Biobränslen för framtiden : slutbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2014

am

ar

.SQJTBETÄñKANDEAV nloskANâsätékomwMlssn

98%

M v, ,n ro.

sou 1992;90

ma;

9a

Statens offentliga utredningar

ww

@

Jordbruksdepartementet

Biobränslen för

framtiden

slutbetänkande

av Qiobränslekommissionen

Stockholm 1992

SOU och Ds kan köpas från Allmänna Förlaget, som också på uppdrag av regeringskansliets förvaltningskontor ombesöxjer remissutsändningar av dessa publikationer. T

Adress Allmänna Förlaget

Kundtjänst

106 47 Stockholm

Tel 08739 96 30

Telefax 087 39 95 48

Publikationema kan också köpas i Inforrnationsbokhandeln, Malmtorgsgatan Stockholm.

Fotograf omslagsbilden Björn Winsnes TIOFOTO AB

ISBN 91-38-13162-5 NORSTEDTS TRYCKERI AB Stockholm 1992 ISSN 0375-250x

Till statsrådet och chefen för

Jordbruksdepartementet

Genom beslut den 14 februari 1991 bemyndigade regeringen dåvarande chefen för Industridepartementet, statsrådet Molin, tillkalla kommisatt en

sion för att analysera de långsiktiga för ökad

förutsättningarna en

kommersiell användning biobränslen samt lämna förslag till för

av åtgärder

att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Med stöd detta bemyndigande av tillsattes Biobränslekommissionen i april 1991. Kommissionen har i november 1991 avgivit delbetänkandet El från biobränslen SOU 199193. Vi överlämnar härmed vårt slutbetänkande Biobränslen för framtiden SOU 199290. Till betänkandet hör bilagedel SOU 199291. en separat I arbetet med slutbetänkandet har ledamöter deltagit generaldireksom

tören Rolf Annerberg, ordförande, förutvarande riksdagsledamoten Barbro

Andersson s samt riksdagsledamöterna Jan Fransson s, Ivar Franzén

c

och Gudrun Norberg fp.

Som sakkunniga har medverkat direktören Osvald

Andreasson,

energichefen Roger Bergström, ombudsmannen Margot Berkefelt,

utvecklingschefen Birgit Bodlund, Lars Dahlgren, verkställande

agronomen direktören Harald Haegermark, förbundssekreteraren Claes

Hellgren,

utvecklingschefen Sven Hogfors, ekonomen Jan-Erik Moreau, vice verkställande direktören Jan Strömblad och docenten Lars Tegnér.

Som experter har medverkat departementssekreteraren Åke

Axenbom,

avdelningsdirektören Leif Bernergård, civiljägmästaren Stefan Bucht,

professorn Hilmar Holmen, jägmästaren Jan Häckner, departements-

sekreteraren Göran Lagerstedt, departementssekreteraren

Thomas

Levander, civilingenjören Harald Ljung, departementssekreteraren

Christina Tuvelind och departementssekreteraren Claes Åkesson.

sekreterare är kanslirådet Jan Thyberg. Biträdande Kommissionens Annika Helker Lundström och

sekreterare är departementssekreteraren

civilingenjören Eva Ström.

Till betänkandet fogas särskilda yttranden Osvald Andreasson, Roger av Bodlund och Harald Haegermark, Lars Dahlgren och

Bergström, Birgit

Claes och Jan-Erik Moreau, Jan Häckner, Göran

Sven Hogfors, Hellgren

Lagerstedt samt Christina Tuvelind.

Stockholm i september 1992

Rolf Annerberg

Barbro Andersson Jan Fransson

Ivar Franzén Gudrun Norberg

Jan Thyberg

Annika Helker Lundström

Eva Ström

O

Innehall

Sid

Sammanfattning

1 Inledning

1.1¶Uppdraget

29 1 Genomförandet 31 1.3 Avgränsningar och definitioner 33 1.3.1 Drivmedel omfattas inte 33 1.3.2 Småskalig eldning omfattas inte 34 1.3.3 Vad är biobränslen 34 1.3.4 Torv 37 1.3.5 Avfall 39 1.3.6 Internationell utblick 42 1.3.7 Uppläggningen betänkandet av 47

Biobränslena i energipolitiken 50

Tidigare statligt stöd 50

1¶Inledning 50

2.1.2 Det inledande skedet 1975-1980 53 2.1.3 Oljeersättningen och 1981 års 56

riktlinjer

2.1.4¶Investeringsprogrammen 1982-1984 57

2.1.5 Omställningen energi-

av systemet 1985-1987 59 2.1.6 Beslutet

om kärnkraftsavvecklingens

start 61 2.1.7 Beskattningen inhemska bränslen 63 av 2.1.8 Resultat stödpolitiken 65 av

2.2¶Energiöverenskommelscn

2.2.1¶Inledning 69

2.2.2¶Riktlinjer för energipolitiken 70

2.2.3 Kraftvärmebeskattning och biobränslestöd 72

Skatter och andra stymedel 75

Inledning 75

Skatter och avgifter 75 3.2. 1 Mervärdeskatt 75 3 .2.2 Punktskatter 76

3.2.3¶Avdrag för elproduktion 80

3.2.4 Den s.k. Visbydomen 82

3.2.5¶Fjärrvärmeleveranser till industrin 84

3.2.6 Nedsättning för viss industri 85

3.3¶Investeringsstöd 87

3.3.1¶Stöd till kraftvärmeproduktion med

biobränslen 87

3.3.2¶Jordbrukspolitiska stöd 88

3.3.3¶Nytt stöd till förnybar energi 89

m.m. 3.4 Administrativa styrmedel 89

3.4.1¶Kommunal energiplanering 89

3.4.2¶Miljöskyddslagstiftningen 90

3.4.3¶Fastbränslelagen 91

3.4.4¶Naturresurslagen 92

3.4.5¶Träñberlagen 93

3.4.6¶Renhållningslagen 93

Den nuvarande marknaden 95

Översikt 95

Produktion 97 4.2.1 Skogens bränslen 97 4.2.2 Jordbrukets bränslen 102 4.2.3 Torv 104 4.2.4 Avfall 105

4.3¶Användning 107

4.3.1¶Skogsindustrin 107

4.3.2 Övrig industri 110

4.3.3¶Värme- och kraftvärmeproduktion 111

4.3.4 Övrigt 115 4.4 Kostnader och prisbildning 116 4.4.1 Skogens bränslen 116 4.4.2 Jordbrukets bränslen 117 4.4.3 Torv 118 4.4.4 Avfall 119

Konkurrensförhållanden för biobränslen 121

Inledning 121

Värmeproduktion 124

5.2.1 Allmänna förutsättningar 124 5.2.2 Kommunal fjärrvärme 124 5.2.3 Mindre nät och panncentraler 127 5.2.4 Massa- och pappersindustrin 129

5.2.5¶Sågverksindustrin 132

5.2.6 Övrig industri 134 5.2.7 Biobränslenas konkurrenskraft inom

värmeproduktionen 136

5.3¶Kraftvärmeproduktion 136

5.3.1 Allmänna förutsättningar 136 5.3.2 Beräkning av kostnader för kraftvärme 138 5.3.3 Driften befintliga kraftvärmeverk 143

av 5.3.4 Lönsamheten för kraftvärmeverk 145

nya 5.3.5 Biobränslenas konkurrenskraft inom 147

kraftvärmeproduktionen

Resursbasen 150

Inledning 150

Skogens bränslen 152

6.2.1¶Bakgrund 152

6.2.2 Ekologiska restriktioner 152

6.2.3¶Virkesuttag 153

6.2.4¶Skogsindustrins utveckling 155

6.2.5¶Uttag av avverkningsrester 156

6.2.6 Industriella biprodukter och lutar 160 6.2.7 Övriga bränslen från skogen 160 6.2.8 Ekonomiska begränsningar 161

6.2.9¶Sammanfattning 162

6.3 Jordbrukets bränslen 163 6.3.1 Halm 163

6.3.2¶Energiskog och energigräs 164

6.3.3¶Sammanlagd produktionspotential inom

jordbruket 166

6.4 Torv 167 6.5 Avfall 168 6.5. 1 Hushållsavfall 168 6.5.3 Industriavfall 169

6.6 Importerade biobränslen 170 6.6. 1 Bakgrund 170

6.6.2¶Importpotential 171

6.7¶Sammanfattning 174

Miljö 176 Inledning 176 Bränsleproduktion 176

7.2.1 Skogens bränslen 176 7.2.2 Jordbrukets bränslen 182 7.2.3 Torv 185

7.3¶Transport och lagring 188

7.3.1 Bränsleuttag, skörd och transporter 188 7.3.2 Lagring 188

7.4¶Emissioner vid förbränning och förgasning av

biobränslen 189

7.4. 1 Inledning 189

7.4.2¶Tillståndsprövning 190

7.4.3 Kväveoxider 190 7.4.4 Svaveloxider 192 7.4.5 Stoft 194 7.4.6 Metaller 195 7.4.7 Kolväten och kolmonoxid 196 7.4.8 Förbränning sorterade avfallsfraktioner 197

av 7.4.9 Koldioxid och andra växthusgaser 199

7.4.10¶Totala utsläpp från hel biobränslekedja 203

en

7.5¶Restprodukthantering 205

7.5.1¶Inledning 205

7.5.2 Mängd och sammansättning av biobränsle-

askor 206 7.5.3 Omhändertagande biobränsleaskor 208

av

7.6¶Arbetsmiljö 210

7.6. 1 Bränsleuttag 210

7.6.2¶Förbränningsanläggningen 211

7.6.3¶Askhantering 211

Teknik och teknisk utveckling 213

Bränsleproduktion 213

8.1.1 Skogens bränslen 213 8.1.2 Jordbrukets bränslen 217 8.1.3 Torv 222 8.1.4 Avfall 224

8.2¶Förädling, transporter och lagring

8.2.1¶Förädling 227

8.2.2¶Transporter 229

8.2.3 Lagring 232

8.3¶Omvandling

8.3.1¶Inledning 234

8.3.2¶Förbränningsteknik 235

8.3.3¶Förgasningsteknik 237

8.3.4 Teknik för konvertering till biobränslen i 240

befintliga pannor

8.3.5¶Värmeproduktion 24 l

8.3.6 El- och 242

kraftvärmeproduktion

8.4¶Restprodukthantering 245

8.4.1¶Deponering 245

8.4.2 Biobränsleaska på skogsmark 245

8.4.3¶Rötrest växtnäring på jordbruksmark 247

som 8.5 Möjligheter att öka biobränslenas konkurrenskraft genom

teknisk utveckling 247

8.5.1¶Inledning 247

8.5.2¶Bränsleproduktion 248

10 Biobränslenas konkurrenskraft för elproduktion 2000 269 efter år 269

10.1¶Inledning

El- och påverkan 270

10.2 bränsleprisemas

10.2.1¶Konkurrenskraften år 2000 270

10.2.2¶Konkurrenskraft under perioden 2000-2010 273

10.2.3 el- och bränsleprisutveckling 275

Långsammare

storlek 277

l0.2.4 Fjärrvärmenätens

teknik för från biobränslen 279

10.3¶Ny elproduktion

Industriell 28 l

10.4 mottrycksproduktion

10.5¶Kondensproduktion

11 Marknadspotential

11.1¶Inledning

11.2¶NUTEKs energirapport

290 11.3 SIMS-studien 91 292

11.4¶Värmeverksföreningens Prognos

kraftvärmestudie 296 11.5 KraftsamlVVFzs.

Vattenfalls Bioenergiprojekt 298

11.6 Procedum-studien 302 11.7 Naturvårdsverkets analys 303 11.8

och aspekter 304

12¶Sysselsättning regionala

12.1¶Inledning förutsättningar 307

12.2¶Regionala

Övre Norrland 307 12.2.1 12.2.2 Nedre Norrland, Dalarna och Värmland 307 308

12.2.3¶Mälar-Hjälmare-området

Götaland Skåne 308 l2.2.4 utom 12.2.5 Skåne 309 vid två exempel 309 12.3 Effekter antagna 309

12.3.1¶Inledning Ökad i kommunala energiverk 310

12.3.1 användning

12.3.2 Ökad användning i mindre och medelstora värmecentraler 312 313

12.4¶Sammanfattning

13 Samhällsekonomiska förstudier 315

13.1¶Inledning 315

13.2¶Motiv för marknadsingripanden 316

13.3¶Värderingen miljöeffekter 317

av 13.4 Slutsatser förstudierna 319 av

14 överväganden och förslag 321

14.1¶Utgångsläget 321

14. 1.1 Uppdraget 321

14. 1.2 Omläggningen energibeskattningen 322

av 14.2 Det ökade omvärldsberoendet 325 l4.2.1 Den internationella integrationen 325

l4.2.2 Klimatfrågan 327

14.2.3 Anknytningen till EG 329 14.2.4 Förändringar på elmarknaden 331

14.3¶Bioenergimarknaden möjligheter och begränsningar 332

l4.3.1 Nuvarande marknad 332 l4.3.2 Konkurrenskraft och marknadspotential 334 14.3.3 Resursbas 342

l4.3.4 Miljöpåverkan 347

14.3.5 Sammanfattande bedömning 348 14.4 Teknisk utveckling 350 14.4. 1 Inledning 350 14.4.2 Teknik för el- och kraftvärmeproduktion 351

14.4.3¶Övrig bioenergiteknik 353

14.5¶Bioenergin inom värmeproduktionen 355

14.5.1 De kommunala üärrvärmesystemen 355

14.5.2¶Mindre värmeanläggningar 355

14.6¶Bioenergin inom kraftvärmeproduktionen 359 14.6. 1 Utgångsläget 359

14.6.2¶Energiöverenskommelsen 360

14.6.3¶Ändrade Skatteregler för vissa

kraftvärmeverk 362 14.6.4 Diskussion 363 14.7 Åtgärder för att främja användningen biobränslen 367 av 14.7.1 Behovet åtgärder 367 av 14.7.2 Motiven för åtgärder 368 14.7.3 Nuvarande miljö- och klimatpolitiska

styrmedel 369

14.7.4¶Miljöavgiftsutredningens förslag

om

styrmedel 371

med biobränslen 374

14.8¶Styrmedel för elproduktion

vid valet 374 l4.8.1 Kriterier av styrmedel

modeller för 376

14.8.2¶Några styrmedel

och förslag 386

14.8.3¶Bedömning

388 14.9 Konsekvenser av förslagen

förslagen 388 14.9.l Sammanfattning av

14.9.2¶Effekter på elproduktionssystemet

effekter 394

14.9.3¶Statsfmansiella

Särskilda yttranden av

397 Osvald Andreasson - 401

Roger Bergström

- Birgit Bodlund och Harald Haegermark - 406

Lars Dahlgren och Sven Hogfors

- 408 Claes Hellgren och Jan-Erik Moreau - 411 Jan Häckner - 414

Göran Lagerstedt

- 416 Christina Tuvelind -

Bilagor

direktiv 417 1 Biobränslekommissionens

423 2 Deltagare i referensgrupper

koldioxidskatt 427

3¶EGs förslag energi- och

om

Bilagor i separat volym SOU 199291

Bilaga 1 Importerade biobränslen

Vattenfall Energisystem AB

Bilaga 2 Bioenergins miljö- och hälsoeffekter Vattenfall Energisystem AB

Bilaga 3 Potential för produktion värme och med

av biobränsle

Projekt Bioenergi, Vattenfall AB

Bilaga 4 Emissioner från torveldning

Miljökonsultema i Studsvik AB

Bilaga 5 Samhällsekonomiska aspekter på bioenergins

konkurrenskraft Thomas Sterner, Universitetet i Göteborg

Bilaga 6 Energikonsumtionens sociala kostnad

Lars Hultkrantz, Universitetet i Umeå

Bilaga 7 Marknadsförutsättningar för biobränslen

SIMS, Sveriges lantbruksuniversitet

Bilaga 8 Biobränslens sysselsättningseffekter

SIMS, Sveriges lantbruksuniversitet

Bilaga 9 Kraftvärmens konkurrenskraft vid eldning biobränslen

av respektive fossila bränslen

Peter Margen, Margen-Consult AB

Bilaga 10 Koldioxidskatt på bränslen för elproduktion

-

modellberäkningar

NUTEK

Sammanfattning

Bakgrund

Grunden för Biobränslekommissionens arbete är den s.k. energiöverenskommelsen i januari 1991. Syftet med överenskommelsen att skapa

var en

långsiktigt hållbar grund för energipolitiken. Tidpunkten för kärnkraftsav-

vecklingens start och takten i dess genomförande gjordes avhängig av

resultaten av elhushållningen, tillförseln av från miljöacceptabel

kraftproduktion och möjligheterna att behålla internationellt konkurrenskraf-

tiga elpriser.

I överenskommelsen ingick att en biobränslekommission skulle tillkallas

för att analysera de långsiktiga förutsättningarna för en ökad kommersiell

användning av biobränslen samt lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. En prioriterad uppgift för kommissionen var

att redovisa förslag om samordning och förstärkning av utvecklingsinsatser-

na för biobränslen, med särskild inriktning på teknik för produktion el.

av För sådana insatser under en femårsperiod avsattes ett belopp av 625 miljoner kronor.

I november 1991 lade Biobränslekommissionen fram förslag om riktlinjer för användningen av dessa medel för utvecklingsinsatser i delbetänkandet El från biobränslen SOU 199193. Förslaget innebar att merparten av resurserna skulle användas för stöd till demonstration av teknik för

elproduktion, i första hand i kraftvärmetillämpningar.

Kommissionen föreslog att stödgivningen skulle handhas särskild

av en

pro gramstyrelse knuten till Närings- och teknikutvecklingsverket NUTEK,

som svarar för övrigt statligt stöd till utveckling biobränsleteknik.

av NUTEK svarar också för det stöd till investeringar i anläggningar för

kraftvärmeproduktion med biobränslen som infördes år 1991. För

investeringsstödet gäller en medelsram av 1 miljard kronor under fem år.

På grundval kommissionens förslag infördes det nya utvecklingsstödet

av den l juli 1992. Stödet gäller under femårsperioden 199293-199697 inom medelsram 625 miljoner kronor.

en av

Arbetets inriktning

I slutbetänkandet redovisar Biobränslekommissionen resultatet av sitt arbete

i övrigt. Detta arbete har syftat till att klargöra möjligheterna till ökad

användning biobränslen för produktion av och värme. Den potentiella

av marknaden har analyserats i olika tidsperspektiv. Kommissionen har också

sökt att klarlägga hindren för ökad biobränsleanvändning. Särskild

uppmärksamhet har ägnats åt resursbasen, möjliga miljömässiga och

ekologiska restriktioner samt den tekniska utvecklingen.

Kommissionens uppdrag omfattar biobränslen i form av trädbränslen

-inklusive massaindustrins avlutar och energigrödor samt vissa sorterade

avfallsfraktioner. Också torv har behandlats, eftersom torven kan ses som

en förnybar energiresurs.

Kommissionen har inte behandlat frågor om användning av biobränslen för framställning drivmedel för transporter, t.ex. etanol. Inte heller

av behandlas den småskaliga användningen av ved m.m. i småhus. Arbetet har alltså inriktats främst på biobränslen för kommersiell produktion av och värme inom industrin, de kommunala fjärrvärmesystemen och andra

anläggningar för gemensam uppvärmning i tätorter.

Det internationella perspektivet

När stöd till biobränslen infördes i Sverige mot slutet av 1970-talet var det framför allt deras egenskap av inhemsk energiresurs som utgjorde motiv

för stödet. I dag framstår emellertid klimatfrågan huvudmotivet. Till

som skillnad från de fossila bränslena biobränslena inget nettoutsläpp

ger av koldioxid till atmosfären vid förbränning och bidrar alltså inte till den s.k. växthuseffekten. Klimatfrågan är till sin natur global.

Även i övrigt kommissionen att det tidigare nationella perspektivet

anser

på biobränslefrågorna måste vidgas. Det förekommer redan nu import av

biobränslen till Sverige, och importen väntas öka. Sverige kommer

genom EES-avtalet att i praktiken infogas i EGs inre marknad, och ett eventuellt senare svenskt medlemskap i EG kan komma att ställa krav bl.a. på

en

harmonisering med EG på den indirekta beskattningens område.

En annan

aspekt av internationaliseringen är utvecklingen mot en europeisk

elmarknad präglad ökad konkurrens och ökad handel över gränserna.

av

En faktor av stor betydelse för den svenska biobränslemarknaden är

EGs politik i klimatfrågan. Det föreligger ett förslag från EG-kommis-

nu

sionen om en strategi för att begränsa koldioxidutsläppen och förbättra

energihushållningen. I strategin ingår bl.a. införandet av en kombinerad

energi- och koldioxidskatt på bl.a. fossila bränslen. Skatten skall omfatta också bränslen för elproduktion. Avsikten är att skatten skall införas från år 1993 och att den skall stiga successivt till år 2000. Tidpunkten för införandet har dock gjorts avhängig att andra OECD-länder vidtar

av

liknande åtgärder.

Energibeskattning och konkurrenskraft

Det finns stora skillnader i fråga konkurrenskraft inom

om biobränslenas

olika användningsområden. Detta berorâfrämst Sedan på skattesystemet.

koldioxidskatten på fossila bränslen infördes den l januari 1991 ett

som komplement till den allmänna energiskatten har de obeskattade biobränslena goda förutsättningar att konkurrera på områden där båda skatterna har fullt

genomslag.

Detta gäller t.ex. vid produktion av värme för bostäder Genom

m.m.

den nyligen beslutade omläggningen av energibeskattningen kommer

dessutom koldioxidskatten på fossila bränslen inom denna sektor att öka från 25 örekg koldioxid till 32 örekg från den 1 januari 1993. För industrisektorn minskas koldioxidskatten till 8 örekg, och den allmänna

energiskatten slopas helt. Samtidigt avvecklas emellertid de nedsättnings-

regler hittills har gällt för viss energiintensiv industri.

som

Bränslen för elproduktion är regler om skatteavdrag i praktiken

genom befriade från både allmän energiskatt och koldioxidskatt, eftersom beskattas i konsumtionsledet. Också vid samproduktion och värme i

av kraftvärmeverk, inklusive industriella mottrycksanläggningar, är bränsle

hänförs till elproduktionen befriat från skatt. För bränsle som hänförs som till värmeproduktionen erläggs koldioxidskatt sedan den 1 juli 1991

men

inte allmän energiskatt.

Förutom biobränslen är också torv och avfall befriade från allmän energiskatt och koldioxidskatt. Torv belastas dock, liksom olja och kol, med svavelskatt.

Kommissionen utgår i sina analyser biobränslenas konkurrenskraft

av

från de energiskatter gäller efter skatteomläggningen den 1 januari

som 1993.

Marknadspotential

Tillförseln biobränslen, torv och avfall till den svenska energimarknaden

av beräknas för närvarande uppgå till 70 TWh året, vilket är ca 14 %

ca om

den totala tillförseln. Skogsindustrins internanvändning svarar för ca av 45 TWh. Av återstoden är det 10 TWh omsätts på kommersiell

ca som en marknad. Därav 6 TWh trädbränslen, främst skogsflis, och resten

är ca torv. Kommunernas värmeverk är den helt dominerande köparen.

Inom räknar kommissionen med att den nuvarande

skogsindustrin

internanvändningen biobränslen kommer i huvudsak oförändrad.

av att vara Inom industrin i övrigt kommer det efter skatteomläggningen inte att finnas

någon marknad för biobränslen.

Biobränslenas konkurrenskraft är nu god i stora värmeproducerande

anläggningar, t.ex. i de kommunala fjärrvärmesystemens värmepannor. I

mindre värmepannor för uppvärmning av bostäder m.m. finns det fortfarande betydande praktiska hinder för ökad användning biobränslen.

av

Kommissionen har ägnat särskilt intresse åt biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärmesektorn. Det förekommer en viss utbyggnad

av

kraftvärmeanläggningar med möjlighet att använda biobränslen. Detta gäller

trots att de fossila bränslena inom denna sektor har en relativt gynnsam beskattning och trots att lönsamheten vid utbyggnad av kraftvärme för närvarande generellt sett är svag, beroende främst på ett lågt elpris. I

nästan samtliga fall torde det statliga investeringsbidraget på 4 000 krkW

eleffekt till biobränslekraftvärme ha utgjort en förutsättning för projekten.

Kommissionen har sökt att bedöma biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärmesektorn efter sekelskiftet då det kommer att behövas betydande

tillskott av elproduktionskapacitet. Vid antaganden real prishöjning

om en på fossila bränslen med 3 % om året och en successiv anpassning av den

svenska elpriserna till den högre europeiska prisnivån kommer biobränsle-

kraftvärme att kunna konkurrera med de bästa alternativen, som t.ex.

kraftvärme med naturgasdrivna kombicykelanläggningar. En långsammare

prishöjning på fossila bränslen skulle dock innebära försämrad konkurrenskraft för biobränslekraftvärmen.

Kommissionen har analyserat också inverkan på biobränslenas konkurrenskraft av ny teknik, särskilt tekniken för förgasning med kombicykel som för närvarande utvecklas i Sverige och Finland.

En annan viktig faktor är framtida förändringar i beskattningen av

bränslen som en följd av den europeiska integrationen. En generell energi-

och koldioxidskatt på bl.a. elproduktion enligt EG-kommissionens förslag skulle på flera sätt stärka biobränslenas konkurrenskraft. Tidpunkten för införandet av skatten är emellertid oviss.

Sammanfattningsvis är biobränslenas framtida konkurrenskraft i

synnerhet inom kraftvärmesektorn mycket svårbedömd. Förutom

- de mer

normala osäkerhetsfaktorema när det gäller teknik, ekonomi och marknad finns ovissheten effekterna anknytning till EG och av internatio-

om av en

nella klimatpolitiska åtgärder. Kommissionen pekar dock på betydelsen av

faktor i viss mån kan påverkas nationella åtgärder, nämligen en som genom

biobränslenas framställningskostnader. Kontinuerliga kostnadssänkningar

i förhållande till fossila bränslen kan bli avgörande för biobränslenas möjligheter att bevara och stärka sin konkurrenskraft.

Kommissionen redovisar inga eller scenarier för den

egna prognoser

framtida användningen biobränslen. Några aktuella bedömningar

av redovisas och kommenteras, bl.a. NUTEKs Energiprognos 1992. Kommissionen bedömer i likhet med NUTEK ökad användning med några TWh

en

året under resten 1990-talet som sannolik. om av

I andra studier antyds väsentligt större marknadspotential. Därvid

en

att värmeunderlagen i fjärrvärmenäten och inom industrin utnyttjas

antas

fullständigt för kombinerad el- och värmeproduktion. Inte i någon av

mer

studierna har emellertid elproduktion i kondensanläggningar angivits som

ett potentiellt användningsområde för biobränslen.

Resursbas

Användningen biobränslen från skogen uppgår för närvarande till ca

av 62 TWh. Därav baseras 50 TWh på material avverkningsrester,

ca industriella biprodukter och avlutar som kommer fram i samband med

verksamheten inom Återstoden är direktavverkat virke för

skogsindustrin.

huvudsakligen icke-kommersiell användning.

Med stöd den senaste avverkningsberäkningen AVB 92 har

av kommissionen bedömt att det finns en betydande potential för ökat uttag av avverkningsrester. Vid nuvarande ekologiska restriktioner skulle uttaget kunna öka till 22-24 TWh året, jämfört med 6 TWh för närvaran-

om ca de. Om det visar sig möjligt att kompensera bortfallet av näring vid ökat uttag skulle uttaget kunna ökas till 36-40 TWh. Kommissionen tar dock

inte ställning till lämpligheten härav eller till valet av metod för kompensation.

Genom ändrade rutiner vid gallring och röjning m.m. skulle ytterligare kvantiteter virke kunna frigöras för användning som bränsle. Den

sammanlagda potentialen avverkningsrester skulle därmed uppgå till 50-60

TWh året, under förutsättning att kompensationsåtgärder vidtas.

om av

Det är främst denna del skogsbränslepotentialen kan utnyttjas för

av som kommersiell energiproduktion utanför skogsindustrin. Potentialen för industriella biprodukter och avlutar, är direkt knuten till produktions-

som nivån inom skogsbruket, är obetydligt större än den nuvarande använd-

ningen.

Kommissionen understryker att nästan hela den angivna skogsbränsle-

potentialen framkommer ett resultat av skogsindustrins verksamhet. En

som

förutsättning för beräkningarna är, i enlighet med kommissionens direktiv,

ökad användning skogsbränslen inte får äventyra produktion och

att av

investeringar inom skogsindustrin.

Beträffande bränslen från jordbruket redovisar kommissionen en teoretisk, långsiktig potential 50-60 TWh året. Därvid förutsätts att

av om hela den åkerareal kan komma i fråga för omställning används för

som nu

odling energiskog och energigräs, vilket skulle kunna ge en årlig

av produktion 40-48 TWh. Resten är halm från den återstående arealen.

av Kommissionen framhåller att det ännu är svårt att förutse i vilken

utsträckning bränsle kommer att produceras från jordbruket. I vart fall kan

endast 15-20 TWh av potentialen för energiskog och energigrödor anses

tillgänglig före år 2010 med hänsyn till vissa tekniska begränsningar.

vara

Som potential för produktion av torv har kommissionen angivit en kvantitet motsvarar den beräknade årliga nybildningen, dvs. ca 12--25

som TWh.

Potentialen för sådant avfall kan komma i fråga som bränsle har

som angivits till 15 TWh om året.

En summering total fysisk potential på 185-220 TWh om året.

ger en Hänsyn har därvid tagits till vissa miljömässiga och tekniska restriktioner.

Potentialen skulle dock kunna realiseras först efter år 2010.

Kommissionen bedömer att det inte är de fysiska tillgångarna utan de

ekonomiska förutsättningarna kommer att sätta gränsen för användning

som

biobränslen under de närmaste årtiondena. av

Miljöpåverkan

Efter en analys av miljöpåverkan i samtliga led gör kommissionen

bedömningen att de miljöproblem som är förenade med användning av

biobränslen är relativt små. Kommissionen anser det därför osannolikt att

miljöfaktorer kommer att innebära väsentliga inskränkningar i möjlig-

heterna att öka den framtida användningen.

Teknisk utveckling

Kommissionen ger några kompletterande synpunkter på de frågor som

behandlades i delbetänkandet hösten 1991. Alltjämt framstår förgasning med kombicykel den mest lovande tekniken för elproduktion med

som biobränslen. Det har dock skett vissa förändringar i fråga om tidsplan och

inriktning av det utvecklingsarbete som bedrivs inom kraftindustrin, bl.a.

att Vattenfalls stora demonstrationsprojekt VEGA har senarelagts.

genom Kommissionen räknar därför nu med att en introduktion av tekniken i

större omfattning kommer att dröja något.

Kommissionen återkommer vidare till fråga lämnades öppen i

en som

delbetänkandet, nämligen användningen av det särskilda utvecklingsstödet

för andra ändamål än stöd till teknik för elproduktion med biobränslen. Kommissionen anger några områden där det kan finnas behov av ökade

utvecklingsinsatser, t.ex. teknik för bränsleproduktion från skogsbruket.

Stödet får förstärkning det utvecklingsstöd som redan

ses som en av lämnas genom NUTEK. Det nya stödet skall dock inriktas på teknik som

har betydelse för möjligheterna till framtida elproduktion med biobränslen.

Kommissionen anser det inte önskvärt att en slutlig fördelning av medelsramen på 625 miljoner kronor fastställs nu. Med hänsyn till att

prioriteringen stödet till elproduktionsteknik står fast föreslås dock att

av 500 miljoner kronor redan nu reserveras för stöd inom detta

av ramen område.

Behov av åtgärder inom värmeproduktionen

Biobränslenas konkurrenskraft är nu god i stora värmeproducerande anläggningar utanför industrin, framför allt i de kommunala fjärrvärmesystemens värmepannor. Detta är en följd av att biobränslenas miljöfördelar inom denna sektor kommer till klart uttryck i beskattningen. Några särskilda åtgärder inom denna sektor behövs därför inte.

I mindre värmeanläggningar har biobränslena samma skattefördelar, men detta har ännu inte lett till någon väsentigt ökad användning. Kommissionen pekar på ett antal tekniska, ekonomiska och institutionella hinder för konvertering från olja eller till biobränslen i sådana anläggningar. Som möjliga vägar att övervinna dessa hinder anges bl.a. marknadsföring av energitjänster baserade på biobränslen samt informations- och utbildningsinsatser. Ansvaret för sådana åtgärder bör ligga i första hand hos företag och organisationer på producent- och användarsidan. Vissa insatser för teknisk

utveckling kan rymmas inom NUTEKs forsknings- och utvecklingspro-

gram.

Behov av åtgärder inom kraftvärmeproduktionen

Kommissionen pekar på att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskattning har vissa konsekvenser för biobränslenas konkurrenskraft inom denna sektor. Genom att bränslen för elproduktion är befriade från skatt används

vanligen fossila bränslen för denna del av produktionen också i anläggningar som är utrustade för eldning med biobränslen eller torv. Vidare är den del av kraftvärmeverkens bränsleanvändning som hänförs till produktionen värme sedan den 1 juli 1991 befriad från allmän energiskatt,

av vilket har inneburit en relativ försämring av biobränslenas konkurrenskraft.

Ett för biobränslena starkt negativt inslag i skattesystemet är de regel-

ändringar har följt den s.k. Visbydomen år 1991. Dessa ändringar

som av innebär att kraftvärmeanläggningar med viss teknik, bl.a. dieselmotorer och gasturbiner, numera är helt befriade från skatt även för produktionen av värme. Sådana anläggningar får därmed en kraftigt förbättrad konkurrenskraft.

Kommissionen anser att det nuvarande systemet för kraftvärmebeskatt-

ning är svåröverskådligt och att det dessutom leder till snedvridningar av

olika slag. Från sina utgångspunkter påpekar kommissionen särskilt att

systemet ger endast ett ofullständigt genomslag för den värdering av

biobränslenas miljöfördelar som i övrigt kommer till uttryck i energibe-

skattningen.

Med hänvisning till att frågan om kraftvärmebeskattningen nu bearbetas

bl.a. av en särskild utredare inom ramen för en lagtteknisk översyn av

energibeskattningen avstår kommissionen från att lägga fram förslag om

regeländringar. Det betecknas dock som synnerligen angeläget att

effekterna av Visbydomen undanröjs.

Styrmedel för elproduktion med biobränslen

Ett hinder för ökad användning biobränslen inom kraftvärmesektorn är

av att koldioxidskatten inte belastar bränslen för elproduktion. Om biobränsle na skall ges samma fördel inom denna sektor som inom värmeproduktionen

måste antingen koldioxidskattens tillämpningsområde utvidgas till att

omfatta också elproduktionen eller biobränslena på annat sätt gottgörelse. Kombinationer härav är givetvis också tänkbara.

Efter en redogörelse för nuvarande miljö- och klimatpolitiska styrmedel

och av olika kriterier för styrmedelsvalet tar kommissionen några upp modeller till närmare diskussion. Kommissionen har begränsat diskussionen till sådana styrmedel som redan finns eller har förebilder i Sverige.

Styrmedelsmodellerna är

investeringsbidrag för biobränslekraftvärme av nuvarande slag, -

produktionsbidrag för från biobränslekraftvärme,

koldioxidskatt på bränslen för elproduktion på den nivå från den - som 1 januari 1993 gäller för industrin, dvs. 8 örekg, koldioxidavgift med återbetalning efter mönster av den kväveoxid- avgift som infördes den 1 januari 1992.

Det förutsätts att tillståndsprövning enligt miljöskyddslagen och när

-

det gäller mycket stora anläggningar även 4 kap. naturresurslagen

-

liksom hittills kommer att utgöra ett väsentligt styrmedel i miljöpolitiken.

Av de diskuterade modellerna förs produktionsbidraget för biobränslekraftvärme åt sidan, främst på den grunden att ett sådant bidrag skulle medföra svårberäknade och sannolikt betydande utgiftskrav. Modellen med en koldioxidavgift på bränslen för elproduktion innebär att avgifterna återbetalas till kollektivet avgiftsskyldiga, varvid av elproducenterna tillgodoförs ett belopp som svarar mot den elkraft som var och en har producerat. Modellen verkar till förmån för både kraftvärme och biobränslen, och den är dessutom statsñnansiellt neutral. Trots dessa fördelar är kommissionen tveksam till att förorda modellen, främst med hänsyn till att den sannolikt skulle vara svår att tillämpa i ett internationali-

serat elsystem.

I stället föreslår kommissionen koldioxidskatt på bränslen för att en elproduktion införs. En sådan skatt är den principiellt mest tilltalande

formen miljöpolitiskt styrmedel, bl.a. att den verkar generellt

av genom och därigenom kan antas leda till samhällsekonomisk effektivitet. En koldioxidskatt på bränslen för elproduktion har hittills ansetts inte böra införas ensidigt av Sverige med hänsyn till den svenska industrins konkurrenskraft. Kommissionen emellertid att det under tid anser senare

har tillkommit några faktorer som ger anledning att på nytt pröva frågan.

Beslut har fattats omläggning energibeskattningen som innebär

om en av

kraftigt minskad skattebelastning för industrin. Vidare är elbalansen nu en sådan höjda kostnader för fossilbränslebaserad elproduktion åtminstone

att under de närmaste åren kan väntas få ringa effekt på elprisnivån. En

en tredje faktor är det förslag energi- och koldioxidskatt inom EG som

om en nu har lagts fram.

En koldioxidskatt på nivån 8 örekg kan väntas få en begränsad styreffekt när det gäller att öka användningen biobränslen på kort sikt,

av i vart fall inom kraftvärmeproduktionen. Kommissionen ser det emellertid

angeläget att statsmakterna genom att införa en sådan skatt redan nu som aktivt påverkar den framtida elproduktionens struktur.

Kommissionen föreslår att införandet av en koldioxidskatt på bränslen

för elproduktion samordnas med omläggningen av energibeskattningen den

1 januari 1993.

Det nuvarande investeringsbidraget till biobränslekraftvärme har hittills haft den avsedda effekten att öka utbyggnaden biobränslebaserade

av

anläggningar. Beviljade bidrag och inneliggande ansökningar överstiger nu

medelsramen l miljard kronor. Kommissionens analyser visar att detta stöd

utgör nödvändig förutsättning för en viss fortsatt utbyggnad av

en biobränslekraftvärme under 1990-talet.

Kommissionen att ett något utvidgat investeringsstöd skulle utgöra

anser

önskvärd komplettering till koldioxidskatten. Därför föreslås att medelsen

för stödet vidgas med 200 miljoner kronor, samtidigt som stödets ramen

giltighetstid förlängs med ett år t.o.m. budgetåret 199697. Vidare bör

bidrag i fortsättningen kunna lämnas också till anläggningar som använder

visst sorterat avfall som bränsle.

Konsekvenser koldioxidskatt

av en

Införandet koldioxidskatt på elproduktion kan antas få vissa

av en

konsekvenser på det svenska produktionssystemet för elkraft. NUTEK har

gjort modellberäkningar som pekar på att det sannolikt inte blir några

större förändringar i fördelningen mellan olika kraftslag. Däremot kan de

kortsiktiga marginalkostnaderna i systemet öka. Effekten på elprisnivån kan

dämpas genom tillfällig import.

Koldioxidskatten kan uppskattningsvis leda till skatteinkomster

på

125-150 miljoner kronor under de närmaste åren.

1 Inledning

1.1¶Uppdraget

Grunden för vårt uppdrag är den s.k. energiöverenskommelsen i januari

1991. Den stadfästes riksdagens beslut energipolitiken i

genom om juni 1991 och ligger enligt regeringsförklaringen den 4 oktober 1991 fast. Huvudsyftet med överenskommelsen att skapa långsiktigt hållbar var en

grund för energipolitiken, framför allt beträffande elförsörjningen i

perspektivet av kärnkraftens avveckling till år 2010. Tidpunkten för

avvecklingens start och takten i dess genomförande gjordes avhängig

av

resultaten av elhushållningen, tillförseln från miljöacceptabel

av kraftproduktion och möjligheterna att bibehålla internationellt konkurrens-

kraftiga elpriser.

Med hänvisning till effekterna på klimatet vid

av koldioxidutsläpp

förbränning av fossila bränslen slogs fast att biobränslena har viktig en

uppgift att fylla i omställningen och förnyelsen I

av energisystemet. syfte

att på relativt kort sikt öka användningen biobränslen vid elproduktion av föreslogs ett nytt stöd till investeringar i biobränslebaserade kraftvärmean-

läggningar. Detta stöd begränsades till femårsperiod.

en

I överenskommelsen ingick också långsiktiga åtgärder. Det

mer bedömdes att förutsättningarna för och konsekvenserna

av en väsentligt

ökad användning av biobränslen, särskilt vid storskalig elproduktion, inte

var tillräckligt kända, bl.a. avseende kostnader och miljöaspekter. Medel skulle därför ställas till förfogande för särskilda utvecklingsinsatser för biobränslen. Vidare skulle biobränslekommission tillkallas för

en att analysera

förutsättningarna för en väsentligt ökad användning biobränslen och av lämna förslag till åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft

på

lång sikt.

direktiven till kommissionen bilaga 1 föreskrevs att resultatet av I

redovisas den l juli 1992. Förslag samordning och

arbetet skulle senast om utvecklingsinsatser för biobränslen skulle

förstärkning av pågående

den 30 oktober 1991. Som finansiell ram för emellertid redovisas senast en kommissionens samlade förslag ett belopp 625 miljoner kronor. angavs av tolkade våra direktiv så den del uppdraget skulle redovisas Vi att av som förtur utvecklingsinsatser rörande elproduktion med biobränslen,

med avsåg

i första hand i kraftvärmeanläggningar. Vidare utgick vi från att merparten

borde användas för teknikutveckling i själva

av de tilldelade resurserna med särskild inriktning på demonstration av anlägg-

omvandlingsledet,

ningar.

kom vårt delbetänkande El från biobränslen SOU 199193

Följaktligen

behandla huvudsakligen frågan riktlinjer för stöd till utveckling av

att om med biobränslen. Vi ansåg emellertid att det kunde

teknik för elproduktion

behov utvecklingsstöd också inom andra led biobränslehantefinnas av av hade vi då ännu inte haft möjlighet att närmare

ringen. Dessa frågor

Med härtill vi inte beredda att ta ställning till undersöka. hänsyn var medlen inom den givna Förslag i denna fråga

fördelningen av ramen.

skulle vi lägga fram i vårt slutbetänkande. i delbetänkandet lades efter remissbehandling till grund för

Våra förslag

i 19919297 främjande av biobränsle-

regeringens förslag proposition om

Riksdagen har nyligen beslutat i enlighet med propositionen användningen.

rskr. 271. Besluten innebär att riksdagen har dels godkänt

bet. NU25,

förordades i ett stöd för utveckling teknik för

vad som propositionen om av

med biobränslen dels anvisat 625 miljoner kronor för

elproduktion m.m.,

199293 till främjande biobränsleanvändningen. Beloppet är budgetåret av

för hela den period på fem år gäller för det stödet. avsett som nya

1.2¶Genomförandet

Vi har i denna andra etapp vårt arbete strävat efter av att skaffa oss en överblick över den nuvarande marknaden för biobränslen och över

förutsättningarna för ökad biobränsleanvändning både på kortare och längre

sikt. Därvid har vi lagt särskild vikt vid den tidens senaste omvärldsförändringar och av det svenska närmandet till EG. Vi har också sökt att belysa de samhälleliga effekterna av en ökad användning av biobränslen i olika avseenden. Detta gäller såväl miljöeffek-

ter som effekter på sysselsättning och regional utveckling.

Underlaget för vårt arbete har utgjorts främst antal

av ett konsultrapporter se innehållsförteckningen. Rapporterna återges i den

separata bilagedelen SOU 199291 till slutbetänkandet. I samband med

några av

konsultuppdragen har referensgrupper bildats med deltagande företrädare

av

för berörda myndigheter och organisationer m.fl. bilaga 2.

Vi har också kunnat utnyttja ett antal de

av utredningar på energiområdet

som har publicerats Statens energiverk och från den 1 1991

av juli

- av dess efterträdare Närings- och NUTEK.

teknikutvecklingsverket I flera

fall har vi samarbetat med NUTEK när det

gäller beställning och finan-

siering av konsultinsatser. Vårt utredningsuppdrag har ett nära samband med

regeringens uppdrag

till Statens naturvårdsverk att redovisa

en fördjupad analys av åtgärder mot

klimatförändringar. Analysen skall gälla bl.a. möjligheterna stabilisera

att de svenska koldioxidutsläppen på 1990 års nivå till år 2000. En

delrapport

om växthusgaserna har redovisats i december 1991, och avsikten är att en

slutrapport med förslag till åtgärder och styrmedel skall redovisas

senast den 30 oktober 1992. Vi har haft samråd med Naturvårdsverket och NUTEK om valet antaganden i våra analyser. av Redan under den första etappen vårt arbete

av genomförde vi ut-

frågningar med företrädare för myndigheter, organisationer och

företag

som arbetar med frågor forskning och utveckling på biobränsleområdet. om

Dessa har angivits i vårt delbetänkande s. 22. vårt arbete har vi hört företrädare för Svenska I den andra etappen av och Stiftelsen Svensk Torvforskning rörande

Torvproducentföreningen

biobränsle. Frågor skogen energiresurs har belysts av

torven som om som Sven A. Svensson. I denna fråga har vi

professor Kaj Rosén och byråchef

med direktiven haft samråd med 1990 års skogspolitiska

också i enlighet

Björn Karlsson redogjort för den s.k. kommitté. Vidare har professor MODEST-modellen har utvecklats inom Institutionen för energisystem som vid Universitetet i Linköping.

Svenska Renhållningsverksföreningen har till sekretariatet

Företrädare för avfall biobränsle och redogjort för lämnat synpunkter på frågan om som försök med förbränning olika slags avfall.

pågående av

har vi kunnat stödja på kunnandet

Under hela utredningsarbetets gång oss

hos de organisationer och företag som

biobränslefrågor myndigheter,

om i kommissionen sakkunniga eller experter.

har varit representerade genom

närmare studier internationella förhållanden Tiden har inte medgivit av Vi har emellertid ansett det nödvändigt att skaffa oss på biobränsleområdet. den aktuella på biobränslen inom EG.

viss förstahandskunskap om synen

en därför ordföranden och två sekreterarna en resa till

I april 1992 gjorde av

informella samtal med företrädare för EG-kommissionen.

Bryssel för

vi information arbetet inom EG med en kombinerad energi- Därvid fick om koldioxidskatt och med andra åtgärder som kan komma att påverka och

förutsättningarna för användning av biobränslen.

efter förslag i komplette-

Den omläggning av energibeskattningen som -

i 1992 beslutades riksdagen i början av juni

ringspropositionen april - av

särskilda utredningsinsatser i syfte att belysa omläggningens

föranledde konkurrenskraft. Detta medförde förseningar i effekter på biobränslenas därmed inte redovisa resultatet arbetet i vårt arbete. Vi lyckades av föreskriven tid, dvs. senast den 1 juli 1992.

1 .3 och definitioner

Avgränsningar

1.3.1¶Drivmedel omfattas inte

Av direktiven framgår att vårt uppdrag användningen biobränslen

avser av i energisystemet, dvs. som bränsle vid el- och värmeproduktion. Däremot omfattar uppdraget inte biobränslen för framställning drivmedel för

av transporter.

Det kan nämnas att frågor om produktion och användning drivmedel

av

baserade på olika organiska energiråvaror har utretts i flera sammanhang.

Förutsättningarna för en inhemsk produktion etanol kartlades

av av Motoralkoholkommittén i betänkandet Alkoholer som motorbränsle

SOU 198651.

En särskild arbetsgrupp för etanolproduktion gjorde förnyad studie

en av

frågan år 1990, med inriktning på spannmål råvara. Bakgrunden till

som studien var riksdagens beslut samma år om en ny livsmedelspolitik,

som

innebar en successiv anpassning och avreglering jordbruket prop.

av 198990 146, JoU25. I samband därmed infördes bl.a. ett omställningsstöd för areal som varaktigt ställs om från livsmedelsproduktion till alternativ

användning.

Som ett led i energiöverenskommelsen i januari 1991 beslöts viss

att en

del av omställningsstödet skall kunna lämnas direkt till etanolanläggning.

en Stödet skall motsvara det stöd odlaren skulle ha fått för omställning till

som

odling av grödor för etanolproduktion.

Den pågående omställningen jordbruket har givetvis betydelse även

av

för tillgången på biobränslen för energiproduktion. Denna fråga behandlas

bl.a. i kapitel 6 den framtida resursbasen.

om

Z 12-0751

1.3.2¶Småskalig eldning omfattas inte

i eldning med ved och flis m.m. i Det förekommer dag en betydande Statistiken är bristfällig, räknar med att denna form av småhus. men man

biobränsleanvändning uppgår till 10-12 TWh året. De höga oljepriser-

om 1980-talet har stimulerat till viss övergång från olja till ved, na under en särskilt för fastighetsägare har tillgång till egen råvara. som

bedömt åtgärder för att främja användningen biobränslen

Vi har att av inriktas främst på anläggningar för uppvärmning i tätorter bör gemensam blockcentraler, värme- och kraftvärmeverk eller för

panncentraler,

industrin, växthusnäringen och lantbruket. Den helt

processvärme inom

för ökad användning finns också här. Vi kommer

övervägande potentialen

behandla Vedeldning i småhus och liknande alltså inte att närmare annan

småskalig biobränsleanvändning.

1.3.3¶Vad är biobränslen

tillbaka finns Standardiseringskommissionen i

Sedan drygt ett år en av SIS fastställd standard, Biobränslen och torv Terminologi

Sverige -

standard SS 18 71 06.

Svensk

Biobränsle definieras där bränsle bestående biomassa, dvs. som av material med biologiskt inte eller endast i ringa grad har ursprung som kemiskt. Med denna definition är avlutar returlutar från omvandlats

massaindustrin eller avfallspapper inte biobränslen.

än biobränslen är bioenergi. Denna term omfattar Ett vidare begrepp standarden alla energibärare där biomassa är utgångsmaterial.

enligt

kan ha kemisk eller omvandling, vilket

Energibäraren genomgått process

innebär massaindustrins avlutar skall räknas som bioenergi. att t.ex. definieras organisk jordart bildad huvud- I standarden torv som av förmultnade växtdelar. Torv kan alltså räknas som bioenergi.

sakligen

har vi valt inte låta termen biobränsle omfatta torv. Ett skäl Däremot att

härtill är att vi vill undvika den att bryta mot terminologi som hittills har använts i statliga författningar Av skäl betecknar vi inte m.m. samma avfall biobränsle, även avfallet till del har

som om övervägande biologiskt

ursprung. Frågor om torv och avfall diskuteras i de två närmast följande avsnitten. När det behövs en samlingsbeteckning på biobränslen, torv och sorterat avfall för användning bränsle använder vi termen bioenergi. Den som tidigare använda termen inhemska bränslen är, närmare framgår som av avsnitt 1.3.6, inte längre adekvat. I detta betänkande har vi anpassat den indelning biobränslena av som angavs i vårt delbetänkande s. 25 till den standarden. En

nya indelning

efter ursprung ger därvid följande huvudkategorier. Trädbränslen innefattar alla biobränslen där träd eller delar träd är av

utgångsmaterial. Bränslet kan tidigare ha haft användning, t.ex.

annan bränsle av rivningsvirke, förutsatt att det inte ,har genomgått kemisk process eller omvandlats. Trädbränslena kan indelas enligt följande Skogsbränslen är trädbränslen inte tidigare har haft som annan

användning. Till skogsbränslena räknas

avverkningsrester bestående stubbar, toppar och

- av grenar, småträd efter avverkning sedan industrivirket har tillvaratagits; avverkningsrester exklusive stubbar benämns ibland GROT

Grenar Och Toppar

barkbränslen bestående helt eller nästan helt bark från - av sågverk eller skiv- och massaindustrier. Återvunnet trädbränsle kan utgöras

av t.ex. emballage, rivnings-

virke och spillvirke från eller ombyggnad.

ny- Energiskogsbränsle är trädbränsle från snabbväxande trädarter som har odlats för energiändamål, t.ex. salix.

Halmbränsle är de ovanjordiska växtdelar återstår när och som agnar moget frö eller kärna har borttagits från kulturväxt. mogen en

Energigröda är biomassa i form gröda odlad för att användas som av bränsle, t.ex. rörflen. Det finns också andra indelningsgrunder än ursprunget, t.ex. till-

verkningsmetod eller partikelstorlek. Den övervägande delen av handeln

med biobränslen sker i form bränsleflis, dvs. trädbränsle som har av sönderdelats så huvuddelen partiklarna har storleken 5-50 mm. att av

Priser skogsbränsleflis levererat till användarens anläggning har

på

löpande i Statens pris- och konkurrensverks numera Konkurrensnoterats publikation Energiaktuellt. Bränsleflis tillverkas i dag nästan enbart

verket

avverkningsrester, också energiskogsbränsle kan användas som

av men råvara.

Bränslespån fås huvudsakligen biprodukt vid sågning. Partikel-

som storleken är 1-5 mm. Det finns också förädlade trädbränslen i form av pulver mindre än l mm, pelletar 3-25 och briketter 25 mm eller större. Dessa

mm

bränslen framställs, till skillnad från flis eller spån, i särskilda industriella

anläggningar.

Ytterligare indelningsgrund för skogsbränslen som vi använde i vårt

en delbetänkande inte tillämpas i standarden är det sätt på vilket men som bränslet tas fram. Med denna grund finns det tre slags skogsbränslen,

nämligen avverkningsrester är biprodukt i skogsbruket, direktav-

som en verkat bränsle utgörs främst ved huggs av skogsägare för eget som av som behov och industriella biprodukter utgörs bark, spån och flis från som av sågverken och massaindustrin. Också massaindustrins avlutar utgör industriell biprodukt. Avlutarna, en bildas när flis kokas till kemisk är vätska som innehåller som massa, en lösta vedämnen och kemikalier. Vedämnenas energiinnehåll tillvaratas som värme förbränning, medan kemikalierna återvinns. Avlutarna ingår genom alltså i ett slutet processkretslopp inom massaindustrin. Som nämnts räknas inte avlutarna biobränsle enligt standarden, som eftersom de har omvandlats kemiskt. I enlighet med gängse praxis har vi dock valt att låta begreppet biobränslen omfatta även avlutarna. Samma

gäller andra biprodukter från massaindustrin och beckolia.

som tallolia

Gemensamt för biobränslena, de har definierats här, är att de vid som förbränning inte anses ge något nettotillskott koldioxid till atmosfären. av

Utsläppen vid förbränningen uppvägs att den växande biomassan, t.ex.

av skogen, genom fotosyntes tar upp koldioxid ur atmosfären. Detta gäller under förutsättning att uttaget biomassa inte överstiger tillväxten. av I Sverige har avverkningen av skog under större delen 1900-talet legat av på en lägre nivå än tillväxten. För närvarande pågår betydande en uppbyggnad av det svenska virkesförrådet kapitel 6. Det har beräknats

se

att denna uppbyggnad leder till ett upptag kol från atmosfären av som motsvarar ungefär 40 % av de nuvarande utsläppen koldioxid från av energi- och trafiksektorerna. Den växande svenska skogen utgör därmed en s.k. kolsänka.

Den klimatpolitiska frågan om effekterna biobränsleutnyttjande på

av kolbalansen i olika tidsperspektiv ligger utom för vårt uppdrag. Vi ramen förutsätter att frågan kommer att behandlas inom för Naturvårdsverramen

kets analys av åtgärder mot klimatförändringar.

1.3.4 Torv

Av våra direktiv framgår inte uttryckligen huruvida torv skall omfattas av vår bedömning. På ett tidigt stadium vårt arbete fann vi emellertid att av det kunde finnas skäl härför. Torven kan förnybar energiresurs ses som en på samma sätt som t.ex. skogsbränslen, i vart fall utnyttjandet hålls om inom ramen för den beräknade årliga nybildningen. Också vissa praktiska skäl talade för att vårt arbete borde omfatta torv. Som vi påpekade redan i delbetänkandet finns det stora likheter mellan marknaderna för torv och biobränslen. Bränslena är i stor utsträckning

utbytbara i anläggningar för el- och värmeproduktion. Möjligheterna att

inom rimligt transportavstånd täcka behovet biobränslen för av en anläggning förbättras också torv kan levereras till anläggningen. om

En viktig aspekt på frågan torvens roll i energisystemet är klimat-

om effekterna vid brytning och förbränning torv genom utsläpp av koldioxid av och andra s.k. växthusgaser. Denna fråga har behandlats av bl.a. Miljö- MIA i betänkandet Ekonomiska styrmedel i miljö-

avgiftsutredningen

politiken Energi och trafik SOU 198983 i samband med överväganden särskild skatt på utsläpp av koldioxid. om en Med hänvisning till att förbränning av torv innebär ett momentant kraftigt ökat flöde koldioxid till atmosfären ansåg MIA att det fanns skäl att låta av koldioxidskatt omfatta även torv. Av hänsyn till risken för omställningsen problem inom torvbranschen sådan skatt infördes omedelbart om en föreslog emellertid MIA att torv skulle undantas från skatten i tio år.

Vid remissbehandlingen MIAs förslag kom det till uttryck stor

av osäkerhet nettoeffekten utsläppen koldioxid och andra växthusom av av

vid brytning och förbränning torv. Mot bakgrund härav ansåg sig

gaser av regeringen inte beredd att föreslå koldioxidskatt på torv innan frågan en utretts närmare. Detta blev också riksdagens beslut prop. l98990lll,

SkU31.

Vi har kunnat konstatera att det alltjämt råder skilda uppfattningar om

värderingen de totala nettoflödena växthusgaser vid torvbrytning,

av av jämfört med torvmossen lämnas orörd. Ostridigt är att brytning av torv om

för energiändamål leder till nettoutsläpp koldioxid under den period då

av

pågår. I ett mycket långt tidsperspektiv kan dock sannolikt brytningen

klimateffekterna koldioxidutsläppen vid torvförbränning uppvägas bl.a.

av att den naturliga avgången metan från torvmossar upphör i samband av av

med dikning och torvbrytning. Vidare kan plantering skog på de

av utbrutna innebära viss bindning av koldioxid. mossarna en

Vi inte att det i dag finns tillräcklig vetenskaplig grund för att ta

anser slutlig ställning i frågan torvens klimateffekter i olika tidsperspektiv. om Denna fråga väntas komma att belysas bl.a. genom ett planerat forsknings-

projekt inom ramen för det statliga energiforskningsprogrammet.

Mot den angivna bakgrunden har vi utgått från att torv även fortsättnings-

vis undantas från koldioxidskatt och att torv alltså i skattehänseende förblir

likställt med biobränslen, med undantag för att svavelskatt på tas ut torv men inte på biobränslen. Huruvida andra styrmedel bör omfatta såväl torv som biobränslen bör enligt vår mening bedömas från fall till fall med hänsyn till syftet med det aktuella styrmedlet. Vi återkommer härtill i

samband med våra överväganden och förslag.

På längre sikt kommer beskattningen i Sverige torv sannolikt att av påverkas av framtida internationella överenskommelser i klimatfrågan. Också synen på torv inom EG kan komma att få stor betydelse för villkoren för användning torv i vårt land. Det kan här påpekas EG av att för närvarande inte tillerkänner torven status förnybar energikälla som renewable. Vi förutsätter att Sverige, tillsammans med andra torvproducerande länder, kraftfullt driver frågan behandlingen torv om av internationella miljösammanhang. Det är angeläget att kommande resultat av den nyssnämnda forskningen torvens klimateffekter därvid blir om beaktade.

1 .3.5 Avfall

Avfall består till stor del av brännbart hushålls- och industriavfall med biomassa som utgångsmaterial. Liksom torv används avfall jämsides med biobränslen i kommunal energiproduktion. I direktiven sägs att vissa sorterade avfallsfraktioner skall omfattas vår av bedömning. Det preciseras emellertid inte vilka fraktioner som avses. Uttalandet i direktiven får mot bakgrund de riktlinjer för det ses av fortsatta arbetet med avfallsfrågorna fastställdes år 1990

som av riksdagen

prop. 1989902100 bil. 16, JoU16. Riktlinjerna innebär bl.a.

att källsortering av avfall skall utvecklas så att allt avfall lämnas till som

slutbehandling fr.o.m. år 1994 är uppdelat i kategorier möjliggör

som

lämplig hantering. Vidare bör förbränning och deponering osorterat

av

avfall i allt väsentligt ha upphört vid utgången år 1993. av Möjligheterna

att styra avfallet till den från miljö- och

resurshushållningssynpunkt mest

behandlingsmetoden skall förbättras. Kommunerna har givits ett

lämpade

området, bl.a. skyldighet att upprätta en avfallsplan.

ökat ansvar på genom

riksdagen ställning till frågan om koldioxidskatt på Ungefär samtidigt tog

198990111, SkU3l. Det beslöts att avfall som förbränns avfall prop.

belastas med sådan skatt. Motiveringen att nettotillskottet av inte skulle var

till atmosfären sett torde lägre vid avfallsför-

koldioxid generellt vara

vid förbränning fossila bränslen. Dessutom kan även

bränning än av

alternativet deponera avfallet medföra påverkan på klimatet genom att att

det vanligen metan från avfallsdeponierna.

avges

avfallet bränsleresurs aktualiserades när stödet till

Frågan om som

i biobränslebaserad kraftvärme infördes år 1991 prop.

investeringar

19909188, NU40. I regeringens proposition anfördes följande

enbart avsedda för eldning med osorterat avfall bör inte

Anläggningar stödberättigade. Det kan dock från såväl energi- som miljömässiga

vara förbränna sorterade avfallsfraktioner,

utgångspunkter vara fördelaktigt att

med biobränslen. Sådana avfallsfraktioner

miljömässigt är jämförbara

som likställas med biobränslen. Även kraftvärbör därför i detta sammanhang

utnyttjar utvinns avfallsdeponier bör

meanläggningar som metangas som ur

berättigade till stöd.

vara

bestämts vilka krav skall ställas på avfalls- Det har ännu inte som

för förbränning. Arbete med frågan pågår inom Statens

fraktioner avsedda

naturvårdsverk. På uppdrag Naturvårdsverket har Svenska Renhållningsav

i samarbete med vissa kommunala intressenter genomfört

verksföreningen

försök med förbränning olika slags avfall. av

resultaten dessa försök har Naturvårdsverket, som

Mot bakgrund av av

för våra överväganden, den 18 maj 1992 överlämnat en pro-

underlag

memoria sorterade avfallsbränslen. I promemorian skisseras ett system om

avfall på ett miljövänligt och resurssnålt

för omhändertagande av organiskt

skulle, sedan det miljöfarliga avfallet sorterats ut, ge följande

sätt. Systemet

fyra avfallsfraktioner, nämligen

material eller bränslefraktioner t.ex. spillvirke för rena rena --

materialåtervinning eller energiutnyttjande,

material med biologiskt t.ex. köksavfall som kan fuktigt ursprung -

komposteras eller användas för biogasproduktion,

en torr bränslefraktion som, såvitt hushållsavfall, vanligen - avser innehåller ca 70 % m.fl. biobränslerelaterade material och papper

10-20 % plaster,

en deponirest som inte lämpar sig för förbränning eller biologisk

-

behandling.

Ett sådant system skulle enligt Naturvårdsverket två bränslefraktioner, ge en ren träfraktion och blandad bränslefraktion. Den fraktionen bör en rena kunna betraktas som ett biobränsle jämförbart med skogsavfall, förutsatt att andelen plast och färg är mycket låg. Den blandade bränslefraktionen m.m.

har ett relativt högt bränslevärde, inte minst på grund plastinnehållet,

av

och lämpar sig väl för förbränning och energiutnyttjande. Naturvårdsverket

pekar på att långtgående krav på utsläppen av föroreningar vid avfallsför-

bränning har genomförts i Sverige under år. Tillvaratagande

senare av energin genom förbränning utgör därför ett bättre alternativ än deponering för denna fraktion. Naturvårdsverket konstaterar att avfallsbränslen innehåller

betydande

mängder biobränslen som det från både miljö- och resurshushållnings-

synpunkt är angeläget att utnyttja. Verket anser därför att avfallsbränslen bör få del ett generellt biobränslestöd. Därvid bör träfraktioner av rena behandlas som andra biobränslen. Beträffande blandade bränslefraktioner bör villkoret för stöd att fraktionen tas fram vara genom en utbyggd

sortering i upptagningsområdet enligt den Naturvårdsverket skisserade

av modellen. Stödet bör då kunna lämnas med reducerat belopp

ett enligt en

schablon, förslagsvis 75 % vad gäller vid eldning med

av som rena biobränslen. Vi ansluter oss till Naturvårdsverkets uppfattning avfall om som biobränsle. I konsekvens härmed kommer vi i de följande kapitlen att, på samma sätt som torven, behandla avfallet ett komplement till som biobränslena i värme- och elproduktion. Vi kommer alltså redovisa att

aktuell användning och totala tillgångar, liksom miljöaspekter förbränpå

avfallsbränslen. I våra överväganden kommer vi att ta upp frågan

ning av

biobränslestödet till att omfatta även avfall.

om en utvidgning av

1.3.6¶Internationell utblick

överväganden biobränslen har utgått från en nationell syn på

Tidigare om

Biobränslena har, liksom torv och avfall, setts som en

energiförsörjningen.

inhemsk Som framgår historiken i kapitel 2 har en ökad

energiresurs. av

dessa bränslen under 1970- och 1980-talen motiverats

användning av

framför allt försörjningspolitiska skäl, närmare bestämt av en strävan av

efter minskat importberoende.

biobränslefrågorna måste vidgas. Det nationella perspektivet

Synen på nu

otillräckligt. Det är framför allt tre faktorer härvid måste beaktas. är som faktorn är roll. Hittills har det förekommit en viss

Den första importens

och från Finland och Norge, närmast har

import av skogsbränslen torv som

På den senaste tiden har dock import från haft karaktären av gränshandel. bl.a. från Sydeuropa och Östeuropa. Det finns andra områden påbörjats, tecken importen kommer att öka och att även avlägsna länder nu kan på att i leverantörer. Bakgrunden härtill är bl.a. att den komma fråga som svenska beskattningen fossila bränslen, särskilt sedan koldioxidskatten av infördes den 1 1991, skapar ett betydande ekonomiskt utrymme för

juli

obeskattade bränslen. Detta gäller särskilt sådana som i

import av

betraktas avfall eller saknar lämplig alternativ an-

exportlandet som

vändning.

Innebörden utveckling mot ökad import är att användning av

av en

biobränslen inte längre är liktydig med inhemsk försörjning. Samma gäller

de andra bränslen tidigare brukade betecknas som

användning av som

inhemska, nämligen torv och avfall. Vi återkommer till frågan om importen

i kapitel

Den andra faktorn är klimatfrågans globala natur. Utsläppen av koldioxid och andra klimatpåverkande har samma effekt oavsett var gaser

de sker. Om en förändring utsläppen åstadkoms i eller i

av Sverige andra

länder saknar alltså betydelse från Därav

klimatsynpunkt. följer att

nationella åtgärder på klimatområdet måste sättas in i

ett internationellt

sammanhang. Detta gäller såväl åtgärder för att främja användningen av

biobränslen som andra åtgärder för att begränsa

utsläppen av klimatpå-

verkande gaser.

Riktlinjer för den svenska klimatpolitiken ingick i energiöverenskommel-

sen i januari 1991 och antogs därefter riksdagen

av prop. 19909190,

JoU30. Politiken har två huvudelement dels skall inom landet

utsläppen

av samtliga klimatpåverkande begränsas inom alla samhällssektorer,

gaser dels skall Sverige verka för att de totala i EGEFT

koldioxidutsläppen A-

området år 2000 inte överstiger nuvarande nivå och de därefter minskar. att Det sistnämnda målet kan utsträckas till övriga och OECD.

senare Europa

Behovet internationell samordning betonas starkt. Bland av en annat pekas

i energiöverenskommelsen på att utvecklingen alltmer internationell

mot en

elmarknad nödvändiggör att åtgärder

mot koldioxidutsläppen från

elproduktion samordnas med övriga länder i Västeuropa, så långt detta är

möjligt.

Arbetet med klimatfrågorna har fått bredare internationell nu en ram genom den klimatkonvention biträddes antal länder som av ett stort vid FNs konferens miljö och utveckling i juni 1992. Målet om med konventionen är att uppnå stabilisering i atmosfären

en av växthusgaser vid en

nivå och inom tidsperiod dels

en som medger en naturlig anpassning av

ekosystemen till klimatförändringar, dels skapar för

garantier att livsme-

delsproduktionen inte hotas och dels förutsättningar för fortsatt ger en bärkraftig ekonomisk utveckling. Konventionen innebär vissa

förpliktelser

för parterna. Bland annat skall de publicera såväl

uppgifter om utsläpp av

växthusgaser som upptag i sänkor sådana De skall också fram av gaser. ta

och genomföra nationella åtgärdsprogram i

syfte att begränsa utsläppen av

alla växthusgaser. Programmen skall publiceras och regelbundet ses över.

Vid alla politiska beslut skall parterna göra en bedömning av vilken effekt beslutet kommer att få från klimatsynpunkt. Vidare skall de

främja

tillämpning och spridning teknik som begränsar eller

utveckling, av

eliminerar växthusgaser inom alla sektorer. För industriländerna

utsläpp av

innebär konventionen betydligt större förpliktelser än för u-länderna. Ett i konventionen är således att skall föras över till

viktigt inslag resurser

u-länderna för att dessa skall kunna uppfylla sina åtaganden. Det visade sig under förhandlingarna konventionen omöjligt att nå om

enighet kvantitativt mål för begränsning av koldioxidutsläppen år

om ett 2000 slag har ställts för EPTA och EG. Däremot av samma som upp innehåller konventionen allmänt åtagande för industriländerna om ett mer

att verka för Stabilisering av utsläppen av växthusgaser.

en En rad frågor rörande tillämpningen konventionen är ännu oklara, av bl.a. metoder för beräkning utsläpp och uttag. Ställning kommer att tas av till de återstående frågorna vid det första mötet med den s.k. partskonferensen efter det konventionen har trätt i kraft. Redan dessförinnan att skall frågorna beredas vid olika möten, varav det första kommer att äga i december i år. rum för ett svenskt åtgärdsprogram tas fram genom Naturvårds-

Underlag nu

verkets studie åtgärder mot klimatförändringar. Studien skall innefatta av kostnaderna för åtgärder för minskad klimatpåverkan, såväl

en analys av

kostnader för vissa specifika åtgärder samhällsekonomiska direkta som kostnader för uppnå vissa utsläppsbegränsningar. Verket skall jämföra att kostnaderna för åtgärder i Sverige med kostnader för åtgärder i andra länder. Åtgärder till stöd för t.ex. ökad biobränsleanvändning kommer att andra åtgärder, i både ett nationellt och ett internationellt få vägas mot Som nämnts skall studien slutligt redovisas senast den 30

perspektiv.

oktober 1992. klimatkonventionen och ett svenskt

Förslag om godkännande av om

väntas komma läggas fram för riksdagen år 1993.

åtgärdsprogram att

Den tredje faktorn är Sveriges anslutning till avtalet om Europeiska ekonomiska samarbetsområdet EES och ett framtida svenskt med-

lemskap i EG.

EES-avtalet träda i kraft den l januari 1993 sedan det har godkänts avses

samtliga EG- och BETA-länders parlament samt EG-kommissionen och av EGs domstol. Frågan skall behandlas av den svenska riksdagen i höst på

grundval av proposition 199192170.

Sommaren 1991 ansökte Sverige om medlemskap i EG. Tidsplanen för förhandlingar i frågan har ännu inte fastställts.

Redan i och med att EES-avtalet träder i kraft kommer EGs regelsystem att gälla för Sverige såvitt gäller frågor de fyra friheterna dvs. fri

om rörlighet tjänster, kapital och personer samt konkurrens.

av varor, - Frågor beskattning undantas dock. Först vid ett medlemskap kommer

om Sverige att skyldigt att sig till EGs regler på skatteområdet,

vara anpassa

väntas komma att i första hand ta sikte på en harmonisering av den som indirekta beskattningen. De senaste årens skattereformer i Sverige har haft

ett viktigt syfte att underlätta en sådan anpassning.

som

Innebörden för svensk energipolitik av EES-avtalet och av ett svenskt

EG-medlemskap har belysts NUTEK i rapporten EG och energin B

av

19918. Det påpekas där att EG egentligen inte har någon gemensam

energipolitik. Förverkligandet den s.k. inre marknaden till den 1 januari

av 1993 omfattar emellertid också energiområdet. EG-kommissionen har

därför intensifierat sina ansträngningar att skapa en inre energimarknad

är fri från subventioner och handelsrestriktioner samt konkurrenssom snedvridande skillnader mellan medlemsländerna i fråga om regler, standarder och skatter. Hittills har arbetet inriktats framför allt på

ledningsbunden energi, dvs. och gas.

En självklar utgångspunkt för våra överväganden är att åtgärder för att

stärka biobränslenas konkurrenskraft på den svenska marknaden skall vara

förenliga med Sveriges åtaganden enligt EES-avtalet. Vi anser det också

önskvärt att åtgärderna uppfyller de krav som kan komma att ställas vid ett framtida svenskt medlemskap i EG.

Av stor betydelse från biobränslesynpunkt är det pågående arbetet inom EG med klimatstrategi. Utgångspunkten för arbetet är ett beslut om att

en EGs totala koldioxidutsläpp skall stabiliseras på 1990 års nivå senast år 2000. EG-kommissionen fick i december 1991 i uppdrag att utarbeta

konkreta förslag till åtgärder.

I maj 1992 dvs. omedelbart före FN-konferensen om miljö och

utveckling lade EG-kommissionen fram ett förslag till strategi för att

- en

begränsa koldioxidutsläppen och förbättra energihushållningen. Strategin

innefattar konkreta förslag på fyra områden, nämligen ett ramdirektiv

om ett energihushållningprogram SAVE, ett beslut ett ALTE-

om program

NER för utveckling av förnybara energikällor, ett direktiv om en

kombinerad energi- och koldioxidskatt samt ett beslut om övervakning av utsläppen av koldioxid och andra växthusgaser inom EG.

Förslaget om en energi- och koldioxidskatt utgör resultatet av ett omfattande utredningsarbete och intensiva förhandlingar. I sin nuvarande form innebär förslaget som beskrivs i bilaga 3 att skatten skall omfatta alla

- fossila bränslen, torv, vattenkraft och kärnkraft. Biobränslen undantas helt

från beskattning. Enligt direktivförslaget skall skatten för olja motsvara 3

dollar fat år 1993, vilket successivt skall höjas till 10 dollar fat år

per per

2000. Skatten skall utgöra ett tillägg till befintliga nationella punktskatter.

Medlemsländerna skall ha rätt att tillämpa högre nivåer.

EG-kommissionens förslag skall behandlas av ministerrådet efter hörande av parlamentet, vilket innebär att beslut sannolikt kommer att kunna fattas först år 1993. Förslaget är försett med förbehållet att det skall börja tillämpas först när andra OECD-länder varmed torde avses främst

- Förenta staterna och Japan vidtar liknande åtgärder. Förhoppningar om

att dessa länder i samband med FN-konferensen skulle ha godtagit tanken på en koldioxidbeskattning infriades inte. Det är därmed en öppen fråga när EG-förslaget kommer att genomföras. Enskilda medlemsländer kan dock komma att införa nationella koldioxidskatter. Så har redan skett i Danmark, och även i andra EG-länder finns det konkreta planer härpå.

Vi återkommer till frågan om en framtida energi- och koldioxidskatt inom EG i samband med våra överväganden.

1.3.7 betänkandet

Uppläggningen av

I kapitel 2 ger vi en historisk återblick på biobränslena i energipolitiken sedan mitten 1970-talet. I sammanhanget beskrivs de olika åtgärder från

av statens sida som har syftat till att främja användningen av biobränslen. Det

är fråga om såväl stöd till forskning och utveckling som bidrag i olika

former till investeringar i anläggningar. Även tidigare beskattning på

området redovisas.

Kapitel 3 innehåller en aktuell beskrivning av energiskattesystemet i de

delar som rör biobränslen, inklusive de ändringar som riksdagen nyligen har beslutat och skall träda i kraft den 1 januari 1993. Dessa ändringar

som

innebär en omläggning av energibeskattningen i syfte att stärka industrins

internationella konkurrenskraft och underlätta en anpassning till EG. Också administrativa styrmedel beskrivs i kapitlet.

l kapitel 4 beskrivs den nuvarande marknaden från både produktions- och

användningssidan. Förutom skogens och jordbrukets biobränslen omfattas

också torv och avfall. Kostnader och prisbildning berörs översiktligt.

I kapitel 5 redovisas konkurrensförhållandena för biobränslen, främst i relation till fossila bränslen. De två huvudsektorerna värmeproduktion och

kraftvärmeproduktion behandlas var för sig. De skattemässiga villkoren för

användning av biobränslen före och efter den nu aktuella skatteom-

läggningen jämförs.

Så långt innehåller betänkandet en nulägesredovisning. I de följande

kapitlen behandlas förutsättningarna för ökad framtida användning av

biobränslen.

Av central betydelse i detta sammanhang är resursbasen, beskrivs i

som

kapitel När det gäller skogens resurser, som i dag utgör grunden för

nästan all biobränsleanvändning i Sverige, har vi haft möjlighet att utnyttja

aktuellt underlag som har tagits fram för Skogspolitiska kommittén. Vi har

i enlighet med direktiven grundat våra bedömningar på att produktionen

och investeringarna inom skogsindustrin inte får äventyras att

av användningen av träñberråvara för energiändamål ökar. Också resursbasen

för biobränslen från jordbruket samt för torv och avfall beskrivs.

Miljöhänsyn utgör en viktig restriktion för ökad biobränsleanvändning.

I kapitel 7 beskriver vi miljöpåverkan i samtliga led i biobränslekedjan,

dvs. bränsleproduktion, transport och lagring, förbränning och restpro-

dukthantering. Också arbetsmiljöfrågorna berörs kortfattat.

Tekniken i de olika leden beskrivs i kapitel I samband därmed behandlas också den tekniska utvecklingen och dess betydelse för biobränslenas framtida konkurrenskraft. Kapitlet avslutas med en redogörel-

se för NUTEKs förslag till energiforskningsprogram för nästa treårsperiod

såvitt gäller biobränslen.

Prisutvecklingen för fossila bränslen och fram till sekelskiftet diskuteras i kapitel Underlag härför är bl.a. NUTEKs nyligen publicerade Energirapport 1992. I kapitlet berörs också internationaliseringen av elmarknaden och dess möjliga konsekvenser för elprisnivån i

i i

Sverige.

När det gäller kraftvärmesektorn har vi ansett det motiverat att diskutera biobränslenas konkurrenskraft i ett något längre tidsperspektiv. I kapitel 10 beskrivs hur ändringar i relativa bränslepriser och utveckling av ny teknik efter sekelskiftet kan komma att påverka bilden.

Härefter diskuterar vi i kapitel 11 marknadspotentialen för biobränslen. Underlaget är i första hand NUTEKs Energirapport 1992, som täcker perioden t.0.m. år 2000. Vidare redovisas bedömningar av marknaden för biobränslen som nyligen har gjorts i några andra studier, utifrån skilda

förutsättningar och i olika tidssperspektiv.

Vi har valt att inte presentera några egna prognoser eller scenarier för den framtida biobränsleanvändningen. Vi begränsar oss i huvudsak till att redovisa och diskutera de faktorer som kan komma att påverka konkurrensförhållandena för biobränslen inom olika marknadssektorer.

I kapitel 12 bedömer vi, i enlighet med direktiven, storleken av det

sysselsättningstillskott som ökad biobränsleanvändning kan komma att

medföra i olika delar av landet. Vi tar där även hänsyn till möjligheten att en viss del av användningen täcks genom import.

Kapitel 13 innehåller en redogörelse för två samhällsekonomiska förstudier som vi har låtit genomföra i syfte att belysa motiven för åtgärder till stöd för biobränslen. Bland annat diskuteras i studierna de s.k. externa effekterna vid användning av olika bränslen.

Slutligen redovisar vi i kapitel 14 våra överväganden och förslag.

I enlighet med våra direktiv har vi sökt att tillämpa en helhetssyn på användningen av biobränslen som energiråvara. Vi är emellertid medvetna om att detta inte har skett på ett helt konsekvent sätt. Vid remissbehandlingen av vårt delbetänkande El från biobränslen efterlystes från några håll en samlad bedömning av alternativa energilösningar; därvid borde beaktas alternativens möjligheter att bidra till uppfyllandet av olika

samhällsmål, t.ex. pä jordbrukspolitikens eller regionalpolitikens områden.

Främst vid en sådan bedömning, menade man, skulle biobränslena visa sig ha fördelar framför andra alternativ.

Vårt slutbetänkande kan ge visst underlag också för en sådan vidare analys. Vi har emellertid funnit att jämförelser av systemlösningar baserade på t.ex. biobränslen respektive fossila bränslen eller kärnkraft ligger utom

för vårt uppdrag. Även enbart till användningen

ramen om man ser av biobränslen innebär uppdraget en viktig begränsning, eftersom transportsektorn inte innefattas.

Följaktligen har vårt arbete inriktats på förutsättningarna för ökad

biobränsleanvändning för produktion av värme och elkraft. Mot bakgrund

av energiöverenskommelsen har därvid särskilt användningen inom

kraftvärmesektorn beaktats.

2¶Biobränslena i

energipolitiken

2. 1 stöd

Tidigare statligt

2.1.1¶Inledning

Den nuvarande statliga energipolitiken växte fram från mitten av 1970-talet under påverkan bl.a. av de internationella oljekriserna och debatten om kärnkraften. Miljöfrågorna och under tid särskilt frågan

senare om

effekterna på det globala klimatet av koldioxidutsläpp från förbränning har

spelat en ökande roll vid energipolitikens utformning.

Under hela perioden har staten strävat efter att genom olika åtgärder främja en ökad användning av bränslen som kan ersätta olja. Till en början

motiven härför främst försörjningspolitiska, och med hänsyn härtill var riktades stödet mot såväl torv och kol som biobränslen. Efter hand som miljö- och klimathänsyn fått ökad vikt har stödet alltmer inriktats på biobränslena.

I de följande avsnitten skall ges en översikt av de viktigaste besluten om stöd till biobränslen under den aktuella perioden. Också stöd till torv redovisas kortfattat. Översikten bild stödens huvudsakliga syfte,

ger en av inriktning och former. Vissa uppgifter om stödens omfattning kommer också att lämnas, även om uppgifterna är oprecisa beroende bl.a. på svårigheten att särskilja stöd till biobränslen och torv som har lämnats inom ramen för vissa generella stödsystem. Det skall här inte göras något försök att jämföra stödet till biobränslen och torv med stöd har lämnats till

som introduktion av andra energislag under den aktuella perioden, som t.ex. kärnkraft, kol och naturgas.

En redogörelse för de viktigaste stödbesluten blir endimensionell den

om

inte sätts i samband med utvecklingen på energiområdet i övrigt. Här skall

erinras om några händelser under perioden har haft betydelse för som stor

energimarknaden i Sverige både på kort sikt och för bedömningar den

av

framtida utvecklingen.

1973-1974 Den s.k. första oljekrisen, ledde till

som kraftiga

prishöjningar och så småningom också till radikalt

ändrade förhållanden på den internationella olje-

marknaden. Importpriset på råolja till Sverige nästan

trefaldigades realt.

1979-1980 Reaktorolyckan i Harrisburg, i Sverige

som gav

anledning till en rådgivande folkomröstning i

kärnkraftsfrågan. Genom ett följande riksdagsbeslut

bestämdes att inga kärnkraftsreaktorer utöver de tolv som då var färdiga eller under arbete skulle tas i drift och att den sista reaktorn skulle stängas senast år 2010. Den s.k. andra oljekrisen, ledde till som att importpriset på råolja på kort tid fördubblades realt. Oljepriset låg sedan kvar på denna höga nivå t.o.m. år 1985.

1986 Ett kraftigt prisfall på råolja, förstärkt

genom fallande dollarkurs, innebar att

som importpriset

sjönk till en nivå låg betydligt lägre realt än som efter den första oljekrisen. Därefter har oljepriset varit relativt konstant, bortsett från kort period en under Kuwaitkrisen 1990-1991. 1988 Riksdagens beslut kärn-

om att avvecklingen av

kraften skulle inledas med att två reaktorer togs ur drift 1995--1996. Samtidigt ställde riksdagen upp

vissa miljöpolitiska mål, bl.a. att koldioxidutsläppen

från svenska källor inte skulle tillåtas öka utöver dåvarande nivå.

1991 Den s.k. energiöverenskommelsen med följande

riksdagsbeslut, innebar bl.a. att tidpunkten för

som

kärnkraftsavvecklingens inledning tills vidare

lämnades öppen. Samtidigt övergavs det nationella

målet för koldioxidutsläpp.

I början den aktuella perioden präglades den energipolitiska debatten av

av

för resursknapphet, försörjningssvårigheter och framtida prishöjningar,

oro framför allt på olja. Från mitten av 1980-talet har perspektivet ändrats, beroende bl.a. på att oljemarknaden tycks ha stabiliserats och på att det

svenska oljeberoendet har minskats kraftigt energihushållning och

genom

oljeersättning. Samtidigt har tillgången på varit mycket god genom det

stora tillskottet produktionskapacitet under åren 1980-1985, då de

av ny sista kärnkraftsreaktorerna i tolvreaktorsprogrammet togs i drift. El har

sex kunnat användas för att ersätta eldningsolja i betydande omfattning.

Man kan konstatera att frågan bränsleförsörjningen vid ingången av

om 1990-talet inte på sätt tidigare uppfattas som ett akut nationellt

samma som

problem. Mot bakgrund av de senaste årens omvärldsförändringar spelar

de försörjningspolitiska motiven för ökad användning av biobränslen en mindre framträdande roll i debatten än i början av l980-talet. Intresset för biobränslena knyts i ökande utsträckning till deras möjligheter att lämna

nu

uthålliga bidrag till den framtida energitillförseln med hänsyn tagen till den

globala miljön, särskilt risken för klimatförändringar genom utsläpp av

koldioxid. Därtill kommer biobränslenas potential för att underlätta

omställningen av det svenska jordbruket.

I avsnitt 2.1.2-2.1.6 kommer viktigare energipolitiska beslut som har

påverkat förutsättningarna för användningen av biobränslen och torv sedan

mitten av 1970-talet att anges i tidsföljd.

Stöd har lämnats huvudsakligen för tre ändamål, nämligen

forskning och grundläggande teknikutveckling, främst inom ramen för

-

de treåriga energiforskningsprogrammen,

uppförande prototyper och demonstrationsanläggningar,

av -

uppförande eller ombyggnad av fullskaleanläggningar.

- Stöd har lämnats i olika former, från investeringsbidrag till lån,

villkorliga lån eller lånegarantier.

Till de direkta stöden till utvecklingsarbete och investeringar kommer den förmånliga beskattningen biobränslen och torv, har motiverats av som främst försörjnings- och miljöskäl. Denna fråga behandlas i avsnitt av 2.1.7. Ansvaret för den statliga stödgivningen fram till början 1980-talet var av flera De organisatoriska förhållandena på området skall

uppdelat på organ.

redovisas här. Genom inrättandet Statens energiverk den 1juli 1983 inte av kunde huvuddelen stödet till forskning och utveckling rörande bioav bränslen och samordnas med övriga statliga insatser rörande dessa torv

bränslen. Energiverkets uppgifter övertogs den 1 juli 1991 av Närings- och

teknikutvecklingsverket NUTEK.

2.1.2¶Det inledande skedet 1975-1980

första samlade beslutet energipolitiken fattades år 1975 prop. Det om

197530, NU30. Ett viktigt inslag i beslutet var att den energipolitiska

borde förbättras och utvidgas till att omfatta hela energi-

planeringen

området. Energipolitiken borde inriktas framför allt på att hålla tillbaka

förbrukningen. Nya stöd infördes för att stimulera till energibesparingar i

bostäder och inom industrin. Därtill inleddes en bred satsning på forskning

och utveckling i form ett treårigt energiforskningsprogram, som kom att

av bli det första i en rad sådana program.

Vid denna tidpunkt spelade biobränslen en obetydlig roll i energiförsörj-

bortsett från Vedeldning i småhus och skogsindustrins interna

ningen,

användning av lutar och bark m.m. Det bedömdes att skogen inte skulle komma att tas i anspråk som bränsle i större omfattning på grund

av en väntad brist på råvara för skogsindustrin. Produktionen bränntorv hade

av

praktiskt taget upphört.

De åtgärder som beslutades år 1975 inte primärt inriktade på att öka

var

användningen av inhemska bränslen. Det stöd till energibesparande åtgärder

inom näringslivet som infördes tog emellertid sikte bl.a. på ersättning

av olja med andra bränslen. Bidrag kunde lämnas till åtgärder med sådant syfte i byggnader och industriella processer. Dessutom kunde bidrag lämnas för prototyper och demonstrationsanläggningar innebar

som introduktion av ny teknik för energiproduktion, t.ex. med skogsbränslen. Stödet uppgick till högst 50 % den s.k. godkända kostnaden, dvs.

av företagets merkostnad för investeringen i förhållande till konventionell teknik.

T.o.m. år 1980 anvisades för stödsystemet 1,3 miljarder kronor i

ca

löpande penningvärde. Bidrag lämnades till ca 600 projekt syftande till

eldning med fasta bränslen, bl.a. ett stort antal flis-, torv- och barkpannor.

Bidragsvolymen för dessa projekt uppgick till ca 400 miljoner kronor.

I energiforskningsprogrammet för perioden 197576-197778 ingick ett

program för energiproduktion med ett delprogram för organiska bränslen.

Sammanlagt 37 miljoner kronor anvisades för delprogrammet under

perioden. Insatserna avsåg i stor utsträckning kol och skiffer samt

förbrännings- och förgasningsteknik för dessa bränslen. Vissa projekt

avseende biobränslen och torv genomfördes dock.

Efter regeringsskiftet år 1976 kom energifrågorna särskilt frågan

- om kärnkraften i centrum för det politiska intresset. Det att den

- angavs nya

regeringens energipolitik byggde på en ekologisk grundsyn som syftade till

att successivt ersätta användning uttömliga med förnybara

av resurser resurser. En energikommission tillkallades med uppdrag att utarbeta alternativa förslag till utformningen av energipolitiken fram till år 1990.

Beslut om nästa energiforskningsprogram fattades år 1978 prop.

1977782110, NU68. Inom programmet för energiproduktion lades

nu

ökad vikt vid inhemska bränslen, som fick ett eget delprogram. Under treårsperioden 197879-198081 anvisades 116 miljoner kronor till

delprogrammet. För första gången fick frågan om energiskogsodling stor

uppmärksamhet. Också intresset för torv ökade.

På grundval Energikommissionens arbete lades år 1979 fram förslag

av

till nya energipolitiska riktlinjer prop. 197879115, NU60. Det angavs

ett centralt mål för energipolitiken att minska importberoendet, i första som hand oljeberoendet. Man borde sträva efter att på lång sikt nå en an-

vändningsnivå kan tillgodoses med uthålliga, helst förnybara och

som

inhemska, energikällor med minsta möjliga miljöpåverkan.

Nu hade möjligheterna att använda skogsråvara som bränsle i viss mån omvärderats. Skogsavfall och sådana vedkvaliteter som inte behövdes för

skogsindustrin betydande energiresurs, särskilt för att

angavs som en

minska oljeberoendet inom fjärrvärmesystemen.

Också torven värderades positivt. Utvinning av torv borde sättas i

nu gång och några torveldade kraftvärme- eller värmeverk borde uppföras i den delen landet. För stöd till utvinning av torv i Norrbotten

norra av ställdes särskilda medel till förfogande inom ramen för ett beslut om

sysselsättningsfrämjande åtgärder i regionen prop. 197879127, NU60.

Vidare uppdrogs åt Vattenfall att utreda förutsättningarna för att uppföra några torveldade anläggningar i de fyra nordligaste länen.

Riksdagsbehandlingen av 1979 års energipolitiska proposition kom att

skjutas i vissa delar. Bakgrunden härtill var reaktorhaveriet vid det

upp amerikanska kärnkraftverket Three Mile Island utanför Harrisburg i mars

1979. Haveriet fick stora återverkningar på energidebatten i Sverige. Bland

annat fattades beslut om en rådgivande folkomröstning i kärnkraftsfrågan.

När denna genomfördes ett år den resultat att kärnkraften

senare gav som borde avvecklas sedan den pågående utbyggnaden till tolv reaktorer

fullföljts. På grundval av folkomröstningsresultatet lade regeringen fram

förslag till allmänna riktlinjer för energipolitiken som också godkändes

nya

riksdagen prop. 197980l70, NU70. Beträffande satsningen på

av

inhemska bränslen innebar de nya riktlinjerna inga förändringar.

2.1.3 och 1981 års

Oljeersättningen riktlinjer

Under intryck den andra oljekrisen infördes år 1981 ett nytt stöd för

av

åtgärder för att ersätta olja eller spara energi m.m. prop. 19808149,

NU19. Syftet med stödet att stimulera till introduktion och kommersia-

var

lisering av åtgärder som snabbt kunde minska oljeberoendet. Stödet

inriktades på åtgärder kunde väntas få effekt under 1980-talet och åren

som närmast därefter. Stödet ersatte bl.a. stödet till energibesparande åtgärder inom näringslivet. Det ansågs att tidigare stödformer inte hade lett till en

tillräckligt bred tillämpning av ny teknik.

Förutom till energibesparande åtgärder lämnades det nya stödet till såväl

prototyper och demonstrationsanläggningar som investeringar i fullskale-

anläggningar med stora kommersiella risker. Stödet inriktades på teknik baserad på bl.a. solenergi, torv, flis, biomassa eller kol samt teknik för framställning av syntetiska bränslen. Stöd kunde lämnas för alla led av ett tillförselsystem från råvaruutvinning till produktion och distribution. Teknik

grundad på inhemska bränslen prioriterades.

Formen för stödet var normalt lån på förmånliga villkor, men i vissa fall

kunde bidrag eller lån med villkorlig återbetalningsskyldighet lämnas.

Stödet finansierades genom en avgift på oljeprodukter som tillfördes en

särskild fond, oljeersättningsfonden, Under perioden 1981-1983 uppgick

det totala stödet från fonden till drygt en miljard kronor.

Ytterligare åtgärder i syfte att minska oljeberoendet ingick i 1981 års

beslut om riktlinjer för energipolitiken prop. 19808190, NU60. Ett

ambitiöst program för oljeersättning fastställdes. Målet för programmet var att användningen av drygt 9 miljoner ton olja på årsbasis skulle ersättas till år 1990, varav ca 3 miljoner ton 33 TWh med inhemska bränslen.

Som ett av medlen för att nå detta mål infördes en lag om utförande av

eldningsanläggningar för fast bränsle fastbränslelagen. Enligt lagen skulle

över en viss storlek utföras för eldning med fast bränsle, medan pannor mindre pannor skulle kunna enkelt konverteras till sådana bränslen. Man

räknade med att användningen av olja i fjärrvärmesystemen skulle kunna

minskas drastiskt både genom den lagen och att kommunerna nya genom

gavs möjlighet att finansiera investeringar i fastbränsleanläggningar inom

ramen för de s.k. fjärrvärmelånen. Vidare genomfördes vissa förenklingar

i handläggningen ansökningar torvkoncessioner.

av om

Samtidigt med 1981 års energipolitiska riktlinjer fastställdes ett nytt

treårigt energiforskningsprogram. Detta program i hög grad inriktat på

var utnyttjande av energikällor som ersätter olja. Vikten av en nära samverkan

mellan forskningsprogrammet och det stödet från oljeersättningsfonden

nya betonades. Verksamheten borde inriktas främst på insatser kunde bidra som till oljeersättning redan på kort och medellång sikt. Hälften av resurserna under treårsperioden 198182-198384 satsades på

energitillförsel. För delprogrammet Skogsbränslen-Torv anvisades 125

miljoner kronor. Det gällde stöd till teknikutveckling forcera att genom

etableringen av fungerande marknader för dessa bränslen. För delprogram-

met Energiodling anvisades under perioden 95 miljoner kronor, med

tyngdpunkten på energiskogsodling i form av försök i stor skala. Vidare

ingick delprogram för bränsleförädling och förbränningsanläggningar med

sammanlagt 177 miljoner kronor till stor del inriktade på som var utveckling av teknik för utnyttjande inhemska bränslen. av

2.1.4¶Investeringsprogrammen 1982-1984

Efter regeringsskiftet hösten 1982 fattades ett antal beslut insatser på om

energiområdet med delvis konjunktur- och sysselsättningspolitisk motive-

ring prop. 19828350, NU18. Bland dessa insatser, be-

som gavs nämningen investeringsprogram, ingick ett särskilt stöd till torveldade förbränningsanläggningar i form av ett bidrag på högst 25 % till investe-

ringskostnaden för anläggningar beställdes under år 1983; för

som

ändamålet tillfördes oljeersättningsfonden ett engångsbelopp på 200

miljoner kronor. Vidare infördes ett bidrag på 10 % till investeringar i

distributionsanläggningar för fjärrvärme inom 300 miljoner

en ram av

kronor. Ett tredje inslag i 1983 års var en ny stödform för att

program underlätta bl.a. kommunernas upphandling hos industrin av utrustning på

energiområdet under år. Ett belopp på 700 miljoner kronor

samma anvisades för lån med angivna syfte. Upphandlingsstödet kom till stor del

att gälla utbyggnad koleldade anläggningar.

av

Ett särskilt Norrbottenpaket innefattade vissa åtgärder på energiområdet

prop. 198283l20, NU38, bl.a. ett nytt stöd till fastbränsleeldade anläggningar i Norrbotten. Stödet, som finansierades av regionalpolitiska

medel, gjorde det möjligt att höja det nyssnämnda generella investeringsstö-

det till torveldade anläggningar till högst 40 % i fråga om anläggningar

beställdes under åren 1983-1985. som

Är 1983 fattades beslut ändringar i energibeskattningen i syfte att

om

främja genomförandet 1981 års energipolitiska beslut prop. 19838428,

av

SkU9. Hänsyn borde därvid tas till olika energikällors effekter på miljön,

försörjningstryggheten, sysselsättningen och den industriella

bytesbalansen,

utvecklingen. Mot bakgrund härav bibehölls det gällande systemet med differentierade punktskatter på energi. De inhemska bränslena, som tidigare belastats med mervärdeskatt, blev nu helt skattefria.

I regeringens proposition anfördes bl.a. att energianvändarna borde

informeras att oljan på sikt kommer att bli allt dyrare oavsett tillfälliga

om

prisvariationer. Vid behov borde skatteändringar en inte oväsentli g

genom

realprisstegring på oljeprodukter åstadkommas i syfte att skapa en stabil

grund för energianvändarnas planering. Detta uttalande tolkades på många

håll utfästelse från statsmakternas sida att genom skattehöjningar

som en

på olja trygga ekonomin i kommunernas investeringar i anläggningar för

inhemska bränslen.

I slutet år 1983 fattades beslut förlängning stödet till oljeersät-

av om av

tande åtgärder prop. 19838462, NU9. För perioden t.o.m. budgetåret

198687 fastställdes 660 miljoner kronor för bidrag och

en ram av villkorliga lån. Därtill kom 915 miljoner kronor i form av

en ram av lånegarantier. Liksom tidigare stödet avsett för prototyper och

var

demonstrationsanläggningar vissa fullskaleanläggningar. Ökad vikt

samt

lades dock nu vid att stödet borde inriktas på projekt bedömdes bli som lönsamma. Det programmet finansierades över statsbudgeten, och nya

oljeersättningsfonden avvecklades.

Samtidigt anvisades 350 miljoner kronor till ett investeringsprogram för år 1984. Medlen avsedda för stöd i form direkta bidrag till bl.a. var av

vissa större anläggningar för produktion och distribution energi. Bidrag

av

med högst 15 % investeringskostnaden kunde utgå till den under

av som år 1984 beställde större anläggning avsedd för eldning med inhemska en bränslen. Ett viktigt inslag i programmet stöd till skogsterminaler för var separering av industriråvara och bränsleråvara; bidrag till investeringar i sådana terminaler kunde lämnas med högst 50 %. Vidare fattades beslut om en viss omfördelning de medel anvisats för 1983 års investeringsav som program, innebärande bl.a. att ytterligare 175 miljoner kronor ställdes till

förfogande för bidrag till torveldade anläggningar.

År 1984 fastställdes för

ett nytt treårsprogram energiforskningen prop.

198384107, NU45. Programmet presenterades ett led i generell

nu som

forskningspolitik, med inriktning bl.a. på att stärka den grundläggande

forskningen. Samma allmänna inriktning har gällt också för de följande

programmen.

I energiforskningsprogrammet för perioden 198485-198687

var tilldelningen av medel för energitillförsel något mindre än i programmet för den närmast föregående perioden. insatserna inriktades i hög grad mot

utveckling av maskiner, utrustningar och förbränningsanläggningar

som kunde medverka till snabbare introduktion de inhemska bränslena. en av

I programmet ingick alltjämt betydande insatser för skogs- och

torv-

bränslen, medan inställningen till energiodling något

nu var mer avvaktande.

2.1.5¶Omställningen av energisystemet 1985-1987

År 1985 fattades beslut

ett nytt energipolitiskt prop. 198485 120, NU30.

I för intresset stod frågan att förbereda och säkerställa centrum nu om kärnkraftens avveckling, bl.a. främjande en effektiv elangenom av

vändning. Genom oljeanvändningen i början 1980-talet minskade

att av

snabbt uppfattades problemet med oljeberoendet mindre akut. Insatser

som

för oljeersättning ingick dock alltjämt ett viktigt led i energipolitiken.

som Inställningen till kol blev vid denna tid något mer restriktiv än tidigare, delvis miljöskäl även för att befarade att kraftigt ökad av men man en kolanvändning skulle kunna minska utrymmet för användning inhemska av bränslen. Dessa farhågor hade redan år 1984 bidragit till införandet i

fastbränslelagen bestämmelser om energipolitisk tillståndsprövning av

av

kolanvändning prop. 198384158, NU44.

I 1985 års energipolitiska beslut ingick bl.a. en förlängning till utgången

år 1986 investeringsstödet till förbränningsanläggningar för inhemska

av av fasta bränslen, dock med bidragsandel högst 10 %. Det uttalades att en av anläggningar detta slag därefter borde så etablerade att stödet av vara kunde avvecklas. Vidare infördes ett stöd till åtgärder för att minska utsläpp från förbränning inhemska bränslen, främst torv och

skadliga av

avfall, från särskild bränslemiljöfond, bildades på grundval av en en som

tidigare kolmiljöfond.

Ytterligare inslag i 1985 års energibeslut införandet särskild

ett var av en

lag lagen vissa torvfyndigheter i syfte att åstadkomma förenk-

- om lingar tillståndsprövningen för att undersöka eller bearbeta torv för av

utvinning av energi.

År 1986 fattades beslut vissa åtgärder för omställning av energisyste-

om

prop. 1985862102, NU17. En huvudtanke att tyngdpunkten i de

met var statliga stödinsatserna för oljeersättning borde förskjutas mot stöd till nu teknik bidrar till ett effektivare och mer miljövänligt energisystem. som Oljeersättningsprogrammet ersattes därför från den 1 maj 1986 med ett nytt stödsystem, med inriktning på projekt där teknik utvecklas, provas och ny demonstreras. Särskild vikt lades vid teknik som möjliggör en ökad användning av inhemska bränslen.

Samma former gällde för det tidigare stödet, dvs. bidrag, villkorliga

som

bidrag och lånegarantier. Summan dessa stöd fick till 50 %

av uppgå högst

av investeringskostnaden; andelen bidrag maximerades till 25 %. Ett

engångsanslag på 150 miljoner kronor anvisades för stödet, vilket

kompletterades med lånegarantiram på 300 miljoner kronor.

en År 1987 fattades beslut

om ett nytt treårigt energiforskningsprogram för

perioden 198788--198990 prop. 198688780,

NU33. Allmänt sett försköts insatserna mot och

grundforskning mer långsiktigt tillämpad

forskning. Den totala programvolymen minskade till 1 050

något miljoner

kronor, varav för energitillförsel 390 miljoner kronor med i huvudsak

en oförändrad indelning i delprogram. Det förutsattes att intressenter inom

skogsindustrin, jordbruket m.fl. borde i ökad utsträckning ta ansvar för

utvecklingen av teknik som stod nära kommersiellt utnyttjande.

2.1.6¶Beslutet

om kärnkraftsavvecklingens start

Riktlinjer för energipolitiken inför 1990-talet fastställdes år 1988

prop.

19878890, NU40. I samband därmed fattades beslut kärnkraftsavom att vecklingen skulle inledas med att två reaktorer togs drift, första ur en år 1995 och andra är 1996. i första

en Riktlinjerna avsåg hand frågor

om

elhushållning och behov av ny elproduktionskapacitet.

Frågor om inhemska bränslen spelade relativt roll.

nu en undanskymd Det

konstaterades i regeringens proposition

att nyinvesteringarna inom området

legat på en låg nivå under de senaste två åren. Som orsaker dels angavs de

låga oljepriserna sedan början av år 1986, dels de

omstruktureringar som

kan inträffa när bransch etableras förhållandevis en snabbt. De inhemska bränslenas konkurrenskraft borde emellertid stärkas sikt på i och med

stigande elpriser. Dessutom pekades i propositionen vikten

på av fortsatt

forskning och utveckling.

I 1988 års beslut ingick inrättandet

av en ny stödfond, energiteknik-

fonden. Denna fond ersatte dels det år 1986 införda

stödet till utveckling

och introduktion teknik inom

av ny energiområdet, dels bränslemiljöfon-

den. Det betonades investeringsbidrag till kommersiell teknik inte längre att skulle komma i fråga; i övrigt borde det finnas viss frihet att stödja insatser olika Från den fonden skulle kunna lämnas stöd till bl.a.

av slag. nya

uppförandet småskaliga el- eller värmeproducerande anläggningar som

av

teknik eller beprövad teknik i tillämpningar. Som

utnyttjar nyutvecklad nya

exempel på stödobjekt kraftvärmeanläggningar med goda miljö-

angavs Teknik möjliggör ökad användning inhemska bränslen

prestanda. som en av

borde särskilt uppmärksammas.

Formerna för stödet oförändrade i förhållande till teknikutveckvar lingsprogrammet. Liksom tidigare borde stödet lämnas i huvudsak till användare den tekniken; dock borde också utrustningstillverkare av nya m.fl. kunna stöd. En viss samverkan förutsattes med det

undantagsvis ges

intressenter inom bl.a. kraftindustrin bildade bolaget Svensk Energi av AB SEU, hade till uppgift att utveckla och demonstrera

Utveckling som

för tillämpning i full skala mot slutet 1990-talet. Vid en

ny energiteknik av

sådan samverkan borde energiteknikfonden i första hand stödja projekt som

ligger tidigt i utvecklingskedjan.

Beträffande finansieringen energiteknikfonden beslöts att den, liksom av bränslemiljöfonden, skulle tillföras medel via särskild skatt på

tidigare en

10 kr m3 olja, vilket då beräknades ge knappt 100 miljoner kronor om per året. Dessutom övertogs garantiramen på 300 miljoner kronor från

teknikutvecklingsprogrammet.

Vidare redovisades i regeringens proposition planer på en utvidgning av

det befintliga naturgasnätet i Syd- och Västsverige till att omfatta också

Mellansverige. Inför utsikten att kärnkraftens avveckling skulle inledas redan åren 1995 och 1996 framställdes naturgasen som ett intressant alternativ i energiförsörjningen. Ställning togs dock inte till frågan om en

fortsatt utbyggnad av ledningsnätet.

Samtidigt med det energipolitiska beslutet fattades ett beslut om

miljöpolitiken inför l990-talet prop. 19878885, JoU23. Riksdagen

därvid i vissa avseenden långtgående restriktioner än vad

genomdrev mer

regeringen hade föreslagit. För första gången stor uppmärksamhet åt

gavs

frågan om risken för långsiktiga klimatförändringar till bl.a.

följd av

koldioxidutsläpp vid förbränning fossila bränslen. Riksdagen av uppmanade

regeringen att klarlägga energianvändningens effekter på koldioxidhalten i atmosfären. Som ett nationellt delmål angavs att utsläppen av koldioxid inte borde ökas utöver 1988 års nivå.

Beslut om det nuilöpandeenergiforskningsprogrammet för

perioden

199091-199293 fattades våren 1990

prop. 19899090, NU40. Beslutet

innebar en fortsatt inriktning på uppbyggnad av programmet av baskompetens hos universitet och högskolor. Som huvuduppgifter

angavs forskning

för att underlätta omställningen energisystemet vid kärnkraftsavveckav

lingen och för att möjliggöra anpassning energisystemet till ökade

en av miljö- och klimathänsyn. Kraftföretagens och andra industriella aktörers ansvar för utveckling och kommersialisering teknik betonades. Den av ny tidigare indelningen av programmet efter användning och tillförsel ersattes med en indelning i teknikområden. Statsmakternas beslut innebar nu mindre

detaljerade anvisningar än tidigare fördelningen insatser inom olika

om av delar av programmet.

De beslut kärnkraftsavvecklingens och nationellt

om start om ett koldioxidmål fattades år 1988 kom

som att upphävas genom en politisk

uppgörelse mellan tre riksdagspartier i januari 1991, den s.k. energi-

överenskommelsen. Denna redovisas närmare i avsnitt 2.2.

2.1.7¶Beskattningen bränslen

av inhemska

Som redan nämnts har biobränslen och under den aktuella

torv perioden

inom för energiskattesystemet fått

ramen betydande fördelar, främst av

försörjnings- och miljöskäl.

Sedan punktskatter på energi infördes år 1957 i form allmän

av energi-

skatt har biobränslen och torv varit befriade från sådan skatt. Det har av naturliga skäl inte heller utgått avgifter för bl.a. dessa

beredskap på

bränslen.

Till början beskattningen de fossila importbränslena tämligen

en var av Som kan nämnas att skatten allmän energiskatt och avgifter

låg. exempel

tjockolja i början år 1979 utgjorde 11 % av produktpriset på lågsvavlig av

vid leverans från depå. Under 1980-talet skärptes beinklusive skatt successivt, bl.a. i syfte att minska oljeberoen-

skattningen av oljeprodukter

det. I början år 1989 hade skattens andel av produktpriset på tjockolja av ökat till 43 %.

sjönk realpriset på olja efter skatt kraftigt från Trots skattehöjningarna

1980-talet. Också elpriset sjönk. De inhemska bränslena hade mitten av alltså under hela perioden svår konkurrenssituation. en skattereform beslutades riksdagen år 1990 prop. Den stora som av 198990l11, SkU31 och trädde i kraft år 1991 innebar bl.a. en som från direkt till indirekt beskattning. Mervärdeskatt

kraftig förskjutning

infördes på energi. Energibeskattningen gavs en skarpare miljöproñl genom

fossila bränslen belades med särskild koldioxidskatt. Samtidigt att en reducerades den tidigare allmänna energiskatten med 50 %. Dessutom skatt svavel i vissa bränslen och från år 1992 också infördes en på - -

avgift på utsläpp av kväveoxider.

en En koldioxidskattens införande att kol, naturgas och gasol följd av var -

beskattade jämfört med olja fick väsentligt högre total

som varit lågt en - Biobränslena förblev befriade från allmän energiskatt, och

skatt än tidigare.

från den koldioxidskatten. Detta motiverades med

de undantogs även nya

nettotillskott koldioxid till atmosfären vid att de inte ansågs ge något av Också tills vidare, med hänvisning till

förbränning. torven undantogs

osäkerhet nettoeffekten utsläppen koldioxid och andra rådande om av av vid och förbränning torv. Inte heller för avfall

växthusgaser brytning av

infördes koldioxidskatt. det energiskattesystemet är att bränsleskatternas andel Ett resultat av nya mervärdeskatt produktpriset för fossila bränslen har ökat

exklusive av

För tjockolja andelen i början år 1992 drygt 50 %, och

ytterligare. var av

för kol till värmeverken var andelen ännu något högre. Detta emellertid inte hela bilden. De avdrags- och nedsättningsregler ger

som gäller för el- och kraftvärmeproduktionen respektive för vissa företag

inom den energiintensiva industrin innebär att bränsleskatternas genomslag

och därmed också skattefördelarna för biobränslen och torv reduceras - -

väsentligt.

Enligt riksdagens beslut i juni 1992 prop. 199192l50 bil. 15, FiU30

kommer nedsättningsreglerna att slopas från år 1993 samtidigt som

energiskatterna för industrin och växthusnäringen sänks kraftigt. Bio-

bränslenas och torvens skattefördelar kommer även efter skatteomlägg-

ningen att vara begränsade inom elproduktionen och industrin. Dessa

förhållanden kommer att belysas närmare i kapitel

2.1.8¶Resultat

av stödpolitiken

Som framgått har betydande insatser gjorts sedan mitten 1970-talet till

av stöd för de bränslen som då betecknades som inhemska, dvs. främst biobränslen och torv.

Omfattningen av dessa insatser är relativt väl kartlagd när det gäller

forskning, utveckling och demonstration, dvs. sådan verksamhet EFUD

som har fått stöd från energiforskningsprogrammen och energiteknikfonden

m.m. Enligt uppgifter från NUTEK har EFUD-insatserna inom hela

energiområdet under perioden t.o.m. utgången av energiforskningsprogram-

met för åren 199091-199293 uppgått till nära 10 miljarder kronor i löpande priser. Av dessa insatser hänför sig miljard kronor till

ca en biobränslen och 500 miljoner kronor till torv. Därtill kommer insatser

ca

för förbränning och förgasning på ca 700 miljoner kronor som inte entydigt

kan hänföras till något visst bränsle.

Insatserna för biobränslen kulminerade under perioden 198182-198384 då de uppgick till ca 15 % av de totala EFUD-insatserna. Under det

nu löpande programmet har andelen minskat till 8 %. I fasta priser har det skett en minskning av insatserna för biobränslen med 80 %.

Energiforskningsutredningen EFU 90 lämnade en översiktlig redovis-

3 I2-O75I

ning insatser och resultat energiforskningsprogrammet under perioden

av av 1975-1988 i bilagan till sitt betänkande Energiforskning för framtiden SOU 198949. EFU 90 drog därav slutsatsen att insatserna för tillförsel

inom energiforskningsprogrammet hade haft avgörande betydelse för att de

inhemska bränslena, främst skogsbränsle, torv och energiskog, hade kunnat föras fram så långt att det finns kompetens för större marknads-

en introduktion.

Som framgått redovisningen i avsnitt 2.1.2-2.l.6 har det förutom

av EFUD-insatser lämnats ett omfattande stöd till investeringar i anläggningar för inhemska bränslen och även för kol. Också dessa stöd kulminerade under första hälften 1980-talet med oljeersättningsfonden och investe-

av

ringsprogrammen.

I början år 1991 redovisade Statens energiverk en utvärdering av

av

fastbränslelagen. En genomgång statistiken för de olika stödprogrammen

av från år 1980 visade att totalt miljard kronor hade lämnats som stöd

ca en

i form bidrag, lån och garantier till ca 250 projekt, som alla avsåg

av

anläggningar för förbränning eller förgasning fasta bränslen. Hos de

av kommunala värmeverken togs under åren 1982-1989 totalt 114 fast-

med effekt sammanlagt 2 400 MW i drift. Flertalet

bränslepannor en av

hade fått statligt investeringsstöd. Av nio koleldade, däribland

pannorna var de största. Alla de övriga avsedda för eldning med inhemska fasta

var bränslen. Också ett stort antal fastbränslepannor inom skogsindustrin tillkom under perioden med statligt stöd.

Det har såvitt bekant inte gjorts något systematiskt försök att utvärdera effekterna de statliga stöden. Allmänt kan dock konstateras att

av

bioenergins bidrag till energitillförseln under tjugoårsperioden 1970-1990

ökade från 43 till 65 TWh, vilket innebar att andelen den totala

av tillförseln ökade från 9 % till 15 %. Som framgår av tabell 21 var

ca ca ökningen särskilt stark under första hälften av 1980-talet.

Tabell 21 Sveriges energitillförsel 1970-1990

TWh

1970 1975 1980 1982 1984 1986 1988 1990 Råolja och 350 302 285 241 207 218 201 186

oljeprod.

31 koks Bioenergi 43 44 48 48 60 63 65 65

Spillvärme 1 1 4 6 8 8

- m.m. Vattenkraft, 41 58 59 55 68 61 70 73 brutto Kärnkraft, 12 26 39 51 70 70 68 brutto Elimport 4 1 1 5 4 -5 -3 -2 minus export Totalt 457 439 439 407 418 450 477 435 tillförd

energi

Källa NUTEK Energiläget i siffror 1991

En närmare analys underlaget visar delar

av att av användningen av

bioenergi under perioden har varit tämligen stabila. Detta gäller

skogs-

industrins avlutar, har pendlat mellan 22 och 29 TWh som om året, och uppvärmningen av småhus med ved m.m., uppskattas till 10-12 TWh som

om året. Användningen inom skogsindustrin andra biprodukter lutar

av än har däremot ökat från 10 till 15 TWh. Härigenom och genom en långt-

gående effektivisering av energianvändningen har skogsindustrins

användning av olja minskats radikalt.

Inom fjärrvärmesektorn har användningen av bioenergi under perioden

ökat ännu starkare, från 2 till 10 TWh. Av användningen år 1990 var 4 TWh avfall, medan återstoden fördelades på skogsbränslen och torv.

inom har dock fram till slutet 1980-

Oljeersättningen fjärrvärmesystemen av

talet uppnåtts huvudsakligen ökad användning av kol, överskottsel

genom till elpannor och värmepumpar.

faktorer kan ha påverkat energianvändarnas bränsleval och

Många

investeringsbenägenhet. Utbyggnaden av ñärrvärmesystemen skapade

ökade möjligheter till användning fasta bränslen, såväl torv och

givetvis av

flis kol. De höga oljepriserna under åren 1980-1985 skapade också

som

kommersiella incitament för till sådana bränslen. Även

starka övergång

därefter har användningen bioenergi fortsatt att öka, än i lång-

av om

takt. En bidragande orsak härtill har antagligen varit den relativt sammare

beskattningen biobränslen, torv och avfall för värmeprodukgynnsamma av tion, särskilt efter koldioxidskattens införande.

Även det alltså inte är möjligt att dra några preciserade slutsatser om

om effekterna de statliga styrmedlena förefaller det rimligt att anta att de

av

har utgjort viktig förutsättning för den ökade användningen av bioenergi

en under perioden. Effekten har varit dels direkt investeringsstöd och

genom skatter, dels indirekt stödet till utveckling teknik som har lett till

genom av lägre kostnader.

Satsningarna har emellertid också drivit fram ett ett antal projekt som efter hand har visat sig sakna kommersiell livskraft. De ekonomiska

för projekten grundades ofta på antaganden fortsatt realt kalkylerna om

stigande oljepriser. När oljepriserna föll i början av år 1986 försämrades

driftsresultaten radikalt. Detta ledde till svårigheter för kommunala

energiverk och andra berörda företag, med åtföljande förluster för många

kommuner. I några uppmärksammade fall inträffade konkurser och

nedläggningar.

De drabbade kommunerna har med stöd från Svenska kommunförbun-

det hävdat de har haft anledning att räkna med annan kost-

att en

-

nadsutveckling, med hänvisning till vad de har uppfattat som utfástelser

från statens sida ett stigande realpris på olja efter skatt. Från statens

om sida har man sökt att tillmötesgå kommunerna att de aktuella

genom förlusterna i viss utsträckning har beaktats vid den årliga prövningen det

av

extra skatteutjämningsbidraget.

2.2¶Energiöverenskommelsen

Inledning

Den 15 januari 1991 träffades överenskommelse energipolitiken

en om

mellan Socialdemokraterna, Folkpartiet liberalerna och Centerpartiet.

Bakgrunden till överenskommelsen kan sägas den målkonflikt

vara som hade visat sig genom 1988 års beslut kämkraftsavvecklingens start och

om den samtidigt av riksdagen uttalade ambitionen att utsläppen koldioxid

av från svenska källor inte borde tillåtas öka med hänsyn till riskerna för

globala klimatförändringar. Under de följande åren försvagades det

politiska stödet för tanken på en tidsplan för avveckling kärnkraften

av som kunde medföra storskalig användning av fossila bränslen för ersättningsproduktion av och därmed också kraftigt ökade koldioxidutsläpp.

- Samtidigt hade betydelsen för den svenska industrins konkurrenskraft

av god tillgång till på gynnsamma villkor blivit alltmer uppmärksammad i debatten.

Energiöverenskommelsen låg till grund för en proposition energipoli-

om

tiken och för ett följande riksdagsbeslut i juni 1991 prop. l9909188,

NU40. Som redovisats i kapitel l utgjorde den också grunden för

att en biobränslekommission tillkallades.

l det följande skall några de inslag i överenskommelsen och det

anges av

därpå grundade riksdagsbeslutet som är av särskild betydelse för vårt

arbete.

2.2.2 för energipolitiken Riktlinjer

inleds med ett programmatiskt avsnitt, i vilket

Energiöverenskommelsen

vissa energipolitiska utgångspunkter Några centrala meningar ur

anges. detta avsnitt återges här.

Energipolitikens mål är att på kort och lång sikt trygga tillgången på energi på med omvärlden konkurrenskraftiga villkor. Härigenom

och annan

främjas god ekonomisk och social utveckling i Sverige. Energipolitiken

en skall utgå från vad natur och miljö kan bära. Landets elförsörjning skall tryggas ett energisystem som i största genom

möjliga utsträckning grundas på varaktiga, helst inhemska och förnybara, effektiv energihushållning. Stränga krav skall ställas energikällor samt en säkerhet och miljön vid användning och utveckling all

på omsorg om av

energiteknik.

energisystemet måste, vid sidan säkerhetskraven, ske

Omställningen av av

med hänsyn till behovet elektrisk kraft för upprätthållande av sysselsättav och välfård. När kärnkraftsavvecklingen kan inledas och i vilken takt

ning

den kan ske resultaten hushållningen med el, tillförseln av

avgörs av av

från och möjligheterna att bibehålla

miljöacceptabel kraftproduktion

internationellt konkurrenskraftiga elpriser.

Det framhålls utsläpp koldioxid vid förbränning fossila bränslen att av av klimatet och att det därför är angeläget att eldning med sådana

påverkar

bränslen i största möjliga utsträckning undviks. Biobränslen har mot den

viktig uppgift att fylla i omställningen och förnyelsen av

bakgrunden en

Det kan komma att krävas särskilda åtgärder avseende bl.a.

energisystemet.

teknikutveckling främja på sikt ökad användning på kommersiella

för att en

villkor biobränslen och andra förnybara energislag för storskalig

av

elproduktion.

I ett avsnitt åtgärder för kraftproduktion uttalas ett principiellt stöd om ny för tanken på energiskattesystem i vilket skatten på fossila bränslen är ett beroende de utsläpp förbränningen upphov till snarare än av vad den av ger energin används till. Med ett sådant systern innebärande

producerade --

bl.a. koldioxidskatt på fossila bränslen som belastar även elproduktion en

skulle användningen förnybara energislag och även kraftvärmen

- av

gynnas. Emellertid sägs i överenskommelsen totalkostnaderna i den att svenska elproduktionen och för den elintensiva industrin skulle

höjas.

Därför bör åtgärder mot koldioxidutsläpp från

elproduktion samordnas med

övriga länder i Europa. I avvaktan på sådan måste

en samordning andra

styrmedel än koldioxidskatten utnyttjas för att främja de

förnybara

energislagen och kraftvärmen.

I energiöverenskommelsen ingår flera sådana att styrmedel införs, bl.a.

en generell skattelättnad för kraftvärme och till

investeringsbidrag

biobränsleeldade kraftvärmeverk. De principiella

överväganden som har

legat till grund för utformningen dessa styrmedel redovisas av i avsnitt 2.2.3.

Ett viktigt inslag i energiöverenskommelsen är 1988 års nationella

att mål

för begränsning koldioxidutsläppen ersätts med

av ett åtagande att, tillsammans med övriga EFTA-länder och EG, verka för de att totala utsläppen av koldioxid år 2000 inte överstiger nuvarande nivå och de att därefter minskar. Vidare berörs i överenskommelsen frågan konkurrensen om mellan naturgas och biobränslen, fråga hade aktualiserats en som genom planerna på utbyggnad av ett naturgasnät i Mellansverige. Det framhålls att man mot bakgrund av den rådande starka kraftbalansen inte kan förutse

någon

nämnvärd utvidgning naturgasområdet i södra och västra under

av Sverige

tiden fram till mitten 1990-talet. Genom de till av åtgärder stöd för biobränslen ingår i överenskommelsen kan dessa bränslen som under perioden få en mer etablerad ställning på värme- och kraftvärmemarknaden.

I energiöverenskommelsen ingår beräkning medelsbehovet för de

en av

föreslagna åtgärderna för energitillförsel och under

energihushållning en

femårsperiod med följande fördelning miljoner

kronor

1 000

Hushållning

Investeringar i biobränsleeldad kraftvärme 1 0O

Övriga åtgärder för energi-

tillförsel 1 765

Totalt 3 765

Övriga åtgärder för energitillförsel ingår bl.a. utvecklingsinsatser

I posten biobränslen med 625 miljoner kronor. Som nämnts skall detta belopp för direktiven utgöra den finansiella för våra samlade förslag.

enligt ramen

regeringsskiftet hösten 1991 inte innebar någon

Det kan tilläggas att

de riktlinjer för energipolitiken som ingick i energiöverenskomändring av

melsen. I den 4 oktober uttalades bl.a. följande

regeringsförklaringen

från biobränslen, solenergi och vindkraft utvecklas och

Miljövänlig energi stimuleras. Hushållning främjas.

I samband med EG-anpassningen energibeskattningen genomförs en

av till med bland annat koldioxidbaserad beskattning övergång ett system också på elkraft.

så kallade energiöverenskommelsen ligger fast. Omställningen av

Den vid sidan säkerhetskraven, ske med hänsyn till

energisystemet måste, av

elkraft. Det är viktigt Sverige har internationellt konkurrensbehovet av att

kraftiga elpriser.

för vårt uppdrag oförändrad efter Härmed kan grunden anses vara

regeringsskiftet.

2.2.3 och biobränslestöd

Kraftvärmebeskattning

ingick kraftvärmeproducenterna skulle ges

I energiöverenskommelsen att

för allmän energiskatt på insatt bränsle i syfte att

rätt att göra avdrag

förbättra kraftvärmens konkurrenskraft gentemot såväl kondenskraftpro-

duktion värmeproduktion. En sådan rätt infördes också den l som ren juli 1991. Innebörden härav är att det bränsle för

som åtgår värmeproduktionen

i kraftvärmeanläggningar belastas enbart med

koldioxidskatt, jämte

eventuell svavelskatt och kväveoxidavgift. En följd av skattelättnaden för värmeproduktionen i kraftvärmeverk är emellertid att biobränslenas skattefördel gentemot fossila bränslen minskar inom detta användningsområde. Mot bakgrund härav innefattar 1991 års

energipolitiska beslut åtgärder till stöd för kraftvärmeproduktion med

biobränslen. Stödet får delvis kompensation för biobränslenas ses som en minskade skattefördel.

Förslagen härom i propositionen föregicks diskussion

av en kring frågan

om den lämpliga utformningen ett sådant stöd prop. 19909188 av s. 57 Där hänvisades till arbetet inom den åren 1988-1990 verksamma

Miljöavgiftsutredningen MIA, hade i uppdrag analysera

som att förutsättningarna för ökad användning ekonomiska i

av styrmedel

miljöpolitiken. I delbetänkandet Ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken

-

Energi och trafik SOU 198983 hade MIA elproduktion med

föreslagit att

miljöfördelar skulle främjas ett system med bidrag för

genom varje

producerad kWh. För produktion med biobränslen skulle bidraget till

uppgå

10 örekWh, vilket bedömdes biobränslena rimlig

ge en konkurrenskraft

vid elproduktion. I propositionen påpekades emellertid det

att vid remissbehandlingen av MIAs förslag hade riktats kritik tanken på mot ett rent driftsstöd för biobränslebaserad elproduktion.

Enligt många remiss-

instansers uppfattning ett

var investeringsbidrag att föredra, eftersom ett

sådant till skillnad från ett kunde betraktas

- driftsbidrag som en säker

-

post i investeringskalkylen.

Med hänsyn till dessa synpunkter utformades det särskilda stödet till biobränslen som ett investeringsstöd. Stödet kan lämnas till

investeringar

i såväl nya anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen som ombyggnad av befintliga värmeverk och fossilbränslebaserade kraftvärmeverk. Därtill kan lämnas ett engångsbidrag för säkra den forsatta att användningen av biobränslen i befintliga kraftvärmeverk. En närmare

redogörelse för dessa stöd lämnas i kapitel 3. det särskilda stödet till biobränslebaserad

Det framgår av propositionen att

relativt kortsiktig åtgärd. Om biobränslena kraftvärme skall ses som en

skall kunna avgörande roll för omställningen av energisystemet spela någon

marknad för biobränslen byggs redan under de krävs att en stabil upp åren. I propositionen hänvisas här till att det pågående omnärmaste för kan innebära ett ökat utbud av

ställningsprogrammet jordbruket

biobränslen. biobränslekraftvärme skall alltså ett komplement till Stödet till ses som för utveckla biobränsletekniken och förstärka de särskilda insatser att

konkurrenskraft på lång sikt också ingår i energi-

biobränslenas som överenskommelsen.

3 Skatter

och andra styrmedel

3.1¶Inledning

Den statliga styrningen på energiområdet sker dels ekonomiska

genom styrmedel i form av skatter, avgifter eller bidrag, dels administragenom

tiva regler av olika slag. De kan tvingande karaktär,

senare vara av t.ex. miljöskyddslagens bestämmelser om miljöfarlig verksamhet. Under senare år har det funnits strävan att i ökad utsträckning

en utnyttja

ekonomiska styrmedel i miljöpolitiken. På grundval förslag från

av Miljöavgiftsutredningen infördes i samband med den stora skattereformen i början 1990-talet särskilda skatter på koldioxid och svavel av samt en avgift på kväveoxider. I det följande lämnas redogörelse för de styrmedel för närvaranen som de används. Redogörelsen omfattar främst de styrmedel

som påverkar

biobränslemarknaden.

I kapitlet redovisas även de ändringar

av energibeskattningen som

nyligen har beslutats av riksdagen och träder i kraft den l januari som 1993. Styrmedel i form av stöd till forskning och teknisk behandlas

utveckling

inte här.

3.2¶Skatter

och avgifter

3.2.1¶Mervärdeskatt

Tidigare var energin inte belagd med mervärdeskatt. Som första i ett steg

skattereformen, innebar förskjutning från direkt till den stora som en indirekt beskattning, infördes mervärdeskatt för energiområdet den 1 mars 1990. För närvarande utgår mervärdeskatt med 25 % av försäljningsvärdet. mervärdeskatten sänks till 22 % fr.0.m. den l januari 1993.

Den generella

belastar i enbart den slutliga konsumenten. Den Mervärdeskatten princip ñskal funktion och syftar inte till att påverka valet av bränsle.

fyller en rent

I det följande behandlas därför inte mervärdeskatten.

3.2.2¶Punktskatter

mervärdebeskattning sker punktbeskattning av olika energislag.

Utöver är följande allmän energiskatt på bränslen och el, Punktskatterna på energi bensinskatt, miljöskatt på inrikesflyget, vattenkraftskatt, koldioxidskatt, svavelskatt. Därtill kommer kväveoxidavgift, som till kärnkraftskatt och en skillnad från inte tillför staten inkomster. I det följande

punktskatterna

vi endast de skatter påverkar el- och värmemarknaden. berör som bränslen, ut med ett visst belopp per enhet, Punktskatterna på som tas differentierade i avsikt att bl.a. styra bränslevalet. Tidigare var syftet att är övergång från olja till andra stimulera till energihushållning samt en år har bränslenas miljöeffekter alltmer blivit bränslen. Under senare

vid bestämningen av skattesatserna. Omläggningen av

utgångspunkten

år 1991 i hög grad miljöpolitisk inriktning.

energibeskattningen gavs en

När det tolkningen lagen allmän energiskatt och lagen om gäller av om

meddelar Riksskatteverket RSV särskilda rekommendationkoldioxidskatt

och verkställighet lagarna. I dessa rekommendaer angående tillämpning av

tioner RSV även uttalanden och beskriver rättsläget i tolkningsfrågor.

gör

Allmän energiskatt infördes år 1957. Enligt lagen 1957262 om skatteplikt för dels elkraft, dels fossila bränslen.

allmän energiskatt gäller

Allmän energiskatt tas inte ut för biobränslen, avfall och torv. på elkraft är för närvarande för hushåll 7,2

Den allmänna energiskatten

i Sverige 2,2 örekWh och för industri örekWh i vissa kommuner norra

5 örekWh. Med industri jämställer även el-, vatten-, värme- och

man

gasförsörjning.

Den allmänna energiskatten på fossila bränslen halverades i samband med införandet koldioxidskatten den 1 januari 1991. Skatten är för olja

av 540 krm3, för kol 230 krton, för naturgas 175 kr 1 000 m3 och för gasol 105 krton.

Bränslen för elproduktion är till följd gällande bestämmelser

av om avdragsrätt i huvudsak befriade från allmän energiskatt avsnitt 3.2.3.

se

Den 1 januari 1993 slopas den allmänna energiskatten på bränslen och elektrisk kraft för industrin SNI 2 och 3. I samband därmed inleds

avvecklingen av gällande system för nedsättning av den energiintensiva

industrins energiskatter se avsnitt 3.2.6. Under åren 1993-1994 gäller

övergångsvis en särskild rätt till nedsättning.

Den allmänna energiskatten på elektrisk kraft höjs vid samma tidpunkt med 1,3 örekWh för andra förbrukare än industri och växthusnäring. Därmed blir skatten 8,5 örekWh och för förbrukning inom el-,

gas-, vatten- eller värmeförsörjning SNI 4 6,3 örekWh. I vissa kommuner i norra Sverige gäller en lägre skattesats 3,5 örekWh i båda fallen.

Den 1 januari 1991 infördes koldioxidskatt. Enligt lagen 1990582

om koldioxidskatt tas denna skatt ut på oljeprodukter, kol, naturgas och gasol, dvs. fossila bränslen som vid förbränning leder till nettoökning

en av koldioxid i atmosfären. skattesatserna har beräknats på grundval

av bränslenas genomsnittliga kolinnehåll i stället för på utsläppen. För närvarande finns det nämligen ingen ekonomiskt rimlig möjlighet att

avskilja koldioxid från rökgaserna och t.ex. deponera den.

Koldioxidskatten omfattar inte biobränslen, avfall och torv. Biobränslen

avger visserligen koldioxid vid förbränningen inte något

men anses ge nettotillskott av koldioxid till atmosfären under förutsättning att inte

man tar ut mer biomassa än vad som motsvarar tillväxten. Även torv och avfall är, av skäl som nyss har framgått kapitel 1, befriade från koldioxid-

se

skatt.

De avdragsregler som gäller för den allmänna energiskatten omfattar

också i stort sett koldioxidskatten. Av detta följer att bränslen för elproduktion är befriade från koldioxidskatt i samma utsträckning som från

allmän energiskatt både vid kondensproduktion och samtidig produktion av

värme och i en kraftvärmeanläggning.

Koldioxidskatten för fossila bränslen sattes vid införandet år 1991 så att den skulle motsvara 25 örekg utsläppt koldioxid från respektive bränsle. Detta resulterade i skattesatser för oljeprodukter på 720 krm3, kol på 620 krton, naturgas på 535 kr 1 000 m3 och gasol på 750 krton.

Från den l januari 1993 koldioxidskatten från motsvarande 25

höjs

örekg till 32 örekg utsläppt koldioxid för övriga förbrukare än industrin SNI 2 och 3. Samtidigt sänks koldioxidskatten för industrin till en fjärdedel den allmänna nivån, dvs. till motsvarande 8 örekg. För

av

växthusnäringen gäller speciella Övergångsbestämmelser.

Skatteomläggningen innebär att energiskatterna för industrin, som för

närvarande uppgår till ca 5 miljarder kronor om året, sänks med ca 3,4

miljarder kronor.

Energi- och koldioxidskatterna på fossila bränslen efter skatteomläggningen den l januari 1993 redovisas i tabell 31.

Tabell 31 Energi- och koldioxidskatt på fossila bränslen for

industrin och övriga forbrukare fr.o.m. 1 januari

Energiskatt COz-skatt Summa örekWh

Industri Olja E05 0 230 230 2,1

krm3

Kol krton 0 200 200 2,7

Naturgas 0 170 170 1,6

kr 1 000 m3 Gasol 0 240 240 1,9

krton

Övriga

Olja E05 540 920 1 460 13,6

krm3

Kol krton 230 800 1 030 l3,7

Naturgas 175 680 855 7,9

kr 1 000 m3

Gasol 105 960 l 065 8,3

krton

Svavelskatt utgår sedan den 1 januari 1991. Enligt lagen 1990587

om svavelskatt uppgår skatten till 30 krkg svavel i kol- och torvbränsle. För olja är skatten 27 krm3 för varje tiondels viktprocent svavel i oljan. För

olja med en svavelhalt på högst 0,1 viktprocent svavel utgår ingen skatt.

Detta innebär att svavelskatten på tjockolja kan uppgå till högst 216 krm3

eftersom den högsta tillåtna halten svavel i tjockolja är 0,8 viktprocent. På naturgas och gasol utgår ingen svavelskatt, beroende på den mycket låga svavelhalten i dessa bränslen. Samma gäller biobränslen.

Den 1 januari 1992 infördes avgift på utsläpp kväveoxider från

en av

stora förbränningsanläggningar. Avgiften är 40 krkg utsläpp räknat som

kvävedioxid och omfattar de pannor som har en årlig energiproduktion på minst 50 GWh och tillförd effekt av minst 10 MW. Antalet sådana

en

är 150-200. pannor

För att produktionen i de stora pannorna inte skall missgynnas gentemot de små inte är avgiftsskyldiga och för att stimulera till investeringar

som i kvävereduktion har särskild kompensation införts. Denna utgörs av en

en

återbetalning grundad på den nyttiggjorda energin i pannan. Nettoeffekten

för pannägaren utsläppsavgiften och återbetalningen kommer att bero på

av

hur mycket kväveoxider hans panna släpper ut per producerad energienhet.

De pannor som har en utsläppsnivå per producerad energienhet som ligger

under genomsnittet kommer att få en premie. Premien betalas av av-

giftsskyldiga vilkas släpper ut mer än genomsnittligt. Genom detta

pannor system kommer avgiftsmedlen alltså att fördelas om mellan de avgifts-

skyldiga så att ett effektivt energiutnyttjande och en hög verkningsgrad

premieras.

Av det sagda följer att kväveoxidavgiften inte direkt påverkar kon-

kurrensförhâllandet mellan olika bränslen.

3.2.3¶Avdrag för elproduktion

Det finns rad bestämmelser vilka avdrag får göras för de olika

en om som

punktskatterna på energiområdet. Vi skall här närmast gå in på de avdrag

rör dels elproduktion generellt, dels kraftvärmeanläggningar.

som

Avdrag medges för allmän energiskatt och koldioxidskatt för bränsle till elproduktion. Skälet härtill är främst att beskattas i konsumtionsledet och

har velat undvika dubbelbeskattning. Avdragsrätten gäller för alla

att man

typer av elproduktionsanläggningar. Svavelskatten omfattas inte avdragsav rätten och inte heller kväveoxidavgiften. Vid produktion elkraft i ett kondenskrattverk får avdrag göras för av energiskatter och koldioxidskatter med 95 % på det bränsle förbrukats. som Särskilda bestämmelser gäller för kraftvärmeanläggningar. Med kraftvärmeproduktion förstås en bränslebaserad samtidig produktion av elkraft och värme där båda produkterna nyttiggörs. Produktion i kraftvärmeanläggningar förekommer dels i kommunal regi dels inom industrin i form av industriellt mottryck. Industriellt mottryck baseras på samma teknik som den som används för kommunal kraftvärmeproduktion. Skillnaden ligger i att ångan utnyttjas vid ett högre tryck och används för interna processer inom industrin i stället för att via kondensorvärmeen växlare leverera värme till ett fjärrvärmenät.

Har elproduktion skett i kraftvärmeanläggning för industriellt

en mottryck och elkraften har förbrukats i industriell verksamhet får egen

avdrag göras antingen för skatten på den förbrukade egenproducerade

elkraften eller för skatten på det bränsle åtgår för sådan elproduktion. som

Används olika skattepliktiga bränslen samtidigt för elproduktion görs vid

avdragsberäkningen en proportionering efter de energimässigt insatta

kvaliteterna. Används däremot bränslen inte är energi- och kolsom

dioxidskattepliktiga, t.ex. trädbränslen, torv eller avfall, samtidigt med

skattepliktiga bränslen för elproduktion i kraftvärmeanläggning

en anses, såvitt annat inte visas, i första hand de skattepliktiga bränslena förbrukade för elproduktion. Denna praxis har gällt sedan lång tid och har delvis sitt

ursprung i mottrycksproduktionen inom skogsindustrin.

Möjligheten att

hänföra skattepliktiga bränslen till elproduktionen, med åtföljande rätt till

avdrag av energi- och koldioxidskatt, har i viss mån påverkat bränslevalet

i anläggningar där såväl beskattade obeskattade bränslen har kunnat som användas. Tidigare har det bränsle använts för värmeproduktion i kraftvärmesom anläggningar beskattats fullt ut. Kraftvärmeteknikens energieffektiva och

därmed miljövänliga samproduktion elenergi och värme har

av nyttiggjord

därmed inte fått någon särskild fördel i beskattningshänseende. Som en avsnitt 2.2 ändrades reglerna den 1

följd av energiöverenskommelsen se

juli 1991. Ändringen innebär att avdrag får göras för allmän energiskatt på

det bränsle åtgår till värmeproduktion i kraftvärmeanläggningar; det

som bränsle används vid värmeproduktion belastas alltså enbart med som koldioxidskatt. Avdraget får emellertid inte göras när elproduktionen är

och enbart värmeproduktion pågår. Motsvarande gäller även för avstängd

mottrycksanläggningar inom industrin.

Denna ändring i skattereglerna för kraftvärme- och mottrycksproduktion innebar biobränslenas konkurrenskraft försvagades gentemot fossila att bränslen. Detta i några fall ha lett till att kraftvärmeverk har minskat anses användningen av biobränslen.

Frågan har uppmärksammats regeringen. I kompletteringspropositio-

av l99192150 bil 15 anfördes att särskild arbetsgrupp skulle

nen prop. en

tillsättas för attbelysa följderna den ändrade kraftvärmebeskattningen

av och så erfordras föreslå åtgärder undanröjer eventuella negativa om som effekter. borde även belysa biobränslenas möjligheter att i

Arbetsgruppen

större utsträckning bli konkurrenskraftiga inom kraftvärmeområdet.

3.2.4¶Den s.k. Visbydomen

dom den 23 april 1991 har Regeringsrätten tolkat tillämpningen av

I en i lagen allmän energiskatt på ett sätt som kan

avdragsbestämmelserna om

komma att långtgående konsekvenser för kraftvärmeanläggningars

ekonomi. Målet gällde beskattningen ett dieselkraftvärmeverk i Visby. av I detta verk elkraft samtidigt värme tas till vara från

produceras som

smörjolja och Värmen utnyttjas i ett fjärrvärmenät.

avgaser, kylvatten.

Värmeenergin är av samma storlek som elenergin.

RSV ansåg att avdrag för skatt på bränsle fick göras enligt samma regler då gällde för konventionellt kraftvärmeverk med ångteknik, dvs. som ett

att avdragsrätten begränsad till bränsle för elproduktion.

var

Regeringsrätten gjorde emellertid den bedömningen att allt bränsle

som förbrukats vid dieselkraftvärmeverket hade utnyttjats för elproduktion. Motiveringen till detta var att den mängd bränsle går för produktion som av

elenergi är lika stor antingen kylningen dieselmotom sker

av genom att spillvärmen kyls bort i luften eller genom tillförsel spillvärmen till av

fjärrvärmenätet.

Innebörden av Visbydomen är alltså att värmeproduktionen från ett dieselkraftvärmeverk är befriad från såväl koldioxidskatt energiskatt. som Enligt anvisningar som har utfärdats efter domen RSV skall även andra av tekniska lösningar med egenskaper dieselkraftvärmeverk såsom samma som gasturbiner och ottomotorer ges samma avdragsrätt. Övriga tekniker, som

innebär att helt eller delvis produceras i ångturbiner, något

ger en mindre elproduktion när värmen utnyttjas än när värmen kyls bort. För

dessa skall enligt RSV tidigare praxis gälla även fortsättningsvis. An-

läggningar baserade på sådana tekniker skall alltså erlägga koldioxidskatt för den andel av bränslet som motsvarar värmeproduktionen.

Värmeverksföreningen har bestridit RSVs tolkning Visbydomen.

av Föreningen anser att även andra typer av kraftvärmeverk än de RSV som anger skall åtnjuta avdragsrätt för koldioxidskatt på bränslet till värmeproduktionen. Vissa föreningens medlemsverk har också därefter. av agerat

Flera skatteprocesser i frågan pågår.

Det kan alltså konstateras att skattelagstiftningen inom kraftvärmeområdet är svårtillgänglig och att rättsläget i vissa avseenden är oklart. Bland annat mot denna bakgrund har regeringen i juni 1992 beslutat att tillkalla en särskild utredare med uppgift att göra teknisk översyn en av energibeskattningen. I direktiven dir. 199280 förekommer ingen

uttrycklig hänvisning till Visbydomen. Det sägs dock att utredaren bör

belysa möjligheterna att utan skattebortfall åstadkomma tekniskt neutral en beskattning av el- och värmeproduktion som är oberoende vald teknisk av lösning för produktionen. Utredaren skall redovisa resultatet sitt arbete av före utgången år 1993. av

3.2.5¶Fjärrvärmeleveranser till industrin

Skatteomläggningen den l januari 1993 berör i princip inte el- och

Emellertid innebär införandet olika skattenivåer

kraftvärmeproduktionen. av

för industrin och för andra förbrukare ett skattetekniskt problem vid leveranser fjärrvärme till industrin. Ca 10 % av de

beskattningen av av

kommunala energiverkens leveranser går nämligen till industriföretag, och

flertalet dessa företag får från år 1993 möjlighet till en kraftig sänkning av sina kostnader för värmeproduktion med fossila bränslen. Deras av egen betalningsvilja för fjärrvärme minskar därmed i motsvarande mån.

Regeringen föreslog prop. 199192l50 bil. 15 följande lösning på

problemet. För att undvika konkurrenssnedvridningar borde üärrvärme-

leveranser till industrin omfattas den lägre skattebelastning för industrin av från år 1993. Fjärrvärmeproducenterna fick därför rätt till

som avsågs gälla

återbetalning skatten på den energi under föregående kvartal åtgått

av som för den fjärrvärme levererats till industrin. I en

att producera som

kommentar till den aktuella lagparagrafen förutsattes att skattebelastningen leveranser fjärrvärme till industrin borde beräknas på grundval av de

på av

bränslen faktiskt använts under redovisningsperioden. Därmed skulle som det inte bli möjligt i fall då både beskattade och obeskattade bränslen att, använts, hänföra de beskattade bränslena till leveranser till industrikunder. Denna kommentar väckte kritik från bl.a. Värmeverksföreningen och Kommunförbundet, hävdade att sådan tillämpning lagen skulle leda som av till avsevärt bortfall fjärrvärmeleveranser till industrin. Detta gällde ett av särskilt för verk med hög andel biobränslen. en

Riksdagens beslut i frågan bet. 199192FiU30 innebar att hänsyn togs

till denna kritik. Beslutet blev således att fjärrvärmeproducenterna borde

medges skatteåterbäring fjärrvärmeleveransen till industrin hade

en som om producerats uteslutande med skattebelastade bränslen. En förutsättning skulle dock användningen fossila bränslen motsvarade minst vara att av leveransen fjärrvärme till industrin under redovisningsperioden. Denna av period borde kunna utsträckas från ett kvartal till ett kalenderår om fjärr-

värmeleverantören så önskade.

3.2.6¶Nedsättning för viss industri

Enligt lagen 1974992 om nedsättning av allmän energiskatt och

koldioxidskatt får skatt som utgår på elkraft och bränsle i vissa fall sättas ned om den har förbrukats vid industriell tillverkning. En särskild

nedsättning gäller för växthusnäringen.

Det finns vad gäller industrin två bestämmelser enbart den

varav ena hittills har haft praktisk betydelse. Denna innebär att regeringen kan medge nedsättning av skatt för industriell tillverkning för visst företag inom den energiintensiva industrin. För industriell tillverkning vid ett sådant företag

medges normalt nedsättning den sammanlagda energiskatten för elkraft

av och bränsle så att den begränsas till viss procent de tillverkade

en av produkternas försäljningsvärde fritt fabrik. Procentsatsen är från den 1

januari 1992 1,2 % tidigare 1,7 %. Under år 1990 beviljades 100

ca

företag nedsättning av skatten. Värdet av nedsättningen för industrin

uppgick budgetåret 199091 till 900 miljoner kronor.

ca

Enligt bestämmelserna får hela energiskatten och koldioxidskatten på

elkraft, kolbränslen, gasol och naturgas beaktas vid beräkningen

av

nedsättningsunderlaget. För olja gäller att endast 473 krm3 skatten får

av

beaktas vid beräkningen nedsättningen. Detta innebär att företag är

av som berättigade till nedsättning skall betala minst 787 krm3 i skatt för olja

full

energi- och koldioxidskatt 1 260 krm3 minskat med 473 krm3.

Nedsättningsreglerna gäller inte för svavelskatten och heller inte för

kväveoxidavgiften.

Som nyss framgått ändrades den 1 juli 1991 bestämmelserna för beskattning av bränsle som använts för kraftvärme- och mottrycksproduktion. De nya reglerna innebär att den allmänna energiskatten,

men

koldioxidskatten, på insatt bränsle får dras av vid sådan produktion.

De företag som har mottrycksproduktion betalar således endast kol-

egen

dioxidskatt i förekommande fall svavelskatt och Är

och kväveoxidavgift.

företaget berättigat till nedsättning reduceras koldioxidskatten enligt

reglerna för beräkning av nedsättningsunderlaget.

I tabell 32 redovisas industrins skatt för olja och kol.

Tabell 32 Industrins skatt exkl. svavelskatt för olja och kol

jan. 1992 vid värmeproduktion

Olja Kol

krm3 krton

Industri utan mottryck l 260 850

nedsatt skatt

Industri utan mottryck 787 0

och med nedsatt skatt

Industri med mottryck 720 620

nedsatt skatt

Industri med mottryck 247 0

och med nedsatt skatt

Marginell skatt när 1,2 % av försäljningsvärdet erlagts i skatt.

Tabellen visar att för företag med både industriellt mottryck och ned-

sättning av skatten har skatterna begränsad styrverkan sedan 1,2 % av

försäljningsvärdet erlagts i skatt; den marginella skatten för kol är 0 krton

och för olja 247 krm3. Detta förhållande är typiskt för större företag inom

t.ex. massa- och pappersindustrin.

Den 1 januari 1993 inleds avvecklingen av det nuvarande systemet för

nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt för den energiintensiva

industrin. Under åren 1993 och 1994 gäller Övergångsbestämmelser. Enligt

dessa kan industrin få nedsättning av den del av koldioxidskatten som

överstiger 1,2 % av försäljningsvärdet. Den yrkesmässiga växthusodlingen

behåller under övergångsperioden 1993 till 1994 nuvarande skattenedsätt-

ning för bränslen medan energiskatten för tas bort.

Lagen om nedsättning av allmän energiskatt och koldioxidskatt upphör

att gälla vid utgången år 1994.

av

3.3¶Investeringsstöd

3.3.1¶Stöd till med biobränslen

kraftvärmeproduktion

Som en följd av energiöverenskommelsen avsnitt 2.2 infördes den l

se

juli 1991 ett stöd för att främja investeringar i anläggningar för kraftvärme-

produktion med biobränslen och för att förbättra konkurrenskraften för befintlig biobränslebaserad kraftvärme. Stödsystemet, administreras som av NUTEK, är avsett att gälla under femårsperiod. För stödet har en avsatts l 000 miljoner kronor. Införandet av stödet motiverades bl.a. att biobränslen har mindre av skattemässiga fördelar vid kombinerad el- och värmeproduktion i kraft-

värme- och mottrycksanläggningar än vid värmeproduktion. Som

ren framgår av avsnitt 3.2.3 har koldioxidskatten mindre styrverkan för en bränslevalet vid kraftvärme- och mottrycksproduktion än vid värmeren produktion, eftersom denna skatt får dras vid produktion el. av av

Ytterligare ett motiv för investeringsstödet den ändring reglerna för

var av

kraftvärmebeskattningen som genomfördes den 1 juli 1991. Som redan

nämnts innebar ändringen att biobränslenas konkurrenskraft försämrades gentemot fossila bränslen inom denna sektor. Investeringsstödet lämnas i form av ett bidrag på 4 000 krkW installerad

eleffekt för investeringar i anläggningar för med nya kraftvärmeproduktion

biobränslen. Bidrag lämnas även för ombyggnad befintliga värmeverk av och fossilbränslebaserade kraftvärmeverk till anläggningar för kraftvärmeproduktion med biobränslen. Bidrag lämnas i sådana fall med 25 % av

investeringskostnaden för ombyggnaden. Bidraget får dock inte överstiga

4 000 krkW installerad eleffekt. För säkerställa fortsatt användning biobränslen i befintliga anatt en av läggningar för kraftvärme kan stöd lämnas i form av ett engångsbidrag på 1 000 krkW installerad eleffekt. Tidigare erhållet statligt stöd skall räknas Anläggningen skall ha beställts under perioden den 1 januari 1985 av. -

den 30 juni 1990. En förutsättning är vidare att anläggningsägaren

förbinder under minst fem år ha faktisk användning biosig att en av bränslen på minst 85 % den totala bränsleförbrukningen i pannan. av Samma villkor ställs i regel också vid investeringsbidrag.

I början september 1992 har 59 ansökningar bidrag från detta stöd

av om

kommit in till NUTEK. Ansökningarna uppgår sammanlagt till 1 031

miljoner kronor. dessa ansökningar, avser anläggningar med

Av som 400 MW eleffekt, är vid tidpunkt 25 beviljade.

sammanlagt samma

Beviljade bidrag uppgår till 391 miljoner kronor.

3.3.2 stöd

Jordbrukspolitiska

stimulans till snabb och varaktig omställning åkermark till För att ge en av produktion än livsmedel har riksdagen beslutat om ett omställningsannan stöd. Stödet utgår bl.a. för sådan areal som under omställningsperioden 1

1991-30 juni 1996 överförs till varaktig användning än

juli annan

livsmedelsproduktion.

I villkoren för omställningsstödet ingår bl.a. krav på begränsning av

grödor t.ex. vete, råg, korn, krav på särskilda

odlingen av prisreglerade

omställningsåtgärder, villkor markens utnyttjande och skötsel till dess om omställningen genomförts och krav på hänsyn till naturvårdens och att

kulturmiljövårdens intressen vid genomförandet.

Stödet kan sökas under år och utgår i genomsnitt med 9 000, 6 000 tre och 4 000 krha för åren 199192, 199293 respektive 199394. För stimulera till varaktig övergång till annan

att ytterligare en

produktion än livsmedel har riksdagen även beslutat om ett anläggnings-

stöd. Stödet lämnas för anläggning lövskog, energiskog och våtmarker. av Stödet är ett bidrag och betalas ut först sedan har utförts

anläggningen och

godkänts. För anläggning energiskog utgår stöd med 10 000 krha. av Ansökan anläggningsstöd kan ske fram till den 30 1995. om juni Den

disponibla ramen för anläggningsstöd är med inkomna ansökningar

fulltecknad.

3.3.3 stöd till

Nytt förnybar energi m.m.

Enligt uppgift i kompletteringspropositionen prop. 199192150

skapades

i samband med omläggningen

av energibeskattningen ett budgetmässigt

utrymme av 500 miljoner kronor. Detta utrymme för

avsattes satsningar på

förnybar energi och hushållning. Sådana satsningar viktiga

angavs som inslag i klimatstrategin. Det anfördes att medlen skulle användas bl.a. för att genomföra ytterligare åtgärder för att stärka biobränslenas konkurrenskraft. Även vissa miljöâtgärder och för förbättra åtgärder att kärnkraftssäkerheten i Östersjöområdet avsågs kunna finansieras den

ur angivna

medelsramen. Regeringen väntas komma att lägga fram förslag till riksdagen om användningen av medlen hösten 1992.

3.4¶Administrativa

styrmedel

3.4.1¶Kommunal

energiplanering

Enligt lagen om kommunal energiplanering 1977439 skall kommunerna

fortsättningsvis i sin planering främja hushållning med energi verka

samt för en säker och tillräcklig energitillförsel. Kommunerna är också

skyldiga

att ha en aktuell plan för tillförsel, distribution och

användning av energi

i kommunen. Till denna plan skall upprättas miljökonsekvensbeskrivningar

samlad bedömning den inverkan verksamheten har på

som möjliggör en av

miljön, hälsan och hushållningen med naturresurser. NUTEK skall bistå kommunerna i planeringsarbetet. Verket har till också följa, analysera och utveckla den kommunala energi-

uppgift att

planeringen.

3.4.2¶Miljöskyddslagstiftningen

direkta miljöstörningar från anläggningar för energi- Den regleringen av

produktion sker främst genom miljöskyddslagstiftningen.

1969387 och miljöskyddsförordningen 1989364 Miljöskyddslagen

de författningar har störst betydelse för begränsningen av miljöfar-

är som

från i energisystemet. Tillstånd enligt

liga utsläpp produktionsanläggningar

meddelas länstyrelsen eller, för anläggningar med en

miljöskyddslagen av

tillförd effekt överstigande 200 MW, Koncessionsnämnden för miljöskydd. tillstånden fastställs för varje anläggning gräns- eller riktvärden för vissa I

På energiproduktionsområdet krävs tillstånd bl.a. för

miljöfarliga utsläpp.

för eller förbränning med tillförd effekt

anläggningar förgasning en

10 MW. För mindre anläggningar föreligger endast an-

överstigande

till kommunens miljö- och hälsoskyddsnämnd. För in-

mälningsplikt

dustriella verksamheter prövar dock även sådana mindre anläggningar man med enligt miljöskyddslagen den industriella

i samband prövningen av

verksamheten. tillstånd kan omprövas under vissa för-

Ett enligt miljöskyddslagen

Givna villkor kan härigenom ändras eller upphävas. Nya

utsättningar.

villkor kan även meddelas. Möjligheterna till omprövning har utvidgats

fr.o.m. den 1 1989. En fortlöpande omprövning sker äldre tillstånd

juli av

främst inom industrin, vanligen vart tionde år. Det för närvarande ett omfattande arbete med miljöskyddslagstift-

pågår

En särskild kommitté dir. 198932, 199154 har tillsätts med

ningen.

uppgift att utreda hur de olika lagar gäller skall kunna bli

som miljöskydd

effektivare i arbetet för bättre miljö. Lagarna skall samordnas och dären igenom bli lättare att överblicka och tillämpa. Kommittén skall presentera

förslag till hur skärpta miljökrav skall återspeglas i lagstiftningen

samt

lägga fram förslag till miljöbalk. Uppdraget skall redovisas den l

senast

april 1993.

När det gäller utsläppsnivåer finns det tvingande regler för svavel-

utsläpp. Dessa regleras i lagen 19761054 och förordningen 19761055

om svavelhaltigt bränsle. För närvarande gäller att svavelutsläpp vid

förbränning inte får överstiga 0,19 megajoule tillfört bränsle

gram per som årsmedelvärde. För koleldade anläggningar gäller

nya gränsvärdet 0,05

grammegajoule. En succesiv skärpning utsläppskraven för svavel

av kommer att genomföras under perioden 1993-1997. I finns

förordningen

dessutom bestämmelser högsta tillåtna svavelhalt i

om eldningsolja och

dieselolja.

Riksdagen har vid flera tillfällen beslutat riktlinjer för de

om utsläpp av

kväveoxider kan tillåtas. Riktlinjerna är formellt inte bindande vid som

tillståndsprövningen enligt miljöskyddslagen. Strängare eller lindrigare krav

kan tillämpas om det i enskilda fall finns tekniska, ekonomiska eller andra skäl för avvikelser. Det sägs i riktlinjerna framtida

som om skärpningar av

kraven kan dock antas styrande för valet teknik i kommande vara av m.m.

investeringar.

3.4.3¶Fastbränslelagen

Lagen 1981599 om utförande eldningsanläggningar för fast bränsle, av fastbränslelagen, utgjorde ett led i programmet för att ersätta olja. Enligt

lagen skall en eldningsanläggning inte är eller som tillfällig uppföras

installeras så att den kan eldas med fast bränsle och därefter bibehållas i sådant utförande så länge den är i bruk. År 1984 infördes i

fastbränslelagen

en energipolitisk prövning av nytillkommande koleldade

anläggningar.

koleldade anläggningar skall uppföras endast när det Syftet härmed var att tekniskt och ekonomiskt rimligt att använda inhemska bränslen. inte är

gjorde år 1991 utvärdering av fast-

Dåvarande Statens energiverk en En slutsats utvärderingen att de delar av

bränslelagstiftningen. av var

till har spelat ut sin roll och kan

fastbränslelagen som syftar oljeersättning

ersättas. De delar fastbränslelagen som omfattar beredskap mot av emellertid över och kompletteras så att de blir bränslekriser borde ses lättare att förstå och tillämpa. Flertalet remissinstanser instämde i stort i energiverkets slutsatser. Något

i frågan har ännu inte lagts fram av regeringen. förslag

3.4.4¶Naturresurslagen

och andra verksamheter väsentlig betydelse för För industriella av med landets samlade mark- och vattentillgångar krävs

hushållningen

enligt lagen 1987 12 hushållning med naturresur-

lokaliseringstillstånd om

NRL. Bestämmelserna i denna lag tar sikte

ser m.m., naturresurslagen

och den miljön i övrigt skall användas så att på att marken, vattnet fysiska social och samhällsekonomisk synpunkt långsiktigt god

en från ekologisk,

hushållning främjas.

förbränningsanläggningar med en tillförd

Enligt 4 kap. NRL gäller att

effekt minst 200 MW inte får uppföras utan tillstånd av regeringen. av endast anläggningar använde fossilt

Tidigare gällde tillståndsplikten som

den l 1990 har tillståndsplikten utvidgats till att avse

bränsle. Från juli för andra bränslen. Bakgrunden härtill var att en

även anläggningar

med avveckling kärnkraften

omläggning av energiförsörjningen av

storskaliga energianläggningar med andra typer av

bedömdes kräva bränslen än fossila bränslen. NRL skall tillståndsansökan för anläggning eller

Enligt 5 kap. en en

också innehålla miljökonsekvensbeskrivning. Denna

åtgärd enligt 4 kap. en

beskrivning skall möjliggöra samlad bedömning av en planerad

en

anläggnings, verksamhets eller åtgärds inverkan på miljön, hälsan och hushållningen med naturresursema.

3.4.5¶Träfiberlagen

Lagen 1987588 och förordningen 1987589 träfiberråvara trädde om i kraft år 1987 och ersatte bestämmelser med träñberråvara

om hushållning

i dåvarande byggnadslagen. Lagen syftade till att motverka brister inom skogsindustrins råvaruförsörjning. Enligt lagen krävdes särskilt tillstånd för

eldningsanläggning eller anläggning för framställning trädbränsle

av om användningen av träfiberråvara uppgick till minst 10 000 m3 fast mått per år. Riksdagen beslutade under hösten 1991 att skulle

träfiberlagen upphöra

att gälla med utgången av året, dock att den del lagen

av som avsåg

kutterspån och sågspån skulle gälla till och med den 30 1993

juni prop.

199091183, bet. 199192NU6.

Motiveringen för beslutet avveckling om av träfiberlagen var att

virkesförrådet i våra skogar ökar och tillväxten att är långt större än

avverkningen. Någon risk för råvarubrist för skogsindustrin inte ansågs

föreligga. Som skäl till att övergångsvis behålla för

träñberprövningen spån

för eldningsändamål de effekter

angavs som utvecklingen på biobränslemarknaden skulle kunna få för träskiveindustrins

råvaruförsörjning.

3.4.6¶Renhållningslagen

Bestämmelser betydelse för

av avfallshanteringen finns främst i

ren-

hållningslagen, RL 1979596. Lagen bl.a. anger att avfallshantering skall

ske på ett sådant sätt att åtgärder underlättar

som återanvändning och

återvinning av avfallet främjas. I RL finns därför särskilda bestämmelser

Kommunerna har sålunda möjlighet att föreskriva om

som rör källsortering.

Ett med detta är vill uppnå ökad återvinning

källsortering. syfte att man

och förbättrad avfallshantering. Enligt gällande riktlinjer bör förbränning

avfall i allt väsentligt ha upphört vid utgången

och deponering av osorterat

år 1993 se avsnitt 1.3.5. av

Statens naturvårdsverk SNV pågår för närvarande ett arbete med

Inom

utarbeta allmänna råd källsortering. I detta sammanhang kommer att om

redovisa vilka avfallsfraktioner bedöms lämpliga att behandla SNV att som

genom förbränning.

4¶Den nuvarande

marknaden

4.1¶Översikt

I detta kapitel beskrivs dagens marknad för

bioenergi. Däri innefattas såväl

biobränslen inklusive avlutar och visst som torv sorterat avfall.

Kapitlet baseras i huvudsak på NUTEKs

rapporter Energigrödor -92

--

Biobränsle från jordbruket R 199222, Trädbränsle -92 Biobränsle från -

skogsbruket R 199223, Avfall -92 Bränsle från hushålls- - och

industriavfall R 199231 samt Torv 1991

rapporten Tillgångar,

-

användning och miljöeffekter SCB och NUTEK. Även

av rapporten

Biobränsle från jord och skog i

värdering ett marknadsperspektiv

-

Aktuellt från lantbruksuniversitetet Åke

405406,1992 av Axenbom m.fl.

har utgjort underlag för detta kapitel.

Det statistiska underlaget i detta

kapitel utgörs av Statistiska centralbyråns

SCB bränslestatistik E 31 där inte annat anges.

Den i bränslestatistiken redovisade

användningen av biobränslen, avfall

och torv uppgick till 59,2 TWh bränsle år 1991. Detta är ökning med en

3,4 TWh sedan år 1990. Därtill kommer användningen av biobränslen i

form ved för uppvärmning

av m.m. av småhus. Denna användning, som

inte omfattas vårt uppdrag avsnitt av se 1.3.2, beräknas uppgå till 10-12

TWh om året. Den totala

användningen av bioenergi kan därmed till

anges

ca 70 TWh, vilket är 14 % den totala

ca av energitillförseln.

I tabell 41 den i bränslestatistiken anges redovisade användningen av

bioenergi med fördelning på och bränsleslag användarkategorier. I

kolumnen för avlutar ingår även små

mängder tall- och beckolja.

bioenergi i Sverige 1991, exkl. Tabell 41 Användning av

användning for uppvärmning i småhus TWh

Träd- Avlutar Torv Avfall Totalt bränslen

15,4 28,4 0,1 0 43,9 Skogs-

industri

in- 0,3 0,3 0,6

Övrig - -

dustri

och 6,0 3,4 4,3 14,7

El- l,O

värmeverk samt ind.

mottryck

21,7 29,7 3,5 4,3 59,2 Totalt

Källa SCB

för bioenergi är inte enda marknad utan flera separata Marknaden en olika användarkategorier har skilda behov marknader. Detta beror på att konkurrensförhållandet mellan bränslen varierar med och önskemål, att storlek och utformning Kännetecknande för denna

anläggningens osv.

vidare endast liten del det bränsle produceras och marknad är att en av som används föremål för någon form handel. Av den totala användningen är av trädbränslen och avlutar på 51 TWh utgör 45 TWh intern användning av ca

inom skogsindustrin.

har hittills använts framför allt lokalt i nära Biobränslen och torv till vilket beror på att de är skrymmande och

anslutning produktionen,

sträckor. Under tid har dock därför dyra att transportera längre senare relativt blivit vanligare. Det sker t.ex. regelbundna långväga transporter

med järnväg från Sveg till Uppsala.

transporter av torv

Den offentliga statistiken förbrukningen av bioenergi inhemska

anger

bränslen i oljeekvivalent toe. Vi använder genomgående miljarder

ton kilowattimmar, TWh; förhållandet är 1 TWh 86 000 toe.

Sedan några år tillbaka redovisar SCB SCB och NUTEK

numera

gemensamt en samlad statistik över torv, som omfattar såväl produktions-

som användningsledet. För närvarande övervägs inom SCB möjligheterna

att etablera en motsvarande statistik över biobränslen. Enligt förstudie

en i februari år 1992 gäller bristerna i dagens statistik i första hand tillgångs-

och produktionssidan. På användningssidan eftersträvas detaljerad

en mer

fördelning på olika slag biobränslen än vad i dagens

av som anges bränslestatistik. Vidare finns enligt studien behov också statistik över

av

miljöeffekter.

Förslag om en biobränslestatistik i enlighet med förstudien ingår i det

statistikprogram för treârsperioden 199394-199596 SCB har

som överlämnat till regeringen.

4.2¶Produktion

4.2.1¶Skogens bränslen

De bränslen som produceras i anslutning till skogsbruk och skogsindustri

är skogsbränslen och avlutar.

I den offentliga statistiken redovisas inte skogsbränslen särskilt SCB

utan använder i stället det något vidare begreppet trädbränslen. Detta innefattar även trädbränsle som haft användning, t.ex. rivningsvirke.

annan som Sådant återvunnet trädbränsle har dock liten varför de skilda

en omfattning,

definitionerna saknar praktisk betydelse.

Produktion av skogsbränslen sker i huvudsak enligt följande metoder

Flisning eller krossning vedspill och bark vid skogsindustri

av

4 I2-O75l

avverkningsrester eller virke utan industriell

Flisning av

med mobila flisaggregat i skogen, vid bilväg eller användning

terminal

industrived och skogsbränsle i form av Integrerat uttag av träddelar med följande upparbetning och flisning vid okvistade renseri i anslutning till värmeverk eller industri terminal eller

Produktion förädlade skogsbränslen såsom briketter, pelletar av

och träpulver

Uttag stamvirke för husbehovseldning

av

Produktionen avlutar är i princip proportionell mot tillverkningen av av med kemiska metoder. Användningen sker i direkt anslutning pappersmassa

till produktionen.

Skogsindustriell produktion

levereras rundveden obarkad till massafab-

Vid skogsindustriell produktion

barkas. Barkandelen varierar med trädslag och riker eller sågverk där den

i 10 volymprocent av den totala stockvoly-

ålder men utgör genomsnitt ca

delen den producerade barken, ca 90 %,

men. Den övervägande av

används bränsle. som dessutom i form spån eller flis. I sågverken tillkommer biprodukter av

35 % den barkade sågtimmervolymen. Den Sågverksflisen utgör ca av

1991 till 23 miljoner m3fub fast

barkade sågtimmervolymen uppgick år ca

dominerande andelen sågverksflis, 96 %, går till under bark. Den helt ca främst inom massaindustrin. Endast ca 4 av

industriell användning,

bränsleändamål. Sågspånsproduktionen utgör 9 % av

flisen används för ca

barkad sågtimmervolym. Av denna volym går för närvarande 55 % till ca industriell användning medan 40 % används för bränsleändamâl. ca I sågverksindustrin används totalt sett 15 % den totala

ca av stockvoly-

men för bränsleändamål, medan motsvarande siffra för massaindustrin är ca 10 % exklusive avlutar.

Produktion i skog eller vid terminal

De dominerande metoderna för uttag bränsle

av ur skogen är flisning av

trädrester på hygget efter ordinarie med flisskörda-

slutavverkning hjälp av

re eller integrerat uttag industrived och skogsbränsle i form av av träddelar från tidiga gallringar. För närvarande finns det 20-tal fasta

ett anläggningar

för okvistade träddelar. Dessa är vanligtvis belägna i

anslutning till

värmeverk eller skogsindustrier. De fasta är koncentrerade

anläggningarna

till Sverige där medeldiametern vid ofta

norra avverkning är lägre och

bunthantering därför lönsam.

mer

Produktion förädlade skagsbränslen

av

Genom förädling möjliggörs rationell och

en mer billig hantering och

förbränning av skogsbränsle. Till de förädlade bränslena räknas briketter,

pelletar och träpulver.

För brikettillverkning används spån, bark, flis och

trädrester. Små tillverkare utan tillgång till torkar använder främst

egna kutterspån. Vid

tillverkningen sönderdelas råvaran genom krossning och torkas därefter till en fukthalt på lO %. Det finfördelade bränslet ca pressas ihop under högt tryck till runda eller fyrkantiga briketter. Briketternas effektiva värmevärde är ca 4,7 MWhton motsvarande 5,2 MWhton vilket

torrsubstans kan

jämföras med flis med fukthalt på 50 % har effektivt en som ett värmevärde på ungefär 2,4 MWhton MWhton

motsvarande 4,8 torrsubstans.

tillverkas i sett briketter. Det effektiva värmevärdet

Träpelletar stort som

motsvarar det för briketter.

Råvaran till träpulver utgörs flisade avverkningsrester samt bipro-

av industrin. tillverkas att flisen grovmals och dukter från Träpulver genom till fukthalt omkring 3-4 %. Därefter finfördelas och siktas torkas ned en effektiva värmevärdet för träpulver är 5,2 MWhton râvaran. Det ca 5,4 MWhton torrsubstans.

motsvarande ca

Leverantörer av skogsbränslen

50-tal leverantörer skogsbränslen geografiskt väl

I dag finns ett av

har vanligtvis skogsbränslen sidoverksamhet. utspridda. De som en

Leverantörerna kan grupperas enligt följande

företag med biobränslen som en marginell

Skogsförvaltande

Exempel på denna kategori är Domän och Skogssällprodukt.

skapet.

med biobränslehantering både i eget och

Skogsindustriföretag

andras Hanteringen bedrivs marginellt med en skogsinnehav.

industri. I södra Sverige finns Öststor andel leverans till egen och Västbränslen. Längre norrut agerar framför allt de integrerade skogsbolagen Stora, SCA och ASSI.

med varierande aktivitet på skogs-

Skogsägarföreningar en

bränsleområdet. Störst är Södra Skogsägarna som genom sitt

dotterbolag Södra Skogsenergi bedriver produktion, förädling

och marknadsföring skogsbränslen. Andra aktörer är t.ex. av Trädbränsle Väst, Vänerbränsle, Mellanskog och Mälarbränsle.

Sågverksföreningar med försäljning biprodukter från

av

sågverken huvuduppgift. Störst i denna är SÅBI.

som grupp

Entreprenörer med biobränslen huvudsaklig verksamhet. som Exempel på denna kategori är Fastbränsle i Uppsala och Svensk Energiflis i Trollhättan.

Torvhanterande företag med trädbränsle komplement, som t.ex.

Härjedalens Mineral och Råsjö Torv.

Till dessa kommer de skogsbränsleförädlande

grupper företagen. Dessa företag är i vissa fall fristående och fungerar då både köpare råvara som av och säljare av produkter. I andra fall ägs de industrier

av som försörjer

dem med råvara. Exempel på förädlande företag är Svensk

Brikettenergi

samt Pulverbränsle Sverige; det har nyligen förvärvats Södra senare av

Skogsenergi. Svensk Brikettenergi producerar även hetvatten vid

egna briketteldade fjärrvärmeverk för leverans till kommuner m.fl.

Avlutar

Avlutar ingår som del i kemikaliecykeln vid

en framställning av kemisk

pappersmassa. Lutarnas energiinnehåll kan beskrivas på olika sätt.

Vanligen jämförs

lutarnas energiinnehåll med energiinnehållet i den

eldningsolja som skulle

gått åt för den värmeproduktion sker med lutar. Totala som nu produktionen av lutar beräknad på detta sätt motsvarade 29,7 TWh år 1991.

4.2.2¶Jordbrukets bränslen

för förbränning och energigrödor produceras endast i Energiskog, halm

idag. Användningen dessa bränslen redovisas inte

begränsad omfattning av

särskilt i SCBs statistik. Energiskog är snabbväxande träd i första hand olika arter av pil av

odlas åkermark. Försöksodling med energiskog har

salix som på

i 10 år. I finns 6 200 ha odlad energiskog i bedrivits i Sverige ca dag ca 2 000 ha under år 1991 och drygt 2 000 under landet. Härav planterades 1992. 4 000 ha väntas bli planterat under år 1993. Od-

år Ytterligare

finns framför allt i Skåne, Småland, Östergötland och Mälardalen.

lingarna

1991 skördades endast 40 ha salix i kommersiellt syfte. Inom Under år ca år kommer den skördade arealen att öka betydligt eftersom skörden

några

efter Tekniken för odling och skörd kan ske redan tre år planteringen. beskrivs i avsnitt 8.1.2. kommer att vara koncentrerade till jordbruksbyg-

Energiskogsodlingarna

södra och mellersta Sverige. Detta beror på att energiskog kräver derna i

en lång vegetationsperiod.

Den ved produceras från salixodlingarna är ur bränslesynpunkt

som och hanteras liksom denna mestadels flis.

jämförbar med skogsbränsle som

Salixbränsle kan dock oftast hanteras rationellt i skördeledet än mer i form avverkningsrester eftersom det finns fler ton per

skogsbränsle av

hektar. Dessutom har åkermark regel bättre tillgänglighet än skogssom mark. Lantbrukarna odlar energiskogen har möjlighet att träffa avtal med som

de lantbrukskooperativa organisationerna Agrobränsle, Värmlands

någon av

Lantmän, VL Västsvenska Lantmännen Energi eller Skånska Lantmännen. I avtalen garanteras avsättning för energiskogen men utan att priset anges. lantmanna- och skogsägarföreningar har bildat

Lantbrukskooperationens

särskilda dotterbolag ombesörjer skörd och distribution av energisom

skogsflis i organisation skogsflis. I

samma som Mellansverige finns t.ex. Mälarbränsle och i Västsverige finns Trädbränsle Väst. I Skåne pågår diskussioner att bilda ett liknande bolag. skriver om Bolagen kontrakt med lantbrukarna för att trygga deras

avsättning. Bolagen levererar även

skogsflis till värmeverken. På vissa häll har lantbrukarna själva bildat organisationer för skörd, distribution och eldning I Kolbäck

av energiskogsflis. har t.ex. tjugo

lantbrukare bildat ett aktiebolag i Kolbäck.

Farmarenergi Bolaget har byggt

ett värmeverk för leverans hetvatten till kommunen. av

Halm är biprodukt till spannmålsodlingen och kan eldas en antingen i

oförädlad form eller halmbriketter. som

Halm tas till för energiändamål i blygsam

vara omfattning. Under år

1991 levererades 7 000 ton bränsle till som två värmeverk i Skåne. Detta motsvarar ett värmevärde på 0,03 TWh. Till detta kommer beräknad en

användning av ca 0,3 TWh i gårdspannor.

I slutet 1970-talet och början 1980-talet anlades av av ett stort antal

mindre förbränningsanläggningar för halm. Tekniken

visade sig dock bristfällig och intresset för halm minskade markant efter

oljeprisfallet år

1986. Sedan tekniken för förbättrats halmförbränning nu har intresset för halm som bränsle åter ökat. Skördeperioden för halm mellan skördtröskning och höstbruk är kort

vilket begränsar möjligheterna bärga

att stora mängder. Dessutom är detta en arbetsintensiv period för lantbrukarna.

En möjlig lösning är då att

entreprenörer utför arbetet. I Svalöv ombesörjer t.ex. ett företag allt från bärgning av halmen till leverans fjärrvärme. av Produktion av energigräs bränsle är under

som utveckling i olika

forskningsprojekt. Det finns i dag ingen etablerad marknad för dessa bränslen.

Med energigräs oftast ett högavkastande

menas grässlag som skördas för förbränning. Det gräs som mest lovande anses som som energigräs är rörflen, vilket kan odlas i hela landet. Hittills har

odlingen av energigräs

varit mest intressant i Norrland, där

förutsättningarna för odling

av

energiskog är dåliga.

kan finnas på marknaden år 1992. En viss kvantitet energigräs försök i olika Spannmål har Spannmål har eldats på typer av pannor. värmevärde torrsubstans ved och halm. ungefär samma per kg som

betraktas minipellett. Spannmål malts till

Spannmålskärnan kan som en som

mjöl kan användas som pulverbränsle.

4.2.3¶Torv

totalt 2,6 miljoner m3s kubikmeter stjälpt

Under år 1991 producerades

fördelat på 1,5 miljoner m3s stycketorv och 1,1 mått energitorv i Sverige

m3s frästorv. Detta energimängd på 2,4 TWh. miljoner motsvarar en 1991 ungefär 25 % lägre än produktionen under år Produktionen år var 1990. Anledningen till denna minskning var dels vädret torvproduktion är goda dels att det från

är helt beroende av att torkningsförhållandena -

föregående säsong fanns stora överlager. fördelade så ungefär 15 % arealen finns i vardera Torvmarkerna är att av Resterande 70 % återfinns i Norrland där dock Götaland och Svealand.

än i södra Sverige. Torvproduktionen sker

torvlagren normalt är grundare

framförallt i nedre Norrland. inleds med att ett företag erhåller en undersöknings-

Torvbrytning

undersöker torvmarken. Om företaget finner att torven är koncession och

brytvärd ansöks om bearbetningskoncession.

torvproducenter är medlemmar i Svenska

Övervägande delen av Sveriges

De flesta torvproducenter är små eller medel-

Torvproducentföreningen.

1991 redovisade företag, Härjedalens Mineral, en stora. För säsongen ett

produktion på över 1 miljon mas torv.

förekommer endast vid Härjedalens Mineral i Sveg. Där

Förädling

och torkas till låg fukthalt och produceras torv på egna mossar torven till briketter. Briketterna används huvudsakligen i Uppsala Energis pressas forslas med Årsproduktionen briketter vid anläggning dit briketterna tåg. av

Härjedalens Mineral ligger på 300 000 ton, med ett värmevärde 5 ca av MWhton. Ägarförhållandena varierar mellan helt privata företag och företag med olika grad av kommunalt ägande.

År 1991 importerade 58 000

Sverige ca ton torv, vilket innebär en

fördubbling jämfört med år 1990. Importen är huvudsakligen energitorv.

Den övervägande delen har hittills kommit från Finland, åren 1990 men och 1991 har Storbritannien blivit det största leverantörslandet. Det har också förekommit import tillfällig karaktär från andra länder. av mer

4.2.4¶Avfall

I Sverige har den årligen producerade mängden avfall varit ungefär

densamma under den senaste IS-årsperioden. Detta beror på ökad en återvinning av olika material hushållens medverkan och ökad genom en medvetenhet inom industrin betydelsen intern

om av återvinning, pro-

duktion återvinningsbara produkter samt introduktion avfallssnål av av

teknik i tillverkningsprocessen.

Mängden hushållsavfall uppgick i mitten 1970-talet till 2,5

av ca miljoner

ton om året. Någon nämnvärd återvinning olika material skedde då inte. av År 1990 producerades ca 2,7 miljoner ton hushållsavfall. Utan återvinning och återanvändning skulle avfallet år 1990 ha uppgått till 3,2

ca miljoner

ton. Beroende på sociala förhållanden, boendestruktur, geografisk

belägenhet m.m. varierar mängderna mellan 150-450 kg invånare och per år. Genomsnittet är 322 kg invånare och år. Av hushållsavfallet per förbränns 55 %. I ett kilo hushållsavfall finns i genomsnitt energimängd en som motsvarar 2,8 kWh. Mängden industriavfall, då avses det icke branschspeciñka industriavfall som tas om hand av kommunerna, är betydligt svårare att fastställa.

Mängduppgifterna varierar mellan 2 och 4,5 miljoner ton året,

om

beroende bl.a. vad ingår i definitionen industriavfall. Kunskapen på som av

sammansättningen är mycket dålig. Grovt räknat är l-3 miljoner ton

om brännbart material. Trots detta deponeras den övervägande delen av industriavfallet i dag ca 80 %. - Den brännbara delen industriavfallet, vilken alltså beräknas utgöra av hälften den totala mängden, har ett högre energiinnehåll än

omkring av

hushållsavfallet. Man räknar här med ett energivärde på 4,2 MWhton. ca närvarande hämtas drygt hälften det svenska hushållsavfallet av För av kommunala i regi, medan den andra hälften hämtas av

organisationer egen

Av landets 286 kommuner bedriver ett nittiotal verksamhet

entreprenörer.

i Ofta är det de största kommunerna själva sköter inegen regi. som samlingen. Industriavfall och miljöfarligt avfall hämtas vanligen av

entreprenörer.

Hushållsavfallet i större eller mindre omfattning direkt i sorteras hushållen. mängd glas och tidningar insamlas separat för att kunna En stor Lokalt finns även långtgående sortering hushållsavåtervinnas. en mer av fallet i olika fraktioner såsom brännbart, biologiskt nedbrytbart och icke-

Vid avfallsupplagen sker i varierande grad sortering och

brännbart.

återvinning av olika materialslag.

från år 1990 skall källsorteringen utvecklas och

Enligt riksdagsbeslut

i öka återanvändningen och återvinningen samt förbättra utvidgas syfte att

till effektiv resurshushållning avsnitt 1.3.5. Målet är att

möjligheterna se

och deponering osorterat avfall i allt väsentligt skall ha

förbränning av

vid år 1993. Dessutom skall deponigas utnyttjas till

upphört utgången av

Statens naturvårdsverk utarbetar för närvarande allmänna

energiutvinning.

råd om källsortering.

svenska hushållsavfallet behandlas 200 000 ton i centrala Av det ca

anläggningar för separering och kompostering. För närvarande är ungefär

tio anläggningar i drift.

är jämförelsevis teknik som introducerats

Separeringkompostering en ny

landet under den Vid anläggningarna återvinns en

i senaste 15-årsperioden.

del avfallet. Detta sker att tar fram en energirik del ur stor av genom man

avfallet för produktion ett förädlat avfallsbränsle s.k. RDF

av Refuse

-

Derived Fuel samt kompostfraktion.

- en För närvarande produceras årligen 80 000 ton RDF i pelletterad eller ca opelletterad form. Ca 75 000 ton når avsättning avtal med olika genom

köpare.

Förbränning i anläggningar är den vanligaste metoden för att ta hand

om

avfall. Det finns i dag 21 anläggningar. De flesta anläggningarna är

av kommunalt ägda, endast två är i privat ägo. År 1990 förbrändes

sammanlagt ca 1,8 miljoner ton avfall. Energin

användes för produktion av hetvatten till fjärrvärmenäten, i viss utsträckning också för elproduktion i kraftvärmeverk. Produktionen av avfall är fördelad enligt mönster gäller för samma som befolkningsfördelningen. De största mängderna hushålls- och industriavfall

uppstår således i storstadsregionerna, där även de stora behandlingsanlägg-

ningarna ñnns lokaliserade.

Deponigas utvinns för närvarande vid 35 anläggningar i Sverige. Den

första anläggningen i landet togs i drift år 1983. Den totala energiproduktionen uppgår till ca 0,2 TWh vilket motsvarar 3-5 % den potentiellt av

tillgängliga och utvinningsvärda deponigasen i landet.

4.3¶Användning

4.3.1¶Skogsindustrin

Skogsindustrin SNI 33 och 34 dvs. trävaruindustri respektive massa-,

pappers- och pappersvaruindustri jämte grafisk industri är den i särklass

största användaren av bioenergi. Användningen domineras avlutar och av trädbränslen. Som framgår tabell 42 har användningen varit relativt av jämn under den senaste femårsperioden, dock trädbränslena under att perioden har ökat med 20 %.

tallolja

Källa SCB

Av, förbrukningen trädbränslen på 15 svarar den nuvarande av, ca TWh

bark och spån för ca 12 TWh.

användningen trädbränslen inom skogsindustrin hänger i hög

Den stora av med bränslena kommer fram integrerat med transport och grad samman att

tillredning industriråvaran eller i samband med tillverkningsprocessen.

av har länge strävat efter att ersätta fossila bränslen

Dessutom skogsindustrin

med trädbränslen i den interna energiproduktionen. Huvuddelen det biobränsle används inom skogsindustrin är av som

internproducerat, oftast inom företag eller anläggning. Detta gäller

samma särskilt barken från massaindustrin, medan barken från sågverken i

utsträckning säljs externt bränsle. Möjligheten till extern

betydande som

bl.a. vissa tekniska faktorer, såsom att barkens

försäljning begränsas av

fukthalt kräver särskilda Samma gäller spån, tidigare har höga pannor. som

råvara till spånskiveindustrin. I figur 41

kunnat säljas huvudsakligen som

åskådliggörs och pappersindustrins samt sågverkens användning av

massaskogsbränsle i ett flödesschema. Förbrukningen avlutar inom massaindustrin är beroende av massaproav duktionens storlek. Avlutarna eldas i massaindustrins sodapannor och är teknisk-ekonomiska skäl främst kemikalie-

användningen av -

användningen bunden till massafabrikerna. Någon extern marknad för

avlutar finns alltså inte.

En mycket liten mängd torv används inom inom massaindustrin.

Användningen uppgick till 0,02 TWh år 1991.

Skogsindustrins användning av bioenergi för mottrycksproduktion

av

redovisas under värme- och kraftvärmeproduktion avsnitt 4.3.3.

Figur 41 Flödesschema över massa- och pappersindustrins

samt sågverkens användning skogsbränsle år

av

1991 TWh

0.3 TWh

MASSAINDUSTRIN

0.7 TWh

Egen anv. 38 TWh

L

BMNSLEBOLAG

ANDRA

co 1TWh 2.1 TWH

OCH

ANVÄNDARE

1,3 TWh BRÃNSLEABRIKER

SÅGVERKSINDUSTRIN

Egen anv. 6,5 TWh 2.1 TWh

- - - -

Källa Skogsindustriema och Sågverkens Riksförbund

4.3.2¶Övrig industri

Användningen av bioenergi inom övrig industri är mycket begränsad och

uppgick för den tillverkande industrin exklusive skogsindustrin till 0,6 TWh år 1991. Användningen sker främst inom kemisk industri samt

petroleum-, gummivaru-, plast- och plastvaruindustri SNI 35. I tabell 43

framgår användningen under den senaste femårsperioden.

tallolja

Torv

- - - - - Avfall

- - - - - Summa 0,6 0,7 0,6 0,7 0,6

Kalla SCB

4.3.3¶Värme- och kraftvärmeproduktion

Denna sektor består främst av de kommunala energiverken. Också

användningen av bioenergi för industriell mottrycksproduktion av

redovisas i SCBs bränslestatistik under denna sektor. Som framgår av

tabell 44 har användningen inom sektorn bioenergi varit tämligen stabil,

av

dock med markant ökning år 1991 beroende på skatteomläggningen.

en

Tabell 44 Användningen av bioenergi inom el- och värme-

verk åren 1987-1991 TWh inkl. industriellt

mottryck

1987 1988 1989 1990 1991 Trädbränsle 4,9 5,2 4,6 4,7 6,0 Avlutar och 1,0 1,0 1,1 1,1 1,0

tallolja

Används i sin helhet

Källa SCB

De kommunala energiverken som är medlemmar av Värmeverksföreningen är den klart dominerande användaren av bioenergi inom denna sektor. Antalet verk är 150. I några kommuner finns verk med flera an-

ca

läggningar.

Den totala levererade värmemängden uppgick under år 1991 till ca 43 TWh. Det finns ett antal mycket stora verk ca 20 med en värmeproduk-

tion överstigande 0,5 TWh också många små med enbart ett fåtal

- men abonnenter.

I 25 verk sker kombinerad produktion av och värme i kraftvär-

ca meverk, varvid fjärrvärmenäten underlag för ett ekonomiskt utnyttjande

ger

spillvärmen från elproduktionen. Den totala installerade eleffekten i av dessa verk 2 400 MW. Under år 1991 producerades 3,1 TWh el. I

är ca tabell 45 redovisas användningen bioenergi i kommunernas värme- och

av

elproduktion enligt Värmeverksföreningens statistik. Bioenergin utgör ca

25% de kommunala energiverkens förbrukning bränsle m.m. för

av av

värme- och elproduktion.

Tabell 45 Användning bioenergi i kommunernas värme-

av

och elproduktion under år 1991 TWh

Källa Värmeverksföreningens statistik 1991

Särskilt de större kommunala energiverken strävar efter diversiñerad

bränsleförsörjning. Fastbränslepannorna används som baslast och kan

vara avsedda för eldning med ett eller flera bränslen, kol och flis. Genom t.ex. val av lämplig kan energiverken i viss mån bli oberoende panna av bränsleslag och kan välja det billigaste bränslet. Det bör också

påpekas att

verken i första hand utnyttjar sådan produktionskapacitet baseras som på spillvärme, värmepumpar och förbränning avfall. De senaste åren har av också elpannor utgjort ett konkurrenskraftigt alternativ. De kommunala energiverken är den största köparen

av skogsbränsle,

främst i form bränslefiis. Användningen bränslefiis i

av av energiverk

ökade kraftigt under första hälften 1980-talet, för sedan av att stanna upp. Under år 1991 har det emellertid åter skett markant

en ökning av

användningen. Orsaken härtill är främst att införandet koldioxidskatten av den 1 januari 1991 har förbättrat biobränslenas vid

konkurrensläge ren

värmeproduktion, särskilt gentemot kol. Denna fråga behandlas i kapitel Mängden avfall som förbränns i värmeverk har stadigt ökat under senare år till följd av främst oljeprisökningar även svårigheterna finna men att

för deponier. I dag förbränns 1,5 miljoner ton hushållsavfall och

platser

0,3 miljoner ton industriavfall vilket motsvarar en bränsleförbrukning av ca 4 TWh. sker i 21 anläggningar alla utnyttjar energin i avfallet

Förbränning som

för Avfallsförbränningsanläggningarna är framför allt

fjärrvärmeändamål.

lokaliserade till de större städerna. Lokalt kan avfallsförbränningen stå för

30-40 fjärrvärmeproduktionen.

% av Den största delen landets producerade energitorv används till av värmeproduktion. Den största förbrukaren är Uppsala

fjärrvärmeverkens

Torven fraktas till Uppsala med tåg från Sveg i Härjedalen och en

Energi.

viss del transporteras vidare till Jönköping. värmeverk och värmecentraler. Ännu är

Energiskog används av

tillgången på skördemogen energiskog mycket blygsam.

Det förekommer inom värmesektorn begränsad användning av halm en vilken inte är redovisad i statistiken. I dag används halm bränsle i två som värmeverk. Ytterligare två kommuner planerar att uppföra halmeldade

anläggningar ansluts till befintliga fjärrvärmenät.

som

Som framgår tabell 45 används bioenergi i mycket liten utsträckning

av för elproduktion i kraftvärmeverk. Kol är här det dominerande bränslet.

till den redovisade användningen bioenergi för Huvudförklaringen att av

elproduktion är så liten är att de fossila bränslena skatteskäl regelmässigt av hänförs till den del det insatta bränslet anses ha använts för av som elproduktion se avsnitt 3.2.3. När det gäller deponigas produceras för närvarande vid en anläggning och värme för tjärrvärmeändamål eller industriell användning vid övriga

anläggningar.

Industriellt mottryck är rent tekniskt process som den som samma används för i de kommunala kraftvärmeverken. Skillnaden

elproduktion

i värmen, eller ångan, utnyttjas för interna processer inom

ligger att

industrin i stället för värmeproduktion till ett fjärrvärmenät.

installerade effekten inom industrin är totalt 650 MW 90 Den ca varav % finns inom och pappersindustrin. Denna alltså för den helt massa- svarar

dominerande delen dagens mottrycksproduktion. Värmebehovet inom av

processindustrin medför en lång utnyttjningstid 7 000-8 000 timmar

per år för dessa anläggningar vilket är betydligt längre än i de kommunala kraftvärmeverken. Anläggningsstorlekarna varierar från 1 MW och ca upp till ca 55 MW el. Under år 1991 användes 3,6 TWh bränsle i dessa 2

anläggningar. Drygt

TWh var trädbränsle och avlutar inom och pappersindustrin. massa-

4.3.4¶Övrigt

I Sverige finns 1,7 miljoner småhus med enskild uppvärmning. 38

Ungefär

% av husen värms helt eller delvis ved. Vedeldning är vanligast utanför av tätorterna. Energigrödor används i mycket liten omfattning inom denna sektor. Det finns dock ett antal halmeldade gårdsanläggningar i södra Sverige. Den samlade användningen ved i småhus uppskattas till 10-12 av m.m. TWh om året. Det statistiska underlaget är dock

bristfälligt.

Samma gäller användningen i flerbostadshus och lokaler inte är som anslutna till kommunala fjärrvärmesystem. Sådana byggnader kan ha egna panncentraler eller försörjas kollektivt med blockcentralsystem. Den totala användningen av bränslen inom denna kategori är omkring 20 TWh enligt SCBs bedömning. Olja är det dominerande bränslet. Det har

uppskattats att

användningen av bioenergi på denna marknad är mindre än l TWh. Därav torde huvuddelen vara förädlade biobränslen.

4.4¶Kostnader och prisbildning

4.4.1 bränslen

Skogens

Kostnaderna för skogsbränsle varierar givetvis mycket beroende

uttag av

avverkningssystem och transportavstånd. I stora drag fördelar sig på

kostnaderna för skogsbränslehanteringen enligt följande vid ett trans-

portavstånd på 6-7 mil

Råvara inklusive uttransport till 60-65 %

skogsbilväg samt flisning

Lastning vid skogsbilväg, lands- 25 %

vägstransport Administration, lagerkostnader, 10-15 %

försäljning, vinst m.m.

ev.

Priset på bränsleflis är beroende priset på andra energiråvaror,

av massavedspriserna Statens pris- och konkurrensverk SPK angav priset

etc. för under första kvartalet 1992 till 11,8 örekWh vid

skogsbränsleflis

leverans fritt värmeverk. I detta pris ingår troligen en del spån. Producenterna pris mellan 12 och 13 örekWh. För spån från

anger ett

betalas betydligt mindre, mellan 9 och 10 örekWh. Stora

sågverksindustrin

skillnader råder dock i prissättningen på skogsbränsleråvara beroende på

bränslets kvalitet, leveransförhållanden och konkurrens inom regionen.

Priserna skogsbränslen har legat relativt stilla i nominella termer under

på

1980-talet. Priset har alltså inte följt den allmänna prisutvecklingen utan

har realt. Prissättningen nätt och jämnt kostnadstäckning och

sjunkit ger

att tillgången på skogsbränsle i dag är betydligt större än

styrs av

efterfrågan. Ersättningen till skogsägaren är låg, i regel mindre än 10 %

av bränslepriset fritt förbrukaren.

Med dagens Skatteregler är skogsbränsleflis mycket konkurrenskraftigt

vid användning för värmeproduktion. Flisen har stor marknadsandel

en inom detta segment av marknaden och är jämte torven marknadsledande.

På förädlade skogsbränslen har prisutvecklingen varit liknande den på

flis. Priset på briketter är för närvarande mellan 14 och 18 örekWh medan träpulver betalas med 19 örekWh.

ca

Beräkningar över tillgängliga mängder skogsbränsle vid olika pro-

duktionskostnader se avsnitt 6.2.8 tyder på att det finns betydande

en potential för ökat uttag skogsflis till kostnader inte väsentligt

av som

överstiger dagens prisnivå. Den ökande förbrukningen i framtiden kan

också komma att leda till en mer effektiv hantering och distribution

av skogsbränslen med stordriftsfördelar och minskande kostnader följd.

som Detta väntas medföra, tillsammans med ett ökat utbud energiskogsflis

av och eventuellt också importerad flis, att flispriset endast stiger måttligt vid

en ökad efterfrågan. Den goda tillgången på skogsbränsle i omvärlden

väntas också bidra till en relativt stabil och låg prisnivå i Sverige.

4.4.2¶Jordbrukets bränslen

Biobränslen från jordbruket förekommer i dag endast i mycket liten

omfattning. Under den närmaste tioårsperioden kommer de att spela

en begränsad roll i förhållande till skogsbränslen och torv. Detta betyder i

praktiken att biobränslen från jordbruket måste konkurrenskraftiga

vara framförallt med skogsbränslen och torv för att accepteras på marknaden.

Energiskogsflis konkurrerar med skogsflis, eftersom slutprodukten i stort

sett är densamma för kunden.

Priset för energiskogsflis har under år 1991 varit 12-13 örekWh vilket är en osäker siffra då utbudet är litet. Det motsvarar det pris

som

producenterna av skogsflis uppger för skogsbränsleflis.

Stråbränslen energigräs och halm har specifika krav på bränsle-

som

hanteringen och förbränningstekniken och konkurrerar därför inte primärt

med andra bränslen i befintliga pannor. De kräver i praktiken pannor som är särskilt anpassade för stråbränsle. Dessa pannor har något högre kapitaloch driftskostnader än motsvarande flispannor. Detta måste kompenseras med ett lägre bränslepris för att halm som bränsle skall accepteras på marknaden.

Även vad gäller förädlade bränslen från jordbrukets grödor gäller att det

är motsvarande bränslen från skogsråvara framför allt kutterspån som är prisledande. Denna konkurrens har hittills visat sig alltför hård, åtminstone vad gäller förädling av stråbränslen.

För närvarande utgår till jordbruket omställningsstöd, avsett att underlätta

övergång till annan produktion än livsmedel. Vid plantering av lövskog

en eller salix kan även anläggningsstöd utgå. Bägge stöden är arealbaserade

engångsbelopp och har därför karaktären av investeringsstöd snarare än

produktionsstöd.

Med ettoförändrat realt flispris och dagens teknik för etablering, odling och skörd beräknas salix i stort sett full kostnadstäckning utan stöd,

ge förutsatt årlig tillväxtnivå 12 ton torr substans 54 MWh i 24 år.

en om

En salixodling etablerad med stöd ger full kostnadstäckning även vid lägre bränslepriser än dagens. Till detta kommer att både den tekniska och biologiska utvecklingspotentialen fortfarande är stor. Lantbrukarnas intresse

för grödan är dock begränsad.

4.4.3¶Torv

Priset på torv ligger idag på ca 11-13 örekWh fritt värmeverk när produktionen sker på plats nära förbrukaren. Avtalen har ofta varit

en

femåriga och är det fortfarande hos vissa producenter. Utvecklingen tycks

dock gå mot kortare avtalstider. Prisnivån har under de senaste åren varit tämligen stadig eller sjunkit något. Torven konkurrerar i första hand med

fastbränslena kol och flis.

Av produktionskostnaden för torven ligger 80-85 % på själva

produktionsledet. Resten, dvs. 15-20 %, omfattar lastning, transport och

mottagning. Transportavståndet är alltså viktigt för lönsamheten. Man kör

inte gärna frästorv mer än 7-8 mil från produktionsplats till förbrukare, stycketorv högst 12-15 mil. Skillnaden beror på att frästorv har lägre en

energitäthet än stycketorv och följaktligen inte tål ett lika långt trans-

portavstånd. Som nämnts förekommer dock järnvägstransporter över

betydligt större avstånd. Inom torvbranschen bedöms att kostnaderna för att producera torv kan

sjunka.

4.4.4¶Avfall

Insamling och transport är den ekonomiskt och organisatoriskt tyngsta delen i hanteringen av hushållsavfall. Kostnaderna är regel minst två som tredjedelar av totalkostnaderna, ofta fyra femtedelar. Variationerna i kostnader mellan olika avfallförbränningsanläggningar är stora och beroende bl.a. anläggningens storlek, ålder, kostnader för av omhändertagande av restprodukter samt teknisk standard. Taxan som

betalas av renhållningsföretaget vid leverans avfall till anläggningen

av varierar i dag mellan 50 och 300 krton avfall. Många anläggningar

tillämpar en differentierad taxesättning.

Tidigare förekom det vid några avfallsförbränningsanläggningar

att man betalade för levererat bränsle, detta sker inte vid någon anläggning i men

dag. Denna förändring är i hög grad orsakad den kostnadsökning

av som

inträffat i och med satsningar på avancerad rökgasrening vid anlägg-

ningarna.

Det råder en speciell situation när det gäller avfallets möjligheter att konkurrera med andra bränslen. Kommunerna har enligt renhållningslagen ansvar för hanteringen dvs. även behandlingen hushållsavfallet. Detta av

innebär att allt det hushållsavfall uppstår i kommun alltid måste

som en omhändertas. Kommunens innebär ingen skyldighet att själv äga

ansvar

eller driva behandlingsanläggningarna, väl skyldighet att anvisa hur

men och var behandling skall kunna ske.

Det råder stor brist på deponiplatser i storstadsområdena. Det är

tillgången på alternativa behandlingsmöjligheter för hushållsavfallet som

avgör avfallets konkurrensförmåga gentemot andra bränslen.

Som redovisats i avsnitt 1.3.5 skall förbränning och deponering av

avfall i allt väsentligt ha upphört vid utgången år 1993.

osorterat av

5¶Konkurrensförhållanden

för

biobränslen

5. 1

Inledning

Förutsättningarna för biobränslen att prismässigt konkurrera har förändrats vid ett flertal tillfällen under tid. Som närmare har beskrivits senare i

kapitel 3 genomfördes den 1 januari 1991 skattereform

en som på energiområdet innebar att bl.a. koldioxidskatt och svavelskatt infördes. Samtidigt halverades den allmänna energiskatten på fossila bränslen. Skattereformen innebar att konkurrenskraften stärktes för biobränslen.

Genom att avdrags- och nedsättningsreglerna för och

elproduktion

energiintensiv industri kom att gälla också beträffande koldioxidskatten begränsades emellertid effekten i huvudsak till värmemarknaden. Den 1 juli 1991 ändrades så fick

kraftvärmebeskattningen att avdrag

göras för allmän energiskatt på det bränsle åtgår till

som värmeproduktion

i kraftvärmeanläggningar. Denna ändring skattereglerna för kraftvärme

av medförde att biobränslenas konkurrenskraft försvagades fossila nu gentemot bränslen inom denna del värmemarknaden. av

Den 1 januari 1993 genomförs omläggning

en av energibeskattningen som

innebär en minskad skattebelastning för industrin. Också denna

omläggning

kan få konsekvenser för biobränslenas möjligheter konkurrera. att Något tillspetsat kan man alltså säga att fyra olika system för

energibe-

skattningen kommer att avlösa varandra under perioden 1990-1993. Dessutom har regler för tillämpningen vid

av skattelagstiftningen flera

tillfällen ändrats under perioden, bl.a. den s.k. Visbydomen. genom Skatteändringarna har i större eller mindre grad påverkat konkurrensförhållandet mellan biobränslen och fossila bränslen. Det skulle föra för

långt att här i detalj kartlägga effekterna av varje förändring. Vi kommer

därför i detta kapitel att begränsa i huvudsak till redovisning

oss en av biobränslenas konkurrenskraft efter den kommande skatteomläggningen, dvs. efter den 1 januari 1993.

Frågan om konkurrensförhållanden mellan olika bränslen kan i två

ses

perspektiv, ett kortsiktigt och ett mer långsiktigt.

På kort sikt påverkas bränslevalet i befintliga anläggningar av förändring-

ar i bränslenas relativpriser efter skatt. Inom många anläggningar eller system kan flera bränslen användas eller konvertering göras utan stora kostnader. I detta perspektiv får skatteändringar omedelbar effekt.

På längre sikt, när det blir fråga att ersätta befintliga anläggningar

om eller expandera, är det också andra faktorer än bränslekostnaderna efter skatt som påverkar bränslevalet. Sådana faktorer är bl.a. anläggningskostnader, drift- och underhållskostnader samt utnyttjningstid för en planerad

anläggning.

Anläggningar för fasta bränslen har höga anläggningskostnader, och de

ställer relativt höga krav på driftsorganisationen. Denna typ anlägg-

av

ningar lämpar sig därför för baslast, dvs. lång utnyttjningstid. Anlägg-

ningar för olja har lägre anläggningskostnader och högre bränslekostnader.

De utnyttjas därför i första hand för spetslast, dvs. last med kort varaktighet.

För kraftvärmeverk tillkommer även faktorer såsom skalfördelar vid stora

anläggningar samt den s.k. elutbytesfaktorn alfavärdet. Vi kommer strax

avsnitt 5.3 att närmare belysa denna sektor.

För närvarande är investeringsnivån låg både inom industrin och inom den kommunala sektorn. Detta beror främst på den rådande låg-

konjunkturen och kommunernas ansträngda ekonomi. För nya elproduce-

rande anläggningar kraftvärme eller industriellt mottryck är de

- --

ekonomiska förutsättningarna också på grund god

ogynnsamma av en

kraftbalans och låga elpriser. Även inom värmesektorn är investeringsnivån

låg för nya anläggningar bl.a. beroende på att fjärrvärmen i stort sett är

utbyggd. I dag är därför frågan investeringar i anläggningar oftast

om nya

inte aktuell. Däremot kan förändringar i de relativa

bränslepriserna

inklusive skatt göra det lönsamt att konvertera befintliga

anläggningar.

Efter införandet koldioxidskatten finns det starka ekonomiska av incitament för övergång från kol till biobränsle, för

t.ex. skogsflis,

värmeproduktion. De pannor som lätt kan konverteras har i regel redan

genomfört konverteringen eller så finns det långt framskridna planer på

konvertering.

Underlaget till detta kapitel utgörs främst två konsultstudier har av som tagits fram på vårt uppdrag. I rapporten för

Marknadsförutsättningar

biobränslen, framtagen vid Institutionen för skog-industri-marknad

studier SIMS vid Sveriges lantbruksuniversitet SLU, jämförs konkurrenskraften för biobränsle före och efter den l

skatteomläggningen

januari 1993. I rapporten Kraftvärmens konkurrenskraft vid

eldning av

biobränslen respektive fossila bränslen Peter

av Margen analyseras

möjligheterna att öka användningen biobränslen inom kraftvärmeproduk-

av tionen. Båda rapporterna finns i bilagedelen till vårt betänkande. Dessa konsultstudier har olika antaganden bränslepris. I SIMS studie om har uppgifter från dåvarande Statens pris- och konkurrensverk SPK använts. I Margens studie har priser valts antas representativa för som vara vad ett stort kommunalt energiföretag i genomsnitt har betalat under år 1991. De energikostnader som redovisas i kapitlet kan för det enskilda företaget variera beroende på att varje anläggning har speciella

förutsättningar som

kan skilja sig från genomsnittsfallet.

5.2¶Värmeproduktion

5.2.1¶Allmänna förutsättningar

I detta avsnitt behandlar vi produktion värme och ånga utan samband

av

med Det huvudsakliga underlaget är SIMS rapport. Vi elproduktion.

beskriver värmeproduktionen för följande sektorer kommunal fjärrvärme,

mindre nät och panncentraler, massa- och pappersindustri, sågverk samt

övrig industri.

De bränslepriser exklusive skatter och avgifter här används baseras

som

uppgifter i SPKs publikation Energiaktuellt 19925 och är följande i öre på

per kWh

Lätt eldningsolja E01 11,5

Tjock eldningsolja E05, 0,5 % 7,9

svavel Kol, 0,6 % svavel 4,5

ca

Priserna för trädbränslen gäller för köpare på en marknad. För skogsin-

dustriföretagens internanvändning är den alternativa användningen av

respektive bränsle det som bestämmer kostnaden.

5.2.2¶Kommunal fjärrvärme

Biobränslenas konkurrenskraft är med rådande skatter år 1992 god vid ren

värmeproduktion. Den avgörande orsaken är skatterna belastar fossila

som bränslen vid sådan värmeproduktion. Detta gäller särskilt sedan koldioxidskatten införts den 1 januari 1991 samtidigt med att den allmänna

energiskatten halverades. Den sammanlagda effekten dessa förändringar

av var att skatten på kol ökade med 5,3 örekWh, vilket innebar ökning

ca en

av priset efter skatt med 50 %. För tjockolja blev ökningen betydligt

ca mindre, 1,7 örekWh respektive 11 %. Därtill kommer effekten

av svavelskatten, som gav biobränslena ytterligare fördel särskilt

en gentemot kol.

I tabell 51 anges bränslekostnaden före och efter skatteomläggningen den

1 januari 1993.

Tabell 51 Bränslepris inkl. skatter vid värmeproduktion i

värmeverk fore och efter skatteomläggningen år

1993 örekWh

skatteomläggningen

Fr.0.m år 1993 förändring av

skatteomläggningen

Kalla SIMS

Utöver ovanstående bränslekostnader tillkommer kostnader för kapital, drift och underhåll. Dessa kostnader varierar beroende på lokala förhållanden och uppskattas SIMS till 4 örekWh vid oljeeldning och 16-17

av örekWh vid eldning med kol, flis och torv. Med dessa antaganden blir de totala kostnaderna för biobränslen något lägre än vid eldning med fossila bränslen.

I tabellen beaktas inte leveranser fjärrvärme till industrin. Skatteom-

av

år 1993 innebär kraftigt sänkta skatter för industrin. Även

läggningen

skatten på värmeverkens leveranser till industrin kommer att sänkas i motsvarande mån. När ett värmeverk har använt både beskattade och

obeskattade bränslen industrileveranserna producerade uteslutande

anses med beskattade bränslen. En förutsättning är det enskilda

att värmeverkets användning av fossila bränslen motsvarar minst leveransen

av fjärrvärme

till industrin.

Leveranserna till kunder inom industrin motsvarar i genomsnitt för landet

10 % de kommunala värmeverkens totala värmeleveranser. ca av Vid leveranser till övriga kunder förbättras biobränslenas konkurrenssituation

ytterligare.

5.2.3¶Mindre nät och

panncentraler

Inom denna sektor värme väsentligen från olja och el. Markna-

genereras den är enligt SIMS betydande, biobränslen används i i liten

men dag

utsträckning. I tabell 52 framgår skillnaderna i beskattning före och efter

skatteomläggningen.

Bränslepris inkl. skatt vid värmeproduktion i

Tabell 52 mindre nät och panncentraler före och efter

skatteomläggningen år 1993 örekWh

E01 El Flis Förädlat biobränsle

11,5 19,0 8-12 17 Bränslepris

Svavelskatt

Energiskatt 5,5 7,2

Koldioxidskatt 7,3

före 24,3 26,2 8-12 17 Summa

skatteomläggningen

Fr.0.m. år

1993 föränd-

ring av Koldioxidskatt 2,0

Energiskatt på 1,3

elkraft

Summa efter 26,3 27,5 8-12 17

skatteomlägg-

ningen

Källa SIMS

skatteomläggningen leder till bör enligt SIMS utgöra

De prisskillnader som

drivkrafter för närvärmenäten och panncentralerna att förändra starka bränslevalet.

5.2.4 Massa- och

pappersindustrin

Massa- och pappersindustrin är den sektor använder den största som kvantiteten biobränslen. De biobränslen används som genereras i stort sett inom den egna verksamheten. Fossila bränslen för knappt svarar numera

15 % bränsleförbrukningen och utgörs till 80 % olja.

av ca av

För massa- och pappersindustrin är situationen före Skatteomläggningen

den 1 januari 1993 komplicerad. Det finns fyra olika beskattningssituatio-

ner. För det första fall A finns det företag har mottrycksproduktion som av och som är berättigade till nedsättning skatten. De flesta företag av

eller anläggningar inom och pappersindustrin hör till denna

massa- grupp. För det andra fall B finns det företag med mottrycksproduktion och utan nedsättning av skatten. För det tredje fall C finns det företag utan

mottrycksproduktion men som är berättigade till nedsättning skatten.

av

Slutligen fall D finns det företag utan sig mottrycksproduktion eller

vare

nedsättning av skatten.

I fall A är kolet mycket konkurrenskraftigt. Kostnaden för olja ligger

strax under kostnaden för biobränslen, i vart fall biobränslena köps om externt. I fall B är biobränslena något billigare än både kol och olja. I fall C är oljan något dyrare än biobränslena medan kolet alltjämt är

billigare.

I fall D är kostnadsrelationerna efter skatt i princip desamma vid som

värmeproduktion i värmeverk eller panncentraler 51, 52.

tabell

Biobränslena har alltså god konkurrensförmåga gentemot både kol och

olja.

Biobränsle som i den verksamheten kan ofta till genereras egna utnyttjas en kostnad som väsentligt understiger marknadspriset för flis till t.ex. värmeverken. En avsevärd del saknar alternativanvändning. Detta gäller avlutar och delvis även bark. Jämförelser bränslekostnader baserade

av på

marknadspriser måste därför tolkas med viss försiktighet när det gäller

företagens bränsleval.

Skatteomläggningen innebär för och pappersindustrin att

massa-

5 I2-075l

nedsättningsmöjligheterna gradvis avvecklas samt att koldioxidskatten sänks från 25 örekg C02 till 8 örekg C02. Vidare slopas den allmänna

både bränslen och elektrisk kraft kapitel 3. I tabell 53

energiskatten på se

bild vilka förändringarna blir sedan skatteomläggningen

ges en av

jämfört med gällande regler. Vi begränsar till att i tabellen

genomförts, oss

redovisa effekten för företag med mottrycksproduktion.

De nedsättningsreglerna för energiintensiv industri innebär nu gällande

de berörda företagen betalar energi- och koldioxidskatt endast upp till att

viss andel, för år 1992 1,2 %, de tillverkade produkternas fören av

säljningsvärde. Ytterligare användning bränslen är skattefri, dock att en

av

del skatten på olja inte ingår i nedsättningsunderlaget. De i tabell

stor av 53 angivna värdena för bränslekostnader med nuvarande regler avser marginella kostnader när andelen på 1,2 % har överskridits.

Tabell 53 Bränslepris inkl. skatt for med

företag egen

mottrycksproduktion inom och pappersin-

massa-

dustrin före och efter skatteomläggningen år

1993 örekWh

E05 Kol Egna

Övrigt

biprodukter trädbränsle

Gällande regler år 1992 Bränsle till vär-

meproduktion

Utan nedsättning 15,9 12,7 O 6-12

Med nedsättning 11,4 4,5 0 6-12

Bränsle till mot-

trycksproduktion

Utan nedsättning 14,7 11,7 6-12

Med nedsättning 9,1 4,5 6-12

Efter skatteom-

läggningen år

1993 Bränsle till vär- 11,3 7,1 0 6-12

meproduktion

Bränsle till mot- 9,1 4,5 0 6-12

trycksproduktion

,I För E05 ingår svavelskatt med 1,3 örekWh. För kol förutsätts utrustning för svavelrening.

Elskatt ingår

Källa SIMS och Skogsindustriema

För de företag som i dag åtnjuter nedsättning kommer skillnaden i och med skatteomläggningen att märkas framför allt för dem använder kol. Kol

som

till värmeproduktion blir dyrare än med Kol gällande regler. kan emellertid

även fortsättningsvis eldas skattefritt till kvantitet som motsvarar en

Bränslepriset på olja påverkas inte nämnvärt för

mottrycksgenereringen.

dessa företag.

För de företag inte har nedsättning innebär skatteomläggningen stora

som

kostnadssänkningar för kol och olja används vid värmeproduktion när

som

företaget har samtidig mottrycksproduktion.

inom och pappersindustrin använder till viss Flertalet anläggningar massadel för Kostnadsskillnaden mellan olja och de

olja mottrycksproduktion.

allra trädbränslena inom detta användningsområde är ganska liten

billigaste

både före och efter skatteomläggningen, med hänsyn tagen till oljans högre

verkningsgrad. Skatteomläggningen kommer enligt SIMS att i vissa fall

leda till den oljeanvändning överstiger behovet för mottryckspro-

att som duktion kan komma ersättas de billigaste externa biobränslena, dvs. att av och GROT och toppar från massaved levererad i form av

spån grenar

träddelar. SIMS således bedömningen att för och pappersindustrin gör massa-

kommer skatteomläggningen att leda till viss ökning av användningen

en biobränslen. Fossila bränslen kommer även fortsättningsvis att utnyttjas av

för mottrycksproduktion samt i processpecifik användning.

5.2.5¶Sågverksindustrin

är bränsle från produkter det dominerande bränslet.

För sågverken egna

Bränslet från biprodukterna har begränsad kundkrets på grund av

en bränslets tekniska struktur och dess ofta höga fukthalt. Sågverken kan i dag till skillnad från företag inom massa- och pappersin-

dustrin inte nedsättningsmöjligheterna. Sågverken betalar alltså i utnyttja

dagsläget skatt fullt ut på inköpta bränslen och el. Detta innebär att biobränslena har mycket god konkurrenssituation. Allt biobränsle som en används genereras internt.

Skatteomläggningen innebär alltså kraftig sänkning kostnaderna för

en av

den inköpta energin, vilket framgår av tabell 54.

skatteomläggningen Fr.0.m år 1993 förändring av

skatteomläggningen

Källa SIMS

Enligt SIMS bedömning kommer emellertid inte kostnadssänkningen för

olja och kol att leda till att rangordningen mellan bränslena förändras. Detta förklaras med att det endast finns ett litet antal lämpliga för

pannor

sågspånseldning utanför sågverksindustrin kan efterfråga sågspånet. En

som ökad användning av fossila bränslen inom sågverksindustrin och motsvarande ökning av leverans av biobränslen från sâgverken till den externa

marknaden bedöms därför inte vara sannolik.

5.2.6¶Övrig industri

Inom denna sektor finns bl.a. energiintensiva företag som för närvarande

åtnjuter nedsättningsmöjligheter. Dessa företag har emellertid till

skillnad från flertalet företag inom och pappersindustrin normalt

massa- inte mottrycksproduktion och heller inte biprodukter att använda

av egna

bränsle. Biobränslen i form t.ex. flis eller förädlade skogsbränslen som av måste alltså anskaffas utifrån, vilket innebär betydligt högre kostnader för sådana bränslen än de gäller för massa- och pappersindustrin.

som

Biobränsleanvändningen inom denna kategori företag är mycket liten.

av

Med nuvarande nedsättningsregler ger skattesystemet knappast några

incitament för övergång från fossila bränslen till biobränslen. Samma

väntas komma att gälla också efter skatteomläggningen.

Av större intresse från biobränslesynpunkt är övriga industriföretag

utanför skogsindustrin. Dessa företag har inte kunnat tillämpa nedsättnings-

och de har alltså till fullo betalat skatt för bränslen och el.

reglerna

Förhållandet före och efter skatteomläggningen redovisas i tabell 55.

Tabell 55 Bränslekostnader inkl. skatt vid

värmeproduk-

tion inom övriga industriföretag före och efter

Skatteomläggningen år 1993 örekWh

skatteomlägg-

ningen

Fr.0.m. år

1993 föränd-

ring av

skatteomläggningen

Källa SIMS

Som framgår av tabellen har biobränslen med gällande år 1992

Skatteregler

en mycket god konkurrensförmåga inom sådan industri inte är som

nedsättningsberättigad. Trots detta är biobränsleanvändningen mycket liten,

enligt SIMS huvudsakligen beroende på att det tidigare inte funnits

lämplig

teknik för dessa industriers behov.

Skatteomläggningen innebär att olje- och kolanvändning blir

mycket

gynnsam för dessa företag. Enligt SIMS försvinner därmed

bedömning

möjligheterna helt för biobränslen att konkurrera inom denna sektor.

5.2.7 Biobränslenas konkurrenskraft inom värmepro-

duktionen

innebär skatteomläggningen den 1 januari 1993 att Sammanfattningsvis

biobränslena får ökade möjligheter att prismässigt konkurrera vid värme utom inom industrin där situationen blir den

produktion av

omvända. innebär skatteomläggningen, trots sänkta skatter på

För skogsindustrin

bränslen, biobränsleanvändningen väntas bli oförändrad i fossila att med situationen år 1992. Detta beror framför allt på att

jämförelse

biobränslena genereras internt. industrin saknas däremot ekonomiska förutsättningar för Inom den övriga

biobränsleanvändning.

kommer skatteomläggningen i stort att innebära

För fjärrvärmeverken

ökad konkurrenskraft för biobränslen. Inom kategorin mindre värmenät och panncentraler förstärks ytterligare drivkrafterna för övergång från fossila bränslen och till de ekonomiska biobränslen.

5.3¶Kraftvärmeproduktion

5.3.1¶Allmänna förutsättningar

Vi har särskilt studerat frågan biobränslenas konkurrenskraft inom om

kraftvärmeproduktionen. Det huvudsakliga underlaget härför är den tidigare

nämnda konsultstudien Peter Margen. Denna studie tar sikte på av kraftvärme inom de kommunala fjärrvärmesystemen. I stora drag är dock de förs i studien tillämpliga också på industriell motresonemang som

trycksproduktion.

För att kraftvärmeproduktion över huvud skall kunna komma i

taget fråga

måste vissa förutsättningar uppfyllda.

vara

Det måste finnas ett lämpligt värmeunderlag i form fjärrvärmenät.

av ett Av landets ca 150 nät har för närvarande 25 I

ca kraftvärmeproduktion.

regel kommer endast de större näten i fråga. Varje fjärrvärmesystem har

särdrag som betingas av lokala förhållanden, tidigare investeringar

m.m.

En annan viktig förutsättning är produktion och i

att av värme samma process ger ett bättre ekonomiskt resultat än de anskaffas För om separat. är alternativet för en kommun vanligen att köpa elkraft från något de av stora kraftföretagen. För värme är alternativet att använda egna an-

läggningar för enbart värmeproduktion. I nuvarande finns system vanligen

sådana anläggningar flera slag. Oljepannor och elpannor har av låga

anläggningskostnader och höga driftskostnader, vilket innebär att de

normalt drivs endast under kortare perioder. Drifttiden för elpannor beror

också i hög grad på det rådande kraftbalansläget. Fastbränslepannor,

inklusive för avfallsförbränning, har däremot

pannor lång utnyttjningstid

och begränsar därmed avsättningen för från värmeproduktion ett eventuellt

nytillkommande kraftvärmeverk, också kräver lång utnyttjningstid.

som en Det finns för närvarande enbart kommersiellt teknik

en tillgänglig för

kraftvärmeproduktion med fasta bränslen dvs. kol, flis, torv och avfall -

nämligen ångkrafttekniken. Denna teknik bygger - på generering av ånga

i en panna driver ångturbin med elgenerator. Kännetecknande som en för denna teknik är bl.a. relativt hög anläggningskostnad kW el; kostnaden per

sjunker emellertid kraftigt vid ökande anläggningsstorlek. Ett

annat kännetecken är att den s.k. elutbytesfaktorn alfavärdet, dvs. förhållandet

mellan producerad och värme, är ganska Ett

låg. typiskt värde är 0,5,

vilket innebär att verket producerar dubbelt så värme

mycket som el.

För flytande och gasformiga bränslen olja, gasol och finns

naturgas - inte samma begränsning till ångkrafttekniken. Sådana bränslen kan

användas för kraftvärmeproduktion också med dieselmotorer,

gasturbiner

eller gaskombianläggningar. Anläggningskostnaderna

ligger på en avsevärt lägre nivå, och de är dessutom inte så beroende

av anläggningsstorleken.

Elutbytesfaktorn är förhållandevis hög, ända upp till 1,0. Därav följer att sådana anläggningar kan fördelaktiga i mindre system eller i fall då vara högt elutbyte eftersträvas. En fördel, särskilt i beslutssituationer ett annan präglas osäkerhet, är att de möjliggör utbyggnader i relativt små som av

Vidare kan produktionen spridas geografiskt genom flera mindre

etapper.

enheter vilket innebär lägre överföringskostnader.

Att biobränslen i dag kan användas för kraftvärmeproduktion endast i ångkraftanläggningar innebär alltså inneboende konkurrensnackdel i en förhållande till flytande och gasformiga bränslen. Den pågående utteknik för förgasning biobränslen kan komma att innebära

vecklingen av av

att denna nackdel på lång sikt minskas.

5.3.2 kostnader för kraftvärme

Beräkning av

Den metod vi använder för att analysera konkurrenskraften för som biobränsleeldade kraftvärmeanläggningar utgår från kostnaden för värme från sådana anläggningar, jämfört med annan

produktionen av

värmeproduktion. Den producerade elkraften ses som en biprodukt som kan

täcka del kostnaderna för kraftvärmeverkets värmeproduktion, varvid en av elen krediteras med ett belopp motsvarar vad det hade kostat att köpa som

den från ett kraftföretag.

Denna analysmetod ligger sannolikt nära till hands för ett kommunalt i situation med god tillgång på el. Den är emellertid

energiföretag dagens

inte självklar för alla aktörer och i alla lägen. För ett kraftföretag som

sig i kraftvärme är rimligtvis möjligheten till elproduktion det

engagerar medan värmen är biprodukt krediteras. Också för

primära, en som

kommunerna kan elproduktion i framtiden komma att få ökad vikt. egen En analys biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärmeproduktionen av

bör lämpligen utgå från jämförelse direkta priser exklusive skatt på

en av de aktuella bränslena. I den konsultstudie ligger till grund för detta som avsnitt har valts priser antas vara representativa för vad ett stort som

kommunalt energiföretag i genomsnitt har betalat under år 1991. Dessa priser är följande i öre kWh exklusive skatt per

Lätt eldningsolja E01

10,9

Tjock eldningsolja E05, 0,5 % svavel 5,8

Kol, ca 0,6 % svavel

4,6

Gasol 11,1

Naturgas 10,0

Flis

11,0

Torv, 1,5 % svavel

10,8

Dessa bränslepriset avviker särskilt beträffande från

tjockolja de priser som

ligger till grund för analysen i SIMS studie avsnitt se 5.2.1. Detta kan förklaras med att de stora kommunala verken i allmänhet

kan upphandla

bränslen till priser är lägre än enligt de

som publicerade noteringarna.

Priset på naturgas baseras på uppskattning. en Till de direkta bränslepriserna kommer svavelskatt för

tjockolja, kol och

torv samt kväveoxidavgift. Här antas att svavelskatt utgår för det högsta tillåtna utsläppet för medelstora verk från år vilket nya 1993, ger en skatt motsvarande drygt 1 örekWh. Beträffande förutsätts

kväveoxidavgiften att

de berörda anläggningarna har så

låga utsläpp att återbetalningen överstiger

avgiften med ca 0,3 örekWh. Det direkta bränslepriset jämte svavelskatt och

kväveoxidavgift utgör i

princip hela bränslekostnaden vid elproduktion i alla

slag av anläggningar,

såväl kondenskraftverk kraftvärmeverk och industriella

som mottrycksan-

läggningar. För värmeproduktion i värmepannor tillkommer

allmän energiskatt och koldioxidskatt. Bränslen för värmeproduktion i kraftvärmeverk belastas dock sedan den 1 juli 1991 endast med koldioxidskatt. Som tidigare har redovisats kommer

omläggningen av energibeskatt-

ningen från år 1993 att innebära slopad allmän

energiskatt och sänkt

koldioxidskatt för industrin, medan koldioxidskatten för övriga användare

bränsle används för fjärrvärmeleveranser till höjs. Avsikten är att som industrin skall beskattas på sätt industribränsle; enligt ett samma som uttalande riksdagen skall därvid leverantörer av fjärrvärme som av och obeskattade bränslen kunna hänföra de använder både beskattade till industrileveranserna avsnitt 3.2.5. För beskattade bränslena se industrikunderna i genomsnitt för ca 10 % av fjärrnärvarande svarar Effekten omläggningen beräknas bli en värmesystemens leveranser. av bränslekostnaden med omkring 1 örekWh vid värmeproduktion

ökning av

fossila bränslen för övriga kunder. med sålunda beräknade bränslepriserna inklusive skatter I tabell 56 anges de

för olika kategorier el- och värmeproducenter.

av

inkl. skatter vid el- och värme-

Tabell 56 Bränslepriser

i vid leverans till

produktion üärrvärmesystem

bostäder, service m.m. örekWh

E05 Kol Naturgas Flis Torv

5,8 4,6 10,0 11,0 10,8 Bränslepris

Kväveoxidavgift

6,6 5,4 9,7 10,7 11,6 Summa for elproduktion

Summa for vär-

meproduktion i

kraftvärmeverk

Summa for vär-

meproduktion i

värmepanna

till riksdagens uttalande skattereglerna vid Kalla Margen efter korrigering med hänsyn om fjärrvärmeleveranser till industrin

Vid sidan av bränslekostnaderna är investeringskostnaderna den viktigaste kostnadsposten. Som nämnts är de specifika anläggningskostnaderna för fastbränsleanläggningar relativt höga vid små anläggningar, medan de minskar vid ökande storlek. Detta framgår av figur 51, där biobränsleeldade kraftvärmeverk med s.k. kondenserande rökgaskylning jämförs med några andra typer av anläggningar. Det bör betonas att anläggningskostnaderna varierar starkt från fall till fall beroende på bl.a. infrastrukturen på platsen och rådande konjunktur vid upphandlingstillfállet. Värdena i figuren antas avse medelförhållanden.

Figur 51 Specifika anläggningskostnader för kraftvärmeverk

20 I T 1 I I

biobränsleeldat 19 kraftvärmeverk med

18 kondenserande -

rökgaskylning

17 -

16 -

ångkraftvärmeverk

utan rökgaskylning

14 i 13

d

§12 -

i 11 -

10 -

g . . 8

XT djesel

3iombi

å .

gasfä.g. @EQ§L§

s

I l l I J 4 5 10 20 30 50 100 200

kraftvärmeverkets värmeeffekt, MWV .

Kalla Margen

Kapitalkostnaderna beräknas på grundval av 6 % realränta och en livslängd

på 25 år, vilket motsvarar annuitet på 7,82 % året. Därtill kommer en om

kostnader för drift och underhåll. Dessa beräknas som procent den av

specifika anläggningskostnaden. För fastbränsleeldade anläggningar är

värdet nära 5 % år, för andra typer anläggningar lägre. per av

Elpriset är en annan viktig post i kalkylen. Den analysmetod som valts

innebär att som produceras i ett kraftvärmeverk värderas efter kostnaden för att anskaffa motsvarande mängd utifrån. På grundval av 1991 års högspänningstaxa Nl för Vattenfall och antagen drift kraftvärmeverket

av under vinter, vår och höst med ca 4 700 timmar har ett medelpris 26,6

av örekWh beräknats. Vi vill dock här påpeka att råkraftleverantörerna från år 1992 har övergått till att förhandla med kommuner och andra större kunder om kraftpriserna, vilket kommer att innebära individuell

en mer

prissättning än tidigare.

Vi skall nu utifrån de angivna förutsättningarna se på biobränslenas konkurrenskraft dels vid drift av befintliga kraftvärmeverk, dels vid beslut om nya verk.

5.3.3 Driften kraftvärmeverk

av befintliga

Avgörande för frågan om driften av befintliga anläggningar i ett fjärrvär-

mesystem är en jämförelse av de rörliga nettoproduktionskostnaderna för

värmeproduktion för varje anläggning under olika årstider. För ett

kraftvärmeverk utgörs dessa kostnader av bränslekostnaderna inklusive skatt och den rörliga delen av drifts- och underhållskostnaderna, minskade med det ansatta värdet av producerad el. Kostnaderna för kraftvärmeverkets drift jämförs med kostnaderna för drift andra anläggningar ägaren

av som till systemet förfogar över, t.ex. värmepannor av olika typ eller värmepumpar. Jämförelsen skilda resultat under olika årstider och t.o.m. under

ger olika tidpunkter under ett dygn, beroende bl.a. på stora variationer i

råkraftpriset under hög- och låglasttid. Här skall dock endast jämföras

medelvärden för vinter, vårhöst och sommar.

I figur 52 visas den rörliga beräknade nettokostnaden år 1993 för värme från olika typer av anläggningar under tre årstider. Till grund för

beräkningarna ligger följande antaganden. Skatteomläggningen har trätt i

kraft, innebärande att bränsle för leveranser fjärrvärme till industri-

av

kunder beskattas enligt de skattesatser som gäller för industrin. Reglerna härför antas bli de som riksdagen har uttalat sig för. Vidare antas en viss real prisuppgång för fossila bränslen i enlighet med NUTEKs prognos se avsnitt 9.2. Elpriset antas däremot vara oförändrat i förhållande till år 1991.

Figur 52 Beräknade rörliga nettokostnader för produktion av värme

i vissa anläggningstyper är 1993 1991 års penningvärde

Visby-domenantas varaundanröjd 25 25

vännepannor

lör flis med

kondenserande

rökgaskylning]

I 1 |

.

ö t

-o

eå e

fIis-KVV äng-KW. värmepump

med kond. kol

rökgaskyl.

flis enbart

-- - 65% flis + 35% kol Källa Margen

Figuren visar att fliseldade kraftvärmeverk får god konkurrenskraft gentemot andra alternativ. Detta gäller i synnerhet om möjligheterna till användning av skattebefriat fossilt bränsle för elproduktionen utnyttjas maximalt, dvs. med ca en tredjedel. De fliseldade kraftvärmeverkens huvudkonkurrenter är fliseldade värmepannor och värmepumpar, medan dieselkraftvärme med tjockolja som bränsle är konkurrenskraftig vintertid.

Andra typer av kraftvärmeanläggningar högre nettokostnader under alla

ger årstider.

Vi har här antagit att konsekvenserna den s.k. Visbydomen avsnitt

av se

3.2.4 elimineras. Innebörden domen är att värmeproduktionen från

av

kraftvärmeanläggningar baserade på förbränningsmotorer och gasturbiner

är befriad från såväl energiskatt koldioxidskatt. Utan regeländring

som kommer sådana anläggningar att helt överlägsen konkurrenskraft

en gentemot andra tekniker.

Det bör understrykas att endast ett fåtal fjärrvärmesystem har fler än tre typer av värmeproducerande anläggningar. Den valsituation som beskrivs i figuren uppträder därför i praktiken sällan i renodlad form. Också

tillgänglig produktionskapacitet i systemet kan begränsa valfriheten.

Exempelvis torde i fjärrvärmesystem med fossilbränslebaserade kraftvärmeverk dessa verk av kapacitetsskäl ofta få drivas även i situationer då fliseldade värmepannor ger en lägre nettokostnad för värmen.

5.3.4 Lönsamheten för kraftvärmeverk

nya

Beslut om investeringar i nya kraftvärmeanläggningar måste baseras på

en bedömning av ett flertal faktorer under den planerade anläggningens hela livslängd, dvs. en period på omkring 25 år. Förutom kostnader för investeringen minskade med eventuella statsbidrag och för

- - anläggningens drift måste den väntade prisutvecklingen för bränslen och elkraft under perioden beaktas. Framtida ändringar i beskattningen kan också mycket stor betydelse för det ekonomiska resultatet.

Till följd av den stora osäkerheten framtiden torde den planerar

om som

en anläggning i sina kalkyler vanligen utgå från dagens förhållanden. Detta

är också utgångspunkten för jämförelsen i figur 53 kostnaden för värme

av från nya kraftvärmeverk med värmekostnaden från värmepannor och

värmepumpar. Figuren baseras på samma antaganden skatter och priser

om som figur 52 i föregående avsnitt. Alla anläggningar för biobränslen antas

tillämpa kondenserande rökgaskylning.

53 Värmekostnad for kraftvärmeverk och konkurrerande

Figur nya

produktionsenheter år 1993 1991 års penningvärde

systemets maximala värmeeffekt, MWV 50 100 200 300 500 25 26 I l | I l 25 -

24 - - 23 befintlig E05-panna

52,

11l l l l l 10 5 1O 20 30 50 100 200 kraftvärmeverkets maximala värmeeffekt, MWV a

Kalla Margen

De sluttande kurvorna i figuren representerar nettovärmekostnaden för nya

kraftvärmeanläggningar, medan de horisontella linjerna representerar

värmekostnaden från befintliga och värmepumpar. Också värmepannor

kostnaden från nya pannor och värmepumpar har lagts in i figuren. Det kan noteras att denna kostnad är i huvudsak oberoende anläggningsstorlek, av till skillnad från vad gäller för kraftvärmeverk. Av figuren

som framgår att

biobränsleeldade kraftvärmeverk är konkurrenskraftiga med de

billigaste

alternativen för värmeproduktion endast det finns i om utrymme systemet för ganska stora anläggningar, omkring 100 MW värmeeffekt eller ännu större. Andra förutsättningar är att anläggningen kan använda skattebefriat kol för elproduktionen eller att statsbidrag lämnas till Som

investeringen.

redovisats i avsnitt 3.3.1 uppgår bidraget till 4 000 krkW eleffekt. Ett villkor för bidrag är dock att användningen fossilt bränsle begränsas till av 15 % under fem år efter idrifttagningen. Anläggningar med torv som huvudbränsle är inte berättigade till bidrag. Det kan också noteras att de bästa fossilbränsleeldade

anläggningarna

enligt figuren är konkurrenskraftiga endast när andra anläggningar inte kan

komma i fråga, t.ex. det saknas lämpliga värmekällor för

om värmepumpar

eller tillgång till flis inom rimligt transportavstånd. Vi vill åter understryka att beräkningar detta slag endast allmän av ger en indikation om konkurrenskraften för olika typer anläggningar. De av baseras på medelvärden och kan alltså inte ta hänsyn till faktorer i det som enskilda fallet kan få avgörande betydelse för ett investeringsbeslut. En sådan faktor kan befintlig infrastruktur väsentligt minskar vara som investeringskostnaden för en utbyggnad kraftvärme i ett visst av system.

Samlokalisering av en ny anläggning med en befintlig kan också innebära

lägre drifts- och underhållskostnader. En viktig faktor är annan att

tillståndsprövningen kan genomföras på relativt kort tid.

5.3.5 Biobränslenas inom kraftvärme-

konkurrenskraft produktionen

Den föregående analysen biobränslenas konkurrenskraft inom kraftvärav mesektorn leder till följande allmänna slutsatser.

I befintliga fjärrvärmesystem med biobränsleeldade kraftvärmeverk är dessa konkurrenskraftiga gentemot värmeproduktion under större annan året. Detta särskilt skattebefriat kol kan användas för delen av gäller om

elproduktionen.

För kraftvärmeanläggningar är de ekonomiska förutsättningarna

nya åren generellt dåliga. Den främsta orsaken härtill under de närmaste sett I fall då anläggningar ändå kommer i fråga har

är låga elpriser. nya

biobränsleeldad kraftvärme i regel god konkurrenskraft vid större anläggningsstorlekar. Huvudkonkurrent är flispannor och värmepumpar, inte fossilbränsleeldad kraftvärme. såväl vid nuvarande energiskattesystem som efter Dessa slutsatser gäller

beslutade skatteomläggningen år 1993. Omläggningen innebär den nyligen

beskattningen fossila bränslen i värme- och en viss skärpning av av Därav följer att konkurrenskraften för biobränslen

kraftvärmeproduktion.

något. Eftersom effekterna skatteomläggningen i detta förbättras av avseende har vi inte här närmare redovisat dem. En utförlig

är marginella

finns i den konsultstudie ligger till grund för detta avsnitt.

redovisning som

konsultstudie SIMS gäller marknadsförutsättningarna för

Den av som i allmänhet kommer till liknande slutsatser beträffande den biobränslen och kraftvärmeproduktionen. I denna studie framhålls kommunala värmeinförandet år 1991 miljöskatter på koldioxid och svavel har skapat att av incitament för ökad användning biobränslen inom denna sektor. Det ett av antal och för både fliseldning i stora koleldade finns ett planer projekt anläggningar och övergång till förädlade biobränslen i mindre anläggnin-

Skatteomläggningen år 1993 väntas enligt SIMS inte medföra någon

gar. nämnvärd förändring i denna process. framtida utvecklingen priser på bränsle och samt skatter och Den av andra kan radikalt ändra förutsättningarna för utbyggnad av

styrmedel

kraftvärme i allmänhet och biobränsleeldad kraftvärme i synnerhet. Också kommersiell teknik kan komma att få stor betydelse. Vi

introduktion av ny

återkommer med diskussion dessa faktorer i kapitel 10 och i våra en av överväganden. Som nämnts räknar vi dock inte med att bedömningar av

den framtida utvecklingen på ett avgörande sätt påverkar aktuella inves-

teringsbeslut.

6¶Resursbasen

6.1¶Inledning

I detta kapitel presenteras uppskattningar av hur stora mängder biobränslen

olika slag kan komma att finnas tillgängliga i ett 10-15-årsav som

perspektiv. De redovisade bränslepotentialerna utgör den fysiska potentialen

med hänsyn till vissa tekniska och ekologiska begränsningar. Kostnaderna för att producera de redovisade bränslemängderna har inte behandlats eller endast behandlats översiktligt.

Biobränslen har en relativt låg energitäthet. Kostnaden för bränslet är

därför, i många fall, kraftigt beroende av transportavståndet mellan

bränsleproduktion och användning. Den regionala fördelningen av

biobränslepotentialerna kan vara av lika stor vikt för möjligheterna till en

ökad biobränsleanvändning potentialens totala storlek. Vi redovisar

som

därför, där så är möjligt, de olika bränslepotentialerna fördelade på

regioner.

Totalt har landet delats in i elva regioner. Indelningen har gjorts så att angränsande län med likartade förhållanden och förutsättningar vad avser

råvarutillgångar har sammanförts till region. Hänsyn har också tagits till

en naturliga upptagningsområden för biobränslen och till existerande flöden av

skogsråvara till skogsindustrin. Regionindelningen framgår av figur 61.

Ursprungligen användes denna indelning i Interforests rapport Regionala

bioenergibalanser STEV 1989R17.

Figur 61 Regionindelning

Region f h5

Kristianstad Malmöhus

Jönköping Kronoberg Kalmar Blekinge

Södermanland

Östergötland

Halland Göteborg och Bohus Älvsborg Skaraborg

Stockholm Uppsala Västmanland

Yärmland

Orebro

Kopparberg Gävleborg

Västernorrland Jämtland

å Västerbotten

wU Norrbotten

Gotland

6.2 bränslen

Skogens

6.2.1¶Bakgrund

Sveriges lantbruksuniversitet SLU har på uppdrag av Skogspolitiska

kommittén nyligen genomfört avverkningsberäkning AVB 92 för

en

landet. Beräkningarna visar de framtida avverkningsmöjligheterna som en

följd det nuvarande skogstillståndet med antaganden om hur skogen

av sköts. AVB 92 grundas på material från riksskogstaxeringen 1986-1990.

Tidigare genomförda uppskattningar trädbränslepotentialen har i

av

huvudsak grundats på avverkningsberäkning från år 1985, AVB 85. Den

en från skogstillståndet 1978-1982. AVB 92 redovisar total

utgår en

avverkningspotential är 22 % större än den som redovisats i som ca AVB 85. Den ökade potentialen påverkar bl.a. det möjliga uttaget av

skogsbränslen.

skogens användning och därmed också potentialen för Frågan om

bränsleproduktion behandlas även i Skogspolitiska kommitténs nyligen

lämnade betänkande Skogspolitiken inför 2000-talet SOU 199276.

De uppskattningar den maximala potentialen för uttag av avverknings-

av redovisas i de kommande avsnitten baseras på material från rester som

AVB 92 för tioårsperioden 1998-2007 enligt det s.k. grundscenariet.

6.2.2¶Ekologiska restriktioner

Uttag biomassa från ett område innebär att näringsämnen bortförs från av ekosystemet. Största delen näringsämnena i ett växande träd finns i barr, av löv och fina kvistar. Om avverkningsresterna förs ut skogen finns det ur därför risk för att markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas. en Detta behandlas i avsnitt 7.2.1.

För att motverka att skogens produktionsförmåga sänks för stor

genom

bortförsel av näringsämnen med avverkningsrester har Skogsstyrelsen givit

ut allmänna råd om begränsning vid uttag träddelar utöver stamvirke på

av

skogsmark Skogsstyrelsens författningssamling SKSFS 19861. Enligt de

allmänna råden bör uttag inte göras på vissa marktyper, bl.a. torra marker, näringsfattiga marker och marker med grov jordart. På vissa typer

av

marker bör endast hälften av avverkningsresterna tas ut. Begränsningar

görs också för uttag i områden med utpräglad risk för sommartorka och områden med betydande nedfall av försurande ämnen. I de allmänna råden görs också en generell begränsning innebär att trädrester endast bör

som tas ut en gång under beståndets växttid. Detta innebär att om trädrester tas ut vid gallring rekommenderas inte uttag vid slutavverkning beståndet.

av

Kunskaperna om hur markens produktionsförmåga påverkas uttag

av av

avverkningsrester är ännu begränsade. Frågan har behandlats i nyligen

en publicerad studie från Institutionen för skoglig marklära vid SLU Kaj

Rosén Skörd av skogsbränslen i slutavverkning och gallring ekologiska

effekter. En slutsats av studien är att helträdsutnyttjande i stor skala, utan

kompensation för de bortförda näringsämnena, på sikt leder till

en utarmning av skogsmarken och därmed teoretiskt till en nedgång i

skogsproduktionen. Bortförseln av näringsämnen kan kompenseras med

en ökad tillförsel t.ex. genom att träaska sprids i skogsmarken.

Virkesuttag

Enligt AVB 92 är den högsta möjliga uthålliga avverkningen nedanför den

f.d. skogsodlingsgränsen under perioden 1998-2007 87 miljoner m3sk

skogskubikmeter, dvs. volymen stamvirke ovan stubbe år. Det totala

per

energiinnehållet i den avverkningsbara skogen är 240 TWhår.

ca

Skogsodlingsgränsen överensstämmer i huvudsak med gränsen för fjällnära

skogar.

totala avverkningspotentialen i landet är 93 miljoner m3skâr och

Den ca omfattar förutom den avverkning behandlas i AVB 92 också avsom

verkning skogsodlingsgränsen, på andra ägoslag än skogsmark samt

ovan röjningar och döda träd.

Avverkningspotentialen redovisas i AVB 92 uppdelad i första gallring,

övrig gallring och slutavverkning. Fördelningen av det möjliga uttaget

mellan olika trädfraktioner och avverkningstillfállen visas i figur 62.

Figur 62 Totala årliga avverkningspotentialen år 1998-2007 enligt

AVB 92

slutavverkn El övrig gallring

1] 1a gallring

Stamved grenar + barr bark topp exkl. topp

Den möjliga årliga avverkningen kan jämföras med Skogspolitiska

kommitténs bedömning den genomsnittliga årliga totala avverkningen

av under 1990-talet är 70 miljoner msskår och motsvarande avverkning som område omfattas AVB 92 är 63 miljoner m3skår. på det som av som

Uppgifterna den totala avverkningspotentialen och dagens avverkning

om indikerar att det finns avsevärd potential för att öka virkesuttaget. en

Ökningen motsvarar 23 miljoner m3skår med energiinnehåll

ca ett på ca 64 TWh.

6.2.4¶Skogsindustrins utveckling

Den framtida tillgången på trädbränslen är till viss del beroende av

skogsindustrins råvarubehov och produktionsvolym. Avverkningen för uttag

av industrived påverkar tillgången på avverkningsrester, medan

pro-

duktionsvolymen påverkar tillgången på industriella biprodukter och lutar.

Utvecklingen inom massa- och pappersindustrin kommer under den

kommande tioårsperioden att präglas rad konkurrensvillkor. av en nya Till dessa hör marknadens krav på miljövänlig och resurssnål

en produktion.

Marknaden kräver bl.a. Ökad användning en av returpapper samt användning av mer miljövänliga blekmetoder. Samtidigt ökar konkurrensen på den europeiska marknaden från länder baserar sin massaproduktion på som plantageskogar och som kan producera avsalumassa till låga kostnader. Det råder en stor osäkerhet skogsindustrins framtida behov om av skogsñbrer. Flera bedömare att expansion massaindustrin anser en av på 10-15 års sikt med några bruk i södra Sverige är När det

möjlig. gäller

behovet av råvara i form skogsñbrer det dock denna av anses att expansion till stor del kommer att uppvägas bruk

av nedläggningar av gamla och av

en ökad returñberanvändning. Totalt skulle detta innebära

en mycket svag

ökning av den svenska massaindustrins behov skogsñbrer på 15 års av sett sikt. Institutionen för skog-industri-marknad studier SIMS vid SLU har

tagit fram en för sågverksindustrins utveckling fram till år 2000

prognos

Göran Lönner Sågverksnäringens framtidsutsikter och

strategival.

Prognosen visar på en nolltillväxt eller minskning

en svag av produktionen.

Flera andra bedömare har kommit till liknande resultat. Massa- och pappersbrukens branschförening Skogsindustrierna anser dock att man, med hänsyn till internationella efterfrågan på sågade prognoser om

trävaror och har anledning att vänta en avsevärt större samt massa papper, En med 2 % till år 2005

ökning av råvarubehovet. årlig produktionsökning

innebära att de tillgängliga virkes-

skulle, enligt Skogsindustrierna,

resurserna tas i anspråk. Med hänsyn till den stora osäkerhet som råder om utvecklingen av råvarubehov har vi gjort uppskattningar av bränsle-

skogsindustrins

för två olika utvecklingsnivåer. Den höga nivån motsvarar en

potentialen

behovet skogsfibrer till år 2005 med 10 % inom sågverks-

ökning av av

industrin och 15 % inom och pappersindustrin. Den låga nivån massamed 5 % för och pappersindustrin medan motsvarar en ökning massabehov antas ligga på nivå som idag.

sågverksindustrins samma

Kvalitetskraven kommer troligen att skärpas. I dag

på skogsråvaran

ved med rötskador i de kemiska massaprocesserna. När accepteras metoder skall används för blekning är det

miljövänliga av massan

massaveden inte är rötskadad. Även inom emellertid nödvändigt att kan högre virkeskvalitet konkurrensfördelar.

sågverksindustrin en ge

Sådana förändringar skogsindustrins kvalitetskrav kan komma att av

stamvedsfraktioner inte uppfyller industrins kvalitets-

medföra att de som krav i stället används som bränsle.

6.2.5¶Uttag av avverkningsrester

Med restriktioner är det största möjliga uttaget av GROT grenar

dagens

och och barr enligt AVB 92 24 TWhår efter avdrag för tekniskt

toppar ca

Det förutsätts då uttag görs endast i samband med spill vid uttaget. att

slutavverkning och att avverkningen är i nivå med den högsta möjliga

bränsle vid gallring medför, i enlighet med

avverkningen. Uttag av

allmänna råd, inga avverkningsrester bör tas ut vid

Skogsstyrelsens att

Som framgår figur 62 slutavverkningen det slutavverkningen. av ger

Den största potentialen, med dagens restriktioner, erhålls

största bidraget.

därför antar att uttaget görs i samband med slutavverkning. om man

Uppgifterna från AVB 92 är baserade på hela det möjliga uttaget på alla arealer där uttag är tillåtna. Ingen reduktion är gjord för arealer där endast

hälften avverkningsresterna bör Siffrorna

av tas ut. är därför något för

höga.

Hur uttagspotentialen är fördelad över landet visas i 63.

figur

Om bortförseln näringsämnen i samband med

av uttag av avverknings-

rester kan kompenseras tillförsel vedaska genom av eller särskilda gödselmedel kan det bli möjligt lätta på restriktionerna att för uttag. Lättnaderna kan innebära att avverkningsrester får vissa tas ut på arealer där uttag inte rekommenderas i dag och kan flera

att uttag medges gånger

under ett bestånds omloppstid. har beräknat det

Skogsstyrelsen möjliga

uttaget med förändrade restriktioner till drygt 43 dvs.

TWhår, en ökning

med ca 80 %. Huvuddelen beror

av potentialökningen på att uttag kan

göras vid både gallring och slutavverkning. Endast 3 TWh härrör ca från uttag på nya arealer.

Figur 63 Maximala potentialen för GROT och u av barr vid

avverkning i nivå med maximala avverkningspotentialen

Om kompensationsgödsling däremot inte visar sig vara genomförbar av ekonomiska eller ekologiska skäl kan uttagspotentialen i stället tekniska, komma att sänkas kraftigt.

de redovisade mängderna avverkningsrester förutsätter att

Uttag av ovan motsvarande stamved kan avsättas. Som har beskrivits ger

mängd nyss

inom enligt vissa bedömare inte utrymme för

utvecklingen skogsindustrin

hela den möjliga avverkningen industrived. Slutavverk-

avsättning av som

bedöms inte bli ekonomiskt realistisk

ning för enbart bränsleproduktion

i fåtal fall eftersom betalningsförmågan för bränslefraktionen annat än ett än för industrivedsfraktionerna. Skogsindustrins förär avsevärt lägre ändrade konkurrensvillkor i kombination med god tillgång på avverkningskan däremot komma att medföra förändringar i industrivedsuttaget

bar skog

direkt och indirekt, påverkar potentialen för uttag av bränsle. som,

Den råvaruförbrukningen inom skogsindustrin motsvarar ett

ansatta

avverkningsrester på 22 TWhår med den låga tillväxt-

maximalt uttag av 24 TWhår med den höga nivån, med nuvarande restriktioner. nivån och kan lätta de ekologiska restriktionerna till följd av askåter- Om man på

blir potentialen 36 föring eller annan kompensation av näringsbortfallet ca

respektive 40 TWhår.

landet är del stammarna från slutavverk- I vissa delar av en betydande av röta. Det rötskadade virket kan inte användas som

ning av gran angripna av

industrived kvalitetskraven skärps. Problemet är större i de södra om delarna landet än i Rötskadorna har vanligen en begränsad av norr. i vilket gör att värmevärdet endast påverkas margi-

utbredning stammen

nellt. Det rötskadade virket uppskattas motsvara en bränslepotential på

2-4 TWhår.

avverkningsbar skog kan också möjlighet till Den goda tillgången på ge

rutiner vid Genom att i vissa bestånd förändra förändrade gallring. industrivedsuttaget vid gallringar och låta större del av den uttagna en

till bränsleproduktion kan uppnå kostnadsbiomassamängden gå man

fördelar. Med restriktioner innebär sådan förändring av rutinerna

dagens en

avhänder möjligheten att ta ut avverkningsrester i samband med

att man sig

slutavverkning av beståndet. Med förändring restriktionerna så en av att uttag kan rekommenderas vid flera tillfällen kan förändrade rutiner vid gallringar ge ett betydande bränsletillskott. Ett tillskott i nivån 10-15 TWh anses vara möjligt. Potentialen för uttag avverkningsrester under olika

av förutsättningar

sammanfattas i tabell 61. Tabellen utgår från potentialen med

dagens

restriktioner och de antagna nivåerna för industrived.

uttag av Förändringar

i uttagspotentialen till följd ändrade

av förutsättningar redovisas som

tillskott.

Tabell 61 Tekniska potentialen för uttag

av avverkningsrester under olika förutsättningar år 2005

ca

Bränslepotential avverkningsrester

TWhår

Med dagens ekologiska restriktioner 22-24

Kompensationsgödsling och minskade + 14-16

ekologiska restriktioner

Förändringar av skogsindustrins + 2-4

kvalitetskrav

Förändring av massavedsuttag i + 10-15 gallringar

Totalt 48-59

Som jämförelse kan nämnas att det nuvarande

uttaget av avverkningsrester

för bränsleändamål uppgår till 6 TWh år. ca per

6.2.6¶Industriella biprodukter och lutar

industriella biprodukterna räknas huvudsakligen bark från massa- Till de industrin samt spån, flis och bark från sågverken.

12,4 miljoner m3f fasta

Sågverksindustrin producerar årligen ca

Av detta avsätts 9 miljoner m3f kubikmeter flis, spån och bark. ca som skivindustrin. Resterande 3,4 miljoner m3f kan råvara till massa- och bränsle och potential på 6 TWh. användas som motsvarar en ca

Regionala bioenergibalanser STEV l989R17 uppskattas att

I rapporten 12 % massaindustrins rundvirkesförbrukning räknat som m3fpb, ca av kubikmeter faller biprodukter kan tas tillvara som fasta på bark som som År 1991 tillfördes 28 miljoner m3fub fasta kubikmeter under bränsle. ca nivåerna för ökningen massaindustrins bark. De tidigare antagna av

årlig förbrukning 29 respektive förbrukning av skogsñbrer ger en av

32 m3fub. Detta årlig tillförsel på 33 m3fpb för den lägre motsvarar en nivån och 36 för den högre. Bränslepotentialen blir då 4-4,5 miljo-

m3fpb

m3får vilket omkring 6,5-7 TWhår. Den sammanlagda

ner motsvarar från industriella biprodukter inom sågverks- och

bränslepotentialen

massaindustrin alltså till 12-13 TWh. Huvuddelen av de pro-

uppgår

används redan i dag internt bränsle inom

ducerade biprodukterna som

industrierna.

del i kemikaliecykeln vid framställning av kemisk

Avlutar ingår som en totala användningen lutar år 1991 motsvarade 29,7 TWh. massa. Den av Den utvecklingen inom massaindustrin ger en bränslepotential på antagna 31-34 TWhår under den kommande 10-15-årsperioden.

6.2.7¶Övriga bränslen från skogen

i anslutning till skogsbruket består förutom av Bränsle som produceras

och industriella biprodukter också bl.a. rundved för

avverkningsrester av

småhusuppvärmning och återvunnet trädbränsle.

Som nämnts i avsnitt 1.3.2 behandlar vi inte den

småskaliga eldningen.

Mängden återvunnet trädbränsle, dvs. i första hand

rivningsvirke,

uppskattas av SIMS till 4 TWh. Delar denna post redovisas också i av samband med bränslepotentialen från industriavfall.

6.2.8¶Ekonomiska

begränsningar

De presenterade bränslepotentialerna den maximalt

avser tillgängliga

bränslemängden vid olika tekniska och ekologiska

förutsättningar.

Avgörande för hur stora mängder biobränsle verkligen kommer som att utnyttjas är de ekonomiska förutsättningarna, dvs. kostnaden för att ta ut de olika bränslemängderna och marknadens betalningsförmåga. I en rapport publicerad SIMS år 1989 Göran Lönner m.fl. Kostnader av

och tillgänglighet avverkningsrester på lång har de

av sikt tillgängliga

mängderna avverkningsrester på 2010-talet uppskattats funktion

som av bränslekostnaden. Den sammanställning visas i figur 64 utgår från som

SIMS beräkningar med tillägg för potentialen för stamved till

uttag av följd av skogsindustrins skärpta kvalitetskrav. Den kvantiteten ingick inte senare i SIMS ursprungliga material. Kostnaden för det bränsle tillkommer som till följd rötskador ligga i nivån 100-110 krMWh av uppges muntlig

uppgift från professor Göran Lönner, SIMS.

Beräkningarna baseras delvis på ett annat bakgrundsmaterial än de

uppskattningar som har presenterats i de föregående avsnitten. SIMS

beräkningar av den totala potentialen för uttag avverkningsrester

av resulterar därför i ett lägre värde. Samtliga kostnadsberäkningar baseras på nu existerande och utvärderade

maskinsystem och tekniker.

I sammanställningen undantas avlutar eftersom de är knutna till intern en användning inom massaindustrin.

6 ll-07il

Figur 64 Tillgängliga kvantiteter skogsbränsle vid olika bränsle-

kostnad

TWh

§\\\\\\§\\\ l\\\\§\§§\\ 3ii\§\\\\\\5

110 120 130 140 150

90 100

Bränslekostnad krMWh

E] U Avverkningsrester

547 Rivningsvirke Industriella

biprodukter

6.2.9¶Sammanfattning

Den maximala biobränslepotentialen från skogen är 94-109 TWhår.

ca En visas i tabell 62. Den redovisade potentialen för uttag

sammanställning

avverkningsrester förutsätter att de ekologiska restriktionerna lättas av avsevärt att metoder införs för att kompensera näringsbortfallet från

genom skogsmarken i samband med uttaget.

Tabell 62 sammanlagda bränslepotentialen från skogen i 10-15-

ett

års perspektiv

Potential

TWh

Avverkningsrester 48-59

Industriella biprodukter 12- 13

Återvunnet trädbränsle 4

Avlutar 31-34 Totalt 95-110

Det bör understrykas att den i tabellen angivna baseras

potentialen på

skogsindustrins produktionsvolym och råvarubehov. En användning

av skogsbränslen inom den angivna skulle alltså i princip inte innebära ramen någon konkurrens mellan industrins och bränslemarknadens behov. Det förutsätts att industrins betalningsförmåga för stamvirke även i fortsättningen kommer att vara högre än bränslemarknadens.

6.3¶Jordbrukets bränslen

6.3.1¶Halm

Halm är en biprodukt från spannmåls- och Arealen för

oljeväxtodling.

odling av spannmål och oljeväxter uppgick år 1991 till 1,35 miljoner ha.

ca En anpassning av spannmålsarealen så att produktionen det motsvarar svenska behovet beräknas medföra minskning till 1,1 ha.

en ca miljoner

Det anses vara möjligt att ta ut halmmängd i medeltal en som motsvarar omkring 10 MWh per ha och år. Detta resulterar i potential för en uttag av halmbränsle på till 11 TWhår. upp

fördelningen framtida produktion halm för

Den geografiska av en av

följa den nuvarande fördelningen av arealer för

energiändamål antas

produktion bröd- och fodersäd samt oljeväxter. av --

6.3..2 Energiskog och energigräs

och energiskog kommer, vid utökad produktion, Energigräs salix en

huvudsakligen att odlas på åkermark har blivit tillgänglig som en följd som

omställningar inom jordbruket.

av I En livsmedelspolitik Ds Jo 198963 redovisas en

utredningen ny

bedömning arealbehovet för den framtida svenska livsmedelsproduktioav En åkerareal 2 miljoner ha där tillräcklig för landets nen. på anges som

livsmedelsförsörjning produktionen sker med dagens metoder och

om

arealen uppfyller kravet på rimlig geografisk spridning.

Utredningen har legat till grund för 1990 års beslut om jordbruks-

politiken. Beslutet innefattar bl.a. åtgärder för att stimulera till en varaktig omställning till alternativ markanvändning. Av den totala åkerarealen på

2,8 miljoner ha har 400 000 ha redan anmälts för omställningsstöd.

ca

Ytterligare 400 000 ha bör alltså, enligt utredningens bedömning av

arealbehovet för livsmedelsproduktion, kunna användas för alternativ

produktion.

Om övergång sker till ett jordbruk där mindre mängder handelsgödsel

en och används kommer större areal att krävas för den

bekämpningsmedel en

svenska livsmedelsproduktionen. Därmed minskar också den areal som kan

bli tillgänglig för energiodling.

Den avkastningen från energiskogsodlingar kan uppskattas till årliga

60 MWhha och från odling energigrödor till 50 MWhha. Då har av till förväntade resultat från utveckling inom odlings- och

hänsyn tagits

skördeområdet samt inom växtförädlingen. Det betyder att den sammanbränsle på nedlagd jordbruksmark skulle kunna

lagda produktionen av

till 40-48 TWhår all tillgänglig areal används för energiodling.

uppgå om

Potentialen för energiodling i området omfattar

som Kopparbergs,

Gävleborgs, Jämtlands, Västernorrlands, Västerbottens och Norrbottens län

region 7-10 har ansetts mycket liten. Salixodlingar är på grund

vara av klimatet inte aktuella i denna del landet. Energigräs kan komma av att odlas i norra Sverige under speciella förutsättningar. Den

goda tillgången

på skogsbränsle i området gör dock att avsättningsmöjligheterna för

energigräs är små.

Den geografiska lokaliseringen den åkerareal kan bli av som tillgänglig

för energiproduktion har tagits fram arealen fördelats mellan genom att de återstående regionerna region 1-6 och i förhållande till de totala

ll

åkerarealerna i varje region.

Den förväntade produktionskostnaden inom

en 10-15-årsperiod är

avsevärt lägre för energiskog än för energigräs. För energiskog uppskattas

den ligga i intervallet 10-12 örekWh medan den för bränsle från rörflen uppskattas kunna sänkas från dagens 16-20 örekWh till 14 örekWh. ca Vi antar därför att energiskog kommer att den helt dominerande vara grödan på de arealer används för energiodlingar.

som Odling av energigräs

i mindre omfattning har dock antagits i de delar landet där bristande av tillgång på vatten medför att vissa delar arealen lämpar sig dåligt för av salixodling. Detta är fallet bl.a. i Kalmar, Blekinge och Gotlands län. Med dessa antaganden fördelningen mellan och

om energiskog salix

energigräs blir produktionspotentialen 46 TWh energiskog och

ca

ca 2 TWh energigräs.

En mer omfattande odling energigräs förutsätter vikt vid av att stor läggs

faktorer som hänsyn till landskapsbilden, möjlighet till snabb återgång till

traditionell odling samt möjligheter att utnyttja befintlig maskinpark.

Smärre förskjutningar mellan olika energigrödor endast

påverkar marginellt

den totala potentialen.

De redovisade potentialerna utgör den

en uppskattning av långsiktigt

möjliga produktionen på den tillgängliga arealen. I praktiken innebär så

en omfattande energiodling omställning arealer

en av stora jordbruksmark.

För närvarande finns 6 200 ha energiskogsodlingar i landet. Tillgång ca

på bl.a. sticklingar och maskiner begränsar initialt den möjliga årliga

Efter etablering dröjer det 3-5 år innan salixodlingen

nyetableringen.

skördas första gången. Dessa faktorer begränsar den praktiskt möjliga för energiskogsbränsle under de närmaste åren. LRF har

potentialen

produktionspotentialen med hänsyn till de praktiska begräns-

uppskattat

till 4 TWh år 2000 och 17 TWh år 2010. Full produktion

ningarna ca ca

på all tillgänglig areal beräknas inte kunna nås förrän tidigast omkring är 2015.

redovisade den fysiskt möjliga produktionen under De potentialerna avser

all åkerareal inte behövs för att täcka den svenska

förutsättningen att som

livsmedelsförsörjningen används för energiodlingar. Hur stora arealer som

i kommer etableras och vilka grödor kommer att odlas

praktiken att som

bl.a. ekonomi, marknad och den enskilde odlarens intresse. bestäms av

6.3.2 produktionspotential inom jordbruket

Sammanlagd

totala för åkerbränslen har uppskattats till

Den produktionspotentialen

51-59 TWh fördelat på 11 TWh halm och 40-48 TWh energiskog och

energigräs. På 10-15 års sikt är den praktiska potentialen för energiskog

beräknad till 15-20 TWhår.

Den regionala fördelningen produktionen visas i figur 65.

av

Figur 65 Regional fördelning framtida möjlig produktion

av en av

halm och energigrödor salix och energigräs

TWhår

U Energiodling

10 d

Halm

6.4¶Torv

Den totala torvmarken i Sverige uppskattas till 6,4 miljoner ha. Av torvarealen bedöms ca 70 % finnas i Norrland 34 inom

varav ca

Västerbottens och Norrbottens län, 16 % i Svealand och 14 % i

ca ca Götaland.

Av den totala torvarealen är 350 000 ha utvinningsbar med hänsyn till

ca

miljömässiga och produktionstekniska restriktioner. Den totala energi-

mängden i den brytvärda torven uppskattas till 2 000 TWh.

ca

Torvtäcket i en orörd torvmosse växer med ett tunt skikt varje år. Tillväxten är normalt O,1-2 mmår varierar kraftigt i olika delar

men av landet och mellan olika typer torvmark. Den årliga nettotillväxten de

av av svenska torvmossarna motsvarar 12-25 TWh.

6.5¶Avfall

6.5.1¶Hushållsavfall

Varje år produceras 2,7 miljoner ton avfall från hushållen i Sverige.

ca Mängden hushållsavfall har varit i stort sett konstant under den senaste

15-årsperioden. Det är rimligt att anta att den sammanlagda produktionen

hushållsavfall även i fortsättningen kommer att ligga på ungefär denna av nivå. En ökad återvinning och sortering kommer dock att medföra

förändringar i mängder och sammansättning det avfall som går till

av förbränning och deponering. Nya metoder för att omhänderta hushållsavfall, kompostering och biogasproduktion, kan också komma att få t.ex. ett större utrymme. Begreppet sorterat hushållsavfall har i dag ingen entydig definition. En rad olika sorteringsnivåer diskuteras. Den grundläggande sorteringen innebär att miljöfarligt avfall, papper och glas sorteras ut. Detta är sorteringsnivå redan tillämpas i stora delar en som landet. Den fraktion återstår efter sorteringen motsvarar, för hela av som

landet, energipotential på 7 TWhår.

en ca Denna fraktion kan sedan delas upp ytterligare, t.ex. i en våt komposteroch torr brännbar fraktion. Praktiska försök med avfallssortering

bar en

visar 35 % hushållsavfallet hamnar i den brännbara fraktionen. att ca av Värmevärdet för den brännbara fraktionen är ca 3,6 MWhton. Det ger en

total bränslepotential på ca 3,4 TWhår.

Den våta fraktionen kan komposteras eller användas råvara för som

biogasproduktion. Moderna processer för reaktorrötning av sorterat

hushållsavfall gasutbyte på 150 Nm3 biogaston avfall räknat på

ger ett ca Värmevärdet för är omkring 5,5 kWhNm3.

den våta fraktionen. biogas

Det betyder att den totala potentialen för biogasproduktion från hushålls-

avfall uppgår till ca 1,5 TWhår.

Även i avfallsdeponier sker en nedbrytning av den biologiskt nedbrytbara

fraktionen avfallet på sätt i av samma som en biogasreaktor. Den bildade gasen, som brukar kallas deponigas, kan utvinnas från avfallsdeponin och användas som bränsle. Den totala potentialen för

deponigasutvinning år

2005 från befintliga avfallsdeponier har Svenska

av Gasföreningen

uppskattats till ca l TWhår.

Mängden avfall produceras kan,

som per person grovt sett, antas vara densamma över landet. Det innebär att mängden avfall som produceras i en region följer invånarantalet. Den regionala bränsle-

fördelningen av

potentialen från sorterat hushållsavfall, dels i form den brännbara av fraktionen, dels som biogas producerad den våta fraktionen, visas i ur

figur 66.

6.5.3¶Industriavfall

Svenska Renhållningsverksföreningen har

uppskattat den årliga

produktionen av icke branschspecifikt industriavfall till 4,5

ca miljoner ton. I

detta ingår också byggavfall. Detta industriavfall innehåller en större andel brännbart material än hushållsavfallet. En

utsortering av industriavfallet i

en brännbar och icke brännbar fraktion resulterar i bränsledel en en som omfattar omkring hälften avfallsmängden. Värmevärdet för av den brännbara fraktionen har uppskattats till MWhton. ca 4,2 Sorterat industriavfall innebär alltså bränslepotential en på ca 9 TWhår. Det bör observeras att det föreligger risk för den

en dubbelredovisning av

potential som härrör från rivningsvirke eftersom också

rivningsvirke ingår

som en del av posten återvinningsvirke i från

bränslepotentialen skogen.

Den geografiska fördelningen produktionen industriavfall

av av är svår att fastställa eftersom heltäckande bakgrundsmaterial saknas. En grov

uppskattning av den regionala fördelningen visas i figur 66.

avfallsbränsle

Figur 66 Regional fördelning av produktionen av

TWhår 4 .. E] HusháIIsavt-biogas [3 Industriavfall- förbr 3 ., HushåIIsavt-förbr

2 ..

6.6 biobränslen

Importerade

6.6.1¶Bakgrund

Vattenfall har på vårt uppdrag gjort en studie av import-

Energisystem

för biobränslen baserad bl.a. på uppgifter från användare av

potentialen

från verksamma importörer. Studien ligger till grund

importbränslen och

för detta avsnitt. Fram till år 1990 importen biobränslen till Sverige obetydlig. var av biomassa däremot råvara till skogs-

Stora mängder importerades som

dominerande delen utgjordes vedråvara för massaindustrin. Den av industrin. 1990 ökade biobränslen för energiändamål. Ett Under år importen av bränsleflis från Lettland, och mindre antal värmeverk startade import av och briketter från Polen och Canada.

mängder pelletar importerades

Ett för Sverige nytt biobränsle, olivkross, började också importeras under

år 1990. Den sammanlagda importen biobränslen under år 1991

av uppgick till

ca 0,25 TWh.

Importpotential

En rad länder har för närvarande potential att exportera biobränslen till

Sverige. En ökad medvetenhet fossilbränsleanvändningens klimat-

om effekter kan dock på sikt komma öka efterfrågan biobränslen att på i stora delar av världen och därmed förändra för

förutsättningarna en svensk

import.

EG-länderna

Import av trädbränslen från EG-länderna kommer troligen inte bli att aktuell inom överskådlig framtid. Import av vissa specialsortiment kan dock komma till stånd. Ett

exempel

är importen av olivkross där den uppskattade årliga exportpotentialen

motsvarar ca 1-2 TWh. I Europa finns stora arealer jordbruksmark till som, följd av strävan att

minska jordbrukets överproduktion, kommer kunna bli

att tillgängliga för

odling av energigrödor. Inom EGs forskningsprogram från Energi

biomassa har potentialen för framtida

en produktion av biobränslen,

inklusive avfall från jordbruk och inom EG-länderna

hushåll, uppskattats

till 4 100 TWhår jämfört med dagens 2 300 TWhår. ca Huvuddelen av

dagens produktion används inte för energiändamål. Kostnaden för den

framtida produktionen kommer med all sannolikhet att vara för hög för att en import till Sverige skall bli aktuell.

Baltiska staterna och OSS Oberoende staters samvälde

Inom de stater bildats Sovjetunionen finns en stor potential för nya som ur

produktion biobränslen. Enligt bedömningar överstiger virkesförrådet i

av 80 m3f och den årliga tillväxten är l miljard m3f. Av

området miljarder ca

detta finns 20 % i den europeiska delen området. Den totala ca av i mitten 1980-talet 400 miljoner m3f.

avverkningen uppskattades av vara

Den användningen biobränslen är för närvarande mycket liten. egna av Torv och trädbränslen uppskattas stå för 2 % av energitillförseln. Det ca torde därför inte tillgången på bränsleråvara som begränsar möjligvara heterna för svensk import från dessa länder. en Situationen i de staterna är mycket oviss. En export biobränslen nya av kräver infrastruktur för transporter saknas i dag. Vid slutavverken som ning används huvudsakligen metoder innebär att träden kvistas på som hygget. Den stora brist på transportfordon råder i de aktuella länderna som gör att det är svårt att ta till vara bränslefraktionen. De omkring 30 000 sågverk finns i OSS och Baltikum saknar i stor som

utsträckning avsättning för biprodukterna spån och bark. Dessa biprodukter

utgör därför potential för export bl.a. till Sverige. en

Polen

Som tidigare nämnts importeras biomassa i dag från Polen dels som råvara till skogsindustrin dels, i mindre omfattning, som bränsle. Skogsavverkningen i Polen har Ökat under senare tid delvis som en följd försurningsskador på skogen. Stora arealer med skadade träd måste av avverkas innan veden förstörs. Trots den ökade avverkningstakten ligger

den årliga avverkningen under potentialen för ett långsiktigt uthålligt

skogsbruk.

Polen har svårigheter med att bygga ut sin skogsindustri, vilket på

egen kort och medellång sikt importmöjligheter för i första hand nordisk ger

skogsindustri. Briketter och pelletar tillverkade torrt sågverksavfall kan

av på kort sikt bli aktuella för import till Sverige.

en

Nordamerika

Skogstillgångarna i östra Canada och USAs sydstater är mycket stora. Det

finns en avsevärd potential för export biobränslen till bl.a. Sverige.

av Torrt sågverksavfall och sorterat träavfall är de bränslefraktioner i

som första hand är intressanta för svensk import. Ett företag, Bioshell, har

en varit aktivt på den svenska marknaden för att sälja träpellettar från

Nordamerika. Företaget har i dag tvâ pellettfabriker med sammanlagd

en

produktionspotential på ca l TWhår. Av detta kan omkring 0,5 TWhår

på kort sikt exporteras till Sverige. På längre sikt finns möjlighet

en att

bygga upp ytterligare fabriker för årlig produktion av till 5 TWh

en upp träpellettar för den svenska marknaden.

Importpriser

Det nuvarande priset för importerad bränsleflis ligger i intervallet 112--122 krMWh fritt värmeverk. Prissättningen avspeglar

snarare konkurrensen med svensk bränsleflis än den verkliga kostnaden för produktion och transport bränslet.

av

Skillnaden i pris mellan förädlade och oförädlade bränslen är betydligt mindre för importerade bränslen än för bränslen producerade i Sverige. Priset på träpellettar vid en storskalig import från USA eller Canada har

uppskattats till 130 krMWh fritt värmeverk. Förklaringen ligger i de lägre

kostnaderna energienhet för transporter förädlade bränslen. I

per av många

länder finns också tillgång på billiga torra råvaror med lågt alternativ-

ett värde.

6.6¶Sammanfattning

Den sammanlagda potentialen för produktion biobränslen uppgår till

av 148-164 TWhår. Till detta kommer årlig bränslepotential från sorterat

en

avfall ligger i nivån 15 TWh och potentialen för produktion av

som bränsletorv, kan till 12-25 TWhår produktionen skall

som anges om begränsas den årliga tillväxten. I tabell 63 sammanfattas den årliga

av bränslepotentialen från biobränslen, torv och sorterat avfall.

Tabell 63 Sammanlagd bränslepotential år 2000 från skogen och

jordbruket samt torv och avfall

Bränslepotential TWhâr

Skogens bränslen 95-110

inkl. massaindustrins avlutar

Den nuvarande användningen av bioenergi dvs. trädbränslen, lutar, torv

och avfall är 70 TWhår. Den redovisade potentialen tillåter alltså en

- ca

stor ökning av användningen innan bränsletillgången blir begränsande.

Det bör påpekas att den redovisade potentialen utgör total bioenergi-

en

potential för användning för såväl el- och värmeproduktion produktion

som av drivmedel. Vid en storskalig produktion drivmedel från biomassa,

av t.ex. etanol från jordbruksgrödor och trädbränslen eller metanol från trädbränslen, minskar den bioenergipotential är tillgänglig för el- och

som

värmeproduktion.

7¶Miljö

7. 1 Inledning

Detta kapitel behandlar miljöeffekterna vid produktion, transport, lagring och förbränning bioenergi samt omhändertagande av restprodukter. av Underlaget till kapitlet utgörs huvudsakligen av rapporten Bioenergins och hälsoeffekter Vattenfall Energisystem har sammanställt på miljö- som vårt Vi har också uppdragit Miljökonsulterna i Studsvik att uppdrag. sammanställning uppgifter miljöeffekter vid torvförbränning. göra en av om Båda rapporterna finns i bilagedelen till betänkandet. Vid hänvisningar i texten till dessa rapporter används beteckningarna Vattenfall Energisystem respektive Miljökonsulterna.

7.2¶Bränsleproduktion

7.2.1 bränslen

Skogens

skogsbränslen i form avverkningsrester ger dels en ekologisk Uttag av av orsakas att avverkningsresterna inte lämnas kvar i skogen, påverkan som av utsläppen från de Skogsmaskiner och andra fordon dels en miljöpåverkan av krävs för samla ihop och föra ut bränslet. I detta avsnitt behandlas som att de ekologiska effekterna medan emissioner i samband med uttaget behandlas i anslutning till transporternas miljöeffekter avsnitt 7.3. och då främst de skogsområden där bedrivit ett omfattande Skogen, man skogsbruk, har under det senaste århundradet utsatts för en stor mänsklig i form bl.a. avverkningar och skogsplantering med utvalda påverkan av

plantmaterial samt ändring av näringstillförseln som en följd av luft-

föroreningarna. Den ekologiska påverkan som skogen utsätts för vid uttag

av biobränsle och de kompensationsåtgärder kan bli nödvändiga bör

som

därför ses i perspektivet den påverkan och de kompensationsåtgärder

av som orsakas av annan mänsklig verksamhet.

Markförsuming

Under de senaste decennierna har försurningen marken ökat i Sverige.

av Markförsurningen orsakas av sur nederbörd, utlakning av basiska joner samt bortförsel mineralämnen kalcium, magnesium och kalium

av genom uttag av biomassa.

Omkring 650 000 ha skogsmark i södra Sverige har redan i dag så lågt

pH att marken anses vara i behov av skyddskalkning eller vitalisering. Orsaken är huvudsakligen den sura nederbörden.

Storskaliga försök med kalkning skogsmark bedrivs sedan några år i

av

södra och västra Sverige i Skogsstyrelsens regi.

Valxtnäringsämnen

Uttag av virke, såväl stamved som avverkningsrester, innebär att man för bort de näringsämnen som finns i den uttagna biomassan från skogen. De

högsta halterna av växtnäringsämnen, såväl kväve som mineraler, finns i

trädets tillväxtdelar, dvs. barr, blad och fina kvistar. Stamveden har däremot förhållandevis låga halter.

Kväve är det näringsämne normalt sätter gränser för tillväxten. Ett

som överskott på kväve kan dock leda till försurning marken och över-

av gödning av sjöar och vattendrag. Det stora nedfallet kväve med

av

luftföroreningarna i södra Sverige ligger markant över gränsen för vad

marken långsiktigt tål. I Skogsstyrelsens allmänna råd till ledning för

användning kvävegödselmedel i skogsmark SKSFS 19912 avråds

av därför från kvävegödsling i de södra delarna landet. I Norrland, där den

av atmosfáriska depositionen kväve är lägre, kan däremot ett omfattande

av

uttag avverkningsrester komma att kräva kvävegödsling som kompensa-

av tion.

Uttag biobränsle kan medföra kväveavlastning för marken i

av en områden med för hög kvävedeposition. Vid förbränning av biobränslet kommer huvuddelen bränslets kväve att avgå som kvävgas NZ.

av Kvävgas innebär ingen belastning på miljön. Emissionerna av kväveoxider från förbränningsanläggningen motsvarar endast 5-10 % av bränslets kväveinnehåll. Om avverkningsresterna i stället lämnas kvar i skogen ökar markförådet kväve. I kvävebelastade områden ökar därmed risken för

av kvävemättnad och kväveläckage.

Andra näringsämnen är avgörande för skogstillväxten är mineraler.

som Mineralerna tas träd och växter och förs därför bort från skogs-

upp av marken vid avverkning och uttag virke. Mineraler förs också bort

av

utlakning. Tillförsel mineraler till marken sker genom vittring genom av och atmosfäriskt nedfall. Om mineralbalansen blir negativ för ett område, dvs. bortförseln mineralämnen inte kompenseras av tillförseln, kan

om av markens långsiktiga produktionsförmåga påverkas. De mineraler vars balanser är mest kritiska är kalium K, kalcium Ca och magnesium

Mg.

Nedfallet svavel och kväve i södra Sverige leder till att en större

av mängd mineralämnen lakas ut i dessa områden.

Hittills har ansett att bortförseln de viktiga mineralerna kompen-

man av

den naturliga tillförseln vid traditionellt skogsbruk, där endast seras av stamveden förs ut skogen. Nyligen publicerade resultat visar dock på en

ur negativ balans för kalcium i stora delar landet även då enbart stamved

av tas ut.

Om förutom stamveden också tar ut avverkningsresterna leder det

man till att bortförseln mineraler än fördubblas. Helträdsutnyttjande ger

av mer därför negativ mineralbalans i stora delar av landet. Allvarligast blir

en

effekterna i södra Sverige där försurningen, orsakad luftföroreningar,

av

redan har lett till en stor utlakning mineralnäringsämnen. Mineraler, inte

av som nu kväve, kan därför komma att bli gränssättande för tillväxten i vissa delar av landet inom en eller ett omloppstider. par De negativa effekterna på mineralbalansen uttag avverkningsrester av av kan helt eller delvis förhindras kompensationsgödsling med genom handelsgödselmedel eller vedaska. Vedaskan innehåller de näringsämnen

utom kväve som har tagits ut skogen med avverkningsresterna. Askan

ur har också en kalkningseffekt som motsvarar 150-450 kg CaOton aska. ca

Askåterföring behandlas utförligare i avsnitt 7.5.3.

Återföring av gröndelar, dvs. barr, löv och fina kvistar, är en metod som har föreslagits för att minska förlusterna växtnäring och organiskt av material. Avskiljningen gröndelarna kan göras maskinellt eller av genom

att avverkningsresterna lämnas att torka på hygget. När avverkningsresterna

torkar faller barr och fina kvistar En viktig förutsättning för god effekt av.

är att gröndelarna efter avskiljningen sprids jämnt över marken.

Påverkan på förna och humus

Förnan är det översta marklagret i skogen. Det har bildats dött växtav och djurmaterial, huvudsakligen barr, löv och ris. Humus är förna av som brutits ned så långt att den förlorat sin ursprungliga struktur. När tillförseln av färsk förna är liten minskar omsättningen i marken och

tillgången på mineraliserad växtnäring blir låg. Humus är livsmiljö för

bakterier och svampar. Dessutom binder humus vatten och näringsämnen och bidrar på så sätt till att upprätthålla markens produktionsförmåga. Avverkningsrester som lämnas i skogen ger ett tillskott förna. Den av

minskning av förnamängden som ett uttag av avverkningsrester vid både

gallring och slutavverkning ger motsvarar endast 5-10 års förnaproduk-

ca tion från den växande skogen. En god tillväxt, och därmed ett stort

förnafall, kan därför motverka den minskning av mängden organiskt

material i marken som uppkommer vid uttag av avverkningsrester.

Påverkan på flora och fauna

För de flesta arter sker den avgörande förändringen av livsvillkoren som ett resultat av avverkningen som sådan, men ytterligare effekter till följd av uttag av avverkningsrester har noterats.

De djur och växter som är beroende av döende eller död ved som

livsmiljö är från denna synpunkt sannolikt viktigare att

kan hötasfDet

stubbar och enstaka hela träd lämnas kvar, medan kvarlämnade grenar har

mindre betydelse.

Uttag av avverkningsrester påverkar floran eftersom det leder till ett minskat skydd på hygget och till minskad tillgång till substrat för framför

allt nedbrytande svampar. Uttaget leder också till att mängden närings-

ämnen och organiskt material i marken minskar.

Genom förhållandevis enkla begränsningar i helträdsutnyttjandet bedöms

effekterna på floran bli acceptabla. De begränsningar som avses är t.ex att

10-30 % avverkningsresterna lämnas på alla hyggen vilket

- av

ungefär motsvarar det tekniska spillet med dagens uttagsmetoder,

avverkningsresterna inte tas ut innan löv och barr fallit av, -

ädellövskog undantas från helträdsutnyttjande,

-

enstaka gamla träd, torrakor och omkullblåsta träd lämnas kvar på -

hygget.

Påverkan på landskapsbilden

Slutavverkning på stora sammanhängande avverkningsytor har i sig en stor

påverkan på landskapsbilden. Uttag av avverkningsrester ger endast en

marginell ytterligare påverkan. Ett sådant uttag upplevs till största delen

som positivt eftersom det ger en skog som är mer tillgänglig för rörligt

friluftsliv.

Trädtillväxt efter uttag av avverkningsrester

Uttag avverkningsrester har i vissa försök visats leda till en minskning

av

tillväxten hos den skogen under period efter uttaget. Den av nya en minskade tillväxten motsvarar en förlängd omloppstid på 0,5-5 år.

Tillväxtnedsättningens storlek och varaktighet är beroende av tidpunkt för

uttaget, typ av bestånd och markens bonitet. Bonitet kan definieras som markens naturgivna produktionsförmåga. För t.ex. gran har tillväxtnedsättning noterats under ca 10 år på marker med god bonitet och under ca 25 år på marker med låg bonitet.

Tillväxtnedsättningen orsakas i första hand av brist på kväve och kan

troligen hävas med hjälp av gödsling.

Om nedsättningen av tillväxten blir långvarig, dvs. i första hand på marker med låg bonitet, finns det risk för en bestående minskning av förnaproduktionen. Detta kan i sin tur resultera i en bestående sänkning av

markens produktionsförmåga, en bonitetssänkning.

Ståndortsanpassning av bränsleuttag och kompensationsåtgärder

Minsta miljöpåverkan bränsleuttag och bästa effekt av olika kompensa-

av

tionsâtgärder erhålls om bränsleuttaget och kompensationsåtgärderna

anpassas till varje ståndort.

Ståndortsanpassning innebär att man vid val av uttagsnivå och kompensa-

tionsåtgärder för ett enskilt bestånd tar hänsyn till markkemi, flora och

fauna samt marktypens känslighet.

Skogsstyrelsens allmänna råd om begränsning vid uttag av träddelar se avsnitt 6.2.2 innebär en form av ståndortsanpassning av uttaget. Enligt

råden bör uttag inte göras på vissa marktyper, bl.a torra och näringsfattiga marker samt marker med grov jordart. På vissa marker bör endast hälften

av avverkningsresterna tas ut.

För utveckling av praktiska metoder för ståndortsanpassning av kompen-

sationsgödsling och kvävegödsling är det angeläget med ytterligare

forskning och försöksverksamhet.

7.2.2¶Jordbrukets bränslen

Det traditionella jordbruket har under de senaste decennierna genomgått stora rationaliseringar. Dessa har inneburit bl.a. en mer koncentrerad djurhållning och stora sammanhängande arealer med monokulturer av ettåriga grödor. Problemen med läckage av i första hand kväve och fosfor

från jordbruksmark till sjöar och vattendrag har också ökat.

Energiodling på jordbruksmark leder i de flesta fall till en mindre

miljöpåverkan än det traditionella jordbruket.

Válxmäringsläckage

Relevanta mätvärden för växtnäringsläckage från energiskogsodlingar som bedrivs enligt normala metoder saknas ännu. Teoretiskt bör kväveläckaget från energiskogsodling vara lägre än från traditionellt jordbruk. Orsaken

är dels att de optimala gödslingsnivåerna är lägre, dels att energiskog

konsumerar mycket vatten och håller marken ständigt bevuxen.

Om energiskogsodlingen läggs mellan åker och vattendrag kan energi-

skogens höga vatten- och näringsupptagning utnyttjas för att stoppa eller

minska näringsläckaget från åkern. Energiskogen fungerar då som ett

biologiskt filter som hindrar läckage till yt- och grundvatten. Forskning

pågår för att bl.a. utröna metodens effektivitet.

Långvarig användning av handelsgödsel med högt kadmiuminnehåll har

medfört att kadmiumhalten är hög i åkermarken i stora delar av landet. Salix tar förhållandevis lätt upp kadmium från marken. Efter förbränning

energiskogsbränslet återfinns kadmiumet i askan. Askans höga av kadmiumhalter kan vålla problem om askan skall återföras som gödningsmedel. En konsekvent deponering av askor med höga kadmiumhalter kan däremot en metod att sanera marken från kadmium.

vara

Om marken hålls bevuxen vintertid minskar kväveläckaget. Detta kan åstadkommas genom odling av fleråriga växter, t.ex vårskördad rörflen och vallväxter för produktion av biogas.

Även lövskog på åkermark kan förväntas lägre kväveläckage än

ge traditionellt jordbruk. Direkta mätningar saknas dock.

Markförsurning

Försurning drabbar också åkermark. Den orsakas, liksom försurningen av skogsmarken, av utlakning, skörd och surt nedfall. Dessutom belastas åkermarken ytterligare genom tillförsel av surgörande gödselmedel. För att kompensera för försurningen tillför man sedan många årtionden kalk till åkermarken som en rutinátgärd.

Energiskogsodling leder till en markförsurning som är jämförbar med den

som uppkommer vid traditionell jordbruksproduktion. I en utvecklad

energiskogsodling liksom vid traditionell jordbruksodling kommer kalkning

en nödvändig, återkommande åtgärd.

att vara

Behov av bekämpningsmedel

Erfarenheterna från energiskogsodling är ännu begränsade. Det råder därför stor osäkerhet om behovet av kemiska bekämpningsmedel vid energiskogs-

odling i stor skala. Pågående växtförädlingsarbete inriktas bl.a. på att öka

motståndskraften mot olika sjukdomar, vilket minskar behovet av

bekämpningsmedel.

I samband med plantering av sticklingar krävs regelmässigt ogräs-

bekämpning under något eller några år. Sett över en IO-ZO-årsperiod är

dock behovet mindre än vid odling av traditionella jordbruksgrödor.

En framtida storskalig odling med stora monokulturer av salix med korta spridningsavstånd mellan de enskilda odlingarna kan öka behovet av

bekämpningsmedel.

En ökad odling av vallväxter för energiändamål kan ge växtföljdsfördelar

minskar behovet bekämpningsmedel. Dessa grödor har också i som av

många fall ett förfruktsvärde, skördestegrande effekt på efterföljande

en

gröda.

Påverkan på mullhalten

Mull bildas då organiskt material tillförs åkermarken genom kvarlämnade skörderester och döda markdjur. Mullen förbättrar markens struktur och främjar vatten- och syretillförsel till rötterna samt ökar markens vatten-

hållande förmåga.

Vallodling gynnar mullhalten medan bortförsel av halm kan påverka mullhalten negativt. Uttag halm måste därför anpassas till markens

av behov av organiskt material.

Energiskogsodling på åkermark bör ge en ökad mullhalt jämfört med traditionell spannmålsodling. Tillförseln organiskt material i form av

av ñnrötter och blad från energiskogen är större än tillförseln i form av

skörderester från spannmålsodlingen.

Påverkan på flora och

fauna

Odling av energiskog kan vara positiv för flora och fauna planteringen

om görs så att man får ett omväxlande landskap och så att småbiotoper

bevaras. Odling av energigrödor innebär inga större förändringar för floran

jämfört med traditionell spannmålsodling.

Energiskog och lövskogsplanteringar kan skydd och föda åt många

ge

olika djur. Många fågelarter energiskogsodlingen medan vissa

gynnas av

s.k. öppenmarksarter missgynnas. Inslag lämpligt utformade lövskogs-

av

områden kan verka faunabefrämjande i slättbygder där landskapet ofta är

utarmat.

Påverkan på landskapsbilden

Odling av energigräs ger ett öppet landskap och innebär ingen påtaglig

förändring av landskapsbilden jämfört med det traditionella jordbruket.

Energiskogsodling på åkermark ger däremot en förändrad landskapsbild.

Huruvida energiskogsodlingen berikar eller utarmar landskapet beror på var och hur planteringen görs. Såväl energiskog skog kan bidra till som en

ökad mångformighet i utpräglade slättbygder.

7.2.3¶Torv

Innan torvutvinning påbörjas på måste beredas. Med de

en mosse mossen

traditionella utvinningsmetoderna, frästorv- och stycketorvmetoderna,

innebär det att all vegetation på yta tas bort och dikas mossens att mossen ut. Redan de förberedande åtgärderna påverkar alltså naturen drastiskt i det

egentliga täktområdet. Dikningen kan också påverka sjöar och vattendrag

nedströms täkten.

Tillstånd enligt miüöskyddslagen

För kommersiell energitorvutvinning krävs bl.a. täkttillstånd enligt miljöskyddslagen. Täkttillståndet lämnas länstyrelsen och omfattar

av föreskrifter för täktverksamheten till skydd för naturmiljön och krav på

efterbehandling av området.

Påverkan på vattenkvaliteten

I samband med dikningen kommer andelen organiskt material i det avrinnande vattnet att öka. Mängden material är störst under dikningsfasen

viss ökning kommer att kvarstå under hela utvinningsperioden. men en Problemen kan i allmänhet minskas avsevärt genom att dikena utformas på

lämpligt sätt och att sedimenteringsbassänger anläggs.

Dikningen kan också påverka det avrinnande vattnets kemiska sammansättning. Erfarenheterna visar dock på att problemen är små.

Påverkan på flora och fauna

Den största påverkan på vegetationen sker givetvis i samband med

iordningställandet området för täkt då vegetationen tas bort helt inom

av täktområdet. Den direkta påverkan på vegetationen medför sekundära effekter på faunan. I första hand är det de djur direkt lever av

som

vegetationen på missgynnas. Fågelarter som är beroende av

mossen som öppna vattenytor försvinner också vid dikningen.

Områden innehåller sällsynta, hotade eller sårbara arter bör därför

som

undantas från exploatering.

Det avrinnande vattnets kvalitet påverkar faunan i de vattendrag och sjöar

tar emot vatten från torvmossen. Vilka förändringar kommer till som som

sstånd varierar med de lokala förhållandena, täktmetoden och

omfattningen

aav exploateringen.

Avgörande för bottenfaunans reaktion är belastningen

av organiskt

rmaterial och övriga förändringar i vattenkvaliteten. Organiskt slam leder tiill en stor syreförbrukning då det bryts ned vilket direkt

påverkar

liivsbetingelserna för den vattenlevande faunan. Detta kan påverka ñskamas liivsbetingelser genom en minskad tillgång till föda samt

en försämring av ffortplantningsförhållandena. Med lämpliga åtgärder för att minska utsläppen

atv material med avrinningsvattnet kan effekterna på fisk och

övrig

vattenlevande fauna kraftigt begränsas.

Påverkan på landskapsbilden

Exploatering av en torvmosse för energitorvtäkt påverkar landskapsbilden

dlrastiskt. Redan iordningställandet innebär all bort

att vegetation tas och

attt ytan planas ut. Normalt är dock torvtäkter belägna långt från bebyggelse ooch allmänna vägar varför påverkan på landskapsbilden i fall inte

många

blir så märkbar. Torvtäkten begränsar möjligheterna till rörligt friluftsliv i det direkta täáktområdet. Normalt måste tillträdet till täktområdet med

begränsas hänsyn

tiill bl.a. olycksrisken och risken för brand i den dikade mossen.

Ejzfierbehandling av mossen

Eifter avslutad energitorvtäkt skall efterbehandlas. Krav mossen om elfterbehandling föreskrivs i täkttillståndet. Beroende de lokala förhållandena, främst och

av dränerings- jordarts-

föjrhållandena, kan efterbehandlingen syfta till att skapa våt eller

en torr miiljö på den utbrutna mossen. Om dräneringen sätts igen och vattennivå höjs kan

mossens en sjö skapas

kan bli god miljö för rad våtmarksfåglar. Om dräneringen

som en en bibehålls kan området överföras till skogsmark. De praktiska erfarenheterna

efterbehandling utbrutna torvtäkter är ännu begränsade.

av av

7.3¶Transport och lagring

7.3.1¶Bränsleuttag, skörd och transporter

dieseldrivna skogsbruks- och jordbruksmaskiner används

De vanligen som

och vid odling och skörd av salix och

vid uttag av avverkningsrester

till utsläpp bl.a. svaveloxider, kolmonoxid,

energigräs ger upphov av

kväveoxider, kolväten och stoft. Också de dieseldrivna lastfordon vanligen används för korta tunga som biobränslen upphov till emissioner. och medellånga transporter av ger Emissionsnivåerna från fordonen är beroende motortyp och om motorn av med Emissionerna är givetvis också beroende av

är försedd avgasrening.

transportavståndet.

totala emissionerna från hela biobränslekedjan, inklusive produktion De och exempliñeras i avsnitt 7.4.10. transporter,

7 .2 Lagring

Vid lagring sker, under vissa förutsättningar, en långsam nedbrytning av

det materialet i bränslet kemiska och mikrobioiogiska

organiska genom

Nedbrytningen kan bl.a. leda till en tillväxt av mikrosvampar processer.

i sin kan hälsoproblem vid hantering bränslet.

som tur ge av också värmeutveckling i ogynnsamma fall, kan

Nedbrytningen ger som,

materialet. I dessa fall finns risk för brand och

leda till självantändning av

explosioner.

Trädbränslen avger terpener och isoprener under lagringen. Terpener och isoprener är kolväten som ger bränslet dess karakteristiska och kraftiga skogsdoft. I höga koncentrationer kan lukten vålla obehag. Vissa studier

antyder att isoprener kan påverka den marknära ozonbildningen. Kvantita-

tiva data saknas ännu. Lagring av biobränsle i förädlad form, pelletar eller briketter, som minskar risken för nedbrytning materialet. Problem med vid

av damning

lagring och hantering blir dock större. Brandrisken är också mycket stor med torra bränslen.

7.4¶Emissioner vid

förbränning och

förgasning av biobränslen

7.4. l Inledning

Förbränning av biobränslen medför att mängd olika ämnen släpps ut till en omgivande luft, mark och vatten. Flera dessa ämnen kan negativa av ge effekter på miljö och hälsa. Rökgaserna från biobränsleförbränning innehåller i stort sett samma ämnen som rökgaserna från förbränning fossila bränslen, dvs. kväveav oxider, svaveloxider, stoft, kolmonoxid och kolväten. Dessa ämnen ger en

lokal och regional miljöpåverkan. Rökgasemissionernas storlek påverkas

av en rad faktorer. De viktigaste är bränslets kemiska sammansättning och

fukthalt, förbränningsanläggningens utformning och tekniken för rökgas-

rening.

Förbränning ger också upphov till utsläpp koldioxid och andra av

växthusgaser till atmosfären. Dessa utsläpp global påverkan på

ger en klimatet, medan de lokala och regionala effekterna på miljön mindre är av betydelse. Nettoutsläppen av koldioxid från förbränning biobränslen är av på lång sikt noll eftersom koldioxiden upptas när biomassan växer.

7.4.2¶Tillståndsprövning

emissionsnivåer för enskilda förbränningsanläggningar föreskrivs Tillåtna

i samband med tillståndsprövning anläggningen enligt miljöskyddslagen.

av Som närmare beskrivs i avsnitt 3.4.2 gäller tillståndsplikt för anläggningar med tillförd effekt överstiger 10 MW. en som

De flesta tillståndspliktiga biobränsleeldade anläggningar har i dag

emissionsvillkor endast för stoftutsläpp. Vissa anläggningar har därutöver fått gäller utsläppen kolmonoxid och kväveoxider.

begränsningar som av

i enstaka fall omnämns utsläpp organiska föreningar och metaller Endast av

i tillståndshandlingar för biobränsleeldade anläggningar.

Ekonomiska för emissioner bl.a. svavel och kväveoxider

styrmedel av

behandlas i avsnitt 3.2.2.

7.4.3¶Kväveoxider

från förbränning utgörs till största delen av kväve-

Kväveoxidutsläppen

monoxid NO och kvävedioxid N02. Dessa brukar tillsammans benämnas Mindre dikväveoxid lustgas, N20 kan också bildas,

NOX. mängder

företrädesvis vid förbränning i fluidiserad bädd. Lustgas är en växthusgas. Vid bildas kväveoxider oxidation bränslets kväve

förbränning genom av

och kvävet i förbränningsluften. De viktigaste faktorerna som påverkar

bildningen är bränslets kväveinnehäll, förbränningstemperaturen, uppehålls-

tiden vid hög temperatur samt luftöverskottet vid förbränningen. Bränslets kväveinnehåll varierar mellan olika biobränslen. De högsta i träd finns i tillväxtdelarna, dvs. i barkens innerskikt kvävehalterna ett i barr och löv. Barr från tall och har ett kväveinnehäll på samt gran 1 torrsubstansen. Stamveden har däremot avsevärt lägre

ca viktsprocent av

kväveinnehåll, endast 0,05 %. Kväveinnehållet i skogsbränsle påverkas ca därför från vilka delar trädet bränslet kommer. Vissa

kraftigt av av

industriella t.ex. sågverksavfall består till största delen av

biprodukter som

stamved och har därför mycket låga kvävehalter medan

avverkningsrester

normalt har ett kväveinnehåll på 0,3-0,6 %. Åkerbränslen har i kväveinnehåll

stort sett samma som avverkningsrester,

dvs. 0,3-0,6 %.

Kvävehalten i torvbränsle varierar mellan 1 och 3,5 % torrsubstansen. av Kvävet, anrikas under torvbildningsprocessen, har sitt som ursprung i de växter som torven bildats ur. Som jämförelse kan nämnas att kvävehalterna i kol är

ca 1,5 viktsprocent

och i olja ca 0,3 viktsprocent.

En hög fdrbränningstemperatur liksom ett högt luftöverskott gynnar bildningen av NOX. Om luftöverskottet sänks för att minska

NOX-bildningen

finns det risk för ofullständig med ökade

förbränning utsläpp av kol-

monoxid som följd. En optimering lufttillförseln i är därför av pannan

nödvändig för att säkerställa fullständig

en förbränning samtidigt som

bildningen av kväveoxider hålls ned. Ãterföring till för-

av rökgaser

bränningsrummet sänker förbränningstemperaturen och kan därigenom

minska NOx-bildningen.

Förbränningstemperaturens betydelse för NOx-bildningen medför att

skilda förbränningstekniker olika kväveoxider. ger stora utsläpp av Förbränning i fluidiserad bädd sker vid lägre temperatur än

en rosteldning.

Det medför att fluidbäddpannor normalt har

ett lägre utsläpp av kväve-

oxider. Fluidbäddpannor vid optimal drift NOx-emissioner

ger i intervallet 50-100 NOxMJ bränsle. Motsvarande värde för mg rostpannor är 100-150 NOxMJ bränsle. mg Utsläppen av lustgas N20 har dock visats avsevärt högre från vara

CFB-pannor cirkulerande fluidbädd än från baserad

pannor på annan teknik. Rapporterade lustgasutsläpp från i intervallet

CFB-pannor ligger

10-100 mg NzOMJ med medelvärde 65 NZOMJ. på ca mg För andra förbränningstekniker ligger emissionerna i nivån 0,5-50 NZOMJ med mg medelvärdet 5 NzOMJ. De högsta emissionerna har observerats mg från förbränning av kol och torv samt dessa bränslen

blandningar av och

biobränslen. För förbränning enbart flis i

av CFB-pannor är utsläppen

i svenska visar värden på ca 10 mgMJ. Ut-

lägre. Mätningar pannor

förbränningstekniska åtgärder skall kunna sänka veckling pågår av som

lustgasutsläppen. normalt hög förbränningstemperatur vilket

Pulverbrännare ger en mycket kväveoxider. Med brännare där tillförseln av kan medföra höga utsläpp av utformats på lämpligt sätt, s.k. låg-NOK brännare, kan

förbränningsluft

hållas ned. Utsläppsnivån från optimerade brännare är

dock NOx-utsläppen

100-200 NOxMJ bränsle. mg Genom driftstekniska åtgärder är det möjligt att reducera utsläppen av 100 vid eldning på rost och ytterligare något vid kväveoxider till ca mgMJ i fluidiserad bädd. För att ytterligare sänka NOx-utsläppen

förbränning

form Sådan teknik finns kommersiellt

krävs någon av rökgasreningsteknik.

tillgänglig.

fastställda riktlinjerna för kväveoxidutsläpp se avsnitt De av riksdagen

normalt övre för utsläpp på 100-200 NOX per 3.4.2 innebär en gräns mg de allra största anläggningarna gäller strängare krav. MJ bränsle. För med modern teknik kan utan svårighet klara

Biobränsleanläggningar

kraven. Då används för värmeproduktion, genom omvandling

förgasningsteknik

sedan förbränns i gasbrännare, är det bränslet till bränngas som en av kväveoxider eftersom förbränning och

möjligt att erhålla låga utsläpp av

lufttillförsel lätt kan regleras. Vid elgenerering i kombicykel styrs

kväveoxidbildningen förbränningen i turbinens brännkammare.

av t.ex. från förgasat biobränsle, Förbränning av en lågvärdig gas, som gas med kan väntas låga kvåveoxidemissioner.

ny gasturbinteknik ge

7.4.4¶Svaveloxider

återfinns huvuddelen bränslets svavelinnehåll som

Efter förbränningen av

svaveldioxid i En viss mängd svavel binds dock i askan.

rökgaserna.

Svavelhalten i biobränslen är vanligtvis låg. Den varierar dock kraftigt

mellan olika typer av biobränslen. Variationen mellan olika delar

av ett träd är också stor. Tillväxtdelarna, dvs. löv, barr och fina

kvistar,

innehåller svavel än stamveden.

mer

I tabell 71 visas svavelinnehållet i några olika biobränslen i avfall.

samt Som jämförelse har också svavelinnehållet i och kol

olja angivits. Vissa

avfallsfraktioner kan ha ett mycket högre svavelinnehåll än vad

som redovisats i tabellen. Det gäller t.ex bygg- och

rivningsavfall med stort

innehåll gipsskivor.

av

Tabell 71 Svavelinnehåll i biobränsle, avfall, och

olja kol

mg svavelMJ bränsle

Källa Vattenfall Energisystem, Statens naturvårdsverk

Tillåtna emissionsnivåer för svaveloxider regleras i

lagen om svavelhaltigt

bränsle. För närvarande är högsta tillåtna 190

utsläpp mg svavelMJ bränsle. Riksdagen har dock fattat beslut skärpning

om en av svavellagen

som skall genomföras successivt med början år 1994. De nivåerna blir

nya 100 svavelMJ för små anläggningar och 50

mg mg svavelMJ för anläggningar som släpper ut mer än 400 tonår. Som i tabellen är

ses ovan svavelinnehållet i biobränslen utom halm lägre än dessa nivåer.

7 l2-O75l

Svavelhalten i varierar avsevärt mellan olika mossar och även inom torv I vissa områden i landet förekommer generellt förhöjda samma mosse. svavelhalter i torven. I de fall då svavelhalten i torven är så hög att rening krävs kan detta med kommersiell teknik. I fluidbäddpannor kan upp till 90 %

genomföras

svavlet avskiljas tillsats kalk i bädden. Rökgasavsvavling med av genom av i våta eller våt-torra system är kommersiell teknik, men

kalkslurry

tillämpas främst vid kolförbränning.

7.4.5¶Stoft

Vid förbränning fasta bränslen kommer alltid en viss mängd fina av

stoft följa med rökgaserna. Rökgaserna måste därför

partiklar att

- -

i någon form stoftavskiljningsutrustning innan de släpps ut.

renas av består dels sot, dvs. ofullständigt förbränt material,

Stoftpartiklarna av

dels aska. Mängden stoft i rökgasen och stoftets sammansättning

av

bl.a. utformningen förbränningsutrustningen och bränslets påverkas av av

Stoftmängden emitteras från anläggningen är helt sammansättning. som

beroende vilken stoftreningsteknik som utnyttjas.

av

är den enklaste typen stoftreningsutrustning. De Cyklonavskiliare av

utnyttjar dynamiska krafter för avskiljning av stoftpartiklarna. Avskiljning

ned till 150-200 stoftm3 rökgas är möjlig men avskiljningsgraden ca mg för små partiklar 5 är dålig. Cykloner används i mindre an-

pm

där kravet på stoftrening är lägre, och föravskiljning före läggningar, som

annan stoftavskiljningsteknik.

I textila spärrfilter avskiljs stoftet när gasen passerar genom en

filterduk. god avskiljning även små partiklar och

Spärrñlter ger en av

är normalt oberoende stoftbelastningen. Stoftrening

avskiljningsgraden av

ned till under 10 är möjlig. Textilmaterialet är känsligt för glödande

mgm

erosion och i rökgasen. Skador på filterduken kan

partiklar, syrainnehåll

föranleda stora stoftutsläpp.

I ett elektrofilter ges stoftpartiklarna laddning och avskiljs sedan i

en ett elektriskt fält. Elektrofilter används företrädesvis i anläggningar större än 10 MW. De kan dimensioneras för att stofthalt lägre än 10

ge en mgm3.

Avskiljningsgraden är beroende belastningen.

av Statens naturvårdsverk har utfärdat allmänna råd

om stoftutsläpp från

fastbränsleeldade anläggningar. Rekommendationerna för

torv- och biobränsleeldade anläggningar innebär i korthet

att anläggningar mindre än

10 MW tillåts att släppa ut 100 stoftm3 rökgas de

mg om är belägna i

tätort och 350 mgm3 de är belägna utanför tätort. För

om anläggningar

större än 10 MW är den rekommenderade gränsen för 35

utsläpp mgm3.

I utredningen Energi avfall STEV

ur ENA-utredningen, 19866

rekomenderas att stoftutsläppen från avfallsförbränning inte bör överskrida

20 mgm3.

Vid förbränning i gasturbiner ställs mycket krav stoftinnehåll

höga på lågt

i gasen eftersom turbinerna skadas. Stoftemissionerna från annars

kombicykelanläggningar baserade på biobränsleförgasning blir därför

av processtekniska skäl mycket låga.

7.4.6¶Metaller

Vid förbränningen oxideras metallerna i bränslet och huvuddelen av metallinnehållet återfinns oxider i bottenaskan. Vissa fma

som askpartiklar

följer med rökgaserna ut och avskiljs delvis i

ur pannan stoftrenings-

utrustningen.

Flera spårämnen, t.ex. kvicksilver, kadmium, och arsenik, bly zink,

förängas vid förbränningen. När rökgasens temperatur sjunker kondenserar

de på de fina stoftpartiklarna i Efter rökgaserna. pannan, där rökgas-

temperaturen sjunkit till under 200 °C, är huvuddelen tungmetallerna av bundna till stoftpartiklar. Endast kvicksilver förekommer i

gasform.

Utsläppet av tungmetaller, utom kvicksilver, påverkas alltså både

av

bränslets tungmetallinnehåll och den andel stoftet som avskiljs i

av

stoftreningsutrustningen.

I princip avgår hela bränslets innehåll kvicksilver med rökgaserna.

av Textila spärrñlter kan viss avskiljning kvicksilver om stoftet

ge en av innehåller större mängder sot.

Tungmetallinnehâllet i biobränsle är normalt lägre eller avsevärt lägre än i kol. Ett viktigt undantag är dock kadmiumhalten, kan vara för-

som hållandevis hög i såväl salix skogsbränslen. De höga halterna i salix

som orsakas åkermarkens höga kadmiuminnehåll till följd av mångårig

av

användning kadmiumhaltiga gödningsmedel i kombination med att salix

av förhållandevis lätt kadmium. I tabell 72 visas kadmiuminnehållet

tar upp i biobränslen, torv och kol.

Tabell 72 Kadmiuminnehåll i biobränslen, torv och kol

Cdkg torrsubstans

mg

12 Torv

Kol 0,03-0,5

t Medianvärde för 154 generalprov på torv lämpliga för energitorvproduktion

Källa Vattenfall Energisystem och Miljökonsultema

7.4.7¶Kolväten och kolmonoxid

Utsläpp kolväten och kolmonoxid är relaterade till förbrännings-

av

kvaliteten. Utsläppen kan begränsas effektiv styrning och reglering

genom

av förbränningsförloppet. Under perioder med fullständig förbränning är

utsläppen mycket låga. Vid dålig förbränning kan halterna kolväten i

av rökgaserna öka med en faktor 100-10 000.

Klorhaltiga bränslen kan vid dålig förbränning leda till bildning

av dioxiner. Generellt sett ökar biobränslenas klorinnehåll i ordningen lövträd barrträd salix halm rörflen. Klorhalten i lövträd är ca 0,05 gkg torrsubstans medan halm och rörflen har halter på 3,5 gkg torrsubstans och däröver. De höga halterna i rörflen och halm orsakas av användningen av handelsgödsel där kalium tillförs i form kaliumklorid. av

Stora förbränningsanläggningar med omfattande reglerutrustning har

mer normalt färre och kortare perioder med dålig förbränning än mindre

anläggningar. Följaktligen har de också lägre utsläpp kolväten och

av kolmonoxid.

Förbränning av sorterade avfallsfraktioner

Begreppet sorterat avfall har i dag ingen entydig definition. Försök med källsortering av hushållsavfall pågår på flera platser i landet. De olika

källsorteringsprojekten tillämpar delvis skilda sorteringskriterier. Statens

naturvårdsverk arbetar för närvarande med att fastställa rekommendationer

för källsortering såväl hushållsavfall icke branschspeciñkt

av som industriavfall. De olika avfallsfraktionernas sammansättning är

givetvis

beroende vilka sorteringskriterier tillämpas.

av som

Svenska Renhållningsverksföreningen har på uppdrag Statens

av naturvårdsverk genomfört förbränningsförsök med brännbara fraktioner

från ett antal källsorteringsprojekt. Sorteringskriterierna är olika för de

skilda sorteringssystemen vilket medför att de brännbara fraktionernas

sammansättning och förbränningsegenskaper varierar betydligt.

Generellt kan sägas att fraktionernas innehåll såväl tungmetaller av som klor är så höga att förbränningsanläggningar för sorterade avfallsfraktioner normalt kommer att behöva förses med rökgasreningsutrustning l av samma

förbränningsanläggningar för osorterat avfall. Undantag kan

typ som eventuellt göras för vissa typer industriavfall av väldefinierat ursprung

av

där mycket stränga sorteringskriterier tillämpats. Dessa fraktioner utgör

dock mycket liten del den totala avfallsmängden.

en av

Bränslets tungmetall- och klorinnehåll

Innehållet klor och tungmetaller i den brännbara fraktionen av sorterat

av avfall är beroende avfallets ursprung och vilka sorteringskriterier som

av tillämpats. Olika typer industriavfall kan visa mycket stora skillnader i

av

sammansättning. Hushållsavfallets sammansättning skiljer sig marginellt

mellan olika regioner. För sorterat hushållsavfall är det därför i första hand

sorteringskriterierna påverkar fraktionernas sammansättning.

som

Sammanställningen visas i tabell 73 tungmetall- och klorinne-

som av hållet i den brännbara fraktionen sorterat avfall baseras på de fraktioner

av

har studerats i de tidigare nämnda förbränningsförsöken. Som

som jämförelse redovisas även motsvarande värden för skogsbränslen.

Tabell 73 Klor- och tungmetallinnehåll i vissa brännbara

avfallsfraktioner samt skogsbränsle

mgkg torrsubstans

Klor Kvicksilver Kadmium Bly

Källa Svenska Renhállningsverksföreningen

Rökgasrening vid argfallqförbränning

För rening av rökgasema från avfallförbränning används i dag tvâ olika typer av reningsmetoder, våta och torra metoder. Den torra tekniken baseras på att släckt kalk i pulverform tillsätts till rökgaserna för att binda de sura komponenterna. Dioxiner och kvicksilver

avskiljs genom adsorption på aska och kalkpartiklar i det efterföljande

slangñltret.

Med den våta tekniken avskiljs stoft, och

sura gaser organiska

komponenter genom skrubbning med vatten. För att förbättra avskiljningen

kan aktivt kol, kaustiksoda eller kalk tillsättas. Den våta metoden ger bättre avskiljning klorväte medan en av avskiljningen av dioxiner är effektiv med den torra metoden. För mer att klara emissionvillkoren har flera anläggningar installerat

reningsutrustning

som baseras på en kombination våt och torr teknik. av

Utredningen Energi ur avfall ENA föreslog följande riktlinjer för

utsläpp från avfallsförbränningsanläggningar

klorväte 100 mgNm3 månadsmedelvärde

-

kvicksilver 0,08 mgNm3 besiktningsvärde

-

dioxiner 0,1 ngNm besiktningsvärde

-

De flesta förbränningsanläggningar för avfall har vid tillstândsprövning

fått emissionsvillkor följer ENA-utredningens rekommendationer. som För

några anläggningar har ännu strängare villkor tillämpats. För klara

att ENA-kraven för dioxinutsläpp fordras rökgasrening baserad teknik. på torr

Flera avfallsförbränningsanläggningar har eller

planerar att bygga

rökgasrening som består av både ett vått och ett torrt steg.

7.4.9¶Koldioxid och andra

växthusgaser

Växthusgaser är en gemensam beteckning för i atmosfären har gaser som förmåga att absorbera värmestrålning och därmed förhindra värme från att

till rymden. Växthusgaser finns naturligt i atmosfären och är

jorden avges

orsaken till att jordens medeltemperatur är jämförelsevis hög.

Mänskliga aktiviteter har under de gångna decennierna medfört att halterna flera växthusgaser har ökat i atmosfären. Detta kan komma att av leda till ökning jordens medeltemperatur med åtskilliga grader under en av

det kommande seklet. En höjning medeltemperaturen kan få allvarliga

av effekter på jordens klimat. De viktigaste växthusgaserna släpps ut vid energiproduktion är som koldioxid C02, metan CH. och dikväveoxid lustgas, N20.

Olika växthusgaser har olika stor förmåga att absorbera värmestrâlning.

De har också olika livslängd i atmosfären. För att kunna jämföra effekten från olika har inom IPCC Intergovernmental Panel on

växthusgaser man

Climate Change tagit fram omräkningsfaktorer, GWP Global Warming

Potential-faktorer. GWP-faktorn för växthusgas relaterar effekten av en den aktuella till effekten koldioxid. GWP-faktorer kan anges för gasen av olika Normalt används den faktor ett IOO-års-

tidsperioder. som avser

I tabell 74 visas GWP-faktorerna tar hänsyn till de direkta

perspektiv. som

effekterna de aktuella växthusgaserna. Vissa växthusgaser har också av indirekta växthuseffekter. Storleken de indirekta effekterna är mycket av svårbedömd.

Tabell 74 GWP-faktorer 100 är, direkta effekter

GWP-faktor 100 är Koldioxid C02 l

Metan CH4 ll

Dikväveoxid N20 270

Metan har också indirekta klimateffekter uppskattas vara av samma storleksordning som som de direkta effekterna.

Källa IPCC 1992 IPCC Supplement

Koldioxid

En viktig orsak till ökningen halterna växthusgaser i atmosfären

av av är

förbränningen av fossila bränslen. Vid fossilbränsleeldning frigörs

stora mängder bundet kol koldioxid. Utsläppen koldioxid vid

som av förbränning

av vissa bränslen visas i tabell 75.

Tabell 75 Utsläpp koldioxid vid olika

av förbränning av

bränslen

COz-utsläpp vid förbränning

gMJ

Källa SCB

Även förbränning biobränsle

av ger, som ses i tabellen, ett utsläpp

av koldioxid. Den mängd koldioxid tillförs atmosfären vid

som förbränning

av biobränslen ingår dock i ett naturligt och kommer

kretslopp att tas upp vid tillväxten biomassa. koldioxid från

av ny Nettoutsläppen av biobränsleförbränning är därför låga och på lång sikt försumbara. Om biomassan inte förbränns kommer den att koldioxid

avge samma mängd när den så småningom förmultnar.

Antagandet om nollutsläpp koldioxid från

av biobränsleförbränning gäller

under förutsättning att uttaget biomassa inte tillväxten.

av överstiger För

närvarande är tillväxten i de svenska skogarna större än Detta

uttaget.

utgör s.k. sänka för koldioxid. Om avverkningen

betyder att skogen en

ökar minskar denna koldioxidsänka.

för energiproduktion påverkar inte

Ett utnyttjande av avverkningsrester

koldioxidsänkans storlek eftersom avverkningsrestema, de lämnas kvar om kommer förmultna och därmed samma koldioxidmängd i skogen, att avge

vid Utsläppens varaktighet i tiden är dock som genereras förbränningen.

olika. kan beräknas pågå under 10-30 år medan

något Förmultningen

förbränningen ger ett momentant utsläpp.

åkermark för energiproduktion plantering av salix Då utnyttjas genom

innebär detta bindning koldioxid under den första eller lövskog en av

Denna koldioxidmängd kommer sedan att ingå i kretsloppet. omloppstiden.

koldioxid vid förbränning av torv har

Frågan om nettoutsläppen av

berörts i avsnitt 1.3.4.

Metan

mänskliga aktiviteter källan för

Den största antropogena orsakad av

i reningsverk och deponier. De ger tillutsläpp av metan är Sverige

65 % de totala antropogena utsläppen. En utbyggnad av sammans ca av från avfallsdeponier skulle kunna minska

utvinningen av deponigas

utsläppen avsevärt.

från stationär förbränning står för 4 % de antropogena

Utsläppen ca av

Det är framför allt små biobränsleeldade pannor villapannor

utsläppen. -

med dålig förbränning som ger dessa och mindre fastighetspannor

-

utsläpp.

Lustgas

Biobränsleanvändning kan påverka utsläppen lustgas på flera sätt.

av Förbränning av fasta bränslen i CFB-pannor har visats

ge höga utsläpp

av lustgas jämfört med annan förbränningsteknik. De högsta emissionerna

har dock observerats vid förbränning kol och av torv, blandbränslen av dessa och biobränslen. Ren skogsflis emissioner.

ger lägre

Användningen av kvävegödningsmedel orsakar stor del de

en av

antropogena lustgasutsläppen. En övergång till odling

av energiskog på jordbruksmark leder till minskad användning en av gödningsmedel jämfört

med traditionell jordbruksproduktion.

Askåterföring till skogsmark kan påverka emissionerna

av lustgas.

Näringstillskottet kan ge ökad nitrifikation i marken medan

en pH-

höjningen leder till att andelen N20 bildas vid

som nitrifikationsprocessen

minskar. Den totala effekten

av askåterföring på avgången av lustgas är

därför svår att bedöma.

7 .4.10 Totala från

utsläpp en hel biobränslekedja

Som framgått biobränslen ger förbränning av på lång sikt inget nettotillskott av koldioxid till atmosfären. För uttag, odling och skörd av biobränsle liksom för bränsle transport av och aska används dock drivmedel baserade på fossila bränslen. Denna

fossilbränsleanvändning

leder till emissioner såväl koldioxid av som andra ämnen. I tabell 76 redovisas de

en uppskattning av relativa emissionerna

relaterade till biobränsleförbränning i Som

en CFB-panna. jämförelse visas

emissionerna när eldas med kol. samma anläggning Biobränslet antas vara

avverkningsrester. Medeltransportavståndet för biobränslet är 5

mil. Kolet antas transporterat från Polen med fartyg 70 mil.

utsläpp till luft från en CFB-

Tabell 76 Sammanlagda anläggning använder biobränslen respektive

som kol

Emissioner mgkWhb, NOX S02 C02 stoft

Biobränsle 110 10 5 600 10 bränsleuttag 25 5 2 000 1 transport av bränsle och aska 250 70 0 60

förbränning

385 85 7 600 71 Summa Kolbränsle 75 20 4 000 2 transport bränsle av och aska 250 360 350 000 60

förbränning

325 380 354 000 62 Summa

Källa Vattenfall Energisystem

koldioxid avsevärt högre för kolbränsle- Som väntat är nettoemissionen av

kedjan än för biobränslekedjan.

svaveldioxid är också högre vid kolförbränning än vid Emissionerna av biobränsle grund biobränslenas låga svavelinnehåll.

förbränning av på av

med det förs nettoemissioner koldioxid Ett resonemang analogt som om av kan i princip också föras emissioner av

från biobränsleförbränning om

svavel vid förbränning biobränsle svaveloxider. Den mängd som avges av

vid trädets eller grödans tillväxt. Biobränsleförbränning ger har upptagits

inte något nettotillskott svaveloxider. enligt detta sätt att resonera av svavelemissioner från biobränsleförbränning har därför satts Värden för

inom parentes. Detta synsätt är dock inte i det internationella accepterat

miljöarbetet.

NOx-utsläppen är något högre från biobränslekedjan. En betydande del

av kväveoxidemissionerna härrör från bränsleuttaget. Skogsmaskinerna har

höga specifika emissioner på grund dåligt lastutnyttjande och energi-

av

krävande arbetsoperationer.

Det bör påpekas att det förekommer väsentligt större transportavstånd för

kol än vad som antagits i tabellen, t.ex. vid import från Australien. Vidare

är kolbränslekedjan ofullständig eftersom utsläppen vid brytning kolet

av inte är inkluderade. Om transportavstånden för biobränsle ökar kan detta komma

att påverka

de totala emissionerna.

7.5¶Restprodukthantering

7.5.1¶Inledning

De restprodukter som bildas vid förbränning biobränslen utgörs i första av hand av askor. När rökgaskondensering används erhålls också ett rökgaskondensat som måste omhändertas.

I dag deponeras alla restprodukter från biobränsleeldade anläggningar.

Eftersom askorna innehåller huvuddelen de

av mineralnäringsämnen som

tagits upp av trädet under dess tillväxt har möjligheten att sprida biobränsleaskor i skogen gödning visats stort intresse. som

Restprodukternas påverkan på miljön beror till stor del på produkternas

innehåll av miljöpåverkande komponenter och hur lätt dessa komponenter frigörs och därmed sprids i naturen.

7.5.2 och av biobränsleaskor

Mängd sammansättning

Askmängd

Askan från förbränning biobränslen består de mineraler som fanns

av av bundna i biomassan också de föroreningar av sand och grus som

men av följt med vid uttaget bränsle. Dålig utbränning kan dessutom ge en

av restkolhalt som ytterligare ökar askmängden.

Mineralinnehållet i skogsbränslen och energiskog är normalt lägre än i energigrödor och torv. Askhalten varierar dock mellan olika delar av trädet och olika trädslag. Högst är mineralinnehållet i de växande delarna av trädet, dvs. bark, blad och barr samt fina kvistar.

I tabell 77 den totala askhalten inklusive föroreningar i några olika

anges biobränslen och Som jämförelse redovisas också askhalten i kol.

torv. Askhalten i den brännbara fraktionen sorterat hushållsavfall kan variera

av inom mycket vida gränser beroende på avfallets ursprung och vilka kriterier tillämpats vid sorteringen. Den övre gränsen för intervallet

som

redovisas i tabellen motsvarar hushållsavfall som sorterats så att bl.a. som konservburkar ingår i den brännbara fraktionen.

Vid förbränning erhålls normalt två typer aska, bottenaska som tas ut

av

i botten eldstaden och flygaska avskiljs i stoftreningsutrustningen.

av som

Fördelningen mellan flyg- och bottenaska påverkas förbrännings- och

av

stoftavskiljningstekniken. Fluidiserad förbränning och pulvereldning ger

huvuddelen 75-95 % respektive 80-90 % av askan i form av flygaska

medan rosteldning ungefär lika mycket bottenaska som flygaska.

ger

Tabell 77 Totala askhalter i biobränsle, torv och kol

Askhalt

vikts-% av TS

Kalla Vattenfall Energisystem, Svenska Renhållningsverksföreningen, Miljökonsultema

I flera stora fastbränsleeldade anläggningar eldas biobränsle tillsammans med kol eller torv. Askmängd och asksammansättning beror då

av

bränsleblandningens sammansättning.

Asksammansättning

Askan innehåller som tidigare sagts huvuddelen de mineraler trädet

av som har tagit upp och som är nödvändiga för trädets tillväxt. De viktigaste

mineralkomponenterna är kalcium, magnesium och kalium. Höga halter

av silikater kan också förekomma i aska och härrör då vanligen från föroreningar i bränslet och, vid fluidiserad förbränning, från bäddmaterialet. Halmaska innehåller naturligt höga halter silikater.

av

Askor från biobränsleförbränning innehåller endast små mängder

glasbildande komponenter jämfört med kol. I stället innehåller askorna höga halter av mer eller mindre lättlösliga och starkt alkaliska metalloxider,

karbonater, fosfater och alkalisalter. Det betyder att en stor del av askan är lätt lakbar.

Jämförande studier kol- och biobränsleaskor visar att mängden lätt

av lakbar alkalinitet sju gånger högre i biobränsleaskor. Skillnaden när det

var gäller lakbart kalium var ännu större.

Askan innehåller förutom mineraler också viktiga mikronäringsämnen,

bor, koppar och zink, samt giftiga tungmetaller kadmium och bly.

som som Lakförsök har visat att kadmium i Vedaska föreligger i en mycket lättlöslig form. Vedaska innehåller höga halter zink den lakbara fraktionen

av men

för toxiska effekter bedöms liten. Även krom är är så liten att risken som hårt bundet liksom omkring hälften av askans blyinnehåll.

Askor från förgasningsprocesser skiljer sig troligen något från för-

Vid förgasning sker reaktionerna i reducerande miljö i

bränningsaskor.

stället för, vid förbränning, i oxiderande miljö. Detta kan ha betydelse

som för i vilken form och tungmetaller förekommer och därmed för

mineraler

lakbarheten hos de ingående komponenterna. Förgasningsaska innehåller

också större andel oförbränt organiskt material än förbränningsaska

en

vilket också kan påverka lakbarheten. Kunskapen om förgasningsaskors

lakbarhet är främst därför att tekniken endast tillämpats i liten

dålig,

omfattning.

7.5.3 biobränsleaskor

Omhändertagande av

Deponering

Vid finns risk för att salter, tungmetaller och organiska

deponering

föreningar lakas ut och förorenar grund- och ytvatten. Deponeringen bör därför ske på så sätt att utlakningen minimeras.

Biobränsleaska hanteras i dag med likartad teknik som aska från förbränning kol och andra fastbränslen. Detta innebär att flyg- och

av

bottenaskor deponeras tillsammans. För deponering större mängder än av 50 ton aska år krävs tillstånd enligt miljöskyddslagen. per

Askåterföring

Uttag av biobränslen från skogen leder till näringsförluster i skogsmarken

så som beskrivits i avsnitt 7.2.1. De mineraler förs bort i samband som

med biobränsleuttaget återfinns till mycket stor del i askan. En återföring

av askan till skogsmarken skulle därför kunna kompensera för näringsbortfallet i samband med uttaget. Därtill kommer att vedaskan har kalkverkan en som motsvarar 150-450 kg Caton aska. För att kompensera för det näringsbortfall orsakats uttaget som av av

avverkningsrester är givor på 0,5-1 ton askaha tillräckliga. Om i

man stället vill kompensera för hela biomassauttaget, dvs. både för uttag av industrived och avverkningsrester, krävs givor på 1-2 tonha. För även att

kompensera för försurningen krävs större givor.

Askan bör tillföras marken i granulerad form för att undvika akuta chockeffekter på grund askans höga pH-värde och koncentration av av

lättlösliga salter och tungmetaller. Granuleringen underlättar också

spridningen rent praktiskt samtidigt som den gör det möjligt att vid behov

tillsätta kalk och ytterligare näringsämnen.

Granuleringen kan anpassas till den önskade upplösningstiden. En

upplösning under 10-30 år motsvarar den tid det tar för avverkningssom rester som lämnats kvar på hygget att förmultna. Syftet med askåterföring är att vitalisera marken och därmed säkerställa den långsiktiga produktionsförmågan. På kort sikt är effekterna av askåterföring osäkra. Försök har visat på både ökad och minskad tillväxt på kort sikt. Återföring av aska medför också att askans tungmetallinnehåll tillförs marken. Askans tungmetaller har sitt i biobränslet. Om askgivor ursprung som motsvarar det uttagna bränslet tillämpas kommer alltså tillförseln av

tungmetaller med askan att motsvara den mängd som skulle ha avgivits när

avverkningsresterna förmultnade på hygget. Förbränningen kan dock

innebära att tungmetallerna föreligger i en annan form vilket kan påverka det biologiska upptaget av metallerna.

Genom att ställa krav på askans sammansättning, givornas storlek och hur ofta aska tillförs kan man minska risken för negativa effekter av tungmetalltillförseln.

Det att återföring av askor från samförbränning av biobränslen med

anses kol, olja eller torv bör undvikas eller starkt begränsas eftersom det innebär

nettotillförsel bl.a. tungmetaller. Statens naturvårdsverk anser också en av att aska inte bör tillföras till jordbruksmark som skall användas för

livsmedelsproduktion.

Effekterna på floran bedöms bli liten vid användning granulerad aska.

av

En pH-höjning kan på vissa marker öka kvävemineraliseringen, dvs.

nedbrytningen det organiskt bundna kvävet till ammonium, och kan på

av

så sätt öka kväveutlakningen. På marker med hög kvävedeposition kan

detta vara en risk vid askåterföring.

Askåterföringen bör ske ståndortsanpassat för att undvika negativa

effekter på särskilt känsliga marker.

7.6¶Arbetsmiljö

7.6.1¶Bränsleuttag

Uttag biobränsle sker huvudsakligen maskinellt, vilket innebär att

av

arbetaren tillbringar större delen arbetsdagen i en Skogsmaskin eller

av traktor. Momenten är till största delen desamma som vid traditionellt

skogs- och jordbruk.

De vanligaste arbetsmiljöproblemen är relaterade till den ergonomiska

utformningen av förarplatsen samt till buller och damning. Arbetet utförs

i många fall som ensamarbete och med långa arbetsdagar.

En viss olycksrisk föreligger också, framför allt vid motormanuell

fállning.

7.6.2¶Förbränningsanläggningen

Vid hantering av biobränslen kan problem med damning uppstå. Det fina

dammet kan ge en mekanisk retning i luftrören men huvudproblemet är dammets innehåll av mikroorganismer.

Mögelsvampsporer följer lätt med inandningsluften ned i lungornas

yttersta förgreningar. Här kan de ge upphov till allergiska reaktioner i

andningsvägarna, s.k. allergisk alveolit. Halten av mögelsporer i luften vid

hantering av halm och flis ligger i många fall klart över de nivåer som kan vålla besvär.

Bränslehanteringen i de flesta förbränningsanläggningar är automatiserad

och sluten. De arbetsmiljömässiga förhållandena när det gäller damning och

mögelsporinnehåll är dock mycket olika i skilda anläggningar. De påverkas

av såväl anläggningens utformning inkapslingar, utsug etc. som rutiner

vid städning. Normalt ligger värdena under hygieniska gränsvärdet men

driftstörningar kan ge högre halter.

Den slutna hanteringen betyder att personalen normalt inte kommer i kontakt med den dammiga luften annat än under korta perioder. Risken för exponering är större hos underhålls- och städpersonal.

Förbränningsanläggningen innehåller många starkt bullrande delar, bl.a. kvarnar, fläktar och kompressorer.

7.6.3¶Askhantering

Hantering och transport av aska liksom spridning av aska i skogsmark medför risk för damning. Askan består av mycket fina partiklar med lång

uppehållstid i luften. Den är starkt alkalisk och därmed frätande. Vid transport bör askan fuktas för att förhindra damning.

Hantering av aska i granulerad form ger mindre problem med damning.

8¶Teknik och teknisk

utveckling

8.1¶Bränsleproduktion

8.1.1 bränslen

Skogens

Bränslen som produceras i anslutning till skogsbruk och skogsindustri kan

delas in i skogsbränslen och avlutar. Avlutar produceras som en biprodukt vid framställning av kemisk massa och användningen sker uteslutande inom massafabriken.

En stor del av det skogsbränsle som tas ut består av avverkningsrester som faller vid uttag av industrived. Metoder för uttag av avverkningsrester kan delas in i system för separat uttag, dvs. bränslet tas ut i en separat operation efter avverkning och uttag av industrived, och system för integrerat uttag, vilket innebär att bränsle och industrived samtidigt förs

ut ur skogen.

Separat uttag av avverkningsrester

Vid konventionell avverkning kvistas det avverkade trädet på hygget och industriveden transporteras i väg. Om avverkningsresterna skall tas till vara kräver detta en separat hopsamling och skotning uttransport. Trädresterna kan tas ut obearbetade eller flisas på hygget före uttaget. Separat uttag svarar i dag för huvuddelen av den kommersiella skogsbränsle-

produktionen.

Det volymmässigt största uttagssystemet för avverkningsrester är

tlisskördare på hygget. Systemet innebär att en maskin, flisskördaren,

utför hopsamling och flisning på hygget samt terrängtransport av flisen till bilväg. Vid bilväg kan sedan flisen direkt transporteras vidare eller mellan-

lagras under begränsad tid, högst 2-3 veckor, före vidaretransport.

Avverkningsresterna kan också samlas ihop obearbetade och transporteras till bilväg med risskotare. Vid bilväg lagras de sedan i vältor

en

stora långsträckta högar för senare flisning med hjälp av en flisskördare

eller för vidaretransport till förbrukare som själv flisar bränslet. För att förhindra återfuktning kan de upplagda vältorna täckas med papp.

Transport och toppar GROT från hygge till bilväg kan göras

av grenar

antingen direkt efter avverkning eller sedan avverkningsresterna fått torka

tid. En tids torkning på hygget är att föredra eftersom det ger en en produkt med lägre fukthalt och dessutom gör att de näringsrika barren lättare faller av och bli kvar på hygget.

Integrerat uttag av skogsbränsle

Träddelsmetoden är den helt dominerande metoden för integrerat uttag av skogsbränsle. Karaktäristiskt för metoden är att de avverkade träden inte

kvistas i skogen utan endast kapas i lagom längder 6-8 meter för den

fortsatta transporten. Kvistningen utförs sedan hos förbrukaren massaindustri och sågverk eller vid fristående träddelsterminaler. För kvistningen används buntkvistare som hanterar träddelarna buntvis.

en

Träddelsmetoden används vanligen vid gallring och röjning eftersom de avverkade träden då är klena och en separat kvistning blir tidsödande och dyr, men metoden kan även användas i slutavverkning.

Trädmetoden är en metod för integrerat uttag som innebär att ingen upparbetning sker i beståndet. Skillnaden mot träddelsmetoden är alltså att de avverkade träden inte kapas före skotningen. Trädmetoden används idag

i mycket liten omfattning i Sverige. Den bedöms kunna ge rationaliserings-

vinster men kräver en inte obetydlig teknikutveckling.

Avverkningen kan också delas i två omgångar, s.k. dimensions-

upp uppdelad slutavverkning. Det innebär att träd- eller träddelsmetoden används i ett första steg för att avverka de klenare träden som inte innehåller timmer. Resten av beståndet slutavverkas därefter med skördare.

småskaliga system

Småskaliga system för uttag av bränsle används huvudsakligen av

självverksamma privata skogsägare och entreprenörer. De småskaliga

systemen bygger i stor utsträckning på att traktorer och vagnar från

skogsägarens övriga verksamhet uttnyttjas. Möjligheter att samordna skogs-

och jordbruk är ofta helt avgörande för systemens totalekonomi.

Fällningen utförs manuellt med motorsåg och träden transporteras till

stickväg antingen manuellt eller vinschning. Vid stickväg flisas

genom bränslet. Ett alternativ är att släpa lunna de avverkade träden till avlägg

vid bilväg för kvistning och flisning.

Teknik- och metodutveckling

Arbetet med utveckling av avverkningsmetoder går bl.a. ut på att

metoderna under hela avverkningsförloppet anpassas till att bränslefraktionen skall tas ut. En sådan anpassning kan redan på kort sikt sänka

prodaktionskostnaden för skogsbränslen och öka bränslekvaliteten.

I ett längre tidsperspektiv kan kostnaderna för uttag av såväl industrived

som skogsbränslen sänkas ytterligare genom användning av ny avverknings-

teknk baserad på nyutvecklad maskinell utrustning.

För att effektivisera bränsleuttaget är det viktigt att onödig hantering

minskas och arbetsoperationerna integreras så långt möjligt.

Tiädmetoden bedöms därför ha avsevärd potential teknisk

en men utveckling inom rad väsentliga områden krävs innan metoden kommer

en

att kunna tillämpas i större omfattning. Exempel på sådana områden är

utveckling av fallverktyg för flerträdshantering av klena träd, utveckling av

teknik för kvistning klena träd vid bilväg samt utveckling av arbets-

av maskiner som klarar både avverkning och terrängtransport med hög kapacitet och höga krav på bränslekvalitet.

GROT är till följd av den låga energitätheten dyr att transportera. Intresse har därför visats för ett nytt bränslesortiment grotbunt.

- Grotbuntar är och toppar komprimerats till buntar med en längd

grenar som på 5-6 meter och fastvolymandel på 40 %. Grotbunt är en produkt

en ca

är avsedd att flisas vid ett tillfälle. För att grotbunten skall som senare kunna införas som ett nytt skogsbränslesortiment krävs i första hand en utveckling rationella metoder för tillverkning av buntarna.

av

Uttag avverkningsrester medför att de näringsämnen som finns i

av avverkningsresterna förs ut från skogen. Detta kan på sikt leda till att markens långsiktiga produktionsförmåga sänks. Eftersom huvuddelen av biobränslets innehåll mineraler efter förbränningen återfinns i askan kan

av

återföring av askan kompensera för bortförseln av näringsämnena.

en Frågan behandlas närmare från miljösynpunkt i avsnitt 6.2.2.

En metod för att minska bortförseln av näringsämnen i samband

annan med uttag avverkningsrester är att lämna kvar eller återföra trädens

av gröndelar, dvs. blad, barr och fina kvistar, till skogen. Gröndelarna innehåller en stor andel av grenarnas och topparnas näringsämnen och har samtidigt ringa värde som bränsle. Metoder och utrustning som medger att gröndelarna lämnas på hygget eller återförs på ett rationellt och ekologiskt riktigt sätt behöver därför utvecklas.

En rad skogindustrier finansierar tillsammans med NUTEK ett forsk-

ningsprogram som rör bränsleproduktion i det storskaliga skogsbruket.

Projektet, kallas Skogsbränsleteknik, genomförs av Stiftelsen

som

Skogsbrukets Forskningsinstitut SkogForsk. Arbetet i projektet inrikas i

första hand på metodutvärderingar och kostnadsanalyser. Projektet omfattar

rad delaktiviteter, bl.a. dimensionsuppdelad slutavverkning, flerträds

en

hanterande falldon samt metoder för gallring, slutavverkning och tillvara-

tagande av avverkningsrester.

Vattenfall driver tillsammans med Södra Skogsägarna ett utvecklings-

projekt inom skogsbränsleområdet, projekt Skogskraft. Inom projektet

arbetar man bl.a. med vidareutveckling metoder för avverkning och

av

tillvaratagande av skogsbränsle.

Utveckling av teknik för småskaligt skogsbruk utvecklas inom ett

forskningsprogram finansierat av bl.a. Skogsstyrelsen, LRF, NUTEK,

Skogs- och jordbrukets forskningsråd SJFR och Glesbygdsdelegationen.

Projektet omfattar maskinutveckling, organisationsstudier och system-

analyser med inriktning mot självverksamma skogsägare och mindre

entreprenörers verksamhet.

8.1.2 Jordbrukets bränslen

En rad grödor som lämpar sig bränslen kan odlas på jordbruksmark.

som Tekniken för odling och skörd skiljer sig beroende

av bränsletyp.

Stråbränslen

Till stråbränslen räknas halm, energispannmål och olika energigräs. Vid skörd av stråbränslen utnyttjas huvudsakligen teknik och maskinell

utrustning för traditionellt jordbruk med spannmåls- och vallodling.

Halm är en biprodukt från spannmålsodling och kan därför tas fram till lägre kostnader än övriga bränslen från jordbruksmark. Halm finns

tillgänglig i betydande mängder endast mycket begränsad del

men en

utnyttjas i dag för energiändamål. Halmen bärgas efter tröskning och några

dagars torkning på fältet. Den bärgas lämpligast i balar, rundbalar eller

högdensitetsbalar. Rundbalspressar är vanligt förekommande inom

lantbruket och förhållandevis billiga. Högdensitetspressar tillverkar balar

med avsevärt täthet vilket medför att kostnaderna för transport och

högre

är Pressarna är dock mycket dyra i inköp. Täta balar ställer

lagring lägre.

också krav på det pressade materialets torrhalt för att det skall kunna stora Tekniken för tillvaratagande halm är väl känd

lagras utan skadeangrepp. av

i alla led. har med halm när det gäller tekniken för

Energigräs mycket gemensamt

bärgning, lagring och transporter.

tid har intresset och utvecklingsarbetet inom energigräsområdet

På senare rörflen. Rörflen är ett flerårigt gräs växer vilt i stora koncentrerats på som landet. Det har föreslagits ett alternativt åkerbränsle framför delar av som allt i de norra delarna av landet. för rörflen energi- och fiberråvara är relativt nytt varför Intresset som erfarenheterna från storskalig produktion är begränsade. Odling av rörflen bedrivs för närvarande på sammanlagt ca 4 500 ha. Den bedöms mest intressant för rörflen

produktionsmetod som som

vallar till 10 år och Vårskörd grödan efter

baseras på långliggande upp av

fältet. Vårskörd innebär att bladen blir kvar på fältet vilket

övervintring på

viss recirkulering kväve. Fukthalten i vårskördad gröda är ger en av dessutom lägre än i gröda skördats på sommaren. En utvärdering av som vårskördemetoden för närvarande. Efter skörd, som sker med

genomförs

konventionella vallskördemaskiner, komprimeras grödan till balar av typ används för halm. samma som

Växtförädlingsarbete pågår för att få fram rörflen med god avkastnings-

förmåga och härdighet samt goda bränsle- och fiberegenskaper. Arbetet

dels insamlat vilt rörflensmaterial, dels importerade kanadensisbaseras på finansieras från bl.a. LRF, SJFR, NUTEK

ka sorter. Utvecklingsarbetet

och Vattenfall. spannmål energigröda har diskuterats utifrån två tänkta

Odling av som

användningsområden. Det största intresset har visats för användning av

spannmål råvara för produktion av etanol. Det primära användnings-

som området för etanol är drivmedel. Användning etanol för el- eller som av

värmeproduktion är däremot mindre intressant och etanolproduktion från spannmål behandlas därför inte vidare i denna genomgång. Hela strået, halm och kärna, kan också användas ett fastbränsle. som Högavkastande spannmålssorter kan avkastning i nivå med vad ge en som kan erhållas med energiskog till avsevärt högre kostnader. Spannmålsmen kärnan kan också användas separat bränsle. Fördelen är god som en hanterbarhet och relativt hög energitäthet. Nackdelen är, även här, de

höga

kostnaderna.

Energiskog

Energiskog är snabbväxande lövträd skördas med ett intervall som om 3-6 år. I Sverige är det i första hand olika salixarter, dvs. vide- och

pilsorter, som används för energiskogsodling.

För närvarande bedrivs storskalig försöksodling energiskog av på

omkring 6 200 ha. Det beräknas att ytterligare 4 000 ha kan komma ca att

planteras med energiskog år 1993.

Plantering av sticklingar sker på våren, vanligen med hjälp halvauto-

av matiska planteringsmaskiner. Under de följande åren växer sedan

plantan

mycket snabbt och skördas efter 3-6 år. Längden skotten är då

på

5-7 meter och grovleken i genomsnitt 3-5 i Efter skörd

cm brösthöjd.

växer nya skott ut från stubbarna och efter ytterligare 3-6 år kan en ny skörd tas. Detta kan under 20-30 år. upprepas Energiskog skördas företrädesvis under vintern. Två skördeprinciper kan särskiljas. Den ena baseras på att skotten kapas och läggs i vältor vid upp fältkant eller flisningsplats. Flisningen kan sedan ske vinter vilket samma ger en bränsleflis med 50 % fukthalt. Materialet kan också oflisat

ca lagras

över sommaren till nästa eldningssäsong då bränsle med endast ett 20-30 % fukthalt kan levereras. Enligt den andra skördeprincipen flisas energiskogen direkt i

anslutning

till skörden. Det ett bränsle med 50 % fukthalt.

ger ca Principen med

innebär bränslet produceras och levereras i takt med

direktflisning att

förbrukningen eftersom lagring fuktig flis under längre perioder är

av

grund tillväxt mikroorganismer och medföljande olämplig på av av

substansförluster. En med direktleverans är möjlig för energiskog

systemutformning

eftersom skördesäsongen sammanfaller med eldningssäsongen. Produktion

baserad direktflisning kompletteras lämpligen med ett

av energiskogsflis på

mindre bestående skogsbränsle eller energiskogsbränsle som hålls

lager av

skott i välta eller torr flis. Därigenom kan leveranserna

lagrad som som

vid i efterfrågan eller driftstörningar i direktflisningsupprätthållas toppar

systemet.

Beroende hur energiskogsodlingen bedrivs kan både storskalig och på

teknik för skörd aktuell vid framtida omfattande

småskalig vara en

Småskalig teknik så långt möjligt utnyttjar befintlig

energiskogsodling. som

inom lantbruket kan ett alternativ för organisationer

utrustning vara

bestående ett antal lantbrukare gått samman för att producera av som

Storskaliga specialmaskiner är lämpliga i första hand

energiskogsbränsle.

för eftersom de kräver långa utnyttjningstider och

entreprenadverksamhet

flesta fall större arealunderlag för att acceptabel ekonomi. i de ge en till år 1991 har det inte funnits någon väl fungerande skördeteknik Fram

tillgå. En rad utvecklingsprojekt, finansierade av bl.a. LRFs forsknings-

att stiftelse och NUTEK, har dock resulterat i att sju olika skördekoncept har och utvärderats under första halvåret 1992. Preliminära resultat från testats indikerar kraftigt sänkta skördekostnader med vissa av de

utvärderingarna

testade maskinerna.

Förädlingsarbete pågår sedan flera år för att ökad avkastning och

ge

odlingssäkerhet. Det första förädlade odlingsmaterialet introduceras på

marknaden år 1993. Det beräknas kunna skördeökningar och ökad ge motståndskraft mot frost, insekter och rostsvampar.

Utveckling teknikerna för etablering, gödsling och ogräsbekämpning

av

kan ge ytterligare sänkningar av odlingskostnaden.

Lövskog på åkermark

Lövskog på åkermark har vissa likheter med energiskog. Fibrer, inte bränsle, kommer dock med största sannolikhet att bli huvudprodukten. En

bränslefraktion kan möjligen tas ut vid gallringar och vid slutavverkning.

Den genomsnittliga energiproduktionen blir därmed låg jämfört med andra

energigrödor. Uttaget av bränslesortimentet kan ske med traditionella

skogsbruksmetoder anpassade för skörd i eller möjligen

lövträdsplantager

med den skördeteknik utvecklas för energiskog.

som nu

Grödor för biogasproduktion

Vissa energigrödor, företrädesvis grödor med hög fukthalt, lämpar sig

bättre råvara för biogasproduktion än bränsle för direkt för-

som som

bränning. Exempel på lämpliga grödor är bl.a. lucern, gräs och foder-

sockerbeta.

Lucern har i flera studier visats den mest ekonomiska grödan för

vara produktion av biogas. Huvudorsaken är att den är kvävefixerande vilket

ger en minskad odlingskostnad eftersom ingen kvävegödsling krävs. Lucern är dessutom flerårig växt och kräver därför mindre produktionsinsatser än

en

ettåriga grödor.

Biogasprocessen är en våt process varför det inte ställs krav på att grödan är torr i samband med bärgningen. Grödorna tillvaratas därför

lämpligen som ensilage en eller två gånger per säsong.

Odlade grödor råvara för biogasproduktion kan kostnadsskäl

som av endast komma i fråga som ett komplement till andra råvaror med lågt

alternativvärde, t.ex. organiskt avfall.

8.1.3¶Torv

kommersiell torvutvinning används i dag två metoder, frästorvmetoden För

dominerar mängdmässigt. Båda

och stycketorvmetoden. Stycketorvmetoden

metoderna betecknas ytutvinningsmetoder eftersom torven skördas i som ett ytskikt över hela täkten. Produktion med traditionella metoder sker under sommarhalvåret av torv månader. Produktionssäsongens längd beror dels på den aktuella

2-5

dels det geografiska läget. Med traditionella torvutvinvädersituationen på låter lufttorka på fältet efter upptagningen. Det

ningsmetoder man torven

innebär att produktionen är mycket väderkänslig.

utvinningsmetoder och modifieringar av de traditio- Utveckling av nya

nella metoderna pågår med målet att minska väderkänsligheten och förlänga

brytningssäsongen.

F rästorvmetoden

Frästorvmetoden innebär torven, 10-20 tjockt, att ett tunt ytskikt av mm fräses med hjälp skruv-, pinn- eller knivfräs. Den uppfrästa upp av en får sedan torka på fältet till fukthalt på 45-55 %. Torkningen torven en två till dagar. För att få snabbare och jämnare torkning vänds tar tre en under torktiden. Den torkade frästorven samlas sedan

torven några gånger

in med hjälp eller mekanisk lastare. Frästorvmetoden ger av en sugvagn en normalt 10--15 skördar per år.

Stycketorvmetoden

innebär att torven vid varje skörd bryts i ett skikt på

Stycketorvmetoden

50-100 sker med vertikalgående skruv eller

cm. Upptagningen en

Torven bearbetas efter upptagningen i ältningsskruv och sågklinga. en

pressas ut genom ett eller flera munstycken till cylinderformade stycken.

Torvstyckena lämnas att torka på fältet under tre till veckor till sex en fukthalt på 30-45 %. Under torktiden vänds till

styckena en två gånger för

att torkningen skall bli jämn. Efter torkningen samlas stycketorven i

strängar och bärgas med bandlastare till en en transportvagn. Med stycketorvmetoden får man normalt mellan och tre skördar

en per säsong.

Forcerad produktion

Forcerad produktion torv är de traditionella