SOU 1979:28

Barnolycksfall

1 Bakgrund

128

fixera och följa ett föremål med blicken är i början begränsad. Redan under de tre första levnadsmånaderna börjar barnet dock kunna fixera föremål allt längre stunder. Snart följs också föremål med blicken och barnet vänder sig efter ljud. Under den senare delen av det första levnadsåret lär sig barnet avstånd och djup genom att det kan förflytta sig. Som tidigare nämnts kan barnet gripa viljemässigt och leveridetsensori-motoriska stadiet, vil- ket innebär att barnet skaffar sig de flesta grunderna för framtida kognitiv förståelse genom att ta, känna på och stoppa föremål i munnen. 1 och med att detta beteende behärskas ges barnet enorma möjligheter till individuella skillnader på grund av att stimulans från omgivningen varierar. Med ökat intresse och stimulans från omgivningen i form av tillgång till aktiverande och stimulerande material uppstår följaktligen snabbt och frekvent situa- tioner som kan leda till olyckor. Det är lätt att farliga saker stoppas i tnunnen. att tunga föremål eller heta kastruller dras ner. Samtidigt som aktiverande och stimulans är av oerhört central betydelse för barnets utveckling är stimulans på en för hög nivå dvs. med för högt ställda krav påbarnets förmåga olycklig. Dylikt kan leda till hämmade, frustrerade barn, vilket kan medföra ett reaktionssätt som inte går att förutse, ofta en återgång, regrediering, till ett tidigare, omognare reaktionssätt, som kan ge upphov till olyckor.

Under de sista månaderna av det första levnadsåret börjar barnet kunna använda sig av tidigare förvärvade beteenden i nya situationer. Barnet börjar också kunna skilja ett objekt från en aktivitet relaterad till objekt och upp- fattar följaktligen objektet som objekt.

På egna ben

När barnet lärt sig gå följer gåövningarnas tid. Det är ett uppenbart nöje att bara gå och barnet lär sig så småningom gå på olika sätt, klättra upp och ner. Under den här perioden inträffar många fallskador, oftast lindriga. Barnet kan t. ex. klättra upp på en pall men glömmer sedan att det klättrat upp och kliver rakt ut i luften. Också allvarliga olyckor med bränn- och skållskador som följd inträffar när barn t. ex. får en kastrull med hett innehåll över sig eller stoppar föremål i icke petsäkra eluttag. Framför allt skjuter barnet saker framför sig. Fortfarande "stultar" barnet fram på stela ben och är förhållandevis klumpigt. Det rör hela benet från höften. Koordi— nationen öga-fot är också något som barnet ej behärskar från början utan detta lär det sig gradvis, vilket medför att fall blir vanliga.

Eftersom barnet länge övat att kunna släppa och ställa ifrån sig saker, börjar ettåringen kunna placera några klossar ovanpå varandra. Fortfarande är de små rörelserna svåra. När barnet t. ex. äter självt rör det armen från axelleden, vilket har till följd att rörelsen blir stor och skeden träffar inte alltid munnen.

När barnet kan förflytta sig bra lär det sig mera om omvärlden fortfarande oftast genom att ta munnen och händerna till hjälp vid utforskande av nya ting. Barnet kan känna igen föremål på bild men måste förutom att se det även få känna på det. Barnet börjar kunna härma den vuxne och använder föremål på rätt sätt, t. ex. en kniv att skära med. Det kan ofta räkna ut, att det med hjälp av t.ex. en stol kan nå något, som det vill

• Sida 129
•  Original

ha. Beteendet under denna utvecklingsperiod kännetecknas av att barnet upprepar handlingar gång på gång. Piaget menar att detta är grunden för framtida rationella bedömanden och intellektuella resonemang.

Barnet börjar uppleva rummet på liknande sätt som vuxna, dvs. barnet kan så att säga göra sig en representativ föreställning om det rum, som det leker i. Detta innebär att barnet förstår hur en boll rullat trots att inte hela händelseförloppet setts, eftersom bollen rullat in under ett skåp. Med denna förståelse kan barnet hämta bollen trots att det kanske måste ta en annan väg än den som bollen rullat. Detta är problemlösningar som är ett stort steg framåt i förståndsutvecklingen. Samtidigt innebär detta ökade olycksfallsrisker.

Tvååringen

Tvååringen behöver stora rörelseytor, tränar sin motorik mycket och är snabb. I den här åldern uppstår situationer, som kan leda till olyckor snabbt och ofta, eftersom tvååringen både är kvick och förstår mycket. Ett öppet fönster är ohyggligt farligt och lockande för en tvååring. Den egna kroppen är fortfarande något att leka med, en leksak som man tränar genom att t. ex. gå i trappor, gå på tå eller hoppa, vilket ofta medför, att barnet fallet och slår sig i det snabba tempo som det utförs. Tvååringen böjer knät or- dentligt, gör avtramp och kan nu också arbeta med armen från armbågsleden, böja den och vrida underarmen. Därför kan barnet t. ex. bläddra och hantera föremål säkrare,

Vid ungefär två och ett halvt års ålder håller barnet på att lära sig var saker och ting skall vara och då är det noga med att ingenting får ändras. Barnet blir irriterat om cirklarna rubbas. Upprepning är en annan form av inlärning som fortfarande går igen i mycket av barnets beteende. Det vill höra samma saga, det radar upp sina leksaker. Samma nogrannhet gäller dagsrutinen, som måste vara densamma dag efter dag för att passa. I den här åldern klarar man också att se skillnad på grundfärgerna, man kan sortera efter färg, men det är långt kvar till att kunna tala om vad färgerna heter.

Tvååringen har en stark jag-upplevelse och i regel en mycket uttalad egen vilja. Barnet vill inte göra som det blir tillsagt och trotsar alla krav som ställs på det. I den här åldern, den s.k. trotsåldern, är det lätt att komma ur balans, barnet är vanebundet och kan inte välja, vill inte dela med sig. Aggressionsutbrotten blir därför både vanliga och våldsamma. Bar- net slänger sig gärna på golvet, skriker och sparkar. En tvååring som får syskon visar ofta svartsjuka, som förutom att den kanske består under flera år kan innebära att tvååringen kan skada både sig själv och sitt syskon. Barnet förstår således nu mera än tidigare, vilket ibland medför att det överskattas. Det får förtroenden som det inte klarar av t. ex. släpps ut ensamt att leka varvid olyckor lätt händer. Bland annat syns detta bland drunk- ningsolyckorna, som är relativt många i den här åldern. Koordinations- förmågan och förståndet gör också att barnet inser fördelen av att använda redskap för att t. ex. nå upp till ett fönster.

Uppfattningen om det egna jaget har nu förstärkts och vad som är "jag” och "mitt” är synnerligen viktigt. Detta uttrycker tvååringen också ofta

• Sida 130
•  Original

och högt samt bevakar sina leksaker. Äganderättskänslan innebär en fara för barnet, det gör vad som helst för att få sin vilja igenom. Ännu kan barnet i regel inte dela med sig. Kontakten med jämnåriga visar sig ofta som en strid om en leksak. En leksak blir ofta attraktiv först när ett annat barn leker med den och tvååringen försöker ta den ifrån det andra barnet. Sättet att kontakta varandra i den här åldern är ofta att knuffas och även att bitas. Leken är nu och ända upp i skolåldern det centrala för barnet. Den är barnets sätt att lära sig.

Under dessa två första levnadsår har barnet huvudsakligen ägnat sig åt att utforska världen för att få en riktig verklighetsuppfattning. Då har också grunden till begreppsbildningen lagts.

Treåringen

Treåringen börjar få ett mjukt och balanserat sätt att röra sig. Framför allt kan armar och ben röras ledigt, t. ex. när barnet går svänger det med armarna. Fortfarande tar barnet dock ett steg i taget när det går nedför en trappa. Treåringen klarar att cykla på en trehjuling.

Barnet börjar nu också få större kontroll över handrörelserna. Arm— och handrörelser är så pass säkra att treåringen kan hålla upp ett glas mjölk utan att spilla. Ännu är emellertid handledsrörelserna litet komplicerade och detta kombinerat med att barnet inte riktigt förstår hur allt fungerar gör, att när de sista dropparna mjölk skall drickas ur glaset, böjer barnet huvudet bakåt i stället för att med hjälp av en handledsrörelse tippa glaset mera.

Treåringen börjar kunna knäppa en knapp, men det är svårt och fingrarna är fortfarande litet stela. Det kräver all tänkbar koncentration, varför den vuxne t. ex. inte bör prata med barnet medan detta pågår. Barnet kan näm- ligen bara utföra en sak i taget.

Från utvecklingssynpunkt är treårsperioden som beskrivits på den mo- toriska sidan en lugn period. Dock skall man komma ihåg att detta på intet sätt är fallet när det gäller Olycksfallsriskerna. Med den ökade säkerheten och vetgirigheten blir barnet också nyfiket på och kan skaffa farliga saker som t. ex. kemisk-tekniska preparat även om de är ganska högt placerade.

I regel ger treåringen ett relativt förståndigt intryck och börjar kunna uppleva sig själv och föräldrarna som ”vi". Gemenskapskänslan visar sig t. ex. i att treåringen vill vara till lags och hjälpa till hemma. Som tidigare nämnts behärskar också treåringen sina rörelser ganska bra, vilket gör att barnets förmåga lätt överskattas av den vuxne. Bränn- och skärskador in- träffar inte sällan som en följd av detta. Den vuxne förleds ofta att låta barnet vara ute ensamt vid trafikerade områden och även t. ex. att låta barnet gå ett ärende. Olyckstillbud i samband med pulkaåkning utan hjälm och med barnet sittandei pulkan med raka ben är också vanliga när treåringen får vara ute utan vuxen tillsyn.

Nu börjar barnet behöva lekkamrater, och kan även leka med jämnåriga. Det typiska för treåringars samlek är emellertid att de gemensamt gör samma sak. I dockleken är t.ex. båda mammor med barn (=dockor) som sköts samtidigt på samma sätt. Även om barnet nu kan inordna sig i en liten grupp är det emellertid viktigt att de egna behoven först tillfredsställs. Barnet

• Sida 131
•  Original

har fortfarande en mycket egocentrisk inställning. Detta innebär oförmåga att sätta sig in i en annans situation och argument.

Barnet känner i den här åldern världen bara som det själv känner till den. Detta innebär att barnet tror att alla tänker som det och förstår det, utan att barnet behöver övertyga andra om sina tankar och känslor. ] den här åldern utforskar man omgivningen och vad man kan göra i den, nya symboler upptäcks och dessa används för att kommunicera med. Genom förvärvandet av symboler får leken en mycket speciell roll för barnet i dess utveckling. Barnet skapar livets verkliga situationer i sin låtsas- eller sym- bollek utifrån sitt egocentriska sätt att se. Denna typ av lek är mycket viktig. ty här kan barnet utveckla sin självständighet med sina egna gränser och lagar men den innebär också i hög grad hanterande av från verkligheten hämtade farliga föremål.

F yraäringen

Efter den från utvecklingssynpunkt oftas lugna treårsperioden kommer en våldsamt aktiv period i fyraårsåldern med behov av stora rörelseytor. Fyra- åringen behärskar sin kropp väl och visar detta i våldsamt tempo och övermodiga rörelser. Barnet störtar fram på trehjulingen, springer och gungar högt och faller naturligtvis trots god kroppsbehärskning ofta i detta över- drivna tempo. Fyraåringen får ofta sin första tvåhjuling vilket innebär ett alltför stort risktagande av flera olika orsaker. De förhållandevis korta ar- marna och benen gör att barnet inte sitter bra på en cykel och bekvämt når styre och pedaler samt att barnet inte kan ta konsekvenserna av den fart som uppstår på en cykel. Vid inbromsande sätts oftast fötterna ned i marken, eftersom barnet inte förstår hur man går tillväga med fotbromsen.

Handens utseende förändras. Från att tidigare ha varit en knubbig, tvär, nästan fyrkantig liten barnahand med gropar i stället för knogar, blir handen nu benigare. Fingrarna blir längre och fyraåringen klarar att knäppa knappar. Handen blir också stadigare och barnet kan använda, 1. o. m. behärska, hand- rörelserna. Detta syns tydligt i ett skickligare sätt att hantera pennan, som en del fyraåringar kan hålla med tumvecksgrepp. Rörelserna blir inte heller så vida, när handen styrs från handleden. Denna ökade handskicklighet gör också omvärlden farligare. Fyraåringen börjar klara av två-momentsgrepp dvs. kan få upp barnsäkra skåplås, fönsterstängen osv.

Fyraåringen är vetgirlg och hur- och varför-frågorna är oändliga. Man är nyfiken på t. ex. eld. Barnet förstår dock oftast inte svaren på frågorna, om det inte samtidigt kan se det som förklaras. Olyckorna med eld inträffar ofta, eftersom barnet vet hur man får tag på tändstickor, förstår att gömma sig med dem och även att tända eld med dem. Trots att fyraåringen förstår betydligt mera än tidigare överskattas barnet ofta av vuxna. Barnet fungerar så att det i regel helt absorberas av leken och avskärmar sig från allt övrigt. Detta medför naturligtvis ökade risker för olyckor. speciellt i trafiken.

Genom sin språkförmåga och sin vidgade värld verkar fyraåringen ofta självsäker och påstridig, berömmer sig själv och skryter över sig själv och Sin familj. Fyraåringen går ofta till ytterligheter även beträffande känslo- uttrycken. Barnet behöver föräldrarna och är stolt över dem, men kramar

• Sida 132
•  Original

och hotelser är lika vanliga utryckssätt för känslor gentemot dem. Nästan dagliga aggressionsutbrott utan för den vuxne märkbar anledning hör till vanligheterna beträffande fyraåringen. Detta skapar också ständiga risksi— tuationer. Barnet slår t. ex. igen en dörr i vredesmod och ett finger kommer kanske emellan. Klämskador är vanliga i hela småbarnsåldern.

F emäringen

Nu är barnet tillbaka i en motoriskt sett lugnare period. Femåringen är vad man skulle kunna kalla rörelseekonomisk dvs. behärskar sin kropp och använder sig av väl avvägda rörelser för att nå sitt syfte. Femåringen rör sig således avspänt, även när det gäller balanskrävande övningar som att klättra och cykla. Från att ha haft en småbarnsrund figur med stor bål, rund mage och korta armar och ben är femåringen smalare och har fått längre armar och ben i förhållande till den övriga kroppen. Detta gör att armar och ben når fram till cykelstyre resp pedaler och att femåringen sam- tidigt sitter bra på en cykel och kan hålla balansen. Femåringen förstår också att man trampar baklänges på pedalerna för att bromsa cykeln. Av detta framgår att fem år är den tidigaste åldern man bör låta ett barn cykla på en tvåhjuling. Men förmågan gäller endast att klara cykeln. vilket medför att stora krav måste ställas på den miljö, där barnen vistas. Det dröjer åt- skilliga år innan barnet är moget att cykla i trafiken.

I regel är samordningen mellan rörelserna så bra att femåringen även börjar kunna hoppa rep.

Femåringen kan sitta stilla länge och tycker om det, därför går det att hålla kvar uppmärksamheten vid sysselsättningar som kräver fint handlag som t. ex. att sy eller modellera. Barnet är också månt om att slutföra en uppgift. Femåringen är händig och tycker om att pyssla med småsaker som att klippa och färglägga. Rörelserna är ändamålsenliga.

Med sitt ökade tålamod och större förståelse för teknik är femåringen ibland en fara för sig själv i och med att barnet prövar allt nytt noga och länge. Samtidigt harju barnet förmåga att lära sig och även att förstå mycket, varför en hel del faror kan undvikas. Man kan således lära barn i den åldern att mekaniskt utföra enkla saker t. ex. i trafiken, men man måste komma ihåg att även om femåringen fysiskt sett är relativt mogen och förstår en hel del, kan barnet inte lämnas utan vuxen tillsyn. Intresset för almanackan ökar och de allra vanligaste tidsorden och veckodag kan ofta användas rätt. Barnet är en ivrig lyssnare. Det har nu nått en sådan mognad att det har förmågan att förstå och lära sig genom att endast lyssna.

Femåringen behärskar vanligen de flesta situationer och detta resulterar i större stabilitet. Sina känslokonflikter löser barnet mer och mer genom språket. Framför allt börjar barnet kunna behärska sina besvikelser. De från fyraårsperioden så vanliga och häftiga aggressionsutbrotten har i regel helt försvunnit. En känsla av lugn och tillit präglar ofta femårsåldern. Fortfarande behövs mycken vuxenkontakt för att det skall känna trygghet. Femåringen trivs tillsammans med vuxna, vill hjälpa till och vara till lags. Förhållandet mellan barn och vuxna upplevs härigenom oftast mycket positivt från båda håll. Behovet av kamrater blir samtidigt större och femåringarna kan leka flera tillsammans och en längre tidsperiod än vad som tidigare varit fallet.

• Sida 133
•  Original

Lekarna planeras och rollerna fördelas noga och man fortsätter ofta att leka samma lek dag efter dag. I den här åldern är barnet både emotionellt och socialt så moget att det kan vara borta från hemmet flera timmar. Denna ovan beskrivna mognad innebär emellertid även att femåringarna många gånger överskattas av den vuxne och får förtroende att t. ex. gå till förskolan ensamma över trafikerade vägar och även att cykla ensam ute bland trafik, något som de absolut ännu inte behärskar.

Sexåringen

Kroppsformen förändras nu snabbt till att bli allt mer långsträckt och smal, vilket gör att sexåringen måste lära sig att behärska en kropp med helt nya proportioner. Naturligtvis är detta krävande. Sträckmuskulaturen ut- vecklas nu och med en hastighet som gör att sexåringen har riktig växtvärk, har "myror i kroppen". Allt detta påverkar barnets motoriska förmåga och sexåringen går tillbaka i sin rörelsebehärskning. Barnet har svårt att sitta stilla, slingrar benen kring stolsbenen eller ligger ännu hellre på golvet ut- sträckt i hela sin längd där också rörelsefriheten är större än vid bordet. Sexåringen är åter inne i en period då det behövs stora ytor att röra sig på. Ute flänger och klänger sexåringen, hoppar, springer och klättar gärna i träd. Grovmotoriken och balansen tränas gärna på cykeln. Cykeln för den här åldern år ett lek- och övningsredskap, icke ett transportmedel. [ och med att lekarna förläggs allt längre bort från hemmet bl.a. genom att barnet söker en attraktiv lekplats, vilket innebär en ökad exponering för trafiken, blir trafikolyckorna de allra flesta och allvarligaste. Ty fort- farande glömmer man bort trafiken om man som sexåring är på väg till skogen för att bygga en koja och klättra i träd.

Handens utseende förändras ytterligare, den antar nu vuxna proportioner, vilket innebär att den blir rektangulär från att i småbarnsåldern ha varit mera kvadratisk. Den yttersta leden på fingret börjar kunna användas. Denna utveckling av handen gör emellertid också att de långsträckta fingrarna blir fumliga och många av de färdigheter som behärskades väl i femårsåldern försämras. Matsituationen t. ex. blir besvärlig eftersom det är svårt att sitta stilla vid bordet och inte spilla, tappa och välta omkull mjölkglas. Det blir plötsligt svårt att klippa med en sax, svårt att klä på sig, speciellt att snöra skorna och knäppa knappar. Alla sådana saker som fungerade utmärkt när barnet var fem år. Till detta kommer också tandömsningen som är på- frestande och ofta ytterligare ett irritationsmoment.

Barnet är nu samtidigt oerhört vetgirigt, vill lära sig och går på upp— täcktsfärder. Sexåringen kan också vara mycket logisk och ger sken av att förstå betydligt mera, än vad som egentligen är fallet. Visserligen tillkommer just förmågan till logiskt tänkande, till att förstå orsakssammanhang, just i den här åldern, men man skall komma ihåg att det ännu är blott ganska ytligt.

Det faktum att sexåringen sämre behärskar en mängd uppgifter än han gjorde som femåring framkallar naturligtvis ilska och förtvivlan, som ofta tar sig uttryck i vredesutbrott. Sexåringen kan inte som i femårsåldern be- härska sina aggressioner, utan kastar sig ofta på golvet och skriker, sparkar och slår. Känslorna pendlar mellan ytterligheter, gråt blir lätt skratt och

• Sida 134
•  Original

tvärtom. Barnet visar många tecken på bristande jämvikt och behöver allt det stöd och den förståelse av den vuxne som tänkas kan.

Först i den här åldern kan barnet riktigt förstå och känna verkligt med- lidande och i viss mån ta hänsyn till andra människor. Under fem— och sexårsåldern har barnet från att tidigare ha haft ett starkt jag-centrerat, ego- centriskt, sätt att se på omgivningen blivit betydligt mera omgivningscen- trerat, socio-centrerat. Barnet har blivit en social varelse, har förvärvat en viss förmåga att sätta sig in i en annan individs situation och argument. Men sexåringen behöver ofta hjälp med att fatta beslut och han har svårt att välja mellan olika alternativ, något som han sedan flera år tillbaka kunnat.

Från sju till tolv år — de första fem & sex sko/åren

Den snabba utveckling som försiggått under de sex första levnadsåren avtar nu betydligt i takten. Barnet har under dessa år och följande år nästan samma kroppsproportioner, men växer totalt och blir längre. l elvaårsåldern händer motoriskt en utveckling ungefär motsvarande den för sexårsåldern, dvs. sträckmuskulaturen växer. Man växer fort på längden, har vad som ibland benämns "växtvärk". Trots detta behärskar barnen sin kropp mo- toriskt väl beträffande både de grova och de fina rörelserna samt har god balansförmåga. Motoriska upplevelser och övningar spelar fortfarande en stor roll. Skickligheten och kontrollen över rörelserna utvecklas successivt under de här åren och rörelser, som har direkt samband med den fysiska miljön, ger kunskap om den egna kroppens möjligheter. I den här åldern utsätter man sig gärna för kraftprov, man behöver öva snabbhet och förmåga.

Förmågan till logiskt tänkande, att förstå orsakssammanhang, djupnar under dessa år, men fortfarande förstår barnet inte riktigt allt som det säger. Det har inte riktigt täckning för allt, utan saknar ännu erfarenhet och drar därför gärna snabba och något omogna slutsatser. Denna period karakte- riseras emellertid av en fortsatt grundläggande begreppsbildning. Det nya som inträffar är att barnet börjar kunna genomföra konkreta intellektuella operationer, dvs. det börjar kunna handskas med sina tankar. Detta beror på att förmågan att klassificera har utvecklats till en sådan nivå att barnet kan ordna hierarkier inom samma klass. Som exempel kan tas begreppet trä, vilket hitintills har inneburit alla träslag och utan åtskillnad. Nu kan begreppet trä delas upp i olika träslag. Barnet har nu också förmågan att arbeta med mera än en princip vid problemlösning. Det är t. ex. i regel först nu som barnet börjar förstå att två bägare kan innehålla samma mängd vätska trots att den ena bägaren är högre än den andra, men att detta kom- penseras av att den senare bägaren är vidare. Barnet kan förstå principen genom att experimentera sig fram, men knappast ännu enbart med hjälp av lagar och principer. Barnet kräver kunskap om olika vetenskaper för att den vidare begreppsbildningen skall underlättas. I låg- och mellansta- dieåldrarna sysslar barnet också gärna med vetenskapliga experiment och t. ex. smällare, dessutom ofta med hemmagjorda sådana. Detta, tillsammans med Slangbellor, är typiska olycksalstrande produkter i de här åldrarna.

Barnet börjar nu kunna ta emot lika synpunkter, väga dem mot varandra och fatta en egen ståndpunkt. Som tidigare sagts kan barnen också samarbeta

• Sida 135
•  Original

med varandra och är inte längre enbart inriktade på att få sina egna önskemål tillgodosedda.

Den stora frigörelsen från hemmet och den första egentliga självstän- dighetsförklaringen kommer i regel i och med det första skolåret. Och det är en positiv frigörelse. Sjuåringen är emellertid både en självständig individ som reagerar och revolterar och visar sig överdådigt självsäker och samtidigt en ömkligt rädd varelse. Genom tankeförmågans utveckling har man fått ökad möjlighet att tänka sig in i olika saker som kan hända en. Och man kan faktiskt i sjuårsåldern vara rädd för sin egen skugga.

Barnet läser nu mycket men kan inte välja litteratur utan tar det som är lättåtkomligt. Men barnets val måste respekteras, eftersom det bygger på nyfikenhet och aptit på omvärlden. Barnet har nu också börjat ifrågasätta den vuxne och övergår från undergivenhetsinställning till krav på ömsesidig respekt. Kamrater är för denna ålder det viktigaste även om föräldrar behövs.

Symbolleken, låtsasleken, t. ex. rolleken, avtar vartefter barnet blir äldre och ersätts av regellek. Både etablerade regler och spontana egna regler är vanliga i den här åldern. De förra ger en uppfattning om vad som överförts till barnen särskilt med avseende på samarbetsinrikting, respekt för andra människors värde och liknande. De spontana reglerna spelar en stor roll på så sätt att de är uttryck för vilka erfarenheter barnet gjort och vilka värderingar barnet givits. Det är under den senare delen av denna period som de små gängen och klubbarna dyker upp. Dessa grupper förefaller ofta att fungera enligt barnens eget, ibland egenartade, regel— och normsystem och kan helt enkelt innebära en träning för barnen att fungera enligt detta. När denna träning sedan är färdig upphör ofta klubben eller gänget. Re- gelleken som lekform måste vid sidan av imitationen anses vara av stor betydelse för den första och grundläggande attityd- och värderingsbildningen och det är nu ett grundläggande värderingssystem skapas.

I och med skolans början anses barnet plötsligt moget att klara av en mängd nya svåra situationer som det mot bakgrund av vad som sagts om både självständighet och osäkerhetskänsla inte kan. Framför allt ställs det krav på barnet i trafiksituationer på vägen till och från skolan. Barn i sju- åttaårsåldern saknar förutsättningar för att klara trafiken självständigt som gångtrafikanter. Detta visar entydigt professor Stina Sandels forskningar. Barn är fortfarande små, kan inte se över bilar och syns inte heller över bilar och de har fortfarande det lilla barnets sätt att se, vilket innebär att upptäcka detaljer först och helheten långt senare. De tittar dessutom på detaljer som för dem är intressanta. Barn har inte heller en vuxens förmåga att i ögonvrån upptäcka om ett fordon närmar sig. De kan inte växla från fjärr- till närseende lika snabbt som vuxna. Det tar betydligt längre tid för ett barns öga att anpassa sig, ackomodera, till att se klart vid en förändring av avståndet mellan ögat och det iakttagna föremålet. Barnet ser först en suddig obestämd figur, som så småningom klarnar. Barn i den här åldern ser inte heller tydligt på långt håll som vuxna och man tolkar sina synintryck utifrån sin erfarenhet. Barn i sju-åttaårsåldern kan inte heller med hjälp av hörseln avgöra som en vuxen från vilket håll ett ljud kommer t. ex. ett fordon som närmar sig. Fortfarande är barnen också spontana och styrs i sitt handlingssätt av plötsliga impulser. Ty barn har alltid motiv för sitt handlande och dessa motiv styrs av barns intressen, vilka inte sammanfaller

• Sida 136
•  Original

med vuxnas. Detta handlingssätt gör att de, glömska av allt utom det som de för tillfället har i huvudet, ger sig iväg på upptäcktsfärder allt längre från hemmet och oberoende av huruvida de vistas på trafikfarligt område eller ej.

Förmågan att cykla i trafik som innebär att kunna hålla balansen, uppfatta en eventuell situation, snabbt avgöra hur man skall handla och direkt kunna utföra handlingen är något som först tolvåringen behärskar. I kretsen av kamratgänget uppmuntras det korrekta beteendet dessutom inte alltid.

Från tretton till arton år — ungdomstiden

I början av denna period växer ungdomarna, blir tonåringar, långa och gäng- liga, men erhåller ändå snabbt förmågan till nästan fullständig motorisk kontroll. Att i rörelse handskas med föremål som t. ex. en boll som också är i rörelse, är en krävande och tränande rörelsekombination. Idrott betyder ofta mycket i den här åldern.

Tonåringen har även förmågan att utföra komplexa intellektuella ope- rationer utan att nödvändigtvis ha konkret material tillgängligt. Utveck- lingen har kommit så långt att tonåringen kan delta i och har nöje av att medverka i de flesta av de vuxnas verksamheter som arbete, andra syssel- sättningar och beslutsprocesser.

Den känslomässiga sidan kännetecknas i dessa åldrar av instabilitet och osäkerhet. Tonåringen är både vuxen och inte vuxen, men är framför allt inte så vuxen som han eller hon ger sken av att vara. Tonåringen har ett stort behov av trygghet och stöd från vuxna men har svårt att ta emot det. Detta är år av oändliga missförstånd. Finns emellertid från början den starka identifieringen, tryggheten hemifrån, klarar den oftast att överbrygga den här ålderns utåt sett negativa yttringssätt.

I den här åldern ifrågasätts hela den vuxna världen och det hör till ut- vecklingsmönstret. Det är att söka efter en egen identitet. Tidigare har barnet satt sin tillit till vuxna för en fortsatt gynnsam utveckling. Nu måste barnet lära sig att sätta sin tillit till sig självt. Därför blir den socio-emotionella sidan den viktigaste nu.

Kamrater har kommit att betyda ännu mera. Ungdomarna strävar efter att tillhöra en grupp och inom denna grupp vill man likna varandra nästan till identisk likhet. Gruppbildningen i den här åldern har en målinriktning, dvs. den fungerar inte bara för reglernas och normernas skull. Detta mönster påbörjades redan under de första skolåren men är särskiltmärkbartjust nu. Ungdomarna i den här åldern har också utvecklats så att de kan förväntas klara av att fungera i demokratiskt styrda grupper.

Biologiskt är tonåringen av idag väl utvecklad, medan den sociala ut- vecklingen inte har påverkats i samma takt. Tonåringen är ofta osäker på sig själv, sin roll, sin identitet och utvecklar därför gärna ett socialt roll- mönster som man tror uppskattas av kamratkretsen, gänget. Kamraterna är det viktigaste för tonåringen. Ungdomar kan ofta ge sig ut i gäng på dumdristiga färder på moped, motorcykel och i bil, i upprörd sinnesstämning eller i samband med förtäring av alkohol. De är unga och obetänksamma och vill imponera på kamraterna. Dessa åldrar tillhör därför den grupp som

• Sida 137
•  Original

mest frekvent exponeras i trafiken och som även drabbas av de allvarligaste olyckorna.

Ungdomar i tonåren är ofta både intresserade och skickliga men också övermodiga utövare av sport och idrott, vilket medför olyckor. Skidolyckor i samband med utförsåkning och rullbärdesolyckor är vanliga. Gemensamt för dessa olyckor såväl som för mopedolyckorna är att skyddsutrustning och övriga föreskrifter ofta negligerats. Olyckor i dessa åldrar hör också samman med aggressioner och nedstämdhet men även med det övermod och den oreserverade hänförelse som hör ungdomstiden till.

• Sida 138
•  Original

• Sida 139
•  Original

Bilaga 2 Socialstyrelsens författningssamling

ISSN 0346—6000

Ansvarig utgivare: Överdircktör Sven-Olof Hedengren

Socialstyrelsens anvisningar om förebyggande av barnolycksfall;

den l3 maj l977.

Socialstyrelsen har beslutat fastställa följande minneslista angående vad som bör iakttas i hemmet för att så vitt möjligt förhindra olycks- fall bland småbarn. Minneslistan bör tjäna till ledning för sjuksköterskor inom barnhälsovården och distriktsvården då de vid hembesök ger råd om åtgärder i ifrågavarande syfte.

Dessa anvisningar ersätter medicinalstyrelsens cirkulär den 3 decem- ber l960 (MF l960: 113) angående olycksfallsprofylax bland barn. Hedengren, Alsén, Linde, Nicolausson, Lefvert, Andreasson, Möllerl

(Byrå SN ])

Förebyggande av barnolycksfall

Minneslista för sjuksköterskor inom barnhälsovården och distrikts- vården vid hembesök. ]. Trappor, såväl inom- som utomhus, bör ha räcken och vid behov grindar. Fönster och balkongdörrar bör vara försedda med säkerhetsspärr som tillåter högst 10 cmzs öppning. Spärrar och krokar skall vara ordentligt påhakade när fönstren är stängda. 3. All elektrisk materiel skall vara S-märkt och felfri. Vägg- och gren— uttag bör vara av ”petsäker” typ, dvs försedda med inbyggda klaf- far. I annat fall bör skyddsproppar finnas.

lx)

4. Mediciner — även receptfria som tex magnecyl och järnpreparat — skall förvaras i låsbart skåp, placerat på minst l40 cm klätterfri höjd.

5. Vådligu eller frätande ämnen (starka rengöringsmedel, växtskydds- medel, konc. ättiksyra etc) skall förvaras på för barn oåtkomlig plats och i sin originalförpackning. Dessa ämnen bör förvaras i överskåp, helst försett med säkerhetsregel. Etikett skall tydligt ange innehållet. Milda disk- och tvättmedel kan förvaras i underskåp om säkerhetsregel finns.

6. Verktyg och hushållsredskap skall förvaras oåtkomligt för barn om de är av det slaget att barnen kan skada sig eller andra med dem.

7. Vid bruk av el-maskiner och apparater inom hemmet, tex kött- kvarn, tvättmaskin, centrifug. mangel e dyl skall särskild försiktig- het iakttas.

8. Kastruller och förvaringskärl med hett innehåll skall alltid placeras så att barn inte kan välta det över sig. Säkerhetsanordningar finns

Åhh * "(ä'

SOSFS (M) 1977: 17

Tryckt den 22 juni 1977

• Sida 140
•  Original

140

SOSFS (M) 1977: 17

i handeln, tex häll- och ugnsskydd, tippskydd för spisen samt kaffebryggtratt med förlängd pip. Tänk på att el-clementcns yttem- peratur kan bli mycket hög och orsaka brännskador och brand.

9. Alla slags tobaksvaror, tändsticksaskar och cigarettändare samt vin och sprit skall förvaras oåtkomligt för barn. Askkoppar skall pla- ceras utom räckhåll. ll). Barnets säng bör ha höga gavlar och lodräta spjälor på 7—8 cmzs avstånd. Bottncns och gavlarnas fästen bör kontrolleras. Sängar och lckhagar får ej ha trasiga eller lösa spjälor. Barnvagn skall vara försedd med effektiv broms. ll. Späda och små barns kläder och leksaker får inte vara försedda med prydnader som tofsar, knappar eller kulor som barnen kan svälja. Barn kan även skada sig på vassa, trasiga eller olämpliga leksaker.

l2. Om trupp används skall den vara oskadad. sugstycket skall vara fastsittande och skyddsbrickans diameter minst 40 mm. Upprepad kontroll av hållfastheten är nödvändig. l3. Tänk på att plastvävnad kan förorsaka kvävning. Tunna plai'iskyn- ken skall ej användas som underlägg i barnets säng. Barn skall ej kunna få tag på plastpåsar, som de kan dra över huvudet och får ej heller lämnas ensamma med plasthaklappar på sig. Plastbyxa skall vara ordentligt påsatt. [ samband med denna upplysningsverksamhct rörande förebyggande av olycksfall i hemmet är det angeläget att inskärpa hos föräldrar/vård— nadshavare att små barn under inga förhållanden får leka på körbanan eller på trafikerade vägar och att de ej utan tillsyn får vistas pit bygg- platser, vid sjöar, vattendrag, vattensamlingar cllcr swimmingpooler. Ej heller bör små barn tillåtas uppehålla sig vid motorfordon. motorredskap eller lantbruksmaskiner utan noggrann tillsyn.

Enligt gällande trafiklagstiftning skall cykel, då barn skjutsas, bla vara försedd med lämpliga säten (barnsits) och skydd mot hjulckrarna.

Det bör vidare framhållas att inga barn över huvudtaget bör cykla på tvåhjuling förrän allra tidigast vid fem års ålder och då under över- vakning. Hjälm (gärna vanlig ishockeyhjälm) bör alltid användas när små barn cyklar. äker pulka, tefat eller skridskor. Vid bilåkning bör småbarn placeras i barnbilstol av godkänd typ.

Föräldrar/vardnadshavarc bör uppmuntras till att anmäla riskfaktorer som de uppmärksammar inom barnens Iekområde till barnavårdscentra- len eller till ansvariga i kommunen.

• Sida 141
•  Original

Bilaga 3 Utbildningsvägar för vissa yrkesgrupper

av barnsykolog Kerstin Bäcks/rönt

I samtliga kurs— och läroplaner har angivits att varje utbildningsanstalt utifrån utbildningens riktlinjer kan lägga upp sin lokala kursplan i samverkan mellan de studerande och lärarna för att skapa en behovsorienterad utbildning.

Vid beräkning av timantal utifrån en poängangivelse har räknats med 37 tim/vecka och 16 veckor per termin som studietid. [ en del utbildningar anges något färre antal timmar än 37 per vecka och 20 veckor per termin. Med timmar avses vanligen lektionstimmar.

[ så gott som samtliga utbildningar anges endast rubricerade ämnesom— råden som exempelvis något av ett antal delmoment inom ett huvudmo— ment. 1 nedan presenterade beräkning har inte hänsyn kunnat tas till de eventuellt olika viktkomponenter som ett delmoment kan ha jämfört med ett annat. Detta anges inte i resp. kurs- och läroplan, varför å andra sidan varje enskild studerandegrupp med lärare kan avgöra hur stor vikt man vill lägga vid något Speciellt område. I samtliga kurs- och läroplaner anges dessutom att valmöjligheterna är stora och att kurs- och läroplanerna endast skall betraktas som stöd för att förvissa sig om att de angivna momenten behandlas under utbildningens gång. Det totala antalet timmar såväl som andelen kan således i viss utsträckning slå fel. Utredningens avsikt är emel- lertid endast att i grova drag försöka åskådliggöra huruvida och vilken andel barns utveckling och barnsäkerhet får inom respektive utbildningsvägar.

För sjuksköterskor som avser att arbeta med barn och ungdom inom hälso- och sjukvård finns en 40-poängs utbildning. Denna utgör en vidareutbildning av sjuksköterskor/ör verksamhet inom barnhälsovård oe/i sko/hälsovård. Syftet är att ge fördjupad kunskap om och färdighet i hälso- och sjukvård för barn och ungdom. Den omfattar bl.a. barnhälsovård och skolhälsovård. Social- och kommunikationspsykologi samt pedagogik ingår med inriktning på sjuksköterskans undervisningsuppgifter. Omfattningen av dessa motsva- rar ca en poäng vilket innebär ca 30 timmar. Inom området hälso- och sjukvård som omfattar 8 poäng. vilket motsvarar ca 240 timmar. behandlas barnsäkerhet. Detta uttrycks emellertid inte i vare sig utbildningsplan eller kursplan.

För sjuksköterskor som avser att arbeta inom öppen hälso- och sjukvård finns en 40-poängs utbildning. Denna utgör en vida/"ei”bildning av sjukskö- terskor/ör en _ii'aintia'a verksam/ie! inom (lis/rikisvård. Syftet är bl. a. att ge ökade kunskaper och erfarenheter i socialmedicin, barnavård och barnsjuk-

• Sida 142
•  Original

142

vård med inriktning på yrkesverksamhet inom öppen hälso- och sjukvård samt ge ökade kunskaper i pedagogik och social- och kommunkationspsy- kologi med tonvikt på olika former för information i den öppna vården. 16 poäng av utbildningens totala 40 poäng avser att ge fördjupade kunskaper om barnets utveckling, fysiskt. psykiskt och socialt innefattande utveck- lingen från 0 till 12 år. 1 tid innebär detta ca 37 timmar. Förebyggande av olycksfall nämns inte separat, men ingår i Det friska barnets vård. som totalt har en omfattning av ca 30 timmar.

Dagbarnvårdare har genom en kurs för utbildning av personal i öppen bar- navård (dagbarnvårdare, barnsamariter/barnvårdare) hittills erhållit en ut- bildning omfattande 90 timmar. 40 timmar har ägnats åt psykologi och 10 timmar åt sjukdomslära. 16 av de 40 psykologitimmarna har ägnats åt att ge insikt om barns utveckling, beteende och behandling. medan inom ramen för de 10 timmarna av sjukdomslära 1 timme ägnats åt barnolycksfall. Den studerande Skall efter denna genomgång kunna redogöra för de van- ligaste orsakerna till barnolycksfall. säkerhetsanordningar. mediciner, trafik, drunkning samt tillägna sig kunskap i mun-mot-mun-metoden. Denna ut- bildning har slopats såsom varande otillräcklig men refereras här eftersom den utgör minimum av utbildning till dagbarnvårdare som nu aktivt ver- kande dagbarnvårdare kan ha tillägnat sig. Även barnvårdare har i viss utsträckning denna utbildning bakom sig.

Sedan den 31 oktober 1977 fungerar interimistiskt en 600 timmars utbildning som minimikrav. Den ligger inom ramen för gymnasieskolan och avser utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inomförskoleverksamhet bland barn 0—7 år. Av de 600 timmarna, som tidsmässigt sträcker sig över en termin, ägnas barn- och ungdomskunskap mellan 200 och 220 lektioner. Ett av sex huvudmoment inom detta ämne är grundförutsättningar för ut- veckling. Mera detaljerad form för innehållet i utbildningen ges inte. Man arbetar efter en behovsorienterad modell beträffande arbetsformer och pla- nering.

Gymnasieskolans tvååriga vårdlinjes gren för barn- och ungdomsvård in- nebär en alternativ utbildning till barnskötare, Lgy. supplement. I utbildningen ingår i psykologi. som omfattar ca 140 timmar, barnets utveckling som 1 av 4 delmoment i årskurs 1 och som 1 av 5 delmoment i årskurs 2. Totalt blir omfattningen 30 timmar. inom området barn- och ungdoms- kunskap, som omfattar ca 550 timmar. ingår barnets utveckling i årskurs 1 som 1 av 4 delmoment och i årskurs 2 som 1 av 5 delmoment. Tillsammans blir detta ca 135 timmar. Totalt ges således 165 timmar om barnets ut- veckling. Området barnets dagliga vård, som bl. a. ger eleven kunSkap om vanliga barnolycksfall i hemmet samt om åtgärder för förebyggande av barn- olycksfall. är 2 av 10 delmoment. 1 sjukdomslära är barnolycksfall och för- giftningar 1 av 18 delmoment. Syftet är att eleven skall kunna redogöra för principer för omhändertagande av den som drabbats av olycksfall eller förgiftning samt ange riktlinjer för behandling. Man avser skallskador, bränn- skador, kvävningstillbud och vanliga typer av frakturer, principer för första hjälp. principer för bedömning och omhändertagande av ett akut förgift-

• Sida 143
•  Original

ningsfall med hänsyn till andnings- och cirkulationsinsufficiens och neu- rologiska symtom. Totalt blir omfattningen ca 3 lektioner.

Färska/lärar!llbi/(lningcn är en 80-poängsutbildning som sträcker sig över 4 terminer. Syftet är bl.a. att tillägna sig en helhetssyn på barns utveckling och utvecklingsteorier. Detta ingår i pedagogikmetodik, som utgör 25 poäng av hela utbildningen. Psykologi har 204 timmar av pedagogiken. Barn- och ungdomspsykologi med utvecklingsförlopp hos barn 0—12 år, social utveck- ling och generella processer utgör 3 av 6 delområden. Detta innebär ca 102 timmar. Barnobservationer är ett av pedagogikens 5 områden med ca 20 timmars diskussion av observationerna med anknytning till bl.a. ut- vecklingspsykologi. Inom barnpsykiatri behandlas problematiska utveck- lingsperioder under ca 2 timmar. Ämnet barns utveckling får härmed en ungefärlig omfattning av ca 125 timmar.

Inom hygien och medicinsk barnavård omfattande 34 timmar skall lä- rarkandidaterna tillägna sig sådana elementära medicinska kunskaper, som krävs för att kunna medverka vid institutionernas hälsovårdande verksam- het och för att självständigt avgöra när kontakt med läkare eller sjuksköterska bör påkallas. Inom området några sjukdomar i barnaåren utgör barnolycksfall ] av 5 delområden. Området barnolycksfall avser att ge kännedom om bar- nets farliga värld, hur olycksfall förebyggs samt hur förskolläraren bör handla vid olycksfall.

Lägsradie/ärarutbildningen omfattar 100 poäng som sträcker sig över 5 ter- miner. Pedagogik-metodik omfattar 25 poäng. Enligt förslag till kursplaner (från den 24 april 1978) skall lärarkandidaten utifrån olika utvecklings-psy- kologiska teorier kunna diskutera barns utvecklingsprocess och dra slutsatser om vilka konsekvenser detta innebär för arbetet i skolan genom undervisning i en introduktion motsvarande något över 1 poäng. I tid innebär detta ca 35 timmar. Inom orienteringsämnen ingår samhällskunskap med 0,75 poäng. Här skall närsamhället inkluderande trafikfrågor behandlas. Den tidsmässiga omfattningen för olycksfallsaspekten blir 1,125 timmar.

Mal/anstadie/ärart”bildningen omfattar 120 poäng och omfattar tidsmässigt 6 terminer. Pedagogikmetodik omfattar 25 poäng. Enligt förslag till kurs- planer (från den 24 april 1978) skall lärarkandidaten utifrån utvecklings- psykologiska teorier kunna diskutera vilka konsekvenser detta medför för arbetet i skolan genom undervisning i en introduktion motsvarande ca 1 poäng. I tidstermer innebär detta ca 30 timmar. I en l-poängkurs om män- niskan behandlas människans fysiska, psykiska och sociala utveckling som 1 av 3 moment. Detta innebär ca 30 timmar. Totalt kan således människans utveckling erhålla en omfattning av ca 60 timmar.

I orienteringsämnen utgör samhällskunskap ] poäng, varav närsamhället behandlas som I av 2 områden. Inom området närsamhället utgör trafikreg- lerna 1 av 12 exempel på aspekter på närsamhället. Samtliga ryms således under 1/2 poäng i samhällskunskap. Ungefär 1,25 timmar i samhällskunskap faller här på trafikkunskap.

I bild och miljö, som utgör 1 poäng. inriktas man via bilden på miljön. varvid såväl estetiska som funktionella synpunkter beträffande t. ex. skol-

• Sida 144
•  Original

miljön behandlas och möjligheter att påverka miljöns utformning diskuteras. I tillval kemi, som utgör 10 poäng, är 1 av 5 mål att eleven skall tillägna sig kännedom om risker i kemiundervisning. Totalt torde således blivande lärare vid grundskolans mellanstadium få en utbildning i olycksfallsprofylax som i tid motsvarar ungefär 10 timmar. Påpekas bör emellertid att denna tid förutom de 125 timmar som ägnas åt trafikundervisning nästan ute- slutande ägnas åt att ge kännedom om risker i kemiundervisning.

Vikten av fortbildning parallellt med yrkesutövning framhävs i både låg- och mellanstadielärarutbildningen.

Fr'itidspedagogutbi/d/tingen utgör en 80-poängsutbildning. Detta motsvarar 4 terminer. Pedagogikmetodik omfattar 20 poäng. Den lokala utformningen av undervisningen framhävs. Ämnet barn och ungdom i samhället utgör 10 poäng och utgår från barn och ungdomar i åldern 0—16 år. Utvecklings- teorier och barns utveckling i relation till övriga människor studeras med en tidsmässig omfattning av ca 100 timmar. Här definieras ej mera i detalj än att lärarkandidaterna skall tillägna sig kunskap om barns verklighet och vad som här ingår avgör lärare och kandidater i samråd.

Högstadie/ärart”bildningen och gvmnasieläraru[bildningen dvs. äm neslärarut- bildningen utgörs av universitetsstudier i valda ämnen till en fil. kand.exa- men. Härtill läggs en påbyggnad genom en praktisk-pedagogisk utbildning omfattande 2 terminer. Pedagogik-metodik är I av 3 huvuddelar och om- fattar 120 timmar. Inom ungdomspsykologi, som omfattar ungefär en tiondel av pedagogiken, behandlas individens utveckling med tonvikt på det sta- dium på vilket lärarkandidaten kommer att undervisa som 5 av 11 del- områden. Barns och ungdoms utveckling får härigenom en genomsnittligt beräknad tidsmässig omfattning av ca 5 timmar. Inom pedagogikens 120 timmar ingår elevvård som 1 av ca 10 moment. Av dessa 12 timmar avses behandlas lärarens och skolans övriga personal som elevvårdare, elevvårds- och klasskonferenser, skolhälsovård, skoljuridik och elevernas rättsliga ställ- ning som ca 5 av 18 delmoment. Detta innebär ca 3,5 timmar. "Trafikfrågor" omnämns summariskt och avses behandlas i flera ämnen.

Barnattärds/ärart"bildningen omfattar 120 poäng, som sträcker sig över 6 ter- miner. Inom barn- och ungdomspsykologi. som omfattar 4 veckotimmar under 2 läsår, vilket innebär ca 260 timmar, ägnas undervisning om ut- veckling ungefär halva tiden. Detta innebär ca 130 timmar. Barns fysiska och psyko-motoriska utveckling under hela uppväxttiden, som också ingår i socialmedicinsk barnavård, får här 2 timmar. Barn- och ungdomspsykologi får således en omfattning av ca 132 timmar. Inom fysiologi med hälsolära som omfattar 3,5 veckotimmar under I läsår ingår barnsjukvård som I av 4 områden. Detta innebär ca 28 timmar. Inom barnsjukvård ingår akut omhändertagande av barn vid hastigt insjuknande, olycksfall och förgift- ningar, som I av 8 områden, vilket betyder 3,5 timmar. Hemsjukvård som också återfinns inom fysiologi med hälsolära innehåller första hjälpen vid olycksfall som I av 3 delområden med 9,3 timmar. Inom ämnet social- medicinsk barnavård, som omfattar 4 veckotimmar under I läsår, ingår som I av 3 huvudmoment vård och sysselsättningsmetodik. Detta innebär

• Sida 145
•  Original

ca 42 timmar. Förebyggande av barnolycksfall utgör här I av 5 delområden samt trafikkunskap som ytterligare ett av dessa 5. Tillsammans innebär detta ca 17 timmar. Inom socialmedicinsk barnavård ingår även pediatrik som I av de 3 huvudmomenten, där barnolycksfall och förgiftningar utgör I av 22 moment. Detta innebär ca 2 timmar. Åt förebyggande av barn- olycksfall ägnas således totalt ca 32 timmar.

Fritids/edan”bildningen är en tvåårig eftergymnasial utbildning. Inom gym- nasieskolan finns även en utbildning till fritidsledare som specialkurs vid två skolor i landet. Denna kurstid är ett år. Den tvååriga utbildningen om- fattar ett beteendevetenskapligt block på 360 timmar med 3 huvudmoment och 10 moment under dessa. I av dessa 10 moment behandlar personlighets- och utvecklingspsykologi som får en omfattning av ca 12 timmar och ett andra således med samma omfattning vård- och behandlingsformer. Ut- bildningens uppläggning anges endast i termen läroramar, varunder således prioritering av olika ämnen och områden relativt fritt kan ske.

Utbildning till kommunal konsumentväg/adare (tidigare benämnd såväl kon- sumentsekreterare som konsumentrådgivare) samt hemkonsulent sker genom Konsumentverkets utbildningsenhets försorg. De utbildningsmöjligheter som står till buds är grundkurser och temakurser. Grundkurserna är avsedda för tjänstemän i kommuner med konsumentpolitisk verksamhet och ny- anställda hemkonsulenter. Något formellt krav på yrkeskompetens för att bli antagen till dessa kurser har hittills ej existerat. Dock framföres i Den regionala instansens framtida verksamhetsinriktning och arbetsuppgifter (SOU 1978:16) som önskvärda kvalifikationer för de regionala handläggarna kunskaper i konsumentekonomi — däribland varukännedom- och konsu— menträtt, erfarenhet av utredningsverksamhet, viss kunskap i administrativa frågor samt god samhällsorientering och pedagogisk erfarenhet. Utredningen förutsätter också att konsumentverket även i fortsättningen ansvarar för vidareutbildning av personal på regional nivå. Utredningen pekar även på andra möjligheter till vidareutbildning, t. ex. de olika kurser på högskolenivå med konsumentinriktning som startats under senare år.

Grundkurserna omfattar en femdagarsutbildning under internatsvistelse. Förebyggande av barnolycksfall, barnsäkerhet eller barns utveckling står ej att finna i befintliga kursprogram. Påbyggnadskurserna sträcker sig över 4 dagar och är avsedda för tjänstemän i kommunerna, som genomgått grund- kursen. Temakurserna slutligen är avsedda för tjänstemän i kommunerna och hemkonsulenter. Dessa omfattar 2,5—3 dagar och behandlade år 1977 bilen, medan hushållsbudgetfrågor och konsumentkreditlagen behandlats hösten 1978 som exempel på tema.

Soria/konsulent benämns såväl gruppen barnavårds- som socialvårdskonsu- lenter. Inga formella krav finns i dag angivna för socialkonsulenter även om önskemål finns att de skall vara utbildade socionomer. I praktiken har också de flesta denna utbildning. Den yrkesutbildning en socialkonsulent har ger således inte egentliga kunskaper om barns utveckling och förebyg- gande av barnolycksfall. Rekryteringen till socialkonsulenter sker vanligen bland socionomer som dels har en bred erfarenhet av socialt arbete. dels

• Sida 146
•  Original

ett antal tjänsteår och dels visat skicklighet i tidigare socialt arbete. Antalet socialkonsulenter uppskattas till ca 50 över hela landet.

Barnvårdaras utbildning har hittills varit densamma som för dagbarnvårdare. Barnvårdare/barnsamariter är f. n. ca 1 200 över hela landet, men de flesta saknar speciell utbildning. Ca 400 har dock någon sjukvårdsutbildning, barn- skötarutbildning, hemsamarit- eller hemvårdarutbildning. En utbildning som förekommer är gymnasieskolans kurs för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskolverksamhet bland barn 0—8 år, etapp 1 specialkurs. Detta torde innebära att endast ett mycket begränsat antal har någon utbildning om barns utveckling och förebyggande av barnolycksfall. Minst 2/3 av denna yrkeskår torde inte ha någon som helst utbildning vad gäller såväl barns utveckling som förebyggande av barnolycksfall.

Hemvårdares utbildning inryms under gymnasieskolans kurs för utbildning till barnskötare och dagbarnvårdare inom förskolverksamhet bland barn 0—7 år, etapp 1 specialkurs. Denna omfattar 10 veckor med 120 timmar barn- och ungdomskunskap. Grundförutsättningar för utveckling utgör I av 6 moment och innebär ca 20 timmar om barns utveckling. Däremot tas ej barnolycksfall upp.

Polismans grundutbildning sker under 10 månader och inrymmer 40 timmar vuxenpsykologi, däremot ingenting om barn. Efter den grundläggande ut- bildningen följer två års praktisk polistjänst under handledning. I praktiken fungerar det emellertid på grund av personalbrist ofta så, att polismannen efter några månaders praktisk tjänst under handledning tvingas ut i själv- ständigt arbete. Till polisens uppgifter hör att medverka vid trafikunder- visningen med 1,3 timmar per klass och läsår under låg- och mellanstadiet samt med 1 timme i årskurs 8 med information om moped och motorförares ansvar. Polisens medverkan i låg- och mellanstadiet skall bestå i att biträda lärarna vid den praktiska trafikutbildningen. De önskemål enligt polisens egna föreskrifter som kan ställas på en polisman som skall undervisa i skolan är, förutom grundutbildning, en positiv inställning och förmåga att förmedla kunskaper till barn på ett för dem intresseväckande sätt. I praktiken är det ofta en yngre polisman som undervisar i skolan. Varje polischef avgör dessutom hur mycket en polisman kan avdelas till sådana uppgifter beroende på den totala arbetssituationen. Ofta förekommer att skolan bedöms som mindre viktig än annan arbetsuppgift.

Rikspolisstyrelsen genomför årligen veckokurser för poliser som skall syss- la med trafikundervisning i skolan. Dessa omfattar emellertid endast en vecka. Frågor om barns utveckling, barns trafikförmåga samt metodik har här en omfattning av 2,5 lektioner.

Utredningen anser sig genom denna redogörelse ha fått styrkt att kunskap om hur risken för barnolycksfall kan förebyggas inte ges i tillräcklig om- fattning till yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. Några riktlinjer för en pedagogisk uppläggning av olycksfallskydd, dvs en utbildning med syfte att lära ut omsorg om sig själv och andra, ingår inte i utbildnings- planerna. Den olycksfallsförebyggande undervisningen för barn och ungdom skjuts åt sidan.

• Sida 147
•  Original

Av framställningen framgår att barnavårdslärarutbildningen är den grund- ligaste vad avser barnolycksfallsförebyggande åtgärder. I fråga om barns utveckling erhåller barnavårdslärare, förskollärare och fritidspedagoger till- sammans med barnskötare utbildningsalternativ 2 den mest omfattande utbildningen. I förhållande till den totala vidareutbildningstiden ägnas för här aktuella sjuksköterskor en relativt omfattande andel åt barns utveckling. Den absoluta tiden är emellertid mycket begränsad.

Utbildningen av lärare för grundskolan behandlar mycket marginellt barns och ungdomars utveckling. En del av det förebyggande arbetet för äldre barn och ungdom som t.ex. trafikundervisning, båtvett, första hjälp vid olycksfall kräver en speciell kunskap som lärare inte har. Inte heller i för- skollärarutbildningen ingår detta. Varje utbildningschef vid såväl förskol- lärarutbildning som grundskollärarutbildning avgör i samråd med meto- diklärare resp. metodiklektorer och lärarkandidater huruvida tid på schemat skall avsättas för detta ämne.

• Sida 148
•  Original

• Sida 149
•  Original

Bilaga 4 Förteckning över material i

olycksfallsförebyggande syfte för barn och ungdom

UPPLYSNINGSIVIATERIEL 1978

SAMARBETSKOMMITTEN MOT BARNOLYCKSFALL

• Sida 150
•  Original

150

SAMARBETSKOMMITTENS MEDLEMMAR

Barnpsykologiska Forskningsgruppen, Pedagogiska institutionen, Högskolan för lärarutbildning, Stockholm

centerns Kvinnoförbund Cykel—och Mopedfrämjandet

Folksam

Friluftsfrämjandet

Giftinformationscentralen vid Karolinska Sjukhuset Husmodersförbundet Hem och Samhälle

Konsumentverket

Kooperativa Gillesförbundet Lekmiljörådet Nationalföreningen för Trafiksäkerhetens Främjande (NTF) Riksförbundet Hem och Skola

Rädda Barnens Riksförbund

Skolöverstyrelsen

Socialstyrelsen

Stockholms sociala centralnämnd

svenska Barnavårdslärares Förening

Svenska Barnläkarföreningen

svenska Brandförsvarsföreningen

Svenska Försäkringsbolags Riksförbund Svenska Hälso-och Sjukvårdens Tjänstemannaförbund (SHSTF) svenska Livräddningssällskapet — Simfrämjandet (SLS)

Svenska Nationalkommittén av organisation Mondiale pour l'Education Préscolaire (OMEP)

svenska Röda Korset

svenska Scoutförbundet

svenska Skolläkarföreningen sveriges Förskollärares Riksförbund sveriges socialdemokratiska Kvinnoförbund

• Sida 151
•  Original

* SAMARBETSKOMMITTEN MOT BARNOLYCKSFALL

Sekretariat: Svenska röda korset, Kaptensgatan 12, Pa Fack

104 40 Stockholm, tel 08/ 67 06 85

Nedanstående filmer, skrifter och bildmaterial rörande barnolycksfall kan beställas genom samarbetskommitténs sekretariat eller direkt från respektive organisation.

Samarbetskommittén debiterar fraktkostnaden vid större beställningar.

FILMER OCH STILLFILMER

Rekvisitioner bör göras i god tid — helst 14 dagar före visningsdag. Där inte annat anges kan filmer och stillfilmer lånas för expeditions— kostnad kr 45:—/film + frakt från AB Föreningsfilmo, Olofsgatan 6, Box 3167, 103 63 Stockholm, tel 08/ 23 36 10

Det barnvänliga hemmet. 16 mm färgfilm. Inspelad 1968 på beställning av Samarbetskommittén. Speltid 15 min. Visar barnolycksfallsrisker i hemmet.

Att växa upp i trygghet. 16 mm färgfilm. Inspelad i Kanada. Speltid 30 min. Försedd med svenskt tal 1968. Inköpt av Svenska Försäkringsbolags Riksförbund.

Livsfarlig ledning. 16 mm färgfilm. Inspelad 1967. Producent SJ. Speltid 11 min. Visar hur farligt det är att leka i närheten av högspänningsledningar. Till filmen finns en läraranvisning.

Det gåtfulla folket. Färdigställd 1973. Speltid 14 min. Berör förskolålderns faror. Filmen har samma författare som broschyren med samma titel om "barn och farligheter". Texthäfte medföljer.

se oppl Färdigställd 1972. Speltid 14 min. Vänder sig direkt till ungdomar mellan 7—14 år för att klargöra fri— tidens faror och vädjar till deras ansvarskänsla för sig själva och sina kamrater. Texthäfte medföljer.

ovannämnda stillfilmer utlånas enbart från Förenings- filmo — kostnad se ovan

Se opp för brandi Färdigställd 1975. Speltid 20 min. Vänder sig till barnavårdande institutioner. Utarbetad i samråd med Svenska Brandförsvarsföreningen m fl. Texthäfte medföljer.

Hemmets brandförsvar. Diaserie med ljudband. Färdig— ställd 1976. Speltid 12 min. Vänder sig till barn— familjer och familjedaghem. Utarbetad i samråd med svenska Brandförsvarsföreningen m fl.

Utlånas via Brandförsvarsföreningen eller brandstation på respektive ort.

Utlånas gratis enbart frakt— kostnad

För visning kon- takta SJ Film— distribution, 105 50 Stockholm, tel 08/ 22 64 20, ankn 4478

Bildband kr 75:— Diaserie kr 115:— ( inkl ljudband exkl moms)

Bildband kr 80:— Diaserie kr 130:—

(inkl ljudband exkl moms)

Bildband kr 150:— Diaserie kr 185:- (inkl ljudband exkl moms)

Diaserie kr 185:- (inkl ljudband exkl moms)

• Sida 152
•  Original

_ 2 _

Akta ditt barn. Bildband med ljudband. Färdigställd 1972. Speltid 12 min. Tecknad film om hur man före- bygger barnolycksfall. Framställd av Försäkringsbo— lagens Upplysningstjänst (FU)

Hur ser det ut i Era giftskåp? Diaserie med ljud— band. Färdigställd 1973. Speltid 12 min. Tar upp hur man bör förvara medicinflaskor, rengöringsme— del etc för att förhindra förgiftningstillbud.

Barnsäkert hemma. Diaserie med ljudband. Färdig— ställd 1976. Speltid 12 min. Tar upp olika olycks— risker inom hemmet.

De två ovanstående diaserierna säljs och hyrs av Medicinsk Information, Borgargatan 8, 117 34 stockholm tel 08/ 68 32 44. Uppge typ av bandspelare vid beställning.

TRYCKSAKER

Böcker och skrifter

Skydda ditt barn av Ulla Bonde och barnpsykolog Kerstin Bäckström. Boken som bygger på de tidigare upplagorna av Skydda ditt barn belyser förekomsten av olycksfallstyper under barnaåren samt föreslår förebyggande åtgärder. Den är härtill utökad med en beskrivning av barns utveckling och mognad från baby till tonåring relaterad till Olycksfallsriskerna under respektive åldrar. En noggrant utarbetad studiehand- 1edning ingår. Skydda ditt barn är godkänd som studiecirkelämne av Skolöverstyrelsen för tilläggsanslag (prioriterat ämne). Utgiven på förlaget Robert Larsson AB. Rabatt vid större'bestätlningar

Skydda ditt barn. Finsk upplaga från 1974. Rekvireras från Finlandshuset, Snickarbacken 2 lll 39 Stockholm tel 08/ 20 54 52

Barnolycksfall av Ulla Drakenberg, instr.sköterska, Svenska röda korset, där hon medverkat vid utarbetande av barnolycksfallskurser. Boken ger förutom åtgärder mot barnolycksfall en beskrivning av olycksfallsvård och omedelbara åtgärder på olycksplatsen. Studieplan ingår i den nyutkomna upplagan. Boken ingår i Danderyds studie— kurs "Grundläggande cirkel om förebyggande och om— händertagande vid barnolycksfall samt vad en barnvakt bör veta" tillsammans med Hem och samhälles skrift "Små barn — små bekymmer" vilken är godkänd för stats— bidrag. Barnolycksfall är utgiven på Esselte Studium 1977. Vissa institutioner får rabatt genom förlaget

Faror i barnets värld av professor Ragnar Berfenstam. Kapitel i ”Mammas och Pappas När, var, hur." Bokförlaget Forum. Ny upplaga 1975. I bokhandel

Utlånas gratis

via FU tel 08/ 24 85 20 och Samarbetskommittén

Inköp: kr 165:- Hyra: kr 40:— (exkl moms och frakt)

Inköp: kr 165:— Hyra: kr 40:— (exkl moms och frakt)

Kr 52:— inkl.moms

ca kr 35:—

ca kr 55:-

ca kr 55:—

• Sida 153
•  Original

_3_

Barn 1-7 år. Handledning för föräldrar. innehåller råd och upplysningar om barns skötsel och utveck— ling samt olycksfallsrisker i småbarnsåren. Ut— given av Svenska röda korsets barnavårdsdelegation 1973. Hekvireras från barnavårdsdelegationen, Fack, 104 40 Stockholm, tel 08/ 67 06 85.

Mot barnolycksfall 1954—1974. Skriven och utgiven av Samarbetskommittén mot barnolycksfall i samband med kon- ferensen "Var rädd om dina ungar" den 26 februari 1975. Behandlar förutom kommitténs 20—åriga verksamhet fakta om olycksfall och åtgärder till skydd mot dessa. Re— kvireras från samarbetskommittén.

Produktsäkerhet och barnolycksfall. Sammanställning från Samarbetskommittåns och Sveriges Industriför- bunds konferens 1973. Rekvireras från Samarbets— kommittén.

Vem bär ansvaret? Sammanställning från samarbets— kommitténs jubileumskonferens 1975. Rekvireras från samarbetskommittén.

Barnskydd — en uppgift för många. Referat från ett symposium om barnolycksfall hållet vid Läkaresäll— skapets riksstämma i Stockholm 1974. Rekvireras från samarbetskommittén.

Nr 62 Barnsäkerhet, Statens Planverks publikation. Innehåller föreskrifter gällande fr o m 1 juli 1973 förutom för nyproduktion, även för reparationer och renoveringar i bostäder och barnstugor, som är så om- fattande att byggnadslov krävs. Rekvireras genom AB Svensk Byggtjänst, Litteraturavdelningen, Box 1403, 111 84 Stockholm, tel 08/ 24 28 60.

Akuta förgiftningar av Birgitta Werner. Behandlar för— giftningar speciellt med hänsyn till barn. Utgiven av Giftinformationscentralen, Almqvist & Wiksell 1974. Boken lämplig för handledare. I bokhandel

Hur ser det ut i Era giftskåp? Förteckning över de preparat som är vanligast i samband med förgiftnings— tillbud hos barn. Framtagen av Giftinformations— centralen som sänder enstaka exemplar, tel 08/ 33 12 31. större beställningar skriftligen till sven olles Snabb— offset, Box 206, 171 02 Solna, tel 08/ 82 10 l6

Små barn i trafiken av professor stina Sandels. En undersökning av små barns trafikförmåga. Utgiven på Läromedelsförlagen 1968, 2:a upplaga 1972 I bokhandel Vissa institutioner får rabatt genom förlaget.

Barnolycksfall i Uppsala I av Lars H Gustafsson. En be— skrivande epidemiologisk undersökning av barnolyckor i Uppsala under en l—årsperiod. socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40, 1975. Begränsad upplaga. Kan re- kvireras från Samarbetskommittén.

kr 100 ex 4:40/st

5:50

1000 ex 3:30/st (exkl moms och porto)

kr

kr

kr

ca

kr

10:—

(inkl

(inkl

(inkl

(inkl

kr 50:-

1:40

moms)

moms)

moms)

moms)

(exkl moms och porto)

ca kr 57:—

gratis

• Sida 154
•  Original

EEQEEEZ£€£_QSE_åÄEZESh £_

Barnets farliga värld. Broschyr utarbetad av pro- fessor Ragnar Berfenstam och docent Theodor Ehren— preis för Samarbetskommittén mot barnolycksfall. Omarbetad 1978. Utgiven av Försäkringsbolagens Upp- lysningstjänst. Pekar på risker för barnolycksfall och hur man kan förebygga dem. gratis

"Hustavla" Skydda barnen. Omarbetad 1974. A3—format. Korta råd angående barnolycksfall och säkerhetsan- ordningar. Avsedd att hängas upp på väggen. gratis

"Hustavla" finsk version ratis ___—7

Det gåtfulla folket — Liten bok om barn och farlig— heter. Skrift om förskoleåldern. 1976 Trygg-Hansa. gratis

Var rädd om dina ungarl Broschyr om fritidens faror Utgiven 1978 av Samarbetskommittén och Trygg Hansa gratis

Apoteken ger råd — Förvara oåtkomligt för barnl Folder utarbetad av Apotekens informationsavdelning i samarbete med Giftinformationscentralen. gratis

Du som använder matberedningsmaskiner. Affisch i A4- format. Manar till försiktighet i samband med använd— ning av matberedningsmaskiner. Endast enstaka ex gratis

4 riskpunkter i rulltrappan. Affisch 35x70 cm. Följe- brev bifogas. Framställd av samarbetskommittén i sam— råd med Arbetarskyddsstyrelsen med anledning av upp— repade olycksfall i rulltrappor. Endast enstaka ex gratis

Är din arbetsplats en dödsfälla för barn? Flygblad i A4—format med följebrev. Avsett att anslås på byggar- betsplatser. Utarbetat av Samarbetskommittén och Lek- miljörådet i samråd med Planverket 1972 för att före— bygga barnolycksfall på byggarbetsplatserna. Distri— bueras med byggnadsloven via byggnadsnämnderna. gratis

Varning för smällare. Affisch 25x35 cm och folder som varnar för de vanligaste skadorna i samband med smällare. Framtagna av Samarbetskommittén i samråd med Rikspolisstyrelsen och med stöd av Trygg-Hansa gratis

Ett säkrare hem. Affisch ca 40x70 cm. Utgiven av För— säkrings AB Skandia i samarbete med Socialstyrelsen och Samarbetskommittén. Erhålles på närmaste skandia- kontor. gratis

Var rädd om dina ungarl Affisch 35x50 cm med plats för egen text angående kurser o dyl. kr l:— (inkl moms) HEEEällEåEåEEEEåEQEl serie ritningar av säkerhetsanordningar kr 20:— per serie (inkl moms och frakt) och fotografier lämpliga för skärmutställningar kr 60:- (40x50 cm kr 25;— (24x30 cm + moms

• Sida 155
•  Original

sou 1979:28 Bilaga 4 155 _ 5 _

Var rädd om dina ungar. 4 st utställningspelare från Malmö Hälsovårdsnämnds utställning 1974. Varje pelare med 4 skärmar 150x150 cm. Kan beställas genom Malmö Hälsovårdsnämnd, Utbildnings—och infor— ca kr 400:—/l vecka mationsavdelningen, Kalendergatan 1, 211 35 Malmö, ca kr 800;—/3 veckor tel 040/ 14 10 00. (exkl frakt)

AAAAAAAAAÅAÅAÅAANAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅÅAÅAAÅ

* KONSUMENTVERKET Sorterargatan 26, Fack, 162 10 Vällingby, tel 08/ 739 01 00

Tänk på säkerheten. Folder. Information och råd om

barnvagnar. gratis Typgodkända bilbarnstolar. Faktablad nr 21. gratis i 1 ex

Flytvästar. Stillfilm. 10 diabilder + ljudband 5 min. Omarbetad 1976. Bildserien betonar vikten av att ha flytväst och redogör för skillnaden mellan räddnings— västar och flytplagg. kr 35:— Råd & rön. Tidskrift. Utkommer 10 ggr per år. Granskar Prenumeration 17:— varor och tjänster, informerar om konsumentens rättig— Lösnummer kr 2:50 heter och skyldigheter.

UTREDNINGSRAPPORTER l975z3 Leksaker. Konsumentverkets riktlinjer för utar- betande av säkerhetsregler beträffande leksaker. kr 10;-

l975:5 Lekplatser. Markmaterial under gungor och klätterredskap. kr 7:— 1975:10 Leksaker II. vägledning i säkerhetsfrågor. kr 10:—

l976:4 Barncyklar. Konsumentverkets riktlinjer för säkerhet och information. kr 3:-

1976:5 Barnvagnar. Riktlinjer för säkerhet och övrig funktion. kr 8:—

1976:ll Lekredskap. Riktlinjer för säkerhet och in— formation. kr 9:—

AAAÅÅAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAÄÅAAAAAAAAAAAÅAÅÅAAAAAAAAÅAÅÅhÅAAAAAAAA

* LEKLZILJÖRÅDET Socialstyrelsen, 106 30 Stockholm, tel 08/ 23 60 60

Nedanstående materiel finns tillgängligt på Lekmiljö— rådet, men rekvireras från respektive distributör. Vissa diaserier lånas ut från Lekmiljörådet.

LJUDBILDSERIER Distributör: Lekotek om verksamhetens mål och innehåll med exempel från tätort och glesbygd Esselte Studium

Utomhus om utemiljö för barn och ungdom i bostadsom— råden Konsumentverket

• Sida 156
•  Original

_.6_

Minst behöver mest om miljö och material i förskolan. Sju delar: Esselte Studium

Jag och min värld om de yngre barnen i småbarns— gruppen. Jag och några andra om de äldre i småbarnsgruppen. Några andra och jag om syskongruppen. Tambur, lek- hall och hemvist. Förstöra för att förstå om syskongruppen. Lab och kök. Saga och sanning om syskongruppen. Bibliotek och musik. Om du håller så borrar jag om syskongruppen. Verkstad. Grogrund för busfrön om förskolans utemiljö.

BILDSERIER Minst behöver mest dokumentation av utställning om miljö och material för förskolans småbarnsavdelning. Lekmiljörådet Som syskon dokumentation av utställning om miljö och material för förskolans syskongrupp. Lekmiljörådet På lek, på låtsas, på allvar om lek- och arbetsmate- rial ur vardagslivet. ' Lekmiljörådet BÖCKER

Miljö och material i förskolan. Nya rekommendationer baserade på barnstugeutredningens betänkande utarbe- tade i samarbete med socialstyrelsens byrå HB 2. Liber förlag Barnen och betongen. En rapport om barns villkor i en svensk förort. Liber förlag Barns utemiljö — sjukhus. Området kring Gamla Eugenia— hemmet. Ett programförslag angående Karolinska sjukhu- sets utemiljö. Utgiven i samarbete med Handikappinstitutet. Lekmiljörådet Lek2 lekplatser, lekredskap. En utvecklingspsykologisk studie av barns lek på lekplatser - Eva Norén—Björn Utgiven av Lekmiljörådet 1977 Liber förlag Miljö och material för 7—12—åringars fritidsverksamhet - Gunilla Lagerbielke och Sten Didrik Bellander Utgiven av Socialstyrelsen och Lekmiljörådet 1977 Liber förlag SKRIFTER

Leken är livets hjärtblad — barn på sjukhus. Informa— tionsmaterial till utställning med samma namn gratis Boendemiljö för barn. Text—och skissförslag till bo- stadsmiljöer, skolgårdar, parklek osv samt informa- tion om närlokaler i bostadsområden. gratis Lekmiljönytt IV. Om lek, lekmaterial och leksaker gratis Experimentera med växter. Om enkla växtexperiment som var och en kan pröva. gratis

AFFISCHER

Kom i— håg för oss 0—2% år, 2%-7 år och över 7 år. 3 lekrådgivningsplanscher i färg. Finns även på invandrarspråk. gratis Prövavexperimentera. Affisch med förslag till enklare

• Sida 157
•  Original

* NATIONALFÖRENINGEN FÖR TRAFIKSÄKERHETENS FRÄMJANDE, NTF Värtavägen 73, 115 38 Stockholm, tel 08/ 63 06 30 Nedanstående utgör endast en del av det material som ingår i NTF:s materialkatalog. Moms, frakt—och faktureringsavgift tillkommer utöver angivna priser.

AFFISCH Akta mej i trafiken. Format A3 (30x42) och (50x70) gratis LITTERATUR Rätt och vett i trafiken. Bok om 175 sidor. Ger i kort— fattad och populär form de viktigaste bestämmelserna för 1—9 ex 9:— /st vägtrafiken samt goda råd om uppträdande i trafiken. 10—99 ex — 52

100— ex — 10%

så går vi. B—sidigt häfte. Behandlar de gåendes rätta uppträdande i trafiken, t ex de gåendes plats på vägen, beteende vid övergångsställe, signaler för gående etc. kr 1:25

Så cyklar vi. lG—sidigt häfte. Behandlar cykelns ut— rustning och cyklistens rätta uppträdande i trafiken, trafiksignaler m m. kr 1:50

Våra små barn och trafiken. l2—sidigt häfte med 32 färg— bilder. Utarbetat i samråd med Barnpsykologiska insti— tutet. Vänder sig till föräldrar och lärare. Informerar om vilka förutsättningar de små barnen har att med hän— syn till sin mognad klara sig i dagens trafikmiljö. kr 1:40

Barnens beteende i trafiken. Särtryck. Kerstin Bäckström: kr 2:00 kortfattat om stina sandels forskning

STILLFILM — FILM

Våra små barn och trafiken. 33 färgdiabilder med text- häfte (häftet med samma namn) och ljudband. kr 240:— sagan om gropen (för vuxna) Bildserie med ljudband , 7 färgbilder. Inledning till bildserien "Vi måste få det säkrare" (Trafik och miljö). kr 50:— Vi måste få det säkrare (Trafik och miljö) Bildserie med ljudband, som behandlar vår trafikmiljö. kr 250:-

Johan och Pegg. 16 mm svart—vit ljudfilm. Speltid 16 min. Tecknad film för barn 3-5 år kr 550:—

SKOLANS ALLMÄNNA MATERIAL FÖR TRAFIKUNDERVISNING

Ert barn börjar skolan. 4—sidig folder för nybörjarnas målsmän. Finns även på finska och serbokroatiska. gratis cykelteknik. B—sidig vikfolder. kr 0:20

Trafikstudier på mellanstadiet Atta olika block innehållande 30 stycken elevblad med

lärarhandledning

Cykelns utrustning och manövrering kr 7:50 Plats på vägen kr 7:50 väjningsplikt i vägkorsning kr 7:50 Möte kr 7:50 Omkörning kr 7:50 stannande och parkering kr 7:50 Last och passagerare kr 7:50

• Sida 158
•  Original

LÄROMEDEL FÖR FÖRSKOLEÅLDERN M M

AAAAAAÅAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAÅNAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

*

NTFzs trafikflano med handledning

Akta mej. Blädderblock 50x70 cm med 10 st färgplan— scher och handledning.

Trafikstunder i barntrafikskolor. Handledning avsedd för ledare av barntrafikskolor. Lämplig för dagbarn- vårdare.

Trafikträning i närmiljö för förskolebarn. A4—häfte — Förslag på hur man lägger upp trafikundervisningen för förskolebarn i den egna närmiljön.

Rulle Reflex, Sprattelgubbe. Avsedd att stimulera an- vändandet av reflex på små barn.

Övergångsmärke. Gummerat klippark innehållande 54 st "Herr Gårman" 4x4 cm

Reflexdags. 4—sidig vikfolder. Lärarhandledning.

Arbetsbok för 5—6—åringar. Innehållande 5 arbetsblad med olika trafikmoment, handledning samt föräldrainfor— mation.

Arbetsblad för 3—4-åringar. Innehåller ett arbetsblad om trafik, handledning samt föräldrainformation.

Vägen till och från förskolan. Folder avsedd att delas ut till föräldrar. Finns även på finska och sebokroatiska.

Föräldraaffischer. 29x66 cm i 2 versioner. Avsedda att anslås på förskolor och barnavårdscentraler.

Anita och Televinken pratar trafik. LP Finns även i kassett

Johan och Pegg av Gösta Knutsson. Sagobok som ger barn i 3—5-årsåldern de grundläggande trafiklärdomarna.

TRAFIKSÄKERHETSVERKET Fack, 171 20 Solna, tel 08/ 98 13 20

kr

kr

kr

kr 1

kr

kr

kr

kr

kr

0:85 0:25 2:50 18:- 18:-

1:80

Utöver nedanstående materiel har Trafiksäkerhetsverket bl a för kam— panjen om barn i trafiken ytterligare affischer, stillfilm och ut-

ställning. Barn och barncyklar. (TSV 8005) Folder. Information och råd om barn och cyklar.

När du kör barn i trafiken. (TSV 7878) Broschyr. Avsedd för småbarnsföräldrar. Om barn i barnvagnsinsats, bil— barnstol, baksätet, barnvagn och cykelsits. Lär känna det gåtfulla folket. (TSV 7877) Broschyr. En information till vuxna om barn och trafik.

Bilarna. (TSV 7882 A) Affisch 35x50 cm. En trafiksitua— tion sedd dels från den vuxnes ögonhöjd (170 cm) dels från barnets (110 cm) Dito i A4—format (TSV 7882 13)

För barnet... (TSV 7883 A) Affisch 35x50 cm. Visar barnets oförmåga att uppleva trottoarkanten "som gräns mellan lek och allvar". Dito i A4—format (TSV 7883 B)

gratis

gratis

gratis

gratis

"

gratis

AAA/s

• Sida 159
•  Original

_ 9 _

* FHILUFTSFRÄMJANDET Box 708, 101 50 Stockholm, tel 08/ 23 43 50

Utförsåkarnas trafikregler. Affisch och folder gratis __________________________

NAAAAAAAAAAAAAAÅÅAAAÅÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅAÅAAAÅÅAAAÅAAAAAAAAAAAGAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAÅA

* STOCKHOLMS SOCIALFÖRVALTNING Barnolycksfallskonsulent M Wigander, Informationsbyrån, Fack 106 64 Stockholm, tel 08/ 68 05 00 eller 84 84 38 Broschyr och affischmateriel om förebyggande av barnolyckor. Vid beställning av 100 st lämnas kommunrabatt om 40% + fraktkostnader. Var rädd om mejl Broschyrer för åldrarna 0—4 år och 5—9. kr 2:—/st Innehållet i 0—4 år finns i sammandrag i folder över— satt till engelska, finska, franska, grekiska, italien— ska, serbokroatiska, spanska, turkiska och tyska. kr 1:—

Var rädd om dej! Broschyr 10—14 år. kr 2:50 Tänk på kvävningsfaran. Affisch 35x50 cm. Visar kvävningsrisker i samband med blöjor, påsar och skyn— ken av plast. kr 1;—

Var rädd om oss av Millan Wigander. Bok utgiven på W 1973. I bokhandel och på biblioteken ca kr 24:— Farliga växter. Affisch i färg 70x42 cm kr 10:—

Om isar. 30x40 cm kr 1:50

Materialet framtaget för barnavårdande institutioner inom Stockholms kommun

ÅhÅAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAÅAAAAAAAAAAAAÅAAAÅÅAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAÅAAAAAAAA

* SVENSKA BRANDFÖRSVARSFÖHENINGEN Kungsholms Hamnplan 3, 112 20 stockholm, tel 08/ 52 08 40, Förlaget 08/ 53 5950

Moms, frakt-och expeditionskostnader tillkommer utöver angivna priser. Filmerna säljs eller hyrs genom Science AV, Box 2144, 103 14 Stockholm, tel 08/ 24 31 25

TRYCKSAKER Medl Icke medl. Om det brinner... Enkla råd för den som bor 1 kr 0:75 0:90 villa — radhus, höghus — hyreshus.

Brandkunskap för alla kr 2:25 Handledning för lärare kr 10:- 13:— Handbrandsläckare kr 30:— 39:—

STILLFILMER Se opp för brand! Se sid 1. Kan ev utlånas kr 175:— 215:— Hemmets brandförsvar. se sid 1. från resp orters kr 215:— -———————————————————— brandstationer

Brandförsvar i skolan. Bildband om 38 bilder. Visar utrymningsförfarandet vid ev brand i skola. Praktiska råd ges även om bl a hur man förfar med dörrar och rökfyllda korridorer. kr 150:— /st Finns i låg— mellanstadie— och högstadieversion. kr 190,_/2 vers.

• Sida 160
•  Original

_ 10 _

Brandkåren. Bildband om 23 bilder. Visar brand- kårens resurser och arbete.

FILMER

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

AA!—hAAAAAAAAI—AAAÅAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAI—AA

*

Det brinner. 16 mm film. Speltid 20 min.

skogen brinner. 16 mm film. Speltid 12 min. Eldens natur. 16 mm film. Speltid 20 min.

SVENSKA FÖRSÄKRINGSBOLAGS RIKSFÖRBUND strandvägen 5 B, 114 51 stockholm, tel 08/ 24 85 20

Akta ditt barn. Stillfilm. Se sid 2.

Barnets farliga värld. Broschyr. Se sid 4.

SKANDIA , FÖRSÄKRINGS AB Förlagsavdelningen, Fack, 103 60 Stockholm, tel 08/ 22 44 20

SKRIFTER

Barnet i trafikmiljön. En sammanställning av skandiarapporten I.

Varför skadas barn i trafiken? skandiarapporten II.

Oskyddade trafikanter. En beteendestudie av stina Sandels. Skandiarapporten III.

Handlingsbok för ängsliga föräldrar. En samman- ställning av Scaft—rapporten "Barnen i trafik— samhället". Information till föräldrar och andra vuxna som vill skydda barnen i trafiken.

Vad kan vi lära av Lerum? En sammanställning av _____—___________T_______, . _ soaft—rapporten 'Barnen 1 trafiksamhallet". In— formation till beslutsfattare, planerare, miljö— utformare.

slutrapport om "Barnet och trafikmiljön". Samman— fattning och erfarenheter fr n planering och ge— nomförande av Riksförbundet Hem och skolas, NTF:s och Skandias rikskampanj 1973—l975—

STILLFILMER

Barnet i dagens trafikmiljö. Diaserie om 35 bil— der med ljudband. Speltid 12 min. En kommentar till Skandiarapporten I.

Barnet i trafikmiljön. Diaserie om 40 bilder med ljudband. Speltid 11 min. Handledar-och diskussionshäfte medföljer. Stillfilm för riks- kampanjen "Barnet och trafikmiljön".

kr 45:—

hyra kr 70:— hyra kr 55:— hyra kr 90:-

AAAAAÅAAAI—AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA.

hhhhhhAAI—hAAAAAAAAAAl—AAAAAAAAAAAAAÅAAAAA.

gratis gratis

gratis

gratis

gratis

gratis

utlånas gratis

utlånas gratis

• Sida 161
•  Original

E

T

A

_11_

* SVENSKA LIVRÄDDNINGSSÄLLSKAPET — SIMFRÄMJANDET Sveavägen 29, 4 tr, 111 34 Stockholm, tel 08/ 14 18 30

LANKETTER Anmälan till simskola Simkunnighetsintyg Samlingsförteckning Flitdiplom

Diplom utan text

RYCKSAKER Bestämmelser för livräddarmärket Säkerhetsanvisningar vid skolbesök i bassängbad

Regler för färder i småbåtar — Regler för fri— luftsbad

Simma i sommar

Var leker ditt barn?

Grundregler för livräddning säkerhetsråd för badsemester utomlands

så här räddar du liv med inblåsnings— (mun-mot—mun) metoden

För säkrare fiske — Roligare fiske Bada bort jäktet

Hur en simskola organiseras Iskunnighet och vaklivräddning Vän med isen

Simdiplom

Livräddardiplom

PM för simskolor

Flytvästdepåer — förteckning över de orter i Sverige som har depåer för utlåning av flytvästar

Lektionsutkast — Bad—och båtvett.

FFISCHER Anmäl Dig till simskolan En snabblektion i simning Badvett Sitt i båten Bada bort jäktet Båtvett

Svag is

gratis

gratis

gratis kr 0:25 gratis kr 0:15

gratis

kr 1:- kr 1:-

• Sida 162
•  Original

_ 12 _ LITTERATUR simlärarens dagbok kr 6:50 Modern simundervisning kr 20:— simlekskolan kr 10:— Bastu — bygge kr 3:- VARNINGSSKYLTAR Varning för hopp på grunt vatten kr 20:— Varning för djupt vatten kr 20:—

FILMER (Hyrs genom Föreningsfilmo, adress se sid 1, frakt tillkommer)

Modern simundervisning hyra kr 35:— olle lär sig crawl hyra kr 35:— "The Halliwick-Method" (handikappsimning) hyra kr 50:— Vän med isen (kan inköpas genom SLS) hyra kr 30:—

Vän med vattnet (Hyrs genom Trygg-Hansa, För— lagsverksamheten, 106 26 Stockholm, tel 08/ 30 77 90) hyra kr 34:10 (inkl moms 0 exp)

LJUDBILDBAND Var leker Ditt barn? kr 80:- Badvett och båtvett kr 80:— Konstgjord andning genom inblåsning kr 80:—

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAÅAAAAAA

KF:s KONSUMENTINFORMATION Fack, 104 65 Stockholm, tel 08/ 743 10 00

Tjäna på att veta om lek och lekmaterial. Broschyr. Berättar om lekmaterial för olika ldrar, informe- rar om de nya produktsäkerhetsbestämmelserna för leksaker mm. (Rekv nr 40 000) utan kostnad

säkert och roligt för barn. Diaserie om 47 bilder med ljudband. Speltid 18 min. Upplyser om vad man kan göra åt miljön ute och inne för att den skall bli säker och stimulerande för barnen.

(Rekv nr 40 031)

inköp kr 125:- (exkl moms) hyra kr 25:- (exkl moms)

Säkert och roligt för barn. Broschyr. Diskussions- underlag. (Rekv nr 40 0305 utan kostnad

AAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAhAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAQAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAAA

SÄKERHETSANOHDNINGAR

säkerhetsanordningar för att minska riskerna för barnolycksfall finns att köpa på de större varuhusen och i järnaffärer samt i affären för barnsäkerhetsutrustning, AKTA, Fleminggatan 34, 112 32 Stockholm, tel 08/ 50 76 70. AKTA har en katalog över sitt sortiment och tar även emot postorder.

1881.02.78.1000.Sthm

• Sida 163
•  Original

Bilaga 5 Redovisning av intervjuer i Tyresö

av barnpsykolog Kerstin Bäckström

Totalt har 105 intervjuer utförts med vissa yrkesgrupper som arbetar med barn och ungdom. Dessa är personal inom barnhälsovården, distriktssjuk- vården, förskolan, familjedaghemmen, grundskolans låg- och mellansta- dium, fritidshemmen och fritidsgårdama samt konsumentvägledningen, kvarterspolisen och en skolsköterska.

Från början avsågs att för varje yrkesgrupp göra en redovisning av svaren på frågorna. Detta har emellertid ej gjorts eftersom svaren till sin innebörd visat sig vara så enhetliga oberoende av yrkesgrupp. Samma orsak har gjort att ej så många intervjuer utförts som var avsett från början.

Avsikten med intervjuerna har varit att ge en uppfattning om utbild- ningssituationen för de grupper i Tyresö kommun, som arbetar med barn och ungdom, vad respektive grupper kommer ihåg att de fått i utbildnings- hänseende vad gäller förebyggande av olycksfall för barn och ungdom, vad de anser om barnsäkerhetsfrågor, i vilken utsträckning och på vilket sätt de informerar föräldrar, barn och ungdom i olycksfallsförebyggande syfte, hur de anser att information i säkerhetsfrågor skall genomföras, hur mycket utbildning de anser sig ha fått i sin utbildning om barns och ungdomars utveckling samt om informationsteknik.

Den enda påtagliga skillnad, som finns mellan grupperna gäller utbild— ningen. Sålunda har fritidsgårdarna betydligt större andel för arbete med barn och ungdom inadekvat utbildad personal.

Inom både den kommunala och den föreningsstyrda fritidsgårdsverksam- heten saknar 2/3 fritidsledarutbildning. ] den föreningsstyrda fritidsgårds- verksamheten har många endast genomgått kortare kurser, i regel bedrivna inom ramen för den egna föreningsverksamheten.

Dessa svarar också i större utsträckning än övriga yrkesgrupper att de ej kan tillräckligt mycket om barn och barns utveckling samt är mindre medvetna om vilka risker som föreligger i olika åldrar.

Nedan redovisas svaren på de frågor som ställts i intervjun. Intervju- formulär finns i appendix. I intervjuformuläret finns frågor med bundna svar och frågor med öppna svar. Samtliga frågor redovisas här i den följd som de förekommer i intervjuformuläret.

• Sida 164
•  Original

164

1. När utbildades du?

10 år 5—10 år 5 år Förenzs- Ingen el. sedan sedan sedan utb. annan utb. 17 21 36 4 27

2. Har du någon form av fort- eller vidareutbildning?

Ja Nej

9 96

På fråga 2 har endast 9 svarat att de fått fort- eller vidareutbildning. Dessa har varit kortare kurser utom för sjuksköterskorna, som genomgått vidareutbildning för arbete inom barnhälsovård eller öppen hälso- och sjuk- vård. Ingen har ytterligare vidareutbildning enligt fråga 3.

3. Har du ytterligare vidareutbildning?

Ja Nej

0 105

4. Vilka typer av barnolycksfall togs upp i grundutbildningen och hur mycket?

Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt ej ihåg ] tim 1 tim

Gifter i mediciner 17 31 24 6 Drunkning 21 34 18 5 Trafik 21 34 17 6 Elfaran 21 35 17 5 Fallolyckor 19 39 14 6 Spisen 20 34 19 5 Övrigt, vad?. . .

l:a hjälp . 3

Misshandel ] Kvävning l

5. Vilka typer av barnolycksfall togs upp i fort- och vidareutbildningen och hur mycket?

Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt ej ihåg 1 tim 1 tim

Gifter och mediciner 3 Drunkning 3 Trafik 3 Elfaran 3 Fallolyckor 3 Spisen 3 Övrigt, vad?. . .

CNONONONUIKII UuUuU-LAONO NNNNNN

• Sida 165
•  Original

Om information om barnolycksfall givits:

6. Pa" vilket sätt,/lek du den här in/brmationen?

I grundutb? I fortbildn?

a) Muntlig information 18 5 b) Tryckt material 3 1 c) Film eller dia 4 2 d) Annat sätt, vilket? gruppdisk. 8 praktik l e) Komb. a, b 1 f) Komb. a, d g) Komb. b, d h) Komb. a, b, a, b,

(1 Komb. + praktik l

7. Hur har du haft praktisk nytta av den här informationen?

För egen del Kan informera

30 12

8. Vilket införmationssätt anser du att du lärde dig mest av?

Grund Fort

0 6

9. Om ingenting på 4 och 5: Hur har du sht/lat dig kunskap om barnolycksfall?

Lärt själv Fått Har ingen erfarenhet kunskap i 7 39 16

10. Tycker du att det behövs in/bt'mation til/_ föräldrar om risken för barnolycksfall och förebyggande åtgärder?

Ja Nej

102 3

De 3 som ej anser att det behövs svarar att föräldrar kan sådant ändå.

• Sida 166
•  Original

11. Informerar du föräldrar kontinuerligt om risker för barnolycksfall och förebyggande åtgärder?

Ja Nej

17 88

Av de 88 som inte informerar föräldrar anger 27 att de inte träffar dem, 19 att det inte blir av, 14 att de inte kan tillräckligt mycket för att göra det och 4 att föräldrar kan sådant. Resterande 24 anser att man bara behöver göra det om något speciellt inträffat eller någon gång ibland och att det annars inte behövs.

12. Tycker du att det behövs information till barn om risker/ör barnolycksfall och förebyggande åtgärder?

' Ja Nej

104 ]

Den enda som inte anser att barn behöver information anger som skäl att föräldrar bör ansvara för detta.

13. Pratar du med barnen kontinuerligt om bat'nolvcks/a/ISt'isket' och förebyg- gande åtgärder?

Ja Nej

88 17

Av de 17 som ej pratar med barn om detta anger 7 att de ej träffar barnen på ett sådant sätt att de kan göra detta (BVC), medan 5 svarar att de inte kan, 3 säger att det inte blir av och 2 anser att de har för små barn (koltavdelning på daghem). Övriga är ense om att det behövs både inför speciella aktiviteter, när något håller på att hända och när något hänt.

14 A-18A innebär att Sjuksköterskor inom barnhälsovården, distriktsskö- terskor, förskolans personal och dagbarnvårdare tillfrågats:

14 A. När du har en mamma med ett 8—1 0 månaders barn, är det något speciellt du tar upp då, när det gäller olycksfallsrisker?

Ja Nej

53 0

15 A. Om du har en mamma med ett 18 månaders barn?

Ja Nej

52 1

• Sida 167
•  Original

16 A. Om du har en mamma med en 2—3-åring?

Ja Nej 52 1

17 A. Ont du har en mamma med en 4-åring?

Ja Nej

49 4

18 A. Om du har en mamma med en 6-åring?

Ja Nej 51 2

14 B—16 B innebär att låg- och mellanstadielärare och fritidshemmens per- sonal tillfrågats:

14 B. När du har en mamma med en 7—8-a'ring är det något speciellt du tar upp då, när det gäller olycksfallsrisker?

Ja Nej 21 1

15 B. Om du har en mamma med en 9-åring?

Ja Nej 20 2

16 B. Om du har en mamma med en IO-åring?

Ja Nej 20 2

Frågorna 17B—18B utgår, eftersom dessa yrkesgrupper ej har övriga åldrar. 14 C—17 C innebär att fritidsledare, konsumentsekreteraren, kvarterspo- lisen och en skolsköterska tillfrågats:

14 C. När du har en 7—8-åring är det något speciellt du tar upp då, när det gäller olycksfallsrisker?

Ja Nej 28 2

• Sida 168
•  Original

15 C. Om du har en lO—ll-åring?

Ja Nej

28 2

16 C. Om du har en l3—l4-åring?

Ja Nej Har ej åldern

25 2 3

17 C. Om du har en l7—l8-åring?

Ja Nej Har ej åldern

19 2 6

Fråga 18C utgår.

På frågorna 14 till och med 18, som här behandlas summariskt, svarar alla med relativt enhetliga svar. Endast 5 har svarat att de ej kan på någon eller några av dessa.

Vad gäller olycksfallsrisker för barn 8—10 månader gamla svarar 52 att de stoppar saker i munnen, kryper och reser sig, kan bränna sig på spisen, äter mediciner och rengöringsmedel, drar ner saker över sig osv.

För åldern 18 månader svarar 52 att barnen klättrar, faller, petar i eluttag, når längre, vatten och fönster är farligt.

Beträffande 2—3-åringen svarar 52 att de är snabba, förstår inte, drunknar lätt, klänger och far, kan cykla på trehjuling och behöver tillsyn.

Vad gäller 4-åringen svarar 52 att de är snabba och övermodiga, förstår en hel del, prövar på saker, får ofta vara ute ensamma, börjar cykla och trafiken är farlig.

När barnet blir 6 år svarar 50 att de har svårt hålla sig stilla, är både stora och små, är fumliga och farliga på cykel i trafik.

Vid 7-årsåldern är faran i trafiken störst speciellt med cykel, detta anser 42 medan 6 anser att de handskas farligt med knivar och redskap eftersom de ej förstår faran.

För 8—9-åringen är trafiken farligast anser 39, medan 4 säger att rullbrädor innebär den största risken. Vad lO—ll-åringar och l3—l4-åringar beträffar är svaren också entydiga och dessa åldrar anses vara i riskzonen för samma faror, nämligen trafiken samt olyckor i samband med sprit och rökning.

De få fritidsledare som arbetar med ungdomar på upp till 18 år anger också trafik och sprit som den största faran.

19. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda/ör information om barnolvcksfal/ för föräldrar? 40 svarar att om de gör det så varierar tiden, medan 65 svarar att de aldrig gör det.

• Sida 169
•  Original

20. Har du någon rutin för information om barnolycksfallförföräldrar?

Ja Nej Gör det ej

7 33 65

De 7 som anger att de har rutiner för sådan information svarar att detta sker tillsammans med tryckt information (21).

21. Brukar du använda något material vid informationen?

Ja Nej Gör det ej

7 33 65

22. Hur informerar du föräldrarna? Här svarar 33 att de pratar, vanligen i samband med att något skall hända eller har inträffat, 7 pratar i kom- bination med tryckt information.

23. Hlll' skulle du vilja att informationen till föräldrar skall bedrivas? 82 anser att detta bör ske vid föräldraträffar, 8 vid individuella träffar med för- äldrar, 2 anser att bildband vore bra medan 4 anser att massmedia skulle sköta det, 3 tycker att det är skolans ansvar, 4 att kurser bör finnas och 2 har ingen uppfattning.

24. Vem tycker du skall sköta detta? Här svarar 58 att personalen skall sköta sådant men endast om utbildning i dessa frågor ges, 34 anser det bra om någon person "utifrån” med kunskap om detta kommer, 3 anser att det skall ske via TV och 4 att mödra- och barnavårdscentral skall svara för det samt 5 vet inte och 1 anser att föräldrautbildning skall tillgodose detta.

25 _ Tvcker du att detta är något som den planerade,föräldrautbildningen skall ta upp?

Ja Nej

105 0

26. Harföräldrarna egna frågor de vill ha svar på om barnens säkerhet?

Ja Nej Ej frågat

25 72 8

Personalens uppfattning är i 8 fall att föräldrar vill veta om risker vid olika aktiviteter och vid raster, i 6 fall att de är oroliga för trafiken och i 5 fall att de är oroliga över rullbrädor. Risken för mobbning och liknande anges i 3 fall som orsak till oro, försäkringsfrågor i 1 fall, säkerhetsanord- ningar i 1 fall och frågor om var man kan köpa saker i 1 fall.

• Sida 170
•  Original

26 A. Vilka föräldrar är enligt din erfarenhet mest vanliga?

De som över- De som är för Lika Vet ej Ej frågat beskyddar litet medvetna barnen och "underbe- skyddar" 18 52 22 5 8

27. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda för information om risker/ör barn? Tidåtgången varierar alltid svarar 97, 1 anger en bestämd tid medan 7 inte ger sådan information.

28. Har du någon rutin för information om rt'skerför barn?

Ja Nej Gör ej

3 95 7

De 3 som har en speciell rutin för informationen anger att det sker när något hänt.

29. Hur informerar du barnen? 90 svarar att de pratar, 8 att de pratar till- sammans med ett tryckt material (30) och 7 att de inte ger sådan in- formation.

30. Brukar du använda något material vid informationen?

Ja Nej Gör ej 8 93 4

Av de 8 som använder något material vid informationen anger 5 att de använder tryckt information utan närmare definition, medan 3 anger att de använder sig av den årtidsalmanacka, som nyligen erbjudits dem.

31. Hur skulle du vilja att informationen till barnen skall bedrivas? 85 svarar att det skall ske spontant i de situationer som kräver det. 19 tycker att detta kan kompletteras med material som film, bildband och tryckt information medan 1 tycker att man skall göra det med hjälp av lekar.

32. Vem tycker du skall sköta detta? 103 anser att personalen själv med bra utbildning — gärna kompletterat med någon kunnig person "utifrån” — skall sköta detta medan 2 vill samla föräldrar, personal och barn.

33. Fick du i din utbildning något om barns utveckling?

Ja Nej Ingen utb.

75 3 27 ________________________

• Sida 171
•  Original

34. Var den tillräcklig för attförstå barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av?

Ja Nej Kan ändå Ingen utb. 36 42 38 27

Bland dem som ändå förstår barn och barns beteende har 9 läst själva, 16 har läst och skaffat sig erfarenhet och 13 har fått kunskap genom erfa- renhet.

35. Var den tillräcklig/ör att du skall kunna anpassa inför/nationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika å/dt'arförstår det?

Ja Nej Kan ändå Ingen utb.

39 39 38 27

Bland dem som ändå anser att de kan anpassa informationen så att barn förstår uppger 7 att de läst själva, 4 har genom en kombination av erfarenhet och egna studier skaffat sig kunskap, 15 har kombinationen utbildning och erfarenhet medan 12 uppger att de lärt sig genom erfarenhet.

36. Var den tillräcklig/ör att kunna införmeraföräldrar om vad som är normalt för olika åldrar?

Ja Nej Kan ändå Ingen utb. 27 51 26 27

Bland dem som ändå kan informera föräldrar har 11 genom utbildning och erfarenhet fått sådan kunskap, 1 har läst själv och skaffat sig praktisk erfarenhet, 11 har bara erfarenhet som grund och 3 har läst själva.

37. Vilka typiska utvecklingsdrag tycker du att o/ycks/alIsin/örmationen skall be- tona ?

Här har angivits utveckling för olika åldrar beroende på vilka åldrar man arbetar med.

För l-åringen har av 40 angivits att barnet kryper, reser sig, faller, stoppar i munnen, är klumpigt motoriskt, drar ner saker.

När barnet är 2 år anger 40 att det klättrar och ramlar, når, är snabbt, kan drunkna.

Om 3-åringen svarar 37 att barnet är snabbt, har bra balans, vill kunna, förstår en del och blir överskattat.

När det gäller 6-åringen svarar 50 att denna ålder är fylld av motsättningar, både stora och små, de har stort rörelsebehov, är klumpiga och inte mogna att cykla i trafik.

7-åringen är lugnare men fortfarande inte så stor, uppfattar annorlunda än vuxna och är för liten för att cykla i trafiken anser 68.

• Sida 172
•  Original

Vad 9-åringen beträffar svarar 33 att de är rätt lugna, att de leker i gäng och glömmer då lätt saker de kan, att trafiken är farlig för dem. att de fortfarande är både stora och små.

I ll-årsåldern anser 27 dem vara omogna, de växer fort, behöver stöd och är fortfarande osäkra cyklister.

Vid 13—14 år anses ungdomarna mera mogna, kan lyssna, men är tuffa också, fungerar i gäng, vilsna. Detta svarar 14 personer.

I 17—18-årsåldern slutligen är identitetssökande viktigt. I den här åldern är man mottaglig för informationen men fortfarande tuff och omogen som bilist. 13 har angivit detta.

Att så få svarat på utvecklingen om l3—l4-åringar och l7—18-åringar beror på att endast 13 ledare har kontakt med dessa åldrar. Av dem som svarat har givits enhetliga svar. Att svarsfrekvenserna varierar och är relativt låga beror på att varje intervjuad fått berätta om de åldrar som arbetet omfattar. I flera fall har den intervjuade även tagit med andra åldrar. Totalt har 9 personer, förutom dem som ej har någon utbildning, ej kunnat svara på någon fråga om utveckling.

38. Tycker du att den utbildning som du fick, gav tillräcklig kunskap om:

a) barnolycksfall

Ja Nej Ingen utb. 9 69 27

b) på vilket sätt du skall informera?

Ja Nej Ingen utb.

15 64 27

Vad som ytterligare borde ha tagits upp är enligt 52 personer alla typer av olycksfall, 3 anser att trafiken måste behandlas mer i utbildningen och 1 vill veta mera om barn över huvudtaget.

Sammanfattningsvis kan sägas att trots att den överväganden delen av här intervjuade yrkesgrupper fått sin utbildning för högst 10 år sedan har 1/3 inte fått någon utbildning vad gäller olycksfallsrisker och förebyggande åtgärder. Nästan lika många kommer inte ihåg att de fått någonting och en knapp tredjedel har fått något litet. Mycket få har fått mera än 1 timme vardera om olika olycksfallsrisker.

Endast ca 10 % av alla intervjuade anser, att de kan informera om olycks- fallsrisker tack vare utbildning.

Av dem som anser sig ha kunskap om barnolycksfall och ej har utbildning har 2/3 fått den genom erfarenhet och 1/3 genom att läsa själva. 1/3 anser sig inte ha någon kunskap.

Nästan samtliga uppger att föräldrar måste få information i barnsäker- hetsfrågor. Samtliga utom en anger att det är viktigt att barn får information om risker i förebyggande syfte. Barn och ungdomar får också på ett naturligt sätt denna information. Dock sker detta i största utsträckning inom för- skolan. Man anser även i förskolan att t.ex. trafikundervisningen är för

• Sida 173
•  Original

svår utan speciell utbildning.

Nästan alla som ger information till föräldrar och barn uppger att den tid som ägnas sådan information varierar.

De allra flesta anger att information till föräldrar i olycksfallsförebyggande syfte bör ske på föräldraträffar antingen med hjälp av någon utomstående som behärskar området eller av dem själva efter det att de genom utbildning fått kunskap om hur man förebygger olyckor. I alla yrkesgrupper uppger de flesta att de inte anser sig kompetenta att ge sådan information till föräldrar utan extra utbildning.

Information till barn och ungdom i säkerhetsfrågor anser alla bör ske spontant i en aktuell situation.

Låg- och mellanstadiets lärare, dvs. klasslärarna och fritidsledarna, anför att de inte fått lära sig något om barns utveckling och beteende i utbildningen. Endast om läraren studerat pedagogik i en 20-poängs- eller 40-poängskurs, vilket inte är obligatoriskt bland låg- och mellanstadiets lärare, har man läst så mycket socialpsykologi att man genom utbildning förstår barn i de åldrar som man skall arbeta med.

Bland dagbarnvårdare varierar kunskap om barn och hur man förebygger olycksfall betydligt. Detta beror på att en del av dagbarnvårdarna är t. ex. barnskötare eller förskollärare, som genom sin utbildning fått sådan kunskap. Andra dagbarnvårdare kan helt sakna utbildning i barnkunskap.

Samtliga personalgrupper anser själva att de i utbildningen inte fått lära sig tillräckligt om risker för olycksfall och första hjälpen vid olycksfall bland barn och ungdom. Endast ytterligt få personer har fått sådan utbildning och har då valt ämnet som projekt, examensarbete eller liknande. Genom- gående anser de olika yrkesgrupperna att de skaffat sig både kunskap om barns beteende och olycksfallsrisker genom att läsa själva och genom erfa- renhet med egna barn och/eller genom arbetet. Det visar sig också i intervjuer att nästan samtliga yrkesgrupper har en relativt god kunskap om barn i de åldrar som man arbetar med. Dvs. man har en sektoriserad kunskap om barns utveckling och behov. Den teoretiska kunskap om barn man fått i utbildningen har då vanligen känts som ett stöd. Däremot saknar man ofta kunskap om förebyggande av olycksfall. Framför allt saknar man en fördjupad kunskap för att kunna informera vuxna människor i frågor om barnsäkerhet. Den bild som framgår av olika utbildningsvägar (se 6.4.4 och bilaga 3) för dessa yrkesgrupper förstärks således genom intervjuerna.

Samtliga yrkesgrupper utom de som helt nyligen genomgått förskollärar-, fritidspedagog- eller klassläranitbildning uppger, att informationsteknik och praktiskt arbete med information till vuxengruppen så gott som helt saknas i deras utbildning.

• Sida 174
•  Original

Appendix

Frågeformulär vid barnolycksföllszltredningens de/utredning avseende översyn av informations- och utbildnings/lågor.

BVC Cl Dagbarnvård. El Skolsköt. El Distrikt El Fritidsped. El Vaktmäst. Cl Förskollär. El Lågstadielär. El Fritidsled. Cl Barnsköt. El Mellanstadielär. El Konsumentsekr. El Ekonomipers. El Högstadielär. D

1. När utbildades du? > 10 år sedan El 5—10 år sedan Cl ( 5 år sedan El

Ingen utbildning: gå till fråga 10

2. Har du någon form av,/ortbildning?

Ja El Nej 1]

Om ja: vilken? .................................................................................... hur lång? ................................................................................. när? ......................................................................................

3. Har du ytterligare vidareutbildning?

Ja El Nej El

Om ja: vilken? .................................................................................... hur lång? ................................................................................. när? ......................................................................................

4. Vilka typer av barnolycksfall togs upp i grundutbildningen och hur mycket?

Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt inte ihåg ( 1 tim. > 1 tim. Gifter och mediciner Cl El El El Drunkning El C] C] El Trafik [:| C] El El Elfaran D Cl El El Fallolyckor C] C] C] C] Spisen El C] D El Övrigt, vad? ....................... El Cl

Om fort- eller vidareutbildning finns:

5. Vilka typer av barnolycksfall togs upp ifbrt- och vidareutbildningen och hur mycket?

Kommer Ingenting Ngt litet Ganska mkt inte ihåg ( 1 tim. > 1 tim. Gifter och mediciner E] E] EI [] Drunkning l] D 13 [:l Trafik El El 13 El Elfaran El El E! E] Fallolyckor Cl El El Cl Spisen El EI El El Övrigt, vad? ....................... El 13

Om någon information om barnolycksfall givits:

• Sida 175
•  Original

6. På vilket sätt fick du den här informationen? 1 grundutbildn? I fortbildn?

a) muntlig inf. (föreläsn) El [:| b) tryckt mtrl [1 C] C) film eller dia El Cl d) annat sätt, vilket ............. El Cl e) komb. a, b [I [1 f) komb. a, d El El g) komb. b, (I El El

Cl El

h) komb. a, b, (I

7. Hur har du lta/l praktisk nytta av den här inlörmationen? Bra förmigsjälv El Kan informera 13 Övrigt, vad? ......................................................................................

Om inf. sätten skiljer sig i grund- och fortbildningen.

8. Vilket informationssätt anser du att du lärde dig mest av? Grund EI Fort El (Vid bearbetning gå tillbaka till fråga nr 6)

Om ingenting på 4 och 5: 9. Hur har du skaffat dig kunskap om barnolycksfall? Läst själv El Fått erfarenhet El Har ingen El

10. Tycker du att det behövs information till föräldrar om risker för barnolycksfall och förebyggande åtgärder? Ja El Nej Cl

Om nej, varför inte? ...............................................................................

11. Informerar du föräldrar kontinuerligt om risker för barnolycksfall och förebyggande åtgärder? Ja El Nej El

Om ja, varför? .................................................................................... Om nej, varför inte? ...............................................................................

12. Tycker du att det behövs information till barn om risker för barnolycksfall och förebyggande åtgärder? Ja El Nej Cl

Om nej, varför inte? ...............................................................................

Om nej på 11 och 13 gå till 23 resp. 31.

13. Pratar du med barnen kontinuerligt om barnolycks/ä/Isrisker och förebyggande åtgärder? Ja 13 Nej El

Om ja, varför? ....................................................................................

Om nej, varför inte? ...............................................................................

• Sida 176
•  Original

F råga/' ställda till personal vid barnhälsovården, distriktssköterskemottagningat'na, _ förskolan och _ familjedaghem/nen

14. När du har en mamma med ett 8—10 månaders barn. är det något speciellt du tar upp då när det gäller olycks-

fallsrisker? Ja Cl Nej El Om ja, vad då? ................................................................................... 15. Om du har en mamma med ett 18 månaders barn? Ja EI Nej El Om ja, vad då? ................................................................................... 16. Om du har en mamma med en 2—3-åring? Ja El Nej 1] Om ja, vad då? ................................................................................... 17. Om du har en mamma med en 4-åring? Ja El Nej D Om ja, vad då? ................................................................................... 18. Om du har en mamma med en 6-åring? Ja [1 Nej El Om ja, vad då? ...................................................................................

Frågor ställda till personal vid fritidshem och lågstadiet

14. När du har en mamma med en 7—8-åring, är det något speciellt du tar upp då när det gäller olycks/a/lsrisker? Ja D Nej El

Om ja, vad då? ................................................................................... 15. Om du har en mamma med en 9-åring?

Ja El Nej Cl

Om ja, vad då? ................................................................................... 16. Om du har en mamma med en lO-åring?

Ja El Nej El

Om ja, vad då? ...................................................................................

Frågor ställda till personal vid mellanstadiet, fritidsgårdarna samt konsumentvägledaren och kvar- terspolisen

14. När du har en 7—8-åring, är det något speciellt du tar upp då när det gäller olycksfallsrisker? Ja El Nej 13

Om ja, vad då? ................................................................................... 15. Om du har en lO—lZ-åring? Ja El Nej 13

• Sida 177
•  Original

16. Om du har en 14—l5-åring? Ja [___1 Nej El

Om ja, vad då? ...................................................................................

17. Om du har en l7—l8-åring? Ja 13 Nej Cl

Om ja, vad då? ................................................................................... 19. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda för information om barnolycksfall för föräldrar? ...............

20. Har du någon rutin för sådan här information? Ja 13 Nej 1]

Om ja, vid vilka tillfällen sker det? .................................................................

21. Brukar du använda något material vid informationen?

Ja Cl Nej El Om ja, vilken eller vilka typer av material? Film Dia Tryckt mtrl Inget mtrl

22. Hur informerar du föräldrarna? ................................................................... 23. Hur skulle du vilja att informationen till föräldrar skall bedrivas? ...................................... 24. Vem tycker du skall sköta detta? ..................................................................

25. Tycker du att detta är något som den planerade _förä/drautbi/dningen skall ta upp? Ja Cl Nej El

26. Har föräldrarna egna frågor de vill ha svar på om barnens säkerhet? Ja 1] Nej El

Om ja, vad vill de veta? ...........................................................................

26 A. Vilka föräldrar är enligt din erfarenhet mest vanliga

a) de som överbeskyddar sina barn b) de som är för litet medvetna om riskerna, "underbeskyddar"?

1:11]

27. Hur lång tid per tillfälle brukar du använda för information om risker för barn? .........................

28. Har du någon rutin för sådan information? Ja 13 Nej Cl

Om ja, vid vilka tillfällen sker det? .................................................................

• Sida 178
•  Original

30. Brukar du använda något material vid informationen?

.la El Nej 13 Om ja, vilken eller vilka typer av material? Film Dia Tryckt mtrl Inget mtrl El 13 D E]

31. Hur skulle du vilja att informationen till barnen skall bedrivas? ........................................ 32. Vem tycker du skall sköta detta? ..................................................................

33. Fick du i din utbildning något om barns utveckling? Ja El Nej Cl

Frågor ställda till personal vid barnhälsovården, distriktssköter'skemoflag/ringar, förskolan och familjedaghemmen Om ja:

34. Var den tillräcklig för att förstå barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av?

Ja 13 Nej El Kan du det ändå? Ja Cl

Om ja, hur? ......................................................................................

35. Var den tillräcklig/ör att du skall kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika åldrar förstår det?

Ja El Nej El Kan du det ändå? Ja [1

Om ja, hur? ......................................................................................

36. Var den tillräcklig för att kunna informera föräldrar om vad som är normal/för olika åldrar? Ja 13 Nej D Kan du det ändå? Ja l'_'1

Om ja, hur? ...................................................................................... 37. Vilka typiska utvecklingsdrag tycker du att o/ycksfö/Isinförmationen skall betona?.'

l—åringen .........................................................................................

Följdfråga ställd

Frågor ställda till personal vid fritidshemmen och lågstadiet Om ja: 34. Var den tillräcklig för att förstå barn och barns beteende och vad barn i olika åldrar klarar av?

Ja El Nej El Kan du det ändå? Ja |:!

Om ja, hur? ..........................

• Sida 179
•  Original

35. Var den tillräcklig/ör att du skall kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika åldrar förstår det?

Ja 13 Nej [1 Kan du det ändå? Ja El

Om ja, hur? ......................................................................................

36. Var deti tillräcklig för att kunna informera föräldrar om vad som är normalt för olika åldrar? Ja D Nej Cl Kan du det ändå? Ja El

Om ja, hur? ...................................................................................... 37. Vilka typiska utvecklingsdrag tycker du att olycksfal/sinf'ormationen ska/I betona?.'

6-åringen ......................................................................................... 7-åringen ......................................................................................... 9-åringen ......................................................................................... ll-åringen ........................................................................................ Följdfråga ställd

F rågor ställda till personal vid mellanstadiet ochfi'itidsgårdarna samt konsumentväg/edaren och kvarterspolisen

Om ja:

34. Var den tillräcklig för att förstå barn och barns beteende och vad barn i olika frågor klarar av? Ja [:| Nej [1 Kan du det ändå? Ja El

Om ja, hur .......................................................................................

35. Var den tillräcklig för att du skall kunna anpassa informationen till barnen på ett sådant sätt att barn i olika åldrar förstår det?

Ja D Nej El Kan det det ändå? Ja El Om ja, hur? .......................................................................................

36. Var den tillräcklig för att kunna informera föräldrar om vad som är normalt för olika åldrar? Ja Cl Nej El Kan du det ändå? Ja El

Om ja, hur? ...................................................................................... 37. Vilka typiska utvecklingsdrag tycker du att olycksfallsinformationen skall betona?.'

7-åringen ......................................................................................... 9-åringen ......................................................................................... ll-åringen ........................................................................................ 13—14-åringen ..................................................................................... 17—18—åringen ..................................................................................... Följdfråga ställd

38. Tycker du att den utbildning som du fick, gav tillräcklig kunskap om

a) barnolycksfall? Ja El Nej [1

Om nej, vad borde ytterligare ha tagits upp? ......................................................

• Sida 180
•  Original

'-: limmat: nin: " Ef

. ' "q: ..irui hill" L.

. . uwll'il ai

' ' ” ' " ' " ' ' "' -"* ' " ""ii -,'" '-.""IIW

'— ', ll ' l . | . ,, _, . .' .. " 'i, , "»." , ' . ',: '. ' ' ' ' ' ' M _12 ,, , , , _ . '_ _ ,,,, t'. |: || '1 E i 1 | II ,,I I 11 " II | ' ll ' ,, I I .. .. , I I " . .. .. ,, ".. .- t' '_ ' |' , . ' : . . _ I I : I ' . . ' ii.-l.- iam-mur» .. " ".l 'l i ' l ' ll ' . , ,. . , ,, lll ' | |" ', '|'" "11 l . . .. .| 'i . 'l . . .... , . ,. , -" LI .. | lll': 1 I I I ., , , . . . . - , '. I 1. I , I r _ .. . _ . I | _ l..' , ,, ,, . .. Q' ' if I " . | = . - , . . I I | ' | . .I . ' | " ' I '|' .. ' I , . ,, , .l ' . " - .. . | 1 ' ll ' I |. - . . .. . _ |." . ' ., . ' . ' " ' | '. . ' .. . 5”... . .. , " -"- ,l- . - ' , . .'..;.. . .l' . =. .” . | l- ' .. ." "' ll- A . || . ,, .. . . . _, ... .

• Sida 181
•  Original

Bilaga 6 Registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö

av byrådirektör Rolf Dahlström och byrådirektör Ewa Westman

Förord

För barnolycksfallsutredningen genomfördes under 1978 en registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö.

För undersökningens praktiska genomförande svarade statistiska central- byråns enhet för rätts- och socialvårdsstatistik. Med projektet har arbetat

byrådirektör Rolf Dahlström byrådirektör Ewa Westman.

Barnolycksfallsutredningen har haft huvudansvaret för undersökningens uppläggning och tillsatte för ändamålet en särskild statistikgrupp i vilken ingått

professor Ragnar Berfenstam, Uppsala universitet lze sekreterare Lars Johansson, landstingsförbundet utredningens sekreterare Lars-Åke Lundqvist, barnolycksfallsutredningen byråchef Nils Ringstedt, konsumentverket, sakkunnig i utredningen, sam- mankallande.

Efter godkännande av Hallands läns landsting respektive Kronobergs läns landsting genomfördes undersökningen vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. För insamlingen vid centrallasarettet i Halm- stad har svarat

doktor Leif Ryd expeditionsföreståndare Margareta Bäckhed.

För insamlingen vid vårdcentralen Dockan har svarat

distriktsöverläkare Gunnar Karlsson leg sjuksköterskan Signhild Larsson.

Vid båda sjukvårdsinrättningarna har även andra personer medverkat i un- dersökningen. Författarna ber att få framföra ett tack till Er för gjorda in- satser.

• Sida 182
•  Original

182

Registrering av barnolycksfall i Halmstad och Växjö

För barnolycksfallsutredningen genomfördes under 1978 en registrering av barnolycksfall vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. Statistiska centralbyråns enhet för rätts- coh socialvårdsstatistik har svarat för undersökningens praktiska genomförande. Ansvariga för data- inhämtning har— efter godkännande av Hallands läns reSpektive Kronobergs läns landsting — varit en läkare vid vardera länssjukhuset och vårdcentralen.

Undersökningens uppläggning har bestämts av barnolycksfallsutredning- ens krav. Även valet av sjukvårdsinrättningar har gjorts av utredningen. Datainhämtningsrutin och rapponformulärets utformning har utarbetats av särskilda statistiksakkunniga inom utredningen tillsammans med statistiska centralbyrån (SCB). Därefter har den slutliga uppläggningen diskuterats med representanter för de deltagande sjukvårdsinrättningarna. Därvid har en viss utvidgning av informationsinnehållet gjorts med hänsyn till önskemål från framför allt länssjukhuset i Halmstad.

Något försök till bedömning av huruvida den använda registreringsme- toden motsvarar behoven av statistik över barnolycksfall har inte gjorts i denna rapport. Rapporten är avsedd att vara underlag för barnolycksfalls- utredningens ställningstagande härtill. Någon kostnadsberäkning för ett kon- tinuerligt rapporteringssystem har inte heller ingått i uppdraget. Barnolycks- fallsutredningen har hållits underrättad om försökets gång genom läges- rapporter. Dess statistikgrupp och särskilt utredningens sekreterare har haft en mera direkt kontakt med undersökningen under genomförandet.

Syftet

Undersökningen har syftat till atti första hand ge barnolycksfallsutredningen praktisk erfarenhet av vilka uppgifter om barnolycksfall som kan fås genom datainsamling vid sjukvårdsinrättningar och vilken belastning insamlingen innebär. Det har alltså varit fråga om en metodundersökning snarare än inhämtande av uppgifter om barnolycksfall.

Den insamlade informationen kan dock sannolikt — om man tar hänsyn till dess brister i representativitet m.m. - ge viss belysning om olyckors uppkomst och förlopp. Vidare är materialet från de medverkande sjuk- vårdsinrättningarnas synpunkt representativt — bortsett från ev. snedvrid- ningar p. g. a. bortfall — och är därför användbart för analys av den egna barnolycksfallsvården. 1 Halmstad används materialet sålunda för forsk- ningsändamål av den undersökningsansvarige läkaren vid sjukhuset.

Population

Intervju skulle göras med varje patient, som p. g. a. olycksfall under un- dersökningsperioden kom till sjukvårdsinrättningarna ifråga och som var 17 år eller yngre (gränsen var egentligen 19 år, men i denna rapport redovisas endast material för åldersgruppen 0—17 år). Undersökningsperioden var för

• Sida 183
•  Original

vårdcentralen Dockan januari t.o.m. juni 1978 (ett halvt år) och för länssjukhuset i Halmstad 8 januari 1978 t.o.m. 7 januari 1979 (ett år).

Undersökningens uppläggning

Uppgifter om olycksfallen har samlats in genom intervjuer med de skadade barnen och ungdomarna eller medföljande vuxna. De uppgifter som efter- frågats har varit ålder, kön, olycksdatum och -tidpunkt samt var olyckan inträffade och vad den skadade gjorde då olyckan hände. Vidare efterfrågades om något föremål varit inblandat i olyckan och vilket det i så fall var. Svaren noterades på särskild blankett (appendix) där också en beskrivning av skadan fördes in.

Undersökningen var alltså en intervjuundersökning. Den har inneburit att man för de undersökta olycksfallen systematiskt noterat några av de uppgifter, som man normalt får veta vid vård av olycksfall. Vid länssjukhuset i Halmstad har en första utskiljning av patienter för undersökningens räkning gjorts i expeditionen, där patienten registreras då han anländer till sjukhuset. För patienter i aktuell åldersgrupp har en intervjublankett lagts med pa- tienthandlingarna.

Behandlande läkare har sedan för alla olycksfall fyllt i blanketten. Blan- ketterna har sedan samlats in av den undersökningsansvarige vid sjukhuset som utfört viss granskning av hur blanketterna ifyllts. Vid ett antal tillfällen har även bortfallskontroller gjons mot mottagningsexpeditionens liggare.

Insamlingen vid vårdcentralen Dockan i Växjö har i stort gått till på samma sätt. En skillnad är dock att intervjuerna där gjordes av sjukskö- terskor vid mottagningen.

Blanketterna har sedan sänts till SCB där de kodats och stansats. Kodning av skadans natur (diagnos) och, för förgiftningsfall, skadans yttre orsak (E- kod) har skett enligt Världshälsoorganisationens (WHO) klassifikation av sjukdomar.

Inblandat föremål, skadad kroppsdel och aktivitet vid olyckstillfället har kodats enligt klassifikation använd vid en av Nordiska ministerrådet genom- förd undersökning rörande olycksfall i hemmen och deras grannskap. (Nor- disk utredningsserie NU B 1978:14.) Kodning av olycksplats har skett efter en reviderad version av den nordiska klassifikationen.

De kodade uppgifterna har registerförts vid SCB. 1 registret finns ingen personidentifikation. Endast de uppgifter som finns markerade i blankettens stansrutor (appendix) ingår i registret.

Statistik har under undersökningens gång sammanställts i lägesrapporter. I dessa har materialen från Halmstad och Växjö varit sammanslagna, medan sjukhuset har fått speciella tabeller över det egna materialet. Dessa redo- visningar har omfattat åldersgruppen 0—19 år.

I denna rapport sker som nämnts all redovisning för åldersgruppen 0-17 år. Ett fåtal tabeller har sammanställts för Växjömaterialet (225 olyckor) medan en fylligare redovisning görs för Halmstadsmaterialet (2 137 olyckor).

• Sida 184
•  Original

Belastning på vården

För de skadade har undersökningen inte inneburit någon belastning, då den information som samlats in i stort sett är sådan som patienten normalt berättar vid sitt sjukhusbesök.

För medverkande personal har undersökningen däremot inneburit ettmer- arbete. De deltagande sjukvårdsinrättningarna har inte erhållit något re- surstillskott utan arbetsinsatserna för undersökningen har gjorts som frivilligt merarbete. I ett löpande rapporteringssystem måste självfallet dessa arbets- uppgifter regleras.

Statistikens kvalitet

Den sammanställda statistiken är inte avsedd att belysa förhållandena i hela landet. Den ärinte heller representativ för Halmstad eller Växjö eftersom det finns — särskilt i Växjö — andra sjukvårdsinrättningar som tar hand om olycksfall. Dessutom inkommer — särskilt under sommarmånaderna — många patienter som inte bor i kommunerna ifråga.

Statistiken omfattar alltså i princip de patienter som p. g. a. olycksfall kommit in till de två sjukvårdsinrättningarna under aktuella insamlings- perioder. Den ger dock ingen fullständig bild på grund av bortfall. Bortfallet vid länssjukhuset i Halmstad har som tidigare nämnts kontrollerats under några mätveckor mot den registrering av inkomna patienter som görs vid akutvårdscentralens expedition. Bortfallet har då varit 20—25 %.

Detta bortfall kan bero på att expeditionens personal inte lagt med en intervjublankett i patienthandlingarna eller att behandlande läkare glömt fylla i blanketten. Några siffror som visar fördelningen mellan dessa två bortfallsanledningar finns inte.

Ett partialbortfall, dvs. ofullständigt ifyllda blanketter, finns därutöver. Bortfallets storlek varierar frågorna emellan, vilket framgår nedan där blan- kettens olika frågor behandlas.

Risken för "mätfel" i intervjusvare'n är troligen inte så stor. då frågorna är relativt okomplicerade och har ställts mycket kort tid efter det att olyckan hänt. Missförstånd kan naturligtvis ha uppstått ibland, t. ex. då intervjun gjorts med medföljande vuxna som inte direkt bevittnat olyckan. Minnes- bilden kan också vara förvirrad, t. ex. om patienten varit berusad vid olycks- tillfället.

Vid databearbetningen finns alltid risker för kodningsfel och andra be- arbetningsfel. Rutiner för att undvika vissa "slarvfel” finns i form av olika kontrollåtgärder. Så har exempelvis enkla logiska kontroller gjorts för att avslöja orimliga koder.

Härtill kommer som ett större problem nämligen svårigheterna att tillämpa klassificeringarna på "rätt" sätt. Har man flera kodare måste man bevaka att det uppstår en gemensam praxis i tillämpningen av koderna. Det är också svårt att ha så noggranna förklaringar (som läses!) så att (ovana) sta- tistikanvändare uppfattar klassificeringen på samma sätt som kodarna.

• Sida 185
•  Original

Uppgiftsinnehållet

Personuppgifer

Fullständiga personuppgifter har erhållits i och med att patientkortets uppgifter stämplats på blanketten. Vissa av personuppgifterna har använts vid kompletteringar och kontroller av t.ex. journaldata vid sjukvårdsin- rättningarna.

För statistiksammanställningen har endast ålder och kön använts. Sta— tistiken redovisas för årsklasserna 0, 1—4, 5—9, 10—14 respektive 15—17 år. Möjlighet till uttag av andra åldersindelningar finns.

Kvaliteten i ålders- och könsuppgifterna är bedömningsvis mycket hög. Partialbortfallet, dvs. då uppgift om ålder och eller kön saknas, utgörs av 10 fall (0,5 %)i Halmstadsmaterialet och av 2 fall (0,8 %) i Växjömaterialet. Orsaken till bortfallet är att patientkort inte använts i vissa fall. Person- uppgifterna har då fyllts i för hand och i ett litet antal fall har man glömt fylla i personnummer eller uppgift om ålder och kön.

Olycksdatum och tidpunkt

Uppgiften kan användas för en beskrivning av olyckornas fördelning över året, månaden, veckan och dygnet. Vidare ger detta datum tillsammans med födelsedatum möjlighet att maskinellt beräkna åldern (om man re- gistrerat födelsedatum, vilket alltså inte gjorts i denna undersökning).

Uppgifterna kan ibland vara osäkra i de fall patienten kommer till sjuk- huset först någon eller några dagar efter olyckan. Uppgiften om klockslag blir ofta endast ungefärlig. I undersökningen har dessutom datum och fram— för allt klockslag lämnats oifyllda i en stor andel av fallen (8 % resp 20 %) i Halmstadsmaterialet.

Ochksp/ats

Platsen har angivits och kodats i tre olika nivåer, som dock inte är helt oberoende av varandra. Först noteras om olyckan skett ute eller inne, vilket givit ett mycket litet partialbortfall (1,6 %). För det andra har typ av olycks- plats registrerats, t. ex. bostad. skola eller gata. Partialbortfallet är där relativt stort (14 %). Andelen ”annan plats” har angivits i 26 % av fallen. (Samtliga %-uppgifter avser Halmstadsundersökningen.)

För det tredje har en mera specificerad kodning gjorts för vissa olycks— platser, t. ex. kök, trappa och lekplats. Partialbortfallet för denna fråga är — i både Halmstad och Växjö — 9 %. Restposten "annan plats" har angetts i en stor del av fallen (24 % i Växjö och 34 % i Halmstad) men med

hjälp av svaren på typ av plats kan utläsas att huvuddelen av dessa avser gata/väg.

• Sida 186
•  Original

A ktivitet

Aktiviteten vid olyckstillfället har kodats efter det nordiska projektets klas- sificeringslista. Partialbortfallet har varit ganska litet.

En stor andel aktiviteter (27 %) har klassats i gruppen ”annat”. Många fall har också förts till de dåligt preciserade grupperna "lekte" (31 %) och "gick, promenerade, sprang" (11 %). Procenttalen avser Halmstad.

Tillsyn

Uppgiften "tillsyn vid olyckstillfället” bedömdes redan vid planeringen svår att få med tillfredsställande kvalitet, men ansågs så angelägen att man ändå ville pröva att samla in den. För högre åldrar blir uppgiften speciellt osäker och smått löjlig. Partialbortfallet är här mycket stort (90 % i Halmstad), varför uppgiften överhuvudtaget inte redovisas i statistiksammanställning-

en. Utöver svårigheterna att få veta de faktiska omständigheterna finns de- finitionsproblem. Det kan t. ex. diskuteras om man skall anse att ett barn är under tillsyn eller ej, om en förälder är tillsammans med barnet men har uppmärksamheten riktad åt ett annat håll just vid olyckstillfället.

Olycksinblandat föremål

I undersökningen talas det om Olycksinblandat föremål. Härigenom behöver man inte bedöma huruvida föremålet vållat själva olyckan eller om det endast vållat skada till följd av olyckan. Uppgift om inblandat föremål har ifyllts väl och för endast 5 % i Halmstad och 8 % i Växjö har kodats "okänt föremål". I både Halmstad och Växjö har i 22 % av olycksfallen angetts att ”inget (tillverkat) föremål" varit inblandat. Möjlighet fanns att koda två inblandade föremål, men i flertalet fall har endast ett föremål angivits och kodats. Om flera föremål angivits och en bedömning av olyckans förlopp varit möjlig, har principen varit att i första utrymmet koda det föremål som initierat olyckshändelsen och i andra ut- rymmet något föremål som bidragit till olyckshändelsen eller den uppkomna skadan.

Skadad kroppsdel

En särskild kodning av skadad kroppsdel har gjorts enligt den nordiska undersökningen. Visserligen innehåller diagnosen uppgift om skadad kroppsdel, men den är underordnad skadetyp och långt ifrån fullständig. I intervjublanketten har markering gjorts på en avbildad människokropp. Någon fördel med detta framför att i klartext ange kroppsdel finns knappast. I stället är figuren onödigt utrymmeskrävande.

Om flera kroppsdelar skadats har den som (mest) hänger samman med den allvarligaste diagnosen kodats. Kroppsdelsangivelserna har varit lätta att koda och i endast 2 % av fallen ( i Halmstad) har uppgift om skadad

kroppsdel saknats.

• Sida 187
•  Original

Diagnos

Diagnosen har kodats enligt WHO:s ICD-klassifikation. Om flera diagnoser angivits, har den som bedömts allvarligast kodats. Partialbortfallet har varit 5 %i Halmstad.

Skadans yttre orsak (E-kod)

För förgiftningsfall har uppgift om skadans yttre orsak angivits enligt WHO:s s. k. E-kod. Erfarenheterna har visat attförgiftningsfallen är få — i Halm- stadsundersökningen 31 stycken — vilket gör att enbart dessa inte kan moti- vera utrymme för E-kod i blanketten. Antingen bör E-kodning ske för alla olyckor eller också bör förgiftningsolyckornas E-kodning ske enligt särskild rutin.

Skadans svårhetsgrad

Skadans svårhetsgrad har endast angivits i form av uppgift om huruvida patienten blivit inlagd, remitterad till annan klinik, hänvisad till återbesök eller ej. Det är ett ofta tillämpat mått, då det är väl definierat och lätt att "mäta”. Det är tyvärr ett grovt mått och inte alltid rättvisande. Exem- pelvis visar det sig att oskadda patienter ibland läggs in för observation, såsom vid misstänkt hjärnskakning. En del mycket allvarliga skador behöver å andra sidan inte medföra sluten vård, t. ex. vissa ögonskador. Partial- bortfallet för denna fråga har i Halmstad varit 7 %.

Något allmänt accepterat system för svårighetsgradering av skador finns inte och flera olika system prövas för närvarande på olika håll i världen. I den amerikanska statistiken över hem- och fritidsolyckor vägs olyckornas antal med ett poängsystem, som skall spegla hur svåra skador olyckorna givit.

Man omarbetat nu detta system i kontakt med ett projekt inom OECD, som i sitt konsumentsäkerhetsarbete intresserat sig för svårhetsgradsväg- ning. Ett likartat intresse finns inom ett hos EG påbörjat projekt, som syftar till en för medlemsländerna gemensam registrering av hemolyckor från bör- jan av 80-talet.

Redovisning av statistiksammanställningar

Tabeller

I en särskild tabellbilaga i denna rapport redovisas tabeller över material inhämtat vid länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö. 1 tabellbilagan ingår 28 tabeller, varav 25 är över de 2 137 olyckorna i Halm- stadsmaterialet och 3 över Växjömaterialets 225 olycksfall.

• Sida 188
•  Original

Tabell- Rader Kolumner

nummer Halmstad

1 Produktgrupp Kön 2 Ålder och kön Produkthuvudgrupp 3 Tid Ålder och kön 4 Tid Plats 5 Tid Produkthuvudgrupp 6 Månad Produkthuvudgrupp 7 Veckodag Produkthuvudgrupp 8 Inne/Ute Produkthuvudgrupp 9 Typ av plats Produkthuvudgrupp 10 Plats Produkthuvudgrupp ll Aktivitet Produkthuvudgrupp 12 Diagnos Produkthuvudgrupp 13 E-kod Produkthuvudgrupp 14 Påföljd Produkthuvudgrupp 15 Aktivitet Ålder och kön 16 Plats Ålder och kön 17 Kroppsdel Aktivitet 18 Veckodag Aktivitet 19 Månad Aktivitet 20 Typ av plats Aktivitet 21 Plats Aktivitet 22 Inne/Ute Ålder 23 Diagnos Ålder 24 Påföljd Ålder 25 E-kod Ålder

Växjö

26 Produktgrupp Kön 27 Ålder och kön Produkthuvudgrupp 28 Plats Produkthuvudgrupp

De tio mest olycksinblandade föremålen, platserna och aktiviteterna

Här nedan görs en sammanställning av de mest frekventa angivelserna av föremål, plats och aktivitet för Halmstadsmaterialet.

Inblandat föremål

Det mest förekommande föremålet är "inget (tillverkat) föremål". Det är kodat för 22 % av fallen. Det är oftast fråga om naturligt underlag, dvs. man har fallit eller trampat fel ute i naturen. Men det kan också vara en annan människa, som man t. ex. kolliderat med under en fotbollsmatch.

I övrigt är de oftast noterade föremålen:

• Sida 189
•  Original

Antal % 1 Tvåhjulig cykel 198 9 2 Moped 74 3 3 Bil, bildelar 70 3 4 Bollar, puckar 67 3 5 Trappa, trappsteg 66 3 6 Skida, bindningar, stavar 60 3 7 Golv 54 3 8 Dörr 54 3 9 Kälke, pulka, tefat 41 2 10 Kniv 35 2

Totala antalet statistikförda fall 2137.

Plats

En lista över platser där de flesta av olyckorna inträffat har även sam- manställts. Det är framför allt svaret på fråga 2C i frågeblanketten som utgör underlaget på listan. En komplettering med hjälp av svar på fråga 2 B har dock gjorts för att få fram hur många av olyckorna som inträffat på gata, väg o.d. Kompletteringen visar att inte mindre än 430 olyckor inträffat på gata, väg 0. (1. som därmed är den plats där de flesta av olyckorna inträffat under undersökningsåret. Att ”trappa” angetts oftare som föremål än som plats måste beror på att uppgiftslämnarna ibland betraktat (små?) trappor som ett föremål t. ex. i ”förbindelseutrymme” eller på "skolgård”.

Antal % olyckor 1 Gata, väg, trottoar. parkeringsplats 430 20 2 Sportanläggning, gymnastik- och idrottsplats, simbassäng 292 14 3 Annat bostadsrum 241 11 4 Lekplats. skolgård 189 9 5 Tomt, gård i anslutning till bostaden 146 7 6 Kök, kokvrå, pentry 114 5 7 Förbindelseutrymme 88 4 8 Trappa 48 2 9 Brygga. strand 35 2 10 Förråd 29 1

Totala antalet statistikförda fall 2137

Aktivitet

De tio aktivitetstyper som varit mest förekommande vid olycksfallen framgår av listan nedan. Det finns en stor mängd skilda aktiviteter som är svåra att klassificiera i några mera omfattande grupper. Det har fått till följd att

• Sida 190
•  Original

580 (27 %) av de skadade varit sysselsatta med annat än de 18 alternativ, som finns i den använda klassificeringen.

Antal % olyckor 1 Lekte 672 31 2 Gick, promenerade, sprang 244 11 3 Spelade boll 201 9 4 Cyklade 190 9 5 Åkte skidor 61 3 6 Åkte skridskor 41 2 7 Lekte/arbetade med trä eller annat material 15 8 Skötte personlig hygien 14 9 Åt 10 0,5 10 Reparerade/underhöll, bilen. båten eller cykeln 5 0,2

Totala antalet statistikförda fall 2137

Ytterligare data ur tabellerna

När man analyserar innehållet i tabellerna bör man hålla i minnet att ett bortfall förekommit. Man kan inte utesluta möjligheten att bortfallet sned- vridit resultaten i tabellerna.

När man ser till könsfördelningen visar materialen den övervikt av man- liga olycksoffer som är det vanliga resultatet vid undersökningar av olycks- fall. Det skulle kanske kunna tas som en kvalitetsdeklaration av materialen. Det är intressant att notera att materialet från vårdcentralen Dockan i Växjö inte visar lika markant övervikt för pojkar som Halmstadsmaterialet.

De flesta olyckorna har inträffat utomhus. Det gäller både Halmstads- och Växjömaterialen. 1 det förra är både bostadsolyckor och olyckor på gator och vägar vanligare än skololyckor. Vårdcentralen Dockan har uppen- barligen tagit på sig mera skolhälsovård, eftersom man där har flera skol- olyckor än olyckor i de andra två nämnda kategorierna. I hemmet är de farligaste rummen sov- och vardagsrum samt kök. Här liksom i den ovan publicerade tio-i-topp-listan över föremål framgår att trappor inte är en av de farligaste platserna. I undersökningar som inkluderar vuxna personer brukar trappor placera sig mycket högt på olyckslistan.

De två vanligaste skadetyperna vid både länssjukhuset i Halmstad och vårdcentralen Dockan i Växjö är sår- resp. klämskador. Lasarettet i Halmstad har en kraftig övervikt av sårskador över klämskador medan det är ganska jämnt mellan de två skadetyperna vid vårdcentralen Dockan. En förklaring till detta skulle möjligen kunna vara att patienter eller deras föräldrar vid skador som för lekmannen ser otäcka ut hellre väljer en ”riktig" akut- mottagning. Det är en erfarenhet man ofta har vid hälsovårdscentraler, att deras möjligheter till olycksfallsvård inte utnyttjas till fullo. Patienterna har en tendens att i stället gå till sjukhus "för säkerhets skull".

Den tredje vanligaste skadetypen är vrickningar och stukningar följt av

• Sida 191
•  Original

frakturer. En skillnad är att Halmstadsmaterialet innehåller en betydligt större andel misstänkta hjärnskakningar än Växjömaterialet. Här kan man åter tänka sig att förklaringen är att föräldrarna föredrar ett "riktigt" sjukhus, då de bedömer skadorna som allvarliga.

Möjligen är detta också anledningen till att man vid vårdcentralen Dockan inte noterat några förgiftningsfall. I Halmstadsundersökningen har endast ett fåtal förgiftningar noterats. De fördelar sig ganska jämnt på förgiftning genom läkemedel resp. av olika kemisk-tekniska medel.

Det visar sig att över 10 % av de skadade barnen i Halmstadmaterialet blir inlagda. Siffran förefaller hög men får inte oreserverat tolkas som att Halmstadsmaterialet innehåller en hög andel mycket allvarliga olycksfall. Det faktum att barn har begränsad förmåga att analysera och förmedla sitt hälsotillstånd gör att behovet av inläggning för observation kan vara relativt stort särskilt för yngre åldrar. Så utgör en troligen icke obetydlig andel av de inlagda hjärnskakningsobservationsfall. I enstaka fall kan också sociala indikationer tala för inläggning av skadade barn.

Ur tabellerna med uppdelning på ålder, kön och plats resp. aktivitet kan man utläsa en del om olika olycksmönster. Man kan se att barnen debuterar mycket tidigt som inblandade i cykelolyckor medan t. ex. skid- och skrid- skoolyckor kommer först i mera vuxen ålder. Man kan t. ex. se att pojkar följer det gängse mönstret att vara mer olycksutsatta — också i kök — i de lägre åldrarna. Men i åldern 15—17 år är det en stor majoritet av flickor som utsatt sig för olycksrisk genom att uppehålla sig i kök.

För de mycket små barnen inträffar de flesta olyckorna inne men fr. o. m. 5—9-årsåldern så är det övervikt för utomhusolyckorna. Det är de yngsta barnen som har den högsta inläggningsfrekvensen. För barn under 1 år är misstänkt hjärnskakning den vanligaste diagnosen. I alla övriga åldrar är sårskador vanligast. I 10—14-årsgruppen är också vrickningar, frakturer och kontusioner vanliga. Ungefär samma olycksbild — om man undantar frakturer — har man för den äldsta gruppen 15—17 år. De flesta förgiftnings- olyckorna har inträffat i åldersgruppen 1—4 år.

Tabell 1 Inrapportering av barnolycksfall i Halmstad, skadade efter in- blandad produkt (primär) och kön

Produkt Antal Därav män 0101 Balkong 1 I 0102 Ytterdörr 12 6 0103 Innerdörr 37 23 0104 Dörr, med glas 5 3 0105 Dörrpost, dörrkarm 7 4 0106 Dörrbeslag 1 1 0107 Fönster (glasruta, karm) 6 6 0108 Fönsterbräda, fönsterbänk 3 2 0109 Fönsterbeslag 1 1 0110 Golv 54 34 0111 Markbeläggning 34 18 0113 Rör 1 0 0114 Yttenak 1 1 0116 Trappa. trappsteg 66 41

• Sida 192
•  Original

SOU 1979:28 Produkt Antal Därav män 0117 Tröskel 2 1 0118 Dörrskrapa 1 0 0119 Yttervägg 2 1 0120 Innervägg 12 10 0198 Övriga byggnadsdelar 38 23 0201 Badkar, duschkar 2 1 0204 Tvättställ 2 0 0205 Bidé 1 1 0206 Toalettstol 2 1 0208 Arbetsbänk, diskbänk 4 2 0211 Kyl 1 1 0214 Kran 1 1 0215 Krok, hängare 1 1 0216 Radiator, vatten 11 7 0217 Radiator, el- 2 1 0218 Väggskåp, bänkskåp 3 2 0219 Högskåp, linneskåp, städskåp, garderob 2 2 0220 Skåpdörr 2 2 0223 Elspis 8 7 0308 Matberedningsmaskin med tillbehör 1 1 0401 Kniv för hushållsbruk 12 9 0402 Skär-, riv- och rensredskap (även sax) 5 3 0406 Kok- och bryggningsredskap 1 0 0408 Redskap för bakning och konservering 1 0 0411 Glas och porslin 2 0 0498 Övriga husgeråd 2 1 0501 Grönsaker, rotfrukter, svamp ] 1 0511 Drycker, varma 7 5 0512 Soppa/sås, varm 5 2 0514 Choklad, konfektyr 1 0 0534 Vatten, varmt i badkar, tvättställ, diskho 2 1 0539 Vatten och ånga från annan källa 3 2 0598 Övrig mat och dryck 13 6 0605 Mangel, strykmaskin 1 1 061 1 Dammsugare 2 1 0615 Klädkorg, papperskorg 1 1 0617 Hink, balja ] 1 0698 Övrig disk-, tvätt-, städutrustning 1 0 0701 Handdiskmedel, fönsterputsmedel (inkl. såpa) l 1 0702 Maskindiskmedel 3 0 0703 Tvättmedel (för textilier) 1 0 0705 Rengöringsmedel, special 1 1 0706 Polish (för golv, möbler, metaller, bil etc.) 1 1 0711 Bensin 4 4 0713 T-sprit 1 1 0801 Småbarnssäng (spjälsäng) 3 2 0802 Säng (ej småbamssäng) 20 8 0812 Småbamsstol (hög stol) 8 6 0813 Pall, bänk 7 5

• Sida 193
•  Original

Produkt

0814 0815 0816 0817 0818 0821 0831

0833

0834 0898 % 0899

0901 0903 0905

0908 1010 1012

1021 1022 1031 1032 1034 1036 1037 1050

1105

1110 1111 1113 1114 1198

1201 1206 1211 1222 1226 1298

1301 1306 1309 1311 1312 1314 1398

Stege

Stol utan karm Fåtölj, karmstol Soffa (inkl. bäddsoffa) Annan sittmöbel Bord

Låg förvaringsmöbel (byrå, nattduksbord, kista) Hög öppen förvaringsmöbel (bokhylla, hyl- lor) Hög sluten förvaringsmöbel (skåp)

Övriga, möbler

Filtar, täcken Madrasser Gardiner, draperier etc. (plast och textil) Kuddar, plymåer Mattor (textila, plast, ej heltäckande)

Bälten, halsdukar, skärp, hängslen, hattar, handskar

Kläd- och skodetaljer, t. ex. blixtlås, spännen, knappar

Glasögon

Smycken, klockor, mynt, nycklar m.m. Tofflor, mockasiner, sandaler Dam- och herrskor med låg klack Stövlar, (läder, gummi, plast) Träskor Gymnastikskor, fotbollsskor etc. Väskor (plastkassar)

Kosmetika, rakkräm, badolja, badsalt, par- fym, talk etc.

Rakapparat

Rakblad Sollampa, värmelampa Speglar av alla slag Övriga medel och redskap för personlig vård

Ledning, tråd, kabel Belysningsarmatur, lamphållare Värmefläkt, el-element löst TV

Högtalare

Ovrig elutrustning och hemelektronik

Grep

Jordfräs Motorsåg Skottkärra Slang (trädgårds-) med tillbehör Spett

Övriga trädgårdsredskap

Antal

9 34

15

27

Lh

[x)—HN»—

N

_. _N—._._n._- b—li—lwb—lb—lp—l ...mu—._.._.N._.._.

___—N_N

Därav män

9 14 2 11 2 15

Mb.)

_No—p—u—n u—nou—o—n— omg.—_ou—nu—n—n —-

o—Ov—N—O

• Sida 194
•  Original

Produkt

1401 1412 1413 1423 1431

1 501 1502 1 503 1 504 1505 1506 1507 1508

1 509

1510 1511 1512 1513 1517

1518 1519 1598

1603 1607 1608 1609 1613 1614 1616 1617 1620 1622 1625 1626 1627 1628 1630 1698

1701 1702 1704 1705 1798

1802 1803

1811

Antal Därav män Flaska, glas- (inkl. kapsyl) 8 5 Konservburk, plåt 3 2 Konservburk, glas 1 ] Plastpåsar (ej plastkassar) 1 0 Transportförpackning (t.ex. ölback) 1 0 Gunga 26 15 Klätterställning 10 6 Övrig lekplatsutrustning (inkl. lekstugor) 19 12 Simbassäng, plaskdamm 6 4 Skridskor 23 12 Skidor, Skidbindningar, stavar 60 43 Trampbil, trehjuling, lådbil 10 7 Skjutvapen och ammunition, projektiler (även t.ex. ärtrör) 11 6 Rackets, slagträn, ishockey- och bandyklub— bor 23 19 Bollar, puckar 67 44 Pyrotekniska artiklar 1 1 Leksaker 25 15 Fiskeutrustning 3 3 Annan flytutrustning än uppblåsbara ma- drasser och båtar 2 2 Kälke, pulka, tefat 41 25 Skateboard 10 6 Övriga leksaker och Sportutrustning 68 40 Borrmaskin, inkl. tillbehör 1 l Färg, lack, lasyr, pensel, tråg, roller 1 l Gångjärn, krok, hake, metallbit 1 ] Hammare 1 1 Kniv, hobby- m.m. 23 16 Lim, klister, bindemedel 1 0 Mejsel, 'stämj'äm 6 6 Rep, lina, snöre, wire, ståltråd 4 4 Skruv, spik, mutter 18 17 Slipmaskin el, inkl. tillbehör 3 3 Symaskin 3 1 Synål, knappnål, Säkerhetsnål 2 1 Sticker, virknål 1 0 Såg (ej motorsåg) 3 3 Yxa 4 4 Övrig sy- och hobbyutrustning 14 13 Barn-, liggvagn/sittvagn/sulky 10 7 Babysitter 1 0 Gåstol 1 0 Bärsele, bärrnes 1 1 Övriga bärredskap m.m. för barn 1 0 Bildörr 18 9 Bil, del av t. ex. motor, hjul, avgassystem, bälte 52 24 Tvåhjulig bamcykel (för mycket små barn, inkl. tillbehör) 8 6

• Sida 195
•  Original

Produkt Antal Därav män

1812 Tvåhjulig cykel av vuxenmodell (inkl. till— behör) 190 118 1813 Moped (inkl. tillbehör) 74 57 1814 Motorcykel (inkl. tillbehör) 13 7 1815 Släpkärra 3 1 1816 Snöscooter 1 0 1821 Rulltrappa, rullband 1 1 1831 Rullstol, annat hjälpmedel för rörelsehindrad 1 1 1832 Promenadkäpp, krycka 3 3 jååå % Övriga transportmedel 13 7 1902 Cigarrett, cigarr 4 3 1904 Tobak, snus 1 0 1905 Tändstickor 1 1 1911 Ljusstake 2 1 1926 Tändvätska 1 1 1998 Övrig glöd och låga 3 3 2098 Övrigt föremål, specificerat 54 37 2099 Okänt föremål 98 61 2100 Inget föremål 472 286

Totalt 2 137 1 345

• Sida 196
•  Original

Tabell 2 Barn skadade efter ålder, kön och produkthuvudgrupp

Ålder, kön

0—0 Män Kvinnor Okänt

Summa

1—4 Män Kvinnor Okänt

Summa

5—9 Män Kvinnor

Summa

[0—14 Män Kvinnor Okänt

Summa l5—I 7 Män Kvinnor

Okänt

Summa

Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

56 16 1 — 11 2 4 55 3 1 2 — 1 3 39 10 2 35 6 21 47 315 24 s _ 2 11 — 4 34 1 3 - — — 3 20 3 3 28 2 14 18 178 — — — — 2 80 24 1 2 23 2 8 90 4 4 2 — 1 6 59 13 5 63 8 35 65 495

6 — 3 11 — 5 2 3 — 3 1 1 5616 — 62 — 23 60 278 21 3 — 1 1 1 — 10 — 2 — 1 2 — 42 2 — 35 — 17 41 179 56 9 — 4 2 2 — 15 2 5 — 4 3 1 98 18 — 97 — 40101 457 3 2 — 3 16 — 10 2 2 1 2 115 18 — 52 2 30 108 424 37 1 — 2 2 — — 7 — 4 1 — 1 3 69 3 — 33 — 13 87 263

—-——————————-————1—_12

92 4 — 5 4 — 3 23 — 14 3 2 2 5 184 21 — 86 2 43 196 689 4 1 4 — 1 2 1 49 28 — 84 — 24 68 303 24 — — 5 — — — 6 — 13 — 1 — 13 6 — 43 —- 8 36146

—-——————-———— ——1——12

51 1 — 12 - 1 1 10 1 5 3 1 3 1 62 34 — 128 — 32 105 451

• Sida 197
•  Original

Okänd Okänt — — .. -— — — — — __ _ _ _ _ - 1 _. _ 1 _ _ _ 2

Summa ————————————— — 1—— 1——— 2

Totalt

Män 176 29 1 13 17 4 8 83 6 18 4 6 5 8 260 72 8 234 9 98 286 1 345 Kvinnor 108 13 — 10 14 2 4 62 1 10 4 1 4 6 144 14 6 140 2 53 184 782 Okänt — — — — 1 — — 1 — — — — — — 1 — — 3 1 1 2 10

Summa 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 7 9 14 405 86 14 377 12 152 472 2137

Produkthuvudgrupper

l Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik ² Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m.

³ Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial ⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

⁵ Mat, dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning

⁶ Disk—, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m. m.

⁷ Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

⁸ Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ⁹ Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

¹⁰ Kläder, skor m.m. 21 Inga föremål ¹¹ Medel och redskap för personlig vård

• Sida 198
•  Original

Tabe113 Skadade efter tid på dygnet samt ålder och kön

Tid Ålder och kön

0— 6 1 — 1 I 2 3 1 1 2 2 6— 9 5 20 6 3 9 8 7 15 7 4 11 36 19 55 9—12 4 48 33 81 41 21 62 63 55 118 46 13 59 200 124 324 12—15 6 53 43 96 52 32 84 86 52 138 44 23 67 238 153 391 4 3

ln

_. 1 1 l

NNO

15—18 1 69 36 105 63 58 121 98 56 154 53 31 84 291 187 478 18—21 57 17 74 51 25 76 71 35 106 48 21 69 230 98 328 21—24 — — 3 3 6 6 8 14 13 10 23 39 16 55 61 37 98

Okänd 13 69 39 108 58 31 89 83 47 130 60 32 92 278154 432 Totalt 25 16 41 315 178 493 278 179 457 424 263 687 303 146 449 1345 782 2127” ___—___..—__________

"10 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön.

Nmoom

V) 00

• Sida 199
•  Original

Tabell4 Skadade efter tid på dygnet och plats

Tid Plats Total

1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 99 0— 6 — — — 6 — l 1 1 1 — — 10 1 21 6— 9 6 2 4 14 1 1 2 3 4 — — 15 4 56 9—12 23 2 16 36 6 5 13 35 62 2 3 97 25 325 12—1 5 17 2 20 36 7 5 25 49 54 9 — 131 39 394 15—18 25 6 20 38 8 8 39 43 64 14 — 196 21 482 18—21 15 8 11 42 11 4 38 22 49 1 2 114 11 328 21—24 4 — 2 15 5 2 5 2 5 2 1 46 9 98 Okänd 24 5 15 54 10 3 23 34 53 7 3 123 79 433 Totalt 114 25 88 241 48 29 146 189 292 35 9 732 189 2 137 Platser 1 Kök, kokvrå, pentry 7 Tomt, gård i anslutning till bostadshus 2 Badrum, toalett, tvättstuga, bastu 8 Lekplats 3 Förbindelseutrymme 9 Sponanläggning, gymnastik- och idrottsplats, simbassäng 4 Annat bostadsmm 10 Brygga, strand 5 Trappa 11 Byggplats 6 Förråd 12 Annan plats

99 Okänd plats

• Sida 200
•  Original

TabellS Skadade efter tid på dygnet och produkthuvudgrupp (primär)

Tid Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

O— 6 3 6— 9 10 9—12 40 12—15 51 15—18 68 18—21 40 3 — — — — — — — 1 — 4 — 3 6 21 1 3 — — — — 1 4 1 — IO — 5 10 56 ⁵ 19 2 13 32 23 75 325 ¹ 31 1 93 17 70 28 73 394 1 l 2 l

-—4 00 1

27 99 14 107 29 1 12 482 23 17 56 17 90 328 21—24 17 — — 4 — 9 5 — 21 4 29 98 Okänd 63 — 2 36 2 70 18 77 43 77 433

N—VNI v—K'HMN ON Yr venn—N MNNv—lv—u N—n—m ___—N | w—VVSVÄND—ND NONOW—'O MVN—WMW l _thvm_N

M €") lf) _

Totalt 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 86 14 377 12 152 472 2137

V) 3 v .— as rx

Produkthuvudgrupper

¹ Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik ² Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m.

³ Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial ⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

⁵ Mat, dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning

⁶ Disk-, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m.m.

⁷ Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

⁸ Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ⁹ Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

¹⁰ Kläder, skor m.m. 21 Inga föremål

¹¹ Medel och redskap för personlig vård

• Sida 201
•  Original

Tabe116 Skadade efter månad och produkthuvudgrupp (primärprodukt)

_____________________________________________________________________________________________________________________

Månad Produkthuvudgrupp Totalt ___—___— ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

1 1 15 1 11 — 13 3 12 — 11 — _ _ 9 _ 12 1 9 _ 6 1 _ _ 10 _ — 1 10 — _ _ 14 _ — — 14 1

12 146 7

N _. N N N

52 84 2 25 ¹ 28 ¹ 21 4 23 2 21 — 29 24 — — — — 20 — — — — 34 1 1 1 — 27 — — — 1 17

405

— 10 19 36 190 ¹ 12 11 36 182 ² 12 14 32 159

Januari 24 1 1

1

— 28 4 21 52 186

l 1

Februari 16 Mars 29 April 24 Maj 15 .! uni 20 Juli 1 7 Augusti 28 September 25 Oktober 23 November 18 December 32 Okänd 13

I

|

|

|

|

I

| mmm mmm—.—

| come-otra

NM— | |

48 11 55 184

| -— N

52 14 37 183 50 — 7 24 161

1 I 2 2 50 — 8 62 211 1 1 1

_Nv—I—lI—du—l l

... 1 I .— _.

WMOMNwNV—hcwm .— __

35 — 8 37 160 20 — 8 21 120 31 11 39 160 — 12 12 23 141 2 17 8 18 100 377 12 152 472 2137

I I NNWQQN—_—NN _N— I mvmv—N_.—_

_NmNmN— | m—mmmmv—

___.—

N V

23

V _. O oo !? ... ON rx 00 00 N O N 03

Hela perioden 284

Pr'odukthuvudgrupper

Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m. Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

Mat, dryck m.m. 16 Sy— och hobbyutrustning

Disk—, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m.m.

Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

¹⁰ Kläder, skor m.m. 21 Inga föremål ¹¹ Medel och redskap för personlig vård

'_'NP'ÄQVÖOYNwON

• Sida 202
•  Original

Tabe117 Skadade efter veckodag och produkthuvudgrupp (primär)

Veckodag Produkthuvudgrupp

l 2 3 4 5 6 2 ox oo rx

11 12 13 14

Måndag 32 Tisdag 57 Onsdag 29 Torsdag 37 Fredag 33 Helgafton 39 Helgdag 39 Okänd 18 Totalt 284

I vvmmixvtn—

! mannen-ramens: v—w—m—NQ 1

O N m ("1 N __ N ?

— 13 2 3 11 — 3 23 1 ¹ 14 — ¹ 22 1 1 2 1

Nv—N | —'-—'M

12 — 27 24

NN

N

.— _- v—NQ'V'tl/HMQV

Nm.—_men— 1

47 61 55 56 54 56 32

16 14 16 12 15 18

47 51 54 45 51 57 32

—MNM——.—.

20 20 18 24 20 13 18 19

63 76 53 57 62 63 67 31

Totalt

251 311 283 265 280 261 305 181

_er

12 146 14

05 [( oo 0.3.

405

86

Produkthrrvudgrupper

Byggnadsdelar

Fast inredning Matberedningsutrustning, elektrisk Annan matberedningsutrustning och husgeråd Mat, dryck m.m.

Disk-, tvätt- och städutrustning Disk-, tvätt- och rengöringsmedel Möbler

Hemtextilier med tillbehör

Kläder, skor m.m. Medel och redskap för personlig vård

_NMVWNDIXOOONO—

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial ¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m.m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

¹⁹ Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ²⁰ Övrigt

²¹ Inga föremål

377

12

152

472

2137

• Sida 203
•  Original

Tabe118 Skadade efter inne/ ute och produkthuvudgrupp (primär)

Inne/ ute Produkthuvudgrupp

1 2 3 4 5 6

10 11 12 13 14

lnne 180 42 1 20 29 5 Ute 103 — — 3 2 ] Okänt 1 — — — 1 —

15 16 18 19

20

21

Totalt

9 132 6 9 6 7 14 1 19 2

———————1

("150 DGV

130 43 271 42 4 1

lxtx 1 2 362 oo

65 70 1 7

136 330 858 ¹ 245 34

Totalt 284 42 1 23 32 6

12 146 7 28 8 7 9 14

405 86

14

377

12

152

472

2137

Produkt/1uvudgrupper

Byggnadsdelar

Fast inredning Matberedningsutrustning, elektrisk Annan matberedningsutrustning och husgeråd Mat, dryck m. m.

Disk-, tvätt— och städutrustning Disk-, tvätt- och rengöringsmedel Möbler

Hemtextilier med tillbehör

Kläder, skor m.m. Medel och redskap för personlig vård

__

NMQWNDIXOOOKO—d _—

.—

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial ¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m.m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

¹⁹ Tobak, tändstickor. stearinljus, askfat etc. 20 Övrigt

²¹ Inga föremål

• Sida 204
•  Original

Tabe119 Skadade efter typ av plats och produkthuvudgrupp (primär) Typ av plats Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Bostad 128 32 1 11 28 5 Skola 51 4 — 2

Arbete — — — 8 — l Gata m.m. 23 — — — — — — — — Annat 45 Okänt 37 4 — — 2 — 1 5 —

Totalt 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 7

⁷ 41 67 537 — 15 77 277 33 20 4 4 30 — 17 49 430 181 28 5 3 4 37 188 563 79 9 2 22 1 34 90 297 4

14 405 86 1 377 12 152 472 2137

00 I OONQN II 005 ... f*l oo Il ___—. 11 -—'1 0001 Nl VN _.

——mv _. | (vuxet _. ox .... I N N I N tomas I _.

Produkt/1urin/grupper

Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m, m. Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

Mat, dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning

Disk-, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar. bärselar m.m.

Disk—, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus. askfat etc Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

Kläder, skor m. m. 21 Inga föremål

¹¹ Medel och redskap för personlig vård

v—NMVVÄOINOOONO _—

• Sida 205
•  Original

Tabell 10 Skadade efter plats och produkthuvudgrupp (primär)

Plats Produkthuvudgrupp

[ Z 3 4 5 6

19 20 21

Totalt

Kök, kokvrå, pentry 10 19 1 9 Badrum, toalett, tvättstuga, bastu 7 Förbindelse- utrymme 46 Annat bostads-

rum 44 Trappa 39 — — — — — Förråd 3 — — — 1 — Tomt, gårdi an-

slutn till

bostads-

hus 15 — — — l l Lekplats, skolgård Sportanläggn. gymnastik-, idrottsplats, simbassäng Brygga. strand Byggplats Annan plats 50 Okänd 28

Totalt 284 42 1 23 32 6

I

I

I

1

I ÖVN .—

—227————

.— N __.ln

² 101 ¹ 16— —1 —

23 14 — 76 2 -

131 1 1 6 2 — 3 _

115 30 8 324

2291

22

— 7 119 — 11 12 — 2 1 ¹ 35 129 ¹ 39 49

'— VNON

12 146 7 28 8 7 14

405 86 14 377 12 152 472

114 25 88 241

48 29

146 189 292 35 732 189

2137

Produkthuviidgrupper

¹ Byggnadsdelar

² Fast inredning

³ Matberedningsutrustning, elektrisk

⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd ⁵ Mat, dryck m.m.

⁶ Disk-, tvätt- och städutrustning ⁷ Disk-, tvätt— och rengöringsmedel

⁸ Möbler

⁹ Hemtextilier med tillbehör

¹⁰ Kläder, skor m.m. ¹¹ Medel och redskap för personlig vård ¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m. m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial

¹⁵ Leksaker och Sportutrustning ¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m.m. ¹⁸ Transportmedel och tillbehör ¹⁹ Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc.

²⁰ Övrigt ²¹ lnga föremål

• Sida 206
•  Original

Tabell 11 Skadade efter aktivitet och produkthuvudgrupp (primär)

Aktivitet 1

Produkthuvudgrupp

2 4 5

11 12 13

14 15 16 17

Skötte personlig hygien 4 Lagade mat — Åt — Städade/ ren-

gjorde bostaden 1 Sydde/stickade — Lekte/ arbetade

m kemikalier. målade — Lekte! arbetade

m trä, annat material — Arbetade med trädgården — Reparerade bilen/ båten/cykeln — Cyklade 1 Åkte skridskor — Åkte skidor — Spelade boll 12 Lekte 94 Gick, promene- rade, sprang 103 Annat 55 Okänd 14

MMV

oooo IV -—-=r 00 100 1 10 2 2 42 1 1 7 —

WVN

Totalt 284

42

12 146 7 28

Produkthuvudgrupper

¹ Byggnadsdelar ² Fast inredning

³ Matberedningsutrustning, elektrisk

⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd

⁵ Mat, dryck m. m.

⁶ Disk-, tvätt- och städutrustning ⁷ Disk-, tvätt- och rengöringsmedel

⁸ Möbler

_ 1 _ 2 _ _ 35 — — 58 — - 76 1 _ 156 31 —

8 14 — 69 22 14 1 3 —

11 158 9

——m

54 15 39 33

65 125 14

Totalt

14 10

15

190 41 61 201

672 244 580 95

_mm 05 | I

⁹ Hemtextilier med tillbehör

¹⁰ Kläder, skor m.m. ¹¹ Medel och redskap för personlig vård

14

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m. ¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial

405 86 14

¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

377

12

152

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning ¹⁷ Barnvagnar. bärselar m.m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

472

2137

¹⁹ Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc.

20 Övrigt ²¹ Inga föremål

• Sida 207
•  Original

Tabell 12 Skadade efter diagnos (primär) och produkthuvudgrupp (primär)

___—__M— Diagnos Produkthuvudgrupp Totalt

¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21 ——————-————_———__-_——_—______________ Fraktur 31 1 — — — 1 — 15 3 1 — — 1 — 94 1 — 50 — 17 91 306 Ur led 3 — — — — — — 4 1 — — — — - 5 — — 2 — 1 14 30 Vn'ckning, stukning 54 — — — — — — 14 — 6 — 1 — — 86 1 — 39 — 15 104 320 Hjärnskakning 29 5 — — — — — 11 — 2 — — 1 — 33 — 4 55 — 8 32 180 Inre skada — — — — — — — — — — — — — — - — — 1 — — — 1 Sårskada 87 18 — 16 — 3 2 65 — 11 3 4 6 10 85 71 4 116 2 66 106 675 Kläm-, krosskada 66 6 1 2 — 2 — 33 2 7 — 1 1 1 76 5 6 93 — 22 88 412 2 2 Främmande kropp — — — 1 — — 1 — 1 — — — 1 6 5 — — — 4 1 22 Brännskada — 12 — 18 — 6 — — — 4 — — — — — — 2 4 2 2 52 Nervskada 1 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 1 Förgiftning — — — — 13 — 3 — — — 1 — — — — 2 — - 6 2 4 31 Annan skada — Okänd 13 — — 1 — — 1 3 1 — — 1 — 2 20 1 — 19 — 14 30 106

Totalt 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 7 9 14 405 86 14 377 12 152 472 2137

————————————————-—1—1

Produkthuvudgrupper

¹ Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m. Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

Mat, dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning

Disk-, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m.m.

Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. Hemtextilier med tillbehör 20 Ovrigt

Kläder, skor m.m. 21 Inga föremål ¹¹ Medel och redskap för personlig vård

mmvtnxotxoooxo __

• Sida 208
•  Original

Tabell 13 Skadade genom förgiftning efter E-kod och produkthuvudgrupp (primär)

E-kod Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

859 — — — _ 13 — _ — — — — - — — — — — — — — - 13 869 — — — — 1 — 3 — — — — — — - — 2 — — 5 1 — 12 905 — — — — — — — — — — — — — — — — — — — — 4 4 980 — _ — _ — — — — 1 — — — 2 Okänd 284 42 1 23 18 6 9 146 7 28 7 7 9 14 405 84 14 377 6 151 468 2106

Totalt 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 7 9 14 405 86 14 377 12 152 472 2137

______________________________——————————————_——-———_—

Produkt/1llvlldgl'llppél'

¹ Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik ² Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m. m.

³ Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial ⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

⁵ Mat, dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning

⁶ Disk-, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m.m.

⁷ Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

⁸ Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ⁹ Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

10 Kläder, skor m. m. 21 Inga föremål

¹¹ Medel och redskap för personlig vård

E -koder

E859 Förgiftning av droger och läkemedel genom olyckshändelse.

E 869 Förgiftning av andra och ospecificerade fasta och 11ytande ämnen genom olyckshändelse.

E905 Bett och sting av giftigt djur.

E 980 Förgiftning med fasta eller flytande ämnen, ovisst om olycksfall eller uppsåt.

• Sida 209
•  Original

Tabell 14 Skadade efter påföljd och produkthuvudgrupp (primär)

Påföljd Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

⁷ 229 62 12 210 7 103 317 1371

Ej åter 213 30 1 14 11 4 4 15 — 2 — 2 3 5 98 15 — 56 3 21 78 359

1 1

2 Åter 34 6 — 8 10 1 2 Remiss 4 — — — — — 1 — — — — — — 1 1 — 4 — 3 5 20 Inlagd 18 4 — 1 11 1 6 — 51 2 2 75 2 8 40 241 1

Okänt 15 2 — — — — 8 1 4 — — — 2 26 6 — 32 — 17 32 146 Totalt 284 42 1 23 32 6 12 146 7 28 8 7 9 14 405 86 14 377 12 152 472 2137

Produkthuvudgrupper

l Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik ² Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m.

³ Matberedningsutrustning, elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial ⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning

⁵ Mat, dryck m. m. 16 Sy- och hobbyutrustning

⁶ Disk-, tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar, bärselar m.m.

⁷ Disk-, tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör

⁸ Möbler 19 Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ⁹ Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

10 Kläder, skor m. m. 21 Inga föremål

¹¹ Medel och redskap för personlig vård

• Sida 210
•  Original

Tabell 15 Skadade efter aktivitet samt ålder och kön Aktivitet Ålder och kön

Skötte personlig hygien 1 — 1 1 3 Lagade mat — — — 1 — Åt 2 — 2 2 3 Städade/ ren-

gjorde bostaden — — — — — Sydde/ stickade — — — — — Lekte/ arbetade

m kemikalier,

målade — — — — — Lekte/arbetade

m trä, annat

material — — — — — Arbetade med

trädgården — — — — — Reparerade bilen/

båten/cykeln — — — — — Cyklade — — — 20 9 Åkte skridskor — — — — — Åkte skidor - — — 3 — Spelade boll — — — 1 1 Lekte 6 3 9 190 86 Gick, promene— rade, sprang l Annat 12 Okänd 3

Totalt 25 1

2 40 14 21 46 49 6 11 13

41 315 178

_af'i ©

" 10 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön.

276

54 95 24

49 23 120 27 35 13 28

WND

87 17 25

77 10 29 207 60 20 42 17 28 73 100 49 91 15 18 10 26 43 98 1 3 60 25 38 99 140 92 189 28

493 278

179

457 424 263 687

12 10 56 29 28 140 10

303

24 72

146

_.

23 10 10 69 37 52 212 16

449

14

123 31 43 153 445 145 324

52 ¹ 345

000680

66 10 18 46 224 99 253 42

782

14 10

15 3 189 41 61 199 669

244 577

94 ² 127"

• Sida 211
•  Original

Tabell 16 Skadade efter plats samt ålder och kön

Plats Ålder och kön

Kök, kokvrå,

pentry 10 3 13 37 25 62 8 10 18 7 4 11 1 7 8 63 49 112 Badrum, toalett,

tvättstuga,

bastu 1 — 1 7 6 13 3 2 5 1 1 2 1 3 4 13 12 25 Förbindelse—

utrymme — — — 24 13 37 12 6 18 16 9 25 5 3 8 57 31 88 Annat bostads-

rum 4 7 11 84 43 127 22 23 45 24 12 36 10 11 21 144 96 240 Trappa 1 1 2 10 4 14 4 — 10 5 15 7 6 13 32 16 48 Förråd — — — 8 1 9 Tomt, gård,

i anslutn till

bostadshus 1 — 1 25 13 38 29 27 56 27 14 41 6 4 10 88 58 146 Lekplats,

skolgård — 1 1 23 12 35 48 27 75 49 20 69 8 1 9 128 61 189 Sportanläggn,

gymnastik-, idrottsplats,

simbassäng — 1 1 — — — 19 6 25 99 66 165 74 26 100 192 99 291 Brygga, strand — — — — 4 4 3 4 7 9 6 15 6 2 8 18 16 34 Byggplats — — — — — — 1 — 1 5 — 5 2 1 3 8 l 9 Annan plats 6 2 72 42 114 111 59 170 120 98 218 144 74 218 453 275 728 Okänd 25 15 40 16 13 29 48 26 74 34 8 42 125 63 188

Totalt 25 16 41 315 178 493 278 179 457 424 263 687 303 146 449 1345 782 2127”

V? N N

DOM -— N

" 10 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön.

• Sida 212
•  Original

Tabell 17 Skadade efter skadad kroppsdel (primär) och aktivitet

Kroppsdel Aktivitet Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 99

Huvud övrigt 4 — — — — 1 — — — — — — 46 10 3 10 130 30 96 10 340 Öra — — — — — - — — — — — — 3 — — — 5 1 3 12 9 14 4 15 52 ¹ 37 10 19 81 Näsa — — — — — — — — — — — — 1 — — 4 13 3 7 31 Ansikte övrigt 2 — 2 — — — — — — — — — 27 5 1 11 103 29 50 1 242 Hals — — l 1 4 — 5 11 Ryggrad — — — — — — — — — — - — — - — — 3 3 7 överkropp - — 2 — — — — — — — — — 12 3 4 11 30 8 33 106 Underkropp — — — — — — — — — — — — 6 — 1 2 8 3 1 1 32 Könsorgan 1 — - — — — — — — — — — 2 — — 1 2 — 2 8 Matsm. org. — — 2 — — — — — — — — — — 1 7 35 Andn. vägar — 1 _ _ — — _ — — — — — — 1 3 6 Överarm — — — — — - — — — — — — 3 — 2 1 9 3 12

6 8

lvmmN ...i-rt.— | I

1 l 1 I

31 Underarm 1 1 13 31 65 2 56 Hand — 1 — — — — 4 6 30 29 Finger 1 1 63 1 7 72 Överben 1 — 1 — — — — — — 2 11 7 7 Underben 1 18 40 53 39 68 Fot — — 1 — — — — — - 26 44 31 57 Tå 1 — — — - — — — — 1 — — 3 — — 7 14 1 8 1 5 62 Okänd 1 — — — — 1 — — — — — — 5 1 2 2 13 5 10 49

.— M N

I

|

I

I

I

I

|

|

I .—

236 07 233 35 248 183

v_.—_to.——imoomox _. O ("1 N .— nomoi—tra.— com u—Nl II II Nh—um—

Totalt 14 4 10 — —— 2 3 1 15 1 — 3 190 41 61 201 672 244 580 95 2137

A krivireter

¹ Skötte personlig hygien 11 Skottade snö

² Lagade mat 12 Reparerade/underhöll bilen/båten/cykeln ³ Åt 13 Cyklade

⁴ Diskade 14 Åkte skridskor

⁵ Tvättade/vårdade kläder 15 Åkte skidor

⁶ Städade/rengjorde bostaden 16 Spelade boll

⁷ Sydde/stickade o.d. 17 Lekte

⁸ Lekte/arbetade med kemikalier, målade 18 Gick, promenerade, sprang

⁹ Lekte/arbetade med trä eller annat material 19 Annat ¹⁰ Arbetade med trädgården 99 Okänd

• Sida 213
•  Original

Tabell 18 Skadade efter veckodag och aktivitet

Veckodag Aktivitet Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 13 16 17 18 19 99

'I) __ er _. N : o _. Q

_ _ _ 24 1 _ _ _ 24 29 29 _ _ _ 19 _ _ _ 26

30 83 29 53 14 251 34 98 40 76 14 311 32 95 30 66 8 283 23 85 31 66 12 265 22 90 29 93 14 280 26 62 30 76 15 261 ¹ _ _ 25 18 98 38 93 8 305 _ _ _ 14 16 61 17 5710 181

³ 190 41 61 201 672 244 580 95 2137

If)

Måndag Tisdag Onsdag Torsdag Fredag Helgafton Helgdag Okänd 1 —

Totalt 14 4 10 - — 2 3 1

N _. .— | 1 _N— I

OOI'NNÄNOO ...... | _mvNNl om—msooaxm -——N 1 I _mmm—v—N— I 1 _. I | 1 nr.—..—

I I I I 1 mm.—. ! ....

| _. ln _.

Aktiviteter

l Skötte personlig hygien 11 Skottade snö

² Lagade mat 12 Reparerade/underhöll bilen/båten/cykeln ³ Åt 13 Cyklade

⁴ Diskade 14 Åkte skridskor

⁵ Tvättade/vårdade kläder 15 Åkte skidor

⁶ Städade/rengjorde bostaden 16 Spelade boll

⁷ Sydde/stickade o.d. 17 Lekte

⁸ Lekte/arbetade med kemikalier, målade 18 Gick, promenerade, sprang

⁹ Lekte/arbetade med trä eller annat material 19 Annat ¹⁰ Arbetade med trädgården 99 Okänd

• Sida 214
•  Original

Tabell 19 Skadade efter månad och aktivitet

Månad Aktivitet 1 2 3 4 5

Januari 2

Februari 1 — — — — Mars 1 April 1 Maj — 1

Juni 2 2 — — — Juli — — Augusti 3

September 1 — — _ — Oktober 2 November — — December 1 1 — — — Okänd — — — - —

1 1 _. _.

| 1

N _. |

Hela perioden 14 4 10 — —

Aktiviteter

¹ Skötte personlig hygien

² Lagade mat

3 Åt

⁴ Diskade

⁵ Tvättade/vårdade kläder

⁶ Städade/rengjorde bostaden

⁷ Sydde/stickade o.d.

⁸ Lekte/arbetade med kemikalier, målade

⁹ Lekte/arbetade med trä eller annat material ¹⁰ Arbetade med trädgården

7 8 9 10 11 12 13 14 15 16

¹ 12 11 8 38 13 ¹ 3 16 ¹ — 23 — — — —- — — 27 — — 32 — — — — — 1 28 — — 18 ¹ 30 — — 10 — 22 — 16 — 8 14 8 — 10

_. N 1 | 1 N—m 1 !

_.—

vac-"t _Nwmxo— so .— I I |

76 54 64 56 45 48 49 76 53 29 51 40 31

3 1 15 1 — 3 190 41 61 201

¹¹ Skottade snö

¹² Reparerade/underhöll bilen/båten/cykeln ¹³ Cyklade

¹⁴ Åkte skridskor

¹⁵ Åkte skidor ¹⁶ Spelade boll

17 Lekte

¹⁸ Gick, promenerade, sprang

19 Annat

99 Okänd

672

20 21 21 21 16 21 18 19 18 18 19 20 12

36 35 33 58 53 48 46 62 43 41 44 46 35

244 580

Totalt

99 13 190 9 182 ⁷ 159 11 186 10 184 15 183 ³ 161 ⁵ 211 ³ 160 ¹ 120 4 160 ¹ 141 ³ 100 95 2 137

• Sida 215
•  Original

Tabell 20 Skadade

efter typ av plats och aktivitet (primär)

Typ av plats

Aktivitet

13 14 15 16 17 18 19

99

Totalt

Bostad Skola Arbete Gata rn. m. Annat Okänt

Totalt

stf—"ts? I N

t'") 1 I

N

158 14 12

⁴ 276 61 73 ⁵ 53 87 178 44 92 78 41

1 35 56 33

112 83 27 161 133 64

36 13 12 28

537 277

33 430 563 297

10

3 1 15

190 201 672 244

580

95

2137

A ktiviteter

¹ Skötte personlig hygien

² Lagade mat

3 Åt ⁴ Diskade

⁵ Tvättade/vårdade kläder ⁶ Städade/rengjorde bostaden ⁷ Sydde/stickade o.d.

⁸ Lekte/arbetade med kemikalier, målade ⁹ Lekte/arbetade med trä eller annat material

¹⁰ Arbetade med trädgården

¹¹ Skottade snö

¹² Reparerade/ underhöll bilen/båten/cykeln

¹³ Cyklade

¹⁴ Åkte skridskor ¹⁵ Åkte skidor ¹⁶ Spelade boll 17 Lekte

¹⁸ Gick, promenerade, sprang

¹⁹ Annat 99 Okänd

• Sida 216
•  Original

Tabell 2] Skadade efter plats och aktivitet

Plats Aktivitet Totalt 1234567891011121314151617181999

Kök, kokvrå, pentry — 3 8 — — _ - — — — — — — — — — 57 8 34 4 114 Badrum, toalett, —

tvättstuga, bastu 12 — — — —- _ — — - — — — — — — — 7 2 3 1 25 Förbindelseutrymme — — — — — _ — — — — — — 1 — — — 32 28 23 4 88 Annat bostadsrum 2 — — — — 1 1 — — — — — — — — 2 153 19 47 16 241 Trappa — — — — — _ — — — — — — — — — — 5 36 5 2 48 Förråd — — — — — _ — — 3 — — 2 — — — — 12 3 7 2 29 Tomt, gård i anslutn

till bostadshus — 1 — — — _ — — 2 1 — — 15 — 1 11 67 22 23 Lekplats, skolgård — — — — — _ — — — — — — 17 1 1 17 116 20 15 Sportanläggn, gymnastik—

idrottsplats, simbassäng — — — — — — — — — — — — — 25 8 145 17 15 79 3 292 Brygga, strand — — — — — -— — — — — — - — l — 3 14 6 10 1 35 Byggplats — — — — — — — l — — — — — — — 3 1 3 1 9 Annan plats — — 1 — — 1 2 — 8 — — 1 153 12 47 10 139 67 272 19 732 Okänd — — 1 — — — — — 2 — — — 4 2 4 13 50 17 59 37 189 Totalt 14 4 10 — — 2 3 1 15 l — 3 190 41 61 201 672 244 580 95 2137

146 189

MN

A ktiviteter

Skötte personlig hygien 11 Skottade snö Lagade mat 12 Reparerade/underhöll bilen/båten/cykeln

Åt 13 Cyklade

Diskade 14 Åkte skridskor Tvättade/vårdade kläder 15 Åkte skidor Städade/rengjorde bostaden 16 Spelade boll Sydde/stickade o.d. l7 Lekte

Lekte/arbetade med kemikalier, målade 18 Gick, promenerade, sprang Lekte/arbetade med trä eller annat material 19 Annat

Arbetade med trädgården 99 Okänd

_NMVWXDINCOONO _—

• Sida 217
•  Original

Tabell 22 Skadade efter inne/ ute och ålder

lnne/ ute Ålder 0—0 1—4 lnne 32 309 Ute 1 1 1 76 Okänt — 10 Totalt 43 495

130 319

457

Tabell 23 Skadade efter diagnos (primär) och ålder

Diagnos Ålder 0—0 1—4 Fraktur 1 38 Ur led 1 12 Vn'ckning, stukning 1 20 Hjärnskakning 12 53 lnre skada — — Sårskada 6 201 Kläm-, krosskada 9 93 Främmande kropp 3 9 Brännskada 6 25 Nervskada — — Förgiftning 2 26 Annan skada 1 — Okänd 1 18 Totalt 43 495

5—9

Tabe1124 Skadade efter påföljd och ålder

Påföljd Ålder 0—0 1—4 Ej åter 30 337 Åter 5 67 Remiss — 2 Inlagd 8 62 Okänt — 27 Totalt 43 495

5—9

281 78

58 33

457

Totalt

10—14 15—17 Okänd 239 147 1 858 439 299 1 1 245 11 5 — 34 689 451 2 2 137 Totalt

10—14 15—17 Okänd 145 56 — 306 7 9 — 30 148 99 — 320 49 23 — 180 — — — 1 156 131 1 675 131 100 1 412 2 2 — 22 13 7 — 52 1 — — 1 1 1 — 31 — — — 1 36 23 — 106 689 451 2 2 137 Totalt

10—14 15—17 Okänd 417 305 1 1 371 138 71 — 359 7 4 — 20 73 39 1 241 54 32 — 146 689 451 2 2 137

• Sida 218
•  Original

Tabell 25 Skadade efter E—kod och ålder

E-kod Ålder Totalt 0—0 1—4 5—9 10—14 15—17 Okänd

859 — 13 - — — — 13 869 2 9 1 — — — 12 905 — 2 — 1 1 — 4 980 — 2 — — — — 2 Okänd” 41 469 456 688 450 2 2 106

Totalt 43 495 457 689 451 2 2 137

E859 Förgiftning av droger och läkemedel genom olyckshändelse E 869 Förgiftning av andra och ospecificerade fasta och flytande ämnen genom olycks- händelse E905 Bett och sting av giftigt djur E980 Förgiftning med fasta eller flytande ämnen, ovisst om olycksfall eller uppsåt ” E-kod har utsatts endast för förgiftningsolyckor.

Tabell 26 Inrapportering av barnolycksfall i Växjö, skadade efter inblandad produkt (primär) och kön

Produkt Antal Därav män

0103 Innerdörr 1 1 0110 Golv 2 0 01 11 Markbeläggning 1 1 0116 Trappa, trappsteg 10 5 0120 Innervägg 2 1 0223 Elspis 1 0298 Ovrig fast inredning 1 1 0401 Kniv för hushållsbruk 2 1 0411 Glas och porslin 1 0 0534 Vatten, varmt från kokkärl 1 1 0539 Vatten och ånga från annan källa 1 0 0602 Tvättmaskin 1 1 0802 Säng (ej småbarnssäng) 2 1 0815 Stol utan karm 4 2 0816 Fåtölj, karmstol 1 1 0817 Soffa 1 1 0821 Bord 4 1 0831 Låg förvaringsmöbel (byrå, nattduksbord, kista) 1 0 1036 Träskor 4 2 1098 Ovriga kläder, skor m.m. 1 0 1401 Flaska, glas- (inkl. kapsyl) 1 1 1498 Ovriga förpackningar 1 1

1501 Gunga 2 0

• Sida 219
•  Original

sou 1979:28 Bilaga 6 219 Produkt Antal Därav män 1502 Klätterställning 1 1 1504 Simbassäng, plaskdamm 2 1 1505 Skridskor 4 1 1506 Skidor, Skidbindningar, stavar 10 9 1507 Trampbil, trehjuling, lådbil 2 2 1508 Skjutvapen och ammunition, projektiler (även t. ex. ärtrör) 1 1 1509 Rackets, slagträn, ishockey- och bandyklub- bor 4 4 1510 Bollar, puckar 19 10 1512 Leksaker 1 1 1518 Kälke, pulka, tefat 12 8 1519 Skateboard 3 1 1598 Ovriga leksaker och Sportutrustning 13 5 1613 Kniv, hobby- m.m. 2 1 1620 Skruv, spik, mutter 1 1 1802 Bildörr 3 2 1803 Bil, del av t.ex. motor, hjul, avgassystem, bälte 5 3 1812 Tvåhjulig cykel av vuxenmodell (inkl. till— behör) 16 9 1813 Moped (inkl. tillbehör) 5 5 1834 Sparkstötting 1 0 1898 Ovriga transportmedel 1 1 1998 Tändstickor, stearinljus m.m. 1 1 2098 Övrigt föremål. specificerat 4 1 2099 Okänt föremål 19 11 2100 Inget föremål 49 23 Totalt 225 125

• Sida 220
•  Original

Tabell 27 Skadade efter ålder, kön och produkthuvudgrupp (primär)

Ålder, kön

Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Män

Summa

Män Kvinnor

Summa

5—9 Män Kvinnor

Summa

10—14

Man Kvinnor Okänt

Summa 15—1 7

Män Kvinnor

Summa

Totalt Män Kvinnor Okänt

Summa

2_1__—_2__415219 3———1——4—1————21—1—2318

5___1__6_2____41_517537

11_____1_1____121_5_1831 1_____—2—_____8__2_1418

28

8 2 — 1 1 1 — 6 — 2 — — — 2 44 2 — 20 1 12 23 125 8 — — 2 1 — — 7 — 2 — — — — 30 1 — 10 — l 1 26 98 _ — 2 16 2 — 3 2 1 —— 13 — 5 — — — 2 74 3 — 31 1 23 49 225

• Sida 221
•  Original

Produkthuwidgrupper

Byggnadsdelar

Fast inredning Matberedningsutrustning, elektrisk Annan matberedningsutrustning och husgeråd Mat, dryck m.m.

Disk-, tvätt— och städutrustning Disk-, tvätt- och rengöringsmedel Möbler

Hemtextilier med tillbehör

Kläder, skor m.m. Medel och redskap för personlig vård

v—NMVWNOINOOONO—

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial ¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m, m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

¹⁹ Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. ²⁰ Övrigt

²¹ Inga föremål

• Sida 222
•  Original

Tabell 28 Skadade efter plats och produkthuvudgrupp (primär)

Plats Produkthuvudgrupp

1 2 3 4 5 6

Kök, kokvrå,

pentry — — — 3 2 — Badrum, toalett,

tvättstuga, bastu — — — — — 1 Förbindelse-

utrymme 1 — — — — — Annat bostads-

rum — 1 — — — — Trappa 7 — — — — — Tomt, gård 1 an-

slutn till bostads-

hus 2 — — — — — Lekplats, skol—

gård 1 — — — — — Sportanläggn.

gymnastik—, idrottsplats,

simbassäng 4 — — _ — — Brygga, strand — — — — — — Byggplats — — — — — — Annan plats 1 1 — — — — Okänd — — — — — _

Totalt 16 2 - 3 2 1

21 38 10

16 17 18 19 20 21

10

ON—MND

Totalt

39 57 55 21

13— 5 — — — 2 74 49

225

Pi'oditkthuvudgrupper

_NMQWNDINOOONO—

Byggnadsdelar

Fast inredning Matberedningsutrustning, elektrisk Annan matberedningsutrustning och husgeråd Mat, dryck m.m.

Disk-, tvätt- och städutrustning Disk-, tvätt- och rengöringsmedel Möbler

Hemtextilier med tillbehör

Kläder, skor m, m.

Medel och redskap för personlig vård

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial ¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m.m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

¹⁹ Tobak, tändstickor, stearinljus, askfat etc. 20 Övrigt

²¹ Inga föremål

• Sida 223
•  Original

SCB I/RS 913,12 1977 1000 ex

= =

UBS! Uppgifterna på blanketten iir t'ingnrntlr-

(1-3) Ålder Kön

08/ l

1 När inträffade olyckan?

_l

2 Var inträffade olyckan? (13)

%

(14)

121

115-16)

#

117-18)

Lil

(19)

Lll_

Blankettu tgivnre

illllillillll lllNllllllllYlllN

Enheten för rätts- och soeilvlrdutninik

INTE RVJUSVAR

A endix Barnolycksfall pp

Person uppgifter

1— _l

l_ _]

3 Vad gjorde barnet då olyckan hände? (Var barnet i sällskap med någon? Vem?)

Postad vou

Fack 102 50 STOCKHOLM

(4-12) v. du du tidpunkt (närmast hel rimma)

17,8 81_,0//| /6/ /5

132 Ute

Gata] väg, trottoar, D 4 parkeringsplats

12 5 Annan plats

[: 3 Egen arbetsplats

E 1 Kök,kokvrå,pentry [:1 B Lekplats, skolgård

Badrum, toalett 1: 2 tvättstuga, bastu

Sportanläggning, gymna- [:| stik- och idrottsplats, 9 : Förbindelseutrymme simbassäng

(Hall, förstuga, korridor, hiss, m m)

1: 4 Annat bostadsrum D 10 Brygga, strand (Fast brygga, ponton, gångbro över vatten.

kollektivt anordnad badplats E 5 Trappa vid sjö m m)

[1 11 Byggplats (Husbygge, vägbygge m m)

1: 6 Förråd (Källare, vind,

vedbod, garage rn rn)

Tomt, gård i anslut— 7 ning till bostadshus (Friyta för utevistelse och lek, entre' m ml

D 12 Annan plats

Ange typen kortfattat

• Sida 224
•  Original

4 Ange inblandat föremål (t ex cykel, bord, dörr, kniv, sten, mark, diskmedel) (ao—23)

ha"/8

'_”___i

Ånge skadad kroppsdel

(2520)

3)

6 Ange diagnos

(JO-32)

89/

E-kod för förslftnlnglfell ($$-36)

o 0 0,0 7 Ange skadans wårhetsgrad

(37)

& 1 Ej återbesök

[] : Återbesök

[_l a inlagd

8 Ange kod för klinik (1=Kir 2=Avc 3=Barnmed 4=Med 5-Öron 6-Ögo n) äntrat-d 1

• Sida 225
•  Original

Bilaga 7 System för rapportering av produktskador internationellt

av byråchef Nils Ringstedt, konsumentverket

Utvecklingen utomlands (utom Norden)

Utomlands har på flera håll företagits åtgärder för att öka produktsäkerheten för konsumentvaror i syfte att fysiskt skydda konsumenterna mot produkter som brister i säkerhet eller utgör hälsofara. I flera länder har särskilda pro— duktsäkerhetslagar tillkommit under senare år. Samtidigt som vissa säker- hetskrav tillgodoses genom olika åtgärder kan säkerhetsstandarder, normer m. m. innebära tekniska handelshinder i det internationella varuutbytet. För att internationellt harmonisera bestämmelser — däribland säkerhetskrav — i syfte att få likhet i olika länder och därmed underlätta internationell handel behandlas produktsäkerhetsfrågor inom OECD. Också inom EG och Europarådet övervägs produktsäkerhetsfrågor.

I USA har Consumer Product Safety Commission med stöd av Consumer Product Safety Act till uppgift att skydda allmänheten mot oskäliga ska- derisker förknippade med konsumentvaror. För att få underlag för åtgärder har kommissionen till förfogande ett särskilt rapportsystem. Enligt kom- missionen krävs för att övervaka säkerheten hos konsumentvaror på ett effektivt sätt så fullständiga kunskaper som möjligt om de olycksfall som orsakas av varorna. Rapportsystemet, the National Electronic Injury Sur- veillance System (NEISS). är uppbyggt i form av ett nät av telekommu- nikationsterminaler utplacerade i 119 sjukhus som representerar ett tvärsnitt av landets geografiska områden och akutvårdcentraler. Systemet används främst för att mäta storleksordningen av en olyckstyp men också för att ligga till grund för djupundersökningar dvs. närmare studier av vissa olyckor. Genom rapportsystemet får kommissionen upplysningar om olyckors för- delning på olika produkter och kan prioritera vilka olyckor som skall studeras mer i detalj. Medelst djupstudier utreder kommissionen hur och varför en olycka inträffat beträffande produkttypen ifråga. Därigenom erhålls underlag för kommisionens åtgärder. Antalet inrapporterade olyckori NEISS-systemet 1976 översteg 400000.

Också i Japan finns en särskild produktsäkerhetslagstiftning som gör det möjligt för regeringen att bl. a. föreskriva viss säkerhetsstandard för varor. Endast sådana varor får därvid säljas som har säkerhetsmärkts (SG Mark). Japan har för närvarande två fungerande rapportsystem för att samla in uppgifter om skador, dels Injury Reporting System of the Better Living

• Sida 226
•  Original

226

1 En ny lag, Consumer Product Safety Act 1978, har trätt i kraft den I november 1978. Med stöd av lagen kan bl. a. förbud mot farliga varor utfärdas oavsett om särskilda föreskrifter för ett varu- område föreligger eller ej.

Information Center (BLIC). dels Injury Reporting System of Ministry of International Trade and Industry (MITI). Syftet med dessa system är att ge grund för ingripande mot produkter som på något sätt innebär särskilda risker.

I Storbritannien har säkerhetsfrågor för konsumentvaror hittills reglerats med stöd av Consumer Protection ACT 1961.1 Med stöd av enligt denna lag utfärdade föreskrifter för olika varuområden har bl. a. farliga varor kunnat förbjudas på marknaden. För att få information om farliga varor och så- kerhetsrisker i hemmet inrättade Department of Prices and Consumer Pro- tection den I januari 1977 ett system för att samla in uppgifter om hem- olyckor. Syftet med systemet är att identifiera orsaker till hemolyckor till grund för prioritering av åtgärder. I det 5. k. Home Accident Surveillance System samlas fakta in från 20 utvalda sjukhus. Dessa har valts så att en representativ bild av olycksutvecklingen erhålls. Särskilt anställda inter- vjuare fyller i nödvändiga blanketter m.m. på sjukhusen. Av en nyligen utgiven rapport för verksamheten år 1977 framgår att 60 534 hemolyckor rapporterades från de 20 sjukhusen. Ca 43 % av olyckorna drabbade barn i åldern 0—I4 år medan ca 18 % avsåg ålderskategorin 15—29 år. Department of Prices and Consumer Protection har med utgångspunkt ide inrapporterade olyckorna låtit utföra särskilda djupstudier avseende olyckor med stegar och hushållsstegar samt konservburkar och konservöppnare. I England har enligt uppgift nyligen upprättats en ”Joint Committee on Childhood Accident Prevention" med syfte bl. a. att vara en central referensgrupp för alla frågor som rör barnolycksfall. '

Också i andra länder pågår överväganden om system för inrapportering av hemolyckor. I Tyskland tas detaljerad statistik fram för allvarligare hem- olycksskador samt framställs en grov översikt av dödsorsaker. Den tyska lagstiftningen gör det möjligt att förbjuda varor som har säkerhetsfel eller inbyggda risker. Separata olycksfallsstudier har utförts i såväl Holland som Belgien. Visst arbete med insamling av hemolyckor har även ägt rum i Italien och Irland.

Tjeckoslovakien har sedan 25 år ett system för rapportering av olyckor. Olyc- kor rapporteras på en särskild blankett. Varje olycka ges en femställig sif- ferkod som beskriver orsaker, omständigheter och effekter av olyckan. Siff- rorna står för diagnos, händelseförlopp, omgivning och typ av olycka. orsak samt skadad kroppsdel. Insamlat material analyseras centralt i hälsodepar- tementet.

Inom EG-kommissionen har en arbetsgrupp nyligen lagt fram förslag om ett särskilt skaderapporteringssystem för EG-länderna. Det beräknas att cirka 327 000 olyckor per år enligt systemet skall rapporteras och analyseras inom EG. En särskild arbetsgrupp i Luxemburg planeras bli inrättad för analys av data för vidare spridning till medlemsländerna som underlag för åtgärder med stöd av lagstiftning eller andra ingripanden. Avsikten är att varje land skall samla in och sända uppgifter till den centrala arbetsgruppen. EG har ansett det viktigt att få veta hur olyckor sker innan länderna upprättar fö- reskrifter beträffande olycksförvållande produkter. Enligt uppgift torde ett rapportsystem vara fullt genomfört först omkring 1981—82.

• Sida 227
•  Original

Frågor om produktsäkerhet diskuteras i en särskild arbetsgrupp inom OECD:s konsumentkommitté. Kommittén godkände 1977 en rapport om datainsamlingssystem avseende produktolyckor. Rapporten redovisar skälen för att inrätta system för att samla in uppgifter om produktolyckor och ger riktlinjer för att upprätta sådana rapportsystem. På grund av denna rapport rekommenderade våren 1978 OECD:s Council medlemsländer som inte re- dan har rapportsystem att allvarligt överväga inrätta sådana.

Utvecklingen i Norden

I Norden har på senare år produktsäkerhetsfrågor allt mer uppmärksammats inom konsumentpolitiken. Den nya svenska marknadsföringslagen ger från 1 juli 1976 möjlighet att förbjuda försäljning och uthyrning av varor som kan skada person eller egendom. I Norge kan myndigheterna sedan ett år tillbaka handlägga produktsäkerhetsfrågor med stöd av en särskild produkt- kontrollag. I Finland har en arbetsgrupp under 1978 lagt fram förslag till en produktsäkerhetslag. Island arbetar med ett förslag till marknadsföringslag som eventuellt kan komma att utformas så att den får betydelse för be- dömning av produktsäkerhetsfrågor. I Danmark har nyligen tillsatts en ar- betsgrupp rörande produktsäkerhet för att överväga behovet av lagstiftning rörande produkter som kan vara farliga för konsumenternas säkerhet. Debatt och överväganden pågår i de nordiska länderna vad gäller pro- duktansvar. I Sverige utreder produktansvarskommittén frågan om att införa en produktansvarslag.

Nordiska ämbetsmannakommirlenför konsumentfrågor UVÄK), ett beredande organ för nordiska ministerrådet, uppdrog 1975 åt en nordisk styrgrupp för produktsäkerhet under NÄK att utarbeta förslag till ett nordiskt system för inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap. Projektet avslutades ijuni 1978 och redovisas i rapport ”Inrapportering av olycksfall i hemmen och deras grannskap" nordisk utredningsserie B 1978:14 (bilaga 2). Det nordiska projektet har sammanfattningsvis syftat till att pröva en metod att inhämta uppgifter om hem och fritidsolyckor. Det har undersökts om det är möjligt att få relevant information om sådana olyckor från olika vårdande institutioner främst sjukhus och deras akutmottagningar. En punkt har därvid varit att undersöka om en inrapportering av hem- och fritids- olyckor kan ske utan att systemet inkräktar på klinikernas vårdande verk- samhet. Syftet med projektet har inte varit att ta fram olycksstatistik som på ett representativt sätt visar olycksbilden för hela Norden eller de olika länderna. Konsumentverket har haft huvudansvaret för projektet och sta- tistiska centralbyrån det tekniska projektansvaret.

En provundersökning genomfördes under 4 månader hösten 1976 vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, varvid olyckor registrerades av expedi- tionspersonal vid akutmottagningen samt personal vid mottagningar vid övriga deltagande kliniker inom sjukhuset. En särskilt anställd intervjuare intervjuade därefter de skadade. Av 1245 registrerade hem- och fritids- olyckor intervjuades 1 014 framförallt via telefon med även genom posten- kät och i ett fåtal fall direkt vid sjukhuset. Med stöd av erfarenhterna från

• Sida 228
•  Original

provundersökningen genomfördes en huvudundersökning i samtliga 5 nor- diska länder. Sammanlagt deltog 18 sjukhus. 3 hälsovårdscentraler och 3 privatläkarkliniker i Danmark. Finland. Island, Norge och Sverige. Regi- streringen av olycksfallen vid dessa vårdinrättningar pågick från vintern/vå- ren till hösten 1977. Undersökningen avsåg hem- och fritidsolyckor. Olycks- typer som inte ingick i undersökningen var arbetsplatsolyckor. vägtrafik- olyckor, förgiftningsolyckor. djurbett. slagsmål, överfall, självmordsförsök samt dödsolyckor. Dödsfall föranledda av konsumtionsvaror är erfarenhets- mässigt få. Vid en eventuell fortlöpande uppgiftslnsamling får man dock överväga att ha ett kompletterande insamlingssystem för dödsolyckor baserat på andra källor än sjukhus.

Olika metoder för insamling av uppgifter om olyckor har prövats. I den nordiska undersökningen har olycksfall registrerats av ordinarie sjukhus- personal, bl. a. vid sjukhusbesöket eller av särskild personal som hämtat in uppgifter om olyckorna per telefon. I några fall har hembesök gjorts. Postenkät har också använts. I den nordiska undersökningen inrapporterades över 30 000 olyckor. Även om urvalet av sjukhus var gjort så att inte nordisk representativ statistik har kunnat sammanställas är ändå uppgifterna av in- tresse. Av produkter som främst varit inblandade i olyckor kan nämnas trappor. cyklar. bollar, puckar, träskor m. m. De vanligaste olycksplatserna låg utomhus. Det insamlade materialet har använts för studier av olycks- risker i olika nordiska länder. I Sverige och Danmark har informationen redan medfört direkta åtgärder från konsumentorgan.

Rapporten upptar bl. a. en utvärdering av olika använda metoder för in- samling av uppgifter om olyckor. Vidare diskuteras i ett avsnitt nyttan av olycksmaterial som underlag för olycksförebyggande arbete. Sedan un- dersökningen avslutats har viss fortsatt inrapportering av olycksfall ägt rum i de olika länderna. Vid de sjukhus i Danmark som deltagit i projektet finns en löpande rutin för registrering av olycksfall. Det gäller då inte endast hem- och fritidsolyckor utan även vägtrafrk- och arbetsplatsolyckor. Endast ett fåtal uppgifter registreras per olycka. Man strävar efter att inlemma så många sjukhus som möjligt i denna rutin. Inom en snar framtid förväntas flera sjukhus starta motsvarande registrering. Vid akutpolikliniken vid Tölö sjukhus i Helsingfors registreras på samma sätt samtliga olycksfall sedan 1972. Registreringen kommer att fortsätta. En löpande registrering av olycks- fall sker vid Borgarspitalinn i Reykjavik. Registreringen kommer att fortgå. Också i Norge har registreringen av hem- och fritidsolyckor fortsatt i Sta- vangerområdet t. o. m. maj 1978. I Sverige fortsätter en intervjuundersökning rörande brännskador vid sjuk- hus med omfattande brännskadevård. där det nordiska frågeformuläret an- vänds. I Umeå har prövats en mer begränsad rapportering som sköts av expeditionspersonalen vid sjukhusets akutmottagning. En liknande rappor- tering prövas inom barnolycksfallsutredningen.

Den nordiska rapporten innehåller vissa diskussionspunkter angående uppbyggnad av rapportsystem. Dessa punkter låg till grund för ett nordiskt seminarium i september 1978 i Danmark varvid metodproblem m. m. i samband med inrapporteringssystem för hem- och fritidsolyckor diskute- rades. Med stöd av denna diskussion har den nordiska styrgruppen för pro-

• Sida 229
•  Original

duktsäkerhet enats om ett förslag till rekommendationer avseende rappor- teringssystem enligt följande:

Styrgruppen föreslår att det inrättas ett system för att inhämta basin- formation rörande olycksfall i samtliga länder. Sådan basinformation skall ge en kvantitativ bild av inträffade olycksfall och utgöra grundval för plan- läggning av djupstudier. Den skall komplettera andra informationskällor såsom uppgifter från enskilda konsumenter. lokala och regionala konsu- mentorgan. klagocentraler, polis- och brandväsen och massmedia. Infor- mation genom ett inrapporteringssystem skall ge konsumentorganen och andra berörda värdefull baskunskap. Ett sådant system ökar även möjlig- heten att bedöma värdet av uppgifter från övriga källor.

Systemet föreslås i stort få följande uppbyggnad.

El Basinformation inhämtas främst via sjukhusens akutmottagningar och skall omfatta såväl öppen som sluten vård. [1 Samtliga olycksfall inrapporteras. dvs. förutom hem- och fritidsolyckor även trafik- och arbetsolyckor, i syfte att tillgodose flera samhällssektorers behov av information som underlag för olycksförebyggande åtgärder på lokal, regional och central nivå. El Uppgifter om olycksfall inhämtas rutinmässigt vid inskrivning av pa- tienten i samband med övrig uppgiftsinhämtning. El Basinformation kompletteras med statistik, baserad på dödsorsaksregi- strering. eftersom dödsolyckor f. n. endast ofullständigt kommer till sjuk- husens kännedom. El Basinformationen ligger till grund för detaljerade statistikstudier, djup- studier och större intermittenta utredningar beträffande utvalda olycks- typer för att klarlägga orsakssammanhang inför beslut om åtgärder. El Registreringssystemet anpassas efter varje enskilt lands förhållanden och förutsättningar både vad gäller insamling av material inom sjukvårds- organisationen och vad gäller administration och handhavande av in- samlat material. IIl Systemet utformas så att jämförbarhet erhålles mellan länderna vad gäller

främst produktkod, platsklassifrcering, aktivitetsbeskrivning, diagnos och svårighetsgrad vare sig dessa data insamlas som basinformation eller vid intermittenta utredningar, för att möjliggöra samnordiska åtgärder i säkerhetsfrämjande syfte.

Förslaget har behandlats av nordiska ämbetsmannakommitten för kon- sumentfrågor som i beslut den 12 oktober 1978 uppdrog åt Nordiska mi- nisterrådets sekretariatatt utarbeta beslutsunderlag för konsumentministrar- na för en nordisk rekommendation. Ministerrådet har i mars 1979 bl. a. uttalat att det är angeläget med systematisk olycksfallsrapportering i de nordiska länderna och att behovet av nordisk jämförbarhet särskilt skall beaktas i det fortsatta nationella arbetet.

• Sida 230
•  Original

• Sida 231
•  Original

Bilaga 8 Redovisning av försök i Gällivare

Utvärdering av projekt Förebyggande av barnolycksfall i Gällivare

av överläkare Stig Malmström

Inledning

Bakgrund

En av de fem vanligaste orsakerna till skador och dödsfall inom indu- striländerna utgörs av olycksfall. Detta är särskilt markant när det gäller barn och ungdomar, där olycksfall t. o." m. är den vanligaste dödsorsaken. I Sverige har man hittills räknat med att ca 10 % eller ungefär 150000 barn söker läkare på grund av olycksfall varje år. Dödligheten i sjukdomar har, när det gäller barn och ungdom, minskat med närmare 90 % under 1900-talet. När det gäller dödsfall till följd av olyckor däremot, har denna minskning ej inträtt. Barnolycksfall med dödlig utgång svarar i nuläget för närmare 50 % av den totala barndödligheten i Sverige. Varje år omkommer ca 250 barn i åldrarna 0—15 år genom olycksfall, varav ungefär hälften utgörs av trafrkolycksfall. Bland pojkar i 10—14—årsåldern är olycksfallen den do- minerade dödsorsaken. Enligt statistiska centralbyråns uppgifter omkom- mer i genomsnitt 110 ungdomar i åldrarna 15—17 år varje år på grund av olycksfall. Omkring 4/5 av dessa omkommer i trafik. De flesta olycksfall är av lindrig art. Man räknar dock med att ett barn på tusen skadade avlider och drygt 100 måste läggas in på sjukhus för vård.

Tidigare undersökningar har visat att närmare hälften av samtliga barn- olycksfall sker i hemmet eller dess närhet. För förskolebarn uppgår denna siffra till närmare 3/4. För skolbarnen inträffar 1/3 av olycksfallen i skolan eller på väg till eller från densamma.

Barnolycksjallsutredningen

I avsikt att försöka kartlägga det aktuella läget när det gäller barnolycksfall tillsatte regeringen är 1977 en utredning, barnolycksfallsutredningen, med Rigmor von Euler som ordförande. Barnolycksfallsutredningen skulle arbeta med kartläggning och registrering av barnolyckor samt dessutom med frågor rörande en förbättrad säkerhet, när det gäller produkter, som barn kan kom- ma i kontakt med och med miljöer, där barn vistas. Utredningen skulle vidare komma med förslag till förebyggande åtgärder och därvid även ta ställning till samordning lokalt och centralt.

Vid uppläggningen av sitt arbete var utredningen i kontakt med ett flertal kommuner, föreningar och ideella sammanslutningar för att utröna intresset

• Sida 232
•  Original

232

och behovet av att deltaga i utredningens arbete. Under arbetets gång visade det sig därvid önskvärt att arbeta med några olika modeller och med geo- grafisk spridning av i utredningen ingående projekt. Sålunda har utredning- en, som redovisats på annan plats, utvalt länssjukhuset i Halmstad som lämplig representant för ett större sjukhus, vårdcentralen Dockan i Växjö, som representant för en större vårdcentral, Uppsala kommun, som repre- sentant för en större stad. Tyresö kommun, som ett exempel på en snabbt expanderande förortskommun till en storstad. Gällivare kommun har ansetts intressant som ett exempel på en till ytan mycket stor men relativt folkfattig kommun, där såväl glesbygd som tätort finns representerad. Bortsett från en tidigare undersökning i Östersund har övre Norrland ej varit representerat i en generell utredning av orsaker till olycksfall. En del skidolycksfall har utretts i tidigare undersökningar, men även i detta avseende avsåg bar- nolycksfallsutredningen att närmare belysa dessa skadetyper.

Före redovisningen av "Gällivareprojektet" följer här en kort presentation av Gällivare kommun:

Gällivare kommun

Kommunen är landets till ytstorlek tredje största och har en areal om 16 343 km2, varav 1 000 km2 vatten. Den är ca 28 mil lång och 10 mil bred. Stam— banan Boden-Riksgränsen delar kommunen ungefär på mitten. Den västra delen består i huvudsak av fjäll- och ödemarksområden.

Kommunens läge norr om polcirkeln innebär ca 7 månaders vinterväder men kompenseras med långa ljusa sommarnätter.

Folkmängden har under 1978 just krupit under 25 OOO-strecket efter att i ca 20 år har legat över detsamma. 1960 nåddes hittillsvarande maximum med ca 27 500 invånare. Befolkningen har därefter successivt minskat. Fram till 1950-talet fördelade sig befolkningen ungefär lika mellan kommunens centralort Gällivare—Malmberget-Koskullskulle och landsbygden. I dag bor ca 80 % av befolkningen i centralorten (40 % i Malmberget, 35 % iGälIivare och 5 % i Koskullskulle).

Nyss nämnda orter omges av ett glest befolkat eller obebyggt område med 2,5—4 mils radie i riktning mot den i övrigt bebyggda. öszra delen av kommunen. Bebyggelsen där, utgörs till övervägande del av Större och mindre byar, utspridda på långt avstånd från varandra. De sex största är Hakkas, Ullatti, Skaulo, Niilivaara, Puoltikasvaara och Nattavaara, vilka räknas som tätorter enligt folk- och bostadsräkningens normer.

• Sida 233
•  Original

Tabell] visar befolkningens sammansättning och fördelning mellan centralorten och landsbygden, 1977-12-31

Ort Ålder 0—3 4—6 7—9 10—1 2

Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- nor ma nor ma nor ma nor ma

Malmberget 311 245 556 229 209 438 233 193 426 256 241 497 Gällivare 240 210 450 142 192 334 180 215 395 254 221 475 Koskullskulle 21 22 43 26 18 44 19 29 48 25 34 59 Ovrigt 106 75 181 80 80 161 79 75 154 115 105 220 Totalt 678 552 1 230 477 499 976 511 512 1 023 650 610 1 251 Ort Ålder

13—15 16—19 Summa 0—19 Totalt 0—'—-

Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum- Män Kvin- Sum-

nor ma nor ma nor ma nor ma

Malmberget 258 285 543 357 352 709 1 644 1 525 3 169 5 149 4 834 9 983 Gällivare 248 243 491 297 262 559 1 361 1 343 2 704 4 366 4 394 8 760 Koskullskulle 28 25 53 50 35 85 169 163 332 616 544 1 160 Ovrigt 122 108 230 211 181 392 713 624 1 337 2 955 2212 5 167 Totalt 656 661 1 317 915 830 1 745 3 887 3 655 7 542 13 086 11 984 25 070

] den närmaste trakten kring centralorten utgör Dundret söder om Gäl- livare samhälle det förhärskande inslaget med slalom- och störtloppsbackar, stugby och servicebyggnader. I norr ligger något mindre markerat det malm- förande berget där LKAB har sin industri. Mellan dessa höjder ligger Gäl- livare och Malmberget samt öster därom, Koskullskulle.

Gällivare som är kommunens administrativa och kommersiella centrum, ligger till huvuddelen på ett plant område. i söder begränsat av Vassara älv.

Malmberget som har gymnasieskola. huvudbibliotek, rikt föreningsliv m.m. ligger i en delvis mycket brant södersluttning. Omkring centrum och längst i söder finns dock ett relativt plant område. Lutningarna är på många håll så starka, att ett flertal av de brantaste gatorna inte kan användas för biltrafik. Samhällets lägsta nivå motsvarar ungefär Gällivares högsta, ca 375 meter över havet. höjdskillnaden inom Malmberget är så stor som 100 meter.

Inom Koskullskulle, som ligger på östsluttningen ner mot Linaälvens dalgång, är höjdskillnaden ca 50 m.

Högstadieskolor finns i Malmberget, Gällivare, Hakkas och Niilavaara. På landsbygden finns låg- och mellanstadieskolor i Dokkas, Nattavaara by. Puoltikasvaara. Skaulo och Ullatti samt en lågstadieskola i Tjautjasjärvi och mellanstadie i Pålkem.

Inom Malmberget finns en lågstadieskola samt fyra låg- och mellansta- dieskolor, Koskullskulle har en LM-skola samt Gällivare tre L—skolor, en

• Sida 234
•  Original

LM-skola och en M-skola.

I Gällivare finns ett integrerat sjukhus med 525 vårdplatser och vars upp- tagningsområde omfattar Jokkmokks, Kiruna, Pajala och Gällivare kom- muner samt norra delen av Överkalix kommun. Vårdcentraler, barna- och mödravårdscentraler finns i Malmberget och Gällivare. Distriktssköterskor har mottagningar i Gällivare, Malmberget, Koskullskulle, Hakkas, Natta- vaara, Niilivaara och Ullatti.

Gällivare, Malmberget och Hakkas har tandvårdskliniker. Totalt finns 10300 sysselsatta i Gällivare. Därav 6600 män och 3 650 kvinnor. 30 % sysselsätts inom offentlig verksamhet, var fjärde sysselsatt arbetar i gruvindustrin (LKAB och Boliden Metall AB).

Jord- och skogsbruk har liten betydelse för den totala sysselsättningen i kommunen. Däremot har främst skogsbruket och rennäringen stor be- tydelse för sysselsättningen i glesbygdsområdena.

P. g. a. det rådande klimatet är skidåkning, såväl längd som alpint, den dominerande fritidssysselsättningen. Därtill kommer de allmänt förekom- mande sporterna, fotboll, ishockey, handboll m. m. Inom kommunen finns ett aktivt friluftsliv med bl. a. jakt och fiske. Snöskotern har på senare år fått en ökande betydelse som transportmedel.

Kommunen har under hösten 1978 genom fritidsnämndens försorg på- börjat ett försök med SIA—aktiviteter där idrottsföreningar, brukshundsklub- ben, ridklubben, Skytteförening, frikyrkoorganisationer, politiska ungdoms- grupper m. fl. på eftermiddagarna (kl 1500—1700) tar hand om skolungdom och ger den en meningsfull sysselsättning.

Projektets syfte

Projektet avsåg bl. a. att pröva om man inom kommunens ram skulle kunna samordna åtgärder till förebyggande av barnolycksfall. Någon särskild or- ganisation för detta skulle inte skapas. I stället skulle den befintliga kom- munala organisationen användas.

Projektets ledning

Det ansågs väsentligt att koppla projektledningen till det organ inom kom- munen, som har möjligheter att ta ställning till olycksfallsrisker och even- tuellt eliminera dessa. Därför ansåg man det fördelaktigt att låta skydds- ingenjören inom kommunen vara projektledare. Referensgruppen har se- dermera även fungerat som projektledning. I arbetet har följande personer medverkat:

Projektledare: skyddsingenjör Bertil Olausson (senare personalsekreterare Barry Gustavsson)

Referensgrupp: Ordförande Axel Johansson, kommunstyrelsen, skolsekre- terare Erik Hornmalm. skolkansliet, avdelningschef Dan Johansson, soci- alkontoret, utredningssekreterare Lars-Åke Lundqvist, socialdepartementet,

• Sida 235
•  Original

överläkare Stig Malmström, Gällivare lasarett, intendent Enar Olofsson, fri— tidskontoret, ingenjör Bertil Pettersson, byråkontoret, distriktsläkare Ulf Theen, Gällivare vårdcentral.

Suppleanter: Skoldirektör Harry Andersson, assistent Sven Larsgren, so- cialkontoret, fritidsassistent Björn Persson, fritidskontoret, ingenjör Arne Sandin, byråkontoret.

Ansvarig för tandvårdsundersökningen har varit sjukhustandläkare Lars- Erik Johansson, tandkliniken Gällivare lasarett.

Representanterfor Gällivare lasarett: överläkare Nils Högberg, underläkare Anders Jonsson.

Projektets omfattning Registrering

Man har bedömt det viktigt att förbättra informationen kring olycksfalls- mönster och olycksfallsfrekvens. Detta för att möjliggöra insatser på de mest angelägna områdena och kunna bedöma effekterna av insatta åtgärder. Av denna anledning har utredningen bedömt det önskvärt att registreringen skulle omfatta samtliga olyckor, som drabbat barn och ungdom i åldrarna 0—19 år. Den övre gränsen var satt med hänsyn till att man även önskat få ett grepp om motorfordonsolyckor och vissa sportolyckor.

Det har också ansetts angeläget att närmare kartlägga barnmiljöer från olycksfallssynpunkt för att även få fram ett underlag syftande till att undan- röja olycksrisker. Redan kända förhållanden kring barnolycksfall och hittills vidtagna åtgärder tillsammans med de erfarenheter och kunskaper, som man kan påräkna från den aktuella utredningen, har man tänkt återföra till kommunens planerande organ, så att man där redan på ett tidigt stadium kan ta ställning till barnolycksfallsförebyggande åtgärder. I detta samman- hang är det viktigt tillse att de olika kommunala organens insatser kan samordnas.

En mycket viktig målgrupp i det förebyggande arbetet är föräldrar och andra vårdnadshavare samt personal som arbetar med barn. Genom in- formation och utbildning kan dessa grupper stimuleras till en aktiv med- verkan i att undanröja olycksrisker.

Förutom dessa allmänna insatser i olycksfallsförebyggande syfte har man ansett det särskilt viktigt att beakta skyddsfrågor för yngre skolbarn på låg- och mellanstadiet. Man har därvid bedömt det viktigt att använda redan etablerad organisation av arbetarskydd för skolpersonal samt att åstadkomma en aktiv medverkan från elevernas egen sida, gärna inom elevernas egna organisationer.

Arbetet inom den barnolycksfallsförebyggande sektorn kommer av nämn- da skäl att i första hand prövas av primärkommunen, men givetvis är en intim samverkan med landstingets hälso- och sjukvårdande organ nödvändig i detta sammanhang.

Registreringen har pågått under tiden 15/3—15/9 1978. Då man ej haft möjlighet att utsträcka försöket att omfatta ett år. har halvårsperioden valts

• Sida 236
•  Original

så att såväl vinter- (bl. a. Skidolyckor) som sommarolyckor finns represen- terade i materialet.

Utvärdering

Genom fortlöpande uppföljning av olycksfallsfrekvensen har projektet ut- värderats. Insamlade uppgifter har som regel översänts till projektledningen varje vecka för vidarebefordran till statistiska centralbyrån. Efter projektets avslutande har en samlad utvärdering och redovisning gjorts. I anslutning därtill har gjorts särskilda överväganden beträffande en framtida samverkan mellan kommunala och andra organ, samt eventuella ekonomiska följder av sådana insatser jämförda med de mänskliga och materiella vinster, som en minskad olycksfallsfrekvens kan medföra.

Projektets genomförande Registrering

Såväl utomlands som i Sverige har ett stort antal registreringar ax barn- olycksfall utförts. Sålunda har National Electronic Injury Surveillance Sys- tem, USA genom teleprinterterminaler vid 119 sjukhus insamlat ett sta- tistiskt material från olyckor som behandlats på akutavdelningar på ame- rikanska sjukhus och därefter databehandlat detta, varefter speciella olycks- fall kunnat detaljstuderas

I Storbritannien har man sedan 1972 ett rapporteringssystem för hem- olyckor där materialet hämtas såväl från sjukhusens akutavdelningar som från sjuksköterskor, allmänpraktiserande läkare och brandväsen.

Vid Odense sjukhus i Danmark har man sedan 1950-talet studerat )lycks- orsaker inom sjukhusets upptagningsområde. Därvid har man inhämtat upp— gifter om olycksorsaker och konsekvenser från polisväsende. försäsrings- bolag. ambulanspersonal. sjukhus och vårdcentraler, allmänpraktiserande läkare. yrkesinspektion m. fl. Därtill har man även gjort hemundersökningar. Systemet är koordinerat med områdets folkbokföringsregister.

Andra registreringsmodeller har tillämpats bl. a. i Östersund, dä" sjuk- sköterskor en kort tid efter inträffad olycka besökte hemmen och intervjuade föräldrarna till barnen som råkat ut för olycksfall. Där har man också haft en grupp kontrollbarn med motsvarande kön och ålder (L H Gusafsson 1975).

Vid Chalmers tekniska högskola har en arbetsgrupp för forskning omkring trafiksäkerhet och miljö ett projekt, kallat BOT-projektet (Barnoljcksfall och Teknisk miljö) där man via barnkirurgiska kliniken vid Östra sjukhuset i Göteborg samlat in uppgifter om olycksfall, som sedan datalagrats. Man har därvid särskilt undersökt vilka olyckor, som är vanligast i oika ål- dersgrupper samt hur många olyckor som orsakats av speciella material. Även olyckor från särskilda bostadsområden kan studeras.

I föreliggande undersökning har man valt en registreringsform ned ett intervjuformulär (se appendix) som med avsikt gjorts så enkelt som nöjligt. Man har strävat efter att sammanföra alla uppgifter på ett enda intervjublad för att underlätta hantering och anamnesupptagande. Utöver barnen ålder

• Sida 237
•  Original

och kön har huvudfrågorna varit ”var när och hur”. Dessutom har inblandat föremål, skadad kroppsdel och diagnos samt skadans svårighetsgrad an- tecknats. Det har också särskilt antecknats om återbesök har varit nödvändigt eller om barnet blivit inlagt på sjukvårdsinrättning.

Materialet har insamlats från lasarettets akutmottagning, dess barn-, ki- rurgiska och ögonklinik. Vidare har uppgifter lämnats från samtliga vård- centraler inom kommunen, liksom från barnavårdscentraler (i förekomman- de fall) och skolsköterskemottagningar. Dessutom har en särskild registrering av tandskador gjorts. På grund av tandläkarbrist har denna undersökning ej kunnat genomföras för hela kommunen utan endast vid de kliniker som tillhör själva Gällivareområdet.

Definition

I föreliggande undersökning definieras en olycka som en uppkommen skada, vilken krävt läkar- (sköterske-) eller tandläkarvård.

Uppläggning

Undersökningen har underlättats genom det förhållandet att Gällivare la- sarett svarar för den egentliga akutsjukvården inom kommunen. Några pri- vatpraktiserande läkare finns inte. Huvuddelen av materialet har sålunda insamlats vid lasarettets akutmottagning. En del av materialet har insänts från vårdcentralerna i Gällivare och Malmberget samt från distriktssköters- kemottagningar i såväl tätort som glesbygdsområden. Vidare har en del rapporter inlämnats från skolhälsovården. I de fall där samma skada rap- porterats från såväl öppen vård som sluten vård har endast den senare rap- porten medtagits i undersökningen.

De största praktiska problemet har, som alltid är fallet vid liknande un- dersökningar, varit det förhållandet att personalen på en akutmottagning många gånger är starkt belastad vilket medför betydande svårigheter för tjänstgörande sjuksköterska och läkare att lämna uppgifter om inträffade olycksfall på avsett formulär. Motivationen för medverkan syns dock ha varit mycket god. En för uppgiften särskilt uttagen läkare har som regel en gång per vecka granskat noterade olycksfall och översänt rapporten till kommunens kontaktman. Därifrån har uppgifterna vidarebefordrats till sta- tistiska centralbyrån för närmare bearbetning. Efter det undersökningen av- slutats och det statistiska materialet bearbetats, stod det klart att ett stort antal olycksfall saknades i redovisningen. Den i projektgruppen ingående läkaren har av denna anledning kompletterat materialet.

Vad gäller tandskador föreligger ett stort bortfall med hänsyn till nyss nämnda tandläkarbrist. Viss komplettering av materialet har dock skett efter den första uppgiftsinlämningen. Uppföljning av de skador som anmälts till landstingets tandvårdsenhet (försäkringsfall) har också gjorts.

• Sida 238
•  Original

Resultat av registreringen

Efter kompensation för bortfall visar registreringen att 19,3 % av barnen 0—14 år och 26,4 % av 15—17-åringarna haft anledning att söka sjukhusvård för skada i samband med olycka. Detta resultat överstiger tidigare kända resultat.

Ändock kan inte den slutsatsen dras att barn och ungdomar i Gällivare skulle löpa större risker än andra barn att skadas vid olyckor. Snarare förhåller det sig tvärtom. Den fysiska miljön i Gällivare erbjuder kvaliteter som saknas på många andra håll. Förklaringen torde i stället ligga i att sjukvårds- strukturen har gett helt unika möjligheter att studera olycksfrekvensen. Resultatet beror delvis på att sjukvården i sin helhet ligger i samhällets händer, och att ett statistiskt bortfall till följd av skadebehandling hos t. ex. privatpraktiker inte förelegat.

Produktgrupper

I likhet med vad som konstaterats vid liknande undersökningar kan som regel 70—75 % av alla barnolycksfall relateras till någon produkt. Det har därför ansetts vara av visst intresse att närmare studera vissa produkter såväl med tanke på primära grupper som den könsmässiga fördelningen av olycksfallen på olika produkter. När det gäller ofta förekommande pro- dukter kan nämnas byggnadsdelar såsom dörrar och då i synnerhet inner- dörrar, trappor m. m. Vad gäller andra produkter intar som väntat cyklar och mopeder samt bildelar (motor, hjul, bälte m. ni.) en framträdande plats. Den allra största gruppen härvidlag är tvåhjulingar. Även sportprodukter såsom skidor, bollar och puckar har en markant plats. Leksaker och möbler spelar en stor roll som orsaksföremål vid barnolycksfall.

Eftersom så stor del av antalet inrapporterade olyckor har produktan- knytning, är det naturligt att materialet i första hand har indelats och stu- derats från denna synpunkt.

När det gäller produkthuvudgrupper relaterade till kön har Gällivareun- dersökningen visat att dubbelt fler pojkar än flickor har drabbats av olycksfall, och att när det gäller Sportutrustning och leksaker en ännu större övervikt föreligger i åldersgrupperna 10—14 och 15—19 år. Samma förhållande gäller även ifråga om hobbyutrustning. När det gäller transportmedel (främst cyklar och mopeder) är pojkarna i ännu större majoritet.

När det gäller användandet av nämnda produkter under dygnet visar det sig, helt väntat, att eftermiddagar och kvällar är vanligaste skadetider.

Vad beträffar skadeplats finns en viss övervikt av olyckor som har inträffat i simbassäng eller i dess närhet, även i dessa fall på eftermiddagar som regel. Därnäst är de olyckor som inträffat på tomter och gårdar i anslutning till bostadshus samt inom bostäder de största grupperna. Antalet i kök re- gistrerade olyckor är förvånansvärt litet mot det man kanske hade förväntat

srg.

• Sida 239
•  Original

Tidsrelationer

När det gäller cykel- och andra fordonsrelaterade olyckor har dessa övervikt på eftermiddagarna, troligen efter skolans slut. Sportolyckor syns förekomma mest på dagtid och tidig eftermiddagstid. Ju äldre barnen är, desto vanligare syns det vara att skadan inträffar senare på eftermiddagen.

Någon större skillnad vad beträffar olyckor på olika veckodagar föreligger icke i förevarande material annat än att måndagar syns vara den i olycks- fallsynpunkt minst drabbade dagen. Veckosluten syns dock ha en viss över- representation liksom helgdagar när det gäller sport- och cykelolyckor.

När det gäller årstidsvariation kan givetvis på ett halvårsmaterial inga säkra slutsatser dras. 1 föreliggande material finns dock en viss övervikt för olyckor som berör byggnadsdelar (dörrar etc.) under vårmånaderna och givetvis har Sportutrustning och leksaker en övervikt under mars-april månader (den tid som skidsäsongen har sin höjdpunkt) men även under vår och försommar föreligger en viss övervikt. Cykelolyckor och mopedolyckor har givetvis sin tyngdpunkt förlagd till sommarmånaderna.

Övriga iakttagelser beträffande skadeplats

1 Gällivarematerialet föreligger färre inomhusolyckor än vad som konsta- terats i andra delar av landet. Barnen, i synnerhet de något äldre barnen, förefaller att vistats mer utomhus än söderut. Miljön spelar säkert härvidlag en stor roll. I ett stadsmaterial brukar ”hemolyckorna” svara för 40—60 % under det att i föreliggande material utomhusolyckorna har denna andel. Någon särskild kodning av olyckor inträffade på gator finns ej i före- liggande material, vilket skulle kunna varit intressant att närmare belysa med tanke på det stora antalet cykelolyckor. Å andra sidan skulle materialet om det inhämtats även under större delen av vinterhalvåret ha skadeplatser av mer svårdefinierbar art eftersom man i motsvarande sammanhang kan räkna med en hel del snöscooterolyckor. Möjliga konklusioner av materialet "inne/ute" är att antalet sportrela- terade inomhusolyckor är relativt litet, vilket kan tala för rätt säkra in- omhusanläggningar (gymnastiksalar, idrottshallar o.d.). Av olyckor rela- terade till sportsammanhang inomhus dominerar givetvis olyckor vid och kring simbassänger. I detta sammanhang intar också lekplatser, skolgårdar etc. en tämligen framskjuten plats. Av utomhusolyckor syns tomter, gårdar (gator?) vara den vanligaste skadeplatsen när det gäller transportmedel (cyklar och mopeder). Vad det gäller byggnadsdelar syns de skador som kan återföras till sådana i första hand vara att registrera i bostadsmiljö. Samma sak gäller olyckor orsakade av möbler och i någon mån av fast inredning. I skolmiljön syns leksaker, Sportutrustning (skolgård) vara den dominerande gruppen under det att givetvis cykelolyckorna dominerar i gatumiljön.

A ktivitetskod

Den vanligaste sysselsättningen vid skada var lek.

• Sida 240
•  Original

Diagnoser

I materialet dominerar sårskador, i synnerhet när det gäller de lägre åldrarna. Skadorna är i första hand relaterade till byggnadsdelar såsom dörrar inomhus. Sportutrustning och cyklar etc. På andra plats i materialet kommer kon- tusioner och där föreligger övervikt vid Sportutrustning och cyklar m.m.

På tredje plats kommer stukningar av olika slag och här dominerar som väntat sportolyckor. Frakturer kommer på fjärde plats och är även här att hämta i första hand från sportutövning och liknande. Hjärnskakningar kan i första hand hänföras till cykel- och mopedolyckor. Ett förvånansvärt ringa antal förgiftningsolyckor finns registrerade. Detta kan möjligen bero på att ””E-serien" som instrument för registrering visat sig vara något trubbig i detta sammanhang. Denna iakttagelse har gjorts även vid andra liknande undersökningar. Av 459 databehandlade fall har 454 fått en registrering ”okänd” i detta sammanhang.

Ur den registrering som gjorts av påföljder relaterade till produkthuvud- grupp framgår att de flesta barn som sökt vård ej behövt återvända för vidare kontroller eller åtgärder. 21 % av barnen har behövt återkomma för vidare kontroll och ca 15 % har inlagts för observation eller vård — mot ca 10 % i andra undersökningar. Ju yngre barnet är, desto vanligare syns det vara att det får kvarstanna för observation eller åtgärd i dessa sam- manhang. Materialet är dock för litet för att någon generell konklusion skall kunna göras med säkerhet. Ett flertal av de barn som registrerats i samband med olyckor vid sporutövning har fått kvarstanna för vård liksom skett vid cykelolyckor. Sannolikt kan kommunens storlek med dess långa avstånd mellan bostad och sjukhus göra att inläggning sker oftare än annars.

De kroppsdelar som oftast drabbas av skador är armar och ben samt i någon mån huvud under det att bålen i mycket få fall har varit säte för skador. I ansiktet syns näsa, öron och andra framskjutande delar vara mest utsatta för skador.

När det slutligen gäller plats relaterad till ålder och kön föreligger en jämn åldersfördelning inom de olika åldersgrupperna från 1—4 år och uppåt. I lägre åldrar hade man kanske väntat sig högre siffror i samband med vistelse i kök, än vad som är fallet i föreliggande material. Ju äldre barnet har varit, desto mer syns utomhusolyckorna dominera. Relativt få olyckor har i dessa sammanhang drabbat spädbarn, där så gott som uteslutande inomhusolyckor har förelegat.

Resultatet av databehandlingen av rapporterade skador finns i tabellbi- lagan.

Utvärdering av undersökningsresultatet

Med beaktande av vad som tidigare sagts om materialets storlek och un- dersökningstidens längd, kan en hel del slutsatser dras av det material, som insamlats under den tid, undersökningen pågått. Materialet har efter överenskommen kodning behandlats av statistiska centralbyrån (SCB). 1978 förelåg tabellsammanställningar för 400 registrerade barnolycksfall under försöksperioden. Då det visade sig att det förelåg ett bortfall av de olycksfall,

• Sida 241
•  Original

som via Gällivare lasaretts akutmottagning inlagts för sluten vård, gjordes under december och januari månader en kompletterande undersökning av distriktsläkare Ulf Theen. Det sålunda bearbetade materialet har genomgått kompletterande statistisk bearbetning, varefter det slutliga antalet olycksfall kom att uppgå till 555. Av tekniska skäl kunde dock endast 41/2 månad av undersökningsperioden undersökas. Ca 350 av de kompletterade hade tidigare rapporterats. Trots att man ansett sig kunna utesluta eventuella dubbelförningar och likaså bedömt att samtliga inrapporterade undersök- ningar fannsmed i redovisningen föreligger här en skillnad på 205 fall.

I likhet med fallet vid flera liknande undersökningar har det således varit svårt att exakt beräkna bortfallet. I Halmstadsundersökningen, som trots att undersökningsledaren personligen medverkat vid insamlandet och kon- trollerandet av uppgifter på akutmottagningen vid lasarettet, ligger troligen bortfallet på 20—25 %.

De tabeller, som SCB sammanställt, finns som bilaga till denna rapport.

Tandskador

Materialet får betecknas representera verkligheten i underkant, eftersom vi har haft vissa svårigheter med insamlandet av uppgifter på grund av stor personalomsättning under försöksperioden. Detta har ej kunnat kom- penseras i efterhand så att bortfallet kunnat beräknas.

Av de tillgängliga bearbetade data (28 fall) kan följande slutsatser dras:

Lika många pojkar som flickor drabbas av tandskador. De flesta skadorna inträffar under 9 års ålder (22 av 28:78 %). Olycksfallen drabbar lika ofta inomhus som utomhus. Den aktivitet som givit upphov till flest tandskador är cykling (21 %) på tomt i anslutning till bostadshus. Tandskador och inrapportering av sådana måste tas med i barnolycks- fallsammanhang.

DDClEl

El

Sammanfattande synpunkter

Trots att insamlade uppgifter om barnolycksfall i Gällivare kommun ej vä- sentligt avviker från redan kända förhållanden, har projektet ändock lämnat värdefulla upplysningar. Trots att undersökningen ej har utsträckts över ett helt år, kan man dock anse att materialet beskriver vad som hänt under den aktuella tiden och att bilden rätt väl överensstämmer med dem, som erhållits från undersökningar inom övriga projektområden. På grund av projektledarens sjukdom har den del av Gällivareundersökningen, som av- sett att belysa organisatoriska aspekter och då i synnerhet ledningsfunktionen inom kommunen, när det gäller barnolycksfall, ej kunnat genomföras helt i avsedd omfattning. Ändock har försöket lämnat en entydig bild av hur man bör organisera en framtida verksamhet inom det aktuella området.

I likhet med vad som konstaterats vid motsvarande projekt i övriga delar av landet har försöket lämnat besked om att kommunen bör vara hu-

• Sida 242
•  Original

vudansvarig för arbetet att förebygga barnolycksfall m. m. Kommunen har ansvaret för miljöfrågor inom sitt geografiska område och har dessutom de resurser, som kan krävas för att förebygga barnolycksfall samt tillrät- talägga förhållanden, som visat sig utgöra en risk för barn och ungdomar i sagda hänseenden. Det har visat sig mindre önskvärt eller lämpligt att permanent lägga uppgiftsinsamlandet på den sjukvårdande personalen vid akutmottagning eller vårdcentraler. Visserligen har vårdpersonalen visat sig intresserad och kunnig i att insamla begärda uppgifter, men med tanke på sjukvårdens oftast pressade arbetsläge, torde det vara olämpligt att lägga ett kontinuerligt ansvar på sjukvårdspersonalen, när det gäller att registrera och rapportera barnolycksfall. För att den sistnämnda verksamheten skall få avsedd effekt krävs att ett betydande arbete nedläggs på information på fältet samt dokumentation av insamlade erfarenheter och åtgärder för ett tillrättaläggande av missförhållanden från säkerhetssynpunkt. Särskild hänsyn bör i detta sammanhang tas till barn som vistas på daghem, förskolor och i skolor. Skolledningen har t. ex. ett totalansvar för skolans arbetsmiljö. Elevernas skyddsfrågor bör behandlas och åtgärdas inom ramen för det van- liga skolarbetet och överensstämma med arbetsmiljölagen. Skolpersorialens skyddsarbete påverkar också elevernas arbetsmiljö — kommer dem till godo. Genom att eleverna inte har någon egen facklig organisation och med den ringa ålder de har i låg- och mellanstadiet, kan de formellt sett inte föra sin egen talan i skyddsfrågor.

Här föreligger således behov av en kontaktperson. som bör ingå i det lokala ledningsorganet eller i skolans skyddskommitté. Mycket stora insatser krävs i upplysningsarbetet som riktas mot föräldrar och andra vård- nadshavare. Allt talar för att all denna verksamhet bör inordnas under ett organ i kommunens regi. Den tjänsteman. som skall ansvara fö? detta mångfasetterade arbete bör organisatoriskt lyda under kommunstyrelsen. Arbetets karaktär gör att vederbörande bör ha självklara arbetsuppgifter inom kommunens olika förvaltningar. Rent praktiskt kan man dock tärka sig att vederbörande tjänsteman har en nära anknytning till kommunens S(ydds- ingenjör. Arbetsvolymen kan i nuläget ej uppskattas. men troligen behövs en heltidstjänst för detta arbete, eftersom man vid detaljstudier av denna fråga t. ex. i Tyresöprojektet kommit fram till att den halvtidstjänst som avsatts för projektet ej har räckt till för dettas genomförande.

Registreringsrutiner

När det gäller registreringen av barnolycksfall har såväl de föregående som den här aktuella utredningen visat att denna bör ske centralt. För att upp- giftsinsamlingen skall bli adekvat bör en särskild tjänsteman omhäiderha detta arbete vid akutmottagningen vid lasarettet. Registrering och 'appor- tering behöver ej nödvändigtvis ske i direkt anslutning till vårdtillfällft utan kan troligen ske på dagtid i nära anslutning till skadetillfället. Samna för- hållanden bör gälla när det gäller registrering och rapportering av tandskador. Skadekort eller liknande bör även finnas på vårdcentraler, barnavårdscen- traler, hos distriktssköterskor och i skolhälsovården samt på barnstugor etc. för att som komplement till registreringen snabbt kunna ge infomation till ansvariga organ om inträffade skador och/eller riskområden.

• Sida 243
•  Original

Den tjänsteman inom kommunalförvaltningen, som bör anförtros här ovan nämnda uppgifter, förslagsvis kallad barnsäkerhetskonsulent, bör ingå som sakkunnig i barnsäkerhetsfrågor vid planerings- och projekteringsären- den och i arbetet rörande remisser och yttranden, som berör barn och ung- dom. Försöksverksamhet med yngre skolbarns skyddsfrågor bör igångsättas liksom informationsverksamhet och utbildning av föräldrar och andra vård- nadshavare samt personal verksam inom barn- och ungdomssektorn.

Under den korta tid projektet pågått och genom att tidigare registrering av barnolycksfall saknas inom kommunens regi, kan inga mätbara föränd- ringar i olycksfallsmönster och -frekvenser göras. En förutsättning för att sådan utvärdering skall kunna göras är en fortsatt pågående registrering under ytterligare något eller ett par år.

Väsentligt är i detta sammanhang att understryka den iakttagelse som gjorts att man genom aktivering av stora grupper kan få en medverkan till att undanröja olycksfallsrisker. Projektet har givit besked om att det föreligger ett klart positivt klimat för att vidta åtgärder i barnolycksfalls- förebyggande sammanhang.

• Sida 244
•  Original

Appendix I

SCB l/RS 913 b. 2 1978 2 500ex

SEB

INT E RVJUSVAR

Barnolycksfall Pi-rsnnumnmn-r [_ _l Ålder Kon 11-3) _._l_l ; ' __ _) ,-_._.- ..- _. .. -.. *Vi—"" - -. _. R-, Ar mån dag dag tidpunkt (narmast hel timme) (4.12) 1 När inträffade olyckan? | , I | 1 , 1 | , l 2 Var inträffade olyckan? A B C

A i: 1 lnne jr Bostaden rial

Ez Ute :,: Skola

:]: Egen arbetsplats B (14) . Gata/väg, trottoar, _J 34 parkeringsplats

C Ds Annan plats (15 16)

Kök,kokvrå,pentry

Badrum, toalett tvättstuga, bastu

Förbindelseutrymme (Hall, förstuga, korridor, hiss, m m)

Annat bostadsrum

Trappa

Förråd (Källare, vind,

En

Lekplats, skolgård

Sportanläggning, gymna- stik- och idrottsplats,

E 9 simbassäng

[ 10 Brygga, strand (Fast brygga, ponton, gångbro över vatten, kollektivt anordnad badplats vid sjo rn m)

[ju Byggplats (Husbvgge. vägbygge m ml

med någon? Vem?) 117-1alt19)

_Lll

3 Vad gjorde barnet då olyckan hände? (Var barnet i sällskap

vedbod, garage m ml

Tomt, gård i anslut- ning till bostadshus (Friyta fbr utevistelse och lek, enire' m ml

[: 12 Annan plats

Ange typen kortlauat

mark, diskmedel) (20-23)

I I 2427

_.|_l_._.l__[___

5 Ange skadad kroppsdel (28-29)

_a_1 6 Ange diagnos ($O-32)

. ! E-kod för förgiftningsfall (33-36)

. I L_.|._ 7 Ange skadans svårhetsgrad (37)

4 Ange inblandat föremål (t ex cykel, bord dörr, kniv, sten,

D1 Ei återbesök

Blankelttutaivare

Postadress

__! DZ Återbesök

_3 Inlagd 8 Ang e kod för klinik 9 Ange förebyggande åtgärd låsts?

• Sida 245
•  Original

Skadade efter ålder, kön och produkthuvudgrupp

Ålder, kön Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

Appendix 2

0—0

Män — 1 — — — — — l — — — 1 — — — — — — — — — 3 Kvinnor — — _ — — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 1

Summa-1—————1———1————1————4

1—4

Mån 10 2 — 1 4 1 1 7 l 2 1 1 - — 9 1 — 7 — 4 4 56 Kvinnor 3 6 — — 2 — — 4 — — — — — — 6 1 - 8 - 8 8 46

Summa 13 8 — 1 6 1 1 11 1 2 1 1 15 2 — 15 — 12 12 102 5—9 Män 9 1 — 1 2 1 — 3 — — — — - - 9 3 — 24 — 6 15 74 Kvinnor 7 1 — — — — — 3 — — — 1 1 — 9 — — 10 — 1 3 36 Summa 16 2 — 1 2 1 — 6 - — — 1 1 — 18 3 — 34 — 7 18 110 ]0—14 Mån 6 — — 2 — — — 4 — 1 - 1 1 — 27 7 - 15 — 6 11 81 Kvinnor 12 39 Summa 13 — —- 3 — — — 5 — 2 — 1 1 — 36 9 — 17 — 10 23 120

=? I N I N ON | I 1 I 1 | 1 | I | [x

15—1 9 Mån 8 2 — 25 -— 4 19 78 Kvinnor 8 — — 2 — — — 1 — 2 — — - 1 6 — — 10 — 5 8 43

Okänt - - — — — — — — — __ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 1 Summa 16 2 — 4 — — — 2 — 2 — — — 3 16 5 — 35 — 9 28 122

| m 2 N l | | I l I | I N

Okänt — - — — -— —— — — — —— — _ _ _ _ _ _ - _ _ 1 1 Summa — — — — — — — — — — — — — — — - — — — — 1 1

• Sida 246
•  Original

Tala/I

Män 33 6 — 6 6 2 3

1 [x

Kvinnor 25

Okänt ___—_—

71 30 20 18

49 31 2

292 165 2

Summa 58 13 — 9 8 2

Produkt/1uvudgrllpper

⁰¹ Byggnadsdelar

⁰² Fast inredning

⁰³ Matberedningsutrustning, elektrisk

⁰⁴ Annan matberedningsutrustning och husgeråd ⁰⁵ Mat. dryck m.m.

⁰⁶ Disk-. tvätt— och städutrustning

⁰⁷ Disk-. tvätt- och rengöringsmedel

⁰⁸ Möbler

⁰⁹ Hemtextilier med tillbehör

¹⁰ Kläder. skor m.m. ¹¹ Medel och redskap för personlig värd

¹² Allmän elutrustning och hemelektronik ¹³ Trädgårdsredskap m.m.

¹⁴ Förpackningar och förpackningsmaterial ¹⁵ Leksaker och Sportutrustning

¹⁶ Sy- och hobbyutrustning

¹⁷ Barnvagnar, bärselar m. m.

¹⁸ Transportmedel och tillbehör

¹⁹ Tobak. tändstickor. stearinljus. askfat etc.

²⁰ Övrigt ²¹ Inga Föremål

38 82

• Sida 247
•  Original

Skadade efter tid på dygnet och plats

Tid Plats Totalt 1 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 99 0— 6 - — — — — l — — — — — 1 — 2 6— 9 1 — — 2 2 — — — 1 — — 6 2 14 9—1 2 2 — — 2 — — 2 3 11 — — 10 5 35 12—1 5 4 1 4 2 2 2 8 5 14 1 — 26 8 77 15—1 8 4 — 5 9 2 1 5 7 4 2 1 21 7 68 18—21 5 5 2 8 3 1 6 2 10 1 — 17 6 66 21—24 2 — 2 2 1 — 4 — — — — 4 1 16 Okänd 10 3 5 15 8 — 23 9 20 3 2 44 39 181 Totalt 28 9 18 40 18 5 48 26 60 7 3 129 68 459 Platser

1 Kök. kokvrå. pentry Badrum. toalett. tvättstuga. bastu Förbindelseutrymme (Hall. förstuga. korridor. hiss m.m.) Annat bostadsrum Trappa Förråd (Källare. vind. vedbod, garage m. m.)

XIONRJIJåb-JN

entré m. m.) Lekplats, skolgård 9 Sportanläggning. gymnastik- och idrottsplats. simbassäng OO

Tomt. gård i anslutning till bostadshus (Friyta för utevistelse och lek.

10 Brygga. strand (Fast brygga. ponton. gångbro över vatten. kollektivt an- ordnad badplats vid sjö m.m.) 11 Byggplats (Husbygge. vägbygge m.m.) 12 Annan plats

• Sida 248
•  Original

Skadade efter tid på dygnet samt ålder och kön

Tid Ålder och kön 0—0 1—4 5—9 10—14 15—19 Totalt

0—6 _ _ _ _ _ _ _ 1 1 _ _ _ 6—9 _ _ _ 3 _ 3 _ _ — _ 9-12 _ _ _ 3 6 9 2 12_15 _ _ _ 11 10 21 11 15—18 2 1 3 11 7 18 13 18—21 1 1 7 5 12 15 21-24 _ _ _ 3 1 4 1 5 10 6 16 Okänd _ _ _ 18 17 35 32 1 50 32 1 49 31 1 47 113 68 181

.— .— I 1 2 10 8 6 14 11 16 18 34 17 48 28 76 11 45 23 68 19 51 15 66

1 5

16 15 7 19 13 4 17 18 12 4 1 7

thONOlIEMNNO v—rll'tlnv—OOM _WNDMNW

Totalt 3 1 4 56 46 102 74 36 110 81 39 120 78 43 121 292 165 457”

”2 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön.

Skadade efter tid på dygnet och produkthuvudgrupp

Tid Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

0— 6 6— 9 9—12 12—15 1 15—18 18—21 21—24 Okänd 2

l l I | I | | I | [ I I | | I |

15 77 13 68 14 66

—O©m ll knoo __..— |__. _mmNN oo _.

__Nomlxvoo

— 1 33 4 — 42 — 20 32 181

I I | _mmxom—c» an l l NN —-—-—-mm I NNV)

Totalt 58 13 - 9 8 2 1 N ¹ 6 1 4 2 3 85 19 1 101 — 38 82 459 SOU 1979:28

• Sida 249
•  Original

Skadade efter månad och produkthuvudgrupp

Månad Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 21

O N

Mars

April 1 Maj 1 Juni

Juli

Augusti

September

Okänd

14 69 24 96 13 66 50 12 71 12 45 2 18

: l l 1 | __...m 1 _ 24 _ 20 — _ 12 _ _ 19 _

-——Nx0lxc'1 O | _. _. l 1 I N_lntomtnm I I __|—q | V—m—m

1 (x 1 | 00 | | 'No—VIXOXINM

("i NOWOONWIXP'ÄN oo

"1

Hela perioden 58 13 — 9 8 2 1 25 1 6 1 4 2 3 85 19 1 101 — 82 459

Skadade efter veckodag och produkthuvudgrupp (primär)

Veckodag Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 21

O N ON

12 49 10 68 14 53 17 62 54

Måndag

Tisdag 1 Onsdag

Torsdag

Fredag

Helgafton

Helgdag

Okänd

16 12 — 10 — — 5 — _ 15 _ ¹ 15 — I #3 | _. I N— I | | | | 1 NQN

_ 17_ _ 13_

11 71

OO WWMNXONOYTW oo N—--—--—r-—-N & l MN

¹ 6 1 4 2 3 85 19 1 101 —

m

82 459

| ! o—somlxlxoooo 00

7 1 1 4 1

— 1 4 — 2 — — 1 1 14 3 5

Totalt 5

• Sida 250
•  Original

Skadade efter inne/ute och produkthuvudgrupp Inne/ute

Produkthuvudgrupp

1 2 3 4

Inne 39 Ute 19 Okänt —

Totalt 58

Skadade efter typ av plats och produkthuvudgrupp

1 13

12 13 14

25

20 13 18

21 21 56

Totalt

172 270 17

Typ av plats 1

2 3

Produkthuvudgrupp

4

Bostad 30 Skola 6 Arbete — Gata m. m. 6 Annat 12 Okänt 4 Totalt 58

10

13

10

11 12 13 14 15 16 17 18 19

38

20

82

21

20 37 18 85

va| (TV

68 18 10

101

11 14 13 23 21

82

459

Totalt

124 51

94 109 77

459

• Sida 251
•  Original

Skadade efter plats och produkthuvudgrupp

Plats Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

1 | | | | I I | | | | I 1 l Vv—N I | NO ">I

18 40 18

V't srt/WN 100 I | l | | | 1 | mmm—»Dmv—n—ox-n

48 26 21 60

v—4NMQVXNOINOOONO

.....

20 129 14 68

? —-N—-———VNm-—-—-xov 1 I I | NO | | | I N 08 ON

Totalt 58 13 — 9 8 2 1 25 1 6 1 4 2 3 85 19 1 101 — 38 82 459

• Sida 252
•  Original

Skadade efter aktivitet och produkthuvudgrupp (primär)

Aktivitet Produkthuvudgrupp Totalt ¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14 15 16 17 18 19 20 21

NDNmtrl/tw | |

13 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 48 _ _ _ 4 14 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ _ _ 1 15 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ _ 16 _ _ _ _ _ _ 17 16 4 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 24 _ _ _ _ 1 18 47 ¹ 1 _ 28 7 _ 3 _ 16 25 125 _ _ _ _ _ _ 1 2 _ _ 1 _ 1 _ 1 4 _ 1 16 55 2 _ 2 _ 1 15 6 _ 46 _ 7 19 121 _ 1 1 _ _ 1 _ _ _ _ 3 _ _ _ 10 3 25 1 00 1 | NN (? | ta.—gr.— lr) ON _.

Totalt 58 13 — 9 25 l 6 1 4 2 3 85 19 1 101 — 38 82 459

.— N oo

Aktiviteter Produkthuvudgrupper

¹ Skötte personlig hygien 01 Byggnadsdelar 12 Allmän elutrustning och hemelektronik Lagade mat 02 Fast inredning 13 Trädgårdsredskap m.m.

Åt 03 Matberedningsutrustning. elektrisk 14 Förpackningar och förpackningsmaterial Diskade 04 Annan matberedningsutrustning och husgeråd 15 Leksaker och Sportutrustning Tvättade/vårdade kläder 05 Mat. dryck m.m. 16 Sy- och hobbyutrustning Städade/rengjorda bostaden 06 Disk-. tvätt- och städutrustning 17 Barnvagnar. bärselar m. m. Sydde/stickade o.dyl. 07 Disk-_ tvätt- och rengöringsmedel 18 Transportmedel och tillbehör Lekte/arbetade med kemikalier. målade 08 Möbler 19 Tobak. tändstickor. stearinljus. askfat etc. Lekte/arbetade med trä eller annat material 09 Hemtextilier med tillbehör 20 Övrigt

Arbetade med trädgården 10 Kläder. skor m.m. 21 Inga föremål

¹¹ Skottade snö 11 Medel och redskap för personlig värd

¹² Reparerade/underhöll bilen/båten/cykeln

¹³ Cyklade

¹⁴ Åkte skridskor

¹⁵ Åkte skidor ¹⁶ Spelade boll

¹⁷ Lekte

¹⁸ Gick. promenerade. sprang

¹⁹ Annat

NMVWNDI'NOOOSO _—

• Sida 253
•  Original

Skadade efter diagnos (primär) och produkthuvudgrupp

Diagnos

Produkthuvudgrupp 1 2 3 4

Fraktur Luxation Distorsion Commot m. m. Inre skada Sårskada Kontusion Främ kropp Brännskada Förgiftn. Annan Okänd

Totalt

1

|

| ONO—

23

58 13 - 9

16 17

19

101

— 38

82

Totalt

51 62 32

190 81

11 15 459

• Sida 254
•  Original

Skadade genom förgiftning efter E-kod och produkthuvudgrupp (primär)

E-kod Produkthuvudgrupp

] 2 3 4 5 6 7 8 9 10 11 12 13 14

859 _ _ _ _ 3 _ _ _ _ _ _ _ _ _ 869 _ _ Okänd 58 13 _ 9 5 2 _ 25 1 6 _ 4 2 3

15 85 16 19 17 18

19 20 38 21 82

Totalt

Totalt 58 13 — 9 8 2 1 25 1 6 1 4 2 3

E-koder

E859 Förgiftning av droger och läkemedel genom olyckshändelse UNS.

E 869 Förgiftning av andra och ospecificerade fasta och flytande ämnen genom olyckshändelse.

E 877 Förgiftning av ospecificerade gaser och ångor genom olyckshändelse.

E 980 Förgiftning med fasta eller flytande ämnen. ovisst om olycksfall eller uppsåt.

Skadade efter påföljd och produkthuvudgrupp

Påföljd Produkthuvudgrupp

85 19

101

38 82

¹ 2 3 4 5 6 7 8 9 10 Il 12 13 14

Ej åter 26 5 — 6 2 l — 20 l 4 — 4 l 2 Åter 20 5 — Remiss 1 — — - — — — — - — — — — — Inlagd 3 l — — 4 1 l l — — 1 — — — Okänt 8 2 — — — — — l — l — — — — Totalt 58 13 — 9 8 2 1 25 1 6 1 4 2 3

_. | I | m I I N (")

52 15 13 85

18

41 18

1 29 12

19

20 20 6

21 51 17

459

Totalt

250 97 3 67 42

1

101

• Sida 255
•  Original

Skadade efter aktivitet samt ålder och kön Aktivitet Ålder och kön

0—0 1—4

10—14

Totalt

M K S:a M K

22

Totalt 3 1 4 56 46

102 110 120

NN mm?

121

"2 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön,

r')-—--—-N=r

35 31 82 25 82 14

292 165

NDNMV in

4 00 1

46 125 54 121 25

457”

• Sida 256
•  Original

Skadade efter plats samt ålder och kön

Plats Ålder och kön

0—0 M K S:a

M 12

S:a

10—14 S:a M

K

S:a

15—19

Totalt

S:a M

K

mln—QN _. ...... l

ver—- oc—oo—m—ooqr_._.

|

|

I _mmvmonoooxo _-

| Ill) 11 11 11 __.N __..—

9 13

Totalt 3 1 4 56 46

ln .— l .— O O

_____________________________________—__———_——————_-—

"2 fall saknar uppgift om ålder och/eller kön.

_ __

_oa-nm—Noom_ _.

14 18

102

MNNIXN

20

(T

N _in—_—xovm.—- COQ N NO mNmNm—

26

5 1 5 1 _ 29 26 10 12

NsoxDoo— 00

=!" OXDYTNINOXl/Äv—l N

36 20

16 4 12 28 6 4 36 14 38 6 3 86 39 12 5 6 12 12 1 12 11 21 1

43 29

129 68

36 110 81

120

43

121

292

165

457"

• Sida 257
•  Original

Skadade efter skadad kroppsdel (primär) och aktivitet

Kroppsdel Aktivitet Totalt

05 O 05 oo _. _ © _. ll") V _. M _. N : o OS 00 ix ND in !? m N

_. M 'x =!- Nj _— alex—oxNv—m sr xo _. | | _. 05 1 | I | 1 1 | 1 I 1 | _.

ljluvud ovp — — — — — — — — — — — — 10 — 1 5 30 5 Ora — — — - — — — — — — — — — — — — 2 — Öga — — — — — — — — — — — — — — — — 3 — Mun 2 — — — — — — — - — — _ 7 _ _ 1 15 5 Näsa — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ Ansikte ov Hals — — — l — — — — — — — — — — — — — — Ryggrad — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Överkropp — _ — _ _ _ _ _ 1 _ _ _ 1 Underkropp — — 1 — — _ _ _ _ _ _ _ 1 _ _ _ Könsorgan — — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1 Matsm. org. _ — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 _ _ 3 Andvägar _ — 2 _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ Överarm _ — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 1

Underarm — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 3

Hand — — _ _ _ _ _ _ _ _ _ _ 2 Finger — 2 — 2 — — — — 4 — — _ 5 _ 1 10

l 5 3

(finrum— =? (n

1 | | I | I 1

mme—WNVONOV MNND ———© VMO

Överben Underben

Fot Tå ___—___________2-4

Okänd ___—____________2_ Totalt 6234————5———48117471255512125459

com rxm NN I I | I I | 1 I _. I I -——N

a I | Naxxoerxooof-n— I _. 1 I |

m 1

• Sida 258
•  Original

Skadade efter veckodag och aktivitet

Veckodag Aktivitet

Måndag — — l l — Tisdag 1 — — — — Onsdag — l — _ — Torsdag — _ 1 _ _ Fredag _ — — 1 Helgafton 4 _ — l — Helgdag 1 1 Okänd — — 1 — _ Totalt 6 2 3 4 _

Skadade efter månad och aktivitet

Månad Aktivitet

Mars 2 — _ l _ April 1 1 _ — — Maj — — — 2 — Juni — — — _ — Juli Augusti September Okänd — — — _ —

.— N—

Hela perioden 6 2 3 4 _

XD _. M _

N

hoaxarxmxov INMMQN oomhlx-n-nxo

|x 00 Q'

1 uncov-

13 22 17 17 10 16 18 12

125

22 23 15 13 23 12

125

Nvm WMVN

OMQNW

Totalt

49 68 53 62 54 56 71 46

459

Totalt

43 69 96 66 50 71 45 1 8

459

• Sida 259
•  Original

Skadade efter typ av plats och aktivitet (primär)

Typ av plats

Bostad Skola Arbete

Gata m. m.

Annat Okänt Skadade efter plats och aktivitet

Totalt

Plats

v—NMVVÄNDINOOONO _-

_NOS ___—ox

Totalt

Aktivitet Aktivitet

48

1 l 3 17

21 1 1 15 9 47

17

53 11

8 29 24

125

14 19

55

17 121

16 121

8 6 11

25

Totalt

124 51 4 94 109 77 459

Totalt

28 9 18 40 18 5

— 48 26 60 7 3 129 68

• Sida 260
•  Original

SOU 1979:28 Skadade efter diagnos (primär) och ålder Diagnos Ålder Totalt 0—0 1—4 5-9 10—14 15—19 Okänd

Fraktur — 9 12 18 12 — 51 Luxation — — 1 2 1 — 4 Distorsion _ 3 8 23 28 — 62 Commot m.m. — 5 11 5 11 — 32 lnre skada _ — 1 1 — _ 2 Sårskada 1 53 54 40 41 1 190 Kontusion 2 19 16 26 18 — 81 Främ kropp — — 2 — — — 2 Brännskada 1 4 2 1 3 — ll Förgiftn. — 5 _ _ — — 5 Annan — 2 — l 1 — 4 Okänd — 2 3 3 7 — 15

Totalt 4 102 110 120 122 1 459 Skadade efter inne/ute och ålder Inne/ute Ålder Totalt

0—0 1—4 5—9 10—14 15—19 Okänd

Inne 4 56 31 41 40 — 172 Ute _ 41 76 76 76 1 270 Okänt _ 5 3 3 6 _ 17

Totalt 4 102 110 120 122 1 459

• Sida 261
•  Original

Skadade efter E-kod och ålder

E-kod Ålder Totalt 0—0 1—4 5—9 10—14 15—19 Okänd 859 _ 3 _ _ — — 3 869 _ 2 — — — _ 2 Okänd 4 97 110 120 122 1 454 Totalt 4 102 110 120 122 1 459 Skadade efter påföljd och ålder Påföljd Ålder Totalt 0—0 1—4 5—9 10—14 15—19 Okänd Ej åter 3 49 60 72 65 1 250 Åter 1 21 20 27 28 _ 97 Remiss _ 2 — l - — 3 Inlagd _ 18 15 16 18 — 67 Okänt — 12 15 4 11 — 42 Totalt 4 102 110 120 122 1 459

• Sida 262
•  Original

• Sida 263
•  Original

Bilaga 9 Redovisning av försök i Tyresö

Delutvärdering av projekt: Förebyggande av barnolycksfall i Tyresö

av projektledare Inga-Lill Söderqvist

Inledning

Bakgrund

Dödligheten i sjukdomar har under de senaste sjuttio åren minskat med nära 90 procent i åldrarna O_17 år. Däremot har dödsfallen till följd av olyckor inte minskat i samma takt. utan svarar för nära hälften av den totala barndödligheten i Sverige. En del olycksfallstyper har ökat. till exempel är dödsfallen i trafiken sju gånger så många som för 70 år sedan. Varje år omkommer cirka 250 barn (0—15 år) genom olycksfall. cirka hälften i trafiken. 25 procent genom drunkning och lika många av övriga olycks- fallstyper tillsammans. Olycksfall är den dominerande dödsorsaken bland pojkar i åldern 10—14 år. I genomsnitt 110 ungdomar i åldern 15—17 år dör varje år på grund av olycksfall. (Källa: SCB.)

Cirka femton procent av våra barn och ungdomar råkar varje år ut för olycksfall som kräver läkar— eller tandläkarvård. De flesta olycksfallen är dock av relativt lindrig art. Av tusen barn och ungdomar som råkar ut för olycksfall dör ett. cirka sextio måste läggas in på sjukhus för vård och övriga klaras av polikliniskt. (Källa: Material från registrering av olycksfall inom ramen för Tyresöprojektet.)

Cirka hälften av samtliga barnolycksfall sker i hemmet eller dess närhet (beträffande föreskolebarn nära tre fjärdedelar). Ungefär en tredjedel av olycksfallen bland skolbarnen inträffar i skolan eller på väg till eller från skolan.

Barnolycksfal/sutredning

Mot nämnda bakgrund. som även föranlett ett antal motioner i riksdagen (_ ökad medvetenhet om miljöns betydelse för alla människor och inte minst för barnen — det splittrade ansvaret för förebyggande av barnolycksfall _ behov av någon form av registrering). tillsatte regeringen under hösten 1977. en utredning, Barnolycksfallsutredningen. med Rigmor von Euler som ordförande.

Barnolycksfallsutredningen skall främst arbeta med att kartlägga och re— gistrera barnolyckor. Dessutom med frågor som rör en förbättrad säkerhet när det gäller sådana produkter som barn kan komma i kontakt med. och med miljöer där barn vistas. Utredningen skall komma med förslag till

• Sida 264
•  Original

264

förebyggande åtgärder. framförallt hur dessa skall samordnas både lokalt och centralt för att få bästa effekt.

Utredningen har olika försöksverksamheter i gång ute i landet. På länssjukhuset i Halmstad och på vårdcentralen Dockan i Växjö prövas mo- deller för registrering av barnolycksfall. [ Gällivare. där konmunens arbets- miljöorgan är huvudman. pågår försök med lokal samordning. Liknande försök pågår också i Uppsala där landstinget (barnhälsovården) är huvudman och i Tyresö där kommunen är huvudman.

Försöksverksamhet jörförebyggande av barnolycksfall ! Tyresö

Barnolycksfallsutredningen tillfrågade Tyresö kommun om intresse fanns för att bedriva en försöksverksamhet för förebyggande av barnolycksfall i Tyresö. Tyresö kommun var speciellt intressant med sin särpräglade be- folkningsstruktur och som en snabbt expanderad förortskommun till en storstad. Tyresö kommun ligger ca 20 km söder om Stockholms city. Under sex- tiotalet genomgick Tyresö en mycket snabb expansion. Under åren 1961—1972 ökade invånarantalet från 5 569 till 28172. 1978-12-31 uppgår befolkningen till 31300 personer. Tyresö är också en av landets relativt sett barnrikaste kommuner. Av befolkningen är endast 4,5 procent pen- sionärer. medan 39.7 procent är i åldern 0—19 år.

Folkmängd efter ålder i procent

Tyresö Riket

0—6 11.2 9.5 7—15 19.6 12.2 15—19 8.9 6.4 0—19 39.7 18.1 Källa: SCB

Socialhjälpen är procentuellt per invånare den näst högsta i landet. Den 31 januari 1978 beslöt kommunstyrelsen i Tyresö att bifalla Barn- olycksfallsutredningens hemställan om att bedriva en försöksverksamhet för förebyggande av barnolycksfall i Tyresö. Verksamheten Startade dagen därpå och har finansierats med medel från Allmänna arvsfonden.

Projektets syfte

Projektet skall ha till syfte att pröva om bättre effekt erhålls genom ökade insatser inom kommunens ram för att samordna de åtgärder som nu vidtas till förebyggande av barnolycksfall. Dessutom skall projektet ge svar på om en särskild befattning med uppgift att arbeta för att rejucera barn- olycksfallen inom kommunen därutöver kan minska olycksfalsfrekvensen. Projektet skall utreda om en mer direkt i koppling mellan observation av risker och åtgärder för att undanröja dessa ytterligare kan minska antalet

olycksfall.

• Sida 265
•  Original

Försöksprojektets organisation

Ansvarig för Tyresöprojektet är en särskild projektledare. Inga-Lill Söder- qvist. som är placerad vid kommunens centrala kansli. Projektledarens ar- betstid har beräknats till cirka halvtid. Till projektledaren har knutits en referensgrupp bestående av åtta ledamöter. varav fyra är utsedda av kom- munen. två av landstinget. en av Barnolycksfallsutredningen. Projektledaren är föredragande i referensgruppen.

I referensgruppen ingår: Anne-Marie Alsparr. sjuksköterska. barnhälsovården. Curt Andersson. utredningsingenjör. byggnadskontorets planeringsavdelning. även tra- fiknämndens handläggande tjänsteman. Theodor Ehrenpreis. docent. skol- läkare. Staffan Ekbom. distriktsläkare. Rigmor von Euler. ordf Barnolycks- fallsutredningen. Bo Sahlin. stadsarkitekt. lnga-Lill Söderqvist. projektle— dare. Stig Thelin. socialchef t.o.m. 1978-04-30. Göte Nilsson. socialchef fr.o.m. 1978-05-01.

Adjungerade:

Kerstin Bäckström. bitr sekr Barnolycksfallsutredningen. Martin Grahn. hälsovårdschef. Lars Sjölander. skyddsingenjör. företagshälsovården Tyresö.

Projektets omfattning

R egisrrering

För att ökade kommunala insatser skall få effekt krävs att en förbättrad information erhålls om olycksfallsmönstret och olycksfallsfrekvensen. Där- utöver krävs möjligheter att avläsa effekterna av insatta åtgärder. Det innebär behov av en registrering som bör omfatta samtliga olyckor som drabbar barn och ungdomar i åldrarna 0—19 år inom Tyresö kommun.

Ytterligare ett sätt att få underlag för att undanröja olycksrisker är en direkt kartläggning av barnmiljöer från olycksfallssynpunkt.

Redan befintliga kunskaper om barnolycksfall och förebyggandet av dessa tillsammans med de erfarenheter och kunskaper som samlas inom ramen för projektet skall återföras till kommunens planerande organ. så att hänsyn tas till barnolycksfallsförebyggande åtgärder redan på planeringsstadiet.

Väsentligt är även att på basis av erhållna kunskaper vidta lämpliga fö- rebyggande åtgärder och att se till att de olika kommunala organens insatser härvidlag samordnas.

Genom att informera och utbilda föräldrar och andra vårdnadshavare. personal i barnarbete m. fi. om barnolycksfall och förebyggande av dessa kan dessa grupper aktiveras att själva medverka till att undanröja olycks- risker.

Utöver allmänna insatser för att förebygga olycksfall bland barn upp- märksammar projektet särskild skyddsfrågorna för de yngre skolbarnen (låg- och mellanstadiet). Möjligheterna att öka barnens säkerhet genom att an- vända redan befmtlig organisation av arbetarskyddet för skolpersonal prövas särskilt.

Vid sidan av de samverkansfrågor som ovan berörts — huvudsakligen

• Sida 266
•  Original

inomkommunala — ingår som självklara led att samverka med latdstingets hälso- och sjukvårdande organ och andra organisationer som i cetta sam- manhang är av intresse. Projektet skall avse åtgärder för att förhindra olycksfall bland barn inom Tyresö kommun. Med barn förstås barn och ungdom till och med 19 år.

Tidsplan Projektet pågår under ett år med start 1978-02-01.

Utvärdering

Projektet utvärderas löpande genom att förändringen i olycksf'ekvensen följs. Efter projektets slut skall en samlad utvärdering och redovisring göras. En sådan skall omfatta mätbara förändringar i olycksmönster och -fre- kvenser. erfarenheter av samverkan mellan främst kommunala. men även andra organ och de ekonomiska följder — sett i relation till förändringen i olycksfrekvenser — projektet haft för berörda organ.

Projektets genomförande

R egistrering

Såväl i Sverige som utomlands har ett stort antal registreringa' av barn- olycksfall utförts. Resultaten av dessa har givit värdefulla kunskaper om frekvensen av olycksfall och deras art. orsaker. var och när de inträffat. inblandade produkter samt den skadades ålder och kön.

Syfte

Syftet med registreringen bland barn och ungdom boende i Tyresö har varit att få fram en kartläggning av olycksfallsmönstret och olycksfallsfrekvensen just i Tyresö kommun. Denna skall sedan ligga till grund för förebyggande insatser så snabbt som möjligt.

Definition

I denna undersökning har en olycka definierats som en uppkommen skada som kräver läkar- eller tandläkarvård.

Undersökningsgrupp

Undersökningsgruppen omfattar alla barn och ungdomar i åldrarna 0—19 år. bosatta i Tyrsö. som under tiden 15.3.1978 till 14.3.1979 pågrund av olycksfall måste uppsöka läkare eller tandläkare för vård. Av prattiska skäl avviker tidsperioden för tandskadorna något och är 1.3.1978 till 28.2.1979.

Tidigare undersökningar har endast omfattat åldrarna t. o. m. 14 år. För

• Sida 267
•  Original

de högre åldrarna saknas ett jämförbart. statistiskt material. men det är troligt att ett något större antal olyckor inträffar bland dessa än bland de yngre. bl. a. med hänsyn till vad som är känt beträffande olyckor i trafik för dessa grupper. Mot denna bakgrund har det varit naturligt att ta med de äldre tonåringarna för att få ett samlat grepp om olycksfallen bland barn och ungdom.

Uppläggning

Problemen med insamling av primärdata från akutmottagningarna har varit betydande. Invånarna i Tyresö kommun tillhör många olika sjukhus. Inte mindre än tolv olika vårdinrättningar och fjorton tandläkarmottagningar rapporterar olyckor.

Vårdinrättningarna är: barnläkarmottagningen i Bollmora. läkarstationen i Bollmora. vårdcentralen i Trollbäcken. vårdcentralen i Handen. öronmot- tagningen Handens sjukhus. ögonavdelningen Södersjukhuset. neurokirur- gen Södersjukhuset. ögonavdelningen Sabbatsbergs sjukhus. ögonavdelning- en Karolinska sjukhuset. kirurgavdelningen Nacka sjukhus. kirurgavdel- ningen S:t Görans barnsjukhus. medicinska avdelningen S:t Görans barn- sjukhus.

Skolhälsovården. distriktssköterskor och barnavårdscentralerna rapporte— rar speciella skador som skulle ha kunnat sluta "värre".

Tandläkarmottagningarna är: folktandvården i Bollmora. folktandvården i Trollbäcken samt tolv privatpraktiserande tandläkare.

Detta stora antal sjukhus med sin stora personalstyrka. den stora arbets- pressen på akutmottagningen och den stora personalomsättningen gör det svårt att få alla olycksfallen rapporterade. De begränsade resurser som finns från projektets sida att följa upp och påminna rapporteringsställena har också inverkar på registreringarna. Dessutom råkar de äldre ungdomarna ut för olyckor som iegentlig mening inte är barnolycksfall. t. ex. arbetsplatsolyckor. olyckor i militärtjänst eller annan utbildning och som därmed hamnar utan- för de rapporterande sjukhusen. Mot denna bakgrund stod det redan från början av registreringsperioden klart att det skulle bli ett bortfall av olyckor. Men trots de ovan refererade svårigheterna har sjukhuspersonalen på ett mycket beundransvärt sätt ställt upp i arbetet med olycksfallsrapporteringen. Väl att märka att inga förstärkningsresurser har satts in. utan detta arbete görs utöver ordinarie uppgifter.

Genom att alla barn och ungdomar i kommunens barnstugor. skolor och fritidsverksamhet är försäkrade genom kommunen kan en kontroll göras i försäkringsbolagens material över utbetald ersättning för aktuella olyckor. Dessutom finns tillgång till polisens rapporter över inträffade trafikolyckor med personskador. Uppgifter om inträffade dödsfall kan erhållas genom pastorsexpeditionen. Genom dessa kontrolluppgifter kommer med all san- nolikhet alla svårare olycksfall med i materialet.

När det gäller tandskadorna är bortfallet hittills mycket litet. Alla rap- porterande tandläkare är verksamma inom kommunen. vilket gör det enklare att upprätthålla direktkontakt. Dessutom finns ett mycket stort intresse från tandvårdspersonalen att få en så heltäckande kartläggning som möjligt. Detta

• Sida 268
•  Original

beror på att det hittills finns mycket få data att tillgå när det gäller tandskador orsakade av olycksfall.

lntervju/brmulär

I samarbete med docent Theodor Ehrenpreis. skolhälsovården. Rolf Dahl— ström och Eva Westman. statistiska centralbyråns enhet för rätts-och so- cialvårdsstatistik samt tandläkare Ingvar Alba. folktandvården Bollmora. utformades ett intervjuformulär. lntervjuformuläret återfinns i appendix 1. Målet var att på en sida av formuläret så enkelt som möjligt få svar på frågorna: när. var och hur olyckan inträffade. ålder och kön på den skadade. inblandat föremål. diagnos och skadans svårighetsgrad. Gradering av ska- dornas svårighetsgrad görs med en markering framför antingen 1) skol-. distriktsläkare. 2) öppenvård. sjukhus eller 3) sluten vård. sjukhus.

Tandskadornas svårighetsgradering markeras med antingen 1) ytlig skada. 2) djupare skada eller 3) käkfraktur.

Rutin för rapportering

Formuläret lämnas i regel till den skadade när denna anmäls i receptionen. Den skadade får då instruktioner för att kunna besvara frågorna och patienten eller dennes vårdnadshavare besvarar de första fyra frågorna. Läkaren eller tandläkaren kontrollerar sedan dessa och fyller därefter i återstående två frågor om diagnos och behandlingsställe.

Formulären skickas i slutet av varje månad till SCB för kodning och statistikföring. En gång i kvartalet får projektet en sammanställning över rapporterade olyckor. Samtidigt skickas intervjusvaren till projektledaren.

lntervjusvaren ger möjlighet att lättare kunna lokalisera olycksplatsen och därmed åtgärda olycksfallsrisker. SCB:s statistikföring innehåller inte några personuppgifter. Vid slutlig utvärdering används intervjusvaren för att kontrollera eventuell dubbelrapportering och för att stämma av med försäkringsbolagets. polisens och pastorsexpeditionens uppgifter.

Övrig kartläggning

För att få ytterligare information om olycksrisker i barnmiljön har ett om- fattande kontaktnät byggts upp genom besök och kontakter med bl.a. barn- stugor. fritidshem. skolor. lekplatser och bostadsområden. Studiedagar har arrangerats med förskolepersonal och skolpersonal. Träffar har ordnats med Hem och Skola-föreningar. studieorganisationer. bostadsrättsföreningar och Föräldraföreningen 0—12 år.

Alla dagbarnvårdare liksom alla barnstugor har erbjudits en almanacka om barnsäkerhet utgiven av Trygg-Hansa och Samarbetskommittén mot barnolycksfall. Se appendix 2. Genom att almanackan personligen kunnat överlämnas till dagbarnvårdare m. fl. har kännedomen om projektet och medvetenheten om risker i barnmiljöer kunnat påverkas. Samtidigt har dag- barnvårdarna genom sin erfarenhet kunnat beskriva och meddela upptäckter om existerande risker som de funnit i sin speciella miljö. Förebyggande åtgärder har då kunnat genomföras innan olyckor behövt inträffa.

• Sida 269
•  Original

Åtgärder

Det finns en allmän känsla av dåligt samvete sedan man upptäckt att 60- talets planering var alltför tekniskt rationell och tog alltför lite hänsyn till barnen och barnsäkerheten. Ett överraskande stort intresse finns idag för att förebygga barnolycksfall när man väl hittat rätt instans och fått an- svarsfrågan klarlagd.

Beträffande Bollmora-bebyggelsen i Tyresö så började man mycket am- bitiöst med "det barn- och bilvänliga samhället". Huvudcentrum placerades i mötet ntellan Bollmoradalen och Fårdalastråket. Skolor. daghem och bo- stadskvarter förlades utefter dessa huvudgångstråk. "Den konkava stads- delen”. tog form och där lämnade man huvudparten av bilarna vid samhällets entre.

En snabb ändring i kommunallagen ("Lex Bollmora") innebar tyvärr en hårdexploatering av perifera höjdpartier i rask takt utan att översiktliga plan- frågor dessförinnan utretts. Resultatet av dessa senare tillkomna områden karaktäriseras bäst som en registrering av enskilda kvarter och skolor ut- placerade utan organiskt sammanhang med den övriga samhällskroppen och långt från övrig samhällsservice. Barnsäkerheten har här eftersatts liksom miljöfrågor överhuvudtaget.

Under projekttiden har fiera ansvarsområden klarlagts och rutiner för några typer av ärenden har kunnat skapas.

Under den korta tid som projektet har pågått har jag för att snabbt få ut information främst valt att arbeta mycket brett.

En stor del av arbetet har gått åt till att sprida kännedom om projektet. Samtidigt har information utgått om vilka möjligheter som redan nu finns att göra barnens miljö bättre och säkrare. Det har också bedömts viktigt att aktivera så många som möjligt att framföra sina krav på förändringar i barnens miljö. informera om vart man skall vända sig och om hur man skall gå tillväga för att få till stånd förändringar.

Resultatet av dessa aktiviteter har blivit att många direkta ingripanden har gjorts för att åtgärda olycksfallsrisker.

Exempel på risker som åtgärdats är:

Trasiga och felaktiga lekredskap Rasrisker efter sprängningsarbete Glassplitter på lekplatser. i skolor och bostadsområden För höga häckar och träd vid vägkorsningar Felaktiga skateboardbanor och -ramper Farliga pulkabackar Farliga låssystem för avstängningsbommar Trasiga brunnslock.

DDDDDDDD

Arbetet med att vidta åtgärder har legat på respektive ansvariga. Genom de initiativ som tagits inom projektets ram har åtgärderna snabbt satts in sedan felaktigheterna upptäckts. Dessutom har förutom de direkta felak- tigheterna även förbättringar av barnens säkerhet kunnat göras. Kommunens gatuavdelning har till exempel varit ute och särskilt kontrollerat alla brunnar inför vintern och då speciellt uppmärksammat brunnar på byggarbetsplatser som ofta är dåligt bevakade. ] lokalpressen har alla invånare i Tyresö upp-

• Sida 270
•  Original

manats att komma in med tips om trasiga eller på annat sätt farliga brunns— lock.

Typgodkända lås till brunnslock har köpts in och monterats på brunnar vid företrädesvis barnstugor och skolor. Även de olika bostadsföretagen har köpt in och monterat lås på brunnar inom bostadsområdena.

Vid utsändning av beviljat byggnadslov för nybyggande eller större om- byggnad medföljer två informationsblad om barnolycksfallsrisker på bygg— arbetsplatser.

Information och utbildning

Den mesta tiden under projektets gång har som tidigare nämnts lagts ned på information. bl.a. genom telefonsamtal från och personliga besök av berörda personalgrupper och föräldrar. Dessutom genom egna besök ute på barnstugor. skolor. föreningar. organisationer och genom skrivelser till myndigheter. artiklar i lokal-. riks- och fackpress. inslag i TV och lokalradio. Information har också spritts genom deltagande i studiedagar för förskole-. fritidshems- och skolpersonal. sammankomster med barnhälsovårdsperso- nal. Hem och Skola-föreningar. föräldraförening på barnstugor. bostadsrätts- förening. studiecirklar och klassmöten.

I samarbete med Lekmiljörådet har arrangerats studiedagar för förskole- och fritidshemspersonal. Dessa har följts upp med studiebesök på Lekmil- jörådet. En utställning från Lekmiljörådet "Lek. lekredskap och lekmiljöer” har också visats på biblioteket och i kommunalhuset.

På grund av det kraftigt ökade intresset för rullbrädesåkning under våren togs initiativ till överläggningar bland berörda intressegrupper. Syftet med kontakten var att ge information om rullbrädesåkningens risker men också dess förtjänster och behovet av åtgärder på det kommunala planet. Inbjudare var ordföranden i fritidsnämnden och Skolstyrelsen tillsammans med pro- jektledaren. De inbjudna representerade polisen. skolkontoret. fritidskon- toret. Hem och Skola. Skolstyrelsen. fritidsnämnden. trafiksäkerhetskom- mitten. gymnastiklärarna. fritidsföreståndarna. bostadsföretagen. byggnads- kontorets gatuavdelning. skolläkaren. kommunens konsumentsekreterare och naturligtvis rullbrädesutövare.

En sammanfattning av överläggningarna visade att deltagarna var överens om att rullbrädesåkningen kommit för att stanna och att rådande förhål- landen bl. a. från säkerhetssynpunkt inte var tillfredsställande utan krävde snara åtgärder. Redan då kunde vid denna första kontakt ett direkt samarbete mellan personal vid fritidsgårdarna och lärarna i skolorna initieras. De vuxna med erfarenhet från föreningsverksamhet kunde genom stöd. råd och väg- ledning bidra till att grupp- och klubbverksamhet kom igång. Genom att man tog till vara ungdomarnas egen initiativförmåga och stora intresse kunde säkerhetsfrågor kring utrustning och anläggningar starkt poängteras. För att få säkra skateboardanläggningar fordrades mark att bygga banor på och pengar till byggnadsmaterial. Overläggningarna resulterade också i att fritidsnämnden uttalade sig po- sitivt till att upplåta mark. företrädesvis på skolgårdar och vid fritidsgårdar

• Sida 271
•  Original

för rullbrädesåkning. Man beslöt att tillskriva skolstyrelsen och tekniska nämnden som äger och förvaltar denna mark. Besluten i dessa två nämnder blev att varje skola avgör om den skall tillåta verksamhet med rullbrä- desåkning vid sin skola och om det i så fall skall ske på eller utanför skoltid. Resultatet har blivit att en del skolor har tillåtit rullbrädesåkning. andra inte. Vid den skolgård där projektets försöksverksamhet pågår är rullbrä- desåkning förbjuden. Istället har det vid den anslutande fritidsgården bildats en klubb "Stimmets Super Skates" och rullbrädesåkningen är förlagd till denna gård efter kl. 14 varje dag. Ungdomarna har där tillsammans med fritidspersonalen byggt den första kommunala rullbrädesrampen. För att få åka i rampen krävs att man är medlem i klubben (f. n. finns cirka femtio medlemmar) och att fullständig säkerhetsutrustning används. Man måste också ha fyllt tolv år. Yngre barn måste uppvisa skriftligt intyg från förälder för att få åka.

I bostadsområdena har en klar attitydförändring skett efter vårens över- läggning om rullbräden. Tidigare fanns stundtals en kraftig irritation mellan rullbrädesutövarna och övriga boende. Nu har problemen tagits upp och diskuterats mellan bostadsföretagen och de boende. Resultatet har blivit att den plats ungdomarna ansett lämpligast att åka på i regel har upplåtits åt dem. I några områden har klubbar bildats. Dessa har också fått material att bygga med och även klubblokal har upplåtits av bostadsföretaget. Ett studieförbund har också engagerat sig för att hjälpa till att bilda klubbar.

Under året som gått har intresset för rullbrädesåkning minskat. Färre ungdomar utövar sporten. De som fortsätter har uppnått en sådan skicklighet att de inte så ofta råkar ut för skador. Däremot verkar det som de nu också skall vara ”tuffare” genom att inte använda säkerhetsutrustning. Detta gör : sin tur att de råkar ut för svårare skador. framförallt skallskador.

Genom bland annat artiklar i lokalpressen har försök gjorts att påverka ungdomarna att använda den rekommenderade säkerhetsutrustningen.

Den 16 november 1978 anordnades av arbetsgruppen "yngre skolbarns skyddsfrågor" en Studiedag för skolpersonal på låg- och mellanstadiet. Temat var "Hur kan eleverna på låg- och mellanstadiet göras mer medvetna och känna större ansvar för sin arbetsmiljö — skolan?” Studiedagen innehöll information om den nya arbetsmiljölagen. om Barnolycksfallsutredningen. försöksverksamheten i Tyresö och tankegångar kring en pedagogisk modell om skyddsfrågor i undervisningen. Grupparbeten behandlade frågor om tra- fik. brand. olycksfallsvård. simning — livräddning — iskunskap. fysiska mil- jöfaktorer som ljus — ljud — drag. studie- och yrkesorientering. gymnastik. säkrare och samtidigt roligare skolgård. handikappade elever i skolan. vin- terregler. regler för tillsyn.

För första gången gavs möjligheter för alla personalkategorier i skolan och elever att tillsammans diskutera arbetsmiljön i skolan. Dagen upplevdes mycket pcsitivt och gav nya uppslag till fortsatt arbete med elevernas skydds- frågor.

För att så snabbt som möjligt nå ut med information och få igång barn- säkerhetsarbetet i bostadsområdena anordnades den 5 september 1978 en heldagskonferens om "Tyresöbarnens närmiljö". Inbjudna var bostadsan- svariga i kommunen. bostadsföretagen. bostadsrätts-. hyresgäst-. villa- och radhusföreningar. Föräldraföreningen 0—12. Hem och Skola-föreningen.

• Sida 272
•  Original

Riksförbundet Hem och Skola. barnhälsovården. skolhälsovården. polisen. de olika politiska partierna. socialstyrelsen och kommunförbundet. kon- sumentsekreteraren och projektets referensgrupp. Totalt var 65 represen- tanter närvarande vid konferensen.

Programmet innehöll information om Barnolycksfallsutredningen och pro- jektet i Tyresö. Dessutom presenterades fakta om barnolycksfall. hur bo- stadsansvariga kan förebygga barnolycksfall i hemmen. byggnormer och bestämmelser angående barnsäkerhet och barnmiljöer. bidragsmöjligheter till miljöförbättrande åtgärder. invandrarbarnens problem och en historisk bild över Tyresö kommuns tillblivelse. tankar bakom stadsplaner och hur Stadsplanerna fungerar idag. Halva dagen ägnades åt gruppdiskussioner med utgångspunkt i någon av följande frågeställningar:

1. Vilka olika vägar finns att finansiera barnsäkerheten i inne- och ute- miljön?

2. Hur gå tillväga för att erhålla nu gällande standard i våra bostäder enligt kap. 41 i Svensk Byggnorm?

3. Hur kan barnens utemiljö göras säkrare i vårt bostadsområde?

4. Lokala miljöombud i barnsäkerhetsfrågor gällande inne- och utemiljön. Förslag till modell i Tyresö.

5. Organisationsmodell för Tyresö när det gäller det kommunala ansvaret för barnsäkerhetsfrågor.

Sammanfattningsvis enades man om följande:

El Alla vuxna ansvarar för alla barn. D Det primärkommunala ansvaret berör de flesta förvaltningar och skall

därför ligga på kommunstyrelsen. En tjänsteman. direkt under kom- munstyrelsen. bör bevaka planärenden. remisser. yttranden etc. utifrån aspekter på barnsäkerheten. Tjänstemännen skall också från sin speciella kompetens ge information till kommunala och andra förvaltningar och myndigheter. Bland övriga arbetsuppgifter kan nämnas att informera all- mänheten. utbilda. informera och stödja miljöombuden som väljs inom ett bostadsområde och som skall ha till uppgift att bl. a. kartlägga sitt område med hänsyn till risker för barnolyckor. följa upp inträffade olyckor och försöka att få olycksriskerna undanröjda. Dessutom skall miljöom— budet kunna delta i planering av området sett från barnsäkerhetssynpunkt. Cl Barnsäkerheten bör omfattas av någon statlig finansieringsform och kom- mer därmed att kontrolleras av kommunens byggnadsnämnd. [Zl Skärpta bestämmelser behövs i Svensk Byggnorm när det gäller barn- säkerhet. El Arbetsmiljölagen bör kompletteras med föreskrifter som Speciellt tar hän- syn till barnsäkerhet under byggnadstiden.

I samarbete med vår skolläkare. docent Theodor Ehrenpreis. arrangerades en sammankomst om Tyresöprojektet för länets skolhälsoöverläkare. Jag har samarbetat med ett större möbelvaruhus i dess projekt för att få fram barnsäkrare produkter. Därutöver planerar de att informera om barn- säkerhet genom sin varukatalog och i sina varuhus. Under en vecka i augusti deltog jag i ”Trafikkurs för kommunala sam- ordningsorgan". arrangerad av statens trafiksäkerhetsverk. Nationalför-

• Sida 273
•  Original

eningen för trafiksäkerhetens främjande och skolöverstyrelsen.

En utställning "Var rädd om våra barn” har framställts i samarbete med Samarbetskommittén mot barnolycksfall och AKTA. Utställningen har vi- sats i ett bankfönster i centrum och på huvudbiblioteket och den skall nu kompletteras och anpassas för barnavårdscentralerna.

Projektet har blivit väl känt och studerats av flera grupper. T.ex. har elever från förskoleseminarium och distriktssköterske- och barnsköterskeut- bildning och hemkunskapslärare som undervisar i barnkunskap gjort stu- diebesök i Tyresö.

Den tidigare nämnda almanackan om barnsäkerhet som delats ut till olika institutioner och barngrupper har visat sig vara ett mycket bra hjälpmedel för att informera om förebyggande av barnolycksfall. Personalen får en stor. färgglad almanacka som skall sättas upp och berättas kring. och varje barn får en liten svart- och vittryckt almanacka att senare ta med hem. I appendix 2 visas en fram- och baksida av ett månadsblad ur almanackan. Vid må- nadens slut när man diskuterat och färglagt bilden och kanske också utövat de olika aktiviteterna tar barnen hem månadsbilden och berättar för för- äldrarna vad de lärt sig. På detta sätt engageras och informeras både barn. personal och föräldrar.

Yngre sko/barns skyddsfrågor

Den nya arbetsmiljölagen som trädde i kraft den 1 juli 1978 omfattar numera också elever från och med årskurs 7. men borde även omfatta låg- och mellanstadiets elever. Denna fråga väcktes initialt av Samarbetskommittén . mot barnolycksfall som skrev till utbildningsdepartementet. varifrån man överlämnade ärendet till socialdepartementet och senare till Barnolycksfalls- utredningen. Även i två remissyttranden över arbetsmiljölagen från kam- marrätten i Göteborg och Riksförbundet Hem och Skola konstaterades att det inte var konsekvent att undanta låg- och mellanstadiet från lagen. Mot denna bakgrund har vi fått i uppdrag av Barnolycksfallsutredningen att uppmärksamma skyddsfrågorna för de yngre skolbarnen. Särskilt skall prövas om det går att använda befintlig organisation för arbetarskydd för skolpersonal.

En arbetsgrupp har bildats bestående av representanter från Barn- olycksfallsutredningen. skolläkare. bitr. skolchefen. huvudskyddsombudet för lärarna. skyddsingenjören. hälsovårdschefen. två elever från högstadiet samt projektledaren i Tyresö. Arbetsgruppen utökades senare med en grupp skolpersonal från en låg- och mellanstadieskola dit en försöksverksamhet kring skyddsfrågor har förlagts i avsikt att pröva elevmedverkan på denna åldersnivå. Försöksverksamheten bedrivs i nära samarbete med skolöver- styrelsen som har två representanter i arbetsgruppen. Verksamheten bedrivs efter ett modellförslag som utarbetats vid denna skola.

• Sida 274
•  Original

Skolstyrelsen '

Skyddsomb. Skydds- .Skolläkare kommitte . Elevrepr.

Rektor—Skolnämnd

Skolsköterska Kontaktperson

Va ktmästare

_| (Trivsel kommitte)

| I | 1 |

L _ _ _ _ _ _ _ _ Modell/firs/ag till skyddsar- Skyddsf rågo rs gång beter pa grundskolans lag- och mellanstadie/' —————— Informations- och undervisningsväg

Detta modellförslag bygger i stort på skyddsorganisationer inom arbetslivet:

Steg IzArbetstagare (elev) — arbetsledare (klasslärare. klassråd) Steg 2: Skyddsombud (elevrepresentant) — huvudskyddsombud (kontaktperson) Steg 3: Huvudskyddsombud (kontaktperson)— skyddskommitté (Skolnämnd-rektor)

Man bör se skyddsfrågorna på låg- och mellanstadiet framförallt som en pedagogisk fråga. Eleverna skall få insikt i att ta ansvar för sig själva och sin omgivning. vilket bidrar till att förbereda dem till vuxenlivets ansvar i bland annat skyddsfrågor.

Beskrivning av mode/[kirslagei för elevernas skyddsarbete på låg- och mellanstadiet: Varje klass. från och med årskurs 1. utgör ett klassråd och detta utgör basen för elevernas skyddsarbete. Där kan skyddsfrågorna på ett naturligt sätt tas upp av eleverna och klassläraren. Inträffade händelser och upptäckta olycksfallsrisker kan genom att de diskuteras i klassen tas in i undervisningen.

Under diskussionen i klassrådet kommer de kanske fram till att åtgärder bör vidtas. En eller två elever i varje klass. elevrepresentant eller skyddsassistent. har fått skydds- frågor som sin speciella uppgift. Elevrepresentanten går nu vidare med ärendet till kontaktpersonen. På lågstadiet bör klassläraren följa med eleven. allt i syfte att eleven senare själv skall kunna framföra sitt ärende.

Kontaktpersonen avgör till vem ärendet skall vidarebefordras för åtgärd. Det är viktigt att också eleverna får delta vid genomförandet av föreslagna åtgärder och att detta så långt det är möjligt sker inom skolans ram. Det finns mycket kunskap

• Sida 275
•  Original

och erfarenhet bland de olika personalkategorierna och eleverna på en skola som idag inte kommer till nytta.

Vaktmästaren. skolvärdinnan. tillsynsläraren. skolsköterskan eller något av skol— personalens skyddsombud kan vara tänkbar som kontaktperson. allt efter de lokala förhållandena. Efter förslag av eleverna utser rektor kontaktpersonen. Vid de två skolor där försöksverksamheten pågår valdes skolvärdinnan, respektive vaktmästaren till kontaktpersoner med skolans tillsynslärare som ersättare.

På vår försöksskola finns ett s. k. trivselråd. Detta består av två elevre- presentanter från varje klass. Den ena eleven väljs för en hel termin. den andra väljs för varje sammanträde, i syfte att alla elever skall ha närvarit minst en gång i trivselrådet. Dessutom ingår rektor. studierektor, tillsyns- lärare. vaktmästare och skolsköterska i trivselrådet. Adjungerade är lokal- vårdaren. husmor. skolpersonalens skyddsombud. Hem och Skola. De träffas en gång i månaden. På dagordningen har man skyddsfrågor som första fasta punkt. Alla frågor skall vara väl förberedda i klassråden innan elev- representanterna tar upp dem i trivselrådet. Efter diskussion i trivselrådet bestäms hur frågan bör lösas och hur den vidare skall handläggas.

Skolledningen harett totalansvar förskolans arbetsmiljö. Elevernas skydds- frågor bör behandlas och åtgärdas inom ramen för det vanliga skolarbetet och överensstämma med arbetsmiljölagen. Skolpersonalens skyddsarbete på- verkar också elevernas arbetsmiljö och kommer dem till godo. Eleverna måste dock garanteras att just deras skyddsfrågor behandlas och åtgärdas. Genom att eleverna inte tillhör någon facklig organisation och med den ringa ålder de har i låg- och mellanstadiet kan de inte formellt föra sin talan i skyddsfrågor. De måste i dessa fall företrädas av en vuxen. Den ovan nämnda kontaktpersonen som skall tillse att påpekade brister förs vidare för åtgärd kan vara den mest lämpliga att föra elevernas talan. Detta kan ske genom att kontaktpersonen ingår i det lokala ledningsorganet (om sådana tillskapas) eller i skolans skyddskommitté.

Inom försöksverksamheten prövas även andra vägar för att lära eleverna att känna och ta ett större ansvar för sig själva och sin omgivning. Pryo- verksamhet är ett exempel där eleverna arbetar tillsammans med de olika personalkategorierna. t. ex. vaktmästare. lokalvårdare, skolmåltidspersonal. Andra exempel är samarbete mellan årskurserna där äldre och yngre elever arbetar tillsammans eller samarbete mellan skola och arbetsliv. Tema- och grupparbeten kan göras om barnolycksfall och förebyggande av barnolycks- fall. Dramapedagogerna arbetar utifrån temat "Våld mot barn" genom bl. a. kontaktövningar och rollspel.

För att ytterligare förbereda eleverna för vuxenlivets arbetsmiljöorgani- sation har elevrepresentanter följt med som observatör vid skolans skydds- ronder.

Det är mycket inspirerande och spännande att arbeta med denna för- söksverksamhet. både personal och elever har varit mycket intresserade och aktiva i arbetet. Verksamheten fortsätter under vårterminen. Skolsty- relsen har beslutat om ett särskilt Stimulansbidrag till olika former av främst elevinsatser i samarbete med skolpersonal och föräldrar för att förbättra miljön och öka trivseln i skolan. Detta bidrag ger oss större möjligheter att vidareutveckla våra redan påbörjade verksamheter. Bl.a. kommer stu- dierektorn. en klasslärare och elever att göra ett bildband om olycksfallsrisker

• Sida 276
•  Original

i skol- och fritidsmiljön. Detta skall sedan användas i undervisningen. Dess- utom finns ett bidrag för vuxenmedverkan i skolan som bland annat kan användas för samarbetet skola-arbetsliv.

Diskussion

Arbetsinsats och kontakter

Arbetet med barnsäkerhetsfrågor är mycket vittomfattande och arbets— krävande. framförallt i ingångsskedet. Det är därför nödvändigt att den tjänsteman som tillsätts för samordning av detta arbete i varje fall under denna tid har en heltidstjänst. Den halvtidstjänst som var avsatt för detta projekt har inte räckt till. Den faktiskt arbetade tiden har motsvarat en heltidstjänst. Eftersom tjänsten och kontaktnätet spänner över de fiesta för- valtningar uppstår ofta behov av att testa och förankra tankar och ideer inom fiera förvaltningar. Tillgång till en referensgrupp med den samman- sättning som Tyresöprojektet har haft har visat sig fungera bra och är en av förutsättningarna för detta arbete. Nära kontakter med sakkunniga i barn- kunskap och barnsäkerhet är också nödvändiga.

Registreringsrutiner

Registreringen av barnolycksfall bör ske centralt. För att den nu pågående registreringen skall kunna resultera i material med ett inte alltför stort bortfall måste på varje enskilt sjukhus finnas en speciellt tillsatt tjänsteman som ansvarar för och bevakar registreringen.

Tyresö kommun har sökt pengar för fortsatt arbete under ytterligare två år. Kommer dessa att beviljas kommer bl. a. rutinerna för olycksfallsrap- porteringen att ändras. Rapporterande vård- och tandläkarvårdinrättningar skall då skicka intervjuformulären en gång i månaden direkt till projektle- daren. som först går igenom formulären för att avgöra om direkta olycks- fallsförebyggande åtgärder måste sättas in. Därefter sänds materialet till SCB för kodning och statistikföring. Kvartalsvis sammanställda uppgifter går se- dan tillbaka till projektledaren.

Någon form av frankerade. fårdigadresserade kort med plats för uppgifter om olycksfallsrisker eller inträffade olyckor kommer också att prövas. Dessa kort skall finnas hos barnhälsovården. distriktssjukvården. skolhälsovården. barnstugor. skolor. kommunalhusets reception m. fl. platser och kunna an- vändas av föräldrar. personal. barn m. ti. för att fästa kommunens upp- märksamhet på olycksrisker.

Samordnings/unktionen

Fortfarande saknas fiera klara rutiner och fastställd ansvarsfördelning för olika åtgärder i barnens och ungdomarnas miljö. Enkla beskrivningar bör finnas över hur man skall förfara och till vilken man skall vända sig i olika typer av ärenden. En sammanställning av rutiner bör finnas på in- stitutioner (och delas ut till alla hushåll i kommunen). Eftersom många

• Sida 277
•  Original

ärenden är av komplicerad natur eller 5. k. gränsfall kan en sådan sam- manställning aldrig bli fullständig. men den blir en fin kompletterande hjälp till barnsäkerhetskonsulenten.

Samverkan med landstingets hälso- och sjukvårdande organ har pågått under projekttiden. men på grund av brist på resurser har denna inte kunnat fördjupas. Det är ytterst viktigt att fortsätta detta arbete. Barnhälsovården är den bästa kontaktvägen för att nå föräldrar till förskolebarn och det finns ett mycket stort intresse hos barnhälsovårdens personal att få pröva och utveckla de idéer och förslag vi tillsammans kommit fram till. Distrikts- sjukvården säger sig uppleva det mycket otillfredsställande att endast ha tid för behandlande åtgärder och aldrig ha möjligheter till några förebyggande insatser. Under de närmaste åren kommer öppenvården att byggas ut kraftigt. Tyresö kommer att få en ny och utbyggd vårdcentral. Redan nu måste man därför börja med förberedelser att skapa möjligheter för en sådan ar- betsorganisation att man kan arbeta med förebyggande insatser inom ramen för vårdcentralens verksamhet.

Samarbetet med föreningar och organisationer måste utökas. särskilt med tanke på ungdomarnas miljöer. T. ex. är ett samarbete med MHF påbörjat med syfte att få igång verksamhet vid en redan färdigställd mopedbana.

Den slutliga utvärderingen av olycksfallsrapporteringen kommer att ge större möjligheter att redovisa åtgärdade olycksfallsrisker. då de samman- ställda uppgifterna bl.a. kommer att ge klarhet om geografisk fördelning. inblandade produkter och skadornas svårighetsgrad. De olyckstyper som ett barnsäkerhetsarbete i första hand skall inriktas på är sådana som medför allvarliga skador och olyckor som är vanligt förekommande. Att skapa goda kontakter med affarsföretagen och att kunna påverka affärernas varusor— timent från barnsäkerhetssynpunkt är en annan förebyggande åtgärd som måste utvecklas.

S akkunnlg

Rutiner måste skapas inom kommunalförvaltningen så att barnsäkerhets- konsulenten kan ingå som sakkunnig i barnsäkerhet vid plan- och projekteringsärenden. remisser och yttranden som rör barn och ungdom.

Försöksverksamheten med yngre skolbarns skyddsfrågor har bara börjat och bör vidareutvecklas.

Inom Tyresö kommun finns ett antal miljöombud. Ombud måste nu utses inom alla bostadsområden och de skall också utbildas i barnsäker- hetsfrågor.

Ytterligare information och utbildning av föräldrar och andra vårdnads- havare och personal som arbetar med barn och ungdom krävs efter hand som statistiskt material om olycksfallsorsakerna kommer fram.

Sammanfattande synpunkter

Syftet med pågående projekt har varit att pröva om ökade insatser inom kommunens ram genom samordning av åtgärder som görs för att förebygga barnolycksfall och genom att tillsätta en särskild befattning. barnsäkerhets- konsulent. skulle kunna minska barnolycksfrekvensen och därmed minska

• Sida 278
•  Original

kostnaderna för den enskilde och samhället. Under den korta tid projektet pågått och genom att tidigare registrering av barnolycksfall saknas kan inga mätbara förändringar i olycksfallsmönster och -frekvenser göras. En för- utsättning för detta är att registreringen kan fortgå under ytterligare minst två år. Man bör därefter kunna utvärdera effekterna av de konkreta åtgärder som registreringen medverkat till.

Det kan dock konstateras att genom de informations- och utbildnings- insatser som gjorts har stora grupper människor aktiverats att själva med- verka till att undanröja olycksfallsrisker. Ett mycket positivt klimat har också skapats bland ansvariga så att åtgärder har kunnat genomföras.

• Sida 279
•  Original

SCB l/FlS 913 B. 21978 2 500 ex

INTERVJUSVAR A d' Barnolycksfall [IP?/7 IX ] Personuppgifter '— ? (Älä; Kon L LJ l.. _J (442) Vacko- __ År Mån Dag dag Klockslag (nurmast hel timme) 1 När inträffade olyckan? _J7 |8 | 1 i. | | | J |

2 Var inträffade olyckan? (13) 1 1 Inne [: 2 Ute

(14)

_J :] 1 Hemma

5 Fritidshem

j 2 Förskola 6 Arbetsplats

8 Annan plats

I

i: i] 3 Familjedaghem [ 7 ltrafiken 14 Skola [j

f3 Vad gjorde barnet då olyckan hände? (Var barnet i sällskap med någon? Vem?)

(15—16) ----------------------------------------------------------------------------

m_l

(17) """""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""""

l

4 Ange inblandat föremål (( ex cykel, bord, dörr, kniv, sten, mark, diskmedel) (18-21)

(22-25)

mimx

(26-28)

__A__L_.|

6 Behandlad av/vid (zet :] 1 skol-, distriktsläkare

_l

:] 2 öppenvård, sjukhus

3 sluten vård, sjukhus 7 Ange tandskadans svårhetsgrad (30) 3 1 Ytlig skada :] 2 Diupare skada 3 Käkfraktur (31) tmtitutionens namn _Tyresö

Al

Blankettifylla-rens 'si'g'riåhir' """""""""""""

Telefon

TYRESÖ KOMMUN Box 16, 13501 TYRESÖ 71200 20

• Sida 280
•  Original

Appendix 2

* annant—innr/Ä _,- " fi/

. Vlf >,! " ..V , , 195/JM .____ l _ :'ly 'x

• Sida 281
•  Original

Januari

Olycksfallsrisker

Olycksfall har

Förebyggande

I samband med vintersport och lek: Kälk- och pulkaåkning

Skidåkning Skridskoåkning

Skidlift Snöbollar (ibland även innehållande sand och småsten) Snögrottor

hänt i samband med:

Åkning i olämpliga kälk- och skidbackar Fel utrustning. t ex pulkor utan sits Ishockey — träning och spel Avsaknad av skyddsanordningar

åtgärder

Välj en backe utan träd eller stolpar och som inte mynnar ut i trafikerad gata eller väg

Miniskidor är endast lämpliga i mycket små backar på grund av sin konstruktion som ger hög fart men dålig styrförmåga För utförsåkning skall utlösningsbindningar användas Plastpulkor skall ha sits så att barnen sitter med böjda knän

Långa halsdukar och kapuschonger kan fastna vid t ex klättring. Allvarliga olycksfall har inträffat Halsdukar har också snott in sig i skidliftar, mopedhjul m fl mekaniska saker Skyddshjälm och tandskydd hör till hockeyutrustningen

TRYGG © HANSA

SAMARBETSKOMMITTEN MOT BARNOLYCKSFALL SVENSKA RÖDA KORSET/Fick - 104 4OStockholm

• Sida 282
•  Original

• Sida 283
•  Original

Barnskyddet — ett försök med barnmiljöombud i Uppsala

författad gemensamt av projektledningsgruppen

I Barnhälsovårdens uppgifter inom barnskyddet

I slutet av 1950-talet betonade Ragnar Berfenstam i en artikel i Läkartid- ningen (Berfenstam l958) kraftigt barnhälsovårdens roll vid förebyggande av barnolyckor. Han gjorde det mot bakgrund av alarmerande siffror: vid mitten av l950-talet omkom cirka 400 barn varje år i olyckor och en un- dersökning av barnolycksfall i Stockholm 1955 (Berfenstam et al 1957) hade visat att 1 ”n av Stockholms barn årligen måste uppsöka läkare efter en olycka.

Utvecklingen sedan dess har i stort sett varit positiv. Såsom framgår på annan plats i denna utredning har antalet dödsolyckor bland barn i åldrarna 0—14 år kunnat nedbringas till knappt 250 per år. Detta har främst kunnat ske genom en minskning av antalet drunkningar och antalet dödsfall i tra- , fiken. Fortfarande måste dock cirka 15 % av landets barn varje år uppsöka sjukhus efter en olycka men nya undersökningar har visat att vi fått en förskjutning mot något enklare skadetyper (Gustafsson 1972 och 1975).

Den positiva utvecklingen får inte undanskymma det faktum att barn- olyckorna fortfarande är att betrakta som ett viktigt samhällsmedicinsk problem. Från l-årsåldern och uppåt är olyckorna den vanligaste dödsorsaken bland barn — i vissa åldersgrupper t. o. m. vanligare än alla andra dödsorsaker tillsammans. Många barn får svåra skador med livslånga handikapp som följd (Thorson l973) och varje svår barnolycka medför ett djupt ingrepp i en familjs hela situation. När Claes Sundelin i Paediatricus” temanummer Barnhälsovården inför 80-talet (Sundelin 1976) anger barnolycksfall såsom ett av tre stora hälsoproblem bland barn gör han det alltså på goda grunder. Den nyligen färdiga barnhälsovårdsutredningen för också fram barnolycks- fallsprofylax som ett av de viktigaste områdena för den framtida barnhäl- sovården.

Vilken roll har då barnhälsovården spelat — och kan barnhälsovården i framtiden spela — för att förebygga svåra barnolyckor? Det är alltid vanskligt att tolka trender och det är svårt att säkert bedöma vilken roll barnavårds- centralen spelat för den positiva utveckling vi haft sedan 1950-talet. Det är dock troligt att faktorer som en förbättrad simkunnighet och en säkrare trafikmiljö i bostadsområdena haft en relativt sett större betydelse. Med en pessimistisk ansats kan man i själva verket ifrågasätta om barnhälso- vårdens hittillsvarande insats överhuvudtaget är mätbar. Vid en undersök- ning av småbarnsolyckor i Östersund (Gustafsson 1972) visade det sig att

bara en femtedel av de skadade barnens föräldrar mindes sig ha lätt någon information alls från BVC angående förebyggande av barnolyckor trots att alla fått åtminstone en och oftare två broschyrer. En senare undersökning från Uppsala (Gustafsson 1976) bekräftar intrycken.

Å andra sidan är det ett allmänt intryck bland många barnläkare att för- äldrarnas kunskaper om risker i barns miljö nu är högre än på 1950-talet. Det gäller inte minst kunskapen om potentiella gifter och just i kampen mot förgiftningarna bland småbarn har BVC:s upplysning genom åren varit särskilt intensiv. Samtidigt måste sägas att det också är en erfarenhet bland erfarna barnskyddsarbetare att kunskap om relevanta fakta inte alltid är nog. Man möter ofta attityder av typ "En olycka händer så lätt". "Det som sker. det sker". "Är det bestämt så är det och då Spelar det nog inte så stor roll vad man gör". dvs. en fatalistisk inställning i förhållande till olyckor. som lätt leder till att man negligerar säkerhetsproblemen.

Bortsett från denna diskussion står det klart att barnhälsovården bort/(' ha stora möjligheter till en aktiv insats inom barnskyddet. BVCzs väl- etablerade fältorganisation och det levande intresset för barnskyddsfrågor bland många BVC-sköterskor borde vara garanti nog för ett aktivt arbete också inom denna sektor.

Det finns t.o.m. bestämda skäl till varför just barnhälsovårdspersonal bör spela en aktiv roll inom detta arbete och det hänger samman med barnskyddets egentliga målsättning. Barnskyddets uppgift är nämligen inte att förebygga så många olyckor som möjligt — utan att förebygga svåra skador. Barn måste få en chans till en rik och stimulerande utveckling; ett barnskydd som ensidigt är inriktat på att eliminera riskfaktorer kan medföra en risk att miljön utarmas. Det kan ibland få paradoxala effekter: river man ett spännande och attraktivt klättertorn börjar kanske barnen att cykla på gatan istället. Ett välavvägt barnskydd måste alltså konsekvent inriktas mot olyc- kor som erfarenhetsmässigt ger upphov till svåra skador och samtidigt tar hänsyn till barns behov och effekterna på barnens totala miljö. Detta är en svår uppgift. Den kräver dels en medicinsk fackkunskap — sambandet mellan olycks- och skadetyper — dels kunskap om barn och barns behov. Barnhälsovården är med andra ord väl ägnad för denna uppgift.

Förutom den direkta informationen i skriftlig och muntlig form till för- äldrarna om risker i barns miljö har erfarenheten visat att en aktiv bevakning av miljön är ett nödvändigt inslag i verksamheten. Landets barnavårdscen— traler är ofta belägna ute i bostadsområdena. vilket ger sjuksköterskan själv unika möjligheter till en sådan aktiv bevakning av barnens normala lek- miljöer. Genom sina dagliga hembesök blir hon efter hand väl förtrogen med områdena: hon går längs cykelstråken. sneddar över lekplatserna och går upp och ner för alla betongtrapporna. Hon har därför större möjligheter än de flesta att upptäcka slitage och åverkan på lekredskap. hitta trapporna utan Iedstång för barn. se barnens livsfarliga cykling i garageinlitrterna etc.

Sjuksköterskan har dock ett stort område att bevaka och hennes arbete präglas ofta av tidsbrist. Hon är dessutom handikappad av att miljöskydds— aspekter ännu så länge har en alltför undanskymd plats i hennes utbildning. En annan begränsande faktor är att hon så sällan får någon erfarenhets- återföring på de insatser som görs. En bättre rapportering från sjukhusen av inträffade olycksfall inom respektive område skulle kunna ge sjukskö-

• Sida 285
•  Original

terskan möjlighet att agera på samma sätt som ett skyddsombud på en arbetsplats.

Den verkliga kunskapen om bostadsområdets miljö finns dock hos de boende själva. dvs. hos föräldrar och barn. I tidigare undersökningar i Ös- tersund och Uppsala om olycksfall hos barn har ingått ett stort antal in- tervjuer med föräldrar. Slående har varit den långa rad av uppslag man lämnat till konkreta förbättringar i barns miljö. Problemet har således inte varit brist på kunskaper om benntliga riskfaktorer utan en känsla av makt- löshet: hur bär man sig åt för att förändra något som man vet är farligt eller olämpligt på annat sätt? I likhet med vad som genomförts på arbets- platserna borde det vara naturligt att utbilda en grupp föräldrar och barn till ett slags skyddsombud — eller barnmiljöombud — inom sitt respektive bostadsområde och på det sättet ge dem verktyg att agera för en bättre miljö.

Inom barnhälsovårdsarbetet har under senare år alltmer diskuterats öns- kemålet att mer aktivt engagera föräldrarna i arbetet. Stödet till ammande mödrar är ett exempel på detta. föräldragrupperna ett andra och den nu planerade allmänna föräldraundervisningen ett tredje; också i den inter- nationella hälsovårdsdebatten har patientmedverkan. "community partici- pation” blivit något av ett nyckelord.

Det är mot bakgrunden av ovanstående överväganden man bör se det här nedan redovisade försöket med barnmiljöombud i Uppsala. Försöket var planerat sedan tidigare men starten tidigarelades sedan det stod klart att barnolycksfalIsutredningen var beredd att acceptera försöket som ett av sina fältförsök. Medel har därefter ställts till förfogande från Allmänna arvs- fonden. l projektledningsgruppen har ingått bitr. barnhälsovårdsöverläkare Lars H Gustafsson. dr Anne Hammarström vid socialmedicinska avdel- ningen. sekreteraren Karin Linder. leg. sjuksköterskan Elisabet Stjernberg. barnhälsovårdsöverläkaren Claes Sundelin och leg. sjuksköterskan Christina Thulin.Projektansvariga har varit Lars H Gustafsson och Claes Sundelin. Till projektet har knutits en_referensgrupp med representanter från Uppsala läns landsting (Wivi Gelin. Ragnar Litzner. Barbro Spörndly). Uppsala kom- mun (Gunnel Arrbäck-Falk. Harald Nordlund. Ingemar Reimer). Barn- olycksfallsutredningen (Lars-Åke Lundqvist) och projektledningsgruppens samtliga medlemmar. Ordförande i referensgruppen har varit landstingsrådet Ragnar Litzner.

II Samhällsarbete

Definition

Ordet samhällsarbete är hämtat från det engelska begreppet ”Community Work” och innebär att analysera strukturella orsaker till sociala problem i stället för individuella.

Gränserna för denna definition blir självklart vaga. vilket belyses av en undersökning gjord av Mattson-Lundgren—Walberg 1976. De gjorde en kart- läggning av aktuellt samhällsarbete i landets samtliga kommuner. Resultatet blev att ungefär en tredjedel av de totalt 114 redovisade försöken föll utanför

• Sida 286
•  Original

deras definition och detta trots att definitionen var mycket vid. De de- finierade samhällsarbete på följande sätt: Yrkesmässigt bedriven aktivitet i syfte att öka olika gruppers möjligheter att påverka hur olika problem skall lösas. Syftet är således inte i första hand att vårda. behandla eller rehabilitera. Vidare beskriver de tre olika arbetssätt för samhällsarbetare. nämligen grannskapsarbete. socialt organisationsarbete samt social planering. Syftet med grannskapsarbete är att öka invånarnas kontakter inom ett av- gränsat boendeområde. Syftet med det sociala organisationsarbetet är att samhällsarbetarna tillsammans med berörda grupper skall hjälpa dessa att nå fram i sina krav och få förändringar till stånd. Detta arbete kan också syfta till att få samhällets institutioner och olika föreningar att bättre anpassa sina verksamheter efter målgruppernas behov. Syftet med det sociala pla- neringsarbetet är att socialarbetarna skall hjälpa berörda grupper att få in- flytande över planeringsprocesser. Det kan gälla planering av fritids- och kulturaktiviteter m. m.

Två perspektiv på social förändring

I debatten om samhällsarbete framkommer två perspektiv på social för- ändring. nämligen det socialadministrativa samt det gräsrotsorienterade per- spektivet.

Det socialadministrativa perspektivet innebär att samhällsarbete används av socialvården för att förbättra information. bearbeta attityder och effekti- vera samordningen av myndigheternas insatser. Allt sker i omsorgens och omtankens tecken. framsynta myndigheter värnar om de svagare i samhället. Förhoppningarna knyts till att man skall kunna administrera bort dåliga levnadsförhållanden. Outtalat finns uppfattningar att förändringsförsök bör initieras och drivas "uppifrån” — från byråkratin och de politiska nämnderna. Medverkande parter löser problemen i samförstånd och alla förändringar sker inom givna ramar.

Det gräsrotsorienterade perspektivet innebär att samhällsarbetet inom so- cialvården inte ses som en teknik utan snarare som ett förhållningssätt där lojaliteten med de mest maktlösa grupperna är det centrala. Man ser det som viktigt att medverka till att människor kommer samman. att de for- mulerar och organiserar sig för att förändra sin situation. Klart uttalat finns den uppfattningen att förändringsförsök bör initieras och drivas ”nerifrån”. Att ta konflikt kan ibland bli nödvändigt.

(Hämtat ur Mattson—Lundgren—Walbergs bok Samförstånd eller konflikt?

maj 1978.)

Samhällsarbete utomlands — exempel från USA

Samhällsarbete har bedrivits i flera olika länder bl. a. USA. England och Holland under nästan hela [900-talet. Nedan följer en kort beskrivning av dylikt arbete i USA.

Community Organisation utvecklades i USA i början av 1900-talet som ett försök att samordna välgörenhetsorganisationernas socialvårdsaktiviteter. Under depressionen på 1930-talet fick de sociala organisationerna ökade

• Sida 287
•  Original

medel av staten för att lösa sociala problem som följde i krisens spår. Efter depressionen och kriget ville man stimulera invånarna att ta aktiv del i samhällsutvecklingen och detta arbete kallas community development. Det- ta arbete var framförallt inriktat på eftersatta områden. Under 60-talet upp- stod en ny riktning inom samhällsarbetet som kallades social action och som huvudsakligen inriktade arbetet på att hjälpa fattiga och förtryckta. Parallellt skedde en utveckling av andra sociala rörelser. exempelvis Black Power. och samhällsarbetet fick en kritisk hållning. Myndigheterna såg sam- hällsarbetet som ett sätt att försöka tackla de växande storstadsproblemen såsom vandalism och kriminalitet. Man betonade att fattigdomen inte så mycket var en fråga om bristande materiella resurser som en fråga om makt- löshet. Genom att låta de fattiga få inflytande över hjälpverksamheten skulle de få självrespekt. Det gällde att utbilda de fattiga så att de bättre skulle kunna utnyttja samhällsresurserna. Hälsovård. arbete och deltagande var medlen. I president Johnsons program för 1965 finns tre teman. Det första är att förändra människor så att de blir delaktiga i beslut. Det andra är förändring av institutioner i syfte att öka invånarnas deltagande i plane- ringen. Det tredje är förändring av sociala grupper i syfte att försöka stoppa diskrimineringen av den fattiga befolkningen. Förväntningarna på samhälls- arbetet var stora. Nyckelordet för krig mot fattigdomen var ”participation". dvs. deltagande. De fattiga skulle integreras i det amerikanska samhället och få sin del av det "goda livet". Hundratals samhällsarbetarprojekt sattes igång och entusiasmen var stor. Men reformprogrammets mål förverkligades inte. De krav som uppstod kunde inte tolereras inom det bestående sam- hällets ram. För flertalet reformprogram var utvecklingen mindre dramatisk därför att målgruppens medlemmar. dvs. de fattiga själva. inte kunde ak- tiveras. Kriget mot fattigdomen slutade i och med att Nixon-administra- tionen 1969 införde en ny socialpolitik. Staten tycks numera inte lika villig att satsa resurser på samhällsarbete men trots det anges att samhällsarbetarna bara blir fler och fler.

Samhällsarbete i Sverige — exemplet Kroksbäck

Projektet Kroksbäck startade julen 1975 i syfte att förbättra förhållandena i ett dåligt fungerande bostadsområde i Malmö. Verksamheten finansierades helt av statliga medel och leddes av en brett sammansatt ledningsgrupp där huvudmannen var knuten till sociologiska institutionen i Lund. Tre mål för verksamheten uppsattes. nämligen 1) att öka invånarnas inflytande över boendeområdet genom att utveckla sociala nätverk, 2) att enligt in- vånarnas krav förändra den fysiska miljön samt 3) att förbättra den af- färsmässiga och kommunala servicen. Verksamheten utvärderades konti- nuerligt.

Projektverksamheten ägnades första halvåret mycket åt pappersarbete men invånarna själva drog igång en hel del fritidsaktiviteter. studiecirklar. sam- arbete med skolan m. m. De svåraste hindren i arbetet var att finna lokaler för fritidsaktiviteterna. att tillmötesgå bostadsbolagets krav om snabba re- sultat av projektarbetet samt en splittring mellan forskarna och samhälls- arbetarna i ledningsgruppen angående prioritering av praktisk eller teoretisk kunskap.

• Sida 288
•  Original

I december l977 gav anslagsgivande Byggforskningsrådet besked om att projektet måste avslutas två år i förtid. Projektgruppen anklagades för många fel såsom att ha bedrivit medveten konfrontationsteknik. låtit sig framtona i massmedia utan att ha åstadkommit något. inte lyckats bygga upp grann- skapsverksamhet av typ Rosengården etc. Kommunen lade in sitt veto mot fortsatt projektsatsning och de statliga myndigheterna upphörde att ge an- slag. Flera tolkningar har gjorts till händelsförloppet. Förslaget till ändrad fysisk planering var alltför radikalt och stötte en del kommunala politiker och tjänstemän. De lokala makthavarna kan vidare ha uppfattat det som en stark provokation att en projektgrupp och inte de själva tog initiativ till förändring. Men förslaget kan också ha setts som en form av alternativ planering. dvs. projektet visade hur de kommunala resurserna kunde använts på ett kanske bättre sätt. Det kan också ha varit satsningen på gräsrotsarbetet och satsningen på att fördjupa formerna för inflytande som orsakade ned- läggningen.

Socialvårdens satsning på samhällsarbete har ökat starkt i Sverige under 1970-talet. Antalet försök med samhällsarbete har ökat från 7 till 114 under åren 1971—76 (som ovan konstaterats faller dock cirka en tredjedel av för- söken utanför gängse definitioner av samhällsarbete). I relation till soci- alvårdens traditionella insatser är satsningen på samhällsarbete dock fort- farande marginell.

Mattson-Lundgren-Walberg drar följande konsekvenser av ovan nämnda enkätundersökning angående aktuellt samhällsarbete i Sverige (från 1976): Bilden av den framtida utvecklingen. dvs. om socialförvaltningarna kommer att satsa mer eller mindre på samhällsarbete. ter sig splittrad. De kan alltså inte ur sin enkätundersökning till landets samtliga kommuner dra några slutsatser om framtida satsningar om sam hällsarbete. De anser att ytterligare satsningar krävs på samhällsarbete i framtiden eftersom samhällsutveck- lingen troligen kommer att medföra alltmera isolering och utslagning. Sam- hällsarbetet behövs då på kort sikt. men på lång sikt kan det knappast lösa de problemen. Vidare anser de att samhällsarbetet endast skall vara ett komplement till andra organisationers verksamhet. Att organisera maktlösa grupper anser de i första hand vara en uppgift för facket. folkrörelserna och andra intresseorganisationer och inte för socialvårdens tjänstemän.

Nästa slutsats som Mattson-Lundgren-Walberg drar av sin undersökning är att det finns tendenser till en mer detaljerad styrning och kontroll av samhällsarbetet och därigenom ett minskat utrymme för samhällsarbetarna. De konstaterar att arbete med gräsrötterna samt försök att påverka levnads- och boendeförhållandena i stort stöter på motstånd. Orsaken till detta mot- stånd är att invånarna har kunnat påvisa brister i myndigheternas planering och samhällets fördelning av resurser.

I sin undersökning finner Mattson—LundgrenWalberg uppgifter som talar för att styrningen och kontrollen har ökat men de finner också motsatsen. Det som talar för ökad styrning är exempelvis de allmänna riktlinjer för samhällsarbete som Stockholms socialförvaltning utfärdat. Följs dessa rikt- linjer till punkt och pricka försvåras gräsrotsorienterat samhällsarbete. I nu- läget används dock inte direktiven strikt utan Stockholm är den kommun där det finns bäst förutsättningar för samhällsarbete. Direktiven kan dock

• Sida 289
•  Original

komma till användning vid en framtida åtstramning av socialvårdens sam- hällsarbete. Andra uppgifter som talar för hårdare styrning är uteblivna anslag till försöksverksamhet i Rosengården (Malmö) samt kommunalt veto mot försöksverksamheten i Kroksbäck (Malmö). vilket innebar att de statliga anslagen drogs in. Projektet fick därför läggas ner två år tidigare än planerat. Även andra projekt med samhällsarbete har haft liknande problem.

Två synsätt på samhällsarbete

l. Socialutredningens ståndpunkt. Socialvården skall i framtiden bli mer offensiv och samhällspåverkande sägs det. Enligt socialutredningens prin- cipbetänkande (från 1974) skall det ske genom att tillföra planeringspro- cessen underlag. delta i planeringsprocessen samt initiera samhällsarbete. l socialutredningens slutbetänkande från 1977 fastslås att någon alltför fast gräns inte skall dras mellan individinriktat socialt arbete och grann- skapsarbete (används som term i stället för samhällsarbete). Vidare fast- slås att dylikt arbete skall bedrivas inom ramen för de mål och riktlinjer som författningar och socialnämnderna anger. Är man rädd för sam- hällsarbete? Är det svårt att kontrollera? undrar ovannämnda författare.

2. Samhällsarbete har debatterats mycket och kritiken från radikalt håll mot samhällsarbete kan sammanfattas i följande fyra punkter. a. Samhällsarbete ses som ett led i den sociala nedrustningen. Människor uppmanas att själva lösa problem som annars skulle skötts av yr- kesverksamma. b. Samhällsarbete ses som ett sätt att stärka den sociala kontrollen. c. Samhällsarbetet ses som ett sätt att passivera genom trivsel. d. Samhällsarbetet ses som ett sätt att skapa illusioner om det sociala arbetets möjligheter.

Vi ser vårt arbete med barnmiljöombud som ett sätt att bedriva samhälls- arbete enligt "gräsrotsperspektiv". Det är förstås viktigt att uppmärksamma kritiken mot samhällsarbete enligt punkt 2 a—d ovan och som går ut på att myndigheter genom samhällsarbete vill dämpa och kontrollera social oro i bostadsområden. Denna kritik kan väl knappast riktas mot vårt arbete. Vi representerar inte någon myndighet. Vi motsätter oss varje försök till social nedrustning och varje försök att "passivera genom trivsel". Vi ser inte samhällsarbetet som ett sätt att stärka den sociala kontrollen uppifrån. Risken är i så fall större att vi utsätts för kritik "uppifrån" men hittills har våra kontakter med myndigheter m.fl. varit positiva. Och vi hoppas att vi inte ska stoppas på grund av "farlighet" såsom så många andra sam- hällsprojekt gjort.

Källor

Mattson-Lundgren-Walberg: Samförstånd eller konflikt. maj 78 Svedner: Socialarbetaren och samhällsförändringarna. 1969.

• Sida 290
•  Original

lll Projektbeskrivning

Två bostadsområden i Uppsala har utvalts som lörsöksområden. nämligen Gottsunda/Valsätra—området samt Nyby/Gamla Uppsala-området. Inom re- spektive område togs först preliminära kontakter med barnavårdscentral. vårdcentral. daghem. fritidshem. skolor och Hem och skola-föreningar. där- efter ordnades ett stormöte i vartdera området där barnmiljöfrågor disku- terades. Till varje stormöte hade infunnit sig cirka 30 personer. I samband med dessa stormöten utsågs ett tiotal personer som tilltänkta miljöombud. Det rörde sig främst om föräldrar med barn i förskoleåldern men i en av grupperna deltog också ett par förskollärare utan egna barn. Ursprungligen fanns i bägge områdena också några ungdomar (två i Gottsunda/Valsä- traområdet och tre i Nyby/Gamla Uppsala-området) som anslöt sig till de bägge grupperna. I skrivande stund har samtliga ungdomar sånär som på ett undantag fallit ifrån. Orsakerna till att flera ungdomar avbrutit utbild- ningen har varit dels att diskussionerna i alltför begränsad utsträckning varit förankrade i ungdomarnas erfarenhetsvärld och att de sällan förts på deras villkor. dels att konkurrensen från skolarbete och fritidsaktiviteter blivit för hård.

Utbildning

De utsedda miljöombuden har utbildats i studiecirkelform. Kursplanerna har utarbetats av projektledningen i nära samarbete med ett studieförbund. Kursen har pågått i 20 timmar. Som cirkelledare har fungerat sjuksköterskor vid de berörda barnavårdscentralerna. Till utbildningen återkommer vi i kapitel V.

Bildande av barnmiljökommittéer

Efter utbildningens avslutning våren 1978 bildades i början av hösten en barnmiljökommitté inom varje område. Kommittén består av de utbildade barnmiljöombuden samt en representant för landstingets barnhälsovård (en barnavårdscentralsköterska i respektive område) och en representant från kommunen (en förskollärare i ett område och en fältassistent i det andra). Erfarenheter av det praktiska arbetet inom barnmiljökommittéerna kommer att redovisas i kapitel Vl.

Barnavårdscentralernas medverkan

Miljöombuden har arbetat i nära samråd med barnavårdscentralerna inom området. Till barnavårdscentralerna har också rapporterats olycksfall inträf- fade inom området under tiden april—juni 1978 och resultaten av rappor- teringarna har sammanställts på en lägeskarta. som sedan bildat underlag för miljöombudens arbete. I Nyby/Gamla Uppsala-området har barnavårds- centralen också fungerat som Utbildningslokal. i Gottsunda/Valsätra-området har lokal kunnat disponeras i biblioteket strax intill barnavårdscentralen.

Inom ramen för det aktuella projektet har vi också sett över de ordinarie

• Sida 291
•  Original

rutinerna vad gäller information om barnolycksfall till föräldrar inom barn- hälsovårdens ram. och en rad konkreta förslag till förändringar kommer att lämnas. Vi hänvisar i detta avseende till kapitel VII.

Utvärdering

Enligt den ursprungliga projektplanen var utvärdering planerad att ske på fem nivåer:

]. Kartläggning och beskrivning av de problem som uppstår i samband med planering och utbyggnad.

2. Beskrivning av det arbete som utförts inom organisationen med konkreta ärenden som exemplifiering.

3. Intervjuer med berörda nyckelpersoner. Enkät med syfte att fastställa graden av miljömedvetande hos föräldrar.

5. Olycksregistrering med mätning av olycksfrekvenser inom försöksom- rådena liksom i utlagda kontrollområden. dels under perioden april—juni 1978. dels under perioden april—juni l979. 15

Utvärdering enligt punkt I och 2 redovisas huvudsakligen i kapitel VI. utvärdering enligt punkt 3 i kapitel V samt utvärdering enligt punkt 4 och 5 i kapitel IV. Det bör då noteras att den slutliga utvärderingen enligt punkt 4 och 5 inte kan bli färdig förrän hösten 1979. Vad som nu är möjligt att redovisa är alltså baslinjeundersökningarna. som vi dock bedömer redan i sig ha ett värde för utredningen.

IV Baslinjeundersökningar

IV. l Ragisrrering och rapportering av barnolycksfall i Uppsala april—juni I 978

Presentation av den aktuella undersökningen

För att mäta frekvensen av barnolycksfall i Nyby/Gottsunda samt i kom- munen som helhet innan barnmiljöombuden drog igång sin verksamhet på allvar har följande undersökning gjorts.

Under tiden 3/4—30/6 1978 har samtliga barn i åldern 0—15 år registrerats som sökt sjukvård för en skada orsakad av ett olycksfall inom en vecka före besöket. Registreringen har ägt rum på akutmottagningen. Akademiska sjukhuset. vårdcentralerna i Nyby och Gottsunda samt hos skolsköterskoma i Gottsunda- och Nybyområdena. Vid registreringen har bifogat registre- ringsformulär använts. (Se appendix.)

Eftersom registreringsformuläret samtidigt fungerade som barnkirurgiska klinikens journal antar vi på goda grunder att registreringsbortfallet på akutmottagningen är försumbart. Däremot är troligen registreringsbortfallet stort på övriga mottagningar där barnolycksfallsjournalen förs parallellt med ordinarie journal. Från både vårdcentralerna och skolsköterskoma inkom endast ett fåtal registreringsformulär. Skolsköterskorna angav att de ej hade tid att fylla i dem.

• Sida 292
•  Original

Figur 1 Andelen utomhus- olyckor av totala andelen olyckor under olika måna- der.

Källa: Lars H Gustafs- son: Barnolycksfall i Uppsala I. Social-medi- cinsk tidskrifts skriftserie nr 40. Stockholm l975.

Lars Gustafsson har tidigare konstaterat att IS-åringar ibland registreras som vuxna. Samma gäller säkert i vårt material eftersom antalet IS-åringar är underrepresenterat (se tabell 1).

Resultat

Totalt registrerades 1033 olyckor. Åldersfördelningen framgår av tabell 1. Exakta uppgifter om antalet barn i Uppsala kommun under denna tidsperiod har varit svåra att få fram. Därför har antalet olycksfall/ 100 barn ej beräknats. Olycksfrekvcnsen ser dock inte ut att ha sitt maximum i tvåårsåldern. som har konstaterats i tidigare undersökningar.

Av de olycksdrabbade är 62 % gossar och 38 % flickor. Olyckorna är relativt jämnt fördelade mellan de tre månaderna april- -maj—juni. Vi vet att vi har en olyckstopp under månaderna maj—augusti. vilket framgår av figur I.

Andel utomhus- olyckor i procent

100

50

40 50 20

10

jan feb mar apr maj jun jul aug sep okt nov dec Månad

Figur 2 visar var olyckorna inträffade någonstans. 52 ”a av olyckorna har inträffat i eller i nära anslutning till hemmet. l ”0 i skolan eller på skolgården samt "i» i eller i nära anslutning till daghem. barnstuga eller förstuga. I hemmet inträffade de flesta olyckorna i kök. sovrum och var- dagsrum.

Cirka 2/3 av olyckorna är utomhusolyckor. Av dessa inträffar de flesta på Iekområde och gata intill hemmet.

• Sida 293
•  Original

Olycksplats

Ej angivet 45%

Kök 4% Sovrum 3% Vardagsrum $% Trappa 2,5% / Källare 05% Annan plats i hemmet S%

Familjedaghem 1% Daghem, förskola 2% Skola $% Hos bekanta 1% Trappa 05% Övrigt 3%

Normala lek- områden 13% Lekplats S% __ Gata 9% Byggplats 1% Övrigt 6%

Lekskoleväg, skolväg 1% På skolgården S% Barnstuga 196 Hos bekanta 4% Övrigt 18%

I Figur 2 Ochksp/ars (N yby- Gor/sunda-projekle!)

Skador/tas (vp. lokal/sana" och svårighetsgrad

De uppkomna skadorna har indelats efter typ. lokalisation och svårighets- grad. Resultaten redovisas i tabell 2 och 3 samt figur 3.

338 st 32,7%

63 st 139 st 6,1 % 13,5%

170 st 16.596

Figur 3 Skadornas lokali- 139 S' 121 " salion: absoluta ral. relativ 13.596 1 1 '7% frekvens

• Sida 294
•  Original

] Se Gustafsson, L: Barn- olycksfall i Uppsala [. Socialmedicinsk tidskrifts skriftserie nr 40, 1975.

Sårskada är den vanligaste skadetypen tätt följd av distorsioner och frak- turer. Skallen är den mest utsatta kroppsdelen.

Svårighetsgraden kan dels mätas i inläggningsfrekvens samt enligt gra- dering i AMA:s förkortade lista.' Inläggningsfrekvensen är totalt 6 %. Tabell 3 visar fördelningen på svårighetsgrad enligt AMAzs lista. En majoritet av skador, 73 %, är av enkel, okomplicerad typ. En markant ökning av antalet svåra skador har dock skett sedan Lars Gustafssons undersökning från år 1972—1973. Han fann då 8,8 % skador av svårighetsgrad 2 medan vår siffra är 21 ”0 samt 1,8 % skador av svårighetsgrad 3. medan vår motsvarande siffra för svårighetsgrad 3 och däröver är 6 %. Enbart olika graderingssätt kan ej förklara skillnaden.

O/yckstyp

De registrerade olycksfallens fördelning på skilda olyckstyper framgår av tabell 4. Olyckor i samband med lek o.d. orsakar omkring hälften av alla olycksfallen. Fall i samma plan, snedtramp samt fall från höjd är de vanligaste olyckstyperna i detta sammanhang. Bland sportolyckorna dominerar fot- bollsolyckor. Cykelolyckor orsakar 14 % av samtliga olycksfall, vilket är en 4-procentig ökningjämfört med Lars Gustafssons undersökning 1972—73.

Ytterligare uppgifter kommer att redovisas senare. när databearbetningen är slutförd.

Tabell] Antal olycksfall i förhållande till antalet barn i olika åldrar

Ålder i år Antal olycksfall Procent av alla åldrar

16 73 79 76 82 61 70 70 57 62 68 64 90 83 72 10

'Vi

Ju:

Ul kli

___-___..— måwN—OOWQOMQWN—O

? ä 1 033

• Sida 295
•  Original

Tabell 2 Skadetyper

Skadetyp Antal Relativ frekvens i % sårskada 390 38 mjukdelskontusion 118 l2 distorsion + quation 168 l6 fraktur 158 15 commotio. intrakran. skada 59 6 contusio capitis 23 2 inre bålskada 1 0 främmande kropp 20 2 brännskada ] 0 ögonskada 2 0 multipla skador 45 5 övriga skador 33 3 ingen påvisbar skada 3 0 skadetyp ej angiven 12 1 Totalt 1 033 100

___—_____——_—

Tabell 3 Skadornas svårighetsgrad

_______________—————

Skadans Antal Relativ svårighets- absoluta frekvens grad tal i % ___—___— 1 750 72,5 2 2 1 8 2 1 3 46 4,5 4 5 0,5 5 l 0

ej angivet 13 1,5

Totalt i 033 100

___—____—____.____——————_-—————

• Sida 296
•  Original

Tabell 4 Olyckstyper. Tabellen anger fördelningen på de olyckstyper som beaktats vid kodningsarbelet

Olyckstyp Antal Relativ frekvens i % Lekplatso/yckor 45 4.3 gunga 16 gunghäst 0 vippgunga 0 karusell 2 rutschbana 9 klätteranordning 14 sandlåda 4 Övriga olyckor i samband med lek o. dyl. 506 49 fall i samma plan. snedtramp 124 fall i trappa 32 fall från höjd 93 kollision med föremål 63 kollision med kamrat 10 slagen av kamrat 35 träffad av fallande eller kastat föremål 36 skadat sig på redskap. leksak e.dyl. 69 skadat sig på krigsleksaker. smällare e.dyl. 7 övrigt 37 Sportolyckor 1 53 14.8 pulkaåkning 0 skidåkning 3 skridskoåkning 0 bandy. ishockey 3 fotboll 86 handboll. basketboll e. dyl 24 gymnastik 8 fri idrott 7 övrigt 22 Cykelolyckor 144 l 4 3-hjul. singel 2 3-hjul. kollision med fotg. cykel 0 3-hjul. kollision med bil 0 2-hjul. singel 4 2-hjul. kollision med fotg.. cykel 1 2-hjul. kollision med bil 0 hand eller fot i cykelhjul 10 cykel (antal hjul ej uppgivet), singel 113 cykel (antal hjul ej uppgivet), kollision med fotg.. cykel 8 cykel (antal hjul ej uppgivet). kollision med bil 05

N

HOON—uwww

Övriga trafikolyckor 2.2 fotgängare. påkörd av cykel. moped fotgängare. påkörd av bil bilpassagerare mopedpassagerare cykelpassagerare moped. singel moped. kollision med fotg.. cykel moped. kollision med bil

• Sida 297
•  Original

Olyckstyp Antal Relativ frekvens i % Drunkning 0 0 Brännskador 0 0 Förgi/iningar 0 0 Övriga olyckor 159 15.4 div. främmande kroppar 6 klämskador (dörrar etc.) 63 tramp på vassa föremål 18 hund- kattbett etc. 18 ridolyckor 16 skadad av vuxen person 16 rullbrädeolyckör 9 barnvagnsolyckor 9 barnsadelsolyckor 2 barnstolsolyckor 2 Olvckstvp ej angiven 3 0.3 Totalt 3069 100

lV.2 Borta bra man lie/mna bäst." En intervju!Hide/sökning Inledning

"Skall en olycka hända så hjälper ingenting." "Döden är ödesbestämd."

Är detta en vanlig inställning bland småbarnsföräldrar? Hur mycket kun- skap har föräldrar om barnolycksfall? Hur ser barnens inomhusmiljö ut?

Med bl. a. dessa frågeställningar i bakfickan gjorde vi inom projektgruppen en baslinjeundersökning under månaderna mars—maj 1978. Sammanlagt in- tervjuade vi 93 småbarnsföräldrar med barn i åldern 8—12 månader varav 50 av barnen var flickor och 43 pojkar. Hälften av barnen var ensamma i syskonskaran medan resten hade mellan 1 och 5 syskon. Alla familjerna var bosatta i antingen Gottsunda/Valsätra eller i Nyby/Gamla Uppsala.

Vilka riskfaktorer fann vi i barnens hemmiljö? F allskm/arislt't'r

Största risken att falla i denna ålder är från skötbordet. Tabell 1 visar vilken typ av skötbord familjerna använder. Mer än hälften har ställning på badkar. Tyvärr är dessa inte alltid stabila. De hemgjorda skötborden. som cirka en tredjedel av familjerna hade. är bättre i det avseendet men det kan vara svårt att placera dem i anslutning till vatten och tvättmöiligheter.

Har några barn fallit ner från skötborden'? Ja. tabell 3 visar att 5 av _barnen har trillat ner från skötbord medan ytterligare 12 varit nära att trilla ner.

Vilka övriga risker att trilla ner utsätts barnen för? Tabell 3 visar att barnen i vår undersökning också fallit ner från barnvagnar. sängar. barnstol samt köksstol. Vidare uppgav cirka var femte familj att fönster mer än en trappa upp saknade spärrar (se tabell 2).

• Sida 298
•  Original

K värn/rlgsriskar

Tre fjärdedelar av barnen har eller har haft napp. Av dessa har cirka vart tionde alltid nappen till hands. hälften har den bara när de skall sova och resten använder nappen även till tröst. 6 av 10 föräldrar provdrar inte nappen varje dag.

Plastpåsar förvaras i 8 'i'. av familjerna på ställen där barnen kan nå dem (se tabell 2). Det vanligaste förvaringssättet är i låda. i underskåp eller under vasken.

Brännskaderisker

Spisarnas säkerhet framgår av tabell 2. Hällskydd saknas hos 80 %. ugns- luckeskydd hos 74 %, samt tippskydd hos 58 % av de intervjuade famil- jerna. Vidare sker kaffebryggning utan vältsäker tratt hos 41 ”(i av familjerna. Cirka tre fjärdedelar av barnen sitter ibland i föräldrarnas knä vid kaffe- eller tedrickning.

Tabell 3 visar facit över brännskaderiskerna. 9 barn har bränt sig på spisen. Vad beträffar skållskador har 9 tillbud inträffat med kaffekoppar!

E/rl'skcr

Eluttagen var ej petsäkra i I "i. av hemmen medan motsvarande siffra för förlängningssladdar. grenuttag m. m. var 55 %. Knappt en tredjedel av familjerna hade inte kontrollerat om elektriska utrustningen var i fullgott skick.

F ärm/iningsriskcr

Cirka en tredjedel av familjerna förvarade inte fimpar på ett för barnen säkert sätt. Motsvarande siffra för tvätt- och rengöringsmedel var 45 ”li. Låsbart medicinskåp fanns hos 61 % hos familjerna. Trots det uppgav 82 % att de förvarade medicin utanför medicinskåpet. Tabell 4 visar vilka medi- ciner det rörde sig om. Det faktiska antalet mediciner som förvaras utanför medicinskåp är säkert betydligt större.

Attityder till samt kunskap om barnolycksfall

Följande fem huvudfrågor ställde vi till föräldrarna.

l Tror du all det hända/' nivckcl nlvt'ks/a/I bland barn? (Barnolycksfall är att av de största Itälwprob/amen vi har idag när del gäller barn. Viss/c du (la/?) Majoriteten av föräldrarna var klart medvetna om att det händer mycket olycksfall bland barn. Endast fem föräldrar svarade nej och av dem var två invandrarfamiljer. Tre föräldrar svarade att de inte visste. Tre av nej- svaren citeras: "Vet ej, har aldrig råkat ut för något eller hört talas om något genom vänner. Man passar ju ständigt sina barn, så länge det behövs.” "Jag tror inte att det händer mycket olycksfall bland barn i Sverige. i alla fall inte inomhus.” "Ja, det tror jag. nej förresten jag ändrar mig. Inte

• Sida 299
•  Original

nu. Föräldrarna får information och upplysning. Föräldrarna är mer vakna nu än tidigare.”

Trots att de flesta svarat ja på frågan är de dock förvånade över att det är vårt största hälsoproblem bland barn. Många har givit exempel på där de tror att det inträffar olyckor och där har de flesta satt trafiken som största boven. därefter följer olyckor i hemmet med bl. a. brännskador och köket som största riskerna.

23 Vad lmrdukan vara orsaken till all barn råkarurjör olyckstal/? Föräldrarnas svar på denna fråga åskådliggörs i figur 1. Som orsaksfaktorer uppges 1) mil- jön, 2) dålig tillsyn/föräldrarnas fel. 3) barnets fel. 4) bristande undervis- ning. Många av föräldrarna har lämnat flera svar men av deras först avgivna svar framgår följande:

1. Miljön. 22 anger miljön som viktigaste orsaken till olycksfall bland barn. lnomhusmiljön med osäkra bostäder samt utomhusmiljön med dåliga lek- platser. farlig trafik. bristande barnplanering. ovänlig miljö samt samhällets försummelser uppges vara lika betydelsefulla.

2. Til/syn. Majoriteten av föräldrarna (45 st.) anser att bristande tillsyn är den viktigaste orsaken till olycksfall. I intervjuerna framkommer att "för- äldrar slarvar. för lite förutseende. oförstånd. aktar barnen för litet. slappnar av ibland. ointresserade av sina barn och lämnar dem vind för våg. har idag inte tid för sina barn. släpper ut barnen för tidigt i trafiken. räknar med att barnen kan klara av fler saker än de gör”.

3. Barnets/"el. 19 av föräldrarna anser att barnet självt är skulden till olycks- fall. Vi citerar: "Ungar är sådana, barnens natur. barnen har bristande er- farenhet. de är nyfikna, förstår inte, har inte trafikvett."

4. Undervisning. Bristande information till framförallt föräldrarna uppges av fyra föräldrar vara orsaken till olycksfall bland barn. Bidragande/örklaringar. Som bidragande förklaringar till olycksfallen anger ytterligare 29 föräldrar brister i miljöns utformning. 14 pekar på bristande tillsyn. 18 på barnets speciella egenheter och 24 på bristen på information till föräldrar och barn.

2b Tror du på ödet? Finns det chicks/åg/ar? Spontant svarar 34 nej till att olyckor är ödesbestämda och 29 svarar nej till att speciella olycksfåglar finns. De som tror på ödet svarar följande:

"Är olyckan framme så..." "Skall en olycka hända så hjälper inget..." "Vad skulle det annars vara..."

"Döden är ödesbestämd. ex. om ett barn blir överkört av en bil..." "Kanske ödet..." "I vissa fall men inte när det gäller barn..." "När det gäller pojkar nej. men med flickor — vet ej..."

• Sida 300
•  Original

2c Visste du att pojkar drabbas mycket a/lare ärr/lickor av olycksfall? Vad tror du det bero/' på? 50 av de intervjuade visste att pojkar drabbas oftare än flickor av olycksfall. 32 visste det inte. Orsaken uppges vara pojkarnas lägg- ning (59 av föräldrarna uppgav detta). olika uppfostran (13). medfött (3) samt "pojkar är livligare. leker i flock. mera robusta. mera nyfikna. fram— fusiga. pojkar är pojkar. större olycksfåglar. våghalsigare. inte lika ltariga som flickor. busigare. spralligare. mera aktiva. har mindre respekt för saker. är mer framåt samt har mer muskler som skall utvecklasl".

3 Tru/' du det lönar sig att/örebvgga olyckstal/? De allra flesta föräldrar trodde på nyttan av förebyggande åtgärder men 6 svarade klart nej på frågan och de citeras nedan:

"Förutbestämt att en människa skall dö. Dagarna är räknade..." "Man kan aldrig komma ifrån olycksfallen..." "Nej! Säga till barn att se sig för eller trafikförare— nej!” "Nej. inte så länge folk är så slarviga. Först sedan en olycka hänt i en familj blir familjerna observanta och rädda om barnen." "Tror inte det hjälper att informera bilister..."

4 Vilka ris/(er aiige/'föräldrarnafinns i barnens lill/jtl? När vi bad föräldrarna peka på uppenbara risker i miljön fick vi en lång lista på riskfaktorer. som föräldrarna oroade sig för. Listan återges i sin helhet i tabell 5. Sammanlagt pekade föräldrarna ut 150 riskfaktorer. Bilar på gården. farliga trappor. katt- och hundbajs i sandlådor och farliga lekplatser dominerar stort.

5 Hur skall man bära sig åtjär att/örbättra barnens miljö.”) Föräldrarna har lämnat en rik exempelsamling på åtgärder man anser bör vidtas för att förbättra barns miljö och dessa sammanfattas i tabell 6. Man föreslår bl. a. en rad åtgärder direkt inriktade på barnens miljö. inte minst trafikmiljön. men också ökad information. Man framför också krav på att föräldrarna själva skall få ökade möjligheter att påverka utformningen av miljön.

Sannnan/intn/ng och kommentarer

1 vår undersökning hittade vi många risker i barnens normala hemmiljö. Trots att både Nyby och Gottsunda är nybyggda områden saknades i en betydande del av hemmen skyddsutrustning som enligt byggnormerna skall finnas i alla lägenheter byggda efter 1973. Vår slutsats blir att lagparagrafen i sig inte räcker utan att alla lägenheter måste genomgå regelbunden in— spektion vad beträffar barnsäkerheten samt att lagen även måste gälla re- troaktivt.

Våra resultat vad beträffar hemmens barnsäkerhet utgör ytterligare ett argument för att barnavårdscentralsköterskan bör göra hembesök för att informera om barnolycksfall samt för att kontrollera barnsäkerheten.

Många vet fortfarande inte att olycksfall är vårt största hälsoproblem bland barn. Det är anmärkningsvärt och beklagligt att cirka en tredjedel av alla tillfrågade både tror på ödet samt olycksfåglar som förklaringsmodell till orsaken till olycksfall. Det återstår alltså en hel del att göra vad beträffar

• Sida 301
•  Original

upplysning och information om barnolycksfall.

En annan slutsats vi drar av vår undersökning är att det redan finns väldigt mycket kunskap hos de flesta småbarnsföräldrar om riskmomenten i barnens miljö. Tabell 5. där föräldrarna anger dessa risker. är ett bevis för detta. Föräldrarna har också konkreta förslag på hur förändringarna skall gå till.

Att ta tillvara denna kunskap. att samla föräldrarna till aktiva grupper samt att hjälpa dem att hitta rätt i den kommunala byråkratin har vi sett som en av våra huvuduppgifter inom projektgruppen. Vår studie ger oss ytterligare råg i ryggen inför detta arbete.

Undersökningen kommer att följas upp med nya intervjuer när barn- miljöombuden arbetat cirka ett år.

V/A l:a förklaring G Kompletterande förklaringar

Slo An tal

M i lj 6

59 Ti | lsy n _] Ba rnet

F lgzn' 4 Föräldrarnas . ' 4 förklaringar till varför barn

U nde 'Vis" "19 råkar Ill/ör olyckor.

Tabelll Skötbord i användning hos familjerna

Skötbord i användning Antal i ”i.

Ställning på badkaret 5 Hemgjort Fristående På diskbänk På sängen På tvättmaskin [ knäet lngen speciell skötplats

b.)

Å——-Nww—"Jl

Totalt 100

• Sida 302
•  Original

TabellZ Riskfaktorer i barnens normala miljö

Riskfaktorer Antal i % Fönster mer än 1 trappa upp utan spärrar 17 Plastpåsar. ej säkert förvarade 86 Spis utan hällskydd 80 Spis utan ugnsluckeskydd 74 Spis utan tippskydd 58 Kaffebryggning utan vältsäker tratt 41 Barnet ibland i knät vid kaffe- eller tedrickning 73 El—uttag ej petsäkra 17 Grenuttag. sladdosor etc. ej petsäkra 55 Fimpar, ej Säkert förvarade 32 Tvätt- och rengöringsmedel. ej säkert förvarade 45 Låsbart medicinskåp saknas 39 Mediciner. förvarade utom lås 82 Tabe113 Av föräldrarna rapporterade olycksfall Olyckstyp Antal Fall från skötbord 5 Fall från barnvagn 2 Fall från säng 2 Fall från barnstol 1 Fall från köksstol 1

Bränt sig på ugnslucka Bränt sig på listen mellan ugnsluckan och knapparna Bränt sig på strykjärn Bränt sig på karott Bränt sig på tändsticka

Stoppat i sig fimpar

Totalt

-—--—--—--—-00

24

Tabe114 Mediciner som familjerna uppgett förvarade utanför medicinskåp

Läkemedel

Hostmedicin Näsdroppar. ögondroppar AD-droppar Treo. Bamyl. Magnecyl Alvedon Värktabletter Penicillin

Rinomar Novalucol

Antal

16

-—-—-—-—-wwA4=-

• Sida 303
•  Original

Tabe115 Av föräldrarna angivna risker i barnens miljö

Risker

Bilar på gården

Livsfarliga trappor —

såväl inom- som utomhus grindar saknas för brett mellan räcket

betongtrappor Katt- och hundbajs i sandlådor och gräsmattor Farliga lekparker —

höga klätterställningar

träleksaker — stickor i fingrarna ] m högt vattenbräde — sten under rutschbana av stålkonstruktion rutschbana utan kant att hålla sig i farliga gungor farlig trähäst — järnstag klämskador Farlig spis Glassplitter på gården. sandlådan Mopedåkning inom gården + cykelvägar För mycket asfalt

Farliga vattensamlingar intill bostäderna Höga trösklar Vassa hörn Buskar — taggiga. giftiga. skrymmande Farliga stolar. bord Balkonger

Dörrar — klämskador

Många farliga leksaker Trottoar saknas Barn klättrar på tak Skrotbilar Kalla dragiga golv Fimpar i sandlådan Farliga hissar Glasdörr intill vardagsrummet Trasiga staket Stora stenar på gården Asfalterade skolgårdar Farliga spjälsängar Bilar. mopeder kör mot rött ljus Gåstolar Containers på gården Barn leker i trapphusen Gatan enda lekplatsen

Icke barnsäkra fönster

Höga trottoarkanter Höga betongkanter runt lekplatsema Varuhusvagnarna farliga — tippar Nålfiltmatta inomhus — ramlar bränt upp knäna Stora spetsiga stenar alldeles intill huset Förskärare i brevlådan Hängbro utan skydd på lekplats Hala golv

80-gradigt vatten i kran

Farligt berg på gården. trasigt stake. vattenfyllda gropar

Besprutning av bär och buskar Skyddsräcke saknas vid viadukt

Antal

17

17 15

--——-——-—-—-—-_—————————NNNNNNNNNNwwb—3AÅÅRIILIIMXINXO

• Sida 304
•  Original

Tabe116 Föräldrarnas förslag till hur barnens miljö kan förbättras

Antal Förslag

12

15

Mer infauna/ion Påverka föräldrar genom information. upplysn.. studiecirklar Hembesök Gruppverksamhet Kampanjer: ”Vuxna måste akta barnen" Okad information om risker till föräldrar Mer information om barn. cyklar och trafik — TSV borde informera via TV BVC-sköterskan borde komma mera vid hembesök och informera om barnolyckor Upplysningar till 4-åringarna att de bara får cykla på gården

Tala om för barnen att vara försiktiga Information om säkerhetsåtgärder i skolan Information om vad barn klarar i olika åldrar Det är planerarna som behöver information inte vi föräldrar

Tillsyn av barnen Föräldrar skall hela tiden tänka ett steg före barnen. inte räkna med att barnen förstår

Tillsyn

lnte skydda barnen för mycket Föräldrar bör vara mera med sina barn Passa barnen

Bäm'e skyddsutrustning in. m. Förbättra skydd Kontrollera barnsäkerheten i hemmen — installera barnsäkerhetsutrustning Flytvästar på sjön Bygga lämpliga gungor och lekredskap. mer babygungor

Giftfria färger Grindar för trappor inomhus

Sätta upp tjocka gummilister mellan dörrarna — undvika klämskador Gummigungor Fler låsbara skåp Heltäckande mattor i stället för hala golv Bidrag till att göra hemmen barnsäkra Lag på att alla leksaker och alla barntillbehör skall testas Bättre utrustade lekplatser Bättre staket runt byggarbetsplatser — information till föräldrar om var det

skall byggas Handikappvänliga yttertrappor behövs även för barnvagnar

Sane/a riskmoment Åtgärda eller ta bort ev. risker i barnens miljö Se till att hund- och kattbajs kommer bort från sandlådor. gräsmattor Plantera mer gräs i stället för asfalt Ta ner skrymmande buskar. i stället ha staket. gräsmattor Rensa miljön på skräp som är farligt Byt ut tvättmaskiner som är av den typ att luckan kan öppnas när som helst under tvättningen — när detta påpekades för de ansvariga sattes följande skylt upp: "Förbjudet för barn under 15 år" Rensa och byta sand i sandlådoma Sanera riskmoment i barnens miljö. ex. tömma vattensamlingar Byta ut giftiga buskar mot bärbuskar

• Sida 305
•  Original

Antal Förslag

5

24

Tra/ikdttzärder — individuella Barnen skall ha hjälm i trafiken

Gå med i trafiksäkerhetsverkets korrespondenskurs Göra bilen barnsäker Inte lämna ut barnen för tidigt i trafiken. inte ensamma före 6 år Information till bilister. främst män - tänker inte på barns beteende i trafik

Tra/ikåigärder — samhällets ansvar

Bilfria bostadsområden Sänka hastigheten i bostadsområdena — höja böterna för fortkörning Skydd mot trafik och allt Avskaffa bilar och cyklar Säkra P-platser. garage och stängsel så att bilarna inte stjäls och förstörs Förbjuda privatbilar och mopeder i bostadsområdena Hastighetsbegränsning på Gamla Uppsalagatan Böter till dem som kör in på gården Anställa privatpersoner som kan kolla parkeringar på gården Staket runt gården skyddar barnen från trafiken (2 st) Trafikklubbar för barnen Fler gångtunnlar Bommar som stänger av väg Fler övergångsställen. cykelvägar och gångtunnlar Bort med P-platser från gården Kräva 30 km inom bostadsområdena Gångvägar till skolor — trafikfria Lägga lekplatser långt från biltrafiken

Staket kring lekplatser Beiongklumpar för att hindra genomfartstrafik

Hårdare straff vid trafikförseelser Minska biltrafiken radikalt Sätta upp skyltar om lekande barn

Bättre planering krävs Planera med tanke på barnen Bättre planering innan det byggs

Föräldrarna här ha mer inflytande över miljön När det planeras nya bostadsområden skall folk. föräldrar och barn. de som skall bo där. vara med och besluta Gå direkt på de ansvariga Bevakning av stadsplaneringen Direktpåverkan på politikerna så att de får intresse för dessa frågor. Stenhårt kräva förbättringar Gå på bostadsföretag och hyresvärdar om förbättringar

Föräldrarna bör gå samman i grupp Folket på gården gå ihop och själva rensa sin miljö Skapa aktiviteter för barn och föräldrar tillsammans — tanken bakom är att nå problemfamiljer Föräldrar skall gå ihop och jobba tillsammans Föräldrar arbeta aktivt. gå på rätt person. ha grupp som stöd bakom

Övrig! Attraktivare lekplatser så att barnen stannar kvar Papperskorgar på lekplatserna

Mer fantasi Lekhage i tvättstugan

• Sida 306
•  Original

lV.3 Undersökning (ll' 4—dringais eyke/runur

Som ett led i det pågående barnolycksfzillsprojektet i Uppsala undersöktes 4-åringars cykelvanor. Under 3 månader våren 1978 intervjuades barn och föräldrar på två barnavårdscentraler i Uppsala samt på en distriktssköters- kemottagning (Knivsta) i samband med den allmänna hälsokontrollen av 4-åringar. I undersökningen deltog 86 pojkar och 70 flickor.

Vid 4 års ålder hade totalt 5' ”i. av pojkarna och 5 ”.. av flickorna redan fått sin första cykel. 1 Knivsta hade emellertid mer än hälften av barnen inte fått någon cykel ännu. En tredjedel av föräldrarna uppgav att barnet fått cykel vid 3 1/2 är eller tidigare. De två yngsta var endast 2 1/2 år. De flesta som inte skaffat cykel till sina 4-åringar avsåg att vänta tills barnet var 5—6 år.

Stödhjul användes av många. Av de 88 4-åringar som hade cykel. var det 55 som hade stödhjul.

Praktiskt taget alla föräldrar till barn med cykel ansåg att barnen hade ett lämpligt område att cykla i. Med lämpligt område avsågs bilfri gård. återvändsgata. park eller dylikt. 4 av de 6 som inte hade någon lämplig plats att cykla på bodde i mindre tätort. Uppsalabarnen. som deltog i un- dersökningen. bodde i relativt nybyggda bostadsområden. där man planerat bilfria innergårdar i anslutning till bostadsområdet.

Av de tillfrågade barnen som ännu inte hade någon cykel ansåg 53 av 68 att de hade bilfri gård eller plats att cykla på. Alla 68 hade dock inte besvarat denna fråga.

Använde hjälm alltid gjorde 21 och 4 ibland; 21—3 ”n av de 4-åringar som hade cykel. dvs. cirka en fjärdedel. Den lägsta andelen barn med hjälm förelåg i Knivsta.

Synpunkter på lörskolebarnens cykelvanor

Många små barn får tydligen sin första tvåhjuling långt innan de är mogna att hantera den. Debutåldern tycks krypa allt längre ner i åldrarna. En av orsakerna är barnfitmiljernas relativt goda ekonomi och att man i så hög utsträckning tidigt satsar på att utrusta barnen. Man kan låta barnen få nya cyklar många gånger under uppväxttiden. Den sociala faktorn är säkert också avgörande för många. Man känner trycket från omgivningen. Gran- nens barn får cykel. Lekkamraterna får cykel. Har barnet ingen egen. så lånar det av kamraterna. Cykeln är ett suveränt lekredskap och på våren vimlar det av cyklande barn i alla bostadsområden. Många föräldrar kon- kurrerar i att så tidigt som möjligt få sina barn att kunna balansera på en tvåhjuling. Barnen tränar och tränar. ivrigt påhejade av föräldrarna. För- äldrarna springer bakom och håller i. När farten är tillräckligt hög. släpper man taget och barnet vinglar iväg på egen hand. Med blicken stadigt i styret. oförmögen att höra. se eller uppfatta det som finns runt omkring. 4—5-åringen har starkt outvecklad syn. hörsel och balans samt svårigheter att samordna rörelser. Att bromsa. det är något man ofta inte heller klarar av. när man bara är 4 år. Möjligen hinner man kanske få ner en fot att bromsat med. Ofta blir den nödvändiga bromsningen smärtsam. Man cyklar omkull. Har man tur kanske skadorna inskränker sig till lite skrubbsår.

• Sida 307
•  Original

Men alltför ofta slutar färden mot en husvägg. trottoarkant, staket. bil eller ner i en källartrapp. Varje år. särskilt på våren. skadas många barn svårt i dessa olyckor.

Stödhjulen. ett påfund från cykelfabrikanterna för att kunna sälja cyklar till för små barn. är inte att rekommendera. Farten trissas upp högt och barnen har inte förmåga att behärska situationen. De behöver inte ens lära sig hålla balansen. Det är bara att sitta upp och trampa på. Förmågan att koordinera synintryck och rörelse förändras inte av stödhjul eller ej. Det är en fråga om mognad.

Barn som cyklar omkull får ofta skallskador. Skadorna blir lindrigare om barnet använder hjälm. Glädjande nog har användandet av hjälm blivit vanligare. men fortfarande är en majoritet av barnen utan skydd mot skall- skador. De flesta av barnen med hjälm har ishockeyhjälm. som de använder vid skridsko—. skid- och pulkåkning. Här finns ett tacksamt tillfalle ytter- ligare. då den kan komma till användning. Det krävs att föräldrarna i ett bostadsområde ställer upp solidariskt och kräver att barnen använder hjälm. när de lär sig eller nyss lärt sig cykla. Den högre hjälmfrekvensen bland Uppsala-barnen kan bero på att föräldrar och barn i Uppsala var mer på- verkade av varandra. då man bodde i väl avgränsade bostadsområden. För- äldrar kunde göra överenskommelser sinsemellan.

Förskolebarn skall överhuvud inte cykla på sådana platser där det kan komma bilar. 1 bostadsområden skall det planeras bilfria cykelstråk. Barnen i vår studie hade hyfsade om än inte idealiska platser att cykla på. Tyvärr är alltför många barn hänvisade till enbart gatan. Framförallt gäller detta äldre bostadsområden och villakvarter. Villakvarteren är säkert sämst pla- nerade. Villatomtens grusgång mynnar rakt ut i gatan. På grusgång cyklar man inte gärna när man är liten och nyss lärt sig. Möjligen sätter man sig upp och tar fart. tar fart rakt ut i en mer eller mindre trafikerad gata. En gata som visserligen kanske har hastighetsbegränsning till 30 km/tim. En begränsning som kanske respekteras av de i området boende. Men många andra passerar i bil villaområden i hisnande fart. [ dessa områden finns ytterst sällan några separata cykelvägar för barn att hålla till på. Barnen tvingas ut att lära sig cykla i en livsfarlig miljö bland sopbilar. tankbilar. postbilar osv.

lntervjustudien visar att det behövs mycket information om förskolebarns cykling. Information att barn inte är mogna att cykla förrän vid 5—6 år. Information att barn skall använda hjälm när de lär sig eller nyss län sig cykla. Information att 5—6-åringar inte skall cykla där det kan komma bilar. Denna information kan lämnas av många. Barnavårdscentraler. distrikts- sköterskor. förskolepersonal. cykelfabrikanter, enskilda föräldrar och vård- nadshavare, alla kan vi göra en insats. På BVC når vi de flesta 3-åringar och så gott som alla 4-åringar. Det är lämpligt att vid båda dessa tillfällen påpeka olämpligheten i att skaffa cykel till barnet före 5—6-årsåldern. Vid 4 år bör man även informera om hjälmbehovet och att barnet bara kan cykla på bilfria gator. Många barn träffar man ju inte nästa gång förrän vid 5 1/2—6 år.

Cykelfabrikanterna borde kunna göra större insatser. Konsumentverket har rekommenderat att varje ny bamcykel vid försäljning skall vara försedd med en informationsbroschyr. men den rekommendationen följs tyvärr säl-

• Sida 308
•  Original

Ian. Lämpligt är också att det finns möjlighet att inköpa hjälm samtidigt med cykeln.

lnom barnhälsovården kan man göra en betydelsefull informalionsinsats. Vi träffar de allra flesta barn vid 3—4 års ålder. Vi träffar barn boende i samma bostadsområde. Vi kan påverka föräldrarna att vänta med cykel- inköp. På hembesök träffar vi många barn ute på gårdarna. Här kan vi följa upp hjälmen på huvudet och se efter att barnen cyklar på lämpliga platser.

V Utbildning av miljöombuden

Vid de stormöten som hölls i Gottsunda- och Nyby-områdena tidigt på våren l978 visade det sig att det fanns ett tiotal föräldrar i varje område. som var aktivt intresserade av att arbeta för en tryggare och rikare barnmiljö. Det rörde sig främst om mammor med barn i förskoleåldern men i båda grupperna ft nns också en pappa med. Ursprungligen fanns i bägge områdena också några ungdomar med men som tidigare nämnts har dessa. sånär som på ett undantag. senare fallit ifrån.

Våra inledande diskussioner med föräldrarna visade att deras intresse för barnmiljöfrågor berodde på att man hyste oro för både egna och andras barn. Föräldrarna hade observerat mer eller mindre allvarliga brister i miljön och flera av dem hade också iakttagit tillbud eller hade egen erfarenhet av att barn hade skadats. Några föräldrar hade sökt få förändringar av miljön till stånd. vanligen genom att på egen hand ta kontakt med kommunala myndigheter eller hyresvärdar. Erfarenheterna av dessa initiativ var dock till övervägande delen negativa. Det var svårt att hitta fram till rätt person och man hade ofta en känsla av att inte bli tagen riktigt på allvar. Man kände sig också ofta osäker och det var svårt att "stå på sig" då allt föreföll så invecklat. Den dominerande känslan bland föräldrarna var att man som enskild person inte kunde räkna med att få några förändringar till stånd. lngen hade försökt att i samverkan med andra föräldrar vända sig till olika myndigheter och man hade inte heller försökt med skrivelser.

Mot denna bakgrund stod det klart både för de intresserade föräldrarna och för oss inom projektledningen att det var väsentligt att skapa en ge- mensam plattform genom utbildning. Studiecirkelformen befanns vara det för ändamålet bästa då det var viktigt att en gruppkänsla växte fram och att utbildningen förankrades i deltagarnas egna erfarenheter. Våren l978 startades en studiecirkel i vart och ett av de två bostadsområdena. Stu- diecirklarna omfattade 10 a 11 sammankomster om cirka två timmar. Man träffades en gång i veckan på kvällstid. vilket innebar att utbildningen kun- de avslutas före sommaren. Som cirkelledare fungerade en av BVC-sköters- korna vid vårdcentralerna i Gottsunda resp. i Nyby. Deltagandet av BVC- sköterskorna i utbildningen var väsentligt då den fortsatta verksamheten planerades ske i nära samverkan med barnhälsovården. Som utbildnings- ledare fungerade barnhälsovårdsöverläkarna i länet. Vid några utbildnings- kvällar sammanfördes de båda grupperna för att man skulle ha möjlighet att lära känna varandra och också lära av varandras erfarenheter.

• Sida 309
•  Original

Utbildningens innehåll redovisas:

]. Presentation av kursen och av studiedeltagarna samt studiebesök vid Akademiska sjukhusets akutmottagning och barnkirurgiska klinik. ] samband med besöket på akutmottagningen och barnkirurgiska kliniken gav en barnkirurg en översikt över vad som händer ett barn som skadas och kursdeltagarna ftck också tillfälle att träffa barn. som råkat ut för allvarliga olyckshändelser.

2. Barns utveckling. Huvuddragen av barns kroppsliga tillväxt och utveckling liksom den psykomotoriska. intellektuella och socialt emotionella utvecklingen gicks igenom. Man diskuterade vikten av att förstå barns utveckling för att kunna förbättra barns miljö på ett ändamålsenligt sätt. Mot bak- grund av faktainformation kunde man sedan diskutera vilka krav olika utvecklingsstadier ställer på miljö och tillsyn. Vilka möjligheter har barn att bedöma och klara av risker? Vad är möjligt att lära barn på olika åldersnivåer? Hur skall man undvika överkrav? Frågorna diskuterades mot bakgrund av föräldrarnas egna iakttagelser och erfarenheter. ] diskussionen var det möjligt att väva in frågor kring barns tids- rum-begrepp. barns impulsivitet och svårigheter att tänka abstrakt. barns svårigheter att överblicka konsekvenser. Man diskuterade också barns generaliseringsförmåga och förmåga att koncentrera sig under längre tidsperioder. Frågor kom vidare upp kring barns förmåga att skilja på höger och vänster samt frågor kring syn- och hörselorganets utveckling. Ögonhöjdens betydelse diskuterades också. Diskussionen avslutades med försök att få fram de konsekvenser våra kunskaper om barn bör ha när det gäller Iekytor. trafikmiljö. bostadens utformning och utrustning etc.

3. Olyckor i hemmet. I samband med denna sammankomst visades bildbandet "Det gåtfulla folket" som sedan togs som utgångspunkt för diskussion kring barn- skyddet i hemmet. Vid föregående sammankomst hade kursdeltagarna fått ut den check-lista över olika säkerhetsrisker. som för närvarande prövas inom barnhälsovården i Uppsala och man hade haft i hemläxa att gå igenom det egna hemmet och eventuellt också grannars och släk- tingars bostäder. Diskussionen kom mycket att handla om den lagstiftning om barn- säkerhet i hemmet som finns sedan l973 och vad som kan göras för att intentionerna i lagstiftningen skall upprätthållas. Frågan om efter- utrustning av lägenheterna diskuterades också och demonstrationsmate- rial från AKTA—butiken visades.

4. Lekplatser. Vi diskuterade här följande huvudpunkter: Vad är lek? Vilken roll spelar leken för den sociala utvecklingen? Hur bör lekmiljön utformas med hänsyn till olika behov hos barnet? Vi tog upp barns behov att röra sig. att skapa och att konstruera. att använda fantasi i låtsaslekar. att ha vuxenkontakt. att ha naturupplevelser. att kunna känna trygghet i miljön. Utifrån denna behovsdiskussion kunde man sedan diskutera om det egna bostadsområdet var bra. var dåligt. vad man kan göra

• Sida 310
•  Original

och hur man skall bära sig åt för att få förändringar till stånd. Dis- kussionen grundade sig bl.a. på en besiktning som gruppen gjort av bostadsområdets miljö samt diskussion kring de erfarenheter som olycksfallsregistreringen givit. ] samband med diskussionen visades bild- bandet ”Utomhus".

. Barn i trafik

Trafiksäkerhetsverkets bildband "Är barn som vilda kaniner?" togs som utgångspunkt för en diskussion av barns trafikförmåga och trafikmiljöns utformning. Vi återknöt här på nytt till diskussionen om barns ut- veckling och gick relativt noga igenom dc grundfakta som kommit fram genom de arbeten som Stina Sandels forskningsgrupp gjort. Mot bakgrund av detta diskuterades trafikmiljöns utformning i de aktuella bostadsområdena och vad som kan göras för att förbättra den. Vi uppe- höll oss särskilt vid behovet av sammanhängande trafikfria cykelom- råden. där barn inte heller riskerar att cykla rakt nerför källartrappor eller in i höga kantstenar. Vidare diskuterades vägarna till och från förskolan och lågstadiet.

. Barn och cyklar

Diskussionen från föregående utbildningskväll fortsattes och inriktades nu i första hand på frågan som gäller barns cykling. Här diskuterades också skjutsning av småbarn på pakethållaren och vilka vägar man kan använda för att öka föräldrars medvetande om behovet av ekerskydd. Vi diskuterade utformningen av barnsitsar och olika typer av ekerskydd och kom sedan över på småbarnscykling. Här diskuterades lämplig åf- dersgräns för cykeldebut. cyklarnas utformning. behovet av hjälm samt vilka möjligheter det finns att lära småbarn att cykla. Behovet av tra- fikskyddade cykelområden betonades.

. Skolan som miljö

Bildbandet "Se opp" visades och avsikten med detta avsnitt var att ta upp de lite större barnens miljö. främst då i skolan. Vid detta tillfälle hade dock de flesta tonåringar redan hoppat av utbildningen och av- snittet kom bara till stånd inom den ena av de båda grupperna. Där diskuterades i stället mera hur man skall göra för att få större barn och tonåringar att aktivt engagera sig för sin egen miljö och hur man skall ge dem verktyg och kanaler för att kunna förändra den. Vi var överens om att den aktuella utbildningen inte var särskilt väl avpassad för tonåringar och att man måste söka sig fram på nya vägar. Det na- turligaste vore om skola och fritidshem tar upp de här frågorna i den vanliga undervisningen. gärna i form av grupparbeten. Det bestämdes att ta kontakt med lärare i dessa frågor för att föra diskussionen vidare. . Gemensam besiktning av bostadsområdet

Ett par vårkvällar träffades grupperna tillsammans med projektledningen och man cyklade igenom områdena. Ombuden hade förberett det hela som en visning. där man visade projektledningen sådant man observerat under utbildningens gång och gärna ville ha diskuterat. Vi såg bl. a. på Skrotbilar. farliga källartrappor. stup utan skyddande staket. stora högar med sprängsten. djupa vattenhål och ett flertal både farliga men framförallt torftiga lekplatser. Vid en av dessa turer följde lokalpress med.

• Sida 311
•  Original

9-10. Presentation av kommunala organ som svarar för barnmiljöfrågor Under två utbildningskvällar medverkade representanter för ett flertal kommunala organ såväl från de politiska nämnderna som från till- hörande förvaltningar. Representanter fanns bl.a. för fritidsnämnden. gatunämnden, fastighetskontoret. polisen. de allmännyttiga bostadsfö- retagen. trafiksäkerhetskommittén och konsumentnämnden.

Presentationen hade förberetts med hjälp av en hearing. där pro- jektledningen under en eftermiddag ställde representanter för en lång rad kommunala förvaltningar och politiska nämnder "mot väggen” för att klargöra ansvarsfördelningen mellan de olika organen. Detta resulterade också i att man från varje förvaltning utsåg en kontakt- person som barnmiljöombuden hade möjlighet att vända sig till när man fick problem. Vid den efterföljande presentationen berättade re- presentanter för de olika kommunala organen under några minuter om sitt ansvarsområde och hur man såg på samarbetet med barn- miljöombuden. Därefter gavs tillfälle till diskussion och denna kom till stor del att handla om konkreta exempel. som ombuden drog fram för att få ansvarsfrågorna belysta.

11. Vad gör vi nu? Den sista utbildningskvällen ägnades åt att summera intrycken av utbildningen och att planera för framtiden. Man enades om riktlinjer för den kommande verksamheten och att i vartdera av de två bo- stadsområdena bilda en barnmiljökommitté. där ombuden skulle ingå och där även representanter för landsting och kommun skulle finnas med.

I anslutning till detta gjordes också en skriftlig kursvärdering. De flesta av ombuden var nöjda med den utbildning de fått men många pekade på vikten av kontinuerlig fortbildning framöver om man skulle kunna fullgöra sina uppgifter på rätt sätt och man var angelägna att behålla en nära kontakt med projektledningen.

Vl Hur fungerar barnmiljögrupperna?

Barnmiljöombuden i Gottsunda/Valsätra och Nyby/Gamla Uppsala har som två grupper nu arbetat i snart 3/4 är. Att man arbetat aktivt och målmedvetet märks på listan av fel och brister som åtgärdats. Målet att aktivera föräldrar och vårdnadshavare har lyckats. Sammanhållningen i grupperna är god. Man har täta kontakter med varandra. Man har hjälpt och stöttat varandra i arbetet.

Regelbundna månadsmöten

En gång i månaden har det varit möte i respektive område. Första må- nadsträffen efter sommaruppehållet hade man i augusti. Det beslutades då. att gruppen skall bestå av minst sex barnmiljöombud. Representant från kommunen och landstinget skall ingå. Förskollärare och BVC-sjuksköters- kan ingår i gruppen. Vidare skall deltagare från projektledningen ingå. Vid det första höstmötet i Nyby deltog även fältassistenten. På grund av stor arbetsbörda kan hon ej deltaga regelbundet vid träffarna.

• Sida 312
•  Original

Kontakt med lokala råden

Gottsundagruppen var inbjuden att deltaga vid 5:e lokala rådets samman- träde. Lars Gustafsson presenterade projektet samt talade om barn och olyc- kor. Barnmiljöombuden berättade hur man arbetat praktiskt i sitt bostadsom- råde. vilka åtgärder som vidtagits. vilka kontakter man tagit osv. Kartan med registrerade barnolycksfall presenterades och kommenterades. Livlig diskussion följde: Hur skall man följa upp det här? Kan man på eget initiativ starta något liknande i andra bostadsområden? Det måste ha sin förankring någonstans! BVC lämpligt ställe. Ja. frågorna var många.

l:a lokala rådet har deltagit i ett av Nyby-gruppens månadsmöten. Claes Sundelin presenterade projektets bakgrund och målsättning. Barnmiljöom- buden presenterade sig och sitt arbete. Även här visades olycksfallskartan. Diskussion om hur man skall samarbeta för en barnvänligare miljö följde. Gemensam påtryckning i vissa frågor ställde man sig positiv till. Brister kan påtalas via lokala rådet.

Flygblad för att sprida kännedom

För att påkalla allmänhetens uppmärksamhet och visa att man finns. har miljöombuden ordningställt var sitt flygblad. Dessa har distribuerats via BVC. Hem och Skola och bibliotek. Man har satt upp flygblad i trapp- uppgångar. affärer och diverse allmänna platser. På barnavårdscentralen har sjuksköterskan delat ut flygbladen i samband med information om barn- olycksfall.

Barnolycksfallskartorna iordningställda

Alla barn. som skadats i Gottsunda och Nyby under april—juni 1978 och som krävt sjukhusbehandling. har rapporterats till barnhälsovården. Alla olyckor har ringats in med nålar och en kort beskrivning av vad som inträffat. I efterhand har orsakerna till olyckorna analyserats. Barnmiljöombuden har vidtagit åtgärder för att förhindra upprepning.

Barnolycksfallskartan. tillsammans med ett tidningscollage. har placerats på respektive barnavårdscentral. Tidningscollaget tillkom för att göra kartan lite mer iögonfallande. Det innehåller bilder och uppmaningar i barnolycks- fallsfrågor.

Gottsunda centrum hade öppet hus en helg i slutet av oktober. Under denna helg och cirka en vecka därefter fanns olycksfallskartan uppsatt på biblioteket. Man hade fått låna skärmar och iordningställt en utställning i barnolycksfallsfrågor. Man hade satt upp foto på riskobjekt i området. Tidningsurklipp som rörde barnens miljö fanns med. Barn och trafik fäste man uppmärksamhet på. Flygbladet och information om var man kan köpa barnsäkerhetsutrustning fanns också med. Ett textat upprop manade till eftertanke: "Målsättningen är inte att madrassera Gottsunda/ Valsätra utan att tillsammans med Dig skapa en rimlig arbetsmiljö åt våra barn. Detta kan vi göra genom att påvisa uppenbara risker för ansvariga parter. Erfa- renheten visar dock att det finns en osäkerhet hos föräldrar om vart man vänder sig för att få gehör för sin oro. Förhoppningsvis har vi barnmil- jöombud knutit kontakter som kan ge resultat."

• Sida 313
•  Original

Nybygruppen skall göra en motsvarande utställning i Heidenstamsbiblio- teket strax efter jul. Utställningsskärmarna har varit upptagna under hösten. Även här ämnar man använda sig av kartan tidningsurklipp och foto Tyngdpunkt skall ligga på vinterns lekar och farligheter.

Studiecirkeln gav bra vägledning

Svårigheterna att hitta rätt i djuneln bland befattningshavare på statliga och kommunala institutioner är välbekant för de flesta. Många föräldrar vill påtala och få brister i barnens miljö åtgärdade. Osäkerheten om van man vänder sig lägger många gånger hinder i vägen. En del tröttnar i jakten på någon ansvarig.

Studiecirkeln i våras har varit en bra vägledning för barnmiljöombuden. Man fick då tillfälle att träffa ansvariga för kommunala organ. representanter för bostadsföretag. kvarterspolis. representant från trafiksäkerhetskommittén m. fl. Det var värdefullt. Man fick insikt om vart man vänder sig. till vilka myndigheter och instanser man för fram sina krav.

Exempel på risker som åtgärdats

Rent praktiskt har man fått igenom en hel del krav och en del är på gång.

Skrotbilar är ett ständigt återkommande problem. De utgör en spännande och mycket farlig lekplats. Glassplitter och skarpa. trasiga bildelar ger skärsår och det finns risk för klämskador. Barnmiljöombuden har via polisen och bostadsföretagen lyckats få bort Skrotbilar i flera omgångar. Resterna — glas- splitter — har även städats bort. Trappor ner till källaringångar är ofta branta och riskabla. Här har man begärt grindar. Först blev det blankt nej från bostadsföretaget. Efter många besök och påtryckningar lovade man grindar. om det var ett allmänt önskemål. Vid ett av kontaktkommittens möten ordnades röstning. Majoriteten röstade för grindar. Dessa skall nu snarast sättas upp.

Barn skall använda hjälm när de lär sig eller nyss lärt sig cykla. Under våren gick barnmiljöombuden ut med den informationen till barn och för- äldrar. Det gav bra resultat. Affären sålde nästan slut på testlagret av is- hockeyhjälmar. Det blev inne bland barnen att ha hjälm på vid cykelåkning.

Nu kommer snart skridsko-. skid— och pulkaåkning. Gemensamt skall man inventera pulkabackama. Att hjälmen används skall man också följa upp.

Kring ett staket vid Musikvägen har det varit många turer. Efter första skrivelsen till kommunen blev det blankt nej. Man har arbetat vidare. HSB skall ombesörja och bekosta uppsättandet av nämnda staket.

Lekplatserna (icke kommunala) har inventerats. Man har skrivit en lista på behövliga åtgärder. Trots många påstötningar hos vice vård och Stiftelsen Uppsalahem har man ej lyckats få bristerna åtgärdade. Man arbetar vidare. Skam den som ger sig!

Små barnfmgrar har vid upprepade tillfällen kommit i kläm i rullbandet i en snabbköpsaflärskassa. Affärsinnehavaren. som arrenderar butiken. upp— ger sig ej ha möjlighet att åtgärda. Han hänvisar till Dagab. Miljöombuden har författat en skrivelse till Dagab. Man hänvisar till olyckorna och kräver att banden byts ut.

• Sida 314
•  Original

1 en skogsdunge i anslutning till ett parkområde har det länge stått en gammal "tusenpiggaharv" kvarglömd. En livsfarlig maskin för såväl män- niskor som djur. Tappra försök har gjorts vid flera tillfällen att få bort den. Ingen har känt sig ansvarig för skötseln av just den här markstumpen. Efter hänvisningar på tre olika ställen på stadshuset fastställdes att fritids- förvaltningen måste vara ansvarig för markskötseln på denna plats. På fri- tidsförvaltningen lovade man att harven skulle bort inom en vecka! Te— lefonsamtal några dagar senare bekräftade att man fått in en rapport. lnom en vecka kom harven bort.

En del av Stiftelsens hus är konstruerade så att dörren mynnar direkt ut mot en brant spiraltrappa. Farligt för barn och även vuxna. Dörren måste alltid hållas låst. Att släppa ut ett litet barn ensamt genom dörren är otänk- bart. En barnfamilj med två små barn har fått läkarintyg från BVC att bostaden är olämplig för småbarnsfamilj. Stiftelsen svarade nej till lägen- hetsbyte. Man hänvisade till sin kö på 1 1/2 är. Familjen tog kontakt med barnmiljöombuden. Dessa skrev också en skrivelse till Stiftelsen. Resultat har rönts! Familjen flyttar [ december till ett annat av Stiftelsens hus.

På en skola har flera fingerklämskador i dörr inträffat. Dörrkarmarna är stålfalsade. vilket ger svåra klämskador. Efter en skrivelse till rektor och Hem och Skola-föreningen har åtgärder nu vidtagits. Man häller påatt falsa ur dörrarna och förse karmarna med gummilister.

Stenrös med sprängsten utgör en farlig lekplats för barn. Efter påtryck- ningar har man fått röset Utjämnat och igenfyllt.

En stor sten. som kommer att utgöra stor fara vid pulkaåkning. ligger vid ett daghem. Daghemmet tillsänds i dagarna en skrivelse. Man önskar få bort stenen innan en olycka händer.

Vid projekteringen av nya bostadsområden skall de göras barnvänliga från början. Det är både billigare och bättre. Därför har barnmiljöombuden i Gottsunda kontaktat Stiftelsen Uppsalahem. HSB och Riksbyggen. Det gäller planeringen av södra Gottsunda. De ställer sig positiva till ett sam- arbete. Miljöombud har deltagit i flera av SUst sammanträden under hös- ten.

Massmedia har via press och TV uppmärksammat gruppernas arbete. Tidskriften "Vår bostad" hade en artikel i novembernumret. TV:s Aktuellt hade i oktober ett inslag från Gottsunda. Tidskriften "Råd och Rön" skall göra ett reportage i Nyby.

Vll Förebyggande av barnolycksfall — viktig del av hälsoupplysningen på barnavårdscentralen

1 normalreglementet för sjuksköterskor står bl. a. att läsa: "Barnhälsovården skall vara inriktad på bedrivande av en fullständig hälsoövervakning och handikappuppspårande verksamhet i fråga om alla barn från födelsen upp till skolåldern. Sjuksköterskan skall genom hembesök göra sig förtrogen med barnets hemförhållanden. Hon bör fasta föräldrarnas uppmärksamhet på vad som bör iakttas i hemmet för att förhindra olycksfall bland barn.

Till barnavårdscentralen kommer så gott som alla barn från födelsen upp

• Sida 315
•  Original

till skolåldern. Redan när barnet är några veckor gammalt etableras den första kontakten mellan sjuksköterskan och familjen. Detta sker oftast genom ett första hembesök.

De frågor som till en början upplevs som viktigast för föräldern rör am- ningen. skrik. sömn och skötseln. Frågorna är många och ofta bör den unga familjen långt från släkt och anhöriga. [ trappuppgången lever man mer eller mindre isolerad. Många är ensamstående föräldrar.

Till BVC kommer sedan föräldrarna regelbundet med sina barn. Kon- takterna det första året är täta. När barnet närmar sig året är det dags för många föräldrar att återuppta arbete eller studier. Barnet kommer då att vistas på daghem eller hos dagmamma. Tidigare har annan hälsopersonal övertagit hälsokontrollen av daghemsbarnen men sedan nu landstinget över- rarna skall fortsättningsvis följa även förskoleplacerade barn till BVC för hälsoundersökning.

Att vi iSverige mår bra fysiskt sett är välbekant. Sjukdomar och handikapp upptäcks tidigt och behandling kan sättas in. Barnen får näringsriktig kost. bristsjukdomar i vårt land är ovanliga. bostäderna håller god standard. de flesta barnfamiljer har tillgång till bad eller dusch. alla har möjlighet att hålla god hygien. Vaccinationer och den goda levnadsstandarden har bidragit till att epidemier och svåra bristsjukdomar är mer eller mindre utrotade i barnaåren.

Efter hand som de övriga barnsjukdomarna kunnat bekämpas effektivare än tidigare har barnolycksfallen alltmer kommit att framstå som ett av de största hälsoproblemen idag och förebyggande av olycksfall har alltid varit en viktig del av barnhälsovårdens arbete. En brist är att varje barnavårds- central oftast arbetat efter eget mönster. enhetliga arbetsformer har saknats.

Inom ramen för det aktuella projektet gjordes hösten 1978 en mindre enkätundersökning då 14 BVC-sköterskor och 3 distriktssköterskor inter- vjuades om hur de informerade om barnolycksfall. Resultaten av denna enkät skall här kort sammanfattas:

Vid första hembesöket alternativt vid 6-veckorsbesöket på BVC infor- merade 13 av de 17 sköterskorna om skötbord, sängutrustning. napp och det som i övrigt kan vara aktuellt i denna ålder.

Vid 4 1/2- resp. 6-månaderskontrollen informerade endast några enstaka om barnolycksfall. Däremot lämnade alla 17 någon form av muntlig eller skriftlig information vid kontrollerna i 9—10-månadersåldern. Fyra infor- merade i samband med l8-månaderskontrollen och sju vid 4-årskontrollen. Fjorton sköterskor informerade om barnolycksfall vid mer än ett tillfälle och alla sjutton delade ut någon form av skriftlig information. lngen lämnar ut någon broschyr utan att samtidigt informera muntligt.

Floran av broschyrer är stor. Vilka samt när man delar ut dem varierar mellan olika barnavårdscentraler. En check-lista finns redan idag i bruk och lämnas ut av tretton sköterskor. två av dem gör det i samband med första hembesöket och de övriga vid 9—10 månaders ålder. Sex sköterskor gör hembesök och går då igenom listan med föräldrarna. Dessa hembesök har upplevts som positiva av sjuksköterskorna. Man har även den upp- fattningen att föräldrarna upplevt besöket positivt. Någon enstaka gång har ingen varit hemma trots att man avtalat tid. 1 de flesta fall har man samtidigt

• Sida 316
•  Original

vid hembesökct givit polio ll-sprutan.

Tretton av sjutton lämnade ut planschen "Om något händer" samt bro- schyren ”Barnets farliga värld". AKTAzs katalog delas ut av fem. vilka på eget initiativ rekvirerar den från Stockholm. "Det gåtfulla folket" och "Gör hemmet giftsäkert" delas ut av fem sköterskor och två lämnar ut speciell informativ reklam om Zätos spisskydd.

Sju sköterskor pratar om cykelåkning med fyraåringar samt delar ut "En bra cykel". dock tyckte alla att det skulle vara bra att gå ut med cykel- information till alla fyraåringaroch några tyckte att titan redan vid 3-årsåldcrn skulle gå ut med denna information.

De flesta sjuksköterskorna hade inget informationsmaterial liggande fram- me för föräldrarna att ta själva med undantag för foldern "En bra cykel". Allt material delades ut aktivt. dvs. i samband med muntlig information.

Vid två barnavårdscentraler har man haft gruppundervisning om barn- olycksfall. Den har då ingått i de regelbundna föräldraträffarna vid centralen. Hemkonsulenten har deltagit i några träffar på en barnavårdscentral. Hon har då visat film. pratat om ämnet samt ordnat en liten utställning med barnsäkerhetsutrustning. Ytterligare en BVC har prövat med gruppunder- visning men slutade p.g.a. brist på material.

Läser föräldrarna broschyrerna? Åtta sköterskor var tveksamma på den punkten och sex trodde inte alls att föräldrarna läste broschyrerna. Alla tyckte att det var en mycket viktig del av arbetet att informera om fö- rebyggande av barnolycksfall och man betonade vikten av upprepad in- formation. Alla tyckte att vi som arbetar inom barnhälsovården kan för lite om barnolycksfall. Man betonade vikten av att sjuksköterskorna får fortbildning i ämnet. Kunskaperna behöver aktualiseras och fördjupas så att man bättre känner vikten av detta hälsoproblem och därmed kan verka som bättre och mer sakkunniga informatörer.

information om förebyggande av barnolycksfall ingår som en viktig del av barnhälsovårdens arbete. Många sjuksköterskor arbetar redan idag verkligt aktivt i denna fråga. 1 framtiden måste vi alla inrikta oss mer på detta hälsoproblem.

Otaliga är de broschyrer som finns att läsa i ämnet. Eftersom man vet att broschyrer och foldrar når enbart en del så är det viktigt att informationen förs fram på flera sätt, Muntlig information enskilt eller i grupp på BVC eller vid hembesök i kombination med skriftlig information är säkert det som ger den största utdelningen.

lnomhusmiljön har uppmärksammats och en rad åtgärder har vidtagits för att få den förbättrad. Sedan 1973 finns nya bestämmelser om barnsäkerhet i byggnadsstadgan. Kompletterande barnsäkerhetsutrustning finns att köpa till äldre lägenheter och hus.

Vid våra hembesök skall vi göra föräldrarna uppmärksamma på brister och farligheter. Vi skall ge råd och anvisningar och kunna informera om vilken barnsäkerhetsutrustning som finns och var den finns att köpa.

När det gäller utomhusmiljön så är det där de svåra olyckorna händer. Trafiken med bilar och cyklar är en vanlig orsak till det. Här behövs upp- lysning. upplysning att små barn skall cykla enbart på trafikskyddat område. att de skall använda hjälm. att föräldrarna överhuvudtaget inte skall skaffa

• Sida 317
•  Original

cykel förrän barnet är 5—6 år.

Vid våra hembesök passerar vi ofta områdets lekplatser. Några minuter kan vi stanna upp och titta på utrustningen. Oskyddade betongtrappor och byggplatser. vattenfyllda gropar och diken. Skrotbilar och glassplitter är exempel på riskeri miljön. Vi sjuksköterskor skall kunna stöta på ansvariga personer och myndigheter för åtgärder.

i Gottsunda- och Nybyprojektet har vi sett hur föräldrar och vårdnads- havare själva arbetat aktivt för att förbättra barnens miljö. Tanken är mycket god men bygger på några få initiativrika personers ideella arbete. Att få liknande grupper i andra bostadsområden att fungera lika effektivt och bra år efter år är nog väl optimistiskt men i de flesta bostadsområden finns kontaktkommittéer. bostadsrättsföreningar. egnahemsföreningar eller dy- likt. Några personer i dessa föreningar bör kunna inrikta sig på barnens miljö och vi bör då vara beredda att bistå dem på bästa sätt. t. ex. genom att ställa upp i studiecirklar.

Olycksrapportering från akutmottagningar. vårdcentraler, barnkirurgiska kliniker etc. till BVC är önskvärd. ldag utgår meddelanden till resp. BVC då ett barn besökt barnmedicinmottagning eller vårdats på en avdelning. Detta är viktig information för oss i den öppna vården och ger oss möjlighet att bättre följa barnets hälsotillstånd. Vi saknar verkligen motsvarande med- delanden från de nyss nämnda mottagningarna. En sådan information vore mycket värdefull främst med tanke på de olyckor där man genom åtgärder inom miljön kan förhindra upprepning.

Till slut lämnas här ett förslag till gemensamt arbetsmönster för barna- vårdscentralens information om förebyggande av barnolycksfall: ]. Första hembesöket då barnet är ca 2 rockor. Vi lämnar ut checklistan och går tillsammans med föräldrarna igenom de första punkterna. Även praktiskt kan vi titta på skötplats. sängutrustning osv. Uppmana för- äldrarna att spara check-listan. Tiden går fort och barnet kommer snart i kryp- och klätteråldern. Det kan vara idé att titta över kontakter. skåplås osv. Informera att vi brukar göra ett hembesök vid l0 månader och då åter gå igenom check-listan. _

2. Då barnet är 6-9 månader är det lämpligt att i den kommande föräl- drautbildningen ha en träff med rubriken barnolycksfall. Lämpligt mate- rial t.ex. bildband bör då finnas tillgängligt.

3. Då barnet är () ind/lader kommer det till BVC för undersökning och vaccination. Vi kan lämna ut broschyren "Barnets farliga värld”, påminna om check—listan och bestämma tid för hembesök. Naturligtvis kan vi inte nå alla i hemmet. Många har börjat arbeta eller studera. Låt oss säga att vi kan nå ca 60 % hemma. För övrigt kan man ju tänka sig ett hembesök några månader tidigare i de fall man vet att ingen är hemma vid en senare tidpunkt.

4. Då barnet är 10 månader gör vi hembesök hos de föräldrar som så önskar. Tillsammans går vi igenom check-listan. Naturligtvis får vi inte snoka i alla skrymslen och vrår. Vi måste diskutera farligheter i barnets värld och komma med råd.

5. Då barnet är Ir? månader kommer det åter till BVC för undersökning, Barnet har då oftast börjat gå och barnets värld vidgas, Utemiljön bjuder

• Sida 318
•  Original

[8 "rånar/cr

Lämna inte småbarn ur sikte i närheten av parkerade bilar eller rullande trafik.

När man skjutsar barn på cykel skall den vara utrustad med stadig barnsits och ekerskydd.

Den bakåtvända barnstolen är det säkraste sättet att färdas i bil för barn mellan 9 månader och 6 år.

Lämna aldrig barnet ensamt om det finns vattendrag. diken. dammar. brunnar. sjöar osv. i närheten.

Lämna aldrig barnet ensamt i badet. Ha alltid flytväst anpassad efter vikten på barnet i båten eller på bryggan.

Bra litteratur: Ulla Bonde—Kerstin Bäckström: "Skydda ditt barn"

3 år

Lämna inte barnen ensamma ute så tidigt som i 2—3-årsåldern, inte heller enbart tillsammans med andra små kamrater.

Tillåt inte småbarn att springa i förväg eller sacka efter. när de är ute i trafik i vuxet sällskap.

Låt barnet cykla på trehjuling enbart i trafikskyddad miljö. Vänta med att skaffa tvåhjuling tills barnet är 5—6 år. En hjälm ger bra skydd när barnet åker pulka. skridskor och skidor. Pulkan skall ha inbyggd sits så barnet sitter med böjda ben. I pulkabacken får det inte finnas träd eller stolpar och den får inte sluta mot trafikerad väg.

Lär barnet under övervakning tända en tändsticka. samt därefter blåsa ut den igen.

Bra litteratur: Ulla Bonde—Kerstin Bäckström: "Skydda ditt barn"

VIII Sammanfattande synpunkter

Barnskydd måste bedrivas på flera plan samtidigt. Genom lags/[lifting måste barn tillförsäkras en acceptabel bassäkerhet i sin miljö. Redan vid planeringen av ett nytt bostadsområde måste bostädernas och lekområdenas utformning liksom trafikplaneringen anpassas efter barns behov. Erfarenheten visar att det är svårt eller närmast omöjligt att i efterhand rätta till allvarliga missgrepp i ett områdes planering. Här har samhället stora synder på sitt samvete; man har under alltför lång tid hänvisat barnsäkerhetsfrågorna till att vara en angelägenhet enbart för föräldrarna. Forskningen har dock visat att för- äldrarna gör så gott de kan men att det är praktiskt taget omöjligt att med tillsyn kompensera uppenbara brister i den fysiska planeringen.

• Sida 319
•  Original

Samtidigt är det uppenbart att lagstiftning inte är nog. Man kan inte med lagstiftning förutse alla risker. De lokala förhållandena varierar och dessutom är ett område hela tiden föränderligt: ytor. lekredskap och sä— kerhetsanordningar förslits och det är ibland mycket svårt att förutse hur barnen i verkligheten kommer att bruka ett område. Det finns talrika exem- pel på hur barn lekt på platser där man minst förutsett detta och tagit helt andra vägar till skolan än man räknar med när man ritat området. Det är därför nödvändigt att man finner förbättrade former för en aktiv lokal bevakning av de miljöer där barn vistas.

Det aktuella projektet bygger på två grundidéer. nämligen

l:] att barn och föräldrar är de som är de verkliga experterna på den egna miljön El att barnhälsovården med sin decentraliserade fältorganisation skulle kun- na vara en bas för ett mer aktivt arbete med miljöfrågor.

De erfarenheter vi gjort under projektets gång är väsentligen positiva och i stort anser vi oss ha fått stöd för våra ursprungsideer. Det har varit möjligt att engagera föräldrar för ett aktivt ideellt arbete med avsikt att förbättra sin egen miljö. För att också engagera barn och tonåringar måste dock prövas nya former och här tror vi att skolan och fritidshemmen har en viktig uppgift att fylla. Barnmiljöombuden har visat sig ha en mycket god kunskap om sina respektive bostadsområden och har efter den givna utbildningen snabbt kunnat spåra en lång rad risker. Man har också funnit vägar att undanröja en stor del av dessa. Särskilt glädjande har varit att en av grupperna nu också aktivt deltar i planeringen av ett nytt bostadsområde intill det bo- stadsområde där man bor.

Våra erfarenheter har också visat att barnhälsovården kan spela en aktiv roll i arbetet för en bättre barnmiljö. Barnavårdscentralsköterskorna har visat sig vara utmärkta i sin egenskap som cirkelledare och sammanhållande länk i grupperna. Den olycksrapportering som skett från sjukhuset till bar- navårdscentralerna har också gett ombuden viktig information som kunnat utnyttjas i arbetet. Samtidigt har den undersökning som inom projektets ram gjorts av barnavårdscentralernas engagemang i dessa frågor visat att stora olikheter föreligger. Vi tror det är viktigt med en samlad strategi för information om förebyggande av barnolycksfall och ett förslag till en sådan har presenterats i föregående kapitel.

Vi har upplevt projektledningsgruppen som något av en nyckel till att verksamheten kunnat hållas igång på sätt som skett och är tveksamma om man inom barnhälsovårdsorganisationen har resurser att driva ett aktivt arbete av detta slag utan extra stöd utifrån. Vi tror därför att utredningens förslag om en barnolycksfallskonsulent inom varje kommun är ett bra för- slag. En sådan konsulent kan i samverkan med barnavårdscentralerna initiera olika former av barnskyddsverksamhet inom en kommun. bistå med ut— bildningsinsatser och vara en viktig länk till kommunens olika ansvariga organ,

För att barnavårdscentralsköterskorna skall ha möjlighet att aktivt gå in i ett arbete av detta slag krävs en betydligt ökad satsning på utbildning om barns behov och samverkan mellan barn och miljö redan under grund— utbildningen men också att landstingens centrala barnhälsovårdsorganisa-

• Sida 320
•  Original

tioner lägger in frågor om barn och miljö som viktiga moment i den kon- tinuerliga fortbildningen av sin personal. Till slut vill vi framhålla att det arbete som barnhälsovården deltar i kring barnmiljöfrågor måste bli olika beroende av de lokala förutsättningarna. I vissa områden kan det finnas förutsättningar för och vara lämpligt att utbilda en grupp barnmiljöombud på sätt som skett inom ramen för detta projekt. inom andra områden kan det vara mera lämpligt att bistå redan verksamma lokala grupper av typ kontaktkommittéer. Hem och Skola-för- eningar och byalag i deras strävanden. t. ex. genom utbildningsinstanser. tillfällig olycksrapportering eller insatser av annat slag.

Det aktuella projektet fortsätter under år l979 då också slutlig utvärdering kommer att ske.

KUNGL. BIBL.

1979 'Gå" 2 I» STOCKHOLM

• Sida 321
•  Original

El lnre bölskodo |:] Främmande kropp [I Brännskada El Ögonskoda El Intoxikation El Övrigt

sou 1979:28 Bilaga 10 323 BÅRNOLYCKSFÅUSJOURNÅL Appendix AKADEMISKA SJUKHUSET, Uppsala Inkomst-lid: Lökore: VAR INOMHUS-OLYCKOR UTOMHUS-OLYCKOR HÄNDE HEMMA | HEMMEl'S N'A'RHEI' OLYCKAN? El Kök D Normala lekområdet D Sovrum (ei lekplats) l:] Vardagsrum El Lekplats D Troppuppgöng El Gota intill hemmet |:] Köllare I] Byggplats |:l Annan plats [I Annan plats BORTA BORTA Olycksplots (gotuadress:) Olycksplots (gotuodress:) l:] Familjedaghem El På väg till el. från El Daghem—förskola daghem—förskola Cl Skola D På väg till el. från skola El Hos bekonto D På skolgården El Annan plats [:l Hos bekanta El Annan plats VAD HÄNDE? Beskriv med några få ord! För läkarens SKADA LOKALISATION ÅTGÄRD ”"'"kmngo" El Sörskadct Et INLAGD D Mjukdelskontusion D POL. BEHANDLING D Distorsion El Fraktur El Omläggning El Introkroniell skada D Revision+sutur (inkl. commotio) |:] Ekstirpotion

l:] Stödförbond

[] Gips utan repos. El Reposition+gips El Ventrikeltömning El Ingen åtgärd D Övrigt

& Kompletterande anteckningar:

• Sida 322
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Kronologisk förteckning

10.

11.

12. 13. 14. 15. 16.

17. 18. 19. 20. 21.

22. 23. 24. 25. 26. 27. 28,

PNS-'”?”PPJNH

Utbyggt skydd mot höga vård- och läkemedelskostnader, S, Naturmedel för injektion. S. Regional laboratorieverksamhet. Jo, Avskildhet och gemenskap inom kriminalvården. Ju. Konsumentintlytande genom insyn? H. Polisen. Ju, Tandvården i början av 80-talet. S. Löntagarna och kapitaltillväxten 1, Löntagartonder - bakgrund och problemanalvs. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 2. Den svenska förmögenhete— fördelningens utveckling. Löntagarfonder och aktiemarknaden- en introduktion. Internationella koncerner och löntagarfonder. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 3. Löner, lönsamhet och soliditet i svenska industriföretag, Vinstbegreppet. Den lokala lönebildningen och företagets vinster — en preliminär analys. E. Löntagarna och kapitaltillväxten 4. Lantbrukskooperationen — ideologi och verklighet. E. Svenska kyrkans gudstjänst. Band 4. Evangelieboken. Kn. Konkurs och rätten att idka näring. Ju. Naturvård och täktverksamhet. Ja. Naturvård och täktverksamhet. Bilagor. Jo. Ökad sysselsättning. Finansiella effekter i offentliga sektorn. A. Kulturhistorisk bebyggelse — värd att vårda. U, Museijärnvägar. U, Jaktvårdsomräden. Jo. Anhöriga. S. Plötslig och oväntad död - anhörigas stuklighet och psykiska reaktioner. 8. Barn och döden. S. Avgifter i staten — nuläge och utvecklingsmöjligheter. B. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. A, Nya namnregler. Ju. Sjukvårdens inre organisation - en idépromemoria. S. Sysselsättningspolitik för arbete åt alla. Bilagedel. A. Barnolycksfall. S,

• Sida 323
•  Original

Statens offentliga utredningar 1979

Systematisk förteckning