Socialförsäkringsbalk

Del 1

Till statsrådet och chefen för Socialdepartementet

Regeringen beslutade den 13 september 2001 att en särskild utredare skulle tillkallas för att göra en teknisk översyn av lagen (1962:381) om allmän försäkring och andra författningar på socialförsäkringsområdet.

Som särskild utredare förordnade dåvarande statsrådet Ingela Thalén den 10 oktober 2001 kammarrättslagmannen Lars-Göran Hessmark.

Som sakkunniga har varit förordnade: chefsjuristen Astrid Christiernsson, Försäkringskassan, ämnesrådet Elisabeth Lane, Socialdepartementet, enhetschefen Eva Nordqvist, Försäkringskassan, ämnesrådet Kjell Rempler, Socialdepartementet, och departementsrådet Bengt Sibbmark, Socialdepartementet.

Som experter har varit förordnade: enhetschefen Annette Bäcklund, Försäkringskassan, språkexperten Anne-Marie Hasselrot, Justitiedepartementet, f.d. regeringsrådet Bodil Hulgaard, Malmö, och avdelningschefen Helen Stoye, Premiepensionsmyndigheten.

Som sakkunnig resp. expert under ett grundläggande skede har i tidigare befattningar även deltagit: departementsrådet Marianne Jenryd, och hovrättsrådet Hans Nyman.

Som sekreterare har tjänstgjort: hovrättsassessorn Bo-Göran Ohlsson, och kammarrättsassessorn Petrus Tired.

Bodil Hulgaard har i utredningens slutskede tjänstgjort på deltid i sekretariatet.

Utredningen har antagit namnet Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol).

SamSol överlämnar härmed betänkandet Socialförsäkringsbalk (SOU 2005:114). Betänkandet är skrivet i vi-form, eftersom de sakkunniga och experterna instämmer i de förslag som lämnas.

Uppdraget är därmed slutfört.

Jönköping i december 2005

Lars-Göran Hessmark

Bo-Göran Ohlsson Petrus Tired Bodil Hulgaard

Förkortningar

ABBL Lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag AFL Lagen (1962:381) om allmän försäkring AFLP Lagen (1962:382) angående införande av lagen om allmän försäkring AKBL Lagen (1988:1463) om bidrag vid adoption av utländska barn ALF Lagen (1997:238) om arbetslöshetsförsäkring AOL Lagen (2004:778) om allmänt ombud hos Försäkringskassan ATP Allmän tilläggspension bet. Betänkande BoL Lagen (1993:737) om bostadsbidrag BTPL Lagen (2001:761) om bostadstillägg till pensionärer m.fl. CSN Centrala studiestödsnämnden dir. Direktiv Ds Departementsserien EPL Lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EPLP Lagen (2000:462) om införande av lagen (2000:461) om efterlevandepension och efterlevandestöd till barn EU Europeiska unionen FBBL Lagen (1986:378) om förlängt barnbidrag FBH Förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade FL Förvaltningslagen (1986:223) FÖD Försäkringsöverdomstolen

Förkortningar SOU 2005:114

GPL Lagen (1998:702) om garantipension HandL Förslag i SOU 2001:47 till lag om handläggning av ärenden hos de allmänna försäkringskassorna m.m. HSL Hälso- och sjukvårdslagen (1982:763) HVL Lagen (1998:703) om handikappersättning och vårdbidrag IFKL Lagen (2004:274) med anledning av inrättande av Försäkringskassan IL Inkomstskattelagen (1999:1229) KSL Lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän LAF Lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring LASS Lagen (1993:389) om assistansersättning LBH Lagen (1988:360) om handläggning av ärenden om bilstöd till handikappade LEF Lagen (1974:525) om ersättning för viss födelsekontrollerande verksamhet m.m. LIP Lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LIPP Lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension LISA Lagen (1998:1755) om särskilda insatser för personer med tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning LSKK Lagen (1984:989) om socialförsäkringsväsendet under krig och krigsfara LSP Lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd LSPT Lagen (1990:773) om särskilt pensionstillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller handikappat barn LSS Lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade NVL Lagen (1988:1465) om ersättning och ledighet för närståendevård PGI Pensionsgrundande inkomst PISA Lagen (2003:763) om behandling av personuppgifter inom socialförsäkringens administration PPM Premiepensionsmyndigheten

SOU 2005:114 Förkortningar

PPML Lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten prop. Proposition RAR Riksförsäkringsverkets allmänna råd ref. Referat RFFS Riksförsäkringsverkets författningssamling RFV Riksförsäkringsverket rskr. Riksdagsskrivelse RÅ Regeringsrättens årsbok SAL Socialavgiftslagen (2000:980) SEL Lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m. SFB Socialförsäkringsbalken SFBP Lagen (2007:000) om införande av socialförsäkringsbalken SFS Svensk författningssamling SfU Socialförsäkringsutskottet SGI Sjukpenninggrundande inkomst SIAL Lagen (2004:115) om självbetjäningstjänster via Internet inom socialförsäkringens administration SjLL Lagen (1991:1047) om sjuklön SML Lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare SofL Socialförsäkringslagen (1999:799) SOU Statens offentliga utredningar USL Lagen (1996:1030) om underhållsstöd ÄfsL Lagen (2001:853) om äldreförsörjningsstöd

Sammanfattning

Utredningens uppdrag

Utredningen om samordning av socialförsäkringslagarna (SamSol) har i uppdrag att göra en teknisk översyn av lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) och andra författningar på socialförsäkringsområdet (dir 2001:70).

Ändamålet med utredningen är att lämna förslag till lagstiftning som ger bättre överskådlighet och bättre säkerhet mot bristande enhetlighet i fråga om regler och begrepp som är gemensamma för socialförsäkringen. De nuvarande lagarna skall samordnas på ett bättre sätt, och om möjligt sammanföras, så att de blir lättare att överblicka och tillämpa. Förslag skall också lämnas till hur samordningsfördelar kan uppnås även i materiella hänseenden.

Utredningen föreslår en socialförsäkringsbalk

Efter att ha övervägt olika alternativ anser vi i SamSol enhälligt att i princip alla lagregler om socialförsäkringen bör samlas i en socialförsäkringsbalk, som ersätter ca 30 nuvarande lagar. Förmånerna administreras av den nya myndigheten Försäkringskassan och Premiepensionsmyndigheten. Vi har haft förebilder från Frankrike, Irland, Norge och Tyskland. Vi har också tittat på EG-förordningarna 1408/71 och 883/2004 samt på miljöbalken och inkomstskattelagen (1999:1229).

Vi anser att bl.a. följande allmänna fördelar följer med en heltäckande socialförsäkringsbalk. För det första får man givetvis den överskådliga helhetsbild som är det övergripande målet för vårt utredningsuppdrag. Medborgarperspektivet kräver ett överskådligt system med förbättrad och enhetlig lagstruktur, som sannolikt även kommer att ge medborgarna ökad förståelse för systemet.

Sammanfattning SOU 2005:114

Balken ger också socialförsäkringen och den nya socialförsäkringsadministrationen en tydlig identitet. Det kommer för alla att bli lättare att söka i och tillämpa ett samlat lagverk i stället för de ca 30 olika lagar som balken ersätter. Bland annat blir det möjligt att på ett enkelt sätt läsa innehållet i alla de hänvisningar som fortfarande måste finnas kvar mellan olika delar. Det blir lättare att se samband och konsekvenser i fråga om olika regler och åtgärder. Det blir också lättare att ge information och annan service. I synnerhet kommer elektronisk tillgänglighet och kommunikation att underlättas väsentligt.

För myndigheterna och lagstiftaren tillkommer fördelen att det blir lättare att beakta helheten och värdet av gemensamma regler. Det blir lättare att samordna och upprätthålla enhetlighet samt lättare att undvika förbiseenden, inkonsekvenser och dubbelregleringar. Det är givetvis också lättare att ändra i bara en lag än i flera lagar samtidigt, och det förbättrar sannolikt även samarbetet mellan olika myndigheter och andra aktörer.

I huvudsak oförändrat sakligt innehåll i balken

Frånsett frågor om handläggning och överklagande är vårt uppdrag mycket begränsat när det gäller sakliga förändringar. Vi föreslår inte heller några större sådana förändringar i det förslag till balk som vi lägger fram. Rättspraxis kodifieras däremot i flera fall.

För att få samordningsvinster föreslår vi vidare att åtskilliga bestämmelser om förmåner och handläggning skall vara gemensamma för hela socialförsäkringen. Vissa särbestämmelser kan dock inte undvaras. De bör dock så långt möjligt sammanföras i gemensamma avsnitt om respektive ämnen.

När det gäller ändring, omprövning och överklagande av beslut föreslår vi i princip ingen ändring i gällande ordning, men en sammanföring av alla bestämmelser.

Balkens sakliga omfattning

När det gäller den sakliga omfattningen föreslår vi att socialförsäkringsbalken i huvudsak skall omfatta lagreglerna om förmåner som i dag omfattas av socialförsäkringslagen (1999:799, SofL). Vi anser

SOU 2005:114 Sammanfattning

dock att den ersättning för sjukvård m.m. som i dag avses i 2 kap. AFL inte skall ingå i balken utan i stället regleras i en särskild lag.

Vi föreslår å andra sidan att den samlade lagstiftningen jämfört med SofL skall utökas med reglerna om sjuklön, statligt personskadeskydd för totalförsvarspliktiga m.fl., krigsskadeersättning till sjömän och smittbärarersättning i nu gällande, särskilda lagar samt med reglerna om frivillig sjukpenningförsäkring i 21 kap. AFL och om bilstöd i förordningen (1988:890) om bilstöd till handikappade. Arbetslöshetsförsäkringen och vissa andra förmåner låter vi däremot liksom i dag ligga utanför socialförsäkringen.

Flera lagar om handläggning av ärenden m.m. hos Försäkringskassan föreslås ingå i den nya lagstiftningen. Vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndighetens verksamhet bör dock av konstitutionella skäl behållas utanför.

Balkens disposition

När det gäller dispositionen av socialförsäkringsbalken föreslår vi att balken delas in i 8 avdelningar som betecknas med stora bokstäver, ca 30 underavdelningar som betecknas med romerska siffror, ca 120 kapitel och ca 1 860 i allmänhet korta paragrafer. Balken avses vara flexibel och utbyggbar, bl.a. genom att avdelningarna har separata kapitelindelningar.

I avd. A föreslås övergripande bestämmelser om personkretsen och socialförsäkringsskyddet i olika försäkringsgrenar samt vissa gemensamma definitioner. Den avdelningen motsvarar bl.a. SofL, som i dag gäller för bosättnings- eller arbetsbaserade förmåner. Balken får nu kompletteras med en tredje försäkringsgren, som vi kallar övriga förmåner. Vi föreslår också ett antal generella definitioner för hela balken, vilka i framtiden kan kompletteras efter hand för att fortlöpande stärka enhetligheten.

I avd. B–G föreslås bestämmelser om de olika socialförsäkringsförmånerna, i princip ordnade efter behovssituationer under medborgarens livscykel. Medborgaren sätts alltså i centrum i stället för försäkringskategorierna. I avd. H föreslås vissa gemensamma bestämmelser om förmåner, handläggning, omprövning, överklagande och organisation. Avdelningarna har följande rubriker:

Sammanfattning SOU 2005:114

Avd. A Övergripande bestämmelser Avd. B Familjeförmåner Avd. C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada Avd. D Särskilda förmåner vid funktionshinder Avd. E Förmåner vid ålderdom Avd. F Förmåner till efterlevande Avd. G Bostadsstöd Avd. H Vissa gemensamma bestämmelser

Vi föreslår att systemet skall ha en tydlig struktur även på lägre nivåer genom att bestämmelserna i de olika förmånsavsnitten återkommer under likartade rubriker på i princip samma ställen i avsnitten, så att läsaren känner igen sig. Därvid avses ca 600 mellanrubriker och 700 underrubriker väsentligt underlätta medborgarnas och myndigheternas sökning i balken, inte minst sökningen på elektronisk väg.

Konstruktionen av balken kommer att underlätta för dem som använder lagstiftningen i sitt arbete. Utformningen av besluten kommer att underlättas genom balkkonstruktionen i sig och genom att språket i de enskilda bestämmelserna blir mer tillängligt. Överskådligheten kan medföra att regelverket blir det naturliga arbetsredskapet för Försäkringskassans handläggare. Detta kan i sin tur leda till en mer rättssäker och likformig tillämpning av socialförsäkringen.

Balkens ikraftträdande och kostnader

Det är med hänsyn till lagstiftningsärendets omfattning svårt att förutse när socialförsäkringsbalken kan träda i kraft. En rimlig bedömning kan dock vara att detta bör kunna ske den 1 januari 2008. Vårt förslag kommer under hela beredningstiden att vara en färskvara som bör hanteras skyndsamt.

Socialförsäkringsbalken skall tillämpas på förmåner som avser tid efter ikraftträdandet. De gemensamma bestämmelserna om handläggning m.m. skall dock i huvudsak tillämpas omedelbart även om förmånen avser tid före ikraftträdandet. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelserna tas in i en särskild införandelag. Dit förs också de övergångsbestämmelser till de upphävda lagarna som alltjämt är av betydelse samt några bestämmelser av övergångskaraktär i de upphävda lagarna.

SOU 2005:114 Sammanfattning

Vi bedömer att en ny socialförsäkringsbalk medför vissa kostnader övergångsvis men att den på sikt kommer att leda till en mer effektiv och mindre kostnadskrävande hantering av socialförsäkringssystemet.

Summary

Remit of the Inquiry

The remit of the Inquiry on Coordination of Social Insurance Legislation (SamSol) is to carry out a technical review of the National Insurance Act (1962:381) and other statutes in the area of social insurance (ToR 2001:70).

The object of the Inquiry is to submit proposals for legislation to give improved clarity and better assurance against lack of consistency as regards rules and concepts common to social insurance. The present legislation must be better coordinated, and if possible brought together, so that it is easier to take in and apply. Proposals are also to be submitted as to how coordination benefits can be achieved even in material respects.

The Inquiry proposes a social insurance code

After having considered various alternatives we in SamSol are unanimous in our opinion that in principle all legislation on social insurance should be collected in a social insurance code, which will replace about 30 existing acts. Benefits are to be administered by the new Swedish Social Insurance Agency and the Premium Pension Authority. We have considered examples from France, Germany, Ireland and Norway. We have also looked at EC regulations 1408/71 and 883/2004 as well as the Swedish Environmental Code and the Income Tax Act (1999:1229).

We believe that the following general benefits will follow from a comprehensive social insurance code. In the first place there is of course the clear comprehensive picture, which is the overall objective of our inquiry. The citizen perspective requires a clear system with an improved and consistent legislative structure, which

Summary SOU 2005:114

will probably also give citizens a greater understanding of the system.

The code will also give the social insurance system and the new social insurance administration a clearer identity. It will be easier for everyone to search in and apply an integrated code of law instead of the 30 or so different acts which it will replace. It will, for example, be possible in a simple way to read the contents of all the cross-references that must be retained. It will be easier to see the connections between and consequences of various regulations and measures. It will also be easier to provide information and other services. In particular, electronic accessibility and communications will be significantly easier.

Additional advantages for agencies and legislators are the value of common regulations and the fact that it will be easier to pay regard to the whole situation. It will be easier to coordinate and maintain consistency and easier to avoid omissions, inconsistencies and duplicate regulations. It is, of course, easier to amend a single piece of legislation than several acts simultaneously and this will probably also improve cooperation between different agencies and other actors.

No essential changes in the contents of the code

Apart from issues relating to the processing of cases and appeals, our task has been very limited with regard to changes in substance. Nor do we propose any major changes of this kind in the draft code that we are presenting. On the other hand, case law is codified in several instances.

To obtain the benefits of coordination, we also propose that a number of provisions on benefits and processing be made uniform throughout the social insurance system. Some special provisions cannot be dispensed with, however. Nonetheless, as far as possible they should be brought together in common sections dealing with specific subjects.

SOU 2005:114

Summary

The scope of the code in terms of substance

With regard to the substantial scope of the code, we propose that the social insurance code mainly include legislative rules on benefits that are currently covered by the Social Insurance Act (1999:799). However, we consider that the compensation for medical care, etc. now referred to in the National Insurance Act should not be incorporated into the code, but should be regulated in a special act.

On the other hand, we propose that, compared to the Social Insurance Act, the integrated legislation should be extended to include the rules on sick pay, public personal injury protection for conscripts in the national total defence services, etc., war injury compensation for seamen and disease carrier allowances, all of which are now provided for in special legislation. It should also cover the regulations governing voluntary sickness benefit insurance in the National Insurance Act and include the car allowances regulated in the Ordinance on car allowances for people with disabilities. However, we have allowed unemployment insurance and a number of other benefits to continue to remain outside the realm of social insurance.

The structure of the code

With regard to the structure of the social insurance code, we propose that it is divided into eight titles designated with capital letters, some 30 subdivisions designated with Roman numerals, approximately 120 chapters and some 1 860 generally short sections. The code is intended to be flexible and able to be easily expanded since each title has been divided into separate chapters.

It is proposed that title A contain general provisions on the persons to whom the legislation is to apply and the social insurance protection in different branches of insurance and certain common definitions. This title corresponds to the Social Insurance Act, which at present applies to housing- or work-based benefits. The code will now be supplemented by a third branch of insurance, which we have termed “other benefits”. We also propose a number of general definitions for the entire code which can subsequently be supplemented in the future so as to continuously enhance consistency.

Summary SOU 2005:114

Titles B–G are proposed to include provisions on the various social insurance benefits, basically listed according to situations of need in the course of the citizen’s lifecycle. The focus is therefore on the citizen, instead of insurance categories. Title H is proposed to include some common provisions on benefits, processing, reappraisal, appeal procedures and organisation. These titles have the following headings:

Title A General provisions Title B Family benefits Title C Benefits in the event of sickness or work injury Title D Special benefits in the event of disability Title E Benefits in old age Title F Benefits to surviving dependants Title G Housing allowances Title H Certain common provisions

We propose that the system have a clear structure even at lower levels by making the provisions in the various sectors on benefits recur under similar headings in more or less the same positions in each sector, so that the reader can easily find them. In addition the approximately 600 intermediate headings and 700 subheadings will make it considerably easier for citizens and agencies to search in the code, particularly as regards electronic searches.

The structure of the code will make it easier for those using the legislation in their work. Formulation of decisions will be facilitated both by the structure of the code itself and by the fact that the language of individual provisions will be more accessible. As a result of this clarity, the regulatory framework may become the natural working tool for responsible officials at the Swedish Insurance Agency. This in turn may lead to a more legally secure and consistent application of social insurance.

Entry into force of the code and costs

Considering the extent of the legislation necessary in this case, it is difficult to predict when the social insurance code will be able to enter into force. A reasonable assessment however may be that this should be possible on 1 January 2008.

SOU 2005:114

Summary

The social insurance code will apply to benefits with regard to the period after entry into force. The common provisions on processing, etc. will however, be applied immediately even if the benefit concerns a period before entry into force. Entry into force and interim provisions will be included in a special introductory Act. This Act will also include the interim provisions for the annulled acts that continue to be of importance and some provisions of an interim nature in the annulled acts.

We consider that a new social insurance code will lead to certain costs over an interim period, but that in the long term it will lead to more efficient and economic management of the social insurance system.

Författningsförslag

1. Förslag till socialförsäkringsbalk

AVD. A ÖVERGRIPANDE BESTÄMMELSER

I Inledande bestämmelser, definitioner och

förklaringar

1 kap. Innehåll m.m.

Socialförsäkringsbalkens innehåll

1 § Denna balk innehåller bestämmelser om social trygghet genom de sociala försäkringar samt andra ersättnings- och bidragssystem som behandlas i avdelningarna B

  • (socialförsäkringen).

2 § Balken är indelad i avdelningar, som betecknas med stora bokstäver.

Avdelningarna är indelade i underavdelningar, som betecknas med romerska siffror.

Kapitlen i balken har löpande numrering inom varje avdelning.

3 § I balken finns övergripande bestämmelser i avd. A.

Vidare finns bestämmelser om

  • familjeförmåner i avd. B,
  • förmåner vid sjukdom eller arbetsskada i avd. C,
  • särskilda förmåner vid funktionshinder i avd. D,
  • förmåner vid ålderdom i avd. E,
  • förmåner till efterlevande i avd. F, och
  • bostadsstöd i avd. G. Vissa gemensamma bestämmelser om förmånerna, handläggningen och organisationen finns i avd. H.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

4 § I denna avdelning finns

  • inledande bestämmelser, definitioner och förklaringar i underavdelning I, och
  • övergripande bestämmelser om socialförsäkringsskyddet i underavdelning II.

Det finns definitioner och förklaringar också i andra avdelningar.

Andra sociala trygghetssystem

5 § Bestämmelser om andra sociala trygghetssystem finns i bl.a.

2 kap. Allmänna bestämmelser, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • socialförsäkringens administration i 2 §,
  • socialförsäkringens finansiering i 3 och 4 §§,
  • internationella förhållanden i 5 §,
  • prisbasbelopp m.m. i 6–10 §§, och
  • definitioner och förklaringar i 11–18 §§.

Socialförsäkringens administration

2 § Socialförsäkringen administreras av Försäkringskassan samt av Premiepensionsmyndigheten och Skatteverket.

Beslut i ärenden enligt denna balk fattas av Försäkringskassan om inte något annat anges.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Socialförsäkringens finansiering

3 § Bestämmelser om finansiering av socialförsäkringen finns i

1. socialavgiftslagen (2000:980),

2. lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter,

3. lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift,

4. lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift, och

5. lagen (2004:1237) om särskild sjukförsäkringsavgift. Socialförsäkringen finansieras också genom avkastning på vissa avgiftsmedel som avses i första stycket.

4 § Förutom enligt de lagar som anges i 3 § finansieras socialförsäkringen med medel från statsbudgeten samt, i den omfattning som anges i denna balk, genom bibehållna anställningsförmåner och genom särskilda betalningar från kommuner och enskilda personer.

Internationella förhållanden

5 § Gemenskapsrätten inom Europeiska unionen (EU) eller inom Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller avtal om social trygghet som ingåtts med andra stater kan medföra begränsningar i tillämpligheten av bestämmelserna i denna balk. Bland annat gäller lagen (2004:114) om nordisk konvention om social trygghet.

Prisbasbelopp m.m.

6 § Vissa beräkningar som anges i denna balk skall göras med anknytning till ett prisbasbelopp.

7 § Prisbasbeloppet skall fastställas för varje år av regeringen.

Regeringen skall också för varje år fastställa ett förhöjt prisbasbelopp.

8 § Prisbasbeloppet räknas fram genom att bastalet 36 396 multipliceras med det jämförelsetal som anger förhållandet mellan det allmänna prisläget i juni året före det som prisbasbeloppet avser och prisläget i juni 1997. Det framräknade prisbasbeloppet avrundas till närmaste hundratal kronor.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

9 § Det förhöjda prisbasbeloppet räknas fram och avrundas på samma sätt som prisbasbeloppet enligt 8 §. Det bastal som anges där skall dock höjas till 37 144 och multipliceras med samma jämförelsetal.

10 § I E 6 kap. finns bestämmelser om inkomstbasbelopp och inkomstindex i fråga om allmän ålderspension.

Definitioner och förklaringar

Förmån

11 § Med förmåner avses i denna balk dagersättningar, pensioner, livräntor, kostnadsersättningar, bidrag samt andra utbetalningar eller åtgärder som den enskilde är försäkrad för enligt 4

  • kap.

Äktenskap och registrerat partnerskap

12 § Av 3 kap. 1 § lagen (1994:1117) om registrerat partnerskap följer att bestämmelserna i denna balk med anknytning till äktenskap och makar skall tillämpas även på registrerat partnerskap och registrerade partner.

Av 3 kap. 3 § samma lag framgår vidare att bestämmelser som gäller för makar och vars tillämpning innebär en särbehandling av den ene maken endast på grund av dennes kön inte gäller för registrerade partner.

Ogift

13 § Med ogift avses i denna balk den som inte är gift, om inte något annat anges.

Sambor

14 § Av 1 § första stycket sambolagen (2003:376) följer att med sambor avses i denna balk två personer som stadigvarande bor tillsammans i ett parförhållande och har gemensamt hushåll.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Förälder

15 § Med förälder avses i denna balk den som i enlighet med 1 eller 4 kap. föräldrabalken är ett barns förälder.

Blivande adoptivförälder

16 § Med blivande adoptivförälder avses i denna balk den som efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet.

Familjehemsförälder

17 § Med familjehemsförälder avses i denna balk den som har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i ett enskilt hem som inte tillhör någon av barnets föräldrar eller någon annan som har vårdnaden om barnet.

Sjukhus

18 § Föreskrifter om vad som skall räknas som sjukhus enligt denna balk meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

II Socialförsäkringsskyddet

3 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om socialförsäkringsskyddet i 4 kap. samt bestämmelser om
  • bosättningsbaserade förmåner i 5 kap.,
  • arbetsbaserade förmåner i 6 kap., och
  • övriga förmåner i 7 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

4 kap. Allmänna bestämmelser om försäkringsskyddet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • försäkringsgrenar och försäkringsgrunder i 2 §,
  • försäkrad och gällande skydd i 3 och 4 §§, och
  • internationella förhållanden i 5 §.

Försäkringsgrenar och försäkringsgrunder

2 § När det gäller grunden för försäkring är socialförsäkringen indelad i tre försäkringsgrenar. Dessa avser

1. förmåner som grundas på bosättning i Sverige (bosättningsbaserade förmåner),

2. förmåner som grundas på arbete i Sverige (arbetsbaserade förmåner), och

3. förmåner som grundas på annat än bosättning eller arbete i Sverige (övriga förmåner).

Försäkrad och gällande skydd

3 § Försäkrad är den som uppfyller de krav på bosättning, arbete eller övriga försäkringsgrunder som avses i 2 § samt gällande krav på försäkringstider.

För att omfattas av socialförsäkringsskyddet skall den försäkrade dessutom uppfylla de andra villkor som gäller för respektive förmån enligt 5–7 kap.

4 § Närmare bestämmelser om rätten till förmåner finns i avd. B

Internationella förhållanden

5 § Den som, i enlighet med förordning (EEG) nr 1408/71 om tillämpningen av systemen för social trygghet när anställda, egenföretagare eller deras familjemedlemmar flyttar inom gemenskapen, omfattas av lagstiftningen i en annan stat är inte försäkrad för

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

sådana förmåner enligt denna balk som motsvarar förmåner som avses i förordningen.

5 kap. Bosättningsbaserade förmåner

Innehåll

1 § i detta kapitel finns bestämmelser om

  • bosättning i Sverige i 2 och 3 §§,
  • särskilda personkategorier i 4−8 §§,
  • de bosättningsbaserade förmånerna i 9 och 10 §§,
  • bosättningsanmälan i 11 §,
  • uppehållstillstånd m.m. i 12 §,
  • förmåner vid utlandsvistelse i 13−16 §§, och
  • speciella försäkringssituationer i 17 och 18 §§.

Bosättning i Sverige

2 § Vid tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning skall en person anses vara bosatt i Sverige, om han eller hon har sitt egentliga hemvist här i landet.

3 § Den som kommer till Sverige och kan antas komma att vistas här under längre tid än ett år skall anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte om synnerliga skäl talar mot det. En utlänning som enligt 4 § andra stycket folkbokföringslagen (1991:481) inte skall folkbokföras skall inte heller anses vara bosatt här.

En i Sverige bosatt person som lämnar landet skall fortfarande anses vara bosatt här om utlandsvistelsen kan antas vara längst ett år.

Särskilda personkategorier

Statsanställda

4 § Den som av en statlig arbetsgivare sänds till ett annat land för arbete för arbetsgivarens räkning skall anses vara bosatt i Sverige under hela utsändningstiden om han eller hon tidigare någon gång varit bosatt här.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

När en annan stat som arbetsgivare sänder en person till Sverige för arbete för arbetsgivarens räkning skall den personen inte anses vara bosatt här.

Diplomater m.fl.

5 § En person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat eller dess betjäning skall anses vara bosatt i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

En person som på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses vara bosatt i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

Biståndsarbetare m.fl.

6 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för arbete för arbetsgivarens räkning skall fortfarande anses vara bosatt här, om han eller hon är anställd av

1. en svensk ideell organisation som bedriver biståndsverksamhet, eller

2. ett svenskt trossamfund eller ett organ som är knutet till ett sådant samfund.

Första stycket gäller endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst fem år.

Utlandsstuderande m.fl.

7 § En i Sverige bosatt person som lämnar landet för att studera i ett annat land skall fortfarande anses vara bosatt här så länge han eller hon genomgår en studiestödsberättigande utbildning eller har utbildningsbidrag för doktorander.

Den som kommer till Sverige för att studera skall inte anses vara bosatt här. Detta gäller dock inte den som har utbildningsbidrag för doktorander.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Familjemedlemmar

8 § När en person enligt 4

  • §§ skall anses bosatt i Sverige gäller detta även medföljande make samt barn som inte fyllt 18 år. Med make likställs sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med den utsände.

De bosättningsbaserade förmånerna

9 § Den som är bosatt i Sverige är försäkrad för följande förmåner: Avdelning B Familjeförmåner

1. föräldrapenning på lägstanivå

och grundnivå, (B II)

2. barnbidrag, (B III)

3. underhållsstöd, (B IV)

4. adoptionsbidrag, (B V)

5. vårdbidrag, (B V) Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

6. rehabilitering, arbetshjälpmedel och

särskilt bidrag, (C IV)

7. sjukersättning och aktivitets-

ersättning i form av garantiersättning, (C V)

Avdelning D Särskilda förmåner vid funktionshinder

8. handikappersättning, (D)

9. assistansersättning, (D) 10. bilstöd, (D)

Avdelning E Förmåner vid ålderdom 11. garantipension, (E IV) 12. särskilt pensionstillägg, (E VI) 13. äldreförsörjningsstöd, (E VI) Avdelning F Förmåner till efterlevande 14. efterlevandestöd, (F II) 15. garantipension till omställnings-

pension, (F II)

16. garantipension till änkepension, (F II) 17. änkepension i form av

90-procentstillägg, (F II)

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

Avdelning G Bostadsstöd 18. bostadsbidrag, och (G II) 19. bostadstillägg. (G III)

10 § När det gäller förmåner till efterlevande enligt 9 § 14

  • är det den efterlevande som skall vara försäkrad för förmånerna.

Bosättningsanmälan

11 § Till den som bosätter sig i Sverige men inte är folkbokförd här får bosättningsbaserade förmåner inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad när anmälan om bosättningen gjordes till Försäkringskassan eller när Försäkringskassan på annat sätt fick kännedom om bosättningen.

Uppehållstillstånd m.m.

12 § Till den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha uppehållstillstånd i Sverige får bosättningsbaserade förmåner lämnas tidigast från och med den dag då ett sådant tillstånd börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades. Om det finns synnerliga skäl, får förmåner lämnas även om uppehållstillstånd inte har beviljats.

Förmåner enligt första stycket lämnas dock inte för tid då bistånd enligt lagen (1994:137) om mottagande av asylsökande m.fl. har lämnats till den försäkrade, om förmånerna är av motsvarande karaktär.

Förmåner vid utlandsvistelse

13 § För tid då en försäkrad inte vistas i ett land som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet (EES) eller i Schweiz får förmåner som grundas på bosättning lämnas endast i de fall som avses i 14 och 15 §§.

14 § Förmåner får lämnas om utlandsvistelsen kan antas vara längst sex månader. Äldreförsörjningsstöd enligt 9 § 13 får dock lämnas endast om utlandsvistelsen kan antas vara längst tre månader.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Förmåner enligt 9 § 7, 11, 12 och 14

  • får lämnas så länge den

försäkrades bosättning i Sverige består.

15 § Tidsbegränsningen i 14 § första stycket gäller inte sådana statsanställda och deras familjemedlemmar som avses i 4 och 8 §§.

Tidsbegränsningen gäller inte heller familjeförmåner enligt 9 § 1

  • till biståndsarbetare m.fl. och studerande eller deras familjemedlemmar som avses i 6
  • §§.

16 § I avd. H finns bestämmelser om när den försäkrade är skyldig att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

17 § Regeringen får förordna att barn som är politisk flykting är försäkrat för underhållsstöd enligt 9 § 3 även om barnet inte är bosatt i Sverige.

18 § Har rätten till en bosättningsbaserad förmån upphört med tillämpning av bestämmelserna om bosättning i 2

  • §§. eller be-

stämmelserna om utlandsvistelse i 13

  • §§, får förmånen efter ansökan hos Försäkringskassan fortsätta att lämnas om det med hänsyn till omständigheterna skulle framstå som uppenbart oskäligt att dra in förmånen.

6 kap. Arbetsbaserade förmåner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • arbete i Sverige i 2 §,
  • särskilda personkategorier i 3−5 §§,
  • de arbetsbaserade förmånerna i 6 och 7 §§,
  • försäkringstid i 8−12 §§,
  • arbetsanmälan i 13 §,
  • arbetstillstånd eller uppehållstillstånd i 14 §,
  • förmåner vid utlandsvistelse i 15−18 §§, och
  • speciella försäkringssituationer i 19−22 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

Arbete i Sverige

2 § Med arbete i Sverige avses vid tillämpning av bestämmelserna i denna avdelning förvärvsarbete i verksamhet här i landet.

Om en fysisk person som bedriver näringsverksamhet har sådant fast driftställe i Sverige som avses i 2 kap. 29 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall verksamhet som hänför sig till driftstället anses bedriven här i landet.

Särskilda personkategorier

Sjömän

3 § Arbete som sjöman på svenskt handelsfartyg skall anses som arbete i Sverige. Detta gäller även arbete som utförs

1. i anställning på ett utländskt handelsfartyg som en svensk redare hyr i huvudsak obemannat, om anställningen sker hos redaren eller hos någon arbetsgivare som redaren har anlitat, eller

2. i anställning hos ägaren till ett svenskt handelsfartyg eller hos någon arbetsgivare som anlitats av ägaren, om fartyget hyrs ut till en utländsk redare i huvudsak obemannat.

Med sjöman avses den som enligt 3 § sjömanslagen (1973:282) skall anses som sjöman.

Utsändning m.m.

4 § Arbete utomlands för en arbetsgivare med verksamhet i Sverige skall anses som arbete här i landet, om arbetstagaren är utsänd av arbetsgivaren och arbetet kan antas vara längst ett år.

När en utländsk arbetsgivare under motsvarande förhållande sänder någon till Sverige för arbete skall arbete i Sverige inte anses föreligga.

I fall som anges i 5 kap. 4 § gäller första och andra styckena även om utsändningstiden kan antas vara längre än ett år.

Diplomater m.fl.

5 § Arbete som utförs av en person som tillhör en annan stats beskickning eller karriärkonsulat skall anses som arbete i Sverige endast om det är förenligt med bestämmelserna om immunitet och

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

privilegier i de konventioner som anges i 2 och 3 §§ lagen (1976:661) om immunitet och privilegier i vissa fall. Detta gäller även en sådan persons privattjänare.

Ett sådant arbete som medför att en person på grund av anknytning till en internationell organisation omfattas av bestämmelserna i 4 § lagen om immunitet och privilegier i vissa fall skall anses som arbete i Sverige endast i den mån det är förenligt med vad som följer av tillämplig stadga eller avtal som anges i bilagan till den lagen.

De arbetsbaserade förmånerna

6 § Den som arbetar i Sverige är försäkrad för följande förmåner:

Avdelning B Familjeförmåner

1. graviditetspenning, (B II)

2. föräldrapenning på grundnivå eller

sjukpenningnivå och tillfällig för- äldrapenning, (B II)

Avdelning C Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

3. sjukpenning, (C III)

4. rehabilitering, arbetshjälpmedel

och rehabiliteringsersättning, (C IV)

5. inkomstrelaterad sjukersättning

och inkomstrelaterad aktivitets- ersättning, (C V)

6. arbetsskadeersättning, (C VI)

7. närståendepenning, (C VII)

Avdelning E Förmåner vid ålderdom

8. inkomstgrundad ålderspension, (E III) Avdelning F Förmåner till efterlevande

9. inkomstgrundad efterlevandepension

och änkepension med undantag av sådan pension som avses i 5 kap. 9 § 14–17, och (F II)

10. efterlevandeförmåner från arbets-

skadeförsäkringen. (FIII)

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

7 § När det gäller pensionsförmåner och skadeersättning till efterlevande enligt 6 § 9 och 10 är det den avlidne som skall ha varit försäkrad för förmånerna.

Försäkringstid

8 § För arbetstagare gäller försäkringen enligt 6 § från och med den första dagen av anställningstiden. För andra gäller försäkringen från och med den dag då arbetet har påbörjats.

Försäkringen upphör att gälla tre månader, eller för sådana förmåner som anges i 6 § 5 ett år, efter den dag då arbetet har upphört av någon annan anledning än ledighet för semester, ferier eller motsvarande uppehåll (efterskyddstid). Försäkringen upphör tidigare än som nu sagts om den enskilde börjar arbeta i ett annat land och omfattas av motsvarande försäkring i det landet eller om det finns andra särskilda skäl.

9 § Om en förmån som avses i 6 § lämnas när försäkringen skall upphöra enligt 8 §, fortsätter försäkringen enligt 6 § att gälla under den tid för vilken förmånen lämnas.

10 § Försäkringen enligt 6 § fortsätter att gälla efter efterskyddstiden enligt 8 § så länge bestämmelserna i C 7 kap. 11–15 §§ om sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGI-skyddad tid) gäller.

11 § Försäkringen för pensioner eller skadeersättningar som avses i 6 § 6 och 8–10 gäller när rätten till en förmån enligt de bestämmelser som anges där kan härledas från ett arbete i Sverige. Detsamma gäller försäkringen för föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2.

Försäkringen för pensioner enligt första stycket gäller också när rätten till förmånen kan härledas från sådan ersättning som anges i 19 och 20 §§.

12 § För biståndsarbetare m.fl. enligt 5 kap. 6 § som till följd av utlandsarbete inte omfattas av den arbetsbaserade försäkringen och som efter utlandstjänstgöringens slut återvänder till Sverige skall efterskyddstiden börja löpa först efter återkomsten, om utlandstjänstgöringen varat längst fem år.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Arbetsanmälan

13 § Arbetsbaserade förmåner enligt 6 § 1

  • 7 och 8 får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före den månad då Försäkringskassan fick kännedom om arbetet.

Arbetstillstånd eller uppehållstillstånd

14 § Den som enligt utlänningslagen (1989:529) behöver ha arbetstillstånd i Sverige eller ett uppehållstillstånd med motsvarande verkan har inte rätt till arbetsbaserade förmåner förrän ett sådant tillstånd har beviljats. Ersättning får lämnas tidigast från och med den dag då tillståndet börjar gälla men inte för längre tid tillbaka än tre månader före det att tillståndet beviljades.

Begränsningarna i första stycket gäller inte arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 eller arbetsskadeersättning till efterlevande enligt 6 § 10.

Förmåner vid utlandsvistelse

15 § För tid då en försäkrad vistas utomlands får förmåner vid sjukdom, graviditet, tillfällig vård av barn och rehabilitering enligt 6 § 1

  • lämnas endast
  • om ett ersättningsfall inträffar utomlands medan den försäkrade där utför sådant arbete som skall anses som arbete i Sverige, eller
  • om Försäkringskassan medger att den försäkrade reser till utlandet.

16 § Förmåner enligt 6 § 5, 6 och 8

  • lämnas för tid då den försäkrade vistas utomlands så länge rätten till förmånen består. Detta gäller också i fråga om föräldrapenning på grund- eller sjukpenningnivå enligt 6 § 2,

1. om barnet är bosatt i Sverige, eller

2. om Försäkringskassan medger det, när ett barn hämtas i samband med adoption.

17 § När det gäller efterlevandeförmåner skall vad som anges i 15 och 16 §§ om försäkrad gälla den försäkrades efterlevande.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

18 § I avd. H finns bestämmelser om den försäkrades skyldighet att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon lämnar Sverige.

Speciella försäkringssituationer

19 § En person som får inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5 är försäkrad för inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 beräknad på denna ersättning.

20 § Den som får någon av följande förmåner är försäkrad för inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning enligt 6 § 5, inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 och inkomstrelaterad efterlevandeförmån enligt 6 § 9:

1. vårdbidrag enligt 5 kap. 9 § 5, som inte enbart avser merkostnader,

2. dagpenning från arbetslöshetskassa,

3. aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program,

4. utbildningsbidrag för doktorander,

5. ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF),

6. dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga, eller

7. stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst.

21 § När det gäller inkomstgrundad ålderspension enligt 6 § 8 finns i E 8 kap. bestämmelser om beräkning av pensionsgrundande belopp för

  • plikttjänstgöring,
  • studier, och
  • vård av småbarn.

22 § Den som genomgår utbildning som är förenad med särskild risk för arbetsskada är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 och 10. Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om detta.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

7 kap. Övriga förmåner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • sjuklön i 2 och 3 §§,
  • frivillig sjukpenningförsäkring i 4 §,
  • statligt personskadeskydd i 5−9 §§,
  • krigsskadeersättning till sjömän i 10−12 §§, och
  • smittbärarersättning i 13 §.

Sjuklön

Försäkringsgrund

2 § Den som är anställd i allmän eller enskild tjänst är försäkrad för sjuklön enligt C 3 och 4 kap.

Försäkringstid

3 § Den anställdes rätt till sjuklön för en viss period enligt C 3 kap. gäller från och med den första dagen av anställningstiden. Är den avtalade anställningstiden kortare än en månad inträder dock rätten till sjuklön endast om den anställde har tillträtt anställningen och därefter varit anställd fjorton kalenderdagar i följd. Dag då den anställde varit frånvarande utan giltigt skäl medräknas inte.

Vid beräkning av kvalifikationstiden enligt första stycket skall tidigare anställningar hos samma arbetsgivare medräknas, om tiden mellan anställningarna är högst fjorton kalenderdagar.

Frivillig sjukpenningförsäkring

4 § Den som är bosatt i Sverige kan teckna frivillig sjukpenningförsäkring enligt C 10 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

Statligt personskadeskydd

Försäkringsgrunder

5 § Försäkrad för statligt personskadeskydd enligt C 24 kap. är

1. den som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, eller inställer sig till mönstring eller annan uttagning enligt den lagen, eller till antagningsprövning enligt lagen (1994:1810) om möjlighet för kvinnor att fullgöra värnplikt eller civilplikt med längre grundutbildning,

2. den som medverkar i räddningstjänst eller i övning med en kommunal organisation för räddningstjänst enligt lagen (2003:778) om skydd mot olyckor, eller i räddningstjänst enligt 11 kap. 1 § andra stycket luftfartslagen (1957:297),

3. den som är intagen för vård i kriminalvårdsanstalt, i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga eller i ett hem som avses i 22 § lagen (1988:870) om vård av missbrukare i vissa fall samt den som är häktad eller anhållen eller i annat fall intagen eller tagen i förvar i kriminalvårdsanstalt, häkte eller polisarrest,

4. den som utför samhällstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 27 kap. 2 a § eller 28 kap. 2 a §brottsbalken,

5. den som utför ungdomstjänst på grund av en föreskrift som har meddelats med stöd av 31 kap. 1 § tredje stycket 2 brottsbalken, och

6. den som utför oavlönat arbete enligt en föreskrift som har meddelats med stöd av 8 § första stycket 2 lagen (1994:451) om intensivövervakning med elektronisk kontroll.

6 § Regeringen får föreskriva att bestämmelserna i C 24 kap. skall tillämpas även på den som, i annat fall än som avses i 5 §, frivilligt deltar i verksamhet inom totalförsvaret eller i verksamhet för att avvärja eller begränsa skada på människor eller egendom eller i miljön.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. A

Försäkringstider

7 § Personskadeskyddet börjar gälla när den första resan påbörjas till sådan verksamhet eller intagning som avses i 5 § 1

  • och upphör när den sista resan från verksamheten eller intagningen avslutats.

Vid sådan verksamhet som avses i 5 § 4

  • börjar personskadeskyddet gälla när den dömde påbörjar resan till platsen för verksamheten och upphör när resan från platsen avslutats.

8 § Vistas någon under tid som avses i 7 § i något annat land än Sverige, Danmark utan Färöarna och Grönland, Finland eller Norge gäller personskadeskyddet endast om staten har ordnat eller bekostat resan.

9 § Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 § om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse skall tillämpas även när det gäller personskadeersättning.

Krigsskadeersättning till sjömän

Försäkringsgrund

10 § Försäkrad för krigsskadeersättning till sjömän enligt C 25 kap. är den som vid en tjänstgöring på svenskt fartyg är försäkrad för arbetsskadeersättning enligt 6 § 6 och som anses som sjöman enligt sjömanslagen (1973:282) eller ändå följer med fartyget och utför arbete för fartygets räkning.

Försäkringen gäller dock inte den som tjänstgör på krigsfartyg eller skadas i krig i vilket Sverige befinner sig.

Försäkringstid

11 § Skyddet enligt 10 § gäller utomlands när sjömannen

1. är på resa till ort där han eller hon skall tillträda tjänstgöring på svenskt fartyg eller

2. under tjänstgöring på svenskt fartyg vistas på ort där fartyget ligger eller

3. efter avslutad tjänstgöring på svenskt fartyg väntar på eller är på hemresa.

Socialförsäkringsbalk avd. A SOU 2005:114

12 § Bestämmelserna i 6 kap. 7 §, 11 § första stycket och 16 § om försäkring, försäkringstid och utlandsvistelse skall tillämpas även när det gäller krigsskadeersättning.

Smittbärarersättning

13 § Försäkrad för smittbärarersättning enligt C 27 kap. i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel är en sådan smittbärare som avses i 3 § samma kapitel.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

AVD. B FAMILJEFÖRMÅNER

I Inledande bestämmelser

1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner till föräldrar och barn (familjeförmåner).

Familjeförmåner enligt denna avdelning är följande:

  • Graviditetspenning till den som på grund av graviditet har nedsatt arbetsförmåga eller är förbjuden att utföra sitt förvärvsarbete.
  • Föräldrapenningsförmåner i samband med barns födelse, vid adoption av barn eller i andra särskilda situationer när en förälder vårdar barn.
  • Barnbidrag som generellt bidrag för barn under viss ålder.
  • Underhållsstöd till ett barn vars föräldrar inte bor tillsammans.
  • Särskilda familjeförmåner vid adoption av ett utländskt barn eller när ett barn lider av sjukdom eller har funktionshinder.

2 § I denna underavdelning finns inledande bestämmelser om familjeförmånerna samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i avd. B. Det finns definitioner och förklaringar också i de enskilda underavdelningarna i avdelningen.

Vidare finns bestämmelserna om

  • graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner i underavdelning II,
  • barnbidrag i underavdelning III,
  • underhållsstöd i underavdelning IV, och
  • särskilda familjeförmåner i underavdelning V.

Försäkring och ansökan, m.m.

3 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt A 4

  • kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i avd. H.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

II Graviditetspenning och föräldrapennings-

förmåner

2 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • bestämmelser om graviditetspenning i 3 kap.,
  • allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner i 4 kap. samt bestämmelser om
  • föräldrapenning i 5 kap., och
  • tillfällig föräldrapenning i 6 kap.

3 kap. Graviditetspenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till graviditetspenning i 2−5 §§,
  • förmånstiden i 6−9 §§,
  • beräkning av graviditetspenning i 10 och 11 §§.

Rätten till graviditetspenning

Nedsatt arbetsförmåga

2 § En försäkrad som är gravid har rätt till graviditetspenning,

1. om graviditeten sätter ned hennes förmåga att utföra sitt förvärvsarbete med minst en fjärdedel, och

2. hon inte kan omplaceras till annat mindre ansträngande arbete enligt 19 § föräldraledighetslagen (1995:584).

Förbud mot förvärvsarbete

3 § En försäkrad som är gravid har rätt till graviditetspenning om hon

1. inte får sysselsättas i sitt förvärvsarbete på grund av en föreskrift om förbud mot arbete under graviditeten, som har meddelats med stöd av 4 kap. 6 § arbetsmiljölagen (1977:1160), och

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

2. inte kan omplaceras till annat arbete enligt 18 § föräldraledighetslagen (1995:584).

Förmånsnivåer

4 § Graviditetspenning lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån.

Samordning med andra förmåner

5 § Graviditetspenning lämnas inte till den del kvinnan för samma tid får

  • sjukpenning, eller
  • sjuklön eller motsvarande ersättning från Försäkringskassan.

Förmånstiden

6 § Graviditetspenning vid nedsatt arbetsförmåga enligt 2 § lämnas för varje dag som nedsättningen består. Ersättningen lämnas dock tidigast från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

7 § Graviditetspenning vid förbud mot förvärvsarbete enligt 3 § lämnas för varje dag som förbudet gäller.

8 § Graviditetspenning lämnas längst till och med den elfte dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

9 § Graviditetspenning beviljas för en viss period och kan lämnas även om den försäkrade inte skulle ha förvärvsarbetat under hela perioden.

Beräkning av graviditetspenning, m.m.

10 § Graviditetspenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i C 6

  • kap., med de

undantag som anges i 11 §.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

För hel graviditetspenning motsvarar ersättningsnivån 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst.

11 § Det som i denna balk eller annan författning i övrigt föreskrivs om sjukpenning enligt C 6

  • kap. gäller även i fråga om graviditetspenning, med undantag av bestämmelserna i

1. C 8 kap. 5 § om ersättning för merutgifter,

2. C 8 kap. 21 § om karensdag, och

3. C 8 kap. 23–27 §§ om karenstid.

4 kap. Allmänna bestämmelser om föräldrapenningsförmåner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2−3 §§ samt bestämmelser om
  • föräldrabegreppet i 4−6 §§,
  • adoptionsbegreppet i 7 §,
  • rätten till föräldrapenningsförmåner i 8−15 §§,
  • samordning med andra förmåner i 16−18 §§, och
  • utbetalning till annan än förälder i 19 §.

Inledande bestämmelser

2 § Föräldrapenningsförmåner lämnas i följande former:

1. Föräldrapenning till en förälder för vård av barn med anledning av barns födelse eller vid adoption av barn.

2. Tillfällig föräldrapenning till en förälder i andra särskilda situationer när föräldern avstår från förvärvsarbete för att vårda barn.

3 § I föräldraledighetslagen (1995:584) finns bestämmelser som anger när en arbetstagare som är förälder har rätt att vara ledig från sin anställning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Föräldrabegreppet

Vem som likställs med förälder

4 § Vid tillämpningen av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med en förälder följande personer:

1. Förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern.

2. Förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

3. Särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet.

4. Blivande adoptivförälder.

Utvidgning för tillfällig föräldrapenning

5 § När det gäller tillfällig föräldrapenning likställs med en förälder även följande personer:

1. Förälders sambo i annat fall än som avses i 4 § 2.

2. Familjehemsförälder. Första stycket gäller inte i fall som avses i 6 kap. 8 och 9 §§.

6 § När det gäller tillfällig föräldrapenning för den som har fått rätt till sådan förmån enligt 6 kap. 11 § och för den som genom överlåtelse har fått rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 6 kap. 8 och 9 §§, likställs med en förälder även där avsedda personer.

Första stycket gäller inte vid ytterligare överlåtelse enligt 6 kap. 8 och 9 §§ och, när det gäller tillfällig föräldrapenning enligt 6 kap. 11 §, inte heller vid tillämpning av H 7 kap. 14, 17 och 18 §§.

Adoptionsbegreppet

7 § Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs med adoption att någon efter socialnämndens medgivande har tagit emot ett barn för stadigvarande vård och fostran i sitt hem i syfte att adoptera barnet.

Vid tillämpning av bestämmelserna om föräldrapenningsförmåner likställs den tidpunkt när den som adopterat ett barn har fått barnet i sin vård med tidpunkten för ett barns födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Rätten till föräldrapenningsförmåner

Allmänna bestämmelser

8 § En förälder har rätt till föräldrapenningsförmåner endast för vård av barn som är bosatt i Sverige. Vid adoption skall barnet anses bosatt i Sverige om den blivande föräldern är bosatt här.

9 § Regeringen får förordna att tillfällig föräldrapenning, med undantag för förmån enligt 6 kap. 10

  • §§, får lämnas även till en förälder som är bosatt i Danmark, Finland eller Norge för vård av barn som är bosatt i något av dessa länder.

10 § Föräldrapenningsförmåner lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels förmån.

Närmare bestämmelser om de olika förmånsnivåerna finns i 5 kap. 9 § och 6 kap. 5 §.

11 § Oavsett antalet barn kan en förälder inte få mer än sammanlagt hel föräldrapenning per dag.

12 § Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i annat fall än som anges i 5 kap. 6 och 7 §§ samt 6 kap. 10, 11, 13, 25 och 29 §§. För tillfällig föräldrapenning gäller dock även 6 kap. 3 §.

13 § Föräldrapenningsförmåner lämnas inte för dag då en förälder är semesterledig enligt semesterlagen (1977:480).

Anmälan till Försäkringskassan

14 § Föräldrapenningsförmåner får inte lämnas för tid innan anmälan gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.

Arbetsgivarinträde

15 § Bestämmelserna i C 8 kap. 48

  • och 53 §§ om arbetsgivarinträde m.m. tillämpas även i fråga om föräldrapenningsförmåner.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Samordning med andra förmåner

Allmänna bestämmelser

16 § Föräldrapenningsförmåner lämnas inte om en förälder för samma dag och tid får följande förmåner:

1. Sjuklön eller motsvarande ersättning från Försäkringskassan.

2. Sjukpenning.

3. Ersättning som motsvarar sjukpenning enligt äldre författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall. Första stycket 1

  • gäller även när föräldern får motsvarande förmån på grundval av utländsk lagstiftning.

Föräldrapenning och motsvarande utländska förmåner

17 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas inte om det för samma barn och tid lämnas en motsvarande förmån enligt utländsk lagstiftning.

Tillfällig föräldrapenning och vårdbidrag

18 § Tillfällig föräldrapenning lämnas inte för sådant behov av vård eller tillsyn av ett barn som har grundat rätt till vårdbidrag.

Utbetalning till annan än förälder

19 § Om en förälder som inte fyllt 18 år har rätt till en föräldrapenningsförmån, får Försäkringskassan på begäran av socialnämnden besluta att föräldrapenningen helt eller delvis skall betalas ut till någon annan person eller till socialnämnden.

5 kap. Föräldrapenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till föräldrapenning i 2−11 §§,
  • förmånstiden i 12 och 13 §§,
  • vem som får föräldrapenningen i 14−17 §§,

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

  • ersättningsnivåer i 18−24 §§,
  • beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivån i 25−28 §§,
  • beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning i 29
  • §§,
  • föräldrapenning för de första 180 dagarna i 32−35 §§,
  • föräldrapenning efter 180 dagar i 36−38 §§, och
  • föräldrapenning vid flerbarnsbörd i 39−42 §§.

Rätten till föräldrapenning

Allmänna bestämmelser

2 § Rätt till föräldrapenning har en försäkrad förälder som vårdar barn under tid när han eller hon inte förvärvsarbetar.

Föräldrapenning lämnas i de situationer och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Förmånen kan vara bosättningsbaserad enligt A 5 kap. eller arbetsbaserad enligt A 6 kap.

3 § Den förälder som till huvudsaklig del faktiskt vårdar barnet har rätt till föräldrapenning.

4 § Förutom i situationer som anges i 5 och 6 §§ har en förälder som inte har barnet i sin vård rätt till föräldrapenning endast om det finns särskilda skäl.

Barnets mor

5 § Barnets mor har rätt till föräldrapenning från och med den sextionde dagen före den beräknade tidpunkten för barnets födelse.

Barnets mor har rätt till föräldrapenning till och med den tjugonionde dagen efter förlossningsdagen även om hon inte har barnet i sin vård.

Föräldrautbildning

6 § En förälder som deltar i föräldrautbildning har rätt till föräldrapenning i samband med utbildningen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning kan lämnas före barnets födelse och även därefter till en förälder som inte har barnet i sin vård.

Förskoleverksamhet

7 § En förälder som besöker förskoleverksamhet där barnet deltar har rätt till föräldrapenning i samband med besöket.

Adoption

8 § Bestämmelserna om föräldrapenning gäller i tillämpliga delar också vid adoption av barn, med följande undantag:

1. Föräldrapenning lämnas inte för barn som har fyllt tio år.

2. Vid adoption av andra makens barn eller av eget barn lämnas föräldrapenning inte utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.

3. Föräldrapenning i samband med föräldrautbildning enligt 6 § till den som avser att adoptera ett barn lämnas inte före den dag då föräldern fått barnet i sin vård.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

9 § Föräldrapenning kan lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel föräldrapenning lämnas för dag när föräldern inte förvärvsarbetar.

2. Tre fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst en fjärdedel av normal arbetstid.

3. Halv föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst hälften av normal arbetstid.

4. En fjärdedels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst tre fjärdedelar av normal arbetstid.

5. En åttondels föräldrapenning lämnas när föräldern förvärvsarbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid. Föräldrapenning får dock lämnas som hel, tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning på grundnivå enligt 23 § eller på lägstanivå enligt 24 § när föräldern arbetar högst sju åttondelar av normal arbetstid.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

10 § Som förvärvsarbete betraktas inte vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem.

11 § Föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ lämnas för tid som normalt är arbetsfri för föräldern endast om han eller hon i direkt anslutning till den arbetsfria tiden får föräldrapenning på motsvarande eller högre förmånsnivå. Detta gäller dock endast för perioder av arbetsfri tid om högst fyra dagar.

Förmånstiden

12 § Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse lämnas under högst 480 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd lämnas föräldrapenning under ytterligare högst 180 dagar för varje barn utöver det första.

13 § Föräldrapenning lämnas längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Vem får föräldrapenningen?

Ensam vårdnad

14 § En förälder som har ensam vårdnad om ett barn får föräldrapenningen under hela den tid som anges i 12 §.

Gemensam vårdnad

15 § Vid gemensam vårdnad om ett barn får vardera föräldern föräldrapenning under hälften av den tid som anges i 12 §.

Om endast en av föräldrarna har rätt till föräldrapenning, får han eller hon föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

Förmåga att vårda barnet saknas

16 § Om en förälder på grund av sjukdom eller funktionshinder varaktigt saknar förmåga att vårda barnet, får den andra föräldern föräldrapenning under hela den tid som anges i 12 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Avstående från föräldrapenning

17 § En förälder kan genom skriftlig anmälan avstå rätten att få föräldrapenning till förmån för den andra föräldern.

Detta gäller dock inte föräldrapenning på sjukpenningnivå enligt 21 och 22 §§ såvitt avser en tid om

1. 60 dagar för varje barn, eller

2. 60 dagar för barnen gemensamt vid flerbarnsbörd.

Ersättningsnivåer

Inledande bestämmelser

18 § Föräldrapenning kan lämnas på

  • sjukpenningnivå,
  • grundnivå, eller
  • lägstanivå.

19 § För de första 180 dagarna med rätt till föräldrapenning för vård av ett barn gäller att förmånen kan lämnas på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån.

Efter 180 dagar gäller att föräldrapenning kan lämnas för 210 dagar på antingen sjukpenningnivån eller grundnivån och för 90 dagar på lägstanivån.

20 § När det gäller flerbarnsbörd finns bestämmelser om ersättningsnivåerna i 39

  • §§.

Sjukpenningnivån

21 § Föräldrapenning på sjukpenningnivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för arbetsbaserad föräldrapenning enligt A 6 kap. 6 § 2 och om det enligt C 6 kap. 3 § kan fastställas en sjukpenninggrundande inkomst för föräldern.

22 § För hel föräldrapenning motsvarar sjukpenningnivån 80 procent av förälderns sjukpenninggrundande inkomst, beräknad enligt 25

  • §§.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Om hel föräldrapenning på sjukpenningnivån inte överstiger 180 kronor om dagen lämnas i stället föräldrapenning på grundnivån enligt 23 §.

Grundnivån

23 § Föräldrapenning på grundnivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad eller arbetsbaserad föräldrapenning.

För hel föräldrapenning är grundnivån 180 kronor om dagen.

Lägstanivån

24 § Föräldrapenning på lägstanivån kan lämnas till en förälder som är försäkrad för bosättningsbaserad föräldrapenning och avser tid då föräldrapenning inte får lämnas på sjukpenningnivån eller grundnivån.

För hel föräldrapenning är lägstanivån 60 kronor om dagen.

Beräkning av föräldrapenning på sjukpenningnivån

Grundläggande bestämmelser

25 § När föräldrapenning skall lämnas på sjukpenningnivån skall ersättningen beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i C 6, 7 och 9 kap., med undantag av bestämmelserna i

  • C 7 kap. 18−21 §§ om beräkning i vissa situationer, och
  • C 9 kap. 12−18 §§ om arbetstidsberäknad sjukpenning.

Barn som inte har fyllt två år

26 § Om en förälders sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt C 7 kap. 14 §, skall föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av

1. den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde, eller

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

2. den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder.

Första stycket gäller all föräldrapenning som lämnas till föräldern, när han eller hon avstår från förvärvsarbete för vård av barn under den tid som anges där.

Ny graviditet och adoption

27 § Om en förälder är gravid på nytt innan ett barn har uppnått eller skulle ha uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenning för föräldrarna även fortsättningsvis beräknas på det sätt som anges i 26 §.

Det som anges i första stycket gäller även vid adoption av ett barn som sker högst två år och sex månader efter det att det först nämnda barnet har fötts eller adopterats.

Ersättning till familjehemsförälder

28 § Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barnet, skall det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning

Grundläggande bestämmelser

29 § Vid beräkning av antalet dagar med rätt till föräldrapenning gäller följande:

  • En dag med hel föräldrapenning motsvarar en dag.
  • En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.

Avräkning för utländsk föräldrapenning

30 § Om en förälder har fått en förmån enligt utländsk lagstiftning, som motsvarar föräldrapenning med anledning av ett barns födelse, skall den tid som den utländska förmånen har lämnats för

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

räknas av från det högsta antal dagar som föräldrapenning kan lämnas för enligt 12 §.

31 § Avräkning enligt 30 § skall i första hand göras från de dagar som föräldern själv har rätt till enligt 15 § första stycket samt, när det gäller dessa dagar, från de dagar som avses i 32

  • §§.

För återstående dagar som skall räknas av gäller följande:

1. Om den utländska förmånen grundas på inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, skall avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas på sjukpenningnivån.

2. Om den utländska förmånen lämnas med ett belopp som för alla förmånstagare är enhetligt och oberoende av inkomst av anställning eller av annat förvärvsarbete, skall avräkningen i första hand göras från de dagar för vilka föräldrapenning kan lämnas endast på lägstanivån.

Föräldrapenning för de första 180 dagarna

Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

32 § Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt följande.

1. Föräldrapenning lämnas på sjukpenningnivån, om föräldern under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen har varit försäkrad för sjukpenning enligt A 6 kap. 6 § 3 och under hela den tiden skulle ha haft rätt till en sjukpenning som överstiger lägstanivån för föräldrapenning (240-dagarsvillkoret).

2. Om förutsättningarna i 1 inte är uppfyllda och om hel föräldrapenning på sjukpenningnivån i annat fall inte överstiger 180 kronor om dagen, lämnas föräldrapenning på grundnivån.

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

33 § Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna på grundnivån.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

34 § Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen för de första 180 dagarna enligt 32 §.

För att föräldrapenning skall lämnas på grundnivån krävs dock att föräldern uppfyller 240-dagarsvillkoret i 32 § 1.

Särskilt om 240-dagarsvillkoret

35 § För en förälder som anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands enligt bestämmelserna i A 5 kap. 6 och 8 §§, skall det bortses från tiden för utlandsvistelsen när det bestäms om 240dagarsvillkoret i 32 § 1 är uppfyllt.

För en förälder som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning skall sådan sjukpenninggrundande inkomst som beräknas enligt C 7 kap. 22 § anses ha gällt hela den tid som föräldern fått sådan ersättning när det bestäms om 240-dagarsvillkoret i 32 § 1 är uppfyllt.

Föräldrapenning efter 180 dagar

Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

36 § Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för

1. 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och

2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

37 § Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för

1. 210 dagar på grundnivån, och

2. 90 dagar på lägstanivån.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

38 § Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas förmånen efter den 180 dagen för 210 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Föräldrapenning vid flerbarnsbörd

Både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning

39 § Till en förälder som är försäkrad för både bosättningsbaserad och arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsbörd föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare

1. 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån, och

2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart bosättningsbaserad föräldrapenning

40 § Till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsbörd föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare

1. 90 dagar på grundnivån, och

2. 90 dagar på lägstanivån.

Enbart arbetsbaserad föräldrapenning

41 § Till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning lämnas vid flerbarnsbörd föräldrapenning för det andra barnet för ytterligare 90 dagar på sjukpenningnivån, dock lägst på grundnivån.

Flerbarnsbörd med minst tre barn

42 § För varje barn utöver det andra lämnas föräldrapenning för ytterligare 180 dagar enligt den ersättningsnivå som anges i

1. 39 § 1 till en förälder som är försäkrad för såväl bosättningsbaserad som arbetsbaserad föräldrapenning,

2. 40 § 1 till en förälder som är försäkrad för enbart bosättningsbaserad föräldrapenning, eller

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

3. 41 § till en förälder som är försäkrad för enbart arbetsbaserad föräldrapenning.

6 kap. Tillfällig föräldrapenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till tillfällig föräldrapenning i 2−9 §§,
  • tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption i 10
  • §§,
  • vård av barn som inte har fyllt12 år i 16−21 §§,
  • vård av barn som har fyllt 12 år i 22−24 §§,
  • vård av barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade i 25 och 26 §§,
  • förmånstiden i 27 och 28 §§,
  • vård av svårt sjukt barn i 29 och 30 §§,
  • beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning i 31 §, och
  • beräkning av tillfällig föräldrapenning i 32−37 §§.

Allmänt om rätten till tillfällig föräldrapenning

Allmänna bestämmelser

2 § Rätt till tillfällig föräldrapenning har en försäkrad förälder som avstår från att utföra förvärvsarbete i samband med ett barns födelse eller behov av vård.

Tillfällig föräldrapenning lämnas i de situationer och under de närmare förutsättningar som anges i detta kapitel. Förmånen är arbetsbaserad enligt A 6 kap.

3 § Tillfällig föräldrapenning får utöver vad som anges i 4 kap. 12 § lämnas till båda föräldrarna för samma barn och tid i följande situationer:

1. Om föräldrarna följer med sitt barn till läkare när barnet lider av allvarlig sjukdom.

2. Om föräldrarna, som en del i behandlingen av sitt barn, behöver delta i läkarbesök eller i behandling som ordinerats av läkare.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Förhandsbesked om tillfällig föräldrapenning

4 § Försäkringskassan får i förväg pröva om förutsättningarna för tillfällig föräldrapenning enligt 22 och 26 §§ är uppfyllda. Ett sådant beslut är bindande för den tid som anges i beslutet men kan omprövas om de förhållanden som har lagts till grund för beslutet ändras.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

5 § Tillfällig föräldrapenning kan lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder helt avstått från förvärvsarbete.

2. Tre fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3. Halv tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4. En fjärdedels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

5. En åttondels tillfällig föräldrapenning lämnas för dag när en förälder förvärvsarbetat högst sju åttondelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

6 § Som förvärvsarbete betraktas inte vård av barn som har tagits emot för stadigvarande vård och fostran i förälderns hem.

7 § Om en förälder får oavkortade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete vid tillämpning av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning. Detta gäller dock endast i den utsträckning föräldern går miste om löneförmånerna.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Överlåtelse av rätten till tillfällig föräldrapenning

8 § En förälder får överlåta rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn till någon som är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete för vård av barnet. Sådan överlåtelse får ske i följande situationer:

1. I samband med sjukdom eller smitta hos barnet.

2. I samband med sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare, när det gäller barn som avses i 16

  • 22 och 25 §§.

9 § Försäkringskassan får, efter medgivande av en förälder, besluta att en annan person som enligt A 6 kap. är försäkrad för tillfällig föräldrapenning och som i stället för föräldern avstår från förvärvsarbete skall få rätt till tillfällig föräldrapenning i de fall som anges i 8 §.

Som villkor för detta gäller

1. dels att föräldern på grund av egen sjukdom eller smitta inte kan vårda barnet,

2. dels att föräldern inte får tillfällig föräldrapenning endast av det skälet att han eller hon för samma tid får sådan förmån som avses i 4 kap. 16 § eller smittbärarpenning.

Tillfällig föräldrapenning vid barns födelse eller adoption

Rätten till förmånen

10 § Rätt till tillfällig föräldrapenning har en far som avstår från förvärvsarbete i samband med sitt barns födelse för att

1. närvara vid förlossningen,

2. sköta hemmet, eller

3. vårda barn.

11 § I följande situationer får Försäkringskassan bevilja tillfällig föräldrapenning för ändamål som anges i 10 § till en annan person som i stället för en far eller mor avstår från sitt förvärvsarbete i samband med ett barns födelse:

1. Det finns inte någon far till barnet som har rätt till tillfällig föräldrapenning.

2. Barnets mor är avliden.

3. Barnets far avstår från sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § och det skulle vara oskäligt att inte låta honom avstå.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

4. Barnets far kan inte utnyttja sin rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 §.

5. Barnets far kommer sannolikt inte att nyttja sin rätt enligt 10 § på grund av besöksförbud enligt lagen (1988:688) om besöksförbud eller liknande eller på grund av andra särskilda omständligheter. För att Försäkringskassan skall kunna bevilja tillfällig föräldrapenning enligt första stycket krävs att personen är försäkrad för tillfällig föräldrapenning enligt A 6 kap.

12 § Vid adoption lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 10 och 11 §§, dock endast om barnet inte fyllt 10 år.

13 § Vid adoption eller när två personer enligt 6 kap. 10 a § föräldrabalken har förordnats att gemensamt utöva vårdnaden om ett barn gäller följande:

1. Rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 10 § tillkommer båda adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

2. Det som i 11 § sägs om far eller mor skall i stället gälla adoptivföräldrarna eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna.

Förmånstiden

14 § Tillfällig föräldrapenning enligt 10

  • §§ lämnas under högst tio dagar per barn, dock inte för tid efter sextionde dagen efter barnets hemkomst efter förlossningen. Vid adoption räknas tiden från den tidpunkt föräldrarna fått barnet i sin vård.

Är det fråga om tillfällig föräldrapenning enligt 11 § eller 13 § 2, skall dock avräkning ske för dagar med tillfällig föräldrapenning som en förälder kan ha fått med stöd av 10 § och 13 § 1.

Fördelning av förmånstiden

15 § Vid adoption och för särskilt förordnade vårdnadshavare fördelas de dagar som anges i 14 § med hälften till vardera föräldern eller vårdnadshavaren om de inte kommer överens om annat.

Om det finns endast en adoptivförälder eller särskilt förordnad vårdnadshavare med rätt till ersättning, har den föräldern eller vårdnadshavaren ensam rätt till alla dagar som anges i 14 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Vård av barn som inte har fyllt 12 år

Vid smitta, sjukdom eller annat vårdbehov

16 § En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn, som inte har fyllt 12 år, om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. sjukdom eller smitta hos barnet i annat fall än som avses i 29 §,

2. sjukdom eller smitta hos barnets ordinarie vårdare,

3. besök i samhällets förebyggande barnhälsovård, eller

4. vårdbehov som uppkommer till följd av att barnets andra förälder besöker läkare med ett annat barn till någon av föräldrarna, under förutsättning att det sistnämnda barnet omfattas av bestämmelserna om tillfällig föräldrapenning.

17 § För vård av ett barn som är yngre än 240 dagar lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 16 § endast om tillsynen av barnet är stadigvarande ordnad. Därutöver lämnas ersättning endast om barnet vårdas på sjukhus eller får motsvarande vård i hemmet.

18 § För vård av ett barn som är 240 dagar eller äldre lämnas tillfällig föräldrapenning enligt 16 § inte för tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats. Detta gäller dock inte om barnet vårdas på sjukhus.

19 § Med vård på sjukhus enligt 17 och 18 §§ likställs tillfällig vård i övergångsboende för barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

Vid läkarbesök, behandling eller deltagande i kurs

20 § En förälder till ett sjukt eller funktionshindrat barn, som inte har fyllt 12 år, har rätt till tillfällig föräldrapenning när föräldern behöver avstå från förvärvsarbete i samband med

1. besök på en institution för medverkan i behandling av barnet eller för att lära sig vårda barnet,

2. deltagande i en kurs som ordnas av sjukvårdshuvudman i samma syfte som anges i 1,

3. läkarbesök på grund av att barnet lider av allvarlig sjukdom,

4. läkarbesök som är en del i behandlingen av barnet, eller

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

5. deltagande i någon behandling som är ordinerad av läkare i samma syfte som anges i 4.

Förmånstiden

21 § Tillfällig föräldrapenning enligt 16–20 §§ lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 eller 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

Vård av barn som har fyllt 12 år

Vid behov av särskild tillsyn eller vård

22 § En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av ett barn som har fyllt 12 men inte 16 år i de fall det är styrkt att barnet är i behov av särskild tillsyn eller vård på grund av

1. sjukdom i annat fall än som avses i 29 §,

2. psykisk utvecklingsstörning, eller

3. annat funktionshinder.

23 § En förälder har rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om han eller hon behöver avstå från sitt förvärvsarbete av skäl som anges i 16 eller 20 §.

24 § För tid när föräldrapenning annars skulle ha lämnats har en förälder rätt till tillfällig föräldrapenning enligt 22 § endast om barnet vårdas på sjukhus.

Vård av barn som omfattas av lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade

Barn som inte har fyllt 16 år

25 § En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har även rätt till tillfällig föräldrapenning för kontaktdagar från barnets födelse till

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

dess att det fyller sexton år. Detta gäller endast om föräldern avstår från förvärvsarbete i samband med

1. deltagande i föräldrautbildning,

2. besök i barnets skola,

3. besök i förskoleverksamhet som barnet deltar i, eller

4. besök i skolbarnsomsorg som barnet deltar i.

Barn som har fyllt 16 år

26 § En förälder till ett barn som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet från det att barnet fyllt 16 år till dess att det fyller 21 år. Rätt till tillfällig föräldrapenning föreligger dock endast om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1.

Om barnet efter att ha fyllt 21 år går i sådan skola som avses i 5 kap. 28 § eller 6 kap. 7 §skollagen (1985:1100) har föräldern rätt till tillfällig föräldrapenning för vård av barnet till och med vårterminen det år då barnet fyller 23 år.

Förmånstiden

27 § Tillfällig föräldrapenning enligt 22 eller 26 § lämnas under sammanlagt högst 60 dagar för varje barn och år.

Om föräldern behöver avstå från förvärvsarbete av skäl som anges i 16 § 1, 3 och 4 eller 20 § lämnas tillfällig föräldrapenning under ytterligare högst 60 dagar för varje barn och år.

28 § Tillfällig föräldrapenning enligt 25 § lämnas under högst 10 dagar per barn och år.

Vård av svårt sjukt barn

29 § Föräldrar till ett svårt sjukt barn som inte har fyllt 18 år har rätt till tillfällig föräldrapenning när de behöver avstå från förvärvsarbete för vård av barnet.

30 § Tillfällig föräldrapenning enligt 29 § lämnas under ett obegränsat antal dagar.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Beräkning av antalet dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning

31 § Vid beräkning av antal dagar med rätt till tillfällig föräldrapenning gäller följande:

– En dag med hel tillfällig föräldrapenning motsvarar en dag. – En dag med tre fjärdedels, halv, en fjärdedels eller en åttondels tillfällig föräldrapenning motsvarar tre fjärdedelar, hälften, en fjärdedel respektive en åttondel av en dag.

Beräkning av tillfällig föräldrapenning

Grundläggande bestämmelser

32 § Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt bestämmelserna om sjukpenning och sjukpenninggrundande inkomst i C 6

  • kap., med

de undantag som anges i

1. C 8 kap. 21 § om karensdag,

2. C 8 kap. 23

  • §§ om karenstid, och

3. 33

  • §§ i detta kapitel om olika slags inkomster.

För hel tillfällig föräldrapenning motsvarar ersättningsnivån 80 procent av förälderns sjukpenninggrundande inkomst.

Inkomst av anställning

33 § Om inte annat följer av 34

  • §§, skall hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten av
  • 80 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten av anställning och
  • årsarbetstiden. Vid beräkningen tillämpas C 9 kap. 13
  • §§ på motsvarande

sätt för den tid som förmånen avser.

Inkomst av annat förvärvsarbete m.m.

34 § Om tillfällig föräldrapenning lämnas på grundval av inkomst av annat förvärvsarbete, skall hel tillfällig föräldrapenning för dag motsvara kvoten av

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

  • 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten och 365.

Beloppet avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

35 § Tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 34 § även i följande situationer:

1. När den försäkrade skall få tillfällig föräldrapenning för tid då annars graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning skulle ha lämnats.

2. När den försäkrade är arbetslös och söker arbete i enlighet med C 9 kap. 6 § första stycket 1.

Inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete

36 § Om tillfällig föräldrapenning skall lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas den del av förmånen som svarar mot inkomst av anställning enligt 33 §, medan den del av förmånen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 34 §.

Familjehemsförälder

37 § Om en familjehemsförälder får ersättning för vården av barnet, skall det bortses från den del av den sjukpenninggrundande inkomsten som grundas på ersättningen.

Vidare skall tillfällig föräldrapenning beräknas enligt 34 § i fall som avses i C 9 kap. 9 § andra stycket.

III Barnbidrag

7 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • rätten till barnbidrag i 8 kap., och
  • vem som får barnbidraget i 9 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

8 kap. Rätten till barnbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • förmånsformer i 2 §,
  • allmänt barnbidrag i 3−5 §§,
  • förlängt barnbidrag i 6−8 §§,
  • flerbarnstillägg i 9−13 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 14 §, och
  • retroaktiv ersättning i 15 §.

Förmånsformer

2 § Barnbidrag för ett försäkrat barn lämnas i form av

  • allmänt barnbidrag,
  • förlängt barnbidrag, och
  • flerbarnstillägg.

Allmänt barnbidrag

3 § Allmänt barnbidrag lämnas med 950 kronor i månaden från och med månaden efter barnets födelse.

4 § Om rätten till allmänt barnbidrag uppkommer vid någon annan tidpunkt än barnets födelse lämnas allmänt barnbidrag från och med månaden efter denna tidpunkt.

5 § Allmänt barnbidrag lämnas till och med det kvartal då barnet fyller 16 år.

Förlängt barnbidrag

6 § Förlängt barnbidrag lämnas med 950 kronor i månaden efter den tid som anges i 5 § för ett barn som går i

1. grundskolan eller motsvarande utbildning i sameskolan, en riksinternatskola eller en sådan fristående skola som avses i 9 kap. 1 eller 2 § skollagen (1985:1100), eller

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

2. särskolan eller specialskolan eller motsvarande utbildning i en fristående skola som är statsunderstödd eller står under statlig tillsyn.

7 § Förlängt barnbidrag lämnas för ett barn som går i skolan utomlands om svenskt statsbidrag betalas till skolan och om utbildningen i huvudsak motsvarar svensk grundskola.

8 § Förlängt barnbidrag lämnas till och med den månad då barnet slutför utbildningen eller avbryter studierna.

Flerbarnstillägg

9 § Om någon enligt 9 kap. får barnbidrag för tre eller flera barn lämnas flerbarnstillägg med

1. 254 kronor i månaden för det tredje barnet,

2. 760 kronor i månaden för det fjärde barnet, och

3. 950 kronor i månaden för det femte barnet och varje ytterligare barn.

I 9 kap. 11 § finns vissa bestämmelser om anmälan för flerbarnstillägg.

10 § Följande barn berättigar till flerbarnstillägg:

1. barn för vilka allmänt barnbidrag lämnas,

2. barn för vilka rätt till förlängt barnbidrag föreligger, och

3. barn som bedriver studier som ger rätt till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) om barnet, bortsett från åldern, uppfyller kraven för allmänt barnbidrag.

11 § Vid tillämpningen av 10 § beaktas inte barn i familjehem eller i hem för vård eller boende som avses i H 3 kap. 6 och 7 §§.

12 § Barn som avses i 10 § 2 och 3 berättigar till flerbarnstillägg från och med det kvartal då studierna påbörjas och längst till och med det andra kvartalet det år då barnet fyller 20 år.

Ett sådant barn berättigar inte till flerbarnstillägg om barnet

  • deltar i undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsutbildning,
  • är gift, eller

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

  • inte stadigvarande sammanbor med den som söker flerbarnstillägg.

13 § Vid beräkningen av flerbarnstillägg skall de barn för vilka någon får barnbidrag räknas samman med de barn för vilka någon annan får barnbidrag om dessa bidragsmottagare

1. är gifta med varandra och stadigvarande sammanbor, eller

2. är sambor och tidigare har varit gifta med varandra eller har eller har haft barn gemensamt

Omprövning vid ändrade förhållanden

14 § Om det inträffar något som medför att rätten till barnbidrag ökar eller minskar skall bidraget ändras från och med månaden efter förändringen.

Retroaktiv ersättning

15 § Rätten till barnbidrag går förlorad om bidraget ännu inte har betalats ut under året efter det år som det hänför sig till. Detta gäller dock inte om den bidragsberättigade inom den tiden gör gällande sin rätt till bidraget hos Försäkringskassan.

9 kap. Vem får barnbidraget?

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser

  • om bidragsmottagare i 2 och 3 §§,
  • vid ensam vårdnad i 4 §,
  • vid gemensam vårdnad i 5−7 §§,
  • om det finns särskilt förordnade vårdnadshavare i 8 §,
  • om vårdnadshavare är av samma kön i 9 §,
  • vid adoption i 10 §,
  • när flerbarnstillägg skall lämnas i 11−13 §§,
  • om utbetalning till annan i 14 §,
  • om omprövning vid ändrade förhållanden i 15 §, och
  • om utbetalning av barnbidrag i 16 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Bidragsmottagare

2 § För att få barnbidrag krävs, utom i fall som avses i 14 § och H 3 kap. 7 §, att bidragsmottagaren är försäkrad för barnbidrag.

3 § Om inte annat följer av detta kapitel har ett barn som är myndigt eller gift rätt att själv få barnbidraget.

Ensam vårdnad

4 § Den som har ensam vårdnad om ett barn får barnbidraget.

Gemensam vårdnad

5 § Vid gemensam vårdnad får barnets mor barnbidraget. Om föräldrarna begär det hos Försäkringskassan får i stället barnets far barnbidraget.

6 § Om den förälder som enligt 5 § skall få bidraget under en längre tid inte kan delta i vårdnaden på grund av frånvaro, sjukdom eller något annat skäl, övergår rätten att få barnbidraget till den andra föräldern.

7 § Om barnet varaktigt bor tillsammans med endast en av föräldrarna har den föräldern efter anmälan rätt att få bidraget.

Särskilt förordnade vårdnadshavare

8 § För barn med två särskilt förordnade vårdnadshavare gäller det som framgår av 5–7 §§ om barnets mor och far i stället barnets kvinnliga respektive manliga vårdnadshavare.

Vårdnadshavare av samma kön

9 § Är barnets föräldrar eller särskilt förordnade vårdnadshavare av samma kön, skall vad som framgår av 5

  • §§ om barnets mor i stället gälla den äldre av dem eller, om de gör anmälan om det, den yngre av dem.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Blivande adoptivföräldrar

10 § Blivande adoptivföräldrar till ett utländskt barn likställs med föräldrar i fråga om rätten att få barnbidrag.

Särskilt om flerbarnstillägg

11 § Den som får allmänt barnbidrag för de barn som omfattas av flerbarnstillägget får också flerbarnstillägget för dessa barn.

Den som vill få flerbarnstillägg med stöd av 8 kap. 10 § 2 eller 3 eller 13 § skall anmäla detta till Försäkringskassan.

12 § Om allmänt barnbidrag har slutat lämnas för alla de barn som flerbarnstillägget avser, får barnens vårdnadshavare flerbarnstillägget. Om alla de barn som berättigar till flerbarnstillägget är myndiga eller annars saknar vårdnadshavare, får den eller de föräldrar som de stadigvarande sammanbor med flerbarnstillägget.

13 § Skulle två personer kunna få flerbarnstillägget, betalas detta till kvinnan eller, om de gör anmälan om detta, till mannen. Är personerna av samma kön, betalas flerbarnstillägget till den äldre av dem eller, om de gör anmälan om det, till den yngre.

Utbetalning till annan

14 § Om det finns synnerliga skäl får barnbidraget, i stället för vad som framgår av 2

  • §§, på begäran av socialnämnden, betalas ut till den andre av föräldrarna, någon annan lämplig person eller nämnden.

Omprövning vid ändrade förhållanden

15 § Om förhållandena ändras på ett sätt som är avgörande för vem som får bidraget skall ändringen ha verkan från och med månaden efter den då ändringen ägde rum.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Utbetalning av barnbidrag

16 § Barnbidrag betalas ut månadsvis. Regeringen meddelar närmare föreskrifter om sättet och tiden för utbetalningen.

IV Underhållsstöd

10 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • underhållsstödet i 11 kap., och
  • bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan i 12 kap.

Inledande bestämmelse

2 § Underhållsstöd kan lämnas till barn vars föräldrar inte bor tillsammans. En förälder som är underhållsskyldig för barnet kan bli skyldig att till Försäkringskassan betala hela eller delar av det stöd som lämnats till barnet.

Definitioner och förklaringar

Boförälder

3 § När det gäller underhållsstöd avses med boförälder den av föräldrarna som barnet är folkbokfört hos om barnet bor varaktigt endast hos den föräldern.

Växelvis boende

4 § När det gäller underhållsstöd avses med växelvis boende att barnet bor varaktigt hos båda föräldrarna och är folkbokfört hos en av dem.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Bidragsskyldig

5 § När det gäller underhållsstöd avses med bidragsskyldig den som enligt 7 kap. 2 § första stycket föräldrabalken skall fullgöra sin underhållsskyldighet genom att betala underhållsbidrag till barnet.

Personer som likställs med förälder

6 § När det gäller underhållsstöd likställs blivande adoptivförälder till ett utländskt barn med en förälder som har vårdnaden om ett barn.

11 kap. Underhållsstödet

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd i 2−7 §§ samt bestämmelser om
  • när rätten till underhållsstöd inte gäller i 8−12 §§,
  • förmånstiden i 13 och 14 §§,
  • vem som får utbetalningen av underhållsstödet i 15−19 §§,
  • beräkning av underhållsstöd i 20−31 §§,
  • omprövning och ändrade förhållanden i 32 §, och
  • handläggningen i 33−35 §§.

Allmänna bestämmelser om rätten till underhållsstöd

Barn vars föräldrar inte bor tillsammans

2 § Om föräldrarna till ett försäkrat barn inte bor tillsammans har barnet rätt till underhållsstöd i de fall som anges i 4 och 5 §§.

Om barnet har fyllt 18 år lämnas förlängt underhållsstöd, om även villkoren i 6 § är uppfyllda.

3 § När barnets föräldrar är folkbokförda på samma adress eller är gifta med varandra skall de anses bo tillsammans. Detta gäller dock inte om den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visar något annat.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Om andra omständigheter gör det sannolikt att föräldrarna bor tillsammans, måste den som begär underhållsstöd eller som stöd betalas ut till visa att de inte gör det.

Vårdnadshavare i Sverige

4 § Underhållsstöd lämnas endast om barnets boförälder bor här i landet. Om barnet är underårigt krävs dessutom att boföräldern är vårdnadshavare för barnet.

5 § Vid växelvis boende krävs det att den som söker stödet bor här i landet. Om barnet är underårigt krävs också att båda föräldrarna eller en av dem är vårdnadshavare.

Förlängt underhållsstöd

6 § Ett barn som har fyllt 18 år och som inte har ingått äktenskap har rätt till förlängt underhållsstöd om han eller hon bedriver studier som ger rätt till förlängt barnbidrag eller till studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

Studier som omfattar kortare tid än åtta veckor eller deltidsstudier ger dock inte rätt till förlängt underhållsstöd.

Barn hos särskilt förordnade vårdnadshavare

7 § Underhållsstöd och förlängt underhållsstöd lämnas även till ett barn som varaktigt bor och är folkbokfört hos

1. en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare som bor här i landet, eller

2. någon eller några som bor här i landet och som var särskilt förordnade vårdnadshavare för barnet, när det fyllde 18 år.

Vad som i denna underavdelning anges om boförälder gäller då den eller de särskilt förordnade vårdnadshavarna. Bestämmelserna i 3 och 8 §§ tillämpas inte i dessa fall.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

När rätten till underhållsstöd inte gäller

Vägran att uppge faderskap

8 § Underhållsstöd lämnas inte om barnets mor är boförälder och hon uppenbarligen utan giltigt skäl låter bli att vidta eller medverka till åtgärder för att få faderskapet till barnet fastställt.

Betalning av underhåll

9 § Underhållsstöd lämnas inte om det finns anledning anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar underhåll med minst det belopp som skulle betalas ut som underhållsstöd till barnet.

Underhållsstöd lämnas inte heller om det är uppenbart att den bidragsskyldige föräldern på något annat sätt ser till att barnet får motsvarande underhåll.

Vägran att begära underhållsbidrag

10 § Underhållsstöd lämnas inte om boföräldern trots föreläggande enligt 12 kap. 24 § utan giltigt skäl låter blir att vidta eller medverka till de åtgärder som begärs.

Barn med barnpension eller efterlevandestöd

11 § Underhållsstöd lämnas inte om barnet har rätt till barnpension eller efterlevandestöd efter en bidragsskyldig förälder.

Förlängt underhållsstöd

12 § Förlängt underhållsstöd lämnas inte till ett barn i fall som avses i 8

  • §§. Det som anges om boföräldern i 8 och 10 §§ skall då i stället gälla barnet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Förmånstiden

Underhållsstöd

13 § Underhållsstöd lämnas från och med månaden efter den månad när föräldrarna har flyttat isär eller rätt till stöd annars har uppkommit, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

Underhållsstöd lämnas till och med månaden då barnet har fyllt 18 år eller den tidigare månad när rätten till stöd annars har upphört.

Förlängt underhållsstöd

14 § Förlängt underhållsstöd lämnas, om villkoren i 13 § är uppfyllda, från och med månaden efter det att den studerande har fyllt 18 år eller återupptagit studier som avses i 6 §, dock inte för längre tid tillbaka än en månad före ansökningsmånaden.

Förlängt underhållstöd lämnas till och med månaden när rätten till stöd upphör, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år.

Vem får utbetalningen av underhållsstödet?

Boende hos endast en förälder

15 § Den som är boförälder får underhållsstödet.

Växelvis boende

16 § Vid växelvis boende får var och en av föräldrarna en del av underhållsstödet.

Särskilt förordnade vårdnadshavare

17 § Om två särskilt förordnade vårdnadshavare har utsetts att ha vårdnaden gemensamt får den kvinnliga vårdnadshavaren underhållsstödet. Om vårdnadshavarna begär det hos Försäkringskassan får i stället den manlige vårdnadshavaren underhållsstödet.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Om de särskilt förordnade vårdnadshavarna är av samma kön får den äldre av dem underhållsstödet. Om vårdnadshavarna begär det får i stället den yngre av dem underhållsstödet.

Förlängt underhållsstöd

18 § Den studerande får själv det förlängda underhållsstödet.

Utbetalning till annan

19 § Om det finns synnerliga skäl får underhållsstödet, i stället för vad som framgår av 15

  • §§, på begäran av socialnämnden betalas ut till någon annan lämplig person eller till nämnden.

Beräkning av underhållsstöd

Grundläggande bestämmelse

20 § Underhållsstöd till ett barn lämnas med 1 173 kronor i månaden, om inte annat följer av 21

  • §§.

Utfyllnadsbidrag efter avräkning för underhåll

21 § Om det finns anledning att anta att en bidragsskyldig förälder i rätt ordning betalar underhåll till barnet med minst det belopp som skulle ha fastställts som betalningsbelopp enligt 12 kap. 10

och 20

  • §§, skall det sist avsedda beloppet räknas av från underhållsstödet.

22 § Om den bidragsskyldige bor utomlands och det finns anledning att anta att han eller hon i rätt ordning betalar fastställt underhållsbidrag, skall detta belopp räknas av från underhållsstödet i stället för vad som anges i 21 §.

23 § Om sökanden begär det, lämnas underhållsstöd med 1 173 kronor i månaden med avräkning för det betalningsbelopp som skulle ha fastställts, om 12 kap. 10

  • och 20−22 §§ hade

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

tillämpats på inkomsten för den av föräldrarna som inte är boförälder.

Växelvis boende

24 § Vid växelvis boende lämnas underhållsstöd för var och en av föräldrarna med hälften av 1 173 kronor i månaden.

Från detta belopp avräknas hälften av det betalningsbelopp som skulle ha fastställts, om 12 kap. 10–17 och 20–22 §§ hade tillämpats på inkomsten för föräldern.

Särskilt förordnade vårdnadshavare

25 § Om ett barn bor hos en eller två särskilt förordnade vårdnadshavare eller hos någon eller några som var särskilt förordnade vårdnadshavare när barnet fyllde 18 år, lämnas dubbla underhållsstöd enligt 20 och 21 §§.

Underhåll i form av engångsbelopp

26 § Om underhållsbidrag har fastställts enligt föräldrabalken i form av ett engångsbelopp, skall avräkning från underhållsstödet ske med vad det fastställda underhållsbidraget skäligen kan anses motsvara i underhåll per månad.

Underhåll före beslut om betalningsskyldighet

27 § Om en bidragsskyldig förälder, innan han eller hon har delgetts ett beslut om betalningsskyldighet, har betalat underhåll till barnet för en viss månad, skall det beloppet dras av från underhållsstödet för den månaden.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Underhåll vid umgänge med barnet

28 § Om den bidragsskyldige enligt 12 kap. 19 § har medgetts avdrag med ett visst belopp vid fullgörande av sin betalningsskyldighet, skall kommande underhållsstöd minskas med det beloppet.

Avräkning för barnets inkomster

29 § Om barnet har en sådan inkomst som framkommer vid en tillämpning på barnet av 12 kap. 10

  • §§, skall underhållsstödet minskas med hälften av inkomsten. I stället för den minskning med 72 000 kronor som anges i 12 kap. 10 § skall inkomsten minskas med 48 000 kronor.

30 § Vid växelvis boende skall underhållsstödet för var och en av föräldrarna minskas med ett belopp som motsvarar hälften av det belopp som underhållsstödet skall minskas med enligt 29 §.

Förskott, avrundning och lägsta utbetalning

31 § Underhållsstöd lämnas månadsvis i förskott.

Om det belopp som skall betalas ut för ett barn till en sökande en viss månad är lägre än 50 kronor, betalas det inte ut. I övrigt avrundas belopp som slutar på öretal till närmast lägre krontal.

Omprövning vid ändrade förhållanden

32 § Försäkringskassan skall besluta att dra in eller sätta ned underhållsstödet, om något har inträffat som gör att underhållsstöd inte skall lämnas, eller att det skall lämnas med ett lägre belopp.

Särskilda handläggningsbestämmelser

33 § När underhållsstöd enligt 20

  • §§ eller 25 § har sökts skall

Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den bidragsskyldige, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den bidragsskyldige att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att invända mot ansökan eller har något att anföra i fråga om betalningsskyldighet för underhållsstöd enligt 12 kap. 2

  • §§.

34 § När underhållsstöd enligt 24 § har sökts skall Försäkringskassan omedelbart sända meddelande om ansökan till den andra föräldern, under förutsättning att hans eller hennes vistelseort är känd eller går att ta reda på.

Meddelandet skall innehålla en uppmaning till den andra föräldern att yttra sig muntligen eller skriftligen inom en viss tid, om han eller hon har något att anföra i fråga om ansökan.

35 § När Försäkringskassan har meddelat beslut i ärendet, skall sökanden skriftligen underrättas om beslutet.

Beslut om att bevilja underhållsstöd och att fastställa återbetalningsskyldighet skall delges den bidragsskyldige.

12 kap. Bidragsskyldigas betalningsskyldighet mot Försäkringskassan

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • betalningsskyldighet för underhållsstöd i 2–9 §§,
  • inkomstunderlag för betalningsskyldighet i 10–15 §§,
  • beräkning av betalningsbelopp i 16–22 §§,
  • när den bidragsskyldige bor utomlands i 23–26 §§,
  • omprövning och ändring av betalningsskyldighet i 27–30 §§,
  • anstånd i 31–34 §§,
  • eftergift i 35 och 36 §§,
  • ränta i 37 och 38 §§, och
  • indrivning i 39 §.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Betalningsskyldighet för underhållsstöd

Allmänna bestämmelser

2 § När underhållsstöd lämnas till ett barn och det finns en bidragsskyldig förälder, skall föräldern i förskott för varje månad betala ett belopp till Försäkringskassan som helt eller delvis motsvarar underhållsstödet.

När fastställs betalningsskyldighet?

3 § Betalningsskyldighet skall fastställas av Försäkringskassan samtidigt som eller snarast efter det att ett beslut om underhållsstöd meddelas.

4 § Ett beslut om betalningsskyldighet skall inte meddelas, om 11 kap. 21, 23 eller 24 § tillämpas eller om underhållsskyldighet enligt föräldrabalken har fastställts i form av ett engångsbelopp.

Om den bidragsskyldige är bosatt utomlands och en tillämpning av bestämmelserna i 23 och 24 §§ därför övervägs, behöver betalningsskyldighet inte heller fastställas.

5 § Betalningsskyldighet får inte beslutas för längre tid tillbaka än tre år före den dag då meddelande enligt 11 kap. 33 § om att ansökan om underhållsstöd har gjorts sändes till den bidragsskyldige.

Betalningsskyldighet får inte beslutas för tid under vilken Försäkringskassan har trätt in i barnets rätt till underhållsbidrag enligt 23 §.

Tillfälliga beslut om betalningsskyldighet

6 § Om Försäkringskassan enligt H 9 kap. 2 § har beslutat om underhållsstöd för tid till dess slutligt beslut kan fattas, skall betalningsskyldighet fastställas för den bidragsskyldige för motsvarande tid.

7 § Pågår ett mål om fastställande av faderskap till barnet, får den man som är instämd åläggas betalningsskyldighet, om det finns sannolika skäl för att han är far till barnet. Ett beslut om betal-

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

ningsskyldighet får dock inte meddelas om flera män är instämda i målet.

8 § Om den slutliga betalningsskyldigheten bestäms till ett lägre belopp än vad som för samma tid har betalats enligt 6 eller 7 §, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Bestäms den slutliga betalningsskyldigheten till ett högre belopp, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

Ändrat faderskap

9 § Om betalningsskyldighet har fastställts slutligt för en man som senare frias från faderskapet till barnet, har han rätt att få tillbaka vad han har betalat jämte ränta enligt 5 § räntelagen (1975:635) från varje betalningsdag.

Inkomstunderlag för betalningsskyldighet

Grundläggande bestämmelse

10 § Den bidragsskyldiges betalningsskyldighet beräknas på differensen mellan

  • den bidragsskyldiges inkomst enligt 11−15 §§ och
  • 72 000 kronor.

Inkomst enligt taxeringsbeslut

11 § Den bidragsskyldiges inkomst beräknas i enlighet med det taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) som fattats närmast före februari månad det år betalningsskyldigheten avser och med utgångspunkt i

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 13 §, och

3. överskott av en näringsverksamhet beräknad enligt 14 §.

12 § När betalningsskyldigheten fastställs för förfluten tid skall till grund för inkomstberäkningen läggas det taxeringsbeslut som förelåg den eller de månader som betalningsskyldigheten avser.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Inkomstslaget kapital

13 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med andra gjorda avdrag i inkomstslaget än

1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen, och

2. uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad.

Inkomstslaget näringsverksamhet

14 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med

1. avdrag för underskott för tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,

2. avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett halvt prisbasbelopp,

3. avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen, och

4. avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomstskattelagen,

samt minskas respektive ökas med

5. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

6. återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.

Studiemedel, rekryteringsbidrag och förmögenhet

15 § Till beloppen enligt 11–14 § skall läggas

1. studiemedel i form av studiebidrag samt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande, och

2. en procent av den del av den bidragsskyldiges skattepliktiga förmögenhet som överstiger 1 500 000 kronor.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Beräkning av betalningsbelopp

Grundläggande bestämmelser

16 § Betalningsskyldighet skall för varje barn som har rätt till underhållsstöd bestämmas till ett visst belopp per år (betalningsbelopp). Beloppet skall motsvara det procenttal av den bidragsskyldiges inkomst som anges i 17 §.

När procenttalet bestäms skall hänsyn tas till samtliga barn som den bidragsskyldige är underhållsskyldig för enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken.

17 § Om den bidragsskyldige är underhållsskyldig enligt 7 kap. 1 § föräldrabalken för ett, två eller tre barn utgör procenttalet fjorton, elva och en halv respektive tio procent.

Om underhållsskyldigheten gäller fler än tre barn motsvarar procenttalet kvoten av

  • summan av antalet barn och 27 och
  • antalet barn. Procenttalet bestäms med högst två decimaler.

Avdrag för underhåll före beslut om betalningsskyldighet

18 § Underhåll som har betalats till barnet innan den bidragsskyldige delgavs ett beslut om betalningsskyldighet får, i den utsträckning som det svarar mot underhållsstödet, räknas av från vad som skall betalas till Försäkringskassan.

Avdrag för underhåll vid umgänge med barnet

19 § Om den bidragsskyldige har haft barnet hos sig under en sammanhängande tid av minst fem hela dygn eller under en kalendermånad haft barnet hos sig i minst sex hela dygn, får han eller hon vid fullgörande av sin betalningsskyldighet tillgodoräknas ett avdrag som Försäkringskassan bestämmer enligt vad som föreskrivs om underhållsbidrag i 7 kap. 4 § första stycket föräldrabalken.

Avdrag beviljas endast om anmälan om vistelsen görs till Försäkringskassan inom tre månader från utgången av den kalendermånad då barnets vistelse hos den bidragsskyldige upphörde.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Beräkning efter skälighet

20 § Betalningsskyldighet kan, i stället för vad som följer av 10

  • §§, bestämmas genom en skälighetsbedömning, om det är uppenbart att den bidragsskyldiges förvärvsförmåga väsentligt överstiger vad som motsvarar inkomsten beräknad enligt nämnda paragrafer och han eller hon inte visar godtagbar anledning till att förvärvsförmågan inte utnyttjas.

Högsta betalningsbelopp

21 § Betalningsbeloppet för ett barn får aldrig överstiga vad som lämnas i underhållsstöd till barnet under den tid betalningsskyldigheten avser.

Avrundning och lägsta betalningsbelopp

22 § Om det belopp som skall betalas för ett barn under en månad slutar på öretal, avrundas beloppet till närmast lägre krontal. Om månadsbeloppet för ett barn blir lägre än 100 kr, bortfaller betalningsskyldigheten.

När den bidragsskyldige bor utomlands

23 § Om underhållsbidrag är fastställt för en bidragsskyldig som bor utomlands, inträder Försäkringskassan i barnets rätt till underhållsbidrag i den utsträckning som detta svarar mot utbetalat underhållsstöd.

24 § Om underhållsbidrag inte är fastställt för en bidragsskyldig som bor utomlands, kan Försäkringskassan förelägga boföräldern att vidta eller medverka till åtgärder för att få underhållsbidrag fastställt.

Boföräldern skall till Försäkringskassan ge in en skriftlig handling om fastställt underhållsbidrag som kan ligga till grund för indrivning av bidraget, om Försäkringskassan begär det.

Om barnet har fyllt 18 år skall vad som anges om boföräldern i denna paragraf i stället gälla barnet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

25 § I fall som avses i 23 och 24 §§ tillämpas även 2, 18 och 19 §§ i fråga om skyldighet att betala fastställt underhållsbidrag till Försäkringskassan. Betalning till Försäkringskassan skall dock ske allt eftersom underhållsbidraget förfaller till betalning.

26 § Försäkringskassan bör ge den som får föra barnets talan möjlighet att i samband med Försäkringskassans krav på betalning av underhållsbidrag utkräva den del av obetalda underhållsbidrag som överstiger underhållsstödet.

Omprövning och ändring av betalningsskyldighet

27 § Ett betalningsbelopp enligt 16

  • §§ skall omprövas när det finns ett nytt beslut om årlig taxering och när grunden för tillämplig procentsats enligt 17 § ändras.

28 § Betalningsskyldighet enligt 16

  • §§ för viss tid kan på ansökan av den bidragsskyldige eller på initiativ av Försäkringskassan jämkas om det taxeringsbeslut som legat till grund för Försäkringskassans bedömning ändrats väsentligt.

29 § Om betalningsskyldigheten enligt 28 § bestäms till ett lägre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall skillnaden betalas ut till den bidragsskyldige. Detsamma gäller betald ränta som hänför sig till skillnadsbeloppet, om räntan uppgår till minst 100 kronor.

Om betalningsskyldigheten bestäms till ett högre belopp än vad den bidragsskyldige i enlighet med tidigare beslut betalat för samma tid, skall den bidragsskyldige betala in skillnaden till Försäkringskassan.

30 § Beslut om betalningsskyldighet enligt 16

  • §§ får upphävas helt eller delvis om den bidragsskyldige bosatt sig utomlands.

Anstånd

31 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis bevilja anstånd med att fullgöra betalningsskyldigheten.

Ett beslut om anstånd gäller för högst ett år.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

32 § Anstånd enligt 31 § skall beviljas i den utsträckning som det behövs för att den bidragsskyldige skall få behålla vad som behövs för sitt eget och familjens underhåll. Bestämmelserna om förbehållsbelopp i 7 kap.4 och 5 §§utsökningsbalken skall då tillämpas.

Anstånd får också beviljas om det annars finns anledning till det med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden eller andra särskilda förhållanden.

33 § Det belopp som beslutet om anstånd avser skall betalas före belopp som avser senare tid.

Den bidragsskyldige är, sedan anståndsbeslutet upphört, inte skyldig att på grund av anståndet någon månad betala mer till Försäkringskassan än det månadsbelopp som betalningsskyldigheten fastställs till, eller skulle ha fastställts till om 10

  • §§ och

20

  • § hade tillämpats på den bidragsskyldiges inkomst. För överstigande belopp skall nytt beslut om anstånd meddelas.

34 § Försäkringskassan skall upphäva eller ändra ett beslut om anstånd, om det inträffar något som medför att anstånd inte längre bör gälla eller bör gälla i mindre omfattning.

Eftergift

35 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet och ränta, om det finns synnerliga skäl med hänsyn till den bidragsskyldiges personliga eller ekonomiska förhållanden.

36 § Försäkringskassan får på ansökan av den bidragsskyldige helt eller delvis efterge fordran i fråga om betalningsskyldighet, som avser tid före den dag då hans faderskap till ett barn har fastställts genom bekräftelse eller dom, om det finns synnerliga skäl.

Ränta

37 § Om den bidragsskyldige inte betalar betalningsbelopp som fastställts enligt 16

  • §§ i rätt tid eller har beviljats anstånd med betalning, skall han eller hon betala ränta på skulden. Försäk-

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

ringskassan behöver dock inte kräva betalning för räntebelopp som avser kortare dröjsmål med betalning.

Före varje kalenderår fastställer regeringen den ränta som skall gälla.

38 § De belopp som den bidragsskyldige betalar in skall i första hand avräknas på upplupen ränta.

Indrivning

39 § Försäkringskassan skall utan dröjsmål vidta åtgärder för att driva in fordringen, om den bidragsskyldige inte fullgör sin betalningsskyldighet.

Beslut om betalningsskyldighet enligt 16

V Särskilda familjeförmåner

13 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • adoptionsbidrag i 14 kap., och
  • vårdbidrag i 15 kap.

14 kap. Adoptionsbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till adoptionsbidrag i 2–6 §§, och
  • vem som får adoptionsbidraget i 7 §.

Rätten till adoptionsbidrag

2 § Adoptionsbidrag får lämnas till försäkrade föräldrar för kostnader vid adoption av barn som inte är svenska medborgare och som inte är bosatta här i landet när föräldrarna får dem i sin vård.

Bidraget lämnas med 40 000 kronor för varje barn.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

3 § För att adoptionsbidrag skall lämnas krävs

1. att föräldrarna var bosatta här i landet såväl när de fick barnet i sin vård som när adoptionen blev giltig här, och

2. att ansökan om bidraget görs inom ett år från det att adoptionen blev giltig.

4 § Adoptionsbidrag lämnas endast till den eller de föräldrar som har fått tillstånd att adoptera av svensk domstol.

Med svensk domstols tillstånd jämställs

1. beslut av regeringen, eller av den myndighet som regeringen har bestämt, om att ett utomlands meddelat beslut om adoption skall gälla här i landet, och

2. ett utomlands meddelat beslut om adoption som gäller här i landet enligt lagen (1997:191) med anledning av Sveriges tillträde till Haagkonventionen om skydd av barn och samarbete vid internationella adoptioner.

5 § Adoptionsbidrag lämnas endast för barn som inte hade fyllt tio år när föräldrarna fick det i sin vård.

Bidrag lämnas inte för adoption av eget eller makes barn.

6 § Bidrag lämnas endast för adoption som har förmedlats av en sammanslutning som är auktoriserad enligt lagen (1997:192) om internationell adoptionsförmedling.

Vem får adoptionsbidraget?

7 § Föräldrarna får hälften var av adoptionsbidraget om de inte kommer överens om en annan fördelning.

15 kap. Vårdbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • personer som likställs med förälder i 2 §,
  • rätten till vårdbidrag i 3−5 §§,
  • förmånstiden i 6−10 §§,
  • beräkning av vårdbidrag i 11−14 §§,
  • vem som får vårdbidraget i 15 och 16 §§,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

  • omprövning vid ändrade förhållanden i 17 och 18 §§, och
  • utbetalning av vårdbidrag i 19 §.

Personer som likställs med förälder

2 § När det gäller vårdbidrag likställs följande personer med förälder:

1. Förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern.

2. Förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

3. Särskilt förordnad vårdnadshavare som har vård om barnet.

4. Blivande adoptivförälder till ett utländskt barn.

Rätten till vårdbidrag

3 § En försäkrad förälder har rätt till vårdbidrag för ett försäkrat barn om

1. barnet på grund av sjukdom, utvecklingsstörning eller annat funktionshinder behöver särskild tillsyn och vård under minst sex månader, eller

2. det på grund av barnets sjukdom eller funktionshinder uppkommer merkostnader.

Om en förälder har flera barn som avses i första stycket grundas bedömningen av rätten till vårdbidrag på det sammanlagda behovet av tillsyn och vård samt på de sammanlagda merkostnaderna.

4 § Vårdbidrag lämnas allt efter tillsyns- och vårdbehovets omfattning och merkostnadernas storlek som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt 11 och 12 §§.

Bidrag kan även lämnas särskilt för merkostnader enligt 13 och 14 §§.

5 § Vid bedömningen enligt 3 och 4 §§ skall det bortses från vårdbehov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Förmånstiden

Huvudregler

6 § Vårdbidrag lämnas från och med månaden när rätt till förmånen uppkommer, dock inte för längre tid tillbaka än den månad då ansökan om vårdbidrag gjordes.

Vårdbidrag lämnas till och med juni månad det år då barnet fyller 19 år eller den tidigare månad när rätt till förmånen annars upphör.

7 § Vårdbidraget får begränsas till viss tid.

Behovet av bidrag skall omprövas efter två år, om det inte finns skäl för omprövning med längre mellanrum.

Avbrott i vården

8 § Om en förälder tillfälligt är förhindrad att vårda barnet kan vårdbidrag lämnas under avbrott i vården som varar högst sex månader.

Om det finns särskilda skäl kan vårdbidrag lämnas även under ett avbrott som varar ytterligare högst sex månader.

Om barnet avlider

9 § Om mer än en fjärdedels vårdbidrag lämnas för ett barn som avlider fortsätter vårdbidraget att lämnas till och med den åttonde månaden efter dödsfallet eller den tidigare månad när vårdbidraget annars skulle ha upphört.

10 § Under den tid som anges i 9 § lämnas vårdbidraget som

1. halv förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som hel eller tre fjärdedels förmån, och

2. en fjärdedels förmån om bidraget vid tiden för dödsfallet lämnades som halv förmån.

Om viss del av det vårdbidrag som gällde vid dödsfallet hade bestämts som merkostnadsersättning skall motsvarande del av bidraget enligt första stycket anses utgöra sådan ersättning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. B

Beräkning av vårdbidrag

Huvudregler

11 § Helt vårdbidrag för ett år motsvarar 250 procent av prisbasbeloppet, dock ej i fall som avses i 13 och 14 §§. Partiell förmån motsvarar tillämplig del av helt bidrag.

12 § Av vårdbidrag som lämnas enligt 11 § kan en viss angiven del bestämmas som ersättning för merkostnader. Denna ersättning bestäms till:

1. 18 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 18 men inte 36 procent av prisbasbeloppet,

2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 36 men inte 53 procent av prisbasbeloppet,

3. 53 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 53 men inte 69 procent av prisbasbeloppet, och

4. 69 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till 69 procent av prisbasbeloppet eller mer.

Vårdbidrag enbart för merkostnader

13 § Vårdbidrag som lämnas med beaktande enbart av merkostnader bestäms till

1. 62,5 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp, eller

2. 36 procent av prisbasbeloppet om merkostnaderna uppgår till minst detta belopp.

Merkostnadsersättning utöver helt vårdbidrag

14 § Om behovet av särskild tillsyn och vård för ett barn grundar rätt till hel förmån utan att merkostnaderna beaktas och merkostnaderna uppgår till minst 18 procent av prisbasbeloppet, skall beloppet av hel förmån höjas med merkostnadsersättning. Denna skall, allt efter merkostnadernas storlek, bestämmas till 18, 36, 53 eller 69 procent av prisbasbeloppet med tillämpning av 12 §.

Socialförsäkringsbalk avd. B SOU 2005:114

Vem får vårdbidraget?

Huvudregel

15 § Om båda föräldrarna har rätt till vårdbidrag för ett visst barn får den förälder vårdbidraget som står för den huvudsakliga tillsynen och vården.

Delning av vårdbidraget

16 § Om båda föräldrarna begär det får i stället föräldrarna halva bidraget var. En förutsättning för detta är att föräldrarna har gemensam vårdnad om barnet och att båda tar del i vården av barnet.

I fall som avses i 9 § krävs att föräldrarna vid tiden för dödsfallet hade gemensam vårdnad om barnet och att båda tog del i vården.

Omprövning vid ändrade förhållanden

17 § Vårdbidrag skall omprövas när förhållanden som påverkar behovet av vårdbidrag har ändrats.

18 § Ändring av vårdbidrag skall gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring uppkom. Gäller det ökning efter ansökan skall dock även 6 § första stycket beaktas.

Utbetalning av vårdbidrag

19 § Vårdbidrag skall betalas ut månadsvis. När ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den ersättning för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Om arbetstagaren har tagit emot ersättning enligt 6 § och därefter har fått hela eller delar av den omtvistade sjuklönen, skall ersättningen återbetalas i motsvarande utsträckning.

Försäkring mot kostnader för sjuklön

10 § En arbetsgivare vars sammanlagda lönekostnader under ett kalenderår inte beräknas överstiga 130 prisbasbelopp kan försäkra sig hos Försäkringskassan för kostnader för sjuklön.

Vid beräkningen av de sammanlagda lönekostnaderna bortses från avgifter enligt socialavgiftslagen (2000:980) och lagen (1994:1920) om allmän löneavgift samt från skatt enligt lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Regeringen meddelar närmare föreskrifter om villkor för försäkringen.

III Sjukpenning m.m.

5 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • sjukpenninggrundande inkomst i 6 och 7 kap.,
  • sjukpenning i 8 och 9 kap., och
  • frivillig sjukpenningförsäkring i 10 kap.

Inledande bestämmelser

2 § Sjukpenning kan lämnas till en försäkrad som har nedsatt arbetsförmåga på grund av sjukdom. Ersättningens storlek är beroende av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst.

3 § En försäkrads sjukpenninggrundande inkomst ligger också till grund för beräkning av följande förmåner enligt denna balk:

  • graviditetspenning,
  • föräldrapenning på sjukpenningnivå,
  • tillfällig föräldrapenning,
  • rehabiliteringspenning,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

  • skadelivränta,
  • smittbärarpenning, och
  • närståendepenning.

4 § Frivillig sjukpenningförsäkring kan tecknas mot avgift.

6 kap. Allmänna bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • grundläggande bestämmelser om sjukpenninggrundande inkomst i 2–6 §§, samt bestämmelser om
  • inkomst av anställning i 7 §,
  • inkomst av annat förvärvsarbete i 8−15 §§,
  • undantag för vissa inkomster i 16−23 §§, och
  • årsarbetstid i 24−31 §§.

Grundläggande bestämmelser

2 § Sjukpenninggrundande inkomst är den årliga inkomst i pengar som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete antingen

1. som arbetstagare i allmän eller i enskild tjänst (inkomst av anställning), eller

2. på annan grund (inkomst av annat förvärvsarbete).

3 § För att sjukpenninggrundande inkomst skall kunna fastställas för en person krävs att han eller hon är försäkrad för arbetsbaserade förmåner enligt A 4 och 6 kap.

För att sjukpenninggrundande inkomst skall kunna fastställas krävs dessutom att den försäkrades årliga inkomst

1. kommer från arbete i Sverige,

2. kommer från arbete som kan antas vara under minst sex månader i följd eller vara årligen återkommande, och

3. uppgår till minst 24 procent av prisbasbeloppet.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

4 § Av ett beslut om fastställande av sjukpenninggrundande inkomst skall det framgå hur stor den sjukpenninggrundande inkomsten är och i vilken utsträckning denna avser inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete.

5 § När sjukpenninggrundande inkomst beräknas skall inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete var för sig beräknas och avrundas till närmast lägre hundratal kronor.

Vid beräkningen skall det bortses från inkomst av anställning och inkomst av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger 7,5 prisbasbelopp. Det skall i första hand bortses från inkomst av annat förvärvsarbete.

6 § Om förhållandena inte är kända för Försäkringskassan, skall beräkningen av den försäkrades sjukpenninggrundade inkomst grundas på

1. de upplysningar som Försäkringskassan kan få av den försäkrade eller dennes arbetsgivare, eller

2. den uppskattning av den försäkrades inkomster som gjorts vid taxeringen.

Inkomst av anställning

7 § Ersättning med minst 1 000 kronor om året för utfört arbete för någon annans räkning skall räknas som inkomst av anställning. Detta gäller även om betalningsmottagaren inte är anställd av den som betalar ersättningen. Den som har betalat ut sådan ersättning skall då anses som arbetsgivare, och den som utfört arbete skall anses som arbetstagare.

Det som anges i första stycket gäller inte om

1. ersättningen betalas ut i form av pension,

2. ersättningen skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete enligt 10

  • §§, eller

3. ersättningen inte skall medräknas alls enligt 16

  • §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Inkomst av annat förvärvsarbete

Näringsverksamhet

8 § Inkomst av näringsverksamhet skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.

Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i 9

  • 17, 19 och 20 §§.

9 § När sjukpenninggrundande inkomst av annat förvärvsarbete beräknas får inkomst av arbete för egen räkning inte beräknas högre än vad som motsvarar skälig avlöning för liknande arbete för annans räkning.

Ersättning till den som har F-skattsedel

10 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som har en F-skattsedel när ersättningen bestäms eller när den betalas ut.

Om mottagaren har en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln skriftligen åberopas.

11 § Den som i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling har lämnat uppgift om innehav av F-skattsedel skall anses ha en sådan skattsedel om handlingen även innehåller följande uppgifter:

1. Utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter.

2. Betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedel som avses i 10 § andra stycket.

12 § Det som anges i 11 § gäller dock inte om den som betalar ut ersättningen känner till att uppgiften om innehav av F-skattsedel är oriktig.

Bestämmelser om påföljd för den som lämnar oriktig uppgift finns i skattebrottslagen (1971:69).

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Viss mindre ersättning från arbetsgivare

13 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut till en mottagare som har en A-skattsedel eller en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483) eller som saknar skattsedel för preliminär skatt, om

1. utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo,

2. ersättningen inte är en utgift i en näringsverksamhet som bedrivs av utbetalaren,

3. ersättningen tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare under inkomståret kan antas bli mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen skall avse inkomst av anställning, och

5. det inte är fråga om sådan ersättning för arbete som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken.

Ersättning från handelsbolag till delägare, m.m.

14 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen betalas ut från

1. ett handelsbolag till en delägare i handelsbolaget, eller

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen.

Ersättning från utländsk arbetsgivare

15 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning som den försäkrade får från en arbetsgivare om

  • arbetsgivaren är bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person, och
  • arbetsgivaren och arbetstagaren kommit överens om att ersättningen skall räknas som inkomst av annat förvärvsarbete.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Undantag för vissa inkomster

Semesterlön och semesterersättning

16 § Som inkomst av anställning räknas inte semesterlön till den del lönen överstiger vad som skulle ha betalats i lön för utfört arbete under motsvarande tid. Motsvarande begränsning gäller för semesterersättning.

Vissa kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (1999:1229)

17 § Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte inkomst som avses i 10 kap. 3 § 1

  • inkomst-

skattelagen (1999:1229).

Mindre ersättning till idrottsutövare

18 § Som inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under året kan antas bli mindre än ett halvt prisbasbelopp.

Vissa avtalsförmåner som avses i lagen (1990:659) om särskild löneskatt

19 § Som inkomst av anställning eller inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte ersättning som anges i 1 § första stycket 1

  • och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

20 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas inte sådan ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada som enligt 2 § första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster utgör underlag för nämnda skatt.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Ersättning från vinstandelsstiftelse

21 § Som inkomst av anställning räknas inte ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse) om följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Ersättningen avser en sådan anställd som omfattas av ändamålet med vinstandelsstiftelsen.
  • Ersättningen avser inte betalning för den anställdes arbete åt vinstandelsstiftelsen.
  • De bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anställda.

Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelse.

22 § Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller det som sägs i 21 § inte ersättning som den juridiska personen lämnar till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem.

Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

23 § Som inkomst av anställning räknas aldrig sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under något av åren 1988

Årsarbetstid

Allmänna bestämmelser

24 § Årsarbetstid skall beräknas av Försäkringskassan för en försäkrad som har en sjukpenninggrundande inkomst som helt eller delvis avser anställning. Årsarbetstiden beräknas när den enligt särskilda bestämmelser har betydelse för beräkningen av en förmån.

25 § Årsarbetstiden är det antal timmar eller dagar per år som en försäkrad tills vidare kan antas komma att ha som ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid i sitt förvärvsarbete.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

26 § Årsarbetstiden beräknas i dagar endast när den schablonberäknas enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 31 §.

Ledighet som likställs med förvärvsarbete

27 § När årsarbetstiden beräknas skall följande ledigheter likställas med förvärvsarbete:

1. Ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dagar då han eller hon är oförmögen till arbete på grund av sjukdom inte räknas som semesterdag.

2. Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas.

3. Ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

4. Ledighet för ferier eller för motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

Beräkning av årsarbetstiden

28 § Årsarbetstiden avrundas till närmast hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

29 § När förhållandena inte är kända för Försäkringskassan skall beräkningen av årsarbetstiden grundas på upplysningar som Försäkringskassan kan inhämta från den försäkrade eller dennes arbetsgivare eller uppdragsgivare.

30 § I 9 kap. 8 och 9 §§ finns ytterligare bestämmelser om beräkning av årsarbetstid i vissa situationer.

Närmare föreskrifter

31 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av årsarbetstiden.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

7 kap. Bestämmande och behållande av sjukpenninggrundande inkomst

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • när sjukpenninggrundande inkomst bestäms i 2 och 3 §§,
  • när den sjukpenninggrundande inkomsten kan ändras i 4−8 §§,
  • sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGIskyddad tid) i 9
  • §§, och
  • sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer i 18
  • §§.

När bestäms sjukpenninggrundande inkomst?

2 § Sjukpenninggrundande inkomst bestäms för en försäkrad i samband med att han eller hon begär att få en förmån som beräknas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst.

3 § Försäkringskassan skall på begäran av en försäkrad bestämma den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst även om något ersättningsärende inte är aktuellt.

När kan den sjukpenninggrundande inkomsten ändras?

4 § Den sjukpenninggrundande inkomsten skall ändras om Försäkringskassan har fått reda på att den försäkrades inkomstförhållanden eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse antingen för rätten till en förmån som redan lämnas eller för storleken på förmånen.

5 § Ändring enligt 4 § får inte avse ändring av den försäkrades inkomstförhållanden på grund av sådant förvärvsarbete under prövotid som avses i 18 kap. 13 §.

6 § Den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst skall alltid prövas när

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning beviljas den försäkrade eller när sådan ersättning som redan lämnas ändras på grund av att den försäkrades arbetsförmåga har ändrats,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

2. ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 18 kap. 14

  • §§ upphör,

3. livränta enligt bestämmelserna i denna avdelning beviljas den försäkrade eller när sådan livränta som redan lämnas ändras, eller

4. tjänstepension beviljas den försäkrade.

7 § Bestämmelsen i 6 § 1 skall tillämpas även när den försäkrade skulle ha fått sådan ersättning som avses där i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 17 kap. 4

  • §§ om försäkringstid.

Om sjukersättning i form av garantiersättning till följd av bestämmelserna i 18 kap. 3 § inte skall lämnas, skall det vid tillämpningen av 6 § ändå anses som om sådan förmån lämnas.

8 § Om prövning enligt 4 eller 6 § medför att den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten ändras, skall ändringen gälla från och med den dag då anledning till ändringen uppkom.

Om prövning skett enligt 4 §, får den ändrade sjukpenninggrundande inkomsten dock läggas till grund för ersättning tidigast från och med första dagen i den ersättningsperiod som infaller i anslutning till att Försäkringskassan fått kännedom om inkomständringen.

Sjukpenninggrundande inkomst vid förvärvsavbrott (SGIskyddad tid)

Allmänna bestämmelser

9 § Ändring enligt 4 § på grund av att den försäkrade inte längre har någon inkomst eller har lägre inkomst än tidigare får inte göras under sådana avbrott i arbetet som anges i 11

  • §§ (SGI-skyddad

tid).

Den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten får dock sänkas lägst till vad den skulle ha varit närmast före avbrottet om Försäkringskassan då hade känt till samtliga förhållanden. Detta gäller dock inte när 6 § 1, 3 eller 4 är tillämplig.

10 § För en försäkrad, som omfattas av bestämmelserna i 11

  • §§, och som inte fyllt 65 år skall den sjukpenninggrundande inkomsten

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

under SGI-skyddad tid anpassas efter löneutvecklingen inom den försäkrades yrkesområde.

Studier

11 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

12 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Graviditet

13 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är gravid och avbryter eller inskränker sitt förvärvsarbete tidigast sex månader före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten för födelsen.

Föräldraledighet

14 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade är helt eller delvis ledig från förvärvsarbete för vård av barn, om den försäkrade är förälder till barnet eller likställs med förälder enligt 1 § föräldraledighetslagen (1995:584) och barnet inte fyllt ett år.

Det som anges i första stycket gäller även vid adoption av barn som inte fyllt tio år eller vid mottagande av sådant barn i avsikt att adoptera det, om mindre än ett år har förflutit sedan den försäkrade fick barnet i sin vård.

Plikttjänstgöring

15 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Sjukpenning och rehabiliteringsersättning, m.m.

16 § SGI-skydd gäller under tid då den försäkrade inte förvärvsarbetar av någon anledning som ger rätt till ersättning i form av

1. sjukpenning,

2. ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning,

3. rehabiliteringsersättning, eller

4. ersättning från arbetsskadeförsäkringen som motsvarar ersättning enligt 1

  • eller någon annan jämförbar ekonomisk förmån.

Kortare avbrott i förvärvsarbete

17 § SGI-skydd gäller under högst tre månader i följd för en försäkrad som avbryter sitt förvärvsarbete, oavsett om avsikten är att förvärvsavbrottet skall pågå längre tid.

Sjukpenninggrundande inkomst och årsarbetstid i vissa situationer

Studier eller arbetslöshet

18 § För en försäkrad som studerar enligt 11 § eller som enligt 12 § deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.

Under den tid som avses i första stycket skall sjukpenningen för den försäkrade beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under den tiden. Om den sjukpenninggrundande inkomsten då helt eller delvis är inkomst av anställning, skall årsarbetstiden beräknas på grundval av enbart det antal arbetstimmar som den försäkrade kan antas ha i det förvärvsarbetet under den aktuella tiden.

Plikttjänstgöring

19 § Det som anges i 18 § andra stycket tillämpas även vid sjukdom för en försäkrad som fullgör plikttjänstgöring enligt 15 §. Detta gäller endast vid grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Behandling eller rehabilitering

20 § För en försäkrad som får sådan behandling eller rehabilitering som avses i 8 kap. 6 § eller 13 kap. 3 §, och då får livränta enligt lagen om arbetsskadeförsäkring eller motsvarande ersättning enligt annan författning, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.

Under den tid som livräntan betalas ut skall sjukpenningen beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som har fastställts på grundval av enbart den inkomst av eget arbete som den försäkrade kan antas få under denna tid.

Studieuppehåll

21 § För en försäkrad som avses i 9 kap. 6 § första stycket 1 eller 2, och som under studieuppehåll mellan vår- och hösttermin inte får studiesociala förmåner för studier som avses i 11 §, gäller vid sjukdom det som anges i andra stycket.

Under studieuppehållet skall sjukpenning beräknas på den sjukpenninggrundande inkomst som följer av 4

  • 9 och 10 §§ om sjukpenningen då blir högre än sjukpenning beräknad på den sjukpenninggrundande inkomsten enligt 18 §.

Försäkrade som fått sjukersättning eller aktivitetsersättning

22 § Vid slutet av en period då en försäkrad helt eller delvis har fått sjukersättning eller aktivitetsersättning skall den sjukpenninggrundande inkomsten motsvara antingen den sjukpenninggrundande inkomst som den försäkrade skulle ha varit berättigad till omedelbart före en eller flera sådana perioder, eller den sjukpenninggrundande inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder.

Det som anges i första stycket gäller endast för tid före 65 års ålder och endast till den del den försäkrade är arbetslös och beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot hans eller hennes närmast föregående förvärvsarbete.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Biståndsarbetare m.fl. och deras familjemedlemmar

23 § För sådana personer som enligt A 5 kap. 6 och 8 §§ anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands, skall den sjukpenninggrundande inkomsten vid återkomsten till Sverige fastställas till lägst det belopp som utgjorde deras sjukpenninggrundande inkomst omedelbart före utlandsresan.

Försäkrade som får tjänstepension

24 § Om en försäkrad får tjänstepension i form av ålderspension eller därmed likställd pension före utgången av den månad han eller hon fyller 65 år, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om den försäkrade har ett förvärvsarbete som beräknas pågå under minst sex månader i följd. Den sjukpenninggrundande inkomsten skall då beräknas enligt bestämmelserna i 6 kap.

25 § Om en försäkrad som får sådan tjänstepension som avses i 24 § är helt eller delvis arbetslös samt arbetssökande, skall sjukpenninggrundande inkomst fastställas endast om tjänstepensionen understiger 60 procent av lönen närmast före pensionsavgången.

26 § För en försäkrad som avses i 25 § skall den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av lönen närmast före pensionsavgången. Om den försäkrade inte har för avsikt att förvärvsarbeta i samma omfattning som tidigare, skall den sjukpenninggrundande inkomsten beräknas på grundval av den inkomst han eller hon kan antas få av arbete som svarar mot arbetsutbudet. Vid beräkningen skall det iakttas att inkomsten inte får överstiga 7,5 prisbasbelopp.

Vid beräkningen skall den försäkrades inkomst minskas med tjänstepensionen. Minskningen får dock inte leda till att en försäkrad som är endast delvis arbetslös får lägre sjukpenninggrundande inkomst än om beräkningen skulle ha gjorts enligt 24 §.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

8 kap. Allmänna bestämmelser om sjukpenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till sjukpenning i 2–8 §§,
  • samordning med sjuklön i 9 §,
  • sjukpenning för anställda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m. i 10
  • §§,
  • sjukanmälan i 16 och 17 §§,
  • förmånstiden i 18−32 §§,
  • allmänt högriskskydd i 33 §,
  • särskilt högriskskydd i 34−38 §§,
  • förmånsnivåer och arbetsförmåga i 39 §,
  • bedömning av arbetsförmågans nedsättning i 40−47 §§, och
  • arbetsgivarinträde m.m. i 48−54 §§.

Rätten till sjukpenning

Allmänna villkor

2 § En försäkrad har rätt till sjukpenning vid sjukdom som sätter ned hans eller hennes arbetsförmåga med minst en fjärdedel.

Med sjukdom likställs ett tillstånd av nedsatt arbetsförmåga som orsakats av sjukdom för vilken det lämnats sjukpenning, om tillståndet fortfarande kvarstår efter det att sjukdomen upphört.

3 § Vid bedömningen av om den försäkrade är sjuk skall det bortses från arbetsmarknadsmässiga, ekonomiska, sociala och liknande förhållanden.

4 § Sjukpenningen lämnas som hel, tre fjärdedels, halv eller en fjärdedels förmån enligt 39 §.

Ersättning för arbetsresor i stället för sjukpenning

5 § För att underlätta den försäkrades återgång till arbete i anslutning till ett sjukdomsfall får i stället för den sjukpenning som annars skulle ha lämnats skälig ersättning lämnas för den försäkrades merutgifter för resor till och från arbetet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Ersättning lämnas endast om merutgifterna beror på att den försäkrades hälsotillstånd inte tillåter honom eller henne att utnyttja det färdsätt som han eller hon normalt använder för att ta sig till sitt arbete.

Sjukpenning i förebyggande syfte

6 § En försäkrad har rätt till sjukpenning även när han eller hon genomgår en medicinsk behandling eller medicinsk rehabilitering som syftar till att

1. förebygga sjukdom,

2. förkorta sjukdomstiden, eller

3. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

Som villkor för att sjukpenning skall lämnas gäller att den medicinska behandlingen eller medicinska rehabiliteringen har

  • ordinerats av läkare, och
  • ingår i en av Försäkringskassan godkänd plan.

7 § Om sjukpenning lämnas enligt 6 § skall arbetsförmågan anses nedsatt i den utsträckning som den försäkrade på grund av behandlingen eller rehabiliteringen är förhindrad att förvärvsarbeta.

Familjehemsförälder

8 § Om en familjehemsförälder får ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, bedöms rätten till sjukpenning med bortseende från ersättningen.

Samordning med sjuklön

9 § Sjukpenning lämnas inte på grundval av anställningsförmåner för tid som ingår i en sjuklöneperiod när den försäkrades arbetsgivare skall svara för sjuklön.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Sjukpenning för anställda och vissa andra vid kortare sjukdomsfall, m.m.

De första fjorton dagarna

10 § För de första 14 dagarna i en sjukperiod lämnas sjukpenning som svarar mot sjukpenninggrundande inkomst av anställning endast under förutsättning att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat om han eller hon inte hade varit sjuk.

Med tid för förvärvsarbete enligt första stycket likställs tid som avses i 6 kap. 27 §.

11 § Kan det inte utredas hur den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat under sjukperiodens första 14 dagar gäller följande. Sjukpenningen får lämnas efter vad som kan anses skäligt med ledning av hur den försäkrade har förvärvsarbetat före sjukperioden, om det kan antas att den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat i motsvarande omfattning under de första 14 dagarna i sjukperioden.

Studier

12 § Det som sägs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som bedriver studier enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder

13 § Det som sägs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program och får aktivitetsstöd, eller står till arbetsmarknadens förfogande enligt de grunder som fastställs av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Behandling och rehabilitering

14 § Det som sägs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna av sjukperioden för en försäkrad som får sådan behandling som avses i 6 § eller 13 kap. 3 § och som under denna tid får livränta vid arbetsskada m.m. enligt 22

  • kap.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Plikttjänstgöring

15 § Det som sägs i 10 § gäller även för tid efter de första 14 dagarna för en försäkrad som fullgör tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt, om tjänstgöringen avser grundutbildning som är längre än 60 dagar.

Sjukanmälan

16 § Sjukpenning får inte lämnas för tid innan anmälan om sjukdomsfallet har gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.

17 § Utan hinder av det som anges i 16 § skall sjukpenning som grundas på inkomst av anställning lämnas, om den försäkrades arbetsgivare skall anmäla sjukdomsfallet enligt 3 kap. 16 §.

Förmånstiden

Inledande bestämmelse

18 § Sjukpenning kan lämnas för dagar i en sjukperiod så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till sjukpenning.

Läkarintyg

19 § Den försäkrade skall ge in ett läkarintyg till Försäkringskassan för att styrka nedsättning av arbetsförmågan på grund av sjukdom senast från och med den sjunde dagen efter sjukanmälningsdagen.

Regeringen, eller den myndighet som regeringen bestämmer, meddelar föreskrifter dels om undantag i vissa fall från den skyldighet som avses i första stycket, dels om att skyldigheten skall gälla från och med en annan dag än den som anges där.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Sjukperiod

20 § Som sjukperiod anses tid då en försäkrad

1. i oavbruten följd lider av sjukdom som avses i 2 §,

2. har rätt till sjukpenning enligt 6 §, eller

3. har rätt till rehabiliteringspenning enligt 13 kap. 3 §. Om rätt till sjukpenning för den försäkrade uppkommer i omedelbar anslutning till en sjuklöneperiod enligt 3 kap., skall sjukperioden anses omfatta också sjuklöneperioden.

Karensdag

21 § Sjukpenning lämnas inte för den första dagen i en sjukperiod (karensdag). Detta gäller dock inte om något annat följer av 22, 23 och 33

  • §§.

22 § Till en försäkrad som har rätt till sjukpenning i förebyggande syfte enligt 6 § lämnas sjukpenning även för dag som avses i 21 §.

Karenstid för egenföretagare

23 § En försäkrad som har inkomst av annat förvärvsarbete (egenföretagare) har rätt att anmäla till Försäkringskassan att han eller hon vill ha sjukpenning med en karenstid på 3 eller 30 dagar.

Om egenföretagaren inte gör någon sådan anmälan, lämnas sjukpenning efter den karensdag som anges i 21 §.

24 § Om egenföretagaren gör en sådan anmälan som anges i 23 §, skall sjukpenning som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete inte lämnas för de första 3 eller 30 dagarna av varje sjukperiod, den dag sjukdomsfallet inträffade inräknad (karenstid).

25 § En egenföretagare som gjort anmälan om karenstid enligt 23 § får övergå till sjukpenning med kortare eller ingen karenstid om han eller hon inte har fyllt 55 år.

Ändringen börjar gälla 14 dagar efter den dag då den begärdes hos Försäkringskassan. Ändringen får dock inte tillämpas vid sjukdom som inträffat innan ändringen har börjat gälla.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Återinsjuknande

26 § Om en sjukperiod börjar inom fem dagar från det att en tidigare sjukperiod har avslutats skall bestämmelserna i 21 § och 9 kap. 12

  • §§ tillämpas som om den senare sjukperioden är en fortsättning på den tidigare sjukperioden.

27 § Om en sjukperiod börjar inom 20 dagar efter föregående sjukperiods slut skall bestämmelserna i 24 § om karenstid för egenföretagare tillämpas på så sätt att de båda perioderna skall anses som en sjukperiod.

Sjukpenning i samband med sjukersättning, aktivitetsersättning eller pension

28 § En försäkrad har inte rätt till sjukpenning om han eller hon får hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning.

En försäkrad har inte heller rätt till sjukpenning om han eller hon under månaden närmast före den då han eller hon började få hel ålderspension fick hel sådan ersättning som anges i första stycket.

29 § Bestämmelserna i 28 § om sjukersättning och aktivitetsersättning skall tillämpas även när den försäkrade skulle ha haft sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 17 kap. 4

  • §§

om försäkringstid.

Sjukpenning efter 65-årsdagen

30 § Har den försäkrade fått sjukpenning för 180 dagar efter ingången av den månad när han eller hon fyllde 65 år, får Försäkringskassan besluta att sjukpenning inte längre skall lämnas till den försäkrade.

Sjukpenning efter 70-årsdagen

31 § För tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyllt 70 år får sjukpenning lämnas under högst 180 dagar.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Beräkning av antalet dagar

32 § När antalet dagar beräknas enligt 30 och 31 §§ skall varje dag som sjukpenning har lämnats för räknas som en dag.

Allmänt högriskskydd

33 § Om den försäkrade gått miste om sjukpenning till följd av bestämmelsen i 21 § för sammanlagt 10 dagar under de senaste 12 månaderna, lämnas sjukpenning även för dag som avses i 21 § (allmänt högriskskydd).

Särskilt högriskskydd

34 § Efter ansökan av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att sjukpenning får lämnas även för dag som avses i 21 § (särskilt högriskskydd).

35 § Ett beslut om särskilt högriskskydd får meddelas om den försäkrade har en sjukdom som under en tolvmånadersperiod kan antas medföra ett större antal sjukperioder.

36 § Ett beslut om särskilt högriskskydd får efter ansökan meddelas även för en sjukperiod när den försäkrade som givare av biologiskt material enligt lagen (1995:831) om transplantation m.m., har rätt till sjukpenning till följd av ingrepp för att ta till vara det biologiska materialet eller förberedelser för sådant ingrepp.

37 § Ett beslut om särskilt högriskskydd enligt 35 § gäller från och med den kalendermånad då ansökan gjordes, om inte annat anges i beslutet.

Högriskskyddet skall gälla för viss tid som anges i beslutet eller, om det finns särskilda skäl, tills vidare.

38 § Ett beslut om särskilt högriskskydd enligt 35 § skall upphävas om de villkor som anges där inte längre är uppfyllda.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Förmånsnivåer och arbetsförmåga

39 § Sjukpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel sjukpenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.

2. Tre fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.

3. Halv sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.

4. En fjärdedels sjukpenning lämnas när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften.

Bedömning av arbetsförmågans nedsättning

Den försäkrade antas kunna återgå till sitt vanliga arbete

40 § Om den försäkrade kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete gäller följande. Vid bedömningen av om arbetsförmågan är fullständigt nedsatt skall det särskilt beaktas om den försäkrade på grund av sjukdomen inte kan utföra sitt vanliga eller annat lämpligt arbete som arbetsgivaren tillfälligt erbjuder honom eller henne.

Om den försäkrade på grund av sjukdomen behöver avstå från förvärvsarbete under minst en fjärdedel av sin normala arbetstid en viss dag, skall hans eller hennes arbetsförmåga anses nedsatt i minst motsvarande grad den dagen.

Den försäkrade antas inte kunna återgå till sitt vanliga arbete

41 § Om den försäkrade inte kan antas kunna återgå till sitt vanliga arbete eller till annat arbete hos arbetsgivaren gäller följande. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall det särskilt beaktas om den försäkrade kan försörja sig genom sådant arbete efter medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering enligt 6 § respektive 13 kap. 3 §.

42 § Om det efter prövning enligt 41 § bedöms att den försäkrade inte kan återgå till arbete hos arbetsgivaren eller försörja sig själv genom annat förvärvsarbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden gäller följande. Vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning skall det särskilt beaktas om den försäkrade efter

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

medicinsk eller arbetslivsinriktad rehabilitering enligt bestämmelserna i 6 § respektive 13 kap. 3 § kan försörja sig genom

1. sådant förvärvsarbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden, eller

2. något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för den försäkrade.

43 § Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning enligt 41 och 42 §§ skall göras i förhållande till högst ett heltidsarbete.

Särskilda skäl

44 § Om det finns särskilda skäl får den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter beaktas vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.

Föräldralediga

45 § Vid prövning av rätt till sjukpenning för tid när den försäkrade annars skulle ha fått föräldrapenning, skall arbetsförmågan anses nedsatt endast i den utsträckning som den försäkrades förmåga att vårda barn är nedsatt på grund av sjukdom.

Försäkrade som får sjukersättning eller aktivitetsersättning m.m.

46 § Vid prövningen av den försäkrades rätt till sjukpenning skall det vid bedömningen av hans eller hennes arbetsförmåga bortses från den nedsättning av förmågan eller möjligheten att bereda sig arbetsinkomst som ligger till grund för ersättning till den försäkrade i form av

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning, eller

2. livränta vid arbetsskada m.m. enligt 22

  • kap.

47 § Bestämmelsen i 46 § 1 skall tillämpas även när den försäkrade skulle ha haft sådan ersättning i form av garantiersättning om han eller hon hade haft rätt till sådan ersättning enligt bestämmelserna i 17 kap. 4–16 §§ om försäkringstid.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Om sjukersättning i form av garantiersättning till följd av bestämmelserna i 18 kap. 3 § inte skall lämnas, skall det vid tillämpning av 46 § ändå anses som om sådan förmån lämnas.

Arbetsgivarinträde m.m.

Allmänna bestämmelser

48 § Regeringen får föreskriva undantag helt eller delvis från bestämmelserna om rätt till sjukpenning om en arbetstagare har rätt till lön under sjukdom enligt statliga, kommunala eller landstingskommunala bestämmelser.

Om sådant undantag inte har föreskrivits får arbetsgivaren, på det sätt regeringen bestämmer, rätt till arbetstagarens sjukpenning till den del den inte överstiger den utbetalda lönen.

49 § Arbetsgivare och arbetstagare får komma överens om att en arbetsgivare, som har betalat ut lön till en arbetstagare under sjukdom, har rätt till arbetstagarens sjukpenning.

En sådan överenskommelse är bindande för Försäkringskassan endast om den

  • har formen av kollektivavtal, och
  • på arbetstagarsidan har slutits eller godkänts av en organisation som är att anse som huvudorganisation.

50 § Ett sådant kollektivavtal som avses i 49 § får en arbetsgivare som är bunden av avtalet efter överenskommelsen åberopa även i fråga om arbetstagare som inte omfattas av avtalet men som sysselsätts i arbete som avses i avtalet.

Närmare föreskrifter

51 § Regeringen får meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning och handläggning av sjukfall för arbetstagare hos staten som omfattas av sådant avtal som avses i 49 §.

Regeringen får även meddela föreskrifter om sjukpenningberäkning för arbetstagare med statligt reglerad anställning som är anställda hos en annan arbetsgivare än staten och som omfattas av sådant kollektivavtal som anges i 49 §.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Utbetalning till arbetsgivare

52 § Sjukpenning som enligt bestämmelserna i 48

  • §§ betalas ut till en arbetsgivare skall minskas med sådan lön under sjukdom som arbetsgivaren lämnar till arbetstagaren för samma tid som sjukpenningen avser, dock endast med den del av lönen under sjukdom som överstiger 90 procent av lönen i arbete. Vid beräkningen tillämpas bestämmelserna i 9 kap. 20 och 21 §§.

Inträde av staten efter konsulärt bistånd

53 § Om en försäkrad har blivit sjuk utomlands och då fått ekonomiskt stöd av utrikesförvaltningen får förvaltningen, på det sätt som regeringen bestämmer, rätt till den försäkrades sjukpenning. Detta gäller dock endast i den mån sjukpenningen inte överstiger vad som lämnats som ekonomiskt stöd.

Närmare föreskrifter för arbetsgivare för sjömän

54 § Regeringen får föreskriva att ersättning som en arbetsgivare för sjömän som avses i sjömanslagen (1973:282) har rätt till enligt 48

  • §§ skall lämnas för varje dag och med viss procent av utbetald lön och andra kostnader som arbetsgivaren haft för den anställde.

9 kap. Beräkning av sjukpenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • grundläggande bestämmelser i 2−6 §§, samt bestämmelser om
  • ersättningsnivå och beräkningsunderlag i 7−9 §§,
  • kalenderdagsberäknad sjukpenning i 10 och 11 §§,
  • arbetstidsberäknad sjukpenning i 12−18 §§, och
  • samordning av sjukpenning med samtidig lön i 19−21 §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Grundläggande bestämmelser

Beräkningsmetoder

2 § Sjukpenning lämnas enligt 3

  • §§ som
  • kalenderdagsberäknad sjukpenning, eller
  • arbetstidsberäknad sjukpenning.

3 § Kalenderdagsberäknad sjukpenning lämnas för alla dagar i veckan oavsett om den försäkrade skulle ha utfört förvärvsarbete eller inte.

Arbetstidsberäknad sjukpenning lämnas bara för timmar eller dagar då den försäkrade skulle ha förvärvsarbetat.

När kalenderdagsberäknas respektive arbetstidsberäknas sjukpenningen?

4 § Sjukpenning skall kalenderdagsberäknas om inte annat följer av 5 §.

5 § Sjukpenning skall arbetstidsberäknas

1. under de första 14 dagarna i en sjukperiod enligt 8 kap. 10 och 11 §§,

2. under studietid som avses i 8 kap. 12 §,

3. under deltagande i arbetsmarknadspolitiskt program som avses i 8 kap. 13 §,

4. under behandling eller rehabilitering som avses i 8 kap. 14 §, och

5. under plikttjänstgöring som avses i 8 kap. 15 §. Det som sägs i första stycket gäller endast till den del sjukpenningen motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Om den försäkrade har inkomst även av annat förvärvsarbete, skall sjukpenningen kalenderdagsberäknas i den delen.

6 § Sjukpenning skall alltid kalenderdagsberäknas när den försäkrade

1. är helt eller delvis arbetslös och anmäld som arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt är beredd att ta ett erbjudet arbete i en omfattning som svarar mot den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten,

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

2. skall få sjukpenning för tid då han eller hon annars skulle ha fått graviditetspenning, föräldrapenning eller rehabiliteringspenning, eller

3. är egen företagare och har en sjukpenninggrundande inkomst som består av endast inkomst av annat förvärvsarbete.

Om kalenderdagsberäkning av sjukpenning till familjehemsförälder finns bestämmelser i 9 § andra stycket.

Ersättningsnivå och beräkningsunderlag

Allmänna bestämmelser

7 § Den försäkrades sjukpenning skall beräknas på ett underlag som motsvarar 80 procent av den försäkrades sjukpenninggrundande inkomst (beräkningsunderlag).

Beräkningsunderlag vid sjuklön

8 § Om en arbetsgivare skall svara för sjuklön för samma dag som sjukpenning kommer i fråga, skall sjukpenningens storlek beräknas på grundval av en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar anställningsförmåner från den arbetsgivaren.

Årsarbetstiden beräknas i de fall som anges i första stycket på grundval av beräknat antal timmar i förvärvsarbete hos arbetsgivare som inte skall svara för sjuklön.

Beräkning för familjehemsförälder

9 § För en familjehemsförälder som får ersättning för vården för tid då sjukpenning kommer i fråga, skall sjukpenningens storlek och årsarbetstiden beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst respektive ett beräknat antal timmar i förvärvsarbete som inte omfattar ersättningen.

Om sådan ersättning lämnas för tid då sjukpenning kommer i fråga, skall sjukpenning som svarar mot ersättningen kalenderdagsberäknas enligt bestämmelserna i 10 och 11 §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Kalenderdagsberäknad sjukpenning

10 § För dagar i en sjukperiod gäller att hel kalenderdagsberäknad sjukpenning motsvarar kvoten av

  • beräkningsunderlaget enligt 7 § och
  • 365. Sjukpenningen avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

11 § Till den del den försäkrade är arbetslös lämnas hel sjukpenning med högst 521 kronor om dagen.

Arbetstidsberäknad sjukpenning

12 § När arbetstidsberäknad sjukpenning skall beräknas tillämpas

  • 13 och 16 §§, om sjukpenning skall lämnas för endast en dag, och
  • 14−16 §§, om sjukpenning skall lämnas för mer än en dag.

13 § Om sjukpenning skall lämnas för endast en dag, skall hel sjukpenning beräknas enligt följande.

1. Beräkningsunderlaget enligt 7 § divideras med årsarbetstiden, varefter kvoten avrundas till närmaste hela krontal.

2. Den kvot som fås i 1 multipliceras med antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid.

14 § Om sjukpenning på samma förmånsnivå lämnas för mer än en dag, skall hel sjukpenning för dag beräknas för dessa dagar enligt följande.

1. Först skall kvoten enligt 13 § 1 beräknas.

2. Därefter skall kvoten enligt 1 multipliceras med det sammanlagda antalet timmar av ordinarie arbetstid eller motsvarande normal arbetstid som avser dessa dagar.

3. Slutligen skall den produkt som fås i 2 divideras med antalet dagar med sjukpenning.

15 § Skall sjukpenning enligt 14 § lämnas på olika förmånsnivåer, skall de timmar som avser samma nivå adderas var för sig. Sjukpenning skall beräknas för varje sådan period för sig.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

16 § Om antalet timmar eller det sammanlagda antalet timmar enligt 13

  • §§ inte uppgår till ett helt timtal, skall avrundning ske till närmaste hela timtal, varvid halv timme avrundas uppåt.

Sjukpenning avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

17 § Om den försäkrades sjukpenning i de fall som avses i 5 § motsvarar sjukpenninggrundande inkomst av såväl anställning som annat förvärvsarbete beräknas beloppet av hel sjukpenning för dag enligt följande.

1. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av anställning beräknas enligt 12

  • §§.

2. Den del av sjukpenningen som svarar mot inkomst av annat förvärvsarbete beräknas enligt 10 och 11 §§.

18 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar föreskrifter om schablonberäkning av ordinarie arbetstid och motsvarande normal arbetstid.

Samordning av sjukpenning med samtidig lön

19 § Om den försäkrade får lön av arbetsgivaren under sjukdom för samma tid som sjukpenningen avser, skall sjukpenningen minskas med det belopp som lönen under sjukdomen överstiger 10 procent av vad den försäkrade skulle ha fått i lön om han eller hon hade arbetat.

Till den del lönen under sjukdom lämnas i förhållande till lön i arbete som för år räknat överstiger den högsta sjukpenninggrundande inkomst som kan beräknas enligt 6 kap. 5 § andra stycket, skall minskning dock endast göras med belopp som överstiger 90 procent av lönen i arbete.

20 § Vid tillämpning av bestämmelserna i 19 § skall ersättning som lämnas till den försäkrade på grund av förmån av fri gruppsjukförsäkring enligt grunder som fastställs i kollektivavtal anses som lön under sjukdom från arbetsgivare.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

21 § Det belopp varmed minskning enligt 19 § skall göras, skall avrundas till närmast lägre hela krontal.

Avräkning skall i första hand göras vid utbetalning av sjukpenning som avser samma tid som den lön under sjukdom som föranlett minskningen. Avräkningen får också göras vid närmast följande utbetalning av sjukpenning.

10 kap. Frivillig sjukpenningförsäkring

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till frivillig sjukpenningförsäkring i 2 och 3 §§,
  • förmånstiden i 4−6 §§,
  • ersättningsnivån i 7 och 8 §§,
  • avgifter i 9 §, och
  • närmare föreskrifter i 10 §.

Rätten till frivillig sjukpenningförsäkring

2 § Den som är bosatt i Sverige har, mot avgift bestämd enligt 9 §, rätt till frivillig försäkring för sjukpenning eller sjukpenningtillägg om han eller hon enligt 8 och 9 kap. saknar rätt till sjukpenning eller har rätt till en sjukpenning som inte uppgår till 60 kronor om dagen.

3 § Rätten till inträde i frivillig sjukpenningförsäkring gäller från och med den månad då den enskilde fyller 16 år till den dag han eller hon fyller 55 år.

Förmånstiden

4 § Den frivilliga sjukpenningförsäkringen skall efter den försäkrades val gälla med en karenstid av 3 eller 30 dagar eller utan sådan karenstid.

5 § Rätt till förkortning av gällande karenstid har endast försäkrade som inte fyllt 55 år.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

6 § Förmåner enligt detta kapitel lämnas inte för tid efter ingången av den månad då den försäkrade börjat få

1. hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning, eller

2. hel inkomstgrundad ålderspension.

Ersättningsnivån

7 § Den som inte har rätt till sjukpenning enligt 8 och 9 kap. får försäkra sig för sjukpenning som uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor om dagen.

Den som har rätt till sjukpenning får försäkra sig för sjukpenningtillägg som tillsammans med den sjukpenning som han eller hon har rätt till uppgår till lägst 20 kronor och högst 60 kronor om dagen.

8 § En frivillig sjukpenningförsäkring skall inte påverkas av att den försäkrades sjukpenning enligt 7

  • kap., under de förutsättningar som anges där, beräknas med tillämpning av bestämmelserna i 7 kap. 21 § om sjukpenninggrundande inkomst m.m. vid studieuppehåll eller 9 kap. 12
  • §§ om arbetstidsberäknad sjukpenning.

Avgifter

9 § Den försäkrade skall för den frivilliga försäkringen betala den avgift som fastställs av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Avgifterna får inte bestämmas till olika belopp för olika försäkrade i vidare mån än som föranleds av skillnader i försäkringens omfattning.

Närmare föreskrifter

10 § Närmare föreskrifter om villkor för den frivilliga försäkringen meddelas av regeringen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

IV Rehabilitering och rehabiliteringsersättning

11 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • rehabilitering i 12 kap., och
  • rehabiliteringsersättning i 13 kap.

Inledande bestämmelser

2 § Rehabilitering enligt bestämmelserna i denna underavdelning skall syfta till att en försäkrad som har drabbats av sjukdom skall få tillbaka sin arbetsförmåga och få förutsättningar att försörja sig själv genom förvärvsarbete (arbetslivsinriktad rehabilitering).

3 § Under den tid som den arbetslivsinriktade rehabiliteringen pågår kan rehabiliteringsersättning lämnas enligt bestämmelserna i 13 kap.

12 kap. Rehabilitering

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om rehabilitering i 2−11 §§, samt bestämmelser om
  • rehabiliteringsutredning i 12−17 §§, och
  • rehabiliteringsplan i 18−21 §§.

Allmänna bestämmelser

Rehabiliteringsåtgärder

2 § En försäkrad har rätt till rehabiliteringsåtgärder enligt vad som anges i detta kapitel.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

3 § Rehabiliteringsåtgärder skall planeras i samråd med den försäkrade och utgå från hans eller hennes individuella förutsättningar och behov.

4 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela särskilda föreskrifter om rehabilitering när det gäller en försäkrad som inte är bosatt här i landet.

Arbetshjälpmedel

5 § Bidrag till sådana arbetshjälpmedel som en förvärvsarbetande försäkrad behöver som ett led i sin rehabilitering lämnas enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Arbetsgivarens skyldigheter

6 § Den försäkrades arbetsgivare skall i samråd med den försäkrade svara för att

  • den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och
  • de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

Bestämmelser om rehabiliteringsutredningen finns i 12

  • §§.

Den försäkrades skyldigheter

7 § Den försäkrade skall

  • lämna de upplysningar som behövs för att klarlägga hans eller hennes behov av rehabilitering, och
  • efter bästa förmåga aktivt medverka i rehabiliteringen.

Försäkringskassans skyldigheter

8 § Försäkringskassan samordnar och utövar tillsyn över de insatser som behövs för rehabiliteringsverksamheten.

9 § Försäkringskassan skall i samråd med den försäkrade se till att

  • den försäkrades behov av rehabilitering snarast klarläggs, och

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

  • de åtgärder vidtas som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

10 § Försäkringskassan skall, om den försäkrade medger det, i arbetet med rehabiliteringen samverka med

  • den försäkrades arbetsgivare och arbetstagarorganisation,
  • hälso- och sjukvården,
  • socialtjänsten,
  • arbetsmarknadsmyndigheterna, och
  • andra myndigheter som berörs av rehabiliteringen av den försäkrade.

Försäkringskassan skall verka för att de organisationer och myndigheter som anges i första stycket, var och en inom sitt verksamhetsområde, vidtar de åtgärder som behövs för en effektiv rehabilitering av den försäkrade.

11 § Försäkringskassan skall se till att rehabiliteringsåtgärder påbörjas så snart det är möjligt av medicinska och andra skäl.

Rehabiliteringsutredning

När rehabiliteringsutredning skall påbörjas

12 § Den försäkrades arbetsgivare skall påbörja en rehabiliteringsutredning när den försäkrade

1. till följd av sjukdom har varit helt eller delvis frånvarande från sitt arbete under längre tid än fyra veckor i följd,

2. ofta i kortare sjukperioder har avbrutit sitt arbete, eller

3. begär det.

Samråd med arbetstagarorganisation

13 § En rehabiliteringsutredning skall genomföras i samråd med den försäkrades arbetstagarorganisation, om den försäkrade medger det.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Slutförande av rehabiliteringsutredning

14 § En rehabiliteringsutredning skall lämnas till Försäkringskassan i fall som avses i

1. 12 § 1 inom åtta veckor från dagen för anmälan om sjukdomsfallet,

2. 12 § 2 inom åtta veckor från dagen för anmälan om det sjukdomsfall som närmast föregick rehabiliteringsutredningen, och

3. 12 § 3 inom åtta veckor från den dag då begäran framställdes hos arbetsgivaren.

15 § Om en rehabiliteringsutredning inte kan slutföras inom den tid som anges i 14 §, skall arbetsgivaren inom samma tid anmäla detta till Försäkringskassan. Vid anmälan skall uppgift lämnas om orsaken till dröjsmålet och om den tidpunkt då utredningen beräknas vara avslutad.

När utredningen slutförts skall den genast lämnas till Försäkringskassan.

16 § Försäkringskassan skall, om det inte är obehövligt, senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning har kommit in till Försäkringskassan kalla den försäkrade till sådant avstämningsmöte som avses i H 7 kap. 14 § 4.

Saknar den försäkrade arbetsgivare skall Försäkringskassan, om det inte är obehövligt, senast tio veckor efter dagen för sjukanmälan kalla den försäkrade till avstämningsmöte.

17 § Försäkringskassan skall överta ansvaret för en rehabiliteringsutredning, om det finns skäl till det.

Rehabiliteringsplan

När rehabiliteringsplan skall upprättas

18 § Om den försäkrade behöver en rehabiliteringsåtgärd, för vilken ersättning kan lämnas enligt denna underavdelning, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan. Planen skall i den utsträckning det är möjligt upprättas i samråd med den försäkrade.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

19 § En rehabiliteringsplan skall upprättas senast två veckor efter det att arbetsgivarens rehabiliteringsutredning har kommit in till Försäkringskassan eller senast två veckor efter det att Försäkringskassan har gjort en rehabiliteringsutredning.

Kan behovet av rehabilitering klarläggas först efter att ett sådant avstämningsmöte som anges i H 7 kap. 14 § 4 har hållits, skall Försäkringskassan upprätta en rehabiliteringsplan senast två veckor efter dagen för mötet.

Rehabiliteringsplanens innehåll

20 § En rehabiliteringsplan skall ange

1. de rehabiliteringsåtgärder som skall komma i fråga,

2. vem som har ansvaret för rehabiliteringsåtgärderna,

3. en tidsplan för rehabiliteringen,

4. uppgifter i övrigt som behövs för att genomföra rehabiliteringen, och

5. den beräknade kostnaden för ersättning under rehabiliteringstiden.

Kontroll och uppföljning

21 § Försäkringskassan skall fortlöpande se till att en rehabiliteringsplan följs och att det vid behov görs ändringar i den.

13 kap. Rehabiliteringsersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • ersättningsformer i 2 §,
  • rätten till rehabiliteringsersättning i 3−7 §§,
  • rehabiliteringspenning i 8−12 §§, och
  • särskilt bidrag i 13 §.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Ersättningsformer

2 § Rehabiliteringsersättning lämnas i följande former:

1. Rehabiliteringspenning till en försäkrad som deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering.

2. Särskilt bidrag till en försäkrad för kostnader som uppstår i samband med arbetslivsinriktad rehabilitering.

Rätten till rehabiliteringsersättning

Allmänna bestämmelser

3 § Vid sjukdom som sätter ned en försäkrads arbetsförmåga med minst en fjärdedel har den försäkrade rätt till rehabiliteringsersättning under tid som han eller hon deltar i arbetslivsinriktad rehabilitering som avser att

1. förkorta sjukdomstiden, eller

2. helt eller delvis förebygga eller häva nedsättning av arbetsförmågan.

4 § Rehabiliteringsersättning lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

5 § En försäkrad som får rehabiliteringsersättning får behålla ersättningen vid

1. kortvarig ledighet för enskild angelägenhet av vikt, och

2. ledighet på grund av uppehåll i rehabiliteringen enligt föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Närmare föreskrifter vid utbildning

6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om rehabiliteringsersättning vid utbildning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Familjehemsförälder

7 § Om en familjehemsförälder får ersättning för vården för tid då rehabiliteringspenning kommer i fråga, bedöms rätten till rehabiliteringspenning med bortseende från ersättningen.

Rehabiliteringspenning

Förmånsnivåer och arbetsförmåga

8 § Rehabiliteringspenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrade saknar arbetsförmåga.

2. Tre fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst tre fjärdedelar men inte saknas helt.

3. Halv rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst hälften men inte med tre fjärdedelar.

4. En fjärdedels rehabiliteringspenning lämnas för dag när den försäkrades arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel men inte med hälften. Arbetsförmågan skall under tiden för rehabiliteringsåtgärden anses nedsatt i den utsträckning den försäkrade på grund av åtgärden är förhindrad att förvärvsarbeta.

Ersättningsnivå och beräkningsunderlag

9 § Hel rehabiliteringspenning för dag motsvarar kvoten av

  • 80 procent av den försäkrades fastställda sjukpenninggrundande inkomst och
  • 365. Rehabiliteringspenningen avrundas till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Beräkningsunderlag för familjehemsförälder

10 § I fall som avses i 7 § skall rehabiliteringspenningens storlek beräknas på en sjukpenninggrundande inkomst som inte omfattar den ersättning som den försäkrade får i egenskap av familjehemsförälder.

Samordning med andra förmåner

11 § Rehabiliteringspenningen skall minskas med det belopp den försäkrade för samma tid får som

1. föräldrapenningsförmån,

2. sjukpenning, 3. sjukpenning eller livränta vid arbetsskada m.m. enligt 21

  • kap. eller motsvarande ersättning enligt någon annan författning än denna balk, dock endast till den del ersättningen avser samma inkomstbortfall som rehabiliteringspenningen är avsedd att täcka, eller

4. studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395), rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande eller ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF), dock inte till den del studiestödet är återbetalningspliktigt.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även för motsvarande förmån som lämnas till den försäkrade på grundval av utländsk lagstiftning.

Arbetsgivarinträde m.m.

12 § Bestämmelserna om arbetsgivarinträde och inträde av staten i vissa fall i 8 kap. 48

  • och 53 §§ skall tillämpas även när det gäller rehabiliteringspenning.

Särskilt bidrag

13 § Särskilt bidrag lämnas under rehabiliteringstiden för kostnader som uppstår för den försäkrade i samband med rehabilitering. Ytterligare föreskrifter om sådant bidrag får meddelas av regeringen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

V Sjukersättning och aktivitetsersättning

14 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning i 15 kap. samt bestämmelser om
  • inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning i 16 kap.,
  • sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning i 17 kap. och
  • gemensamma regler om sjukersättning och aktivitetsersättning i 18 kap.

15 kap. Allmänna bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2−4 §§ samt bestämmelser om
  • rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning i 5 och 6 §§,
  • förmånsnivåer i 7−12§§,
  • förmånstiden i 13−20 §§,
  • aktiviteter under förmånstiden i 21−25 §§, och
  • särskilda insatser för personer med tre fjärdedels ersättning i 26
  • §§.

Inledande bestämmelser

2 § Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan lämnas till en försäkrad vars arbetsförmåga är långvarigt nedsatt av medicinska skäl.

3 § Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas i form av

1. inkomstrelaterad ersättning enligt 16 kap., och

2. garantiersättning enligt 17 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

4 § Aktivitetsersättning lämnas alltid för viss tid medan sjukersättning kan lämnas tills vidare eller för viss tid i form av tidsbegränsad sjukersättning.

Det som sägs om sjukersättning i denna underavdelning eller i annan författning gäller även tidsbegränsad sjukersättning om inte något annat anges.

Rätten till sjukersättning eller aktivitetsersättning

Nedsatt arbetsförmåga

5 § En försäkrad vars arbetsförmåga är nedsatt med minst en fjärdedel på grund av sjukdom eller annan nedsättning av den fysiska eller psykiska prestationsförmågan och som var försäkrad vid försäkringsfallet har, enligt närmare bestämmelser i denna underavdelning, rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning om nedsättningen kan antas bestå under minst ett år.

Om försäkringsfallet har inträffat före ingången av det år då den försäkrade fyllde 18 år, gäller inte kravet att den försäkrade skall vara försäkrad vid försäkringsfallet.

Funktionshindrade som går i skolan

6 § En försäkrad som på grund av funktionshinder ännu inte har avslutat sin skolgång på grundskolenivå och gymnasial nivå vid ingången av juli månad det år då han eller hon fyller 19 år har rätt till aktivitetsersättning.

Förmånsnivåer

Förmånsnivåerna och arbetsförmågan

7 § En försäkrad vars arbetsförmåga är helt eller i det närmaste helt nedsatt får hel sjukersättning eller aktivitetsersättning.

En försäkrad vars arbetsförmåga inte är nedsatt i sådan grad men med minst tre fjärdedelar får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Är den försäkrades arbetsförmåga nedsatt i mindre grad men med minst hälften, lämnas halv sjukersättning eller aktivitetsersättning.

I övriga fall lämnas en fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Bedömningen av arbetsförmågans nedsättning

8 § När det bedöms hur nedsatt arbetsförmågan är skall Försäkringskassan beakta den försäkrades förmåga att försörja sig själv genom

1. sådant förvärvsarbete som normalt förekommer på arbetsmarknaden, eller

2. något annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.

9 § Bedömningen enligt 8 § skall göras

  • efter samma grunder oavsett på vilket sätt prestationsförmågan är nedsatt, och
  • i förhållande till ett heltidsarbete. Med inkomst av arbete likställs i skälig omfattning värdet av arbete med skötsel av hemmet.

10 § Om det finns särskilda skäl får den försäkrades ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter beaktas vid bedömningen av arbetsförmågans nedsättning.

11 § Under tid som den försäkrade genomgår behandling eller rehabilitering som avses i 8 kap. 6 § eller 13 kap. 3 §, skall arbetsförmågan anses nedsatt i den mån som behandlingen eller rehabiliteringen hindrar honom eller henne från att förvärvsarbeta.

Funktionshindrade som går i skolan

12 § En försäkrad funktionshindrad som avses i 6 § får hel aktivitetsersättning oberoende av arbetsförmågans nedsättning.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Förmånstiden

Allmänna bestämmelser

13 § Sjukersättning eller aktivitetsersättning kan lämnas från och med den månad då rätten till förmånen har börjat gälla, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

När sjukersättning eller aktivitetsersättning lämnas utan ansökan enligt 18 kap. 25 §, lämnas ersättningen dock från och med månaden efter den då beslutet om förmånen meddelats.

14 § Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas, om inte något annat är särskilt föreskrivet, till och med den månad när rätten till förmånen upphör.

Sjukersättning

15 § Sjukersättning kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 30 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 65 år.

16 § Om arbetsförmågan kan anses varaktigt nedsatt skall sjukersättning lämnas tills vidare.

Kan arbetsförmågan antas vara nedsatt under en begränsad tid skall tidsbegränsad sjukersättning lämnas.

17 § Försäkringskassan skall i samband med beslut om sjukersättning som skall lämnas tills vidare besluta att en ny utredning av den försäkrades arbetsförmåga skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år från beslutet. Efter en sådan utredning skall Försäkringskassan, så länge rätt till sjukersättning föreligger, besluta att ytterligare utredning av arbetsförmågan skall göras efter viss tid, dock senast inom tre år från det att föregående utredning slutfördes.

Om den försäkrade har fyllt 60 år behöver beslut om ny utredning inte fattas.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Aktivitetsersättning

18 § Aktivitetsersättning kan tidigast lämnas från och med juli månad det år då den försäkrade fyller 19 år och längst till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år.

19 § Aktivitetsersättning lämnas för viss tid. Ett beslut får inte avse längre tid än tre år.

Funktionshindrade som går i skolan

20 § En försäkrad med funktionshinder som avses i 6 § har rätt till aktivitetsersättning under den tid som skolgången varar.

Aktiviteter under förmånstiden

21 § I samband med ett beslut om att bevilja en försäkrad aktivitetsersättning skall Försäkringskassan undersöka om han eller hon under den tid ersättningen skall lämnas kan delta i aktiviteter som kan antas ha en gynnsam inverkan på hans eller hennes sjukdomstillstånd eller fysiska eller psykiska prestationsförmåga.

22 § Om den försäkrade bedöms kunna delta i aktiviteter skall Försäkringskassan i samråd med honom eller henne utarbeta en plan för aktiviteterna. Försäkringskassan skall i möjligaste mån tillgodose den försäkrades önskemål.

23 § Försäkringskassan skall verka för att planerade aktiviteter kommer till stånd. Försäkringskassan skall samordna de insatser som behövs och se till att åtgärder vidtas för att underlätta för den försäkrade att delta i aktiviteterna.

24 § Som aktiviteter enligt 21–23 §§ avses inte sådana åtgärder som anges i H 7 kap. 14 § 4.

25 § Särskild ersättning kan lämnas för den försäkrades kostnader med anledning av de aktiviteter som han eller hon deltar i. Ytterligare föreskrifter om sådan ersättning meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Särskilda insatser för försäkrade med tre fjärdedels ersättning

26 § För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning skall särskilda insatser göras för att han eller hon skall kunna få en anställning motsvarande den återstående arbetsförmågan.

27 § Försäkringskassan ansvarar för att sådana insatser som avses i 26 § kommer till stånd.

28 § För den som får tre fjärdedels sjukersättning eller aktivitetsersättning och som får en anställning med lönebidrag eller hos Samhall Aktiebolag, som motsvarar den återstående arbetsförmågan, skall Försäkringskassan betala ersättning för kostnaderna för anställningen enligt grunder som regeringen bestämmer.

16 kap. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till inkomstrelaterad ersättning i 2 §,
  • ramtid i 3 §,
  • beräkningsunderlag för inkomstrelaterad ersättning i 4−11 §§, och
  • beräkning av inkomstrelaterad ersättning i 12−14 §§.

Rätten till inkomstrelaterad ersättning

2 § Rätt till inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning har en försäkrad som avses i 15 kap. om det för honom eller henne har fastställts pensionsgrundande inkomst enligt E 7 kap. för minst ett år under en viss tidsperiod (ramtid) närmast före det år då försäkringsfallet inträffade.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Ramtid

3 § Ramtiden är, om inte något annat följer av 10–12 §§,

  • 5 år för den som fyller 53 år eller mer det år då försäkringsfallet inträffar,
  • 6 år för den som fyller minst 50 år och högst 52 år det år då försäkringsfallet inträffar,
  • 7 år för den som fyller minst 47 år och högst 49 år det år då försäkringsfallet inträffar, och
  • 8 år för den som fyller högst 46 år det år då försäkringsfallet inträffar.

Beräkningsunderlag för inkomstrelaterad ersättning

Grundläggande bestämmelser

4 § Inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas på grundval av en antagandeinkomst. Denna beräknas enligt 6

  • §§ med ledning av den försäkrades bruttoårsinkomster inom ramtiden.

5 § Antagandeinkomsten anknyts till prisbasbeloppet för det år då ersättningen skall börja lämnas och räknas om vid förändringar av detta.

Bruttoårsinkomst

6 § Med bruttoårsinkomst avses

1. pensionsgrundande inkomst enligt E 7 kap. med tillägg för debiterade allmänna pensionsavgifter för respektive år, och

2. pensionsgrundande belopp enligt E 8 kap. som tillgodoräknats med anledning av sjukersättning eller aktivitetsersättning.

7 § När bruttoårsinkomsten beräknas skall det bortses från pensionsgrundande inkomster och pensionsgrundande belopp som sammantagna överstiger 7,5 gånger det prisbasbelopp som gäller för inkomståret.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

8 § Bruttoårsinkomsten räknas om med hänsyn till förändringar i prisbasbeloppet på följande sätt.

Bruttoårsinkomsten multipliceras med kvoten av

  • prisbasbeloppet för det år sjukersättningen eller aktivitetsersättningen skall börja lämnas och
  • prisbasbeloppet för det år bruttoårsinkomsten avser.

Antagandeinkomst

9 § Antagandeinkomsten utgör genomsnittet av de tre högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom ramtiden.

Om endast en eller två bruttoårsinkomster kan tillgodoräknas inom ramtiden skall två respektive en bruttoårsinkomster medräknas med noll kronor.

10 § När inkomstrelaterad aktivitetsersättning beräknas får, om det medför en högre antagandeinkomst, vid tillämpning av 9 § i stället användas de två högsta enligt 8 § omräknade bruttoårsinkomsterna inom en ramtid av tre år.

Om i sådant fall endast en bruttoårsinkomst kan tillgodoräknas inom ramtiden, skall en bruttoårsinkomst medräknas med noll kronor.

11 § Om den försäkrade, vid beräkning av antagandeinkomst enligt 10 §, kan tillgodoräknas en bruttoårsinkomst året före det år då försäkringsfallet inträffar men denna är lägre än den sjukpenninggrundande inkomst enligt 6 och 7 kap. som den försäkrade skulle ha haft vid tidpunkten för försäkringsfallet, får den sjukpenninggrundande inkomsten i stället utgöra bruttoårsinkomst.

Beräkning av inkomstrelaterad ersättning

Ersättningsnivån

12 § Hel inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med 64 procent av den försäkrades antagandeinkomst.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Partiell ersättning

13 § Partiell inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 15 kap. 7 §.

Samordning med utländsk ersättning

14 § Från inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning skall sådana förmåner räknas av som lämnas till den försäkrade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet.

17 kap. Sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till garantiersättning i 2 och 3 §§,
  • försäkringstiden i 4−16 §§,
  • ersättningsnivåer i 17−19 §§,
  • beräkningsunderlag för garantiersättning i 20 och 21 §§, och
  • beräkning av garantiersättning i 22−24 §§.

Rätten till garantiersättning

2 § Rätt till sjukersättning och aktivitetsersättning i form av garantiersättning har en försäkrad som avses i 15 kap. och

  • som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap., eller
  • vars inkomstrelaterade ersättning enligt samma kapitel understiger en viss nivå (garantinivå).

Garantiersättningen är beroende av en särskilt beräknad försäkringstid.

3 § Garantiersättning lämnas endast till den som kan tillgodoräknas en försäkringstid om minst tre år.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Försäkringstiden

Inledande bestämmelser

4 § Försäkringstid för rätt till garantiersättning tillgodoräknas en försäkrad

1. enligt 6

  • §§ under tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet (faktisk försäkringstid),

2. enligt 12 och 13 §§ för tiden därefter till och med det år då han eller hon fyller 64 år (framtida försäkringstid), och

3. enligt 14

  • §§ om försäkringsfallet har inträffat före 18 års

ålder.

5 § Faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid sätts ned var för sig till närmaste antal hela månader.

Den sammanlagda försäkringstiden utgör summan av faktisk försäkringstid och framtida försäkringstid. Den sammanlagda försäkringstiden skall sättas ned till närmaste antal hela år.

Bosättning i Sverige

6 § Som faktisk försäkringstid räknas tid när en person har varit försäkrad på grund av bosättning i Sverige enligt A 5 kap.

Vistelse i Sverige

7 § Som faktiskt försäkringstid räknas, när det gäller garantiersättning, även tid när en person före tidpunkten för bosättning i Sverige oavbrutet har vistats här efter att ha ansökt om uppehållstillstånd.

Bosättning i tidigare hemland

8 § Om den försäkrade har beviljats uppehållstillstånd i Sverige med tilllämpning av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) räknas som faktisk försäkringstid, när det gäller garantiersättning, även tid då han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

och med det år då han eller hon fyllde 16 år till tidpunkten då han eller hon först kom till Sverige.

9 § Vid beräkningen enligt 8 § skall en så stor andel av tiden i hemlandet räknas som svarar mot förhållandet mellan

  • den tid när den försäkrade har varit bosatt i Sverige, inklusive den tid som avses i 7 §, från den första ankomsten till landet till och med året före försäkringsfallet och
  • hela tidrymden från det att den försäkrade första gången kom till landet till och med året före försäkringsfallet.

Vid beräkningen skall det bortses från tid för vilken den försäkrade, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet som inte enligt 21 § skall ligga till grund för beräkning av garantiersättning.

10 § Vid tillämpning av 8 och 9 §§ likställs med tid för bosättning i hemlandet tid då den försäkrade före den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han eller hon beretts en tillfällig fristad.

Biståndsarbetare m.fl.

11 § När faktisk försäkringstid beräknas för en person som enligt A 5 kap. 6 § anses bosatt i Sverige även under vistelse utomlands skall det bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan ersättning från det andra landet som inte enligt 21 § skall ligga till grund för beräkning av garantiersättning.

Framtida försäkringstid

12 § Om den faktiska försäkringstiden enligt 6

  • §§ utgör minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet räknas hela tiden därefter till och med det år den försäkrade fyller 64 år som framtida försäkringstid.

13 § Om den faktiska försäkringstiden utgör mindre än fyra femtedelar av tiden från och med det år då den försäkrade fyller 16 år till och med året före försäkringsfallet gäller följande.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Som framtida försäkringstid räknas en så stor andel av tiden från och med året för försäkringsfallet, till och med det år då den försäkrade fyller 64 år, som motsvarar förhållandet mellan den faktiska försäkringstiden och fyra femtedelar av tiden från och med det år den försäkrade fyllde 16 år till och med året före försäkringsfallet.

Försäkringsfall före 18 års ålder

14 § Om ett försäkringsfall har inträffat före det år då den försäkrade fyllde 18 år, får försäkringstiden i stället för vad som följer av 12 och 13 §§ räknas enligt 15 och 16 §§.

15 § För en försäkrad som är svensk medborgare skall som försäkringstid räknas tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyller 64 år. Hänsyn skall dock inte tas till tid då den försäkrade efter fyllda 16 år inte har uppfyllt förutsättningarna för tillgodoräknande av försäkringstid enligt 6

  • §§.

16 § För en försäkrad som är utländsk medborgare skall det som sägs i 15 § gälla under förutsättning att han eller hon är bosatt i Sverige sedan minst fem år.

Ersättningsnivåer

Sjukersättning

17 § Garantinivån för hel sjukersättning motsvarar för år räknat 2,40 prisbasbelopp.

Aktivitetsersättning

18 § Garantinivån för hel aktivitetsersättning motsvarar för år räknat

  • 2,10 prisbasbelopp till och med månaden före den månad då den försäkrade fyller 21 år,
  • 2,15 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 21 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 23 år,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

  • 2,20 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 23 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 25 år,
  • 2,25 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 25 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 27 år,
  • 2,30 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 27 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 29 år, samt
  • 2,35 prisbasbelopp från och med den månad då den försäkrade fyller 29 år till och med månaden före den månad då han eller hon fyller 30 år.

Avkortning om försäkringstiden understiger 40 år

19 § För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid gäller följande.

Garantinivån enligt 17 eller 18 § skall avkortas till så stor andel av denna som svarar mot kvoten av

  • försäkringstiden enligt 5 § andra stycket och
  • 40.

Beräkningsunderlag för garantiersättning

20 § Till grund för beräkning av garantiersättning skall ligga den inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 16 kap. som den försäkrade har rätt till för det år som garantiersättningen avser, före minskning med livränta enligt 18 kap. 4

  • §§.

21 § Med inkomstrelaterad sjukersättning och aktivitetsersättning avses i detta kapitel även sådana utländska förmåner som

  • skall avräknas från inkomstrelaterad ersättning enligt 16 kap. 14 §, och
  • inte är att likställa med garantiersättning enligt detta kapitel.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Beräkning av garantiersättning

Huvudregler

22 § För den som saknar inkomstrelaterad sjukersättning eller aktivitetsersättning motsvarar årlig hel garantiersättning garantinivån.

23 § För den vars hela inkomstrelaterade sjukersättning eller aktivitetsersättning för år räknat understiger garantinivån gäller följande.

Årlig garantiersättning motsvarar differensen mellan

  • garantinivån och
  • beräkningsunderlaget enligt 20 och 21 §§. Beräkning enligt första stycket görs efter det att garantinivån minskats enligt 19 §.

Partiell ersättning

24 § Partiell garantiersättning lämnas för år räknat med så stor andel av hel sådan ersättning enligt 19

  • §§ som motsvarar den andel av sjukersättning eller aktivitetsersättning som den försäkrade har rätt till enligt 15 kap. 7 §.

18 kap. Gemensamma bestämmelser om sjukersättning och aktivitetsersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • samordning med andra förmåner i 2−9 §§,
  • ersättning under prövotid och vilande ersättning i 10−19 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 20−23 §§,
  • ersättning utan ansökan i 24−27 §§,
  • ändring av ersättning i 28 §, och
  • utbetalning av ersättning i 29 och 30 §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Samordning med andra förmåner

Efterlevandestöd

2 § Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl aktivitetsersättning i form av garantiersättning som efterlevandestöd, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna.

Garantipension till änkepension

3 § Om en försäkrad för samma månad har rätt till såväl sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning som garantipension till änkepension, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna.

Livränta

4 § Inkomstrelaterad sjukersättning och sjukersättning i form av garantiersättning skall minskas om den försäkrade

1. har rätt till livränta på grund av obligatorisk försäkring enligt den upphävda lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller någon annan författning,

2. enligt regeringens förordnande har rätt till annan livränta, som bestäms av eller betalas ut av Försäkringskassan, eller

3. får livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

5 § Minskning enligt 4 § får inte ske på grund av livränta enligt 22

  • kap.

6 § Om en skada, som livränta har börjat lämnas för, återigen medför sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta hade lämnats under sjukdomstiden.

7 § Summan av inkomstrelaterad sjukersättning och garantiersättning skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta vars årsbelopp överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den sjukersättningsberättigade har rätt till som skadad. Minskningen skall i första hand göras på garantiersättningen.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

8 § Om livränta, del av livränta eller livränta för viss tid har bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkningen enligt 7 § anses som om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

9 § Sammanlagd hel sjukersättning får aldrig, på grund av bestämmelserna i 4

  • §§, för månad räknat understiga 5 procent av prisbasbeloppet.

Ersättning under prövotid och vilande ersättning

Allmänna bestämmelser

10 § Försäkringskassan får efter ansökan av den försäkrade besluta att hans eller hennes sjukersättning eller aktivitetsersättning i den omfattning som anges i 13

  • §§ skall betalas ut eller förklaras vilande när den försäkrade förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om förmånen fattades. Ett sådant beslut får endast fattas om den försäkrade under minst tolv månader omedelbart dessförinnan har fått sjukersättning eller aktivitetsersättning.

11 § Sjukersättning och aktivitetsersättning som har förklarats vilande får inte betalas ut för den tid som vilandeförklaringen avser.

12 § Vilandeförklaring får avse hel sjukersättning eller aktivitetsersättning eller en sådan andel av ersättningen som anges i 15 kap. 7 §. När det bedöms hur stor del av förmånen som skall vilandeförklaras skall Försäkringskassan beakta omfattningen av det förvärvsarbete som den försäkrade avser att utföra.

Ersättning under prövotid

13 § Försäkringskassan får besluta att den försäkrade under en period om tolv månader får förvärvsarbeta högst tre månader utan att utbetalningen av sjukersättningen eller aktivitetsersättningen minskas på grund av förvärvsarbetet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Vilande ersättning

14 § Försäkringskassan får förklara sjukersättningen eller aktivitetsersättningen vilande för tid efter den period som har bestämts i beslut enligt 13 §. Om något beslut enligt 13 § inte har fattats får Försäkringskassan i stället besluta att sjukersättningen eller aktivitetsersättningen skall förklaras vilande från och med den månad som anges i ansökan.

15 § Sjukersättningen får vilandeförklaras enligt 14 § under högst tjugofyra månader, dock längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet enligt 13 § omfattar. Om något beslut enligt 13 § inte har fattats får sjukersättningen vilandeförklaras längst till utgången av tjugofjärde månaden från och med den första månad som beslutet omfattar.

16 § Aktivitetsersättningen får vilandeförklaras enligt 14 § längst till utgången av den period som beslutet om aktivitetsersättning omfattar.

Upphävande av beslut om vilandeförklaring

17 § Ett beslut om vilandeförklaring enligt 14 skall upphävas om den försäkrade begär det.

18 § Försäkringskassan får utan att den försäkrade har begärt det upphäva ett beslut om vilandeförklaring om den försäkrade insjuknar och beräknas bli långvarigt sjuk.

Detsamma gäller om den försäkrade har vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning och helt eller delvis avbryter det arbetsförsök som legat till grund för beslutet om vilandeförklaring för att i stället få

  • föräldrapenning,
  • tillfällig föräldrapenning, eller
  • graviditetspenning.

Närmare föreskrifter

19 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer meddelar närmare föreskrifter om tillämpningen av 10–18 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Omprövning vid ändrade förhållanden

Förbättrad arbetsförmåga

20 § Om arbetsförmågan väsentligt förbättras för en försäkrad som får sjukersättning eller aktivitetsersättning, skall förmånen dras in eller minskas med hänsyn till förbättringen.

En försäkrad som regelbundet och under en längre tid har visat en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades skall antas ha en väsentligt förbättrad arbetsförmåga, om inte något annat framkommer.

Ersättning under prövotid och vilande ersättning

21 § Sådan sjukersättning eller aktivitetsersättning som omfattas av ett beslut enligt 13 §, eller som har vilandeförklarats enligt 14 §, får inte dras in eller minskas på grund av att den försäkrade under den tid och i den omfattning som anges i beslutet genom förvärvsarbete har visat en väsentligt förbättrad arbetsförmåga.

Ersättning i samband med aktiviteter

22 § Aktivitetsersättning får inte dras in eller minskas på grund av att den försäkrade deltar i sådan aktivitet som avses i 15 kap. 21

  • §§.

Ersättning med för högt belopp

23 § En försäkrad som förvärvsarbetar med utnyttjande av en arbetsförmåga som han eller hon antogs sakna när beslutet om sjukersättning eller aktivitetsersättning fattades har inte rätt att få sådan ersättning för samma tid och i den omfattning som förvärvsarbetet utförs. Bestämmelser om återkrav finns i avdelning H.

Detta gäller dock inte sådan sjukersättning eller aktivitetsersättning som omfattas av ett beslut enligt 13 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Ersättning utan ansökan i vissa fall

24 § I avdelning H finns bestämmelser om hur den försäkrade ansöker om en förmån enligt denna balk.

Om den försäkrade får sjukpenning skall Försäkringskassan senast ett år efter sjukanmälningsdagen ha utrett om det finns förutsättningar för att bevilja honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning.

25 § Om en försäkrad får sjukpenning eller rehabiliteringspenning enligt denna balk eller ersättning för sjukhusvård enligt lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m., får Försäkringskassan bevilja honom eller henne sjukersättning eller aktivitetsersättning trots att han eller hon inte ansökt om det.

Detsamma skall gälla då en försäkrad får sjukpenning, ersättning för sjukhusvård eller livränta enligt 21

  • kap. eller motsvarande ersättning som lämnas enligt annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

26 § Om en försäkrad får tidsbegränsad sjukersättning eller aktivitetsersättning, får förmånen beviljas för ytterligare tid trots att han eller hon inte ansökt om det.

27 § Det som föreskrivs i 24 och 25 §§ gäller även i fråga om ökning av sjukersättning och aktivitetsersättning.

Ändring av ersättning

28 § Ändring av sjukersättning och aktivitetsersättning skall gälla från och med månaden efter den när anledningen till ändringen uppkommit. Om ökningen kräver ansökan av den som är berättigad till sådan ersättning tillämpas 15 kap. 13 § första stycket.

Utbetalning av ersättning

29 § Sjukersättning och aktivitetsersättning skall betalas ut månadsvis. Om det årliga beloppet av sådana förmåner uppgår till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, utbetalning ske i efterskott en eller två gånger per år. Efter överens-

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

kommelse med den försäkrade får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

30 § När månadsbelopp för sjukersättning och aktivitetsersättning beräknas skall det belopp för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv. Är det årliga beloppet av sjukersättning och aktivitetsersättning lägre än tolv kronor, bortfaller ersättningen för den månad som beräkningen avser. Avrundning skall i första hand göras på garantiersättning enligt 17 kap.

VI Förmåner vid arbetsskada m.m.

19 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om arbetsskada i 20 kap. samt bestämmelser om
  • ersättning vid sjukdom i 21 kap,
  • ersättning vid bestående nedsättning av arbetsförmågan i 22 kap.,
  • ersättning i övrigt och handläggning i 23 kap.,
  • statligt personskadeskydd i 24 kap., och
  • krigsskadeersättning till sjömän i 25 kap.

20 kap. Allmänna bestämmelser om arbetsskada

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 § samt bestämmelser om
  • arbetsskadebegreppet i 3−7 §§, och
  • skadetidpunkt i 8 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Inledande bestämmelser

2 § Från arbetsskadeförsäkringen kan ersättning lämnas till försäkrade förvärvsarbetande och vissa studerande.

I avd. F finns bestämmelser om att ersättning från arbetsskadeförsäkringen kan lämnas även till efterlevande.

Arbetsskadebegreppet

Allmänna bestämmelser

3 § Med arbetsskada avses en skada till följd av olycksfall eller annan skadlig inverkan i arbetet. En skada skall anses ha uppkommit av sådan orsak, om övervägande skäl talar för det.

4 § Med skada avses en personskada eller en skada på en protes eller annan liknande anordning som användes för avsett ändamål när skadan inträffade.

Vissa psykiska eller psykosomatiska skador

5 § Som arbetsskada anses inte en skada av psykisk eller psykosomatisk natur som är en följd av en företagsnedläggelse, bristande uppskattning av den försäkrades arbetsinsatser, vantrivsel med arbetsuppgifter eller arbetskamrater eller därmed jämförliga förhållanden.

Smitta

6 § Om en skada som inte beror på ett olycksfall har framkallats av smitta, anses den som arbetsskada i den utsträckning som regeringen föreskriver.

Olycksfall vid färd

7 § Olycksfall vid färd till eller från arbetsstället räknas som olycksfall i arbetet, om färden föranleddes av och stod i nära samband med arbetet.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

När anses en skada ha inträffat?

8 § En skada som beror på ett olycksfall anses ha inträffat dagen för olycksfallet.

En skada som inte beror på ett olycksfall anses ha inträffat den dag när den först visade sig.

21 kap. Ersättning vid sjukdom

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§ samt bestämmelser om
  • arbetsskadesjukpenning i 4−8 §§,
  • återinsjuknande i 9 §, och
  • sjukvårdsersättning i 10 och 11 §§.

Allmänna bestämmelser

2 § En försäkrad har vid arbetsskada rätt till samma förmåner enligt denna balk som han eller hon har rätt till vid annan sjukdom.

3 § Om någon som avses i 2 § inte omfattas av lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m. har han eller hon vid arbetsskada rätt till motsvarande förmåner från arbetsskadeförsäkringen. Detta tillämpas även i fråga om resekostnadsersättning i samband med konvalescentvård.

Arbetsskadesjukpenning

Sjukpenning för karensdagar

4 § En försäkrad som beviljas ersättning för inkomstförlust till följd av arbetsskada har rätt till arbetsskadesjukpenning för inkomstförlust som avser två sjukdagar när ersättning inte lämnas enligt 3 kap. 13 § och 8 kap. 21 § (karensdagar).

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

För en sjukdag motsvarar sjukpenningen kvoten av

  • 80 procent av det livränteunderlag enligt 22 kap. som gäller vid tiden för beslutet och
  • 365.

5 § Om den försäkrade kan visa att han eller hon har haft fler än två sjukdagar med inkomstförlust under sjukdomsperioder till följd av arbetsskada har han eller hon rätt till arbetsskadesjukpenning för dessa ytterligare dagar.

För en sjukdag motsvarar sjukpenningen 80 procent av den faktiska inkomstförlusten, dock högst vad den försäkrade fått för en sjukdag enligt 4 §.

6 § Arbetsskadesjukpenningen avrundas för dag till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

Sjukpenning till studerande

7 § Till en försäkrad som avses i A 6 kap. 22 § eller som i annat fall genomgår yrkesutbildning när skadan inträffar kan lämnas arbetsskadesjukpenning. Detta gäller vid sjukdom som fortfarande 180 dagar efter det att skadan inträffade sätter ned den försäkrades förmåga att skaffa sig arbetsinkomst med minst en fjärdedel.

Sjukpenningen lämnas på grundval av den försäkrades livränteunderlag som anges i 22 kap. 14

  • §§ och beräknas enligt 9 eller

13 kap.

Sjukpenningen lämnas endast i den utsträckning som den överstiger den sjukpenning som den försäkrade är berättigad till enligt 2 §.

Sjukpenning i förebyggande syfte

8 § Den försäkrade har rätt till särskild arbetsskadesjukpenning under tid när han eller hon avhåller sig från arbete på uppmaning av Försäkringskassan eller med dess samtycke i syfte att förebygga att en arbetsskada uppstår, återuppstår eller förvärras.

Sjukpenningen lämnas med skäligt belopp och får motsvara högst hel sjukpenning enligt 2 och 7 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Återinsjuknande

9 § Om en arbetsskada som har gett den försäkrade rätt till livränta enligt 22 kap. på nytt medför sjukdom, har den försäkrade rätt till sjukpenning enligt 2 och 7 §§, om sjukdomen sätter ned hans eller hennes kvarstående förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Sjukvårdsersättning

10 § I den utsträckning som ersättning inte lämnas enligt 2 och 3 §§, ersätter arbetsskadeförsäkringen nödvändiga kostnader för

1. sjukvård utomlands,

2. tandvård, och

3. särskilda hjälpmedel. Som kostnader räknas även utgifter för resor.

11 § Ersättning enligt 10 § första stycket 2 lämnas endast för tandvård som ges inom den offentliga vården eller av en vårdgivare som är ansluten till Försäkringskassan enligt lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m.

22 kap. Ersättning vid bestående nedsättning av arbetsförmågan

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till livränta i 2−4 §§,
  • förmånstiden i 5−7 §§,
  • beräkning av livränta i 8−10 §§,
  • livränteunderlaget i 11−17 §§,
  • vilande livränta i 18 och 19 §§,
  • indexering av livränta i 20 §, och
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 21 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Rätten till livränta

Allmänna bestämmelser

2 § Livränta lämnas till en försäkrad som till följd av arbetsskada har fått sin förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete nedsatt med minst en femtondel.

Detta gäller endast om

1. nedsättningen av förmågan att skaffa inkomst genom arbete kan antas bestå under minst ett år, och

2. inkomstförlusten för år räknat uppgår till minst en fjärdedel av prisbasbeloppet för det år när livräntan skall börja lämnas.

3 § Om en försäkrad, som genom arbetsskada har fått sin arbetsförmåga nedsatt med mindre än en femtondel, senare drabbas av ytterligare arbetsskada, bestäms rätten till livränta på grundval av båda skadorna.

Behandling eller rehabilitering

4 § Under tid när den försäkrade genomgår behandling eller rehabilitering som avses i 8 kap. 6 § eller 13 kap. 3 § skall hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete anses nedsatt även i den utsträckning som åtgärden hindrar honom eller henne från att förvärvsarbeta.

Förmånstiden

5 § Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år, om inte något annat anges i 6 §.

6 § Livränta lämnas längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 67 år, om

  • skadan inträffar den månad då den försäkrade fyller 65 år eller senare, och
  • den försäkrade har en sjukpenninggrundande inkomst enligt 6 kap. 3 §.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

7 § Livränta kan lämnas för viss tid eller tills vidare.

Försäkringskassan skall i samband med beslut om livränta också bedöma om förnyad utredning av förmågan att skaffa inkomst genom arbete skall göras efter viss tid.

Beräkning av livränta

Huvudregel

8 § Livränta lämnas med så stor andel av den försäkrades livränteunderlag enligt 11

  • §§ som motsvarar graden av nedsättning av hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete.

Bedömning av förvärvsförmågan

9 § När förvärvsförmågan enligt 8 § bedöms skall det beaktas vad som rimligen kan begäras med hänsyn till den försäkrades arbetsskada och ålder samt den försäkrades bosättningsförhållanden, utbildning, tidigare verksamhet och andra liknande omständigheter.

10 § Förvärvsförmågan skall bestämmas utan hänsyn till det allmänna läget på arbetsmarknaden.

I fråga om en äldre försäkrad skall hänsyn främst tas till hans eller hennes förmåga och möjlighet att skaffa sig fortsatt inkomst genom sådant arbete som han eller hon har utfört tidigare, eller genom annat lämpligt arbete som är tillgängligt för honom eller henne.

Livränteunderlag

Grundläggande bestämmelser

11 § Livränteunderlaget motsvarar den sjukpenninggrundande inkomst enligt 6 och 7 kap. som den försäkrade skulle ha haft vid den tidpunkt från vilken livräntan skall lämnas.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

12 § När livränteunderlaget beräknas gäller följande avvikelser från bestämmelserna i 6 och 7 kap.:

1. Andra skattepliktiga förmåner än pengar skall beaktas och värderas på det sätt som är föreskrivet för beräkning av pensionsgrundande inkomst enligt E 7 kap.

2. Med inkomst av anställning likställs kostnadsersättning som inte enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483) undantas vid beräkning av skatteavdrag.

3. Semesterlön och semesterersättning skall medräknas utan den begränsning som anges i 6 kap. 16 §.

Livränteunderlag när avsevärd tid förflutit efter skadlig inverkan

13 § Skall livränta börja lämnas avsevärd tid efter det att den försäkrade utsattes för skadlig inverkan i arbetet, får någon annan högre inkomst av förvärvsarbete än den som anges i 11 och 12 §§ användas som livränteunderlag, om det finns särskilda skäl.

Livränteunderlag för unga försäkrade

14 § Hade den försäkrade inte fyllt 25 år när skadan inträffade, motsvarar livränteunderlaget, för tiden efter 25 års ålder, den inkomst som han eller hon med hänsyn till sin sysselsättning när skadan inträffade sannolikt skulle ha haft vid 25 års ålder, om skadan inte hade inträffat.

Motsvarande gäller för en försäkrad som

1. när skadan inträffade inte hade fyllt 21 år, i fråga om livränteunderlaget för tiden mellan 21 och 25 års ålder, eller

2. när skadan inträffade inte hade fyllt 18 år, i fråga om livränteunderlaget för tiden mellan 18 och 21 års ålder.

Livränteunderlag för studerande

15 § För en försäkrad som avses i A 6 kap. 22 § eller som i annat fall genomgick yrkesutbildning när skadan inträffade motsvarar livränteunderlaget för den beräknade utbildningstiden lägst den inkomst som han eller hon sannolikt skulle ha haft, om han eller hon när skadan inträffade hade avbrutit utbildningen och börjat förvärvsarbeta.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Livränteunderlaget för tid efter utbildningstidens slut motsvarar lägst den inkomst av förvärvsarbete som den försäkrade då sannolikt skulle ha haft, om skadan inte hade inträffat.

16 § Ett livränteunderlag enligt 15 § beräknas till minst

  • två prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • två och ett halvt prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • tre prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

Högsta livränteunderlag

17 § När livränteunderlaget beräknas skall det bortses från belopp som överstiger sju och en halv gånger det prisbasbelopp som fastställts för året när livräntan skall börja lämnas.

Vilande livränta

18 § Ett beslut om vilandeförklaring av sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 18 kap. skall också omfatta sådan livränta som enligt 23 kap. 2 och 4 §§ samordnats med ersättningen.

19 § För den tid när en vilandeförklaring gäller enligt 18 § skall livränta beräknas utifrån

  • dels det livränteunderlag som legat till grund för bestämmande av livräntan före vilandeförklaringen,
  • dels de inkomstförhållanden som råder under tiden med vilandeförklaring, och
  • dels de förändringar av prisbasbeloppet som skett sedan livräntan senast fastställdes.

Indexering av livränta

20 § En fastställd livränta skall för varje år räknas om med ledning av ett särskilt tal. Detta tal skall visa den årliga procentuella förändringen av halva den reala inkomstförändring som beräknats för inkomstindex enligt E 6 kap. 13 § med tillägg för den procentuella förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

före det år livräntan omräknas och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.

Livräntan får räknas om till högst ett belopp som utgör samma andel av sju och en halv gånger det för året fastställda prisbasbeloppet som den andel av livränteunderlaget som svarar mot nedsättningen av förvärvsförmågan enligt 8 §.

Omprövning vid ändrade förhållanden

21 § Ett beslut om livränta skall omprövas om det har skett någon ändring av betydelse i de förhållanden som var avgörande för beslutet, eller om den försäkrades möjlighet att skaffa sig inkomst genom arbete väsentligen har förbättrats. Livränta för förfluten tid får dock inte minskas eller dras in. I H 5 kap. finns bestämmelser om återkrav i vissa fall.

23 kap. Särskilda bestämmelser om arbetsskadeersättning och handläggning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • samordning med andra socialförsäkringsförmåner i 2−5 §§,
  • arbetsgivares rätt till ersättning i 6 §,
  • retroaktiv ersättning i 7 §,
  • underrättelse till arbetsgivare om skada i 8−10 §§,
  • skadeanmälan till Försäkringskassan i 11 och 12 §§,
  • prövning av frågan om arbetsskada i 13 §, och
  • utbetalning av arbetsskadeersättning i 14 §.

Samordning med andra socialförsäkringsförmåner

2 § Livränta skall minskas om den försäkrade, med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan, samtidigt har rätt till sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Minskningen görs genom att livräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger dessa förmåner.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

3 § Livräntan skall även minskas på det sätt som anges i 2 § andra stycket i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet lämnas med anledning av arbetsskadan.

4 § Om den försäkrade får livränta och vid en senare tidpunkt blir berättigad till sjukersättning eller aktivitetsersättning för en sjukdom som inte är arbetsrelaterad gäller följande.

Livräntan skall minskas med den andel av ersättningen som motsvarar graden av nedsättningen av förvärvsförmågan till följd av skadan jämfört med hel förvärvsförmåga när livräntan bestämdes.

5 § Om bestämmelserna om beräkning av pensionspoäng vid underlåten eller bristande avgiftsbetalning i 11 kap. 6 § första stycket i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i detta lagrums lydelse före den 1 januari 1999, eller E 9 kap. 21 § har tillämpats för år efter det då arbetsskadan inträffade, skall vid tillämpning av 2 och 4 §§ hänsyn tas till den sjukersättning eller aktivitetsersättning som skulle ha lämnats om full avgift hade betalats.

Arbetsgivares rätt till ersättning

6 § En arbetsgivare som enligt författning är skyldig att lämna ersättning vid arbetsskada har rätt att enligt närmare föreskrifter som regeringen meddelar få sådan ersättning från arbetsskadeförsäkringen som den försäkrade annars skulle haft rätt till för motsvarande ändamål. Ersättningen får dock inte överstiga vad arbetsgivaren har betalat ut.

Retroaktiv ersättning

7 § Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om arbetsskadeersättning inte görs inom sex år

– för sjukpenning och livränta, från den dag ersättningen avser, och

– för annan ersättning, från den dag då den försäkrade betalade det belopp för vilket ersättning begärs.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Underrättelse till arbetsgivare om skada

8 § Om en arbetstagare drabbas av en arbetsskada skall den arbetsgivare som han eller hon var anställd hos när skadan inträffade underrättas omedelbart.

Om en skada till följd av annat än olycksfall har visat sig först när den försäkrade har upphört att vara utsatt för den inverkan som har orsakat skadan, är det den arbetsgivare hos vilken den försäkrade senast var utsatt för sådan inverkan som skall underrättas.

9 § Om en arbetsgivare enligt 8 § skall underrättas om en skada får underrättelsen i stället lämnas till en person som på arbetsgivarens vägnar förestår arbetet.

10 § När det gäller en försäkrad som genomgår utbildning enligt A 6 kap. 22 § likställs med en arbetsgivare en rektor eller någon annan som förestår utbildningen.

Skadeanmälan till Försäkringskassan

11 § En arbetsgivare eller arbetsföreståndare som genom underrättelse eller på något annat sätt har fått kännedom om en inträffad arbetsskada är skyldig att omedelbart anmäla skadan till Försäkringskassan.

Om den försäkrade inte är arbetstagare skall han eller hon själv anmäla arbetsskadan till Försäkringskassan. Om den försäkrade har avlidit till följd av skadan, skall anmälan göras av den som har rätt att företräda dödsboet.

12 § Anmälan enligt 11 § skall göras enligt föreskrifter som meddelas av regeringen.

Nödvändiga utgifter för läkarutlåtanden ersätts i enlighet med vad regeringen föreskriver.

Prövning av frågan om arbetsskada

13 § Frågan om den försäkrade har fått en arbetsskada skall prövas endast i den utsträckning det behövs för att bestämma en arbetsskadeersättning enligt denna balk.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Utbetalning av arbetsskadeersättning

14 § Ersättning betalas ut i den ordning som regeringen föreskriver.

24 kap. Statligt personskadeskydd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 § samt bestämmelser om
  • skadebegreppet i 3–6 §§,
  • förmånerna i 7–10 §§,
  • totalförsvarspliktiga m.fl. i 11–18 §,
  • intagna m.fl. i 19 och 20 §§,
  • frivilliga inom totalförsvaret m.fl. i 21 §,
  • underrättelse om skada i 22 §, och
  • skadeanmälan till Försäkringskassan i 23 §.

Allmänna bestämmelser

2 § Personskadeskyddet gäller för skador som uppkommer i samband med tjänstgöring i totalförsvaret, räddningstjänst eller vistelse i anstalt m.m. under sådan skyddstid som anges i A 7 kap. 5

  • §§.

I avd. F finns bestämmelser om att ersättning från personskadeskyddet kan lämnas även till efterlevande.

Skadebegreppet

3 § Bestämmelserna om personskada, protesskada och skadedag i 20 kap. 4 och 8 §§ tillämpas i fråga om skada enligt detta kapitel.

4 § Om den försäkrade under skyddstiden har varit utsatt för ett olycksfall skall en skada som han eller hon har fått anses vara orsakad av olycksfallet, om övervägande skäl talar för det.

5 § Om en skada, som inte beror på ett olycksfall, visar sig under skyddstiden skall skadan anses ha uppkommit under denna tid.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Detta gäller dock inte om det finns skälig anledning att anta att skadan har orsakats av annat än verksamheten eller intagningen i fråga och att verksamheten eller intagningen inte väsentligt har bidragit till skadan.

6 § Visar sig en skada, som inte beror på ett olycksfall, efter skyddstiden, skall den anses ha uppkommit under denna tid om det skäligen kan antas att verksamheten eller intagningen väsentligt har bidragit till skadan.

Förmånerna

Huvudregler

7 § Om den försäkrade även enligt 21

  • kap. har rätt till arbetsskadeersättning för en skada, lämnas ersättning enligt detta kapitel endast i den utsträckning som ersättningen därigenom blir högre.

8 § Ersättning lämnas vid sjukdom och bestående nedsättning av arbetsförmågan. Därvid tillämpas 21 och 22 kap. samt 23 kap. 2

  • §§, om inte något annat följer av 9−21 §§.

Sjukvårdsersättning

9 § Sjukvårdsersättning lämnas endast i den utsträckning som staten inte tillhandahåller motsvarande förmån på annat sätt.

Sjukpenning och livränta

10 § Sjukpenning och livränta enligt detta kapitel lämnas inte under skyddstiden. Sjukpenning lämnas aldrig för den dag då skadan inträffade.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Totalförsvarspliktiga m.fl.

Inledande bestämmelser

11 § Bestämmelserna i 12–18 §§ gäller den som enligt A 7 kap. 5 § 1 är försäkrad på grund av totalförsvarsplikt m.m. och tillämpas utöver vad som följer av 8 §.

Sjukpenningunderlag

12 § För en försäkrad som har skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning utgör sjukpenningunderlaget vid tillämpning av 8 § minst

  • fyra prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • fyra och ett halvt prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • fem prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

Livränteunderlag

13 § För en försäkrad som har skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning utgör livränteunderlaget vid tillämpning av 8 § minst sju prisbasbelopp.

Särskild sjukpenning

14 § En försäkrad har rätt till särskild sjukpenning, om han eller hon under grundutbildning som är längre än 60 dagar har drabbats av en sjukdom som efter skyddstidens slut sätter ned hans eller hennes förmåga att skaffa sig inkomst genom arbete med minst en fjärdedel. Detta gäller även vid sjukdom som har uppkommit under utryckningsmånaden eller månaden efter denna.

15 § Beräkningsunderlaget för särskild sjukpenning är

  • 4 prisbasbelopp för tid före 21 års ålder,
  • 4,5 prisbasbelopp för tid mellan 21 och 25 års ålder, och
  • 5 prisbasbelopp för tid från och med 25 års ålder.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

16 § För en dag är hel särskild sjukpenning kvoten av

  • 80 procent av ersättningsunderlaget och
  • 365.

17 § Särskild sjukpenning lämnas endast i den utsträckning som den överstiger annan ersättning enligt detta kapitel eller sjukpenning enligt 8, 9 och 21 kap. som den försäkrade samtidigt har rätt till.

Ersättning för kostnader

18 § En försäkrad som har skadats under grundutbildning eller repetitionsutbildning har under högst tre års tid efter skyddstiden rätt till ersättning för nödvändiga kostnader för

1. läkarvård,

2. sjukvårdande behandling,

3. sjukhusvård, och

4. läkemedel. Som kostnader för vård räknas även utgifter för resor.

Intagna m.fl.

Sjukpenningunderlag och livränteunderlag

19 § För den som är försäkrad på grund av intagning m.m. enligt A 7 kap. 5 § 3 och som när skadan inträffade hade varit intagen längre tid än sex månader, skall sjukpenningunderlag och livränteunderlag vid tillämpning av 8 § beräknas till lägst de belopp som anges i 22 kap. 16 §.

Nedsättning eller indragning av ersättning

20 § Ersättning till den som avses i A 7 kap. 5 § 3 får sättas ned eller dras in även i annat fall än som avses i H 7 kap. 49

  • §§, om

särskilda skäl talar för det.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Frivilliga inom totalförsvaret m.fl.

21 § Regeringen får föreskriva att sjukpenningunderlag och livränteunderlag skall beräknas till lägst de belopp som anges i 22 kap. 16 § för den som är försäkrad på grund av frivilligt deltagande i verksamhet inom totalförsvaret m.m. enligt A 7 kap. 6 §.

Underrättelse om skada

22 § Om den försäkrade drabbas av en skada skall en chef eller någon annan omedelbart underrättas enligt föreskrifter som regeringen meddelar.

Om skadan har visat sig efter skyddstiden, skall i stället Försäkringskassan underrättas.

Skadeanmälan till Försäkringskassan, m.m.

23 § Bestämmelserna i 23 kap. 11, 12 och 14 §§ om anmälan och utbetalning gäller även i ärenden enligt detta kapitel.

25 kap. Krigsskadeersättning till sjömän

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 § samt bestämmelser om
  • förmånerna i 3−5 §§, och
  • övriga frågor i 6 §.

Allmänna bestämmelser

2 § Krigsskadeersättning kan lämnas till en försäkrad sjöman som till följd av olyckshändelse på grund av en krigshändelse utomlands drabbas av en personskada under sådan tid som anges i A 7 kap. 10 och 11 §§.

I avd. F finns bestämmelser om att krigsskadeersättning kan lämnas även till efterlevande.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Förmånerna

Allmänna bestämmelser

3 § Krigsskadeersättning lämnas med tillämpning av bestämmelserna i 21 och 22 kap. samt 23 kap. 2

  • §§.

4 § Den försäkrade har inte rätt till krigsskadeersättning om han eller hon samtidigt har rätt till arbetsskadeersättning enligt 20

  • kap.

Särskild ersättning

5 § Vid skada har den försäkrade, utöver livränta, rätt till särskild ersättning med hänsyn till skadans beskaffenhet.

Vid förlust av arbetsförmågan motsvarar ersättningen sex gånger det prisbasbelopp som gällde för det år då skadan inträffade.

Vid nedsättning av arbetsförmågan betalas så stor andel av summan ut som svarar mot graden av nedsättningen.

Övriga frågor

6 § Bestämmelserna i 20 kap. och 23 kap. 8

  • §§ gäller i övrigt i

fråga om krigsskadeersättning.

VII Särskilda förmåner vid smitta, sjukdom

eller skada

26 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • smittbärarersättning i 27 kap.,
  • närståendepenning i 28 kap., och
  • ledighet för vård av närstående i 29 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

27 kap. Smittbärarersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om smittbärarersättning i 2−4 §§, samt bestämmelser om
  • rätten till smittbärarpenning i 5−10 §§,
  • förmånsnivåer och förvärvsarbete i 11 och 12 §§,
  • beräkning av smittbärarpenning i 13−16 §§,
  • samordning med andra förmåner i 17 och 18 §§, och
  • resekostnadsersättning i 19 och 20 §§.

Allmänna bestämmelser om smittbärarersättning

2 § I detta kapitel finns bestämmelser om smittbärarersättning som kan lämnas till en smittbärare i samband med åtgärder för smittskydd eller skydd för livsmedel.

3 § Med smittbärare avses i detta kapitel

1. den som har eller kan antas ha en smittsam sjukdom utan att ha förlorat sin arbetsförmåga till följd av sjukdomen,

2. den som för eller kan antas föra smitta utan att vara sjuk i en smittsam sjukdom, och

3. den som i annat fall har eller kan antas ha varit utsatt för smitta av en samhällsfarlig sjukdom enligt smittskyddslagen (2004:168) utan att vara sjuk i en sådan sjukdom.

4 § Smittbärarersättning lämnas i form av smittbärarpenning och resekostnadsersättning.

Rätten till smittbärarpenning

Allmänna bestämmelser

5 § En smittbärare har rätt till smittbärarpenning om han eller hon måste avstå från förvärvsarbete på grund av

1. beslut enligt smittskyddslagen (2004:168) eller livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag, eller

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

2. läkarundersökning eller hälsokontroll, utan föregående beslut enligt 1, som smittbäraren genomgår och som syftar till att klarlägga om han eller hon är smittad av en allmänfarlig sjukdom eller har en sjukdom, en smitta, ett sår eller någon annan skada som kan göra livsmedel som han eller hon hanterar otjänligt som människoföda.

Första stycket gäller inte när det är fråga om

1. hälsokontroll vid inresa enligt 3 kap. 8 § smittskyddslagen, eller

2. beslut som avser avspärrning enligt 3 kap. 10 § smittskyddslagen.

6 § Smittbärarpenning får sättas ned eller dras in om smittbäraren

1. inte följer förhållningsregler som har beslutats med stöd av smittskyddslagen (2004:168) eller överträder förbud enligt 3 kap. 9 § den lagen, eller

2. inte följer särskilda villkor i samband med ett beslut enligt livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av den lagen.

Förmånstiden

7 § Smittbärarpenning lämnas från och med första dagen i ersättningsperioden så länge den försäkrade uppfyller förutsättningarna för rätt till smittbärarpenning.

8 § Bestämmelserna om sjukpenning i samband med pension, sjukersättning eller aktivitetsersättning i 8 kap. 28 § och sjukpenning efter 70-årsdagen i 8 kap. 31 § tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Rehabiliteringsåtgärder

9 § För en försäkrad som får smittbärarpenning skall bestämmelserna i 12 kap. 8

  • 16 och 18−21 §§ om Försäkringskassans åtgärder för rehabilitering tillämpas.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Arbetsgivarinträde m.m.

10 § Bestämmelserna om arbetsgivarinträde, m.m. i 8 kap. 48

  • §§

tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

11 § Smittbärarpenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel smittbärarpenning lämnas när den försäkrade helt måste avstå från förvärvsarbete.

2. Tre fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst en fjärdedel av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3. Halv smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

4. En fjärdedels smittbärarpenning lämnas när den försäkrade arbetar högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

12 § Med tid för förvärvsarbete likställs följande:

1. Ledighet för semester, dock inte om den försäkrade under ledigheten får semesterlön enligt semesterlagen (1977:480) och, enligt 15 § samma lag, kan begära att dag då han eller hon inte kan arbeta på grund av sjukdom inte skall räknas som semesterdag.

2. Ledighet under studietid för vilken oavkortade löneförmåner lämnas.

3. Ledighet under tid då den försäkrade får ersättning för att delta i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF).

4. Ledighet för ferier eller motsvarande uppehåll för lärare som är anställda inom utbildningsväsendet.

Beräkning av smittbärarpenning

Den som är försäkrad för sjukpenning

13 § Smittbärarpenning lämnas med ett belopp som motsvarar summan av den försäkrades

  • sjukpenning enligt 9 och 10 kap. samt
  • sjukpenningtillägg enligt 10 kap.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Den som inte är försäkrad för sjukpenning

14 § Är smittbäraren inte försäkrad för sjukpenning enligt A 6 kap. 6 § 3, skall smittbärarpenningen lämnas med det belopp som sjukpenningen skulle ha uppgått till om den sjukpenninggrundande inkomsten hade beräknats med bortseende från bestämmelserna i 6 kap. 3 § andra stycket 1.

15 § I fall som avses i 14 § skall som inkomst av anställning även räknas ersättning för eget arbete från en arbetsgivare som är bosatt utomlands eller som är en utländsk juridisk person, när arbetet har utförts i arbetsgivarens verksamhet utomlands.

16 § Smittbärarpenning enligt 14 § skall beräknas per kalenderdag enligt 9 kap. 10 och 11 §§.

Samordning med andra förmåner

17 § Smittbärarpenningen skall minskas med följande förmåner i den utsträckning förmånerna lämnas för samma tid:

1. graviditetspenning,

2. föräldrapenningsförmåner,

3. sjuklön eller motsvarande ersättning från Försäkringskassan.

4. sjukpenning och sjukpenningtillägg,

5. rehabiliteringspenning,

6. livränta enligt denna balk eller motsvarande äldre författning på grund av smitta,

7. närståendepenning, och

8. ersättning som motsvarar sjukpenning enligt äldre författning eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.

Det som föreskrivs i första stycket gäller även motsvarande förmån som lämnas till smittbäraren på grundval av utländsk lagstiftning.

18 § Om smittbäraren har inkomst av anställning från en arbetsgivare som avses i 1 eller 2 § lagen (1994:260) om offentlig anställning för tid som avses i 5 §, lämnas smittbärarpenning endast till den del den överstiger inkomsten.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

Resekostnadsersättning

19 § En smittbärare har rätt till skälig ersättning för resekostnader i samband med läkarundersökning, hälsokontroll, vård, behandling eller annan motsvarande åtgärd som sker på grund av bestämmelserna i

1. smittskyddslagen (2004:168), eller

2. livsmedelslagen (1971:511) eller föreskrifter som har meddelats med stöd av sistnämnda lag.

20 § Ersättning enligt 19 § lämnas inte till den del ersättning för resan kan lämnas enligt

1. andra bestämmelser i denna balk,

2. någon äldre författning som motsvarar bestämmelserna i 21

  • kap., eller

3. bestämmelserna i lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m.

28 kap. Närståendepenning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser om närståendepenning i 2 §, samt bestämmelser om
  • rätten till närståendepenning i 3−6 §§,
  • anmälan till Försäkringskassan i 7 §,
  • förmånstiden i 8−10 §§,
  • förmånsnivåer och förvärvsarbete i 11 och 12 §§,
  • beräkning av närståendepenning i 14 och 15 §§, och
  • samordning med andra förmåner i 16 §.

Inledande bestämmelser

2 § I detta kapitel finns bestämmelser om närståendepenning i samband med att en svårt sjuk person vårdas av en närstående.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Rätten till närståendepenning

3 § En försäkrad som vårdar en närstående som är svårt sjuk har rätt till närståendepenning för tid då han eller hon avstår från förvärvsarbete i samband med vården, om

1. den sjuke är försäkrad enligt någon bestämmelse i avdel- ning A,

2. den sjuke vårdas här i landet, och

3. den sjuke har gett sitt samtycke till vården. Om den sjuke på grund av sitt tillstånd inte kan ge samtycke till vården enligt första stycket 3, skall i stället detta framgå.

4 § Med en svårt sjuk person likställs den som har fått infektion av hiv (humant immunbristvirus) genom smitta

1. vid användning av blod eller blodprodukter vid behandling inom den svenska hälso- och sjukvården, eller

2. av en sådan person som avses i 1 och som är hans eller hennes nuvarande eller före detta make eller sambo, under förutsättning att smittan ägt rum innan den först smittade fått kännedom om sin infektion.

5 § Om någon samtidigt vårdar mer än en person ger det inte rätt till förhöjd eller förlängd ersättning.

6 § Närståendepenning för vård av en person får inte lämnas till flera vårdare för samma tid.

Anmälan till Försäkringskassan

7 § Närståendepenning får inte lämnas för tid innan anmälan om vården har gjorts hos Försäkringskassan. Detta gäller dock inte om det har funnits hinder för en sådan anmälan eller det finns särskilda skäl för att förmånen ändå bör lämnas.

Förmånstiden

8 § Närståendepenning lämnas för högst 60 dagar sammanlagt för varje person som vårdas. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

9 § Närståendepenning lämnas för högst 240 dagar sammanlagt vid vård av en närstående som har fått infektion av hiv på sätt som anges i 4 §. Ersättningen lämnas från och med första vårddagen.

10 § Vid beräkning av antalet dagar med rätt till ersättning anses två dagar med halv eller fyra dagar med en fjärdedels ersättning som en dag.

Förmånsnivåer och förvärvsarbete

11 § Närståendepenning lämnas enligt följande förmånsnivåer:

1. Hel närståendepenning lämnas för dag när en vårdare helt avstått från förvärvsarbete.

2. Halv närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst hälften av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

3. En fjärdedels närståendepenning lämnas för dag när en vårdare förvärvsarbetat högst tre fjärdedelar av den tid han eller hon annars skulle ha arbetat.

12 § Om en vårdare får oreducerade löneförmåner under tid då han eller hon bedriver studier, likställs avstående från studier med avstående från förvärvsarbete i den utsträckning vårdaren går miste om löneförmånerna.

Beräkning av närståendepenning

Grundläggande bestämmelser

13 § Ersättning lämnas med ett belopp som motsvarar vårdarens sjukpenning enligt 9 kap., med de avvikelser som följer av 14 och 15 §§.

Arbetstids- eller kalenderdagsberäknad närståendepenning

14 § Närståendepenning skall arbetstidsberäknas enligt 9 kap. 12

  • §§ för hela den tid som förmånen avser när ersättning lämnas på grundval av sjukpenninggrundande inkomst av anställning. Detta gäller dock inte i fall som avses i 6 § samma kapitel, då när-

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

ståendepenning i stället skall kalenderdagsberäknas enligt 10 och 11 §§ i det kapitlet.

Särskilt om studerande under studieuppehåll

15 § För en vårdare som studerar får närståendepenningen vid ett studieuppehåll inte beräknas på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som följer av bestämmelserna i 7 kap. 21 §.

Samordning med andra förmåner

16 § Närståendepenning lämnas inte i den utsträckning vårdaren för samma tid får

1. föräldrapenningsförmåner,

2. sjuklön eller motsvarande ersättning från Försäkringskassan,

3. sjukpenning,

4. rehabiliteringspenning, eller

5. ersättning som motsvarar sjukpenning enligt äldre författning än balken eller på grund av regeringens beslut i ett särskilt fall.

29 kap. Ledighet för vård av närstående

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätt till ledighet i 2−4 §§,
  • anslutande rättigheter och skyldigheter 5−9 §§, och
  • bestämmelser om rättegång i 10 §.

Rätt till ledighet

2 § En arbetstagare har rätt till ledighet från sitt förvärvsarbete under tid som han eller hon får närståendepenning enligt 28 kap.

3 § Ett avtal är ogiltigt i den mån det upphäver eller inskränker arbetstagarens rätt till ledighet enligt detta kapitel.

Socialförsäkringsbalk avd. C SOU 2005:114

4 § En arbetstagare har rätt till hel ledighet från sitt arbete när han eller hon får hel närståendepenning och till förkortning av arbetstiden till hälften eller tre fjärdedelar när han eller hon får halv respektive en fjärdedels närståendepenning.

Anslutande rättigheter och skyldigheter

Underrättelse till arbetsgivaren

5 § Om en arbetstagare vill utnyttja sin rätt till ledighet skall han eller hon så snart som möjligt underrätta arbetsgivaren.

I samband med underrättelsen skall arbetstagaren, om det är möjligt, ange hur länge han eller hon avser att vara ledig.

Återgång till förvärvsarbetet

6 § En arbetstagare får avbryta en påbörjad ledighet och återuppta arbetet i samma omfattning som före ledigheten.

Skydd mot uppsägning eller avskedande

7 § En arbetstagare får inte sägas upp eller avskedas enbart av det skälet att arbetstagaren begär eller tar i anspråk sin rätt till närståendeledighet enligt detta kapitel. Sker det ändå, skall uppsägningen eller avskedandet ogiltigförklaras, om arbetstagaren begär det.

Skydd för anställningsvillkoren

8 § En arbetstagare är inte skyldig att enbart av det skälet att han eller hon begär eller tar i anspråk sin rätt till närståendeledighet vidkännas minskning av de förmåner som är förenade med anställningen, eller försämring av arbetsförhållandena, i vidare utsträckning än som följer av uppehållet i arbetet.

Arbetstagaren är inte heller skyldig att av skäl som anges i första stycket vidkännas annan omplacering än sådan som kan ske inom ramen för anställningsavtalet och som är en nödvändig följd av ledigheten.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. C

Arbetsgivarens skadeståndsskyldighet

9 § En arbetsgivare som bryter mot bestämmelserna i detta kapitel skall betala arbetstagaren skadestånd för den förlust som uppkommer och för den kränkning som har skett. Om det är skäligt, kan skadeståndet sättas ner eller helt falla bort.

Bestämmelser om rättegång

10 § Mål om tillämpning av 3 och 5

  • §§ handläggs enligt lagen

(1974:371) om rättegången i arbetstvister.

Förs talan med anledning av uppsägning eller avskedande skall 34 och 35 §§, 37 §, 38 § andra stycket andra meningen, 39

  • §§ samt 43 § första stycket andra meningen och andra stycket lagen (1982:80) om anställningsskydd gälla i tillämpliga delar. I fråga om annan talan tillämpas 64
  • och 68 §§ lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet på motsvarande sätt.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

AVD. D SÄRSKILDA FÖRMÅNER VID FUNKTIONSHINDER

1 kap. Inledande bestämmelser

Innehåll, definitioner och förklaringar

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om särskilda socialförsäkringsförmåner vid funktionshinder.

Förmåner enligt denna avdelning är följande:

  • Handikappersättning till funktionshindrade som behöver hjälp av någon annan eller har merkostnader.
  • Assistansersättning till funktionshindrade som behöver personlig assistans för sina grundläggande behov.
  • Bilstöd till funktionshindrade för att skaffa eller anpassa motorfordon.

2 § I C 15 kap. finns bestämmelser om att funktionshindrade som ännu inte har kunnat avsluta sin skolgång på grundskole- eller gymnasienivå kan få aktivitetsersättning.

I B 15 kap. finns bestämmelser om vårdbidrag till föräldrar.

3 § I detta kapitel finns inledande bestämmelser om de särskilda förmånerna vid funktionshinder samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i avd. D. Det finns definitioner och förklaringar också i de enskilda kapitlen i avdelningen.

Vidare finns bestämmelserna om

  • handikappersättning i 2 kap.,
  • assistansersättning i 3 kap., och
  • bilstöd i 4 kap.

Försäkring och ansökan, m.m.

4 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt A 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i avd. H.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

2 kap. Handikappersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • definitioner och förklaringar i 2 och 3 §§,
  • rätten till handikappersättning i 4−7 §§,
  • förmånstiden i 8−10 §§,
  • beräkning av handikappersättning i 11−13 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 14 och 15 §§, och
  • utbetalning av handikappersättning i 16 §.

Definitioner och förklaringar

Blind

2 § När det gäller handikappersättning skall en person anses blind vars synförmåga, sedan ljusbrytningsfel har rättats, är så nedsatt att han eller hon saknar ledsyn.

Gravt hörselskadad

3 § När det gäller handikappersättning skall en person anses gravt hörselskadad om han eller hon med hörapparat saknar möjlighet eller har stora svårigheter att uppfatta tal.

Rätten till handikappersättning

Huvudregler

4 § Rätt till handikappersättning har en försäkrad som innan han eller hon fyller 65 år har fått sin funktionsförmåga nedsatt för avsevärd tid i sådan omfattning att han eller hon

1. i sin dagliga livsföring behöver mera tidskrävande hjälp av någon annan,

2. för att kunna förvärvsarbeta behöver fortlöpande hjälp av någon annan, eller

3. i annat fall har betydande merkostnader.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

5 § Om den försäkrade på grund av sitt funktionshinder behöver hjälp både i den dagliga livsföringen och för att kunna förvärvsarbeta, eller i något av dessa avseenden, och dessutom har merkostnader, skall bedömningen enligt 4 § grundas på det sammanlagda behovet av stöd.

Vid bedömningen enligt 4 § skall det bortses från hjälpbehov som tillgodoses genom annat samhällsstöd.

Studerande

6 § Vid tillämpning av 4 och 5 §§ skall med en person som förvärvsarbetar likställas en studerande som får studiestöd enligt studiestödslagen (1999:1395) eller som endast på grund av bestämmelser om behovsprövning inte får studiestöd.

Blinda eller gravt hörselskadade

7 § Handikappersättning lämnas alltid till den som är blind eller gravt hörselskadad, om blindheten eller den grava hörselskadan inträtt före 65 års ålder.

Förmånstiden

8 § Handikappersättning kan lämnas tidigast från och med juli månad det år den försäkrade fyller 19 år.

9 § Handikappersättning lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock inte för längre tid tillbaka än sex månader före ansökningsmånaden.

Handikappersättning lämnas till och med den månad när rätten till förmånen upphör.

10 § Handikappersättning får begränsas till viss tid.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

Beräkning av handikappersättning

Grundläggande bestämmelser

11 § Beroende på hjälpbehovets omfattning eller merkostnadernas storlek är handikappersättningen för år räknat 69, 53 eller 36 procent av prisbasbeloppet.

Blinda

12 § För den som är blind är handikappersättningen för år räknat 69 procent av prisbasbeloppet. Om han eller hon för samma tid får hel sjukersättning, hel aktivitetsersättning eller hel ålderspension är handikappersättningen, från och med den månad när den andra förmånen lämnas, 36 procent av prisbasbeloppet, om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Gravt hörselskadade

13 § För den som är gravt hörselskadad är handikappersättningen för år räknat 36 procent av prisbasbeloppet, om inte stödbehovet ger anledning till högre ersättning.

Omprövning vid ändrade förhållanden

14 § Behovet av handikappersättning skall omprövas i följande fall:

1. När beslut fattas om sjukersättning eller aktivitetsersättning eller allmän ålderspension.

2. När andra förhållanden som påverkar behovet av handikappersättning har ändrats.

15 § Ändring av handikappersättning skall gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring uppkom. Gäller det ökning som kräver ansökan tillämpas även 9 § första stycket.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

Utbetalning av handikappersättning

16 § Handikappersättning skall betalas ut månadsvis. När ersättningsbeloppet beräknas för månad skall den ersättning för år räknat som beräkningen utgår från avrundas till närmaste krontal som är jämnt delbart med tolv.

3 kap. Assistansersättning

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till assistansersättning i 2−5 §§,
  • förmånstiden i 6 och 7 §§,
  • beräkning av assistansersättning i 8−10 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 11 och 12 §§,
  • utbetalning av assistansersättning i 13−18 §§, och
  • samverkan med kommunen i 19−21 §§.

Rätten till assistansersättning

2 § En försäkrad som omfattas av 1 § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade kan för sin dagliga livsföring få assistansersättning för kostnader för sådan personlig assistans som avses i 9 a § samma lag.

3 § För att den försäkrade skall få rätt till assistansersättning krävs att han eller hon behöver personlig assistans i genomsnitt mer än 20 timmar i veckan för sådana grundläggande behov som avses i 9 a § lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

4 § Assistansersättning lämnas inte för sjukvårdande insatser enligt hälso- och sjukvårdslagen (1982:763).

I H 3 kap. 24 och 25 §§ finns bestämmelser om när assistansersättning inte lämnas vid vistelse på institution.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

5 § När grundläggande behov enligt 3 § bedöms för ett barn skall det bortses från sådana hjälpbehov som motsvarar det som normalt åligger en vårdnadshavare enligt föräldrabalken med hänsyn till barnets ålder, utveckling och övriga omständigheter.

Om vårdbidrag lämnas får det inte påverka bedömningen enligt 3 §.

Förmånstiden

6 § Assistansersättning får inte lämnas för längre tid tillbaka än en månad före den månad när ansökan gjorts eller anmälan kommit in enligt 15 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

7 § Assistansersättning lämnas för tid efter det att den försäkrade har fyllt 65 år endast om

1. ersättning har beviljats innan han eller hon har fyllt 65 år, eller

2. ansökan kommer in till Försäkringskassan senast dagen före 65-årsdagen och därefter blir beviljad.

Beräkning av assistansersättning

8 § Assistansersättning beviljas för ett visst antal timmar per vecka, månad eller längre tid, dock längst sex månader, när den försäkrade har behov av personlig assistans för sin dagliga livsföring (beviljade assistanstimmar).

9 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer meddelar ytterligare föreskrifter om beräkning av assistansersättningen. Assistansersättning lämnas med det belopp per timme som regeringen fastställer för varje år.

Om det finns särskilda skäl kan ersättning till en försäkrad efter ansökan lämnas med högre belopp. Detta belopp får dock inte överstiga det belopp som fastställts av regeringen med mer än tolv procent.

10 § Antalet assistanstimmar får inte utökas efter det att den försäkrade har fyllt 65 år.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

Omprövning vid ändrade förhållanden

11 § Rätten till assistansersättning skall omprövas efter två år från senaste prövningen och vid väsentligt ändrade förhållanden.

Lämnas assistansersättning till en försäkrad som har fyllt 65 år får omprövning endast ske vid väsentligt ändrade förhållanden.

12 § En ändring av assistansersättning vid väsentligt ändrade förhållanden skall gälla från och med den månad när anledningen till ändring uppkom.

Utbetalning av assistansersättning

Utbetalning till den försäkrade

13 § Assistansersättning betalas ut månadsvis med visst belopp för det antal beviljade assistanstimmar som assistans faktiskt har lämnats.

14 § Utbetalningen av assistansersättning för en viss månad får grundas på ett beräknat antal assistanstimmar för den månaden. Avräkning för större avvikelser skall då göras senast andra månaden efter den då den preliminära utbetalningen skett. Slutavräkning skall göras senast två månader efter utgången av varje tidsperiod för vilken assistansersättning beviljats.

15 § Som kostnad för personlig assistans anses inte ersättning som den försäkrade själv lämnar till

1. någon som han eller hon lever i hushållsgemenskap med, eller

2. en personlig assistent för arbete som utförts på arbetstid som överstiger den tid som anges i 2

m.m. i husligt arbete.

Utbetalning till kommunen

16 § Om den försäkrade fått hjälp av personlig assistent genom kommunen får Försäkringskassan betala ut assistansersättningen till kommunen i den utsträckning som den motsvarar kommunens avgift för hjälpen.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

Utbetalning till annan

17 § Om den försäkrade till följd av ålderdomssvaghet, sjuklighet, långvarigt missbruk av beroendeframkallande medel eller någon annan liknande orsak är ur stånd att själv ta hand om assistansersättningen, får Försäkringskassan besluta att ersättningen skall betalas ut till en kommunal myndighet eller till någon person för att användas till kostnader för personlig assistans till den försäkrade.

18 § Utöver vad som följer av 16 och 17 §§ får Försäkringskassan på begäran av den försäkrade besluta att assistansersättningen skall betalas ut till någon annan enskild person, en juridisk person eller en kommun.

Samverkan med kommunen

19 § När en försäkrad ansöker om eller beviljas assistansersättning skall den kommun där han eller hon är bosatt höras i ärendet, om det inte är obehövligt.

Beslut om assistansersättning och beslut enligt 16

  • §§ skall

sändas till kommunen.

20 § För den som beviljats personlig assistans skall den kommun där den försäkrade är bosatt ersätta kostnaderna för de första 20 assistanstimmarna per vecka.

21 § Försäkringskassan skall underrätta kommunen om det belopp som kommunen skall betala enligt 20 §.

Kommunen skall månadsvis betala det angivna beloppet till Försäkringskassan. Kommunen har rätt att ta del av den slutavräkning som skall göras enligt 14 §. Har kommunen betalat ersättning med ett för högt belopp skall beloppet återbetalas från Försäkringskassan.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

4 kap. Bilstöd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till bilstöd i 2−13 §§,
  • beräkning av bilstöd i 14−21 §§, och
  • återbetalning av bilstöd i 22 och 23 §§.

Rätten till bilstöd

Allmänna bestämmelser

2 § Bilstöd kan lämnas till en försäkrad som på grund av ett varaktigt funktionshinder har väsentliga svårigheter att förflytta sig på egen hand eller att anlita allmänna kommunikationer.

3 § Bilstöd kan lämnas även till en försäkrad förälder till ett försäkrat barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

4 § Med förälder likställs när det gäller bilstöd

1. förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern, eller

2. förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

5 § Bilstöd lämnas inom ramen för anslagna medel och i form av

  • grundbidrag,
  • anskaffningsbidrag,
  • anpassningsbidrag, och
  • bidrag för körkortsutbildning.

6 § Grundbidrag och anskaffningsbidrag lämnas endast för fordon som anskaffats efter det att ett beslut om rätt till bilstöd har meddelats.

7 § Om en försäkrad har fått grundbidrag eller anskaffningsbidrag får sådant bidrag beviljas på nytt tidigast sju år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd.

Nytt bidrag får dock lämnas tidigare om det finns skäl från trafiksäkerhetssynpunkt eller medicinsk synpunkt.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

Vad avser bilstödet?

8 § Bilstöd lämnas för

1. anskaffning av personbil, motorcykel eller moped,

2. ändring av ett fordon som avses i 1,

3. anskaffning av en särskild anordning på ett fordon som avses i 1, eller

4. körkortsutbildning i samband med anskaffning av motorfordon.

9 § Om det finns särskilda skäl på grund av funktionshindrets art eller andra omständigheter, lämnas bilstöd för anskaffning eller ändring av ett annat motorfordon än som avses i 8 § 1 eller för anskaffning av särskild anordning på ett sådant fordon.

Villkor för anskaffning och ändring av fordon

10 § Bilstöd lämnas

i fall som avses i 2 § till

1. den som är under 65 år och är beroende av ett sådant fordon som avses i 8 § eller 9 § för att genom arbete få sin försörjning eller ett väsentligt tillskott till sin försörjning, eller för att genomgå arbetslivsinriktad utbildning eller genomgå rehabilitering under vilken han eller hon får rehabiliteringsersättning enligt C 13 kap. eller aktivitetsstöd enligt föreskrifter som meddelas av regeringen,

2. den som är under 65 år och, efter att ha beviljats bidrag enligt 1, har beviljats sjukersättning eller aktivitetsersättning,

3. den som fyllt 18 år men inte 50 år, eller

4. den som har barn som inte fyllt 18 år samt, i fall som avses i 3 § till

5. den som har barn som har ett sådant funktionshinder som avses i 2 §.

11 § Bilstöd enligt 10 § 4 och 5 lämnas under förutsättning att föräldern

1. sammanbor med barnet, och

2. behöver ett fordon för att förflytta sig tillsammans med barnet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

12 § Bilstöd enligt 10 § 1 och 2 kan lämnas även till den som inte har körkort, under förutsättning att någon annan kan anlitas som förare vid resorna.

Bilstöd enligt 10 § 3

  • lämnas under förutsättning att den försäkrade själv skall bruka fordonet som förare.

Villkor för körkortsutbildning

13 § Bilstöd till körkortsutbildning lämnas till den som har beviljats bilstöd till anskaffning av ett motorfordon och som uppfyller förutsättningarna i 10 § 1 samt är eller riskerar att bli arbetslös, om det bedöms att körkortsutbildningen kan leda till att han eller hon får ett stadigvarande arbete.

Beräkning av bilstöd

Grundbidrag

14 § Vid anskaffning av motorfordon lämnas helt grundbidrag med högst 60 000 kronor till den som avses i 10 § 1

  • Halvt bidrag lämnas med högst 30 000 kronor till den som avses i 10 § 4 och 5.

Vid anskaffning av motorcykel eller moped lämnas dock grundbidrag med högst 12 000 respektive 3 000 kronor.

Anskaffningsbidrag

15 § Anskaffningsbidrag lämnas med högst 40 000 kronor.

Helt sådant bidrag lämnas till den vars årliga bruttoinkomst understiger 88 000 kronor.

16 § Till den vars årliga bruttoinkomst uppgår till 88 000 kronor eller mer lämnas anskaffningsbidrag med högst följande belopp.

Socialförsäkringsbolag avd. D SOU 2005:114

Årlig bruttoinkomst Bidrag i procent av helt bidrag

Bidragsbelopp

88 000

  • 95 999

90

36 000

96 000

  • 999

80

32 000

104 000

  • 999

70

28 000

112 000

  • 999

60

24 000

120 000

  • 999

50

20 000

128 000

  • 999

40

16 000

136 000

  • 999

30

12 000

144 000

  • 999

20

8 000

152 000

  • 999

10

4 000

160 000

0

17 § Med årlig bruttoinkomst avses inkomst enligt G 10 kap. 7 15 §§.

För den som avses i 10 § 1

  • skall bruttoinkomsten räknas fram utan hänsyn till makes inkomst.

För föräldrar som avses i 10 § 4 och 5 räknas inkomsterna samman vid beräkning av anskaffningsbidragets storlek.

Anpassningsbidrag

18 § Anpassningsbidraget motsvarar kostnaden för sådan ändring av eller anordning på ett fordon som behövs för att den försäkrade skall kunna bruka det och som är lämplig med hänsyn till fordonets ålder och skick.

Begränsningsregler

19 § Ett anskaffningsbidrag skall minskas med sådant bidrag till inköp av ett fordon som den försäkrade får från en kommun eller landstingskommun eller i form av försäkringsersättning.

20 § Grundbidrag och anskaffningsbidrag får tillsammans överstiga ett fordons anskaffningskostnad med högst 35 000 kronor.

Vid förvärv av en motorcykel eller moped får grundbidrag och anskaffningsbidrag tillsammans överstiga fordonets anskaffningskostnad med högst 12 000 respektive 3 000 kronor.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. D

Avräkning skall i första hand göras på grundbidraget.

21 § Om grundbidrag eller anskaffningsbidrag enligt 7 § andra stycket lämnas tidigare än sju år efter det senaste beslutet att bevilja rätt till bilstöd, skall det tidigare bidraget räknas av från det nya bidraget.

Det belopp som enligt första stycket skall räknas av skall dock minskas med en sjundedel för varje helt år sedan det tidigare bidraget betalades ut.

Återbetalning av bilstöd

22 § Grundbidrag och anskaffningsbidrag skall betalas tillbaka

1. om den försäkrade säljer eller på annat sätt gör sig av med fordonet inom sju år från det att bidraget beviljades,

2. om den försäkrade har avlidit inom sju år från det att bidraget beviljades,

3. om ett barn som avses i 10 § 5 efter att ha uppnått 18 års ålder själv beviljas bidrag.

23 § Det återbetalningspliktiga beloppet enligt 22 § skall minskas med en sjundedel för varje helt år sedan bidraget betalades ut. Om det finns särskilda skäl, får den försäkrade helt eller delvis befrias från återbetalningsskyldigheten.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

AVD. E FÖRMÅNER VID ÅLDERDOM

I Inledande bestämmelser

1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner vid ålderdom.

2 § Förmåner vid ålderdom enligt denna avdelning är följande:

1. Allmän ålderspension i form av

a) inkomstgrundad ålderspension, och

b) garantipension.

2. Särskilt pensionstillägg som tillägg till allmän ålderspension.

3. Äldreförsörjningsstöd som tillägg till eller i stället för allmän ålderspension.

3 § I denna underavdelning finns inledande bestämmelser om förmånerna vid ålderdom samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i avd. E. Det finns definitioner och förklaringar också i de enskilda underavdelningarna i avdelningen.

Vidare finns

  • övergripande bestämmelser om allmän ålderspension i underavdelning II, samt bestämmelser om
  • inkomstgrundad ålderspension i underavdelning III,
  • garantipension i underavdelning IV,
  • vissa gemensamma bestämmelser om allmän ålderspension i underavdelning V, och
  • särskilda förmåner vid ålderdom i underavdelning VI.

Försäkring och ansökan, m.m.

4 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt A 4

  • kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i avd. H.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

II Övergripande bestämmelser om allmän

ålderspension

2 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om allmän ålderspension i 3 kap., och
  • bestämmelser om uttag av allmän ålderspension m.m. i 4 kap.

3 kap. Allmänna bestämmelser om allmän ålderspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • inkomstgrundad ålderspension i 2−7 §§, och
  • garantipension i 8−10 §§.

Inkomstgrundad ålderspension

Försäkrings- och förmånsformer

2 § Försäkringen för inkomstgrundad ålderspension enligt underavdelning III består av ett fördelningssystem och ett premiepensionssystem.

3 § Inkomstgrundad ålderspension från fördelningssystemet lämnas som inkomstpension eller tilläggspension.

Inkomstgrundad ålderspension från premiepensionssystemet lämnas som premiepension.

Årlig redovisning

4 § Den myndighet som regeringen bestämmer skall för varje år upprätta en redovisning av det inkomstgrundade ålderspensionssystemets finansiella ställning och utveckling. Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten samt Första–Fjärde och Sjätte APfonderna skall tillställa myndigheten de uppgifter som behövs för detta.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Vem kan få inkomstpension, tilläggspension och premiepension?

5 § En försäkrad som är född 1937 eller tidigare kan få inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension.

6 § En försäkrad som är född 1938 eller senare kan få inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension och premiepension. En försäkrad som är född något av åren 1938

  • kan dessutom få inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension.

7 § Inkomstgrundad ålderspension i form av premiepension kan överföras till den försäkrades make.

I avdelning F finns bestämmelser om att premiepension kan lämnas även som efterlevandeskydd.

Garantipension

Vad är garantipension?

8 § Garantipension enligt underavdelning IV är grundskyddet i den allmänna ålderspensionen.

Vem kan få garantipension?

9 § Garantipension för försäkrade födda 1937 eller tidigare kan lämnas som kompensation för bortfall av förmåner enligt äldre lagstiftning i form av

  • folkpension i form av ålderspension,
  • pensionstillskott, och
  • särskilt grundavdrag för folkpensionärer vid inkomsttaxering.

10 § Garantipension för försäkrade födda 1938 eller senare är beroende av försäkringstid och kan lämnas till den

  • som saknar inkomstgrundad ålderspension, eller
  • vars inkomstgrundade ålderspension inte överstiger ett visst belopp.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

4 kap. Uttag av allmän ålderspension, m.m.

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • förmånsnivåer i 2 §,
  • förmånstiden i 3−9 §§,
  • återkallelse eller minskning av pensionsuttag i 10 §,
  • samordning av pensionsuttag i 11 och 12 §§, och
  • omräkning av allmän ålderspension i 13 §.

Förmånsnivåer

2 § Uttag av inkomstgrundad ålderspension får begränsas till någon av följande förmånsnivåer: tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pension.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånsnivåer i 14 och 15 kap.

Förmånstiden

Allmänna bestämmelser

3 § Inkomstgrundad ålderspension lämnas tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 61 år.

För garantipension finns särskilda bestämmelser om förmånstid i 14 och 15 kap.

4 § Allmän ålderspension lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock tidigast från och med den månad ansökan från den pensionsberättigade kom in till Försäkringskassan.

5 § Inkomstpension, tilläggspension och garantipension får lämnas för högst tre månader före ansökningsmånaden om den pensionsberättigade fick sjukersättning omedelbart före 65 års ålder.

Bestämmelserna i första stycket tillämpas bara i fråga om pension som lämnas tidigast från och med den månad då den pensionsberättigade fyller 65 år.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

6 § En pensionsberättigad som är född något av åren 1938

  • och som får inkomstpension utan att ha rätt till tilläggspension skall, utan att behöva ansöka särskilt, få tilläggspension från och med den månad då han eller hon får rätt till sådan pension.

7 § Allmän ålderspension skall lämnas till och med den månad då

1. den pensionsberättigade avlider, eller

2. rätten till pensionen annars upphör. I F 16

  • kap. finns bestämmelser om att rätt till premiepension skall övergå till annan om den som har haft rätt till premiepensionen avlider.

8 § Försäkringskassan skall utreda om den pensionsberättigade vill ta ut ålderspension i följande fall:

1. Om han eller hon är bosatt i Sverige och ännu inte har ansökt om inkomst-, tilläggs- eller garantipension tre månader före ingången av den månad då han eller hon fyller 70 år.

2. Om han eller hon inte har ansökt om inkomst-, tilläggs- eller garantipension månaden före den då han eller hon fyller 65 år och den månaden har fått sjukersättning.

Ökning av pensionsuttag

9 § Det som föreskrivs i 4 och 6 §§ gäller också i fråga om ökat uttag av allmän ålderspension.

Ökat uttag av premiepension kan dock tidigast göras från och med månaden efter den då ansökan kom in till Försäkringskassan.

Återkallelse eller minskning av pensionsuttag

10 § Om den pensionsberättigade vill minska eller helt återkalla uttaget av allmän ålderspension, skall han eller hon skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan.

En anmälan om minskning eller hel återkallelse av uttag av allmän ålderspension gäller från och med den månad som anges i anmälan, dock tidigast från och med månaden efter den månad då anmälan kom in till Försäkringskassan.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Samordning av pensionsuttag

11 § En försäkrad som är född under något av åren 1938

  • och som har rätt till inkomstpension och tilläggspension får ta ut pension endast om han eller hon tar ut båda pensionerna i samma utsträckning.

Återkallelse eller minskning av uttag av inkomstpension och tilläggspension gäller endast om anmälan avser båda pensionerna i samma utsträckning.

12 § För garantipension finns särskilda bestämmelser om samordning i 14 och 15 kap.

Omräkning av allmän ålderspension

13 § Allmän ålderspension skall räknas om från och med månaden efter den då anledning till omräkning uppkom.

III Inkomstgrundad ålderspension

5 kap. Innehåll och definitioner

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension i 6 kap., samt bestämmelser om
  • pensionsgrundande inkomst i 7 kap.,
  • pensionsgrundande belopp i 8 kap.,
  • pensionsrätt och pensionspoäng i 9 kap.,
  • inkomstpension i 10 kap.,
  • tilläggspension i 11 kap., och
  • premiepension i 12 kap.

2 § När det gäller inkomstgrundad ålderspension avses med

1. intjänandeår: det kalenderår den försäkrade har haft en inkomst som är pensionsgrundande respektive det kalenderår för vilket ett annat pensionsgrundande belopp skall fastställas, och

2. fastställelseår: kalenderåret efter intjänandeåret.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Om inkomster under beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår finns bestämmelser i 7 kap. 33 § andra stycket.

6 kap. Allmänna bestämmelser om inkomstgrundad ålderspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • grundläggande bestämmelser i 2−5 §§, samt bestämmelser om
  • beslut av annan myndighet än Försäkringskassan i 6−8 §§, – underrättelse om beslut i 9 §, och
  • indexering, balansering och anslutande definitioner i 10−27 §§.

Grundläggande bestämmelser

Inkomstpension

2 § Inkomstpension skall beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställts för den försäkrade.

Inkomstpensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen.

Premiepension

3 § Premiepension skall beräknas utifrån de pensionsrätter som fastställts för den försäkrade.

Premiepensionens storlek är också beroende av värdeutvecklingen på de medel som fonderats i premiepensionssystemet.

Tilläggspension

4 § Tilläggspension skall beräknas utifrån de pensionspoäng som fastställts för den försäkrade.

Tilläggspensionens storlek är också beroende av den allmänna inkomstutvecklingen.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Pensionsrätt, pensionspoäng och pensionsunderlag

5 § Pensionsrätt och pensionspoäng fastställs årligen och grundas på den försäkrades pensionsunderlag. Detta består av summan av

  • fastställd pensionsgrundande inkomst (PGI), och
  • fastställda pensionsgrundande belopp (PGB).

Beslut av annan myndighet än Försäkringskassan

Beslut om pensionsgrundande inkomst

6 § Beslut i ärenden om pensionsgrundande inkomst skall fattas av Skatteverket.

Vissa beslut om premiepension

7 § Premiepensionsmyndigheten skall besluta i ärenden som rör premiepension. Detta gäller dock inte om det är fråga om beslut avseende

  • utbetalning av premiepension enligt 19 kap.,
  • avdrag på premiepension på grund av retroaktivt beviljad sådan pension för tid då annan ersättning enligt denna balk eller en annan författning redan har betalats ut enligt H 4 kap. 2 §,
  • utbetalning av retroaktiv beviljad premiepension till socialnämnd enligt H 4 kap. 5 §,
  • avdrag på premiepension på grund av beslut om återbetalningsskyldighet enligt H 5 kap. 15 §, eller
  • annan utbetalning av premiepension.

Övriga bestämmelser

8 § Det som anges i 6 och 7 §§ gäller inte om något annat följer av annan bestämmelse i denna balk eller annan författning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Underrättelse om beslut

9 § Den försäkrade skall skriftligen underrättas om beslut om pensionsgrundande inkomst, pensionsgrundande belopp, pensionsrätt och pensionspoäng enligt 7

  • kap. senast den 31 mars året

efter fastställelseåret.

Det skall framgå av underrättelsen hur man begär omprövning av beslutet. En underrättelse behöver inte sändas till den som inte är bosatt i Sverige och vars adress är okänd.

Indexering, balansering och anslutande definitioner

Inkomstindex

10 § Vissa beräkningar enligt denna underavdelning skall göras med ledning av ett inkomstindex som visar inkomstutvecklingen i samhället.

11 § Regeringen skall för varje år fastställa inkomstindexet efter det att det har beräknats av Försäkringskassan.

Inkomstindexet för år 1999 var lika med 100,00.

12 § Inkomstindex skall visa den relativa förändringen av genomsnittet av de årliga pensionsgrundande inkomsterna, efter avdrag för allmän pensionsavgift, för försäkrade som under inkomståret har fyllt minst 16 år och högst 64 år. Vid beräkningen tillämpas inte 7 kap. 4 § andra stycket.

13 § Förändringen av indextalet mellan två på varandra följande år skall motsvara den beräknade årliga relativa förändringen av de inkomster som anges i 12 § under en period av tre år före det år inkomstindexet avser.

När inkomsterna beräknas skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget under samma treårsperiod, räknat från juni månad till juni månad, frånräknas.

Det framräknade värdet skall därefter räknas om med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad två år före det år indexet avser och det allmänna prisläget i juni månad året närmast före det året.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Balanstal

14 § Regeringen skall för varje år fastställa ett balanstal.

15 § Balanstalet skall visa förhållandet mellan

  • summan av fördelningssystemets avgiftstillgång och det redovisade marknadsvärdet av tillgångarna hos Första-Fjärde och Sjätte AP-fonderna, och
  • fördelningssystemets pensionsskuld vid utgången av det andra året före det år balanstalet avser.

16 § Med avgiftstillgång avses produkten av

  • avgiftsinkomsterna till fördelningssystemet och
  • medelvärdet av tiden i år räknat från det att en pensionsrätt tjänas in till det att den betalas ut i form av pension (omsättningstiden).

17 § Med pensionsskuld avses det totala pensionsåtagandet i fördelningssystemet.

18 § Avgiftsinkomsterna beräknas som produkten av

  • genomsnittet av inkomsterna det andra–fjärde året före det år balanstalet avser och
  • inkomsternas beräknade årliga relativa förändring under det andra–femte året före det år balanstalet avser.

19 § När inkomsternas relativa förändring beräknas skall den årliga förändringen i det allmänna prisläget under samma treårsperiod, räknat från juni månad till juni månad, frånräknas.

Det framräknade värdet skall därefter räknas om med förändringen i det allmänna prisläget i juni månad tre år före det år balanstalet avser och det allmänna prisläget i juni månad året efter det förstnämnda året.

20 § Omsättningstiden beräknas som medianen av omsättningstiden för det tredje, fjärde och femte året före det år balanstalet avser.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

21 § Pensionsskulden beräknas för det andra året före det år balanstalet avser, som summan av

1. pensionsbehållningar enligt 10 kap. 5

  • §§,

2. det beräknade värdet av pensionsrätter för inkomstpension enligt 9 kap. 5

  • §§,

3. utbetalad pension för varje åldersgrupp i december månad multiplicerad med beräknat antal återstående utbetalningar av ett genomsnittligt pensionsbelopp för samma åldersgrupp, justerat med den räntefaktor som anges i 10 kap. 33 och 34 §§ och

4. det beräknade värdet av kommande utbetalningar av tilläggspension för dem som inte börjat ta ut sådan pension.

22 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av balkens bestämmelser om beräkning av balanstal meddelas av regeringen.

Beräkningarna skall göras av Försäkringskassan.

Balansindex

23 § Om balanstalet för ett år understiger 1,0000 skall regeringen för det året fastställa ett balansindex som skall användas vid vissa beräkningar enligt denna underavdelning.

Ett balansindex skall därefter fastställas för varje år fram till dess att det når minst samma värde som inkomstindex.

24 § När balansindex första gången bestäms för en sådan period som anges i 23 § skall balansindexet räknas fram som produkten av

  • balanstalet och
  • inkomstindexet för samma år.

25 § Efter första gången balansindexet bestämts enligt 24 § skall, för varje därpå följande år under perioden, det fastställda balansindexet multipliceras med kvoten av

  • inkomstindexet efter årsskiftet och
  • inkomstindexet före årsskiftet. Produkten skall därefter multipliceras med det balanstal som skall gälla efter årsskiftet.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Inkomstbasbelopp

26 § Regeringen skall för varje år fastställa ett inkomstbasbelopp.

27 § Inkomstbasbeloppet för 2001 motsvarade 37 700 kronor.

För år därefter skall inkomstbasbeloppet räknas om med förändringen av inkomstindex för det år inkomstbasbeloppet skall avse, i förhållande till inkomstindex för året dessförinnan.

Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste hundratal kronor.

7 kap. Pensionsgrundande inkomst

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om pensionsgrundande inkomst i 2
  • §§, samt bestämmelser om
  • inkomst av anställning i 8−13 §§,
  • inkomst av annat förvärvsarbete i 14−21 §§,
  • undantag för vissa inkomster i 22−28 §§,
  • hur samordnade sociala förmåner är pensionsgrundande i 29
  • §§, och
  • beräkning av pensionsgrundande inkomst i 32−38 §§.

Allmänna bestämmelser om pensionsgrundande inkomst

Vad är pensionsgrundande inkomst?

2 § Pensionsgrundande inkomst är ett belopp som Skatteverket beräknar på inkomster som den försäkrade har haft och som är pensionsgrundande.

Vilka inkomster är pensionsgrundande?

3 § Följande inkomster är pensionsgrundande:

  • Inkomster av anställning som avses i 8−13 §§.
  • Inkomster av annat förvärvsarbete som avses i 14−21 §§. Undantag från det som anges i första stycket finns i 22
  • §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Hur beräknas pensionsgrundande inkomst?

4 § Den försäkrades pensionsgrundande inkomst för ett år (intjänandeåret) utgörs av summan av dennes inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete för det året.

Vid beräkningen skall det bortses från inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete till den del summan av dessa överstiger 7,5 inkomstbasbelopp under intjänandeåret (intjänandetaket). Det bortses i första hand från inkomster av annat förvärvsarbete.

När fastställs pensionsgrundande inkomst?

5 § Pensionsgrundande inkomst fastställs för varje år som en person har varit försäkrad och haft sådana inkomster här i landet som är pensionsgrundande.

Pensionsgrundande inkomst fastställs dock endast om summan av de inkomster som är pensionsgrundande uppgår till minst 42,3 procent av det prisbasbelopp som gäller för intjänandeåret.

6 § Pensionsgrundade inkomst fastställs inte för en försäkrad som är född 1937 eller tidigare.

7 § För det år när den försäkrade har avlidit fastställs pensionsgrundande inkomst endast om pensionsrätt för premiepension skall föras över till den avlidnes make för det året.

Inkomst av anställning

Lön och kostnadsersättning

8 § Som inkomst av anställning räknas lön eller annan ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån, dock inte pension, som en försäkrad har fått som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

Med lön likställs kostnadsersättning som inte undantas vid beräkning av skatteavdrag enligt 8 kap. 19 eller 20 § skattebetalningslagen (1997:483).

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Uppdragsinkomst

9 § Som inkomst av anställning räknas, även om mottagaren inte har varit anställd hos den som betalat ut ersättningen, följande:

1. Ersättning i pengar eller annan skattepliktig förmån för utfört arbete, dock inte pension.

2. Tillfällig förvärvsinkomst av verksamhet som inte bedrivits självständigt. I fall som anges i första stycket likställs den som har utfört arbetet med en arbetstagare och den som betalat ut ersättningen med en arbetsgivare.

Rabatt m.m.

10 § Som inkomst av anställning räknas skattepliktig intäkt i form av rabatt, bonus eller annan förmån som har lämnats på grund av kundtrohet eller liknande.

Detta gäller dock endast om den som slutligt har stått för de kostnader som ligger till grund för förmånen är någon annan än den som är skattskyldig för förmånen.

Vissa undantag

11 § I vissa fall skall ersättning som avses i 8

  • §§ inte anses som inkomst av anställning. Bestämmelser om detta finns i 15
  • §§.

Stipendier

12 § Som inkomst av anställning räknas stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Detta gäller dock endast om stipendiet har betalats ut av

1. en fysisk person bosatt i Sverige, eller

2. en svensk juridisk person. Den som har betalat ut ett sådant stipendium anses som arbetsgivare.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Sociala förmåner

13 § Som inkomst av anställning räknas följande sociala förmåner:

1. Föräldrapenningsförmåner.

2. Vårdbidrag, i den utsträckning bidraget inte är ersättning för merkostnader.

3. Ersättning från Försäkringskassan i form av sjuklönegaranti enligt C 4 kap. 6 §.

4. Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av regeringens förordnande. Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för en försäkrads inkomst som arbetstagare i allmän eller enskild tjänst.

5. Inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

6. Livränta enligt C 22

  • kap.

7. Närståendepenning.

8. Dagpenning från arbetslöshetskassa.

9. Aktivitetsstöd till den som deltar i ett arbetsmarknadspolitiskt program. 10. Utbildningsbidrag för doktorander. 11. Ersättning till deltagare i teckenspråksutbildning för vissa föräldrar (TUFF). 12. Dagpenning till totalförsvarspliktiga som tjänstgör enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt och till andra som får dagpenning enligt de grunder som gäller för totalförsvarspliktiga. 13. Bidrag från Sveriges författarfond och Konstnärsnämnden i den utsträckning som regeringen föreskriver det.

Inkomst av annat förvärvsarbete

Näringsverksamhet m.m.

14 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas följande:

1. Inkomst av en sådan näringsverksamhet som enligt 2 kap. 23 § inkomstskattelagen (1999:1229) utgör aktiv näringsverksamhet.

2. Tillfällig förvärvsinkomst av självständigt bedriven verksamhet.

3. Ersättning för arbete för någon annans räkning i pengar eller andra skattepliktiga förmåner.

4. Sjukpenning eller motsvarande ersättning enligt denna balk eller annan författning eller på grund av regeringens förordnande.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Detta gäller i den utsträckning ersättningen har trätt i stället för inkomst som anges i 1

5. Stipendium som enligt 11 kap. 46 § inkomstskattelagen skall tas upp som intäkt i inkomstslaget tjänst. Det som anges i första stycket gäller endast i den utsträckning inkomsten inte skall räknas som inkomst av anställning. Vidare gäller det som anges i 15

  • §§.

Ersättning till den som har F-skattsedel

15 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas sådan ersättning för utfört arbete som anges i 8

  • §§ och som har betalats ut till en mottagare som hade en F-skattsedel när ersättningen bestämdes eller betalades ut.

Första stycket gäller inte om ersättningen betalts ut från en semesterkassa.

16 § Om mottagaren hade en F-skattsedel med villkor enligt 4 kap. 9 § skattebetalningslagen (1997:483), räknas ersättningen som inkomst av annat förvärvsarbete bara om F-skattsedeln har åberopats skriftligen.

17 § Den som i en anbudshandling, en faktura eller någon därmed jämförlig handling har lämnat uppgift om innehav av F-skattsedel skall anses ha haft en sådan skattsedel om handlingen även innehåller följande uppgifter:

1. Utbetalarens och betalningsmottagarens namn och adress eller andra för identifiering godtagbara uppgifter.

2. Betalningsmottagarens personnummer, samordningsnummer eller organisationsnummer. Uppgiften om innehav av F-skattsedel gäller även som sådant skriftligt åberopande av F-skattsedel som avses i 16 §.

18 § Det som anges i 17 § gäller inte om den som har betalat ut ersättningen känt till att uppgiften om innehav av F-skattsedel var oriktig.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Viss mindre ersättning från arbetsgivare

19 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete som avses i 8

  • §§ när

1. utbetalaren var en fysisk person eller ett dödsbo,

2. den ersättning som betalats ut inte har varit en utgift i en näringsverksamhet som utbetalaren har bedrivit,

3. den sammanlagda ersättningen för arbete från samma utbetalare under inkomståret är mindre än 10 000 kronor,

4. utbetalaren och mottagaren inte har träffat en överenskommelse om att ersättningen skall avse inkomst av anställning, och

5. det inte är fråga om sådan ersättning som avses i 12 kap. 16 § föräldrabalken.

Ersättning från handelsbolag till delägare, m.m.

20 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas ersättning för arbete om ersättningen har betalats ut från

1. ett handelsbolag till en delägare i handelsbolaget, eller

2. en europeisk ekonomisk intressegruppering till en medlem i intressegrupperingen.

Ersättning från utländsk arbetsgivare

21 § Som inkomst av annat förvärvsarbete räknas lön eller annan ersättning som den försäkrade har fått från en arbetsgivare om

  • arbetsgivaren var bosatt utomlands eller är en utländsk juridisk person,
  • arbetsgivaren saknade fast driftställe i Sverige, och
  • arbetsgivaren och arbetstagaren har kommit överens om att lönen eller ersättningen skall räknas som pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Undantag för vissa inkomster

Ersättning under 1 000 kronor

22 § Följande ersättningar och inkomster är inte pensionsgrundande:

1. Ersättning som avses i 8

  • §§, om den kommer från en och samma arbetsgivare och är mindre än sammanlagt 1 000 kronor under ett år.

2. Inkomst som avses i 14 § första stycket 1 eller 2, om den är mindre än 1 000 kronor under ett år.

3. Ersättning som avses i 14 § första stycket 3 eller 15, 16 eller 19 §, om ersättningen från den som arbetet utförts åt är mindre än 1 000 kronor under ett år.

4. Stipendium som avses i 12 § eller 14 § första stycket 5, om beloppet är mindre än 1 000 kronor under ett år.

Vissa kapitalinkomster som avses i inkomstskattelagen (1999:1229)

23 § Som pensionsgrundande inkomst räknas inte sådan intäkt som avses i 10 kap. 3 § 1

Mindre ersättning till idrottsutövare

24 § Som pensionsgrundande inkomst av anställning räknas inte ersättning som en idrottsutövare får från en sådan ideell förening som avses i 7 kap. 7 § första stycket inkomstskattelagen (1999:1229) och som har till huvudsakligt syfte att främja idrottslig verksamhet, om ersättningen från föreningen under ett år är mindre än hälften av det för året gällande prisbasbeloppet.

Vissa avtalsförmåner som avses i lagen (1990:659) om särskild löneskatt

25 § Som pensionsgrundande inkomst räknas inte följande ersättningar, i den utsträckning dessa utgör underlag för särskild löneskatt:

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

1. Ersättning som anges i 1 § första stycket 1

  • och fjärde stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

2. Ersättning enligt gruppsjukförsäkring eller trygghetsförsäkring vid arbetsskada enligt 2 § första stycket lagen (1990:659) om särskild löneskatt på vissa förvärvsinkomster.

Ersättning från vinstandelsstiftelse

26 § Som pensionsgrundande inkomst räknas inte ersättning från en stiftelse som har till väsentligt ändamål att tillgodose ekonomiska intressen hos dem som är eller har varit anställda hos en arbetsgivare som har lämnat bidrag till stiftelsen (vinstandelsstiftelse), om följande förutsättningar är uppfyllda:

  • Ersättningen avser en sådan anställd som omfattas av ändamålet med vinstandelsstiftelsen.
  • Ersättningen avser inte betalning för arbete som den anställde utfört åt vinstandelsstiftelsen.
  • De bidrag arbetsgivaren har lämnat till vinstandelsstiftelsen har varit avsedda att vara bundna under minst tre kalenderår och att på likartade villkor tillkomma en betydande andel av de anställda.

Detta gäller även ersättning från en annan juridisk person med motsvarande ändamål som en vinstandelsstiftelses.

27 § Om arbetsgivaren är ett fåmansföretag eller ett fåmanshandelsbolag gäller vad som anges i 26 § inte ersättning som den juridiska personen har lämnat till företagsledare eller delägare i företaget eller till en person som är närstående till någon av dem.

Med fåmansföretag, fåmanshandelsbolag, företagsledare och närstående avses detsamma som i inkomstskattelagen (1999:1229).

28 § När pensionsgrundande inkomst beräknas skall det alltid bortses från sådan ersättning från en vinstandelsstiftelse som härrör från bidrag som arbetsgivaren har lämnat under åren 1988

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Hur är samordnade sociala förmåner pensionsgrundande?

29 § Har Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad för en viss månad betalat ut en ersättning som är pensionsgrundande antingen genom att den utgör pensionsgrundande inkomst, eller genom att det skall beräknas ett pensionsgrundande belopp för den enligt 8 kap. 7 § eller pensionspoäng enligt 9 kap. 20 §, och har den försäkrade senare för samma månad beviljats annan ersättning som är pensionsgrundande och samordnad med den ersättning som tidigare har betalats ut, gäller följande. Den senare beviljade ersättningen är pensionsgrundande endast till den del ersättningen avser tid från och med den månad då den har betalats ut.

30 § Vid tillämpning av 29 § skall det anses som om sjukersättning eller aktivitetsersättning har betalats ut före livränta, om det vid samma tidpunkt beviljas

  • inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, och
  • livränta enligt C 22−25 kap.

31 § Lämnas livränta enligt C 22

  • kap. tillsammans med sjukersättning eller aktivitetsersättning är livräntan inte pensionsgrundande till den del den har samordnats med inkomstrelaterad sådan ersättning.

Beräkning av pensionsgrundande inkomst

Grundläggande bestämmelser

32 § Inkomster av anställning och inkomster av annat förvärvsarbete som är pensionsgrundande skall beräknas enligt 33

  • §§ och var för sig avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.

33 § Till grund för beräkningen av den pensionsgrundande inkomsten ett visst intjänandeår läggs den försäkrades taxering till statlig inkomstskatt för det året.

Om en inkomst som är pensionsgrundande har mottagits under ett beskattningsår som inte sammanfaller med kalenderår skall den inkomsten anses ha mottagits under kalenderåret närmast före taxeringsåret.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

34 § Pensionsgrundande inkomst av anställning, som den försäkrade enligt inkomstskattelagen (1999:1229) inte är skattskyldig för i Sverige, bestäms med ledning av en kontrolluppgift enligt 12 kap. 2 § lagen (2001:1227) om självdeklarationer och kontrolluppgifter.

Värdering av skattepliktiga förmåner

35 § Skattepliktiga förmåner skall tas upp till ett värde som bestäms i enlighet med 8 kap.1417 §§skattebetalningslagen (1997:483).

Om det finns skäl till detta får avvikelse ske från det förmånsvärde som Skatteverket bestämt enligt 9 kap. 2 § andra stycket samma lag.

Avdrag för kostnader och allmän pensionsavgift

36 § När den försäkrades pensionsgrundande inkomster av anställning beräknas skall avdrag göras för kostnader som denne har haft i arbetet. Detta gäller i den utsträckning den försäkrades kostnader, minskade med erhållen kostnadsersättning, överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkningen skall avdrag också göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Avdraget görs i första hand från inkomst enligt 13 §.

37 § När den försäkrades pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas skall avdrag göras för debiterad allmän pensionsavgift som den försäkrade skall betala för dessa inkomster enligt lagen (1994:1744) om allmän pensionsavgift.

Avdraget görs i första hand från inkomst enligt 14 § första stycket 4.

38 § När pensionsgrundande inkomster av annat förvärvsarbete beräknas får underskott i en förvärvskälla inte dras av från inkomst av en annan förvärvskälla.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

8 kap. Pensionsgrundande belopp

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2−6 §§, samt bestämmelser om
  • pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning i 7
  • §§,
  • pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring i 15 och 16 §§,
  • pensionsgrundande belopp för studier i 17 och 18 §§,
  • pensionsgrundande belopp för barnår i 19−34 §§,
  • överlåtelse av rätten till pensionsgrundande belopp för barnår i 35
  • §§,
  • beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår i 40−52 §§, och
  • anmälan om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår 53
  • §§.

Inledande bestämmelser

Vad är pensionsgrundande belopp?

2 § Pensionsgrundande belopp är ett belopp som Försäkringskassan beräknar på fiktiva inkomster som under vissa förutsättningar tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande.

För vad kan man få pensionsgrundande belopp?

3 § Pensionsgrundande belopp beräknas för en försäkrad som

  • har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning (pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning),
  • har fullgjort plikttjänstgöring (pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring),
  • har studerat med studiemedel eller rekryteringsbidrag (pensionsgrundande belopp för studier), och
  • har varit småbarnsförälder (pensionsgrundande belopp för barnår).

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Fastställande av pensionsgrundande belopp

4 § Pensionsgrundande belopp skall fastställas för varje år (intjänandeår) som en försäkrad uppfyller förutsättningarna för att tillgodoräknas ett sådant belopp.

Varje pensionsgrundande belopp beräknas och avrundas var för sig till närmaste lägre hundratal kronor, om inte annat följer av bestämmelsen i 5 §.

5 § Pensionsgrundande belopp skall fastställas endast i den utsträckning summan av dessa belopp och den försäkrades pensionsgrundande inkomst inte överstiger 7,5 inkomstbasbelopp för intjänandeåret (intjänandetaket). Vid beräkningen skall det bortses från pensionsgrundande belopp i följande turordning:

1. Pensionsgrundande belopp för barnår.

2. Pensionsgrundande belopp för studier.

3. Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring.

4. Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning.

6 § Pensionsgrundande belopp fastställs inte

1. för år före det år då den försäkrade fyllt 16 år,

2. för det år då den försäkrade har avlidit, eller

3. för försäkrad som är född 1937 eller tidigare.

Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning

Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?

7 § Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon för någon del av året har fått inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

Det som anges i första stycket gäller endast om inte något annat följer av 13 eller 14 §.

8 § Bestämmelser om att inkomstrelaterad sjukersättning och inkomstrelaterad aktivitetsersättning är pensionsgrundande finns i 7 kap. 13 § 5.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Beräkning av pensionsgrundande belopp

9 § Vid beräkningen av pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning skall först den försäkrades reducerade antagandeinkomst räknas fram.

Den reducerade antagandeinkomsten skall motsvara 93 procent av den antagandeinkomst som ligger till grund för den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen.

10 § När den reducerade antagandeinkomsten beräknats skall det pensionsgrundande beloppet räknas fram för varje månad som inkomstgrundad sjukersättning eller aktivitetsersättning har lämnats.

När den försäkrade har fått hel inkomstrelaterad sjukersättning eller hel inkomstrelaterad aktivitetsersättning, skall det pensionsgrundande beloppet beräknas som differensen mellan

  • en tolftedel av den reducerade antagandeinkomsten och
  • den pensionsgrundande inkomsten av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen efter avdrag enligt 4 kap. 34 §.

11 § Har den försäkrade för en månad fått en fjärdedels, halv, två tredjedels eller tre fjärdedels inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning används vid beräkning enligt 9 och 10 §§ så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot graden av inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning.

12 § Om det, enligt bestämmelserna i H 3 kap. 16

  • §§, för hel månad betalas ut endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen, används vid beräkningen enligt 9 och 10 §§ endast så stor andel av antagandeinkomsten som svarar mot den del som betalats ut.

Samordnade sociala förmåner

13 § Om inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning, med tillämpning av C 23 kap. 2

  • §§ har varit samordnad med pensionsgrundande livränta gäller följande. Den

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

del av antagandeinkomsten som avses i 9 och 10 §§ tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning den överstiger den försäkrades livränta efter samordning.

Om endast en del av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen har varit samordnad med livräntan gäller följande. Den andel av det belopp som svarar mot den samordnade delen av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen tillgodoräknas den försäkrade som pensionsgrundande belopp endast om och i den utsträckning det överstiger den försäkrades livränta efter samordning.

14 § Om en pensionsgrundande ersättning har betalats ut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och den försäkrade senare för samma månad beviljas inkomstrelaterad sjukersättning eller inkomstrelaterad aktivitetsersättning som är samordnad med den tidigare utbetalade ersättningen, gäller följande. Den försäkrade tillgodoräknas pensionsgrundande belopp med anledning av den inkomstrelaterade sjukersättningen eller inkomstrelaterade aktivitetsersättningen endast till den del ersättningen avser tid från och med den månad då den har betalats ut.

Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring

Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?

15 § Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring skall tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har genomgått grundutbildning enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt.

Pensionsgrundande belopp tillgodoräknas dock den försäkrade endast om tjänstgöringen har pågått sammanlagt minst 120 dagar utan att grundutbildningen avbrutits. Hänsyn tas enbart till dagar som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen om totalförsvarsplikt.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Beräkning av pensionsgrundande belopp

16 § Det pensionsgrundande beloppet för plikttjänstgöring beräknas för de dagar under året som plikttjänstgöringen har pågått och som den försäkrade har fått dagersättning för enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt. Beloppet per dag beräknas som kvoten av

  • hälften av genomsnittet av samtliga pensionsgrundande inkomster som fastställts för intjänandeåret för samtliga försäkrade som under det året har fyllt högst 64 år och
  • 365. Beräkningen av den genomsnittliga summan av samtliga fastställda pensionsgrundande inkomster skall utgå från sådana inkomster såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

Pensionsgrundande belopp för studier

Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?

17 § Pensionsgrundande belopp för studier skall tillgodoräknas en försäkrad för ett år om han eller hon under någon del av året har fått

1. studiemedel i form av studiebidrag enligt 3 kap. studiestödslagen (1999:1395), eller

2. rekryteringsbidrag enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande.

Beräkning av pensionsgrundande belopp

18 § Ett pensionsgrundande belopp för studier skall motsvara 138 procent av det studiebidrag och rekryteringsbidrag som den försäkrade har fått under året.

Pensionsgrundande belopp för barnår

Vem får tillgodoräknas pensionsgrundande belopp?

19 § Pensionsgrundande belopp för barnår skall tillgodoräknas en försäkrad för de år han eller hon har varit småbarnsförälder om villkoren i 28

  • §§ är uppfyllda.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

20 § Pensionsgrundande belopp för barnår skall för samma år och barn tillgodoräknas endast en av barnets föräldrar. Detsamma gäller om två föräldrar har eller har haft fler än ett gemensamt barn för vilka pensionsgrundande belopp för samma år kan tillgodoräknas någon av föräldrarna.

En förälder får för samma år inte tillgodoräknas mer än ett pensionsgrundande belopp för barnår.

21 § Om föräldrarna var för sig kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår får de, genom anmälan till Försäkringskassan, ange vem av dem som skall tillgodoräknas ett sådant belopp.

22 § Om anmälan enligt 21 § inte görs skall det pensionsgrundande beloppet för barnår tillgodoräknas den av föräldrarna som, för det år beloppet avser, har lägst pensionsunderlag enligt 9 kap. 5 §.

Har ingen av föräldrarna något pensionsunderlag för det året eller har de lika högt underlag, skall det pensionsgrundande beloppet tillgodoräknas barnets mor eller, om föräldrarna är av samma kön, den äldre av dem.

23 § När 22 § tillämpas skall i pensionsunderlaget räknas in även följande poster:

1. Pensionsgrundande inkomst enligt 7 kap.

2. Utlandsinkomster enligt 45 §.

3. Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 7 §.

4. Pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring enligt 15 §.

5. Pensionsgrundande belopp för studier enligt 17 §.

24 § Pensionsgrundande belopp för barnår får överlåtas enligt bestämmelserna i 35

  • §§.

Vem som likställs med förälder

25 § Vid tillämpningen av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår likställs särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med förälder.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Vem som likställs med mor

26 § Vid tillämpningen av bestämmelserna i 22 § likställs en kvinna som är särskilt förordnad vårdnadshavare eller blivande adoptivförälder med mor.

Upphävt faderskap

27 § För en man som enligt 1 kap. föräldrabalken har ansetts vara far till ett barn eller vars faderskap har fastställts genom bekräftelse eller dom, men som genom senare dom som har vunnit laga kraft har förklarats inte vara far till barnet gäller följande. För tiden innan den sistnämnda domen har vunnit laga kraft skall mannen anses som barnets far vid tillämpning av bestämmelserna om pensionsgrundande belopp för barnår.

Villkor om bosättning och vårdnad, m.m.

28 § Pensionsgrundande belopp för barnår får tillgodoräknas en förälder endast om

1. föräldern har varit försäkrad och bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2. barnet har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret eller, om barnet inte har levt hela det året, den del av året barnet levt,

3. föräldern har fyllt högst 64 år under intjänandeåret,

4. föräldern har haft vårdnaden om barnet minst halva intjänandeåret, och

5. föräldern under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet.

29 § Den tid när en försäkrad har varit blivande adoptivförälder likställs med tid när en försäkrad har haft vårdnaden om ett barn.

I ett sådant fall skall vad som föreskrivs i 28 § 2 om barnets bosättning i Sverige gälla endast från och med den tidpunkt då barnet först anlände till Sverige.

30 § Om barnet har avlidit under intjänandeåret skall det anses som om föräldern även under resten av året har haft vårdnaden om och bott tillsammans med barnet. Detta gäller dock endast om

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

föräldern när barnet avled hade vårdnaden om och bodde tillsammans med barnet.

31 § Om barnet har avlidit under samma år som det fötts och föräldern då hade vårdnaden om och var bosatt tillsammans med barnet, skall ett pensionsgrundande belopp för barnår tillgodoräknas föräldern för det året.

Detta gäller

  • även om bestämmelserna i 28 § 4 och 5 inte är uppfyllda, och
  • oavsett vad som föreskrivs i 32−34 §§.

Villkor om barnets ålder

32 § Pensionsgrundande belopp för barnår får för respektive år tillgodoräknas enligt följande:

1. Om barnet är fött under någon av månaderna januari

  • tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med födelseåret till och med det år barnet fyller tre år.

2. Om barnet är fött under någon av månaderna juli

  • tillgodoräknas pensionsgrundande belopp från och med det år barnet fyller ett år till och med det år barnet fyller fyra år.

33 § När det gäller blivande adoptivförälder skall den tidpunkt då den försäkrade fick barnet i sin vård anses som tidpunkten för barnets födelse, dock inte vid beräkning av barnets ålder enligt andra stycket.

För barn som avses i första stycket gäller dessutom följande:

1. Har barnet tagits emot under någon av månaderna januari–juni får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller nio år.

2. Har barnet tagits emot under någon av månaderna juli– december får ett pensionsgrundande belopp inte tillgodoräknas för år efter det år då barnet fyller tio år.

34 § Pensionsgrundande belopp enligt 33 § får inte tillgodoräknas för mer än fyra år per barn. Om det finns synnerliga skäl får dock pensionsgrundande belopp tillgodoräknas för längre tid.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Överlåtelse av rätten till pensionsgrundande belopp för barnår

Allmänna bestämmelser

35 § Överlåtelse av rätten att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår kan göras genom anmälan till Försäkringskassan.

36 § Om en förälder har överlåtit rätten att tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 35 §, har han eller hon inte rätt att för samma år tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för helsyskon till det barn som överlåtelsen av rätt till pensionsgrundande belopp avser.

Om endast en av föräldrarna har bott länge tillsammans med barnet

37 § Om endast en av föräldrarna enligt 28

  • §§ kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, får den föräldern överlåta rätten att få tillgodoräkna sig ett sådant belopp till den andra föräldern. Detta gäller endast om skälet till att den andra föräldern inte kan tillgodoräknas beloppet är att han eller hon inte har bott tillsammans med barnet under minst halva året.

Som villkor för överlåtelse enligt första stycket gäller vidare att den förälder som rätten överlåts till

1. under året har bott tillsammans med barnet i inte obetydlig omfattning, och

2. inte enligt 28

  • §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

Om en av föräldrarna har avlidit

38 § Har en förälder avlidit under det år för vilket pensionsgrundande belopp för barnår skall tillgodoräknas eller under ett tidigare år, får den andra föräldern, om denne enligt 28

  • §§ ensam kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för ett visst barn och år, överlåta rätten att tillgodoräkna sig ett sådant belopp till någon annan försäkrad. Villkoret för detta är att överlåtaren under intjänandeåret

1. var gift med eller hade gemensamt barn med mottagaren, och

2. att överlåtaren och mottagaren stadigvarande sammanbodde.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

39 § Överlåtelse enligt 38 § får göras endast om mottagaren

1. har varit bosatt i Sverige hela intjänandeåret,

2. har fyllt högst 64 år under intjänandeåret,

3. under minst halva intjänandeåret har bott tillsammans med barnet, och

4. inte enligt 28

  • §§ för samma år kan tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för ett annat barn.

Beräkning av pensionsgrundande belopp för barnår

Grundläggande bestämmelser

40 § Pensionsgrundande belopp för barnår beräknas enligt följande metoder:

1. Beräkningsmetod 1 (individuell jämförelse).

2. Beräkningsmetod 2 (generell jämförelse).

3. Beräkningsmetod 3 (enhetligt belopp). Den metod skall användas som ger det högsta pensionsgrundande beloppet för ett visst år.

Beräkningsmetod 1

41 § Beräkningsmetod 1 innebär att en förälders individuella jämförelseinkomst och förälderns utfyllnadsinkomst jämförs.

42 § Den individuella jämförelseinkomsten beräknas genom att summan av förälderns fastställda pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning för året före barnets födelse räknas om med hänsyn till förändringar av prisbasbeloppet. Det omräknade beloppet skall avrundas till närmaste lägre hundratal kronor.

43 § Om föräldern året före barnets födelse hade inkomster av annat förvärvsarbete och inte fullt ut eller i föreskriven tid betalat ålderspensionsavgift och allmän pensionsavgift, skall det vid beräkningen av den individuella jämförelseinkomsten bortses från den del av inkomsten som avgifter inte har betalats för.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

44 § Med utfyllnadsinkomst avses summan av förälderns pensionsgrundande inkomst och pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning, plikttjänstgöring och studier under intjänandeåret.

45 § Med pensionsgrundande inkomst under intjänandeåret likställs ersättning, i annan form än pension, som inte är pensionsgrundande enligt denna balk och som en försäkrad under det året har fått för arbete

1. utfört utomlands, eller

2. vid en främmande makts beskickning eller lönade konsulat här i landet eller hos en arbetsgivare som tillhör sådan beskickning eller sådant konsulat.

En försäkrad som under intjänandeåret har haft ersättning enligt första stycket och som för det året skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår är skyldig att upplysa Försäkringskassan om ersättningen.

46 § Enligt beräkningsmetod 1 skall förälderns pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan förälderns

  • individuella jämförelseinkomst och
  • utfyllnadsinkomst. En sådan beräkning skall dock göras endast om förälderns utfyllnadsinkomst under är mindre än förälderns individuella jämförelseinkomst.

47 § Om föräldern uppfyller villkoren för att tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår för fler än ett barn, skall beräkningen enligt 46 § göras med avseende på det barn som ger föräldern den högsta individuella jämförelseinkomsten.

48 § Om förälderns individuella jämförelseinkomst överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket) skall det pensionsgrundande beloppet för barnår beräknas som differensen mellan

  • intjänandetaket och
  • utfyllnadsinkomsten.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Beräkningsmetod 2

49 § Beräkningsmetod 2 innebär att en förälders pensionsgrundande belopp för barnår beräknas som differensen mellan

  • generell jämförelseinkomst och
  • förälderns utfyllnadsinkomst.

50 § Med generell jämförelseinkomst avses 75 procent av genomsnittet av samtliga för intjänandeåret fastställda pensionsgrundande inkomster för försäkrade som under det året har fyllt högst 64 år.

Beräkningen av genomsnittet av de fastställda pensionsgrundande inkomsterna enligt första stycket skall avse de pensionsgrundande inkomsterna såsom de var bestämda den 1 december fastställelseåret.

Beräkningsmetod 3

51 § Beräkningsmetod 3 innebär att en förälder tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp för barnår som motsvarar inkomstbasbeloppet för intjänandeåret.

52 § För en försäkrad som under intjänandeåret har fått sådana utlandsinkomster som avses i 45 § gäller dock följande. Det inkomstbasbelopp som gäller för intjänandeåret skall minskas om det tillsammans med utfyllnadsinkomst enligt 44 § överstiger 7,5 inkomstbasbelopp (intjänandetaket). Det pensionsgrundande beloppet för barnår skall då beräknas som differensen mellan

  • det för intjänandeåret gällande inkomstbasbeloppet och
  • det belopp som överstiger intjänandetaket.

Anmälan om tillgodoräknande av pensionsgrundande belopp för barnår

Allmänna bestämmelser

53 § Anmälan om vem av föräldrarna som skall tillgodoräknas pensionsgrundande belopp för barnår enligt 21 § skall göras skriftligen av föräldrarna gemensamt.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

54 § Skriftlig anmälan om överlåtelse av rätt till pensionsgrundande belopp för barnår enligt 37 och 38 §§ skall göras gemensamt av överlåtaren och mottagaren.

55 § Anmälan enligt 53 eller 54 § skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari fastställelseåret.

Bortseende från anmälan

56 § Försäkringskassan skall bortse från en anmälan som avses i 53 eller 54 § om den som enligt anmälan skall tillgodoräknas ett pensionsgrundande belopp enligt 28

  • §§ inte kan tillgodoräknas

ett sådant belopp.

Återkallelse av anmälan

57 § Återkallelse av en anmälan som avses i 53 eller 54 § skall vara skriftlig och den får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan.

9 kap. Pensionsrätt och pensionspoäng

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 och 3 §§, samt bestämmelser om
  • fastställande av pensionsrätt i 4 §,
  • beräkning av pensionsrätt i 5−10 §§,
  • överföring av pensionsrätt för premiepension i 11−16 §§,
  • fastställande av pensionspoäng i 17 §,
  • beräkning av pensionspoäng i 18−22 §§, och
  • pensionspoäng vid vård av småbarn (vårdår) i 23−27 §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Inledande bestämmelser

Vad är pensionsrätt?

2 § Pensionsrätt är ett belopp som räknas fram årligen för den försäkrade och ligger till grund för beräkning av inkomstpension och premiepension.

Vad är pensionspoäng?

3 § Pensionspoäng räknas fram årligen för den försäkrade och ligger till grund för beräkning av tilläggspension.

För vem fastställs pensionsrätt?

4 § För en försäkrad som är född 1938 eller senare skall det fastställas såväl pensionsrätt för inkomstpension som pensionsrätt för premiepension för varje år som det har fastställts

  • pensionsgrundande inkomst, eller
  • pensionsgrundande belopp. För det år då den försäkrade har avlidit fastställs endast pensionsrätt för premiepension.

Beräkning av pensionsrätt

Grundläggande bestämmelser

5 § Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension för ett år skall beräknas var för sig på summan av den försäkrades för det året

  • pensionsgrundande inkomst och
  • pensionsgrundande belopp. Summan utgör den försäkrades pensionsunderlag.

6 § Om inte annat följer av bestämmelserna i 7

  • §§, är den för-

säkrades pensionsrätt

1. för inkomstpension 16 procent av pensionsunderlaget, och

2. för premiepension 2,5 procent av pensionsunderlaget. När pensionsrätten beräknas skall avrundning göras till närmaste lägre hela krontal.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Pensionsrätt för pensionsgrundande belopp

7 § För att den försäkrade skall tillgodoräknas pensionsrätt för pensionsgrundande belopp för plikttjänstgöring, studier eller barnår krävs enligt 10 kap. 36 § att ett förvärvsvillkor är uppfyllt vid den tidpunkt när nämnda belopp har fastställts.

8 § Om de förutsättningar som avses i 7 § inte är uppfyllda, skall pensionsrätt för premiepension inte beräknas på den del av pensionsunderlaget som motsvarar de pensionsgrundande belopp som anges i samma paragraf. Pensionsrätten för inkomstpension skall då i stället beräknas till 18,5 procent av den delen av pensionsunderlaget.

Första stycket gäller även om pensionsgrundande inkomster och belopp senare ändras så att förvärvsvillkoret i 10 kap. 36 § inte längre är uppfyllt.

Obetalda avgifter

9 § För att en försäkrad skall tillgodoräknas full pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete för ett år måste hela den motsvarande ålderspensionsavgift och allmänna pensionsavgift som avses i A 2 kap. 3 § vara betald.

Om dessa avgifter inte helt betalats inom den tid som anges i 16 kap. 12 § skattebetalningslagen (1997:483) gäller följande. Pensionsrätt skall beräknas endast på så stor andel av den pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomster av annat förvärvsarbete som motsvarar den andel av årets avgifter som betalats inom föreskriven tid.

Försäkrade födda något av åren 1938–1953

10 § För en försäkrad som är född under något av åren 1938

  • gäller följande. Pensionsrätt för inkomstpension och pensionsrätt för premiepension skall minskas med en tjugondel för varje helt år från och med året efter födelseåret till utgången av 1954.

Första stycket gäller dock inte pensionsrätt för år efter det år då den försäkrade har fyllt 64 år.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Överföring av pensionsrätt för premiepension

11 § Hela den pensionsrätt för premiepension som för ett år har fastställts för en försäkrad skall föras över till dennes make om villkoren i 12

  • §§ är uppfyllda.

12 § Anmälan om överföring av pensionsrätt för premiepension skall skriftligen göras av makarna gemensamt och skall ha kommit in till Försäkringskassan senast den 31 januari det första år som pensionsrätten hänför sig till. Anmälan gäller tills vidare om inget annat anges i anmälan.

13 § Pensionsrätt för premiepension får föras över till make endast om denne

1. har varit försäkrad för en bosättningsbaserad eller arbetsbaserad förmån enligt avd. A någon gång under intjänandeåret, eller

2. tidigare har tillgodoräknats pensionsrätt för premiepension.

14 § Om någon av makarna vill att en överföring som gäller tills vidare skall upphöra måste han eller hon skriftligen anmäla detta till Försäkringskassan senast den 31 januari det år från och med vilket överföringen skall upphöra.

15 § Om makarnas äktenskap har upplösts skall överföringen upphöra från och med det år då äktenskapet upplöstes.

Har äktenskapet upplösts genom att den make som överföringen skall ske från har avlidit, skall dock överföringen även gälla det år då äktenskapet upplöstes, om inte också den andra maken avled samma år.

16 § Återkallelse av anmälan om överföring av pensionsrätt för premiepension skall vara skriftlig. Återkallelse får inte göras efter den dag då anmälan senast skall ha kommit in till Försäkringskassan.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

För vem fastställs pensionspoäng?

17 § För en försäkrad som är född 1953 eller tidigare skall det fastställas pensionspoäng för tilläggspension för varje år som det har fastställts pensionsgrundande inkomst.

Pensionspoäng fastställs inte för

1. år efter det år då den försäkrade fyllt 64 år, och

2. det år då den försäkrade har avlidit.

Beräkning av pensionspoäng

Grundläggande bestämmelser

18 § Vid beräkningen av pensionspoäng skall först den försäkrades reducerade pensionsgrundande inkomst räknas fram som differensen mellan

  • den pensionsgrundande inkomsten och
  • det förhöjda prisbasbelopp som gällde för intjänandeåret. Det förhöjda prisbasbeloppet skall i första hand räknas av mot inkomster av anställning.

19 § Den försäkrades pensionspoäng motsvarar kvoten av

  • den reducerade pensionsgrundande inkomsten och
  • det förhöjda prisbasbeloppet. Pensionspoängen skall beräknas med två decimaler, lägst till en hundradels poäng.

Pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning

20 § Vid tillämpning av bestämmelserna i 18 och 19 §§ skall pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning enligt 8 kap. likställas med pensionsgrundande inkomst.

Obetalda avgifter

21 § Det som föreskrivs i 9 § om beräkning av pensionsrätt på pensionsgrundande inkomst som härrör från inkomst av annat förvärvsarbete skall även gälla beräkning av pensionspoäng.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Andelsberäkning skall då göras på den pensionsgrundande inkomsten innan det förhöjda prisbasbeloppet dras av.

Maximal pensionspoäng

22 § Den pensionspoäng som tillgodoräknas en försäkrad för ett år får sammanlagt inte överstiga den högsta pensionspoäng som någon för det året kan tillgodoräknas på pensionsgrundande inkomst.

Pensionspoäng vid vård av småbarn (vårdår)

23 § Vårdår som avses i 24 § skall likställas med år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats den försäkrade, med följande undantag:

1. Vårdår skall inte beaktas vid beräkning enligt 11 kap. 6 § av det medeltal av pensionspoäng som kan tillgodoräknas den försäkrade.

2. Vårdår skall inte beaktas när det bestäms om en försäkrad enligt 11 kap. 3 § har tillgodoräknats pensionspoäng för tillräckligt många år för att ha rätt till tilläggspension.

24 § Vårdår skall tillgodoräknas en förälder som är bosatt här i landet och som under större delen av ett kalenderår har vårdat ett barn som är bosatt här och som är yngre än tre år.

För samma barn och år får vårdår tillgodoräknas endast en förälder.

25 § Vid tillämpningen av 24 § gäller även följande.

1. Som barn räknas även barn som vårdas hos familjehemsförälder.

2. Med förälder likställs förälders make som stadigvarande sammanbor med föräldern.

3. Med förälder likställs förälders sambo som tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med föräldern.

26 § Vårdår får inte tillgodoräknas en försäkrad för

1. år före det år då han eller hon fyllt 16 år,

2. det år då han eller hon avlidit,

3. år efter det då han eller hon fyllt 64 år,

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

4. år som han eller hon tillgodoräknas pensionspoäng för, eller

5. år som han eller hon enligt 21 § på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte tillgodoräknas pensionspoäng för.

27 § En förälder som vill tillgodoräknas ett vårdår enligt 24 § skall ansöka om det hos Försäkringskassan senast den 31 januari andra året efter det år som vårdår skall tillgodoräknas för.

10 kap. Inkomstpension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om inkomstpension i 2−4 §§,
  • allmänna bestämmelser om pensionsbehållning i 5−8 §§, samt bestämmelser om
  • omräkning av pensionsbehållning med hänsyn till arvsvinster i 9
  • §§,
  • omräkning med hänsyn till inkomstindex i 16−19 §§,
  • omräkning med hänsyn till förvaltningskostnader i 20−24 §§,
  • närmare föreskrifter i 25 §,
  • beräkning av årlig inkomstpension i 26−35 §§,
  • förvärvsvillkor i fråga om vissa pensionsgrundande belopp i 36
  • §§, och
  • omräkning av inkomstpension i 40−45 §§.

Allmänna bestämmelser om inkomstpension

2 § Inkomstpension från fördelningssystemet är en inkomstgrundad pension som baseras på den pensionsbehållning som kan tillgodoräknas den försäkrade.

3 § En försäkrad som är född 1938 eller senare har rätt till inkomstpension om han eller hon har en pensionsbehållning.

4 § Bestämmelser om uttag av inkomstpension finns i 4 kap.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Allmänna bestämmelser om pensionsbehållning

Grundläggande bestämmelser

5 § Den försäkrades pensionsbehållning utgör grunden för beräkning av inkomstpension.

6 § Med pensionsbehållning avses summan av de pensionsrätter för inkomstpension som enligt 9 kap. har fastställts för den försäkrade, omräknade med hänsyn till bestämmelserna om

1. arvsvinster i 9

  • §§,

2. indexering i 16

  • §§, och

3. förvaltningskostnader i 20

  • §§.

Pensionsbehållningen skall räknas om varje år. När omräkning gjorts skall pensionsbehållningen avrundas till närmaste lägre hela krontal.

7 § Om den försäkrade får inkomstpension skall belopp som legat till grund för beräkning av den pensionen inte räknas in i pensionsbehållningen.

Återkallat eller minskat uttag av pension

8 § Om en försäkrad har återkallat eller minskat sitt uttag av inkomstpension skall hans eller hennes pensionsbehållning ökas med produkten av

  • det delningstal som skulle ha använts om den försäkrade hade gjort nytt uttag av inkomstpension från och med den månad då pensionsuttaget upphört eller minskat och
  • den årliga inkomstpension som skulle ha lämnats om återkallelse inte hade skett, respektive den andel av den årliga inkomstpensionen med vilken pensionen minskats.

Omräkning av pensionsbehållning med hänsyn till arvsvinster

Allmänna bestämmelser

9 § Pensionsbehållningar för personer som har avlidit (arvsvinster) skall fördelas till försäkrade som

1. är födda samma år som de avlidna,

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

2. levde vid utgången av dödsfallsåret, och

3. har tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension. Fördelningen skall göras genom en årlig omräkning av de kvarlevandes pensionsbehållningar, med hjälp av arvsvinstfaktorer.

10 § Arvsvinstfaktorerna skall vara lika för kvinnor och män.

Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer skall årligen fastställa arvsvinstfaktorerna.

Hur skall arvsvinsterna fördelas?

11 § Arvsvinster efter personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år skall fördelas för året efter dödsfallsåret. Arvsvinster efter personer som avlidit det år de skulle ha fyllt 60 år eller senare skall fördelas för dödsfallsåret.

Vid fördelningen skall det bortses från kvarlevandes pensionsbehållning som härrör från pensionsrätt för året för dödsfallen och därefter.

12 § Fördelningen av arvsvinster skall först göras efter personer som avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år. När den fördelningen skett och pensionsrätt för året före det år fördelningen avser har fastställts, skall arvsvinster efter personer som har avlidit det år de fyllt eller skulle ha fyllt 60 år eller senare fördelas.

Arvsvinster vid dödsfall före 60 års ålder

13 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit före det år de skulle ha fyllt 60 år skall grundas på förhållandet mellan

  • summan av pensionsbehållningarna för personer som har avlidit under året före det år omräkningen avser och
  • summan av pensionsbehållningarna för de personer i samma ålder som levde vid utgången av samma år.

När pensionsbehållningarna bestäms skall det bortses från förändringar efter den 1 december det år fördelningen avser.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Arvsvinster vid dödsfall efter 60 års ålder

14 § Arvsvinstfaktorer som avser fördelning av pensionsbehållningar efter personer som har avlidit det år de skulle ha fyllt 60 år eller senare skall grundas på förhållandet mellan

  • det beräknade antal personer som har avlidit det år de uppnått eller skulle ha uppnått samma ålder som den person som beräkningen skall göras för och
  • det beräknade antalet kvarlevande personer i samma ålder.

15 § För en försäkrad som inte har fyllt 65 år skall beräkningen enligt 14 § göras med ledning av officiell statistik över livslängden hos befolkningen i Sverige under femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 60 års ålder.

Från och med det år den som avses i första stycket fyller 65 år skall beräkningen enligt 14 § göras med ledning av statistiken för femårsperioden närmast före det år personen uppnådde 64 års ålder.

Omräkning med hänsyn till inkomstindex

Allmänna bestämmelser

16 § Pensionsbehållningen skall räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex om detta index förändras mellan det år arvsvinstomräkningen enligt 9

  • §§ avser och året därefter.

Om arvsvinstomräkning inte skall göras, skall pensionsbehållningen räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex mellan fastställelseåret och året därefter.

17 § För år då balansindex fastställs skall beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet.

I vilken ordning skall omräkning ske?

18 § Omräkningen av pensionsbehållningen med hänsyn till inkomstindex eller balansindex skall göras efter det att pensionsrätt för närmast föregående år har fastställts och arvsvinstomräkningen enligt 9

  • §§ har gjorts.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Omräkning vid uttag av pension

19 § Om den försäkrade har tagit ut inkomstpension under det år arvsvinstomräkningen enligt 9

  • §§ avser eller om uttaget det året har förändrats, skall omräkningen av pensionsbehållningen med avseende på arvsvinster och inkomstindex göras med beaktande av

1. att den pensionsbehållning som avser pensionsrätt som har tillgodoräknats den försäkrade för åren till och med det andra året före det år arvsvinstomräkningen avser och har räknats om på de sätt som anges i 6 § för åren till och med det närmast föregående året, har uppgått till skilda belopp under året, och

2. den omräkning som skall göras enligt 40 och 41 §§.

Omräkning med hänsyn till förvaltningskostnader

Allmänna bestämmelser

20 § Pensionsbehållningen skall minskas med hänsyn till kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension.

21 § Minskningen för förvaltningskostnader skall ske genom att pensionsbehållningen multipliceras med den förvaltningskostnadsfaktor som bestämts för det år som arvsvinstomräkningen enligt 9

  • §§ avser. Innan detta görs skall pensionsrätt för närmast föregående år fastställas och omräkning göras enligt 9
  • §§ och

16

  • §§.

Förvaltningskostnadsfaktor

22 § Den förvaltningskostnadsfaktor som avses i 21 § skall årligen fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

23 § Förvaltningskostnadsfaktorn skall grundas på förhållandet mellan

  • kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension det år faktorn avser och
  • summan av alla pensionsbehållningar.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

När förvaltningskostnadsfaktorn bestäms skall hänsyn också tas till differensen mellan

  • det belopp som pensionsbehållningarna minskats med genom föregående års omräkning enligt 20 och 21 §§ och
  • de faktiska kostnaderna för förvaltning av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension för det året.

24 § När förvaltningskostnadsfaktorn för 2008 bestäms avser det som föreskrivs i 23 § 74 procent av kostnaderna för förvaltningen av försäkringen för inkomstpension och tilläggspension. För tid därefter till och med 2021 skall denna andel öka med två procentenheter per år.

Närmare föreskrifter

25 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av balkens bestämmelser om omräkning enligt 6 § och om bestämmande av arvsvinstfaktorer och förvaltningskostnadsfaktorer meddelas av regeringen.

Beräkning av årlig inkomstpension

Allmänna bestämmelser

26 § Den årliga inkomstpensionen beräknas genom att den försäkrades pensionsbehållning fördelas på de år han eller hon kan antas leva. Fördelningen sker med användning av ett delningstal.

27 § Hel inkomstpension skall för år räknat vara kvoten av

  • den försäkrades pensionsbehållning vid den tidpunkt från vilken pensionen skall beräknas och
  • det delningstal som då gäller för den försäkrade.

Beräkning av pensionsbehållning

28 § Pensionsbehållning som avses i 26 och 27 §§ skall beräknas på pensionsrätt

1. som har tillgodoräknats den försäkrade för åren till och med andra året före det år då pensionen tas ut, och

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

2. som har omräknats enligt 6 § för åren till och med det år som närmast har föregått pensionsuttaget.

29 § För den som har fått folk- eller tilläggspension i form av ålderspension enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring för tid före den 1 januari 2001 gäller följande. Pensionsbehållningen skall minskas med 0,5 procent för varje månad före 2001 för vilken sådan pension har betalats ut.

Om den pension som tagits ut har begränsats till viss andel av hel förmån (partiellt uttag), skall minskningen av pensionsbehållningen begränsas till motsvarande andel.

30 § Minskning enligt 29 § skall inte göras i fråga om belopp som pensionsbehållningen har ökats med enligt 8 §.

31 § Partiell inkomstpension, som kan vara tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av årlig inkomstpension, skall beräknas på motsvarande andel av pensionsbehållningen enligt 28

  • §§.

Delningstal

32 § Delningstal för beräkning av inkomstpension enligt 26

  • §§

skall vara lika för kvinnor och män.

Delningstal skall fastställas av regeringen eller av den myndighet som regeringen bestämmer.

33 § Delningstal skall beräknas med utgångspunkt i att värdet av pensionsutbetalningarna under genomsnittlig återstående livslängd för personer i den försäkrades ålder från den tidpunkt då pension skall börja lämnas skall motsvara pensionsbehållningen.

34 § En kommande månadsutbetalning av inkomstpensionen antas ha ett värde som utgör kvoten av

  • värdet av en månadsutbetalning vid den tidpunkt då inkomstpension skall börja lämnas och
  • en årlig räntefaktor om 1,016 fram till tiden för den kommande pensionsutbetalningen.

Antalet kommande pensionsutbetalningar skall beräknas med ledning av den officiella statistik som anges i 15 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Närmare föreskrifter

35 § Ytterligare föreskrifter för verkställighet av balkens bestämmelser om beräkning och fastställande av delningstal meddelas av regeringen.

Förvärvsvillkor i fråga om vissa pensionsgrundande belopp

36 § Vid beräkningen av inkomstpension skall hänsyn tas till pensionsbehållning som härrör från pensionsgrundande belopp enligt 8 kap. för plikttjänstgöring, studier, eller barnår endast om det förvärvsvillkor som anges i andra stycket är uppfyllt.

Förvärvsvillkoret är uppfyllt om det för den försäkrade, senast det år han eller hon fyller 70 år, har fastställts pensionsgrundande inkomster som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det inkomstbasbelopp som gällde för intjänandeåret.

37 § Vid bedömningen av om förvärvsvillkoret är uppfyllt, skall pensionsgrundande belopp för sjukersättning och aktivitetsersättning enligt 8 kap. 7 § likställas med pensionsgrundande inkomst.

38 § Pension på den pensionsbehållning som avses i 36 § kan lämnas tidigast året efter det fastställelseår då förvärvsvillkoret uppfylldes.

39 § Pensionsgrundande inkomst som enligt bestämmelserna om bristande eller underlåten avgiftsbetalning i 9 kap. 9 § inte legat till grund för beräkning av pensionsrätt skall inte beaktas vid bedömning enligt 36

  • §§.

Omräkning av inkomstpension

Följsamhetsindexering

40 § Den inkomstpension som en försäkrad har vid ett årsskifte skall räknas om genom följsamhetsindexering.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

41 § Följsamhetsindexeringen beräknas som produkten av

  • den inkomstpension som en försäkrad får vid årsskiftet och
  • kvoten av inkomstindexet efter årsskiftet och inkomstindexet före årsskiftet, sedan den nämnda kvoten dividerats med talet 1,016.

För år då balansindex fastställs skall beräkningen göras med hänsyn till detta index i stället för inkomstindexet.

Omräkning vid 65 års ålder efter tidigt uttag

42 § För den som har tagit ut inkomstpension före det år då han eller hon fyllt 65 år, skall pensionen räknas om från och med det år då den försäkrade uppnår denna ålder om delningstalet ändrats.

43 § Omräkningen enligt 42 § skall göras genom att pensionen multipliceras med kvoten av

  • det delningstal som den pension som lämnas har beräknats efter och
  • det delningstal som med ledning av den officiella statistik som avses i 15 § andra stycket har fastställts för personer i samma ålder som den pensionsberättigade vid den tidpunkt när den lämnade pensionen beräknades.

Årlig omräkning

44 § Efter omräkning enligt 40

  • §§ skall den inkomstpension som en person får vid ett visst årsskifte räknas om som om uttaget av pension skulle ha återkallats från och med januari månad året efter årsskiftet samtidigt som nytt uttag av inkomstpension skulle ha gjorts från och med den månaden.

Det som anges i första stycket gäller dock inte om den försäkrade

1. har fått hel inkomstpension hela året före nämnda årsskifte, och

2. inte har tillgodoräknats pensionsrätt för andra året före det årsskiftet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Omräkning vid partiellt eller ändrat pensionsuttag

45 § Om den försäkrade ökar eller minskar sitt uttag av inkomstpension, skall en omräkning motsvarande den som anges i 44 § göras för tid från och med månaden för det ändrade uttaget. Det skall då anses som om återkallelse och nytt uttag har gjorts den nämnda månaden.

11 kap. Tilläggspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om tilläggspension i 2−5 §§, samt bestämmelser om
  • beräkning av årlig tilläggspension i 6−14 §§,
  • försäkrade födda något av åren 1938−1953 i 15−22 §§, och
  • försäkrade födda före 1938 i 23−29 §§.

Allmänna bestämmelser om tilläggspension

2 § Tilläggspension från fördelningssystemet är en inkomstgrundad pension som baseras på de pensionspoäng som enligt 9 kap. tillgodoräknats den försäkrade.

3 § En försäkrad som är född 1953 eller tidigare har rätt till tilläggspension om han eller hon har tillgodoräknats pensionspoäng för minst tre år (treårskravet).

4 § För en utländsk medborgare skall år före 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för vilka pensionspoäng har beräknats vid bedömningen av om treårskravet i 3 § är uppfyllt för rätt till tilläggspension enligt 6 § första stycket 2.

5 § Bestämmelser om uttag av tilläggspension finns i 4 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Beräkning av årlig tilläggspension

Ersättningsnivåer m.m.

6 § Tilläggspensionen uppgår, om inte annat följer av bestämmelserna i 8 och 10

  • §§, för år räknat till summan av

1. 60 procent av produkten av det för året gällande prisbasbeloppet och medeltalet av de pensionspoäng som tjänats in av den försäkrade och

2. 96 procent av det för året gällande prisbasbeloppet för den som är ogift, eller 78,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift.

Om den försäkrade har tjänat in pensionspoäng för mer än 15 år görs beräkningen enligt första stycket 1 på medeltalet av de 15 högsta poängtalen.

7 § Bestämmelser om tillägg till tilläggspensionen i form av garantitillägg för pensionsberättigade födda något av åren 1938

  • finns

i 18

  • §§.

Avkortning när den försäkrade inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng

8 § Om en försäkrad har tjänat in pensionspoäng för färre än 30 år gäller vid beräkningen av tilläggspension enligt 6 § följande. Hänsyn skall tas endast till så stor del av den produkt som anges i 6 § första stycket 1 och till det belopp som avses i 6 § första stycket 2 som svarar mot förhållandet mellan

  • det antal år som pensionspoäng har tjänats in för och
  • talet 30. Vid beräkningen av sådan pension som avses i 6 § första stycket 2 skall för en utländsk medborgare år före 1974, för vilka sjömansskatt betalats, likställas med år för vilka pensionspoäng har beräknats.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Försäkrade som likställs med gift respektive ogift

9 § Vid tillämpning av 6 § första stycket 2 likställs med

1. gift försäkrad en försäkrad som är sambo med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med, och

2. ogift försäkrad en försäkrad som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

Partiellt uttag

10 § Om tilläggspension tas ut med tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel förmån, skall beräkningsreglerna i 6, 8 och 11

  • §§ tillämpas endast på så stor andel av tilläggspensionen som motsvarar respektive förmånsnivå.

Prisbasbelopp och följsamhetsindexering

11 § När tilläggspension beräknas för år efter det år då den försäkrade har fyllt 65 år gäller följande. Pensionen skall först beräknas utifrån det prisbasbelopp som gällde för det sistnämnda året. För tiden från och med årsskiftet efter det att den pensionsberättigade har fyllt 65 år skall pensionen följsamhetsindexeras enligt bestämmelserna i 10 kap. 40 och 41 §§.

Pensionsuttag före 65 års ålder

12 § Om tilläggspensionen tas ut tidigare än från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år gäller följande. Pensionen skall minskas med 0,5 procent för varje månad som, från och med den månad när den börjar tas ut, återstår till den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Pensionsuttag efter 65 års ålder

13 § Om tilläggspension tas ut senare än från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år gäller följande. Efter omräkning enligt 11 § skall pensionen ökas med 0,7 procent för varje månad

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

från ingången av den månad då den försäkrade uppnådde 65 år ålder till och med månaden före den när pensionen börjar tas ut. Det skall då bortses från tid efter ingången av den månad då den försäkrade fyller 70 år.

Nytt pensionsuttag efter tidigare återkallelse eller minskning

14 § Beräkningsreglerna i denna bestämmelse skall användas när

1. tilläggspension börjar lämnas på nytt efter tidigare återkallelse, eller

2. uttag av tilläggspension ökas efter tidigare minskning. När pensionen beräknas skall det bortses från den minskning respektive ökning som tidigare har gjorts enligt 12 och 13 §§.

Efter det att pensionen enligt bestämmelserna i 6, 8 och 11

  • §§ har beräknats på nytt, skall avdrag göras för varje månad för vilken pensionen tidigare har lämnats.

För tid före den månad då den försäkrade har fyllt 65 år skall avdraget motsvara 0,5 procent av pensionen, beräknad enligt 6, 8 och 11 §§. För annan tid skall avdraget motsvara 0,7 procent av pensionen, beräknad enligt 6, 8 och 11 §§.

Försäkrade födda något av åren 1938

Inledande bestämmelser

15 § För en försäkrad som är född något av åren 1938

  • beräknas tilläggspension, utöver vad som tidigare angetts i detta kapitel, enligt bestämmelserna i 16
  • §§.

Beräkning av årlig tilläggspension

16 § För den som är född under något av åren 1938

  • skall tilläggspensionen minskas med en tjugondel för varje helt år från och med 1935 till utgången av födelseåret.

17 § Om ett balansindex har fastställts för det år den pensionsberättigade fyller 65 år skall pension för den som är född något av åren 1938

  • från och med den månad den pensionsberättigade

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

fyller 65 år multipliceras med det balanstal som fastställts för det året.

Om det finns en sammanhängande period med fastställda balansindex före det året skall i stället pensionen multipliceras med produkten av de balanstal som har fastställts under den nämnda perioden till och med det aktuella året.

Garantitillägg

18 § En pensionsberättigad som är född under något av åren 1938

  • har rätt till ett tillägg till tilläggspensionen (garantitillägg) från och med den månad då han eller hon fyller 65 år, om detta följer av 19
  • §§.

19 § Garantitillägget skall för år räknat motsvara differensen mellan

1. hel årlig tilläggspension för den pensionsberättigade vid ingången av år 1995 beräknad enligt 6 och 8 §§, men med beaktande av hans eller hennes civilstånd vid ingången av den månad tillägget avser, samt omräknad enligt 11 § och

2. summan av den pensionsberättigades inkomstpension och tilläggspension beräknad för ett år.

Vid tillämpningen av första stycket 1 gäller bestämmelserna i 9 § om vem som likställs med gift eller ogift.

20 § Har den pensionsberättigade tagit ut inkomstpension eller tilläggspension före den månad han eller hon fyller 65 år skall hel årlig tilläggspension enligt 19 § 1 minskas med 0,5 procent för varje månad för vilken pensionen lämnats.

21 § Om uttag av tilläggspension och inkomstpension avser tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pensionsförmån skall det belopp som avses i 19 § 1 gälla motsvarande andel av det beloppet.

22 § Vid beräkning enligt 19 § 2 skall den pensionsberättigades inkomstpension beräknas som om pensionsrätt för denna pension har utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget före minskning enligt 9 kap. 10 §.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Försäkrade födda före 1938

Allmänna bestämmelser

23 § För en försäkrad som är född 1937 eller tidigare beräknas tilläggspension enligt 24

  • §§. Dessa bestämmelser gäller utöver

eller i stället för 2

  • §§.

Försäkrade födda något av åren 1911–1927

24 § För en pensionsberättigad som är född något av åren 1911

  • skall tilläggspension beräknas som om pensionspoäng kunnat tillgodoräknas om han eller hon hade fått rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i dess lydelse före den 1 januari 2003, från och med januari månad det år han eller hon uppnått 65 års ålder. Detta gäller dock endast om pensionen därigenom blir större.

Försäkrade födda 1935 eller tidigare

25 § För den som är född 1935 eller tidigare skall vad som sägs i 11 § om prisbasbeloppet det år då den pensionsberättigade fyller 65 år i stället avse prisbasbeloppet för 2001.

Försäkrade födda 1937 eller tidigare

26 § För den som är född 1937 eller tidigare skall vad som föreskrivs i 13 § om att bortse från viss tid också gälla tid när den pensionsberättigade har fått folkpension enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Svenska medborgare födda något av åren 1896–1914

27 § För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född under något av åren 1896–1914 skall, vid tillämpning av 8 §, talen 30 bytas ut mot 20.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Svenska medborgare födda något av åren 1915

1923

28 § För en pensionsberättigad som är svensk medborgare och född under något av åren 1915

  • skall, vid tillämpning av 8 §, talen 30 bytas ut mot 20 ökat med ett för varje helt år från och med 1915 till utgången av den pensionsberättigades födelseår.

Utländska medborgare födda 1923 eller tidigare

29 § För en pensionsberättigad som inte är svensk medborgare och som är född 1923 eller tidigare, skall vid tillämpning av 8 § från talen 30 räknas av det antal år före 1960, för vilka inkomst som taxerats till statlig inkomstskatt har beräknats för honom eller henne.

Högst tio år får räknas av enligt första stycket. Är den pensionsberättigade född något av åren 1915

  • skall dock det högsta antal år som får räknas av minskas med ett för varje helt år från och med 1915 till utgången av hans eller hennes födelseår.

12 kap. Premiepension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser om premiepension i 2−6 §§, samt bestämmelser om
  • uttag av premiepension i 7−14 §§,
  • kapitalförvaltning, m.m. i 15−22 §§,
  • val och byte av fond i 23−28 §§,
  • ändrad pensionsrätt i 29−33 §§,
  • skadestånd i 34−38 §§, och
  • Premiepensionsmyndighetens kostnader i 39−46 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Allmänna bestämmelser om premiepension

Vad är premiepensionssystemet?

2 § Premiepensionssystemet innebär att

  • medel som motsvarar fastställd pensionsrätt för premiepension fonderas,
  • den enskilde har möjlighet att själv bestämma om förvaltningen av de medel som fonderas för hans eller hennes räkning, och
  • pensionernas storlek är beroende av värdeutvecklingen på de fonderade medlen.

Försäkringsgivare

3 § Premiepensionsmyndigheten är försäkringsgivare för premiepension. Myndighetens verksamhet skall bedrivas enligt försäkringsmässiga principer.

Ytterligare bestämmelser om Premiepensionsmyndighetens verksamhet m.m. finns i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om premiepensionsmyndigheten.

Pensionssparare

4 § Med pensionssparare avses var och en för vilken det har

  • fastställts pensionsrätt för premiepension enligt 9 kap., och
  • förts över medel till förvaltning enligt 18 §. Med fastställd pensionsrätt likställs pensionsrätt som förts över från pensionsspararens make enligt bestämmelserna i 9 kap. 11 §.

Premiepensionskonto

5 § För varje pensionssparare skall det föras ett premiepensionskonto som visar utvecklingen av pensionsspararens tillgodohavande i premiepensionssystemet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Efterlevandeskydd

6 § Premiepension lämnas i vissa fall till den enskildes efterlevande som ett efterlevandeskydd. Bestämmelser om efterlevandeskydd i form av premiepension finns i F 16

  • kap.

Uttag av premiepension

Allmänna bestämmelser

7 § Pensionsspararen kan välja att få ut sin premiepension antingen i form av uttag från fortsatt fondförsäkring enligt 2 § eller i form av livränta med garanterat belopp enligt 11

  • §§.

8 § Premiepensionen är livsvarig och skall beräknas lika för kvinnor och män.

9 § Ytterligare bestämmelser om uttag av premiepension finns i 4 kap.

Premiepension i form av fondförsäkring

10 § Premiepension i form av fondförsäkring skall beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto.

Premiepension i form av livränta

11 § Om pensionsspararen begär det skall premiepensionen lämnas i form av en livränta med garanterade belopp. Den finansiella risken för de tillgångar som motsvarar tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto övergår då på Premiepensionsmyndigheten.

12 § En övergång till livränta får göras tidigast när pensionsspararen börjar ta ut premiepension.

Övergången måste avse hela tillgodohavandet på premiepensionskontot och gäller även för medel som senare tillförs kontot.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

13 § En övergång som begärs senare än vad som avses i 12 § första stycket får verkan tidigast från och med månaden efter den då begäran kom in till Premiepensionsmyndigheten.

När Premiepensionsmyndigheten har påbörjat inlösen av pensionsspararens innehav, kan begäran om övergång till livränta inte återkallas.

14 § Vid övergång till premiepension i form av livränta skall pensionen bestämmas med utgångspunkt i tillgångarnas värde vid inlösen av innehavet.

Inlösen skall ske snarast efter det att begäran kom in till Premiepensionsmyndigheten, dock tidigast månaden före den då livräntan första gången skall betalas ut.

Kapitalförvaltning m.m.

Tillfällig förvaltning

15 § Premiepensionsmyndigheten ansvarar för förvaltningen av de avgiftsmedel som har förts till Riksgäldskontoret enligt

  • 6 § lagen (2000:981) om fördelning av socialavgifter, och
  • 8 § lagen (1998:676) om statlig ålderspensionsavgift. Myndigheten ansvarar för förvaltningen av avgiftsmedlen till dess att de förs över enligt 18 § till annan förvaltning.

16 § Premiepensionsmyndigheten skall under den tillfälliga förvaltningen hålla avgiftsmedlen placerade

  • på räntebärande konto i Riksgäldskontoret, eller
  • i skuldförbindelser utfärdade av staten. Premiepensionsmyndigheten skall sträva efter att med ett lågt risktagande och med hänsyn till kravet på betalningsberedskap uppnå så god avkastning på medlen som möjligt.

17 § Avkastningen på avgiftsmedlen skall fördelas mellan pensionsspararna i förhållande till storleken av vars och ens fastställda pensionsrätt.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Placering hos fondförvaltare

18 § När pensionsrätt för premiepension har fastställts för en pensionssparare, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar pensionsrätten samt avkastningen på dessa medel till förvaltning i

1. värdepappersfonder eller fondföretag som avses i 19 §, eller

2. Premiesparfonden eller Premievalsfonden som förvaltas av Sjunde AP-fonden enligt lagen (2000:192) om allmänna pensionsfonder (AP-fonder). Om pensionsspararen har tagit ut premiepension i form av livränta enligt 11

  • §§ skall medlen i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet.

19 § Överföring enligt 18 § första stycket 1 får göras till fonder som har anmälts för registrering hos Premiepensionsmyndigheten och som förvaltas av fondförvaltare som

1. har rätt att driva fondverksamhet enligt lagen (2004:46) om investeringsfonder,

2. har slutit samarbetsavtal med myndigheten,

3. har åtagit sig att på begäran lämna sådana informationshandlingar som avses i 4 kap. 15 och 18 §§ lagen om investeringsfonder till pensionssparare som har valt eller överväger att välja någon av förvaltarens fonder i premiepensionssystemet,

4. har åtagit sig att inte ta ut några avgifter för inlösen av fondandelar,

5. har åtagit sig att, med eller utan särskild prisnedsättning, inte ta ut avgifter i övrigt utöver vad som godtagits av myndigheten, och

6. har åtagit sig att för varje år till myndigheten rapportera dels alla kostnader som har tagits ut ur fonden, uppdelade på olika kostnadsslag, dels de kostnadsbelopp som dagligen belastat fonden redovisade per fondandel, med angivande av hur stor del som avser förvaltningskostnader, inklusive kostnader för förvaring av fondtillgångarna.

20 § Medlen får inte placeras i

  • fonder som, enligt de för fonden gällande bestämmelserna, kan dela ut medel till andra än andelsägarna, eller
  • andra fondföretag än som avses i 1 kap. 7 § lagen (2004:46) om investeringsfonder om inte förutsättningarna i 21 § är uppfyllda.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

21 § Premiepensionsmyndigheten får, efter att ha inhämtat yttrande från Finansinspektionen, medge att medlen placeras i fondföretag som avses i 1 kap. 9 § lagen (2004:46) om investeringsfonder om fondföretaget uppfyller krav motsvarande dem som ställs i rådets direktiv 85/611/EEG om samordning av lagar och andra författningar som avser företag för kollektiva investeringar i överlåtbara värdepapper (fondföretag) 4, senast ändrad genom Europaparlamentets och rådets direktiv 2001/108/EG.

22 § Premiepensionsmyndigheten får bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får registreras för en fondförvaltare.

Val och byte av fond

Inledande bestämmelser

23 § Pensionsspararen har rätt att bestämma var de medel som för spararens räkning förs över enligt 18 § skall placeras.

Premiepensionsmyndigheten får dock bestämma ett högsta antal fonder som samtidigt får antecknas på ett premiepensionskonto.

Val av fond när pensionsrätt fastställs första gången

24 § Pensionsspararen skall upplysas om rätten att välja placering när pensionsrätt för premiepension första gången har fastställts för denne.

Om pensionsspararen inte anmäler något annat val inom den tid som Premiepensionsmyndigheten bestämmer, skall myndigheten föra över medlen till Premiesparfonden.

Byte av fond

25 § På begäran av pensionsspararen skall Premiepensionsmyndigheten placera om spararens fondmedel på det sätt som spararen anger.

Pensionsspararen skall upplysas om rätten att placera om fondmedlen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Årlig överföring

26 § När pensionsrätt för premiepension för ett senare år än det första året har fastställts för pensionsspararen, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till en eller flera fonder. Fördelningen mellan fonderna skall svara mot vad spararen senast bestämt om placeringen i fond av medlen på premiepensionskontot.

Om pensionsspararen inte har bestämt en sådan placering, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medlen till Premiesparfonden.

27 § Premiepensionsmyndigheten skall årligen upplysa pensionsspararen om de åtgärder som myndigheten enligt 26 § skall vidta när pensionsrätt för premiepension har fastställts.

Närmare föreskrifter

28 § Närmare föreskrifter för verkställighet av balkens bestämmelser om val och byte av fond meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

Ändrad pensionsrätt

Allmänna bestämmelser

29 § När ett beslut om pensionsrätt för premiepension har ändrats, skall det belopp med vilket pensionsrätten har ändrats ökas med den avkastning som enligt 17 § har tillförts eller skulle ha tillförts pensionsspararen för detta belopp.

Det ökade beloppet skall därefter räknas upp med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) för tiden från och med den 1 april året efter fastställelseåret till och med dagen för beslutet om ändring av pensionsrätten.

30 § Det enligt 29 § uppräknade beloppet skall vid höjning av pensionsrätt för premiepension läggas till och vid sänkning av sådan pensionsrätt dras av från pensionsspararens premiepensionskonto.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

När tillägg eller avdrag enligt första stycket har gjorts, tillämpas bestämmelserna i 31 eller 32 §.

Åtgärder vid höjd pensionsrätt

31 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har höjts, skall Premiepensionsmyndigheten föra över medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 29 och 30 §§ från den tillfälliga förvaltningen enligt 15

  • §§ till fonder på det

sätt som anges i 26 §.

Om pensionsspararen har börjat ta ut premiepension i form av livränta enligt 11 §, skall beloppet i stället föras över till Premiepensionsmyndighetens livränteverksamhet.

Åtgärder vid sänkt pensionsrätt

32 § Om ett beslut innebär att fastställd pensionsrätt för premiepension har sänkts, skall Premiepensionsmyndigheten ta ut medel som motsvarar det uppräknade beloppet enligt 29 och 30 §§ från de fonder där medel har placerats för pensionsspararens räkning. Fonderna skall tas i anspråk i förhållande till värdet av innehavet i varje fond. Har pensionsspararen tagit ut premiepension i form av livränta enligt 11 §, skall beloppet i stället betalas av Premiepensionsmyndigheten med omräkning av fastställda livräntebelopp.

Om beloppet inte täcks av tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto, skall det resterande beloppet redovisas som ett underskott på kontot. Om det senare fastställs ny pensionsrätt för spararen, skall underskottet täckas innan medel förs över till förvaltning enligt 18 §.

33 § I andra fall än som avses i 32 § finns bestämmelser om återkrav i avd. H.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Skadestånd

Allmänna bestämmelser

34 § Om någon är skadeståndsskyldig för att ha orsakat att fondandelar som Premiepensionsmyndigheten har förvärvat för en eller flera pensionssparares räkning gått ned i värde, skall skadeståndet betalas till myndigheten.

Skadeståndstalan

35 § Talan om skadestånd som avses i 34 § får föras av Premiepensionsmyndigheten.

En pensionssparare för vars räkning sådana fondandelar som avses i 34 § har förvärvats har också rätt att föra talan om skadestånd till myndigheten. Detta gäller dock endast om Premiepensionsmyndigheten har förklarat att den

  • inte avser att föra talan om skadestånd, och
  • inte heller har träffat någon uppgörelse om skadeståndsskyldighet.

36 § Om talan enligt 35 § väcks, får någon uppgörelse om skadeståndsskyldigheten inte träffas utan pensionsspararens samtycke.

Rättegångskostnader

37 § En pensionssparare som för talan om skadestånd till myndigheten svarar själv för rättegångskostnaderna.

Pensionsspararen har dock rätt till ersättning för dessa kostnader av Premiepensionsmyndigheten, i den utsträckning de täcks av vad som har kommit myndigheten till godo genom rättegången. Sådan ersättning skall dras av från skadeståndsbeloppet innan fördelning enligt 38 § görs.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Fördelning av skadeståndsbelopp

38 § När ett skadeståndsbelopp har betalats till Premiepensionsmyndigheten, skall myndigheten, för varje pensionssparare för vars räkning andelar förvärvats i den berörda fonden, beräkna hur stor del av skadeståndsbeloppet som hänför sig till pensionsspararen.

Myndigheten skall öka tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto med detta belopp och föra över beloppet till fonder på det sätt som anges i 26 §. Om pensionsspararen har börjat ta ut pension i form av livränta enligt 11

  • §§, skall beloppet i stället föras över till myndighetens livränteverksamhet.

Premiepensionsmyndighetens kostnader

Avgifter för skötseln av premiepensionssystemet

39 § Premiepensionsmyndighetens kostnader för skötseln av premiepensionssystemet skall täckas genom avgifter som dras av från tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton, om de inte täcks på något annat sätt.

Premiepensionsmyndigheten bestämmer när avgifterna skall tas ut. Avgifterna disponeras av myndigheten.

40 § Avgifterna skall bestämmas så att de beräknas täcka det aktuella årets kostnader med skälig fördelning mellan pensionsspararna. Hänsyn skall då tas till under- eller överskott från det föregående året.

41 § Avgifterna skall helt eller delvis anges som en procentsats av tillgodohavandet på varje pensionssparares premiepensionskonto.

När procentsatsen fastställs får myndigheten utgå från en uppskattning av det sammanlagda värdet av tillgodohavandena på pensionsspararnas premiepensionskonton.

Avgifter för registrering av och information om fonder

42 § Premiepensionsmyndigheten får ta ut avgifter från fondförvaltare för att täcka myndighetens kostnader för

  • registrering av fonder, och
  • information om fonder.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

43 § Uppgift om att avgifter får tas ut skall finnas i det avtal mellan Premiepensionsmyndigheten och förvaltaren som avses i 19 § 2.

Bestämmelserna i 39 § andra stycket gäller även för sådana avgifter.

Närmare föreskrifter

44 § Regeringen får meddela närmare föreskrifter om uttaget av avgifter för Premiepensionsmyndighetens kostnader.

Kostnader vid ändring av premiepensionsuttag

45 § Premiepensionsmyndigheten får bestämma att återkallelse av uttag av premiepension, nytt uttag av pension efter återkallelse samt ändring av den andel av pensionen som tas ut skall bekostas av pensionsspararen. Kostnaden för åtgärden skall då dras av från tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto.

Kostnader vid överföring av pensionsrätt

46 § De pensionssparare som tagit emot överförd pensionsrätt från make enligt 9 kap. 11 § skall svara för minskad arvsvinst och övriga kostnader på grund av överföringen. Detta sker genom att kostnaderna, efter skälig fördelning, dras av från tillgodohavandet på spararnas premiepensionskonton.

Ett sådant avdrag skall beräknas lika för män och kvinnor.

IV Garantipension

13 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • garantipension för den som är född 1937 eller tidigare i 14 kap., och
  • garantipension för den som är född 1938 eller senare i 15 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Personer som likställs med gifta

2 § När det gäller garantipension likställs med gift pensionsberättigad en pensionsberättigad som är sambo med någon som han eller hon har varit gift med, eller har eller har haft barn med.

Personer som likställs med ogifta

3 § När det gäller garantipension likställs med ogift pensionsberättigad en pensionsberättigad som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl föranleder något annat.

14 kap. Garantipension för den som är född 1937 eller tidigare

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till garantipension i 2−4 §§,
  • beräkningsunderlag för garantipension i 5−15 §§, och
  • beräkning av garantipension i 16−24 §§.

Rätten till garantipension

2 § Garantipension till en försäkrad som är född 1937 eller tidigare lämnas endast om han eller hon enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring var berättigad till folkpension i form av ålderspension vid utgången av 2002.

3 § Uttag av garantipension får begränsas till tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pension.

4 § Om den pensionsberättigade har rätt till inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension lämnas garantipension endast om och till den del han eller hon tar ut tilläggspension för samma tid.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Beräkningsunderlag för garantipension

Huvudregler

5 § Den pensionsberättigades årliga garantipension beräknas enligt 16

  • §§ på ett beräkningsunderlag enligt 5−15 §§. I beräkningsunderlaget skall det i förekommande fall ingå

1. inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension för samma år efter samordning enligt 17 kap. 12 §,

2. änkepension,

3. svensk tjänstepension,

4. ålders-, efterlevande- och förtidspension enligt utländsk lagstiftning samt utländsk tjänstepension,

5. ett belopp motsvarande den folkpension i form av ålderspension som enligt äldre bestämmelser skulle ha lämnats till den pensionsberättigade, till den del denna pension inte motsvaras av tilläggspension,

6. ett belopp motsvarande det pensionstillskott som skulle ha lämnats till den pensionsberättigade enligt den upphävda lagen (1969:205) om pensionstillskott och punkten 2 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:705) om ändring i nämnda lag, allt i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003, och

7. andra förmåner som är att anse som folkpension i form av ålderspension.

Tilläggspension

6 § Den tilläggspension som ingår i beräkningsunderlaget enligt 5 § skall alltid uppgå till minst vad den pensionsberättigade skulle ha haft rätt till i form av tilläggspension enligt 11 kap. 6 § första stycket 2, om den delen av tilläggspensionen i stället för att följsamhetsindexeras enligt 11 kap. 11 § hade beräknats med tillämpning av det prisbasbelopp som gällde för det aktuella året.

Om tilläggspensionen har samordnats enligt 17 kap. 12 §, skall bestämmelserna i första stycket inte tillämpas.

7 § Om den försäkrade enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av rätt till tilläggspension och om någon överföring från gemenskaperna enligt 8 § samma lag därefter

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

inte har skett, skall garantipensionen beräknas som om någon överföring till gemenskaperna inte hade skett.

Tjänstepension

8 § Med tjänstepension enligt 5 § 3 och 4 avses följande:

1. Pension som betalas ut på grund av sådan tjänstepensionsförsäkring som avses i 58 kap. 7 § inkomstskattelagen (1999:1229).

2. Pension som betalas ut på grund av tidigare tjänst på annat sätt än genom försäkring.

9 § Tjänstepension skall ingå i beräkningsunderlaget med det belopp som framgår av taxeringen året före det år garantipensionen avser.

I beräkningsunderlaget skall det även ingå tjänstepension som avses i 5 § 5 och 7 lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta, om skattskyldighet enligt den lagen förelåg kalenderåret två år före det år garantipensionen avser.

10 § Beräkningsunderlaget skall räknas om när en sådan tjänstepension som avses i 9 § börjar betalas ut till efterlevande. Omräkningen med hänsyn till den tillkommande pensionen skall göras från och med månaden efter den då Försäkringskassan fick kännedom om den pensionen.

Detsamma skall gälla när en sådan tjänstepension tillkommer i samband med att ålderspension beviljas i form av garantipension. Detta belopp skall, om inte 11 § skall tillämpas, ingå i beräkningsunderlaget till dess uppgifterna vid taxeringen avser tjänstepensionen för helt år.

11 § Upphör eller minskar tjänstepensionen skall beräkningsunderlagets belopp för tjänstepension efter anmälan av den försäkrade justeras från och med den månad då Försäkringskassan fick kännedom om ändringen.

12 § Det som anges i 9

  • §§ skall i tillämpliga delar även gälla för ålders-, efterlevande- och förtidspension enligt utländsk lagstiftning enligt 5 § 4.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Belopp motsvarande folkpension

13 § Det belopp som motsvarar folkpension enligt 5 § 5 skall beräknas enligt

1. 5 och 6 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring,

2. punkterna 2 och 3 i övergångsbestämmelserna till lagen (1998:704) om ändring i nämnda lag, samt

3. punkterna 3, 4, 6 och 7 i övergångsbestämmelserna till lagen (1992:1277) om ändring i samma lag

Beräkningen skall grundas på den bosättningstid samt de år med pensionspoäng och därmed likställda år som skall tillgodoräknas den försäkrade för tid före den 1 januari 2003. De bestämmelser som anges i första stycket skall tillämpas i sin lydelse före nämnda dag.

Belopp motsvarande pensionstillskott

14 § När det belopp för pensionstillskott som ingår i beräkningsunderlaget enligt 5 § 6 skall beräknas gäller följande. Sådan avräkning enligt 3 § första stycket i den upphävda lagen (1969:205) om pensionstillskott som gjordes för tilläggspension i form av ålderspension skall göras för tilläggspension enligt 11 kap. 6 §.

Vid avräkningen skall tilläggspensionen först minskas med det belopp som den pensionsberättigade skulle ha haft rätt till i tilläggspension enligt 11 kap. 6 § första stycket 2, om den delen av tilläggspensionen i stället för att följsamhetsindexeras enligt 11 kap. 11 § hade beräknats med tillämpning av det prisbasbelopp som gällde för det aktuella året.

Belopp vid samordning med livränta

15 § Sådan avräkning som anges i 14 § skall göras för tilläggspension före samordning enligt 17 kap. 12 §.

Om samordning har gjorts enligt 17 kap. 12 §, skall beräkningsunderlaget enligt 5 § uppgå minst till vad som enligt äldre bestämmelser skulle ha lämnats i folkpension och pensionstillskott före avräkning för tilläggspension. Vid beräkningen tillämpas 5 § 6 och 13 §.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Beräkning av garantipension

Inledande bestämmelse

16 § Garantipension skall beräknas enligt 17

  • §§ om beräkningsunderlaget överstiger 0,25 prisbasbelopp men inte överstiger

1. 3,16 prisbasbelopp för den som är ogift, eller

2. 2,8275 prisbasbelopp för den som är gift. I andra fall skall garantipensionen beräknas enligt 22 och 23 §§.

Uppräkning av vissa beräkningsunderlag

17 § Om beräkningsunderlaget överstiger 0,25 prisbasbelopp men understiger 1,354 prisbasbelopp, multipliceras det med 1,5174. Produkten minskas därefter med 0,1193 prisbasbelopp.

18 § För den som är ogift och vars beräkningsunderlag uppgår till minst 1,354 prisbasbelopp men understiger 1,529 prisbasbelopp multipliceras beräkningsunderlaget med 1,343. Produkten ökas därefter med 0,1168 prisbasbelopp.

19 § För den som är ogift och vars beräkningsunderlag uppgår till minst 1,529 prisbasbelopp men inte överstiger 3,16 prisbasbelopp räknas beräkningsunderlaget upp enligt följande.

2,17 prisbasbelopp ökas med produkten av

  • den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,51 prisbasbelopp och
  • 0,60.

20 § För den som är gift och vars beräkningsunderlag uppgår till minst 1,354 prisbasbelopp men inte överstiger 2,8275 prisbasbelopp räknas beräkningsunderlaget upp enligt följande.

1,935 prisbasbelopp ökas med produkten av

  • den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,34 prisbasbeloppet och
  • 0,60.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Garantipension efter uppräkning

21 § Den årliga garantipensionen är differensen mellan

  • det beräkningsunderlag som räknats upp enligt 17–20 §§ och
  • summan av sådan tilläggspension, tjänstepension, änkepension, utländsk pension och sådana andra förmåner enligt 5 § 7 som har ingått i beräkningsunderlaget.

Garantipension i andra fall

22 § För den vars beräkningsunderlag inte överstiger 0,25 prisbasbelopp gäller följande.

Den årliga garantipensionen är differensen mellan

  • beräkningsunderlaget sedan detta multiplicerats med 1,04 och
  • summan av sådan tilläggspension, tjänstepension, änkepension, utländsk pension och sådana andra förmåner enligt 5 § 7 som har ingått i beräkningsunderlaget.

23 § För den vars beräkningsunderlag överstiger 3,16 prisbasbelopp för den som är ogift eller 2,8275 prisbasbelopp för den som är gift gäller följande.

Den årliga garantipensionen är differensen mellan

  • beräkningsunderlaget och
  • summan av sådan tilläggspension, tjänstepension, änkepension, utländsk pension och sådana andra förmåner enligt 5 § 7 som har ingått i beräkningsunderlaget.

Partiell garantipension

24 § Partiell garantipension utgör en så stor andel av garantipension beräknad enligt 21

  • §§ vid helt uttag som svarar mot den

andel som tas ut.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

15 kap. Garantipension för den som är född 1938 eller senare

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till garantipension i 2−4 §§,
  • försäkringstiden i 5−14 §§,
  • beräkningsunderlag för garantipension i 15−19 §§, och
  • beräkning av garantipension i 20−26 §§.

Rätten till garantipension

2 § Garantipension till en försäkrad som är född 1938 eller senare kan lämnas om han eller hon enligt 5

  • §§ har en försäkringstid

om minst tre år.

3 § Garantipension till en försäkrad som har rätt till inkomstgrundad ålderspension i form av inkomstpension eller tilläggspension lämnas endast i den utsträckning som han eller hon tar ut sådan pension för samma tid. Garantipensionen kan då begränsas till tre fjärdedelar, hälften eller en fjärdedel av hel pension. I annat fall får garantipension inte tas ut i andelar.

4 § Garantipension får tas ut tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Försäkringstiden

Bosättning i Sverige

5 § Som försäkringstid för garantipension räknas tid under vilken en person skall anses ha varit bosatt i Sverige enligt A 5 kap.

Vistelse i Sverige

6 § Som försäkringstid för garantipension räknas tid under vilken en person före tidpunkten för bosättning enligt 5 § oavbrutet har vistats i Sverige efter att ha ansökt om uppehållstillstånd.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Bosättning i tidigare hemland

7 § Om en person har beviljats uppehållstillstånd med stöd av 3 kap. 2 eller 3 § utlänningslagen (1989:529) räknas som försäkringstid för garantipension tid under vilken han eller hon har varit bosatt i sitt tidigare hemland från och med det kalenderår då den pensionssökande fyllde 25 år till tidpunkten då han eller hon först ankom till Sverige.

8 § Vid beräkningen enligt 7 § skall en så stor andel av tiden i hemlandet tillgodoräknas som svarar mot förhållandet mellan

  • den tid under vilken den pensionssökande har varit bosatt i Sverige, inräknad den tid som avses i 6 §, från den första ankomsten till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år och
  • hela tidrymden från det att den pensionssökande första gången kom till landet till och med det kalenderår då han eller hon fyllde 64 år.

Vid beräkningen skall bortses från tid för vilken personen, vid bosättning i Sverige, har rätt till pension från hemlandet.

9 § Vid tillämpningen av 7 och 8 §§ likställs med tid i hemlandet tid då den pensionssökande före den första ankomsten till Sverige har befunnit sig i ett annat land där han eller hon har beretts en tillfällig fristad.

Biståndsarbetare m.fl.

10 § Vid beräkning av försäkringstid för garantipension för biståndsarbetare m.fl. som enligt A 5 kap. 6 § anses bosatta i Sverige även under vistelse utomlands skall bortses från tid för vilken den utsände, vid bosättning i Sverige, har rätt till sådan pension från det andra landet som inte enligt 15

  • §§ skall ligga

till grund för beräkning av garantipension.

Endast tid mellan 16 och 64 års ålder

11 § Vid beräkning av försäkringstid beaktas endast tid

  • från och med det kalenderår då den pensionssökande har uppnått 16 års ålder och
  • till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 64 år.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Tiden mellan 16 och 24 års ålder

12 § Tid från och med det kalenderår då den pensionssökande har fyllt 16 år till och med det kalenderår då han eller hon har fyllt 24 år räknas som försäkringstid endast om det för den pensionssökande för samma tid har fastställts pensionsgrundande inkomst eller pensionsgrundande belopp för sjukersättning eller aktivitetsersättning eller för förtidspension eller sjukbidrag enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003, som per kalenderår uppgår till lägst ett inkomstbasbelopp enligt 6 kap. 26 och 27 §§.

Efter sjukersättning

13 § För den som omedelbart före den kalendermånad då han eller hon fyllde 65 år fick hel sjukersättning i form av garantiersättning gäller följande. Om det är förmånligare än en beräkning enligt 5

  • §§, räknas som försäkringstid för garantipension den bosättningstid som legat till grund för beräkning av sjukersättningen.

Avrundning

14 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall vid beräkningen avrundas nedåt till helt antal år.

Beräkningsunderlag för garantipension

Inkomstgrundad ålderspension

15 § Till grund för beräkning av garantipension enligt 20

  • §§ skall, om inte något annat anges i 25 §, ligga den inkomstgrundade ålderspension som den pensionssökande har rätt till för samma år.

16 § Med inkomstgrundad ålderspension enligt 15 § avses

  • inkomstgrundad ålderspension enligt denna balk före minskning som anges i 17 kap. 2
  • §§, och
  • sådan allmän obligatorisk ålderspension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna lag.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Inkomstpension och premiepension skall beräknas som om den pensionssökande endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt, före minskning enligt 9 kap. 10 §, hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

Övriga förmåner som ingår i beräkningsunderlaget

17 § I beräkningsunderlaget ingår också

1. änkepension,

2. efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning, och

3. sådana förmåner som lämnas till den pensionsberättigade enligt utländsk lagstiftning och som motsvarar sjukersättning eller aktivitetsersättning eller som utgör pension vid invaliditet.

Obetalda avgifter

18 § När pensionsrätt eller pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats för den pensionssökande, skall vid tillämpning av 15 och 16 §§, hänsyn tas till den inkomstpension eller tilläggspension som skulle ha lämnats om full avgift hade betalats.

Överföring av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna

19 § Om den pensionssökande enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension, pensionsrätt för premiepension och värdet av rätt till tilläggspension och om någon överföring från gemenskaperna enligt 8 § samma lag därefter inte har skett, skall garantipensionen beräknas som om någon överföring till gemenskaperna inte hade skett.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Beräkning av garantipension

Ogifta

20 § För den som är ogift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande.

Den årliga garantipensionen är 2,13 prisbasbelopp (basnivån för ogifta) minskat med beräkningsunderlaget.

21 § För den som är ogift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,26 prisbasbelopp gäller följande.

Den årliga garantipensionen är 0,87 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,26 prisbasbelopp.

Gifta

22 § För den som är gift och vars beräkningsunderlag inte överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande.

Den årliga garantipensionen är 1,9 prisbasbelopp (basnivån för gifta) minskat med beräkningsunderlaget.

23 § För den som är gift och vars beräkningsunderlag överstiger 1,14 prisbasbelopp gäller följande.

Den årliga garantipensionen är 0,76 prisbasbelopp minskat med 48 procent av den del av beräkningsunderlaget som överstiger 1,14 prisbasbelopp.

Avkortning om försäkringstiden understiger 40 år

24 § För den som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension skall samtliga de prisbasbeloppsanknutna belopp som anges i 20

  • §§ avkortas till så stor andel som svarar mot

kvoten av

  • försäkringstiden och
  • talet 40.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Uttag av inkomstgrundad ålderspension från annan tidpunkt än 65 års ålder

25 § Om den försäkrade har rätt till inkomstpension eller tilläggspension skall garantipensionen alltid beräknas som om inkomstpensionen och tilläggspensionen hade börjat lyftas den kalendermånad då den försäkrade fyller 65 år.

Om sådant garantitillägg lämnas som avses i 11 kap. 18 och 19 §§ och om inkomstpension eller tilläggspension har tagits ut före den kalendermånad då den försäkrade fyllde 65 år skall, när garantipensionen beräknas, detta tillägg ökas på motsvarande sätt som hel årlig tilläggspension har minskats enligt 11 kap. 20 §.

Partiell garantipension

26 § Partiell garantipension utgör en så stor andel av garantipension beräknad enligt 20

  • §§ vid helt uttag som svarar mot den

andel som tas ut.

V Vissa gemensamma bestämmelser om

allmän ålderspension

16 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • samordning av allmän ålderspension och yrkesskadelivränta i 17 kap.,
  • ändring av beräkningsunderlag för allmän ålderspension i 18 kap., och
  • utbetalning av allmän ålderspension i 19 kap.

17 kap. Samordning av allmän ålderspension och yrkesskadelivränta

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • när samordning skall ske i 2–5 §§, och
  • hur samordning skall ske i 6–12 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

När samordning skall ske

2 § Inkomstpension, tilläggspension eller garantipension skall minskas om den pensionsberättigade har rätt till livränta (yrkesskadelivränta) på grund av obligatorisk försäkring enligt följande upphävda lagar:

1. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete,

2. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Detsamma gäller för en pensionsberättigad som

1. enligt någon annan författning eller enligt regeringens beslut har rätt till annan livränta, som bestäms eller betalas ut av Försäkringskassan, eller

2. får livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

3 § Inkomstpension, tilläggspension eller garantipension skall inte minskas på grund av livränta enligt C 22

  • kap.

4 § Om samordning skall göras enligt 12 §, skall garantipensionen för den som är född 1937 eller tidigare inte minskas enligt bestämmelserna i 3 och 6

  • §§.

5 § Om en skada som livränta har börjat lämnas för återigen medför sjukdom som berättigar till sjukpenning, skall det anses som om livränta hade lämnats under sjukdomstiden.

Hur samordning skall ske

Grundläggande bestämmelser

6 § Summan av inkomstpension, tilläggspension och garantipension skall minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade får som skadad.

Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och därefter på tilläggspensionen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

7 § Avdrag på inkomstpension och tilläggspension enligt 11 kap. 6 § första stycket 1 får göras endast om den pensionsberättigade kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

8 § Garantipension skall på motsvarande sätt som anges i 6 § minskas med livränta som den pensionsberättigade får som efterlevande i annat fall än som avses i F 14 och 15 kap.

Livränta med engångsbelopp

9 § Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkningen anses som om livränta lämnas eller som om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpades vid utbytet.

Begränsningsregel

10 § Summan av hel inkomstgrundad ålderspension och hel garantipension får aldrig, på grund av bestämmelserna i 2 och 6

  • §§, för månad räknat understiga
  • 13 procent av prisbasbeloppet för den som är ogift, och
  • 11,5 procent av prisbasbeloppet för den som är gift.

11 § Vid beräkningen enligt 10 § skall bestämmelserna i 11 kap. 9 § tillämpas.

Pensionsberättigade födda 1937 eller tidigare

12 § För en pensionsberättigad som är född 1937 eller tidigare, och som i december 2002 fick såväl ålderspension som sådan yrkesskadelivränta såsom skadad som avses i 2 §, skall tilläggspensionen minskas enligt följande.

Minskningen skall ske med ett belopp som motsvarar det belopp varmed den pensionsberättigades ålderspension i december 2002 minskades för livränta såsom skadad med stöd av 17 kap. 2 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring. Om livräntan

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

minskas efter utgången av 2002, skall det belopp som minskar tilläggspensionen minskas i motsvarande mån.

18 kap. Ändring av beräkningsunderlag för allmän ålderspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • inkomstgrundad ålderspension i 2 och 3 §§,
  • överförd pensionsrätt för premiepension i 4 §, och
  • garantipension i 5 §.

Inkomstgrundad ålderspension

2 § Ett beslut om inkomstgrundad ålderspension skall ändras om det föranleds av en ändring som gjorts i beräkningsunderlaget för beslutet eller av en ändring av ett beslut enligt skattebetalningslagen (1997:483) som avser egenavgift. Detsamma gäller om det efter ändring av taxeringen står klart att pensionsrätt för premiepension, till följd av bestämmelserna i 9 kap. 8 §, inte skulle ha tillgodoräknats.

Ett beslut om pensionsrätt och pensionspoäng skall ändras också när det följer av bestämmelserna i 9 kap. 9 eller 21 § om obetalda avgifter.

3 § Ändring enligt 2 § första stycket första meningen av ett beslut om pensionsgrundande inkomst skall göras endast om storleken av inkomsten skulle öka eller minska med minst 1 000 kr. Den som beslutet avser skall skriftligen underrättas om ändringen och om hur man begär omprövning av beslutet.

Överförd pensionsrätt för premiepension

4 § Överförd pensionsrätt för premiepension skall ändras om ett beslut för den som överfört pensionsrätten har ändrats och detta föranleder en ändring av den överförda pensionsrätten.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Garantipension

5 § Ett beslut om garantipension för viss tid för den som är född 1937 eller tidigare skall ändras av Försäkringskassan, om det föranleds av en ändring som gjorts i fråga om den pension eller de belopp för samma tid som ingått i beräkningsunderlaget enligt 14 kap. 5

  • §§.

Ett beslut om garantipension för viss tid för den som är född 1938 eller senare skall ändras av Försäkringskassan, om det föranleds av en ändring som gjorts i fråga om den inkomstgrundade ålderspension, änkepension eller utländska förmån för samma tid som legat till grund för beräkningen av garantipensionen.

19 kap. Utbetalning av allmän ålderspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • utbetalningsperiod i 2 §, och
  • avrundning i 3−5 §§.

Utbetalningsperiod

2 § Allmän ålderspension skall betalas ut månadsvis.

Årspension som beräknas uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den pensionsberättigade får pensionen även i andra fall betalas ut en eller två gånger per år.

Avrundning

Inkomstpension, tilläggspension och garantipension

3 § När inkomstpension, tilläggspension eller garantipension beräknas för månad skall den årspension som beräkningen grundar sig på avrundas till närmaste hela krontal som är jämnt delbart med tolv.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

4 § Vid beräkning enligt 3 § skall pensioner som betalas ut samtidigt anses som en enda pension.

Om inkomst- eller tilläggspension betalas ut samtidigt med garantipension, skall avrundningen enligt 3 § göras på garantipensionen.

Premiepension

5 § Premiepension avrundas månadsvis till närmaste hela krontal, varvid 50 öre avrundas uppåt.

VI Särskilda förmåner vid ålderdom

20 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • särskilt pensionstillägg i 21 kap., och
  • äldreförsörjningsstöd i 22 kap.

21 kap. Särskilt pensionstillägg

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 §, samt bestämmelser om
  • vilka personer som likställs med förälder i 3 §,
  • rätten till särskilt pensionstillägg i 4−6 §§,
  • tillgodoräkning av vårdår i 7−9 §§,
  • beräkning av särskilt pensionstillägg i 10−14 §§, och
  • likställande med garantipension i 15 §.

Inledande bestämmelser

2 § Särskilt pensionstillägg kan lämnas som tillägg till ålderspension för långvarig vård av sjukt eller funktionshindrat barn före 1999.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Personer som likställs med förälder

3 § När det gäller särskilt pensionstillägg likställs med förälder den som under vårdåren

1. har varit särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet,

2. har varit blivande adoptivförälder,

3. har varit förälderns make och stadigvarande sammanbott med föräldern, eller

4. har varit sambo med föräldern och haft barn med föräldern. Den som var särskilt förordnad vårdnadshavare för barnet när barnet fyllde 18 år eller vid den tidigare tidpunkt när barnet ingick äktenskap skall för tid därefter likställas med särskilt förordnad vårdnadshavare enligt första stycket 1.

Rätten till särskilt pensionstillägg

4 § Särskilt pensionstillägg kan lämnas till den som är född 1953 eller tidigare och har rätt till

  • inkomstpension,
  • tilläggspension, eller
  • garantipension.

5 § Särskilt pensionstillägg lämnas till en förälder som avstått från förvärvsarbete för att vårda ett sjukt eller funktionshindrat barn under minst sex vårdår.

Högst femton vårdår får läggas till grund för beräkningen av pensionstillägget.

6 § Med ett vårdår avses ett kalenderår före 1999 under större delen av vilket

1. en förälder har vårdat ett sjukt eller funktionshindrat barn, och

2. barnet har fått hel förtidspension eller helt sjukbidrag tillsammans med handikappersättning enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2001.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Tillgodoräkning av vårdår

Avbrott i vården

7 § En förälders rätt att tillgodoräknas vårdår påverkas inte av avbrott i vården under den del av dygnet då barnet vistas i förskola, skola, dagcenter eller liknande, eller av kortare avbrott i övrigt i vården som varit utan väsentlig betydelse för förälderns bundenhet till vårduppgiften.

Vad som inte räknas som vårdår

8 § Som vårdår räknas inte år för vilket en förälder

1. under större delen av kalenderåret har fått förtidspension eller sjukbidrag enligt den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2001,

2. har tillgodoräknats pensionspoäng enligt lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1999 eller pensionsrätt enligt den upphävda lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension,

3. inte har tillgodoräknats pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning, eller

4. skulle ha tillgodoräknats pensionspoäng, om inte undantagande från försäkringen för tilläggspension enligt 11 kap. 7 § lagen om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 1982 hade gällt för honom eller henne.

9 § För år efter det år när en förälder har fyllt 64 år får vårdår inte tillgodoräknas honom eller henne. Detsamma gäller för år då föräldern före den månad när han eller hon fyller 65 år har tagit ut ålderspension enligt 6 kap. i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2001.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Beräkning av särskilt pensionstillägg

Huvudregel

10 § För sex tillgodoräknade vårdår är det särskilda pensionstillägget per kalenderår fem procent av prisbasbeloppet. För varje vårdår som tillgodoräknas därutöver ökar tillägget med fem procent av prisbasbeloppet.

När pensionstillägg börjat lämnas före 65 års ålder

11 § För den som börjar få särskilt pensionstillägg före den månad då han eller hon fyller 65 år minskas tillägget enligt 10 § med 0,5 procent för varje månad som, när tillägget börjar lämnas, återstår till den månad när han eller hon fyller 65 år.

När pensionstillägg börjat lämnas efter 65 års ålder

12 § För den som börjar få särskilt pensionstillägg efter den månad då han eller hon fyller 65 år ökas tillägget enligt 10 § med 0,7 procent för varje månad som, när tillägget börjar lämnas, förflutit från den månad när han eller hon fyllt 65 år, dock längst till och med den månad när han eller hon fyller 70 år.

Pensionstillägg till avkortad folkpension

13 § För den som är född 1937 eller tidigare och som inte skulle ha tillgodoräknats oavkortad folkpension enligt bestämmelserna i 5 kap. 3 § andra stycket och 5 § fjärde stycket i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i deras lydelse före den 1 januari 2003 gäller följande.

Det särskilda pensionstillägget avkortas till så stor andel som svarar mot kvoten av

  • det antal år som pensionspoäng eller bosättningstid skulle ha tillgodoräknats för enligt dessa bestämmelser och
  • 30 när det gäller pensionspoäng respektive 40 när det gäller bosättningstid.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Pensionstillägg till avkortad garantipension

14 § För den som är född 1938 eller senare och som inte kan tillgodoräknas 40 års försäkringstid för garantipension gäller följande.

Det särskilda pensionstillägget avkortas till så stor andel som svarar mot kvoten av

  • försäkringstiden för garantipension och
  • 40.

Likställande med garantipension

15 § Om inte annat följer av denna balk skall det som i balken eller i annan författning föreskrivs om garantipension tillämpas på särskilt pensionstillägg. Detta skall dock inte gälla i fråga om samordning med sådan livränta som avses i 17 kap. Även i fråga om inkomstskatt gäller särskilda föreskrifter.

22 kap. Äldreförsörjningsstöd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 §, samt bestämmelser om
  • personer som likställs med ogifta i 3 §,
  • personer som likställs med gifta i 4 §,
  • rätten till äldreförsörjningsstöd i 5 och 6 §§,
  • förmånstiden i 7–9 §§,
  • beräkning av äldreförsörjningsstöd i 10−18 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 19 och 20 §§, och
  • utbetalning av äldreförsörjningsstöd i 21 §.

Inledande bestämmelse

2 § Äldreförsörjningsstöd kan lämnas till försäkrade som inte får sina grundläggande försörjningsbehov tillgodosedda genom allmän ålderspension.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Rätten till äldreförsörjningsstöd respektive stödets storlek är beroende av den försäkrades inkomster och, om han eller hon är gift, även av makens inkomster.

Personer som likställs med ogifta

3 § När det gäller äldreförsörjningsstöd likställs med ogift person en bidragsberättigad person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl talar mot detta.

Personer som likställs med gifta

4 § När det gäller äldreförsörjningsstöd likställs med gift person en bidragsberättigad person som är sambo med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med.

Om inte skäl visas för något annat skall detsamma gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på samma adress.

Rätten till äldreförsörjningsstöd

5 § Den försäkrade skall genom äldreförsörjningsstödet tillförsäkras medel för att täcka en skälig bostadskostnad och en skälig levnadsnivå i övrigt.

6 § Om den försäkrade har rätt till inkomstgrundad ålderspension, garantipension, bostadstillägg eller särskilt bostadstillägg, lämnas äldreförsörjningsstöd endast om den försäkrade tar ut samtliga sådana förmåner som han eller hon är berättigad till för samma tid.

Förmånstiden

7 § Äldreförsörjningsstöd kan lämnas tidigast från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år.

Äldreförsörjningsstöd lämnas från och med den månad då rätt till förmånen har inträtt, dock tidigast från och med ansökningsmånaden.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

8 § Stödet kan lämnas under högst tolv sammanhängande månader på grundval av de uppgifter som den försäkrade har lämnat i sin ansökan. För stöd under tid därefter krävs att den försäkrade ger in en ny ansökan.

9 § Äldreförsörjningsstöd lämnas till och med den månad då rätten till förmånen har upphört.

Beräkning av äldreförsörjningsstöd

Huvudregel

10 § Äldreförsörjningsstöd skall motsvara differensen mellan

  • summan av beloppen för skälig bostadskostnad och skälig levnadsnivå i övrigt enligt 11
  • §§, och
  • den försäkrades inkomster enligt 16−18 §§.

Skälig bostadskostnad

11 § För den som är ogift är beloppet för skälig bostadskostnad högst 5 870 kronor i månaden.

12 § För den som är gift är beloppet för skälig bostadskostnad högst 2 935 kronor i månaden. Bostadskostnaden för var och en av makarna skall beräknas till hälften av den sammanlagda bostadskostnaden.

13 § För var och en av de boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform är beloppet för skälig bostadskostnad högst 2 850 kronor i månaden.

14 § Som skälig bostadskostnad anses inte sådana kostnader för bostad som enligt bestämmelserna om bostadstillägg i G 9 kap. 8 och 9 §§ inte medför rätt till bostadstillägg.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. E

Skälig levnadsnivå i övrigt

15 § Beloppet för skälig levnadsnivå per månad är en tolftedel av

  • 1,294 prisbasbelopp för den som är ogift, och
  • 1,084 prisbasbeloppet för den som är gift.

Inkomster

16 § Med inkomst avses den inkomst, för år räknat, som en försäkrad kan antas komma att få under den närmaste tiden.

Den försäkrades inkomster beräknas enligt bestämmelserna om särskilt bostadstillägg i G 10 kap. 29 §.

17 § Som inkomst räknas även

  • bostadsbidrag, och
  • särskilt bostadstillägg.

18 § En makes inkomst respektive värde av förmögenhet anses vara hälften av makarnas sammanlagda inkomst och förmögenhet.

Omprövning vid ändrade förhållanden

19 § Äldreförsörjningsstöd skall omprövas när något förhållande som bestämmer stödets storlek har ändrats.

Äldreförsörjningsstöd får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av en förmån som betalas ut av Försäkringskassan, pension enligt utländsk lagstiftning, avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.

20 § Ändring av äldreförsörjningsstöd skall gälla från och med månaden närmast efter den månad när anledningen till ändring uppkom. Gäller det ökning skall även 7 § andra stycket beaktas.

En ändring av äldreförsörjningsstödet skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden.

Socialförsäkringsbalk avd. E SOU 2005:114

Utbetalning av äldreförsörjningsstöd

21 § Äldreförsörjningsstödet betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

AVD. F FÖRMÅNER TILL EFTERLEVANDE

I Inledande bestämmelser

1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner till efterlevande (efterlevandeförmåner).

2 § Efterlevandeförmåner enligt denna avdelning är följande:

1. Efterlevandepension i form av

  • barnpension,
  • omställningspension till efterlevande make,
  • änkepension till efterlevande maka,
  • garantipension till omställningspension, och
  • garantipension till änkepension.

2. Efterlevandestöd som garantiförmån till barn.

3. Efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m.m. i form av

  • begravningshjälp,
  • barnlivränta, och
  • omställningslivränta till efterlevande make.

4. Efterlevandeskydd i form av premiepension, om pensionsspararen har ansökt om ett sådant skydd.

3 § I denna underavdelning finns inledande bestämmelser om efterlevandeförmånerna samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i avd. F. Det finns definitioner och förklaringar också i de enskilda underavdelningarna i avdelningen.

Vidare finns bestämmelserna om

  • efterlevandepension och efterlevandestöd i underavdelning II,
  • efterlevandeförmåner från arbetsskadeförsäkringen m.m. i underavdelning III, och
  • efterlevandeskydd i form av premiepension i underavdelning IV.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Försäkring och ansökan, m.m.

4 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast efter en avliden som var försäkrad för förmånen enligt A 4 och 6 kap. eller till den som själv har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt A 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i avd. H.

II Efterlevandepension och efterlevandestöd

2 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om efterlevandepension och efterlevandestöd i 3 kap., samt bestämmelser om
  • barnpension i 4 kap.,
  • efterlevandestöd i 5 kap.,
  • omställningspension i 6 kap.,
  • garantipension till omställningspension i 7 kap.,
  • beräkningsunderlag för inkomstgrundad efterlevandepension i 8 kap.,
  • änkepension i 9 kap.,
  • beräkning av änkepension i 10 kap.,
  • garantipension till änkepension i 11 kap., och
  • vissa gemensamma regler i 12 kap.

3 kap. Allmänna bestämmelser om efterlevandepension och efterlevandestöd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2–6 §§, samt bestämmelser om
  • rätten till efterlevandepension och efterlevandestöd i 7–10 §§,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

  • samordning av omställningspension och änkepension i 11−14 §§, och
  • förmånstiden i 15−20 §§.

Inledande bestämmelser

Förmånsformer

2 § Efterlevandepension som är relaterad till den avlidnes inkomster lämnas i form av

  • barnpension,
  • omställningspension, och
  • änkepension.

3 § Till efterlevande barn kan som ett bosättningsbaserat grundskydd lämnas efterlevandestöd.

Till vuxna efterlevande kan som ett bosättningsbaserat grundskydd lämnas efterlevandepension i form av

  • garantipension till omställningspension, och
  • garantipension till änkepension. Garantipensionerna är även beroende av den avlidnes försäkringstid.

Inkomstrelaterad efterlevandepension

4 § Barnpension och omställningspension lämnas enligt 4 och 6 kap. som inkomstgrundad efterlevandepension. Denna beräknas på ett underlag enligt 8 kap.

5 § Änkepension lämnas enligt 9 kap. i form av tilläggspension och 90-procentstillägg. Tilläggspensionen och 90-procentstillägget beräknas enligt 10 kap.

Grundskydd

6 § Efterlevandestöd och garantipension till omställningspension lämnas enligt 5 och 7 kap. som tillägg till eller i stället för barnpension och omställningspension.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Garantipension till änkepension lämnas enligt 11 kap. som tillägg till eller i stället för änkepension.

Rätten till efterlevandepension och efterlevandestöd

Förmåner efter avlidna personer

7 § Efterlevandepension och efterlevandestöd kan lämnas till barn vars ena eller båda föräldrar har avlidit.

Efterlevandepension till vuxna kan lämnas till en man eller kvinna vars make har avlidit.

8 § Vem som skall vara försäkrad och andra villkor för rätten till en förmån anges särskilt för varje förmån i 4

  • 9 och 11 kap.

9 § Rätt till barnpension, omställningspension eller änkepension föreligger endast om ett inkomstrelaterat underlag kan beräknas för den avlidne enligt 8 eller 10 kap.

Förmåner efter försvunna personer

10 § Om någon har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit, gäller samma rätt till efterlevandepension eller efterlevandestöd som vid dödsfall. Visar det sig senare att den försvunna personen lever, upphör rätten till förmånen.

Samordning av omställningspension och änkepension

Allmänna bestämmelser

11 § En efterlevande kvinna kan enligt 12

  • §§ ha rätt till änkepension i stället för eller utöver omställningspension.

Kvinnor födda 1944 eller tidigare

12 § En efterlevande kvinna som är född 1944 eller tidigare och som uppfyller förutsättningarna för rätt till änkepension och garantipension till sådan pension enligt 9 och 11 kap. har inte rätt till omställningspension och garantipension till sådan pension.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

En efterlevande kvinna som enligt 11 kap. 5 § likställs med änka har dock, om förutsättningarna för det är uppfyllda, rätt till omställningspension enligt 6 kap.

Kvinnor födda 1945 eller senare

13 § En efterlevande kvinna som är född 1945 eller senare får i första hand omställningspension och garantipension till sådan pension enligt 6 och 7 kap. Hon har dock, om förutsättningarna för det är uppfyllda, också rätt till änkepension enligt 9 kap.

Rätt till både omställningspension och änkepension

14 § Om en efterlevande kvinna för samma månad har rätt till såväl änkepension eller garantipension till änkepension som omställningspension eller garantipension till omställningspension, skall endast omställningspension och garantipension till omställningspension lämnas.

Om änkepensionen och garantipensionen till änkepensionen är större än omställningspensionen och garantipensionen till omställningspensionen, lämnas dock de förstnämnda pensionerna i den utsträckning de överstiger omställningspensionen och garantipensionen till sådan pension. Minskning skall göras på garantipension till änkepension och i andra hand på 90-procentstillägget enligt 10 kap. 2 § 2.

Förmånstiden

15 § Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas efter ansökan enligt bestämmelserna i avd. H. Änkepension får dock lämnas utan ansökan till en änka som fyllt 65 år och som får allmän ålderspension.

16 § Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas från och med den månad då dödsfallet inträffat. Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas dock från och med månaden efter månaden för dödsfallet om den avlidne vid sin död fick allmän ålderspension eller sjukersättning eller aktivitetsersättning.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

17 § Om rätten till efterlevandepension eller efterlevandestöd inträder vid en annan tidpunkt än den som avses i 16 §, skall förmånen lämnas från och med den månad när rätten inträder.

18 § En annan efterlevandepension än barnpension får inte lämnas för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden. Barnpension och efterlevandestöd får inte lämnas för längre tid tillbaka än två år före ansökningsmånaden.

19 § Ändring av efterlevandepension och efterlevandestöd skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändringen uppkom.

20 § Efterlevandepension och efterlevandestöd lämnas till och med den månad då rätten till förmånen upphör. Dock lämnas följande förmåner längst till och med månaden före den då den efterlevande fyller 65 år:

1. Omställningspension.

2. Garantipension till omställningspension.

3. Änkepension i form av 90-procentstillägg.

4. Garantipension till änkepension.

4 kap. Barnpension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– rätten till barnpension i 2

  • §§, och
  • beräkning av barnpension i 7−14 §§.

Rätten till barnpension

2 § Ett barn har rätt till barnpension om barnets ena eller båda föräldrar har avlidit.

Detta gäller om den avlidne var försäkrad för sådan förmån enligt A 4 och 6 kap.

3 § Ett utländskt barn som vårdas av blivande adoptivförälder skall vid tillämpningen av bestämmelserna om barnpension anses som barn till den föräldern.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

4 § Rätten till barnpension upphör när barnet fyller 18 år, om inte något annat följer av 5 och 6 §§.

5 § Ett barn som har fyllt 18 år och som bedriver studier har rätt till barnpension även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Detta gäller dock endast om studierna ger rätt till

1. förlängt barnbidrag enligt B 8 kap., eller

2. studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395). Undervisning som omfattar kortare tid än åtta veckor ger inte rätt till barnpension.

6 § Med tid för studier enligt 5 § skall likställas

  • tid för ferier, och
  • tid då barnet på grund av sjukdom inte kan bedriva sina studier.

Beräkning av barnpension

Barnpension till endast ett barn som inte fyllt 12 år

7 § Barnpension efter en förälder för ett enda barn som inte har fyllt 12 år motsvarar för år räknat 35 procent av det underlag som anges i 8 kap.

Barnpension till flera barn när det yngsta inte fyllt 12 år

8 § Har flera barn, varav det yngsta inte fyllt 12 år, rätt till barnpension efter en förälder, skall det procenttal som anges i 7 § ökas med talet 25 för varje barn utöver det första oavsett deras ålder. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

Barnpension till endast ett barn som fyllt 12 år

9 § Barnpension efter en förälder för ett enda barn som fyllt 12 år motsvarar för år räknat 30 procent av underlaget enligt 8 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Barnpension till flera barn som alla fyllt 12 år

10 § Har flera barn, som alla fyllt 12 år, rätt till barnpension efter en förälder, skall det procenttal som anges i 9 § ökas med talet 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

Om båda föräldrarna avlidit

11 § Om ett barns båda föräldrar har avlidit motsvarar barnpensionen efter vardera föräldern alltid 35 procent av underlaget enligt 8 kap.

Är i sådant fall som avses i första stycket flera barn berättigade till barnpension efter en förälder, skall det procenttal som anges i första stycket ökas med talet 25 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnpensionsbeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

Begränsningsregler för flera barnpensioner

12 § Om flera barnpensioner skall lämnas efter en avliden förälder och dessa pensioner, beräknade enligt 8 eller 10 § eller 11 § andra stycket, sammantagna skulle överstiga underlaget enligt 8 kap., skall pensionerna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar det underlaget.

13 § De sammanlagda barnpensionerna skall lämnas med högst 80 procent av underlaget enligt 8 kap., om det efter en avliden förutom barnpension skall lämnas omställningspension eller änkepension.

Om barnpensionerna sammantaget överstiger den högsta nivån enligt första stycket, skall de sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar den nivån.

14 § Vid tillämpning av 12 eller 13 § får inte barnpensionen för ett barn sänkas på den grunden att barnpensionen för ett annat barn skall räknas om enligt 11 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

5 kap. Efterlevandestöd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till efterlevandestöd i 2 §, och
  • beräkning av efterlevandestöd i 3−7 §§.

Rätten till efterlevandestöd

2 § Ett barn som är försäkrat enligt A 4 och 5 kap. och som uppfyller villkoren för rätt till barnpension i 4 kap. 2 § första stycket och 3

  • §§ har rätt till efterlevandestöd.

Beräkning av efterlevandestöd

Grundläggande bestämmelser

3 § Efterlevandestöd till ett barn skall för år räknat motsvara 40 procent av prisbasbeloppet.

Om barnets båda föräldrar har avlidit, skall efterlevandestödet lämnas med 40 procent av prisbasbeloppet efter vardera föräldern.

Minskning med barnpension eller barnlivränta

4 § Om barnet får barnpension enligt 4 kap. efter den avlidne föräldern, lämnas efterlevandestöd endast i den utsträckning pensionen inte uppgår till 40 procent av prisbasbeloppet. Har båda föräldrarna avlidit lämnas efterlevandestöd i den utsträckning pensionen efter föräldrarna sammanlagt inte uppgår till 80 procent av prisbasbeloppet.

5 § Vid tillämpning av 4 § skall med barnpension likställas barnlivränta enligt 14 och 15 kap., efter samordning enligt 15 kap. 17

  • §§.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Minskning med utländsk efterlevandepension

6 § Vid tillämpning av 4 § skall med barnpension likställas sådan efterlevandepension som barnet har rätt till enligt utländsk lagstiftning. Det gäller dock inte utländsk efterlevandepension som är att likställa med efterlevandestöd enligt detta kapitel.

Samordning med sjukersättning och aktivitetsersättning

7 § Om ett barn för samma månad har rätt till såväl efterlevandestöd som aktivitetsersättning eller sjukersättning i form av garantiersättning, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna.

6 kap. Omställningspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • förmånsformer i 2 §,
  • rätten till omställningspension i 3−5 §§,
  • rätten till förlängd omställningspension i 6−8 §§,
  • förmåner efter flera avlidna i 9 §, och
  • beräkning av omställningspension i 10 §.

Förmånsformer

2 § Inkomstgrundad efterlevandepension i form av omställningspension kan lämnas som

  • omställningspension, och
  • förlängd omställningspension. Efterlevandepension i form av garantipension till omställningspension kan enligt 7 kap. lämnas som tillägg till eller i stället för omställningspension.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Rätten till omställningspension

Vem som kan få omställningspension

3 § En efterlevande make, som stadigvarande sammanbodde med sin make vid dennes död, har rätt till omställningspension om denne var försäkrad för sådan förmån enligt A 4 och 6 kap. och den efterlevande

1. vid dödsfallet stadigvarande sammanbodde med barn under 18 år, som stod under vårdnad av makarna eller en av dem, eller

2. oavbrutet hade sammanbott med maken under en tid av minst fem år fram till dödsfallet.

Med efterlevande make likställd person

4 § Med efterlevande make likställs en ogift person som är sambo med en annan ogift person vid hans eller hennes död och som

1. tidigare har varit gift med den avlidne,

2. har eller har haft barn med den avlidne, eller

3. vid dödsfallet väntade barn med den avlidne.

Förmånstiden

5 § Omställningspension kan lämnas under tolv månader från tidpunkten för dödsfallet.

Rätten till förlängd omställningspension

Vem som kan få förlängd omställningspension

6 § En efterlevande som har haft rätt till omställningspension, har för tid efter det att rätten till omställningspension upphört rätt till förlängd omställningspension om han eller hon har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 18 år som vid dödsfallet stadigvarande vistades i makarnas hem.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Om den efterlevande gifter sig eller sammanbor

7 § Rätt till förlängd omställningspension föreligger inte

1. om den efterlevande gifter sig, eller

2. om den efterlevande är sambo med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med.

Förmånstiden

8 § Förlängd omställningspension kan lämnas under tolv månader. Förlängd omställningspension lämnas dock tills det yngsta barnet fyller tolv år.

Förmåner efter flera avlidna

9 § Är någon för samma månad berättigad till omställningspension efter flera avlidna, lämnas endast pensionen jämte garantipension efter den sist avlidne eller, om pensionsbeloppen är olika höga, det högsta beloppet.

Beräkning av omställningspension

10 § Omställningspension och förlängd omställningspension motsvarar för år räknat 55 procent av det underlag som anges i 8 kap.

7 kap. Garantipension till omställningspension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till garantipension till omställningspension i 2 och 3 §§,
  • försäkringstid för den avlidne i 4−8 §§, och
  • beräkning av garantipension till omställningspension i 9−12 §§.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Rätten till garantipension till omställningspension

Vem som kan få garantipension till omställningspension

2 § En efterlevande make som är försäkrad enligt A 4 och 5 kap. och som uppfyller villkoren för rätt till omställningspension eller förlängd omställningspension har rätt till garantipension till pensionen.

Det som sägs i första stycket gäller även om kravet i 6 kap. 3 § på försäkring enligt A 4 och 6 kap. för den avlidne inte är uppfyllt men endast om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för denne enligt 4

  • §§.

Förmånstiden

3 § Garantipension till omställningspension lämnas under den tid som gäller för omställningspension respektive förlängd omställningspension.

Försäkringstid för den avlidne

Grundläggande bestämmelser

4 § Garantipension till omställningspension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garantipension till omställningspension skall tid tillgodoräknas även från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Beräkning av faktisk försäkringstid

5 § Som faktisk försäkringstid skall sådan tid räknas som utgör försäkringstid för garantipension enligt E 15 kap. 5

  • §§.

6 § Vid beräkning av sådan försäkringstid för bosättning i tidigare hemland som avses i E 15 kap. 7

  • §§ skall som försäkringstid för garantipension till omställningspension även tillgodoräknas tid från

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med det år då han eller hon fyllde 24 år.

Beräkning av framtida försäkringstid

7 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande. En framtida försäkringstid skall beräknas som produkten av

  • tidsperioden från och med året för dödsfallet till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år och
  • kvoten av den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han eller hon fyllde 16 år till och med året före dödsfallet.

Vid beräkningen skall försäkringstiden avrundas nedåt till närmaste hela antal månader.

Avrundning

8 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall avrundas nedåt till närmaste hela antal år.

Beräkning av garantipension till omställningspension

Grundläggande bestämmelser

9 § Beräkningen av garantipension till omställningspension skall grunda sig på den omställningspension respektive förlängda omställningspension som den efterlevande har rätt till.

Med omställningspension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte kan likställas med garantipension enligt denna avdelning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Basnivån

10 § Den årliga garantipensionen till omställningspension är 2,13 prisbasbelopp (basnivån), om inte något annat anges i 12 §.

11 § Basnivån skall minskas med omställningspension eller förlängd omställningspension om den försäkrade har rätt till sådan pension.

Minskning enligt första stycket skall göras efter det att basnivån avkortats enligt 12 §.

Avkortning när den avlidnes försäkringstid understiger 40 år

12 § Om det för den avlidne inte enligt 4

  • §§ kan tillgodoräknas

40 års försäkringstid för garantipension gäller följande.

Garantipensionens basnivå skall avkortas till så stor andel som svarar mot kvoten av

  • försäkringstiden och
  • talet 40.

8 kap. Beräkningsunderlag för inkomstgrundad efterlevandepension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 och 3 §§, samt bestämmelser om
  • efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare i 4
  • §§,
  • pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 65 års ålder i 9
  • §§,
  • pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 65 års ålder i 20 och 21 §§, och
  • efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare i 22
  • §§.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Inledande bestämmelser

2 § Den inkomstgrundade efterlevandepensionen beräknas på ett efterlevandepensionsunderlag.

3 § Efterlevandepensionsunderlaget bestäms på olika sätt beroende på om den avlidne var född

  • 1937 eller tidigare, eller
  • 1938 eller senare.

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1938 eller senare

Allmänna bestämmelser

4 § Till grund för beräkning av efterlevandepension efter avlidna som var födda 1938 eller senare skall läggas den avlidnes

  • faktiska pensionsbehållning, och
  • antagna pensionsbehållning. Pensionsbehållning beräknas på olika sätt beroende på om dödsfallet inträffat före eller efter 65 års ålder.

Faktisk pensionsbehållning

5 § Med faktisk pensionsbehållning avses den avlidnes pensionsbehållning för inkomstpension, beräknad antingen enligt 9

  • §§

eller enligt 20 och 21 §§.

6 § Om den avlidne har tagit ut inkomstpension före den månad då han eller hon fyllt eller skulle ha fyllt 65 år (tidigt uttag) gäller vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen det som anges i andra stycket.

Oavsett när dödsfallet inträffar skall den avlidnes pensionsbehållning, beräknad som om något uttag av inkomstpension inte hade gjorts, läggas till grund för beräkningen av faktisk pensionsbehållning.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Antagen pensionsbehållning

7 § Med antagen pensionsbehållning avses ett belopp som, enligt 14

  • §§ kan tillgodoräknas för den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

Beräkning av efterlevandepensionsunderlaget

8 § Efterlevandepensionsunderlaget skall beräknas som kvoten av

  • summan av faktisk pensionsbehållning och antagen pensionsbehållning och
  • det delningstal som enligt E 10 kap. 32−35 §§ skall tillämpas för beräkning av inkomstpension för försäkrade som i januari det år dödsfallet inträffade fyllde 65 år.

Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit före 65 års ålder

Beräkning av faktisk pensionsbehållning

9 § Faktisk pensionsbehållning är summan av de pensionsrätter för inkomstpension, beräknade enligt E 9 kap. 5, 6 och 9 §§ som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade, sedan dessa pensionsrätter räknats om enligt E 10 kap. 6 §.

10 § Pensionsrätterna skall beräknas som om det för den avlidne tillgodoräknats endast pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

11 § Om den avlidne till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade, eller på grund av beräkning enligt 13 §, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet, gäller vad som anges i andra stycket.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Vid beräkning av den faktiska pensionsbehållningen skall hänsyn tas till pensionsbehållning som avser pensionsgrundande belopp enligt E 8 kap. för

  • plikttjänstgöring,
  • barnår, och
  • studier.

12 § Med pensionsgrundande inkomst skall, när 11 § tillämpas, likställas pensionsgrundande belopp enligt E 8 kap. för sjukersättning och aktivitetsersättning.

13 § Vid bedömningen av om villkoret i 11 § är uppfyllt skall hänsyn även tas till sådana år efter dödsfallet för vilka antagen pensionsbehållning enligt 14

  • §§ skall beräknas.

Beräkning av antagen pensionsbehållning

14 § En antagen pensionsbehållning skall beräknas för den avlidne enligt 15

  • §§ om

1. dödsfallet har inträffat före det år då den avlidne skulle ha fyllt 65 år, och

2. pensionsrätt för inkomstpension enligt E 9 kap. har fastställts för den avlidne för minst tre av de fem kalenderåren närmast före året för dödsfallet.

15 § Om det för den avlidne, till och med den 31 december året före det år då dödsfallet inträffade, kan tillgodoräknas pensionsgrundande inkomst som för vart och ett av minst fem år uppgått till lägst två gånger det för respektive intjänandeår gällande inkomstbasbeloppet skall hänsyn tas till pensionsrätt som avser pensionsgrundande belopp enligt E 8 kap. i enlighet med 11 § andra stycket och 12 §.

16 § Den antagna pensionsbehållningen skall motsvara summan av de årliga pensionsrätter som kan tillgodoräknas den avlidne för tiden från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

17 § Pensionsrätten för vart och ett av de år som anges i 16 § skall beräknas på ett pensionsunderlag som svarar mot medeltalet av de pensionsunderlag enligt E 9 kap. 5 § som kan tillgodoräknas den avlidne för vart och ett av de fem åren närmast före det år då dödsfallet inträffade.

När medeltalet beräknas skall det bortses från de två år då pensionsunderlaget är högst respektive lägst.

18 § Vid beräkning av den antagna pensionsbehållningen skall pensionsrätter enligt 17 § beräknas som om all pensionsrätt skulle ha varit pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget.

19 § Om inkomstindex enligt E 6 kap. 10

  • §§ för något eller några av de fem år närmast före dödsfallet som avses i 17 § avviker från inkomstindex för dödsfallsåret, skall pensionsunderlaget för det eller de åren räknas om med hänsyn till förändringen av inkomstindex för dödsfallsåret före beräkningen av det medeltal som anges i 17 §.

Pensionsbehållning efter avlidna som var födda 1938 eller senare och som avlidit efter 65 års ålder

Grundläggande bestämmelser

20 § Om dödsfallet inträffat efter det år då den avlidne fyllde 65 år skall till grund för beräkning av efterlevandepension läggas den avlidnes faktiska pensionsbehållning, beräknad enligt 9

  • §§, som tjänats in till och med det år då den avlidne fyllde 64 år.

Inkomstindexering och följsamhetsindexering

21 § Den faktiska pensionsbehållningen enligt 20 § skall räknas om med förändringar av inkomstindex enligt E 6 kap. 10

  • §§ fram

till ingången av det år den avlidne fyllde 65 år.

Från och med årsskiftet därefter skall den faktiska pensionsbehållningen följsamhetsindexeras. Det görs genom att den räknas om i enlighet med E 10 kap. 40 och 41 §§ till ingången av det år då dödsfallet inträffade.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Efterlevandepensionsunderlag efter avlidna som var födda 1937 eller tidigare

Grundläggande bestämmelser

22 § För avlidna födda 1937 eller tidigare skall efterlevandepension beräknas på ett efterlevandepensionsunderlag som motsvarar 60 procent av produkten av

  • det prisbasbelopp som gällde det år då den avlidne fyllde 65 år och
  • medeltalet av de pensionspoäng för tilläggspension som enligt 15 § i den upphävda lagen (1998:675) om införande av lagen (1998:674) om inkomstgrundad ålderspension tillgodoräknats för den avlidne efter det att denna medelpoäng ökats med talet ett.

23 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för mer än 15 år, skall vid beräkningen av medeltalet hänsyn tas enbart till de 15 år för vilka de högsta poängtalen tillgodoräknats. Vid beräkningen skall 6 kap. 20 § lagen (2007:000) om införande av socialförsäkringsbalken tillämpas.

Följsamhetsindexering

24 § Från och med årsskiftet efter det att den avlidne fyllde 65 år fram till ingången av det år dödsfallet inträffade skall efterlevandepensionsunderlaget följsamhetsindexeras. Detta sker genom att underlaget räknas om enligt E 10 kap. 40 och 41 §§.

Avlidna som var födda 1935 eller tidigare

25 § För en avliden som var född 1935 eller tidigare skall det som sägs i 22

  • §§ om det år då den avlidne fyllde 65 år i stället avse 2001.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Avkortning när den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng

26 § Om den avlidne har tillgodoräknats pensionspoäng för tilläggspension för färre än 30 år gäller vid beräkningen enligt 22

  • §§ följande. Hänsyn skall tas endast till så stor del av den där angivna produkten som svarar mot kvoten av
  • det antal år för vilka pensionspoäng har tillgodoräknats och
  • talet 30. Vid beräkningen skall även följande bestämmelser tillämpas:
  • E 11 kap. 24 och 27−29 §§, och
  • 6 kap. 14−19 §§ lagen (2007:000) om införande av socialförsäkringsbalken.

9 kap. Änkepension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • förmånsformer i 2 §,
  • rätten till änkepension i form av tilläggspension i 3−5 §§,
  • rätten till 90-procentstillägg i 6−8 §§, och
  • vad som gäller om en änka gifter sig i 9 §.

Förmånsformer

2 § Änkepension enligt detta kapitel består av

1. änkepension i form av tilläggspension, som beräknas på grundval av den avlidne makens intjänade pensionspoäng för tilläggspension, och

2. 90-procentstillägg, som är ett tillägg motsvarande 90 procent av det prisbasbelopp som gäller för dödsfallsåret.

Änkepension i form av garantipension till änkepension kan enligt 11 kap. lämnas som tillägg till eller i stället för änkepension.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Rätten till änkepension i form av tilläggspension

Allmänna bestämmelser

3 § En änka har rätt till änkepension i form av tilläggspension om den avlidne maken var försäkrad enligt A 4 och 6 kap. och vid sin död

1. hade rätt till inkomstgrundad ålderspension, eller

2. skulle ha haft rätt till förtidspension enligt 13 kap. 1 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring i dess lydelse före den 1 januari 2003, om pensionsfall enligt samma paragraf hade förelegat vid tidpunkten för dödsfallet.

För rätt till änkepension krävs det vidare att änkan uppfyller villkoren i 4 eller 5 §. Dessutom krävs det att det för den avlidne maken kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst tre år. I det avseendet skall bestämmelserna i E 11 kap. 4 § angående utländska sjömän tillämpas för en änka som är född 1944 eller tidigare.

Änkor födda 1944 eller tidigare

4 § En änka som är född 1944 eller tidigare har rätt till änkepension om hon var gift med den avlidne vid utgången av 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet. Dessutom krävs att

1. äktenskapet vid tidpunkten för dödsfallet hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då den avlidne fyllde 60 år, eller

2. den avlidne efterlämnar barn som är barn också till änkan.

Änkor födda 1945 eller senare

5 § En änka som är född 1945 eller senare har rätt till änkepension om hon var gift med den avlidne vid utgången av 1989 och fortlöpande fram till dödsfallet. Dessutom krävs att

1. äktenskapet vid utgången av 1989 hade varat minst fem år och ingåtts senast den dag då mannen fyllde 60 år eller att mannen vid utgången av 1989 hade barn som var barn också till kvinnan, och

2. något av de villkor som anges i 1 var uppfyllt även vid dödsfallet.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Rätten till 90-procentstillägg

Allmänna bestämmelser

6 § En änka som är född 1944 eller tidigare har rätt till änkepension i form av 90-procentstillägg om hon, utöver vad som krävs enligt 3 och 4 §§, uppfyller villkoren i 7 §.

En änka som är född 1945 eller senare har rätt till 90procentstillägg om hon, utöver vad som krävs enligt 3 och 5 §§, uppfyller villkoren i 8 §.

Änkor födda 1944 eller tidigare

7 § En änka som är född 1944 eller tidigare har rätt till 90procentstillägg om hon,

1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2. vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret enligt första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till 90-procentstillägg enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till 90-procentstillägg enligt första stycket 2 skall det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till 90procentstillägg enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

Änkor födda 1945 eller senare

8 § En änka som är född 1945 eller senare har rätt till 90procentstillägg om hon såväl vid utgången av 1989 som vid dödsfallet

1. har vårdnaden om och stadigvarande sammanbor med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2. hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år. Om villkoret enligt första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till 90-procentstillägg enligt denna punkt. Vid bedömningen av rätten till 90-procentstillägg enligt första stycket 2 skall det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

90-procentstillägg enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

Om änkan gifter sig

9 § Änkepension får inte lämnas om änkan gifter sig. Upplöses äktenskapet inom fem år, lämnas dock änkepension på nytt.

10 kap. Beräkning av änkepension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • änkor som inte har fyllt 65 år och som inte får ålderspension i 2
  • §§,
  • minskning av 90-procentstillägg för änkor som inte hade fyllt 50 år vid makens död i 9 §,
  • avkortning av 90-procentstillägg när den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng i 10
  • §§, och
  • änkor som har fyllt 65 år eller som dessförinnan fått ålderspension i 14
  • §§.

Änkor som inte har fyllt 65 år och som inte får ålderspension

Änkor födda 1944 eller tidigare

2 § Änkepension till en änka som är född 1944 eller tidigare lämnas för tid före den månad då änkan fyller 65 år, om inte något annat följer av 9

  • och 15−19 §§, enligt följande: Änkepensionen skall för år räknat motsvara summan av

1. 40 procent eller, om det efter den avlidne finns barn som har rätt till barnpension efter honom enligt 4 kap., 35 procent av

a) hel förtidspension enligt 4 eller 6 § för den avlidne, eller

b) inkomstgrundad ålderspension enligt 5 § för den avlidne, och

2. 90 procent av det prisbasbelopp som gällde för dödsfallsåret (90-procentstillägg).

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

3 § Underlaget för änkepensionen skall beräknas enligt 2 § 1 b om den avlidne vid tidpunkten för dödsfallet

1. fick inkomstgrundad ålderspension, eller

2. hade fyllt 65 år och hade rätt till inkomstgrundad ålderspension.

I annat fall skall beräkningen göras enligt 2 § 1 a.

4 § Vid beräkningen av förtidspension som avses i 2 § 1 a skall bestämmelserna i 13 kap. 2 § första stycket första och andra meningarna och andra stycket samt 3 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring, i bestämmelsernas lydelse före den 1 januari 2003, tillämpas.

Förtidspensionen skall beräknas som om

1. den avlidne skulle haft rätt till förtidspension om de bestämmelser som anges i första stycket fortfarande hade gällt, och

2. rätten till förtidspensionen hade inträtt vid tidpunkten för dödsfallet.

5 § Vid beräkningen av inkomstgrundad ålderspension som avses i 2 § 1 b skall följande bestämmelser tillämpas:

6 § Om den avlidne mannen var född 1954 eller senare skall änkepensionen enligt 2 § 1 beräknas som om mannen skulle ha fått hel förtidspension vid ingången av 2003. Bestämmelserna i 4 § första stycket skall då tillämpas.

Änkor födda 1945 eller senare

7 § Änkepension till en änka som är född 1945 eller senare lämnas för tid före den månad då änkan fyller 65 år med ett belopp som motsvarar det som skulle ha lämnats till kvinnan om mannen hade avlidit vid utgången av 1989.

Vid beräkningen av sådan änkepension tillämpas 2

  • §§.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

8 § Beloppet enligt 2 § 1 skall beräknas på grundval av den förtidspension som skulle ha lämnats till mannen om denne hade fått rätt till hel sådan pension vid utgången av 1989 och om pensionen då hade beräknats med tillämpning av 13 kap. 3 § i den upphävda lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Om mannen vid utgången av 1989 hade rätt till tilläggspension i form av ålderspension, skall dock beloppet enligt 2 § 1 beräknas med tillämpning av 12 kap. 2 § första och andra styckena lagen om allmän försäkring i deras lydelse vid utgången av 1989.

Minskning av 90-procentstillägg för änkor som inte hade fyllt 50 år vid makens död

9 § Om en änka med tillämpning av 9 kap. 7 § första stycket 2 eller 9 kap. 8 § första stycket 2 har rätt till 90-procentstillägg och inte hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avses i 9 kap. 7 § andra stycket eller 9 kap. 8 § andra stycket, skall 90procentstillägget minskas enligt följande.

90-procentstillägget skall minskas med en femtondel för varje år som änkan är yngre än 50 år vid

1. mannens död, eller

2. den tidpunkt som avses i 9 kap. 7 § andra stycket eller 9 kap. 8 § andra stycket.

Avkortning av 90-procentstillägg när den avlidne inte kan tillgodoräknas 30 år med pensionspoäng

Änkor födda 1944 eller tidigare

10 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas pensionspoäng för tilläggspension för minst 30 år, skall vid beräkningen av 90-procentstillägget hänsyn tas endast till så stor del av beloppet som motsvarar kvoten av

  • det antal år för vilka pensionspoäng tillgodoräknas den avlidne och
  • talet 30. Vid beräkningen skall bestämmelserna i 4 § första stycket tillämpas.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

11 § Vid tillämpning av 10 § gäller följande bestämmelser:

12 § Avkortning av 90-procentstillägget enligt 10 och 11 §§ skall göras efter minskning av 90-procentstillägget enligt 9 §.

Änkor födda 1945 eller senare

13 § Bestämmelserna i 10

  • §§ gäller även för kvinnor som är födda 1945 eller senare med följande undantag:
  • Vid beräkningen enligt 10 § skall inte andra stycket i den paragrafen tillämpas.
  • Hänsyn skall dessutom endast tas till det antal år med pensionspoäng som tillgodoräknats för den avlidne till och med 1989.

Vid tillämpning av 10 och 11 §§ skall E 11 kap. 8 § inte gälla.

Änkor som har fyllt 65 år eller som dessförinnan fått ålderspension

Grundläggande bestämmelser

14 § Änkepension skall från och med den månad då en änka fyller 65 år beräknas med tillämpning av

1. 2 § 1 och 3 §, om änkan är född 1929 eller tidigare,

2. 2 § 1 och 3 § samt 16

  • §§, om änkan är född under något av

åren 1930–1944, eller

3. 7, 8, 16 och 18

  • §§, dock utan 90-procentstillägg som avses i

2 § 2, om änkan är född 1945 eller senare.

15 § För en änka som får inkomstgrundad ålderspension före den månad hon fyller 65 år gäller följande

  • Änkepensionen beräknas med tillämpning av 2−13 §§.
  • Änkepensionen, förutom 90-procentstillägget, och ålderspensionen samordnas enligt 16
  • §§.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Änkor födda något av åren 1930

1953

16 § Om en änka, som är född något av åren 1930

  • har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension i form av tilläggspension, skall änkepension lämnas endast i den utsträckning den efter eventuell samordning med omställningspension enligt 3 kap. 14 § överstiger ålderspensionen.

Vid tillämpningen av första stycket skall änkans ålderspension i form av tilläggspension beräknas enligt bestämmelserna i

  • E 11 kap. 6 § första stycket 1, och
  • E 11 kap. 8, 11, 12, 24, 25 och 27−29 §§.

Änkor födda något av åren 1930

1944

17 § Om en änka som avses i 16 § är född något av åren 1930

  • har hon, oavsett vad som anges där, rätt till änkepension med sådant belopp att summan av änkepensionen och den inkomstgrundade ålderspensionen enligt 16 § skall motsvara en viss andel av summan av hennes ålderspension i form av tilläggspension, beräknad enligt samma paragraf, och den tilläggspension för den avlidne mannen som avses i 2 § 1. Änkepensionen får dock inte lämnas med högre belopp än vad som följer av 2 § 1.

Den andel som avses i första stycket uppgår till

1. 60 procent om änkan är född 1930,

2. 58 procent om änkan är född 1931,

3. 56 procent om änkan är född 1932,

4. 54 procent om änkan är född 1933,

5. 52 procent om änkan är född 1934, och

6. 50 procent om änkan är född något av åren 1935

Sent uttag av ålderspension av änkor födda något av åren 1930

1953

18 § Vid tillämpning av 16 och 17 §§ skall, om änkan tar ut inkomstgrundad ålderspension som avses i nämnda paragrafer vid en senare tidpunkt än från och med den månad då hon fyllt 65 år, hänsyn tas till den inkomstgrundade ålderspension i form av tilläggspension, beräknad enligt 16 §, som skulle ha betalats ut om hon haft rätt till pensionen från och med den månaden.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Änkepension vid obetalda avgifter för änkor födda något av åren 1930–1953

19 § Vid tillämpning av 16 och 17 §§ skall, om pensionspoäng till följd av bristande eller underlåten avgiftsbetalning inte har tillgodoräknats eller har minskats, hänsyn tas till den ålderspension i form av tilläggspension som skulle ha betalats ut om full avgift hade betalats.

Änkor födda 1954 eller senare

20 § Om en änka som är född 1954 eller senare har rätt till änkepension och för samma månad får inkomstgrundad ålderspension, lämnas änkepensionen endast i den utsträckning den, efter eventuell samordning med omställningspension enligt 3 kap. 14 §, överstiger ålderspensionen.

Inkomstpension och premiepension skall i detta sammanhang beräknas som om änkan endast hade tillgodoräknats pensionsrätt för inkomstpension och som om denna pensionsrätt hade utgjort 18,5 procent av pensionsunderlaget. I övrigt skall 18 och 19 §§ tillämpas.

21 § Vid beräkning enligt 20 § skall ett tillägg om en pensionspoäng enligt E 9 kap. 18, 19 och 21 §§ göras. Tillägget skall göras till det underlag som beräkningen av änkepensionen skall grunda sig på före samordning med kvinnans inkomstgrundade ålderspension.

På detta tillägg skall 7, 8 och 13 §§ tillämpas. Änkepension får emellertid inte betalas ut med högre belopp än vad som följer av 2 § 1.

11 kap. Garantipension till änkepension

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till garantipension till änkepension i 2−7 §§,
  • försäkringstid för den avlidne i 8−12 §§,
  • beräkning av garantipension till änkepension i 13−17 §§,

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

  • minskning av garantipension för änkor som inte hade fyllt 50 år vid makens död i 18 §, och
  • avkortning av garantipension när den avlidnes försäkringstid understiger 40 år i 19 och 20 §§.

Rätten till garantipension till änkepension

Allmänna bestämmelser

2 § En änka som är född 1944 eller tidigare och som är försäkrad enligt A 4 och 5 kap., har rätt till garantipension till änkepension enligt 13

  • §§. Sådan rätt finns dock endast om änkan var gift med den avlidne vid utgången av 1989 och vid tidpunkten för dödsfallet samt

1. hade vårdnaden om och stadigvarande sammanbodde med barn under 16 år, som vid makens död stadigvarande vistades i makarnas hem eller hos änkan, eller

2. vid makens död hade fyllt 36 år och varit gift med den avlidne i minst fem år.

Om villkoret i första stycket 1 inte längre är uppfyllt, upphör rätten till garantipension till änkepension enligt den punkten. Vid bedömningen av rätten till garantipension enligt första stycket 2 skall det i så fall anses som om mannen avlidit då rätten till pension enligt första stycket 1 upphörde och som om äktenskapet varat till den tidpunkten.

3 § En änka har rätt till garantipension endast om en försäkringstid om minst tre år kan tillgodoräknas för den avlidne enligt 8

  • §§.

4 § En änka har inte rätt till garantipension efter en man som hon inte levde tillsammans med vid dennes död, om hon efter det att sammanlevnaden med mannen upphörde varit sambo med en annan man som hon varit gift med eller har eller har haft barn med.

Med en änka likställd kvinna

5 § Med en änka likställs i fråga om rätt till garantipension en ogift kvinna som är sambo med en ogift man vid hans död, om hon tidigare har varit gift med honom, eller har eller har haft barn med honom.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Den tid under vilken kvinnan oavbrutet varit sambo med mannen fram till dennes död, skall vid tillämpningen av 2 § första stycket 2 likställas med tid i ett äktenskap.

Om änkan gifter sig eller sammanbor

6 § Garantipension får inte lämnas om änkan

1. gifter sig, eller

2. är sambo med en man som hon varit gift med eller har eller har haft barn med.

Om äktenskapet upplöses innan det varat i fem år eller om samboendet upphör inom samma tid, skall garantipensionen lämnas på nytt, om förutsättningarna i övrigt för rätt till sådan pension fortfarande är uppfyllda.

Samordning med sjukersättning och aktivitetsersättning

7 § Om en änka för samma månad har rätt till såväl garantipension till änkepension som sjukersättning eller aktivitetsersättning i form av garantiersättning, lämnas endast den till beloppet största av förmånerna.

Försäkringstid för den avlidne

Grundläggande bestämmelser

8 § Garantipension till änkepension skall beräknas med hänsyn till den försäkringstid som kan tillgodoräknas för den avlidne till och med året före dödsfallet (faktisk försäkringstid).

Som försäkringstid för garantipension till änkepension skall även tillgodoräknas tid från och med det år då dödsfallet inträffade till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år (framtida försäkringstid).

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Beräkning av faktisk försäkringstid

9 § Som faktisk försäkringstid skall sådan tid för bosättning m.m. räknas som utgör försäkringstid för garantipension enligt E 15 kap. 5

  • §§.

10 § Vid beräkning av sådan försäkringstid för bosättning i tidigare hemland som avses i E 15 kap. 7

  • §§ skall som försäkringstid för garantipension till änkepension även tillgodoräknas tid från och med det år då den avlidne fyllde 16 år till och med det år då han fyllde 24 år.

Beräkning av framtida försäkringstid

11 § Om det för den avlidne inte kan tillgodoräknas försäkringstid med minst fyra femtedelar av tiden från och med det år då han fyllde 16 år till och med året före dödsfallet gäller följande: En framtida försäkringstid skall beräknas som produkten av

  • tidsperioden från och med året för dödsfallet till och med det år då den avlidne skulle ha fyllt 64 år, och
  • kvoten av den försäkringstid som kan tillgodoräknas den avlidne från och med det år han fyllde 16 år till och med året före dödsfallsåret och fyra femtedelar av hela den faktiska tidsperioden från och med det år då han fyllde 16 år till och med året före dödsfallsåret.

Vid beräkningen skall försäkringstiden avrundas nedåt till närmaste hela antal månader.

Avrundning

12 § Den sammanlagda försäkringstiden för garantipension skall avrundas nedåt till närmaste hela antal år.

Beräkning av garantipension till änkepension

Grundläggande bestämmelser

13 § Beräkningen av garantipensionen skall grunda sig på den änkepension som änkan har rätt till.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Med änkepension avses även sådan efterlevandepension enligt utländsk lagstiftning som inte är att likställa med garantipension enligt denna avdelning.

14 § Om en änka, som inte har rätt till änkepension, har rätt till garantipension till änkepension och omställningspension, skall beräkningen av garantipension till änkepension grunda sig på omställningspensionen.

15 § Om en änka för tid före den månad då hon fyller 65 år får sådan ålderspension som skall samordnas med änkepension enligt 10 kap. 16

  • §§, skall garantipensionen beräknas med hänsyn till änkepensionen före det att änkepensionen samordnas med ålderspensionen.

Basnivån

16 § Garantipension till änkepension skall för år räknat, om inte annat anges i 18

  • §§, motsvara 2,13 prisbasbelopp (basnivån).

17 § Om en änka har rätt till änkepension eller omställningspension skall basnivån minskas med beloppet för den pensionen. Sådan minskning skall göras efter det att basnivån minskats eller avkortats enligt 18

  • §§.

Minskning av garantipension för änkor som inte hade fyllt 50 år vid makens död

18 § Om en änka med tillämpning av 2 § första stycket 2 har rätt till garantipension och inte hade fyllt 50 år vid mannens död eller vid den tidpunkt som avse i 2 § andra stycket, skall garantipensionens basnivå minskas enligt följande.

Garantipensionen skall minskas med en femtondel för varje år som änkan var yngre än 50 år vid

1. mannens död, eller

2. den tidpunkt som avses i 2 § andra stycket.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Avkortning av garantipension när den avlidnes försäkringstid understiger 40 år

19 § Om det för den avlidne inte enligt 8

  • §§ kan tillgodoräknas

40 års försäkringstid för garantipension, skall vid beräkningen av garantipensionen hänsyn tas endast till så stor del av garantipensionens basnivå som motsvarar kvoten av

  • det antal år för vilka försäkringstid tillgodoräknas den avlidne och
  • talet 40.

20 § Avkortning av garantipensionens basnivå enligt 19 § skall göras efter minskning av garantipensionens basnivå enligt 18 §.

12 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om efterlevandepension och efterlevandestöd

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • följsamhetsindexering i 2 §,
  • samordning av efterlevandepension och efterlevandestöd med yrkesskadelivränta i 3
  • §§,
  • ändring av beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd i 11
  • §§, och
  • utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd i 13
  • §§.

Följsamhetsindexering

2 § Vid ingången av varje kalenderår skall barnpension, omställningspension och änkepension räknas om genom följsamhetsindexering enligt E 10 kap. 40 och 41 §§.

Om barnpension, omställningspension eller änkepension skall lämnas först från ett senare år än året för dödsfallet, skall pensionen beräknas som om den hade lämnats redan dödsfallsåret.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Samordning av efterlevandepension och efterlevandestöd med yrkesskadelivränta

Allmänna bestämmelser

3 § Efterlevandepension och efterlevandestöd skall minskas enligt 4

  • §§ för en efterlevande som har rätt till livränta (yrkesskadelivränta) på grund av obligatorisk försäkring enligt någon av följande upphävda lagar:

1. lagen (1916:235) om försäkring för olycksfall i arbete,

2. lagen (1929:131) om försäkring för vissa yrkessjukdomar, eller

3. lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring. Detsamma gäller en efterlevande som

1. enligt någon annan författning eller enligt regeringens beslut har rätt till annan livränta, som bestäms eller betalas ut av Försäkringskassan, eller

2. får livränta enligt utländsk lagstiftning om yrkesskadeförsäkring.

4 § Efterlevandepension och efterlevandestöd skall inte minskas på grund av livränta som lämnas enligt 14 och 15 kap.

Bestämmelser om hur efterlevandelivränta enligt arbetsskadeförsäkringen skall minskas på grund av efterlevandepension och efterlevandestöd finns i 15 kap.

5 § Har livränta eller del av livränta eller livränta för viss tid bytts ut mot ett engångsbelopp, skall det vid beräkning enligt 6

  • §§ anses som om livränta lämnas eller som om den livränta som lämnas har höjts med ett belopp som svarar mot engångsbeloppet enligt de försäkringstekniska grunder som tillämpas vid utbytet.

Barnpension och efterlevandestöd

6 § Vid beräkningen skall summan av barnpension och efterlevandestöd minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som barnet för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen skall i första hand göras på efterlevandestödet. Avdrag på barnpension får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

7 § Barnpension får aldrig, på grund av bestämmelserna i 6 §, tillsammans med efterlevandestöd understiga en fjärdedel av det belopp som anges i 5 kap. 3 §.

Omställningspension och garantipension till omställningspension

8 § Vid beräkningen skall summan av omställningspension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen. Avdrag på omställningspension får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

Änkepension och garantipension till änkepension

9 § Vid beräkningen skall summan av änkepension och garantipension till sådan pension minskas med tre fjärdedelar av varje livränta som överstiger en sjättedel av prisbasbeloppet och som den pensionsberättigade för samma tid har rätt till såsom efterlevande.

Minskningen skall i första hand göras på garantipensionen och därefter på sådan del av änkepension som avses i 10 kap. 2 § 2. Avdrag på sådan del av änkepension som avses i 10 kap. 2 § 1 får göras endast om den avlidne kunnat tillgodoräkna sig pensionspoäng för minst ett år när skadan inträffade.

10 § Änkepension får aldrig, på grund av bestämmelserna i 9 §, tillsammans med garantipension till änkepension för månad räknat understiga nio procent av prisbasbeloppet.

Ändring av beslut om efterlevandepension och efterlevandestöd

11 § Ett beslut om efterlevandepension skall ändras om det föranleds av en ändring som har gjorts beträffande den pensionsbehållning eller den pensionspoäng som legat till grund för beräkningen av pensionen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

12 § Ett beslut om efterlevandepension i form av garantipension eller om efterlevandestöd skall ändras om storleken av garantipensionen eller efterlevandestödet påverkas av en ändring som gjorts i fråga om den inkomstrelaterade efterlevandepension eller änkepension som legat till grund för beräkningen av garantipensionen eller efterlevandestödet.

Utbetalning av efterlevandepension och efterlevandestöd

Allmänna bestämmelser

13 § Efterlevandepension och efterlevandestöd skall betalas ut månadsvis. Årspension och efterlevandestöd som beräknas uppgå till högst 2 400 kronor skall dock, om det inte finns särskilda skäl, betalas ut i efterskott en eller två gånger per år. Efter överenskommelse med den efterlevande får utbetalning även i annat fall ske en eller två gånger per år.

Avbrott i utbetalning

14 § Uttag av efterlevandepension får avbrytas genom skriftlig anmälan till Försäkringskassan. Sådan anmälan skall ha kommit in till Försäkringskassan senast månaden före den månad som ändringen avser.

Avrundning

15 § När efterlevandepension och efterlevandestöd beräknas skall den totala årliga ersättningen avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

Om både garantipension eller efterlevandestöd och inkomstrelaterad efterlevandepension eller änkepension betalas ut samtidigt skall avrundningen ske på garantipensionen eller efterlevandestödet.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

III Efterlevandeförmåner från arbetsskade-

försäkringen m.m.

13 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om arbetsskadeersättning m.m. vid dödsfall i 14 kap., och
  • bestämmelser om efterlevandelivränta i 15 kap.

14 kap. Allmänna bestämmelser om arbetsskadeersättning m.m. vid dödsfall

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • hänvisning till bestämmelser om arbetsskadeförsäkring, statligt personskadeskydd och krigsskadeersättning i 2 och 3 §§,
  • ersättningsformer och grundvillkor i 4 §,
  • begravningshjälp i 5 och 6 §§,
  • livränta efter försvunna försäkrade i 7 §, och
  • retroaktiv ersättning i 8 §.

Hänvisning till bestämmelser om arbetsskadeförsäkring, statligt personskadeskydd och krigsskadeersättning

2 § I C 20

  • kap. finns bestämmelser om ersättning från arbetsskadeförsäkringen till försäkrade förvärvsarbetande och vissa studerande vid arbetsskada. Dessa bestämmelser gäller också i tillämpliga delar i fråga om förmåner till efterlevande enligt denna underavdelning.

Första stycket gäller på motsvarande sätt i fråga om ersättning till efterlevande i form av personskadeersättning eller krigsskadeersättning vid skador som avses i C 24 och 25 kap.

3 § Det som i denna underavdelning anges i fråga om arbetsskada gäller även i fråga om skada som avses i C 24 och 25 kap.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Ersättningsformer och grundvillkor

4 § Om en försäkrad har avlidit till följd av arbetsskada kan ersättning lämnas i form av

  • begravningshjälp enligt 5 §, och
  • efterlevandelivränta enligt 15 kap.

Begravningshjälp

5 § Begravningshjälp lämnas med belopp som motsvarar 30 procent av prisbasbeloppet vid tiden för dödsfallet.

6 § Begravningshjälpen lämnas till den som enligt lag skall förvalta den avlidnes egendom.

Livränta efter försvunna försäkrade

7 § Om en försäkrad har försvunnit och det kan antas att han eller hon har avlidit till följd av arbetsskada, gäller samma rätt till livränta som vid dödsfall. Visar det sig senare att den försäkrade är vid liv eller att han eller hon har avlidit av någon annan orsak än arbetsskada, upphör rätten till förmånen.

Retroaktiv ersättning

8 § Rätten till ersättning går förlorad om en ansökan om efterlevandeförmåner inte görs inom sex år

  • i fråga om begravningshjälp från dagen för dödsfallet, och
  • i fråga om efterlevandelivränta från den dag ersättningen avser.

15 kap. Efterlevandelivränta

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • rätten till barnlivränta i 2−5 §§,
  • rätten till omställningslivränta i 6−9 §§,
  • förmånstiden i 10 och 11 §§,

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

  • beräkning av efterlevandelivränta i 12 och 13 §§,
  • ersättningsunderlag för efterlevandelivränta i 14−16 §§,
  • begränsningsregler för flera livräntor i 17 §, och
  • samordning av efterlevandelivränta med efterlevandepension i 18
  • §§.

Rätten till barnlivränta

2 § Ett barn till en avliden som avses i 14 kap. 4 § har rätt till barnlivränta.

3 § Rätten till barnlivränta upphör när barnet fyller 18 år, om inte något annat följer av 4 §.

4 § Ett barn som har fyllt 18 år och som bedriver studier har rätt till barnlivränta även för studietiden, dock längst till och med juni månad det år då barnet fyller 20 år. Detta gäller dock endast om studierna och studietiden uppfyller de villkor som anges i 4 kap. 5 och 6 §§.

5 § Bestämmelserna om adoptivbarn i 4 kap. 3 § gäller även i fråga om rätt till barnlivränta.

Rätten till omställningslivränta

Allmänna bestämmelser

6 § Omställningslivränta till efterlevande make till en avliden som avses i 14 kap. 4 § kan lämnas i form av

  • omställningslivränta, och
  • förlängd omställningslivränta. Vad som sägs om make i detta kapitel tillämpas också i fråga om sådan efterlevande som avses i 6 kap. 4 §.

Vem som kan få omställningslivränta

7 § En efterlevande make har rätt till omställningslivränta under de närmare förutsättningar som anges i 6 kap. 3 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Vem som kan få förlängd omställningslivränta

8 § En efterlevande make har rätt till förlängd omställningslivränta under de närmare förutsättningar som anges i 6 kap. 6 och 7 §§.

Omställningslivränta efter flera avlidna

9 § Är någon för samma månad berättigad till omställningslivränta efter flera avlidna, lämnas livränta endast efter den sist avlidne eller, om livräntebeloppen är olika höga, det högsta beloppet.

Förmånstiden

10 § Bestämmelserna i 3 kap. 18

  • §§ om barnpension och omställningspension tillämpas även i fråga om barnlivränta respektive omställningslivränta.

11 § Omställningslivränta lämnas för den tid som anges i fråga om omställningspension i 6 kap. 5 §.

Förlängd omställningslivränta lämnas för tid som anges i fråga om förlängd omställningspension i 6 kap. 8 §.

Beräkning av efterlevandelivränta

Barnlivränta

12 § Barnlivränta för ett efterlevande barn motsvarar för år räknat 40 procent av det ersättningsunderlag som anges i 14

  • §§.

Har flera barn rätt till barnlivränta efter den försäkrade, skall procenttalet ökas med talet 20 för varje barn utöver det första. Det sammanlagda barnlivräntebeloppet skall därefter fördelas lika mellan barnen.

Omställningslivränta

13 § Omställningslivränta respektive förlängd omställningslivränta motsvarar, när den försäkrade även efterlämnar barn som har rätt till livränta efter honom eller henne, för år räknat 20 procent av det ersättningsunderlag som anges i 14–16 §§.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Om den försäkrade inte efterlämnar barn som har rätt till livränta efter honom eller henne, motsvarar livräntan 45 procent av ersättningsunderlaget.

Ersättningsunderlag för efterlevandelivränta

Grundläggande bestämmelser

14 § Om den försäkrade fick livränta enligt C 22

  • kap. med anledning av förlust av arbetsförmågan till följd av skadan, skall livränta efter honom eller henne grundas på hans eller hennes egen livränta.

Livränta efter någon annan försäkrad skall grundas på vad som enligt C 22

  • kap. skulle ha utgjort livränta till honom eller henne vid förlust av arbetsförmågan, om sådan livränta skulle ha börjat lämnas vid tiden för dödsfallet.

Tidigare arbetsskadeersättning

15 § I den utsträckning det är skäligt skall till grund för beräkningen av livränta till efterlevande läggas även följande ersättningar som lämnades till den avlidne med anledning av tidigare arbetsskada:

1. Pension.

2. Livränta.

3. Annan ersättning som har trätt i stället för arbetsinkomst.

Högsta ersättningsunderlag

16 § Efterlevandelivränta får inte grundas på högre belopp än som motsvarar 7,5 prisbasbelopp vid den försäkrades död.

Begränsningsregler för flera livräntor

17 § Om livräntorna till de efterlevande efter en försäkrad sammantagna överstiger det ersättningsunderlag som anges i 14

  • §§, skall livräntorna sättas ned proportionellt så att de tillsammans motsvarar detta underlag.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Samordning av efterlevandelivränta med efterlevandepension

18 § Efterlevandelivränta skall minskas om den efterlevande samtidigt har rätt till efterlevandepension med anledning av den inkomstförlust som föranlett livräntan.

Minskningen görs genom att efterlevandelivräntan betalas ut endast i den utsträckning som den överstiger dessa förmåner.

19 § Efterlevandelivräntan skall även minskas enligt 18 § i fråga om pension som enligt utländskt system för social trygghet lämnas med anledning av arbetsskadan.

20 § Bestämmelserna i C 23 kap. 5 § om underlåten eller bristande avgiftsbetalning skall tillämpas också när det gäller minskning av efterlevandelivränta enligt 18 §.

IV Efterlevandeskydd i form av premiepension

16 kap. Innehåll och inledande bestämmelser

Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • efterlevandeskydd före pensionstiden i 17 kap.,
  • efterlevandeskydd under pensionstiden i 18 kap., och
  • vissa gemensamma regler om premiepension till efterlevande i 19 kap.

Inledande bestämmelser

2 § Bestämmelser om premiepension finns i avd. E och i lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten. I denna underavdelning finns bestämmelser om efterlevandeskydd inom premiepensionssystemet.

3 § Efterlevandeskydd i form av premiepension kan efter ansökan av pensionsspararen hos Premiepensionsmyndigheten meddelas som

  • efterlevandeskydd före pensionstiden, eller
  • efterlevandeskydd under pensionstiden.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

17 kap. Efterlevandeskydd före pensionstiden

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 §, samt bestämmelser om
  • rätten att teckna efterlevandeskydd i 3 §,
  • premiepensionens storlek, m.m. i 4 och 5 §§,
  • giltighetstiden för efterlevandeskyddet i 6−8 §§, och
  • vem som får premiepensionen i 9−13 §§.

Allmänna bestämmelser

2 § Ett förordnande om efterlevandeskydd före pensionstiden innebär att det under fem år från pensionsspararens död betalas ut premiepension till hans eller hennes efterlevande.

Rätten att teckna efterlevandeskydd

3 § Efterlevandeskydd för pensionsspararen skall meddelas om

1. pensionsspararen ännu inte har tagit ut någon del av sin premiepension,

2. myndigheten bedömer att skyddet under minst ett år skall kunna bekostas på det sätt som anges i 5 §, och

3. pensionsspararen

  • har barn under 20 år,
  • är gift, eller
  • är ogift men sambo med någon som är ogift och som spararen tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med.

Om en ansökan kommer in till Premiepensionsmyndigheten när pensionsspararen har fyllt 50 år, får efterlevandeskydd före pensionstiden meddelas endast efter en sådan familjehändelse som avses i 6 § andra stycket 2.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

Premiepensionens storlek, m.m.

4 § Pensionsspararen får välja om premiepensionen till efterlevande, räknat per år, skall motsvara ett eller två inkomstbasbelopp. Det inkomstbasbelopp som gällde det år då pensionsspararen avled skall tillämpas under hela utbetalningsperioden.

5 § Efterlevandeskyddet bekostas av pensionsspararen genom att kostnaden för skyddet löpande dras av från tillgodohavandet på hans eller hennes premiepensionskonto.

Giltighetstiden för efterlevandeskyddet

6 § Efterlevandeskyddet börjar gälla vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten.

I följande utsträckning börjar dock efterlevandeskyddet att gälla redan vid utgången av den månad ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten:

1. Till den del efterlevandeskyddet avser risken att pensionsspararen avlider som en direkt följd av olycksfall.

2. Om pensionsspararen inte hade fyllt 50 år när ansökan kom in och han eller hon högst tre månader dessförinnan hade gift sig eller fått barn. Om ett faderskap har blivit fastställt genom dom eller genom bekräftelse efter barnets födelse, räknas fristen från det att domen vann laga kraft eller bekräftelsen godkändes enligt 1 kap. 4 § föräldrabalken. Vid adoption räknas fristen från det att rättens beslut om tillstånd till adoptionen vann laga kraft.

7 § För att efterlevandeskyddet skall gälla när pensionsspararen avlider måste någon av förutsättningarna i 3 § första stycket 3 vara uppfylld.

8 § I följande fall upphör efterlevandeskyddet att gälla:

1. Om pensionsspararen anmäler till Premiepensionsmyndigheten att han eller hon avstår från efterlevandeskydd. Skyddet upphör i sådant fall att gälla vid utgången av den månad då anmälan kom in till myndigheten eller vid det senare månadsskifte som har angetts i anmälan.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

2. Om pensionsspararen begär att få ut premiepension, upphör efterlevandeskyddet vid ingången av den första månad för vilken premiepension skall betalas ut.

3. Om tillgodohavandet på premiepensionskontot inte längre är tillräckligt stort för att bekosta skyddet. Skyddet upphör dock i sådant fall tidigast 30 dagar från det att Premiepensionsmyndigheten har sänt ett meddelande till pensionsspararen om att skyddet kommer att upphöra.

Vem får premiepensionen?

9 § Vid förordnande om efterlevandeskydd före pensionstiden kan premiepension till efterlevande lämnas endast till personer inom den krets som avses i 3 § första stycket 3. Pensionsspararen kan genom ett skriftligt meddelande till Premiepensionsmyndigheten bestämma vilken eller vilka av dessa personer som skall få premiepensionen.

Pensionsspararen får genom nytt skriftligt meddelande till myndigheten ändra det som har bestämts enligt första stycket.

10 § Pensionsspararens barn har rätt att få pensionsbelopp under hela utbetalningsperioden, om de är under 20 år vid pensionsspararens död. Om ett pensionsbelopp skall betalas ut till flera barn, skall det delas lika mellan dem.

11 § Om pensionsspararen inte enligt 9 § har bestämt vem eller vilka som skall få premiepensionen eller om det pensionsspararen har bestämt inte kan verkställas, skall pensionen lämnas till den avlidne pensionsspararens make eller sambo. Finns inte make eller sambo, skall pensionen lämnas till pensionsspararens barn.

12 § Om den som är berättigad till pensionen avlider under utbetalningsperioden, övergår rätten till pensionen till den som då har den bästa rätten enligt 9 och 11 §§.

13 § För den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt förordnade om efterlevandeskydd före pensionstiden gäller de bestämmelser som avser pensionsspararen i

1. E 12 kap. 5 § om premiepensionskonto,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

2. 4 § lagen (1998:710) med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten om återbäring, och

3. 7 § lagen med vissa bestämmelser om Premiepensionsmyndigheten om information till pensionsspararna.

18 kap. Efterlevandeskydd under pensionstiden

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§, samt bestämmelser om
  • rätten att teckna efterlevandeskydd i 4 och 5 §§,
  • premiepensionens storlek i 6 §,
  • giltighetstiden för efterlevandeskyddet i 7 och 8 §§, och
  • vem som får premiepensionen i 9 och 10 §§.

Allmänna bestämmelser

2 § Ett förordnande om efterlevandeskydd under pensionstiden innebär att det vid pensionsspararens död till hans eller hennes efterlevande make eller sambo betalas ut livsvarig premiepension till efterlevande.

3 § En ansökan om efterlevandeskydd under pensionstiden skall göras samtidigt med att pensionsspararen första gången begär att få ut premiepension.

Om pensionsspararen senare gifter sig eller inleder ett sådant samboförhållande som avses i 4 §, får ansökan göras inom tre månader från det att äktenskapet ingicks eller samboförhållandet inleddes. Detta gäller dock inte om pensionsspararen var gift eller sambo med samma person när spararen första gången begärde att få ut premiepension.

Rätten att teckna efterlevandeskydd

4 § Efterlevandeskydd för pensionsspararen skall meddelas om pensionsspararen

  • är gift, eller

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

  • är ogift men sambo med någon som är ogift och som spararen tidigare har varit gift med eller har eller har haft barn med.

5 § Efterlevandeskyddet gäller bara om pensionsspararen vid sin död var gift eller sambo med den person med vilken han eller hon var gift eller sambo vid ansökan om skyddet.

I fråga om sambor krävs också att inte någon av dem var gift med någon annan vid dödsfallet.

Premiepensionens storlek

6 § Omfattningen av efterlevandeskyddet skall beräknas med utgångspunkt i tillgodohavandet på pensionsspararens premiepensionskonto. Pensionsspararens egen premiepension skall då räknas om.

Beräkningarna skall göras så att pensionsspararens egen premiepension och premiepensionen till efterlevande blir lika stora när samma andel av pensionen tas ut.

Giltighetstiden för efterlevandeskyddet

7 § Efterlevandeskyddet börjar i fall som avses i 3 § första stycket att gälla vid ingången av den första månad för vilken premiepension skall lämnas till pensionsspararen.

I fall som avses i 3 § andra stycket börjar efterlevandeskyddet att gälla vid det första månadsskiftet ett år efter det att ansökan kom in till Premiepensionsmyndigheten.

8 § Om äktenskapet eller samboförhållandet upplöses på annat sätt än genom dödsfall, skall Premiepensionsmyndigheten på begäran av pensionsspararen räkna om försäkringen till att gälla bara på spararens liv.

Vem får premiepensionen?

9 § Premiepension till efterlevande vid förordnande om efterlevandeskydd under pensionstiden lämnas endast till en sådan person som avses i 4 §.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. F

10 § För den som fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 9 §, gäller sedan pensionsspararen avlidit de bestämmelser som avser pensionsspararen med undantag för

  • E 4 kap. 3 § om tidigaste tidpunkt för uttag av pension,
  • 17 kap. i denna avdelning,
  • övriga bestämmelser i detta kapitel, och
  • H 4 kap. 8 §.

19 kap. Vissa gemensamma bestämmelser om premiepension till efterlevande

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • uttag av premiepension i 2 §,
  • ändring av beräkningsunderlag och pensionsrätt i 3 §,
  • utbetalning av premiepension i 4 §, och
  • närmare föreskrifter i 5 §.

Uttag av premiepension

2 § Premiepension till efterlevande lämnas utan ansökan från och med månaden efter den då pensionsspararen eller den som tidigare hade rätt till pensionen har avlidit.

Den som har fått rätt till premiepension till efterlevande enligt 18 kap. får återkalla sitt uttag av premiepension, och ändra den andel av pensionen som tas ut. I sådana fall gäller E 4 kap. 10 §. Vid nytt uttag efter återkallelse och vid ökat uttag gäller bestämmelserna om ansökan i H 7 kap. 4 § och bestämmelserna om förmånstid efter ansökan i E 4 kap. 4 §.

Ändring av beräkningsunderlag och pensionsrätt

3 § I ärenden om premiepension till efterlevande tillämpas bestämmelserna i

  • E 18 kap. 2−4 §§ om ändring av beräkningsunderlag för allmän ålderspension, och
  • E 12 kap. 29−33 §§ om ändrad pensionsrätt, såvitt gäller premiepension till efterlevande enligt 18 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. F SOU 2005:114

Utbetalning av premiepension

4 § Bestämmelserna i E 19 kap. om utbetalning av allmän ålderspension gäller även premiepension till efterlevande.

Närmare föreskrifter

5 § Närmare föreskrifter för verkställighet av balkens bestämmelser om efterlevandeskydd meddelas av regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

AVD. G BOSTADSSTÖD

I Inledande bestämmelser

1 kap. Innehåll, definitioner och förklaringar

Innehåll

1 § I denna avdelning finns bestämmelser om socialförsäkringsförmåner i form av bidrag till kostnader för bostad m.m. (bostadsstöd).

Förmåner enligt denna avdelning är – bostadsbidrag till barnfamiljer eller till personer i åldern 18

  • år, och – bostadstillägg till den som får sjukersättning, pension eller vissa liknande förmåner.

2 § I denna underavdelning finns inledande bestämmelser om bostadsstöden samt förklaringar till hur vissa termer och uttryck används i avd. G. Det finns definitioner och förklaringar också i de enskilda underavdelningarna i avdelningen. Vidare finns bestämmelserna om

  • bostadsbidrag i underavdelning II, och
  • bostadstillägg i underavdelning III.

Försäkring och ansökan, m.m.

3 § En förmån enligt denna avdelning lämnas endast till den som har ett gällande försäkringsskydd för förmånen enligt A 4 och 5 kap.

Bestämmelser om anmälan och ansökan samt vissa gemensamma bestämmelser om förmåner och handläggning finns i avd. H.

II Bostadsbidrag

2 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om bostadsbidrag i 3 kap. samt bestämmelser om

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

  • rätten till bostadsbidrag i 4 kap.,
  • beräkning av bostadsbidrag i 5 kap., och
  • särskild handläggningsordning i 6 kap.

3 kap. Allmänna bestämmelser om bostadsbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2−4 §§ samt bestämmelser om
  • definitioner i 5 §,
  • personer som likställs med makar i 6 §, och
  • en bevisregel i 7 §.

Inledande bestämmelser

2 § Bostadsbidrag lämnas dels i form av bidrag till kostnader för bostad, dels i form av särskilt bidrag för hemmavarande barn.

3 § Rätten till bostadsbidrag och bidragets storlek är beroende av den försäkrades bidragsgrundande inkomst och de andra omständigheter som anges i denna underavdelning.

4 § Bostadsbidrag betalas ut löpande som preliminärt bidrag, beräknat efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst. Bostadsbidraget bestäms slutligt i efterhand på grundval av den fastställda bidragsgrundande inkomsten.

Definitioner

5 § När det gäller bostadsbidrag avses med

1. hushåll: barnfamiljer, makar utan barn och ensamstående utan barn,

2. barn: den som är under 18 år eller som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395), och

3. makar: makar som lever tillsammans.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

Personer som likställs med makar

6 § När det gäller bostadsbidrag skall sambor likställas med makar om samborna

1. har eller har haft gemensamt barn, eller

2. är folkbokförda på samma adress.

Bevisregel

7 § När det gäller bostadsbidrag skall personer som är gifta med varandra anses bo tillsammans om inte den som ansöker om bostadsbidrag eller den som får bidraget visar något annat.

4 kap. Rätten till bostadsbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§ samt bestämmelser om
  • barnfamiljer i 4−9 §§,
  • hushåll utan barn i 10 och 11 §§, och
  • förmånstiden i 12−15 §§.

Allmänna bestämmelser

Bidrag till kostnader för bostad

2 § Bostadsbidrag i form av bidrag till kostnader för bostad kan lämnas till

  • barnfamiljer, och
  • hushåll utan barn. Sådant bidrag lämnas endast till en försäkrad som bor i en bostad som han eller hon äger eller innehar med hyres- eller bostadsrätt. Det krävs dessutom att den försäkrade är folkbokförd i bostaden. Om det finns särskilda skäl, får bidrag dock lämnas för kostnaderna för en bostad där den försäkrade inte är folkbokförd.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

Särskilt bidrag

3 § Bostadsbidrag i form av särskilt bidrag kan lämnas till familjer med barn som avses i 4, 7 och 8 §§.

Barnfamiljer

Hushåll med hemmavarande barn

4 § Bostadsbidrag lämnas till en försäkrad som har vårdnaden om och varaktigt bor tillsammans med barn.

Bostadsbidrag lämnas även för barn som för vård eller undervisning inte varaktigt bor hemma men vistas hemma under minst så lång tid varje år som motsvarar normala skolferier.

5 § Om ett barns föräldrar inte lever tillsammans men har gemensam vårdnad om barnet, har den förälder som barnet är folkbokfört hos rätt till bostadsbidrag enligt 4 och 8 §§.

Försäkrade som tidvis bor med barn

6 § Bostadsbidrag lämnas även till en försäkrad som på grund av vårdnad eller umgänge tidvis har barn boende i sitt hem.

Bostadsbidrag enligt första stycket lämnas endast för bostäder som

  • omfattar minst två rum utöver kök eller kokvrå, och
  • har en bostadsyta som uppgår till minst 40 kvadratmeter.

Barn i familjehem m.m.

7 § Bostadsbidrag lämnas till en försäkrad som efter en myndighets beslut har tagit emot barn för vård i familjehem, om barnet beräknas bo i hemmet under minst tre månader.

8 § Bor barnet i ett familjehem eller i ett hem för vård eller boende, lämnas bidrag även till föräldern eller föräldrarna, om det finns särskilda skäl.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

Barn som får förlängt barnbidrag eller studiehjälp

9 § Bestämmelserna i 4

Hushåll utan barn

10 § Bostadsbidrag lämnas till en försäkrad som har fyllt 18 år.

11 § Bostadsbidrag enligt 10 § lämnas inte om den försäkrade eller dennes make

1. har fyllt 29 år,

2. har barn som berättigar till bostadsbidrag till barnfamiljer, eller

3. får bostadstillägg eller på grund av bestämmelser om inkomstprövning inte får sådant tillägg.

Förmånstiden

12 § Bidrag lämnas från och med månaden efter den då rätten till bidrag har uppkommit till och med den månad då rätten till bidrag har ändrats eller upphört.

Om rätten till bidrag uppkommit eller upphört den första dagen i en månad, skall dock bidraget lämnas eller upphöra från och med den månaden.

13 § Ett beslut om bidrag får avse längst tolv månader.

14 § Bidrag får inte lämnas för längre tid tillbaka än ansökningsmånaden. Bidrag får dock lämnas för en längre tid tillbaka, om en ansökan om bidrag avseende höjning av hyra eller avgift ges in till Försäkringskassan inom en månad från den dag den försäkrade fick kännedom om hyres- eller avgiftshöjningen.

15 § Om ett barn avlider i en barnfamilj som avses i 4

  • §§ och familjen redan har ansökt om eller får bostadsbidrag får bidraget lämnas som om barnet alltjämt levde till och med den sjätte månaden efter dödsfallet. Detta gäller längst till och med den månad då familjen flyttar från bostaden.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

5 kap. Beräkning av bostadsbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • bidragsgrundande inkomst i 2−13 §§,
  • bostadskostnader i 14 §,
  • beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer i 15−22 §§,
  • beräkning av bostadsbidrag för hushåll utan barn i 23−27 §§, och
  • undantag när bidragsbehov saknas i 28 §.

Bidragsgrundande inkomst

Huvudregler

2 § Den försäkrades bidragsgrundande inkomst är summan av

1. överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 4 §,

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 5 §,

4. del av egen och barns förmögenhet enligt 6

  • §§,

5. del av barns inkomst av kapital enligt 11 och 12 §§, och

6. vissa andra inkomster enligt 13 §.

3 § Den bidragsgrundande inkomsten skall avse samma kalenderår som bostadsbidraget och skall anses vara lika fördelad på varje månad i kalenderåret.

Inkomstslaget näringsverksamhet

4 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall

ökas respektive minskas med

1. avdrag enligt 16 kap. 32 § inkomstskattelagen för utgift för egen pension intill ett belopp motsvarande ett halvt prisbasbelopp,

2. avdrag för avsättning till periodiseringsfond enligt 30 kap. inkomstskattelagen,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

3. avdrag för avsättning till expansionsfond enligt 34 kap. inkomstskattelagen, och

4. avdrag för underskott från tidigare beskattningsår enligt 40 kap. inkomstskattelagen,

samt minskas respektive ökas med

5. återfört avdrag för avsättning till periodiseringsfond, och

6. återfört avdrag för avsättning till expansionsfond.

Inkomstslaget kapital

5 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas med gjorda avdrag i inkomstslaget, dock inte

1. avdrag för kapitalförluster till den del de motsvarar kapitalvinster som tagits upp som intäkt enligt 42 kap. 1 § inkomstskattelagen,

2. uppskovsavdrag enligt 47 kap. inkomstskattelagen vid byte av bostad, och

3. avdrag för negativ räntefördelning enligt 33 kap. inkomstskattelagen.

Överskottet eller underskottet enligt första stycket skall minskas respektive ökas med statligt räntebidrag för den bostad för vilken bostadsbidrag söks, om bidraget tagits upp som intäkt.

Förmögenhet

6 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kr, avrundad nedåt till helt tiotusental kronor.

I den sammanlagda förmögenheten ingår förmögenhet för varje försäkrad samt för varje barn som avses i 4 kap. 4 och 9 §§.

7 § Tillägg för makars förmögenhet skall fördelas på makarna i förhållande till deras respektive andel av den sammanlagda förmögenheten.

Tillägg för barns förmögenhet skall fördelas lika mellan makar.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

8 § Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt, beräknad med bortseende från privatbostadsfastighet eller bostadsrätt för vilken bostadsbidrag söks och skulder med säkerhet i denna egendom.

Vissa undantag för barns förmögenhet

9 § Som ett barns förmögenhet räknas inte ett belopp som motsvarar ersättning som barnet

1. har fått med anledning av personskada eller kränkning, om ersättningen inte avser ersättning för kostnader, eller

2. har fått från en försäkring med anledning av att barnet ådragit sig skada genom olycksfall eller sjukdom, om ersättningen inte avser ersättning för sakskada.

Första stycket gäller även en fordran som avser sådana ersättningar. Om ersättningen till någon del är skattepliktig enligt inkomstskattelagen (1999:1229) gäller undantaget beloppet före beskattning.

10 § Vid beräkningen av ett barns förmögenhet skall sådana tillgångar undantas som barnet har förvärvat genom

1. gåva eller testamente,

2. förmånstagarförordnande vid försäkring eller pensionssparande enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande, och

3. avkastning av och sådant som trätt i stället för sådan egendom som avses i 1 eller 2.

Ett undantag enligt första stycket förutsätter dock att förvärvet har skett från någon annan än barnets förmyndare och att det är förenat med villkor

  • som innebär att egendomen skall stå under förvaltning av någon annan än förmyndaren, utan bestämmanderätt för denne, och
  • som anger vem som i stället skall utöva förvaltningen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

Barns inkomst av kapital

11 § Om ett eller flera barn som avses i 4 kap. 4 och 9 §§ har överskott i inkomstslaget kapital, skall till den försäkrades bidragsgrundande inkomst läggas varje barns överskott i inkomstslaget kapital i den utsträckning som överskottet överstiger 1 000 kronor.

Vid beräkning av överskott i inkomstslaget kapital tillämpas 5 § första stycket.

12 § Tillägg enligt 11 § skall fördelas lika mellan makar.

Vissa andra inkomster

13 § Med vissa andra inkomster enligt 2 § 6 avses

1. inkomst som på grund av 3 kap. 9

(1999:1229) eller skatteavtal inte skall tas upp som intäkt i inkomstslaget näringsverksamhet, tjänst eller kapital,

2. studiemedel i form av studiebidrag enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395) samt rekryteringsbidrag till vuxenstuderande enligt lagen (2002:624) om rekryteringsbidrag till vuxenstuderande,

3. skattefria stipendier över 3 000 kronor per månad, och

4. skattepliktiga inkomster enligt 5 § lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta.

Inkomster som avses i första stycket 2 och 3 och som i slutet av ett år betalas ut i förskott som hänförliga till nästföljande år skall beaktas för det senare året.

Bostadskostnader

14 § När det gäller bostadsbidrag beaktas bostadskostnader i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

Beräkning av bostadsbidrag för barnfamiljer

Grundläggande bestämmelser

15 § Bostadsbidrag beräknas enligt 17

  • §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 117 000 kronor för en försäkrad, eller för makar 58 500 kronor för var och en av dem, skall bidraget minskas med 20 procent av den överskjutande inkomsten.

16 § Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Bidrag till kostnader för bostad

17 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som bidrag till kostnader för bostad med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som för familjer med

  • ett barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 000 kronor,
  • två barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 300 kronor, och
  • tre eller flera barn överstiger 2 000 kronor men inte 3 600 kronor.

18 § Om en förälder är under 29 år och inte får särskilt bidrag enligt 22 §, skall bidrag enligt 17 § beräknas på den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor.

19 § Om bostadskostnaden överstiger de belopp som anges i 17 §, lämnas bidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till

  • 5 300 kronor för familjer med ett barn,
  • 5 900 kronor för familjer med två barn, och
  • 6 600 kronor för familjer med tre eller flera barn. Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

20 § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 17 och 19 §§ skall Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger

1. 80 kvadratmeter för hushåll med ett barn,

2. 100 kvadratmeter för hushåll med två barn,

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

3. 120 kvadratmeter för hushåll med tre barn,

4. 140 kvadratmeter för hushåll med fyra barn, och

5. 160 kvadratmeter för hushåll med fem eller flera barn. Större bostadsytor än som anges i första stycket får beaktas, om någon medlem av familjen är funktionshindrad.

21 § Utan hinder av 20 § första stycket skall Försäkringskassan beakta bostadskostnader upp till följande belopp per månad:

1. 3 000 kronor för hushåll med ett barn,

2. 3 300 kronor för hushåll med två barn,

3. 3 600 kronor för hushåll med tre barn,

4. 3 900 kronor för hushåll med fyra barn, och

5. 4 200 kronor för hushåll med fem eller flera barn.

Särskilt bidrag

22 § Bostadsbidrag lämnas månadsvis som särskilt bidrag med

  • 600 kronor till familjer med ett barn,
  • 900 kronor till familjer med två barn, och
  • 1 200 kronor till familjer med tre eller flera barn.

Beräkning av bostadsbidrag för hushåll utan barn

Grundläggande bestämmelser

23 § Bostadsbidrag beräknas enligt 25

  • §§.

Om den bidragsgrundande inkomsten överstiger 41 000 kronor för en försäkrad, eller 58 000 kronor för makar, skall bidraget minskas med en tredjedel av den överskjutande inkomsten.

24 § Bidrag som beräknas till mindre belopp än 1 200 kronor för helt år betalas inte ut.

Bidrag till kostnader för bostad

25 § Bostadsbidrag lämnas med 75 procent av den del av bostadskostnaden per månad som överstiger 1 800 kronor men inte 2 600 kronor.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

26 § Om bostadskostnaden överstiger det belopp som anges i 25 § lämnas bostadsbidrag med 50 procent av den överskjutande bostadskostnaden per månad upp till 3 600 kronor.

Högre bostadskostnad än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad.

27 § Vid tillämpning av bestämmelserna om bostadskostnader i 25 och 26 §§ skall Försäkringskassan bortse från bostadskostnader som avser bostadsytor som överstiger 60 kvadratmeter.

Större bostadsyta än som anges i första stycket får beaktas, om den försäkrade eller hans eller hennes make är funktionshindrad.

Undantag när bidragsbehov saknas

28 § Om det är uppenbart att den försäkrade på grund av hushållets inkomst eller förmögenhet eller någon annan omständighet inte behöver det bostadsbidrag som kan beräknas, får Försäkringskassan efter särskild utredning avslå en ansökan om bidrag eller dra in eller sätta ned bidraget.

Ett sådant beslut får fattas trots att viss inkomst eller förmögenhet inte skall räknas in i den bidragsgrundande inkomsten.

6 kap. Särskilda handläggningsregler för bostadsbidrag

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • preliminärt bostadsbidrag i 2−5 §§,
  • slutligt bostadsbidrag i 6−8 §§,
  • omprövning vid ändrade förhållanden i 9 och 10 §§, och
  • utbetalning till annan än den försäkrade i 11 och 12 §§.

Preliminärt bostadsbidrag

2 § Preliminärt bostadsbidrag beräknas efter en uppskattad bidragsgrundande inkomst och skall så nära som möjligt motsvara det slutliga bostadsbidrag som kan antas komma att bestämmas.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

3 § För försäkrade som har inkomst av näringsverksamhet skall den bidragsgrundande inkomsten antas vara minst lika hög som den som fastställts vid det senaste taxeringsbeslutet, om inte den försäkrade visar särskilda skäl för att inkomsten skall uppskattas till lägre belopp.

4 § Vid tillämpningen av 4 kap. 15 § skall bostadsbidraget beräknas som om barnet fortfarande levde och grundas på barnets ekonomiska förhållanden månaden före dödsfallet.

5 § Preliminärt bostadsbidrag betalas ut med ett månadsbelopp, som avrundas nedåt till närmaste jämna hundratal kronor.

Slutligt bostadsbidrag

6 § Slutligt bostadsbidrag bestäms för varje kalenderår under vilket preliminärt bidrag har betalats ut. Slutligt bostadsbidrag bestäms efter den tidpunkt då taxeringsbeslut enligt 4 kap. 2 § taxeringslagen (1990:324) senast skall ha meddelats.

7 § Bestäms det slutliga bostadsbidraget till högre belopp än det som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas ut. Bestäms det slutliga bostadsbidraget till lägre belopp än det som för samma år har betalats ut i preliminärt bidrag, skall skillnaden betalas tillbaka enligt vad som anges i avdelning H 5 kap. 9 och 11

  • §§.

Belopp under 1 200 kronor skall varken betalas ut eller betalas tillbaka.

8 § På belopp som skall betalas ut eller betalas tillbaka enligt 7 § första stycket skall ränta och avgift betalas i enlighet med föreskrifter som meddelas av regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

Omprövning vid ändrade förhållanden

9 § Beslut om preliminärt bidrag skall ändras om något har inträffat som påverkar storleken av bidraget. Försäkringskassan får avstå från att besluta om ändring, om ändringen endast i liten utsträckning påverkar bidraget.

10 § Om den försäkrades taxering ändras efter det att slutligt bostadsbidrag bestämts och ändringen innebär att bostadsbidraget skulle ha varit högre eller lägre, skall ett nytt slutligt bostadsbidrag bestämmas. Detta gäller dock endast om den försäkrade begär det inom ett år från det att beslutet om taxeringsändring meddelades eller om Försäkringskassan tar upp frågan inom samma tid.

En fråga om nytt slutligt bostadsbidrag enligt denna paragraf får inte tas upp senare än två år från den dag det slutliga bostadsbidraget bestämdes, om inte taxeringsändringen motsvarar en väsentlig höjning eller sänkning av bostadsbidraget.

Utbetalning till annan än den försäkrade

11 § På begäran av den försäkrade får Försäkringskassan besluta att bidraget skall betalas ut till någon annan än honom eller henne.

12 § Om det finns synnerliga skäl, får Försäkringskassan på framställning av socialnämnden betala ut bidraget till en lämplig person eller till nämnden.

III Bostadstillägg

7 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns

  • allmänna bestämmelser om bostadstillägg i 8 kap. samt bestämmelser om
  • rätten till bostadstillägg i 9 kap,
  • beräkning av bostadstillägg i 10 kap, och
  • särskild handläggningsordning i 11 kap.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

8 kap. Allmänna bestämmelser om bostadstillägg

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelse i 2 § samt bestämmelser om
  • personer som likställs med ogifta i 3 §, och
  • personer som likställs med gifta i 4 §.

Inledande bestämmelse

2 § Bostadstillägg är ett inkomstprövat tillägg till vissa andra socialförsäkringsförmåner och lämnas i form av

  • bostadstillägg, och
  • särskilt bostadstillägg.

Personer som likställs med ogifta

3 § När det gäller bostadstillägg likställs med ogift person en bidragsberättigad person som är gift men stadigvarande lever åtskild från sin make, om inte särskilda skäl talar mot detta.

Personer som likställs med gifta

4 § När det gäller bostadstillägg likställs med gift person en bidragsberättigad person som är sambo med någon som han eller hon har varit gift med eller har eller har haft barn med.

Om inte skäl visas för annat skall detsamma gälla i fråga om en vuxen person som lever tillsammans med en annan vuxen person, utan att de är gifta med varandra, om de är folkbokförda på samma adress.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

9 kap. Rätten till bostadstillägg

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • inledande bestämmelser i 2 § samt bestämmelser om
  • vilka förmåner som kan ge rätt till bostadstillägg i 3−7 §§,
  • bostadskostnader i 8 och 9 §§,
  • samordning med bostadsbidrag i 10 §, och
  • förmånstiden i 11 och 12 §§,

Inledande bestämmelser

2 § Bostadstillägg till vissa andra förmåner lämnas enligt 3

  • §§.

Den som får bostadstillägg kan dessutom få särskilt bostadstillägg.

Vilka förmåner kan ge rätt till bostadstillägg?

Huvudregler

3 § Bostadstillägg kan lämnas till den som får:

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning,

2. hel allmän ålderspension,

3. änkepension, eller

4. pension eller invaliditetsförmån enligt lagstiftningen i en stat som ingår i Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, under förutsättning att förmånen motsvarar svensk pension eller ersättning enligt 1

Särskilt om änkepension

4 § Bostadstillägg kan också lämnas till en änka som inte får änkepension enbart på grund av samordningsbestämmelserna i F 3 kap. 14 §

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

5 § Bostadstillägg lämnas trots bestämmelserna i 3 och 4 §§ inte till en kvinna som

1. är född 1945 eller senare och får änkepension på grund av dödsfall efter 2002 eller,

2. enbart får änkepension för tid från och med den månad då hon fyller 65 år.

Särskilt om ålderspension

6 § Bostadstillägg lämnas trots bestämmelserna i 3 § inte till en pensionär som enbart får ålderspension för tid före den månad då han eller hon fyller 65 år.

Särskilt om vilande sjukersättning eller aktivitetsersättning

7 § Bostadstillägg kan också lämnas när sjukersättning eller aktivitetsersättning har vilandeförklarats enligt C 18 kap. 14

  • §§ eller

har dragits in i fall som avses i H 3 kap. 16

  • §§.

Bostadskostnader

8 § Bostadstillägg lämnas endast för den bostad där den försäkrade har sitt huvudsakliga boende (permanentbostaden). För bostad i särskild boendeform lämnas bostadstillägg endast för boende i lägenhet eller för boende i en- och tvåbäddsrum.

9 § Bostadstillägg lämnas inte för sådan bostadskostnad som fastställs med beaktande av den försäkrades inkomst.

Samordning med bostadsbidrag

10 § Bostadstillägg lämnas inte för bostadskostnad till den del bostadskostnaden motsvaras av preliminärt bostadsbidrag enligt 6 kap.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

Förmånstiden

11 § Bostadstillägg lämnas från och med den månad som anges i ansökan, dock inte för längre tid tillbaka än tre månader före ansökningsmånaden.

12 § Ett beslut om bostadstillägg får avse en tid av tolv månader. Om det finns särskilda skäl får bostadstillägg beviljas för längre tid, dock längst för 36 månader.

10 kap. Beräkning av bostadstillägg

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2−6 §§ samt bestämmelser om
  • bidragsgrundande inkomst i 7−15 §§,
  • reduceringsinkomst i 16−19 §§,
  • häktade eller intagna m.fl. i 20 §,
  • beräkning av bostadstillägg i 21−25 §§, och
  • beräkning av särskilt bostadstillägg i 26−30 §§,

Allmänna bestämmelser

Beräkningsunderlag

2 § Storleken på bostadstillägget är beroende av den försäkrades, och om den försäkrade är gift, även makens

  • bidragsgrundande inkomst, och
  • reduceringsinkomst.

Bidragsgrundande inkomst

3 § När det gäller bostadstillägg avses med bidragsgrundande inkomst den inkomst enligt 7

  • §§ för år räknat, som någon kan antas komma att få under den närmaste tiden.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

4 § I fråga om en försäkrad som är gift beräknas den bidragsgrundande inkomsten för den försäkrade och hans eller hennes make var för sig.

Reduceringsinkomst

5 § När det gäller bostadstillägg avses med reduceringsinkomst den bidragsgrundande inkomst som återstår efter det att beräkning gjorts enligt 16

  • §§.

6 § I fråga om makar skall reduceringsinkomsten för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda reduceringsinkomst.

Bidragsgrundande inkomst

Grundläggande bestämmelse

7 § Den bidragsgrundande inkomsten är summan av

1. ett uppskattat överskott i inkomstslaget tjänst enligt 10 kap. 16 § inkomstskattelagen (1999:1229),

2. ett uppskattat överskott i inkomstslaget näringsverksamhet beräknat enligt 8 §,

3. överskott i inkomstslaget kapital beräknat enligt 9 § för året före det år då ansökan om bostadstillägg görs,

4. del av förmögenhet enligt 10

  • §§, och

5. vissa andra inkomster enligt 15 §.

Inkomstslaget näringsverksamhet

8 § Överskottet eller underskottet av en näringsverksamhet beräknat enligt 14 kap. 21 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas i enlighet med vad som anges i 5 kap. 4 § 1 och 4.

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

Inkomstslaget kapital

9 § Överskottet eller underskottet i inkomstslaget kapital enligt 41 kap. 12 § inkomstskattelagen (1999:1229) skall ökas respektive minskas i enlighet med vad som anges i 5 kap. 5 § första stycket.

Förmögenhet

10 § Förmögenhet enligt 7 § 4 beräknas per den 31 december året före det år då ansökan om bostadstillägg görs.

11 § Tillägg till den bidragsgrundande inkomsten skall göras med 15 procent av den sammanlagda förmögenhet som överstiger 100 000 kronor för den som är ogift och 200 000 kronor för makar. Det framräknade förmögenhetsbeloppet avrundas nedåt till helt tusental kronor.

12 § I fråga om makar skall värdet av förmögenhet för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet efter avdrag enligt 11 §.

13 § Som förmögenhet räknas den skattepliktiga förmögenheten enligt lagen (1997:323) om statlig förmögenhetsskatt.

14 § Vid tillämpning av 13 § skall det bortses från värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som avses i 2 kap. 13 respektive 18 § inkomstskattelagen (1999:1229) och som utgör den försäkrades permanentbostad samt från skulder med säkerhet i denna egendom.

För försäkrade som har sin bostad i särskild boendeform skall detsamma gälla i fråga om värdet av privatbostadsfastighet eller privatbostadsrätt som utgör permanentbostad för den försäkrades make.

Vissa andra inkomster

15 § Med vissa andra inkomster enligt 7 § 5 avses detsamma som i 5 kap. 13 § 1

  • samt ersättning från avtalsgruppsjukförsäkringar för sjukfall som inträffat före år 1991.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

Reduceringsinkomst

Grundläggande bestämmelser

16 § Reduceringsinkomsten är

summan av

1. sjukersättning eller aktivitetsersättning eller pension enligt 9 kap. 3 §,

2. pension eller invaliditetsförmån som lämnas enligt utländsk lagstiftning,

3. inkomst av kapital enligt 7 § 3,

4. del av förmögenhet enligt 7 § 4, och

5. 80 procent av övriga delar av den bidragsgrundande inkomsten,

minskad med ett fribelopp enligt 17

  • §§.

Fribelopp

17 § Det fribelopp som avses i 16 § skall motsvara 2,17 prisbasbelopp för den som är ogift och 1,935 prisbasbelopp för den som är gift.

18 § Om den försäkrade får sjukersättning eller aktivitetsersättning eller motsvarande utländsk förmån skall i stället för vad som anges i 17 § ett avdrag göras med ett belopp som motsvarar garantinivån för hel sådan ersättning enligt C 17 kap. 17 och 18 §§. Detta gäller dock längst till och med månaden före den då den försäkrade fyller 65 år.

19 § Om den försäkrade får mer än en förmån som enligt 9 kap. 3 och 4 §§ berättigar till bostadstillägg, skall avdrag göras enligt 17 eller 18 § efter vad som är mest förmånligt för honom eller henne.

Häktade eller intagna, m.fl.

20 § När den bidragsgrundande inkomsten och reduceringsinkomsten beräknas skall Försäkringskassan bortse från sådan förändring i utbetalning av aktivitetsersättning, sjukersättning,

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

pensionsförmåner, äldreförsörjningsstöd och livränta som föranleds av att den försäkrade

  • är häktad,
  • är intagen i kriminalvårdsanstalt,
  • är intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård, eller
  • på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende som avses i socialtjänstlagen (2001:453).

Beräkning av bostadstillägg

21 § Bostadstillägg skall motsvara differensen mellan den försäkrades

  • bostadskostnad enligt 22−24 §§ och
  • den del av reduceringsinkomsten som anges i 25 §.

22 § Från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år beaktas 91 procent av bostadskostnaden per månad av den del som inte överstiger 4 670 kronor för den som är ogift och 2 335 kronor för den som är gift. För annan tid gäller beloppen 4 500 kronor respektive 2 250 kronor.

För var och en av makar skall bostadskostnaden beräknas till hälften av deras sammanlagda bostadskostnad.

23 § Vid boende i tvåbäddsrum i särskild boendeform beaktas inte bostadskostnader till den del de överstiger 2 250 kronor per månad för var och en av de boende.

24 § Vid beräkningen av bostadskostnad enligt 22 §, för makar den gemensamma, skall även hemmavarande barns andel av bostadskostnaden räknas med under förutsättning att barnet inte har fyllt 20 år och inte är självförsörjande. Detsamma skall gälla så länge barnet får förlängt barnbidrag eller studiehjälp enligt 2 kap. studiestödslagen (1999:1395).

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

25 § Bostadstillägget skall minskas med 62 procent av reduceringsinkomsten till den del den inte överstiger ett prisbasbelopp. Till den del reduceringsinkomsten överstiger detta belopp minskas bostadstillägget med 50 procent av inkomsten.

Beräkning av särskilt bostadstillägg

Huvudregel

26 § Särskilt bostadstillägg skall lämnas med det belopp som den försäkrades inkomster efter avdrag för skälig bostadskostnad understiger en skälig levnadsnivå i övrigt, allt räknat per månad.

Skälig bostadskostnad

27 § Från och med den månad då den försäkrade fyller 65 år är beloppet för skälig bostadskostnad enligt 26 § högst

  • 5 870 kronor för den som är ogift, och
  • 2 935 kronor för den som är gift. För annan tid gäller beloppen 5 700 kronor respektive 2 850 kronor.

Skälig levnadsnivå i övrigt

28 § Beloppet för skälig levnadsnivå i övrigt enligt 26 § är en tolftedel av

  • 1,294 prisbasbelopp för den som är ogift, och
  • 1,084 prisbasbelopp för den som är gift.

Inkomster

29 § Vid tillämpning av 26 § skall följande inkomster beaktas:

1. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 1 och 2 efter avdrag för den skatte- och avgiftssats som följer av tillämplig skattetabell enligt 11 kap. 6 § skattebetalningslagen (1997:483). Om det för den försäkrade inte kan beslutas någon tillämplig skattetabell skall den skatte- och avgiftssats användas

Socialförsäkringsbalk avd. G SOU 2005:114

som följer av den skattetabell som skulle ha varit tillämplig om sådant beslut hade kunnat fattas.

2. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 3 efter avdrag med 30 procent.

3. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 4.

4. Den del av den bidragsgrundande inkomsten som avses i 7 § 5.

5. Bostadstillägg enligt 21 §.

30 § Inkomsterna enligt 29 § 1

  • skall sammanlagda alltid anses utgöra lägst en tolftedel av det för den försäkrade gällande fribeloppet enligt 17
  • §§ efter avdrag för beräknad preliminär skatt enligt 29 § 1. I fråga om makar skall inkomsterna för var och en av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda inkomster.

11 kap. Särskilda handläggningsregler för bostadstillägg

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • omprövning vid ändrade förhållanden i 2−4 §§, och
  • utbetalning av bostadstillägg i 5 och 6 §§.

Omprövning vid ändrade förhållanden

2 § Bostadstillägget skall omprövas när något förhållande som påverkar tilläggets storlek har ändrats.

3 § Bostadstillägget får räknas om utan föregående underrättelse om den del av årsinkomsten ändras som utgörs av

  • en förmån som betalas ut av Försäkringskassan,
  • pension enligt utländsk lagstiftning, eller
  • avtalspension eller motsvarande ersättning som följer av kollektivavtal.

Det som anges i första stycket gäller också när sådant belopp som avses i 10 kap. 17

  • §§ ändras.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. G

4 § En ändring av bostadstillägget skall gälla från och med månaden efter den månad då anledningen till ändring har uppkommit. En ändring av bostadstillägget skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Gäller det höjning av tillägget skall även 9 kap. 11 § beaktas.

Utbetalning av bostadstillägg

5 § Bostadstillägg skall betalas ut månadsvis. Årsbeloppet skall avrundas till närmaste hela krontal som är delbart med tolv.

6 § Bostadstillägg som understiger 25 kronor per månad betalas inte ut. Om särskilt bostadstillägg ingår eller om äldreförsörjningsstöd betalas ut, skall dock bostadstillägget alltid betalas ut.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

AVD. H VISSA GEMENSAMMA BESTÄMMELSER

I Inledande bestämmelser

1 kap. Innehåll

1 § I denna avdelning finns

  • gemensamma bestämmelser om förmåner m.m. i underavdelning II,
  • gemensamma bestämmelser om handläggning m.m. i underavdelning III, och
  • vissa organisatoriska bestämmelser i underavdelning IV.

II Gemensamma bestämmelser om förmåner

m.m.

2 kap. Innehåll

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • förmåner vid intagning i anstalt eller vård på institution m.m. i 3 kap.,
  • andra gemensamma regler om förmåner i 4 kap., och
  • återkrav i 5 kap.

3 kap. Förmåner vid intagning i anstalt eller vård på institution m.m.

Innehåll

1 § I detta kapitel finns

  • allmänna bestämmelser i 2 och 3 §§ samt bestämmelser om
  • familjeförmåner i 4−11 §§
  • förmåner vid sjukdom eller arbetsskada i 12−22 §§,
  • särskilda förmåner vid funktionshinder i 23−25 §§,
  • förmåner vid ålderdom i 26−29 §§,

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

  • förmåner till efterlevande i 30−34 §§,
  • bostadsstöd i 35 och 36 §§, och
  • gemensamma regler i 37−40 §§.

Allmänna bestämmelser

2 § Ersättningar enligt denna balk skall enligt vad som anges i detta kapitel dras in, minskas eller betalas ut till annan för försäkrade som är häktade, intagna i anstalt eller vårdas på institution eller dylikt.

3 § Såsom intagen räknas även den som olovligen avvikit från häkte eller kriminalvårdsanstalt eller som vistas utom kriminalvårdsanstalt med anledning av permission.

Familjeförmåner

Graviditetspenning och föräldrapenningsförmåner

4 § Bestämmelserna i 12

  • §§ tillämpas även i fråga om graviditetspenning och tillfällig föräldrapenning.

5 § Om en kvinna vid tiden för förlossningen är intagen i kriminalvårdsanstalt eller ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga, får Försäkringskassan på framställning av föreståndaren för inrättningen besluta att den föräldrapenning som kvinnan har rätt till skall betalas ut till föreståndaren.

Barnbidrag

6 § Om socialnämnden begär det får Försäkringskassan besluta att familjehemsförälder till ett barn som har placerats av socialnämnden skall få barnbidraget.

Har ett barn placerats i enskilt hem av någon annan än socialnämnden, får Försäkringskassan besluta att familjehemsföräldern skall få barnbidraget om den som annars skulle få bidraget begär det.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

7 § Om ett barn vid ingången av en viss månad vårdas i ett hem för vård eller boende inom socialtjänsten, har det kommunala organ som svarar för vårdkostnaden rätt att få barnbidraget för den månaden som bidrag till täckning av kostnaderna för vården. Uppkommer överskott, skall detta redovisas till den bidragsberättigade.

Underhållsstöd

8 § Underhållsstöd lämnas inte för sådan kalendermånad då barnet under hela månaden

1. på statens bekostnad får vård på institution eller annars kost och logi,

2. bor i familjehem eller bostad med särskild service för barn och ungdomar enligt lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade, eller

3. vårdas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten.

Vårdbidrag

9 § För den som vårdas på en institution som tillhör eller till vars drift det betalas ut bidrag från staten, en kommun eller ett landsting, lämnas vårdbidrag endast om vården kan beräknas pågå högst sex månader. Detsamma gäller om han eller hon vårdas utanför institutionen genom dess försorg eller i annat fall vårdas utanför en sådan institution och staten, kommunen eller landstinget är huvudman för vården.

10 § Är den beräknade vårdtiden längre än sex månader kan vårdbidrag, trots vad som anges i 9 §, lämnas för ett svårt sjukt barn under högst tolv månader om en förälder i betydande omfattning regelbundet behöver vara närvarande på institutionen som en del av behandlingen av barnet.

11 § Om den för vilken bidrag på grund av 9 § inte lämnas tillfälligt inte vårdas genom huvudmannens försorg, lämnas ersättning för sådan tid om denna uppgår till minst tio dagar per kvartal eller till minst tio dagar i följd.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Förmåner vid sjukdom eller arbetsskada

Sjukpenning

12 § Sjukpenning lämnas inte för tid när den försäkrade

1. fullgör någon annan tjänstgöring enligt lagen (1994:1809) om totalförsvarsplikt än grundutbildning som är längre än 60 dagar,

2. är intagen i sådant hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga med stöd av 3 § i samma lag,

3. är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, eller

4. i annat fall än som anges i 2 eller 3 av någon annan orsak än sjukdom tagits om hand på det allmännas bekostnad.

13 § För varje dag då en försäkrad, som får sjukpenning, vistas i ett sådant familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten som ger vård och behandling åt missbrukare av alkohol eller narkotika, skall han eller hon betala för sitt uppehälle på begäran av den som svarar för vårdkostnaderna.

14 § Utan hinder av 12 § lämnas sjukpenning till försäkrad som avses under 3 i den paragrafen vid sjukdom som inträffar när han eller hon får vistas utom anstalt och bereds tillfälle att förvärvsarbeta.

Rehabiliteringspenning

15 § Bestämmelserna i 12

  • §§ tillämpas även i fråga om rehabi-

literingspenning.

Sjukersättning och aktivitetsersättning

16 § Sjukersättning och aktivitetsersättning lämnas inte för tid efter det att den försäkrade sextio dagar i följd varit frihetsberövad på grund av att han eller hon är

  • häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, eller
  • intagen i ett hem som avses i 12 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga för verkställighet av sluten ungdomsvård.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

Förmåner lämnas dock från och med den trettionde dagen före frigivningen.

17 § Utan hinder av 16 § lämnas sjukersättning och aktivitetsersättning för tid när ett fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

18 § Försäkringskassan får medge en nära anhörig, som för sitt uppehälle är beroende av den försäkrade, rätt att helt eller delvis få sjukersättning eller aktivitetsersättning som enligt 16 § annars inte skall lämnas. Utbetalning av del av förmån till nära anhörig skall i första hand ske från inkomstrelaterad ersättning.

19 § Om den som får sjukersättning eller aktivitetsersättning vistas i ett familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan, skall han eller hon för varje dag betala för sitt uppehälle när staten bekostar vistelsen. Detsamma gäller för tid när den försäkrade vistas utanför en kriminalvårdsanstalt enligt 34 § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Arbetsskadeersättning m.m.

20 § Bestämmelserna i 12

  • §§ tillämpas även i fråga om sjukpenning enligt C 21, 24 och 25 kap.

Bestämmelserna i 16

  • §§ tillämpas även i fråga om livränta till den försäkrade enligt C 22, 24 och 25 kap.

Smittbärarpenning

21 § Bestämmelserna i 12–14 §§ tillämpas även i fråga om smittbärarpenning.

Närståendepenning

22 § Bestämmelserna i 12 och 14 §§ tillämpas även i fråga om närståendepenning.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Särskilda förmåner vid funktionshinder

Handikappersättning

23 § Bestämmelserna i 9 och 11 §§ tillämpas även i fråga om handikappersättning.

Assistansersättning

24 § Assistansersättning lämnas inte för tid när den funktionshindrade

1. vårdas på en institution som tillhör staten, en kommun eller ett landsting,

2. vårdas på en institution som drivs med bidrag från staten, en kommun eller ett landsting,

3. bor i en gruppbostad, eller

4. vistas i eller deltar i barnomsorg, skola eller daglig verksamhet enligt 9 § 10 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade.

25 § Om det finns särskilda skäl kan assistansersättning lämnas även för tid när den funktionshindrade vårdas för kortare tid på sjukhus eller deltar i verksamhet enligt 24 § 4.

Förmåner vid ålderdom

26 § Bestämmelserna i 27

  • §§ gäller allmän ålderspension och äldreförsörjningsstöd. När det gäller äldreförsörjningsstöd tillämpas även vad som sägs om bostadstillägg i 35 och 36 §§.

27 § Den försäkrade skall betala för sitt uppehälle för varje dag som han eller hon

– är häktad eller intagen i kriminalvårdsanstalt, eller – vistas i familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan.

Vid vistelse i ett familjehem eller ett hem för vård eller boende gäller detta endast när staten bekostar vistelsen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

28 § Den försäkrade skall inte betala för sitt uppehälle när ett fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

29 § Den försäkrade skall inte betala för sitt uppehälle när han eller hon är berättigad till sjukersättning eller livränta men förmånen enligt 16 eller 20 § inte skall lämnas.

Förmåner till efterlevande

Omställnings-, änke- och garantipension

30 § Om den som får omställnings- eller änkepension och garantipension till sådan pension sedan minst trettio dagar i följd är intagen i kriminalvårdsanstalt eller är häktad skall, från och med den trettioförsta dagen, garantipensionen lämnas med högst ett belopp som innebär att denna tillsammans med omställnings- eller änkepensionen uppgår till 4,5 procent av prisbasbeloppet i månaden.

Denna begränsning gäller inte för tid när den pensionsberättigades fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

31 § Om den som får en förmån som avses i 30 § första stycket vistas i ett familjehem eller hem för vård eller boende inom socialtjänsten på grund av skyddstillsyn med särskild behandlingsplan skall han eller hon för varje dag betala för sitt uppehälle när staten bekostar vistelsen. Detsamma gäller för tid när en pensionsberättigad vistas utanför en kriminalvårdsanstalt enligt 34 § lagen om kriminalvård i anstalt.

32 § Bestämmelserna i 30 och 31 §§ gäller endast under förutsättning att den pensionsberättigade inte får allmän ålderspension eller äldreförsörjningsstöd.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Efterlevandestöd

33 § Om ett barn sedan minst trettio dagar i följd på statens bekostnad vårdats på anstalt eller annars fått kost och bostad, får efterlevandestöd inte lämnas. Sådan förmån får dock lämnas för tid när barnet är inackorderat vid sameskola.

34 § I fråga om en elev i specialskola får efterlevandestöd lämnas utan hinder av bestämmelserna i 33 § för tid när eleven vistas utom skolan. För sådan tid skall 11 § tillämpas på motsvarande sätt.

Bostadsstöd

35 § Om någon som har rätt till bostadstillägg vistas eller bor i en särskild boendeform eller i ett liknande boende är han eller hon berättigad till bostadstillägg för sin ursprungliga permanentbostad under högst sex månader från det att Försäkringskassan har bedömt vistelsen eller boendet i den särskilda boendeformen som stadigvarande.

36 § I fråga om den som är intagen i kriminalvårdsanstalt och avtjänar fängelsestraff som överstiger två år lämnas bostadstillägg under längst två månader efter det att vistelsen i kriminalvårdsanstalt inleddes eller fängelsestraffet började verkställas på något annat sätt. Bostadstillägg får dock lämnas för tiden från och med den tredje månaden före den månad då frigivning skall ske eller från och med den månad under vilken fängelsestraff verkställs utanför kriminalvårdsanstalt enligt 33 a § lagen (1974:203) om kriminalvård i anstalt.

Gemensamma bestämmelser

Ersättning endast för del av kalendermånad

37 § Skall ersättning betalas ut endast för del av en kalendermånad, beräknas ersättningen för varje dag till en trettiondel av månadsbeloppet och avrundas till närmaste högre krontal. Detsamma gäller om garantipension till omställnings- eller änkepension skall minskas enligt 30 § för del av kalendermånad.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

Hur den försäkrade skall betala för sitt uppehälle

38 § När den försäkrade skall betala för sitt uppehälle sker betalningen genom att Försäkringskassan, efter skatteavdrag enligt skattebetalningslagen (1997:483), gör avdrag från ersättningen när den skall betalas ut.

När det gäller graviditetspenning, särskild föräldrapenning, sjukpenning och smittbärarpenning skall det innehållna beloppet betalas ut till den som har begärt avdraget.

39 § Avdraget för uppehälle uppgår till 80 kronor för dag.

När det gäller graviditetspenning, särskild föräldrapenning, sjukpenning, rehabiliteringspenning och smittbärarpenning får avdraget utgöra högst en tredjedel av ersättningens belopp efter skatteavdrag. I övriga fall får avdraget utgöra högst en tredjedel av förmånernas månadsbelopp efter skatteavdrag delat med 30. Avdraget på förmånen skall avrundas till närmaste lägre krontal.

40 § Om den försäkrade samtidigt får flera ersättningar enligt denna balk skall endast ett avdrag göras från de sammantagna förmånerna.

4 kap. Andra gemensamma bestämmelser om förmåner

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

– sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning i 2

  • §§,

– sjukdom, skada eller dödsfall på grund av brott i 6

  • §§,

– utmätning, pantsättning och överlåtelse av fordran i 9

  • §§,

– preskription i 12

  • §§, och

– skadestånd i 16 och 17 §§,

Sammanträffande av förmåner vid retroaktiv utbetalning

2 § Om en ersättning enligt denna balk eller någon annan författning har betalats ut efter beslut av Försäkringskassan eller en arbetslöshetskassa till en försäkrad och en annan ersättning senare

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

beviljas honom eller henne retroaktivt enligt balken för samma tid som den tidigare utbetalade ersättningen avser gäller följande. Avdrag på den retroaktiva ersättningen skall göras med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut för perioden om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

3 § Vid utbetalning av äldreförsörjningsstöd för förfluten tid till en bidragsberättigad, vars make tidigare har fått en sådan förmån för samma tid, skall den senare förmånen minskas på sådant sätt att det sammanlagda beloppet under denna tid motsvarar de ersättningar som skulle ha betalats ut om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Första stycket gäller även bostadstillägg.

4 § Vid utbetalning av efterlevandepension för tid före ansökningsmånaden skall beloppet minskas om det för samma tid tidigare har betalats ut efterlevandepension till någon annan efterlevande. Minskningen skall ske med det belopp som överstiger vad som skulle ha betalats ut om beslut om båda ersättningarna hade fattats samtidigt.

Första stycket gäller även efterlevandelivränta.

5 § Om någon som har rätt till periodisk ersättning enligt denna balk i väsentlig omfattning har fått sin försörjning genom ekonomiskt bistånd enligt socialtjänstlagen (2001:453) utan villkor om återbetalning, skall retroaktivt beviljad ersättning på begäran av socialnämnden betalas ut till nämnden till den del den motsvarar vad nämnden sammanlagt har betalat ut till honom eller henne samt till hans eller hennes familjs försörjning för den tid som den retroaktiva ersättningen avser. Detta gäller även om bistånd inte har mottagits under hela den tiden.

Det som anges i första stycket gäller inte assistansersättning eller sjuklön från en arbetsgivare.

Sjukdom, skada eller dödsfall på grund av brott

6 § Ersättning på grund av sjukdom eller skada som betalas ut av Försäkringskassan får dras in eller sättas ned, om den som är berättigad till ersättningen har ådragit sig sjukdomen eller skadan

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

vid uppsåtligt brott som han eller hon har dömts för genom dom som har vunnit laga kraft.

7 § Efterlevandepension, efterlevandestöd eller efterlevandelivränta skall dras in om den som är berättigad till ersättningen genom brottslig gärning uppsåtligen har berövat den avlidne livet eller medverkat till brottet enligt 23 kap. 4 eller 5 § brottsbalken.

Förmånerna får även dras in eller sättas ned, om den efterlevande på något annat sätt än som sägs i första stycket har vållat dödsfallet genom en handling för vilken ansvar ådömts honom eller henne genom dom som vunnit laga kraft.

8 § Om någon inom den krets som avses i F 17 kap. 3 § första stycket 3 har begått ett brott som anges i 100 a § lagen (1927:77) om försäkringsavtal mot pensionsspararen eller mot någon annan inom samma krets, eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs i 100 a § lagen om försäkringsavtal, skall det som där föreskrivs om förlust av rätt till försäkringsersättning gälla rätt till premiepension till efterlevande.

Detsamma gäller om den som skulle ha haft rätt till premiepension till efterlevande enligt F 18 kap. 4 § har begått ett brott som anges i 100 a § lagen om försäkringsavtal mot pensionsspararen eller har medverkat till ett sådant brott på det sätt som sägs där.

Utmätning, pantsättning och överlåtelse av fordran

9 § En försäkrads fordran på ersättning som innestår hos Försäkringskassan får inte utmätas. En fordran på sådan ersättning får inte heller pantsättas eller överlåtas innan den är tillgänglig för lyftning.

10 § Bestämmelserna i 9 § hindrar inte utmätning enligt vad som föreskrivs i 7 kap. utsökningsbalken.

11 § Bestämmelserna i 9 § gäller även för tillgodohavande på premiepensionskonto.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Preskription

Huvudregler

12 § Om en ersättning som beslutats enligt denna balk inte har lyfts före utgången av andra året efter det då beloppet blev tillgängligt för lyftning, är fordran på beloppet preskriberad. Detta gäller inte sjuklön som betalas ut av en arbetsgivare.

Preskriptionslagen (1981:130) gäller inte för en enskilds fordringar på pension enligt balken om inte annat följer av första stycket.

Barnbidrag

13 § Om barnbidrag inte har lyfts före utgången av året efter det då bidraget blev tillgängligt för lyftning är fordran på beloppet preskriberad.

Underhållsstöd

14 § Om beslutat underhållsstöd som hänför sig till en viss månad inte har lyfts inom sex månader efter utgången av den månaden, är fordran på beloppet preskriberad.

Bilstöd

15 § Om beslutat bilstöd inte har använts inom sex månader från det att den som beviljats bilstöd fått besked om att stödet kan betalas ut är fordran på beloppet preskriberad.

Skadestånd

16 § Om någon har rätt till ersättning enligt denna balk, är detta inte något hinder mot att göra gällande anspråk på skadestånd utöver ersättningen.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

17 § Ersättning enligt denna balk får inte återkrävas från den som är skyldig att betala skadestånd till den ersättningsberättigade.

Första stycket gäller inte i fråga om sjuklön som betalas av arbetsgivaren.

5 kap. Återkrav

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • återbetalning av ersättning i 2−10 §§,
  • eftergift i 11−14 §§, och
  • avdrag på ersättning (kvittning) i 15−18 §§.

Återbetalning av ersättning

Huvudregler

2 § Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten skall besluta om återbetalning av ersättning som den har beslutat enligt denna balk, om den försäkrade eller den som annars har fått ersättningen har orsakat att denna har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp genom att

1. lämna oriktiga uppgifter, eller

2. underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet. Detsamma gäller om ersättning i annat fall har lämnats felaktigt eller med ett för högt belopp och den som fått ersättningen har insett eller skäligen borde ha insett detta.

3 § I fråga om efterlevandepension, efterlevandestöd, livränta till efterlevande och premiepension till efterlevande kan återbetalningskrav ställas även då förutsättningarna i 2 § första stycket är uppfyllda när det gäller den avlidne.

Minskad pensionsrätt m.m.

4 § Har inkomst-, tilläggs- eller efterlevandepension betalats ut och minskas därefter pensionsrätt eller pensionspoäng på grund av bristande eller underlåten avgiftsbetalning enligt E 9 kap. 9 och

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

21 §§ skall Försäkringskassan besluta om återbetalning av för mycket utbetald pension.

5 § Om en tjänsteman enligt 2 § lagen (2002:125) om överföring av värdet av pensionsrättigheter till och från Europeiska gemenskaperna har överfört värdet av pensionsrätt för inkomstpension och värdet av rätt till tilläggspension till gemenskaperna och den fastställda pensionsrätten för inkomstpension eller fastställda pensionspoäng därefter har sänkts, skall Försäkringskassan enligt 6 § återkräva av honom eller henne det som har överförts för mycket.

6 § Återkrav enligt 5 § skall ske om sänkningen beror på att pensionsgrundande inkomst av annat förvärvsarbete har sänkts eller på att pensionsrätt eller pensionspoäng inte borde ha tillgodoräknats till följd av bestämmelserna i E 9 kap. 9 och 21 §§ om bristande eller underlåten avgiftsbetalning. I andra fall skall beloppet återkrävas endast om den som överfört värdet av pensionsrättigheter genom att lämna oriktiga uppgifter eller genom att underlåta att fullgöra en uppgifts- eller anmälningsskyldighet har orsakat att pensionsrätt eller pensionspoäng har fastställts felaktigt eller med ett för högt belopp.

Närmare om premiepension

7 § När det gäller premiepension skall Premiepensionsmyndigheten besluta om återbetalning enligt 2 § bara om felet belastar övriga pensionssparare eller kan innebära en avsevärd påverkan på framtida utbetalningar av pension till pensionsspararen. Detta gäller också i fråga om premiepension till efterlevande.

Det felaktigt utbetalade beloppet skall vid återkrav ökas med basränta enligt 19 kap. 3 § skattebetalningslagen (1997:483) från utbetalningsdagen till och med dagen för Premiepensionsmyndighetens beslut om återkrav.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

Underhållsstöd

8 § Har underhållsstöd lämnats felaktigt eller med för högt belopp, skall Försäkringskassan besluta om återkrav av beloppet från den som det har betalats ut till, även om förutsättningarna enligt 2 § inte är uppfyllda.

Bostadsbidrag

9 § Har bostadsbidrag lämnats felaktigt eller med för högt belopp skall Försäkringskassan besluta om återbetalning även i andra fall än som avses i 2 § eller i bestämmelserna om slutlig avstämning enligt G 6 kap. 7 §.

Intermistiska beslut

10 § Om ett sådant interimistiskt beslut som avses i 9 kap. 2 § har fattats och det senare bestäms att ersättning inte skall lämnas eller skall lämnas med lägre belopp är den försäkrade inte skyldig att betala tillbaka utbetalad ersättning i andra fall än som anges i 2 §.

Eftergift

Huvudregel

11 § Om det finns särskilda skäl får Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten helt eller delvis efterge krav på återbetalning enligt 2

  • §§.

Bostadsbidrag

12 § När det gäller bostadsbidrag skall det vid bedömning av om det finns särskilda skäl för eftergift särskilt beaktas vilken förmåga sökanden och dennes medsökande har att kunna betala tillbaka bidraget.

13 § Om sökanden eller dennes medsökande medvetet eller av oaktsamhet lämnat felaktiga uppgifter till grund för bedömningen av rätten till bostadsbidrag, får kravet på återbetalning inte efterges.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

14 § För att rätten till eftergift skall kunna prövas när det gäller bostadsbidrag skall skyldigheten enligt 7 kap. 45

  • §§ att anmäla ändrade förhållanden ha fullgjorts av sökanden och dennes medsökande. Om de inte har anmält ändrade förhållanden kan eftergift ändå prövas om de inte skäligen borde ha insett att de var skyldiga att göra en sådan anmälan.

Avdrag på ersättning (kvittning)

Allmänna bestämmelser

15 § Avdrag på ersättning enligt denna balk får göras med skäligt belopp om den ersättningsberättigade enligt beslut av Försäkringskassan eller Premiepensionsmyndigheten är återbetalningsskyldig för en ersättning som lämnats på grund av denna balk eller någon annan författning.

Det som anges i första stycket gäller inte ersättning som avses i lagen (2007:000) om statlig ersättning för sjukvård m.m.

Närmare om premiepension

16 § Har Försäkringskassan gjort avdrag enligt 15 § med anledning av beslut om återbetalning av premiepension skall det avdragna beloppet överlämnas till Premiepensionsmyndigheten.

Närmare om förmåner till efterlevande

17 § Om Försäkringskassan har beslutat om återbetalning av inkomstgrundad efterlevandepension eller änkepension och det till följd av beslutet om sänkt sådan pension beviljas efterlevandestöd eller garantipension till omställningspension eller till änkepension retroaktivt för samma tid, skall avdrag för den återkrävda pensionen i första hand göras på den retroaktivt beviljade förmånen, i den utsträckning betalning inte redan har skett.

18 § Om Försäkringskassan har beslutat om återbetalning av efterlevandestöd eller garantipension till omställningspension eller till änkepension, skall avdrag för den återkrävda förmånen i första hand göras på retroaktivt beviljad inkomstgrundad efterlevande-

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

pension eller änkepension som avser samma tid som återkravet, i den utsträckning betalning inte redan har skett.

III Gemensamma bestämmelser om

handläggning m.m.

6 kap. Innehåll m.m.

1 § I denna underavdelning finns bestämmelser om

  • handläggning av ärenden i 7 kap.,
  • självbetjäningstjänster via Internet i 8 kap.,
  • beslut i 9 kap.,
  • ändring, omprövning och överklagande av beslut i 10 kap.,
  • behandling av personuppgifter i 11 kap., och
  • straffbestämmelser i 12 kap.

2 § För förvaltningsmyndigheternas handläggning av ärenden och för rättskipningen i förvaltningsdomstolarna finns bestämmelser i bl.a.

7 kap. Handläggning av ärenden

Innehåll

1 § I detta kapitel finns bestämmelser om

  • tillämpningsområdet i 2 och 3 §§,
  • ansökan och anmälan m.m. i 4−12 §§,
  • utredning och uppgiftsskyldighet i 13−29 §§,
  • uppgiftsskyldighet för andra än parter i 30−35 §§,
  • bevisupptagning vid allmän domstol i 36 §,
  • undantag från sekretess i 37−41 §§,
  • anmälan om bosättning eller arbete i Sverige i 42−44 §§,

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

  • skyldighet att anmäla ändrade förhållanden i 45−48 §§, och
  • indragning och nedsättning av ersättning i 49−55 §§.

Tillämpningsområdet

2 § Detta kapitel gäller vid handläggningen av ärenden om förmåner enligt denna balk hos Försäkringskassan.

Bestämmelserna i 4, 7, 9

  • 13 och 15 §§ gäller på motsvarande sätt vid handläggningen av ärenden enligt balken hos Premiepensionsmyndigheten.

3 § När det är särskilt angivet skall vissa av bestämmelserna även tillämpas vid handläggningen hos Skatteverket.

Ansökan och anmälan m.m.

Ansökan m.m.

4 § Den som vill begära en förmån skall ansöka om den skriftligen. Detsamma gäller för ökning av en förmån.

En ansökan om en förmån skall innehålla de uppgifter som behövs i ärendet och skall vara egenhändigt undertecknad. Uppgifter om faktiska förhållanden skall lämnas på heder och samvete.

5 § När det gäller bostadsbidrag skall barn som avses i G 4 kap. 4 § och som är över 18 år på ansökningshandlingen själva intyga de uppgifter som rör barnet, om det inte finns särskilda skäl mot det.

Beträffande bostadstillägg och äldreförsörjningsstöd skall, om den försäkrade är gift, uppgifter om faktiska förhållanden lämnas på heder och samvete även av den försäkrades make.

Beträffande förlängt underhållsstöd enligt B 11 kap. 6 § skall ansökan göras av den studerade själv, även om han eller hon ännu inte fyllt 18 år.

6 § Trots vad som anges i 4 § behöver ansökan inte göras om följande förmåner.

1. Barnbidrag, i annat fall än som avses i B 8 kap. 7 §. Det finns dock särskilda bestämmelser om anmälan som gäller flerbarnstillägg i B 9 kap. 11 §.

2. Vårdbidrag och handikappersättning för ytterligare tid.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

3. Assistansersättning när kommunen enligt 15 § 8 lagen (1993:387) om stöd och service till vissa funktionshindrade har anmält behov av ersättning till Försäkringskassan.

4. Tilläggspension i fall som anges i E 4 kap. 6 §.

5. Änkepension i fall som anges i F 3 kap. 15 §.

6. Premiepension till efterlevande i fall som anges i F 19 kap. 2 § första stycket. Uppgifter kan dock behöva lämnas enligt 13 §.

7 § Regeringen eller den myndighet regeringen bestämmer får för en viss förmån meddela dels närmare föreskrifter om uppgifter i ansökan, dels föreskrifter om undantag från de krav som anges i 4 §.

Bestämmelser om ansökan via Internet finns i 8 kap. 4

  • §§.

8 § Bestämmelserna i 4 och 7 §§ gäller även i fråga om ansökan om något annat än en förmån som skall göras enligt en bestämmelse i balken.

Avvisning av ansökan

9 § Om ansökan är så ofullständig att den inte kan läggas till grund för någon prövning i sak skall Försäkringskassan avvisa den.

Om ansökan inte i övrigt uppfyller föreskrifterna i 4 § andra stycket eller det som annars är särskilt föreskrivet får Försäkringskassan också avvisa ansökan.

10 § Försäkringskassan får inte avvisa ansökan enligt 9 § om sökanden inte först har förelagts att avhjälpa bristen vid påföljd att ansökan annars kommer att avvisas. Ett sådant föreläggande får delges.

Anmälan m.m.

11 § Om en anmälan skall göras enligt någon bestämmelse i denna balk kan anmälan göras formlöst, om inget annat anges särskilt i bestämmelsen.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Första stycket gäller även andra meddelanden, dock inte ansökningar. När det gäller en begäran av en myndighet får särskilda föreskrifter meddelas av regeringen.

Ansökan till fel myndighet, m.m.

12 § Om en ansökan, anmälan eller liknande som gäller allmän ålderspension och som skall göras till Försäkringskassan i stället har kommit in till Premiepensionsmyndigheten skall den anses inkommen till Försäkringskassan samma dag. Detsamma skall gälla om ansökan, anmälan eller liknande skall göras till Premiepensionsmyndigheten och den i stället har kommit in till Försäkringskassan.

Utredning och uppgiftsskyldighet

Huvudregler

13 § Försäkringskassan skall se till att ärendet blir tillräckligt utrett.

Den försäkrade är skyldig att lämna de uppgifter som är av betydelse för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk. Då gäller även 4 § andra stycket, om inte särskilda skäl talar mot det.

Utredningsbefogenheter

14 § När det behövs för bedömningen av frågan om ersättning eller i övrigt för tillämpningen av denna balk får Försäkringskassan

1. göra förfrågan hos den försäkrades arbetsgivare, läkare eller någon annan som kan antas kunna lämna behövliga uppgifter,

2. besöka den försäkrade,

3. begära ett särskilt läkarutlåtande eller ett utlåtande av viss läkare eller någon annan sakkunnig, samt

4. begära att den försäkrade genomgår undersökning av viss läkare eller någon annan utredning eller deltar i ett särskilt möte (avstämningsmöte) för bedömning av den försäkrades medicinska tillstånd och arbetsförmåga samt behovet av och möjligheterna till rehabilitering.

SOU 2005:114 Socialförsäkringsbalk avd. H

Utbetalning utomlands

15 § För utbetalning utomlands får det krävas bevis om att rätten till förmånen består.

Graviditetspenning

16 § När det gäller graviditetspenning får Försäkringskassan begära att kvinnan ger in ett utlåtande från sin arbetsgivare.

Tillfällig föräldrapenning

17 § När det gäller tillfällig föräldrapenning som avses i B 6 kap. 17 § andra meningen och 24 § får Försäkringskassan kräva att en förälder ger in särskilt intyg av arbetsgivare eller någon annan som kan ge upplysning om arbetsförhållandena.

Försäkringskassan får också kräva att en förälder styrker sin rätt till föräldrapenningförmån i samband med föräldrautbildning eller deltagande i en behandling av ett sjukt eller funktionshindrat barn genom intyg av den som anordnat utbildningen eller ordinerat behandlingen.

18 § När det gäller tillfällig föräldrapenning enligt B 6 kap. 22 § skall läkarutlåtande ges in för att styrka det särskilda vård- eller tillsynsbehovet. I fall som avses i B 6 kap. 29 § skall barnets sjukdomstillstånd styrkas med ett läkarutlåtande om det inte hos Försäkringskassan redan finns tillräcklig utredning för att bedöma rätten till ersättning.

Sjukpenning

19 § När det gäller sjukpenning skall den försäkrade, om Försäkringskassan begär det, ge in en skriftlig särskild försäkran avseende nedsättningen av arbetsförmågan på grund av sjukdom. Den särskilda försäkran skall innehålla en utförligare beskrivning av den försäkrades arbetsuppgifter och egna bedömning av arbetsförmågan än det som har uppgetts i ansökan. Uppgifterna i den särskilda försäkran skall lämnas på heder och samvete.

Socialförsäkringsbalk avd. H SOU 2005:114

Sjukersättning och aktivitetsersättning

20 § Som villkor för rätt till eller ökning av sjukersättning eller aktivitetsersättning får anges att den försäkrade under högst 30 dagar skall vara intage