Prop. 1994/95:61

Vårdnadsbidraget. Garantidagarna. Enskild barnomsorg

1994/95:61

Vårdnadsbidraget. Garantidagama. Prop. Enskild barnomsorg 1994/95:61

Regeringens proposition & ww %

Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.

Stockholm den 27 oktober 1994

Ingvar Carlsson

Anna Hedborg (Socialdepartementet)

Propositionens huvudsakliga innehåll

I propositionen förslås att lagen (1994z553) om vårdnadsbidrag upphävs och att vissa följdändringar görs i ett antal andra lagar som ändrades i samband med att vårdnadsbidraget infördes.

[ propositionen föreslås vidare att de 90 s.k. garantidagama, dvs. de dagar som endast ersätts enligt garantinivån, äterinförs fr.o.m. den 1 januari 1995 samt att garantinivån ändras till den nivå som gällde före den 1 juli 1994. Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Även vid fler- bamsfödsel återinförs 90 dagar med belopp enligt garantinivån. För den som före ikraftträdandet tagit ut garantidagar liksom för den som fått vårdnadsbidrag skall avräkning ske mot de 90 garantidagama.

Vidare föreslås att kommunernas skyldighet att ge bidrag till enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunema kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till enskild förskoleverk- samhet och skolbamsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet.

Även kommunernas rätt till ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995 föreslås upphävd. Kommunerna kan därmed själva kom- ma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

Lagstiftningen- om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda Prop. 1994/95:61 förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att samma regler skall gälla för kommunen som för länsstyrelsen vid tillståndsprövning enligt socialtjänstlagen (1980:620).

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen

antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag,

2. lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring,

3. lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.,

4. lag om ändring i kommunalskattelagen (1928:370),

5. lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta,

6. lag om ändring i uppbördslagen (1953:272),

7. lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kon- trolluppgifter,

8. lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

9. lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensio- närer, 10. lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). 11. lag om ändring i lagen (l994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) 12. lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620).

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till Lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

Härigenom föreskrivs att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag skall upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Den upphävda lagen gäller dock fortfarande i fråga om ärenden om vårdnadsbidrag som kommit in till försäkringskassan före den 1 januari 1995 och avser tid före nämnda datum.

2.2. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring

Härigenom föreskrivs dels att 4 kap. 3 och 6 55 lagen (19621381) om allmän försäkring i dess lydelse enligt lagen (1994:605) om ändring i nämnda lag skall ha

följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelsema till lagen (1994:605) om ändring i lagen (1962:381) om allmän försäkring skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 kap.

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra- penning under ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldra- penning under hälften av den i första stycket angivna tiden.

3?

Föräldrapenning med anledning av ett barns födelse utges under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra— penning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.

Om föräldrarna gemensamt har vårdnaden om barnet, har varje förälder rätt att uppbära föräldra- penning under hälften av den i första och andra styckena angivna tiden.

En förälder som ensam har vårdnaden om barnet har rätt att själv upp- bära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra

styckena.

Om en förälder på grund av sjukdom eller handikapp varaktigt saknar förmåga att vårda barnet har den andra föräldern rätt att själv uppbära föräldrapenningen under hela den tid som anges i första och andra

styckena.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till för- mån för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning för en tid om 30 dagar för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemensamt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till för- säkringskassan.

En förälder kan avstå rätt att uppbära föräldrapenning till för- män för den andra föräldern med undantag för föräldrapenning med belopp motsvarande förälderns sjukpenning såvitt avser en tid om 30 dagar för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemen- samt. Ett avstående från rätt att uppbära föräldrapenning görs genom skriftlig anmälan till för- säkringskassan.

Föräldrapenning utges längst till dess barnet har fyllt åtta år eller till den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Nuvarande lydelse

65

Hel föräldrapenning utgör lägst 64 kronor om dagen (garantinivå).

Föreslagen lydelse

Hel föräldrapenning utgör lägst 60 kronor om dagen (garantinivå).

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utges med belopp mot- svarande förälderns sjukpenning, beräknad enligt femte stycket, om för- äldem under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräk- nade tidpunkten härför har varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån och skulle ha varit det om försäkringskassan känt till samt-

liga förhållanden.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för resterande 180 dagar med belopp motsvarande förälderns sjukpen- ning, beräknad enligt femte stycket.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra- penning enligt 3 5 andra stycket för 90 dagar med belopp motsva- rande föräldems sjukpenning, be- räknad enligt femte stycket.

Utöver vad som anges i andra stycket utges föräldrapenning för 180 dagar med belopp motsvaran- de föräldems sjukpenning, beräk- nad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garanti- nivån.

Vid flerbarnsbörd utges föräldra- penning enligt 3 8 andra stycket för 90 dagar med belopp motsva- rande föräldems sjukpenning, be- räknad enligt femte stycket, och 90 dagar med belopp enligt garantinivån.

När föräldrapenning enligt andra — fjärde styckena skall utges med be- lopp motsvarande förälderns sjukpenning, skall beräkningen ske enligt 3 kap. med undantag av 5 & fjärde — sjunde styckena samt 10 a och 10 b 55. Därvid skall dock föräldrapenning för dag beräknas efter 90 procent av den fastställda sjukpenninggrundande inkomsten, delad med 365,

a) för föräldrar som gemensamt har vårdnaden om ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 30 dagarna för vardera föräldern,

b) för en förälder som ensam har vårdnaden om ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 60 dagarna, eller

c) om den andra föräldern på grund av sjukdom eller handikapp var- aktigt saknar förmåga att vårda ett barn eller, vid flerbarnsbörd, barnen, för de första 60 dagarna. Föräldrapenning för tid därutöver skall för dag beräknas efter 80 procent av den fastställda sjukpenninggrundande in- komsten, delad med 365.

Utan hinder av vad som föreskrivs i andra-fjärde styckena skall, om förälderns sjukpenninggrundande inkomst har sänkts enligt 3 kap. 5 & tredje stycket 5, föräldrapenningen till dess barnet fyller två år beräknas lägst på grundval av den sjukpenninggrundande inkomst som gällde innan sänkningen skedde eller den högre inkomst som löneutvecklingen inom yrkesområdet därefter föranleder, om föräldern avstår från för- värvsarbete för vård av barn. Är kvinnan gravid på nytt innan barnet uppnått ett år och nio månaders ålder, skall föräldrapenningen även fort- sättningsvis beräknas på motsvarande sätt. Detsamma gäller vid adoption

Nuvarande lydelse

Föreslagen lydelse

av barn som sker inom två år och sex månader efter det att det föregå- ende barnet fötts eller adopterats.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. I fråga om föräldra- penning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fortfarande äldre föreskrifter i 4 kap. 3 5 och 6 & femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 & femte stycket dock endast intill utgången av år 1996.

1. Denna lag träder i kraft den ljanuari 1995.

2. ] fråga om föräldrapenning för vård av barn som är fött före lagens ikraftträdande gäller fort- farande äldre föreskriRer i 4 kap. 3 & tredje, femte och sjätte styckena samt 6 & femte stycket, såvitt gäller 4 kap. 6 & femte stycket dock endast intill utgången av år 1996.

3. Från de dagar för vilka för- äldrapenning uteslutande kan ut- ges enligt garantinivån enligt 4 kap. 6 5 tredje eller fjärde stycket skall avräknas såväl såda- na dagar som tagits ut enligt äld- re lagstiftning som dagar för vilka vårdnadsbidrag enligt lagen ( I 994 .' 5 5 3 ) om vårdnadsbidrag er- hållits. En månad med fullt vård- nadsbidrag skall därvid räknas som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med I 350 kronor eller 700 kronor i vårdnadsbidrag räknas som 20 respektive 10 dagar med sådant bidrag.

2.3. Förslag till Lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för

vård av barn, m.m.

Härigenom föreskrivs att 3 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.l skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

352

Föreslagen lydelse

Arbetstagare har rätt till ledighet för vård av barn dels i form av hel ledighet, dels i form av förkortning av arbetstiden till tre fjärdedelar av normal arbetstid.

Rätten till hel ledighet gäller under tre år från barnets födelse. En arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det har dock alltid rätt till hel ledighet under ett och ett halvt år från den tid- punkt då arbetstagaren fått bamet i sin vård. Ar det fråga om adoption av andra makens barn eller av eget barn, föreligger inte rätt till ledighet utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.

Rätten till hel ledighet gäller un- der ett och ett halvt år från barnets födelse. För en arbetstagare som har adopterat ett barn eller tagit emot ett barn i avsikt att adoptera det skall tiden ett och ett halvt år i stället räknas från den tidpunkt då arbetstagaren fått barnet i sin vård. Ar det fråga om adoption av andra makens barn eller av eget barn, föreligger inte rätt till ledig- het utöver vad som skulle ha gällt om adoptionen inte hade ägt rum.

Rätten till förkortning av arbetstiden liksom rätten till hel ledighet för adoptivföräldrar upphör att gälla när barnet har uppnått åtta års ålder eller vid den senare tidpunkt då barnet har avslutat det första skolåret.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995.

' Lagen omtryckt 1979:645. 2 Senaste lydelse 19941555.

2.4. Förslag till Lag om ändring i kommunalskattelagen (1928z370)

Härigenom föreskrivs i fråga om kommunalskattelagen (1928z370) dels att punkt 8' i anvisningarna till 33 5 skall upphöra att gälla, dels att 33 5 1 och 2 mom. och punkt 12 av anvisningarna till 32 5 skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

33 5

I mom.2 Med den begränsning som följer av 2 mom. får från intäkt av tjänst avdrag göras för samtliga utgifter, vilka är att anse som kostnader för fullgörande av tjänsten, såvitt inte för samma kostnader anvisats särskilt anslag, som, på sätt i 32 5 3 mom. är sagt, ej skall tas upp så- som intäkt.

Avdrag får i enlighet härmed ske för, bland annat: avgifter som den skattskyldige i samband med tjänsten erlagt för egen eller efterlevandes pensionering annorledes än genom försäkring;

hyra eller annan kostnad för tjänste- eller arbetslokal, för vilken den skattskyldige haft att själv vidkännas utgift;

kostnad för arbetsbiträde, som den skattskyldige använt för tjänsts utförande och som han själv avlönat;

förlust å medel, för vilka den skattskyldige varit på grund av sin tjänst redovisningsskyldig;

ökad levnadskostnad vid resa i tjänsten utom den vanliga verksamhets— orten som varit förenad med övernattning;

färdkostnad vid resa i tjänsten; kosmad för facklitteratur, instrument och dylikt, som varit nödigt för tjänstens fullgörande.

I fråga om en inkomstgivande självständigt bedriven verksamhet som ej skall hänföras till näringsverksamhet gäller följande. Avdrag får göras för utgifter som är att anse som kostnader för intäktens förvärvande om de betalats under beskattningsåret. Avdrag får också ske för sådana kost— nader om de betalats under något av de fem år som närmast föregått be- skattningsåret i den mån de överstiger respektive års intäkter. Avdrag får inte ske med större belopp än som motsvarar beskattningsårets intäkt av verksamheten. Underskott av en verksamhet får inte dras av mot över- skott i en annan verksamhet.

Ränta på skuld som den skattskyldige ådragit sig för sin utbildning eller annars i och för tjänsten hänförs till inkomst av kapital enligt lagen (1947:576) om statlig inkomstskatt.

Skattskyldig som har uppburit bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag får i vissa fall göra avdrag för barnomsorgskost- nad för barnet. Avdrag får göras i den omfattning som framgår av punkt 8 av anvisningarna.

' Senaste lydelse 1994z556. 2 Senaste lydelse 1994z556. Ändringen innebär att femte stycket upphävs.

Nuvarande lydelse

2 mom.3 Avdrag för kostnader som avses i punkt 4 av anvisning- ama får göras endast till den del kostnadema överstiger 4 000 kronor och för övriga kostnader till den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket, punkterna 3-3 c, 7 och 8 av anvisningarna samt färdkostnad för resa i tjäns- ten.

Föreslagen lydelse

2 mom. Avdrag för kosmader som avses i punkt 4 av anvisning— arna får göras endast till den del kostnadema överstiger 4 000 kronor och för övriga kostnader till den del kostnaderna överstiger 1 000 kronor. Vad nu sagts gäller dock inte i fråga om kostnader som avses i 1 mom. tredje stycket, punkterna 3-3 c och 7 av anvisningarna samt färdkostnad för resa i tjänsten.

Anvisningar till 32 5

124. Sjukpenning och rehabiliteringspenning enligt lagen (19622381) om allmän försäkring och sjukpenning enligt lagen (1954:243) om yrkes— Skadeförsäkring, lagen (1976z380) om arbetsskadeförsäkring, lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd och lagen (1977 :267) om krigs- skadeersättning till sjömän utgör skattepliktig intäkt av tjänst om för- månen grundas på förvärvsinkomst, som hänför sig till tjänst. Till intäkt av tjänst hänföres under nämnda förutsättning också ersättning enligt lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt annan lag eller författning, som utgått annorledes än på grund av försäkring, som nyss sagts, till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring. Föräldrapenningfönnåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag, ersättning enligt lagen (1988: 1465) om ersättning och ledighet för när- ståendevård samt ersättning som en allmän försäkringskassa utger enligt 20 5 lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av

Föräldrapenningförmåner och vårdbidrag enligt lagen om allmän försäkring, ersättning enligt lagen (198821465) om ersättning och ledighet för närståendevård samt ersättning som en allmän försäk- ringskassa utger enligt 20 5 lagen (1991:1047) om sjuklön utgör skattepliktig intäkt av tjänst, dock ej sådan del av vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

vårdbidrag som utgör ersättning för merkostnader.

Korttidsstudiestöd, vuxenstudiebidrag och utbildningsarvode enligt studiestödslagen (1973 :349), utbildningsbidrag för doktorander, timersätt- ning vid kommunal vuxenutbildning (komvux), vid vuxenutbildning för utvecklingsstörda (särvux) och vid svenskundervisning för invandrare (sfi) räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Dagpenning från arbetslöshetskassa, kontant arbetsmarknadsstöd, stats- bidrag motsvarande dagpenning vid arbetsmarknadsutbildning som läm- nas till den som startar egen näringsverksamhet, och som avser att ut- göra ett tillskott till näringsidkarens försörjning under inledningsskedet av verksamheten, räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

3 Senaste lydelse av punkt 8 av anvisningarna till 33 5 19941556. ' Senaste lydelse 1994z556.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Dagpenning vid utbildning och tjänstgöring inom totalförsvaret räknas som skattepliktig intäkt av tjänst.

Detsamma gäller dagpenning, som enligt av regeringen eller av statlig myndighet meddelade bestämmelser utgår till deltagare i arbetsmark- nadsutbildning samt med dem i fråga om sådant bidrag likställda.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1996 års taxering.

2. Punkt 12 av anvisningarna till 32 & gäller i sin äldre lydelse i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter i kraltträdandet. 33 5 1 och 2 mom. samt (punkt 8 av) anvisningarna till 33 & gäller i sina äldre lydelser i fråga om barn- omsorgskostnader som avser tid före 1 januari 1995.

2.5. Förslag till Lag om ändring i lagen (1991 :586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

Härigenom föreskrivs att 5 5 lagen (1991:586) om särskild inkomst- skatt för utomlands bosatta skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

. 5 ål

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är:

1. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

2. avlöning eller därmed jämförlig förmån, som utgått av annan an- ställning eller annat uppdrag än hos svenska staten eller svensk kom- mun, i den mån inkomsten förvärvats genom verksamhet här i riket;

3. arvode och liknande ersättning som uppburits av någon i egenskap av ledamot eller suppleant i styrelse eller annat liknande organ i svenskt aktiebolag eller annan svensk juridisk person, oavsett var verksamheten utövats;

4. pension enligt lagen (19622381) om allmän försäkring till den del beloppet överstiger uppburen folkpension och pensionstillskott som upp- burits enligt 2 5 lagen (1969:205) om pensionstillskott eller, för den som uppburit folkpension i form av förtidspension, till den del beloppet över- stiger uppburen folkpension och 52 procent av pensionstillskott som uppburits enligt 2 a & sistnämnda lag, eller, om folkpension enligt be- stämmelserna i 17 kap. 2 & lagen om allmän försäkring samordnats med yrkesskadelivränta eller annan i nämnda lagrum angiven livränta, till den del beloppet överstiger den pension som skulle ha utgått om sådan sam- ordning inte skett, och för annan ersättning enligt lagen om allmän för- säkring;

5. pension på grund av anställning eller uppdrag hos svenska staten eller svensk kommun;

6. belopp, som utgår på grund av annan pensionsförsäkring än tjänste- pensionsförsäkring, om försäkringen meddelats i här i riket bedriven försäkringsrörelse samt belopp som utbetalas från pensionssparkonto fört av ett svenskt pensionssparinstitut eller av ett utländskt instituts filial i Sverige enligt lagen (1993:931) om individuellt pensionssparande;

7. pension på grund av tjänstepensionsförsäkring samt annan pension eller förmån, om förmånen utgår från Sverige på grund av förutvarande tjänst och den tidigare verksamheten huvudsakligen utövats här;

8. ersättning enligt lagen (1954:243) om yrkesskadeförsäkring eller lagen (1976:380) om arbetsskadeförsäkring och lagen (1989:225) om ersättning till smittbärare samt enligt annan lag eller författning, som utgått till någon vid sjukdom eller olycksfall i arbete eller på grund av militärtjänstgöring eller i fall som avses i lagen (1977:265) om statligt personskadeskydd eller lagen (1977:267) om krigsskadeersättning till sjömän;

9. dagpenning från arbetslöshetskassa enligt lagen (1973:370) om arbetslöshetsforsäkring och kontant arbetsmarknadsstöd enligt lagen (1973:371) om kontant arbetsmarknadsstöd;

10. korttidsstudiestöd enligt studiestödslagen (1973c349);

* Senaste lydelse 1994z827. Ändringen innebär att trettonde punkten upphäVS. Änd- ring av paragrafen föreslås också i prop. 1994/95:00.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

ll. annan härifrån uppburen, genom verksamhet här i riket förvärvad inkomst av tjänst;

12. återfört avdrag för egenavgifter enligt lagen (1981z69l) om social- avgifter, egenavgifter som fallit bort, i den mån avdrag har medgetts för avgifterna, samt avgifter som avses i 46 5 2 mom. första stycket 3 kom- munalskattelagen (1928:370) och som satts ned genom ändrad debitering i den mån avdrag har medgetts för avgifterna och dessa inte hänför sig till näringsverksamhet;

13. bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag.

Som folkpension behandlas även tilläggspension i den mån den enligt lagen om pensionstillskott föranlett avräkning av pensionstillskott. Där- emot räknas inte bampension eller vårdbidrag som folkpension.

Verksamhet på grund av anställning i svenskt företag anses utövad här i riket även om tjänsteinnehavaren i och för sin tjänst måste göra till- fälliga besök utomlands eller under längre tid uppehålla sig där under kringresande (t.ex. handelsresande).

Skattepliktig inkomst enligt denna lag är dock endast sådan inkomst som är skattepliktig inkomst enligt kommunalskattelagen.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

2.6. Förslag till Lag om ändring i uppbördslagen (19531272)

Härigenom föreskrivs att 3 5 2 mom. och 4 5 2 mom. uppbördslagen (19531272)l skall ha följande lydelse.

Föreslagen lydelse 3 5

2 mom.2 Preliminär A-skatt skall för inkomståret betalas av den som har tilldelats en A-skattesedel enligt bestämmelserna i 33 a eller 38 b & eller som saknar skattsedel på preliminär skatt. Preliminär A-skatt skall dock inte betalas av staten, landsting, kommuner eller andra menigheter. Preliminär A-skatt skall, om inte annat föreskrivs i detta moment eller i 10 &, betalas för sådan ersättning för arbete, vilken helt eller delvis läm- nas i pengar. Preliminär A-skatt skall inte betalas för ersättning som tillsammans med annan ersättning för arbete från samma utbetalare understiger 10 000 kronor under inkomståret, om utbetalaren är en fysisk person eller ett dödsbo och vad som utbetalats inte utgör utgift i en av utbetalaren bedriven näringsverksamhet.

Med ersättning för arbete likställs i denna lag ]. pension,

2. livränta, som inte utgör ersättning vid avyttring av egendom,

3. ersättning, som i annan form än livränta lämnas på grund av sjuk- eller olycksfallsförsäkring, tagen i'samband med tjänst,

4. inkomst som avses i punkt 12 av anvisningarna till 32 & kommunal- skattelagen (1928:370),

5. undantagsförmåner och sådant periodiskt understöd eller sådan där- med jämförlig periodisk intäkt för vilken givaren enligt 23 5 kommunal- skattelagen är berättigad till avdrag samt

6. tillgångar på pensionssparkonto som skall avskattas enligt 32 5 1 mom. första stycketj kommunalskattelagen. Nuvarande lydelse

Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skatte- sedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt skall preliminär A—skatt, med de undantag som föreskrivs i 10 &, betalas för sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och för vilken kontroll- uppgift skall lämnas med tillämp- ning av bestämmelserna i 3 kap. 22, 23 eller 27 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontroll- uppgifter. Detsamma gäller i fråga om dagpennning från arbetslös- hetskassa, korttidsstudiestöd, sär- skilt vuxenstudiestöd eller bidrag enligt lagen (1994:553) om vård- nadsbidrag.

' Lagen omtryckt l991:97.

Oavsett om mottagaren har en A-skattesedel eller en F-skatte- sedel eller saknar skattsedel på preliminär skatt skall preliminär A-skatt, med de undantag som föreskrivs i 10 5, betalas för sådan ränta och utdelning som lämnas i pengar och för vilken kontrollupp- gift skall lämnas med tillämpning av bestämmelsemai 3 kap. 22, 23 eller 27 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrollupp- gifter. Detsamma gäller i fråga om dagpennning fiån arbetslöshetskassa, korttidsstudiestöd eller särskilt vuxenstudiestöd.

Senaste lydelse av lagens rubrik l974:771. ! Senaste lydelse 19941557. Ändring av momentet föreslås också i prop. 1994/95:00.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Preliminär A—skatt skall, i fråga om en fysisk person, beräknas enligt skattetabell, som avses i 4 5, eller enligt de grunder som anges i 7, 12 eller 40 å och i fråga om en juridisk person enligt de grunder som anges i 7 a eller 40 5. För enskilda fall får skattemyndighet'i fråga om sådan ersättning som utgör mottagarens huvudsakliga inkomst av arbete och, om det finns särskilda skäl, även i fråga om andra inkomster föreskriva särskild beräkningsgrund, exempelvis att skatten skall beräknas på viss del av inkomsten eller på inkomsten minskad med visst belopp eller att skatten skall beräknas med särskilt angiven procent av inkomsten eller att preliminär skatt inte skall betalas för viss ränta eller utdelning.

Är den, som åtnjuter i första eller andra stycket avsedd inkomst, skatt- skyldig också för annan inkomst från vilken skatteavdrag inte kan göras eller för förmögenhet eller skall han betala statlig fastighetsskatt, får skattemyndighet, om det finns särskilda skäl, föreskriva att preliminär A- skatt skall betalas också för sistnämnda inkomst eller för förrnögenheten eller för fastighetsskatten. Därvid skall den skattskyldiges preliminära skatt beräknas antingen till viss procent av inkomsten enligt första eller andra stycket eller enligt skattetabell på nämnda inkomst ökad med visst belopp eller också beräknas med visst belopp utöver vad i skattetabellen anges för inkomsten.

45

2 mom.] För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1 928370), med undantag för vårdbidrag en- ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring och bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag, skall avdrag för preliminär A-skatt göras med ledning av särskilda skattetabeller. Detta gäller också i

2 mom. För inkomst som avses i första, andra och femte styckena i punkt 12 av anvisningarna till 32 & kommunalskattelagen (1928:370), med undantag för vårdbidrag en- ligt lagen (1962:381) om allmän försäkring, skall avdrag för preli- minär A-skatt göras med ledning av särskilda skattetabeller. Detta gäller också i fråga om skatte- avdrag från dagpenning från ar-

fråga om skatteavdrag från dag- betslöshetskassa. penning från arbetslöshetskassa.

De särskilda tabellerna för beräkning av skatteavdrag på ersättning som avses i första stycket första meningen skall för olika sjukpenninggrun- dande inkomster enligt 3 kap. lagen om allmän försäkring ange den preliminära skatt som skall tas ut på en viss ersättning uttryckt i procent av ersättningen. [ tabellerna skall det finnas särskilda kolumner med procentsatser dels för ersättningar som grundas på hela den sjukpenning— grundande inkomsten, dels för ersättningar som grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten. Ersättning som en allmän försäkringskassa lämnar enligt 20 5 lagen (199121047) om sjuklön skall anses grundad på 90 procent av den sjukpenninggrun— dande inkomsten.

] Senaste lydelse l994:557. Ändring av momentet föreslås också i prop. 1994/95:00.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

De procenttal efter vilka skatteavdrag skall göras skall grundas på skattesatsen för en årlig inkomst motsvarande den skattskyldiges sjuk- penninggrundande inkomst eller, om ersättningen grundas på 70, 80, 90 eller 95 procent av den sjukpenninggrundande inkomsten, den andel av den sjukpenninggrundande inkomsten som ersättningen beräknas på.

Om någon sjukpenninggrundande inkomst inte har fastställts för den skattskyldige, skall det underlag som utgör grund för ersättningen anses som sjukpenninggrundande inkomst när skatteavdraget bestäms.

Avdrag för preliminär A—skatt på föräldrapenning görs endast om den sjukpenninggrundande inkomsten uppgår till lägst 6 000 kronor.

Skattetabellen för skatteavdrag ftån dagpenning från arbetslöshetskassa skall grundas på för landet genomsnittlig skattesats till kommunal in- komstskatt under beskattningsåret. Skattesatsen bestäms med tillämpning av avrundning enligt 5 5.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

2.7 Förslag till Lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och

kontrolluppgifter

Härigenom föreskrivs att 2 kap. 14 5 och 3 kap. 13 5 lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2ka.

145

l självdeklarationen behöver uppgift inte lämnas om ersättning som, enligt bestämmelserna i 3 kap. 5 & första stycket 3, först efter före- läggande av skattemyndigheten behöver tas upp i kontrolluppgift.

Om den skattskyldige yrkar avdrag för ökade levnadskostnader enligt punkt 3 av anvisningarna till 33 & kommunalskattelagen (19282370) skall han lämna de uppgifter som behövs om ersättning som uppburits för att täcka kostnaderna.

Om den skattskyldige yrkar av- drag för barnomsorgskostnad en- ligt punkt 8 av anvisningarna till 33 _? kommunalskattelagen skall han lämna uppgift om namn och person- eller organisationsnummer på den som tagit emot det belopp för vilket avdrag yrkas.

3ka. 135?

Kontrolluppgifter om sjukpen- ning, föräldrapenning, vårdbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd, vård- nadsbidrag samt andra förmåner i form av bidrag, stöd eller ersätt- ning som är skattepliktiga intäkter för mottagaren skall lämnas av

1. Riksförsäkringsverket,

. allmän försäkringskassa, . arbetslöshetskassa, . universitet och högskola, . Centrala studiestödsnämnden, . länsarbetsnämnd.

onan—ww

Kontrolluppgifter om sjukpen- ning, föräldrapenning, vårdbidrag, kontant arbetsmarknadsstöd samt andra förmåner i form av bidrag, stöd eller ersättning som är skatte- pliktiga intäkter för mottagaren skall lämnas av

Kontrolluppgift skall lämnas för den som fått förmånen om det utbe- talda beloppet uppgår till sammanlagt minst 100 kronor för hela året. Kontrolluppgiften skall ta upp utbetalt belopp och avdragen preliminär A-skatt.

' Senaste lydelse 19941558. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs. 2 Senaste lydelse |994:558.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Riksförsäkringsverket skall, i fråga om sjukpenning, i kontrolluppgiften ange om utbetalt belopp avser anställning eller annat förvärvsarbete.

1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995 och tillämpas första gången vid 1995 års taxering.

2. Äldre föreskrifter gäller fortfarande i fråga om bidrag enligt den upphävda lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet. Detsamma gäller i fråga om bamomsorgskostnader som avser tid före 1 januari 1995.

2.8. Förslag till Lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag

Härigenom föreskrivs att 4 & lagen (1993z737) om bostadsbidrag skall

ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

4 ä' Förvärvsinkomst beräknas för varje sökande efter samma grunder som enligt kommunalskattelagen (1928z370) med de undantag som anges i andra och tredje styckena.

l inkomstslaget tjänst gäller att ]. bidrag enligt lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag inte skall räk- nas som inkomst,

2. avdrag för barnomsorgskost— nader inte får göras,

3. kostnader för resor mellan bostaden och arbetsplatsen beak- tas till den del kostnaderna beräk- nas överstiga 5 000 kronor,

4. övriga kostnader beaktas till den del kostnaderna beräknas överstiga 2 000 kronor.

1 inkomstslaget tjänst beaktas kostnader för resor mellan bosta- den och arbetsplatsen till den del kostnaderna beräknas överstiga 5 000 kronor. Övriga kostnader i inkomstslaget tjänst beaktas till den del kostnaderna beräknas överstiga 2 000 kronor.

I inkomstslaget näringsverksamhet beaktas inte underskott som upp-

kommit ett tidigare år.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Aldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om bostadsbidrag som avser tid före 1 januari 1995 och vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikrafttädandet.

2.9. Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer

Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer

dels att 5 & skall ha följande lydelse, dels att det i övergångsbestämmelsema skall införas en ny punkt, 6, av följande lydelse.

Föreslagen lydelse 5 &

Storleken av det bostadstillägg som lämnas är beroende av pensionä- rens årsinkomst. Med årsinkomst avses i denna lag den inkomst, för år räknat, som någon kan antas komma att erhålla under den närmaste

Nuvarande lydelse

tiden.

Som årsinomst räknas inte

1. allmänt barnbidrag,

2. vårdnadsbidrag,

3. folkpension,

4. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension enligt utländsk lag- stiftning till den del pensionen föranlett minskning av pensionstill- skott enligt 3 5 lagen (1969:205) om pensionstillskott eller av barn- tillägg enligt 9 kap. 1 & sista stycket lagen om allmän försäk- ring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

5. livränta som avses i 17 kap. 2 5 lagen om allmän försäkring i vad den enligt samma lagrum av- dragits från pension eller under- stöd som någon på grund av släkt- skap eller svågerlag kan vara för- anledd att utge, 6. vuxenstudiebidrag enligt

studiestödslagen (19732349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

7. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

8. utbildningsbidrag vid arbets- marknadsutbildning,

9. socialbidrag, 10. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

11. familjebidrag enligt familje- bidragsförordningen (1991 : 1492),

Som årsinkomst räknas inte ]. allmänt barnbidrag,

2. folkpension,

3. tilläggspension enligt lagen (1962:381) om allmän försäkring eller pension enligt utländsk lag- stiftning till den del pensionen för- anlett minskning av pensionstill- skott enligt 3 5 lagen (l969:205) om pensionstillskott eller av barn- tillägg enligt 9 kap. 1 & sista stycket lagen om allmän försäk- ring i detta lagrums lydelse vid utgången av år 1989,

4. livränta som avses i 17 kap. 2 5 lagen om allmän försäkring i vad den enligt samma lagrum av- dragits från pension eller under- stöd som någon på grund av släkt- skap eller svågerlag kan vara för- anledd att utge,

5. vuxenstudiebidrag enligt studiestödslagen (19732349) eller lagen (1983:1030) om särskilt vuxenstudiestöd för arbetslösa,

6. studiehjälp och studiemedel enligt studiestödslagen,

7. utbildningsbidrag vid arbets- marknadsutbildning,

8. socialbidrag,

9. bostadsbidrag enligt lagen (1993:737) om bostadsbidrag,

10. familjebidrag enligt familje- bidragsförordningen (1991 : 1492),

Nuvarande lydelse

12. inkomst av sådan privat- bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 & kommunalskatte- lagen ( l928:370),

13. ersättning som avses i lagen (l971:118) om skattefrihet för er- sättning till neurosedynskadade.

Föreslagen lydelse

]] . inkomst av sådan privat- bostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 & kommunalskatte- lagen (1928:370),

12. ersättning som avses i lagen (1971:118) om skattefrihet för er- sättning till neurosedynskadade.

Som årsinkomst skall inte heller räknas inkomst som är avsedd att vara en kostnadsersättning.

För den som uppbär ålderspension skall som inkomst inte räknas sådan intäkt av tjänst som avses i 32 5 1 mom. a) kommunalskattelagen (l928:370) eller sådan intäkt av aktiv näringsverksamhet" som avses i 11 kap. 3 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring.

Avdrag från årsinkomsten får göras på sådant sätt som anges i 33 5 1 mom. kommunalskattelagen för kostnader som hänför sig till intäkt av tjänst i den mån sådan inkomst ingår i årsinkomsten samt för underhålls- bidrag till före detta make i den utsträckning som anges i 46 & samma lag.

För den som uppbär partiell förtidspension skall vid inkomstberäk- ningen bortses från ett belopp som motsvarar skillnaden mellan

3) ett för den försäkrade beräknat belopp av hel förtidspension jämte däremot svarande pensionstillskott, beloppet i förekommande fall beräk- nat med beaktande av bestämmelserna i 17 kap. 2 & lagen om allmän försäkring och

b) den utgående förtidspensionen jämte pensionstillskott.

Värdet av naturaförrnåner skall uppskattas efter regler som fastställs av regeringen.

Avkastning av förmögenhet skall anses utgöra fem procent av för- mögenhetsvärdet för år räknat. Vid beräkning av förmögenhets avkast- ning skall dock denna höjas med tio procent av det belopp, varmed fönnögenheten överstiger för den som är gift sextiotusen kronor, och för annan sjuttiofemtusen kronor. Vid beräkning av förmögenhet skall värdet av sådan privatbostadsfastighet eller privatbostad som avses i 5 & kom- munalskattelagen inte beaktas.

I fråga om makar skall årsinkomsten för envar av dem beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda årsinkomst. Vid tillämpning av åttonde stycket skall i sådant fall värdet av förmögenhet beräknas utgöra hälften av deras sammanlagda förmögenhet.

Årsinkomsten avrundas för envar pensionsberättigad till närmast hela tiotal kronor.

6. Vårdnadsbidrag skall inte räknas som inkomst vid beräkning av bostadstillägg i de fall bidrag betalas ut efter ikraftträdandet.

2.10. Förslag till Lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs i fråga om socialtjänstlagen (1980:620)l dels att 18 a & skall upphöra att gälla, dels att 48 och 69 åå skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse

F öres lagen lydelse

4852. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får när det gäller för- äldrabalken avse endast uppgifter som anges i följande lagrum

] kap. 4 & föräldrabalken, 2 kap. 1, 4-6, 8 och 9 åå föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 9 5 att besluta att inte påbörja utredning eller att lägga ned en påbörjad

utredning,

3 kap. 5, 6 och 8 åå föräldrabalken, 6 kap. 19 5 föräldrabalken beträffande beslut att utse utredare i mål och ärenden om vårdnad eller umgänge,

7 kap. 7, l 1 och 14 55 föräldrabalken, dock inte befogenhet enligt 7 5 att godkänna avtal som innefattar åtagande att utge engångsbelopp,

11 kap. 16 5 andra stycket föräldrabalken. Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att med- dela beslut i frågor som avses i 275 denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 5 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag, 14 59 lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag eller 9 5 lagen (1964:143) om bi- dragsförskott.

Uppdrag att besluta på socialnämndens vägnar får inte heller omfatta befogenhet att med- dela beslut i frågor som avses i 27 & denna lag eller att fullgöra vad som ankommer på nämnden enligt 5 5 lagen (1947:529) om allmänna barnbidrag eller 9 5 lagen (1964:143) om bidragsför- skott.

69 &

Vill en enskild person eller sammanslutning inrätta ett hem för vård eller boende, skall tillstånd sökas hos länsstyrelsen. Ett sådant hem står under löpande tillsyn av socialnämnden i den kommun där hemmet är beläget. Nämnden har rätt att inspektera verksamheten vid hemmet.

Vad som sägs i första stycket gäller även hem som har inrättats för vård under en begränsad del av dygnet.

Enskilda förskolor som får bi- drag av en kommun skall till för- säkringskassan lämna uppgift om vilka barn mellan ett och tre år som har plats inom verksamheten.

' Lagen omtryckt 19881871. Senaste lydelse av 18 a Q' 1994:559. ' Senaste lydelse 1994:559. ' Senaste lydelse 1994:559. Ändringen innebär att tredje stycket upphävs.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Om enskilda vårdhem finns särskilda bestämmelser.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. Äldre bestämmelser gäller fortfarande i fråga om uppgift om barnomsorgsplats som avser tid före 1 januari 1995. Detsamma gäller i fråga om framställning av social- nämnd om utbetalning av vårdnadsbidrag.

2.1 1 Förslag till Lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänst-

lagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs dels att 18 & socialtjänstlagen (1980:620) i dess lydelse enligt lagen (1994:11) om ändring i nämnda lag skall ha följande lydelse,

dels att övergångsbestämmelsema till lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) skall ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

185

Enskilda förskolor, enskilda fri- tidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg skall, på de vill- kor som uppställs med stöd av andra stycket, efter ansökan till- delas medel för verksamheten av den kommun där verksamheten bedrivs. För varje barn skall kom- munen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet. Ansökan skall ha kommit in senast den I september åter innan verksamheten skall börja, om inte kommunen medger annat

Kommunen får ställa upp som villkor för bidraget

] . att avgifterna för den enskilda verksamheten inte oskäligt över- stiger den avgift som kommunen tar utför motsvarande verksamhet och 2. att den som driver verksam- heten i mån av lämplig plats tar emot barn som hänvisas av kom- munen enligt I 4 b andra stycket. Om ett barn som inte hör hem- ma i kommunen har tagits emot i en enskild verksamhet som har tilldelats medel enligt första stycket, har kommunen rätt till ersättning för sina kostnader för barnomsorgen från barnets hem- kommun, Detsamma gäller när en

Kommunen kan lämna bidrag till enskild förskoleverksamhet och enskild skolbarnsomsorg, om verk- samheten uppb/ller de krav som anges i 13 b 39 och avgifterna inte är oskäligt höga. Sådant bidrag bör lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse Prop. 1994/95:61

kommun i sin motsvarande verk- samhet har tagit emot ett barn som inte hör hemma i kommunen.

Denna lag träder i kraft den 1. Denna lag träder i kraft den 1 januari 1995. 1 januari 1995.

2, Enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbarnsomsorg för vilka bidrag skulle ha lämnats enligt 18 9” i dess lydelse enligt lagen (1994:1 ] ) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) och för vilka ansökan om sådant bidrag gjorts före den I september 1994, har, om inte bidrag lämnas enligt 18 _? i dess nya lydelse, rätt till ersättning av kommunen med belopp som svarar mot nödvändiga kostnader för verksamhetens avveckling.

2.12. Förslag till Lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

Härigenom föreskrivs att 2 a Q' lagen (1987:442) om försöksverksam- het med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boen- de enligt socialtjänstlagen (1980:620) skall upphöra att gälla vid ut- gången av 1994.

' Senaste lydelse l993:1645.

3. Ärendet och dess beredning

Förslagen i propositionen innebär i huvudsak en återgång till tidigare gällande regler. Någon särskild beredning eller hörande har därför inte bedömts erforderlig. Riksförsäkringsverket har dock getts tillfälle att under hand ge synpunkter på förslagen. Innan ändringar görs i skattelag- stiftningen och lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. skall normalt Lagrådets yttrande inhämtas. Med anledning av att dessa lagförslag innebär en återgång till tidigare gällande regler anser regeringen att Lagrådets hörande skulle sakna betydelse.

4. Slopande av vårdnadsbidraget

Regeringens förslag: Lagen om vårdnadsbidrag upphävs fr.o.m. den 1 januari 1995. Förslaget medför att vissa andra lagar ändras tillbaka till den lydelse de hade innan vårdnadsbidraget infördes den 1 juli

1994. Det innebär bl.a. att rätten till ledighet för vård av barn åter omfattar 18 månader samt att rätten till avdrag vid beskattningen för vissa bamomsorgkostnader avskaffas.

Skälen för regeringens förslag: Vid behandlingen av propositionen 1993/94: 148 Vårdnadsbidrag föreslog de socialdemokratiska ledamöterna att propositionen skulle avslås i sin helhet. Motiven var att det vore an- svarslöst att införa en ny kostnadskrävande reform i ett ekonommiskt trängt läge, att vårdnadsbidraget skulle öka orättvisorna och hota jäm- ställdheten samt att bidraget inte skulle innebära någon ökad valfrihet.

Sedan vårdnadsbidraget beslutades av riksdagen har statsfinanserna ytterligare försämrats. Att avskaffa vårdnadsbidraget är därför ett led i det övergripande arbetet att sanera statsfinanserna och minska arbetslös- heten.

Ytterligare en viktig och övergripande uppgift de kommande åren är att vidareutveckla politiken för jämställdhet.

De, oftast kvinnor, som väljer att på heltid arbeta i hemmet och vårda små barn med vårdnadsbidrag som enda inkomst blir beroende av andra för sin försörjning. En längre tids uppehåll från förvärvsarbete, på tre år eller mer, gör det också svårare att återgå till tidigare arbetsuppgifter och ökar risken för en sämre karriär- och löneutveckling än för dem utan yrkesavbrott.

Det går inte heller att hävda att vårdnadsbidraget generellt ökar valfri- heten för bamfamiljema. Ett bidrag på ca 1 600 kronor i månaden efter skatt kan inte ersätta en förvärvsinkomst, framför allt inte för ensamstå- ende föräldrar eller i familjer där man är beroende av två inkomster. Utformningen av vårdnadsbidraget gynnar främst de familjer där mannen är högavlönad och kvinnan därför redan har möjligheter att vara hemma.

När vårdnadsbidraget infördes avskaffades samtidigt de s.k. garanti- dagarna i föräldraförsäkringen. Därmed förlorade föräldrarna den valfri- het som dessa 90 dagar ger att vara hemma helt eller att kunna ta några dagar ledigt då och då till dess barnet fyller 8 år. Vi kommer i avsnitt 6 att föreslå att garantidagama i föräldraförsäkringen återinförs fr.o.m. den 1 januari 1995. Ett upphävande av lagen om vårdnadsbidrag får också till följd att övriga lagändringar som var kopplade till vårdnadsbidraget bör upp- hävas. Det gäller bl.a. den förlängda tiden för ledighet för vård av barn samt rätten till avdrag vid beskattningen för vissa bamomsorgskostnader.

Möjligheten att försörja sig genom arbete är den faktor som har störst betydelse för familjemas ekonomi och för den enskilde individens obero- ende och trygghet. En förutsättning för att alla föräldrar som vill för- värvsarbeta skall kunna göra det är att det går att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Det förutsätter en flexibel föräldraförsäkring, en väl utbyggd barnomsorg av god kvalitet, barnbidrag och en bra skola för alla barn.

En sådan familjepolitik, som både ser till barnens och föräldrarnas bästa, ger också störst förutsättningar för att vi skall kunna främja jäm- ställdheten och öka valfriheten för både kvinnor och män.

Vi har i Sverige ägnat stor möda åt att bygga upp en familjepolitik, som ger barnen en god och trygg uppväxt och bägge föräldrarna möjlig- het att förena föräldraskap och förvärvsarbete. Den politiken skall drivas vidare med stor kraft de kommande åren.

Hänvisningar till S4

5. Återinförande av garantidagar i föräldraförsäkringen

Regeringens förslag: Rätt till föräldrapenning enligt garantinivån för 90 dagar sammanlagt för föräldrarna återinförs. Även vid flerbams- födsel återinförs de 90 dagar som tidigare ersattes på samma sätt. Avräkning mot de 90 dagarna skall ske för tidigare sådana uttagna dagar. För den som erhållit vårdnadsbidrag skall avräkning dessutom ske med 30 dagar per månad vid fullt vårdnadsbidrag och 20 eller 10 dagar vid vårdnadsbidrag med 1 350 kronor resp. 700 kronor. Garantinivån sänks från 64 kronor till 60 kronor per dag. En förälder skall kunna avstå rätt att uppbära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning.

Skälen för regeringens förslag: Fram till den 1 juli 1994 utgavs för- äldrapenning med anledning av ett barns födelse eller ett adoptivbams ankomst under högst 450 dagar sammanlagt för föräldrarna. Vid fler-

bamsbörd utgavs föräldrapenning under ytterligare 180 dagar för varje barn utöver det första.

Föräldrapenning för de första 180 dagarna utgavs med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) om föräldern varit försäkrad för en sjukpenning över garantinivån under minst 240 dagar i följd före barnets födelse eller den beräknade tidpunkten härför. Den som inte uppfyllde 240-dagarsvillkoret erhöll föräldrapenning på garantinivå under de första 180 dagarna. Därutöver utgavs föräldrapenning för ytterligare 180 dagar med 90 % av den sjukpenninggrundande inkomsten utan krav på viss tids försäkring samt 90 dagar med belopp enligt garantinivån, de s.k. garantidagama. Vid flerbarnsbörd utgavs 90 dagar på sjukpenning- nivå och 90 dagar med belopp enligt garantinivån. Ersättning på garanti- nivån var fram till den 1 juli 1994 60 kronor per dag.

Från och med den 1 juli 1994 slopades de 90 dagar som alltid ersätts enligt garantinivån, samtidigt som garantinivån höjdes från 60 till 64 kronor per dag. Vidare förlängdes enligt 3 5 lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m. (föräldraledighetslagen) rätten att vara helt föräldraledig från 18 månader till tre år räknat från barnets fö- delse.

Motivet till att slopa garantidagama var att rätt till vårdnadsbidrag in- fördes fr.o.m. samma tidpunkt. För närvarande utges således föräldrapen- ning under högst 360 dagar sammanlagt för föräldrarna och vid fler- barnsbörd under ytterligare 90 dagar för varje barn utöver det första.

Enligt 4 & föräldraledighetslagen har en arbetstagare rätt till hel ledig- het från sin anställning under tid då arbetstagaren uppbär hel föräldra- penningförmån och till förkortning av arbetstiden till hälften eller till tre fjärdedelar under tid då arbetstagaren uppbär halv eller fjärdedels för- äldrapenningförmån.

Vårdnadsbidrag utges med 2 000 kronor per månad för barn mellan ett och tre år som inte har plats i den offentligt finansierade barnomsorgen. För barn som har sådan plats kan ett reducerat vårdnadsbidrag utges. Vårdnadsbidrag utges dock inte för barn som har plats i offentligt finansierad barnomsorg mer än 30 timmar per vecka. Vårdnadsbidraget är vare sig sjukpenninggrundande eller pensionsgrundande.

SGI är den årliga inkomst som en försäkrad kan antas komma att tills vidare få för eget arbete. SGI skall enligt 3 kap. 5 5 lagen (1962:381) om allmän försäkring (AFL) ändras bl.a. när försäkringskassan fått kännedom om att den försäkrades inkomstförhållanden, arbetstid eller andra omständigheter har undergått ändring av betydelse för rätten till sjukpenning eller sjukpenningens storlek. I vissa fall får dock, trots att den försäkrades omständigheter undergått sådan ändring, 801 under viss tid inte sänkas. Detta gäller bl.a. för en förälder som är helt eller delvis ledig från sitt förvärvsarbete för vård av barn om barnet inte har fyllt ett år. Motsvarande gäller under ett år efter mottagandet av ett adoptivbarn.

Enligt Riksförsäkringsverkets rekommendationer (Allmänna råd l989:4) till försäkringskassoma skall en förälders SGl inte heller sänkas då barnet fyllt ett år såvitt föräldern i oavbruten följd antingen är ledig från sitt förvärvsarbete och uppbär hel föräldrapenningförmån eller har för-

kortad arbetstid och uppbär föräldrapenningfönnån som minst svarar mot arbetstidens nedsättning. Försäkringsöverdomstolen har i dom den 10 april 1992 (Mål nr 2191/89: 14) under åberopande av dessa rekomen- dationer funnit att SGI:n inte skall sänkas för en förälder som sedan barnet fyllt ett år uppbar hel föräldrapenning.

Någon motsvarande tillämpning i fråga om tid då vårdnadsbidrag, som ju inte är sjukpenninggrundande, uppbärs finns inte.

Föräldrapenning kan normalt utges till dess att barnet fyllt åtta år sam- tidigt som uttag av föräldrapenning enligt bestämmelserna i föräldra- ledighetslagen automatiskt ger föräldern rätt att vara ledig från sin an- ställning under den tid som föräldern uppbär föräldrapenning. Det för- hållandet att de 90 garantidagama slopades innebar därför att förälderns möjligheter att vara helt ledig från arbetet för vård av barn efter det att barnet uppnått tre års ålder begränsades.

Mot bakgrund härav och och då motivet för att avveckla garantidagar- na var införandet av vårdnadsbidrag anser regeringen att det finns skäl att återinföra de 90 s.k. garantidagama dvs. de dagar som endast ersätts enligt garantinivån. Förslaget innebär att föräldrapenning med anledning av ett barns födelse kommer att kunna utges under sammanlagt 450 dagar, varav 90 dagar med ersättning motsvarande garantinivån. Därmed får föräldem en sjukpenninggrundande och pensionsgrundande inkomst under ytterligare 90 dagar med möjlighet till sjukpenningskydd samtidigt som möjligheterna att vara helt ledig från arbetet även efter det att barnet uppnått tre år förbättras. Även höjningen av garantinivån motive- rades av att vårdnadsbidraget infördes. Eftersom detta nu slopas anser regeringen att garantinivån åter bör bestämmas till 60 kronor per dag.

Riksdagen har efter förslag av regeringen under våren 1994 beslutat ett antal regler som skall träda i kraft den 1 januari 1995 (SFS 1994:605, prop. 1993/94:147, bet. 1993/94:SfU 15, rskr. 1993/94z368). Antalet för- äldrapenningdagar skall delas lika mellan föräldrarna och rätten att över- låta dagar skall begränsas så att 30 dagar per förälder inte skall få över- låtas till den andra föräldern. Vidare skall ersättningsnivån för för- äldrapenning sänkas till 80 % av SGI med undantag för de 30 dagar som inte skall få överlåtas till den andra föräldern. För sistnämnda dagar skall ersättning alltjämt utges med 90 %. Vissa särregler skall gälla för bl.a. ensamstående föräldrar.

Syftet med bestämmelsen att 30 dagar inte skall få överlåtas till den andra föräldern var att öka fädernas uttag av föräldrapenning. Den kan komma att få relativt liten effekt när garantidagama nu återinförs. Om fadern inte vill ta ut föräldraledighet kan han välja att avstå från att ta ut 30 garantidagar. Det förhållandet att de 30 icke överlåtbara dagarna kan ersättas med 90 % i stället med 80 % när de utges med belopp mot- svarande föräldems sjukpenning är knappast tillräckligt för att i den nämnda situationen förmå fadern att ta ut sina föräldrapenningdagar. För att motverka att ett återinförande av garantidagar får en negativ effekt på fädernas uttag av föräldrapenning bör de 30 dagar som inte kan överlåtas vara sådana dagar som ersätts med föräldrapenning motsvarande för- älderns sjukpenning.

Regeringen föreslår därför att en förälder bör kunna avstå rätt att upp- bära föräldrapenning till förmån för den andra föräldern med undantag för en tid om 30 dagar med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning för varje barn, eller vid flerbarnsbörd, för barnen gemen- samt.

De nya reglema föreslås träda i kraft den 1 januari 1995. För den som före ikraftträdandet tagit ut föräldrapenning för sådana dagar som ute- slutande kan utges enligt garantinivån skall avräkning ske mot de 90 dagarna. Avräkning bör även ske i förhållande till utgivet vårdnads- bidrag. En månad med fullt vårdnadsbidrag räknas därvid som 30 dagar med sådant bidrag. En månad med 1 350 kronor eller 700 kronor i vård- nadsbidrag räknas som 20 resp. 10 dagar.

6. Kostnadskonsekvenser

Slopandet av vårdnadsbidraget innebär en besparing för statskassan med 3 700 miljoner kronor för helt år. Återinförandet av garantidagama ökar statens utgifter med 500 miljoner kronor för helt år räknat. Skatteintäk- terna för kommunerna beräknas som en följd av förslaget minska med 900 miljoner kronor per helt år vilket föranleder en reglering mellan staten och kommunsektorn. Nettobesparingen för staten av förslaget blir därmed 2 300 miljoner kronor.

För innevarande budgetår kan besparingen av slopat vårdnadsbidrag beräknas till 1 850 miljoner kronor och merkostnadema för att återinföra garantidagama beräknas till 200 miljoner kronor.

Riksförsäkringsverket och de allmänna försäkringskassoma anvisades sammanlagt 38,7 miljoner kronor för administrationen av vårdnadsbi- draget. Vidare anvisades 6,9 miljoner kronor för ersättning till Posten AB m.m. samt 1,5 miljoner kronor till Riksskatteverket för deras mer- kostnader. En del av dessa medel var av engångskaraktär för att bygga upp det nya bidragssystemet. Besparingen innevarande budgetår kan därför beräknas till sammanlagt 5 miljoner kronor.

Hänvisningar till S6

  • Prop. 1994/95:61: Avsnitt 4

7. Barnomsorgen — enskilda förskolor och fritidshem

Regeringens förslag: Kommunernas skyldighet att ge bidrag till en- skilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild integrerad skolbams- omsorg, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommunerna kan i stället efter egen bedömning lämna bidrag till en- skild förskoleverksamhet och skolbarnsomsorg. Beloppet bör då inte oskäligt avvika från kommunens kostnader per barn i motsvarande verksamhet.

Även kommunernas rätt till ersättning för barnomsorgsplats för barn som inte är hemmavarande i kommunen, som skulle ha trätt i kraft den 1 januari 1995, upphävs. Kommuner kan därmed själva komma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

Lagstiftningen om den kommunala tillståndsprövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg, som ändrades den 1 januari 1994, återställs till sin tidigare lydelse. Detta innebär att samma regler skall gälla för kommunen som för länsstyrelsen vid tillståndsprövning enligt socialtjänstlagen (1980:620, SoL).

Skälen för regeringens förslag: Barnomsorgen i Sverige har byggts upp som en viktig del av familjepolitiken och utformats för att kunna uppfylla behoven i ett modernt välfärdssamhälle. Barnomsorgen erbjuder barnen trygga och stimulerande uppväxtvillkor med ett särskilt ansvar för bam med behov av särskilt stöd. Barnomsorgen skapar valfrihet genom att den möjliggör för föräldrar att förena föräldraskap med för- värvsarbete eller studier.

Den av riksdagen i december 1993 antagna propositionen om utvidgad lagreglering på bamomsorgsområdet m.m. (prop. 1993/94:11, bet. 1993/94:80U1 1. rskr. 1993/9411 17) behandlade kommunernas skyldighet att tillhandahålla barnomsorg av god kvalitet för alla barn mellan 1 — 12 år, samt regler för den kommunala tillståndsprövningen och villkoren för bedrivandet av enskild bamomsorgsverksamhet.

Bamomsorgen skall vara tillgänglig för alla barn. Barnens behov och rättigheter skall ställas i första rummet. Regeringen vill särskilt framhålla att barnets behov av barnomsorg kan kvarstå även om föräldrar blir arbetslösa eller är föräldralediga. För barnet kan det vara viktigt vid sådana ändrade förhållanden i familjen att få vara i sin invanda miljö i daghemmet eller fritidshemmet. Regeringen kommer nu också att med- verka till en ny ordning där de arbetslösa på heltid är engagerade i att söka arbete, höja sin utbildning och färdighet eller utföra tillfälligt arbe- te, vilket förutsätter en väl fungerande barnomsorg.

Enligt den lydelse av 18 & SoL som är avsedd att träda i kraft den 1 januari 1995 har enskilda förskolor, enskilda fritidshem och enskild

integrerad skolbarnsomsorg rätt till bidrag från den kommun där verk- samheten bedrivs. För varje bam skall kommunen lämna ett belopp som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet.

När riksdagen år 1991 beslutade om att även privata företag skulle ha rätt att få bidrag för att driva daghem och fritidshem (prop. 1991/92:65, bet. l991/92:SoU12, rskr. 1991/92:85) pekade socialdemokratema på en rad problem som måste få en lösning för att inte målet om en väl ut- byggd, rättvis barnomsorg av god kvalitet skulle spolieras. Regler för likabehandling samt möjlighet till insyn och kvalitetsbedömning av verk- samheten saknades. Vidare anfördes att avgifter och intagningsregler inte kan få användas som sorteringsinstrument om alla barns rätt till bamom- sorg skall garanteras. '

Det är regeringens uppfattning att enskild och kommunal barnomsorg skall bedrivas från samma utgångspunkt. Enskild barnomsorg kan, under de rätta förutsättningarna, berika barnomsorgen och bidra till en positiv utveckling. Vi vill dock understryka vikten av att kommunen i samband med överenskommelsen om bidragsgivning till enskild barnomsorg sär-. skilt beaktar barn med behov av särskilt stöd. En utbyggnad av enskild barnomsorg får inte heller leda till segregering inom barnomsorgen, t.ex genom en avgiftssättning som får styrande effekter på föräldrars val av verksamhetsform.

En avgörande förutsättning är att det är kommunerna som ansvarar för och planerar hela den offentligt finansierade bamomsorgsverksamheten. Kommunerna måste därför själva, genom sin bidragsgivning, få avgöra i vilken mån det är lämpligt med kompletterande alternativa driftsformer inom barnomsorgen. idag finns ca 10 % av bamomsorgsverksamheten i enskilda verksamhetsforrner. Den vanligaste formen av dessa är föräldra- kooperativen.

Regeringen kan inte acceptera att kommunens skyldighet att erbjuda alla barn barnomsorgsplats knyts samman med en skyldighet att ge bidrag till enskild verksamhet som helt fråntar kommunerna möjlighet att planera och ansvara för verksamheten. Att kommunerna inte längre skulle ha möjlighet att avgöra huruvida ett verkligt behov av ytterligare bamomsorgsplatser föreligger i olika bostadsområden, utan endast bli betalningsskyldiga för enskilda verksamheter innebär ett resursslöseri och omöjliggör för kommunerna att bevaka kostnadsutvecklingen.

Det finns redan exempel som visar att detta dubbla och okontrollerbara system blir kostnadsdrivande för kommunen, genom att det kräver att kommunen håller en överkapacitet på verksamheten. Kommunen kan mot sin egen vilja tvingas lägga ned väl fungerande och kostnadseffek- tiva daghem och fritidshem, ibland t.o.m. med kvarstående lokal- och personalkostnader, till förmån för ett nyetablerat enskilt daghem, som det egentligen inte finns behov av.

Med anledning av vad som anförts anser vi att 18 5 SoL bör ändras så att kommunerna får möjlighet att själv avgöra vilka verksamheter som skall få bidrag.

Ett övergångsproblem kan uppstå genom att ett enskilt daghem eller fritidshem som sökt bidrag enligt de nuvarande reglerna i avsikt att Starta verksamhet den 1 januari 1995 vidtagit förberedelser som initialt eller på sikt innebär kostnader. Om en kommun i sådant fall beslutar att inget bidrag skall utgå till verksamheten är det dock skäligt att det en- skilda dag- eller fritidshemmet trots detta ges kompensation av kommu- nen för nödvändiga kostnader för verksamhetens avveckling.

Enligt den lydelse av 18 & SoL som är avsedd att träda i kraft den ljanuari 1995 skall vidare kommunen ha rätt till ersättning för sina kostnader för barnomsorgen om ett barn som inte hör hemma i kommu- nen tagits emot i enskild eller kommunal verksamhet. Flera kommuner har sedan länge haft detta system, andra ger inte denna möjlighet. Rege- ringen utgår från att kommunerna skall fortsätta att ha en generös in- ställning i detta avseende. Särskild hänsyn bör kunna tas om det före- ligger särskilda skäl att placera ett barn i annan kommun än hemkom- munen. Det kan exempelvis gälla barn som genom delad vårdnad har anknytning till två kommuner eller barn med behov av särskilt stöd som kan få del av lämplig verksamhet anpassad för barnets behov.

Regeringen anser dock att det leder för långt att i lag ålägga en kom- mun att vara betalningsskyldig för bamomsorgskostnader i annan kom- mun. Regeringen föreslår därför att denna i SoL föreskrivna skyldighet upphävs.

Bestämmelserna i 69 5 SoL innebär att det krävs tillstånd från länssty- relsen för enskild eller sammanslutning som önskar bedriva privat bar— nomsorg. [ samband med det s.k. frikommunförsöket gavs dock möjlig- het för kommunerna att med stöd av lagen (1987:442) om försöksverk- samhet med kommunal tillståndsprövning överta tillståndsprövning för privat barnomsorg. Denna försöksverksamhet kommer att gälla fram till utgången av år 1995. Idag har knappt hälften av landets kommuner över- tagit tillståndsprövningen.

Den 1 januari 1994 trädde ett tillägg i tillståndslagen i kraft som inne- bär att kommunerna vid tillståndsprövningen endast får fästa avseende vid sökandens lämplighet att bedriva verksamheten och vid ändamåls- enligheten av de lokaler där sökanden avser att bedriva verksamheten.

Regeringen föreslår att bestämmelserna om den kommunala tillstånds- prövningen för enskilda förskolor och fritidshem samt enskild integrerad skolbarnsomsorg återställs till sin tidigare lydelse, vilket innebär att kommunernas tillståndsprövning för enskild bamomsorgsverksamhet och skolbarnsomsorg skall ske enligt samma regler som gäller för länsstyrel- sens prövning enligt 69 5 socialtjänstlagen.

Genom de här föreslagna åtgärderna återfår kommunerna sitt totala an- svar för planering, organisation, drift, tillsyn och kostnadsutveckling av hela den offentligt finansierade barnomsorgen.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om upphävande av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag

Lagen om vårdnadsbidrag föreslås upphöra att gälla vid utgången av år 1994. Övergångsbestämmelsen innebär att anmälningar om vårdnads- bidrag inte kan ges in efter lagens upphörande, även om de avser tid före upphörandet. För prövningar av anmälningar som kommit in före lagens upphörande och som även avser bidrag för tid före upphävandet skall dock lagen fortsätta att gälla. Detsamma gäller utbetalning av sådana bidrag.

8.2. Förslaget till ändring i lagen (1994:605) om ändring i lagen (19621381) om allmän försäkring

4 kap. 3 5 1 första och andra styckena har antal dagar ändrats till vad som gällde före 1 juli 1994, dvs. till 450 resp. 180 dagar.

I tredje stycket görs ett tillägg i förtydligande syfte för att klargöra att hälftendelningen av föräldrapenningen mellan föräldrarna även gäller vid flerbamsfödsel.

1 sjätte stycket har ett tillägg gjorts som innebär att de 30 dagar som inte är överlåtbara måste vara sådana som ersätts med föräldrapenning motsvarande förälderns sjukpenning, dvs. de kan inte vara dagar som enligt 6 & tredje och fjärde styckena uteslutande kan ersättas enligt garantinivån.

6 & 1 första stycket har garantinivån sänkt till 60 kronor, dvs. den nivå som gällde före den 1 juli 1994.

4 kap. 3 5 1 första och andra styckena har antal dagar ändrats till vad som gällde före 1 juli 1994, dvs. till 450 resp. 180 dagar.

I tredje och fjärde styckena har de s.k. garantidagama återinförts till samma antal som gällde före den 1 juli 1994.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att lagändringama görs i en tidigare ändringsförfatt- ning görs vissa redaktionella justeringar av övergångsbestämmelsema. Det i sak nya som föreslås i övergångsbestämmelsema framgår av punkt 3.

Ändringarna i 3 5 innebär att man har rätt till totalt 450 dagar med föräldrapenning; 360 med belopp motsvarande förälderns sjukpenning och nittio med belopp enligt garantinivån. 1 den mån man före ikraft- trädandet har tagit ut föräldrapenning för dagar som uteslutande kan utges enligt garantinivån skall dessa naturligtvis räknas av vid beräkning av kvarstående sådana dagar. Därutöver skall enligt punkt 3 övergångs-

bestämmelsen dagar under vilka man fått vårdnadsbidrag räknas av vid beräkning av antal kvarvarande dagar som uteslutande kan ersättas enligt garantinivån. En månad med fullt vårdnadsbidrag skall därvid alltid räk- nas som 30 dagar med sådant bidrag medan 1 350 kronor eller 700 kronor i vårdnadsbidrag skall räknas som 20 resp. 10 dagar med sådant bidrag. Om det är klarlagt att vårdnadsbidrag lämnats felaktigt eller lämnats med fel belopp och bidraget därför skall återbetalas, skall någon avräkning enligt denna punkt naturligtvis inte ske.

8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (1978:410) om rätt till ledighet för vård av barn, m.m.

3 % Förslaget till ändring innebär att samma regel kommer att gälla som före den 1 juli 1994. Den tid under vilken man har rätt till ledighet efter ett barns födelse eller adoption förlängdes då från ett och ett halvt till tre år med anledning av att vårdnadsbidraget infördes. Vårdnadsbidraget före- slås nu bli bortaget, varför även tiden för rätt till ledighet föreslås åter- ställas till vad som gällde innan vårdnadsbidraget infördes.

8.4. Förslaget till lag om ändring i kommunalskattelagen (l928:370)

33 5

1 mom.

Lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag har i det föregående föreslagits bli upphävd. Femte stycket i denna paragraf som, tillsammans med punkt 8 av anvisningarna, reglerar den till vårdnadsbidraget knutna avdragsrätten för vissa bamomsorgskostnader, föreslås med anledning därav också bli upphävd.

2 mom.

Eftersom möjligheten till avdrag för bamomsorgskostnader enligt 1 mom. och punkt 8 av anvisningarna föreslås bli upphävd, har hänvis- ningen i detta moment till punkt 8 av anvisningarna tagits bort.

Anvisningar till 32 5

12. Eftersom vårdnadsbidraget föreslås bli borttaget skall det inte heller finnas med i uppräkningen av skattepliktiga bidrag.

Anvisningar till 33 5

8. Punkten föreslås upphävd i enlighet med vad som har anförts under 33 &.

Övergångsbestämmelserna

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestäm- melserna om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det utbetalda bidraget. Om bamomsorgskostnader betalas först efter den 1 januari 1995, men avser barnomsorg före nämnda datum, skall också de äldre bestämmelserna om avdragsrätt fortsätta att tillämpas.

8.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (1991:586) om särskild inkomstskatt för utomlands bosatta

5 & Eftersom vårdnadsbidraget i det föregående föreslagits borttaget skall det inte heller finnas med i den uppräkning av skattepliktiga inkomster som finns i denna paragraf.

Övergångsbestämmelserna

Om vårdnadsbidrag betalas ut efter 1 januari 1995 skall de äldre bestäm- melserna om skatteplikt för vårdnadsbidrag fortsätta att tillämpas på det utbetalda bidraget.

8.6. Förslaget till lag om ändring i uppbördslagen (l953:272)

3 & Vårdnadsbidraget har i det föregående föreslagits bli borttaget. Varken slutlig eller preliminär skatt skall således längre betalas för vårdnads- bidrag, varför det skall tas bort från uppräkningen i tredje stycket.

4 5 2 mom. Uppräkningen av vårdnadsbidraget i 4 5 2 mom. tas bort, av samma an- ledning som i 3 &.

Övergångsbestämmelserna

Eftersom vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet, enligt över- gångsbestämmelsema till den föreslagna ändringen i kommunalskatte- lagen (19282370), även fortsättningsvis skall vara skattepliktigt, skall de äldre bestämmelserna i denna lag också fortsätta att tillämpas på vård- nadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet.

8.7. Förslaget till lag om ändring i lagen (1990:325) om självdeklaration och kontrolluppgifter

2 kap. 14 & Tredje stycket föreslås upphävt med anledning av att vårdnadsbidraget och avdragsrätten för vissa bamomsorgskostnader blir borttaget.

3 kap. 13 & Ordet vårdnadsbidrag i uppräkningen i första stycket föreslås bli struken med anledning av förslaget att vårdnadsbidraget inte längre skall finnas kvar.

Övergångsbestämmelserna

Med anledning av att äldre bestämmelser om skatteplikt och avdragsrätt enligt övergångsbestämmelsema till förslaget till ändring i kommunal- skattelagen (l928:370) skall fortsätta att tillämpas på vårdnadsbidrag som betalas ut efter ikraftträdandet respektive på bamomsorgskostnader som avser tid före ikraftträdandet, föreslås en motsvarande övergångsbe- stämmelse gälla till denna lag.

8.8. Förslaget till lag om ändring i lagen (1993:737) om bostadsbidrag 4 &

Ändringarna i andra stycket är en följd av att vårdnadsbidraget och av- dragsrätten för vissa bamomsorgskostnader tas bort.

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelsen innebär dels att bostadsbidrag för tid före 1 januari 1995 beräknas efter äldre bestämmelser dels att om vårdnads- bidrag skulle utbetalas efter ikraftträdandet skall det inte heller för tid därefter räknas som inkomst vid beräkning av bostadsbidrag.

8.9. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:308) om bostadstillägg till pensionärer 5 5

Ändringen i andra stycket, dvs. borttagandet av punkt 2, är en följd av att vårdnadsbidraget tas bort.

Övergångsbestämmelserna

Övergångsbestämmelsema innebär att bostadstillägg för tid före den 1 januari 1995 beräknas efter äldre bestämmelser. Den föreslagna nya punkten innebär att vårdnadsbidrag inte heller skall räknas som inkomst vid beräkning av bostadstilläggg i de fall vårdnadsbidrag betalas ut efter ikraftträdandet.

8.10. Förslaget till lag om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

18 a 5 Denna paragraf föreslås upphävd eftersom den är föranledd av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upp- hävd.

48 5 Med anledning av att lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag föreslås bli upphävd tas hänvisningen i andra stycket denna paragraf bort.

69 & Tredje stycket föreslås upphävd eftersom det är föranlett av lagen (1994:553) om vårdnadsbidrag, som i det föregående föreslagits bli upp- hävd.

Övergångsbestämmelserna

Av övergångsbestämmelsema följer att uppgiftsskyldighet fortfarande skall gälla i fråga om barnomsorgsplats som avser tid före den 1 januari 1995. Det framgår också att vårdnadsbidrag som skall betalas ut efter 1 januari 1995 kan bli föremål för en framställning från socialnämnden enligt äldre lagstiftning.

8.11. Förslaget till lag om ändring i lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620)

18 5 Första och andra styckena i paragrafens lydelse enligt lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620) föreslås ersatta med ett helt nytt stycke. Enligt detta kan kommunerna lämna bidrag till enskild för- skoleverksamhet och skolbarnsomsorg om kvalitetskraven i 13 b 5 är uppfyllda och avgifterna inom den enskilda verksamheten inte är oskä- ligt höga. Någon skyldighet för kommunema att lämna sådant bidrag föreligger enligt förslaget således inte längre. För att bidrag skall få ges gäller som sagt dock att den enskilda verksamheten uppfyller kvalitets-

kraven i 13 b 5 och att avgifterna inte är oskäligt höga. Vidare bör bi- dragen lämnas med ett belopp per barn som inte oskäligt avviker från kommunens kostnad per barn i motsvarande verksamhet som drivs av kommunen, dvs. efter samma princip som gäller enligt 18 å i dess lydel- se enligt lagen (1994:1 1) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620).

Förslaget innebär också att tredje stycket upphävs. Ett barns hemkom- mun är därmed inte längre skyldig att ersätta en annan kommun dess kostnader för barnomsorg, enskild eller kommunal, som ges barnet inom den andra kommunen. Kommuner får därmed själva komma överens om hur man skall lösa kostnadsfrågan i de fall man anser sådana placeringar berättigade eller lämpliga.

Övergångsbestämmelserna

Enligt punkt 2 i övergångsbestämmelsema skall den som inte får bidrag efter den 1 januari 1995 få ersättning av kommunen för nödvändiga av- vecklingskostnader om ansökan om bidrag har lämnats in före den 1 september 1994 och verksamheten skulle haft rätt till bidrag enligt lagen (1994:11) om ändring i socialtjänstlagen (1980:620). Den som avsett att driva verksamheten kan då ha börjat investera, hyra lokal och anställa personal. Det skall dock vara fråga om nödvändiga kostnader. Det innebär t.ex. att om man drar på sig kostnader efter det att det står klart att verksamheten inte får bidrag så kan kommunen inte anses skyl- dig att ersätta dessa. Dock kan vissa kostnader som uppstår därefter vara nödvändiga, exempelvis kan ett hyreskontrakt ha en viss uppsägningstid.

8.12. Förslaget till lag om ändring i lagen (1987:442) om försöksverksamhet med kommunal tillståndsprövning för vissa hem för vård eller boende enligt socialtjänstlagen (1980:620)

Förslaget att 2 a 5 skall upphävas innebär en återgång till vad som gäll- de före den 1 januari 1994. Samma regel, dvs. 69 & socialtjänstlagen, kommer därmed att gälla för tillståndsgivning oavsett om det är kommu- nen eller länsstyrelsen som handhar prövningen och ger tillstånd. Någon särreglering i förhållande till annan enskild verksamhet enligt social- tjänstlagen kommer därmed inte heller att gälla.

Socialdepartementet Prop. 1994/95:61

Utdrag ur protokoll vid regeringssammanträde den 27 oktober 1994

Närvarande: statsminister Carlsson, ordförande, och statsråden Sahlin, Hjelm-Wallén, Peterson, Hellström, Thalén, Freivalds, Wallström, Persson, Tham, Schori, Blomberg, Heckscher, Hedborg, Andersson, Winberg, Uusmann, Nygren, Ulvskog, Sundström, Lindh, Johansson

Föredragande: statsrådet Hedborg

Regeringen beslutar proposition 1994/95:61 Vårdnadsbidraget. Garanti- dagama. Enskild barnomsorg.

golab 47165, Stockholm 1994