Sverige och Europa en samhällsekonomisk konsekvensanalys : betänkande

u

Till statsrådet och chefen för

Finansdepartementet

Den 28 januari 1993 bemyndigade regeringen chefen för Finansdepartementet, statsrådet Wibble, att tillkalla utredning med

en uppdrag belysa de samhällsekonomiska konsekvenserna för Sverige

att

olika former för deltagande i den västeuropeiska integrationen.

av

Med stöd bemyndigandet förordnade chefen för Finansdepar-

av tementet den 15 1993 landshövding Björn Molin ordföran-

mars som de. Som ledamöter förordnades professor Kerstin Fredga, dr Pehr G

Gyllenhammar, förbundssekreterare Claes Hellgren, professor

Yvonne Hirdman entledigad den 1 april 1993, chefekonom

o m Ulf Jakobsson, fil dr Eugenia Kazamaki Ottersten, f d landshövding

Britt Mogård, fil dr Ingrid Segerstedt Wiberg, direktör Michael Sohlman och sakkunniga departementsråden jan Palmstierna

som

och Gunnar Wetterberg.

Som huvudsekreterare förordnades dag redaktören

samma Pernilla Ström. Den 9 juni 1993 förordnades sekreterare

som fil Arvid Wallgren och doktorand Martina Wodtke.

mag

Utredningen har antagit EG-konsekvensutredningen Sam-

namnet hällsekonomi. Nio sammanträden har hållits.

Ett antal experter har fått i uppdrag att utreda vissa specialproblem, vilka redovisas i separata bilagor till betänkandet. Vissa

av dessa bilagor har direkt utnyttjats i utredningens arbete, medan andra främst bör komplettering till betänkandet. För slutsatser

ses som en och rekommendationer i bilagorna författarna själva.

svarar

Utredningens slutsatser och bedömningar redovisas i detta betänkande. Uppdraget är därmed slutfört. Stockholm i januari 1994

Björn Molin

Kerstin Fredga Pehr G Gyllenhammar

Claes Hellgren Jakobsson

Ulf

Eugenia Kazama/ei Ottersten Britt Mogård

Ingrid Segerstedt Wiberg Michael Sohlman

/ Pernilla Ström

Arvid Wallgren

Martina Wodtke

Innehåll

Innehåll

Sammanfattning 15

I

Del

Bakgrunder

1 Vårt uppdrag

1.1¶De stora utmaningarna 39

1.2¶EG-konsekvensutredningarna 41

1.3 De olika alternativen 43 1.4 En nordisk union 48 1.5 En samhällsekonomisk konsekvensanalys S1

1.6¶Vår disposition 56

2 Sverige i den internationella ekonomin

2.1¶Omvärldsutvecklingen 57

2.2 Tillväxt och handel i OECD-länderna 61 2.3 EG:s ekonomiska utveckling 67 2.4 Tillväxt och investeringar i Sverige 75 2.5 Sveriges utrikeshandel 80 2.6 De senaste årens svårigheter 82

3 EG:s väg mot en europeisk union 3.1 EG:s och upphov 87

ursprung 3.2 EG under 1960- och 1970-talen 88 3.3 EG under 1980-talet 92 3.4 EG/ EU under 1990-talet 94 3.5 EU 2000-talet 98 3.6 EG/ EU i årtal 100

Innehåll

EG och marknaden

Del Sverige,

4 Tillväxten och dess betydelse 4.1 Varför tillväxt 107 4.2 Olika tillväxtteorier 109

4.3¶Realkapital 110

4.4¶Humankapitalets roll 111

4.5 Del i övrigt 112

5 Den inre marknaden 5.1 Den inre marknadens drivkrafter 113 5.2 Vad innebär den inre marknaden 116 5.3 Sverige och den inre marknaden 120 5.4 Effekter nationella produktstandarder 123

av

5.5¶Betydelsen av importkonkurrens 125

5.6¶Konkurrenspolitiken 130

5.7¶Offentlig upphandling 132

5.8 Konsekvenser för fördelningen 134 5.9 Konsekvenser för Sverige den inre marknaden 135

av

6 Investeringar och kapitalbildning

6.1¶Inledning 137

6.2 Investeringarna i samhällsekonomin 143 6.3 Investeraren och investeringsbesluten 144

6.4¶EES, EU-medlemskapet och investeringarna 147

6.5¶De svenska storföretagens betydelse för svensk

ekonomi 152

6.6¶Direktinvesteringar: begrepp och definitioner 157

6.7¶Direktinvesteringarna förr och 161

nu 6.8 Direktinvesteringarna vid de olika EU-alter-

nativen 165 6.9 Konsekvenser för olika typer företag och

av

sektorer 170 6.10 Sammanfattning konsekvenserna för in-

av

vesteringar 173

6.11 Konsekvenser för tillväxten och samhälls-

ekononnn 175

Innehåll

7 Strukturomvandling och teknisk utveckling

7.1¶Strukturomvandling 181

7.2¶EG och strukturomvandlingen 186

7.3 Den inre marknadens betydelse för struktur-

omvandlingen 189

7.4 Regionalpolitik och strukturfonder 195

7.5¶Strukturomvandlingen vid olika typer

av

integration 197

7.6¶Sammanfattning 206

8 Arbetsmarknaden

8.1¶Inledning 207

8.2 Svensk och europeisk arbetsmarknad 211 8.3 EG:s regelverk 214

8.4¶Arbetsmarknadspolitiken 219

8.5¶Integrationens effekter migrationen 224

8.6¶Integrationens effekter lönebildningen 231

8.7 Sammanfattning: Konsekvenser för svensk

arbetsmarknad 237

Del III EU

Sverige, och politiken

9 Integration och inflytande

9.1 Det formella inflytandet förenat med

ett

medlemskap 241

9.2 Det informella inflytandet 249 9.3 Konsekvenser svenskt medlemskap 251

av ett 9.4 Inflytande inom för EES-avtalet 252

ramen 9.5 Inflytande i situation utanför den inre

en

marknaden 256

10 Handelspolitiken

10.1¶Inledning 257

10.2 Handelsteori 258

10.3¶EG:s handelspolitik 260

10.4¶Sveriges handelspolitik 267

10.5 Konsekvenser EES-avtalet 268

av 10.6 Konsekvenser EU-medlemskap 273

av ett 10.7 Konsekvenser stå utanför den inre

av att

marknaden 285

Innehåll

10.8 Effekter övriga Eftaländers agerande 287

av

10.9¶Sammanfattning de handelsmässiga

av

konsekvenserna 288

11 Jordbruket och livsmedelsindustrin

11.1¶Inledning 293

11.2¶Sveriges jordbrukspolitik 295

11.3 Den gemensamma jordbrukspolitiken, CAP 301 11.4 Konsekvenser för Sverige anslutning

av en

till CAP 313 1 1.5 Livsmedelsindustrin 320 11.6 Samhällsekonomiska konsekvenser 326

12 Regionalpolitiken

12.1¶Regionalpolitiken i EU 331

12.2¶Regionalpolitiken i Sverige 335

12.3 Vad bestämmer regional utveckling 341

12.4¶Regionala effekter ett deltagande i

av

den inre marknaden 345

12.5¶Regionala effekter medlemskap i EU 348

av

13 Statskassan och budgeten 13.1 EGzs budget 351 13.2 Det svenska bidraget 358 13.3 Skattekonsekvenser EES-avtalet och

av

ett medlemskap 364

13.4 Effekter för den skattefinansierade sektorn 377

13.5¶Sammanfattning 380

14 Stabiliseringspolitiken

14.1¶Stabiliseringspolitikens förutsättningar 385

14.2 Växelkursen och den ekonomiska politiken 391 14.3 EU-länderna och den ekonomiska politiken 394 14.4 Konsekvenser för svensk ekonomisk politik 399 14.5 Slutsatser 401

15 Valutaunionen 15.1 En valuta 403

gemensam

15.2¶Konvergenskraven 413

15.3 Maastricht och den ekonomiska politiken 417 15.4 Sverige och ekonomiska chocker 420 15.5 Konsekvenser för Sverige Valutaunionen 423

av

Innehåll

IV

Slutsatser

Separata bilagor:

Bilaga 1 En anpassning till EG:s tekopolitik Camilla Bengtsson, Micael Kallin; september 1993

Bilaga 2 Makroekonomiska chocker och ekonomisk struktur

En jämförelse mellan Sverige och EG-länderna

-

Bengt Assarsson, Clas Olsson; oktober 1993

Bilaga 3 Konsekvenser EG-medlemskapet för jordbruket

av och livsmedelssektorn

Ewa Rabinowicz; november 1993

Bilaga 4 Mikroekonomiska aspekter monetär union

en

Clas Wihlborg; november 1993 Bilaga 5 Om Sveriges inflytande i den europeiska unionen

Carl Einar Stålvant; december 1993

Bilaga 6 Sveriges offentliga sektor i europeisk konkurrens

konsekvenser EES-avtalet och medlemskap i EG/ EU

- av

Stefan Fölster, Eva Lindström; november 1993

Bilaga 7 Sveriges val, EG och direktinvesteringar

Thomas Andersson, Torbjörn Fredriksson; november 1993 Bilaga 8 Arbete och löner i Europa svensk arbetsmarknad

i EES och EU

Clas-Erik Odbner; december 1993

Bilaga 9 Välfärd och levnadsvillkor i Västeuropa

Mats Hallvarsson; januari 1994

Sammanfattning

Sammanfattning

I

Bakgrunder

1 Kapitel

Vårt

uppdrag

Den 1991 ansökte medlemskap i EG. Förhand-

1 juli Sverige om

inleddes den 1 februari 1993. Utredningen har haft till

lingarna

uppgift analysera de samhällsekonomiska konsekvenserna för

att

Sverige olika former deltagande i den västeuropeiska in-

av av

tegrationen. Effekterna har i huvudsak belysts i ett medelfristigt

perspektiv, dvs vad sker 5-10 års sikt. Tre alternativ studeras:

som

Sverige med EES-avtal

Detta är utredningens referensalternativ. Genom EES-avtalet omfattas

sedan den 1 januari 1994 de fyra rörligheterna och den

Sverige av

inre marknaden. Vissa begränsningar i marknadstillträdet finns

alltjämt för livsmedel och jordbrukssektorn. Sverige ingår inte

tullunionen. Gränskontrollerna finns kvar liksom kraven på

ursprungsmärkning.

EES-avtalet kan sägas med års varsel från båda parter. För

upp ett

direktiv ska införlivas i EES-avtalet måste tilläggsförhandatt nya lingar äga där EES-kommittén enhälligt måste besluta

rum, om nya direktiv.

16 Sammanfattning

Sverige EU-medlem

som

Vid ett EU-medlemskap deltar Sverige helt och fullt i den inre

marknadens arbete. Handelspolitiken tredje land blir

gentemot

Alla interna gränskontroller kan därmed slopas. Kravet gemensam.

ursprungsrnärkning försvinner. Medlemskapet skiljer sig i två viktiga avseenden från EES-avtalet:

EU-medlemskapet stabilitet i de villkor gäller för den

ger som

inre marknaden. Och EU-medlemskapet inflytande. Sverige ska

ger

som medlem bidra till finansieringen gemenskapens budget.

av

Sverige kan i gengäld tillgodoräkna sig visst återflöde. Om EU-

ett länderna bestämmer sig förverkliga sina planer valutaunion,

att en kan Sverige också under vissa villkor delta.

Sverige utanför den inre marknaden

Sverige kan hamna i situation utanför den inre marknaden

en genom att EES-avtalet sägs eller det gradvis urholkas och

upp genom att

förlorar i betydelse.

Det innebär inte nödvändigtvis Sverige står utanför andra

att

europeiska eller internationella handelssanxmanslutningar. En

situation utanför den inre marknaden kommer dock betyda

inte att

återgång till de förhållanden gällde innan EES-avtalet en som ratificerades. Vi har dock antagit grunden iså fall skulle utgöras

att

det gamla frihandelsavtalet från 1973.

av

Den svenska ekonomin är starkt internationaliserad. I många fall kommer valet anslutningsform till den inre marknaden bara på

av marginalen att påverka de utmaningar svensk ekonomi står

som inför. Krav anpassning och förändring kommer att finnas oberoende hur Sverige ställer sig till EU.

av

2 Kapitel

Sverige i den internationella ekonomin

Svensk ekonomi är i hög grad beroende utvecklingen i den

av internationella ekonomin. Utrikeshandeln uppgår till nästan 30 procent BNP. Ca 75 procent den svenska handeln sker med

av av Efta- och EU-länderna.

Sammanfattning 17

Kapitalflödena mellan OECD-länderna har ökat snabbt. Ca 90 flödena beräknas i dag har rent finansiella motiv. Det är procent av konkurrensen varumarknaden har spritt sig till

ett exempel att produktionsfaktorerna. Arbetskraftens rörlighet är dock fortfarande

relativt låg. Internationaliseringen har till del märkts i tillväxten stor av utlandsinvesteringar. Syftet har ofta varit att komma in nya marknader. Följaktligen är det mindre fråga om ny produktionskapa-

citet än ågarbyte redan existerande kapacitet. Ett undantag

om av

utgör de japanska utländska investeringarna.

EU-länderna för den internationella handeln. svarar 40 procent av för dem har i avseenden varit sämre än för flera

Utvecklingen många

andra utvecklade industriländer. Under andra hälften 1980-talet av översteg EG:s emellertid den amerikanska. Investeringarna

tillväxt

ökade kraftigt. Aven Sverige bidrog med stora belopp.

har under kännetecknats låg arbets-

Sverige efterkrigstiden av

löshet, relativt höga och jämnt fördelade inkomster och ett rikt utbud tjänster. Problemen har varit tillväxt,

av offentliga svag

inflation och återkommande kostnadskriser. Sveriges tillväxt har de 25 åren legat drygt procentenhet under OECD-snittet. senaste en följde 1980-talets överhettning har varit

Lågkonjunkturen som

den djupaste sedan 1930-talet. Inflationen föll från 8 till 2 procent inom loppet några månader. Tillsammans med höga räntor av resulterade allvarlig finans- och fastighetskris. Kronan har det i en fallit med 20 Arbetslösheten har stigit drygt procent gentemot ecun.

kraftigt.

3¶Kapitel EG:s mot en europeisk union

väg

EG vilar Romfördraget från 1958. Fred, stabilitet och ökande

levnadsstandard ska fördjupning det ekonomiska,

uppnås genom av handelsmässiga också politiska samarbetet. men

EG bestod ursprungligen medlemmar: Förbundsrepubliken

av sex

Frankrike, Nederländerna, Luxemburg och

Tyskland, Belgien,

Italien. 1960 bildades, delvis reaktion EG, frihandelsorgasom en nisationen Efta. Samarbetet inom EG har genomgått olika faser.

Under 1960-talet fördjupades och konsoliderades det ekonomiska

samarbetet. 1964 infördes den gemensamma jordbrukspolitiken,

18 Sammanfattning

CAP. Redan tidigt kom finansieringen bli föremål för

att tvistig-

heter.

Under 1970-talet ökade gemenskapens politiska ambitioner.

Samarbetet kom att präglas de ekonomiska problem följde

nu av som

oljekriserna och Bretton Woods-systemets sammanbrott.

1973 blev De Sex De Nio sedan Storbritannien, Danmark och Irland

anslutit sig till Gemenskapen.

Samma år trädde ett frihandelsavtal för industrivaror i kraft mellan Eftaländerna och EG. Fram till dess EES-avtalet började

att

gälla den 1 januari 1994 grundade sig bl Sveriges handelsrelationer

a till EG denna överenskommelse.

1971 föreslog Wernerplanen EG-länderna skulle bilda

att en ekonomisk och monetär union, med valuta och med

gemensam -

tiden ekonomisk politik. Planen genomfördes aldrig.

- gemensam

I januari 1979 inleddes det ekonomiska monetära samarbetet, EMS.

Beslut den räkneenheten bygger

om ecun, gemensamma som medlemmarnas valutor, fattades. Samma valdes ledamöterna till

Europaparlamentet för första gången i direkta val.

Eurosclerosis präglade EG under 1980-talets början. Euroforf

termen för årtiondets avslutning. Med Grekland, och därefter var Spanien och Portugal, blev De Nio De Tolv. Liksom vid tidigare utvidgningar diskuterade även beslutsformer och möjligheter

man nu att styra EG. Resultatet blev Enhetsakten trädde i kraft 1987.

som

Genom den majoritetsbeslut i vissa frågor. Med En-

accepteras hetsakten bestämde sig FIG-länderna dessutom för principen

om

ömsesidigt godkännande: vad har godkänts i land, ska

som ett anses godkänt även i de andra medlemsländerna. I Vitboken från 1985 beskrevs 282 åtgärder måste vidtas fram till år 1992 för den

som att inre marknaden skulle kunna förverkligas.

I slutet 1980-talet återuppväcktes det tidiga 1970-talets planer

av

ekonomisk och monetär union med centralbank och om gemensam

valuta. Beslut i Maastricht 1991. Då bestämde sig gemensam togs länderna också för att bilda europeisk union med utökat

en samarbete. Utöver EG tillkom därmed två mellanstatliga

nya

Samarbetsområden: säkerhetspolitik och inrikespolitik. Maastricht-

fördraget ratificerades i oktober 1993.

Framtiden för den europeiska unionen ska diskuteras vid

en stor regeringskonferens 1996. Vid detta möte kan De Tolv också ha utvidgats till De Sexton. Det gäller de fyra kandidatländerna från

om Efta har blivit medlemmar i EU. Sverige dem.

är ett av

Sammanfattning 19

EG och marknaden

Sverige,

Kapitel

Tillväxten och dess

betydelse

Den inre marknaden syftar till öka tillväxten både skärpt att genom konkurrens och stordriftsfördelar. Ekonomisk tillväxt innebär det att reala värdet tillgängliga och tjänster ökar. Tillväxt ökar av varor och valmöjligheterna i ekonomi. Den behöver

handlingsutrymmet en

inte i privat konsumtion, kan även användas för att nå tas ut utan mål förbättrad offentlig service. som t ex Med tillväxt minskar risken för fördelningspolitiska motsätt- Det blir också lättare klara sysselsättningen och undvika

ningar. att långtidsarbetslöshet ekonomi med hög tillväxt.

i en Tillväxt beror rad olika faktorer. en de frågor utredningen har försökt besvara i denna studie En av är just hur den svenska tillväxten påverkas EES-avtalet, ett EUav av medlemskap eller situation där Sverige står utanför den inre av en marknaden.

Kapitel

Den inre marknaden

Den inre marknaden beskrivs redan i Romfördraget. Trots tullar att och tariffer slopades redan i slutet 1960-talet, har det fria av varu-

och tjänsteflödet hämmats fysiska, tekniska och skattemässiga

av handelshinder. Den inre marknaden skapas fri rörlighet för genom varor, och arbete. I den k Cecchini-rapporten försökte

tjänster, kapital s

EEG-kommissionen beräkna vilka vinster stod göra med som att en marknad liksom vilka förluster beslut att avstå gemensam som ett från den innebar. Vinsterna är, enligt två slag. Dels direkta vinster av rapporten, av handelsbarriärer försvinner och produktionskostnader sjunker. att Dels indirekta vinster större marknader möjlighet till av att ger stordriftsfördelar och skärpt konkurrens.

20 Sammanfattning

För konsumenterna innebär den inre marknaden företagen att inte längre kan dela marknader och differentiera priser. Föreupp tagen utsätts för hårdare konkurrens utländska rnedtävlare, av men vinner i gengäld ökat tillträde till utländska exportmarknader.

Sverige skulle medlem i EU fullt tillträde till den inre som marknaden. EES-avtalet innebär vissa undantag: handel med

jord-

bruksvaror och livsmedel omfattas generellt inte.

t ex sett Också länder står utanför den inre marknaden kan som gynnas den kommer till stånd. Även för dem blir det lättare arbeta av att att en stor gemensam marknad stället för tolv splittrade nationella marknader.

Den inre marknaden ökar konkurrensen i Sverige. Den skyddade

sektorn omfattar såväl offentliga privata verksamheter

- som som utgör nästan hälften BNP. Konkurrensen kan öka dels av genom att utländska företag direkt etablerar i dels

sig Sverige, genom att

importen ökar. För litet land Sverige med förhållandevis ett som en liten hemmamarknad kan vinsterna bli konkur-

stora samtidigt som

hårdnar. rensen Med skapandet den inre marknaden följer även

av strängare

konkurrensregler. De begränsar i viss utsträckning vilka stöd och näringspolitiska åtgärder som medlemsstaternas regeringar kan

använda sig Även företag har sin hemvist utanför EU kan av. som granskas av Kommissionen och dömas till böter. Sveriges konkur

renslagstiftning uppfyller de regler gäller i EG.

som En viktig del den inre marknaden den

av utgörs av upphandling

som stater, kommuner och offentliga institutioner för. svarar

Sammanlagt uppgår den till 15 BNP. Den procent av offentliga

upphandlingen i de flesta EU-länder har hittills varit strikt nationell.

Genom den inre marknaden öppnas den offentliga

upphandlingen

även för andra länders anbudsgivare. Sverige har andel företag en stor

vars försäljning beror offentlig upphandling. Sverige kan därför

av

sägas ha särskilt goda förutsättningar dra den inre

att nytta av att

marknaden öppnar den offentliga upphandlingen även för utländska företag.

Sammanfattning 21

Kapitel Investeringar och kapitalbildning

central roll i ekonomin kort sikt

Investeringar spelar en - genom

den de bidrar till, lite längre sikt den

efterfrågan som genom ökade och tillväxtförmåga de skapar. produktionskapacitet som

dvs investeringarnas andel BNP är i

Investeringskvoten av -

den år. Ett beslut svenskt EU-meddag lägsta över 40 om ett

kan effekter för investeringsvolymen både lemskap betydande

kort och lång sikt.

överväganden, både hos den Investeringsbeslut styrs av många

lokale tillverkaren och hos det multinationellt verksamma storföreta-

i högre grad än något land beroende sina get. Sverige är annat av För dem kan alternativet öka produktionen i Sverige

storföretag. att

växa utomlands. vara att EES-avtalet företagen tillträde till svenskt näringslivs ger

EU-medlemskapet detta viktigaste exportmarknad. garanterar att

tillträde blir bestående. Stabiliteten central faktor. är en

EES-avtalet har i detta avseende tydliga begränsningar:

det kan sägas med ett års varsel, I upp det kan komma urholkas erodera inte Efta- I att - - om länderna kommer regler ska införas, överens om att nya intresset för EES kan falna EUzs medlemskrets vidgas. I om

För företagen med verksamhet i EU-området finns ytterligare en

faktor skiljer EES-avtalet från EU-medlemskapet:

som

I EU-medlemskapet inflytande över produktstandarder,

ger och påverkar företagens villkor.

normer regelverk som

i grad förväntningar fram-

Investeringsbeslut styrs hög av om

Flera studier investerarna och framför allt de tiden. tyder att företagen gör skillnad mellan Sverige som EU-

utomeuropeiska

medlem och Sverige EES-land. som

En central del investeringarna består direktinvesteringar,

av av dvs eller görs utländska företag

nysatsningar företagsförvärv som av

eller svenska företag i utlandet. Ingående direktin-

i Sverige av

till teknologiöverföring. Utgående direktin-

vesteringar ger upphov

har svensk tillverkning och givit upphov till vesteringar kompletterat

marknadsandelar och total produktionsvolym. Under 1980större

22 Sammanfattning

talet uppstod kraftiga obalanser. Utflödet var betydligt större än inflödet. En del förklaras osäkerhet förhållande

av om Sveriges till

EG och den inre marknaden.

I expertrapport till 7

en utredningen bilaga Sveriges Val, EG

och direktinvesteringar görs

bedömningen att ett EU-rnedlemskap

höjer den totala investeringskvoten som en följd av direktinvestering-

ökar med 1 procentenhet BNP.

arna uppemot av Investeringarna blir dessutom specialiserade De mer vertikalt integrerade. skiljer sig

från de rnarknadsstyrda

horisontella investeringarna eftersom de

förutsätter handel, medan de i viss mån kan handel. senare ersätta

Specialiserade investeringar väntas ge upphov till högre förädlingsvär-

de och ha effekter tillväxten. gynnsammare Direktinvesteringama utgör bara del fastän viktig sådan en - en de totala bestämmer

- av investeringar som investeringsvolymen och

därmed aktivitetsnivån i ekonomin. Vår

bedömning är att även

övriga investeringar i Sverige kommer påverkas. Det direkt att gäller

i industri- och tjänstesektorer är beroende de

som av att fyra rörlig-

heterna förverkligas och består. Det indirekt de

gäller genom spridningseffekter i ekonomin när det - t ex gäller uppdragstagare,

konsulter, finansiella sektorer och byggandet i

- som ett uppsving

investeringarna i den konkurrensutsatta sektorn kan leda till. På kort sikt kan beslut svenskt

ett om ett EU-medlemskap snabbt genomslag i en högre investeringsvolyrn. Efterfrågeeffekterna på

produktionen och syselsättningen kan därmed bli starka. Ett till

nej

ett svenskt medlemskap kan motsvarande

negativa kortsiktiga

effekter aktivitetsnivån. På lite ,

längre sikt påverkar olika investeringsutfall tillväxttakten

i svensk ekonomi. Den inre marknaden i vilken deltar

- Sverige

EES-medlem innebär kan

som - att avkastningen höjas genom att

effektiviteten ökar. Allt lika kan det till

annat ge upphov långsiktigt högre investeringskvot.

Beslutet

om ett EU-medlemskap påverkar näringslivsstrukturen

genom att investeringarna får specialiserad Större

en mer inriktning. direktinvesteringsflöden och högre förädlingsgrad i kombination

ger med allmänt högre investeringkvot till snabbare

en upphov kapitalbildning, modernare produktionsstruktur och

gynnsammare

tillväxtförutsättningar.

Investeringsbeslut är dock sammansatta. Nackdelar på område ett motverkas fördelar Sämre stabilitet och av ett annat. inflytande

skulle kunna kompenseras

av att investeringsklimatet i andra

av-

seenden förbättras,

t ex genom gynnsammare företagsbeskattning

Sammanfattning 23

eller högre vinstandel. Vår bedömning är dock att investerings-

då skulle hållas till priset lägre reallöner. volymen ytterst uppe av

Kapitel Strukturomvandling och teknisk utveckling

Strukturomvandling nödvändigt inslag i all ekonomisk ut-

är ett

Gammalt och produktionsmetoder slås ut.

veckling. kapital gamla

metoder och kommer till. Ju smidigare överför-

Nya nytt kapital

i form kapital- och arbetsmarknader

ingsmekanismerna av -

-

fungerar, desto lägre blir omställningskostnaderna.

konkurrensen och omvand-

Strukturomvandlingen påverkas av

i ekonomin. Drivkrafterna kan stärkas eller försvagas.

lingstrycket

ingår investeringar i såväl realkapital

I nybildningen av kapital humankapital. I utsträckning sker nybildning av kapital

som stor teknisk utveckling, forskning och framtagning av egna patent.

genom

imitera, utveckla produktionsmetoder och

Aven förmågan att

har Kunskap sprids ofta arbetsorganisation betydelse. genom företagsuppköp.

1980-talet skedde i svensk industri i hög

Under specialiseringen med förädlingsvärde sysselsatt. Som

utsträckning varor lågt per

andel BNP Sverige mycket forskning och utveckling.

av satsar Svenska har haft sin FoU koncentrerad i Sverige. Tio

företag

företag tillsammans för 90 procent det privata näringslivets svarar av är därmed mycket sårbart.

forskningsinvesteringar. Sverige

blir sannolikt särskilt genomgripande i

Strukturomvandlingen

hittills skyddade sektorer och branscher. Det gäller t ex tjänste-

dock inte bli alltför omfattande, branscher. Anpassningen väntas eftersom mycket del svensk handel präglas av utbyte av en stor av

Det innebär strukturomvandlingen sker

varor av samma typ. att och bransch än mellan olika branscher. inom en samma snarare i den inre marknaden skyndar strukturom-

Deltagandet

konkurrensen ökar trycket företag och slår

vandlingen genom att

verksamheter. Även

tidigare skyddade, icke konkurrenskraftiga

ut

Överföringen underlättas

kapitalbildningen påverkas. av resurser

de Investeringarna väntas öka. Kapital-

genom fyra rörligheterna.

stocken i snabbare takt. Teknikinnehållet ökar. Pro-

förnyas en

duktiviteten och därmed tillväxten väntas stiga. - -

Ett EU-medlemskap innebär att specialiseringen av produktionen

kan till klustereffekter dvs företag med väntas öka. Det ge upphov -

Sammanfattning

likartad produktion samlas i särskilda Ett

centra. medlemskap

påverkar även strukturomvandlingen inom jordbruket och livsmedelsindustrin. Står Sverige utanför den inre marknaden innebär det kort sikt att det omedelbara trycket nedläggning mindre konkurrensav kraftiga verksamheter minskar. Samtidigt försämras dock den relativa konkurrenssituationen för utanförstående svenska företag. På sikt kan beslut stå utanför ett att medföra ett större utslagningstryck för

den utlandskonkurrerande sektorn.

Överföringsmekanismernakan

därtill väntas fungera sämre eftersom inte får

Sverige längre tillgång till de fyra rörligheterna. Nybildningen av kapital går långsammare, eftersom såväl

direktinvesteringarna som de samlade inhemska investeringarna

sjunker.

En situation utanför den inre marknaden innebär med de

jämfört

andra alternativen i

att omvandlingstrycket ekonomin sjunker, strukturomvandlingen går långsammare, överföringsmekaxiismerna

fungerar trögare och att tillväxttakten i ekonomin blir

lägre.

8 Kapitel

Arbetsmarknaden

1993 låg den öppna svenska arbetslösheten i snitt 8 procent. Till det ska läggasmellan 5 och i

6 procent arbetsmarknadspolitiska

åtgärder. Sverige har därmed arbetslöshet ligger en som samma eller till och med över de nivåer i som gäller många EU-länder. Sverige har dock ännu inte drabbats lika

av hög långtidsarbets-

löshet och högre arbetslöshet flera länder den permanent som

europeiska kontintenten har erfarit. Ett de frågetecknen

av stora inför framtiden är hur mycket arbetslösheten faller

när konjunkturen

har vänt. Ytterst är det fråga hur svenska och arbets-

en om företag marknadsorganisationer klarar pris-, löne- och

kostnadsutvecklingen

i Sverige avgör i vad mån arbetslöshet och inflation ska kunna som

begränsas. Ett medlemskap kommer enligt vår bedömning att skapa

förutsättningar för tillväxt och underlättar

en reallöneutveckling som lönebildningsprocessen.

Sverige satsar i volym räknat inte än andra länder mer

arbetsmarknadspolitiken. Däremot har Sverige traditionellt lagt

mer

sysselsättningsskapande åtgärder.

Sammanfattning 25

Den fria rörligheten för arbetskraften innebär kan att en person vistas i land i månader under tiden han eller hon söker ett annat tre

jobb. Därefter måste kunna försörja sig själv. Rörligheten

ett man mellan EU-länderna har hittills varit låg. Bara 1,5 procent av befolkningen arbetar i ett annat land än det egna. Den inre marknadens effekter lönerna i Sverige kan analyseras

flera aspekter:

ur

I hur lönenivån totalt sett påverkas,

I hur lönespridningen påverkas.

Detta beror i hög grad hur rörlig arbetskraften blir. Olika har olika Även flyttström-

grupper flyttbenägenhet. om är begränsade, kan effekterna bli påtagliga nyckelgrupper

marna om försvinner eller tillkommer. - Det har funnits för brain-drain följd att en oro som en av Sverige deltar i den inre marknaden. Danska studier har dock visat majoritet dem flyttar återvänder inom fem år. att en av som

De kommer då fungera teknikimpoitörer, förädlar

att som som sina kunskaper och sin kompetens under några års utlandsvistelse. kvalificerad yrkespersonal ska kunna återvända, krävs det För att dock det finns kvalificerade arbeten och yrken återvända till. att att Ur detta perspektiv blir det också centralt företagens huvudvar

kontor och specialistfunktioner finns förlagda.

Skillnaden mellan EES-avtalet och ett EU-medlemskap ligger i

möjligheten att attrahera vertikala specialiserade investeringar.

- - De leder till kvalificerade jobb, högre produktivitetstillväxt mer en

och därmed sikt bättre lönebetalningsförmåga.

en

Rörligheten kan påverka lönebildningen genom att stora

förväntade skillnader i ekonomisk ersättning utgör flera en av drivkrafter till flyttning. Den k lönestruten kan därför vidgas s något. Det är redan är i gång, och beror att en process som som produktionen förändrats och krav ställs de anställdas att nya

kompetens. Ett EU-medlemskap innebär efterfrågan hög- och specialis-

att tutbildade kan väntas öka ett resultat att näringslivsstruktusom av

går i riktning högre specialisering och fler huvud-

ren mot av att kontor i Sverige. Allt lika innebär det större förstannar annat

ädlingsvärde och bättre lönebetalningsförmåga.

En situation utanför den inre marknaden innebär att arbetsmarknaden förblir nationell eller möjligen nordisk. Sverige har då

inte längre tillgång till de fyra rörligheten-ia över en stor gemensam

26 Sammanfattning

arbetsmarknad. Effekterna är förmodligen asymmetriska. För den

högutbildade arbetskraften finns det redan i dag delvis internatioen

nellt rörlig specialistmarknad.

Investeringarna kommer i detta alternativ utveckas att ogynn-

samt. Det innebär produktiviteten och lönebetalningsförmågan

att inte blir lika god.

III EU

Sverige, och politiken

9 Kapitel

Integration och inflytande

Genom EES-avtalet har ett antal institutioner skapats för samarbetet mellan EU och Eftaländerna. Besluten i såväl EES-rådet EESsom kommittén kräver enhällighet. I frågor rör EES-avtalet har Eftaländerna möjlighet som att påverka genom att experter får delta i beredningsprocessen samma sätt EU-ländernas Eftarepresentanter har även rätt som experter. att medverka ide kommittéer biträder Kommissionen. Eftaländerna som får dock inte delta vid EG:s beslutsfattande. I övriga frågor saknas formell grund för svensk påverkan EU. av Som medlem får Sverige fullt tillträde till EGzs alla institutioner villkor övriga medlemsländer. blir då samma som Sverige representerat

I europeiska rådet,

I ministerrådet 4-5 röster totalt 90, av ca

I Europaparlamentet 21-25 platser av omkring 600,

I kommissionen svensk kommissionär,

en

I EG-domstolen svensk domare,

en

I ekonomiska och sociala kommittén 11-12 platser och

I regionala kommittén 11-12 platser.

Sveriges möjligheter till inflytande beror reglerna för

a kvalificerad majoritet. Dessa regler ökar de små ländernas betydelse när tillräckliga majoriteter ska bildas eftersom små länder är över-

representerade i förhållande till sin befolkning.

Sammanfattning 27

I de fall de nordiska länderna intar position kan det

en gemensam nordiska blockets inflytande bli Danmark, Finland, Norge

stort. och Sverige kan 13-14 röster tillsammans, vilket innebär att de förfogar över 15 procent rösterna. Tillsammans med ytterligare ett

av större och ett mindre land uppnås då blockerande minoritet.

en

IEuropaparlamentet Sverige vid ett medlemskap

representeras av

både regerings- och oppositionspartier. Inflytandet över EU:s beslut

är emellertid i hög grad fråga deltagande och informell makt.

en om

Genom att med i ärendenas beredningsprocess kan Sverige

vara påverka i de stadier beslutsfattandet ofta de mest

av som anses vara kritiska, i tidigt skede i de tekniska kommittêerna.

t ex ett

Utanför den inre marknaden blir Sveriges möjligheter till

påverkan små. Det formella inflytandet begränsar sig till internatio-

nella fora såsom FN och den multilaterala handelsorganisationen WT O. Sverige kan i sådan situation möjligen påverka EU-

en länderna indirekt. Svensk lobbyverksamhet står emellertid i detta fall

betydligt grund än i situation med EES-avtal eller

en svagare en

Bil-medlemskap.

10¶Kapitel Handelspolitiken

Sverige är land med starka frihandelstraditioner. EES-avtalet utvidgar frihandeln mellan Eftaländerna och EG till omfatta alla och

att varor

tjänster. Undantag görs för jordbruksprodukter och vissa livsmedel.

I detta alternativ, liksom vid situation där Sverige står helt och

en hållet utanför den inre marknaden, råder formell självständighet för

Sverige utforma sina handelspolitik gentemot tredje land.

att

Genom EES-avtalet har gränskontrollerna förenklats, den

offentliga upphandlingen avreglerats och tekniska standarder

harmoniserats. Antidumpningsåtgärder mellan EES-länderna är förbjudna. Därigenom har konkurrensen ökat, de reala handelskostnaderna minskat och marknaden vidgats från omfatta Sverige och

att Efta till hela EES-området. Skärpt konkurrens, ökad handel och större effektivitet inverkar tillväxten.

gynnsamt

Ett EU-medlemskap innebär att Sverige ingår i tullunion och

en deltar i den handelspolitiken. I flera avseenden

gemensamma - a

i bruket olika importkvoter, förmånsbehandlingssystem samt i

av

tillämpningen begränsnings och antidumpningsåtgärder skiljer

av sig EG:s regelverk från det svenska.

28 Sammanfattning

Ett medlemskap medför betydande handelsmässiga fördelar.

Handeln med EU-länderna blir billigare att gränskontrollerna

genom

elimineras. Krav ursprungsmärkning slopas. Besparingen

upp-

skattas till mellan 4 och 7 miljarder. Samtliga och tjänster

varor dvs

även jordbruksprodukter befrias från tullpålagor och kvoteringar.

Ett EU-medlemskap innebär emellertid även vissa handelsmässiga nackdelar. Importen fördyras med 2-2,7 miljarder kronor eftersom

Sverige måste tillämpa handelspolitik gentemot tredje land

samma

EG. Bakom fördyringen ligger kvoter tekoimporten

som t ex samt något högre tullar. Restriktionerna för tekoimporten ska

a emellertid enligt Gatt-avtalet avvecklas tio års sikt. Kostnaden för dessa kvoter kan därför bli övergående.

Ytterligare viktig svårbedömd kostnad ligger i den

en - men ekonomiska ineffektivitet följer vid bruket antidumpnings-

som av åtgärder. Det beror att även indirekta kostnader, uppstår

som

att utländska konkurrenters prissättning påverkas, ska läggas genom

till de direkta prishöjningarna.

Skulle Sverige hamna utanför den inre marknaden regleras handelsrelationerna till början frihandelsavtalet för in-

en genom dustrivaror från den internationella handelsorga-

1973 samt genom nisationens WTO regler. är sannolikt sådan situation

Det att en kräver förhandlingar med EU-länderna. Handelskostnaderna

nya ökar icke-tariffära handelshinder införs. Svenska företag

genom att löper risk att diskrimineras vid offentlig upphandling. Gränskontrollerna blir omständliga. Frihandeln begränsas. Konkurrensen

mer försvagas. Investeringar i Sverige blir relativt mindre attraktiva.

Genom ensidiga handels- och skattepolitiska åtgärder kan de

uteblivna effekterna i viss mån kompenseras. Tillträdet till den inre marknaden blir dock oundvikligen sämre.

Kapitel

Jordbruket och livsmedelsindustrin

Jordbrukssektorn berörs bara i begränsad utsträckning EES-

av avtalet. Den stora skillnaden för Sverige uppstår vid ett EU-med-

lemskap.

En svårighet i analysen beror att Sverige hand har

egen

inlett anpassning svensk jordbrukspolitik till de regler

en av som

tillämpas i CAP, den jordbrukspolitiken inom EU.

gemensamma Som referensalternativ i jämförelsen används situation där 1990

en

Sammanfattning 29

års livsmedelspolitiska reform fullföljs några års fördröjning.

med

Den svenska reformen syftade till att slopa alla interna regleringar,

behålla gränskontrollerna utåt. CAP använder sig både yttre men av

och inre regleringar. Deprecieringen den svenska kronan har minskat prisskillnaden

av

livsmedel mellan Sverige och PSU-länderna. Ett medlemskap i EU innebär likafullt priset jordbruksvaror faller med drygt 6

att procent jämfört med vad skulle ske vid intern svensk

som en

avreglering.

Det bör därför finnas för prissänkningar även i konsu-

utrymme mentledet. För detta talar det faktum hela livsmedelsindustrin

att utsätts för den konkurrens råder FIG-marknaden, vilket bör

som bana för i butikerna. Å andra sidan

väg prissänkningar även är

strukturen i både grossist- och detaljistled mycket koncentrerad i Sverige. Det talar för den prispressande effekten kan komma att

att

dröja. Förutsättningarna för att priserna ska sänkas är sannolikt bäst

i södra Sverige och i storstadsområdena, där utländsk etablering

ter sig attraktiv.

mest

Samtliga livsmedel får vid ett svenskt Fil-medlemskap den frihandelsstatus vid EES-avtalet bara varit ett fåtal förunnat.

som Troligen ökar därmed utbudet, vilket konsumenterna.

gynnar

För jordbruksproducenterna innebär ett medlemskap att de ekonomiska förutsättningarna för växtodling starkt förbättras, enligt beräkningar i bilaga 3 EG-medlemskapet för

Konsekvenser av

jordbruket och livsmedelssektorn. Fläskproduktionen kommer

emellertid minska. Även nötkött

att produktionen av sjunker något. Mjölkproduktionen skyddas EGzs kvotsystem, varför volym-

av

minskningen högre svenska förädlingskostnader till trots blir

- -

mycket begränsad. Den sammanlagda produktionen blir förhållandevis opåverkad i

de olika alternativen. Farhågorna omfattande nedläggning

om en av jordbruksmark torde således överdrivna. Däremot innebär ett

vara

svenskt deltagande i CAP att slättbygderna jämfört med

gynnas

jordbruksproduktionen i skogs- och mellanbygderna. Ersättningen till producenterna blir betydligt högre vid ett

medlemskap. Skillnaden uppgår till 6 miljarder kronor, beroende

ca

hur de svenska förhandlingarna utfaller. Orsaken är främst direktstödet till jordbrukare. Direktstöden höjer lönsamheten i

växtodlingen. Den årliga avkastningen marken, den k jord-

s räntan, stiger. Det leder i sin tur till kraftigt ökade markvärden

jämfört svensk avreglering skulle genomföras.

med om en

30 Sammanfattning

För livsmedelsindustrin innebär medlemskapet dels att den får tillgång till insatsvaror europeiska konkurrenter till

samma som och

priser, dels den får tillträde till försäljning över hela samma att att den inre marknaden.

Stora delar den svenska livsmedelsindustrin kan betecknas

av som

konkurrenskraftig. Den bör därför ha goda möjligheter hävda sig

att i den inre marknaden. Även de branscher saknar erfarenhet

som av

internationell konkurrens, mejeri-, slakteri- och charkuteriindu-

t ex strierna, bör kunna kostnadsanpassa sina verksamheter att de klarar konkurrensen från EG. Deprecieringen har härvidlag ändrat

förutsättningarna till det bättre.

12¶Kapitel Regionalpolitiken

De direkta svenska regionalpolitiska anslagen uppgår till 2,5

ca miljarder kronor. 40 procent beloppet går till regionala utveck-

av

lingsinsatser i form stöd och bidrag till företag i glesbygd.

av

Stöden är knutna till k stödområden. De utgör 60 procent

s av

Sveriges yta omfattar endast 8 befolkningen.

men procent av

EES-avtalet innebär att konkurrensfrågor hanteras Eftas

av

övervakningsmyndighet. Avtalet kan komma påverka utform-

att

ningen svensk regionalpolitik. Stöd företagsspeciñk

av av mer karaktär driftsstöd godkänns i inte. Även nedsätt-

t ex princip

- ningen sociala avgifter kan komma att beröras. Mycket tyder

av emellertid att dessa stöd kommer att accepteras så länge de inte snedvrider konkurrensen. På grund EES-avtalet måste dock

av

förmodligen den maximala nivån vad gäller lokaliseringsbidraget

minskas till de nivåer gäller i rikare medlemsländer. Det innebär

som att det nuvarande taket 35 procent sänks till 20-30 procent.

Regionalpolitiken inom EU har flera olika mål:

I främja utvecklingen i svagt utvecklade regioner,

I omstrukturera regioner med industriell tillbakagång,

I bekämpa långtidsarbetslöshet,

I underlätta ungdomars inträde arbetsmarknaden, I omstrukturera jord- och skogsbygd,

I underlätta utvecklingen i jordbruksbygder.

Sammanfattning 31

Målet att främja utvecklade regioner dominerar. Finansie-

svagt ringen sker de k strukturfonderna. Deras totala anslag

genom s uppgår till 20 miljarder år. Fram till 1999 ska strukturfon-

ca ecu per dernas ökas till 30 miljarder.

resurser ca

Vid EU-medlemskap kommer konkurrensregler

ett samma att gälla vid EES-avtalet. Skillnaden Kommissionens konkur-

som är att rensdirektorat tar över rollen godkännare och övervakare

som av

olika stödformer. Sverige kan i princip föra regionalpolitik

samma både i EES-avtalet och vid EU-medlemskap.

ett

Den skillnaden är Sverige vid medlemskap får del

stora att ett av de k strukturfonderna. Bidragen från dem ska underlätta finans-

s

iering ytterligare regionalpolitiska insatser. Additionalitetsprin-

av

cipen ställer krav medfinansiering. Regioner i dag får stöd

som över regionalpolitiken kan därmed ökade till sitt för-

resurser

fogande.

situation utanför den inre marknaden finns inget regelverk

I en

begränsar regionalpolitikens utformning och omfattning. Den

som nuvarande svenska politiken kan behållas.

Hur ett medlemskap eller situation utanför den inre markna-

en

den påverkar olika regioner längre sikt är mycket svårt

att bedöma. De regionalpolitiska insaterna kommer endast i begränsad

utsträckning att kunna påverka de allmänna förutsättningarna för regional utveckling.

13 Kapitel

Statskassan och budgeten

Deltagandet i den inre marknaden antingen via EES-avtalet eller

-

ett EU-medlemskap innebär betydande samhällsekonomisgenom ka fördelar, också statsfinansiella kostnader.

men

EES-avtalet innebär att Sverige betalar årligt bidrag fem

ett under

år totalt 800 miljoner kronor. Bidraget belastar budgeten och

om den svenska Statskassan.

Ett EU-medlemskap innebär Sverige bidrar till finansieringen

att

den budgeten och olika finansiella institutioner. av a gemensamma

I förhandlingarna har Sverige begärt infasningsperiod. Budget-

en bidraget beräknas öka från 20 till 25 miljarder kronor år 1999.

ca

Återñödet till Sverige kommer till största delen till

att jord-

bruket och regionala ändamål. För statsbudgeten får återflödet begränsad betydelse. I huvudsak handlar det bidrag direkt till

om

32 Sammanfattning

och/eller organisationer. Nettokostnaden för statskassan personer kan beräknas till ungefär 19 miljarder kronor år 1995.

EES-avtalet innebär inga formella anpassningskrav den svenska

beskattningen. Vid ett EU-medlemskap kommer det däremot

att finnas både formella och ekonomiska anpassningskrav.

På skatteområdet har EU-länderna hittills valt att använda sig

av miniminivåer. Bara i undantagsfall ställs direkta krav Sverige att

skattesystemet. Den ökade konkurrensen och slopande:

anpassa av gränskontrollerna kan däremot leda till att vissa skattesatser måste

Vilka dessa skatter blir, beror i hög grad skattebaserna: anpassas.

rörlighet.

Sverige behöver sannolikt sänka skatterna på tobak och alkohol

till följd ökad gränshandel. För övriga är risken för läckage

av varor

gränshandel mindre. På sikt kan Sverige behöva genom anpassa mervärdesskatten. Detta är dock ingalunda självklart.

Summan de långsiktiga formella och ekonomiska anpassnings

av kraven kan skattesänkningar mellan 4 och 21 mil-

motsvaras av om jarder kronor.

Skillnaden mellan EES och EU-medlemskapet för statskassan ligger inte bara i storleken de bidrag till EES respektive EUbudgeten de upphov till. Den ligger också i skillnader i den

som ger tillväxttakt, förändrad investeringsvolym väntas föra med sig.

som en Högre tillväxt ökar skatteintäkterna. Vår bedömning är de

att långsiktiga vinsterna den ökade tillväxten efter några år kommer

av

att överstiga den kortsiktiga belastning budgetbidraget vid ett

som

BLI-medlemskap innebär.

Ett EU-medlemskap kan dämpande effekt den svenska

en

ränteutvecklingen. Den offentliga sektorns resurser påverkas då

att räntan spelar stor roll för statsskuldens finansiering. genom

Konsumtionen välfärdstjånster skiljer sig inte väsentligt mellan

av Sverige och EU-länderna. Skillnaden ligger i att Sverige i mycket högre utsträckning än andra länder valt att finansiera dessa tjänster offentligt. Sveriges statsfinanser och förhållandevis höga

svaga skattekvot totala skatterna och avgifternas andel BNP be-

de av

gränsar möjligheterna till ytterligare resurstillskott.

För att bedöma de samhällsekonomiska konsekvenserna

av statens kostnader och intäkter måste hur kostnaderna finans-

man se ieras och hur intäkterna fördelas i hela ekonomin.

Om de statsfinansiella kostnaderna finansieras skattehöj

genom ningar kommer den samhällsekonomiska kostnaden troligen bli

att större än den statsfinansiella kostnaden. Det är dock inte nödvändigt

Sammanfattning 33

finansiera budgetbidraget via skattehöjningar. Det kan också ske

att

omfördelningar i budgeten.

genom

Utformningen den offentliga sektorns verksamheter, och deras

av

finansiering, är emellertid ytterst politisk prioritering den

en som svenska riksdagen och kommunerna gör. Hur den skattefinansierade sektorn ska ut, liksom omfånget den, är val Sverige själv har

se av ett

träffa. Den internationella integrationen spelar viktig roll. Men att en

relationen till just Västeuropa och EU påverkar högst marginellt.

14¶Kapitel Stabiliseringspolitiken

Stabiliseringspolitiken har två huvudmål: att hålla inflationen i schack och arbetslösheten Medlen nå dessa mål är främst

nere. att

penningpolitik och finanspolitik.

I Sverige den fulla sysselsättningen under lång tid det

var

Övergripande målet för den ekonomiska politiken. Med knytningen

kronan till betonades anti-inflationistisk politik. av ecun en mer

Sedan hösten 1992 flyter den svenska kronan. Finanspolitikens effekter begränsas att expansiva åtgärder påverkar även växelkurs

av

och räntor. Penningpolitikens möjligheter har i stället ökat. I Sverige finns ytterligare några stabiliseringspolitiska restriktioner:

I snabbt växande underskott i det offentliga sparandet,

I starkt svängande krona,

en

I fria kapitalflöden och

I ett internationaliserat näringsliv.

Dessa begränsningar gäller oberoende anknytningsform till

av EU.

EU-ländernas val växelkursregim fasta eller rörliga växelkur-

av -

får stor betydelse för stabiliseringspolitiken. Rörliga växelkur-

ser -

minskar finanspolitikens genomslag. En del den stimulans

ser av som

ökade offentliga utgifter kan syfta till, motverkas valutaint ex av flöde och stigande kronkurs. Ett med fast valuta reducerar

system penningspolitikens uppgifter till försvara växelkursrelationerna.

att

Dagens breda band inom det europeiska växelkurssamarbetet + 15 procent innebär i praktiken med rörliga valutor.

ett system Troligen kommer den situationen bestå bra framöver.

att ett tag

34 Sammanfattning

Sverige har deklarerat sitt intresse delta i det

att gemensamma valutasamarbetet. Både medlem och icke-medlem avgör

som som

Sverige självt vilken växelkurspolitik landet ska föra.

Skulle EU-ländema återgå till allt fastare växelkurser

genom

snävare band, ställer det högre krav både finanspolitisk disciplin och svensk lönebildning Sverige väljer delta. Misslyckas

om att

med matcha dessa krav kan försöken hålla fast Sverige att att en växelkurs bli mycket kostsamma.

innebär emellertid även Sverige kan påverka

Medlemskap att EUzs finanspolitiska samordning. En ökad samordning finans-

ger

politiken större genomslagskraft. Ansträngningarna att samordna

politiken mellan EU-länderna har blivit omfattande den

mer senaste tiden. Ett exempel därpå är den vitbok mot arbetslösheten som presenterades i december 1993.

Ett medlemskap begränsar finanspolitikens de första

utrymme åren grund årsavgiften till EU, innan den ökade tillväxten leder

av till högre skatteintäkter. Avgiften finansieras antingen

genom

skattehöjningar eller omfördelningar i budgeten.

genom

Stabilisering-politiken i situation där Sverige står utanför den

en inre marknaden bestäms främst två saker.

av

För det första begränsas arbetskraftens rörlighet. Därigenom kan risken för flaskhalsar med åtföljande löne- och prisspiraler under

öka. Detta försvårar den ekonomiska politikens

högkonjunkturer

uppgift hålla låg inflation och låg arbetslöshet.

att

För det andra medför dock situation utanför den inre

en

marknaden större frihet vid utformningen av skattesystemet. När det gäller stabiliseringspolitiken totalt ligger dock de

sett största utmaningarna för Sverige inte i valet anslutningsform till

av den inre marknaden. Den ligger i uppgiften komma till rätta med

att

de problem och underskott Sverige skapat alldeles hand,

som egen

oberoende av EU.

15 Kapitel

Valutaunionen

Enligt Maastricht-fördraget ska EU-länderna införa

en gemensam valuta och penningpolitik. Det är för närvarande tvek-

en gemensam

planerna genomförs och i såfall hur. Vår bedömning är att

samt om det inte sker denna sekelskiftet, och att Sverige då kommer

sidan

Sammanfattning 35

att ha möjlighet att besluta huruvida Sverige ska ingå i valuta-

en union eller

Valutaunionens vara eller icke har debatterats flitigt under

vara

år. Förespråkarna betonar att den ekonomiska effektivitesenare a

skulle öka. Motståndarna framhäver de påfrestningar ten a som skulle kunna bli resultatet trögheter i löne- och prisbildning.

av

I två bilagor till utredningen bilaga 2 Makroekonomiska

Checker och ekonomisk struktur Mikroekonomiska aspekter

samt

monetär union diskuteras fördelar och nackdelar för Sverige

en

att delta i framtida valutaunion. Den samlade bedömningen av en av dessa studier varken kostnaderna eller riskerna, varken hoten

är att

eller möjligheterna, är den att de i sig bör avgöra Sveriges

av arten

ställningstagande till framtida EU-medlemskap.

ett

Om valutaunion blir ska länderna enligt Maastricht-

en av,

fördraget uppfylla rad k konvergensvillkor. Sverige uppfyller

en s idag inte dessa krav. Vi bedömer dock att konvergenskraven inte innebär hårdare påfrestningar svensk ekonomi än de ambitioner att sanera statsskulden och kontrollera prisutvecklingen den

som svenska riksdagen själv har formulerat.

En valutaunion innebär penningpolitiken överlåts den

att gemensamma centralbanken, ECB. Enligt fördraget ska det över-

gripande målet för verksamheten prisstabilitet.

vara Lämplighetenav

att i hög grad fokusera på detta mål har ifrågasatts. Aven den svenska riksbanken har bestämt att det övergripande målet för den

svenska penningpolitiken ska prisstabilitet.

vara

När det gäller ñnanspolitiken saknar Maastrichefördraget formella regler samordning. Förhoppningar finns vad sådan

om om en samordning skulle medföra, den ändå skulle komma till stånd.

om Med valuta ökar den finanspolitiska effektiviteten.

en gemensam

Som deltagare i valutaunion skulle Sverige inte längre själv-

en ständigt kunna styra räntenivåer eller valutakurs. Växelkursen försvinner anpassningsinstrument. Erfarenheter svenska

som av

växelkursförändringar tyder emellertid att den långsiktiga ekonomisk-politiska förlusten därvidlag är begränsad. Transaktionskost-

naderna i handeln med omvärlden skulle kunna minska. Vinsterna är dock förmodligen relativt små.

Ett trovärdig svensk anti-inflationspolitik kan innebära sänkta

räntor och något lättare skuldbörda. Hur effekterna

stora av ett deltagande i valutaunion blir, och i vilken riktning dessa verkar

en

positivt eller negativt bestäms dock i sista hand den politik

m - av

förs inom valutaunionen. som

36 Sammanfattning

IV

Slutsatser

Kapitel

Slutsatser och Avslutning

Utredningens slutsatser och samlade bedömningar presenteras i

kapitel 16.

Bakgrunder

DEL

då

1¶Vårt

uppdrag

I kapitlet för utredningens arbete samt en

ges ramarna

översikt över de alternativ betänkandet behandlar.

som

Innebörden i sambällsekonomisk analys disku-

begreppet

teras.

1.1¶De stora

utmaningarna

Den 1 juli 1991 ansökte Sverige medlemskap i EG. Förhandling-

om

svenskt medlemskap inleddes den 1 februari 1993. Detta arna om ett betänkande har till uppgift att analysera konsekvenserna för Sverige

olika former deltagande i den västeuropeiska integrationen.

av av

Det kan svårt skilja ut vilka ekonomiska konsekvenser

vara att

följer integrationen och vad beror annat i ekonomin. som av som Ekonomin är inte statisk sig i Sverige eller i Europa. Krav

- vare

anpassning och omställning i Sverige finns oavsett hur Sverige i

en kommande folkomröstning ställer sig till EU. Däremot kan styrkan

och inriktningen komma att påverkas.

Sverige är ingen isolerad ö. Ekonomin är starkt internationaliserad. Beslut fattas i Sverige påverkar relationerna till omvärlden.

som

Beslut i omvärlden påverkar Sverige. Internationaliseringen bestämmer vilket ekonomisk-politiskt handlingsutrymme Sverige

a har, när det gäller vilka skatter är effektivast för

t ex som att

finansiera de offentliga utgifterna. Handlingsutrymmet begränsas också de underskott redan

av som finns i de offentliga finanserna. Relationerna till EU kan öka eller

minska detta handlingsutrymme.

40 Vårt uppdrag

Svensk ekonomi står inför mycket svårigheter och föränd-

stora

ringar:

Tillväxten har under följd år varit

en av svag. Arbetslösheten är den högsta sedan 1930-talet. Om de höga svenska arbetslöshetstalen är tillfälliga eller varaktiga kan

mer ingen säkert säga. Men de ställer samhällsekonomin inför helt

nya förutsättningar. Underskotten i de offentliga budgetarna är samtidigt mycket

stora. I augusti 1993 passerade den svenska statsskulden,

brutto, 1-biljonsgränsen 1 OOOmiljarder. Därmed

motsvarar den 70 BNP. De offentliga finanserna

ca procent av svaga innebär att utrymmet för finanspolitik begränsas. Underskotten i statens budget väntas bestå även efter det

att ekonomin har vänt uppåt igen.

De stora offentligt finansierade välfärdssystemen är under granskning och måste förmodligen reformeras.

Sveriges befolkning åldras, än inte lika snabbt i

om som en del andra OECD-länder. Sverige har idag andel

en stor mycket gamla människor. Det ställer ökade krav försörjningen och de offentliga finanserna bortom sekelskiftet, inte minst vad gäller pensioner och sjuk- och hälsovård. Den internationella konkurrenssituationen förändras kraftigt. En rad industriländer i Asien och Östeuropa börjar

nya konkurrera med svenskbaserad tillverkning. Samtidigt blir kapital och arbete alltmer rörligt. Gamla svenska konkurrensfördelar blir allt mindre värda. Det finns ett ökande immigrationstryck från länder utanför Europas gränser.

Vår uppgift blir härvidlag att urskilja hur Sverige skulle kunna

hävda sig med respektive utan EU. I många fall kommer beslut

om medlemskap, fortsatt EES-avtal eller situation utanför bara

en

marginellt påverka Sveriges möjligheter möta dessa utmaningar.

att I flera fall kommer effekterna uppenbara sig först några års

att sikt.

Vårt uppdrag 41

1.2¶EG-konsekvensutredningarna

Under våren 1993 tillsatte regeringen olika utredningar med

sex uppgift att belysa konsekvenserna för Sverige olika former för

av

deltagande i den västeuropeiska integrationen. Tanken

är att utredningarna ska bidra med underlag till diskussionen inför

en

kommande folkomröstning.

Kommittéerna fick i uppdrag granska konsekvenserna

att av ett eventuellt svenskt medlemskap i EU för:

utrikes- och säkerhetspolitiken UD 1993:01,

subsidiariteten UD 1993:02,

social välfärd och jämställdhet S 1993:01,

samhällsekonomin Fi 1993:06,

kommuner och landsting C 1993:02,

miljön M 1993:02.

Enligt direktiven Dir. 1993:3 för EG-konsekvensutredningen

Samhällsekonomi ska utredningen granska både ett svenskt medlemskap och effekterna Sverige Väljer stå utanför EU. Bland

om att de områden finns den ekonomiska tillväxten kapitel 4-

som angavs

arbetsmarknadspolitiken kapitel 8 och sysselsättningen kapitel 14, beskattningen kapitel 13, konsumenterna kapitel 10, 11 och den regionala utvecklingen kapitel 12.

Direktiven har givit utredningen stor frihet att välja vilka frågor

den angelägna. Analysen ska inte begränsa sig till de

anser vara mest former för svenskt deltagande är tänkbara under de närmaste

som åren. Den ska även omfatta följderna i ett längre perspektiv. Vi har

valt att anlägga ett medelfristigt perspektiv, och söker bedöma

effekterna tio års sikt. I uppdraget ingick även belysa

uppemot att andra frågor kan relevanta i EU-debatten.

som vara

Utredningen har samrått med de övriga konsekvensutredning-

Avgränsningarna har gjorts så att dubbelarbete i möjligaste mån arna. ska undvikas, det har skett viss överlappning. Frågor

även om en om miljöeffekter och miljöskatter har således överlåtits till EG-

t ex

konsekvensutredningen Miljö. Frågor rör kvinnors arbetsmark-

som

nad och lönevillkor analyseras EG-konsekvensutredningen, Social

av välfärd och jämställdhet. Frågor regionalpolitiken återkommer

om i flera utredningar, bl i den Civildepartementet tillsatta EG-

a av

konsekvensutredningen.

42 Vårt uppdrag

EG-konsekvensutredningens arbete

Utredningen har haft nio sammanträden. Som underlag för bedöm-

ningarna har utredningen beställt nio forskarrapporter. Dessa har bilagor till EG-konsekvensutredningen kontinuerligt presenterats

som och diskuterats vid offentliga seminarier under hösten. En för-

teckning över bilagorna återfinns i innehållsförteckningen.

Sist i betänkandet finns direktiven till utredningen. Två bilagorna har finansierats i samarbete med EG-konse-

av

kvensutredningarna Social Välfärd och Jämställdhet bilaga 6 och 9 samt Kommuner och Landsting bilaga

Vidare har material från tidigare utredningar beaktats och rad

en experter har konsulterats. Den 1 juli 1993 arrangerade utredningen

offentlig heldags-hearing investeringarna med rad deltagare

en om en från såväl den akademiska världen från näringslivet.

som

studier i Sverige och Norden

Tidigare

Den svenska utredningen har nordiska föregångare. I Norge

ett par

har Statssekreterareutvalget for Europautredningen gjort bred

en studie konsekvenserna för norsk del anknytning till den

av av en

europeiska unionen: Norge ved veivalg virkninger ulike

ett - av

former for tilknytning til det europeiske fellesskap hösten 1992. I Danmark gjorde danska Finansdepartementet analys följderna

en av

danska folket röstade nej till Maastricht-fördraget andra gång om en i maj 1993. I Finland har studie utförts vid ETLA effekterna

en av för den finländska ekonomin deltagande i EU

av ett

I Sverige har tidigare ett försök till fördjupningar gjorts.

par Bland dem kan nämnas UD/ Hzs olika k grönböcker, "Eko-

s varav nomiska konsekvenser svenskt medlemskap i EG/ EU. Mars

av ett 1993"

är en.

1 Finland the European Community, Alho, Kotilainen, M och Widgrén, M.

ETLA Forskningsinsitutet för den finska ekonomin.

Vårt uppdrag 43

Vad är krona värd

en

I de fall där vi behöver använda växelkurser utgår vi från den

oss av kurs gällde vid årsskiftet 1993-1994. Många att den

som menar

svenska kronan sedan deprecieringen värdeminskningen har varit

undervärderad. Vi avstår emellertid från göra några

att egna progno-

över kronans framtida utveckling. ser

Vi kommer vidare alternativet till eventuell valuta-

anta att en union är helt flytande kurser. Också detta är förenkling. Vi gör

en det för såväl EU Sverige oavsett Sverige väljer bli med-

som om att lemmar eller inte. Till denna diskussion återkommer vi dock

senare.

1.3¶De olika alternativen

Vår analys kommer studera olika alternativ. Alla är relaterade

att tre till EGzs inre marknad. I två alternativ kommer Sverige

att vara deltagare i den inre marknaden, fast olika anslutningsformer.

genom

Det första alternativet Sverige håller fast vid EES-

är att

avtalet utan ytterligare fördjupning integrationen med EU-

av

länderna. Detta blir vårt referensalternativ.

Det andra alternativet i vår studie Sverige blir medlem

är att

i EU.

Det tredje alternativet situation där Sverige står utanför

är en

den inre marknaden.

Än gång vill vi betona ekonomin inte är stillastående.

en att

Sverige tio år kommer inte att Sverige i dag. EES-Sverige i

om vara

januari 1999 kommer inte EES-Sverige i januari 1994.

att vara som EU tio år kommer inte heller detsamma EU i dag.

om att vara som

44 Vårt uppdrag

Situation med EES-avtal

Genom EES-avtalet har Sverige fått tillträde till de fyra rörligheterna och större delen den inre marknaden Vissa begränsningar finns

av dock. Avtalet omfattar inte jordbrukssektorn, liberalise-

även om en ring har ägt Livsmedel omfattas därmed inte den fria

rum. av

rörligheten för varor.

Ur handelspolitisk synpunkt är EG tullunion och EES-avtalet

en

frihandelsavtal. EES-avtalet påverkar inte Sveriges relation med ett andra länder. Det innebär emellertid gränskontrollerna kvarstår,

att

liksom ursprungsreglerna för Betydande förenklingar har dock

varor.

gjorts.

Genom delta den inre marknaden omfattas Sverige de

att av konkurrensregler där har utformats. Det får effekter för den

som a

offentliga upphandlingen liksom för den statliga närings- och regionalpolitiken.

Genom EES-avtalet har Sverige fått ett närmare samarbete

områden såsom forskning och utveckling, miljö, utbildning samt

socialpolitik. Sverige kommer dock inte att omfattas det harmoni-

av seringsarbete vad gäller skatter och annat pågår inom EG. Från

som ekonomisk synpunkt utgör EES-avtalet enligt många bedömare det

när det gäller integrationen i västra Europa. En central stora steget fråga i debatten är därför hur beständigt EES-avtal kommer att

ett vara.

EES-avtalet kan sägas med års varsel från båda

upp ett parter. Även denna situation inte inträffar finns risk för avtalet

om att urholkas. Det beror EG kontinuerligt fattar beslut och

att nya

kring direktiv. I EES-avtalet ingår i dag sådana direktiv enas nya som

inom EG före den 31 juli 1991. För direktiv ska

antagits att nya

införlivas i EES-avtalet måste tilläggsförhandlingar Ett till-

äga rum. läggspaket är tänkt träda i kraft den 1 juli 1994. Det täcker

att

direktiv antagits under perioden 1 augusti 1991 till utgången

som av 1993. EES-kommittén, i vilken alla EES-länder deltar, måste då enhälligt rösta för de direktiven, för de ska ingå i EES-avtalet.

nya att Om EES-kommittén inte kan ska den aktuella delen avtalet

enas, av

tillfälligt upphävd. Kommer länderna därefter inte överens anses om

provisoriska tillämpningar de reglerna i väntan att de ska

av nya

2 Kommissionen kallar detta för De Fyra Friheterna. Vi kommer här att använda oss

av beteckningen De Fyra Rörligheterna. Dessa är fri rörlighet för varor, tjänster,

kapital och arbetskraft. Se rutorna 5.3-5.6 för innebörden.

Vårt uppdrag 45

ratificeras landets parlament, eller de bestämmer att reglerna av om huvud inte ska ratificeras, kommer likaledes den aktuella över taget

delen upphävd.

att anses Vad här ska aktuell del varierar från fall till som anses vara en fall, och bestäms EES-kommittén. Därmed finns risk för viss av en länderna inte kan komma överens. Avtalet tröghet i systemet om understryker dock EES-kommittén måste undersöka alla möjligatt heter lösa eventuella konflikter för EES-avtalet ska fortsätta att att

fungera.

Det finns även risk EES-avtalet upphör det bara blir en att om fåtal länder kvar, Island, Norge och Sverige. I sådan ett t ex en situation finns risken EG inte längre tycker EES-avtalet är att att intressant.

Ruta 1.1 EES-avtalet -

EES-avtalet är det långtgående mellanstatliga avtal Sverige har träffat. mest som Det trädde i kraft vid årsskiftet 1993-1994.

De fyra rörligheterna innebär fri rörlighet för arbete, kapital, tjänster I och Inskränkningarna uppstår i form av gränskontroller eftersom varor. den handelspolitiken inte blir Tekniska handelshinder yttre gemensam. försvinner. I EG:s konkurrenslagstiftning gäller även Sverige. Offentlig upphandling avregleras. I Svenska medborgare får rätt att flytta till andra länder inom EESområdet och bosätta sig där, givet de kan försörja sig själva. att I 1 500 EG-regler införlivas i svensk lagstiftning, ainom områden som gäller den inre marknaden, konkurrensrätt, konsumentskydd och miljövård. EG kan inte rikta antidumpningsåtgärder mot Sverigeeller annat EES- I land. I Sverigebetalar ett bidrag 800miljoner kronor varav 400miljoner per om år till de k samhörighetsfonderna cohesion funds" för att stödja uts vecklingen i Spanien, Portugal, Grekland och Irland de fattigaste av - EU:s medlemmar. Avtalet kan sägs helt och hållet eller olika punkter. I upp

46 Vårt uppdrag

Situation med EU-medlemskap

Vid EU-medlemskap kommer Sverige helt och hållet medett att verka i den inre marknaden. Restriktioner för handeln med livsmedel

och jordbruksvaror slopas, eftersom Sverige då ansluter sig till den

gemensamma jordbrukspolitiken, CAP. Handelspolitiken gentemot tredje land blir liksom

gemensam tulltarifferna. Alla EG-interna gränskontroller Krav

slopas. ursprungsmärkning försvinner.

Den stora skillnaden jämfört med EES-avtal ligger dock i ett att Sverige medlem fullt kommer delta i EUzs olika institutiosom ut att

Därigenom får Sverige större möjligheter påverka de poli-

ner. att tiska besluten och EU:s framtida inriktning rad områden. I en många fall kan detta renodlat ekonomisk innebörd, en som t ex

när det gäller utformningen produktstandarder.

av gemensamma Inflytandet har ett ekonomiskt pris. Sverige ska bidra till finan-

sieringen EG:s budget. Sverige kan å andra sidan påräkna sig

av ett visst återflöde de fonder budgetbidraget ska ur gemensamma som finansiera.

Ruta 1.2 EU-medlemskap jämfört med EES-avtal -

Med EU-medlemskapet följer rad förändringar framför allt har sin en som grund i att Sverige då får formellt inflytande och blir de beslutande meden av lemsstaterna. Sverige deltar som medlem i EU helt och hållet i den inre marknaden och i EG:s handels- och jordbrukspolitik.

Sverige får medbestämmande i EU:s beslutande organ. Sverige får en starkare rättsställning inom EU. Sverige kan påverka den framtida utvecklingen. Sverige blir med i tullunion, med de rättigheter och skyldigheter en som följer därav. Sverigemåste bidra till finansieringen EGzsbudget och av gemensamma åtaganden, men får i gengäld rätt att komma i åtnjutande de medel av som EU spenderar. I Sverige blir delaktig i och måste sig till EGzs bistånds, handelsanpassa och jordbrukspolitik.

Vårt uppdrag 47

Om EU bestämmer sig för att förverkliga sina planer en valutaunion, kan Sverige också under vissa villkor komma delta. att Valutaunionens eller icke är föremål för debatt. För att vara vara

delta måste länderna uppfylla antal k konvergenskriterier

ett s se 15.1. En första avstämning ska göras 1996. För det då ska bli ruta att någon valutaunion krävs majoriteten länderna uppfyller att av konvergenskraven. Det är högst osannolikt kommer att att vara fallet. Nästa avstämning ska ske 1998. De länder då uppfyller som konvergenskraven ska bilda valutaunion 1999. Övriga länder o m får ansluta sig senare. EU-länderna har Maastricht-fördraget förbundit sig att genom sträva efter uppfylla kraven och därefter ansluta sig till valutaatt unionen. Storbritannien och Danmark har förbehållit sig rätten att

utanför valutaunionen. Parlamenten i Tyskland och Nederstanna länderna har därtill ensidigt uttalat de ska avgöra konatt om

vergenskriterierna ska uppfyllda.

anses Det troligaste valutaunion alls kommer till stånd är - om en mindre antal länder bildar valutaunion. Bland förhandsatt ett en kandidaterna finns i så fall, enligt bedömning Assarsson och en av Olsson 1993, Belgien, Frankrike, Luxemburg, Nederländerna, och eventuellt Österrike förutsatt landet blir medlem

Tyskland att mo.

Situation utanför den inre marknaden

Vårt tredje alternativ Sverige varken är medlem i EU eller är att EES. Detta kan ske:

I avtalet sägs om upp, I avtalet urholkas eller om

I Sverige själv väljer stå utanför.

om att

Om Sverige står utanför både EU och den inre marknaden,

innebär det inte nödvändigtvis Sverige står utanför andra att europeiska eller internationella handelskonstellationer. En situation utanför den inre marknaden innebär emellertid inte de föratt hållanden gällde före det EES-avtalet ratificerades kvarstår som att oförändrade. Det bär emellertid för långt, och utöver denna utred-

nings uppdrag, utröna vilka handlingsalternativ och strategier

att som i fall skulle bli tillämpliga.

48 Vårt uppdrag

Sverige kommer i sådan situation själv med de begränsen att ningar som integrationen i övrigt ställer kunna utforma villkoren -

för sin handels- och jordbrukspolitik.

Vi antar i vår analys att det gamla frihandelsavtalet Sverige som har med EG kommer fortsätta Även det finns att att gälla. om möjlighet för Sverige förhandla fram bilaterala avtal med EU att nya på rad områden visar det schweiziska exemplet det sannolikt en att blir svårt Sverige står utanför den inre marknaden. om Schweiz har efter sitt nej till EES-avtalet fått vidkännas stora problem i samarbetet med EU. Schweiz har visserligen kvar sitt bilaterala frihandelssavtal för industrivaror med EG. Men jämfört med EES-länderna kommer schweiziska utsättas för hårdare varor att gränskontroller och strängare krav teknisk anpassning och granskning. Schweiziska standarder kommer inte automatiskt att godkännas inom EG. Certifikat måste ansökas i varje enskilt EESland. Flera schweiziska företag, Roche och Sulzer, har stora t ex lagt

sina investeringsplaner i hemlandet på hyllan. Framför allt påverkas

små och medelstora företag i Schweiz de försämrade villkoren, av eftersom de inte är etablerade utomlands sätt samma som stora multinationella företag. Det finns vidare uppenbar risk en att

företagen diskrimineras vid offentliga upphandlingar. Schweiz får

heller inte tillgång till den liberaliserade flyg- och lastbilstrafiken. Trots att Schweiz EG-anpassat sina regler dessa områden och i

konkurrenslagen har EG än länge ställt sig kallsinnigt

1.4¶En nordisk union

I debatten EG:s inre marknad nämns ibland nordisk union om en ett alternativ till medlemskap, och eventuellt också till som ett ett

EES-avtal. Förespråkarna anknyter då till mycket gammal och

en med jämna mellanrum återkommande tanke. Under perioden 1968-1970 fördes förhandlingar mellan Danmark, Finland, Norge och Sverige nordiskt ekonomiskt samarbete, om ett Nordekl Nordek skulle omfatta frågor tullnivå, jordsom yttre

bruks- och fiskeripolitik, näringslagstiftning, kapitaltillförsel och

handelspolitik. Fördelar och olägenheter skulle balanseras för varje

3 För en ytterligare diskussion se t ex The Economist, 4 september 1993 sid 74.

4 Nordek är förkortning för Organisationen för nordiskt ekonomiskt samarbete.

Vårt uppdrag 49

enskilt land. Finland bestämde sig dock i 1970 för att inte

mars underteckna fördraget, med hänvisningen de övriga länderna för-

att

beredde medlemskapsförhandlingar med EG. Därmed föll planerna

Nordek. om

Många talar för fördjupat samarbete de nordiska

argument ett länderna emellan. Historien är i mångt och mycket

gemensam, liksom erfarenheterna. De nordiska språken utöver finskan

- liknar varandra och kan förstås. Kulturen har drag.

gemensamma

Politiskt har samhörigheten varit Arbetsmarknaden i

stor. Norden är redan före EES-avtalet Ekonomiskt har de

gemensam. nordiska länderna ofta slagit in väg när det gäller

samma t ex

välfärdssystemens utformning och principer. Många människor

också de vill ha ytterligare samarbete mellan Nordens uppger att ett länder.

Det finns dock invändningar inte mot samarbetet i sig,

ett par -

tanken nordisk union alternativ till EU eller utan mot en som EES:

För det första krävs det de länder är tänkta ingå

I att som att

i union också vill delta i den. Norge och Finland har likt

en

Sverige sökt medlemskap i EU. Danmark är redan medlem

i EU, och har danska folkets första nej till det ursprungliga

-

Maastricht-fördraget till bestämt sig för förbli.

trots - att

I För det andra måste också fundera över Norden

man om

ekonomiskt utgör ett alternativ till EU.

rent

En fingervisning kan till näringslivets

man genom att se struktur. Nordens länder har då karakteriserats så här: Island

är en fiskeekonomi, Norge oljeekonomi, Danmark jordbruks-

en en ekonomi, Finland skogsekonomi och Sverige något mer

en en blandad ekonomi

Handeln mellan de nordiska länderna är visserligen omfattande. Den har också varit mycket viktig för industrins utveckling. Under 1980-talet motsvarade den i genomsnitt mellan 20 och 30 procent

av den totala utrikeshandeln. Handelsflödena domineras Sverige. I

av övrigt är bara den dansk-norska handeln någorlunda stor

av om-

fattning.

5 Serapporten Ekonomisk Integration i Norden Nord 1988:11. I en senare studie

för Nordiska Rådet 1993 konstaterar författaren att strukturen inte har förändrat

sig. Gamla mönster har snarare fördjupats.

50 Vårt uppdrag

Men Norden delso ° minskar i betydelse

som e om man

till exporten oli då framför allt sådana ser av varor, av

de nordiska länderna har specialiserat sig på. När det " som sådana be Norden mindre för hand bytet än för

varor resten

handeln. N ka länder säljer varandra är av varor som besvärliga att transportera är känsliga för avstånd. Pen

om

dvs det högsta förädlingsv" finns dock kan

i varor som as

, över längre avstånd.

Diagram 1.1 Den inom-nordiska e tandelen för specialvaror res ve övriga

varor 1990 pro av respektive varugrupps e

Specialvaror Övriga varor

30 28.1

-

Källa: Närings- och teknikutvecklingsverket Nutek.

I rapport till Nordiska Ministerrådet drar Fredriksson 1993

en

slutsatsen det verkar ofrånkomligt kopplingarna övriga

att att ot Europa kommer att utvecklas snabbare än de intra-no ° ka kopplingarna under resten 1990-talet Det beror den inre mark-

av att naden förverkligas, Östeuropa har öppnats och N

att att en kommer att fortsätta att specialisera sig mindre avståndsk"

ga

produkter.

rige och svensk ekonomi påver även emellertid hur

av Fi och Norge ställer sig i förhål till EU. Ökat nordiskt

6 Källa: C. Fredriksson i De nya nordiska företagen, rapport till Nordiska

Ministerrådet, april 1993.

Vårt uppdrag 51

deltagande väntas positiva effekter för Sverige, givet att Sverige väljer bli medlem i EU. Om Sverige säger nej till medlemskap,

att medan Finland och/ eller Norge väljer bli medlemmar i EU, kan att svensk ekonomi utsättas för påfrestningar. Svenska företag kan stora konkurrensnackdelar EU-länderna. Våra grannlännya gentemot der kan då uppfattas intressantare för investerare vill t ex som som förlägga verksamhet i Norden. Risken ökar också EES-avtalet urholkas färre omfattas att som det, även EU inte går så långt säga det. av om som att upp Vår bedömning förslaget nordisk union är därför att om Norden är viktig för Sverige och svensk ekonomi. Men Norden utgör komplement inte alternativ till den inre marknaden. ett - ett - Visserligen finns teoretisk möjlighet att bygga upp ett nytt en Nordek" bredvid EU, till ganska höga ekonomiska kostnader. Men i gör Danmarks EU-medlemskap danskarna inte vill

praktiken som

detta omöjligt. Kommittén har därför beslutat att inte pröva

ge upp

altrnativet med nordisk union. en

1.5¶En samhällsekonomisk

konsekvensanalys

EG-konsekvensutredningen har till syfte att presentera en sam-

hällsekonomisk analys 1.3 de olika alternativen. ruta av

Utredningen har därför haft att jämföra hypotetisk process,

en utfall vi inte säkert känner, med hypotetisk process. vars en annan En samhällsekonomisk analys koncentrar sig först och främst effekterna övergripande, samlad nivå. Den till hur samhälen ser lets totala utvecklas och påverkas. Den gör däremot sällan resurser skillnad det är förändras: det är statsvems resurser som om kassans, konsumenternas, det enskilda hushållets eller aktiebolagets.

Här och kommer vi emellertid fördjupa analysen i syfte var att beskriva effekterna för konsumenter eller statskassan. att t ex Vad mäter då i samhällsekonomisk analys man en Först och främst gäller det skilja privata kostnader från att sam-

hälleliga. En privatekonomisk eller företagsekonomisk beräkning

en bara de kostnader och intäkter drabbar individen eller tar upp som företaget. En samhällsekonomisk analys försöker också alla de ta upp andra kostnader och intäkter uppstår i samhället som genom en

förändring.

52 Vårt uppdrag

Ruta 1.3 Skillnaden mellan privatekonomi och Samhällsekonomi

-

A planerar att göra en investering, antingen för bruk eller för det företag

eget där han arbetar. För att besluta han ska göra investeringen eller inte gör

om han kalkyl. Till att börja med uppstår kostnad för den planerade investe-

en en ringen, och det förväntas dröja innan investeringen några intäkter. För

ger att kunna göra rimlig bedömning de framtida intäkterna och kostnaderna

en om måste A översätta de framtida flödena till nuvärden. Tanken krona i

är att en morgon inte nödvändigtvis är lika mycket värd krona idag, efter-

som en a som inflationen kan minska värde. För att avstå från krona i

pengarnas en handen idag vill A veta att han får lite extra i Detta avspeglasi

morgon. kalkylräntan. A tänker placera i obligationer investeringen inte

pengarna om blir av och använder därför obligationsräntan kalkylränta. Vilken

som kalkylränta ska användas varierar från fall till fall. Om A kommer fram

som till att summan av dessaut- och inflöden blir positiv genomför han in-

vesteringen. Blir den negativ räknar han med förlora affären, och då gör

att han inte sin investering.

B står inför att göra samhällsekonomisk bedömning planerat

en av ett projekt. I likhet med A ställer hon först de betalningsflöden uppstår.

upp som Detta räcker emellertid inte för klargöra projektet är lönsamt eller inte

att om ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. B måste även ta hänsyn till övriga effek-

ter som uppstår i samhället till följd det planerade projektet, inte

av men som genererar några betalningsströmmar. Projektet kan positiva effekter

ge som ext en bättre utbildning. Det kan också negativa effekter miljön. Sådana

ge t ex hänsyn måste också vägasin i den samhällsekonomiska bedömningen. Vidare

måste B ta hänsyn till det råder ofullständig konkurrens den marknad

om som påverkas av det planerade projektet. Om är fallet sätts priserna där för

högt. Dessutom måste B justera marknadspriserna de inte korrekt speglar

om det samhällsekonomiska värdet av de använda De kan uppstå på

resurserna. grund av snedvridande skatter skapar k skattekilar, dvs skillnaden mellan

som s det pris säljaren beskattad erhåller och det pris köparen betalar.

av en vara Dessaleder till att färre transaktioner både köparen och säljaren tjänar

som kommer till stånd. Även

subventioner leder till snedvridande effekter, eftersom fler transaktioner kommer till stånd än vad är samhällsekonomiskt

som effektivt.

För att genomföra projektet måste det innebära förbättring för någon i

en samhället. Det viktiga är inte får det bättre, B behöver inte fråga

vem som varje enskild medborgare hur han eller hon påverkas projektet i fråga,

om av utan kan nöja sig med att titta summan av alla individuella effekter. Endast

om det samhällsekonomiska nuvärdet är positivt kan man kompensera dem som förlorar något på grund av att projektet genomförs.

Se tex Bohm 1988 om samhällsekonomiskkostnads-/intäktsanalys och

sam-

hällsekonomiskeffektivitet.

Vårt uppdrag 53

Bilistens utgift för inköp katalytisk avgasrenare är en av en Hans beslut inte utsläppen blir

privatekonornisk utgift. att rena

däremot samhällsekonomisk kostnad i form föroreningar. en av

I privatekonornisk kalkyl med sådant som går att

en tar man I samhällsekonomisk kalkyl ska i princip allt sätta pris på. en som eller sätt har värde med. Exemplet visar att ett annat ett tas ovan detta ofta kan svårt att göra. vara Ibland förväxlas felaktigt samhällsekonomiska och statsfinansiella

effekter. Ett skattebortfall innebär statsfinansiell kostnad, eftersom en det de har arbeta med i budgeten. krymper resurser som staten att skattebortfall innebär inte någon samhällsekonomisk kost- Men ett nad, i de fall hamnar i medborgarnas plånböcker eller pengarna företagens kassalådor i stället. samhällsekonomiska kalkyler är dock mycket svåra

Fullständiga

eftersom information många viktiga variabler och att göra, om kostnader saknas. Normalt genvägen hur bruttoväljer man att se nationalinkomsten eller, ännu oftare, hur bruttonationalprodukten

påverkas.

BNP-måttet

varje mängd och tjänster. Värdet

Sverige producerar en varor av

denna under viss period vanligtvis över ett år

produktion en - kallas bruttonationalprodukt, BNP.

Ekonomisk tillväxt innebär det reala värdet de att att av varor och tjänster finns tillgängliga ökar. Om BNP-tillväxten är som snabbare stiger BNP invånare. Fler

än befolkningstillväxten, per

och tjänster blir tillgängliga för medborgarna.

varor BNP används ibland mått den sociala välfärden i ett som ett land. kan ofta missvisande. BNP-måttet bör användas med Det vara eftersom det inte säger något välfärden i bred

försiktighet, om

eller hur är fördelade. BNP mäter inte mening om resurserna t ex värdet ökad fritid. BNP kan heller inte fånga in värden av som livskvalitet och inte låter sig översättas i kronor och ören, annat som D-mark eller BNP räknar inte med det obetalda arbete ecu. t ex som utförs i hemmen och heller inte hänsyn till miljöeffekter. tar takt med ökar blir BNP dessutom allt

I att internationaliseringen

mindre intressant mått syftet är studera hur mycket som om att nationen BNP-måttet bortser från del resurser förfogar över. att en det i Sverige inte upphov till inkomster för

av som produceras ger

54 Vårt uppdrag

dem bor i Sverige. Det mått i stället

som som mäter medborgarnas

inkomster dessa intjänas kallas bruttonational- - oavsett var -

inkomst, BNI.

Trots svagheterna finns samband mellan BNP och materiell ett standard. Vi kommer i det följande därför använda BNP att som indikator välfärden i den samhällsekonomiska så små-

kalkyl

ningom ska försöka göra. Vi gör det därför BNP-måttet att trots sina brister är det bästa mått finns

- som att tillgå. För de flesta praktiska syften är förändringar i såväl BNP

som BNI tillfredsställande närmevärde de samhällsekonomiska kostett naderna eller intäkterna

av en samhällsförändring.

Välfärd eller välstånd

Begreppet "välfärd" används här i ekonomisk mening, de som sammanlagda intäkterna och kostnaderna för konsumenter, producenter och medborgare. Med här

välfärdsökning menas en

förändring innebär blir positivt tillskott till BNP. som att nettot ett Med välfärdsförlust" minskning i BNP. I tal en avses en dagligt skulle ekonomernas begrepp välfärd översättas med

förmodligen

ekonomisk välstånd. Eftersom "välfärd" så etablerat i den är ekonomiska begreppsapparaten väljer också vi använda det i att

rapporten.

I välfärdsanalysen säger förbättring kan beräknas

man att en som summan de producent- och konsumentöverskott skapas. av som Skillnaden mellan vad konsument är beredd betala och det han en att verkligen behöver betala utgör det k konsumentöversk0ttet.7 På s motsvarande sätt är producentöverskottet skillnaden mellan vad

producenten lyckas betalt för sin produkt och det minsta han

pris

är beredd att sälja den för.

7 Ett exempel: Om A får köpa en vara för 10 kronor trots att han egentligen skulle vara beredd att betala 15 kronor för den, är konsumentöverskottet för hans del 5 kronor.

Vårt uppdrag 55

Storlekar inte

- prognoser

flertalet fall är kostnads- och intäktsposterna omgivna med stor I osäkerhet. Där det är möjligt, och meningsfullt, kommer att sätta

siffror de effekter vi skattar. Man måste dock komma ihåg som dessa siffror varken ska tolkas exakta angivelser eller att som som kommande vinster eller förluster. Vårt syfte med de prognoser över siffror och belopp i är i stället att hjälpa läsaren att som anges texten vilka storleksordningar det kan handla

uppfatta om.

de fall där det möjligt kommer vi kvantitativa resultat, I är att ge oftast dock med intervall grund den osäkerhet råder. En av som orsak till osäkerheten de flesta effekterna ligger

bidragande är att

fram i tiden och därför är svåra värdera.

långt att

Mestadels kommer vi nöja med att riktning att oss ange effekterna: ökar eller minskar, och förändringen om resurserna om i så fall eller liten. är stor Emellanåt kommer vi inte kunna sig plus eller att ange vare minus. I vissa fall kan inte med säkerhet riktningen. man ens ange Vi kommer då försöka redogöra för olika möjliga effekter. att

Tidsperspektivet

Våra bedömningar kommer framför allt göras utifrån vad att som händer medellång sikt, dvs 5-10 år. Förändringar slår igenom vid

olika Vissa effekter kommer eller mindre genast.

tidpunkter. mer

till den budgeten vid ett Det gäller t ex betalningarna gemensamma eventuellt Andra märks först sikt: det gäller

medlemskap. t ex

effekterna tillväxten skillnader i investeringar. På kort sikt av leder till arbetstillfällen går förlorade. På lite

strukturomvandling att

längre sikt skapas arbeten i andra sektorer. nya Samhällsekonomiska konsekvensanalyser mäter mestadels enbart

statiska effekter till följd förändring i ekonode som uppstår av en min och inte de dynamiska effekterna 1.4. Anledningen är ruta svårare mäta dynamiska effekter, eftersom de att det är betydligt att lång sikt. Ändå är det just de dynamiska effekterna

uppkommer

flertalet bedömare blir de viktigaste till följd olika in-

som enligt av

Vi kommer därför ändå i förekommande fall att

tegrationsalternativ.

försöka göra vissa skattningar de dynamiska effekter, som exemav

pelvis orsakas förändringar i investeringarna.

av

56 Vårt

uppdrag

Ruta 1.4 Statiska och dynamiska effekter tillväxten -

Statiska effekter är engångskaraktär, och påverkar produktionsnivån vid av ett tillfälle. Det innebär inte att påverkan sker omgående, det kan mycket väl utan ta en viss tid innan den har slagit i fullt ut. När detta väl har skett enom återgår ekonomin till den tidigare tillvårttakten. Dynamiska effekter höjer eller sänker däremot tillväxttakten i ekonomin, och år därför långsiktig karaktär. av Skillnaden mellan de båda effekterna kan illustreras med ett räkneexempel.

Antag att ekonomin i utgångsläget växer med 1 år. Antag vidare procent per att det finns två scenarier; antingen får Sverige ett engångslyft i produktionen

5 procent och därefter återgår ekonomin till sin gamla tillväxttakt på 1 procent, eller får Sverige ökning i tillväxttakten till en permanent 2 procent. Genom beräkningar får vi att redan efter knappt fyra år är effekten av den 2-procentiga tillväxttakten större än engångslyftet 5 procent se diagram 4.1. Det ärmed andra ord tillväxttakten är det långsiktigt viktiga. som De dynamiska effekterna är sikt viktigare än de statiska.

1.6 Vår

disposition

Betänkandet har följande uppläggning.

I de i vilket detta kapitel ingår, redogör för den allmänna

bakgrunden, och beskriver Sveriges roll i den internationella ekono-

min. Därefter beskrivning från Rom till Maastricht ges en - av - EG:s utveckling till EU.

I del H är vårt syfte kartlägga och analysera hur den ekonoatt miska tilläxten och dess olika de

bestämningsfaktorer påverkas av

krafter följer integrationen. omfattar såväl den

som av Analysen

formella integrationen, vilken beror direktiv, den informella som integrationen, vilken beror marknaden och dess krafter.

I del III studerar de områden är föremål för

som förhandlingar

och blir resultatet politiska beslut och ansträngningar inom som av EU. Här också till villkoren för den svenska, nationella ser

politiken. Det gäller handelspolitiken, jordbrukspolitiken och regionalpolitiken, men också statskassan och budgeten. I de IV, slutligen, knyter ihop den har

genomgång som

gjort i övergripande samhällsekonomisk

en bedömning.

2 inter-

i den

Sverige

nationella ekonomin

Syftet med detta kapitel är att beskriva i utvecklingen

såväl svensk internationell ekonomi under de senaste

som

åren samt att visa roll i internationella

Sveriges

sammanhang vad gäller t ex utrikesbandel och behov av

marknadstillträde.

2.1¶Omvärldsutvecklingen

Under de decennierna har allt fler OECD-länder drabbats senaste av

besvärliga ekonomiska problem:

Trendmässigt stigande arbetslöshet. Låg produktivitetsutveckling.

Bestående budgetunderskott och växande statsskulder. Turbulens de finansiella marknaderna.

Det innebär emellertid inte OECD-länderna varit att utan högkonjunkturer. I slutet 1980-talet rådde närmast euforisk av en stämning, inte minst i Europa. Pendeln slog därefter snabbt över. Euroforin har ersatts europessimism. av Världsekonomins "motorer" USA, Japan och Tyskland tre - har dessutom fått allt större inhemska svårigheter. På två år har arbetslösheten i OECD-länderna stigit från knappt 25 till över

30 miljoner.

58 Sverige i den internationella ekonomin

Konkurrens om produktionsfaktorerna

Under 1960-talet gällde konkurrensen de slutliga produkterna. Utbytet mellan nationerna koncentrerat till varuhandeln.

var Konkurrensen faktormarknaderna skedde indirekt, via

varu-

handelskonkurrensen, begränsades att nationella regle-

men genom ringar delvis låste in människor och kapital. Priserna insatsvarorna blev därmed ofta lägre än vad skulle ha gällt öppen

som en internationell marknad

Även arbetskraftens har ökat, från

rörlighet om än en mycket låg

nivå. Fortfarande är den dock betydligt lägre inom Europa än i USA.

Längst vad gäller integration och rörlighet har kapitalmarknaderna

kommit. Kapitalets fria rörlighet innebär investerare söker sig dit

att

jordmånen är bäst. Kapitalbildningen har därigenom kommit bli

att beroende skillnaderna i den reala avkastningen mellan länderna.

av Detta ställer större krav "investeringsklimatet i många länder, inte minst i Sverige. Sparandets betydelse för den inhemska kapital-

bildningen har samtidigt minskat. Utländsk finansiering finns tillgänglig.

Diagram 2.1 Arhetslöshetssiffror inom OECDprocent

procent g . 8 7 6 5 4. 3 2 1 0

1975 1979 1981 1985 1987 1939 19791 1973 1977 1983

Källa: OECD,EconomicOutlook 1993.

1 För en utförligare diskussion, se Långtidsutredningen 1992, 68 ff.

s

Sverige i den internationella ekonomin 59

Även bestäms i allt den

sparandets avkastning högre grad av

internationella räntenivån i stället för den nationella ekonomins

av

utveckling.

Sammanfattningsvis kan konstateras att de olika regionerna måste uppvisa viss attraktionskraft för kunna dra till sig kapital

en att och attrahera/ behålla kompetent arbetskraft. Institutionella faktorer,

såsom medlemskap i handelssammanslutningar, kan spela roll för

denna attraktionskraft.

Med tiden har konkurrensen vidgats. I ökande utsträckning

omfattar den även handel med tjänster och produktionsfaktorer.

nu

Konkurrenstrycket har hårdnat samtliga tillverknings-

gott som områden. Nya sektorer blir konkurrensutsatta. Samtidigt sprids de

tekniska genombrotten allt snabbare. För vissa japanska produkter

inom hemelektronik är livslängden kort 90 dagar. Därefter

som presenteras modellvariant.

en ny

Internationaliseringen har lett till nationella regleringar börjat

att rämna. Den nationella produktionen tvingas i växande utsträckning betala insatsfaktorerna konkurrenskraftig ersättning. Blir kostnaderna för eller avkastningen för låg, finns ofta alternativ lokalise-

stora en

ring i ett annat land där omständigheterna ter sig

mer gynnsamma.

Valuta- och ränteturbulens

De första decennierna efter andra världskriget karaktäriserades

av stor stabilitet i valutavärden. Bretton Woods-systemet låste växelkurserna varandra. När brakade 1971 uppstod

mot systemet samman

situation med flytande kurser. Flera europeiska valutor revalveraen des gentemot dollarn. Stabila växelkurser ansågs dock så

pass åtråvärda inrättades.

att nya arrangemang

I Europa infördes valutaormen där växelkursernas svängningar mot varandra begränsades yttre band. 1979 infördes det Europeis-

av ka Monetära Systemet Då också valutaormen

ersattes av en

ny växelkursregim, ERM Exchange Rate Mechanism. Inom ERM

fick valutorna svänga 2,25 eller ned mot varandra.

procent upp Systemet under 1980-talet förhållandevis stabilt.

var

Den amerikanska dollarn och den japanska åkte under

yenen

tid berg- och dalbana både varandra och Europasamma mot mot valutorna. Dollarn steg under första halvan decenniet mycket

av kraftigt, för att sedan falla lika dramatiskt efter 1985.

60 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.2 Dollars uppgång och fall

DM/USD Yen/USD

3- 250

-

2 .

1,5 -

1 .

-so

0,5

O

. . . 1 . . .

1930 1932 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: OECDEconomicOutlook 1993.

Även räntorna har varit betydligt de

mer rörliga senaste tjugo åren än tidigare. Delvis beror det att inflationstrycket varit högre

än tidigare. Delvis beror det ökade kapitalrörelser. Under 1980talet har de finansiella flödena över gränserna dramatiskt ökat.

t ex Ett exempel bankutlåningen över gränserna. 1980 motsvarade

ges av den 4 OECD-ländernas BNP. Åtta år 1988, hade

procent av senare, den vuxit till hela 44 procent Kopplingen till reala transaktioner i form handel, turism och investeringar har blivit mindre

av av betydelse. Uppemot 90 procent flödena beräknas i dag ha rent

av finansiella syften arbitrage mellan räntor och växelkurser

- t ex

De senaste åren har Europa karaktäriserats höga realräntor,

av främst orsakade kostnaderna för den tyska återföreningen och de

av fasta växelkurserna inom ERM. Under 1990-talet har ERM

utsatts för stora påfrestningar banden i augusti 1993 vidgades till

att plus/ minus I praktiken innebär det flytande växelkurser

15 procent. för Europa. Vi återkommer till valutasamarbetet i kapitel 14 och 15.

2 Källa: The Economist, September 19, 1992.

3 Arbitrage definieras som en vinst vilken uppstår vid handel med t ex valutor eller

värdepapper. Källa: Odhner 1992 i Ekonomi och pengar i Europa. Vägen till

EMU".

Sverige i den internationella ekonomin 61

2.2¶Tillväxt och handel

i OECD-länderna

1950- och 1960-talens snabba tillväxt i de utvecklade industriländerna bröts i mitten 1970-talet. Till stor del berodde det oljeprischocken 1973. Trots viss återhämtning, tillväxten låg under

en var hela 1980-talet.

Försöken till förklaringarna den tillväxten har varit

av svagare många och spänt över allt från strukturfel till ekonomier

att mognare

i sig skulle växa långsammare I ett försök att åtgärda problemen

har samtliga OECD-länder påbörjat strukturella reformer de senaste tio åren. Syftet är att göra de nationella ekonomierna öppnare och

konkurrenskraftiga, och därigenom produktiva. Inom ett

mer mer antal områden, främst kapital- och kreditmarknaderna, har reformer-

även inneburit internationell avreglering. na en

Bakom den tillväxten ligger också investerings-

svaga en svag utveckling inom hela OECD-området. Andelen utländska direktinvesteringar har emellertid stadigt ökat. Under andra halvan 1980-

av talet steg de dramatiskt.

Numera är omfattande utlandsinvesteringar världsekono-

ett av mins kännetecken. Under perioden 1983-1991 har de genomsnitt-

nya

liga årliga direktinvesteringarna ökat med 360 procent i löpande

priser för OECD-området helhet. Toppen nåddes 1990 då

som

världens totala utgående direktinvesteringar uppgick till 230 miljarder

USD. Året därpå sjönk de dock med till del

nästan 25 procent, stor

beroende minskade utlandsinvesteringar från Japan diagram

2.3.

Direktinvesteringarna har ökat snabbare än vad världshandeln har gjort. Världshandeln i sin tur karaktäriseras att den ökar snabbare

av

än världsproduktionen.

Inom näringslivet har funnits medveten strävan att expandera

en över gränserna. Företagsförvärv har blivit metod att "köpa in sig"

en

marknad. Nyinvesteringar för att skapa produktionskapaci-

en ny tet har minskat i betydelse

4 Se t ex A contribution to the Theory of Economic Growth, Solow, R, i The

Quarterly Journal of Economics, februari 1956.

5 Japan utgör i detta avseende ett undantag. De japanska direktinvesteringarna

utomlands domineras fortfarande av nyinvesteringar som skapar ny produktion-

skapacitet.

62 Sverige i den internationella ekonomin

I takt med att marknaderna internationaliserats har allt större

en del investeringsflödena till regioner i världsekonomin:

av styrts tre Nordamerika, Ostasien och Västeuropa. U-ländernas andel har minskat, investeringarna där har ökat i absoluta tal.

även om

Diagram 2.3 Världens utgående direktinvesteringar FBI

och värdet av världsexporten löpande priser

800 -

100-

. . . .

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: Commissionon Transnational CorporationsCTC, FN samt OECD.

Den internationella handeln

Världshandeln återspeglar tydligt den pågående integrationen mellan

nationella ekonomier.

Handel spelar avgörande roll för tillväxten. Genom handel

en vidareutvecklas den internationella arbetsdelningen. Effektiviteten i

användningen de står till buds för produktionen

av resurser som ökar.

Arbetsfördelningen bygger både stordriftsfördelar och speciali-

sering. Därför har den internationella handeln under efterkrigstiden genomgående vuxit snabbare än ekonomierna sådana.

som

Mellan 1980 och 1990 steg värdet världens varuhandel med

av

70 procent

Ibland beskrivs den ökade integrationen utveckling

som en gott och ont. Det är emellertid missvisande. Den ökade handeln ökar

6 Gatt: International Trade 90-91.

Sverige i den internationella ekonomin 63

nationernas välstånd och därmed deras handlingsfrihet. Den för dock med sig att förhållanden i enskilda länder och i enskilda företag i allt större utsträckning bestäms faktorer i omvärlden och den

av av internationella konjunkturutvecklingen. Vissa företag och branscher slås utländska konkurrenter just denna ökar

ut av - men process

konsumenternas välfärd den produktivitetsförbättring

genom pro-

upphov till lång sikt.

cessen ger

Diagram 2.4 Ökning väridshandeln och världsproduktionen procent

av

3.

1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: Gatt.

I samband med handeln och därmed det internationella

att beroendet har ökat, har frågan uppstått i vilken utsträckning världen är väg att delas i olika block Det har funnits fruktan för

upp en att länderna i Nordamerika, Europa och Sydostasien skulle handla

allt regionalt inom Genom k handelsomfördelning

mer gruppen. s skulle det kunna ske bekostnad övriga block 10.1.

av ruta

Oron grundar sig att de senaste tio årens handelsliberalisering

framför allt har skett regional basis. Frihandelsområden har bildats eller utökats. Handelsstatistik visar dock att handeln mellan Nordamerika, Europa och Sydostasien har ökat i i

stort sett samma takt den interna handeln mellan 1985 och 1990. Den interna

som handeln inom Asien utgör emellertid undantag och har ökat

ett dramatiskt tabell 2.1.

7 Se t ex World Economic Survey 1993, United Nations 1993.

64 Sverige i den internationella ekonomin

Varför handlar länder mcd varandra Ruta 2.1 -

De klassiska teorierna Det första klassiska försöket att förklara fördelarna med utrikeshandel gjordes

Adam Smith i hans Wealth of Nations 1776.Smiths bygger av resonemang absoluta fördelar. Om A tillverkar skor billigare än B B tillverkar tröjor

men billigare än A tjänar båda att bedriva handel såatt A endast gör skor och B endast tröjor. David Ricardo 1772-1823 förfinade Smiths något enkla

med sin teori om komparativa fördelar. Ricardo visar att handel resonemang lönar sig även A tillverkar både skor och tröjor billigare än länge B

om tillverkar tröjor relativt billigare än vad A gör. Resultatet är att ett land kommer att exportera den produkt somtillverkas till en kostnad som är relativt lägre än i andra länder.

Svagheten i Ricardos resonemang ligger i att det baserar sig skillnader i arbetskraftens produktivitet och därför endastutgår från en produktionsfaktor. Lösningen kom genom den neoklassiska handelsteorimodellen utarbetad av Eli Heckscher och Bertil Ohlin. Deras teori säger att ett land som har relativt

oss god tillgång arbetskraft kommer att exportera arbetskraftsintensiva produkter, medan det land som har relativt gott om kapital, dvs där kapital är relativt billigt, kommer att exportera kapitalintensiva produkter. Ländernas olika tillgång insatsvaror leder till olika relativa fördelar vid produktionen, vilket i sin tur alstrar handel mellan länderna.

Gemensamt för teorierna är att de förklarar handel mellan länder som skillnader i faktorpriser och faktorproduktiviteter, vilket leder till att olika länder specialiserar sig olika branscher, dvs interindustriell handel. Således exporterar Australien jordbruksprodukter till Japan och Japan exporterar elektronik till Australien, allt tack relativa fördelar.

vare

De nya teorierna Det visar sig dock vid analys av dagensvärldshandel att mycket stor del av

en den inte är mellan olika industrier handel inom branscher,

utan snarare samma dvs intraindustriell handel som framför allt beror stordriftsfördelar inom produktionen. Stordriftsfördelar återfinns ihuvudsak inom industrier med höga fasta kostnader, höga FoU-kostnader. Genomsnittskostnaden enhet

t ex per faller större mängd som tillverkas. Stora serier blir därför ofta nödvändiga för att ekonomi i produktionen.

Teorin om stordriftsfördelar förklarar varför Sverige säljer Saab och Volvo till Tyskland och Tyskland i sin tur exporterar Volkswagen m m till Sverige. Upphovsmännen bakom de nya teorierna är Paul Krugman och Elhanan

a Helpman Market structure and foreign trade: increasing returns, irnperfect competition and the international 1985.

economy,

Sverige i den internationella ekonomin 65

Handelsökningen beror till stor del att de utländska direktinvesteringarna har ökat. Allt den internationella handeln sker

mer av därmed inom företag och koncerner. Vertikala investeringar dvs

investeringar innebär ökad specialisering bidrar till utveck-

som en lingen. Sökandet efter stordriftsfördelar och efter rationell

en mer

företagsstruktur medför att enskilda företagsenheter får till uppgift att betjäna koncernen globalt. Följaktligen ökar företagens interna

handel.

Gatt och Uruguay-rundan

Under efterkrigstiden har tullar, kvoter och andra icke-tariffära handelshinder sänkts eller avvecklats. Det har framför allt skett inom

för Gatts verksamhet. Effekterna priser och produktion ramen av tullar och kvoter diskuteras i 2.3 längst bak i kapitlet.

ruta

Det senaste årtiondet har även allt fler regionala frihandelsavtal

slutits. Gatt bygger principen icke-diskrirninering och mest

om gynnad nation". Alla medlemsländer ska varandra för-

ge samma måner de till sin mest gynnade handelspartner. Gatt tillåter

som ger dock avsteg från denna princip länder vill bilda frihandels-

om områden eller tullunioner. Handelshindren tredje land får

mot emellertid inte öka grund sådana

av arrangemang.

1986 inleddes den k Uruguay-rundan. Ambitionen betydligt

s var

högre än för de tidigare Gatt-förhandlingarna för-

genom att man utom de områden redan täcktes Gatt inkluderade investe-

som av ringar, änstehandeln immaterialrätt dvs skydd märkesnarnn

samt av och patent. Antalet deltagande länder större än tidigare. Gatt har

var i dag 115 medlemmar vilka tillsammans för över

svarar 90 procent

världshandeln. Den 15 december 1993 nåddes principöverensav en

kommelse i Uruguay-rundan. På varuområdet genomförs sänkningar och ytterligare "bind-

ningar tullsatserna. Dessutom reduceras handelshindren inom

av starkt skyddade sektorer teko, jordbruk och stål.

som

På änsteområdet utvecklas helt internationellt regelverk

ett nytt för friare världshandel sätt har skett

en samma som varuområdet.

66 Sverige i den internationella ekonomin

Tabell 2.1 Utveckling av handeln mellan och inom regioner 1985-1990 procentuell ökning baserad värdet av handeln Andel av världens varuhandel export genomsnittligärlig ökning

1990 1985-90 1989 1990

CentralIÖst-Europaoch Sovjet

Västeuropatill CentralIÖst-Europa och Sovjet 1,3 8 1I2 13 5 Asien till Nordamerika 8,0 9 1I2 6 1

Internt CentraIIÖst-Europa

och Sovjet 2,2 1I2 -7 -18

Anm.: Tabellen inkluderar regionalt interna ochexternahandelsflödensom svarar för mer än en procent av värdet världenssamladevaruexport1990. Den sammanlagdaandelen av dessatjugo regionalahandelsflödenutgör drygt 90 procent av världens varuhandel. Källa: Gatt, International Trade 90191.

Sverige i den internationella ekonomin 67

Gatts skyddsklausul revideras för att begränsa användningen

a

av frivilliga exportbegränsningar. Reglerna för införandet anti-

av

dumpningstullar skärps. Det berör hur dumpningsmarginalen

t ex ska beräknas. Undersökningar får framöver heller inte genomföras

mot export med minimala marknadsandelar. Avtalet innebär även

att det sätts gräns för hur länge antidumpningstull kan i kraft

en en vara

k "sunset-klausuler.

s

Genom Uruguay-rundan är grunden lagd för fortsatta liberalise-

ringar inom främst jordbruks- och tjänsteområdet. Samtidigt minskar

risken för handelspolitiska störningar mellan USA, EG och Japan.

2.3¶EG:s ekonomiska

utveckling

Tillväxten i EG

Det gick dåligt för OECD-området i början 1980-talet. Det gick

av ännu sämre för EG-länderna. Den internationella lågkonjunkturen inverkade negativt, kunde inte förklara nedgången.

men ensam Europa hade, hette det, drabbats "eurosclerosis, förkalkats och

av förlorat sin växtkraft. Framtiden ansågs ligga i Sydostasien och

Stillahavsregionen inte i gamla ekonomiska maktcentra.

-

Olika förklaringar fördes fram. En dem fasta EG-

av tog att

länderna, trots Romfördrag och institutionell marknadsgemenskap,

i praktiken hade relativt små, differentierade och skyddade marknader. Därmed blev konkurrensen och marknaderna ineffek-

svagare tiva. USA:s och Japans hemmamarknader med 250 respektive 120

miljoner invånare karakteriserades högre konkurrens. Dessa

- av länders tillväxt gagnades de kunde dra bättre

genom att nytta av stordriftsfördelar och drillades under hårdare konkurrens.

EG-ländernas sämre tillväxtutveckling inspirerade den politiska

process 1985 ledde fram till den k Vitboken Under andra

som s halvan 1980-talet förbättrades tillväxten i Gemenskapen. Under

av

perioden 1988-1990 den genomsnittliga BNP-ökningen 3,5

var procent per år. I slutet 1990 mattades dock åter tillväxten inom EG.

av

Bakom uppbromsningen ligger den tyska återföreningen

a som har drivit realräntorna i Europa. Recessionen i USA och Efta-

upp

8 White Paper on Completing the Internal Market.

68 Sverige i den internationella ekonomin

länderna EG:s båda viktigaste exportmarknader är för- - - en annan klaring. Dessutom har den försenade ratificeringen Maastrichtav fördraget skapat valutamarknaderna. tillväxten bara oro 1992 var 1,1 procent inom EG.

Diagram 2.5 Arbetslösheten inom EG procent

procent 11- 10 9 . 8 7 6 5 4 . 3 2 1

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991

Källa: OECDEconomicOutlook1993.

Investeringar

I början 1980-talet ökade direktinvesteringarna i utlandet kraftigt.

av Mottagare blev framför allt USA. Vinstutvecklingen blev emellertid Det allmänna förtroendet för amerikansk ekonomi sviktade svag. efter hand. Trots dollarn föll brant i mitten 1980-talet vändes att av investerarnas uppmärksamhet i stället mot EG. En viktig anledning avsikten fullborda den inre marknaden. var att

Sverige i den internationella ekonomin 69

Tabell 2.2 Direktinvesteringarnas storlek

genomsnittliga årliga flöden, miljarder USD

Anm.: Inklusive EU-ländernasinterna investeringar. Källa: Bilaga 7 till utredningen.

EG:s växande betydelse direktinvesteringar

som mottagare av bekräftas att dess andel OECD-ländernas totala ingående

av av investeringar steg från 35 procent 1981-1986 till 46 1987-

procent 19907 Till uppgången bidrog japanska, amerikanska och svenska

företag. Merparten av investeringsflödena ägde likväl inom Gemen-

rum skapen. Såväl hem- mottagarland tillhörde EG. Under 1980-talet

som steg andelen de investeringar hade sitt inom EG

av som ursprung från 25 till 40 procent. Det framträdande draget för EG-

mest

investeringarna är att nationsgränserna i mångt och mycket är överspelade.

EG:s handel

EG för 40 den totala varuhandeln. Av EG:s handel

svarar procent av är merparten intern, mellan olika medlemsländer. Den interna handeln utgör fjärdedel världshandeln. Internhandeln

numera en av har ökat sin andel från i början 1960-talet till dagens

ca 40 procent av

ca 60 procent.

9 Bilaga 7 till utredningen.

10 World Investment Report 1991, United Nations 1991.

11 Gatt: Trade Policy Review Mechanism, The European Communities 1993.

70 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.6a Den interna handelns andel av E63 totala handel Intern impor av total EG-impor intern exportav total EG-exporf

Källa: Eli-kommissionen. Diagram 2.6b EG:sexterna handel miljrrrrrr cu 500 - °° 300- 200- 100-

76 82 8 1988 0 9 2

Sverige i den internationella ekonomin 71

Parallellt med ökningen den interna handeln har emellertid

av den handeln också vuxit i absoluta tal mätt. Vägen den

externa mot

marknaden har därmed lett till handelsalstring än gemensamma mer

handelsomfördelning. Farhågorna "Festung Europa har där-

om med kommit skam, och kritiken från utomstående handelspart-

tonats ned. ners

Eftaländerna

Av EG:s externa handel Eftaländerna för fjärdedel. 1973

svarar en slöts ett frihandelsavtal mellan dåvarande Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och Efta. Därmed släpptes handeln med industrivaror fri. Alla hinder i form tullar och kvoter avvecklades.

av

Central- och

Östeuropa

Sedan april 1992 har EG associationsavtal k Europa-avtal med

- s - Polen, Ungern, Tjeckien och Slovakien. Under 1993 har avtal med Rumänien och Bulgarien tillkommit. Europa-avtalen innebär i

princip fri rörlighet för kapital, tjänster och

personer, varor. Införandet skall dock ske över längre tidsperiod, tio år.

en ca

Avtalen har ännu inte ratificerats. Endast del frihandel för

en de flesta industrivaror har därför trätt i kraft. Undantagna är

känsliga stål, kol, jordbruks- och tekovaror samt vissa

varor som basplaster. För dessa gäller fortfarande både tariffära och kvantitativa restriktioner. Därigenom har del ländernas potentiella

en stor av export till EG begränsats. Tanken är dock att restriktionerna för industrivaror successivt ska reduceras för helt borta senast

att vara

1998 respektive 1999.

På stålområdet har EG använt sig k skyddsklausuler för att

av s

begränsa importen 1992 och 1993. På jordbruksområdet övertar

av-

12 "Festung Europa" var det öknamn som amerikanska kritiker gav EG:ssträvan att

bygga en gemensam inre marknad. De befarade att den inre marknaden skulle bli

ett protektionistiskt bålverk och att alla andra länder än medlemsländer skulle

diskrimineras och utestängas från handel. Begreppet härrör ursprungligen från

den tyske propagandaministern Goebbels, som talade om en europeisk fästning

som försvar mot allierad invasion under andra världskriget ur Buchan Colchester 1990.

72 Sverige i den internationella ekonomin

talen de förmåner GSP-systemet har gett. Vissa förbättringar

som sker dock, kommer kvoter höjas och tullar sänkas

a att att en rad under de kommande fem åren. Den ekonomiska effek-

varor

liberaliseringarna jordbruksområdet blir antagligen begrän-

ten av sad.

Europa-avtalen kompletteras med rad åtgärder för att gynna

en ekonomiskt, monetärt och industriellt samarbete samt investeringar

och utbildning. Finansiellt stöd den Europeiska

ges a genom

Utvecklingsbanken. Europa-avtalen är därför enligt vissa bedömare

troligtvis de generösa avtal EG har slutit med icke-med-

mest ett lemsland.

USA och Nafta

EG:s största enskilda handelspartner är USA står för nästan

som en femtedel medlemsländernas handel. Rent formellt utgör

av externa Gatt den enda för handelsrelationerna mellan USA och EU.

ramen Det innebär USA endast fem länder inte kan på-

att är ett av som räkna någon förmånsbehandling än Gatt-statusen MGN mest

annan

gynnad nation.

EG och USA har dock slutit antal bilaterala avtal rör

ett som

handeln med stål-, jordbruks- och fiskeprodukter.

Nafta frihandelsavtalet mellan Kanada, Mexico och USA

- väntas leda till viss handelsomfördelning. Effekterna kan bli störst för

med arbetskraftsintensiv produktion, där Mexicos export till varor de båda andra länderna lär öka markant. Detta kan komma att tränga undan arbetskraftsintensiv import från Sydeuropa

annan t ex

frukt och grönsaker samt textilier. I framtiden bör av varor som dock Nafta, vis EG har betytt fördelar för tredje

samma som land, kunna leda till fördelar även för utomstående

parter genom ökad handel.

13 Berör a anka, gås, fläsk- och fårkött, kyckling, kalkon, smör och 0st.

14 EC integration widening towards Eastern Europe: reconciling the political and

economic rationale of supporting the transformation process, Langhammer,

Kiel working paper No 524, Kiel Institute of World Economics 1992.

15 Gatt: Trade Policy Review Mechanism, The European Communities 1993.

Sverige i den internationella ekonomin 73

USA:s och EG:s handelsrelationer Ruta 2.2 -

USA och EG har nära relationer. De problem som har uppstått har emellertid rönt stor uppmärksamhet. United StatesTrade Representative USTR presenterar varje år de handelshinder USA möter andra marknader. EG har dykt åtskilliga som upp gånger, a grund av:

rörliga avgifter och exportstöd jordbruksprodukter, EG-förbud mot import hormonbehandlat kött, av höga tullar vissa pappersvaror, EG:s ursprungsregler, EGESstandarder och certifieringsprocedurer, EG-direktivet majoritet etersända underhållningsprogram ska att en av vara av europeiskt ursprung, offentligt stöd till flygplanstillverkaren Airbus, I bristande skydd för immaterialrättigheter.

EG publicerar motsvarande rapporter om amerikanska handelshinder. Det visar sig att EG anklagar USA för många de saker USA anklagar EG för. av Problemen försöker oftast lösa inom för Gatt. åren har man ramen De senaste det främst rört tvister jordbruksområdet. Trots att många de här av problemen väcker stor uppmärksamhet i media berör de i praktiken bara en liten del av handelsutbytet.

Japan och övriga Asien

Handelsutbytet mellan EG och Japan har ökat kraftigt de senaste tio åren. Det är dock fortfarande ganska outvecklat jämfört med handeln mellan EG och USA eller mellan Japan och USA. Japans handelsöverskott har ökat från 500 miljoner 1970 till ecu 25 miljarder de senaste åren. Det har sina håll inom EG uppfattats ett problem i försöken utveckla handelsutbytet. En som att

16 Europeiska Gemenskapens handelspolitik: många medel, många mål. Rapport 1992:2 från Kommerskollegium.

17 Ur ekonomisk synvinkel är ett bilateralt handelsbalansunderskott inget problem. Dels kan det uppvägas av handelsöverskott med andra länder, dels även om den totala handelsbalansen visar ett underskott kan detta uppvägas av ett agt överskott i bytesbalansens andra poster tjänste- och transfereringsbalans samt räntenetto. Om dessa poster inte uppväger underskottet i handelsbalansen uppstår ett underskott i bytesbalansen. Ett underskott i bytesbalansen måste då täckas av antingen lån från utlandet eller en minskning av valutareserven. Först då blir ett handelsbalansunderskott ett ekonomiskt problem.

74 Sverige i den internationella ekonomin

bidragande orsak kan att hälften överskottet ligger inom vara av känsliga områden bilar, telekommunikationer och elektronisk som

datautrustning.

Diagram 2.7 EG:s bilaterala handel med USA respektive Japan 1980-1992

m export till USA handelsbalansmed USA I I 80 export till Japan 20 handelsbalansmed Japan 7 7 7 7 70 7" 10 60 0 50

40 -10á 30 20 7 20 -30 10

0 -40 Q W i Q b Q W i b Q Q L 3%i 5b åh x°jb 45° x 43%åh gg

x

Källa: EG-kommissionen.

EGzs handelspolitik Japan har huvudelement. mot tre

För det första har EG krävt förändringar ijapans makroeko-

nomiska politik, konkurrenslagstiftning och distributions-

system för att vinna ökat marknadstillträde. För det andra bedriver relativt aktiv antidumpnings- EG en

politik mot Japan.

För det tredje vill EG de japanska företagen skall inatt vertikalt dvs de ska anlita europeiska undertegreras - att leverantörer flytta FoU-enheter till Europa. samt

På bilområdet åtog sig Japan "frivillig" exportbegräns-

1986 en ning. Sedan årsskiftet 1992-1993 har de nationella begränsningarna för bilimporten till EG upphört gälla. I stället har de ersatts att av japanska åtaganden att övervaka exporten till EG. De japanska om

Sverige i den internationella ekonomin 75

företagen väntas därmed till att deras marknadsandelar inte ökar

se för fort eller för mycket. Arrangemanget ska gälla fram till 1999.

Fram till dess beräknas produktionsvolymen vid de japanska

bilfabrikerna inom EG femdubblas till 1,2 miljoner fordon

ca per ar.

Den snabba ekonomiska utvecklingen bland DAE-länderna har lett till fördubbling deras andel EG:s marknad under de

en av av 15 åren. Samtidigt har EG:s handelsunderskott

senaste gentemot dessa länder ökat kraftigt.

2.4¶Tillväxt och

investeringar i Sverige

Sverige har sin öppenhet berörts globala föränd-

genom av samma ringar alla industrialiserade länder under de senaste fem åren.

som

Det innebär ständigt ökande internationalisering inom alla

a en branscher och områden, finans- och fastighetsmarknadernas uppgång

och fall den tekniska utvecklingens inflytande både

samt

produktion och produkter. Genom olika regleringar har priserna produktionsfaktorer

delvis varit lägre i Sverige än i omvärlden. Valuta- och kreditmarknadsregleringarna möjliggjorde under 1950-, 1960- och 1970-talen

en

lågräntepolitik syftade till att stimulera bostadsinvesteringar.

som Arbetskraftens begränsade rörlighet över gränserna gjorde det möjligt att utveckla lönestruktur i Sverige avviker från omvärldens.

en som Kvalificerad arbetskraft har varit förhållandevis billig. Okvalificerad har varit relativt dyr. Den svenska lönespridningen har således varit mindre än i omvärlden. Låga svenska elpriser har länge gynnat den svenska basindustrin.

Den svenska ekonomin har under efterkrigstiden kännetecknats

låg arbetslöshet, höga och relativt jämnt fördelade inkomster och av ett internationellt sett rikt utbud offentliga tjänster. Nackdelarna

av

har varit långsam produktivitetstillväxt, tendenser till stora offentliga

18 DAE dynamiska asiatiska ekonomierna, dvs Hong Kong, Malaysia, Singapore,

Sydkorea, Taiwan och Thailand.

19 Europeiska Gemenskapens handelspolitik, rapport 1992:2 från Kommerskolle-

gium.

76 Sverige i den internationella ekonomin

budgetunderskott hög inflation med återkommande kostnads-

samt

kriser och åtföljande devalveringar.

Tillväxten i

Sverige

Under hundra år lyckades Sverige vidmakthålla exceptionell

en tillväxttakt. Mellan 1870 och 1970 ökade Sveriges BNP med i snitt

år, mätt i fasta priser. Med sådan tillväxt fördubblas 3 procent per en ekonomin 25 år. Det reala värdet den svenska ekonomin har

blivit 16 gånger större under dessa hundra år.

Sedan 1975 har den genomsnittliga tillväxten dock mattats till

år. Samtidigt dämpades produktivitetstillväicten. Pro-

1,7 procent per duktionen utförd arbetstimme ökade under 1960-talet med nära

per 5 år. 1975-1989 ökade den med knappt 2 procent år.

procent per per En orsakerna till den lägre tillväxten att investeringarna i

av var ekonomin för låga i förhållande till ökningen i arbetskraften.

var

En jämförelse mellan Sveriges och andra utvecklade industriländers ekonomiska tillväxttakt röjer nära samband mellan den

ett svenska och den internationella ekonomins rörelser. Hela OECDområdet uppvisade tillväxt under 1970- och 1980-talen.

svagare Sveriges försvagning dock påtaglig än i de flesta andra

var mer länder. BNP-tillväxten under perioden 1970-1993 drygt 1 procent-

var enhet lägre än i OECD. Skillnaden de europeiska industri-

gentemot länderna något mindre. Endast under och kort efter devalverings-

var perioden 1981-1982 klarade sig Sverige lika bra OECD-Europa.

som

Sveriges position i listan över världens rikaste länder har för-

sämrats. 1970 låg BNP invånare 8 procent över OECD-genom-

per snittet. 1991 låg BNP invånare under OECD-snittet.

per 6 procent

Sverige har därmed glidit från tredje till tolfte plats.

ner

20 Nya villkor för ekonomi och politik SOU 1993:16.

Sverige i den internationella ekonomin 77

Investeringar

Tidigare starka sidor näringslivet har ytterligare förstärkts. De

av

företagens dominans har ökat än under det senaste decenstora mer

niet. Få genombrott i form tekniska uppfinningar, företagsetable-

av ringar etc har skett områden. Framgångarna inom tele-

inom nya

kommunikation och läkemedelsindustrin utgör undantagen. Den förnyelse och tillväxt näringslivet kunde ha balanserat

av som beroendet de företagen har inte kommit till stånd.

av stora

Avkastningen arbetande kapital har i Sverige varit relativt låg,

något förmodligen har bidragit till näringslivets förnyelse

som att och utveckling har varit begränsad. På 1990-talet har efterfrågeraset lett till kraftig minskning arbetstillfällen inom industrin.

en av

Diagram 2.8 Sveriges ekonomi har krympt sedan 1990

Real årlig tillväxt i EG och Sverige 1980-1992

procent

4 .

v

"

1982 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: OECDEconomicOutlook 1993.

78 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.9 Industriproduktionen i Sverige och OECDIndex 1985 100

procent

Sverige i den internationella ekonomin 79

Diagram 2.10 Förändringar av genomsnittliga in- och utflöden av

direktinvesteringar under 1980-talet i procent av BNP

Inflöde

GB

P

2 B/ LUX

- ESP

NL

1,5 -

1 N

-

Z

P

. . a

0 1 2 3 4

Ufflöde Z

Anm.: Startpunkten ger genomsnittet 1981-1985 som andel av ländernas BNP 1985. Slutpunkten dvs där Iandbeteckningenstår visar genomsnittet 1986-1990 som andel av ländernasBNP 1990. Källa: OECD.Hämtad ur bilaga 7 till utredningen.

Företagsförvärven har medfört och effektiva

att nya mer produktionsstrukturer skapats inom vissa branscher. Många företag står därför starkare i konkurrensen mot omvärlden. De stora kon-

har parallellt med ökad specialisering också skaffat sig

cernerna en en

bättre regional förankring.

Nya företagsstrukturer byggs med starkt internationalise-

upp en rad bas. Som följd därav sker idag allt större del ut-

en en av rikeshandeln internt inom företag och koncerner. ABB utgör

ett av

de främsta exemplen denna utveckling. Omfattande utgående direktinvesteringarna har hittills inte

medfört någon väsentlig utflyttning industriell verksamhet från

av Sverige. Förvärven utomlands har främst skett för stärka mark-

att nadsställningen och öka marknadsandelen. Drivkraften har varit önskan till horisontell integration. Målsättningen år då att snabbt vinna marknadsandelar köpa konkurrenter. Genom

genom att upp förvärven har företagen kraftigt ökat sina marknadsandelar vissa marknader.

80 Sverige i den internationella ekonomin

Den långsiktiga utvecklingen svenskt näringsliv har givits helt

av

förutsättningar dessa förvärv. Följden är dock fortsatt nya genom en förskjutning industrins tyngdpunkt utlandet. Målet för

av mot utlandsinvesteringarna har i första hand varit EG. Europa har

ersatt nationella marknader hemmabas för allt fler företag.

som

I skuggan de utgående investeringarna har även de ingående

av

investeringarna ökat starkt, dock från låg nivå. De ingående

en investeringarna kommer emellertid främst från andra nordiska länder. Den förvärvslagstiftningen har medfört den utländska

nya att ägarandelen svensk industri stadigt ökar.

av

Den utlandsägda delen industrin tredubblades under förra

av decenniet, från 5 procent 1980 till 16 1991. Totalt arbetade

procent då 132 000 eller drygt de anställda inom tillverknings-

15 procent av

industrin i ett utlandsägt företag.

I ett internationellt perspektiv de ingående investeringarna

var under slutet 1980-talet proportionella till den svenska ekonomins

av storlek. Generellt går det därför inte hävda Sverige haft

sett att att sämre attraktionskraft än övriga OECD-länder under de senaste åren.

Däremot är de svenska företagens utlandsinvesteringar oproportio-

nellt stora. De stora obalanserna i nettoflödet förklaras ett mycket

av offensivt svenskt näringsliv har sökt etablera sig

som att genom företagsförvärv främst EG:s marknad.

2.5 utrikeshandel

Sveriges

Sverige är liten, öppen ekonomi mycket beroende

som en av utrikeshandeln. Det totala värdet exporten utgör 23 procent

av av BNP. För importen är motsvarande siffra 20 procent. Utrikeshandeln utgörs till större delen varuhandel. Under det senaste

av decenniet har tjänstehandeln emellertid blivit allt viktigare. Idag

21 Bilaga 7 till utredningen.

22 Sveriges position är inte extrem. Finland och Norge har nettoflöden av direktin-

vesteringar i proportion Sverige. Även Tyskland och Japan har

samma som

betydligt högre utgående investeringar än ingående. 1985-1989 hade Sverige ett

förhållande mellan in- och utgående investeringar på 0,18. Motsvarande för

Tyskland var 0,15. Under perioden 1989-1991 var siffran 0,38 för Sverige och

0,18 för Tyskland. Källa: Fredriksson, C, De nya nordiska företagen 1993.

23 Reviderad nationalbudget April 1993, Finansdepartementet 1993.

Sverige i den internationella ekonomin 81

utgör den drygt den totala handeln. Framför allt beror

30 procent av det handeln med kapital har ökat. Tjänstehandeln exklusive

att

kapitalhandeln har legat stabilt kring under längre tid.

20 procent en

Norden och Efta

Eftaländerna är, näst efter EG, Sveriges viktigaste handelspartner. Nästan femtedel varuhandeln går till Efta." Danmark, Fin-

en av land och Norge utgör samtidigt våra viktigaste enskilda handels-

efter Tyskland, Storbritannien och USA. Det är också partners Eftamarknaden svensk industri har sin största marknadsandel

som -8 jämföra med EG-marknaden där andelen är 3 pro-

procent att cent.

Efta-gruppen har under åren krympt successivt allt eftersom deltagarna har valt söka medlemskap i EU. Av Eftaländerna har

att alla Island och Liechtenstein lämnat in medlemskapsansök-

utom

ningar

EG USA

och

EG är Sveriges i särklass största handelspartner. Drygt hälften vår

av varuhandel sker med EG. Sedan 1972 regleras denna

merparten av handel det frihandelsavtal då slöts mellan EG och Efta-

genom som länderna. Avtalet innebär all handel med industrivaror är fri från

att tullar och kvantitativa begränsningar. Jordbruksvaror har alltid varit undantagna från frihandelsavtalet. Handeln med USA utgör

ca

varuhandeln. Varuexporten till USA består till nästan 10 procent av

verkstadsprodukter, relativt hög siffra.

75 procent av en

24 Statistisk årsbok, SCB 1993.

25 Utrikeshandel och handelspolitik; Bilaga 15 till LU 92.

26 Schweiz ansökan ligger dock på is sedan landet röstade nej till EES-avtalet.

82 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.11 sammansättning av svansk import från olika marknader 1990

Verkstadsindustri Övriga

e

4O

ö

N

nä

Källa: Sindcom.

Svensk stålexport till USA har varit remål för del idump-

en an ningstu llar. För närv arande är i kraft 20 ° ammal ull

a en mot Avesta spelar i dag ingen oll då Ave sta h erikanskt dotter-

r ar e bolag, rostfria sömlösa rör från vik reffekt

en u mot an fick st e ersom lterade i att Sandvik lade produktion

en resu ner n samt

-procentig tull på SSAB kallvalsade plåt. vå 3 e :s n er en

, kom även beslut definitiva antidumpnin ullar å Sprocent

o m s formatskure grovplåt. Tullen drabbar 1 änders

n export.

O O °

2.6¶De senaste arens

svårigheter

Under 1980-talet steg lönek ostnaderna enheter

tt ar procent snabb än i mvärlden. Avr egleringen kre i knader ledde

are a mar till expansion des stimuler ades hög

n som sut m av

infl tion tt lånevänligt" Följden blev igt

oc s a esyst m. ök d priv k nsumtion och i het och byggboom. sk

at en - e ek öve hettades.

norm

Sverige i den internationella ekonomin 83

Den internationella konjunkturnedgången gjorde kostnadskrisen akut. Växelkursen hölls fast Resultatet blev den i särklass

mot ecun.

kraftigaste inflationsminskningen och konjunkturnedgången under efterkrigstiden. Under två år, 1990-1991, föll industriproduktionen

Det är lika mycket under 1930-talets depression. 10 procent. som Den öppna arbetslösheten har nått rekordnivåer, trots att

nya

arbetskraften är föremål för arbetsmarknadsåtgärder. 5 procent av

Inflationstakten i ekonomin minskade från 8 till 2 procent inom loppet bara några månader. Lägre inflation, skattereformen och

av höga internationella räntor gjorde realräntan efter skatt steg

att drastiskt. Resultatet blev den allvarligaste finans- och fastighetskris Sverige har upplevt under 1900-talet.

Diagram 2.12 Öppenarbetslöshet i Sverige procent av arbetskraften

procent

g .

1..

1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993

Källa: OECDEconomicOutlook 1993.

27 Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

84 Sverige i den internationella ekonomin

Ruta 2.3 Effekterna av en tull -

En tull höjer priset importen, vilket den importerade kvantiteten gör att faller och den inhemska produktionen stiger. Staten får ökade inkomster i form tullintäkter, landets nationalinkomst kommer i normala fallet av men att minska grund avlägre effektivitet i produktionen. Produktionen blir mindre effektiv eftersom tillverkningen förskjuts från billigare till dyrare en en producent, i det här fallet till den inhemska producenten.

B Utbud

E C

F H K P+ t

p | J L o

A Efterfrågan

0 qu qnu q

Innan tullen införs är priset och kvantiteten konsumeras. Av p q av varan den mängden produceras inom landet och importeras. När tullen t läggs q-q på stiger priset till p+t. Konsumtionen faller till Samtidigt ökar dock den qiü. inhemska produktionen till och importen minskar till Ekonomer qü, ;ihävdar vanligtvis att frihandel är bättre än situation med tullar. Orsaken är en att tullen innebär kostnad för samhället. Kostnaden kallas tullskyddskosten naden. Ökningen det inhemska priset grund tullen har förorsakat av av en förlust i konsumentöverskottet FKDG, vilket är konsumenternas förlust

En del av förlusten går till staten i form tullintäkter, lika med En av annan del konsumenternas förlust går till producenterna i form ökat av av ett producentöverskott. Det GIHF. De två återstående trianglarna motsvaras av UH och KLD mäter tillsammans den effektivitetsförlust uppstår grund som av tullen. Detta är den samhällsekonomiska kostnaden, alltså tullskyddskostnaden.

Den vänstra triangeln mäter den produktionsstörning tullen orsakar genom att den leder till för hög inhemsk produktion. Den andra triangeln, KLD, motsvarar tullens inhemska konsumtionsstörning uppkommer grund som av att tullen reducerar konsumtionen av varan.

Effekterna av en kvot Verkningarna kvot har stora likheter med verkningarna tull. En av en av en kvot höjer, precis som en tull, priset importen. När utbudet begränsas kommer efterfrågeöverskott uppstå vid det ett att ursprungliga priset. Priset kommer därför att stiga till dess efterfrågan att motsvarar utbudet.

Sverige i den internationella ekonomin 85

B Utbud

E C p..

F H K p.

I J L D P

A Efterfrågan

O Q 0 O Q 1 2 4

Låt vårldsmarknadspriset P. Efterfrågan är då Q, vilken består av den vara inhemska produktionen Q, och import Q-Ql. Landet bestämmer nu att importen måste minskas till Q4-Q2. Om kvoteringen innebär att importen blir

lika i fallet med tull, såkommer även effekten den inhemska stor som ovan produktionen och konsumtionen bli densamma. Också prishöjningen blir att densamma; priset stiger till P. Det finns dock viktig skillnad. En tull kommer upphov till en en att ge tullintäkt för under det vinsten från kvotering kommer att tillfalla staten, att en innehavaren kvoten. Om kvoteringen sker importlicenser tillfaller av genom vinsten de inhemska importörerna. Sker kvoteringen däremot med hjälp av

exportlicenser kommer vinsten att tillfalla de licens-innehavande exportörerna.

De vinster kvoterna kallas knapphetsräntan. Knapphetsräntan gör att genererar kvoterna får värde marknaden, dvs potentiell licensinnehavare är villig ett en visst pris för licensen. Priset licensen betingar kallas kvotapriset. att betala ett Vad är då vitsen med kvot jämfört med en tull en Om exportutbudet är oelastiskt, dvs det finns given kvantitet till salu, kan en det svårt begränsa importen tull. Är utbudet större än vara att genom en efterfrågan på världsmarknaden skulle dessutom tull mycket liten effekt en inhemska pris eftersom priset skulle förbli lågt trots tullen. Den varans inhemska produktionen skulle då ändå konkurreras ut. Det utländska exportutbudet jordbruksprodukter är ofta oelastiskt, i av synnerhet kort sikt. Då kvotering ofta det endasätt vilket importen är en kan begränsasoch inhemska pris hållas uppe. varans

Det konsumentöverskott uppstårdå konsumenternaköper q av varantill priset som triangeln BDG. Tanken är den totala tillfredsställelsensom p representerasav att konsumenternafår konsumera ärlika medhelaytan underefterfrågekurvan, avatt q dvs BDqO. Men de behöver barabetala GDqO för att tillfredsställelsen, summan vilket gör konsumenten tjänar BDG. BDG definieras såledessom att ytan konsumentöverskottet. Kostnadenför deinhemskaproducenternaför attproducerakvantiteten representeunder utbudskurvan,dvsOqEIA.Derasintäkter år lika medOgilG. ras avhela ytan Skillnaden kallasproducentöverskott.Den bestårvid produktionen av triangeln

AIG.

86 Sverige i den internationella ekonomin

Diagram 2.13 Inflationen i Sverige 1982-1993

procent, tolv månaders förändring

Procent 12 mån. förändring

o

1982 1984 1986 1988 1990 1992

Källa: Finansdepartementet.

Valuta- och ränteturbulens

Under 1980-talet baserades den svenska växelkursen valutakorg

en

index sammanvägt olika valutor. Efter devalveringarna 1981- - ett av 1982 växelkursen mycket stabil, pendlande mellan bandets yttre

var gränser. I maj valutakorgen ett beslut en ensidig

1991 ersattes av om

svensk anknytning till

ecun.

Med fast växelkurs måste räntan för att kapital-

anpassas parera flöden in och landet, skulle påverka valutans värde.

ut ur som annars Det föreligger därför "trade off" mellan stabil växelkurs och stabil

en ränta. Räntan pendlade under 1980-talet mellan 8 och På

16 procent. grund genomgående högre inflation har den svenska nominella

av

räntan legat till 5-6 procentenheter över EG:s genomsnitt.

upp

Hösten 1992 släpptes kopplingen till och kronan tilläts

ecun

flyta. Då hade Riksbanken och riksdagen vidtagit mycket långt-

gående åtgärder för stötta växelkursen. I november fick

att Riksbanken dock försvaret. Den svenska kronan har sedan

ge upp dess fallit med

ca 25 procent gentemot ecun.

28 BI a drevs marginalräntan upp till 500 procent en kort tid i september. Två

"krispaket" syftade till att reducera budgetunderskottet.

3¶EG:s mot

en

väg

union

europeisk

EG:s Rom

Kapitlet ger en bakgrund om utveckling från

till Maastricht, dess och ambitio-

funktionssätt framtida

ner. Efterkrigstidens ekonomiska samarbete i Västeuropa

bar gradvis förcijupats.

3.1¶EGzs och

ursprung upphov

Det syftet med Romfördraget 1957 skapa fred. övergripande var att

Genom knyta tidigare rivaliserande europeiska nationer till att varandra med ekonomiska band skulle spänningarna minska. Genom handel land tillgång till och det inte själv får ett varor resurser som kan erhålla. Handel kan därmed öka vinsterna både vad gäller annars säkerhet och ekonomi.

Det är också de grundläggande upptäckterna i in-

en av mest ternationell ekonomisk teori. Länder handlar med varandra, som

med varandra, specialiserar sin produktion och som integreras som

ökar sitt utbyte skapar tillsammans större ekonomiskt välstånd än försökt klara sig hand. om vart och ett egen Med handel ökar det internationella beroendet. Ömsesidigt beroende kan ha avvikande uppfattningar de föredrar parter men förhandlingsbordet framför Slagfältet. De har ett gemensamt intresse minimera skadeverkningarna de ekonomiska relationerna av att under tiden de tvistar. De konflikter och den spänning får sin som i strävan efter och kontrollen över knappa det laddning resurser må handla stål, arbetskraft dämpas handel om jord, gruvor, - om

utbyte ökar tillgången.

och gemensamt

88 EG:s väg mot europeisk union en

EG:s grundare hade siktet klart. Syftet politiskt än

var mer ekonomiskt. Detta är också den mycket enkla grundtanken bakom

ett med åren kanske allt svårgenomträngligare EG-projekt: att skapa

fred knyta länderna till varandra. Målet är fred och genom att samarbete. Medlen är ekonomiska. 1948 höll Europa-rörelsen konferens i Haag. Några månader en efter konferensen tillsattes kommitté med uppgift utarbeta en att ett förslag till för Europas enande. Den 5 maj 1949 grundades organ

Europa-rådet med säte i Strasbourg.

Den 9 maj 1950 lade Robert Schuman, fransk utrikesminister,

fram förslaget Europeiska Kol- och Stålgemenskapen, skulle

att bildas. Marknaden för kol- och stålvaror skulle befrias från tull. I

Schuman-planen märktes tydligt de politiska ambitionerna bakom de

ekonomiska förslagen. Ett framtida krig i Västeuropa skulle omöjliggöras genom att rustningsindustrierna kol- och stålindustrierna - sammanfördes under överstatlig myndighet. Schuman en gemensam inbjöd Europas stater att delta.

Unionsfördraget, brukar kallas Paris-fördraget, underteckna-

som

des i april Frankrike, Tyskland, Belgien, Nederländerna,

1951 av Luxemburg och Italien. Kol- och stålgemenskapen trädde i kraft i augusti 1952 och fick sitt säte i Luxemburg. I maj 1952 undertecknade de länderna avtal sex ett om en

europeisk försvarsgemenskap. Avtalet ratificerades aldrig det

av franska parlamentet och trädde därför inte i kraft. Vid ett toppmöte i Messina 1955 började medlemmarna överlägga

om ytterligare två gemenskaper, Europeiska Ekonomiska Gemenska-

EEC, och Europeiska Atomenergigemenskapen Euratom. I

pen 1957 undertecknades två fördrag i Rom de länderna. mars av sex

Med Rom-fördraget och Euratom-fördraget EEC och Euratom

var bildade. Fördragen trädde i kraft den 1 januari 1958. Redan då var siktet inställt att utveckla EEC från tullunion till ekonoen en misk och politisk union.

3.2¶EG under 1960- 1970-talen

och

Under 1961 hölls de två första toppmötena i Paris och Bonn.

Regeringscheferna kom överens de skulle bilda politisk

om att en union, hur det skulle till. De bestämde sig men utan att enas om dock för regeringscheferna skulle mötas regelbundet för

att politiska

EG:s "väg mot europeisk union 89

en

konsultationer. Därefter dröjde det år innan nästa toppmöte

sex hölls, i december 1967.

Efta European Free Trade Association skapades 1960

som en reaktion det alltmer intima samarbetet mellan De Sex. Initiativet

Storbritannien, sedan försöken att förhandla fram ett större togs av frihandelsområde inom för Gatt hade misslyckats. Tillsam-

ramen

med Danmark, Schweiz, Sverige och Öster-

mans Norge, Portugal,

rike undertecknades Stockholms-avtalet i januari 1960. I jämförelse med EEC:s 170 miljoner invånare tedde sig Efta-områdets marknad

90 miljoner invånare för litet för Storbritannien. När EEC i juli om 1961 undertecknade associationsavtal med Grekland sökte

ett Danmark och Storbritannien medlemskap i EEC. Kort tid innan hade Irland sökt medlemskap. Några månader följde Norges

senare

ansökning om medlemskap.

Storbritanniens inträde stoppades Frankrikes president,

1963 av Charles de Gaulle. De andra länderna drog tillbaka sina

tre an-

sökningar. I juli 1964 trädde den jordbrukspolitiken, CAP

gemensamma

kraft efter och förhandlingar. jordbrukspolitiken fick långa segslitna starkt protektionistiska inslag.

Politiken och beslutsformerna

Under de första åren gemenskapen krävdes det att besluten

av var

enhälliga. Tidigt fann dock enhällighet inte alltid den

man att var effektivaste beslutsformen. Fr 1966 tanken flertal

0 m var att ett beslut skulle kunna med kvalificerad majoritet. Den franske presi-

tas denten ville dock inte riskera bli nedröstad i viktiga frågor. När

att Frankrike i juni 1965 hamnade i minoritet angående ett förslag om finansieringen CAP vägrade de Gaulle alls fatta något beslut.

av att I månader bojkottade Frankrike ministerrådet. Resultatet

sex av

denna vägran blev Luxemburg-kompromissen i januari året därpå.

Ett land fick därmed möjlighet inlägga i för landet viktiga

att veto

Gemenskapens handlingsförmåga kom därmed begränsas

frågor. att

under tjugo års tid.

Medlemsländerna undertecknade 1965 i Bryssel avtal att

ett om

slå de gemenskaperna till Europeiska Gemenskaperna.

samman tre Formellt skedde det den 1 juli 1967. I och med detta fick de

tregemenskaperna institutioner; parlament, domstol

gemensamma

ekonomiska och sociala kommittén. samt

90 EG:s väg mot europeisk union en

Det sena 1980-talets magiska årtal 1992 skulle utgöra - som tidpunkten för den interna marknadens förverkligande hade - 1960-talet sin föregångare i 1969. Den sista december detta år skulle enligt tidtabellen alla interna handelshinder och inom

tullar tariffer

Gemenskapen avskaffas. Gemenskapen nådde målen i förtid. Den

1 juli de interna tullarna borta. Samtidigt bort 1968 var som man tog de formella handelshindren varandra, infördes gentemot gementullar mot tredje land. Den baserades den genomsnittliga samma tullnivån för medlemsländerna, med viss justering nedåt. en Som ett resultat Gatts Kennedy-runda sänktes den genomsnittliga tullnivån av

med ytterligare 35 procent

De Gaulle avgick president våren 1969. Det största hindret som för Storbritanniens medlemskap i därmed borta. Danmark, EG var Irland, Norge och Storbritannien förnyade sina ansökningar.

Anslutningsfördraget undertecknades i Bryssel i januari 1972. I

en folkomröstning röstade dock det norska folket ett knappt nej till EG-medlemskap. Norge drog därför tillbaka sin ansökan. Övriga

länders parlament ratificerade sina avtal. Danmark och Storbritannien lämnade Efta i samband med de att anslöt sig till EG. I juli 1972 undertecknade Eftalånderna ett frihandelsavtal för industriprodukter med EG 1972. Fram till det att EES-avtalet trädde i kraft vid årsskiftet 1993-1994 har relationerna

mellan EG och Efta-länderna baserats detta frihandelsavtal.

Valutasamarbete

Romfördraget saknar regler för valutasamarbete. USA upphörde att lösa in dollar inom för Bretton Woods-systemet i augusti 1971 ramen och period med flytande växelkurser började. På EG-rådets en initiativ utarbetade Luxemburgs premiärminister plan 1971 en som fick efter honom själv, Werner-planen. Målet ekononamn var en misk och monetär union med valuta. Valutaunionen gemensam skulle genomförd 1980. Med tiden skulle unionen även vara senast

utveckla ekonomisk politik. Denna plan förverkligades

en gemensam

aldrig.

1 The Economist Guide to the European Community, Dick Leonard 1993.

EG:s våg mot europeisk union 91

en

I det vakuum följde efter Bretton Woods-systemets

som sammanbrott bestämde sig EG-ländernas centralbanker för inleda ett

att samarbete i den k valutaormen. Valutaormen innebar växelkurs-

s att

mellan EG:s valutor band. Även

förändringarna begränsades av yttre

icke-medlemsländer Sverige fick delta. Valutaormen upphörde

som dock redan efter år. Inga stora framsteg gjordes heller i det

ett par

ekonomisk-politiska samarbetet.

Utvidgningen från till nio medlemsländer 1973 väckte för-

sex

väntningar Gemenskapen skulle snabbare utveckling till

om att en mötes under 1970-talet. Förhoppningarna kom dock skam. Delvis

berodde det att det utvidgade EG saknade ett gemensamt

program

för utvecklingen medellång sikt, kunde fylla den funktion

som Romfördraget hade haft de första åren. Delvis berodde det de

att nio länderna mindre homogen än de ursprungliga

var en grupp sex.

Den ekonomiska recessionen lade börda. Samtliga länder

sten led både hög inflation och hög arbetslöshet. Flera dem hade

av av

underskott i betalningsbalansen.

också stora

Vid toppmötet i Paris 1974 lyckades EG:s medlemsländer komma

överens att etablera den Europeiska Regionala Utvecklings-

om fonden. Syftet minska mellan de rikare och fattigare

var att gapet regionerna inom Gemenskapen. Under de tio första åren det

var främst Irland, Italien och Storbritannien fick hjälp.

som

Samma toppmöte tog även några andra viktiga beslut. Regeringscheferna skulle träffas oftare för konsultationer och inrättade därför Europeiska Rådet. De skulle mötas åtminstone gånger år för

tre per

diskutera viktiga utrikesfrågor och gemenskapens affärer. Leda-

att möterna i Europa-parlamentet skulle i direkta val. Det skedde

utses första gången 1979. Dessutom fick Belgiens premiärminister Leo Tindermans i uppdrag att lägga fram rapport den Europeiska

en om

Unionen. föreslogs rad åtgärder,

I rapporten en a en gemensam utrikespolitik, ekonomisk och monetär union, europeisk

en en

social- och regionalpolitik och industripolitik för

en gemensam tillväxtindustrier.

Vid Europeiska Rådets möten 1978 drogs riktlinjer för den

framtida utvecklingen Genom avtal mellan centralbankerna i

upp.

EG började EMS European Monetary System tillämpas i januari

1979. Samarbetet inriktades vidareutveckla växelkursmekanis-

att

och främja ömsesidigt ekonomiskt politiskt närmande. I prak-

men tiken innebar EMS dock Europas valutor korn att ingå i D-

att en markszon. Genom resolution i rådet skapades också

en ecun.

92 EG:s väg mot europeisk union

en

3.3¶EG 1980-talet

under

EG:s medlemskrets vidgades andra gång under 1980-talet. De nio

en blev tolv, när först Grekland 1981 och därefter Spanien och

Portugal 1986 inlemmades i Gemenskapen.

Decenniets första inte särskilt lyckosamma för EG. Gemen-

var skapen slets interna strider. Växande kostnader för CAP den

av -

jordbrukspolitiken hotade att tömma buigeten,

gemensamma samtidigt Storbritannien krävde att rabatt budgetbdraget.

som Med utvidgningen stod det också klart Gemenskapens insitutio-

att

måste reformeras för takten i beslutsfattandet skulle kunna ner att öka.

Enhetsakten

1983 föreslog Kommissionen regler majoritetsrâstning.

nya om

Bakom förslaget att frångå enhällighet låg insikten att yttrrligare

utvidgningar betydde fler medlemsstater kunde inlägga veto.

som

Vid toppmötet i Milano i juni 1985 kom EG-länderna överens

sjuårsprogram för undanröja kvarvarande hinler för om ett att rörligheten över gränserna. Dessutom beslutades regerirgskon-

om en ferens för att diskutera ändringar i Romfördraget och beslutsroces-

Detta ledde till Enhetsakten The Single European Act sen. som

regeringscheferna i Luxemburg i december 1985.

antogs av

Danska folketinget sade emellertid nej till Enhetsakten. Itslaget

ledde fram till folkomröstning 1986 tog frågan

en som upp om Danmark alls skulle kvar i EG. Ia-rösterna övervägde Även

stanna i Irland hölls folkomröstning för godkänna avtalet.

att

I juli 1987 hade Enhetsakten ratificerats alla de tol/ med-

av lemsländerna. Dittills hade gällt besluten måste enhällga och

att vara

varje nation hade rätt inlägga sitt Nu korn docç EG:s att att veto. ministrar överens att begränsa kraven fullständig uppsutning

om till områden arbetskraftens rörlighet, anställningsvilllor och

som skatter.

Enhetsakten innebar också att kom överens

man om er annan

viktig princip: det ömsesidiga erkännandet Cassis de Dijonprinci-

ruta 5.2. EG kunde därmed avbördas det tidsödande ch depen, se taljerade evighetsarbete hade kulminerar med 1970-talets

som iarmoniseringssträvanden. I stället för söka standaider för

att gemensamma

EG:s väg mot europeisk union 93

en

varje produkt och för varje område, beslutade EG:s regeringschefer sig för att acceptera att vad godkänts i ett annat EG-land också

som skulle godkänt i det landet. Enligt många bedömare är

anses egna

detta förtroende själva grundbulten i skapandet EG:s inre

av marknad.

I samband med att Enhetsakten antogs fick Europa-parlamentet

något stärkt ställning. Ditintills hade parlamentet bara haft rått att en kommentera förslag lagts. Ledamöterna hade inte någon möjlig-

som het att stoppa eller ingripa mot vad beslutades. Med Enhetsakten

som förenklades beslutsprocessen i EG. Därmed fick också parlamentet större möjlighet att påverka ärendenas gång.

Vitboken

Vid toppmötet i Milano i juni 1985 korn EG-länderna även överens

alla återstående hinder för rörligheten skulle undanröjas inom om att loppet sju år. 1992 skulle den inre marknaden, skisserad redan i

av

Romfördraget från 1957, förverkligad. I den k Vitboken

vara s redovisades de områden måste över och de 282 beslut

som ses som måste fattas. Hindren mot den marknaden olika

gemensamma var av

slag:

I återstående fysiska hinder vid gränserna, I tekniska hinder i olika länder, I hinder satts skydd för de nationella

som upp som

skattesystemen.

Vitboken innehöll därmed både tidtabell och systematisk

en en förteckning för den inre marknaden.

Monetära Unionen EMU

Europeiska

I slutet 1980-talet kom även finans- och valutafrågor att

av en framträdande plats. En tidtabell för hur valutakontrollerna inom EG skulle tas bort till 1992 förhandlades fram.

Delors-rapporten återupplivade 1987 de 30 gamla tankarna

ekonomisk och monetär union i Europa. En kommitté ledd en av kommissionens ordförande föreslog utveckling faser,

en i tre men

94 EG:s väg mot europeisk union

en

utan att några precisa datum. Det krävdes tre toppmöten i

ange - Bryssel och Köpenhamn i juni och december 1987 och i Bryssel i februari 1988 innan statscheferna och regeringarna kunde komma

överens om ett fördrag.

En utredning med uppdrag finna former för europeisk

att en centralbank tillsattes. Sommaren 1988 beslutade EG:s finansminstrar att valutakontrollerna mellan medlemsstaterna skulle avskaffas

o m

den 1 juli 1990. Undantag gjordes för de fattigaste och

nyaste medlemmarna.

I november 1989 föll Berlimnuren. De gamla regimerna i Östoch Centraleuropa drogs efter med i fallet. Tyskland återföre-

en en nades mindre än ett år i oktober 1990. I slutet 1991 splitt-

senare, av

rades Sovjetunionen. Därmed hade också de politiska förutsättning-

för ökat ekonomiskt samarbete i Europa radikalt förändrats. arna

I juni 1990 inleddes EES-förhandlingarna mellan EG och Eftaländerna.

EG/ EU

3.4 under 1990-talet

Enligt planerna skulle alla tekniska och icke-tariffära handelshinder inom EG borttagna till den 31 december 1992. Resultatet i

vara september 1993 att 264 de 282 vitboksförslagen hade godkänts

var av av rådet. Av dem hade i sin 262 förslag eller drygt 90 procent

tur - av åtgärderna i Vitboken trätt i kraft.

-

Våren 1991 förklarade Sverige knöt kronan till ecun.

att man Sommaren 1991 sökte Sverige medlemskap i EG. Då hade tidigare Turkiet 1987, Österrike 1989 och 1990 lämnat in sina ansök-

Cypern

ningar. Efter Sverige har också Finland och Norge bestämt sig för

att söka inträde i Gemenskapen

Maastricht-fördraget

I december 1991 enades EG:s regeringschefer vid ett toppmöte i

Maastricht rad genomgripande förändringar EG:s arbete.

om en av

2 Även Schweiz har ansökt om medlemskap. Efter det nej som EES-omröstningen

i december 1992 ledde till ligger emellertid ansökan "på is.

EG:s väg mot europeisk union 95

en

Antalet Samarbetsområden vidgas. Enligt planerna ska valutaunion

en

genomföras 1999. I Maastricht-fördraget öppnas också

senast

möjligheter för framtida utrikes- och säkerhetspolitik

en gemensam

för reformer EGzs institutioner. En regeringskonferens ska samt av hållas 1996 för över fördraget.

att se

Vid mötet antogs även ett protokoll arbetsmarknadsfrågor

om ett socialt protokoll samtliga länder utom Storbritannien.

- av

I februari 1992 undertecknades Maastricht-fördraget, kallats

som det viktigaste dokumentet i EG-historien sedan Romfördraget 1957. Därefter skulle de nationella parlamenten säga sitt. Danmark höll

en

folkomröstning i juni 1992 där Maastricht-fördraget förkastades med knapp majoritet 50,7 procent. I den irländska folkomröstningen månad röstade drygt för Maastricht-fördraget.

samma 69 procent

Valutaoro och växelkurser

rörliga

Danskarnas nej utlöste kapital- och valutamarknaderna

oro om Maastrichts framtid. Växelkurssamarbetet korn i gungning. I september 1992 höll även Frankrike folkomröstning Maastricht-

en om

fördraget. Ia-sidan segrade, med knapp majoritet. Osäker-

men ytterst heten späddes Storbritannien beslöt vänta med

av att att att anta

fördraget till dess att Danmark hade genomfört ytterligare

en

folkomröstning.

I september 1992 sprack det europeiska monetära samarbetet efter fem och halvt år kursjusteringar. Den italienska liran, den

ett utan spanska pesetan och det brittiska pundet devalverades. Storbritannien och Italien lämnade valutasamarbetet, ERM.

Oroligheterna valutarnarknaderna fortsatte emellertid. I augusti 1993 vidgades den tillåtna bandbredden, mellan vilka de olika valutorna tilläts svänga, från 2,25 procent till 15 procent. Därmed fick i praktiken rörliga växelkurser.

man

Det finns många förklaringar till varför växelkurssamarbetet

sprack. Den vanligaste fasta svårigheterna bibehålla åtskilda

tar att

ändå låsta växelkurser i värld med fullständigt fria kapitalmen en rörelser. Andra framhåller bidragande faktorer

som:

I påfrestningarna i samband med den tyska återföreningen, I bristen finanspolitisk samordning,

I marknadens rädsla för politikernas inneboende frestelse

att

sista devalvering innan valutaunionen infördes,

göra en

96 EGrs väg mot europeisk union

en

I de stora vinster till små kostnader den spekulerade

som som

mot de fasta växelkurserna kunde göra förändring i

om en

väntad riktning kom till stånd.

Subsidiaritetsprincipen

Vid toppmötet i Birmingham, oktober 1992, diskuterades först och främst Danmarks nej i folkomröstningen. kritiken

Som ett svar mot alltför långtgående överstatlighet antogs deklaration

en om insyn, subsidiaritet och demokratisk kontroll. I Edinburgh i december år slogs kriterierna för den k subsidiaritetsprin-

samma s

cipen fast.

Med Edinburgh-besluten grund ansåg sig Danmark ha fått

som gehör för de krav lagts fram i den danska vitboken

som om

Maastricht-fördraget. Den danska regeringen och även flertalet

riksdagspartier ansåg att Maastricht återigen kunde underställas

- en

folkomröstning. Den ägde i maj 1993. Den här gången

rum vann sidan.

Övriga Europa

I Edinburgh blev även de framtida relationerna med Central- och Östeuropa föremål för diskussion. Utgångspunkten rapport

var en från Kommissionen innehöll långtgående förslag alltmer

som att integrera dessa länder med EG. Siktet inställt medlemskap.

var

EG ställdes därmed inför vägval: fördjupning eller

ett nytt

Vidgning. Varje vidgnin innebär förändring arbetssätten.

en av Maktbalansen förskjuts. sidan pockar fler länder ersättning

ena från EGzs fonder. Å andra sidan kan fler länder

gemensamma vara

med och bidra till Gemenskapens finansiering.

EES-avtalet delvis tänkt stävja ansökningar från Efta-

var att länderna och från de fria staterna i östra och centrala Europa.

nya Österrikes stack hål den strategin.

medlemskapsansökan

Med Central- och Osteuropa har EG sökt lösa de akuta tillträdeskraven att sluta särskilda associationsavtal, de k Europa-

genom s avtalen. Avtalen med Polen, Tjeckien, Slovakien och Ungern trädde i kraft i 1992 och erbjuder frihandel rad områden och

mars en

Även och Rumänien har under 1993 fått

produkter. Bulgarien

EG:s väg mot europeisk union 97

en

Europa-avtal. Dessutom har överenskommelser frihandel träffats

om med Turkiet, Israel och de baltiska

staterna.

EES-avtalet

Förhandlingarna mellan EG och Efta-länderna ett EES-avtal

om inleddes i juni 1990. Två hade parterna enats formerna

senare om för det. Avtalet undertecknades i Porto i maj 1992.

Ursprungligen skulle EES-avtalet träda i kraft den 1 januari 1993. Det förutsatte emellertid samtliga länder, 19 stycken, ratificerade

att avtalet. I Sverige antog riksdagen med stor majoritet avtalet den 18 november 1992. Schweiz höll i december folkom-

samma en röstning. Där blev det dock nej, varför försenades. Så

processen

alla referenser till Schweiz bort avtalstexten. måste t ex tas ur

Sista land att ratificera avtalet Frankrike, fällde sitt

var som avgörande i november 1993. EES-avtalet kunde därmed, försenat,

ett träda i kraft den 1 januari 1994.

EG blir EU

I oktober Maastricht-fördraget ratificerat. Formellt trädde

1993 var det i kraft den 1 november 1993. Därmed har EG blivit EU, den Europeiska Unionen. EU består tre pelare:

av

I de tidigare reviderade fördragen dvs EG, I utrikes- och säkerhetspolitik I samt rättsliga och inre angelägenheter.

Till de hör frågor asyl- och invandringspoli-

senare om gemensam

tik, bekämpandet narkotikamuggling, rättsligt och polisiärt

av samarbete.

I detta betänkande kommer vi framför allt uppehålla vid

att oss frågor rör ekonomin och omfattas de gamla fördragen

som som av i EG. Den korrekta benämningen i sådana fall blir därmed EG

inte EU.

Det Europeiska Monetära Institutet EMI fröet till den

- gemen-

centralbanken fick under 1993 sitt säte i Frankfurt. samma - Institutet började arbeta den 1 januari 1994.

98 EG:s väg mot europeisk union en

Diagram 3.1 Vad är EU

Mellonstatligt Metlanstatligt samarbete samarbete angående angående EG säkerhetspolitik inrikespolitiska frågor

Enhöllighetsbesiut Enhöllighetsbesiut

Anm.: EU samlingsnamnetför tre olika s k pelare. Vad i detta betänkande framför aIIt koncentreraross EGoch de förhållandensom gäller ekonomin och samarbetet den inre marknaden.

3.5¶EU 2000-talet

Den europeiska unionens framtid, formerna för förverkligandet av EMU liksom fördjupningen och vidgningen samarbetet mellan av medlemsstaterna till omfatta områden tidigare legat utanför att som Gemenskapens domäner, ska diskuteras vid stor regeringskonen ferens 1996. Det är också vid detta tillfälle kandidatländerna vill finnas som

med fullvärdiga medlemmar vid förhandlingsbordet.

som Vad kommer att ske kan inte bli föremål för annat än som

spekulationer. Men den mycket djupa lågkonjunkturen i början

av 1990-talet, svårigheterna hittills följa den utstakade banan att mot förverkligandet Valutaunion till 1999, kommer förmodligen att av en leda till att Maastricht-fördraget revideras. På lång sikt blir det fråga visioner. Inom EU har disen om kussioner kretsat kring frågan om:

I Fördjupning eller vidgning Maastricht-fördragets både och. I förlängningen,

svar var många, måste dock EU bestämma sig för vill menar om man ytterligare fördjupa samarbete mellan dem finns med, som eller ska låta samarbetet bygga något lösligare om man

grund för därigenom bereda plats för fler deltagare. Ibland

att delas gränsen mellan federalister och nationalister, dvs mellan

EG.°s väg mot europeisk union 99 en

dem strävar efter Europas Förenta Stater och dem som ett vill nationellt beslutsfattande och mindre som se mer av av

överstatligt samarbetsorgan.

I Interventionism icke-inblandning

-

Denna skiljelinje går mellan dem förespråkar

som en mer

statligt aktiv linje för industri- och handelspolitiken, och

t ex

dem förespråkar marknadsbestämd, icke-statlig

som en mer

näringslivsutveckling. En delvis sammanfallande skiljelinje går mellan dem pläderar för protektionistisk politik

som en mer

och dem förordar frihandelsvänlig hållning.

som en mer

Trycket har periodvis varit starkt EG ska reformera sina att beslutsformer. Den senaste utvidgningen då Spanien och Portugal medlemmar i EG ledde fram till majoritetsbeslut. I upptogs som samband med att De Tolv väntas bli De Sexton eller t De Tjugo o m inom inte allför avlägsen framtid, diskuteras nu ytterligare en förändringar de institutionerna. av gemensamma

Europeiska Gemenskapen har varit allt djupare

väg mot en ekonomisk integration under tre och halvt decennium, och är i nu färd med skapa inre marknad. Gemenskapen startade med att en sex medlemmar 1958. Idag är de tolv. Utvidgningen har å sidan ena inneburit skillnaden mellan länderna har ökat, eftersom de är att nu fler. Å andra sidan har medfört skillnaderna mellan

medlemskapet att

länderna förmodligen är mindre än vad de skulle ha varit. annars Huvudsyftena för Gemenskapens arbete är ändock desamma:

I garantera fred och säkerhet i Europa, att I medellång sikt förbättra arbets- och levnadsvillkoren i att medlemsstaterna,

I lång sikt skapa fastare sammanslutning mellan de

att en

europeiska folken.

Dessa syften kräver medlemmarna utformar sin nationella att

politik den främjar såväl det landet uppbyggnaden av

att egna som ekonomisk och politisk union. en Det finns också tydliga gränser för EU. En sådan gräns det ges av nationella oberoendet i absolut mening. En det faktum att annan av EU inte har några egentliga maktmedel någon bestämmer sig för om

bryta sig Och tredje att samordningen politiken

att ur. en av av

ytterst bygger frivillighet.

100 EG:s väg mot en europeisk union

EG/ EU

3.6 i årtal

maj Den franske utrikesministern lobert Schu-

föreslår den Europeiska Kol- och man att

Stålgemenskapen EKSG ska lildas.

april Frankrike, Västtyskland, Beneux-länderna

och Italien skriver under Paris-Brdraget och

EKSG är grundat.

maj Samma länder underteckna ett fördrag

sex

om en europeisk försvarsgemeiskap.

augusti EKSG träder i kraft, med säte iLuxemburg.

augusti Franska parlamentet går avtalet

emoi om

försvarsgemenskap, och fördraget faller.

juni Överläggningar börjar i Mesina för

att bilda europeisk narknad.

en gemensam

Två fördrag skrivs under i Ron av EKSG-

medlemmarna; Romfördraget gillande EEC Europeiska Ekonomiska Gemenskapen och Euratom-fördraget för Euatom.

januari EEC- och Euratom-avtalen träler i kraft. EEG-kommissionen etableras ned provisoriskt säte i Bryssel.

januari Stockholms-avtalet undertecknas och Efta European Free Trade är där-

Association

med grundat.

maj Efta träder i kraft med säte i eneve. juli I- EEC undertecknar ett associatimsavtal med Grekland. Irland ansöker medlemskaj i EEC.

om augusti Danmark och Storbritannien ansöker

om

medlemskap i EEC. november Medlemskapsförhandlingar böijar i Bryssel.

EG:s väg mot europeisk union 101

en

december Sverige lämnar in ansökan associations-

om

avtal till EEC.

april Norge ansöker medlemskap i EEC.

om

januari President de Gaulle lägger in sitt veto mot

det brittiska medlemskapet.

De andra länderna drar tillbaka sina

an-

sökningar.

september EEC undertecknar ett associationavtal med

Turkiet.

juli CAP Common Agricultural Policy träder

i kraft.

juni Kris i EEC när Frankrike börjar sin sju

månaders bojkott, eftersom de vägrar bli

att

r

utröstade i viktiga frågor.

januari Frankrike återupptar sitt aktiva medlemskap efter Luxemburg-kompromissen.

juli EEC slås samman med EKSG och Eura-

tom till Europeiska Gemenskaperna, EG.

Sverige lämnar in öppen ansökan

en om

medlemskap.

juli Alla interna tulltariffer tas bort inom EG,

och extern tariff CET införs.

en gemensam

december Frankrikes president Pompidou går vid ett

toppmöte i Haag med att utvidga Ge-

menskapen.

juni Medlemskapsförhandlingar medBryssel med

Storbritannien, Irland, Norge och Danmark

inleds i Bryssel.

januari Anslutnings-fördraget undertecknas mellan

EG och de fyra länderna.

102 EG:s väg mot europeisk union en

juli - Frihandelsavtalet undertecknas med de sex Efta-länderna inte ansökte medsom om

lemskap i EG.

september l Norge röstar mot EG-medlemskap i en

folkomröstning 46 för, 54

procent procent

emot.

1973 januari Danmarks, Irlands och Storbritanniens medlemskap träder i kraft. maj Norge skriver frihandelsavtalet med EG.

1975 juni Folkomröstning i Storbritannien visar en 2:1 majoritet till fördel för fortsatt EG-

medlemskap.

Grekland ansöker medlemskap. om

1977 Portugal ansöker medlemskap.

mars om

juli Spanien ansöker medlemskap.

om

1979 EMS European Monetary System träder i mars kraft.

juni Första direkta valet till Europa-parlementet.

1981 januari Grekland blir medlem i EG.

1984 juni Andra direkta valet till Europa-parlamentet.

Vid toppmötet i Fontainebleau kommer överens att minska det brittiska man om budgetbidraget och att öka EGzs finansiella resurser.

1985 januari Jacques Delors blir ordförande i EG-kommissionen. juni Vid toppmötet i Milano kommer Rådet överens tidtabell för avveckla 282 om en att handelshinder Vitboken. december Regeringskonferensen resulterar i Enhetsakten.

1986 januari Spanien och Portugal blir medlemmar i EG.

EG:s väg mot europeisk union 103 en

1987 april Turkiet söker medlemskap i EG. juli Enhetsakten träder i kraft.

1988 februari Finansieringspaketet Delors vilken I antas,

sätter riktlinjerna för att expandera EG-

budgeten och samtidigt införa strängare en

kontroll jordbruksutgifterna för perioden

av 1988-1992.

1989 juni l direkta valet till Europa-parlamentet.

Tredje

° Osterrike söker medlemskap i EG.

1995 juni Förhandlingar mellan EG och Eftaländerna inleds för bilda EES. att 7

juli l Kapitalrörelserna liberaliseras i EG.

l Vid toppmötet i Madrid kommer i man princip överens de tre stegen för att om genomföra ekonomisk och monetär en union. Storbritannien sig. reserverar

oktober Tysklands återförening.

E1991 juli l söker medlemskap i EG.

Sverige

i november Överenskommelse att bilda EES 1 januari i 1993. december ° Vid toppmötet i Maastricht nås överenskommelse ekonomisk union, med om en detaljerade för EMU. Storbriarrangemang tannien får igenom option att kunna stå en utanför valutaunionen. Dessutom ska en

utrikes och säkerhetspolitik

gemensam utformas. EG undertecknar associationsavtal med ett

Polen, Ungern och Tjeckoslovakien.

februari l Maastricht-fördraget undertecknas. Delors II-paketet föreslår ökning EGen av budgeten med 30 procent över fem år. Finland söker medlemskap i EG. mars Associationsavtalet med Polen, Ungern och

Tjeckoslovakien träder i kraft.

maj Schweiz söker medlemskap i EG.

104 EG.°s väg mot europeisk union en

juni Danmark förkastar med knapp majoritet

50,7 procent Maastricht-fördraget i

en

folkomröstning.

Irländsk folkomröstning: 69,1 procent september Pundet och liran lämnar ERM. Pesetan devalveras med 5 procent. Vid folkomröstning säger Frankrike

en

till Maastricht-fördraget med 51,1 procent.

oktober Vid toppmötet i Birmingham antas

en deklaration insyn, subsidiaretet och

om demokratisk kontroll.

november Sveriges riksdag godkänner EES-avtalet med

stor majoritet.

Svenska kronan börjar flyta.

december Europeiska rådet vid toppmötet i

antar

Edinburgh antal anpassningar och för-

ett

tydliganden syftar till att möjliggöra

som ratificering i samtliga länder. Kriterierna för

närhetsprincipens tillämpning slås fast.

Schweiz säger i folkomröstning nej till

en EES-avtalet. ° Liechtenstein röstar för EES-avtalet. ° Norska kronan börjar flyta.

1993 februari Ji- Medlemskapsförhandlingar med Österrike,

Sverige och Finland inleds.

maj Danmark har folkomröstning

en ny om

Maastricht-fördraget. Denna gång blir resul-

tatet till EU. november Europeiska unionen träder i kraft.

1994 januari EES-avtalet träder i kraft.

Europeiska monetära institutet, EMI, börjar

arbeta i Frankfurt.

EG

Sverige,

och marknaden

DELH %H S

I detta avsnitt, del i betänkandet, ska vi studera hur den inre marknaden kan tänkas svensk ekonomi och

påverka förutsättningarna för de människor och företag bor

som och verkar i Sverige. Vad framför allt vill kartlägga är de ekonomiska konsekvenser som följer av den europeiska integrationen och de många miljontals transaktioner och beslut som tas av företag, hushåll, investerare, producenter och konsumenter varje dag.

Det undersöka hur den ekono-

övergripande syftet är att miska tillväxten påverkas i de olika alternativen

som en följd att näringslivet förändras, och därmed villkoren

av för arbetsmarknaden och

lönebildningen.

4¶Tillväxten

och dess

betydelse

I detta vi översikt vilken roll den

kapitel ger en om

ekonomiska tillväxten kan och vilka som

spela faktorer

antas bakom den.

ligga

4.1¶Varför tillväxt

Ett syftena med den inre marknaden de länder deltar

av är att som i den ska uppnå ökat välstånd ökad tillväxt. Det ska ske

genom

konkurrensen skärps och möjligheterna att dra nytta genom att av stordriftsfördelar i produktionen ökar. Genom EES-avtalet får Sverige i stor utsträckning del den inre marknaden. Vid ett

av medlemskap kommer Sverige helt och hållet omfattas den inre

att av

marknadens möjligheter och regler.

Vilken betydelse har då tillväxten På vad sätt påverkas den

av Sveriges förhållande till EU

Ekonomisk tillväxt innebär att det reala värdet tillgängliga

av

och tjänster ökar. Om tillväxten ökar snabbare än befolkningsvaror mängden, så BNP invånare ökar, kommer fler och

att per varor

tjänster tillgängliga för medborgarna Detta brukar kallas

att vara

standardökning. Den kan naturligtvis i än i och

tas ut annat varor tjänster för privat konsumtion. Poängen ekonomisk tillväxt

är att

ökar handlingsutrymmet och valmöjligheterna ekonomi.

i en

1 Se kapitel 1 för definition av BNPsamt en diskussion om vad BNP mäter och inte

mäter.

108 Tillväxten och dess

betydelse

Ekonomisk tillväxt kan många gånger nödvändig, ses som en om än inte tillräcklig, förutsättning för nå mål förbättrad offentatt som service, höjda reallöner, bättre sjukvård etc, samtidigt risken som

för fördelningsstrider minskar. Flertalet de välfärdssystem har

av som byggts i landet under loppet många decennier vilar förutupp av sättningen att Sverige bibehåller hög och tillväxt. Det gäller en t sjukvården och ATP-systemet. Det är också lättare att klara ex sysselsättningen och att minska riskerna för att människor går långtidsarbetslösa i ekonomi med hög tillväxt än i ekonomi en en som stagnerar. Tillväxten har ibland i motsatsställning till god miljö och satts andra k icke-ekonomiska värden. Idag dock lägre s vet man att tillväxt ingalunda är någon garanti för bättre miljö. Däremot måste vid varje tillfälle avvägningar göras så används att resurserna ett står i samklang med strävanden efter andra mål. sätt som

Vad ökar tillväxt

Allmänt gäller tillväxten kan öka att genom:

I att använder t fler anställda, fler man mer resurser, ex maskiner, mer pengar, I att effektivare utnyttjar de finns, t man resurser som ex

utbildning och träning eller

genom genom I använder sig teknik. Därmed inte bara att man av ny avses resultatet forskning och ingenjörsmässiga landvinav rent

ningar, utan i hög grad också mjukare" investeringar

som bättre arbetsmetoder och arbetsorganisation. ny

Tillväxten i ett land brukar mätas förändringen BNP, som av

bruttonationalprodukten värdet den samlade produktionen

av i ett land. Ofta handlar det ganska låga Men också små om procentsatser. tal kan stor effekt. En skillnad 0,2 BNP betyder i procent av

Sverige 3 miljarder kronor.

ca Vid högre tillväxttakt lika mycket kommer BNP-nivån en efter 15 år minst 40 miljarder kronor högre. att vara

Tillväxten och dess betydelse 109

4.2¶Olika tillVäXtteorier

Vad är det skapar tillväxt Hur kommer det sig att vissa som ekonomier växer, och några dem växer fortare än andra Det att av

är frågor länge sysselsatt ekonomer, och har givit upphov

som som till många teorier. Enligt de neoklassiska tillväxtteoriema beror takten i den ekono-

miska tillväxten hur snabbt insatserna produktionsfaktorerna av kapital och arbetskraft ökar Kontinuerlig tillväxt blir då resultatet

antalet anställda växer och/ eller mängden kapital växer. I av att att

synnerhet tilltar produktionen kapitalmängden ökar snabbare än

om arbetsinsatsen, varje anställd får kapital till sitt förfogande. att mer Tillväxten ökar således fler människor kommer i avlönat genom att arbete, kvinnornas inträde arbetsmarknaden och t ex genom

genom investeringar.

I den mån det förekommer tillväxt utöver vad de ökade produktionsfaktorerna medger, bestäms den tekniska framsteg av som inte förklaras inom för de neoklassiska teorierna. ramen De tillväxtteoriema betonar kunskapen än de neoklassisnya mer ka teorierna Neoklassiska teorier har tendens all arbetsen att se kraft homogen. I de tillväxtteorierna säger det som nya man att

viktiga är humankapitalet och dess förkovran.

En hårdragen tolkning de neoklassiska tillväxtteorierna är att förklarar förändringar i tillväxten kort sikt. Men de säger ingen-

ting förändringar i tillväxttakten får betydelse lång sikt.

om som En tredje strömning, dock inte är lika sammanhållen som som de båda övriga, kan Schumpeter. Han betonade sägas representeras av företagsklimatets och entreprenörens roll Han menade det att

väsentliga omvandling och dynamik, något sällan låter sig

var som

fångas i formella modeller. Ett nyckelbegrepp är skapande för-

störelse när gammalt ersätts av nytt. - processen Det kan framstå strid påvens skägg. Men utfallet som en om av

de olika tillväxtförändringar kan bli betydande. I det

sorternas ena

2 Se Solow 1956. Denna modell är utgångspunkt för många av tillväxtteorierna och ett standardverktyg för studier av ekonomisk tillväxt.

3 Set Romer 1986 för de k tillväxtteorierna endogena tillväxtmodellerex s nya na. De tillväxtteorierna är teoretiskt tilltalande, men har varit svåra att nya belägga empiriskt.

4 Schumpeter 1911, The Theory of Economic Development.

110 Tillväxten ocb dess

betydelse

fallet höjs BNP:s nivå. I det andra fallet slår BNP-tillväxten in en

bana. Av diagram 4.1 framgår det viktigaste är tillväxt-

annan att takten sikt. I de beräkningar Kommissionen själv gjorde under 1980-talet som över effekter den inre marknaden kapitel 5 räknade bara av man engångshöjningar BNP. Andra har hävdat att också den långav siktiga tillväxttakten i de länder deltar i den inre marknaden som kommer att förändras. Vi tänker inte här slita tvisten mellan olika tillväxtskolor. Osäkerheten är för stor, och det empiriska underlaget för Men svagt. i diskussionen effekterna tillväxten bör ha i bakhuvudet om man att del förändringar till följd den inre marknaden kan ha en av effekter blir bestående eller i varje fall verkar

som mycket länge.

Diagram 4.1 Skillnad mellan nivåhöjningoch tillväxttakt procent

BNP

27. tillvöxttakf

57. nivölyft

1%iillvöxñakf

är

4.3¶Realkapital

Enligt Världsbanken förklaras den ekonomiska till- 60-70 procent av växten i OECD-lånderna under de hundra åren senaste av att pro-

Tillväxten och dess betydelse 111

duktiviteten har ökat. Med produktivitet förhållandet mellan menas produktionsresultat och insatta resurser.5

Produktivitetsutvecklingen, beror investeringar i real- och

som humankapital, påverkar konkurrenskraften och avgör medborgarnas relativa standard. Om Sverige har lägre produktivitet än t ex en Tyskland, urholkas den svenska ekonomins relativa lönebetalningsförmåga. Gradvis kan Sverige komma halka efter och tvingas att konkurrera med och tjänster lägre reallöner jämfört varor som ger med omvärlden. Om inte lönerna sänks i motsvarande mån urholkas konkurrenskraften och följden blir underskott i bytesbalansen.

Kapitalets bidrag till produktiviteten beror kapitalstockens

storlek, dess åldersstruktur och hur effektivt den utnyttjas.

Kapitalstocken kan förbättras teknisk utveckling och

genom

modernisering. Om vill utöka kapitalstocken krävs nyin-

man

vesteringar. Investeringar i maskiner och utrustning uppvisar ett

starkt samband med tillväxttakten i ekonomin. Kapitalbildningen har effekter och detta viktigt skäl till ekonomisk tillväxtf externa är ett

4.4 roll

Humankapitalets

De gamla tillväxtteorierna kunde bara förklara del tillväxten. en av Den del inte berodde ökade arbets- eller kapitalinsatser som fortsatte dock ett mysterium. att vara Under år har del forskare intresserat sig för den k senare en s

humankapitalbildningen och de mänskliga kunskapernas roll i ekonomin. Humankapitalet består människas yrkesskicklighet

t ex av en

och kompetens, också den svårfångade förmåga som

men av mer

brukar kallas entreprenörskap".7 Modern forskning starka belägg för humankapitalet kan

ger att spela väsentlig roll för tillväxten. En del studier tyder t att en o m

investeringar i humankapital mycket väl kan en viktigare

vara

förklaring till ekonomisk tillväxt än den fysiska kapitalbildningen

5 Se tex Produktivitetsdelegationen 1991 för en närmare genomgång av begreppet produktivitet.

6 Se t ex De Long och Summers 1991.

7 Se t ex Mincer 1984, Becker 1964 och Henrekson 1992.

8 Se Barro 1991, Mankiew m 1990 samt Jorgensen och Fraumeni 1992.

112 Tillväxten och dess betydelse

Det innebär det inte räcker med investeringar i fysiskt kapital, att dessa måste följas ökade satsningar utbildning, inte utan av om

avkastningen ska bli låg. Men det innebär också tillgången

att kvalificerad arbetskraft och kompetent personal kan vara en nog viktig konkurrensfördel i ett framtida Europa

Ur utredningens perspektiv blir det därför viktigt ställa frågor

att vad sker med människorna och arbetskraften i Sverige om som som

följd att de fyra rörligheterna förverkligas. Detta gör vi i

en av

kapitel

Sammanfattningsvis kan säga att tillväxten i ekonomin skapas insatt arbete och kapital samt innovationer och teknologisk av av utveckling. De hänger i sin tur med incitament att investera samman

i maskiner eller utbildning, produktionsfaktorernas kvalitet,

entreprenörskap och kompetens hos de anställda. Dessutom är institutionella förhållanden betydelse för tillväxten. av

4.5¶Del i

övrigt

I de följande kapitlen ska fördjupa i hur Sverige kommer

oss att påverkas inom några olika delområden har betydelse för svenska som

tillväxtmöjligheter.

I kapitel 5 diskuteras innebörden den av gemensamma marknaden och vilka effekter ökad konkurrens kan väntas som en tillväxten.

I kapitel 6 studerar vi investeringar och kapitalbildning, och hur

de påverkas vid EU-medlemskap, EES-avtal eller alternativ. annat

I kapitel 7 undersöker vi hur strukturomvandlingen och därigenom tillväxtmöjligheterna påverkas. I kapitel 8 belyser effekterna den ökade rörligheten

av arbetskraften, och vilka konsekvenser integrationen kan för

lönebildning, arbetsmarknadspolitik och sysselsättning.

9 En hög andel kunskapskapital ger dock inte automatiskt samma komparativa fördelar som forna tiders materiella tillgångar uppbyggda på kapitalmängd gav. Påandra sidan Östersjön finns länder med såväl högre andel högutbildade och, en framför allt, väsentligt billigare arbetskraft än i Sverige.

10 Se Rosenberg och Birdzell 1986 och North 1990.

5¶Den inre marknaden

med detta kapitel är att belysa vilka effekter,

Syftet

kort och sikt, EG:s strävan att skapa en gemen-

läng som

marknad kan tänkas tillväxt och handel. Av-

sam

görande blir i vilken utsträckning de ;yra rörligheterna

deltar EES-avtalet i den inre

förverkligas. Sverige genom

marknaden.

5.1¶Den inre marknadens drivkrafter

Grunderna för den inre marknaden finns beskrivna redan i Romförfrån 1957. Förverkligandet har låtit vänta sig. Tullarna för

draget

industrivaror avskaffades visserligen helt och hållet i slutet av 1960talet. beslutades även tekniska hinder skulle bort. Trots det 1969 att har faktiska hinder styckat marknaderna och begrän-

en mängd upp

det fria flöde hör verkligt marknad till. sat som en gemensam Mellan länderna inom EG:s tullunion har handelstre typer av hinder dröjt kvar:

Fysiska handelshinder, gränskontroller.

t ex Tekniska handelshinder, dvs sådant försvårar det fria som flödet mellan olika länder. Hit hör principerna för offentlig

upphandling, olika regler för bank- och försäkringsverksam-

het, skilda säkerhetsföreskrifter och regler för märkning. Fiskala handelshinder, beror att olika länder tillämpat som olika Skattesatser konsumtion. t ex

114 Den inre marknaden

1985 presenterade EG-komn1issionen den k Vitboken. Bakom

s beslutet låg uppfattningen Europa höll halka efter

att att mer

dynamiska regioner i USA och Sydostasien. I den k Cecchini-

s rapporten ruta 5.1 sammanfattades 1988 resultaten antal

av ett studier kostnaderna för non-Europe", dvs EG-

om en uppsplittrad

marknad. Enligt skulle de dåvarande EG-länderna till-

rapporten

kunna tjäna 200 miljarder i ordets sammans ca ecu en verkliga mening marknad. Det skulle innebära ökning deras

gemensam en av samlade BNP med

4-6 procent.

Tabell 5.1 Den inre marknadens potentiella vinster procent BNP

av

-

Totala effekter 4.3 6,4

-

Källa: Cecchini-rapporten.

Av Cecchini-rapporten att döma kommer den inre marknaden

att

olika effekt olika sektorer. Särskilt viktig skulle den för

vara tjänster, sektorer med hög koncentration och stordriftsfördelar

samt branscher starkt påverkas nationella standarder och

som av offentlig

upphandling. För EG i genomsnitt skulle det innebära 54

att procent

av förädlingsvärdet i tillverkningsindustrin eller sätt

ett annat påverkas av den inre marknaden.

Beräkningarna har dock för hård kritik En är

utsatts svaghet

att de framför allt räknar statiska vinster tidigare fragmente-

av att rade marknader förenas. Det finns många till varför

anledningar

dessa vinster å sidan kan överskattade, å andra sidan inte

ena vara behöver de ekonomiskt viktigaste. Till dem ska vi åter-

vara sett komma här nedan. Kritik har även de

rests mot att dynamiska effekterna har underskattats och de är större vad Cecchini har

att än

uppskattat dem till.

1 Set ex Flarn och Horn i bilaga 2 till Långtidsutredningen 1990 där de redogör för

delar av den internationella kritiken.

Den inre marknaden 115

Cecchini-rapporten Ruta 5.1 -

Cecchini-rapporten sammanfattar resultatet rad olika studier i ett större av en projekt, kallat The Cost of Non-Europe. Syftet att skaffa underlag för att var bedöma hur splittrade de marknader EG:s företag och politiker hade var som att arbeta med.

Programmet drogs igång 1986 initiativ Lord Cockfield, som dåvar vice av president iEG-kommissionen. Uppgiften sammanfatta dessakonsultrapporatt vetenskapliga studier och ekonometriska skattningar gavs till en hög ter, tjänsteman i Kommissionen. Hans Paolo Cecchini. namn var Rapporten presenterades under våren 1988.På grundval ett 30-tal studier av dras slutsatsen den inre marknaden skulle innebära engångshöjning av att en produktionsnivån motsvarande BNP. Det skulle ske i samband 5,3 procent av med rad handelshinder slopades. Som följd att handelshindren att en en av elimineras den inre marknaden, Cecchini-rapporten att det blir en tror genomsnittlig minskning i EG-importen från tredje handelsomfördelning och en

land 6-8 procent. om Ett budskapen i Cecchini-rapporten är att välfärdsvinster avintegrationen av kan bli högre det finns stordriftsfördelar och imperfekt konkurrens. Så om mycket mellan 44 och 63 de totala vinsterna härleds från som procent av modeller med imperfekt konkurrens.

Cecchini-rapportens beräkningar har för stark kritik, eftersom de utsatts blandar direkta och indirekta effekter. Analyser bransch har vidare fått av en ligga till grund för bedömningar vinster i bransch. Mycket talar för av en annan de vinster i form höjd BNP-nivå Cecchini-rapporten kommit fram att av som till är kraftigt överskattade.

Å andra sidan har Cecchini-rapporten inte räknat in de möjligheter i form

högre tillväxttakt torde finnas lite längre sikt. Tillväxten skulle av en som kunna höjas skärpt konkurrens större effektivitet och ökar t ex genom att ger företagens benägenhet att utveckla produkter. nya För genomgång vinster och förluster Flarn och Horn 1989 eller en av set ex

Melchior 1993.

116 Den inre marknaden

5.2¶Vad innebär den

inre marknaden

Marknader integreras i två led: institutionellt och

beteendemässigt.

I Institutionellt sker integrationen EU-länderna

genom att slopar rad hinder och gränskontroller lägger restrik-

en som tioner handeln mellan medlemsländerna. Hit hör icketariffära handelshinder i form nationella och

av normer

produktstandarder liksom olika prövningsförfaranden.

Metoden används bygger Cassis de och

som Dijon-prejudikatet

innebär ömsesidigt erkännande. I princip betyder det vad har

att som

godkänts i ett medlemsland för tillverkning och försäljning, också

ska godkänt för distribution och spridning i land anses ett annat vidare ruta 5.2. Därmed undviker det sisyfosarbete Kom-

man som missionen tog sig under 1970-talet, när den försökte utforma

enhetliga standarder för så alla produktområden. Viss

gott som harmonisering sker dock fortfarande. Framför allt gäller det områden rör hälsa och säkerhet. Det är detta regelsystem har ställt som som till problem för det svenska Efter den institutionella

t ex snuset.

integrationen ska det inte längre existera några eller legala

formella

hinder leder till marknader delas nationellt och

som att regionalt.

I Beteendemässiga förändringar följer den institutionella in-

tegrationen eftersom företagen ändrar sina beteenden och

byter strategier. Det är följd att regelverket förändras

en av eller antas bli förändrat. Förväntningar spelar här mycket

en stor roll. Ofta räcker det med förväntningar kommande

om ändringar för effekt faktiskt ska uppstå. Ett exempel är

att en

det uppsving i direktinvesteringar följde inom EG under

som andra hälften 1980-talet. Ibland räcker det emellertid inte

av

med mycket institutionella förändringar för ens stora att beteenden ska ändras. Det kan krävas

t ex att en förändring

uppfattas bestående, för företag eller

som att ett en person ska det mödan värt ändra beteende eller

anse att byta en strategi mot en annan. De psykologiska effekterna den

av inre marknaden ska därför inte underskattas

2 l en jämförelse mellan USA och Europa fann Pelkman att den amerikanska marknaden i stor utsträckning bygger på att alla amerikaner förutsätter att USA ären stor marknad. Bidragandeorsak är gemensam valuta och gemensamt språk. Studien citeras i Buchan Colchester, sid 275 ff.

Den inre marknaden 117

Ekonomiska standardmodeller utgår oftast från det råder att konkurrens i ekonomin. Ett enskilt företag kan då inte

perfekt

det totala utbudet, och därmed inte heller priset varan,

påverka

sig öka eller minska den produktionen. genom att vare egna utgör perfekt konkurrens idealtillstånd, fjärran

l praktiken ett

från faktiska förhållanden. På exportmarknaderna är situationen

bättre den inhemska marknaden. På den råder

betydligt än senare

ofta i stället k oligopolistisk konkurrens, där ett eller flera företag s tillskansat sig dominerande ställning och där verkligheten är mer en komplicerad än i den klassiska nationalekonomins marginalkostnads-

FCSODCIIIQIIg.

Cassis de Dijon Ruta 5.2 -

fransk svartvinbärslikör har fått de viktigaste reglerna En ge namn en av inom EG, nämligen CassisdeDijon-principen. Den härstammar från ett utslag EG-domstolen fällde 1979angåendeförsäljning svartvinbärslikören cassis som av i Tyskland. Ett tyskt företag fick nej när det ville importera och sälja cassis den tyska marknaden. Enligt de tyska myndigheterna nämligen alkoholvar halten för låg för drycken skulle klassas likör, och för hög för att att som godkännas vin. Cassis höll alkoholhalt 17 procent. Den tyska som en ca Branntweinmonopolgesetz från 1922krävde emellertid alkoholhalt om minst en 32 procent. I stället för myndigheternas utslag, utnyttjade importörerna att acceptera sin sak prövad EG-domstolen i Luxemburg. EG-domstolen gav rätten att av Tyskland kunde inte förbjuda försäljning cassis.Därmed försäljarna rätt. av fastslogs princip blivit grundläggande i skapandet den inre marknaen som av den. Enligt Cassisde Dijon-principen ska produkt får marknadsföras i ett en som EG-land, fritt marknadsföras även i de övriga. Det endaundantaget gäller om land kan visa det föreligger risk för hälsa, miljö eller säkerhet. Annars ett att det alltså inte reglerna i mottagarlandet reglerna i urspnmgslandet som är utan företag nationella myndigheter dröjer med godkännandet, har gäller. Ett vars möjlighet prövad för försäljning i land. Därmed påskyndas att varan ett annat Om respektive ursprungslands regelverk ömsesidigt erkänns behövs processen. ingen harmonisering. de Dijon har fått revolutionerande effekt eftersom nationella Cassis en bestämmelser, licenskrav och prövningsförfaranden tidigare har lett till att marknader delats och försvårat för företag dra nytta stordriftsförupp att av delar för konsumenter dra mångfalden vad gäller prisnivåer samt att nytta av och varuutbud.

118 Den inre marknaden

Marknadsdominans och

prisdifferentiering

Marknadsdominans innebär företag är så hemmaatt ett pass stort marknaden det har incitament sitt utbud och

att att begränsa

därigenom hålla priserna. På större marknad, världsuppe en t ex marknaden, blir företaget däremot i och får det

ett mängden ta pris

erbjuds eller låta bli. Experten tenderar därmed avsättas till som att ett lägre pris än hemmamarknaden. Fenomenet kallas pris-

differentiering. Förutsättningen för sådan prisdifferentiering marknaderna

är att går att hålla åtskilda med hjälp tekniska handelshinder, av t ex nationella produktstandarder och tariffer. Prisskillnaderna har kunnat

uppgå till 20 och även sedan hänsyn tagits till procent mer, trans-

port- och hanteringskostnader. 1983 priset och

var t ex en samma bil 42 högre i Storbritannien än i sedan skatterna

procent Belgien,

räknats bort. 1989 hade konkurrensen krympt skillnaden till 31 procent. Trots att Tyskland och Belgien har landgräns till varandra var då skillnaden i pris likadana bilar. 11 procent Det faktum många företag år horisontellt

att stora integrerade,

dvs har likartad verksamhet i flera länder, kan tecken ses som ett förekomsten imperfekt konkurrens och

av marknadsuppdelning

Ett annat indicium nordamerikanska och

ges av japanska investering-

framför allt har lokaliserats i de fyra största EU-länderna, där ar, som det finns nationell hemmamarknad. en stor Ett rationellt storföretag säljer över många områden, skulle som

förmodligen specialisera sin produktion i enlighet med komparativa

fördelar. Olika effekter uppstår:

I För det första blir priserna enhetliga. I normalfallet blir de

något lägre än tidigare vad den gamla hemma-

som var marknaden, och oförändrade eller aningen högre tidigare

exportmarknaden. Prisskillnader kan visserligen finnas i olika

regioner. Men de beror i så fall transportkostnader,

t ex inte att företagen medvetet kan plocka olika

ut höga marginaler sina och tjänster.

varor I För det andra sker omfördelning från inhemska

en tidigare

till utländska producenter. Hur den blir beror hur väl stor varje enskilt företag lyckas hävda sig i den ökade konkurren-

3 Set ex Economists översikt om multinationella företag, 27/3-2/4 1993.

Den inre marknaden 119

liksom hur framgångsrikt det blir

sen hemmaplan, begränsade exportmarknader. Integrationen kommer tidigare

därmed även betyda mindre effektiva inhemska företag att att slås och frigörs för produktion där konkurut, att resurser rensförutsättningarna är bättre. detta återkommer vi

Till

närmare i kapitel 7 om strukturomvandlingen.

Totalt väntas de samhällsekonomiska vinsterna den ökade sett av konkurrensen i form lägre priser och effektivare produktion av överstiga förlusterna i form eventuella förlorade producentav överskott 1.1 och eventuellt förlorade statsintäkter. ruta

Ruta 5.3 Fri rörlighet för varor -

Den 1 janari 1993slopades alla tullar och kvantitativa restriktioner för varuflöden mellan EU-ländernal. För detta ska möjligt krävs att länderna att vara har tulltariffer tredje land, att inte kan komma gemensamma gentemot varor in bakvägen där tulltarifferna är lägst.EU utgör därigenom tullunion. som en Utöver tullar och kvantitativa restriktioner har olika former tekniska av handelshinder, dvs hinder uppstår länderna har olika besom genom att stämmelser produkters utformning, säkerhet begränsat varucirkulatioom etc, Avvecklingen dessahinder, drygt 60 vitboken, nen. av som upptog procent av sker tre sätt:

Genom harmonisering tekniska föreskrifter och standarder. EUav länderna kommer överens krav för produkterna. om gemensamma Genom minimikrav för medlemsländerna. Minimikraven sättsefter vad

nödvändigt för säkerhet och hälsa. som ansesvara a Genom Cassisde Dijon, dvs det varken finns harmoniseringsregler om eller minimikrav, gäller principen ömsesidighet. Den innebär att ett om land inte kan vägra sälja produkter lagligen tillverkas och säljs i som andra EU-länder.

EES-avtalet innebär det blir fri varucirkulation alla de områden som att täcks avtalet. De fria rörligheten gäller därmed inte för alla jordbruksav t ex eller fiskeprodukter. Villkoret för tullfrihet är har sitt inom EES, och att att varorna ursprung detta kan styrkas med ursprungsbevis. Länderna åtar sig inte snedvrida handeln. Ingen diskriminering får att förekomma. För Sveriges del kommer visst krångel med ursprungsregler och krav ursprungsdokumentation dröja kvar. Även gränskontroller finns att kvar vid EES-avtalet.

Samtligabegränsningarär inte borttagna EU kommer dock under dennärmaste avveckladekvarvarandeirnportrestriktionemaellerersättadessamed tiden antingenatt gemenskapskvoter.

120 Den inre marknaden

5.3 och den

Sverige

inre marknaden

Den inre marknaden bygger fri rörlighet för tjänster, varor,

kapital och arbete rutorna 5.3-5.6. Rörligheten uppnås dels

harmonisering i form olika rättsakter, dels genom av genom att

Cassis de Dijon-principen tillämpas.

Skapandet den inre marknaden kan sägas EG:s av vara ett av ekonomiska mål. Välfärdsvinster och högre tillväxt ska garanteras hårdare konkurrensbestämmelser. a genom Sverige står inför möjligheten vinna tillträde till den inre att marknaden två sätt:

Sverige blir fullständig medlem EU. Därmed får

av Sverige

automatiskt tillträde till den marknaden, och de gemensamma

rättigheter och förpliktelser följer.

som Sverige omfattas EES-avtalet. Genom det får Eftaländerna av utom Schweiz tillgång till den inre marknaden

ungefär

inte exakt villkor EU-länderna. men - samma som

Skillnaderna mellan EES-avtalet och beror

ett medlemskap

framför allt EG är tullunion med hanatt en gemensam yttre delspolitik och Sverige inte del i den jordatt tar gemensamma

brukspolitiken, CAP. Det innebär att gränskontrollerna kommer

att finnas kvar liksom krav ursprungsmärkning.

EES-avtalet för vissa nationella förbud farliga ger utrymme mot ämnen och kemikalier. Eftersom gränskontrollerna kvarstår kommer

det finnas viss friktion i flödena mellan och EG.

att en Sverige

Hanteringen underlättas visserligen radikalt jämfört med situation en utan EES-avtal. Hur stor effekten blir är emellertid svårt avgöra. att Den beror inte minst hur företagen på skillnaden mellan ser medlemskap och EES-avtal.

Som EU-medlem skulle Sverige och obegränsat garanterat tillträde till den inre marknaden. Gemensam tullmur utåt

betyder att

inga barriärer behöver upprätthållas internt. Sverige skulle

lyda

under regler andra medlemsländer, beslutade i samråd samma som med dessa.

Den inre marknaden 121

Cassis de Dijon-principen gäller: vad i land som accepterats ett

ska godkänt också i Undantaget begränsar sig till

anses ett annat. faktorer gäller hälsa, miljö och säkerhet som

utanför den inre marknaden

Sverige

Det har spekulerats i Sverige hand ett frihandelatt egen genom savtal skulle kunna tillgång till och omfattas den inre marknaav

de förpliktelser följer med EES och EU-medlemskap.

den utan som Sedan 1973 gäller de frihandelsavtal och Eftaländerna som vart ett av har tecknat bilateralt med EG. Sverige kan emellertid inte vinna fullt tillträde till den inre marknaden åberopa tjugo år genom att ett gammalt frihandelsavtal för industrivaror. Om Sverige står vid sidan både EES-avtalet och EU-medav lemskapet, kommer tillträdet till den inre marknaden att bestämmas frihandelsavtalet och de regler stadgas i avtalet från av av som

Uruguayrundan.

Den inre marknadens effekter för land

tredje

Vad betyder då den inre marknaden för dem formellt inte som kommer delta i den På sina håll har det funnits rädsla för att att en EG ska stänga sig inne bak högre vilka inga andra än murar, genom privilegierat fåtal slinker in. ett Faktum är dock även land står utanför den inre att ett som marknaden kan vinna den kommer till stånd. Olika krafter att drar olika håll.

I Handeln väntas öka totalt till följd att möjligsett a av heterna till specialisering ökar. Den inre marknaden väntas ge ökad tillväxt. Ökad tillväxt innebär ökad handel, genom att

del efterfrågan spiller över i ökad import. Detta

en av

medför handelsalstring.

Handeln med företag och länder utanför det gynnade I området kommer i viss utsträckning ersättas handel att av

4 Danmark hart ex lyckats utverka rätt att förbjuda engångsflaskor för försäljning i Danmark, utan an detta betraktas som ett handelshinder.

122 Den inre marknaden

med företag och länder innanför. Det beror den inre att marknaden river barriärer och sänker kostnaderna för flöden mellan olika regioner och landsdelar. Företag står som utanför den inre marknaden får därmed relativt en sett sämre position jämfört med konkurrenter den inre marknasom den får sina k reala handelskostnader sänkta. Detta medför, s

allt lika, bandelsomfördelning.

annat en

Avgörande för dem står utanför liksom för storleken som vinsterna för dem finns innanför blir styrkan i och avvägningen som mellan dessa två effekter. Cecchini-rapporten räknade med att importen från dem står utanför skulle minska med 6-8 som procent. Det är dock tveksamt dessa beräkningar håller streck. om ens Anledningen är att även företag som står utanför den inre marknaden kommer tjäna det utvecklas standarder att att gemensamma och godkännanden. Också de kan dra stordriftsfördelar nytta av t ex och verka intern marknad istället för tolv av att en stor nationella marknader med sinsemellan olika regelverk

Konsumenterna i den inre marknaden kan därmed vänta sig fördelar i form lägre priser. Orsaken är dels konkurrensen av att mellan företagen i den inre marknaden ökar. Dels gör den inre marknaden det attraktivt för utländska företag etablera mer att sig, vilket i sin ökar konkurrensen än Det är alltså inte säkert tur mer. att integrationsvinsterna helt och fullt tillfaller den inre marknadens

producenter och företag. Sammanfattningsvis går det alltså hävda skapandet den

att att av inre marknaden innebär de företag står utanför drabbas att som av en betydande relativ konkurrensnackdel jämfört med de konkurrenter finns etablerade i den inre marknaden. Men denna som om konkurrensnackdel också innebär nackdel i absoluta en termer - att handeln faktiskt skulle minska går inte säga förhand. - att

5 Det gäller förstås så länge inte EG bestämmer sig för att införa några särskilda diskriminerande åtgärder mot dem som står utanför.

Den inre marknaden 123

5.4¶Effekter av nationella

produktstandarder

lcke-tariffära handelshinder i form olika standarder har kraftigt

av begränsat marknaden för många företag och Enligt Kommis-

varor. sionens undersökning bland 20 000 EU-företag hamnade tekniska

standarder och regleringar högst listan över handelspolitiska

irritationsmoment, högre tullar och andra konkreta

än t o m mer barriärer.

När det finns standarder är nationellt differentierade och när

som det finns skalfördelar i produktionen missgynnas producenter i små

länder, eftersom de har små inhemska marknader

Fri rörlighet för tjänster Ruta 5.4 -

Enligt Romfördraget tjänster främst verksamhet industriell och

avser av kommersiell natur, samt hantverk och fria yrken. Den fria rörligheten för tjänster bygger två principer: likabehandling och ömsesidighet.

Principen likabehandling innebär att tjänsteföretag från ett EU-land ska

om möta regler och villkor i det EU-land där tjänsterna säljs.

samma som

Principen ömsesidighet bygger att ett företag fått tillstånd att sälja

om som sina tjänster i ett EU-land, därefter fritt kan etablera sig i andra EU-länder. Företaget måste dock uppfylla de nationella krav gäller för branschen.

som Genom denna princip har även löst frågan etableringsfrihet för

man om tjänsteföretagen.

Finansiella tjänster kontrolleras i huvudsak från företagens hemländer. Även

tillsynen filialer ska ske hernlandets myndigheter. EG har harmoniserat

av av reglerna detta område. Fri rörlighet tjänster inom transportsektorn regleras i ett särskilt avsnitt om

av

Särskilt viktiga är reglerna cabotage.Med det menas att det ska transporter. om

tillåtet bedriva inrikestrafik med lastbil är registrerad i ett annat vara att en som land. Cabotage ska även gälla inom övriga transportnäringar.

Enligt Cecchini-rapporten tjänster för än hälften av de

svarar ensamma mer direkta vinsterna till den inre marknaden. Ökningen ivälfärd skulle där uppgå till motsvarande gemenskapens BNP. Billiga tjänster är viktiga

1,3 procent av i sig, också för att de ofta fungerar insatsfaktor i andra sektorer.

men som

6 Enligt Drêze som 1960 utvecklade den s k standardvaruhypotesen spelar

- -

standarder en mycket stor ekonomisk roll.

124 Den inre marknaden

Produktion differentierade med stordriftsfördelar tende-

av varor

under vissa villkor att lokaliseras till marknader. Detta rar stora skulle också kunna förklaringen till varför multinationella

vara stora företag tenderar föredra produktion i EUzs fyra länder

att stora - Tyskland, Frankrike, Italien och Storbritannien förut-

- trots att sättningarna kan verka bättre andra håll inom tullunionen.

För att sådana hemmamarknadseffekter ska uppstå måste det finnas reala handelskostnader. Barriärerna får dock inte så de

vara stora att omöjliggör export och handel.

Uppskattningar extra kostnadsökningar grund nationella

av av standarder tyder att de skulle uppgå till 0,3 procent det

ca av totala handelsvärdet7 Direkt översatt svenska förhållanden skulle

det betyda drygt 2 miljarder kronor.

Ruta Fri rörlighet för kapital

5.5 -

Fri rörlighet för kapital innebär att EU och de länder täcks EES-avtalet

som av

liberaliserar kapitalrörelserna, och låter valuta strömma fritt över gränserna.

Reglerna innebär i praktiken EG-nivå stadfäster vad redan

att man som

gäller marknaden.

Från den 1 januari 1993 råder fria kapitalrörelser mellan medlemsländerna.

Grekland och Portugal har dock vissaÖvergångsbestämmelsertill 1995. Avsteg

från reglerna om fria kapitalrörelser kan göras ett land får allvarliga

om

problem med betalningsbalansen. För övrigt ska löpande betalningar rör

som

varucirkulation och tjänsters rörlighet över gränserna fria

samt personers vara

från begränsningar. Fria kapitalrörelser förutsätter dessutom en gemensam

marknad för finans-, bank- och försäkringstjänster. Av den anledningen ska

bestämmelser som rör kreditmarknaden och kreditväsendet utformas och

tillämpas på ett icke diskriminerande sätt.

Dessutom gäller sammaregler för alla investerare inom EU, oberoende

av om

de är medborgare eller Därför har EG beslutat sig för att harmonisera regler

som begränsar utlänningars förvärv och investeringar.

7 Företagsenkäter i Cecchini-rapporten Cawley Davenport 1988.

Den inre marknaden 125

5.5 av

Betydelsen

importkonkurrens

Den ekonomiska samarbetsorganisation, OECD, gör med jämna

mellanrum undersökningar köpkraftspariteter, där priset i olika

av länder för och varukorg mäts i valuta. Enligt

en samma en gemensam dessa studier låg den svenska prisnivån under nästan hela perioden 1970-1990 mellan 20 och 40 procent över den genomsnittliga prisnivån i OECD. Det bero de svenska marknaderna

antas att generellt sett, Sveriges öppenhet och starka handelsberoende till trots, inte präglas någon särskilt hård konkurrens Trots Sverige

av att har lägre realinkomstnivå än både Tyskland och USA den

en var svenska prisnivån 1990 nästan 30 högre än den tyska och

procent nästan 60 högre än den amerikanska. Resultaten stämmer

procent överens med Konkurrenskommitténs studie från 1991.

Sverige har stor offentlig sektor, 23 procent BNP, med ett

en av

monopoliserat tjänsteutbud. Den skyddade sektorn, 46 procent

av BNP, är omfattande och betydande inslag k horisontell-

rymmer av s samverkan mellan olika företag. Många branscher inom den konkurrensutsatta sektorn är därtill starkt koncentrerade

Bristen inhemsk konkurrens skulle dock kunna kompenseras

hotet från utländska medtävlare håller monopolistiska av att beteenden i schack. Ju högre marginaler, desto större blir frestelsen för utländska företag att etablera sig i Sverige.

Dominerande, inhemska företag framhåller ofta förekomsten

av importkonkurrens. Det är inte säkert att utländska företag måste etablera sig fysiskt eller att konkurrensen i sak måste öka för att

rent vinsterna öppnare marknad ska kunna skördas. Sänkta pris-

av en och kostnadsmarginaler skulle därmed bli indirekt vinst den

en av inre marknaden.

8 Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

9 Fören genomgång av konkurrensen, EES-avtalet och Sverige: se ext bilaga 8 till

Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:1 6. Notera i detta sammanhang

emellertid också att hemmamarknaden för många av Sveriges stora företag inte

nödvändigtvis begränsar sig till den nationella marknaden.

126 Den inre marknaden

Tabell 5.2 Konkurrensbegränsningar i några svenska branscher

nvoomrinuuuunzr. censur ARMERINGSSTÅL MINERALULL nvaosxrvon pannan rousrzn :Innan ocuucnzn ws-rnooumn ouernoou ren NAYIJROAS :utnAn I O O ousrbnncnurnann nnrronucnnrnann ALUMINIDMFÖRPACKNINGAR WELLPAPP umouarbnlncxuruonn PAPPERSMASSA TlDNINGS-ocu:ounwunnen Kupan LÄKEMEDEL 0 0 0 I nnsormun oc nuanvozun . . c IEORAVNINGAR o - o unnsnnAuAvononurnusmrua - 0 o

Anm.: relevant.

- Källa: Konkurrenseni Sverige SDU 1991:28.

Tabellen visar att fåtalsdominans mycket vanligt. Mångabranscher dessutom mer eller mindreskyddadefrån utländsk konkurrens.I någrafall förekommer vertikal integration, dvs samarbete mellan leverantörer och kunder i olika led i produktionskedjan. l andra fall integrationen horisontell, dvs den förekommer mellan konkurrenter i samma produktionsled. Ibland förekommer också etableringshinder,t ex krav statligt eller kommunalt godkännandeför att ta upp konkurrensenmed de etablerade företagen.

Den inre marknaden 127

En de centrala delarna i EG-kommissionens beräkningar ligger

av i utbredningen k icke-tariffära handelshinder. Så länge de

av s tillhandahåller nationellt skydd, blir det också möjligt för företagen att segmentera marknader.

Diagram 5.1 Prisskillnader mellan Sverige och EG 1990 procent

Procent

180-

Privat

150.

konsumtion Bruttoinvestermgar

120-

100-

80-

el

Anm.: Denprocentuellaskillnadeni prisnivånför olika varugruppermellan Sverige och ett vägt EG-genomsnitt. Källa: OECD,PurchasingPower Parities and Real Expenditures.Refererad i Bilaga 8 till EkonomikommissionensbetänkandeSDU 1993:16.

10 Se t ex Buigues och llzkovitz 1988.

128 Den inre marknaden

Ett tydligt exempel marknadsdelningens prishöjande effekter

den västeuropeiska marknaden för cement. En svensk kund ges av har mycket svårt finna villig exportör i något land,

att en annat eftersom marknaden är kartelliserad. Det innebär i sin tur

att en svensk producent kan kräva mellan 550 och 650 kronor för

per ton cement ska användas i Sverige. Ska cementen användas utanför

som Europa blir priset emellertid bara 250-300 kronor ton.

per

Enligt studie Hansson 1993 påverkas ungefär 35 procent

en av

produktionen och förbrukningen i 64 svenska tillverknings-

av branscher i någon utsträckning icke-tariffära handelshinder.

av

Hansson lyckades inte finna några klara belägg för sänkta

att tullar mellan 1970- och 1980-talen medfört krympande pris- och kostnadsmarginaler. Men han vågade sig slutsatsen svenskt EES-

att ett avtal innebär lägre marginaler i branscher där icke-tariffära handels-

hinder är höga, dvs för ungefär produktionen. Framför

20 procent av allt gäller det inom livsmedelssektorn, motorfordonsindustrin, tillverkning elektrisk utrustning inom läkemedelsindustrin.

av samt

Tabell 5.3 Förekomsten av icke-tariffära handelshinder i svenska

tillverkningsbranscher 1988 procent

Källa: Pär Hansson1993.

11 Exemplet är hämtat ur Bilaga 8 till Ekonomikommissionens betänkande SOU 1993:16.

12 Pär Hanssonundersökte förekomsten av s k icke-tariffära handelshinder i 64 olika tillverkningsbranscher på s k 4-siffrig nivå i Sverige och Norge. Han fann på data från 1988 att branscher med en hög andel icke-tariffära hinder svarade för 20 procent av produktionsvärdet, och ungefär lika mycket avsysselsättningen. Bland dessa branscher fanns slakt- och charkuterihantering, mejerivaror, fiskkonserver och förädling, sockerraffinaderier, djurfodertillverkning, och maltdrycker, läkemedelstillverkning, järn- och stålindustrier, tillverkning avelektriska maskiner, tillverkning av radio, TV och kommunkationsutrustning och tillverkning av motorfordon.

Den inre marknaden 129

Importkonkurrens och tjänster

De icke-tariffära handelshindren har spelat större roll inom

en tjänstesektorerna än inom varuhandeln. Sannolikt uppstår här de största effekterna från importkonkurrensen. Tanken får stöd Alho

av 1993, hävdar del den relativt höga prisnivån i de

som att en stor av nordiska länderna kan förklaras med höga priser inom den skyddade sektorn, dvs tjänster. Detta skulle i sin förklaras låg

tur av produktivitet och konkurrens. Med tillgång till den inre

svag marknaden och fri rörlighet för tjänster och arbetskraft väntas

därmed ytterligare vinster uppkomma.

Det är möjligt än vanskligt att räkna potentiella vinster

om mer inom tjänstesektorn än vad det är att räkna vinster för

varuhandeln. Det beror det finns avgörande skillnad mellan

att en en situation där river hinder för flöden och där

man av varor man eliminerar hinder för flöden tjänster. Den säljer kan

av som en vara tillverka den långt borta och låta någon ombesörja dis-

annan tributionen. Den säljer tjänst måste däremot oftast själv

som en vara

plats för att tillhandahålla den.

Fri rörlighet för arbetskraft

Ruta 5.6 -

Fri rörlighet för arbete innebär ska kunna flytta och ta arbete

att en person

inom hela EU, att han eller hon ska kunna ta intjänade förmåner med sig,och

att det inte får förekomma någon diskriminering grund av nationalitet.

Den grundläggande principen fri rörlighet för är icke-dis-

om personer

kriminering. ömsesidigt erkännande omfattar ocksåutbildningsbe-

Principen om

vis. En EU-medborgare har dessutom rätt till likabehandling när det gäller

deltagande i utbildnings- och omskolningsaktiviteter.

Rätten att flytta och fritt bosätta sig var man vill tillkommer främst arbets-

tagare, studerande och pensionärer. Begränsningarna gäller värdlandets

försörjningsansvar: Det är visserligen tillåtet för EU-medborgare i ett land att

flytta och ta med sig sin arbetslöshet-ersättning till ett annat land under tre

t ex

månader. Men därefter måste han eller hon kunna försörja sig själv.

Beslut gäller arbetskraftens fria rörlighet måste fattas med enhällighet i

som

ministerrådet.

13 Alho 1993.

130 Den inre marknaden

I en granskning Nutek 1993 har gjort tjänstesektorn och

som av EES-avtalet dras slutsatsen tjänsterna i själva verket kommer

att att påverkas förhållandevis litet den inre marknaden." Det beror

av enligt Nutek framför allt två faktorer. Dels oligopolen

att inom vissa branscher kan svåra att bryta inom bank-

vara upp, t ex sektorn, dels den relativt begränsade rörligheten hos arbetskraften.

Vi ska i kapitel 8 återkomma till effekterna arbetskraftens

av rörlighet. Förekomsten oligopol kan försvåra för konkurrenter

av att bryta sig in marknaden. Det talar emellertid i första hand bara för att effekterna kan låta vänta sig, inte de uteblir eftersom

att oligopolen innebär att det finns stora potentiella vinster för

nya

företag.

5.6¶Konkurrenspolitiken

Skapandet den inre marknaden väntas Öka konkurrensen. Konkur-

av

bör höja effektiviteten och därigenom leda till ökad välfärd rensen

i form lägre konsumentpriser och rationell produktion.

av mer Redan Adam Smith, den klassiska nationalekonomins fader, noterade dock hur starka krafterna kan för sätta dessa mekanismer

vara att ur

spel.

EG har förhållandevis stränga konkurrensregler, och Komrnissio-

nen mycket långtgående befogenheter när det gäller företagsupp-

t ex

köp antas leda till oönskad företagskoncentration.

som

EG:s

konkurrensregler

Sedan september 1990 har Kommissionen rätt granska och

att förhindra alla sarngåenden mellan företag med sammanlagt Värde

ett

än 5 miljarder global basis. Av detta måste 250 miljoav mer ecu ner ecu omsättas inom EUzs territorium. Bedömningen görs

mot

14 Studien publiceras i en Efta-rapport som kommer våren 1994.

Den inre marknaden 131

bakgrund den kombinationen företag kan skadlig

av om nya av anses för konkurrensen FIG-marknaden.

Kommissionen har också rätt att förorda böter mot företag

som ingår karteller eller andra vis försöker begränsa produktionen och driva priserna. EG-domstolen kan därefter utdöma böter

upp

ett företags årsomsättning. Ett exempel är här

uppemot 10 procent av Tetra Pak 1991 dömdes till 0,5 miljarder kronor i böter för

som

missbruk dominerande ställning prisdiskrirninering.

av genom

Kommissionens övervakning begränsar sig emellertid inte till det privata näringslivet. Också och regeringar kan bli föremål för

stater ingripanden. Det gäller vid statliga subventioner till nationell

t ex

industri och diskriminering vid offentlig upphandling.

Artikel 92 i Romfördraget förbjuder varje form stöd från

av en medlemsstat eller fördelar något slag snedvrider eller kan

av som snedvrida konkurrensen favorisering vissa företag eller

genom av produktion vissa varor.

av

Mellan 1981-1986 lade likafullt de dåvarande tio staterna i EG ut i genomsnitt 82 miljarder vilket motsvarade 3 procent

ecu per -

deras samlade BNP i stöd till inhemska näringar ruta 7.2. av -

Nästan hälften gick till jordbruk, och kolproduktion.

transporter

En regering kan tvingas återkräva subventioner och statligt stöd

har betalats till inhemska företag, dessa har lett till att som ut om konkurrensen snedvridits. Ett exempel är att Kommissionen ålade franska staten att kräva tillbaka 6 miljarder de 12 miljarder franc

av

bilföretaget Renault erhållit i subventioner. som

Det finns dock några områden inte faller under Kommissio-

som

konkurrensregler. Romfördraget omfattar inte försvaret. Stöd nens till försvarssektorn bestäms därför medlemsländerna själva. Flyg-

av

planstillverkningen har hållits utanför Kommissionen ingripanden.-

Detsamma gäller elektronik och datorer. Orsaken är framför allt att konkurrenterna här finns utanför inte innanför EU-området.

- -

15 Reglerna beskrivs i EG:s k tionde boiagsdirektiv från 1990. Kommissionen räknar

själv med att handlägga ca 50 fall per år. Det första fallet som Kommissionen fog

ställning till Volvo-Renaults samarbete. Även Tetra Paks köp Alfa Laval har

var av

varit föremål för prövning.

132 Den inre marknaden

Effekter för EG:s

Sverige av konkurrensregler

I Sverige gäller sedan 1993 konkurrenslag. I mångt

sommaren en ny och mycket har denna redan införlivat de regler ska upprätthålla

som konkurrensen den marknaden.

gemensamma

Även företag i länder står utanför EU och EES kan bli

som

föremål för ingripanden. Konkurrensreglerna gäller nämligen inte

bara de länder är medlemmar i EU eller EES-

som som genom ett avtal anslutit sig till, och därmed reglerna för, den inre

accepterat marknaden. Även företag med verksamhet inom EU-området

testas. Enligt ett utslag i EG-domstolen avgör ett företags effekter den

marknaden EG:s konkurrenslagar ska tillämpas.

gemensamma om Det beror alltså inte vilket land företaget ursprungligen

som kommer från.

ABB-affären utgör tydligt exempel. Ett svenskt, icke-EG-

ett företag, fusionerades med schweiziskt, icke-EG-företag,

ett men fusionen granskades likafullt Kommissionen. I praktiken berör

av dock EG:s regler företag är betydligt större än de flesta svenska

som företag. Internt gäller nationella konkurrensregler, såväl i medlemsländerna i Sverige.

som

5.7¶Offentlig upphandling

Den offentliga sektorn i världens länder handlar för betydande

belopp varje år. Den offentliga upphandlingen inom

EG motsvarar

BNP. Ungefär hälften denna härrör från de 15 procent av av summa

k exkluderade sektorerna s

EG:s regler innebär att den offentliga upphandlingen ska

vara neutral och inte ta nationella hänsyn. Länderna ska sträva efter likabehandling olika företag. Sedan 1971 gäller att medlemsländer-

av

måste begära in anbud större byggnationer över 1 miljon na -

16 De exkluderade sektorerna kallas så eftersom de inte ingick EG:si första direktiv

om offentlig upphandling. Undantag från upphandlingsreglerna gjordes för inköp

från t exverk som hanterar telekommunikationer, transporter, energi, vatten och

avlopp. Därefter blev det svårt att få in områden under det gemensamma regel-

verket igen. Orsaken är att vissa företag drivs som bolag/affärsverk. Ett privat-

företag gör sin upphandling var det vill. Ett offentligt ägt elföretag skulle däremot

falla under EG:s upphandlingsregler. För de exkluderade sektorerna gäller vissa

tröskelvärden. För telekommunikationer är det 600 000 ecu, för övriga 400 000.

Den inre marknaden 133

från hela EG. Sedan 1977 gäller detsamma för inköp ecu - som överstiger 200 000 Få har emellertid brytt sig reglerna. ecu. om Besluten den offentliga upphandlingen har därför ofta haft andra om bevekelsegrunder än effektivitet och konkurrens. Bara bråkdel, en eller BNP, hamnar hos länder utanför EU." 0,14 procent av

För göra anspråk omfattas EG:s upphandlingsregler

att att av

måste anbudsgivare ha minst sitt kapitalvärde i

en 50 procent av Europa. EG:s upphandlingsregler har därför väckt starkt missnöje bland japanska och amerikanska producenter, sig för att som oroar de ska diskrimineras. En sådan diskriminering är möjlig enligt EG:s regler. En köpare inom EU-området kan visserligen göra sin upphandling i vilket land helst, innanför eller utanför EG. Men ett som internt bud kan vinna företräde framför utomstående bud ett om prisskillnaden mellan de två inte överstiger 3 procent. Genom att delta i den inre marknaden kommer Sverige att omfattas EG:s regler och dra nytta att marknaden för offentlig av av upphandling vidgas. Vinsterna kan bli två skål: stora av

Ett EES-avtal eller medlemskap innebär väldig markatt en nad för offentlig upphandling öppnar sig också för svenska

anbudsgivare. Den offentliga upphandlingen bland EU-

länderna motsvarar 600 miljarder varje år. Uppca ecu

handlingen främst investeringsvaror, t

avser tunga som ex telekommunikationer och Det är sektorer där transporter.

svenska företag ligger långt framme, och svenskt näringsliv ha särskilt goda förutsättningar.

anses Ett deltagande i den inre marknaden innebär den svenska att

offentliga upphandlingen underkastas regler. Det

samma

innebär även Sveriges offentliga upphandling bör kunna

att bli effektivare. Risken för kartellbildningar och uppgörelmellan olika leverantörer minskar. Den svenska offentliga ser

upphandlingen uppgår till 250 miljarder kronor årligen.

ca

17 Industriförbundet, Offentlig Upphandling och EES 1992.

18 I viss utsträckning har dessa vinster dock redan intecknats, eftersom Sverige redan harregler som säger att upphandlingen ska göras i konkurrens. Det innebär i sin tur att svenska företag som slåss på marknaden för offentlig upphandling i viss mån har härdats och kan antas ha ett försprång gentemot europeiska konkurrenter på en framtida gemensam upphandlingsmarknad.

19 För kommuner och landsting skulle det kunna innebära besparingar om uppemot 10 miljarder kronor per årenligt en bedömning i "Kommunerna, Landstingen och Europa" SOU 1994:2.

134 Den inre marknaden

5.8¶Konsekvenser för

fördelningen

Fördelningsmässigt innebär vidgning marknaden kort sikt

en av att vinsterna flyttas från producenter till konsumenter. Inhemska,

tidigare skyddade producenter förlorar i förhållande till

mer

konkurrenskraftiga, effektivare utländska producenter. Inhemska,

effektiva producenter kan å andra sidan marknadsandelar och ta exportera. De fördelningsmässiga och regionala effekterna är svåra att fastställa, eftersom inte förhand kan såga vilka företag man som vinner och vilka förlorar. som Generellt dock litet land än större, sett antas ett gynnas mer ett eftersom priserna väntas sjunka. Det hänger i sin med tur samman att sannolikheten är större det finns fler företag konkurrerar att som stor marknad än liten. Det beror också möjligen en att heterna dra stordriftsfördelar i produktionen ökar. att nytta av Detta är, utöver de traditionella effekter mer argumenten om av

specialisering och arbetsfördelning, förklaringen till varför det skulle

kunna finnas stora vinster hämta marknad. I att en gemensam

grunden ligger iakttagelsen att det förekommer marknader

som ett eller annat vis kännetecknas bristande konkurrens. av Varje förändring emellertid upphov till både vinster och ger förluster, i varje fall kortsiktigt. Det är långt ifrån säkert varje att region bestämmer sig för ingå i marknad som att en gemensam kommer kunna tillgodogöra sig samhällsekonomiska vinster. att Ibland har detta framförts lokalt färgade den som argument mot inre marknaden. Ur samhällsekonomisk synvinkel är kritiken dock

missriktad. Slutsatsen blir inte att integrationen i sig borde avbrytas. Slutsatsen borde i stället bli delar det överskott eller de att av välfärdsvinster integration i fall väntas skapa slussas - som en över till dem har fått det sämre i form transfereringar. som av Hur detta kan till politisk fråga det nationella är ytterst en

planet.

Den inre marknaden 135

5.9¶Konsekvenser för

Sverige

av den inre marknaden

Vad innebär då den inre marknaden för Sverige

För det första uppkommer vinster marknader vidgas

om genom

tariffer och olika former handelshinder elimineras. Enligt vår att av uppfattning är vinsterna relativt större för litet öppet land

ett som

Sverige, med medlemskap eller EES-avtal kraftigt kan vidga

som ett gränserna för sin hemmamarknad. Orvedal 1993 drar också denna slutsats från studie integrationseffekter nordiska

en av i ett par sektorer: att vinsterna för Sverige förmodligen är större än för ett genomsnittligt EU-land. Storleken dessa vinster blir beroende

av bl hur övriga nordiska länder förhåller sig till EG och den inre

a marknaden. Iakttagelsen får stöd resultaten i bilaga 7 till EG-

av konsekvensutredningen. Andersson och Fredriksson 1993 finner där

att möjligheterna för Sverige att attrahera företag säljer

som Europa, inte minst Europa, ökar Sverige deltar i den inre

norra om marknaden. Deltagandet medlem eller EES-part ökar

- som som -

de k horisontella investeringarna, dvs sådana investeringar har

s som närhet till marknaden viktigaste motiv.

som

För det andra ökar möjligheterna till vinster specialisering

genom och stordriftsfördelar Sverige deltar i den inre marknaden.

om Kostnadseffektiva företag föredrar specialisera sin produktion där

att

förutsättningarna är Detta upphov till k

som gynnsammast. ger s

vertikal integration: ett bilföretag kan t producera hjulen

ex en

karossen alltsammans tredje och ha ort, en annan, montera en

utvecklingsavdelningen fjärde Villkoret för denna

en ort. typ av

specialisering är emellertid det går lätt och smidigt att flytta

att varor och information, och flöden inte hindras gränser. Det innebär

att av i sin att graden vertikala investeringar bestäms mängden

tur av av

trösklar och gränshinder.

Det betyder också EES-avtalet lämnar kvar del

att - som en

gränskontroller och restriktioner t ursprungsmärkning är

som ex något mindre än fullt medlemskap. Det bekräftas också

gynnsamt ett

resultaten i investeringsstudien i bilaga Vi kommer att fördjupas

av

i dessa frågor i nästa kapitel.

oss

För det tredje står vinster göra i delar tjänstesektorn,

stora att av

främst inom byggsektorn, väg- och flygtransportsektorn samt inom

telekommunikation. Viktiga delar den svenska ekonomin är inte

av konkurrensutsatta. Tjänstesektorn har utvecklats längre än i många

136 Den inre marknaden

andra länder. En del tjänsterna har varit organiserad i

stor av offentlig regi, och inte utsatt för inhemsk konkurrens. Mycket

ens

tyder att priserna har varit högre och produktiviteten lägre än för

konkurrensutsatta sektorer. Handeln med tjänster skiljer sig ofta från handel med i måtto den producerar tjänst måste

varor att som en finnas plats för att tillhandahålla den. Deltagandet i den inre marknaden kommer att öka konkurrensen inom tjänstesektorn

att människor och näringsidkare kan röra sig fritt över genom gränserna och etablera sig de vill.

var

För det fjärde betyder EGzs regler för den offentliga upphand-

lingen stor möjlighet inte minst för svensk industri. Totalt uppgår

en marknaden för offentlig upphandling till Gemenska-

ca 15 procent av

samlade BNP. Vid ecu-kurs 9,40 SKr det pens en om ca motsvarar drygt 5 600 miljarder kronor. Med EES-avtalet eller ett EU-medlemskap deltar svenska företag i konkurrensen denna

om upphandling villkor andra EU- och EES-länder. Skulle

samma som Sverige stå utanför den inre marknaden, kommer svenska företag och anbudsgivare att behandlas företag från vilket tredje land

som som helst.

Vinsterna beror i sin tur i vilken utsträckning den offentliga

upphandlingen verkligen internationaliseras. Avgörande blir de

om regler EG har enats också efterlevs. Den strängare attityd i

som om konkurrensfrågor Kommissionen har intagit under år

som senare talar för risken för nationell diskriminering för dem deltar

att - som i den inre marknaden bör minska.

-

Fördelarna kommer via omställningsprocess. Processen

ovan en medför emellertid även kostnader i form utslagna företag inte

av som klarar hävda sig den inre marknaden. Dessa kostnader är dock

att

lång sikt oundvikliga eftersom internationell konkurrenskraft blir nödvändig förr eller under alla omständigheter. Till detta

senare återkommer vi i kapitel

6¶Investeringar

och

kapitalbildning

Syftet med detta kapitel är att analysera hur

investering-

arna och den svenska och då särskilt

kapitalbildningen, utvecklingen av direktinvesteringarna, påverkas genom

olika med EU.

former av integration

6.1¶Inledning

Investeringar intar nyckelroll i ekonomin. De påverkar hur Sveri-

en ekonomi och näringsliv utvecklas, och därmed grunden för ges tillväxt, sysselsättning och ekonomiskt välstånd. Problemen för Sverige kan sammanfattas i fyra punkter:

Svag kapitalbildning har bidragit till den ekonomiska

att tillväxten har utvecklats dåligt under de decennierna

senaste Investeringarna flyr landet. Svenska företag har under slutet

1980-talet valt att expandera sin verksamhet utomlands av

i stället föri Sverige. Utlandsproduktionen växer snabbare än

den inhemska. Dominanta storföretag gör svensk industri sårbar. Sveriges beroende storföretagen är större än i något land.

av annat

Sjunkande nyetablering omodern näringslivsstruktur

ger en

och stagnation sikt.

1 Set ex Produktivitetsdelegationen 1991.

138 Investeringar och /eapitalbildning

Ekonomierna har under de decennierna blivit allt

senaste mer internationaliserade. Därmed har växande del investeringarna

en av också kommit söka sig utomlands till andra industrialiserade

att länder.

Internationaliseringen påverkar investeringarna över huvud taget.

Det landets möjligheter hävda sig i den internationella

egna att

ekonomin är avgörande för hela investeringsklimatet: i vilken utsträckning mindre och medelstora exportföretag vågar expandera, efterfrågan bostäder, möjligheterna finansiera offentliga

att

satsningar osv.

Effekten blir tydligast när det gäller de investeringar där företagen svenska liksom utländska kan välja mellan att satsa i

- -

Sverige eller någon Direktinvesteringarna dvs sådana

annastans. -

satsningar företagen gör när de t öppnar en ny produktions-

som ex anläggning i land eller när de förvärvar utländskt företag

ett annat ett

har ökat kraftigt under de decennierna. - senaste

För Sverige och svenskt näringsliv är utlandsverksamhet inte något fenomen. De multinationella företagen är mycket

nytt dominerande i svensk ekonomi. Idag de för än halva

svarar mer

för den övervägande delen FoU samt för mycket exporten, av en

stor del såväl produktion sysselsättning.

av som

Tabell 6.1 Andel utlandsanställda i förhållande till anställda i Sverige 1990

procent

Källa: Industriens Utredningsinstitut;ABB medräknat.

Vi ska i detta kapitel studera hur investeringarna kan tänkas

påverkas de förändringar följer den inre marknaden och

av som

integrationen i Västeuropa, hur Sverige ställer sig i frågan

samt av

om ett medlemskap i EU.

Investeringar och kapitalbildning 139

Innan går vidare kan det viktigt beröra några olika

vara att

begrepp och investeringstyper brukar användas.

som

Med investering i princip alla satsningar

menas som ger avkastning i framtiden. De totala investeringarna i ekonomi under

en

ett år brukar samlas under beteckningen bruttoinvesteringar.

Investeringarna i Sverige utvecklades under 1970 och 1980-

svagt talen. Under andra hälften 1980-talet drog stigande

av a fastighetsinvesteringar upp investeringsvolymen.

Tabell 6.2 Bruttoinvesteringar fördelat sektorer

Miljarder Procentuellvolymutveckling

kronor 1992

löpande

-

Källa: Finansdepartementet,Konjunkturinstitutet och SCB.

De totala investeringarna i Sverige har fallit kraftigt under senare år med mellan 11 och 12 år. Nedgången accelererade - procent per under 1992 i samband med bostadsinvesteringarna föll från att en

tidigare hög nivå. Under 1993 föll bruttoinvesteringarna med

14 pro-

cent. Investeringarna sätts ibland i relation till BNP. Därmed får man

investeringskvoten i ekonomin. En hög investeringskvot brukar nödvändig för

anses vara tillväxten och därmed för realinkomsterna i ekonomin. Det beror

att en investering ofta innebär effektiva produktionsatt nyare, mer

metoder tas i bruk. När kapitalintensiteten mängden kapital

per

anställd ökar stiger normalt också arbetsproduktiviteten dvs

värdet det arbete utförs. Därmed skapas för som utrymme högre reallöner.

140 Investeringar och /eapitalbildning

Diagram 8.1 lnvuminøskwbns utveckling i Sverige 1951-1892

procent

30 -

:

i

15 i

r

10-

.. 198671991

1951 :ess 1961 196,6 1.971 1976 :sei

Investeringarnas andel BNP låg kring 19 procent under hela

av 1980-talet med noteringar över 20-22 under decenniets sista

procent

ar.

1992 föll dock till 17 Det är den

investeringskvoten procent.

investeringsandelen över 40 år. Under 1950- och 1960-talen

lägsta investeringskvoten högre, och gjorde tillväxttakten. låg

Industrins investeringar intar nyckelställning i ekonomin. Som

en andel de totala investeringarna är industrins investeringar för-

av hållandevis begränsade. De i dag för inte än 14 procent

svarar mer

de totala bruttoinvesteringarna, har ändå stor betydelse

av men en

de spridningseffekter de upphov till i ekonomin. In-

genom ger dustrisektorn är relativt liten i Sverige jämfört med övriga utvecklade

industriländer. Men dess investeringar spridningseffekter till

ger stora andra sektorer i ekonomin.

Nära knutna till industrins investeringar är uppdragsverk-

t ex samheten, tjänster och bygginvesteringar. En ökning i industriin-

vesteringarna höjer efterfrågan uppdragstagare och konsulter. kan Väntas växa. Bygginvesteringarna fart Tjänstesektorn tar som en

följd aktivitetsnivån i ekonomin ökar och fler kontor och

av att lokaler behöver Ökad aktivitet i ekonomin innebär också

byggas. att

köpkraften, och därmed efterfrågan bostäder, stiger. Kraven

bättre infrastruktur höjer de offentliga investeringarna. Många

faktorer samverkar alltså.

Investeringar och kapitalbildning 141

Volymen säger emellertid inte alltid så mycket är ute om man efter att kartlägga de långsiktiga tillväxteffekter investeringarna som väntas upphov till. Stora investeringar är ett nödvändigt inte ge men tillräckligt villkor för att tillväxt. Det krävs att investeringara sker i rätt företag och branscher. Alla investeringar har således na inte effekt tillväxten. samma

Diagram 6.2 Bruttoinvesteringarna i industrin och förädlingsvärdet i ett antal olika länder 1989

Brufloinv. per 1000 sysselsatta 16

14 0 12- 10-

10 Förödlingsvörde per 1000 sysselsatta

kål/a: United Nations Yearbook 1989 och 1990 Statistisk Ãrsbok 1992/93. samt

lnvesteringarnas betydelse framgår av det starkt positiva sambandet mellan kapitalbildning och förädlingsvärde.Ländermed stora andelar industriproduktion i relativt râvaru och kapitalintensiva branscher lskogs-, järn- och stålindustrier samt i viss mån energindustrinlfår ut förhållandevis lite förädlingsvärdeför sina investeringsinsatser.Av de högindustrialiseradeländerna hör Kanada, Finland, Nederländerna,Norge, Italien och Österrike till den Särskilt Japan, USA, Tyskland och i viss utsträckning gruppen. Storbritannienfår ut relativt mycket förädlingsvärdeperinvesteradkrona.Sverigebefinner någonstansdäremellan.

142 Investeringar och kapitalbildning

Diagram 6.3 Tillväxt och industriinvasteringar 1951-1992

procent

10 BNP-tillväxt

3 .

F

5 .

H W

2.

1956 1961 1966 1971 1976 1981 1986 1991

Investeringar kan delas i fysiska och immateriella investering-

upp

Oftast fysiska investeringar dvs satsningar i maskiner och ar. avses -

byggnader när talar investeringar. Men under år

- man om senare har investeringmönstren förändrats. Numera är investeringar i

forskning och utveckling i marknadsbearbetning k

samt - s

immateriella investeringar större än de fysiska investeringarna

- om

studerar hela industrin och näringslivet Skillnaderna är man stora mellan olika branscher. I den kapitalintensiva industrin,

t ex massa och är de fysiska investeringarna fortfarande störst. I de

papper, kunskapsintensiva delarna verkstadsindustrin och i läkemedelsin-

av dustrin är de immateriella investeringarna omfattande än de

mer

fysiska. De immateriella investeringarna speglas emellertid inte i

statistiken.

Investeringar i maskiner och byggnader ganska tydliga BNP-

ger effekter. Inkommande direktinvesteringar, dvs utländska företags

satsningar i Sverige, också starka tillväxtimpulser i ekonomin.

ger Det beror att företagen för utomlands och överkomma de

att nackdelar det innebär att verka främmande marknad, måste

en besitta specifik tillgång gör det möjligt för dem ändå bli

en som att

konkurrenskraftiga utlandsmarknaden.

Vi kommer i detta kapitel först diskutera hur de totala in-

att vesteringarna kan tänkas påverkas olika beslut när det gäller

av

2 Nutek i bilaga 1 till Ekonomikommissionen SOU 1993:16.

Investeringar och /eapitalbildning 143

Sveriges förhållande till EU och den inre marknaden. Därefter ska studera hur olika typer investeringar kan utvecklas. Eftersom av

mekanismerna år särskilt tydliga i direktinvesteringarnas fall kommer

vi fokusera intresset dem. att

6.2¶Investeringarna

i samhällsekonomin

Investeringar diskuteras ofta företagens perspektiv. Men också för ur samhället i stort spelar investeringarna mycket viktig roll. en

Åtskillig politisk möda och tankefärdighet har lagts ned att söka styra investeringsflödena över konjunkturcykeln.

Investeringar år viktiga för samhällsekonomin flera skäl. av

I Investeringar dels för underhållet, dels för utbyggnaden svarar

av produktionskapacitet, vilket gör det möjligt att producera för framtiden. Utbyggnaden produktionskapacitet leder till

av att effektiva metoder för tillverkning i bruk. Förädmer tas

lingsvårdet stiger. Det utrymme för högre vinster,

ger men också för högre reallöner.

I Genom investeringarna sker viktig teknologiöveøföring. Den

går mellan olika länder i form direktinvesteringar. Den av uppstår även när idéer kommersialiseras och entreprenören bestämmer och hur de ska omsättas i produktion. var

I Investeringar för betydande del eftevfrigan i

svarar en av ekonomin. Därmed får de också effekt för såväl sysselstor sättningen som övrig aktivitet i ekonomin.

Investeringsverksamhetens betydelse för samhällsekonomin är

alltså dubbel.

Investeringarna påverkar den omedelbara aktivitetsnivån i ekonomin dvs hur många får jobb och hur många - som

som går utan. Nedgången i investeringsverksamheten är

en viktig faktor i det efterfrågefall kännetecknat som de senaste

årens ekonomiska utveckling. Nedgången i investeringar

speglar bristande tilltro till svensk ekonomi också en som tar

sig andra uttryck. Dagens sparkvot år t problem inte

ex ett därför att den nödvändigtvis är för hög, därför den utan att

144 Investeringar och kapitalbildning

inte investeringar. Dagens sparande är defen-

motsvaras av sivt.

Investeringarna är avgörande för strukturomvandlingens

förlopp och utfall. Varje år försvinner många arbetstillfällen. Branscher och företag åldras och slås Investeringarna

ut. avgör i hög grad vilka arbetstillfällen ska komma i

nya som deras ställe. Högproduktiva arbetstillfällen är normalt kapital-

krävande och därmed investeringsintensiva.

värld med fria kapitalrörelser söker sig kapitalet till det

I en område där avkastningen är högst. Det innebär att det kommer att ske utjämning avkastningen mellan olika länder och mellan en av olika investeringar. Avkastningskraven bestäms därmed typer av internationellt. Vi ska därför något betrakta vad påverkar investeraren

nu som

och investeringsbesluten.

6.3¶Investeraren

och

investeringsbesluten

Förutsättningar för investeringar ska komma till stånd brukar

att

sammanfattas i begreppet "investeringsklimat".

En rad olika faktorer påverkar de potentiella investerarnas beslut. För de kommersiella investerarna spelar den företagsekonomiska avkastningen avgörande roll. Offentliga investerare har tillfälle att

en bredare samhällsekonomisk bedömning. göra en Stora, internationellt inriktade företag har andra möjligheter än små, lokalt verksamma företag.

Vad skapar ett gott investeringsklimat Några de faktorer påverkar såväl den företagsekonomiska

av som den samhällsekonomiska kalkylen är: som

I Tillgången till olika produktionsfaktorer, deras beskaffenhet

och pris dvs vad det finns för personal, kompetens och

utbildningsnivå, vilka insatsvaror finns och vilka kost-

som nader de drar samt vilka löner de uppbär. Under de

senaste

årtiondena har utbildningsnivån spelat allt viktigare roll.

en

I Finansieringsvillkoren och kapitaltillgång. Det gäller

t ex

vilka lånemöjligheter bjuds och till vilka kapitalkost-

som

och kapitalbildning 145

Investeringar

nader. Detta har tidigare framför allt berott omfattningen

sparandet i hemlandet. av

Beskattningen och andra offentliga ingrepp som påverkar

I nettoresultatet verksamheten. Hit hör företagsskatter, av t ex

bruket olika investeringsstimulanser, avskrivningsmöjlig-

av

Skatterna påverkar förutsättningarna för företagens

heter etc. via två kanaler. Beskattningen bestämmer dels

kapitalbildning

vid reala investeringar, dels vilka möjlig-

kapitalkostnaden

heter företagen har själva finansiera sina investeringar. att Marknaden och hur den ska utvecklas i

I förväntningar om

framtiden. Det storleken marknaden, liksom

gäller t ex

hur tillträdet är till den. Efterfrågan och köpkraft

smidigt

marknaden nordiska marknaderna har

är av betydelse. De

små i räknat, köpkraftiga och därför invarit volym men t ex tressanta för vissa typer av investeringar.

Kapacitetsutnyttjandet och produktionstillväxten. Högt kapa-

I och god tillväxt medför behov utbygg-

citetsutnyttjande av

nad. Stabiliteten och förutsebarheten i de förhållanden de I - t ex

påverkar verksamheten.

politiska som

-

Olika faktorer olika för olika samhällssektorer och

är viktiga

olika typer företag. av multinationella har sedan länge frigjort sig från

Stora företag

hemlandets sparande, eftersom de har tillgång till de internationella

Små och medelstora företag är dock fortfarande

kapitalmarknaderna.

beroende den inhemska ekonomin och de

i stor utsträckning av nationella kreditgivarnas agerande för sina investeringar.

investeringarna mellan olika områden bestäms

Fördelningen av

i sin tur av: a

Den relativa avkastningen olika tillgångar. I I Förekomsten skattekilar av I Kvaliteten infrastrukturen.

med realränta kan det lönsamt för Under perioder hög vara mer

investera i och obligationer än i reala företagen att statspapper och maskiner. Så fallet under stora

investeringar som byggnader var

delar 1980-talet. av Skillnaden mellan avkastning före skatt och den

investeringens

efter skatt till denna investering får för sitt

ersättning som långivaren

den k skattekilen. Den visar hur motiven att

sparande, utgörs av s

146 Investeringar och

kapitalbildning

spara och investera påverkas skattesystemet. I internationellt av ett

perspektiv är de svenska skattekilarna för företagen låga och den

svenska kapitalbeskattningen relativt

gynnsam.

Infrastruktur påverkar investeringar olika vis. Dels

är infrastruktur ofta i sig föremål för

stora offentliga investeringar.

Infrastruktur i detta innebär dock inte bara

sammanhang tillgång till

goda kommunikationer såväl trådlösa fysiska också

- som - utan förekomst potentiella bland andra

av samarbetspartner företag.

Investeringar handlar dock inte bara gårdagens eller

om dagens

ekonomi. Också psykologi i form av förväntningar om den framtida ekonomiska utveckling har framträdande roll. en Positiva förväntningar kan väntas leda till ökade

investeringar,

ökad produktion och högre tillväxt. Positiva

som ger förväntningar

blir därmed i viss mening

självuppfyllande.

Detsamma gäller förväntningar framtida sämre ekonomisk om en

utveckling. Negativa förväntningar kan leda till neddragning

en av

investeringsvolymen, sämre produktivitetsutveckling, lägre aktivitets-

nivå i ekonomin och sämre

BNP-utveckling.

De investeringar investeraren gör kan olika och som vara av slag, möta olika behov. Därför kan i de

förändringar betingelser

som diskuterat även olika

ovan påverka typer av investeringar:

I Expansionsinvesteringar syftar till utvidga företags

att ett pro-

duktionskapacitet. Det sker eftersom företaget bedömer

att

efterfrågan varorna varaktigt kommer öka. Expansions-

att

investeringar bidrar till och att höja produktionskapaciteten uppstår när företagen tror varaktig förbättring.

en

I Underbållsinvesteringar görs eftersom företagen vill

upprätthålla sin nuvarande produktionskapacitet.

Investeringarna syftar inte till öka produktionen, hålla den

att utan att på

samma nivå. Underhållsinvesteringar skapar viss

en tröghet

i ekonomierna. Det beror har

att företag, som en gång

etablerat sig ofta har kosten ort, dragit sig stora

nader de inte avvecklar verksamheten att även om pro-

duktionsbetingelserna skulle ha försämrats.

I Rationaliseringsinvesteringar görs för effektivisera

att produktionen. kan

Rationaliseringsinvesteringar vara svaret

förskjutningar i relativpriser olika insatsvaror. De kan

också följden lönekostnaderna vara av att t ex har stigit jämfört med kostnaden för robotar, datorer och andra maski-

ner.

och 147

Investeringar kapitalbildning

förhållande till EU-medlemskapet och den inre markna-

Sveriges

den brukar framhållas viktig faktor i förväntansbildningen. som en den mån företagen bedömer EU-medlemskap innebär I att en ekonomisk utveckling kan de totala investevaraktigt gynnsammare ringarna väntas öka. I den mån motsatsen gäller kommer naturligt-

vis investeringarna minska. Effekterna märks förmodligen till att en framför allt i Efterhand kommer

början expansionsinvesteringarna. emellertid expansionsinvesteringar också fräta stagnerande att

basen för underhålls- och rationaliseringsinvesteringar. Genomslaget

de samlade investeringarna ett förändrat investeringsklimat av

kommer således med betydande fördröjning.

6.4 EES,

EU-medlemskapet och investeringarna

Villkoren för de ska verka den inre marknaden

företag som bestäms två viktiga principer.

av

Principen ömsesidighetinnebår att EU-länderna ömsesidigt

om

varandras regler och tillståndsgivning. Ett företag

accepterar fått tillstånd eller tjänst i EU-land som att sälja en vara en ett ska också kunna göra det villkor i andra EUsamma länder.

likabehandling innebär myndigheterna i ett Principen om att

EU-land ska behandla företag från andra EU-länder samma sina Dessa två principer innebär det i stort sätt som egna. att råder fri etableringsrätt den inre marknaden. sett

EES-avtalet innebär svenska investerare kan räkna med att de att i i får del villkor företag i EU-

Sverige utgångsläget av samma som

länderna. EES-avtalets viktigaste effekter investerarnas synvinkel gäller ur

just tillträdet till det svenska näringslivets viktigaste exportmarkna-

der. kan och köpkraft tidvis växa snabbare

Visserligen efterfrågan

andra marknader de Men den inre marknaden

än västeuropeiska.

för del de svenska företagens avsättning att

svarar en stor av dit ofta förutsättning för de stordriftsförexporten är en nödvändig delar krävs för bli konkurrenskraftig andra marknader. som att

148 Investeringar och

kapitalbildning

EU-medlemskapets viktigaste effekt på investeringarna

uppkommer det stabiliteten i de förhållanden genom att garanterar som uppnås med EES-avtalet. Medlemskapet dessutom inflytande över ger EU:s fortsatta utveckling. I valet mellan olika länder kan som erbjuda ungefär villkor i väsentliga avseenden blir stabiliteten samma

en avgörande faktor.

Betydelsen av stabilitet

Mycket tyder också företagen från att investeringssynpunkt

värderar medlemskapet annorlunda EES-avtalet. än Det gäller såväl svenska utländska investerare. som Ett exempel i den bland och

gavs enkätundersökning japanska

amerikanska investerare genomfördes Ernst 8C

som av Young Europe

1992.

Endast tredjedel de tillfrågade EES-avtalet hade en av uppgav att

någon effekt deras investeringsplaner i Europa. Attityden var

densamma i amerikanska och japanska företag. Vad räknades som var medlemskapet. Antingen ett land med i EU. Eller stod det var utanför. Då gjorde det inte skillnad landet omfattades stor om av sig Efta eller EES-avtal. vare Enligt denna studie skulle alltså inte EES-avtalet dessa av

utomeuropeiska investerare uppfattas något fullvärdigt alternativ

som

till medlemskap.

På frågan det spelade någon roll för investerarnas

om planer om

ett land sökt medlemskap i EU eller skilde sig mellan de svaren utomeuropeiska investerarna åt. 52 de inprocent av japanska

vesterarna då intresset ökade för landet Bland uppgav att ifråga.

amerikanerna andelen 22 var procent. Svaren år intressanta flera aspekter. ur Dels står de utomeuropeiska för del

investeringarna en viktig av de totala investeringsflödena i Europa. Dels de

skiljer utomeuropeis-

ka investeringarna sig från lokala europeiska investeringar genom att

de ofta har högre teknik- eller Det i sin

ett kunskapsinnehåll. ger tur

genomslag i skillnader när det gäller tillväxten. amerikansk

Enligt en

studie skulle amerikansk i EU

en investering ge ungefär 25 procent

högre tillväxteffekt än vad motsvarande lokal

en investering gör

och 149

Investeringar kapitalbildning

indikerar alltså det kan krävas ett med- Enkätresultaten att

för utomeuropeiska investerare ska intresseralemskap i EU att vara

de i Sverige och andra EES-länder. av att satsa skulle kunna företagen inte har full insyn

En förklaring vara att

i EES-avtal. Ökad information skulle då kunna i vad som ingår ett

övervinna tveksamheten EES investeringsområde. gentemot som

Resultaten liknande studie tyder emellertid att av en annan

inte ligger i bristande information.

problemet till utlandsägda företag verksamma i enkätundersökning

I en

hur de bedömer de ekonomiska konse-

Sverige fick företagen ange

EES-avtalet EU-medlemskapf Både stora kvenserna respektive ett av

och små företag tillfrågades.

EES-avtalet har betydelse för

Samtliga företag ansåg att stor

företagen tyckte därtill att det konkurrensvillkoren. De största var

mellan EES-avtalet och EG-medlemskap till medklar skillnad ett en det sådant lönsamhet och framtida

lemskapets fördel när gällde som ekonomisk utveckling. möjligheter påverka/ delta i Ett medlemskap ansågs ge större att

verksamheter.

beslutsprocesser som gäller företagets

Också svenska företag tenderar att betona EU-medlemskapets

framför EES-avtalet.

betydelse

flera skäl till detta, både direkta och indirekta. Det finns

faktorn fångas i uttrycket stabilitet.

Den förmodligen viktigaste

Ett beslut etablera sig Investeringar är långsiktiga engagemang. att

eller börja tillverka olika i ett annat marknad att varor en annan land, ändras inte från dag till arman. För processindustrier en en

handlar det initiala investeringar. Anläggt ex om mycket tunga

sedan där de i åratal, kanske i decennier.

ningarna ligger ligger,

andra och näringar rör det sig kanske inte om väldiga

För företag och maskiner, investeringar i kunskap, satsningar i miljarder utan om

För öppna filial eller ett

arbetskraft och mänsklig förmåga. att en

det förhållandena blir kontor i ett annat land är viktigt att veta att

förändras. Konsultfirmor och

varaktiga, reglerna inte plötsligt

att

från tillverkande företag att de

tjänsteföretag skiljer sig t ex genom

eftersom deras tjänster till ofta själva måste finnas plats, -

alltid låter För dem är det skillnad från inte sig exporteras. varor -

samband med de rörligheterna blir

viktigt att villkoren i fyra att veta

giltiga även i fortsättningen.

4 Lindgren 1993.

150 Investeringar och

kapitalbildning

Även här kan osäkerheten negativa effekter. I detta sammanhang existerar det betydande skillnad mellan den

en deltagandet i

inre marknaden basis EES-avtalet och i den

av ett deltagande inre

marknaden i form

av ett EU-medlemskap.

EES-avtalet kan sägas med års varsel upp ett

Det är mycket kort tidshorisont, inte minst för en de in-

vesterare skriver sina investeringar många års sikt som av och för vilka bedömningarna vid

lönsamhetsberäkningarna

gäller många år framåt.

EES-avtalet kan urbol/eas, erodera

Det beror alla Eftaländer sinsemellan

att deltagande måste

vara överens för regler och beslut ska inlemmas att nya i

EES-avtalet. Annars faller, det heter, relevanta delar som bort. Det räcker länder att ett av sex sätter sig till motvärn

mot bestämmelse EU-länderna har för en ny som antagit att

den inte ska tas med i avtalet.

EES-avtalet kan komma begränsastill bara att att omfatta en

liten länder utöver dem i EU grupp som ingår

De flesta Eftaländerna har liksom sökt med-

av Sverige

lemskap i EU. EU-låndernas intresse utveckla EES med av att bara fåtal deltagare och Island ett t ex Sverige är - förmodligen begränsat. Om avtalet inte successivt till anpassas den inre marknadens kommer

utveckling företag är

som baserade i Sverige

att missgynnas.

Utöver den eventuella hållfastheten och

varaktigheten hos EES-

avtalet finns ytterligare faktor kan

en som påverka företagens bedömningar vad gäller investeringarna. Det gäller inflytandet och

behovet ha någon talar för att som sig:

EES-avtalet inte inflytande över beslut standarder

ger 50m galler

och EU-landerna normer som utformas av

Även såväl EES-avtalet

om ska konkurrensneutralitet kan

ge det i praktiken viktigt finnas plats vid utarbetanvara att det standarder och de områden av normer där EU

fastställer sådana.

Ett företag verkar i region kan ofta räkna med som en att politiker i området värnar dess intressen, eftersom

om företaget

tillhandahåller arbetstillfällen och består med skatteintäkter.

och kapitalbildning 151

Investeringar

Om inte är medlem i EU, kommer företagen som är

Sverige

inte kunna lika säkra just deras verksamma i Sverige att vara att intressen tillvaratas vid diskussionerna i Bryssel. Sannolikheten skulle hamna utanför den inre

att företagen

marknaden, eller avtalet skulle erodera är kanske inte direkt att i fall inte kort sikt. Men de kostnader

överhängande, vart som

därmed kan bli företagen det skulle förknippade stora att tar vara säkra före det osäkra och avvaktar med långsiktiga expansionsinveste-

ringar.

EU-medlemskapet och investeringarna

därför beslutet medlemskap respektive icke

Det är troligt att om

medlemskap kan kortsiktigt genomslag investeringarna.

ett stort Beslutet medlemskap i EU påverkar rad de faktorer om en av för investerarnas bedömningar och när de

har betydelse om var

som ska satsa.

påverkas både arbete och kapital. Av produktionsfaktorerna

kommer i flera avseenden redan med EES-avtalet, kan Effekten men fordra för uppfattas bestående.

ett medlemskap att som för kapital betyder finansieringen investe- Rörligheten att av

underlättas, samtidigt kravet deras avkastning

ringarna som skärps.

för arbetskraft kan leda till konkurrens och någon

Rörligheten

det den kvalificerade arbetskraften.

fördyrning när gäller mest

det lättare utomlands, vid

Samtidigt blir att rekrytera personal t ex

överhettning den inhemska arbetsmarknaden. det olika offentliga ingrepp innebär EES-avtalet och

När gäller

iförsta hand försäkran konkurrensneutrali-

EU-medlemskapet en om

avseenden. Andra länder inom EES-sfären får inte lov att

tet i viktiga

sina företag sätt snedvrider konkurrensen. EU gynna ett som dessutom samordnade i första hand FoU-

genomför program,

området, intresse för företag i de branscher berörs. som är av som är emellertid även de indirekta

För många investeringsbeslut

effekterna väsentliga. Utfallet EU-omröstningen påverkar många

av ekonomiska aktörers svensk ekonomi. Därmed påverkas syn också för den ekonomiska utvecklingen. För olika

förutsättningarna

investeringar kan effekterna ett EU-medlemskap typer av av sammanfattas följande sätt.

152 Investeringar och

/eapitalbildning

I Expansionsinvesteringarna berörs i hög grad. Det gäller

särskilt för de företag avsätter någon del sin som av produktion Många är inte direktinexport. stora nog att se vesteringar som alternativ vid beslut säga nej till EUett att medlemskap. Deras beslut kan ändå komma

att påverkas

eftersom de måste göra hur

en bedömning av beslutet

påverkar deras möjligheter från Även

att exportera Sverige. andra, hemmamarknads-inriktade

mer expansionsinvestering-

kan påverkas investerarnas tillförsikt hur den ar av om t ex svenska ekonomin och köpkraften ska utvecklas framöver.

I Underhållsinvesteringarna för del trögheten i

svarar en av

investeringsutvecklingen. När ett företag väl gjort in-

en vestering kommer den ofta kräva mindre

att nya, investering-

för kunna utnyttjas fullt under sin ar att ut återstående

livstid. Underhållsinvesteringar skulle kunna

dämpa genomslaget de negativa effekter kan till av som följa ett nej EU. I Effekterna medlemskapet blir dock för

av mest påtagliga

direktinvesteringarna, dvs för investeringsflödena över

gränserna. Till dem ska återkomma nedan.

Om Sverige beslutar sig för kommer investe-

ett medlemskap ringsklimatet i Sverige bli likvärdigt med andra EU-länder.

att

6.5 De

svenska

storföretagens

för svensk

betydelse ekonomi

Sverige är jämfört med andra utvecklade industriländer ett extremt storföretagsberoende land. Beslut fattas de 15-20 största konsom cernkontoren får betydande effekter vad sker som i hela det svenska näringslivet och den svenska ekonomin.

Investeringar och kapitalbildning 153

Tabell 0.3 Antal storföretag bland de 500 största i olika länder 1091

Sverige 100

Källa: OECDoch tidskriften Fortune 27 juli 1992. Utdrag ur bilaga

Sverige ligger sjätte plats efter USA, Japan, Storbritannien, Tyskland och Frankrike när det gäller antalet multinationella företag. Beroendet dem vad gäller tillväxten och BNP-utvecklingen är

av dock sannolikt större i Sverige än i något OECD-land.

annat

Svenska företag har lång tradition utlandsverksamhet.

en av Många etablerades redan kring sekelskiftet. Flera dem mycket

av var

i gång med verksamhet i andra länder. AGA inledde sin

tidigt t ex

utlandsproduktion redan år 1900. SKF följde efter 1910, och Ericsson började arbeta utomlands 1911.

Motiven för utlandsproduktion har åren i stort sett varit

genom desamma. Svenska företag har etablerat sig utomlands för undvika

att transportkostnader, slippa handelshinder och komma närmare kunden.

154 Investeringar och kapitalbildning

Tabell 6.4 Fördelning av anställda i svenska multinationella företag

med produktion i utlandet 1978-1990 procent samt antal bolag

Källa: Industriens Utredningsinstitut lUll.

Under 1980-talet ökade investeringarna vid anläggningar

mer utomlands än i Sverige. Flera företag har i dag mycket

stora som 80-90 procent såväl försäljning antalet anställda i utlandet.

av som Det kan därmed tveksamt i vad mån svenska multinationella

vara företag längre ska betraktas just svenska företag. Den ökande in-

som

ternationaliseringen och de svenska företagens snabba tillväxt

utomlands har väckt farhågor framtiden.

om

Storföretagen för mycket del investeringarna i

svarar en stor av

forskning och utveckling. Kostnader för ökade satsningar får bäras att företagen utvidgar till många marknader. Än så länge har

genom dock företagen i hög grad behållit sina och

FoU-avdelningar

koncernfunktioner i Sverige.

Svenska storföretag investerar för mångmiljardbelopp varje år.

Valet handlar inte bara huruvida investering ska komma till

om en stånd eller Det handlar också i vilket land den i så

om var - -

fall ska förläggas. Andelen sysselsatta i utlandsägda dotterbolag ökade med

8 procentenheter i Sverige under 1980-talet. 1989 utgjorde de

14 procent

de totalt sysselsatta i den svenska industrin. En del denna av av procentuella uppgång beror antalet industrisysselsatta minskade

att i Sverige under 1980-talet.

Sysselsättningen i de utlandsägda dotterbolagen i Sverige ökade sammanlagt med 9 Det kan jämföras med utvecklingen i

procent. den svenskägda delen industrin minskning antalet

av - en av anställda med under period.

1,6 procent samma

Investeringar och kapitalbildning 155

Tabell 6.5 Femton stora investerare 1992 miljoner kronor

ABB tas här med i uppställningentrots att moderbolagetinte juridiskt svenskt; "Dessa siffror gäller Nordico som det dotterbolag inom KFkoncernen som har utlandsverksamhet; Uppgift" från Astra; VGällerFrigoscandiasom ett dotterbolag till AGA." Uppgift från Catena.Källa: Storföretagen 1993.

156 Investeringar och /eapitalbildning

Tabell 6.6 Utvecklingen av antalet sysselsatta i nationellt ägda och

utlandsägda företag i industrin förändring 1980l89 i procent

Källa: OECD,The impact foreign investment on domestic economies.

I majoriteten länderna har den utlandsägda delen industrin

av av

ökat antalet sysselsatta. Samtidigt har antalet sysselsatta i de natio-

nellt ägda företagen fallit. Ingenstans har däremot skillnaden i

sysselsättningsutveckling mellan utlandsägda och nationella bolag

varit så stor i Sverige.

som

De eventuella förluster uppstår att viss produktion

som genom flyttar utomlands har hittills visat sig än väl uppvägas de

mer av fördelar landet åtnjuter att företagen vid utlandsin-

som genom en Vestering skaffar sig större marknadsandelar.

Vissa tecken tyder dock att de gamla sambanden kanske inte

längre håller. Företagen tycks ha börjat ersätta produktion i Sverige

med produktion i utlandet Det kommer till uttryck i gamla

att

bindningar mellan moderbolag och dotterbolag har luckrats

upp.

Flera de dotterbolagen saknar koppling till moderbolagen.

av nya

De företagens investeringsbeslut begränsar sig inte till

stora att omfatta bara Sverige och den nationella hemmamarknaden.

Ett svenskt storföretag kan välja låta dotterbolaget i ett land

att expandera sin verksamhet i stället för att bygga ut produktionen i Sverige. Ett utländskt storföretag kan i sin välja att förlägga sin

tur

5 Se bilaga 7 till utredningen.

Investeringar och kapitalbildning 157

investering till Sverige. Dominansen fåtal svenska företag

av ett stora, skulle därmed minska något.

Majoriteten de utlandsägda dotterbolagen är export- och

av mer

importbenägna än de inhemska företagen. Förklaringen är att

utländska dotterbolag integrerade i världshandeln än vad de

är mer inhemska företagen är.

Inomföretagshandeln i de multinationella företagen står för 25

ca procent den totala varuhandeln i världen. Om till de

av man ser svenska multinationella företagens handel med utländska dotterbolag,

visar det sig internexporten utgör hälften total försäljning

att av utomlands. Importen från utländska dotterbolag tillbaks till Sverige

är dock marginell. De gränsöverskridande investeringarna har vuxit mycket kraftigt

under år. Vi kommer nedan att ägna särskild typ

senare oss en av

investeringar, nämligen direktinvesteringar.

6.6¶Direktinvesteringar:

begrepp och definitioner

Med direktinvestering enligt Riksbankens definition "investe-

avses ring från Sverige i företag i utlandet och från utlandet i företag i

Sverige syftar till ett effektivt inflytande företagets för-

som valtning eller har till syfte skapa varaktig ekonomisk för-

som att en

bindelse med företaget. Om investeringens andel kapitalet uppgår

av till minst 1O procent efter investeringen ska investeringen alltid

anses

utgöra en direktinvestering". En direktinvestering innebär alltså antingen att bygger upp

man

anläggning land, eller att köper hela eller delar en i ett annat man av

befintlig anläggning för faktiskt utnyttja den för produktion.

en att

Direktinvesteringar skiljer sig därmed frän portföljinvesteringar, som har avkastning i form ränta eller utdelning satsat kapital

av som främsta motiv.

158 Investeringar och /eapitalbildning

Direktinvesteringarna för begränsad växande och

svarar en men

viktig andel de totala investeringarna Direktinvesteringar spelar

av stor roll både för konkurrensen och tillväxten i ekonomin. Möjligheten att öka produktionen utomlands tillkommer framför allt de stora företagen. Det val företagen träffar blir omedelbart relevant för del de samlade investeringarna. Givet den svenska en av

ekonomins storföretagsberoende har dessa flöden dock nyckelroll.

en Faktorer påverkar dem har också betydelse för det översom stor

gripande investeringsklimatet.

Ett svenskt företag kan investera i Sverige och utomlands. Investeraren ställs inför två frågor:

Ska eller ska inte göra investering man man en Ska den i så fall göras i Sverige eller utomlands

Om investeringen görs utomlands den upphov till ger en utgående direktinvestering. Om utländsk investerare bestämmer en

sig för i Sverige, antingen nyproduktion eller förvärv

att satsa genom

av ett befintligt företag, det upphov till ingående direktin-

ger en

vestering.

Däremot mäter statistiken inte de investeringar svenskägda som företag gör i Sverige med utlandssatsningar tänkbart alternativ. som Den mäter heller inte de investeringar görs utländskt som av ett dotterbolag dessa finansieras sätt än moderbolaom annat genom get och återinvesterade vinstmedel. Om dotterbolaget självt upptar lån i utlandet för sin investering räknas den inte t ex som en direktinvestering. De flöden berörs är därför väsentligt större än som

vad statistiken över direktinvesteringar uppvisar. Direktinvesteringar kan bedömas olika aspekter.

ur

I De utgående direktinvesteringarna har varit föremål för

mycken debatt. Kraftiga utflöden har ibland tolkats som ett svaghetstecken för den nationella ekonomin. Den övervägande majoriteten studierna tyder emellertid av att

utgående direktinvesteringar får positiv effekt för det land

en från vilket utflödena strömmar. Det beror investeringatt

framför allt kompletterar den produktion utförs i

arna som

6 Investeringsvolymen kan dock under senare ha blåsts de allianser upp genom som vissa storföretag har ingått, a för att möta den hårdnande konkurrensen från den inre marknaden. Viss försiktighet bör därför iakttas när man diskuterar de totala flödena.

Investeringar och kapitalbildning 159

hemlandet. Direktinvesteringarna bidrar då till öka

att marknadsandelar främmande marknader och där-

att

igenom underlag för större produktionsvolymer för

ge hemmaföretaget. Detta stämmer väl överens med svenska erfarenheter fram till de investeringsutflödena 1988-

stora

1991. Många bedömare dessa investeringar

anser att senare framför allt hade andra syften, nämligen undvika

att att hamna utanför den inre marknaden.

I De ingående direktinvesteringarnas betydelse för mottagar-

landet är mycket viktiga. Det beror direktinvesteringar-

att

bidrar med kapital och kunnande i högre utsträckning än

na vad lokala investeringar gör.

Ett företag funderar att sig in främmande

som ge en marknad måste överbrygga vissa handikapp i form språk, affärsse-

av der, bristande marknadskännedom, annorlunda regelverk, avstånd För ändå sig krävs det ofta företaget besitter etc. att ge ut att en

specifik tillgång. Den kan gälla bättre teknologi, effektivare

produktionsmetoder eller överlägsen

management. Direktinvesteringar får därmed två effekter det land blir

som

föremål för investeringen:

Konkurrensen ökar marknaden eftersom direktinvestering-

innebär konkurrenskraftigt utländskt företag

en att ett etablerar sig. Det skärper konkurrensen och höjer effektivi-

vilket i sin i sin effekt investeringarnas teten, tur ger avkastning och tillväxten.7 Konkurrensen kan också betyda att beroendet inhemska tillverkare bryts.

av

Kompetensen och kunnandet höjs, eftersom direktinvestering-

ofta har sin grund i innehavet eller kontrollen arna av en

specifik tillgång. Direktinvesteringar innebär att tekniker

sprids vidare till andra länder, och att andra företag kan imitiera och dra dessa tillgångar eller förmågor.

nytta av

Direktinvesteringar kan liksom inhemska investeringar ha olika syften och kännetecken. Vi ska här använda följande in-

oss av

delning:

7 Dessa samband har belysts a av Richard Baldwin 1986 och 1992.

160 Investeringar och kapitalbildning

I horisontella investeringar, I vertikala investeringar och I strategiska investeringar.

Med horisontella investeringar investeringar i en pro-

menas

duktionsanläggning liknar den redan finns. Investeringen

som som knyter alltså till verksamhet redan finns, och beror

an en typ av som bland vill tillgång till marknaden. En skofabri-

annat att man kant i land A också har köpare i land kan välja mellan att

som

skor eller öppna anläggning i land B. exportera att en ny

Motiven bakom horisontella investeringar är just att underlätta försäljningen den marknad där investerar, t för att kunna

man ex

erbjuda speciallösningar kunden kräver.

som

Handelshinder innebär det kan bli fördelaktigare finnas

att att

tullar har effekt. Även växelkursplats än att exportera. Höga samma förändringar kan påverka horisontella investeringar. Om valutan är relativt starkare i hemlandet än i värdlandet blir direktinvesteringar lönsammare Deprecieringen kronan under 1992-1993

än export. av har inneburit det i varje fall just är billigare för utländska

att nu företag etablera sig här Dessutom har det blivit

att än att exportera.

intressant produkter från Sverige, något gör

mer att exportera som att Sverige kan tjäna bas för att nå närliggande marknader.

som

Verti/eala investeringar produktionsförutsättningarna. De

styrs av

kan delas i bakåtsyftande integration och i framåtsyftande

upp

integration. Vid bakåtsyftande integration vill företaget skaffa sig

kontroll över viss insatsvara, för att undanröja

en t ex en naturresurs

osäkerhet tillgången. Vid framåtsyftande integration används

om

däremot företagets produktion insatsvara för vidareförädling i

som det företag har skaffat sig. Vertikal integration syftar till att

som man

förlägga produktionen där förutsättningarna är bäst, och så att

som bolaget kan dra nytta t komparativa fördelar. Denna form

av ex av investeringar är beroende handelshindren är låga och exporten

av att löper friktionsfritt. På så vis skiljer de sig från horisontella investeringar, tenderar öka när handeln försvåras.

som att

Sammantaget kan horisontella investeringar kan

man säga att ersätta handel, medan vertikala investeringar förutsätter handel. De vertikala investeringarna kommer därmed att kunna upphov till

ge större specialisering och dynamiska tillväxteffekter.

mer

Strategiska investeringar styrs strategiska hänsyn. De görs när

av företagen eller sätt försöker stärka sin position inom

ett annat branschen. Det kan handla köpa konkurrent eller

t ex om att upp en söka tillgång till teknologi. Denna typ investeringar beror

ny av

Investeringar och /eapitalbildning 161

först och främst konkurrenssituationen inom branschen. Svenska storföretags allianser med västeuropeiska koncerner under 1980-talets

har förmodligen främst haft strategiska motiv.

senare

6.7 förr och nu

Direktinvesteringarna

Det totala utflödet direktinvesteringar i världen uppgick år 1990

av till 225 miljarder US-dollar. Tillväxten mellan 1986 och 1990 hela

var 26 procent. Uppgången betydligt snabbare än för både

var vaurex-

och tillväxten i nominell BNP Stora investeringsländer porten under 1980-talet Japan, Storbritannien och USA. Tillsammans

var svarade de för än hälften de totala utgående direktinvestering-

mer av

under perioden 1981-1990. arna

I Europa svarade företagsförvärven för de totala

ca 60 procent av

direktinvesteringarna under det gångna decenniet. Företagsuppköp har med tiden blivit ett allt viktigare inslag i direktinvesteringarna.

Det gäller inte minst svenska direktinvesteringar. Under 1980talet svenska företag mycket aktiva i Europa. Bortsett från 1960-

var talet, 1991 och 1992 har investeringarna i utlandet genomgående

överstigit investeringarna från utlandet.

Under slutet 1980-talet uppstod kraftig obalans i inves-

av en teringsflödena till och från Sverige. Den hade flera orsaker,

a:

I Oro bland svenska företag de skulle hamna utanför den

att

inre marknaden.

I Avregleringen den svenska kreditmarknaden.

av

I Extremt hög likviditet i de svenska företagen.

I Överhettningen den svenska ekonomin och den kostnads-

av

stegring som följde.

Under andra hälften 1980-talet riktade sig allt större del

av en av de svenska direktinvesteringarna EG. Dessförinnan hade främst

mot Nordamerika väckt svenska investerares intresse.

8 Enligt FN:s World Investment Report 1992.

162 Investeringar och /eapitalbildning

Under perioden 1981-1985 gick de svenska

ca 30 procent av

utgående direktinvesteringarna till Nordamerika drygt

40 procent gick till EU-länderna.9 Efter 1986 blev EG den största

mottagaren

svenska direktinvesteringar. Under perioden 1986-1990 ökade EUav ländernas andel till 70 procent, medan USA:s andel halverades. En

ca orsak diskussionen och besluten den inre marknaden.

var om

Under början 1990-talet vändes utflödena i visst nettoin-

av ett flöde. En del förklaringen ska sökas i lågkonjunkturen och i det

av faktum att företagen konsoliderade sig. Expansionen och investe-

nu ringarna fick vänta till bättre tider. Men även Sveriges EG-ansökan,

skattereformen och ökad produktivitet bidrog till företagen i

en att högre utsträckning valde att förlägga verksamheter till Sverige. Inflödena hade dessutom sin grund i fåtal mycket stora före-

ett tagsaffärer, som t Tetra Paks köp Alfa Laval.

ex av

I kommande högkonjunktur kan dock vänta sig

en man att att de utgående investeringarna åter fart, eftersom den svenska hem-

tar mamarknaden är för liten för storföretagen. Centralt i detta

sammanhang blir då i vad mån Sverige kan attrahera inflöden från andra investerare.

Diagram 6.4 Utgående och ingående direktinvesteringar i Sverige exklusive

vinstmedel 1965-1992 1992 års priser. miljoner kronor

miljoner kronor

20000-

10000-

. V 19$0 1955 1980 + . isás 1á90

Källa: Riksbanken.

9 Isaksson, M 1993, De svenska direktinvesteringsflödena i ett internationellt

perspektiv. Bilaga 14 till Ekonomikommissionen SOU 1993:16.

Investeringar och /eapitalbildning 163

Utländska direktinvesteringar i Sverige företags

Under tjugo år, mellan 1960 och 1980, dominerade USA de ut-

ländska direktinvesteringarna i Sverige. Andelen låg drygt

de totala flödena. Under 1970-talet började i stället 50 procent av

västeuropeiska företag intressera sig för investeringar i Sverige.

Under 1980-talet kom framför allt investerare från andra Eftaländer Finland och Schweiz ABB att dominera in-

som genom

flödena i Sverige. de utländska företagens direkt- Bara 2 procent av investeringar under perioden 1980-1992 kom från länder utanför

Västeuropa. Direktinvesteringarna har alltså ändrat Spelar det då ursprung.

någon roll varifrån investeringarna kommer

Ja, det kan det göra. Även innehållet inte bara volymen - -

påverkar nämligen näringslivet och tillväxtförutsättningarna i mottagarlandet.

Västeuropeiska direktinvesteringar skiljer sig markant från de

amerikanska. De amerikanska investeringarna har i hög utsträckning

gjorts i syfte tillgång till svensk kompetens i "yrkes-arbetarin-

att tensiv produktion. Nordamerikanska företag i Sverige är i relativt utsträckning vertikalt integrerade. Det innebär i sin dessa stor tur att

investeringar investeringar från Japan bedöms ha ett högre

liksom

och kunskapsinnehåll, vilket betydande effekter för teknologi- ger både tillväxttakten och strukturomvandlingen.

Västeuropeiska direktinvesteringar har däremot framför allt bestått företagsallianser vid bildandet ABB och Tetraav - som av Laval företagsförvärv för komma in den lokala svenska - samt att marknaden. Det har givit upphov till strategiska och horisontella investeringar eftersom företagen sökt undslippa kostnader för export

i form eller gränskontroller. Sådana investeringar

av t ex transporter kan viktiga för arbetstillfällena. Men de har inte vara samma effekter för svensk ekonomi vad tillväxten beträffar. gynnsamma Mot bakgrund investeringsmönstren under 1970- och 1980av talen med negligerbara flöden från Nordamerika ochjapan förmedlar det bilden Sverige har blivit mindre attraktivt lokalisering av att som

kompetenskrävande vertikalt integrerad verksamhet.

av

10 Samuelsson 1977.

164 Investeringar och /eapitalbildning

Diagram 6.5 Utländska direktinvesteringar i Sverige 1960-1969. 1970-1979 samt 1980-1992 per region procent

Övriga länder Vá Västeuropa fA Nordamerika

Källa: Riksbanken.

Vad har då varit drivkrafterna bakom de utländska

företagens

beslut att investera i Sverige

I den enkätundersökning, diskuterade tidigare och

som som ställdes till utlandsägda företag med verksamhet i Sverige, betonades särskilt tillträdet till den svenska marknaden. Tillgången till den svenska marknaden ansågsemellertid betydligt viktigare för EU-företag än för företag med bas utanför EU. För icke EU-företag med verksamhet i Sverige det i stället tillgången till var kompetent arbetskraft och kompetenta leverantörer lockade som mest.

Stabil politisk miljö också viktig förutsättning.

angavs som en

Avgörande för den framtida utvecklingen investeringsflödena

av blir därmed vilket förhållande Sverige väljer ha till EU och den att inre marknaden. Direktinvesteringar innebär, vi har kunnat som

konstatera, långsiktiga åtaganden och långsiktiga risker. Därför

tenderar investerare föredra stabila länder framför instabila. att Skillnaderna kommer förmodligen bli tydligast när det

att gäller

möjligheterna att locka amerikanska och japanska investeringar till Sverige. Men det kommer också märkas olikheter när det gäller att

11 Lindgren 1993.

Investeringar och kapitalbildning 165

innehållet i de investeringsflöden kommer från andra västeurosom peiska länder.

Vi ska lite närmare hur direktinvesteringarnas volym

nu se

och innehåll kan komma påverkas ide olika anslutningsalternativ

att Sverige står inför. som

6.8¶Direktinvesteringarna

vid de olika EU-alternativen

Vi ska återvända till den uppdelning i ingående utgående,

nu horisontella vertikala strategiska investeringar vi disku- - - som terade inledningsvis i avsnitt 6.5 . Nedan kommer använda den analys gjorts i att oss av som 7 till EG-konsekvensutredningen. Vi delar de kvalitativa be-

bilaga

dömningarna gjorts i bilagan. När det gäller de olika kvantifie-

som vill vi dock understryka den osäkerhet alltid

ringarna stora som

ligger i bedömningen investeringarnas utveckling.

av

Det är viktigt understryka bedömningarna är gjorda under

att att förutsättning statsmakterna för ekonomiska politik i alla att samma alternativen. I praktiken spelar den ekonomiska politik tre som

faktiskt förs avgörande roll för den investeringsutveckling som

en verkligen realiseras.

För direktinvesteringarna blir följande faktorer utvecklingen av särskild betydelse:

av

I hur tillgängliga marknaderna blir, hur stabila förhållandena och villkoren för dessa markna- I der är, vilket företagen eller deras intressenter har

I inflytande

relevanta beslut, I konkurrensen, hur utformas tredje land,

I handelspolitiken gentemot kostnadsutvecklingen i Sverige relativt omvärlden.

I

Vi ska först studera hur de totala direktinvesteringsflödena kan

tänkas Därefter ska vi hur innehållet i dessa flöden kan

påverkas. se

komma förändras i de olika alternativen. att

I bilaga 7 till utredningen uppgår nettoskillnaderna i ingående och utgående investeringsflöden till mycket plus 1 procenten-

som

166 Investeringar och /eapitalbildning

het andel BNP vid medlemskap. Om Sverige står utanför

som av ett den inre marknaden kommer nettoutflödet bli ungefär

1 procentenhet större än vid EES-avtalet.

Vid ett medlemskap i EU skulle, enligt beräkningarna i bilaga de utgående direktinvesteringarna minska något. Vid situation

en utan EES-avtal skulle utflödet i stället jämfört med EES-alternativet öka med nästan hel procentenhet. Orsaken är

en naturligtvis

handelshindren. Om Sverige blir medlem behöver svenska företag

inte vidta horisontella, utgående investeringar i

samma utsträckning

för att del den inre marknaden.

av

Störst blir dock skillnaderna när det gäller ingående direktinvesteringar, dvs utländska företags beslut i Sverige. Vid

att satsa ett

medlemskap bedöms de ingående direktinvesteringarna öka kraftigt

jämfört med EES-avtalet med 1 BNP årligen.

- uppemot procent av I dag motsvarar det ett inflöde 14 miljarder kronor.

om ca

Tabell 6.7 Uppskattade skillnader mellan EES-avtalet och EU-

medlemskapet med avseende ut- och ingående direkt-

investeringar som andel av BNP vid tillväxt i EU samt

gynnsam utveckling i Östeuropa

av om medlemmari EU och den andra siffran av om dessa länder medlemmar. Källa: Anderssonoch Fredriksson1993.

Ett svenskt medlemskapi EU innebäratt de totala utgåendedirektinvesteringarna kommeratt falla något. Det gäller eftersomföretagendå vet att de fyra rörligheterna varaktigt kommeratt kunnabestå,varför de inte avnågrastrategiska eller marknadsmässigaskäl måste investera i ett EU-land.De ingåendedirektinvesteringarnaväntas därtill öka meduppemotl procentenhetav BNP. Bland dessamärkssärskilt de vertikala, mer specialiseradeinvesteringarna.Föratt attrahera utomeuropeiska framför

allt japanska och amerikanska investerare till Sverige krävs förmodligenett med-

lemskap. Om Sverige medlem medant ex Finland och Norge inte medlemmar kan Sverige också komma att attrahera sådana horisontella, "marknadsstyrda" investeringarsom syftar till att produceraför den nordiska hemmamarknaden.

Investeringar och kapitalbildning 167

Som framgår tabellen uppstår vissa skillnader beroende av om Norge och Finland blir medlemmar i EU eller Det beror framför

allt de horisontella investeringarna dvs de investeringsinflöden har närhet till marknaden tyngsta argument. som som Om Sverige blir medlem i EU, medan Norge och Finland ensamt står kvar med EES-avtalet, kan Sverige förmodligen räkna med att

bli bas för horisontella investeringar syftar till att nå ut över som hela den nordiska marknaden. Alla investeringar får inte effekt. Vissa har större samma genomslag strukturomvandlingen och tillväxten an andra. Några in-

vesteringar bidrar till ett högre förädlingsvärde.

Vi har tidigare diskuterat del investeringar de vertikala att en än andra satsningar strävar efter dra nytta olikheter i mer att av -

produktionsförutsättningar och k komparativa fördelar.

s

När det gäller direktinvesteringar blir det för dessa investeringar

mycket viktigt handeln löper fritt, att exporten fungerar utan att tidsfördröjningar och handelskostnaderna blir låga. I detta större att

sammanhang blir det helt avgörande i vilken utsträckning de fyra rörligheterna kapital, arbete, och tjänster förverkligas och

- varor består.

Tabell 6.8 Uppskattade skillnader mellan EES-avtalet och en situation där Sverige helt och hållet står utanför den inre marknaden. Andel BNP i procent vid tillväxt i EUoch gynnsam utveckling i av Östeuropa

Källa: Anderssonoch Fredriksson1993.

Om Sverige skulle hamna helt utanför den inre marknadengenom att t ex EESavtalet sägs upp kommer de utgående direktinvesteringarnaatt ta fart, som ett resultat att företagenkan vilja tillförsäkra sig en plats den inre marknaden.De

av ingåendedirektinvesteringarnakommerocksåatt sjunka. Hurstor skillnadenblir beror

hur våra nordiska grannländer ställer sig till termen Totalt kan nettoeffekten investeringskvotenkomma att motsvara mer än 1 procent av BNP.

168 Investeringar och /eapitalbildning

Ett medlemskap kommer därmed, enligt vår uppfattning, inte

bara att större investeringsflöden in i Sverige. Ett med-

generera lemskap kommer även bereda väg för kunskaps- och att mer forskningsintensiv verksamhet. Effekterna därav sprider sig till små och medelstora företag, fungerar underleverantörer och som som

uppdragstagare.

En situation där Sverige eller anledning skulle av en annan komma att stå utanför den inre marknaden kan i motsvarande mån starkt negativ inverkan näringslivet och ekonomin.

De ingående investeringarna blir begänsade, och syftar framför

allt till sälja den svenska hemmarnarknaden. De utgående att stora investeringarna fortsätter. Eftersom det svenska näringslivet dominestora multinationella företag finns det betydande risk för ras av en sysselsättningen och välfärden i Sverige allt större del deras om en av verksamhet växer utomlands. Det finns ingen anledning att tro att

detta kan kompenseras ingående vertikala investeringar.

av stora

Tabell 6.9 Hur påverkas olika typer av direktinvesteringar av ett medlemskap i EU jämfört med ett EES-avtal

Utgående Ingående

Vertikala offensiva ökar Horisontella minskar ökar Strategiska minskar ökar

Källa: Bilaga 7 till EG-k0nsekvensutredningen.

Jämfört med EES-avtalet kan man vänta sig att de utgående investeringarna minskar och att alla typer av ingående investeringar ökar vid ett svenskt EUmedlemskap.De utgåendedirektinvesteringarsom beror att företagen osäkra hur stabilt det svenska deltagandet i den inre marknaden minskar. En del av de svenskautgåendedirektinvesteringarkommeratt vara vertikala. Det beror att möjligheten till specialisering ökar i svensk ekonomi. En del svenska direktinvesteringar kommer då att göras för att skapa komplementaritetmellan svensk och utländsk produktion. Detta de "offensiva" vertikala investeringarna.

Investeringar och /eapitalbildning 169

Av enkätstudierna framgick det förmodligen är svårt

att att attrahera utomeuropeiska investerare Sverige inte är fullvärdig

om medlem i EU. Av döma europeiskt land antingen

svaren att var ett med i EU eller så det inte med. Några större förhoppningar

var om

ett Sverige utanför EU, mycket förändringar de att utan stora av övriga villkor investeraren har ställning till, ska kunna

som att ta locka hit amerikanska och japanska investeringar bör därför inte

man

hysa.

EU-länderna kan däremot även i fortsättningen intresserade

vara

att investera i Sverige. Men då handlar det förmodligen främst av om att tillgång till den svenska marknaden eller vid vertikala

investeringar komma över râvarunära verksamheter, för

- om att

vidarebearbetning och vidareförädling vid produktionsanläggningar

i andra länder.

Tabell 6.10 Hur påverkas direktinvesteringarna jämfört med EES-avtalet

om Sverige står utanför den inre marknaden

Utgående Ingående

Vertikala defensiva små

Horisontella ökar minskar

Strategiska ökar minskar

Källa: Bilaga 7 till utredningen.

I en situation där Sverigeskulle hamna utanför den inre marknaden kommer de

ingåendeinvesteringarnaatt små samtidigt somdeutgåendeinvesteringarnaökar.

De vertikala ingåendeinvesteringarsomäger kommeratt göras EU-länderna

rum av

och framför allt syfta till att integrera râvarunäraverksamhetertill vidareförädling i

utlandet. Investeringarnaskulle därmedkunna viss "kolonial" karaktär. Dm Sverige

inte finns med i den inre marknadenkommerframför allt investeringarnai produktion

avdifferentierade industrivaror att påverkas. Dessavaror löper risk att diskrimineras

vid t ex offentlig upphandling. De utgående vertikala investeringar som svenska

företag gör kommer framför allt att vara av defensiv karaktär, för att värja mot detta hot.

170 Investeringar och /eapitalbildning

6.9¶Konsekvenser för Olika

typer

av och sektorer

företag

Stora företag svarade 1990 för 70 procent det totala investe-

ca av ringsvärdet i industrisektorn. Små och medelstora företag med

högst 200 anställda svarade för resterande 30 procent.

-

Storföretagen kan, vilket diskuterade ganska enkelt

ovan, bestämma sig för vidga sin produktion utomlands. De mindre

att

industri- och tjänsteföretagen har möjligheter.

inte samma

Men direktinvesteringar får konsekvenser även för dem. Det beror de mindre företagens investeringar har visat sig starkt

att korrelerade med investeringarna hos de multinationella

stora företagen. När stora koncerner expanderar ökar investeringarna även hos andra aktörer i ekonomin.

Enligt Braunerhjelm 1991 är svenska småföretag utpräglade hemmarnarknadsföretag med låg exportandel och nästan obefintlig

utlandsproduktion. Deras förhållande till den inre marknaden påverkas därför indirekt än direkt.

mer

Företagens investeringar sarnvarierar med konjunkturen. I regel

vänder storföretagens investeringar först. Därefter följer små och

medelstora företags investeringar.

De företagens investeringsvolymer är förhållandevis stabila

stora över tiden. Det betyder dock inte att de investerar bestämd andel

en

just i Sverige. När storföretagen sina investeringsstrategier

gör upp har de välja investera i Sverige och/ eller i något land.

att att annat Om storföretagen väljer investera större delen utomlands påverkas

att

de mindre företagen och deras investeringsvolymer negativt. Väljer storföretagen investera i Sverige påverkas de mindre

att företagen positivt. Med andra ord kommer de mindre företagen att förstärka effekten storföretagens beteende. Eftersom de mindre

av företagen står för växande del investeringarna kan effekterna

en av i samhället i sin helhet komma att bli kraftiga.

Stora företag har redan tidigt genomfört betydande horisontella

investeringar. För dem innebär inte EES-avtalet någon större skillnad. En viktig direkt effekt EU-medlemskap blir att deras

av ett

möjligheter påverka produktstandarder och regelverk ökar

att

ruta 6.1 för ett exempel från skogsindustrin.

12 Braunerhjelm 1993 refererad i bilaga 7.

Investeringar och /eapitalbildning 171

Ruta 6.1 Vad betyder inflytandet för företagen

-

Ett praktiskt exempelfrån skogsindustrin

För företagen blir det stor betydelse att kunna påverka de regler finns

av som och kommer att införas inom EG regler Sverige EES-avtalet

- som genom under alla omständigheter måste följa inte EES-avtalet ska urholkas.

om Inom skogsindustrin finns flera aktuella branschfrågor där möjligheten till påverkan är synnerligen viktig.

Konkurrensjirågor

Sedanlänge har pappersindustrin kontintenten och i Storbritannien med sina

relativt små enheter känt sig hotade den skandinaviska industrins

av stora anläggningar. Den europeiska pappersindustrin har olika sätt försökt påverka

sina regering att sätta hinder för utbyggnad den skandinaviska

upp en av industrin. Alltsedan frihandelsavtalet slöts 1972 har det funnits ett latent hot

mot den svenska industrins utbyggnadsplaner. Dessa hot har gått ut att

Kommissionen att med hänvisning till EGzskonkurrenslagstiftning ingripa

mot för höga massapriser från Norden och/ eller påstådd dumpning

reagera mot

papperssidan.

Senastunder 1993begärde den franska Kommissionen skulle

regeringen att inleda en undersökning svensk och finsk pappersindustri bedrev dumpning

om inom vissa papperskvaliteter. Dessa och liknande hot har hållit tillbaka in-

vesteringar i Sverige. De har i hög grad också påverkat de stora svenska förvärven av europeisk pappersindustri den senastefemårsperioden.

Returpapper/itervvinning

Flera EU-länder, framför allt Tyskland, driver frågan återvinning

om av returpapper ett sätt som missgynnar länder som Sverige och Finland,

vars pappersindustri i huvudsak baseras färska fibrer. Det föreligger risk

stor att pappersindustrin ide nuvarande EU-länderna försöker till stånd sådanaregler

som gynnar den egna, i stor utsträckning returpappersbaserad industrin. I exempelvis Belgien införs från och med 1995 en s k Eko-skatt kraftigt

som försvårar svensk produktomrâden där denna konkurrerar med

pappersexport belgisk pappersindustri. Möjligheterna att påverka EG-regler inom

gemensamma återvinnings- och returpappersområdet blir väsentligt medlem.

större som

Transporter För skogsindustrin är det viktigt att delta i och påverka utformningen EG:s

av transportpolitik, i fråga mått och vikter. EG:s direktiv när det gäller

t ex om tunga lastbilstransporter skulle innebära att skogsindustrins timmer och

massatransporter fördyras med 1 400 miljoner kronor enligt Kommerskollegiums beräkningar. Konsekvenser av ett EG-medlemskap för svensk och

massapappersindustri. Om Sverige och Finland från början varit medlemmar och

kunnat påverka direktivet skulle det sannolikt ha fått ett annat utseende. Det finns inbyggt i EGzs sätt att arbeta att inte inför regler är till stor

man som nackdel för ett enskilt lands nyckelindustrier.

172 Investeringar och /eapitalbildning

För små och medelstora företag innebär EU-medlemskapet en indirekt påverkan. För dem EES-avtalet den direkta mer gav effekten. EU-medlemskapets större stabilitet innebär att företag som avsätter del sin produktion export bör kunna göra en mer en av

optimistiskbedömning framtidsutsikterna. Medlemskapets positiva

av effekter svensk ekonomi naturligtvis klimatet även för gynnar

dessa företag.

Diagram 6.6 Industrins bruttoinvesteringar fördelade företagsstorlekar 1971-1992 1992 års priser

0 - 99 Invesleñng, Mkr 100 99 4°°°° 200 499 ------------ - 35000- "-- 500 -

30000- 25000- 20000- 15000- 10000- 5000-

1966 1971 1976 1981 1986 1991

Källa: SCB.

har i de flesta länder tidigare skyddats från

Tjänstesektorn

utländska medtävlare. Under har emellertid konkurrensen senare I framtiden väntas tjänstesektorn bli än internationali-

skärpts. mer serad. Därmed finns potential både för väsentligt högre

en stor konkurrens och för ökade investeringar i tjänstesektorn. sig från i måtto det ofta krävs att

Tjänster skiljer varor att

företagen eller den erbjuder tjänsten finns plats och har

som direktkontakt med kunderna. Investeringar i tjänstesektorn kommer därmed bestämmas framför allt företagens intresse finnas att av av att med marknaden.

Direktinvesteringar brukar förknippas med varuproducerande

inom industrin. Även inom tjänstesektorn kommer emeller-

företag

Investeringar och /eapitalbildning 173

tid direktinvesteringarna allt viktigare roll. Det gäller både

att en

in- och utgående investeringar.

Internationaliseringen tjänstesektorerna naturliga skäl

av måste av

via direktinvesteringar och inte via handel. Reglerna fri

om rörlighet för arbetskraften år härvid centrala, eftersom de innebär att företag önskar kan ta med sig personal från hemett som egen landet. Det innebär det också för tjänsteinvesteringarna kan finnas att osäkerhetseffekter beror sviktande tilltro till EES-avtalets som stabilitet.

6.10 av

Sammanfattning

konsekvenser för

investeringar

Vi har diskuterat hur både de totala investeringarna och de nu

gränsöverskridande direktinvesteringarna kan komma att påverkas

vid de olika alternativen. Låt därför sammanfatta effekterna. Ett EU-medlemskap kan oss

enligt vår uppfattning påverka investeringarna framför allt två

satt.

Den totala investeringsvolymen ökar

Vår bedömning är att ett beslut ett svenskt medlemskap om i EU kommer leda till större tillförsikt den svenska att om ekonomins framtid. Det kommer att bidra till ökad inen vesteringsaktivitet inom många områden, inte bara de omedelbart exportanknutna. Det är emellertid inom de internationaliserade delarna ekonomin verkningarna av som blir påtagliga. Ett EU-medlemskap kommer att leda till mest dels ökat inflöde direktinvesteringar i landet, dels ett ett av

mins/eat utflöde investeringar landet. Investeringskvo-

av ut ur

i Sverige höjs. Anledningarna är flera:

ten

I EU-medlemskapet ökad stabilitet. Det innebär att ger en företagen kan finna det lönsamt att satsa exportproduktion

än direktinvesteringar utomlands.

snarare I Gränskontrollerna försvinner helt och hållet. Kostnaderna för exportinriktat företag etablerat i det förhållandeett att vara

vis perifert belägna Sverige sjunker när t ex regler om ursprungsmärkning slopas.

174 Investeringar och kapitalbildning

I Vid ett medlemskap får Sverige direkt inflytande över ut-

vecklingen produktstandarder och det harmoniserings-

av arbete pågår i EU:s regi. Behovet själv finnas plats som att minskar när den regeringen i ministerrådet kan föra egna e talan. För enskilda svenska företag kan möjligheterna ns att

påverka gemenskapens regler direkt avgörande för

vara konkurrenskraften.

Sammantaget innebär detta att investeringsvolymen i landet ökar.

I bilaga 7 uppskattar Andersson och Fredriksson att investerings-

kvoten det vill säga investeringarnas andel BNP vid ett EUav medlemskap kan höjas med mellan 0,9 och 1,2 procent BNP av som

följd de ökade direktinvesteringarna.

en av Eftersom det framför allt är multinationella, företag stora som

för direktinvesteringarna, och eftersom deras investeringsbeslut

svarar får stora effekter för mängd underleverantörer i Sverige, kan deras en

agerande stor spridningsøzjrfcaktut i ekonomin. Ett medlemskap

ge innebär att deltagandet i den inre marknaden kan uppfattas som bestående. Det bör också betyda fler företag i Sverige vågar att ta steget att utvidga sin versamhet i Sverige. Det bör leda till större

expansionsinvesteringar även i andra sektorer.

Uppdragsverksamheten och investeringar i tjänstesektorn kan väntas öka. Detsamma gäller efterfrågan bygginvesteringar. Detta är de multiplikator-effekter investeringsuppgång i

en av som gör att sektor drar andra sektorer med sig. en

Investeringarna får inriktning, vilket pa sikt ändrar en annan

näringslivets struktur

Det märks framför allt i in- och utflödet direktinvesteav

ringar. Vid ett EU-medlemskap ökar möjligheterna till specia-

lisering i ekonomin. Andelen vertikalt integrerade investeringar kan komma att stiga. Teknik- och kunskapsinnehållet ökar, och med det förädlingsvärdet. På sikt innebär det

förutsättningar för kapitalbildningen,

gynnsammare en mer

kunskapsintensiv näringslivstruktur, och högre förädlings-

värde.

En situation där Sverige helt och hållet skulle hamna utanför den inre marknaden märks jämfört med EES-avtalet framför allt i storleken de horisontella och strategiska investeringarna. Svenska företag kan då väntas försöka tillförsäkra sig marknadsandelar främmande marknader för undvika tekniska och ekonomiska att

Investeringar och /eapitalbildning 175

handelshinder. Vad gäller vertikala investeringar blir det skillnad i karaktären. Om Sverige helt står utanför EU väntas de vertikala investeringarna bli defensiva än med EES-avtalet.

mer

Sammanfattningsvis innebär situation där Sverige hamnar

en utanför den inre marknaden att investeringskvoten följd

- som en

Sverige får lägre inflöde och större utflöde direktinvesteringav att av

sjunker med drygt 1 procentenhet jämfört med EES-avtalet.

ar -

En situation utanför den inre marknaden skulle då betyda dels

lägre investeringskvot, dels sämre långsiktiga produktionsförut-

sättningar i svensk ekonomi. I denna situation kan expansionsinvesteringarnas andel sjunka. Iden utlandskonkurrerande sektorn kan

rationaliseringsinvesteringarna i stället komma att öka.

Osäkerheten effekternas exakta storlek är givetvis stor. Om

om

svenskt nej till EU uppfattas inledningen till inåtvänd ett som en mer

svensk politik kan nedgången för direktinvesteringarna bli större än vad indikeras beräkningarna i bilaga

som av

Om å andra sidan ett uteblivet svenskt medlemskap kompenseras

väsentlig förbättring det svenska investeringsklimatet i

av en av övrigt ökad vinstandel och lägre löneandel kan

- t ex genom effekten bli mindre.

6.11¶Konsekvenser för tillväxten

och samhällsekonomin

Vi nämnde inledningsvis att investeringar är viktiga för samhällsekonomin många olika skäl.

av

I det korta perspektivet har investeringar betydelse inte minst för den efterfrågan de kan stimulera till i samhället. Investeringarna

som

påverkas förväntningarna den ekonomins utveckling och

av om egna samspelet med omvärlden.

I det lite längre perspektivet blir investeringarna viktiga eftersom de lägger grund för högre tillväxt, bättre reallöneutveckling

en en och större ekonomiskt välstånd.

176 Investeringar och /eapitalbildning

effekter:

Kortsiktiga

Efterfrågan och kapacitetsutnyttjandet

Ett beslut EU-medlemskap kommer direkta effekter för in-

om att

vesteringsvolymen både hos de företag gör direktinvesteringar,

som liksom för de företag dröjer grund bristande tilltro till den

som av svenska ekonomins utsikter. Ett positivt beslut kan kortsikti-

stora

ga verkningar. Bruttoinvesteringarna i Sverige ligger i dag en mycket låg nivå. Investeringskvoten begränsar sig till

17 procent av

BNP att jämföra med tidigare 20 Efterfrågan är Ar-

procent. svag. betslösheten är hög. Den kraftiga deprecieringen den svenska

av kronan har givit tendenser till utveckling dual ekonomi, med

av en snabbt växande vinster i exportsektorn, med betydande

men eftersläpning i övriga sektorer i samhället.

Vår bedömning är att ett beslut svenskt EU-medlemskap får

om direkt effekt näringslivets och den konkurrensutsatta sektorns

investeringar. Ofta därmed investeringarna i industrin. Det är

menas dock viktigt att komma ihåg de fyra rörligheterna och stabiliteten

att i de villkor deltagandet i den inre marknaden även

som omger

påverkar tjänstesektorn och den efterfrågan och de investeringar

som sker där.

De direkta effekterna sprider sig k multiplikatoreffekter

genom s vidare i ekonomin. Ett uppsving i den konkurrensutsatta

t ex sektorns investeringar sprider sig vidare till uppdragstagare, underleverantörer, konsulter och andra tjänstesektorer.

Ökad aktivitet i ekonomin kommer därtill öka

att efterfrågan

byggnader och kontor, samt skapa förutsättningar för ökade in-

frastrukturinvesteringar.

Även det initiala i andel

om uppsvinget investeringarna som av

BNP inte blir stort, kan det alltså spridningseffekterna

genom

likafullt kraftigt genomslag. Förändringar i den totala efterfrågan

ge

via investeringarna kan därigenom betydande effekt

en aktiviteten i ekonomin, och därmed bidra till ökad sysselsättning.

en

Ett nej till ett EU-medlemskap kan kort sikt omvänd,

en

starkt negativ effekt investeringarna. Förväntningar spelar, vilket

vi diskuterat tidigare, central roll. Kapitalet är i dag mycket

en

lättrörligt. Det söker sig dit avkastningen ter sig

som gynnsammast

i vid bemärkelse. Investeringsbeslut grundar sig mängd olika

en förhållanden. Stabiliteten viktig faktor i bedömningen.

är en

Det är rimligt att räkna med företagen uppfattar nej till

att ett

ett EU-medlemskap ett försämrat investeringsklimat. På kort

som

Investeringar och kapitalbildning 177

sikt kan det leda till minskade investeringsvolymer, och ytterliga-

en

försvagning kapacitetsutnyttjandet. Om investeringsaktiviteten

re av hämmas ökar risken för industrin redan efter kort uppgång att en slår i Faran är redan påtaglig inom delar ex-

kapacitetstaket. av portindustrin. Sverige kan visserligen kompensera för sämre investeringsförut-

stimulera investeringar annat vis. Det kan

sättningar genom att

högre vinstandelar och lägre

ske genom lägre bolagsskatter,

t ex löneandel. Vår bedömning är dock detta kortsiktigt inte är ett att realistiskt alternativ sig statsfinansiell eller politisk syn- - vare ur vinkel.

Sammanfattningsvis beslut EU-medlemskap ger

tror att om direkt i i Sverige. Ett beslut ett

utslag investeringsaktiviteten om

svenskt kan leda till ökade investeringar, vilket

medlemskap väntas

aktivitetsnivån i ekonomin via så kallade multiplikator- och

höjer

acceleratoreffekter. En sådan skulle bädda för snabbare

utveckling en återgång till fullt kapacitetsutnyttjande.

effekter:

Långsiktiga

Tillväxten och reallönerna

Skillnaderna i investeringar till följd EU-medlemskap eller av

utanförställning utslag även i den långsiktiga BNP-utvecklingen.

ger innebär kapital omsätts varje år och

Högre investeringar att mer

takten i strukturomvandlingen ökar. Det skapar förutsättningar

att för snabbare införande teknik vilket kan positiva av ny a ge för för snabbare

miljöeffekter, uppgradering av produktionsmetoder, tillväxt och högre förädlingsvärde.

Ekonomin skulle därmed kunna komma in i god cirkel, där en BNP-nivån den takt med vilken BNP växer blir inte bara utan själva

Vad kan då olika anslutningsalternativ betyda för investerin-

högre.

och därmed för tillväxten garna

inre marknaden investeringarna och tillväxten

I Den påverkar

konkurrensen ökar. Skärpt konkurrens leder till genom att ökad effektivitet. Ökad effektivitet innebär allt annat lika att

investeringar höjs. Höjd avkastning kommer avkastningen

då locka till investeringar, vilket bör leda till att sig mer en

investeringsandel. Ett EU-medlemskap inne-

varaktigt större

bär kan räkna med den högre avkastningen

att företagen att

178 Investeringar och

kapitalbildning

blir bestående. Höjd investeringkvot kan bege en permanent stående tillväxteffekt.

En situation utanför den inre marknaden kan i

gengäld

innebära konkurrens, och del svagare att en större av investeringskapitalet lockas till EU-området. En studie av Haaland och Norman 1992 räknar med

att avkastningen

faller och Eftaländerna får investeatt som grupp en lägre ringskvot om de inte finns med den inre

marknaden

I Ett medlemskap innebär Sverige kan vänta att sig mer av

specialiserade investeringar vertikala investeringar. Dessa

antas ha effekter tillväxten de investegynnsammare än ringar framför allt sikte sälja den svenska som tar att eller den nordiska marknaden.

I Ett medlemskap kommer kort sikt omedelbara att effekter den inhemska samband

investerings/evoteni med att

produktion för framstår attraktiv export som en möjlighet det gäller inte minst efter den svenska kronans

nu kraftiga depreciering och de spridningseffekter ökad efter-

genom frågan detta i sin upphov till. som tur ger

Den ökade till

kapitalbildningen ger upphov en höjd

produktionsförmåga i ekonomin. Det påverkar de långsiktiga tillväxtför-

utsättningarna. Vad betyder då högre investeringar för tillväxten

I bilaga 7 gör Andersson och Fredriksson

bedömningen att utvecklingen av direktinvesteringarna i de olika alternativen

ger upphov till följande skillnader för tillväxtenz

Medlemskap EES-avtal Utanför

0,4 till 0,5 % O -O,3 till -O,4 °/o

13 Haaland och Norman skattar i "Is bigger Better från CEPRatt Eftaländerna om de inte skulle omfattas av EESmöter sjunkande avkastning på såväl arbetskraft som fysiskt kapital. Eftersom produktiviteten hos Eftas arbetskraft delvis beror mängden insatt kapital per arbetare, skulle en långsiktig minskning i kapitalstocken förmodligen skada produktiviteten och lönerna för Eftaländernas arbetare. Effekterna skulle kunna bli så stora att högt utbildad arbetskraft, som är internationellt Iättrörlig, söker sig bort från Eftaländerna och upphov till ger "brain-drain. Till dessa frågor ska dock återkomma i kapitel 8.

14 Notera att deras skattningar grundar sig på de nettoeffekter uppstår som genom summan av förändringarna av ingående och utgående direktinvesteringsflöden. De tar inte hänsyn till övriga tillväxteffekter.

och kapitalbildning 179

Investeringar

innebär det sikt skulle uppstå betydande skillnader i Det att

mellan de olika alternativen. Efter några år kan

produktionskapacitet

halv i årlig tillväxt göra skillnad. en procent stor BNP det samlade värdet

Det visas av följande räkneexempel. alla och tjänster producerades i Sverige 1993 uppgick

varor som till 1410 miljarder kronor 1992 års priser. Om ökningen av

i

direktinvesteringarna höjer BNP-tillväxten med 0,5 procentenhet ger

kronor BNP efter fem år och

det årligen 36 miljarder extra

72 miljarder kronor efter tio år. extra måste hanteras med största

Dessa beräkningar naturligtvis

Vår avsikt med dessa siffror är heller inte att göra

försiktighet. över tillväxtutvecklingen i Sverige. Vårt syfte är att

prognoser olika för svensk ekonomi beroende

illustrera utvecklingsbanor om

till den inre marknaden sig EES-avtalet relationerna grundar som

i eller situation där EES-

i dag, ett EU-medlernskap morgon en

avtalet i framtiden har eroderat eller sagts upp.

Exakt hur sambandet är oklart. Det beror inte minst ser ut

Höjd investeringskvot innebär

vilken investeringar som avses. typ av

totalt tillväxtförutsättningar.

sett gynnsammare de inom tillväxtteori år BNP-

En av stora tvistefrågorna om

blir bestående eller de

effekterna t ex en höjd investeringskvot om

av hand traditionell tillväxtteori, vilken efter klingar av. Enligt

berörde i sker engångslyft i produktionsförmågan.

kapitel ett

de tillväxtteorierna kan tillväxten hamna en varaktigt

Enligt nya högre nivå.

små effekter. Det beror ofta att

De flesta analyser ger ganska

med statiska beräkningar. Tillväxteffekter är de nöjer sig att göra

liten utsträckning statiska. Flera ekonomer har emellertid i mycket

fundera hur inte bara BNP-nivån också själva därför börjat över utan

tillväxttakten i BNP kan påverkas.

det finns såväl empiriska teoretiska skäl för att Vi att som anser räkna med bestående tillväxtökning. Tillväxteffekten uppkommer en

bara direktinvesteringarna ökar

dock vi såg inte genom att som ovan totala vid medlemskap i EU. Den upp-

den investeringsvolymen ett

investeringarna kan leda

kommer också genom att avkastningen

total i Sverige och att investe-

till höjd investeringskvot genom

en

sammansättning kan förändras i tillväxtbefrämjande

ringarnas en mer riktning.

15 Se Romer 1986 och Baldwin 1986, 1992. t ex

180 Investeringar och

/eapitalbildning

Sammantaget innebär detta ekonomin slår in att en annan tillväxtbana.

Det handlar då inte bara

om övergående kortsiktiga BNP-höj-

ningar. Vår bedömning är effekterna den hårdare konkuratt genom

och ökat k vertikala eller rensen genom ett inslag av s teknologimer intensiva investeringar leder till långsiktigt högre tillväxttakt. Det

innebär de samlade ökar att investeringarna genom att aktiviteten i

ekonomin blir högre. Det drar med

sig större investeringar i infra-

struktur, bostäder och andra hemmamarknadsinriktade verksamheter.

Effekten de samlade

investeringarna väger långt tyngre än följder-

bara för I detta

na direktinvesteringarna. perspektiv förefaller

en bestående höjning tillvåxttakten med

av halv procentenhet inte

en

som någon orimlig uppskattning, även det saknas för om underlag

exakta mer prognoser.

Tillsammans med de bedömningar vi har de

tidigare gjort av mer

kortsiktiga effekterna betyder det BNP-tillväxten under att de

närmaste åren kan bli väsentligt högre vid

ett EU-medlemskap än om

Sverige stannar vid EES-avtalet.

Detta är enligt vår uppfattning den samhällseko-

viktigaste

nomiska konsekvensen svenskt

av ett EU-medlemskap: att investeringarna ökar och lägger grund för starkare

en tillväxtutveckling

och bättre vad såväl en reallöneutveckling än EES-avtalet och i

synnerhet situation utanför den inre marknaden en gör.

Investeringarna kan visserligen höjas med andra medel,

även

utanför EU och även utanför den inre marknaden. Med det

kommer

i fall enligt vår bedömning ske till att priset av en högre vinstandel

och lägre löneandel. Till dessa återkommer

en frågor i kapitel

16 Antag t ex att effekten som följer på att investeringskvoten höjs leder till att tillväxten under de kommande fem-tio åren skulle öka med i genomsnitt 1 procentenhet. Det skulle i såfall innebära att Sverige a efter fem har att förfoga över drygt 70 miljarder kronor extra, och b efter tio år har en BNP ligger nästan som 150 miljarder kronor högre än med EES-avtalet. Avsikten här är inte att göra

prognoser, utan att illustrera hur stort genomslag också små förändringar av tillväxten kan få på de ekonomiska resurser som står till samhällets förfogande.

7 Strukturomvandling och teknisk utveckling

är utröna och i

med detta kapitel att om, fall Syftet

inte-

hur, den svenska näringslivsstrukturen påverkas av

med EU. Centrala

grationen och anslutningsalternativ är bur utslagningen och nybildningen av kapital

inslag

till.

samt överföringen av resurser går

7.1¶Strukturomvandling

något århundrade har varit så föråndringsinriktat som Knappast tekniker och material har i ökande tempo ersatt 1900-talet. Nya

äldre. Gamla produktionsmetoder har ersatts av nya.

i ökat materiellt välstånd och höjd En snabb tillväxt har omsatts

Ofta har kommit utifrån,

levnadsstandard för de många. impulserna

länder, och handelsuti kontakterna med andra genom importen

också idéflödet över gränserna. Ett

bytet; i kapitalflödet men -

led i denna har varit nedläggningen av gamla

viktigt process

dvs hur gamla strukturer

verksamheter och uppbyggnaden av nya

-

omvandlats och Detta kallar vi strukturomvandling.

ersatts. kan ibland bli både utdragna och smärtsamma.

Omställningarna

ibland motstånd det och okända. Osäkerhet väcker och mot nya oro,

både för konkurrenskraften

Men strukturförändringar är avgörande och de långsiktiga tillväxtmöjligheterna.

182 och

Strukturomvandling teknisk utveckling

Diagram 7.1 BNP uppdelad sektorer 1870-1990 procentuella andelar

procent 100 90 Offentla fönster 80 - 70 Privata fönster 60

50 väx/pä

40 30 20 Jordbruk 10 - 0 1880 1900 1920 1930 1940 1870 1890 1910 1970 1980 1950 1960 1990 Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Diagram 7.2 sysselsättningen uppdelad sektorer 1870-1990 procentuella andelar

procent 100 90- Otfentla fönster 80- 70- Privata fönster 60 50- 40- 30- Jordbruk 20- 10- O

18.801890 1900 1910 1920 1930 1940 1950 1960 1970 1980

1870 1990

Källa: SCB, Nationalräkenskaperna.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 183

Handel upphov till samhällsekonomiska vinster när proger duktionen efter fördelar eller för att dra bättre

anpassas komparativa

stordriftsfördelar. från gammalt till nytt kan

nytta Övergången

av innebär kostnader när kapital och

dock tid. Anpassningen

ta till andra branscher eller till andra företag

arbetskraft flyttas över

inom bransch. samma Kostnaderna för individ, familj, hushåll eller hel en en ett en

Strukturomvandling kan bli och bör vägas in när bygd en stora, av

effekterna integrationen och deltagande iden inre de sammanlagda av

marknaden ska Men jobb och möjligheter summeras. nya nya

och utrangerade verksamheter. kommer i längden att ersätta gamla

arbetsmarknaden väl, och de rätta

Det gäller fungerar om

om företag och skapa arbetstilldrivkrafterna finns att starta nya nya

neoklassiska ekonomiska teorierna räknar med att fällen. De

sikt jämviktsläge. Ett sådant

ekonomin lång rör sig mot ett

den drastiska i antalet arbetande i

exempel nedgången

ges av Resultatet blev inte ökad arbetslöshet, fler

jordbrukssektorn. utan att

andra sektorer. Strukturomvandling alltså inte

jobb skapades i ger

till arbetslöshet. Vad påverkas blir

nödvändigtvis i sig upphov som

i stället lönebetalningsförmågand

med andra 0rd sällan frågan förändring ska Det är mycket om en

handlar när den sker, och med vilken styrka ske. Det snarare om

innebär kostnader inte kan undvikas, utan den slår igenom. Det att

varierande kostnader förläggas vid olika tid-

möjligen och till

- -

punkter.

Strukturomvandling innefattar tre processer:

utslagningen av gammalt, tillskapandet av nytt,

överföringen från gammalt till nytt. av resurser

sker dels inom varje bransch, mellan olika företag,

Överföringen

och kraften i Strukturomvanddels mellan branscher. Hastigheten

i ekonomin. Detta kan

lingen bestäms "omvandlingstrycket"

av

stärkas eller försvagas.

Långsiktigt skulle arbetslösheten därmed inte överstiga den s k strukturella 1 arbetslösheten. Ibland har trott att detta mer eller mindre skulle vara en man utifrån nivå. Senareforskning tyder emellertid på att det finns en tydlig risk given hysteresis" och tillfällig arbetslöshet blir permanent. Arbetsmarknaden för att och EG kommer dock att analyseras närmare i nästa kapitel.

184 och teknisk

Stmkturomvandling utveckling

Schematiskt skulle kunna illustreras i k Salterdiaprocessen ett s

gram ruta 7.1.2

Ruta Strukturomvandling 7.1 -

i l.. | i"l : i "em

i

|

:ss:

r

l l F

Å

l l

f l l l 7 |

I l

I I |

: l

I l l l i

l I |

Företag/Bransch

l

n. 4

o

Diagrammet visar företag eller branscher i fallande ordning efter hur t ex lönsamma eller långsiktigt konkurrenskraftiga deär. Antag att denna lönsamhet

eller överlevnadsförmåga bestäms inhemsk eller internationell konkurrens av och att gränsen för långsiktig överlevnad ligger vid den horisontella linjen.

Område 1visar företag eller branscher inte som är långsiktigt lönsamma och som sikt kommer slås att ut. Område 2 visar företag eller branscher som genom nytt kapital och nya tekniker adderas till de konkurrenskraftigare företagen.

Takten i förändringarna bestäms hur smidigt överföringen av märkt med siffran 3 i diagrammet löper. - Det finns emellertid ännu faktor en att ta hänsyn till, som inte brukar fångas in i vanliga Salter-diagram. Det är förekomsten skyddad sektor, av en stor markerad med S i vårt diagram, i vilken frigjorda kan slussasoch resurser ur vilken de kan hämtas.

Se t ex W E G Salter Productivity and Technical Change 1969. Traditionellt har Salter-diagrammen använts för att beskriva strukturomvandling för indu-

strisektorn i en sluten ekonomi, och ofta i samband med den s k Rehn Meidnermodellen. Vår avsikt här är dock att ta hjälp av uppställningen för en mer allmän diskussion om vilka effekter följer påverkan utifrån, som av dvs för en öppen ekonomi. Det innebär t ex att tillförseln av för nybildande kapital resurser av mycket väl kan komma från utländska direktinvesterare. Det innebär också att

utslagning av gammalt kapital varken är förutsättning eller en en garanti för att det ska kunna uppstå nytt kapital.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 185

En del branscher eller företag kommer ha svårt att klara den långsiktiga konkurrenskraften till följd omodern teknik. De t ex av utsätts därmed för starkt omvandlingstryck. På sikt kommer de ett

slås givet de inte ändrar inriktning, nyinvesterar eller

att ut, att vidareutvecklar sina produkter eller tekniker.

Tillskapandet bestäms den tekniska utvecklingen,

av nytt a av affärsklimatet och drivkrafterna att investera. Med kapital och tekniker adderas allt fler företag eller nytt nya

branscher till de konkurrenskraftiga företagen.

Ekonomin är inte statisk. Strukturomvandling är process. en

Gårdagens storsäljare kan bli morgondagens föredettingar. I mötet

mellan gammalt och nytt skärps kraven Ju större skillnaden är mellan olika branscher vad gäller efterfrågetillväxt, utveckling internationell konkurrenskraft och av produktivitet, desto snabbare förändras industrins sysselsättningsstrukturf internationell konkurrenskraft mellan

Förskjutningar av branscher har spelat roll när det gäller strukturomvandlingen

en stor i den svenska industrin.

Strukturomvandlingen bestäms omvandlingstrycket i ekono-

av min. För detta ska högt krävs först och främst att det råder att vara konkurrens. I öppen ekonomi avgörs omvandlingstrycket i stor en utsträckning den internationella ekonomin.5 av För omvandlingen ska komma till stånd krävs det emellertid att också incitamenten drivkrafterna är riktiga. Resurser slussas att - då över från mindre effektiv till effektivare produktion.

Huvudfrågan blir därvidlag hur effektivt kapital- och arbetsmarknaderna fungerar. Företagsuppköp har t visat sig

ex vara en

viktig kanal för spridning kunskap. Därför kan det viktigt att

av vara hinder företagsuppköp undanröjs. Om innovation kräver att mot en

det bildas företag måste också riskkapitalmarknaderna fungera

nya väl.

3 Ett mycket tydligt exempel ges av utvecklingen av varvsindustrin, som underdet sena 1970-talet fick stora problem. l ruta 7.1 kan det illustreras med att varven halkade ner i område 1. När också Kockums i Malmö lade ner, byggde man en bilfabrik på det gamla varvsområdet. Saab hörde då till område 2 i diagrammet. Processen är dock inte statisk. Några senare ställdes bilindustrin inför stora omstruktureringsproblem.

4 Se Lundberg 1988.

5 Omvandlingstrycket kan i ruta 7.1 illustreras av lutningen på kurvan dvs om det är ett brant fall eller en mjukare sluttning från lönsammast till minst lönsam.

186 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

Det finns emellertid ännu faktor hänsyn till, inte en att ta som

brukar brukar fångas in i vanliga k Salter-diagram. Det är före-

s komsten skyddad sektor. Alternativet för frigjorda av en stor resurser är inte bara att övergå i konkurrensutsatta verksamheter. En del nya kan också försvinna kretsloppet, i så måtto de slussas över ur att i skyddade sektorerf På vis kan naturligtvis tillföras samma resurser från tidigare skyddade verksamheter, utsätts för konkurrens och som

ställs inför effektivitetskrav.

Vi ska i detta kapitel nedan diskutera hur strukturomvandlingen

enligt dessa led kan tänkas förändras EG:s strävan bilda tre av att en inre marknad hur näringslivet kommer påverkas beroende samt att

vilken integrationsform Sverige väljer.

som

7.2 EG

och

strukturomvandlingen

Den inre marknaden kommer betyda ökad konkurrens och att en

därmed ökat tryck utslagning gammalt kapital. Men EG

ett av

kommer också att underlätta nybildning kapital och överföring

av

Detta sker de fyra rörligheterna,

av resurser. genom genom

gemensamma forskningsprojekt och infrastrukturinvesteringar.

Innan behandlar vad den inre marknaden kan betyda för

strukturomvandlingen i allmänhet och för Sverige i synnerhet, ska

något beröra de direkta satsningar EU-länderna gör som gemen-

samt och kan ha betydelse för strukturomvandlingen.

som

Forsknings- och industripolitiken

Rivaliteten högteknologiområdet har sina håll den utmanat klassiska handelsteorins grunder frihandel och icke-intervention om grunden för välstånd. Anklagelser illojal konkurrens och som om diskriminering utomlands har tjänat alibi för nationella insatser som

hemmaplan.

6 Detta var fallet t ex under 1970-talet när en stor del av de frigjorda resurserna och ökningen av arbetskraften sögs i en expanderande offentlig sektor. lnlåsningen" i förhållandevis mindre produktiva verksamheter här kan vara en förklaring till varför nybildningen av kapital var så pass svag i Sverige under 1980-talet, de potentiella goda förutsättningarna till trots.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 187

I USA har litteratur växt fram behandlar faktiska och

ny som förmenta orättvisor i upphandling och utveckling inom framför allt det högteknologiska området Gemensamt för dessa böcker är att de pläderar för nationell stödpolitik, och för olika typer långt-

en av gående ingripanden till förmån för den industrin.

egna

Oron över att hamna efterkälken i de branscher tros höra

som framtiden till, har sina spår även inom EU och i diskussionerna

satt

Europas framtid. En avgörande drivkraft bakom vitaliseringen om under 1980-talet låg i iakttagelsen att EG sackat efter USA och i

-

än högre grad Japan och Sydostasien.

-

Tabell 7.1 Forsknings- och utvecklingsutgifter Full

i USA, Japan och EG 1991 andel av BNP

Källa: EG-komnrissionen1992.

Västeuropa är starkt vad gäller grundforskning. Den del FoU

av

är direkt relaterad till produktionen är sämre utvecklad. För som

västeuropeisk FoU har forskningssamarbetet inom EU inneburit

en viktig stimulans. Detsamma gäller det växande antalet projekt inom

för Eureka-initiativet. Stora förhoppningar knyts till den inre ramen marknaden.

Forskning har betydande k effekter. De positiva

s externa ger spridningseffekter även till andra branscher. Därför finns det

en tendens renodlade företagslösningar inte fullt hänsyn till

att ut tar den samhällsekonomiska forskning kan bidra med.

nytta som

De forskningsprogrammen i EU för

gemensamma svarar en begränsad andel de anslag spenderas inom EU-länderna. De

av som kan likafullt viktiga, eftersom de kan avgöra om en viss typ av

vara forskning kommer till stånd eller inte. EU planerar dessutom att öka

den andel den budgeten avsätts för forskning.

av gemensamma som

7 Ett de uppmärksammade exemplen under senare gäller presidentråd-

av mer

givaren Laura dAndrea Tysons bok Whos bashing whom.

188 Strukturomvandling och teknisk utveckling

Mellan 1992 och 1997 ska beloppen öka från 2,4 till 4,2 miljarder

Då kommer FoU för ungefär 5 den totala ecu. att svara procent av

EG-budgeten. Det rör sig visserligen inte några väldiga

om summor. Men det säger del de prioriteringar EU vill göra.

en om som

Satsningar infrastruktur

Strukturomvandling har ofta uppstått ett resultat förbättrade

som av

kommunikationer. Nya infrastruktursystem har varit Viktiga inslag

i industrialismens förändringsfaser. När järnvägarna byggdes blev det möjligt att exploatera malmfyndigheter låg oländigt till. Den

som norrländska stål- och malmexporten lade grunden för svensk blomstring i seklets början. Med telekommunikationerna och den elektroniska teknikens framsteg öppnar sig i dag radikalt möjligheter

nya

för produktion, arbete och lokalisering.

Bättre infrastruktur sänker transportkostnader och minskar därigenom de reala handelsbarriärerna. Avståndshandikapp minskar. Det betyder för geografiskt avlägsna länder än för dem

mer som ligger centralt.

Kommissionen trycker i rapporten Europe 2000 hårt de

möjligheter utbyggd infrastruktur gemenskapsbasis

som en er-

bjuder. Eftersatta gränsregioner kommer, EU, betydligt

tror att

bättre förutsättningar för såväl produktion marknadstillgång.

som

Men infrastruktur handlar inte bara vägar och järnvägar och

om andra traditionella fysiska investeringar. Det rör sig i allt högre grad

telekommunikationer, trådlös teknik och elektroniska överom om föringar. EU har därför också låtit anta olika direktiv ska

som t ex förbättra effektiviteten i sektorer lätt utvecklar naturliga,

som annars nationella monopol. Det gäller för telekommunikationer, där

t ex näten skiljs från driften. Det gäller också energiförsörjningen, där EU

strävar efter energimarknads

en gemensam

Investeringar i infrastruktur påverkar produktiviteten flera

olika sätt. De sänker och transaktionskostnader, de

transport- ger bättre förutsättningar för underleverantörer och de stimulerar innovationsverksamhet, nyföretagande och avveckling ekonomiskt

av föråldrade verksamheter.

8 Arbetet med den gemensamma energimarknaden har dock gått långsamt.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 189

7.3¶Den inre marknadens

betydelse

för

strukturomvandlingen

Generellt sett gäller att möjligheterna till specialisering och vertikal integration ökar när tekniska och andra handelshinder avskaffas. Färre anläggningar behövs inom varje varuområde. Med stordriftsfördelar i produktionen blir det effektivare lägga olika verksam-

att heter olika platser och via handeln och transporter förena olika

delar företag

i ett

Nyckeln ligger i principerna ömsesidigt godkännande.

om Varor provats och befunnits godkända vid provningsanstalt

som en i ett EU-land ska därefter säljas fritt i ett annat land utan

ny

prövning.

En drivkraft bakom EG:s inre marknad framför allt

är tron att handeln med högteknologiska dvs från branscher

varor - varor som avsätter stor andel till FoU ska öka.

en resurser -

Om den inre marknaden betyder handelshinder

man antar att att

slopas i ungefär lika stor omfattning i högteknologibranscher i

som andra branscher, finns det i och för sig ingen anledning att vänta sig

den inre marknaden skulle större effekter för högteknologin än att för något annat. Tar emellertid hänsyn till det finns

man att stor-

driftsfördelar och produktdifferentiering, kan vänta sig

man en snabbare tillväxt just när det gäller högteknologiska verksamheter än för andra. Lundberg 1990 har funnit vissa belägg för det faktiskt

att förhåller sig så.

I riktning pekar resultaten i bilaga 7 till betänkandet.

samma Strukturen kommer att variera beroende Sverige deltar i EG:s

om inre marknad eller inte. Som diskuterade i kapitel 6 väntas de k

s vertikala investeringarna öka vid ett medlemskap i EU. Dessa investeringar har generellt högre teknikinnehåll eftersom de bygger

ett

specialisering.

EES-avtalet likställer forskning inom och EU när det gäller

utom stöd och anslag till olika projekt. Risken finns forskningen

annars att

9 För en diskussion om detta och de multinationella företagens roll, se tex

Economist den 27 mars 1993.

10 Se t ex Jan Fagerberg "Technology, Trade Structure and Economic Integration"

1993.

190 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

inom storföretagen i högre utsträckning än hittills flyttar till

an-

läggningar inom EU. Ytterligare faktor kan tala för ökad högteknologisk

en som en

inriktning den svenska näringslivsstrukturen hänger med

av samman

EU:s industripolitiska ambitioner. EU lägger

egna stora resurser

forskning och samarbete kring olika högteknologiprojekt. Hög-

teknologi antas ha externa effekter, kommer även andra sektorer

som till Ett och ett blir kanske inte två utan tre. Det verkar

gagn. dessutom finnas stordriftsfördelar även när det gäller humankapital

och specialkompetens."

Hur kraftig kommer strukturomvandlingen att bli

Deltagandet i den inre marknaden antingen ett EU-med-

- genom lemskap eller EES-avtalet kommer att påverka olika

genom näringar olika starkt.

Den inre marknaden kommer t att öppna den offentliga

ex sektorn för konkurrens. Det innebär att stora sektorer tidigare

som

varit skyddade plötsligt får krav förändring och långsiktig

samma överlevnad tidigare konkurrensutsatta sektorer.

som

Det går emellertid inte peka vinnare eller förlorare.

att ut

Ekonomin är inte statisk, förändringarna inte engångskaraktär.

av Det kommer att finnas branscher där kan vänta stora omställ-

man ningsproblem. Det kommer att finnas branscher där kan vänta

man betydande vinster. Viktigare ändå är att det kommer att finnas företag inom alla dessa branscher kommer att visa sig eller

som mer mindre skickliga att bemöta och hantera de förändringskrav och

det omvandlingstryck de utsätts för.

som

11 Henreksson, M 1992.

Stmkturomvandling och teknisk utveckling 191

för industrisektorn

Strukturförändringar

Efta och SIND Nutek har uppskattat vilka branscher och

numera

industrisektorer kommer att utsättas för starkast omvandlingssom tryck i samband med att den inre marknaden förverkligas. Mellan 42 och 48 procent tillverkningsindustrin räknas till

av känsliga branscher. Tillsammans de för 39 procent gruppen svarar av Sveriges samlade Det är mycket svårt förhand säga

export. att något vilket det slutliga utfallet blir. om

Diagram 7.4 Den inre marknaden och sektorer utsatta för stort omvandlingstryck i Sverige procent av industrisysselsättningen

42%

motorfordon telekomutrustning

åTTåsålålåausln-

22 stark kötthantering utrustningför livsmedelsindustri

elektriska maskiner verktygsmaskiner 11 balans elektriska hushållsapparater

rymdutrustnlng F kläder och tillbehör svag g

Sverige

Källa: Efta.

Känsliga är framför allt tekniktunga branscher, maskindu-

som strin, elektroindustrin och motorfordonsindustrin. Andra utsatta branscher är konsumtionsindustrin, livsmedelsindustrin och övrig

transportindustri.

Svårigheterna blir störst och skärpningen omvandlingstrycket

av hårdast för branscher innehaft särställning, i den som som en meningen att de olika sätt har varit avskärmade från konkurrens

12 Se EFTA: European Economic integration Effects of 1992 on manufacturing

industries of the Efta Countries, Occasional paper no 38/1992, samt Statens lndustriverk 1991: Klara, färdiga, EG Svensk industristruktur inför EG-92 av Peter Andersson och Camilla Ekstedt.

192¶Strukturomvøzndling och teknisk utveckling

trots att de egentligen har arbetat i konkurrensmarknad. Det

en gäller dem varit skyddade handelshinder, t livsmedels-

som genom ex industrin, eller gynnats statlig upphandling.

av

för

Strukturförändringar tjänstesektorn

Intressantare än industrisektorn är kanske ändå förändringarna för tjänstesektorn. Tjänstesektorn spelar stor roll för arbetsmarkna-

en den. Inom EU-Efta är det framför allt inom den offentliga sektorn

de netto-arbetstillfällena har skapat. I USA och Japan har som nya

tjänstejobben kommit till inom den privata sektorn. Tjänstesektorn

har i betydligt högre grad än industrin varit nationellt orienterad. Ofta har den präglats marknadsdominans och förekomsten

av av av lokala eller legala monopol. Den inre marknaden och beslutet fri

om

rörlighet för tjänster och kapital ändrar radikalt förutsättningarna.

Tabell 7.2 Grundläggande kännetecken för några tjänstehranscher

Prisdiffe- Stordrifts- Regleringar Tekniska

rentiering fördelar och skatter skillnader

Banker x

Försäkring x

Flygtransporter x x

Vägtransporter x x

Telekommunik. x x

Managementkons x

Turism x

Distribution x x

Byggnation x x x

Källa: KommandeEtta-studievåren 1994.

Etableringsfrihet ska råda den inre marknaden, oberoende

av nationellt Principen det ömsesidiga erkännandet inne-

ursprung. om

13 Här bör man emellertid också beakta att konkurrenterna förmodligen också varit

skyddade av liknande bestämmelser i sina egna hemländer. Svenska företag

väntas hävda sig gott i den konkurrensen.

Strukturomvandling och teknisk utveckling 193

bär företag fått tillstånd sälja tjänster i ett EES-land att ett som att också kan göra det i andra EES-länder, under villkor att företaget uppfyller de nationella krav ställs branschen. som

Principen likabehandling innebär vidare myndigheterna

om att EES-land ska behandla företag från andra EES-länder i ett samma sätt sina Först och främst kommer tjänster riktar sig som egna. som till företag utsättas för konkurrens. Enligt bedömning att en som Nutek gjort EES-avtalets effekter för tjänstenäringarna 1993 av kommer integrationen betyda två saker: att

Möjligheterna differentiera marknaderna minskar att a

större uppköpsområden och bättre tillgång till in-

genom ternationellt management. Marknadstillväxten stimuleras fler transporter och agenom bättre telekommunikation.

För bankerna och försäkringsbolagen i tabellen innebär den ovan inre marknaden att de nationella regleringarna försvinner, i viss men utsträckning andra regler. Transporter och telekommunikaersätts av tioner kännetecknas både stordriftsfördelar och långtgående regleav ringar, och kan vänta sig förändringar både vad gäller markstora

nadsvidgning och företagskoncentration.

Tabell 7.3 Förväntade struktureffekter av den inre marknaden olika tiänstesektorer

Branschkonoentratiqn oförändrade Okar Ökar Integrerade Bank Luft-transporter marknader Försäkring Telekommunikationer Byggnationfysisk Vågtransponer Marknads Vägtransporterfysisk kontrollen integrering oförändrade Segmenterade Turism Distribution marknader Management

Källa: KommandeEfta-studievåren 1994.

Exakt hur långtgående och omfattande strukturomvandlingen

inom tjänstenäringarna blir är emellertid osäkert. För stor en om-

ställning talar det faktum att tjänstesektorerna länge varit skyddade

nationella monopol och att t det tidigare Gatt-avtalet inte av av ex

har omfattat tjänstehandel.

194 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

För en lugnare utveckling talar att olika språk, kulturskillnader och skilda affärsseder medför vissa begränsningar, även efter det

att formella hinder har rivits.

Strukturförändringar i stort

Handel baserad komparativa fördelar huvudsakligen ger upphov

till strukturomvandling mellan branscher. Handel grundad

stordriftsfördelar framför allt upphov till strukturomvandling inom

ger branscher.

Diagram 7.5 Den intraindustrielia handeln i Sverige och EU

Källa: Assarssonlülsson1993 och OECD,ForeignTrade Commodities1991, Volume HV.

Sveriges intraindustriella handel dvs handel med likartade

-

inom och bransch år 1991. När varor en samma - var 67 procent företag internationaliseras, svenska liksom utländska, blir det ännu

viktigare att produktionsfaktorer lätt kan flyttas över nationsgränser.

Om antar att kapital och arbete är rörligt inom än mellan

man mer

14 Bilaga 2 till utredningen.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 195

sektorer skulle den intra-industriella handeln upphov till lägre ge kostnader för omvandlingen än den inter-industriella handeln.

Tidigare europeiska erfarenheter integrationen tyder att så

av är fallet. En anledning till anpassningsproblemen blev mildare än att väntat när EG gång skapades del handeln en var t ex att en stor av intra-industriell karaktär. var av Även finns det hel del tyder den inre marknanu en som att den inte kommer upphov till så våldsamma omställningsproatt ge det ibland har befarats. Det beror länderna i cesser som att norra

Europa har relativt likartade faktortillgångar. Utnyttjandet

av komparativa fördelar skulle därför inte förändras dramatiskt i och med den inre marknadens tillkomst. Sammantaget finns det alltså skäl den inre marknaden att tro att visserligen kommer medföra och i viss mening redan har betytt att -

omfattande strukturomvandling. Anpassningsproblemen för

- en svensk industri bör emellertid inte behöva bli alltför svåra, eftersom Sveriges ekonomi utsträckning präglas branschintern eller i stor av

intraindustriell handel.

7.4¶Regionalpolitik

och strukturfonder

Regionalpolitik kan medel lindra anpassningspro-

ses som ett dels att blemen och underlätta överföring dels stimulera till av resurser att

nybildning av kapital.

Ibland har regionalpolitiken emellertid också kommit att an-

vändas för hindra utslagning gammalt, uttjänt kapital. I de fall

att av utslagningen beror felaktig struktur och inte att tiderna en tillfälligt råkar dåliga har det varit kostsam strategi. vara en

Nybildningen etableringsstöd och

har uppmuntrats t ex genom sänkta arbetsgivaravgifter inom vissa delområden. Anpassningen och överföringen har stöd för omskolav resurser uppmuntrats genom ning och vidareutbildning arbetskraft, särskilda insatser för arbetsav lösa ungdomar och äldre där behövs, bidrag till flyttning. samt,

Den marknaden upphov till omställningskrav.

gemensamma ger Vissa regioner kommer det svårare än andra. EU har för detta att ändamål utvecklat med k strukturfonder. Vi återkommer ett system s till dem i kapitel 12.

196 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

Ruta EG:s industripolitik 7.2 -

EG:s industripolitik har i stort sett två instrument till sitt förfogande. typer av Det ena är olika gemenskapsfinansierade utgiftsprogram, då framför allt ramprogrammen för forskning och utveckling samt de s k stmkrurfonderna. EG satsadeunder 1993 knappt 4 sin budget FoU och drygt 28 procent av procent strukturfonderna mätt i 1992års priser. Det andra instrumentet är regleringar olika slag,t angåendestandardiseav ex ringar och offentlig upphandling, men även handelspolitikens och konkurrenspolitikens område.

EG:s industripolitik längre sikt Studerar man EU-ländernas nationella industripolitik finner det är man att vanligt med olika former statsstöd till tillverkningsindustrin, i genomsnitt av 14,6procent av förädlingsvärdet för perioden 1988-1990.Detta är dock klar en minskning jämfört med 1986-1988,då stödet uppgick till hela 24,3 procent av förädlingsvärdet. Därefter kommer Italien, Portugal och Irland. Italien och Irland har minskat sina stöd, medan Portugal har ökat sitt från 2,2 till 5,3 procent. Lägst stöd betalas ut i Storbritannien 2,0 procent, Danmark 2,1 procent och Tyskland 2,5 procent.

procent 25 -

20-

V ö o °°®° o a° 95 o x - ,°° QVÅOO. Vxlbø. °\ . o . e .q

$aa°:.°

9 v1 G s ç° øöo9 0

E513

Källa: EG-kommissionen 1992 och Näringsdepartementet.

Hur EG:s industripolitik kommer att utvecklas sikt är inte helt klart. Medlemsländerna kan delas i två läger. vill ha aktiv, Den ena gruppen en selektiv industripolitik. Den andra vill ha generellt inriktade åtgärder framför allt inom gruppen mer infrastruktur- och utbildningsområden föra aktiv konkurrenspolitik. samt en Hur EG:s industripolitik kommer att utvecklas framöver beror med andra ord hur dessa båda intresseriktningar kan komma överens. Ett svenskt inflytande över besluten den inre marknaden kan ha betydelse vid denna avvägning vidare kapitel

Strukturomvandling ocb teknisk utveckling 197

7.5¶Strukturomvandlingen

vid olika av

typer integration

Under 1980-talet utvecklades svensk industri i riktning mot växande

specialisering produkter med lågt förädlingsvärde sysselsatt,

per dvs med låg insats human- och realkapital sysselsatt. en av per

Specialiseringen kan sägas ha gått fel håll. Kapitalbildningen i form investeringar, utbildning och utveckling kommersiellt

av av ny användbar teknologi har heller inte förmått hålla jämna steg med att omvärlden. Om Sverige deltar i den inre marknaden uppstår, vilket disku-

terade i kapitel mängd volymeffekter i samband med

en att marknaden förstöras, marknadstillträdet ökar och affärsmöjlignya heter öppnar sig. Det kan bli särskilt viktigt för starkt specialiserade

svenska produkter.

Sverige kan deltagare i den inre marknaden dessutom påsom verka de standarder arbetas fram. Svenska företag får möjligsom heter göra sig hörda i olika tekniska kommittéer och driva att igenom förslag. Genom även svenska föreskrifter harmoniseras att och standardiseras efter EU-normer kan svenska företag undvika diskriminering. De kan också dra stordriftsfördelar och nytta av

serietillverkning. Men också internt i Sverige i näringslivsstrukturen hem-

-

maplan väntar stora förändringar.

- De svenska företagen har traditionellt haft sin FoU koncentrerad till Sverige. Andelen har legat kring Mellan 1986 och 85-90 procent. 1990 ökade dock den utländska andelen till drygt 16 procent. Avgörande för framtiden är vad sker med den forskningsinsom tensiva produktionen. Mycket talar för modern teknologi kräver att

forskning och utveckling ligger nära den avancerade produktio-

att

Om produktionen flyttar, finns stor risk att forsknings-

nen. avdelningarna följer efter. Sverige är i detta avseende mycket sårbart.

Det privata näringslivets forskningsinvesteringar domineras bara

av tio företag. Tillsammans de för 90 procent av forskningssvarar volymen. Det innebär i sin det räcker några dem flyttar tur att att av

15 Hansson och Lundberg 1991.

16 Thomas Andersson, IUI, vid EG-konsekvensutredningens investeringshearing den 1 juni 1993.

198 Stmkturomvandling och teknisk utveckling

ut sina avdelningar för att att effekterna ska bli dramatiska för den

långsiktiga teknologiska utvecklingen i landet.

Den teknik utvecklas i Sverige leder emellertid inte

som automatiskt till att också produktionen sker i Sverige. I till den

motsats

allmänna föreställningen är Sveriges näringsliv jämfört med andra

industriländers inte särskilt inriktat kunskapsintensiv

- produktion. Tendens till ökad kunskapsintensitet finns, är inte

men

särskilt utpräglad. Patent kan säljas eller upphov till direktinvesteringar utom-

ge lands. Sverige är nettoexportör Om Sverige hade haft

stor av patent.

relationer mellan utveckling och produktion normalt samma som ett OECD-land skulle andelen forskningsintensiva i svensk

varor export

dubbelt stor. Försäljningsvärdet licensöverskottet har vara av uppskattats till mellan 5 och 15 miljarder kronor."

Kontakten med omvärlden, öppenheten, är särskilt viktig när det

gäller företagens kunskapsförsörjning. Inte i de stora ekonomier-

ens

det landets forskning för än del näringsna svarar egna mer en av livets behov. Eftersom forskning verkar kräva viss kritisk

en massa för att utdelning, blir det än viktigare för litet land finnas

ge ett att med i större internationella forskningsprojekt och tillgång till

att

resultat vad gäller landvinningarna inom teknikutvecklingen.

senaste

Tabell 7.4 Patentansökningar per 100 FoU-anställda

Avser 1983. 2 Avser 1981. Källa: Papachristoduulou,1991.

17 Lennart Ohlsson 1993.

Stm/eturomvandling och teknisk utveckling 199

Även Sverige kan del den inre

om av teknikspridningen

marknaden, spelar det roll för den nationella sysselsättningen om företagen lokaliseras här eller i ett EU-land. Det är också mot denna

bakgrund forskningen och kunskapsspridningen vid olika

som former svensk integration ska utvärderas. av Vi kan sammanfatta analysen vad integrationen och den inre av

marknaden kan tänkas betyda för strukturomvandlingen i Sverige följande sättz

Generellt gäller sänkning handelshinder upphov till att en av ger specialisering inom branscher, dvs k intra-industriella effekter. En s

avveckling handelshinder, dvs förverkligandet fullständigt

av av en marknad, kommer leda till specialisering mellan gemensam att en branscher. Skapandet den inre marknaden leder till konkurrensen av att hårdnar. Om Sverige deltar ett EES-avtal eller ett EU- - genom

medlemskap gäller detta även för företag verksamma i Sverige.

- Flera tidigare skyddade företag blir då dessutom utsatta för konkur- Omvandlingstrycket i ekonomin ökar. Företag med låg rens. lönsamhet får svårare att hävda sig. Allt annat lika innebär det skärpta krav effektivitet och förändring. Samtidigt kommer överföringar av från mindre lönsam resurser till lönsammare produktion underlättas. Tanken med de fyra att

rörligheterna effektivare allokering fördelning ska

är att en - stimuleras. Kapitalet ska kunna röra sig fritt och investeras där det bäst avkastning, oberoende nationella sparkvoter. Människor ger av ska kunna flytta mellan nationsgränser utan hinder i form av arbetstillstånd och förlorade sociala förmåner. Det borde i sin tur

underlätta möjligheterna att del Specialistutbildad kompetens,

av och vidga flaskhalsar i produktionen. Det fria flödet för och varor tjänster bidrar dessutom till ökad effektivitet i lokaliseringen av

företag, möjligheterna till specialisering i produktionen.

a genom

18 I detta sammanhang bör man dock tänka på att en del av de resurser som frigörs "spiller över på andra områden i den inre marknaden, eftersom både människor och företag får del av de fyra rörligheterna. En del av det kapital som frigörs vid strukturomvandlingar i Sverige kommer förmodligen att söka sig utomlands. En del av det internationella kapitalet kommer likaledes att söka sig till Sverige. För arbetsmarknaden gäller att människor som förlorar jobben här har möjlighet att söka sig utomlands. Flaskhalsar i Sverige kan vidgas med hjälpav personal utifrån osv. Tankemässigt skulle det kunna illustreras i vårt diagram med ytterligare pilar som visar flödena till och från omvärlden. För åskâdlighetens skull avstår dock från att rita in dessa.

19 Se t ex Krugman och Venables 1990 och Krugman 1991.

200¶Strukturomvandling ocb teknisk utveckling

Också förutsättningarna för kapitalbildningen påverkas. Den inre

marknaden frigör den tidigare skyddade sektorn i ekono-

resurser ur

min. Genom integrationen väntas direktinvesteringarna i Sverige öka

jämfört med situation där Sverige står utanför den inre markna-

en den.

Sverige deltar i den inre marknaden Ruta 7.3 -

kapital arb.kraft fr. omvärlden

;V nn | | l | pj

i I

i I I i

I I | | | | I I |

I

i I I i

: : 77, l

| |

: 7

g

i

i

i i

|

Företag/Bransch

i

4a"o v"a " .

o4 ou

v A J

omvärlden

Skapandet den inre marknaden leder till att konkurrensen hårdnar, vilket

av illustreras genom ett skift uppåt av den horisontella linjen. Flera tidigare skyddade företag blir utsatta för konkurrens vilket illustreras med ett flöde från S-sektorn. Omvandlingstrycket i ekonomin ökar. Företag med låg lönsamhet 1 får svårare att hävda sig. Samtidigt kommer överföringar av resurser 3 från mindre lönsam till lönsammare produktion att underlättas. Även förutsättningarna för kapitalbildningen 2 påverkas. Den inre marknaden frigör den tidigare S-sektorn.

resurser ur

Stmkturomvandling och teknisk utveckling 201

Det innebär kapitalstocken förnyas i snabbare takt,

att en att teknikinnehållet höjs och produktiviteten därmed ökar. Höjd

att produktivitet innebär i sin snabbare ekonomisk tillväxt. I detta

tur sammanhang måste hänsyn till de förväntade positiva

man även ta effekter uppstår Sverige i den inre marknaden

som genom att kommer i kontakt med EU:s olika forskningsprojekt och får möjlig-

het att ta del de anslag har i EG-budgeten. Volymen

av som avsatts

är begränsad. Spridningseffekten kan däremot bli betydande. Det är dock alltför vanskligt sig in några kvantifieringar.

att ge

Men slutsatsen den inre marknaden kommer driva

är att att strukturomvandlingen i alla dessa avseenden.

tre

Effekter strukturomvandlingen av ett EU-medlemskap

Skillnaden mellan EES-avtalet och medlemskap när det gäller

ett strukturomvandlingen är inte så stor kort sikt. På lite längre sikt kan det dock påverka vilken investeringar görs.

typ av som

Med ett EU-medlemskap ökar förmodligen andelen k vertikala

s

investeringar. Det är investeringar i hög utsträckning påverkar

som strukturen i näringslivet, eftersom de tenderar locka till sig

att mer

kompetens. Vertikala investeringar kan därmed upphov

av samma ge till k klustereffekter. Vid viss gräns nås kritisk där

s en en massa

investeringar genererar nya investeringar.

Redan i dag kan tecken klustereffekter inom data- och

man se telekommunikationssektorn i Storstockholm. Ungefär 100 000 människor är beroende denna sektor. Ca 65 000 är direkt sysselsatta

av inom branschen.

Krugman 1991 har t hävdat att den europeiska produktio-

ex nen i betydligt högre utsträckning än hittills kommer att koncentreras när den marknaden förverkligas. Om detta är

gemensamma bra eller dåligt för enskild nation, beror naturligtvis hur dess

en generella attraktionskraft och relativa konkurrensfördelar ut.

ser

EES-avtalet kommer däremot att innehålla större andel hori-

en sontella investeringar, dvs sådana investeringar har närhet till

som marknaden främsta

som argument.

Tillfälliga effekter sysselsättningen kan också uppstå

som en följd att vissa företag och sektorer påverkas eller mindre

av mer

positivt ett medlemskap i EU. Omvandlingstrycket skapas framför

av allt den ökade konkurrensen den inre marknaden. För de flesta

av

202 Stm/eturomvandling och teknisk utveckling

sektorer och branscher kommer EU-medlemskap därvidlag inte

ett innebära någon skillnad jämfört med EES-avtal. att ett

Det finns dock två viktiga undantag:

Det gäller effekterna vissa sektorer idag inte

ena som ingår i EES-avtalet, följer medlemskapet. Det

men som gäller framför allt livsmedelsindustrin. jordbruket öppnas först vid EU-medlemskap. Redan i dag finns dock avtal

ett

fri handel mellan EG och Sverige för vissa jordbruksproom dukter. Till detta återkommer i kapitel 10.

Det andra långsiktigt och gäller generellt för hela

är mer ekonon1in. Det beror EUzs ambitioner att skapa

om en

europeisk valuta lyckas eller En hårdvalutapoli-

gemensam tik och valutaunion måste det slutliga stadiet

- en sågas vara

ökar omvandlingstrycket ekonomi eftersom den - i en utesluter nationella växelkursjusteringar. Effekterna att

av

frångå k ackommoderande växelkurspolitik dvs

en s - en mjukvaluta-politik där kronans kurs allt eftersom

anpassas företagens bokslut ändrar färg från svart till rött innebär

också starkare drivkrafter utveckla mindre priskänsliga

att produkter. återkommer till effekterna eventuell

Vi av en valutaunion i kapitel 15.

För rad branscher kan däremot EU-medlemskapet innebära en

bättre förutsättningar då det gäller kapitalbildningen. Kommerskolle-

gium har pekat positiva effekter för svensk teko-, och

t ex massa-

pappersindustri. Den mest industriutvecklingen upp-

gynnsamma står betydande vertikala investeringar görs. Vinster uppkommer om

dels följd teknologiöverföringen, dels resultat

som en av som ett av den ökade konkurrensen.

20 Kommerskollegium 1992 Konsekvenser för svensk tekoindustri vid ett EGmedlemskap. Kommerskollegium, Industriförbundet och Skogsindustrierna 1992 Konsekvenser av ett EG-medlemskap för svensk massa- och pappersindustri.

Stm/eturomvandling ocb teknisk utveckling 203

Effekter om står

Sverige

utanför den inre marknaden

Om Sverige inte deltar i den inre marknaden kan i princip staten

välja sina regler och lagar. I den mån förändringarna

egna gynnar ekonomin kan det emellertid ändå rationellt stå kvar vid den vara att EU-anpassning redan har skett." som Ett beslut stå utanför den inre marknaden innebär ingalunda att

att Sverige slipper de omställningskrav internationaliseringen

som och den inre marknadens existens för med sig. Fortfarande kommer svenska företag konkurrera med europeiska bolag. Snarare rör att det sig skillnader i vilken takt strukturomvandlingen äger om rum, och med vilka medel väljer i andra avseenden förbättra det man att

svenska investeringsklimatet.

Ruta 7.4 Sverige utanför EGzs inre marknad -

I l_ I I I I I I I