Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen läggs fram förslag till en ny aktiefondslag. benämnd lag om värdepappersfonder.

Den nya lagen innebär en allmän anpassning till dagens avreglerade kapitalmarknad och till en i huvudsak avskaffad valutareglering.

De föreslagna reglerna innebär vidare att en anpassning sker till mini- mikraven i EG:s direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper.

Inom dessa ramar föreslås därutöver att detaljstyrningen av fonderna minskas. Fonderna föreslås få större utrymme att själva reglera hur fondverksamheten skall bedrivas. Fonderna får således -— inom vissa ramar — bestämma placeringsinriktning och riskprofil. [ fondbestämmel- serna föreslås fonden kunna reglera bl.a. andelsägarnas eventuella delta- gande i fondbolagets styrelse och sättet för deltagande. Den lagfästa rättig- heten för delägarna att utse vissa styrelseledamöter slopas därmed. Vidare föreslås att placeringsmöjligheterna utvidgas. Fonderna får därmed rätt att handla med optioner och terminskontrakt.

Utländska rättssubjekt föreslås vidare få rätt att äga svenska fondbolag. inte bara banker skall få förvara tillgångarna som ingår i en värdepap- persfond utan också andra kreditinstitut.

Kravet på information från fonderna skärps. Varje fond skall ha en informationsbroschyr som bl.a. lämnar information om placeringsinrikt- ning och om fondens utveckling och resultat. Fonderna skall också ha möjlighet att informera varje delägare direkt vilket förutsätter att de vet vilka som är andelsägare och deras adress. Endast registrerande fonder föreslås därför få tillstånd att driva fondverksamhet. De fonder som ger ut

• Sida 2
•  Original

andelsägarbevis i dag föreslås få två år på sig att registrera sina andelsäga- Prop. 1989/90: 153 re. Den särskilda lagregleringen av aktiesparfondcr upphävs. Dessa fonder får enligt förslaget ombildas till värdepappersfonder eller upplösas genom att tillgångarna skiftas ut till andelsägarna. Beträffande allemansfonderna föreslås i huvudsak ingen förändring i detta sammanhang.

Den nya lagen föreslås träda i kraft den ljanuari 1991.

• Sida 3
•  Original

1. Förslag till Prop. 1989/90:153 Lag om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs följande.

Definitioner 1 & I denna lag förstås med

1. värdepappersfond: en fond bestående av fondpapper och andra finan- siella instrument. som bildats genom kapitaltillskott från allmänheten. och som ägs av dem som skjutit till kapital,

2. fondverksamhet: den förvaltning av en värdepappersfond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden. som utövas av ett fondbolag.

3. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att utöva fondverk- samhet.

4. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar en värdepappersfonds tillgångar och som sköter in- och utbetalningar avse- ende fonden.

Fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse.

Lagen( 1904: 48 s. 1)om samäganderätt skall inte tillämpas på delägarskap i en värdepappersfond.

Lagens tillämpningwmråde

2 ä Lagen omfattar endast värdepappersfonder vars andelar kan lösas in på begäran av andelsägare.

Lagen omfattar inte aktiebolag och ekonomiska föreningar som förvärvar och förvaltar fondpapper och andra finansiella instrument.

3 # Annan näringsverksamhet, som inte är fondverksamhet enligt denna lag eller verksamhet enligt 2 äandra stycket. och där allmänheten erbjuds att för gemensam räkning delta i förvärv och förvaltning av fondpapper och andra finansiella instrument. får bara utövas efter särskilt tillstånd av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen. Sådant tillstånd får endast lämnas till den som står under tillsyn av bankinspektionen. För sådan verksamhet gäller bestämmelserna i denna lag i den mån inte undan- tag medgetts i det särskilda fallet. Av tillståndet skall framgå vilka villkor i övrigt som skall gälla för verksamheten.

4 & Utländska fondföretag får efter tillstånd av regeringen eller. efter regering- ens bemyndigande, bankinspektionen bedriva fondverksamhet här i landet om verksamheten väsentligen uppfyller de krav som uppställs i denna lag. 3

• Sida 4
•  Original

Sekretess

5 få Enskildas förhållanden till värdepappersfond. fondbolag och förvarings- institut får inte obehörigen röjas.

1 det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980: 100).

Fondbolag

6 5

För fondbolag gäller vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet om inte annat följer av denna lag.

Ett fondbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till verksamhe- tens omfattning är tillräckligt stort. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om aktiekapitalets storlek.

7 ä Den som har insyn i ett fondbolags dagliga handel och samtidigt är

1. styrelseledamot eller suppleant.

2. revisor eller revisorssuppleant, eller

3. innehavare av en ledande befattning får inte för egen räkning förvärva fondpapper eller andra finansiella instrument från en fond eller sälja sådana till fonden eller i övrigt handla med fonden.

Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett förvaltningsupp- drag eller dylikt har insyn i fondbolagets dagliga handel.

Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i fonden för egen räkning.

Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan ledande befattning i fondbolaget som nämns i första stycket 3 eller den som har insyn i fondbolagets dagliga handel enligt andra stycket om förbudet.

Värdvpappersfbndur

8 5 En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldig- heter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas. Fondandclsägarna svarar inte för förpliktelser som avser fonden.

9 5 För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser som upp- rättas av fondbolaget.

Fondbestämmelscrna skall ange l. namnet på fonden. fondbolaget och förvaringsinstitutet.

2. grunderna för fondens placeringsinriktning och hur fondmedlen skall

• Sida 5
•  Original

placeras. varvid särskilt skall anmärkas om fonden skall inneha sådana fondpapper och andra finansiella instrument som nämns i 20 och 25 55.

3. om utdelning skall ske. och i så fall. grunderna och sättet för utdel- ning.

4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde,

5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondan- delarna.

6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske.

7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden,

8. fondbolagets avgifter för försäljning. förvaltning och inlösen av an- delar.

9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till. 10. fondens räkenskapsår. 1 1. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsberättelse skall offentliggöras. och

12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.

10 å . Fondbestämmelserna skall godkännas av bankinspektionen.

Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna. skall ändringarna tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall godkänna ändring- arna om de får anses skäliga för fondandelsägarna.

Inspektionen får. om en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna. som ett villkor för sitt godkännande av ändringen be- sluta att andelsägarna skall underrättas om denna. Inspektionen skall därvid ange hur underrättelsen skall ske.

I de fall som avses i tredje stycket får bankinspektionen bestämma att fondbestämmelserna i dess nya lydelse inte får tillämpas förrän efter viss tid — högst tre månader — efter inspektionens beslut om godkännande.

Fondbolagets verksamhet

11 & Fondverksamhet får inte utövas utan tillstånd av bankinspektionen.

Tillstånd får ges om 1. aktiebolaget registrerats,

2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de värdepappersfonder- som bolaget avser att förvalta, och

3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten. Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras här i landet- om de inte skall förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 15 & tredje stycket.

12 & Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör värdepappers- fonden. Fondbolaget handlar vid-förvaltningen i eget namn och skall därvid ange fondens beteckning.

• Sida 6
•  Original

13 & Fondbolaget får inte i fondverksamheten

1. ha hand om egendom som ingår i fonden,

2. ta upp eller bevilja lån. eller

3. gå i borgen. Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondens värde.

Förvaringsinstitul

14 & För varje värdepappersfond skall det finnas ett förvaringsinstitut. Förva- ringsinstitutet skall vara en bank eller ett annat kreditinstitut.

15 g" Förvaringsinstitutet skall verkställa de beslut av fondbolaget som rör vär- depappersfonden om de inte strider mot bestämmelserna i denna lag eller fondbestämmelserna.

Förvaringsinstitutet skall vidare

1. ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden.

2. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna.

3. se till att fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna. '

4. se till att fondens tillgångar utan dröjsmål kommer institutet till handa.

5. se till att fondens medel används enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna.

Om utländska värdepapper ingår i fonden. får förvaringsinstitutet låta ett lämpligt utländSkt förvaringsinstitut förvara dem.

16 5

Förvaringsinstitutet får inte såvitt avser värdepappersfonden 1. ta upp eller bevilja län. eller 2. gå i borgen.

Placeringsbestämnie/ser

17 & Varje värdepappersfond skall ha en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placerings- inriktning enligt fondbestämmelserna.

18 å Medel som ingår i en värdepappersfond får, med de begränsningar som följer av 19 — 24 g'ä, placeras i fondpapper och andra finansiella instru- ment som är eller inom ett-år från emissionen avses bli

1. inregistrerade vid en fondbörs, eller

• Sida 7
•  Original

2. föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten. under förutsättning att fondbörscn eller marknaden ärgodkänd av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen, eller finns angiven i fondbestämmelserna.

I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och finansiella instrument än de som anges i första stycket. dock högst till 10 procent av fondens värde.

Om registrering eller regelbunden handel enligt första stycket inte skett inom ett år från emissionen och de förvärvade instrumenten inte ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra stycket. skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske. Skälig hänsyn skall därvid tas till fondandelsägarnas intressen.

En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för verksam- heten. '

19 ä 1 en värdepappersfond får, med de begränsningar som följer av 23 &, ingå fondpapper och andra finansiella instrument med samme emittent till högst

1. 5 procent av fondens värde. eller

2. 10 procent av fondens värde. om det sammanlagda innehavet av så- dana tillgångar uppgår till högst 40 procent av fondens värde, eller

3. 25 procent av fondens värde. om de består av obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av ett kreditinstitut. under förutsättning att det sammanlagda värdet av dessa tillgångar uppgår till högst 80 procent av fondens värde, eller

4. 35 procent av fondens värde. om de är utfärdade eller garanterade av en stat, en kommun, en statlig eller kommunal myndighet, eller något all- mänt internationellt organ som har godkänts av regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, bankinspektionen.

Om en värdepappersfond efter förvärvet kommer att överskrida någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske, varvid skälig hänsyn skall tas till andelsägarnas intressen.

20 g" Begränsningarna i 195 gäller inte för värdepappersfonder som har fått särskilt tillstånd att inneha obligationer och andra skuldförbindelser utfär- dade eller garanterade av en stat. en kommun, en statlig eller kommunal myndighet, eller något allmänt internationellt organ som har godkänts av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen under förutsättning att de härrör från minst sex olika emissioner och att inte något av förvärven överstiger 30 procent av fondens värde.

Särskilt tillstånd enligt första stycket lämnas av bankinspektionen i samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna.

21 ;;” Bankinspcktionen får för en enskild värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från de villkor som anges i 19 och 20 55 under sex månader från det

• Sida 8
•  Original

verksamheten påbörjades. under förutsättning att bestämmelserna om lämplig fördelning av placeringarna i 17 5 följs.

22 %$ I en värdepappersfond får upp till 5- procent av fondens värde ingå andelar i andra fonder. Om fonderna har samma förvaltare eller direkt eller indirekt har samma ledningeller ägare som den egna fonden, får förvaltaren inte ta ut någon avgift för förvärv, förvaltning eller inlösen av andelarna.

23 &" Tillgångarna enligt 19 _tj får inte överstiga

1. för aktier, 5 procent av röstvärdet för samtliga av emittenten utfärda- de aktier. eller

2. för obligationer och andra skuldförbindelser, 10 procent av emitten- tens utestående lån om de inte är utfärdade eller garanterade av en stat. en kommun. en statlig eller kommunal myndighet, eller något allmänt inter- nationellt organ som har godkänts av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen.

Om ett fondbolag förvaltar fler värdepappersfonder gäller bestämmel- serna i första stycket om röstvärdesbegränsning det sammanlagda aktiein- nehavet i fonderna.

24 ; Aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas till en värdepappersfond utan hinder av be- stämmelserna i 19 äförsta stycket, om förvärvet grundas på fondenstidigare innehav. Om sådant förvärv sker, skall bestämmelserna i 19 äandra stycket tillämpas .

25 5 Ett fondbolag får för en värdepappersfond handla med optioner och ter- minskontrakt eller andra likartade finansiella instrument i syfte att effekti- visera förvaltningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångarimot valutakursförluster eller andra risker.

Information om värdepappersfonder

26 5 För varje värdepappersfond skall finnas en aktuell informationsbroschyr om fonden och dess verksamhet. Broschyren skall innefatta fondbestäm- melserna samt de ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma fondens verksamhet.

27 & Fondbolaget skall för varje fond som bolaget förvaltar lämna

1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång.

2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårcts utgång.

• Sida 9
•  Original

Årsberättelscr och halvårsredogörelser skall innehålla den information som behövs för att man skall kunna bedöma varje värdepappersfonds ut- veckling och 'ställning. De skall tillställas samtliga andelsägare och finnas att tillgå hos fondbolaget"ochförvaringsinstitutet.

28 å lnformationsbroschyren. den senaste årsbcrättelsen'och i förekommande fall den halvårsredogörelse som publicerats därefter skall, innan försälj- ning av andelar sker, erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som avser attgköpa andelar-i en värdepappersfond.

Om fonden i övrigtgenom'rek-lam' eller 'dylikt erbjuder allmänheten att köpa andelar i fonden. skall det av erbjudandet framgå'att det finns en informationsbroschyr och var den finns att få tag i.

29 & lnformationsbroschyrer, årsberättelser'och'halvårsredogörelser skall ges in till bankinspektionen så snart de färdigställts.

Fondandelar och inlösen avfondandelar

30 & Andelarna i en värdepappersfond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingår i fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som bestämts i fondbestämmel- serna. Den egendom som ingår.":ifonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget skall fortlöpande och'minst en gång i veckan beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

31 & Fondbolaget-skall föra eller låta. föra ett register Överisa'mtliga innehavare av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av. automatisk databe- handling gällcr bestämmelserna i datalagen (1 973: 289) för ett sådant regis- ter.

Fondbolaget-skall till varje enskild fondan'd'elsägare skriftligen-bekräfta att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skäll-framgå vär- depappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var informationsbroschyren, årsbcrättelser och halvårsredogörelsér. för fon- den finns att få tag i.

32 5

En fondandel skall, på begäran av en andelsägare. omedelbart-inlösas om det finns medel tillgängliga i värdepappersfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av fondens egendom, skall försälj- ning ske ochz-inlöscn verkställas så snart som möjligt': Skulle en sådan försäljning väsentligt kunna missgynna övriga.-andelsägares intresse. får bolaget efter anmälan till bankinspektionen avvakta med försäljningen.

• Sida 10
•  Original

Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en värdepappersfond enligt 33 & får fondandelar inte säljas eller inlösas.

Upphörande och överlåtelse avfondverksamhet

33 g" Förvaltningen av ett fondbolags värdepappersfonder skall omedelbart tas över av respektive fonds förvaringsinstitut om

1. bankinspektionen återkallat fondbolagets tillstånd enligt 43 ä.

2. bolaget enligt lag har trätt i likvidation, eller

3. bolaget försatts i konkurs. Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en värdepappers- fond, skall fondförvaltningen också övertas av förvaringsinstitutet vid den tidpunkt då verksamheten upphör.

Efter medgivande av bankinspektionen får ett fondbolag överlåta för- valtningen av en värdepappersfond till ett annat fondbolag.

Ett övertagande enligt andra och tredje stycket får ske tidigast efter tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 35 &, om inte bankinspektionen medger att övertagandet får ske tidigare.

34 5

Ett förvaringsinstitut som övertagit fondförvaltningen från ett fondbolag skall snarast överlåta förvaltningen till ett annat fondbolag om bankin- spektionen medger det. I annat fall skall värdepappersfonden upplösas genom att fondens tillgångar säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna.

355. Följande förändringar skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt hållas tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. nämligen

]. att förvaltningen av en fond skall överlåtas till ett annat fondbolag,

2. att förvaltningen av en fond skall övertas av förvaringsinstitutet.

3. att förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta förvaltningen av en fond till ett fondbolag eller att upplösa fonden.

Kungörandet skall, i fall som avses i första stycket 1. ske genom det överlåtande fondbolagets försorg och i övriga fall genom förvaringsinstitu- tets försorg.

Regeringen eller, cfter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får medge undantag från kravet på kungörande. om det finns särskilda skäl till det.

36 5 Om en fondandelsägare inte inom fem år efter det att medel som utskiftats enligt 34 & har kunnat kvitteras ut har anmält sitt innehav, har han förlorat sin rätt att lyfta medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat skiftas ut på andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.

• Sida 11
•  Original

37 & Om förvaltningen av en värdepappersfond har övertagits av en ny förval- tare, skall denne fullgöra de förpliktelser avseende fonden som tidigare förvaltare ådragit sig i överensstämmelse med denna lag. Beträffande för- valtningen i övrigt träder den nye förvaltaren i den förutvarandes ställe. Motsvarande skall gälla vid överlåtelse av fondverksamhet.

Ett förvaringsinstitut får inte utöva rösträtt för aktier som ingår i en värdepappersfond som institutet förvaltar.

38 g'

För sin förvaltning i anledning av upphörande eller överlåtelse av fondverk- samhet har ett förvaringsinstitut rätt till skälig ersättning ur den värdepap- persfond som den förvaltar. Ersättningens storlek skall godkännas av bank- inspektionen.

Tillsyn

39 & Fondbolagen och förvaringsinstituten står under bankinspektionens till- syn. Dessa skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär. Fondbolagen skall med årliga avgifter bekosta bankinspektionens verk- samhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar.

40 Q' Bankinspektionen skall vid sin tillsyn av fondbolagcn och förvaringsinsti- tuten se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de handlingar som fondbolaget och förvaringsinstitutet skall ge in till inspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid undersökningar eller på något annat sätt.

41 & Bankinspektionen får kalla till sammanträde med ett fondbolags styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna.

42 & Bankinspektionen skall för varje fondbolag förordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av bolaget. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt att få skäligt arvode för sitt arbete av bolaget. Arvodets storlek bestäms av inspektionen.

43 å Bankinspektionen skall återkalla tillstånd att utöva fondverksamhet om

1. fondbolaget har förlorat en tredjedel av sitt aktiekapital och bristen inte täcks inom tre månader efter det den blev känd. eller

2. fondbolaget genom att överträda denna lag eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva verksamheten.

• Sida 12
•  Original

Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse skall gälla ome- delbart.

Om det är tillräckligt får inspektionen. i de fall som avses i första stycket 2. i stället för att återkalla tillståndet meddela varning.

44 5 Om någon utövar sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att ha tillstånd till det. skall bankinspektionen förelägga honom att upphöra med verksamheten.

Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet, får inspek- tionen 1örelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplysning- ar som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.

Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot ett utländskt företag som mot den som här i landet är verksam för ett sådant företags räkning.

l-"ite

45 5 Ett föreläggande enligt 44 & får förenas med vite.

Ett beslut om återkallelse enligt 43 5 får förenas med förbud vid vite att fortsätta verksamheten.

Överklagande

46 & Bankinspektionens beslut enligt 41 g" och 44 å andra stycket får inte över- klagas.

Andra beslut i särskilda fall som bankinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten.

Skadestånd

47 9"

Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall bolaget ersätta skadan.- Motsva- rande gäller om förvaringsinstitutet har orsakat skadan.

• Sida 13
•  Original

2. Förslag till

Lag om ikraftträdande av lagen (1990:000) om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs följande.

1 s' Lagen (l990:000) om värdepappersfonder och denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

2 9" Genom lagen (1990:000) om värdepappersfonder upphävs aktiefonds- lagen (1974z931) och lagen (1978:428) om aktiesparfonder.

3 ? Fondbolag enligt aktiefondslagen (19743931) och lagen (19781428) om aktiesparfonder som vid ikraftträdandet av lagen (1990:000) om värde— pappersfonder förvaltar aktiefonder resp. aktiesparfonder, får inom tre månader från ikraftträdandet ansöka om tillstånd att utöva fondverksamhet enligt lagen om värdepappersfonder.

Fondbolag som har ansökt om tillstånd inom den angivna tiden. får fortsätta verksamheten enligt bestämmelserna i de gamla lagarna intill dess att ansökan om tillstånd har prövats slutligt.

4 5 För aktiefonder och aktiesparfonder som skall upphöra med verksamheten skall bestämmelserna i de gamla lagarna tillämpas.

5 5 De fondbolag som har utfärdat fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (1974z931) skall senast den 31 december 1992 ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevis i värdepappersfonden. Intill dess skall bestäm- melserna i 33 & aktiefondslagen tillämpas på utelöpandc andelsbevis.

Den som företer andelsbevis för registrering efter den i första stycket angivna tiden skall för att bli registrerad som andelsägare göra troligt att han varken kände till eller borde ha känt till att registrering skulle ha skett dessförinnan.

En tvist mellan fondbolag och innehavare av andelsbevis om registre- ring enligt andra stycket skall handläggas enligt lagen (1929:145) om skiljemän. Fondbolaget skall bekosta skiljemannaförfarandet, om inte in- nehavarens talan är uppenbart ogrundad.

6 så Sådan verksamhet som regeringen har gett tillstånd till enligt 35 aktie- fondslagen (19741931) får fortsätta intill den ljanuari 1993.

• Sida 14
•  Original

3. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen ( 198 31890) om allemanssparandel

dels att 20 5 skall upphöra att gälla. dels att 10. 18. 19. 21—23 samt 27 55 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf. 13 a5. av följande

lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

105 En allemansfond är en fond för sparande i svenska aktier och andra svenska värdepapper.

I fråga om allemansfonder gäller vad som föreskrivs i aktie/Onds- lagen (1974: 931) och annan författ- ning i fråga om aktie/ond med de avvikelser som följer av denna lag och lagen (1983.'8 91) om skattelätt— nader/ör allemanssparande.

I fråga om allemansfonder gäller vad som föreskrivs i lagen (I 990: 000) om värdepappersfonder och annan författning i fråga om värdepappersfonder med de avvi- kelser som följer av denna lag och lagen (1988:847) om skattelättna- der för allemanssparande oeh ung- domsbosparande.

1335

185

Fondbestämmelserna för en alle- mansfond skall ange att

]. fonden är en allemansfond för vilken denna lag gäller.

3. _lbndlmlaget ska/[ föra register över innehav av jöndamlelar och inte skall utfärda.Iondande/sbevis.

3. utdelning till fondandelsägar— na inte skall ske.

4. inlösen av fondandel skall ske i de fall och på de villkor som anges i denna lag och i aktieibndslagen (1974.'93l).

En styrelseledamot som har ut- setts avfondandelsägarstämmanjär inte äga aktier i fondbolaget eller vara anställd hos detta eller hos ,förvaringsinstitutet. Han _/år inte heller vara styrelseledamot i något annat _londbolaf: eller förvaringsin- stitut.

7

Fondbestämmelserna för en alle- mansfond skall ange att

1. fonden är en allemansfond för vilken denna lag gäller,

2. utdelning till fondandelsägar- na inte skall ske.

3. inlösen av fondandel skall ske ide fall och på de villkor som anges i denna lag och i lagen (1990: (100) om värdepappers/bnder.

Fondbestämmelserna skall också innehålla närmare regler om fondan-

dclsägarstämma.

' Lagen omtryckt 1986: 522. 3 Senaste lydelsen 1987: 1315.

• Sida 15
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Fondbestämmelserna får ange att belopp motsvarande sammanlagt högst två procent av fondens värde vid utgången av det närmast föregåen- de kalenderåret skall utdelas årligen till viss stiftelse eller visst trossam- fund eller annan sammanslutning. dock endast om mottagaren är en svenskjuridisk person och inte har till syfte att i sin verksamhet tillgodose medlemmarnas eller andra enskildas ekonomiska intresse.

195

1 en företagsanknuten allemans- fond får kapitaltillskott göras en- dast av den som är anställd i ett visst bolag eller inom en viss kon- cern. För en sådan fond gäller i till- lämpliga delar 10—1855, om inte annat följer av 20—23 55.

1 en företagsanknuten allemans- fond får kapitaltillskott göras en- dast av den som är anställd i ett visst bolag eller inom en viss kon- cern. För en sådan fond gäller i till- lämpliga delar 10—1855. om inte annat följer av 21—23 55.

215

Styrelsen för fondbolaget skall bestå av minst fem ledamöter. Av dessa väljs flertalet och bland dem ordföranden av fondandelsägarstämman. Minst en ledamot skall väljas av bolagsstämman i fondbolaget. För de av fondandelsägarstämman valda ledamöterna skall stämman välja supplean- ter.

Om ett fondbolag förvaltar flera företagsanknutna fonder. skall för varje sådan fond i fondbolagets styrelse ingå minst en ledamot, som valts av andelsägarstämman i fonden.

Utan hinder av 8,5'jiärde stycket _lörsta meningen aktiefondslagen (1974-931) får till styrelseledamö- ter i ett fondbolag. som förvaltar en företagsanknuten allemansfond för anställda hos ett bankaktiebolag. utses anställda i bankbolaget.

Utan hinder av 13 a,é'_/örsta me- ningen får till styrelseledamöter i ett fondbolag. som förvaltar en företagsanknuten allemansfond för anställda hos ett kreditinstitut. ut- ses anställda i institutet.

22 5 Minst tjugofem procent av en företagsanknuten allemansfonds värde skall placeras i sådana värdepapper som avses i 15 5och som har utfärdats av det aktiebolag i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget ingår som moderbolag i en koncern — i vars dotterbo- lag de är anställda.

Den i 2.5 aktiefondslagen (1974:931) föreskrivna begräns- ningen i fråga om en aktie/onds in- . nehav av aktier i samma bolag gäl— ler ej lör en företagsanknuten alle- mansfond.

Den i 235 _lörsta stycket lagen ( 1990." 000) om i'ärdepappersj/Onder föreskrivna begränsningen i fråga om en värdepapperv/brulv innehav av värdepapper itt/ärdade av samme emittent gäller ej för en företags- anknuten allemansfond.

Av fondens beteckning skall framgå vilket företag den är anknuten till.

235

Bestäm/heheh i 4 .5' andra st)-'cket aktie/('indslagen (1974: 931) giiller inte/imdbolag som/örva/tar en,/öre-

• Sida 16
•  Original

Nuvarande lydelse

tagsanknuten allemansfond.

Bankinspektionen får efter ansö— kan medge att bolaget inte avger kl'artalsredogörelse för fonden.

Bankinspektionen får avstå från att för fondbolaget förordna revisor som avses i 46 _9' tredje stycket aktie- fonds/egen.

Föreslagen lydelse

Bankinspektionen får efter ansö- kan medge att bolaget inte avger halvåmredogörelse för fonden.

Bankinspektionen får avstå från att för fondbolaget förordna revisor som avses i 4259 lagen (1990:0()0) om värdepappersfbnder.

275

En sparare som på ett allemans- sparkonto eller i en allemansfond har en insatt behållning på minst 5000 kronor har rätt att av den bank som för allemanssparkontot eller som ärfärvaringsbank för alle- mansfonden låna ett belopp mot- svarande tre gånger den insatta be- hållningen. Om bosparlånet inte avser förvärv av bostad är lånerät- tcn begränsad till högst 21000 kro- nor.

En sparare som på ett allemans- sparkonto eller i en allemansfond har en insatt behållning på minst 5000 kronor har rätt att av den bank som för allemanssparkontot eller som är förvaringsinstitut för allemansfonden låna ett belopp motsvarande tre gånger den insatta behållningen. Om bosparlånet inte avser förvärv av bostad är låne- rätten begränsad till högst 21000 kronor.

Om lånerätt enligt första stycket utnyttjas skall hela behållningen på allemanssparkontot tas ut eller om sparandet skett i allemansfond samtliga spararens andelar i fonden lösas in.

Denna lag träder i kraft den ljanuari 1991.

• Sida 17
•  Original

4. Förslag till Lag om ändring i lagen (1989: 1079) om livförsäkringar med

aktiefondsanknytning

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1989: 1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning

dels att 12 5 skall upphöra att gälla, dels att 1 och 3 55 samt lagens rubrik skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Lag (1989: 1079) om li työrsäk- ringar med aktiefondsanknytning

Denna lag gäller livförsäkringar där premierna enligt försäkringsav- talet skall placeras i en eller flera aktiefonder som är avsedda för till- skott genom försäkringspremier (försäkringspremiefonder).

Föreslagen lydelse

Lag (1989:1079) om livförsäk- ringar med anknytning till värde-

pappersfonder

Denna lag gäller livförsäkringar där premierna enligt försäkringsaw talet skall placeras i en eller flera värdepappersfonder som är avsedda för tillskott genom försäkringspre- mier (försäkringspremiefonder).

Om inte något annat föreskrivs i denna lag. gäller i tillämpliga delar 1. för försäkringsbolaget bestämmelserna i försäkringsrörelselagen (1982: 713) och

2. för försäkringspremiefonder bestämmelserna i aktiefondslagen- (1974.'931).

2. för försäkringspremiefonder bestämmelserna i lagen (1990: 000) om värdepappersfonder.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1991.

• Sida 18
•  Original

5. Förslag till

Lag om ändring i lagen (l 936:81) om skuldebrev

Härigenom föreskrivs att 24 5 lagen (1936281) om skuldebrev skall ha följ- ande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

245'

Äro utdelningskuponger utfärdade till aktiebrev eller _lbndandelsbevis enligt aktie/bndslagen (1974:931), tillkomme kuponghavare att. mot kupongens överlämnande, uppbära utdelningen. ändå att han ej är ak- tieägare eller _fbndandelsägare. Så snart beslut om utdelning fattats. skall, under förutsättning att aktie- rättens eller jöndandelsrz'z'ttens giltig- het. å kupongen tillämpas vad om skuldebrev till innehavaren är stad- gat; dock att kupong som finnes hava förvärvats i samband med ak- tiebrevet eller _lbnda/tdelsln'viset skall anses allenast såsom tillbehör till detta. Vad i bolagsordningen/ör aktiebolag eller _ibndbestämmel— serna/ör aktie/blid må vara stadgat angående kuponger lände kupong- havaren till efterrättelse.

Finnes kupong hava. utan samband med aktiebrev-et ellt'rjbttdandelsbe- riset. överlåtits till kuponghavaren innan utdelningen beslutits. gälle ej vad i 14 och 15 55 är stadgat.

Äro utdelningskuponger utfärdade till aktiebrev, tillkomme kupongha- vare att, mot kupongens överläm- nande, uppbära utdelningen, ändå att han ej är aktieägare. Så snart be- slut om utdelning fattats. skall. un- der förutsättning av aktierättens gil- tighet. å kupongen tillämpas vad om skuldebrev till innehavaren är stad- gat; dock att kupong som finnes hava förvärvats i samband med ak- tiebrevet skall anses allenast såsom tillbehör till detta. Vad i bolagsord- ningen må vara stadgat angående kuponger lände kuponghavaren till efterrättelse.

Finnes kupong hava, utan samband med aktiebrevet. överlåtits till ku- ponghavaren innan utdelningen be- slutits. gälle ej vad i 14 och 15 55 är stadgat.

Denna lag träderi kraft den 1 januari 1991.

' Senaste lydelse 1974z933.

• Sida 19
•  Original

6. Förslag till Prop. 1989/90: 153 Lag om ändring i aktiebolagslagen (1975: 1385)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 16 5 aktiebolagslagen (1975zl385) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 165

Ingår aktie i aktiefbnd enligt aktie— lngår aktier i en värdepappersjbnd _tbndslagen ( [ 974.931), skall i aktie- enligt lagen (]990:0()0) om värde- brev och i aktieboken i stället för pappers/blider,skalliaktiebrev ochi fondandelsägarna införas det fond- aktieboken i stället för fondandelsä- bolag. som förvaltar fonden,jämte garna införas det fondbolag. som fondens beteckning. förvaltar fonden, jämte fondens be- teckning.

Denna lagträder i kraft den ljanuari 1991.

• Sida 20
•  Original

7. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1982:617) om utländska förvärv av svenska företag m.m.

Härigenom föreskrivs att 5 och 9 55 lagen (l982:6l7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

5.5

Utlänningsförbehåll utgör inte hin- Utlänningsförbehåll utgör inte hin- der för förvärv av aktier till en ak— der för förvärv av aktier till en vär- lie/bnd enligt aktie/imdslagen depappemj/bnd enligt lagen (197493 I) eller av andelar i en så- (1990.'000) om värdepappersfonder dan fond. eller av andelar i en sådan fond.

9 & Förvärvstillstånd behövs inte för förvärv

1. genom bodelning. arv eller testamente. 2. genom fusion enligt 14 kap. 8 5 aktiebolagslagen (1975zl385),

3. av aktier till en aktie/and enligt 3. av aktier till en värdepappersfond aktiefbndslagen ( [ 97493 1 ) eller av enligt lagen ( I 990.000) om värde- andelar i en sådan fond. pappersfonder eller av andelar i en sådan fond.

4. av aktier som vid nyemission eller fondemission förvärvas med företrä- desrätt i förhållande till det antal aktier förvärvaren tidigare äger,

5. av aktier som förvärvaren har rätt att lösa på grund av förbehåll enligt 3 kap. 3 5 aktiebolagslagen. om förvärvaren har fått tillstånd att utan hinder av 7 5 förvärva aktier i bolaget på grund av förbehållet.

Denna lag trädcri kraft den ljanuari 1991.

• Sida 21
•  Original

8. Förslag till

Lag om ändring i försäkringsrörelselagen (1982z713)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 165 försäkringsrörelselagen (19822713) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

3 kap.

Ingår aktier i en aktie/blid enligt ak- tie/bnds/agen (1974.'931). skall i stäl- let för fondandelsägarna det fond- bolag som förvaltar fonden samt fondens beteckning föras in i aktie- breven och i aktieboken.

Föreslagen lydelse

165

Ingår aktier i en värdepappersfond enligt lagen (1990:l)00) om värde- pappersjbnder, skall i stället för fondandelsägarna det fondbolag som förvaltar fonden samt fondens beteckning föras in i aktiebreven och i aktieboken.

Denna lag träderi kraft den ljanuari 1991.

• Sida 22
•  Original

9. Förslag till ' Prop. 1989/90: 153 Lag om ändring i bankaktiebolagslagen (l987:618)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 17 5 bankaktiebolagslagen ( l987:618) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3kap. 175

Ingår aktierien aktie/and enligt ak- Ingår aktier i en värdepappers/bnd tie/bildvlagen(1974:93/),skallistäl- enligt lagen (1990:000) om värde- let för fondandelsägarna det fond- pappers/änder. skall i stället för fon- bolag som förvaltar fonden samt dandelsägarna det fondbolag som fondens beteckning föras in i aktie- förvaltar fonden samt fondens be- breven och i aktieboken. teckning föras in i aktiebreven ochi aktieboken.

Denna lagträder i kraft den ljanuari 1991.

lx) lx)

• Sida 23
•  Original

Finansdepartementet Prop. 1989/901153

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 17 maj 1990

Närvarande: statsministern Carlsson, ordförande, och statsråden Hjelm-Wallén. Göransson. Gradin, Dahl. R. Carlsson. Hellström, Johans- son, Lindqvist, G. Andersson. Lönnqvist, Thalén. Freivalds, Wallström, Lööw, Molin, Sahlin, Larsson, Åsbrink

Föredragande: statsrådet Åsbrink

Proposition om värdepappersfonder

2.2. Aktiesparfonder

För att stimulera hushållen till regelbundet och långsiktigt sparande inför- des år 1979 en ny form av sparande, s.k. skattesparande, som var förenat med vissa skatteförmåner. Som alternativ- till skattesparandet erbjöds ett sparande i speciella aktiefonder. s.k. aktiesparfonder. Ett speciellt syfte med fondalternativet var att tillföra det svenska näringslivet ytterligare riskkapital.

I propositionen 1977/78:165 om värdesäkert lönsparande, lade rege- ringen således fram ett förslag till lag om aktiesparfonder. Aktiesparfon- derna skulle ha en organisatorisk uppbyggnad och verksamhetsinriktning som nära anslöt till aktiefonderna och därför i huvudsak regleras av aktiefondslagen. Förutom vissa speciella skatteregler gjordes avvikelser bl.a. i fråga om placeringarna, som i princip begränsades till aktier i svenska bolag. och i fråga om sammansättningen av styrelsen för fondbola- get.

Reglerna for aktiesparfonder infördes i en särskild lag, nämligen lagen (l978:428) om aktiesparfonder. I de delar aktiesparfondema inte är sär- reglerade hänvisar denna lag till aktiefondslagens bestämmelser.

Vid ingången av år 1981 öppnades möjlighet för anställda i ett företag eller inom en koncern att spara i s.k. företagsanknutna aktiesparfonder.". Dessa fonder måste placera en stor andel av fondtillgångarna, minst 25 %, i" aktier eller vissa andra värdepapper utfärdade av det egna företaget.

Möjligheten att investera i aktiesparfonder upphörde i samband med att allemansfonderna introducerades.

2.3. Allemansfonder

I början av 1983 tillsattes en expertgrupp för att utreda vissa frågor rörande stimulanser av hushållenssparande. Till bakgrunden hör att skat- tesparsystemet hade utsatts för kritik vad gäller bl.a. omfattningen av skattelättnaderna. de fördelningspolitiska effekternagandelsägarnasinfly- tande i aktiesparfondema samt fondernas placeringsregler. Expertgruppen avlämnade betänkandet (Ds Fi 1983:15) Allemanssparandet — Ett nytt sparsystem för hushållen. I detta föreslogs att riskkapitalsparandet skulle ske i särskilda kapitalsparfonder '-— numera kallade allemansfonder; I likhet med aktiesparfondema skulle. de nya fondernas organisatoriska uppbyggnad och verksamhetsinriktning väsentligen baseras på aktiefonds- lagens regler.

Regeringen lade i prop. 1983/84: 30 om allemanssparandct .fram ett förslag till lag om allemanssparande. I propositionen pekades på två vikti- ga skäl för att helt nya fonder borde skapas. Dels skulle det stöta på svåra tekniska problem att låta sparandet kanaliseras till exempelvis aktiespar- fonder. Dels fanns en strävan att motverka en ökad makt- och ägarkon- centration i näringslivet bl.a. genom att öka antalet fonder och begränsa

• Sida 27
•  Original

deras storlek. Det framhölls även att en etablering av ett stort antal allemansfonder i decentraliserade former skulle kunna bidra till att i viss mån minska maktkoncentrationen. Vissa begränsningsregler borde därför eftersträvas. De enskilda fonderna fick inte bli för stora. Antalet andels- ägare i cn allemansfond begränsades i enlighet härmed till 75 000. Även för varje enskild persons sparande sattes en maximigräns.

Regeringen ville åstadkomma ett större inflytande för andelsägarna i allemansfonderna än vad som var fallet i aktiesparfondema. I fråga om sammansättningen av fondbolagets styrelse gjordes därför den förändring- en att majoriteten av styrelsen skall utses av en årligen hållen andelsägar- stämma. Vidare föreskrevs i enlighet med vad som ursprungligen föreslogs gälla för aktiesparfondema. att endast de av delägarna utsedda represen- tanterna äger rätt att delta i beslut om utövande av rösträtt för fondernas aktieinnehav.

Jämfört med aktiesparfondema gavs allemansfonderna ett något utökat placeringsutrymme i och med att de fick rätt att placera även i värdepap- per utfärdade av staten. Det sammanlagda värdet av statspapperen får dock inte överstiga 25 % av fondförmögenheten.

Sedan lagen (19832890) om allemanssparande infördes har gränsen för högsta tillåtna antal andelsägare i en allemansfond höjts. först år 1986 till 100000 och sedan år 1989 till 150000. Även maximigränsen för sparandet har höjts. Genom propositionen om ändringar i lagen (1983:890) om allemanssparande (prop. 1989/90:31) har maximigränsen för sparandet höjts till 100000 kr. Genom samma proposition har allemansfonderna också fått rätt att placera i obligationer utgivna av hypoteksinstitut och kreditaktiebolag.

2.4. Företagsanknutna allemansfonder

Företagsanknutna allemansfonder bildas genom kapitaltillskott endast från anställda i ett visst aktiebolag eller inom en viss koncern. Dessa fonder regleras genom vissa specialbestämmelser i lagen om allemansspa- rande. Möjligheten att bilda företagsanknutna fonder infördes. som tidiga- re nämnts. vid årsskiftet 1980/81 genom ändringar i lagen om aktiespar- fonder. Möjligheten att spara i aktiesparfonder upphörde som tidigare nämnts i samband med att allemanssparandet infördes 1984;

Skälet till att de företagsanknutna fonderna särregleras är att reglerna om riskspridning hindrade att sparandet helt eller huvudsakligen sker i det företag där den sparande är anställd. Minst 25% av de företagsanknutna fondernas tillgångar skall placeras i det bolag i vilket de som tillskjuter kapital till fonden är anställda eller — om bolaget. ingår som moderbolag i en koncern —- i vars dotterbolag de är anställda. Vissa speciella regler gäller beträffande de fondbolag som förvaltar företagsanknutna fonder.

2.5. Den svenska aktiefondsmarknaden

Närmare 300 värdepappersfonder är verksamma i dag och står under bankinspektionens tillsyn. Av dessa är två tredjedelar vanliga aktiefonder.

• Sida 28
•  Original

Bland dessa finns ett stort antal fonder med olika benämning såsom penningmarknadsfond. Obligationsfond, räntefond och avkastningsfond. Kännetecknande för sådana fonder är att de placerar sina tillgångar på pcnning— och obligationsmarknaden. Påpenningmarknaden handlas med räntebärande värdepapper med kort löptid. vanligen högst ett år. Obliga- tionsmarknaden består av värdepapper med löptid på upp till tio år. Dessa löper som regel med fast ränta som utbetalas en eller två gånger per år. Ett stadigt ökande antal aktiefonder placerar sina tillgångar i utländska aktier och närliggande instrument. Sådana fonder brukar kallas utlandsfonder.

Av de tillsynsbundna fonderna utgör 70 allemansfonder. Härav är 40 öppna för allmänheten.

Det finns sammanlagt 60 aktiesparfonder. Av dem är 37 företagsanknut- na.

En närmare redovisning av fondernas placeringsinriktningar bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 4.

3.2. Den internationella utvecklingen

EG har beslutat att till utgången av år 1992 avskaffa återstående hinder för handel mellan medlemsländerna och att skapa en inre marknad med fri rörlighet för människor. varor, tjänster och kapital. Planen för genomfö- randet av den fördjupade integrationen finns i EG-kommissionens s.k. vitbok.

När det gäller värdepappcrsmarknadssektorn strävar EG efter att skapa en gemensam värdepappersmarknad där transaktioner skall kunna ske fritt över gränserna. En sådan marknad kräver samordnade regler när det gäller t.ex. förutsättningarna för att ett värdepapper skall få tillträde till marknaden. skyddet för investerarna och information.

EG:s ministerråd antog i december 1985 ett direktiv (85/61 l/EEC) om samordning av regler tillämpliga på företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper. De grundläggande målsättningarna med direkti- vet är att

Prop. 1989/901153

• Sida 30
•  Original

— skapa mer likvärdiga konkurrensvillkor för verksamheter inriktade på kollektiva investeringar i värdepapper. — ge deltagarna i sådana investeringsverksamheter ett mer effektivt och enhetligt skydd, — främja gränsövcrskridande handel med andelar i verksamheterna.

Direktivet innebär att en fond som är auktoriserad i ett medlemsland får driva verksamhet i andra medlemsländer utan ytterligare tillstånd. Det innehåller minimiregler i fråga om auktorisation, tillsyn. företagsorganisa- tion och rörelsen för den kollektiva investeringsverksamheten.

Tio av EG:s tolv medlemsländer skall per den 1 oktober 1989 ha anpassat resp. nationell lagstiftning till direktivreglerna. Två länder _— Grekland och Portugal — har fått fristen för implementering utsträckt till den 1 april 1992.

lett tilläggsdirektiv (88/220/EEC), antaget i mars 1988. har huvuddirek- tivets placeringsbestämmelser kompletterats. För anpassning av de natio- nella reglerna till tilläggsdirektivet gäller samma tidsfrister som beträffan- de huvuddirektivet.

En sammanfattning av direktiven på svenska språket. och de fullständi- ga direktivtexterna på engelska språket bör fogas till protokollet i detta ärende som bilaga 5 och 6.

3.3. Skattereglerna enligt den föreslagna skattereformen

Den kommande skattereformen har till syfte att bl.a. så långt det är möjligt skapa neutralitet mellan dels direkt och indirekt ägande av värde- papper. dels mellan ägande i aktiefonder och ägande i investmentbolag.

Enligt propositionen om reformerad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90: 1 10) föreslås följande beskattning för aktiefonder och an- delsägare.

För en aktiefond (och också en aktiesparfond) är mottagna utdelningar och ränteintäkter skattepliktiga. Rätt till avdrag medges för lämnad utdel- ning. förvaltningskostnader och utgiftsräntor. Förvaltningskostnaderna föreslås vara avdragsgilla i sin helhet. dvs. också till den del kostnaderna hänför sig till omplaceringar i aktieportföljen. Realisationsvinster som uppkommer i en aktiefond föreslås vara skattefria. För realisationsförlus- ter medges följaktligen inte heller något avdrag. För att skapa neutralitet mot direkt ägande föreslås att aktiefonder skall beskattas för en schablon- intäkt på 1.5% av aktievärdet. Underlaget för denna intäkt föreslås utgö- ras av marknadsvärdet vid årets ingång på aktier och med aktier jämställ- da värdepapper som enligt propositionen anges i 27 5 lagen (1947: 576) om statlig inkomstskatt.

Allemansfonderna föreslås — med avvikelse från vad som angavs i lagrådsremissen som föregick prop. 1989/90: 1 10 — bli beskattade på samma sätt som andra aktiefonder.

För den enskilde andelsägaren innebär skatteförslaget att ränteintäkter liksom andra inkomster hänförliga till det nya inkomstslaget kapital. t. ex. erhållen utdelning och realisationsvinst vid andelsförsäljning. skall göras

• Sida 31
•  Original

till föremål för proportionell beskattning och att skattesatsen skall vara 30%.

För realisationsvinst som uppkommer vid försäljning av andelar i alle- mansfonder föreslås att två tredjedelar av vinsten skall tas upp till beskatt- ning. Detta motsvarar en skattesats på 20 %.

När det gäller avdragsrätt för reaförluster på andelar i aktiefonder före- slås att bara andelar i fonder som innehåller mer än tre fjärdedelar aktier skall ha rätt att utnyttja de förmånliga regler som föreslås gälla för mark- nadsnoterade aktier. Sådana förluster föreslås nämligen vara fullt kvitt- ningsbara mot reavinster på marknadsnoterade aktier m.m. Avdragsrät- ten för reaförluster på andelar i andra fonder föreslås begränsad till 70 %.

Andelar iallemansfonderföreslås dessutom komma i åtnjutande av de förmånligare avdragsreglerna—med det undantaget att endast två tredjede- lar av en förlust skall beaktas. För den som inte har några vinster på marknadsnoterade aktier m.m. att kvitta emot får således endast 46,7% (2/3 x 70 %) av en förlust dras av. En annan nyhet i det föreslagna skattesystemet är dock att realisationsförluster"får dras av, genom en skattereduktion, från skatten på inkomst av tjänst och näringsverksamhet. Genom skattereduktionen blir ett sådant avdrag värt 14% av förlusten. (2/3 x 70% x 30 %).

4.2. Placeringsbestämmelserna

Mitt förslag: Fonderna får genom placeringsbestämmelsernas mer generella utformning större möjligheter att utnyttja de finansiella in- strument som marknaden erbjuder. bl. a. tillåts handel med optioner och terminer. Anpassningen till EG:s regler innebär dock nya restrik- tioner i flera hänseenden.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget. Bank- ini'peku'onwz. Fondbolagens Förening och Stockholms Opliormnarknad OM I-bndkmnmission AB anser dock att EG:s placeringsbestämmelser är alltför snäva.

Skälen för mitt förslag: En värdepappersfond får. inom de ramar som placeringsbestämmelserna ställer upp. i princip placera sina medel i alla tillgängliga fondpapper och finansiella instrument. Det finns på den svens- ka marknaden i dag vanligen två huvudtyper av fonder. De som placerar på riskkapitalmarknaden och de som placerar i räntebärande värdepapper. Olika slag av kombinationer av dessa typer är dock fullt tänkbara. Någon skillnad mellan inhemska och utländska fondpapper görs inte. Det krav på riskspridning som nuvarande lag ställer upp skall dock i princip behållas. Häri ligger ett av de grundläggande motiven till lagstiftningen. De nya placeringsbestämmelsernas mer generella karaktär tar dock hänsyn till den utveckling som kapitalmarknadens avreglering medfört och kan komma att medföra. Vidare bör slopandet av valutarestriktionerna vägas in. Som nämnts tidigare har en strävan varit att i större utsträckning än tidigare söka en mer generell och flexibel lösning av placeringsreglerna. Inom de ramar som lagen ger överlåts således på fonderna att utforma sina place- ringsstrategier och inriktningar.

Den föreslagna anpassningen till EG:s direktiv om kollektiva investe- ringar i värdepapper medför emellertid att lagens placeringsbestämmelser innehåller en rad nya begränsningar för hur mycket en fond får placera i varje slag av värdepapper. Något avgörande skäl för att göra avsteg från dessa regler i detta sammanhang föreligger enligt min mening inte. Där- emot bör. som jag återkommer till i avsnitt 4.3 det finnas möjlighet för nationella fonder med speciella syften att kunna verka i Sverige efter särskilt tillstånd av bankinspektionen.

En grundläggande regel i EG-dircktiven är att de fondpapper och finan- siella instrument som en fond får inneha skall vara eller avses bli inregi- strerade vid en fondbörs eller vara föremål för allmän handel vid någon reglerad marknadsplats. Mer om vad som skall avses med en reglerad marknad avhandlas i specialmotiveringen till 18 &.

Som huvudregel får en fond inneha fondpapper och finansiella instru- ment med samme emittent till högst 5% av fondens värde. Regeln innebär alltså att en fond måste bestå av minst tjugo olika fondpapper. Men regeln innehåller flera undantag. Så får till exempel fonden till 40% av det sammanlagda värdet bestå av fondpapper från minst fyra emittentcr med

Prop. l989/90:153

• Sida 35
•  Original

högst 10% vardera. Dessa begränsningar gäller fondpapper generellt. Yt- Prop. 1989/90: 153 terligare undantag finns för speciella fondpapper såsom obligationer och andra skuldförbindelser som har någon officiell garanti. De närmare grän- serna framgår av 19 _5 första stycket 3 och 4.

1 205 behandlas de fondpapper som emitterats av stat. kommun. av statliga eller kommunala myndigheter eller något annat officiellt godkänt internationellt organ. För innehav av sådana obligationer finns ingen annan begränsning än att de skall omfatta minst sex olika emissioner och att ingen emission får överstiga 30% av fondens värde.

Ytterligare en begränsning består i att de nya placeringsbestämmelserna avser innehav och inte som för närvarande fördelningen vid förvärvet. Detta innebär att ett fondpapper kan komma att överskrida en gräns genom värdeförändring. Den närmare innebörden av denna bestämmelse behandlas i specialmotiveringen till 20 9" andra stycket.

Optioner och terminer

En nyhet är att fonderna föreslås få handla med optioner och terminer. 1 promemorian föreslogs mycket snäva gränser för handeln med derivatin- strument. Flera remissinstanser har kritiserat de föreslagna reglerna, där- ibland riksbank.s_'fil//nzäktigc, bankinspektionen, Svenska Sparbanksför- eningen. Fondbolangs Förening och OM. Enligt de båda senares mening bör en fond under alla omständigheter och utan att det anges särskilt i fondbestämmelserna ha rätt att utnyttja optioner och terminer avseende transaktioner som kan betraktas som alternativ till avistaaffärer, dvs. affärer där likvid och leverans av värdepapper regleras omedelbart. Såda- na transaktioner kan. när det gäller att avveckla ett innehav, vara att sälja innehavda värdepapper på termin eller att utfärda köpoptioner på inneha- vet eller att köpa Säljoptioner avseende innehavet. När det gäller att förvärva värdepapper kan värdepapperen i stället köpas på termin eller köpoptioner förvärvas eller Säljoptioner utfärdas.

Utöver dessa generella tillstånd anser föreningen och OM att det borde finnas möjlighet för bankinspektionen att inom förhållandevis vida ramar tillåta användandet av optioner. terminer och likartade instrument när fondbestämmelserna uttryckligen anger detta och i vilka former det kan äga rum.

Enligt bankinspektionen bör en fond i viss utsträckning få möjlighet att använda exempelvis optioner i syfte att öka avkastningen på fondens tillgångar och inte enbart i syfte att skydda tillgångarna mot kurs- och valutarisker. '

Optioner och terminer är relativt nya finansiella instrument på den svenska marknaden. instrumenten har genom vissa uppmärksammade affärer under slutet av 1980-talet fått ett oförtjänt dåligt rykte. Instrumen- ten är emellertid — rätt hanterade — utmärkta s.k. riskavläggningsinstru- ment. De erbjuder nämligen betydligt större möjligheter att med ofta begränsade kapitalinsatser få en önskvärd riskavvägning på en värdepap- persportfölj. än vad som kan uppnås via avistahandel. Det finns därför enligt min uppfattning inget principiellt hinder mot att de används vid en

.; 'Ji

• Sida 36
•  Original

seriös och effektiv fondförvaltning. Genom uppbyggnaden av OM:s han- del som skett i samarbete med bankinspektionen har också utvecklats väl fungerande rutiner vad gäller säkerhetskrav och allmänna regler om hur handel och clearing skall hanteras. Jag anser det därför naturligt att värde- pappersfonderna får tillgång till dessa instrument i-sin portföljförvaltning.

Jag kan ha förståelse för Fondbolagens Förenings och OM:s inställning vad gäller alternativa metoder vid försäljning och förvärv av fondpapper. Även om jag inte har någon invändning mot den framförda argumenta- tionen i sak anser jag att även dessa alternativa metoder bör anges i fondbestämmelserna. l dagsläget får nämligen handeln med optioner och terminer anses vara så pass nya företeelser att den genomsnittlige andels— ägaren inte kan förutsättas ha insikt i hanteringen av dessa instrument. Det är därför viktigt att andelsägarna får information på ett så begripligt sätt som möjligt. Även den fond som avser att använda instrumenten endast i de av föreningen och OM berörda syftena bör således ange detta.

En särskild svårighet med begripligheten av optioner och terminer är att risken inte står i samma proportion till kapitalinsatsen som beträffande de underliggande instrumenten. En av orsakerna till de tidigare nämnda aflärerna var också avsaknaden av denna insikt. Det kommer därför att vila ett särskilt ansvar på bankinspektionen att kontrollera att förvaltarna har de kvalifikationer som krävs för att på ett professionellt sätt kunna agera på options- och terminsmarknaden.

Enligt lagförslaget får optioner och terminer användas för att effektivise- ra förvaltningen. Uttryckct är hämtat från EG-dircktivcn. I detta begrepp bör inte endast inrymmas den situationen att ett befintligt innehav garde- ras. Även en åtgärd som syftar till att öka avkastningen på en fonds tillgångar bör omfattas härav. Från risksynpunkt behöver det nämligen i princip inte vara förenat med större risk att t.ex. förvärva en köpoption i en viss aktie än att kortsiktigt förvärva själva aktien. Det bör vidare bedömas som acceptabelt att en fond genom att öka risken för små förlus- ter försäkrar sig mot stora förluster. Användandet av optioner och termi— ner bör således ge ökad möjlighet att på ett effektivare sätt styra avväg- ningen mellan risk och värdetillväxt. Att i lagtexten söka avgränsa hur optioner och terminer skall få användas och i vilken omfattning synes inte meningsfullt. En sådan avgränsning bör lämpligen överlåtas åt bankinspektionen att utforma. Inspektionen har som jag nämnt ovan erfarenhet inom detta område. inspektionen bör också ges i uppgift att se till att bestämmelser om interna kontrollrutiner och bevakning av positioner finns hos fondförvaltarna.

Andelar i andra värdepappersfonder

Fonderna tillåts vidare att i viss omfattning få placera i andra aktiefonder. inhemska eller utländska.

• Sida 37
•  Original

4.3. Särskilda regler för nationella fonder

Mitt förslag: Lagen omfattar bara öppna fonder. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen skall dock få ge särskilt tillstånd för andra former av kollektivt sparande. t. ex. i slutna fonder.

Promemorians förslag: [ promemorian föreslås att nuvarande dispensre- gel bibehålls.

Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser har inte särskilt kommen- terat promemorians förslag. Fondbolagens Förening. OM och Svenska Bankföreningen anför att det finns behov av fonder som inte följer EG:s regler. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser att förbudet mot s.k. slutna fonder som vänder sig till allmänheten bör framgå tydligare.

Skälen för mitt förslag: Lagen om värdepappersfonder skall endast omfatta öppna fonder. En öppen aktiefond kännetecknas huvudsakligen av att andelsägarna när som helst kan lösa in sina andelar hos fonden. Genom denna inlösensrätt garanteras andelsägarna att deras andelar är likvida. Enligt den tolkning som gjorts beträffande aktiefondslagen har det vidare förutsatts att en öppen fond skall vara skyldig att sälja andelar till alla som önskar köpa. En sådan fond skulle därför i princip kunna bli hur stor som helst.

Det finns, som jag ser det, inte något egentligt skäl för lagstiftaren att reglera rätten att få förvärva andelar i en fond. Något krav på att fonden skall sälja ett obegränsat antal andelar bör därför inte ställas i den nya lagen. Det får anses ankomma på varje fond att reglera detta förhållande. lnget hindrar därför en nystartad fond från att maximera antalet andelar. En fond bör vidare ha möjlighet att bestämma att andelar inte skall försäljas genom fondens försorg viss tid före eventuell utdelningi fonden. t. ex. föratt på så sätt undvika att bli utnyttjad i skatteplaneringssyfte.

Av definitionen på en värdepappersfond framgår emellertid att den skall vända sig till allmänheten. Fonden kan därför inte begränsa antalet an- delar alltför mycket.

Enligt EG-direktiven krävs i detta hänseende endast att fonden skall vara skyldig att lösa in andelar och inte att fonden skall vara skyldig att sälja andelar.

EG-direktiven omfattar således endast öppna fonder som syftar till riskspridning. Direktiven utesluter emellertid inte att varje land kan ha andra föreskrifter som reglerar särskilda nationella fonder. Sådana fonder skall enligt direktiven skilja sig från de av direktiven reglerade fonderna vad gäller placerings— och lånebestämmelserna. Dessa fonder kan dock inte komma i åtnjutande av de fördelar som direktiven erbjuder. Sådana fonder får således inte driva verksamhet inom EG:s gränser. Fonderna får emellertid inte heller. vara alltför lika dem som anses falla inom direkti- vens ramar. Det finns således inte utrymme för enbart vissa smärre justc- ringar av t.ex. placeringsbestämmelserna. Däremot skulle en nationell fond kunna tillåtas ha placeringsbestämmelser som skiljer sig från direkti-

• Sida 38
•  Original

ven i mer väsentlig omfattning eller ha rätt att ta upp väsentligt större lån än vad som direktiven tillåter. '

I den nuvarande aktiefondslagen finns möjlighet att lämna dispens från lagens bestämmelser. Den har hittills tillämpats beträffande s.k. premie- poolverksamhet. dvs. gruppförvaltning av premieobligationer. Tidigare beviljade dispenser kommer att upphöra i och med att nuvarande aktie- fondslag upphävs. Nu löpande premiepooler bör få finnas kvar under två ' år efter lagens ikraftträdande så att de kan avvecklas under sådana former att själva avvecklingen inte föranleder förluster. Denna fråga föreslås löst i övergångsbestämmelserna.

Frågan om att kunna inrätta slutna fonder för ett långsiktigt bundet - sparande med en garanterad avkastning har väckts bl.a. av Svenska Bartk- _föreningen i ett remissvar över bankkostnadsutredningens betänkande (SOU 1989: 16) Kostnadsutveckling och konkurrens i banksektorn. Bank- föreningen har därvid påpekat att det nuvarande förbudet mot slutna fonder hindrar ett sådant arrangemang. Frågan tas upp utförligare i bank- föreningens här aktuella remissvar. Föreningen pekar särskilt på de för- delar som finns med en sluten fond. Bland annat kan placerarna erbjudas en i förväg bestämd avkastning och samtidigt vara garanterade att få sina andelar inlösta till nominella värdet vid en viss tidpunkt.

I finansieringsutredningens betänkande SOU l989:24 Statligt Finansi- ellt Stöd? föreslås en annan form av slutna fonder som skall placera hela sitt kapital i onoterade aktier. Utredningen föreslår att det bör få ankom- ma på fondförvaltaren att upplysa om den högre risknivån och den längre tidshorisont som är förknippad med en fond som enbart är inriktad på onoterade företag.

Jag anser att det inte kan uteslutas att också slutna fonder kan erbjuda fördelar för vissa sparare. Regeringen eller, efter regeringens bemyndigan- de. bankinspektionen bör därför ges möjlighet att genom ett särskilt till- stånd kunna tillåta också slutna fonder.

Ett sådant beslut kommer inte i konflikt med EG:s direktiv eftersom detta endast tar sikte på öppna fonder.

Kravet på riskspridning bör ändå utgöra en grundläggande förutsättning för att sådana fonder som vänder sig till allmänheten skall kunna få ett särskilt tillstånd.

Det kan inte uteslutas att också andra former av fondverksamhet bör kunna tillåtas. Även dessa bör kunna prövas i denna form. Det får ankom- ma på den prövande myndigheten att bedöma om en viss verksamhet kan anses uppfylla de krav på riskspridning som bör ställas på en fond som vänder sig till allmänheten. I prövningen bör också ingå att bedöma om huruvida den planerade verksamheten kan anses godtagbar med hänsyn till EG:s direktiv.

Ytterligare tillstånd för premiepooler som vänder sig till allmänheten och där andelarna är inlösbara torde också kunna komma i fråga för sådana premiepooler vars innehav skiljer sig från EG—direktivens minimi- regler om placeringsbegränsningar i mer väsentlig omfattning.

F one/bolagens Förening och OM har pekat på fördelarna att kunna tillåta vissa nationella fonder. OM har särskilt påtalat värdet av att kunna starta

• Sida 39
•  Original

en fond som baserar sig på det s.k. OMX-indexet. Detta index avspeglar den svenska aktiemarknaden. Index beräknas utifrån kursförändringar hos de trettio mest omsatta aktierna på Stockholms fondbörs A l-lista. Aktier- na har sinsemellan olika vikt med hänsyn till hur stor omsättningen av resp. aktie är på börsen. OMX-index har i dag en sammansättning av aktier som, om de skulle ingå i en värdepappersfond, inte avvikeri någon större omfattning från EG-direktivens placeringsbestämmelser. Denna lik- het med EG:s placeringsbestämmelser måste emellertid anses vara slump- mässig och troligen också tillfällig. Mot denna bakgrund anser jag att en OMX-fond bör kunna tillåtas även om en sådan fond i dag inte skulle skilja sig alltför mycket från vanliga EG-fonder. Ett särskilt tillstånd skulle således kunna beviljas för en sådan fond.

Det är i dagens läge svårt att förutse hur vanliga nationella fonder kommer att bli och vilka behov av ytterligare reglering som kan komma att behövas för att upprätthålla en sund utveckling inom detta område. Rege- ringen förutsätts i en kommande förordning ge bankinspektionen närmare vägledning om vilka minimikrav som bör ställas på nationella fonder och förvaltarna av sådana fonder. Som framgår av 3 5 skall bestämmelserna i lagen om värdepappersfonder gälla om inte undantag görs. Detta innebär att en prövning kommer att ske av varje undantag. Jag förutsätter också att bankinspektionen följer utvecklingen och återkommer till regeringen i den mån ytterligare åtgärder behövs från regeringens sida.

4.4. Andelsägarrepresentation

Mitt förslag: Fondandelsägarnas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagens styrelser skall inte längre vara lagreglerad. Samtidigt skärps kravet på information från fonderna väsentligt.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Riksbanks/allmäktige pekar på värdet av att möjligheterna finns för delägare som är intresserade därav att öva inflytan- de på den fond där de är delägare och föreslår att frågan om den lagstadga- de rätten att utse styrelsereledamöter prövas på nytt i det fortsatta bered- ningsarbetet. Sveriges Aktiesparares Riksförbund avstyrker förslaget att fondandelsägarnas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagets styrelse tas bort. Riksförbundet anser att organisationen av och inflytandet över fonderna och deras förvaltning skyndsamt bör överarbetas genom ett nytt förslag till fondlag. Förbundet förordar därvid en lösning där fonden i sig har en egen styrelse som i konkurrens kan upphandla förvaltningen av fonden.

Skälen för mitt förslag: Enligt 7 g' aktiefondslagen får fondandelsägarna utse en ledamot i fondbolagets styrelse för varje påbörjat tretal ledamöter. Hur valet skall gå till regleras inte i lagen. Enligt fondbestämmelserna i flertalet fonder hålls en andelsägarstämma varje år vid vilken bl. a. styrel-

• Sida 40
•  Original

seledamöter väljs. Fondbestämmelserna innehåller vanligen en regel som säger att andelsägarstämman är behörig om minst 0.3 % av andelsägarna är närvarande. Denna regel är inte absolut. Enligt samma fondbestämmelser får bankinspektionen — utan något egentligt författningsstöd — ge dispens från kravet på närvaro vid andelsägarstämman. Såväl företrädare för bank- inspektionen som för fondbolagen har upplyst att sådana dispenser är myc- ket vanliga eftersom andelsägarnas intresse för att närvara vid stämmor och delta i valet av styrelseledamöter generellt sett är mycket litet. De andelsä- gare som väljs som ledamöter i fondbolagets styrelse kan därför knappast påstås representera andelsägarna i någon högre grad.

Från fondbolagens sida har framförts att anordnandet av andelsägar- stämmor både är kostsamt och administrativt sett betungande. särskilt som fondbolagen också regelmässigt måste söka dispens från fondbestäm- melsernas regler. Bankinspektionens hantering av dispensansökningar är också tidskrävande.

Den kritik som Sveriges Aktiesparares Riksförbund riktar mot prome— morieförslaget har som främsta grund svårigheterna att överblicka fondbo- lagets prissättning av sina tjänster. I kritiken ligger att flera fondbolag tar ut för höga avgifter för köp. förvaltning och inlösen av andelar. Jag kan ha förståelse för denna kritik. Även andra undersökningar som bl. a. Sparde- legationen gjort visar att det är svårt att jämföra de olika fondförvaltarnas prissättning och att den varierar ganska kraftigt mellan olika förvaltare. Denna fråga avser jag emellertid föreslå löst på så sätt att fondbolagen åläggs att på ett enhetligt sätt redovisa vilka avgifter som tillämpas för försäljning. förvaltning och inlösen av andelar. En särskild bestämmelse om detta förelås införd i den paragraf som reglerar vad som skall finnas intaget i fondbestämmelserna. Härigenom bör en presumtiv andelsägare ha möjlighet att jämföra olika fonderi detta hänseende.

Sveriges Aktiesparares Riksförbunds förslag att varje fond skall ha en egen styrelse innebär att den nuvarande fondverksamheten skulle ändras i grunden. Fondverksamheten som den nu är uppbyggd och som den före- slås också i den nya lagen utgår från att det är på fondbolagets initiativ som en värdepappersfond bildas. Om en fond därefter skulle kunna upphandla förvaltning från någon annan än det fondbolag som tagit initiativet till fonden kan det befaras att intresset för att bilda nya fonder avtar. Detta vore olyckligt.

Jag vill också i detta sammanhang peka på att det inte finns något som hindrar att ett fondbolag i fondbestämmelserna reglerar andelsägarnas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolaget. Det kan nämligen inte uteslutas att det finns andelsägare som har intresse av att en eller flera andelsägare är representerade i styrelsen. De fondandelsägare som anser att möjlighe- ten att påverka fondens skötsel genom styrelserna är väsentlig. förutsätts välja sådana fonder där fondbestämmelserna öppnar denna möjlighet. Sammanfattningsvis vill jag påstå att det skett en förskjutning vad gäller andelsägarnas beteende. från den enskilde andelsägarens önskemål att kunna påverka den egna fondens verksamhet till en efterfrågan av kvalifi- cerade förvaltartjänster. Jag anser att andelsägarnas handlande är ett tyd- ligt tecken på detta. Övervägande skäl talar därför för att rätten för

• Sida 41
•  Original

andelsägarna att 'utse ledamöter i fondbolagens styrelser inte längre bör vara lagreglerad.

Däremot bör avskaffandet av ledamotsrepresentation i styrelserna ersät- tas av en vidgad informationsplikt för fonderna. Detta överensstämmer med EG:s krav på information ;via ett prospekt. För varje fond skall det således finnas en aktuell informationsbröschyr med samma informa- tionskrav som ställs på EG-ländernas fonder. Regeringen bör kunna över- låta åt bankinspektionen att meddela föreskrifter om vad informations- broschyren skall innehålla. Sådana föreskrifter bör naturligtvis utformas så att de överensstämmer med de krav som ställs enligt EG:s direktiv.

Genom att slopa lagregleringen av andelsägarnas medinflytande bör följdenligt också andelsägarnas möjlighet att utöva rösträtt för fondens aktier tas bort (nuvarande 175 tredje stycket). Också här är Sveriges Aktiesparares Riksförbund kritiskt och anför att detta medför att banker- na genom sitt ägande av fondbolag får ett inflytande över företagens skötsel och att detta kan innebära en ökad maktkoncentration över nä- ringslivet.

Av den föreslagna [ g' framgår att fondbolaget skall handla uteslutande i delägarnas gemensamma intresse. Fondbolaget är därför skyldigt att tillva- rata andelsägarnas intresse också när det gäller att företräda fondens aktier. På grund av att varje fonds innehav av aktier i ett visst bolag är begränsat anser jag risken dock inte vara alltför stor för en ökad maktkon- centration. Också här finns naturligtvis möjligheter för den enskilda fon- den att ha fondbestämmelser som tillförsäkrar andelsägarna möjlighet att företräda fonden i dessa hänseenden.

4.5. Registrerande fonder

Mitt förslag: Endast registrerande fonder kommer att tillåtas. Fonder som i dag ger ut andelsbevis får två år på sig att registrera andelsägarna och lägga upp ett andelsägarregister.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Flertalet remissinstanser tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Svenska Fond/rand/are/öreningen anser emeller- tid att en valfrihet mellan andelsbevis och registrering borde få förekom- ma.

Skälen för mitt förslag: 1 dag kan en fond antingen registrera andelsägar- na eller ge ut andelsbevis i:form av löpande skuldebrev ställda till inneha- varen eller viss man eller order. Olika fondbolag har valt olika lösningar. En enhetlig lösning bör emellertid väljas i framtiden. Det ökade krav på information från fondbolagen till andelsägarna som föreslås förutsätter att fondbolagen kan nå ut till samtliga andelsägare på ett smidigt sätt. Ett registersystem är därför nödvändigt främst av detta skäl. 1 och med att det nya kontobaserade värdepapperssystemet (se prop. 1988/89:152) nu suc- cessivt införs skjuts också registrering i förgrunden. Det kan inte uteslutas

• Sida 42
•  Original

att även värdepappersfonder i en framtid kan anslutas till detta system eller till något liknande. I större fonder förutsätts också registreringen ske genom utnyttjandet av modern datateknik som är ett enklare och billigare förfaringssätt än manuell hantering och som ger en större säkerhet för spararen.

Från flera håll. däribland riksbanken. har vidare påtalats att det finns nackdelar förenade med systemet med utfärdande av fondandelsbevis till andelsägarna. Bland annat försvåras möjligheten att få en rättvisande statistik beträffande fonderna. Det kan inte heller uteslutas att andelsbevi- sen används för skatteundandragande. Aktiesparfonderna och allemans- fonderna måste enligt resp. lagstiftning registrera andelsägarna.

Mot bakgrund av vad jag här anfört bör endast registrerande fonder tillåtas i fortsättningen.

De fonder som i dag ger ut andelsbevis föreslås få två år på sig att ersätta andelsbeviscn med en registrering av fondandelsinnehavet. dvs. samma tid som riksbanken brukar tillämpa vid inlösen av sedlar. I och med lagens ikraftträdande bör dessa fonder inte längre ha rätt att sälja andelsbevis. Nya andelsägare skall alltså registreras. Under övergångsperioden kommer det således att finnas andelsägare som är registrerade och sådana som innehar andelsbevis i samma fond. Det får i första hand anses ankomma på resp. fond att nå ut till sina andelsägare för att förmå dem att snarast ge in sina andelsbevis för att i stället bli registrerade som andelsinnehavare.

Efter det att två-årsfristen löpt ut har andelsbeviscn endast bevisvärde. Den som kan visa eller göra troligt att han är ursäktad i sin försummelse att anmäla sitt innehav dessförinnan skall också bli registrerad som ägare till andelarna. Jag förutsätter att denna regel kommer att tillämpas på ett förnuftigt sätt så att ingen skall riskera någon rättsförlust.

Jag har i avsnitt 4.3 föreslagit att slutna fonder skall kunna få särskilt tillstånd att verka under vissa omständigheter. Om sådana slutna fonder kommer att bildas kan det inte uteslutas att andelarna i fonderna kommer att få ett marknadspris och att det kan uppstå en handel med sådana andelar. Jag förutsätter härvid att också slutna fonder skall vara registre- rande. dvs. att de inte kommer att få rätt att ge ut några andelsbevis. Detta kan skapa vissa problem för en eventuell kommande handel. Jag förutsät- ter att bankinspektionen kommer att följa utvecklingen på detta område.

4.6. Vitesförfarande

Mitt förslag: Strafibestämmelserna utmönstras ur lagstiftningen och ersätts med ett Vitesförfarande.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna tillstyrker förslaget eller lämnar det utan erinran. Hovrätten över Skåne och Blekinge anser dock att straffbestämmelserna bör behållas mot dem som bryter förbudet mot handel i vissa fall.

• Sida 43
•  Original

Skälen för mitt förslag: Enligt den nuvarande lagstiftningen är vissa förfaranden straflbelagda enligt aktiefondslagen. Det kan ifrågasättas om en straffrättslig reglering är den mest effektiva. Den innebär att tillsyns- myndigheten för att beivra ett visst förfarande måste polisanmäla en händelse eller ett pågående skeende för polisutredning och eventuellt all- mänt åtal. En sådan utredning kan befaras ta lång tid. En mer effektiv ordning torde vara att kunna förena en återkallelse av ett tillstånd med ett vitesföreläggande. En återkallelse bör således kunna kombineras med ett vitesförcläggande att inte fortsätta verksamheten. En möjlighet att utfärda varning bör också införas. Tillsynsmyndigheten bör också ges möjlighet att kunna ingripa mot dem som driver fondverksamhet utan tillstånd. Ett sådant ingripande skall kunna ske mot både svenska och utländska företag som inte uppfyller lagens krav.

I den nuvarande lagen är överträdelser av förbudet för vissa bcfattnings- havare att handla med den egna fonden strån—sanktionerade. Hovrätten över Skärte och Blekinge har ifrågasatt om en överträdelse av handelsförbu- det lämpar sig för sanktioner mot fondbolaget. En motsvarande bestäm- melse finns emellertid" redan i dag i 399" fondkommissionslagcn (1979: 748). Enligt den regeln får vissa befattningshavare hos fondkommis- sionärer inte göra kortfristiga placeringar för egen räkning. Denna regel föreslås av Värdepappersmarknadskommittén (SOU 1989: 72) överförd till en ny fondkommissionslag. Den möjlighet som tillsynsmyndigheten har att ingripa mot dessa överträdelser är ytterst att återkalla tillståndet för fond- kommissionsbolaget om inte detta kan visa att det gjort vad som får anses ankomma på det för att se till att anställda inte bryter mot förbudet. Mot- svarande förfarande får anses kunna tillämpas mot det fondbolag där be- fattningshavare bryter mot handelsförbudet.

Reglerna om vilka sanktioner som bankinspektionen bör ha till sitt förfogande bör överensstämma med motsvarande bestämmelser i annan lagstiftning inom den finansiella sektorn. Denna fråga bör dock behandlas i ett senare sammanhang. Jag vill därför inte utesluta att nu föreslagna regler kan komma att justeras i vissa avseenden.

4.7. Utlänningsförbehållet

Mitt förslag: Kravet på Utlänningsförbehåll i fondbolagens bolags- ordningar slopas. Fonderna får också i framtiden förvärva bundna aktier i svenska aktiebolag.

Promemorians förslag: Överensstämmer med mitt förslag. Remissinstanserna: Alla remissinstanser som yttrat sig i denna del till- styrker förslaget eller lämnar det utan erinran.

Skälen för mitt förslag: 1 45 aktiefondslagen föreskrivs att det i ett fondbolags bolagsordning skall tas in ett s.k. utlänningsförbehåll. Enligt lagen (l982:61 7) om utländska förvärv av svenska företag m.m. (företags- förvärvslagcn) skall ett Utlänningsförbehåll för att uppfylla lagens krav

• Sida 44
•  Original

innebära att bl.a. utländska personer och svenska aktiebolag utan utlän- ningsförbehåll inte får förvärva aktier motsvarande mer än 40% av aktie- kapitalet eller mer än 20 % av röstetalet för samtliga aktier i ett aktiebolag. Utlänningars möjligheter att äga fondbolag är således begränsade.

Syftet med kravet på ett utlänningsförbehåll i fondbolagens bolagsord- ningar var att hindra att utländska intressen via fondbolag skulle kunna få ett dominerande inflytande över svenska företag. Risken bedömdes visser- ligen som ringa. men ett lagfäst krav på utlänningsförbehåll ansågs ändå motiverat. Det kan ifrågasättas om denna bestämmelse idag ligger i linje med Sveriges uttalade intresse av att främja utländska investeringar i landet och om den stämmer med den allmänna utvecklingen inom OECD- länderna.

I propositionen om ägande i banker och andra kreditinstitut m.m. (prop. 1989/90:116) föreslås att de nuvarande förbuden mot utländskt ägande i bankaktiebolag. finansbolag och fondkommissionsbolag skall upphävas. I stället skall företagsförvärvslagens regler tillämpas. I proposi- tionen föreslås att det obligatoriska utlänningsförbehållet skall slopas.

Om kravet på ett obligatoriskt utlänningsförbehåll slopas återstår möj- ligheten att kontrollera det utländska inflytandet i fondbolag genom de nuvarande reglerna om förvärvstillstånd i företagsförvärvslagcn. Med hän- syn till de placeringsbegränsningar som gäller för varje värdepappersfond får det anses som uteslutet att utländska intressen via ett fondbolag skulle kunna få ett sådant inflytande över det svenska näringslivet att det inte skulle kunna accepteras från svensk sida. Det får mot denna bakgrund anses att det inte längre finns tillräckliga skäl för att upprätthålla kravet på ett lagstadgat utlänningsförbehåll för värdepappersfonder.

Bolagsstämman i varje nu existerande fondbolag får således ta ställning till om det utlänningsförbehåll som nu måste finnas intagen i bolagsord- ningen skall finnas kvar eller inte. Något principiellt hinder för utländska intressen att starta eller överta ett svenskt fondbolag kommer alltså inte att finnas i framtiden.

Oavsett vem som äger fondbolaget bör alla'värdepappersfondcr ha sam- ma placeringsmöjligheter. Av 5 åföretagsförvärvslagen framgår idag att ett utlänningsförbehåll i ett företag inte hindrar en aktiefond att förvärva aktier i det företaget. Denna regel bör också i framtiden finnas kvar. Som framgår av vad jag tidigare anfört kan risken för ett inte önskvärt inflytan- de från utländska intressen ändå bedömas som ringa.

Företagsförvärvslagen har för övrigt setts över av en arbetsgrupp inom industridepartementet. Gruppens förslag. (Ds l989z57) Ändrade regler om utländska företagsförvärv. har remissbehandlats. Enligt förslaget skall möjligheterna för utländska rättssubjekt att förvärva aktier i svenska bolag utökas. Endast om ett köp av ett företag strider mot det nationella säker- hetsintresset skall ett förvärv kunna stoppas. I propositionen om vissa näringspolitiska frågor (prop. 1989/90:88) uppmärksammas frågan om utländskt ägande. Där föreslås att den fortsatta beredningen emellertid får anstå till dess mer konkreta resultat föreligger av de förestående förhand- lingarna mellan EG och EFTA om ett s.k. EES-avtal.

• Sida 45
•  Original

4.8. Aktiesparfonderna och allemansfonderna

Mitt förslag: Särregleringen av aktiesparfondema upphör och dessa ges möjlighet att omvandlas till vanliga värdepappersfonder. De fö— retagsanknutna aktiesparfondema föreslås bl. a. kunna få tillstånd att driva verksamhet som nationell fond. Allemansfondernas reglering behålls tills vidare i en speciallag. som i vissa avseenden anpassas till den nya aktiefondslagen.

Promemorians förslag: Överensstämmer i huvudsak med mitt förslag. I promemorian föreslogs att de företagsanknutna aktiesparfondema skulle vara tvungna att antingen ombildas till värdepappersfonder eller upplösas.

Remissinstanserna: De flesta remissinstanserna har inte haft någon erinran mot promemorians förslag. Flera remissinstanser, däribland Fond- bolagens Förening har dock ifrågasatt den föreslagna hanteringen av de företagsanknutna aktiesparfondema.

Skälen för mitt förslag: Sedan 1984 sker inget nysparande i aktiespar- fonder. Sedan 1988 är också de tidigare gällande skattefavörerna i huvud- sak borta. Aktiesparfonderna har därmed spelat ut sin roll som en särskilt reglerad skattegynnad sparform. Mot denna bakgrund bör aktiesparfonder i sin nuvarande form utmönstras. I promemorian föreslås att de skall kunna ombildas till vanliga aktiefonder. Härigenom skulle ett nysparande i fonderna tillåtas samtidigt som placeringsbestämmelserna skulle utvid- gas. Eftersom de olika fonderna kommer att ha samma skattemässiga situation bör de regler som styr fondförvaltningen också i princip vara desamma.

I den särskilda promulgationslagen regleras hur denna omvandling skall gå till. Det fondbolag som förvaltar en aktiesparfond och som önskar fortsätta sin verksamhet som förvaltare av en värdepappersfond skall således inom tre månader från lagens ikraftträdande ansöka om tillstånd att få förvalta den gamla aktiesparfonden enligt den nya lagen. Tidsfristen är motiverad av att fondens fondbestämmelser måste ändras i grunden samt att en broschyr om fonden måste tas fram. Också andra övergångsar- rangemang kommer säkert att krävas. Under tiden fram till dess ansökan blivit slutligt prövad får fonden fortsätta sin verksamhet enligt de gamla bestämmelserna. Om fondbolaget i stället väljer att lösa upp fonden skall detta ske enligt de bestämmelser som finns i lagen om aktiesparfonder.

Ett särskilt problem utgör de företagsanknutna aktiesparfondema. Det finns i dag drygt 30 sådana fonder med ett sammanlagt tillgångsvärde på ca 500 milj. kr. En företagsanknuten aktiesparfond kan troligen inte utan vidare göras om till en vanlig värdepappersfond. Syftet med en företagsan- knuten fond är att den i huvudsak skall investera i aktier i det egna företaget. Därför föreskrivs det i lagen att fonderna skall placera minst 25% av sina tillgångar i värdepapper utgivna av det egna bolaget.

För de företagsanknutna aktiesparfondema föreslås i promemorian sär- skilda övergångsregler. Promemorians förslag har i denna del stött på kritik från bl.a. Fondbolagens Förening som pekat på svårigheterna att

• Sida 46
•  Original

omvandla en företagsanknuten aktiesparfond till en värdepappersfond främst med hänsyn till nyss nämnda placeringsbestämmelser.

Med den lösning som jag föreslår beträffande nationella fonder skulle det enligt min mening inte finnas något principiellt hinder för en företags- anknuten aktiesparfond att, som ett alternativ, kunna fortleva som en nationell fond efter särskilt tillstånd av bankinspektionen. Därigenom skulle andelsägarna själva kunna bestämma att fondens speciella place- ringsbestämmelser skall bibehållas och även i övrigt bestämma utform- ningen av fondens verksamhet.

Beträffande allemanssparandet kommer de som sparar i denna sparform att enligt förslagen i propositionen om reformerad inkomst— och företags- beskattning fortfarande ha en skattegynnad situation. Av detta skäl får nuvarande kontroll och styrning av denna sparform anses motiverad. Övervägande skäl talar därför för att allemansfonderna tills vidare regleras i lagen (1983:890) om allemanssparande. Allemansfonderna är till sina karaktär annorlunda uppbyggda än de vanliga aktiefonderna. En integre- ring skulle därför kräva stora ändringar i allemansfondernas struktur. Så länge som den skattegynnade situationen består bör allemansfonderna också regleras särskilt. Allemansfonderna bör nämligen främst betraktas som en form av skattegynnad stimulans för hushållssparandet, låt vara att sparandet sker i form av delägarskap i aktiefonder. Mot denna bakgrund bör allemansfonderna enligt min mening inte anses omfattade av EG- direktiven. De företagsanknutna allemansfonderna omfattas inte heller av EG-dircktiven bl.a. på grund av deras placeringsbestämmelser och då de inte kan anses vända sig till allmänheten. För dessa föreslås inte heller några förändringar.

Vissa följdändringar föreslås därför endast i detta sammanhang i lagen om allemanssparande.

I 1990 års komplettcringsproposition (prop. 1989/90: 150) aviseras dock ändrade placeringsbestämmelser för allemansfonderna i syfte att göra den- na sparfom mer attraktiv.

75. Den som har insyn i ett fondbolags dagliga handel och samtidigt är

f. styrelseledamot eller suppleant,

2. revisor eller revisorssuppleant, eller

3. innehavare av en ledande befattning får inte för egen räkning förvärva fondpapper eller andra finansiella instrument från en fond eller sälja sådana till fonden eller i övrigt handla med fonden.

Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett förvaltningsupp- drag eller dylikt har insyn i fondbolagets dagliga handel.

Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i fonden för egen räkning.

Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan ledande

• Sida 54
•  Original

befattningi fondbolaget som nämns i första stycket 3 eller den som har insyn Prop. 1989/90: 153 i fondbolagets dagliga handel enligt andra stycket om förbudet.

(8 _a) /"

Regler med förbud för personer som har ett nära förhållande till fonder- na att köpa fondpapper av de egna fonderna eller sälja fondpapper till dessa fonder finns redan i den nuvarande lagen. Reglerna har inte ändrats i sak. Uttrycket handla med har valts för att markera att därmed skall avses också utställande eller förvärv av optioner och terminshandel. Däremot skall förbudet. som framgår. inte omfatta förvärv av fondandelar i den egna fonden.

] promemorian föreslås att den krets av personer som är förbjudna att handla med fonden liksom hittills skall omfatta vissa närstående m. fl. Bank- inspektionen föreslår därutöver att den omnämnda personkretsen skall vara förbjuden att göra kortfristiga affärer eftersom detär viktigt att marknadens förtroende upprätthålls för dem som agerar på den finansiella marknaden.

Jag kan ha förståelse för de av bankinspektionen föreslagna utvidgning- arna. Kortfristiga affärer hartraditionellt knutits till nu gällande tidsfrist för beskattning av realisationsvinster på aktier som innehafts kortare tid än två år. Dessa haren strängare beskattning. Denna skillnad föreslås emellertid bli borttagen i den nyligen till riksdagen överlämnade propositionen om refor- merad inkomst- och företagsbeskattning (prop. 1989/90: 110). ] propositio- nen föreslås att samma skatteregler skall gälla vid beskattning av realisa- tionsvinster för aktier oavsett aktieinnehavets längd. Det kan därför ifråga- sättas om aktieaffärer i andra sammanhang skall behandlas olika beroende på aktieinnehavets längd. Denna fråga kommer jag att få anledning att närmare överväga i samband med beredningen av VMK:s förslag till lag- stiftning om fondkommissionärer. '

Enligt VMK:s förslag till insiderlag kommer också de situationer när handelsförbud skall gälla att väsentligt utvidgas. Den föreslagna utvidg- ningen föreslås således omfatta alla som i sin anställning eller i ett uppdrag får kännedom om icke offentliggjord kursdrivande information. Denna lagstiftning bereds för närvarande i kanslihuset. Om den antas i enlighet med VMK: s förslag kommer bankinspektionens synpunkter till stor del att bli tillgodosedda. I avvaktan på denna reglering är jag därför inte beredd att — såvitt avser vissa anställda och uppdragstagare i fondbolag — införa en förbudsregel för korttidshandel.

Vad sedan gäller den i promemorian föreslagna utvidgningen av den krets som skall omfattas av förbudet anser jag att det skulle föra alltför långt att låta den inbegripa även närstående. Förbudet är som framgår i avsnitt 4.6 inte straffsanktionerat. Det faller således endast på fondbolaget att söka beivra sådan handel. Att utsträcka denna skyldighet för fondbola- get att också omfatta anställdas närstående är enligt min mening mindre tilltalande. Jag är därför inte beredd att stödja den utvidgning som prome- morian föreslår.

Värdepappersjlonder

85. En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldig- 54

• Sida 55
•  Original

heter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet.

Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas. Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser fonden. (10 och 11 åå)

Fondens rättsliga status har inte ändrats. Fonden kan således inte för- värva rättigheter eller ikläda sig skyldigheter eller uppträda som part i eller utom domstol. Egendom som ingår i en fond kan heller inte tas i mät. Fonden är alltså inte en juridisk person utan konstruktionen är unik för värdepappersfonder. Vad fonden består av framgår i huvudsak av defini- tionen i 19' och har inte ansetts behöva upprepas här. Det får anses självklart att också avkastningen av den egendom som fonden består av skall ingå i fonden. Av bestämmelsen framgår att andelsägarna inte svarar för några förpliktelser som berör fonden.

9 %$ För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser som upp- rättas av fondbolaget.

Fondbestämmelserna skall ange

!. namnet på fonden, fondbolaget och förvaringsinstitutet.

2. grunderna för fondens placeringsinriktning och hur fondmedlen skall placeras, varvid särskilt skall anmärkas om fonden skall inneha sådana fondpapper och andra finansiella instrument som nämns i 20 och 25 55 .

3. om utdelning skall ske, och i så fall, grunderna och sättet för utdel- ning.

4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde.

5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondan- delarna.

6. var och hur försäljning och inlösen av fondandelar skall ske.

7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden.

8. fondbolagets avgifter för försäljning. förvaltning och inlösen av an- delar.

9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till, 10. fondens räkenskapsår, 1 1. när och var försäljnings- och inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsredogörelse och årsbcrättelse skall offentliggöras, och

12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.

(12 &)

I paragrafen finns en uppräkning av vad fondbestämmelserna skall innehålla.

Enligt punkt 2 ställs stora krav på information om fondens placeringsin- riktning och hur medlen skall placeras. I promemorian hade därutöver föreslagits att det av fondbestämmelserna skulle framgå vilka risker som var förenade med den redovisade placeringsinriktningen. Mot denna for- mulering har flera remissinstanser. däribland bankinspektionen och Fond- bolagens Ii'örening. opponerat sig och anfört att det är föga meningsfullt att i detta sammanhang försöka definiera begreppet risk. Föreningen har också pekat på att det inte kan uteslutas att ett fondbolag skulle kunna bli skadeståndsskyldigt om det felbedömde risken.

Ifrågavarande lagstiftning bygger på principen om riskspridning. Detta framgår också av de begränsningar som finns i placeringsbestämmelserna.

• Sida 56
•  Original

Inom ramen för placeringsbestämmelserna finns emellertid ett utrymme för olika riskbenägenhet. såsom det för övrigt finns redan i dag. Med den allmänna strävan att inte reglera fondens placeringsmöjligheter i detalj följer ett ökat krav på upplysning om fondens placeringsinriktning. Av fondbestämmelserna skall således en presumtiv investerare kunna utläsa vilken inriktning som fonden har och också vilken grad av riskspridning som eftersträvas i fondens placeringar. Jag delar den kritik som riktats mot promemorian på denna punkt att det inte är möjligt att definiera vilka risker som är förenade med en fonds placeringsinriktning.

Under senare år har det visat sig att erra aktiefonder valt att engagera sig inom en smalare sektor än vad som varit traditionellt. Det kan här vara fråga om t. ex. en geografisk sektor eller en viss branschsektor. Härigenom ökar också den specifika risken vid en nedgång inom en sådan sektor. Det är därför väsentligt att placeraren också får upplysningar om dessa fakta.

En tillräckligt noggrann redogörelse för fondens placeringsinriktning bör enligt min mening kunna ersätta promemorians krav på en specifik risk- beskrivning.

Det får ankomma på bankinspektionen att utforma de närmare bestäm- melser som behövs om hur placeringsinriktningen skall beskrivas.

Som framgår av 205 krävs ett särskilt tillstånd för fonder som avser att enbart inneha statsobligationer och liknande skuldebrev. Tillståndet ges genom att bankinspektionen godkänner fondbestämmelserna i detta avse- ende.

I fondbestämmelserna skall också anges om fondbolaget avser att handla med optioner, terminskontrakt eller likartade finansiella instrument enligt 25 _q'. Härvid bör också som ett krav för godkännande anges i vilket syfte som handeln skall ske. Som framgår av avsnitt 4.2 i den allmänna motive- ringen skall options- och terminshandel särskilt anges även om den endast avses omfatta sådana transaktioner som kan betraktas som alternativ till avistaaffärer.

Enligt punkt 3 skall det av fondbestämmelserna vidare framgå om och hur utdelning skall ske. Såvitt rör allemansfonder finns numera möjlighe- ten att ge viss del av utdelningen till ideella ändamål. Samma möjlighet bör införas även för vanliga värdepappersfonder.

1 punkt 4—6 behandlas hur fondens och fondandelarnas värde skall beräknas samt hur försäljnings— och inlösenpriset för fondandelarna be- stäms. Dessa upplysningar är av central betydelse för andelsägarna. Bank- inspektionen har pekat på att praxis för beräkning av fondandelarnas värde skiftar mellan olika fonder och att fondbolag och banker ofta brister i sin information till andelsägarna om vilken metod som tillämpas och att detta, särskilt vid kraftiga kurssvängningar, lett till klagomål och tvister. Det bör ankomma på bankinspektionen att bestämma enhetliga beräk- ningsprinciper för fonderna. Eventuella ändringar av beräkningsgrunder- na bör behandlas som vanliga ändringar av fondbestämmelserna, dvs. kräva inspektionens godkännande.

Av fondbestämmelserna skall vidare enligt punkterna 7 och 8 framgå grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersätt- ning från fonden samt vilka avgifter som skall tillämpas vid försäljning,

Prop. 1989/90: 153

• Sida 57
•  Original

förvaltning och inlösen av andelar. Sveriges .ffktiespararex Riksförbund Prop. 1989/90: 153 anför att det är väsentligt att kostnaderna för köp. försäljning och förvalt- ning av fondandelar klart och öppet redovisas för såväl nuvarande andels- ägare som för presumtiva köpare. Syftet med denna bestämmelse är att de totala kostnaderna för placeringar i värdepappersfonder skall framgå på ett klart och lättfattligt sätt samt att kostnaderna skall kunna jämföras mellan olika fonder. Det får därför ankomma på bankinspektionen att utforma de närmare föreskrifter som behövs i detta hänseende.

Enligt punkt 9 skall det av fondbestämmelserna framgå hur pantsättning av fondandelar skall gå till. Motsvarande bestämmelse finns i dag i 345 aktiefondslagen. Eftersom varje köpare av andelar enligt den föreslagna 28 5 skall ha rätt att ta del av den informationsbroschyr som finns beträf- fande fonden, i vilken fondbestämmelserna skall ingå. behöver inte fonden särskilt underrätta andelsägarna om hur pantsättning skall gå till.

Enligt punkt 1.2 skall det slutligen framgå var ändringar av fondbestäm- melserna skall tillkännages. Som framgår av nästföljande paragraf krävs inte att andelsägarna skall underrättas om alla ändringar. Bankinspektionen ges rätt att besluta att andelsägarna skall underrättas om ändringar som bedöms var av mer väsentlig betydelse för dem. Änd- ringar i fondbestämmelserna bör dock alltid tillkännages hos fondbolaget och förvaringsinstitutet i någon form.

105 Fondbestämmelserna skall godkännas av bankinspektionen.

Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna. skall ändringarna tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall godkänna ändring- arna om de får anses skäliga för fondandelsägarna. -

Inspektionen får, om en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna, som ett villkor för sitt godkännande av ändringen be- sluta att andelsägarna skall underrättas om denna. Inspektionen skall därvid ange hur underrättelsen skall ske.

I de fall som avses i tredje stycket får bankinspektionen bestämma att fondbestämmelserna i dess nya lydelse inte får tillämpas förrän efter viss tid — högst tre månader — efter inspektionens beslut om godkännande.

(13%?)

Första stycket

Bankinspektionen föreslås liksom tidigare godkänna fondbestämmelserna. Bankinspektionen skall också godkänna beslut av fondbolaget att ändra fondbestämmelserna.

Andra och tredje stycket

Huvudregeln är i sak oförändrad jämförd med nuvarande bestämmelse om ändring av fondbestämmelserna. Andelsägarna behöver således inte underrättas om alla ändringar i fondbestämmelserna. Däremot kräver den nuvarande lagen att beslutet skall offentliggöras på det sätt som bankin- spektionen bestämmer. I stället för offentliggörande införs en möjlighet för 57

• Sida 58
•  Original

inspektionen att beträffande viktigare-ändringar av fondbestämmelserna besluta att fondbolaget skall underrätta andelsägarna omtförslaget. En sådan underrättelse kan ske t.ex. genom annonsering i dagspressen eller genom ett direkt meddelande till varje andelsägare. Genom att endast registrerande fonder kommer att tillåtas i framtiden får fondbolaget större möjlighet att kunna nå andelsägarna. Inspektionen ges rätt att i särskilda fall bestämma på vilket sätt som informationen skall lämnas till andels- ägarna.

Enligt föregående paragraf punkt 12 skall ändringar av fondbestämmel- serna alltid tillkännages någonstans, oavsett om bankinspektionen kräver att andelsägarna skall underrättas eller inte. Ett sådant tillkännagivande kan som framgår av kommentaren till denna punkt t.ex. ske genom att ändringarna finns tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.

Fondbolagets verksamhet

llä

Fondverksamhet får inte utövas utan tillstånd av bankinspektionen.

Tillstånd får ges om 1. aktiebolaget registrerats. 2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de värdepappersfonder som bolaget avser att förvalta. och

3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten. Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras häri landet om de inteskall förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 15 & tredje stycket.

(155)

Första och andra stycket

Tillståndsprövningen föreslås vara av såväl formell som materiell natur. Den bör företas av bankinspektionen.

Den formella tillståndsprövningen innebär att bankinspektionen skall pröva att vissa i lagen preciserade krav är uppfyllda. Här har uppställts krav på att fondbolaget inte får driva någon annanverksamhct än förvalt- ning av värdepappersfonder- ('I 5). Sådan verksamhet som har ett direkt samband med fondförvaltningen bör dock vara tillåten. Vad denna verk- samhet består i bör framgå av fondbolagets bolagsordning.

I den materiella prövningen ingår — förutom att pröva de organisatoris- ka förhållanden under vilka verksamheten skall bedrivas .—. att pröva den personliga lämpligheten hos den verkställande ledningen och ägarna. Det måste finnas rimliga garantier för att verksamheten kommer att drivas på ett korrekt och omdömcsgillt sätt. Även om några krav på formell utbild- ning eller motsvarandc kunskapsnivå inte-.ställts upp bör den verkställande ledningen uppfylla högt ställda krav beträffande den personliga kompeten- sen och egenskaper i övrigt.

Den materiella prövningenöverensstämmer med de krav som gäller vid prövning av fondkommissionstillstånd och tillstånd att driva finansbolag.

• Sida 59
•  Original

Tredje stycket

Av 395 framgår att en utländsk bankfilial skall stå under bankinspektioÄ nens tillsyn i sin egenskap av förvaringsinstitut. Bankinspektionen får som ett villkor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en fond skall förvaras här i landet om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial. Om dessa skulle förvaras utomlands skulle bankinspektionens möjligheter att utöva sin tillsyn försvåras betydligt. Att utländska bankfilialer också i övrigt skall stå under bankinspektionens tillsyn framgår av de förslag till ändring av 1 kap. 4å bankrörelselagen (l987:617) jfr. med 7 kap. 15 samma lag som finns i propositionen om ägande av banker och andra kreditinstitut m.m. (prop.l989/90: 1 16).

12 å Fondbolaget företräder andelsägarna i alla frågor som rör värdepappers- fonden. Fondbolaget handlar vid förvaltningen i eget namn och skall därvid ange fondens beteckning. (17 Q')

Eftersom fonden inte är en juridisk person är det fondbolaget som företräder fonden i alla sammanhang. För tydlighets skull har, liksom hittills. anmärkts att fondbolaget handlar i eget namn.

Av I & framgår att fondbolaget skall handla självständigt i förhållande till förvaringsinstitutet och uteslutande i andelsägarnas gemensamma in- tresse.

13 & Fondbolaget får inte i fondverksamheten

1. ha hand om egendom som ingår i fonden, .

2. ta upp eller bevilja lån. eller

3. gå i borgen. Fondbolaget får trots bestämmelserna i första stycket ta kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10 procent av fondens värde. (18 och 24 å; )

Fondbolaget bör inte ha hand om egendom som ingår i fonden. En sådan administrativ ordning bör tillskapas att alla likvida medel som inflyter omedelbart görs räntebärande eller placeras så att de förräntas. Andra tillgångar bör omedelbart tas om hand av förvaringsinstitutet. Fondbola- get bör dock ha möjlighet att använda den egendom som ingår i fonden för att ställa sådan säkerhet som vanligen krävs vid options- och terminsaffä- rer.

Fondbolaget får inte i fondverksamheten ta upp eller bevilja lån eller gå i borgen. Enligt EG-direktiven får ett fondbolag vidare inte göra s.k. blank- ningsaffärer. Med blankning avses här att fondbolaget säljer värdepapper som bolaget inte förfogar över (s.k. oäkta blankning). En annan typ av blankning nämns i 239" fondkommissionslagcn (l979:748). Med blank- ning förstås där att ett fondkommissionsbolag säljer värdepapper som bolaget mottagit som län eller att bolaget medverkar i en sådan affär för någon annans räkning (s.k. äkta blankning). Något uttryckligt förbud för sådana affärer behövs för närvarande inte eftersom fondbolagets handel förutsätts ske via en fondkommissionär.

• Sida 60
•  Original

VMK förordar emellertid i sitt betänkande att äkta blankning bör till- låtas för fondkommissionärer och andra förvaltare under vissa omständig- heter. Också oäkta blankning som högst sträcker sig från en dag till en annan bör få förekomma enligt förslaget. Huruvida ett fondbolag kan få rätt att att göra blankningsaftärer och i vilken omfattning får tas ställning till i samband med beredningen av VMK:s förslag.

I promemorian föreslogs att fondbolaget skulle-tillåtas att i en alldeles speciell situation ta upp lån i utländsk valuta i samband med förvärv av utländska värdepapper, s.k. back-to-back loan. Jag har dock erfarit att sådana lån inte längre är aktuella sedan valutaregleringen avskaffats.

Fondbolaget bör emellertid få ta upp kortfristiga lån till ett sammanlagt belopp motsvarande högst 10% av fondens värde. Det tidigare kravet på ett särskilt tillstånd från bankinspektionen för sådana lån har slopats samtidigt som lånegränsen sänkts från 20 % 'till 10%. I lagtexten har markerats att lånen skall vara kortfristiga. Det kan alltså inte komma i fråga att en fond utvidgar sin placeringskapacitet genom att skuldsätta sig. Däremot kan det inte uteslutas att det kan vara förmånligt för andelsägar- na om ett fondbolag har möjlighet att ta upp krediter för en värdepappers- fond. exempelvis för att skaffa tillfällig likviditet för inlösen av andelar.

Förvaringsinstitut

14 & För varje värdepappersfond skall det finnas ett förvaringsinstitut. Förva- ringsinstitutet skall vara en bank eller ett annat kreditinstitut. (26 9”)

I specialmotiveringen till 1 5 har jag behandlat vilka institut som enligt förslaget skall kunna vara förvaringsinstitut.

15 & Förvaringsinstitutet skall verkställa de beslut av fondbolaget som rör vär- depappersfonden om de inte strider mot bestämmelserna i denna lag eller fondbestämmelserna.

Förvaringsinstitutet skall vidare

1. ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden.

2. se till att försäljning och inlösen av fondandelar sker i enlighet med bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna,

3. se till att fondandelarnas värde beräknas enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna.

4. se till att fondens tillgångar utan dröjsmål kommer institutet till handa.

5. se till att fondens medel används enligt bestämmelserna i denna lag och fondbestämmelserna.

Om utländska värdepapper ingår i fonden, får förvaringsinstitutet låta ett lämpligt utländskt förvaringsinstitut förvara dem. (27 — 29 så )

Förvaringsinstitutets uppgifter preciserats i flera hänseenden. Bestäm- melserna har sitt ursprung i EG-direktiven. Förvaringsinstitutets roll i detta hänseende bör dock inte överbetonas. Det är inte meningen att förvaringsinstitutet skall ta över bankinspektionens tillsyn i något avseen-

• Sida 61
•  Original

de. Det får anses tillräckligt att institutet förvissar sig om att det finns tillfredsställande rutiner och tillräckliga resurser för de aktuella uppgifter- na. Om förvaringsinstitutet vid utförande av sina normala uppgifter där- emot skulle upptäcka missförhållanden rörande något av de förhållanden som institutet skall övervaka. måste det naturligtvis anses ingå i institutets åligganden att anmäla detta till bankinspektionen.

Förvaringsinstitut som inte är bank bör för hanteringen av likvida medel ha bl. a. ett konto i någon bankinrättning där dessa medel kan placeras.

Förvaringsinstitutets oberoende ställning gentemot fondbolaget framgår redan av l 5.

16 ;" Förvaringsinstitutet får inte såvitt avser värdepappersfonden

[. ta upp eller bevilja lån, eller

2. gåiborgen.

Förvaringsinstitutet har liksom fondbolaget förbjudits att ta upp eller bevilja lån eller ingå borgen. Hovrätten över Skåne och Blekinge har anfört att bestämmelsen inte tjänar något syfte eftersom förvaringsinstitutets befogenheter uttömande regleras i föregående paragraf och att förevarande paragraf kan läggas till grund för icke avsedda motsatsslut. Jag har i motsats till hovrätten svårt att se att bestämmelsen skulle kunna leda till några tveksamheter beträffande förvaringsinstitutens rättigheter och skyl- digheter i övrigt varför bestämmelsen bör finnas kvar.

Plac.-eringsbestämmelser

17 '

Vafje värdepappersfond skall ha en lämplig fördelning av sina placeringar med hänsyn till den riskspridning som är förenad med fondens placerings- inriktning enligt fondbestämmelserna. (21 9” 1 st)

I fondbestämmelserna skall fonden ange sin placeringsinriktning och hur fondmedlen skall placeras. Inriktningen kan avse olika branscher eller geografiska områden eller sektorer inom riskkapitalmarknaden. Som framgår av bilaga 2 finns därutöver ett antal olika inriktningar som en fond kan välja. ] inriktningen kan också ingå vilka fondbörser eller mark- nadsplatser som fonden skall handla vid. Se närmare om detta i kommen- taren till 1891 Hur fondmedlen skall placeras kan bl.a. avse fördelningen mellan registrerade och onoterade aktier.

18 & Medel som ingår i en värdepappersfond får. med de begränsningar som följer av 19—24 åå. placeras i fondpapper och andra finansiella instru- ment som är eller inom ett år från emissionen avses bli

1. inregistrerade vid en fondbörs, eller

2. föremål för regelbunden handel vid någon annan reglerad marknad som är öppen för allmänheten. under förutsättning att fondbörscn eller marknaden är godkänd av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen. eller finns angiven i fondbestämmelserna.

I en värdepappersfond får det ingå andra fondpapper och finansiella

• Sida 62
•  Original

instrument än de som anges i första stycket. dock högst till 10 procent av fondens värde.

Om registrering eller regelbunden handel enligt första stycket inte skett inom ett år från emissionen och de förvärvade instrumenten inte ryms inom tioprocentsgränsen enligt andra stycket. skall de avyttras så snart det lämpligen kan ske. Skälig hänsyn skall därvid tas till fondandelsägarnas intressen.

En värdepappersfond får ha de likvida medel som behövs för verksam- heten.

(19 &)

Första stycket

Medel som ingår i en värdepappersfond skall placeras i fondpapper och andra finansiella instrument. Härmed avses som framgår av specialmo- tiveringen till få i huvudsak likvida. överlåtbara värdepapper såsom aktier. obligationer och liknande skuldebrev avsedda för den allmänna omsättningen. Även värdepapper som har anknytning till aktier skall omfattas av begreppen, såsom konvertibla skuldebrev och skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning samt bevis om rätt att teckna eller erhålla aktier. I begreppet fondpapper innefattas också förlagsbevis. Med liknande skuldebrev avses såväl Statsskuldväxlar som olika slags certifikat och marknadsbevis. Däremot utgör placeringar på den del av penning- marknaden som inbegrips i depositmarknaden och dagslånernarknaden inte överlåtbara värdepapper.

Derivatinstrumenten optioner och terminer behandlas i 25 å. Som framgår av kommentaren till l & lämnar VMK förslag till definitio- ner av fondpapper och finansiella instrument. Som nämnts där bör i avvaktan på de lagförslag som kan föranledas av den lagstiftning som VMK föreslagit begreppen fondpapper och andra finansiella instrument anses omfatta alla på marknaden förekommande instrument.

Ett krav som ställs på de placeringar som tillåts är att de värdepapper som ingår är sådana som är inregistrerade vid en fondbörs eller föremål för en regelbunden handel vid någon annan reglerad marknadsplats. Utrycket någon annan reglerad marknad härrör från EG-direktivets uttryck "an- other regulated market”. Denna bestämning innebär för svenskt vidkom- mande att samtliga aktieslag som handlas genom det handelssystem som Stockholms fondbörs tillhandahåller bör innefattas. dvs. inte bara aktierna på A I- och A lI-listorna utan även aktier på de 5. l:. OTC- och O-listorna.

I promemorian har ifrågasatts om handeln med Statsskuldväxlar samt olika slags certifikat och marknadsbevis på penningmarknaden faller un- der bestämmelsen i punkt 2. Dessa instrument är nämligen inte, till skill- nad från de flesta obligations- och förlagslån. inregistrerade vid Stock- holms fondbörs. Flera remissinstanser. däribland riksbanks/itlltnäktige. bankinspektiorufn och Fondbolagens Förening. hävdar emellertid att han- deln på penningmarknaden sker på ett sådant sätt och under sådana omständigheter att den i detta sammanhang får anses vara reglerad. Som skäl för denna ståndpunkt anför de bl.a. följande. Marknaden upprätt— hålls av banker. fondkommissionsbolag och vissa andra institut som står

• Sida 63
•  Original

under bankinspektionens tillsyn. Inspektionen framhåller särskilt att den anser sig oförhindrad att ingripa i handeln på penningmarknaden genom att förbjuda institutioner att delta i denna om handeln inte skulle ha allmänhetens förtroende eller om den skulle medföra att enskildas kapital- insatser otillbörligen äventyrades. Såväl riksbanken som riksgäldskonto- ret. vilka för övrigt själva är ledande aktörer. ställer höga krav på de institut som tillåts agera som market makers i handeln med statspapper. Förutsättningarna att få verka som market maker är att institutet tecknat ett återförsäljaravtal med riksgäldskontoret vilket bl. a. uppställer ett krav på att market makern aktivt och under iakttagande av god sed skall delta i handeln med Statsskuldväxlar samt .vara 'skyldig att ställa bindande 'tvåvägspriser.

"Handeln på penningmarknaden omgärdas som framgått av regler. både direkt genom avtal och indirekt genom bankinspektionens tillsyn. Den svenska penningmarknaden har under en tioårsperiod utvecklats till den volymmässigt största svenska marknaden för värdepapper. Den är också fast etablerad. Denna utveckling har fortlöpande följts av främst bankin- spektionen i sin roll av tillsynsmyndighet över de institut som agerar på marknaden. Men också riksbanken har som ansvarig för statens penning- politik haft anledning att följa insitutens agerande. Marknadens sätt att fungera har nämligen stor betydelse för riksbankens möjligheter att göra olika slags marknadsoperationer. Från statsmakternas sida har det inte heller funnits anledning att ingripa i det sätt på vilket penningmarknaden fungerar. Jag anser mot denna bakgrund att det finns fog för att hävda att penningmarknaden i detta sammanhang är reglerad på ett sådant sätt som väl tillgodoser syftet med EG-direktivens bestämmelse om en på annat sätt reglerad marknad och att penningmarknaden alltså inryms under punkt 2 i denna paragraf.

Jag vill i detta sammanhang understryka att jag med detta inte tagit ställning till VMK:s förslag rörande en eventuell reglering av penning- marknaden. Till dcnna fråga återkommerjag i samband med beredningen av VMK:s förslag.

I fråga om marknadsplatserna ställs kravet att de skall vara tillgängliga för allmänheten. Härmed förstås att allmänheten skall ha möjlighet att handla på en sådan marknadsplats. Uttrycket skall inte tolkas som en rätt för allmänheten att fysiskt närvara på marknadsplatsen. För såväl fond- börserna som marknadsplatserna gäller att de skall vara godkända av regeringen eller bankinspektionen eller vara angivna i resp. fonds fondbe- stämmelser. Det skall alltså framgå av fondbestämmelserna vid vilka fondbörser och marknadsplatser som fonden avser att handla om inte bankinspektionen gett sitt generella godkännande av fondbörscn eller marknadsplatsen.

Enligt nuvarande 199" 3 får utländska värdepapper förvärvas bl.a. om de är föremål för notering eller handel vid fondbörs eller eljest under betryggande förhållanden. Nu föreliggande förslag gör ingen skillnad mel- lan inhemska eller utländska värdepapper.

Någon inskränkning i rätten att handla med utländska värdepapper är inte åsyftad.

• Sida 64
•  Original

Andra stycket

En fond föreslås också få förvärva andra fondpapper och finansiella instru- ment. Härmed avses främst onoterade aktier och andra omsättningsbara skuldebrev som inte handlas vid någon fondbörs eller marknadsplats.

Tredje stycket

Denna reglering finns redan i dag. Någon tidsgräns inom vilken försäljning skall ske ställs däremot inte upp.

Fjärde stycket

Fonden har slutligen rätt att ha de likvida medel som behövs. Det förut- sätts naturligtvis att de likvida medlen placeras så att de förräntas. anting- en genom insättning på bankräkning eller genom placering i likvida instru- ment på penningmarknaden. Därutöver bör det vara möjligt att för fon- dens räkning placera likvida medel på deposit- och dagslånemarknaden. Någon gräns för hur mycket likvida medel som en fond högst får ha har inte ställts upp. Likviditetshanteringen bör dock inte få den omfattning och inriktning att hanteringen kan jämställas med den vanliga placerings- verksamheten. Huvudregeln skall således också i fortsättningen vara att influtna medel skall placeras Så fort som möjligt i enlighet med vad som framgår av fondbestämmelserna.

199. I en värdepappersfond får med de begränsningar som följer av 23 9. ingå fondpapper och andra finansiella instrument med samme emittent till högst

1. 5 procent av fondens värde, eller

2. 10 procent av fondens värde. om det sammanlagda innehavet av så- dana tillgångar uppgår till högst 40 procent av fondens värde, eller

3. 25 procent av fondens värde, om de består av obligationer eller andra skuldförbindelser utfärdade av ett kreditinstitut, under förutsättning att det sammanlagda värdet av dessa tillgångar uppgår till högst 80 procent av fondens värde, eller

4. 35 procent av fondens värde. om de är utfärdade eller garanterade av en stat. en kommun. en statlig eller kommunal myndighet. eller något all- mänt internationellt organ som har godkänts av regeringen eller, efter rege- ringens bemyndigande, bankinspektionen.

Om en värdepappersfond efter förvärvet kommer att överskrida någon av gränserna i denna paragraf skall fondpapper och andra finansiella instrument avyttras i motsvarande mån så snart det lämpligen kan ske. varvid skälig hänsyn skall tas till andelsägarnas intressen. (19 och 21 99)

Första stycket

Med hänsyn till kravet på rISkSpridning har begränsningar ställts upp vad gäller en fonds rätt att inneha fondpapper och andra finansiella instrument som har utfärdats av samme emittent. Begränsningarna följer de place- ringsbestämmelser som ställs upp i EG-direktiven. Enligt den nuvarande

• Sida 65
•  Original

grundregeln i aktiefondslagen gäller att högst 10% av fondens värde får härröra från samme emittent. Denna gräns sänks nu till S%; detta innebär att en fond måste ha minst 20 olika fondpapper i sin portfölj. Gränsen kan höjas till 10% under förutsättning att det sammanlagda innehavet av sådana fondpapper inte överstiger 40%. En fond med en sådan samman- sättning på sitt innehav kan alltså ha upp till 40% av fondens värde i fyra olika fondpapper och resterande 60 % i 12 olika fondpapper. För särskilda slags fondpapper främst obligationer eller andra skuldförbindelser kan gränserna för innehav av ett enskilt fondpapper höjas till 25 eller 35 %.

Andra stycket

De gränser som satts upp i denna paragraf relateras till innehavet och inte som i nuvarande aktiefondslag till situationen vid förvärvet. Bestämmel- sen följer EG:s direktiv. Bestämmelsen kan medföra den konsekvensen att en fond genom kursförändringar, uppköp eller dylikt utan egen förskyllan kommer att överskrida någon av de tidigare gränsvärdena. Fonden måste då sälja motsvarande mängd fondpapper så att innehavet ryms inom gränsen. Vid en sådan försäljning skall dock alltid skälig hänsyn tas till fondandelsägarnas intressen. Härmed bör förstås att sådana överskridan- den som kan bedömas bli varaktiga skall justeras. En utförsäljning bör också kunna avvakta det mest gynnsamma tillfället sett ur andelsägarnas perspektiv.

20 9 Begränsningarna i 199" gäller inte för värdepappersfonder som har fått särskilt tillstånd att inneha obligationer och andra skuldförbindelser utfär- dade eller garanterade av en stat, en kommun. en statlig eller kommunal myndighet, eller något allmänt internationellt organ som har godkänts av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen under förutsättning att de härrör från minst sex olika emissioner och att inte något av förvärven överstiger 30 procent av fondens värde. _

Särskilt tillstånd enligt första stycket lämnas av bankinspektionen i samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna. (21 9 3 st)

Första stycket

Sådana obligationer och andra skuldförbindelser som utfärdats av staten eller en kommun har traditionellt ansetts vara förknippade med en låg risk. De får därför förvärvas utöver de begränsningar som framgår av 19 9. För dessa gäller dock den begränsningen att — för det fall det är fråga om samme emittent _ tillgångarna skall härröra från minst sex olika emissio- ner och att inte värdepapperen i någon av emissionerna överstiger 30 % av fondens värde.

• Sida 66
•  Original

Andra stycket

En värdepappersfond skall ha ett särskilt tillstånd för att få placera enligt denna regel. Ett sådant tillstånd lämnas av bankinspektionen i samband med att inspektionen godkänner fondbestämmelserna för den aktiefond som har angett att den har för avsikt att placera enligt denna paragraf.

21 "

Bargikinspektioncn får för en enskild värdepappersfond besluta att avvikelse får ske från villkor som anges i 19 och 20 99 under sex månader från det verksamheten påbörjades, under förutsättning att bestämmelserna om lämplig fördelning av placeringarna i 17 9 följs. (ny)

Enligt nu gällande lag har bankinspektionen i 219 möjlighet att ge dispens från placeringsbestämmelsernas begränsningar om det finns sär- skilda skäl. Någon sådan bestämmelse ger EG-direktiven inte utrymme för. Däremot bör det av rent praktiska skäl finnas en möjlighet för bankin- spektionen att medge att ett fondbolag för en nystartad fond får överskrida gränserna för placeringar i 19 och 20 99 . Fonden måste dock alltid beakta den grundläggande bestämmelsen om riskspridning i 17 9.

22 9 I en värdepappersfond får upp till 5 procent av fondens värde ingå andelar i andra fonder. Om fonderna har samma förvaltare eller direkt eller indirekt har samma ledning eller ägare som den egna fonden, får förvaltaren inte ta ut någon avgift för förvärv, förvaltning eller inlösen av andelarna. (ny)

Fonderna har fått en begränsad rätt att förvärva andelar i andra fonder. Det görs inte någon skillnad mellan andelari svenska eller utländska fonder. Av detta skäl har uttrycket förvaltare valts. Det omfattar således för svenskt vidkommande ett fondbolag. Anledningen till den snäva gränsen är framför allt risken för ett alltför stort korsvist ägande samtidigt som det finns risk att transaktionskostnaderna blir betydligt större än om fonden förvärvar vär- depapper direkt för egen del. Denna form av indirekt ägande kan också, om den inte begränsas, medföra att de restriktioner som ställts upp i olika sammanhang kan överskridas eller åtminstone vara svåra att kontrollera.

239. Tillgångarna enligt 19 9 får inte överstiga

[. för aktier. 5 procent av röstvärdet för samtliga av emittenten utfärda- de aktier. eller

2. för obligationer och andra skuldförbindelscr, 10 procent av emitten- tens utestående lån om de inte är utfärdade eller garanterade av en stat, en kommun. en statlig eller kommunal myndighet, eller något allmänt inter- nationellt organ som har godkänts av regeringen eller, efter regeringens bemyndigande. bankinspektionen.

Om ett fondbolag förvaltar fler värdepappersfonder gäller bestämmel- serna i första stycket om röstvärdesbegränsning det sammanlagda aktiein- nehavet i fonderna. (22 9)

• Sida 67
•  Original

Första stycket

I fråga om aktier får tillgångarna aldrig överstiga 5% av röstvärdet för samtliga emitterade aktier. Denna regel finns i nuvarande aktiefondslag. Den syftar närmast till att begränsa en fonds möjligheter att skaffa sig kontroll över ett enskilt företag. Bestämmelsen har mött kritik från flera remissinstanser som hävdat att den föreslagna lydelsen är väsentligt strängare än vad EG-direktiven ger uttryck för. I EG-direktiven nämns begränsningen ”significant influence” som vid ett första påseende ger intryck av en betydligt liberalare inställning. Jag har dock erfarit att det engelska uttrycket avsett att återspegla en situation snarlik den nu gällande svenska. Jag ser därför ingen anledning att ändra den nu gällande gränsen om 5 %. De svenska fonderna torde enligt min uppfattning härigenom inte komma i ett sämre läge än motsvarande utländska fonder.

En nyhet såvitt rör obligationer och andra skuldförbindelser är att en fond inte får förvärva mer än 10% av samma emittents utestående lån. Denna regel utgör ett komplement till riskspridningsreglerna och har sitt ursprung i EG:s regler.

Andra stycket

Röstvärdesbcgränsningen för aktier i första stycket omfattar det samman- lagda aktieinnehavet i de fonder som förvaltas av ett och samma fondbo- lag. .

249 Aktier. konvertibla skuldebrev eller skuldebrev förenade med optionsrätt till nyteckning får förvärvas till en värdepappersfond utan hinder av be- stämmelserna i 19 9 första stycket, om förvärvet grundas på fondens tidigare innehav. Om sådant förvärv sker. skall bestämmelserna i 19 9 andra stycket tillämpas. (21 9" 4 st)

Trots de begränsningsregler som redogjorts för ovan får en fond delta i en fondemission eller nyemission som har samband med fondens tidigare innehav av aktier i det emitterande företaget. Sådana aktier skall dock avyttras så snart det är lämpligt. En motsvarande regel finns i den nuva- rande aktiefondslagen. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets

förslag.

25 9 Ett fondbolag får för en värdepappersfond handla med optioner och ter- minskontrakt eller andra likartade finansiella instrument i syfte att effekti- visera förvaltningen av fondens tillgångar eller för att skydda fondens tillgångar mot valutakursförluster eller andra risker. (ny)

Under vissa omständigheter får en fond handla med optioner eller terminskontrakt eller likartade finansiella instrument. Bestämmelsen har behandlats i den allmänna motiveringen avsnitt 4.2.

Som framgår av kommentaren till 9 9 skall det av fondbestämmelserna framgå om fonden har för avsikt att handla med optioner och terminer. Av

• Sida 68
•  Original

fondbestämmelserna bör då krävas en redogörelse för hur denna handel skall bedrivas och vilket syfte fonden har med handeln. Med hänsyn till dessa instruments speciella karaktär bör bankinspektionen ägna fondbe- stämmelserna i detta hänseende särskild uppmärksamhet. Bankinspektio- nen bör vidare ha särskild uppsikt över de fonder som handlar med optioner och terminer.

Infor/italian om värdepappersfonder

26 "

Föf varje värdepappersfond skall finnas en aktuell informationsbroschyr om fonden och dess verksamhet. Broschyren skall innefatta fondbestäm- melserna samt de ytterligare uppgifter som behövs för att man skall kunna bedöma fondens verksamhet. (ny)

Genom att fondbolagen i flera avseenden vid utformandet av fondbe- stämmelserna ges ökade möjligheter att själva bestämma inriktningen på verksamheten i en fond, t.ex. placeringsinriktning och utdelningspolicy, kommer en fond inte att vara den andra lik. Detta medför för placerarna att de i högre grad än för närvarande har behov av information från de olika fonderna om deras verksamhet innan de förvärvar andelar. Större krav bör därför ställas på fonderna att tillhandahålla lättillgänglig informa- tion om sin verksamhet. Enligt EG:s direktiv ställs större krav på redovis- ning och rapportering än enligt nuvarande svensk lag. Enligt direktiven är fonderna också skyldiga att tillhandahålla prospekt beträffande fondverk- samheten.

Fondbolagen bör således för resp. fond ha en broschyr som innehåller den information som en placerare bör ha rätt att kräva. Det närmare innehållet i en sådan broschyr bör lämpligen överlåtas till bankinspektio- nen att bestämma. Informationsbroschyren skall uppdateras så fort något väsentligt förhållande som kan påverka placerarnas investeringsbeslut har förändrats. Till broschyren skall fogas den senaste årsberättelsen och i förekommande fall den halvårsredogörelse som kommit ut därefter.

Regeringen bör bemyndiga bankinspektionen att utfärda de föreskrifter som behövs beträffande vilka uppgifter som broschyren skall innehålla för att bl.a. uppfylla EG-direktivens krav.

279. Fondbolaget skall för varje fond som bolaget förvaltar. lämna

1. en årsberättelse inom fyra månader från räkenskapsårets utgång,

2. en halvårsredogörelse för räkenskapsårets första sex månader inom två månader från halvårets utgång.

Ärsberättelser och halvårsredogörelser skall innehålla den information som behövs för att man skall kunna bedöma varje värdepappersfonds ut- veckling och ställning. De skall tillställas samtliga andelsägare och fmnas att tillgå hos fondbolaget och förvaringsinstitutet.

(36 — 38 år? )

EG-dircktivcn ställer krav på fonderna att de skall avge årsberättelser och halvårsredogörelser. Den nuvarande svenska lagen kräver också årsbe- rättelser men därutöver kvartalsredogörelser. Några remissinstanser. där-

• Sida 69
•  Original

ibland Aktiespararnas Riks/örbuna' och Aktie/'rämjandet har motsatt sig förslaget. Även Stockholms_lbndbörs är kritisk mot förslaget. Från flera förvaltare har emellertid framförts kritik mot kvartalsrapporternas kort- siktiga karaktär. Det finns risk att fondbolagen lockas att söka en alltför kortsiktig strategi för att hävda sig i konkurrensen samtidigt som långsik- tigheten i placeringarna får en mindre framträdande roll. Inför en alltmer internationaliserad marknad finns det också uppenbara fördelar med ett likartat regelsystem. Om större krav ställs på information från fonderna torde det inte innebära någon väsentlig nackdel för andelsägarna att kvar- talsrapporterna ersätts med halvårsredogörelser. Det finns inte heller nå- got som hindrar den enskilda fonden att lämna ekonomisk information med kortare mellanrum än vad som föreskrivs i lagen.

Att fonderna enligt förslaget endast behöver avge årsberättelser och halvårsredogörelser ändrar inte deras skyldighet att på sedvanligt sätt leverera de statistikuppgifter som fonderna i dag är skyldiga att lämna.

I stället för att i lagen räkna upp vilka uppgifter som årsberättelsen och halvårsredogörelsen Skall innehålla bör regeringen bemyndiga bankinspek- tionen att utforma de närmare föreskrifter som behövs. Av EG:s direktiv framgår detaljerat de krav som direktiven uppställer. De överensstämmer i huvudsak med nu gällande svenska regler. Tiden för avlämnande av redo- visningarna har också anpassats till 15st direktiv.

Som framgår av aVSnitt 4.5 kommer endast registrerande fonder att tillåtas i framtiden. Fondbolagen får härigenom möjlighet att sända rap- porter och årsberättclser till de registrerade andelsägarna. Fondbolagens Förening har anfört att skyldigheten att sända ut material till fondandels- ägarna bör inskränka sig till dem som särskilt begär att få material om fonden.

Jag anser dock att visst material bör skickas ut till samtliga andelsägare. En möjlighet för att begränsa kostnaderna för utskick vore att sända ut förkortade versioner av årsberättelser och halvårsredogörelser med en upplysning om var ett fylligare material finns tillgängligt.

28 9 Informationsbroschyren, den senaste årsberättelsen och i förekommande fall den halvårsredogörelse som publicerats därefter skall. innan försälj- ning av andelar sker. erbjudas och på begäran lämnas eller skickas till den som avser att köpa andelar i en värdepappersfond.

Om fonden i övrigt genom reklam eller dylikt erbjuder allmänheten att köpa andelar i fonden, skall det av erbjudandet framgå att det finns en informationsbroschyr och var den finns att få tag i.

(ny)

En nyhet är att en presumtiv andelsägare skall få information om fonden innan han bestämmer sig för att förvärva andelar. Bestämmelsen är av näringsrättslig art vilket innebär att en underlåtenhet att följa bestämmel- sen inte utan vidare kan åberopas av en andelsägare som grund för att ogiltigförklara ett köp av andelar. Det kan däremot inte uteslutas att ett fondbolag kan bli skadeståndsskyldigt gentemot andelsägaren med hänsyn till skadeståndsreglerna i 47 g: '

En andelsägare som avböjer den erbjudna informationen kan naturligt-

• Sida 70
•  Original

vis inte senare åberopa skadeståndsregeln. Fondbolaget får dock alltid anses skyldigt att upplysa om att broschyren finns.

Fondbolaget är vidare skyldigt att i reklam eller annan information om fonderna upplysa om att det finns en informationsbroschyr och var den kan erhållas.

29 9 lnformationsbroschyrer, årsberättelser och halvårsredogörelser skall ges in till bankinspektionen så snart de färdigställts. (ny)

Fondbolagen har uttryckligen ålagts skyldighet att ge in redovisningarna till bankinspektionen så snart de färdigställts.

Fondandelar oe/z inlösen av fondandelar

309 Andelarna i en värdepappersfond skall vara lika stora och medföra lika rätt till den egendom som ingåri fonden.

Värdet av en fondandel är fondens värde delat med antalet fondandelar. Fondens värde beräknas enligt de grunder som bestämts i fondbestämmel- serna. Den egendom som ingår i fonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde.

Fondbolaget skall fortlöpande och minst en gång i veckan beräkna och på lämpligt sätt offentliggöra fondandelsvärdet.

(30 &) Hur fondens värde skall beräknas skall anges i fondbestämmelserna. Fondandelarnas värde brukar beräknas varje dag. Värdet offentliggörs via TT i de flesta rikstidningar dagen därefter. Enligt 99 11 skall det av fondbestämmelserna framgå var och hur andelarnas värde skall offentlig- göras.

31 " Foådbolaget skall föra eller låta föra ett register över samtliga innehavare av andelar i fonden. Om registret förs med hjälp av automatisk databe- handling gäller bestämmelserna i datalagen (1973: 289) för ett sådant regis- ter.

Fondbolaget skall till varje enskild fondandelsägare skriftligen bekräfta att hans fondandelsinnehav registrerats. Av bekräftelsen skall framgå vär- depappersfondens beteckning, fondbolaget och förvaringsinstitutet samt var informationsbroschyren, årsberättelser och halvårsredogörelser för fon- den finns att få tag i. (31 -— 34 99 )

Som framgått av den allmänna motiveringen i avsnitt 4.5 skall endast registrerande fonder tillåtas enligt förslaget. Fondbolaget har rätt att lik- som hittills uppdra åt någon annan att föra registret. Om registret förs med hjälp av automatisk databehandling blir bolaget registeransvarigt enligt datalagen.

Kravet på att fondbolaget skall föra register över samtliga andelsägare utesluter möjligheten att förvaltarregistrera andelsägarna. Bolaget skall också direkt till andelsägaren bekräfta hans eller hennes registrering vilket inte vore möjligt om förvaltarregistrering tilläts. Av

• Sida 71
•  Original

öVergångsbestämmelserna framgår hur nuvarande andelsbevisfonder skall ändras till registrerande fonder.

32 _9 En fondandel skall. på begäran av en andelsägare. omedelbart inlösas om det finns medel tillgängliga l värdepappersfonden. Om medel för inlösen behöver anskaffas genom försäljning av fondens egendom, skall försälj- ning ske och inlösen verkställas så snart som möjligt. Skulle en sådan försäljning väsentligt kunna missgynna övriga andelsägares intresse, får bolaget efter anmälan till bankinspektionen avvakta med försäljningen. Under den tid som ett förvaringsinstitut förvaltar en värdepappersfond enligt 33 9 får fondandelar inte säljas eller inlösas. (35 och 409 1 st) En fond måste alltid hålla en viss beredskap för att lösa in andelar. Av detta skäl har kravet på att tillgångarna i princip skall vara likvida och omsättningsbara framhållits i kommentaren till 189.

Den tidigare gränsen om fem dagar inom vilka försäljning skall ske för att anskaffa likvida medel har inte tagits med. Den föreslagna formulering- en innebär i princip en skärpning men ger också utrymme för en anpass- ning från fall till fall. Fonden måste dock alltid vara beredd att förklara sitt handlande.

Upphörande och överlåtelse av [bmi verksamhet

339. Förvaltningen av ett fondbolags värdepappersfonder skall omedelbart tas över av respektive fonds förvaringsinstitut om

1. bankinspektionen återkallat fondbolagets tillstånd enligt 43 9.

2. bolaget enligt lag har trätt i likvidation, eller

3. bolaget försatts i konkurs. Om ett fondbolag vill upphöra med förvaltningen av en värdepappers- fond skall fondförvaltningen också övertas av förvaringsinstitutet vid den tidpunkt då verksamheten upphör.

Efter medgivande av bankinspektionen får ett fondbolag överlåta för- valtningen av en värdepappersfond till ett annat fondbolag.

Ett övertagande enligt andra och tredje stycket får ske tidigast efter tre månader från det att de ändrade förhållandena kungjorts enligt 35 9, om inte bankinspektionen medger att övertagandet får ske tidigare.

349 Ett förvaringsinstitut som övertagit fondförvaltningen från ett fondbolag skall snarast överlåta förvaltningen till ett annat fondbolag om bankin- spektionen medger det. I annat fall skall värdepappersfonden upplösas genom att fondens tillgångar säljs och nettobehållningen i fonden skiftas ut till fondandelsägarna.

35 9 Följande förändringar skall kungöras i Post- och Inrikes Tidningar samt hållas tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsinstitutet. nämligen 1. att förvaltningen av en fond skall överlåtas till ett annat fondbolag. 2. att förvaltningen av en fond skall övertas av förvaringsinstitutet, 3. att förvaringsinstitutet har beslutat att överlåta förvaltningen av en fond till ett fondbolag eller att upplösa fonden.

• Sida 72
•  Original

Kungörandct skall, i fall som avses i första stycket 1. ske genom det överlåtande fondbolagets försorg och i övriga fall genom förvaringsinstitu- tets försorg.

Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen får medge undantag från kravet på kungörande. om det finns särskilda skäl till det.

36 9 Om en fondandelsägare inte inom fem år efter det att medel som utskiftats enligt 34 9 har kunnat kvitteras ut har anmält sitt innehav, har han förlorat sin rätt att lyfta medlen. Sådana medel samt andra restbelopp som inte har kunnat skiftas ut på andelsägarna skall tillfalla allmänna arvsfonden.

37 9 Om förvaltningen av en värdepappersfond har övertagits av en ny förval- tare, skall denne fullgöra de förpliktelser avseende fonden som tidigare förvaltare ådragit sig i överensstämmelse med denna lag. Beträffande för- valtningen i övrigt träder den nye förvaltaren i den förutvarandes ställe. Motsvarande skall gälla vid överlåtelse av fondverksamhet.

Ett förvaringsinstitut får inte utöva rösträtt för aktier som ingår i en värdepappersfond som institutet förvaltar.

38 '

Förésin förvaltningi anledning av upphörande eller överlåtelse av fondverk- samhet har ett förvaringsinstitut rätt till skälig ersättning ur den värdepap- persfond som den förvaltar. Ersättningens storlek skall godkännas av bank- inspektionen. (39—45 99 )

Reglerna om upphörande och överlåtelse av fondverksamhet har i hu- vudsak behållits oförändrade. I 359 har uttryckligen bestämts vem som skall ansvara för kungörandet i olika fall. Häri inbegrips också ett ansvar för kostnaderna för kungörandet. Bankinspektionen har efter regeringens bemyndigande getts möjlighet att i särskilda fall medge undantag från tidsfristen i 33 9 och reglerna om kungörande i 35 9 .

Bestämmelserna i 38 9 har utformats efter mönster av aktiefondslagen.

Ti llsyn

39 "

Foådbolagen och förvaringsinstituten står under bankinspektionens till- syn. Dessa skall lämna inspektionen de upplysningar om sin verksamhet och därmed sammanhängande omständigheter som inspektionen begär.

Fondbolagen skall med årliga avgifter bekosta bankinspektionens verk- samhet enligt de närmare föreskrifter som regeringen meddelar. (59och 479 1 st)

Fondbolagen skall liksom hittills stå under bankinspektionen tillsyn. Enligt definitionen i l 9 kan förvaringsinstitutet vara bank eller annat kreditinstitut. Av de kreditinstitut som kan bli förvaringsinstitut står samt- liga under bankinspektionens tillsyn utom försäkringsbolagen. Av special- motiveringen till 1 9 fratngår att bankinspektionen bör ha tillsyn även över försäkringsbolagen i detta hänseende, trots att försäkringsbolagen står un- der försäkringsinspektionens tillsyn i övrigt. Som framgår förutsätterjag att

• Sida 73
•  Original

bankinspektionen och försäkringsinspektionen kan utveckla rutiner för hur Prop. 1989/90: 153 tillsynen inom resp. tillsynsområde skall gå till i de fall tillsynsuppgifterna ' ' sammanfaller.

Även utländska bankfilialer bör kunna få tillstånd att fungera som förvaringsinstitut. Dessa föreslås i propositionen om ägande i banker och andra kreditinstitut m.m. stå under bankinspektionens tillsyn (se special- motiveringen till 11 9 tredje stycket). Som framgår av 11 9 tredje stycket skall bankinspektionen ha rätt att ställa särskilda villkor beträffande ett sådant förvaringsinstitut.

Fondbolagen och förvaringsinstituten har uttryckligen ålagts en upplys— ningsskyldighet gentemot inspektionen. Detta sammanhänger med den ändring av tillsynsreglerna som föreslås i det följande. Bl.a. har straffbe- stämmelserna mönstrats ut och ersatts med ett Vitesförfarande.

Fondbolagen skall liksom hittills med årliga avgifter bekosta inspektio- nens verksamhet.

40 9 Bankinspektionen skall vid sin tillsyn av fondbolagen och förvaringsinsti-

tuten se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Bankinspektionens tillsyn utövas med ledning av de handlingar som

fondbolaget och förvaringsinstitutet skall ge in till inspektionen samt de upplysningar som inhämtas vid undersökningar eller på något annat sätt. (46 9 1 st)

419. Bankinspektionen får kalla till sammanträde med ett fondbolags styrelse. Företrädare för inspektionen får närvara vid sådant sammanträde och delta i överläggningarna. (469 1 st)

42 '"

Bafikinspektionen skall för varje fondbolag förordna en revisor att med övriga revisorer delta i revisionen av bolaget. Inspektionen får när som helst återkalla ett sådant förordnande och utse en ny revisor.

Revisorn har rätt att få skäligt arvode för sitt arbete av bolaget. Arvodets storlek bestäms av bankinspektionen. ("46 9 och 47 9 2 st)

Bankinspektionen skall i sin tillsyn bevaka att en sund utveckling av verksamheten främjas. Under senare tid har god sed och yrkesetiska regler i aflärssammanhang debatterats i allt större omfattning. För att markera betydelsen av dessa regler har begreppet sund utveckling bibehållits.

Bankinspektionen kommer i övrigt att genom den nya lagen få ett utökat ansvarsområde. samtidigt som nuvarande tillsynsuppgifter behålls. Över— gången från ett straffsanktionerat system till ett Vitesförfarande kommer att ställa större krav på inspektionen.

Inspektionen skall vidare liksom hittills fastställa fondbestämmelserna. Kraven på dessa har dock skärpts i några hänseenden. Det är naturligt att regeringen överlåter på inspektionen att — utifrån gällande EG-direktiv — bestämma vilka uppgifter som skall ingå i informationsbroschyren enligt 26 9 och de redovisningar som skall upprättas enligt 27 9. 73

• Sida 74
•  Original

På inspektionen kommer också att falla vissa tillståndsärenden enligt 3 och 4 99" .

Det faller sig naturligt att inspektionen också skall få behandla ansök- ningar om dispens från kungörandekravet enligt 35 9.

Bestämmelserna om bankinspektionens tillsyn har i övrigt modernise- rats. Med hänsyn till att inspektionen har möjlighet att återkalla ett till- stånd för det fondbolag som visat sig olämpligt att förvalta värdepappers- fonder får inspektionen anses ha möjlighet att komma till rätta med den styrelse som inte vill sammankalla en extra bolagsstämma. Därför har det inte ansetts nödvändigt att låta inspektionen ha kvar rätten att samman- kalla en extra bolagsstämma. Inspektionen har inte heller ansetts ha något behov av att kunna vitesförelägga ett fondbolag i samband med att den meddelar föreskrifter eller förbud. Av 45 9 framgår att inspektionen kan förelägga vite i samband med att ett tillstånd återkallas.

Bestämmelsen i 42 9 har utformats efter mönster av aktiefondslagen.

439. Bankinspektionen skall återkalla tillstånd att utöva fondverksamhet om

1. fondbolaget har förlorat en tredjedel av sitt aktiekapital och bristen inte täcks inom tre månader efter det den blev känd. eller

2. fondbolaget genom att överträda denna lag eller på annat sätt visat sig olämpligt att utöva verksamheten.

Inspektionen får bestämma att ett beslut om återkallelse skall gälla omedelbart.

Om det är tillräckligt får inspektionen. i de fall som avses i första stycket 2. i stället för att återkalla tillståndet meddela varning. (16 och 48 99 )

Inspektionens beslut om återkallelse skall inte automatiskt gälla omedel- bart. Däremot bör inspektionen i brådskande och klara fall ha möjlighet att förordna att ett beslut om återkallelse skall gälla omedelbart. Om beslutet överklagas kan kammarrätten meddela inhibition, dvs. förordna att ett sådant beslut tills vidare inte skall gälla.

En så ingripande åtgärd som återkallelse av ett tillstånd bör naturligtvis tillämpas restriktivt. Situationen kan ibland vara den att inspektionen finner anledning till kritik mot ett fondbolags agerande trots att det saknas tillräckliga skäl för att återkalla fondbolagets tillstånd. I sådana fall kan inspektionen i stället meddela fondbolaget en varning.

449

Om någon utövar sådan verksamhet som omfattas av denna lag utan att ha tillstånd till det. Skall bankinspektionen förelägga honom att upphöra med verksamheten.

Är det osäkert om lagen är tillämplig på en viss verksamhet. får inspek- tionen förelägga den som bedriver verksamheten att lämna de upplysning- ar som behövs för att bedöma om lagen är tillämplig.

Ett föreläggande enligt denna paragraf får riktas såväl mot ett utländskt företag som mot den som här i landet är verksam för ett sådant företags räkning. (ny)

Bankinspektionen ges möjlighet att också ingripa mot den som utövar tillståndpliktig verksamhet utan att ha tillstånd. Detta förfarande var

• Sida 75
•  Original

tidigare straffbelagt. Om det är osäkert om en viss verksamhet skall anses omfattad av lagen eller ej får inspektionen i stället begära in upplysningar av den som bedriver verksamheten. Ett föreläggande får som framgår - riktas såväl mot ett utländskt företag som mot den som verkar i Sverige för företagets räkning. En motsvarande reglering finns i 25 b9 lagen (1950:272') om rätt för utländska försäkringsföretag att driva försäkrings- rörelse i Sverige (se prop. 1989/90:34. NUl4. rskr. 93, SFS 1989: 1082).

[ "ite

45 9 Ett föreläggande enligt 44 9 får förenas med vite.

Ett beslut om återkallelse enligt 43 9 får förenas med förbud vid vite att fortsätta verksamheten.

(n)-") Som framgår av den allmänna motiveringen i avsnitt 4.6 har straffbe-

stämmelserna tagits bort och ersatts med ett Vitesförfarande. Ett vitesföre- läggande bör inte rikta sig mot något utländskt rättssubjekt som inte har någon ställföreträdare i Sverige eftersom det inte är möjligt att verkställa ett vitesföreläggande i utlandet.

Frågor om utdömande av vite prövas av länsrätten i Stockholms län på ansökan av bankinspektionen. Förfarandet regleras i lagen (1985:206) om viten. Paragrafen har utformats i enlighet med lagrådets förslag.

Överklagande

46 9 Bankinspektionens beslut enligt 41 9 och 44 9 andra stycket får inte över- klagas.

Andra beslut i särskilda fall som bankinspektionen meddelar enligt denna lag får överklagas hos kammarrätten. (48 ä)

1 paragrafen ges bestämmelser om överklagande. Bankinspektionens beslut i särskilda fall bör med två undantag kunna överklagas. Beslut enligt 41 9 och 449 andra stycket bör dock inte kunna överklagas. Om så vore fallet skulle den som vill tredskas kunna fördröja bankinspektionens utred- ning i onödan.

I dag får alla bankinspektionens beslut överklagas hos regeringen. Såda- na ärenden som inte av någon speciell orsak kräver regeringens bedömning bör emellertid i fortsättningen inte kunna överklagas till regeringen. Här aktuella ärenden är av denna kategori.

Enligt artikel 6 i Europarådets konvention angående skydd för de mänskliga rättigheterna och grundläggande friheterna — som Sverige är anslutet till — gäller att den enskilde skall ha rätt att få tvister som rör hans civila rättigheter och skyldigheter prövade av en inhemsk domstol. En sådan civil rättighet utgör rätten att driva en viss näringsverksamhet. Också EG- direktiven ställer krav på domstolsprövning av beslut som tillstånds- och tillsynsmyndigheterna meddelar.

• Sida 76
•  Original

Mot denna bakgrund bör i fortsättningen bankinspektionens beslut överklagas till kammarrätten.

Överklagande av bankinspektionens beslut i här berörda frågor är ytterst sällsynt. Någon nämnvärd extra arbetsbelastning för kammarrätten bör därför den föreslagna instansordningen inte medföra.

Av allmänna principer om vilka beslut som kan överklagas följer att även ett beslut om varning kan överklagas.

Frågan om hur bankinspektionens tillsyn inom den finansiella sektorn skall utformas. kommer att prövas i ett senare sammanhang. En strävan bör naturligtvis vara att utforma tillsynsbestämmelserna — däri inbegripet också reglerna om hur man överklagar — så enhetligt som möjligt. Det kan därför inte uteslutas att nu föreslagna instansordning kan komma att justeras i något hänseende. Jag ser emellertid inte någon direkt olägenhet med att så kan komma att ske.

Skadestånd

47 9 Om en fondandelsägare tillfogats skada genom att fondbolaget överträtt denna lag eller fondbestämmelserna, skall bolaget ersätta skadan. Motsva- rande gäller om förvaringsinstitutet har orsakat skadan. (49 &)

En särskild regel finns om skadeståndsansvar för fondbolag och förva- ringsinstitut gentemot fondandelsägarna. Bolaget och institutet är skade- ståndsskyldiga oberoende av fel eller försummelse om de överträder lagen eller fondbestämmelserna. I övrigt gäller skadeståndslagens bestämmelser. Fondbolaget blir alltså inte skadeståndsskyldigt enbart beroende på att det gör dåliga affärer så länge det följer de bestämmelser som gäller för verksamheten.

6.2 Promulgationslagen

Ikraftträdande — och övergångsbestämmelser föreslås intagna i en särskild promulgationslag.

Lagarna föreslås träda i kraft den ljanuari 1991. De fondbolag enligt nuvarande aktiefondslag och lag om aktiesparfon- der som vid lagens ikraftträdande förvaltar aktiefonder resp. aktiesparfon- der får tre månader på sig att ansöka om tillstånd att förvalta värdepap- persfonder enligt den nya lagen. Tidsfristen är motiverad av att fondbe- stämmelserna skall skrivas om enligt 9 9 och en broschyr om verksamheten skall tas fram enligt 26 9. Även andra övergångsarrangemang kommer troligen att behövas. För de aktiesparfonder som vill fortsätta sin verksam- het enligt den nya lagen krävs ganska genomgripande ändringar i verksam- heten. Verksamheten får fortsätta enligt de äldre bestämmelserna till dess att en ansökan har blivit slutligt prövad.

Andelsbevisen behåller sin rättsliga karaktär två år efter ikraftträdandet av lagen om värdepappersfonder. Därefter har de endast ett bevisvärde. För att en innehavare skall kunna bli registrerad som andelsägare efter det

• Sida 77
•  Original

att tvåårsperioden förflutit fordras att han kan styrka eller göra troligt att han varit ursäktad i sin försummelse att anmäla sitt innehav tidigare. Andelsbevis som inlöses av fonden efter lagens ikraftträdande får inte ånyo säljas. Under övergångsperioden kommer det alltså att finnas både andelsbevis och registrerade innehavare av andelar i en och samma fond. Det får ankomma på bankinspektionen att efter regeringens bemyndigan- de utforma dc verkställighetsföreskrifter som kommer att behövas.

För premiepoolerna föreslås en övergångstid på två år. Som framgår av avsnitt 4.3 skall en premiepool i princip kunna verka som en nationell fond efter särskilt tillstånd av bankinspektionen.

6.3 Lagen om ändring i lagen (1983: 890) om allemanssparande

De föreslagna ändringarna har endast karaktären av följdändringar.

6.4 Lagen om ändringi lagen (l989: l079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning

Lagen om livförsäkringar med aktiefondsanknytning bygger i stora delar på den nuvarande aktiefondslagen. Enligt 3 g" gäller aktiefondslagen i till- lämpliga delar om det inte föreskrivs något annat i lagen om livförsäkring- ar med aktiefondsanknytning.

1 lagen om livförsäkringar med aktiefondsanknytning är det försäkrings- bolaget som formellt sett är andelsägare. För att tillförsäkra försäkringsta- garna rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagen finns en särskild be- stämmelse i [2 &. 1 avsnitt 4.4 har jag emellertid föreslagit att andelsägar— nas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagens styrelser inte längre skall vara lagreglerad. Som en följd av detta bör inte heller rätten att utse ledamöter i fondbolagens styrelser vara lagreglerad i lagen om livförsäk- ring med aktiefondsanknytning. Vidare bör nämnda lags rubrik ändras till lag om livförsäkringar med anknytning till värdepappersfonder.

6.5 Övriga följdändringar

Den nya lagen om värdepappersfonder kräver ändringar i ytterligare ett antal lagar. Ändringarna har endast karaktären av följdändringar. l detta lagstiftningsärcnde föreslås således ändringar i ytterligare fem lagar. Änd- ringar krävs emellertid också i vissa skatte- och taxeringslagar. Dessa kom- mer att föreläggas riksdagen under hösten 1990 i samband med andra änd- ringar i dessa.

• Sida 78
•  Original

1.2. Bankinspektionen Sammanfattning

Bankinspektionen anser att förslaget i stora delar kan ligga till grund för en ny modern lagstiftning väl förenlig med de skyddsintressen som inspektio- nen har att beakta och samtidigt anpassad till EG:s direktiv om kollektiva investeringar. Inspektionen har emellertid flera kritiska synpunkter på förslaget bl.a. när det gäller fondernas placeringsmöjligheter. användandet av finansiella instrument och Rirvaringsbankens uppgifter. I flera fall föreslår inspektionen också att de föreslagna bestämmelserna komplette- ras eller preciseras. 79

• Sida 80
•  Original

Allmänt ' Prop. 1989/901153

Bankinspektionen tillstyrker de grundläggande förslagen i promemorian, Bllaga l

framför allt de utökade kraven på information till fondandelsägarna. Bankinspektionen noterar också med tillfredsställelse att flera av de för- slag och synpunkter som inspektionen framfört i skrivelse till finansdepar- tementet 1989-01-19 (Dnr 132/89), bl.a. i fråga om registrering av andels- innehav. har beaktats i förslaget.

1.3. Försäkringsinspektionen

Från de utgångspunkter som försäkringsinspcktionen har att verka har förslaget till en ny aktiefondslag sitt största intresse i fråga om sådana aktiefonder som är avsedda för tillskott genom livförsäkringspremier en- ligt lagen (1989: 1079) om livförsäkringar med aktiefondsanknytning (för- säkringspremiefonder). Vad som sägs i det följande tar därför i första hand sikte på aktiefonder av det slaget.

1.4. Riksskatteverket

RSV har utifrån de intressen som verket har att bevaka ingenting att erinra mot förslaget till ny aktiefondslag.

1.5. Kommerskollegium

Komerskollegium har. från de synpunkter kollegiet har att beakta, inget att invända mot förslaget.

1.6. Fullmäktige i Sveriges Riksbank [ sammanfattning

Fullmäktige tillstyrker i huvudsak det framlagda förslaget till ny aktie- fondslag. som bl.a. innebär ett närmande till EG's direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper och en allmän anpassning till en avreglerad marknad. Fullmäktige ser positivt på förslagen om utökad informations- plikt. om möjligheterna för fonderna att använda sig av derivatinstrument i sin kapitalförvaltning och att fondbolag skall kunna ägas från utlandet. Fullmäktige anser det angeläget att reglerna om hur en aktiefonds medel får placeras utformas så att placeringar i Statsskuldväxlar och vissa andra penningmarknadsinstrument jämställs med placeringar i börsnoterade fondpapper. Slutligen föreslår fullmäktige att fondernas benämning blir "värdepappersfonder". 80

• Sida 81
•  Original

1.7 Svenska Bankföreningen Prop. 1989/90:153] Allmänt Bllaga ] Svenska Bankföreningen hari detta remissärende samarbetat med Fond- bolagens Förening och ansluter sig därför till de synpunkter som framförs i Fondbolagens Förenings remissyttrande. Utöver vad som där anförts vill bankföreningen för sin del framföra följande.

1.8. Svenska sparbanksföreningen

Sparbanksföreningen anser rent allmänt det vara angeläget att aktiefonds— lagstiftningen blir föremål för revidering och anpassning till nu rådande förhållanden. Det är således viktigt att lagstiftningen anpassas till en avreglerad svensk kreditmarknad och de rättsliga förhållandena inom EG, EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper. Det är samtidigt angeläget att en internationell anpassning sker med beaktande av de sär- skilda förhållanden som utmärker den svenska aktiefondsverksamheten.

När det gäller de i promemorian framlagda enskilda förslagen ansluter sig Sparbanksföreningen till stora delar till det remissvar som Fondbola- gens Förening avgivit i ärendet. Fondbolagens Förening har bland sina medlemmar Robur Kapitalförvaltning AB. ett företag inom Sparbanker- nas Bank Koncernen, samt Första Fonder AB. Dessa företag handhar aktiefondsverksamhet inom sparbanksrörelsen.

1.9. Sveriges Föreningsbankers Förbund

I promemorian föreslås en ny aktiefondslagstiftning som inte omfattar allemansfonderna. Jämfört med nuvarande lagstiftning innebär förslaget en allmän anpassning till bl.a. en ny avreglerad kapitalmarknad med nya instrument. Förslaget innebär också 0 ett närmande till EGs direktiv om kollektiva investeringar i värdepapper 'att den lagfästa rätten för fondandelsägarna att utse vissa styrelseleda- möter slopas ' 0 att fonderna inom vissa ramar själva får bestämma placeringsinriktning och riskprofil . att utländska rättssubjekt får rätt att äga svenska fondbolag . att samtliga fondandelsägare skall vara registrerade av fondbolaget . att aktiesparfonder får möjlighet att omregistreras till aktiefonder: de kan alternativt skifta ut sina tillgångar . att kravet på information till allmänheten skärps. Dessa förslag tillstyrks utan närmare kommentarer av förbundet.

Btw/(aiming

I promemorian erinras om att utredningen om reformerad företagsbeskatt- ning (URF) föreslagit att realisationsvinstbeskattningen vid aktiefonders försäljning av aktier m.m. avskaffas. I stället införs en schablonbeskatt- 81

• Sida 82
•  Original

ning av innebörd att 1.5% av värdet av fondens innehav av aktier m.m. Prop. 1989/90: 153 skall tas upp som intäkt. Avdrag för utdelning skall få göras dock inte i Bilaga 1 sådan omfattning att underskott uppkommer.

SFF konstaterar att den föreslagna schablonskatten kan få betydande effekter för såväl investmentbolag som för aktiefondslag. Mot bakgrund av att investmentbolagen har större frihet att t.ex. uppta lån har dessa jäm- fört med aktiefondsbolagen större möjligheter att undgå beskattning. För aktiefondsbolagens dcl synes möjligheten att undgå beskattning främst ligga i att avdrag får ske för utdelning till andelsägarna i fonderna. Samti- digt innebär denna ordning dock ett mycket starkt incitament för fondbo— lagen att ompröva sin inställning till reinvesterande fonder. Starka skäl talar för att fonderna i sin tur får ta upp mottagna utdelningar till beskatt- ning. En allmän nackdel med utdelande fonder är att spararens kapital inte växer så maximalt som annars skulle ske. Över tid innebär skillnaden mycket stora belopp. SFF gör den bedömningen att det i många fall blir så att utdelningen förbrukas för konsumtion. Sammanfattningsvis innebär detta att sparbenägenhetcn minskar. Mot bakgrund av det alltfort stora sparbehovet i det svenska samhället finner SFF det mycket olyckligt med förslag som i princip verkar i en riktning som inte är sparfrämjande. SFF förordar därför att i den mån beskattning måste ske av aktiefonder detta bör ske i begränsad utsträckning och uteslutande i form av skatt på kortfristiga realisationsvinster (innehav kortare än två är).

1.10. Svenska Fondhandlareföreningen

Föreningen välkomnar den modernisering av lagstiftningen kring veksam- heten i värdepappersfonder som föreslås i promemorian. En översyn av gällande lag är befogad mot bakgrund av valutaavregleringen och utveck- lingen inom EG vad gäller värdepappersfonder.

Föreningen vill ansluta sig till de synpunkter som framförts av Fondbo- lagens Förening och vill bland dessa synpunkter särskilt betona följande.

De skattemässiga aspekterna har inte tagits upp i promemorian. Enligt föreningens mening är det av största vikt att beskattningen av värdepap- persfonder av skilda slag inte på grund av beskattningsregler får en sämre möjlighet att konkurrera om svenska och utländska placerare mot utländs- ka fondalternativ. Det förtjänar att påpekas att utländska värdepappers- fonder t. ex. SICAV i Luxemburg har. ijämförelse med de nuvarande och i RINK—bctänkandet föreslagna svenska beskattningsreglerna. betydligt mycket förmånligare utformning.

Det skall också i sammanhanget framhållas att en utflyttning av fonder med anknytning till svenska fondkommissionärer har tagit fart under senare tid. Särskilt gäller detta startandet av SICAV fonder i Luxemburg som marknadsförs till svenska placerare.

För att den nu föreslagna regleringen av fonderna ska få den verkan att dessa blir attraktiva placeringsobjekt till gagn för den svenska ekonomin är det således nödvändigt att beskattningen av fonderna och fondandelsägar- na görs förmånlig vid en internationelljämförelse. 82

• Sida 83
•  Original

1.11. Fondbolagens Förening Prop. 1989/90:153

Sammanfattningsvis tillstyrker Småföretagens Riksorganisation i huvud- sak förslaget till ny aktiefondslagstiftning. En utvidgning av placerings- möjligheterna bör dock övervägas så att satsat kapital i större utsträckning kan komma mindre och medelstora företag till godo. Därutöver bör inrät- tandet av särskilda riskfonder som uteslutande kan placera i onoterade aktier studeras närmare.

Med en ökad internationell rörlighet för kapital är det angeläget att underlätta för utländska investerare att investera i Sverige. I särskild utsträckning gäller detta riskkapital som även kan — och behöver — komma mindre företag till del. Det är därför positivt om svensk lagstift- ning närmar sig EGs direktiv så som föreslås i promemorian.

För att underlätta och uppmuntra enskilda att satsa kapital i aktiefonder anser organisationen det motiverat med regler om information angående placeringsinriktning och riskprofil. Sådana regler skapar också utrymme att ge fonderna större frihet i sitt val av placering. Trots EGs direktiv därom bör det övervägas att öka den andel av en aktiefonds tillgångar som får placeras i onoterade aktier och andra omsättningsbara skuldebrev som inte handlas vid någon fondbörs eller marknadsplats. Andelen bör höjas från 10 till, förslagsvis, 30 procent. En sådan inriktning skulle underlätta för privatpersoner att satsa kapital i mindre företag. vilka särskilt under utvecklingsskedcn är i stort behov av externt riskkapital från flera parter. Mot bakgrund av fondernas informationsplikt begränsas riskerna så till ' vida att enskilda placerare i vart fall klart informeras om förutsättningarna för placeringen.

I samband med moderniseringen av aktiefondslagstiftningen bör snarast en förutsättningslös studie igångsättas för att utreda förutsättningarna för inrättandet av särskilda riskfonder. Dessa skulle i så fall få full frihet i sitt val av placeringar så att t.ex. 100 procent av kapitalet kunde placeras i onoterade aktier. Härigenom skulle gemene man enkelt — och med insikt om risken genom det särskiljande namnet — i vart fall kunna placera en del av sitt kapital i en särskild typ av fonder. Ett ytterligare alternativ skulle härigenom skapas. Vissa riskfonder skulle även kunna ha en regio- nal anknytning. Fördelen för den enskilde placeraren är att han genom fondens storlek och spridda innehav skulle minska riskerna för sin place- ring.

Som riskgaranti (miniminivå) skulle staten eventuellt genom det stora samhällsintresse som ligger i uppkomsten av denna typ av finansierings- källa ha möjlighet att gå in med någon slags förlustgaranti för fonden. En 86

• Sida 87
•  Original

annan möjlighet, vilken i stället kompenserar en större risk, är att den som Prop. 1989/90: 153 väljer att placera kapital i en riskfond får göra motsvarande avdrag i sin Bilaga ] självdeklaration.

1.17 Landsorganisationcn i Sverige

LO. som konstaterar att den existerande aktiefondslagstiftningen är splitt- rad och i behov av modernisering, saknar anledning att resa invändningar mot de framlagda förslagen.

De mest väsentliga sakliga förändringarna gäller föreskrifter om registre- ring av och väsentlig information till andelsägarna. uppmjukning av valu- tautlännings andelsägande. vidgade placeringsmöjligheter för aktiefonder- na samt bibehållet krav på riskspridning.

LO anser det väsentligt att en situation skapas, som gör det möjligt att förhandlingar kan föras mellan EFTA och EG om en vidgad europeisk marknad för aktiefondandelar under gemensamma regler för spararskydd och myndighetstillsyn.

1.18 Försäkringstjänstemannaförbundet

Förbundet upplever det som positivt att en anpassning sker till den gemen- samma marknadens bestämmelser. EG försöker skapa en gemensam vär- depappersmarknad intill 1992. En känslig fråga är utlänningsförbehållet. men förbundet anser att det blir nödvändigt att slopa detta när en anpass- ning till EG sker. Det är bra att lagen stipulerar kvalificerad förvaltning och en trygg förvaring. Det är vidare viktigt att kraven på information till delägarna skärps så att konsumenterna kan jämföra olika fonder med varandra. Det är bra att lagen får en minskad detaljstyrning och att fonderna själva i större utsträckning kan bestämma inriktning och riskpro— fil. Detta skapar en större konkurrens mellan fonderna och stärker konsu- mentens ställning.

Med hänsyn till den utveckling som sker inom EG bör bör lagen träda i kraft så fort som möjligt. Enligt departementspromemorian ska lagen träda i kraft den dag regeringen bestämmer.

Förbundet tillstyrker förslaget till ny aktiefondslag.

1.19 Stockholms Optionsmarknad OM Fondkommission AB

Allmänna synpunkter

Enligt OMs mening är det angeläget att nuvarande lagstiftning om aktie- fonder reformeras. bl.a. med hänsyn till avregleringsn på valutaområdet samt anpassningen till EG. Mot bakgrund härav hälsar OM med tillfreds- ställelse att förslag till en ny aktiefondslag utarbetats inom finansdeparte- mentet. För OMs vidkommande är det självklart att möjligheten för aktie- fonder att i viss omfattning kunna handla med optioner och terminer är ett betydelsefullt framsteg. Optioner och terminer utgör viktiga riskavlägg- 87

• Sida 88
•  Original

Bilaga 1

ningsinstrument och är därför ett naturligt inslag i en effektiv fondförvalt- ning. Det är angeläget att den nya lagen får träda i kraft så snart som möjligt.

OM ansluter sig till det remissyttrande som Fondbolagens Förening avgivit. Härutöver skulle OM särskilt vilja framhålla följande synpunkter beträffande 17 och 22 äg" i lagförslaget.

5.2. Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Förslaget anför även att det vidgade informationskravet är en färutsätt- ning för att den lagstadade rätten för fondandelsägarna att utse ledamöter i fondbolagsstyrelser skall tas bort. Som skäl för förslaget att avskaffa denna obligatoriska ordning, vilken dock frivilligt kan införas i fondbestämmel- 105

• Sida 106
•  Original

serna. anförs att intresset bland delägarna att närvara vid stämmor och delta Prop. 1989/90: 153 i val av styrelseledamöter är mycket litet. Härtill kommer att anordnandet Bilaga 1 av sådana stämmor är kostsamt och administrativt betungande. Dispens brukar regelmässigt krävas från bankinspektionen från kravet på närvaro vid stämman. Fullmäktige vill dock peka på värdet av att möjligheten finns för deläga- re sorn är intresserade därav att öva inflytande på den fond där de är delägare och föreslår att frågan om den lagstadgade rätten att utse styrelse- ledamöter prövas ånyo i det fortsatta beredningsarbetet.

5.3. Sveriges Föreningsbankers Förbund

Till skillnad mot vad som föreskrivs i gällande lag föreslås nu att fondan- delsägarna inte skall ha rätt, som grundas på lag, att utse vissa styrelseleda- möter. Intet hindrar dock att det i fondbestämmelserna föreskrivs en sådan rätt. SFF har ingenting att invända häremot.

5.4. Sveriges Aktiesparares Riksförbund

A nde/säga rrepresen tat ion

Enligt gällande lagstiftning förvaltas aktiefonderna f.n. av ett s.k. fondbo- lag, i vars styrelse fondbolagets ägare utser 2/3-delar av ledamöterna och aktiefondsandelsägarna var tredje ledamot. Genom nuvarande ordning har andra än fondandelsägarna majoritet i det företag som förvaltar an- delsägarnas tillgångar. Exempel finns när det gäller prissättningen på fond- bolagets tjänster, där fondbolag genom sitt agerande inte i första hand tillvaratagit andelsägarnas intressen utan i stället gynnat fondbolagets ägares intressen. För att nå så effektiv och kostnadslåg förvaltning som möjligt är det viktigt att fonden har en egen styrelse, som i konkurrens kan upphandla förvaltningen av fonden. SARF avstyrker-förslaget att fondan- delsägarnas rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagens styrelser tas bort. SARF anser att organisationen av och in]]ytandct över fonderna och deras förvaltning skyndsamt ()"t'erarbetas och jöreläggs i jorm av ett nytt/örslag till .lbrra'lag.

Om fondandelsägare inte genom agerande på en fondandelsägarstämma kan ändra en fonds inriktning, lönsamhet och kostnader återstår endast alternativet att byta fond. För fondspararen är det mycket kostsamt att byta fond. För det första reduceras det disponibla kapitalet genom att realisationsvinstskatt måste erläggas, vilket kräver att den nya fondens andelsvärde måste stiga än mer än den lämnade för att fondspararen vid nästa försäljning skall disponera lika stort värde efter skatt som om han senare hade sålt andelarna i den lämnade fonden. För det andra reducerar de idag mycket höga inträdes- och utträdesavgifterna spararens förmögen- het med ca S% vid ett byte. Byte av fond är därför normalt inte ett realistiskt alternativ annat än vid stor misskötsel av fond.

Enligt lagförslaget skall fondandelsägarnas aktieinnehav företrädas av fondbolaget. De flesta fondbolag äges nu av bankerna, vilket medför att 106

• Sida 107
•  Original

bankerna som kreditgivare även därmed får ett inflytande på företagens Prop. 1989/90: 153 skötsel. Detta kan innebära en ökad maktkoncentration över näringslivet. Bilaga 1 SARF anser det väsentligt att aktieinnehaven jöreträdes av representanter utsedda av den styrelse som valts av jona'andelt'ägarna.

5.5. Aktiefrämjandet

Det är troligt, om än inte i alla avseenden önskvärt, att fondsparandet kommer att fortsätta att öka på det direkta aktiesparandets bekostnad — även om de skattemässiga skillnaderna utjämnas. Det kommer nu liksom tidigare att aktualisera frågan om hur fonderna skall utöva ägarrollen i aktiebolagen. I promemorian föreslås att fonderna skall tillvarata sparar- nas intressen, men det kan finnas skäl att överväga en mer aktiv formule- ring av detta krav så att den kollektiva ägarrollen förstärks.

5.6. Svenska Försäkringsbolags Riksförbund

Riksförbundet tillstyrker förslaget att avskaffa fondandelsägarnas lagstad- gade rätt att utse styrelseledamöter i fondbolagens styrelser. Den nuvaran- de obligatoriska ordningen med sådan styrelserepresentation har tett sig onödigt byråkratisk. Givetvis bör det kunna regleras i fondbestämmelser- na om denna form av representation anses önskvärd. En utökad informa- tionsskyldighet till alla andelsägare om fondens verksamhet såsom före- slås, bör enligt riksförbundets mening vara mer värdefull för dem som vill placera sitt sparande i aktiefond än andelsägarrepresentation i styrelsen.

I detta sammanhang vill riksförbundet påpeka att 85 i lagförslaget bör uteslutas. l specialmotiveringen på sid 70 i promemorian hänvisas till 8 & sista stycket i nu gällande aktiefondslag. Detta stycke avser just styrelsele- damöter eller suppleanter i fondbolag som representerar fondandelsägar- na, vilket arrangemangju föreslås ej vara lagreglerat i fortsättningen.

6.2. Fullmäktige i Sveriges Riksbank Prop. 1989/90:153 Bilaga ]

Förslaget om obligatorisk registrering av andelsbevisen förbättrar möjlig— heterna att få en rättvisande statistik över fonderna och underlättar skatte- kontrollen. Den nuvarande ordningen innebär att vissa fonder registrerar andelsinnehavare. andra inte. Det nya lagförslaget föreskriver också att fondbolaget senast fyra månader efter årsskiftet och senast två månader efter halvårsskiftet ska avge årsberättelse respektive halvårsredogörelse. Detta är i överensstämmelse med EG-direktiven. Fullmäktige ser det dock som angeläget att statistiktillgången även på kvartalsbasis tryggas och

noterar med tillfredsställelse att det av specialmotiveringen till paragraf 29

framgår att lagstadgandet inte ändrar fondernas ”skyldighet att på sedvan- ligt sätt leverera den statistik som fonderna i dag är skyldiga att lämna”.

6.3. Svenska fondhandlareföreningen

Slutligen vill föreningen invända mot att lagförslaget föreskriver att fon- derna i framtiden endast får ha registrerade andelsbevis. De argument som i promemorian framförs för denna tvingande regel finner inte föreningen vara tillräckligt bärande för en obligatorisk övergång till registrering. En valfrihet mellan andelsbevis resp registrering torde vara av intresse för många placerare och bör därför även i framtiden få förekomma enligt föreningens mening. Det kan inte minst för mindre placerare, t.ex. för omyndiga barn, vara av intresse att kunna deponera fondandelsbevis för en längre tid.

6.4. Värdepapperscentralen VPC AB

Registrering a t'fondandelsinneha vet

VPC vill i denna del bekräfta möjligheten att i det nya VP-systemet handha rgistreringen av andelsägarna. Det nya systemet lämpar sig väl för en dylik registrering och VPC har under lång tid handhaft dylik masshan- tering. I 305 aktiefondslagen har fondbolaget ålagts att föra register över samtliga innehavare av andelar i fonden vilket av fondbolaget kan uppdras åt VPC att föra. För att ge möjlighet till registrering av andelsägarna i VP- systemet måste dock tillägg göras i nu föreslagen lagstiftning alternativt skrivas som ett tillägg i 1 kap. aktiekontolagen. Enligt förslaget finns krav på att registrerade andelsägare skall erhålla information från fondbolagen. Vidare framhålls att registreringen av samtliga andelsägare föreslås främst av detta informationsskäl. Fondbolagen bör därför i detta sammanhang dra nytta av VPCs långa erfarenhet av att sända ut olika typer av informa- tionsmaterial. vilket i stor omfattning skett till t. ex. avstämningsbolagens

aktieägare. 108

• Sida 109
•  Original

6.5 Sveriges Aktiesparares Riksförbund Prop. 1989/90: 153 Registrerade/under B1laga 1 Förslaget innebär att endast registrerade fonder kommer att tillåtas. Efter- som föreliggande lagförslag syftar till att harmonisera svensk lagstiftning med EG:s bör detta gälla frågan om fonder skall vara registrerade eller ej.

Om registrerade fonder införs kan SARF inte acceptera de föreslagna övergångsreglerna. Reglerna bör utformas mer generöst för att minska risken för att rättsförluster ska uppstå.

9.2. Fondbolagens Förening

Föreningen finner det vara oklart vad som skall gälla fört. ex. allemansfon- der och företagsanknutna fonder. Skall de "drabbas” av den nya aktie- fondslagens för dem i vissa fall mycket betungande regler om aktiekapital. information. offentliggörande av andelsvärde etc? Föreningen föreslår att, i vart fall. företagsanknutna aktiesparfonder ges möjlighet att ombildas till. eller slås samman med. företagsanknutna allemansfonder. På så sätt kan 500 miljoner kronor tänkas förbli investerade i värdepapper i stället 109

• Sida 110
•  Original

för att skiftas ut. Den lilla skattefördel som därigenom kan uppnås måste Prop. 1989/90: 153 anses acceptabel dels för att ingen kunnat spara parallellt i aktiespar och Bilaga l allemansspar. dels för att även allemansfonderna i framtiden kommer att beskattas.

10. Synpunkter på lagförslagen 10.1 Tillämpningsområde 10.1.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge

[ förslaget 1 & bör definitionen av aktiefondsverksamhet (placerings- fondsverksamhet) finnas kvar. särskilt som begreppet förekommer i rubri- ken ovanför 32 &. Som lagtexten nu är konstruerad framgår såvitt hovrät- ten kan se ingenstans den grundläggande regeln att placeringsfondsverk- samhet endast får bedrivas av fondbolag. Det är en missuppfattning att denna grundregel framgår av att ett fondbolag definieras som ett bolag som uteslutande förvaltar placeringsfonder. Om definitionen behålls kan vidare lagtexten och läsningen av den förenklas genom att omskrivningar och mer allmänt hållna uttryckssätt undviks. Av definitionen av fondbolag bör även i fortsättningen framgå att endast bolag, som fått tillstånd att utöva placeringsfondsverksamhet. är fondbolag i lagens mening.

Lagens tillämpningsområde bör för övrigt fixeras på'ett klart sätt. Enligt hovrättens mening är den föreslagna 2 & svår att förstå, och det kan ifrågasättas om den riktigt återger det man enligt kommentaren avser att säga. Förbudet mot 5. k. slutna fonder som vänder sig till allmänheten bör framgå tydligt. Härav följer motsatsvis att slutna fonder som inte vänder sig till allmänheten är tillåtna. Därefter kan undantaget från förbudet —— verksamhet som bedrivs i form av investmentsbolag — anges.

10.1.2 Bankinspektionen Inledande bestämmelser

Inspektionen anser att de inledande bestämmelserna i lagen lämpligen bör utformas efter mönster av motsvarande bestämmelser i de nya lagar på Värdepappersmarknaden som föreslagits av värdepappersmarknadskom- mittén (VPMK). Således bör lagen inledas med en bestämmelse som anger lagens tillämpningsområde. Därefter bör följa en bestämmelse med defini- tioner av centrala begrepp i lagen. Slutligen bör av särskild bestämmelse framgå i vilken utsträckning tillstånd krävs för att bedriva viss typ av verksamhet. I samband med ovan föreslagna omredigering bör 2 Q' i försla- get förenklas på så sätt att aktiefondsliknande verksamhet definieras i den bestämmelse som innehåller övriga centrala definitioner.

Beträffande de föreslagna definitionerna bör — i enlighet med inspektio- nens förslag till benämning av ifrågavarande lag — begreppet aktiefond bytas ut mot värdepappersfond. Inspektionen konstaterar vidare att den föreslagna definitionen av fondbolag blivit-onödigt vidsträckt eftersom 110

• Sida 111
•  Original

den till sin ordalydelse även omfattar bolag som pga. särskilt uppdrag från Prop. 1989/90: 153 ett fondbolag handhar den löpande förvaltningen av en fonds förmögen- Bilaga 1 het.

I anslutning till en bestämmelse om utländska fondföretags rätt att bedriva aktiefondsliknande verksamhet vore det enligt inspektionen önsk- värt med ett klarläggande av om de i bl.a. Luxemburg baserade s.k. SICAV-bolagen, dvs. aktiebolag med rörligt aktiekapital, skall omfattas av den nya lagen. Eftersom de måste anses bedriva en aktiefondsliknande verksamhet måste de enligt bankinspektionens mening träffas av reglerna i 25 i förslaget, som anger att utländska bolag med sådan verksamhet i Sverige skulle ha tillstånd härtill.

[0.1.3 Svenska Bankföreningen

— I 31 5. första stycket föreskrivs: "En fondandel skall, på begräran av en andelsägare. omedelbart inlösas I 25. första stycket föreskrivs vidare: "Näringsverksamhet. som inte bedrivs enligt denna lag och varigenom allmänheten erbjuds att för gemensam räkning delta i han- del mcd och förvaltning av värdepapper får bara utövas av ett aktiebolag Bankföreningens kommentar härtill:

a) Det är det ovan angivna — och, såvitt bankföreningen kan finna. inget annat — som avgör att lagen endast omfattar öppna fonder. Lagtextens formulering på denna punkt klargör inte på ett lättbegripligt och tydligt sätt att slutna fonder inte omfattas av lagen. Härtill kommer att lagen benämns ,"Aktiefondslag" och att i 1 5. första stycket anges ”I denna lag förstås med aktiefond: en av fondpapper bestående fond, som bildats genom kapitaltillskott från allmänheten och som ägs av dem som skjutit till kapital Dessa allmänna formuleringar kan ge intryc- ket att lagen omfattar även slutna fonder. varför det är extra viktigt att man i lagtexten tydligt och på framträdande plats anger att endast öppna fonder omfattas av lagen.

10.1.4 Svenska F ondhandlareföreningen

Utvecklingen inom svensk värdepappershantering har medfört att det fysiska förvaret som har samband med begreppet förvaringsbank i 1 &, oftast handlar om en registrering i datorsystem. Det gäller i vart fall i fråga om aktier. Inom ett fåtal år kommer sannolikt även andra värdepapper att ersättas med registrering. En sådan utveckling ger vid handen att såväl bank som fondkommissionsbolag, eventuellt efter bankinspektionens till- stånd. bör kunna erbjuda tjänst som förvaringsinstitut för en fond. Som en följd av detta bör begrepper förvaringsbank i 1 & ersättas med begreppet förvaringsinstitut.

10.1.5 Fondbolagens Förening

ij' Begreppet ”förvaringsbank”. som anges i l 5 och definieras i 23 _ti, överensstämmer med vad som gäller enligt nuvarande lagstiftning. Det 111

• Sida 112
•  Original

kan emellertid ifrågasättas, om inte denna definition också bör anpassas Prop. 1989/90: 153 till EG-direktivet, där man använder begreppet ”depositary”, dvs. ”förva- Bilaga 1 ringsinstitut”. Därigenom öppnas en möjlighet för bankinspektionen att, i samband med tillståndsgivningen, godkänna t.ex. ett fondkommissions- bolag som förvaringsinstitut (se vidare under 5 24).

10.2. Fondbolag

10.2.1. Bankinspektionen Fondbolag

Inspektionen hari princip inget att invända mot att kravet höjs på minsta aktiekapital hos ett fondbolag. Utan att ta ställning till lämpligheten av den föreslagna gränsen anser inspektionen att det inte kan bortses från risken att mindre fristående fondbolag utan kaptitalstarka ägare kan tving- as avveckla sin verksamhet trots att de i övrigt uppfyller kravet på lämplig- het.

Med hänsyn till att fondbolag inte sällan uppdrar åt annan att ombesörja den löpande förvaltningen av tillgångarna i en eller flera fonder anser inspektionen att förbudet i 65 bör utsträckas till att gälla även annan person som i egenskap av uppdragstagare eller på grund av annan anknyt- ning har insyn i fondens affärer. Vidare bör uttrycket ”handla” närmare preciseras.

I likhet med vad som gäller för anställda vid fondkommissionsbolag är det av stor betydelse att de som är verksamma i bolag som förvaltar aktiefonder omfattas av allmänhetens förtroende. Det får således inte missstänkas att de personer som har insyn i förvaltningen av en fond utnyttjar sin kunskap om fondens affärer för att själva bereda sig vinning. Inspektionen anser det därför rimligt att den som på grund av befattning eller annan anknytning till fondbolag normalt har insyn i en aktiefonds affärer bör omfattas av liknande regler som gäller för anställda vid fond- kommissionslag. Bestämmelserna bör utformas efter mönster av 50-52 55 i VPMK:s förslag till fondkommissionsbolag och således omfatta både an- mälningsplikt beträffande innehav och förbud mot kortfristiga affärer.

Regeln i 85 i förslaget gäller enligt nuvarande aktiefondslag endast för de av fondbolagets styrelseledamöter som utsetts av fondandelsägarna. Eftersom den lagstadgade rätten att utse sådana representanter avskaffas genom förslaget samtidigt som bestämmelsen kvarstår oförändrad kom- mer förbudet i stället att gälla för de styrelseledamöter som utsetts av fondbolagets bolagsstämma. Bankinspektionen ifrågasätter om denna om- ständighet beaktats vid utarbetandet av förslaget särskilt som det i betän- kandet uppgivits att någon ändring i sak inte är avsedd.

• Sida 113
•  Original

10.2.2. Sveriges Föreningsbankers Förbund Prop. 1989/90: 153 Fondbolagens aktiekapital Bilaga 1

SFF tillstyrker förslaget att ett fondbolag skall ha ett aktiekapital på minst två miljoner kronor. Därigenom ökar skyddet för allmänheten eftersom risken för etablering av företag som inte drivs på ett korrekt och omdömes- gillt sätt minskar.

F örbudjo'r vissa personer att handla med en aktiefond

Från nuvarande lagstiftning överförs förbudet för vissa personer som har ett nära förhållande till fonderna att handla med aktiefonderna. Uttrycket "handla med” skall, enligt specialmotiveringen, omfatta alla slags transak- tioner såsom köp och försäljning av värdepapper men även utställande eller förvärv av optioner eller terminshandel. SFF ansluter sig till detta.

SFF utgår däremot ifrån att regeln inte hindrar samma personer att själva göra placeringar i en fond de har ett nära förhållande till. Det får tvärtom betraktas som naturligt och eftersträvansvärt att dessa personer hyser ett sådant förtoende för den egna fondens" utveckling och framtid att de i förekommande fall gör sina aktiefondsplaceringar i den egna fonden. Det kan inte anses rimligt att de skulle vara tvungna att göra sina place- ringar i fonder i andra fondbolag.

Om st yre/selca'amöter

SFF har inget att invända mot att en styrelseledamot eller suppleant i ett fondbolag inte får äga aktier i bolaget. Däremot kan SFF inte godta att det inte skulle vara tillåtet för den som är anställd i en bank, som är förvarings- bank för ett fondbolag, att vara styrelseledamot eller suppleant i något fondbolag för vilken banken är förvaringsbank. Som lagförslaget är skrivet är det dock öppet för den som är anställd i en förvaringsbank att äga aktier i ett fondbolag som inte utnyttjar den bank, i vilken vederbörande är anställd. som förvaringsbank. SFF vill framhålla vikten av att förvarings— banken får — eller hellre ges skyldighet att — utse en, gärna fler än en — ledamot i fondbolagets styrelse. För SFFs uppfattning talar vad som i lagförslaget sägs om förvaringsbankcns skyldigheter visavi verksamheten i fondbolaget.

I de fall förvaringsbanken ensam tillskjutit aktiekapitalet (enligt lagför- slaget minst två miljoner kronor) i fondbolaget finns all anledning för förvaringsbanken att vara representerad i fondbolagets styrelse. Att, som följer av lagförslaget, förvaringsbanken skulle vara utan representation finner SFF vara oacceptabelt.

Fondbolagets styrelse ansvarar för de övergripande besluten i fondbola- get. t.ex. utformningen av fondbestämmelserna. placeringar m m.

Förvaringsbanken har i förhållande till fondbolagets verksamhet ett långtgående och detaljerat ansvar för att verksamheten bedrivs enligt aktiefondslagen. Så skall enligt förslagets 24 & förvaringsbankcns t. ex. inte bara ta emot och förvara den egendom som ingår i fonden utan också 113

• Sida 114
•  Original

ansvara för kontrollen att ett flertal funktioneri fondbolagets verksamhet. Prop. 1989/90: 153 För SFF framstår det som självklart att en förvaringsbank måste ha möjlig- Bilaga 1 het att i fondbolagets styrelse kunna diskutera varjchanda frågor — och vid behov ifrågasätta lämpligheten av vissa åtgärder — som kan aktualise- ras med anledning av förvaringsbankcns kontroll av fondbolagets sätt att bedriva sin verksamhet. Förvaringsbanken måste således ges inte bara ansvar utan också befogenheter. Ansvaret åläggs i lagförslaget förvarings- banken medan befogenheterna uttryckligen avhänds förvaringsbanken. På anförda skäl menar SFF sammanfattningsvis att förvaringsbanken enligt lag skulle ha skyldighet att utse minst en styrelseldamot i berört fondbolag. SFF finner att det är naturligt och angeläget att den som är anställd som verkställande direktör i ett fondbolag skall ha laglig rätt att sitta i styrelsen för detta bolag. Lagförslaget bör därför ändras i denna del. SFF vill starkt betona vikten av att det blir möjligt att även i framtiden följa nu rådande praxis att ett fondbolags VD kan ingå i dess styrelse.

10.2.3. F ondbolagens Förening

5 _é' Det är en otillfredsställande lösning att fixera aktiekapitalet till ett visst belopp. Ett fondbolags ekonomiska verksamhet är i allmänhet myc- ket blygsam. Ett aktiekapital på 2 miljoner kronor skulle dock i vissa bolag vara lågt och i andra oproportionerligt högt. Vidare förändras penningvär- det fortlöpande. och ett i lagen preciserat belopp blir snabbt inaktuellt. En lämpligare metod, än att ange aktiekapitalet till ett visst belopp, är att anamma EG-direktivets formulering att fondbolaget skall ha ”tillräckliga ekonomiska resurser" och låta bankinspektionen i samband med till- . ståndsgivningen bedöma hur stort detta belopp bör vara i det enskilda fallet. 6 ,é' Föreningen har i sin genomgång utgått från att begreppet ”handla med " avser köp respektive försäljning av värdepapper mellan person i insyns- ställning och fonden. En begränsning för dessa personer. att köpa respekti- ve sälja andelar i fonden, vore opåkallad. Föreningen föreslår att bestäm- melsen förtydligas så att förbudet inte träffar handel med andelar. Vidare föreslår föreningen att förbudet att handla med fonden endast skall gälla personer med "insynsställning", varvid begreppet bör ges samma defini- tion.

10.2.4. Sveriges Aktiesparares Riksförbund Fondbolagets aktiekapital ( 5 5)

SARF avstyrker promemorians förslag till höjning av lägsta tillåtna aktie- kapital till 2 miljoner kronor. Lagen bör inte innehålla någon belopps- gräns. I stället bör lagen innehålla en bestämmelse som stipulerar att aktiekapitalet bör anpassas till verksamhetens art och storlek. I tveksam- ma fall bör det ankomma på bankinspektionen att bestämma aktiekapita- lets storlek. 1 14

• Sida 115
•  Original

10.2.5 Aktiefrämjandet Prop. 1989/90: 153 Promemorian föreslår en kraftig höjning av fondbolagets aktiekapital. Vi Bllaga 1 anser att detta motverkar den mångfald, specialisering och snäva mål- gruppsinriktning som är önskvärd. Samtidigt som fonderna då inte kan fullgöra en viktig roll på aktiemarknaden ökar det oreglerade kollektiva sparandet (aktiesparklubbar osv.) och sparandet i utländska fonder. Vi anser att bankinspektionens tillstånd och tillsyn är tillräcklig utöver en mer flexibel kapitalstorlek relaterad till fondens omfattning och inriktning. Under alla förhållanden borde, såsom hittills. bankinspektionen kunna medge rejäla dispenser från kapitalkravet.

10.2.6. Sveriges Civilingenjörslörbund

Sveriges Civilingenjörsförbund, CF, bedriver som enda fackliga organisa- tion aktiefondsverksamhet. Förbundet har genom sitt helägda dotterbolag, AB lngenjörshuset, två aktiefonder, en aktiesparfond och en allemans- fond. CF anser att detta är en värdefull kompletterande service för med- lemmar förutom de ””traditionella”” fackliga aktiviteterna.

Enligt lagförslaget skall ett fondbolag ha ett aktiekapital om lägst 2 miljoner kronor. AB lngenjörshuset har för närvarande efter dispens av bankinspektionen ett aktiekapital på endast 100000 kronor. Någon möj- lighet för CF att tillskjuta ytterligare medel så att aktiekapitalet kommer upp till 2 miljoner kronor föreligger inte. Om inte någon dispensmöjlighet finns måste CF därför avveckla aktiefonderna.

AB lngenjörshuset anser att den nya aktiefondslagen bör innehålla dis- pensmöjlighet från kravet på ett lägsta aktiekapital om 2 miljoner kronor.

I övrigt har AB lngenjörshuset inget att erinra mot lagförslaget.

10.3. Aktiefonder 10.3.1 Bankinspektionen

Aktie/bryder

I 10% andra stycket p 2 föreslås att fondbestämmelserna skall ange grun- derna för fondens placeringsinriktning samt vilka risker som är förenade med denna inriktning. Inspektionen har mot bakgrund av uttalandena i motiveringen till denna bestämmelse — bl.a. att bankinspektionen skall utforma närmare föreskrifter om sättet att uttrycka riskbenägcnheten — uppfattat förslaget så att fondbestämmelserna specifikt skall ange ett mer detaljerat riskmått på fondens placeringsinriktning.

Det ligger i sakens natur att en investering på Värdepappersmarknaden är förenad med risk. Såvitt inspektionen känner till finns emellertid inget objektivt sätt att i förväg mäta en sådan risk. Även om detta vore möjligt skulle en riskbedömning som gjorts vid ett tillfälle snart kunna vara överspelad på grund av senare inträffade händelser som inte kunnat förut- ses vid det första bedömningstillfallet. Inspektionen finner det därför föga meningsfullt att det i fondbestämmelserna närmare ska anges vilken risk 115

• Sida 116
•  Original

som är förenad med en fonds placeringsinriktning och än mindre att Prop. 1989/90:153 inspektionen skall utfärda föreskrifter härom. Det väsentliga är enligt Bilaga 1 inspektionen att fonden redovisar sin placeringsinriktning så noga som möjligt med avseende på olika urvalskriterier och placeringsstrategier. Särskilt viktigt är att fondbestämmelserna anger om och i vilken omfatt- ning en fond avser att handla med optioner, terminer och liknande finansi- ella instrument. Det får sedan ankomma på varje enskild investerare att på basis av dessa uppgifter och annan information som enligt förslaget skall lämnas till presumtiv fondandelsägare subjektivt bedöma risken med pla- cering av medel i en viss fond.

För att bringa klarhet i vad som gäller vid överlåtelse och pantsättning av fondandel anser inspektionen att det av fondbestämmelserna bör fram- gå vad som erfordras i detta hänseende. Detta bör anges i en särskild punkt i denna paragraf.

I 305 andra stycket aktiefondslagen stadgas att de värdepapper som ingår i fonden skall värderas med ledning av gällande marknadsvärde samt att det åligger fondbolaget att fortlöpande beräkna fondandelsvärdet. Det är således fondbolagets sak att bestämma fondandelsvärdet med använ- dande av den beräkningsmetod som bolaget finner mest ändamålsenligt. Till grund för andelsvärdet lägger de flesta fondbolag den kurs på i fonden ingående värdepapper som gäller på inlösen/försäljningsdagen. Enstaka fondbolag beräknar emellertid andelsvärdet med ledning av värdepappers- innehavets marknadsvärde dagen före inlösen/försäljning. Även kombina- tioner av dessa två metoder förekommer.

Bankinspektionen har konstaterat att fondbolag och banker ofta brister i information till fondandelsägarna om vilken metod som tillämpas vilket leder till klagomål och tvister. särskilt i samband med kraftiga kurssväng- ningar. Mot bakgrund härav bör fondbolagen åläggas att i fondbestämmel- serna ange hur andelsvärdet ska beräknas vid inlösen och försäljning och under vilka förutsättningar sådan beräkningsmetod kan ändras.

10.3.2. Sveriges Föreningsbankers Förbund Utdelning till ideella ändamål

För allemansfonder finns möjlighet att i fondbestämmelserna ange att utdelning från fonden ska ske i särskild ordning till visst. angivet. ideellt ändamål. Samma möjlighet föreslås nu stå öppen för aktiefonder i allmän- het och inte bara för allemansfonder. SFF hälsar förslaget härom med tillfredsställelse och tillstyrker detta.

[0.3.3 Fondbolagens Förening

109” Det är. enligt föreningens uppfattning. inte meningsfullt att kräva av fondbolagen att man i fondbestämmelserna skall ange vilka risker som är förenade med fondens placeringsinriktning. om man därmed avser en kvantifiering av risken. Att rättvisande kvantifiera begreppet "risk" är en svår. för att inte säga omöjlig. uppgift. Risken varierar kontinuerligt bero- I 16

• Sida 117
•  Original

ende på vad som händer på marknaden, dvs. händelser som ligger helt utanför fondbolagets kontroll. Det som vid fondens etablering eller vid fastställandet av fondbestämmelserna allmänt ansågs vara en lågriskplace- ring kan på grund av oväntade händelser på mycket kort tid omvandlas till en osäker placering. Det finns alltid ett moment av risktagande i handel med värdepapper, och föreningen anser att det bör vara tillräckligt att man i fondbestämmelserna beskriver fondens mål och inriktning på motsvaran- de sätt som krävs enligt direktivets annex (Schedule A, 1:15). Man kan i annat fall ställa sig frågan om fondbolagets strikta skadeståndsansvar enligt 455 skall omfatta ekonomisk skada som andelsägare åsamkats på grund av att fondbolaget felbedömt risken. 115 Ändringar i fondbestämmelser är i mycket stor utsträckning av ren rutinkaraktär och är av ringa intresse för samtliga fondandelsägare att ta del av. Föreningen vill därför föreslå att huvudregeln för offentliggörande av ändringar skall vara genom kungörelse och att annan form för underrät- telse endast behöver användas då bankinspektionen så särskilt kräver. Vidare föreslår föreningen att presumtionen i tredje stycket ändras på så sätt att bankinspektionen kan kräva en tremånadsfrist, när det bedöms vara av väsentlig betydelse för andelsägarna. Föreningen vill i detta sam- manhang framhålla att det alltid —- även om man har fondandelsägarna registrerade — är förenat med stora kostnader att gå ut med direktinfor- mation till samtliga andelsägare.

10.3.4. Aktiefrämjandet

Aktiefonder är ett komplement till sparande i aktier. Förvaltningen är kollektiv. mer effektiv och förhoppningsvis mer kompetent än direkt en- skilt sparande.

Detta hindrar inte att aktiefonder kan ha en mycket hög riskprofil. Det kanske rent av är lämpligare för spararen att använda just aktiefonder för sitt högrisksparande. Valet av risknivå skall på sätt och vis vara spararens. inte reglerarens eller förvaltarens. Det är samtidigt högst legitimt och nödvändigt för näringslivets utveckling att sparande i aktier och aktie- marknaden används för att finansiera riskfyllda investeringar. Aktierisker kan knappast definieras i lagstiftning. En aktieplacering i Volvo 1934 betraktades som en jätterisk och en koncentrerad satsning på ett stort börsföretag om än aldrig så etablerat kan vara en betydligt större risk än en korg av tio OTC-företag osv..

Om inte svenska aktiefonder kan erbjuda högrisksparande kan spararna därtill placera i utländska fonder.

10.4. Fondbolagets verksamhet 10.4.1 Bankinspektionen

F andbolagets verksamhet

I lagförslagets 135 har fondbolagets oberoende ställning särskilt marke- rats. Vad som avses härmed har inte utvecklats närmare i promemorian.

• Sida 118
•  Original

Att fondbolaget i sin verksamhet inte skall ta hänsyn till ovidkommande Prop. 1989/90: 153 intressen torde framgå redan av att fondbolaget uteslutande skall handla i Bilaga 1 andelsägarnas gemensamma intresse. Avsikten med nämnda markering synes vara en anpassning till att 10 p 2 i EG-direktivet. Såvitt bankinspek- tionen förstår syftar denna artikel till att betona oberoendet mellan ett fondbolag och en förvaringsbank eller motsvarande. Om detta är syftet även med den nu föreslagna bestämmelsen bör detta komma till klarare uttryck i lagtexten.

Under punkten 4 i 14 5 föreslås förbud för fondbolaget att sälja fondpap- per och andra finansiella instrument för fondens räkning som bolaget inte förfogar över. Denna bestämmelse överensstämmer med art 42 i EG- direktivet som innehåller ett uttryckligt förbud mot "uncovered sales". I promemorian uttalas att det föreslagna förbudet avses gälla s.k. oäkta blankning. Vidare sägs att s.k. äkta blankning inte torde bli aktuell för ett fondbolags vidkomande. Inspektionen vill här erinra om att VPMK i sitt förslag till lag om handel med fondpapper och andra finansiella instru- ment föreslagit att både oäkta och äkta blankning skall få tillåtas under vissa förutsättningar. Som skäl för att tillåta blankning har VPMK bl.a. pekat på att spekulation i en nedåtgående marknad inte kan anses mer riskfyllt än spekulation i en uppåtgående marknad och att det redan i dag finns finansiella instrument som ger ett positivt utfall på en vikande marknad. .

I promemorian föreslås (22 5) att en fond skall tillåtas att handla med standardiserade optioner. terminskontrakt och andra liknande finansiella instrument i syfte att effektivisera fondens tillgångar. Som framgår av inspektionens kommentar till sistnämnda bestämmelse anser inspektionen att fonderna bör tillåtas att handla med finansiella instrument i syfte att öka avkastningen på fondens tillgångar och inte endast att skydda fondens innehav mot kurs- och valutarisker. Om en fond tillåts att handla med dylika instrument på sätt som inspektionen föreslagit kan inte inspektio- nen finna några avgörande skäl mot att ett fondbolag inte skall få använda sig av blankning. Detta förutsätter naturligtvis att blankningen sker under kontrollerade former som ett komplement till fondens ordinarie förvalt- ning och att information ges till fondandelsägarna om fondbolagets avsik- ter att tillämpa blankning. När det gäller oäkta blankning kan inspektionen konstatera att VPMK:s förslag innebär att denna typ av blankning blir tillåten endast i mycket begränsad form.

Mot bakgrund av vad som ovan sagts anser inspektionen att fondbo- lagen i viss utsträckning bör få använda sig av blankning. Eftersom blank- ningen endast föreslås kunna ske i begränsad omfattning och under kon- trollerade former anser inspektionen att en sådan bestämmelse bör kunna införas utan hinder av EG-direktivets regler.

Som ett undantag från det allmänna låneförbudet har i 145 föreslagits en möjlighet för fondbolaget att uppta lån i utländsk valuta om det sker som ett led i ett förvärv av utländska värdepapper. Av motiven till denna bestämmelse framgår endast att den typ av lån som här avses förutsätter att fondbolaget deponerar en motsvarande summa i svenska kronor hos långivaren eller hans företrädare. Mot bakgrund av detta sparsamma utta- 1 18

• Sida 119
•  Original

lande i promemorian förefaller bestämmelsen svårbegriplig. I motsvaran- Prop. 1989/90: 153 de bestämmelse i EG-direktivet (art 36) sägs att en fond ”may acquire Bilaga 1 foreign currency by means ofa back-to-back loan”. Bankinspektionen har erfarit att "back—to-back loan" är en benämning på ett finansiellt instru- ment som syftar till att eliminera en valutarisk snarare än en form av skuldsättning. Om fondernas användande av finansiella instrument har arbetsgruppen föreslagit särskilda bestämmelser i 22 5. Inspektionen före- slår att paragrafen omformuleras så att undantag från låneförbudet kan ske om ett lån upptas som ett led i att minska fondens valutarisk avseende fondens tillgångar i utlandet.

10.4.2. Fullmäktige i Sveriges Riksbank

I lagförslaget finns vidare ett förbud för fondbolag att sälja fondpapper som bolaget inte förfogar över, s.k. oäkta blankning, för fondens räkning. Fullmäktige ansluter sig i princip till detta förslag men vill peka på värde- pappersmarknadskommittc'ns förslag om undantag från förbud mot oäkta blankning om sådana värdepapper som en näringsidkare sålt förvärvas senast dagen efter försäljningen. Ett sådant undantag bör enligt fullmäkti- ges mening få gälla för fondbolag på samma sätt som för övriga aktörer på marknaden.

10.4.3. Sveriges Föreningsbankers Förbund F ondbolagens rätt att uppta lån

Fondbolagen föreslås få ta kortfristiga lån i viss utsträckning och om särskilda skäl finns. Kriteriet ””särskilda skäl" synes kunna komma att förorsaka tolkningsproblem och bör därför slopas.

10.4.4. F ondbolagens förening 14 5"

I kommentaren till denna bestämmelse berörs fondbolagets möjligheter att göra blankningsaffärer. Föreningen anser, efter at ha tagit del av värdepap- persmarknadskommitténs förslag. att även fondbolag skall tillåtas göra sådana affärer som. enligt förslaget till Lag om handel med fondpapper och. andra finansiella instrument, skall tillåtas för andra förvaltare av värde- papper.

Tillägget av "särskilda skäl”, paragrafens andra stycke, innebär, enligt föreningens mening, en onödig avvikelse från AG-direktivet. En sådan formulering kommer också att ge upphov till tolkningsproblem. Förening- en föreslår att paragrafen ges en utformning som överensstämmer med direktivets art 36 2 p a). "Fondbolaget får också ta kortfristiga lån till ett belopp motsvarande högst 10% av fondens värde”. 119

• Sida 120
•  Original

10.5 Förvaringsbanken Prop. 1989/90: 153 10.5.1 Hovrätten över Skåne och Blekinge Bilaga 1 Vilka åtgärder en förvaringsbank har rätt eller skyldighet att vidta med fondegendomen måste framgå av lagen. Förslagets 24 5 bör därför komp- letteras exempelvis med bestämmelser om de förutsättningar under vilka betalningar för fondens räkning får ske. Några rättigheter att företräda fonden utöver de i lag angivna föreligger inte. Den bestämmelse som finns i förslagets 23 5 3 stycket tjänar därför inget syfte och bör utgå eftersom den kan läggas till grund för icke avsedda motsatsslut.

10.5.2. Bankinspektionen Förvaringsbanker

Beträffande den föreslagna markeringen av förvaringsbankens oberoende i 23 5 hänvisas till vad inspektionen anfört under 13 5.

Av 245 framgår att förvaringsbanken för aktiefondens räkning skall kontrollera vissa närmare angivna uppgifter. Utan att detta uttryckligen angetts utgår inspektionen från att det är fondbolaget som förvaringsban— ken skall kontrollera.

Bankinspektionen ifrågasätter om den föreslagna bestämmelsen står i överensstämmelse med vad som gäller enligt EG-direktivet. I artikel 7 i direktivet — som uppenbarligen är den bestämmelse som arbetsgruppen avsett att anpassa till svenska förhållanden — motsvaras ordet ”kontrolle- ra” av det engelska ordet "ensure”. Uttrycket "för aktiefondens räkning” har ingen motsvarighet i EG-bestämmelsen. Ordet "ensure” har vidare kommenterats i EG-kommissionens kommentar till EG-direktivet. Där sägs följande om förvaringsbankcns (the depository) uppgifter: ”It is requ- ired to take the steps necessary to ensure that tasks entrusted to it are properly carried out”. Allt detta talar enligt inspektionen för att EG:s bestämmelse avser att reglera förvaringsbankens egna uppgifter och för- pliktelser och inte dess kontroll av fondbolagets uppgifter. Några sakliga skäl till att låta ett fondbolag stå under tillsyn både av förvaringsbanken och bankinspektionen kan inte inspektionen finna.

Enligt 27 5 aktiefondslagen skall förvaringsbanken anmäla till inspektio- nen om man låter utländskt förvaringsinstitut förvara utländska värdepap- per för fondens räkning. Någon motsvarande bestämmelse finns inte i förslaget. Inspektionen anser att nuvarande regel kan vara betydelsefull, inte minst med tanke på fondernas utökade innehav av utländska värde- papper. varför denna bör bibehållas.

10.5.3. Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Till varje aktiefond skall liksom fallet var i den gamla lagen, en förvarings- bank knytas. Förvaringsbanken föreslås få väsentligt utökade kontrollupp- gifter jämfört med nuvarande förhållanden. Kostnadsaspekten av detta 120

• Sida 121
•  Original

förslag berörs ej av kommittén. Fullmäktige accepterar emellertid förslaget Prop. 1989/90: 153 som överensstämmer med EG-direktiven för att konkurrensneutralitet Bilaga 1 skall föreligga.

10.5.4. Fondbolagens Förening

24 5' Bestämmelsen ålägger förvaringsbanken en rad uppgifter, som när- mast är att betrakta som tillsynsuppgifter. Detta föranleder följande kom- mentarer. I Sverige till skillnad från de fiesta EG-länderna, drivs huvudde- len av aktiefondsverksamheten av banker. Av denna anledning är det enligt föreningens uppfattning otänkbart att lägga en långtgående kontroll- funktion på förvaringsbanken och därigenom ge banken full insyn i och — i viss utsträckning — ansvar för ett konkurrerande fondbolags verksamhet. Vidare är kontrollen av fonders och fondbolags verksamhet redan säker- ställd genom bankinspektionens fulla insyn och tillsyn, såväl genom till- ståndsförfarandet och rapportgranskningen som genom de av bankinspek- tionen utsedda revisorerna. Dessutom har fondbolaget ett eget ansvar för verksamheten, egna revisorer etc. Att därtill lägga samma kontrollfunktion på en förvaringsbank anser föreningen vara oförsvarbart tungrott och kostsamt. Föreningen ifrågasätter dock att EG-direktivets uttryck ”ensu- re” skall tolkas på det sätt som görs i bestämmelsen. Föreningen tolkar artikel 7 i direktivet som en instruktion till förvaringsinstitutet hur detta skall sköta sina uppgifter — inte hur det skall granska fondbolagets. Om förvaringsbanken ändock åläggs kontrolluppgifter. måste det klargöras hur banken skall agera vid upptäckt av brist i det kontrollerade fondbolagets verksamhet.

1055. Sveriges Aktiesparares Riksförbund F ört-'aringvbank (5 23)

Enligt förslaget till fondlag skall en fonds värdepapper förvaras i en svensk s.k. förvaringsbank. SARF motsätter sig denna inskränkning och anser att ' värdepapper även kan förvaras hos annan fondkommissionär. som också står under bankinspektionens kontroll.

10.5.6 Svenska Försäkringsbolags Riksförbund

Denna definition är enligt promemorian ej förändrad från gällande lag. Riksförbundet vill här hänvisa till vad som föreslogs i finansdepartemcn- tets promemoria "Livförsäkring med fondanknytning” (Ds 1989:35). Där förordades att försäkringsbolag som driver unit linked-försäkring utan hinder av 265 andra stycket aktiefondslagen skulle få fullgöra uppgifter som förvaringsbank efter prövning av bankinspektionen. Enligt den be- dömning som gjordes i denna promemoria skulle detta arrangemang anses fullt tillfredsställande från försäkringspremiefondägarnas synpunkt. I lagen om livförsäkringar med aktiefondsanknytning (SFS 1989: 1079) åter- finns dock ingen sådan bestämmelse. Riksförbundet finner det angeläget 121

• Sida 122
•  Original

att unit linked-bolag ej undantas från möjligheten att vara förvaringsbank Prop. 1989/90: 153 för de försäkringspremiefonder som de förvaltar. Det bör inte heller ute- Bilaga 1 slutas att även andra försäkringsbolag får ha uppgifter som förvaringsbank med tanke på den bransehglidning som påbörjats i den finansiella sektorn och som kan komma att medföra att försäkringsbolag ingår i koncerner där även andra fondbolag än sådana som förvaltar försäkringspremiefonder ingår. De krav som bör ställas på en förvaringsbank med avseende på betryggande säkerhet och möjlighet till trygg förvaring av fondens tillgång- ar torde kunna uppfyllas av försäkringsbolag lika väl som av banker. Även försäkringsbolag står under omfattande tillsyn av sin tillsynsmyndighet, försäkringsinspcktionen. I det nya kontobaserade värdepapperssystemet. VP-systemet, som nyligen beslutats av riksdagen, skall enligt uttalande i proposition 1988/89: 152 exempelvis större placerare, såsom försäkrings- bolag, kunna utgöra kontoförande institut för egna innehav av värdepap- per efter bankinspektionens prövning. Mot den bakgrunden bör försäk- ringsbolag enligt riksförbundets mening även kunna anses lämpliga att fullgöra uppgifter som förvaringsbank för aktiefonder inom egna kon- cerner. Definitionen av förvaringsbank i den nya aktiefondslagen bör således inte endast knytas till bank.

10.6. Information till andelsägarna

10.6.1. Bankinspektionen

Information om aktiefonderna

Avsikten med 265 är rimligen att reglera vilken redovisning som i första hand skall lämnas till fondandelsägarna. Det bör framgå av paragrafens ordalydelse att varje fondandelsägare har rätt till sådan information. Vida- re bör anges att redogörelserna ska finnas tillgängliga hos fondbolaget och förvaringsbanken. Skyldigheten för fondbolaget att avge statistikrapporter till bankinspektionen bör regleras i särskild bestämmelse i den föreslagna lagen eller i anslutande förordning och inte endast framgå av motivuttalan- den.

Bankinspektionen bör ha möjlighet att granska utformning av de bro- schyrer son fondbolagen enligt förslaget skall tillhandhålla. I 275 bör därför anges att ett aktuellt exemplar av broschyren alltid skall tillställas bankinspektionen. Vidare kan ifrågasättas om uttrycket ”lämnas till” är lämpligt valt eftersom detta närmast tycks avse ett fysiskt överräckande.

10.6.2. Försäkringsinspektionen Information

Enligt förslaget införs i aktiefondslagen särskilda informationsbestämmel- ser. Det nya är att ett fondbolag skall ha en aktuell broschyr om fondbola- get och dess verksamhet. Likaså skall fondbolaget lämna vissa redOvis- ningar för varje fond som det förvaltar (årsberättelse och halvårsredogörel- se). Detta material skall överlämnas till var och en som avser att köpa 122

• Sida 123
•  Original

andelar i en fond innan försäljningen sker. Vidare skall fonden i sin Prop. 1989/90:153 marknadsföring ange att det finns en informationsbroschyr och var den Bilaga 1 kan fås.

Inspektionen tillstyrker förslaget, som f.ö. i allt väsentligt synes överens- stämma med vad som skall gälla inom EG. Enligt inspektionen kan det dock — i varje fall i fråga om premieförsäkringsfonder — finnas skäl att överväga om inte lagen bör innehålla informationskrav av även annat slag, t.ex. av innebörd att en fondandelsägare skall få information om sina möjligheter att byta fond och de kostnader (bl a för ev realistionsvinst- skatt) som ett byte kan medföra. Inspektionen vill i sammanhanget erinra om att den i sitt remissyttrande över den tidigare nämnda promemorian med förslag till lagstiftning om livförsäkringar med fondanknytning fram- höll behovet av särskilda informationsregler i den lagen, något som dock avvisades i den likaledes tidigare berörda propositionen. Samtidigt in- stämde föredraganden i bedömningen att det finns ett stort informations- behov i fråga om aktiefondsanknuten livförsäkring och betonade även att ett försäkringsbolag som meddelar sådan försäkring får anses ha ett eget infornrationsansvar mot en försäkringstagare om sådana förhållanden som avser en aktiefond i vilken försäkringstagarens premier har placerats (a prop s 60). Om särskilda regler införs i en ny lag om aktiefonder som innebär att särskilda informationskrav ställs på ett fondbolag, ter det sig enligt inspektionen naturligt att på nytt pröva frågan om inte också mot- svarande laggrundade krav bör kunna ställas även på ett försäkringsbolag som meddelar aktiefondsanknuten livförsäkring.

De föreslagna informationsreglerna (25—27 55) är näringsrättsliga, och det ankommer närmast på bankinspektionen att tillse att de i praktiken tillämpas på ett riktigt sätt. Det finns dock avslutningsvis skäl att erinra om att det informationsmaterial som utarbetas med stöd av bestämmelser- na i fråga då det används i marknadsföringen är underkastat även bestäm- melserna i 25 marknadsföringslagen (1975: 1418) om otillbörlig mark- nadsföring och i 3 5 om information.

10.6.3. Fullmäktige i Sveriges Riksbank

Fullmäktige stöder också det krav på skärpt information som ställs på fondbolagen. Ett sådant krav är en förutsättning för den tidigare nämnda förskjutningen av detaljregler om fondernas placeringar från lagen till fondbestämmelserna. Det ger den enskilde placeraren möjlighet att jämfö- ra risker vid köp av andelar i olika fonder. Det ökar också möjligheterna till den variation av placeringsalternativ som förutsätts i lagförslaget om försäkringssparande med fondanknytning.

10.6.4. Fondbolagens Förening

26 5”. Med hänvisning till vad som sagts ovan om kostnaderna för utskick till andelsägarna vill föreningen föreslå att utskick av rapporter och årsbe- 123

• Sida 124
•  Original

rättelser endast behöver göras till andelsägare som till fondbolaget, i sam- Prop. 1989/90: 153 band med förvärv av andelar eller senare, anmält intresse av att få sådant Bilaga 1 material. 27,5". Föreningen föreslår att formuleringen ändras enligt följande: ”In- formationsbroschyren ..... skall ..... erbjudas och på begäran överlämnas till den som avser att köpa andelar i fonden.” Bestämmelsen i sin nuvaran- de lydelse kan vara svår, eller rent av omöjlig, att uppfylla, vilket medför att sanktionen i 45 5 blir orimlig.

10.6.5. Sveriges Aktiesparares Riksförbund Redovisning (_5 26)

Nuvarande aktiefondslag kräver kvartalsredovisning av fonderna, SARF kräver att denna regel bibehålles. En övergång till halvårsvis rapportering, som prememorian föreslår, är både otidsenligt och otillfredsställande för andelsägarna i fonderna. Endast i de fall då andelsägaren så begärt bör fonden kunna avstå att sända informationen till denne.

I n_ lbrmationsbrosch yr (5 27)

SARF tillstyrker i sin helhet förslaget om att varje fond skall publicera en informationsbroschyr. Av broschyren bör bl.a. klart framgå fondens avgif- ter för inträde, förvaltning och utträde.

10.6.6. Aktiefrämjandet

Men med ökade risker följer ett naturligt krav på bättre information. Promemorian har valt en väg med tryckt information till varje sparare. Detta tycker vi i huvudsak är riktigt. Men om man skall acceptera högre risktagande och anpassa sig till vårt krav om att sparande i aktiefonder så långt möjligt skall jämställas med aktier och investmentbolag så behövs ytterligare information, t. ex. kvartalsvis och då viktiga händelser av bety- delse för andclsvärdet inträffar. Det är då inte praktiskt möjligt att i alla lägen upprätthålla kravet på tryckt och direkt distribuerad information. I stället borde man överväga att helt anpassa informationskraven till de väl beprövade som nu gäller för de börsnoterade företagen. Lagen kunde uppställa grundkrav på ”prospekt” och årsredovisning och överlåta att kraven på den löpande informationen fastställs i inregistreringskontrakt med Banksinspektionen och som motsvarar de som gäller på Stockholms fondbörs.

10.7. Tillsyn

10.7.1. Sveriges F öreningsbankers Förbund

Til/syn; allmänt

1 lagförslaget ges bankinspektionen uppgiften att vid sin tillsyn av fondbo- lagen se till att en sund utveckling av verksamheten främjas. Vidare ges 124

• Sida 125
•  Original

bankinspektionen bl. a. rätten att under vissa angivna förutsättningar åter- Prop. 1989/90: 153 kalla tillstånd för aktiefondsbolag att förvalta aktiefonder. Enligt förslaget Bilaga 1 ges bankinspektionen även rätt att förena ett sådant beslut med vite. Veterligen har överträdelser av nu gällande. straffsanktionerade bestäm- melser inte förekommit alls eller i vart fall i mycket ringa utsträckning. Sannolikheten för att överträdelser skall inträffa i framtiden får bedö- mas vara ringa. SFF delar därför inte lagstiftarens uppfattning att ”över— gången från ett straffsanktionerat förfarande till ett vitesföreläggande kom- mer att ställa betydligt större krav på inspektionen” (s 97).

Tillsyn. information till placerarna

Bankinspektionen föreslås få i uppgift att utfärda "utförliga tillämpnings- bestämmelser" beträffande utformningen av fondbolagens information till allmänheten om respektive fonds placeringsinriktning och de risker som kan vara förbundna med placeringar i en värdepappersportfölj av sådant slag.

SFF. som å ena sidan finner starka skäl för att presumtiva placerare skall kunna få en för dem lätt föreståelig information om olika fonders place- ringsinriktning och därav följande risker, anser å andra sidan att det bör ankomma på fondbolagen att själva inom lagens krav få utforma denna information.

Att i en förordning från bankinspektionen i detalj föreskriva hur infor- mationen skall vara utformad kan inte antas vara till fördel för placerarna. Varje reglering riskerar att hämma en sund utveckling och förbättring av , i detta fall — informationsstandarden till allmänheten. Det är SFFs bestämda mening att allmänhetens intresse gynnas bäst av att utvecklingen även i detta fall får ske i fri konkurrens de olika fondbolagen emellan.

Bankinspektionens uppgift i detta sammanhang bör vara att utgöra tillsynsmyndighet. Därav följer att inspektionen i förekommande fall bör ingripa om fondbolagens information till allmänheten enligt inspektionens uppfattning inte på ett tillfredsställande sätt uppfyller de krav lagen ställer. Bankinspektionens roll bör således vara att fungera som tillsynsmyndighet inte .vomji'ireskri vande myndighet och samtidigt tillsynsmyndig/1el.

10.7.2. Fondbolagens Förening

315 Bestämmelsen förutsätter större aktivitet av bankinspektionen än vad som krävs enligt gällande regler. enligt vilka ett överskridande endast behöver anmälas till bankinspektionen. En begäran om uppskov måste besvaras genom ett förhandsbesked för att svaret inte skall ges när frågan redan är överspelad. Föreningen föreslår att gällande regel behålles oför- ändrad. 325' Bestämmelsen bör kompletteras med en möjlighet för bankinspektio- ncn att medge kortare tid, om inte tremånadersfristen anses nödvändig. 41.5 Lydelsen bör vara ”bankinspektionen kan återkalla ..... ”. (jfr Fond- kommissionslagcn). 125

• Sida 126
•  Original

10.8. Överklagande Prop. 1989/90: 153 .. _ _ B'la a I

10.8.1 Hovrätten över Skane och Blekinge 1 g Bankinspektionens beslut skall liksom enligt nu gällande lag överklagas till regeringen. Regeringens beslut torde i sin tur kunna överklagas till rege- ringsrätten enligt lagen (l988z205) om rättsprövning av vissa förvaltnings- beslut. En annan ordning för överprövning av bankinspektionens beslut bör möjligen övervägas. Detta bör emellertid ske i samband med en större översyn, där bankinspektionens beslut även inom andra områden genom- gås.

10.8.2. Kammarrätten i Göteborg

44 5 Liksom enligt 48 5 i gällande lag föreslås att bankinspektionens beslut skall få överklagas till regeringen. Kammarrätten ifrågasätter emellertid om inte beslut av bankinspektionen om återkallelse av tillstånd enligt 41 5 samt om att tillämpa det nya institutet föreläggande enligt 42 5 i stället bör överklagas hos domstol. En sådan ordning synes stå i överensstämmelse med numera rådande uppfattning på hithörande område (jfr Europaråds— konventionen artikel 6).

10.8.3. Bankinspektionen Överklagande

Inspektionen noterar att artikel 51 p 2 i EG-direktiven anger en rätt att överklaga myndighets beslut till domstol. Enligt inspektionen bör reglerna om överklagande enligt förslaget samordnas med motsvarande regler i VPMK:s betänkande.

10.9. Övergångsbestämmelser

10.9-l HOVTätten över Skåne och Blekinge

Förslaget kommer, om det genomförs. att innebära ingripande förändring- ar för den aktiefondsverksamhet som bedrivs enligt nu gällande lag. Det är därför betydelsefullt att övergångsbestämmelserna utformas med nog- grannhet. Vad gäller andelsägarna vill hovrätten särskilt framhålla att det föreligger en uppenbar risk för rättsförluster om. som föreslagits, de fond— andelsbevis som nu är i cirkulation kan förlora sitt värde redan två år efter ikraftträdandet.

10.9.2. Sveriges F öreningsbankers Förbund

Aktiefonder som har utfärdat fondandelsbevis enligt aktiefondslagen (19741931) Skall senast inom två år från ikraftträdandet av aktiefonds- lagen ha registrerat samtliga innehavare av andelsbevis. Andelsbevis som företes för inlösen efter den angivna tiden skall inlösas 126

• Sida 127
•  Original

om innehavaren gör troligt att han varken kände till eller borde ha känt till Prop. 1989/90: 153 att inlösen skulle ha skett dessförinnan (5 5). Bilaga 1 Av specialmotiveringen framgår att det får ankomma på bankinspektio- nen att efter regeringens bemyndigande utforma de verkställighetsföre- skrifter som kommer att behövas. Som lagförslaget är skrivet föreligger ingen tidsgräns för innehavare av andelsbevis att göra sin rätt gällande. Enligt SFFs mening bör bemyndi- gandet till bankinspektionen inte innebära någon rätt för inspektionen att direkt eller indirekt ytterligare begränsa andelsbevisinnehavares möjlighet att bli registrerad som andelsägare även efter utgången av tvåårsperioden.

10.9.3. F ondbolagens Förening

Föreningen föreslår att icke inlösta (registrerade) andelar kvarstår "evigt", dvs. rättsverkan upphör först efter fondens upplösning.

• Sida 128
•  Original

Lagrådsremissens lagförslag Prop. 1989/90: 153 .. . Bilaga 2 1 Forslag till

Lag om värdepappersfonder

Härigenom föreskrivs följande.

Definitioner 1 & I denna lag förstås med

1. värdepappersfond: en fond som — består av fondpapper och andra finansiella instrument. — bildats genom kapitaltillskott från allmänheten, och — ägs av dem som skjutit till kapital.

2. fondverksamhet: den förvaltning av en värdepappersfond och den försäljning och inlösen av andelar i fonden, som utövas av ett fondbolag.

3. fondbolag: ett svenskt aktiebolag som fått tillstånd att förvalta en eller flera värdepappersfonder.

4. förvaringsinstitut: en bank eller ett annat kreditinstitut som förvarar tillgångarna i en värdepappersfond och som sköter in- och utbetalningar avseende fonden.

Fondbolaget och förvaringsinstitutet skall handla oberoende av varandra och uteslutande i andelsägarnas gemensamma intresse.

Lagen ( I 904: 48 s. l)om samäganderätt skall inte tillämpas på delägarskap i en värdepappersfond.

Lagens tillämpningsområde

25

Lagen omfattar värdepappersfonder vars andelar kan lösas in. Lagen omfattar inte aktiebolag som för egen räkning förvärvar och förvaltar fondpapper och andra finansiella instrument (investmentbolag).

3 % Annan näringsverksamhet. som inte är fondverksamhet enligt denna lag eller investmentbolagsverksamhet, där allmänheten erbjuds att för gemen- sam räkning delta i förvärv och förvaltning av fondpapper och andra finansiella instrument. får bara utövas efter särskilt tillstånd av regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen. Sådant tillstånd får endast lämnas till den som står under tillsyn av bankinspektionen. För sådan verksamhet gäller bestämmelserna i denna lag i den mån inte undan- tag mcdgettsi det särskilda fallet. Av tillståndet skall framgå vilka villkori övrigt som skall gälla för verksamheten.

4 & Utländska fondföretag får efter tillstånd av regeringen eller. efter regering- ens bemyndigande. bankinspektionen bedriva verksamhet här i landet om verksamheten väsentligen uppfyller de krav som uppställs i denna lag. 128

• Sida 129
•  Original

Sekretess Prop. 1989/90: 153 5 5 Bilaga 2

Enskildas förhållanden till värdepappersfond, fondbolag och förvarings- institut får inte obehörigen röjas.

I det allmännas verksamhet tillämpas i stället bestämmelserna i sekre- tesslagen (1980: 100).

Fondbolag 6 if För fondbolag gäller, om det inte följer något annat av denna lag, vad som är föreskrivet om aktiebolag i allmänhet.

Ett fondbolag skall ha ett aktiekapital som med hänsyn till verksamhe- tens omfattning är tillräckligt stort. Regeringen eller. efter regeringens bemyndigande, bankinspektionen skall meddela närmare föreskrifter om aktiekapitalets storlek.

75

Att för egen räkning förvärva fondpapper eller andra finansiella instru— ment från en värdepappersfond eller sälja sådana till en fond eller i övrigt handla med en fond är förbjudet för den som i det förvaltande fondbolaget har insyn i fondens dagliga handel och samtidigt är

1. styrelseledamot eller suppleant.

2. revisor eller revisorssuppleant,eller

3. innehavare av en ledande befattning.

Förbudet gäller också för den som i övrigt genom ett förvaltningsupp- drag eller dylikt har insyn i fondens dagliga handel.

Förbudet omfattar inte köp och försäljning av andelar i fonden för egen räkning.

Styrelsen skall skriftligen underrätta den som har en sådan ledande befattning i bolaget som nämns i första stycket eller den som har insyn i fondens dagliga handel enligt andra stycket om förbudet.

Värdepapper.s_'/onder 8 5

En värdepappersfond kan inte förvärva rättigheter eller ikläda sig skyldig- heter. Fonden kan inte heller föra talan inför domstol eller någon annan myndighet. Egendom som ingår i en värdepappersfond får inte utmätas. Fondandelsägarna svarar inte för förpliktelser som avser fonden.

9 & För varje värdepappersfond skall det finnas fondbestämmelser som upp- rättas av fondbolaget. Fondbestämmelserna skall ange 129

• Sida 130
•  Original

1. namnet på fonden, fondbolaget och förvaringsinstitutet, Prop. 1989/901153 2. grunderna för fondens placeringsinriktning och hur fondmedlen skall Bilaga 2 placeras, varvid särskilt skall anmärkas om fonden skall inneha sådana fondpapper och andra finansiella instrument som nämns i 20 och 25 55, 3. om utdelning skall ske, och i så fall, grunderna och sättet för utdel- ning, 4. grunderna för beräkning av fondens och fondandelarnas värde, 5. grunderna för beräkning av försäljnings- och inlösenpris för fondan- delarna. 6. var och hur inlösen av fondandelar skall ske, 7. grunderna för beräkning av fondbolagets och förvaringsinstitutets ersättning från fonden. 8. fondbolagets avgifter för försäljning, förvaltning och inlösen av an- delar. 9. hur pantsättning av fondandelar skall gå till, 10. fondens räkenskapsår. l 1. när och var inlösenpriset för fondandelarna samt fondens halvårsre- dogörelse och årsberättelse skall offentliggöras, och 12. var ändringar av fondbestämmelserna skall tillkännages.

10 5 Fondbestämmelserna godkänns av bankinspektionen.

Om fondbolaget vill ändra bestämmelserna, skall ändringarna tillställas bankinspektionen för godkännande. Inspektionen skall godkänna ändring- arna om de får anses skäliga.

Inspektionen får, om en ändring bedöms vara av väsentlig betydelse för fondandelsägarna, som ett villkor för sitt godkännande av ändringen be- sluta att andelsägarna skall underrättas om denna. Inspektionen skall därvid ange hur underrättelsen skall ske.

I de fall som avses i tredje stycket får bankinspektionen bestämma att fondbestämmelserna i dess nya lydelse inte får tillämpas förrän efter viss tid -— högst tre månader - efter inspektionens beslut om godkännande.

Fondbolagets verksamhet

115

Bankinspektionen meddelar tillstånd att utöva fondverksamhet.

Tillstånd får ges om

1. aktiebolaget registrerats.

2. fondbestämmelserna godkänts för den eller de värdepappersfonder som bolaget avser att förvalta, och

3. bolaget inte är olämpligt att utöva verksamheten. Om förvaringsinstitutet är en utländsk bankfilial får bankinspektionen som ett villkor för tillståndet föreskriva att de tillgångar som ingår i en värdepappersfond skall förvaras här i landet om de inte skall förvaras hos ett utländskt förvaringsinstitut enligt 15 5 tredje stycket.

• Sida 131
•  Original