Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att reglerna om kapitaltäckning för kreditinstitut ändras. Ändringarna föranleds av skattereformen. Förslaget innebär att de s.k. värderegleringsreserverna utmönstras ur kapitalbasen och att skatte- utjämningsreserven (surven) till 70 % räknas in i kapitalbasen som primärt kapital. Vidare föreslås att som huvudregel alla tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet skall tas upp till bokfört värde. Syftet ärinte att kravet på kapitaltäckning skall ändras.

Ändringarna berör banker. kreditaktiebolag, fondkommissionsbolag och finansbolag.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 mars l99l. De nya reglerna skall börja tillämpas vid det årsbokslut då värderegleringsreserverna skall återföras till beskattning och avsättning till surv första gången kan göras.

Enligt en övergångsbestämmelse till de kapitaltäckningsregler som träd- de i kraft den 1 februari 1990 får värdehandlingar och andra fordringar för vilka försäkringsbolag svarar intill utgången av 1990 hänföras till en grupp av placeringar som kräver lägre kapitaltäckning. [ propositionen förordas att denna övergångsregel inte skall förlängas.

[ propositionen föreslås vidare vissa följdändringar i banklagstiftningen m.m. på grund av de möjligheter för utlänningar att förvärva aktier i svenska bankaktiebolag som infördes den 1 augusti 1990.

1 Riksdagen 1990/91. 1 sam/. Nr 40

• Sida 2
•  Original

Huvuddelen av lagförslagen i denna proposition har granskats av lagrådet. Propositionen innehåller därför tre delar: lagrådsremissen (s. 24). lagrådets yttrande (5. 43) och föredragande statsrådets anmä- lan av lagrådets yttrande m.m. (s. 45). Den som vill ta del av samtliga skäl för lagförslagen måste läsa alla tre delarna.

• Sida 3
•  Original

Propositionens lagförslag

] Förslag till Lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 61 7)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 a och 10 55, 8 kap. 5 5 samt 9 kap. 2 5 bankrörelselagen (1987:617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap.

9 a Q'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. I bankaktiebolag eget kapital, i sparbanker reservfonder och upp- skrivningsfonder samt i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser.

B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm- som svarar mot bankens reserver ningsrererven. för utlåning och garantUörbin- delser. C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bankens reserver för aktier. obligationer och ut- ländska valutor. dock högst sjut- tio procent av skillnaden mellan nettobokjb'ringsvärdet och det lägsta av anskaäningsvärdet och marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsandels- bevis samt förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bankens övriga borgenärer, dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstå- ende löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan- de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio- nen. räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver något slag av bankverksamhet. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokför- da värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bankens egna

' Senaste lydelse 1989: 1086.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 40

xkapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 1 1 5.

10 52 Kapitalkravet enligt 95 bestäms i förhållande till bankens tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för banken (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper: A 1. lnneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.

3. Värdehandlingar och fordringar för vilka utländska stater eller cent— ralbanker svarar, om värdehandlingen eller fordran gäller i den nationella valutan och är refmansierad i samma valuta.

4. Övriga värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de utländska stater och centralbanker som regeringen föreskriver.

5. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten utgörs av sådana tillgångar som avses i 1 eller sådana statliga värdehandlingar som avses i 2-4. B 1. Värdehandlingar och fordringar för vilka allmänna pensionsfonden eller ett svenskt företag som bedriver något slag av bankverksamhet svarar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver. 3 Värdehandlingar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka en utländsk bank svarar.

4. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en bank i någon av- de utländska stater som regeringen föreskriver.

5. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de inter- nationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.

6. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten utgörs av värdehandlingar eller fordringar som anges i 5. C Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmark- naden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som banken bestämt efter särskild värdering. D Övriga tillgångar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas — sådana tillskott som enligt 9 a & sista stycket skall räknas av från kapital- basen, -— tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 å, -— de placeringar som anges i första stycket A. _— fordringar mot företag som ingår i samma koncern som banken, —— fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som banken, _— fordringar mellan en sparbank och Sparbankernas Bank samt — fordringar mellan en föreningsbank och Föreningsbankemas Bank.

2 Senaste lydelse 1989: 1086. 4

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

[ övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt — tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B, — femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket C samt — hela summan av de placeringar som anges i första stycket D. Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 9a 5 andra stycket B och C har satts av, värderas till sitt bruttobokjöringsvärde, aktier, obligationer och utländska valu- tor dock högst till sitt marknads- värde.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella belopp.

5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be-

lopp.

[. Tillgångar värderas till sitt bok- förda värde.

2. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp

3. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella belopp.

4. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be- lopp. Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före- skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

8 kap.

Bankinspektionen skall genast skriftligen underrätta banken när inspek- tionen

1. nedsatt aktiekapitalet enligt 4 kap. 145 andra stycket bankaktiebo-

lagslagen (1987:618),

2. förklarat beslut om nedsättning av aktiekapitalet förfallet enligt 6 kap. 7 & tredje stycket bankaktiebolagslagen,

3. förklarat fråga om fusion för- fallen enligt 11 kap. 6 5 tredje styc- ket bankaktiebolagslagen, 7 kap. 79' tredje stycket sparbankslagen (1987:619) eller 10 kap. 55 tredje stycket föreningsbankslagen (1987: 620). eller

4. förelagt eller dömt ut vite en- ligt 9 kap. 3 ;; denna lag.

3. förklarat fråga om fusion för- fallen enligt 11 kap. 6 5 tredje styc- ket bankaktiebolagslagen, 7 kap. 75 tredje stycket sparbankslagen (1987: 619) eller 10 kap. 5 & tredje stycket föreningsbankslagen (1987: 620).

4. förelagt eller dömt ut vite en- ligt 9 kap. 3 & denna lag, eller

5. fattat beslut om att avskriva anmälan eller vägra registrering en- ligt 12 kap. 89" första stycket bank- aktiebolagslagen.

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

9 kap.

Till böter eller fängelse i högst ett år döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet

1. till bankinspektionen meddelar oriktiga eller vilseledande uppgifter om sådana omständigheter som han är skyldig att lämna uppgift om enligt denna lag, bankaktiebolagslagen (1987:618), sparbankslagen (1987:619) eller föreningsbankslagen (1987: 620),

2. underlåter att enligt bankaktiebolagslagen föra aktiebok, aktiebrevsre- gister eller förteckning enligt 3 kap. 13 5 eller att hålla aktiebok tillgänglig eller bryter mot förbudet i 3 kap. 135 tredje stycket att utan samtycke lämna uppgifter ur där avsedd förteckning,

3. underlåter att enligt föreningsbankslagen föra medlemsförteckning eller lämna skriftlig uppgift enligt 3 kap. 6 5 fjärde stycket samma lag,

4. underlåter att enligt 7 kap. 12 5 första stycket andra meningen bankaktiebolagslagen, 3 kap. 115 första stycket andra meningen spar- bankslagen eller 6 kap. 11 5 första stycket andra meningen förenings- bankslagen sammankalla styrelsen på begäran av styrelseledamot eller underlåter att iaktta vad som enligt 7 kap. 13 5 första stycket andra el- ler tredje meningen bankaktiebo- lagslagen, 3 kap. 125 första stycket andra eller tredje meningen spar- bankslagen eller 6 kap. 125 första stycket andra eller tredje meningen föreningsbankslagen gäller för sty- relsens beslut.

4. underlåter att enligt 7 kap. 12 5 första stycket andra meningen bankaktiebolagslagen, 3 kap. 115 första stycket andra meningen spar- bankslagen eller 6 kap. 11 5 första stycket andra meningen förenings- bankslagen sammankalla styrelsen på begäran av styrelseledamot eller underlåter att iaktta vad som enligt 7 kap. 13 5 första stycket andra el- ler tredje meningen bankaktiebo- lagslagen, 3 kap. 12 5 första stycket andra eller tredje meningen spar- bankslagen eller 6 kap. 125 första stycket andra eller tredje meningen föreningsbankslagen gäller för sty- relsens beslut,

5. bryter mot 12 kap. 45 första eller andra stycket. 7 ,5 tredje stycket eller 9 5” bankaktiebolagslagen, eller

6. bryter mot 4 kap. 6 5 tredje stycket eller 5 kap. 4 5 tredje stycket bankaktiebolagslagen såvitt dessa lagrum rör förbehåll enligt 12 kap. 1 _5' samma lag.

1. Denna lag träder i kraft, i fråga om 8kap.55 och 9kap.25, den 1 januari 1991 och i övrigt den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter i 2kap. 9a och 1055 gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

• Sida 7
•  Original

2. Förslag till

Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (1987: 618)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 6 5, 3 kap. 11 5, 4 kap. 6 5, 5 kap. 45 och 10 kap. 4 5 bankaktiebolagslagen (1987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

Sedan oktroj har beviljats, skall stiftarna upprätta och skriva under en dagtecknad teckningslista som skall innehålla uppgifter om

1. det belopp som skall betalas för varje aktie,

2. tiden för aktiernas betalning, samt

3. sättet och tiden för kallelse till den konstituerande stämman, om sådan kallelse skall ske enligt 10 5. I teckningslistan skall finnas en erinran om den inskränkning i rät- ten att förvärva aktier som före- skrivs i 3 kap. 3 _5'.

Till teckningslistan skall fogas avskrifter av oktrojbeslutet och bolags- ordningen.

3kap. 1151

Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av ak- tier, kan, i stället för aktieägaren, banken eller fondkommissionären föras in i aktieboken.

Har aktier i ett avstämningsbolag lämnats till förvaltning hos en bank eller fondkommissionär, som är auktoriserad som förvaltare av ak- tier, kan, i stället för aktieägaren, banken eller fondkommissionären föras in i aktieboken. Är aktier i avstämningsbolag föremål för han- del vid utländsk fondbörs, kan, efter särskilt tillstånd, i bolagets ak- tiebok. i stället för aktieägare som är bosatt utomlands, införas den som fått uppdrag att i utlandet förvalta hans aktier.

] aktieboken skall anmärkas att aktien innehas för annans räkning. Beträffande förvaltaren antecknas i aktieboken samma uppgifter som en- ligt 10 5 skall föras in om aktieägaren.

För rätt till registrering som för- valtare krävs, utöver vad som sägs i första stycket, att förvaltaren upp- fyller de villkor som gäller för infö- rande av ägaren i aktieboken. [ ak- tiekontolagen (19892827) finns be- stämmelser om auktorisation,

' Senaste lydelse 1989:833.

För rätt till registrering som för- valtare krävs, utöver vad som sägs i första stycket, att förvaltaren upp- fyller de villkor som gäller för infö- rande av ägaren i aktieboken. ] ak- tiekontolagen (1989z827) finns be- stämmelser om auktorisation och

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

förvaltares åligganden, skyldighet för bolaget och värdepapperscen- tralen att för var och en hålla till- gänglig en sammanställning av upp- gifter från förvaltare om de aktie- ägare som har mer än femhundra aktier i bolaget registrerade i förval- tares namn samt tillfällig införing i aktieboken av ägare till förvaltarre- gistrerade aktier.

Föreslagen lydelse

tillstånd enligt denna lag, förvalta- res åligganden, skyldighet för bola— get och värdepapperscentralen att för var och en hålla tillgänglig en sammanställning av uppgifter från förvaltare om de aktieägare som har mer än femhundra aktier i bola-

. get registrerade i förvaltares namn

samt tillfällig införing i aktieboken av ägare till förvaltarregistrerade aktier.

4 kap.

Beslutet om nyemission skall ange

1. det belopp eller det högsta belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas, eller det lägsta och högsta beloppet för ökningen, 2. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika slag finns eller kan utges,

3. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder,

4. den företrädesrätt att teckna aktier som aktieägarna eller andra har eller vem som annars får teckna aktier,

5. den tid inom vilken aktier kan tecknas, när ett visst belopp eller ett lägsta belopp har fastställts för aktiekapitalets ökning,

6. den tid, inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt,

7. den tid inom vilken tecknade aktier skall betalas,

8. den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de aktier som inte har tecknats med företrädesrätt skall fördelas, om det inte föreskrivs att fördelningen skall bestämmas av styrelsen, samt

9. aktiernas nominella belopp och det belopp som skall betalas för varje tecknad aktie.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt första stycket 6 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det att kungörelse enligt 8 5 skedde,

2. emissionsbeslutet, om samtliga aktieägare har varit företrädda vid den bolagsstämma som har fattat beslutet, eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag.

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 5 fjärde stycket eller 6 kap. 85 skall gälla för de nya aktierna, skall emis- sionsbeslutet innehålla en erinran om detta. I emissionsbeslutet skall också erinras om den inskränkning i rätten att förvärva aktier som fö- reskrivs i 3 kap. 3 5".

Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 5 fjärde stycket, 6 kap. 8 5 eller 12 kap. 1 5 skall gälla för de nya aktier- na, skall emissionsbeslutet innehål- la en erinran om detta.

Om aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen gäller för avstämningsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det att kungö- relse enligt 8 5 skedde.

Om de kuponger som hör till aktiebreven skall användas som emissions- bevis, skall detta anges i beslutet.

• Sida 9
•  Original

Nu varande lydelse Föreslagen lydelse

5 kap. 4 s"

Beslutet om emission skall ange

1. emissionens belopp eller det högsta beloppet eller det lägsta och högsta beloppet för emissionen,

2. den företrädesrätt att delta i emissionen som tillkommer aktieägare eller någon annan eller vem som annars får delta i emissionen.

3. den tid inom vilken teckning av skuldebrev kan ske, när ett visst belopp eller ett lägsta belopp har bestämts för emissionen.

4. den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt till teckning,

5. skuldebrevens nominella belopp, emissionskursen och räntefoten,

6. den tid inom vilken tecknade skuldebrev skall betalas samt den beräkningsgrund, enligt vilken vid överteckning de skuldebrev som inte tecknats med företrädesrätt skall fördelas. om det inte föreskrivs att fördel- ningen skall bestämmas av styrelsen.

7. tiden och villkoren för utbytet eller nyteckningen,

8. den rätt som skall tillkomma borgenären eller innehavaren av op- tionsbevis för den händelse aktiekapitalet före utbytet eller nyteckningen ökas eller sätts ned eller nya konvertibla skuldebrev eller skuldebrev för- enade med optionsrätt till nyteckning ges ut eller bolaget upplöses eller upphör genom fusion.

9. det belopp, varmed aktiekapitalet skall kunna ökas genom utbyte eller nyteckning,

10. det aktieslag vartill de nya aktierna skall höra, i de fall aktier av olika slag finns eller kan utges, samt

11. den rätt till utdelning som tillkommer de nya aktierna samt det räkenskapsår för vilket rätten till utdelning inträder.

Den tid inom vilken aktieägare kan använda sin företrädesrätt enligt första stycket 4 får inte vara kortare än en månad. Tiden räknas från

1. det kungörelse enligt 6 5 första stycket första meningen skedde,

2. beslutet, när det gäller sådana fall som avses i 6 5 fjärde stycket. eller

3. avstämningsdagen, när det gäller avstämningsbolag. Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 5 Om ett förbehåll enligt 3 kap. 1 5 fjärde stycket eller 6 kap. 85 skall fjärde stycket, 6 kap. 85 eller 12 gälla för de nya aktierna, skall emis- kap. 15 skall gälla för de nya aktier- sionsbcslutet innehålla en erinran na, skall emissionsbeslutet innehål— om detta. I emissionsbeslutet skall la en erinran om detta. också erinras om den inskränkning i rätten att förvärva aktier som fö- reskrivs [ 3 kap. 3 5”.

Om en aktieägare skall ha företrädesrätt att delta i emissionen, gäller för avstämingsbolag att avstämningsdagen skall anges i emissionsbeslutet. Avstämningsdagen får inte sättas tidigare än tre veckor från det kungörelse enligt 6 5 första stycket första meningen skedde.

Om ett skuldebrev skall bli föremål för handel vid Stockholms fondbörs. kan det i emissionsbeslutet tas upp ett bemyndigande för styrelsen eller den som styrelsen inom sig förordnar att innan teckning påbörjas bestäm- ma emissionens belopp, emissionskursen. räntefoten och villkoren för utbyte eller nyteckning. ] fråga om avstämningsbolag skall dock nämnda villkor bestämmas senast på avstämningsdagen, om aktieägarna skall ha företrädesrätt att delta i emissionen.

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

10 kap. 45

Rätten skall förordna att bankaktiebolaget skall träda i likvidation, om

1. rörelsen inte öppnats inom ett år från bolagets bildande. 2. bolagets hela rörelse har överlåtits,

3. meddelad oktroj gått till ända 3. regeringen har förklarat okt- utan att ny oktroj beviljats eller re- rojen förverkad, geringen har förklarat oktrojen förverkad, eller 4. bolaget efter en konkurs som 4. bolaget efter en konkurs som avslutats med överskott inte inom avslutats med överskott inte inom föreskriven tid har fattat beslut om föreskriven tid har fattat beslut om likvidation enligt 195 andra styc- likvidation enligt 195 andra styc- ket. ket, eller 5. förhållandet mellan antalet bundna och antalet fria aktier stri- der mot förbehåll enligt 12 kap. 1 5 och bolaget inte efterkommit bank- inspektionens föreläggande enligt 12 kap. 5 eller 6 5.

Beslut om likvidation skall dock inte meddelas, om det styrks att likvi- dationsgrunden har upphört under ärendets handläggning i första instans.

Fråga om likvidation enligt första stycket prövas på anmälan av bankin- spektionen eller på ansökan av styrelsen. styrelseledamot eller aktieägare. I det fall som avses i första stycket 4 prövas frågan även på ansökan av borgenär eller annan vars rätt kan vara beroende av att det finns någon som kan företräda bolaget.

1. Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

2. I fråga om bestående bankaktiebolag gäller äldre föreskrifter i 4 kap. 65 och 5 kap. 45 till dess att ett sådant beslut som avses i punkt 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1990: 822) om ändring i bankaktiebo- lagslagen (1987:618) har registrerats.

• Sida 11
•  Original

3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag

Härigenom föreskrivs att 4b och 4c 55 lagen (1963: 76) om kreditaktie- bolag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 4 b 5'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det pri';'.".':--, kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm- som svarar mot bolagets reserver ningsreserven. för utlåning och garantiförbin- delser. C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver för aktier, obligationer och ut- ländska valutor. dock högst sjut- tio procent av skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam- manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita- let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi- ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primäit eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan- de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio- nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bolagets egna kaptial. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d 5.

" Senaste lydelse 1989: 1090.

• Sida 12
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 c 5'

Kapitalkravet enligt 4a5 bestäms i förhållande till bolagets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper: A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen (1987:617). B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen.

C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket C bankrörelselagen. D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket D bankrörelselagen. Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas — sådana tillskott som enligt 4 b 5 sista stycket skall räknas av från kapitalbasen, — tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 4 d 5, — de placeringar som anges i första stycket A, — fordringar mot företag som ingår i samma koncern som kreditaktiebola- get samt — fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som kreditaktiebolaget. 1 övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt — tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B, — femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket C samt — hela summan av de placeringar som anges i första stycket D. Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar värderas till sitt bok- förda värde.

1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 4 b 5 andra stycket B och C har satts av, värderas till sitt bruttobokföringsvärde, aktier. obligationer och utländska valu- tor dock högst till sitt marknads- värde.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an- 2. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp

knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser . Övriga garantiförbindelser vär- värderas till halva sitt nomi- deras till halva sitt nomi- nella belopp. nella belopp.

5. Andra åtaganden på kapital- . Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskrivcr ett lägre be- lopp.

' Senaste lydelse 1989: 1090.

marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be-

lopp.

12"

• Sida 13
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före- skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande för sådana kreditaktiebolag som enligt lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv'inte är berättigade till avdrag för avsättning till sådan reserv.

3. För andra kreditaktiebolag gäller äldre föreskrifter till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

• Sida 14
•  Original

4. Förslag till

Lag om ändring i fondkommissionslagen (1979: 748)

Härigenom föreskrivs att 183 och 18b55 fondkommissionslagen (1979: 748) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18a5'

Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen.

Med primärt kapital avses: A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm- som svarar mot bolagets reserver ningsreserven. för utlåning och garantiförbin- delser. C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bolagets reserver för aktier. obligationer och ut- ländska valutor. dock högst sjut- tio procentav skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förslagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam- manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita- let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi- ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan- de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio- nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c 5.

' Senaste lydelse 1989: 1093

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

18 b 52 Kapitalkravet enligt 185 bestäms i förhållande till bolagets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen (1987:617). B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen. C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket C bankrörelselagen. D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket D bankrörelselagen. Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas — sådana tillskott som enligt 1835 sista stycket skall räknas av från kapitalbasen, _ — tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 18 c 5, — de placeringar som anges i första stycket A, — fordringar mot företag som ingår i samma koncern som fondkommis- sionsbolaget samt — fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som fondkommissionsbolaget. I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt — tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B, — femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket C samt — hela summan av de placeringar som anges i första stycket D. Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

]. Tillgångar värderas till sitt bok— förda värde.

1. Tillgångar, för vilka reserver som avses i 18 a 5 andra stycket B och C har satts av,värderas till sitt bruttobokföringsvärde, aktier. obligationer och utländska valu- tor dock högst till sitt marknads- värde.

2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an- 2. Garantiförbindelser med an- knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella belopp. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be-

lopp.

2 Senaste lydelse 1989:1093

knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp.

. Övriga garantiförbindelser vär- deras till halva sitt nominella belopp. .Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be-

lopp.

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91: 40

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före- skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen. '

1. Denna lagträder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

• Sida 17
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m. m.

Härigenom föreskrivs att 9 och 13 55 lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m. skall ha följande lydelse.

Lydelse enligt prop. 1989/90: 153

Föreslagen lydelse

Förvärvstillstånd behövs inte för förvärv 1. genom bodelning, arv eller testamente,

2. genom fusion enligt 14 kap. 85 aktiebolagslagen (1975: 1385),

2. genom fusion enligt 14 kap. 85 aktiebolagslagen ( 1975: 1385) eller 1 1 kap. 9 5 bankaktiebolagslagen (1987:618),

3. av aktier till en värdepappersfond enligt lagen (1990:000) om värde- pappersfonder eller av andelar i en sådan fond,

4. av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrädesrätt i förhållande till det antal aktier förvärvaren tidigare äger,

5. av aktier som förvärvaren har rätt att lösa på grund av förbehåll enligt 3 kap. 35 aktiebolagslagen. om förvärvaren har fått tillstånd att utan hinder av 7 5 förvärva aktier i bolaget på grund av förbehållet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

135

Förvärv av aktier i strid mot ett utlänningsförbehåll är ogiltiga. Den som innehar skuldebrev eller op- tionsbevis som avses i 5 kap. aktie- bolagslagen (197511385) får dock vid utbyte eller nyteckning erhålla fria aktier, om skuldebrevet eller optionsbeviset ger rätt till detta, även om förhållandet mellan anta- let bundna och antalet fria aktier därmed skulle ändras eller redan förut har ändrats i strid mot förbe— hållet.

Förvärv av aktier i strid mot ett utlänningsförbehåll är ogiltiga. Den som innehar skuldebrev eller op- tionsbevis som avses i 5 kap. aktie- bolagslagen (197511385) eller 5 kap. bankaktiebolagslagen (1987: 618) får dock vid utbyte eller ny- teckning erhålla fria aktier, om skuldebrevet eller optionsbeviset ger rätt till detta, även om förhål- landet mellan antalet bundna och antalet fria aktier därmed skulle ändras eller redan förut har ändrats i strid mot förbehållet.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

• Sida 18
•  Original

6. Förslag till Prop. 1990/91:40

Lag om ändring i lagen (1988: 606) om finansbolag

Härigenom föreskrivs att 1 1 a och 1 1 b 55 lagen (1988: 606) om finansbo- lag skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11 a 51 Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Med primärt kapital avses:

A. Eget kapital. B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm- som svarar mot bolagets reserver ningsreserven. för utlåning och garantiförbin- delser samt till följd av avskriv- ning på egendom som upplåtits till nyttjande. C. Sjuttio procent av det belopp C. Sjuttio procent av det belopp

som svarar mot bolagets reserver för aktier, obligationer och ut- ländska valutor, dock högst sjut-

som svarar mot bolagets reserver till följd av avskrivning på egen- dom som upplåtits till nyttjande.

tio procent av skillnaden mellan nettobokföringsvärdet och det lägsta av anskallhingsvärdet och marknadsvärdet.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsbevis ' och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bolagets övriga borgenärer, dock sam- manlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapita- let. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstående löptid understi- ger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan- de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio- nen, räknas andra kapitaltillskott och reserver än som sägs i andra och tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver något slag av finansiell verksamhet som kräver tillstånd. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokförda värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bolagets egna kapital. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i l 1 c 5.

' Senaste lydelse 1989: 1095 18

• Sida 19
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

11b52

Kapitalkravet enligt 11 5 bestäms i förhållande till bolagets tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för bolaget (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper:

A. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket A bankrörelselagen (1987:617). B. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket B bankrörelselagen. C. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 .kap.105 första stycket C bankrörelselagen. D. Tillgångar och åtaganden som avses i 2 kap. 105 första stycket D bankrörelselagen. Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas — sådana tillskott som enligt 11a5 sista stycket skall räknas av från kapitalbasen, — tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 11 c 5, — de placeringar som anges i första stycket A, — fordringar mot företag som ingår i samma koncern som finansbolaget samt — fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som finansbolaget. I övrigt skall vid bestämmandet av kapitalkravet placeringarna tas upp till sammanlagt — tjugo procent av summan av de placeringar som anges i första stycket B, — femtio procent av summan av de placeringar som anges i första stycket C samt — hela summan av de placeringar som anges i första stycket D. Till grund för bestämmandet av kapitalkravet enligt tredje stycket skall placeringarna värderas enligt följande:

1. Tillgångar, för vilka reserver 1. Tillgångar, för vilka som avsesi 11a5 andra stycket reserver som avses i 1135- B ochChar sattsav, värderas till andra stycket C har satts av, sitt bruttobokföringsvärde, ak— värderas till sitt bruttobokfö- tier, obligationer och utländska ringsvärde. valutor dock högst till sitt mark- nadsvärde.

2. Övriga tillgångar värderas till 2. Övriga tillgångar värderas till sitt bokförda värde. sitt bokförda värde.

3. Garantiförbindelser med an- 3. Garantiförbindelser med an- knytning till k1editgivning vär- knytning till kreditgivning vär- deras till sitt nominella belopp. deras till sitt nominella belopp.

4. Övriga garantiförbindelser vär- 4. Övriga garantiförbindelser vär— deras till halva sitt nominella deras till halva sitt nominella belopp. belopp.

5. Andra åtaganden på kapital- 5. Andra åtaganden på kapital- marknaden värderas till sitt no— marknaden värderas till sitt no- minella belopp, om inte rege- minella belopp, om inte rege- ringen föreskriver ett lägre be— ringen föreskriver ett lägre be- lopp. lopp.

2 Senaste lydelse 1989: 1095

• Sida 20
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/ 91 : 40

Regeringen får bemyndiga bankinspektionen att meddela sådana före- skrifter som enligt denna paragraf ankommer på regeringen.

1. Denna lag träder i kraft den 1 mars 1991.

2. Äldre föreskrifter gäller till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter ikraftträdandet.

• Sida 21
•  Original

7. Förslag till Prop. 1990/91:40

Lag om ändring i aktiekontolagen (1989: 827)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 3 5, 8 kap. 1 5 och 9 kap. 4 5 aktiekonto- lagen (1989: 827) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 kap.

3 ä

1 ett aktiekonto som avses i 2 5 skall anges

1. aktieägarens namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt postadress, .

2. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt post- adress för panthavare och för den som har en rättighet på grund av sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över aktien som avses i 12,

3. det antal aktier som kontot omfattar med uppgift om aktiernas nominella belopp och för varje aktie huruvida full betalning har erlagts för aktien till avstämningsbolaget,

4. till vilket slag varje aktie hör. om aktier av olika slag kan finnas enligt bolagsordningen,

5. i förekommande fall att aktie av visst slag kan omvandlas till en aktie av annat slag.

6. i förekommande fall att aktie är bunden,

7. förbehåll att aktieägare eller annan skall vara berättigad att lösa aktie som övergår till ny ägare, -

8. utbetalning som görs vid inlösen av en aktie eller minskning av aktiens nominella belopp eller vid skifte av bolagets tillgångar,

9. i förekommande fall att aktieägaren har förvaltare enligt 11 kap. 75 föräldrabalken med uppdrag som omfattar förvaltning av aktierna,

10. pantsättning avseende en aktie, 11. konkurs avseende aktieägaren samt utmätning, kvarstad eller betal- ningssäkring avseende en aktie eller panträtt i aktien,

12. inskränkning i rätten att fritt förfoga över en aktie som avses i 3 kap. 12 och 15 55 aktiebolagslagen (1975: 1385), 3 kap. 12 och 15 55 försäkrings- rörelselagen (1982: 713) eller 3 kap. 13 och 16 55 bankaktiebolagslagen (1987:618), -

13. förbehåll enligt 15 kap. 8 5 föräldrabalken.

Vid registrering av företrädesrätt Vid registrering av företrädesrätt för en aktieägare att delta i en emis- sion som avses i 4 kap. aktiebolags- lagen eller 4 kap. försäkringsrörel- selagen skall i aktiekontot anges om rätten till ny aktie tillkommer ak- tieägaren på grund av bunden eller fri aktie.

för en aktieägare att delta i en emis- sion som avses i 4 kap. aktiebolags- lagen, 4 kap. försäkringsrörelse— lagen eller 4 kap. bankaktiebolags- lagen skall i aktiekontot anges om rätten till en ny aktie tillkommer aktieägaren på grund av bunden el- ler fri aktie.

Har utan återbetalning en aktie dragits in eller det nominella beloppet ändrats, skall detta anges i aktiekontot så snart det kan ske.

• Sida 22
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

8 kap.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall pröva frågor om auktorisation av förvaltare och om tillstånd för nå— gon att införas i aktiebok enligt 3kap. 105 andra stycket aktiebo- lagslagen (1975:1385) och 3 kap. 105 andra stycket försäkringsrörel- selagen (1982: 713).

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall pröva frågor om auktorisation av förvaltare och om tillstånd för nå- gon att införas i aktiebok enligt 3kap. 105 andra stycket aktiebo- lagslagen (1975:1385). 3 kap. 105 andra stycket försäkringsrörelse- lagen (1982z713) och 3 kap. 115

första stycket bankaktiebolagslagen (1987:618).

En auktorisation eller ett tillstånd enligt första stycket får förenas med särskilda villkor för att tillgodose allmänna och enskilda intressen. Aukto- risationen eller tillståndet kan återkallas av den myndighet som har med- delat auktorisationen eller tillståndet, om ett villkor har åsidosatts och avvikelsen är betydande eller om annars förutsättningar för auktorisation eller tillstånd inte längre föreligger.

Beslut i frågor om auktorisation eller tillstånd som har meddelats av annan än regeringen får överklagas hos kammarrätten. Beslutet skall verk- ställas även om det har överklagats, om inte kammarrätten förordnar annat.

9 kap.

45

I ett konto för skuldförbindelser som inte är förvaltarregistrerade skall anges

]. namn, personnummer eller annat identifieringsnummer samt post- adress för borgenär, panthavare och den som har en rättighet på grund av sådan inskränkning i rätten att fritt förfoga över skuldförbindelsen som avsesi 7,

2. skuldbelopp och lånevillkor samt, i förekommande fall, antalet skuld- förbindelser och dessas nominella belopp,

3. vid konvertibel fordran och optionsrätt till nyteckning enligt 5kap. aktiebolagslagen (1975: 1385) huruvida utbytes- eller teck- ningsrätten avser bunden eller fri aktie,

3. vid konvertibel fordran och optionsrätt till nyteckning enligt 5kap. aktiebolagslagen (1975: 1385) eller 5 kap. bankaktiebolags- lagen (1987:618) huruvida utbytes- eller teckningsrätten avser bunden eller fri aktie,

4. verkställd utbetalning av kapitalbelopp eller ränta,

5. huruvida utbyte skett av konvertibel fordran enligt 5 kap. aktiebolagslagen eller 5 kap. bank- aktiebolagslagen (1987: 618).

5. huruvida utbyte skett av konvertibel fordran enligt 5 kap. aktiebolagslagen eller 5 kap. bank- aktiebolagslagen,

6. huruvida utnyttjande skett av optionsrätt vid nyteckning på grund av fordran som är förenad med optionsrätt till nyteckning enligt 5 kap. aktiebolagslagen eller 5 kap. bankaktiebolagslagen,

• Sida 23
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/ 91 : 40

7. andra inskränkningar för borgenären att ta emot betalning eller att i övrigt göra betalningsutfästelscn gällande.

Kontot skall dessutom innehålla sådana uppgifter som avses i 2 kap. 3 5 första stycket 9— l 1 och 13.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

• Sida 24
•  Original

1. Inledning

1.1 Gällande rätt m.m.

Banker och andra kreditinstitut skall uppfylla vissa minimikrav på kapi- talstyrka, som skall bidra till att skydda insättarnas medel och till att skapa stabilitet och förtroende för verksamheten.

Genom lagstiftning hösten 1989 har nya skärpta kapitaltäckningsregler införts (prop. 1989/90:43, NU15, rskr. 103. SFS 1989: 1086-1096). De nya reglerna trädde i kraft den 1 februari 1990 och omfattar banker och andra kreditinstitut. Lagstiftningen ansluter nära till de regler för banker som har utarbetats av den s.k. Baselkommitte'n, ett samarbetsorgan för centralban- kerna inom lO-gruppen. Motsvarande regler har antagits av EG (Direktiv 89/299/EEC och 89/647/EEC).

Kapitalbasen skall vid varje tidpunkt utgöra minst åtta procent av placeringarnas värde (kapitalkravet). Kapitalbasen kan bestå av primärt och supplementärt kapital. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälf- ten av kapitalbasen.

Till primärt kapital räknas för bankaktiebolagen eget kapital, för spar- bankerna reservfonder och uppskrivningsfonder samt för föreningsban- kerna eget kapital med undantag av förlagsinsatser. Vidare får för närva- rande 70% av institutens s.k. värderegleringsreserver. dvs. reserver för utlåning, garantiförbindelser, aktier, obligationer och utländska valutor. räknas till primärt kapital. För finansbolagens del tillkommer 70% av överavskrivningar på uthyrd egendom. Den valda procentsatsen svarar mot vad som återstår sedan den latenta skatteskulden räknats bort.

Till supplementärt kapital räknas i första hand förlagslån och andra skuldförbindelser med efterställd betalningsrätt. Dessa måste ha en ur- sprunglig löptid på minst fem år för att få räknas in i kapitalbasen. Förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en återstående löptid understigande fem år får tas upp till ett begränsat belopp enligt vissa

• Sida 25
•  Original

närmare regler. Förlagsbevis och liknande skuldförbindelser får tillsam- mans inte överstiga hälften av det primära kapitalet.

Bankinspektionen kan, om vissa förutsättningar är uppfyllda, bestämma att ytterligare reserver eller nya instrument får räknas in i kapitalbasen, Härigenom skapas en större flexibilitet; nya slag av finansiella instrument kan utnyttjas utan att lagstiftningsåtgärder först måste vidtas.

Kapitalbasen skall som sagts uppgå till minst åtta procent av institutets placeringar. Placeringarna delas in i riskklasser. Vid beräkningen av kapi- talkravet undantas placeringar utan kreditrisk, medan övriga placeringar delas in i tre klasser som tas upp med 20, 50 resp. 100 % av sitt värde.

Kreditinstituten skall ha uppfyllt de nya skärpta kapitalkraven vid ut- gången av år 1992. Till dess gäller att kapitaltäckningsgraden endast för kortare tid och i mindre mån får understiga den kapitaltäckningsgrad som förelåg den 1 februari 1990 eller den högre kapitaltäckningsgrad som därefter har uppnåtts. Vidare skall banker och bankkoncerner ha uppnått en kapitaltäckning på 7,25 % senast den 31 december 1990.

1.2. Skattereformen

Fr.o.m. 1992 års taxering skall lager och andra omsättningstillgångar i beskattningssammanhang värderas enligt lägsta värdets princip. Möjlighe- ten att göra avsättningar till värderegleringsreserver upphör. De obeskatta- de reserverna skall återföras till beskattning. '

Liksom andra företag får kreditinstituten samtidigt rätt att göra avsätt- ning till en skatteutjämningsreserv. s.k. surv; se lagen (1990:654) om skatteutjämningsreserv. Underlaget för avsättningen är antingen företa- gets egna kapital (K-surv) eller vad som under året betalats i lön till arbetstagarna (L-surv). Avdrag för avsättning till K-surv får göras med högst 30 % av kapitalunderlaget. Avdrag för avsättning till L—surv får göras med högst 15% av löneunderlagct.

Återföringen av de nuvarande Obeskattade reserverna till beskattning sker för banker, kreditaktiebolag, fondkommissionsbolag och finansbolag genom att ett uppskovsbelopp tas upp till beskattning vid 1992 års eller i vissa undantagsfall 1993 års taxering. Uppskovsbeloppet utgörs av skillna- den mellan gamla reserver och första årets avsättning till surv. För dessa företag uppbärs skatten normalt under fyra år; se lagen (1990:655) om återföring av Obeskattade reserver.

1.3. Hörda myndigheter och organisationer

Ett utkast till lagrådsremiss i detta ärende har överlämnats till riksbanken, bankinspektionen, riksskatteverket, bokföringsnämnden, Föreningen Auktoriserade Revisorer (FAR), Svenska revisorssamfundet. Svenska Bankföreningen, Svenska sparbanksföreningen, Sveriges Föreningsban- kers Förbund, Finansbolagens Förening, Svenska Fondhandlareförening- en, Konungariket Sveriges stadshypotekskassa. Sveriges allmänna hypo- teksbank och Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, för yttrande. Riksbanken, bankinspektionen. revisorssamfundet, bankföreningen. spar-

• Sida 26
•  Original

banksföreningen, föreningsbankemas förbund, fondhandlareföreningen, stadshypotekskassan och hypoteksbanken har yttrat sig i sak. De avgivna synpunkterna redovisas i det följande.

2. Överväganden 2.1 Survens betydelse för kapitaltäckningen

Mitt förslag: Skatteutjämningsreserven (surven) tas med 70% upp i kapitalbasen som primärt kapital.

Det remitterade utkastet: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Riksbanken, bankinspektionen, stadshypoteks- kassan och hypoteksbanken tillstyrker förslaget. Bankföreningen, spar- banksföreningen, föreningsbankemas förbund och fondhandlareförening— en förespråkar att hela surven skall få tas upp i kapitalbasen som primärt kapital.

Skälen för mitt förslag: Som jag förutskickat i samband med förslaget till reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90: 110, s. 571), medför de ändrade beskattningsreglema att bestämmelserna om kapital- täckning måste justeras. Anledningen till detta är att möjligheten att göra avsättningar till värderegleringsreserver upphör och att nuvarande re- server skall tas upp till beskattning. På grund härav bör kapitaltäcknings- reglema om värderegleringsreserver utmönstras.

En grundtanke i Baselkommitténs kapitaltäckningsregler är att minst hälften av kapitalbasen skall utgöras av eget kapital. Med eget kapital avses då aktiekapital eller motsvarande samt redovisade reserver.

De nuvarande värderegleringsreservema ingår i det primära kapitalet till 70% av sitt belopp. När reserverna upplöses och beskattas, kommer drygt 70 % att kunna föras till det egna kapitalet.

Frågan är då hur surven skall behandlas i kapitaltäckningssammanhang. Möjligheten att göra avsättningar till surv kommer att avse betydande belopp. Den skattskyldige skall återföra surven till beskattning närmast följande beskattningsår men har å andra sidan rätt att då göra nytt avdrag för avsättning till surv. I det fall ny surv-avsättning inte görs i ett vinst- givande bolag träffas föregående års avsättning till surv av skatt med 30 %, medan återstående 70% kan föras till det egna kapitalet som beskattade vinstmedel. Förlustår kan återföringen av surven ske utan omedelbara skatteeffekter.

Surven är avsedd att — vid sidan av att utjämna kostnaderna för finansiering med eget resp. främmande kapital — tjäna som instrument för att företaget i viss utsträckning skall kunna kvitta förluster mot tidigare vinster samt utjämna beskattningen mellan olika år. En uttalad avsikt med surven är alltså att den skall underlätta uppbyggnaden av det egna kapita- let genom att möjliggöra konsolidering och skatteutjämning (jfr prop. 1989/90:110. s. 520 tt).

• Sida 27
•  Original

Vad som nu sagts ger vid handen att surven uppfyller de krav som ställs upp i Baselkommitténs regler för att få tas upp i kapitalbasen som primärt kapital. Surven kan nämligen ses som en öppet redovisad reserv. I Basel- reglema förutsätts visserligen att reserverna bildats av beskattat kapital. Samma effekt uppnås emellertid genom att surven tas upp till 70 %, mot- svarande vad som lägst återstår efter återföring till beskattning. Sedan värderegleringsreservema beskattats och den återstående delen av re- serverna förts till eget kapital, blir därigenom kapitaltäckningssituationen i princip densamma som före skattereformen. — Det skulle däremot stå klart i strid med Baselreglema att låta någon del av den latenta skatte- skulden ingå i kapitalbasen.

Det remitterade utkastet till lagtext innehöll inte — vilket flera remissin- stanser påpekat — någon möjlighet för finansbolag att till det primära kapitalet räkna 70% av det belopp som svarar mot bolagets reserver till följd av avskrivning på egendom som upplåtits till nyttjande. Skatterefor- men innebär inte att denna reserveringsmöjlighet tas bort. Det finns därför ingen anledning att ändra kapitaltäckningsreglerna i detta avseende.

Hypoteksinstituten omfattas också av de kapitaltäckningsregler som gäller fr.o.m. den 1 februari 1990. Sveriges allmänna hypoteksbank, Konungarikets Sveriges stadshypotekskassa och hypoteksföreningarna har möjlighet att göra avdragsgilla avsättningar till reserv- eller säkerhetsfond upp till en viss nivå, se 2 58mom. lagen (1947:576) om statlig inkomst- skatt. Hypotekslagstiftningen är för närvarande föremål för överväganden. Betänkandet (SOU 1989: 103) Hypoteksinstituten i framtiden har nyligen remissbehandlats. På grund härav lämnades frågor om beskattningen av hypoteksinstituten åt sidan vid reformeringen av företagsbeskattningen. Det finns därför inte heller någon anledning att göra några ändringar i de kapitaltäckningsregler som gäller för hypoteksinstituten.

Statens Bostadsfinansieringsaktiebolag, SBAB, har — liksom hypoteks- instituten — rätt till avdrag för avsättning till reservfond upp till en viss nivå. Frågan om SBAB:s framtida beskattning kommer att avgöras i sam- band med att ställning tas till beskattningen av hypoteksinstituten. Inte heller beträffande SBAB finns därför anledning att nu föreslå ändringar i kapitaltäckningsreglerna. Detta bör komma till uttryck i övergångsbestäm- melsema till ändringarna i kreditaktiebolagslagen.

Svenska skeppshypotekskassan berörs inte av skattereformen.

2.2. Värderingsreglema i bl.a. bankrörelselagen

Mitt förslag: Alla tillgångar skall vid beräkningen av kapitalkravet tas upp till bokfört värde.

Det remitterade utkastet: Utkastet innehöll utöver vad som ingår i mitt förslag också ett förslag att den s.k. medeltalsvärdemetoden vid värdering av obligationer skulle avskaffas.

Remissinstanserna: Samtliga remissinstanser tillstyrker förslaget att alla

• Sida 28
•  Original

tillgångar vid beräkningen av kapitalkravet skall tas upp till bokfört värde. Bankföreningen, sparbanksföreningen, föreningsbankemas förbund och fondhandlareföreningen är starkt kritiska mot att medeltalsvärdemetoden avskaffas. Riksbanken och bankinspektionen instämmer i att medel- talsvärdemetoden i princip bör avskaffas men anför vissa betänkligheter av främst praktisk natur.

Skälen för mitt förslag: Av 14 5 bokföringslagen (1976: 125) framgår att omsättningstillgångar skall tas upp till högst anskaffningsvärdet eller, om det verkliga värdet är lägre, detta värde. Av sedan den 1 juli 1990 gällande regler (p 2 av anvisningarna till 245 kommunalskattelagen 19282370) framgår att tillgångar i form av fordringar och värdepapper vid taxeringen skall värderas enligt generella regler. Detta innebär att tillgångarna inte får tas upp till lägre värde än det högsta som är tillåtet enligt 14 5 bokföringsla- gen. Uttryckt på annat sätt innebär regeln att tillgångarna — exempelvis lånefordringar, aktier, obligationer och utländska valutor — inte får värde- ras lägre än det lägsta av anskaffningsvärdet och marknadsvärdet. 1 den mån en fordran är osäker får detta beaktas inom ramen för denna regel. Det har inte ansetts behövligt att medge särskilda reserveringar för kredit- risker, ej heller för kursrisker, valutarisker och liknande (jfr prop. 1989/90:110, s. 570 0.

För bestämmandet av kapitalkravet uppställs emellertid i 2 kap. 105 fjärde stycket 1 bankrörelselagen särskilda regler för värderingen av såda- na tillgångar för vilka värderegleringsreserver avsatts. Lånefordringar och garantiförbindelser skall värderas till sitt bruttobokföringsvärde. Aktier, obligationer och utländska valutor skall också värderas till bruttobokfö- ringsvärdet; dock gäller beträffande dessa tillgångar att marknadsvärdet inte får överskridas. Motsvarande bestämmelser finns i 4c5 lagen (1963z76) om kreditaktiebolag. 18b5 fondkommissionslagen (1979z748) och 1 1 b 5 lagen (1988:606) om finansbolag.

När värderegleringsreservema avskaffas och i stället tillgångar i skatte- sammanhang skall redovisas till sitt lägsta värde, bör föreskrivas att alla slag av tillgångar vid bestämmandet av kapitalkravet skall tas upp till sitt bokförda värde.

När det gäller bankernas allmänna redovisning anges i 4 kap. 4 5 bankrö- relselagen att, utöver vad som föreskrivs i 14 5 bokföringslagen, en banks tillgångar i form av vissa obligationer får tas upp till ett medeltalsvärde, grundat på emissionsräntoma under de senaste tio åren på obligationer som utfärdats av vissa bostadslåneinstitut. Anskaffningsvärdet får dock inte överskridas.

Regeln om medeltalsberäkning av värdet på obligationer tillkom i en situation när bankerna, till skillnad från vad som numera gäller, skulle hålla obligationsportföljer av ansenlig storlek. Syftet med undantagsbe- stämmelsen är att bankerna skall kunna dämpa svängningarna i sitt resul- tat genom att under perioder av stigande räntenivå inte behöva belasta resultatet ett enskilt år med hela värdeminskningen på obligationsinne- havet. Det har ansetts att sådana växlingar i resultat och ställning kan vara skadliga för en banks anseende när det gäller kreditvärdighet (rating).

Det torde vara ett allmänt intresse att bankernas redovisning så rättvi—

• Sida 29
•  Original

sande som möjligt återger bankens resultat och ställning, som onekligen påverkas av förändringar av Obligationernas värde. Starka skäl talar därför för att möjligheten att använda medeltalsvärdet i princip bör avskaffas. Såsom anförts av flera remissinstanser kan emellertid ett avskaffande av metoden leda till problem för bankerna, i allt fall under ett övergångsske- de. Vidare torde — vilket också påpekats av olika remissinstanser — de för bankerna gällande redovisningsreglerna i allmänhet komma att behöva ses över som ett led i anpassningen till vad som gäller inom EG. Framför allt av det skälet avstår jag från att nu lägga fram förslaget. Frågan om ett avskaffande av medeltalsvärdemetoden får behandlas i samband med en sådan översyn.

2.3. Avräkning från kapitalbasen i hypoteksinstitut

1 39c5 lagen (19682576) om Konungariket Sveriges stadshypotekskassa och om stadshypoteksföreningar resp. 60b5 lagen (1970:65) om Sveriges allmänna hypoteksbank och om landshypoteksföreningar behandlas kapi- talbasen i dessa hypoteksinstitut. Om ett institut har förvärvat aktier i ett fastighetsbolag, eller aktier eller andelar i ett företag som tillgodoser vissa för kreditinstitut gemensamma intressen m. m., och hypoteksinstitutet har ett väsentligt ekonomiskt intresse i företaget, skall från kapitalbasen räk- nas av åtta procent av summan av det bokförda värdet av aktierna eller andelarna i företaget och företagets bokförda skulder. Reglerna motsvarar i stort sett en bestämmelse som tidigare gällde bankerna (2 kap. 9 5 bankrö- relselagen i dess lydelse före den 1 februari 1990).

I bankrörelselagen fanns en begränsning av avräkningens storlek. 1 det fall innehavet av aktier eller andelar var lägre än 100 % avräknades endast åtta procent av den del av värdet av skulderna som svarade mot innehavet. Stadshypotekskassan har i sitt yttrande över utkastet påpekat att denna begränsningsregel inte influtit i de lagar som rör hypoteksinstituten, vilket kan leda till att avräkningcn blir för stor. Kassan har dock samtidigt påpekat att felet inte nu har någon praktisk betydelse, eftersom stadshypo- tekskassans nuvarande aktieinnehav inte anses vara av sådan ekonomisk betydelse att regeln blir tillämplig.

Stadshypotekskassans påpekande är i och för sig riktigt. Med tanke på att frågan har så liten praktisk betydelse och på att den aktuella lagstift- ningen med största sannolikhet inom en nära framtid kommer att upphöra att gälla i nuvarande form finner jag emellertid inte anledning att föreslå ändringar i två lagar som inte i övrigt berörs av detta lagstiftningsärende.

2.4. Ikraftträdande och övergångsbestämmelser

De nuvarande värderegleringsreserverna upplöses i samband med det bokslut som kommer att ligga till grund för 1992 års taxering (eller i vissa fall 1993 års taxering). Även lagen om skatteutjämningsreserv tillämpas första gången i samband med det bokslutet. Övergångsregler om att de nya kapitaltäckningsreglerna skall tillämpas först i samband med övergången från värderegleringsreserv till surv måste därför finnas. Övergången bör

• Sida 30
•  Original

knytas till utgången av det räkenskapsår när värderegleringsreserverna skall återföras till beskattning och avsättning till surv första gången kan göras. Detta uppnås genom en övergångsbestämmelse om att äldre regler skall gälla till utgången av det räkenskapsår som avslutas närmast efter den 28 februari 1991. Lagändringarna bör träda i kraft den 1 mars 1991.

Ett enskilt företags beslut att inte göra någon avsättning till surv påver- kar givetvis inte tidpunkten för de nya reglernas första tillämpning, lika lite som denna påverkas av om något företag av ett eller annat skäl saknar möjlighet att göra avsättning till surv.

3. Upprättade lagförslag

] enlighet med vad jag nu har anfört har inom finansdepartementet upprät- tats förslag till

1. lag om ändring i bankrörelselagen (1987: 617),

2. lag om ändring i lagen (1963: 76) om kreditaktiebolag,

3. lag om ändring i fondkommissionslagen (19791748),

4. lag om ändring i lagen (19881606) om finansbolag. Förslagen bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga I .

4. Hemställan

Jag hemställer att lagrådets yttrande inhämtas över de upprättade försla- gen.

5. Beslut

Regeringen beslutar i enlighet med föred ragandens hemställan.

• Sida 31
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag grlop. 11990/912 40 1 a a 1 Förslag till g

Lag om ändring i bankrörelselagen (1987:617)

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 9 a och 10 55 bankrörelselagen (1987: 617) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse 2 kap.

9 a 51 Kapitalbasen utgörs av summan av primärt och supplementärt kapital efter avräkning enligt sista stycket. Det primära kapitalet skall utgöra minst hälften av kapitalbasen. Med primärt kapital avses: A. 1 bankaktiebolag eget kapital, i sparbanker reservfonder och uppskriv- ningsfonder samt i föreningsbanker eget kapital med undantag för förlagsinsatser. B. Sjuttio procent av det belopp B. Sjuttio procent av skatteutjäm- som svarar mot bankens re— ningsreserven. server för utlåning och garanti— förbindelser. C. Sjuttio procent av det belopp som svarar mot bankens re- server jör aktier. obligationer och utländska valutor. dock högst sjuttio procent av skillna- den mellan nettobokföringsvär- det och det lägsta av 'anskajf- ningsvärdet och marknadsvär— det.

Med supplementärt kapital avses det nominella värdet av förlagsandels- bevis samt förlagsbevis och andra skuldförbindelser med en ursprunglig löptid av minst fem år och med rätt till betalning först efter bankens övriga borgenärer. dock sammanlagt högst till ett belopp som motsvarar hälften av det primära kapitalet. Bevis och andra skuldförbindelser vilkas återstå- ende löptid understiger fem år skall tas upp till ett belopp som motsvarar tjugo procent av det nominella värdet för varje helt år som återstår till förfallodagen.

Som primärt eller supplementärt kapital får dessutom, enligt medgivan- de av regeringen eller efter regeringens bemyndigande av bankinspektio- nen. räknas andra kapitaltillskott och reservcr än som sägs i andra och tredje styckena.

Från summan av det primära och supplementära kapitalet skall räknas av det bokförda värdet av vad som har skjutits till som aktiekapital eller i annan form i ett företag som driver något slag av bankverksamhet. Någon avräkning skall dock inte göras om tillskottet uppgår till högst fem procent av företagets egna kapital eller motsvarande och det sammanlagda bokför- da värdet av sådana tillskott inte överstiger tio procent av bankens egna

' Senaste lydelse 1989: 1086. 31

• Sida 32
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1990/91 : 40

. . . . , Bila a 1 kapital eller egna fonder. Avräkning skall inte heller göras för tillskott i g

företag som omfattas av bestämmelserna i l l 5.

10 52 Kapitalkravet enligt 95 bestäms i förhållande till bankens tillgångar samt sådana garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmarkna- den som innebär en kreditrisk för banken (placeringar). Placeringarna delas in i följande grupper:

A 1. Inneliggande kassa, checkar och postremissväxlar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svenska staten, en svensk kommun eller en därmed jämförlig samfällighet svarar.

3. Värdehandlingar och fordringar för vilka utländska stater eller cent- ralbanker svarar, om värdehandlingen eller fordran gäller i den nationella valutan och är refmansierad i samma valuta.

4. Övriga värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de utländska stater och centralbanker som regeringen föreskriver.

5. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten utgörs av sådana tillgångar som avses i 1 eller sådana statliga värdehandlingar som avses i 2-4. B 1. Värdehandlingar och fordringar för vilka allmänna pensionsfonden eller ett svenskt företag som bedriver något slag av bankverksamhet svarar.

2. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en kommun eller en därmed jämförlig samfällighet i någon av de utländska stater som regeringen föreskriver.

3. Värdehandlingar och fordringar med en återstående löptid av högst ett år för vilka en utländsk bank svarar.

4. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar en bank i någon av . de utländska stater som regeringen föreskriver.

5. Värdehandlingar och fordringar för vilka svarar någon av de inter- nationella utvecklingsbanker som regeringen föreskriver.

6. Fordringar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden, för vilka säkerheten utgörs av värdehandlingar eller fordringar som anges i 5. C. Fordringar. garantiförbindelser och andra åtaganden på kapitalmark- naden, för vilka säkerheten utgörs av panträtt i bostadsfastighet eller tomträtt till sådan fastighet inom det uppskattade värde som banken bestämt efter särskild värdering. D. Övriga tillgångar, garantiförbindelser och andra åtaganden på kapital- marknaden.

Vid bestämmandet av kapitalkravet undantas — sådana tillskott som enligt 9 a 5 sista stycket skall räknas av från kapital- basen, - tillskott i företag som omfattas av bestämmelserna i 1 1 5, — de placeringar som anges i första stycket A, — fordringar mot företag som ingår i samma koncern som banken, — fordringar som har garanterats av ett företag i samma koncern som banken, — fordringar mellan en sparbank och Sparbankernas Bank samt — fordringar mellan en föreningsbank och Föreningsbankemas Bank.

2 Senaste lydelse 1989: 1086. 32

• Sida 33
•  Original

Innehåll Prop. 1990/91 : 40

Proposition .................................................. 1 Propositionens huvudsakliga innehåll ........................... ] Propositionens lagförslag ...................................... 3 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 20 september 1990 ........................................................ 24 l lnledning., ................................................ 24 1.1 Gällande rätt m.m. ..................................... 24 l. 2 Skattereforrnen ......................................... 25 1 3 Hörda myndigheter och organisationer .................... 25 2 Överväganden ............................................. 26 2.1 Survens betydelse för kapitaltäckningen ................... 26 2.2 Värderingsreglema i bl.a. bankrörelselagen ................. 27 2.3 Avräkning från kapitalbasen i hypoteksinstitut ............. 29 2.4 Ikraftträdande och övergångsbestämmelser ................ 29 3 Upprättade lagförslag ....................................... 30 4 Hemställan ................................................ 30 5 Beslut .................................................... 30 Bilaga 1 De till lagrådet remitterade lagförslagen ................. 31 Utdrag ur lagrådets protokoll 1990-09-27 ........................ 43 Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 4 oktober 1990 . . 45

Norstedts Tryckeri. Stockholm 1990 49

• Sida 50
•  Original