SJVFS 2020:16
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av växtsorter i den svenska sortlistan
Statens jordbruksverks
författningssamling
Statens jordbruksverk
551 82 Jönköping
Tfn 036-15 50 00
www.jordbruksverket.se
ISSN 1102-0970
SJVFS 2020:16
Föreskrifter om ändring i Statens jordbruksverks
föreskrifter (SJVFS 2001:33) om intagning av
växtsorter i den svenska sortlistan;
Utkom från trycket
den 5 maj 2020
Omtryck
beslutade den 29 april 2020.
Statens jordbruksverk föreskriver1, med stöd av 10 § utsädesförordningen
(2000:1330), att bilagorna 1 och 2 till verkets föreskrifter (SJVFS 2001:33) om
intagning av växtsorter i den svenska sortlistan2 ska ha följande lydelse.
Författningen kommer därför att ha följande lydelse från och med den dag då denna
författning träder i kraft.
Inledande bestämmelser
1 § Dessa föreskrifter innehåller bestämmelser om
1. ansökan om intagning av växtsorter i den svenska officiella sortlistan av de arter
av lantbruks- och köksväxter som anges i bilaga 1 till utsädesförordningen
(2000:1330),
2. teknisk provning och godkännande av dessa växtsorter för intagning i svenska
officiella sortlistan,
3. borttagande av dessa växtsorter ur den svenska officiella sortlistan,
4. administration av svenska officiella sortlistan, och
5. upprätthållande av växtsorter publicerade i den svenska officiella sortlistan.
För godkännande av bevarande- och amatörsorter gäller även bestämmelserna i
Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2009:66) om godkännande av
bevarandesorter av lantbruksväxter och om produktion och saluföring av utsäde av
sådana sorter, och Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2010:79) om
bevarandesorter och amatörsorter av köksväxter. (SJVFS 2016:16).
1 a § Grundläggande bestämmelser om växtsorter finns i utsädeslagen (1976:298) och
utsädesförordningen (2000:1330). (SJVFS 2016:16).
1 b § Sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter
till hybridsorter behöver endast godkännas för intagning i sortlistan, om utsäde av
dessa sorter ska saluföras under sin sortbenämning.
Jordbruksverket kan besluta om intagning i sortlistan även av sorter av andra arter
än de som anges i 1 §. (SJVFS 2016:16).
1 Jfr kommissionens genomförandedirektiv (EU) 2019/1985 av den 28 november 2019 om ändring av direktiven 2003/90/EG och
2003/91/EG om tillämpningsföreskrifter för artikel 7 i rådets direktiv 2002/53/EG respektive artikel 7 i rådets direktiv
2002/55/EG vad gäller vilka egenskaper som minst ska ingå i undersökningar samt minimikraven för utförandet av
undersökningar av vissa sorter av arter av lantbruksväxter och köksväxter, (EUT L308, 29.11.2019, s. 86, Celex 32019L1985).
2 Författningen senast omtryckt SJVFS 2019:48.
SJVFS 2020:16
2
Ansökan
2 § En ansökan om intagning i sortlistan ska ges in till Jordbruksverket. För en
bevarande- eller amatörsort ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 3,
och för övriga sorter ska ansökan innehålla de uppgifter som anges i bilaga 4.
När en ansökan om intagning av en växtsort i sortlistan lämnas in, ska även en
sortbenämning föreslås. Om det, för en amatör- eller bevarandesort, finns fler än en
sortbenämning för sorten ska detta anges tillsammans med historiska belägg för dessa.
Förslaget på sortbenämning får lämnas in efter det att ansökan om intagning av en
växtsort lämnats in, under hela den tid då teknisk provning sker. Förslaget på
sortbenämning ska då innehålla de uppgifter som anges i bilaga 5.
Med ansökan om intagning i sortlistan ska en preliminär sortbeskrivning bifogas.
Den preliminära sortbeskrivningen ska göras på frågeformuläret i de i bilaga 1 angivna
CPVO-protokollen eller de i bilaga 2 angivna UPOV-riktlinjerna för respektive art.
Jordbruksverket beslutar om teknisk provning i enlighet med 4 och 6 §§ i dessa
föreskrifter för andra sorter än bevarande- och amatörsorter.
Ansökan ska, om Jordbruksverket begär det, åtföljas av ett utsädesprov för kontroll
av sortens identitet. Utsädesprovet ska tas ut och hanteras på så sätt som
Jordbruksverket beslutar. (SJVFS 2016:16).
Förutsättningar för godkännande
3 § Jordbruksverket fattar beslut om godkännande av en sort för intagning i sortlistan
på grundval av resultat från officiell provning enligt 4 och 6 §§, inhämtande av
uppgifter om tillstånd för utsläppande på marknaden enligt 9 §, godkännande för
användning som livsmedel eller foder enligt 10 § andra stycket samt om sorten har en
sortbenämning som efter kungörande kan godkännas av Jordbruksverket i enlighet
med 11 §. (SJVFS 2005:88).
4 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om:
1. Sorten är särskiljbar, vilket betyder att den, oavsett om det ursprungliga materialet
från vilken den framställts uppkommit genom naturligt urval eller genom
växtförädlingsarbete, klart går att skilja, med avseende på ett eller flera viktiga
kännetecken, från alla andra sorter som är kända inom EES3 eller Schweiz enligt
definitionen i 5 §. Kännetecknen hos en sort ska vara klart identifierbara och
möjliga att beskriva noggrant. Om det vid Jordbruksverkets prövning visar sig att
två eller flera anmälda sorter inte är särskiljbara från varandra ska den sort, för
vilken ansökan först har givits in, ha företräde.
2. Sorten är tillräckligt enhetlig, vilket betyder att de plantor den består av, med
mycket få avvikelser, är likartade eller genetiskt identiska vad beträffar alla i
sammanhanget väsentliga kännetecken. Hänsyn ska härvid tas till växtarters skilda
reproduktionssystem.
3. Sorten är stabil, vilket betyder att den efter upprepad förökning i enlighet med den
av förädlaren angivna förökningsmetoden, i fråga om sina väsentliga kännetecken
fortsatt överensstämmer med sortbeskrivningen. (SJVFS 2005:88).
3 Med EES avses Europeiska ekonomiska samarbetsområdet, vilket utgörs av Europeiska unionen (EU) och de länder inom
Europeiska frihandelssammanslutningen (Efta) som undertecknat avtalet om det europeiska ekonomiska samarbetsområdet.
SJVFS 2020:16
3
5 § För att en sort ska anses som känd inom EES eller i Schweiz, ska den vid tid-
punkten för ingivandet av ansökan om en ny sorts godkännande vara
1. intagen i den gemensamma sortlistan över arter av lantbruksväxter eller i den
gemensamma sortlistan över arter av köksväxter,
2. godkänd för certifiering och saluföring i ett EES-land eller i Schweiz men ännu
inte intagen i någon av de gemensamma sortlistorna enligt punkt 1, eller
3. godkänd för certifiering i ett annat land utanför EES än Schweiz.
En sort ska även anses känd inom EES och Schweiz när en ansökan om god-
kännande har lämnats in i Sverige, i något annat EES-land eller i Schweiz vid den
tidpunkt som anges i första stycket.
En sort ska dock inte anses som känd inom EES eller i Schweiz om de i första och
andra styckena angivna förutsättningarna inte längre gäller i något EES-land eller i
Schweiz, vid den tidpunkt då ett beslut om godkännande av den nya sorten fattas.
(SJVFS 2004:24).
6 § En sort kan godkännas för intagning i sortlistan om den har ett tillfredsställande
odlings- och bruksvärde, som grundar sig på resultat som framkommit vid ett till-
räckligt antal officiella värdeprovningsförsök under minst två år. Dessa försök ska
utföras på ett sådant sätt att minst följande egenskaper hos sorten kan bedömas
1. avkastningsförmåga,
2. resistens mot växtskadegörare,
3. hur sorten reagerar på faktorer i den fysiska miljön, samt
4. kvalitetsegenskaper.
De metoder som använts för att bedöma egenskaperna ska anges i samband med
redogörelsen för resultaten.
En sorts odlings- och bruksvärde ska anses som tillfredsställande om dess egen-
skaper som helhet, vid en jämförelse med andra sorter som är intagna i sortlistan, visar
ett klart framsteg i minst ett bestämt geografiskt område vad gäller odlingen,
utnyttjandet av den skördade varan eller av produkter som framställs av den.
Vid bedömningen får Jordbruksverket bortse från enstaka mindre goda egenskaper
hos sorten om dessa uppvägs av andra överlägsna sådana.
Jordbruksverket får vid sin prövning ta hänsyn även till andra provningsresultat som
kan tillmätas betydelse vid bedömningen.
Intagning i sortlistan får nekas om odlingen av en sort kan medföra hälsofara för
människor, djur eller växter. (SJVFS 2005:88).
7 § För köksväxtsorter utom rotcikoria ska, om upprätthållaren begär det, anges om
utsäde av en godkänd sort endast får saluföras som standardutsäde, genom att det i
sortlistan anges att det är fråga om en s.k. ”b-sort”. För sådana sorter får resultaten från
inofficiella undersökningar och kunskap som erhållits genom praktiska odlings-
erfarenheter beaktas vid Jordbruksverkets prövning. (SJVFS 2007:36).
8 § Kravet på prövning av en sorts odlings- och bruksvärde enligt 6 § omfattar inte
1. grässorter som, enligt sökandes försäkran, ska användas för annat ändamål än
foder,
2. sorter, vilkas utsäde är avsett att saluföras endast
a) i Schweiz eller i ett annat EES-land än Sverige, och detta land har godkänt
sorten såvitt avser dess odlings- och bruksvärde, eller
b) i ett annat land utanför EES än Schweiz,
SJVFS 2020:16
4
3. sorter (inavelslinjer och hybrider) som uteslutande är avsedda som komponenter
till hybridsorter som uppfyller de krav som anges i 4 §,
4. sorter av köksväxtarter, med undantag av rotcikoria, samt
5. sorter av arter som avses i 1 b §. (SJVFS 2016:16).
9 § En sort, som är eller innehåller en sådan genetiskt modifierad organism som avses
i 13 kap. 4 § miljöbalken, får endast godkännas för intagning i sortlistan under
förutsättning att ett tillstånd för utsläppande på marknaden finns enligt
13 kap. 12 § miljöbalken eller att ett godkännande för utsläppande på marknaden finns
som uppfyller kraven om ömsesidigt erkännande enligt 3 kap. 43 § förordningen
(2002:1086) om utsättning av genetiskt modifierade organismer i miljön.
För provning i Sverige enligt 4 och 6 §§ av en sådan sort som avses i första stycket
fordras tillstånd för avsiktlig utsättning enligt 13 kap. 12 § miljöbalken.
Uppgift om att en sort som tagits in i sortlistan är genetiskt modifierad ska framgå
av sortlistan. (SJVFS 2004:24).
10 § Om en sort ska användas i livsmedel eller foder enligt definitionerna i artiklarna
2 och 3 i Europaparlamentets och rådets förordning (EG) nr 178/2002 av den 28 januari
2002 om allmänna principer och krav för livsmedelslagstiftning, om inrättande av
Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet och om förfaranden i frågor som
gäller livsmedelssäkerhet4, får sorten inte vara skadlig för människors eller djurs hälsa
vid avsiktlig konsumtion för att kunna godkännas för intagning i sortlistan.
Om material från en sort är avsett att användas i livsmedel som omfattas av artikel 3,
eller i foder som omfattas av artikel 15, i Europaparlamentets och rådets förordning
(EG) nr 1829/2003 av den 22 september 2003 om genetiskt modifierade livsmedel och
foder5, ska ett godkännande enligt nämnda förordning finnas för denna användning för
att sorten ska kunna godkännas för intagning i sortlistan. (SJVFS 2004:24).
11 § Jordbruksverket tillämpar vid sin prövning av sortbenämningens lämplighet
artikel 63 i rådets förordning (EG) nr 2100/94 av den 27 juli 1994 om gemenskapens
växtförädlarrätt6 samt kommissionens förordning (EG) nr 637/2009 av den 22 juli
2009 om tillämpningsföreskrifter beträffande lämpligheten hos sortbenämningar för
arter av lantbruks- och köksväxter7.
Om en sortbenämning senare skulle befinnas olämplig, kan Jordbruksverket åter-
kalla godkännandet och förelägga upprätthållaren att föreslå en annan benämning för
godkännande. Jordbruksverket kan bestämma att den ursprungliga benämningen under
en viss tid ska användas som tilläggsnamn. (SJVFS 2009:86).
Provningens utförande
12 § Provningen av en sorts särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet ska utföras av
Jordbruksverket eller av en myndighet i ett annat EES-land, Schweiz eller ett tredje-
land om provningen enligt Jordbruksverkets beslut kan jämställas med provning som
utförs här i landet.
4 EGT L 31, 1.2.2002, s. 1 (Celex 32002R0178).
5 EUT L 268, 18.10.2003, s. 1 (Celex 32003R1829).
6 EGT L 227, 1.9.1994, s. 1 (Celex 31994R2100).
7 EUT L 191, 23.7.2009, s. 10 (Celex 32009R0637).
SJVFS 2020:16
5
När det gäller sorter av de arter som anges i bilaga 1 ska provningen utföras enligt
de provningsriktlinjer för respektive art som utfärdats av förvaltningsrådet för
Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). Provningen av sorter av de arter som
anges i bilaga 2 ska utföras enligt de provningsriktlinjer som fastställts av Internatio-
nella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter (UPOV). Samtliga sortegenskaper
enligt riktlinjerna i bilaga 1 ska användas, respektive alla egenskaper som märkts med
en asterisk (*) i de riktlinjer som anges i bilaga 2, om inte observation av en viss
egenskap är omöjlig genom att en annan egenskap uttrycks, eller en viss egenskap inte
kommer till uttryck på grund av de miljöförhållanden under vilka provningen utförs.
Provningen av sorter av övriga arter ska utföras enligt de riktlinjer som Jord-
bruksverket fastställer.
Provningen av en sorts odlings- och bruksvärde utförs genom Sveriges lantbruks-
universitets försorg. Provningen kan kortas i de fall ett officiellt provningsresultat från
ett EES-land, Schweiz eller ett tredjeland finns och då detta resultat enligt Jord-
bruksverket kan jämställas med provning som utförts här i landet.
Sökanden ska tillhandahålla utsäde eller förökningsmaterial av en sort som anmälts
till provning, i den mängd och av den kvalitet som den provande myndigheten begär.
De myndigheter som utför provning enligt första eller fjärde stycket ska årligen
informera sökanden om de preliminära provningsresultaten. (SJVFS 2005:88).
Sortlistan
13 § Jordbruksverket kungör beslut om intagning i eller uttagning ur sortlistan, för-
nyat godkännande för en sort liksom andra ändringar av betydelse. Övriga EES-länder,
Europeiska kommissionen och Schweiz ska underrättas om dessa beslut och om
ingivna, återkallade och avslagna ansökningar samt om förslag till sortbenämningar.
För varje ny sort ska en kort beskrivning av sorten bifogas.
Underrättelsen till kommissionen utgör en anmälan till EU:s gemensamma sortlista
för arter av lantbruksväxter respektive för arter av köksväxter8. (SJVFS 2009:86).
14 § Jordbruksverket publicerar årligen den officiella svenska sortlistan, som för varje
sort ska innehålla
1. sortens benämning, om denna är en kod ska det särskilt framgå
2. namnet på den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten och dennes
eventuella ombud i landet,
3. tidpunkten för sortens intagning i sortlistan,
4. tidpunkten när sortgodkännandets giltighetstid löper ut,
5. eventuell synonym sortbenämning som används i ett annat EES-land eller i
Schweiz,
6. förbehåll som gäller för en sådan sort som avses i 8 § första stycket punkt 2
(exportsort),
7. uppgift om eventuell förlängd period enligt 16 § fjärde stycket för saluföring och
certifiering av en sort vars giltighetsperiod löpt ut, samt
8. uppgift om att en sort är genetiskt modifierad.
8 Kommissionen publicerar de gemensamma sortlistorna i Europeiska unionens officiella tidning (EUT).
SJVFS 2020:16
6
För sorter av raps och rybs ska det framgå om de är dubbellåga (00), dvs. har
påvisats producera frö med en högsta glukosinolathalt på 25 µmol/g vid en vattenhalt
på 9 %, bestämd i enlighet med EN ISO 9167-1:1995, och högst 2 % erukasyra av det
totala innehållet av fettsyra, bestämt i enlighet med EN ISO 5508:1995.
För en grässort, som är avsedd för annat ändamål än foder, får det anges i sortlistan
om sorten vid officiell provning i Sverige har bedömts ha ett tillfredsställande odlings-
och bruksvärde. (SJVFS 2005:88).
15 § Jordbruksverket ska för varje godkänd sort sammanställa dokumentation som
innehåller en sortbeskrivning och de uppgifter som legat till grund för intagningen i
sortlistan. Denna dokumentation ska lämnas till övriga EES-länder, Schweiz och
kommissionen om så begärs.
Jordbruksverket ska bevara referensprov av godkända sorter för efterkontroll.
(SJVFS 2005:88).
Giltighetstid för sortgodkännande
16 § Ett godkännande är giltigt fram till utgången av det tionde kalenderåret efter det
år då sorten godkändes för intagning i sortlistan. Ett godkännande kan därefter förnyas
med 10 år i taget, under förutsättning att sorten enligt Jordbruksverkets bedömning
odlas i tillräcklig omfattning, eller bör bibehållas i syfte att bevara de växtgenetiska
resurserna, och att den fortfarande uppfyller kraven på särskiljbarhet, enhetlighet och
stabilitet.
En ansökan om förnyat godkännande ska ges in till Jordbruksverket senast två år
före godkännandetidens utgång. Jordbruksverket ska i sortlistan ange om en ansökan
om förnyat godkännande givits in. Skulle ansökan inte vara slutbehandlad vid tioårs-
periodens utgång, får Jordbruksverket tillfälligt förlänga godkännandets giltighetstid
till dess ett beslut om förnyat godkännande är fattat.
Om en sorts giltighet löpt ut utan att förnyelse begärts eller erhållits, eller sort-
godkännandet av annan anledning återkallats, ska den tas ut ur sortlistan.
Certifiering och saluföring av förökningsmaterial av en sort, som godkänts enligt
dessa eller tidigare föreskrifter, får dock ske till och med den 30 juni det tredje året
efter giltighetens utgång. Om upprätthållaren önskar använda sig av denna möjlighet
ska det meddelas till Jordbruksverket, senast innan sortgodkännandets giltighetstid
löper ut. Annars kan denna möjlighet inte utnyttjas. En sådan förlängd period ska
framgå av sortlistan. (SJVFS 2005:88).
Övriga bestämmelser
17 § Den som är ansvarig för en sorts upprätthållande ska
1. svara för att sorten upprätthålls enligt vedertaget bruk för upprätthållande av
sorten,
2. föra och bevara anteckningar om förökning av sorten, att användas för kontroll av
upprätthållandet. I anteckningarna ska även ingå uppgifter som omfattar genera-
tionerna före basutsäde eller motsvarande kategori, samt
3. på anmodan av Jordbruksverket ta ut och sända in prov av förökningsmaterial för
kontroll. Sådant prov kan även tas ut officiellt.
SJVFS 2020:16
7
Upprätthållande kan ske i ett annat EES-land, Schweiz eller i ett tredjeland vars
kontroll av upprätthållande av sorter av ministerrådet har bedömts vara likvärdig med
upprätthållande inom EU9. (SJVFS 2005:88).
18 § Jordbruksverket återkallar ett godkännande och tar ut en sort ur sortlistan om
1. det efter provning visar sig att sorten inte längre är särskiljbar, tillräckligt enhetlig
eller stabil, eller
2. den som är ansvarig för upprätthållandet av sorten begär det, såvida inte upp-
rätthållandet tillgodoses av någon annan. (SJVFS 2005:88).
19 § Jordbruksverket får återkalla ett godkännande och ta ut en sort ur sortlistan
1. om bestämmelserna i dessa föreskrifter inte följs,
2. om upprätthållaren trots uppmaning inte ställer nödvändigt förökningsmaterial till
förfogande för efterkontroll,
3. om upprätthållaren trots uppmaning inte betalar förfallna avgifter i angiven tid,
eller
4. om intagningen i sortlistan skett på oriktiga grunder. (SJVFS 2005:88).
20 § Bestämmelser om produktion och certifiering av utsäde finns i
1. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:22) om certifiering m.m. av
utsäde av stråsäd,
2. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:23) om certifiering m.m. av
utsäde av beta, foder-, olje- och fiberväxter,
3. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1994:24) om certifiering m.m. av
utsäde av köksväxter,
4. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2002:49) om saluföring m.m. av utsäde
av icke-vedartade arter av prydnadsväxter,
5. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2016:44) om saluföring m.m. av
förökningsmaterial för fruktplantor och fruktplantor avsedda för fruktproduktion,
6. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 1995:90) om certifiering m.m. av
utsädespotatis, och
7. Statens jordbruksverks föreskrifter (SJVFS 2004:79) om saluföring m.m. av
förökningsmaterial av prydnadsväxter samt av annat föröknings- och plantmaterial
av grönsaker än utsäde. (SJVFS 2017:11).
9 Se rådets beslut 2005/834/EG av den 8 november 2005 om likvärdighet av kontroller i vissa tredjeländer av förfaranden för
upprätthållande av sorter och om ändring av beslut 2003/17/EG (EUT L 312, 29.11.2005, s. 51, Celex 32005D0834).
SJVFS 2020:16
8
Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser
1. Denna författning10 träder i kraft den 31 maj 2020.
2. För provningar av en sort enligt 12 § av arter som anges i bilaga 1 eller 2 och som
har påbörjats före den 31 maj 2020 gäller äldre föreskrifter.
CHRISTINA NORDIN
Anna Pettersson
(Växtregelenheten)
10 SJVFS 2020:16.
SJVFS 2020:16
9
Bilaga 1
Arter för vilka provningsriktlinjer (”Protocol for Distinctness, Uniformity and
Stability Tests”) för respektive art har utfärdats av förvaltningsrådet för
Gemenskapens växtsortsmyndighet (CPVO). De senaste versionerna av
protokollen och frågeformulären som ska användas i samband med ansökan
finns tillgängliga på CPVO:s webbplats (www.cpvo.europa.eu).
Lantbruksväxter
Art
Protokoll
Bomull
TP/88
Durumvete
TP/120
Engelskt rajgräs
TP/4
Finsvingel, finbladig fårsvingel
TP/67
Fodermajs
TP/2
Fodervicker
TP/32
Fårsvingel
TP/67
Hampa
TP/276
Havre, rödhavre
TP/20
Hybridrajgräs
TP/4
Hårdsvingel
TP/67
Italienskt rajgräs
TP/4
Korn
TP/19
Kålrot
TP/89
Nakenhavre
TP/20
Oljerättika
TP/178
Potatis
TP/23
Raps
TP/36
Ris
TP/16
Råg
TP/58
Rågvete
TP/121
Rödsvingel
TP/67
Rörsvingel
TP/39
Skuggsvingel
TP/67
Sojaböna
TP/80
Solros
TP/81
Sorghum, sudangräs och korsningar
mellan sorghum och sudangräs
TP/122
Spånadslin, oljelin
TP/57
Styvt rajgräs
TP/4
Större hårdsvingel
TP/67
SJVFS 2020:16
10
Vete
TP/3
Vitsenap
TP/179
Westerwoldiskt rajgräs
TP/4
Åkerböna
TP/8
Ängsgröe
TP/33
Ängssvingel
TP/39
Ärt
TP/7
Köksväxter
Art
Protokoll
Aubergin, äggplanta
TP/117
Blekselleri, stjälkselleri
TP/82
Blomkål
TP/45
Blomsterböna, rosenböna
TP/9
Bondböna
TP/Broadbean
Broccoli
TP/151
Brysselkål
TP/54
Böna (buskböna, störböna, brun böna)
TP/12
Chilipeppar, paprika
TP/76
Endiviasallat, Witlof cikoria
TP/173
Escarolesallat, friséesallat
TP/118
Fänkål
TP/183
Grundstammar till gurka
TP/311
Grönkål
TP/90
Gräslök
TP/198
Gurka (slanggurka, druvgurka)
TP/61
Jättepumpa inklusive vinterpumpa
TP/155
Kardon, kronärtskocka
TP/184
Kålrabbi
TP/65
Lök (Cepa-gruppen)
TP/46
Mangold
TP/106
Melon
TP/104
Morot, fodermorot
TP/49
Persilja
TP/136
Piplök
TP/161
Pumpa, squash
TP/119
Purjolök
TP/85
Rabarber
TP/62
Rotcikoria
TP/172
SJVFS 2020:16
11
Rotselleri
TP/74
Rädisa, trädgårdsrättika
TP/64
Rödbeta inklusive Cheltenhambeta
TP/60
Rödkål
TP/48
Salladskål
TP/105
Sallat
TP/13
Sallatscikoria, rosensallat
TP/154
Savojkål
TP/48
Schalottenlök
TP/46
Sockermajs, popmajs
TP/2
Sparris
TP/130
Spenat
TP/55
Svartrot
TP/116
Tomat
TP/44
Tomatgrundstammar
TP/294
Vattenmelon
TP/142
Vintersallat
TP/75
Vitkål
TP/48
Vitlök
TP/162
Ärt (märgärt, spritärt, sockerärt)
TP/7
(SJVFS 2020:16).
SJVFS 2020:16
12
Bilaga 2
Arter för vilka provningsriktlinjer (”Test Guidelines”) för respektive art har
fastställts av Internationella unionen för skydd av växtförädlingsprodukter
(UPOV). De senaste versionerna av riktlinjerna och frågeformulären som ska
användas i samband med ansökan finns tillgängliga på UPOV:s webbplats
(www.upov.int).
Lantbruksväxter 11
Art
Riktlinjernas nr
Alaskagräs
TG/180
Blålupin
TG/66
Blålusern
TG/6
Brunven
TG/30
Foderbeta
TG/150
Gullupin
TG/66
Honungsört
TG/319
Humlelusern
TG/228
Hundäxing
TG/31
Jordnöt
TG/93
Klotlusern
TG/228
Krypven
TG/30
Käringtand
TG/193
Mattlusern
TG/228
Mellanlusern
TG/6
Pigglusern
TG/228
Plattlosta
TG/180
Rajsvingel
TG/243
Rybs
TG/185
Rynklusern
TG/228
Rödklöver
TG/5
Rödven
TG/30
Safflor
TG/134
Skivlusern
TG/228
Snäcklusern
TG/228
Storven
TG/30
Tagglusern
TG/228
Timotej
TG/34
Tornlusern
TG/228
11 Ändringen innebär att sorghum, sudangräs och korsningar mellan sorghum och sudangräs samt åkerböna flyttats från bilaga 2
till bilaga 1 och får nya protokollsnummer.
SJVFS 2020:16
14
Bilaga 3
ANSÖKAN OM INTAGNING AV EN BEVARANDESORT ELLER
AMATÖRSORT I SORTLISTAN
En ansökan om intagning av en bevarandesort eller amatörsort i sortlistan ska innehålla
följande uppgifter:
1. Sökande.
a) Namn och adress.
b) Organisationsnummer (endast svenska sökande).
c) Telefonnummer (om sådant finns).
d) Mobilnummer (om sådant finns).
e) E-postadress (om sådant finns).
2. Uppgifter om bevarandesorten (om det är aktuellt att ansöka om en bevarandesort).
a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt.
b) Form, vårsådd sort, höstsådd sort, mellanform eller växelform.
c) Sortnamn.
d) Synonymer (om sådana finns).
e) Sortens ursprung (så långt det är känt).
f) Uppgift om sorten finns i NordGens genbank eller den Nationella genbanken
för vegetativt förökat växtmaterial, och i så fall accessionsnumret.
g) Uppgift om utsädets typ (certifikatutsäde eller standardutsäde).
3. Uppgifter om amatörsorten (om det är aktuellt att ansöka om en amatörsort).
a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt.
b) Form, typ eller stam.
c) Sortnamn.
d) Synonymer (om sådana finns).
e) Sortens ursprung (så långt det är känt).
f) Uppgift om sortbeskrivning bifogas ansökan.
4. Sortens särskiljbarhet, enhetlighet och stabilitet.
a) Uppgift om dokument som upplyser om sortens särskiljbarhet, enhetlighet
och stabilitet bifogas ansökan.
b) Uppgift om varifrån uppgift om sortens särskiljbarhet, enhetlighet och
stabilitet hämtats.
5. Bevarandevärde.
Uppgift om varför sorten ska anses som bevarandevärd.
6. Annan information av betydelse.
Uppgift om annan dokumentation av betydelse för Jordbruksverkets bedömning
bifogas ansökan.
7. Bilagor.
SJVFS 2020:16
15
Uppgift om annan dokumentation som bifogas ansökan.
8. Fakturering av ansökningsavgift till annan än sökande (endast om det är aktuellt).
a) Namn och adress.
b) Organisationsnummer.
c) Telefonnummer.
d) Mobilnummer.
e) E-postadress.
9. Underskrift.
Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriva under ansökan.
(SJVFS 2018:13).
SJVFS 2020:16
16
Bilaga 4
ANSÖKAN OM INTAGNING I SORTLISTAN
En ansökan om intagning i sortlistan ska innehålla följande uppgifter:
1. Sökande.
a) Namn och adress.
b) Organisationsnummer (endast svenska sökande).
c) Telefonnummer (om sådant finns).
d) Mobilnummer (om sådant finns).
e) E-postadress (om sådant finns).
2. Ombud.
a) Namn och adress.
b) Organisationsnummer (endast svenska sökande).
c) Telefonnummer (om sådant finns).
d) Mobilnummer (om sådant finns).
e) E-postadress (om sådant finns).
3. Uppgifter om sorten.
a) Artnamn, vetenskapligt och svenskt (eller engelskt).
b) Preliminär sortbeteckning eller förädlingsnummer.
c) Förslag till sortbenämning och uppgift om sortbenämningen är ett
fantasinamn eller en kod (förslag på sortbenämning kan lämnas in vid ett
senare tillfälle under provningsperioden).
d) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om
den är för er ett registrerat varumärke i Sverige eller annat land.
e) Uppgift om ansökan avser godkännande för intagning i sortlistan som
lantbruksväxt, gräs för annat ändamål än foder eller köksväxt. För intagning
som lantbruksväxt, uppge avsedd användning.
f) Uppgift om ansökan om växtförädlarrätt eller intagning i sortlista tidigare
lämnats in för sorten i Sverige eller något annat land (eller till CPVO), uppge
vilket land eller CPVO och status på ansökan.
g) Uppgift om var officiell provning av sortens särskiljbarhet, enhetlighet och
stabilitet ska provas eller har provats.
h) Uppgift om sorten är en genetiskt modifierad organism enligt definitionen i
13 kap.miljöbalken. Om den är det, ange unik identitetsbeteckning.
i) Uppgift om vem som ska ha fakturan för ansökningsavgiften (endast om
sökande har ombud).
4. Bilagor (om de inte lämnats in tidigare).
a) Uppgift om preliminär sortbeskrivning bifogas ansökan.
b) Uppgift om ombudsfullmakt bifogas ansökan (endast om ombud finns).
SJVFS 2020:16
18
Bilaga 5
ANSÖKAN OM SORTBENÄMNING
1. Sökande.
a) Namn och adress.
b) E-postadress (om sådant finns).
2. Ombud.
a) Namn och adress.
b) E-postadress (om sådant finns).
3. Uppgift om sorten.
a) Uppgift om vilken sort ansökan gäller (journalnummer för tidigare inlämnad
ansökan om intagning av växtsort i sortlistan).
b) Art.
c) Preliminär sortbeteckning eller förädlarnummer.
d) Förslag till sortbenämning.
e) Uppgift om sortbenämningen har lämnats in i något annat land eller till
CPVO, och i så fall vilka länder. Uppgift om sortbenämningen blivit godkänd
i något annat land, eller av CPVO, och i så fall vilket land samt datum.
f) Uppgift om sortbenämningen föreslagits av er i varumärkesansökan eller om
den är för er registrerat varumärke i Sverige eller annat land.
4. Underskrift.
Den som har rätt att teckna företaget ska datera och skriva under ansökan.
(SJVFS 2016:16).