämmelser genomförs i dessa länder. Negativa reaktioner mot C coke-kommitténs förslag till kapitaltäcknings- regler har också framförts av ett antal bolag utom norden, vilka ingår i den internationella branschorganisationen — International Credit Insurance Association (lClA). Vid ett sammanträde i Madrid den 17 mars 1989 beslöt denna organisation enhälligt att skrivelser med yrkande på en för- ändring av kapitaltäckningsreglerna till förmån för försäkringsbolagen skulle avsändas till Cooke-kommittén och till berörda organ inom EEC bl.a. CEA (Committé Europeen d”Assuranccs). Uppföljning av dessa skrivelser skulle ske genom personliga uppvaktninga där lClA:s stånd- punkt närmare skulle motiveras. Dessutom skulle de enskilda bolagen inom IC IA vart och ett på det nationella planet verka för en förbättring av försäkringsbolagens riskkategoriplacering.

Den negativa påverkan som detta lagstiftningsförslag medför för kredit- försäkringsverksamheten är som nämnts av två slag. En direkt sådan genom att det affärs- och riskutbyte som i dag finns mellan å ena sidan bank och finansiella institut som har motsvarande lagstiftning samt å andra sidan kreditförsäkringsbolag i framtiden kommer att avsevärt för- svåra och sannolika omöjliggöras. ] dag förekommer ett icke oväsentligt utbyte av kreditrisker mellan bank och kreditförsäkringsbolag, som möj- liggör en riskutjämning mellan systemen att jämföra med syndikering av risker banker emellan. Försäkringssystemet kan här erbjuda ett komple- ment och ett sätt att för goda kreditrisker tillhandahålla det internationella försäkringskapitalets förmåga att absorbera risker. Detta också till en kostnad som i en del situationer kan ställa sig konkurrenskraftig jämfört med att bank håller hela kreditrisken i egen portfölj. Förutsättningen för dylika riskdelningsupplägg är självfallet att den fordran som banken får på försäkringsföretaget är ansedd som den allra bästa och jämställd med fordran på bank. Med den föreslagna lagstiftningen torde också ett fortsatt garantiställande från försäkringsföretag till kreditmarknadsbolag vara ute- slutet. Ett exempcl härpå är AB Svensk Exportkredit som är en mycket viktig refinansieringskälla för svensk export. Denna verksamhet skulle bli helt hänvisad till banker som garanter av sin portfölj.

l statliga och kommunala upphandlingsregler och förordningar stipule- ras att säkerhet skall ställas i samband med entreprenader och leveranser. Dessa regelverk tar ofta sin utgångspunkt i lagstiftning och kan därför komma att förändras till mer schablonartade regler i överensstämmelse med då gällande synsätt på klassificering. I många nu gällande regelverk jämställs garanti från bank och försäkringsföretag. vilket t.ex. framgår av reglerna för s.k. samordnad generalentreprenad inom byggnadsindustrin. 187

• Sida 188
•  Original

Ett annat exempel är resegarantilagen där som säkerhet anges garanti från Prop. 1989/90: 43 bank och försäkringsföretag. Bilaga 2

Även i internationella sammanhang jämställes garanti från bank coh försäkringsbolag, vilket t. ex. framgår av International Chambers of Com- mercc's s.k. "Uniform rules for contrakt guarantees nr. 325". Det kan också nämnas att i det pågående arbetet under International Chambers of Commerce's överinseende avseende unconditional guarantees jämställer man garanti från bank och försäkringsföretag.

Det kan också erfaras att den kundkreditförsäkringsverksamhet som i dag huvudsakligen bedrivs utav Svenska Kredit även den kommer att påverkas negativt utav de föreslagna reglerna. Denna försäkringsform omfattar ett skydd av ett företags kundfordringar där särskilt exportford- ringar utgör en dominerande del. Eftersom kundfordringar ingår i underla- get för företagshypotek, är ett lån med sådan pant av högre säkerhetsvärde hos bank än om detta behöver klassificeras som en risk med högsta kapitaltäckningskrav.

Att försäkringsföretag därtill i det allmänna medvetandet indirekt ri- skerar att bli ansedda som en sämre kreditrisk än banker är uppenbart om lagstiftaren anvisar en rangordning där försäkringsföretag jämställs med annan vanlig riskfylld affärsverksamhet. Denna uppfattning som är av generellt slag är inte desto mindre allvarlig. då det kan antas att markna- den där konkurrens mellan bank och kreditförsäkring föreligger kommer att ensidigt förskjutas till kreditförsäkringsbolagcns nackdel. Med mark- nad avses då den aktivitet där Iångivande institutioner och företag placerar i fordringar Säkerställda av garanti från bank eller kreditförsäkringsbolag. Här konkurrerar i dag dessa två instrument med varandra utifrån likartade förutsättningar. Sådana investeringsbeslut måste ske utifrån schablonarta- de normer och det skulle vara till betydande skada om den mest centrala lagstiftningen i sammanhanget kom att misskreditera ett utav de i dag konkurrerande alternativen.

Slutligen måste konstateras att resultatet utan ovan angivna exempel på konkurrensförändringar skulle inskränka alternativen för de som är köpa- re av garantier i dag, som nämnts t.ex. svensk byggnads- och verkstadsin- dustri. Till denna grupp kommer det kollektiv av lånesökande företag som söker alternativ till bankgaranterad upplåning. Kostnaden för garantier skulle sannolikt komma att stiga, ciå bankerna skulle komma att få exklu- siv ställning på garantiområdet. Det är svårt att förstå varför man skulle vara beredd att införa ett sådand regelverk utan sakliga motiv och närmare analys av konsekvenserna.

4.25 WASA Kreditförsäkringsaktiebolag

Enligt WASA Kredits mening bör de svenska representanterna i Cooke- kommittén aktivt arbeta för att fordran på bank och försäkringsbolag ges samma kapitalkrav alternativt att varje land på samma sätt som för kom- muner ges möjlighet att bestämma kapitalkravet. WASA Kredit framhåller att kreditförsäkringsbolag står under försäk- ringsinspektionens tillsyn och har en betryggande soliditet, och denna 188

• Sida 189
•  Original

säkerhetsform jämställs i dag i lagen med borgen av stat och kommun. Prop. 1989/90: 43 Marknaden för kreditförsäkring har under de senaste åren ökat markant Bilaga 2 och utgör i dag ett fullgott alternativ till finansieringi bank.

En viktig del i kreditförsäkringen utgör utfärdandet av garantier för byggnads- och verkstadsindustrin. Den kraftigaste tillväxten ligger i linan- siering av företag på den svenska kapitalmarknaden. En inte oväsentlig del avser riskdelning av krediter tillsammans med banker. Kreditförsäkring är därmed ett viktigt instrument och komplement till bankfinansiering. (Där kunden oberoende av bank kan välja finansieringsalternativ). Genom att jämställas med banker i kapitaltäckningshänseende spelar kreditförsäk- ringsbolag i dag en aktiv och viktig roll inom den svenska finans- och kapitalmarknaden. För många företag är kreditförsäkringsbolag ett kon- kurrenskraftigt och neutralt alternativ till bankfinansiering.

En förändring av nuvarande kapitaltäckningsregler med innebörden att fordran på och fordran garanterad av försäkringsbolag flyttas från bästa kapitaltäckningsgrupp till sämsta skulle enligt WASA Kredit få allvarliga konsekvenser för kreditförsäkringsbolagens möjlighet att agera på finans- marknaden. I princip skulle en aktör försvinna från finansmarknaden. vilket skulle innebära färre alternativ för vissa sektorer av svenskt närings- liv att finansiera sig. Ett genomförande av det förslag som föreligger skulle med andra ord tjäna till att minska konkurrensen på svensk finans- och kapitalmarknad, vilket knappast kan vara kreditmarknadskommitténs syf- te och önskan.

5 Konsoliderad kapitaltäckning m.m. 5.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen framhåller att i banklagarna har redan införts en regle- ring som gäller investeringar i institut utomlands som driver någon form av bankverksamhet. Kreditmarknadskommittén har föreslagit att även här samma regler skall gälla för alla institut på kreditmarknaden samt att koncernsynen också skall tillämpas på investeringar i inhemska institut. Att denna fråga inte tidigare reglerats för andra institut än banker kan väl närmast förklaras av att det varit bankerna som gjort etableringar utom- lands medan övriga institut av olika skäl inte engagerat sig i sådan verk- samhet. Under senare år har emellertid både finansbolag och fondkom— missionsbolag i viss utsträckning bildat dotterbolag utomlands. Det torde kunna förväntas att sådana etableringar blir vanligare i takt med att lättnader inträder på valutaregleringcns område. Bankinspektionen delar också kreditmarknadskommitténs uppfattning att kapitaltäckningsreglerna inte skall användas i syfte att uppmuntra viss verksamhet. De skäl som tidigare kunde åberopas för att genom lättnader i kapitalkraven söka åstadkomma en omstrukturering av en del av kredit- marknaden föreligger inte längre och den förmånsbehandling, som särskilt bankernas investeringar i bostadsfinansierande institut har åtnjutit, bör därför upphöra. 189

• Sida 190
•  Original

Kreditmarknadskommittén har med exempel visat skillnaderna mellan Prop. 1989/90: 43 den nu gällande avräkningsregeln och en beräkning av kapitalkravet på Bilaga 2 koncernbasis. Denna skillnad uppstår även om kapitalkravet för placering- arna är detsamma i moderbolaget och dotterbolaget. I den redogörelse för argumenten för en koncernsyn som inspektionen tidigare gjort har skälet för en koncernberäkning huvudsakligen varit att man velat förhindra den ytterligare utlåningskapacitet som kunde skapas genom en etablering i ett land där kapitaltäckningskraven var lägre än i moderbankens hemland. Vad kreditmarknadskommittén har anfört är ännu ett skäl för att ersätta en avräkningsregel med en beräkning på koncernbasis.

Koncernsynen på kapitaltäckningskraven har ingående behandlats av kreditmarknadskommittén. Dess förslag grundar sig på de regler som i detta avseende gäller för bankerna. Dessa regler tillkom på förslag av banklagsutredningen och innebar att koncernsynen tillämpades med hän- syn till hur stor andel en moderbank ägde i utländska etableringar. Kon- cernberäkning föreslogs då ske från ett innehav av 20% i en etablering utomlands. Förslaget gjordes mot bakgrund av de förhållanden som då rådde. Vid den tidpunkten ägde två svenska affärsbanker aktier motsva- rande drygt 20 resp. 25 % i var sin stor bank utomlands. Det bedömdes då mindre tillfredsställande att låta koncernberäkningen ske från ett 50 pro- centigt delägarskap i relativt små banker och låta en annan syn tillämpas på banker med mera betydande verksamhet. Detta medförde emellertid att en princip som benämnes kvotkonsolidering föreslogs. Då de åberopa- de ägarintressena nu avvecklats och då huvuddelen av engagemang i utomlands etablerade banker och andra institut numera göres med ett minst 50 procentigt innehav är det naturligare att övergå till den enklare koncernprincipcn.

Såsom kreditmarknadskommittén anfört innebär koncernsynen att ka- pitalkraven beräknade på koncernb—asis blir strängare än den nu gällande. Med detta beräkningssätt kommer den nuvarande avräkningsregeln för etableringar att minska i betydelse när det gäller att beräkna kapitalkravet för moderbolaget i en koncern. Avräkning i moderbolaget för sådana tillskott till andra bolag som omfattas av koncernberäkningar har därför föreslagits slopad. Bankinspektionen uttalar sin tveksamhet till detta av principiella skäl men kan acceptera att förslaget genomförs med hänsyn till att reglerna om koncernberäkning tillgodoser att brist inte uppstår i mo- derbolaget. Inspektionen anser dock att reglerna om koncernberäkning i 2 kap. 8 5 4 st. bankrörelselagen bör få en något ändrad utformning när det gäller tillskott understigande fem procent av aktiekapitalet i ett annat bolag.

De förslag till vissa avsteg som föreslagits för Sparbankernas Bank och för Föreningsbankernas Bank är en nödvändig anpassning till de båda bankernas funktion som central bank inom resp. organisation.

5.2 Riksskatteverket

Enligt krcditmarknadskommittc'ns förslagtill 2 kap. 10 åbankrörelselagcn skall banken vid varje tidpunkt uppfylla dels kapitalkravet för banken, 190

• Sida 191
•  Original

dels den del av kapitalkravet i företaget som svarar mot bankens andel i Prop. 1989/90:43 företaget. Enligt kapitaltäckningsgruppens förslag har bland övriga änd— Bilaga 2 ringar bortfallit kravet ”vid varje tidpunkt”. Nytt alternativ till bestäm- ning av tidpunkten framgår ej av nämnda paragraf. Detta skulle kunna tolkas så att kravet endast behöver uppfyllas vid den tidpunkt koncernre- dovisningen avser, dvs. balansdagen för moderbanken. Riksskatteverket anser att om syftet är att kapitalkravet skall vara uppfyllt även vid andra tillfällen än på balansdagen bör detta anges.

Riksskatteverket pekar på att kapitaltäckningsgruppens förslag om att den konsoliderade kapitalbasen skall beräknas utan avdrag för eventuella minoritetsintressen ansluter sig till den s.k. enhetsteorins minoritetsbe- grepp. Riksskatteverket anser att gruppens synsätt kan vara försvarligt i detta sammanhang, men förslaget borde ha motiverats då det innebär att avsteg från den förhärskande synen på minoritetsintresset.

Kapitaltäckningsgruppens förslag att ersätta kreditmarknadskommit- téns komplicerade beräkningsförfarande med befintliga regler för koncern— balansräkning är enligt riksskatteverket både en förenkling och förbätt- ring. Man frångår således kvotkonsolidcringsprincipen, som inte är re- dovisningsmässigt etablerad. till förmån för välkända koncernredovis- ningsregler. Detta innebär att bankbranschen även i detta avseende anpas- sas till de redovisningsregler som gäller för svenskt näringsliv i allmänhet. Koncernredovisning utgör emellertid det mest komplicerade redovisnings- området och rymmer frågeställningar där den företagsekonomiska teori- bildningen ej nått allmän acceptans. Detta förhållande talar enligt riksskat- teverket för att bankverksamhetsbranschens redovisningsfrågor bör tillhö- ra bokföringsnämndens ansvarsområde.

5.3 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige framhåller att de kapitalkrav som för närvarande gäller ger möjligheter till en betydande uttunnig av det egna kapitalet (kapitalbasen) i en bankkoncern. vilket sammanhänger dels med att det som moderbola- get tillskjutit som aktiekapital i bostadsinstitut, kommuninstitut eller an- nat kreditaktiebolag, där staten är delägare. endast kräver 8 procents kapitaltäckning. dels med att avräkning för innehav av organisationsakticr i andra bolag som driver bankverksamhet i praxis har gjorts inte enbart från moderbolagets eget kapital utan från hela dess kapitalbas.

Det nuvarande systemet föreslås ersatt med ett som förhindrar en uttun— ning av det egna kapitalet och som är mer enhetligt uppbyggt. En bank skall enligt såväl kreditmarknadskommitténs som kapitaltäckningsgrup- pens förslag uppfylla dels kapitalkravet för banken, dels ett konsoliderat kapitalkrav. Enligt kreditmarknadskommitténs förslag skall det konsolide- rade kapitalkravet beräknas enligt en kvotmetod. Kapitalkravet i företag som driver bankverksamhet skall täckas av moderbanken i förhållande till dess ägarandel i företaget. Kapitaltäckningsgruppen föreslår i stället i enlighet med Cooke-reglerna att det konsoliderade kravet beräknas på koncernbalansen.

Fullmäktige har intet att erinra mot någon av de föreslagna metoderna. 191

• Sida 192
•  Original

Bilaga 2

Det är enligt fullmäktiges mening angeläget att konsistensen och systema- tiken i kapitaltäckningsreglcrna förbättras på detta område. Eftersom ka- pitaltäckningsgruppens förslag baseras på Cooke-reglerna bör dess förslag genomföras.

5.4 Svenska Bankföreningen

Enligt Cooke-kommitténs regler skall kapitalkraven tillämpas på ”a conso- lidated basis to banking groups" leooke”s ”Annex I"). Gruppen föreslår att i Sverige koncernberäkning av kapitalbas och kapitalkrav skall ske med utgångspunkt från en koncernbalansräkning. Bankföreningen tillstyrker detta förslag. Däremot stöder bankföreningen inte gruppens förslag att de svenska kapitalkraven skall gälla inte endast för en koncern som helhet utan dessutom även för vart och ett av koncernens olika företag. Detta är en svensk skärpning utöver Cooke-överenskommelsen och konsekvenser- na härav kan för vissa svenska institut bli allvarliga konkurrensnackdelar jämfört med utländska konkurrenter. Bankföreningens bestämda uppfatt- ning är därför att i enlighet med Cooke-överenskommelsen det bör vara tillräckligt även i Sverige att kapitalkrav tillämpas endast på en koncern som helhet. Gruppen antyder lösningar av liknande slag under en över- gångsperiod.

Om statsmakterna skulle anse'att det inte är tillräckligt att kapitalkrav uppfylls enbart på totalnivå för en koncern, vill bankföreningen föreslå en regel som stadgar att inom en koncern kapitalkrav även skall uppfyllas för bank som ingår i koncernen. Alternativt kan regeln utformas så, att rege- ringen eller bankinspektionen får rätt att medge undantag från kapitalkrav för vissa institut ingående i en koncern.

Gruppen föreslår att reglerna om konsoliderad kapitaltäckning tills vi- dare endast skall gälla för koncerner som omfattar banker, kreditmark- nadsbolag och fondkommissionärer men däremot inte i fråga om hypo- teksinstituten. Om hypoteksinstituten, i enlighet med kreditmarknads- kommitténs förslag, får möjlighet att bilda s.k. organisationsbolag — vilket dock bankföreningen för närvarande anser olämpligt med hänsyn till den pågående översynen av hypoteksinstitutens verksamhet och rörel- seregler — är det enligt bankföreningens uppfattning uppenbart att, av konkurrenslikhetsskäl, reglerna om konsoliderad kapitaltäckning måste gälla för hypoteksinstituten på samma sätt som för övriga kreditinstitut.

5.5 Svenska sparbanksföreningen

Kapitaltäckningsgruppens förslag till regler om konsoliderat kapitalkrav får enligt Sparbanksföreningen vissa effekter som är mycket olyckliga och knappast avsedda. Dessa berör de banker som tidigare bildat helägda bolag för driften och skötseln av det egna fastighetsbeståndet. Bankerna är av hänsyn till rådande bokföringsmässiga principer förhindrade att i bok- föringen skriva upp värdet på egna fastigheter till marknadsvärde så länge taxeringsvärdet är i nivå med eller lägre än bokfört värde. För att kunna utnyttja den värdemässiga skillnaden mellan marknadsvärde alt. högsta

• Sida 193
•  Original

skattemässiga värde och bokfört värde har det förekommit att fastigheter Prop. 1989/90: 43 sålts till helägda dotterbolag. Detta förfarande har underställts bankin- Bilaga 2 spektionens prövning och har således skett med uttryckligt godkännande av denna myndighet. Förfarandet har givetvis i vederbörlig ordning föran- lett realisationsvinstbeskattning. Den slutliga och avsedda effekten har blivit att det bundna egna kapitalet i moderbolaget förstärkts. Med det förslag om konsoliderad kapitaltäckning'som nu föreligger går de tidigare uppnådda kapitalbashöjande effekterna förlorade i den konsoliderade ka- pitaltäckningen, eftersom internvinster elimineras. Förslaget får alltså på detta sätt retroaktiva effekter för tidigare genomförda rättshandlingar, vilket enligt Sparbanksföreningens mening inte är rimligt.

l traditionell koncemredovisning har även gällt att uppskrivningsbelopp hänförligt till värdering av fastighetsinnehav skall elimineras i koncernre- dovisningen. Förstärkning av det egna kapitalet i koncernen skall således ske först när koncernen erhållit realiserad vinst genom extern försäljning. Denna redovisningspraxis synes under senare tid ha ändrats med innebörd att uppskrivning av fastighetsinnehav ej behöver elimineras, under förut- sättning att det bokförda värdet i koncembalansen inte överstiger fastig- hetsinnehavets totala taxeringsvärden. Härigenom uppkommer likställd- het mellan banker, som har hela eller delar av fastighetsinnehavet organi- serat i dotterbolag, och banker som valt att ha fastigheterna i moderbola- gets balansräkning. Sparbanksföreningen välkomnar en sådan förändrad redovisningspraxis. Under förutsättning att den beskrivna redovisnings- metoden, som alltså avviker från tidigare praxis, kommer att varaktigt anses som god redovisningssed, föreligger i detta avseende konkurrens- neutralitet vid upprättande av konsoliderad balansräkning mellan banker som valt dotterbolagskonstruktioncn och banker som har sina uppskrivna fastighetsinnehav i moderbolagets balansräkning. Det kan dock inte ute- slutas att uppskrivningsbelopp av ifrågavarande slag skall elimineras i framtiden, t.ex. genom en internationell samordning av koncernredovis- ningsregler. Sparbanksföreningen hemställer därför att det i lagen görs ett uttryckligt undantag från reglerna om konsoliderad kapitaltäckning i nu avsedda fall eller att bankinspektionen får möjlighet att medge motsvaran- de undantag. Sparbanksföreningen anser det även vara rimligt att undan- tag av nu angivet slag görs så att uppskrivning av fastighetsinnehav också får ske om den faktiskt påvisade substansen överstiger taxeringsvärdet. dvs. att uppSkrivning får ske upp till fastighetsinnehavets marknadsvärde.

5.6 Landsorganisationen i Sverige (LO)

Tidigare följdes i svensk banklagstiftning och banktillsyn principen att egentlig bankverksamhet över huvud taget inte kan flyttas ut till dotterfö- retag. Genom bankinspektionens bedömningar erhöll bankerna under 1970— och 80—talen allt oftare tillstånd att bedriva verksamhet i dotterbo- lag. Sedan knappt två år finns en i lag utvidgad rätt för banker till dotterbolagsbildning för bankanknutna verksamheter. I förberedelserna för denna instämde LO i förslaget att en bank bör ges möjlighet att driva fondkommissionsrörelse i särskilt bolag, motsatte sig att en bank skulle 193

• Sida 194
•  Original

medges rätt flytta ut centrala bankverksamheter till dotterbolag och av- Prop. 1989/90:43 styrkte att en bank skulle kunna ingå som dotterbolag i en koncern, oavsett Bilaga 2 om denna kan betecknas som finansiell eller inte och oavsett om moderbo- laget är bank eller inte.

Genom den faktiska utvecklingen har bankerna kommit att bilda kon- cerner med relativt många dotterbolag och även att ingå i koncerner som dotterbolag. Det är mot denna bakgrund en reform nu krävs av sättet att beräkna kapitalbas och kapitaltäckningskrav. Det föreslås av kreditmark- nadskommittén att beräkningen förändras från att vara baserad på bank- aktiebolaget, kompletterat med vissa avräkningar, till att ske på konsoli- derad nivå för bankkoncernen. Därvid utsträcks konsolideringsprincipen till att avse varje aktieinnehav, där banken äger minst 20% av aktierna eller har minst 20% av rösträtten. I de fall andelen understiger 20% och övriga delägare också är banker skall en konsolidering också ske. En konsekvens av förslaget skulle bli att kapitalkravet stramas upp för vissa banker. Sparbankerna och föreningsbankerna samt vissa bankaktiebolag får inga eller endast något förändrade kapitalkrav. Däremot kommer några stora affärsbanker att få inte obetydligt skärpta krav.

LO tillstyrker detta förslag, som får anses angeläget mot bakgrund av den förgreningsutveckling inom bankväsendet, som statsmakterna under hand släppt fram.

6 Särskilt om konsekvenser av förslagens genomförande 6.1 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Fullmäktige i Sveriges riksbank framhåller att generellt höjs såväl kapital- basen som kapitalkravet i bankerna vid en övergång till de av kapitaltäck- ningsgruppen föreslagna kapitaltäckningsbestämmelserna. Höjningen av kapitalbasen beror på att 50% mot för närvarande 40 % av värdereglerings- reserverna får räknas in och detta utan beloppsbegränsning. Enligt nu gällande regler får högst inräknas ett belopp motsvarande det egna kapita- let. I det övervägande antalet banker är värderegleringsreserverna mer än dubbelt så stora som det egna kapitalet. Det innebär också att utrymmet för förlagslån. som nu får inräknas också till ett belopp motsvarande det egna kapitalet, ökar. Uppjusteringen av den kapitalbas som erfordras för att kapitalkraven skall uppfyllas. kan beräknas bli än större, procentuellt sett, än höjningen av den faktiska kapitalbasen. Kapitalutnyttjandegraden skulle således komma att stiga. Höjningen av den erforderliga kapitalbasen beror främst på att kapitalkraven för lån till kreditinstitut höjs från 0 till 1,6% och att kraven för lån mot botteninteckning i bostadsfastighet och jordbruksfastighet stiger från 1 % till 4 resp. 8%.

Det underlag som föreligger för att bedöma hur kapitalkraven slår på olika institut är för närvarande ofullständigt. De preliminära bedömningar som nu kan göras. tyder på att bankerna, på något undantag när, uppfyller kapitalkraven enligt kapitaltäckningsgruppens förslag. 194

• Sida 195
•  Original

Cooke-överenskommelsen gäller emellertid inte banken utan den konso- Prop. 1989/90: 43 liderade bankkoncernen. Dessa bör generellt ha en högre kapitalnyttjan- Bilaga 2 degrad beroende dels på att den erforderliga kapitalbasen i dotterbolagen. och särskilt bostadsinstituten. höjs dels på att dessa bolag för närvarande inte kräver stort eget kapital i moderbolaget. Det förefaller sannolikt att det för flera bankkoncerner krävs kapitaltillskott — och för några av dem betydand tillskott — för att de skall fylla Cooke-överenskommelsens krav på kapitaltäckning. Den anpassning. som erfordras för ett enskilt institut om kapitalkraven inte är uppfyllda. kan bestå i tillförsel av riskkapital, internt eller externt genererat, och/eller utförsäljning av tillgångar. För de bankkoncerner som uppfyller de konsoliderade kapitalkraven kan uppfyl- lelsen av kraven på varje institut i koncernen också uppnås genom att en omstrukturering av kapitalbasen företas.

6.2 Fullmäktige i riksgäldskontoret

De ändrade kapitaltäckningsreglerna innebär ökade finansieringskostna- der för bostadsinstituten samtidigt som instituten sannolikt kommer att behöva emittera betydande volymer förlagslån. För att förbättra räntenet- tot i dessa institut måste sannolikt även en höjning av utlåningsräntorna äga rum. Då en stor del av utlåningen är räntesubventionerad. kommer detta att leda till ökade utgifter för staten i form av räntesubventioner.

6.3 Svenska Bankföreningen

Kapitaltäckningsgruppen referar till vissa preliminära sifferberäkningar som bankföreningen tidigare gjort för affärsbankskoncemerna i genom- snitt när det gäller Cooke-reglernas effekter. Senare och mer detaljerade beräkningar, som affärsbankerna gjort med utgångspunkt i gruppens för- slag, framgår nedan.

Samtliga medlemsbanker och fem av deras fastighetsinstitut har gjort beräkningar för att jämföra effekterna av kapitaltäckningsgruppens förslag med nuvarande regler. Beräkningarna avser l988— 12—31, efter boksluts- dispositioner. De viktigaste resultaten är följande: F är 12 svenskägda banker — moderbolaget: — Relationen kapitalbas/kapitalkrav ökar för gruppen som helhet från

nuvarande 131 % till 140%. — Spridningen mellan bankerna skulle variera mellan 175 % och 71 %. — En bank skulle komma under 100%. För [svenskägda banker — koncerner (samt GotaGruppen): — Relationen kapitalbas/kapitalkrav minskar för gruppen som helhet från nuvarande l40%till 108 %.

— Spridningen mellan koncernerna skulle variera mellan 1 15 % och 79 %. — Två koncerner skulle komma under 100 % med ett sammanlagt under- skott på drygt 1 miljard kronor. F är 5 bankägdafastig/ietsinstitut: Garantifondförbindelser som motsvaras av ej inbetalt kapital har ej med- räknats i kapitalbasen. 195

• Sida 196
•  Original

— Relationen kapitalbas/kapitalkrav skulle för gruppen som helhet bli Prop. 1989/90: 43 endast 20%. (Jämförelser med nuvarande upplåningsregler är svåra att Bilaga 2 göra). — Spridningen mellan instituten skulle variera mellan 45% och 9%. — Ett totalt kapitalunderskott på drygt 6 miljarder kronor skulle uppkom- ma. För 9 utlandsägda banker: — Relationen kapitalkrav/kapitalbas minskar för gruppen som helhet från nuvarande 143 % till 109 %.

— Spridningen mellan bankerna skulle variera mellan 213 % och 67 %. — Två banker skulle komma under 100 % med ett sammanlagt underskott på 68 miljoner kronor.

Av beräkningarna framgår klart att de största problemen att klara kapi- talkraven skulle uppkomma för fastighetsinstituten. Detta är ett starkt argument för bankföreningens förslag som redovisats under konsoliderad kapitaltäckning att kapitalkrav endast skall tillämpas på en koncern som helhet.

Som ett sätt att minska kapitalkraven anger gruppen möjligheten för ett institut att ”avyttra tillgångar, företrädesvis med högt kapitalkrav, till andra institut eller sälja ut dem på marknaden i form av värdepapper”. Häremot kan invändas att försök till sådana åtgärder skulle stöta på så stora problem av olika slag att denna väg inte torde kunna medföra någon nämnvärd lösning av problemen.

Det är lätt att instämma i gruppens uppfattning att de föreslagna kapi- talkraven kommer att göra det nödvändigt för kreditinstituten att generera mer kapital internt. dvs. genom förbättrade vinstmarginaler, vilket i sin tur sannolikt kräver en höjning av utlåningsräntorna.

Ett speciellt problem i fastighetsinstituten är att dessas utlåning löper med långa räntebindningstider. Efter visst antal år — numera vanligtvis fem år —- har visserligen instituten möjlighet att höja utlåningsräntan, dock ofta endast under förutsättning att institutets egen upplåningskost- nad ökat genom höjda obligationsräntor. En parallell höjning av utlånings- räntan kan då ske, vilket emellertid innebär att räntemarginalen förblir oförändrad och något bidrag till de ökade kapitalkravskostnaderna inte erhålls. Detta betyder att för en stor del av utlåningen kan en förbättring av räntemarginalen eventuellt åstadkommas först när lånetiden formellt utlö- per. Eftersom det således kommer att ta mycket lång tid för fastighetsinsti- tuten att genomföra den erforderliga marginalförbättringen på den gamla lånestocken, uppstår en stark press att så långt möjligt förbättra räntemar- ginalen på nya fastighetskrediter. Detta kan medföra starkt stigande bo- stadskostnader för de boende och/eller staten via bostadssubventionssyste- met.

Fastighetsinstitutens möjligheter att genomföra den erforderliga förbätt- ringen av räntemarginalen är beroende av konkurrenssituationen på mark- naden för fastighetskrediter. Här är två faktorer av stor betydelse.

Konkurrenter till fastighetsinstituten är bl.a. försäkringsbolagen, vilkas fastighetskreditgivning dock inte drabbas av ökade kapitalkrav. Försäk- 196

• Sida 197
•  Original

ringsbolagen får därmed en fördel som skulle leda till en snedvridning av Prop. 1989/90: 43 konkurrensförhållandena på fastighetskreditmarknaden. Denna konkur- Bilaga 2 rensfördel. som även framhålls i rapporten, är oacceptabel. Det får förut- sättas att förslag till lösning av dessa problem skyndsamt framläggs av den arbetsgrupp som hösten 1988 tillsattes av finansdepartementet för att utreda branschglidningsfrågan mellan bankverksamhet och försäkrings- verksamhet. Alla fastighetsinstitut arbetar för närvarande inte med samma konkur- rensförutsättningar. Stadshypotek har i flera viktiga avseenden — t.ex. vad gäller skatteregler och statlig grundfond — konkurrensfördelar jämfört med övriga fastighetsinstitut, vilket innebär att Stadshypotek inte har samma behov av marginalförbättringar som konkurrenterna. Dessa insti- tut kan därför få svårigheter att genomföra den erforderliga marginalför- bättringen. Det finns anledning utgå ifrån att förslag till ändring av dessa konkurrensolikheter skyndsamt framläggs av de statliga kommittéer som för närvarande gör en översyn av bl.a. Stadshypoteks verksamhet och skatteregler.

6.4 Sveriges Föreningsbankers Förbund

Enligt de beräkningar förbundet gjort kommer de nya kraven att leda till att föreningsbankerna får en mer ansträngd kapitaltäckningssituation än för närvarande. För gruppen som helhet ökar kapitalutnyttjandegraden kraftigt. Läget är emellertid inte värre än att man räknar med att klara kapitaltäckningen; möjligen kan någon eller några centrala föreningsban- ker tvingas tillgripa extraordinära åtgärder.

6.5 Sveriges allmänna hypoteksbank

Hypoteksbanken framhåller att som helhet leder förslaget till en fördyring av lantbrukskreditgivningen. Härigenom ökas lantbrukarens kostnader, vilket i sista ändan resulterar i dyrare livsmedel för konsumenterna.

6.6 Landsorganisationen i Sverige (LO)

Reformen medför viss skärpning av kapitalkraven och därmed kostnader för kreditinstituten. Reglerna appliceras också på kreditmarknadsbolagen. Kreditaktiebolagen är tillsammans med hypoteksinstituten den kategori som drabbas hårdast. Den troliga följden blir att räntan för lån mot säkerhet i bostads—, affärs- och jordbruksfastighet måste höjas. Då försäk- ringsbolagen inte träffas av dessa kapitaltäckningsregler är det troligt att de kommer att öka sin andel av nämnda inteckningslån.

6.7 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

Förutom de konkurrensfördelar som försäkringsbolagen skulle få genom förslaget kan det inte uteslutas att även andra strukturändringar kan kom- ma att ske när kapitaltäckningsreglerna har fått effekt på bostadskredit- 197

• Sida 198
•  Original

Bilaga 2

marknaden, främst genom höjda räntenivåer. Det är t.ex. ganska uppen- bart att större låntagare kommer att försöka ordna sin fastighetsfinansi- ering på cgcn hand på kreditmarknaden. Även fastighetsfinansiering utan- för den organiserade kreditmarknaden skulle kunna få en ny grund på ungefär samma sätt som var fallet på 1970-talet.

Även staten själv, i egenskap av stor subventionsgivare till bostadssek- torn, har anledning att fundera på hur de olika subventionssystemen skall anpassas till effekterna av nya regler, främst effekterna på räntenivåerna. Hur stora räntehöjningarna blir är omöjligt att förutse med någon större säkerhet. Räkneexempel kan dock göras. Om man utgår från en halv procentenhets höjning av räntenivåerna, en höjning som kan sägas ligga i mitten av de bedömningar som gjorts, skulle det leda till ökade utgifter på räntebidragsanslaget med ca 3000 milj. kr. under en femårsperiod. Förut- sättningen för räkneexemplet är att nuvarande regler för räntebidrag inte ändras.

6.8 SABO (Sveriges Allmännyttiga Bostadsföretag)

De eftergifter som förefaller nödvändiga för svensk del för att uppnå internationell enighet drabbar främst den politiskt och samhällsekono- miskt angelägna bostadskreditgivningen. Följden blir högre räntekostna- der och därmed följande ökade boendekostnader eller alternativt krav på ökade bostadssubventioner. Även konkurrensförhållandena på en i stort sett väl fungerande bostadsfinansieringsmarknad kan rubbas, både vad avser balansen mellan kreditgivarna (försäkringsbolag, bankägda bostads- institut och hypoteksinstitut) och konkurrensen om kapital. Det finns risk att stora grupper placerare lämnar bostadsmarknaden för mera lönsamma placeringar i en mindre gynnsam lzrcditsituation än dagens.

6.9 Lantbrukarnas Riksförbund

LRF framhåller att om förslaget till skärpta kapitaltäckningsregler på jordbruksfinansicringens område genomförs medför detta att det ställs krav på att kreditgivarna ökar sitt eget kapital. Det ligger i sakens natur att kreditgivarna kommer att övervältra de merkostnader de därigenom åsamkas på berörda kredittagare, dvs. lantbrukarna. Lantbrukarna kom- mer självklart att sträva efter att föra kostnaden vidare till konsumenterna.

7 Ikraftträdande och övergångsregler m. m. 7.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen erinrar att den tidigare påpekat att de föreslagna regler- na kommer att åtminstone på kort sikt skapa problem för institut för bostadsfinansiering och för finansiering av lantbruk m.m. Genom den

• Sida 199
•  Original

möjlighet som lämnas att efter prövning även acceptera andra instrument i Prop. 1989/90: 43 det primära kapitalet kan övergångsregler skapas för att ge sådana institut Bilaga 2 ett tillräckligt rådrum att anpassa sig till de föreslagna reglerna.

Bankinspektionen har noterat, att kreditmarknadskommittén inte har behandlat särskilt frågan om kapitaltäckning för Svensk Bostadsfinansi- ering AB (BOFAB) som är under avveckling. Bankinspektionen vill här föreslå. att med hänsyn till innehavarna av de av BOFAB emitterade obligationerna. BOFAB får kvarstå i sina nuvarande upplåningsrättsregler såsom de är angivna i bolagets bolagsordning.

Bankinspektionen instämmer i att reglerna för hypoteksinstituten bör vara helt lika med dem som gäller för andra institut. Ett slutgiltigt ställ- ningstagande i detta avseende bör dock anstå till dess förslag från den arbetande hypoteksutredningen föreligger.

7.2 Fullmäktige i Sveriges riksbank

Även om siktet bör vara inställt på enhetliga kapitaltäckningsregler bör instituten enligt fullmäktiges mening medges en rimlig övergångstid för att anpassa sin verksamhet. Enligt Cooke-överenskommelsen skall bankerna på konsoliderad basis, med en kontrollstation i slutet av år 1990, anpassa sig till de föreslagna reglerna fram till utgången av år 1992. då de skall vara helt uppfyllda.

Enligt fullmäktiges mening bör Cooke-överenskommelsen följas strikt. Det innebär att bankerna på koncernbasis skall uppfylla i överenskommel- sen angivna kapitalkrav såväl vid utgången av år 1990 som år 1992. Beträffande kraven för de enskilda instituten — för vilka inga bindningar föreligger — bör enligt fullmäktiges mening övervägas att göra övergångs- reglerna mer flexibla än vad kapitaltäckningsgruppen föreslår. För t.ex. Hypoteksbanken framstår anpassningen svår att klara även vid en relativt lång övergångsperiod. Den nyligen tillsatta hypoteksutredningen har bl. a. till uppgift att behandla institutens kapitalanskaffning. En central fråga bör därvid vara hur hypoteksinstituten skall klara av de krav som torde komma att ställas på dem framöver. Takten i anpassningen för andra institut än banker bör också prövas noggrant mot bakgrund av den utveck- ling som sker i andra länder. '

7.3 Svenska Bankföreningen

Bankföreningen föreslår som en följd av sitt under kapitalbasen redovisa- de förslag beträffande förlagsbevisens minsta löptid att förlagsbevis och andra skuldförbindelser. som utfärdats före lagens ikraftträdande, får in- räknas i kapitalbasen även om löptiden uppgår till mindre än fem år. Bankföreningen vill bestämt avstyrka den föreslagna övergångsregeln att kreditmarknadsbolag och hypoteksinstitut, efter regeringens eller bankin- spektionens beslut. skall kunna som supplementärt kapital få räkna garan- tifond eller garantiförbindelse som enligt nuvarande regler grundar rätt till upplåning, trots att motsvarande kapital inte inbetalts till institutet. Detta strider direkt mot Cooke-reglerna, enligt vilka endast inbetalt kapital får 199

• Sida 200
•  Original

medräknas i kapitalbasen. Det är i och för sig nödvändigt att underlätta Prop. 1989/90: 43 anpassningen för fastighetsinstituten som har bundna utlåningsräntor och Bilaga 2 inte snabbt kan göra den marginathöjning som behövs för att klara de nya kapitalkraven. Den föreslagna regeln att räkna in garantiförbindelser etc. är avsedd att underlätta dessa instituts problem. Trots denna lösning skulle emellertid problemen kvarstå förde bankkoncerner i vilka fastighetsinsti- tut ingår. Dessa koncerner måste också leva upp till det högre kapital- kravet för fastighetskrediter. Den föreslagna lösningen skulle därmed ska- pa en olikhet mellan en bankkoncern, i vilken ingår ett fastighetsinstitut, och Stadshypotek. Bankkoncernen får ingen glädje av hjälpregeln, vilket däremot Stadshypotek kommer att få. Detta är inte i linje med målsätt- ningen att skapa konkurrensneutrala regler mellan olika institut och kan därför inte accepteras.

Bankföreningen vill även fästa uppmärksamhet på situationen för Svensk Bostadsfinansiering AB, BOFAB. Detta institut bedriver inte läng- re någon nyutlåningsverksamhet och ger heller inte ut nya obligationer eller andra skuldförbindelser. BOFAB förvaltas fortsättningsvis av Svensk Fastighetskredit AB. BOFABS:s gamla lån har överlåtits på vissa av BO- FABS:s tidigare ägarinstitut och tillgångarna består numera av fordringar på dessa institut. Sådana fordringar skulle enligt gruppens förslag kräva 1,6 % kapitaltäckning, vilket skulle fordra en betydande kapitalökning i BOFAB. Bankföreningen anser inte detta vara rimligt mot bakgrund av att BOFAB är under avveckling och inte lånar upp nya medel. En specialregel erfordras som medger successiv avveckling av BOFABS:s verksamhet utan ökning av BOFABS:s kapitalbas.

Bankföreningen framhåller vidare att det inom EG för närvarande pågår diskussioner om soliditetsregler för kreditinstitut och definitioner av eget kapital. En tills vidare öppen fråga är därvid vilka reserver som skall inräknas i eget kapital. En annan oklar fråga är hur tio-gruppens regler kommer att tillämpas inom EG när det gäller kapitalkrav för fastighetskre- diter — dels i banker/bankkoncerner, dels i fastighetsinstitut. En omstän- dighet, som i detta sammanhang fordrar särskilt beaktande, är att i flera av de svenska bankkoncerner, som är internationellt verksamma — och där- för direkt berörs av Cooke-reglema — ingår fastighetsinstitut, vilkas kredi- ter föreslås få avsevärt höjda kapitalkrav. Härigenom riskerar de svenska bankkoncemerna i sin tur att drabbas av högre kapitalkrav än många av konkurrenterna utomlands. Bankföreningen anser det vara av största vikt att man i Sverige inte fattar beslut som kan riskera medföra att svenska bankers reserver behandlas sämre än reserverna i EG:s banker eller att kapitalkraven blir högre för svenska. banker/bankkoncerner än för utländs- ka konkurrentinstitut. Beslut om nya svenska kapitaltäckningsregler bör därför inte fattas förrän det är helt klart vilka regler som beslutas i EG och . när dessa regler kommer att gälla.

7.4 Kammarrätten i Göteborg

Enligt kammarrätten synes övergångstiden vara för snävt tilltagen. Det är därför angeläget att reglerna så långt möjligt tolkas generöst. 200

• Sida 201
•  Original

7.5 Svenska sparbanksföreningen Prop. 1989/90: 43

. _ _ Bilaga 2 De av kapitaltäckningsgruppen föreslagna reglerna föreslås träda 1 kraft

den 1 januari l990. Regeringen föreslås dock få möjlighet att föreskriva lägre kapitalkrav intill utgången av år 1992. Härigenom skulle det bli möjligt att övergångsvis lindra kapitalkraven på bostadsfinansieringsom- rådet. Föreningen föreslår att fastighetskrediter och bostadsobligationer riskklassificeras så att kapitalkravet t.o.m. 1992 blir 1.6%. En sådan ordning kan rimligen inte innebära problem i ett internationellt perspek- tiv.

Den av kapitaltäckningsgruppen föreslagna regeln, att bl.a. garantifond och garantiförbindelse under vissa förhållanden skall få räknas som supp- lementärt kapital intill utgången av år 1992, blir tillämplig på kreditmark- nadsbolag och hypoteksinstitut samt koncerner i vilka kreditmarknadsbo- lag utgör moderbolag. Däremot föreslås inte en motsvarande övergångsre- gel för bankkoncerner vari ingår kreditmarknadsbolag i egenskap av dot- terbolag, eftersom övergångsbestämmelsema till bankrörelselagen saknar en regel av angivet slag.

Sparbanksföreningen har i och för sig förståelse för de svårigheter som fastighetsinstituten får med de föreslagna kapitalkraven. Dessa kommer med sina bundna utlåningsräntor inte att kunna göra en tillräckligt snabb anpassning till de nya reglerna om inte speciella övergångsregler införs. Emellertid får de bankkoncerner i vilka fastighetsinstitut ingår som dotter- bolag motsvarande problem, eftersom också dessa måste leva upp till de nya kapitalkraven. Den av kapitaltäckningsgruppen föreslagna lösningen skapar en konkurrensmässig olikhet mellan olika slags fastighetsinstitut. beroende på om de ingår i bankkoncern eller ej. Detta strider klart mot den i övrigt angivna målsättningen att skapa konkurrensneutrala kapitaltäck- ningsregler för kreditinstituten. Sparbanksföreningen kan inte acceptera de skillnader som föreslås i övergångsreglerna i nu angivet avseende. Sparbanksföreningen förutsätter att det är fråga om ett förbiseende från kapitaltäckningsgruppens sida och att saken rättas till i departementsbe- handlingen. Föreningen begär således, om de av arbetsgruppen föreslagna övergångsreglerna införs, en motsvarande övergångsregel i bankrörelse- lagen.

7.6 Sveriges Föreningsbankers Förbund

SFF framhåller att den föreslagna övergångsregeln. som innebär att bl. a. garantifond och garantiförbindelse under vissa förhållanden skall få räk- nas som supplementärt kapital intill utgången av år 1992, blir tillämplig på kreditmarknadsbolag och hypoteksinstitut samt koncerner i vilka kredit- marknadsbolag är moderbolag, men inte på bankkoncerner vari ingår kreditmarknadsbolag som dotterbolag. SFF har följande invändningar mot detta förslag. För det första är det oacceptabelt att övergångsrcgcln inte gäller bank- koncerner i Vilka kreditmarknadsbolag ingår eftersom även banker på koncernnivå måste klara de nya kapitaltäckningskraven. Om inte över- 201

• Sida 202
•  Original

gångsregeln utvidgas till att gälla. även bankkoncerner kommer främst Prop. 1989/90: 43 hypoteksinstituten att ha en klar konkurrensfördel i jämförelse med de Bilaga 2 bankägda kreditaktiebolagen. Detta kan inte accepteras. För det andra anser SFF att övergångsregcln — även med en ändring enligt SFF:s förslag ovan — är otillräcklig. Enligt SFF:s beräkningar krävs en betydligt längre övergångstid så att instituten successivt kan anpassa sina utlåningsräntor i takt med förfallotidpunkter för räntekonverteringar. Denna synpunkt gäller således generellt för alla fastighetsinstitut med bundna räntor. Konsekvensen av att inte tillåta en förlängd anpassningstid enligt SFF:s förslag är att respektive institut tvingas till marginalförstärkningar enbart på nyutlåningen. Beroende på resp. instituts faktiska kapitalsituation i utgångsläget kan institut tvingas '-:ill synnerligen "kraftiga räntehöjningar eller — om konkurrenssituationen inte medger erforderliga räntehöjningar — tvingas till utförsäljning av delar eller hela verksamheten. En tillräcklig övergångstid är således nödvändig för att en kraftig turbulens och fullstän- dig omstrukturering av den långa fastighetskreditmarknaden i Sverige skall kunna undvikas.

7.7 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassastyrelsen har redan slagit fast att den accepterar principförslaget för Stadshypoteks del om de framtida kapitaltäckningsregler som skall gälla. ' Det finns emellertid några viktiga praktiska frågor som kräver kommen- tar, inte minst vad rör övergången från dagens system till det nya.

En första sådan punkt gäller själva tidsperspektivet. Kreditmarknads- kommittén och kapitaltäckningsgruppen föreslår att övergången till det nya systemet för kapitaltäckningsreglerna skall ske per den 1 januari 1990, även om vissa övergångsregler skall gälla beträffande kravens nivå fram till utgången av år 1992. Det ligger också i Basel-överenskommelsen att den skall börja tillämpas så snabbt som möjligt. Ett problem för Stadshypoteks del är emellertid att förslaget till ändringar i stadshypotekslagen på denna punkt är integrerat med de övriga ändringsförslagen, såväl civil- som skatterättsliga. Det är svårt att bryta ut enbart kapitaltäckningsreglerna, samtidigt som det knappast kan vara aktuellt att göra andra ändringar när hypoteksutredningens arbete med just samma frågor pågår. Praktiskt sett måste man därför snarare tänka sig den 1 januari 1991 som starttidpunkt.

Kassastyrelsen förmodar att samma problem egentligen också gäller för finansbolag och kreditmarknadsbolag. dvs. att det är svårt att föra in det nya regelsystemet för kapitaltäckning i den gamla civilrättsliga lagstift- ningen för finansbolag, kreditaktiebolag m. rn. Samtidigt är det svårt att tro att det skulle vara möjligt att införa den nya kreditmarknadslagen i dess helhet redan från den 1 januari 1990. Även där ter sig ett års uppskov mer realistiskt. Endast för de egentliga bankerna, där ändringarna formellt sett inte är så ingripande, skulle det väl i praktiken vara möjligt att hålla fast vid en tidigare tidpunkt. Det är ju också för dem som den internatio- nella överenskommelsen i första hand är avsedd, dvs. det kan kanske vara en intern svensk fråga i vilken takt reglerna också görs formellt tillämpliga

r») o Is)

• Sida 203
•  Original

för andra kreditföretag. Realiter kastar Basel-reglerna och "måltidspunk- Prop. 1989/90: 43 ten" vid utgången av år 1992 uppenbarligen sin skugga framför sig redan Bilaga 2 nu, oavsett från vilket datum de blir lagligen gällande.

En annan fråga om sättet att genomföra övergången för Stadshypoteks del är kreditmarknadskommitténs koppling av kapitaltäckningsfrågorna till övergångsregler som rör beskattningen. Kassastyrelsen syftar här på kreditmarknadskommitténs förslag till övergångsregel till ändringarna i stadshypotekslagen. Hela konstruktionen av denna regel kan starkt ifråga- sättas. men även om man accepterar dess lydelse. så ger det orimliga effekter. Innebörden är nämligen att en stor del av Stadshypoteks fondka- pital inte får räknas in i kapitalbasen förrän vissa saker har inträffat vid en framtida taxering. Eftersom en sådan alltid dröjer minst ett år efter det att nya regler blivit tillämpliga, skulle Stadshypotek alltså hamna i den situa- tionen att man fram till dess skall uppfylla nya kapitaltäckningskrav men inte har någon formell möjlighet att efterkomma övergångsregeln, som'i sin tur är villkoret för att få räkna kapitalbasen på avsett sätt. Så kan det inte få gå till.

En materiell fråga finns vidare om de regler som skall gälla för kapital- täckningen under övergångsfasen fram till utgången av år 1992. För Stads- hypotek kan man räkna med att Basel-reglerna innebär att ett kapitalkrav om drygt 4% skulle gälla. Samtidigt skulle den statliga garanti som utgör grundfonden inte få räknas in i kapitalbasen över huvud taget. Det innebär att Statdshypotck i utgångsläget får ett underskott på kapital och måste stärka sin kapitalbas. Kapitaltäckningsgruppen har här föreslagit att rege- ringen skall ha möjlighet att besluta om att en garantifond övergångsvis fortfarande skall få räknas in i kapitalbasen för hypoteksinstitut och krc- ditaktiebolag. Ett villkor för detta skall dock vara att alla andra möjlighe- ter, t. ex. i form av utgivande av förlagsbevis, är uttömda.

Kassastyrelsen anser att det är nödvändigt att övergångsreglerna beträf- fande den statliga garantins värde görs mjukare. Stadshypotek har i många decennier arbetat på en av statsmakterna reglerad marknad, där räntemar- ginalen varit mycket smal — för Kassan rent av noll. I efterhand har Kassan därtill pålagts en avgift för grundfonden, som inte kunnat kompen- seras genom en höjning av marginalerna i den gamla lånestocken. Stadshy- potek har inga möjligheter att av marginalerna på dessa tidigare priorite- rade lån, som fortfarande utgör över hälften av den totala lånestocken. tjäna ihop vinster som kan bygga upp fondstyrkan. Det kan endast ske inom den del av rörelsen som omfattar oprioriterade lån. Mot den bak- grunden är det inte rimligt att över en natt genomföra en reform som helt rycker undan värdet av garantifonden; i sak är det ju just existensen av denna som har motiverat de historiskt snäva marginalerna. Som en mini- miåtgärd förslår kassastyrelsen att kvarvarande garantifond under över- gångstiden skall få räknas som sådant supplementärt kapital som ligger vid sidan av förlagslån. Utgivande av sådana lån skall således inte vara en förutsättning för att garantifonden skall kunna spela en roll.

• Sida 204
•  Original

7.8 Sveriges allmänna hypoteksbank Prop. 1989/90: 43

. .. . . . Bilaga 2 Hypoteksbanken framhåller att om kapitaltackmngsgruppens forslag till

övergångsregler genomförs, innebär det att tre år återstår för kapitalupp- byggnaden. Skall denna finansieras på utestående bottenlånestock måste en generell räntehöjning ske med cirka 0,5% per år. Det kan inte vara rimligt att Landshypotek på detta sätt nödgas ålägga nuvarande låntagare retroaktivt ansvar för en nu från internationellt håll begärd kapitalför- stärkning, särskilt inte mot bakgnind av Landshypoteks mer än 125-åriga verksamhet och det faktum att låntagarna under denna långa tid ej i det ringaste misskött sina förpliktelser. Kapitaltäckningsgruppens förslag le- der till ett alldeles för högt uppb'yggnadskrav, om Landshypotek, såsom blir fallet, skall konkurrera på marknaden med institut som till följd av betydligt högre vinstmarginaler redan haft tillfälle att konsolidera sig över eller i närheten av åttaprocentsnivån. Under alla omständigheter erfordras därför väsentligt längre övergångstid än tre år.

7.9 Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag (SBAB)

Bostadskreditmarknaden i Sverige kommer under alla förhållanden att träffas hårt av nya kapitaltäckningsregler. Det är avsevärda volymer nytt kapital som skall anskaffas av långivarna till bostadssektom. Även för SBAB, som har en liten kapitalbas i förhållande till utlåningen, är det fråga om ett stort kapitalbehov. Det krävs i SBAB:s fall ingående överväganden om hur detta kapital skall anskaffas och tid för att genomföra anskaffning- en. Liknande förhållanden torde gälla även för många andra långivare till bostäder i Sverige. Ett senare ikraftträdande än vad kapitaltäckningsgrup- pen föreslagit är alltså högst önskvärt också av rent inhemska skäl — utöver de större skäl för uppskov med beslut som anpassningen till EG bör föranleda. Den tidsfrist som skulle följa av det av SBAB förordade uppskovet med beslut om kapitaltäckningsregler bör utnyttjas för överväganden om hur inte önskvärda effekter av nya regler skall kunna motverkas.

8 Övriga frågor 8.1 Beskattningsfrågor 8.1.1 Konungariket Sveriges stadshypotekskassa

Kassastyrelsen accepterar att de avdragsgilla fondavsättningar som gjorts inom Stadshypotek efter 1984 års lagändring i princip får sägas ha en likartad karaktär av Obeskattade reserver som bankernas värdereglerings- konton för utlåning. Om kreditmarknadskommittén nöjt sig med detta principuttalande, och därefter förordat att saken överlämnades till den särskilda hypoteksutredning som man ju föreslagit för andra viktiga frå- gor, skulle inte mycket ha varit att säga. De konkreta förslag som kommit- tén nu har lagt kan däremot inte användas. 204

• Sida 205
•  Original

Kreditmarknadskommittén föreslår att specialreglerna om hypoteksin- Prop. 1989/90: 43 stitutens avdragsrätt i 2 ($ 8 mom. lagen om statlig inkomstskatt upphävs, Bilaga 2 men lämnar inget förslag om någon ny regel. Kommittén hänvisar endast allmänt till att hypoteksinstituten bör ha samma möjlighet som andra kreditföretag att utnyttja bestämmelserna om avdrag för avsättningar till värderegleringskonto för utlåning. Det kan emellertid konstateras att detta inte utan vidare kan fungera. I dag gäller nämligen dessa regler endast i fråga om utlåning till allmänheten och ej för utlåning till andra kreditföre- tag. Stadshypotekskassan (och allmänna hypoteksbanken) har emellertid ingen utlåning alls till allmänheten, utan den finns endast hos föreningar- na. En överföring av hela avsättningsrätten till föreningarna kan emeller- tid inte accepteras, eftcrsom det helt skulle ändra balansen inom organisa- tionerna. Det skulle också leda till orimliga effekter vid avskattningen av de befintliga avsättningarna.

Sakligt sett är givetvis den enda rimliga modellen att Stadshypotek skall behandlas som ett enda företag i fråga om utnyttjandet av avdragsgilla fonderingar. Det är inte Kassan och föreningarna var för sig som konkur- rerar med andra institut, utan de gör det tillsammans. Under hand har det också framkommit att det är en sådan modell som föresvävat kreditmark- nadskommittén. Då torde det emellertid krävas Specialregler. eftersom det rent juridiskt i dag är fråga om självständiga företag, som taxeras vart och ett för sig. Det föreligger inte något legalt koncernförhållande, varför taxeringarna handhas av olika nämnder i olika län. Helt lätt är det inte att lösa denna fråga, som emellertid är vital. ] själva verket torde det förhålla sig så, att de normala skattereglerna endast fungerar på ett sätt som ger neutralitet gentemot andra företag om Stadshypotek antingen är ett enda företag, eller alternativt en civilrättslig koncern med full frihet att dispone- ra över mcdelsflöden mellan de ingående företagen. Kassastyrelsen menar att det måste vara lämpligast att här avvakta hypoteksutredningens arbete, som ju bl.a. omfattar just frågor som rör företagsstrukturcn.

Att den av kreditmarknadskommittén föreslagna övergångsbestämmel- sen ger en felaktig tidsföljd mellan de olika effekterna, där skärpta kapi- talkrav kommer minst ett år innan Kassan och föreningarna har möjlighet att uppfylla villkoren för att få räkna in alla sina fonder vid kapitalbasens bestämning, har kassastyrelsen redan tidigare påpekat. Men bestämmelsen torde också i mer grundläggande avseenden vara ofullgången. Som den är angiven får den sägas vara en civilrättslig regel, även om den hänvisar till vissa belopp vid tidigare års taxeringar. Men i civilrättslig bemärkelse lär Kassan och föreningarna inte kunna som intäkt ta upp fiktiva poster. Intäkter måsteju öka företagets förmögenhet med mindre de balanseras av lika stora kostnader.

Inte heller kan regeln fungera som den är uttryckt även om man formule- rar om den så, att villkoret är att Kassan och föreningarna vid taxeringcn som intäkt har tagit upp de aktuella beloppen. Det man vill uppnå är att Kassans och föreningarnas redovisade reservfonder skall minskas med vissa belopp, som i princip i stället skall återkomma som avsatta till värderegleringskonto. Enbart en fiktiv intäktspost vid beskattningen löser inte det problemet, eftersom Kassan och föreningarna inte utan särskilt 205

• Sida 206
•  Original

lagstöd har rätt att sätta ned sina fonder i annan mån än som behövs för att Prop. 1989/90: 43 täcka en uppkommen förlust. Och en eventuell förlust som drivs fram av Bilaga 2 en speciell skattepliktig intäkt vid taxeringcn kan ju inte bli större än det skattebelopp som belöper på intäkten.

Såvitt kassastyrelsen kan förstå finns det inte någon annan framkomlig väg än att i en övergångsregel uttryckligen föreskriva att Kassan och föreningarna direkt skall sätta ned sina reservfonder med de önskade beloppen. Det är förståeligt om kommittén har velat undvika en sådan lagregel, eftersom den torde salma parallell, men det visar bara vilka principiella svårigheter man stöter på om man vill "rätta till historien”. Beloppen skall vid samma bokslut tas upp som intäkt, principiellt som en bokslutsdisposition. Samtidigt bör en särskild övergångsregel vid taxering- en föreskriva att .de belopp varrned reservfonderna nedsätts skall anses vara just de för vilka avdrag har erhållits fr.o.m. 1986 års taxering. Därigenom blir återföringen skattepliktig och man får den nödvändiga parallellen mellan skatte- och civilrätten. Kassan och föreningarna får slutligen göra de avsättningar till värderegleringskonto som kan vara möj- liga.

Eftersom det kommer att handla om stora belopp är det därvid uppen- bart att det ligger ett stort osäkerhetsmoment i att det inte finns klara regler för hur stora avdragsgilla avsättningar hypoteksinstitut får göra. Kan det tänkas att inte hela det återförda beloppet kan avsättas till värde- regleringskonto? Kommer man inte i så fall in i en retroaktiv beskattning, eftersom det ju i sak är fråga om att för andra gången taxera belopp som har utgjort intäkter tidigare år och där taxeringarna sedan länge är avsluta- de? Kassastyrelsen vill med andra ord ifrågasätta om inte övergångsregeln också skall innebära en garanti för att hela det tvångsvis återförda beloppet faktiskt kan avsättas med avdragsrätt.

1 dag framstår det som troligt att nuvarande system med avdragsgilla avsättningar till värderegleringskonto kommer att avskaffas, kanske redan till år 1991. 1 stället kommet ett nytt system med lägre skattesatser och mycket mer begränsade möjligheter till uppbyggnad av Obeskattade re- server. Uppenbart kan det inte i ett sådant perspektiv vara rimligt att först tvinga över Stadshypotek i det gamla skattesystemet, för att därefter strax genomföra ännu en Övergång. En ändring av Stadshypoteks skatteregler bör därför avvakta den generella företagsbeskattningsreformen, med mindre det visar sig att något nu oförutsett gör att en sådan reform uppskjutes på obestämd tid.

Kassastyrelsen vill här också framhålla att det inte kan vara svårt, för den händelse ett nytt skattesystem skulle införas först något år efter det att nya kapitaltäckningsregler blivit gällande, att föreskriva att de delar av hypoteksinstitutens fonder. som har den Obeskattade karaktären, under mellantiden inte får räknas in i kapitalbasen mer än till 50 %. Något behov att för den skull föra in värderegleringskontona för ett eller några få år föreligger inte.

• Sida 207
•  Original

8.1.2 Sveriges allmänna hypoteksbank Prop. 1989/90:43 Hypoteksbanken delar inte den uppfattning som framgår av kreditmark— Bilaga 2 nadskommitténs betänkande. att Landshypotek varit skattemässigt gynnat vid reservfondsuppbyggnaden. Reservfondsmedlen har aldrig utnyttjats för sitt ändamål och har inte tillkommit genom avsättning av riskkapital. Hypoteksbanken godtar kommitténs förslag att värderegleringskonton in— förs för Obeskattade reserver, att reservfonderna renodlas till att innehålla enbart beskattade reserver, att reservfondsavsättningar gjorda före år 1985 skall anses beskattade samt att reservfondsavsättningar fr.o.m. år 1985 skall anses Obeskattade och överföras till värderegleringskonto. Härige— nom läggs enligt Hypoteksbanken entydigt fast vad som är beskattade resp. Obeskattade reserver.

8.2 Lagtekniska frågor

8.2.1 Bankinspektionen

Bankinspektionen föreslår följande förändringar i kapitaltäckningsgrup- pens förslag.

Bankinspektionen förordar en annan lydelse av avräkningsregeln i 85 fjärde stycket första meningen kapitalmarknadslagen. I stället för ”någon form av verksamhet som avses i denna lag” bör föreskrivas ”någon form av bankverksamhet eller verksamhet som avses i 1 kap. 1—4åå denna lag". Därigenom klargörs enligt inspektionen att avräkning skall ske i fråga om tillskott till företag som driver verksamhet enligt bankrörelselagen. ] syfte att klargöra de gränser inom vilka avräkning inte behöver ske föreslår inspektionen att sista meningen i ovan nämnda stycket skall ändras enligt följande. "Sådan avräkning skall dock inte ske i fråga om tillskott som motsvarar högst fem procent av företagets aktiekapital om det sammanlag- da bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger fem procent av bolagets eget kapital. Avräkning skall inte heller ske för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 10 $".

Bankinspektionen föreslår vidare att lOä första stycket i ovan nämnda kapitel anpassas till föreskrifterna i Så genom att ordet "kapitalkrav" utbytes mot ”kapitalbas" och att ”konsoliderat kapitalkrav” utbytes mot "konsoliderad kapitalbas”.

Bankinspektionen föreslår vidare att omedelbart efter tredje meningen i 10 5 andra stycket samma kapitel inskjuts följande tillägg: "Vad i 8 5 fjärde stycket föreskrivs om avräkning från summan av primärt och supplemen- tärt kapital skall även tillämpas på koncernens kapitalbas i fråga om tillskott i företag som inte är dotterföretag". Genom tillägget klargörs enligt inspektionen att avräkning även skall ske av tillskott till företag som inte är dotterföretag. Inspektionen föreslår också att det sist i samma stycket tillägges följande. "Är dotterföretaget inte ett fondkommissionsbo- lag skall placeringarna tas upp till de värden som föreskrivs i annan lag".

Beträffande 5 kap. 145 första stycket kapitalmarknadslagen föreslår bankinspektionen att orden ”kapitalkrav" och "konsoliderat kapitalkrav" ändras till ”kapitalbas" resp. ”konsoliderad kapitalbas”. 207

• Sida 208
•  Original

Beträffande 2 kap. bankrörelselagen föreslår bankinspektionen motsva- Prop. 1989/90: 43 rande ändringar som i kapitalmarknadslagen. Bilaga 2

Således bör i 8 & fjärde stycket första meningen i stället för ”någon form av bankverksamhet", föreskrivas "någon form av bankverksamhet eller verksamhet som avses i 1 kap. 1 —4 55 kapitalmarknadslagen".

Vidare bör 8é fjärde stycket sista meningen ändras enligt följande. ”Sådan avräkning skall dock inte ske i fråga om tillskott som motsvarar högst fem procen av företagets aktiekapital om det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger fem procent av bankens eget kapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller ske för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 10 5".

I 105 första stycket bör orden ”kapitalkrav" och ”konsoliderat kapital- krav” bytas ut mot ”kapitalbas” resp. ”konsoliderad kapitalbas".

Slutligen föreslår bankinspektionen att lydelsen efter tredje meningen i 10 å andra stycket skall vara följande. "Vad i 8 ä fjärde stycket föreskrivs om avräkning från summan av primärt och supplementärt kapital skall även tillämpas på koncernens kap;talbas i fråga om tillskott i företag som inte är dotterföretag. Placeringarna skall tas upp till de värden som före- skrivs i 9 5 eller, om dotterföretaget är ett fondkommissionsbolag, i 5 kap. 13 5. Är dotterföretaget inte ett kreditmarknadsbolag eller ett fondkom- missionsbolag skall placeringarna tas upp till de värden som föreskrivs i annan lag”.

8.2.2 Finansbolagens förening

4 kap. 95 D kapitalmarknadslagen avser vissa definierade riskfordringar samt fordringar enligt 2 kap. 9 Q' E bankrörelselagen. I sistnämnda stadgan- de talas om ”övriga tillgångar”. med andra ord rör det sig om en uppsam- lingsparagraf. Motsvarande stadgande i kapitalmarknadslagen är 4 kap. 9 & E. där det också talas om ”övriga tillgångar" än i. t.ex., stadgande D. Det synes följaktligen som man då ger regler för andra övriga tillgångar än sådana övriga tillgångar som avses i bankrörelsekapitlet. Tolkningssvårig- heter kan då uppkomma. Detta bör möjligen rättas till.

• Sida 209
•  Original

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617)

1 Förslag till

Härigenom föreskrivs i fråga om bankrörelselagen (1987:617) dels att 2 kap. 9—1155, 4 kap. 4 och 955 samt 7 kap. 75 skall ha följande lydelse,

dels att det i lagen skall föras in en ny paragraf. 2 kap. 9 a 5, av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Till insättarnas skydd skall en bank ha ett visst lägsta kapital i form av eget kapital i bankaktiebo- lag, egna fonder [ sparbank samt eget kapital i central föreningsbank tillsammans med anslutna lokala föreningsbanker ( kapitalkrav).

Med eget kapital och egna fonder får likställas dels fyrtio procent av ett belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning. garantijörbin- delser och utländska valutor samt mot bankens reserv _tör obligationer, varmed avses det belopp med vilket Obligationernas värde beräknat en- ligt 4 kap. 4 5 1 överstiger nettovär- det, dels med det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuld/ör- bindelser som medför rätt till betal- ning ]örst efter bankens övriga bor- genärer. I båda _fållen får medräk- nas högst ett belopp som motsvarar det egna kapitalet eller de egna fon- derna.

Med eget kapital och reserver i en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker avses sum- morna av eget kapital och reserver i dessa föreningsbanker. Förlagsin- satserna räknas därvid inte in i det egna kapitalet. Det nominella vär- det av dessa insatser får dock likstäl- las med eget kapital intill ett belopp som tillsammans med det nomi- nella värdet av jörlagsbevis och and- ra skuld/örbindelser enligt andra stycket motsvarar det egna kapita- let.

Från det egna kapitalet och de egna fonderna skall avräknas det bokförda värdet av vad som tillskju-

En bank skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas. beräknad enligt 9 å å', som motsvarar åtta procent av värdet av bankens placeringar. be- räknat enligt 10 _9' (kapitalkrav). För en central föreningsbank med an— slutna lokala ,föreningsbanker be- stäms kapitalbasen och kapitalkra- vet gemensamt.

• Sida 210
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 989/ 90: 43

. Bila a 3 tits som aktiekapital eller I annan g

form till in- eller utländskt företag som driver någon form av bankverk- samhet. Sådan avräkning skall dock inte ske ifråga om företag där sta- ten är delägare eller i fråga om kre- ditaktiebolag som har till huvudsak- ligt ändamål att lämna lån mot sii- kerhet i panträtt i bostads-. kontors- eller afiä/s/astighet eller att lämna lån till kommuner.

Har en bank ett väsentligt ekono- miskt intresse i ett aktiebolag. som uteslutande har till syfte att förvalta fastighet eller tomträtt som härför- värvats för att bereda banken loka- [er för dess verksamhet eller tillgo- dose därmed sammanhängande be- hov. skall från bankens eget kapital eller egna fonder avräknas åtta pro- cent av summan av det bokförda värdet av aktierna i fastighetsbola- get och bolagets bokförda skulder el- ler den del av dessa som svarar mot bankens innehav av aktier i fastig- hetsbolaget.

Utan hinder av andra och tredje styckena får bankinspektionen. om det finns synnerliga skäl. tillåta en bank att likställa eget kapital och egna fonder med det nominella vär- det av sådana förlagsbevis, andra skuldförbindelser och förlagsinsat- ser, som där avses, intill ett belopp som motsvarar en och en halv gånger det egna kapitalet eller de egna fonderna.

9a5

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efter avräkning enligt fjärde styc- ket. Det primära kapitalet skall ut- göra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital i bankaktiebolag, reservfonder och uppskrivningsfon- der i sparbanker samt eget kapital med undantag för förlagsinsatser i föreningsbanker.

B. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bankens reserver för utlåning och garantiförbindelser 210

• Sida 211
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ] 989/ 90: 43

. . Bila a 3 samt Sjuttio procent av det belopp g

som svarar mot bankens reserver för aktier, obligationer och utländska valutor, dock högst det belopp med vilket nettobokföringsvärdet under- stiger det lägsta av anskaffningsvär- det och marknadsvärdet.

C. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsandelsbevis, förlagsbevis och andra skuldförbindelser, vilkas ur- sprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalning först efter bankens övriga borgenä- rer, dock högst ett belopp som mot- svarar hälften av det primära kapi- talet. Bevis och andra skuldförbin- delser vilkas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till . ett belopp som motsvarar tjugo pro- cent av det nominella värdet för var- je helt år som återstår till förfallo- dagen.

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får räknas som supple- mentärt kapital.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räk- nas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapi- tal eller i annan form i ett företag som driver någon form av bankverk- samhet. Någon - avräkning skall dock inte göras om tillskottet mot- svarar högst fem procent av företa- gets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokförda vär- det av sådana tillskott inte översti- ger tio procent av bankens egna ka- pital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmel- semai ll &.

• Sida 212
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105'

Kapitalkravet bestäms i för/täl- lande till bankens tillgångar samt ingångna garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmark- naden som innebär en kreditriskför banken (placeringar). För en central föreningsbank med anslutna lokala föreningsbanker bestäms kapital- kravet gemensamt. Vid beräkning- en av kapitalkravet indelas place- ringarna i följande fyra grupper, nämligen

A ]. inneliggande kassa. checkar, postremissväxlar samt fordringar hos riksbanken och riksgäldskonto- ret.

2. skattkammarväxlar och obliga- tioner som utfärdats av staten, kom- mun eller därmed jämförlig samfäl- lighet, bankaktiebolag. Sparbank, central föreningsbank, allmän kas- sa eller inrättning vars reglemente fastställts av regeringen, kredit- aktiebolag. hypoteksinstitut eller Nordiska investeringsbanken,

3. andra fordringar för vilka sta- ten. kommun eller därmed jämför- lig samfällighet, bankaktiebolag, sparbank, central föreningsbank el- ler annan under A 1 eller 2 avsedd kassa eller inrättning. kreditaktie- bolag, hypoteksinstitut, sådant bankägt aktiebolag som enligt rege- ringens medgivande _fär jämställas med kreditaktiebolag vid tillämp- ningen av detta stycke eller försäk- ringsföretag med svensk koncession svarar,

4. fordringarför vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller ford- ran. som anges under A I— 3,

5. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapita/marknaden för vilka banken erhållit säkerhet [ vä r- dehandling ellerfordran, som anges under A 1 — 4.

' Senaste lydelse 1987: 1327.

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A 1. Inneliggande kassa. checkar och postremissväxlar.

2. Värdehandlingar och fordring- ar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.

3. Värdehandlingar och fordring- ar för vilka utländska stater eller centralbanker svarar, om värde- handlingen eller fordran gäller i na- tionell valuta och är rehnansierad [ samma valuta.

4. Övriga värdehandlingar och fordringar för vilka någon av de ut- ländska stater och centralbanker svarar som regeringen eller, efter re- geringens bemyndigande, bankin- spektionen anger iföreskrifter.

5. Fordringar. garantiförbindel- ser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten ut- görs av sådana tillgångar .som avses i I eller sådana statliga värdehand- lingar som avses i 2 — 4.

'N) IQ

• Sida 213
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

B 1. andra fullgoda obligationer än de som anges under A 2,

2. fordringar för vilka utländskt bankföretag eller annat försäkrings- företag än som avses underA 3 eller samfällighetsförening svarar, därvid fordringarför vilka utländskt bank- företag svarar skall tas upp till en och en halv gånger fordri ngarnas be- lopp.

3. fordringarför vilka säkerheten utgörs av värdehandling eller ford- ran, som anges under B 1 eller 2, eller panträtt i jordbruks-, affärs- eller bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom sjuttiofem procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, ifråga om tomträtt. av byggnad som hör till tomträtten,

4. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknadenför vilka banken erhållit säkerhet i vår- dehandling eller fordran, som anges under B 1 — 3.

C 1 . fordringarför vilka säkerhe- ten utgörs av

a) panträtt i jordbruksfastighet, i bostadsfastighet med en- eller tvåår- miljshus eller med flerfamiljshus för vilket bostadslån enligt statliga be- stämmelser utgår eller i tomträtt till sådan fastighet. om pantvärdet lig- ger nte/lan sjuttiofem och etthundra procent av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, ifråga om tomträtt. av byggnad som hör till tomträtten,

l)) panträtt ifastighet som helt el- ler delvis är inrättad för industriell verksamhet eller i tomträtt till så- dan fastighet inom _ferntio procent

Föreslagen lydelse

B ]. Värdehandlingar och ford- ringar för vilka ett svenskt företag som bedriver någon form av bankverksamhet eller en allmän kassa eller inrättning vars regle- mente fastställts av regeringen sva- rar.

2. Värdehandlingar och fordring- ar för vilka en kommun eller en där— med jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater svarar som regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen anger i föreskrifter.

3. Värdehandlingar och fordring- ar med en återstående löptid av högst ett år för vilka en utländsk bank svarar samt andra värdehand- lingarför vilka en bank i någon av de utländska stater svarar som rege- ringen eller, efter regeringens be- myndigande, bankinspektionen an- ger i föreskrifter.

4. Värdehandlingar och fordring- arför vilka en internationell utveck- lingsbank svarar .som regeringen el- ler, efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen anger iföre- skrifter.

5. Fordringar, garantiförbindel- ser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten ut- görs av värdehandlingar eller ford- ringar som anges i 4. C. .Fordringar, garantiförbindel— ser och andra åtaganden på kapital- marknaden. för vilka säkerheten ut- görs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som banken bestämt efter särskild värde- ring av den fasta egendomen eller. i

fråga om tomträtter, av byggnad som hör till tomträtten.

• Sida 214
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

av det uppskattade värdet av den fasta egendomen eller, ifråga om tomträtt. av byggnad och annan egendom som hör till tomträtten el- ler

c) förlagsbevis eller aktie, som är inregistrerad vid Stockholms fond- börs,

2. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden för vilka banken erhållit säkerhet iform av värdehandling eller fördran, som anges under C 1 ,

D. övriga tillgångar, garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden utom sådana som enligt 95 fjärde och femte styckena skall avräknas från eget kapital och egnafonder.

För placeringar som anges under A gäller inte något kapitalkrav. I övrigt uppgår kapitalkravet vid varje tidpunkt till lägst ett belopp som motsvarar sammanlagt

en procent av summan av placer- ingar sorn anges under B.

fyra procent av summan av place- ringar som anges under C och

åtta procent av summan av place- ringar som anges under D.

Placeringar skall tas upp till föl- jande värden, nämligen

I. fordringar, för vilka reserver som avses i 95 andra stycket av- satts, till sitt bruttovärde,

föringsvärde, Föreslagen lydelse

D. Övriga tillgångar, garantiför- bindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden. '

Vid beräkningen av kapitalkravet undantas

sådana tillskott som enligt 9 af fjärde stycket skall räknas av från

kapitalbasen,

tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i I I 5 ,

de placeringar som anges vid förs- ta stycket A,

fordringar mot företag som ingår i samma koncern .som banken.

fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som banken.

fordringar mellan en sparbank och Sparbankernas Bank,

fordringar mellan en före- ningsbank och Föreningsbankernas Bank.

I övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges vid B,

femtio procent av summan av de placeringar som anges vid C samt

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grund för beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

I . Tillgångar, för vilka reserver .som avses i 9 a ä' andra stycket B har satts av, värderas till sitt bruttobok- aktier, obligationer och utländska valutor dock till sitt

• Sida 215
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

2. övriga tillgångar till sitt net- tovärde,

3. garantiförbindelser, .som är knutna till kreditgivning, till sitt no- minella belopp.

4. övriga garantiförbindelser till halva sitt nominella belopp samt

5. andra åtaganden på kapital- marknaden till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankin- spektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Med uppskattat värde i första stycket B 3 och C 1 avses det värde. som banken bestämt på grundval av särskild värdering. Har enligt gäl- lande statliga bestämmelser om bo— stadslån till främjande av bostads- byggandet sådant lån beviljats till uppförande av viss byggnad. skall till grund för bedömandet i stället för uppskattningsvärde! läggas det enligt nämnda bestämmelser fast- ställda pantvärdet för byggnaden el- ler den fastighet där denna uppförs om inte särskilda .skäl föranleder annat

Föreslagen lydelse

marknadsvärde om detta understi— ger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garantiförbindelser med an— knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp. om inte regeringen el- ler, efter regeringens bemyndigan- de, bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

• Sida 216
•  Original

Bilaga 3

Nu varande lydelse

Föreslagen lydelse

11,9'

Om ett bankaktiebolag genom aktieinnehav eller på annat sätt har andel i ett utländskt företag som driver någon form av bankverksam- het och andelen uppgår till lägst tju- go procent av företagets aktiekapital eller motsvarande. skall, utöver vad som anges beträffande kapitaltäck- ni ngför aktier eller andelar i företa- get i 9 g” fjärde stycket, följande gäl- la.

För det utländska företagets pla- ceringar skall bestämmas ett kapi- talkrav. Banken skall vid varje titl- punkt uppfylla kapitalkravet enligt 10 _é' och den del av kapitalkravet i det utländska företaget som svarar mot bankens andel i företaget.

Vid beräkningen av det särskilda kapitalkravet för det utländska före- taget och vid bestämmandet av vad som i detta sammanhang skall an- ses som eget kapital skall 9 och 10 ff gälla i tillämpliga delar. För de fordringar som banken ellerföre- tag som avses i första stycket har på något av dessa företag krävs inget eget kapital. Detsamma gäller ford- ringarför vilka ettföretag som avses i första stycket svarar. Vid beräk- ningen av bankens eget kapital skall 95 fjärde stycket inte tillämpas. Vid tillämpningen av 95 andra stycket får med det egna kapitalet likställas så stor del av det utländska företa- gets reserver m. m. som svarar mot bankens andel i företaget.

Bankinspektionen beslutar ifråga om kapitalkrav och vad som skall anses .som eget kapital.

Om en bank har ett dotterföretag. skall vad som i 95 föreskrivs om kapitalkrav tillämpas även på kon- cernen (konsoliderat kapitalkrav).

Koncernens kapitalbas och place- ringar skall bestämmas med tillämpning av de regler .som enligt 4 kap. '115 gäller för upprättandet ' av koncernbalansräkningar. Kapi- talbasen skall därvid även omfatta redovisade minoritetsandelar. Re— dovisad goodwill skall räknas av från primärt kapital. Placeringarna skall tas upp till de värden som fö- reskri vs i 10 5 eller, om dotterföreta- get inte är en bank. i annan lag. Regeringen eller, efter regering- ens bemyndigande. bankinspektio- nen får i samband med att tillstånd lämnas enligt 659 besluta att vad som föreskrivs i första stycket skall tillämpas även på ett företag som inte är dotterföretag till banken. Fö- retagets kapitalbas och placeringar

skall då beaktas i den omfattning - .som motsvarar den andel banken äger i företaget. I övrigt tillämpas andra stycket.

4- kap.

4?

Utöver vad som föreskrivs i 145 bokföringslagen (1976:125) gäller följande vid värdering av en banks omsättningstillgångar:

1. Räntebärande obligationer som avses i 2 kap. 10% första styc-- ket A 2 och B 1 får tas upp till ett värde (medeltalsvärde) som grun-- das på ett medeltal av emissions-- räntorna under de senaste tio åter.-.

1. Räntebärande obligationer som omfattas av 2 kap. 105 första stycket A 2 och B 1 får tas upp till ett värde (medeltalsvärde) som grundas på ett medeltal av emis- sionsräntoma under de senaste tio

• Sida 217
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse

på obligationer som utfärdats av Konungariket Sveriges Stadshypo- tekskassa. Svensk Bostadsfinansi- ering Aktiebolag BOFAB och Spar- bankernas lnteckningsaktiebolag Spintab och som avser kreditgiv- ning för nyproduktion av bostäder eller, i den mån bostadslån enligt statliga bestämmelser utgår, för an- nat byggande. Medeltalet fastställs av bankinspektionen. Obligation får dock inte tas upp över anskaff- ningsvärdet.

Föreslagen lydelse

åren på obligationer som utfärdats av Konungariket Sveriges Stadshy- potekskassa. Svensk Bostadsfinan- siering Aktiebolag BOFAB och Sparbankernas lnteckningsaktiebo- lag Spintab och som avser kredit- givning för nyproduktion av bostä- der eller, i den mån bostadslån en- ligt statliga bestämmelser lämnas. för annat byggande. Medeltalet fastställs av bankinspektionen. Ob- ligationer får dock inte tas upp över anskaffningsvärdet.

2. Omsättningstillgång i övrigt får tas upp över anskaffningsvärdet, om förutsättningarna enligt 145 fjärde stycket bokföringslagen är uppfyllda och bankinspektionen ger tillstånd till det.

9 &

F örvaltningsberättelsen skall upprättas med iakttagande av god redovis- ningssed.

] förvaltningsbcrättelsen skall upplysningar lämnas i följande hänseen- den:

1. Sådana förhållanden som inte skall redovisas i resultaträkningen eller i balansräkningen men som är viktiga för bedömningen av bankens verk- samhetsresultat och ställning.

2. Händelser av väsentlig betydelse för banken, som har inträffat under räkenskapsåret eller efter dettas slut.

3. Medelantalet under räkenskapsåret anställda personer, såväl för ban- ken i dess helhet som för varje arbetsställe med mer än tjugo anställda. det sammanlagda beloppet av räkenskapsårets löner och ersättningar dels till styrelsen och andra personer i ledande ställning, varvid tantiem och där- med jämställd ersättning till styrelsen skall anges särskilt, dels till övriga anställda och delegater i bankensamt, om banken har anställda i flera länder, löner och ersättningar angivna särskilt för varje land jämte uppgift om medelantalet anställda i respektive land. Förvaltningsberättelsen skall innehålla förslag till dispositioner beträf- fande bankens vinst eller förlust.

Ett bankaktiebolag, en sparbank och en central föreningsbank skall till förvaltningsbcrättelsen foga en kapitaltäckningsanalys. I skall lämnas uppgifter om det egna kapitalet och de egna fonderna. om därmed enligt 2 kap. 9 5 likställt ka- pital samt om kapitalkravet enligt bestämmelserna i 2 kap. 10 och

11926.

denna'

Ett bankaktiebolag. en sparbank och en central föreningsbank skall till förvaltningsbcrättelsen foga en kapitaltäckningsanalys. I denna skall lämnas uppgifter om kapital- basen och kapitaltäckningen enligt 2 kap. 9—1155.

En föreningsbank skall därutöver lämna upplysningar i följande hänse- enden:

l. Väsentliga förändringar i medlemsantalet och summorna av insatsbe— lopp som skall återbetalas under nästa räkenskapsår enligt bestämmelserna i 4 kap. 1 och 3 55 föreninngankslagen (1987:620).

• Sida 218
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2. Den rätt till utdelning som gjorda förlagsinsatser medför. 3. Summan av de förlagsinsatser som har sagts upp och skall inlösas under de näst följande två räkenskapsåren.

7 kap. 7 & Bankens styrelse är skyldig att genast låta upprätta en särskild balansräk— ning, om det finns anledning att anta att en bank gjort sådana förluster att l. ett bankaktiebolags eget kapital understiger nio tiondelar av det registrerade aktiekapitalet,

2. en sparbank inte kan uppfylla 2. en sparbank eller en central/ör— kravet på egnafbnder i 2 kap. 9 och eningsbank med anslutna lokala 10 55, föreningsbanker inte kan uppfylla

kravet på kapitaltäckning enligt 2 kap. 9— 10 55.

3. en central föreningsbank? och de anslutna lokala föreningsbanker- nas eget kapital inte svarar mot det belopp som jbrdras enligt 2 kap. 9 och 1055.

Balansräkningen skall granskas av revisorerna. Om antagandet om ban— kens förluster bekräftas skall styrelsen genast underrätta bankinspektio— nen.

1. Denna lag träderi kraft den I januari 1990.

2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 2 kap. 9 & intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 kap. 9 a & tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 2 kap. lOå första stycket får, intill utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.

• Sida 219
•  Original

2 Förslag till Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618)

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 55 och 4 kap. 235 bankaktiebolags- lagen (l987:6l8) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

] kap. 5 &

Ingår ett bankaktiebolag i en koncern, där moderbolaget inte är bank, skall bestämmelserna i bankrörelselagen (1987: 617) om banks rörelse och om tillsyn av bank samt bestämmelserna i denna lag om banks ledning gälla för moderbolaget i tillämpliga delar och för övriga företag, som om de vore dotterföretag till bank. Begränsningarna i fråga om banks rörelse skall avse företagen gemensamt. Koncernbidrag får ges endast efter medgivande av bankinspektionen.

I en sådan koncern som avses i första stycket får det bokförda vär- det av moderbolagets aktier eller an- delar i dotterföretag som driver nå- gon form av bankverksamhet inte överstiga moderbolagets eget kapi- tal. Vid denna beräkning skall hän- syn inte tas till kreditaktiebolag som har till huvudsakligt ändamål att lämna lån mot säkerhet i panträtt [ bostads—. kontors— eller allärsfastig- het eller att lämna lån till kommu- ner.

Vad som sägsi 3 kap. 3 5 om förbud att förvärva aktier i bankaktiebolag gäller även beträffande förvärv av aktier i ett sådant moderbolag som avses i första stycket.

Om det finns synnerliga skäl, får regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen medge undantag från bestämmelserna i första och andra styckena.

4 kap. 23 5 [ emissionsprospektet skall följande uppgifter lämnas, nämligen 1. en kortfattad historik över bankaktiebolaget och dess verksamhet, ' 2. en redogörelse för bolagets och. om det finns dotterföretag, koncer- nens verksamhet samt för bolagets del uppgifter som är av betydelse för bedömningen av rörelsens karaktär och utveckling.

3. en redogörelse för kapitaltäck— ningen enligt 2 kap. 9 och 10 55 samt. i förekommande fall, 1155 bankrörelselagen (1987:617) och dess betydelse för bankbolaget,

3. en redogörelse för kapitaltäck- ningen enligt 2 kap. 9—1055 samt, i förekommande fall, 11 å bankrö- relselagen (l987z6l7) och dess be- tydelse för bankbolaget,

4. uppgifter om bolagets styrelseledamöter, revisorer samt anställda och delegater i ledande ställning. samt

5. en redogörelse för ägar- och rösträttsförhållanden i fråga om bolagets aktier.

• Sida 220
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

. . _ . Bila a 3 Uppgifterna enligt första stycket ] behöver inte lämnas av bankaktiebo- g

lag, vars aktier är inregistrerade vid Stockholms fondbörs.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

[s.) lx) o

• Sida 221
•  Original

3 Förslag till

Lag om ändring i sparbankslagen (1987: 619)

Härigenom föreskrivs att 5 kap. 1, 3 och 4 åå sparbankslagen (1987: 619) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

5 kap.

Om det är påkallat för att upprätthålla en sparbanks verksamhet, får sparbanksstämman besluta att bilda en garantifond genom bidrag av hu- vudmän eller andra.

För att vara bindande skall teckning av bidrag till garantifonden ske på en teckningslista. På denna skall anges om ränta skall utgå och i så fall hur den skall beräknas. Vidare skall avskrifter av sparbankens senast balans- räkning och revisorernas yttrande över denna fogas till teckningslistan.

Garantifonden får återbetalas en- dast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 äg" bankrörelselagen (1987:617). I öv- rigt skall beträffande återbetalning- en gälla vad som bestämts vid ga- rantifondens bildande.

Finns det i reglementet ett förbe- håll om återbäring av grundfonden eller del därav, får sådan återbäring inte ske om inte reservfonden upp- går till belopp som motsvarar tio gånger grundfonden. Inte heller får återbäring ske, så länge garanti- fond, där sådan bildats, inte återbe- talts eller om sparbanken till följd av återbäringen inte skulle kunna uppfylla det i 2 kap. 9 och 10 åå bankrörelselagen (1987:617) före- skrivna kravet på egnajbnder.

Utfa'st ränta på grundfonden eller garantifonden skall inte betalas ut, om till följd av detta vinsten på rörelsen inte skulle räcka till att få upp grundfonden eller garantifon- den till det i 25 första stycket an- givna beloppet. Räntan på garanti- fonden skall inte heller betalas ut. om genom utbetalningen en sådan förlust skulle uppkomma på rörel- sen, att sparbanken inte skulle kun- na uppfylla det i 2 kap. 9 och 10 åå

Garantifonden får återbetalas en- dast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 9—1055 bankrörelselagen (1987:617). I öv- rigt skall beträffande återbetalning- en gälla vad som bestämts vid ga- rantifondens bildande.

Finns det i reglementet ett förbe- håll om återbäring av grundfonden eller del därav, får sådan återbäring inte ske om inte reservfonden upp- går till belopp som motsvarar tio gånger grundfonden. Inte heller får återbäring ske, så länge garanti- fond, där sådan bildats, inte återbe- talts eller om sparbanken till följd av återbäringen inte skulle kunna uppfylla det i 2 kap. 9—10Qå bank- rörelselagen (1987:617) föreskriv- na kravet på kapitaltäckning.

Utfäst ränta på grundfonden eller garantifonden skall inte betalas ut. om till följd av detta vinsten på rörelsen inte skulle räcka till att få upp grundfonden eller garantifon- den till det i 25 första stycket an- givna beloppet. Räntan på garanti- fonden skall inte heller betalas ut, om genom utbetalningen en sådan förlust skulle uppkomma på rörel- sen, att sparbanken inte skulle kun- na uppfylla det i 2 kap. 9—1055

Bilaga 3

lx) IJ

• Sida 222
•  Original

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 989/ 90: 43

B"] bankrörelselagen (1987:617) före- bankrörelselagen (1987:617) före- 1aga3 skrivna kravet på egna _londer. skrivna kravet på kapitaltäckning. Grundfondsräntan skall inte i nå- Grundfondsräntan skall inte i nå- got fall betalas ut om till följd av got fall betalas ut om till följd av detta förlust skulle uppkomma. detta förlust skulle uppkomma.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1990.

'na

• Sida 223
•  Original

Bilaga 3

4 Förslag till

Lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620)

Härigenom föreskrivs att 4 kap. 3 5 och 9 kap. l4 & föreningsbankslagen (1987:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse F öres/agen lydelse

4 kap.

En medlem. som deltar i för- eningsbanken med högre insatsbe- lopp än han är skyldig att delta med. har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur föreningsbanken. Beträf- fande uppsägningen samt medlem- mens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att be- tala tillbaka vad han har fått ut tillämpas I och 2 55 samt 3 kap. 4 5 första stycket. Sexmånadersfristen enligt l 5 skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Härut- över gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i 2 kap. 9 och 10 55 bankrörelselagen (1987: 617).

En medlem, som deltar i för- eningsbanken med högre insatsbe- lopp än han är skyldig att delta med, har rätt att efter uppsägning få ut överskjutande belopp utan att avgå ur föreningsbanken. Beträf- fande uppsägningen samt medlem- mens rätt att få ut det uppsagda beloppet och hans skyldighet att be- tala tillbaka vad han har fått ut tillämpas [ och 2 55 samt 3 kap. 4 5 första stycket. Sexmånadersfristen enligt lé skall därvid räknas från utgången av det räkenskapsår som sedan uppsägningen har gjorts slutar näst efter en månad eller den längre tid, högst sex månader, som har bestämts i stadgarna. Härut- över gäller att sådant insatsbelopp får betalas ut endast om det kan ske med hänsyn till bestämmelserna om kapitaltäckning i 2 kap. 9— 10 55 bankrörelselagen (1987: 617).

9 kap. 14 g'

När den i kallelsen på okända borgenärer bestämda anmälningstiden har gått ut och alla kända skulder blivit betalda, skall likvidatorcrna skifta föreningsbankens behållna tillgångar. Om något skuldbelopp är tvistigt eller inte förfallet till betalning eller av annan orsak inte kan betalas, skall så mycket av föreningsbankens medel som kan behövas för denna betal- ning behållas och återstoden skiftas.

I en lokal föreningsbank får till medlemmarna, utöver av dem be- talda insatser, betalas ut medel en- dast i den mån det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 9 och 10 && bankrörelselagen(1987: 617). De medel som sålunda inte får betalas ut skall föras till den centrala föreningsbankens reserv- fond.

I en lokal föreningsbank får till medlemmarna, utöver av dem be- talda insatser, betalas ut medel en- dast i den mån det kan ske med hänsyn till bestämmelserna i 2 kap. 9—10äå bankrörelselagen (1987: 617). De medel som sålunda inte får betalas ut skall föras till den centrala föreningsbankens reserv- fond.

De medlemmar eller innehavare av förlagsandelar som vill klandra

• Sida 224
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

skiftet skall väcka talan mot föreningsbanken senast tre månader efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman. Om en medlem eller innehavare av en förlagsandel inte inom fem år efter det att slutredovisningen lades fram på föreningsbanksstämman har anmält sig för att lyfta vad han har erhållit vid skiftet. har han förlorat sin rätt till detta. Om medlen är ringa i förhållande till de skiftade tillgångar- na. kan rätten på anmälan av likvidatorcrna förordna att medlen skall tillfalla allmänna arvsfonden. [ annat fall skall 17 & tillämpas.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

• Sida 225
•  Original

5 Förslag till Prop. 1989/90: 43 Lag om ändring i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag B'laga 3

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag skall föras in fyra nya paragrafer. 4 a—4 d 55. av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 a 9'

Ett kreditaktiebolag skall vid var- je tidpunkt ha en kapitalbas, beräk- nad enligt 4 b5. som motsvarar åtta procent av värdet av bolagets placeringar, beräknat enligt 4 cf (kapitalkrav).

4 b _9'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efter avräkning enligt fjärde stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalba- sen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserverför utlåning och garantiförbindelser samt sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserverför aktier. obligationer och utländska valutor. dock högst det belopp med vilket nettobokföringsvärdet under- stiger det lägsta av anskallhingsvär— det och marknadsvärdet.

C. Reserver och tillskott som eller regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivandefär räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalning först efter bolagets öv- riga borgenärer. dock högst ett be- lopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger _fern år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella vär- det för varje helt år som återstår till 225

• Sida 226
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

förfallodagen. Bilaga 3

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivande får räknas som supple- mentärt kapital.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räk- nas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapi- tal eller i annan fbrm i ett företag som driver någon form avfinansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte gö- ras om tillskottet motsvarar högst fem procent av företagets egna kapi- tal eller motsvarande och det sant- manlagda bokförda värdet av såda- na tillskott inte överstiger tio pro- cent av bolagets egna kapital. Av- räkning skall inte heller göras för tillskott iföretag som omfattas av bestämmelserna i 4 a' 5 .

4 c &”

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105)" första stycket A bankrörelselagen (1 98 7: 6 I 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden .som avses i 2 kap. 109" första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap 109" första stycket D bankrörelselagen.

Vid beräkningen av kapitalkravet undantas

sådana tillskott som enligt 4 b,?" fjärde stycket skall räknas av från kapitalbasen,

tillskott iföretag som omfattas av bestämmelserna i 4 d 5,

de placeringar som anges vid förs- ta stycket A,

_fbrdringar mot företag som ingår i samma koncern som kreditaktie- bolaget.

fordringar som har garanterats av 276

• Sida 227
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

.. . Bilaga 3 ell foretag I samma koncern SOI"

kreditaktiebolaget.

1 övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges vid B.

femtio procent av summan av de placeringar som anges vid C samt

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grund för beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 4 b &” andra stycket B har satts av, värderas till sitt bruttobok- föringsvärde, aktier, obligationer och utländska valutor dock till sitt marknadsvärde om detta understi- ger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp, om inte regeringen el- ler. efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

4 d 5

Omett kreditaktiebolag har ett dotterföretag, skall vad som i 4 att föreskrivs om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (konsoliderat ka- pitalkrav).

Koncernens kapitalbas och place- ri ngarskall bestämmas med tillämp- ning av de regler som enligt 11 kap. 119' aktiebolagslagen (1975:]385) gällerför upprättande av koncernba- lansräkningar. Kapitalbasen skall därvid även omfatta redovisade mi- noritetsandelar. Redovisad goodwill skall räknas av från primärt kapital.

• Sida 228
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1 989/ 90: 43

E'] Placeringarna skall tas upp till de ] aga 3 värden som föreskrivs i 4 c 5 eller, om dotterföretaget inte är ett kredit- aktiebolag. i annan lag.

1. Denna lagträderi kraft den ljanuari l990.

2. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 4 aå intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 4 bg" tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats förc lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år. dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 4 cå första stycket får, intill utgången av år 1990. värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.

IQ IJ 00

• Sida 229
•  Original

6 Förslag till Prop. 1989/90: 43 Lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Bllaga 3 Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningarl skall föras in tre nya paragrafer, 39 b—39 d åå, och närmast före 39 b & en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitaltäckning

39b5

Kassan och föreningarna skall tillsammans vid varje tidpunkt ha en kapitalbas. beräknad enligt 39 (: Q', som motsvarar åtta procent av värdet av kassans och föreningar- nas placeringar. beräknat enligt 39 d &" (kapitalkrav).

3 9 c 5

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efier avräkning enligt fjärde styc— ket. Det primära kapitalet skall ut- göra minst häljien av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Kapitaltäcknings/ond. B. ..:fvsättningar till reserv/ond och säkerhetsfond. dock endast sjut- tio procent av avsättningarför vilka avdrag vid inkomstbeskattningen har medgetts enligt 2 5 8 mom. ät- tonde stycket lagen (1947: 5 76) om statlig inkomstskatt.

C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot kassans och före- ningarnas reserverför obligationer. dock högst det belopp med vilket nettoboklöringsvärdet understiger det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

D. Reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivande/är räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel—

fs) IQ NC

' Lagen omtryck l983z578

• Sida 230
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ser. vilkas ursprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalningförst e/ier kassans och föreningarnas övriga borgenärer. dock högst ett belopp som motsvarar häl/ten av det primära kapitalet. Be- vis och andra skuldförbindelser vil- kas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år .som återstår till förfallodagen.

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivande får räknas som supple- mentärt kapital.

Om kassan eller en förening har förvärvat aktier i ett sådant bolag eller andelar i en sådan ekonomisk förening som avses i 39 a_é' och kassan ellerföreningarna har ett vä- sentligt ekonomiskt intresse i företa- get, skall från summan av det pri- mära och supplementära kapitalet räknas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna eller andelarna i företaget och före- tagets bokförda skulder.

39d,é'

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i .? kap. 105 första stycket A bankrörelselagen( I 98 7: 61 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 109' första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 109" första stycket D bankrörelselagen.

Vid beräkningen av kapitalkravet undantas

sådana aktier och andelar som en- ligt 3 9 c ,? fjärde stycket skall räknas av från kapitalbasen,

de placeringar som anges vid första stycket A.

fordringar och garantier mellan

• Sida 231
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. I 989/ 90: 43 Bilaga 3

kassan och föreningarna.

I övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges vid B.

femtio procent av summan av de placeringar som anges vid C samt

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grund för beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enl igt föiande:

]. Obligationer. för vilka reserver som avses i 39 c _é' andra stycket C har satts av, värderas till sitt brutto- bokföringsvärde. dock till sitt mark- nadsvärde om detta understiger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp om inte regeringen el- ler. efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990.

2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 39 b & intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 cå tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 39 då första stycket får, intill utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B..

'x) '_'-|

• Sida 232
•  Original

7 Förslag till Prop. 1989/90: 43 Lag om ändring i lagen (1970: 65) om Sveriges allmänna Bilaga 3 hypoteksbank och om landshypoteksföreningar

Härigenom föreskrivs att det i lagen (l970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningarl skall föras in tre nya paragrafer, 60 21—60 c åå, och närmast före 60 a 5 en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitaltäckning

60a5

Bankett och föreningarna skall tillsamtnans vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 60 bs, som motsvarar åtta procent av värdet av bankens ochföreningar- nas placeringar, beräknat enligt 60 c 5 (kapitalkrav).

60b9"

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efter avräkning enligt fjärde styc- ket. Det primära kapitalet skall ut- göra minst häl/ien av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Avsättningar till reserv/ond. dock endast sjuttio procent av av- sättningar för vilka avdrag vid in- komstbeskattningen har medgetts enligt 29" 8 mom. åttonde stycket lagen (1947:576) om statlig in- komstskatt.

B. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bankens och före- ningarnas reserver för obligationer, dock högst det belopp med vilket net- tobokföringsvärdet understiger det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

C. Reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivande får räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel— ser, vilkas ursprungliga löptid är

' Lagen omtryckt l983z588. 232

• Sida 233
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

. _ Bila & 3 minst _fem ar och som medför rätt g

till betalningförst efter bankens och föreningarnas övriga borgenärer. dock högst ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Be- vis och andra skuldförbindelser vil— kas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får räknas som supple- mentärt kapital.

Om banken eller en förening har förvärvat aktier i ett sådant bolag eller andelar i en sådan ekonomisk förening som avses i 30 a s* och han- ken eller föreningarna har ett vä— sentligt ekonomiskt intresse i företa- get, skall från summan av det pri- mära och supplementära kapitalet räknas av åtta procent av suntman av det bokförda värdet av aktierna eller andelarna i företaget och före- tagets bokförda skulder.

60 c _é'

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 5 första stycket A bankrörelselagen( I 98 7:61 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10.?” fömta stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 .é' första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden .som . avses i 2 kap. 10,6 första stycket D bankrörelselagen.

Vid beräkningen av kapitalkravet undantas sådana aktier och andelar som enligt 6!) [) _f'fjärde stycket skall räknas avfrån kapitalbasen,

de placeringar som anges vid förs- ta stycket A.

fordringar och garantier mellan banken (n'hföreningarna. 23 3

• Sida 234
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[ övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av de' placeringar som anges vid B,

femtio procent av sutnman av de placeringar som anges vid C samt

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grundför beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

[. Obligationer, för vilka reserver som avses i 60 bf andra stycket B har satts av, värderas till sitt brutto- bokföringsvärde. dock till sitt mark- nadsvärde om detta understiger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp om inte regeringen el- ler, efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990. 2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 60 a & intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs'i 60 bä tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år, dock. endast till det lägre belopp som anges i lagrum met. '4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 60 Gå första stycket får, intill utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäk- ringsbolag svarar hänföras till grupp B.

• Sida 235
•  Original

8 Förslag till Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979: 748)

Härigenom föreskrivs i fråga om fondkommissionslagen (1979: 748) dels att 16 och 18 55 skall ha följande lydelse. dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 18 a— 18 c åå, av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 16 ä'

Fondkommissionsbolag får inneha värdepapper som anges i 15 5 första stycket 4 till ett anskaffningsvärde som uppgår till högst fyra miljoner kronor eller som svarar mot fyra procent av den genomsnittliga årsomsätt- ningen i bolagets kommissionshandel under de fem närmast föregående kalenderåren, dock högst etthundra miljoner kronor. Om ett fondkommis- sionsbolag ingår i en koncern, i vilken ingår ytterligare fondkommissions- bolag eller en bank som har tillstånd att driva fondkommissionsrörelse, gäller vad som nu har sagts för koncernen i dess helhet. ] sådant fall skall moderbolaget till bankinspektionen anmäla vilka värdegränser som be- stämts för de olika företagens innehav av värdepapper. [ fråga om bolag som ej har varit verksamt under fem kalenderår skall den genomsnittliga årsomsättningen i stället avse den tid bolaget har varit verksamt.

Fondkommissionsbolag får. för att underlätta fondkommissionsrö- relsen, förvärva egna aktier i mo— derbolag utan hinder av bestäm- melsen i 7 kap. lå första stycket aktiebolagslagen (1975: 1385). Det- ta gäller dock endast om aktierna är av det slag som sägs i 215 första stycket. Anskaffningsvärdet av det sammanlagda innehavet av egna ak- tier och aktier i annat bolag i den koncern som bolaget tillhör får inte vid något tillfälle överstiga ett be- lopp som svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt första stycket.

Fondkommissionsbolag får, för att underlätta fondkommissions- rörelsen, förvärva egna aktier och aktier i moderbolag utan hinder av bestämmelsen i 7 kap. l 5 första stycket aktiebolagslagen (1975: 1385). Detta gäller dock en- dast om aktierna är av det slag som sägs i 21 5 första stycket. Anskaff- ningsvärdet av det sammanlagda in- nehavet av egna aktier och aktier i annat bolag i den koncern som bola- get tillhör får inte vid något tillfälle överstiga ett belopp som svarar mot tre procent av det för bolaget högsta tillåtna värdet enligt första stycket.

Vid tillämpningen av första stycket skall ej medräknas innehav av sådan aktie eller andel som avses i 15 å andra och tredje styckena.

Om synnerliga skäl föreligger, kan bankinspektionen medge att fond- kommissionsbolag får inneha värdepapper som avses i första stycket i större omfattning än som anges där.

1852

Fondkommissionsbolag skall till uppdragsgivarnas skydd ha eget ka- pital till visst lägsta belopp som är betryggande iförhållande till bola-

' Senaste lydelse 1988: 546 2 Senaste lydelse 1987: 1328.

Ett fondkommissionsbolag skall vid varje tidpunkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 18 a 9”. som motsva- rar åtta procent av värdet av bola-

• Sida 236
•  Original

Bilaga 3

Nu varande lydelse

gets tillgångar samt ingångna ga- rantiförbindelser och andra åtaga 'I- den på kapitalmarknaden som inne- bär en kreditrisk för bolaget (place- ringar). Det egna kapitalet anses be- tryggande, om det uppgår till lägst ett belopp som motsvarar samman- lagt tjugo procent av värdet av ak- tier. emissionsbevis och andelar i aktiefonder tried undantag av såda- na aktier som innehas som ett led i organisationen av bolagets verk- samhet samt sex procent av värdet av övriga placeringar med de un— dantag som anges i andra stycket. Placeringar. för vilka reserver som avses i tredje stycket har avsatts. skall såvitt avser aktier tagas upp till sitt marknadsvärde och såvitt avser utlåning, garantiförbindelser. ut- ländska valutor och obligationer till sitt bruttovärde. Övriga placeringar skall tas upp till sitt nettovärde. Åta- ganden på kapitalmarknaden skall dock tas upp till sitt nominella be- lopp, om inte regeringen, eller efter regeringens bemyndigande. bankin- spektionen i föreskrift angivit ett lägre belopp.

Eget kapital krävs ej för innelig- gande kassa. checkar och postre- missväxlar ellerför obligationer och andra fordringar för vilka svarar staten, kommun. bankinstitut, kre- ditaktiebolag. hypoteksinstitut eller försäkringsbolag. Eget kapital krävs ej hellerförfordran Itos annatfond— kommissionsbolag på likvid för ut- förd värdepappersaljär.

Som eget kapital skall vid tillämp- ning avförsta stycket anses vad som enligt 2 kap. 95 bankrörelselagen(1987:617) gäller som eget kapital. I fråga om fondkommissionsbolags reserver för aktier får vidare med eget kapital likställas fyrtio procent av skillnaden mel/art aktiernas marknadsvärde och deras nettovär- de. Från det egna kapitalet skall av- räknas nettovärdet av sådana aktier eller andelar i ekonomisk förening som fondkommissionsbolaget ha.r

Föreslagen lydelse

gets placeringar, beräknat enligt 18 b 5 (kapitalkrav).

• Sida 237
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

Blå 3 förvärvat med stöd av tillstånd en- ] ga

ligt 15 ä' andra stycket.

Om särskilda skäl föreligger. kan bankinspektionen för viss tid medge attfondkommissionsbolags eget ka- pital _får uppgå till ett lägre belopp än som anges iförsta stycket.

18as'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efter avräkning enligt fjärde styc- ket. Det primära kapitalet skall ut- göra minst hälfien av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserverför utlåning och garantiförbindelser samt sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserverför aktier, obligationer och utländska valutor. dock högst det belopp med vilket nettobokföringsvärdet under- stiger det lägsta av anskaffningsvär- det och marknadsvärdet.

C. Reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgi vande får räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalningförst efter bolagets öv- riga borgenärer, dock högst ett be- lopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger _fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till för- fallodagen.

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivande får räknas som supple- mentärt kapital.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räk- 737

• Sida 238
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

B'l nas av det bokförda värdet av vad 1 aga 3

som har skjutits till som aktiekapi- tal eller i annan form i ett företag sorti driver någon _form av finansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte gö- ras om tillskottet motsvarar högst fem procent avföretagets egna kapi- tal eller motsvarande och det sam- tnanlagda bokförda värdet av såda- na tillskott inte överstiger tio pro- cent av bolagets egna kapital. Av- räkning skall inte heller göras för tillskott iföretag som omfattas av bestämmelserna i 18 c 5.

18 b &"

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen(1 98 7: 61 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10 5 första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket D bankrörelselagen.

Vid beräkningen av kapitalkravet undantas

sådana tillskott som enligt 18 a ,9' fjärde stycket skall räknas av från kapitalbasen.

tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c 5.

de placeringar som anges vidförs- ta stycket A,

fordringar mot företag som ingår i samma koncern som fondkommis- sionsbolaget.

fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som _fondkomtnissionsbolaget.

1 övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges vid B.

_femtio procent av summan av de 238

• Sida 239
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43

Bila & 3 placeringar som anges vid C samt g

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grund för beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar. för vilka reserver som avses i 18 af andra stycket B har satts av. värderas till sitt brutto- bokföringsvärde, aktier, obligatio- ner och utländska valutor dock till sitt marknadsvärde om detta under- stiger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garantiförbindelser med att- knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp, om inte regeringen el- ler, efter regeringens bemyndigan- de, bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

18c5

Om ett _fondkommissionsbolag har ett dotterföretag, skall vad som i 18,6 föreskrivs om kapitalkrav tillämpas även på koncernen (kon- soliderat kapitalkrav).

Koncernens kapitalbas och place- ringar skall bestämmas med tillämpning av de regler som en- ligt 11 kap. 119' aktiebolagslagen (1975: 1385) gäller för upprättande av koncerttbalansräkningar. Kapi- talbasen skall därvid även omfatta redovisade minoritetsandelar. Re- dovisad goodwill skall räknas av från primärt kapital. Placeringarna skall tas upp till de värden som fö- reskrivs i 18 b &" eller, om dotterföre- taget inte är ett fondkotnntissions- bolag, i annan lag.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1990. 2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 185 intill utgången av år 1992. 7,39

• Sida 240
•  Original

Bilaga 3

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 18 ag tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år, dock endast till det lägre belopp som anges i

lagrummet. 4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 18 bä första stycket får, intill

utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.

• Sida 241
•  Original

9 Förslag till Prop. 1989/90: 43 Lag om ändring i lagen (1980: 1097) om Svenska Bllaga 3

skeppshypotekskassan

Härigenom föreskrivs att det i lagen (1980: 1097) om Svenska skeppshy- potekskassan skall föras in fem nya paragrafer, 3 a— 3 c, 38 och 39 55, samt närmast före 3 a och 38 55 nya rubriker av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitaltäckning

3 a &"

Kassan skall vid varje tidputtkt ha en kapitalbas, beräknad enligt 3 b så", som motsvarar åtta procent av vär— det av kassans placeringar, beräk— nat enligt 3 c 5 (kapitalkrav).

3b5

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal. Det primära kapitalet ska/[ ut- göra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Kassans reservfond. B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivandefår räknas som primärt kapital.

Med supplementärt kapital avses: A. Det nominella värdet av för- lagsbevis och andra skuldförbindel- ser, vilkas ursprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalningförst efter kassans övri- ga borgenärer, dock högst ett belopp ..som motsvarar hälften av det primä- ra kapitalet. Bevis och andra skuld- förbindelser vilkas återstående löp— tid understigerfem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje ltelt år som återstår till förfal- lodagen.

B. Reserver och tillskott som eller regeringens eller, efter regeringens bemyttdigande. bankinspektionens medgivande får räknas .som supple— tnentärt kapital.

• Sida 242
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/ 90: 43 3 c 5 Bilaga 3

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen (1 98 7: 61 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket D bankrörelselagen.

De placeringar som anges vid första stycket A undantas vid beräk- ning av kapitalkravet. I övrigt skall vid beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till samman- lagt

tjugo procent av summan av de placeringar som anges vid B,

femtio procent av summan av de placeringar som anges vid C samt

etthundra procent av summan av de placeringar som anges vid D.

Till grundför beräkningen enligt andra stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar värderas till sitt net- tobokföringsvärde.

2. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

3. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella be- lopp.

4. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp om inte regeringen el- ler, efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen föreskriver ett lägre belopp.

• Sida 243
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 43

'l Tillsyn m. m. Bl aga 3

38 9"

Kassan står under tillsyn av bank- inspektionen.

Vid meddelande av föreläggande eller förbud i samband med tillsy- nen kan bankinspektionen föreläg- ga vite.

Inspektionens beslut enligt denna lag får överklagas hos regeringen. Inspektionens beslut har omedelbar verkan. om inte annat beslutas.

Regeringen meddelar närmare/ö- reskri fter om til/s_vnsverksamheten.

39 9'

Kassan skall med årliga avgifter bekosta bankinspektionens verk- samhet enligt de närmare föreskrif- ter som regeringen meddelar.

]. Denna lag träderi kraft den ljanuari l990.

2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 3 aå intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 3 bä tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år. dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 3 cg" första stycket får, intill utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.

• Sida 244
•  Original

Bilaga 3

10 Förslag till

Lag om ändring i lagen (] 988: 606) om finansbolag

Härigenom föreskrivs i fråga om finansbolagslagen (l988:606) dels att ll åskall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall föras in tre nya paragrafer, 11 a— 11 c 55, och närmast före l l 5 en ny rubrik av följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Kapitaltäckning

115

Finansbolag får högst låna upp medel med dels ett belopp som sva- rar mot bolagets kassa och mot vad som innestår lzos riksbanken, riks- gäldskontoret, bankaktiebolag. sparbank. central föreningsbank, kreditaktiebolag, hypoteksinstitut och postgirot eller utlånats till annat finansbolag. dels ett belopp som sva- rar mot tolv och en halv gånger det egna kapitalet. Om dethnns särskil- da skäl kan bankinspektionen med- ge högre upplåning. dock högst till tjugo gånger det egna kapitalet.

Som upplåning anses inte vad

som motsvarar avfinansbolaget ut-'

järdade skuldförbindelser som för långivaren medför rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenä- rer eller som har garanterats av sta- ten, bankaktiebolag. sparbank eller central föreningsbank. Till upplå- ningen skall läggas ingångna garan- tilörbindelser och andra åtaganden på kapitalmarknaden som innebär en kreditriskför bolaget. Garanti- förbindelser skall tas upp till sitt no- minella belopp. Detsamma gäller andra åtaganden. om inte regering- en eller, efter regeringens bemyndi— gande, bankinspektionen har före- skrivit ett lägre belopp.

Med eget kapital avses aktiekapi- tal. reservfond. dispositionsfond och av bolagsstämman fastställd vinst- balans. Med eget kapital får likstäl- [as

I. garantifond, som bildats ge- nom tillskott av aktieägare i finan;- bolaget eller förbindelser utfärdade av bankaktiebolag. sparbank. cen-

Ettfinansbolag skall vid varje tid— punkt ha en kapitalbas. beräknad enligt 11 05, som motsvarar åtta procent av värdet av bolagets place- ringar, beräknat enligt 11 bé' (kapi- talkrav).

• Sida 245
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. [ 989/ 90: 43

_ Bila a 3 tral föreningsbank eller annan som g

bankinspektionen godkänt. intill ett belopp motsvarande _fern gånger bo- lagets aktiekapital,

2. fyrtio procent av ett belopp som svarar mot sådana bolagets reserver som avses i 2 kap. 95 bankrörelse- lagen (1987;617) intill ett belopp motsvarande bolagets eget kapital samt

3. kapital som tillförts bolaget mot av bolaget utfärdade skuldför- bindelser som medför rätt till betal- ning först efter bolagets övriga bor- genärer, intill ett belopp motsvaran- de bolagets eget kapital.

Från flnansbolagets eget kapital skall avräknas det bokförda värdet av vad bolaget tillskjutit .som aktie- kapital eller i annan form till annat in- eller utländsktföretag .sotn driver finansieringsverksamhet.

Om det mellan hnansbolag råder sådant nära samband som anges i 4 5, kan bankinspektionen i det sär- skilda fallet bestämma att upplå- ningsrätt skall beräknas gemensamt för bolagen.

[Iaf

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapi- tal efter avräkning enligt fjärde st yc- ket. Det primära kapitalet ska!] ut- göra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver för utlåning och garantiförbindelser samt sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver för aktier, obligationer och utländska valutor, dock högst det belopp med vilket nettobok/öringsvärdet under- stiger det lägsta av anskaffningsvär— det och marknadsvärdet.

C. Reserver och tillskott .som efter regeringens eller, efier regeringens bemyndigande, bankinspektionens medgivandefår räknas som primärt kapital.

Med suppletnentärt kapital avses: 245

• Sida 246
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1989/90: 43

Bila a 3 A. Det nominella värdet av för- g lagsbevis och andra skuldförbindel- ser. vilkas ursprungliga löptid är minst fem år och som medför rätt till betalning först efter bolagets öv- riga borgenärer. dock högst ett be- lopp .som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella vär- det för varje helt år som återstår till förfallodagen.

B. Reserver och tillskott som efter regeringens eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionens medgivande får räknas som supple- tnentärt kapital.

Från .sutmnan av det primära och .supplementära kapitalet skall räk- nas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapi- tal eller i annan form i ett företag .som driver någon form avfinansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte gö- ras om tillskottet motsvarar högst fem procent avföretagets egna kapi— tal eller motsvarande och det sam- manlagda bokförda värdet av såda- na tillskott inte överstiger tio pro- cent av bolagets egna kapital. Av- räkning skall inte he/ler göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i I] c '$.

11 b 5

Vid beräkning av kapitalkravet delas placeringarna in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen (1 98 7:61 7).

B. Tillgångar och åtaganden som avses i .? kap. [05 fönsta stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10.»? första stycket C bankrörelselagen.

D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 10.6 första stycket D bankrc'irelselagen. 246

• Sida 247
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. ] 989/ 90: 43

Bila a 3 Vid beräkningen av kapitalkra vet g undantas

sådana tillskott .som enligt 11 a_é' fjärde stycket skall räknas av från kapitalbasen.

tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c .é',

de placeringar .som anges vidförs- ta stycket A.

fordringar mot företag som ingår i samma koncern .som finansbola- get,

fordringar som ltar garanterats av ett företag i samma koncern som finansbolaget.

I övrigt skall vid'beräkningen av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt

tjugo procent av .summan av de placeringar som anges vid B,

femtio procent av .summan av de placeringar .som anges vid C .samt

etthundra procent av sumtnan av de placeringar som anges vid D.

Till grund för beräkningen enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

]. Tillgångar. för vilka reserver som avses i 11 a,b” andra stycket B har satts av. värderas till sitt brutto- bokföringsvärde, aktier, obligatio— ner och utländska valutor dock till sitt marknadsvärde om detta under- stiger bruttobokföringsvärdet.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt nettobokföringsvärde.

3. Garanti/örbindelser med an— knytning till kreditgivning värderas till sitt nominella belopp.

4. Övriga garanti/örbindelser vär— deras till halva sitt nominella be- lopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt nomi- nella belopp om inte regeringen el- ler. efter regeringens bemyndigan- de, bankinspektionenföreskriver ett lägre belopp.

• Sida 248
•  Original

Bilaga 3

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11c_é'

Om ett finansbolag har ett dotter- företag, skall vad .som i 115 före- skrivs om kapitalkrav tillämpas även på koncernen ( konsoliderat ka- pitalkrav).

Koncernens kapitalbas och pla- ceringar skall bestämmas med tillämpning av de regler som en- ligt ]] kap. 115 aktiebolagslagen(1975:]385) gäller för upprättande av koncernbalansräkningar. Kapi- talbasen skall därvid även omfatta redovisade minoritetsandelar. Re- dovisad goodwill skall räknas av från primärt kapital. Placeringarna skall tas upp till de värden som fö- reskri vs i 11 b 5 eller, om dotterföre- taget inte är ett finansbolag, i annan lag.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1990.

2. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får föreskriva lägre kapitalkrav än som anges i 11 & intill utgången av år 1992.

3. Utan hinder av vad som föreskrivs i 11 ag tredje stycket A får förlagsbevis och andra skuldförbindelser som utfärdats före lagens ikraft- trädande räknas in i kapitalbasen även om den ursprungliga löptiden uppgår till mindre än fem år. dock endast till det lägre belopp som anges i lagrummet.

4. Utan hinder av vad som föreskrivs i 11 bä första stycket får, intill utgången av år 1990, värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar hänföras till grupp B.

• Sida 249
•  Original

Lagrådet Utdrag ur protokoll vid sammanträde l989-l0-23

Närvarande: f.d. regeringsrådet Stig Nordlund. justitierådet Fredrik Stcrzel. regeringsrådet Björn Sjöberg.

Enligt protokoll vid regeringssammanträde den 5 oktober 1989 har rege- ringen på hemställan av statsrådet Kjell-Olof Feldt beslutat inhämta lagrå- dets yttrande över förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617), lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618), . lag om ändring i sparbankslagen (1987:619), lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620), lag om ändring i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag,

6. lag om ändring i lagen (1968: 576) om Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och om stadshypoteksföreningar,

7. lag om ändring i lagen (l970:65) om Sveriges allmänna hypoteks- bank och om landshypoteksföreningar,

8. lag om ändring i fondkommissionslagen (19791748),

9. lag om ändring i lagen ( l980:lO79) om svenska skeppshypoteks- kassan,

10. lag om ändring i lagen (l988:606) om finansbolag. Förslagen har inför lagrådet föredragits av hovrättsassessorn Ulf Sten- lund.

Lagrådet lämnar förslagen utan erinran.

seem!»

• Sida 250
•  Original

F inansdepartementet Prop- 1989/90: 43

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 26 oktober 1989

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden S. An- dersson, Göransson, Gradin. Hellström, Johansson. Hulterström, G. An- dersson, Lönnqvist, Thalén. Nordberg, Engström, Freivalds, Wallström, Lööw. Persson

Föredragande: statsrådet Engström

Proposition om kapitalkravet i banker och andra kreditinstitut

1 Anmälan av lagrådsyttrande m.m.

Föredragandcn anmäler lagrådets yttrande (beslut om lagrådsremiss fattat vid regeringssammanträde den 5 oktober 1989) över förslag till

|. lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617), lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987:618). lag om ändring i sparbankslagen (1987:619). lag om ändring i föreningsbankslagen (1987: 620), lag om ändring i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag,

6. lag om ändring i lagen (l968:576) om Konungariket Sveriges stads- hypotekskassa och om stadshyporeksföreningar.

7. lag om ändring i lagen (l970:65) om Sveriges allmänna hypoteks- bank och om landshypoteksföreningar,

8. lag om ändring i fondkommissionslagen (l979: 748),

9. lag om ändring i lagen (1980: 1079) om svenska skeppshypoteks- kassan,

10. lag om ändring i lagen (l988:606) om finansbolag. Föredraganden redogör för lagrådets yttrande och anför. Lagrådet har lämnat lagförslagen utan erinran. Förslagen bör därför nu överlämnas till riksdagen. Vissa redaktionellajämkningar bör dock göras i de remitterade lagförslagen.

2 Höjning av stadshypotekskassans grundfond 2.1 Bakgrund

Jag vill i detta sammanhang också. ta upp frågan om en höjning av stadshy-

potekskassans grundfond. Enligt [35 lagen (l968:576) om Konungariket Sveriges stadshypoteks- kassa och om stadshypoteksföreningar ställer staten som grundfond för 250

• Sida 251
•  Original

kassan till förfogande en av regeringen eller. efter regeringens bestämman- de, riksgäldskontoret utfärdad garantiförbindelse. Grundfonden höjdes senast våren 1989 och uppgår nu till 21 miljarder kronor (prop. l988/89:104, NUl7, rskr. 170, SFS l989:l79). Enligt 75 får kassans upplåning uppgå till högst tio gånger summan av grundfonden samt reserv- och kapitaltäckningsfonderna. I en skrivelse som kom in till finansdcpartementct den 20 oktober [989 har stadshypotekskassan hemställt om en höjning av grundfonden med fyra miljarder kronor. Kassan har uppgett bl.a. att kassan slutit ett avtal med Gota—koncernen om successivt övertagande av den verksamhet som bedrivs av Gota Kredit AB Gigab och att den nuvarande utlåningsramen torde komma att bli fullt utnyttjad redan under de första månaderna av år 1990. Kassan har bedömt att en höjning av grundfonden med fyra miljar- der kronor skall vara tillräcklig för att säkerställa kassans upplåningsmöj- lighetcr till dess att en reform på grundval av hypoteksutredningens förslag kan genomföras. I det uppkomna läget anser kassan således inte skäl föreligga att pröva en tidigare diskuterad ny lagkonstruktion, där upplå- ningsrätten grundas även på föreningarnas fonder.

2.2 Överväganden

Mitt förslag: Stadshypotekskassans grundfond höjs med 4 miljarder

kronor från nuvarande 21 till 25 miljarder kronor.

Stadshypotekskassans framställning: Överensstämmer med mitt förslag.

Skälen för mitt förslag: Som tidigare framgått är grundfonden för närva- rande hclt avgörande för stadshypotekskassans upplåningsmöjligheter. Jag delar kassans uppfattning att man inte i detta läge bör gå in på några nya lagkonstruktioncr, och en ökning av grundfonden är därför nödvändig för att kassan och föreningarna skall kunna öka sin utlåning och därmed fortsätta att konkurrera med de andra bostadsinstituten på marknaden. Höjningen bör göras med ett belopp som tryggar kassans upplåningsmöj- ligheter till dess att en reform på grundval av hypoteksutredningens förslag kan genomföras. även om en sådan reform inte kan genomföras redan den 1 januari l99l. Detta mål bör uppnås genom den av kassan föreslagna höjningen med fyra miljarder kronor. Jag föreslår alltså att grundfonden i fortsättningen skall uppgå till 25 miljarder kronor. Den föreslagna höjningen av grundfonden förutsätter att 135 stadshypo- tekslagen ändras. Liksom övriga lagförslag som läggs fram i detta ärende bör ändringen i 13 & träda i kraft den I januari 1990.

2.3 Upprättat lagförslag

I enlighet med vadjag nu har anfört har inom finansdepartcmentct upprät— tats ett förslag till ny lydelse av l3å lagen (l968:576) om Konungariket

• Sida 252
•  Original

Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar. Förslaget har arbetats in i det förslag till ändring i den lagen som redan tidigare upprättats i ärendet.

2.4 Lagrådets hörande

Med hänsyn till den enkla beskaffenheten av det förslag som jag nu har berört anserjag att lagrådets hörande skulle sakna betydelse. Yttrande från lagrådet behöver därför inte inhämtas.

3 Hemställan

Med hänvisning till vad jag nu har anfört hemställer jag att regeringen föreslår riksdagen att anta dels de av lagrådet granskade lagförslagen med vidtagna jämk- ningar, dels förslaget till ny lydelse av 13 5 lagen (1968: 576) om Konunga- riket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar.

4 Beslut

Regeringen ansluter sig till föredragandens överväganden och beslutar att genom proposition föreslå riksdagen att anta de förslag som föredraganden har lagt fram.

• Sida 253
•  Original