Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen föreslås att bl.a. sjukpenning skall beräknas på en sjuk- penninggrundande inkomst (SGI) i vilken värdet av skattepliktiga an- ställningsförmåner i vissa fall inte medräknas.

Vidare föreslås att den försäkrade endast i samband med ett ersätt- ningsärende skall vara skyldig att anmäla ändrade inkomstförhållanden till försäkringskassan. Ändring av den sjukpenninggrundande inkomsten skall därvid gälla fr.o.m. den första dagen med sjukersättning. Möjlig- heten för en försäkrad att få sin sjukpenninggrundande inkomst prövad även i annat fall behålls dock.

I propositionen läggs också fram förslag att försäkringskassan skall beräkna årsarbetstid för en försäkrad endast när detta är av betydelse för ett ersättningsärende.

Slutligen föreslås att regeringen skall få föreskriva att ersättningen från försäkringskassan till arbetsgivare för sjömän skall beräknas på utgiven lön m.m. under sjukdomstid i stället för på SGI. Det föreslås också att allmän sjukförsäkringsavgift inte skall tas ut av den som har en förvärvsinkomst som understiger 25 % av det basbelopp som gällde vid årets ingång.

Ändringarna föreslås träda i kraft den I juli 1994 utom ändringen som avser möjlighet att föreskriva att ersättning till arbetsgivare för sjömän skall beräknas på lön m.m. under sjukdomstid och ändringen rörande allmän sjukförsäkringsavgift. Dessa ändringar föreslås träda i kraft den 1 januari 1994.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till 1. lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring, 2. lag om ändring i lagen (1988: 1465) om ersättning och ledig- het för närståendevård och

3. lag om ändring i lagen (1992zl745) om allmän sjukförsäk-

ringsavgift.

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till Lag om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1962:381) om allmän försäk-

l'ingl

dels att 3 kap. 2 b, 5, 5 a, 6, 12, 12 a och 16 a 55, 4 kap. 6 och 18 55, 13 kap. 2 5 samt 22 kap. 12 5 skall ha följande lydelse, dels att det i lagen skall införas en ny paragraf, 3 kap. 12 b 5, av

följande lydelse.

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

3 kap. 2 b 52

Årsarbetstid fastställs av försäk- ringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning. Ars- arbetstiden är det antal timmarför år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare ha i ifråga- varande förvärvsarbete som ordi- narie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Vid beräkningen av årsarbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 & tredje stycket.

Årsarbetstid beräknas av försäk- ringskassan för försäkrade som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställning när detta är av betydelse för beräk- ning av ersättning. Arsarbetstiden är det antal timmar per år som en försäkrad kan antas komma att ha tills vidare i ifrågavarande för- värvsarbete som ordinarie arbets- tid eller motsvarande normal ar- betstid. Vid beräkningen av års- arbetstiden inräknas även ledighet enligt 10 ?) tredje stycket.

Ärsarbetstiden avrundas till närmaste hela timtal, varvid halv timme

avrundas uppåt.

Beräkningen av årsarbetstiden skall, där förhållandena inte är kända för försäkringskassan, grundas på de upplysningar som kassan kan

' Lagen omtryckt 19821120. 2 Senaste lydelse 1987z223.

• Sida 4
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdrags-

givare.

Regeringen eller, efter regeringens bemyndigande, Riksförsäkringsver- ket får meddela föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstid.

553

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjuk- penningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 5 första stycket skall kassan samti- digt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst, och om inkonzsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, dennes årsarbetstid. Sådan fast- ställelse skall också ske för för- säkrad som avses i 1 & andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpenninggrundan- de inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat för- värvsarbete. Sjukpenningförsäk- ringen skall omprövas

a) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstför- hållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller för sjukpen- ningens storlek,

Den allmänna försäkringskassan skall i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjuk— penningförsäkringen. I fråga om en försäkrad som avses i 1 5 första stycket skall kassan samti- digt fastställa den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst. Sådan fastställelse skall också ske för försäkrad som avses i 1 5 andra stycket så snart anmälan om hans inkomstförhållanden gjorts hos kassan. Av beslutet skall framgå i vad mån den sjukpen- ninggrundande inkomsten är att hänföra till anställning eller till annat förvärvsarbete. Sjukpen- ningförsäkringen skall omprövas

3) när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstför- hållanden eller andra omständig- heter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpen- ning eller för sjukpenningens storlek,

b) när förtidspension eller särskild efterlevandepension enligt denna lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkrades arbetsförmåga eller, vid särskild efterlevandepension, förmåga eller möjlighet att bereda sig inkomst genom arbete,

c) när delpension enligt särskild lag beviljas den försäkrade eller redan utgående sådan pension ändras med hänsyn till ändring i den försäkra- des arbets- eller inkomstförhållanden, samt

(1) när tjänstepension beviljas den försäkrade. Ändring som avses i första stycket (1) skall ske från och med den dag då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omstän-

3 Senaste lydelse 1993z7'32.

Ändring som avses i första stycket a skall gälla från och med den dag då försäkringskassan fått kännedom om de ändrade omstän-

• Sida 5
•  Original

Nuvarande lydelse

dighetema. Ändring skall i fall som avses i 85 fjärde stycket andra meningen och 12 a & gälla från och med den_ första dagen med sjukpenning. Andring skall i annat fall än som avses i första stycket a) ske så snart anledning till ändringen uppkommit.

Den fastställda sjukpenninggrun- dande inkomsten får ej i annat fall än som avses i första stycket b), c) eller (I) sänkas under tid då

föranlett

Föreslagen lydelse

dighetema. Om anmälan om änd- rade omständigheter görs i an- slutning till en period med sjuk- penning eller annan ersättning som beräknas per dag och betalas ut av försäkringskassan, skall ändringen i stället gälla från och med första dagen med ersättning- en. Andring får dock inte gälla från och med en tidigare dag än

den då de omständigheter som ändringen inträffade. Andring skall i annat fall än som avses i första stycket a gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkommit.

Under tid som anges under 1 — 6

får, om inte första stycket b, c eller

d är tillämpligt, den fastställda sjuk- penninggrundande inkomsten sänkas

den försäkrade lägst till vad den skulle ha varit nämiast dessförinnan om försäk- ringskassa/1 då känt till samtliga förhållanden. Detta gäller tid då

den försäkrade

1. bedriver studier, för vilka han uppbär studiehjälp, studiemedel eller särskilt vuxenstudiestöd enligt studiestödslagen (1973z349), studiestöd enligt lagen (1983: 1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa eller bidrag enligt förordningen (1976:536) om utbildningsbidrag för dokto- rander,

2. genomgår kommunal vuxenutbildning (komvux), vuxenutbildning för psykiskt utvecklingsstörda (särvux) eller svenskundervisning för invandrare (sfi) och uppbär timersättning för studierna,

3. är inskriven vid arbetsmarknadsinstitut eller genomgår arbetsmark- nadsutbildning som beslutats av en arbetsmarknadsmyndighet,

4. är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför,

5. är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt l 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. och barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller vid adoption av barn som ej fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård,

6. fullgör vämpliktstjänstgöring eller vapenfri tjänst eller genomgår militär grundutbildning för kvinnor.

För en försäkrad som avses i tredje stycket 1 eller 3 skall försäkrings- kassan, vid sjukdom under utbildningstiden, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid. Om därvid den sjukpenninggrundande inkomsten helt eller delvis är att hänföra till anställning. skall årsarbetstiden beräknas

• Sida 6
•  Original

Nuvarande lydelse Prop. 1993/94:59 Föreslagen lydelse

på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i ifrågavarande förvärvsarbete under utbildningstiden.

För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 7 b 5 eller 22 kap. 7 5 och som under denna tid får livränta enligt lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt en annan författning skall försäkringskassan, vid sjuk- dom under den tid då livränta betalas ut, beräkna sjukpenningen på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

För en försäkrad som avses i 10 c 5 första stycket 1 eller 2 skall dock under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin, då den försäkrade inte uppbär studiesocial förmån som anges i tredje stycket 1, sjukpenningen beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av första — tredje styckena, om sjukpenningen blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt fjärde stycket.

Fjärde stycket tillämpas även för försäkrad som avses i tredje stycket 6 när den försäkrade genomgår grundutbildning eller därtill omedelbart anslutande repetitionsutbildning.

Såå4

För en försäkrad, till vilken För en försäkrad, till vilken tjänstepension utges i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenning- grundande inkomst och, om in- komsten helt eller delvis är att hänföra till anställning, årsarbets- tid fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd.

Den sjukpenninggrundande in-

tjänstepension utges i form av ålderspension eller annan därmed jämställd pension före utgången av den månad under vilken han fyller 65 år, skall sjukpenning— grundande inkomst fastställas om han har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpen- ninggrundande inkomsten beräk- nas därvid enligt 2 &.

komsten beräknas därvid enligt 2 5 och årsarbetstiden enligt 2 b 5.

Är en försäkrad med sådan tjänstepension som avses i första stycket helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundan- de inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången. Den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas därvid på grundval av lönen närmast före pensions- avgången eller, om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, den inkomst han kan antas få av arbete som svarar mot det föreliggande arbetsutbudet. Vid beräkningen skall iakttas att inkomsten inte får överstiga sju och en halv gånger basbeloppet. Vidare skall inkomsten minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte ge till resultat att en försäkrad som är endast delvis arbetslös erhåller lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkning skett enligt första stycket.

' Senaste lydelse 1987:223.

• Sida 7
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

655

En försäkrad är skyldig att så snart det kan ske och senast inom två veckor till den allmänna för- säkringskassan anmäla sådan änd— ring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjuk- penningens storlek.

En försäkrad skall, när han gör anspråk på sjukpenning, till den allmänna försäkringskassan an- mäla sådan ändring i sina in- komstförhållanden eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjuk- penningens storlek.

Allmän försäkringskassa skall i den utsträckning det skäligen påkallas genom förfrågningar hos de försäkrade eller på annat lämpligt sätt inhämta uppgifter om den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid och andra omständigheter som har betydelse för Sjukpenningförsäk- ringen.

12 56

Värdar en försäkrad annans barn under arton år i hemmet som fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden och läm- nas ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens storlek och års— arbetstiden fastställs därvid på grundval av en sjukpenninggrun— dande inkomst respektive beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar sådan ersättning.

12a

Om en arbetsgivare skall svara för sjuklön enligt lagen (l99l:1047) om sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer ifråga, fast- ställs sjukpenningens storlek på grundval av en sjukpenninggrund- ande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.

Arsarbetstiden fastställs i fall som avses i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte skall svara för sjuklön.

5 Senaste lydelse l987:223. 6 Senaste lydelse 1991 : 1974. 7 Senaste lydelse l99lzl977.

Värdar en försäkrad annans barn under arton år i hemmet som fosterbarn eller under därmed jämförliga förhållanden och läm- nas ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen. Sjukpenningens storlek och års- arbetstiden beräknas därvid på grundval av en sjukpenninggrun- dande inkomst respektive beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar sådan ersättning.

57

Om en arbetsgivare skall svara för sjuklön enligt lagen (1991: 1047) om sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer ifråga, be— räknas sjukpenningens storlek på grundval av en sjukpenninggrund- ande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.

Arsarbetstiden beräknas i fall som avses i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte skall svara för sjuklön.

• Sida 8
•  Original

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

12bä

Om en arbetstagare för eget arbete får skattepliktiga förmåner i annan form än pengar, beräknas sjukpenningens storlek för tid som förmånen kvarstår på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar sådana för- maner.

löaås

Regeringen kan föreskriva un- dantag från bestämmelserna i 4 & första stycket, 10 a &, 10 b 5 och 16 & sjätte stycket när lön under sjukdom utges enligt lag.

Regeringen får föreskriva att ersättning som en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen (1973:282) har rätt till enligt 16 5 skall utges för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbets- givaren haft för den anställde.

4 kap. 6 59 Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivä). Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpen- ning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tid- punkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garanti- nivån.

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp motsvarande förälderns sjukpen- ning, beräknad enligt femte stycket, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tid- punkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garanti- nivän och skulle ha varit det om försåkringskassan känt till samt- liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för varje barn för 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti- nivan.

Vid flerbamsbörd utges föräldrapenning enligt 3 5 andra stycket för 90 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andra — fjärde styckena skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 & fjärde — sjunde styckena samt 10 a och 10 b 55. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365, och även utges för den första dagen.

' Senaste lydelse 1990: 15 16. 9 Senaste lydelse 19932355.

• Sida 9
•  Original

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra — fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 & tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för- värvsarbete för vård av barn. Ar kvinnan gravid på nytt vid utgången av denna tid och beräknas barnets födelse ske inom sex månader eller föds barnet inom nämnda tid, skall hennes föräldrapenning även fort- sättningsvis beräknas på motsvarande sätt.

18 510

Bestämmelserna i 3 kap. 13 5 första stycket, 16 5 första — femte styckena och 17 5 första stycket a) och c) samt andra stycket tillämpas även i fråga om för- äldrapenningförmåner. Bestäm- melserna i 3 kap. 15 å och 17 5 första stycket b) tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapen— ning.

Bestämmelserna i 3 kap. 6 och 12 b 55, 13 5 första stycket, 16 5 första — femte styckena och 17 5 första stycket a och c samt andra stycket tillämpas även i fråga om föräldrapenningförmåner. Bestäm- melserna i 3 kap. 15 5 och 17 5 första stycket b tillämpas även i fråga om tillfällig föräldrapen- ning.

Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenningförmån anses två dagar med halv eller fyra dagar med fjärdedels föräldrapen- ning som en dag.

Om en föräldrapenningförmån tillkommer en förälder som inte har fyllt 18 år, får försäkringskassan på framställning av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall utbetalas till annan person eller till nämnden att användas till förälderns och familjens nytta.

Ar en kvinna vid tiden för förlossningen intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 &_lagen (l990:52) med särskilda bestäm- melser om vård av unga, får försäkringskassan på framställning av före— ståndaren för inrättningen besluta, att den föräldrapenning som tillkom- mer kvinnan skall utbetalas till föreståndaren för att användas till kvin- nans och barnets nytta.

13 kap. 7 &

Uppgår den försäkrades sjuk- penninggrundande inkomst vid tid- punkten för pensionsfallet lägst till ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbe- loppet, eller har pensionspoäng tillgodoräknats den försäkrade för minst två år av de fyra år som närmast föregått det år då pen— sionsfallet inträffar, skall förtids-

'0 Senaste lydelse l990:1516.

Har pensionspoäng tillgodoräk- nats den försäkrade för minst två år av de fyra år som närmast föregått det år då pensionsfallet inträffar, skall förtidspension utges med tillämpning av bestäm- melserna i andra stycket. Det- samma skall gälla då vid tidpunk- ten för pensionsfallet den försäk- rades sjukpenninggrundande in-

• Sida 10
•  Original

Nuvarande lydelse

pension utgå med tillämpning av bestämmelserna i andra stycket. Detsamma skall gälla då vid tidpunkten för pensionsfallet den sjukpenninggrundande inkomsten inte har fastställts till ett sådant belopp, men så skulle ha skett, om den allmänna försäkringskas-

Föreslagen lydelse

komst eller den inkomst som då skulle ha utgjort hans sjukperi- ninggrundande inkomst om för- säkringskassan hade känt till samtliga förhållanden, uppgår till lägst ett belopp som motsvarar det vid årets ingång gällande basbe- loppet.

san haft kännedom om samtliga de förhållanden som skall ligga till grund för fastställandet.

Hel förtidspension motsvarar den tilläggspension i form av ålderspen- sion, som skulle tillkomma den försäkrade, om sådan pension skulle börja utgå från och med den månad varunder han fyller sextiofem år. Härvid skall ålderspensionen beräknas under antagande att den försäkra- de för varje år från och med det då förtidspensionen börjar utgå till och med det då han uppnår sextiofyra års ålder tillgodoräknats pensions- poäng motsvarande medeltalet av de pensionspoängtal, vilka tillgodo- räknats honom under de fyra år som närmast föregått det år då pen— sionsfallet inträffade eller, om pensionen därigenom blir större, under samtliga är från och med det då han fyllt sexton år till och med det som närmast föregått pensionsfallet. Vid beräkningen av nämnda medeltal bortses från de år intill ett antal av hälften, för vilka pensionspoäng ej tillgodoräknats den försäkrade eller för vilka poängtalet är lägst.

Pension enligt denna paragraf får ej utgå, om den försäkrade vid sextiofem års ålder inte kan bli berättigad till ålderspension enligt 12 kap. -

22 kap. 12 511

Bestämmelsema i 3 kap. 12 å och 16 5 första — femte styckena tillämpas även i fråga om rehabili- teringspenning.

Bestämmelserna i 3 kap. 12 och 12 b åå samt 16 & första — femte styckena tillämpas även i fråga om rehabiliteringspenning.

Denna lag träder i kraft såvitt gäller 3 kap. 16 a 5 den 1 januari 1994 och i övrigt den 1 juli 1994. Den nya bestämmelsen i 3 kap. 12 b & tillämpas inte i fråga om ersättning som avser tid före ikraftträdandet.

" Senaste lydelse 1991 : 1976.

• Sida 11
•  Original

2.2. Förslag till

Lag om ändring i lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård

Härigenom föreskrivs att 12 5 lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

125

Föreskrifterna i 3 kap. 15 5 första stycket a) — d) och tredje stycket lagen (1962:381) om all- män försäkring skall tillämpas även i fråga om ersättning enligt denna lag.

Föreskrifterna i 3 kap. 6 5 samt 15 5 första stycket a — d och tredje stycket lagen (1962:381) om allmän försäkring skall tilläm- pas även i fråga om ersättning enligt denna lag.

Denna lag träder i kraft den 1 juli 1994.

• Sida 12
•  Original

2.3. Förslag till Prop. 1993/94:59 Lag om ändring i lagen (1992: 1745) om allmän sj ukförsäkringsavgift

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (l992:1745) om allmän sjukför- säkringsavgift skall ha följande lydelse.

Nu varande lydelse

35

Föreslagen lydelse

Avgift betalas inte av den som vid årets ingång fyllt 65 år. Avgift betalas inte heller av den som har sådana inkomster som avses i 2 5 om dessa understiger 32 procent av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avgift betalas inte heller av den som har sådana inkomster som avses i 2 5 om dessa understiger 25 procent av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1994 och tillämpas första gång- en vid 1995 års taxering.

• Sida 13
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Sjuklönerefonnen och de förändringar som under senare tid genomförts rörande inkomstbeskattningen har aktualiserat behov av en förändring av reglerna för beräkning och fastställande av sjukpenninggrundande inkOmst (SGI).

Riksförsäkringsverket har i en rapport (RFV ANSER 1992:4) Översyn av reglerna om sjukpenninggrundande inkomst (SGI) föreslagit ändrade regler om såväl kvalifikationsvillkoren inom sjukförsäkringen som beräkningen av bl.a. sjukpenninggrundande inkomst.

Riksförsäkringsverkets rapport har remissbehandlats. Remissinstanser- nas synpunkter i de delar propositionen omfattar redovisas under re- spektive avsnitt i propositionen. En förteckning över remissinstansema finns i bilaga 1. En remissammanställning har upprättats och finns tillgänglig i ärendet hos Socialdepartementet (dnr 92/4550/F).

I enlighet med vad som anfördes i prop. 1992/93:50 om åtgärder för att stabilisera den svenska ekonomin har regeringen den 15 april 1993 beslutat direktiv (Dir. 1993:44) för en beredning (S 1993:O7) med upp- drag att lämna förslag till en ny ordning för sjuk- och arbetsskadeför- säkringama. Beredningen skall därvid överväga olika alternativ be- träffande försäkringssystemet. Försäkringen skall liksom hittills vara generell och de grundläggande villkoren skall garanteras i lag. De olika alternativen bör analyseras och värderas med hänsyn till såväl den enskildes behov av en väl fungerande försäkring som kravet på en samhällsekonomi i balans.

Vidare pågår en utredning om socialförsäkringen och EG (S 1991:07, Dir. 1991:2). När-Sverige kommer att ingå i det planerade Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) måste regelsystemet vara anpassat så att personer som arbetar i Sverige utan att vara bosatta här får rätt till sjukvårdsförmåner och vissa förvärvsanknutna förmåner under den tid arbetet i Sverige pågår. Utredningen har därvid bl.a. att utreda behovet av författningsändringar inom den allmänna försäkringen och därmed sammanhängande förmånssystem inför en eventuell utvidg- ning av den skyddade personkretsen i enlighet med EG-reglema.

Reglerna för sjukpenninggrundande inkomst utgör grunden för de ersättningar som utges inom sjukförsäkringen. Det är av stor vikt att reglerna utvecklas så att ersättningen varken ger över- eller underkom- pensation och att sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls. Reglerna måste dessutom uppfylla den enskildes behov av en väl fungerande försäkring där var och en kan tillförsäkra sig kunskaper om både rättigheter och skyldigheter. Det är även viktigt att administra- tionen av försäkringen är anpassad till aktuella försäkringsvillkor.

RFV:s rapport har pekat på det komplicerade regelsystem som SGI innebär. Vi finner att vissa frågor behöver beredas ytterligare för att tas upp i ett senare sammanhang. I denna proposition föreslås mot bak- grund härav dels en regelförändring för att skapa förbättrad anpassning mellan inkomstbortfall och sjukersättning i vissa situationer, dels vissa administrativa förenklingar inom den allmänna försäkringen.

• Sida 14
•  Original

4. Skattepliktiga anställningsförmåner

Regeringens förslag: Under en period med sjukersättning bortses vid beräkning av sjukpenningens storlek från sådana skattepliktiga förmåner som kvarstår under ersättningsperioden. Om den skatte- pliktiga förmånen inte längre kvarstår skall dock sjukpenningen liksom tidigare beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) som omfattar värdet av förmånen.

Riksförsäkringsverkets förslag: Skattepliktiga förmåner och skatte— pliktiga kostnadsersättningar skall inte ingå i underlaget för SGI. Remissinstansema: Remissinstansemas uppfattningar varierar. Lands- organisationen i Sverige (LO) tillstyrker i princip förslaget att reglerna om sjukpenninggrundande inkomst skall överenstämma med de regler som gäller för sjuklön. LO anser dock att löneförmåner som ersätts utöver vad som är skattefritt skall vara SGI-grundande eftersom sådana inte kan anses vara en kostnadsersättning utan en löneförmån. Försäk- ringsanställdas Förbund (FF) instämmer i synsättet att löneförmåner som fri bil inte bör vara SGI-grundande då den anställde inte mister sådana vid sjukdom. De löneförmåner som ersätts utöver de belopp som anges i kommunalskattelagen bör dock även fortsättningsvis vara SGI— grundande enligt FF. Tjänstemännens centralorganisation (TCO) anser att skattepliktiga naturaförmåner som bil och subventionerad lunch skall vara SGI-grundande eftersom de definitionsmässigt utgör lön och inte kostnadsersättning. TCO anför vidare att olika avtalskonstruktioner uppstod efter skatteomläggningen på arbetsmarknaden. I vissa fall har skattepliktiga förmåner avlösts av ordinarie månadslön. I andra fall ligger de kvar som en rörlig månadslön. Statens arbetsgivarverk och Statskontoret tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag avseende skatte- pliktiga förmåner. Riksskatteverket tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag men understryker samtidigt att förslaget inte bör föranleda någon ändring i gällande regler för uttag av arbetsgivaravgifter eftersom detta skulle medföra betydande administrativa komplikationer för såväl uppgiftslämnare (arbetsgivare) som myndighet.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 5 lagen (l962:381) om allmän försäkring (AFL) är sjukpenninggrundande inkomst den årliga inkomst i pengar eller andra skattepliktiga förmåner som en försäkrad kan antas komma att få tills vidare för eget arbete. Om in- komsten helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner skall dessa tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med de regler som finns i 8 5 första — fjärde och sjätte styckena uppbördslagen (1953z272). Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 10 & uppbördslagen undantas vid beräkning av preliminär A-skatt.

Nuvarande regelsystem innebär att försäkrade vars sjukpenning- grundande inkomst helt eller delvis utgörs av skattepliktiga förmåner får

• Sida 15
•  Original

en högre kompensation än den avsedda i de fall förmånerna bibehålles under sjukdomstiden.

I förarbetena (prop. 1990/91:181) till lagen (1991:1047) om sjuklön uttalades att en löne- eller anställningsförmån som inte går förlorad på grund av sjukdom, t.ex. förmån av fri bostad eller bil, inte skall räknas in i beräkningsunderlaget för sjuklön. Vidare angavs att ersättning som avser att täcka sådana kostnader som arbetstagaren endast har när han utför sitt arbete inte heller borde räknas in i detta. Således gavs reglerna om sjuklön en utformning som innebär ett bättre samband mellan in- komstbortfallet och sjukersättningen än vad som hittills gällt rörande sjukpenning.

Vi anser det inte rimligt att generellt begränsa försäkringsskyddet till sådant inkomstbortfall som avser kontant lön utan såväl förmåner som kostnadsersättningar bör påverka SGI och därmed sjukpenningen. Sjuk- penningen bör dock inte avse förmåner som kvarstår under sjukfallet. Härigenom uppnås en bättre överensstämmelse mellan ersättningsreg- lema i lagen om sjuklön och lagen om allmän försäkring. Sambandet mellan avgifter och förmåner upprätthålls också eftersom rätt till sjuker- sättning avseende förmånerna inträder i de fall förmånen faktiskt bort- faller. Kostnadsersättningar som är skattepliktiga och som en försäkrad går miste om i samband med frånvaro från arbetet på grund av sjukdom bör såvitt avser de skattepliktiga delarna, alltid medräknas vid beräkning av sjukpenning eftersom dessa delar i avgifts- och skattehänseende betraktas som lön. Ett viktigt skäl för att sådana kostnadsersättningar skall beaktas är att sambandet mellan avgifter och förmåner annars ytterligare skulle urholkas.

Bestämmelserna om beräkning av sjukpenning för försäkrad som har skattepliktiga förmåner bör tas in i en ny 12 b 5 i 3 kap. AFL. De för- säkrade bör i sin försäkran för sjukpenning få intyga om de har skatte- pliktiga förmåner som kvarstår under sjukfallet.

Vad som nu sagts om beräkning av sjukpenning bör även gälla för rehabiliteringspenning, havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, närståendepenning och smittbärarpenning. Detta inne- bär att vissa ändringar bör göras i 4 och 22 kap. AFL. Däremot be- höver ingen ändring i denna del göras i lagen ( l989:225) om ersättning till smittbärare eller lagen (l988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård.

Förmåner enligt vämpliktsförmånsförordningen (1976:1008) och för- ordningen (1976:1011) om fömiåner till civilförsvarspliktiga bör av administrativa skäl inte omfattas av de ändrade reglerna för beräkning av sjukpenning.

I förordningen (1982z842) om vissa sjukförsäkringsersättningar för sjömän anges att om en arbetsgivare haft kostnader enligt sjömanslagen (1973:282) för en anställd till följd av sjukdom eller skada. skall försäk- ringskassan lämna ersättning till arbetsgivaren enligt 3 kap. 16 & AFL. Ersättningen skall därvid beräknas på grundval av den sjukpenninggrun- dande inkomsten. '

• Sida 16
•  Original

Beräkningen av ersättningen till sjömännens arbetsgivare medför redan idag vissa handläggningsproblem. Med anledning av det förslag om beräkning av sjukpenning på skattepliktiga förmåner som regeringen lägger fram i denna proposition kommer problemen att öka. Med hän- syn till att regeringen i följande avsnitt även begränsar en försäkrads skyldighet att anmäla inkomständringar anser vi att den ersättning som försäkringskassan skall utge till arbetsgivaren bör utgöra en viss pro- centuell andel av den anställdes lön och vissa andra kostnader arbets— givaren haft för den anställde under sjukdomstiden i stället för den sjuk- penninggrundande inkomsten. Detta bör gälla såväl när lön utges under sjukdomstid enligt sjömanslagen som när sådan lön utges enligt kollektivavtal. Då de närmare bestämmelserna om ersättning till berörda arbetsgivare liksom tidigare bör meddelas av regeringen behöver en ändring ske av 3 kap. 16 a & AFL om regeringens möjligheter att med- dela vissa föreskrifter. Regeringen avser också att senare ändra den tidigare nämnda förordningen om vissa försäkringsersättningar för sjömän på sätt som nu anförts.

5. Anmälningsskyldighet för inkomständringar

Regeringens förslag: Skyldigheten för försäkrade att anmäla änd— rade inkomstförhållanden m.m. till försäkringskassan skall vara kopplad till ett ersättningsärende. Möjligheten för en försäkrad att få sin sjukpenninggrundande inkomst prövad utan samband med ett ersätt- ningsärende kvarstår.

Riksförsäkringsverkets förslag: Förhandsregistrering av sjukpenning- grundande inkomst bör upphöra. Sjukpenninggrundande inkomst fast- ställs i samband med varje nytt ersättningsärende.

Remissinstanserna: Remissinstansema är i allmänhet positiva eller anför inga erinringar mot ett lepande av förhandsregistreringen. För- säkringsanställdas Förbund (FF) är dock tveksamt med hänsyn till kon— sekvenserna för handläggningen av inkomstprövade förmåner och krav- verksamhet. FF pekar också på socialtjänstens och kronofogdemyndig- hetemas behov av uppgifter.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 5 5 AFL skall försäk- ringskassan i samband med inskrivning av en försäkrad besluta om den försäkrades tillhörighet till sjukpenningförsäkringen. Försäkringskassan fastställer en sjukpenninggrundande inkomst för varje inskriven person som förvärvsarbetar och som har en årsinkomst på minst 6 000 kronor. Sjukpenningförsäkringen skall omprövas under vissa förutsättningar, bl.a. när kassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållan- den, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. Änd-

• Sida 17
•  Original

ring av sjukpenningförsäkringen skall ske från och med den dag försäk- ringskassan fått kännedom om de ändrade omständigheterna. I samband med att sjukpenning utges i anslutning till en sjuklöneperiod eller för samma dag som en arbetsgivare skall svara för sjuklön gäller dock änd- ringen fr.o.m. den första dagen med sjukpenning.

Enligt 3 kap. 6 & AFL är en försäkrad skyldig att så snart det kan ske och senast inom två veckor till den allmänna försäkringskassan anmäla sådan ändring i sina inkomstförhållanden eller av sin arbetstid eller andra omständigheter, som påverkar rätten till sjukpenning eller sjuk- penningens storlek.

I samband med införandet av sänkta kompensationsnivåer inom sjuk- penningförsäkringen fr.o.m. mars 1991 gav riksdagen regeringen till känna att möjligheten att slopa förhandsregistreringen av SGI och på så sätt frigöra resurser hos försäkringskassoma närmare skulle övervägas (bet. 1990/91:SfU9, rskr. 1990/9l:104).

Införandet av sjuklön fr.o.m. 1 januari 1992 har inneburit att försäk- ringskassan betalar ut sjukpenning i betydligt färre fall än tidigare efter- som flertalet försäkrade är berättigade till sjuklön från sin arbetsgivare. Ca 80% av samtliga sjukfall avslutas före sjuklöneperiodens utgång.

Enligt statistik från Riksförsäkringsverket har antalet beslut om SGI minskat med ca 40 % mellan januari 1991 och januari 1992. För tiden juni 1992 — maj 1993 har ca 570 000 ärenden om SGI avgjorts utan att något ersättningsärende varit aktuellt för berörda försäkrade under denna tid.

Att helt slopa förhandsregistreringen av sjukpenninggrundande inkomst stöter på vissa problem. Även fortsättningsvis bör försäkrade ha möj- lighet att få beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. En sådan situation kan t.ex. föreligga när en försäkrad har för avsikt att börja studera och önskar besked om huruvida s.k. SGI—skyddad tid enligt 3 kap. 5 & tredje stycket punkt 1 gäller under dessa studier. Reglerna om SGI-skyddade tider har tillkommit för att försäkrade skall kunna behålla ett försäk- ringsskydd under vissa tidsperioder när förvärvsarbete inte utförs. Det är av stor betydelse för en försäkrad att vid sådana tillfällen kunna få ett beslut om sin sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättnings- ärende inte är aktuellt. Även egenföretagare har intresse av att få beslut om sjukpenninggrundande inkomst trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. Vidare är möjligheten att teckna en frivillig sjukpenning— försäkring beroende av att en sjukpenninggrundande inkomst kan fast— ställas utan att något ersättningsärende är aktuellt.

Det är emellertid angeläget att nuvarande regler ändras så att försäk- ringskassan inte i onödan belastas med ärenden om sjukpenninggrundan- de inkomst som ofta är inaktuella när ett ersättningsärende uppstår.

Regeringen föreslår därför att möjligheten att anmäla ändrade förhåll- anden på förhand och därmed få den sjukpenninggrundande inkomsten prövad skall finnas kvar, men att skyldigheten att anmäla ändrade för- hållanden begränsas till tillfällen då ett ersättningsärende är aktuellt. Häri-

• Sida 18
•  Original

genom försämras inte servicen till de försäkrade samtidigt som admini- strationen av sjukpenningförsäkringen förenklas.

Detta innebär att 3 kap. 6 5 första stycket AFL måste ändras. Också 3 kap. 5 5 andra stycket AFL måste ändras så att en ny sjukpenning- grundande inkomst kan komma att gälla från och med första dagen med sjukpenning. Naturligtvis bör inte en ändring i sjukpenningförsäkringen avse tid före det att förhållandena ändrats. Också detta bör införas i 3 kap. 5 5 andra stycket AFL.

Anmälningsskyldigheten bör kunna fullgöras genom att den försäkrade lämnar uppgift om ändrad inkomst på den blankett som sänds ut i sam- band med att anmälan om sjukdom gjorts.

Det vi nu anfört om anmälningsskyldighet m.m. bör gälla även för havandeskapspenning, föräldrapenning, tillfällig föräldrapenning, reha- biliteringspenning, smittbärarpenning och närståendepenning. Detta förutsätter vissa ändringar i 4 kap. AFL liksom i lagen om ersättning och ledighet för närståendevård.

Vidare avser regeringen att senare ändra de förordningar som avser ersättning till värnpliktiga och civilförsvarspliktiga. För dessa ersätt- ningar är det av administrativa skäl nödvändigt att den ersättnings- berättigade även i fortsättningen är skyldig att på förhand anmäla ändra- de förhållanden.

Föreslagen ändring får till följd att en sjukpenninggrundande inkomst som inte motsvarar inkomstförhållandena kan vara fastställd. Med an— ledning av detta måste kvalifikationsvillkoret för att föräldrapenning skall utges med belopp motsvarande förälderns sjukpenning under de första 180 dagarna ändras. Ändringen innebär att en försäkrad inte skall få föräldrapenning med belopp motsvarande sjukpenningen om han inte, om försäkringskassan känt till samtliga förhållanden, skulle ha varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under den tidsperiod som anges i 4 kap. 6 5 andra stycket AFL. Ett tillägg om detta görs i nämnda stycke. Det fall då en försäkrad som inte har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under nämnda tid men borde ha varit det, regleras redan i 9 & andra stycket i samma kapitel.

Att fastställd SGI kan vara inaktuell medför också att bestämmelsema i 3 kap. 5 & tredje stycket och 13 kap. 2 5 första stycket AFL behöver ändras så att de förhållanden som faktiskt gällt vid avgörande tidpunkter är de som avgör vilken SGI som skall kunna fastställas respektive vilken förtidspension som skall utges.

Att skyldigheten att anmäla ändrade inkomstförhållanden eller andra omständigheter knyts till tidpunkten för ersättningsärendet innebär inte några förändringar såvitt avser skyldigheten att under ett ersättnings- ärende anmäla t.ex. ändring av arbetsoförmågans omfattning eller att återgång i arbete har skett.

• Sida 19
•  Original

6. Årsarbetstid

Regeringens förslag: Årsarbetstid beräknas endast i samband med ett ersättningsärende i den mån detta behövs för att beräkna ersätt- ningens storlek.

Riksförsäkringsverkets förslag: Årsarbetstid fastställs endast när er- sättning skall tim/dagberäknas.

Remissinstanserna: Försäkringskasseförbundet och Försäkringsan- ställdas Förbund tillstyrker Riksförsäkringsverkets förslag. I övrigt har inga remissinstanser berört förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Enligt 3 kap. 2 b & AFL fastställs årsarbetstid av försäkringskassan för försäkrade som har en sjukpen- ninggrundande inkomst som helt eller delvis är att hänföra till anställ— ning. Årsarbetstiden är det antal timmar för år som en försäkrad kan antas komma att tills vidare arbeta i ifrågavarande förvärvsarbete som ordinarie arbetstid eller däremot svarande normal arbetstid. Årsarbetstid fastställs antingen i timmar eller dagar.

För sjukpenning och smittbärarpenning gäller reglerna om tim/dag- beräknad ersättning för de första fjorton dagarna. Fr.o.m. den 15:e dagen gäller som regel kalenderdagberäkning. För havandeskapspenning och föräldrapenning tillämpas enbart kalenderdagberäkning. Tillfällig föräldrapenning och närståendepenning tim/dagberäknas på samma sätt som sjukpenning men utan tidsgräns, dvs. för alla ersättningsdagar. Kalenderdagberäkning görs dock vid byte av bl.a. havandeskapspenning eller föräldrapenning mot tillfällig föräldrapenning.

Beräkning av årsarbetstid bör till följd av bl.a. sjuklönereformen kunna slopas för flertalet sjukpenningärenden eftersom utbetalning av sjukpenning från försäkringskassan i regel blir aktuell först fr.o.m. den 15:e dagen av ett sjukfall.

Under avsnitt 5 har föreslagits regelförändringar vilka kommer att minska antalet SGI-beslut. I vissa fall konuner det dock även fortsätt- ningsvis att vara av intresse för försäkrade att erhålla beslut om den sjukpenninggrundande inkomsten trots att något ersättningsärende inte är aktuellt. Reglerna om årsarbetstid är däremot endast av betydelse som underlag för att det i ett ersättningsärende skall kunna göras en tim/dag- beräkning. I de fall en sjukpenninggrundande inkomst av anställning an- mäls till försäkringskassan utan att ett ersättningsärende som skall tim/dagberäknas är aktuellt föreslår vi därför att någon årsarbetstid inte längre behöver fastställas i samband med beslut om den sjukpenning- grundande inkomsten.

I huvudsak innebär förslaget att årsarbetstid kommer att behöva beräk- nas i samband med tillfällig föräldrapenning och närståendepenning samt vid ersättningsperioder under vilka den försäkrade genomgår ut— bildning eller vämpliktstjänstgöring och därvid har rätt att erhålla tim/dagberäknad ersättning.

• Sida 20
•  Original

7. Den allmänna sjukförsäkringsavgiften

Regeringens förslag: Allmän sjukförsäkringsavgift skall inte tas ut

av den som har en förvärvsinkomst som understiger 25 % av det basbelopp som gällde vid årets ingång.

Skälen för regeringens förslag: Från och med den 1 januari 1993 uttas en avgift om 0,95 % på förvärvsinkomster upp till 7,5 basbelopp (prop. 1992/93:136, bet. 1992/93:5fU9, rskr. 1992/931157, SFS 1992:1745). Avgift tas inte ut om förvärvsinkomstema understiger 32 % av det vid årets ingång gällande basbeloppet enligt AFL. Gränsen överensstämmer med den som gäller för deklarationsskyldighet för förvärvsinkomster.

Enligt riksdagens beslut har gränsen för deklarationsskyldighet sänkts till 25 % av basbeloppet fr.o.m. år 1994 (prop. 1992/93:50, bet. 1992/93zFiUl och 1992/93:5kU18, rskr. 1992/93:158, SFS l992zl484). I likhet med vad som anfördes i prop. 1992/93:136 anser vi att från samma tid även gränsen för uttag av den allmänna sjukför- säkringsavgiften bör sänkas till 25 % av basbeloppet. Vi lägger fram förslag till lag om ändring i 3 5 lagen (1992:1745) om allmän sjukför- säkringsavgift i enlighet härmed.

8. Ikraftträdande, kostnader och administration

Ändringen i lagen om allmän sjukförsäkringsavgift och ändringen av 3 kap. 16 a & AFL föreslås träda i kraft den 1 januari 1994. Då övriga ändringar i AFL och lagen om ersättning och ledighet för närstående— vård kräver förändringar av nuvarande ADB-rutiner m.m. föreslås dessa ändringar träda i kraft den 1 juli 1994.

Förslaget om att skattepliktiga förmåner inte skall ingå i SGI under vissa omständigheter kommer att innebära en viss reducering av försäk- ringsutgiftema. Någon beräkning av besparingens omfattning har dock inte varit möjlig att göra. I administrativt avseende innebär förslaget viss kostnadsökning. Övriga förslag rörande SGI och årsarbetstid beräk- nas innebära administrativa besparingar motsvarande ca nio miljoner kronor.

När det gäller besparingarna på administrationen sammantaget avser regeringen att återkomma till frågan i samband med budgetbehandlingen av socialförsäkringsadministrationens totala resursbehov.

• Sida 21
•  Original