Propositionens huvudsakliga innehåll

Enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ansvarar landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun för insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling samt för upprättande och fastställande av länsplaner för regional transportinfrastruktur. Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret i sina respektive län. I propositionen föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen omfattar samtliga län. Förslaget innebär även att landstingen får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige respektive regionstyrelsen. Vid val ska dock beteckningen landstingsfullmäktige alltjämt användas.

Eftersom lagen således kommer att omfatta samtliga län föreslås att dess rubrik ändras till lagen om regionalt utvecklingsansvar och att vissa följdändringar görs i den lagen samt i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap, lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen (2017:725). Vidare föreslås att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen och lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät ska upphöra att gälla.

Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 2
•  Original

1. Förslag till riksdagsbeslut

Regeringen föreslår att riksdagen antar regeringens förslag till

1. lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät,

2. lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen,

3. lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap,

4. lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län,

5. lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän,

6. lag om ändring i kommunallagen (2017:725).

• Sida 5
•  Original

2. Lagtext

Regeringen har följande förslag till lagtext.

2.1. Förslag till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät

Härigenom föreskrivs att lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät¹ ska upphöra att gälla vid utgången av 2018.

¹ Senaste lydelse av lagens rubrik 2002:1127.

• Sida 6
•  Original

2.2. Förslag till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen

Härigenom föreskrivs att lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla vid utgången av 2018.

• Sida 7
•  Original

2.3. Förslag till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap

Härigenom föreskrivs att 2 § lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

2 §¹

Strukturfondspartnerskapet ska samråda med berört samverkansorgan, berört landsting som avses i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län eller länsstyrelse i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län.

Strukturfondspartnerskapet ska samråda med berört landsting som avses i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i fråga om projektets överensstämmelse med det regionala tillväxtarbetet i berörda län.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

¹ Senaste lydelse 2014:479.

• Sida 8
•  Original

2.4. Förslag till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Härigenom föreskrivs att rubriken till lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt 1 och 3–10 §§ ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

Lag om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Lag om regionalt utvecklingsansvar

1 §¹

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs,

Gotlands, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län.

I denna lag finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur.

3 §²

Denna lag gäller för Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting,

Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5–

10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

Denna lag gäller för landstingen. Lagen gäller också, med undantag för 8 § 1, för Gotlands kommun. Det som sägs om ett landsting i 5–

10 §§ gäller i sådant fall kommunen.

4 §³

De landsting som avses i denna lag får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfull-

Ett landsting får besluta att landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och

¹ Senaste lydelse 2016:945. ² Senaste lydelse 2016:945. ³ Senaste lydelse 2016:945.

• Sida 9
•  Original

mäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om landstingsfullmäktige och landstingsstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Gotlands kommun får besluta att kommunfullmäktige och kommunstyrelsen i stället ska betecknas regionfullmäktige och regionstyrelsen. Det som sägs i andra författningar om kommunfullmäktige och kommunstyrelsen gäller i sådant fall regionfullmäktige och regionstyrelsen.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i Uppsala läns landsting, Östergötlands läns landsting, Jönköpings läns landsting, Kronobergs läns landsting,

Skåne läns landsting, Hallands läns landsting, Västra Götalands läns landsting, Örebro läns landsting, Västmanlands läns landsting, Gävleborgs läns landsting, Västernorrlands läns landsting, Jämtlands läns landsting och Norrbottens läns landsting. Vid val i

Gotlands kommun ska

beteckningen kommunfullmäktige användas.

Vid genomförande av val enligt vallagen (2005:837) ska dock beteckningen landstingsfullmäktige användas vid val i landstinget. Vid val i Gotlands kommun ska beteckningen kommunfullmäktige användas.

5 §⁴

De landsting som avses i denna lag ska

Ett landsting ska

1. utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling och samordna insatser för genomförandet av strategin,

2. trots 2 kap. 8 § andra stycket kommunallagen (2017:725) besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete, och

3. följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet.

6 §

De landsting som avses i denna lag får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

Ett landsting får utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram.

⁴ Senaste lydelse 2017:758.

• Sida 10
•  Original

7 §

De landsting som avses i denna lag ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

Ett landsting ska upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur.

8 §

De landsting som avses i denna lag ska samverka med

Ett landsting ska samverka med

1. länets kommuner, och

2. länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter.

9 §

De landsting som avses i denna lag ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.

Ett landsting ska samråda med företrädare för berörda organisationer och näringslivet i länet.

10 §

Statliga myndigheter som bedriver verksamhet i länet ska beakta den strategi som fastställts för länets utveckling.

Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna de landsting som avses i denna lag det biträde som de behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera de landsting som avses i denna lag om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.

Länsstyrelsen och övriga statliga myndigheter ska inom sina verksamhetsområden lämna landstinget det biträde som det behöver för regionalt tillväxtarbete och regional transportinfrastrukturplanering. De ska också löpande informera landstinget om pågående och planerade verksamheter som har betydelse för länets utveckling.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 11
•  Original

2.5. Förslag till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän

Härigenom föreskrivs att 1 kap. 2 § lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

1 kap.

2 §

Lagen är tillämplig på

1. svenska juridiska personer,

2. utländska juridiska personer som driver verksamhet i Sverige, och

3. fysiska personer som har hemvist i Sverige och som förvaltar truster eller liknande juridiska konstruktioner.

Lagen är inte tillämplig på

1. staten, landsting och kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan samt juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner, kommunalförbund och samverkansorgan, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,

1. staten, landsting, kommuner och kommunalförbund samt juridiska personer över vilka staten, landsting, kommuner och kommunalförbund, var för sig eller tillsammans, har ett direkt eller indirekt rättsligt bestämmande inflytande,

2. aktiebolag, vars aktier är upptagna till handel på en reglerad marknad inom EES eller motsvarande marknad utanför EES,

3. dödsbon, och

4. konkursbon.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 12
•  Original

2.6. Förslag till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

Härigenom föreskrivs att 3 kap. 14 § kommunallagen (2017:725) ska ha följande lydelse.

Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse

3 kap.

14 §

Bestämmelser om att vissa landsting samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län.

Bestämmelser om att landsting samt Gotlands kommun får beteckna fullmäktige och styrelsen som regionfullmäktige och regionstyrelsen finns i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar.

Denna lag träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 13
•  Original

3. Ärendet och dess beredning

Stockholms, Kalmar och Blekinge läns landsting har hos regeringen ansökt om att få överta det regionala utvecklingsansvaret för respektive län enligt lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län (Fi2016/04651/SFÖ, Fi2016/01101/SFÖ respektive Fi2016/01223/SFÖ). Sedermera har även Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens läns landsting ansökt hos regeringen om att få överta det regionala utvecklingsansvaret för respektive län enligt samma lag (Fi2017/03747/SFÖ, Fi2017/03568/SFÖ, Fi2017/03704/SFÖ och Fi2017/03624/SFÖ). I samtliga landsting har landstingsfullmäktige beslutat om ansökan. Landstingens beslut har föregåtts av ett remissförfarande i frågan, som omfattat kommunerna i respektive län.

Mot denna bakgrund har promemoriorna Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län (Ds 2017:20) och Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar (Ds 2017:61) tagits fram inom Finansdepartementet. I den förstnämnda promemorian föreslås att lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ändras så att lagen även omfattar Stockholms, Kalmar och Blekinge län. I den sistnämnda promemorian föreslås ändringar av samma lag så att den omfattar samtliga landsting, följdändringar i vissa andra lagar samt upphävande av två lagar, vilket överensstämmer med förslagen i denna proposition. Sammanfattningar av promemoriorna Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län och Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar finns i bilagorna 1 och 4. Promemoriornas lagförslag finns i bilagorna 2 och 5. Promemoriorna har remissbehandlats och en förteckning över remissinstanserna finns i bilagorna 3 och 6. Remissvaren finns tillgängliga i Finansdepartementet (Fi2017/02298/SFÖ och Fi2017/04481/SFÖ).

Riksdagen tillkännagav för regeringen i mars 2014 som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158). Tillkännagivandet behandlas i avsnitt 5.1.

Lagrådet

Regeringen beslutade den 1 mars 2018 att inhämta Lagrådets yttrande över lagförslag som är likalydande med lagförslagen i denna proposition. Lagrådets yttrande finns i bilaga 7. Lagrådet har lämnat förslagen utan erinran.

4. Det regionala utvecklingsansvaret

4.1. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen

Det regionala utvecklingsansvaret är organiserat på olika sätt i länen. Ansvaret har tilldelats dels landsting m.m. med stöd av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, dels samverkansorgan enligt

• Sida 14
•  Original

lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen. Lagarna kan inte samtidigt tillämpas för ett visst län. För flera av de län som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har ansvaret förts över från ett samverkansorgan till landstinget, efter att landstinget har ansökt om att få ta över det. I län som inte omfattas av någon av dessa lagar har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret.

Med samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen avses en kommunal beslutande församling inom ett län med särskild uppgift att svara för regionala utvecklingsfrågor i länet. Ett kommunalförbund som har samtliga kommuner i länet som medlemmar, och där även landstinget kan ingå som medlem, kan utgöra ett sådant organ. Regeringen beslutar från vilken tidpunkt som samverkansorganet ska ha de uppgifter som framgår av lagen.

De som har det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län är landstingen i Uppsala, Östergötlands, Jönköpings, Kronobergs, Skåne, Hallands, Västra Götalands, Örebro, Västmanlands, Gävleborgs, Västernorrlands, Jämtlands och Norrbottens län samt Gotlands kommun såvitt avser Gotlands län. Samverkansorgan med motsvarande ansvar enligt lagen om samverkansorgan i länen finns i Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län. I Stockholms län har länsstyrelsen det regionala utvecklingsansvaret.

I lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län finns bestämmelser om regionalt tillväxtarbete och om länsplaner för regional transportinfrastruktur. De uppgifter som samverkansorgan har enligt lagen om samverkansorgan i länen är i huvudsak desamma som landstingen och Gotlands kommun har tilldelats enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. De landsting och samverkansorgan som omfattas av dessa lagar har till uppgift att utarbeta och fastställa en strategi för länets utveckling samt samordna insatser för genomförandet av strategin. Detsamma gäller Gotlands kommun. De får även besluta om användningen av vissa statliga medel för regionalt tillväxtarbete. Ansvarig aktör ska därutöver följa upp, låta utvärdera och årligen till regeringen redovisa resultaten av det regionala tillväxtarbetet. Lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen innehåller också bestämmelser om uppgifter för berörda landsting och samverkansorgan att upprätta och fastställa länsplaner för regional transportinfrastruktur. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län får berörda landsting och Gotlands kommun även utföra uppgifter inom ramen för EU:s strukturfondsprogram. Samverkansorganen har inte denna möjlighet.

4.2. Regionalt tillväxtarbete

Målet för den regionala tillväxtpolitiken är att skapa utvecklingskraft i alla delar av landet med stärkt lokal och regional konkurrenskraft (prop. 2017/18:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.4). Med regionalt tillväxtarbete avses enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om

• Sida 15
•  Original

samverkansorgan i länen insatser för att skapa en hållbar regional tillväxt och utveckling.

Inriktningen för den regionala tillväxtpolitiken har slagits fast i den nationella strategin för hållbar regional tillväxt och attraktionskraft 2015–2020 (N2015/5297/RT). Strategin är vägledande för arbetet med hållbar regional tillväxt och attraktionskraft i hela landet fram till 2020. Vidare ska strategin bidra till att uppnå målet för den regionala tillväxtpolitiken, vilket regeringen anfört i bl.a. budgetpropositionen för 2018 (prop. 2017/18:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.7.2). Strategin och dess prioriteringar ska även vara vägledande vid utvecklingen och genomförandet av regionala utvecklingsstrategier samt andra strategier och program inom det regionala tillväxtarbetet. Prioriteringarna ska också ligga till grund för de nationella myndigheternas medverkan i arbetet.

Bestämmelser om det regionala tillväxtarbetet finns även i bl.a. förordningen (2017:583) om regionalt tillväxtarbete, förordningen (2003:596) om bidrag för projektverksamhet inom den regionala tillväxtpolitiken, förordningen (2015:211) om statligt stöd till regionala investeringar, förordningen (2015:210) om statligt stöd för att regionalt främja små och medelstora företag och förordningen (2015:212) om statligt stöd inom Europeiska regionala utvecklingsfonden.

Anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt används bl.a. för projektverksamhet och regionala företagsstöd. Fördelningen av medel och villkoren för anslagets användning regleras i anslagets regleringsbrev.

Det finns vissa skillnader mellan länen när det gäller vem som beslutar om de regionala företagsstöden. De landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganet i Kalmar län beslutar om regionala företagsstöd. Uppgiften omfattar även kommersiell service och de regionala serviceprogrammen. I övriga län beslutar länsstyrelserna om de regionala företagsstöden.

4.3. Länsplaner för regional transportinfrastruktur

Trafikverket ansvarar enligt förordningen (2009:236) om en nationell plan för transportinfrastruktur för att upprätta en nationell och trafikslagsövergripande plan för transportinfrastruktur till ledning för fördelningen av statliga medel.

Inom varje län ska det därutöver enligt förordningen (1997:263) om länsplaner för regional transportinfrastruktur upprättas en länsplan till ledning för fördelningen av medel för investeringar och förbättringsåtgärder. Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län ska länsplaner upprättas och fastställas av Gotlands kommun och de landsting som anges i den lagen. Motsvarande gäller för samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen. I Stockholms län, som inte omfattas av någon av dessa lagar, har länsstyrelsen uppgiften. Länsplanen ska upprättas med hänsyn till de samlade transportbehoven inom en region och omfatta de tolv närmaste åren.

• Sida 16
•  Original

4.4. Länsstyrelsernas roll

I Stockholms län har som ovan anförts länsstyrelsen motsvarande uppgifter som de landsting som omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län samt Gotlands kommun och samverkansorganen.

Delar av de regionala tillväxtmedlen fördelas genom länsstyrelsen i länen där samverkansorgan har det regionala utvecklingsansvaret. Därutöver har länsstyrelserna i samtliga län uppgifter inom det regionala tillväxtarbetet och vid planeringen av transportinfrastruktur.

I arbetet med planering av transportinfrastruktur har länsstyrelserna i samtliga län bl.a. ett prövningsansvar kopplat till den fysiska planeringsprocessen. Detta innebär t.ex. att myndigheterna ska godkänna upprättade miljökonsekvensbeskrivningar, avge yttranden över arbetsplaner för vägar och järnvägar samt pröva vissa tillstånd enligt miljöbalken.

Vidare ska länsstyrelserna enligt 21 § förordningen om regionalt tillväxtarbete inom sitt ansvarsområde främja andra statliga myndigheters medverkan i det regionala tillväxtarbetet.

4.5. Närmare om det regionala utvecklingsansvaret i berörda län

I Stockholms län har länsstyrelsen de uppgifter som ingår i det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län och lagen om samverkansorgan i länen. Stockholms läns landsting har dock, enligt lagen (1987:147) om regionplanering för kommunerna i Stockholms län, ett särskilt ansvar för kommunernas regionplanering. Landstinget ska, som regionplaneorgan för kommunerna i länet, ha hand om utrednings- och samordningsverksamhet gällande regionala frågor (regionplanering) som avses i plan- och bygglagen (2010:900). I Stockholms län har kommunerna och landstinget bedrivit regional planering sedan 1920-talet. Den nu gällande regionplanen i länet antogs av landstinget 2010 och benämns Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Planen utgör både regionplan och regional utvecklingsstrategi. Den omfattar bl.a. kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner.

I Kalmar län har sedan 2003 ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Dessförinnan bedrev ett regionalt självstyrelseorgan samma verksamhet som en försöksverksamhet enligt lagen (1996:1414) om försöksverksamhet med ändrad regional ansvarsfördelning. Det regionala självstyrelseorganet övertog vid starten 1997 det regionala utvecklingsansvaret från länsstyrelsen i Kalmar län samt vissa verksamheter från landstinget och kommunförbundet i länet. Kommunförbundet integrerades helt i samverkansorganet den 1 januari 2003.

I Blekinge län har sedan 2003 ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganet ansvarar för att fördela delar av de regionala tillväxtmedlen samt för regionala kulturfrågor och kollektivtrafik. Samverkansorganet beslutar också om den regionala utvecklingsstrategin, Blekingestrategin.

• Sida 17
•  Original

I Södermanlands län har ett samverkansorgan de uppgifter som ingår i det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganet har, utöver vad som ingår i det regionala utvecklingsansvaret, av medlemmarna getts uppgiften att vara medlemmarnas gemensamma organ för regional utveckling, samordna insatser inom området och att vara den gemensamma företrädaren i vissa frågor. Det handlar bl.a. om att främja inomregional samverkan beträffande trafik och infrastruktur, näringsliv och entreprenörskap samt kompetensutveckling och arbetskraftstillgång. Från och med 2013 gäller det regionala utvecklingsprogrammet Sörmlandsstrategin 2020. Samverkansorganets medlemmar utgörs av länets nio kommuner och landstinget.

I Värmlands län har ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganets medlemmar utgörs av länets 16 kommuner och landstinget. Utöver uppgifterna enligt lagen om samverkansorgan i länen ansvarar samverkansorganet för kultur, folkbildning och kollektivtrafik i Värmlands län. Den nuvarande regionala utvecklingsstrategin, Värmlandsstrategin, gäller fram till 2020.

I Dalarnas län har ett samverkansorgan det regionala utvecklingsansvaret. Länets 15 kommuner och landstinget är medlemmar i samverkansorganet. Utöver de uppgifter som samverkansorganet har enligt lagen om samverkansorgan i länen arbetar samverkansorganet också med Europa- och turismfrågor och är länets kollektivtrafikmyndighet. Samverkansorganet ansvarar även för intressebevakning för och viss service till kommunerna. Dalastrategin – Dalarna 2020 är länets regionala utvecklingsstrategi.

I Västerbottens län har ett samverkansorgan, som består av länets 15 kommuner och landstinget, det regionala utvecklingsansvaret. Samverkansorganet har i uppgift att bl.a. vara ett samverkans- och intresseorgan för länets kommuner i kommunala frågor av gemensamt intresse, att företräda länet nationellt och internationellt samt att vara ett forum för övergripande samarbete mellan organisationer, myndigheter och andra som arbetar med regional utveckling. Samverkansorganet är också huvudman för bl.a. länets kollektivtrafikmyndighet.

5. Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar

5.1. Övertagande av det regionala utvecklingsansvaret

Regeringens förslag: Landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge,

Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län ska överta det regionala utvecklingsansvaret i respektive län.

Förslaget i promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län överensstämmer med regeringens avseende de län som behandlas i promemorian.

Remissinstanserna: En majoritet av de remissinstanser som har yttrat sig, bl.a. länsstyrelserna i Blekinge, Kalmar och Uppsala län,

• Sida 18
•  Original

Trafikverket, Sveriges Kommuner och Landsting (SKL), samverkansorganen i Blekinge och Kalmar län, samtliga kommuner i Blekinge län, samtliga kommuner som svarat på remissen i Kalmar län, tillstyrker förslaget eller har inget att invända mot det. Detsamma gäller flertalet kommuner i Stockholms län, bl.a. Botkyrka, Huddinge, Nacka, Norrtälje, Sigtuna och Sundbybergs kommuner. De remissinstanser som är positiva till förslaget framhåller framför allt att det leder till att det regionala utvecklingsarbetet ges en ökad lokal och en tydligare demokratisk förankring. Länsstyrelsen i Uppsala län anser att det är bra att regeringen likriktar formerna för det regionala utvecklingsansvaret i varje län. Nynäshamns kommun anför att länsstyrelsens roll som statens företrädare i regionen och som viktigaste remissinstans kvarstår och renodlas genom förslaget. Flera remissinstanser, däribland länsstyrelserna i Jönköpings och Kronobergs län lyfter fram att det är viktigt med en fortsatt statlig närvaro i det regionala utvecklingsarbetet.

Ekerö, Nykvarns, Vallentuna och Solna kommuner, varken avstyrker eller tillstyrker förslaget för det egna länets del utan anför i stället bl.a. att det finns såväl fördelar som risker med förslaget i promemorian.

Några remissinstanser avstyrker förslaget när det gäller Stockholms län. Länsstyrelsen i Stockholms län och Lidingö kommun framhåller bl.a. att huvudstadsregionen skiljer sig från övriga län. Länsstyrelsen i Stockholms län anser att det i Stockholms län finns funktioner av nationell betydelse och att det saknar relevans hur saker och ting är organiserade i andra län. Länsstyrelsen understryker vikten av att staten har ett fortsatt uppdrag för huvudstadsregionens utveckling och tillväxt. Myndigheten framhåller att Stockholms län är särskilt viktig ur ett totalförsvarsperspektiv och ifrågasätter om landstinget kan ta statens perspektiv och ansvar i frågan. Vidare anser länsstyrelsen att statens delaktighet och närvaro utgör ett av fundamenten för en aktiv huvudstadspolitik som gynnar hela landets utveckling. Enligt länsstyrelsen har den bäst förutsättningar att genomföra uppdraget med kontinuitet och långsiktighet i fokus, oberoende av växlande politiska majoriteter. Lidingö kommun anser även att förslaget innebär ett större inflytande för landstingen, på bekostnad av kommunerna, och anför att den kommunala självstyrelsen riskerar att urholkas ytterligare. Vidare framför bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län och Stockholms kommun att det finns en bristande lokal förankring för förslaget. Sollentuna kommun anser att Stockholms landsting i dag har svårt att klara av att bedriva en planering där kollektivtrafiken och den regionala planeringen hänger samman med kommunernas fysiska planering, och att en överföring bör övervägas först då landstinget utvecklat sin nuvarande roll fullt ut.

Förslaget i promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: En klar majoritet av remissinstanserna som har yttrat sig, däribland länsstyrelserna i Södermanlands, Värmlands,

Dalarnas och Västerbottens län, Eskilstuna kommun och samtliga kommuner som svarat på remissen i Värmlands, Dalarnas och

Västerbottens län, tillstyrker förslaget eller har ingenting att invända mot det. Även Trafikverket ställer sig bakom förslaget. Flera av remissinstanserna, bl.a. länsstyrelserna i Jämtlands, Skåne och Uppsala län,

Tillväxtverket samt Västra Götalands läns landsting och SKL anser att

• Sida 19
•  Original

det är positivt att det skapas en enhetlig lagstiftning i fråga om det regionala utvecklingsansvaret. Några remissinstanser, bl.a. samverkansorganet i Dalarnas län, framhåller att förslaget stärker det demokratiska inflytandet över det regionala utvecklingsarbetet.

Ett större antal länsstyrelser understryker att det också är av stor betydelse med en fortsatt statlig närvaro i det regionala utvecklingsarbetet. Tillväxtverket framhåller vikten av samverkan mellan länsstyrelserna och landstingen i arbetet med regionala utvecklingsfrågor. Örebro läns landsting anser att det är av stor vikt att utveckla samspelet mellan landstingen och berörda kommuner i landstingens roll som regionalt utvecklingsansvariga. Malmö kommun anser att det är viktigt att det finns en tydlig ansvarsfördelning mellan landstingen och kommunerna i det regionala utvecklingsarbetet och konstaterar att den regionala nivån inte är överordnad den lokala. Lycksele, Norsjö och

Sorsele kommuner framhåller vikten av att säkra inlandskommunernas inflytande och kommunernas möjlighet till reell påverkan i regionfullmäktige när det gäller regional utveckling.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser bl.a. att det inte är ett självändamål med en regional likformighet i ansvars- och uppgiftsfördelning mellan stat och region. Vidare anför länsstyrelsen att det regionala utvecklingsansvaret skulle kunna ersättas med tydliga uppdrag till flera samverkande aktörer i respektive region.

Skälen för regeringens förslag: Regeringen anser att det behövs en modern och aktiv politik för hela landet som inriktas på att regionerna ska ges möjligheter att växa och utvecklas efter sina särskilda förutsättningar. Detta gäller såväl städer och stadsregioner, tätorter och tätortsregioner av olika storlek som olika typer av landsbygd och landsbygdsregioner (se prop. 2016/17:1 utg.omr. 19 avsnitt 2.7.1). Vidare anser regeringen att den demokratiska förankringen av det regionala utvecklingsarbetet stärks och tydliggörs genom att landstingen övertar det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Den uppfattningen delas av flera remissinstanser, bl.a. samverkansorganen i Blekinge och Kalmar län samt Nacka kommun.

Regeringen kan, i linje med vad Malmö kommun har anfört, konstatera att kommuner och landsting är jämställda i den meningen att den ena gruppen inte är överordnad den andra (prop. 2009/10:80 s. 209). Till skillnad från vad Lidingö kommun har gett uttryck för, innebär förslaget således inte att den kommunala självstyrelsen riskerar att urholkas. Det följer av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län att landstingen ska samverka med bl.a. länets kommuner, länsstyrelsen och övriga berörda statliga myndigheter. Hur det regionala utvecklingsarbetet närmare organiseras i länen som omfattas av förslaget, är dock något som berörda aktörer bestämmer formerna för.

Några remissinstanser har avstyrkt förslaget när det gäller Stockholms län. Enligt regeringen bör en ändrad ansvarsfördelning ske i de län som uppvisar ett lokalt och regionalt initiativ att ta över vissa statliga uppgifter. Stockholms kommun har bl.a. framfört att det finns en bristande lokal förankring för förslaget i Stockholms län. Regeringen kan dock konstatera att en majoritet av de berörda kommunerna i respektive län som yttrat sig över förslaget stödjer det. Regeringen bedömer att de

• Sida 20
•  Original

ansökningar som behandlas i denna proposition kan anses utgöra såväl lokala som regionala initiativ.

Enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län har numera 13 landsting och Gotlands kommun de uppgifter som följer av det regionala utvecklingsansvaret. I Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas respektive Västerbottens län är det samverkansorgan som har detta ansvar. Ansvaret har således i dessa län till övervägande del redan förts över från staten till den kommunala nivån. Stockholms län är det enda län där staten i dag, genom länsstyrelsen, har kvar det regionala utvecklingsansvaret. Regeringen konstaterar att två andra större regioner, Skåne och Västra Götalands län, sedan en längre tid tillbaka har haft den ansvarsfördelning som nu föreslås gälla även för Stockholms län. Förslaget att berörda landsting ska överta det regionala utvecklingsansvaret innebär att samtliga län omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Genom förslaget uppnås således en enhetlig och tydligare organisation för det regionala utvecklingsansvaret. Det är något som flera remissinstanser, bl.a. länsstyrelserna i Jämtlands,

Uppsala och Skåne län samt Västra Götalands läns landsting, lyft fram som något positivt. Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar ger enligt regeringen bättre förutsättningar att utveckla regionernas roll och stärker på så sätt förutsättningarna för lokal och regional utveckling i hela landet. En enhetlighet i det regionala utvecklingsansvaret har således ett värde i sig.

Regeringen instämmer i det flera remissinstanser har anfört om att det är viktigt med en fortsatt statlig närvaro i det regionala utvecklingsarbetet. Regeringen vill betona att detta är något som gäller för hela landet. Länsstyrelserna kommer även fortsatt att ha en viktig roll i det regionala arbetet, även om landstingen och Gotlands kommun kommer att ha det regionala utvecklingsansvaret i länen.

Regeringen anser liksom Länsstyrelsen i Stockholms län att totalförsvarsaspekten är viktig och har beslutat att återuppta arbetet med en aktiv sammanhållen totalförsvarsplanering. I mars 2017 beslutade regeringen om att tillsätta den parlamentariska kommittén Förbättrat skydd för totalförsvarsverksamhet (dir. 2017:31). Kommittén har bl.a. i uppdrag att kartlägga de regelverk som syftar till att skydda totalförsvarsverksamhet mot yttre hot och analysera om det finns behov av författningsåtgärder vad gäller ansvarsförhållandet mellan staten, kommunerna och enskilda. Därutöver anser regeringen att det finns behov av att utreda hur ansvaret inom totalförsvaret ska fördelas. Regeringen avser att tillsätta en utredning med uppgift att se över ledning och ansvarsförhållanden inom det civila försvaret på central, regional och lokal nivå. I detta ligger också hur det civila försvaret ska samordnas med det militära försvaret inom ramen för totalförsvaret. Utifrån vad som framkommer i dessa utredningar avser regeringen att återkomma i frågan om ansvarsfördelningen i totalförsvarsarbetet, vilket även kan komma att aktualisera en översyn av uppgifter som landstingen har enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, i de delar som berör totalförsvaret.

Vidare finns det skäl att framhålla några särskilda förutsättningar som redan gäller för Stockholms län. Enligt lagen om regionplanering för kommunerna i Stockholms län ska landstinget, som regionplaneorgan för

• Sida 21
•  Original

kommunerna i länet, ha hand om utrednings- och samordningsverksamhet gällande regionala frågor (regionplanering) som avses i plan- och bygglagen. I Stockholms län har kommunerna och landstinget bedrivit regional planering sedan 1920-talet. Den nu gällande regionplanen i länet antogs av landstinget 2010 och benämns Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS 2010). Planen omfattar bl.a. kommunernas strategiska planering, regionala strukturfondsprogram och infrastrukturplaner. Landstinget i Stockholms län har i praktiken redan utfört arbete med bäring på det regionala utvecklingsansvaret, genom att utarbeta en strategi för länets utveckling. Landstingets erfarenhet av detta kan underlätta vid dess övertagande av det regionala utvecklingsansvaret. Vad Sollentuna kommun har anfört om landstingets planering av kollektivtrafiken, finner regeringen inte utgöra skäl för en annan bedömning.

I en avvägning mellan å ena sidan den kontinuitet som Länsstyrelsen i Stockholms län framhåller och å andra sidan en stärkt demokratisk förankring och enhetlighet i det regionala utvecklingsansvaret, anser regeringen att det senare bör väga tyngst. Dessutom delar regeringen den bedömning som Nynäshamns kommun gjort om att länsstyrelsens roll som statens företrädare i regionen och som viktig remissinstans kvarstår och renodlas i och med att utvecklingsansvaret överförs. Regeringen kan mot denna bakgrund inte se att det finns tillräckligt starka skäl för en särlösning som bara omfattar Stockholms län, såsom bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län har framfört.

Sammanfattningsvis anser regeringen att landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län, genom ändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, bör överta det regionala utvecklingsansvaret. Av detta följer även att dessa landsting, i likhet med de övriga landsting som har det regionala utvecklingsansvaret, får använda beteckningarna regionfullmäktige och regionstyrelsen. Vid allmänna val ska dock fortfarande beteckningen landstingsfullmäktige användas.

Tillkännagivande från riksdagen

Konstitutionsutskottet har bl.a. gett uttryck för att det finns ett problem med för små landsting – både geografiskt och befolkningsmässigt – och att myndigheternas organisation på regional nivå ännu är splittrad. Utskottet konstaterade vidare att det finns tre modeller för hur det regionala utvecklingsansvaret hanteras. Riksdagen tillkännagav mot denna bakgrund för regeringen som sin mening att regeringen bör återkomma till riksdagen med ett förslag om en helhetslösning för den regionala organisationen (bet. 2013/14:KU30 punkt 4, rskr. 2013/14:158). Utskottet anförde att det, i avvaktan på ett förslag om en helhetslösning, bör ske en överföring av det regionala utvecklingsansvaret till den regionala nivån i de län som kan uppvisa ett lokalt och regionalt initiativ.

Som anförts ovan är regeringens bedömning dels att ansökningarna från berörda landsting om att överta det regionala utvecklingsansvaret kan anses utgöra såväl lokala som regionala initiativ, dels att det genom förslaget uppnås en enhetlig organisation för det regionala utvecklings-

• Sida 22
•  Original

ansvaret. Mot denna bakgrund är tillkännagivandet behandlat i denna del. Regeringen avser att återkomma till riksdagen i fråga om övriga delar av tillkännagivandet.

5.2. Följdändringar i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

Regeringens förslag: Följdändringar ska göras i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län för att anpassa lagen till att samtliga län och landsting omfattas av dess bestämmelser.

Förslaget i promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan tillstyrker förslaget.

Skälen för regeringens förslag: Det förslag som lämnas i avsnitt 5.1 innebär att samtliga län och landsting kommer att omfattas av bestämmelserna i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Mot denna bakgrund föreslås att rubriken till och vissa bestämmelser i lagen ändras.

5.3. Vissa övriga ändringar

Regeringens förslag: Lagen om samverkansorgan i länen och lagen om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät ska upphöra att gälla.

Följdändringar ska göras i lagen om strukturfondspartnerskap, lagen om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen.

Regeringens bedömning: Som en följd av förslagen behöver ett flertal förordningar ändras.

Förslaget och bedömningen i promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar överensstämmer i sak med regeringens.

Remissinstanserna: De remissinstanser som har yttrat sig i frågan har inga invändningar mot förslaget eller bedömningen.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Som en följd av att samtliga län föreslås omfattas av lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län kommer inget län efter att lagändringarna trätt i kraft kunna ha ett samverkansorgan med de uppgifter som avses i lagen om samverkansorgan i länen. Det föreslås därför att lagen om samverkansorgan i länen ska upphöra att gälla.

Till följd av detta finns det behov av att göra ändringar i vissa lagar som innehåller hänvisningar till sådana samverkansorgan som avses i lagen om samverkansorgan i länen. Vidare föreslås vissa andra följdändringar som är föranledda av ändringarna i lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län. Ändringarna avser lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap, lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän och kommunallagen (2017:725).

• Sida 23
•  Original

I lagen om strukturfondspartnerskap föreslås även en ändring med anledning av att ingen länsstyrelse längre kommer att ha det regionala utvecklingsansvaret i något län. Ändringen innebär att samrådsskyldigheten för strukturfondspartnerskapet inte ska omfatta länsstyrelserna.

Lagen om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät tillämpades i fråga om stödberättigade åtgärder utförda under perioden 1 juli 2000–31 december 2007. Den nämnda perioden har sedan länge löpt ut. Stöd kan därför inte längre lämnas enligt lagen. Eftersom lagen inte längre tillämpas föreslås att den ska upphöra att gälla.

Regeringens förslag medför slutligen behov av ändringar av ett flertal förordningar.

6. Ikraftträdande

Regeringens förslag: Samtliga författningsändringar ska träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringens bedömning: Det saknas behov av övergångsbestämmelser.

Promemoriornas förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Ingen remissinstans har yttrat sig särskilt i denna fråga.

Skälen för regeringens förslag och bedömning: Landstingen i

Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands, Dalarnas och Västerbottens län har i sina ansökningar anfört att de vill överta ansvaret för regionala utvecklingsfrågor fr.o.m. den 1 januari 2019.

Regeringen anser att det är viktigt att beakta de aktuella landstingens önskemål. Vidare bör ändringarna lämpligen träda i kraft vid ett årsskifte. Med hänsyn till detta, och med beaktande av den tid för planering som bl.a. de aktuella landstingen kan behöva, bör ändringarna träda i kraft den 1 januari 2019.

Regeringen delar bedömningen i promemoriorna att det inte behövs några särskilda övergångsbestämmelser.

• Sida 24
•  Original

7. Konsekvenser

Regeringens bedömning: Förslaget innebär en ändrad fördelning av medel mellan berörda länsstyrelser respektive samverkansorgan och landsting. Vidare innebär förslaget konsekvenser för personalen på de berörda länsstyrelserna respektive samverkansorganen. Därtill kommer kommuner och landsting i ett län inte längre ha möjlighet att bilda samverkansorgan enligt lagen om samverkansorgan i länen.

Regeringens förslag medför inte några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslagen medför inte heller behov av ytterligare medel.

Bedömningen i promemorian Regionalt utvecklingsansvar i Stockholms, Kalmar och Blekinge län överensstämmer med regeringens avseende de län som behandlas i promemorian.

Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har yttrat sig särskilt i denna del.SKL delar slutsatserna i promemorian att förslaget inte medför några konsekvenser utifrån sociala, miljömässiga eller jämställdhetsperspektiv och att det utifrån ett statligt perspektiv ryms inom befintliga ekonomiska ramar. Några remissinstanser, bl.a.

Länsstyrelsen i Blekinge län, instämmer i bedömningen att förslagen innebär konsekvenser för personalen på berörda länsstyrelser och anför bl.a. att diskussioner bör påbörjas i god tid för att övergången för de berörda ska bli så smidig som möjligt.

Flera remissinstanser, bl.a. länsstyrelserna i Jönköpings och Kalmar län, framhåller betydelsen av att länsstyrelserna ges tillräckligt med resurser för att aktivt delta i det regionala utvecklingsarbetet samt för arbetet med att samordna de statliga myndigheterna inom detta område. Länsstyrelserna i Blekinge och Kalmar län har synpunkter på fördelningen av medel från olika anslag.

Några av remissinstanserna, bl.a. Länsstyrelsen i Stockholms län samt

Stockholms, Ekerö och Nacka kommuner anser att det saknas tydliga analyser av förslagets konsekvenser för Stockholms län. Stockholms kommun anser bl.a. att flera frågor, bl.a. gällande gränsdragningar och kompetensförflyttning, står obesvarade. Ekerö kommun framhåller att det finns risker med förslaget, såsom fördyrningar, och att det är en brist att varken förslag till organisation, arbetsformer eller förknippade kostnader finns återgivna i förslaget. Enligt Länsstyrelsen i Stockholms län saknas en analys av bl.a. hur frågor av nationell betydelse påverkas vid en verksamhetsövergång och de totala samhällsekonomiska konsekvenserna. Länsstyrelsen anser vidare att det saknas en analys av vad en förlust av kompetens inom utvecklingsfrågor vid en verksamhetsövergång kan innebära för länsstyrelsens förutsättningar för att även fortsättningsvis bidra till länets tillväxt och utveckling.

Bedömningen i promemorian Ett enhetligt regionalt utvecklingsansvar överensstämmer med regeringens.

Remissinstanserna: Endast några remissinstanser har yttrat sig särskilt i denna del. Flera remissinstanser, bl.a. länsstyrelserna i Dalarnas och

Västerbottens län, anför att det är viktigt att länsstyrelserna ges tillräckligt med resurser för att aktivt delta i det regionala utvecklings-

• Sida 25
•  Original

arbetet samt för arbetet med att samordna de statliga myndigheterna inom detta område. Några remissinstanser, bl.a. Länsstyrelsen i Dalarnas län och Dalarnas läns landsting, har synpunkter på fördelningen av medel från olika anslag.

Länsstyrelsen i Stockholms län anser att konsekvensanalysen i promemorian är bristfällig och att det bl.a. inte framgår vilka fördelarna är med en enhetlig struktur för det regionala tillväxtarbetet.

Skälen för regeringens bedömning: I och med förslagen får landstingen i Stockholms, Kalmar, Blekinge, Södermanlands, Värmlands,

Dalarnas och Västerbottens län nya uppgifter enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar. De aktuella överföringarna av det regionala utvecklingsansvaret innebär inte att några nya organisationer skapas. De berörda landstingen har själva ansökt om att få överta ansvaret i fråga, som innebär ett nytt åliggande och därmed en viss inskränkning i den kommunala självstyrelsen. Enligt 14 kap. 3 § regeringsformen får en inskränkning i den kommunala självstyrelsen inte gå utöver vad som är nödvändigt med hänsyn till de syften som föranlett den. Syftet med att föra över det regionala utvecklingsansvaret är att skapa ett större kommunalt inflytande i det regionala utvecklingsarbetet, vilket inte bedöms kunna uppnås på ett mindre ingripande sätt. Regeringen bedömer mot denna bakgrund att överföringen av ansvaret är en godtagbar inskränkning i den kommunala självstyrelsen.

Mot bakgrund av att de uppgifter som omfattas av förslaget avser verksamheter som redan bedrivs i länen bedömer regeringen, i likhet med

SKL, att en överföring av ansvaret till landstingen inte innebär några konsekvenser utifrån sociala eller miljömässiga perspektiv eller ur ett jämställdhetsperspektiv. Förslaget innebär inte heller att några nya uppgifter tillkommer i det regionala utvecklingsansvaret enligt lagen om regionalt utvecklingsansvar i vissa län, utan det är endast fråga om en överföring av befintliga uppgifter från en aktör till en annan.

Det har framförts synpunkter från flera remissinstanser, bl.a.

Stockholms kommun och Länsstyrelsen i Stockholms län, om att det finns brister i konsekvensanalysen när det gäller förslaget att överföra det regionala utvecklingsansvaret till landstinget i Stockholms län. I detta sammanhang kan regeringen konstatera att överföringar av det regionala utvecklingsansvaret till landstingen inte är någon ny företeelse. Sedan slutet av 1990-talet har större regioner, såsom landstingen i Västra

Götalands och Skåne län bedrivit motsvarande verksamhet. Till det kommer de stora antalet övriga län där ansvaret redan har övertagits av landstinget. Vidare har, som nämnts under avsnitt 5.1, Stockholms läns landsting under en längre tid bedrivit en regional planering för länets kommuner, som i praktiken innefattat arbete med länets regionala utvecklingsstrategi. Därutöver följer regeringen det regionala tillväxtarbetet i respektive län genom bl.a. landstingens, Tillväxtverkets och länsstyrelsens uppföljningar.

Eftersom förslaget inte innebär att några nya uppgifter tillkommer i det regionala utvecklingsansvaret, ryms överföringen inom befintliga ekonomiska ramar. Förslaget kommer dock att föranleda en omfördelning av medel, från de samverkansorgan respektive den länsstyrelse som tidigare haft det regionala utvecklingsansvaret, till de landsting som övertar dessa uppgifter. Medel bör därför föras över till

• Sida 26
•  Original

respektive landsting från anslaget 5:1 Länsstyrelserna m.m. under utgiftsområde 1 Rikets styrelse. Överföringen av utvecklingsansvaret kommer även att föranleda en omfördelning av medel inom anslaget 1:1 Regionala tillväxtåtgärder under utgiftsområde 19 Regional tillväxt. Flera remissinstanser har haft synpunkter om fördelningen av medel från dessa anslag. Att en omfördelning av medel följer av en flytt av det regionala utvecklingsansvaret står klart. Den exakta fördelningen av medlen från de nämnda anslagen är dock inte något som ska behandlas inom ramen för detta lagstiftningsärende.

Personella konsekvenser kommer att uppstå i och med att uppgifter förs över från länsstyrelserna respektive samverkansorganen till landstingen. Vid genomförandet av förändringen ska de berörda arbetsgivarna beakta 6 b § lagen (1982:80) om anställningsskydd.

Landstingens övertagande av de aktuella uppgifterna kan påverka hanteringen av de allmänna handlingarna i respektive verksamhet. Landstingen och länsstyrelserna respektive samverkansorganen förutsätts, i god tid före övertagandet, inleda diskussioner om hur hanteringen av de allmänna handlingar som verksamheterna genererar bäst överförs till landstingen.

En följd av att lagen om samverkansorgan i länen upphör att gälla är att kommuner och landsting inte längre kommer att ha möjlighet att bilda samverkansorgan enligt lagen. Vidare kommer de befintliga samverkansorganens befogenheter enligt denna lag och andra författningar upphöra att gälla.

8. Författningskommentar

8.1. Förslaget till lag om upphävande av lagen (2000:1335) om kreditering på skattekonto av stöd till kommuner för anläggande av telenät

8.2. Förslaget till lag om upphävande av lagen (2002:34) om samverkansorgan i länen

Lagen om samverkansorgan i länen upphör att gälla vid utgången av 2018. Övervägandena finns i avsnitt 5.3.

• Sida 27
•  Original

8.3. Förslaget till lag om ändring i lagen (2007:459) om strukturfondspartnerskap

2 §

Ikraftträdandebestämmelse

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

8.4. Förslaget till lag om ändring i lagen (2010:630) om regionalt utvecklingsansvar i vissa län

1 §

3 §

4 §

5–9 §

Paragraferna behandlas i avsnitt 5.2.

• Sida 28
•  Original

I paragraferna ersätts benämningen ”de landsting som avses i denna lag” med ”ett landsting”.

10 §

Ikraftträdandebestämmelse

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

8.5. Förslaget till lag om ändring i lagen (2017:631) om registrering av verkliga huvudmän

1 kap. 2 §

Ikraftträdandebestämmelse

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

8.6. Förslaget till lag om ändring i kommunallagen (2017:725)

3 kap. 14 §

Ikraftträdandebestämmelse

Bestämmelsen behandlas i avsnitt 6.

Bestämmelsen anger att lagen träder i kraft den 1 januari 2019.

• Sida 29
•  Original