SOU 1974:46
Befordringsförfarandet inom krigsmakten
Till Statsrådet och chefen för försvarsdepartementet
Med stöd av Kungl Majis bemyndigande den 19 december 1968 till- kallade chefen för försvarsdepartementet samma dag f d generaldirek- tören Ragnar Lundberg att som sakkunnig utreda befordringsförfarandet m m inom krigsmakten.
Att såsom experter stå till utredningens förfogande anmodade departe- mentschefen den 10 mars 1969 översten av ] graden Nils Holmstedt (t o m den 28 februari 1971), numera byråchefen Stig Ogner och departementssekreteraren Ulf Werner, den 8 april 1969 numera överste- löjtnanten Rutger Igelstam, den 27 november 1970 förste byråassistenten Einar Löfstad, den 5 februari 1971 kommendörkaptenen Knut Ekström (t o m den 30 april 1971) samt den 30 april 1971 numera kommendören av 1 graden Lennart Ahrén.
Som sekreterare åt utredningen har sedan den 10 mars 1969 tjänst- gjort numera departementssekreteraren Jan Olsson och som biträdande sekreterare fro m den 19 oktober 1971 kanslisekreteraren Dag Elmér.
Av praktiska skäl har under arbetets gång för utredningen använts den förkortade benämningen BFK.
Utredningen får härmed till fullgörande av sitt utredningsuppdrag överlämna bifogat betänkande.
Stockholm ijuni 1974.
Ragnar Lundberg /Jan Olsson
Innehåll Skrivelse till chefen för försvarsdepartementet ............. 3 Sammanfattning ................................. l l Kapitel 1 Inledning ............................... 19 1.1 Utredningsuppdraget ......................... 19 1.2 Utredningsarbetet ........................... 2 1 Kapitel 2 Befardringsförfarandet i utlandet ............... 23 2.1 Amerikas förenta stater ........................ 23 2.2 Canada ................................... 24 2.3 Nederländerna .............................. 26 2.4 Norge ................................... 27 2.5 Storbritannien .............................. 29 2.6 Förbundsrepubliken Tyskland ................... 31 Kapitel 3 Nuvarande system ......................... 35 3.1 Militär personal på aktiv stat .................... 35 3.1.1 Allmänt ............................. 35 3.1.2 Vitsord, yttrande ....................... 36 3.1.3 Befordringsberedningar ................... 37 3.1.4 Tillämpning av gällande bestämmelser rörande vits- ord och yttrande ....................... 38 3.1.5 Tillämpning av gällande bestämmelser rörande be- fordringsberedningar ..................... 41 3.2 Civilmilitär personal på aktiv stat ................. 45 Kapitel 4 Brister i nuvarande system för urvalsbefordran ....... 49 4.1 Inledning ................................. 49 4.2 Befordringssystemets funktion och mål ............. 49 4.3 Vitsorden ................................. 51 4.4 Befordringsberedningarna ...................... 53 4.5 Befordran och tjänstetillsättning .................. 54
4.6 Utredningens synpunkter ....................... 5 5
Kapitel 5 Allmänna krav på ett befordringssystem ........... 5.1 Grundläggande krav .......................... 5.2 Krav från det allmännas synpunkt ................. 5.2.1 Planläggning .......................... 5.2.2 Bedömningsgrunder ..................... 5.2.3 Enhetlighet ...........................
5.3
5.4 5.5 5.6
5.2.4 Administrativa och praktiska synpunkter ....... 5.2.5 Ansökningsförfarande eller andra urvalsmetoder . . . 5.2.6 Beslutsbefogenhet och ansvar ............... 5.2.7 Allmänt förtroende ...................... Krav från den enskildes synpunkt ................. 5.3.1 F örtjänst och skicklighet .................. 5.3.2 Rättvisa ............................. 5.3.3 Information om prestationsbedömningar ........ 5.3.4 Orientering om framtidsutsikter m. m. ......... Sammanfattning av uppställda krav ................ Befordringssystemets uppbyggnad ................. översyn och vidareutveckling av nuvarande befordringssy- stem ....................................
Kapitel 6 Jämförelse mellan personal från olika personalkårer 6.1 6.2 6.3 6.4
Allmänt .................................. Olika system för uppbyggnad av personalkårer ......... Nuvarande förhållanden ....................... Fördelar och nackdelar med större kårer .............
Kapitel 7 System för vitsordsgivning m. m. ................ 7.1
7.2
Utredningsarbetets gång ....................... 7.1.1 Preliminärt förslag ...................... 7.1.2 Utgångspunkter ........................ 7.1.3 Hemställan till överbefälhavaren om prövning av det preliminära förslaget ..................... 7.1.4 Planeringen av försöksverksamheten ........... 7.1.5 Överbefälhavarens uppdrag till militära myndigheter 7.1.6 Principyttranden ....................... 7.1.7 Yttranden om försöksverksamhetens resultat ..... 7.1.8 Huvudsynpunkter i yttrandena .............. 7.1.9 Bearbetning av det preliminära förslaget ........ Utredningens slutliga förslag ..................... 7.2.1 Allmänna synpunkter .................... 7.2.2 Tjänstgöringsvitsord och befordringsomdöme ..... 7.2.3 Fullständigt och begränsat vitsord ............ 7.2.4 Bedömningsfaktorer ..................... 7.2.5 Betygsskalor .......................... 7.2.6 Skalsteg ............................. 7.2.7 Användning av olika vitsordsformer ........... 7.2.8 Uppföljningssamtal ...................... 7.2.9 Delgivning ............................
67
69 69 69 69 70
73 73 73 73
73 74 74
Kapitel 8 Befordringsberedningar ...................... 89 8.1 Inledning ................................. 89 8.1.1 Kort återblick ......................... 89 8.1.2 Summering av nuläget .................... 90 8.2 Uppgifter för en befordringsberedning .............. 94 8.2.1 Allmänna synpunkter .................... 94 8.2.2 Översyn av nuvarande system ............... 95 8.2.3 Sammanvägning, avgränsning, successivt urval . . . . 97 8.2.4 Anpassning efter det nya tjänsteställningssystemet . 99 8.2.5 Bedömning av kompani— och plutonsofficerare . . . . 100 8.2.6 Bedömning av regementsofficerare ............ 100 8.3 Befordringsberedningarnas sammansättning ........... 102 8.3.1 Sambandet mellan befordringssystemets olika delar . 102 8.3.2 Test- och urvalsmetoder ................... 102 8.3.3 En enda ständigt organiserad beredning ......... 102 8.3.4 Gemensamma eller uppdelade beredningar på olika nivåer ............................... 103 8.3.5 Förberedelsearbete ...................... 104 8.3.6 Ökad bedömningsmassa — behov av arbetslättnad . . 104 8.3.7 Förberedande beredningar ................. 105 8.3.8 Sammansättning av förberedande beredningar . . . . 106 8.3.9 Slutliga beredningar och deras sammansättning . . . . 107 8.3. 10 Personalinflytande ...................... 109 8.3.1 1 Form för personalens medverkan ............. 110 8.3.12 Personalrepresentation i förberedande och/eller i slutlig beredning ........................ 1 1 1 8.3. 13 Inflytande för underställd personal ........... 1 l 1 8.3. 14 Utseende av personalrepresentanter ........... 1 12 8.3.15 Antal personalrepresentanter ............... 112 8.3.16 Utomstående expertis .................... 113 8.3.17 Rätt att närvara ........................ 113 8.3.18 Sneddning mellan olika kompetensgrupper ...... 115 8.3.19 Detaljer i fråga om sammansättningen av olika be- fordringsberedningar ..................... 1 16 8.4 Befordringsberednings arbete .................... 1 16 8.4.1 Allmänna synpunkter .................... 116 8.4.2 Olika antal befordringskandidater ............ 116 8.4.3 Begränsning av antalet .................... 116 8.4.4 Omprövning .......................... 119 8.4.5 Bedömning av regementsofficerare ............ 119 Beredning 1 ........................... 1 19 Beredning lI .......................... 121 Beredning IlI .......................... 122 8.4.6 Omröstningssystem ...................... 123 8.4.7 Bedömning av inbördes ordning .............. 124 8.4.8 Enhetliga metoder ...................... 124 8.4.9 Begränsad lämplighet m. m. ................ 125 8.4. 10 Sammanfattning ........................ 126
8.4.11 Bedömning av kompani- och plutonsofficerare . . . . 127 8.5 Beslutsfattandet ............................. 127 8.5.1 Rådgivande eller beslutande beredningar ........ 127 8.5.2 Utnämnande myndighets bundenhet av befordrings- berednings förslag .................... 128 Kapitel 9 Ansökningsförfarande! vid tjänstetillsättning m. m. . . . . 131 9.1 Statstjänstemannaförfattningarna ................. 131 9.2 Motiv .................................... 131 9.3 Särskilda bestämmelser för krigsmakten ............. 132 9.4 Uttalanden i juridisk litteratur ................... 132 9.5 Överväganden i annat sammanhang ................ 133 9.6 Sammanfattande synpunkter .................... 134 9.7 Förflyttningsskyldighet m. m. ................... 135 9.8 Avvägning mellan ansökningsförfarande och förf1yttnings- skyldighet m. m. ............................ 136 9.9 Militära synpunkter på ansökningsförfarandet ......... 137
9.10 Tidigare ansökningsförfarande inom den norska krigsmakten 139 9.11 Utredningens synpunkter på ansökningsförfarandets använd-
ning inom krigsmakten ........................ 139 9.12 Beaktande av önskemål ........................ 140 Kapitel 10 Beslut om befordran och tjänstetillsättning ........ 143 10.1 Kort återblick .............................. 143 10.2 Statstjänstemannaförfattningarna ................. 144 10.3 Sambandet mellan tjänst och tjänstegrad/tjänsteklass . . . . 145 10.4 Tjänsteställningsutredningen .................... 145 10.5 Rådande olikheter ........................... 146 10.6 Enhetlighet och konsekvens ..................... 147 10.7 Frikoppling av tjänsteställningsbefordran från tillsättning av
tjänst .................................... 147 10.8 Tidsmässig gränsdragning ....................... 148 10.9 Gränsdragning efter beslutets art .................. 148 10.10 Angivande av tillhörighet till personalkår ............ 150 10.1 1 Fråga om samtidigt innehav av tjänstegrad/tjänsteklass i
flera kårer ................................. 151 10.12 Särskilda dokument för beslut av olika slag ........... 151 10.13 Tjänstegrad/tjänsteklass förutsätter innehav av tjänst . . . . 151 10.14 Sammanfattning ............................ 151 10.15 Exempel ................................. 152 Kapitel 11 Besvär m. m. ............................ 155 1 1 . 1 Överklagbarhet ............................. 1 5 5 1 1.2 F örvaltningslagen ............................ 15 5 11.3 Nu aktuella frågor ........................... 156 11.4 Förarbetena till förvaltningslagen m. m. ............. 15 6 11.5 Undantag från besvärsrätten. Erinran mot vitsord ....... 158 11.6 Granskning av några specialfall m. m. ............... 159
11.7 ' Talan mot befordringsberednings förslag ............. 11.8 Talan mot utnämnande myndighets beslut ...........
Kapitel 12 Sekretessfrågor ........................... 12.1 Allmänna synpunkter ......................... 12.2 Skydd mot utlämnande och offentliggörande av vitsord . . .
12.2.1 Gällande bestämmelser ................... 12.2.2 Ändringsförslag ........................ 12.2.3 Huvudlinjer i argumentationen .............. 12.2.4 Frågor om lagändringar ................... 12.2.5 Förslag om ändring av administrativa bestämmelser . 12.2.6 Fråga om vitsord är att betrakta som arbetspapper . 12.2.7 Synpunkter av MO och JO m. fl. ............. 12.2.8 Utredningens synpunkter ..................
12.3 Tystnadsplikt inom befordringsberedning ............
12.3.1 Gällande bestämmelser ................... 1 2.3.2 Frågeställningar ........................ 12.3.3 Den formella frågan ..................... 12.3.4 Tystnadspliktens reella innebörd .............
Kapitel 13 Formella synpunkter på förslagen .............. 13.1 Gruppering av bestämmelserna ................... 13.2 Bestämmelser om tjänstetillsättning ................ 13.3 Särskilda villkor för innehav eller utövande av tjänst ..... 13.4 Bestämmelser om tjänsteställningsbefordran .......... 13.5 Bestämmelser om vitsord och befordringsberedningar
Bilagor: A. Förslag till bestämmelser med särskilda villkor för innehav eller
B.
C.
utövning av militär tjänst m. m. ..................... Förslag till bestämmelser för tjänsteställningsbefordran för militär och civilmilitär personal på aktiv stat m. m. ........ Förslag till bestämmelser om vitsord och befordringsbered- ningar vid krigsmakten .......................... Tablåer med förslag till sammansättning av olika befordringsbe- redningar ................................... Förslag till bestämmelser för avgivande, insändande och delgiv— ning av vitsord med underbilagor 1—5 ................
161 161
163 163 164 164 164 164 165 166 168 168 169 171 171 171 171 173
179 179 179 179
180 180
183
189
199
205
iliurn'nnlh'l” fri. ”34-111”qu 8.111
i'
., -1._ I.
51111 "5.” 11,1' Wi» lil...-:s? — 11,1
.",'."l411
"'..l ..Nv'u » — . - . ” |” .. .. - . -' j_ ..' ,. . _ | _.0 i. JM ' ' " ' '.".' ..v ' *. _ — 11, . _ _ " LäsåhnanEHaiqti . ' ”k:a.gnimqmi) Ull
44.111”. "51." fr] huk-...i
». '.,__ .,;1; mm.... ...1 i . _ .. ' jwajmnmzua 9.11
m | "”| -
".Ö ...... .:._f';,- ' *- I ".lll'. Hu.-11511" |* #1 ' ”liv LhE'JhEE ”E!!
I..-.. "ur.-,.J ...
' l». ,._',' JTH-', * '|'-'.',*"' ' " 1' ' '. _ ' .HIIE'l'iiegimsfliaH "&"! ""i"-1" .. " — ' kk: l'uplamdtubu 3.23 . .; = - . I'.-5 irl-135213 Mme [lh gula—röd: lli .. aktsam—”du mr". ägd "Bix inlagt—E . famnenmnmm »: & tl im *'lxn åtalad! '%'5 » m=” Tu'rv tugnin- " »'1 Mini mlElEl'aT .a .'.*_ hårsmån? ' d 1111 än!.nöi si
i"":lH
Sammanfattning
Utredningen har haft till uppgift att utreda befordringsförfarandet inom krigsmakten med dess speciella förhållanden jämte därmed samman- hängande frågor och därvid främst pröva, om gällande system i alla av- seenden skapar fullgoda garantier för att befordran sker på objektiva och rättvisa grunder. Utredningen har haft att överväga systemet för vitsords- givning för militär och civilmilitär personal, vilket närmast har karaktären av en kontinuerlig personbedömning, och att förutsättningslöst granska den nuvarande anordningen med befordringsberedningar. Utrednings- mannen har vid ett flertal tillfällen utnyttjat i direktiven lämnat med- givande att närvara vid befordringsberedningarnas och jämförbara organs sammanträden. Det har vidare ålegat utredningen att ta ställning till i vilken utsträckning ansökningsförfarande bör förekomma vid militär och civilmilitär tjänstetillsättning. En närmare redogörelse för uppdraget och utredningens arbete lämnas i kap ].
Utredningen har inhämtat upplysningar om befordringsförfarandet inom krigsmakten i en del främmande länder. Det har visat sig att liknan— de problem som här i åtskilliga hänseenden förelegat på andra håll och det har varit av stort värde för utredningen att få del av de utländska erfarenheterna. En kortfattad redogörelse för vissa huvuddrag av beford— ringsförfarandet inom ifrågavarande länder lämnas i kap 2. Det nuvarande befordringssystemet inom den svenska krigsmakten behandlas i samman- dragen form i kap 3.
Brister i det nuvarande systemet belyses 1 kap 4. Avsevärda skill- nader kan konstateras i ett flertal hänseenden vid jämförelse mellan olika försvarsgrenar och olika vitsordssättare. Fullständiga och klargörande normer saknas bla beträffande innebörden av gällande bedömningsva— riabler och steg i vitsordsskalan. I nuvarande system har vitsordssättarna inte alltid tillräckligt nära kontakt med den som skall bedömas. På vissa håll förekommer en anordning med såväl tjänstgöringsvitsord som stam- vitsord, varvid hänsyn tas till vederbörandes prestationer, i tjänstgörings- vitsordet under vitsordsåret eller del därav och i stamvitsordet under högst de fem senaste åren i samma tjänstegrad. På andra håll förekommer inte stamvitsord. Tjänstetillsättning är med nuvarande befordringsförfa- rande inte så väl underbyggd som tjänstegradsbefordran. I fråga om arbetssättet inom befordringsberedningarna föreligger stora olikheter försvarsgrenarna emellan. Sammansättningen av beredningarna skiljer sig i
många avseenden. Mot bakgrunden av den allmänna utvecklingen på företagsdemokratins område kan frågan ställas, om personalen har till- räcklig insyn i och inflytande på behandlingen av befordringsärenden och principerna därför. Slutligen har det stundom gjorts gällande att informa- tion om nuvarande system inte alltid nått ut till alla dem som är berörda därav och att denna omständighet kan ha medfört missförstånd och i vissa fall bristande förtroende för systemet.
I kap 5 redogör utredningen för sin syn på de allmänna krav som måste uppställas på ett befordringssystem inom krigsmakten. Det måste säkerställa ett riktigt urval och därmed följande befordran av det befäl, som mest lämpar sig för de mera kvalificerade uppgifterna i en högre tjänstegrad/tjänsteklass eller tjänst. Det allmännas och den enskildes in- tressen måste vägas mot varandra i den mån de inte går att helt förena. Förvaltningsdemokratiska aspekter måste även beaktas. Alla dessa syn— punkter måste få skäligt utrymme.
Från det allmännas synpunkt bör enligt utredningens mening krav kunna ställas på att befordringssystemet utformas på sådant sätt att per- sonalplanering på lång sikt kan ske, att fullgoda grunder för en riktig bedömning av personalens kvalifikationer finns, att enhetlighet uppnås, dock med rimlig hänsyn till de speciella förhållandena inom varje särskild försvarsgren, att systemet inte blir tungrott samt att det kan omfattas med allmänt förtroende. En förutsättning för att sistnämnda krav skall uppfyllas torde vara, att systemet i olika faser och så långt det är möjligt med hänsyn till den enskildes integritet är öppet för insyn.
För att den enskilde tjänstemannens rätt skall bli tillgodosedd måste i första hand krävas, att i enlighet med grundlagens bud (11 kap 9 5 nya regeringsformen) vid alla befordringar skall fästas avseende endast vid sakliga grunder, såsom förtjänst och skicklighet. Med denna regel sam- manhänger nära kravet på rättvisa i bedömningen, vilket i sin tur får ses i samband med kravet på enhetlighet i systemet. Subjektivitet i bedöm- ningen bör motverkas. Den enskilde bör ha rätt att få veta, hur hans arbetsprestationer blivit bedömda och varför det ena eller det andra om- dömet avgetts om honom. Han bör också genom 5 k uppföljningssamtal orienteras om sina framtidsutsikter, sin avsedda tjänstgöring m m och i samband därmed få tillfälle att till vederbörande chef framföra egna synpunkter på sin förmåga, sina intressen, sina personliga förhållanden och andra omständigheter, som det kan vara anledning för chefen att känna till. Enligt utredningens mening bör som huvudkomponenter i ett beford— ringssystem som skall fylla de här uppställda kraven — liksom i det nuvarande systemet — ingå ett vitsordsförfarande och en organisation av befordringsberedningar. De olika delarna kan på olika sätt balansera varandra. Utredningen har stannat vid att man bör bygga vidare på men se över det system som nu tillämpas i fråga om militära och delvis äveri civilmilitära befordringar. Målet bör vara att finna ett befordringssystem där de olika delarna är väl balanserade och väl sammanfogade och där helheten kan ge ett såvitt möjligt riktigt och rättvist resultat.
Enligt direktiven borde utredningen utgå från gällande personalkårin-
delning men därjämte söka belysa hur olika system för uppbyggnad av personalkårerna inverkar på utformningen och tillämpningen av beford- rings- och tjänstetillsättningssystemet. En kortfattad redogörelse för ut- redningens synpunkter på hithörande frågor lämnas i kap. 6. Från ut— redningens synpunkter ter det sig som om övervägande fördelar skulle vara förenade med något större personalkårer än de nuvarande mindre kårerna.
I kap. 7 övervägs system för vitsordsgivning m m. Utredningen redo- gör till en början för den provverksamhet, som genom överbefälhavarens förmedling ägt rum på grundval av ett av utredningen utarbetat prelimi- närt utkast till vitsordssystem. Vid prövningen och granskningen av detta system har olika typer av staber, förband, skolor m fl enheter medverkat. Efter slutförandet av provverksamheten har överbefälhavaren till utred- ningen redovisat sina, försvarsgrenschefernas och vissa andra myndig- heters därav föranledda synpunkter på det tilltänkta systemet. Överbefäl- havaren och chefen för armén har allmänt sett uttalat att det prövade systemet är en god grund att bygga vidare på. Även cheferna för marinen och flygvapnet har haft en i stort sett positiv syn på det prövade syste- met. Samtliga nämnda chefer har emellertid funnit en överarbetning i närmare angivna hänseenden behövlig.
Utredningen har sedermera gjort en omarbetning av bestämmelserna i det utremitterade utkastet och har därvid bemödat sig om att ta största möjliga hänsyn till de gjorda erinringarna liksom till synpunkter som framförts vid kontakter med företrädare för berörda personalorganisa- tioner.
Vitsordssystemet skall enligt utredningens mening ha fyra huvudända- mål. Det skall lämna underlag för a) placering i krigs- och fredsorganisa- tionen av stampersonal samt i krigsorganisationen av reservofficerare med vederlikar, b) normerad tjänsteställningsbefordran (dvs. tjänsteställnings- befordran som inte grundar sig på urval) samt c) urvalsbefordran, oavsett om det gäller tjänsteställningsbefordran, tilldelande av särskild tjänste- ställning som överstelöjtnant (kommendörkapten) eller tillsättning av högre tjänst. Systemet skall slutligen d) ge information till den enskilde tjänstemannen om hur hans förmåga att fullgöra sin tjänst och hans lämplighet för befordran bedöms.
För de angivna ändamålen baseras vitsordssystemet på dels en tillbaka— blickande värdering av tjänstemannens prestationeriinnehavd befattning (tjänst) —— tjänstgöringsvitsord — dels en prognos, nämligen en bedöm- ning av hans lämplighet för mera kvalificerade uppgifter - befordrings- omdöme. Som en sammanfattande beteckning på tjänstgöringsvitsord och befordringsomdöme använder utredningen termen vitsord utan när— mare precisering.
I det tjänsteställningssystem som gällde före den ljuli 1972 skedde befordran av yrkesbefälet till högre tjänstegrad i regel samtidigt med att vederbörande fick en mot graden svarande lönegradsplacerad tjänst i fredsorganisationen. Den bedömning av vederbörande som då skedde var ensartad och avsåg både tjänst och tjänstegrad. I och med att sambandet mellan lönesättning och tjänsteställning upplösts vid genomförandet av
det nya tjänsteställningssystemet uppställer sig kravet, att bedömningen av befälet såväl vid vitsordssättning som inom befordringsberedning får en därav föranledd dubbel inriktning.
Utredningen skiljer på fullständigt vitsord, som är avsett för fall, där det föreligger behov av en mera ingående belysning av den bedömde, och begränsat vitsord, som är anpassat efter fall, då det räcker med en mera summarisk bedömning.
I vissa främmande länders krigsmakter förekommer vitsordssystem med ett mycket stort antal bedömningsfaktorer. Utredningen har för sin del stannat för att söka åstadkomma en täckande beskrivning av den bedömde med hjälp av ett relativt fåtal, med omsorg utvalda faktorer, varvid de krav som ställs på militär personal varit styrande. Efter ingående överläggningar med psykologisk expertis räknar utredningen i sitt förslag som en huvudregel med att följande bedömningsfaktorer skall ingå i tjänstgöringsvitsordet, nämligen kunnighet, arbetskapacitet, intel- lektuell rörlighet, omdömesförmåga, psykisk stabilitet, samarbets- och kontaktförmåga, fysisk kondition, ledarskap och tjänsteduglighet i be- fattningen.
I fråga om betygsskalan har utredningens strävan varit att så långt möjligt sätta de olika betygsgraderna i relation till faktiska beteen- den hos den bedömde i vanligen förekommande konkreta situationer. Kortfattade beskrivningar har lämnats på vad som ansetts vara karakteris- tiskt för varje särskilt skalsteg. Utredningen räknar med att detta skall underlätta vitsordssättningen och bidraga till större enhetlighet i denna.
Vad angår tjänstgöringsvitsord anser utredningen att betygsskalan bör vara 5-gradig utom beträffande fysisk kondition, där en 3-gradig skala bör ge tillräcklig upplysning. Utredningen har övervägt att föreslå en 5-gradig skala även för befordringsomdöme. Med hänsyn till behovet av en mera differentierad bedömningi detta hänseende — varom bestämda önskemål framförts vid de militära myndigheternas redovisning av prov- verksamhetens resultat — har utredningen stannat för att förorda en 9—gradig skala med beskrivning av vartannat skalsteg. Utredningen har härvid kunnat anknyta till vissa utländska förebilder.
Även om vitsordssystemet i princip skall användas på alla befäls- grupper talar starka skäl för att vissa begränsningar måste göras i den praktiska tillämpningen. De militära cheferna har starkt betonat, att be- gränsningar är nödvändiga i syfte att minska det arbetsomfång som an- setts förenat med ett eventuellt genomförande av utredningens prelimi- nära förslag i full utsträckning. Utredningen har sökt tillgodose dessa synpunkter och föreslår därför att ett fullständigt, mera uttömmande vitsord i princip skall användas endast beträffande personal som befinner sig i eller närmar sig en urvalssituation beträffande tjänstegrad (tjänste- klass) och/eller lönegrad. I den mån en prövning blir aktuell för beslut om tjänsteställningsbefordran som inte grundar sig på urval eller för placering bedöms begränsat vitsord vara tillräckligt.
Eftersom kravet på personkännedom tillgodoses bäst, när bedömning görs av chef som i den dagliga tjänsten står nära den som skall bedömas, föreslår utredningen att vitsord iförsta hand skall avges av lägst ko mpani-
chef (motsvarande) och därefter i ordningsföljd av högre chefer. För att få till stånd en allsidig prövning förordar utredningen att vitsordssättning- en i regel skall föregås av överläggningar mellan chefen och den eller de befattningshavare, under vilkas befäl tjänstgöring ägt rum.
Utredningen fäster stor vikt vid delgivningen av vitsord. Den bedömde får därigenom information om sitt läge och möjlighet att begära en över- prövning av sitt vitsord.
Enligt utredningens mening bör vitsordssättningen i dess olika led ske som en öppen redovisning. Detta är av väsentlig betydelse för vitsordssy- stemets värde och en förutsättning för att det skall mötas med förtroende.
Redan i det föregående har framhållits att utredningen betraktar en organisation av befordringsberedningar som en av huvudkomponenterna i ett befordringssystem. I kap 8 behandlar utredningen beredningamas upp- gifter, sammansättning, arbetsmetodik och befogenheter.
Utredningen betonar att det för förtroendet till befordringssystemet är av stor vikt, att möjlighet ges de berörda till insyn i och kontroll av befordringsberedningarnas verksamhet och därigenom också till jämförel- ser mellan olika vitsordsgivares sätt att bedöma sina underlydande. En befordringsberedning får särskild betydelse genom den möjlighet som den erbjuder att komplettera underlaget med den mera ingående och nyanserade personkännedom som i regel finns representerad inom bered- ningen. Utredningen räknar också med att beredningssammanträdet före- gås av ingående överläggningar mellan varje ledamot och hans medhjälpa- re. Det gäller inte endast att belysa vederbörande som fristående individ utan även att ge en uppfattning om hur han fungerar i en arbetsgrupp och hur hans relationer är till personer och enheter utanför arbets- gruppen. På beredningen bör vidare ankomma att göra en sammanväg- ning av de upplysningar och bedömningar som föreligger om varje enskild befordringskandidat.
På given anledning uttalar utredningen att den inte funnit anledning föreslå att nuvarande system ersätts med psykologiska prov. Utredningen vill inte heller förorda att befordringsförfarandet generellt sett komplet- teras med sådana prov men vill inte utesluta en sådan lösning i särskilda fall, exempelvis vid sneddning mellan olika kompetensgrupper.
Utredningen betonar att anordningen med befordringsberedningar måste anpassas efter det nya tjänsteställningssystemet. Det måste i fort— sättningen ankomma på beredningarna att göra bedömningar, som kan ligga till grund för urval både till högre tjänster och till högre tjänste- grader eller tjänsteklasser.
För gruppen regementsofficerare räknar utredningen med tre succes- sivt följande beredningar, betecknade med I, II och III. Beredning I har att bland regementsofficerare, som uppfyller vissa grundläggande krav, utvälja dem som det nästkommande befordringsåret är särskilt lämpade för lägre urvalstjänst (lönegrad A 27)' samt att göra ett urval av dem som är lämpade för att tjänsteställningsbefordras till överstelöjtnant eller kommendörkapten. Beredning II har till uppgift att göra ett urval av dem som är lämpliga dels för högre urvalstjänst (någon av lönegraderna A 29 _ B 7), dels för att ges en särskild högre tjänsteställning. Slutligen skall
1 Utredningen använder här och i det följande de lönegradsbeteckningar som gällde före 1974 års avtal. l bilagorna an- vänds dock de nya be- teckningarna.
beredning III göra en bedömning av lämpligheten dels för tjänst ilöne- grad C 1, dels för tjänsteställningsbefordran till överste eller kommendör.
Befordringsberedningar för kompani- och plutonsofficerare samt för vissa kategorier av civilmilitära tjänstemän får mindre komplicerade uppgifter genom att bedömningen där i stor utsträckning avser endast lönegradsbefordran eller ett relativt begränsat antal personer. Utredning- en föreslår därför att dessa beredningar får en enklare och efter de sär- skilda förhållandena lämpad utformning i viss anknytning till nu tilläm- pad provisorisk organisation.
I fråga om beredningamas sammansättning diskuterar utredningen olika alternativ, exempelvis en enda ständigt organiserad beredning med för viss tid utsedda namngivna ledamöter — eventuellt med en rörlig del — eller för krigsmakten gemensamma beredningar på olika nivåer. Utred- ningen anser emellertid, att övervägande skäl åtminstone för närvarande talar för att man skall bygga vidare på den nuvarande anordningen med i huvudsak försvarsgrensvis organiserade beredningar.
Av utredningen framlagda detaljförslag beträffande sammansättningen av olika beredningar framgår av tablåer, vilka såsom bilagor fogats till betänkandet.
Utredningen erinrar att en mycket stor del av befordringsberedning- arnas arbete i det nuvarande systemet ligger på det förberedande planet. På vissa håll har detta förberedelsearbete byggts ut och formaliserats så, att särskilda förberedande beredningar med på förhand fastställd sam- mansättning bildats. Utredningen föreslår att en sådan utbyggnad sker även på andra håll, när det gäller bedömning av regementsofficerare.
Utredningen föreslår en förstärkning av personalens inflytande genom att även företrädare för de anställda, utsedda på förslag av personalorga- nisationerna, ingår i befordringsberedningarna.
Enligt utredningens mening bör större enhetlighet eftersträvas i fråga om omröstningsystem och arbetsmetodik i övrigt inom befordringsbered- ningarna.
Befordringsberedningarna har hittills haft rådgivande karaktär och har fungerat väl med denna konstruktion. I avvaktan på erfarenheter av den pågående försöksverksamheten på förvaltningsdemokratins område har utredningen inte funnit anledning att i dagens läge föreslå ändringar här- vidlag.
I kap 9 behandlar utredningen ansökningsförfarandet vid tjänstetill- sättning m m. Utredningen erinrar att man i Norge numera för krigsmak- tens del i princip frångått den tidigare i flertalet fall tillämpade ordningen med befordran efter ansökan. För militär tjänst bör enligt utredningens mening ansökningsförfarande förekomma endast i den mån det särskilt föreskrivs av Kungl Maj :t eller överbefälhavaren. Vid tillsättning av civil- militär tjänst torde ansökningsförfarande i vissa, fall med fördel kunna komma till användning. Ansökningar om befordran till högre tjänsteställ- ning bör inte förekomma. Enligt utredningens mening bör emellertid för krigsmakten i dess helhet utfärdas enhetliga regler om insändande av personliga önskemål och om beaktande av dem vid befordringsplanlägg- ningen i den utsträckning tjänsten medger det.
1 kap 10 behandlas beslut om befordran och tjänstetillsättning samt särskilt de ändringar i terminologi och beslutsformuleringar som föran- leds av övergången till det nya tjänsteställningssystemet med dess fri- koppling av tjänsteställningsbefordran från tillsättning av tjänst.
Reglerna om besvär och om tillämpningen av dem i olika lägen be- handlas i kap 11. Vidare sätts här det för befordringsförfarandet inom krigsmakten speciella institutet erinran mot vitsord in i sitt sammanhang med besvärsfrågorna. Utredningen belyser i kap 12 de inom krigsmaktens befordringsförfa- rande uppkommande sekretessfrågorna. Det gäller i främsta rummet det sedan lång tid tillbaka och vid ett flertal tillfällen aktualiserade problemet om skydd mot utlämnande och offentliggörande av vitsord. Enligt utredningens mening måste en avvägning göras mellan de olika intressen som kan tala för och emot ett hemlighållande, helt eller delvis, av utfärdade vitsord. Redan under förarbetena till sekretesslagen gjordes gällande, att i befordringsfrågor de personliga hänsynen borde vika för offentlighetsintresset. Behovet av kontroll från allmänhetens sida och önskvärdheten av att undvika misstankar om mannamån framträderi sådana sammanhang med styrka. Under utredningsarbetets gång har också en större öppenhet kring vitsordssättningen och över huvud taget den verksamhet som föregår bedömningen inom befordringsberedningen från vissa håll framhållits som angelägen. Utredningen är därför inte beredd att föreslå någon ändring i nuvarande ordning som innebär att Vitsorden är allmänna, offentliga handlingar.
Bl a med hänsyn till att enligt utredningens förslag företrädare för de anställda skall ingå som ledamöter i befordringsberedningarna och till sådana företrädares legitima behov av en viss marginal för konsultation med sina huvudmän förordar utredningen en mindre jämkning i den nu gällande regeln om tystnadsplikt för ledamot av beredning. Innebörden av utredningens förslag är att vad som utöver protokollets innehåll före- kommit vid sammanträde med befordringsberedning inte får obehörigen yppas.
Slutligen framlägger utredningen i kap 13 vissa formella synpunkter på förslagen och deras genomförande.
Såsom bilagor har utredningen till sitt betänkande fogat förslag till de bestämmelser i olika hänseenden som föranleds av de framlagda förslagen jämte de därtill anslutande detaljmotiveringar som ansetts erforderliga. Bland bilagorna ingår även förslag till ny vitsordsblankett och tablåer över sammansättningen av olika befordringsberedningar.
' "" """-" ' ._*_'||||| " " |'. : _ -'-.1.'u-...|
'|l' . ,, ||| |||||
' ' "|' "" " ' . . . .' - |||; ||||,||,1|1Ln||| _-.|'.. . . _ . |__..|||||_-|'1|'|||,p _'lll "'|||-',.. i|1h| .|4||'|_'_-|'|.'f.|»|., . | _.|.|||,,,,,,,'|| _, | _ || | | ' .nglqltl'i.l"i|*1311-T|v'i*l |'.t|lt. *l'l*"||'l|u7 '. x.,,'||,||11|.|,'|j . ', -' . _. '.,.|'l"|..-'l|q_i_|r-|,|(] 111.in .-.*||=-|,'||' ,|'...".'"'-"""'1' _ ' . . --| '|.'||-||||,|'.#|i.||||,||..|T a.il'. & r'll'.'1f|"rl ». ' '|' ' .. | _ | ="» -- = .|. -_ än .|' |.' ||| |'|-||||-' || ||.|||-|||'|'ll'!,"'|,_|1'f' |'."'.'.'f 51:13. ' ' ,", | '||.' ' " , ,-'||i||||,*u.|'.-_1_'i .|| ' -|||'l.. |_',»|||||__. _.|_..|| |_' ,.| .T,',|..|t' " . '- ' ' _. . ,|.__'rå..1"'tq|!"ll.j-|Jll.|'|[|1||5 Han”! .. .' M.: ' .||”... ..,|***' '_|' ||' ||
'|'- .. .'.. ||"'_,:'|_.|u|',,
||. ||: |
|||? .' ”Inka,—111414115|||P||rt||||r||| *_||.||i|'| " |__ .."- '
__l . EdwallläHlm b,:u' |. rm! . , . .. |||-| _, ,. ;.,||..,-,.;-|,'.'.,..___.|,_"'»!"."'|1'- :. mått; .Taorq |... |... 31.11," | ,, .|' ' . . .. "'_,||l |||l.
?":1". ,, |'|.,.-. ,|-||'1. "'||, , — ' ' " ' hi..|_ |||... ...-.|._.-.|..|||. ||||*|.. ., |'a,||_,'|..| |*'. 31.111” ' | |- - ' - '- |'| , ** ||| ,.| , _ | . .. '. |,'? .";' "." .|.», ' " ' ' |':.|,s|'|..i.||||:|.|-|. 3ut2fl.r'!'41'l="| " " ' L "rtn ||": 'I'IB'ITJWllÄillål 'ä_'11'u|*|* |?1LH13|||:.|...|_|_||||.—. Hudik. . _, --'ili'||-'||-'- -.|'|.||'.|J: nu lsli". | 'N mur 1|-'.l.'|-|..-I|-|' nisl. ,|',” | ||| _||| || || || _| . »: . | -__Tll.'né.1l'|"f'f |_._1-ul."|l'|h'3 lng-"'"|"|"'**"'|"'""|||-|" ' '." _. '- -- :' . ' |l'|'rr.|||'amä*.' |.']; l|lIL||"|'51J , ||;'.|..-1|||t| ' , | ||| |
|| ||..|||| ,, ,, ,|.|..||| |,|||1|_|H-|..|tl'twl'lå lå-IIJlJ'1hlh'l')
..,_-|.|||......_..,f| |||,||_.,.| ,, (mill! Imi! '..l'tl då!!! landeri,-11.453.—
'. ' |*-|
1'1. '|""'1'." '.|'F."'.'j"."" " ""'”"th
_.||.1||, | ||_|__|.||..||. .. |'|. .||-,, |-*' " "| " .. ' IEII . ||"? ”"bli-ll ååhia |_.|.|||| | |..||| _.- :.. ..|_| _|>_:|_||_|_._|_|l |.!_' äh- |,'..l '.WT,|F_'3'_"'F|S|'._I1_.1I" :'1- _ ' _'lz, With] Jmhuvud [ina-. _.'J-;|T||| ,1..L-|...'|| |||-_.' ||C'||"-||'.||'|', "'. .'-"|"'-'|'|F| '.:11,,IF'C|1_'_'|..'|112.1".'"|:"||"v' |, ||' > .l'PF! |||5'.,u'1'!b|tlill'll£|i
il. ' . ' -; . |. ' |. .ru-' quitth'llii't'is "bl.-"' "' " ||" '||" """ "" "fil-"" ""'"""'" ""|"'"" "' "" -- ' | utan?! i! |] ||| ||. 110! "'.-"Li: '|'. ||___| _: _'_'IJ|| |_'_.,-| '.'.",=,|:*||',:'|_|_:' '.'.' |',|||,_,".'|*fru|l.'",_11'1£'lr. =Hq|W| . """ '|r" ', ” "|
|.. ||1 ||
' .|'||'"' __. |_._'_|:hi
.."l.' |'|_| . || ' " "" ,|'|_".'.-"-._.. ,»-|.'||'l-|,,;_. nl, ' ' ' -. ": Ludi- "" 1,'.,'|:|||.=|'|. "."l'FH'" :i,||||P|,||,|-|||-;|,|, Mihai "|'"l'l'.|.|.. ' L! %HMTÄ'JW ”gå?? ' |.': .'.-*.|- .. .|'." |.;— "”'.||' ”" ' » . | mr || .|. |__-___ _|.|_|_ 'fl".'-'l"-'4'-1";' ||| __LEZ'LIP ""'"_'-_'l"JFW-L'E|'.u |||€u|yxwgä|l|n i*1|a|"u..kh'mmd ' ' ||.|l'|._||.||_||_|s strunt—. ||||I|å||||1|1å|| _ E. duell 'I; t'!
:.w
.Mtt'i11l|!ätni'rriri| ul. "&th
Jul'iLlll , | | | _ '|| _ ;,Lull n...",... » '+|:.-—'..,J ' '-_l."_'|_' |F'|.
. ._ || | '. _ || |.._P:....." '_',_'| - || _ | ' ' | *.'|' -|-|-|._ ,. , _".'W1""."|'| |,'-|,|' (|. ”:,:, ,. ... ', ...nu.
."I" ' .....D'. '.f'l" .'|||.|__||| '|'|-'|"|-=,|. ||| ' ' . _ .'i||
ut " ' . " |-|"1.F'.'- .. _ "' . .".|" .-..- "" " . . - |M ' '_'.l.'. . .|| |||. |."|'|. '!|.| ' | || inf-".||"... ..?-'|'|| . '
J' " ' " hu" '||. '— nT L,' "'I... "" "?!—111. |_'! _|, 'H
. .'| -|"'..." .. '|'-"1.1" |||,.|| " |'.|..."1..|_|||||.,.|..._ |:
__,
|_- | .|.|||-'|..*..':-".;| .||ll |.|.| ...r ||" .
"-' | ** ,||. »|: . ',-', |....., ||| |.r9—ri..||' ' '_'...| * ' ' |.. .. |å".|_' '_l|'|".' || .. _'|,,'l|l.".'.'"'.* lä.. ,_.| - ....| ||||...| ',.|'|'..||||_| |'|' _ ;'|.|_| ,_.
_ ||. *.'. _.-||' _|_|i|:|' ' ' " ||| ... ||'.' '_'"'| "Tl'" 'l' ._.. | _-. ... |'|-.|. '. ||. | .. | ||||| . |.. .- -- ||| . ,|,"||. ' || |
1. Inledning
1.1. Utredningsuppdraget
Direktiven för utredningsarbetet innefattas i ett anförande till statsråds— protokollet den 19 december 1968 av dåvarande chefen för försvarsde- partementet, statsrådet Andersson. Därvid anfördes i huvudsak föl- jande.l
Förfarandet vid tillsättning av militära och civilmilitära tjänster avviker i väsentliga avseenden från vad som i allmänhet tillämpas i fråga om civila tjänster inom statsförvaltningen. Påtagliga olikheter föreligger bl a i fråga om formerna för bedömning av personalen och användningen av ansök- ningsförfarande. Detta sammanhänger bl.a med att ett särskilt beford- ringssystem gäller för militär och civilmilitär personal. Grundläggande bestämmelser om befordran och tjänstetillsättning finns i kungörelsen den 3 december 1965 (nr 819) om tjänstetillsättning m m vid armén, marinen och flygvapnet2 samt i brevet den 3 december 1965 om villkor för befordran av militär personal på aktiv stat m m.3
Till grund för befordran skall som regel ligga vitsord och yttranden. Vitsord upprättas i regel endast för annan kompaniofficer än fänrik samt för vissa regementsofficerare. Vitsord för underofficer och under- befäl kan infordras i vissa fall. Vitsord upprättas årligen samt därutöver vid chefsbyte och även vid andra tillfällen. ——————————
För att pröva och värdesätta officers lämplighet för befordran till regementsofficerstjänst finns en befordringsberedning för vardera armén, marinen, flygvapnet och försvarets intendenturkår. Befordringsberedning skall dock inte medverka i fråga om tjänst i C 2 eller högre lönegrad eller tjänst med beteckningen r.
Bestämmelserna om vitsord, yttranden och befordringsberedning avser att åstadkomma en så objektiv bedömning som möjligt av befordrings— kandidaterna. Nuvarande bestämmelser har i stort varit oförändrade se- dan år 1965.
Vid tjänstetillsättningar används ansökningsförfarande endast i begrän- sad utsträckning. Militär tjänst vid försvarsgren får sålunda tillsättas utan att tjänsten kungjorts ledig till ansökan. Försvarsgrenschefen kan dock bestämma att tjänsten skall kungöras ledig till ansökan. ———————
Civilmilitära tjänster vid de centrala förvaltningsmyndigheterna kun- görs ibland lediga till ansökan. Även civilmilitära tjänster för läkare och veterinär, utom vissa högre sådana, tillsätts efter ansökningsförfarande.
1 [ direktiven används de benämningar på be- fälsgrupper m ni som gällde innan det nya tjänsteställningssystemet genomfördes den ljuli 1972 2 Ändrad senast 1972z346 3Numera ersatt genom ämbetsskrivelse den 30 juni 1972 med provisoris-
' ka bestämmelser härom.
Efter ansökan tillsätts vidare tjänster för huvuddelen av trafikledarper- sonalen och polispersonalen vid marinen och flygvapnet samt för viss teknisk personal. I övrigt tillsätts de civilmilitära tjänsterna som regel utan ansökningsförfarande.
Besvär får anföras över beslut om tillsättning av militära tjänster. Såda- na besvär var tidigare mycket ovanliga men förekommer nu i något ökad omfattning.
De förutsättningar som befordrings- och tjänstetillsättningsystemet inom krigsmakten vilar på har under senare år i vissa avseenden ändrats. Sålunda har genom omorganisationen av krigsmaktens högsta ledning och genom inrättandet av för försvarsgrenarna gemensamma regionala staber behovet av enhetlighet inom krigsmakten ökat i fråga om både vitsords- givning och verksamheten inom befordringsberedningarna. Det är vidare angeläget att befordran inom skilda personalkårer så långt möjligt sker efter enhetliga grunder. Tillkomsten av för krigsmakten gemensamma personalkårer skapar särskilda problem. Befordran till högre militär eller civilmilitär tjänstegrad har vidare tidigare som regel skett i samband med att ledig tjänst tillsätts. En tendens föreligger emellertid att betrakta uppflyttning till högre tjänst och uppflyttning till högre tjänstegrad som formellt två skilda företeelser. Detta har blivit en följd av att antalet tjänster med beteckningen r — i fråga om vilka tjänster befordringsbered- ning som nämnts inte skall medverka — ökat påtagligt under senare år. Befordringsberedningarnas uppgifter har härigenom i allt större utsträck- ning kommit att avse endast befordringskandidats lämplighet för beford- ran till högre tjänstegrad oberoende av hur hans innehavda eller tilltänkta tjänst är lönegradsplacerad eller betecknad. Härigenom har förutsättning- arna för befordringsberedningarnas verksamhet i viss mån ändrats. Den frågan uppställer sig vidare om området för beredningamas verksamhet är lämpligt avgränsat. Urvalsbefordran förekommer sålunda icke blott på regementsofficersnivån utan även på underofficers- och underbefälsnivån.
Utredningsmannen skall främst pröva, om gällande system i allo skapar fullgoda garantier för att befordran sker på objektiva och rättvisa grun- der. Särskild hänsyn måste därvid tas till de speciella förhållandena inom krigsmakten där krigsorganisationen är det väsentliga och varje befordran i fred måste bedömas mot bakgrund av vederbörandes lämplighet för tjänstgöring i krig. Samtidigt måste givetvis användbarhet för utbildnings- uppgifter och för fredsadministrativa uppgifter tillmätas sin betydelse.
Uppmärksamhet måste vidare fästas vid de speciella svårigheter som uppkommer då personal från olika personalkårer skall jämföras med varandra. Utredningsmannen bör utgå från nuvarande personalkårindel— ning men bör därjämte söka belysa hur olika system för uppbyggnad av personalkårerna inverkar på utformningen och tillämpningen av beford— rings- och tjänstetillsättningssystemet. Utredningsmannen bör i detta sammanhang samråda med personalkategoriutredningen.
Systemet för vitsordsgivning för militär och civilmilitär personal inom krigsmakten har närmast karaktären av en kontinuerlig personbedöm- ning. Utredningsmannen bör överväga om detta system är ändamålsen— ligt. Samråd bör härvid äga rum med den av chefen för civildeparte- mentet med stöd av Kungl Maj:ts beslut den 16 juni 1966 tillkallade utredningen rörande normer för betyg och intyg över anställning inom den statligt reglerade offentliga förvaltningen (betygsutredningen).
Det nuvarande systemet med befordringsberedningar bör granskas förutsättningslöst. Härvid bör undersökas om urvalssystemet inom krigs- makten gör det nödvändigt att ha befordringsberedningar i en eller annan form. Utredningsmannen bör undersöka befordringsberedningarnas nu-
varande verksamhet och, med hänsyn till verksamhetens syfte, avge de förslag han finner påkallade. I samband härmed bör utredningsmannen i anslutning till tjänsteställningsutredningens förslag (SOU 1967:15) pröva behovet av att i vidgad utsträckning inrätta organ liknande befordringsbe- redningarna för bedömning av underofficerares och underbefäls lämplig- het för sådan uppflyttning till högre tjänstegrad som grundas på urval. Behovet av särskilda befordringsorgan för befordran till civilmilitär tjänst bör även övervägas. Om utredningsmannen finner att befordringsbered- ningar behövs bör eftersträvas att deras verksamhet blir enhetlig.
Utredningsmannen bör också ta ställning till i vilken utsträckning an- sökningsförfarande skall förekomma vid tjänstetillsättning. Denna fråga har tidigare diskuterats, varvid de militära myndigheterna hävdat att an- sökningsförfarande inte är lämpligt för krigsmakten, bl a med hänsyn till det förhållandevis stora antalet omplaceringar mellan olika tjänster som måste ske inom försvaret, det begränsade urval som följer av ett ansök- ningssystem m m. För att personalplaceringen skall vara effektiv och en successiv förändring av individens uppgifter i freds— och krigsorganisa- tionen kunna genomföras måste troligen ett ansökningsanförande begränsas. Även om förutsättningar kan skapas för att rättssäkerhetssyn- punkterna blir tillgodosedda utan ansökningsförfarande, kan det å andra sidan finnas fog för att det militära och civilmilitära tillsättningsför- farandet så långt möjligt stämmer överens med det civila, där som huvud- regel gäller att lediga tjänster tillsätts efter ansökningsförfarande.
Utredningsmannen bör slutligen behandla de övriga frågor angående befordrings- och tjänstetillsättningssystemet som utredningsarbetet kan ge anledning till.
1.2. Utredningsarbetet
Sedan ett preliminärt förslag till bestämmelser för avgivande, insändande och delgivning av vitsord — efter förberedelser av en arbetsgrupp (Ag B) —— upprättats inom försvarsstaben och synpunkter på förslaget inhämtats från vissa militära chefer, har det samlade materialet under hand överläm- nats till utredningen för vidare bearbetning.
Utredningen har därvid i en första etapp behandlat frågan om bedöm— ningsvariabler och betygsskalor i nära samarbete med militärpsykologiska institutet och i kontakt med den 1966 av chefen för dåvarande civilde- partementet tillkallade betygsutredningen. Ett preliminärt förslag i ämnet har underställts överbefälhavaren för viss försöksverksamhet.
Utredningens förslag i vitsordsfrågan bygger på det efter överlägg- ningarna inom Ag B upprättade förslaget men utgör en delvis på grund av de erfarenheter som vunnits under försöksverksamheten i många delar både saklig och formell omarbetning därav. Utredningen har vidare tagit upp övriga delar av utredningsuppdraget till behandling. För att få under- lag härför har den sakkunnige bl a deltagit som observatör vid ett flertal sammanträden med de befordringsberedningar, som arbetat enligt hittills gällande bestämmelser.
Parallellt med arbetet på huvudavsnitten angående vitsordssystem och befordringsberedningar har utredningen gjort vissa överväganden be- träffande möjligheten att tillämpa ansökningsförfarande vid militära och civilmilitära tjänstetillsättningar inom krigsmakten samt beträffande per- sonalkårernas storlek och sammansättning.
Utredningen har under arbetets gång vid ett flertal tillfällen inhämtat synpunkter från företrädare för berörda centrala myndigheter och per- sonalorganisationer.
Med skrivelse den 25 november 1970 till chefen för finansdeparte- mentet har utredningen yttrat sig över Betygsutredningens betänkande Tjänstgöringsbetyg (SOU 197028).
Till överbefälhavaren och försvarsgrenscheferna har vidare avgivits ett flertal yttranden över förslag till nya bestämmelser isamband med det nya tjänsteställningssystemet.
2. Befordringsförfarandet i utlandet
Utredningen lämnar i det följande en kortfattad redogörelse för vissa huvuddrag av befordringsförfarandet inom krigsmakten i en del främ- mande länder, byggd på från dessa inhämtade upplysningar.
2.l Amerikas förenta stater
En officer i US Army (motsvarande svensk regementsofficer) bedöms av sin närmaste chef minst en gång varje år med ett vitsordssystem som i stort liknar det som f n tillämpas i Sverige, dvs vitsordet är uppdelat i ett tjänstgöringsvitsord och ett befordringsomdöme. När vitsordet satts granskas det i tur och ordning av den vitsordssättande chefens två när- maste överordnade och insänds därefter till den centrala myndigheten, Department of the Army. Någon formell rättighet att delges vitsord existerar inte, men vitsordssättande och granskande chefer uppmanas att visa den bedömde officeren hans vitsord. Vitsordet betraktas som konfi- dentiell handling och får endast ses av personal som i tjänsten har att handlägga vitsordsårenden.
På den del av vitsordsblanketten som motsvarar vårt tjänstgöringsvits- ord bedöms personal motsvarande våra regementsofficerare enligt en sex- gradig skala (0—5), där betyget 3 är medelvärde, i följande 20 avseenden:
Ada ptability Force Self-discipline Ambition Ingenuity Self-improvement Appearance Initiative Sociability Cooperation Intelligence Stamina Dependability Judgement Tact Enthusiasm Loyalty Understanding Expression Moral courage
De olika egenskaperna beskrivs kortfattat på blanketten. Den vitsords- sättande chefen får även avge en sammanfattande bedömning av den bedömdes prestationer enligt en lO-gradig skala och därefter — med sam- ma skala — ett »befordringsomdöme» (estimated potential). Stor vikt till- mätes även vitsordssättande och granskande chefers beskrivning av den bedömde »med egna ord».
Personal med beteckningen »enlisted» bedöms årligen av förbands- chefen och vitsordet granskas av två överordnade chefer som en del av
underlaget för befordran och lönetillägg. Vitsordet omfattar en bedöm- ning av följande tolv egenskaper, som betygsätts enligt en fem-, sex- eller sjugradig skala (antalet skalsteg anges nedan inom parentes). Cooperativeness (5) Conduct (5) Reliability (7) Initative (6) Job performance (6) Bearing (6) Physical condition (5) Application (7) Potential (7) Leadership (5) Adaptability (5) Job knowledge (6)
Vitsordet får inte visas för den betygsatte. Inom övriga försvarsgrenar tillämpas vitsordssystem av i princip samma modell som inom armén.
Med Vitsorden och rapporter om speciellt goda eller dåliga insatser i tjänsten samt inlagor från enskilda befordringskandidater som grund nominerar befordringsberedningar, en för var officersgrad (motsvarande regementsofficersgrad) och befordringsenhet, kandidater för urvalsbe- fordran och uttalar sig om kandidater till annan befordran är fullt kvalifi- cerade härför. Befordringsberedningarna består av minst 5 ledamöter som skall ha högre tjänsteställning än de bedömda. Ledamot får inte delta i beredning som har att bedöma kandidat som han vid omedelbart före- gående beredning varit med om att utesluta från befordringslista. Med hänsyn till det stora antalet officerare (regementsofficerare) under be- dömning händer det ytterst sällan att någon ledamot har personlig känne- dom om en kandidat. Bedömningen bygger därför helt på skrivet material och den tid som anslås för sammanträde inom varje beredning för att ge ledamöterna möjlighet att tillägna sig detta material uppgår därföri regel till omkring 1,5 månad. Med beredningamas uttalanden som grund verk- ställs därefter befordringarna av vederbörlig myndighet.
Lämpligheten för befordran till högre grader för >>enlisted» prövas av beredningar på lokal nivå. I dessa ingår såväl officerare som »enlisted».
Beredningarnas arbete har på senare tid enligt vissa uppgifter försvårats beroende på en tendens från vitsordssättande chefers sida att i allt för hög grad utnyttja de högsta skalstegen inom den lO-gradiga vitsordsskalan, varigenom de mest förtjänta kandidaterna inte längre kan skiljas från den stora massan kandidater i övrigt.
2.2. Canada
Vitsord för andra än meniga avges minst en gång varje år av den bedöm- des chef, som skall inneha högre tjänstegrad än den bedömde. Det satta vitsordet granskas därefter av minst en av vitsordssättarens chefer innan det sänds in till försvarsstaben. Vitsordet betraktas som konfidentiell handling och delges endast om en officer fått vitsordet >>nästan godtagbar» eller »otillfredsställande».
Vitsordsblanketten för officerare (motsvarande regementsofficerare) är utformad med tjänstgöringsvitsord och befordringsomdöme. I tjänst- göringsvitsordet bedöms -i en lO-gradig skala (jämte kolumn för »Not applicable») officerens prestation i följande 17 avseenden.
Displayed knowledge of assigned job in keeping with training experience Organized and directed work of subordinates effectively Did own work promptly and well Analysed problems and situations competently and with dispatch Showed consideration for the well-being and development of subordinates Gave consistent support to superiors Showed a personal example of attention to duty Performed effectively under stress Presented ideas clearly and concisely in verbal discussions and meetings Prepared written work which was liberate, clear and concise Pursued self-improvement with effect Adapted to changes without loss of efficiency Made sound decisions without delay Accepted full responsibility for own decisions and acts
Took necessary and appropriate action on his own Worked successfully with others Is a credit to the service
Vitsord 1 och 2 betraktas som otillfredsställande och vitsord 9 och 10 som utomordentliga.
Förutom denna bedömning lämnas på blanketten stort utrymme åt en beskrivning med vitsordssättarens egna ord av den bedömde officeren. Här skall även otillfredsställande och utomordentliga vitsord motiveras.
Tjänstgöringsvitsordet avslutas med en bedömning av officeren i rela— tion till andra officerare i liknande tjänst. Här används en 6—gradig skala.
Befordringsomdömet anges genom att den vitsordssättande chefen genom att välja något av alternativen nej, inte ännu eller ja svarar på frågan om han vill rekommendera officeren till befordran. Om så är fallet får han även ange om befordran bör ske i eftertur, normaltur eller olika grader av förtur och om rekommendationen även avser befordran till mer än en grad högre än den innehavda.
Övrigt befäl, som ej motsvarar regementsofficerare, bedöms årligen enligt en 7-gradig skala i 19 olika avseenden. För meniga avges vitsord två gånger om året. På vitsordsblanketten för meniga bedöms i en 5-gradig skala 11 olika faktorer. Befordringsomdöme avges i båda fallen som ja eller nej.
Som komplement till vitsordssystemet utnyttjas ett rapporteringssy- stem som ger befordringsberedningarna >>personliga upplysningar» om kan- didaterna. Dessa upplysningar som är konfidentiella, omfattar uppgifter om bl a testvärden, akademisk bakgrund, familjeförhållanden, social an- passning och tidigare anställning samt avslutas med rekommendationer och eventuellt ytterligare informationer. Uppgifterna skall som regel re- dovisas i en 9-gradig skala.
Officerare från kapten to m överste (motsvarande) som fyller fast- ställda krav på tjänstetid i innehavd grad bedöms årligen i befordringsbe— redning. Befordringsberedningarna består av minst 5 ledamöter och skall vara sammansatta av såväl fransk- som engelskspråkiga officerare. Vid bedömning av lämplighet för befordran till överste är ledamöterna gene—
ralspersoner och för befordran till överstelöjtnant och major av lägst överstes grad. Vid bedömning av befäl motsvarande kompaniofficerare och plutonsofficerare sammanträder befordringsnämnder sammansatta av majorer eller kaptener om bedömningen avser befordran till högre tjänste— grader och av kaptener, när det gäller befordran till lägre grader.
Befordringsberedningarna granskar kandidaterna med hänsyn till kra- ven för den högre tjänstegraden i den »befattningsgrupp» vederbörande tillhör, varvid var ledamot för sig rangordnar kandidaterna. Härvid an- vänds en ll—gradig skala med decimaler. Den slutliga befordringslistan fastställs efter diskussioner i beredningen varvid hänsyn i första hand tas till vederbörandes meriter och i andra hand till hans utvecklingsmöjlig- heter.
2.3. Nederländerna
Vitsord avges årligen för all fast anställd personal — utom generalsper- soner, fänrikar och vissa korpraler — av närmast högre chef, för tjänste- period om minst 6 månader. Har ny chef tillträtt under året skall dock såväl den avgående som den pågående chefen avge vitsord. Insändandet av Vitsorden fördelas på flertalet av årets månader så att vitsord för en eller två befälsgrader samtidigt insänds från hela armén under en viss månad.
Vitsorden insänds tjänstevägen till försvarsministeriets personalsektion (OOP) — beträffande majorer och högre med förbigående av arméstaben och beträffande övriga direkt från bataljonschef till OOP. Mellanliggande högre chefer anses inte känna personal på kompaninivå tillräckligt väl för att kunna granska Vitsorden.
Vitsordsblanketten för officerare i nederländska armén är betecknad som konfidentiell. Blanketten inleds med data beträffande den bedömde och den bedömande officeren. Dessutom finns utrymme för data be- träffande »rådgivare» till den vitsordssättande chefen. Rådgivare utnyttjas enligt vitsordssättande chefs bestämmande när personal i specialbefatt- ningar skall bedömas. Vitsordssättande chef skall även ange hur länge den vitsordet avser tjänstgjort under hans befäl och om han därunder sällan, ofta eller dagligen haft kontakt med honom.
I blankettens vitsordsdel bedöms officeren enligt en 9-gradig skala i följande avseenden.
Ledarförmåga
Inställning till arbetet i innehavd befattning Kunskaper för innehavd befattning Förmåga att fatta beslut
Samarbetsförmåga Kontaktförmåga
I den 9-gradiga skalan finns fem skalsteg definierade, varav ett klart underbetyg. De återstående skalstegen innebär kompromisser mellan två närliggande definitioner. Vitsordssättande chef har möjlighet att be- träffande var variabel ange särskilda synpunkter.
Enligt en S-gradig skala anges därefter vitsordssättande chefs bedöm-
ning av vederbörandes lämplighet för olika typer av befattningar, taktiskt kunnande, uthållighet under påfrestande tjänstgöring, hållning och upp- förande som officer samt uppträdande. För vart omdöme skall anges om det är ett grundat eller mera lösligt intryck eller bygger helt på>>rådgiva- rens» uppfattning. Även under denna avdelning av vitsordsblanketten finns utrymme för särskilda anmärkningar från vitsordssättande chef, I förekommande fall får även »rådgivaren» ange särskilda synpunkter. För— utom underskrifter av vitsordssättande och granskande chefer och »råd— givare» samt intyg om delgivning från den bedömde finns på vitsordsfor- muläret slutligen utrymme för vitsordssättande chef att ange, om han gärna, utan betänklighet eller inte alls vill ha den bedömde under sitt befäl.
Vitsordsblanketten för övriga personalkategorier ansluter sig i tillämp- liga delar till den för arméofficerare.
Skilda befordringsberedningar för var grad och vart truppslag samman- träder två gånger årligen för att avge rekommendationer till befordrande myndighet (OOP). Kommittéernas medlemmar, som alltid har högre grad än de vilkas vitsord skall granskas, utses av OOP och byts vid varje sammanträde, detta för att så många officerare som möjligt skall få tillfälle att granska Vitsorden. Avgivna vitsord kan inte överklagas.
Tidigare låg avgörandet i ärenden rörande befordran för arméns del hos truppslagsinspektörerna. Kavalleri-(pansar—) och artilleriinspektörerna hade rådgivande kommittéer av äldre officerare från det egna truppslaget. Infanteriinspektören använde sig däremot inte av någon kommitté. Inspektörerna hade full frihet i detta avseende och det krävdes inte likartad handläggning vid de olika truppslagen.
Personal som inte vidare kommer att befordras erhåller meddelande om detta och kan då besvära sig över beslutet direkt hos försvarsminis- tern. Ett sådant mål utreds och granskas av en kommitté sammansatt av högre pensionerade officerare, detta för att ledamöterna inte skall påver- kas t ex vid ingripande av högre chefer. I sista hand kan klagan föras hos en särskild domstol, bestående av tre kvalificerade jurister.
2.4. Norge
Fast anställt befäl i Norge, utom generalspersoner, bedöms vanligen av närmaste chef vid följande tillfällen:
a) årligen de fyra första åren efter den grundläggande utbildningen,
b) efter avslutad tjänstgöring som omfattat minst ett år under samma chef,
c) de år vederbörande befälskurs är föremål för överväganden i beford- ringssammanhang, därest senaste vitsord är mer än ett år gammalt,
d) vart tredje år under de första 12—15 tjänsteåren om inte vitsord av- givits enligt a—c,
e) i övrigt när försvarsgrenschef så bestämmer.
Vitsorden — utom för överstar och kommendörer — avges på en för försvaret gemensam vitsordsblankett. Beträffande överstar och kommen-
dörer skall vitsord avges med den vitsordssättande chefens egna ord.
Den fastställda blanketten omfattar, förutom utrymme för den be- dömdes personliga data samt uppgifter om hans tjänstgöring, utrymme för vitsord i 7-gradig skala beträffande följande 14 olika egenskaper och kvalifikationer:
Generelle lederegenskaper Lojalitet Faglige kvalifikasjoner Ordenssans Arbeidskapasitet Ansvarsfölelse og pålitelighet Vurderingsevne Muntlig fremstillingsevne Samarbeidsevne Skriftlig fremstillingsevne Mental balanse Fremtreden Initiativ Tilpassingsevne
Den sjugradiga skalan sträcker sig från betyget >>Fremragende>> till be- tyget »Svak» med medelbetyget »Gjennomsnittsnivå» mitt på skalan.
Om skäl härtill föreligger, uttalar sig vitsordssättande chef dessutom med egna ord över den bedömdes speciella kvalifikationer av betydelse för tjänsten tex språkkunskaper, navigations- eller flygskicklighet samt regelmässigt om hans förhållande till alkohol eller hans förvaltning av »penger, materiell och eiendom» har givit anledning till anmärkning, om han har blivit tillrättavisad under den tid vitsordet avser samt huruvida hans fysiska kondition är tillfredsställande. I de senare fallen anger vits- ordssättaren med ett kryss, om svaren på frågorna är ja eller nej. Om det finns något att andraga mot den bedömde i något av dessa avseenden, skall detta närmare utvecklas på blanketten under »Supplerende opplys- ninger». Under detta avsnitt anges även andra förhållanden ioch utanför tjänsten som inverkar på försvarets anseende samt sådana förhållanden, t ex sjukdom, som kan ha påverkat vederbörandes tjänstgöring.
På vitsordsblanketten finns vidare utrymme för ett sammanfattande omdöme beträffande den bedömdes tjänstgöring under den period vits- ordet avser. Omdömet, som avges i samma 7-gradiga skala som de 14 bedömningsvariablerna, hänför sig till den eller de befattningar veder- börande innehaft under perioden och specificeras med hänsyn till dessa.
Vitsord, som betraktas som konfidentiell handling, utfärdas i 2 exemplar och insänds till närmast högre chef för granskning. Det ena exemplaret tillställs därefter den bedömde. Besvär mot vitsord kan föras endast i de fall det föreligger formella fel eller »åpenbart sviktende grunn- lag». I dessa fall är vitsordssättande och granskande chefer skyldiga att ändra avgivna vitsord.
Som rådgivande organ vid befordran till urvalstjänstegrad samt vid icke-urvalsbefordran i förtur fungerar befordringsberedningar. Dessa skall mot bakgrund av bl a avgivna vitsord bedöma befordringskandidaterna och rangera ett bestämt antal i ordningsföljd efter lämplighet för beford- ran till den högre graden. I beredningarna ingår dels fasta ledamöter, dels sådana ledamöter som antingen deltar endast vid bedömning av vissa kategorier eller som utsetts efter förslag från personalorganisationer.
Befordringskandidater som av beredningen bedömts som >>icke lämp-
liga» eller »mindre lämpliga» för befordran skall av försvarsgrenschef del- ges detta samt motiven härför. Detta sker dock först sedan övriga lämp- ligförklarade i samma årskurs befordrats.
Tillsättning av militära tjänster sker i Norge i huvudsak utan ansök- ningsförfarande. Före 1966 tillämpades generellt ansökningsförfarande inom armén och flygvapnet men detta övergavs med hänvisning till att personalplaneringen för att kunna fungera inte kunde ta den hänsyn till enskilda önskemål som systemet erfordrade. Med nu tillämpat kommen— deringssystem tas dock i möjlig mån hänsyn till speciellt det äldre befälets önskemål. Vid kommendering som innebär ändrad stationeringsort skall vederbörande orienteras minst 3 och normalt 6 månader före flyttningen.
2.5. Storbritannien
Vitsord avges minst en gång om året för all militär personal utom generalspersoner. Vitsord sätts av närmast högre chef, beträffande office- rare (regementsofficerare) dock av lägst överstelöjtnant och beträffande övrig personal av kompanichef (motsv). Sedan den bedömde officeraren med sin signatur bestyrkt att han delgivits vitsordet, som upprättats i ett konfidentiellt exemplar, insändes det via granskande chefer, oftast två, till försvarsministeriet för att tjäna som underlag för arbetet inom berörd befordringsberedning. Om någon av de granskande cheferna lämnar ett omdöme som i något avseende är ofördelaktigare för den bedömde än det ursprungliga vitsordet, skall officeren med sin signatur bestyrka att han delgivits även detta omdöme. Eventuella erinringar mot vitsord skall insändas tillsammans med vitsordet.
Tre olika slag av vitsordsblanketter används, en för officerare av majors grad och högre, en för övriga officerare och en för »soldiers» (används även för »warrant officers» och »non-commissioned officers»). Blanketter- na för officerare skiljer sig åt endast i enskildheter, varför de här behand- las samtidigt.
Förutom personliga uppgifter anges för officerare under majors grad, om den bedömde med hänsyn till tjänstetid och ålder kan komma i fråga för befordran, om han fullgjort vissa obligatoriska kurser samt om den vitsordssättande chefen rekommenderar honom till stabskurs. För övriga officerare anges språkkunskaper, vilka bedöms i en tregradig skala. Vidare skall vitsordssättaren med ja eller nej ange huruvida officeren är speciellt lämplig som lärare vid kadettskola eller för tjänstgöring vid »Junior Sol- diers Unit», eller — för majorer och högre — som försvarsattaché eller biträdande försvarsattache. För vissa officerare anges dessutom hur lång tid som förflutit sedan vederbörande senast fullgjorde trupptjänstgöring.
I det egentliga vitsordet bedöms i en femgradig skala (»very good», »good», »satisfactory», »some limitations» och »weak») följande egen- skaper:
Zeal and energy Reliability Commonsense and judgment
Intelligence Leadership and Man-management Initiative Technical ability Tactical ability Power of expression &) Oral b) Written Organising and Administrative ability Tact and co-operation
Som ett andra moment i vitsordet ingår en beskrivning av den bedöm- de officeren med vitsordssättarens egna ord (Pen picture).
Den bedömdes egenskaper och prestationer i befattningen sätts sedan in i ett större sammanhang genom att vitsordssättaren i en femgradig skala (»A—D» godkänt och »E» underkänt) anger vederbörandes position i dessa avseenden jämfört med vad som bedöms normalt i den innehavda graden. För officerare över majors grad kan i stället anges »outstanding», vilket då innebär att officeren bedöms ha egenskaper som borde föra honom till någon av generalsgradema.
Befordringsomdöme anges genom att vitsordssättaren med ja, nej eller inte ännu anger, om han anser att den bedömde vid den tidpunkt då vitsordet sätts är lämplig för befordran. Om omdömet är negativt skall skälen härtill alltid framgå av den tidigare beskrivningen (Pen picture).
För kaptener som tjänstgör vid förband anges, om vederbörande re- kommenderas för tjänst som kompanichef (motsv). Beträffande majorer och högre samt för lägre officerare i stabstjänst anges dessutom, om de bedöms lämpliga för tjänstgöring i högre befattning inom samma område som den innehavda befattningen.
»Soldiers» bedöms i en 9-gradig skala (1—9) i följande avseenden:
Team Spirit Practical Performance Common Sense
Ability to get things done General Conduct Initiative
Determination Appearance and Bearing Self Confidence Physical Stamina Ambition
För »warrant officers» och »non-commissioned officers» tillkommer härutöver
Leadership Organising Ability Powers of Discipline Acceptance of Responsibility
Ability to Command Respect Instructional Ability
För personal i teknisk tjänst rn fl betygssätts även
Knowledge of Trade Practical Ability in Trade Adaptability Resourcefulness
Härutöver anges på samma sätt som för officerare, hur vederbörande motsvarar den genomsnittliga standarden för sin grad. På vitsordsblan- ketten finns vidare avsnitt för upplysningar om den framtida befattning som vederbörande själv är inställd på och för rekommendationer till olika befattningar samt utrymme för övriga upplysningar.
Befordringsberedningarna inom den brittiska armén är sammansatta av officerare av lägst brigadgenerals grad. Vid bedömning av kandidater till majorsbefordran ingår dock två överstar. Beredningarnas arbete pågår ständigt såvitt gäller armén och 2—3 månader om året för marinen och flygvapnet.
2.6. Förbundsrepubliken Tyskland
Ett nytt vitsordssystem har trätt i kraft den ljanuari 1970. Vid utar- betandet av detta har man beaktat erfarenheter sedan 1956. Bestämmel- serna har därefter i någon mån omarbetats och förenklats. Följande redo- visning avser de omarbetade bestämmelserna som gäller från den 1 augusti 1972.
För anställda i »Bundeswehr», från »Feldwebel» till »Brigadegenerale» (motsvarande) upprättas vitsord regelbundet vartannat år. Dessutom ut- färdas vitsord bl a efter begäran från högre myndighet. Skyldigheten att avge vitsord upphör emellertid ett eller i vissa fall två år innan veder— börande uppnår gällande åldersgräns. Vitsorden upprättas av den bedöm- des närmaste chef (Disziplinarvorgesetzte) och sänds in tjänstevägen till den centrala personalmyndigheten, för tex militärmusiken och läkare tillsammans med utlåtande över vederbörandes kunnande i tjänstegrenen. Den vitsordssättande officerens närmaste chef skall granska vitsordet och ta ställning till dess enskildheter, medan högre chefer har rättighet därtill. Innan vitsord sänds in skall det delges den bedömde som har möjlighet att inkomma med förklaring över vitsordet. Förnyad delgivning skall ske, om högre chef ändrar det upprättade vitsordet i negativ riktning. Besvär över vitsord kan ske endast beträffande formella brister vid vitsordets upp- rättande, dvs brott mot lag eller tjänsteföreskrifter.
Vitsord avges även efter krigsförbandsövning. Den vitsordsblankett som vanligen används för officerare (regements- officerare) — utom högre generalspersoner än brigadgeneral (motsvaran- de) — samt i huvudsak även för vissa »Unteroffiziere» inleds med person- liga uppgifter om den bedömde (däribland även om hans språkkunska- per), som bedöms i en femgradig skala. Därefter anges den bedömdes
önskemål beträffande framtida arbetsuppgifter, skäl för vitsordets upp- rättande samt vitsordssättarens grad av personlig kännedom om den be- dömde m m. Det egentliga vitsordet inleds med en bedömning av veder- börandes personliga egenskaper i tre avsnitt (karaktär samt psykiska och fysiska egenskaper) enligt en niogradig skala, där utrymme även finns för uppgift om han inte kan bedömas i ett visst avseende. För de fysiska egenskaperna samt för bedömningsfaktorerna »Kameradschaft» och »Auf— treten» utnyttjas endast skalstegen 2, 5 och 8. Beskrivningar finns för varje särskild bedömningsfaktor. För skalstegen finns mera allmänt hållna beskrivningar. Bedömningsfaktorerna är i avsnittet för karaktär:
Wille/ Entschlusskraf t Psychische Belastbarkeit Verantwortungsbewusstsein Kameradschaft Auftreten
I avsnittet för psykiska egenskaper bedöms följande variabler:
Auffassungsgabe Denk- und Urteilsvermögen Miindlicher Ausdruck Schriftlicher Ausdruck
De fysiska egenskaperna uppdelas i:
Körperliche Belastbarkeit och Sportliche Leistungsfähigkeit.
I nästa del av vitsordet bedöms — också enligt en niogradig skala — den bedömdes lämplighet för och prestation i sin tjänst med följande variab- ler:
Einsatzbereitschaft Planungsvermögen Zuverlässigkeit Organisationsgabe Durchsetzungsvermögen Lehrbefähigung Zusammenarbeit Diskussionsvermögen Fachkenntnisse Eignung zur Menschenfiihrung Vorschriftenbeherrschung Dienstaufsicht Technisches Verständnis Beurteilungsvermögen Praktisches Können Fursorge fiir Untergebene
Därefter föreslår vitsordssättaren åtgärder för att ytterligare befrämja den bedömdes förmåga i de avseenden där han är framstående och att förbättra hans förmåga i de avseenden där han är svag.
I nästa avsnitt i vitsordsblanketten bedöms i 9-gradig skala officerens prestationer i befattningen och sammanfattas i 8-gradig skala hans lämp- lighet för befordran. I det senare fallet används bokstäver, där A—D betecknar fallande grad av befordringslämplighet, E anger att officeren kommer i fråga för befordran först om han ytterligare styrker sin förmåga och F används när officeren på grund av olämplighet eller bristande presta-
tioner f 11 inte kan förutses bli befordrad. G används om befordran inte kan komma i fråga av åldersskäl och H om så är fallet av andra skäl som t ex uppnådd högsta tjänste- och lönegrad i karriären, stadigvarande ned- sättning av den fysiska konditionen eller fast bindning till en bestämd ort.
Det egentliga vitsordet avslutas med kompletterande omdömen med vitsordssättarens egna ord beträffande den bedömde i avseenden som inte tidigare berörts i vitsordet eller som förtjänar att utvecklas vidare samt utrymme för den bedömdes underskrift vid delgivningen. Vidare lämnas på blanketten förslag om placering av den bedömde på kortare och längre sikt samt finns utrymme för granskande chefers ställningstaganden dels till Vitsorden, dels till vitsordssättarens bedömningsskala. Den senare be- döms i en skala från A till E, där A betecknar en mycket välvillig och E en mycket sträng bedömningsskala.
Efter krigsförbandsövningar används en förenklad vitsordsblankett. Befordringsberedningar förekommer inte.
3. Nuvarande system
3.1. Militär personal på aktiv stat 3.1.1 Allmänt
Krigsmaktens behov av regementsofficerare på aktiv stat kan i princip härledas från krigsorganisationens behov av sådan personal, medan antalet kompani- och plutonsofficerare till stor del bestäms utifrån fredsorganisa— toriska synpunkter.
Kopplingen mellan freds- och krigsorganisationen främst beträffande regementsofficerare medför att tillsättning av tjänster avsedda för sådana inte endast avser fredsbefattning utan dessutom ofta medför att veder- börande krigsplaceras i en viss befattning som kan kräva helt eller delvis andra kvalifikationer än vad som fordras för fredsbefattningen.
Från och med budgetåret 1972/73 har krigsmakten gått över till nytt tjänsteställningsystem som bl a innebär att tjänstegrad/klass, som ger ut- tryck för den kompetens vederbörande har för att kunna uppehålla eller placeras i vissa typbefattningar inom freds- och krigsorganisationen skilts från innehavet av tjänst, som avser vederbörandes löneställning och freds- tida funktion. För militära och civilmilitära tjänstemän kan alltså beford- ran innebära dels tjänsteställningsbefordran, dvs tilldelande av högre tjänstegrad/klass, dels lönegradsbefordran.
För åtskilliga befattningar i såväl krigs- som fredsorganisationen krävs en kvalificerad utbildning utöver den obligatoriska. För att säkerställa tillgången på kompetent personal sker kontinuerligt fortbildning genom kurser och planmässig växling mellan olika befattningar. För att möjlig- göra en ändamålsenlig befattnings— och personalplanering har man inom krigsmakten i stor utsträckning frihet att tillsätta militära och civilmili- tära tjänster utan ansökningsförfarande men inom ramen av ett beford- ringssystem som bygger på upprepat urval.
Kungl Maj:t har den 30 juni 1972 utfärdat dels provisoriska bestäm- melser om villkor för innehav eller utövning av militär tjänst m m, dels provisoriska bestämmelser för tjänsteställningsbefordran för militär och civilmilitär personal på aktiv stat. Av bestämmelserna framgår att såväl lönegrads— som tjänsteställningsbefordran kan indelas i två typfall, näm- ligen en form av tjänstetidsbefordran, varvid föreskriven godkänd utbild- ning förutsätts, och urvalsbefordran. Beträffande lönegradsbefordran tillämpas tjänstetidsbefordran inom de för militär och civilmilitär perso-
nal fastställda befordringsgångarna samt vid tillsättande av tjänst för regementsofficer i lönegrad A 25—23. Urvalsbefordran tillämpas vid tillsättande av högre tjänster. Beträffande tjänsteställningsbefordran tillämpas tjänstetidsbefordran för plutons— och kompaniofficerare samt för regementsofficerare till och med major, samtliga med vederlikar, samt urvalsbefordran för övriga regementsofficerare med vederlikar.
3.1.2. Vitsord, yttrande
Som underlag vid befordran — speciellt urvalsbefordran — finns stadgat om yttrande eller vitsord över vederbörandes lämplighet.
Yttrande inhämtas före urvalsbefordran av plutons- och kompanioffi- cer och avges av chef som under de två närmast föregående åren haft vederbörande under sitt befäl.
Vitsord upprättas årligen per den 1 oktober eller vid ombyte av vits- ordssättande chef och avser regementsofficerare från och med kapten (vid marinen dock även löjtnant) till och med överste. Av vitsordet framgår vederbörandes personliga egenskaper, skicklighet och kunskaper i inne- havd befattning samt den vitsordssättande chefens bedömning av hans lämplighet för befordran till högre tjänst. Med vitsordssättande chef menas i detta sammanhang den chef, under vilkens befäl vederbörande tjänst- gjort sedan vitsord senast avgavs.
Sedan den vitsordssättande chefen — eventuellt efter hörande av lägre chefer — upprättat vitsordet insänds det till vederbörlig försvarsgrenschef eller för officer vid försvarets intendentkår till personalkårchefen efter att i förekommande fall ha underställts högre chefer.
En för krigsmakten gemensam vitsordsblankett, vilken även omfattar normer för blankettens utnyttjande, finns f n fastställd i kommandoväg. Den vitsordssättande chefen skall enligt denna avge sitt omdöme om vederbörandes personliga egenskaper, tex befälsegenskaper, samarbets- förmåga o dyl, genom att med ett kryss utmärka något av sex rangord- nande värdeomdömen från »synnerligen framstående» till »otillfredsstäl- lande». På samma sätt bedöms tjänsteduglighet i befattning, speciella färdigheter och militära kunskaper. Vidare anges omdöme om karaktärs- egenskaper och tillfogas de övriga upplysningar som kan vara av värde. 1 en sexgradig skala anges bedömd lämplighet för vidare befordran.
6 = Bedömes lämplig för befordran i förtur 5 = Bedömes visa framstående duglighet i närmast högre grad 4 = Bedömes väl skickad att fullgöra tjänst i närmast högre grad 3 Bedömes på ett i huvudsak godtagbart sätt fullgöra tjänst i närmast
högre grad
— Bedömes ännu icke ha visat lämplighet för befordran _ Bedömes ha nått den högsta grad i vilken tillfredsställande duglighet kan förväntas '— N l !
Överbefälhavaren, försvarsgrenscheferna och i vissa fall chefer för per- sonalkårer har utfärdat tillämpnings- och tilläggsbestämmelser till Kungl Maj:ts bestämmelser rörande vitsord och yttrande, varigenom olikheter
vid tillämpningen uppstått dels mellan försvarsgrenarna och dels mellan vissa personalkårer.
3.1 .3 Befordringsberedningar
För att som rådgivande organ i fred pröva och värdesätta regementsoffi- cers lämplighet för urvalsbefordran, dvs för militär tjänst i lönegraderna A 27—C 1 —— utom tjänst med beteckningen Ar eller Br — eller för övers- telöjtnants, kommendörkaptens, överstes eller kommendörs tjänstegrad har genom beslut av Kungl Maj:t inrättats en befordringsberedning för vardera armén, marinen, flygvapnet och försvarets intendentkår. Dess- utom har Kungl Maj :t förordnat om en befordringsberedning för urvals— befordran inom mariningenjörkåren.
För urvalsbefordran av kompani— och plutonsofficerare finns av för- svarsgrenscheferna inrättade befordringsnämnder av olika art och med växlande sammansättning. Härom utfärdade bestämmelser är delvis att anse som provisoriska. I kap 8 ger utredningen som bakgrund till sina överväganden om befordringsberedningar en kort översikt över reglerna för dessa nämnder (se 8.1.4.).
I de av Kungl. Maj:t inrättade befordringsberedningarna ingår: [ arméns befordringsberedning: chefen för arméstaben (ordförande), chefen för försvarsstaben, militär- befälhavarna, chefen för Gotlands militärkommando, truppslaginspek- törerna samt cheferna. för tekniska stabskåren (denna kår sammanslås den 1 juli 1974 med generalstabskåren) och fortifikationskåren.
[ marinens befordringsberedning: chefen för marinstaben (ordförande), chefen för försvarsstaben, den till tjänsteställningen främste militäre tjänstemannen vid huvudavdel- ningen för marinmateriel inom försvarets materielverk samt militärbefäl- havarna för Södra, Västra, Östra och Nedre Norrlands militärområden. Vid prövning av regementsofficer ur flottan ingår dessutom cheferna för flottans regementsofficerskår och kustflottan i beredningen, medan chefen för kustartilleriets regementsofficerskår samt den till tjänsteställ- ningen främste av cheferna för Stockholms, Blekinge och Göteborgs kust- artilleriförsvar ingår vid prövning av regementsofficer ur kustartilleriet.
[flygvapnets befordringsberedning: chefen för flygstaben (ordförande), chefen för försvarsstaben, chefen för första flygeskadern, den till tjänsteställningen främste militäre tjänste- mannen vid huvudavdelningen för flygmateriel inom försvarets materiel- verk, militärbefälhavarna för Södra, Östra, Nedre Norrlands och Övre Norrlands militärområden, cheferna för sektion 1 och 2 i flygstaben, systeminspektören samt inspektören för flygsäkerhetstjänsten.
I försvarets intendentkårs befordringsberedning chefen för försvars- staben (ordförande), cheferna för försvarsgrensstaberna, cheferna för huvudavdelningen för armémateriel och huvudavdelningen i Karlstad inom försvarets materielverk samt inom den förstnämnda chefen för in- tendenturavdelningen, chefen för försvarets intendentkår samt militärbe— fälhavarna.
Förutom de ovan nämnda ledamöterna ingår i befordringsberedning- arna två överstelöjtnanter (kommendörkaptener), varav minst en skall inneha tjänst i A 27, vid prövning av regementsofficers lämplighet för tjänst i A 27 eller för utnämning till överstelöjtnants (kommendörkap- tens) tjänstegrad. Vid prövning av lämplighet för tjänst i A 29—B 7 ingår en överste och en överstelöjtnant (kommendörkapten) eller två överste- löjtnanter (kommendörkaptener). Överstelöjtnant (kommendörkapten) som ingår i beredning vid sådan prövning skall inneha tjänst i lägst A 29. Dessa ledamöter utses på förslag av vederbörlig försvarsgrenschef, för intendentkåren har de dock utsetts på förslag av överbefälhavaren. Dess- utom har, beträffande förvarets intendentkårs befordringsberedning, överbefälhavaren och beträffande försvarsgrenarnas befordringsbered- ningar resp försvarsgrenschef medgivits rätt att delta i beredningamas överläggningar.
Som underlag för befordringsberedningens arbete skall ordföranden i god tid före sammanträdet tillställa ledamöterna en plan över de urvals- tjänster som förutsätts skola tillsättas under en med hänsyn till omstän- digheterna avvägd tidrymd samt vitsord, betyg, yttranden m m beträffan- de dem som kan komma i fråga för prövning av beredningen.
Vid befordringsberedningarnas sammanträden skall föras protokoll, av vilka endast skall framgå tid och plats för sammanträdet, vilka som varit närvarande, förekommande ärenden samt det slutliga omdöme varje del- tagande ledamot avgivit för varje regementsofficer som prövats av beredningen. Till protokollet skall vidare fogas en förteckning över dem som anses böra komma i fråga för befordran. Vad som härutöver har förekommit vid sammanträdet får inte yppas. Beredningens protokoll skall tillställas chefen för försvarsdepartementet, överbefälhavaren, för- svarsgrenschef och Svenska officersförbundet. Förteckningen över för befordran lämpliga skall tillställas samtliga som finns upptagna i denna.,
Liksom beträffande vitsord och yttranden har till bestämmelserna rörande befordringsberedningar utfärdats tillämpningsföreskrifter och an- visningar. Då dessa inte är enhetliga, varierar arbetsmetodik och praxis för de olika beredningamas arbete.
3.1.4. Tillämpning av gällande bestämmelser rörande vitsord och yttrande
Armén Regementsofficerare
På grund av det stora antalet regementsofficerare i armén används två slag av vitsord, tjänstgöringsvitsord och stamvitsord. Tjänstgöringsvitsordet av- ser prestationer under vitsordsåret (l.lO—30.9) eller den del därav som vitsordet omfattar. Stamvitsordet avser prestationer under de senaste (högst 5) åren i samma tjänstegrad. Stamvitsordet kan alltså sägas till viss del utgöra en utvärdering av den befordringslämplighet som tjänstgörings- vitsorden visar. Härigenom har man ansett sig vid befordringsberedningen lättare kunna finna de mest framstående befordringskandidaterna inom arméns stora befordringsenheter.
Tjänstgöringsvitsord upprättas av chefen för den myndighet vid vilken vederbörande tjänstgjort under minst tre månader samt dessutom efter krigsförbandsövning av chefen för utbildningsmyndigheten. Om samme chef skall upprätta stamvitsord, upprättas dock inte tjänstgöringsvitsord. Vitsordet insänds i fyra exemplar, i regel direkt till den chef som skall upprätta stamvitsord. Militärbefälhavare granskar dock tjänstgöringsvits- ord, om den vitsordssättande chefen lyder under honom och vederböran- de officers stamvitsord inte senare skall passera honom.
Stamvitsord upprättas i fyra exemplar av regementschef (motsvarande) . för de regementsofficerare —— dock lägst majorer — som den 30.9. har grad och/eller fullmaktstjänst vid förbandets personalkår eller är placerade vid förbandet, samt av cheferna för icke förbandsanknutna personalkårer (generalstabskåren m fl) för de regementsofficerare som har grad och/ eller fullmaktstjänst vid resp personalkår. Militärbefälhavare (motsvaran— de) avger vitsord för underställda förbands— och skolchefer samt försvars- områdesbefälhavare, medan chefen för arméstaben resp truppslagsinspek- törerna avger vitsord för chefer för gemensamma resp truppslagsan- knutna utbildningsanstalter.
Senast den 1.1 l insänder regementschef (motsvarande) vitsord till mili- tärbefälhavaren för granskning. Militärbefälhavaren vidarebefordrar samt- liga fyra exemplar till vederbörande truppslagsinspektör som, efter att ha granskat dem, senast den 1.12 sänder ett exemplar till vardera chefen för armén, vederbörlig militärbefälhavare och regementschef samt behåller ett exemplar.
Stamvitsord från cheferna för generalstabskåren och fortifikations— kåren sänds i ett exemplar till chefen för armén. Vitsord för generalstabs- officerare och tekniska stabsofficerare sänds till inspektören för det truppslag officeren tillhörde före transporten till resp kår. Ett exemplar sänds till militärbefälhavare (motsvarande), om denne granskat officerens tjänstgöringsvitsord. Ett exemplar behålles av personalkårchefen.
Senast den 5.1 skall stamvitsordssättande chef delge vederbörande offi— cer dennes vitsord. Eventuella erinringar över vitsord skall vara chefen för armén tillhanda senast den 10.1. Yttrande över erinringar avges av be- rörda chefer och av befordringsberedningen. Erinringar förekommer f n endast i ringa omfattning.
Beträffande tillämpningen av vitsordsformuläret kan nämnas att man inom armén till den 6—gradiga skalan för befordringslämplighet kan foga tilläggen stark eller svag, vilket innebär att en 16-gradig skala kan an- vändas. (»l svag» och »6 stark» brukas inte).
Kompaniofficerare
Yttrande inhämtas före befordran till kompaniofficerstjänst. Yttrande avges dessutom i form av ifylld vitsordsblankett vid ansökan till kurs som erfordras för erhållande av urvalstjänst vid specialkår samt som personal- registrator eller expeditionsföreståndare vid förband. Detta slag av yttran- de avges även vid urvalsbefordran i trupptjänst.
Plutonsoffrcerare
Yttrande avges före befordran till plutonsofficerstjänst. Dessutom be- döms plutonsofficerare med betyg efter trupptjänstgöring mellan obliga- toriska skolor. Yttrande i form av ifylld vitsordsblankett avges vid be- fordran till urvalstjänster.
Marinen
I marinen upprättas endast ett vitsord, tjänstgöringsvitsord. Detta avges fortlöpande förutom för de grupper som anges i Kungl Maj 15 bestämmel- ser även för löjtnanter, för officerare i reserven och på reservstat samt för kompaniofficerare och fanjunkare. I flottan avges vitsord för regements- och kompaniofficerare av närmaste chef som innehar lägst örlogskaptens tjänstegrad och för plutonsofficerare av närmaste chef. Fartygschef avger dock vitsord för underlydande personal oberoende av egen tjänstegrad.
Vitsord för flottans samtliga militära och civilmilitära personalkate- gorier avges på den för krigsmakten gemensamma vitsordsblanketten. medan kustartilleriet har speciella blanketter för kompani- och plutons- officerare. Speciella blanketter finns inom kustartilleriet även för stam- officerare i krigsbefattning samt för officerare i kustartilleriets reserv.
Chef som avgett vitsord sänder detta till närmast högre chef. Denne yttrar sig över vitsordet och sänder det tjänstevägen till vederbörlig perso- nalkårschef. De chefer som vitsordet passerar får härvid påteckna eget yttrande. Vitsord för kompaniofficerare i flottan som inte är fartygs- chefer — över vilka vederbörande sjöstyrkechef yttrar sig — sänds dock i regel direkt till personalkårchefen.
Flygvapnet
I flygvapnet avges liksom i marinen endast ett vitsord, tjänstgöringsvits- ord. Vitsord upprättas av närmaste chef — dock lägst flottiljchef (mot- svarande) och avdelningschef i flygstaben. Utsändande och delgivande av vitsord sker i tillämpliga avseenden på samma sätt som gäller för stamvits- ord i armén. Vid vitsordande av befordringslämpligheten får dock tillägg (plus, minus, stark eller svag) inte användas.
För kompani— och plutonsofficerare finns inte något vitsordssystem liknande det som gäller för regementsofficerare.
Före befordran till kapten av kompaniofficer avger flottiljchef (mot- svarande) yttrande över vederbörandes lämplighet för befordran, medan han före tillsättning av urvalstjänst för kompaniofficer avger yttrande på en något modifierad vitsordsblankett för regementsofficer.
Beträffande plutonsofficerare avges särskilt yttrande för befordrings- lämpligheten vid befordran till urvalstjänst samt för sökande till kompani- officersutbildning.
Förutvarande försvarets intendenturkår Vitsord för regementsofficer som tillhört den förutvarande försvarets
intendenturkår har i tillämpliga delar upprättats och avgetts på samma sätt som gäller för regementsofficer i armén. Sålunda har avgetts två slag av vitsord, tjänstgöringsvitsord och stamvitsord. Tjänstgöringsvitsord har upprättats av chefen för den myndighet officeren tjänstgjort vid och vanligen insänts via militärbefälhavaren (motsvarande) — om den vitsords- sättande chefen lyder under sådan — direkt till chefen för försvarets intendenturkår. Tjänstgöringsvitsord för kaptener ur regementsofficers- gruppen har dock alltid insänts direkt till personalkårchefen.
Stamvitsord har upprättats i fyra exemplar av chefen för försvarets intentendurkår. Härav har personalkårchefen behållit ett exemplar och sånt ett till chefen för försvarsstaben, militärbefälhavare (motsvarande), stabschef vid försvarsgrensstab eller verkschef, ett till förbandschef eller annan chef under vilken officeren tjänstgör och ett exemplar till veder- börande officer.
3.1.5. Tillämpning av gällande bestämmelser rörande befordrings- beredningar
A rm én
Förutom de ledamöter som enligt Kungl Maj:ts bestämmelser ingåri befordringsberedning har på senare tid arméinspektör ur militärområdes— stab i egenskap av i kommandoväg utsedd ersättare närvarit vid bered- ningens sammanträden då vederbörande militärbefälhavare tillhört mari- nen eller flygvapnet.
Omkring den 20.12 tillställs ledamöterna i befordringsberedningen:
a) En sammanställning över befordringsbehovet under det kommande året (behovslista). Härvid har medräknats förutsedda behov av tjänste- gradsbefordringar till överste och överstelöjtnant samt lönegradsbe- fordringar till lönegradsskiktet A 29—13 7 inom varje befordringsenhet samt en reserv på i regel 50%.
b) En datalista omfattande samtliga regementsofficerare som under sist- lidna vitsordsår i någon instans givits vitsord för befordran (lämplig- hetsvitsord 3 eller högre) och för vilka viss tid förflutit sedan senaste befordran. Härvid medtas även regementsofficerare som förenar tjänst eller är tjänstlediga.
c) Preliminära förslag till befordringslistor. I dessa utmärks sådana rege- mentsofficerare med en »stjärna» (stjärnmärkes), som kan tas upp på listan utöver behovslistans antal beroende på att de innehar det lägre lönegradsalternativet i tjänst med alternativa lönegrader eller har vikariatslöneförordnats i högre tjänst eller att de under hela beford- ringsåret är tjänstlediga eller förenar tjänst eller avses befordras under innevarande befordringsår.
d) Jämförelser mellan tidigare befordringslista och verkställda beford- ringar, mellan verkställda och prognosticerade befordringar för olika regementsofficerskurser och avseende verkställda befordringar i för- svarsgrenarna samt förteckningar över antal högskoleutbildade (MHS
högre kurs) i olika officerskurser och avgångar med pension i innehavd tjänstegrad.
e) Statistik över vitsord avgivna per den 30.9 året före beredningens sammanträde.
Senare kompletteras underlaget med en förteckning över de regements- officerare som — utöver det preliminära förslaget — av ledamöter föreslås bli uppförda på befordringslistor.
Ledamöternas förberedelsearbete inför befordringsberedningens sam- manträde börjar redan vid granskningen av vitsord och intensifieras från den tidpunkt underlaget erhållits. Detta arbete — som tex innefattar diskussioner med underlydande chefer — pågår ända fram till beredning- ens sammanträde som pågår under ca en vecka i slutet av januari eller början av februari. Före sammanträdet tjänstgör de icke självskrivna ledamöterna vid arméstaben under några veckor och studerar då bl a inkomna vitsord och kontrollerar att kandidatlistorna avseende befordran till överstelöjtnant är fullständiga och riktiga.
Vid befordringsberedningens sammanträde behandlas befordringar under tiden den 2.4.—l.4. (befordringsåret), varvid — om inte skäl före- ligger för annan ordning — först behandlas befordran till överste, därefter till tjänst i lönegradsintervallet A 29—B 7 och slutligen till överstelöjt- nant. Vid vart moment behandlas varje befordringsenhet för sig. llnfan- teriet och kavalleriet utgör en gemensam befordringsenhet medan övriga truppslag och personalkårer vardera utgör en befordringsenhet. General- stabskåren utgör dock inte någon särskild befordringsenhet utan general- stabsofficerarna hänförs till truppslag eller personalkår enligt chefens för armén bestämmande ivarje särskilt fall.
Inledningsvis granskar beredningen eventuellt inkomna erinringar över vitsord, om dessa kan påverka beredningens ställningstagande rörande de officerare som kommer att föreslås till befordran. Om erforderligt under- lag saknas, kan beredningen föreslå att vederbörande skall undergå sär- skild prövning under tiden till nästa beredning. I detta sammanhang granskas också resultaten av de »särskilda prövningar» som föreslagits av föregående beredning.
Därefter upptas de regementsofficerare som uppförts på kandidatlista till värdesättning och prövning. Härvid anger ordföranden först det antal kandidater som enligt behovslistan skall tas upp på befordringslistan, varpå vederbörlig truppslagsinspektör (chef för personalkår) föredrar ett motiverat förslag till befordringslista. Beredningens ledamöter utökar listan med egna förslag till kandidater, varpå diskussion följer. Efter denna föreslår ordföranden kollektivt »Ja» på »säkra namn» (och kollek- tivt borttagande ur diskussionen av andra namn). För återstoden sker skriftlig omröstning med enkel majoritet, varvid varje ledamots röstning förs till protokollet. De slutliga befordringskandidaterna uppförs i tjänsteställning på listor, varje grad och befordringsenhet för sig. Bered- ningen anger alltså inte i vilken ordningsföljd befordran bör ske bland dem som förklarats lämpliga.
I protokollet över de vidtagna omröstningarna antecknas att beford-
ringsnämndens ledamöter beträffande samtliga kandidater som inte blivit föremål för omröstning enhälligt uttalat »Upptages icke på årets beford- ringslista».
Under senare år har antalet befordringskandidater, som bedömts av arméns befordringsberedning, dvs regementsofficerare med vitsord 3 och högre varit:
För befordran till överste ca 200 » » » överstelöjtnant ca 200 » >> >> major ca 600
Summa 1 000 Av dessa har, för år räknat, igenomsnitt 11 befordrats till överste 28 » » överstelöjtnant 49 >> >> major
Angivna tjänstegrader hänför sig till det före den ljuli 1972 gällande tjänsteställningssystemet.
För bedömning av kompani- och plutonsofficerares lämplighet för be- fordran till urvalstjänster finns inrättade tre slag av befordringsnämnder: en vid förbandet, en avseende truppslaget (specialkåren) och en för armén gemensam. I förbandens befordringsnämnd ingår cheferna för utbild- nings- och stabsavdelningarna (motsvarande) samt bataljonschefer, i vissa fall förbandets personalofficer samt tre representanter för vederbörande personalorganisation, vilka »utses» av den lokala personalföreningen och »förordnas» av förbandschefen. Tillsättning av urvalstjänster vid myndig- heter utan egen grundrekrytering föregås av värdering av kandidaterna i truppslagets (specialkårernas) befordringsnämnd. I denna ingår veder- börande truppslagsinspektör, truppslagsavdelningschefen, en tjänsteman vid truppslagsavdelningen enligt inspektörens närmare bestämmande samt en representant för de lokala personalföreningarna, som »utses» av kom- pani— resp plutonsofficersförbundet och »förordnas» av truppslagsinspek- tören (personalkårchefen). Vid tillsättning av truppslagsoberoende ur- valstjänster vid centrala myndigheter och staber värderas kandidaterna i arméns befordringsnämnd. I denna ingår cheferna för arméstabens utbild- ningsavdelning och personalavdelning samt ytterligare en tjänsteman vid personalavdelningen enligt avdelningschefens närmaste bestämmande. Dessutom ingår en personalrepresentant, »utsedd» av kompani- eller plu- tonsofficersförbundet och »förordnad» av chefen för armén.
Befordran till urvalslönegrader i annan tjänst än trupp- och expedi- tionstjänst sker efter genomgångna kurser, till vilka ansökningsförfarande tillämpas. Antal sökande till kurserna motsvarar i stort sett behovet var- för gallringen blir ringa och befordran sker efter hand.
Marinen
Även inom marinen finns förutom befordringsberedningar för regements- officerare även befordringsnämnder för kompani— och plutonsofficerare.
Dessa arbetar i stort sett på samma sätt som gäller för regementsofficers- beredningen.
Inom såväl flottan som kustartilleriet sammanträder en förberedande befordringsberedning någon tid före den egentliga regementsofficersbe- redni