SOU 1986:10
Enklare skolförfattningar
Till statsrådet Bengt Göransson
Regeringen bemyndigade den 6 september 1979 dåvarande statsrådet Rodhe att tillkalla en särskild utredare med uppgift att se över vissa skolförfatt- ningar.
Den 13 september 1979 förordnades rättschefen i utbildningsdepartemen- tet, numera hovrättslagmannen Arvid Sanmark till utredare.
Att såsom experter biträda utredaren förordnades den 16 oktober 1979 sektionschefen Henry Björinder (t.o.m. den 31 december 1981), departe- mentssekreteraren Lillemor Johansson, departementssekreteraren Olle Johnson (t.o.m. den 31 december 1979), språkexperten Kenneth Larsson och f.d. länsskolinspektören Östen Persson. Därefter har såsom experter förordnats, den 6 mars 1980 numera förhandlingsdirektören Sven-Erik Wallin, den 16 februari 1982 avdelningsdirektören Bertil Hammarström och den 17 januari 1983 sektionschefen Bertil Andersson.
Till sekreterare förordnades den 15 oktober 1979 hovrättsassessorn Lars Eric Håkansson.
Utredningen har antagit namnet skolförfattningsutredningen.
Utredningen har tidigare överlämnat två delbetänkanden, (Ds U 1981:4) - Skollagen och (Ds U 19825) Konferenser i skolan. Vidare har utredningen i en skrivelse till regeringen föreslagit att ett stort antal skolförfattningar omedelbart upphävs.
Hammarström har biträtt med att utarbeta förslag till bestämmelser rörande skolans personal.
Utredningen får härmed överlämna sitt slutbetänkande, Enklare skolför- fattningar. Experterna har instämt i förslagen.
Betänkandet har två delar. I del 1 (SOU 1986:10) finns dels en kort inledning och sammanfattning, dels utredningens författningsförslag. Del 2 (SOU 1986:11) innehåller motiven samt ett antal bilagor.
Utredningsuppdraget är härmed slutfört.
Stockholm i januari 1986
Arvid Sanmark
/Lars Eric Håkansson
53255 . M" |
_ ',. nål.] . .3 'url': g. 51 l m. !, älv, '
InnehåH
SOU 1986:10 Enklare skolförfattningar, del 1
Inledning och sammanfattning ................................ 7 Författningsförslag .......................................... 15 1 Förslag till personalförordning för skolväsendet ............ 15 2 Förslag till grundskoleförordning ......................... 69 3 Förslag till gymnasieskolförordning ....................... 79 4 Förslag till förordning om beräkning av omfattningen av skolvä-
sendet m. m. ........................................... 97
5 Förslag till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. .............................. 101
I SOU 1986:11 Enklare skolförfattningar, del 2, har tagits in motiv m.m.
alla» 155 "
'lrl—Sälj—fllur ,'
..w — i. n i. u
. lf tiil." ii»
Inledning och sammanfattning
Skolförfattningarnas antal och omfattning
Vårt skolväsende styrs av ett omfattande regelverk. Det finns omkring 300 gällande skolförfattningar som har utfärdats av regeringen, eller före 1975, av Kungl. Maj :t. Därtill kommer en mängd författningar som har beslutats av skolöverstyrelsen och andra förvaltningsmyndigheter.
Enbart skolförordningen omfattade nästan 200 sidor i Svensk författnings- samling när förordningen senast trycktes om år 1983. Flertalet bestämmelser för skolväsendet har tagits in i Utbildningsväsen- dets författningsbok (UFB), del 2. Totalt omfattar del 2 närmare 1 000 sidor. Av de författningar som inte har tagits med i del 2 märks i första hand de olika läroplanerna. Dessa innehåller många bestämmelser om hur utbildningarna skall anordnas och om utbildningarnas innehåll.
Utredningens tillkomst och direktiv
I slutet av 1970-talet framstod det som alltmer uppenbart att skollagen, skolförordningen och vissa andra skolförfattningar var i behov av en språklig och teknisk översyn. Dessutom framfördes från olika håll önskemål om att regelsystemen i skolförfattningarna borde förenklas.
I september 1979 beslöt regeringen därför om direktiv för en ny utredning, skolförfattningsutredningen.
Enligt direktiven skall utredningen tekniskt och språkligt se över skollagen, skolförordningen och andra författningsbestämmelser som knyter an till dessa två författningar. Däremot omfattar utredningens uppdrag inte olika statsbidragsbestämmelser för skolväsendet liksom inte heller läropla- ner och sådana föreskrifter som har meddelats av skolöverstyrelsen eller annan myndighet under regeringen.
I sitt arbete skall utredningen överväga om olika bestämmelser och regelsystem kan förenklas.
Kontakter
Utredningen har fortlöpande hållit kontakt med skolöverstyrelsen, statens arbetsgivarverk och andra myndigheter som har anknytning till skolväsendet eller som av annan anledning har sysslat med frågor av betydelse för skolväsendet. Vidare har utredningen samarbetat med olika statliga utred-
ningar och med företrädare för kommun- och landstingsförbunden. Utred- ningen har också fortlöpande diskuterat olika frågor med företrädare för personalorganisationerna på skolans område, liksom med företrädare för elev- och föräldraorganisationer.
För att skaffa sig kunskaper om hur länsskolnämnder och skolförvaltning- ar samt de anställda vid olika rektorsområden ser på skolförfattningarna och på tillämpningen av dessa författningar har utredningen gjort ett stort antal studiebesök på olika håll i landet. Företrädare för utredningen har också medverkat med föredrag och diskussionsinlägg vid olika kurser, seminarier m.m. inom skolområdet.
Det pågående förändringsarbetet inom skolväsendet
Vid utredningens studiebesök har man ofta pekat på att handläggningen av skolfrågorna försvåras av att ändringar ofta görs i skolförfattningarna och att många frågor fortlöpande är föremål för överväganden. Även utredningens arbete har i hög grad påverkats av att så är fallet.
I sammanhanget kan det anges att skolförordningen under åren 1980—1985 har ändrats 39 gånger samt att i Svensk författningssamling bara under 1985 har förts in mer än 60 författningar rörande skolväsendet. Vidare kan det nämnas att det hos skolöverstyrelsen för något mer än två år sedan fanns mer än 30 olika projekt som på något sätt knöt an till utredningens
uppdrag.
Erfarenheter
Utredningen har vid sina studiebesök och vid andra kontakter fått de] av mycket värdefulla erfarenheter av tillämpningen av skolförfattningarna. Till utredningen har också framförts många önskemål om hur olika frågor bör lösas i framtiden. Vid olika sammanträffanden har skisser och förslag till förenklingar ofta presenterats och diskuterats. Allt detta har varit till stor hjälp för utredningen i dess arbete.
Sammanfattningsvis kan följande sägas.
Uppfattningen att skolans regelsystem är i behov av översyn har genomgående bekräftats. Vissa delar av regelsystemen upplevs som så krångliga att man inte helt kan tillgodogöra sig innehållet i reglerna utan specialkunskaper eller så grundliga studier som man sällan har tid till i den dagliga verksamheten. I vissa fall förekommer det föreskrifter som inte går att tillämpa. Det finns en uppenbar risk att man ute i verksamheten ”drunknar” i regelfloden och i stället för att försöka sätta sig in i vad bestämmelserna syftar till gör som man tycker är bäst i det enskilda fallet. Det ärinte säkert att en sådan till synes förnuftig hantering av det enskilda ärendet alltid kommer att stämma överens med de intentioner som riksdag och regering har med bestämmelserna. Det är inte heller säkert att den enskildes rättssäkerhet i sådana fall alltid kommer att tillgodoses.
Det är därför viktigt att man ständigt strävar efter att uppnå så enkla och lättolkade regler som möjligt. Det är också viktigt att de som har att tillämpa reglerna fortlöpande informeras om bakgrunden till olika ändringar och tillägg. Utredningens erfarenheter visar att reglerna annars lätt kan upplevas som oförnuftiga eller obegripliga.
Om författningstexterna kan göras enklare och om informationen om olika nyheter kan göras bättre, kan det antas att mycken värdefull tid kan vinnas för alla som arbetar inom skoladministrationen. För närvarande finns det inom grundskolan och gymnasieskolan över 4 500 skolledare (rektorer och studierektorer). Om man som exempel antar att deras arbete med läsning och tolkning av skolförfattningar kan minskas med i genomsnitt tio timmar om året för var och en, innebär redan detta att skolledarna årligen under 45 000 timmar kan ägna sig åt andra delar av sin viktiga verksamhet inom skolan. Även författningsförenklingar som kan tyckas vara ganska obetyd- liga är därför alltid befogade. För samhället som helhet måste det alltid löna sig att satsa tid och kvalificerade tjänstemäns arbete på att försöka åstadkomma enkla författningar och god information om författningsnyheter inom skolområdet.
Konsekvenserna av olika regeländringar på skolområdet för utredningens arbete och förslag
Frågan hur den offentliga verksamheten skall styras har diskuterats intensivt under senare år. Särskilt har intresset riktats mot verksamhetsformer med kommun eller landstingskommun som huvudman. Nya modeller för ledningsorganisation prövas försöksvis i olika former. ”Ramlagstiftningens" fördelar och nackdelar debatteras; var finns en lämplig balanspunkt? Utredningen har i sitt arbete sökt följa och beakta den pågående utvecklingen. Självklart gäller detta också det omfattande utrednings- och reformarbete som avser skolan.
Skolförfattningsutredningen har för diskussion och synpunkter öppet presenterat skisser och förslag till förenklingar av olika regelsystem. Arbetsmaterial från utredningen har också kunnat utnyttjats i samband med beredningsarbete inom regeringskansliet. I en del fall har utarbetade skisser och förslag blivit överspelade, bl.a. genom att ändringar med väsentligen samma innehåll som utredningens förslag redan beslutats.
Det förslag som utredningen nu lägger fram är grundat på situationen den 1 juli 1985. I många avseenden har utredningen dock kunnat beakta utveckligen därefter och fram till den 1 december 1985.
Det finns en uppenbar risk att olika framtida förändringar inom skolomådet kan resultera i att skolförfattningsutredningens förslag snabbt blir föråldrat. Det bör därför genomföras så snabbt som möjligt. Om utredningens förslag genomförs i enlighet med utredningens intentioner, är det utredningens förhoppning och tro att framtida författningsförslag inom skolområdet utan svårighet kommer att kunna anpassas till den författnings- teknik som präglar utredningens förslag.
Den typ av förslag som utredningen lägger fram
Av det nu sagda har indirekt framgått att utredningen har måst avsätta en stor del av sin tid åt att försöka följa den pågående utvecklingen inom skolområdet. Samtidigt har utredningen strävat efter att så snart som möjligt kunna lägga fram sina förslag.
I den uppkomna situationen har utredningen principiellt haft att välja mellan två alternativa möjligheter att fullgöra sina uppgifter.
Den första skulle innebära att utredningen försökte utarbeta ett så genomarbetat, heltäckande och aktuellt förslag som möjligt. I detta skulle utredningen också kunna beakta det arbete inom skolområdet som pågår på olika håll. Detta arbetssätt skulle ha krävt betydligt större resurser än utredningen haft möjlighet att förfoga över.
Den andra varianten skulle innebära att utredningen skulle lägga fram ett heltäckande förslag som skulle grundas på situationen en längre tid tillbaka — antagligen mer än ett år tillbaka — och inte skulle kunna ta större hänsyn till vad som pågick i övrigt. Ett sådant förslag skulle uppenbarligen riskera att vara föråldrat redan när det läggs fram.
Vid sin bedömning av detta arbetsläge har utredningen kommit fram till att utredningen lämpligen bör lägga fram förslag till personalbestämmelser för skolväsendet samt till vissa andra slag av bestämmelser för de viktigaste skolformerna. Efter en remissomgång av utredningens betänkande bör det enligt utredningens mening vara möjligt att utan alltför omfattande arbetsinsatser komplettera utredningens förslag med de bestämmelser som sålunda saknas.
Även i fråga om sådana nu gällande bestämmelser på skolområdet som utredningen inte har tagit upp blir remissomgången därför av betydelse. Utredningen ser det som väsentligt att företrädare för alla skolformer, som kan beröras av utredningens förslag, dels bereds tillfälle att yttra sig, dels också i sina remissyttranden försöker ta ställning till om de förslag, som utredningen har lagt fram, principiellt passar även för deras egen skolform. I remissyttrandena är det således önskvärt att det anges om ett delförslag inte principiellt är genomförbart eller är mindre lämpligt för den egna skolfor- men.
Vilka förslag lägger utredningen fram
Utredningen har funnit det lämpligt att föra samman olika bestämmelser om skolledare och lärare samt syofunktionärer inom olika skolformer till en enda förordning, kallad "Personalförordning för skolväsendet”. Denna bör enligt utredningens mening avse arbetstagare med statligt reglerad anställning vid grundskolan, sameskolan, specialskolan, särskolan, gymnasieskolan, statens skolor för vuxna, kommunal vuxenutbildning, grundutbildning för vuxna, riksinternatskolor samt sådana fristående skolor som avses i privatskolför- ordningen.
Däremot avser bestämmelserna inte personal vid folkhögskolor. Utred- ningen har ansett att bestämmelserna härom bör tas in i folkhögskoleförord- ningen (1977z551). Något förslag därtill har utredningen inte utarbetat. Utredningen har inte heller haft möjlighet att beakta de konsekvensändring- är som utredningens förslag kan få för vissa andra författningsbestämmelser, såsom kyrkomusikerförordningen, olika statsbidragsförordningar och andra förordningar vari hänvisningar kan göras till personalbestämmelser i skolförordningen. Vidare har utredningen bedömt att det i nuläget inte är meningsfullt att utarbeta förslag till behövliga särbestämmelser för särsko-
lan. Nya, ännu ej utfärdade, regler för särskolans personal skall av andra skäl gälla från den 1 juli 1986.
Vid utredningens arbete har det visat sig lämpligast att i en särskild utbildningsförordning för varje skolform ta in sådana föreskrifter som väsentligen rör utbildningens organiserande. Utredningen har utarbetat förslag till en utbildningsförordning för grundskolan (grundskoleförordning) och till en motsvarande förordning för gymnasieskolan (gymnasieskolförord- ning). Förslag till övriga utbildningsförordningar har inte utarbetats. Utredningen har inte heller angett de konsekvensändringar som kan krävas i olika förordningar. Det kompletterande författningsarbete som behövs efter remissbehandling av detta betänkande bör emellertid inte bli särskilt betungande. Det förutsätts då att förslagen till grundskoleförordning och gymnasieskolförordning får tjäna som mönster för motsvarande förordning- ar för andra skolformer.
Konsekvenser av utredningens förslag såvitt avser Skolförfattningarnas antal och omfång
Det finns inte något enkelt sätt att mäta om en författning är lätt att tolka för läsaren. I den allmänna debatten sätts ofta likhetstecken mellan regelförenk- ling och minskning av antalet bestämmelser; ju mindre antal bestämmelser, desto bättre bestämmelser och enklare tillämpning. Detta är naturligtvis många gånger riktigt. Emellertid kan ävenlen utvidgning av regelbeståndet innebära en förenkling. Att det är så beror på att författningar riktar sig till olika persongrupper. Vad som är en förenkling för en grupp kan för en annan innebära motsatsen. Detta kan bero på i vilken egenskap man tar del av en författning. En viktig utgångspunkt när författningar skrivs måste därför vara att skribenten frågar sig vilka som är de huvudsakliga adressaterna. Är det ett fåtal specialister, en bred allmänhet eller någon annan grupp?
En annan viktig del i förenklingsarbetet är frågan om hur man kan underlätta för läsarna att hitta rätt bland alla bestämmelser. Det gäller att försöka göra varje författning och — kanske ännu viktigare — varje regelkomplex så överskådligt som möjligt. Läsarna måste kunna förstå sambanden mellan olika författningar och hur reglerna samverkar. Detta kräver i sin tur viss kunskap hos läsarna om varför olika regler har tillkommit eller med andra ord om vilka motiv som ligger bakom bestämmelserna.
Flertalet regelkomplex innehåller föreskrifter av regeringen och av något centralt verk. Ibland finns också föreskrifter av regionala och lokala myndigheter. När man skall bedöma om ett regelkomplex är lätt att ta del av, måste man beakta alla föreskrifter, oavsett vem som har utfärdat dem. En förenkling av de regler som en instans meddelar får i princip inte resultera i att en annan instans ”fyller ut” sina föreskrifter i motsvarande män. I sitt arbete har utredningen utgått från att de föreskrifter, som utredningen föreslår att regeringen skall meddela, normalt inte skall behöva kompletteras med föreskrifter av myndigheter. Tvärtom borde olika sådana föreskrifter, som nu gäller, kunna utmönstras. Utredningen har dock inte haft i uppdrag att se närmare på den frågan.
Givetvis har också den språkliga uppbyggnaden av en författning betydelse iförenklingsarbetet. Viktiga moment därvid är varje paragrafs längd, antalet
meningar i varje stycke, meningarnas längd liksom ordval och språklig behandling i övrigt.
I nuvarande skolförfattningar finns många paragrafer som av olika skäl är mycket långa och krångliga. Utredningen har i sina författningsförslag försökt undvika paragrafer med mer än tre stycken.
Det är således inte särskilt meningsfullt att jämföra nuvarande antal författningar och deras totala antal paragrafer med det antal författningar och det antal paragrafer som utredningens förslag innebär. Upplysningsvis kan ändå sägas följande.
Utredningens förslag till personalförordning omfattar 83 paragrafer och bilagor om 34 sidor. Detta kan jämföras med det antal paragrafer som de nya bestämmelserna främst ersätter, nämligen personalbestämmelserna i skol- förordningen, sameskolförordningen, förordningen om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun och privatskolförordningen. Dessa omfattar f.n. ca 450 paragrafer och två bilagor om ca 60 sidor. I förslagen till utbildnings- förordningar för grundskolan och gymnasieskolan finns ca 140 paragrafer vilka motsvarar ca 225 paragrafer i skolförordningen.
Utredningen har gjort en sammanställning över gällande skolförfattnin- gar. I denna anges 311 författningar. Utredningen föreslår att ett 70-tal av dessa upphävs. Av de författningar som har tillkommit före 1980 kan enligt utredningens mening ca 50 procent upphävas.
Dispositionen av betänkandet
Främst för att underlätta för läsaren att samtidigt kunna ta del av både författningstext och motiv har utredningen valt att lägga fram sina förslag i två volymer.
Den första innehåller förutom detta avsnitt utredningens författningsför- slag.
Den andra innehåller dels redovisningar av utredningens uppdrag och arbete samt nuvarande regelsystem, dels allmänna motiveringar till vissa förslag, dels ett stort antal bilagor. Av dessa bilagor är bilaga 1 av särskild vikt. Den innehåller en jämförelse mellan skolförordningen, paragraf för paragraf, och utredningens författningsförslag. För varje paragraf i den nuvarande skolförordningen har i bilagan angetts vilken eller vilka paragra- feri de föreslagna författningarna den gamla paragrafen motsvarar. I de fall då ingen motsvarighet finns till hela eller delar av den gamla paragrafen, liksom då någon ändring föreslås, har i en särskild kolumn i bilagan, ”Kommentarer m.m.” angetts skälen till detta. I ett mindre antal fall saknas sådan kommentar, nämligen i de fall då utredningen bedömt det som självklart att viss bestämmelse inte längre behövs. I kommentarerna finns också hänvisningar till de kapitel i betänkandet i vilka utredningen behandlat vissa frågor.
Vidare har utredningen i särskilda bilagor, paragraf för paragraf, redovisat förslagen till personalförordning, grundskoleförordning och gymnasieskol- förordning samt deras motsvarigheter i nuvarande författningar.
Genom den använda tekniken är det möjligt för den som vill veta vad utredningen föreslår beträffande en viss paragraf i skolförordningen resp. vilken motsvarighet en paragrafi någon av de föreslagna förordningarna har i
skolförordningen att ta reda på detta. Denne läsare behöver då i regel även tillgång till gällande lydelser av nuvarande författningsbestämmelser.
I andra bilagor lämnar utredningen vissa redovisningar vilkas innehåll framgår av innehållsförteckningen.
Innehållet i vissa kapitel i betänkandet
Utredningen berör i kapitel 3 kortfattat frågan om regelförenklingar. Vissa aspekter på denna fråga har tagits upp ovan.
I kapitel 4—8 diskuterar utredningen olika personalfrågor. Föreskrifterna om rektors och lärares åligganden är för närvarande mycket detaljerade. Som framgår av bilaga 8 beskrivs rektors åligganden i ca 150 punkter i skolförordningen. Utredningen föreslår i kapitel 4 att allmänt hållna föreskrifter om åliggandena förs in i personalförordningen. Några mer betydelsefulla sakliga förändringar föreslås inte när det gäller fördelningen mellan skolstyrelsen och rektor av rätten att besluta i olika frågor. I några fall innebär dock förslaget att beslutanderätten formellt flyttas från rektor till skolstyrelsen. Utredningen förutsätter emellertid att skolstyrelsen i lämplig omfattning kommer att delegera rätten att besluta till rektor eller annan befattningshavare.
Rektors åligganden föreslås bli beskrivna i huvudsak i två punkter, nämligen D rektor skall under skolstyrelsen och skolchefen leda verksamheten inom
rektorsområdet, rektor har ett professionellt ansvar för ledningen av den pedagogiska verksamheten.
På motsvarande sätt föreslås att en lärare skall vara skyldig att B fullgöra de uppgifter som hör samman med den utbildning som lärarens tjänstgöring omfattar, :! även i övrigt, inom ramen för sina yrkeskvalifikationer, fullgöra andra uppgifter som stämmer överens med lärarens roll enligt läroplan eller annan författning. Vissa uppgifter för lärare föreslås dock även framdeles bli angivna särskilt. Det gäller bl.a. skyldigheten att vara klassföreståndare och att åtaga sig specialfunktioner.
Utredningen föreslår också att den nuvarande uppräkningen av vad som kan vara specialfunktioner ersätts av en mer allmänt hållen beskrivning.
När det gäller såväl rektors och lärares uppgifter som beskrivningen av specialfunktioner ser utredningen det som angeläget att inte genom detaljerade föreskrifter försvåra anpassningar efter varierande lokala behov och önskemål.
I fråga om behörighetsvillkoren för lärare föreslår utredningen i kapitel 5 att regleringen byggs upp på annat sätt än för närvarande. Som huvudregel föreslås att endast de aktuella utbildningarna anges i behörighetsföreskrif- terna. I fråga om äldre utbildningsvägar införs en allmän regel om att den som innehar eller har innehaft en lärartjänst av visst slag skall anses vara behörig till tjänster av motsvarande slag. För att täcka in vissa undantags- situationer föreslås att sådana lärare som har en äldre utbildning skall kunna förklaras behöriga efter en rent formell behörighetsprövning.
Utredningen föreslåri kapitel 6 vissa ändringari fråga om när en lärare i regel skall tillträda en tjänst resp. avgå från en tjänst. En viktig förändring är att tillträdesdagen i allmänhet blir första tjänstgöringsdagen och således inte som för närvarande binds till den 1 januari eller den 1 juli.
I kapitel 7 föreslås att förordningen om tjänster som lärare vid skolväsen— det i kommun utmönstras. Förslaget innebär att en lärare alltid skall anställas vid en viss skolform.
Utredningen föreslår också att reglerna om fyllnadstjänstgöring för lärare förenklas samt att möjligheterna till sådan tjänstgöring utökas något. Förslaget innebär att ett mycket stort antal författningsbestämmelser ersätts av en enda paragraf.
I kapitel 8 föreslås att ett system för anställning av lärare som vikarie införs. Det innebär större möjligheter att tidsbegränsa ett förordnande för lärare. Samtidigt medför systemet att uppsägningsförfarande kan undvikas i många fall.
Ekonomiska konsekvenser
Det är uppenbart att ett enklare regelsystem totalt sett innebär stora tidsvinster, framför allt för dem som arbetar inom skoladministrationen.
Författningsförslag
1. Förslag till Personalförordning för skolväsendet
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande föreskrifter
45. Skolstyrelsen skall i fråga om arbetstagare med statligt reglerad anställning handlägga frågor av följande slag, nämligen
1. semester och annan ledighet från anställning,
2. anställnings upphörande enligt 7 kap. lagen (1976:600) om offenlig anställning,
3. besked om bisysslor enligt 37 5 andra stycket anställningsförordningen (1965:601),
4. disiciplinansvar enligt 10 kap. lagen om offentlig anställning,
5. avskedande enligt 11 kap. lagen om offentlig anställning,
6. åtalsanmälan enligt 12 kap. lagen om offentlig anställning,
7. avstängning och läkarundersökning enligt 13 kap. lagen om offenlig anställning.
8 kap. Särskilda föreskrifter för statliga skolformer
Sameskolan
] 5 Närmast under sameskolstyrelsen leds verksamheten vid sameskolan av en sameskolchef.
Vad som i denna förordning föreskrivs om rektor skall också tillämpas på sameskolchefen.
Tjänsten som sameskolchef tillsätts med förordnande tills vidare av regeringen efter förslag av sameskolstyrelsen och yttrande av skolöversty- relsen.
2 5 Hos sameskolstyrelsen skall det finnas en tjänst som sameskolkonsulent. Sameskolkonsulenten skall biträda sameskolchefen med företrädesvis peda- gogiska uppgifter.
Vad som i denna förordning föreskrivs om biträdande skolledare skall också tillämpas på sameskolkonsulenten.
Tjänsten som sameskolkonsulent tillsätts av skolöverstyrelsen efter förslag av sameskolstyrelsen.
Specialskolan
35 En lärare i specialskolan är skyldig att som färdledare följa elever vid resor till och från skolan.
9 kap. Överklagande
15. Skolstyrelsens beslut enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär, om beslutet gäller
I. fråga om att tillsätta en tjänst eller ett vikariat eller att inte tillsätta en tjänst,
2. tjänstetyp,
3. tjänstledighet,
4. besked om bisyssla, eller
5. ändring av tjänstgöringens förläggning för en ordinarie lärare. Skolstyrelsens beslut om förslag till tillsättning av en statligt reglerad tjänst får inte överklagas.
25 Länsskolnämndens beslut enligt denna förordning får överklagas hos skolöverstyrelsen genom besvär.
35 Beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som första instans enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär. Beslut om behörighetsförklaring enligt 3 kap. 75 eller 8 5 andra stycket eller 4 kap. 5 5 andra stycket får dock inte överklagas.
45 Beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans enligt denna förordning får överklagas hos regeringen genom besvär, om beslutet gäHer
1. tillsättning av en tjänst eller ett vikariat som rektor eller biträdande skolledare,
2. besked om bisyssla. Vissa beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans får överklagas hos statens arbetsgivarverk enligt förordningen (1983:341) om överklagande av beslut i ärenden om tjänstledighet m.m.
Övriga beslut som skolöverstyrelsen har meddelat som andra instans enligt denna förordning får inte överklagas.
55 Ett överklagbart beslut om tjänstetillsättning, som länsskolnämnden eller skolöverstyrelsen har meddelat enligt denna förordning, får överklagas även av skolstyrelsen.
6 5 Besvärstiden för ett sådant beslut om tillsättning av tjänst eller vikariat, som skall tillkännages genom anslag enligt 6 kap. 23 5 räknas från den dag beslutet anslogs. Detsamma gäller ett beslut att inte tillsätta en tjänst, om beslutet skall anslås.
7 5 Om en arbetstagare med statligt reglerad anställning har fått ett tidsbegränsat förordnande trots att det enligt denna förordning kan utfärdas ett förordnande utan tidsbegränsning, skall arbetstagarens förordnande på hans eller hennes begäran förklaras gälla utan tidsbegränsning.
Mål som gäller ändring av förordnande enligt första stycket skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
8 5 I lagen (1965:276) om inskränkning i rätten att föra talan mot offentlig arbetsgivares beslut föreskrivs att en arbetstagare inte får anföra besvär mot offentlig arbetsgivares beslut rörande arbetstagarens arbets- och anställ- ningsvillkor, om talan i saken skall handläggas enligt lagen (1974:371) om rättegången i arbetstvister.
% lll—IM” . J.." '
| 1.1 1
iii. gå.? hj: SVK it:—ä ? längt-nr!
w'*.l'li|,'.;l.j_,»31.j,.jl'. l tres .
l,
Bilagor till personalförordning för skolväsendet
Bilaga 1 avser lärare i grundskolan Bilaga 2 avser lärare i gymnasieskolan Bilaga 3 avser lärare i specialskolan (Bilaga 4 avser lärare i särskolan)
I bilagorna anges dels de tjänsteslag och varianter av tjänsteslag som får inrättas, dels behörighetsvillkor, dels vissa andra villkor som är knutna till ett tjänsteslag.
Vissa tjänster får inrättas även vid andra skolformer än de som anges i bilagorna enligt följande:
Skolform Tjänsteslag som får inrättas
Sameskolan1 001, 002, 005-011, 016, 019, 020
Statens skolor för vuxna2 016, 101, 137-142, 145, 146, 149-157, 180, 182-185
Komvux 016, 101, 137-142, 145, 146, 153, 155, 157, 180
Grundvux 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, Riksinternatskolor 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, 101, 137-142,
145-146, 149-157, 180, 182—185
Fristående skolor med 001-011, 016, 019, 020, 022, 023, 137-142, statsunderstöd 145-146, 149-157, 180, 182-185
' För tjänster vid sameskolan får skolöverstyrelsen föreskriva att insikt i samiska ger företräde.
2 Vid statens skolor för vuxna får den som är behörig till tjänst 153, 155 och 157 förordnas på tjänst som lärare 152, 154 respektive 156.
l'Ihiå'liiin :IfJ-'_
A milf"?- intimt?
Bilaga 1
Behörighetsvillkor m m för lärare i grundskolan
2
Tjänsteslag/ Tjänsten avser
001. Lågstadie- lärare
002. Mellan- stadie- lärare
003 Special- lärare
004 Special- lärare
huvudsakligen
Klass/arbetsenhet med lågstadium
Klass/arbetsenhet med mellanstadium
Specialundervis- ning i årskurser- na 1—6 i särskild undervisnings- grupp eller inom klass/arbets- enhet
för hörselskadade
för synskadade
för talskadade
för andra än hör- sel-, syn- eller talskadade
Specialundervis- ning i årskurser- na 4—9 i särskild undervisnings- grupp eller inom klass/arbets- enhet
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
Lågstadielärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Mellanstadielärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Behörig som lågstadielärare; se 001
Speciallärarutbildning som om- fattar 60 poäng
Behörig som lågstadielärare; se 001
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Behörig som lågstadielärare; se 001
Talpedagogutbildning som om- fattar 40 poäng
Behörig som lågstadielärare; se 001
Speciallärarutbildning som om- fattar 20 poäng
4 Ämnesteoretiska studier
5 Anmärkningar
Fyllnadstjänst- göring i förskola kan ingå i tjänsten
Fyllnadstjänst- göring i förskola kan ingå i tjänsten
1 2 3 4 5 Tjänsteslag! Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier 004 01 för hörselskadade Behörig som mellanstadielärare; 002
Speciallärarutbildning som om- fattar 60 poäng
02 för synskadade Behörig som mellanstadielärare; se 002
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
03 för talskadade Behörig som mellanstadielärare; se Fyllnadstjänst- 002 göring i förskola
. . . kan ingå i tjänsten Talpedagogutbildmng som om-
fattar 40 poäng
04 för andra än hör- Behörig som mellanstadielärare; se sel-, syn- eller 002
talskadade _ _ _ Speciallärarutbildning som om-
fattar 20 poäng
Idrott . Gymnastiklärarlinjen eller variant med inriktning mot idrottslärare enligt högskoleför- ordningen (1977:263)
. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken idrott ingår
006 Musik A. Ettåmesutbildning på musiklä- Fyllnadstjänst- Musiklärare rarlinjen enligt högskoleför- göring vid kom- ordningen (1977:263) med såda- munal musikskola na fördjupningsstudier som kan ingå i tjänsten syftar till behörighet till tjänst som lärare 006
B. Särskild utbildning av lärare i musik som anordnats av hög- skoleenhet
C. Genomgång av sådan fortbild- ningskurs för lärare i kommu- nal musikskola m.fl. som syftar till att ge behörighet för un- dervisning i musik i grundskolan
D. Behörighet till tjänst som lärare 023 ivilken musik ingår
E. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musik- högskola
I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning
1 2 Tjänsteslag] Tjänsten avser variant huvudsakligen
007 Bildlärare
Trä- och metall- slöjd
Textilslöjd
010. Hemkun- skaps- lärare
Hemkunskap
011. Barnkun- skaps- lärare
Barnkunskap
Två eller tre äm- nen på högstadiet enligt följande. Tvåämnestjänst skall omfatta nå- gon av följande ämnesgrupper (anges med kur- siverad stil). Tre- ämnestjänst skall omfatta dels en ämnesgrupp, dels ett tredje ämne (anges inom parentes)
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
Bildlärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
A. Slöjdlärarlinjen enligt högsko-
B.
leförordningen (1977:263)
Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken trä- och metall- slöjd ingår
. Textillärarlinjen enligt högsko-
leförordningen (1977:263)
. Behörighet till tjänst som lärare
023, i vilken textilslöjd ingår
. Hushållslärarlinjen enligt hög-
. Behörighet som lärare 023 i vil-
ken hemkunskap ingår
. Barnavårdslärarlinjen eller pe-
dagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977 :263)
. Kurs för förskollärare i barn-
och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola
Kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i 18 vec- korskursen
. Historisk-samhällsvetenskaplig,
matematisk-naturvetenskaplig eller språkvetenskaplig äm- neslärarlinje enligt högskole- förordningen (1977:263). 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk ut- bildning. Om ämnet svenska som främmande språk ingår krävs dock 180 poäng, varav 140 poäng ämnesteoretiska stu- dier.
4
Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstens ämne(n): Ettämnestjänst: 40 Tvåämnestjänst: 40+40 Treämnestjänst: 60+40+20 eller 40+40+40 I ämnet svenska fordras alltid minst 60 poäng. I ämnena svens- ka som främman- de språk, engels- ka, tyska, frans- ka, finska, sam- hällskunskap, religionskun- skap och biologi fordras alltid mins 40 poäng.
5 Anmärkningar
Tjänstgöringen får till högst en tredjedel avse un- dervisning på mellanstadiet och Specialundervis- ning.
Tjänsteslag! Tjänsten avser
huvudsakligen
3
Utbildningsväg, examen, m.m.
B. Filosofie kåndidatexamen enh—"gt
kungörelsen (1969:50) om ut- bildning vid de filosofiska fakul- teterna. 120 poäng ämnes- teoretiska studier. Om ämnet svenska som främmande språk in går krävs dock 140 poäng
Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- ordningen (1968:318) om lärar- högskolorna
. Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre föreskrifter
Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- ordningen (1968:318) om lärar- högskolorna eller motsvaran- de äldre föreskrifter
4 Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstensäm- ne(n): Ettämnestjänst: 40 Tvåämnestjänst: 40+40 Treämnest j änst: 40+40+20
I ämnet svenska fordras alltid mins 60 poäng. I ämne- na svenska som främmande
språk, engelska, tyska, franska, finska, samhälls- kunskap, reli- gionskunskap
och biologi ford- ras alltid minst 40 poäng
Lägsta betyg i tjänstens ämne(n): Ettämnestjänst: 2 betygsenheter Tvåämnestjänst: 2+2 betygs- enheter Treämnestjänst: 2+1+1 betygs- enheter
Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vart- dera examens- ämnet.
De ämnen som in- går i tjänsten skall anses svara mot examensäm- nen i filosofisk examen med sam- ma eller liknande benämningar el- ler, om sådan be- nämning ej finns, av examensäm- nen enligt följan- de:
5 Anmärkningar
1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar
variant huvudsakligen studier 016
Ämnen Examens- som in- ämnen går i
tjänsten
svenska nordiska språk och littera- turhis- toria med poetik
franska roman— ska språk
sam- stats-
hälls- kun- kun- skap och skap natio— naleko- nomi
biologi botanik
och zoologi D. Behörig som lärare 002 Utbildningen ger inte behörighet Tillvalskurs på mellan- till tjänster som stadielärarlinjen i två av omfattar endast tjänstens tre ämnen och i tjäns- ett eller två äm- tens tredje ämne genomgång nen på högstadiet av kurs(er) enligt högskoleför- ordningen (1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdi- ga med utbildning i ämnet på ämneslärarlinje eller utbildning i ämne(n) enligt vad som ford- ' rades för filosofie kandidatexa- men eller filosofisk ämbets- examen enligt äldre föreskrifter
01 svenska, religions- kunskap, (histo- ria, geografi)
02 svenska, historia (geografi)
03 svenska, svenska som andraspråk (engelska, tyska, franska el. fin- ska)
Tjänsteslag/ variant
016 04
Tjänsten avser huvudsakligen
svenska, engelska (historia el. geo- grafi)
svenska, tyska (historia el. geo- grafi)
svenska, franska (historia el. geo- grafi)
svenska, finska (historia el. geo- grafi)
engelska, tyska (franska, fin- ska, samhällskun- skap, historia el. geografi)
engelska, franska (tyska, finska, samhällskunskap, historia el. geogra fi)
engelska, finska (tyska, franska, samhällskunskap,
historia el. geogra fi)
tyska, franska (engelska, sam- hällskunskap, his-
toria el. geogra- n)
religionskunskap, historia, (sam- hällskunskap el. geografi)
samhällskunskap, historia, (reli- gionskunskap el. geografi)
samhällskunskap, geografi, (histo- ria)
samhällskunskap, matematik (geo- grafi)
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
4
Ämnesteoretiska studier
5 Anmärkningar
1 2 3 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m.
variant huvudsakligen
016 16 historia, geografi (religionskun- skap el. samhälls- kunskap)
17 geografi, biologi (kemi)
18 biologi, kemi, (matematik, fy- sik el. geografi)
19 matematik, fysik (kemi, el. geo- grafi)
20 matematik, kemi (fysik, geografi el. biologi) '
21 kemi, fysik (mate- matik el. geografi)
22 annan ämnes- kombination
ettämnestjänst
Tre ämnen på högstadiet, näm- ligen matematik och teknik samt fysik eller kemi
tjänst som lärare 019 som omfat- tar 40 poäng
020 Maskin—
skrivnings- lärare
Maskinskrivning
ligt högskoleförordningen (1977:263)
A. Hemspråkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977 :263)
B. Behörig som lärare 001, 002 el- ler 016 eller förskollärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263)
Väl vitsordade kunskaper i hemspråket Genomgång av sådan utbildning för Handels- och kontorslärarlinjen en-
4 5 Ämnesteoretiska Anmärkningar studier
Får inrättas en- dast om det finns särskilda skäl
Tjänstgöringen får till högst en tredjedel avse un- dervisning på mellanstadiet och Specialunder- visning
I en tjänst får ingå 1. Studiehandled- ning på hemsprå- ket
2. Socialt kon- taktarbete för elever som deltar i undervisning i hemspråket eller meddelas studie- handledning på hemspråket
3. Fyllnadstjänst- göring i förskola
2 Tjänsteslag] Tjänsten avser
huvudsakligen
023 Två eller tre äm- Lärare i nen enligt nedan: (tjänstens
ämnen)
01 Dels idrott dels engelska, biolo- gi, kemi eller ma- tematik
02 Dels musik dels engelska, histo- ria, matematik el- ler svenska
03 Dels hemkunskap A. dels biologi, kemi, matematik eller samhällskunskap
3
Utbildningsväg, examen, m.m.
Se nedan för de olika varianterna
A. Variant på gymnastiklärarlin-
jen enligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng ämnes- teoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk. utbildning
. Behörighet som lärare 005 = 60
poäng i idrott
. Variant på musiklärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig söm lärare 006 = 60
poäng i musik
Variant på gymnastiklärarlin- jen enligt högskoleförord- ningen (1977z263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng
ämnesteoretiska studier och 40 4
poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 010 = 60
poäng i hemkunskap
4
Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstensäm-
nen: Tvåämnestjänst: 60+40 Treämnestjänst: 60+40+20
I ämnena idrott, musik, trä- och metallslöjd, tex- tilslöjd, hemkun- skap och svenska fordras alltid mins 60 poäng. Ämnet idrott motsvaras av kurs i gymnastik. Ämnet hemkun- skap motsvaras av kurserna kost- kunskap 40 poäng och miljö- och konsumentkun- skap 20 poäng
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
5 Anmärkningar
Tjänst som lärare 023 får inrättas en dast om minst en tredjedel av tjänst göringen skall avse ämnen en- ligt ämnesgrupp 2 (variant 01—05) eller de två sist- nämnda ämne- na (variant 06—07)
1 2 Tjänsteslag/ Tjänsten avser variant huvudsakligen
Dels trä- och me- tallslöjd dels eng- elska eller mate- matik
Dels textilslöjd dels engelska el- ler matematik
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
A. Variant på Slöjdlärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 008 = 60
poäng i trä- och metallslöjd
A. Variant på textillärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 009 = 60
poäng i textilslöjd
Idrott, biologi och A = Variant 01-A
B. Behörig som lärare 005 = 60
poäng i idrott
Idrott, kemi och A = Variant Ol-A matematik
B. Behörig som lärare 005 = 60 poäng i idrott
4 Ämnesteoretiska studier
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i biologi och kemi
Poäng enligt ovan i kemi och mate- matik
5 Anmärkningar
,är—r:
_ mä—.l_._— __
;. l
L l_
Elib ;. fl 1 l
___—__ ._,—_. ___—_
Bilaga 2 Behörighetsvillkor m m för lärare i gymnasieskolan
l 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier 101 Industri- och hantverkslinjen enligt lndustri- högskoleförordningen och hant- (1977:263) i anslutning till tjänstens verkslärare ämnen
11 Beklädnadstek- nik/damkläder
12 Beklädnadstek- nik/herrkläder
21 Bygg- och anlägg- ningsteknik/ bergteknik
22 Bygg- och anlägg- ningsteknik/be- tongteknik
23 Bygg- och anlägg- ningsteknik/ byggnadsplåt- slagare
24. Bygg- och anlägg- ningsteknik] byggnads- träteknik
25 Bygg- och anlägg— ningsteknik] gatu-väg-led- ningsteknik
26. Bygg- och anlägg- ningsteknik/golv- läggare
27 Bygg- och anlägg- ningsteknik/ murare
28 Bygg- och anlägg- ningsteknik/mål- are
1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar
variant huvudsakligen studier
29. Bygg- och anlägg- ningsteknik/vär- me- och sanitets- montörer
31 El-teleteknik/ elektriker
32. El-teleteknik/ kontorsmaskin- reparatörer
33 El-teleteknik/ styr- och regler- mekaniker
34 El-teleteknik/ telemontörer
35 El-teleteknik/ telereparatörer
41 Fordonsteknik/ bilmekaniker
42 Fordonsteknik/ flygmekaniker
43 Fordonsteknik/ maskinmekani- ker
44 Fordonsteknik/ reservdels- personal
45 Fordonsteknik/ transportteknik
51 Livsmedels- teknik/bageri och konditori
52 Livsmedels- teknik/charku- teri
53 Livsmedels- teknik/livs- medelspro- cessindustri
54 Livsmedels- teknik/restaurang
55 Livsmedels- teknik/serve- ringsteknik
1 Tjänsteslag] variant
2 Tjänsten avser huvudsakligen
Livsmedels— teknik/stor- hushåll
Processteknik/ byggnadsämnes- teknik
Processteknik/ kemiteknik
Processteknik! metallurgi
Processteknik/ pappers- och pappersmasse- teknik
Träteknik/båt- byggare
Träteknik/mo- dellsnickare
Träteknik/verk- stadssnickare
Verkstadsteknik/ järnbruksyrken
Verkstadsteknik] plåt- och svets- mekaniker
Verkstadsteknik! verkstads- mekaniker
Ämne(n) i specialkurs
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
A. Industri- och hantverkslärarlin- jen enligt högskoleförord- ningen (19771263) i anslutning till tjänstens ämnen
B. Hushållslärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Minst ett års praktik från stor- hushåll
Industri- och hantverkslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263) i anslutning till tjänstens ämnen
4 Ämnesteoretiska studier
5 Anmärkningar
Får inrättas om det i tjänsten in- går ett ämne som förekommer i spe- cialkurs men inte i någon av de vari- anter som anges ovan
] Tjänsteslag/ variant
137 01 Handels- lärare
138 Handels- lärare
139 01 J ordbruks- lärare
14001. Adjunkt
Tjänsten avser huvudsakligen
Ett eller flera av ämnena mas- kinskrivning, kontorskunskap, maskinskrivning- och kontorskun- skap, praktiskt sekreterararbete och stenografi
Ämne(n) i specialkurs
Distributions- kunskap och/ eller konsu- ment- och varu- kunskap
Ett eller flera av ämnena anima- lieproduktion, växtodling samt lantbruksma- skiner och byggnadsunder- håll
Ett eller flera av ämnena mark- byggnad, fri- landsodling, växthusodling, växtodling och maskinlära
Ett eller flera av ämnena maskin- lära, skogspro- duktion, driv- ning, mätnings- och virkeslära samt naturvård
Ett eller flera av ämnena anima- lieproduktion, växtodling, lant- bruksmaskiner och byggnads- underhåll samt lantbruks- ekonomi
3 4 5 Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar studier
Handels- och kontorslärarlinjen en- ligt högskoleförordningen (1977: 263)
Får inrättas om det i tjänsten ingå ämne(n) som förekommer i spe- cialkurs men inte i variant 01
Handels- och kontorslärarlinjen en- ligt högskoleförordningen (1977: 263)
Lantmästarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
Lärarlinjen för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263)
Trädgårdsteknikerlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Lärarlinjen för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263)
Skogsmästarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
Lärarlinjen för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263)
Argonomlinjen enligt högskoleför- ordningen (1977:263)
Lärarlinjen för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263)
1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
140 02 Ett eller flera av A. Hortonomlinjen enligt högsko- ämnena mark- leförordningen (1977:263) byggnad, fri- landsodling, växt- husodling, växt- odling och mas- kinlära
B. Landskapsarkitektlinjen enligt
högskoleförordningen (1977:263)
Lärarlinjen för jordbruk, skogbruk och trädgårdsskötsel enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
03 Ett eller flera av Jägmästarelinjen enligt högskole- ämnena maskin- förordningen (1977:263) lära, skogspro- duktion, driv- ning, mätnings- och virkeslära samt naturvård
Lärarlinjen för jordbruk, skogs- bruk och trädgårdsskötsel enligt högskoleförordningen (1977:263)
141. Lärare i (tjänstens ämne(n)
Ett eller flera av ämnena bostads/ miljökunskap, produktions— teknik, kostkun- skap och konsu- mentkunskap
. Hushållslärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977: 263). Om ämnet produktions- teknik ingår i tjänsten krävs mins- ett års praktik från storhushåll.
B. Behörig till tjänst som lärare 182/01 eller 02
Textilkunskap/ Sömnad
A. Textillärarlinjen enligt högsko- Textil- leförordningen (1977:263)
lärare .. . . .. B. Behörig till tjänst som larare
182/04 02
Textilkunskap/ Vävning
A. Textillärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Påbyggnadskurs/ enstaka kurs i textilslöjd som avser vävning om 20 poäng
B. Behörig till tjänst som lärare 182/05.
03 Textilkunskap/ Sömnad och väv- ning
Textillärarlinjen enligt högskole— förordningen (1977:263)
Påbyggnadskurs/ enstaka kurs i textilslöjd som avser vävning om 20 poäng
Vårdkunskap Legitimation som sjuksköterska Inbyggd utbild- ning i gymnasie- skola eller kom- munal högskola kan ingå i tjänsten
Vårdlärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
Får inrättas för ämne(n) som förekommer på annan studie- väg än linje. Inbyggd utbild- ning i gymnasie- skolan eller kom- munal högskola kan ingå i tjänsten
Annat/andra äm- nen än Vårdkun- skap
Yrkesutbildning för sådant yrke som svarar mot tjänstens ämne. Två års väl vitsordad tjänstgöring inom yrket efter avslutad yrkesut- bildning.
Vårdlärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
1 2 Tj änsteslag Tjänsten avser variant huvudsakligen
146 Barn-
kunskaps- lärare
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
4 Ämnesteoretiska
Fyllnadstjänst- göring i kommu- nal musikskola fåt ingå i tjänsten
152 Ämneskombina- Dels grundutbildning enligt 153 Kravet på dok- Lektor tioner enligt vad dels doktorsexamen inom ämnes- torsexamen an- som anges nedan område som motsvarar ämne som ses uppfyllt även i_denna kolumn. ingår i tjänsten av den som av- Amnena skall dels två års tjänstgöring som lärare lagt filosofie li- förekomma på i gymnasieskolan centiatexamen en- treåriga och fyra- ligt äldre be- åriga linjer stämmelser med minst bety- get med beröm godkänd i det el- ler ett av de exa- mensämnen, som motsvarar tjäns- tens ämne(n)
5 Anmärkningar
Barnkunskap samt barn- och ungdomskunskap
A. Barnavårdslärarlinjen eller pe- dagogik/metodiklärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)
. Kurs för förskollärare i barn- och ungdomskunskap under 18 veckor vid lärarhögskola
Kompletteringskurs under sex veckor för deltagare i 18 vec- korskursen
149. Idrotts- lärare
. Gymnastiklärarlinjen eller vari- ant med inriktning mot idrotts- lärare enligt högskoleförord-
ningen (1977:263)
. Behörighet till tjänst som lärare 182 i vilken idrott ingår
. Ettämnesutbildning på musik- lärarlinjen enligt högskoleför- ordningen (1977:263) med såda- na fördjupningsstudier som syftar till behörighet som lärare 150
. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinje vid musik- högskola
I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning
C. Behörighet till tjänst som lärare 182 i vilken musik ingår
Teckningslärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Tvåämneskombi- nationer dels äm- ne(n) som anges med kursiverad stil dels i före- kommande fall ett av de inom pa- rentes angivna ämnena.
1 2 3 __ 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
Svenska (engel- ska, tyska, fran- ska, historia, reli- gionskunskap el. filosofi)
Engelska (tyska, franska el. latin)
Tyska, franska
Latin (tyska el. franska)
Religionskun- skap, historia
Psykologi, social- kunskap
Samhällskunskap (historia, psyko- logi, socialkun- skap el. matema- tik)
Matematik (fysik el. kemi)
Kemi (fysik el. naturkunskap)
Biologi (kemi el. naturkunskap)
Treämneskom- binationer:
Engelska, latin, allmän språk- kunskap
Franska, latin, allmän språk— kunskap
Tyska, latin, all- män språk- kunskap
Psykologi, sam- hällskunskap, socialkunskap
Kemi, biologi, na- turkunskap
Ettämnestjänst
]
Tjänsteslag/ variant
153 Adjunkt
2 Tjänsten avser huvudsakligen
Ämneskombina- tioner enligt vad som anges nedan i denna kolumn
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
A. Historisk-samhällsveten-
skaplig, matematisk-naturve- tenskaplig eller språkveten- skaplig ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263). 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-peda- gogisk utbildning. Om ämnet svenska som andraspråk ingår krävs dock 180 poäng, varav 140 poäng ämnesteoretiska studier
B. Filosofie kandidatexamen enligt
kungörelsen (1969:50) om ut- bildning vid de filosofiska fakul- teterna
Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- ordningen (1968:318) om lärar— högskolorna
C. Filosofisk ämbetsexamen enligt
äldre föreskrifter
Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- ordningen (1968:318) om lärar- högskolorna
4 Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstens ämne(n): Ettämnestjänst: 60 Tvåämnestjänst: 60+40 Treämnestjänst: 60+40+20 (vari- ant 13—16) 40+40+40 (vari- ant 17).
Se vidare an- märkning vid dessa varianter. I ämnena svenska och samhällskun- skap fordras alltid minst 60 poäng
Lägsta poäng i tjänstensäm- ne(n): Ettämnestjänst: 60 Tvåämnestjänst: 60+40 Treämnestjänst: 60+40+20 eller 40+40+40 (se an- märkning vid va- rianterna 13—17)
I ämnena svenska och samhälls— kunskap fordras alltid minst 60 poäng
Lägsta betyg i tjänstensäm- ne(n): Ettämnestjänst: 2 betygsenheter Tvåämnestjänst: 2+2 betygsenheter Treämnestjänst: 2+2+1 betygs- enheter
Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst 2+1 betygsenheter i examensämnena.
5 Anmärkningar
1 2 3 4 5 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
153 De ämnen som in- går i tjänsten skall anses svara mot examensämnen i filosofisk examen med samma eller liknandebenämni ngar eller, om så- dan benämning ej finns, av examen- sämnen enligt följande:
Ämnen Examens- som in- ämnen går i tjänsten
svenska nordiska språk och littera- turhis- toria med poetik franska roman- ska språk biologi botanik och zoo- logi filosofi teore- tisk filosofi eller praktisk filosofi och teore- tisk filosofi psykologi psyko- logi och pe- dago- gik el. psyko- logi och teore- tisk fi- losofi
1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
153 ryska slavi- ska språk eller ryska
Tvåämneskom- binationer (dels det ämne som anges med kur- siverad stil dels ett av de inom pa- rentes angivna ämnena):
01 svenska (engels- ka, tyska, franska, finska, historia, religionskunskap el. filosofi)
02 engelska (tyska, franska, finska, spanska, portugis- iska, italien- ska, ryska, greki- ska, kinesiska el. latin)
03 tyska (franska, finska, spanska, portugisiska, itali- enska, ryska, grekiska el. kine- siska)
04 franska (finska, spanska, portu- gisiska, italien- ska, ryska, gre- kiska el. kinesiska)
05 latin (tyska, fran- ska)
06 religionskunskap (historia)
07 psykologi (social- kunskap)
08 samhällskunskap (historia, psyko- logi, socialkun- skap, mate- matik)
09 matematik (fysik, kemi)
1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar
variant
huvudsakligen
studier
153 10 kemi (fysik, na- turkunskap)
11 biologi (kemi, na- turkunskap) Treämneskom- binationer (dels ämnen som anges med kursiverad stil dels, i förekommande fall, ett av de inom parentes angivna ämnena):
12 svenska, svenska som andraspråk (engelska, tyska, franska, finska)
13 engelska, latin all- För den som ge- män språk- nomgått utbild- kunskap ningsväg enligt A
el. B fordras för behörighet i all- män språkkun- skap endast 20 poäng i ämnet (153/13—15)
14 tyska, latin, aII- män språkkun- skap
15 franska, latin, aII- män språk- kunskap
16 psykologi, sam- För den som ge- hällskunskap, nomgått utbild- socialkunskap ningsväg enligt A
el. B fordras för behörighet i social kunskap endast 20 poäng i sociologi (153/16)
17 kemi, biologi, na- För den som ge-
turkunskap nomgått utbild- ningsväg enligt A. el. B fordras för behörighet i na- turkunskap dels 20 poäng i fysik dels 20 poäng i geovetenskap el. geografi (153/17)
154 Lektor
Adjunkt
156 Lektor
Tjänsteslag variant
2 Tjänsten avser huvudsakligen
annan ämnes- kombination med två ämnen
annan ämnes- kombination med tre ämnen
ettämnestjänst
Ett eller två av följande ämnen på treårig eller fyraårig linje: företagsekonomi distribution redovisning förvaltning rättskunskap
Ett av tjänstens ämnen kan även vara samhällskun- skap eller materna tik
Ett eller två av följande ämnen: företagsekonomi distribution redovisning förvaltning rättskunskap
Ett av tjänstens ämnen kan även vara samhällskun- skap eller mate- matik
Ett ämne eller två samhörande äm- nen på fyraårig linje:
teknologi, kon- struktion M, energi, produk- tion M, regler- teknik M, eltek- nik M, byggtek- nik, konstruk- tion B, produk- tion B, hus- och stadsplanering, an läggning, WS, elteknik B,
Utbildningsväg, examen, m.m.
. Dels grundutbildning enligt 155 dels doktorsexamen inom äm- nesområde som motsvarar ämne som ingår i tjänsten dels två års tjänstgöring som lärare i gymnasieskolan.
B. Behörighetsförklaring av skol- överstyrelsen.
Ekonomlinjen enligt högskoleför- ordningen (1977:263)
Ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt förordningen (1968:318) om lärarhögskolorna
Behörighetsförklaring av skolöver- styrelsen
4
Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstensäm- ne(n) Ettämnestjänst: 60 Tvåämnestjänst: 60+ 40
I ämnet företags- ekonomi fordras alltid minst 60 po- äng. Om rättskun skap ingår i tjäns- ten fordras 20 po- äng i handelsrätt
5 Anmärkningar
Varianterna 18 och 19 får inrät- tas endast om det finns särskilda skäl.
Elteknik M, B och K anses vara samma ämne
Teknologi får i tvåämnestjänst en dast kombineras med konstruk- tion M, energi el- ler produktion M
1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
ellära, elektronik, reglerteknik El, telekommunikatio systemteknik, elmaskiner, elanläggning, elk- raft, maskintek- nik El, fysikalisk, kemi, organisk, kemi, biokemi, analytisk och fy- sikalisk kemi, ap- paratteknik, tek- nisk kemi, eltek- nik K
Ett av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi
157 Ett eller två sam- A. Linje inom sektorn för utbild- Adjunkt hörande ämnen; ning för tekniska ämnen en- teknologi på fyra- ligt högskoleförordningen årig linje, tekno- (1977:263) logi M, teknologi El och K, kon-
Minst 40 poäng (2 Elteknik M, B betygsenheter) i och K anses vara tjänstens äm- samma ämne ne(n) eller mot- svarande ämne(n) Teknologi får i
tvåämnestjänst en dast kombineras
B. = 153 (gäller dock endast tjänst som omfattar ämnen som ange
struktion M, energi, produk- tion M, reglertek- nik M, elteknik M, byggteknik, konstruktion B, produktion B, husbyggnad, hus— och stadspla- nering, anlägg- ning, VVS, eltek- nik B, ellära, elek tronik på fyraårig linje, elektronik Elk, elektronik Elt, reglertek- nik El, telekom- munikation, sys- temteknik, elma- skiner, elanlägg- ning, elkraft, maskinteknik El, fysikalisk kemi, organisk kemi, biokemi, analytisk och fysikalisk kemi, fysikalisk kemi med ana- lys, kemiteknik,
med kursiverad stil) med konstruk- tion M, energi el- ler produktion M
2 Tjänsteslag/ Tjänsten avser huvudsakligen
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
4 Ämnesteoretiska studier
apparatteknik, teknisk kemi och elteknik K.
Ett av tjänstens ämnen kan även vara matematik, fysik eller kemi
ADB-personal Behörighetsvillkor enligt de särskil-
utbildning da bestämmelser som regeringen meddelar
182 Två eller tre av Se nedan för de olika varianterna Lägsta poäng i Lärare följande ämnen: tjänstens i (tjänstens ämnen:
ämnen) Tvåämnestjänst: 40+40 Treämnestjänst: 40+40+20
I ämnena kost- kunskap, trä- och metallslöjd, textilkunskap, idrott, musik, svenska och sam- hällskunskap fordras alltid minst 60 poäng
Mot ämnena bo- stads/miljökun- skap, konsu- mentkunskap svarar kurs i miljö- och konsumentkun— skap. Mot ämnet textil- kunskap svarar kurs i textil- slöjd. Mot ämnet idrott svarar kurs i gym- nastik.
01 Dels konsument— A. Variant på hushållslärarlinjen kunskap och/el- enligt högskoleförordningen ler bostads/miljö- (1977:263) som omfattar 160 kunskap dels bio- poäng, varav 120 poäng äm- logi, kemi, mate- nesteoretiska studier och 40 po- matik eller sam- äng praktisk-pedagogisk ut-
hällskunskap bildning
B. Behörig som lärare 141 Poäng enligt ovan
i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
5 Anmärkningar
Tjänst som lärare 182 får inrättas en dast om minst en tredjedel av tjänst göringen skall avse ämne(n) en- ligt ämnesgrupp 2
1 Tjänsteslag variant
2 Tjänsten avser huvudsaldigen
Dels kostkun- skap, dels biolo- gi, kemi, matema- tik eller samhälls- kunskap
Dels trä- och me- tallslöjd, dels matematik el- ler engelska
Dels textilkun- skap/sömnad dels matematik el- ler engelska
Dels textilkun- skap/vävning, dels matematik el- ler engelska
Dels idrott, dels engelska, biologi, kemi el- ler matematik
3
Utbildningsväg, examen, m.m.
A. Variant på hushållslärarlinjen
enligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 141
A. Variant på Slöjdlärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 008
A. Variant på textillärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 po- äng praktisk-pedagogisk ut- bildning
B. Behörig som lärare 142
. Variant på textillärarlinjen en-
ligt högskoleförordningen (1977:263) som omfattar 160 poäng varav 120 poäng äm- nesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 143
. Variant på gymnastiklärarlin- jen enligt högskoleförord- ningen (1977:263) som omfattar 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-pedagogisk utbildning
B. Behörig som lärare 149
4 Ämnesteoretiska studier
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
I textilkunskap fordras utöver 60 poäng. påbygg- nadskurs 20 poäng avseende sömnad
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
I textilkunskap fordras utöver 60 poäng, påbygg- nadskurs om 20 poäng avseende vävnad
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i ämnesgrupp 2
5 Anmärkningar
1 Tjänsteslag variant
2 Tjänsten avser huvudsakligen
182 07 Dels musik, A. dels engelska, his- toria, matema- tik eller svenska
B
183 01 Allmän musiklära A. Musik- lärare
B C
02 Allmän musiklära A. och musikhisto- risk orientering
03 Allmän musiklära A. och ensemble
3
Utbildningsväg, examen, m.m.
Variant på musiklärarlinjen som omfattar 160 poäng, var- av 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk— pedagogisk utbildning
. Behörig som lärare 150
Musiklärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263), ettämnesutbildning
. Kyrkomusikalisk grundkurs på
kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977: 163)
Musikpedagogisk påbyggnads— kurs
. Musiklärarexamen vid musik-
högskola
Musiklärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263), ettämnesutbildning
. Kyrkomusikalisk grundkurs på
kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)
Praktisk-pedagogiskpåbygg- nadskurs
. Musiklärarexamen vid musik-
högskola
. Musiklärarlinjen enligt högsko-
leförordningen (1977:263), tvåämnesutbildning
. Musikpedagogisk påbyggnads- utbildning i musikteori (teoripedagogutbildning)
Musiklärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263), ettämnesutbildning
4 Ämnesteoretiska studier
ämnesgrupp 2
Obligatoriskt fördjupningsalter- nativ jämte till- valskurs som syftar till be- hörighet till tjänst som lärare 150
Obligatoriskt fördjupnings- alternativ jämte tillvalskurs som syftar till behörig- het till tjänst
som lärare 150
Poäng enligt ovan i ämne som ingår i
5 Anmärkningar
Fyllnadstjänst- göring i kommu- nal musikskola får ingå i tjänst som lärare 182/07
Fyllnadstjänst- göring i kommu- nal musikskola får ingå i tjänsten
1 2 3 _ 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt
högskoleförordningen (1977 :263)
Praktisk — pedagogisk påbygg- nadskurs
. Musiklärarexamen vid musik- högskola
04 Allmän musiklära och musikhisto- risk orientering och ensemble
A. Musiklärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263) ett- ämnesutbildning
Obligatoriskt fördjupningsalter- nativ jämte tillvalskurs som syftar till behö- righet till tjänst som lärare 150
. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen enligt högskoleförordningen
(1977:263)
Praktisk-pedagogiskpåbygg- nadskurs
. Musiklärarexamen vid musik- högskola
Annat ämne eller andra ämnen på musiklinjen eller sådant ämne kombinerat med allmän musiklä- ra och/eller en- semble
A. Musiklärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Fördjupnings- alternativ in- riktat mot tjäns- tens ämne(n)
Pedagogisk spe- cialisering och huvudämne eller huvudinstrument som svarar mot tjänstensäm- ne(n)
. Musikerlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
. Musikpedagogutbildning vid musikhögskola, Göteborgs el- ler Malmö musikonservatori- um, Stockholms borgarskola, Framnäs folkhögskola, Folkliga
musikskolan i Ingesund eller Örebro musikpedagogiska insti- tut
Musikpedagog- utbildning i tjänstens ämne(n)
D. Rytmikpedagogutbildning vid musikhögskolan i Malmö eller Dalcrozeseminariet i Stock- holm
Utbildning i tjänstens ämne(n)
2 3 Tjänsteslag/ Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. huvudsakligen
184 Ett eller flera av Industri- och hantverkslärarlinjen Lärare i ämnena maskin- enligt högskoleförordningen (tjänstens teknik Du, el- och (1977:263) med inriktning mot
ämnen) reglerteknik, el- tjänstens ämne(n)
driftteknik, far- tygsteknik med huvudsaklig in- riktning på ma- skintjänst och far- tygsteknik med huvudsaklig in-
riktning på däckstjänst
185 Social servicekun- . Social servicelinje eller social Lärare skap omsorgslinje vid kommunal i social högskola service- kunskap
Vårdlärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
. Utbildning till föreståndare för ålderdomshem
Vårdlärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
. Legitimation som sjuksköterska
Vårdlärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
4
Ämnesteoretiska
studier
Påbyggnadslinje för sjuksköter- skor för ålder- domshem och öppen åldrings— vård
5 Anmärkningar
Sökande till tjänst som lärare 185 skall vid ansök- ningstillfället ha förvärvat två års erfarenhet av so- cialt servicearbete
Bilaga 3 Behörighetsvillkor m m för lärare i specialskolan
1 2 Tjänsteslag/ Tjänsten avser variant huvudsakligen
301 01 Förstadie- lärare
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
4 Ämnesteoretiska studier
5 Anmärkningar
Synskadade ele- ver
Förskollärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 40 poäng.
Döva och hörsel- skadade elever
Förskollärarlinjen enligt högskole- förordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 60 poäng
302. Special- lärare
01 Synskadade ele- ver på lågstadiet
Lågstadielärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 60 poäng.
Döva och hörsel- skadade elever på lågstadiet
Lågstadielärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 80 poäng.
Talskadade elever på lågstadiet
Lågstadielärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Talpedagogutbildning som omfat- tar 40 poäng eller särskild talpe- dagogutbildning som omfattar 20 poäng
Synskadade ele- ver på mellansta- diet och högstadi- et
Mellanstadielärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 60 poäng
Döva och hörsel- skadade elever på mellanstadiet och högstadiet
Mellanstadielärarlinjen enligt hög- skoleförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som omfat- tar 80 poäng.
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
1 Tjänsteslag variant
303 03
2 Tjänsten avser huvudsakligen
4 Ämnesteoretiska studier
Talskadade elever Mellanstadielärarlinjen enligt hög- på mellanstadiet skoleförordningen (1977:263) och högstadiet
Talpedagogutbildning som omfat- tar 40 poäng eller särskild talpe- dagogutbildning som omfattar 20 poäng.
304 01 Idrott A. Gymnastiklärarlinjen eller Idrotts- variant med inriktning mot lärare idrottslärare enligt högskoleför-
ordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
B. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken idrott ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Musik- 02 Musik A. Ettämnesutbildning på musik— lärare lärarlinjen enligt högskoleför- ordningen (1977z263) med såda- na fördjupningsstudier som syftar till behörighet till tjänst som lärare
Speciallärarutbildning som om- fattar 60 poäng
B. Särskild utbildning av lärare i musik som anordnats av hög- skoleenheten
Speciallärarutbildning som omfat tar 40 poäng
C. Genomgång av sådan fortbild- ningskurs för lärare i kommu- nal musikskola m.ll. som syftar till att ge behörighet för un- dervisning i musik i grundskolan
Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng
D. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken musik ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
E. Kyrkomusikalisk grundkurs på kyrkomusikerlinjen vid mu- sikhögskolan
5 Anmärkningar
Speciallärarutbild ningen skall vara inriktad mot sam- ma slags handi- kapp som tjäns- ten.
Fyllnadstjänst- göring vid kom- munal musik— skola kan ingå i tjänsten
1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Amnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
I anslutning till grundkursen anordnad påbyggnadskurs i form av praktisk-pedagogisk utbildning
Speciallärarutbildning som omfat tar 40 poäng
. Teckningslärarlinjen enligt högskoleförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken teckning ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
04 Trä- och metall- . Slöjdlärarlinjen enligt högsko- leförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
. Behörighet till tjänst som lärare 023 i vilken slöjd ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Textil- 05 Textilslöjd . Textillärarlinjen enligt högsko- lärare leförordningen (1977:263)
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
. Behörighet till tjänst som lärare 023, i vilken textilslöjd ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Hem— 06 Hemkunskap . Hushållslärarlinjen enligt hög-
kun- skoleförordningen (1977:263) skaps-
lärare Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
. Behörighet som lärare 023 i vil- ken hemkunskap ingår
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Tjänsteslag/ Tjänsten avser huvudsakligen
Ett, två eller tre av följande äm- nen på högstadi- et: svenska, matema— tik, engelska, tyska, franska, re- ligionskunskap, samhällskunskap, historia, geografi, biologi, kemi och fysik
3 Utbildningsväg, examen, m.m.
A. Historisk-samhällsveten-
skaplig, matematisk-naturve- tenskaplig eller språkveten- skaplig ämneslärarlinje enligt högskoleförordningen (1977:263). 160 poäng, varav 120 poäng ämnesteoretiska studier och 40 poäng praktisk-peda- gogisk utbildning. Om ämnet svenska som andraspråk ingår krävs dock 180 poäng, varav 140 poäng ämnesteoretiska studier.
Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng
. Filosofie kandidatexamen enligt kungörelsen (1969:50) om ut- bildning vid de filosofiska fakul- teterna. 120 poäng ämnesteo- retiska studier. Om ämnet svenska som andraspråk ingår krävs dock 140 poäng
Examen på ämneslärarlinje vid lärarhögskola enligt förord- ningen (1968:318) om lärar- högskolorna
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
. Filosofisk ämbetsexamen enligt äldre föreskrifter
Examen på ämneslärarlinjen vid lärarhögskola enligt för- ordningen (1968:318) om lärar- högskolorna eller motsvaran- de äldre föreskrifter
Speciallärarutbildning som omfattar 40 poäng
4 Ämnesteoretiska studier
Lägsta poäng i tjänstens ämne(n): Ettämnestjänst: 40 Tvåämnestjänst: 40+40 Treämnestjänst: 60+40+20 eller 40+40+4O I ämnet svenska fordras alltid minst 60 poäng. I ämnena svenska som andraspråk, engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap och biologi ford- ras alltid minst 40 poäng
Lägsta poäng i tjänstens äm— ne(n): Ettämnestjänst: 40 Tvåämnestjänst: 40+40 Treämnestjänst: 40+40+20
I ämnet svenska fordras alltid mins 60 poäng. I ämnena svenska som andraspråk, engelska, tyska, franska, finska, samhällskunskap, religionskunskap och biologi ford- ras alltid minst 40 poäng
Lägsta betyg i tjänstens äm- ne(n):
Ettämnest j änst: 2 betygsenheter Tvåämnest j änst: 2+2 betygsenhete Treämnestjänst: 2+1+1 betygs- enheter
5 Anmärkningar
Tjänstgöringen får till högst en tredjedel avse un- dervisning på mellanstadiet och Specialunder— visning.
Speciallärarut- bildningen skall vara inriktad mot samma slags handikapp som tjänsten.
1 2 3 4 5 Tjänsteslag Tjänsten avser Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar variant huvudsakligen studier
305 Om det i tjänsten ingår ämne som motsvaras av två examensämnen, fordras minst en betygsenhet i vart- dera examens- ämnet.
De ämnen som in- går i tjänsten skall
anses svara mot examensämnen
i filosofisk exa- men med samma eller liknande be- nämningar eller, om sådan benäm- ning ej finns, av examensämnen enligt följande: Ämnen Examens- som in- ämnen går i
tjänsten
svenska nordiska språk och littera- turhis- toria med poetik
franska roman- ska språk
sam- stats- hälls- kun- kun- skap skap och natio- naleko- nomi
biologi botanik och zoo- logi
D. Behörig som lärare 002 Utbildningen ger inte behörighet till tjänster som omfattar endast ett eller två äm- nen på högstadiet
Tillvalskurs på mellanstadie- lärarlinjen i två av tjänstens tre ämnen och i tjänstens tredje ämne genomgång av
kurs(er) enligt
1 Tjänsteslag variant
3 4 5 Utbildningsväg, examen, m.m. Ämnesteoretiska Anmärkningar studier
2 Tjänsten avser huvudsakligen
högskoleförordningen (1977:263) som av linjenämnd förklarats likvärdiga med ut- bildning i ämnet på ämneslärar- linje eller utbildning i ämne(n) enligt vad som fordras för filo- sofie kandidatexamen eller filo- sofisk ämbetsexamen enligt äldre föreskrifter
Speciallärarutbildning som om- fattar 40 poäng
Tjänstgöringen får till högst en tredjedel avse un- dervisning på mellanstadiet och Specialundervis- ning.
Genomgång av sådan utbildning för tjänst som lärare 019 i grundsko- lan som omfattar 40 poäng
Tre ämnen på högstadiet, näm- ligen matematik och teknik samt fysik eller kemi Speciallärarutbildning som omfat-
tar 40 poäng
Speciallärarut- bildningen skall vara inriktad mot samma slags handikapp som tjänsten.
. 307 Special- lärare
Tjänst får inrättas endast vid de spe- cialpedagogiska resurscentren vid skolenheterna i Örebro (synska- dade elever) och Gnesta
Psykiskt utveck- lingsstörda elever som är syn- eller hörselskadade
A. Speciallärarlinjen för lärare med utvecklingsstörda elever med hörselhandikapp och/eller synhandikapp
B. Speciallärarlinjen för lärare med utvecklingsstörda, blinda elever
Övergångsbestämmelser till personalförordning för skolväsendet
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Genom förordningen upphävs - - - (Jämför förslaget till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga 6.)
3. Ett förordnande på en tjänst som lärare, vilket har utfärdats före denna förordnings ikraftträdande och som avser ett tjänsteslag eller en ämneskom- bination, som inte anges i förordningen, skall fortfarande gälla.
4. Övergångsvis finns även andra ordinarie tjänster som lärare än som anges i denna förordning. Sådana tjänster får inte längre inrättas eller återbesättas.
5. Den som den 30 juni 1987 innehar en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare i gymnasieskolan med förordnande tills vidare får behålla arvodestjänsten om mindre än fem år återstår till dess läraren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för läraren. Den som innehar en sådan arvodestjänst är skyldig att fullgöra specialfunk- tioner enligt denna förordning. Vikarie får inte förordnas på en arvodestjänst som huvudlärare eller institutionsföreståndare.
6. En lärare som under läsåret 1986/87 haft nedsättning av undervisnings- skyldigheten men som inte kan få sådan nedsättning enligt denna förordning får ändå medges nedsättning fram till pensionsavgången om mindre än fem år återstår till dess läraren uppnår nedre gränsen inom den pensioneringsperiod som gäller för läraren .
7. Den som vid denna förordnings ikraftträdande är förordnad som lärare vid skolväsendet i en kommun enligt förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun skall i stället erhålla förordnande som lärare vid komvux eller grundvux i kommunen.
8. För handläggning av ett ärende som påbörjats före denna förordnings ikraftträdande skall äldre föreskrifter tillämpas. Detsamma gälleri fråga om överklagande av beslut som har meddelats före denna förordnings ikraftträ- dande.
9. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften om inte annat följer av punkterna 4—8 ovan. 10. Utöver vad som följer av det föregående skall följande föreskrifter fortfarande gälla, nämligen
3. punkterna 27 och 33 i övergångsbestämmelserna till skolförordningen
(1971:235),
b. punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1973:417) om ändring i skolförordningen,
c. punkt 24 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1975:1185) om ändring i skolförordningen, d. punkt 3 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1982:694) om ändring i skolförordningen,
e. punkt 2 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1983:508) om ändring i skolförordningen,
f. punkterna 3—8 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1984:209) om ändring i skolförordningen, g. punkterna 3—6 i övergångsbestämmelserna till förordningen (1985z587) om ändring i skolförordningen.
2. Förslag till Grundskoleförordning
Härigenom föreskrivs följande.
1 kap. Inledande föreskrifter
l 5 I denna förordning meddelas föreskrifter om grundskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1962:319).
Föreskrifter som rör grundskolan finns även i läroplan och i andra författningar.
25 Om annat inte anges särskilt, avses i denna förordning med nedan angivna begrepp följande: Arbetsenhet Klasser i grundskolan för viss gemensam verksamhet Ferietid Den tid under ett redovisningsår då utbildning inte skall meddelas
Fria För eleverna obligatorisk verksamhet som inte är lektioner aktiviteter eller gemensam samling och som tillsammans med övrig verksamhet under skoldagen skall bilda en pedagogisk helhet
Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i visst ämne, ämnesgrupp eller tillvalskurs Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika ämnen och ämnesgrupper
Lektion En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas
Lärokurs Den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande
läroplan skall förekomma i grundskolan
Läsår 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då utbildning skall meddelas
Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år
Skoldagar De dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas
antingen i ett eller i flera skolhus som ligger nära varand- ra
Stadievecko- Det sammanlagda antalet veckotimmar i ett visst timmar ämne, ämnesgrupp eller tillval som förekommer på ett stadium i grundskolan
Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs
Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår
2 kap. Rätt till utbildning och skolplikt
1 & Skolstyrelsen i varje kommun skall se till att skolpliktiga barn som är kyrkobokförda i kommunen får föreskriven utbildning.
2 & Skolstyrelsen skall under vårterminen varje år skriva in barn som senast under kalenderåret blir skolpliktiga och som inte dessförinnan har skrivits in.
Den som har vårdnaden om ett barn som skall skrivas in, skall se till att barnet anmäls för inskrivning.
35 Skolstyrelsen beslutar om tid och sätt för inskrivning.
45 Om ett skolpliktigt barn deltar eller skall delta i utbildningen i grundskolan i en annan kommun än hemkommunen eller i någon annan skolform än grundskolan med staten, kommun eller landstingskommun som huvudman, skall huvudmannen snarast underrätta skolstyrelsen i barnets hemkommun
1. när intagning sker och vilken årskurs som barnet kommer att tillhöra,
2. vid början av varje läsår om vilken årskurs som barnet tillhör,
3. om barnet avbryter utbildningen innan skolplikten har fullgjorts,
4. när barnet har fullgjort sin skolplikt,
5. om barnet i betydande omfattning är frånvarande utan giltigt förfall,
6. om det annars finns särskild anledning. I 50 a & skollagen (1962. 319) föreskrivs uppgiftsskyldighet för huvudman för fristående skola.
3 kap. Samverkansorgan
(Se bilaga 11 till detta betänkande. Jämför även skolförfattnin'gsutrednin- gens betänkande (Ds U 1982z5) Konferenser i skolan samt demokratibered— ningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet.)
4 kap. Utbildningens organisation
Arbetsenheter, klasser och grupper
151 24 & skollagen (19621319) finns föreskrifter om årskurser och stadier.
2å Eleverna inom en skolenhet skall fördelas på klasser och grupper. Klasser skall sammanföras till arbetsenheter. Till en arbetsenhet kan föras två eller flera klasser i en årskurs, i flera årskurser på samma stadium eller i flera årskurser på olika stadier.
Schema
3å Inom varje rektorsområde skall för läsåret eller kortare tid schema fastställas. I schemat skall för varje årskurs, klass och grupp finnas uppgifter om skolarbetet under varje lektion i veckan samt om lärares namn.
Lärotider m.m. 4å Ett läsår skall omfatta minst 178 skoldagar.
5 & Läsåret skall fördelas på två terminer, en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni följande kalenderår. Skolstyrelsen skall besluta om dagar för terminernas början och slut.
6å Skolstyrelsen skall besluta hur lång skoldagen skall vara och när den tidigast får börja och senast får sluta.
7 & Skolstyrelsen får besluta att skoldagen vid ett rektorsområde eller en skolenhet skall utformas som samlad skoldag. Ett sådant beslut får begränsas till ett visst stadium eller en viss årskurs.
8 & Samlad skoldag innebär att eleverna genom särskilda åtgärder skall tas om hand under hela den tid som skoldagen omfattar enligt 6 &.
Vid utformningen av den samlade skoldagen skall, särskilt för elever på lågstadiet, eftersträvas att tiden i skolan för en och samma elev inte växlar mellan veckans dagar.
95 Skoldagar skall i regel vara helgfria måndagar—fredagar. Lovdagar och studiedagar enligt 12 och 13 åå är inte skoldagar.
10 & Länsskolnämnden får medge att, för en klass eller en grupp i årskurs 1 eller 2, antalet skoldagar i veckan skall begränsas till fyra.
115 Under skoldagen får samling anordnas, dock högst en timme i veckan.
125 Varje läsår skall eleverna ha tolv lovdagar.
13 5 För planering av verksamheten i skolan eller för fortbildning av lärare får skolarbetet ställas in upp till fem dagar varje läsår (studiedagar).
145 Huvuddelen av elevernas arbete skall utföras under skoldagen. Hemuppgifter får inte ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag.
Ledighet
15 5 Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.
16 & Skolstyrelsen får föreskriva att intyg om anledningen till frånvaro skall lämnas.
17 5 Skolstyrelsen får bevilja en elev ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får för en elev avse högst sex dagar under ett läsår. Om det finns särskilda skäl får dock längre ledighet beviljas.
Skolstyrelsen får även i i mindre omfattning befria en elev från vissa lektioner eller annat skolarbete, om det finns särskilda skäl.
Läroplan m.m.
18 å Läroplanen för grundskolan fastställs av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer.
Läroplanen omfattar följande huvudavsnitt, nämligen
1. mål och riktlinjer för skolans verksamhet,
2. timplaner,
3. föreskrifter för timplaner och
4. kursplaner. Dessutom ingår kommentarmaterial i läroplanen.
195 Inom varje rektorsområde skall det finnas en arbetsplan. Närmare föreskrifter om arbetsplanen finns i läroplanen.
205 Skolöverstyrelsen får i anslutning till vad som föreskrivs i läroplanen utfärda föreskrifter om stadieveckotimmars fördelning vid samundervisning av olika årskurser.
Läromedel
215 Skolstyrelsen skall se till att eleverna har tillgång till basläromedel, andra läromedel samt annan materiel som behövs för utbildningen.
225 Skolstyrelsen skall anta basläromedel.
Som basläromedel får antas endast sådana läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne och som statens institut för läromedelsinforma- tion har fastställt som basläromedel.
Uppflyttning m.m.
235 Vid slutet av varje läsår skall eleverna i årskurserna 1—8 flyttas till närmast högre årskurs. Om möjligt skall eleverna därvid behålla sina klasskamrater och lärare.
24 5 Elevvårdskonferensen får besluta att en elev inte skall flyttas, om detta med hänsyn till elevens allmänna utveckling och i övrigt är lämpligast för eleven.
25 5 Elevvårdskonferensen får besluta att under ett läsår flytta en elev till högre årskurs, om eleven har goda förutsättningar för att delta i utbildningen i den högre årskursen samt elevens vårdnadshavare medger det.
26 5 Skolstyrelsen får medge att en elev frivilligt går om en årskurs, om det inte medför utvidgning av skolorganisationen eller annan större olägenhet.
Bestämmande av betyg
275 Eleverna i årskurserna 8 och 9 skall ges betyg i slutet av varje termin.
Närmare föreskrifter om betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser finns i läroplanen.
285 Som betyg används någon av siffrorna 1—5. Högsta betyg är siffran 5.
295 Läraren i ämnet, ämnesgruppen eller tillvalskursen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor.
305 Om en elev har varit frånvarande från utbildningen en längre tid, får rektor besluta att betyg inte skall sättas.
31 5 Om ett ämne under en termin har haft så lågt timtal i en klass eller en arbetsenhet att det inte finns tillräckligt underlag för betygsättning, får rektor besluta att betyg inte skall sättas. Närmare föreskrifter härom meddelas av skolöverstyrelsen.
32 5 Varje betyg skall antecknas i betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen.
Utfärdande av betygshandling m.m.
335 För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalog sammanföras till ett terminsbetyg, om inte slutbetyg skall utfärdas. Terminsbetyg skall undertecknas av klassföreståndaren.
345 Slutbetyg skall utfärdas när skolplikten upphör eller vid den tidigare tidpunkt när eleven har fullgjort sin skolplikt. Även en elev som efter skolpliktens upphörande tillfredsställande har genomgått årskurs 9, skall erhålla slutbetyg. Slutbetyg skall innehålla uppgift om den högsta årskurs eleven genomgått samt om elevens senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillvalskurser. Slutbetyg skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.
355 Om en elev avgår från en kommuns grundskola utan att slutbetyg utfärdas, skall intyg om elevens avgång utfärdas. Intyget skall innehålla uppgift om
1. den årskurs från vilken eleven avgått,
2. tiden för avgången,
3. i fråga om elev på högstadiet, elevens tillvalskurs och kursval i ämnen med alternativa kurser enligt föreskrifter i läroplanen,
4. i förekommande fall senaste betyg i ämnen, ämnesgrupper och tillval.
Intyget skall undertecknas av rektor eller den rektor bestämmer.
36 5 Intyg om avgång skall sändas till skolstyrelsen för den skola där eleven skall fortsätta sin utbildning om detta är känt. Intyget skall också sändas till elevens vårdnadshavare.
37 5 Om betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller slutbetyg på grund av skrivfel eller liknande misstag har blivit oriktigt, får rektor besluta om rättelse.
I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller slutbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller slutbetyget makuleras. Anteckning skall göras i betygskatalogen.
Prövning
38 5 I grundskolan finns olika typer av prövning enligt följande:
Typ av pröv- Vem har rätt att Vad får pröv- Betygsättning ning pröva? ningen avse? Betygshandling 1. Flytt- Den som är elev Ett, två eller Betyg sätts ningspröv- i grundskolan tre ämnen i före- endast i ämne ning gående årskurs, i årskurs 8 dock inte fri- villigt ämne 2. Särskild A. Den som inte Hela lärokursen Betygsätts. prövning har genomgått i grundskolan Slutbetyg ut- grundskolan och färdas enligt inte är elev i 34 5 grundskolan B. Den som inte Ämne, ämnes- Betygsätts. har genomgått grupp eller till- Betygshandling grundskolan valskurs som in- utfärdas av går i grund- rektor eller skolans läro- den rektor kurs utser 3. Fyllnads- Den som erhål- Ämne, kurs i Betygsätts. prövning lit slutbetyg ämne, ämnesgrupp Betygshandling
från årskurs 9 i grundskolan
eller tillvalskurs som ingår i grundskolans lärokurs. Den som erhållit slutbetyg i sär- skild kurs får inte pröva i all- män kurs
utfärdas av rektor eller den rektor ut- ser
39 5 Ytterligare föreskrifter om särskild prövning och fyllnadsprövning får meddelas av skolöverstyrelsen.
Särskild föreskrift om undervisning i religionskunskap
40 5 Om en elev har befriats från undervisningen i religionskunskap och visar att han eller hon har deltagit i annan utbildning enligt 3 kap. 12 5 /Nya skollagen/, skall eleven i fråga om betygsättning, utfärdande av betyg och uppflyttning behandlas som om religionskunskap ingick i läroplanen.
5 kap. Elever med särskilda behov
Hemspråk
15 För en elev som har annat språk än svenska som sitt dagliga umgängesspråk i hemmet (hemspråk), skall utbildning i hemspråket anordnas om eleven önskar delta i sådan utbildning. Detsamma gäller studiehandledning på hemspråket i annat eller andra ämnen. Om en kommun inte kan anordna utbildningen eller studiehandledningen, får länsskolnämnden befria kommunen från denna skyldighet.
Svenska som andraspråk
25 Utbildning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för
1. elever som inte har svenska som hemspråk,
2. elever som har svenska som hemspråk och som har tagits in från skolor i utlandet.
Utbildning i svenska som andraspråk är obligatorisk för elever som behöver utbildningen.
Stödundervisning
35 Stödundervisning får anordnas för sådana elever som önskar ändra studieinriktning eller av annan orsak har behov av extra stöd i skolarbetet under en begränsad tid. Stödundervisning kan anordnas antingen i stället för utbildning enligt timplan eller som ett komplement till sådan utbildning.
Specialundervisning
45 Specialundervisning skall anordnas för elever som har behov av särskilt stöd. Specialundervisning skall i första hand anordnas inom den arbetsenhet eller klass som eleven tillhör.
55. Specialundervisning i särskild undervisningsgrupp får anordnas för
1. elever med påtagliga fysiska handikapp,
2. elever med uttalade sociala och känslomässiga störningar,
3. elever med andra uttalade skolsvårigheter. Skolstyrelsen skall besluta i fråga om en elevs uttagning till särskild undervisningsgrupp.
Särskild undervisning
65 Särskild undervisning för elever, som på grund av handikapp eller sjukdom inte kan delta i skolans verksamhet, skall i den mån det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i.
75 Särskild undervisning får meddelas en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det.
85 Om särskild undervisning anordnas på sjukhus eller motsvarande, får huvudmannen för inrättningen åta sig att gentemot den kommun där inrättningen finns svara för undervisningen.
95 Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om elevens vårdnads- havare medger det.
10 5 Frågor om särskild undervisning skall prövas av elevvårdskonferensen.
Anpassad studiegång
11 5 Om en elev inte kan få utbildning som i rimlig grad är anpassad efter elevens intressen och anlag, får skolstyrelsen besluta att anpassad studiegång skall anordnas för eleven.
Skolöverstyrelsen skall meddela närmare föreskrifter om anpassad studie-
gång.
6 kap. Överklagande
1 5 Skolstyrelsens beslut att en elev skall undervisasi särskild undervisnings- grupp enligt 5 kap. 5 5 får överklagas genom besvär hos skolöverstyrel- sen.
Skolöverstyrelsens beslut får inte överklagas. 25 Beslut som rektor eller annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Detsamma gäller beslut som elevvårdskon- ferensen har meddelat enligt denna förordning.
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Genom förordningen upphävs — — — (Jämför förslaget till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga 6.)
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
3. Förslag till Gymnasieskolförordning
Härigenom föreskrivs följande. 1 kap. Inledande föreskrifter
] 5 I denna förordning meddelas föreskrifter om gymnasieskolan utöver vad som föreskrivs i skollagen (1962z319).
Föreskrifter som rör gymnasieskolan finns även i läroplan och i andra författningar.
25 Om annat inte anges särskilt, avses i denna förordning med nedan angivna begrepp följande: Ferietid Den tid under ett redovisningsår då utbildning inte skall meddelas Grupp Elever som tillfälligt undervisas gemensamt exempelvis i
visst ämne, ämnesgrupp eller tillvalskurs
Klass Elever som regelmässigt undervisas gemensamt i olika ämnen och ämnesgrupper
Lektion En tidsenhet om 40 minuter under vilken undervisning meddelas. Självstudietimmar som läggs ut enligt timplan likställs med lektion
Lärokurs Den utbildning och annan verksamhet som enligt gällande läroplan skall förekomma på en viss studieväg i gymnasie- skolan
Läsår 40 veckor (280 dagar) av ett redovisningsår då utbildning
skall meddelas
Redovisningsår Tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år
Skoldagar De dagar under ett läsår under vilka utbildning skall äga rum Skolenhet En organisatorisk gemenskap av elever som undervisas
antingen i ett eller i flera skolhus söm ligger nära varand- ra
Studieväg Varje linje, kurs, gren eller variant
Skolstyrelse Skolstyrelse i primärkommun eller utbildningsnämnd i landstingskommun
Veckotimme En lektion i veckan i en årskurs, eller för studieväg som är kortare än en årskurs, en lektion i veckan på studievägen Årskurs Den lärokurs eller del därav, som skall genomgås under ett läsår eller under 40 veckor (280 dagar) av två på varandra följande redovisningsår
35 Utbildningen i gymnasieskolan organiseras i tre huvudformer, nämli- gen
1. linjer enligt bilagan till denna förordning,
2. kurser,
3. gymnasial lärlingsutbildning.
4 5 Utbildningen hänförs till någon av följande sex sektorer, nämligen 1. humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn)
. vård—, social- och konsumtionssektor (VSK-sektorn) . ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn) . teknisk—naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn) . teknisk-industriell sektor (TI-sektorn) . jordbruks- och skogsbrukssektor (IST-sektorn)
&!!!th
5 5 Skolöverstyrelsen skall besluta vilka skolenheter med gymnasieskola som skall finnas.
Föreskrifter om vilka studievägar en gymnasieskola skall omfatta finns i förordningen (1984:618) om elevplatser i gymnasieskolan.
2 kap. Samverkansorgan
(Se bilaga 11 till detta betänkande. Jämför även skolförfattningsutredning- ens betänkande (Ds U 198225) Konferenser i skolan samt demokratibered- ningens betänkande (SOU 1985:30) Skola för delaktighet.)
3 kap. Rätt till utbildning på studievägar, m.m.
Behörighet
1 5 Behörig att tas in på grundskoleanknuten studieväg när utbildningen startar är den som har genomgått obligatorisk skolgång eller har motsvaran- de kunskaper. Den som har skilts från vidare studier i gymnasieskdan enligt 4 kap. 42 å tredje stycket anses behörig att åter tas in endast om han eller hon bedöms kunna tillgodogöra sig utbildningen på den sökta studievägen. För andra studievägar meddelas behörighetsvillkor särskilt.
2 5 Även den som väntas bli behörig innan en utbildning startar får söka till utbildningen. Behörigheten skall ha uppnåtts senast när slutligt beslut om intagning fattas.
En sökande har rätt att genomgå inträdesprövning för att styrka sin behörighet.
35 Om en elev på en linje eller kurs som inte är slutförd vill övergå till en annan linje eller kurs när denna startar likställs han eller hon med den som vill påbörja utbildningen.
4 5 Behörig att tas in på en studieväg vid senare tidpunkt än när utbildningen startar är den som
1. 'klasskonferensen bedömer ha nödvändiga kunskaper och färdigheter eller
2. efter flyttning kyrkobokförs inom elevområdet för samma studieväg vid annan gymnasieskola, om inte särskilda skäl föranleder annat.
Behörighet för högre årskurs eller studieperiod
55 Om en elev har de kunskaper och färdigheter som behövs, är eleven behörig att välja den studieväg i högre årskurs eller studieperiod som han önskar. Om denna studieväg inte finns eller plats inte kan beredas vid den gymnasieskola där han eller hon är elev, har eleven rätt att genomgå studievägen vid en annan gymnasieskola om plats kan beredas och eleven tillhör elevområdet. Behörigheten prövas av klasskonferensen.
Urval
65 Av förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan framgår hur urval skall ske bland behöriga sökande när en sådan studieväg startar.
Intagningsförfarande
7 5 Intagning av elever till skilda studievägar samordnas i
1. en kommuns gymnasieskola,
2. flera kommuners gymnasieskola efter beslut av länsskolnämnden eller av skolöverstyrelsen då frågan berör mer än ett län och länsskolnämnderna inte är ense,
3. Stockholms kommun och vissa närliggande kommuner enligt föreskrif- ter som regeringen meddelar.
8 5 Länsskolnämnden utser ledamöter och suppleanter i intagningsnämnden för högst tre år. Länsskolnämnden utser en av ledamöterna till ordförande och en till vice ordförande.
95 Intagningsnämnden är beslutför, när ordföranden och minst hälften av övriga ledamöter är närvarande. Som nämndens beslut gäller den mening som de flesta enar sig om. Vid lika röstetal har ordföranden utslagsröst.
105 I fråga om sådan utbildning på grundskoleanknutna studievägar som startar en hösttermin gäller följande. Efter ansökningsförfarande i början av vårterminen närmast före utbild- ningens start skall ett preliminärt beslut om intagning fattas. Hösttermins- betyget från årskurs 9 i grundskolan skall därvid vara urvalsgrund för sökande som tillhör grupp A enligt förordningen (1984:624) om intagning till grundskoleanknutna studievägar i gymnasieskolan. Slutligt beslut om intagning skall såvitt möjligt fattas före den 1 juli.
Förlängd undervisning
11 5 Den, som på en studieväg i gymnasieskolan har följt mindre studiekurs, har rätt till utbildning (förlängd undervisning) i varje ämne i vilket han eller hon varit befriad från utbildning i enlighet med vad som föreskrivs i läroplan. Den förlängda undervisningen skall äga rum inom fyra år efter avslutad utbildning på studievägen.
Förlängd undervisning får förläggas till gymnasieskolan, om detta inte medför att skolorganisationen måste utvidgas. Regeringen meddelar särskilt föreskrifter om förlängd undervisning i andra fall.
A vgång
125 Om en elev vill avgå från gymnasieskolan utan att ha slutfört lärokurs, skall detta anmälas till skolan. Vårdnadshavares samtycke fordras för avgången. Om en elev inte inställer sig eller anmäler giltigt förfall inom tre dagar efter uppropet, skall eleven anses ha avgått från gymnasieskolan.
4 kap. Utbildningens organisation på studievägar
Allmänna grunder
15 Utbildningen på gymnasieskolans linjer omfattar två, tre eller fyra årskurser enligt bilagan till denna förordning. Utbildningen på gymnasieskolans kurser omfattar en eller flera årskurser eller endast en del av en årskurs.
2 5 Linjer och kurser kan delas upp på två eller flera grenar. Flera varianter kan finnas på en linje eller en kurs. På motsvarande sätt kan flera varianter finnas på en gren av en linje eller en kurs.
Elevantal
35 Utbildningen på en viss studieväg, i ett visst ämne eller enligt en viss lärokurs får starta om antalet elever är lägst åtta.
45 Om elevantalet under utbildningens gång sjunker under åtta, skall utbildningen i en påbörjad årskurs alltid slutföras. Utbildning som därefter återstår får slutföras dels på studieväg för vilken högsta tillåtna elevantal i en klass är 16, dels på studieväg på vilken elever från skilda årskurser har sammanförts till en klass. Länsskolnämnden får dock besluta att endast en mindre del av den återstående utbildningen skall slutföras.
5 5 Om det finns synnerliga skäl, får länsskolnämnden medge att utbildning på en viss studieväg startar eller slutförs även om antalet elever understiger vad som följer av 3 eller 4 5.
Klasser och grupper
65 Eleverna skall fördelas på klasser och grupper.
7 5 En klass får omfatta upp till 30 elever om annat inte föreskrivs i läroplanen.
8 5 En grupp får omfatta upp till 30 elever. Dock får en grupp för utbildningi arbetsteknik inte omfatta fler än 16 elever.
9 5 Om det finns särskilda skäl, får länsskolnämnden medge att en klass eller en grupp omfattar fler elever än som föreskrivsi 7 eller 8 5 eller i läroplanen.
Schema
105 Inom varje rektorsområde skall för läsåret eller kortare tid schema fastställas. I schemat skall för varje årskurs, klass och grupp finnas uppgifter om skolarbetet under varje lektion i veckan samt om lärares namn. Inom ett rektorsområde skall det också fastställas en plan för eleVernas prov och andra särskilda arbeten.
Lärotider 11 5 Ett läsår skall omfatta minst 178 skoldagar. 12 5 Läsåret skall fördelas på två terminer, en hösttermin och en vårtermin. Läsåret skall börja i augusti och sluta senast i juni följande kalenderår. Skolstyrelsen skall besluta när terminerna börjar och slutar.
135 Praktik får anordnas under ferietid i den mån det anges i läropla— nen.
145 [En skoldag får för eleverna omfatta högst åtta lektioner. I samband med frivillig undervisning får antalet lektioner under en skoldag vara högre än åtta. Detsamma gäller om särskilda skäl föreligger.
15 5 Skolstyrelsen skall besluta hur lång skoldagen skall vara samt när den tidigast får börja och senast får sluta.
165 För utbildning och praktik som är förlagd till arbetsställe utanför gymnasieskolan får skoldagen anpassas till de tider som gäller på arbetsstäl- let.
175 Utöver lektioner får det under skoldagen anordnas gemensamma samlingar enligt föreskrifter i läroplanen.
18 5 Skoldagar skall i regel vara helgfria måndagar - fredagar. Lovdagar och studiedagar enligt 19 och 20 55 är inte skoldagar.
195 Varje läsår skall eleverna ha tolv lovdagar.
20 5 För planering av verksamheten i skolan eller för fortbildning av lärare får skolarbetet ställas in upp till fem skoldagar varje läsår (studiedagar).
21 5 Huvuddelen av elevernas arbete skall utföras under skoldagen. Hemuppgifter får inte ges till dag efter söndag, helgdag eller hel lovdag.
Ledighet
22 5 Om en elev på grund av sjukdom eller av annan orsak inte kan delta i skolans verksamhet under skoldagen skall detta snarast anmälas till skolan.
23 5 Skolstyrelsen får föreskriva att eleverna skall lämna skriftlig försäkran på heder och samvete om anledningen till frånvaro.
24 5 Skolstyrelsen får bevilja en elev ledighet för enskilda angelägenheter. Sådan ledighet får för en elev avse högst sex dagar under ett läsår. Om det finns särskilda skäl får dock längre ledighet beviljas.
Skolstyrelsen får även i mindre omfattning befria en elev från vissa lektioner eller annat skolarbete, om det finns särskilda skäl.
Läroplan
255. Läroplan för gymnasieskolan fastställs av regeringen eller den myndig- het som regeringen bestämmer. Läroplanen omfattar föreskrifter om
1. mål och riktlinjer samt allmänna anvisningar för skolans verksam- het,
2. timplaner och kursplaner, 3. allmänna bestämmelser till timplanerna och kursplanerna. Dessutom ingår kommentarmaterial i läroplanen.
26 5 Utbildning i arbetsteknik får helt eller delvis förläggas till arbetsställe utanför gymnasieskolan.
Enligt föreskrifter i läroplanen skall sådan utbildning på vissa studievägar anordnas som inbyggd utbildning. För andra studievägar får skolstyrelsen besluta om och i vad mån utbildningen skall anordnas som inbyggd utbildning.
275 I utbildningen får ingå att arbeten utförs på beställning eller för försäljning.
Läromedel
285 Skolstyrelsen skall anta basläromedel. Som basläromedel får antas endast sådana läromedel som täcker väsentliga delar av ett ämne och som statens institut för läromedelsinforma- tion har fastställt som basläromedel.
Betygsättning
29 5 Eleverna skall i regel ges betyg i slutet av varje termin samt när de avgår från gymnasieskolan.
Närmare föreskrifter om betyg i ämnen och ämnesgrupper samt i vilka fall betyg inte skall sättas finns i läroplanen.
305 Som betyg används någon av siffrorna 1—5. Högsta betyg är siffran 5.
I praktikämnen inom gymnasieskolans vårdutbildningar används dock som betyg uttrycken Godkänd eller Underkänd.
31 5 Läraren i ämnet eller ämnesgruppen sätter betyget. Om betyget är beroende av två eller flera lärares bedömning och lärarna inte kan enas, skall betyget sättas av rektor.
325. Rektor får besluta att betyg inte skall sättas i följande fall, nämligen
1. om eleven inte uppfyller kraven på godtagbart yrkeskunnande och betygsättningen gäller ämne som avser yrkeskunnande i inskränkt mening,
2. om eleven på grund av långvarig frånvaro, försummelse, handikapp eller annan särskild omständighet inte har uppnått de kunskaper och färdigheter, som utbildningen i ämnet är avsedd att ge.
Innan rektor fattar beslut enligt första stycket, får rektor anordna prov med eleven.
335 Betyg skall avse den del av en årskurs som eleven genomgått. När ett ämne avslutas, skall betyget avse hela kursen i ämnet. Avgår en elev från gymnasieskolan utan att ha slutfört kursen i ämnet, skall betyget avse den del av kursen som eleven har genomgått.
Utfärdande av betygshandling m.m.
345 Varje betyg skall antecknas i betygskatalog. Beslut att inte sätta betyg för en elev skall också antecknas i betygskatalogen.
355 För varje elev skall de betyg som har antecknats i betygskatalogen sammanföras till ett terminsbetyg eller avgångsbetyg när sådant skall utfärdas. I terminsbetyget skall också anges studieväg samt om eleven deltagit i utbildning i sådant ämne i vilket betyg inte skall sättas. Terminsbetyg skall undertecknas av klassföreståndaren.
36 5 Avgångsbetyg skall utfärdas när en elev avgår från gymnasieskolan eller övergår till annan gymnasieskola.
En elev som har slutfört årskurs 3 på fyraårig teknisk linje har rätt att på begäran få avgångsbetyg, även om eleven inte avgår från gymnasiesko- lan.
375. Avgångsbetyg skall innehålla uppgifter om
1. den studieväg och årskurs som eleven senast tillhört,
2. om eleven slutfört lärokursen eller årskursen,
3. om eleven följt fullständig, utökad eller mindre studiekurs,
4. de betyg i ämnen och ämnesgrupper som eleven fått vid avgången,
5. i fråga om ämne som avslutats tidigare termin, det betyg eleven senast fått,
6. obligatorisk praktik och annan obligatorisk utbildning enligt äropla- nen,
7. om eleven deltagit i utbildning i sådant ämne i vilket betyg inte skall bestämmas,
8. betyg som eleven erhållit vid särskild prövning i vissa fall,
9. betyg i ett ämne som eleven fått efter genomgång av gymnasieskslkurs i kommunal eller statlig vuxenutbildning om ämnet ingår i lärokursen på den studieväg i gymnasieskolan som eleven tillhör vid avgången.
Avgångsbetyg skall undertecknas av rektor och tillställas eleven.
385 Föreskrifter om utfärdande av nytt avgångsbetyg finns i läroplanen.
39 5 Om betyg som tagits in i betygskatalog, terminsbetyg eller avgångsbe— tyg på grund av skrivfel eller liknande misstag har blivit oriktigt, får rektor besluta om rättelse.
I sådana fall skall nytt terminsbetyg eller avgångsbetyg utfärdas. Om det är möjligt skall det felaktiga terminsbetyget eller avgångsbetyget makuleras. Anteckning skall göras i betygskatalogen.
40 5 Rektor får uppdra åt annan arbetstagare att underteckna avgångsbetyg enligt 37 5 andra stycket.
Uppflyttning
415 Klasskonferensen skall vid slutet av en årskurs pröva frågan om elevernas fortsatta skolgång.
425 De elever som antas kunna tillgodogöra sig utbildningen i närmast högre årskurs skall flyttas upp med fullständig studiekurs. Elever som har påtagliga studiesvårigheter kan på vissa studievägar flyttas upp med mindre studiekurs. Närmare föreskrifter härom finns i 5 kap. ochi läroplanen. Om en elev inte kan flyttas upp med fullständig eller mindre studiekurs skall eleven kvarsättas. Om eleven två gånger har genomgått samma årskurs på en och samma studieväg skall eleven dock skiljas från vidare studier, om inte särskilda skäl föranleder annat.
43 5 Klasskonferensen får medge att en elev under ett läsår flyttas upp med fullständig studiekurs till högre årskurs om eleven har goda förutsättningar att följa utbildningen.
Prövning
445 I gymnasieskolan finns olika typer av prövning enligt följande:
Typ av prövning Vem har rätt att pröva?
A. Elev som uppflyttats med mindre studie- kurs, kvarsatts eller skilts från vidare studier
B. Elev som önskar på- börja studier i högre årskurs eller motsvaran- de än som följer av elevens tidigare studie-
gång. A. Den som inte har genomgått gymnasieskolan
1. Flyttnings- prövning
2. Särskild prövning
B. Alla
3. Fyllnads- prövning
Den som slut- fört lärokurs
i gymnasie- skolan
Vad får pröv- ningen avse?
Betygsättning Betygshandling
Ämne eller ämnen Betygsätts
som klasskonfe-
rensen bestämmer
Hel årskurs
Ämne eller kurs i ämne, dock inte om ämnet eller kursen kan ingå i lärokurs som den prövan- de genomgått
Betygsätts. Avgångsbetyg enligt 36 5 utfärdas
Betygsätts. Betygshandling utfärdas av rektor eller den rektor utser
Ämne eller ämnen Betygsätts.
som lärokursen kan omfatta
Betygshandling utfärdas av rektor eller den rektor ut- ser
Särskild föreskrift om undervisning i religionskunskap
455 Om en elev har befriats från undervisningen i religionskunskap och visar att han eller hon har deltagit i annan utbildning enligt 3 kap. 12 5 /Nya skollagen/, skall eleven i fråga om intagning, betygsättning, utfärdande av
betyg och uppflyttning behandlas som om religionskunskap ingick i läroplanen.
5 kap. Elever med särskilda behov Hemspråk
15 För en elev som har annat språk än svenska som sitt dagliga umgängesspråk i hemmet (hemspråk) skall utbildningi hemspråket anordnas om eleven önskar deltai sådan utbildning. Detsamma gäller studiehandled- ning på hemspråket i annat eller andra ämnen. Om en kommun inte kan anordna utbildningen eller studiehandledningen, får länsskolnämnden befria kommunen från denna skyldighet.
Svenska som andraspråk
2 5 För en elev som inte har svenska som hemspråk får, om det behövs och eleven önskar det, utbildning i svenska som andraspråk anordnas i utbyte mot utbildning enligt läroplanen.
Stödundervisning
35 För sådana elever som har svårt att tillgodogöra sig den vanliga utbildningen enligt läroplanen får Stödundervisning anordnas jämsides med den vanliga utbildningen.
Specialundervisning
45 För sådana elever som på grund av handikapp har svårt att följa den vanliga utbildningen enligt läroplanen får Specialundervisning anordnas antingen jämsides med den vanliga utbildningen (samordnad Specialunder- visning) eller i särskild undervisningsgrupp (specialklass).
55 Specialklass får anordnas enligt'följande:
Klassens art Elevantal Elevantal Därutöver för en för två en klass klass klasser för varje
påbörjat
Hörselklass 5— 8 9—14 7-tal Synklass 5—10 11—16 8-tal Klass för rörelsehindrade 7—12 13-48 9-tal Klass för intellektuellt utvecklings-7—13 14—27 14-tal hämmade
Om särskilda skäl föreligger får länsskolnämnden medge att specialklass anordnas eller behålls vid lägre elevantal än som anges i första stycket.
Mindre studiekurs
65 Om en elev på studieväg där det enligt läroplanen kan förekomma mindre studieväg har påtagliga studiesvårigheter, får klasskonferensen befria eleven från att delta i utbildningen i ett eller flera obligatoriska ämnen på studievägen (mindre studiekurs).
75 Den som i gymnasieskolan har följt mindre studiekurs har rätt till utbildning i det eller de ämnen som inte ingått i utbildningen på den studieväg som eleven följt. Utbildningen skall anordnas i gymnasieskolan eller, om det är lämpligare, inom kommunal vuxenutbildning.
Förnyad genomgång av högsta årskursen
85 Klasskonferensen får medge en elev att helt eller delvis gå om högsta årskursen på sådan studieväg som omfattar minst två årskurser. Medgivande får ges endast om det på grund av sjukdom eller andra särskilda skäl är lämpligast för eleven. Förnyad genomgång av högsta årskursen skall ske i omedelbar anslutning till första genomgången av årskursen, om inte särskilda skäl finns för avvikelse.
Särskild undervisning
9 5 Särskild undervisning får anordnas för elever som på grund av handikapp eller långvarig sjukdom inte kan delta i skolans verksamhet under minst tre veckor. För en elev, som på grund av sjukdom tvingas till upprepad kortvarig frånvaro, får särskild undervisning anordnas även om en frånvaroperiod är kortare än tre veckor.
Särskild undervisning skall i den mån det är möjligt motsvara den utbildning eleven inte kan delta i.
105 Särskild undervisning får meddelas en elev endast om läkare som ansvarar för elevens vård medger det.
115 Särskild undervisning får anordnas på sjukhus eller liknande inrätt- ning. Särskild undervisning får anordnas i elevens hem om eleven och elevens vårdnadshavare medger det.
125 Särskild undervisning får meddelas enskilt eller i grupp. Undervisning som meddelas enskilt bör omfatta fem veckotimmar.
Undervisning i grupp bör omfatta åtta veckotimmar för två elever och ytterligare tre veckotimmar för varje ytterligare elev i gruppen.
Individanpassad studiekurs
13 5 Om det finns synnerliga skäl, såsom om en elev på grund av handikapp har påtagliga svårigheter att delta i viss verksamhet, får länsskolnämnden medge undantag från vad som enligt föreskrifter gäller för studievägen. Länsskolnämnden kan därvid besluta att eleven trots undantaget skall anses ha fullständig studiekurs.
6 kap. Gymnasial lärlingsutbildning
15 Föreskrifter om gymnasial lärlingsutbildning finns i förordningen (1984:622) om gymnasial lärlingsutbildning.
7 kap. Övriga föreskrifter Disciplinära åtgärder
1 5 Om en elevs uppförande kan antas inverka skadligt på andra elever eller om det finns andra särskilda skäl får skolstyrelsen avstänga eleven från utbildningen helt eller delvis. Beslut om avstängning skall tidsbegränsas och får inte avse längre tid än tre terminer utöver den termin under vilken beslutet meddelas.
Om eleven står under åtal för brottslig gärning, får eleven avstängas på grund av gärningen endast om han eller hon erkänt denna eller fällts till ansvar genom dom, som har vunnit laga kraft.
2 5 Ifråga om elev i inbyggd utbildning gäller utöver vad som föreskrivs i 1 5 att det företag eller den institution som tillhandahåller utbildningen får vidta disciplinära åtgärder mot eleven i enlighet med vad som föreskrivs i kollektivavtal.
Sådant kollektivavtal skall på arbetstagarsidan ha slutits eller godkänts av organisation, vilken är att anse som central arbetstagarorganisation enligt lagen (1976:580) om medbestämmande i arbetslivet. Företaget eller insti- tutionen får tillämpa avtalet på en elev som får utbildning som avses i avtalet, även om eleven inte är medlem i någon avtalsslutande arbetstagarorganisa— tion. Detta gäller dock inte en elev som omfattas av annat tillämpligt kollektivavtal.
3 5 Skolstyrelsen får förordna att beslut om avstängning skall följas utan hinder av att beslutet inte har vunnit laga kraft.
Bemyndiganden m.m.
4 5 Med stöd av 55 å fjärde stycket skollagen (1962:319) bemyndigas skolöverstyrelsen att beträffande gymnasieskolan meddela föreskrifter enligt följande:
1. vilka kurser som får anordnas i gymnasieskolan,
2. tidpunkter och former för ansökan om undantag från föreskrifter om elevantal i klasser och grupper,
3. uppgifter till skolöverstyrelsen eller länsskolnämnden om elevantal, klassfördelning och gruppfördelning,
4. sammanföring till klasser av elever från skilda årskurser på en studieväg, när samundervisning kan ske enligt läroplanen,
5. för viss studieväg avvikelse från föreskrifter om läsårets förläggning och utbildningens början enligt 4 kap. 12 5,
6. fastställande av delar av läroplanen, nämligen a. timplaner för specialkurser, b. kursplaner för specialkurser, c. föreskrifter för timplaner och kursplaner, d. ramar för timplaner och kursplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser,
e. kommentarmaterial,
7. anordnande av försöksverksamhet av annat slag än som anges i läroplanen samt fastställande av timplaner och kursplaner för sådan försöksverksamhet,
8. Stödundervisning och Specialundervisning,
9. avgångsbetyg, 10. betygsättning annat än terminsvis, 11. föreskrifter om frivilliga ämnen enligt läroplanen, 12. om särskild prövning och fyllnadsprövning,
13. i fråga om gymnasieskolan föreskrifter om behörighet, intagnings- nämnd, intagningsförfarande, inträdesprövning, urval och byte av studie- vag.
55 Skolstyrelsen bemyndigas att fastställa timplaner och kursplaner för lokalt arbetsmarknadsanknutna kurser inom de ramar som skolöverstyrelsen har beslutat enligt 4 5 6 d.
Överklagande av beslut
6 5 Skolstyrelsens beslut om avstängning av en elev enligt 1 5 får överklagas hos kammarrätten genom besvär.
75 Beslut som rektor eller annan arbetstagare har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas. Beslut som klasskonferensen har meddelat enligt denna förordning får inte överklagas.
8 5 Enligt 5 kap. 12 5 tredje stycket lNya skollagen] får intagningsnänn dens beslut inte överklagas.
Bilaga Förteckning över linjer i gymnasieskolan
Humanistisk-samhällsvetenskaplig sektor (HS-sektorn) . treårig humanistisk linje (H) . treårig samhällsvetenskaplig linje (5)
. tvåårig social linje (So) . tvåårig musik—linje (Mu) . tvåårig estetisk-praktisk linje (Ep)
MÄNNb—l
Vård-, social- och konsumtionssektor (VSK-sektorn) 1. tvåårig vårdlinje (Vd)
2. tvåårig social servicelinje (Ss)
3. tvåårig konsumtionslinje (Ko)
Ekonomisk-merkantil sektor (EM-sektorn)
1. treårig ekonomisk linje (E)
2. tvåårig ekonomisk linje (Ek)
3. tvåårig distributions- och kontorslinje (Dk)
Teknisk-naturvetenskaplig sektor (TN-sektorn)
1. fyraårig teknisk linje (T)
2. treårig naturvetenskaplig linje (N)
3. tvåårig teknisk linje (Te)
4. tvåårig drift- och underhållsteknisk linje (Du)
Teknisk-industriell sektor (TI—sektorn)
. tvåårig beklädnadsteknisk linje (Be) . tvåårig bygg- och anläggningsteknisk linje (Ba) . tvåårig el-teleteknisk linje (Et) . tvåårig fordonsteknisk linje (Fo) . tvåårig livsmedelsteknisk linje (Li) . tvåårig processteknisk linje (Pr) . tvåårig träteknisk linje (Tr) . tvåårig verkstadsteknisk linje (Ve)
OONIONUIAWN—A
Jordbruks- och skogsbrukssektor (JST—sektorn) 1. tvåårig jordbrukslinje (Jo)
2. tvåårig skogsbrukslinje (Sb)
3. tvåårig trädgårdslinje (Td)
Övergångsbestämmelser till gymnasieskolförordningen
1. Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
2. Genom förordningen upphävs — —— (Jämför förslaget till förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m.m. Se även bilaga 6.)
3. Om det i en lag eller i en författning som har beslutats av regeringen hänvisas till en föreskrift som har ersatts genom en föreskrift i denna förordning tillämpas i stället den nya föreskriften.
4. Utöver vad som följer av det föregående skall följande föreskrifter fortfarande gälla, nämligen a. punkt 6 i övergångsbestämmelserna till skolförordningen (1971:235), b. övergångsbestämmelserna till förordningen (1982:41) om ändring i skolförordningen.
4. Förslag till Förordning om beräkning av omfattningen av skolväsendet m.m.
Härigenom föreskrivs följande.
För varje redovisningsår skall omfattningen av en kommuns eller en landstingskommuns skolväsende och högskoleutbildning beräknas till det antal poäng som följer av nedanstående tabell.
Med redovisningsår avses tiden från och med den 1 juli till och med den 30 juni följande år.
Skolform Beräkningsgrund Antal poäng Grundskolan varje basresurs enligt för- 1,5 ordningen (1978:345) om statsbidrag till driftkost- nader för grundskolan, m.m.
varje fullt 13-tal vecko- 0,5 timmar i form av Stödunder- visning i svenska för elever som har annat språk än svenska som modersmål, studiehandledning på hem- språk och hemspråksunder- visning, allt enligt före- skrifter av regeringen eller, enligt regeringens be- myndigande, av skolöverstyrelsen
Gymnasieskolan varje påbörjat 30-tal av det 1,5 sammanlagda antalet elever inom varje årskurs 1 en skol- enhet på följande linjer, näm- ligen tvåårig distributions- och kontorslinje, tvåårig drift- och underhållsteknisk linje, tvåårig ekonomisk linje, tvåårig social linje, tvåårig teknisk linje, treårig ekonomisk linje, treårig humanistisk linje,
Skolform
Komvux och statens skolor för vuxna
Beräkningsgrund
treårig naturvetenskaplig linje, treårig samhällsvetenskaplig linje samt fyraårig teknisk linje
varje påbörjat 16-tal av det sammanlagda antalet elever på annan linje i en skolenhet
varje klass av kurs som om- fattar ett helt läsår
varje klass av annan kurs som . omfattar minst en termin under
redovisningsåret
varje påbörjat 20-tal kursveckor av andra kurser vid en skolenhet
varje påbörjat 800-tal lektioner i fråga om skolenhet till vilken sådan praktik i skolverkstad på fyraårig teknisk linje är för- lagd som avses i bestämmelser i timplanen
varje påbörjat 5-tal elever i gymnasial lärlingsutbildning, dock att om en årskurs omfattar delar av två på . varandra följande redovis- ningsår beräknas för vart och ett av redovisnings- åren för
varje linje varje klass av kurs
varje påbörjat 900-tal lektioner eller timmar för studiehandledning samt för studie- och yrkesorientering vid komvux, varvid en lektion eller timme i yrkesorienteran- de ämnen skall räknas som 1,5 lektion eller timme
Antal poäng
1,5
1,5
1,0
1,0
1,5
0,5
0,75 0,75
1,5
Skolform
Grundvux
Annan skola inom skol- väsendet
Elevhem
Kommunal hög- skoleutbildning utanför vård- området
Beräkningsgrund
varje påbörjat 800-tal lek- tioner eller timmar för studie- handledning samt studie- och yrkesorientering
varje klass av särskola som förlagts till lokaler vilka ingår i skolanläggning för grundskolan eller gymnasie- skolan
i annat fall tillämpas den beräkningsgrund som enligt ovan gäller för närmast jämförlig utbildning
varje elevhem
varje studerandegrupp som avses i 24 kap. 4 5 hög- skoleförordningen (1977:263) och vars utbildning omfattar ett läsår enligt 2 kap. 1-5 55 samma förordning
varje annan studerandegrupp, vars utbildning omfattar minst en termin under redovisnings- året
varje påbörjat 20-tal kurs- veckor av sådana kurser som under redovisningsåret omfattar mindre än en termin
Denna förordning träder i kraft den 1 juli 1987.
Antal poäng 1,5
1,0 motsvarande antal, dvs. 0,5, 0,75, 1,0 eller 1,5
1,0
1,5
1,0
1,0
5. Förslag till Förordning om upphävande av vissa författningar rörande skolväsendet m. m.
Härigenom föreskrivs att följande författningar, i den mån de fortfarande gäller, skall upphöra att gälla den 30 juni 1987, nämligen
1.
10.
11.
12.
13.
14.
15.
kungl. brevet den 12 maj 1955 med särskilda bestämmelser om tjänstgöringsskyldigheten för vissa rektorer rn. fl. med riksdagsman- nauppdrag, . kungl. brevet den 5 juni 1963 med reglemente rörande skolledare och
lärare vid skogsbrukets yrkesskolor, . kungl. brevet den 28 juni 1963 med övergångsbestämmelser till 10 kap.
21—23 55 skolstadgan,
. kungl. brevet den 28 juni 1963 beträffande tillämpningen av 10 kap. 23 å
skolstadgan i fråga om läroämnet samhällskunskap,
. ämbetsskrivelsen den 8 november 1963 angående undantagande av vissa
lantbruks- och hushållsskolor från överinseende av regional Skolstyrelse m. m.,
. kungl. brevet (1963z687) med särskilda bestämmelser om skolledare och
lärare vid landstingskommunala yrkesskolor m. m., . ämbetsskrivelsen den 22 november 1963 angående undantagande av
vissa yrkesskolor på lantbrukets område från överinseende av regional Skolstyrelse m. m., . ämbetsskrivelsen den 21 februari 1964 om benämning av vissa skolan-
läggningar,
. ämbetsskrivelsen den 23 oktober 1964 om dispens angående behörighet
till vissa lärartjänster, ämbetsskrivelsen den 29 januari 1965 om behörighet efter genomgång av viss allmän yrkespedagogisk kurs, ämbetsskrivelsen den 26 mars 1965 om behörighet till tjänst som lärare i vårdyrken, ämbetsskrivelsen den 30 juni 1965 om behörighet efter genomgång av extra lärarkurs för examinerade ekonomiföreståndare, ämbetsskrivelsen den 10 december 1965 om utbildning av lärare vid omskolningsverksamheten, kungl. brevet den 27 januari 1966 med bestämmelser om tjänstetillsätt- ning m. m. för vissa lärare vid försvaret, ämbetsskrivelsen den 13 maj 1966 med behörighetsvillkor för vissa lärare i läroämnen,
16.
17.
18.
19.
20.
21.
22.
23.
24.
25.
26.
27.
28.
29.
30.
31. 32.
33.—
34.
35.
36.
37.
ämbetsskrivelsen den 16 juni 1966 om behörighet som speciallärare efter genomgång av Ericastiftelsens läkepedagogiska institut, kungl. brevet den 29 juni 1966 angående vissa föreskrifter rörande icke-pedagogisk personal vid gymnasierna, kungl. brevet den 9 december 1966 angående bestämmelser rörande skyldighet för vissa ordinarie lärare att utöva tjänst vid kommunalt /gymnasium/ rn. m., ämbetsskrivelsen den 31 mars 1967 om tillgodoräkning av tjänstgöring som assistentlärare, cirkuläret den 6 september 1967 om rätt att i vissa fall ur skolkzntors- tjänst avskilja däri ingående lärartjänst, kungl. brevet den 16 februari 1968 angående prövning av frågor om återbetalning av äldre statsbidrag till skolbyggnader och lärarbostä- der, ämbetsskrivelsen den 15 mars 1968 angående avveckling av vissa skolformer inom vuxenutbildningen, ämbetsskrivelsen den 11 juli 1968 om behörighet för vissa tecknzngslä- rare att söka och inneha ordinarie och extra ordinarie tjänst som lärare i teckning, ämbetsskrivelsen den 29 november 1968 om behörighet för ämneslära- rinna till adjunktstjänst, ämbetsskrivelsen den 11 april 1969 om viss befrielse från praktisk- pedagogisk utbildning för lärare i klassiska språk, ämbetsskrivelsen den 10 juli 1969 om nedsättning av undervisningsskyl- digheten för arvodesanställd studierektor vid privatskola med gymnasi- um, . ämbetsskrivelsen den 24 juli 1969 om behörighet till ordinarie tjänst som speciallärare m. m., ämbetsskrivelsen den 28 "augusti 1969 angående kostnader för vissa samlingsannonser i Post- och Inrikes Tidningar, ämbetsskrivelsen den 21 november 1969 om avbrytande av tillsättnings- förfarandet beträffande vissa tjänster inom skolväsendet, ämbetsskrivelsen den 29 juni 1970 om särskild utbildning av lärare i musik,
ämbetsskrivelsen den 19 mars 1971 med bestämmelser om lirare vid skola som byter huvudman med anledning av gymnasieskolans genom- förande m. m., ämbetsskrivelsen den 23 april 1971 med bestämmelser om särskild utbildning av lärare i teckning, ämbetsskrivelsen den 18 juni 1971 med bestämmelser om skolledare och lärare i gymnasieskolan, såvitt denna ersätter lantbruksskola, lanthus- hållsskola eller skogsbruksskola,
ämbetsskrivelsen den 30 juni 1971 angående förande på övergårgsstat av tjänsten som byrådirektör vid länsskolnämnden i Gotlands län rn. m. , ämbetsskrivelsen den 30 juni 1971 med behörighetsvillkor för tjänst i vilken ämnet stenografi ingår, kungl. brevet den 30 juni 1971 om statsbidrag till driftkostrader för utbildning på tvåårig jordbrukslinje inom gymnasieskolan m.m.,
38. ämbetsskrivelsen den 21 januari 1972 angående lokaliseringen av utbildningen inom jordbruk och trädgårdsnäring i gymnasieskolan, 39. ämbetsskrivelsen den 7 april 1972 med bestämmelser om frivillig undervisning i intrumentalmusik m. fl. ämnen i gymnasieskolan, 40. ämbetsskrivelsen den 21 april 1972 om särskild utbildning av lärare i musik vid lärarhögskolorna under budgetåret 1972/73 m. m., 41. ämbetsskrivelsen den 5 maj 1972 om anordnande av kompletteringskurs för lärare i särskolans träningsskola, 42. ämbetsskrivelsen den 7 juni 1972 om särskild utbildning av lärare i teckning, 43. ämbetsskrivelsen den 29 september 1972 om ersättning till viss personal vid skolor för skogsbrukets yrkesutbildning för resor mellan bostad och tjänsteställe, 44. ämbetsskrivelsen den 25 maj 1973 om särskild pedagogisk kurs för nu verksamma lärare inom handel och kontor, 45. ämbetsskrivelsen den 20 juni 1973 om befrielse från avgift vid särskild prövning, - 46. ämbetsskrivelsen den 29 juni 1973 om särskild kurs för behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan, 47. ämbetsskrivelsen den 20 december 1973 om kompletterande utbildning för vissa vävlärare i syfte att ge behörighet till lärartjänst i textilslöjd vid grundskolan, 48. ämbetsskrivelsen den 31 maj 1974 om resurser för samordnad special- undervisning i gymnasieskolan m. m., 49. ämbetsskrivelsen den 28 juni 1974 med bestämmelser om ledningen av gymnasieskolenheter med utbildning för jordbruk, skogsbruk och trädgårdsnäring m.m., 50. ämbetsskrivelsen den 30 augusti 1974 om elevområde för sjukgym- nastutbildningen i Göteborg, 51. ämbetsskrivelsen den 13 december 1974 angående försöksverksamhet med övergång från specialkurs till linje i vissa kommuner, 52. förordningen (1975:337) om tjänster som lärare vid skolväsendet i kommun, 53. förordningen den 18 december 1975 om vidtagande av särskilda åtgärder rörande vissa lärare med avvecklingstjänster vid grundskolan,
54. beslutet den 23 juni 1976 om utseende av elevrepresentanter m. m. i styrelsen för försvarets gymnasieskola,
55. förordningen (SÖ—FS 1977:19) om försöksverksamhet med transport- teknisk utbildning, 56. förordningen (SÖ—FS 1977:69) om försöksverksamhet med övergång från specialkurs till verkstadsteknisk linje i Strömstads kommun, 57. förordningen den 12 maj 1977 om anställning av lärare med ordinarie tjänst i merkantila ämnen vid gymnasieskolan på extra ordinarie tjänst som adjunkt, 58. förordningen (SÖ—FS 1978:113) om försök med särskild läroplan på helklassisk variant i gymnasieskolan i vissa kommuner, 59. beslutet (SÖ—FS 1979262) med bestämmelser om åtgärder för att främja ungdomars utbildning i gymnasieskolan, m. m., 60. förordningen (SÖ—FS 1979:73) om försöksverksamhet på vårdlinjen,
61.
62.
63.
64.
65.
66.
67. 68.
69.
70.
71.
72.
73.
74.
75.
76.
förordningen (SÖ—FS 1979:75) om försöksverksamhet med tvåårig social servicelinje i gymnasieskolan, förordningen (SÖ—FS 1979:151) om omplacering av skolledare inom gymnasieskolan, förordningen (SÖ—FS 1980:34) om behörighet efter genomgången avkortad praktisk-pedagogisk utbildning, förordningen (SÖ—FS 1980:67) om lärares undervisning i specialkurs i mätteknik, förordningen (SÖ—FS 1980:161) om anställningsförhållanden för viss personal med anledning av awecklingen av den gymnasiala utbildningen inom försvaret, förordningen (SÖ—FS 1981:150) om försöksverksamhet med grundsko- lekurser på invandrarspråk, förordningen (SÖ—FS 1982:189) om tillsynslärare i grundskolan. förordningen (SÖ—FS 1982:305) om tillsättning av vissa lärare m. m. i nybildade kommuner, förordningen (SÖ—FS 1983:126) med vissa föreskrifter om behörighets- förklaring till tjänster som lärare vid grundskolan och gymnasiesko- lan, förordningen (SÖ—FS 1983:127) med vissa bestämmelser om lärare som är förordnade på särskilda extra ordinarie lärartjänster och bristtjän- ster, förordningen (SÖ—FS 1983:141) om nedläggning av vissa specialkurser i gymnasieskolan, förordningen (SÖ—FS 1983:169) om vissa påbyggnadsutbildningar inom gymnasieskola och kommunal vuxenutbildning, förordningen (SÖ—FS 1984:64) om speciallärare vid den gymnasiala utbildningen för döva och gravt hörselskadade i Örebro, förordningen (SÖ—FS 1984:87) om undervisningsskyldighet för skolle- dare i grundskolan m. m., förordningen (SÖ—FS 1985:45) om antalet skolledare och biträdande skolledare i grundskolan och gymnasieskolan vid sjunkande poängtal, förordningen (SÖ—FS 1985:52) om tidsbegränsning av förordnanden på tjänster som skolledare och biträdande skolledare m. fl. i grundskolan, gymnasieskolan och kommunal vuxenutbildning, m.m.
Statens offentliga utredningar 1986
Kronologisk förteckning
PPPFPP'PPN
. Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rätts- bildningen. JU. En treårig yrkesutbildning — riktlinjer. U. En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. U. Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. Bo. Bostädskommitténs slutbetänkande. Del 1. Bo Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. Bo. Militära skyddsområden. Fö. Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. Fi. Ny lönegarantilag. A. Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författnings— förslag. U.
Statens offentliga utredningar 1986
Systematisk förteckning
Justitiedepartementet
Översyn av rättegångsbalken 2. Högsta domstolen och rättsbild- ningen. [1]
Försvardepartementet Militära skyddsområden. [7]
Finansdepartementet Soliditet och skälighet i försäkringsverksamheten. [8]
Utbildningsdepartementet
En treårig yrkesutbildning — riktlinjer. [2] En treårig yrkesutbildning - beskrivningar, förslag. [3] Enklare skolförfattningar. Del 1. Sammanfattning, författning. förslag. [10]
Arbetsmarknadsdepartementet Ny Iönegarantilag. [9]
Bostadsdepartementet
Bostadskommitténs slutbetänkande. Sammanfattning. [4] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 1. [5] Bostadskommitténs slutbetänkande. Del 2. [6]
% KUNGL. BIBL.!
STOPVHI'H M
Anm. Siffrorna inom klammer betecknar utredningens nummer i den kronologiska förteckningen.
' ll'llll
MV] ' m [ er ' ISBN 91-38-09F189-5 ,
Allmänna Förlaget ISSN 0375-250x4