Prop. 2021/22:209
Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden
Regeringen överlämnar denna proposition till riksdagen.
Stockholm den 7 april 2022
Magdalena Andersson
Anders Ygeman (Utrikesdepartementet)
Propositionens huvudsakliga innehåll
I propositionen föreslås lagändringar med anledning av EU:s nya förordning om kontroll av produkter med dubbla användningsområden. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen. Den nya förordningen är en omarbetning som ersätter en tidigare EU-förordning om kontroll av sådana produkter. Syftet med omarbetningen är att modernisera och effektivisera kontrollarbetet.
Förslaget innebär att ändringar görs i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Ändringarna innebär bl.a. att det införs bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Det föreslås också att det införs sanktionsbestämmelser för överträdelser av de nya tillståndskrav som följer av förordningen och av föreskrifter som meddelas med stöd av bemyndigandena.
Lagändringarna föreslås träda i kraft den 1 augusti 2022.
1. Förslag till riksdagsbeslut
Regeringens förslag:
Riksdagen antar regeringens förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd.
2. Förslag till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
Härigenom föreskrivs i fråga om lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd1
dels att 9 och 20 §§ ska upphöra att gälla,
dels att rubriken närmast före 9 § ska utgå,
dels att 1–8, 11, 15–19, 21, 22, 24 a och 25 §§ ska ha följande lydelse,
dels att det ska införas tre nya paragrafer, 4 e, 4 f och 6 a §§, av följande lydelse.
Nuvarande lydelse Föreslagen lydelse
1 §2
Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.
Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (omarbetning).
Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.
Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
2 §3
Med produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Med export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, produkter med dubbla användningsområden, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
1 Senaste lydelse av 9 § 2010:1017. 2 Senaste lydelse 2010:1017. 3 Senaste lydelse 2010:1017.
3 §4
Med militära produkter enligt artikel 4.2 och 4.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.
Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.
Med tekniskt bistånd avses i denna lag allt tekniskt stöd som har samband med reparation, utveckling, tillverkning, montering, testning, underhåll eller någon annan teknisk tjänst och som kan anta sådana former som utbildning, överföring av kunskaper och färdigheter eller konsulttjänster.
4 §5
Frågor om tillstånd och förbud enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.
Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.
En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen.
4 a §6
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.5 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
4 Senaste lydelse 2010:1017. Ändringen innebär bl.a. att andra stycket tas bort. 5 Senaste lydelse 2010:1017. Ändringen innebär bl.a. att tredje stycket tas bort. 6 Senaste lydelse 2010:1017.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 4.5 i samma förordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning.
4 b §7
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 5.1 i samma förordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning.
4 c §8
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedling enligt artikel 5.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 5.3 i samma förordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning.
4 d §9
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 6.1 i samma förordning.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning.
4 e §
Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och
7 Senaste lydelse 2010:1017. 8 Senaste lydelse 2010:1017. 9 Senaste lydelse 2010:1017.
rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning.
4 f §
Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning.
5 §10
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 8.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
6 §11
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 och i del 2.3 första stycket i bilaga IIa, del 3.3 andra stycket i bilaga IIb, del 3.4 andra stycket i bilaga IIc, del 3.5 andra stycket i bilaga IId, del 3.3 andra stycket i bilaga IIe och del 3.3 andra stycket i bilaga IIf till samma förordning.
Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.1 a–c och 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning:
– avsnitt A del 3.3 andra stycket, – avsnitt B del 3.3 andra stycket, – avsnitt C del 3.4 andra stycket, – avsnitt D del 3.5 andra stycket, – avsnitt E del 3.3 andra stycket, – avsnitt F del 3.3 andra stycket, och
– avsnitt G del 3.7 andra stycket.
10 Senaste lydelse 2010:1017. 11 Senaste lydelse 2018:136.
6 a §
Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning.
7 §12
Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 22.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009.
Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning.
8 §13
Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 9.2 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen.
Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen.
11 §14
Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
Tillstånd till export, förmedlingstjänster, tillhandahållande av tekniskt bistånd, transitering eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
12 Senaste lydelse 2010:1017. 13 Senaste lydelse 2018:136. 14 Senaste lydelse 2010:1017.
En återkallelse gäller med omedelbar verkan, om inte något annat beslutas.
Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.
15 §15
Tillsyn över efterlevnaden av bestämmelserna i rådets förordning (EG) nr 428/2009, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen ska utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).
Tillsyn över att bestämmelserna i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).
Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.
16 §16
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster när det gäller sådana produkter eller av den som ger tekniskt bistånd. Med handling förstås framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn.
17 §17
Den som enligt artikel 20.3 eller 22.8 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp handlingar ska bevara
Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp
15 Senaste lydelse 2010:1017. 16 Senaste lydelse 2010:1017. 17 Senaste lydelse 2010:1017.
dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning.
handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning.
18 §18
Den som uppsåtligen utan tillstånd
Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd
1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 3.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller i artiklarna 4.1–4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,
1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artikel 4.1, 4.2, 5.1, 5.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,
2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller
2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § första stycket,
3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket,
döms till böter eller fängelse i högst två år.
3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller
4. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
18 Senaste lydelse 2010:1017.
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket.
Vad som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen genom sådan elektronisk överföring som avses i artikel 2.2 iii i rådets förordning (EG) nr 428/2009 utan tillstånd
1. exporterar programvara eller teknik som avses i artikel 3.1 i samma förordning eller i artiklarna 4.1–4.4 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,
2. överför programvara eller teknik som avses i artikel 22.1 i samma förordning eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 7 §, eller
3. tillhandahåller förmedlingstjänster för programvara eller teknik som avses i artikel 5.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 c § första stycket.
Om brott enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
18 a §19
Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 6.1 i rådets förordning (EG) nr 428/2009 döms till böter eller fängelse i högst två år.
Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § döms till böter eller fängelse i högst två år.
Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt.
Om brottet är att anse som grovt döms till fängelse, lägst sex månader och högst sex år.
Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
19 §20
Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första eller andra stycket eller 18 a § första stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.
Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
19 Senaste lydelse 2010:1017. 20 Senaste lydelse 2010:1017.
21 §21
För försök till brott enligt 18 § första eller andra stycket, 18 a § första stycket eller 20 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § tredje stycket, 18 a § andra stycket eller 20 § andra stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
22 §22
Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller
13 §,
1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 9.2 i samma förordning eller denna lag,
2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag,
3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.4 i samma förordning,
3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket, 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket,
4. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 5.1 i samma förordning,
5. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket,
6. åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 c § andra stycket,
7. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 22.10 i samma förordning, eller
4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i
21 Senaste lydelse 2010:1017. 22 Senaste lydelse 2018:136.
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller
8. bryter mot artikel 20.3 eller 22.8 i samma förordning eller mot
17 §.
5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §.
Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
24 a §23
Försummar den uppgiftsskyldige att i rätt tid lämna sådan underrättelse om sitt första användande av ett generellt tillstånd som föreskrivs i bilagorna IIa–IIf till rådets förordning (EG) nr 428/2009, får den myndighet som ska ta emot underrättelsen vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A–H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot uppgifterna förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
25 §24
Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas hos allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.
Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt rådets förordning (EG) nr 428/2009 eller enligt denna lag får inte överklagas.
Andra förvaltningsbeslut enligt
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/ 821 eller enligt denna lag får inte överklagas.
Denna lag träder i kraft den 1 augusti 2022.
23 Senaste lydelse 2018:136. 24 Senaste lydelse 2010:1017.
3. Ärendet och dess beredning
Den 20 maj 2021 antogs Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd den nya PDAförordningen, se bilaga 1.
Den nya PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021 och är en omarbetning som ersätter rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring, förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden, i det följande benämnd 2009 års PDA-förordning. Utrikesdepartementet har tagit fram promemorian Förstärkt kontroll av produkter med dubbla användningsområden (Ds 2021:32). I promemorian lämnas förslag till de författningsändringar som krävs respektive bedöms lämpliga för att anpassa svensk rätt till den nya PDA-förordningen. En sammanfattning av promemorian finns i bilaga 2. Promemorians lagförslag finns i bilaga 3. Promemorian har remissbehandlats. En förteckning över remissinstanserna finns i bilaga 4. Remissvaren finns tillgängliga i Utrikesdepartementet (UD2021/15100). I denna proposition behandlas promemorians förslag till ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd, i det följande benämnd PDA-lagen.
Lagrådet
Regeringen beslutade den 24 februari 2022 att inhämta Lagrådets yttrande över det lagförslag som finns i bilaga 5. Lagrådets yttrande finns i bilaga 6. Lagrådets synpunkter behandlas i avsnitten 5.2–5.4 och 5.7 och i författningskommentaren. Regeringen följer Lagrådets synpunkter.
I förhållande till lagrådsremissen har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts.
4. Exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden
4.1. Bakgrund till exportkontrollen
För att förebygga spridning av massförstörelsevapen och därigenom bidra till internationell säkerhet är export av produkter med dubbla användningsområden föremål för särskild reglering på internationell nivå. Produkter med dubbla användningsområden är produkter eller teknik avsedda för civilt bruk som även kan användas för militära ändamål eller för tillverkning av massförstörelsevapen eller dess bärare. Exempel på sådana produkter är olika slags kemikalier, verktygsmaskiner, värmeväxlare, ventiler och pumpar. Som produkter med dubbla användningsområden klassificeras också vissa andra produkter som har särskild strategisk betydelse, t.ex. kryptosystem. Exportkontrollen är nödvändig för att förhindra att
stater eller andra aktörer, såsom terroristorganisationer, får tillgång till produkterna och använder dessa för framställning, spridning eller användning av massförstörelsevapen.
Begreppet massförstörelsevapen avser vanligtvis kärnvapen samt kemiska och biologiska stridsmedel. Även radiologiska vapen anses vara ett stridsmedel som omfattas av begreppet. I arbetet för att hindra spridningen av massförstörelsevapen inkluderas också vissa vapenbärare som är i stånd att bära sådana vapen, såsom olika former av missiler (se skr. 2021/22:114 s. 22).
Exportkontrollen grundas på ett antal internationella överenskommelser. Till dessa hör bl.a. 1968 års fördrag om förhindrande av spridning av kärnvapen, 1972 års konvention om förbud mot biologiska vapen och 1993 års konvention om förbud mot kemiska vapen. Därutöver finns FN:s säkerhetsråds resolution 1540 av den 28 april 2004 med skyldigheter för FN:s medlemsstater att förhindra icke-statliga aktörer från att få tillgång till massförstörelsevapen. Ett led i arbetet mot spridning av massförstörelsevapen är också samarbetet inom fem så kallade internationella exportkontrollregimer som hanterar frågor relaterade till massförstörelsevapen. Inom ramen för dessa samarbeten fastställs förteckningar över vilka produkter som ska vara föremål för tillståndsprövning.
Produkter med dubbla användningsområden omfattas av EU:s gemensamma handelspolitik enligt artikel 207 i fördraget om Europeiska unionens funktionssätt (EUF-fördraget) och EU har exklusiv behörighet när det gäller exportkontroll av sådana produkter.
4.2. Exportkontroll enligt EU:s tidigare PDAförordningar
Ett första steg i EU:s exportkontrollordning för produkter med dubbla användningsområden togs genom rådets förordning (EG) nr 3381/94 om upprättandet av en gemenskapsordning för kontroll av export av varor med dubbla användningsområden. Förordningen ersattes av rådets förordning (EG) nr 1334/2000 av den 22 juni 2000 som kompletteras av rådets gemensamma åtgärd 2000/401/GUSP. Syftet med antagandet av den nya förordningen var att förenkla och stärka exportkontrollen utan att snedvrida konkurrensen. I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 12 december 2003 betonas vikten av strikta nationella och internationellt samordnade exportkontroller, bl.a. genom de internationella exportregimerna. För att uppfylla kraven i strategin och FN:s säkerhetsråds resolution 1540 antogs rådets förordning (EG) nr 428/2009 den 5 maj 2009.
Regelverket innebär med vissa undantag fri rörlighet för produkter med dubbla användningsområden inom EU och gemensam exportkontroll gentemot tredje land. Exportkontrollen baseras på arbetet inom de internationella exportkontrollregimerna. De produkter som kräver tillstånd framgår av bilaga I till förordningen. Förteckningen uppdateras årligen. Kontrollen av förtecknade produkter kompletteras av möjligheten att även ställa krav på tillstånd för export av produkter som inte förtecknas i bilaga I. För vissa produkter krävs tillstånd för överföringar inom EU. Därutöver ges medlemsstaterna möjlighet att införa vissa ytterligare
nationella krav på tillstånd, det vill säga en möjlighet att förstärka kontrollen. Exportörer har vidare möjlighet att under vissa förhållanden använda sig av unionens olika generella exporttillstånd. Dessa tillstånd gäller för export till vissa destinationsländer och är tillgängliga för alla exportörer som uppfyller villkoren i respektive tillstånd. En nyhet som infördes i 2009 års PDA-förordning är att regleringen även omfattar kontroll av förmedling av produkter med dubbla användningsområden. Även kontroll av produkter som endast passerar genom unionens tullområde, så kallad transitering, infördes i regelverket.
4.3. Kompletterande nationella författningar och behöriga myndigheter
I svensk rätt kompletteras 2009 års PDA-förordning av PDA-lagen och förordningen (2000:1217) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd. Dessa författningar innehåller också vissa bestämmelser som inte är kompletterande till 2009 års PDAförordning, till exempel bestämmelser om kontroll av tekniskt bistånd.
PDA-lagen innehåller bl.a. bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning. Den innehåller också bemyndiganden för regeringen att införa föreskrifter om nationella tillståndskrav och föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i förordningen. De möjligheter som ges i PDAlagen för regeringen att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav har hittills inte utnyttjats. Vidare innehåller lagen straffbestämmelser för överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av bestämmelser som antas för dess tillämpning.
Frågor om tillstånd och förbud enligt 2009 års PDA-förordning prövas enligt PDA-lagen av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer. Ansvaret för tillståndsprövning och tillsyn fördelas mellan Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten (6 och 7 §§ förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd). Strålsäkerhetsmyndigheten prövar frågor om tillstånd till export med mera av kärnämnen och kärntekniska produkter samt frågor om förbud mot transitering av sådana produkter. Inspektionen för strategiska produkter prövar alla andra frågor om tillstånd och förbud. Tullverket är den myndighet som ansvarar för utförandet av tullkontroller i samband med att exporten sker.
Hänvisningar till S4-3
- Prop. 2021/22:209: Avsnitt 5.1
4.4. Den nya PDA-förordningen
Kommissionens förslag och antagandet av den nya PDAförordningen
Kommissionen presenterade sitt förslag till ändring och omarbetning av 2009 års PDA-förordning i september 2016. Bakgrunden till förslaget var ett behov av att anpassa EU:s exportkontrollsystem till snabbt föränderliga tekniska, ekonomiska och politiska omständigheter, med syftet att moder-
nisera regelverket och effektivisera kontrollarbetet för både exportkontrollmyndigheterna och industrin.
Den nya PDA-förordningen antogs den 20 maj 2021. Publicering i Europeiska unionens officiella tidning skedde den 11 juni 2021 och förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Samma dag upphörde 2009 års PDA-förordning att gälla. De ansökningar om tillstånd som lämnats in före den 9 september 2021 ska dock enligt artikel 31 fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning.
Tillståndskraven som följer av förordningen
Förordningen fastställer en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden (artikel 1). Det grundläggande kravet på tillstånd för produkter som är förtecknade i bilaga I till förordningen finns i likhet med 2009 års PDA-förordning i artikel 3. Tillståndskravet för dessa produkter följer direkt av bestämmelsen i förordningen.
Den så kallade generalklausulen som innebär att tillstånd för export i vissa fall krävs för produkter som inte förtecknas i bilaga I finns även i den nya förordningen i artikel 4. Förordningen innehåller en ny reglering rörande cyberövervakningsprodukter (artikel 5). Enligt den artikeln ska tillstånd krävas för sådana produkter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna kan användas för att begå exempelvis allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Förordningen innehåller även bestämmelser om tillståndskrav för förmedlingstjänster (artikel 6) och förbud mot transitering av ickeunionsprodukter (artikel 7).
Förordningen innehåller vidare nya bestämmelser om tillstånd för tekniskt bistånd (artikel 8), delvis nya bestämmelser rörande tillståndskrav och förbud med hänsyn till allmän säkerhet (artikel 9), nya bestämmelser om tillståndskrav på grund av att andra länder inför nationella kontrollförteckningar (artikel 10) samt bestämmelser om tillståndskrav för överföringar inom EU, som i huvudsak motsvaras av 2009 års PDA-förordning (artikel 11).
Det finns fyra olika typer av tillstånd enligt förordningen; individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har två nya unionens generella exporttillstånd införts i bilaga II till förordningen. I artikel 13 finns bestämmelser om tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd. Jämfört med 2009 års förordning har tillämpningsområdet utvidgats till att omfatta även tekniskt bistånd.
Kommissionens roll och sanktionsbestämmelser
Kommissionen ges möjlighet att genom delegerade akter ändra i bilagorna till förordningen som avser förteckningarna över produkter som kräver exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artiklarna 17–20).
Medlemsstaterna har en informationsskyldighet i förhållande till kommissionen om vilka lagar och förordningar som antas med anledning av
förordningen. Vidare har de behöriga myndigheterna en skyldighet att utbyta information i syfte att öka effektiviteten i exportkontrollen och säkerställa ett konsekvent genomdrivande av kontroll i hela unionens tullområde (artikel 23). I förhållande till 2009 års PDA-förordning har uppräkningen av vad informationsutbytet kan omfatta utökats.
Den nya PDA-förordningen innehåller i likhet med den tidigare förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder som medlemsstaterna ska fastställa för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen (artikel 25).
Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för de frågor som avses i förordningen (artikel 26).
5. Författningsändringar till följd av den nya PDA-förordningen
5.1. Den nya PDA-förordningen både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering
En EU-förordning är bindande och direkt tillämplig i varje medlemsstat (artikel 288 andra stycket i EUF-fördraget). Förordningen blir en del av den nationella lagstiftningen genom ikraftträdandet och varken ska eller får genomföras i nationell rätt. En medlemsstat får inte heller utfärda föreskrifter om hur en förordning ska tolkas. En medlemsstat är dock skyldig att se till att en förordning kan tillämpas i praktiken och får därför införa regler av verkställande karaktär. Det kan exempelvis vara fråga om administrativa och processuella regler, såsom att utse en behörig nationell myndighet. En EU-förordning kan även ge medlemsstaterna möjlighet att införa andra kompletterande nationella bestämmelser.
Den nya PDA-förordningen, liksom 2009 års PDA-förordning, både förutsätter och ger möjlighet till kompletterande nationell reglering. Medlemsstaterna ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av förordningen och särskilt fastställa effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning (artikel 25.1). Vidare följer av förordningen att varje medlemsstat ska vidta alla de åtgärder som krävs för att dess behöriga myndigheter ska kunna inhämta relevant information och fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt (artikel 28). Den nya PDA-förordningen innehåller i likhet med 2009 års PDA-förordning även möjligheter för medlemsstaterna att införa kompletterande bestämmelser om nationella tillståndskrav för att förstärka kontrollen. Som anges i avsnitt 4.3 har möjligheterna i 2009 års PDA-förordning att införa nationella tillståndskrav utnyttjats genom att regeringen bemyndigats att meddela föreskrifter i vissa fall. Det gäller exempelvis möjligheten att införa ytterligare tillståndskrav för export av produkter som inte framgår av förteckningen i
bilaga I och för förmedlingstjänster och transitering (4 a–4 d §§ PDAlagen). Omfattningen av dessa bemyndiganden bestäms av vilka användningsområden som det ska krävas tillstånd för enligt den så kallade generalklausulen i artikel 4.1. Med anledning av ändringarna i den nya PDA-förordningen har de nämnda bemyndigandena utökats till att omfatta fler användningsområden som det kan meddelas föreskrifter om tillståndskrav för (artikel 4.1 a–c i den nya PDA-förordningen).
Hänvisningar till S5-1
5.2. Hänvisningar och definitioner i PDA-lagen
Regeringens förslag: Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i
PDA-lagen ska ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen. I de fall hänvisningar görs till artiklar i 2009 års PDA-förordning ska dessa ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen.
Hänvisningar till den nya PDA-förordningen ska avse förordningens vid varje tidpunkt gällande lydelse.
I PDA-lagen ska det anges att med tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen.
Den nuvarande definitionen av tekniskt bistånd i PDA-lagen ska tas bort.
Upplysningsbestämmelsen i PDA-lagen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden om tillstånd och förbud till regeringen ska tas bort.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I förhållande till promemorians förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Ett antal remissinstanser efterfrågar förtydliganden av vissa begrepp, bl.a. efterfrågar Human Rights
Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen en tydligare definition av vad som utgör cyberövervakningsprodukter. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen efterfrågar en närmare motivering till varför bestämmelsen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter ska tas bort.
Skälen för regeringens förslag
Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i PDA-lagen ska ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen
Genom antagandet av den nya PDA-förordningen upphör 2009 års PDAförordning att gälla (artikel 31 i den nya PDA-förordningen). Hänvisningar till 2009 års PDA-förordning i PDA-lagen bör därför ersättas med hänvisningar till den nya PDA-förordningen.
Den nya PDA-förordningen innehåller artiklar som helt eller delvis motsvarar artiklar som även finns i 2009 års PDA-förordning. I flera fall har artiklarna dock bytt plats, delats upp eller strukturerats om. Utöver redak-
tionella och språkliga ändringar har det i många fall även gjorts materiella ändringar. I bilaga VI till den nya PDA-förordningen finns en jämförelsetabell. Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den nya förordningen och läsas i enlighet med denna jämförelsetabell (artikel 31 tredje stycket). När det i PDA-lagen görs hänvisningar till artiklar i 2009 års PDA-förordning som fått en ny numrering eller har strukturerats om bör dessa dock av tydlighetsskäl ersättas med hänvisningar till motsvarande artiklar i den nya PDA-förordningen.
Hänvisningar till EU-rättsakter kan vara antingen statiska eller dynamiska. En statisk hänvisning görs till en viss angiven lydelse av en rättsakt. En dynamisk hänvisning innebär att hänvisningen görs till rättsaktens vid varje tidpunkt gällande lydelse. För att säkerställa att ändringar i den nya PDA-förordningen får omedelbart genomslag i PDA-lagens bestämmelser bör hänvisningarna till förordningen vara dynamiska. Det gäller även för sådana hänvisningar som finns i straffbestämmelser. Eftersom dessa straffbestämmelser innehåller en ram för bestämmelsernas omfattning innebär detta en tillräcklig avgränsning av det straffbara området.
PDA-lagen ska kompletteras med begrepp som är nya i förordningen
I PDA-lagen finns en uppräkning av de begrepp som definieras i 2009 års PDA-förordning och som används i lagen (2 §). I paragrafen anges att med dessa begrepp avses detsamma som i artikel 2 i förordningen.
Vid den översyn av kompletterande nationella författningar som gjordes till följd av antagandet av 2009 års PDA-förordning fördes en diskussion om värdet i att upprepa de begrepp som definieras i förordningen. Detta mot bakgrund av att det inte är möjligt att i nationell lag definiera begrepp som används i EU-förordningar då dessa i alla delar är bindande och direkt tillämpliga i varje medlemsstat. För att det inte ska råda något tvivel om att de begrepp som särskilt anges och definieras i förordningen och som även används i PDA-lagen är desamma gjordes bedömningen att 2 § PDAlagen bör finnas kvar, men att endast de begrepp som verkligen används i PDA-lagen bör anges i paragrafen, se propositionen Kontroll av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2009/10:205 s. 44–45). Det finns i enlighet med vad som anges i promemorian inte skäl att nu göra någon annan bedömning. Det innebär att de begrepp som definieras i den nya PDA-förordningen och som används eller föreslås användas i PDA-lagen bör anges i 2 § PDA-lagen. Utöver produkter med dubbla användningsområden, export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster och transitering, vilka redan anges i paragrafen, bör därför även anges att med tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd avses detsamma som i den nya PDA-förordningen.
Eftersom begrepp som definieras i den nya PDA-förordningen inte får definieras närmare i nationell rätt ska det, trots vad som efterfrågas av bl.a.
Human Rights Watch Sverige, inte göras något förtydligande av begreppet cyberövervakningsprodukter (se avsnitt 5.3 för en definition av detta begrepp enligt den nya PDA-förordningen). I enlighet med Lagrådets synpunkter används heller inte begreppet cyberövervakningsprodukter uttryckligen i PDA-lagen. Som Lagrådet konstaterar är cyberövervakningsprodukter produkter med dubbla användningsområden (se artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen). Med anledning av att tekniskt bistånd
nu regleras i den nya PDA-förordningen bör definitionen av tekniskt bistånd i 3 § andra stycket PDA-lagen tas bort.
Upplysningen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden om tillstånd och förbud ska tas bort
Enligt 4 § andra stycket PDA-lagen ska en myndighet med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt. I tredje stycket i samma paragraf finns en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen efterlyser en närmare förklaring till varför bestämmelsen om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter ska tas bort. Bestämmelsen i tredje stycket är endast en upplysningsbestämmelse om att regeringen kan meddela verkställighetsföreskrifter (se Lagrådets yttrande i prop. 2000/01:9 s. 287). En upplysning om regeringens kompetens att enligt 8 kap. 7 § regeringsformen meddela föreskrifter om verkställighet av lag behövs inte i det här fallet och bestämmelsen bör tas bort. Någon ändring i sak är inte avsedd.
Hänvisningar till S5-2
5.3. Ett nytt bemyndigande om export av cyberövervakningsprodukter
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om krav på tillstånd för export av cyberövervakningsprodukter. Kravet på tillstånd ska avse de fall när en exportör har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med exempelvis allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter enligt vad som framgår av den nya PDA-förordningen.
Regeringen ska också få meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. I förhållande till promemorians förslag har vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Bland annat Totalförsvarets forskningsinstitut framhåller att det kan uppkomma svåra gränsdragningsfrågor för exportörer och andra tillämpare och lyfter frågan om hur långt exportörernas ansvar sträcker sig. Swedish Aerospace Industries ifrågasätter om den nya PDA-förordningen uppställer något due diligence-krav. Ett antal remissinstanser, bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut, Human Rights
Watch Sverige och Reportrar utan gränser Sverige, efterfrågar ett förtydligande av vad som ska anses utgöra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget och anser bl.a. att det inte bör läggas ett ökat ansvar för exportkontrollen på företagen. Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen förordar däremot generellt sett en mer ambitiös reglering, som skapar ett
starkare skydd för de mänskliga rättigheterna och den gemensamma säkerheten, bl.a. genom att säkerställa mer insyn i exporten.
Skälen för regeringens förslag
Kontroll av cyberövervakningsprodukter
Enligt den nya PDA-förordningen ska tillstånd krävas för export av cyberövervakningsprodukter. Cyberövervakningsprodukter definieras som produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra dold övervakning av fysiska personer genom monitorering, extraktion, inhämtning eller analys av data från informations- och telekommunikationssystem (artikel 2.20).
Tillstånd krävs för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.1). Detta tillståndskrav följer direkt av förordningen.
För att ett tillståndskrav enligt artikel 5.1 ska inträda krävs i likhet med det som gäller för export av produkter enligt artikel 4.1 en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild exportör. I skäl 7 betonas vikten av att exportörer bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. Det anges också att bedömningen av riskerna i samband med transaktionerna måste göras genom transaktionsgranskningsåtgärder, även kallat due diligence, som en del i interna efterlevnadsprogram. En exportör ska underrätta den behöriga myndigheten om exportören enligt sina due diligence-resultat känner till att de cyberövervakningsprodukter som ska exporteras och som inte förtecknas i bilaga I, är avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2). Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser
Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen understryker vikten av att företagen genomför en riskanalys för mänskliga rättigheter i enlighet med FN:s vägledande principer för företag och mänskliga rättigheter. Swedish Aerospace Industries menar att förordningen inte kan anses ställa krav på due diligence. Frågan rör den närmare tolkningen av förordningen och ankommer i första hand på tillämpningen. Totalförsvarets forskningsinstitut, Human Rights Watch Sverige och Reportrar utan gränser Sverige efterfrågar ett förtydligande av vad som ska anses utgöra allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. Även detta rör den närmare tolkningen av förordningen. Det kan dock framhållas att av skäl 8 i förordningen framgår att riskerna särskilt gäller fall där cyberövervakningsutrustning är särskilt utformad för att möjliggöra intrång eller djup paketinspektion i informations- och telekommunikationssystem för att utföra dold övervakning av fysiska personer genom övervakning, extraktion, insamling eller analys av data, inbegripet biometriska uppgifter, från dessa system. Det framgår vidare att produkter som används för rent kommersiella tillämpningar såsom fakturering, marknadsföring, kvalitetstjänster, användarnöjdhet eller nätsäkerhet i allmänhet inte anses medföra sådana risker.
Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av cyberövervakningsutrustning
En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för viss export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Det gäller de fall som en exportör har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.3).
Som framgår av promemorian är bakgrunden till regleringen av cyberövervakningsprodukter att det förekommit export av it-övervakningsprodukter till konfliktområden som där missbrukats i strid mot mänskliga rättigheter. Exempelvis har det förekommit att teknik som används på ett legitimt och reglerat sätt för brottsbekämpning har missbrukats för internt förtryck av auktoritära regimer (se till exempel kommissionens förslag till ny PDA-förordning COM(2016) 616 final av den 28 september 2016 s. 6). Med hänsyn till den snabba tekniska utvecklingen på området har riskerna för att cyberövervakningsprodukter ska missbrukas blivit än mer framträdande sedan kommissionen presenterade sitt förslag. Som framhålls av bl.a. Totalförsvarets forskningsinstitut finns det därför starka skäl att motverka de risker som följer av export av sådana produkter. För Sverige som har en högteknologisk och exportinriktad industri är detta av särskild vikt.
Ett utnyttjande av möjligheten i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen att införa ytterligare tillståndskrav skulle kunna leda till en bättre kontroll över sådana cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att det inte bör läggas ett ökat ansvar för exportkontrollen på företagen. Human Rights Watch Sverige, Reportrar utan gränser Sverige och Svenska Freds- och Skiljedomsföreningen förordar däremot generellt sett en mer ambitiös reglering som skapar ett starkare skydd för de mänskliga rättigheterna och den gemensamma säkerheten, bl.a. genom att säkerställa mer insyn exporten. Att företagen ska involveras i kontrollarbetet är en del i systemet i den nya PDA-förordningen (jfr skäl 7 i förordningen). Som Inspektionen för strategiska produkter anger är det viktigt för att uppfylla de övergripande målen med kontrollen av produkter med dubbla användningsområden att de som bedriver verksamhet avseende sådana produkter iakttar vaksamhet vid transaktioner rörande produkterna. Att utnyttja möjligheten i artikel 5.3 och därmed införa ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter i detta avseende för cyberövervakningsprodukter skulle dessutom medföra att det svenska regelverket kan bli mer enhetligt. Liknande reglering skulle då kunna införas för cyberövervakningsprodukter som för andra produkter med dubbla användningsområden enligt det motsvarande bemyndigande som sedan tidigare finns i 4 a § PDA-lagen. Lagrådet föreslår att begreppet cyberövervakningsprodukter inte ska användas i bemyndigandet för regeringen att meddela föreskrifter om vissa tillståndskrav och underrättelseskyldigheter för exportörer i 4 a §. Anledningen är att cyberövervakningsprodukter enligt definitionen i artikel 2.20 i den nya PDA-förordningen är produkter med dubbla användningsområden och att det kan uppstå missförstånd om begreppet cyberövervakningsprodukter används i 4 a § i PDA-lagen. Regeringen instämmer i Lagrådets synpunkt och anser att lagtexten bör
utformas i enlighet med Lagrådets förslag. Det innebär att begreppet produkter med dubbla användningsområden kommer att omfatta cyberövervakningsprodukter (se avsnitt 5.2).
Det bedöms sammantaget finnas skäl för Sverige att utnyttja möjligheten att kunna införa ytterligare tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter. Det bör ske genom att det i PDA-lagen införs ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att en cyberövervakningsprodukt ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 5.3 i den nya PDAförordningen. Det innebär att det blir möjligt att i förordning införa bestämmelser om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänkta att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Regeringen bör på samma sätt även ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artikel 5.3 i förordningen. Det blir därigenom möjligt att i förordning föreskriva att en exportör som har anledning att misstänka sådan användning som avses i artikel 5.1 ska vara skyldig att underrätta den behöriga myndigheten. Utformningen av bemyndigandet för cyberövervakningsprodukter bör följa bemyndigandet i 4 a § PDA-lagen där regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av icke-förtecknade produkter. Bemyndigandena bör införas i samma paragraf.
Sveriges Exportkontrollförening och Svenskt Näringsliv anser att de krav som ställs på företagen att underrätta behörig myndighet när exportören har anledning att misstänka viss användning är svåra att förutse.
Även Totalförsvarets forskningsinstitut lyfter frågan om hur långt exportörernas ansvar sträcker sig och anger att särskilda svårigheter kan uppstå när det gäller cyberövervakningsprodukter. Den frågan och vilka konkreta krav som ställs på företagen är främst en fråga för tillämpningen. Det bör dock kunna hämtas ledning från bl.a. de riktlinjer och rekommendationer som kommissionen och rådet tar fram (artikel 26.1 i den nya PDA-förordningen). Vid införandet av motsvarande bemyndigande för produkter med dubbla användningsområden i 4 a § PDA-lagen fördes i förarbetena resonemang om vilka omständigheter en exportör kan vara särskilt observant på (prop. 2009/10:205 s. 52). Det handlar exempelvis om kundens uppträdande och önskemål rörande transaktionen och förhållandena i övrigt kring beställningen. Cyberövervakningsprodukter utgör en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden. Användningsområdena som är avsedda att förhindras i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen är inte heller desamma som i andra artiklar i förordningen. Viss ledning bör ändock kunna hämtas från vad som anges i tidigare förarbeten rörande vilka omständigheter en exportör kan vara observant på avseende andra produkter med dubbla användningsområden.
Överklagande
Beslut om tillstånd till export av cyberövervakningsprodukter ska, i likhet med vad som gäller för andra typer av tillstånd enligt 2009 års PDAförordning eller enligt PDA-lagen, inte kunna överklagas. Anledningen är att bedömningsgrunderna i artikel 15 i den nya PDA-förordningen bygger
på utrikes-, säkerhets- eller försvarspolitiska intressen och inte beaktar enskildas intressen att få bedriva ekonomisk verksamhet. Ett beslut om att vägra tillstånd är därför inte av den karaktären att det behöver finnas en möjlighet till domstolsprövning (jfr prop. 2009/10:205 s. 101–103). Detsamma gäller beslut om tillstånd för cyberövervakningsprodukter som har meddelats med stöd av 4 a § första PDA-lagen. Ett beslut av annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får dock överklagas till allmän förvaltningsdomstol (25 § PDA-lagen). Regeringens beslut om återkallelse torde kunna prövas enligt lagen (2006:304) om rättsprövning av regeringsbeslut.
5.4. Nya bemyndiganden om tillhandahållande av tekniskt bistånd
Regeringens förslag: Bestämmelserna som fristående från den nya
PDA-förordningen reglerar tekniskt bistånd i PDA-lagen ska upphävas.
Regeringen ska få meddela föreskrifter om krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA- förordningen.
Regeringen ska också få meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för tillhandahållande av tekniskt bistånd när tillhandahållaren har anledning att misstänka att produkterna är eller kan vara avsedda för något av de sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 i den nya PDA-förordningen.
Tillsynen över den som tillhandahåller tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden, och inte som tidigare regleras fristående från den nya PDA-förordningen.
Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och för transitering enligt den nya PDA-förordningen ska kunna återkallas.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Kungl. Tekniska högskolan anser att ett utnyttjande av bemyndigandet i fråga om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd skulle innebära en stor uppgift för universitet och högskolor och att det inte finns tillräckliga skäl för att utöka kontrollområdet till icke-förtecknade produkter. Lunds universitet framhåller att undantagen från tillståndskraven för sådan information som är allmänt tillgänglig eller utgör grundforskning gör att universitet och högskolor kan komma att hamna i svåra avgöranden. Svenskt Näringsliv och
Sveriges Exportkontrollförening avstyrker förslaget. De ifrågasätter behovet av att införa ytterligare tillståndskrav och anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten.
Skälen för regeringens förslag
Bestämmelserna som fristående reglerar tekniskt bistånd i PDA-lagen ska upphävas
En nyhet i PDA-förordningen är att tillhandahållande av tekniskt bistånd nu regleras i förordningen. Med tekniskt bistånd avses allt tekniskt stöd som har samband med bl.a. utveckling och underhåll eller annan teknisk service i form av exempelvis utbildning eller konsulttjänster (artikel 2.9). Tillhandahållare av tekniskt bistånd definieras som bl.a. varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller tekniskt bistånd från unionens tullområde till ett tredjelands territorium och i andra angivna fall, som exempelvis tillhandahållande inom ett tredjelands territorium (artikel 2.10).
Tillhandahållande av tekniskt bistånd regleras enligt hittillsvarande ordning fristående i PDA-lagen. Enligt den hittillsvarande ordningen är det förbjudet att lämna tekniskt bistånd utanför EU (9 §). Förbudet gäller om det tekniska biståndet är avsett att användas i samband med bl.a. utveckling eller spridning av kemiska vapen, biologiska vapen eller kärnvapen eller utveckling m.m. av missiler som är i stånd att bära sådana vapen. Regeringen har möjlighet att meddela föreskrifter om undantag från förbudet. Förbudet mot att lämna tekniskt bistånd är också straffsanktionerat (20 §). Bakgrunden till att tillhandahållande av tekniskt bistånd regleras fristående i PDA-lagen är att det inte omfattades av de tidigare PDA-förordningarna. Tillhandahållande av tekniskt bistånd föll utanför den rättsliga grunden för förordningarna och reglerades i stället genom en av rådet beslutad gemensam åtgärd (2000/401/GUSP). Denna avsåg tekniskt bistånd som ges utanför EU och som har samband med viss slags militär slutanvändning. För att uppfylla åtagandet att genomföra den gemensamma åtgärden infördes regleringen om tekniskt bistånd i PDAlagen, se propositionen Exportkontroll m.m. av produkter med dubbla användningsområden (prop. 2000/01:9 s. 40–43).
Genom att tekniskt bistånd nu regleras i den nya PDA-förordningen harmoniseras kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd. Det gäller även sådant tekniskt bistånd som har samband med viss slags militär slutanvändning som omfattas av rådets gemensamma åtgärd. Någon möjlighet till nationell reglering av tekniskt bistånd finns därför inte. Bestämmelserna om tekniskt bistånd i 9 och 20 §§ PDA-lagen bör därmed upphävas. Hänvisningarna till 20 § PDA-lagen i 21 § samma lag bör också utgå.
Tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd som följer direkt av förordningen
Tillstånd krävs för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I om tillhandahållaren av tekniskt bistånd har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna är eller kan vara avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 (artikel 8.1). För att ett tillståndskrav enligt artikel 8.1 ska inträda krävs alltså en aktiv åtgärd från den behöriga myndigheten i förhållande till en enskild tillhandahållare av tekniskt bistånd.
Tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd kan vidare krävas om en tillhandahållare av tekniskt bistånd avser att tillhandahålla tekniskt
bistånd för produkter som förtecknas i bilaga I och känner till att produkterna är avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 (artikel 8.2). Tillhandahållaren ska i dessa fall underrätta den behöriga myndigheten. Myndigheten ska då besluta om huruvida sådant tekniskt bistånd ska omfattas av tillstånd.
Kraven på tillstånd för tekniskt bistånd gäller inte i ett antal närmare angivna undantagsfall (artikel 8.3). Undantag görs bl.a. då det tekniska biståndet tillhandahålls inom eller till territoriet i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II, är allmänt tillgängligt eller utgör grundforskning, tillhandahålls av myndigheter eller i vissa fall en medlemsstats väpnade styrkor. Kungl. Tekniska högskolan önskar ett klargörande om den nya PDA-förordningens undantag för sådant tekniskt bistånd som tillhandahålls av myndigheter (artikel 8.3 c) ska tillämpas på tillståndskrav som meddelas med stöd av bemyndigandena. Det rör dock den närmare tolkningen av förordningen och bör därför lämnas till tillämpningen.
Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om kontroll av tillhandahållande av tekniskt bistånd för icke-förtecknade produkter
Medlemsstaterna har möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 8.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen i bilaga I till förordningen (artikel 8.4). Möjligheten att utvidga tillämpningen på detta sätt motsvarar de som redan finns för tillhandahållande av förmedlingstjänster och för transitering av icke-unionsprodukter och som redan har utnyttjats genom införandet av bemyndigandena i 4 b och 4 d §§ PDA-lagen. Det finns risk för att produkter som inte kontrolleras enligt förteckningen i bilaga I ändå kan användas i massförstörelseprogram. Det skulle förstärka kontrollen av tekniskt bistånd och vara positivt för icke-spridningsarbetet att utnyttja möjligheten i förordningen att kunna utvidga kontrollområdet. På samma sätt som för bestämmelserna om förmedlingstjänster och transitering finns det skäl att utnyttja möjligheten att utvidga den behöriga myndighetens möjligheter att föreskriva tillståndskrav enligt artikel 8.1 till att omfatta produkter som inte tas upp i förteckningen.
Kungl. Tekniska högskolan ser hellre att oönskad spridning av teknisk information motverkas genom riktade sanktioner eller embargon. Regeringen anser dock, i likhet med Inspektionen för strategiska produkter, att möjligheten att införa tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter som inte förtecknas i bilaga I är ett viktigt verktyg för att motverka spridning av exempelvis massförstörelsevapen. Det ligger också väl i linje med den svenska utrikespolitiska målsättningen att inte bidra till spridningen av sådana vapen. Det finns därför skäl att ge regeringen möjlighet att genom föreskrifter utnyttja möjligheten i artikel 8.4 om att föreskriva tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd även för icke-förtecknade produkter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. I linje med vad som anges i avsnitt 5.3 är det en del av systemet i den nya PDA-förordningen att företagen ska kunna involveras mer i kontrollarbetet. Den snabba informationstekniska utvecklingen innebär även ökade möjligheter för svenska företag att lämna tekniskt bistånd till utländska aktörer på elektronisk väg, vilket kan öka
riskexponeringen avseende de intressen den nya PDA-förordningen syftar till att skydda. I PDA-lagen bör det därmed införas en ny bestämmelse om att regeringen får meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som inte tas upp i förteckningen i bilaga I (4 e §).
Regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för fall då tillhandahållaren har anledning att misstänka viss användning
Medlemsstaterna får även anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för att användas på något av de sätt som anges i artikel 4.1 (artikel 8.5).
Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening ifrågasätter behovet av att införa ett sådant ytterligare tillståndskrav. Det finns dock i enlighet med vad som anges ovan ett behov av att förstärka kontrollen på detta område. Denna uppfattning delas också av Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. För att möjliggöra en bättre kontroll över tillhandahållandet av tekniskt bistånd bör regeringen ges möjlighet att införa ett sådant tillståndskrav. Dessutom bör samma krav ställas som för tillhandahållande av förmedlingstjänster (jfr 4 c §
PDA-lagen). Eftersom tillhandahållare av tekniskt bistånd redan har en underrättelseskyldighet som följer direkt av den nya PDA-förordningen (artikel 8.2) innebär detta inte något helt nytt inslag i regelverket, utan att skyldigheten att underrätta den behöriga myndigheten uppkommer redan då tillhandahållaren har anledning misstänka att produkterna ska användas på visst sätt, och inte först när denna har kännedom om användningen.
Kungl. Tekniska högskolan påpekar att det ökade ansvaret innebär att tillhandahållare av tekniskt bistånd kommer att behöva vidta ytterligare åtgärder i förhållande till den nuvarande regleringen. Det ligger dock i linje med ambitionen att förstärka kontrollen.
I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför införas en möjlighet för regeringen att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.5 (4 f §). Vidare bör regeringen ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i samma artikel. Det blir därigenom möjligt att i förordning föreskriva att en tillhandahållare av tekniskt bistånd som har anledning att misstänka sådan användning som avses i artikel 4.1 ska vara skyldig att underrätta den behöriga myndigheten.
Som Inspektionen för
strategiska produkter framhåller ligger ett sådant tydliggörande av ansvaret för tillhandahållare av tekniskt bistånd att iaktta vederbörlig vaksamhet i linje med utvecklingen inom området för produkter med dubbla användningsområden. Detta framkommer bl.a. i skäl 7 till den nya PDAförordningen, där det anges vara av avgörande betydelse att tillhandahållare av tekniskt bistånd bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. Beslut om tillstånd till tillhandahållande av tekniskt bistånd, inklusive tillstånd som har meddelats med stöd av 4 e § och 4 f § första
stycket PDA-lagen, ska på samma sätt som för övriga liknande tillstånd inte kunna överklagas (se avsnitt 5.3 om överväganden om överklagande av beslut om cyberövervakningsprodukter).
På motsvarande sätt som för det föreslagna bemyndigandet rörande cyberövervakningsprodukter anser Sveriges Exportkontrollförening och
Svenskt Näringsliv att de krav som ställs på företagen att underrätta behörig myndighet när exportören har anledning att misstänka viss användning är svåra att förutse och att kraven är otydliga i sin konkreta innebörd och omfattning. I likhet med vad som anges för bemyndigandet rörande cyberövervakningsprodukter i avsnitt 5.3 är det dock i första hand en fråga för tillämpningen, men vägledning bör även i detta avseende kunna hämtas från kommissionens och rådets riktlinjer och rekommendationer och i viss del från tidigare förarbetsuttalanden (se bl.a. prop. 2009/10:205 s. 52).
Tillsynsmyndighetens kontroll av tekniskt bistånd ska knytas till tillhandahållandet av produkter med dubbla användningsområden
Tillsyn över att bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning, PDA-lagen eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten (15 § första stycket PDA-lagen och 15 § förordningen om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd). Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen (15 § andra stycket PDAlagen).
Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export, tar befattning med produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller förmedlingstjänster eller ger tekniskt bistånd (16 § PDA-lagen). Som anges ovan i detta avsnitt finns inte tillhandahållande av tekniskt bistånd med i 2009 års PDA-förordning utan regleras fristående i PDA-lagen. Med anledning av att tillhandahållande av tekniskt bistånd nu omfattas av den nya PDAförordningen och reglerna i förordningen blir direkt tillämpliga bör som tidigare nämnts PDA-lagens nuvarande reglering av tekniskt bistånd utgå. Det medför behov av ändringar även i regleringen som ger tillsynsmyndigheten rätt att få upplysningar och handlingar. Bestämmelserna i 16 § PDAlagen bör därför ändras så att det som står i lagtexten om tillhandahållande av tekniskt bistånd inte längre står fristående utan knyts till produkter med dubbla användningsområden, på samma sätt som gäller för rätten att få upplysningar och handlingar i övriga avseenden. Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få upplysningar och handlingar av den som tillhandahåller tekniskt bistånd när det gäller produkter med dubbla användningsområden, till skillnad från dagens reglering där tillsynsmyndighetens kontroll är kopplad till den fristående definitionen av tekniskt bistånd i 3 § PDA-lagen. I 17 § PDA-lagen finns bestämmelser om minsta bevarandetid för vissa handlingar som avses i den nya PDAförordningen. Lagrådet efterlyser ett klargörande av vad som i paragrafen avses med handlingar. Paragrafen hänvisar till artikel 27 i förordningen. Enligt den artikeln är det bl.a. fråga om register och förteckningar som exportörer, förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska föra
över sin export, sina förmedlingstjänster eller sitt tekniska bistånd. Registren och förteckningarna ska föras i enlighet med gällande nationell rätt eller praxis.
Strålsäkerhetsmyndigheten ser ett behov av att kunna förelägga tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra verksamhetsutövare när det behövs för tillsynen och för att utövaren ska fullgöra sina skyldigheter. Det kan handla om föreläggande om att vidta åtgärder för att komma till rätta med vissa brister och skulle enligt myndigheten kunna vara en lämplig åtgärd att vidta innan myndigheten återkallar ett tillstånd. Det saknas dock underlag för att behandla frågan inom ramen för det här lagstiftningsärendet.
PDA-lagen kompletteras med en möjlighet att återkalla tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och för transitering
Tillstånd till export, förmedlingstjänster eller överföring enligt 2009 års PDA-förordning kan återkallas (11 § första stycket PDA-lagen). Enligt paragrafen kan sådana tillstånd återkallas om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller PDA-lagen, eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse. Paragrafen bör ändras så att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen omfattas av möjligheten till återkallelse.
I den nya PDA-förordningen ges den behöriga myndigheten rätt att införa tillståndskrav för en specifik transitering, det vill säga transport av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom unionens tullområde till en destination utanför unionens tullområde (artikel 7.2). Även ett tillstånd till en sådan transitering bör vara möjligt att återkalla. Paragrafen bör därför även ändras så att det blir möjligt att återkalla beslut om tillstånd för transitering.
Hänvisningar till S5-4
5.5. Ett nytt bemyndigande rörande underrättelseskyldighet för operatörer vid överföringar inom EU
Regeringens förslag: Regeringen ska få meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer vid vissa överföringar av produkter inom EU.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges
Exportkontrollförening avstyrker förslaget. De anser bl.a. att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten.
Skälen för regeringens förslag: Den unionsrättsliga regleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden omfattar också tillståndskrav för överföringar av vissa produkter inom EU. Regleringen innebär att det krävs tillstånd för överföring av de produkter som finns förtecknade i bilaga IV till den nya PDA-förordningen (artikel 11.1). Det rör bl.a. produkter som avser missilteknologi och kärnmaterial med mera
enligt bilaga 1, kategori 0. Kravet på tillstånd i dessa fall följer direkt av bestämmelserna i förordningen.
Medlemsstaterna har möjlighet att införa krav på tillstånd för överföring av andra produkter än de som förtecknas i bilaga IV i vissa närmare angivna fall (artikel 11.2). Det gäller för de fall då operatören eller den behöriga myndigheten vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens tullområde. Det gäller också om tillstånd för export krävs enligt vissa andra närmare angivna artiklar och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd. Vidare gäller det i de fall produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bearbetning i den medlemsstat till vilken de ska överföras. I förhållande till 2009 års PDA-förordning har det tillkommit ett par nya tillståndskrav som medlemsländerna kan införa. Det rör krav på tillstånd i de fall den behöriga myndigheten vet om att slutdestinationen för produkterna är utanför unionens tullområde och tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor enligt de nya artiklarna 5 och 10.
I PDA-lagen finns ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till överföring (7 §). Bemyndigandet har ännu inte utnyttjats. För att säkerställa att den behöriga myndigheten ska kunna få kännedom om att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens tullområde eller att andra förhållanden enligt artikel 11.2 är uppfyllda, när operatören har denna vetskap, bör regeringen för sådana fall ges möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet. Liknande bestämmelser om underrättelseskyldighet finns redan i befintliga bemyndiganden i PDA-lagen rörande exempelvis export av icke-förtecknade produkter (4 a § andra stycket) och förmedling (4 c § andra stycket). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ansvaret för exportkontrollen bör ligga på den kontrollerande myndigheten. Som anges i avsnitt 5.3 och 5.4 är det dock en del av systemet i den nya PDA-förordningen att företagen ska kunna involveras mer i kontrollarbetet. I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför i 7 § PDA-lagen införas ett nytt bemyndigande med möjlighet för regeringen att införa krav på underrättelseskyldighet för operatörer i dessa fall.
Hänvisningar till S5-5
5.6. Bestämmelser som kompletterar unionens generella exporttillstånd
Regeringens förslag: Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer ska få meddela kompletterande bestämmelser om rapporteringskrav för unionens generella exporttillstånd nr EU007.
Regeringen ska få meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd nr EU007 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik i de fall exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för viss användning.
Promemorians förslag överensstämmer med regeringens. Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges
Exportkontrollförening avstyrker förslaget avseende ett bemyndigande för regeringen att begränsa unionens generella exporttillstånd nr EU007, bl.a. då de ifrågasätter behovet av möjligheten till en sådan begränsning. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller att rapporteringskrav medför en ökad börda för de berörda företagen, vilket innebär att nyttan av de generella tillstånden minskar.
Skälen för regeringens förslag
Unionens generella exporttillstånd
I unionsregleringen av kontroll av produkter med dubbla användningsområden finns fyra olika typer av exporttillstånd. Dessa är individuella exporttillstånd, globala exporttillstånd, nationella generella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd (artikel 12.1). Två nya tillstånd av typen unionens generella exporttillstånd har införts i den nya PDA-förordningen, tillstånd nr EU007 för koncernintern överföring av programvara och teknik och nr EU008 för kryptering (avsnitt G och H i bilaga II).
Unionens generella exporttillstånd är ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla exportörer som uppfyller vissa närmare angivna villkor och krav för användningen (avsnitt A– H i bilaga II). För det nya tillståndet för koncernintern överföring av programvara och teknik uppställs exempelvis särskilda krav i fråga om ägandeförhållandena inom koncernen och kontrollen över den exporterade tekniken. Till skillnad från övriga tillstånd, som förutsätter ett beslut av den behöriga myndigheten, ska en exportör endast underrätta myndigheten om användningen av unionens generella exporttillstånd. Den behöriga myndigheten kan dock under vissa förutsättningar förbjuda vidare användning av ett sådant tillstånd.
Det ska göras ett tillägg i PDA-lagen som ger regeringen möjlighet att föreskriva rapporteringskrav även för unionens generella exporttillstånd nr EU007
För unionens generella exporttillstånd nr EU001–EU006 gäller att exportörerna ska underrätta de behöriga myndigheterna i den medlemsstat där de är etablerade om sin första användning av det aktuella tillståndet senast 30 dagar efter den dag då den första exporten ägde rum. Alternativt gäller att underrättelse ska ske före den första användningen av tillståndet, i enlighet med ett krav från den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad.
Medlemsstaterna ska fastställa de rapporteringskrav som ska gälla i samband med användningen av respektive tillstånd samt de ytterligare upplysningar som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras enligt det aktuella tillståndet. För att Sverige ska kunna uppfylla denna skyldighet föreskrivs i 6 § PDA-lagen att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela kompletterande föreskrifter.
För det nya tillståndet nr EU007, som handlar om koncernintern överföring av programvara och teknik, föreskrivs att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad
senast 30 dagar före den första exporten (avsnitt G del 3.6 i bilaga II till den nya PDA-förordningen).
Även i tillstånd nr EU007 finns bestämmelser om skyldighet för exportörer att rapportera om användning av tillstånden. Enligt del 3.7 i tillståndet ska en exportör som använder tillståndet rapportera om användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är etablerad. Rapportering ska ske minst en gång per år.
På samma sätt som gäller för unionens generella exporttillstånd nr EU001–EU006 ska medlemsstaterna fastställa vilka ytterligare upplysningar än de som framgår av förordningen som den medlemsstat från vilken exporten sker kan kräva om de produkter som exporteras (avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I och med att regeringen får meddela kompletterande föreskrifter om rapporteringskrav för exporttillstånden nr EU001–EU006, bör motsvarande möjlighet finnas för det nya exporttillståndet EU007. I enlighet med förslaget i promemorian bör det därför göras ett tillägg i 6 § PDA-lagen som ger regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer möjlighet att meddela kompletterande bestämmelser om sådana upplysningar som avses i avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II.
Ett nytt bemyndigande i PDA-lagen om möjligheten att i vissa fall begränsa exporttillstånd nr EU007
Tillståndet nr EU007 för koncernintern överföring av programvara och teknik omfattar med vissa undantag export av teknik och programvara som anges i bilaga I till ett antal närmare angivna länder (avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen). Tillståndet medger inte export om exportören av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där denne är etablerad har informerats om att programvaran och tekniken i fråga är eller kan vara avsedda att helt eller delvis användas för vissa närmare angivna användningsområden. Det rör exempelvis vid utveckling av massförstörelsevapen, vid militär slutanvändning eller vid kränkning av mänskliga rättigheter (del 3.2 a). Det medger heller inte export då exportören känner till att programvaran eller tekniken är avsedd helt eller delvis för dessa användningsområden (del 3.2 b), eller då exportören är medveten om att programvaran eller tekniken i fråga ska återexporteras till en annan destination än de som omfattas av tillståndet (del 3.2 c).
En medlemsstat får anta nationell lagstiftning som utvidgar del 3.2 b och c till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för den användning som avses i dessa två punkter (del 3.2 d andra stycket). Svenskt Näringsliv och
Sveriges Exportkontrollförening ifrågasätter, på samma grunder som för bemyndigandena rörande cyberövervakning och tekniskt bistånd, behovet av att föreskriva att tillstånd nr EU007 inte medger export i dessa fall.
Det generella exporttillståndet utgör ett avsteg från det normala förfarandet för förtecknade produkter, där tillstånd meddelas efter prövning av den behöriga myndigheten. För det fall sådana omständigheter som nu diskuteras är uppfyllda bör exporten bli föremål för närmare granskning av den behöriga myndigheten. För att uppnå detta bör tillstånd nr EU007 inte medge export i dessa fall. Eftersom det är fråga om teknik och programvara som anges i bilaga I uppställs då i stället ett tillståndskrav för exporten
(artikel 3.1). Som anges i avsnitt 5.3 och 5.4 föreslås att regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om att införa tillståndskrav för en exportör av cyberövervakningsutrustning och en tillhandahållare av tekniskt bistånd som har anledning att misstänka att de aktuella produkterna är avsedda att användas på visst sätt. Detta överensstämmer till stor del med de användningsområden som omfattas av möjligheten att begränsa tillämpningen av tillstånd nr EU007. Det finns även mot den bakgrunden skäl att genom kompletterande nationell lagstiftning möjliggöra att tillståndet nr EU007 inte ska medge export då exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken är avsedd för sådan användning som anges i del 3.2 b och c i bilaga II avsnitt G. Det avser bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, militär slutanvändning och användning som delar eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning, i samband med kränkning av mänskliga rättigheter eller vid återexport.
I enlighet med förslaget i promemorian bör därmed en ny paragraf införas i PDA-lagen, som ger regeringen möjlighet att meddela föreskrifter om att begränsa unionens generella exporttillstånd nr EU007 (avsnitt G i bilaga II till den nya PDA-förordningen).
Hänvisningar till S5-6
5.7. Straffbestämmelser och vite
Regeringens förslag: Överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering ska leda till straff. Det gäller både överträdelser av tillståndskrav som följer av förordningen och tillståndskrav som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen.
Överträdelser av de nya kraven på underrättelseskyldighet ska också leda till straff. Det gäller dels underrättelseskyldigheter som följer av den nya PDA-förordningen för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd, dels föreskrifter om underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter, tillhandahållande av tekniskt bistånd och överföringar inom EU som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen.
Samma straffskalor ska gälla som i nuvarande reglering. Den behöriga myndigheten ska få möjlighet att förelägga en uppgiftsskyldig att rapportera om användning av de nya generella exporttillstånden nr EU007 och EU008. Ett beslut om föreläggande ska få förenas med vite.
Promemorians förslag överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian föreslås inte någon straffbestämmelse för underrättelseskyldighet vid överföringar inom EU. Det föreslås inte heller att den som av grov oaktsamhet utan tillstånd transiterar sådana produkter som omfattas av ett tillståndskrav ska omfattas av det straffbelagda området. Förslaget i promemorian innebär att det görs följdändringar i lagen (2003:148) om straff för terroristbrott. I förhållande till promemorians förslag har även vissa språkliga och redaktionella ändringar gjorts. I promemorians förslag används begreppet cyberövervakningsprodukter i lagtexten.
Remissinstanserna: En stor majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget. Svenskt Näringsliv och Sveriges
Exportkontrollförening anser att straffsanktionerna för de underrättelseskyldigheter som kan komma att meddelas med stöd av de nya bemyndigandena för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd är problematiska eftersom det är svårt att förutse vilka krav som ställs på företagen.
Skälen för regeringens förslag
Straffbestämmelser i PDA-lagen
Bestämmelser om straff för överträdelser av 2009 års PDA-förordning och nationella bestämmelser som kompletterar förordningen finns i PDAlagen (18–19 och 21–22 a §§). Straffbestämmelserna omfattar både överträdelser av de krav som följer av de artiklar i förordningen som paragrafen i fråga hänvisar till och överträdelser av föreskrifter som har meddelats med stöd av PDA-lagen. De omfattar såväl överträdelser av tillståndskrav och förbud som åsidosättande av olika former av underrättelseskyldigheter.
Bestämmelserna i PDA-lagen är utformade som blankettstraffbud, det vill säga straffbestämmelser som fylls ut genom hänvisningar till regler i andra författningar, i detta fall 2009 års PDA-förordning eller föreskrifter meddelade av regeringen. Hänvisningarna till 2009 års PDA-förordning i straffbestämmelserna är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen (se avsnitt 5.2 om hänvisningar till den nya PDA-förordningen).
De nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna medför att nya straffbestämmelser ska införas
I likhet med 2009 års PDA-förordning innehåller den nya PDA-förordningen bestämmelser om sanktioner och andra åtgärder som medlemsstaterna är skyldiga att införa för att säkerställa att förordningen följs (artikel 25.1). Medlemsstaterna ska särskilt fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i förordningen eller av de bestämmelser som antas för dess tillämpning.
Den nya PDA-förordningen innehåller nya bestämmelser om tillståndskrav för export av cyberövervakningsprodukter (artikel 5.1 och 5.2), tillhandahållande av tekniskt bistånd (artikel 8.1 och 8.2) och tillståndskrav till följd av att en annan medlemsstat inför en nationell kontrollförteckning (artikel 10.1). Även överföring av programvara och teknik för cyberövervakningsprodukter och tekniskt bistånd omfattas av de nya tillståndskraven. Förordningen innehåller också nya bestämmelser om krav på tillstånd för transitering av icke-unionsprodukter (artikel 7.2).
Vidare innehåller förordningen nya krav på underrättelseskyldighet i förhållande till den behöriga myndigheten. Det gäller krav på underrättelser i fall då en exportör av cyberövervakningsutrustning känner till att produkterna är eller kan vara avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt (artikel 5.2) och då en tillhandahållare av
tekniskt bistånd känner till att produkterna är eller kan vara avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 (artikel 8.2).
Den nya PDA-förordningen innehåller även möjligheter för medlemsstaterna att införa ytterligare tillståndskrav för cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd, bl.a. för de fall en exportör eller tillhandahållare har anledning att misstänka att produkterna eller tjänsterna kan komma till viss användning (artiklarna 5.3, 8.4 och 8.5). Som framgår av avsnitt 5.3 och 5.4 föreslås att regeringen ska ges möjlighet att meddela föreskrifter om sådana tillståndskrav.
För att uppfylla skyldigheten i artikel 25.1 behöver sanktionsbestämmelser införas för överträdelser av bestämmelserna i förordningen och föreskrifter som meddelats med stöd av bestämmelser i förordningen.
Sverige har hittills använt straffrättsliga sanktioner för att uppfylla skyldigheten att införa sanktioner för nuvarande tillståndskrav och underrättelseskyldigheter. Vid införandet av sanktionsbestämmelser kopplade till de nya tillståndskraven för tillhandahållande av förmedlingstjänster och förbud mot transitering i 2009 års PDA-förordning gjordes bedömningen att då gällande straffbestämmelser i huvudsak inte skulle ändras och att även de nya tillståndskraven skulle beivras straffrättsligt, samt att straffskalorna skulle följa de som enligt 18 och 19 §§ PDA-lagen gällde för den som utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden. Även i övrigt gjordes bedömningen att de nya brotten skulle följa den ordning som gällde för de redan existerande straffbestämmelserna (prop. 2009/10:205 s. 90–96).
De aktuella produkterna och tjänsterna som omfattas av de nya tillståndskraven och underrättelseskyldigheterna kan komma att användas vid bl.a. utveckling och produktion av massförstörelsevapen eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter. De nya bestämmelserna om tillståndskrav och underrättelseskyldighet kan antas komma att vara av stor betydelse för exportkontrollen. Det finns ett mycket starkt intresse av att bestämmelserna följs, jfr propositionen Skärpt exportkontroll av krigsmateriel (prop. 2017/18:23 s. 93–94.). Det förhållandet gör att det inte bedöms finnas något utrymme för att välja en mindre ingripande sanktionsform än kriminalisering. Ett ytterligare skäl som talar i samma riktning är, som framgår ovan, att andra liknande bestämmelser om tillståndskrav och underrättelseskyldighet i PDA-lagen sanktioneras genom straffbestämmelser. Överträdelser av de nya bestämmelserna bör därför i likhet med övervägandena i tidigare förarbeten och i enlighet med förslaget i promemorian leda till straff.
Nya straffbestämmelser för överträdelser av tillståndskrav
Bestämmelser om straff för överträdelser av tillståndskrav som följer av 2009 års PDA-förordning och nationella bestämmelser som kompletterar förordningen finns i 18 § PDA-lagen. Det gäller den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar eller överför produkter med dubbla användningsområden eller tillhandahåller förmedlingstjänster för sådana produkter.
Med anledning av de nya tillståndskraven för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning och tillhandahållande av tekniskt bistånd ska det införas nya straffbestämmelser för överträdelser av sådana tillståndskrav. Det gäller både över-
trädelser av tillståndskrav som följer av förordningen och tillståndskrav som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen. Det bör även införas en ny straffbestämmelse för den som tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b §.
Straffbestämmelserna bör placeras i samma paragraf som straffbestämmelserna rörande övriga tillståndskrav, det vill säga i 18 § PDA-lagen (första stycket 1, 3 och 4).
I likhet med nuvarande straffbestämmelser bör uppsåtliga överträdelser av bestämmelser om tillståndskrav omfattas av det straffbara området. Eftersom höga krav bör kunna ställas på de utövare som omfattas av kontrollåtgärderna bör även den som av grov oaktsamhet begår någon av de nya gärningar som kommer att omfattas av straffbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen omfattas av det straffbelagda området enligt vad som anges i 19 § PDA-lagen.
Straffskalorna för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter eller sådana produkter som framgår av kontrollförteckningar som införs av andra medlemsstater och för vilka tillståndskrav har inträtt enligt artikel 10.1 i den nya PDA-förordningen eller tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden bör vara desamma som för övriga brott som avses i 18 § PDAlagen. Det gäller både brott av normalgraden och vid grovt brott. Detsamma gäller för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i föreskrift som meddelats med stöd av 4 a § PDA-lagen samt för den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i en föreskrift som meddelats med stöd av 4 b § eller de nya paragraferna 4 e § och 4 f § första stycket samma lag. För dessa nya brott bör alltså föreskrivas böter eller fängelse i högst två år eller, om brottet är grovt, fängelse lägst sex månader och högst sex år.
Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten enligt 18 § PDA-lagen bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag. Det innebär att för försök till brott enligt 18 § första stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt det nya andra stycket i 18 § döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Lagrådet lyfter frågan om begreppet cyberövervakningsprodukter ska användas i 18 §. Lagrådet föreslår att punkt 2 b i lagrådsremissens lagförslag ska utgå, eftersom det som föreskrivs om cyberövervakningsprodukter i den punkten omfattas av det som föreskrivs om produkter med dubbla användningsområden i punkt 1 b. Regeringen instämmer i Lagrådets förslag. När det gäller punkt 2 a i lagrådsremissens lagförslag anser
Lagrådet att tydlighetsskäl kan tala för att reglera cyberövervakningsprodukter i en särskild bestämmelse, men att det strängt taget inte är nödvändigt och att regleringen i stället kan föras in i punkt 1 a. Eftersom begreppet cyberövervakningsprodukter inte ska användas i 4 a § anser regeringen att det av konsekvensskäl inte heller ska användas i 18 § (se avsnitt 5.3). Regeringen instämmer därmed i Lagrådets alternativa förslag att regleringen i denna del kan föras in i punkt 1 a.
Det finns även anledning att göra en redaktionell ändring i 18 § PDAlagen när det gäller straffbestämmelserna för elektronisk överföring av programvara och teknik, vilka i nuvarande lydelse regleras särskilt i andra
stycket i samma paragraf. Eftersom definitionen av produkter med dubbla användningsområden i artikel 2.1 i den nya PDA-förordningen inbegriper programvara och teknik och definitionen av export i artikel 2.2 d i samma förordning omfattar överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier omfattas elektronisk överföring av programvara och teknik redan av ansvarsbestämmelsen i 18 § första stycket PDA-lagen. Nuvarande 18 § andra stycket bör därför utgå.
Nya straffbestämmelser för åsidosättande av underrättelseskyldighet
I PDA-lagen finns straffbestämmelser för den som åsidosätter underrättelseskyldigheter som följer av 2009 års PDA-förordning och föreskrifter som meddelats med stöd av bemyndiganden i PDA-lagen (22 §).
Med anledning av de nya underrättelseskyldigheter som följer av den nya PDA-förordningen och de nya bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om sådana skyldigheter som föreslås ska det införas nya straffbestämmelser för åsidosättande av dessa underrättelseskyldigheter. Det gäller underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter, tillhandahållande av tekniskt bistånd och överföringar inom EU. Åsidosättande av de nya underrättelseskyldigheterna bör placeras i anslutning till de redan befintliga bestämmelserna om sådana skyldigheter i 22 § PDA-lagen. I promemorian föreslås inte någon straffbestämmelse för underrättelseskyldighet vid överföringar inom EU. Det bör dock ha varit avsikten (se promemorians avsnitt 4.8.2, där det anges att straffbestämmelserna ska utvidgas till att omfatta de nya kraven på underrättelseskyldighet). Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att straffbestämmelserna för åsidosättande av de underrättelseskyldigheter för export av cyberövervakningsprodukter och tillhandahållande av tekniskt bistånd som regeringen kan komma att meddela föreskrifter om är problematiska. Detta eftersom de anser att det är svårt att förutse vilka krav som ställs på företagen. Bestämmelserna är dock utformade på samma sätt som underrättelseskyldigheterna för de övriga nationella tillståndskrav som PDA-lagen medger att regeringen meddelar föreskrifter om (jfr prop. 2009/10:205 s. 98–99). Det är även samma systematik som gäller för de underrättelseskyldigheter som följer direkt av den nya PDA-förordningen.
För de nya underrättelseskyldigheterna bör, på samma sätt som gäller för övriga sådana överträdelser enligt 22 § PDA-lagen, både uppsåtliga och oaktsamma överträdelser omfattas av det straffbara området.
Straffskalorna för överträdelser av de nya underrättelseskyldigheterna bör följa de som gäller enligt 22 § PDA-lagen för andra sådana överträdelser, det vill säga böter eller fängelse i högst sex månader. Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
Straff för den som utan tillstånd transiterar produkter som omfattas av ett tillståndskrav
Den behöriga myndigheten får i enskilda fall införa tillståndskrav för en specifik transitering av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 (artikel 7.2). För det fall ett sådant tillståndskrav införs måste
det finnas någon form av sanktion för den som utan tillstånd transiterar sådana produkter som omfattas av tillståndskravet. I sådana fall bör sanktionen vara densamma som för den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i samma förordning. För dessa fall föreskrivs enligt 18 a § första stycket PDA-lagen böter eller fängelse i högst två år. En motsvarande bestämmelse bör därför införas i ett nytt stycke i samma paragraf för den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i samma förordning för vilka tillståndskrav har inträtt. Vidare bör 18 a § första stycket ändras så att den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § PDA-lagen omfattas av straffbestämmelsen. I likhet med vad som hittills gällt för den som bryter mot ett förbud mot transitering som avses i 18 a § första stycket bör även den som av grov oaktsamhet begår de nya gärningarna omfattas av det straffbelagda området enligt vad som anges i 19 § samma lag. Även försök, förberedelse och stämpling till de nya brotten bör omfattas av regleringen i 21 § samma lag, på motsvarande sätt som gäller för brott mot ett förbud mot transitering enligt 18 a § första stycket. Bestämmelserna i 19 och 21 §§ PDA-lagen bör därför ändras i enlighet med detta.
Skyldigheten att lämna vissa uppgifter avseende de nya generella exporttillstånden ska kunna förenas med vite
I 24 a § PDA-lagen finns bestämmelser om möjligheten för den myndighet som ska ta emot underrättelser om första användande av ett generellt exporttillstånd att vid vite förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet. Möjlighet till vitesföreläggande kompletterar bestämmelserna om uppgiftsskyldighet i bilagorna IIa–IIf till 2009 års PDA-förordning.
För det generella exporttillståndet nr EU007 gäller att en exportör ska underrätta den behöriga myndigheten senast 30 dagar före den första exporten (avsnitt G del 3.6 i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I tillståndet nr EU008 anges att exportören ska anmäla den första användningen av tillståndet till den behöriga myndigheten i den medlemsstat där den registrerade exportören är bosatt eller etablerad, senast tio dagar före dagen för den första exporten (avsnitt H del 3.4 i bilaga II till den nya PDA-förordningen). I den engelska språkversionen används termen ”notify” i fråga om uppgiftsskyldigheten avseende den första användningen i fråga om samtliga unionens generella exporttillstånd. Någon skillnad mellan att meddela och att anmäla den första användningen av ett tillstånd, enligt den svenska språkversionen, torde inte finnas. För att det inte ska råda någon tvekan om vilken uppgiftsskyldighet som avses bör dock termen ”anmäla” användas när det är uppgiftsskyldigheten enligt tillstånd nr EU008 som avses. Termen ”anmäla” bör därför läggas till i den svenska lagtexten.
För tillstånden nr EU007 och EU008 finns ytterligare bestämmelser om rapportering till den behöriga myndigheten. I tillstånd nr EU007 avsnitt 3.7 första stycket i bilaga II anges att rapportering ska ske minst en gång per år. I tillstånd nr EU008 avsnitt 3.7 anges att rapportering ska ske på begäran av den behöriga myndigheten minst en gång per år.
Det finns skäl att på motsvarande sätt som för de redan befintliga generella exporttillstånden nr EU001–EU006 ge tillsynsmyndigheten möjlighet att förelägga den som är skyldig att lämna underrättelse om eller anmäla sitt första användande av de två nya exporttillstånden nr EU007 och EU008 i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Möjligheten att använda ett vitesföreläggande bör även omfatta sådan rapportering av användningen som på begäran av den behöriga myndigheten ska ske minst en gång per år enligt del 3.7 i dessa tillstånd. Det bör därför införas nya bestämmelser i 24 a § som innebär att den behöriga myndigheten får förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin uppgiftsskyldighet. Ett sådant föreläggande ska få förenas med vite.
Ett beslut om vitesföreläggande enligt 24 a § PDA-lagen i fråga om skyldigheten att lämna uppgifter enligt de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen kan överklagas enligt 25 § samma lag.
Det finns inte skäl att göra någon ändring i lagen om straff för terroristbrott
I promemorian föreslås att det utvidgade straffbara området för överträdelser av de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering ska omfattas av bestämmelserna om terroristbrott i lagen om straff för terroristbrott. Med anledning av förslagen i propositionen En samlad straffrättslig terrorismlagstiftning (prop. 2021/22:133), finns det inte något behov av att låta de nya gärningarna uttryckligen omfattas av lagen om straff för terroristbrott. I den propositionen föreslår regeringen en ny terroristbrottslag. Enligt förslaget tas uppräkningen av vilka brottsliga gärningar som kan bedömas som terroristbrott bort. I stället ska alla svenska uppsåtliga brott och försök till brott kunna vara terroristbrott, förutsatt att de allvarligt kan skada ett land eller en mellanstatlig organisation och begås med terrorismsyfte.
Hänvisningar till S5-7
6. Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
Regeringens förslag: Lagändringarna ska träda i kraft den 1 augusti 2022.
Regeringens bedömning: Det finns inget behov av övergångsbestämmelser.
Promemorians förslag och bedömning överensstämmer med regeringens.
Remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot förslaget eller bedömningen. Regelrådet efterfrågar ett mer utförligt resonemang kring övervägandena om ikraftträdande.
Skälen för regeringens förslag och bedömning: Den nya PDA-förordningen trädde i kraft den 9 september 2021. Det är angeläget att den
svenska regleringen om exportkontroll av produkter med dubbla användningsområden är uppdaterad och anpassad till nuvarande förhållanden. De nya bestämmelserna i PDA-lagen bör därför träda i kraft så snart som möjligt, vilket bedöms vara den 1 augusti 2022. Regelrådet lyfter frågan om det föreslagna ikraftträdandet, som är nästan ett år efter att den nya PDA-förordningen trädde i kraft, har valts för att det bedömts kräva mer omfattande förberedelser för företag eller myndigheter. Lagändringarna bedöms inte medföra behov av några sådana omfattande förberedelser. Det föreslagna ikraftträdandet är den tidpunkt som lagändringarna tidigast bedöms kunna träda i kraft.
De ansökningar om tillstånd som har lämnats in före den 9 september 2021 ska enligt artikel 31 i den nya PDA-förordningen fortsätta att omfattas av de relevanta bestämmelserna i 2009 års PDA-förordning. Vidare framgår av samma artikel att hänvisningar till 2009 års förordning ska anses som hänvisningar till den nya förordningen och ska läsas i enlighet med jämförelsetabellen i bilaga VI i förordningen. Det finns inte något behov av att utöver dessa regler införa några övergångsbestämmelser.
7. Konsekvenser
Regeringens bedömning: Förslagen om att införa bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav kan komma att innebära att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten ges nya uppgifter. Förslagen bedöms kunna finansieras inom befintliga anslagsramar.
Förslagen om de nya straffbestämmelserna kan komma att innebära fler ärenden för Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten och fler mål i de allmänna domstolarna. Förslagen bedöms kunna finansieras inom befintliga anslagsramar.
Förslagen medför begränsade konsekvenser för företagen och för universitet och högskolor.
Promemorians bedömning överensstämmer i huvudsak med regeringens. I promemorian görs ingen uttrycklig bedömning av konsekvenserna för universitet och högskolor.
Remissinstanserna: En majoritet av remissinstanserna tillstyrker eller har inget att invända mot bedömningen. Ett antal remissinstanser anför att ett utnyttjande av de nya bemyndigandena kommer medföra konsekvenser för företag, universitet och högskolor. Det rör bl.a. ökade kostnader för administration, utbildningsinsatser och avgifter till Inspektionen för strategiska produkter. Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att ett utnyttjande av bemyndigandena skulle innebära att exportkontrollen i för stor utsträckning flyttas från de behöriga myndigheterna till företagen. Swedish Aerospace Industries efterfrågar en närmare redogörelse av de praktiska konsekvenserna av förslagen. Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller särskilt att mindre företag kan komma att få svårt att följa det nya regelverket, men bedömer att detta till stor del kan avhjälpas med tydligare riktlinjer och instruktioner
från Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten. Regelrådet anser att promemorians redovisning av påverkan på berörda företag och på konkurrensförhållandena är bristfällig och att konsekvensutredningen inte uppfyller erforderliga krav i denna del. Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten bedömer att respektive myndighet kommer vara i behov av ökade anslag om bemyndigandena utnyttjas. Behovet av sådana resursförstärkningar påtalas även av ett antal andra remissinstanser. Kungl. Tekniska högskolan anför att ett utnyttjande av bemyndigandet för regeringen att meddela ytterligare tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd kan komma att medföra stora konsekvenser för lärosätets verksamhet. Även Lunds universitet anser att ett utnyttjande av det bemyndigandet kan medföra problem för den akademiska verksamheten.
Skälen för regeringens bedömning
Allmänt om konsekvenserna av de föreslagna bemyndigandena i PDAlagen
De föreslagna bemyndigandena i PDA-lagen påverkar inte i sig kostnaderna eller intäkterna för staten, regionerna, kommunerna, företag eller andra enskilda och ger inte heller i övrigt upphov till några samhällsekonomiska konsekvenser. Om regeringen skulle meddela föreskrifter med stöd av de föreslagna bemyndigandena kommer emellertid effekter i viss utsträckning att kunna uppkomma.
Konsekvenser för myndigheterna
Regeringen föreslås genom bemyndiganden i PDA-lagen ges möjlighet att meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav för export av cyberövervakningsutrustning och tillhandahållande av tekniskt bistånd. Enligt förslaget får regeringen även möjlighet att meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik inte ska medge export i vissa fall.
Om regeringen skulle meddela föreskrifter om nationella tillståndskrav med stöd av bemyndigandena i PDA-lagen kommer det innebära att Inspektionen för strategiska produkter och Strålsäkerhetsmyndigheten ges nya uppgifter. Myndigheterna anför att de nya uppgifterna medför behov av resursförstärkningar. Uppgifterna rör dock tillägg i redan befintliga regelverk, där myndigheterna i stor utsträckning redan har kontakter med berörda företag, universitet och högskolor. Uppgifterna som följer av att bemyndigandena med nationella tillståndskrav utnyttjas får därför anses vara av relativt begränsad omfattning i förhållande till uppgifterna som redan följer av de direkt tillämpliga bestämmelserna i den nya PDA-förordningen.
Enligt förslaget ska de nya kraven på tillstånd för cyberövervakningsprodukter, produkter på en annan medlemsstats kontrollförteckning, tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering – vilka följer direkt av den nya PDA-förordningen – samt de nationella tillståndskraven sanktioneras genom straffbestämmelser i PDA-lagen. Det kan komma att innebära fler ärenden för Polismyndigheten, Tullverket och Åklagarmyndigheten och fler mål i de allmänna domstolarna. Regelverket har hittills lett
till endast ett fåtal ärenden. Det saknas skäl att tro att nu föreslagna bestämmelser skulle leda till någon betydande ökning av antalet ärenden. Införandet av de nationella tillståndskraven antas inte heller innebära annat än några enstaka mål i allmän förvaltningsdomstol.
Sammantaget bedöms eventuella ökade kostnader för myndigheterna rymmas inom befintliga anslagsramar.
Konsekvenser för företagen
Redan det befintliga regelverket om kontroll av produkter med dubbla användningsområden berör företag i olika branscher och av olika storlek. Som framgår av promemorian och understryks av flera remissinstanser kommer ett eventuellt införande av nationella tillståndskrav medföra konsekvenser för företagen. Exportörer och tillhandahållare av tekniskt bistånd kommer att vara skyldiga att underrätta den behöriga myndigheten om de har anledning att misstänka viss användning. Det innebär att företagen kommer ta ett ökat ansvar för kontrollarbetet genom att dessa behöver ha viss ytterligare vaksamhet i sina affärsförhållanden.
Svenskt Näringsliv och Sveriges Exportkontrollförening anser att det inte bör läggas ett sådant stort ansvar på företagen för exportkontrollen som ett utnyttjande av bemyndiganden skulle innebära. De anser också att ett införande av möjligheten att kräva tillstånd när det finns anledning att misstänka viss användning skulle innebära en konkurrensnackdel, då endast en fjärdedel av medlemsstaterna hittills har utnyttjat denna möjlighet.
Eftersom utvecklingen på området för produkter med dubbla användningsområden innebär att företagen ska ta ett ökat ansvar för exportkontrollen, vilket kommer till uttryck i den nya PDA-förordningen, är det möjligt att fler medlemsstater kommer att utnyttja möjligheterna till nationella tillståndskrav. I det fall bemyndigandena utnyttjas kan kontrollen av produkter med dubbla användningsområden stärkas. Den tekniska utvecklingen går allt snabbare och den internationella handeln blir allt viktigare för svenska företag. Vikten av och förväntan på att exportföretag agerar ansvarsfullt vad gäller respekt för mänskliga rättigheter i andra länder blir allt tydligare i en globaliserad värld och detsamma gäller även beträffande produkter med dubbla användningsområden. I konkurrenshänseende skulle det därför kunna bidra till ökad trygghet vid handel med svenska företag om svenska produkter inte riskerar att användas till oönskade ändamål. Som Swedish Aerospace Industries framhåller kan tillståndskraven medföra tydlighet och långsiktighet och underlätta möjligheterna för svenska företag att göra affärer.
De nationella tillståndskraven rör till stor del samma produkter och tjänster som redan omfattas av tillståndskrav enligt de direkt tillämpliga bestämmelserna som finns i PDA-förordningen. De nationella tillståndskraven innebär alltså främst ytterligare krav på vaksamhet för produkter och tjänster som företagen ändå är skyldiga att ha vaksamhet kring enligt förordningen. De skyldigheter som kan tillkomma enligt de nationella tillståndskraven är förhållandevis begränsade. Det är inte fråga om att införa ett förbud mot export av cyberövervakningsprodukter eller tillhandahållande av tekniskt bistånd, utan den behöriga myndigheten ska i dessa fall besluta om huruvida tillstånd ska krävas.
De utökade tillståndskraven
kan leda till att export av produkter som tidigare inte granskats, i vissa fall inte kommer att tillåtas. I de fallen handlar det dock om produkter som bedömts kunna användas i sådana syften som regleringen är avsedd att hindra. Det gäller även för det fall regeringen skulle meddela föreskrifter som begränsar tillämpningen av unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik.
Svensk Exportkontrollförening anser att den utökade administrativa börda som åläggs företagen inte kan anses stå i proportion till nyttan.
Företagen behöver dock redan ha en administrativ verksamhet för att uppfylla de krav som följer direkt av den nya PDA-förordningen. Den administrativa bördan för de eventuella nya tilläggskraven bör vara av mindre omfattning i förhållande till PDA-regelverket som helhet.
Säkerhets- och försvarsföretagen och Teknikföretagen framhåller att en förutsättning för en effektiv regelefterlevnad är ett nära samarbete mellan företagen, de berörda myndigheterna och övriga parter. De menar även att det krävs att företagen är aktiva i arbetet med att identifiera nya känsliga teknologier, vilket gör det angeläget att nå ut till de företag som berörs med relevant information och att även de mindre företagen ges bästa möjliga förutsättningar att efterleva gällande regelverk. Eftersom bl.a. kontrollen av cyberövervakningsprodukter är en nyhet i den nya PDAförordningen kan det särskilt gälla för exportörer av sådana produkter.
Även exempelvis Totalförsvarets forskningsinstitut betonar vikten av informationsinsatser från behöriga myndigheter. Inspektionen för strategiska produkter framhåller att de som bedriver verksamhet inom PDAområdet kommer förvänta sig ett ökat stöd i hur de aktuella förändringarna ska förstås och tillämpas och att myndigheten behöver avsätta resurser för att bistå med vägledning och besvara frågor för att säkerställa en god tillämpning av regelverket. I övrigt ska även kommissionen och rådet vid behov tillhandahålla riktlinjer och rekommendationer om bästa praxis för att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på ett konsekvent sätt (artikel 26.1 i den nya PDA-förordningen). När kommissionen utarbetar riktlinjerna och rekommendationerna framgår av förordningen att vederbörlig hänsyn bör tas till de små och medelstora företagens informationsbehov (skäl 20) och på sedvanligt sätt kommer industrins företrädare att involveras i denna process.
Vidare innebär det utökade kontrollområdet att fler företag kommer att avgiftsbeläggas enligt bestämmelserna i förordningen (2008:889) om finansiering av verksamheten vid Inspektionen för strategiska produkter. Avgiftssystemet innebär att de som omfattas av tillsyn av Inspektionen för strategiska produkter enligt PDA-lagen ska betala en årlig avgift. De årliga avgifterna ska sammantaget motsvara kostnaderna för tillsyn enligt den nya PDA-förordningen, PDA-lagen och föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen.
En annan konsekvens av förslagen är det utökade straffansvaret för de nya tillståndskraven som följer direkt av förordningen och som kan komma att införas genom de föreslagna bemyndigandena. Straffansvar finns redan i PDA-lagen för befintliga tillståndskrav. Som nämns ovan har regelverket lett till endast ett fåtal ärenden och det saknas skäl att tro att nu föreslagna bestämmelser skulle leda till någon betydande ökning. Konsekvenserna för företagen i denna del bör alltså bli begränsade.
Förslagen bedöms sammantaget medföra begränsade konsekvenser för företagen.
Konsekvenser för universitet och högskolor och övriga konsekvenser
Ett utnyttjande av bemyndigandena i fråga om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd kommer att påverka verksamheten vid universitet och högskolor, vilket också framförs av bl.a. Kungl. Tekniska högskolan och Lunds universitet. Att akademiska institutioner och forskningsinstitutioner står inför särskilda utmaningar vad gäller exportkontroll, bl.a. på grund av att deras forskningsarbete ofta inbegriper spjutspetsteknik och de vetenskapliga utbytenas internationella karaktär, är något som särskilt betonas i den nya PDA-förordningen (skäl 13). Dessa institutioner omfattas redan av nuvarande regelverk som följer direkt av den nya PDA-förordningen. På motsvarade sätt som för andra tillhandahållare av tekniskt bistånd innebär förslagen till bemyndiganden i PDAlagen en möjlighet för regeringen att dels införa en längre gående underrättelseskyldighet i förhållande till vad som redan följer av förordningen, dels utvidga tillämpningen till icke-förtecknade produkter. I båda fallen är det fråga om tillägg i regelverk som bör vara kända av de berörda lärosätena. De nationella tillståndskraven rör till stor del samma produkter och tjänster som redan omfattas av tillståndskrav enligt de direkt tillämpliga bestämmelserna som finns i PDA-förordningen och innebär främst ytterligare krav på vaksamhet för produkter och tjänster som universitet och högskolor ändå är skyldiga att ha vaksamhet kring enligt förordningen. Förslagen bedöms därför inte medföra några omfattande konsekvenser för universitet och högskolor. I enlighet med vad som anges ovan beträffande företagen finns behov av informationsverksamhet även i förhållande till universitet och högskolor. I sammanhanget kan framhållas att kommissionen till stöd för lärosätena redan tagit fram utförliga rekommendationer för hur deras interna efterlevnadsprogram kan stärkas med bäring på den nya PDA-förordningen (se kommissionens rekommendation (EU) 2021/1700 av den 15 september 2021 om interna efterlevnadsprogram för kontroll av forskning om produkter med dubbla användningsområden enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden). Konsekvenserna beträffande det utökade straffansvaret är desamma som för företagen.
Förslagen bedöms i övrigt inte få några ekonomiska eller andra konsekvenser för kommuner eller regioner, miljön eller jämställdheten, eller för några andra områden som bör redovisas.
8. Författningskommentar
Förslaget till lag om ändring i lagen (2000:1064) om kontroll av produkter med dubbla användningsområden och av tekniskt bistånd
1 § Denna lag gäller kontroll av produkter med dubbla användningsområden och kontroll av tekniskt bistånd.
Lagen innehåller kompletterande bestämmelser till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 av den 20 maj 2021 om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.
Bestämmelser finns också i lagen (1992:1300) om krigsmateriel och lagen (1984:3) om kärnteknisk verksamhet.
I paragrafen finns bestämmelser om lagens tillämpningsområde. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
I andra stycket görs en ändring av hänvisningen till den EU-förordning som lagen kompletterar, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDAförordningen.
2 § Med export, exportör, förmedlare, förmedlingstjänster, produkter med dubbla användningsområden, tekniskt bistånd, tillhandahållare av tekniskt bistånd och transitering avses i denna lag detsamma som i artikel 2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Paragrafen innehåller en uppräkning av vissa definitioner som används i lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
Ändringen innebär att begreppen tekniskt bistånd och tillhandahållare av tekniskt bistånd läggs till i uppräkningen och att hänvisningen till artikel 2 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att med de begrepp som anges i paragrafen avses i lagen detsamma som i artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen innebär också att de begrepp som i hittillsvarande lydelse är kursiverade inte längre är kursiverade.
3 § Med militära produkter enligt artikel 4.1 b och 4.1 c i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 avses i denna lag de produkter som enligt 1 § lagen (1992:1300) om krigsmateriel utgör krigsmateriel.
Paragrafen anger vad som i lagen avses med militära produkter enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.
Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 4.2 och 4.3 i 2009 års PDA-förordning ändras till att avse artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDAförordningen. I artiklarna, enligt både den tidigare och den nya lydelsen, hänvisas till militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen. Ändringen innebär
också att uttrycket militära produkter som i hittillsvarande lydelse är kursiverat inte längre är kursiverat.
Ändringen innebär även att det hittillsvarande andra stycket, som innehåller en definition av tekniskt bistånd, tas bort. Vad som avses med tekniskt bistånd i lagen anges i stället i 2 §.
4 § Frågor om tillstånd och förbud enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen prövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer.
En myndighet ska med eget yttrande lämna över ett ärende till regeringens prövning, om ärendet har principiell betydelse eller annars är av särskild vikt.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska pröva frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDAförordning ändras så att hänvisningen görs till den nya PDA-förordningen. Samma ordning gäller därmed för prövning av frågor om tillstånd och förbud enligt den nya PDA-förordningen som enligt 2009 års PDAförordning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Ändringen innebär även att det hittillsvarande tredje stycket, som innehåller en upplysning om att regeringen meddelar ytterligare föreskrifter om överlämnande av ärenden till regeringen, tas bort. Någon ändring i sak är inte avsedd.
4 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 4.3 eller 5.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer som avses i artiklarna 4.3 och 5.3 i samma förordning.
Paragrafen innehåller bemyndiganden för regeringen att meddela föreskrifter om vissa tillståndskrav och underrättelseskyldighet för exportörer av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.3. Paragrafen utformas enligt Lagrådets förslag.
Första stycket ändras så att regeringen genom ett nytt bemyndigande får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till den nya PDAförordningen ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 5.3 i förordningen. Tillståndskravet i artikel 5.3 avser export av cyberövervakningsprodukter, som är en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden, och gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för användning i samband med internt förtryck eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt. Det görs även en hänvisningsändring, från artikel 4.5 i 2009 års PDA-förordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I
till den nya PDA-förordningen. Tillståndskravet i artikel 4.3 gäller om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDAförordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen av artikel 4.5 även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDA-förordningen.
Andra stycket ändras så att regeringen får möjlighet att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.3 i den nya PDA-förordningen. Det gäller exportörer av cyberövervakningsprodukter som har anledning att misstänka att produkterna kan vara avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 5.1. Det görs även en motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 4.5 i 2009 års PDAförordning till artikel 4.3 i den nya PDA-förordningen.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
4 b § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 6.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.1 i samma förordning.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 5.1 och 5.2 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 6.1 och 6.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 6.3 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 6.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då artikel 6.1 till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I övrigt görs en språklig ändring.
4 c § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till förmedlingstjänster enligt artikel 6.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för förmedlare som avses i artikel 6.4 i samma förordning.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster. Övervägandena finns i avsnitt 5.2. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
I första stycket görs en ändring som innebär att hänvisningen till artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att meddela föreskrifter om utökade tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlingstjänster i de fall förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för något av de sätt att använda produkterna som anges i artikel 4.1 i samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att ordet ”förmedling” ersätts med ”förmedlingstjänster”.
I andra stycket görs, i fråga om möjligheten för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet, motsvarande hänvisningsändring som i första stycket, från artikel 5.3 i 2009 års PDA-förordning till artikel 6.4 i den nya PDA-förordningen.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
4 d § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av förbud mot transitering enligt artikel 7.1 i samma förordning.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om förbud mot transitering av icke-unionsprodukter. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 6.1 och 6.3 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 7.1 och 7.3 i den nya PDA-förordningen. Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 7.3 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga tillämpningen av artikel 7.1 till produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I till samma förordning. Det innebär att bemyndigandet för regeringen utökas jämfört med vad som gällde enligt 2009 års PDA-förordning, då det till skillnad mot den tidigare lydelsen även omfattar sådana sätt att använda produkterna som avses i artikel 4.1 c i den nya PDA-förordningen. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I övrigt görs en språklig ändring.
4 e § Regeringen får meddela föreskrifter om att tekniskt bistånd för en produkt
med dubbla användningsområden som avses i artikel 8.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.1 i samma förordning.
Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.
Bemyndigandet innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 8.4 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att utvidga kontrollen av tillhandahållande av tekniskt bistånd enligt artikel 8.1, från att endast avse produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till samma förordning till att även avse icke-förtecknade produkter med dubbla användningsområden. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
4 f § Regeringen får meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt
bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning.
Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för tillhandahållare av tekniskt bistånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.
Enligt bemyndigandet i första stycket får regeringen meddela föreskrifter om att tillhandahållande av tekniskt bistånd ska omfattas av krav på tillstånd enligt artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen. Det innebär att regeringen, enligt vad som anges i artikel 8.5 i den nya PDA-förordningen, får en möjlighet att meddela föreskrifter om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden i de fall tillhandahållaren har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 i samma förordning. Det gäller bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, viss slags militär slutanvändning och användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning.
Enligt bemyndigandet i andra stycket får regeringen meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för sådana tillhandahållare av tekniskt bistånd som avses i artikel 8.5 i samma förordning.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
5 § Regeringen får meddela föreskrifter om att en produkt med dubbla användningsområden ska omfattas av krav på tillstånd till export enligt artikel 9.1 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om krav på tillstånd till export. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 8.1 i 2009 års PDAförordning ändras till att avse artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen. Artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen anger i likhet med artikel 8.1 i 2009 års PDA-förordning att en medlemsstat med hänsyn till den allmänna säkerheten eller till överväganden rörande mänskliga rättigheter, får förbjuda eller kräva tillstånd för export av icke-förtecknade produkter med dubbla användningsområden. Jämfört med 2009 års PDA-förordning anges det i artikel 9.1 i den nya PDA-förordningen att hänsyn till den allmänna säkerheten inbegriper förebyggande av terroristhandlingar. Hänvis-
ningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
6 § Regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter som kompletterar bestämmelserna om exporttillstånd i artikel 12.1 a–c och 12.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821. Detsamma gäller för följande avsnitt i bilaga II till samma förordning:
– avsnitt A del 3.3 andra stycket, – avsnitt B del 3.3 andra stycket, – avsnitt C del 3.4 andra stycket, – avsnitt D del 3.5 andra stycket, – avsnitt E del 3.3 andra stycket, – avsnitt F del 3.3 andra stycket, och – avsnitt G del 3.7 andra stycket.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande att meddela föreskrifter om nationella exporttillstånd och unionens generella exporttillstånd. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6.
Ändringen innebär att hänvisningarna till bestämmelserna om exporttillstånd i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till motsvarande artiklar i och bilagor till den nya PDA-förordningen. Det har också i den sjunde strecksatsen gjorts ett tillägg om rapporteringskrav avseende unionens generella exporttillstånd för koncernintern överföring av programvara och teknik i avsnitt G del 3.7 andra stycket i bilaga II. Ändringen innebär att regeringen eller den myndighet som regeringen bestämmer får meddela föreskrifter om vilka upplysningar, utöver de som redan följer av tillståndet, som krävs om de produkter som exporteras enligt ett sådant tillstånd. Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Övriga ändringar är endast redaktionella.
6 a § Regeringen får meddela föreskrifter om att unionens generella export-
tillstånd som avses i avsnitt G i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 ska begränsas så att det inte medger export av programvara och teknik enligt avsnitt G del 3.2 d andra stycket i bilaga II till samma förordning.
Paragrafen är ny och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om att unionens generella exporttillstånd avseende koncernintern överföring av programvara och teknik i vissa fall inte medger export. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6.
Bemyndigandet innebär en möjlighet för regeringen att genom förordning utvidga tillämpningsområdet för bestämmelserna i avsnitt G del 3.2 b och c i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Dessa anger att tillståndet inte medger export av programvara och teknik om exportören känner till eller är medveten om viss avsedd användning eller återexport. Genom bemyndigandet ges regeringen möjlighet att utvidga tillämpningsområdet till att omfatta omständigheter där exportören har anledning att misstänka att programvaran eller tekniken i fråga är avsedd för sådan användning som anges i avsnitt G del 3.2 b och c i bilaga II till den nya PDA-förordningen. Det omfattar bl.a. användning i samband med utveckling eller spridning av massförstörelsevapen, militär slutanvändning och
användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
7 § Regeringen får meddela föreskrifter om krav på sådant tillstånd till överföring som avses i artikel 11.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821.
Regeringen får meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning.
Paragrafen innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om tillståndskrav och underrättelseskyldighet för operatörer vid överföringar inom EU. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.5.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 11.2 i den nya PDA-förordningen. Jämfört med artikel 22.2 i 2009 års PDA-förordning har de nya artiklarna 5 och 10 i den nya PDA-förordningen rörande cyberövervakningsprodukter och produkter på nationella kontrollistor lagts till i tillämpningsområdet för artikel 11.2 i samma förordning. Det innebär att omfattningen för bemyndigandet utökas till även krav på tillstånd till överföring för sådana produkter.
Andra stycket är nytt och innehåller ett bemyndigande för regeringen att meddela föreskrifter om underrättelseskyldighet för operatörer som avses i artikel 11.2 i samma förordning. Det innebär att regeringen får en möjlighet att meddela föreskrifter om att en operatör är skyldig att underrätta den behöriga myndigheten om en planerad överföring inom EU.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
8 § Tillstånd som meddelas med stöd av artikel 12.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 får i det enskilda fallet förenas med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen.
Paragrafen innehåller en bestämmelse om möjligheten att förena nationella exporttillstånd med de krav eller villkor som behövs för exportkontrollen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.6.
Ändringen innebär att hänvisningen till artikel 9.2 i 2009 års PDAförordning ersätts med en hänvisning till artikel 12.2 i den nya PDAförordningen, som behandlar individuella och globala exporttillstånd. Detta innebär inte någon ändring i sak. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
11 § Tillstånd till export, förmedlingstjänster, tillhandahållande av tekniskt bistånd, transitering eller överföring enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 kan återkallas, om tillståndshavaren har åsidosatt en föreskrift i förordningen eller en föreskrift som har meddelats med stöd av förordningen eller denna lag eller om det finns andra särskilda skäl till återkallelse.
Ett beslut om att återkalla ett tillstånd gäller omedelbart, om inte något annat beslutas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om återkallelse av tillstånd som meddelats med stöd av den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.4.
Ändringen i första stycket innebär att även tillstånd för tillhandahållande av tekniskt bistånd och transitering kan återkallas. Det görs även en hänvisningsändring, från 2009 års PDA-förordning till den nya PDAförordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Ändringarna i andra stycket är endast språkliga.
15 § Tillsyn över att bestämmelserna i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, denna lag eller föreskrifter som har meddelats med stöd av lagen följs utövas av Inspektionen för strategiska produkter eller den myndighet som regeringen bestämmer (tillsynsmyndigheten).
Regeringen får meddela föreskrifter om tillsynen.
Paragrafen innehåller bestämmelser om vilken myndighet som ska utöva tillsyn över den nya PDA-förordningen, denna lag eller föreskrifter som meddelats med stöd av lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDAförordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
Övriga ändringar är endast språkliga.
16 § Tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som för överföring inom Europeiska unionen, för transitering eller för export befattar sig med produkter med dubbla användningsområden eller av den som tillhandahåller förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd när det gäller sådana produkter. Med handling avses framställning i skrift eller bild samt upptagning som kan läsas, avlyssnas eller på annat sätt uppfattas endast med tekniska hjälpmedel.
Tillsynsmyndigheten har rätt att få tillträde till lokaler där den som avses i första stycket bedriver sin verksamhet. Detta gäller dock inte utrymme som utgör någons bostad.
Polismyndigheten ska lämna den hjälp som behövs för att tillsynen ska kunna genomföras. Tillsynsmyndigheten får begära hjälp även av andra statliga myndigheter för sin tillsyn.
Paragrafen innehåller bestämmelser om tillsynsmyndighetens rätt att få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll samt om myndighetens möjlighet att få tillträde till lokaler där verksamheten som ska kontrolleras bedrivs. Övervägandena finns i avsnitt 5.4.
Första stycket ändras så att tillhandahållandet av tekniskt bistånd knyts till produkter med dubbla användningsområden i stället för att regleras fristående. Det innebär att tillsynsmyndigheten har rätt att på begäran få de upplysningar och handlingar som behövs för kontroll av den som tillhandahåller tekniskt bistånd enligt den nya PDA-förordningen när det gäller produkter med dubbla användningsområden.
Övriga ändringar är endast språkliga.
17 § Den som enligt artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 är skyldig att bevara och på begäran av tillsyns-
myndigheten visa upp handlingar ska bevara dessa i fem år eller den längre tid som för vissa uppgifter eller handlingar kan vara föreskriven i lag eller annan författning.
I paragrafen finns bestämmelser om minsta bevarandetid för vissa handlingar som avses i den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2.
Ändringen innebär att hänvisningen till artiklarna 20.3 och 22.8 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen. I artikel 27.3 föreskrivs skyldigheter för exportörer av produkter med dubbla användningsområden samt för förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd att bevara och på begäran av tillsynsmyndigheten visa upp register eller förteckningar och dokument över sin export, förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd. I artikel 27.4 finns bestämmelser om skyldigheten att arkivera dokument och underlag rörande överföringar inom EU av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I till den nya PDA-förordningen. Genom ändringen omfattas även tillhandahållare av tekniskt bistånd av bestämmelsen om minsta bevarandetid. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
18 § Till böter eller fängelse i högst två år döms den som uppsåtligen utan tillstånd
1. exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 3.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i artikel 4.1, 4.2, 5.1, 5.2 eller 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 a § första stycket eller 5 §,
2. överför produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 11.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 7 § första stycket,
3. tillhandahåller förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 6.1 och 6.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 b § eller 4 c § första stycket, eller
4. tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som avses i
a) artikel 8.1 och 8.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt, eller
b) en föreskrift som har meddelats med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket.
Om brottet enligt första stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser för överträdelser av tillståndskrav enligt den nya PDA-förordningen och PDA-lagen samt sådana tillståndskrav som meddelats med stöd av PDA-lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7. Paragrafen utformas efter synpunkter från Lagrådet.
I första stycket 1 ändras hänvisningen till 2009 års PDA-förordning, till att avse den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till artikel 4.1–4.4 i 2009 års PDA-förordning ändras till motsvarande bestämmelser i artikel 4.1 och 4.2 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär också att straff föreskrivs för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.1 och 5.2. Cyberövervakningsprodukter är en särskild typ av produkter med dubbla användningsområden. För en definition av cyberövervakningsprodukter, se artikel 2 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att straff föreskrivs för den som uppsåtligen utan tillstånd exporterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 10.1 i samma förordning och för vilka tillståndskrav har inträtt. Det avser tillståndskrav för export av produkter med dubbla användningsområden till följd av att en annan medlemsstat inför ett sådant krav på grundval av en nationell kontrollförteckning enligt förfarandet i artikel 9 i samma förordning. För att tillståndskrav ska inträda krävs att en enskild exportör har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna kan vara avsedda för användning som ger anledning till oro med hänsyn till allmän säkerhet eller mänskliga rättigheter. Övriga ändringar är endast språkliga.
I första stycket 2 görs en hänvisningsändring från artikel 22.1 i 2009 års PDA-förordning till motsvarande artikel 11.1 i den nya PDA-förordningen. Artikeln reglerar tillståndskrav för överföring inom unionen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV till den nya PDA-förordningen. Det görs också en följdändring för överträdelser av tillståndskrav som meddelats genom föreskrifter med stöd av
7 § första stycket avseende överföring av andra produkter med dubbla användningsområden inom unionen. Det görs även en språklig ändring.
I första stycket 3 görs en hänvisningsändring från artikel 5.1 i 2009 års PDA-förordning till motsvarande artikel 6.1 och 6.2 i den nya PDAförordningen. Till följd av den ändrade definitionen av förmedlare i artikel 2.8 i den nya PDA-förordningen kommer straffbestämmelsen även omfatta juridiska personer och partnerskap som inte har hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta åsidosättande av tillståndskrav som följer av föreskrifter som har meddelats med stöd av 4 b §.
Första stycket 4 är ny och föreskriver straff för den som uppsåtligen utan tillstånd tillhandahåller tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden. Det gäller överträdelser av tillståndskrav enligt artikel 8.1 och 8.2 i den nya PDA-förordningen och av tillståndskrav som meddelats genom föreskrifter med stöd av 4 e § eller 4 f § första stycket.
För en definition av tekniskt bistånd respektive tillhandahållare av tekniskt bistånd, se kommentaren till 2 § och artikel 2 i den nya PDA-förordningen.
Det hittillsvarande andra stycket, som anger att första stycket också gäller elektronisk överföring av programvara eller teknik i vissa fall, tas bort. Sådan överföring av programvara eller teknik omfattas i stället av bestämmelserna i första stycket, till följd av definitionen av export i artikel 2.2 d i den nya PDA-förordningen.
I andra stycket, som i hittillsvarande lydelse utgjort tredje stycket, görs en redaktionell ändring som innebär att hänvisningen till det tidigare andra stycket tas bort. Ändringen innebär även att innehållet i det hittillsvarande
fjärde stycket, som anger vad som särskilt ska beaktas vid bedömningen av om brottet är grovt, flyttas till andra stycket. Det görs även en språklig ändring.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
18 a § Den som uppsåtligen bryter mot ett förbud mot transitering som har meddelats enligt artikel 7.1 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller i föreskrift som har meddelats med stöd av 4 d § döms till böter eller fängelse i högst två år.
Det som föreskrivs i första stycket gäller också den som uppsåtligen utan tillstånd transiterar produkter med dubbla användningsområden som avses i artikel 7.2 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 och för vilka tillståndskrav har inträtt.
Om brottet enligt första eller andra stycket är att anse som grovt döms till fängelse i lägst sex månader och högst sex år. Vid bedömningen av om brottet är grovt ska det särskilt beaktas om gärningen ingått som ett led i en brottslighet som utövats systematiskt eller i större omfattning, eller om gärningen inneburit en allvarlig kränkning av ett betydande samhällsintresse.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser för brott mot förbudet mot transitering och för överträdelser av tillståndskrav för transitering. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7.
Ändringen i första stycket innebär att hänvisningen till artikel 6.1 i 2009 års PDA-förordning ersätts med en hänvisning till artikel 7.1 i den nya PDA-förordningen. Ändringen innebär även att det straffbara området utökas till att omfatta åsidosättande av förbud mot transitering som följer av föreskrifter som meddelats med stöd av 4 d §.
Andra stycket är nytt och innebär att det som i första stycket föreskrivs om straff också ska gälla den som, efter att den behöriga myndigheten i ett enskilt fall infört tillståndskrav för en specifik transitering enligt artikel 7.2 i samma förordning, uppsåtligen utan tillstånd transiterar sådana produkter med dubbla användningsområden.
Ändringen i tredje stycket innebär att innehållet i det hittillsvarande andra stycket flyttas till tredje stycket och att vad som där föreskrivs om grovt brott även omfattar brott enligt andra stycket.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
19 § Den som av grov oaktsamhet begår en gärning som avses i 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket döms till böter eller fängelse i högst två år.
Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser för den som av grov oaktsamhet begår i paragrafen angivna gärningar. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.
Ändringen i första stycket innebär att den som av grov oaktsamhet bryter mot ett förbud mot transitering som meddelats med stöd av 4 d § eller utan tillstånd transiterar produkter som avses i artikel 7.2 i den nya PDAförordningen för vilka tillståndskrav har inträtt omfattas av det straffbelagda området. Hänvisningen till 18 § första stycket innebär att paragrafen omfattar de nya gärningar som omfattas av straffbestämmelsen i den paragrafen.
I övrigt görs en redaktionell ändring.
21 § För försök till brott enligt 18 § första stycket eller 18 a § första eller andra stycket samt för försök, förberedelse och stämpling till grovt brott enligt 18 § andra stycket eller 18 a § tredje stycket döms till ansvar enligt 23 kap. brottsbalken.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser i fråga om de osjälvständiga brottsformerna försök, förberedelse och stämpling när de gäller i paragrafen angivna brott. Övervägandena finns i avsnitt 5.7.
Ändringen innebär att brott mot förbud mot transitering enligt 18 a § andra stycket omfattas av brottsbalkens regler avseende brottsformen försök.
Övriga ändringar är endast redaktionella.
22 § Till böter eller fängelse i högst sex månader döms den som uppsåtligen eller av oaktsamhet
1. lämnar oriktiga uppgifter i en ansökan om tillstånd eller i någon annan handling som är av betydelse för prövningen av ett ärende enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag eller i en deklaration som avses i 12 eller 13 §,
2. åsidosätter krav eller villkor som har meddelats med stöd av artikel 12.4 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller denna lag,
3. åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artikel 4.2, 5.2, 6.2 eller 8.2 i
Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller som har föreskrivits med stöd av 4 a § andra stycket, 4 c § andra stycket, 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket,
4. åsidosätter sin uppgiftsskyldighet enligt artikel 11.9 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821, eller
5. bryter mot artikel 27.3 eller 27.4 i Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller mot 17 §.
Om gärningen är ringa, ska den inte medföra ansvar.
Paragrafen innehåller straffbestämmelser. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7.
Ändringen i första stycket 1 innebär att hänvisningen till 2009 års PDAförordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen.
I första stycket 2 görs en hänvisningsändring, från artikel 9.2 i 2009 års PDA-förordning till artikel 12.4 i den nya PDA-förordningen. Detta innebär inte någon ändring i sak.
Ändringen i första stycket 3 innebär att straff föreskrivs för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter sin underrättelseskyldighet enligt artiklarna 5.2 och 8.2 i samma förordning och för den som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits med stöd av 4 f § andra stycket eller 7 § andra stycket. Ändringen innebär också att straffbestämmelserna i hittillsvarande första stycket punkterna 4–6 flyttas till denna punkt. Genom ändringen i 4 a § omfattas underrättelseskyldighet för exportörer av cyberövervakningsprodukter som avses i artikel 5.3 i samma förordning. Det innebär att straff föreskrivs för en sådan exportör som uppsåtligen eller av oaktsamhet åsidosätter underrättelseskyldighet som har föreskrivits i förordning med stöd av 4 a § andra stycket. Det görs även hänvisningsändringar, från artiklarna 4.4 och 5.1 i 2009 års PDA-förordning till artiklarna 4.2 och 6.2 i den nya PDA-förordningen. Artiklarna innehåller bestämmelser om
underrättelseskyldighet för exportörer och förmedlare. Det innebär att det straffbara området utökas till att omfatta en förmedlares skyldighet att underrätta den behöriga myndigheten då denne känner till att produkterna helt eller delvis är avsedda att användas på något av de sätt som avses i artikel 4.1 b och 4.1 c i samma förordning. Det avser bl.a. användning i samband med viss slags militär slutanvändning och användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i en nationell militär förteckning.
I första stycket 4, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkt 7, görs en hänvisningsändring till artikel 11.9 i den nya PDA-förordningen. Detta innebär inte någon ändring i sak.
I första stycket 5, som i hittillsvarande lydelse betecknas punkt 8, görs en hänvisningsändring till artikel 27.3 och 27.4 i den nya PDA-förordningen. I artikel 27.3 i samma förordning har bevarandetiden för register eller förteckningar och dokument förlängts jämfört med artikel 20.3 i 2009 års PDA-förordning, från tre till fem år, vilket är i överensstämmelse med kraven i 17 §.
Hänvisningarna till förordningen är dynamiska och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
24 a § Om den uppgiftsskyldige försummar att i rätt tid lämna sådan underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett generellt tillstånd eller registrering som föreskrivs i avsnitt A–H i bilaga II till Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller rapportera om sådan användning som avses i avsnitt G del 3.7 första stycket och avsnitt H del 3.7 i bilaga II till samma förordning, får den myndighet som ska ta emot uppgifterna förelägga den uppgiftsskyldige att fullgöra sin skyldighet.
Ett beslut om föreläggande får förenas med vite.
Paragrafen innehåller bestämmelser om möjligheten för tillståndsmyndigheten att använda föreläggande mot den som är skyldig att lämna uppgifter om användningen av ett generellt tillstånd eller registrering enligt den nya PDA-förordningen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2 och 5.7.
Ändringen i första stycket innebär att även de nya generella tillstånden i avsnitt G och H i bilaga II till den nya PDA-förordningen omfattas av bestämmelsen. Det innebär att tillståndsmyndigheten kommer att kunna använda ett föreläggande då en exportör, som använder något av dessa två nya generella unionstillstånd, försummar att i rätt tid registrera sig eller lämna underrättelse om eller anmäla sitt första användande av ett sådant tillstånd. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I övrigt görs en språklig ändring.
Andra stycket är nytt och innebär att ett beslut om föreläggande enligt första stycket får förenas med vite. Detta framgick tidigare av första stycket.
25 § Beslut av en annan myndighet än regeringen att återkalla ett tillstånd får överklagas till allmän förvaltningsdomstol. Detsamma gäller en myndighets beslut enligt 12 § första stycket, 14, 16, 24 och 24 a §§.
Prövningstillstånd krävs vid överklagande till kammarrätten. Andra förvaltningsbeslut enligt Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2021/821 eller enligt denna lag får inte överklagas.
Paragrafen innehåller bestämmelser om överklagande av beslut enligt den nya PDA-förordningen och PDA-lagen. Övervägandena finns i avsnitt 5.2–5.4.
Ändringen i tredje stycket innebär att hänvisningen till 2009 års PDAförordning ersätts med en hänvisning till den nya PDA-förordningen. Hänvisningen till förordningen är dynamisk och avser alltså förordningen i den vid varje tidpunkt gällande lydelsen.
I övrigt görs en språklig ändring.
Hänvisningar till US1
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
61
I
(Lagstiftningsakter)
FÖRORDNINGAR
EUROPAPARLAMENTETS OCH RÅDETS FÖRORDNING (EU) 2021/821
av den 20 maj 2021
om upprättande av en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring
av samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden
(omarbetning)
EUROPAPARLAMENTET OCH EUROPEISKA UNIONENS RÅD HAR ANTAGIT DENNA FÖRORDNING
med beaktande av fördraget om Europeiska unionens funktionssätt, särskilt artikel 207.2,
med beaktande av Europeiska kommissionens förslag,
efter översändande av utkastet till lagstiftningsakt till de nationella parlamenten,
i enlighet med det ordinarie lagstiftningsförfarandet (
1
), och
av följande skäl:
(1)
Rådets förordning (EG) nr 428/2009 (
2
) har ändrats flera gånger på väsentliga punkter. Eftersom ytterligare
ändringar ska göras, bör den förordningen av tydlighets-, ändamålsenlighets- och effektivitetsskäl omarbetas.
(2)
Syftet med denna förordning är att säkerställa att unionen och dess medlemsstater fullt ut beaktar alla relevanta
överväganden på området för produkter med dubbla användningsområden. Relevanta överväganden omfattar
internationella skyldigheter och åtaganden, skyldigheter enligt relevanta sanktioner, överväganden som rör nationell
utrikes- och säkerhetspolitik, inbegripet de som ingår i rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/CFSP (
3
),
däribland mänskliga rättigheter, samt överväganden om avsedd slutanvändning och risken för avledning. Genom
denna förordning visar unionen sitt åtagande att upprätthålla robusta rättsliga krav när det gäller produkter med
dubbla användningsområden, samt att stärka utbytet av relevant information och öka transparensen. När det gäller
cyberövervakningsprodukter bör medlemsstaternas behöriga myndigheter särskilt beakta risken för att de används i
samband med internt förtryck eller allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och internationell humanitär rätt.
(3)
Denna förordning syftar också till att stärka den vägledning som ska ges till exportörer, särskilt små och medelstora
företag, när det gäller ansvarsfull praxis, dock utan att försämra den globala konkurrenskraften för exportörer av
produkter med dubbla användningsområden eller andra angränsande industrier eller akademiska områden som har
hemvist eller är etablerade i en medlemsstat.
(1) Europaparlamentets ståndpunkt av den 25 mars 2021 (ännu inte offentliggjord i EUT) och rådets beslut av den 10 maj 2021.
(2) Rådets förordning (EG) nr 428/2009 av den 5 maj 2009 om upprättande av en gemenskapsordning för kontroll av export, överföring,
förmedling och transitering av produkter med dubbla användningsområden (EUT L 134, 29.5.2009, s. 1).
(3) Rådets gemensamma ståndpunkt 2008/944/Gusp av den 8 december 2008 om fastställande av gemensamma regler för kontrollen av
export av militär teknik och krigsmateriel (EUT L 335, 13.12.2008, s. 99).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/1
62
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
(4)
Enligt Förenta nationernas säkerhetsråds resolution 1540 (2004), som antogs den 28 april 2004, ska alla stater vidta
och genomdriva kraftfulla åtgärder i syfte att införa inhemska kontroller för att förhindra spridningen av kärnvapen
och kemiska och biologiska vapen samt bärare av dessa, inbegripet genom att införa lämpliga kontroller av material,
utrustning och teknik med koppling till dessa. Det krävs också kontroller enligt relevanta internationella avtal, såsom
konventionen om förbud mot utveckling, produktion, lagring och användning av kemiska vapen samt om deras
förstöring (konventionen om kemiska vapen eller CWC) och konventionen om förbud mot utveckling, framställning
och lagring av bakteriologiska (biologiska) vapen och toxinvapen samt om deras förstöring (konventionen om
bakteriologiska vapen och toxinvapen eller BWC) och i linje med de åtaganden som överenskommits i multilaterala
exportkontrollregimer.
(5)
Ett effektivt gemensamt system för kontroll av export av produkter med dubbla användningsområden är därför
nödvändigt för att säkerställa att medlemsstaternas och unionens internationella åtaganden och ansvar, särskilt vad
gäller icke-spridning, regional fred, säkerhet och stabilitet och respekt för mänskliga rättigheter och internationell
humanitär rätt, uppfylls.
(6)
I EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen av den 12 december 2003 betonas unionens åtagande för
strikta nationella och internationellt samordnade exportkontroller.
(7)
Det är av avgörande betydelse att exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd eller andra berörda
parter bidrar till det övergripande målet för handelskontrollerna. För att de ska kunna agera i enlighet med denna
förordning måste bedömningen av risker i samband med transaktioner som omfattas av denna förordning göras
genom transaktionsgranskningsåtgärder, även kallad due diligence-principen, som en del av interna
efterlevnadsprogram. I detta avseende måste särskilt exportörernas storlek och organisationsstruktur beaktas vid
utarbetandet och genomförandet av interna efterlevnadsprogram.
(8)
För att hantera risken för att vissa cyberövervakningsprodukter som inte tas upp i förteckningen och som exporteras
från unionens tullområde skulle kunna missbrukas av personer som medverkar till eller är ansvariga för att leda eller
begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter eller internationell humanitär rätt är det lämpligt att införa
kontroll av sådana produkter. Riskerna i samband med detta gäller särskilt fall där cyberövervakningsutrustning är
särskilt utformad för att möjliggöra intrång eller djup paketinspektion i informations- och telekommunika
tionssystem för att utföra dold övervakning av fysiska personer genom övervakning, extraktion, insamling eller
analys av data, inbegripet biometriska uppgifter, från dessa system. Produkter som används för rent kommersiella
tillämpningar såsom fakturering, marknadsföring, kvalitetstjänster, användarnöjdhet eller nätsäkerhet anses i
allmänhet inte medföra sådana risker.
(9)
För att stärka den effektiva kontrollen av export av cyberövervakningsprodukter som inte tas upp i förteckningen
och är det viktigt att ytterligare harmonisera tillämpningen av övergripande kontroller (catch-all controls) på detta
område. I detta syfte har medlemsstaterna åtagit sig att stödja sådana kontroller genom att utbyta information
sinsemellan och med kommissionen, särskilt när det gäller den tekniska utvecklingen av cyberövervaknings
produkter, och genom att vara vaksamma vid tillämpningen av sådana kontroller för att främja ett utbyte på
unionsnivå.
(10) För att unionen snabbt ska kunna reagera på allvarligt missbruk av befintlig teknologi eller på nya risker i samband
med ny teknologi bör det införas en mekanism som gör det möjligt för medlemsstaterna att samordna sina åtgärder
när en ny risk identifieras. En sådan samordning bör följas av initiativ för att införa likvärdiga kontroller på
multilateral nivå för att bredda reaktionen på den identifierade risken.
(11) Överföring av programvara och teknik med dubbla användningsområden med hjälp av elektroniska medier, telefax
eller telefon till destinationer utanför unionens tullområde bör också kontrolleras. För att begränsa den
administrativa bördan för exportörer och medlemsstaternas behöriga myndigheter bör generella eller globala
licenser eller harmoniserade tolkningar av bestämmelser föreskrivas för vissa överföringar, såsom överföringar till
datormoln.
(12) Med hänsyn till tullmyndigheternas viktiga roll i genomdrivandet av exportkontroller bör de termer som används i
denna förordning i möjligaste mån vara förenliga med definitionerna i Europaparlamentets och rådets förordning (
4
)
(EU) nr 952/2013 (nedan kallad unionens tullkodex).
(4) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) nr 952/2013 av den 9 oktober 2013 om fastställande av en tullkodex för unionen
(EUT L 269, 10.10.2013, s. 1).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/2
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
63
(13) Olika kategorier av personer kan vara inblandade i export av produkter med dubbla användningsområden,
inbegripet fysiska personer såsom tjänsteleverantörer, forskare, konsulter och personer som på elektronisk väg
överför produkter med dubbla användningsområden. Det är mycket viktigt att alla sådana personer är medvetna
om de risker som är förknippade med export och tillhandahållande av tekniskt bistånd avseende känsliga produkter.
Framför allt står akademiska institutioner och forskningsinstitutioner inför särskilda utmaningar vad gäller
exportkontroll, bland annat på grund av deras allmänna engagemang för fritt utbyte av idéer, det faktum att deras
forskningsarbete ofta inbegriper spjutspetsteknik, deras organisatoriska strukturer och det vetenskapliga utbytenas
internationella karaktär. Medlemsstaterna och kommissionen bör vid behov öka medvetenheten inom den
akademiska världen och forskarvärlden och ge dem skräddarsydd vägledning för att hantera dessa särskilda
utmaningar. I överensstämmelse med multilaterala exportkontrollregimer bör genomförandet av kontroller i
möjligaste mån leda till ett gemensamt tillvägagångssätt när det gäller vissa bestämmelser, särskilt när det gäller de
akademiskt relaterade märkningarna ”grundforskning” och ”allmänt tillgänglig” som befriar från kontroll.
(14) Definitionen av termen förmedlare bör revideras så att den omfattar juridiska personer och partnerskap som inte har
hemvist eller är etablerade i en medlemsstat och som tillhandahåller förmedlingstjänster från unionens tullområde.
(15) I Lissabonfördraget klargjordes att tillhandahållande av tekniskt bistånd som inbegriper en gränsöverskridande
rörlighet omfattas av unionens behörighet. Det är därför lämpligt att införa en definition av tekniskt bistånd och att
specificera vilka kontroller som ska tillämpas på dess tillhandahållande. Av effektivitets- och konsekvensskäl bör
dessutom kontrollerna av tillhandahållandet av tekniskt bistånd harmoniseras.
(16) Liksom i förordning (EG) nr 428/2009 bör det vara möjligt för medlemsstaternas myndigheter att under vissa
omständigheter förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden, om de genom
underrättelser eller andra källor har rimliga skäl att misstänka att produkterna helt eller delvis är, eller kan vara,
avsedda för militär slutanvändning i ett land som omfattas av ett vapenembargo, eller för spridning av massförstö
relsevapen eller bärare av sådana vapen.
(17) Licensvillkor och licenskrav bör vid behov harmoniseras för att undvika snedvridning av konkurrensen och för att
säkerställa en konsekvent och effektiv tillämpning av kontroller i hela unionens tullområde. I detta syfte är det också
nödvändigt att medlemsstaternas behöriga myndigheter är tydligt identifierade i alla kontrollsituationer. Ansvaret för
att besluta om individuella, globala eller nationella generella exporttillstånd, om tillstånd för tillhandahållande av
förmedlingstjänster och tekniskt bistånd, transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden
och om överföringstillstånd inom unionens tullområde av produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga IV, ligger hos de nationella myndigheterna.
(18) Riktlinjer för interna efterlevnadsprogram bör införas för att bidra till likvärdiga förutsättningar bland exportörerna
och förbättra tillämpningen av kontroller. Sådana riktlinjer bör ta hänsyn till skillnader i storlek, resurser,
verksamhetsområden och andra egenskaper hos och villkor för exportörer och deras dotterbolag, såsom
koncerninterna strukturer och standarder för efterlevnad, och därigenom undvika en strategi baserad på ”en modell
för alla” och hjälpa varje exportör att hitta egna lösningar för efterlevnad och konkurrenskraft. Exportörer som
använder globala exporttillstånd bör tillämpa ett internt efterlevnadsprogram, såvida inte den behöriga
myndigheten anser det onödigt på grund av andra omständigheter som den har beaktat vid behandlingen av
exportörens ansökan om ett globalt exporttillstånd.
(19) Ytterligare unionens generella exporttillstånd bör införas för att minska den administrativa bördan för företag,
särskilt små och medelstora företag, och myndigheter, samtidigt som en lämplig kontroll av de relevanta
produkterna och de relevanta destinationerna säkerställs. Vid behov kan medlemsstaterna ge exportörer vägledning
om tillämpningen av generella tillstånd. Medlemsstaterna kan också införa nationella generella exporttillstånd för
export med låg risk om de anser det nödvändigt. Ett tillstånd för stort projekt bör också införas för att anpassa
licensieringsvillkoren till branschens specifika behov.
(20) Kommissionen bör i nära samråd med medlemsstaterna och berörda parter utarbeta riktlinjer och/eller
rekommendationer för bästa praxis till stöd för den praktiska tillämpningen av kontroller. När kommissionen
utarbetar riktlinjerna och/eller rekommendationerna bör den ta vederbörlig hänsyn till de små och medelstora
företagens informationsbehov.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/3
64
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
(21) Gemensamma förteckningar över produkter med dubbla användningsområden, destinationer och riktlinjer är
väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll.
(22) Medlemsstater som upprättar nationella kontrollförteckningar i enlighet med denna förordning bör underrätta
kommissionen och övriga medlemsstater om sådana förteckningar. Medlemsstaterna bör också informera
kommissionen och övriga medlemsstater om alla beslut att avslå en ansökan om tillstånd för export för vilken
tillstånd krävs på grundval av en nationell kontrollförteckning.
(23) För att möjliggöra en snabb reaktion från unionen på ändrade förhållanden när det gäller bedömningen av hur
känsliga exporterna är inom ramen för unionens generella unionsexporttillstånd samt den tekniska och
kommersiella utvecklingen, bör befogenheten att anta akter i enlighet med artikel 290 i fördraget om Europeiska
unionens funktionssätt (EUF-fördraget) delegeras till kommissionen med avseende på ändringar av bilagorna I, II
och IV till denna förordning. Beslut om att uppdatera den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla
användningsområden som omfattas av exportkontroll i bilaga I bör stämma överens med de skyldigheter och
åtaganden som medlemsstaterna eller unionen har accepterat som medlemmar i de relevanta internationella icke-
spridningsavtalen och som medlemmar i multilaterala exportkontrollregimer eller genom ratificering av relevanta
internationella fördrag. I de fall ändringen av bilaga I rör produkter med dubbla användningsområden som även
förtecknas i bilaga II eller IV, bör dessa bilagor ändras i enlighet med detta. Beslut om att uppdatera de gemensamma
förteckningarna över produkter och destinationer som anges i avsnitten A–H i bilaga II bör göras med beaktande av
bedömningskriterierna i denna förordning. Det är av särskild betydelse att kommissionen genomför lämpliga samråd
under sitt förberedande arbete, inklusive på expertnivå, och att dessa samråd genomförs i enlighet med principerna i
det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning (
5
). För att säkerställa lika stor delaktighet i
förberedelsen av delegerade akter erhåller Europaparlamentet och rådet alla handlingar samtidigt som
medlemsstaternas experter, och deras experter ges systematiskt tillträde till möten i kommissionens expertgrupper
som arbetar med förberedelse av delegerade akter.
(24) Kommissionen bör offentliggöra uppdateringarna av bilaga I genom delegerade akter på unionens alla officiella
språk.
(25) Kommissionen bör offentliggöra och löpande uppdatera en sammanställning av de nationella kontrollförteckningar
som är i kraft i medlemsstaterna på unionens alla officiella språk.
(26) Nationella bestämmelser och beslut som rör export av produkter med dubbla användningsområden bör antas inom
ramen för den gemensamma handelspolitiken och i synnerhet Europaparlamentets och rådets förordning (EU)
2015/479 (
6
). Genom lämpligt informationsutbyte och lämpliga samråd om nationella bestämmelser och beslut bör
man säkerställa en effektiv och konsekvent tillämpning av kontroller i hela unionens tullområde.
(27) Ett gemensamt kontrollsystem är en förutsättning för att skapa fri rörlighet inom unionens tullområde för produkter
med dubbla användningsområden.
(28) I enlighet med och inom ramen för artikel 36 i EUF-fördraget och i enlighet med de internationella förpliktelser som
ingåtts förbehåller medlemsstaterna sig rätten att genomföra kontroll av överföringar av vissa produkter med dubbla
användningsområden inom unionens tullområde i syfte att skydda allmän ordning eller säkerhet. Förteckningen över
produkter som omfattas av kontroller av överföring inom unionen i bilaga IV bör regelbundet ses över med
beaktande av den fortsatta utvecklingen av de underliggande internationella förpliktelserna, samt den tekniska och
kommersiella utvecklingen när det gäller bedömningen av hur känsliga överföringarna är. Beslut om att uppdatera
den gemensamma förteckningen över produkter med dubbla användningsområden som omfattas av exportkontroll
i bilaga IV bör fattas med beaktande av artikel 36 i EUF-fördraget, nämligen medlemsstaternas intressen i fråga om
allmän ordning och allmän säkerhet.
(29) Den 22 september 1998 undertecknade medlemsstaterna och kommissionen tilläggsprotokoll till respektive
kontrollavtal mellan medlemsstaterna, Europeiska atomenergigemenskapen och Internationella atomenergiorganet,
vilka bland andra åtgärder ålägger medlemsstaterna att tillhandahålla uppgifter om överföring av angiven
utrustning och icke-nukleärt material. Kontrollerna av överföringar inom unionen bör göra det möjligt för unionen
och dess medlemsstater att fullgöra sina skyldigheter inom ramen för dessa avtal.
(5) EUT L 123, 12.5.2016, s. 1.
(6) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2015/479 av den 11 mars 2015 om gemensamma exportregler (EUT L 83, 27.3.2015,
s. 34).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/4
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
65
(30) För att uppnå en enhetlig och konsekvent tillämpning av kontrollerna i hela unionen är det lämpligt att öka
omfattningen av samråden och informationsutbytet mellan medlemsstaterna och kommissionen, och att införa
verktyg för att stödja utvecklingen av ett gemensamt nätverk för exportkontroll i hela unionen, såsom elektroniska
licensieringsförfaranden, tekniska expertgrupper och inrättandet av en mekanism för samordning av
genomdrivandet. Det är särskilt viktigt att säkerställa att exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd
och andra relevanta aktörer som berörs av denna förordning, inbegripet näringslivet och det civila samhällets
organisationer, när det är lämpligt rådfrågas av samordningsgruppen för produkter med dubbla
användningsområden och de tekniska expertgrupperna.
(31) Även om tullmyndigheterna utbyter viss information med andra tullmyndigheter genom system för riskhantering i
enlighet med unionens tullbestämmelser är det också lämpligt att säkerställa ett nära samarbete mellan
licensierings- och tullmyndigheter.
(32) Det bör, i den mån det rör personuppgifter, klargöras att behandlingen och utbytet av information bör följa de
tillämpliga reglerna om skydd för fysiska personer med avseende på behandling av personuppgifter och om det fria
flödet för sådana uppgifter enligt Europaparlamentets och rådets förordningar (EU) 2016/679 (
7
) och (EU)
2018/1725 (
8
).
(33) Medlemsstaterna och kommissionen bör vidta alla nödvändiga åtgärder för att säkerställa att konfidentiella uppgifter
skyddas i enlighet med särskilt kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 (
9
) och (EU, Euratom) 2015/444 (
10
)
samt avtalet mellan Europeiska unionens medlemsstater, församlade i rådet, om skydd av säkerhetsskyddsklassi
ficerade uppgifter som utbyts i Europeiska unionens intresse (
11
). Detta inbegriper särskilt skyldigheten att inte
placera uppgifterna på en lägre säkerhetsskyddsklassificeringsnivå eller besluta att de inte längre ska vara säkerhets
skyddsklassificerade utan föregående skriftligt medgivande från upphovsmannen. Alla icke-säkerhetsskyddsklassi
ficerade känsliga uppgifter eller uppgifter som lämnas konfidentiellt bör hanteras som sådana av myndigheterna.
(34) Verksamhet för att nå ut till den privata sektorn, i synnerhet till små och medelstora företag, och transparens är
väsentliga inslag i en effektiv ordning för exportkontroll. Det är därför lämpligt att vid behov fortsätta med
utarbetandet av riktlinjer för att stödja tillämpningen av denna förordning och att offentliggöra en årlig
unionsrapport om genomförandet av kontroller.
(35) Den årliga unionsrapporten om genomförandet av kontroller bör innehålla relevant information om licensiering och
genomdrivande av kontroller enligt denna förordning, med vederbörlig hänsyn till behovet av att säkerställa skyddet
för vissa uppgifters konfidentiella karaktär, särskilt när offentliggörandet av licensieringsuppgifter skulle kunna
påverka nationella säkerhetsfrågor som tagits upp av medlemsstaterna eller äventyra affärshemligheter och göra det
möjligt för leverantörer utanför unionen att kringgå medlemsstaternas restriktiva licensbeslut.
(36) För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning bör varje medlemsstat vidta åtgärder för att ge de
behöriga myndigheterna nödvändiga befogenheter.
(37) I enlighet med EU:s strategi mot spridning av massförstörelsevapen bör varje medlemsstat själv fastställa tillämpliga
effektiva, proportionella och avskräckande sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning. Det
är också lämpligt att införa bestämmelser för att stödja ett effektivt genomförande av kontroller, bland annat genom
en mekanism för samordning av genomdrivandet.
(7) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2016/679 av den 27 april 2016 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter och om det fria flödet av sådana uppgifter och om upphävande av direktiv 95/46/EG (allmän
dataskyddsförordning) (EUT L 119, 4.5.2016, s. 1).
(8) Europaparlamentets och rådets förordning (EU) 2018/1725 av den 23 oktober 2018 om skydd för fysiska personer med avseende på
behandling av personuppgifter som utförs av unionens institutioner, organ och byråer och om det fria flödet av sådana uppgifter samt
om upphävande av förordning (EG) nr 45/2001 och beslut nr 1247/2002/EG (EUT L 295, 21.11.2018, s. 39).
(9) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/443 av den 13 mars 2015 om säkerhet inom kommissionen (EUT L 72, 17.3.2015, s. 41).
(10) Kommissionens beslut (EU, Euratom) 2015/444 av den 13 mars 2015 om säkerhetsbestämmelser för skydd av säkerhetsskyddsklassi
ficerade EU-uppgifter (EUT L 72, 17.3.2015, s. 53).
(11) EUT C 202, 8.7.2011, s. 13.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/5
66
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
(38) I unionens tullkodex fastställs bland annat bestämmelser om export och återexport av varor. Ingenting i denna
förordning inskränker eventuella bemyndiganden som har beviljats i kraft av och i enlighet med unionens tullkodex
och dess tillämpningsföreskrifter.
(39) Exportkontroller bidrar till internationell säkerhet och inverkar på handeln med tredjeländer. Det är därför lämpligt
att utveckla dialog och samarbete med tredjeländer i syfte att stödja likvärdiga förutsättningar på global nivå och
stärka den internationella säkerheten. Särskilt bör medlemsstaterna och kommissionen öka sitt bidrag till de
multilaterala exportkontrollregimernas verksamhet. Medlemsstaterna och kommissionen bör också stödja dessa
regimer när det gäller utvecklingen av robusta exportkontroller som en global bas och modell för internationell
bästa praxis och ett viktigt verktyg för att säkerställa internationell fred och stabilitet. Bidrag bör lämnas när alla
medlemsstater har identifierat en ny risk när det gäller cyberövervakningsprodukter för att säkerställa likvärdiga
förutsättningar på multilateral nivå.
(40) Denna förordning ska gälla utan att det påverkar tillämpningen av kommissionens delegerade beslut av den
15 september 2015 som kompletterar Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU (
12
), som fastställer
särskilda regler för kontroll av export av produkter för den offentliga reglerade tjänsten inom Galileoprogrammet.
(41) Denna förordning står i överensstämmelse med de grundläggande rättigheter och principer som erkänns särskilt i
Europeiska unionens stadga om de grundläggande rättigheterna.
HÄRIGENOM FÖRESKRIVS FÖLJANDE.
KAPITEL I
INNEHÅLL OCH DEFINITIONER
Artikel 1
Genom denna förordning fastställs en unionsordning för kontroll av export, förmedling, transitering och överföring av
samt tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden.
Artikel 2
I denna förordning gäller följande definitioner:
1. produkter med dubbla användningsområden: produkter, inbegripet programvara och teknik, som kan användas för både
civila och militära ändamål, och inbegriper produkter som kan användas för utformning, utveckling, produktion eller
användning av kärnvapen, kemiska vapen eller biologiska vapen eller bärare av dessa, inbegripet alla varor som kan
användas både för icke-explosiva ändamål och för att på något sätt bidra vid tillverkning av kärnvapen eller andra
kärnladdningar.
2. export:
a) ett exportförfarande i den mening som avses i artikel 269 i unionens tullkodex,
b) återexport i den mening som avses i artikel 270 i unionens tullkodex; återexport föreligger också om en summarisk
utförseldeklaration måste inges under en transitering genom unionens tullområde enligt led 11 i den här artikeln på
grund av att produkternas slutdestination har ändrats,
c) en passiv förädling i den mening som avses i artikel 259 i unionens tullkodex, eller
(12) Europaparlamentets och rådets beslut nr 1104/2011/EU av den 25 oktober 2011 om närmare föreskrifter för tillträde till den
offentliga reglerade tjänst som erbjuds via det globala system för satellitnavigering som inrättats genom Galileoprogrammet (EUT L
287, 4.11.2011, s. 1).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/6
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
67
d) överföring av programvara eller teknik med hjälp av elektroniska medier, inklusive telefax, telefon, e-post eller
andra elektroniska medel till en destination utanför unionens tullområde; det inbegriper att programvaran och
tekniken görs tillgänglig i elektronisk form till fysiska eller juridiska personer eller till partnerskap utanför
unionens tullområde; det inbegriper även muntlig överföring av teknik när tekniken beskrivs via ett röstöverfö
ringsmedium.
3. exportör:
a) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som, vid den tidpunkt då exportdeklarationen eller
deklarationen om återexport eller en summarisk utförseldeklaration godkänns, innehar avtalet med mottagaren i
tredjelandet och har befogenhet att besluta om att föra ut produkterna ur unionens tullområde; om inget
exportkontrakt har ingåtts eller om innehavaren av kontraktet inte agerar på egna vägnar, avses med exportör den
person som har befogenhet att avgöra om produkterna ska föras ut från unionens tullområde, eller
b) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som beslutar att överföra programvara eller teknik med
hjälp av elektroniska medier, inbegripet telefax, telefon, e-post eller på något annat elektroniskt sätt, till en
destination utanför unionens tullområde, eller att i elektronisk form göra sådan programvara och teknik tillgänglig
för fysiska eller juridiska personer eller partnerskap utanför unionens tullområde.
Om rätten att förfoga över produkten med dubbla användningsområden innehas av en person som är bosatt eller
etablerad utanför unionens tullområde enligt det avtal som ligger till grund för exporten ska exportören anses vara
den avtalsslutande part som är bosatt eller etablerad inom unionens tullområde,
c) om led a eller b inte är tillämpligt, varje fysisk person som transporterar de produkter med dubbla
användningsområden som ska exporteras när dessa produkter med dubbla användningsområden ingår i
personens personliga bagage i den mening som avses i artikel 1.19 a i kommissionens delegerade förordning (EU)
2015/2446 (
13
).
4. exportdeklaration: en handling genom vilken varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, i föreskriven form
och på föreskrivet sätt, begär att produkter med dubbla användningsområden som anges i led 1 ska omfattas av ett
exportförfarande.
5. deklaration om återexport: en handling i den mening som avses i artikel 5.13 i unionens tullkodex.
6. summarisk utförseldeklaration: en handling i den mening som avses i artikel 5.10 i unionens tullkodex.
7. förmedlingstjänster:
a) förhandling eller organisering av transaktioner för inköp, försäljning eller leverans av produkter med dubbla
användningsområden från ett tredjeland till något annat tredjeland, eller
b) försäljning eller inköp av produkter med dubbla användningsområden som befinner sig i tredjeländer för
överföring till något annat tredjeland.
I denna förordning undantas ett rent tillhandahållande av stödtjänster från denna definition. Med stödtjänster avses
transport, finansiella tjänster, försäkring eller återförsäkring samt allmän reklam eller säljfrämjande åtgärder.
8. förmedlare: varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller förmedlingstjänster från
unionens tullområde till ett tredjelands territorium.
9. tekniskt bistånd: allt tekniskt stöd som har samband med reparationer, utveckling, tillverkning, montering, provning,
underhåll eller annan teknisk service, i form av exempelvis anvisningar, rådgivning, utbildning, förmedling av praktisk
kunskap, färdigheter eller konsulttjänster, inbegripet genom elektroniska medel liksom per telefon eller andra muntliga
former av bistånd.
10. tillhandahållare av tekniskt bistånd:
a) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap som tillhandahåller tekniskt bistånd från unionens
tullområde till ett tredjelands territorium,
(13) Kommissionens delegerade förordning (EU) 2015/2446 av den 28 juli 2015 om komplettering av Europaparlamentets och rådets
förordning (EU) nr 952/2013 vad gäller närmare regler avseende vissa bestämmelser i unionens tullkodex (EUT L 343, 29.12.2015, s. 1).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/7
68
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
b) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat, som
tillhandahåller tekniskt bistånd inom ett tredjelands territorium, eller
c) varje fysisk eller juridisk person eller varje partnerskap, som är bosatt eller etablerat i en medlemsstat, som
tillhandahåller tekniskt bistånd till en person som är bosatt i ett tredjeland och som tillfälligt befinner sig i
unionens tullområde.
11. transitering: transport av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förs in i och passerar genom
unionens tullområde till en destination utanför unionens tullområde när dessa produkter
a) omfattas av förfarandet för extern transitering enligt artikel 226 i unionens tullkodex och endast passerar genom
unionens tullområde,
b) omlastas i, eller återexporteras direkt från, en frizon,
c) är i tillfällig förvaring och återexporteras direkt från en anläggning för tillfällig lagring, eller
d) fördes in i unionens tullområde på samma fartyg eller luftfartyg som kommer att föra dem ut från det området utan
lossning.
12. individuellt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en slutanvändare eller mottagare i ett
tredjeland och som omfattar en eller flera produkter med dubbla användningsområden.
13. globalt exporttillstånd: ett tillstånd som beviljas en bestämd exportör för en typ eller kategori av produkter med dubbla
användningsområden och som kan gälla export till en eller flera angivna slutanvändare och/eller i ett eller flera
angivna tredjeländer.
14. tillstånd för stort projekt: ett individuellt exporttillstånd eller ett globalt exporttillstånd som beviljas en bestämd exportör
för en typ eller kategori av produkter med dubbla användningsområden och som kan gälla export till en eller flera
angivna slutanvändare i ett eller flera angivna tredjeländer för ett specifikt stort projekt.
15. unionens generella exporttillstånd: ett exporttillstånd för export till vissa destinationsländer som är tillgängligt för alla
exportörer som uppfyller de villkor och krav som förtecknas i avsnitten A–H i bilaga II.
16. nationellt generellt exporttillstånd: ett exporttillstånd som definieras genom nationell lagstiftning i enlighet med
artikel 12.6 och avsnitt C i bilaga III.
17. unionens tullområde: det tullområde i unionen som avses i artikel 4 i unionens tullkodex.
18. icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden: produkter som har status som icke-unionsvaror i den mening som
avses i artikel 5.24 i unionens tullkodex.
19. vapenembargo: ett vapenembargo som har införts genom ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som har antagits av
rådet eller genom ett beslut av Organisationen för säkerhet och samarbete i Europa (OSSE) eller ett vapenembargo
som har beslutats i en bindande resolution från Förenta nationernas säkerhetsråd.
20. cyberövervakningsprodukter: produkter med dubbla användningsområden som är särskilt konstruerade för att möjliggöra
dold övervakning av fysiska personer genom monitorering extraktion, inhämtning eller analys av data från
informations- och telekommunikationssystem.
21. internt efterlevnadsprogram: fortlöpande effektiva, ändamålsenliga och proportionella policyer och förfaranden som
antagits av exportörer för att underlätta efterlevnaden av bestämmelserna och målen i denna förordning och av
villkoren i de tillstånd som genomförs enligt denna förordning, inbegripet, bland annat, due diligence-åtgärder för
bedömning av risker relaterade till export av produkterna till slutanvändare och slutanvändningar.
22. i allt väsentligt identisk transaktion: en transaktion som avser produkter med i allt väsentligt identiska parametrar eller
tekniska egenskaper och som involverar samma slutanvändare eller mottagare som en annan transaktion.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/8
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
69
KAPITEL II
RÄCKVIDD
Artikel 3
1.
Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I.
2.
Enligt artikel 4, 5, 9 eller 10 kan tillstånd även krävas för export till alla eller vissa destinationer av vissa produkter
med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.
Artikel 4
1.
Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om
exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara,
avsedda för följande:
a) Användning i samband med utveckling, produktion, hantering, bruk, underhåll, lagring, detektion, identifiering eller
spridning av kemiska eller biologiska vapen eller kärnvapen eller andra kärnladdningar, eller utveckling, produktion,
underhåll eller lagring av missiler som är i stånd att bära sådana vapen.
b) Militär slutanvändning om det land som köper produkterna eller destinationslandet är föremål för ett vapenembargo. I
detta led avses med militär slutanvändning
i) införlivande med militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning,
ii) användning av tillverknings-, provnings- eller analysutrustning och komponenter till sådan utrustning, för att
utveckla, tillverka eller underhålla militära produkter som ingår i medlemsstaternas militära förteckning, eller
iii) användning av icke-färdigtillverkade produkter i en anläggning för att tillverka militära produkter som ingår i
medlemsstaternas militära förteckning.
c) Användning som delar av eller komponenter till militära produkter som förtecknas i den nationella militära
förteckningen och som har exporterats från en medlemsstats territorium utan tillstånd eller i strid med ett tillstånd
enligt den medlemsstatens nationella lagstiftning.
2.
Om en exportör känner till att de produkter med dubbla användningsområden som denne avser att exportera som
inte förtecknas i bilaga I helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1 i denna artikel, ska
exportören underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida tillstånd ska
krävas för exporten i fråga.
3.
En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av produkter med dubbla
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller
delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i punkt 1 i denna artikel.
4.
En medlemsstat som beslutar om ett tillståndskrav enligt punkt 1, 2 eller 3 ska omedelbart underrätta sina
tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter och förse övriga medlemsstater och kommissionen med
relevant information om tillståndskravet i fråga, särskilt när det gäller de berörda produkterna och slutanvändarna, såvida
medlemsstaten inte anser att det är olämpligt att göra detta mot bakgrund av transaktionens art eller den berörda
informationens känslighet.
5.
Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till information som mottas i enlighet med punkt 4 och ska informera
sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter om detta.
6.
För att medlemsstaterna ska kunna pröva alla giltiga avslag ska artikel 16.1, 16.2 och 16.5–16.7 tillämpas på fall som
rör produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/9
70
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
7.
Allt informationsutbyte som krävs enligt denna artikel ska ske i enlighet med de rättsliga kraven om skydd av
personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell
säkerhet. Allt sådant informationsutbyte ska ske via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system som avses i
artikel 23.6.
8.
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning (EU)
2015/479.
Artikel 5
1.
Tillstånd ska krävas för export av cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har
informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för
användning i samband med internt förtryck och/eller för att begå allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter och
internationell humanitär rätt.
2.
Om en exportör känner till, enligt sina due diligence-resultat, att de cyberövervakningsprodukter som denna avser att
exportera, som inte förtecknas i bilaga I, helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses i punkt 1 i
denna artikel, ska exportören underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida
tillstånd ska krävas för exporten i fråga. Kommissionen och rådet ska tillgängliggöra riktlinjer för exportörer som avses i
artikel 26.1.
3.
En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för export av cyberövervaknings
produkter som inte förtecknas i bilaga I om exportören har anledning att misstänka att produkterna helt eller delvis är,
eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i punkt 1 i denna artikel.
4.
En medlemsstat som beslutar om ett tillståndskrav enligt punkt 1, 2 eller 3 ska omedelbart underrätta sina
tullmyndigheter och andra relevanta nationella myndigheter och ska förse övriga medlemsstater och kommissionen med
relevant information om tillståndskravet i fråga, särskilt avseende de berörda produkterna och enheterna, såvida
medlemsstaten inte anser att det är olämpligt att göra detta mot bakgrund av transaktionens art eller den berörda
informationens känslighet.
5.
Medlemsstaterna ska ta vederbörlig hänsyn till information som mottagits enligt punkt 4 och se över den mot
bakgrund av kriterierna i punkt 1 inom 30 arbetsdagar. De ska informera sina tullmyndigheter och andra relevanta
nationella myndigheter. I undantagsfall får varje medlemsstat begära en förlängning av den 30-dagarsperioden. En sådan
förlängning får dock inte överskrida 30 arbetsdagar.
6.
Om alla medlemsstater till varandra och kommissionen anmäler att ett tillståndskrav bör införas för i allt väsentligt
identiska transaktioner, ska kommissionen i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning offentliggöra information om
de cyberövervakningsprodukter och, när det är lämpligt, destinationer som omfattas av tillståndskrav som anmälts av
medlemsstaterna för detta ändamål.
7.
Medlemsstaterna ska minst en gång om året se över den information som offentliggörs i enlighet med punkt 6, på
grundval av relevant information och analyser från kommissionen. Om alla medlemsstater till varandra och kommissionen
anmäler att offentliggörandet av ett tillståndskrav bör ändras eller förnyas, ska kommissionen omgående och i enlighet med
detta ändra eller förnya den information som offentliggjorts enligt punkt 6 i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
8.
För att medlemsstaterna ska kunna pröva alla giltiga avslag ska artikel 16.1, 16.2 och 16.5–16.7 tillämpas på fall som
rör cyberövervakningsprodukter som inte förtecknas i bilaga I.
9.
Allt informationsutbyte som krävs enligt denna artikel ska ske i enlighet med de rättsliga kraven om skydd av
personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell
säkerhet. Allt sådant informationsutbyte ska ske via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system som avses i
artikel 23.6.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/10
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
71
10.
Medlemsstaterna ska överväga att stödja införandet av produkter som offentliggjorts enligt punkt 6 i denna artikel i
de relevanta internationella icke-spridningssystemen eller överenskommelserna om exportkontroll i syfte att utvidga
kontrollerna. Kommissionen ska tillhandahålla analyser av relevanta uppgifter som samlats in enligt artiklarna 23.2
och 26.2.
11.
Denna förordning påverkar inte medlemsstaternas rätt att vidta nationella åtgärder enligt artikel 10 i förordning
(EU) 2015/479.
Artikel 6
1.
Tillstånd ska krävas för tillhandahållande av förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden
som förtecknas i bilaga I om förmedlaren har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt
eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.
2.
Om en förmedlare avser att tillhandahålla förmedlingstjänster för produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga I och känner till att dessa produkter helt eller delvis är avsedda för någon av de användningar som avses
i artikel 4.1, ska förmedlaren underrätta den behöriga myndigheten. Den behöriga myndigheten ska besluta om huruvida
sådana förmedlingstjänster ska omfattas av tillstånd.
3.
En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas
upp i förteckningen.
4.
En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av förmedlings
tjänster för produkter med dubbla användningsområden, om förmedlaren har anledning att misstänka att produkterna är,
eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som anges i artikel 4.1.
5.
Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i punkterna 3 och 4 i den här artikeln.
Artikel 7
1.
Transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I får när som helst
förbjudas av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där produkterna befinner sig om produkterna helt eller delvis
är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.
2.
Innan beslut fattas om huruvida en transitering ska förbjudas får den behöriga myndigheten i enskilda fall införa
tillståndskrav för den specifika transiteringen av produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I, om
produkterna helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1. Om
transiteringen sker genom flera medlemsstaters territorium ska den behöriga myndigheten i varje berörd medlemsstat
kunna förbjuda sådan transitering genom dess territorium.
Den behöriga myndigheten får besluta om tillståndskrav för den fysiska eller juridiska person eller det partnerskap som har
ett avtal med mottagaren i tredjelandet och som har befogenhet att besluta om avsändande av produkterna som passerar
genom unionens tullområde.
Om den fysiska eller juridiska personen eller partnerskapet inte är bosatt eller etablerat i unionens tullområde får den
behöriga myndigheten besluta om tillståndskrav för
a) deklaranten i den mening som avses i artikel 5.15 i unionens tullkodex,
b) fraktföraren i den mening som avses i artikel 5.40 i unionens tullkodex, eller
c) den fysiska person som transporterar produkterna med dubbla användningsområden under transitering, om dessa
produkter med dubbla användningsområden ingår i den personens personliga bagage.
3.
En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas
upp i förteckningen.
4.
Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på de nationella åtgärder som avses i punkt 3 i den här artikeln.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/11
72
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
Artikel 8
1.
Tillstånd ska krävas för tillhandahållande av tekniskt bistånd för produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga I om tillhandahållaren av tekniskt bistånd har informerats av den behöriga myndigheten om att
produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara, avsedda för någon av de användningar som avses i artikel 4.1.
2.
Om en tillhandahållare av tekniskt bistånd avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla
användningsområden som förtecknas i bilaga I och känner till att dessa produkter helt eller delvis är avsedda för någon av
de användningar som avses i artikel 4.1, ska tillhandahållaren av tekniskt bistånd underrätta den behöriga myndigheten.
Den behöriga myndigheten ska besluta huruvida sådant tekniskt bistånd ska omfattas av tillstånd.
3.
Punkterna 1 och 2 ska inte tillämpas om det tekniska biståndet
a) tillhandahålls inom eller till territoriet i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II, eller till en person som är
bosatt i ett land som förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II,
b) sker i form av överföring av information som är allmänt tillgänglig eller som utgör grundforskning i den mening som
avses i den allmänna anmärkningen rörande teknik eller anmärkningen rörande kärnteknik i bilaga I,
c) tillhandahålls av myndigheter eller organ i en medlemsstat inom ramen för deras officiella uppgifter,
d) tillhandahålls för en medlemsstats väpnade styrkor på grundval av de uppgifter som tilldelats dem,
e) avser ett ändamål som anges i undantagen för produkter i Missilteknologikontrollregimen (MTCR-teknikprodukter) i
bilaga IV, eller
f) utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av produkter för vilka ett
exporttillstånd har beviljats.
4.
En medlemsstat får utvidga tillämpningen av punkt 1 till produkter med dubbla användningsområden som inte tas
upp i förteckningen.
5.
En medlemsstat får anta eller behålla nationell lagstiftning om tillståndskrav för tillhandahållande av tekniskt bistånd
om en tillhandahållare av tekniskt bistånd som avser att tillhandahålla tekniskt bistånd för produkter med dubbla
användningsområden har anledning att misstänka att dessa produkter är, eller kan vara, avsedda för någon av de
användningar som avses i artikel 4.1.
6.
Artikel 9.2, 9.3 och 9.4 ska tillämpas på sådana nationella åtgärder som avses i punkterna 4 och 5 i den här artikeln.
Artikel 9
1.
En medlemsstat får med hänsyn till den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terroristhandlingar, eller till
överväganden rörande mänskliga rättigheter, förbjuda eller kräva tillstånd för export av produkter med dubbla
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I.
2.
Medlemsstaterna ska till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje åtgärd som vidtagits enligt punkt 1
utan dröjsmål och ange de exakta skälen till åtgärden. Om åtgärden består i att upprätta en nationell kontrollförteckning
ska medlemsstaterna också informera kommissionen och övriga medlemsstater om beskrivningen av de kontrollerade
produkterna.
3.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål till kommissionen och övriga medlemsstater anmäla varje ändring av åtgärder
som vidtagits enligt punkt 1, inbegripet varje ändring av deras nationella kontrollförteckningar.
4.
Kommissionen ska offentliggöra de åtgärder som anmälts till den enligt punkterna 2 och 3 i C-serien av Europeiska
unionens officiella tidning. Kommissionen ska separat, utan dröjsmål och på unionens alla officiella språk, offentliggöra en
sammanställning av de nationella kontrollförteckningar som är i kraft i medlemsstaterna. Kommissionen ska, efter
anmälan från en medlemsstat om eventuella ändringar av sin nationella kontrollförteckning, utan dröjsmål och på
unionens alla officiella språk offentliggöra en uppdatering av den sammanställning av nationella kontrollförteckningar
som är i kraft i medlemsstaterna.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/12
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
73
Artikel 10
1.
Tillstånd ska krävas för export av produkter med dubbla användningsområden som inte förtecknas i bilaga I om en
annan medlemsstat inför tillståndskrav för export av dessa produkter på grundval av en nationell kontrollförteckning över
produkter som antagits av den medlemsstaten enligt artikel 9 och offentliggjorts av kommissionen enligt artikel 9.4, och
om exportören har informerats av den behöriga myndigheten om att produkterna i fråga helt eller delvis är, eller kan vara,
avsedda för användning som ger anledning till oro avseende den allmänna säkerheten, inbegripet förebyggande av terrorist
handlingar, eller överväganden rörande mänskliga rättigheter.
2.
En medlemsstat som avslår ett tillstånd som krävs enligt punkt 1 ska också underrätta kommissionen och övriga
medlemsstater om ett sådant beslut.
3.
En medlemsstat som enlig punkt 1 i denna artikel beslutar om tillståndskrav för export av en produkt med dubbla
användningsområden som inte förtecknas i bilaga I, ska informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella
myndigheter om tillståndskravet utan dröjsmål och, när det är lämpligt, förse övriga medlemsstater och kommissionen
med relevant information, särskilt om de berörda produkterna och slutanvändarna. De övriga medlemsstaterna ska på
vederbörligt sätt beakta denna information och informera sina tullmyndigheter och andra relevanta nationella
myndigheter om detta.
Artikel 11
1.
Tillstånd ska krävas för överföring inom unionen av de produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i
bilaga IV. Produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i del 2 i bilaga IV får inte omfattas av ett generellt
tillstånd.
2.
En medlemsstat får föreskriva ett tillståndskrav för överföring av andra produkter med dubbla användningsområden
från sitt territorium till en annan medlemsstat i fall då vid tidpunkten för överföringen
a) operatören eller den behöriga myndigheten vet att de berörda produkternas slutdestination är belägen utanför unionens
tullområde,
b) det i den medlemsstat från vilken produkterna ska överföras krävs tillstånd i enlighet med artikel 3, 4, 5, 9 eller 10 för
exporten av dessa produkter till den slutdestinationen och sådan export direkt från medlemsstatens territorium inte har
tillåtits genom ett generellt tillstånd eller ett globalt tillstånd, och
c) produkterna inte ska genomgå någon behandling eller bearbetning enligt definitionen i artikel 60.2 i unionens tullkodex
i den medlemsstat till vilken de ska överföras.
3.
Ansökan om det överföringstillstånd som avses i punkterna 1 och 2 ska göras i den medlemsstat från vilken
produkterna med dubbla användningsområden ska överföras.
4.
I fall då den därpå följande exporten av produkter med dubbla användningsområden redan har godkänts av den
medlemsstat från vilken produkterna ska överföras genom de samrådsförfaranden som avses i artikel 14, ska tillstånd för
överföring omedelbart utfärdas till aktören, om inte omständigheterna har förändrats väsentligt.
5.
En medlemsstat som antar lagstiftning som föreskriver ett tillståndskrav som avses i punkt 2 ska utan dröjsmål
informera kommissionen och övriga medlemsstater om de åtgärder den har vidtagit. Kommissionen ska offentliggöra
dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
6.
Tillämpningen av de åtgärder som avses i punkterna 1 och 2 får inte innebära kontroller vid de inre gränserna inom
unionens tullområde, utan endast kontroller som utförs som en del av de normala kontrollförfaranden som tillämpas på
ett icke-diskriminerande sätt inom hela unionens tullområde.
7.
Tillämpningen av åtgärder som vidtagits enligt punkterna 1 och 2 får inte leda till att överföring från en medlemsstat
till en annan underkastas mer restriktiva villkor än export av samma produkter till tredjeländer.
8.
En medlemsstat får, för varje överföring inom unionen från den medlemsstaten av produkter som förtecknas i bilaga
I, kategori 5, del 2 men som inte finns förtecknade i bilaga IV, genom nationell lagstiftning kräva att ytterligare uppgifter
om dessa produkter ska tillhandahållas den behöriga myndigheten i den medlemsstaten.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/13
74
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
9.
I de relevanta kommersiella dokument som avser överföring inom unionen av produkter med dubbla
användningsområden som förtecknas i bilaga I ska det tydligt anges att produkterna omfattas av kontroll vid export från
unionens tullområde. Sådana dokument ska särskilt omfatta alla försäljningskontrakt, orderbekräftelser, fakturor eller
leveransavier.
KAPITEL III
EXPORTTILLSTÅND OCH TILLSTÅND FÖR FÖRMEDLINGSTJÄNSTER OCH TEKNISKT BISTÅND
Artikel 12
1.
Följande typer av exporttillstånd får utfärdas, eller inrättas, enligt denna förordning:
a) Individuella exporttillstånd.
b) Globala exporttillstånd.
c) Nationella generella exporttillstånd.
d) Unionens generella exporttillstånd för export av vissa produkter till vissa destinationer på särskilda villkor och krav för
användning enligt avsnitten A–H i bilaga II.
Tillstånd som utfärdas eller inrättas enligt denna förordning ska vara giltiga i hela unionens tullområde.
2.
Individuella och globala exporttillstånd enligt denna förordning ska beviljas av den behöriga myndigheten i den
medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad.
Utan att det påverkar tillämpningen av artikel 2.3 ska individuella exporttillstånd, om exportören inte är bosatt eller
etablerad i unionens tullområde, beviljas enligt denna förordning av den behöriga myndigheten i den medlemsstat där
produkterna med dubbla användningsområden befinner sig.
Alla individuella och globala exporttillstånd ska, när så är möjligt, utfärdas via elektroniska medel på formulär som minst
innehåller samtliga uppgifter och i den ordning som anges i förlagorna i avsnitt A i bilaga III.
3.
Individuella exporttillstånd och globala exporttillstånd ska vara giltiga i upp till två år, om inte den behöriga
myndigheten beslutar något annat.
Tillstånd för stort projekt ska vara giltiga under en period som ska fastställas av den behöriga myndigheten, dock inte längre
än fyra år, utom under vederbörligen motiverade omständigheter baserade på projektets varaktighet.
4.
Exportörerna ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information som krävs för deras ansökningar om
individuellt och globalt exporttillstånd, så att fullständig information ges, särskilt om slutanvändaren, destinationslandet
och den exporterade produktens slutanvändning.
De individuella exporttillstånden ska omfattas av krav på slutanvändningsintyg. Den behöriga myndigheten får undanta
vissa ansökningar från skyldigheten att tillhandahålla ett slutanvändningsintyg. De globala exporttillstånden får om så är
lämpligt omfattas av krav på slutanvändningsintyg.
Exportörer som använder globala exporttillstånd ska genomföra ett internt efterlevnadsprogram, såvida inte den behöriga
myndigheten anser det onödigt på grund av annan information som den har beaktat vid behandlingen av exportörens
ansökan om ett globalt exporttillstånd.
Rapporteringskrav och krav på interna efterlevnadsprogram avseende användningen av globala exporttillstånd ska
fastställas av medlemsstaterna.
På exportörernas begäran ska globala exporttillstånd som innehåller kvantitativa begränsningar delas upp.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/14
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
75
5.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om individuella eller globala tillstånd inom
en tidsfrist som ska fastställas enligt nationell rätt eller praxis.
6.
Nationella generella exporttillstånd ska
a) inte omfatta produkter som förtecknas i avsnitt I i bilaga II.
b) definieras i enlighet med nationell lagstiftning eller praxis; de får användas av alla exportörer som är etablerade eller
bosatta i den medlemsstat som utfärdar dessa tillstånd, om de uppfyller de krav som fastställs i denna förordning och i
den kompletterande nationella lagstiftningen; de ska utfärdas i enlighet med vad som anges i avsnitt C i bilaga III.
c) inte användas om exportören har informerats av den behöriga myndigheten att produkterna i fråga helt eller delvis är,
eller kan vara, avsedda för sådan användning som anges artikel 4.1, eller om exportören känner till att produkterna är
avsedda för ovannämnda användning.
Nationella generella exporttillstånd får även tillämpas på produkter och destinationer som förtecknas i avsnitten A–H i
bilaga II.
Medlemsstaterna ska till kommissionen omedelbart anmäla alla nationella generella exporttillstånd som utfärdas eller
ändras. Kommissionen ska offentliggöra sådana meddelanden i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
7.
Den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad får förbjuda exportören att
använda unionens generella exporttillstånd om det föreligger skäligen grundad misstanke i fråga om exportörens förmåga
att följa villkoren för tillståndet eller en bestämmelse i lagstiftningen om exportkontroll.
Medlemsstaternas behöriga myndigheter ska utbyta information om exportörer som är förbjudna att använda unionens
generella exporttillstånd, såvida inte den behöriga myndigheten i den medlemsstat där exportören är bosatt eller etablerad
fastställer att exportören inte kommer att försöka exportera produkter med dubbla användningsområden genom en annan
medlemsstat. Informationsutbytet ska ske med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 23.6.
Artikel 13
1.
Tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt denna förordning ska beviljas av den
behöriga myndigheten i den medlemsstat där förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd är bosatt eller
etablerad. Om förmedlaren eller tillhandahållaren av tekniskt bistånd inte är bosatt eller etablerad inom unionens
tullområde ska tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd enligt denna förordning beviljas
av den behöriga myndigheten i den medlemsstat varifrån förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet kommer att
tillhandahållas.
2.
Tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster ska beviljas för en bestämd kvantitet specifika produkter och det
ska tydligt anges var produkterna finns i ursprungstredjelandet, vem slutanvändaren är och exakt var slutanvändaren
befinner sig.
I tillstånd för tekniskt bistånd ska det tydligt anges vem slutanvändaren är och exakt var slutanvändaren befinner sig.
Tillstånden ska vara giltiga i hela unionens tullområde.
3.
Förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska förse den behöriga myndigheten med all relevant information
som krävs för ansökan om tillstånd enligt denna förordning, särskilt uppgifter om var produkterna med dubbla
användningsområden befinner sig, en tydlig beskrivning av produkterna och de kvantiteter det rör sig om, tredje parter
som är inblandade i transaktionen, destinationslandet, slutanvändaren i det landet och exakt var denna befinner sig.
4.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska behandla ansökningar om tillstånd för tillhandahållande av
förmedlingstjänster och tekniskt bistånd inom en tidsfrist som ska fastställas enligt nationell lagstiftning eller praxis.
5.
Alla tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd ska, när så är möjligt, utfärdas via
elektroniska medel på formulär som minst innehåller samtliga uppgifter i, och i den ordning som anges i, förlagorna i
avsnitt B i bilaga III.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/15
76
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
Artikel 14
1.
Om produkter med dubbla användningsområden, för vilka en ansökan om individuellt tillstånd har lämnats in för
export till en destination som inte förtecknas i avsnitt A del 2 i bilaga II eller till alla destinationer när det är fråga om de
produkter med dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga IV, befinner sig i eller kommer att befinna sig i en
eller flera andra medlemsstater än den där ansökan har lämnats in, ska detta anges i ansökan. Den behöriga myndigheten i
den medlemsstat där ansökan om tillstånd har lämnats in ska omedelbart samråda med de behöriga myndigheterna i de
berörda medlemsstaterna och förse dem med relevant information. Detta samråd får ske med hjälp av det elektroniska
system som avses i artikel 23.6. De medlemsstater som konsulteras ska inom tio arbetsdagar framföra eventuella
invändningar mot beviljandet av ett sådant tillstånd, vilka ska vara bindande för den medlemsstat där ansökan har lämnats
in.
Om inga invändningar har tagits emot inom tio arbetsdagar ska de konsulterade medlemsstaterna anses inte ha några
invändningar.
I undantagsfall får varje konsulterad medlemsstat begära en förlängning av den tiodagarsperioden. En sådan förlängning får
emellertid inte överskrida 30 arbetsdagar.
2.
Om en export kan strida mot en medlemsstats grundläggande säkerhetsintressen, får den staten rikta en begäran till
en annan medlemsstat att inte bevilja ett exporttillstånd eller, om tillstånd redan har beviljats, att ogiltigförklara, tillfälligt
upphäva, ändra eller återkalla detta. Den medlemsstat som tar emot en sådan begäran ska omedelbart inleda samråd av
icke-bindande natur med den begärande medlemsstaten, vilket ska avslutas inom tio arbetsdagar. Om den medlemsstat
som tar emot begäran beslutar att bevilja tillståndet, ska den medlemsstaten underrätta kommissionen och övriga
medlemsstater om detta med hjälp av det elektroniska system som avses i artikel 23.6.
Artikel 15
1.
Vid beslut om beviljande av tillstånd eller om förbud mot transitering enligt denna förordning ska medlemsstaterna
beakta alla relevanta aspekter, inbegripet följande:
a) Unionens och medlemsstaternas internationella skyldigheter och åtaganden, särskilt de skyldigheter och åtaganden de
har accepterat i egenskap av medlemmar i de relevanta internationella icke-spridningssystemen och överenskom
melserna om exportkontroll eller genom ratificeringen av relevanta internationella fördrag.
b) Deras skyldigheter enligt de sanktioner som införts genom ett beslut eller en gemensam ståndpunkt som antagits av
rådet eller genom ett beslut av OSSE eller genom en bindande resolution från FN:s säkerhetsråd.
c) Nationella utrikes- och säkerhetspolitiska aspekter, inbegripet de som täcks av gemensam ståndpunkt 2008/944/Gusp.
d) Den avsedda slutanvändningen och risken för avledning.
2.
Utöver de kriterier som anges i punkt 1 ska medlemsstaterna, när de bedömer en ansökan om ett globalt
exporttillstånd, beakta exportörens genomförande av ett internt efterlevnadsprogram.
Artikel 16
1.
Den behöriga myndigheten får i enlighet med denna förordning vägra att bevilja exporttillstånd och får
ogiltigförklara, tillfälligt upphäva, ändra eller återkalla ett exporttillstånd som den en gång har beviljat. Om den behöriga
myndigheten avslår, ogiltigförklarar, tillfälligt upphäver, avsevärt begränsar eller återkallar ett exporttillstånd eller om den
har beslutat att avsedd export inte ska tillåtas, ska den anmäla detta till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter
och kommissionen och delge dem relevant information. Om den behöriga myndigheten i en medlemsstat tillfälligt har
upphävt ett exporttillstånd ska den slutliga bedömningen överlämnas till de behöriga myndigheterna i de övriga
medlemsstaterna och kommissionen när perioden för det tillfälliga upphävandet löper ut.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/16
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
77
2.
De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska se över avslag på tillstånd som anmälts enligt punkt 1 inom tre år
från det att de har anmälts och återkalla, ändra eller förlänga dem. De behöriga myndigheterna i medlemsstaterna ska så
snart som möjligt anmäla resultatet av översynen till de behöriga myndigheterna i övriga medlemsstater och till
kommissionen. Avslag som inte återkallas ska fortsätta att gälla och ska ses över vart tredje år. Vid den tredje översynen
ska den berörda medlemsstaten vara skyldig att förklara skälen för att avslaget ska kvarstå.
3.
Den behöriga myndigheten ska utan dröjsmål till de övriga medlemsstaternas behöriga myndigheter och
kommissionen anmäla beslut om att förbjuda en transitering av produkter med dubbla användningsområden, vilket fattats
i enlighet med artikel 7. Dessa anmälningar ska innehålla all relevant information, inbegripet produktens klassificering, dess
tekniska parametrar, destinationsland och slutanvändare.
4.
Punkterna 1 och 2 i denna artikel ska också tillämpas på tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och
tekniskt bistånd enligt artikel 13.
5.
Innan den behöriga myndigheten i en medlemsstat beslutar om den ska bevilja tillstånd eller förbjuda en transitering
enligt denna förordning, ska den granska alla giltiga avslag eller beslut om att förbjuda transitering av produkter med
dubbla användningsområden som förtecknas i bilaga I och som fattats enligt denna förordning för att fastställa om
tillstånd eller transitering för en i allt väsentligt identisk transaktion har avslagits av de behöriga myndigheterna i en annan
medlemsstat. Den ska sedan samråda med de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som utfärdade dessa avslag eller
beslut om att förbjuda transitering enligt punkterna 1, 3 och 4 i denna artikel.
De behöriga myndigheterna i de rådfrågade medlemsstaterna ska inom tio arbetsdagar meddela huruvida de anser att
transaktionen i fråga är en i allt väsentligt identisk transaktion. Om inget svar har tagits emot inom tio arbetsdagar ska det
anses att de behöriga myndigheterna i de medlemsstater som rådfrågats inte betraktar transaktionen i fråga som en i allt
väsentligt identisk transaktion.
Om mer information krävs för att korrekt utvärdera transaktionen i fråga ska de behöriga myndigheterna i de berörda
medlemsstaterna komma överens om en förlängning av den tiodagarsperioden. En sådan förlängning får emellertid inte
överskrida 30 arbetsdagar.
Om den behöriga myndigheten efter dessa samråd beslutar att bevilja ett tillstånd eller tillåta en transitering, ska den
meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och kommissionen och lämna all relevant information
för att förklara beslutet.
6.
Alla anmälningar som krävs enligt denna artikel ska göras via säkra elektroniska medel, inbegripet genom det system
som avses i artikel 23.6.
7.
All information som utbyts enligt denna artikel ska överensstämma med artikel 23.5 om informationens
konfidentiella karaktär.
KAPITEL IV
ÄNDRING AV FÖRTECKNINGARNA ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN OCH AV
DESTINATIONER
Artikel 17
1.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att ändra förteckningarna över
produkter med dubbla användningsområden i bilagorna I och IV enligt följande:
a) Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga I ska ändras i enlighet med de relevanta
skyldigheter och åtaganden samt ändringar av dessa som medlemsstaterna och, när det är lämpligt, unionen har
godtagit som medlemmar i de internationella icke-spridnings- och exportkontrollregimerna eller genom ratificering av
relevanta internationella fördrag.
b) Om ändringen av bilaga I gäller produkter med dubbla användningsområden som också förtecknas i bilaga II eller IV ska
dessa bilagor ändras i enlighet därmed.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/17
78
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2.
Kommissionen ges befogenhet att anta delegerade akter i enlighet med artikel 18 för att ändra bilaga II genom att ta
bort produkter och genom att lägga till eller ta bort destinationer från tillämpningsområdet för unionens generella
exporttillstånd i samråd med den samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats i
enlighet med artikel 24 och med beaktande av skyldigheter och åtaganden enligt de relevanta icke-spridnings- och
exportkontrollregimerna, såsom ändringar av kontrollförteckningarna, liksom relevant geopolitisk utveckling. När
tvingande skäl till skyndsamhet kräver borttagande av särskilda destinationer från tillämpningsområdet för ett av unionens
generella exporttillstånd, ska det förfarande som föreskrivs i artikel 19 tillämpas på delegerade akter som antas enligt denna
punkt.
Artikel 18
1.
Befogenheten att anta delegerade akter ges till kommissionen med förbehåll för de villkor som anges i denna artikel.
2.
Den befogenhet att anta delegerade akter som avses i artikel 17 ges till kommissionen för en period på fem år från och
med den 9 september 2021. Kommissionen ska utarbeta en rapport om delegeringen av befogenhet senast nio månader
före utgången av perioden på fem år. Delegeringen av befogenhet ska genom tyst medgivande förlängas med perioder av
samma längd, såvida inte Europaparlamentet eller rådet motsätter sig en sådan förlängning senast tre månader före
utgången av perioden i fråga.
3.
Den delegering av befogenhet som avses i artikel 17 får när som helst återkallas av Europaparlamentet eller rådet. Ett
beslut om återkallelse innebär att delegeringen av den befogenhet som anges i beslutet upphör att gälla. Beslutet får verkan
dagen efter det att det offentliggörs i Europeiska unionens officiella tidning, eller vid ett senare i beslutet angivet datum. Det
påverkar inte giltigheten av delegerade akter som redan har trätt i kraft.
4.
Innan kommissionen antar en delegerad akt, ska den samråda med experter som utsetts av varje medlemsstat i
enlighet med principerna i det interinstitutionella avtalet av den 13 april 2016 om bättre lagstiftning.
5.
Så snart kommissionen antar en delegerad akt ska den samtidigt delge Europaparlamentet och rådet denna.
6.
En delegerad akt som antas enligt artikel 17 ska träda i kraft endast om varken Europaparlamentet eller rådet har gjort
invändningar mot den delegerade akten inom en period av två månader från den dag då akten delgavs Europaparlamentet
och rådet, eller om både Europaparlamentet och rådet, före utgången av den perioden, har underrättat kommissionen om
att de inte kommer att invända. Denna period ska förlängas med två månader på Europaparlamentets eller rådets initiativ.
Artikel 19
1.
Delegerade akter som antas enligt denna artikel ska träda i kraft utan dröjsmål och ska tillämpas så länge ingen
invändning görs i enlighet med punkt 2. Delgivningen av en delegerad akt till Europaparlamentet och rådet ska innehålla
en motivering till varför det skyndsamma förfarandet tillämpas.
2.
Såväl Europaparlamentet som rådet får invända mot en delegerad akt i enlighet med det förfarande som avses i
artikel 18.6. I ett sådant fall ska kommissionen upphäva akten omedelbart efter det att Europaparlamentet eller rådet har
delgett den sitt beslut om att invända.
Artikel 20
Förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i bilaga IV, som är en underavdelning av bilaga I, ska
uppdateras med beaktande av artikel 36 i EUF-fördraget, nämligen medlemsstaternas intressen i fråga om allmän ordning
och allmän säkerhet.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/18
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
79
KAPITEL V
TULLFÖRFARANDEN
Artikel 21
1.
Vid fullgörandet av formaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden vid det tullkontor som
ansvarar för handläggningen av exportdeklarationen ska exportören framlägga bevis för att nödvändigt exporttillstånd har
erhållits.
2.
Exportören får anmodas att tillhandahålla en översättning av eventuella dokument som framläggs som bevis, till ett
officiellt språk i den medlemsstat där exportdeklarationen uppvisas.
3.
En medlemsstat får även, utan att det påverkar befogenheter som den tilldelats i kraft av och i enlighet med unionens
tullkodex, för en period som inte överstiger de perioder som avses i punkt 4, avbryta förfarandet för export från dess
territorium eller, vid behov, på annat sätt förhindra att produkter med dubbla användningsområden som omfattas eller
inte omfattas av ett giltigt exporttillstånd lämnar unionen via dess territorium, om den har
a) anledning att misstänka att
i) relevant information inte beaktades när tillståndet beviljades, eller
ii) omständigheterna har ändrats väsentligt sedan tillståndet beviljades, eller
b) relevant information om eventuell tillämpning av åtgärder enligt artikel 4.1.
4.
I de fall som avses i punkt 3 i denna artikel ska den medlemsstat som avses i den punkten utan dröjsmål samråda med
den behöriga myndigheten i den medlemsstat som beviljade exporttillståndet eller som får vidta åtgärder enligt artikel 4.1
för att den behöriga myndigheten ska kunna vidta åtgärder enligt artikel 4.1 eller 16.1. Om den behöriga myndigheten
beslutar att låta tillståndet fortsätta att gälla eller att inte vidta åtgärder enligt artikel 4.1 ska den svara inom tio arbetsdagar,
som på dess begäran kan förlängas till 30 arbetsdagar i undantagsfall. I sådant fall eller om svar inte erhålls inom tio eller
30 arbetsdagar ska produkterna med dubbla användningsområden omedelbart frigöras. Den behöriga myndigheten i den
medlemsstat som beviljade tillståndet ska meddela de behöriga myndigheterna i de övriga medlemsstaterna och
kommissionen.
5.
Kommissionen får i samarbete med medlemsstaterna utarbeta en vägledning för att stödja samarbetet mellan
licensierings- och tullmyndigheter.
Artikel 22
1.
Medlemsstaterna får besluta att tullformaliteterna för export av produkter med dubbla användningsområden endast
får fullgöras vid tullkontor som bemyndigats för detta ändamål.
2.
De medlemsstater som utnyttjar den möjlighet som anges i punkt 1 ska informera kommissionen om de tullkontor
som bemyndigats. Kommissionen ska offentliggöra dessa uppgifter i C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
KAPITEL VI
ADMINISTRATIVT SAMARBETE, GENOMFÖRANDE OCH GENOMDRIVANDE
Artikel 23
1.
Medlemsstaterna ska utan dröjsmål informera kommissionen om de lagar och andra författningar som antas för
genomförandet av denna förordning, inbegripet
a) en förteckning över de behöriga myndigheter i medlemsstaterna som har befogenhet att
— bevilja exporttillstånd för produkter med dubbla användningsområden,
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/19
80
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
— bevilja tillstånd för tillhandahållande av förmedlingstjänster och tekniskt bistånd i enlighet med denna förordning,
— förbjuda transitering av icke-unionsprodukter med dubbla användningsområden i enlighet med denna förordning,
b) de åtgärder som avses i artikel 25.1.
Kommissionen ska vidarebefordra uppgifterna till de övriga medlemsstaterna och ska offentliggöra dessa uppgifter i
C-serien av Europeiska unionens officiella tidning.
2.
I samarbete med kommissionen ska medlemsstaterna vidta alla lämpliga åtgärder för att upprätta ett direkt samarbete
och informationsutbyte mellan de behöriga myndigheterna i syfte att öka effektiviteten av unionens ordning för
exportkontroll och för att säkerställa ett konsekvent och effektivt genomförande och genomdrivande av kontroll i hela
unionens tullområde. Informationsutbytet kan omfatta följande:
a) Relevanta licensieringsuppgifter som tillhandahålls för varje utfärdat tillstånd (t.ex. licensernas värde och typ och
därmed sammanhängande destinationer, antal användare av generella tillstånd).
b) Ytterligare information om genomdrivandet av kontroller, inbegripet information om tillämpningen av de kriterier som
anges i artikel 15.1, antalet aktörer med ett internt efterlevnadsprogram och, i förekommande fall, uppgifter om export
av produkter med dubbla användningsområden i andra medlemsstater.
c) Information om den analys som ligger till grund för tillägg eller planerade tillägg till nationella kontrollförteckningar
enligt artikel 9.
d) Information om genomdrivande av kontroller, inbegripet riskbaserade revisioner, uppgifter om exportörer som
fråntagits rätten att använda nationella eller unionens generella exporttillstånd och, i förekommande fall, antal
överträdelser, beslagtaganden och tillämpning av andra sanktioner.
e) Uppgifter om känsliga slutanvändare, om aktörer som deltar i misstänkt upphandlingsverksamhet och, om sådana
uppgifter är tillgängliga, om transportvägar.
3.
Utbytet av licensieringsuppgifter ska äga rum minst en gång per år i enlighet med riktlinjer som ska utarbetas av den
samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden som inrättats i enlighet med artikel 24 och med
vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känslig information eller skyddade
uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet.
4.
Medlemsstaterna och kommissionen ska regelbundet granska genomförandet av artikel 15 på grundval av
information som lämnats i enlighet med denna förordning och analyser av sådana uppgifter. Alla deltagare i dessa utbyten
ska respektera diskussionernas konfidentialitet.
5.
Rådets förordning (EG) nr 515/97 (
14
), särskilt bestämmelserna om uppgifters konfidentiella karaktär, ska gälla i
tillämpliga delar.
6.
Ett säkert och krypterat system ska utarbetas av kommissionen i samråd med den samordningsgrupp för produkter
med dubbla användningsområden som inrättats enligt artikel 24 för att stödja direkt samarbete och informationsutbyte
mellan de behöriga myndigheterna i medlemsstaterna och, när det är lämpligt, kommissionen. Systemet ska, när så är
möjligt, av kommissionen anslutas till de elektroniska licenssystemen hos medlemsstaternas behöriga myndigheter i den
utsträckning som är nödvändig för att underlätta detta direkta samarbete och informationsutbyte. Europaparlamentet ska
informeras om systemets budget, utveckling och funktion.
7.
Behandlingen av personuppgifter ska ske i enlighet med bestämmelserna i förordningarna (EU) 2016/679 och (EU)
2018/1725.
Artikel 24
1.
En samordningsgrupp för produkter med dubbla användningsområden, med en företrädare för kommissionen som
ordförande ska inrättas. Varje medlemsstat ska utse en företrädare till samordningsgruppen. Gruppen ska granska alla
frågor som avser tillämpningen av denna förordning, vilka kan tas upp antingen av ordföranden eller av en medlemsstats
företrädare.
(14) Rådets förordning (EG) nr 515/97 av den 13 mars 1997 om ömsesidigt bistånd mellan medlemsstaternas administrativa myndigheter
och om samarbete mellan dessa och kommissionen för att säkerställa en korrekt tillämpning av tull- och jordbrukslagstiftningen (EGT
L 82, 22.3.1997, s. 1).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/20
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
81
2.
Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när den anser det nödvändigt, samråda
med de exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra relevanta aktörer som berörs av den här
förordningen.
3.
Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska, när det är lämpligt, inrätta tekniska
expertgrupper bestående av sakkunniga från medlemsstaterna för att granska särskilda frågor som rör genomförandet av
kontroller, inbegripet frågor om uppdatering av unionens kontrollförteckningar i bilaga I. De tekniska expertgrupperna
ska vid behov konsultera exportörer, förmedlare, tillhandahållare av tekniskt bistånd och andra relevanta aktörer som
berörs av denna förordning.
4.
Kommissionen ska stödja ett unionsprogram för kapacitetsuppbyggnad avseende licensiering och genomdrivande,
bland annat genom att i samråd med samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden utarbeta
gemensamma utbildningsprogram för tjänstemän från medlemsstaterna.
Artikel 25
1.
Varje medlemsstat ska vidta lämpliga åtgärder för att säkerställa ett korrekt genomdrivande av denna förordning. Den
ska särskilt fastställa sanktioner vid överträdelser av bestämmelserna i denna förordning eller av de bestämmelser som antas
för dess tillämpning Dessa Sanktioner ska vara effektiva, proportionella och avskräckande.
2.
Samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden ska inrätta en mekanism för samordning av
genomdrivandet för att stödja informationsutbyte och direkt samarbete mellan behöriga myndigheter och verkställande
organ i medlemsstaterna (nedan kallad samordningsmekanismen). Inom ramen för samordningsmekanismen ska
medlemsstaterna och kommissionen utbyta relevant information, om sådan finns tillgänglig, inbegripet om tillämpningen,
arten och effekten av de åtgärder som vidtagits enligt punkt 1, om efterlevnad av bästa praxis och om otillåten export av
produkter med dubbla användningsområden och/eller överträdelser av denna förordning och/eller relevant nationell
lagstiftning.
Inom ramen för samordningsmekanismen ska medlemsstaterna och kommissionen också utbyta information om bästa
praxis hos nationella verkställande myndigheter avseende riskbaserade revisioner, upptäckt och lagföring av otillåten
export av produkter med dubbla användningsområden och/eller eventuella andra överträdelser av denna förordning
och/eller relevant nationell lagstiftning.
Informationsutbytet inom ramen för samordningsmekanismen ska vara konfidentiellt.
KAPITEL VII
TRANSPARENS, UTÅTRIKTADVERKSAMHET, ÖVERVAKNING, UTVÄRDERING
Artikel 26
1.
Kommissionen och rådet ska vid behov tillhandahålla riktlinjer och/eller rekommendationer om bästa praxis för de
frågor som avses i denna förordning för att säkerställa att unionsordningen för exportkontroll är effektiv och genomförs på
ett konsekvent sätt. Ansvaret för att tillhandahålla riktlinjer och/eller rekommendationer för bästa praxis till exportörer,
förmedlare och tillhandahållare av tekniskt bistånd ska ligga hos de medlemsstater där de är bosatta eller etablerade. I dessa
riktlinjer och/eller rekommendationer för bästa praxis ska särskild hänsyn tas till små och medelstora företags
informationsbehov.
2.
Kommissionen ska i samråd med samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden lägga fram
en årlig rapport inför Europaparlamentet och rådet om genomförandet av denna förordning och om de verksamheter,
undersökningar och samråd som företagits av samordningsgruppen för produkter med dubbla användningsområden. Den
årliga rapporten ska vara offentlig.
Den årliga rapporten ska innehålla information om tillstånd (särskilt antal och värde per typ av produkter och
destinationsorter på unionsnivå och medlemsstatsnivå) avslag och förbud enligt denna förordning. Den årliga rapporten
ska också innehålla information om förvaltningen (särskilt om personal, efterlevnad och utåtriktad verksamhet, särskilda
licensierings- eller klassificeringsverktyg) och genomdrivande av kontroller (särskilt antalet överträdelser och sanktioner).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/21
82
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
När det gäller cyberövervakningsprodukter ska den årliga rapporten innehålla särskild information om tillstånd, särskilt om
antalet mottagna ansökningar per produkt, den utfärdande medlemsstaten och de destinationer som berörs av dessa
ansökningar och om de beslut som fattats om dessa ansökningar.
Informationen i den årliga rapporten ska presenteras i enlighet med principerna i punkt 3.
Kommissionen och rådet ska tillhandahålla riktlinjer om metoden för insamling och behandling av uppgifter för
utarbetandet av den årliga rapporten, inbegripet fastställandet av typerna av produkter och tillgången till uppgifter om
verkställighet.
3.
Medlemsstaterna ska förse kommissionen med all information som behövs för utarbetandet av rapporten, med
vederbörlig hänsyn till rättsliga krav om skydd av personuppgifter, kommersiellt känsliga uppgifter eller skyddade
uppgifter avseende försvar, utrikespolitik eller nationell säkerhet. Europaparlamentets och rådets förordning (EG)
nr 223/2009 (
15
) om europeisk statistik är tillämplig på information som utbyts eller offentliggörs enligt denna artikel.
4.
Mellan den 10 september 2026 och den 10 september 2028 ska kommissionen göra en utvärdering av denna
förordning och rapportera de viktigaste resultaten till Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala
kommittén. Efter den 10 september 2024 ska kommissionen genomföra en utvärdering av artikel 5 och lägga fram en
rapport om de viktigaste resultaten för Europaparlamentet, rådet och Europeiska ekonomiska och sociala kommittén.
KAPITEL VIII
KONTROLLÅTGÄRDER
Artikel 27
1.
Exportörer av produkter med dubbla användningsområden ska föra detaljerade register eller förteckningar över sin
export i enlighet med gällande nationell rätt eller praxis i berörd medlemsstat. Sådana register eller förteckningar ska
särskilt innefatta kommersiella dokument såsom fakturor, godsspecifikationer och transportdokument och andra
leveransdokument som är tillräckligt detaljerade för att man ska kunna utläsa
a) en beskrivning av produkterna med dubbla användningsområden,
b) kvantiteten produkter med dubbla användningsområden,
c) exportörens respektive mottagarens namn och adress,
d) slutanvändning och slutanvändare av produkterna med dubbla användningsområden, om detta är känt.
2.
I enlighet med gällande nationell rätt eller praxis i berörd medlemsstat ska förmedlare och tillhandahållare av tekniskt
bistånd föra register eller förteckningar över förmedlingstjänster eller tekniskt bistånd, så att de på begäran kan styrka
beskrivningen av de produkter med dubbla användningsområden som varit föremål för förmedlingstjänster eller tekniskt
bistånd, under vilken period produkterna varit föremål för sådana tjänster, destinationen för sådana produkter och tjänster
och vilka länder som är berörda av de tjänsterna.
3.
De register eller förteckningar och dokument som avses i punkterna 1 och 2 ska bevaras i minst fem år från utgången
av det kalenderår under vilket exporten ägde rum eller förmedlingstjänsterna eller det tekniska biståndet tillhandahölls. De
ska på begäran framläggas för den behöriga myndigheten.
(15) Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 223/2009 av den 11 mars 2009 om europeisk statistik och om upphävande av
Europaparlamentets och rådets förordning (EG, Euratom) nr 1101/2008 om utlämnande av insynsskyddade statistiska uppgifter till
Europeiska gemenskapernas statistikkontor, rådets förordning (EG) nr 322/97 om gemenskapsstatistik och rådets beslut 89/382/EEG,
Euratom om inrättande av en kommitté för Europeiska gemenskapernas statistiska program (EUT L 87, 31.3.2009, s. 164).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/22
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
83
4.
Dokument och underlag rörande överföringar inom unionen av de produkter med dubbla användningsområden som
förtecknas i bilaga I ska arkiveras i minst tre år från utgången av det kalenderår då överföringen utfördes och ska på begäran
uppvisas för den behöriga myndigheten i den medlemsstat från vilken dessa produkter överfördes.
Artikel 28
För att säkerställa en korrekt tillämpning av denna förordning ska varje medlemsstat vidta alla de åtgärder som krävs för att
dess behöriga myndigheter ska kunna
a) inhämta information om varje order eller transaktion som inbegriper produkter med dubbla användningsområden,
b) fastställa huruvida exportkontrollåtgärderna tillämpas korrekt, vilket särskilt får inbegripa rätt till tillträde till lokaler
som tillhör personer som berörs av en exporttransaktion eller förmedlare som tillhandahåller förmedlingstjänster
under de omständigheter som anges i artikel 6, eller tillhandahållare av tekniskt bistånd under de omständigheter som
anges i artikel 8.
KAPITEL IX
SAMARBETE MED TREDJELÄNDER
Artikel 29
1.
Kommissionen och medlemsstaterna ska, när det är lämpligt, föra dialoger med tredjeländer i syfte att främja en
global konvergens hos kontrollerna.
Dialogerna får stödja regelbundet och ömsesidigt samarbete med tredjeländer, inbegripet utbyte av information och bästa
praxis samt kapacitetsuppbyggnad och utåtriktad verksamhet i tredjeländer. Dialogerna får också uppmuntra tredjeländer
att förbinda sig till robusta exportkontroller som utvecklats genom multilaterala exportkontrollregimer som en modell för
internationell bästa praxis.
2.
Utan att det påverkar tillämpningen av bestämmelserna i överenskommelser om ömsesidigt administrativt bistånd
eller protokoll avseende tullfrågor, vilka ingåtts mellan unionen och tredjeländer, får rådet bemyndiga kommissionen att
förhandla om avtal med tredjeländer om ömsesidigt erkännande av exportkontroller avseende sådana produkter med
dubbla användningsområden som omfattas av denna förordning.
Sådana förhandlingar ska föras i enlighet med de förfaranden som fastställs i artikel 207.3 i EUF-fördraget och i fördraget
om upprättandet av Europeiska atomenergigemenskapen, beroende på vad som är tillämpligt.
KAPITEL X
SLUTBESTÄMMELSER
Artikel 30
Denna förordning ska tillämpas utan att det påverkar kommissionens delegerade beslut av den 15 september 2015 som
kompletterar beslut nr 1104/2011/EU.
Artikel 31
Förordning (EG) nr 428/2009 upphör att gälla.
De ansökningar om tillstånd som lämnas in före den 9 september 2021 ska dock fortsätta att omfattas av de relevanta
bestämmelserna i förordning (EG) nr 428/2009.
Hänvisningar till den upphävda förordningen ska anses som hänvisningar till den här förordningen och ska läsas i enlighet
med jämförelsetabellen i bilaga VI.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/23
84
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
Artikel 32
Denna förordning träder i kraft den nittionde dagen efter det att den har offentliggjorts i Europeiska unionens officiella tidning.
Denna förordning är till alla delar bindande och direkt tillämplig i alla medlemsstater.
Utfärdad i Bryssel den 20 maj 2021.
På Europaparlamentets vägnar
Ordförande
D. M. SASSOLI
På rådets vägnar
Ordförande
A. P. ZACARIAS
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/24
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
85
BILAGA I
FÖRTECKNING ÖVER PRODUKTER MED DUBBLA ANVÄNDNINGSOMRÅDEN SOM AVSES I ARTIKEL 3 I
DENNA FÖRORDNING
Genom förteckningen över produkter med dubbla användningsområden i denna bilaga genomförs internationella
överenskommelser om kontroll av produkter med dubbla användningsområden, bl.a. Australiengruppen (
1
), Missilteknolo
gikontrollregimen(MTCR) (
2
), Nuclear Suppliers' Group (NSG) (
3
), dvs. gruppen av länder som levererar kärnmaterial,
Wassenaar-arrangemanget (
4
) och konventionen om kemiska vapen (
5
).
INNEHÅLL
Del I –
Allmänna anmärkningar, akronymer, förkortningar och definitioner
Del II – Kategori 0
Kärnmaterial, anläggningar och utrustning
Del III – Kategori 1 Särskilda material och därtill hörande utrustning
Del IV – Kategori 2 Materialbearbetning
Del V – Kategori 3 Elektronik
Del VI – Kategori 4 Datorer
Del VII – Kategori 5 Telekommunikation och ”informationssäkerhet”
Del VIII – Kategori 6 Sensorer och lasrar
Del IX – Kategori 7 Navigation och avionik
Del X – Kategori 8 Marint
Del XI – Kategori 9 Rymd och framdrivning
DEL I – Allmänna anmärkningar, akronymer samt förkortningar och definitioner
ALLMÄNNA ANMÄRKNINGAR TILL BILAGA I
1.
För kontroll av varor som är konstruerade eller modifierade för militär användning, se relevant förteckning
(relevanta förteckningar) för kontroll av militära varor som upprätthålls av de enskilda EU-medlemsstaterna.
Hänvisningarna i denna bilaga med anmärkningen ”SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR
MED MILITÄR ANVÄNDNING” är till samma förteckning.
2.
Syftet med kontrollerna i denna bilaga ska inte omintetgöras genom export av varor som inte är underställda
kontroll (inklusive anläggning) men som innehåller en eller flera beståndsdelar vilka är underställda kontroll,
när den eller de beståndsdelar som är underställda kontroll utgör huvudbeståndsdelen av varan och det är
möjligt att avlägsna den och använda den för andra ändamål.
ANM.
Vid bedömning av huruvida en eller flera beståndsdelar ska betraktas som huvudbeståndsdel ska
hänsyn tas till kvantitet, värde, tekniskt kunnande samt andra omständigheter som är av betydelse
för att bedöma huruvida en eller flera av de kontrollerade beståndsdelarna är en huvudbeståndsdel
av de varor som anskaffas.
3.
Varor som specificeras i denna bilaga inbegriper både nya och begagnade varor.
4.
I vissa fall förtecknas kemikalier med namn och CAS-nummer. Förteckningen gäller kemikalier med samma
strukturformel (inklusive hydrater) oberoende av namn eller CAS-nummer. CAS-nummer visas som ett bidrag
till identifieringen av en viss kemikalie eller blandning, oberoende av nomenklatur. CAS-nummer kan inte
användas som enda identifikation, eftersom vissa former av den förtecknade kemikalien har olika CAS-
nummer, medan blandningar som innehåller en förtecknad kemikalie också kan ha olika CAS-nummer.
(1) https://www.australiagroup.net/
(2) http://mtcr.info/
(3) http://www.nuclearsuppliersgroup.org/
(4) http://www.wassenaar.org/
(5) https://www.opcw.org/chemical-weapons-convention
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/25
86
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNIK (Nuclear Technology Note – NTN)
(Denna anmärkning ska läsas jämförd med kategori 0, avsnitt E)
”Teknik” som har direkt samband med varor som finns upptagna under kategori 0 ska kontrolleras enligt bestämmelserna
för kategori 0.
”Teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som omfattas av kontroll, omfattas av
kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte omfattas av kontroll.
Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ”teknik” som erfordras
för installation, drift, underhåll och reparation av varan.
Kontroll av överföring av ”teknik” gäller inte ”allmänt tillgänglig” information eller ”vetenskaplig grundforskning”.
ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE TEKNIK (General Technology Note – GTN)
(Denna anmärkning ska läsas jämförd med kategorierna 1–9, avsnitt E)
Export av ”teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som kontrolleras i
kategorierna 1–9, kontrolleras i den ordning som föreskrivs i kategorierna 1–9.
”Teknik” som ”erfordras” för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som omfattas av kontroll, omfattas av
kontroll även om den kan tillämpas på varor som inte omfattas av kontroll.
Kontrollen gäller inte sådan ”teknik” som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) eller
reparation av varor som inte är underställda kontroll eller för vilka exporttillstånd har beviljats.
Anmärkning:
Denna anmärkning medger inte export av ”teknik” som specificeras i avsnitten 1E002.e, 1E002.f, 8E002.a
och 8E002.b.
Kontroll av överföringar av ”teknik” gäller inte ”allmänt tillgänglig” information, ”grundforskning” eller det minimum av
information som behövs för patentansökningar.
ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE KÄRNTEKNISK PROGRAMVARA (Nuclear Software Note – NSN)
(Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategori 0, avsnitt D)
Avsnitt D i kategori 0 omfattar inte ”programvara” som är en ”objektkod” som utgör ett nödvändigt minimum för
installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av varor för vilka exporttillstånd har beviljats.
Godkännande av export av varor medger även export till samma slutanvändare av det minimum av ”objektkod” som
erfordras för installation, drift, underhåll (kontroll) eller reparation av varan.
Anmärkning:
Anmärkningen rörande kärnteknisk programvara fritar inte från kontrollen av ”programvara” som specificeras i
kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).
ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE PROGRAMVARA (General Software Note – GSN)
(Denna anmärkning har företräde framför bestämmelserna i kategorierna 1–9, avsnitt D)
Den ”programvara” som beskrivs i kategorierna 1–9 omfattas inte av kontroll om den
a) är allmänt tillgänglig för gemene man genom att
1. den säljs från lager vid ett försäljningsställe i detaljistledet utan restriktioner
a) över disk,
b) via postorderförsäljning,
c) på elektronisk väg, eller
d) via telefonförsäljning, och
2. den kan installeras av användaren utan väsentlig medverkan av försäljaren,
Anmärkning:
Punkt a i Allmän anmärkning rörande programvara tar inte bort kontrollen av ”programvara” som
specificeras i kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/26
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
87
b) är ”allmänt tillgänglig”, eller
c) är en ”objektkod” som utgör ett nödvändigt minimum för installation, drift, underhåll (kontroll) och reparation av varor
för vilka exporttillstånd har beviljats.
Anmärkning:
Punkt c i Allmän anmärkning rörande programvara tar inte bort kontrollen av ”programvara” som
specificeras i kategori 5 del 2 (”Informationssäkerhet”).
ALLMÄN ANMÄRKNING RÖRANDE ”INFORMATIONSSÄKERHET” (GISN)
”Informationssäkerhets”-produkter eller -funktioner ska värderas mot kategori 5 del 2 även om de är komponenter,
”programvara” eller funktioner i andra system eller i annan utrustning.
REDAKTIONELL PRAXIS I EUROPEISKA UNIONENS OFFICIELLA TIDNING
I enlighet med bestämmelserna i Publikationshandboken ska, i texter på svenska som offentliggörs i Europeiska unionens
officiella tidning,
— kommatecken användas som decimaltecken,
— större tal skrivas i grupper om tre, med mellanrum.
Texten i den här bilagan följer denna praxis.
AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA
Akronymer och förkortningar som används som definierade termer återfinns under rubriken ’Definition av termer som
används i denna bilaga’.
AKRONYMER OCH FÖRKORTNINGAR
ABEC
Annular Bearing Engineers Committee
ABMA
American Bearing Manufacturers Association
ADC
Analogue-to-Digital Converter
AGMA
American Gear Manufacturers’ Association
AHRS
Attitude and Heading Reference Systems
AISI
American Iron and Steel Institute
ALE
Atomic Layer Epitaxy
ALU
Arithmetic Logic Unit (aritmetisk logikenhet)
ANSI
American National Standards Institute
APP
Adjusted Peak Performance (justerad topprestanda)
APU
Auxiliary Power Unit (hjälpkraftsaggregat)
ASTM
American Society for Testing and Materials
ATC
Air Traffic Control (flygkontrolltjänst)
BJT
Bipolar Junction Transistors (BJ-transistorer)
BPP
Beam Parameter Product (strålparameterprodukt)
BSC
Base Station Controller (basstationskontroller)
CAD
Computer-Aided-Design (datorstödd konstruktion)
CAS
Chemical Abstracts Service
CCD
Charge Coupled Device (laddningskopplad enhet)
CDU
Control and Display Unit (kontroll- och indikatorenhet)
CEP
Circular Error Probable (troligt cirkulärt fel)
CMM
Coordinate Measuring Machine (koordinatmätmaskin)
CMOS
Complementary Metal Oxide Semiconductor (komplementär metalloxidhalvledare)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/27
88
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
CNTD
Controlled Nucleation Thermal Deposition (styrd nukleär termisk deponering)
CPLD
Complex Programmable Logic Device (komplex programmerbar logisk
komponent)
CPU
Central Processing Unit (centralprocessor)
CVD
Chemical Vapour Deposition (kemisk förångningsdeposition)
CW
Chemical Warfare (kemisk krigföring)
CW (för laser)
Continuous Wave (kontinuerlig drift)
DAC
Digital-to-Analogue Converter (digital-till-analog-omvandlare)
DANL
Displayed Average Noise Level (visad genomsnittlig brusnivå)
DBRN
Data-Base Referenced Navigation (databaserad referensnavigering)
DDS
Direct Digital Synthesizer
DMA
Dynamic Mechanical Analysis
DME
Distance Measuring Equipment (avståndsmätningsradar)
DMOSFET
Diffused Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistor
DS
Directionally Solidified (riktningsstelnad)
EB
Exploding Bridge (exploderande brygga)
EB-PVD
Electron Beam Physical Vapour Deposition (fysisk förångningsdeposition med
elektronstråle)
EBW
Exploding Bridge Wire (exploderande tråd)
ECM
Electro-Chemical Machining (elektrokemisk bearbetning)
EDM
Electrical Discharge Machines (elektriska urladdningsmaskiner)
EFI
Exploding Foil Initiators (exploderande folie)
EIRP
Effective Isotropic Radiated Power (ekvivalent isotropiskt utstrålad effekt)
EMP
Electromagnetic Pulse (elektromagnetisk puls)
ENOB
Effective Number of Bits (effektivt antal bitar)
ERF
Electrorheological Finishing (elektroreologisk slutbearbetning)
ERP
Effective Radiated Power (ekvivalent utstrålad effekt)
ESD
Electrostatic Discharge (elektrostatisk urladdning)
ETO
Emitter Turn-Off Thyristor (ETO-tyristor)
ETT
Electrical Triggering Thyristor (T-tyristor)
EU
Europeiska unionen
EUV
Extreme Ultraviolet (extremt ultraviolett)
FADEC
Full Authority Digital Engine Control
FFT
Fast Fourier Transform (Snabb Fourier-transform)
FPGA
Field Programmable Gate Array (fältprogrammerbar grindmatris)
FPIC
Field Programmable Interconnect (fältprogrammerbar koppling)
FPLA
Field Programmable Logic Array (fältprogrammerbar logisk matris)
FPO
Floating Point Operation (flyttalsoperation)
FWHM
Full-Width Half-Maximum (halvvärdesbredd)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/28
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
89
GLONASS
Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem)
GNSS
Global Navigation Satellite System (globalt satellitnavigeringssystem)
GPS
Global Positioning System
GSM
Global System for Mobile Communications
GTO
Gate Turn-off Thyristor (GTO-tyristor)
HBT
Hetero-Bipolar Transistors (hetero-bipolära transistorer)
HDMI
High-Definition Multimedia Interface
HEMT
High Electron Mobility Transistor (transistor med hög elektronmobilitet)
Icao
International Civil Aviation Organization (Internationella civila
luftfartsorganisationen)
IEC
International Electro-technical Commission (Internationella elektrotekniska
kommissionen)
IED
Improvised Explosive Device (improviserad sprängladdning)
IEEE
Institute of Electrical and Electronic Engineers
IFOV
Instantaneous-Field-Of-View
IGBT
Insulated Gate Bipolar Transistor (IGB-transistor)
IGCT
Integrated Gate Commutated Thyristor (IGC-tyristor)
IHO
International Hydrographic Organization (Internationella hydrografiska
organisationen)
ILS
Instrument Landing System (instrumentlandningssystem)
IMU
Inertial Measurement Unit (mätenhet för tröghetsnavigering)
INS
Inertial Navigation System (tröghetsnavigeringssystem)
IP
Internet Protocol
IRS
Inertial Reference System (referenssystem för tröghetsnavigering)
IRU
Inertial Reference Unit (referensenhet för tröghetsnavigering)
ISA
International Standard Atmosphere (internationell standardatmosfär)
ISAR
Inverse Synthetic Aperture Radar
ISO
International Organization for Standardization (Internationella
standardiseringsorganisationen)
ITU
International Telecommunication Union (Internationella teleunionen)
JT
Joule-Thomson
LIDAR
Light Detection and Ranging
LIDT
Laser Induced Damage Threshold (gräns för skador åstadkomna av laser)
LOA
Length Overall (total längd)
LRU
Line Replaceable Unit
LTT
Light Triggering Thyristor (LT-tyristor)
MLS
Microwave Landing Systems (mikrovågslandningssystem)
MMIC
Monolithic Microwave Integrated Circuit (monolitisk integrerad mikrovågskrets)
MOCVD
Metal Organic Chemical Vapour Deposition (metall-organisk kemisk
förångningsdeposition)
MOSFET
Metal-Oxide-Semiconductor Field Effect Transistor (MOSFE-transistor)
MPM
Microwave Power Module (effektmodul för mikrovåg)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/29
90
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
MRF
Magnetorheological Finishing (magnetreologisk slutbearbetning)
MRF
Minimum Resolvable Feature size (minsta upplösning för systemdimension)
MRI
Magnetic Resonance Imaging (magnetisk resonanstomografi)
MTBF
Mean-Time-Between-Failures (medeltid mellan fel)
MTTF
Mean-Time-To-Failure (medeltid till fel)
NA
Numerical Aperture (numerisk apertur)
NDT
Non-Destructive Test (icke-förstörande prov)
NEQ
Net Explosive Quantity (nettosprängämnesmängd)
NIJ
National Institute of Justice (nationella rättsinstitutet)
OAM
Operations, Administration or Maintenance (drift, administration eller underhåll)
OSI
Open Systems Interconnection
PAI
Polyamide-imides (polyamidimider)
PAR
Precision Approach Radar (precisionsinflygningsradar)
PCL
Passive Coherent Location
PDK
Process Design Kit (processdesignsats)
PIN
Personal Identification Number (personligt identifikationsnummer)
PMR
Private Mobile Radio (privatmobilradio)
PVD
Physical Vapour Deposition (kemisk förångningsdeposition)
ppm
parts per million (delar per miljon)
QAM
Quadrature-Amplitude-Modulation (kvadraturamplitudmodulering)
QE
Quantum Efficiency (kvantverkningsgrad)
RAP
Reactive Atom Plasmas
RF
Radio Frequency (radiofrekvens)
rms
root mean square (effektivvärde)
RNC
Radio Network Controller (radionätkontroller)
RNSS
Regional Navigation Satellite System (regionalt satellitnavigeringssystem)
ROIC
Read-out Integrated Circuit (utläsningskrets)
S-FIL
Step and Flash Imprint Lithography
SAR
Synthetic Aperture Radar
SAS
Synthetic Aperture Sonar
SC
Single Crystal (enkristall)
SCR
Silicon Controlled Rectifier (kiselstyrd likriktare)
SFDR
Spurious Free Dynamic Range (spuriosfritt dynamiskt område)
SHPL
Super High Powered Laser
SLAR
Sidelooking Airborne Radar (sidospanande flygburen radar)
SOI
Silicon-on-Insulator (kisel på insulator)
SQUID
Superconducting Quantum Interference Device
SRA
Shop Replaceable Assembly
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/30
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
91
SRAM
Static Random Access Memory
SSB
Single Sideband (enkelt sidband)
SSR
Secondary Surveillance Radar (sekundär övervakningsradar)
SSS
Side Scan Sonar (sidoskannande sonar)
TIR
Total Indicated Reading (totalt indikatorutslag)
TVR
Transmitting Voltage Response (överföringsfunktion spänning till tryck)
u
Atomic Mass Unit (universell atommassenhet)
UPR
Unidirectional Positioning Repeatability (repetitionsnoggrannheten avseende en
maskinrörelse i en riktning till en position)
UV
Ultraviolet (ultraviolett)
UTS
Ultimate Tensile Strength (brottgräns)
VJFET
Vertical Junction Field Effect Transistor (VJFE-transistor)
VOR
Very High Frequency Omni-directional Range
WHO
Världshälsoorganisationen
WLAN
Wireless Local Area Network
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/31
92
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
DEFINITION AV TERMER SOM ANVÄNDS I DENNA BILAGA
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/32
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
93
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/33
94
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/34
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
95
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/35
96
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/36
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
97
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/37
98
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/38
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
99
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/39
100
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/40
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
101
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/41
102
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/42
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
103
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/43
104
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/44
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
105
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/45
106
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/46
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
107
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/47
108
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/48
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
109
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/49
110
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/50
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
111
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/51
112
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/52
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
113
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/53
114
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/54
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
115
DEL II – Kategori 0
KATEGORI 0 – KÄRNMATERIAL, ANLÄGGNINGAR OCH UTRUSTNING
0A
System, utrustning och komponenter
0A001
”Kärnreaktorer” och utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för sådana
enligt följande:
a) ”Kärnreaktorer”.
b) Metallkärl eller större fabrikstillverkade delar till sådana, inklusive reaktortankens lock för ett
reaktortryckkärl, som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta härden hos en
”kärnreaktor”.
c) Hanteringsutrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för att föra in eller avlägsna bränsle i
en ”kärnreaktor”.
d) Styrstavar som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att reglera klyvningsprocessen i en
”kärnreaktor”, tillhörande stöd- och upphängningsanordningar samt drivdon och styrrör för stavarna.
e) Tryckrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att innesluta både bränsleelement och
primärkylmedel i en ”kärnreaktor”.
f) Zirkoniummetall och -legeringar, i form av rör eller hopsättningar av rör, som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för att användas som bränsleinkapsling i en ”kärnreaktor” och i kvantiteter på över 10 kg.
ANM.
För tryckrör av zirkonium se 0A001.e och för rörtanksrör se avsnitt 0A001.h.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/55
116
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0A001
forts.
g) Kylmedelpumpar eller cirkulatorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att pumpa runt
primärkylmedel i en ”kärnreaktor”.
h) ’Kärnreaktors interna delar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en
”kärnreaktor”, inklusive bottenplatta för härden, bränslekanaler (bränsleboxar), rörtanksrör, termiska
skärmar, bafflar, härdgaller samt diffusorplåtar.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 0A001.h avses med ’kärnreaktors interna delar’ varje större konstruktion inuti ett reaktorkärl som fyller en
eller flera funktioner, som att bära upp härden, upprätthålla härdens geometri, rikta primärkylmedlets flöde, utgöra
strålskärmar för reaktorkärlet och leda härdinstrumentering på plats.
i) Värmeväxlare enligt följande:
1. Ånggeneratorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i primärkylkretsen
eller den intermediära kylkretsen i en ”kärnreaktor”.
2. Andra värmeväxlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i
primärkylkretsen i en ”kärnreaktor”.
Anmärkning:
Avsnitt 0A001.i omfattar inte värmeväxlare för reaktorns stödsystem, t.ex. nödkylningssystemet
eller kylsystemet för sönderfallvärme.
j) Neutrondetektorer som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att bestämma neutronflödes
nivåerna inuti härden i en ”kärnreaktor”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/56
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
117
0A001
forts.
k) ’Externa termiska skärmar’ som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en
”kärnreaktor” för att minska värmeförluster och för att skydda inneslutningskärlen.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 0A001.k avses med ’externa termiska skärmar’ större strukturer som placeras över reaktorkärlen och som
minskar värmeförlusten från reaktorn och minskar temperaturen i inneslutningskärlet.
0B
Test-, inspektions- och produktionsutrustning
0B001
Anläggning för separation av isotoper ur ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material” och
utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande:
a) Anläggning som är särskilt konstruerad för separation av isotoper ur ”naturligt uran”, ”utarmat uran” och
”särskilt klyvbart material” enligt följande:
1. Anläggning för separation med gascentrifug.
2. Anläggning för separation med gasdiffusion.
3. Anläggning för separation med aerodynamisk process.
4. Anläggning för separation med kemisk utbytesprocess.
5. Anläggning för separation med jonbytesprocess.
6. Anläggning för isotopseparation med ”laser” tillämpat på atomär ånga.
7. Anläggning för isotopseparation med ”laser” tillämpat på gasmolekyler.
8. Anläggning för separation med plasmaprocess.
9. Anläggning för separation med elektromagnetisk process.
b) Gascentrifuger, hopsatta delar och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för
separation med gascentrifuger enligt följande:
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 0B001.b betyder ’material med hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’ något av följande:
1. Maråldrat stål som kan ges en brottgräns på 1,95 GPa eller mer.
2. Aluminiumlegeringar som kan ges en brottgräns på 0,46 GPa eller mer. eller
3. ”Fibrer eller fiberliknande material” med en ”specifik modul” större än 3,18 × 106 m och en ”specifik brottgräns”
större än 7,62 × 104 m.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/57
118
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B001.b.
forts.
1. Gascentrifuger.
2. Kompletta rotorenheter.
3. Rotorrör med en väggtjocklek av 12 mm eller mindre med en diameter mellan 75 mm och 650 mm
tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
4. Ringar eller bälgar med en väggtjocklek som är 3 mm eller mindre och en diameter mellan 75 mm
och 650 mm konstruerade för att lokalt förstärka rotorröret eller för att förena ett antal sådana rör och
är tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
5. Mellanväggar (bafflar) med en diameter mellan 75 mm och 650 mm avsedda att monteras inne i
centrifugens rotorrör, tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
6. Topp- eller bottenplattor med en diameter mellan 75 mm och 650 mm avsedda att passa till ändarna av
rotorröret och tillverkade av ’material som har hög hållfasthet i förhållande till sin densitet’.
7. Magnetiskt upphängda lager enligt följande:
a) Lagersystem bestående av en ringformig magnet som är upphängd i ett lagerhus tillverkat eller
skyddat av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6” och som innehåller ett
dämpande medium där magneten är kopplad till en polkärna eller en annan magnet som är
monterad på rotorns topplatta.
b) Aktiva magnetiska lagersystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas
tillsammans med gascentrifuger.
8. Särskilt iordningställda lager som består av en lagertapp/lagerskålenhet monterad på en dämpare.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/58
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
119
0B001.b.
forts.
9. Molekylpumpar bestående av cylindrar med invändigt maskinbearbetade eller utpressade spiralformade
spår och maskinbearbetade innerytor.
10. Ringformade statorer för elektriska motorer till flerfasiga växelströmshysteres- (eller reluktans-)
motorer för synkron drift i vakuum i frekvensområdet 600 Hz och uppåt och i effektområdet 40 VA
(Voltampere) och uppåt.
11. Centrifugbehållare som ska innesluta gascentrifugens rotor och som består av en styv cylinder med
väggtjockleken upp till 30 mm och med precisionsbearbetade ändar som är parallella med varandra
och vinkelräta mot cylinderns längdaxel med en tolerans om 0,05° eller mindre.
12. Uttagsrör bestående av rör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för avtappning av UF6-gas
från rotorröret enligt pitotrörsprincipen och som kan anslutas till det centrala systemet för gasuttag.
13. Frekvensomvandlare som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att mata motorstatorn vid
anrikning med gascentrifuger och som har alla följande egenskaper samt därför särskilt konstruerade
komponenter:
a) Flerfasig utgång inom frekvensområdet 600 Hz och uppåt.
b) Hög stabilitet (frekvenskontroll bättre än 2 %).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/59
120
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B001.b.
forts.
14. Avstängnings- och kontrollventiler enligt följande:
a) Avstängningsventiler som är särskilt konstruerade eller iordningställda för att styra matarflöde,
slutprodukt eller restfraktion från UF6-gasflöden vid en enskild gascentrifug.
b) Bälgtätade ventiler, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade av ”material som är
resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, med en inre diameter på 10–160 mm, som är särskilt
konstruerade eller iordningställda för att användas i huvud- eller hjälpsystem i anläggning för
anrikning med gascentrifug.
c) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
gasdiffusion enligt följande:
1. Membran för gasdiffusion, tillverkade av porösa metalliska, polymera eller keramiska ”material som är
resistenta mot korrosion orsakad av UF6” med en porstorlek mellan 10 och 100 nm, en tjocklek på 5
mm eller mindre och, om i form av rör, med en diameter som är 25 mm eller mindre.
2. Behållare för gasdiffusorer tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion
orsakad av UF6”.
3. Kompressorer eller blåsmaskiner med en sugkapacitet på minst 1 m3/min för UF6, med ett utloppstryck
upp till 500 kPa och ett tryckförhållande på 10:1 eller mindre, tillverkade eller skyddade av ”material
som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.
4. Axeltätningar för kompressorer eller blåsmaskiner som specificeras i avsnitt 0B001.c.3 och som är
konstruerade så att inläckningen av buffertgas är mindre än 1 000 cm3/min.
5. Värmeväxlare tillverkade av eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av
UF6”, som är konstruerade för ett läckagetryckförhållande på mindre än 10 Pa per timme när
tryckskillnaden uppgår till 100 kPa.
6. Bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade
av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/60
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
121
0B001
forts.
d) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
aerodynamisk process enligt följande:
1. Separationsmunstycken, dysor, som består av slitsformade böjda kanaler vars krökningsradie är mindre
än 1 mm, och som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6, och som i munstycket har en knivsegg
som delar gasflödet genom munstycket i två strömmar.
2. Cylindriska eller koniska rör (vortexrör) vilka är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta
mot korrosion orsakad av UF6” och har ett eller flera tangentiella inlopp.
3. Kompressorer eller blåsmaskiner som är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot
korrosion orsakad av UF6”, och axeltätningar som hör till dessa.
4. Värmeväxlare tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.
5. Behållare, avsedda att innesluta vortexrör eller separationsmunstycken, tillverkade eller skyddade av
”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.
6. Bälgtätade ventiler, manuella eller automatiska, för avstängning eller kontroll, tillverkade eller skyddade
av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, med en diameter på minst 40 mm.
7. Processystem för att separera UF6 från bärgasen (väte eller helium) så att innehållet av UF6 blir högst 1
ppm, innefattande följande:
a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C)
eller lägre.
b) Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre.
c) Separationsmunstycken eller vortexrör för separation av UF6 från bärgasen.
d) Kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/61
122
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B001
forts.
e) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med kemisk
utbytesprocess enligt följande:
1. Vätske-vätskepulskolonner med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 s eller mindre och
som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade med lämpliga
plastmaterial såsom fluorerade kolvätepolymerer eller glas).
2. Vätske-vätskecentrifugalkontaktorer med snabbt utbyte där uppehållstiden i varje steg är 30 s eller
mindre och som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. tillverkade av eller skyddade med lämpliga
plastmaterial såsom fluorerade kolvätepolymerer eller glas).
3. Elektrokemiska reduktionsceller som är resistenta mot koncentrerade saltsyrelösningar, för reduktion av
uran från ett valenstal till ett annat valenstal.
4. Matningsutrustning för elektrokemiska reduktionsceller, avsedd att överföra U+4 från det organiska
flödet och för vilken de delar som kommer i kontakt med flödet är tillverkade av eller skyddade med
lämpligt material (t.ex. glas, fluorkarbonpolymerer, polyfenylsulfat, polyetersulfon och
hartsimpregnerad grafit).
5. System för att producera lösningar av uranklorid med hög renhet, bestående av utrustning för
upplösning, vätskeextraktion och/eller jonbyte för rening och elektrolytiska celler för att reducera
uranium U+6 eller U+4 till U+3.
6. Uranoxidationssystem för oxidation av U+3 till U+4.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/62
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
123
0B001
forts.
f) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
jonbytesprocess enligt följande:
1. Snabbreagerande jonbytarmassor, som film eller porösa makronätverk, i vilka de aktiva kemiska
utbytesgrupperna är begränsade till ytbeläggningen på en inaktiv porös bärarkropp, samt andra
kompositstrukturer i lämplig form, inklusive partiklar och fibrer, med en diameter som är 0,2 mm eller
mindre, resistenta mot koncentrerad saltsyra och gjorda för att ha en utbyteshalveringstid som är
mindre än 10 s och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C).
2. Jonbyteskolonner (cylindriska) med en diameter som är större än 1 000 mm, tillverkade av eller
skyddade med material som är resistenta mot koncentrerad saltsyra (t.ex. titan eller fluorkarbonplaster)
och som kan arbeta i temperaturområdet 373 K (100 °C) till 473 K (200 °C) och vid tryck över 0 MPa.
3. Återströmningssystem för jonbyte (kemiska eller elektrokemiska oxidations- eller reduktionssystem) för
regenerering av kemiska reducerande eller oxiderande ämnen som använts i anrikningskaskader som
utnyttjar jonbyte.
g) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för laserbaserade
separationsprocesser som använder isotopseparation med laser tillämpat på atomär ånga enligt följande:
1. Uranmetallförångarsystem konstruerade för att leverera en effekt på 1 kW eller mer mot målet, avsedda
att användas för laseranrikning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/63
124
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B001.g.
forts.
2. System för hantering av uranmetall i flytande form eller gasform som är särskilt konstruerade eller
iordningställda för hantering av smält uran, smälta uranlegeringar eller uranmetallånga för användning
vid laseranrikning, samt speciellt konstruerade komponenter till dessa.
ANM:
SE ÄVEN AVSNITT 2A225.
3. Uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion för uppsamling av uranmetall i flytande eller solid
form, tillverkade av eller skyddade med material som är resistent mot värmen och korrosionen från
uranmetallånga eller flytande uranium. Skyddande material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller
tantal.
4. Behållare för separatormodul (cylindriska eller rektangulära behållare) som ska användas för att innesluta
källan som producerar uranmetallånga, elektronstrålekanonen och uppsamlare av slutprodukt och
restfraktion.
5. ”Lasrar” eller ”laser”-system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation av
uranisotoper med en spektrumfrekvensstabilisering för drift över långa tidsperioder.
ANM:
SE ÄVEN AVSNITTEN 6A005 OCH 6A205.
h) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för laserbaserade
separationsprocesser som använder isotopseparation med laser tillämpat på gasmolekyler enligt följande:
1. Expansionsmunstycken för överljudshastighet som är avsedda att kyla blandningen av UF6 och bärgas
till 150 K (– 123 °C) eller lägre och är tillverkade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad
av UF6”.
2. Komponenter och enheter till uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion, som är särskilt
konstruerade eller iordningställda för att samla upp uranmetall eller restfraktioner av uran efter
belysning med laser, tillverkade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”.
3. Kompressorer som är tillverkade eller skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av
UF6”, och axeltätningar som hör till dessa.
4. Utrustning för att fluorera UF5 (fast) till UF6 (gas).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/64
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
125
0B001
forts.
5. Processystem för att separera UF6 från bärgasen (t.ex. kväve, argon eller annan gas), innefattande
följande:
a) Kryogena värmeväxlare och kryogena separatorer som kan arbeta vid temperaturen 153 K (– 120 °C)
eller lägre.
b) Kryogena kylenheter som kan arbeta vid temperaturer på 153 K (– 120 °C) eller lägre.
c) Kylfällor för UF6 som kan frysa ut UF6.
6. ”Lasrar” eller ”laser”-system som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation av
uranisotoper med en spektrumfrekvensstabilisering för drift över långa tidsperioder.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 6A005 OCH 6A205.
i) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
plasmaprocess enligt följande:
1. Mikrovågskällor och antenner som kan producera eller accelerera joner och som har en utgångsfrekvens
som är högre än 30 GHz, och en uteffekt (medeleffekt) som är större än 50 kW.
2. Jonexcitationsspolar för radiofrekvenser över 100 kHz och som kan arbeta med mer än 40 kW
medeleffekt.
3. System för att generera uranplasma.
4. Används inte.
5. Uppsamlarsystem för slutprodukt och restfraktion för uranmetall i solid form, tillverkade av eller
skyddade med material som är resistent mot värmen och korrosionen från uranånga. Skyddande
material kan vara yttriumoxidbelagd grafit eller tantal.
6. Cylindriska behållare för separatormodul avsedda att innesluta uranplasmakällan, radiofrekvens
drivspolen samt uppsamlare för slutprodukt och restfraktion tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt
material (t.ex. rostfritt stål).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/65
126
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B001
forts.
j) Utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda för separation med
elektromagnetisk process enligt följande:
1. Jonkällor, enkla eller multipla, som består av en förångningskälla, joniserare och strålaccelerator vilka är
tillverkade av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit, rostfritt stål eller koppar) och som kan
leverera en jonstråleström som är 50 mA eller mer.
2. Jonkollektorer för uppsamling av anrikade eller utarmade uranjonstrålar och som består av två eller flera
slitsar och fickor och är gjorda av lämpligt icke-magnetiskt material (t.ex. grafit eller rostfritt stål).
3. Vakuumbehållare för elektromagnetiska uranseparatorer tillverkade av icke-magnetiskt material (t.ex.
rostfritt stål) och konstruerade för drift vid ett tryck som är 1 Pa eller lägre.
4. Magnetpolskor med en diameter större än 2 m.
5. Högspänningsaggregat för jonkällor som har alla följande egenskaper:
a) Gjorda för kontinuerlig drift.
b) Utspänning 20 kV eller högre.
c) Utström 1 A eller mer.
d) Spänningsreglering bättre än 01 % över en tidsperiod på 8 timmar.
ANM:
SE ÄVEN AVSNITT 3A227.
6. Kraftaggregat för magneter (högeffekt, likström) som har alla följande egenskaper:
a) Möjlighet att kontinuerligt lämna en utström som är 500 A eller mer samtidigt som utspänningen är
100 V eller högre.
b) Ström- eller spänningsreglering bättre än 01 % över en tidsperiod på 8 timmar.
ANM:
SE ÄVEN AVSNITT 3A226.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/66
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
127
0B002
Särskilt konstruerade eller iordningställda hjälpsystem, utrustning och komponenter enligt följande, för
isotopseparationsanläggningar som specificeras i avsnitt 0B001 och som är tillverkade av eller skyddade med
”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”:
a) Matningsautoklaver, ugnar eller system som används för att överföra UF6 till anrikningsprocessen.
b) Desublimeringsutrustning eller kylfällor som används för att bortföra UF6 från anrikningsprocessen och för
vidaretransport efter upphettning.
c) Stationer för slutprodukt och restfraktion vilka används för att överföra UF6 till behållare.
d) Kondenserings- eller solidifieringsstationer som används för att avlägsna UF6 från anrikningsprocessen
genom att komprimera, kyla och överföra UF6 till flytande eller fast form.
e) Rörsystem och grenrör som är särskilt konstruerade eller iordningställda för transport av UF6 inom
kaskader som utnyttjar gasdiffusion, centrifuger eller aerodynamiska processer.
f) Vakuumsystem och pumpar enligt följande:
1. Samlings- och förgreningsrör för vakuum eller vakuumpumpar som tillåter en sugkapacitet på minst
5 m3/minut,
2. vakuumpumpar som är speciellt konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär, tillverkade eller
skyddade av ”material som är resistenta mot korrosion orsakad av UF6”, eller
3. vakuumsystem bestående av samlings- och förgreningsrör för vakuum och vakuumpumpar, som är
konstruerade för användning i UF6-haltig atmosfär.
g) UF6-masspektrometrar/jonkällor som kan ta online-prover på UF6-gasflöden och som har alla följande
egenskaper:
1. Kan mäta joner med en massa av 320 amu (amu = atommassenhet) eller mer och som har en upplösning
bättre än 1/320.
2. Jonkälla tillverkad av eller fodrad med nickel, nickel-kopparlegeringar med en nickelhalt på minst 60
viktprocent eller nickel-kromlegeringar.
3. Jonkälla med indirekt upphettning (electron bombardment).
4. Uppsamlingssystem lämpligt för isotopanalys.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/67
128
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B003
Anläggning för konvertering av uran och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för detta
enligt följande:
a) System för konvertering av uranmalmkoncentrat till UO3.
b) System för konvertering av UO3 till UF6.
c) System för konvertering av UO3 till UO2.
d) System för konvertering av UO2 till UF4.
e) System för konvertering av UF4 till UF6.
f) System för konvertering av UF4 till uranmetall.
g) System för konvertering av UF6 till UO2.
h) System för konvertering av UF6 till UF4.
i) System för konvertering av UO2 till UCl4.
0B004
Anläggning för produktion eller koncentrering av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar och
utrustning och komponenter som är särskilt konstruerade eller iordningställda härför enligt följande:
a) Anläggning för produktion av tungt vatten, deuterium eller deuteriumföreningar enligt följande:
1. Anläggning för vatten-vätesulfidutbyte.
2. Anläggning för ammoniak-väteutbyte.
b) Utrustning och komponenter enligt följande:
1. Kolonner för vatten-vätesulfidutbyte med en diameter på minst 1,5 m och som kan arbeta vid tryck som
är lika med eller högre än 2 MPa.
2. Enstegs centrifugalfläktar eller -kompressorer med låg tryckhöjd (dvs. 0,2 MPa) för cirkulation av
vätesulfidgas (dvs. gas som innehåller mer än 70 viktprocent vätesulfid, H2S) med en drivningskapacitet
lika med eller större än 56 m3/s vid tryck lika med eller högre än 1,8 MPa insugningstryck och utrustade
med tätningar som är konstruerade för att användas i våt H2S-miljö.
3. Kolonner för ammoniak-väteutbyte vars höjd är lika med eller mer än 35 m och med en diameter mellan
1,5 och 2,5 m och som kan arbeta vid tryck högre än 15 MPa.
4. Inre delar till utbyteskolonnerna, inklusive stegkontaktorer, och stegpumpar, inklusive sådana som är
dränkbara, som används för produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/68
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
129
0B004.b.
forts.
5. Ammoniakkrackers med ett drifttryck lika med eller högre än 3 MPa för produktion av tungt vatten med
ammoniak-väteutbytesprocessen.
6. Analysatorer för absorption i det infraröda området som under drift kan analysera förhållandet mellan
väte och deuterium när deuteriumkoncentrationen är lika med eller högre än 90 viktprocent.
7. Katalytiska brännare för omvandling av anrikad deuteriumgas till tungt vatten med ammoniak-
väteutbytesprocessen.
8. Kompletta uppgraderingssystem för tungt vatten eller kolonner för detta, avsedda för uppgradering av
tungt vatten till en deuteriumkoncentration motsvarande reaktorkvalitet.
9. Konverteringsutrustning för ammoniaksyntes som är särskilt konstruerade eller iordningställda för
produktion av tungt vatten med ammoniak-väteutbytesprocessen.
0B005
Anläggning som är särskilt konstruerad för tillverkning av bränsleelement för ”kärnreaktorer” och utrustning
särskilt konstruerad eller iordningställd härför.
Teknisk anmärkning:
Särskilt konstruerad eller iordningställd utrustning för tillverkning av bränsleelement för ”kärnreaktorer” omfattar
utrustning som
1. i produktionsprocessen normalt kommer i direkt kontakt med eller direkt behandlar eller styr flödet av kärnämne,
2. förseglar kapslingen av kärnämne,
3. kontrollerar att kapsling eller försegling är oskadd,
4. kontrollerar ytbehandlingen av det förseglade bränslet, eller
5. används för sammansättning av reaktorelement.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/69
130
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0B006
Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ”kärnreaktor” och utrustning och komponenter
särskilt konstruerade eller iordningställda härför.
Anmärkning:
Avsnitt 0B006 innefattar följande:
a) Anläggning för upparbetning av bestrålade bränsleelement från ”kärnreaktor” samt utrustning och komponenter som
normalt kommer i direkt kontakt med och direkt kontrollerar det bestrålade bränslet och huvudflödena av kärnämne
och klyvningsprodukter.
b) Utrustning för avkapsling av bränsleelement och maskiner för att hugga, klippa eller skära bränsleelement, dvs.
fjärrmanövrerad utrustning för att skära, hugga eller klippa bestrålade bränsleelement, knippen eller stavar från
”kärnreaktor”.
c) Upplösningskar eller upplösningskärl med mekaniska anordningar som är särskilt utformade eller iordningsställda för
att användas för upplösning av bestrålat ”kärnreaktor”bränsle, som kan tåla varm, starkt korrosiv vätska och som kan
fyllas, hanteras och underhållas genom fjärrmanövrering.
d) Utrustning för vätskeextraktion, t.ex. packade eller pulsade kolonner, mixer-settlers eller centrifugalkontaktorer, som är
resistenta mot salpetersyras korrosiva verkan och särskilt konstruerade eller iordningställda för att användas i en
anläggning för upparbetning av bestrålat ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material”.
e) Lagringstankar som är särskilt konstruerade för att vara kriticitetssäkra och resistenta mot salpetersyras korrosiva
verkan.
Teknisk anmärkning:
En lagringstank kan ha följande egenskaper:
1. Väggar eller en inre uppbyggnad med en borekvivalent (beräknad för alla beståndsdelar enligt definition i
anmärkningen till avsnitt 0C004) på minst 2 %.
2. En maximal diameter på 175 mm för ett cylindriskt kärl, eller
3. en maximal bredd på 75 mm för antingen en skiv- eller ringformad behållare.
f) Neutronmätningssystem som är särskilt konstruerade eller iordningställda för integrering och användning i en
anläggning för upparbetning av bestrålat ”naturligt uran”, ”utarmat uran” eller ”särskilt klyvbart material”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/70
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
131
0B007
Anläggning för konvertering av plutonium och utrustning som är särskilt konstruerad eller iordningställd för
detta enligt följande:
a) System för konvertering av plutoniumnitrat till plutoniumoxid.
b) System för produktion av plutoniummetall.
0C
Material
0C001
”Naturligt uran” eller ”utarmat uran” eller torium i form av metall, legeringar, kemiska föreningar eller
koncentrat och varje annat material som innehåller ett eller flera av de ovan nämnda materialen.
Anmärkning:
Avsnitt 0C001 omfattar inte följande:
a) Fyra gram eller mindre av ”naturligt uran” eller ”utarmat uran”, när det ingår i sensorkomponenter i instrument.
b) ”Utarmat uran” speciellt framställt för följande civila icke-nukleära tillämpningar:
1. Skärmning.
2. Emballering.
3. Ballast med en massa som inte är större än 100 kg.
4. Motvikter med en massa som inte är större än 100 kg.
c) Legeringar innehållande mindre än 5 % torium.
d) Keramiska produkter innehållande torium vilka har framställts för icke-nukleär användning.
0C002
”Särskilt klyvbart material”.
Anmärkning:
Avsnitt 0C002 omfattar inte mängder om fyra ”effektiva gram” eller mindre när materialet ingår i
sensorkomponenter i instrument.
0C003
Deuterium, tungt vatten (deuteriumoxid) och andra deuteriumföreningar samt blandningar och lösningar som
innehåller deuterium i vilka isotopförhållandet deuterium-väte överstiger 1:5 000.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/71
132
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
0C004
Grafit som har en renhetsgrad som är bättre än 5 delar per miljon 'boron equivalenter' och en densitet som är
större än 1,50 g/cm3 för användning i en ”kärnreaktor” i kvantiteter som överstiger 1 kg.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1C107.
Anmärkning 1:
I samband med exportkontroll ska de behöriga myndigheterna i den EU-medlemsstat där exportören
är etablerad fastställa om exporten av grafit som uppfyller ovannämnda specifikationer är avsedd för
användning i en ”kärnreaktor”. 0C004 omfattar inte grafit som har en renhetsgrad som är bättre än
5 ppm (delar per miljon) borekvivalenter och en densitet som är större än 1,50 g/cm3 som inte är
avsett för användning i en ”kärnreaktor”.
Anmärkning 2:
I avsnitt 0C004 definieras ’borekvivalent’ (BE) som summan av BEz för föroreningar (utom BEkol
eftersom kol inte betraktas som en förorening) inklusive bor, där
BEZ (ppm) = CF × koncentrationen av element Z i ppm
och σB och σZ är de termiska neutroninfångningstvärsnitten (i barn) för naturligt
förekommande bor respektive element Z, och AB och AZ är atommassan hos naturligt
förekommande bor respektive element Z.
0C005
Speciellt förberedda föreningar eller pulver avsedda för tillverkning av gasdiffusionsmembran som är resistenta
mot korrosion orsakad av UF6 (t.ex. nickel eller legeringar innehållande 60 viktprocent eller mer nickel,
aluminiumoxid och fullständigt fluorerade polymerer) och som har en renhet på 99,9 viktprocent eller bättre
och en partikelstorlek på mindre än 10 μm mätt enligt ASTM B330 standard och en hög grad av likformighet i
partikelstorleken.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/72
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
133
0D
Programvara
0D001
”Programvara” som är särskilt konstruerad eller modifierad för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av
varor som specificeras i denna kategori.
0E
Teknik
0E001
”Teknik” enligt anmärkning rörande kärnteknik för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av varor som
specificeras i denna kategori.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/73
134
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
DEL III – Kategori 1
KATEGORI 1 – SÄRSKILDA MATERIAL OCH DÄRTILL HÖRANDE UTRUSTNING
1A
System, utrustning och komponenter
1A001
Komponenter tillverkade av fluorföreningar, enligt följande:
a) Packningar, tätningar, tätningsmaterial eller bränsletankar, speciellt konstruerade för ”luftfartyg” eller
rymdfarkoster, tillverkade till mer än 50 viktprocent av något material som specificeras i avsnitt 1C009.b
eller 1C009.c.
b) Används inte.
c) Används inte.
1A002
”Kompositer” eller laminat, enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 1A202, 9A010 OCH 9A110
a) Tillverkade av något av följande:
1. En organisk ”matris” och ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.c eller
1C010.d.
2. Förimpregnerade mattor eller förformer som specificeras i avsnitt 1C010.e.
b) Tillverkade av en metall- eller kol-”matris” och något av följande:
1. ”Fibrer eller fiberliknande material” av kol med följande egenskaper:
a) En ”specifik modul” som överstiger 10,15 × 106 m. och
b) En ”specifik brottgräns” som överstiger 17,7 × 104 m. eller
2. Material som specificeras i avsnitt 1C010.c.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/74
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
135
1A002
forts.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1A002 omfattar inte ”kompositer” eller laminat tillverkade av epoxyhartsimpregnerade
”fibrer eller fiberliknande material” av kol, som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg”
eller dess laminat, för vilka:
a) ytan inte överstiger 1 m2,
b) längden inte överstiger 2,5 m, och
c) bredden överstiger 15 mm.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1A002 omfattar inte halvfabrikat som är speciellt konstruerade för följande helt civila
tillämpningar:
a) Sportutrustning.
b) Bilindustrin.
c) Verktygsmaskinindustrin.
d) Medicinska tillämpningar.
Anmärkning 3:
Avsnitt 1A002.b.1 omfattar inte halvfabrikat som innehåller sammanvävda fibertrådar av högst två
dimensioner och som är speciellt konstruerade för följande tillämpningar:
a) Värmebehandlingsugnar för härdning av metaller.
b) Produktionsutrustning för kiselkulor.
Anmärkning 4:
Avsnitt 1A002 omfattar inte färdiga detaljer som är speciellt konstruerade för en specifik
tillämpning.
Anmärkning 5:
1A002.b.1 omfattar inte mekaniskt hackat, malet eller skuret ”kolfiber- eller kolfiberliknande
material” med en längd på 25,0 mm eller mindre.
1A003
Föremål av icke-”smältbara” aromatiska polyimider i form av film, blad eller band med någon av följande
egenskaper:
a) En tjocklek på över 0,254 mm, eller
b) är belagd eller laminerad med kol, grafit, metall eller magnetiskt material.
Anmärkning:
1A003 omfattar inte produktion av kopparbelagda eller kopparlaminerade filmer konstruerade
för produktion av elektroniska mönsterkort.
ANM.
För alla former av ”smältbara” aromatiska polyimider, se avsnitt 1C008.a.3.
1A004
Utrustning och komponenter för skydd och detektion som inte är särskilt konstruerade för militära ändamål,
enligt följande:
ANM:
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING,
AVSNITTEN 2B351 OCH 2B352.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/75
136
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1A004
forts.
a) Heltäckande ansiktsmasker, filterbehållare och saneringsutrustning till dessa, konstruerade eller modifierade
för skydd mot något av följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:
Anmärkning:
Avsnitt 1A004.a omfattar även andningsskydd med automatisk luftrening (Powered Air Purifying
Respirators, PAPR) som är konstruerade eller modifierade för skydd mot de agens eller material som
förtecknas i avsnitt 1A004.a.
Teknisk anmärkning:
För avsnitt 1A004.a gäller följande:
1.
Heltäckande ansiktsmasker kallas även skydds- eller gasmasker.
2.
Filterbehållare innefattar även filterpatroner.
1. ”Biologiska agens”.
2. ’Radioaktiva material’.
3. Kemiska stridsmedel (CW).
4. ”Agens för kravallbekämpning”, bland annat
a) α-brombensenacetonitril (brombensylcyanid) (CA) (CAS 5798-79-8),
b) [(2-klorfenyl)metylen]propandinitril, (o-klorbensalmalononitril) (CS) (CAS 2698-41-1),
c) 2-klor-1-fenyletanon, fenylacylklorid (ω-kloracetofenon) (CN) (CAS 532-27-4),
d) dibens-(b,f)-1,4-oxazepin (CR) (CAS 257-07-8),
e) 10-klor-5,10-dihydrofenarsazin (fenarsazinklorid) (adamsit) (DM) (CAS 578-94-9),
f) n-nonanoylmorfolin (MPA) (CAS 5299-64-9).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/76
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
137
1A004
forts.
b) Skyddsdräkter, handskar och skor, speciellt konstruerade eller modifierade för att skydda mot något av
följande:
1. ”Biologiska agens”.
2. ’Radioaktiva material’.
3. Kemiska stridsmedel (CW).
c) Detektionssystem, speciellt konstruerade eller modifierade för detektion eller identifiering av något av
följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:
1. ”Biologiska agens”.
2. ’Radioaktiva material’.
3. Kemiska stridsmedel (CW).
d) Elektronisk utrustning som är konstruerad för automatisk detektion eller identifiering av förekomsten av
restmängder av ”sprängämnen” och som utnyttjar tekniker för ’spårdetektion’ (t.ex. akustiska ytvågor,
spektrometri för jonrörlighet, spektrometri för differentiell rörlighet, masspektrometri).
Teknisk anmärkning:
’Spårdetektion’ definieras som förmågan att detektera mindre än 1 ppm ånga eller 1 mg fast eller flytande ämne.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1A004.d omfattar inte kontrollutrustning som är speciellt konstruerad för laboratoriean
vändning.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1A004.d omfattar inte säkerhetsbågar som passeras utan att vidröras.
Anmärkning:
Avsnitt 1A004 omfattar inte följande:
a) Personliga dosimetrar för mätning av strålning.
b) Arbetsmiljöutrustning som genom konstruktion eller funktion är begränsad till att skydda mot
olyckor inom bostadsområden eller civil industri, inklusive
1. gruvor,
2. stenbrott,
3. jordbruk,
4. läkemedelsindustri,
5. medicinskt bruk,
6. veterinärt bruk,
7. miljöskydd,
8. avfallshantering,
9. livsmedelsindustrin.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/77
138
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1A004
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
Avsnitt 1A004 omfattar utrustning och komponenter som har identifierats, framgångsrikt testats i enlighet med
nationella standarder eller på annat sätt visats vara effektiva för detektion av eller försvar mot ’radioaktiva
material’, ”biologiska agens”, kemiska stridsmedel, ’similiämnen’ eller ”agens för kravallbekämpning”, även om
sådan utrustning eller sådana komponenter används inom civil industri, t.ex. gruvor, stenbrott, jordbruk,
läkemedelsindustrin, för medicinskt och veterinärt bruk, miljöskydd, avfallshantering eller livsmedelsindustrin.
2.
Ett ’similiämne’ är ett ämne eller material som används i stället för en toxisk agens (kemisk eller biologisk) i
samband med utbildning, forskning, testning eller utvärdering.
3.
I avsnitt 1A004 avses med ’radioaktiva material’ material som valts ut eller modifierats för att öka deras
effektivitet när det gäller att skada eller döda människor eller djur, eller skada utrustning, grödor eller miljön.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/78
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
139
1A005
Skyddsvästar och därtill hörande delar enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Mjuka skyddsvästar, andra än sådana som tillverkats enligt militära standarder och specifikationer eller
enligt ekvivalenter till dessa vad avser prestationsförmåga, och därtill speciellt konstruerade delar.
b) Hårda skyddsplattor som ger ett ballistiskt skydd i skyddsklass IIIA eller bättre (NIJ 0101,06, juli 2008)
”motsvarande standard”.
ANM.
För ”fibrer eller fiberliknande material” som används för tillverkning av skyddsvästar, se avsnitt 1C010.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar när de används eller medföres för användarens eget bruk.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade endast för frontalskydd från splitter
och tryckvågor från icke militära explosiva produkter.
Anmärkning 3:
Avsnitt 1A005 omfattar inte skyddsvästar som är konstruerade endast för skydd mot knivar, spikar,
nålar eller mot trubbigt våld.
1A006
Utrustning, speciellt konstruerad eller modifierad för desarmering av improviserade sprängladdningar (IED),
enligt följande, och speciellt konstruerade komponenter och tillbehör till sådan utrustning:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Fjärrstyrda fordon.
b) ’Desarmeringsanordningar’.
Teknisk anmärkning:
För avsnitt 1A006.b gäller följande: ’desarmeringsanordningar’ är anordningar som är speciellt konstruerade för att
förhindra att en sprängladdning utlöses, genom att skjuta ut en vätskeprojektil, en fast projektil eller en brytbar projektil.
Anmärkning:
Avsnitt 1A006 omfattar inte sådan utrustning som åtföljer dess operatör.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/79
140
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1A007
Utrustning och anordningar, speciellt konstruerade för att på elektrisk väg initiera tändning av sprängladdningar
och anordningar som innehåller ”energetiska material” enligt följande:
ANM:
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING,
AVSNITTEN 3A229 OCH 3A232.
a) Tändaggregat avsedda att initiera tändning av sprängkapslar som specificeras i avsnitt 1A007.b.
b) Elektriskt initierade sprängkapslar enligt följande:
1. Exploderande brygga (EB).
2. Exploderande tråd (EBW).
3. Slapper.
4. Exploderande folie (EFI).
Tekniska anmärkningar:
1.
Ordet tändare eller tändanordning används ibland i stället för sprängkapsel.
2.
De sprängkapslar som avses i avsnitt 1A007.b utnyttjar alla en liten elektriskt ledare (brygga, tråd eller folie) som
förångas explosivt när en kortvarig elektrisk puls med hög strömstyrka passerar genom denna. I sprängkapslar som
inte är av typ slapper startar den exploderande ledaren en kemisk detonation i ett anslutande högexplosivt
sprängämne, exempelvis pentyl (pentaerytritoltetranitrat). I en slapper-tändare driver den explosiva förångningen
av den elektriska ledaren en tunn skiva eller en slapper över ett luftgap mot ett sprängämne som vid anslaget
initierar en kemisk detonation. I vissa konstruktioner drivs slapper-tändaren av en magnetisk kraft. Termen
exploderande foliedetonator refererar antingen till en exploderande brygga eller till en sprängkapsel av typ slapper.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/80
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
141
1A008
Sprängladdningar, anordningar och komponenter enligt följande:
a) ’Formade sprängladdningar’ med alla följande egenskaper:
1. Nettosprängämnesmängden (NEQ) överstiger 90 g.
2. Höljets yttre diameter är minst 75 mm.
b) Linjära formade skärsprängladdningar (cutting charges) med alla följande egenskaper, och speciellt
konstruerade komponenter till dessa:
1. En sprängladdning som överstiger 40 g/m.
2. En bredd på minst 10 mm.
c) Snabbstubin med en sprängladdning i den inre delen som överstiger 64 g/m.
d) Andra skärsprängladdningar än de som specificeras i avsnitt 1A008.b och avskiljningsverktyg med en
nettosprängämnesmängd (NEQ) som överstiger 3,5 kg.
Teknisk anmärkning:
’Formade sprängladdningar’ är sprängladdningar som formats för att målinrikta verkan av explosionen.
1A102
Återmättade pyrolyserade kol-kol-komponenter konstruerade för rymdfarkoster som specificeras i avsnitt
9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.
1A202
Kompositmaterial, andra än de som specificeras i avsnitt 1A002, i form av rör och som har båda följande
egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 9A010 OCH 9A110.
a) En inre diameter mellan 75 mm och 400 mm.
b) Tillverkade av ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C210.a
eller av förimpregnerat material av kol som specificeras i avsnitt 1C210.c.
1A225
Platinerade katalysatorer som är särskilt utformade eller iordningställda för att befrämja väteisotoputbyte mellan
väte och vatten för att utvinna tritium ur tungt vatten eller för produktion av tungt vatten.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/81
142
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1A226
Fyllkroppar, som kan användas för separation av tungt vatten från vanligt vatten, och som har båda följande
egenskaper:
a) Tillverkade av fosforbronsnät som är kemiskt behandlade för att förbättra vätbarheten.
b) utformade för att användas i kolonner för vakuumdestillation.
1A227
Strålningsskyddande fönster med hög densitet (blyglas eller annat glas) som har alla följande egenskaper och
särskilt utformade ramar för sådana fönster:
a) En ’inaktiv area’ större än 0,09 m2.
b) En densitet större än 3 g/cm3.
c) En tjocklek av 100 mm eller mer.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1A227 avses med ’inaktiv area’ den genomsiktliga area av fönstret som utsätts för den lägsta strålningsnivån vid
tillämpningen.
1B
Test-, inspektions- och produktionsutrustning
1B001
Utrustning för produktion eller inspektion av ”kompositer eller laminat” som specificeras i avsnitt 1A002 eller
”fibrer eller fiberliknande material” enligt 1C010, enligt följande, samt speciellt konstruerade komponenter och
tillbehör till sådan utrustning.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 1B101 OCH 1B201.
a) Lindningsmaskiner, i vilka rörelserna för positionering, omslag och lindning av fibrerna är samordnade och
programmerade i minst tre ’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av
”kompositer” eller laminat som består av ”fibrer eller fiberliknande material”.
b) ’Maskiner för påläggning av band’, i vilka påläggning av band kan samordnas och programmeras i minst
fem ’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av kroppar för luftfarkoster
eller ’missiler’ i ”komposit”material.
Anmärkning:
I avsnitt 0B001.b avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/82
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
143
1B001.b.
forts.
Teknisk anmärkning:
’Maskiner för påläggning av band’, enligt avsnitt 1B001.b, kan lägga ett eller fler ’band av fibermaterial’,
begränsade till en bredd över 25,4 mm och upp till 304,8 mm, och skära av och starta om enskilda banor med
’band av fibermaterial’ under påläggningsprocessen.
c) Vävstolar, som kan väva i flera riktningar och med flera dimensioner, inbegripet adaptrar och
modifieringsutrustning, som är speciellt konstruerade eller modifierade för sammanvävning,
sammanflätning eller sammantvinning av fibrer för ”komposit”strukturer.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1B001.c inkluderas stickas i tekniken tvinnas.
d) Utrustning speciellt konstruerad eller anpassad för produktion av armeringsfibrer enligt följande:
1. Utrustning för omvandling av polymera fibrer (t.ex. polyakrylonnitril, rayon, beck eller polykarbosilan)
till kol- eller kiselkarbidfibrer, inklusive specialutrustning för att töja fibrerna under upphettning.
2. Utrustning för kemisk förångningsdeposition av grundämnen eller föreningar på upphettade
trådformade substrat för att tillverka kiselkarbidfibrer.
3. Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (t.ex. aluminiumoxid).
4. Utrustning för omvandling av aluminium som innehåller fiberämnen till aluminiumfibrer genom
värmebehandling.
e) Utrustning för att producera förimpregnerade mattor som specificeras i avsnitt 1C010.e genom
varmsmältning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/83
144
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1B001
forts.
f) Utrustning för oförstörande provning som är särskilt konstruerad för ”komposit”material enligt följande:
1. Röntgentomografisystem för upptäckt av fel tredimensionellt.
2. Numeriskt styrda ultraljudstestmaskiner i vilka rörelserna för positionering av sändare eller mottagare
samtidigt är samordnade och programmerade i minst fyra axlar för att följa de tredimensionella
konturerna av den komponent som inspekteras.
g) ’Maskiner för påläggning av väv’, i vilka påläggning av väv kan samordnas och programmeras i minst två
’primära servopositioneringsaxlar’, speciellt konstruerade för tillverkning av kroppar för luftfarkoster eller
’missiler’ i ”komposit”material.
Teknisk anmärkning:
’Maskiner för påläggning av väv’, enligt avsnitt 1B001.g, kan lägga ett eller flera ’band av fibermaterial’, begränsade
till en bredd av högst 25,4 mm, och skära av och starta om enskilda banor med ’band av fibermaterial’ under
påläggningsprocessen.
Tekniska anmärkningar:
1.
I avsnitt 1B001 omfattar ’primära servopositioneringsaxlar’ axlar som styrda av datorprogram orienterar och styr
arbetsdonets (dvs. huvudets) position i rummet i förhållande till arbetsstycket för uppnående av den önskade
processen.
2.
I avsnitt 1B001 avses med ’band av fibermaterial’ en enda kontinuerlig bredd av helt eller delvis hartsimpregnerad
tejp, väv eller fiber. Helt eller delvis hartsimpregnerade ’band av fibermaterial’ omfattar även band som är
överdragna med ett torrt pulver som fäster vid uppvärmning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/84
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
145
1B002
Utrustning som är konstruerad för att producera metallegeringar i pulverform eller i form av finkorniga
materialpartiklar och som har alla följande egenskaper:
a) Speciellt konstruerad för att undvika föroreningar.
b) Speciellt konstruerad för att användas i en av de processer som anges i avsnitt 1C002.c.2.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1B102.
1B003
Verktyg, formar, kokiller eller fixturer för ”superplastisk bearbetning” eller ”diffusionsbondning” av titan,
aluminium eller legeringar av dessa, speciellt konstruerade för tillverkning av någon av följande produkter:
a) Kroppar för flygplan eller rymdfarkoster.
b) Motorer för ”luftfartyg” eller rymdfarkoster.
c) Speciellt konstruerade komponenter för kroppar som specificeras i avsnitt 1B003.a eller för motorer som
specificeras i avsnitt 1B003.b.
1B101
Utrustning, annan än sådan som specificeras i avsnitt 1B001, för ”produktion” av strukturella kompositer enligt
följande, liksom särskilt utformade komponenter och tillbehör därtill.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1B201.
Anmärkning:
Exempel på komponenter och tillbehör som specificeras i avsnitt 1B101 är formar, gjutkärnor, matriser,
fixturer och verktyg för pressning, härdning, gjutning, sintring eller bindning av förformar till
kompositstrukturer, laminat och produkter därav.
a) Maskiner för trådlindning eller fiberlindning vilka är utformade för att tillverka kompositstrukturer eller
laminat från ”fibrer eller fiberliknande material” där rörelserna för att placera, vira och linda fibrer
samordnas och programmeras i tre eller flera axlar, samt samordnings- och programstyrning härför.
b) Bandläggningsmaskiner, konstruerade för tillverkning av flygplansskrov och ”missil”-konstruktioner i
kompositmaterial, där rörelserna för att placera och lägga band och ark är samordnade och programmerade
i två eller flera axlar.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/85
146
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1B101
forts.
c) Utrustning som konstruerats eller modifierats för ”produktion” av ”fibrer eller fiberliknande material” enligt
följande:
1. Utrustning för omformning av polymerfibrer (som polyakrylnitril, rayon eller polykarbosilan) inklusive
speciella åtgärder för att sträcka fibrerna under upphettning.
2. Utrustning för ångutfällning av ämnen eller föreningar på upphettat fibersubstrat.
3. Utrustning för våtspinning av eldfasta keramer (t.ex. aluminiumoxid).
d) Utrustning utformad eller modifierad för särskild fiberytbehandling eller för produktion av förimpregnerade
mattor och förformer som specificeras i avsnitt 9C110.
Anmärkning:
Avsnitt 1B101.d innehåller bl.a. rullar, sträckare, ytbeläggningsutrustningar, skärmaskiner och
stansar.
1B102
Utrustning för ”produktion” av metallpulver, annan än den som specificeras i avsnitt 1B002, och komponenter
enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1B115.b.
a) Utrustning för ”produktion” av metallpulver som kan användas för att i en kontrollerad omgivning
”producera” sfäriska, sfäroidiska eller finfördelade material som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b,
1C111.a.1, 1C111.a.2 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.
b) Komponenter som konstruerats särskilt för sådan ”produktionsutrustning” som specificeras i avsnitt
1B002 eller 1B102.a.
Anmärkning:
Avsnitt 1B102 omfattar följande:
a) Plasmageneratorer (bågstråle med hög frekvens) som kan användas för att framställa finfördelat
eller sfäriskt metallpulver där processen sker i en argon-vatten-omgivning.
b) Electroburst-utrustning som kan användas för att framställa finfördelat eller sfäriskt metallpulver
där processen sker i en argon-vatten-omgivning.
c) Utrustning som kan användas för att ”producera” sfäriskt aluminiumpulver genom att pulvrisera en
smälta i ett inert medium (t.ex. kväve).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/86
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
147
1B115
Utrustning, annan än den som specificeras i avsnitt 1B002 eller 1B102, för produktion av drivmedel eller
beståndsdelar i dessa, enligt följande, samt tillhörande särskilt konstruerade komponenter:
a) ”Produktionsutrustning” för ”produktion”, hantering eller acceptanstest av flytande drivmedel eller
beståndsdelar i dessa som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för
varor med militär användning.
b) ”Produktionsutrustning” för ”produktion”, hantering, blandning, härdning, gjutning, pressning,
maskinbehandling, strängpressning eller acceptanstest av fasta drivmedel eller beståndsdelar i dessa som
specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär
användning.
Anmärkning:
Avsnitt 1B115.b omfattar inte satsblandare, kontinuerliga blandare och luftstrålekvarnar. Dessa
omfattas av avsnitten 1B117, 1B118 och 1B119.
Anmärkning 1:
För utrustning speciellt konstruerad för produktion av militära artiklar, se kontrollbestämmelserna för
varor med militär användning.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1B115 omfattar inte kontrollutrustning för ”produktion”, hantering och acceptanstest av
borkarbid.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/87
148
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1B116
Speciellt konstruerade munstycken för att producera pyrolytiskt erhållet material på en form, dorn eller annat
underlag från prekursorgaser som bryts ned inom temperaturintervallet 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K
(2 900 °C) vid tryck på mellan 130 Pa och 20 kPa.
1B117
Satsblandare med alla följande egenskaper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:
a) Konstruerade eller modifierade för blandning under vakuum i intervallet 0–13,326 kPa.
b) Förmåga att reglera temperaturen i blandningskammaren.
c) En total volymmässig kapacitet av minst 110 liter.
d) Åtminstone en excentriskt monterad ’blandande/knådande axel’.
Anmärkning:
I avsnitt 1B117.d omfattar inte termen ’blandande/knådande axel’ deagglomeratorer eller skärspindlar.
1B118
Kontinuerliga blandare med alla följande egenskaper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:
a) Konstruerade eller modifierade för blandning under vakuum i intervallet 0–13,326 kPa,
b) Förmåga att reglera temperaturen i blandningskammaren,
c) Något av följande:
1. Två eller flera blandande/knådande axlar.
2. Alla följande egenskaper:
a) En enda roterande och oscillerande axel med knådande stift/kuggar, och
b) Knådande stift/kuggar innanför blandningskammarens hölje.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/88
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
149
1B119
Luftstrålekvarnar som kan användas för att krossa eller mala ämnen som specificeras i avsnitt 1C011.a, 1C011.
b, 1C111 eller kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, samt därför särskilt konstruerade
komponenter.
1B201
Lindningsmaskiner för fibrer, andra än de som specificeras i avsnitt 1B001 eller 1B101, och tillhörande
utrustning, enligt följande:
a) Lindningsmaskiner för fibrer som har alla följande egenskaper:
1. Samordnade och programmerade för positionering, omslagning och lindning av fibrer i två eller flera
axlar.
2. Speciellt utformade för tillverkning av kompositmaterial och laminat utgående från ”fibrer och
fiberliknande material”.
3. I stånd att linda cylindriska rör med en inre diameter mellan 75 mm och 650 mm och med en längd av
300 mm eller mer.
b) Styrutrustning för samordning och programmering för de lindningsmaskiner för fibrer som specificeras i
avsnitt 1B201.a.
c) Precisionsdorn för de lindningsmaskiner för fibrer som specificeras i avsnitt 1B201.a.
1B225
Elektrolytiska celler för produktion av fluor med en produktionskapacitet större än 250 g fluor per timme.
1B226
Elektromagnetiska isotopseparatorer, utformade för, eller utrustade med enkel eller multipel jonkälla, som kan
producera en total jonström av 50 mA eller mer.
Anmärkning:
Avsnitt 1B226 omfattar separatorer som
a) kan anrika stabila isotoper,
b) har både jonkälla och kollektor inom samma magnetfält och sådana konfigurationer i vilka de ligger
utanför magnetfältet.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/89
150
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1B228
Kolonner för kryogen destillering av väte, som har alla följande egenskaper:
a) Konstruerade för drift vid en inre temperatur av 35 K (– 238 °C) eller lägre.
b) Konstruerade för drift vid ett inre tryck mellan 0,5 och 5 MPa.
c) Tillverkade av antingen
1. rostfritt stål av SAE:s (Society of Automotive Engineers International) 300-serie med låg svavelhalt och
med en austenitisk ASTM-kornstorlek nummer 5 eller mer (eller motsvarande standard), eller
2. likvärdiga material som är både kryo- och väte (H2)-kompatibla, och
d) har en inre diameter av 30 cm eller mer och en ’effektiv längd’ av 4 m eller mer.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1B228 innebär ’effektiv längd’ packningsmaterialets aktiva höjd i en packad kolonn, eller den aktiva höjden av
de interna kontaktplattorna i en kolonn med plattor.
1B230
Pumpar som kan cirkulera koncentrerad eller utspädd kaliumamidkatalysator i flytande ammoniak
(KNH2/NH3), och som har alla följande egenskaper:
a) Lufttäta (dvs. hermetiskt tillslutna).
b) En pumpkapacitet större än 8,5 m3/tim.
c) Någon av följande egenskaper:
1. Avsedda för koncentrerade kaliumamidlösningar (1 % eller mer) med ett arbetstryck mellan 1,5 och 60
MPa.
2. Avsedda för utspädda lösningar av kaliumamid (mindre än 1 %) med ett arbetstryck mellan 20 och 60
MPa.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/90
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
151
1B231
Anordningar eller anläggningar för tritium och utrustning för dessa enligt följande:
a) Anordningar eller anläggningar för produktion, återvinning, utvinning, koncentrering eller hantering av
tritium.
b) Utrustning för tritiumanordningar eller -anläggningar enligt följande:
1. Frysaggregat för väte eller helium med kapacitet att kyla ned till 23 K (– 250 °C) eller lägre, och med en
värmebortledningskapacitet som är större än 150 W.
2. Lagrings- eller reningssystem för väteisotoper som använder metallhydrider som medium för lagring
eller rening.
1B232
Expansionsturbiner eller expansionsturbindrivna kompressorer med båda av följande egenskaper:
a) Konstruerade för drift med en utgående temperatur på 35 K (– 238 °C) eller lägre.
b) Konstruerade för en vätgasgenomströmning på 1 000 kg/tim eller mer.
1B233
Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper, samt system och utrustning för dessa enligt
följande:
a) Anordningar eller anläggningar för separation av litiumisotoper.
b) Utrustning för separation av litiumisotoper som baseras på litium-kvicksilveramalgamprocessen, enligt
följande:
1. Packade vätske-vätske-utbyteskolonner speciellt konstruerade för litiumamalgam.
2. Kvicksilver- eller litiumamalgampumpar.
3. Elektrolysceller för litiumamalgam.
4. Förångare för koncentrerad litiumhydroxidlösning.
c) Jonbytessystem som är särskilt utformade för separation av litiumisotoper, och speciellt konstruerade
komponenter till dessa.
d) Kemiska utbytessystem (som använder kronetrar, kryptander eller lariatetrar), som är särskilt utformade för
separation av litiumisotoper, och speciellt konstruerade komponenter till dessa.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/91
152
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1B234
Behållare, kammare, containrar eller liknande enheter för inneslutande av högexplosiva ämnen som är
utformade för provning av högexplosiva ämnen eller explosiva enheter och som har båda följande egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Utformade för att fullständigt innesluta en explosion som motsvarar 2 kg trotyl (TNT) eller mer.
b) Försedda med konstruktionselement eller system som medger överföring av diagnostik eller mätinformation
i realtid eller med fördröjning.
1B235
Strålmålsenheter och komponenter för produktion av tritium enligt följande:
a) Strålmålsenheter som består av eller innehåller litium som anrikats med avseende på isotopen litium-6,
särskilt utformade för produktion av tritium genom bestrålning, inklusive genom införande i en kärnreaktor.
b) Komponenter som är särskilt utformade för strålmålsenheter som specificeras i avsnitt 1B235.a.
Teknisk anmärkning:
Komponenter som är särskilt utformade för strålmålsenheter för produktion av tritium kan även omfatta litiumpelletar,
tritiumgetter och specialbelagd kapsling.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/92
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
153
1C
Material
Teknisk anmärkning:
Metaller och legeringar:
Om inte annat uttryckligen anges avses med orden ’metaller’ och ’legeringar’ i avsnitten 1C001–1C012
råmaterial och halvfabrikat enligt följande:
Råmaterial:
Anoder, kulor, stavar (inkl. stavar med nockar och trådartade stavar), billetter, block, valsämnen, briketter, kakor, katoder,
kristaller, kuber, tärningar, korn, granulat, tackor, klumpar, pellets, tackjärn, pulver, rondeller, hagel, plattor, stångbitar,
svamp, stänger.
Halvfabrikat (vare sig de är belagda, pläterade, borrade, stansade eller ej):
a) Förarbetade eller bearbetade material som tillverkats genom valsning, dragning, strängpressning, smidning, stötsträng
pressning, pressning, ådring, finfördelning eller slipning, t.ex. vinklar, kanaler, cirklar, skivor, stoft, flingor, folier och
blad, smiden, plattor, pulver, pressningar och stansningar, ribbor, ringar, stavar (inklusive släta svetstrådar, valstrådar
och vridna trådar) sektioner, modeller, ark, strimlor, tuber och rör (inkl. runda och fyrkantiga rör och rör med
håligheter), dragen eller strängsprutad tråd.
b) Gjutet material som tillverkats genom gjutning i sand, dynor, metall, gips eller andra gjutformar, inklusive högtrycks
gjutning, sintrade formar och formar tillverkade genom pulvermetallografi.
Kontrollen ska inte omintetgöras genom export av former som inte är upptagna i listan och som påstås vara färdiga
produkter men som i verkligheten är ett råmaterial eller halvfabrikat.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/93
154
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C001
Material som är särskilt utformade för att absorbera elektromagnetisk strålning, eller intrinsiskt ledande
polymerer, enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1C101.
a) Material som kan absorbera frekvenser överstigande 2 × 108 Hz men mindre än 3 × 1012 Hz.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1C001.a omfattar inte följande:
a) Hårabsorbenter som konstruerats av naturliga eller syntetiska fibrer och som belagts med icke-magnetiskt material
för att absorbera strålning.
b) Absorbenter som inte har några magnetiska förluster och vars infallsyta inte är plan i formen, innefattande
pyramider, koner, kilformade eller i utförande med vindlingar på ytan.
c) Plana absorbenter som
1. är tillverkade av
a) skumplastmaterial (böjligt eller fast) med kolinnehåll eller organiska material, inbegripet föreningar så att
materialets reflektionsförmåga uppgår till mer än 5 % av motsvarande för metall, över en bandbredd som
överstiger ± 15 % av mittfrekvensen av den infallande energin, och som dessutom inte kan motstå högre
temperaturer än 450 K (177 °C), eller
b) keramiska material som ger mer än 20 % eko jämfört med metall över en bandbredd som är ± 15 % av
mittfrekvensen av den infallande energin och som dessutom inte kan motstå temperaturer som överstiger
800 K (527 °C),
Teknisk anmärkning:
Testplattor för att mäta absorptionen enligt avsnitt 1C001.a. Anmärkning: 1.c.1 ska vara en kvadrat med
minst 5 våglängders sida (våglängden för mittfrekvensen) som placerats i ett från det strålande elementet
avlägset fält.
2. har en sträckgräns vid tryckning som är mindre än 7 x 106 N/m2. och
3. har en sträckgräns vid tryckning som är mindre än 14 x 106 N/m2.
d) Plana absorbenter tillverkade av sintrad ferrit, med
1. ett densitetstal som överstiger 4,4, och
2. en högsta arbetstemperatur på 548 K (275 °C) eller lägre.
e) Plana absorbenter som inte har några magnetiska förluster och som är tillverkade av ’cellplastmaterial med öppna
celler’ med en densitet på högst 0,15 g/cm3.
Teknisk anmärkning:
’Skumplastmaterial med öppna celler’ är böjliga och porösa material med en inre struktur som är öppen mot
atmosfären. ’Skumplastmaterial med öppna celler’ kallas även porös skumplast.
Anmärkning 2:
Ingenting i anmärkning 1 till avsnitt 1C001.a friger magnetiska material som förorsakar
absorption när de blandas i färg.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/94
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
155
1C001
forts.
b) Material som inte är genomsläppliga för synligt ljus och som är särskilt utformade för att absorbera nära
infraröd strålning med en våglängd på mer än 810 nm men mindre än 2 000 nm (frekvenser på mer än
150 THz men mindre än 370 THz).
Anmärkning:
1C001.b omfattar inte material som särskilt konstruerats eller utformats för något av följande
ändamål:
a) ”Laser”-märkning av polymerer.
b) ”Laser”-svetsning av polymerer.
c) Intrinsiskt ledande polymera material med en ’elektrisk ledningsförmåga’ som överstiger 10 000 S/m
(Siemens per meter) eller en ’ytresistivitet’ på mindre än 100 ohm/kvadrat, som är baserade på någon av
följande polymerer:
1. Polyanilin.
2. Polypyrol.
3. Polytiofen.
4. Polyfenylenvinylen.
5. Polytienylenvinylen.
Anmärkning:
1C001.c omfattar inte material i flytande form.
Teknisk anmärkning:
’Elektrisk ledningsförmåga’ och ’ytresistivitet’ ska mätas enligt ASTM D-257 eller nationella motsvarigheter.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/95
156
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C002
Metallegeringar, pulver av metallegeringar samt legerat material enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1C202.
Anmärkning:
Avsnitt 1C002 omfattar inte metallegeringar, pulver av metallegeringar och legerade material,
som särskilt utformats för beläggningsändamål.
Tekniska anmärkningar:
1.
Metallegeringar i avsnitt 1C002 är sådana som innehåller ett högre viktprocenttal av den angivna metallen än av
något annat grundämne.
2.
’Spänningsbrottslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-139 eller motsvarande nationell
standard.
3.
Den ’lågcykliska utmattningslivslängden’ ska mätas i enlighet med ASTM-standard E-606 ’Recommended
Practice for Constant-Amplitude Low-Cycle Fatigue Testing’ eller motsvarande nationell standard. Testningen ska
ske axiellt med ett genomsnittligt tryckförhållande lika med 1 och en tryckkoncentrationsfaktor (Kt) lika med 1.
Det genomsnittliga tryckförhållandet definieras som maximalt tryck minus minimalt tryck dividerat med
maximalt tryck.
a) Aluminider enligt följande:
1. Nickelaluminid som innehåller 15 viktprocent eller mer aluminium, högst 38 viktprocent aluminium
och åtminstone en tillsatslegering.
2. Titanaluminid som innehåller 10 viktprocent eller mer aluminium och åtminstone en tillsatslegering.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/96
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
157
1C002
forts.
b) Metallegeringar enligt följande, tillverkade av pulver eller partikelmaterial som specificeras i avsnitt 1C002.c:
1. Nickellegeringar med
a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 923 K (650 °C) och en dragspänning
på 676 MPa, eller
b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 823 K (550 °C) och en maximal
spänning på 1 095 MPa.
2. Nioblegeringar med
a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 1 073 K (800 °C) och en
dragspänning på 400 MPa, eller
b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 973 K (700 °C) och en maximal
spänning på 700 MPa.
3. Titanlegeringar med
a) en ’spänningsbrottslivslängd’ på 10 000 timmar eller längre vid 723 K (450 °C) och en dragspänning
på 200 MPa, eller
b) en ’lågcyklisk utmattningslivslängd’ på 10 000 cykler eller mer vid 723 K (450 °C) och en maximal
spänning på 400 MPa.
4. Aluminiumlegeringar med
a) en brottgräns på 240 MPa eller mer vid 473 K (200 °C), eller
b) en brottgräns på 415 MPa eller mer vid 298 K (25 °C).
5. Magnesiumlegeringar med
a) en brottgräns på 345 MPa eller mer, och
b) en korrosionshastighet på mindre än 1 mm/år i 3 % natriumkloridlösning. Mätningen ska ske enligt
ASTM-standard G-31 eller motsvarande nationell standard.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/97
158
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C002
forts.
c) Metallegeringar i pulverform eller i form av finkorniga materialpartiklar som har alla följande egenskaper:
1. De är tillverkade av någon av följande sammansättningar:
Teknisk anmärkning:
X = ett eller flera legeringsgrundämnen.
a) Nickellegeringar (Ni-Al-X, Ni-X-Al) godkända för tillverkning av delar till turbinmotorer, dvs. med
mindre än tre icke metalliska partiklar (som tillförts under tillverkningsprocessen) med en storlek
större än 100 μm per 109 legeringspartiklar.
b) Nioblegeringar (Nb-Al-X eller Nb-X-Al, Nb-Si-X eller Nb-X-Si, Nb-Ti-X eller Nb-X-Ti).
c) Titanlegeringar (Ti-Al-X eller Ti-X-Al).
d) Aluminiumlegeringar (Al-Mg-X eller Al-X-Mg, Al-Zn-X eller Al-X-Zn, Al-Fe-X eller Al-X-Fe).
e) Magnesiumlegeringar (Mg-Al-X eller Mg-X-Al).
2. De är tillverkade i en kontrollerad omgivning genom någon av följande processer:
a) ’Vakuumfinfördelning’.
b) ’Gasfinfördelning’.
c) ’Rotationsfinfördelning’.
d) ’Plaskavkylning’.
e) ’Smältspinning’ och ’finfördelning’.
f) ’Smältutdragning’ och ’finfördelning’.
g) ’Mekanisk legering’.
h) ’Plasmaatomisering’.
3. De kan bilda sådana material som specificeras i avsnitt 1C002.a eller 1C002.b.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/98
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
159
1C002
forts.
d) Legerade material som har alla följande egenskaper:
1. De är tillverkade av någon av sammansättningarna som specificeras i avsnitt 1C002.c.1.
2. De finns i form av icke finfördelade flingor, band eller tunna stavar, och
3. De har tillverkats i kontrollerad miljö genom någon av följande processer:
a) ’Plaskavkylning’.
b) ’Smältspinning’.
c) ’Smältutdragning’.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Vakuumfinfördelning’ är en process som reducerar en smält ström av metall till droppar med en diameter på
500 μm eller mindre genom hastig sönderdelning av en gas som utsätts för vakuum.
2.
’Gasfinfördelning’ är en process som reducerar en smält ström av en metallegering till droppar med en diameter
på 500 μm eller mindre genom att den utsätts för en gasström med högt tryck.
3.
’Rotationsfinfördelning’ är en process för reducering av en ström eller en behållare av smält metall till droppar
med en diameter av högst 500 μm med hjälp av centrifugalkraft.
4.
’Plaskavkylning’ är en process för ’snabb stelning’ av en smält metallström som träffar ett nedkylt block och
därvid bildar en flingliknande produkt.
5.
’Smältspinning’ är en process för ’snabb stelning’ av en smält metallström som träffar ett roterande nedkylt block
och därvid bildar en fling-, band- eller stavliknande produkt.
6.
’Finfördelning’ är en process där ett material sönderdelas till partiklar genom krossning eller malning.
7.
’Smältutdragning’ är en process för ’snabb stelning’ och utdragning av en bandliknande legeringsprodukt genom
att ett kort segment av ett roterande kylt block förs ner i det smälta metallegeringsbadet.
8.
’Mekanisk legering’ är en legeringsprocess som är resultatet av sammanfogning, sönderdelning och ny
sammanfogning av grundämnen och metallpulver genom mekanisk stöt. Icke metalliska partiklar kan tillföras
legeringen genom att lämpligt pulver tillsätts.
9.
’Plasmaatomisering’ är en process som reducerar en smält ström eller fast metall till droppar med en diameter på
500 μm eller mindre med hjälp av en plasmabrännare i inert gasmiljö.
10.
’Snabb stelning’ är en process som inbegriper stelning av smält material vid nedkylningshastigheter över 1 000 K/s.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/99
160
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C003
Magnetiska metaller av alla typer och former som har någon av följande egenskaper:
a) Den relativa begynnelsepermeabiliteten är 120 000 eller mer och tjockleken 0,05 mm eller mindre.
Teknisk anmärkning:
Mätning av den relativa begynnelsepermeabiliteten ska genomföras på helt utglödgat material.
b) Magnetostriktiva legeringar med
1. en mättad magnetostriktion på mer än 5 × 10-4, eller
2. en magnetomekanisk kopplingsfaktor (k) på mer än 0,8, eller
c) amorfa eller ’nanokristallina’ legeringar i remsor med alla följande egenskaper:
1. legeringar som innehåller minst 75 viktprocent järn, nickel eller kobolt,
2. legeringar som har en mättad magnetisk induktion (Bs) som är minst 1,6 T, och
3. något av följande:
a) remsor vars tjocklek är 0,02 mm eller mindre, eller
b) en elektrisk resistivitet på minst 2 × 10-4 ohm cm.
Teknisk anmärkning:
’Nanokristallina’ material i avsnitt 1C003.c är sådana material som har en kristallkornsstorlek som är 50 nm eller mindre
när de bestäms med hjälp av röntgen-diffraktion.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/100
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
161
1C004
Urantitanlegeringar eller volframlegeringar med en ”matris” av järn, koppar eller nickel som bas, och med alla
följande egenskaper:
a) Densiteten överstiger 17,5 g/cm3.
b) Elasticitetsgränsen överstiger 880 MPa.
c) Brottgränsen överstiger 1 270 MPa.
d) Töjningen överstiger 8 %.
1C005
”Supraledande” ledare i ”komposit”-material i längder på mer än 100 m eller med en vikt som överstiger 100 g
enligt följande:
a) ”Supraledande””komposit”-ledare som innehåller minst en ’fibertråd’ av niob-titan och med alla följande
egenskaper:
1. Inlagd i en ”matris” av annat material än koppar eller kopparbaserad ”matris”, och
2. med en tvärsnittsarea som är mindre än 0,28 × 10-4 mm2 (6 μm i diameter för cirkulär ’fibertråd’).
b) ”Supraledande””komposit”-ledare som består av en eller flera ”supraledande” ’fibertrådar’ av annat material
än niob-titan och med alla följande egenskaper:
1. En ”kritisk temperatur” utan magnetfält som är högre än 9,85 K (– 263,31 °C), och
2. kvarstår i sitt ”supraledande” tillstånd vid temperaturen 4,2 K (– 268,96 °C) då den utsätts för ett
magnetfält som är riktat vinkelrätt mot ledarens längdaxel och motsvarar en magnetisk induktion på
12 T med en kritisk strömtäthet som överstiger 1 750 A/mm2 på ledarens hela tvärsnittsarea.
c) ”Supraledande””komposit”-ledare som består av en eller flera ”supraledande” ’fibertrådar’ som förblir
”supraledande” vid en temperatur som överstiger 115 K (– 158,16 °C).
Teknisk anmärkning:
För avsnitt 1C005 gäller att ’fibertrådar’ kan vara i tråd-, cylinder-, film- eller bandform.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/101
162
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C006
Vätskor och smörjmedel enligt följande:
a) Används inte.
b) Smörjmedel vars huvudkomponent är något av följande:
1. Fenylen- eller alkylfenylenetrar eller tioetrar eller blandningar därav, som innehåller mer än två etrar eller
tioeterfunktioner eller blandningar härav.
2. Fluorerade kiselvätskor med en kinematisk viskositet på mindre än 5 000 mm2/s (5 000 centistokes)
mätt vid 298 K (25 °C).
c) Dämpnings- eller flotationsvätskor som har alla följande egenskaper:
1. Renhet bättre än 99,8 %.
2. Innehåller färre än 25 partiklar som är 200 μm eller större per 100 ml, och
3. Tillverkad till minst 85 % av något av följande:
a) Dibromtetrafluoretan (CAS 25497-30-7, 124-73-2, 27336-23-8).
b) Polyklortrifluoretylen (endast oljiga och vaxiga varianter).
c) Polybromtrifluoretylen.
d) Kylvätskor för elektronik tillverkade av fluorkarboner som har alla följande egenskaper:
1. Till minst 85 viktprocent består av något av följande ämnen eller blandningar därav:
a) Monomera former av perfluorpolyalkyletertriasiner eller perfluoralifatiketrar.
b) Perfluoralkylaminer.
c) Perfluorcykloalkaner.
d) Perfluoralkaner.
2. Densiteten vid 298 K (25 °C) är 1,5 g/ml eller mer.
3. Är i flytande form vid 273 K (0 °C), och
4. innehåller 60 viktprocent eller mer av fluor.
Anmärkning:
Avsnitt 1C006.d omfattar inte material som är specificerat och förpackat som läkemedel.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/102
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
163
1C007
Keramiska pulver, keramiska ”matris”-”komposit”-material och ’utgångsmaterial’, enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1C107.
a) Keramiska pulver av titandiborid (TiB2) (CAS 12045-63-5) där den metalliska föroreningen (exklusive
avsiktliga tillsatser) är mindre än 5 000 ppm, och den genomsnittliga partikelstorleken är lika med eller
mindre än 5 μm och högst 10 % av partiklarna är större 10 μm.
b) Används inte.
c) Keramiska ”matris”-”komposit”-material enligt följande:
1. Keram-keram-”komposit”-material, med en glas- eller oxid-”matris” som är förstärkt med något av
följande:
a) Kontinuerliga fibrer av något av följande material:
1. Al2O3 (CAS 1344-28-1), eller
2. Si-C-N, eller
Anmärkning:
Avsnitt 1C007.c.1.a omfattar inte ”kompositer” som innehåller fibrer vars brottgräns är mindre
än 700 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) eller vars dragkryphållfasthet är större än 1 % krypning
vid en belastning av 100 MPa vid 1 273 K (1 000 °C) i 100 timmar.
b) Fibrer som har alla följande egenskaper:
1. De är tillverkade av något av följande material:
a) Si-N,
b) Si-C,
c) Si-Al-O-N, eller
d) Si-O-N, och
2. de har en ”specifik brottgräns” som överstiger 12,7 × 103 m.
2. Keramiska ”matris”-”komposit”-material, med en ”matris” bildad av karbider eller nitrider av kisel,
zirkonium eller bor.
d) Används inte.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/103
164
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C007
forts.
e) ’Utgångsmaterial’ som särskilt konstruerats för att ”producera” material som specificeras i avsnitt 1C007.c
enligt följande:
1. Polydiorganosilaner.
2. Polysilazaner.
3. Polykarbosilazaner.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1C007 avses med ’utgångsmaterial’ speciella polymera eller metallorganiska material som används för att
”producera” karbider eller nitrider av kisel eller keramer som innehåller kisel, kol och kväve.
f) Används inte.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/104
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
165
1C008
Icke fluorhaltiga polymerer enligt följande:
a) Imider enligt följande:
1. Bismaleimider.
2. Aromatiska polyamidimider (PAI) med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C).
3. Aromatiska polyimider med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 505 K (232 °C).
4. Aromatiska polyeterimider med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C).
Anmärkning:
Avsnitt 1C008.a omfattar ämnen i flytande eller fast ”smältbar” form, inklusive harts, pulver, korn,
film, blad och band.
ANM:
För icke-”smältbara” aromatiska polyimider i form av film, blad eller band, se avsnitt 1A003.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/105
166
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C008
forts.
b) Används inte.
c) Används inte.
d) Polyarylketoner.
e) Polyarylensulfider, där arylengruppen är bifenylen, trifenylen eller kombinationer av dessa.
f) Polybifenylenetersulfon med en ’glasningstemperatur (Tg)’ som överstiger 563 K (290 °C).
Tekniska anmärkningar:
1.
’Glasningstemperaturen (Tg)’ för termoplastiska material i avsnitt 1C008.a.2, material i avsnitt 1C008.a.4 och
material i avsnitt 1C008.f ska bestämmas med den metod som beskrivs i ISO 11357-2:1999 eller nationella
motsvarigheter.
2.
’’Glasningstemperaturen (Tg)’ för härdplastmaterial i avsnitt 1C008.a.2 och material i avsnitt 1C008.a.3 ska
bestämmas med den 3-point bend-metod som beskrivs i ASTM D 7028-07 eller nationella motsvarigheter. Testet
ska utföras med ett torrt provexemplar som uppnått en härdningsgrad på minst 90 % i enlighet med ASTM E
2160-04 eller likvärdig nationell standard och som härdats med den kombination av standardprocesser och
efterhärdningsprocesser som ger den högsta glasningstemperaturen.
1C009
Icke bearbetade fluorföreningar enligt följande:
a) Används inte.
b) Fluorerade polyimider som innehåller 10 viktprocent eller mer av bundet fluor.
c) Fluorerade fosfazenelastomerer som innehåller 30 viktprocent eller mer av bundet fluor.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/106
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
167
1C010
”Fibrer eller fiberliknande material” enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 1C210 OCH 9C110.
Tekniska anmärkningar:
1.
Vid beräkning av ”specifik brottgräns”, ”specifik modul” eller specifik vikt för ”fibrer eller fiberliknande material” i
avsnitten 1C010.a, 1C010.b, 1C010.c eller 1C010.e.1.b, ska brottgränsen och modulen beräknas enligt metod
A som beskrivs i ISO 10618:2004 eller motsvarande nationell standard.
2.
Beräkningen av ”specifik brottgräns”, ”specifik modul” eller specifik vikt för ”fibrer eller fiberliknande material” som
inte är lagda i samma riktning (t.ex. duk, mattor och band) i avsnitt 1C010 ska grundas på de mekaniska
egenskaperna hos de i samma riktning lagda enfibertrådarna (t.ex. enfibertrådar, garn, väv eller drev) innan de
förädlas till ”fibrer eller fiberliknande material” som inte är lagda i samma riktning.
a) Organiska ”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper:
1. En ”specifik modul” som överstiger 12,7 × 106 m, och
2. ”specifik brottgräns” som överstiger 23,5 × 104 m.
Anmärkning:
Avsnitt 1C010.a omfattar inte polyetylen.
b) ”Fibrer eller fiberliknande material” av kol med alla följande egenskaper:
1. En ”specifik modul” som överstiger 14,65 × 106 m, och
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/107
168
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C010.b.
forts.
2. ”specifik brottgräns” som överstiger 26,82 × 104 m.
Anmärkning:
Avsnitt 1C010.b omfattar inte följande:
a) ”Fibrer eller fiberliknande material” som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg” eller
dess laminat, för vilka
1. ytan inte överstiger 1 m2,
2. längden inte överstiger 2,5 m, och
3. bredden överstiger 15 mm.
b) Mekaniskt hackat, malet eller skuret kolfiber- eller kolfiberliknande material med en längd på
25,0 mm eller mindre.
c) Oorganiska ”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper:
1. för vilka något av följande gäller:
a) Består av minst 50 viktprocent kiseldioxid och har en ”specifik modul” som överstiger 2,54 x 106 m,
eller
b) inte specificeras i avsnitt 1C010.c.1.a. och har en "specifik modul" som överstiger 5,6 x 106 m, och
2. en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller förångningstemperatur som överstiger 1 922 K (1 649 °C) i
en inert miljö.
Anmärkning:
Avsnitt 1C010.c omfattar inte följande:
a) Icke kontinuerliga flerfasiga polykristallinska aluminiumfibrer i form av avhuggna fibrer eller
oregelbundna mattor som innehåller 3 viktprocent eller mer av kvarts och som har en ”specifik
modul” som är mindre än 10 x 106 m.
b) Fibrer av molybden eller molybdenlegeringar.
c) Fibrer av bor.
d) Icke kontinuerliga keramiska fibrer med en smält-, mjuknings-, sönderdelnings- eller
förångningstemperatur som är lägre än 2 043 K (1 770 °C) i en inert miljö.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/108
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
169
1C010
forts.
d) ”Fibrer eller fiberliknande material” med någon av följande egenskaper:
1. Sammansatta av något av följande ämnen:
a) polyeterimider som specificeras i avsnitt 1C008.a, eller
b) material som specificeras i avsnitten 1C008.d–1C008.f, eller
2. sammansatta av material som specificeras i avsnitt 1C010.d.1.a eller 1C010d.1.b och ’blandade’ med
andra fibrer som specificeras i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c.
Teknisk anmärkning:
’Blandad’: härmed avses en blandning av termoplastiska fibrer och förstärkningsfibrer för att åstadkomma en
fiberförstärkt ”matris”blandning i en total fiberblandning.
e) Helt eller delvis harts- eller beckimpregnerade ”fiber eller fiberliknande material” (förimpregnerade), metall-
eller kolbelagda ”fibrer eller fiberliknande material” (förformade) eller ’förformade kolfibrer’
1. för vilka något av följande gäller:
a) Oorganiska ”fibrer eller fiberliknande material” som specificeras i avsnitt 1C010.c, eller
b) organiska eller kol-”fibrer eller fiberliknande material” med alla följande egenskaper:
1. En ”specifik modul” som överstiger 10,15 × 106 m, och
2. en ”specifik brottgräns” som överstiger 17,7 × 104 m, och
2. för vilka något av följande gäller:
a) Harts eller beck som specificeras i avsnitt 1C008 eller 1C009 b,
b) ’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ lika med eller över 453 K
(180 °C) med en fenolharts, eller
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/109
170
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C010.e.2.
forts.
c) ’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ lika med eller över 505 K
(232 °C) med harts eller beck som inte specificeras i 1C008 eller 1C009.b och inte är en fenolharts.
Anmärkning 1:
Metall- eller kolbelagda ”fibrer eller fiberliknande material” (förformade) eller ’förformade
kolfibrer’ som inte är harts- eller beckimpregnerade specificeras som ”fibrer eller
fiberliknande material” i avsnitt 1C010.a, 1C010.b eller 1C010.c.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1C010.e omfattar inte följande:
a) Epoxyharts-”matris”-impregnerade ”fibrer eller fiberliknande material”
av kol
(förimpregnerade) som ska användas för reparation av ”civila luftfartyg” eller dess laminat,
för vilka
1. ytan inte överstiger 1 m2,
2. längden inte överstiger 2,5 m, och
3. bredden överstiger 15 mm.
b) Mekaniskt hackade, malda eller skurna ”fibrer eller fiberliknande material” av kol som är helt
eller delvis impregnerade med epoxyharts eller beck och som är 25,0 mm eller kortare,
förutsatt att ett annat harts eller beck än vad som specificeras i avsnitten 1C008 eller
1C009.b används.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Förformade kolfibrer’ är ett ordnat arrangemang av fibrer med eller utan ytbehandling som är avsedda att
utgöra ett ramverk för en del innan ”matrisen” tillsätts för att bilda en ”komposit”.
2.
’Dynamic Mechanical Analysis glass transition temperature (DMA Tg)’ för material som specificeras i avsnitt
1C010.e ska bestämmas med den metod som beskrivs i ASTM D 7028-07 eller en likvärdig nationell
standard på ett torrt provexemplar. När det gäller härdade material ska graden av härdning för ett torrt
provexemplar vara minst 90 % enligt definition i ASTM E 2160-04 eller likvärdig nationell standard.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/110
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
171
1C011
Metaller och föreningar enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH
AVSNITT 1C111.
a) Metaller med en partikelstorlek på mindre än 60 μm, oberoende av om de är sfäriska, finfördelade,
sfäroida, i form av flagor eller pulver, och som är tillverkade av material som till 99 % eller mer består av
zirkonium, magnesium eller legeringar av dessa.
Teknisk anmärkning:
Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium.
Anmärkning:
Metallerna eller legeringarna som specificeras i avsnitt 1C011.a omfattas antingen
metallerna eller legeringarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller
beryllium eller ej.
b) Bor eller borlegeringar som har en partikelstorlek som är 60 μm eller mindre enligt följande.
1. Bor med en renhet av 85 viktprocent eller mer.
2. Borlegeringar med ett borinnehåll av 85 viktprocent eller mer.
Anmärkning:
Metallerna eller legeringarna som specificeras i avsnitt 1C011.b omfattas antingen metallerna eller
legeringarna är inkapslade i aluminium, magnesium, zirkonium eller beryllium eller ej.
c) Guanidinnitrat (CAS 506-93-4).
d) Nitroguanidin (NQ) (CAS 556-88-7).
ANM.
Se även kontrollbestämmelserna för varor med militär användning för metallpulver som blandats med andra
ämnen för att få fram en blandning som är särskilt avsedd för militära ändamål.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/111
172
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C012
Material enligt följande:
Teknisk anmärkning:
Dessa material används framför allt för nukleära värmekällor.
a) Plutonium i alla former som är isotopprovade till att innehålla mer är 50 viktprocent plutonium-238.
Anmärkning:
Avsnitt 1C012.a omfattar inte följande:
a) Skeppningar som innehåller 1 g plutonium eller mindre.
b) Skeppningar med 3 ”effektiva gram” eller mindre när det materialet ingår i sensorkomponenter i
instrument.
b) ”Tidigare separerat” neptunium-237 i alla former.
Anmärkning:
Avsnitt 1C012.b omfattar ej skeppningar som innehåller 1 g neptunium-237 eller mindre.
1C101
Material och apparater för att minska sannolikheten för upptäckt genom radarreflektioner, ultravioletta/
infraröda och akustiska signaturer, andra än de som specificeras i avsnitt 1C001, och som kan användas i
’missiler’, ”missil”-delsystem eller obemannade luftfarkoster som specificeras i avsnitt 9A012 eller 9A112.a.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1C101 omfattar följande:
a) Strukturella material och beläggningar särskilt konstruerade för att minska radarreflexionen.
b) Beläggningar, inklusive färger, särskilt konstruerade för att minska eller väl avpassa reflexion eller
utstrålning i mikrovågs-, infraröd- eller ultraviolettområdet av det elektromagnetiska spektrumet.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1C101 omfattar inte beläggningar när de används för värmereglering av satelliter.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1C101 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som
överstiger 300 km.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/112
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
173
1C102
Återmättade pyrolyserade kol-kol-material konstruerade för rymdfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004
eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.
1C107
Grafit och keramiska material, andra än de som specificeras i avsnitt 1C007, enligt följande:
a) Finkorniga grafiter med en bulkdensitet på minst 1,72 g/cm3, uppmätt vid 288 K (15 °C), och med en
kornstorlek på högst 100 μm, som kan användas för raketdysor och för nosspetsar till farkoster för
återinträde i jordatmosfären, och som kan maskinbearbetas till någon av följande produkter:
1. cylindrar med en diameter på 120 mm eller mer och en längd på 50 mm eller mer,
2. rör med en innerdiameter på minst 65 mm, en väggtjocklek på minst 25 mm och en längd på minst 50
mm, eller
3. block vars dimensioner är minst 120 mm × 120 mm × 50 mm.
ANM.
Se även avsnitt 0C004.
b) Pyrolytiska eller trådförstärkta grafiter för användning i raketdysor och för nosspetsar till farkoster för
återinträde i jordatmosfären, som kan användas i ”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som
specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.
ANM.
Se även avsnitt 0C004.
c) Keramiska kompositmaterial (dielektricitetskonstant mindre än 6 vid alla frekvenser från 100 MHz till
100 GHz) för användning i radomer, som kan användas i ”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som
specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/113
174
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C107
forts.
d) Bulkbearbetbar förstärkt obränd kiselkarbidkeram för användning i nosspetsar, som kan användas i
”missiler” och rymduppskjutningsfarkoster som specificeras i avsnitt 9A004 eller sondraketer som
specificeras i avsnitt 9A104.
e) Förstärkta keramiska kompositmaterial av kiselkarbid för användning i nosspetsar, farkoster för återinträde i
jordatmosfären och dysklaffar som kan användas i ”missiler”, rymduppskjutningsfarkoster som specificeras i
avsnitt 9A004 eller sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104.
f) Bulkbearbetbara keramiska kompositmaterial bestående av en matris av UHT-keramik (ultrahög temperatur,
UHTC) med en smältpunkt på minst 3 000 °C och förstärkt med fibrer eller filament, som kan användas för
missilkomponenter (såsom nosspetsar, farkoster för återinträde i jordatmosfären, framkanter, styrroder i
jetströmmen, styrytor eller munstyckesinsatser för raketmotorer) i ”missiler”, rymduppskjutningsfarkoster
som specificeras i avsnitt 9A004, sondraketer som specificeras i avsnitt 9A104 eller ’missiler’.
Anmärkning:
1C107.f. omfattar inte UHT-keramiska material (Ultra High Temperature Ceramic (UHTC)
materials) som inte är kompositer.
Teknisk anmärkning 1:
I avsnitt 1C107.f avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd
som överstiger 300 km.
Teknisk anmärkning 2:
’UHT-keramik’ (Ultra High Temperature Ceramics (UHTC)) omfattar följande:
1. Titandiborid (TiB2).
2. Zirkoniumdiborid (ZrB2).
3. Niobiumdiborid NbB2).
4. Hafniumdiborid (HfB2).
5. Tantaldiborid (TaB2).
6. Titankarbid (TiC).
7. Zirconiumkarbid (ZrC).
8. Niobiumkarbid (NbC).
9. Hafniumkarbid (HfC).
10. Tantalkarbid (TaC).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/114
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
175
1C111
Drivmedel och kemikalier som ingår i dessa, andra än de som specificeras i avsnitt 1C011, enligt följande:
a) Framdrivningssubstanser:
1. Sfäriska eller sfäroidiska aluminiumpulver, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för
varor med militär användning, med partikelstorlek mindre än 200 μm och ett aluminiuminnehåll av 97
viktprocent eller mer, om minst 10 % av den totala vikten består av partiklar som är mindre än 63 μm
enligt ISO 2591-1:1988 eller motsvarande nationell standard.
Teknisk anmärkning:
En partikelstorlek av 63 μm (ISO R-565) motsvarar 250 mesh (Tyler) eller 230 mesh (ASTM-standard E-11).
2. Metallpulver, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning,
enligt följande:
a) Metallpulver av zirkonium, beryllium eller magnesium, eller legeringar av dessa metaller, om
åtminstone 90 % av partikelvolymen eller partikelvikten består av partiklar som är mindre än 60 μm
(fastställt med mätningstekniker som användning av silbotten, laserdiffraktion eller optisk skanning),
antingen sfäriska, finfördelade, sfäroidiska, flingade eller malda, innehållande 97 viktprocent eller
mer av något av följande ämnen:
1. zirkonium,
2. beryllium, eller
3. magnesium.
Teknisk anmärkning:
Det hafnium som naturligt ingår i zirkonium (vanligen 2–7 %) inräknas i mängden zirkonium.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/115
176
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C111.a.2.
forts.
b) Metallpulver av bor eller borlegeringar med en borhalt på 85 viktprocent eller mer, om åtminstone
90 % av partikelvolymen eller partikelvikten består av partiklar som är mindre än 60 μm (fastställt
med mätningstekniker som användning av silbotten, laserdiffraktion eller optisk skanning), antingen
sfäriska, finfördelade, sfäroida, flingade eller malda.
Anmärkning:
Avsnitten 1C111a.2.a och 1C111a.2.b omfattar pulverblandningar med en fördelning av olika
partikelformer (t.ex. blandningar med olika partikelstorlekar) om en eller flera av formerna
omfattas av kontroll.
3. Oxiderande ämnen som kan användas i raketmotorer för flytande bränsle enligt följande:
a) Dikvävetrioxid (CAS 10544-73-7).
b) Kvävedioxid (CAS 10102-44-0)/dikvävetetraoxid (CAS 10544-72-6).
c) Dikvävepentoxid (CAS 10102-03-1).
d) Blandade kväveoxider (MON).
Teknisk anmärkning:
Blandade kväveoxider (MON) är lösningar av kväveoxid (NO) i dikvävetetraoxid/kvävedioxid (N2O4/NO2) som
kan användas i missilsystem. Det finns en rad sammansättningar som kan betecknas som MONi eller MONij, där
i och j är heltal som anger procentandelen kväveoxid i blandningen (t.ex. MON3 innehåller 3 % kväveoxid,
MON25 25 % kväveoxid. En övre gräns är MON40, 40 viktprocent).
e) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för
inhibitorförsedd rödrykande salpetersyra (IRFNA).
f) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH AVSNITT
1C238 för föreningar sammansatta av fluor och en eller flera andra halogener, syre eller kväve.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/116
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
177
1C111.a.
forts.
4. Hydrazinderivat enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Trimetylhydrazin (CAS 1741-01-1).
b) Tetrametylhydrazin (CAS 6415-12-9).
c) N,N-diallylhydrazin (CAS 5164-11-4).
d) Allylhydrazin (CAS 7422-78-8).
e) Etylendihydrazin (CAS 6068-98-0).
f) Monometylhydrazindinitrat.
g) Asymmetriskt dimetylhydrazinnitrat.
h) Hydrazinazid (CAS 14546-44-2).
i) 1,1-dimetylhydrazinazid (CAS 227955-52-4) / 1,2-dimetylhydrazinazid
(CAS 299177-50-7);
j) Hydrazindinitrat (CAS 13464-98-7).
k) Diimido-oxalsyredihydrazin (CAS 3457-37-2).
l) 2-hydroxyetylhydrazinnitrat (HEHN).
m) Se kontrollbestämmelserna för varor med militär användning för hydrazinperklorat.
n) Hydrazindiperklorat (CAS 13812-39-0).
o) Metylhydrazinnitrat (MHN) (CAS 29674-96-2).
p) 1,1-dietylhydrazinnitrat (DEHN) / 1,2-dietylhydrazinnitrat (DEHN) (CAS 363453-17-2).
q) 3,6-dihydrazintetrazinnitrat(1,4-dihydrazinnitrat) (DHTN).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/117
178
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C111.a.
forts.
5. Andra material med hög energitäthet än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med
militär användning, vilka kan användas i ’missiler’ eller obemannade luftfarkoster enligt 9A012 eller
9A112.a.
a) Blandat bränsle som innehåller både fasta och flytande bränslen, såsom boronslurry, med en
viktbaserad energitäthet på 40 x 106 J/kg eller mer.
b) Andra bränslen och bränsletillsatser med hög energitäthet (t.ex. kuban, jonlösningar, JP-10) med en
volymbaserad energitäthet på 37,5 x 109 J/m3 eller mer, mätt vid 20 °C och en atmosfärs
(101,325 kPa) tryck.
Anmärkning:
Avsnitt 1C111.a.5.b omfattar inte raffinerade fossila bränslen och biobränslen framställda av
växter, inklusive bränslen som certifierats för användning i civil luftfart, om de inte speciellt
utformats för ’missiler’ eller obemannade luftfarkoster som specificeras i avsnitt 9A012 eller
9A112.a.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1C111.a.5 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en
räckvidd som överstiger 300 km.
6. Alternativa bränslen till hydrazin enligt följande:
a) 2-dimetylaminoetylazid (DMAZ) (CAS 86147-04-8).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/118
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
179
1C111
forts.
b) Polymera substanser:
1. Karboxyterminerad polybutadien (inklusive karboxylterminerad polybutadien) (CTPB).
2. Hydroxyterminerad polybutadien (inklusive hydroxylterminerad polybutadien) (HTPB)
(CAS 69102-90-5), andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär
användning.
3. Polybutadienakrylsyra (PBAA).
4. Polybutadienakrylnitril (PBAN) (CAS 25265-19-4 / CAS 68891-50-9).
5. Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG).
Teknisk anmärkning:
Polytetrahydrofuran-polyetylenglykol (TPEG) är en segmentsampolymer av poly-1,4-butandiol (CAS
110-63-4) och polyetylenglykol (PEG) (CAS 25322-68-3).
6. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR polyglycidylnitrat
(PGN eller poly-GLYN) (CAS 27814-48- 8).
c) Andra drivmedelstillsatser och agens:
1. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR karboraner,
dekaboraner, pentaboraner och derivat därav.
2. Trietylenglykoldinitrat (TEGDN) (CAS 111-22-8).
3. 2-nitrodifenylamin (CAS 119-75-5).
4. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR trimetyloletan
trinitrat (TMETN) (CAS 3032-55-1).
5. Dietylenglykoldinitrat (DEGDN) (CAS 693-21-0).
6. Ferrocenderivat enligt följande:
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/119
180
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C111.c.6.
forts.
a) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR katocen (CAS
37206-42-1).
b) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR etylferrocen
(CAS 1273-89-8).
c) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
n-propylferrocen (CAS 1273-92-3)/isopropylferrocen (CAS 12126-81-7).
d) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
n-butylferrocen (CAS 31904-29-7).
e) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
pentylferrocen (CAS 1274-00-6).
f) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR dicyklopen
tylferrocen (CAS 125861-17-8).
g) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR dicyklohexyl
ferrocen.
h) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
dietylferrocen (CAS 1273-97-8).
i) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
dipropylferrocen.
j) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
dibutylferrocen (CAS 1274-08-4).
k) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för
dihexylferrocen (CAS 93894-59-8).
l) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR
acetylferrocen (CAS 1271-55-2)/1,1'-diacetylferrocen (CAS 1273-94-5).
m) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR ferrocenkar
boxylsyra (CAS 1271-42-7)/1,1'-ferrocendikarboxylsyra (CAS 1293-87-4).
n) SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR butacen (CAS
125856-62-4).
o) Andra ferrocenderivat som kan användas för att ändra förbränningshastigheten för raketdrivmedel,
andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.
Anmärkning:
Avsnitt 1C111.c.6.o. omfattar inte ferrocenderivat som innehåller en funktionsgrupp med
sex aromatiska kolatomer bundna till ferrocenmolekylen.
7. 4,5-diazidometyl-2-metyl-1,2,3-triazol (iso-DAMTR) som inte specificeras i kontrollbestämmelserna för
varor med militär användning.
d) Andra ’gelformiga bränslen’ än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär
användning, speciellt utformade för användning i ’missiler’.
Tekniska anmärkningar:
1.
I avsnitt 1C111.d avses med ’gelformiga bränslen’ bränsle- eller oxidationsmedelsberedningar som omfattar
gelémedel som silikat, kaolin (lera), kol eller något polymert gelémedel.
2.
I avsnitt 1C111.d avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en
räckvidd som överstiger 300 km.
Anmärkning:
För drivmedel och kemikalier som ingår i dessa och som inte specificeras i avsnitt 1C111, se kontrollbe
stämmelserna för varor med militär användning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/120
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
181
1C116
Maråldrat stål som kan användas i ’missiler’, med alla följande egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 1C216.
a) En brottgräns mätt vid 293 K (20 °C), lika med eller större än
1. 0,9 GPa i upplösningsbehandlingsfasen, eller
2. 1,5 GPa i utskiljningshärdningsfasen, och
b) med någon av följande former:
1. Skivor, plåtar eller rör med en material- eller plåttjocklek som är lika med eller mindre än 5,0 mm.
2. Rörformer med en materialtjocklek som är lika med eller mindre än 50 mm och med en inre diameter
som är lika med eller mer än 270 mm.
Teknisk anmärkning 1:
Maråldrat stål är järnlegeringar
1. som vanligen kännetecknas av hög nickelhalt och mycket låg kolhalt samt användning av ersättande ämnen eller
fällningar för att uppnå ökad hållfasthet och åldringshärdning, och
2. som utsatts för värmebehandling för att underlätta den martensitiska omvandlingsprocessen (upplösningsbehandling)
och därefter åldringshärdats (utskiljningshärdning).
Teknisk anmärkning 2:
I avsnitt 1C116 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som
överstiger 300 km.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/121
182
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C117
Material för framställning av ’missiler’ enligt följande:
a) Volfram och legeringar i partikelform med ett volframinnehåll på 97 viktprocent eller mer och en
partikelstorlek på 50 x 10-6 m (50 μm) eller mindre.
b) Molybden och legeringar i partikelform med ett molybdeninnehåll på 97 viktprocent eller mer och en
partikelstorlek på 50 × 10–6 m (50 μm) eller mindre.
c) Volframmaterial i fast form med allt följande:
1. Någon av följande materialsammansättningar:
a) volfram och legeringar med ett volframinnehåll på 97 viktprocent eller mer,
b) volfram i legering med koppar med ett volframinnehåll på 80 viktprocent eller mer, eller
c) volfram i legering med silver med ett volframinnehåll på 80 viktprocent eller mer, och
2. möjligt att maskinbearbeta till någon av följande produkter:
a) cylindrar med en diameter på 120 mm eller mer och en längd på 50 mm eller mer,
b) rör med en innerdiameter på minst 65 mm, en väggtjocklek på minst 25 mm och en längd på minst
50 mm, eller
c) block med en storlek på 120 mm × 120 mm × 50 mm eller mer.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1C117 avses med ’missil’ kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd som
överstiger 300 km.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/122
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
183
1C118
Titanstabiliserat duplex rostfritt stål (Ti-DSS) enligt följande:
a) Med alla följande egenskaper:
1. Innehåller 17,0–23,0 viktprocent krom och 4,5–7,0 viktprocent nickel,
2. innehåller mer än 0,10 viktprocent titan, och
3. har en ferritisk-austenitisk mikrostruktur (också kallad tvåfasig mikrostruktur) där minst
10 volymprocent (enligt ASTM E-1181-87 eller motsvarande nationell standard) är austenit, och
b) med någon av följande former:
1. tackor eller stavar med en storlek av minst 100 mm i varje dimension,
2. plåtar med en bredd av minst 600 mm och en tjocklek av högst 3 mm, eller
3. rör med en ytterdiameter av minst 600 mm och en materialtjocklek av högst 3 mm.
1C202
Legeringar, andra än de som specificeras i avsnitt 1C002.b.3 eller 1C002.b.4, enligt följande:
a) Aluminiumlegeringar med båda följande egenskaper:
1. ’I stånd till’ en brottgräns på 460 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och
2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer
än 75 mm.
b) Titanlegeringar med båda följande egenskaper:
1. ’I stånd till’ en brottgräns på 900 MPa eller mer vid 293 K (20 °C), och
2. föreligger som rör eller som cylindrar i massiv form (även smidesämnen) med en yttre diameter av mer
än 75 mm.
Teknisk anmärkning:
Uttrycket legeringar ’i stånd till’ omfattar legeringar före eller efter värmebehandling.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/123
184
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C210
’Fibrer eller fiberliknande material’ eller förimpregnerade mattor, andra än sådana som specificeras i avsnitt
1C010.a, b eller e, enligt följande:
a) ’Fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller aramid med någon av följande egenskaper:
1. En ”specifik modul” på 12,7 × 106 m eller mer, eller
2. en ”specifik brottgräns” på 23,5 × 104 m eller mer.
Anmärkning:
Avsnitt 1C210.a omfattar inte ’fibrer eller fiberliknande material’ av aramid som har 0,25
viktprocent eller mer av en esterbaserad ytmodifierare för fibrer.
b) ’Fibrer eller fiberliknande material’ av glas som har båda följande egenskaper:
1. En ”specifik modul” på 3,18 × 106 m eller mer, och
2. en ”specifik brottgräns” på 7,62 × 104 m eller mer.
c) Härdade hartsimpregnerade kontinuerliga ”garner”, ”väv”, ”drev” eller ”tejp” med en bredd som inte
överstiger 15 mm (förimpregnerade) tillverkade av ’fibrer eller fiberliknande material’ av kol eller glas och
som specificeras i avsnitt 1C210.a eller b.
Teknisk anmärkning:
Hartsen bildar kompositens matris.
Anmärkning:
’Fibrer eller fiberliknande material’ i avsnitt 1C210 är begränsade till kontinuerliga ”enfibertrådar”,
”garn”, ”väv”, ”drev” och ”tejp”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/124
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
185
1C216
Maråldrat stål som inte specificeras i avsnitt 1C116 och ’i stånd till’ en brottgräns på 1 950 MPa eller mer vid
293 K (20 °C).
Anmärkning:
Avsnitt 1C216 omfattar inte former i vilka inga linjära dimensioner överstiger 75 mm.
Teknisk anmärkning:
Uttrycket maråldrat stål ’i stånd till’ omfattar maråldrat stål både före och efter värmebehandling.
1C225
Bor som anrikats med avseende på isotopen bor-10 (10B) till en halt som är högre än den naturliga
isotophalten, enligt följande: Elementärt bor, föreningar, blandningar som innehåller bor, produkter som
innehåller dessa samt avfall och skrot av något av föregående.
Anmärkning:
I avsnitt 1C225 inbegrips i blandningar som innehåller bor även boranrikade material.
Teknisk anmärkning:
Den naturliga isotophalten för bor-10 är ungefär 18,5 viktprocent (20 atomprocent).
1C226
Volfram, volframkarbid och legeringar som innehåller mer än 90 viktprocent volfram, som inte specificeras i
avsnitt 1C117 och som har båda följande egenskaper:
a) I former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm
och 300 mm, och
b) en massa större än 20 kg.
Anmärkning:
Avsnitt 1C226 omfattar inte delar som särskilt utformats som vikter eller som kollimatorer för
gammastrålning.
1C227
Kalcium med båda följande egenskaper:
a) Innehåller mindre än 1 000 ppm, räknat i vikt, av metalliska orenheter andra än magnesium, och
b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av bor.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/125
186
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C228
Magnesium med båda följande egenskaper:
a) Innehåller mindre än 200 ppm, räknat i vikt, av metalliska orenheter andra än kalcium, och
b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av bor.
1C229
Vismut med båda följande egenskaper:
a) En renhetsgrad av 99,99 viktprocent eller högre, och
b) innehåller mindre än 10 ppm, räknat i vikt, av silver.
1C230
Berylliummetall, legeringar som innehåller mer än 50 viktprocent beryllium, berylliumföreningar, produkter
därav, samt avfall och skrot av något av föregående, förutsatt att detta inte specificeras i kontrollbestämmelserna
för varor med militär användning.
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
Anmärkning:
Avsnitt 1C230 omfattar inte följande:
a) Metallfönster för röntgenapparater eller för apparater för borrhålsloggning.
b) Oxidprodukter, färdigtillverkade eller halvfabrikat särskilt konstruerade för elektroniska
komponentdelar eller som bärarmaterial för elektroniska kretsar.
c) Beryl (berylliumsilikat och aluminiumsilikat) i form av smaragder eller akvamariner.
1C231
Hafniummetall, legeringar som innehåller mer än 60 viktprocent hafnium, hafniumföreningar som innehåller
mer än 60 viktprocent hafnium, produkter därav, samt avfall och skrot av något av föregående.
1C232
Helium-3 (3He), blandningar som innehåller helium-3 och produkter eller apparatur som innehåller något av
föregående.
Anmärkning:
Avsnitt 1C232 omfattar inte en produkt eller apparatur som innehåller mindre än 1 g
helium-3.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/126
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
187
1C233
Litium som anrikats med avseende på isotopen litium-6 (6Li) till en halt som är högre än den naturliga
isotophalten, och produkter eller apparater som innehåller anrikat litium, enligt följande: rent litium,
legeringar, föreningar, blandningar som innehåller litium, produkter därav, avfall eller skrot av något av
föregående.
Anmärkning:
Avsnitt 1C233 omfattar inte dosimetrar baserade på termoluminiscens.
Teknisk anmärkning:
Den naturliga isotophalten av litium-6 är ungefär 6,5 viktprocent (7,5 atomprocent).
1C234
Zirkonium med ett hafniuminnehåll på mindre än 1 viktdel hafnium på 500 viktdelar zirkonium enligt
följande: metall, legeringar innehållande mer än 50 viktprocent zirkonium, föreningar, produkter därav, avfall
eller skrot av något av föregående, utöver vad som specificeras i avsnitt 0A001.f.
Anmärkning:
Avsnitt 1C234 omfattar inte zirkonium i form av folier med en tjocklek som inte överstiger 0,10 mm.
1C235
Tritium, tritiumföreningar och blandningar som innehåller tritium i vilka förhållandet tritiumatomer/
väteatomer överstiger 1/1 000, samt produkter eller enheter som innehåller något av föregående.
Anmärkning:
Avsnitt 1C235 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 1,48 × 103 GBq (40
Ci) tritium.
1C236
’Alfa-strålande radionuklider’ som lämpar sig för att skapa neutronkällor baserat på alfa-n-reaktion, andra än de
som specificeras i avsnitten 0C001 och 1C012.a, i följande former:
a) Grundform.
b) Föreningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer.
c) Blandningar med en total aktivitet av 37 GBq/kg (1 Ci/kg) eller mer.
d) Produkter eller apparatur som innehåller något av det föregående.
Anmärkning:
Avsnitt 1C236 omfattar inte produkter eller apparatur som innehåller mindre än 3,7 GBq (100 mCi)
aktivitet.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 1C236 avses med ’alfa-strålande radionuklider’ följande:
Aktinium-225 (225Ac)
Aktinium-227 (227Ac)
Californium-253 (253Cf)
Curium-240 (240Cm)
Curium-241 (241Cm)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/127
188
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C236
Teknisk anmärkning forts.
Curium-242 (242Cm)
Curium-243 (243Cm)
Curium-244 (244Cm)
Einsteinium-253 (253Es)
Einsteinium-254 (254Es)
Gadolinium-148 (148Gd)
Plutonium-236 (236Pu)
Plutonium-238 (238Pu)
Polonium-208 ( 208Po)
Polonium-209 (209Po)
Polonium-210 (210Po)
Radium-223 (223Ra)
Torium-227 (227Th)
Torium-228 (228Th)
Uran-230 (230U)
Uran-232 (232U)
1C237
Radium-226 (226Ra), radium-226-legeringar, radium-226-föreningar, blandningar som innehåller radium-
226, produkter av dessa och produkter eller apparatur som innehåller något av föregående.
Anmärkning:
Avsnitt 1C237 omfattar inte följande:
a) Medicinska applikatorer.
b) Produkter eller apparatur som innehåller mindre än 0,37 GBq (10 mCi) av radium-226.
1C238
Klortrifluorid (ClF3).
1C239
Sprängämnen, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning, eller
ämnen eller blandningar av ämnen som innehåller mer än 2 viktprocent av sådana sprängämnen, med en
kristalldensitet större än 1,8 g/cm3 och som har en detonationshastighet högre än 8 000 m/s.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/128
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
189
1C240
Nickelpulver och porös nickelmetall som inte specificeras i avsnitt 0C005, enligt följande:
a) Nickelpulver med båda följande egenskaper:
1. En nickelrenhet på 99,0 viktprocent eller mer, och
2. en partikelstorlek som i medeltal är mindre än 10 μm mätt enligt ASTM B330 standard.
b) Porös nickelmetall som framställts av material som specificeras i avsnitt 1C240.a.
Anmärkning:
Avsnitt 1C240 omfattar inte följande:
a) Fiberliknande nickelpulver.
b) Enkla porösa nickelskivor med en yta på 1 000 cm2 per skiva eller mindre.
Teknisk anmärkning:
Avsnitt 1C240.b avser porösa metaller som formats genom komprimering och sintring av materialen i avsnitt 1C240.a
för att skapa ett metallmaterial med fina porer som är internt förbundna genom hela strukturen.
1C241
Rhenium och legeringar som innehåller minst 90 viktprocent rhenium, samt legeringar av rhenium och volfram
som innehåller 90 viktprocent eller mer av någon kombination av rhenium och volfram, andra än de som
specificeras i avsnitt 1C226, med båda följande egenskaper:
a) Former med ihålig cylindrisk symmetri (inklusive cylindersegment) med en inre diameter mellan 100 mm
och 300 mm, och
b) en massa större än 20 kg.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/129
190
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C350
Kemikalier som kan användas som prekursorer för giftiga kemiska agens, enligt följande, och ”kemiska
blandningar” som innehåller en eller flera av dessa:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING OCH
AVSNITT 1C450.
1. Tiodiglykol (CAS 111-48-8).
2. Fosforoxiklorid (CAS 10025-87-3)
3. Dimetylmetylfosfonat (CAS 756-79-6)
4. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för metylfosfonyl
difluorid (CAS 676-99-3)
5. Metylfosfonyldiklorid (CAS 676-97-1)
6. Dimetylfosfit (DMP) (CAS 868-85-9)
7. Fosfortriklorid (CAS 7719-12-2)
8. Trimetylfosfit (TMP) (CAS 121-45-9)
9. Tionylklorid (CAS 7719-09-7)
10. 3-hydroxi-1-metylpiperidin (CAS 3554-74-3)
11. N,N-diisopropyl(beta)aminoetylklorid (CAS 96-79-7)
12. N,N-diisopropyl(beta)aminoetantiol (CAS 5842-07-9)
13. 3-quinuklidinol (CAS 1619-34-7)
14. Kaliumfluorid (CAS 7789-23-3)
15. 2-nitrodifenylamin (CAS 107-07-3)
16. Dimetylamin (CAS 124-40-3)
17. Dietyletylfosfonat (CAS 78-38-6)
18. Dietyl-N,N-dimetylfosforamidat (CAS 2404-03-07)
19. Dietylfosfit (CAS 762-04-9)
20. Dimetylaminhydroklorid (CAS 506-59-2)
21. Etyldiklorfosfin (CAS 1498-40-4)
22. Etylfosfonyldiklorid (CAS 1066-50-8)
23. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för etylfosfonyldifluorid
(CAS 753-98-0)
24. Fluorväte (CAS 7664-39-3)
25. Metylbensilat (CAS 76-89-1)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/130
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
191
1C350
forts.
26. Metyldiklorfosfin (CAS 676-83-5)
27. N,N-diisopropyl(beta)aminoetanol (CAS 96-80-0)
28. Pinakolylalkohol (CAS 464-07-3)
29. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING för O-etyl-O-
2-diisopropylaminoetylmetylfosfonit (QL) (57856-11-8)
30. Trietylfosfit (CAS 122-52-1)
31. Arseniktriklorid (CAS 7784-34-1)
32. Bensilsyra (CAS 76-93-7)
33. Dietylmetylfosfonit (CAS 15715-41-0)
34. Dimetyletylfosfonat (CAS 6163-75-3)
35. Etyldifluorfosfin (CAS 430-78-4)
36. Metyldifluorfosfin (CAS 753-59-3)
37. 3-quinuklidinon (CAS 3731-38-2)
38. Fosforpentaklorid (CAS 10026-13-8)
39. Pinakolon (CAS 75-97-8)
40. Kaliumcyanid (CAS 151-50-8)
41. Kaliumvätefluorid (7789-29-9)
42. Ammoniumvätefluorid eller ammoniumbifluorid (CAS 1341-49-7)
43. Natriumfluorid (CAS 7681-49-4)
44. Natriumvätefluorid (CAS 1333-83-1)
45. Natriumcyanid (CAS 143-33-9)
46. Trietanolamin (CAS 102-71-6)
47. Fosforpentasulfid (CAS 1314-80-3)
48. Diisopropylamin (CAS 108-18-9)
49. Dietylaminoetanol (CAS 100-37-8)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/131
192
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C350
forts.
50. Natriumsulfid (CAS 1313-82-2)
51. Svavelmonoklorid (CAS 10025-67-9)
52. Svaveldiklorid (CAS 10545-99-0)
53. Trietanolaminhydroklorid (CAS 637-39-8)
54. N,N-diisopropyl(beta)aminoetylkloridhydroklorid (CAS 4261-68-1)
55. Metylfosfonsyra (CAS 993-13-5)
56. Dietylmetylfosfonat (CAS 683-08-9)
57. N,N-dimetylfosforamidodiklorid (CAS 677-43-0)
58. Triisopropylfosfit (CAS 116-17-6)
59. Etyldietanolamin (CAS 139-87-7)
60. O,O-dietylfosfortioat (CAS 2465-65-8)
61. O,O-dietylfosforditioat (CAS 298-06-6)
62. Natriumhexafluorosilikat (CAS 16893-85-9)
63. Metyltiofosfonyldiklorid (CAS 676-98-2)
64. Dietylamin (CAS 109-89-7)
65. N,N-diisopropylaminoetantiolhydroklorid (CAS 41480-75-5)
66. Metyldiklorfosfat (CAS 677-24-7)
67. Etyldiklorfosfat (CAS 1498-51-7)
68. Metyldifluorfosfat (CAS 22382-13-4)
69. Etyldifluorfosfat (CAS 460-52-6)
70. Dietylklorfosfit (CAS 589-57-1)
71. Metylklorfluorfosfat (CAS 754-01-8)
72. Etylklorfluorfosfat (CAS 762-77-6)
73. N,N-dimetylformamidin (CAS 44205-42-7)
74. N,N-dietylformamidin (CAS 90324-67-7)
75. N,N-dipropylformamidin (CAS 48044-20-8)
76. N,N-diisopropylformamidin (CAS 857522-08-8)
77. N,N-dimetylacetamidin (CAS 2909-14-0)
78. N,N-dietylacetamidin (CAS 14277-06-6)
79. N,N-dipropylacetamidin (CAS 1339586-99-0)
80. N,N-dimetylpropanamidin (CAS 56776-14-8)
81. N,N-dietylpropanamidin (CAS 84764-73-8)
82. N,N-dipropylpropanamidin (CAS 1341496-89-6)
83. N,N-dimetylbutanamidin (CAS 1340437-35-5)
84. N,N-dietylbutanamidin (CAS 53510-30-8)
85. N,N-dipropylbutanamidin (CAS 1342422-35-8)
86. N,N-diisopropylbutanamidin (CAS 1315467-17-4)
87. N,N-dimetylisobutanamidin (CAS 321881-25-8)
88. N,N-dietylisobutanamidin (CAS 1342789-47-2)
89. N,N-dipropylisobutanamidin (CAS 1342700-45-1)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/132
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
193
1C350
forts.
Anmärkning 1:
För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C350
inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt
1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56,
57, 63 och 65 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 10 viktprocent av
blandningen.
Anmärkning 2:
För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C350 inte
”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som anges under avsnitt
1C350.1, 3, 5, 11, 12, 13, 17, 18, 21, 22, 26, 27, 28, 31, 32, 33, 34, 35, 36, 54, 55, 56,
57, 63 och 65 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av
blandningen.
Anmärkning 3:
Avsnitt 1C350 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier
som specificeras i avsnitt 1C350 punkterna 2, 6, 7, 8, 9, 10, 14, 15, 16, 19, 20, 24, 25, 30,
37, 38, 39, 40, 41, 42, 43, 44, 45, 46, 47, 48, 49, 50, 51, 52, 53, 58, 59, 60, 61, 62, 64,
66, 67, 68, 69, 70, 71, 72, 73, 74, 75, 76, 77, 78, 79, 80, 81, 82, 83, 84, 85, 86, .87, 88
och 89 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.
Anmärkning 4:
Avsnitt 1C350 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för
detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/133
194
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C351
Humana och animala patogener och ”toxiner” enligt följande:
a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som
material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana
kulturer, enligt följande:
1. Afrikanskt hästpestvirus
2. Afrikanskt svinpestvirus
3. Andesvirus
4. Fågelinfluensavirus som är
a) okarakteriserade eller
b) definierade som högpatogena i bilaga I.2 till rådets direktiv 2005/94/EG (EUT L 10, 14.1.2006, s.
16) enligt följande:
1. Typ A-virus med ett IVPI (intravenöst patogenitetsindex) på 6 veckor gamla kycklingar vilket är
större än 1,2, eller
2. typ A-virus av subtyp H5 eller H7 med en genomsekvens som kodar för flera basiska
aminosyror vid hemagglutininmolekylens klyvningsställe, motsvarande den genomsekvens som
har påvisats för andra HPAI-virus och som tyder på att hemagglutininmolekylen kan klyvas med
hjälp av allmänt förekommande proteaser i värdcellen.
5. Blåtungevirus
6. Chaparevirus
7. Chikungunyavirus
8. Choclovirus
9. Krim-Kongo hemorragiskt febervirus
10. Används inte.
11. Dobrava-Belgrade-virus;
12. Hästencefalitvirus, östlig (Eastern Equine Encephalitis)
13. Ebolavirus: alla medlemmar av släktet Ebolavirus
14. Mul- och klövsjukevirus
15. Getkoppsvirus
16. Guanaritovirus
17. Hantaanvirus
18. Hendravirus (Equint morbillivirus)
19. Suid herpesvirus 1 (Pseudorabies, Aujeszkys sjukdom)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/134
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
195
1C351.a.
forts.
20. Klassiskt svinpestvirus
21. Japanskt encefalitvirus
22. Juninvirus
23. Kyasanur Forest disease-virus
24. Laguna Negra-virus
25. Lassavirus
26. Louping ill-virus
27. Lujovirus
28. Lumpy skin disease-virus
29. Lymfocitärt koriomengit-virus
30. Machupovirus
31. Marburgvirus: alla medlemmar av släktet Marburgvirus
32. Monkeypox-virus (apkoppor)
33. Murray Valley-encefalitvirus
34. Newcastlesjukevirus
35. Nipahvirus
36. Omsk hemorragiskt febervirus
37. Oropouchevirus
38. Får- och getpestvirus (peste des petits ruminants)
39. Vesikulär svinsjukavirus
40. Powassanvirus
41. Rabiesvirus och alla andra Lyssavirus
42. Rift Valley febervirus
43. Boskapspestvirus
44. Rociovirus
45. Sabiavirus
46. Seoulvirus
47. Fårkoppsvirus
48. Sin Nombre-virus
49. St Louis-encefalitvirus
50. Porcine Teschovirus
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/135
196
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C351.a.
forts.
51. Fästingburet encefalitvirus (TBE) (Fjärran Östern-undertypen)
52. Variolavirus
53. Venezuelanskt hästencefalit-virus
54. Vesikulär stomatitvirus
55. Hästencefalitvirus, västlig (Western Equine Encephalitis)
56. Gula febernvirus
57. SARS-coronavirus (svår akut respiratorisk sjukdom-relaterat coronavirus)
58. Rekonstruerat spanska sjukanvirus
59. MERS-coronavirus (Middle East respiratory syndrome-related coronavirus)
b) Används inte.
c) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som
material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana
kulturer, enligt följande:
1. Bacillus anthracis
2. Brucella abortus
3. Brucella melitensis
4. Brucella suis
5. Burkholderia mallei (Pseudomonas mallei)
6. Burkholderia pseudomallei (Pseudomonas pseudomallei)
7. Chlamydia psittaci (Chlamydophila psittaci)
8. Clostridium argentinense (tidigare kallad Clostridium botulinum typ G), stammar som producerar
botulinumtoxin
9. Clostridium baratii, stammar som producerar botulinumtoxin
10. Clostridium botulinum
11. Clostridium butyricum, stammar som producerar botulinumtoxin
12. Clostridium perfringens, typer som producerar epsilon-toxin
13. Coxiella burnetii
14. Francisella tularensis
15. Mycoplasma capricolum subsp. capripneumoniae (stam F38)
16. Mycoplasma mycoides subsp. mycoides SC (små kolonier)
17. Rickettsia prowazekii
18. Salmonella enterica subsp. enterica serovar Typhi (Salmonella typhi)
19. Shiga-toxinproducerande Escherichia coli (STEC) i serogrupperna O26, O45, O103, O104, O111,
O121, O145, O157, och andra shiga-toxinproducerande serogrupper
Anmärkning:
Shiga-toxinproducerande Escherichia coli (STEC) omfattar bland annat enterohemorragisk E. coli (EHEC),
verotoxinproducerande E. coli (VTEC) eller verocytotoxinproducerande E. coli (VTEC).
20. Shigella dysenteriae
21. Vibrio cholerae
22. Yersinia pestis
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/136
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
197
1C351
forts.
d) ”Toxiner” och ”toxinkomponenter” enligt följande:
1. Botulinumtoxiner
2. Clostridium perfringens-toxiner av typerna alfa, beta 1, beta 2, epsilon och iota
3. Conotoxiner
4. Ricin
5. Saxitoxin
6. Shiga-toxiner (shiga-liknande toxiner, verotoxiner och verocytotoxiner)
7. Staphylococcus aureus-enterotoxiner, hemolysin-alfatoxiner, och toxic shock syndrome toxin (tidigare
känt som Staphylococcus enterotoxin F)
8. Tetrodotoxin
9. Används inte.
10. Mikrocystiner (Cyanginosiner)
11. Aflatoxiner
12. Abrin
13. Choleratoxin
14. Diacetoxyscirpenol
15. T-2 toxin
16. HT-2 toxin
17. Modeccin
18. Volkensin
19. Viscumin (Viscum Album Lectin 1)
Anmärkning:
Avsnitt 1C351.d omfattar inte botulinumtoxiner eller conotoxiner i form av produkter som uppfyller
samtliga följande kriterier:
1. Är farmaceutiska formuleringar konstruerade för behandling av sjukdomar hos människor.
2. Är förpackade för distribution som läkemedel.
3. Har godkänts av en statlig myndighet för att släppas ut på marknaden som läkemedel.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/137
198
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C351
forts.
e) Svampar, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller
som material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana
kulturer, enligt följande:
1. Coccidioides immitis.
2. Coccidioides posadsii.
Anmärkning:
Avsnitt 1C351 omfattar inte ”vaccin” eller ”immuntoxiner”.
1C353
’Genetiska beståndsdelar’ och ’genetiskt modifierade organismer’ enligt följande:
a) Varje ’genetiskt modifierad organism’ som innehåller, eller varje ’genetisk beståndsdel’ som kodar för, något
av följande:
1. Alla gener som är specifika för något av de virus som specificeras i avsnitt 1C351.a eller 1C354.a.
2. Varje gen som är specifik för någon bakterie som specificeras i avsnitt 1C351.c. eller 1C354.b eller för en
svamp som specificeras i avsnitt 1C351.e eller 1C354.c, och som har någon av följande egenskaper:
a) i sig själv eller genom sina transkriberade eller translaterade produkter utgör en betydande risk för
människors, djurs eller växters hälsa, eller
b) kan 'ge eller förstärka patogenitet', eller
3. Alla ”toxiner” som specificeras i avsnitt 1C351.d eller ”toxinkomponenter” av dessa.
b) Används inte.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/138
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
199
1C353
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
'Genetiskt modifierade organismer' inbegriper organismer i vilka nukleinsyrasekvenserna har skapats eller
modifierats genom medvetna molekylära ingrepp.
2.
’Genetiska beståndsdelar’ omfattar bland annat kromosomer, genom, plasmider, transposoner, vektorer och
inaktiverade organismer som innehåller återvinningsbara nukleinsyrafragment, vare sig de är genetiskt modifierade
eller icke modifierade, eller helt eller delvis kemiskt syntetiserade. När det gäller kontroll av genetiska beståndsdelar
betraktas nukleinsyror från inaktiverade organismer, virus, eller prover som återvinningsbara om inaktiveringen och
beredningen av materialet syftar till, eller har visat sig, underlätta isolering, rening, amplifiering, detektion eller
identifiering av nukleinsyror.
3.
'Ge eller förstärka patogenitet' innebär att införandet eller integreringen av nukleinsyrasekvensen/-erna sannolikt
möjliggör eller ökar den mottagande organismens lämplighet att användas för att avsiktligt orsaka sjukdom eller
död. Detta kan inbegripa ändringar av bland annat: virulens, överförbarhet, stabilitet, infektionsväg, spektrum av
värdorganismer, reproducerbarhet, förmåga att kringgå eller undertrycka värdorganismens immunitet, resistens mot
medicinska motåtgärder, eller spårbarhet.
Anmärkning 1:
Avsnitt 1C353 omfattar inte nukleinsyrasekvenser av shiga-toxinproducerande Escherichia
coli i serogrupperna O26, O45, O103, O104, O111, O121, O145, O157, och andra
shiga-toxinproducerande serogrupper, utom genetiska beståndsdelar som kodar för shiga-
toxin, eller för dess komponenter.
Anmärkning 2:
Avsnitt 1C353 omfattar inte ”vacciner”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/139
200
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C354
Växtpatogener enligt följande:
a) Virus, såväl naturliga som förstärkta eller modifierade, antingen som ”isolerade levande kulturer” eller som
material som innehåller levande material som avsiktligt har blivit inympat eller förorenat med sådana
kulturer, enligt följande:
1. Latent andeanskt potatisvirus (Potato Andean latent tymovirus).
2. Potato spindle tuber viroid
b) Bakterier, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ”isolerade levande kulturer” eller som
material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande:
1. Xanthomonas albilineans.
2. Xanthomonas axonopodis pv. citri (Xanthomonas campestris pv. citri A) [Xanthomonas campestris pv.
citri].
3. Xanthomonas oryzae pv. oryzae (Pseudomonas campestris pv. oryzae)
4. Clavibacter michiganensis subsp. sepedonicus (Corynebacterium michiganensis subsp. sepedonicum
eller Corynebacterium sepedonicum).
5. Ralstonia solanacearum, ras 3, biovar 2.
c) Svampar, naturliga, förstärkta eller modifierade, antingen i form av ”isolerade levande kulturer” eller som
material som avsiktligt har blivit inympade eller förorenade med sådana kulturer, enligt följande:
1. Colletotrichum kahawae (Colletotrichum coffeanum var. virulans)
2. Cochliobolus miyabeanus (Helminthosporium oryzae)
3. Microcyclus ulei (syn. Dothidella ulei)
4. Puccinia graminis ssp. graminis var. graminis / Puccinia graminis ssp. graminis var. stakmanii (Puccinia
graminis [syn. Puccinia graminis f. sp. tritici])
5. Puccinia striiformis (syn. Puccinia glumarum)
6. Magnaporthe oryzae (Pyricularia oryzae)
7. Peronosclerospora philippinensis (Peronosclerospora sacchari)
8. Sclerophthora rayssiae var. zeae
9. Synchytrium endobioticium
10. Tilletia indica
11. Thecaphora solani
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/140
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
201
1C450
Giftiga kemikalier och prekursorer för giftiga kemikalier, enligt följande, och ”kemiska blandningar” som
innehåller en eller flera av dessa:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 1C350, 1C351.d. OCH KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED
MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Giftiga kemikalier enligt följande:
1. Amiton: O,O-dietyl-S-[2(dietylamino)etyl]fosforotiolat (CAS 78-53-5) och motsvarande alkylerade eller
protonerade salter.
2. PFIB: 1,1,3,3,3-pentafluor-2-(trifluormetyl)-1-propen (CAS 382-21-8).
3. SE KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING FÖR BZ: 3-quinuklidi
nylbensilat (CAS 6581-06-2)
4. Fosgen: Karbonyldiklorid (CAS 75-44-5)
5. Cyanogenklorid (CAS 506-77-4)
6. Vätecyanid (CAS 74-90-8).
7. Klorpikrin: triklornitrometan (CAS 76-06-2)
Anmärkning 1:
För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450
inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt
1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 1 viktprocent av
blandningen.
Anmärkning 2:
För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450 inte
”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt
1C450.a.1 och a.2 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av
blandningen.
Anmärkning 3:
Avsnitt 1C450 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier
som specificeras i avsnitt 1C450.a.4, a.5, a.6 och a.7 i vilka ingen individuellt specificerad
kemikalie utgör mer än 30 viktprocent av blandningen.
Anmärkning 4:
Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för
detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/141
202
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1C450
forts.
b) Giftiga kemiska prekursorer enligt följande:
1. Kemikalier, andra än de som specificeras i kontrollbestämmelserna för varor med militär användning
eller i avsnitt 1C350, som innehåller en fosforatom till vilken är bunden en metyl-, etyl- eller propyl
(normal eller iso)grupp men inga ytterligare kolatomer.
Anmärkning:
Avsnitt 1C450.b.1 omfattar inte fonofos: O-etyl-S-fenyletylditiofosfonat (CAS 944-22-9)
2. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-fosforamidodihalider, andra än N,N-dimetylfos
foramidodiklorid.
ANM.
Se avsnitt 1C350.57 för N,N-dimetylfosforamidodiklorid.
3. Dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller
iso)]-fosforamidater, andra än dietyl-N,N-dimetylfosforamidat, som specificeras i avsnitt 1C350.
4. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetyl-2-klorider och motsvarande
protonerade salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetylklorid eller N,N-diisopropyl(beta)aminoetyl
kloridhydroklorid, som specificeras i avsnitt 1C350.
5. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetan-2-oler och motsvarande protonerade
salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetanol (CAS 96-80-0) och N,N-dietylaminoetanol (CAS
100-37-8), som specificeras i avsnitt 1C350.
Anmärkning:
Avsnitt 1C450.b.5 omfattar inte följande:
a) N,N-dimetylaminoetanol (CAS 108-01-0) och motsvarande protonerade salter.
b) Protonerade salter av N,N-dietylaminoetanol (CAS 100-37-8).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/142
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
203
1C450.b.
forts.
6. N,N-dialkyl-[metyl, etyl eller propyl (normal eller iso-)]-aminoetan-2-tioler och motsvarande
protonerade salter, andra än N,N-diisopropyl(beta)aminoetantiol (CAS 5842-07-9) och N,N-diisopropy
laminoetantiolhydroklorid (CAS 41480-75-5), som specificeras i avsnitt 1C350.
7. Se avsnitt 1C350 när det gäller etyldietanolamin (CAS 139-87-7).
8. Metyldietanolamin (CAS 105-59-9)
Anmärkning 1:
För export till ”stater som inte är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450
inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt
1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer
än 10 viktprocent av blandningen.
Anmärkning 2:
För export till ”stater som är parter i konventionen om kemiska vapen” omfattar avsnitt 1C450 inte
”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier som specificeras i avsnitt
1C450.b.1, b.2, b.3, b.4, b.5 och b.6 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer
än 30 viktprocent av blandningen.
Anmärkning 3:
Avsnitt 1C450 omfattar inte ”kemiska blandningar” som innehåller en eller flera av de kemikalier
som specificeras i avsnitt 1C450.b.8 i vilka ingen individuellt specificerad kemikalie utgör mer än
30 viktprocent av blandningen.
Anmärkning 4:
Avsnitt 1C450 omfattar inte produkter som identifieras som konsumentvaror förpackade för
detaljhandelsförsäljning för personligt bruk eller förpackade för enskilt bruk.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/143
204
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1D
Programvara
1D001
”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av
utrustning som specificeras i avsnitten 1B001–1B003.
1D002
”Programvara” för ”utveckling” av organiska ”matriser”, metall-”matriser”, kol-”matris”-laminat eller
”kompositer”.
1D003
”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för att utrustning ska kunna utföra de funktioner som
utförs av utrustning som specificeras i avsnitt 1A004.c eller 1A004.d.
1D101
”Programvara” som är särskilt utformad eller modifierad för drift eller underhåll av produkter som specificeras i
avsnitt 1B101, 1B102, 1B115, 1B117, 1B118 eller 1B119.
1D103
”Programvara” speciellt utformad för analys av sannolikheten för upptäckt av reducerade radarreflektioner,
ultravioletta/infraröda och akustiska signaturer.
1D201
”Programvara” som är särskilt utformad för ”användning” av produkter som specificeras i avsnitt 1B201.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/144
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
205
1E
Teknik
1E001
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av utrustning
eller material som specificeras i avsnitt 1A002–1A005, 1A006.b., 1A007, 1B eller 1C.
1E002
Annan ”teknik” enligt följande:
a) ”Teknik” för ”utveckling” eller ”produktion” av polybensotiazoler eller polybensooxazoler.
b) ”Teknik” för ”utveckling” eller ”produktion” av fluorelastomerföreningar som innehåller åtminstone en
vinyletermonomer.
c) ”Teknik” för konstruktion eller ”produktion” av följande keramiska pulver eller keramiska material som inte
är ”kompositer”:
1. Keramiska pulver som har alla följande egenskaper:
a) Någon av följande sammansättningar:
1. Enkla eller komplexa oxider av zirkonium och komplexa oxider av kisel eller aluminium,
2. enkla bornitrider (kubisk kristallinsk form),
3. enkla eller komplexa kisel- eller borkarbider, eller
4. enkla eller komplexa kiselnitrider.
b) Någon av följande totala metalliska föroreningar (exklusive avsiktliga tillsatser):
1. Mindre än 1 000 ppm för enkla oxider eller karbider, eller
2. Mindre än 5 000 ppm för komplexa föreningar eller enkla nitrider, och
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/145
206
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1E002.c.1.
forts.
c) Som är något av följande:
1. Zirkonium (CAS 1314-23-4) där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 1 μm och högst
10 % av partiklarna är större än 5 μm, eller
2. Andra keramiska pulver där den genomsnittliga partikelstorleken är högst 5 μm och högst 10 %
av partiklarna är större än 10 μm.
2. Keramiska material som inte är ”kompositer” sammansatta av material som specificeras i avsnitt 1E002.c.1.
Anmärkning:
Avsnitt 1E002.c.2 omfattar inte ”teknik” för slipmedel.
d) Används inte.
e) ”Teknik” för installation, underhåll eller reparation av material som specificeras i avsnitt 1C001.
f) ”Teknik” för reparation av ”komposit”strukturer, laminat eller material som specificeras i avsnitt 1A002
eller 1C007.c.
Anmärkning:
Avsnitt 1E002.f omfattar inte ”teknik” för reparation av ”civila luftfartyg” med hjälp av material som
innehåller kol-”fibrer eller fiberliknande material” samt epoxiharts, och som beskrivs i ”luftfartygs”-
tillverkarens manualer.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/146
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
207
1E002
forts.
g) ”Bibliotek” som är särskilt utformade eller modifierade för att utrustning ska kunna utföra de funktioner
som utförs av utrustning som specificeras i avsnitt 1A004.c eller 1A004.d.
1E101
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”användning” av varor som specificeras i avsnitt
1A102, 1B001, 1B101, 1B102, 1B115–1B119, 1C001, 1C101, 1C107, 1C111–1C118, 1D101 eller 1D103.
1E102
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” av ”programvara” som specificeras i
avsnitt 1D001, 1D101 eller 1D103.
1E103
”Teknik” för reglering av temperatur, tryck eller atmosfär i autoklaver eller hydroklaver när dessa används för
”produktion” av ”kompositer” eller delvis bearbetade ”kompositer”.
1E104
”Teknik” för ”produktion” av pyrolytiskt erhållet material på en form, dorn eller annat underlag från
prekursorgaser som bryts ned inom temperaturintervallet 1 573 K (1 300 °C) till 3 173 K (2 900 °C) vid tryck
på mellan 130 Pa och 20 kPa.
Anmärkning:
Avsnitt 1E104 inbegriper ”teknik” för bildandet av prekursorgaser, bestämning av flödeshas
tigheter och processkontrollscheman och parametrar.
1E201
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”användning” av varor som specificeras i avsnitt
1A002, 1A007, 1A202, 1A225–1A227, 1B201, 1B225–1B234, 1C002.b.3 eller b.4, 1C010.b, 1C202,
1C210, 1C216, 1C225–1C241 eller 1D201.
1E202
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” eller ”produktion” av varor som
specificeras i avsnitt 1A007, 1A202 eller 1A225–1A227.
1E203
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” av ”programvara” som specificeras i
avsnitt 1D201.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/147
208
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
DEL IV – Kategori 2
KATEGORI 2 MATERIALBEARBETNING
2A
System, utrustning och komponenter
ANM.
För tystgående lager, se kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.
2A001
Lager och lagersystem med låg friktion samt komponenter, enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2A101.
a) Kullager och massiva rullager, alla med toleranser som har specificerats av tillverkaren i enlighet med ISO
492 toleransklass 4 eller klass 2 (eller nationella motsvarigheter) eller bättre, och där både ’ringar’ och
’rullkroppar’, är tillverkade av monel eller beryllium.
Anmärkning:
Avsnitt 2A001.a omfattar inte koniska rullager.
Tekniska anmärkningar:
1.
Med ’ring’ avses den ringformade delen av radialrullager med en eller flera rullbanor (ISO 5593:1997).
2.
Med ’rullkropp’ avses kulor eller rullar som rullar mellan rullbanor (ISO 5593:1997).
b) Används inte.
c) Aktiva magnetiska lagersystem som använder något av följande, och därtill särskilt konstruerade
komponenter:
1. Material med en flödestäthet på 2,0 T eller mer och en sträckgräns som överstiger 414 MPa.
2. Helt elektromagnetisk tredimensionell likpolig manövrering av förspänningen. eller
3. Högtemperatursensorer för positionering (450 K (177 °C) eller högre).
2A101
Andra radialkullager än dem som specificeras i avsnitt 2A001, förutsatt att de har alla toleranser specificerade i
enlighet med ISO 492 toleransklass 2 (eller ANSI/ABMA Std 20 toleransklass ABEC-9 eller andra nationella
motsvarigheter) eller bättre och har alla följande egenskaper:
a) En innerring med en håldiameter på mellan 12 mm och 50 mm.
b) En ytterring med en ytterdiameter på mellan 25 mm och 100 mm. och
c) En bredd på mellan 10 mm och 20 mm.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/148
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
209
2A225
Smältdeglar tillverkade av material som är resistenta mot flytande aktinidmetaller enligt följande:
a) Smältdeglar som har följande två egenskaper:
1. En volym mellan 150 cm3 och 8 000 cm3. och
2. Tillverkade av eller belagda med något av följande material, eller en kombination av följande material,
med en total orenhetsgrad på högst 2 viktprocent:
a) Kalciumfluorid (CaF2).
b) Kalciumzirkonat (metazirkonat) (CaZrO3).
c) Ceriumsulfid (Ce2S3).
d) Erbiumoxid (erbia) (Er2O3).
e) Hafniumoxid (hafnia) (HfO2).
f) Magnesiumoxid (MgO).
g) Nitrerad niob-titan-volframlegering (ca 50 % Nb, 30 % Ti, 20 % W).
h) Yttriumoxid (yttria) (Y2O3). eller
i) Zirkoniumoxid (zirconia) (ZrO2).
b) Smältdeglar som har följande två egenskaper:
1. En volym mellan 50 cm3 och 2 000 cm3. och
2. Tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet på 99,9 viktprocent eller högre.
c) Smältdeglar som har alla följande egenskaper:
1. En volym mellan 50 cm3 och 2 000 cm3.
2. Tillverkade av eller fodrade med tantal som har en renhet av 98 viktprocent eller högre.
3. Belagda med tantalkarbid, -nitrid eller -borid (eller någon kombination därav).
2A226
Ventiler som har alla följande egenskaper:
a) En ’nominell storlek’ av 5 mm eller mer,
b) med bälgtätning, och
c) helt tillverkade av eller fodrade med aluminium, aluminiumlegering, nickel eller nickellegering som
innehåller mer än 60 viktprocent nickel.
Teknisk anmärkning:
För ventiler med olika in- och utloppsdiametrar avser den ’nominella storleken’ i avsnitt 2A226 den minsta diametern.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/149
210
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B
Test-, inspektions- och produktionsutrustning
Tekniska anmärkningar:
1.
Sekundära parallella konturskapande axlar, (t.ex. w-axeln i en horisontell arborrmaskin eller en sekundär
roterande axel vars centrumlinje är parallell med den primära roterande axeln), ska inte räknas in i det
totala antalet konturskapande axlar. Roterande axlar behöver inte kunna vridas mer än 360°. En
roterande axel kan drivas av en linjär axel (t.ex. en skruv eller en kuggstångsväxel).
2.
I avsnitt 2B är det antal axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning” lika med det antal axlar
längs eller runt vilka, under bearbetningen av arbetsstycket, samtidiga och inbördes relaterade rörelser sker mellan
arbetsstycket och ett verktyg. Hit räknas inte några ytterligare axlar längs eller runt vilka annan inbördes rörelse i
maskinen sker, såsom
a) avrivningssystem för slipmaskiner,
b) parallella roterande axlar konstruerade för upphängning av separata arbetsstycken,
c) kolinjära roterande axlar konstruerade för hantering av samma arbetsstycke genom att detta hålls fast från olika
håll i en chuck.
3.
Nomenklaturen för axlarna ska vara i överensstämmelse med Internationell Standard ISO 841:2001, Industrial
automation systems and integration – Numerical Control – of machines Coordinate system and motion
nomenclature.
4.
I avsnitten 2B001–2B009 ska en ”tippbar spindel” räknas som en roterande axel.
5.
’Angiven ”repetitionsnoggrannhet avseende en maskinrörelse i en riktning till en position”’ får användas för varje
verktygsmaskinmodell som ett alternativ till individuella maskintester och ska bestämmas enligt följande:
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/150
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
211
2B Teknisk anmärkning 5
forts.
a) Välj ut fem maskiner av en modell som ska få ett värde.
b) Mät den linjära axelns repeterbarhet (R↑,R↓) enligt ISO 230-2:2014 och bedöm
”repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” för varje axel på alla fem
maskinerna.
c) Bestäm det aritmetiska medelvärdet för ”repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en
riktning till en position” för varje axel på alla fem maskiner tillsammans. Dessa aritmetiska
medelvärden för ”repetitionsnoggrannhet avseende en maskinrörelse i en riktning till en position”
(
) blir det angivna värdet för varje axel på denna modell (
,
, …).
d) Eftersom kategori 2-förteckningen hänför sig till varje linjär axel kommer det att finnas lika många angivna
värden för ”repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” som linjära axlar.
e) Om någon axel på en maskinmodell som inte specificeras i avsnitt 2B001.a–2B001.c har en angiven
”repetitionsnoggrannhet avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” som är lika med eller mindre
än den angivna ”repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” för varje
verktygsmaskinmodell plus 0,7 μm, bör man kräva att byggaren bekräftar noggrannhetsnivån en gång var
18:e månad.
6.
I samband med avsnitten 2B001.a–2B001.c ska mätosäkerheten för verktygsmaskinernas
”repetitionsnoggrannhet avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” enligt definitionen i
International Standard ISO 230-2:2014 eller motsvarande nationell standard, inte beaktas.
7.
I samband med avsnitten 2B001.a–2B001.c ska axlarna mätas enligt testförfarandena i punkt 5.3.2 i ISO
230-2:2014. Test av axlar som är längre än 2 meter ska göras över 2 meter långa segment. Axlar som är längre
än 4 meter kräver flera test (t.ex. två test för axlar mellan 4 och 8 meter och tre test för axlar mellan 8 och 12
meter). Testerna ska göras över 2 meter långa segment och fördelas i lika stora intervall över axelns hela längd.
Testsegmenten är jämnt fördelade över axelns hela längd, och eventuell överloppslängd ska fördelas jämnt i början,
i mitten och i slutet av testsegmenten. Det lägsta värdet för ”repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i
en riktning till en position” i alla testsegment ska rapporteras.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/151
212
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B001
Verktygsmaskiner och alla kombinationer av dessa, för bearbetning av metaller, keramer eller ”kompositer”,
som, i enlighet med tillverkarens tekniska specifikation, kan utrustas med elektronisk utrustning för ”numerisk
styrning” enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B201.
Anmärkning 1:
Avsnitt 2B001 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som endast är avsedda för
tillverkning av kuggar. Se avsnitt 2B003 för sådana maskiner.
Anmärkning 2:
Avsnitt 2B001 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som enbart är avsedda för
tillverkning av något av följande:
a) Kam- eller vevaxlar.
b) Verktyg eller fräsar.
c) Matarskruvar.
d) Graverade eller slipade delar av smycken. eller
e) Tandproteser.
Anmärkning 3:
En verktygsmaskin som klarar minst två av de tre funktionerna svarvning, fräsning och slipning (t.ex.
en svarv med fräsningsfunktion), ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 2B001.a,
2B001.b eller 2B001.c.
Anmärkning 4:
En verktygsmaskin med additiv tillverkningskapacitet som komplement till förmågan till svarvning,
fräsning eller slipning, ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 2B001.a, 2B001.b
eller 2B001.c.
ANM.
För maskiner för optisk slutbearbetning, se avsnitt 2B002.
a) Verktygsmaskiner för svarvning med två eller flera axlar som kan styras samtidigt för att uppnå
”konturstyrning” med något av följande:
1. ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 0,9 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på mindre än 1,0 m.
2. ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,1 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på 1 meter eller mer.
Anmärkning 1:
Avsnitt 2B001.a omfattar inte svarvar speciellt konstruerade för att producera kontaktlinser, som
har allt av följande:
a) Maskinstyrningen är begränsad till användning av oftalmologiskt baserad programvara för
delprogrammering av indata, och
b) vacuumchuck saknas.
Anmärkning 2:
Avsnitt 2B001.a. omfattar inte maskiner för stångarbete (Swissturn) som endast är avsedda för
bearbetning av stänger som matas genom maskinen, om den maximala stångdiametern är mindre
än eller lika med 42 mm och möjligheter till chuckmontering saknas. Maskinerna får även vara
utrustade för borrning eller fräsning, för bearbetning av detaljer vars diameter understiger 42 mm.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/152
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
213
2B001
forts.
b) Verktygsmaskiner för fräsning som uppfyller något av följande:
1. Tre linjära axlar plus en roterande axel, som kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning” med
någon av följande egenskaper:
a) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 0,9 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på mindre än 1,0 m.
b) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,1 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på 1 meter eller mer.
2. Fem eller flera axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning” med något av följande:
a) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 0,9 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på mindre än 1,0 m.
b) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,4 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på minst 1 meter och
mindre än 4 m.
c) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 6,0 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på 4 meter eller mer.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/153
214
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B001.b.
forts.
3. ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” för jiggborrmaskiner
är lika med eller mindre (bättre) än 1,1 μm längs med en eller flera linjära axlar.
4. Kuggbearbetningsmaskiner som har allt av följande:
a) Spindelns ”axialkast” och ”radialkast” är mindre (bättre) än 0,0004 mm (TIR), och
b) slidens vinkelfel (gir, lutning, roll) är mindre (bättre) än 2 bågsekunder (TIR) över 300 mm rörelse.
c) Verktygsmaskiner för slipning som uppfyller något av följande:
1. Har allt av följande:
a) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,1 μm längs med en eller flera linjära axlar.
b) Tre eller fyra axlar kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
2. Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning” med något av följande:
a) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,1 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på mindre än 1 m.
b) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 1,4 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på minst 1 meter och
mindre än 4 m.
c) ”Repetitionsnoggrannheten avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är lika med eller
mindre (bättre) än 6,0 μm längs med en eller flera linjära axlar med en längd på 4 meter eller mer.
Anmärkning:
Avsnitt 2B001.c omfattar inte slipmaskiner enligt följande:
a) Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig slipning som
har allt av följande:
1. Begränsade till cylindrisk slipning och
2. begränsade till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller längd.
b) Maskiner speciellt konstruerade som jiggslipmaskiner som inte har någon z-axel eller w-axel och
vars ”repetitionsnoggrannhet avseende en maskinrörelse i en riktning till en position” är mindre
(bättre) än 1,1 μm.
c) Planslipmaskiner.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/154
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
215
2B001
forts.
d) Trådlös elektrisk gnistbearbetningsmaskin (EDM) som har två eller flera roterande axlar som kan styras
samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
e) Verktygsmaskiner för borttagning av metaller, keramer eller ”kompositer” som har allt av följande:
1. Borttagning av material med hjälp av
a) vatten eller andra sprutade vätskor, inklusive sådana som innehåller slipmedelstillsatser,
b) elektronstrålar, eller
c) laserstrålar, och
2. som har minst två roterande axlar som både
a) kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”, och
b) har en positionerings”noggrannhet” som är mindre (bättre) än 0,003°.
f) Långhålsborrmaskiner och svarvar som är modifierade för långhålsborrning, som har en borrkapacitet som
är större än 5 m.
2B002
”Numeriskt styrda” verktygsmaskiner för optisk slutbearbetning, utrustade för selektivt borttagande av material
för att producera icke-sfäriska optiska ytor med allt av följande:
a) Slutbearbetar formen till mindre (bättre) än 1,0 μm.
b) Slutbearbetar till en ojämnhet som är mindre (bättre) än 100 nm rms.
c) Minst fyra axlar som kan styras samtidigt för ”konturstyrning”.
d) Använder någon av följande processer:
1. Magnetreologisk slutbearbetning (’MRF’).
2. Elektroreologisk slutbearbetning (’ERF’).
3. ’Slutbearbetning med energirik partikelstråle’.
4. ’Slutbearbetning med tänjbart membran’.
5. ’Slutbearbetning med vätskestråle’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/155
216
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B002
forts.
Tekniska anmärkningar:
I avsnitt 2B002 avses med
1. ’MRF’: borttagande av material med hjälp av en magnetisk slipvätska vars viskositet styrs av ett magnetfält,
2. ’ERF’: borttagande med hjälp av en slipvätska vars viskositet styrs av ett elektriskt fält,
3. ’slutbearbetning med energirik partikelstråle’: användning av RAP (Reactive Atom Plasmas) eller jonstrålar för selektivt
borttagande av material,
4. ’slutbearbetning med tänjbart membran’: en process som använder ett membran som utsätts för tryck och ändrar form
för att komma i kontakt med arbetsstycket över en liten area.
5. ’slutbearbetning med vätskestråle’: användning av en vätskeström för borttagning av material.
2B003
”Numeriskt styrda” verktygsmaskiner, speciellt konstruerade för skärning, finslipning, polering eller hening av
härdade (Rockwell = 40 eller mer) spår, spiralskurna och dubbelspiralskurna kugghjul med en
delningsdiameter som har allt av följande:
a) En delningsdiameter som är större än 1 250 mm.
b) En kuggbredd som är minst 15 % av delningsdiametern.
c) En kvalitet av AGMA 14 eller bättre (motsvarande ISO 1328 klass 3).
2B004
Varma ”isostatiska pressar” som har alla följande egenskaper samt till dessa speciellt konstruerade komponenter
och tillbehör:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 2B104 och 2B204.
a) En kontrollerad termisk omgivning i slutet utrymme och ett kammarutrymme med en innerdiameter på
minst 406 mm.
b) Något av följande:
1. Ett maximalt arbetstryck som överstiger 207 MPa.
2. En kontrollerad termisk omgivning som överstiger 1 773 K (1 500 °C). eller
3. En anordning för kolväteimpregnering och för bortforsling av uppkomna restgaser.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/156
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
217
2B004
forts.
Teknisk anmärkning:
Med kammarens innerdiameter avses den del av kammaren där arbetstemperatur och -tryck kan hållas. I diametern ska
inte inräknas utrymme för lasthållare. I diametern ska inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den
mindre av tryckkammarens eller den isolerade ugnskammarens, beroende på vilken av de två som är placerad i den andra.
ANM.
För speciellt konstruerade kapslar, formar och verktyg, se avsnitten 1B003 och 9B009 samt kontrollbestäm
melserna för varor med militär användning.
2B005
Följande utrustning, som är speciellt konstruerad för utfällning, behandling och styrning under behandlingen av
oorganiska beläggningar, ytbeläggningar och ytförändringsbeläggningar, för substrat som anges i kolumn 2,
med processer som beskrivs i kolumn 1 i tabellen efter avsnitt 2E003.f, samt speciellt konstruerad utrustning
till denna för automatisk hantering, positionering, manövrering och styrning:
a) Utrustning för produktion med kemisk förångningsdeponering (CVD) som har alla följande egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B105.
1. En process som är modifierad till en av följande typer:
a) Pulserande CVD.
b) Styrd nukleär termisk deponering (CNTD, Controlled nucleation thermal deposition).
c) Plasmaförstärkt eller plasmaassisterad CVD.
2. Något av följande:
a) Fast monterade roterande högvakuumtätningar (tryck lika med eller mindre än 0,01 Pa). eller
b) Fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt.
b) Produktionsutrustning för jonimplantation som kan leverera 5 mA eller mera i jonstrålen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/157
218
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B005
forts.
c) Produktionsutrustning för fysisk elektronstråleförångning (EB-PVD) med en systemeffekt specificerad till att
överstiga 80 kW och som innefattar något av följande:
1. Vätskenivåkontroll med hjälp av ett ”laser”-assisterat mätsystem som med precision kan styra
inmatningen av götet, eller
2. en datorkontrollerad matningshastighet som övervakas med bildskärmar som arbetar med principen att
genom luminiscens från de joniserade atomerna i förångningsstrålen mäta beläggningshastigheten för
beläggningar som innehåller två eller flera beståndsdelar.
d) Produktionsutrustning för plasmasprutning med något av följande:
1. Arbetar med styrd och reducerad atmosfär (lika med eller mindre än 10 kPa mätt ovanför och inom ett
avstånd av 300 mm från strålkanonens munstycke) i en vakuumkammare, där trycket före
plasmasprutningen kan sänkas ner till 0,01 Pa, eller
2. Fast monterad utrustning för mätning eller styrning av tjockleken av pålagt skikt.
e) Produktionsutrustning för sputtering som kan avge strömtätheter på minst 1 mA/mm2 vid en förångnings
hastighet på minst 15 μm/tim.
f) Produktionsutrustning för katodstrålebeläggning med hjälp av en utrustning som innehåller ett galler
bestående av elektromagneter för att styra strålningspunkten på katoden.
g) Produktionsutrustning för jonplätering kapabel till in situ-mätning av något av följande:
1. Tjocklek på substratet och matningshastighet, eller
2. optiska egenskaper.
Anmärkning:
Avsnitt 2B005 omfattar inte utrustning för kemisk förångningsdeponering, katodstråle, sputtering,
jonplätering eller joninplantation speciellt konstruerad för skärande och bearbetande verktyg.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/158
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
219
2B006
Mät- eller inspektionssystem, utrustning, återkopplade positioneringsenheter och ”elektroniska
sammansättningar” enligt följande:
a) Datorstyrda eller ”numeriskt styrda” koordinatmätmaskiner (CMM) som har en tredimensionell
(volymetrisk) maximal tillåten längdmåttsavvikelse (E0,MPE) vid varje punkt inom maskinens arbetsområde
(dvs. inom axellängden) som är lika med eller mindre (bättre) än (1,7 + L/1 000) μm (L är den uppmätta
längden i mm), enligt ISO 10360-2:2009.
Teknisk anmärkning:
E0,MPE för den mest noggranna konfigurationen av CMM enligt tillverkarens specifikation (t.ex. bäst av följande: prob,
mätstiftslängd, rörelseparametrar, omgivning) och med ”alla tillgängliga kompensationer” ska jämföras med tröskeln på
1,7 + L/1 000 μm.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B206.
b) Mätinstrument eller system för mätning av linjärförskjutning, linjära återkopplade positioneringsenheter
och ”elektroniska sammansättningar” enligt följande:
Anmärkning:
Mätsystem med interferometer eller optisk givare, som innehåller en ”laser” specificeras endast
i 2B006.b.3. och 2B206.c.
1. ’System som mäter kontaktlöst’ med en ”upplösning” som är lika med eller mindre (bättre) än 0,2 μm
inom 0–0,2 mm av ’mätområdet’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/159
220
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B006.b.
forts.
Tekniska anmärkningar:
I avsnitt 2B006.b.1 gäller att
1. ’system som mäter kontaktlöst’ avser system som är konstruerade för att mäta avståndet mellan mätprob och
mätobjekt längs en enda vektor, där mätproben eller mätobjektet är i rörelse.
2. ’mätområde’ avser avståndet mellan det minsta och det största arbetsavståndet.
2. Linjära återkopplade positioneringsenheter som är speciellt konstruerade för verktygsmaskiner och som
har en ”noggrannhet” som är mindre (bättre) än (800 + [600 × L/1 000]) nm (L är den effektiva längden i
mm).
3. Mätsystem som har allt av följande:
a) Innehåller ”laser”.
b) En ”upplösning” över hela skalområdet som är lika med eller mindre (bättre) än 200 nm.
c) Förmåga att uppnå en ”mätosäkerhet” som är lika med eller mindre (bättre) än (1,6 + L/2 000) nm (L
är den uppmätta längden i mm) vid varje punkt inom ett mätområde, när det kompenseras för
refraktionsindexet för luft och mätningen löper över 30 sekunder vid en temperatur på 20 ± ,01 °C.
4. ”Elektroniska sammansättningar” som är särskilt konstruerade för att ge återkopplingskapacitet i system
som specificeras i avsnitt 2B006.b.3.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/160
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
221
2B006
forts.
c) Roterande återkopplade positionsenheter som är speciellt konstruerade för verktygsmaskiner eller
mätinstrument för mätning av vinkelförskjutning, med en vinkelpositionerings”noggrannhet” som är lika
med eller mindre (bättre) än 0,9 bågsekunder.
Anmärkning:
Avsnitt 2B006.c omfattar inte optiska instrument såsom autokollimatorer som använder parallellt
ljus (t.ex. ”laser”-ljus) för att upptäcka vinkelförskjutning hos en spegel.
d) Utrustning för mätning av ytjämnhet (inklusive ytdefekter), genom att mäta den optiska spridningen med en
känslighet som är 0,5 nm eller mindre (bättre).
Anmärkning:
2B006 inkluderar andra verktygsmaskiner än dem som specificeras i 2B001, förutsatt att de kan
användas som mät- eller avsyningsmaskiner och uppfyller eller överskrider de kriterier som anges för
mät- och avsyningsmaskiner.
2B007
”Robotar” som har någon av följande egenskaper samt därtill hörande särskilt konstruerade styrsystem och
”manipulatorer”:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B207.
a) Används inte.
b) Speciellt konstruerade för att tillåtas arbeta i en potentiellt explosiv omgivning enligt nationella säkerhetsbe
stämmelser.
Anmärkning:
Avsnitt 2B007.b omfattar inte ”robotar” som är särskilt konstruerade för sprutlackeringsbås.
c) Speciellt konstruerade för eller specificerade som strålningståliga för att motstå en total strålningsdos som är
större än 5 x 103 Gy (kisel) utan försämrad prestanda, eller
Teknisk anmärkning:
Termen Gy (kisel) avser den energi uttryckt i joule per kg som ett oavskärmat kiselprov absorberar när den utsätts för
joniserande strålning.
d) Specialkonstruerade för drift på höjder över 30 000 m.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/161
222
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B008
’Tipp- och vridbara arbetsbord’ och ”tippbara spindlar”, speciellt konstruerade för verktygsmaskiner, enligt
följande:
a) Används inte.
b) Används inte.
c) ’Tipp- och vridbara arbetsbord’ som har allt av följande:
1. Konstruerade för verktygsmaskiner för svarvning, fräsning eller slipning.
2. Två roterande axlar utformade för att styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
Teknisk anmärkning:
Ett ’tipp- och vridbart arbetsbord’ är ett arbetsbord vars yta kan tippas och vridas runt två icke-parallella axlar.
d) ”Tippbara spindlar” som har allt av följande:
1. Konstruerade för verktygsmaskiner för svarvning, fräsning eller slipning.
2. Konstruerade för att styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
2B009
Maskiner för trycksvarvning och maskiner för tryckvalsning vilka enligt tillverkarens tekniska specifikation kan
utrustas med ”numeriska styrenheter” eller en datorkontroll och som har allt av följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 2B109 OCH 2B209.
a) Tre eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”. och
b) Kraften från pressrullen är större än 60 kN.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B009 ska maskiner som kombinerar trycksvarvning och tryckvalsning betraktas som maskiner för tryckvalsning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/162
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
223
2B104
”Isostatiska pressar”, andra än de som specificeras i avsnitt 2B004, med alla följande egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B204.
a) Maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre.
b) Utformade för att uppnå och bibehålla en termiskt reglerad miljö av 873 K (600 °C) eller mer.
c) Kammarutrymme med en innerdiameter av 254 mm eller större.
2B105
Ugnar för kemisk förångningsdeposition (CVD), andra än de som specificeras i avsnitt 2B005.a, som är
konstruerade eller modifierade för förtätning av kol-kol-kompositer.
2B109
Maskiner för tryckvalsning, andra än de som specificeras i avsnitt 2B009, som kan användas för ”produktion”
av framdrivningskomponenter och -utrustning (t.ex. motorhus och mellansteg härför) för ”missiler”, och
särskilt konstruerade komponenter enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B209.
a) Maskiner för tryckvalsning med alla följande egenskaper:
1. Maskinerna är utrustade med eller kan enligt tillverkarens tekniska specifikation utrustas med
”numerisk styrning” eller datorkontroll, och
2. de har mer än två axlar som kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
b) Särskilt konstruerade komponenter för maskiner för tryckvalsning som specificeras i avsnitt 2B009 eller
2B109.a.
Teknisk anmärkning:
Maskiner som kombinerar trycksvarvning och tryckvalsning ska i avsnitt 2B109 betraktas som maskiner för
tryckvalsning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/163
224
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B116
Vibrationsprovsystem med därtill hörande utrustning och komponenter enligt följande:
a) Vibrationsprovsystem med återkoppling och sluten slinga och digital styrteknik, i stånd att vibrera ett
system vid en acceleration som är lika med eller högre än 10 g rms mellan 20 Hz och 2 kHz och överföra
krafter som är lika med eller större än 50 kN, mätta vid ’obelastat bord’.
b) Digital styrutrustning, tillsammans med särskilt utformad programvara för vibrationsprovning, med en
’realtidskontrollbandbredd’ större än 5 kHz och utformad för vibrationsprovsystem som specificeras i
avsnitt 2B116.a.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B116.b avses med ’realtidskontrollbandbredd’ den maximala hastighet med vilken en
styrutrustning kan utföra fullständiga cykler av insamling, databehandling och utsändning av
kontrollsignaler.
c) Vibratorer (skakutrustningar), med eller utan tillhörande förstärkare, som kan åstadkomma en kraft som är
lika med eller större än 50 kN, mätt vid ’obelastat bord’, och användbara i provningssystem som
specificeras i avsnitt 2B116.a.
d) Stödkonstruktioner och elektroniska enheter utformade för att kombinera flera skakenheter till ett komplett
skakbordsystem som kan åstadkomma en sammansatt effektiv kraft som är lika med eller större än 50 kN,
mätt vid ’obelastat bord’ och användbart i vibrationssystem som specificeras i avsnitt 2B116.a.
Teknisk anmärkning:
Med ’obelastat bord’ avses i avsnitt 2B116 ett arbetsbord eller en yta utan fixtur eller fastspänningsanordningar.
2B117
Utrustning och processregleringssystem, andra än de som specificeras i avsnitt 2B004, 2B005.a, 2B104 eller
2B105, som konstruerats eller modifierats för förtätning och pyrolys av raketdysor och nosspetsar på farkoster
för återinträde i jordatmosfären.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/164
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
225
2B119
Balanseringsmaskiner och tillhörande utrustning enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B219.
a) Balanseringsmaskiner som har samtliga följande egenskaper:
1. Kan inte balansera rotorer/enheter som har en massa som överstiger 3 kg.
2. Kan balansera rotorer/enheter vid hastigheter som överstiger 12 500 varv/min.
3. Kan korrigera obalans i minst två plan.
4. Kan balansera till en specifik återstående obalans av 0,2 g mm per kg rotormassa.
Anmärkning:
Avsnitt 2B119.a omfattar inte balanseringsmaskiner som är konstruerade eller modifierade för
tandläkarutrustning eller annan medicinsk utrustning.
b) Avläsningsenheter som är konstruerade eller modifierade för att användas i maskiner som specificeras i
avsnitt 2B119.a.
Teknisk anmärkning:
Avläsningsenheter betecknas ibland som balanseringsinstrument.
2B120
Rörelsesimulatorer eller vridbara bord med alla följande egenskaper:
a) Minst två axlar.
b) Konstruerade eller modifierade för att innehålla släpringar eller integrerade kontaktfria anordningar som
kan överföra elkraft, signalinformation eller båda delarna.
c) Någon av följande egenskaper:
1. Alla följande egenskaper hos varje enskild axel:
a) Kan vridas minst 400 grader/s eller högst 30 grader/s, och
b) en hastighetsupplösning på högst 6 grader/s och en noggrannhet på lika med eller mindre än
0,6 grader/s.
2. Har en hastighetsstabilitet som i sämsta fall är lika med eller bättre (mindre) än ± 0,05 % som ett
genomsnitt över 10 grader eller mer. eller
3. Positionerings”noggrannhet” som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder.
Anmärkning 1:
Avsnitt 2B120 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för verktygsmaskiner
eller för medicinsk utrustning. Vridbara bord för verktygsmaskiner omfattas av avsnitt 2B008.
Anmärkning 2:
Rörelsesimulatorer eller vridbara bord som specificeras i avsnitt 2B120 omfattas oavsett om släpringar
eller integrerade kontaktfria anordningar är monterade eller ej vid tidpunkten för exporten.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/165
226
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B121
Positioneringsbord (utrustning med möjlighet till exakt rotationspositionering i var och en av axlarna), andra än
de som specificeras i avsnitt 2B120, med samtliga följande egenskaper:
a) Minst två axlar.
b) Positionerings”noggrannhet” som är lika med eller mindre (bättre) än 5 bågsekunder.
Anmärkning:
Avsnitt 2B121 omfattar inte vridbara bord som är konstruerade eller modifierade för verktygsmaskiner
eller för medicinsk utrustning. Vridbara bord för verktygsmaskiner omfattas av avsnitt 2B008.
2B122
Centrifuger som kan åstadkomma accelerationer på mer än 100 g och som är konstruerade eller modifierade
för att innehålla släpringar eller integrerade kontaktfria anordningar som kan överföra elkraft,
signalinformation eller båda delarna.
Anmärkning:
Centrifuger som anges i avsnitt 2B122 omfattas oavsett om släpringar eller kontaktfria anordningar är
monterade eller ej vid tidpunkten för exporten.
2B201
Verktygsmaskiner och alla kombinationer av dessa, andra än de som specificeras i avsnitt 2B001 enligt följande,
för avlägsnande eller fräsning av metaller, keramer eller ”kompositer” som enligt tillverkarens tekniska
specifikationer kan utrustas med elektronisk styrning för simultan styrning av minst två axlar för att uppnå
”konturstyrning”:
Teknisk anmärkning:
Angivna ’positioneringsnoggrannhets’nivåer som under följande förfaranden härrör från mätningar enligt ISO
230-2:1988 (
1
) eller nationella motsvarigheter får användas för varje verktygsmaskinmodell som
tillhandahållits och godkänts av nationella myndigheter i stället för individuella maskintester. Bestämning av
’angiven positioneringsnoggrannhet’:
a) Välj ut fem maskiner av en modell som ska få ett värde.
b) Mät linjära axelns noggrannhet enligt ISO 230-2:19881.
c) Bestäm noggrannhetsvärdena för varje axel på varje maskin. Hur noggrannhetsvärdet ränkas ut beskrivs i
ISO-standard 230-2:19881.
d) Bestäm de genomsnittliga noggrannhetsvärdena för varje axel. Detta genomsnittliga värde blir den angivna
’positioneringsnoggrannheten’ för varje axel på denna modell (Âx, Ây…).
e) Eftersom punkt 2B201 hänför sig till varje linjär axel kommer det att finnas lika många angivna värden för positioner
ingsnoggrannhet som linjära axlar.
(1) De tillverkare som beräknar positioneringsnoggrannheten enligt ISO 230-2:1997 eller 2006 bör rådfråga de behöriga myndigheterna i
den EU-medlemsstat där de är etablerade.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/166
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
227
2B201
forts.
f) Om en axel på en verktygsmaskin som inte kontrollerats av 2B201.a, 2B201.b eller 2B201.c har en angiven
positioneringsnoggrannhet på 6 μm eller bättre (mindre) vad gäller slipmaskiner och 8 μm eller bättre
(mindre) för fräsmaskiner eller svarvar, enligt ISO 230-2:19881 bör man kräva att byggaren bekräftar
noggrannhetsnivån en gång var 18:e månad.
a) Verktygsmaskiner för fräsning som har någon av följande egenskaper:
1. ”Positioneringsnoggrannheten” med ”alla tillgängliga kompensationer” är lika med eller mindre (bättre)
än 6 μm enligt ISO 230-2:19881 eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel.
2. Minst två roterande axlar som kan utföra konturslipning.
3. Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
Anmärkning:
Avsnitt 2B201.a omfattar inte fräsmaskiner som har följande egenskaper:
a) X-axelns förflyttning större än 2 m, och
b) totala positioneringsnoggrannheten hos x-axeln är mer (sämre) än 30 μm.
b) Verktygsmaskiner för slipning som har någon av följande egenskaper:
1. ”Positioneringsnoggrannheten” med ”alla tillgängliga kompensationer” är lika med eller mindre (bättre)
än 4 μm enligt ISO 230-2:19881 eller nationella motsvarigheter längs med någon linjär axel.
2. Minst två roterande axlar som kan utföra konturslipning.
3. Fem eller flera axlar kan styras samtidigt för att uppnå ”konturstyrning”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/167
228
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B201.b.
forts.
Anmärkning:
Avsnitt 2B001.c omfattar inte slipmaskiner enligt följande:
a) Rundslipmaskiner för invändig, utvändig eller kombinerad invändig och utvändig slipning som
har alla följande egenskaper:
1. Kapaciteten är begränsad till ett arbetsstycke som är högst 150 mm i ytterdiameter eller
längd.
2. Begränsade till x-, z- och c-axlar.
b) Jiggslipmaskiner som inte har en z- eller w-axel med en total positioneringsnoggrannhet
som är mindre (bättre) än 4μm enligt ISO 230-2:19881 eller nationella motsvarigheter.
c) Verktygsmaskiner för svarvning som har ”positioneringsnoggrannhet” med ”alla tillgängliga
kompensationer” bättre (mindre) än 6 μm enligt ISO 230-2:19881 längs med någon linjär axel (total
positionering) för maskiner avsedda för bearbetning av diametrar större än 35 mm.
Anmärkning:
Avsnitt 2B201.c. omfattar inte maskiner för stångarbete (Swissturn) som endast är avsedda för
bearbetning av stänger som matas genom maskinen, om den maximala stångdiametern är mindre än
eller lika med 42 mm och möjligheter till chuckmontering saknas. Maskinerna får även vara utrustade
för borrning och/eller fräsning, för bearbetning av detaljer vars diameter understiger 42 mm.
Anmärkning 1:
Avsnitt 2B201 omfattar inte verktygsmaskiner för särskilda ändamål som endast är avsedda för
tillverkning av någon av följande delar:
a) Kuggar.
b) Kam- eller vevaxlar.
c) Verktyg eller fräsar.
d) Matarskruvar.
Anmärkning 2:
En verktygsmaskin som klarar minst två av de tre funktionerna svarvning, fräsning och slipning (t.ex.
en svarv med fräsningsfunktion), ska bedömas efter vart och ett av de relevanta avsnitten 2B201.a,
2B001.b eller 2B001.c.
Anmärkning 3:
2B201.a.3 och 2B201.b.3 omfattar maskiner som bygger på en parallell linjär kinematisk
konstruktion (t.ex. sexfotade maskiner) som har minst fem axlar av vilka ingen är roterande.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/168
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
229
2B204
”Isostatiska pressar”, andra än de som specificeras i avsnitt 2B004 eller 2B104, och tillhörande utrustning enligt
följande:
a) ”Isostatiska pressar” som har följande två egenskaper:
1. Kan uppnå ett maximalt arbetstryck av 69 MPa eller högre, och
2. har ett kammarutrymme med en innerdiameter över 152 mm.
b) Matriser, formar och styrutrustning, speciellt konstruerade för ”isostatiska pressar” som specificeras i avsnitt
2B204.a.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B204 avses med innerdiameter den del av arbetskammaren där arbetstemperatur och -tryck kan hållas. I
diametern ska inte inräknas utrymme för lasthållare. Innerdiametern är den mindre av tryckkammarens eller den isolerade
ugnskammarens, beroende på vilken av de två som är placerad i den andra.
2B206
Mät- och inspektionsutrustning, andra än de som specificeras i avsnitt 2B006 enligt följande:
a) Datorstyrda eller numeriskt styrda koordinatmätningsmaskiner (CMM) med någon av följande egenskaper:
1. Bara två axlar, och en maximalt tillåten längdmåttsavvikelse längs någon (endimensionell) axel,
identifierad som någon kombination av E0x,MPE, E0y,MPE, eller E0z,MPE, som är lika med eller mindre
(bättre) än (1,25 + L/1 000) μm (där L är den uppmätta längden i mm) vid varje punkt inom maskinens
arbetsområde (dvs. inom axellängden), enligt ISO 10360-2:2009, eller
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/169
230
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B206.a.
forts.
2. tre eller fler axlar och en tredimensionell (volymetrisk) maximal tillåten längdmåttsavvikelse (E0,MPE)
som är lika med eller mindre (bättre) än (1,7 + L/800) μm (där L är den uppmätta längden i mm) vid
varje punkt inom maskinens arbetsområde (dvs. inom axellängden), enligt ISO 10360-2:2009.
Teknisk anmärkning:
E0,MPE för den mest noggranna konfigurationen av CMM specificerad av tillverkaren enligt ISO 10360-2:2009 (t.
ex. bäst av följande: prob, mätstiftslängd, rörelseparametrar, omgivning) och med alla tillgängliga kompensationer ska
jämföras med tröskeln på (1,7 + L/800) μm.
b) System för samtidig linjär mätning och vinkelmätning av ett halvskal som har båda följande egenskaper:
1. ”Mätosäkerheten” längs med någon linjär axel är lika med eller mindre (bättre) än 3,5 μm per 5 mm, och
2. ”vinkelavvikelsen från en position” är lika med eller mindre (bättre) än 0,02°.
c) System för mätning av ’linjärförskjutning’, som har alla följande egenskaper:
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B206.c avses med ’linjärförskjutning’: ändring av avståndet mellan mätprob och mätobjekt.
1. Innehåller ”laser”, och
2. kan under minst 12 timmar inom ett temperaturintervall av ± 1 K (± 1 °C) runt standardtemperaturen
och vid standardtryck bibehålla alla följande egenskaper:
a) En ”upplösning” över hela skalområdet som är lika med eller bättre än 0,1 μm, och
b) en ”mätosäkerhet” som är lika med eller bättre (mindre) än (0,2 + L/2 000) μm (L är den uppmätta
längden i mm).
Anmärkning:
Avsnitt 2B206.c omfattar inte interferometersystem för mätning, utan slutna eller öppna
återkopplingssystem, som innehåller en laser för att mäta slidens rörelsefel på verktygsmaskiner,
mätmaskiner eller liknande utrustning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/170
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
231
2B206.c.
forts.
d) System med linjära differentialtransformatorer (LVDT) med båda följande egenskaper:
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B206.d avses med ’linjärförskjutning’: ändring av avståndet mellan mätprob och mätobjekt.
1. Något av följande:
a) ”Linjäriteten” är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % mätt från 0 till full funktionsradie för LVDT-
system med en funktionsradie på upp till 5 mm. eller
b) ”Linjäriteten” är lika med eller mindre (bättre) än 0,1 % mätt från 0 till 5 mm för LVDT-system med en
funktionsradie på mer än 5 mm. och
2. Avdrift lika med eller bättre (mindre) än 0,1 % per dag i normal testrumstemperatur ± 1 K (± 1 °C).
Anmärkning 1:
Verktygsmaskiner som kan användas som mät- eller avsyningsmaskiner ska kontrolleras om de
motsvarar eller överskrider kriterierna för verktygsmaskiner eller mät- och avsyningsmaskiner.
Anmärkning 2:
En maskin som specificeras i avsnitt 2B206 omfattas om den överstiger angivna parametrar
någonstans inom sitt arbetsområde.
Tekniska anmärkningar:
Alla parametrar för mätvärden enligt avsnitt 2B206 motsvarar plus/minus, dvs. inte hela bandet.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/171
232
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B207
”Robotar”, ”manipulatorer” och styrsystem som inte specificeras i avsnitt 2B007 enligt följande:
a) ”Robotar” eller ”manipulatorer” som är speciellt konstruerade för att uppfylla nationella säkerhetsbe
stämmelser för hantering av högexplosiva ämnen (t.ex. uppfyller elektriska märkdata för högexplosiva
ämnen).
b) Styrsystem speciellt konstruerade för de ”robotar” och ”manipulatorer” som specificeras i avsnitt 2B207.a.
2B209
Maskiner för tryckvalsning, maskiner för trycksvarvning med tryckvalsande funktioner, andra än de som
specificeras i avsnitt 2B009 eller 2B109, och dorn enligt följande:
a) Maskiner som har följande två egenskaper:
1. Tre eller fler rullar (aktiva eller styrnings-), och
2. som enligt tillverkarens tekniska specifikation kan utrustas med ”numerisk styrning” eller datorkontroll.
b) Rotorskapande dorn konstruerade för att bilda rotorer med en inre diameter på mellan 75 mm
och 400 mm.
Anmärkning:
Avsnitt 2B209.a omfattar maskiner som endast har en rulle för att deformera metallen plus två extra
rullar som understöder dornen men som inte direkt deltar i processen.
2B219
Maskiner för centrifugalbalansering i flera plan, stationära eller portabla, horisontella eller vertikala enligt
följande:
a) Maskiner för centrifugalbalansering konstruerade för balansering av böjliga rotorer med en längd av
600 mm eller mer och som har alla följande egenskaper:
1. Axeltappdiameter större än 75 mm.
2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg. och
3. Kan balansera med en rotationshastighet större än 5 000 varv/min.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/172
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
233
2B219
forts.
b) Maskiner för centrifugalbalansering konstruerade för balansering av ihåliga cylindriska rotorkomponenter,
som har alla följande egenskaper:
1. Axeltappdiameter större än 75 mm.
2. Balanserar vikter från 0,9 kg till 23 kg.
3. Balanserar till en återstående obalans lika med eller mindre än 10 g × mm/kg per plan. och
4. Använder remdrift.
2B225
Fjärrstyrda manipulatorer som överför fjärrstyrd mekanisk rörelse vid radiokemisk separation eller i s.k. hot
cells, som har någon av följande egenskaper:
a) Kan arbeta genom en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer (arbete-genom-vägg), eller
b) kan överbrygga en skiljevägg med en tjocklek av 0,6 m eller mer (arbete-över-vägg).
Teknisk anmärkning:
Fjärrstyrda manipulatorer överför en mänsklig operatörs handlande till en fjärrstyrd arbetande arm med ett avslutande
verktyg. Överföringen kan vara av ’master-slave’-typ eller styrd av styrpinne (joystick) eller knappsats.
2B226
Induktionsugnar med kontrollerad atmosfär (genom vakuum eller inert gas), andra än de som specificeras i
avsnitt 9B001 och 3B001, och kraftförsörjning till dessa enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITTEN 3B001 OCH 9B001.
a) Ugnar med alla följande egenskaper:
1. Kan arbeta vid temperaturer över 1 123 K (850 °C).
2. Har induktionsspolar med 600 mm i diameter eller mindre.
3. Är konstruerade för en ineffekt på minst 5 kW.
Anmärkning:
Avsnitt 2B226.a omfattar inte ugnar konstruerade för behandling av halvledarwafers.
b) Kraftförsörjning med en specificerad uteffekt på minst 5 kW, särskilt konstruerade för ugnar som
specificeras i 2B226.a.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/173
234
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B227
Vakuumkontrollerade eller andra ugnar med kontrollerad atmosfär för smältning och gjutning av metall och
därtill hörande utrustning enligt följande:
a) Ljusbågsugnar för omsmältning, smältning samt smältning och gjutning med följande två egenskaper:
1. Elektrodåtgång mellan 1 000 cm3 och 20 000 cm3, och
2. kan arbeta med smälttemperaturer över 1 973 K (1 700 °C).
b) Ugnar med elektronstrålesmältning, plasmaatomisering och plasmasmältning med följande två egenskaper:
1. En effekt på minst 50 kW, och
2. kan arbeta med smälttemperaturer över 1 473 K (1 200 °C).
c) Datorstyrning och datorövervakning speciellt utformade för någon av ugnarna som specificeras i avsnitt
2B227.a eller 2B227.b.
d) Plasmabrännare, särskilt konstruerade för ugnar som specificeras i 2B227.b., med följande två egenskaper:
1. Arbetar vid en effekt på över 50 kW, och
2. kan arbeta över 1 473 K (1 200 °C).
e) Elektronstrålekanoner särskilt konstruerade för ugnar som specificeras i avsnitt 2B227.b. som arbetar vid en
effekt på över 50 kW.
2B228
Utrustning för tillverkning, sammansättning och upplinjering av rotorer för gascentrifuger, bälgformande dorn
och formar enligt följande:
a) Utrustning för hopsättning av rotorrörsektioner för gascentrifuger, mellanväggar och ändstycken.
Anmärkning:
Avsnitt 2B228.a omfattar precisionsdorn, inspänningsanordningar och maskiner för krymppassning.
b) Utrustning för upplinjering av rotorrörsektioner längs en gemensam axel.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B228.b består sådan utrustning vanligen av precisionsmätprobar kopplade till en dator som kontrollerar
exempelvis pneumatiska kolvar som används för att rikta rörsektionerna.
c) Bälgformande dorn och formar för produktion av bälgar med en enkel utbuktning.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B228.c ska bälgarna ha alla följande egenskaper:
1. Innerdiameter mellan 75 mm och 400 mm.
2. Längd 12,7 mm eller mer.
3. Utbuktningsdjup större än 2 mm.
4. Tillverkade av höghållfasta aluminium-legeringar, maråldrat stål eller höghållfasta ”fibrer eller
fiberliknande material”.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/174
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
235
2B230
Alla typer av ’tryckgivare’ som kan mäta absolut tryck och som har alla följande egenskaper:
a) Tryckkännande element tillverkade av eller skyddade av aluminium eller aluminiumlegering, aluminiumoxid
(alumina eller safir), nickel eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel eller fullständigt fluorerade
polymerer.
b) De eventuella tätningar som krävs för att täta det tryckkännande elementet och som är i direkt kontakt med
processmediet är tillverkade av eller skyddade av aluminium eller aluminiumlegering, aluminiumoxid
(alumina eller safir), nickel eller nickellegering med mer än 60 viktprocent nickel eller fullständigt
fluorerade polymerer. och
c. De har någon av följande egenskaper:
1. Fullt skalutslag är mindre än 13 kPa och ’noggrannheten’ bättre än 1 % av fullt skalutslag, eller
2. fullt skalutslag är 13 kPa eller mer och ’noggrannheten’ är bättre än 130 Pa mätt vid 13 kPa.
Tekniska anmärkningar:
1.
Med ’tryckgivare’ avses i avsnitt 2B230 en enhet som omvandlar tryckmätningar till en signal.
2.
Med ’noggrannhet’ avses i avsnitt 2B230 ett värde som innefattar icke-linjäritet, hysteres och
repeterbarhet vid omgivningstemperaturen.
2B231
Vakuumpumpar som har alla följande egenskaper:
a) Insugningsrör med en diameter 380 mm eller mer.
b) Pumphastighet av 15 m3/s eller högre. och
c) Kan åstadkomma ett slutvakuum bättre än 13 mPa.
Tekniska anmärkningar:
1.
Pumphastigheten bestäms vid mätpunkten med kväve eller luft.
2.
Slutvakuumet bestäms i pumpens ingång med pumpens inlopp blockerat.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/175
236
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B232
Höghastighetskanonsystem (drivmedel, gas, coil-gun, elektromagnetiska och elektrotermiska typer och andra
avancerade system) som kan accelerera projektiler till 1,5 km/s eller mer.
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
2B233
Bälgtätade kompressorer av scrolltyp och bälgtätade vakuumpumpar av scrolltyp med alla följande egenskaper:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B350.i.
a) Kapabel till en inloppsflödeshastighet på 50 m3/timme eller mer.
b) Kan uppnå ett tryckförhållande på 2:1 eller mer. och
c) Alla ytor som kommer i kontakt med processgasen är tillverkade av något av följande material:
1. Aluminium eller aluminiumlegering.
2. Aluminiumoxid.
3. Rostfritt stål.
4. Nickel eller nickellegering.
5. Fosforbrons.
6. Fluorpolymerer.
2B350
Hjälpmedel, utrustning och komponenter för kemisk tillverkning enligt följande:
a) Reaktorkärl eller reaktorer, med eller utan omrörare, med en total inre (geometrisk) volym större än 0,1 m3
(100 liter) och mindre än 20 m3 (20 000 liter), där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den
kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:
ANM.
För förtillverkade reparationssammansättningar, se 2B350.k.
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bunden eller emaljerad beläggning eller glasinfodring).
4. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
5. Tantal eller tantal-’legeringar’.
6. Titan eller titan-’legeringar’.
7. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
8. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/176
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
237
2B350
forts.
b) Omrörare som utformats för användning i reaktionskärl eller reaktorer enligt avsnitt 2B350.a, samt
impellrar, blad eller axlar avsedda för sådana omrörare, där alla omrörarens ytor som kommer i direkt
kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
4. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
5. Tantal eller tantal-’legeringar’.
6. Titan eller titan-’legeringar’.
7. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
8. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
c) Lagerkärl, reservoarer eller behållare med en total inre (geometrisk) volym större än 0,1 m3 (100 liter) där
alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något
av följande material:
ANM.
För förtillverkade reparationssammansättningar, se 2B350.k.
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
4. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
5. Tantal eller tantal-’legeringar’.
6. Titan eller titan-’legeringar’.
7. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
8. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/177
238
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B350
forts.
d) Värmeväxlare eller kondensorer med en värmeöverföringsyta större än 0,15 m2 och mindre än 20 m2,
samt rör, plattor, slingor eller block (kylpaket) avsedda för sådana värmeväxlare eller kondensorer, där alla
ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas är gjorda av något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
4. Grafit eller ’kolgrafit’.
5. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
6. Tantal eller tantal-’legeringar’.
7. Titan eller titan-’legeringar’.
8. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
9. Kiselkarbid.
10. Titankarbid.
11. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
e) Destillations- eller absorptionskolonner med en innerdiameter större än 0,1 m, samt vätskefördelare,
ångfördelare eller vätskeuppsamlare avsedda för sådana destillations- eller absorptionskolonner, där alla
ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas är gjorda av något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
4. Grafit eller ’kolgrafit’.
5. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
6. Tantal eller tantal-’legeringar’.
7. Titan eller titan-’legeringar’.
8. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
9. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/178
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
239
2B350
forts.
f) Fjärrstyrda doseringsutrustningar där alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som
behandlas är gjorda av något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
g) Ventiler och komponenter enligt följande:
1. Ventiler med båda följande egenskaper:
a) En ’nominell storlek’ större än DN 10 eller NPS 3/8, och
b) alla ytor som kommer i direkt kontakt med de kemikalier som produceras, processas eller innesluts är
tillverkade av ’korrosionsbeständigt material’.
2. Ventiler, andra än de som specificeras i avsnitt 2B350.g.1, med alla följande egenskaper:
a) En ’nominell storlek’ som är minst DN 25 eller NPS 1 och högst DN 100 eller NPS 4,
b) hus (ventilhus) eller förformade infodringar,
c) en stängningsanordning som är konstruerad för att vara utbytbar, och
d) alla ytor i ventilhuset eller den förformade infodringen som kommer i direkt kontakt med de
kemikalier som produceras, processas eller innesluts är tillverkade av ’korrosionsbeständigt material’.
3. Komponenter som är konstruerade för ventiler som specificeras i avsnitt 2B350.g.1 eller 2B350.g.2 där
alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som produceras, processas eller innesluts är
tillverkade av ’korrosionsbeständigt material’ enligt följande:
a) Hus (ventilhus).
b) Förformade infodringar.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/179
240
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B350.g.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
Med ’korrosionsbeständigt material’ avses i avsnitt 2B350.g följande material:
a) Nickel eller legeringar med mer än 40 viktprocent nickel.
b) Legeringar med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
c) Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
d) Glas eller glasinfodring (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar).
e) Tantal eller tantallegeringar.
f) Titan eller titanlegeringar.
g) Zirkonium eller zirkoniumlegeringar.
h) Niob (columbium) eller nioblegeringar.
i) Keramiska material enligt följande:
1. Kiselkarbid med en renhet av minst 80 viktprocent.
2. Aluminiumoxid med en renhet av minst 99,9 viktprocent.
3. Zirkoniumoxid (zirconia).
2.
Med ’nominell storlek’ avses den mindre av in- och utloppsdiametrarna.
3.
Nominella storlekar (DN) för ventiler är i överensstämmelse med ISO 6708:1995. Nominella rörstorlekar
(NPS) är i enlighet med ASSME B36.10 eller B36.19 eller motsvarande nationella standarder.
h) Flerväggiga rör försedda med en öppning för läckageindikering, i vilka alla ytor som kommer i direkt
kontakt med den kemikalie som bearbetas eller innesluts är gjorda av något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
3. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
4. Grafit eller ’kolgrafit’.
5. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
6. Tantal eller tantal-’legeringar’.
7. Titan eller titan-’legeringar’.
8. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
9. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/180
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
241
2B350
forts.
i) Multipeltätade och tätningsfria pumpar som har en av tillverkaren specificerad flödeshastighet som är större
än 0,6 m3/tim, eller vakuumpumpar med en av tillverkaren specificerad flödeshastighet större än 5 m3/tim
(vid standardtemperatur (273 K [0 °C] och tryck [101 kPa]), som inte specificeras i avsnitt 2B233; samt hus
(pumphus), förformade infodringar, impellrar, rotorer eller strålpumpsmunstycken konstruerade för sådana
pumpar, i vilka alla ytor som kommer i direkt kontakt med den kemikalie som bearbetas är gjorda av något
av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Keramiska material.
3. Ferrokisel (järnlegeringar med hög kiselhalt).
4. Fluorpolymerer (polymer- eller elastomermaterial som innehåller mer än 35 viktprocent fluor).
5. Glas (inklusive keramiskt bundna eller emaljerade beläggningar eller glasinfodring).
6. Grafit eller ’kolgrafit’.
7. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
8. Tantal eller tantal-’legeringar’.
9. Titan eller titan-’legeringar’.
10. Zirkonium eller zirkonium-’legeringar’.
11. Niob (columbium) eller niob-’legeringar’.
Teknisk anmärkning:
Med tätning i avsnitt 2B350.i avses endast de tätningar som kommer i direkt kontakt med de kemikalier som processas
(eller är avsedda för detta), och som ger en tätningsfunktion där en kolv- eller turbindriven drivaxel passerar genom ett
pumphus.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/181
242
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B350
forts.
j) Förbränningsugnar konstruerade för att förstöra kemikalier som specificeras i avsnitt 1C350 vilka har
särskilt konstruerade hanteringssystem för förbränningsprodukterna, särskilda hanteringshjälpmedel och
en medeltemperatur i förbränningskammaren över 1 273 K (1 000 °C), i vilka alla ytor i förbrännings
systemet som kommer direkt i kontakt med förbränningsprodukterna är gjorda av eller beklädda med
något av följande material:
1. ’Legeringar’ med mer än 25 viktprocent nickel och 20 viktprocent krom.
2. Keramiska material.
3. Nickel eller ’legeringar’ med mer än 40 viktprocent nickel.
k. Förtillverkade reparationssammansättningar med metallytor som kommer i direkt kontakt med den
kemikalie som bearbetas och som är gjorda av tantal eller tantallegeringar enligt följande, samt speciellt
konstruerade komponenter till dessa:
1. Konstruerade för mekanisk fastsättning i glasinfodrade reaktorkärl eller reaktorer som specificeras
i 2B350.a, eller
2. konstruerade för mekanisk fastsättning i glasinfodrade lagerkärl, reservoarer eller behållare som
specificeras i 2B350.c.
Anmärkning:
I avsnitt 2B350 ska inte det material som används för tätningar, packningar, skruvar, tätningsbrickor
eller andra material som används för tätning avgöra kontrollstatusen, förutsatt att dessa komponenter
är konstruerade för att vara utbytbara.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Kolgrafit’ är en sammansättning som består av amorft kol och grafit, där grafitinnehållet är åtta viktprocent eller
mer.
2.
För materialen i förteckningarna ovan avses med termen ’legering’, när det inte anges någon specifik koncentration
av någon beståndsdel, de legeringar i vilka den identifierade metallen förekommer i en högre viktprocentandel än
någon annan beståndsdel.
2B351
Detektorer och övervakningssystem för giftig gas och för dem avsedda detektionskomponenter, andra än de
som specificeras i avsnitt 1A004, enligt följande, samt detektorer, sensoranordningar och ersättningsbara
sensorpatroner:
a) som är utformade för kontinuerlig drift och i stånd att upptäcka kemiska stridsmedel eller kemikalier som
omfattas av avsnitt 1C350 vid en koncentration på mindre än 3 mg/m3, eller
b) som är konstruerade för att upptäcka kemiska föreningar med en kolinesterashämmande funktion.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/182
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
243
2B352
Utrustning för tillverkning och hantering av biologiska material enligt följande:
a) Säkerhetslaboratorier och tillhörande utrustning enligt följande:
1. Kompletta säkerhetslaboratorier som motsvarar kriterierna för säkerhetsklass P3 eller P4 (BL3, BL4, L3,
L4) enligt WHO Laboratory Biosafety manual (tredje upplagan, Genève 2004).
2. Utrustning som konstruerats för fast installation i säkerhetslaboratorier som specificeras i 2B352.a.,
enligt följande:
a) Genomloppsautoklaver för dekontaminering med dubbla dörrar.
b) Duschar för dekontaminering med helkroppsskydd med tryckluftstillförsel.
c) Genomgångsdörrar med mekanisk eller uppblåsbar tätning.
b) Fermentorer och komponenter enligt följande:
1. Fermentorer som kan odla ”mikroorganismer” eller levande celler för produktion av virus eller toxiner,
utan spridning av aerosoler, och som har en total inre volym av 20 liter eller mer.
2. Komponenter som är konstruerade för fermentorer som specificeras i avsnitt 2B352.b.1 enligt följande:
a) Odlingskammare som är konstruerade för att kunna steriliseras eller desinficeras på plats.
b) Fasthållningsdon för odlingskammare.
c) Enheter för processkontroll som simultant kan övervaka och styra två eller fler parametrar i ett
fermentationssystem (t.ex. temperatur, pH, näringsämnen, skakning, upplöst syre, luftflöde,
skumkontroll).
Tekniska anmärkningar:
1.
Fermentorer enligt avsnitt 2B352.b omfattar även bioreaktorer, bioreaktorer för engångsbruk, kemostater och
system med kontinuerligt flöde.
2.
Fasthållningsdon för odlingskammare omfattar även odlingskammare för engångsbruk med styva väggar.
c) Centrifugalseparatorer som kan användas för kontinuerlig avskiljning, utan spridning av aerosoler, och som
har samtliga följande egenskaper:
1. En flödeshastighet högre än 100 liter per timme.
2. Beståndsdelar av polerat rostfritt stål eller titan.
3. En avtätning mot läckage genom en eller flera tätningar mellan vilka upprätthålls ett kontinuerligt
ångtryck.
4. En utformning så att de kan steriliseras i slutet tillstånd på plats.
Teknisk anmärkning:
Centrifugalseparatorer omfattar också dekanteringsutrustning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/183
244
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B352
forts.
d) Genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) och komponenter, enligt följande:
1. Genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) utformad för avskiljning av mikroorganismer, virus,
toxiner eller cellodlingar, som har alla följande egenskaper:
a) En total filteryta på 1 m2 eller större, och
b) någon av följande egenskaper:
1. En utformning så att de kan steriliseras eller desinficeras på plats.
2. Använder filtreringskomponenter för engångsbruk.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 2B352.d.1.b avses med steriliseras eliminering av alla livskraftiga mikrober från utrustningen,
med användning av antingen fysikaliska agens (t.ex. ånga) eller kemiska agens. Med desinficera avses
dödande av eventuella mikrobiella smittämnen på utrustningen genom användning av kemiska agens med
bakteriedödande effekt. Desinficering och sterilisering skiljer sig från hygienisering, som avser rengörings
åtgärder för att minska antalet mikrober på utrustningen, utan att alla mikrobiella smittämnen eller
livskraftiga mikrober nödvändigtvis elimineras.
Anmärkning:
2B352.d omfattar inte utrustning för omvänd osmos eller hemodialys enligt tillverkarens
specifikation.
2. Komponenter till genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) (t.ex. moduler, element, kassetter,
patroner, enheter eller skivor) med en filteryta som är 0,2 m2 eller större för varje komponent och som
är konstruerade för användning i genomströmningsfilterutrustning (tangentiell) som specificeras i
avsnitt 2B352.d.
e) Ångkoknings-, gas eller ångsteriliserbar frystorkningsutrustning med en kylkapacitet av 10 kg is eller mer
per dygn och mindre än 1 000 kg is per dygn.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/184
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
245
2B352
forts.
f) Skydds- och inneslutningsutrustning enligt följande:
1. Skyddskläder i form av hel- eller halvdräkter, eller kåpor som är beroende av bunden extern lufttillförsel
och fungerar med övertryck.
Anmärkning:
Avsnitt 2B352.f.1 omfattar inte dräkter som ska bäras med inbyggd andningsapparat.
2. Kammare för biologisk inneslutning, isolatorer och biosäkerhetsskåp som har alla följande egenskaper
vid normal funktion:
a) En helt avskärmad arbetsplats där operatören är helt avskild från arbetet med en fysisk barriär.
b) Kan användas vid negativt tryck.
c) Det finns möjlighet att säkert hantera föremål på arbetsplatsen.
d) Den luft som förs in respektive förs ut från arbetsplatsen filtreras med ett HEPA-filter.
Anmärkning 1:
Avsnitt 2B352.f.2. omfattar biosäkerhetsskåp i klass III, enligt beskrivningen i senaste utgåvan
av WHO Laboratory Biosafety manual eller som konstruerats i enlighet med nationella normer,
föreskrifter eller riktlinjer.
Anmärkning 2:
Avsnitt 2B352.f.2. omfattar inte isolatorer som särskilt utformats för barriärvård eller
transport av smittade patienter .
g) Aerosolinhalationsutrustning som konstruerats för aerosoltestning med ”mikroorganismer”, virus eller
”toxiner” enligt följande:
1. Kammare för helkroppsexponering som har en volym av 1 m3 eller mer.
2. Utrustning för enbart nosexponering med ett riktat aerosolflöde, med någon av följande exponeringska
paciteter:
a) Tolv eller fler gnagare.
b) Två eller fler andra djur än gnagare.
3. Stängda fasthållningsrör för användning med utrustning för enbart näsexponering med ett riktat
aerosolflöde.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/185
246
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2B350
forts.
h) Sprejtorkningsutrustning som kan torka toxiner eller patogena ”mikroorganismer”, med alla följande
egenskaper:
1. En vattenavdunstningskapacitet på ≥ 0,4 kg/timme och ≤ 400 kg/timme.
2. Förmåga att generera en genomsnittlig produktpartikelstorlek på ≤ 10 μm med befintliga tillbehör eller
med en minimal ändring av sprejtorkningsutrustningen med atomiseringsmunstycken som möjliggör
generering av den önskade partikelstorleken.
3. En utformning så att de kan steriliseras eller desinficeras på plats.
i) Utrustning för assemblering och syntetisering av nukleinsyra vilken är delvis eller helt automatiserad och
konstruerad för att generera nukleinsyrasekvenser längre än 1,5 kilobaser med en felprocent på mindre än
5 % per gång.
2C
Material
Ingen.
2D
Programvara
2D001
Annan ”programvara” än den som specificeras i avsnitt 2D002 enligt följande:
a) ”Programvara” som är speciellt utformad eller modifierad för ”utveckling” eller ”produktion” av utrustning
som specificeras i avsnitt 2A001 eller 2B001.
b) ”Programvara” som är speciellt utformad eller modifierad för ”användning” av utrustning som specificeras i
avsnitt 2A001.c, 2B001 eller 2B003-2B009.
Anmärkning:
Avsnitt 2D001 omfattar inte ”programvara” för delprogrammering som genererar koder för ”numerisk
styrning” för bearbetning av olika delar.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/186
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
247
2D002
”Programvara” för elektroniska enheter, även om den finns i en elektronisk utrustning eller i ett elektroniskt
system, som möjliggör för denna utrustning eller detta system att fungera som en utrustning för ”numerisk
styrning” som simultant kan koordinera mer än fyra axlar för ”konturstyrning”.
Anmärkning 1:
2D002 omfattar inte ”programvara” speciellt utformad eller modifierad för drift av produkter
som inte specificeras i kategori 2.
Anmärkning 2:
Avsnitt 2D002 omfattar inte ”programvara” för produkter som specificeras i avsnitt 2B002. Se avsnitt
2D001 och 2D003 för ”programvara” för produkter som specificeras i avsnitt 2B002.
Anmärkning 3:
Avsnitt 2D002 omfattar inte ”programvara” som exporteras tillsammans med, och som är det minsta
som krävs för att driva, produkter som inte specificeras i kategori 2.
2D003
”Programvara” som är utformad eller modifierad för drift av utrustning som specificeras i avsnitt 2B002, som
konverterar optisk design, mätning av arbetsstycken och funktioner för borttagning av material till
kommandon för ”numerisk styrning” för att ge arbetsstycket den önskade formen.
2D101
”Programvara” speciellt utformad eller modifierad för ”användning” av utrustningar som specificeras i avsnitt
2B104, 2B105, 2B109, 2B116, 2B117 eller 2B119–2B122.
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 9D004.
2D201
”Programvara” speciellt utformad för ”användning” av produkter som specificeras i avsnitt 2B204, 2B206,
2B207, 2B209, 2B219 eller 2B227.
2D202
”Programvara” speciellt utformad eller modifierad för ”utveckling”, ”produktion” eller ”användning” av
utrustning som specificeras i avsnitt 2B201.
Anmärkning:
Avsnitt 2D202 omfattar inte ”programvara” för programmering av delar som genererar kommandokoder
för ”numerisk styrning”, men som inte medger direkt användning av utrustningen för bearbetning av olika
delar.
2D351
”Programvara”, annan än den som specificeras i avsnitt 1D003, speciellt utformad för ”användning” av
utrustning som specificeras i avsnitt 2B351.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/187
248
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2E
Teknik
2E001
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”utveckling” av utrustning eller ”programvara”
som specificeras i avsnitt 2A, 2B eller 2D.
Anmärkning:
Avsnitt 2E001 omfattar ”teknik” för integrering av mätprobsystem i de koordinatmätmaskiner som
specificeras i avsnitt 2B006.a.
2E002
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”produktion” av utrustning som specificeras i
avsnitt 2A eller 2B.
2E003
Annan ”teknik” enligt följande:
a) Används inte.
b) ”Teknik” för metallbearbetningsprocesser enligt följande:
1. ”Teknik” för konstruktion av verktyg, formar eller fixturer speciellt konstruerade för någon av följande
processer:
a) ”Superplastisk bearbetning”.
b) ”Diffusionsbondning”.
c) ”Direktverkande hydraulisk pressning”.
2. Tekniska data som består av följande processmetoder eller parametrar och som används för att styra
följande:
a) ”Superplastisk bearbetning” av aluminiumlegeringar, titanlegeringar eller ”superlegeringar” genom
1. ytpreparering,
2. sträckhastighet,
3. temperatur,
4. tryck,
b) ”Diffusionsbondning” av ”superlegeringar” eller titanlegeringar genom
1. ytpreparering,
2. temperatur,
3. tryck.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/188
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
249
2E003.b.2.
forts.
c) ’Direktverkande hydraulisk pressning’ av aluminium- eller titanlegeringar genom
1. tryck,
2. cykeltid.
d) ’Varm isostatisk förtätning’ av titanlegeringar, aluminiumlegeringar eller ”superlegeringar” genom
1. temperatur,
2. tryck,
3. cykeltid.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Direktverkande hydraulisk pressning’ är en formförändringsprocess som använder en vätskefylld flexibel
blåsa i direkt kontakt med arbetsstycket.
2.
Med ’varm isostatisk förtätning’ avses en process där man trycksätter ett gjutgods vid temperaturer som
överskrider 375 K (102 °C) i ett slutet hålrum med hjälp av olika medier (gas, vätska, fasta partiklar osv.)
för att skapa lika tryck i alla riktningar i avsikt att reducera eller eliminera antalet håligheter i gjutgodset.
c) ”Teknik” för ”utveckling” eller ”produktion” av hydrauliska sträckbearbetningsmaskiner, inklusive formar
härför, för tillverkning av flygplansskrov.
d) Används inte.
e) ”Teknik” för ”utveckling” av integrerad ”programvara” för inkorporering av expertsystem i enheter för
”numerisk styrning” för att understödja avancerade beslut i s.k. shop floor operations.
f) ”Teknik” för applicering av oorganiska ytbeläggningar eller oorganisk ytförändringsbeläggning (specificerade
i kolumn 3 i följande tabell) till substrat för icke-elektronisk användning (specificerade i kolumn 2 i följande
tabell) med en process som specificeras i kolumn 1 i följande tabell och som definieras i de tekniska
anmärkningarna efter tabellen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/189
250
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
2E003
forts.
Anmärkning:
Tabell och teknisk anmärkning återfinns efter avsnitt 2E301.
ANM.
Denna tabell ska läsas för att specificera ”tekniken” för en särskild beläggningsprocess
endast då resultatet av ytbeläggningen i kolumn 3 är i ett stycke direkt mittför det
relevanta substratet under kolumn 2. Till exempel, tekniska uppgifter om beläggnings
processen med kemisk förångningsdeposition (CVD) är inbegripna för applicering av
silicider till kol-kol-, keram- och metall-”matris”-”komposit”substrat, men är inte
inbegripna för applicering av silicider till substrat av ’hårdmetall innehållande
volframkarbid’ (16) och ’kiselkarbid’ (18). I det andra fallet är den resulterande
ytbeläggningen inte förtecknad i stycket under kolumn 3 direkt mittför stycket under
kolumn 2 där ’hårdmetall innehållande volframkarbid’ (16) och ’kiselkarbid’ (18) är
förtecknade.
2E101
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”användning” av utrustning eller ”programvara”
som specificeras i avsnitt 2B004, 2B009, 2B104, 2B109, 2B116, 2B119–2B122 eller 2D101.
2E201
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”användning” av utrustning eller ”programvara”
som specificeras i avsnitt 2A225, 2A226, 2B001, 2B006, 2B007.b, 2B007.c, 2B008, 2B009, 2B201, 2B204,
2B206, 2B207, 2B209, 2B225–2B233, 2D201 eller 2D202.
2E301
”Teknik” enligt den allmänna anmärkningen rörande teknik för ”användning” av varor som specificeras i
avsnitten 2B350–2B352.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/190
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
251
TABELL – YTBELÄGGNINGSTEKNIKER
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
A. Kemisk förångningsdeposition
(CVD)
”Superlegeringar”
Aluminider för interna genomgångar
Keramer (19) och glas med låg
expansion (14)
Silicider
Karbider
Dielektriska lager (15)
Diamant
Diamantlikt kol (17)
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Silicider
Karbider
Svårsmälta metaller
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Aluminider
Legerade aluminider (2)
Bornitrid
Hårdmetall innehållande
volframkarbider (16), kiselkarbider
(18)
Karbider
Volfram
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Molybden och molybdenlegeringar
Dielektriska lager (15)
Beryllium och berylliumlegeringar
Dielektriska lager (15)
Diamant
Diamantlikt kol (17)
Detektorfönster-material (9)
Dielektriska lager (15)
Diamant
Diamantlikt kol (17)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/191
252
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
B. Termisk förångning Fysisk förån
gningsdeposition (TE-PVD)
B.1 Fysisk förångningsdeposition
(PVD): Elektronstrålar (EB-PVD)
”Superlegeringar”
Kisellegeringar
Legerade aluminider (2)
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Silicider
Aluminider
Blandningar därav (4)
Keramer (19) och glas med låg
expansion (14)
Dielektriska lager (15)
Korrosionsbeständigt stål (7)
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Blandningar därav (4)
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Silicider
Karbider
Svårsmälta metaller
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Bornitrid
Hårdmetall innehållande
volframkarbider (16), kiselkarbider
(18)
Karbider
Volfram
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/192
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
253
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
Molybden och molybdenlegeringar
Dielektriska lager (15)
Beryllium och berylliumlegeringar
Dielektriska lager (15)
Borider
Beryllium
Detektorfönster-material (9)
Dielektriska lager (15)
Titanlegeringar (13)
Borider
Nitrider
B.2 Jonassisterad resistivt upphettad fy
sisk förångningsdeposition (PVD)
(Jonplätering)
Keramer (19) och glas med låg
expansion (14)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Dielektriska lager (15)
Hårdmetall innehållande
volframkarbid (16), Silikonkarbid
Dielektriska lager (15)
Molybden och molybdenlegeringar
Dielektriska lager (15)
Beryllium och berylliumlegeringar
Dielektriska lager (15)
Detektorfönster-material (9)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/193
254
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
B.3 Fysisk förångningsdeposition
(PVD): ”Laser”-förångning
Keramer (19) och glas med låg
expansion (14)
Silicider
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Dielektriska lager (15)
Hårdmetall innehållande
volframkarbid (16), Silikonkarbid
Dielektriska lager (15)
Molybden och molybdenlegeringar
Dielektriska lager (15)
Beryllium och berylliumlegeringar
Dielektriska lager (15)
Detektorfönster-material (9)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
B.4 Fysisk förångningsdeposition
(PVD): Katodstråleurladdning
”Superlegeringar”
Kisellegeringar
Legerade aluminider (2)
MCrAlX (5)
Polymerer (11) och organiska ”matris”-
”kompositer”
Borider
Karbider
Nitrider
Diamantlikt kol (17)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/194
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
255
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
C. Pack cementation (se A ovan out-of-
pack cementation) (10)
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Silicider
Karbider
Blandningar därav (4)
Titanlegeringar (13)
Silicider
Aluminider
Legerade aluminider (2)
Svårsmälta metaller och legeringar (8)
Silicider
Oxider
D. Plasmasprutning
”Superlegeringar”
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Blandningar därav (4)
Slipbar nickel-grafit
Slipbara material som innehåller
Ni-Cr-Al
Slipbar Al-Si-polyester
Legerade aluminider (2)
Aluminiumlegeringar (6)
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Silicider
Blandningar därav (4)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/195
256
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
Svårsmälta metaller och legeringar (8)
Aluminider
Silicider
Karbider
Korrosionsbeständigt stål (7)
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Blandningar därav (4)
Titanlegeringar (13)
Karbider
Aluminider
Silicider
Legerade aluminider (2)
Slipbar nickel-grafit
Slipbara material som innehåller
Ni-Cr-Al
Slipbar Al-Si-polyester
E. Målningsbeläggning
Svårsmälta metaller och legeringar (8)
Brända silicider
Brända aluminider utom för resistiva
värmeelement
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Silicider
Karbider
Blandningar därav (4)
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/196
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
257
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
F. Sputteringbeläggning
”Superlegeringar”
Kisellegeringar
Legerade aluminider (2)
Ädelmetallmodifierade aluminider (3)
MCrAlX (5)
Modifierat zirkonium (12)
Platina
Blandningar därav (4)
Keramer och glas med låg expansion
(14)
Silicider
Platina
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
Titanlegeringar (13)
Borider
Nitrider
Oxider
Silicider
Aluminider
Legerade aluminider (2)
Karbider
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/197
258
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
Kol-kol-, keram- och
metall”matris””kompositer”
Silicider
Karbider
Svårsmälta metaller
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Bornitrid
Hårdmetall innehållande
volframkarbider (16), kiselkarbider
(18)
Karbider
Volfram
Blandningar därav (4)
Dielektriska lager (15)
Bornitrid
Molybden och molybdenlegeringar
Dielektriska lager (15)
Beryllium och berylliumlegeringar
Borider
Dielektriska lager (15)
Beryllium
Detektorfönster-material (9)
Dielektriska lager (15)
Diamantlikt kol (17)
Svårsmälta metaller och legeringar (8)
Aluminider
Silicider
Oxider
Karbider
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/198
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
259
1. Beläggningsprocess (
1
)
2. Substrat
3. Resultat av ytbeläggning
G. Jonimplantation
Lagerstål för höga temperaturer
Tillsatser av krom tantal eller niob
(columbium)
Titanlegeringar (13)
Borider
Nitrider
Beryllium och berylliumlegeringar
Borider
Hårdmetall innehållande
volframkarbid (16)
Karbider
Nitrider
(1) Siffrorna inom parentes hänvisar till de anmärkningar som följer efter tabellen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/199
260
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
TABELL – YTBELÄGGNINGSTEKNIKER – ANMÄRKNINGAR
1.
Termen ’beläggningsprocess’ omfattar såväl reparation och förbättring av ytbehandlingen som den ursprungliga
ytbehandlingen.
2.
Termen ’legerade aluminidbeläggningar’ omfattar enkel- eller flerstegsbeläggningar varvid ett eller flera ämnen
överförs före eller samtidigt med aluminidbeläggningen även om dessa ämnen överförs med en annan
ytbehandlingsmetod. Däremot omfattas inte upprepad användning av s.k. enkelstegs ”pack cementation”-processer
för att uppnå legerade aluminider.
3.
Termen ’ädelmetallmodifierade aluminider’ omfattar flerstegsbeläggningar varvid ädelmetallen eller ädelmetallerna
påläggs med någon annan beläggningsprocess före påläggningen av aluminidbeläggningen.
4.
Termen ’blandningar därav’ omfattar infiltrerade material, sorterade blandningar, hjälpbeläggningar och multilagerbe
läggningar och erhålls genom en eller flera av de beläggningsprocesser som specificeras i tabellen.
5.
’MCrAlX’ avser en legerad beläggning där M står för kobolt, järn, nickel eller blandningar därav och X står för hafnium,
yttrium, kisel, tantal oberoende av mängd eller andra avsiktliga tillsatser som är större än 0,01 viktprocent, i olika
proportioner och kombinationer, utom
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/200
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
261
a) CoCrAlY-beläggningar som innehåller mindre än 22 viktprocent krom, mindre än 7 viktprocent aluminium och
mindre än 2 viktprocent yttrium,
b) CoCrAlY-beläggningar som innehåller 22–24 viktprocent krom, 10–12 viktprocent aluminium och 0,5–0,7
viktprocent yttrium, eller
c) NiCrAlY-beläggningar som innehåller 21–23 viktprocent krom, 10–12 viktprocent aluminium och 0,9–1,1
viktprocent yttrium.
6.
Med termen ’aluminiumlegeringar’ avses legeringar som har en brottgräns på minst 190 MPa mätt vid 293 K (20 °C).
7.
Med termen ’korrosionsbeständigt stål’ avses AISI (American Iron and Steel Institute)-serien 300 eller motsvarande
nationella standard för stål.
8.
’Svårsmälta metaller och legeringar’ omfattar följande metaller och deras legeringar: niob (columbium), molybden,
volfram och tantal.
9.
’Detektorfönstermaterial’ enligt följande: aluminiumoxid, kisel, germanium, zinksulfid, zinkselenid, galliumarsenid,
diamant, galliumfosfid, safir och följande metallhalogenider: detektorfönstermaterial som har en diameter som är
större än 40 mm för zirkoniumfluorid och hafniumfluorid.
10.
Kategori 2 omfattar inte ”teknik” för s.k. enstegs pack-cementation av massiva luftfolier.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/201
262
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
11.
’Polymerer’ enligt följande: polyimid, polyester, polysulfid, polykarbonater och polyuretaner.
12.
Med ’modifierat zirkonium’ avses tillsatser av andra metalloxider (t.ex. kalciumoxid, magnesiumoxid, yttriumoxid,
hafniumoxid, oxider till sällsynta jordmetaller) till zirkonium för att stabilisera speciella kristallografiska faser och
faskompositioner. Termisk barriärbeläggning som görs av zirkonium modifierad med kalciumoxid eller
magnesiumoxid genom blandning eller fusion omfattas inte.
13.
Med ’titanlegeringar’ avses endast rymdlegeringar som har en brottgräns som är minst 900 MPa mätt vid 293 K (20 °C).
14.
Med ’glas med låg expansion’ avses glas med en termisk expansionskoefficient på högst 1 × 10–7 K–1 mätt vid 293 K
(20 °C).
15.
’Dielektriska lager’ är beläggningar som är uppbyggda av flera lager isolationsmaterial i vilka interferensegen
skaperna hos en konstruktion som är sammansatt av material med olika brytningsindex används så att reflexion,
genomsläpplighet eller absorption erhålls vid olika våglängder. Med dielektriskta lager avses minst fyra dielektriska
lager eller dielektriska/metall-”komposit”-lager.
16.
’Hårdmetall innehållande volframkarbid’ omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial som består av
volframkarbid/(kobolt, nickel), titankarbid/(kobolt, nickel), kromkarbid/nickel-krom och kromkarbid/nickel.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/202
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
263
17.
”Teknik” för beläggning av diamantlikt kol på något av följande omfattas inte:
Diskettstationer samt läs- och skrivhuvuden, utrustning för tillverkning av engångsmaterial, ventiler för kranar,
akustiska membran för högtalare, motordelar till bilar, skärverktyg, stans- och pressmatriser, kontorsmaskiner,
mikrofoner och medicintekniska produkter eller formar för plastgjutning eller plastformning, tillverkade av
legeringar som innehåller mindre än 5 % beryllium.
18.
’Kiselkarbid’ omfattar inte skärande och bearbetande verktygsmaterial.
19.
Keramiska substrat i denna punkt omfattar inte keramiska material som innehåller minst 5 viktprocent lera eller
cement, antingen som separata beståndsdelar eller i kombination.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/203
264
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
TABELL – YTBELÄGGNINGSTEKNIKER – ANMÄRKNINGAR
De processer som specificeras i kolumn 1 i tabellen definieras enligt följande:
a) Kemisk förångningsdeposition (CVD) är en ytbehandlings- eller ytförändringsprocess varvid metall, legering,
”komposit”, ett dielektrikum eller en keram deponeras på ett upphettat substrat. Reaktansgaserna sönderdelas eller
kombineras i närheten av substratet, varvid en beläggning sker på substratet av det önskade grundämnet, den önskade
legeringen eller kompositmaterialet. Energi för denna sönderdelning eller kemiska reaktionsprocess kan erhållas från
värmen i substratet, en glimurladdningsplasma eller från upphettning med ”laser”-strålning.
ANM. 1
CVD omfattar följande processer: beläggning med ett gasflöde out-of-pack-beläggning, pulserande CVD, styrd termisk
kärnbildande nedbrytningsprocess (CNTD), plasmaförstärkta eller plasmaassisterade CVD-processer.
ANM. 2
Med pack menas ett substrat som är inbakat i en pulverblandning.
ANM. 3
De reaktansgaser som används i en out-of-pack-process produceras med hjälp av samma basreaktioner och parametrar
som pack cementation-processen, med undantag av att substratet som ska beläggas inte är i kontakt med
pulverblandningen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/204
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
265
b) Termisk förångning – fysisk förångningsdeposition (TE-PVD) är en ytbeläggningsprocess som sker i vakuum vid ett
tryck som är lägre än 0,1 Pa varvid en termisk energikälla används för att förånga beläggningsmaterialet. Denna
process resulterar i en kondensation eller en beläggning av det förångade materialet på lämpligt placerade substrat.
Tillsatsen av gaser i vakuumkammaren under beläggningsprocessen för att skapa blandad beläggning är en vanlig
modifiering av denna process.
Användningen av jon- eller elektronstrålar eller plasma för att aktivera eller assistera vid beläggningen är också en vanlig
modifikation av denna teknik. Användningen av monitorer för att under processen mäta beläggningens optiska
egenskaper och tjocklek kan utgöra en del av dessa processer.
Specifika TE-PVD processer är följande:
1. Elektronstråle-PVD använder en elektronstråle för att upphetta och förånga det material som ska bilda beläggningen.
2. Jonassisterad resistivt upphettad PVD arbetar med elektroresistiva värmekällor i kombination med direkt inverkan
från jonstrålar för att producera ett kontrollerat och likformigt flöde av de förångade beläggningsmaterialen.
3. ”Laser”förångning använder antingen pulsade eller kontinuerliga ”laser”vågor för att förånga det material som ska
bilda beläggning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/205
266
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
4. Katodstrålebeläggning arbetar med en katod av det material som ska bilda beläggning, varvid katoden förbrukas, och
vid katoden uppstår en gnisturladdning på ytan genom en kortvarig jordkontakt med hjälp av en trigger. En styrd
rörelse av gnistan urholkar katodytan och skapar ett kraftigt joniserat plasma. Anoden kan antingen vara en kon
fastsatt till katodens periferi, med hjälp av isolatorer, eller till kammaren. Substratet förspänns så att icke-synlig
beläggning kan ske.
ANM.
Denna definition omfattar inte slumpmässig katodstrålebeläggning utan förspänt substrat.
5. Jonplätering är en speciell modifikation av den vanliga TE-PVD-processen, varvid ett plasma eller en jonkälla
används för att jonisera de ämnen som ska användas för beläggning, och en negativ förspänning läggs på substratet
för att underlätta extraktionen av de ämnen som ska deponeras från plasman. Införandet av reaktiva ämnen,
förångning av fasta material i kammaren samt användning av monitorer för att under processen mäta
beläggningens optiska egenskaper och tjocklek är vanliga modifieringar av denna process.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/206
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
267
c) Pack Cementation är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess varvid substratet packas in i en
pulverblandning (pack) som består av
1. det metallpulver som ska utgöra beläggningen (vanligtvis aluminium, krom, kisel eller kombinationer av dessa),
2. en aktivator (vanligtvis ett halogent salt), och
3. ett ballastpulver, oftast aluminium.
Substratet och pulverblandningen placeras i en retort som upphettas till en temperatur mellan 1 030 K (757 °C) och
1 375 K (1 102 °C) i tillräckligt lång tid för att beläggningen ska ske.
d) Plasmasprutning är en ytbehandlingsprocess i vilken en kanon (”blåslampa”), som producerar och styr ett plasma tar
emot pulver eller tråd av beläggningsmaterialet, smälter det och skjuter det mot ett substrat, varpå en integrerad
sammanfogning sker. Plasmasprutning kan antingen ske som lågtryckssprutning eller höghastighetssprutning.
ANM. 1
Med lågtryck avses lägre tryck än omgivande atmosfärtryck.
ANM. 2
Med höghastighet avses en gashastighet vid sprutmunstycket som överskrider 750 m/s beräknat vid 293 K (20 °C)
och 0,1 MPa.
e) Målningsbeläggning är en ytförändringsprocess eller en överlagringsbeläggningsprocess i vilken ett metalliskt eller
keramiskt pulver med ett organiskt bindemedel uppslammas i en vätska och appliceras på ett substrat genom antingen
sprutning, doppning eller målning, med påföljande luft- eller ugnstorkning, samt värmebehandling för att uppnå
önskad beläggning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/207
268
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
f) Sputteringbeläggning är en överlagringsbeläggningsprocess som baseras på impulsöverföringsfenomen, varvid positiva
joner accelereras av ett elektriskt fält mot ytan av ett mål (beläggningsmaterialet). Den kinetiska energin hos de laddade
jonerna är tillräcklig för att atomer från ytan ska frigöras och beläggas på det lämpligt placerade substratet.
ANM. 1
Tabellen hänvisar endast till triod-, magnetron- eller reaktiv sputteringbeläggning som används för att öka
vidhäftningen av beläggningen samt radiofrekvent (RF)-förstärkt sputteringbeläggning som används för att tillåta
förångning i icke metalliska beläggningsmaterial.
ANM. 2
Lågenergijonstrålar (mindre än 5 keV) kan användas för att aktivera beläggningen.
g) Jonimplantation är en ytförändringsbeläggningsprocess i vilken det ämne som ska legeras joniseras, accelereras genom
en potentialgradient och förs in till ytregionen för substratet. Detta inbegriper processer där jonimplantationen sker
samtidigt med fysisk förångningsdeposition med elektronstråle eller sputteringbeläggning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/208
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
269
DEL V – Kategori 3
KATEGORI 3 ELEKTRONIK
3A
System, utrustning och komponenter
Anmärkning 1:
Kontrollstatusen för den utrustning och de komponenter som beskrivs i avsnitt 3A001 eller 3A002,
förutom för de som beskrivs i avsnitt 3A001.a.3–3A001.a.10 eller 3A001.a.12–3A001.a.14 och
som är speciellt konstruerade för eller som har samma funktionella egenskaper som annan utrustning,
bestäms av den andra utrustningens kontrollstatus.
Anmärkning 2:
Kontrollstatusen för de integrerade kretsar som beskrivs i avsnitt 3A001.a.3–3A001.a.9 eller 3A001.
a.12–3A001.a.14 och som är icke föränderligt programmerade till eller konstruerade för en speciell
funktion för en annan utrustning bestäms av den andra utrustningens kontrollstatus.
ANM.
Om en tillverkare eller sökande inte kan avgöra den andra utrustningens kontrollstatus, bestäms de integrerade
kretsarnas kontrollstatus av avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.9 och 3A001.a.12–3A001.a.14.
Anmärkning 3:
Statusen för wafers (färdigbearbetade eller obearbetade), vars funktion har fastställts, ska bedömas efter
parametrarna i avsnitt 3A001.a, 3A001.b, 3A001.d, 3A001.e.4, 3A001.g, 3A001.h eller
3A001.i.
3A001
Elektroniska produkter enligt följande:
a) Integrerade kretsar för allmänna ändamål enligt följande:
Anmärkning:
Integrerade kretsar omfattar följande typer:
— ”Monolitiska integrerade kretsar”.
— ”Integrerade hybridkretsar”.
— ”Integrerade multikretsar”.
— ”Integrerade kretsar av filmtyp” inklusive integrerade kretsar av typ kisel på safir.
— ”Optiska integrerade kretsar”.
— ”Tredimensionella integrerade kretsar”.
— ”Monolitiska integrerade mikrovågskretsar” (”MMIC”).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/209
270
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.a.
forts.
1. Integrerade kretsar som har konstruerats eller specificerats för att vara motståndskraftiga mot en total
strålning enligt något av följande:
a) En total dos om minst 5 x 103 Gy (kisel),
b) en dosratsändring genom störning om minst 5 x 106 Gy (kisel)/s, eller
c) en fluens (integrerat flöde) av neutroner (1 MeV ekvivalent) på 5 x 1013 n/cm2 eller högre på kisel,
eller dess ekvivalent för andra material.
Anmärkning:
3A001 a.1.c omfattar inte halvledare av metallisolatortyp (MIS – Metal Insulator
Semiconductors).
2. ”Mikroprocessor-mikrokretsar”, ”mikrodator-mikrokretsar”, mikrocontroller-mikrokretsar, integrerade
minneskretsar tillverkade av blandade halvledare, analog-till-digital-omvandlare, integrerade kretsar
som innehåller analog-till-digital-omvandlare och som lagrar eller bearbetar digitaliserade data, digital-
till-analog-omvandlare, elektro-optiska eller ”optiska integrerade kretsar” konstruerade för
”signalbehandling”, fältprogrammerbara logiska komponenter, kundanpassade integrerade kretsar för
vilka antingen funktionen är okänd eller kontrollstatusen hos den utrustning i vilken kretsarna ska
användas är okänd, processorer för Snabb Fourier-transform (FFT), statiska RAM (SRAM) eller ’icke-
flyktiga minnen’ som är något av följande:
a) Specificerade för drift i omgivningstemperaturer över 398 K (125 °C).
b) Specificerade för drift i omgivningstemperaturer under 218 K (– 55 °C).
c) Specificerade för drift i omgivningstemperaturer i området från 218 K (– 55 °C) till och med 398 K
(125 °C).
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.a.2 omfattar inte integrerade kretsar som konstruerats för civila bil- eller
tågapplikationer.
Teknisk anmärkning:
’Icke-flyktiga minnen’ är minnen som bevarar data under en viss tid efter att strömmen stängs av.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/210
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
271
3A001.a.
forts.
3. ”Mikroprocessor-mikrokretsar”,
”mikrodator-mikrokretsar”
och mikrocontroller-mikrokretsar
tillverkade av en halvledare med blandade material och som har en klockfrekvens som överstiger 40
MHz.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.a.3 omfattar digitala signalprocessorer, digitala matrisprocessorer (array
processors) och digitala hjälpprocessorer (coprocessors).
4. Används inte.
5. Integrerade kretsar med analog-till-digitalomvandlare (ADC) och digital-till-analog-omvandlare (DAC)
enligt följande:
a) ADC som har något av följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 3A101.
1. En upplösning på 8 bitar eller mer, men mindre än 10 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 1,3 miljarder samplingar per sekund (Gsps).
2. En upplösning på 10 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 600 miljoner samplingar per sekund (Msps).
3. En upplösning på 12 bitar eller mer, men mindre än 14 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 400 Msps.
4. En upplösning på 14 bitar eller mer, men mindre än 16 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 250 Msps.
5. En upplösning på minst 16 bitar eller mer, med en ”samplingsfrekvens” som är högre än 65
Msps.
ANM.
För integrerade kretsar som innehåller analog-till-digital-omvandlare och som lagrar eller bearbetar
digitaliserade data, se avsnitt 3A001.a.14.
Tekniska anmärkningar:
1.
En upplösning på n bitar motsvarar en kvantisering av 2n nivåer.
2.
ADC:ns upplösning är antalet bitar för den digitala utdata som motsvarar den uppmätta analoga
ingången. Effektivt antal bitar (ENOB) används inte för att fastställa ADC:ns upplösning.
3.
För ”flerkanals-ADC” ska ”samplingsfrekvensen” inte läggas ihop, och ”samplingsfrekvensen” är den
maximala hastigheten för en enstaka kanal.
4.
För ”interfolierade ADC” (interleaved ADC’s) eller för ”flerkanals-ADC” som är specificerade till att drivas
interfolierat, ska ”samplingsfrekvenserna” läggas ihop och ”samplingsfrekvensen” är den maximala
sammanlagda totala hastigheten av alla interfolierade kanaler.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/211
272
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.a.5.
forts.
b) Digital-till-analog-omvandlare (DAC) som har något av följande:
1. En upplösning på 10 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 3 500 Msps. eller
2. En upplösning på 12 bitar eller mer och har något av följande:
a) En ’justerad uppdateringshastighet’ som överstiger 1 250 Msps men inte 3 500 Msps och
som har något av följande:
1. En inställningstid på mindre än 9 ns till eller inom nivån 0,024 % av fullskala från ett
fullskalesteg.
2. Ett ’spuriosfritt dynamiskt område’ (SFDR) som är större än 68 dBc (bärare) vid
syntetisering av en fullskalig analog signal på 100 MHz eller den högsta fullskaliga
analoga signalen under 100 MHz. eller
b) En ’justerad uppdateringshastighet’ som överstiger 3 500 Msps.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/212
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
273
3A001.a.5.b.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Spuriosfritt dynamiskt område’ (SFDR) definieras som kvoten av RMS-värdet för bärfrekvensen (maximisig
nalkomponent) på digitalomvandlarens ingång och RMS-värdet av den näst största bruskomponenten eller
komponenten av harmonisk distorsion på dess utgång.
2.
SFDR fastställs direkt i specifikationstabellen eller med utgångspunkt i karaktäriseringsdiagrammen med
SFDR mot frekvens.
3
En signal definieras som fullskalig när amplituden är större än – 3 dBfs (full skala).
4.
’Justerad uppdateringshastighet’ för DAC:
a) För konventionella (icke-interpolerande) DAC:ar avses med ’justerad uppdateringshastighet’ den
hastighet med vilken den digitala signalen omvandlas till en analog signal och utgångens analoga
värden ändras av DAC:en. För DAC där det går att koppla förbi interpoleringsmoden (interpola
tionsfaktorn är ett), bör DAC anses vara konventionella (icke-interpolerande) DAC.
b) För en interpolerande DAC (översamplande DAC) definieras ’justerad uppdateringshastighet’ som
DAC:ens uppdateringshastighet dividerat med den minsta interpolationsfaktorn. För en interpolerande
DAC kan ’justerad uppdateringshastighet’ även kallas
— indatahastighet (input data rate)
— inordhastighet (input word rate)
— insamplingshastighet (input sample rate)
— högsta sammanlagda inbusshastighet (maximum total input bus rate)
— högsta DAC-klockfrekvens för DAC-klockinsignalen (maximum DAC clock rate for DAC clock
input).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/213
274
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.a.
forts.
6. Elektro-optiska eller ”optiska integrerade kretsar” konstruerade för ”signalbehandling” som har allt av
följande:
a) En eller flera interna ”laser”-dioder.
b) Ett eller flera interna ljusdetekterande element.
c) Optiska vågledare.
7. Fältprogrammerbara logiska komponenter som har något av följande:
a) Det maximala antalet enpoliga digitala inmatningar/utmatningar är mer än 700, eller
b) en ’högsta totala datahastighet för överföring via enkelriktade serietranceivers’ på 500 Gb/s eller
mer.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.a.7 omfattar följande:
Komplexa programmerbara logiska komponenter (CPLD).
Fältprogrammerbara grindmatriser (FPGA).
Fältprogrammerbara logiska matriser (FPLA).
Fältprogrammerbara kopplingar (FPIC).
ANM.
För integrerade kretsar som har fältprogrammerbara logiska komponenter kombinerade med en analog-
till-digital-omvandlare, se avsnitt 3A001.a.14.
Tekniska anmärkningar:
1.
Det maximala antalet digitala inmatningar/utmatningar i avsnitt 3A001.a.7.a betecknas också det
maximala antalet inmatningar/utmatningar för användaren eller det maximala antalet tillgängliga
inmatningar/utmatningar, oavsett om den integrerade kretsen är inkapslad eller ej.
2.
Med ’högsta totala datahastighet för överföring via enkelriktade serietranceivers’ avses produkten av den
högsta dataöverföringshastigheten hos transceivern multiplicerat med antalet tranceivrar i den
fältprogrammerbara grindmatrisen (FPGA).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/214
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
275
3A001.a.
forts.
8. Används inte.
9. Integrerade kretsar för neurala nätverk.
10. Kundanpassade integrerade kretsar för vilka antingen funktionen är okänd eller kretstillverkaren saknar
uppgift om kontrollstatusen hos den utrustning där kretsarna ska ingå som har något av följande:
a) Fler än 1 500 anslutningar.
b) Den ”typiska grindfördröjningstiden” är kortare än 0,02 ns.
c) Arbetsfrekvensen överstiger 3 GHz.
11. Andra digitala kretsar än de som beskrivits i avsnitten 3A001.a.3–3A001.a.10 och 3A001.a.12 och
som baseras på en blandning av halvledarmaterial som har något av följande:
a) Ett antal grindekvivalenter som är större än 3 000 (grindar med 2 ingångar).
b) En vippfrekvens som överstiger 1,2 GHz.
12. Processorer för Snabb Fourier-transform (FFT) och som har en specificerad verkställighetstid som är
mindre än (N log2 N) /20 480 ms, för en N-punkters komplex FFT, där N är antalet punkter.
Teknisk anmärkning:
När N är lika med 1 024 punkter ger formeln i 3A001.a.12 en verkställighetstid på 500 μs.
13. Integrerade kretsar för Direct Digital Synthesizer (DDS) som har något av följande:
a) Digital-till analog-omvandlaren (DAC) som har en klockfrekvens på minst 3,5 GHz och en
upplösning på minst 10 bitar men mindre än 12 bitar.
b) En DAC-klockfrekvens på minst 1,25 GHz och en DAC-upplösning på 12 bitar eller mer.
Teknisk anmärkning:
DAC-klockfrekvensen kan specificeras som masterklockfrekvens eller ingångsklockfrekvens.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/215
276
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.a.
forts.
14. Integrerade kretsar som utför eller som kan programmeras att utföra allt av följande:
a) Analog-till-digital-omvandling för något av följande:
1. En upplösning på 8 bitar eller mer, men mindre än 10 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 1,3 miljarder samplingar per sekund (Gsps).
2. En upplösning på 10 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 1,0 Gsps.
3. En upplösning på 12 bitar eller mer, men mindre än 14 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 1,0 Gsps.
4. En upplösning på 14 bitar eller mer, men mindre än 16 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som
är högre än 400 miljoner samplingar per sekund (Msps).
5. En upplösning på minst 16 bitar eller mer, med en ”samplingsfrekvens” som är högre än 180
Msps. och
b) Något av följande:
1. Lagring av digitaliserade data.
2. Bearbetning av digitaliserade data.
ANM. 1.
För integrerade kretsar med analog-till-digital-omvandlare, se avsnitt 3A001.a.5.a.
ANM. 2.
För fältprogrammerbara logiska komponenter, se avsnitt 3A001.a.7.
Tekniska anmärkningar:
1.
En upplösning på n bitar motsvarar en kvantisering av 2n nivåer.
2.
ADC:ns upplösning är antalet bitar för den digitala utdata i ADC:n som motsvarar den uppmätta analoga
ingången. Effektivt antal bitar (ENOB) används inte för att fastställa ADC:ns upplösning.
3.
För integrerade kretsar med icke-interfolierade ”flerkanals-ADC” ska ”samplingsfrekvensen” inte läggas ihop,
och ”samplingsfrekvensen” är den maximala hastigheten för en enstaka kanal.
4.
För integrerade kretsar med ”interfolierade ADC” (interleaved ADC’s) eller med ”flerkanals-ADC” som är
specificerade till att drivas interfolierat, ska ”samplingsfrekvenserna” läggas ihop och ”samplingsfrekvensen”
är den maximala sammanlagda totala hastigheten av alla interfolierade kanaler.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/216
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
277
3A001
forts.
b) Mikrovåg- eller millimetervågprodukter enligt följande:
Teknisk anmärkning:
I samband med avsnitt 3A001.b kan parametern maximal toppeffekt (peak saturated power output) på ett
produktdatablad också anges som uteffekt, mättad topputeffekt, maximal uteffekt, uttoppeffekt, eller maximal
topputeffekt (PEP).
1. ’Elektroniska vakuumenheter’ och katoder enligt följande:
Anmärkning 1:
Avsnitt 3A001.b.1 omfattar inte sådana ’elektroniska vakuumenheter’ som är tillverkade eller
specificerade för att fungera i frekvensband och som har allt av följande:
a) De överstiger inte 31,8 GHz, och
b) de är ”tilldelade av ITU” för radiokommunikationstjänster men inte för radiobestämning.
Anmärkning 2:
Avsnitt 3A001.b.1 omfattar inte icke-”rymdkvalificerade” ”elektroniska vakuumenheter”
som har allt av följande:
a) De har en genomsnittlig uteffekt på högst 50 W, och
b) de är tillverkade eller specificerade för att fungera i frekvensband som har allt av följande:
1. De överstiger 31,8 GHz, men överstiger inte 43,5 GHz, och
2. de är ”tilldelade av ITU” för radiokommunikationstjänster men inte för
radiobestämning.
a) ”Elektroniska vakuumenheter” för vandringsvåg och pulsad eller kontinuerlig drift enligt följande:
1. Enheter som kan arbeta vid frekvenser som överstiger 31,8 GHz.
2. Enheter som har en katodupphettning som möjliggör full högfrekvensdrift på kortare tid än 3 s
efter tillslag.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/217
278
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.1.a.
forts.
3. Enheter som har kopplade kaviteter eller är utvecklingar av sådana enheter med en ”relativ
bandbredd” som är större än 7 % eller en toppeffekt som överskrider 2,5 kW.
4. Enheter som bygger på helixbanor eller banor med vågledare i form av veck eller serpentiner
(folded waveguide respektive serpentine waveguide), eller utvecklingar av dessa, och som har
något av följande:
a) De har en ”effektbandbredd” som är mer än en oktav och produkten av den specificerade
genomsnittliga uteffekten (uttryckt i kW) och den högsta arbetsfrekvensen (uttryckt i GHz)
överstiger mätetalet 0,5,
b) de har en ”effektbandbredd” som är en oktav eller mindre, och produkten av den
specificerade uteffekten (uttryckt i kW) och den maximala specificerade arbetsfrekvensen
(uttryckt i GHz) överstiger mätetalet 1,
c) de är ”rymdkvalificerade”, eller
d) de har en elektronkanon med galler.
5. Enheter med en ”relativ bandbredd” som är större än eller lika med 10 % och som har något av
följande:
a) En ringformad elektronstråle.
b) En icke-axelsymmetrisk elektronstråle.
c) Multipla elektronstrålar.
b) ”Elektroniska vakuumenheter” för korsfältsförstärkare med en förstärkning på mer än
17 dB.
c) Glödkatoder utformade för ”elektroniska vakuumenheter” som producerar en kontinuerlig
emissionsströmtäthet på mer än 5 A/cm2 vid nominella driftsförhållanden eller en pulsad
(icke-kontinuerlig) strömtäthet på mer än 10 A/cm2 vid nominella driftsförhållanden.
d) ”Elektroniska vakuumenheter” som kan användas med ’dubbelläge’.
Teknisk anmärkning:
’Dubbelläge’ innebär att strömmen till strålen i den ”elektroniska vakuumenheten” avsiktligt kan
växlas mellan kontinuerlig våg och pulsat driftsläge med hjälp av ett galler så att den producerar en
topputeffekt för pulsen som är större än uteffekten för den kontinuerliga vågen.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/218
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
279
3A001.b.
forts.
2. Förstärkare i form av ”monolitiska integrerade mikrovågskretsar” (”MMIC”-förstärkare) som är något av
följande:
ANM.
För ”MMIC”-förstärkare som har en integrerad fasskiftare, se avsnitt 3A001.b.12.
a) Specificerade för frekvenser över 2,7 GHz till och med 6,8 GHz med en ”relativ bandbredd” som är
större än 15 % och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 75 W (48,75 dBm) vid frekvenser över 2,7 GHz till och med
2,9 GHz,
2. en maximal toppeffekt på mer än 55 W (47,4 dBm) vid frekvenser över 2,9 GHz till och med
3,2 GHz,
3. en maximal toppeffekt på mer än 40 W (46 dBm) vid frekvenser över 3,2 GHz till och med
3,7 GHz, eller
4. en maximal toppeffekt på mer än 20 W (43 dBm) vid frekvenser över 3,7 GHz till och med
6,8 GHz.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/219
280
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.2.
forts.
b) Specificerade för frekvenser över 6,8 GHz till och med 16 GHz med en ”relativ bandbredd” som är
större än 10 % och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 10 W (40 dBm) vid frekvenser över 6,8 GHz till och med
8,5 GHz, eller
2. en maximal toppeffekt på mer än 5 W (37 dBm) vid frekvenser över 8,5 GHz till och med
16 GHz,
c) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 3 W (34,77 dBm) vid frekvenser över
16 GHz till och med 31,8 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 10 %.
d) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 0,1 nW (– 70 dBm) vid frekvenser över
31,8 GHz till och med 37 GHz.
e) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 1 W (30 dBm) vid frekvenser över
37 GHz till och med 43,5 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 10 %.
f) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 31,62 mW (15 dBm) vid frekvenser
över 43,5 GHz till och med 75 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 10 %.
g) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 10 mW (10 dBm) vid frekvenser över
75 GHz till och med 90 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 5 %. eller
h) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 0,1 nW (– 70 dBm) vid frekvenser över
90 GHz.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/220
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
281
3A001.b.2.
forts.
Anmärkning 1:
Används inte.
Anmärkning 2:
Kontrollstatusen för ”MMIC” vars specificerade arbetsfrekvens omfattar frekvenser som
förtecknas i mer än ett frekvensområde, enligt definitionerna i avsnitten 3A001.b.2.a–
3A001.b.2, bestäms genom angivna parametrar för lägsta tröskelvärde för maximal
toppeffekt.
Anmärkning 3:
Anmärkningarna 1 och 2 i 3A innebär att avsnitt 3A001.b.2 inte omfattar ”MMIC” som
speciellt är konstruerade för andra tillämpningar, t.ex. telekommunikation, radar och bilar.
3. Diskreta mikrovågstransistorer som är något av följande:
a) Specificerade för frekvenser över 2,7 GHz till och med 6,8 GHz och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 400 W (56 dBm) vid frekvenser över 2,7 GHz till och med
2,9 GHz,
2. en maximal toppeffekt på mer än 205 W (53,12 dBm) vid frekvenser över 2,9 GHz till och
med 3,2 GHz,
3. en maximal toppeffekt på mer än 115 W (50,61 dBm) vid frekvenser över 3,2 GHz till och
med 3,7 GHz, eller
4. en maximal toppeffekt på mer än 60 W (47,78 dBm) vid frekvenser över 3,7 GHz till och med
6,8 GHz.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/221
282
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.3.
forts.
b) Specificerade för frekvenser över 6,8 GHz till och med 31,8 GHz och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 50 W (47 dBm) vid frekvenser över 6,8 GHz till och med
8,5 GHz,
2. en maximal toppeffekt på mer än 15 W (41,76 dBm) vid frekvenser över 8,5 GHz till och med
12 GHz,
3. en maximal toppeffekt på mer än 40 W (46 dBm) vid frekvenser över 12 GHz till och med
16 GHz, eller
4. en maximal toppeffekt på mer än 7 W (38,45 dBm) vid frekvenser över 16 GHz till och med
31,8 GHz.
c) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 0,5 W (27 dBm) vid frekvenser över
31,8 GHz till och med 37 GHz.
d) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 1 W (30 dBm) vid frekvenser över
37 GHz till och med 43,5 GHz.
e) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 0,1 nW (– 70 dBm) vid frekvenser över
43,5 GHz. eller
f) Andra än de som specificeras i 3A001.b.3.a–RA001.b.3.3 och som är specificerade för drift med en
maximal toppeffekt på mer än 5 W (37,0 dBm) vid alla frekvenser över 8,5 GHz till och med
31,8 GHz.
Anmärkning 1:
Kontrollstatusen för transistorer enligt 3A001.b.3.a–3A001.b.3.e vars specificerade
arbetsfrekvens omfattar frekvenser som förtecknas i mer än ett frekvensområde, enligt
definitionen i avsnitten 3A001.b.3.a–3A001.b.3.e, bestäms genom angivna parametrar
för lägsta tröskelvärde för maximal toppeffekt.
Anmärkning 2:
Avsnitt 3A001.b.3. omfattar rena chip, chip monterat på bärare eller chip monterat i
kapslingar. Vissa diskreta transistorer kan även refereras till som effektförstärkare, men status
för dessa diskreta transistorer bestäms av avsnitt 3A001.b.3.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/222
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
283
3A001.b.
forts.
4. Halvledarbestyckade mikrovågsförstärkare och mikrovågsutrustningar/moduler som innehåller
halvledarbestyckade mikrovågsförstärkare och som är något av följande:
a) Specificerade för frekvenser över 2,7 GHz till och med 6,8 GHz med en ”relativ bandbredd” som är
större än 15 % och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 500 W (57 dBm) vid frekvenser över 2,7 GHz till och med
2,9 GHz,
2. en maximal toppeffekt på mer än 270 W (54,3 dBm) vid frekvenser över 2,9 GHz till och med
3,2 GHz,
3. en maximal toppeffekt på mer än 200 W (53 dBm) vid frekvenser över 3,2 GHz till och med
3,7 GHz, eller
4. en maximal toppeffekt på mer än 90 W (49,54 dBm) vid frekvenser över 3,7 GHz till och med
6,8 GHz.
b) Specificerade för frekvenser över 6,8 GHz till och med 31,8 GHz med en ”relativ bandbredd” som är
större än 10 % och som har något av följande:
1. En maximal toppeffekt på mer än 70 W (48,54 dBm) vid frekvenser över 6,8 GHz till och med
8,5 GHz,
2. en maximal toppeffekt på mer än 50 W (47 dBm) vid frekvenser över 8,5 GHz till och med
12 GHz,
3. en maximal toppeffekt på mer än 30 W (44,77 dBm) vid frekvenser över 12 GHz till och med
16 GHz, eller
4. en maximal toppeffekt på mer än 20 W (43 dBm) vid frekvenser över 16 GHz till och med
31,8 GHz.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/223
284
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.4.
forts.
c) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 0,5 W (27 dBm) vid frekvenser över
31,8 GHz till och med 37 GHz.
d) Specificerade för drift med en maximal toppeffekt på mer än 2 W (33 dBm) vid frekvenser över
37 GHz till och med 43,5 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 10 %.
e) Specificerade för frekvenser över 43,5 GHz och har något av följande:
1. Maximal toppeffekt på mer än 0,2 W (23 dBm) vid frekvenser över 43,5 GHz till och med
75 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 10 %.
2. Maximal toppeffekt på mer än 20 mW (13 dBm) vid frekvenser över 75 GHz till och med
90 GHz, och med en ”relativ bandbredd” på över 5 %.
3. Maximal toppeffekt på mer än 0,1 nW (– 70 dBm) vid frekvenser över 90 GHz.
f) Används inte.
ANM. 1.
För ”MMIC”-förstärkare, se avsnitt 3A001.b.2.
ANM. 2.
För ’sändar/mottagarmoduler’ och ’sändarmoduler’, se avsnitt 3A001.b.12.
ANM. 3.
För omvandlare och harmoniska blandare som är konstruerade för att utöka arbets- eller
frekvensområdet för signalanalysatorer, signalgeneratorer, nätverksanalysatorer eller testmottagare
för mikrovåg, se avsnitt 3A001.b.7.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/224
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
285
3A001.b.4.
forts.
Anmärkning 1:
Används inte.
Anmärkning 2:
Kontrollstatusen för en produkt vars specificerade arbetsfrekvens omfattar frekvenser i mer än
ett frekvensområde, enligt definitionen i avsnitten 3A001.b.4.a–3A001.b.4.e, bestäms
genom angivna parametrar för lägsta tröskelvärde för maximal toppeffekt.
5. Elektroniskt eller magnetiskt avstämbara bandpass- eller bandstoppfilter med fler än 5 avstämbara
resonatorer som kan avstämmas inom ett frekvensband (fmax/fmin) = 1,5:1 på mindre än 10 μs, och
som har något av följande:
a) En bandbredd på mer än 0,5 % av mittfrekvensen för bandpassfiltret, eller
b) en bandbredd på mindre än 0,5 % av mittfrekvensen för bandstoppfiltret.
6. Används inte.
7. Omvandlare och harmoniska blandare som är något av följande:
a) Konstruerade för att utöka frekvensområdet för ”signalanalysatorer” till utanför 90 GHz.
b) Konstruerade för att utöka arbetsområdet för signalgeneratorer enligt följande:
1. Utanför 90 GHz.
2. Till en utgångseffekt över 100 mW (20 dBm) varsomhelst inom det frekvensområde som
överstiger 43,5 GHz men inte 90 GHz.
c) Konstruerade för att utöka arbetsområdet för nätverksanalysatorer enligt följande:
1. Utanför 110 GHz.
2. Till en utgångseffekt över 31,62 mW (15 dBm) varsomhelst inom det frekvensområde som
överstiger 43,5 GHz men inte 90 GHz.
3. Till en utgångseffekt över 1 mW (0 dBm) varsomhelst inom det frekvensområde som överstiger
90 GHz men inte 110 GHz.
d) Konstruerade för att utöka frekvensområdet för testmottagare för mikrovåg utanför 110 GHz.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/225
286
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.
forts.
8. Effektförstärkare för mikrovåg som innehåller ”elektroniska vakuumenheter” som specificeras i avsnitt
3A001.b.1 och som har allt av följande:
a) Arbetsfrekvensen är över 3 GHz,
b) ett genomsnittligt förhållande mellan effekt och massa som överstiger 80 W/kg, och
c) en volym som är mindre än 400 cm3.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.b.8 omfattar inte utrustning som är konstruerad eller specificerad för att arbeta
i frekvensband som är ”tilldelade av ITU” för radiokommunikationstjänster men inte för
radiobestämning.
9. Effektmoduler för mikrovåg (MPM) som består av åtminstone en ”elektronisk vakuumenhet” för
vandringsvåg, en ”monolitisk integrerad mikrovågskrets” (”MMIC”) och en integrerad elektronisk
effektkonditionerare och som har allt av följande:
a) En ’tillslagstid’ från avstängd till full drift som är mindre än 10 sekunder,
b) en volym som understiger den maximala specificerade effekten i W multiplicerad med 10 cm3/W,
och
c) en ”effektbandbredd” som är större än en (1) oktav (fmax. > 2fmin.) och som har något av följande:
1. För frekvenser som är högst 18 GHz, en uteffekt i radiofrekvensområdet som överstiger 100 W,
eller
2. en frekvens som överstiger 18 GHz.
Tekniska anmärkningar:
1.
För beräkning av volymen i avsnitt 3A001.b.9.b ges följande exempel: För en maximal specificerad effekt
på 20 W blir volymen 20 W × 10 cm3/W = 200 cm3.
2.
’Tillslagstiden’ i avsnitt 3A001.b.9.a avser tiden från helt avstängd till full drift, dvs. inklusive
uppvärmningstiden för MPM.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/226
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
287
3A001.b.
forts.
10. Oscillatorer eller sammansättningar av oscillatorer som specificerats för drift med ett fasbrus i enkelt
sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, som är mindre (bättre) än – (126 + 20log10F – 20log10f)
någonstans i bandet 10 Hz ≤ F ≤ 10 kHz.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 3A001.b.10 är F frekvensförskjutningen från arbetsfrekvensen i Hz och f är arbetsfrekvensen i MHz.
11. ’Frekvenssyntesutrustning’ med ”elektroniska sammansättningar” med en ”tid för att byta frekvens”
enligt något av följande:
a) Mindre än 143 ps.
b) Mindre än 100 μs för varje frekvensbyte som överstiger 2,2 GHz inom det syntetiskt erhållna
frekvensområde som överstiger 4,8 GHz men inte 31,8 GHz.
c) Används inte.
d) Mindre än 500 μs för varje frekvensbyte som överstiger 550 MHz inom det syntetiskt erhållna
frekvensområde som överstiger 31,8 GHz men inte 37 GHz.
e) Mindre än 100 μs för varje frekvensbyte som överstiger 2,2 GHz inom det syntetiskt erhållna
frekvensområde som överstiger 37 GHz men inte 90 GHz.
f) Används inte.
g) Mindre än 1 ms inom det syntetiskt erhållna frekvensområde som överstiger 90 GHz.
Teknisk anmärkning:
En ’frekvenssyntesutrustning’ är varje typ av frekvensgivare, oavsett vilken teknik som används, som kan avge ett
flertal samtidiga eller alternativa utfrekvenser, från en eller flera utgångar, som styrs, kontrolleras och ordnas av
ett mindre antal standard- eller masterfrekvenser.
ANM.
För ”signalanalysatorer”, signalgeneratorer, nätverksanalysatorer och testmottagare för mikrovåg
avsedda för allmän användning, se avsnitten 3A002.c, 3A002.d, 3A002.e respektive 3A002.f.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/227
288
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.b.
forts.
12. ’Sändar/mottagarmoduler’, ’MMIC för sändning/mottagning’, ’sändarmoduler’ och ’MMIC för sändning’,
specificerade för frekvenser över 2,7 GHz och som har allt av följande:
a) Maximal toppeffekt (i watt), Psat, på mer än 505,62 dividerat med en maximal arbetsfrekvens (i
GHz) i kvadrat [Psat > 505,62 W*GHz2/fGHz2] oavsett kanal.
b) En ”relativ bandbredd” på 5 % eller mer, oavsett kanal.
c) Eventuella plana sidor med en längd d (i cm) som är högst 15 dividerat med den lägsta
arbetsfrekvensen i GHz [d ≤ 15 cm*GHz*N/fGHz] där N är antalet kanaler för sändning eller
sändning/mottagning.
d) En elektroniskt varierbar fasskiftare per kanal.
Tekniska anmärkningar:
1.
En ’sändar/mottagarmodul’ är en ”elektronisk sammansättning” med flera funktioner som tillhandahåller
amplitud- och fasreglering i båda riktningar för sändning och mottagning av signaler.
2.
En ’sändarmodul’ är en ”elektronisk sammansättning” som tillhandahåller amplitud- och fasreglering för
sändning av signaler.
3.
En ’MMIC för sändning/mottagning’ är en ”MMIC” med flera funktioner som tillhandahåller amplitud- och
fasreglering i båda riktningar för sändning och mottagning av signaler.
4.
En ’MMIC för sändning’ är en ”MMIC” som tillhandahåller amplitud- och fasreglering för sändning av
signaler.
5.
2,7 GHz bör användas som den lägsta arbetsfrekvensen (fGHz) i formeln i avsnitt 3A001.b.12.c för
sändar/mottagarmoduler eller sändarmoduler som har ett specificerat arbetsområde som sträcker sig ner till
2,7 GHz och lägre [d ≤ 15cm*GHz*N/2,7 GHz].
6.
Avsnitt 3A001.b.12 gäller för ’sändar/mottagarmoduler’ eller ’sändarmoduler’ med eller utan
kylutrustning. Värdet för d i avsnitt 3A001.b.12.c inbegriper inte någon del av ’sändar/mottagarmodulen’
eller ’sändarmodulen’ som fungerar som kylutrustning.
7.
’Sändar/mottagarmoduler’ eller ’sändarmoduler’, eller ’MMIC för sändning/mottagning’ eller ’MMIC för
sändning’ kan ha, men måste inte ha, N integrerade strålande antennelement, där N är antalet kanaler för
sändning eller sändning/mottagning.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/228
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
289
3A001
forts.
c) Anordningar för akustiska vågor enligt följande, och speciellt konstruerade komponenter till dessa:
1. Anordningar för akustiska ytvågor samt för akustiska vågor nära ytan (shallow bulk) som har något av
följande:
a) Bärfrekvensen överstiger 6 GHz.
b) Bärfrekvensen överstiger 1 GHz men inte 6 GHz och har något av följande:
1. ’Frekvensundertryckningen av sidloben’ överstiger 65 dB,
2. produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i μs och bandbredd i MHz)
överstiger 100,
3. bandbredden överstiger 250 MHz, eller
4. dispersionsfördröjningen är mer än 10 μs, eller
c) Bärfrekvensen är 1 GHz eller lägre och har något av följande:
1. produkten av maximala fördröjningstiden och bandbredden (tid i μs och bandbredd i MHz)
överstiger 100,
2. dispersionsfördröjningen är mer än 10 μs, eller
3. ’frekvensundertryckningen av sidloben’ överstiger 65 dB och bandbredden är större än 100 MHz.
Teknisk anmärkning:
’Frekvensundertryckningen av sidloben’ är det maximala undertryckningsvärde som anges i databladet.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/229
290
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.c.
forts.
2. Anordningar för s.k. bulk-vågor som direkt kan behandla signaler med frekvenser som överstiger 6 GHz.
3. Akustisk-optiska anordningar för ”signalbehandling” som medger ömsesidig påverkan mellan akustiska
vågor (s.k. bulk-vågor eller ytvågor) och ljusvågor och som tillåter direkt signal- eller bildbehandling,
inklusive spektralanalys, korrelation och konvolution.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.c omfattar inte anordningar för akustiska vågor som begränsas till enkelbandpass-,
lågpass-, högpass- eller notch-filtrering eller resonansfunktion.
d) Elektroniska enheter och kretsar som innehåller komponenter tillverkade av ”supraledande” material,
speciellt konstruerade för drift vid temperaturer under den ”kritiska temperaturen” för åtminstone en av
dess ”supraledande” beståndsdelar och som har något av följande:
1. Strömomkoppling i digitala kretsar med användning av ”supraledande” grindar och där produkten av
grindfördröjningstiden per grind (i sekunder) och effektförlusten per grind (i watt) är mindre än 10–14
J, eller
2. frekvensval för alla frekvenser med användning av resonanskretsar med Q-värden som överstiger
10 000.
e) Högenergienheter enligt följande:
1. ’Celler’ enligt följande:
a) ’Primärceller’ som har något av följande vid 20 °C:
1. ’Energitäthet’ som överstiger 550 Wh/kg och en ’kontinuerlig effekttäthet’ som överstiger
50 W/kg.
2. ’Energitäthet’ som överstiger 50 Wh/kg och en ’kontinuerlig effekttäthet’ som överstiger
350 W/kg.
b) ’Sekundärceller’ som har en ’energitäthet’ som överstiger 350 Wh/kg vid 20 °C.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/230
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
291
3A001.e.1.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
I avsnitt 3A001.e.1 beräknas ’energitäthet’ (Wh/kg) utifrån den nominella spänningen
multiplicerad med den nominella kapaciteten i amperetimmar (Ah) dividerad med massan i kg.
Om den nominella kapaciteten inte är specificerad beräknas energitätheten utifrån den nominella
spänningen i kvadrat multiplicerad med urladdningstiden i timmar dividerat med urladdningsbe
lastningen i ohm och massan i kg.
2.
I avsnitt 3A001.e.1 definieras ’cell’ som en elektrokemisk enhet som har positiva och negativa elektroder och
elektrolyt samt är en källa till elektrisk energi. Den är grundkomponenten i ett batteri.
3.
I avsnitt 3A001.e.1.a definieras ’primärcell’ som en ’cell’ som inte är avsedd att laddas genom någon annan
källa.
4.
I avsnitt 3A001.e.1.b definieras ’sekundärcell’ som en ’cell’ som är avsedd att laddas genom en extern
elektrisk källa.
5.
I avsnitt 3A001.e.1.a beräknas ’kontinuerlig effekttäthet’ (W/kg) utifrån den nominella spänningen
multiplicerad med den specificerade maximala kontinuerliga urladdningsströmmen i ampere (A) dividerad
med massan i kg. ’Kontinuerlig effekttäthet’ benämns även som särskild effekt.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.e.1 omfattar inte batterier, inbegripet batterier som består av en enda cell.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/231
292
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.e.
forts.
2. Högenergikondensatorer enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 3A201.a och kontrollbestämmelserna för varor med militär användning.
a) Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som understiger 10 Hz (enkelpulskondensatorer) och som
har allt av följande:
1. En specificerad spänning på minst 5 kV,
2. en energitäthet på minst 250 J/kg, och
3. en total energi på minst 25 kJ.
b) Kondensatorer med en repetitionsfrekvens som är lika med eller överstiger 10 Hz (repetitionsspeci
ficerade kondensatorer) och som har allt av följande:
1. En specificerad spänning på minst 5 kV,
2. en energitäthet på minst 50 J/kg,
3. en total energi på minst 100 J, och
4. en laddnings/urladdnings-livslängd på minst 10 000 cykler.
3. ”Supraledande” elektromagneter eller solenoider, speciellt konstruerade för att kunna helt laddas eller
urladdas på mindre än 1 sekund och som har allt av följande:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 3A201.b.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.e.3 omfattar inte ”supraledande” elektromagneter och solenoider som är speciellt
konstruerade för att användas i medicinsk utrustning för magnetisk resonanstomografi (MRI).
a) Energin som levereras vid urladdning överstiger 10 kJ under den första sekunden,
b) innerdiametern på den strömförande lindningen är större än 250 mm, och
c) specificerad för en magnetisk induktion som är större än 8 T eller en ”total strömtäthet” i lindningen
som är större än 300 A/mm2.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/232
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
293
3A001.e.
forts.
4. Solceller, CIC-hopsättningar (cell-interconnect-coverglass), solpaneler och solmoduler som är
”rymdkvalificerade” och har en minsta genomsnittlig verkningsgrad som överstiger 20 % vid en
driftstemperatur på 301 K (28 °C) under simulerad ’AM0’-belysning med en irradians på 1 367 watt per
kvadratmeter (W/m2).
Teknisk anmärkning:
’AM0’ eller ’luftmassenollpunkt’ avser solljusets spektrala irradians i jordens yttre atmosfär där avståndet mellan jorden
och solen är en astronomisk enhet (AU).
f) Roterande kodare som anger positionens absolutvärde med en ”noggrannhet” som är mindre (bättre) än 1,0
bågsekunder och speciellt utformade ringar, skivor eller skalor för dessa.
g) Pulsade effektomriktande halvledartyristorenheter och ’tyristormoduler’ som använder elektriskt eller
optiskt styrda eller elektronstrålestyrda omriktningsmetoder som har något av följande:
1. En maximal strömökningstakt vid påslagning (di/dt) som överstiger 30 000 A/μs och en spänning i
avstängt tillstånd som överstiger 1 100 V.
2. En maximal strömökningstakt vid påslagning (di/dt) som överstiger 2 000 A/μs och som har allt av
följande:
a) En toppspänning i avstängt tillstånd på minst 3 000 V.
b) En toppström (strömstöt) på minst 3 000 A.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/233
294
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A001.g.
forts.
Anmärkning 1:
Avsnitt 3A001.g omfattar följande:
Kiselstyrda likriktare (SRC).
T-tyristorer (Electrical Triggering Thyristors).
LT-tyristorer (Light Triggering Thyristors).
IGC-tyristorer (Integrated Gate Commutated Thyristors).
GTO-tyristorer (Gate Turn-off Thyristors).
MOS-styrda tyristorer (MCT).
Solidtroner.
Anmärkning 2:
Avsnitt 3A001.g omfattar inte tyristorenheter och ’tyristormoduler’ som ingår i utrustning
som är konstruerad för civila järnvägstillämpningar eller ”civila luftfartygs”-tillämpningar.
Teknisk anmärkning:
En ’tyristormodul’ i avsnitt 3A001.g innehåller en eller flera tyristorenheter.
h) Effektomriktande halvledare, dioder eller ’moduler’ som har allt av följande:
1. Specificerade för en maximal gränsskiktstemperatur vid drift som överstiger 488 K (215 °C).
2. En repetitiv toppspänning i frånläge (blockeringsspänning) som överstiger 300 V.
3. En kontinuerlig strömstyrka som överstiger 1 A.
Anmärkning 1:
I avsnitt 3A001.h inbegriper repetitiv toppspänning i frånläge drain till source-spänning,
collector till emitter-spänning, repetitiv toppbackspänning och repetitiv toppblockerings
spänning i frånläge.
Anmärkning 2:
Avsnitt 3A001.h omfattar följande:
JFE-transistorer (Junction Field Effect Transistors).
VJFE-transistorer (Vertical Junction Field Effect Transistors).
MOSFE-transistorer (Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistors).
DMOSFE-transistorer (Double Diffused Metal Oxide Semiconductor Field Effect Transistors).
IGB-transistorer (Insulated Gate Bipolar Transistors).
HEM-transistorer (High Electron Mobility Transistors).
BJ-transistorer (Bipolar Junction Transistors).
Tyristorer och kiselstyrda likriktare (SRC).
GTO-tyristorer (Gate Turn-off Thyristors).
ETO-tyristorer (Emitter Turn-off Thyristors).
PiN-dioder.
Schottkydioder.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/234
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
295
3A001.h.
forts.
Anmärkning 3:
Avsnitt 3A001.h omfattar inte effektomriktare, dioder eller ’moduler’ som ingår i utrustning som
är konstruerad för civila motorfordonstillämpningar, civila järnvägstillämpningar eller ”civila
luftfartygs”-tillämpningar.
Teknisk anmärkning:
En ’modul’ i avsnitt 3A001.h innehåller en eller flera effektomriktande halvledare eller dioder.
i) Intensitetsmodulatorer, amplitudmodulatorer eller elektrooptiska fasmodulatorer, konstruerade för analoga
signaler och som har något av följande:
1. En maximal arbetsfrekvens som överstiger 10 GHz men högst 20 GHz, en optisk inkopplingsförlust som
är högst 3 dB och som har något av följande:
a) En ’halvvågsspänning’ (’Vπ’) som är lägre än 2,7 V, mätt vid en frekvens på 1 GHz eller lägre, eller
b) en ’Vπ’ som är lägre än 4 V, mätt vid en frekvens på 1 GHz eller mer.
2. En maximal arbetsfrekvens som är minst 20 GHz, en optisk inkopplingsförlust som är högst 3 dB och
som har något av följande:
a) En ’Vπ’ som är lägre än 3,3 V, mätt vid en frekvens på 1 GHz eller lägre, eller
b) en ’Vπ’ som är lägre än 5 V, mätt vid en frekvens på 1 GHz eller mer.
Anmärkning:
Avsnitt 3A001.i omfattar elektrooptiska modulatorer som har ingående och utgående optiska
anslutningsdon (t.ex. optisk kopplingsfläta).
Teknisk anmärkning:
En ’halvvågsspänning’ (’Vπ’) i avsnitt 3A001.i är den spänning som krävs för att göra en fasändring på 180 grader i
ljusets våglängd genom den optiska modulatorn.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/235
296
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A002
”Elektroniska sammansättningar” för generell användning, moduler och utrustning, enligt följande:
a) Inspelningsutrustning och oscilloskop enligt följande:
1. Används inte.
2. Används inte.
3. Används inte.
4. Används inte.
5. Används inte.
6. Digital dataupptagningsutrustning som har allt av följande:
a) En ’kontinuerlig kapacitet’ på 6,4 Gbit/s eller mer, till disk eller fast drivenhet, och
b) ”Signalbehandling” av radiofrekvenssignaldata medan upptagningen av den pågår.
Tekniska anmärkningar:
1.
För sådan upptagningsutrustning, som är uppbyggd med en parallell bussarkitektur, är den
’kontinuerliga kapaciteten’ lika med högsta ordhastigheten multiplicerat med antalet bitar i ordet.
2.
’Kontinuerlig kapacitet’ är den högsta datahastigheten som instrumentet kontinuerligt kan registrera till disk
eller fast drivenhet utan att någon information går förlorad med bibehållen indatahastighet och analog-till-
digital konverteringshastighet.
7. Realtidsoscilloskop med ett vertikalt effektivvärde (rms) för brusspänning på mindre än 2 % av fullt
skalutslag på den vertikalskaleinställning som ger det lägsta brusspänningsvärdet för en ingående 3
dB-bandbredd på 60 GHz eller mer per kanal.
Anmärkning:
Avsnitt 3A002.a.7 omfattar inte oscilloskop för ekvivalent tidssampling.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/236
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
297
3A002
forts.
b) Används inte.
c) ”Signalanalysatorer” enligt följande:
1. ”Signalanalysatorer” som har en upplösningsbandbredd (RBW) på 3 dB som överstiger 40 MHz
varsomhelst i frekvensområdet över 31,8 GHz till och med 37 GHz.
2. ”Signalanalysatorer” som har en visad genomsnittlig brusnivå (DANL) som är lägre (bättre) än
– 150 dBm/Hz varsomhelst i frekvensområdet över 43,5 GHz till och med 90 GHz.
3. ”Signalanalysatorer” med en frekvens som överstiger 90 GHz.
4. ”Signalanalysatorer” som har allt av följande:
a) ’Realtidsbandbredd’ som överstiger 170 MHz, och
b) har något av följande:
1. 100 % sannolikhet för upptäckt med mindre än 3 dB dämpning från full amplitud på grund av
luckor eller fönstereffekter hos signaler med en varaktighet på 15 μs eller mindre. eller
2. En ’frekvensmasktrigger’funktion med 100 % sannolikhet för triggning (uppfångande) då
signalens varaktighet är 15 μs eller mindre.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/237
298
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A002.c.4.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Realtidsbandbredd’ är det största frekvensområde för vilket analysatorn kontinuerligt kan fullständigt
transformera tidsdomändata till frekvensdomändata med hjälp av en Fourier-transform eller annan
diskret tidstransform som processar varje inkommande tidpunkt, utan någon minskning av den
uppmätta amplituden på mer än 3 dB under den faktiska signalens amplitud orsakad av luckor eller
fönstereffekter, samtidigt som den anger eller presenterar transformerade data.
2.
Sannolikhet för upptäckt (probability of discovery) i avsnitt 3A002.c.4.b.1 betecknas på engelska även
”probability of intercept” eller ”probability of capture”.
3.
Varaktigheten för den 100-procentiga sannolikhet för upptäckt som avses i avsnitt 3A002.c.4.b.1 ska
vara lika med den minsta nödvändiga varaktighet på signalen för den specificerade mätosäkerheten.
4.
En ’frekvensmasktrigger’ är en mekanism där triggfunktionen kan väljas att triggas av ett
frekvensområde, begränsat av datainsamlingsbandbredden, samt att alltså ignorera andra signaler som
finns inom samma datainsamlingsbandbredd. En ’frekvensmasktrigger’ kan omfatta en eller flera av
varandra oberoende uppsättningar av frekvensomfång.
Anmärkning:
Avsnitt 3A002.c.4 omfattar inte de ”signalanalysatorer” som endast använder filter som har en
konstant procentuell bandbredd (kallas även oktavfilter eller filter för del av en oktav).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/238
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
299
3A002.c.
forts.
5. Används inte.
d) Signalgeneratorer som har något av följande:
1. Specificerad för att alstra pulsmodulerade signaler som har allt av följande, varsomhelst inom
frekvensområdet över 31,8 GHz till och med 37 GHz:
a) En ’pulslängd’ på mindre än 25 ns, och
b) en till/från-kvot på minst 65 dB.
2. En uteffekt som överstiger 100 mW (20 dBm) varsomhelst inom frekvensområdet över 43,5 GHz till och
med 90 GHz.
3. En ”tid för att byta frekvens” enligt något av följande:
a) Används inte.
b) Mindre än 100 μs för varje frekvensbyte som överstiger 2,2 GHz inom frekvensområdet över
4,8 GHz till och med 31,8 GHz.
c) Används inte.
d) Mindre än 500 μs för varje frekvensbyte som överstiger 550 MHz inom frekvensområdet över
31,8 GHz till och med 37 GHz.
e) Mindre än 100 μs för varje frekvensbyte som överstiger 2,2 GHz inom frekvensområdet över 37 GHz
till och med 90 GHz.
f) Används inte.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/239
300
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A002.d.
forts.
4. Ett fasbrus i enkelt sidbandsläge (SSB), uttryckt i dBc/Hz, enligt något av följande:
a) Mindre (bättre) än – (126 + 20log10F – 20log10f) varsomhelst i området 10 Hz ≤ F ≤ 10 kHz
varsomhelst inom frekvensområdet över 3,2 GHz till och med 90 GHz. eller
b) Mindre (bättre) än – (206 – 20log10f) varsomhelst i området 10 kHz< F≤ 100 kHz varsomhelst inom
frekvensområdet över 3,2 GHz till och med 90 GHz.
Teknisk anmärkning:
I avsnitt 3A002.d.4 är F frekvensförskjutningen från arbetsfrekvensen i Hz och f är arbetsfrekvensen i MHz.
5. En ’RF-moduleringsbandbredd’ för digitala basbandssignaler som specificeras enligt någon av följande:
a) Överstiger 2,2 GHz inom frekvensområdet över 4,8 GHz till och med 31,8 GHz.
b) Överstiger 550 MHz inom frekvensområdet över 31,8 GHz till och med 37 GHz.
c) Överstiger 2,2 GHz inom frekvensområdet över 37 GHz till och med 90 GHz.
Teknisk anmärkning:
’RF-moduleringsbandbredd’ avser den radiofrekvens(RF)-bandbredd som upptas av en digitalt kodad
basbandssignal som är modulerad på en RF-signal. Den kallas även informationsbandbredd eller vektormoduler
ingsbandbredd. Digital I/Q-modulering är den tekniska metoden för att producera en vektormodulerad
RF-utsignal och den utsignalen specificeras typiskt av att den har en ’RF-moduleringsbandbredd’.
6. En maximal frekvens över 90 GHz.
Anmärkning 1:
I avsnitt 3A002.d inkluderar signalgeneratorer även godtyckliga vågforms- och funktionsge
neratorer.
Anmärkning 2:
Avsnitt 3A002.d omfattar inte utrustningar där utgångsfrekvensen produceras antingen genom
addition eller subtraktion av två eller flera frekvenser från kristalloscillatorer eller genom en
addition eller subtraktion följd av en multiplikation av resultatet.
Tekniska anmärkningar:
1.
Den maximala frekvensen för en godtycklig vågform eller en funktionsgenerator beräknas genom att dividera
samplingshastigheten i samplingar/sekund, med en faktor på 2,5.
2.
Med ’pulslängd’ avses i avsnitt 3A002.d.1 tidsintervallet från pulsens framkant (50 % av pulsamplituden) till
pulsens bakkant (50 % av pulsamplituden).
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/240
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
301
3A002
forts.
e) Nätverksanalysatorer som har något av följande:
1. En uteffekt som överstiger 31,62 mW (15 dBm) varsomhelst inom arbetsfrekvensområdet över
43,5 GHz till och med 90 GHz.
2. En uteffekt som överstiger 1 mW (0 dBm) varsomhelst inom arbetsfrekvensområdet över 90 GHz till och
med 110 GHz.
3. ’Funktion för mätning på ickelinjära vektorer’ vid frekvenser över 50 GHz till och med 110 GHz.
Teknisk anmärkning:
Med ’funktion för mätning på ickelinjära vektorer’ avses ett instruments förmåga att analysera testresultat från
komponenter drivna till storsignal-domän eller ickelinjära störningsomfång.
4. En maximal arbetsfrekvens som överstiger 110 GHz,
f) Testmottagare för mikrovåg som har allt av följande:
1. En maximal arbetsfrekvens som överstiger 110 GHz, och
2. kan mäta amplitud och fas simultant.
g) Atomfrekvensstandarder som är något av följande:
1. ”Rymdkvalificerade”.
2. Icke-rubidium och med en långtidsstabilitet som är mindre (bättre) än 1 x 10-11/månad. eller
3. Icke-”rymdkvalificerade” och har allt av följande:
a) Rubidiumstandard.
b) Långtidsstabilitet som är mindre (bättre) än 1 x 10-11/månad.
c) Total effektförbrukning som understiger 1 W.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/241
302
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A002
forts.
h) Elektroniska sammansättningar”, moduler och utrustning, avsedda för alla följande ändamål:
1. Analog-till-digital-omvandling för något av följande:
a) En upplösning på 8 bitar eller mer, men mindre än 10 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 1,3 miljarder samplingar per sekund (Gsps).
b) En upplösning på 10 bitar eller mer, men mindre än 12 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 1,0 Gsps.
c) En upplösning på 12 bitar eller mer, men mindre än 14 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 1,0 Gsps.
d) En upplösning på 14 bitar eller mer, men mindre än 16 bitar, med en ”samplingsfrekvens” som är
högre än 400 miljoner samplingar per sekund (Msps).
e) En upplösning på minst 16 bitar eller mer, med en ”samplingsfrekvens” som är högre än 180 Msps.
2. Något av följande:
a) Digitaliserade utdata.
b) Lagring av digitaliserade data.
c) Bearbetning av digitaliserade data.
ANM.
För digital dataupptagningsutrustning, ”signalanalysatorer”, signalgeneratorer, nätverksanal
ysatorer och testmottagare för mikrovåg, se avsnitten 3A002.a.6, 3A002.a.7, 3A002.c, 3A002.d,
3A002.e respektive 3A002.f.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/242
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
303
3A002.h.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
En upplösning på n bitar motsvarar en kvantisering av 2n nivåer.
2.
ADC:ns upplösning är antalet bitar för den digitala utdata i ADC:n som motsvarar den uppmätta analoga
ingången. Effektivt antal bitar (ENOB) används inte för att fastställa ADC:ns upplösning.
3.
För icke-interfolierade flerkanaliga ”elektroniska sammansättningar”, moduler eller utrustning ska
”samplingsfrekvensen” inte läggas ihop, och ”samplingsfrekvensen” är den maximala hastigheten för en enstaka
kanal.
4.
För interfolierade kanaler på flerkanaliga ”elektroniska sammansättningar”, moduler eller utrustning ska
”samplingsfrekvensen” läggas ihop, och ”samplingsfrekvensen” är den maximala sammanlagda totala
hastigheten av alla interfolierade kanaler.
Anmärkning:
Avsnitt 3A002.h omfattar ADC-kort, vågformsdigitaliserare, datainsamlingskort, signalmottag
ningsutrustning och transientregistrerare.
3A003
Värmestyrningssystem för kallsprutning som använder en sluten slinga med inkapslad vätskehanterings- och
rekonditioneringsutrustning där en dielektrisk vätska sprutas in i den elektroniska komponenten med hjälp av
särskilt konstruerade sprutmunstycken som är konstruerade för att hålla de elektroniska komponenterna inom
respektive temperaturområde, och särskilt konstruerade komponenter till dessa.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/243
304
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A101
Elektroniska utrustningar, enheter och komponenter som inte omfattas av avsnitt 3A001 enligt följande:
a) Analog-till-digitalomvandlare, användbara i ”missiler”, konstruerade för att uppfylla militära krav för
miljötålig utrustning.
b) Radiografisk utrustning (acceleratorer) i stånd att alstra elektromagnetisk strålning framkallad av
bromsstrålning från accelererade elektroner på 2 MeV eller mer, samt system som innehåller denna
radiografiska utrustning (accelerators).
Anmärkning:
Avsnitt 3A101.b omfattar inte utrustning som är speciellt konstruerad för medicinska ändamål.
3A102
’Termiska batterier’ som är utformade eller modifierade för ’missiler’.
Tekniska anmärkningar:
1.
Med ’termiska batterier’ avses i avsnitt 3A102 engångsbatterier som innehåller ett fast icke-ledande oorganiskt salt
som elektrolyt. Dessa batterier innehåller ett pyrotekniskt material som när det antänds smälter elektrolyten och
aktiverar batteriet.
2.
Med ’missil’ avses i avsnitt 3A102 kompletta raketsystem och system för obemannade luftfarkoster med en räckvidd
som överstiger 300 km.
3A201
Elektroniska komponenter som inte omfattas av avsnitt 3A001 enligt följande:
a) Kondensatorer som har en av följande uppsättningar egenskaper:
1. a) Märkspänning större än 1,4 kV,
b) energiinnehåll större än 10 J,
c) kapacitans större än 0,5 μF, och
d) serieinduktans mindre än 50 nH. eller
2. a) Märkspänning större än 750 V,
b) kapacitans större än 0,25 μF, och
c) serieinduktans mindre än 10 nH.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/244
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
305
3A201
forts.
b) Elektromagneter med supraledande solenoider som har allt av följande:
1. Kan producera magnetfält kraftigare än 2 T.
2. Längdens förhållande till innerdiametern är större än 2.
3. Inre diameter större än 300 mm.
4. Ett magnetfält som är homogent, bättre än 1 % över de centrala 50 % av den inre volymen.
Anmärkning:
Avsnitt 3A201.b omfattar inte magneter som är särskilt utformade för och exporterade ’som del av’
bildsystem för medicinsk tillämpning baserade på kärnspinnresonans (NMR). Frasen ’som del av’
avser inte nödvändigtvis fysisk del av samma skeppning; separata skeppningar från olika källor är
tillåtna, under förutsättning att ifrågavarande exportdokument tydligt anger att skeppningarna
används ’som del av’ bildsystemen.
c) Röntgenblixtaggregat eller pulsade elektronacceleratorer som har en av följande uppsättningar egenskaper:
1. a) En toppenergi för de accelererade elektronerna om 500 keV eller mer men mindre än 25 MeV, och
b) ett ’godhetstal’ (K) lika med 0,25 eller mer, eller
2. a) en toppenergi för de accelererade elektronerna om 25 MeV eller mer, och
b) en ’toppeffekt’ större än 50 MW.
Anmärkning:
Avsnitt 3A201.c omfattar inte acceleratorer som ingår som delar i apparatur konstruerad för
annat än användning av elektronstråle eller röntgenstrålning (t.ex. elektronmikroskop) och
sådana som konstruerats för medicinska ändamål.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/245
306
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A201.c.
forts.
Tekniska anmärkningar:
1.
’Godhetstalet’ (K) definieras som
K = 1,7 x 103V2,65Q
V är elektronernas toppenergi i miljoner elektronvolt.
Om pulslängden i acceleratorstrålen är kortare än eller lika med 1 μs, så är Q den totala accelererade laddningen i
coulomb. Om strålens pulslängd är längre än 1 μs, så är Q den maximala accelererade laddningen på 1 μs.
Q är lika med integralen av i med avseende på t, över den tidslängd som är kortast av 1 μs eller
tidslängden av pulsen (Q = ∫ idt), där i är strålströmmen i ampere och t är tiden i sekunder.
2.
’Toppeffekt’= (toppspänning i volt) × (toppström i ampere).
3.
I maskiner baserade på accelerations-kaviteter för mikrovågor är pulsens tidsutsträckning det mindre av 1 μs och
längden av det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet genererad av en modulatorpuls.
4.
I maskiner baserade på accelerationskaviteter för mikrovågor är strålens toppström lika med medelströmmen under
det sammanpressade (bunchade) vågpaketets varaktighet.
3A225
Frekvensomvandlare eller generatorer, andra än de som specificeras i avsnitt 0B001.b.13, som kan användas
som motordrivsystem med variabel eller fast switchfrekvens och som har allt av följande:
ANM. 1.
”Programvara” som är särskilt konstruerad för att öka eller frigöra prestandan hos en frekvensomvandlare eller
generator för att uppfylla kriterierna enligt avsnitt 3A225 specificeras i avsnitt 3D225.
ANM. 2.
”Teknik” i form av koder eller nycklar för att öka eller frigöra prestandan hos en frekvensomvandlare eller
generator för att uppfylla kriterierna enligt avsnitt 3A225 specificeras i avsnitt 3E225.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/246
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
307
3A225
forts.
a) Flerfasig utgång som producerar en effekt på 40 VA eller mer.
b) Arbetar vid en frekvens på 600 Hz eller mer.
c) Frekvensstyrning bättre (lägre) än 0,2 %.
Anmärkning:
Avsnitt 3A225 omfattar inte frekvensomvandlare eller generatorer som har begränsningar i sin
maskinvara, ”programvara” eller ”teknik” som begränsar prestandan till att vara lägre än vad som anges
ovan, under förutsättning att de uppfyller något av följande:
1. De måste returneras till originaltillverkaren för att öka prestandan eller frigöra begränsningarna,
2. de kräver ”programvara” enligt vad som specificeras i avsnitt 3D225 för att öka eller frigöra
prestandan för att uppfylla de kriterier som anges i avsnitt 3A225, eller
3. de kräver ”teknik” i form av nycklar eller koder enligt vad som specificeras i avsnitt 3E225 för att öka
eller frigöra prestandan för att uppfylla de kriterier som anges i avsnitt 3A225.
Tekniska anmärkningar:
1.
Frekvensomvandlare i avsnitt 3A225 benämns också med de engelska beteckningarna converters eller inverters.
2.
Frekvensomvandlare enligt 3A225 kan även saluföras som frekvensomformare, generatorer, elektronisk
mätutrustning, AC-kraftaggregat, motorstyrsystem med variabel hastighet, Variable Speed Motors Drives, Variable
Speed Drives (VSD), Variable Frequency Drives (VFD), Adjustable Frequency Drives (AFD) eller Adjustable Speed
Drives (ASD).
3A226
Likströmsaggregat med hög effekt, andra än de som specificeras i avsnitt 0B001.j.6, som har båda följande
egenskaper:
a) Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 100 V eller mer med en utgångsström av 500
A eller mer, och
b) en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/247
308
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A227
Likströmsaggregat med hög effekt, andra än de som specificeras i avsnitt 0B001.j.5, som har båda följande
egenskaper:
a) Kan kontinuerligt producera, över en tidsperiod om 8 timmar, 20 kV eller mer med en utgångsström av 1 A
eller mer, och
b) en ström- eller spänningsstabilitet som är bättre än 0,1 % över en tidsperiod om 8 timmar.
3A228
Brytarenheter enligt följande:
a) Kallkatodrör, oavsett om de är gasfyllda eller ej, som fungerar på liknande sätt som gnistgap och som har allt
av följande:
1. Har tre eller flera elektroder.
2. Anodens märkta toppspänning är minst 2,5 kV.
3. Anodens märkta toppström är minst 100 A.
4. Anodens fördröjning är högst 10 μs.
Anmärkning:
Avsnitt 3A228 omfattar krytroner och sprytroner.
b) Triggade gnistgap som har båda följande egenskaper:
1. Anodens fördröjning är högst 15 μs.
2. En märkt toppström om minst 500 A.
c) Moduler eller delsystem med en snabb slutarfunktion som inte omfattas av avsnitt 3A001.g eller 3A001.h
och som har allt av följande:
1. Anodens märkta toppspänning är större än 2 kV.
2. Anodens märkta toppström är minst 500 A.
3. Tillslagstiden är 1 μs eller mindre.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/248
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
309
3A229
Pulsgeneratorer för hög strömstyrka enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
a) Tändaggregat (detonatorer), inbegripet med elektronisk laddning, explosiv laddning och optisk laddning,
andra än de som specificeras i avsnitt 1A007.a, avsedda att initiera flerpunktständning av sprängkapslar
som specificeras i avsnitt 1A007.b.
b) Moduluppbyggda elektriska pulsgeneratorer som har allt av följande:
1. Portabla, mobila eller konstruerade för svåra förhållanden.
2. Kapabla att leverera sin energi inom loppet av 15 μs vid lägre belastning än 40 ohm.
3. Kapabla att leverera en strömstyrka överstigande 100 A.
4. Ingen dimension är större än 30 cm.
5. Väger mindre än 30 kg.
6. Specificerad för användning i ett brett temperaturområde 223 K (– 50 °C) till 373 K (100 °C) eller
specificerad som lämplig för rymdanvändning.
Anmärkning:
Avsnitt 3A229.b omfattar drivaggregat till xenonblixtar.
c) Mikroavfyrningsenheter som har allt av följande:
1. Ingen dimension är större än 35 mm.
2. Märkspänning på minst 1 kV.
3. Kapacitans på minst 100 nF.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/249
310
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3A230
Snabba pulsgeneratorer och ’pulshuvuden’ till dessa som har båda följande egenskaper:
a) Utgående spänning högre än 6 V vid en resistiv belastning av mindre än 55 ohm.
b) En ’stigtid för pulsen’ som är kortare än 500 ps.
Tekniska anmärkningar:
1.
I avsnitt 3A230 definieras ’stigtid för pulsen’ som tidsintervallet mellan 10 % och 90 % av spänningsamplituden.
2.
’Pulshuvuden’ är impulsformande kretsar som är konstruerade för att acceptera ett spänningssteg och omvandla det till
olika pulsformer som kan vara av typen rektangulär, triangulär, steg-, impuls-, exponentiell eller monocyklisk.
’Pulshuvudet’ kan vara en integrerad del av pulsgeneratorn, vara en plug-in-modul som ansluts till pulsgeneratorn,
eller en extern enhet som kopplas till pulsgeneratorn.
3A231
Neutrongeneratorsystem, även rör, som har båda följande egenskaper:
a) Utformade för drift utan yttre vakuumsystem.
b) Använder något av följande:
1. Elektrostatisk acceleration för att inducera en kärnreaktion mellan tritium och deuterium, eller
2. elektrostatisk acceleration för att inducera en kärnreaktion mellan deuterium och deuterium och som är
kapabel till en uteffekt på 3 x 109 neutroner/s eller mer.
3A232
System för flerpunktständning som inte omfattas av avsnitt 1A007 enligt följande:
ANM.
SE ÄVEN KONTROLLBESTÄMMELSERNA FÖR VAROR MED MILITÄR ANVÄNDNING.
ANM.
Se avsnitt 1A007.b för sprängkapslar.
a) Används inte.
b) Anordningar som, utlösta av en enda puls, använder en eller flera sprängkapslar i syfte att nästan samtidigt
initiera detonation i en sprängämnesyta över en area större än 5 000 mm2 med en spridning i tändtid över
hela ytan som är mindre än 2,5 μs.
Anmärkning:
Avsnitt 3A232 omfattar inte enkla detonatorer som endast använder primära explosiver såsom blyazid.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/250
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
311
3A233
Masspektrometrar som inte omfattas av avsnitt 0B002.g, som kan mäta joner med en massa av 230 u eller mer
och som har en upplösning bättre än 2/230, samt jonkällor till sådana, enligt följande:
a) Masspektrometrar med induktivt kopplad plasmajonkälla (ICP/MS).
b) Masspektrometrar med glimurladdningsjonkälla (GDMS).
c) Masspektrometrar med jonkälla som bygger på termisk jonisation (TIMS).
d) Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) som har båda
följande egenskaper:
1. Ett molekylärt instrålningssystem som injekterar ett kollimerat strålknippe av de molekyler som
analyseras till ett område i jonkällan där molekylerna joniseras av en elektronstråle, och
2. en eller flera ’kylfällor’ som kan kylas ned till 193 K (– 80 °C).
e) Används inte.
f) Masspektrometrar utrustade med jonkälla med mikrofluorering konstruerad för att användas med aktinider
eller aktinidfluorider.
Tekniska anmärkningar:
1.
Masspektrometrar med jonkälla som använder indirekt upphettning (electron bombardment) enligt 3A233.d kallas
också EI-masspektrometrar (electron impact mass spectrometers eller electron ionization mass spectrometers).
2.
I avsnitt 3A233.d.2 avses med ’kylfälla’ en anordning som fångar in gasmolekyler genom att kondensera eller frysa
dem på kalla ytor. I avsnitt 3A233.d.2 omfattas inte kryogeniska vakuumpumpar med helium i ett slutet system av
begreppet ’kylfälla’.
3A234
Striplines för att skapa banor med låg induktans för detonatorer med följande egenskaper:
a) Märkspänning större än 2 kV, och
b) induktans mindre än 20 nH.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/251
312
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3 B
Test-, inspektions- och produktionsutrustning
3B001
Utrustning konstruerad för tillverkning av halvledarenheter eller material, enligt följande, och för dessa
utrustningar speciellt konstruerade komponenter och tillbehör:
ANM.
SE ÄVEN AVSNITT 2B226.
a) Utrustning för epitaxiell tillväxt enligt följande:
1. Utrustning som är konstruerad eller modifierad för att producera ett lager av ett annat material än kisel
med en jämnhetsavvikelse mindre än ± 2,5 % över en sträcka av minst 75 mm.
Anmärkning:
Avsnitt 3B001.a.1 omfattar utrustning för atomlagerepitaxi (ALE).
2. Metallorganiska kemiska förångningsreaktorer (MOCVD) konstruerade för att ge epitaxiell tillväxt av
halvledarblandningar av material med två eller fler av följande beståndsdelar: aluminium, gallium,
indium, arsenik, fosfor, antimon eller kväve.
3. Utrustning för epitaxiell tillväxt med hjälp av molekylärstrålar och gaskällor.
b) Utrustning konstruerad för jonimplantation som har något av följande:
1. Används inte.
2. Konstruerade och optimerade för att arbeta vid en strålenergi på 20 keV eller mer och en strålström på
10 mA eller mer för väte-, deuterium- eller heliumimplantering.
3. Direkt skrivmöjlighet.
4. En strålenergi som är 65 keV eller mer och en strålenergi som är 45 mA eller mer för att med hög energi
införa syre i det upphettade halvledar-”substratet”.
5. Konstruerad och optimerad för att arbeta vid en strålenergi på 20 keV eller mer och en strålström på
10 mA eller mer för kiselimplantering i ett halvledar-”substrat” upphettat till 600 °C eller mer.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
L 206/252
11.6.2021
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
313
3B001
forts.
c) Används inte.
d) Används inte.
e) Automatiskt laddningssystem för flera kammare för hantering av wafers som har allt av följande:
1. Gränssnitt för såväl in- som utgång för wafers till vilket minst två funktionellt olika
’halvledarprocessverktyg’ enligt avsnitt 3B001.a.1, 3B001.a.2, 3B001.a.3 eller 3B001.b är avsedda att
anslutas, och
2. vara konstruerade för att bilda ett integrerat system i vakuumomgivning för ’sekventiell bearbetning av
wafers i flera steg’.
Anmärkning:
Avsnitt 3B001.e omfattar inte automatisk robothantering av wafers särskilt konstruerade för
parallell waferbehandling.
Tekniska anmärkningar:
1.
I avsnitt 3B001.e avses med ’halvledarbearbetningsverktyg’ modulära verktyg som möjliggör fysiska processer för
halvledarframställning vilka är funktionellt olika, såsom deponering, implantering eller värmebehandling.
2.
I avsnitt 3B001.e avses med ’sekventiell bearbetning av wafers i flera steg’ möjligheten att bearbeta varje wafer i
olika ’halvledarbearbetningsverktyg’, t.ex. genom att överföra varje wafer från ett verktyg till ett annat och vidare
till ett tredje via de automatiska centrala klustersystemen för hantering av wafers.
SV
Europeiska unionens officiella tidning
11.6.2021
L 206/253
314
Prop. 2021/22:209
Bilaga 1
3B001
forts.
f) Litografisk utrustning enligt följande:
1. Utrustning för uppriktning samt exponering med repetermöjlighet (step and repeat, direkt step on wafer)
eller scanner (step and scan) som använder röntgen eller foto-optiska metoder och som har något av
följande:
a) Ljuskällans våglängd är kortare än 193 nm, eller
b) kan producera ett mönster med en ’minsta upplösning för systemdimensionen’ (MRF) på 45 nm eller
mindre.
Teknisk anmärkning:
Den ’minsta upplösningen för systemdimensionen’ (MRF) beräknas med följande formel:
.
där K är en skalfaktor = 0,35
2. Litografisk präglingsutrustning som kan framställa detaljer på 45 nm eller mindre.
Anmärkning:
Avsnitt 3B001.f.2 omfattar följande:
Verktyg för mikrokontakt