Aktivt lönebidrag : ett effektivare stöd för arbetshandikappade : delbetänkande

Ur KB:s samlingar

Digitaliserad år 2015

Amwt

lönebidrag

Ett effektivare stöd för

arbetshandikappade

Delbetänkande av

LOSAM-utredningen

4:7; ua

SOK

cc

w

to Statens offentliga utredningar

WW 1997:5

W Arbetsmarknadsdepartementet

Aktivt

lönebidrag

Ett effektivare stöd för

arbetshandikappade

Delbetänkande

av LOSAM-utredningen

Stockholm 1997

SOU och Ds kan köpas från Fritzes kundtjänst. För remissutsändningar av SOU och Ds svarar Fritzes, Offentliga Publikationer, på uppdrag av Regeringskansliets forvaltningskontor.

Beställningsadress: Fritzes kundtjänst

106 47 Stockholm

Orderfax: 08-690 91 91

Ordertel: 08-690 91 90

Svara remiss. Hur och Varför. Statsrádsberedningen, 1993.

En liten broschyr som underlättar arbetet för den som skall svara pâ remiss. - Broschyren kan beställas hos: 3

Regeringskansliets förvaltningskontor i

Distributionscentralen

103 33 Stockholm

Fax: 08-405 10 10

Telefon: 08-405 10 25

NORSTEDTS TRYCKERI AB ISBN 91-38-20482-7 Stockholm 1997 ISSN 0375-250X

Till statsrådet och chefen för Arbetsmark-

nadsdepartementet Margareta Winberg

Regeringen beslutade den 27 juni 1996 att bemyndiga chefen för särskild

Arbetsmarknadsdepartementet att tillkalla en

utredare med uppgift att över de

se sysselsättningsskapande

åtgärderna för med

arbetshandikappade anställning

lönebidrag, offentligt skyddat arbete OSA och arbete inom Samhallkoncemen. Med stöd av detta förordnades bemyndigande samma dag f.d. Nils-Olof särskild

riksdagsledamoten Gustafsson som

utredare. Den 1 augusti 1996 förordnades följande personer att ingå i en refererensgrupp till Ombudsmannen utredningen. Christina Ebbeskog, TCO, överläkaren Lars-Eric Hedström, SACO, ekonomen Håkan Hellstrand, Svenska Kommunförbundet, förhandlingsdirektören Agneta Leijonhufvud, Arbetsgivarverket, utredaren Leif Lindberg, Landstingsförbundet, förbundsordföranden Sven-Eric Riks- Lundqvist, förbundet för social och mental hälsa, ombudsmannen Klas Nilsson, Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar, företagssköterskan Gudrun Sandström, Riksförbundet för utvecklingsstörda barn, och ungdomar vuxna, verksamhetsledaren Bertil Sköld, Synskadades Riksförbund, ombudsmannen Thomas Spogardh, Sveriges Dövas Riksförbund, ombudsmannen Anne Thelander, Neurologiskt handikappades riksförbund, handikappkonsulenten Bodil

Öberg,

De Handikappades Riksförbund, förbundsordföranden Lena Öhrsvik, Reumatikerförbundet och ombudsmannen Berit

Örtell, LO

i Ä Den 12 augusti 1996 förordnades ñLkand. Gunilla Sahlin, SAF att ingå i

referensgruppen.

Som sakkunniga förordnades den 1 1996 augusti

avdelningsdirektören Lisbeth Lidbom, Arbetsmarknadsordföranden Margareta Persson, Handikappförstyrelsen, bundens samarbetsorgan och direktören Sören Westin, Samhall AB. Samma dag förordnades departementssekreteraren Håkan Ceder, Socialdepartementet, departementssekreteraren Ulla-Karin Kinell, Arbetsmarknadsdepartementet, kanslirådet Lagerlöf, Arbetsmarknads-

Inga-Britt

och Tony Malmdepartementet departementssekreteraren borg, som experter i utredningen. Finansdepartementet Länsdirektören Erik Olsson förordnades som sekreterare i den 1 1996. Som bitr. sekreterare förutredningen juli ordnades Anne Baxter den 29 juli 1996, Peter Udvardy den 5 Åsa Saltin den 17 1996 och Sirje augusti 1996, september Pädam den 4 november 1996. Ulla-Karin Kinell har medverkat i utredningens Experten arbete med i löne-

en redovisning av jämställdhetsaspekter

bidragssystemet. Utredningen har antagit namnet LOSAM-utredningen. Kommittén har Arbetsrapport om lönetidigare avgivit en inom organisationer. Rapporten âterbidrag allmännyttiga finns 2 i detta betänkande. som bilaga skall senast den 1 1997 förslag i Utredningen april avge rör Samhallkoncernen. Utredden del av utredningen som överlämnar härmed delbetänkandet Aktivt lönebidrag ningen stöd för SOU 1997:5. Ett effektivare arbetshandikappade, -

Stockholm i januari 1997

Nils-Olof Gustafsson /Anne Baxter Erik Olsson Sirje Pädam Åsa Saltin Peter Udvardy

l

Innehållsförteckning

Förkortningar 5

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

Sammanfattning 7

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

l Uppdraget 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.1¶Bakgrund 15

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 1.2 Kort om direktiven 16

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1.3¶Utredningsarbetets genomförande 18

. . . . . . . . . . .

2 Personer med jimktionshinder på arbetsmarknaden 19

. 2.1 Personer med funktionshinder 19

. . . . . . . . . . . . . 2.1.1 Definitioner av begrepp 19

. . . . . . . . . . . . . 2.1.2 Antal personer med funktionshinder/

arbetshandikapp 21

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.1.3¶Registrering av arbetshandikapp 22

. . . . . . . 2.1.4 Särskilda stödformer för sökande med

arbetshandikapp 23

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.2 Arbetsmarknadens utveckling under l990-talet 24

. . . 2.2.1 Efterfrågan på arbetskraft 25

. . . . . . . . . . . 2.2.2 Tillgången på arbetskraft 25

. . . . . . . . . . . .

2.2.3¶Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och

arbetshandikappade inom Samhall 27

. . . . . .

2.2.4¶Sammanfattning 29

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3 Sökande med arbetshandikapp under 1990-talet 29

. . . 2.3.1 Antalet sökande med arbetshandikapp 30

. . . . 2.3.2 Sökande med arbetshandikapp utan arbete 31

.

2.3.3¶Långtidsinskrivna sökande med arbetshandikapp 33

. . . . . . . . . . . . . . . . .

2.3.4¶Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder 34

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2 Innehållsförteckning

2.3.5 Vem sökande med arbetshandikapp i var oktober 1966 40 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 2.3.6 Arbetshandikappade i arbete under 1966 44 . .

2.3.7¶Sammanfattning 47

. . . . . . . . . . . . . . . . . 2.4 särskilt stöd för arbetshandikappade 49

Utbetalningar av

2.4.1¶Lönebidrag 49

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.2¶Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

OSA 50 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

2.4.3¶Arbetshjälpmedel 51

m.m. . . . . . . . . . . . . 2.4.4 Samhall AB 53 . . . . . . . . . . . . . . . . . . ..

2.4.5¶Sammanfattning 54

. . . . . . . . . . . . . . . . .

Länebidrag regelutveckling och statistik 57

- . . . . . . Historisk tillbakablick 57 . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.1.1 Ett flexibelt lönebidrag 59 . . . . . . . . . . . . .

3.1.2¶Ändringar i lönebidragsförordningen 61

. . . . .

3.1.3¶Lönebidragsanställningarnas utveckling under

1990-talet 63 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

3.1.4¶Lönebidragsanställda inom allmännyttiga organisationer 65

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2 Statistik lönebidrag 67 om . . . . . . . . . . . . . . . . . . 3.2.1 Anställda med lönebidrag 67 . . . . . . . . . . .

3.2.2¶Beslut lönebidragsanställningar 77

om . . . . . . 3.2.3 Lönebidragets kostnader 82 . . . . . . . . . . . .

3.2.4 från lönebidragsanställningar 86 Avgångar

. . .

Lönebidrag nuvarande problem 93 - . . . . . . . . . . . 4.1 Lönebidragets flexibilitet och nivåer 93 . . . . . . . . .

4.1.1¶Genomsnittskostnadens utveckling 93

. . . . . .

4.1.2¶Af/Amics förhandlingar/omförhandlingar lönebidrag 98

av . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.1.3 Lönebidragets flexibilitet och nivåer i

urval 103

utredningens

. . . . . . . . . . . . . . .

4.2¶Undanträngningseffekter av åtgärden anställning

med lönebidrag 115

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.1¶Undanträngningseffekter 115

. . . . . . . . . . .

4.2.2 Empirisk kunskap om undanträngnings-

effekter 117 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

4.2.3¶Umeå forskningsgrupp 120

. . . . . . . . . . . .

Innehållsförteckning 3

4.2.4¶Samhalls 120

syn på undanträngningseffekter

.

4.2.5¶Sammanfattning 121

. . . . . . . . . . . . . . . . 4.3 Konkurrens mellan bidrag 121 . . . . . . . . . . . . . . .

4.4¶Allmännyttiga organisationer 126

. . . . . . . . . . . . .

4.4.1¶Inledning 126

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.2 Vad med allmännyttiga 128

avses organisationer

4.4.3¶Stiftelse- och föreningsskattekommitténs

slutbetänkande 130 . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.4.4 Bestämmelser i skattelagstiftningen 133

. . . . .

4.5¶Lönebidrag och rehabilitering 135

. . . . . . . . . . . . . 4.5.1 RRV:s utvärdering RRV 1994:4 137 . . . . .

4.5.2¶Kartläggning lönebidrag i Jämtlands län 139

av

4.5.3 TCO:s och AMS projekt 140

om lönebidrag

. . 4.5.4 Slutsatser 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6 Särskilda insatser för vissa 142 grupper . . . . . . . . . 4.6.1 Särskilt introduktions- och

uppföljningsstöd,

SIUS 142 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.6.2 Uppföljning SIUS-verksamheten 145 av . . . . 4.6.3 SIUS-verksamheten i Norge 148 . . . . . . . . . 4.6.4 Arbete handikappade 149 unga . . . . . . . . 4.6.5 Galaxen 152 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7 Statens mål och resultatkrav samt

utgiftskontroll och uppföljning 155

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 4.7.1 Statsmakternas mål och resultatkrav 155 . . . .

4.7.2¶Statsmakternas krav på 158

återrapportering

. . 4.7.3 AMV:s hantering beslut

av om anställningar med lönebidrag 160

. . . . . . . . . . . . . . . . .

5 Qfentligt skyddat arbete OSA 165 . . . . . . . . . . . 5.1 Historik 165 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

5.2¶Regelsystemets 167 utveckling

. . . . . . . . . . . . . . . 5.3 OSA i siffror 168 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 5.4 Uppföljning OSA-verksamheten 171 av . . . . . . . . .

6 Kvinnor och män med 173

funktionshinder

. . . . . . . 6.1 Jämställdhet mellan kvinnor och män 173 . . . . . . . .

6.2¶Arbetshjälpmedel 175

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 6.3 Yrkesinriktad rehabilitering 175 . . . . . . . . . . . . ..

4 Innehållsförteckning

Antalet kvinnor och män med arbetshandikapp

arbetssökande 176

registrerade som

. . . . . . . . . . . .

6.5¶Anställning med lönebidrag 177

. . . . . . . . . . . . . . 6.6 arbete 181

Offentligt skyddat

. . . . . . . . . . . . . . . . 6.7 Statistik och forskning 182 . . . . . . . . . . . . . . . . .

7 och förslag 185

Överväganden

. . . . . . . . . . . . . . . 7.1 Allmärma bedömningar 185 . . . . . . . . . . . . . . . . 7.1.1 Mål och förväntningar 185 . . . . . . . . . . . .

7.1.2 organisation 187 Begreppet allmännyttig

. . . .

7.1.3¶Lönebidragsanställdas arbetsmiljö 190

. . . . . . 7.1.4 AMV:s hantering lönebidragen 194 av . . . . . 7.1.5 Statens resultatkrav och AMV:s uppföljning 197

7 l 6 Undanträngningseffekter av åtgärden

anställning med lönebidrag 198

. . . . . . . . . . 7.1.7 Insatser för vissa 199 grupper . . . . . . . . . . 7.1.8 arbete OSA 200

Offentligt skyddat

. . . . . . . 7.1.9 Jämställdhet mellan kvinnor och män 201 . . .

7.1.10 Lönebidragsanställdas roll inom kultur-

området 202 . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . 7.2 204

Förslag

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.1 lönebidrag kompetens 205

Handläggning av -

. 7.2.2 Definition och särbehandling av

organisationer 206 allmärmyttiga

. . . . . . . . .

7.2.3 genomsnittlig bidragsnivâ 208 Uppföljning av

.

7.2.4¶Särskild arbetsplatsintroduktion för

anställning med lönebidrag 221

. . . . . . . . . . 7.2.5 Lönebidrag till invandrare med

spräksvârigheter

. . . . . . . . . . . . . . . .

7.2.6¶AMV:s ekonomiadministrativa uppföljning 226

7.3 Ekonomisk 226

redovisning

. . . . . . . . . . . . . . . .

Särskilda 231

yttranden

. . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . . .

1 Kommittédirektiv 233

Bilaga

. . . . . . . . . . . . . . .

2¶Arbetsrapport lönebidrag inom Bilaga om

allmännyttiga organisationer 251

. . . . . . . . . 3 och statistiskt urval 259

Bilaga Beräkningsmetoder

. .

Förkortningar m.m.

.Af Arbetsförmedlingen AFL Lag 1962:381 om allmän försäkring AKU Arbetskraftsundersökningarna ALU Arbetslivsutveckling Ami Arbetsmarknadsinstitut AML Arbetsmiljölagen 1977: 1160 AMS Arbetsmarknadsstyrelsen AMV Arbetsmarknadsverket API Arbetsplatsintroduktion Dir. Direktiv Ds Publikation i departementsserien FN Förenta Nationerna HSO Handikappförbundens samarbetsorgan HTF Handelstjänstemannaförbundet LAN Länsarbetsnänmden PRAO Praktisk arbetslivsorientering Prop. Proposition OSA Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare RRV Riksrevisionsverket SCB Statistiska Centralbyrån SOU Statens offentliga utredningar SYO Studie- och yrkesorientering TCO Tjänstemännens Centralorganisation

Sammanfattning

LOSAM-utredningens uppdrag är att se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade

-

anställning med lönebidrag, skyddat arbete hos offentliga

arbetsgivare OSA och arbete inom Sarnhallkoncernen. I detta betänkande lämnas förslag avseende lönebidrag och OSA.

Betänkandet inleds i kapitel 1 med kort

en genomgång av direktiven samt hur utredningsarbetet bedrivits.

Kapitel 2 inleds med att de i

grundläggande begreppen handikapp- och arbetsmarknadspolitiken definieras. Utred-

ningen har använt sig av de definitioner som i FNzs

anges standardregler för att tillförsäkra människor med funktions-

nedsättning delaktighet och jämlikhet och i promemorian

"Förbud mot diskriminering i arbetslivet med

av personer funktionshinder"

.

Därefter en kort beskrivning arbetsmarknadens

ges av

utveckling hittills under 1990-talet. Sammanfattningsvis kan

man konstatera att det varit en kraftig obalans på arbetsmarknaden under denna period. Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit med hundratusentals platser år. Arbetslös-

per heten har samtidigt fyrdubblats och den relativa arbetslöshetenihar ökat till historiskt höga nivåer.

I kapitlet görs kartläggning situationen för sökande

en av

med arbetshandikapp som visar att deras antal ökat kraftigt

under perioden från år 1990 till år 1996. Bland dessa sökande är det framför allt de sökande utan arbete ökat

som i antal.

Antalet anställda med lönebidrag och i OSA har varierat mellan 48 000 och 55 000 sedan är 1990. Antalet arbets-

handikappade anställda inom Samhallkoncernen har

samtidigt varit omkring 30 000. Den ökning antalet arbetshandi-

av kappade som erhållit anställning med lönebidrag och anställning hos Samhall har varit förhållandevis begränsad jämfört med ökningen av antalet sökande utan arbete.

AMV har under de senaste åren haft krav från

som statsmakterna att arbetshandikappades andel av i

personer konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga deras andel av utan arbete. Åren 1994

personer och 1995 uppnåddes inte detta mål. Under perioden januari till september 1996 uppnåddes dock målet.

Antalet sökande med arbetshandikapp i konjunkturberoende åtgärder har sammanlagt varit relativt konstant sedan är 1990. Det har dock skett variationer mellan och inom åtgärderna. Exempelvis har antalet sökande med arbetshandikapp i arbetsmarknadsutbildning sjunkit. Det har samtidigt tillkommit åtgärder där sökande med arbets-

nya handikapp har deltagit. Detta gäller främst åtgärderna arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion.

I avsnitt 2.3.5 redogörs för en kartläggning av köns- och åldersfördelning samt utbildningsbakgrund hos de sökande med arbetshandikapp i oktober 1996. Kartläggningen visar att de sökande med arbetshandikapp är äldre än övriga sökande på arbetsfönnedlingarna. Andelen män är också större bland dessa sökande. Slutligen har sökande med arbetshandikapp en lägre utbildningsnivå än övriga sökande.

Avslutningsvis redogörs i avsnittet för vilken andel av de sökande med arbetshandikapp erhållit ett arbete under

som perioden januari till september 1996.

I kapitlets sista avsnitt sammanställning utbetal-

ges en av ningarna av särskilt stöd för arbetshandikappade sedan budgetåret 1989/90. Sammanställningen stats-

avser lönebidrag, bidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA, bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till Samhall AB.

I kapitel 3 en historisk återblick lönebidragen och

ges av utvecklingen i siffror.

Sammanfattning 9

I kapitel 4 beskrivs de nuvarande problemen med löne-

bidrag. Genomförandet av det flexibla lönebidraget fr.o.m.

den l juli 1991 innebar att lönebidraget uteslutande skulle

utgå i relation till den sökandes behov och

förutsättningar

beträffande arbetsförmåga och graden funktionsnedsätt-

av

ning. Bidraget skulle således inte bestämmas arbetsgiva-

av rens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnader utan

av den arbetshandikappade sökandens förutsättningar.

Av uttalanden som gjordes av arbetsmarknadsministem

ställdes förväntningar på att reformen skulle medföra bl.a.

0¶Sänkt genomsnittlig bidragsnivå och därmed ökat

utrymme

för fler lönebidragsanställningar inom för givna

ramen

medel.

0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar.

0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

Man måste konstatera att regeringens intentioner vid

genom-

förandet av det flexibla lönebidraget den 1 1991 inte har

juli kunnat uppfyllas. Utredningen har erhållit ett representativt urval omfa-

som ttar 8 400 personer, av dem som var anställda med lönebidrag i mars 1996. Hälften i urvalet anställ-

av personerna

des med lönebidrag före den 1 juli 1991. Det framgår att den genomsnittliga lönebidragsnivån bland dem som anställts före

den 1 juli 1991 är 66 procent och 71 procent bland dem

som

anställts efter detta datum. Den totala genomsnittliga bidrags-

nivån är 68 procent vilket innebär att nivån i stort sett är

densamma som när det flexibla lönebidraget infördes den 1

juli 1991.

Utredningen har gjort en kartläggning av några studier som har gjorts om undanträngningseffekter på arbetsmarknaden av åtgärden anställning med lönebidrag. Det är svårt

att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser stor-

om

leken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som ana-

lyserats. I huvudsak saknas det kunskap om i vilken utsträck-

ning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet.

När det gäller anställningar med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer kan man utgå ifrån att undanträngningseffekten är mycket liten eller ingen alls med hänsyn till att det här är fråga om en arbetsmarknad som inte skulle finnas anställningarna inte var subventionerade med löne-

om bidrag.

I direktiv sägs att när det gäller att förhindra

utredningens uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer skall utredaren redovisa hur det regelverk som rör sådana anställda skall förändras. Detta innebär att de allmännyttiga organisationerna skall särbehandlas vilket i sin tur kräver en definition av vad som avses med allmännyttiga

I avsnitt 4.4 beskrivs den skatterättsliga defiorganisationer. nitionen av vad som avses med allmännyttiga organisationer.

Ett av målen med reformen flexibelt lönebidrag var att en anställning med lönebidrag skall leda till rehabilitering av den arbetshandikappade så att denne skall kunna övergå till ett osubventionerat eller lägre subventionerat arbete. Ett

led i är upprättande en handviktigt rehabiliteringsarbetet av lingsplan. Syftet med en sådan plan är att den skall stödja den rehabiliterande anställningen så att löne-

inriktningen av bidraget på sikt kan reduceras/upphöra.

I avsnittet redogörs bl.a. för RRV:S utvärdering av det flexibla lönebidraget RRV 1994:4 och en studie som gjorts

TCO och AMS i tre län. av

Av utvärderingarna framgår att det sker få övergångar till osubventionerat arbete. Handlingsplaner förekommer sällan, och är dålig kvalitet. De är inte rehabiliteringsinriktade

av och rehabilitering förekommer inte heller i någon nämnvärd omfattning.

har gjort kartläggning av det särskilda

Utredningen en introduktions- och uppföljningsstödet SIUS, verksamheten Unga Handikappade och Galaxen. Resultatet av kartlägg-

ningen ger vid handen att dessa verksamheter har stor betydelse för människor med omfattande arbetshandikapp. Det år viktigt att samhället har att även en positiv vilja ge personer med omfattande arbetshandikapp samma möjligheter som personer utan funktionshinder arbetsmarknapå den. En iakttagelse är att betonas

rehabiliteringsinslaget mer

i dessa verksamheter än i den vanliga lönebidragshanteringen. En viktig slutsats blir därför att hanteringen löneav bidraget för alla bör utformas grupper av arbetshandikappade på ett sådant sätt att och handlingsplaner, rehabilitering uppföljning fokuseras och sätts i förgrunden. Sedan införandet det flexibla har av lönebidragssystemet statsmaktemas mål och resultatkrav för åtgärden varit relativt oförändrade. statsmakterna har sedan 1992/93 budgetåret formulerat volymkrav för antalet anställda med lönebidrag och i skyddat arbete hos offentliga Sedan arbetsgivare. budgetåret 1994/95 har krav även ställts att minst tre procent av anställda med lönebidrag skall till icke personer övergå subventionerat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Utredningen har även kartlagt statsmakternas krav på AMS återrapporterng av lönebidragens kostnadsutveckling och konstaterar att kraven minskats för budgetåret 1997. Kartläggningen av AMV:s hantering det ekonomiav administrativa systemet visar att det finns brister i flera avseenden. Af/Ami har saknat förutsättningar att ha överen blick över den ekonomiska situationen bl.a. grund på av svårigheter att prognostisera utbetalningar, eftersläpningar i rekvisitioner av lönebidrag från arbetsgivarna samt brister i systemet för rapportering vilka avslutat anställav som en ning med lönebidrag. Statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA infördes år 1985 efter beslut av riksdagen. Målgruppen är arbetslösa med sociahnedicinska arbetslösa handikapp som år berättigade till insatser enligt stöd och lagen om service till vissa funktionshindrade eller arbetslösa som på grund av långvarig och svår psykisk sjukdom inte tidigare

haft kontakt med arbetslivet eller varit borta från det under lång tid. Redan i december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle till kommuner, landstingskommuner och i vissa utgå fall andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete för socialmedicinskt handikappade. i beredskapsarbeten för Denna grupp sysselsattes tidigare arbetslösa socialmedicinskt arbetshandikappade och som var sedan i särskilda i beredskapsarbeten i kommunal regi. För de socialmedicinskt arbetshandikappade behövs särskilda insatser och dessa insatser bör vara nära kopplade till kommunens sociala enligt socialtjänstlagen. En omsorger , att också sysselsättningen för dessa persomöjlighet planera i skulle kommunerna bättre förutsättningar att klara det ner ge totala sociala ansvaret för denna grupp. jämställdhet mellan kvinnor och män Kartläggningen av i 6 visar att kvinnor med funktionshinder möter totalt kapitel större än män arbetsmarknaden. Detta l sett svårigheter på gäller även vid anställning med lönebidrag. i En högre andel kvinnor än män är t.ex. registrerade som män än kvin- 3 deltidsarbetslösa vid arbetsförmedlingen. Fler är inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten. Betydligt fler nor män än kvinnor är anställda med lönebidrag och bland anställda hos enskilda är skillnamed lönebidrag arbetsgivare den särskilt markant.

Utredningens förslag

förslag inleds med att det flexibla lönebidraget Utredningens bör behållas. Därefter föreslår utredningen en definition av begreppet Den särbehandling de allallmännyttiga organisationer. av direktiven förutsätter gör männyttiga organisationerna som sådan definition nödvändig och utredningen anser att man en här skall ansluta till den skatterättsliga definitionen. sig Därutöver föreslår utredningen att de allmännyttiga organisa-

Sammanfattning 13

tionerna skall uppfylla kriterierna för god arbetsmiljö

så som

de i arbetsmiljölagstiftningen och låg betalningsför-

anges

måga för att de skall komma i åtnjutande av ett högre löne-

stöd.

Utredningen föreslår vidare att en anställning med lönebidrag skall föregås av en arbetsplatsintroduktion API.

Detta innebär att utan lönekostnader för arbetsgivaren

man

får en inskolning på arbetsplatsen och bedömning den

en av

funktionshindrades nedsättning av arbetsförmågan i förhål-

lande till arbetet. Arbetsgivaren bör förberedas på att lönebidragets storlek kommer att bestämmas utifrån arbetsför-

mågans nedsättning i samråd mellan Af/Ami, den enskilde,

arbetsgivaren och den fackliga organisationen. Under prak-

tiktiden bör en tjänsteman från Ami ha kontakt med arbets-

platsen och där medverka vid arbetsbedömningen. Utredningen finner det också angeläget att den genomsnittliga bidragsnivån för anställningar med lönebidrag

sjunker. Utredningen föreslår därför att länsarbetsnämnderna

ges i uppgift att följa utvecklingen av den genomsnittliga bidragsnivån både totalt och för varje arbetsgivarkategori.

Uppföljningen bör göras månadsvis och användas infor-

som

mation för de tjänstemän som förhandlar om bidragsnivåer.

Ett syfte är att öka medvetenheten den aktuella nivån och

om att därigenom förhindra att arbetsgivare erhåller en alltför

hög bidragsnivå i förhållande till den arbetshandikappades arbetsförmåga. En skälig bidragsnivå bör uppfattas som en nivå som motsvarar arbetsnedsättningen.

Med hänsyn bl.a. till att lönebidraget avses vara ett instrument för rehabilitering samt att målet skall vara att löne-

bidraget på sikt kan reduceras/upphöra, är handlingsplanen ett viktigt inslag för att nå detta mål. Handlingsplanen måste

innehålla tydliga mål och de åtgärder behövs för att nå

som

målen. Af/Ami har sällan uppföljande kontakter med de

arbetshandikappade sedan anställningen är klar och ser då

ofta som sin uppgift att omförhandla lönebidraget. Utredningen föreslår därför en mer utvecklad kompetens för att

kunna upprätthålla en hög kvalitet i administrationen av lönebidraget. Enligt utredningens uppfattning kräver en effektiv handläggning motsvarande kompetens finns hos Ami.

som Utredningen föreslår dessutom att en särskild funktion som lönebidragssamordnare/förhandlare inrättas i varje län. En funktion har särskilda kunskaper för att kunna möta

som företagen i förhandlingssituation. Denna funktion skall

en också samordna handläggningen av lönebidraget och kontakterna med företagen. Utredningen visar också på hur kostnaderna för detta kan finansieras.

Enligt direktiven skall utredaren skall utifrån en bedömning vilken omfattning en sådan åtgärd kan få analysera

av kostnaderna för att integrera med bristfälliga kun-

personer skaper i svenska språket i systemet med lönebidrag. Efter en analys och bedömning anser utredningen att stöd till dessa

bör rymmas inom åtgärden Anställning med personer lönebidrag. Motivet för utredningens ställningstagande är att bör förbehållen med funktions-

åtgärden vara personer nedsättningar som leder till arbetshandikapp. Utredningen

skäl att den möjlighet finns för anser av samma som arbetshandikappade, långtidsarbetslösa som fyllt 60

personer år att erhålla anställning med lönebidrag skall upphöra.

Utredningen föreslår slutligen att AMS prioriterar utvecklingen sitt uppföljningssystem för att Af/Ami skall få

av nya heltäckande information om bl.a. det aktuella budgetutrymmet för anställningar med lönebidrag.

Uppdraget

1.1¶Bakgrund

Arbetsmarknaden i slutet av 1980-talet karakteriserades

av

mycket låg arbetslöshet och en brist på arbetskraft

på många

områden. Politiken fokuserades därför i betydande utsträck-

ning på att öka arbetskraftsutbudet och att minska sjuk-

frånvaro och förtidspensioneringar. Lagstiftning med skärpta arbetsmiljökrav och om ett ansvar för arbetsgivarna att

rehabilitera sjukskrivna anställda infördes i början 1990-

av talet. Den syftade till att skapa bättre förhållanden för de anställda och minska utslagningen från arbetslivet,

men

också till att öka arbetskraftsutbudet och få ett bättre funge-

rande arbetsliv.

Situationen förändrades vid 1990-talets början i många

avseenden det kraftiga raset i efterfrågan på arbets-

genom

kraft och därmed en alltmer ökande arbetslöshet. Arbets-

sökande med arbetshandikapp ñck betydligt svårare att göra sig gällande i konkurrensen om de lediga platserna. Arbetsmarknadspolitiken inriktades på att hålla nere den öppna

arbetslösheten och motverka uppkomsten arbetslöshet.

av

Arbetslinjen i svensk arbetsmarknadspolitik har alltid

inneburit att aktiva insatser så långt som möjligt skall använ-

das i stället för passiva kontantstöd. Detta har varit och är

-

betydelsefullt inte minst för att arbetslösa skall kunna

-

vidmakthålla och utveckla sitt kunnande och sin yrkeskom-

petens, så att de kan ta ett arbete när efterfrågan på

arbetskraft åter ökar. I praktiken innebar detta subven-

en

tionering av olika former av praktik och andra aktiviteter i

samband med nyrekrytering hos företagen.

Det totala antalet arbetshandikappade som fick arbete per år ökade varje budgetår från 1992/93 till 1994/95. Subven-

av olika aktiviteter för arbetslösa utan arbetstioneringen

ofta och välutbildade, medförde dock att det handikapp, unga blev svårt att få arbetsgivarna att acceptera låga lönebidragsnivåer för arbetshandikappade. Arbetsmarknadsstyrelsens AMS resurser intecknades snabbt när efterfrågan på arbetskraft och därmed ytterligare möjligheten att finna

för arbetshandikappade sökande åter började anställningar öka.

Med de budgetrestriktioner som gäller finns inte utrymme att anslaget särskilda åtgärder för arbetshandi-

expandera

anslaget till Samhall AB. Det är därför kappade respektive

att används så att de som är i ytterst angeläget resurserna störst behov av stöd kommer ifråga.

1.2 Kort om direktiven

De arbetsmarknadspolitiska åtgärder som är förbehållna

sökande syftar till att tillförsäkra dem arbetshandikappade

rätt och möjlighet att delta i arbetslivet som icke samma arbetshandikappade har. Dessutom skall de personer med

ge funktionshinder möjlighet att ta del av alla de andra åtgärder

finns för arbetslösa. som

Några de viktigaste åtgärderna, lönebidrag och bidrag

av till Samhall AB har ytterst ett fördelningspolitiskt syfte och är viktiga delar svensk handikappolitik. Sedan åtgärderna

av har införts har det inträffat stora förändringar arbetsmarknaden, vilket påverkat bl.a. medelstilldelning, bidragsnivåer och volymutveckling. Bland annat harmöjligheterna för att komma ut på arbets-

gravt arbetshandikappade marknaden minskat. Regeringen har därför funnit skäl att utreda hur intentionerna med statsmakternas särskilda arbets-

stöd för arbetshandikappade och statsmakmarknadspolitiska ternas krav resultat förhåller sig till de resultat som har

på redovisats.

Enligt direktiven 1996:56, skall utredningen vad avser

lönebidragen

0 analysera de resultat som uppnåtts att det flexibla

genom lönebidraget infördes i förhållande till statsmakternas intentioner med införandet, 0 pröva om åtgärden lönebidrag är ett effektivt arbetsmark-

nadspolitiskt medel för arbetshandikappade utifrån dagens

arbetsmarknadssituation och arbetshandikappades behov,

och föreslå regelförbåttringar,

0 undersöka om statsmakternas mål och resultatkrav samt

uppföljningssystemet tillräckliga förutsättningar för

ger kontroll över kostnadsutvecklingen och föreslå alternativa

lösningar,

0 utifrån en bedömning vilken omfattning sådan

av en

åtgärd kan få analysera kostnaderna för att integrera

personer med bristfälliga kunskaper i svenska språket i systemet med lönebidrag,

0 När det gäller att förhindra uppsägningar arbetshandi-

av

kappade inom allmännyttiga organisationer skall utred-

ningen redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

När det gäller översynen av åtgärden arbete inom Samhall-

koncernen skall utredningen 0 pröva Samhall AB:s ekonomiska resultat och möjlig-

heterna till ytterligare ekonomiska resultatförbättringar,

0 pröva om målen för Samhalls verksamhet och statsmakternas resultatkrav innebär de mest adekvata kriterierna för att bedöma resultaten eller om den utveckling och de

strukturförändringar som skett på arbetsmarknaden kan motivera förändringar,

0 studera måluppfyllelse och resultat, bl.a. i fråga den

om rehabiliterande verksamheten, och 0 analysera Samhalls verksamhet och målgrupperna för den samt diskutera om verksamhetsformerna och målgrupperna behöver förändras.

Direktiven i sin helhet återges i bilaga till betänkandet.

1.3¶Utredningsarbetets genomförande

Enligt direktiven skall utredningens arbete vara avslutat före

år 1996. Riksdagen antog i maj 1996 arbetsutgången av marknadsutskottets betänkande 1995/96:AU15 som syftade till att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom

organisationer. Regeringen skulle under år allmännyttiga 1996 återkomma till riksdagen med förslag om en långsiktig lösning i frågan. Utredningen skulle därför senast den 15

1996 redovisa och hur regelverket behövde augusti om förändras i de avseenden det berörde lönebidrag för arbetshandikappade anställda vid allmännyttiga organisationer.

Med anledning härav överlämnade utredaren den 14 augusti arbetsrapport om lönebidrag inom alhnännytiga

en

till statsrådet Margareta Winberg. Arbetsorganisationer

i sin helhet i bilaga till betänkandet. rapporten återges en

Det visade sig under utredningsarbetet att det inte skulle bli att avsluta hela före utgången år

möjligt uppdraget av 1996. Utredaren bedömde att den del av utredningen som berör Samhall inte skulle hinna avslutas i tid medan åtgärderna anställning med lönebidrag och offentligt skyddat arbete OSA däremot skulle kunna redovisas före årets slut.

beslutade därför den 17 oktober 1996 att

Regeringen utredningens arbete iden del som avser Samhalls verksamhet skall avslutat senast den 1 april 1997.

vara

Personer med funktionshinder och

arbetsmarknaden

2.1¶Personer med funktionshinder

Den svenska arbetsmarknadspolitiken bygger rätten till

på arbete för alla. En vägledande princip är

arbetslinjen som innebär att aktiva skall före

åtgärder prioriteras passiva kontantstöd. I fråga med funktionshinder inne-

om personer bär arbetslinjen att rehabiliterande och för

åtgärder åtgärder att stärka den enskildes konkurrenskraft skall före

prioriteras arbetslöshetsersättning och förtidspensionering.

Detta synsätt stämmer väl överens med de regler

som

i FN:s standardregler för att tillförsäkra människor anges med funktionsnedsättning delaktighet och jämlikhet.

Enligt reglerna bör medlemsstaterna aktivt att människor

stödja med funktionshinder integreras i den öppna arbetsmarknaden. Reglerna hur sådant stöd kan utfor-

anger exempel på mas och hur staternas handlingsprogram och andra insatser kan utfonnas. Standardreglerna stämmer väl överens med inriktningen av och målen för den svenska

handikappolitiken. Staten har det yttersta ansvaret för att dessa mål förverkligas. statsmakterna ställer därför krav på arbetsmarknadsmyndigheterna att de skall prioritera sökande med arbetshandikapp och uppnå vissa resultat för dessa sökande.

2.1.1 Definitioner begrepp

av I FN:s standardregler för funktionshindrade definieras de grundläggande begreppen i handikappolitiken. Man

anger bl.a. följande definitioner.

20 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Begreppet funktionsnedsättning innefattar ett stort antal funktionshinder i olika befolkningsgrupper överallt i världen. Människor kan ha funktionsnedsättningar på grund av fysiska eller intellektuella skador eller sjukdomar, och hörselskador eller sjukdomar, syn- medicinska tillstånd eller mentalsjukdomar. Sådana skador, tillstånd eller sjukdomar kan vara av bestående eller övergående natur.

Handikapp avser förlust eller begränsning av möjligheterna att

delta i samhällslivet på samma sätt som andra. Handikapp beskri-

mötet mellan människor med funktionsnedsättning och omgiv-

ver

ningen. Syftet är att fasta uppmärksamheten på brister i miljön och

inom olika samhällsområden, exempelvis brister i information, kommunikation och utbildning hindrar människor med funktionsnedsom sättning från att delta på lika villkor.

Användningen begreppen funktionsnedsättning och

av

de definieras i FN:s standardregler bör ses handikappfesom

i den moderna Under 1970-talet

ljuset av handikapphistorien.

fanns stark reaktion mot den tidens språkbruk. Begreppen

en

användes ofta ett oklart och förvirrande sätt, vilket gav

dålig för politiska strategier och åtgärder. Språk-

vägledning

bruket speglade en medicinsk och diagnostisk inställning som

inte till bristerna i det samhället. I

tog hänsyn omgivande Förbud mot diskriminering i arbetslivet av promemorian

med funktionshinder Ds 1996:56 förtydligas

personer

begreppen på följande sätt;

En funktionsnedsättning eller ett funktionshinder är den begränsning individens funktionsförmåga som är följden av en skada eller av sjukdom. Handikapp är de negativa följderna av funktionshindret i förhållandet mellan individen och hans eller hennes omgivning. Handikapp är således inte egenskap hos en enskild person med en en skada eller sjukdom. Handikapp är i stället förhållandet mellan funktionshindret omgivning. Enligt denna definition och personens uppstår ett handikapp när människa till följd av ett funktionsen hinder inte kan utföra aktivitet på det sätt eller inom de gränser en normalt. Funktionshindret är således isig inget som kan anses som handikapp, kan bli det den miljö eller den situation sm den men om funktionshindrade befinner sig i är sådan att tillvaron försvåras. Med denna definition är handikapp något relativt och uppstår först i samspelet mellan individ och den omgivande miljön. En person med en

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 21

funktionshinder kan således uppleva handikappande situationer i en

viss miljö eller i en viss situation utan att göra det iandra.

Inom arbetsmarknadspolitiken används begreppet "arbetshandikappad". I förordningen 1991:333 om lönebidrag

betecknar begreppet "...arbetssökande som på grund av

fysiska, psykiska, förståndsmässiga eller socialmedicinska handikapp har nedsatt arbetsförmåga och som därför har

eller kan förväntas få svårigheter att få eller behålla en

anställning på den reguljära arbetsmarknaden".

I promemo-

rian Förbud mot diskriminering i arbetslivet av personer med funktionshinder beskrivs begreppet på följande sätt;

Begreppet arbetshandikappad används för att avgränsa den grupp

personer som kan komma i fråga för olika slag av arbetsmark-

nadspolitiska stödåtgärder, exempelvis bidrag till kostnader för

arbetshjälpmedel eller arbetsbiträde, tillgång till särskilt anordnade arbeten eller utbildning eller praktik.

Begreppet arbetshandikapp handlar om effekterna av ett funk-

tionshinder på den enskildes möjligheter att utföra visst arbete.

Också detta är således ett relativt begrepp, som innebär att ett funk-

tionshinder inte behöver innebära ett arbetshandikapp. Det kan också

innebära att en förhållandevis liten funktionsnedsättning kan medföra

stora svårigheter att utföra ett arbete, exempelvis i de fall arbetet

ställer stora krav på den fysiska eller psykiska prestationsfönnågan.

2.1.2 Antal med funktionshinder/

personer

arbetshandikapp

Det är inte möjligt att hur många med funk-

ange personer tionshinder det finns i Sverige. Som vägledning kan konsta-

teras att antalet medlemmar i handikapprörelsen uppgår till mer än 450 000 personer. Dessutom uppbär över 400 000

personer förtidspension, sjukbidrag eller handikappersättning som huvudförmån från Socialförsäkringssystemet. Antalet sökande vid arbetsfömedlingarna och arbetsmarknadsinstituten Ami med ett arbetshandikapp är betydligt

färre, eller 82 200 i oktober 1996. För att en personer

22 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

sökande skall anses som arbetshandikappad krävs att han

eller hon är arbetssökande, har ett funktionshinder i relation

till en arbetsuppgift och att det gjorts en registrering om

arbetshandikapp hos Arbetsmarknadsverket AMV. 1989 års

Handikapputrednjng framhöll dock i sitt slutbetänkande

SOU 1992:52 att det absoluta flertalet i utredningens

personkrets inte är arbetssöknade.

Utredningen skall enligt direktiven se över de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Utredningens kartläggning av med funktionshinder är

personer

därför begränsad till dem som är registrerade som sökande med arbetshandikapp hos arbetsförmedlingen och Ami.

2.1.3¶Registrering av arbetshandikapp

Det är personal på arbetsförmedlingarna och Ami som

bedömer om en sökande kan anses ha ett arbetshandikapp.

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS följ ande handledning till

ger

verkets personall;

v

Om det visar sig att den sökande på grund av funktionsnedsättning

är i behov av särskilda väglednings- och rehabiliteringsinsatser eller

inte kan få arbete utan att de arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som

är förbehållna sökande med arbetshandikapp, vidtas ska arbetshandikapp anges.

I de fall en sökande har en funktionsnedsättning, som inte påverkar

arbetsutbudet och inte heller i övrigt är av betydelse i förhållande till

de arbetsuppgifter som är eller förväntas bli aktuella, föreligger inget

arbetshandikapp.

Den sökande ska vara införstådd med att skrivas in som arbets-

handikappad. Om den sökande själv inte anser sig ha något handi-

kapp och inte heller är intresserad av någon åtgärd som är förbehål-

len arbetshandikappade ska arbetshandikapp inte anges.

Om AMV registrerar en sökande som arbetshandikappad man typ av arbetshandikapp. Det finns åtta olika

anger

Ur "Handledning för användare Förmedlingssystemet AF-90.

-

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 23

koder;

Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom.

Hörselskada/dövhet.

Synskada.

Rörelsehinder. Övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp

Psykiska arbetshandikapp. Intellektuellt arbetshandikapp. Socialmedicinskt arbetshandikapp.

2.1.4 Särskilda stödformer för sökande med

arbetshandikapp

Utöver de arbetslösa sökande i

åtgärder som erbjuds övrigt.,

finns stödformer är förbehållna sökande med arbets-

som

handikapp. Om det är nödvändigt kan en sökande erbjudas arbetsvägledning och /eller yrkesinriktad rehabilitering för

att man inom AMV skall kunna bedöma vilka

åtgärder som bör erbjudas.

Bidrag kan lämnas till när det behövs

arbetshjälpmedel,

för att funktionshindrad skall kunna utföra sina

en person

arbetsuppgifter. Arbetshjälpmedel kan vara tekniska hjälpmedel, exempelvis en bandspelare för en synskadad eller en

telefonförstärkare för med nedsatt hörsel. Det kan

en person

också vara datorer med eller utan t.ex.

kringutrustning,

syntetiskt tal. Bidraget kan också anpassningar

avse av

arbetsplatsen eller utrustning på arbetsplatsen, t.ex. installation av en rullstolsramp, ändring av reglage på maskin

en m m.m.

Vidare kan bidrag lämnas till ett arbetsbiträde, under-

som

lättar för den funktionshindrade att normal personen göra en

arbetsinsats, t.ex. en teckensprâkstolk en döv eller

person

läshjälp en synskadad person.

:Med övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp avses exempelvis allergier, diabetes och sjukdom eller skada i mag- och tarmfunktionerna.

24 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

De åtgärder är förbehållna

sysselsättningsskapande som

sökande är Anställning med löne-

arbetshandikappade Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA, bidrag

,

Arbete inom Samhallkoncernen samt näringshjålp till start

,

verksamhet som företagare. Av dessa åtgärder av egen

omfattar anställning med lönebidrag flest personer.

2.2¶Arbetsmarknadens utveckling under

1990-talet

att fä ett arbete den reguljära arbets-

Möjligheterna på marknaden bestäms främst av efterfrågan och tillgången på

arbetskraft. Det i huvudsak även för arbetshandi-

gäller

sökande. Men för dessa sökande har också de olika

kappade

stödformerna stor betydelse. I det

arbetsmarknadspolitiska en följande först en beskrivning över utvecklingen på

ges arbetsmarknaden under 1990-talet3, därefter en beskrivges

situationen för arbetshandikappade sökande under ning av samma period.

direktiv 1994:124 till statliga kommittéer och

Enligt

särskilda utredare att redovisa konse-

jämställdhetspolitiska

kvenser skall kvinnors och mäns skilda villkor analyseras

och redovisas. I detta berörs inte könsspeciñka skill-

kapitel

nader vad med funktionshinder. Utredningen

gäller personer

har i stället valt att redovisa dessa skillnader i ett eget

Se 6 Kvinnor och män med funktions-

kapitel. kapitel

hinder.

:För utförlig redovisning arbetsmarknadens utveckling hänvisas till en av Arbetsmarknadspolitiska kommitténs betänkande Aktiv arbetsmarknadspolitik" SOU 1996:34.

2.2.1¶Efterfrågan på arbetskraft

Tabell 2.1 visar att efterfrågan arbetskraft har

på sjunkit kraftigt under 1990-talet. AMV registrerade totalt 650 000 nyanmälda platser år 19904. Därefter

sjönk efterfrågan varje år t.o.m. år 1993. Antalet nyanmälda ökade

platser igen under år 1994, men trots denna

ökning var efterfrågevolymen endast hälften så stor år 1990. Under 1996

som sjönk åter antalet nyanmälda Antalet under

platser. var perioden januari till oktober 1996 tjugo procent än

lägre under motsvarande period 1995.

Tabell 2.1 Antal nyanmälda platser med än 10 dagars varaktig-

mer het under perioden 1990-1995..

Antal platser

Källa: AMS.

2.2.2¶Tillgången på arbetskraft

Utbudet av arbetskraft redovisas Statistiska centralgenom

byråns SCB arbetskraftsundersökningar AKU. Utgångs-

punkt för dessa är i folk-

undersökningar samtliga Sverige

bokförda mellan 16 och 64 år. Denna

personer grupp

benämns delas därefter in i två

Befolkningen. Gruppen

undergrupper som benämns I arbetskraften Ej

respektive

AMS statistik över nyanmälda platser med än 10 dagars varaktighet.

mer

26 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

i arbetskraften. De som ingår i arbetskraften delas personer

i sin tur in i undergrupperna "sysselsatta" och "Arbets-

lösa.

Samtidigt som antalet nyanmälda platser minskat kraftigt

har deltagandet i arbetskraften sjunkit. Det visar de siffror

SCB redovisat. Det genomsnittliga antalet personer i

som

arbetskraften med 250 000 mellan åren 1990 och

sjönk ca 1995. Samtidigt ökade antalet i befolkningen med

personer

126 000. Arbetskraftens andel befolkningen sjönk dår-

ca av

med från 85 till 78 Se tabell 2.2.

procent procent.

Tabell 2.2 Antal i befolkningen mellan 16-64 år samt

personer därav i arbetskraften under perioden 1990-1995. Årsgenomsnitt.

Antal personer

Källa: SCB AKU.

Inte sedan 1930-talet har arbetslösheten varit lika hög som under 1990-talet. I tabell 2.3 redovisas att den Öppna arbetslösheten ökade från 1,6 år 1990 till 7,7 procent av

procent

arbetskraften âr 1995. Räknat i antalet innebar det personer

antalet arbetslösa med ungefär 250 000.

en ökning av öppet

Under minskade antalet sysselsatta med

samma period

sDet finns ytterligare indelningar i undergrupper, men dessa berörs här. Definitioner från SCB:s Statistiska meddelanden, "Arbetskraftsundersökningen ijuni 1996.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

500 000. Tabell 2.3 Antal sysselsatta och arbetslösa arbetslösheten

samt i procent av arbetskraften under perioden 1990-1995. Årsgenomsnitt.

Källa: SCB AKU.

Arbetsmarknadspolitiska åtgärder och arbetshandikappade inom Samhall

Regering och riksdag har under 1990-talet utökat

kraftigt

omfattningen av de arbetsmarknadspolitiska för

åtgärderna

att minska effekterna av den för arbets-

Sverige mycket höga

lösheten.

De arbetsmarknadspolitiska delas i AMS

åtgärderna

månatliga publikation Arbetsmarknadsstatistik mellan

upp

konjunkturberoende åtgärder och handikappåtgärder7.

Antalet i konjunkturberoende ökade

personer åtgärder i

De konjunkturberoende åtgärderna utgörs i juli 1996 av Anställning med rekryteringsstöd", Starta eget-bidrag", Beredskapsarbete", "Anställning med utbildningsvikariat", "Arbetslivsutveckling", "Arbetsplatsintroduktion", s.k. "Kommunavtal", "Datortek" och "Arbetsmarknadsutbildning". Källa: AMS Arbetsmarknadsstatistik Juli 1996, Uar 1996:9.

7Handikappåtgärdema utgörs ijuli 1996 Anställning av med lönebidrag" samt "Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare". Källa: AMS Arbetsmarknadsstatistik Juli 1996, Uar 1996:9.

28 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

med 137 000 från 52 000 år

genomsnitt personer personer

1990 till 189 000 år 1995. Det innebar en ökning

personer

med ca 250 procent.

Antalet i handikappåtgärder uppgick till ca

personer

under åren 1990 till 1994. År

50 000 i genomsnitt

personer

1995 ökade antalet och till 55 000 personer.

uppgick ca

Under 1996 har antalet åter minskat till ca 50 000 personer.

anställda inom Samhallkon-

Antal arbetshandikappade

har åren 1990 till 1995 till 30 000 cernen under uppgått ca

i år.

personer genomsnitt per

Tabell 2.4 redovisar antal i konjunkturberoende personer

samt antal arbetshandi-

åtgärder och handikappåtgärder

anställda inom Samhallkoncernen under 1990-talet.

kappade

Tabell 2.4 Antal deltagit i konjunkturberoende personer som och handikappåtgärder samt antal arbetshandikappade åtgärder j inom Samhallkoncernen, under perioden 1990-1995. anställda

Årsmedeltal.

,

R

Antal personer

Konjunktur- Handikapp- Arbetshandikappade anställda inom E

beroende åtgärder åtgärder Samhallkoncernen

i

52 000 50 700 30 500 g 1990 83 900 50 000 29 600 1991 1992 154 700 48 100 29 100

183 900 48 300 28 300 1993 1994 226 800 51 900 28 500

1995 188 500 55 200 29 200

Källa: AMS.

2.2.4¶Sammanfattning

Sammanfattningsvis kan man konstatera att det varit en kraftig obalans på arbetsmarknaden under 1990-talet. Efterfrågan på arbetskraft har sjunkit med hundratusentals platser är. Arbetslösheten har samtidigt

per fyrdubblats.

Såväl den öppna arbetslösheten antalet i arbets-

som personer

marknadspolitiska åtgärder har ökat till historiskt höga nivåer. Antalet deltagare i konjunkturberoende har åtgärder

ökat från i genomsnitt 52 000 månad i början

personer per av decenniet till i genomsnitt 189 000 månad år

personer per 1995. Antalet i har samtidigt

personer handikappåtgärder

varit relativt oförändrat och till 50 000

uppgått ca personer

månad. per

2.3 Sökande med

arbetshandikapp

under 1990-talet

I detta avsnitt en beskrivning situationen för sökande

ges av med arbetshandikapp under 1990-talet. I avsnittet redovisas det faktiska antalet arbetshandikappade i olika

sökande-

kategorier. Där det är möjligt redovisas även de arbetshandikappade sökandes andel samtliga sökande i kate-

av gorm.

Antalet arbetshandikappade sökande har ökat kraftigt

under l990-talet. Deras antal har dock inte ökat i

samma omfattning som det totala antalet sökande på arbetsförmedlingarna. Det medför i flera fall att antalet arbetshandi-

kappade sökande ökat i en sökandekategori, samtidigt

som

deras andel av samtliga sökande i kategorin har minskat.

Det faktum att andelen sökande med arbetshandikapp minskat i flera sökandekategorier skall inte tolkas som att situationen för sökande med arbetshandikapp har förbättrats. En sådan utveckling beror på att antalet sökande med arbetshandikapp inte ökar lika mycket som det totala antalet sökande när situationen på arbetsmarknaden försämras. Om -

2 16-1630

30 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

situationen på arbetsmarknaden i stället förbättras minskar

inte heller antalet sökande med arbetshandikapp lika mycket

totalt antal sökande. Därmed ökar åter deras andel i som

sökandekategorierna. Beräkningen andelen sökande med arbetshandikapp i

av

olika sökandekategorier skall i stället användas för att följa arbetshandikappade sökande får tillgång till de

upp om

konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärderna i

minst omfattning deras andel av antalet sökande

samma som utan arbete.

2.3.1¶Antalet sökande med arbetshandikapp

Antalet sökande med arbetshandikapp pä arbetsförrned-

och hos arbetsmarknadsinstituten har ökat

lingarna Ami

under 1990-talet. År 1990 deras antal till i genom-

uppgick

snitt 53 000 Antalet ökade därefter årligen och

personer.

år 1994 till 83 000 År 1995 minskade uppgick personer.

antalet något

Det totala antalet sökande arbetsförmedlingarna har på

ökat snabbare än antalet sökande med arbetshandikapp. Det

har inneburit andelen sökande med arbetshandikapp mins-

att

kat. År 1990 deras andel till 16,1 procent. Fem år

uppgick

senare uppgick andelen till 8,4 procent.

I tabell 2.5 redovisas antal sökande med arbetshandikapp

samt andel samtliga sökande från 1990 till 1995.

av

Observera med registrerat arbetshandikapp som deltar i åtgärderna

att personer "Anställning med lönebidrag", Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare", och "Rekryteringsstöd" samt är anställda inom Samhallkoncernen, inte ingår i denna statistik.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 31

Tabell 2.5 Antal sökande med arbetshandikapp samt andel

av samtliga sökande 1990-1995. Årsmedeltal.

Sökande med Andel av samtliga

arbetshandikapp

Källa: AMS.

2.3.2 Sökande med arbetshandikapp utan arbete

Arbetsmarknadsverket klassificerar samtliga sökande hos

arbetsförmedlingarna i olika sökandekategorier. Sökande-

kategorierna för sökande som kan ta arbete direkt s.k.

"arbetslösa, sökande som är i behov

av vägledning,

sökande som väntar på beslutad och andra sökande

en åtgärd

som kan ta arbete direkt benämns gemensamt

som Arbetssökande utan arbete.

Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete ökade

från i genomsnitt 18 000 år 1990 till i genomsnitt

personer

47 000 år 1995. Under 1996 har ökningen fortsatt.

personer

Från januari till oktober i genomsnitt 49 800 sökande

var med arbetshandikapp utan arbete. Den försämrade situatio-

nen på arbetsmarknaden har även påverkat situationen för

arbetshandikappade sökande.

Antal arbetshandikappade arbetslösa, dvs. utan arbete och

som kan ta arbete direkt, har också ökat under 1990-talet. Deras antal ökade från i genomsnitt 3 500 år 1990

personer

Sökandekategorierna 11-15.

32 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

till 13 700 år 1995. Under perioden januari till

personer

1996 minskade arbetslösheten bland arbetshandi-

oktober

sökande till i genomsnitt 13 200 personer.

kappade

Aven har ökat bland arbetshandi-

långtidsarbetslösheten

sökande. År 1995 i genomsnitt 3 900 sökande

kappade var med arbetshandikapp registrerade som långtidsarbetslösa.

Deras antal till endast 600 år 1990. Under perioden

uppgick

till oktober 1996 i 3 400 arbetshandi-

januari var genomsnitt kappade sökande långtidsarbetslösa.

Antalet sökande med arbetshandikapp utan arbete samt

arbetslösa och arbetshandi-

därav antal arbetshandikappade

har dock inte ökat lika kraftigt

kappade långtidsarbetslösa

antalet sökande i dessa sökandekategorier. Det

som totala

sökande med har mins-

innebär att andelen arbetshandikapp År 1990 uppgick andelen kat i respektive sökandekategori.

sökande med utan arbete till 15 procent av

arbetshandikapp

sökande arbete. År 1995 uppgick deras andel

samtliga utan

Andel arbetshandikappade arbetslösa

till 9,5 procent.

arbetslösa år 1990. Är

uppgick till 5,0 procent av samtliga

1995 deras andel till 3,8 Även bland lång-

uppgick procent.

tidsarbetslösa har andelen sökande med arbetshandikapp

andel till 7,8 år 1990 och

sjun-kit. Deras uppgick procent

år 1995. Under 1996 har långtidsarbetslösheten

4,1 procent

minskat bland sökande med arbetshandikapp.

Tabell 2.6 illustrerar utvecklingen under perioden

1990-1995.

Långtidsarbetslös är den varit öppet arbetslös i mer än sex månader. som under 25 år klassificeras långtidsarbetslösa om de varit öppet Ungdomar som arbetslösa i än fyra månader. mer

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 33

Tabell 2.6 Antal sökande med arbetshandikapp utan arbete, därav arbetslösa och långtidsarbetslösa samt deras andel totala antalet

av

sökande inom samma sökandekategori. Årsmedeltal.

Sökande med arbetshandikapp samt andel samtliga sökande

av

som utan arbete eller deltagit i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder under perioden. Den som är långtidsinskriven har alltså inte varit sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslös, verksam i OSA eller anställd med lönebidrag.

Andelen lângtidsinslcrivna är högre bland sökande med arbetshandikapp än bland samtliga sökande. AMS har genomfört beräkningar av genomsnittligt antal lângtidsinskrivna på arbetsförmedlingarna från juli 1995 till 1996.

juni Beräkningarna visar att i genomsnitt 36,0 procent det

av totala antalet inskrivna med arbetshandikapp var långtidsinskrivna. Bland sökande andelen

samtliga var 19,9 pro-

34 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

cent. Se tabell 2.7.

Tabell 2.7 Genomsnittligt antal långtidsinskrivna samt långtids-

inskriva med arbetshandikapp juli 1995 till juni 1996.

Långtidsinskrivna

Källa: AMS.

2.3.4¶Arbetshandikappade i arbetsmarknadspolitiska

åtgärder

Anställning med lönebidrag har haft den största

Åtgärden

de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbets-

volymen av

Antal i har varierat. Åren

handikappade. personer åtgärden

1990 och 1991 antalet anställda med lönebidrag till

uppgick

i 45 000 Därefter minskade deras antal

genomsnitt personer.

de två åren. Under år 1994 ökade dock åter antalet

följande och påföljande år uppgick deras antal lönebidragsanställda

till i 50 000. Se tabell 2.8.

genomsnitt Antal arbetshandikappade i åtgärden Skyddat arbete hos

har varit nästan konstant under hela

offentliga arbetsgivare

1990-talet. I har 5 500 år deltagit

genomsnitt ca personer per

i åtgärden.

Antal arbetshandikappade anställda inom Samhallkoncer-

har fluktuerat mellan 28 300 år 1993

nen som lägst

personer

och 30 500 år 1990. Ar 1995 uppgick

som högst personer deras antal till 29 200 Se tabell 2.8.

personer.

"Totalt antal inskrivna, med eller utan arbetshandikapp, definieras i detta samtliga inskrivna på arbetsförmedlingarna vid månadens slut sammanhang som utom de är sökande med fast arbete, tillfälligt arbete, deltidsarbetslösa, som verksamma i OSA eller anställda med lönebidrag.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 35

Tabell 2.8 Antal personer i handikappåtgärderna samt

arbets-

handikappade anställda inom Samhallkoncernen, 1990-1995. Ars-

medeltal.

Antal personer

5 700 sökande med arbetshandikapp inskrivna vid Ami år 1995. Under perioden januari till oktober 1996 har dock deras antal minskat till 4 700. Minskningen har flera orsaker. Amizs har alltmer i för

resurser tagits anspråk konsultativa insatser gentemot och för-

arbetsförmedlingarna säkringskassorna. Det är dessutom Ami som numera i många län har tagit över hela resultatansvaret för arbetshandikappade sökande. Allt fler sökande får del Amizs

som av tjänster uppbär sålunda annan ersättning än

utbildningsbidrag såsom arbetslöshetsersättning eller från försäk-

ersättning ringskassa.

Andelen sökande med arbetshandikapp har mellan

utgjort 50 och 75 procent det totala antalet inskrivna vid Ami.

av Sedan år 1992 har deras andel ökat. År 1995 ande-

uppgick len sökande med till 75 Denna

arbetshandikapp ca procent. andel ökade ytterligare några procentenheter under

perioden januari till oktober 1996. Det har varit uttalad strävan

en från AMS sida att andelen vid Ami skall

arbetshandikappade

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

öka.

åren har AMV haft krav från statsmak-

De senaste som

andel i konjunkturterna att arbetshandikappades av personer beroende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga

utan arbete. Åren 1994 och 1995

deras andel av personer inte detta mål. Målet har dock uppnåtts under

uppnåddes

till 1996. Se tabell 2.9.

perioden januari september

Arbetshandikappade sökandes representation bland

Tabell 2.9

arbete och i konjunkturberoende åtgärder 1994-1996. sökande utan

Arbetshandikappade sökandes andel av samtliga sökande

Källa: AMS.

sökande med i åtgärden Arbets-

Antalet arbetshandikapp

"13 ökade de första åren under 1990-talet.

marknadsutbildning

Därefter har antalet minskat. Se tabell 2.10. Under perioden

1996 deltog 6 400 sökande med

januari till oktober

arbetshandikapp i åtgärden. Även andelen sökande med arbetshandikapp har minskat

bland i arbetsmarknadsutbildning. Under perioden deltagarna

1996 ökade dock deras andel eftersom det

januari till oktober totala antalet minskade mer än antalet deltagare

deltagare

med arbetshandikapp.

Uppgifterna i tabell 2.9 arbetshandikappade sökandes andel av samtliga om sökande skiljer sig från uppgifterna i tabell 2.6 på grund av att personer inskrivna vid Ami inkluderats i tabell 2.9. 3Arbetsmarknadsutbildning yrkesinriktad utbildning, allmänteoretisk avser eller orienterande utbildning är nödvändig förberedelse för utbildning som en yrkesutbildning.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 37

Minskningen av antalet arbetshandikappade i arbetsmarknadsutbildning beror till stor del försämrade bidragsvill-

kor. Exempelvis infördes år 1992 en lånedel i utbildnings-

bidraget vid reguljär utbildning. Detta avskaffades år 1995.

Dessutom har rese- och traktamentsreglerna försämrats. Den

minskade andelen arbetshandikappade i åtgärden beror även

på att det totala antalet deltagare ökat kraftigt. Tabell 2.10

redovisar både antal sökande med arbetshandikapp i arbets-

marknadsutbildning och deras andel av totala antalet deltagare i åtgärden.

Antal sökande med arbetshandikapp ökade även i åtgärden

under 1990-talet. År 1993

Beredskapsarbete början av

sjönk dock volymen till i genomsnitt 2 000 personer. Denna volym har därefter legat ganska stabilt. Under 1996

januari-oktober har antalet sökande med arbetshandikapp

minskat till l 300 personer.

Andelen sökande med arbetshandikapp i beredskapsarbete

har halverats under 1990-talet. Minskningen skedde framför

allt från år 1990 till år 1993. Är 1995 uppgick andelen

sökande med arbetshandikapp till 13 procent. Minskningen av andelen arbetshandikappade i åtgärden under 1990-talet

beror huvudsakligen på att det totala antalet deltagare i åtgär-

den fördubblats. Under perioden januari till oktober 1996

ökade dock andelen arbetshandikappade i åtgärden med två procentenheter. Åtgärden "Arbetslivsutveckling ALU5 infördes år

1993. Antalet sökande med arbetshandikapp uppgick då till

i genomsnitt 3 400. Antalet har därefter ökat med 1 000

ca

År 1993 de sökande med

personer. utgjorde arbetshandikapp

Beredskapsarbete är avsett att sysselsättning åt arbetslösa som inte kan få

ge ett ordinarie arbete eller någon lämplig arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Arbetslivsutveckling ALU får anvisas arbetslös söker arbete

person som genom arbetsförmedlingen, är arbetslös och inte kunnat beredas arbete, utbildning eller någon annan arbetsmarknadspolitisk åtgärd. ALU syftar dels till att de arbetssökande skall kunna bibehålla sin kompetens och sin kontakter med arbetslivet och dels till att få skydd mot utförsäkring.

38 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

10 procent samtliga deltagare. Även andelen sökande med

av

arbetshandikapp i åtgärden har ökat.

I tabell 2.10 redovisas bl.a. antalet sökande med arbets-

handikapp hos Ami och i de arbetsmarknadspolitiska åtgär-

der som beskrivits ovan.

Tabell 2.10 Antal sökande med arbetshandikapp hos Ami och i åtgärderna Arbetsmarknadsutbildning", Beredskapsarbete och "Arbetslivsutveckling" samt deras andel av samtliga i respektive

åtgärd. Årsmedeltal.

Antal med arbetshandikapp samt andel av samtliga

i Källa: AMS.

Antalet arbetshandikappade sökande i ungdomsåtgärder har

varierat under 1990-talet. År 1990 uppgick deras antal till ca

700 och de utgjorde en fjärdedel av samtliga

personer

deltagare i åtgärden. Därefter utökades den totala volymen

Andelen sökande med arbetshandi-

av åtgärderna kraftigt.

kapp minskade till ca 5 procent år 1993 samtidigt som anta-

let ökade till 3 000 År 1995 andelen densam-

personer. var

trots att antalet minskade till 1 300. ma personer

I tabell 2.11 redovisas ungdomsåtgärdernas volymutveckoch antal arbetshandikappade sökande i åtgärderna ling

Avser samtliga ungdomsåtgärder som varit aktuella under perioden 1990-1996. Dessa åtgärder är "Särskilda inskolningsplatser", "Akademikerpraktik", "Ungdomsintroduktion", "Datortek", samt s.k. "Kommunavtal".

"Utbildningsvikariat Invandrarpraktik och Arbetsplats-

, introduktion API samt deras andel samtliga sökande i

av respektive åtgärd.

Under 1996 januari-oktober minskade antalet

deltagare med arbetshandikapp kraftig i ungdomsåtgärderna. Antalet uppgick i genomsnitt till 500 och de utgjorde endast

personer ca 2 procent samtliga sökande i Under

av åtgärden. samma period har antalet arbetshandikappade sökande i API ökat kraftigt. De uppgick till i genomsnitt 5 800

personer per månad och utgjorde nästan femtedel

en av samtliga deltagare i åtgärden.

Tabell 2.11 Antal sökande med arbetshandikapp i åtgärderna "Utbildningsvikariat", "Invandrarpraktik", "Arbetsplatsintroduktion" och i ungdomsåtgärder samt deras andel samtliga i åtgär-

av den. Årsmedeltal.

Antal med arbetshandikapp samt andel av samtliga

Utbildningsvikariat Invandrarpraktik API Ungdomsâtgärder

Källa: AMS.

40 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

2.3.5 Vem sökande med arbetshandikapp i

var

oktober 1996

Sökande med har annorlunda ålders-

arbetshandikapp en

fördelning än övriga sökande på arbetsförmedlingarna. Medelåldern är högre bland sökande med arbetshandikapp.

Endast 9 procent sökande med arbetshandikapp befann sig

av i den t.o.m. 24 år, i oktober 1996.

yngsta åldersgruppen,

Bland samtliga sökande på arbetsförmedlingarna var motsva-

rande andel 22 procent.

Den åldersgruppen bland sökande med arbets-

vanligaste

mellan 35 och 44 år. Bland samtliga

handikapp var gruppen

sökande åldersgruppen 25 till 34 år den vanligaste.

var

Tabell 2.12 redovisar antal i respektive åldersgrupp personer

för sökande och därav sökande med arbetshandi-

samtliga

kapp

.

l Tabell 2.12 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav arbets-handikappade med fördelning efter ålder i oktober 1996.

Antal personer Andel av

25-34 35-44 187 600 23 300 21 % 28 %

° 445-54 143 600 20 900 16 % 25 % 55- 81 900 8 500 9 % 10 % Totalt 793 700 82 200 100 % 100 %

Källa: AMS.

Arbetssökande med arbetshandikapp har även en annorlunda

än sökande. Bland sökande med

könsfördelning samtliga

53 män i oktober 1996. Bland

arbetshandikapp var procent

sökande endast 46 procent män vid samma

samtliga var

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 41

tidpunkt. Antal män respektive kvinnor bland samtliga

sökande och bland sökande med arbetshandikapp redovisas

itabell 2.13.

Tabell 2.13 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav arbetshandikappade med fördelning efter kön i oktober 1996. Antal personer Andel av Samtliga sökande Sökande med arbets- Samtliga sökande Sökande med arbets-

Källa: AMS.

Arbetshandikappade sökande har en lägre utbildningsnivå än övriga sökande hos arbetsförmedlingarna. De är kraftigt överrepresenterade bland de sökande som saknar gymnasieutbildning. Se tabell 2.14 för utbildningsnivåns fördelning bland sökande med arbetshandikapp och bland samtliga sökande.

42 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.14 Arbetssökande vid arbetsförmedlingen samt därav

arbetshandikappade med fördelning efter utbildningsnivå i oktober

1996.

1996: 12 illustrerat hur antalet långtidsinskrivna arbets-

Ura

utvecklats sedan 1992 fördelat efter utbildhandikappade ningsnivå. Man har i delat in sökande med gymna-

rapporten sieutbildning efter utbildningstid. Rapporten visar att de flesta endast tvåårig gymnasieutbildning. I

genomgått en oktober 1996 uppgick deras andel till mer än tre fjärdedelar

långtidsinskrivna arbetshandikappade sökande av samtliga med gymnasieutbildning. Se bild 2.1.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 43

Bild 2.1 Långtidsinskrivna arbetshandikappade fördelade efter

utbildningsnivå under perioden januari 1992 till oktober 1996.

Källa: AMS.

Det vanligast förekommande funktionshindret bland arbets-

handikappade utgjordes i oktober 1996 av rörelsehinder. Deras andel av samtliga sökande med arbetshandikapp upp-

gick till 44 procent. Det därefter vanligast förekommande

funktionshindret var övriga somatiskt relaterade handikapp.

De utgjorde 22 procent av samtliga sökande med arbets-

handikapp. Sökande med socialmedicinskt arbetshandikapp utgjorde 14 procent samtliga arbetshandikappade. I tabell

av

2.15 nedan redovisas samtliga sökande med arbetshandikapp med fördelning efter handikappkod i oktober 1996.

44 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.15 Sökande med arbetshandikapp med fördelning efter handikappkod i oktober 1996.

Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc Total

kärl som handi handi med Antal 2900 2700 1400 3640017900 6300 350011200 82200 Andel 3% 3% 2% 44% 22% 8% 4% 14% 100%

Källa: AMS.

2.3.6¶Arbetshandikappade i arbete under 1996

Under de nio första månaderna 1996 erhöll omkring 2,5 procent sökande med arbetshandikapp ett arbete. I

av samtliga

tabell 2.16 redovisas att 1,4 procent erhöll ett arbete utan

stöd. 0,5 procent erhöll ett arbete med lönebidrag, ett offent-

arbete OSA eller ett arbete hos Samhall.

ligt skyddat

Bland sökande med arbetshandikapp ñck en något större andel dem är än 35 år ett arbete än dem som

av som yngre

är 35 år och äldre. 2,7 procent sökande med arbetshandi-

av kapp under 35 år fick ett arbete under de nio första månader-

1996. Motsvarande siffra för äldre sökande var 2,3 prona cent. Se tabell 2.16.

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 45

Tabell 2.16 Andel sökande med arbetshandikapp som erhållit arbete med fördelning efter ålder. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och arbete genom de

sysselsättningsskapande åtgärderna för arbetshandikappade. Avser

perioden januari till september 1996.

Antal Andel Sökande Totalt i Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete Arbete hos snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall -34 âr 28 000 2,7 % 1,7 % 0,5 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % 35- år 45 700 2,3 % 1,3 % 0,4 % 0,4 % 0,1 % 0,1 % 73 700 2,5 % 1,4 % 0,4 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % Totalt

Källa: AMS.

Bland sökande hos arbetsförmedlingarna erhöll 6,3 samtliga

arbete under de nio första månaderna 1996. En

procent ett

större andel dessa erhöll ett arbete utan stöd än bland av

sökande med arbetshandikapp. Se tabell 2.17.

Även bland samtliga sökande fick en större andel av de

sökande ett arbete. Skillnaderna mellan åldersgrupperyngre

arbeten erhållna utan stöd.

na gäller

Tabell 2.17 Andel samtliga sökande erhållit arbete med lörav som delning efter ålder. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd respektive tillfälligt arbete. Avser perioden januari till september 1996.

Antal Andel

Källa: AMS.

46 Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden

Utbildningsnivån påverkar möjligheterna för sökande med

arbetshandikapp att erhålla ett arbete. Bland dessa sökande

ökar andelen som fått ett arbete under januari till september

1996 med utbildningstidens längd. Det finns dock ingen

skillnad mellan andelen som fått arbete mellan sökande med

gymnasieutbildning och sökande med eftergymnasial utbild-

ning. Vad gäller arbete utan stöd så har t.o.m. en något

större andel arbetshandikappade sökande med gymnasieutbildning erhållit arbete än sökande med eftergymnasial utbildning.

Tabell 2.18 Andel sökande med arbetshandikapp som erhållit arbete med fördelning efter utbildningsnivå. Andel inom respektive åldersgrupp som erhållit arbete utan stöd, tillfälligt arbete och

arbete genom de sysselsättningsskapande åtgärderna för arbets-

handikappade. Avser perioden januari till september 1996.

Antal Andel q

Sökande Totalt i Arbete utan Tillfälligt Arbete med Arbete ArbeteTs

snitt/mån arbete stöd arbete lönebidrag inom OSA Samhall grundskola 10 000 1,9 % 1,0 % 0,3 % T

0,3 % 0,1 % 0,1 Grundskola 26 500 2,2 % 1,1 % 0,3 % 0,3 % 0,2 % 0,1 % Gymnasieutb 33 800 2,8 % 1,8 % 0,6 % 0,3 % 0,1 % 0,1 % Eftergymn. 3 400 2,8 % 1,7 % 0,6 % 0,3 % %

0,1 0,0 % utb. Totalt 73 700 2,5 % 1,4 % 0,4 % 0,3 % 0,1 %

0,1 % Källa: AMS.

Bland samtliga sökande arbetsförmedlingarna fick en betydligt större andel av de sökande med högre utbildnings-

nivå ett arbete. En jämförelse mellan tabellerna 2.18 och

2.19 visar att skillnaden i utbildningsnivå är mindre avgöran-

de för arbetshandikappade sökande än för samtliga sökande

för om de skall få ett arbete.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 47

Tabell 2.19 Andel av samtliga sökande som erhållit arbete med

fördelning efter utbildningsnivå. Andel inom respektive åldersgrupp

som erhållit arbete utan stöd respektive tillfälligt arbete. Avser perioden januari till september 1996.

utb. Totalt 667 500 6,3 % 5,7 % 1,6 %

Källa: AMS.

Sammanfattning

Syftet med detta avsnitt har varit att kartlägga situationen för

sökande med arbetshandikapp under 1990-talet. Det material

redovisats har illustrerat att antalet sökande med arbets-

som

Ökat under decenniet. År 1990 fanns det

handikapp kraftigt i genomsnitt ca 50 000 sökande med arbetshandikapp. Sex

år senare uppgick deras antal till ca 85 000.

Bland de sökande med arbetshandikapp är det framför allt

de sökande utan arbete ökat. Ökningen sedan år 1990

som uppgår till nästan 30 000 personer. Det innebär att även antalet arbetslösa och därav långtidsarbetslösa ökat.

Antalet anställda med lönebidrag och i OSA har varierat

mellan 48 000 och 55 000 under decenniet. Antalet arbets-

handikappade anställda inom Samhallkoncernen har samtidigt

varit omkring 30 000. Den ökning antalet arbetshandi-

av

kappade som erhållit anställning med lönebidrag och hos

Samhall har varit förhållandevis begränsad jämfört med

ökningen av antalet sökande utan arbete.

AMV har de senaste åren haft uttalad strävan att öka

som andelen arbetshandikappade bland de sökande vid Ami. Denna målsättning har uppnåtts. Antalet sökande med arbetshandikapp inskrivna vid Ami har däremot varierat hittills under 1990-talet. Under perioden januari till september 1996 minskade deras antal med i genomsnitt ca 1 000

personer jämfört med föregående år. Minskningen

hänger samman med dels att Amizs resurser tagits alltmer i anspråk för konsultativa insatser gentemot arbetsförmedlingarna och försäkringskassoma, dels att Ami numera i många län har tagit över hela resultatansvaret för arbetshandikappade arbetssökande. Allt fler sökande som får del av Amizs tjänster uppbär sålunda annan ersättning än utbildningsbidrag såsom arbetslöshetsersättning eller ersättning från försäkringskassa.

AMV har även haft som krav från statsmakterna att arbetshandikappades andel av personer i konjunkturberoende arbetsmarknadspolitiska åtgärder skall överstiga deras andel

utan arbete. Åren 1994 och 1995 inte av personer uppfylldes detta krav. Under perioden januari till september 1996 uppfylldes dock kravet.

Antalet sökande med arbetshandikapp i konjunkturberoende åtgärder har sammanlagt varit relativt konstant sedan 1990-talet. Det har dock skett variationer mellan och inom åtgärderna. Exempelvis har antalet sökande med arbetshandikapp i arbetsmarknadsutbildning sjunkit under decenniet. Det har samtidigt tillkommit åtgärder där

nya sökande med arbetshandikapp har deltagit, främst åtgärderna arbetslivsutveckling och arbetsplatsintroduktion.

I avsnitt 2.3.5 redogörs för en kartläggning av köns- och åldersfördelning samt utbildningsbakgrund hos de sökande med arbetshandikapp i oktober 1996. Kartläggningen visar att de sökande med arbetshandikapp är äldre ån de övriga sökande på arbetsförmedlingarna. Andelen män är också större bland dessa sökande. Slutligen har sökande med arbetshandikapp en lägre utbildningsnivå än övriga sökande.

Avslutningsvis redogörs i kapitelavsnittet för vilken andel de sökande med arbetshandikapp som erhållit ett arbete av under perioden januari till september 1996. Totalt erhöll 2,5 procent det genomsnittliga antalet sökande under perioden av ett arbete. Något än hälften av dessa sökande erhöll ett mer arbete utan stöd. femtedel erhöll ett arbete med Ungefär en lönebidrag, inom OSA eller hos Samhall. Utbildningsnivå och ålder de arbetshandikappade sökandes möjligpåverkade heter att fä ett arbete. Dessa faktorer var dock inte lika avgörande för övriga sökande på arbetsförmedlingarna. som

2.4 särskilt stöd för

Utbetalningar av arbetshandikappade

Utbetalningarna särskilt stöd för arbetshandikappade har av under 1990-talet huvudsakligen inneburit utbetalning av lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga till arbetshjälpmedel och bidrag till arbetsgivare, bidrag Samhall AB.

2.4.1 Lönebidrag

lönebidrag har i löpande priser ökat Utbetalningarna av successivt från budgetåret 1989/90 till 1995/96. Från 1989/90 till 1991/92 ökade utbetalningarna med ca 25 procent. Därefter sjönk utbetalningarna något de följande för att åter öka budgetåret 1993/94. Under de budgetåren tolv första månaderna budgetåret 1995/96, består 18 som av månader, har utbetalningarna av lönebidrag minskat betydligt till 4 936 miljoner kronor. Beräkningen ett inflationsjusterat index visar att det av reala värdet lönebidragsutbetalningarna varit ganska konav stant under perioden, med undantag för några budgetår. Under budgetåren 1991/92 och 1994/95 var utbetalningarna

T.o.m. budgetåret 1991/92 utgick bidraget till Stiftelsen Samhall.

50 Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden

ca 10 procent högre än basåret. Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 sjönk det reala värdet löne-

av

bidragsutbetalningarna kraftigt, både jämfört med basåret och föregående budgetår. Se utvecklingen i tabell 2.21.

Tabell 23.21Utbetalda priser

lönebidrag i löpande samt inflationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av lönebidrag

Löpande priser lnflationsjusterat index

enligt KPI 1989/90 4 138 mkr 100,0 1990/91 4 464 mkr 98,1 1991/92 5 251 mkr 109,7 1992/93 4 962 mkr 99,4 1993/94 5 069 mkr 99,5 1994/95 5 753 mkr 110,1 1995/962 4 936 mkr 92,9

Januari1990 100 Endastjuli 1995till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.2¶Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare

OSA

Utbetalningarna av statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA har i löpande priser ökat. Från

budgetåret 1989/90 till budgetåret 1992/93 ökade utbetal-

ningarna med 200 miljoner kronor. Det innebar ökning

en

med 50 procent. Därefter har utbetalningarna varierat. Under

de tolv första månaderna 1995/96

uppgick utbetalningarna till 553 miljoner kronor. Det minskning med 60 är en miljo-

ner kronor sedan budgetåret 1994/95.

Ett inflationsjusterat index visar också att utbetalningarna

Personer medfunktionshinder och arbetsmarknaden 51

av statsbidrag till OSA har ökat under perioden. Från bud-

getåret 1989/90 till 1992/93 ökade utbetalningarna med 20

procent i reala termer. De har därefter varierat. Under de

tolv första månaderna budgetåret 1995/96 har utbetalning-

arna minskat med mer än 10 procent jämfört med föregående

budgetår. Se tabell 2.22.

Tabell 2.22 Utbetalda statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA i löpande priser samt inflationsjusterat index budgetår 1989/90 till 1995/96.

Utbetalningar av statsbidrag till OSA

Löpande priser Inflationsjusterat index

enligt KPI 1989/90 410 mkr 100,0 1990/91 449 mkr 99,6 1991/92 530 mkr 111,7 1992/93 607 mkr 122,8 1993/94 540 mkr 106,9 1994/95 616 mkr 119,0 1995/962 553 mkr 105,0 Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.3¶Arbetshjälpmedel m.m.

Frånsett budgetåret 1990/91 uppgick utbetalningarna av bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i löpande priser till mellan

103 och 116 miljoner kronor under 1990-talets fem första

52 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

budgetår. De två senaste budgetåren har utbetalningarna

ökat. Se tabell 2.23.

Ett inilationsjusterat index visar en annan utveckling.

Indexet visar att utbetalningarna i reala termer varierat kraf-

tigt. Från budgetåret 1989/90 till 1991/92 minskade utbetal-

ningarna med 20 procent. Därefter har utbetalningarna ökat något de två senaste budgetåren. Trots denna ökning uppgick

utbetalningarna under de tolv första månaderna budgetåret

1995/96 till endast 90 procent av utbetalningarna under

budgetåret 1989/90. Se tabellen nedan.

Tabell 2.23 Utbetalda bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i löpande priser samt inñationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av bidrag till arbetshjälpmedel m.m.

Löpande priser lnilationsjusterat index

enligt KPI 1989/90 116 mkr 100,0 1990/91 155 mkr 133,2 1991/92 92 mkr 79,0 1992/93 85 mkr 73,6 1993/94 90 mkr 77,7 1994/95 124 mkr 106,5 1995/962 105 mkr 90,6 Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

AMS har sedan budgetåret 1992/93 i årsredovisningen gett en mer detaljerad redovisning av vad bidraget till arbets-

Budgetåret l 992/93 redovisade AM Sutbetalningarna för otraditionella insatser för arbetshandikappade som en del av utbetalningarna av bidrag till arbetshjälpmedel m.m. i årsredovisningen. Dessa utbetalningar har räknats bort eftersom AMS därefter redovisat dem för sig.

Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden 53

använts till. I tabell 2.24 redovisas bl.a. att

hjälpmedel m.m.

den andel använts för arbetsbiträde minskat och att den

som andel använts för näringshjälp ökat. Ökningen av

som

för näringshjälp beror på att taket för detta stöd

utbetalningar

till 60 000 kronor den 1 juli 1994.

höjdes per

Tabell 2.24 Utbetalda bidrag till arbetshjälpmedel m.m. fördelat

efter användningsområde budgetåren 1992/93-1995/96.

Andel av totala bidraget till arbetshjälpmedel

Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: AMS samt egna beräkningar.

2.4.4¶Samhall AB

Statens till Samhall AB, tidigare Stiftelsen Samhall,

bidrag ökade i början decenniet. Mellan budgetåren

kraftigt av 1989/90 och 1992/93 ökade bidraget i löpande priser med nästan 40 procent. Under de följande budgetåren minskade

De tolv första månaderna budgetåret 1995/96 bidraget. uppgick minskningen till nästan 20 procent jämfört med samma period föregående budgetår.

Ett inflationsjusterat index visar en likartad utveckling. Från 1989/90 till 1992/93 ökade det inflationsjusterade indexet med 15 procent. Det har därefter minskat mycket

Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/ 96 kraftigt.

bidraget i reala tenner till endast 91 procent av uppgick utbetalade under 1989/ 90.

bidrag samma period budgetåret

54 Personer med funktionshinder och arbetsmarknaden

Tabell 2.25 Utbetalda bidrag till Samhall AB i löpande priser samt inilationsjusterat index budgetåren 1989/90-1995/96.

Utbetalningar av bidrag till Samhall AB

Löpande priser Intlationsjusterat index

enligt KPI 1989/90 3 604 mkr 100,0 1990/91 4 023 mkr 101,5 1991/92 4 557 mkr 109,3 1992/93 5 001 mkr 115,1 1993/94 4 934 mkr 111,2 1994/95 4 900 mkr 107,7 1995/962 4 156 mkr 91,3

Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996 Källa: RRV samt egna beräkningar.

2.4.5¶Sammanfattning

Utbetalningarna av särskilt stöd för arbetshandikappade har

under 1990-talet huvudsakligen inneburit utbetalning

av

lönebidrag, statsbidrag till skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare, bidrag till arbetshjälpmedel och bidrag till

Samhall AB.

Utbetalningarna av lönebidrag har i löpande priser ökat

successivt från budgetåret 1989/90 till 1995/96. Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 minskade dock

utbetalningarna jämfört med samma period föregående budgetår. Ett inflationsjusterat index visar att det reala värdet av lönebidragsutbetalningarna varit ganska konstant under

perioden, med undantag för några budgetår. Även detta

index visar dock att utbetalningarna minskat kraftigt under

budgetåret 1995/96. Utbetalningarna av statsbidrag till skyddat arbete hos

offentliga arbetsgivare OSA har i löpande priser ökat under 1990-ta1et. Från budgetåret 1989/90 till 1992/93 ökade utbetalningarna med 50 procent. Därefter har utbetalningarna varierat. Det inflationsjusterade indexet visar också att utbetalningarna av statsbidrag till OSA har ökat. Under de tolv första månaderna budgetåret 1995/96 har dock utbetalningarna minskat med mer än 10 procent jämfört med föregående budgetår.

Utbetalningarna bidrag till arbetshjälpmedel har vari-

av erat kraftigt under samma period. Framför allt minskade utbetalningarna från budgetåret 1990/91 till 1991/92. De två senaste budgetåren har dock utbetalningarna ökat. Det inflationsjusterade indexet visar samma utveckling.

Statens bidrag till Samhall AB, tidigare Stiftelsen Samhall, ökade kraftigt i början av decenniet. Under de följande budgetåren minskade bidraget. De tolv första månaderna budgetåret 1995/96 minskade bidraget mycket kraftigt jämfört med period föregående budgetår. Det inflations-

samma justerat indexet visar en likartad utveckling.

Lönebidrag - regelutveckling och

statistik

3 Historisk tillbakablick

Under 1930-talet infördes det s.k. arkivarbetet för att stöd

ge till arbetslösa kontorister. Arbetena användes under krigsåren även för att sysselsättning åt flyktingar. Efter hand

ge utvecklades arkivarbetet alltmer stödform för arbets-

som handikappade. Arkivarbete förekom främst hos staten och allmännyttiga organisationer.

Halvskyddad sysselsättning tillkom under 1950-talet för att ge sysselsättning åt handikappade främst i det

personer ä enskilda näringslivet. s Anställning med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 prop. 1978/79:73, AU20 rskr 186 och ersatte då arkivarbete och halvskyddad sysselsättning. Anställning med lönebidrag skulle dels göra det lättare för arbetshandikappade att fâ arbete, dels kompensera arbetsgivare för de merutgifter som det innebar att ha anställd med nedsatt arbetsför-

en måga. 3 Lönebidraget har utvecklats till ett betydelsefullt instrui ment för att främja sysselsättningen för arbetshandikappade. År 1960 sysselsattes 1 500 och tio år

ca personer senare knappt 10 000 varav flertalet i arkivarbete. Under

personer år 1991 sysselsattes i genomsnitt 44 500 månad

personer per eller drygt 1 procent av arbetskraften i landet med stöd av lönebidrag. Det var alltså under 1970- och 1980-talen som lönebidragen utvecklades till dagens arbetsmarknadspolitiska instrument med etappvisa bidragsförstärkningar åren 1972, 1976, 1979 och 1984.

-

Lönebidragets nivå var vid åtgärdens införande fast och utgick med olika nivåer och tidsperioder beroende på arbetsgivarkategori. Bidragsnivån hos statliga arbetsgivare och allmänna färsäkringskassor m. fl. 100 procent av lönekostnaden och var bidraget utgick utan tidsgräns. Budgetåret 1990/91 gällde en ram om högst 5 792 platser för denna arbetsgivarkategori. Bidragsnivån för allmännyttiga organisationer var 90 procent lönekostnaden utan tidsgräns. Nämnda budgetår gällav de högst 15 100 platser. en ram om När det gällde andra arbetsgivare som kommuner, landsting, affärsdrivande verk och enskilda företag gällde en 50 eller 25 procent beroende på anställbidragsnivå på om ningen varat kortare respektive längre tid än två år. Någon gällde inte. begränsning av platsantalet Förhöjt bidrag kunde utgå för t.ex. gravt handikappade ungdomar hos kommuner, landsting affärsdrivande verk och , enskilda företag. " kunde ursprungligen utgå förutom för arbets- Lönebidrag handikappade även för äldre eller som av

personer personer

hade svårt att få arbete. Den 1 juli 1984 annan anledning ändrades förhållandena och bidraget kom att förbehållas sökande med arbetshandikapp. Bidragsnivåerna justerades i viss mån. Dessutom infördes stödform introduktionsen ny stöd samtidigt som möjligheterna att få förhöjt bidrag - Det förhöjda bidraget kom därefter att kallas vidgades något. särskilt lönebidrag. Introduktionsbidraget utgjorde 90 procent av lönekostnaden i 960 tirnmar och kunde utgå till enskilda företag, affärsdrivande verk, kommuner och landsting samt även till statliga myndigheter m.fl. anställning därefter kunde om beredas utan lönebidrag. För bidraget gällde budgetåret 1990/91 en ram om högst 2,7 miljoner årsarbetstirnmar, motsvarande ca 3 000 platser. Särskilt lönebidrag utgick med 90 procent lönekostav naden första året, med 50 procent under andra, tredje och

Lönebidrag regelutveckling och statistik 59

-

fjärde året samt med 25 eller 50 procent vid eventuell för-

längning. Nämnda budgetår gällde 4 200 platser

en ram om

samt 300 platser för gravt handikappade ungdomar och

ytter-

ligare platser i Malmöregionen.

Under 1980-talets del det allmänt att

senare började mer

ifrågasättas, bl.a. i riksdagen, inte stelheten i det rådande

om

systemet borde ses över och om inte ett flexibelt system

- - borde införas där bidragsnivåerna bestämdes den enskilde

av

arbetshandikappades arbetsförmåga och hjälpbehov.

I samband med för

anslagsframställningen budgetåret

1987/88 föreslog AMS en begränsad försöksverksamhet med

flexibla lönebidrag och påföljande budgetår inleddes sådana

försök i och län. Försöken

Kronobergs Kopparbergs utvidgades ytterligare ett budgetår senare till att omfatta tolv län och

dessutom gravt handikappade ungdomar under 25 är i hela

landet.

3.1.1¶Ett flexibelt lönebidrag

Regeringen lade i budgetpropositionen 1991 fram förslag

som innebar att det fr.o.m. den l juli 1991 genomfördes

en

genomgripande förändring av lönebidragssystemet prop.

1990/9l:100 bilaga 12, AU12. riks-

Förslaget antogs av dagen.

Förändringen innebar att lönebidraget blev flexibelt i den

meningen att det uteslutande skulle utgå i relation till den

sökandes behov och beträffande arbets-

förutsättningar förmåga och graden av funktionsnedsättning. Bidragsnivån

skulle således inte bestämmas arbetsgivarens ekonomiska

av möjligheter att svara för lönekostnaden. Det skulle heller inte

längre finnas några skillnader i bidragshänseende mellan

olika arbetsgivarkategorier. Bidraget kunde utgå till 100

upp

procent av lönekostnaden med ett tak för

högsta bidrags-

grundande månadslön. Härutöver tillkom lönebikostnader

som också var bidragsgrundande. Lönebidraget skulle utgå under en begränsad tid, högst fyra år men med möjlighet till

-

förlängning och bidraget skulle regelbundet omprövas. I propositionen uttalade arbetsmarknadsministern sitt gillande av att AMS redovisat sin avsikt att ompröva bidraget efter ett år och vid förlängning av bidragsperioden minst vartannat är. Den gällt bl.a. anställtidigare volymbegränsningen som hos staten och allmännyttiga organisationer avskaffaningar des följd av att bidragsgivningen i fortsättningen som en skulle finansieras från ett reservationsanslag. Det innebar att antalet i åtgärden bestämdes av statsmakternas personer och Afzs och Ami:s förmåga att medelstilldelning av förhandla Därutöver ställdes fr.o.m. budom bidragsnivån. getåret 1992/93 i AMV:s regleringsbrev ett resultatkrav på ett minsta antal arbetshandikappade i genomsnitt personer månad som skulle ges sysselsättning. per uttalanden arbetsmarknadsministern i proposi- Enligt av tionen 1990/912100 bilaga 12 förväntades reformen med flexibelt lönebidrag leda till: Ökat kostnadsmedvetande hos Af och Ami. o Ökat antal övergångar till osubventionerat arbete dels 0 fler anställningar inom privat sektor, dels genom genom kortare beslut och tätare omprövningar. Ökat för individens önskemål eftersom gravt 0 utrymme inte längre skulle hänvisade till stat och handikappade vara allmännyttiga organisationer. Sänkt genomsnittlig bidragsnivâ och därmed ökat utrymme 0 för inom för givna medel, lönebidragsanställningar ramen dels kortare tider för lönebidragsanställningarna genom och därigenom tätare omprövningar, dels genom fler anställda i framför allt privat sektor. Att bidragsnivån skulle fastställas med hänsyn till graden 0 av funktionsnedsättning. Fler placeringar hos arbetsgivare som på sikt kunde ta ett 0 kostnadsansvar för den som anställs med lönebidrag.

Inför reformen betonade arbetsmarknadsministern att ett

-

flexibelt bidrag inte fick tillämpas så att flexibiliteten innebar en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom

var avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag skulle kunna öka.

Både arbetsmarknadsministern och underströk

riksdagen att de nya reglerna inte fick tillämpas på att sådant sätt att anställningstryggheten riskerades för de arbetshandikappade som redan hade en lönebidragsanställning.

Det flexibla lönebidraget regleras i förordningen 1991:333 om lönebidrag, AMS föreskrifter AMS FS 1992:3 om lönebidrag samt AMS allmänna råd tillämp-

om ningen av förordningen 1991:333 om lönebidrag.

3.1.2 Ändringar i lönebidragsförordningen

1992 Det särskilda lönebidrag under kortare

som en period gällt för förtidspensionerade avskaffades då inte

man längre ansåg att någon särskild bestämmelse behövdes i

förordningen om lönebidrag för som uppbär förtidspension eller

personer sjukbidrag.

Taket för högsta bidragsgrundande månadslön från

höjs 13 000 kr till 13 700 kr.

1993 En försöksverksamhet påbörjas med stödforrn där

en ny en Stödperson skall kunna bistå funktionshindrad

en arbetstagare på arbetsplatsen under introduktion och träning. Reglerna för lönebidrag vidgas så att lönebidrag t.o.m. den 31 december 1996, som alternativ till att lönebidrag lämnas till den funktionshindrade, kan lämnas till lönekostnaden för stöd-

undr högst två år. personen

Vad som skall anses vara bidragsgrundande lönekostnad preciseras. Vidare att bidragsbeloppet skall i kronor.

anges Slutligen att bidraget skall reduceras vid oavlönad frånvaro.

Vid förlängning av bidraget utöver det fjärde anställnings-

62 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

året skall omprövning ske regelbundet med högst tre års

mellanrum. Tidigare gällde att bidraget skulle omprövas regelbundet med ett till tre års mellanrum.

En 17 a § införs som innebär att det, vid omprövning

ny beslut om lönebidrag som fattats före den 1 juli 1991,

av

skall beaktas om en minskning av lönebidraget kan medföra

påtaglig risk för att den anställde inte får behålla en

anställningen, Risken skall ha kommit till uttryck exempelvis genom förhandling om uppsägning. Riksdagen beslutar under 1993 som en engångsåtgärd om lönebidragsmedel till vissa kulturinstien omfördelning av tutioner med många lönebidragsanställda i syfte att institutionerna skall förutsättningar att sig till det

ges anpassa nya

systemet med det flexibla lönebidraget. Omfördelningen

innebär förstärkta löneanslag för att institutionerna skall

kunna minska sitt bidragsberoende. Åtgärden omfattar insti-

tutioner där staten har ett särskilt ansvar för verksamheten och där de anställda med lönebidrag utgör en så stor andel

de anställda att verksamheten är helt beroende av deras

av arbete.

1994 Lönebidrag skall i vissa fall kunna lämnas för att underlätta

fortsatt anställning för arbetshandikappade.

Som i avvaktan att arbetsmarknads-

en tillfällig åtgärd,

läget förbättras, skall lönebidrag också kunna lämnas för

anställda löper risk att slås ut från

arbetshandikappade som

arbetsmarknaden, när arbetsgivaren drar ner på sin verksamhet eller strukturerar om den. Åtgärden gäller under

tiden 1 juli 1994 30 juni 1995.

-

AMS åläggs att redovisa erfarenheterna av åtgärden senast

i anslagsframställningen för budgetåret 1996/97.

Möjligheten att i särskilda fall medge att ett högre löne-

belopp än 13 700 kronor månad läggs till grund för

per

Lönebidrag för Stödperson jfr ovan om förbidrag slopas.

söksverksamhet skall dock om det finns skäl för det kunna

Lönebidrag regelutveckling och statistik 63

-

grundas på en högre månadslön än 13 700 kronor.

1995 Lönebidrag får lämnas med högst 80 lönekost-

procent av

naden för den anställs med fr.o.m. den 1

som bidrag juli

1995. Vissa prioriterade undantas från

grupper sänkningen.

För har anställts med före den 1

personer som lönebidrag

juli 1995 får bidrag lämnas med 90 löne-

högst procent av

kostnaden.

För att underlätta får under

arbetsplacering lönebidrag

tiden l juli 1995 31 december 1997 lämnas även för

- personer som inte har ett arbetshandikapp, vederbörande har

om

fyllt 60 år, år långtidsarbetslös, är lokalt bunden och uppbär arbetslöshetsersättning. Bidraget får motsvara högst 50

procent av lönekostnaden.

Lönebidrag som förlängs efter de första fyra årens anställ-

ning får efter den 1 januari 1996 inte 80

överstiga procent av

lönekostnaden för den anställde. Det

är en tidigareläggning

av den nivå inträder att den

som som en följd av högsta

bidragsnivän vid anställningar sedan l juli 1995 är 80

nya procent.

Undantaget för vissa prioriterade finns kvar.

grupper

Bestämmelsen i 17 § infördes den 1 1993

a som juli upp-

hävs. Risken för uppsägning skall inte beaktas särskilt när

lönebidrag omförhandlas till lägre nivå.

en

3.1.3¶Lönebidragsanställningarnas under utveckling

1990-talet

Under de första budgetåren på 1990-talet fanns i

genomsnitt

månad 42 000 43 000 anställda

per - arbetshandikappade med lönebidrag.

Under budgetåret 1994/95 ökade antalet kvarstående

anställda med lönebidrag med 13 procent och vid

uppgick

64 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

slut till 50 500. Arbetsmarknadsverkets utbe-

budgetårets ca talade statsbidrag ökade i motsvarande mån. Volymökningen skedde samtidigt som den genomsnittliga bidragsnivån totalt

sett hade ökat än minskat. Resultatet blev att

snarare

Arbetsmarknadsverket budgetåret 1994/95 överskred den

anslagspost inom B 4-anslaget som finansierade kostnaderna

för offentligt skyddat arbete OSA och arbetslönebidrag,

med 209 miljoner kronor.

hjälpmedel m.m. ca Obalansen i lönebidragssystemet medförde att möjligheten att bevilja bidrag på sina håll i landet praktiskt taget

nya

upphörde. l995/96:AU4 godkände med anledning av Riksdagen

1995/96:96 under hösten 1995

regeringens proposition

Arbetsmarknadsverkets överskridande av lönebidragsansla-

beslutade vidare omfördelning av 325

get. Riksdagen om en

kronor anslag till Arbetsmarknads-

miljoner av budgetårets åtgärder till anställning med lönebidrag för att häva politiska stoppet av nya lönebidragsanställningar. Enligt riksdagens beslut slutligen skulle regeringen återkomma till riksdagen och redovisa utvecklingen på lönebidragsområdet.

I skrivelse till den 19 februari 1996

en regeringen

framhåller AMS bl.a. följande.

De medel tilldelats för budgetåret 1995/96 räcker inte för att

som

årsbasis finansiera kostnaderna för den volym lönebidrag Arbets-

marknadsverket uppnått vid budgetårets inledning. Medelsbristen

beräknas motsvara 4 400 platser. Länsarbetsnärrmderna arbetar

ca

intensivt för att komma tillrätta med obalansen i lönebidragssys-

temet. Under 1996 planeras en successiv neddragning med ca 3 200

platser. Neddragningen görs att medel som frigörs vid

genom

avgångar systemet inte utnyttjas för nya beslut om lönebidrag.

ur

Besparingar görs också att beslut om lönebidrag omför-

genom

handlas i syfte bidragsnivåerna till förbättringar i de

att anpassa

anställdas funktionsförmåga. Riksdagens beslut om att sänka den

högsta bidragsnivån till 80 procent av lönekostnaden vid förlängning

efter fyra år kommer också att på sikt sänka kostnaderna. Neddrag-

ningen antalet lönebidrag påskyndas också av uppsägningar av

av

anställda med lönebidrag. I mitten februari 1996 fanns ca 600

av

Lönebidrag regelutveckling och statistik 65

-

kända varsel om uppsägningar av lönebidragsanställda de flesta

anställda hos allmännyttiga organisationer. Genom att innevarande budgetårs anslagsmedel måste reduceras för att gottgöra överskridandet 1994/95 blir den reella förstärkningen genom riksdagens omfördelning av 325 miljoner kronor väsentligt mindre. De medel som återstår för lönebidrag till arbetshandikappade beräknas på årsbasis till högst 600 platser. Tillskottet av nya lönebidragsplatser genom de medel riksdagen omfördelat blir marginell i förhållande till kravet att minska volymen av lönebidrag för att nå ekonomisk balans.

Från den 1 juli 1995 gäller att lönebidrag i vissa fall kan lämnas även för personer som inte är handikappade. Kravet är att vederbörande har fyllt 60 år och är lângtidsarbetslös. På grund det

av knappa utrymmet för nya beslut har endast ett fåtal från denna grupp kommit ifråga för bidrag. Den 15 januari 1996 fanns

10 personer anställda med lönebidrag ur ifrågavarande kategori. Den 1juni 1996 var antalet 42.

Under de första åren på 1990-talet placerade Af/Ami allt fler arbetshandikappade i arbete med lönebidrag. Trenden bryts dock 1995 av skäl som redovisats ovan. Antalet nya lönebidrag under sista kvartalet 1995 var således endast 47 procent av antalet under samma i tid 1994.

z 3.1.4 Lönebidragsanställda inom allmännyttiga

organisationer

Riksdagens beslut om att lönebidrag, som förlängs efter de fyra första årens anställning, efter den 1 januari 1996 inte får

överstiga 80 procent av lönekostnaderna har framför allt fått

effekter för de allmännyttiga organisationerna. Av AMS

skrivelse till regeringen den 19 februari 1996 framgår att det

då fanns 600 kända varsel uppsägningar löne-

ca om av . bidragsanställda samt att de flesta av dem var anställda hos

allmännyttiga organisationer. i I en senare kartläggning av varsel/uppsägningar av anställda med lönebidrag tiden januari april 1996 som på uppdrag

-

av AMS genomförts av länsarbetsnärnnderna, visar att

antalet varsel den 30 april 1996 hade stigit till 1 198 samt att

197 slutat på grund uppsägning. Av de 1 198

personer av

som varslats var l 042 anställda i allmännyttiga

personer

66 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

organisationer och av de 197 som sagts hade 147 samma

upp form av anställning. 63 procent av de varslade i

allmännyttiga organisationer anställda inom handikapp-

var

organisationer och idrottsföreningar. Med anledning denna utveckling tog riksdagens arbets-

av

marknadsutskott ett initiativ syftade till att förhindra

som

uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer. Utskottet föreslog att lönebidrag för arbetshandikappad

en

varit anställd med lönebidrag under minst fyra år och

som för vilken bidrag lämnas med mer än 80 procent av

lönekostnaden i samband med omförhandling skulle kunna

lämnas med oförändrat belopp till 1996 års slut. Förslaget

berörde ca 8 000 arbetshandikappade och skulle finansieras

en omfördelning av innevarande budgetårs anslag.

genom

antog förslaget i maj 1996.

Riksdagen

Riksdagens beslut avsåg alltså endast år 1996 och rege-

skulle därför under är 1996 återkomma till riksdagen

ringen med förslag om en långsiktig lösning i frågan.

I med utredningens direktiv överlämnade utreda-

enlighet

därför den 15 augusti 1996 en arbetsrapport till arbetsren

marknadsministern. Utredaren i rapporten att han, uppgav direktiven förutsätter, undersökt förutsättningarna för en

som

i frågan och därvid funnit att det

mera långsiktig lösning skulle kunna få negativa konsekvenser för lönebidragssystemet frågan som berör lönebidrag för arbetshandikappade

om

anställda hos allmännyttiga organisationer bröts ut och

behandlades separat. Han föreslog därför att riksdagens

beslut l995/96:AUl5 skulle förlängas t.o.m. 1997 års

utgång. Han pekade också på möjliga finansieringar av detta förslag. Arbetsrapporten återges i sin helhet som en bilaga

till detta betänkande.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 67 -

3.2¶Statistik

om lönebidrag

I detta avsnitt presenteras statistik utveck-

om lönebidragens

ling med avseende på anställda med

lönebidrag, genomsnittliga bidragsnivâer, genomsnittskostnader per person och

månad samt avgångar från med

anställningar lönebidrag.

3.2.1 Anställda med

lönebidrag

Totalt antal samt fördelning efter ålder

En jämförelse mellan antalet anställda med den

lönebidrag

15 mars från år 1990 till år 1996 visar att antalet varierat med ett lägsta antal på 44 100 âr 1991, och ett personer, högsta antal på 48 500 år 1995. Se tabell 3.1. personer,

Åldersfördelningen bland anställda med lönebidrag har

bl.a. utvecklats så att antalet än 25 år blivit personer yngre

allt färre. Från år 1990 till år 1996 halverades nästan antalet

huvudsakligen beroende på att med funktionshinder personer

ända till 25 års ålder kunnat delta i arbetsmarknads-

upp

politiska åtgärder som riktar sig till ungdomar. Först därefter

har de blivit aktuella för en anställning med

lönebidrag.

Antalet anställda med lönebidrag inom den äldsta åldersgruppen, från 55 år och äldre, har varit relativt oförändrat. Däremot har antalet anställda med i

lönebidrag åldersgrup-

från 25 till 54 år ökat från 32 000 i

pen personer början av

1990-talet till 35 000 år 1996. En del denna

av ökning

hänför sig till ökningen antalet med

av personer sjukbidrag/-

förtidspension som omfattats av verksamheten Unga handi-

kappade.

68 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

Tabell 3.1 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den 15 mars från 1990 till 1996.

Antal i åldersgrupp, år

19-20 21-24

Källa: AMS.

tre samtliga anställda med lönebidrag Omkring fjärdedelar av

under 1990 till 1996 mellan 25 och 54 år och

perioden var

femtedel äldre än 54 år. I tabell 3.2 redo-

omkring en var visas den relativa åldersfördelningen under perioden.

Tabell 3.2 Andel samtliga anställda med lönebidrag med

av fördelning efter ålder den 15 mars från 1990 till 1996.

Andel i åldersgrupp, år

19-20 21-24 25-54 55-64 Totalt

Källa: AMS.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 69

-

Fördelning efter kön

Betydligt fler män än kvinnor har varit anställda med löne-

bidrag under perioden från år 1990 till år 1996. Antalet män

har även ökat något under perioden samtidigt som antalet

kvinnor varit relativt oförändrat. I tabell 3.3 antalet anges

män respektive kvinnor anställda med lönebidrag med fördel-

ning efter ålder den 15 mars 1990 till 1996.

Tabell 3.3 Antal män respektive kvinnor anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den 15 mars 1990 till 1996.

Antal i åldersgrupp, år Män Kvinnor

av hittills under 1990-talet. Ökningen har pågått sedan 1992, då

andelen män utgjorde 56 procent. Fyra år uppgick andelen

män samtliga anställda med lönebidrag till 60 procent. Se

av

tabell 3.4.

70 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.4 Andel män respektive kvinnor av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter ålder den från 1990 till 15 mars 1996.

Andel i åldersgrupp, år

Män Kvinnor 2 19-20 21-24 25-54 55-64 Totalt 19-20 21-24 25-54 55-64 Total

1 1990 0,5 % 2,7 % 39,8 % 13,2 % 56,2 % 0,3 % 1,8 % 31,5 % 10,2 % 43,8

1991 0,4 % 2,3 % 40,0 % 13,3 % 56,0 % 0,2 % 1,7 % 32,0 % 10,1 % 44,0

1992 0,4 % 2,2 % 40,0 % 13,4 % 56,0 % 0,2 % 1,5 % 32,2 % 10,1 % 44,0

1993 0,2 % 2,0 % 41,3 % 13,7 % 57,2 % 0,1 % 1,1 % 31,7 % 9,9 % 42,8

1994 0,2 % 2,1 % 43,6 % 12,2 % 58,1 % 0,1 % 1,1 % 31,9 % 8,8 % 41,9

1995 0,2 % 2,1 % 44,5 % 12,3 % 59,2 % 0,1 % 1,0 % 31,4 % 8,3 % 40,8

1996 0,1 % 1,9 % 44,6 % 13,0 % 59,6 % 0,0 % 0,8 % 30,7 % 8,8 % 40,4 j Källa: AMS.

Fördelning efter handikappkod

Under från år 1990 till år 1996 har rörelsehinder

perioden

varit den vanligast förekommande orsaken till arbets-

hos dem varit anställda med lönebidrag. I

handikapp som

1996 21 000 med rörelsehinder anställda

mars var personer

med lönebidrag.

Den näst förekommande orsaken till arbetshandi-

vanligast

kapp var övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp, exem-

pelvis allergier, diabetes och sjukdom eller skada i mag- och

AMV kan registrera åtta olika koder för arbetshandikapp. Enligt AMS handledning för användare av Förmedlingssystemet AF-9O är dessa koder; Hjärt-, kärl- och/eller lungsjukdom. . Hörselskada/dövhet. . Synskada. . Rörelsehinder. . Övriga somatiskt relaterade arbetshandikapp. . Psykiska arbetshandikapp. . Intellektuellt arbetshandikapp. . Socialmedicinskt arbetshandikapp. .

-

tarmfunktionema. I 1996 8 700 med

mars var personer sådana funktionshinder anställda med

lönebidrag.

Därefter har med psykiska varit

personer arbetshandikapp vanligast förekommande bland anställda med

lönebidrag. Deras antal har dock sjunkit sedan år 1992.

Antalet anställda med lönebidrag som inte registrerats med handikappkod har varierat. Deras antal uppgick till 1 700 i mars 1996. Se tabell 3.5.

I Vassilios Vlachos rapport "Lönebidrag för arbetshandikappade. En samhällsekonomisk utvärdering. 1989: 19

Ds

framfördes tvâ förklaringar till att ibland

handikappkod saknas. Den första förklaringen den faktorn,

var mänskliga som innebär att arbetsförmedlare och ibland

arbetsvägledare missar att notera handikappkod. Den andra förklaringen var att vissa arbetsförmedlare och arbetsvägledare ibland föredrar att inte notera arbetshandikapp. En sådan notering kan, enligt de förklaringar som Vlachos erhöll, bli en stämpel för all framtid. Enligt AMS kan även avsaknaden handi-

av kappkod bero på att det finns som blivit anställda

personer med lönebidrag efter att de deltagit i åtgärden "Arkivarbete" och som blivit registrerade med handikappkod.

72 Lönebidrag regelutveckling och statistik -

Tabell 3.5 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter handikappkod den 15 mars från 1990 till 1996.

Antal per handikappkod Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk Intell Soc Inget/ Samtl . kärl som handi handi med Ovr 1990 l 609 l 443 l 235 18 802 8 785 4 783 2 984 3 270 2 072 44 98 1991 1 560 1 364 1 188 18 944 8 492 4 573 2 802 3 033 2 185 44 14 1992 l 573 1 481 l 283 20 110 8 870 5 035 3 263 3 364 l 806 46 1993 1 487 l 416 l 208 19 919 8 501 4 713 3 137 3 510 l 763 45 1994 1 383 1 423 l 173 20 580 8 412 4 114 3 211 3 679 1 258 45 1995 1 451 l 537 1 258 22 178 8 710 4 384 3 442 3 753 l 808 48 52 1996 1 492 l 588 l 275 21 008 8 718 4 119 3 595 3 230 1 693 46 71

Källa: AMS.

Personer har ett rörelsehinder har utgjort en allt större som andel anställda med lönebidrag. Deras andel

av samtliga

uppgick i 1996 till 45 procent. Personer med övriga

mars

somatiskt relaterade arbetshandikapp har i stället utgjort en

allt mindre andel. Detsamma gäller andelen personer med

psykiska arbetshandikapp. Andelen anställda med lönebidrag utan handikappkod har

vid mellan utfallen den 15 från 1990 till

en jämförelse mars

1996 varierat mellan 2,8 procent och 5,0 procent. Se tabell

3.6. I Vassilios Vlachos rapport att 4 procent av anges ca

anställda med lönebidrag saknade handikappkod när under-

sökningen genomfördes. Liksom utredningens undersökning

baserades Vlachos undersökning på faktiskt utbetalade löne-

bidrag.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 73

-

Tabell 3.6 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter handikappkod den 15 1990 till 1996.

mars

Andel per handikappkod

Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk Intell Soc Total

lnget/

. kärl som handi handi med Ovr

3,6 % 3,2 % 2,7 % 41,8 % 19,5 % 10,6 % 6,6 % 7,3 % 4,6 % 100,0 %

1991 3,5 % 3,1 % 2,7 % 42,9 % 19,2 % 10,4 % 6,3 % 6,9 % 5,0 % 100,0 %

1992 3,4 % 3,2 % 2,7 % 43,0 % 19,0 % 10,8 % 7,0 % 7,2 % 3,9 % 100,0 %

1993 3,3 % 3,1 % 2,6 % 43,6 % 18,6 % 10,3 % 6,9 % 7,7 % 3,9 % 100,0 %

1994 3,1 % 3,1 % 2,6 % 45,5 % 18,6 % 9,1 % 7,1 % 8,1 % 2,8 % 100,0 %

1995 3,0 % 3,2 % 2,6 % 45,7 % 18,0 % 9,0 % 7,1 % 7,7 % 3,7 % 100,0 %

1996 3,2 % 3,4 % 2,7 % 45,0 % 18,7 % 8,8 % 7,7 % 6,9 % 3,6 %100,0 %

Källa: AMS.

F ärdelning efter arbetsgivarkategoriz

De som varit anställda med lönebidrag under perioden från

år 1990 till år 1996 har huvudsakligen arbetat hos

allmännyttiga organisationer och enskilda företag. Antalet

anställda med lönebidrag i dessa kategorier har under hela

perioden uppgått till drygt 30 000.

I tabell 3.7 redovisas samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990

AMV kan registrera nio olika arbetsgivarkategorier. Indelningen i arbetsgivarkategorier har inte ändrats sedan det flexibla lönebidragssystemet infördes. De alternativ som finns är anpassade efter det lönebidragssystem som byggde på fasta bidrag beroende på arbetsgivarkategori. De nio kategorierna är: l Statliga myndigheter.

. 2 Institutioner motsvarande statliga myndigheter.

. 3 Försäkringskassan.

. 4 Allmännyttiga organisationer.

. 5 Kommuner.

. 6 Landsting.

. 7 Affársdrivande verk.

. 8 Enskilda företag.

. 9 Annan arbetsgivare.

.

74 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

till 1996.

En jämförelse mellan utfallen visar att det skett föränd-

ringar av antalet lönebidragsanställda inom arbetsgivarkategoriema. De allmännyttiga organisationerna är inte längre den volymmässigt största arbetsgivarkategorin. I mars 1992 uppgick antal lönebidragsanställda hos allmännyttiga organi-

sationer till 17 500. Deras antal har därefter minskat och

uppgick samma månad år 1996 till 16 100. Det är i stället de enskilda företagen som de senaste åren haft flest anställda

med lönebidrag. Antalet anställda med lönebidrag inom

denna arbetsgivarkategori har successivt ökat sedan 1991 och

uppgick i mars 1996 till 17 000.

Hos kommunerna som varit den tredje största arbets-

givarkategorin har antalet anställda med lönebidrag ökat

och uppgick i 1996 till 6 100. Det innebär något mars en ökning med 300 jämfört med samma månad är

ca personer

1990. Antalet anställda med lönebidrag hos statliga myndig-

heter minskade däremot med 1 500 under samma personer

period. I mars 1996 uppgick deras antal till 3 900.

Antalet anställda med lönebidrag hos företag inom kategorin Annan arbetsgivare har ökat kraftigt. Under perio-

den 1993 till 1994 ökade deras antal från 240

mars mars

till 1 600 personer. Enligt AMS beror ökningen

personer

sannolikt på bolagiseringen av statliga myndigheter och verk.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 75

-

Tabell 3.7 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990 till 1996. Antal per arbetsgivarkategori Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Samtl Mynd stat kassa nytta sting verk företag arb.giv

mun 1990 5 334 252 550 16 515 5 781 2 840

151 13 437 123 44 983 1991 5 201 261 572 16 469 5 313 2 648 143 13 407 127 44 141 1992 5 762 311 673 17 458 6 032 2 645 169 13 520 215 46 785 1993 5 529 249 604 17 093 5 803 2 193 137 13 803 243 45 654 1994 4 474 319 316 16 137 6 077 1 986 79 14 228 1 617 45 233 1995 4 155 350 334 656 6 202 1 627 95 16 972 2 129 48 520 1996 3 857 149 332 16 102 6 140 1 362 58 17 005 1 713 46 718

Källa: AMS.

Omkring tvâ tredjedelar av samtliga anställda med

lönebidrag har hittills under 1990-talet varit anställda hos

allmännyttiga organisationer och enskilda företag. En jäm-

förelsen mellan utfallen den 15 från år 1990 till år

mars

1996 visar att andelen anställda hos allmännyttiga organi-

sationerna minskat med några procentenheter under de två

senaste åren. Samtidigt har andelen anställda hos enskilda

företag ökat. Från 1994 till månad 1996 ökade

mars samma

andelen från 32 procent till 36 procent. Det har varit ett

uttalat mål hos regeringen att en större andel av samtliga

anställda med lönebidrag skall anställas enskilda

av företag.

Andelen anställda med lönebidrag som arbetar hos företag

eller organisationer inom kategorin Annan arbetsgivare

har ökat från 0,5 procent under perioden 1990 till 1993 till

4 procent de följande tre åren. Se tabell 3.8.

76 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

Tabell 3.8 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med

fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 mars 1990 till 1996.

Andel per arbetsgivarkategori

Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Total Mynd stat kassa nytta mun sting verk företag arb.giv 1990 11,9 % 0,6 % 1,2 % 36,7 % 12,9 % 6,3 % 0,3 % 29,9 % 0,3 % 100,0 % 1991 11,8 % 0,6 % 1,3 % 37,3 % 12,0 % 6,0 % 0,3 % 30,4 % 0,3 % 100,0 % 1992 12,3 % 0,7 % 1,4 % 37,3 % 12,9 % 5,7 % 0,4 % 28,9 % 0,5 % 100,0 % 1993 12,1 % 0,5 % 1,3 % 37,4 % 12,7 % 4,8 % 0,3 % 30,2 % 0,5 % 100,0 % 1994 9,9 % 0,7 % 0,7 % 35,7 % 13,4 % 4,4 % 0,2 % 31,5 % 3,6 % 100,0 % 1995 8,6 % 0,7 % 0,7 % 34,3 % 12,8 % 3,4 % 0,2 % 35,0 % 4,4 % 100,0 % 1996 8,3 % 0,3 % 0,7 % 34,5 % 13,1 % 2,9 % 0,1 % 36,4 % 3,7 % 100,0 %

Källa: AMS.

Fördelning efter tid i åtgärden "Anställning med lönebidrag"

Under de första åren på 1990-talet ökade andelen anställda

med lönebidrag deltagit i åtgärden i högst ett år. I tabell

som

3.9 redovisas jämförelse mellan utfallen den 15 mars från

en år 1990 till år 1993. Tabellen visar att andelen ökade från ca

femtedel åren 1990 och 1991 till tredjedel år 1993. en ca en

Det innebar att andelen ñck sin första personer som

anställning med lönebidrag ökade under denna period.

Tyvärr har det inte varit möjligt att erhålla motsvarande

siffror för perioden 1994-1996. Utredningen har dock erhål-

lit ett representativt urval anställda med

av personer som var

lönebidrag i 1996. Dessa uppgifter visar att andelen

mars

som deltagit i åtgärden i högst tolv månader sjunkit

personer till ca 14,3 procent.

Tabellen 3.9 visar också vilken andel samtliga anställda

av

med lönebidrag deltagit i åtgärden i än åtta år.

som mer

Deras andel uppgick till mellan 17 och 20 procent under

1990-talets första år. Det urval utredningen erhållit av

som de anställda med lönebidrag i mars 1996 visar att andelen då

Lönebidrag regelutveckling och statistik 77

-

uppgick till 28 procent. Det, att andelen stan-

indikerar som

nar länge i åtgärden har ökat.

Tabell 3.9 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter tid i åtgärden den 15 1990 till 1993 samt i

mars mars 1996.

Andel i åtgärden, år 0-11-22-3 3-44-55-66-77-8 8- Totalt 1990 21,5 % 13,8 % 11,8 % 10,3 % 7,9 % 6,9 % 6,5 % 4,0 % 17,5 % 100,0 % 1991 18,9 % 14,6 % 11,3 % 9,9 % 8,1 % 6,9 % 5,9 % 5,5 % 18,8 % 100,0 % 1992 24,8 % 12,7 % 10,7 % 8,8 % 5,9 % 6,9 % 5,6 % 4,7 % 20,0 % 100,0 % 1993 30,6 % 16,3 % 8,4 % 7,8 % 4,3 % 4,6 % 5,3 % 4,1 % 18,6 % 100,0 % 1996 14,3 % 14,7 % 11,1 % 6,9 % 5,5 % 6,6 % 7,6 % 5,6 % 27,7 % 100,0 %

Källa: AMS samt egna beräkningar.

3.2.2¶Beslut lönebidragsanställningar

om

Genomsnittlig bidragsnivå

Den 1 juli 1991 infördes att lönebidrag skall flexibla

vara vilket innebär att bidragsnivân för anställd endast skall

en

fastställas utifrån nedsättningen i arbetsförmåga. Tidigare fastställdes bidragsnivån efter arbetsgivarkategori.

En jämförelse mellan utfallen den 15 mars 1992-1996

visar att den genomsnittliga bidragsnivân för samtliga

anställda med lönebidrag ökade från är 1992 till år 1995. Den

genomsnittliga bidragsnivän uppgick i mars 1992 till 70

procent. Samma månad år 1995 uppgick den till 73 procent. Till mars 1996 minskade dock nivån till 69 procent. Se

tabell 3.10.

Genomsnittlig bidragsnivå efter arbetsgivarkategori

Införandet av de flexibla lönebidragen har inneburit att

-

bidragsnivåerna till de olika arbetsgivarkategorierna jämnats ut. I det gamla lönebidragssystemet fick statliga myndigheter ett lOO-procentigt bidrag för sina lönebidragsanställda. Bidragsnivân till denna arbetsgivarkategori har sjunkit efter det att reglerna ändrades. Tabell 3.10 visar att den genomsnittliga bidragsnivån till anställda med lönebidrag inom statliga myndigheter minskade från 96 procent i mars 1992 till 81 procent fyra år Bidragsnivåerna till arbets-

senare. givarkategoriema Institutioner motsvarande statliga myndigheter och "Försäkringskassan" har utvecklats samma sätt.

Bidragsnivåerna till de allmännyttiga organisationerna har följt delvis samma utveckling. Minskningen av den genomsnittliga bidragsnivån har dock varit betydligt mindre. I det gamla lönebidragssystemet erhöll de allmännyttiga organisationerna en bidragsnivä på 90 procent. Till mars 1996 minskade den genomsnittliga bidragsnivån till nästan 83 procent. Denna sänkning är förhållandevis liten. I mars 1996 var det endast försäkringskassorna som hade en högre bidragsnivâ.

Den genomsnittliga bidragsnivån har ökat sedan mars 1992 för de arbetsgivarkategorier som då erhöll en genomsnittlig bidragsnivá som var lägre än genomsnittet 70,2 procent. Som exempel kan nämnas att den genomsnittliga bidragsnivån till kommunerna ökade från 42 procent i mars 1992 till 51 procent samma månad år 1996. Den genomsnittliga bidragsnivån har även ökat för de enskilda företagen. De erhöll en bidragsnivâ som uppgick till 58 procent i 1992. I 1996 uppgick den till 62 pro-

mars mars cent.

Observera att samtliga arbetsgivarkategorier förutom landstinget erhöll en lägre genomsnittlig bidragsnivä i mars 1996 än samma månad är 1995.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 79

-

Tabell 3.10 Genomsnittlig bidragsnivå för anställda med lönebidrag

med fördelning efter arbetsgivarkategori den 15 1992 till 1996.

mars Bidragsnivå per arbetsgivarkategori Statl Motsv Förs Allm Kom Land- Aff.dr. Ensk Annan Total Mynd stat kassa nytta sting verk företag arb.giv

mun 1992 96,2 % 93,9 % 95,4 % 84,9 % 42,2 % 37,2 % 47,9 % 57,7 % 66,6 % 70,2 % 1993 93,0 % 90,1 % 94,6 % 84,5 % 47,0 % 39,1 % 50,3 % 60,5 % 67,9 % 71,3 % 1994 92,2 % 90,4 % 95,3 % 85,7 % 49,5 % 40,5 % 62,2 % 61,7 % 63,2 % 71,2 % 1995 90,4 % 89,7 % 94,4 % 86,1 % 52,2 % 43,1 % 64,8 % 65,6 % 65,7 % 72,7 % 1996 81,3 % 80,8 % 85,4 % 82,5 % 50,7 % 43,4 % 60,1 % 62,2 % 61,5 % 68,9 %

Källa: AMS.

Genomsnittlig bidragsnivå efter handikappkod

Den genomsnittliga bidragsnivån skiljer sig relativt lite mellan lönebidragsanställda med olika handikappkod. Den högsta genomsnittliga bidragsnivån lämnas till med

personer

handikappkoden Psykiska arbetshandikapp". I mars 1994 uppgick den genomsnittliga bidragsnivån för dem till 74

procent. Till 1996 sjönk den till 71 procent. Samma

mars

månad hade med handikappkoden intellektuellt personer

arbetshandikapp den lägsta bidragsnivån. Den uppgick till

64 procent.

80 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

Tabell 3.11 Genomsnittlig bidragsnivå för anställda med lönebidrag med fördelning efter handikappkod den 15 mars 1990 till 1996.

Bidragsnivâ efter handikappkod Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc Total

Inget/

kärl hzndi handi med Övr

som 1994 72,1 % 68,3 % 69,2 % 71,8 % 71,9 % 73,7 % 62,2 % 72,5 % 73,3 % 71,2 % 1995 73,3 % 69,5 % 71,4 % 72,9 % 73,0 % 75,0 % 65,5 % 74,2 % 76,0 % 72,7 % 1996 70,3 % 66,7 % 68,3 % 69,3 % 69,4 % 70,7 % 64,4 % 68,7 % 68,9 % 68,9 %

Källa: AMS.

Fördelning efter beslutstidens längd

Det har hittills under 1990-talet skett stora förändringar

avseende längden på de perioder som besluten om anställ-

ningar med lönebidrag omfattat. Det gäller både nya och

gamla omförhandlade beslut. En jämförelse mellan utfallen den 15 från 1990-1996 visar att det mellan åren 1990

mars

och 1992 fanns omkring 2 000-2 500 beslut om lönebidrag

omfattade till ett år. Därefter har sådana

som en period upp

beslut ökat i antal. I 1996 var det 38 800 beslut

kraftigt mars

omfattade period på maximalt ett år.

som en

Det har skett en motsatt utveckling vad gäller antalet

beslut om lönebidrag som omfattat en period mer än fyra

år. I 1990 fanns det 29 300 sådana beslut. Samma

mars

månad år 1994 var det endast 24 beslut som omfattade en så

lång period. Denna utveckling beror huvudsakligen införandet av

beslut om krontalsbelopp. Detta har inneburit att det varit

gynnsamt för arbetsgivaren att erhålla beslut omför-

som

med korta intervall. Det arbetsgivaren möjlighet

handlas ger

att snabbt efter Även

justera krontalsbeloppet löneändringar.

arbetsförmedlingarna och arbetsmarknadsinstituten har intres-

att inte binda sig för långa beslutsperioder.

se av

Tabell 3.12 visar antalet anställda med lönepersoner bidrag med fördelning efter beslutstidens längd.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 81

-

Tabell 3.12 Samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter längden på de perioder som besluten om lönebidragsanställningarna omfattat, den 15 mars 1990 till 1996.

Antal i intervallet, år

1 1 2 2 3 3 4 4 Samtl

- - - - - 1990 1 936 2 961 3 201 7 564 29 321 44 983 1991 2 304 3 776 3 103 8 057 26 901 44 141 Å 1992 2 592 6 182 4 758 8 133 25 120 46 785 i 1993 7 291 7 300 4 872 6 058 20 133 45 654 1 1994 14 319 29 886 841 163 24 45 233 l 1995 18 193 29 139 984 179 25 48 520 1996 38 768 6 617 1 250 58 25 46 718

Källa: AMS.

En avsevärt större andel av samtliga beslut om lönebidrag

omfattade period till ett år i 1996 än

en upp mars samma

månad år 1990. Andelen ökade från 4 procent till 83 procent

under perioden. Se tabell 3.13.

82 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

Tabell 3.13 Andel av samtliga anställda med lönebidrag med fördelning efter beslutstidens längd den 15 1990 till 1996.

mars

Andel i intervallet, år

-1 1-2 2-3 3-4 4- Totalt

1993 16,0 % 16,0 % 10,7 % 13,3 % 44,1 % 100,0 % 1994 31,7 % 66,1 % 1,9 % 0,4 % 0,1 % 100,0 % 1995 37,5 % 60,1 % 2,0 % 0,4 % 0,1 % 100,0 % 1996 83,0 % 14,2 % 2,7 % 0,1 % 0,1 % 100,0 %

Källa: AMS.

3.2.3¶Lönebidragets kostnader

Utbetalningarna av lönebidrag har tidigare beskrivits i avsnitt

2.4 Utbetalningar särskilt stöd för

av arbetshandikappade. Inledningsvis beskrivs i avsnittet att utbetalningarna varierat

under tidsperioden 1989/90 till 1995/96 med nivå

en lägsta på 4 138 miljoner kronor, budgetåret 1989/ 90, och en högsta på 5 753 miljoner kronor, budgetåret 1995/96. Den högsta

nivån är 39 procent högre än den lägsta räknat i löpande

priser. En omräkning av utbetalningarna i fasta priser, dvs.

justerat för inflation, visar att det reala värdet varit ganska

konstant under perioden. Budgetåren 1991/92 och 1994/95

utgjorde undantag genom att utbetalningarna i fasta priser

dessa budgetår var 10 procent högre än basåret 1989/ 90.

De inledande 12 månaderna budgetåret 1995/96 sjönk

av

utbetalningarna av lönebidrag kraftigt jämfört med samma

period budgetåret 1994/95. Det beror framför allt på en

successivt minskande volym och en regeländring som

innebar en sänkning av bidragsnivån vid nyanställningar från

Lönebidrag regelutveckling och statistik 83

-

den 1 juli 1995.

I tabell 3.14 redovisas utbetalda i

lönebidrag löpande priser samt inflationsjusterat index budgetåret 1989/90 till

1995/96.

Tabell 3.14 Utbetalda lönebidrag i löpande priser samt inflationsjusterat index budgetår 1989/90 till 1995/96.

Utbetalningar av lönebidrag

Löpande priser Inflationsjusterat index g enligt KPI 1989/90 4 138 mkr 100,0 pi 1990/91 4 464 mkr 98,1 1991/92 5 251 mkr 109,7 1992/93 4 962 mkr 99,4 1993/94 5 069 mkr 99,5 1994/95 5 753 mkr 110,1 1995/962 4 936 mkr 92,9

Januari 1990 100 Endast juli 1995 till juni 1996

Källa: AMS samt egna beräkningar.

Genomsnittligt lönebidrag per person och arbetsgivarkategori

Under de senaste åren har det skett en utjämning

av genom-

snittligt utbetalade lönebidrag per person mellan arbetsgivarkategorierna. Denna utveckling beror på införandet de

av

flexibla lönebidragen. I tabell 3.15 redovisas för varje

arbetsgivarkategori genomsnittligt utbetalt lönebidrag

per

och månad i mars månad från år 1993 till år 1996.

person Tabellen visar att utbetalade lönebidrag och per person

månad sjunkit för nästan

samtliga arbetsgivarkategorier som

i mars 1993 fick ett bidrag som högre än genomsnittet.

var

För de arbetsgivarkategorier månad erhöll ett

som samma

84 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

lönebidrag per person och månad som var lägre än genom-

snittet, har bidragen ökat. Exempelvis har genomsnittligt utbetalade lönebidrag till statliga myndigheter sjunkit från 13 100 kronor

per person

och månad i 1993 till 11 800 kronor månad år

mars samma 1996. För enskilda företag har i stället genomsnittligt utbeta-

lade bidrag till denna arbetsgivarkategori ökat från

5 600 kronor och månad i 1993 till per person mars

9 200 kronor i mars 1996. l

Det är endast utbetalningarna till allmännyttiga organisa-

tioner som utvecklats annorlunda. I mars 1993 erhöll de ett

genomsnittligt lönebidrag och månad

per person

11 500 kronor. Tre år senare uppgick motsvarande belopp till 12 300 kronor. För närvarande är det de allmännyttiga

organisationerna som erhåller det högsta genomsnittliga

k

lönebidraget bland arbetsgivarkategorierna.

Tabell 3.15 Genomsnittligt utbetalda lönebidrag i löpande priser per person och månad för varje arbetsgivarkategori i mars månad från år 1993 till år 1996.

Genomsnittligt utbetalat lönebidrag

Statl Motsv Förs Allm Kom Land Aff.dr. Ensk Annan

-

Mynd stat kassa nytta mun sting verk företag arb.giv 1993-03 13100kr14100krl0900krll500kr4700kr4200kr4900kr5600kr7300k1 1994-03 12900kI 14000kI ll 500kr ll 800kr6100kr 5000kr 6900kr 8800kr 8800k1 1995-03 l2500kr 12 100kr ll 200kr 12400kr 6500kr5300kr 9300kr 9700kr9500k1 1996-03 11800krl0900krl0600kr12300kr6800kr5600kr 8600kr 9200kr 9000kJ

Källa: AMS.

Totalt utbetalda lönebidrag per arbetsgivarkategori

Utredningen har utifrån de uppgifter som AMS lämnat till regeringen i kvartalsrapporterna uppskattat de totala lönebidrag som utbetalats till respektive arbetsgivarkategori från

Lönebidrag regelutveckling och statistik 85

-

budgetåret 1992/93 till 1995/96 Beräkningarna för budget-

året 1995/96 de tolv första månaderna. Se tabell 3.16.

avser

Utbetalningarna till statliga myndigheter har sjunkit

kraftigt under den period som redovisas i tabellen. Budget-

året 1992/93 utbetalades enligt utredningens beräkningar ca

900 kronor. Till de tolv första månderna budgetåret

miljoner 1995/96 minskade utbetalningarna till ca 500 miljoner kro-

nor.

Utbetalningarna till allmännyttiga organisationer har också sjunkit något, men inte lika mycket som utbetalningarna till statliga myndigheter. Det är fortfarande de allmännyttiga organisationerna som totalt erhåller de största utbetalning-

arna.

Utbetalningarna till enskilda företag har Ökatjkraftigt från

1992/93 till de tolv första månaderna 1995/96.

budgetåret

Det beror på att antalet anställda med lönebidrag liksom det

till arbetsgivarkategorin Ökat. genomsnitttliga bidraget

Tabell 3.16 Utbetalade lönebidrag arbetsgivarkategori från bud-

per getåret l992/93 till 1995/96. Utbetalade lönebidrag arbetsgivarkategori, miljoner kronor mkr

per

Förs Allm Kom Land- Affdr. Ensk Annan Statl Motsv

1994/95 600

40 2 070 440 80 5 1 640 160 1995/961 480 20

Endast juli 1995 till juni 1996.

Källa: AMS samt egna beräkningar.

3Totalt utbetalade lönebidrag per arbetsgivarkategori har uppskattats utifrån

antalet anställda samt genomsnittligt utbetalda lönebidrag per person och

månad.

-

3.2.4 Avgångar från lönebidraganställningar

AMS har under de senaste åren ett antal

publicerat rapporter om personer som avslutat en anställning med lönebidrag. Rapporterna har byggt på representativa stickprovsundersökningar. Det är lånsarbetsnämnderna undersökt och

som till AMS redovisat avgångsorsakerna för

de personer som ingått i respektive stickprovsurval.

Den första undersökningen omfattade avslut-

personer som ade en anställning med lönebidrag under perioden 1

januari till 30 juni 1992. Följande 1

undersökning avsåg perioden mars till 31 augusti 1993 och den tredje

undersökningen omfattade perioden från l mars till 31 augusti 1994.

Urvalen till undersökningarna har gjorts ur AMV:s register. Utifrån de redovisningar AMS erhållit från läns-

som arbetsnåmnderna har man från det ursprungliga urvalet sorterat bort som gått i förtidspension eller ålders-

personer pension och som avlidit. AMS i sin rapport4;

personer anger

För grupperna ålderspension, förtidspension och avlidna redovisas inte några uppgifter, då personerna i dessa grupper inte är aktuella

för ett arbete utan bidrag. Dessa kategorier utgör alltså inga

faktiska avgångar från lönebidrag och borträknas således från

urvalet.

Även de fortsatt sina med löne-

personer som anställningar bidrag, för vilka uppgifterna i AMV:s alltså varit

register felaktiga, har borträknats från urvalet.

I tabell 3.17 redovisas resultaten från

undersökningarna. Tabellen anger med fördelning efter avgångsorsak vilken andel av samtliga anställda med lönebidrag i början av varje undersökningsperiod som enligt stickprovsurvalen avslutat sin anställning.

Information från Vägledningsenheten 1994: l "Andel övergångar från lönebidrag till anställning utan lönebidrag. Stickprovsundersökning för perioden

marsaugusti 1993.

-

Observera att undersökningsperiodema omfattar måna-

sex der varför resultaten inte behöver jämförbara med

vara undersökningar som omfattar ett år.

Den första undersökningen visade att 7,0 samt-

procent av liga lönebidragsanställda i början av januari 1992 lämnade sin lönebidragsanstållning under perioden januari till juni samma år. Sammanlagt 0,6 procent avslutade sin lönebidragsanställning för att de erhöll ett arbete utan De

bidrag. fick huvudsakligen anställning hos arbetsgivare.

samma i Omkring fem procent hade inget arbete efter det att de slutat sin anställning med lönebidrag. 1,6 procent slutade på

egen begäran och 3,3 procent blev uppsagda av arbetsgivaren.

Anställda med lönebidrag har ett visst skydd vid uppsägning. Lagen l982:80 om anställningsskydd anger att "Arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och som på grund därav har beretts särskild sysselsättning hos arbetsgivaren skall, om det kan ske utan allvarliga olägenheter, få företräde till fortsatt arbete oberoende Det

av turodningen. skydd som lagen har dock bara betydelse när verksam-

ger heter fortsätter.

Den andra undersökningen gav delvis andra resultat än den första. Under perioden till augusti 1993 hade 7,5

mars procent av samtliga anställda med lönebidrag i början

av mars slutat sin anställning med lönebidrag. En procent fick en anställning utan bidrag. Det är något mer än vid den första undersökningen.

Resultaten från den tredje undersökningen som avser avgångar under perioden mars till augusti 1994 liknar resultaten från den andra undersökningen.

Stickprovsurvalet visade att 7,4 procent av samtliga lönebidragsanställda i början av mars lämnade sin anställning med lönebidrag under undersökningsperioden. Urvalet visade också att 2,8 procent av de anställda med lönebidrag i mars blev uppsagda

av arbetsgivarna.

Det kan tilläggas att under de två första undersökningsperiodema avslutade 0,4 procent respektive 0,2 procent

88 Länebidrag regelutveckling och statistik

-

av samtliga lönebidragstagare sin anställning och erhöll ett

annat arbete med stöd, exempelvis inom Samhallkoncernen.

De ingår i övriga i tabell 3.17. Resterande gruppen personer

i gruppen övriga utgörs av dem som lämnat sin lönebidrag-

sanställning av okänd orsak.

Tabell 3.17 Andel av samtliga som under varje undersökningsperiod avslutat sin anställning med lönebidrag fördelat efter avgångsorsak.

Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

Under de tvâ första undersökningsperioderna, januari till juni 1992 och mars till augusti 1993, avslutade en större andel män än kvinnor sin anställning med lönebidrag. Under den första perioden avslutade 7 procent av männen och 6,0 procent av kvinnorna sina lönebidragsanställningar. Under den andra undersökningsperioden lämnade 8,0 procent av männen och 6,5 procent av kvinnorna sina anställningar med lönebidrag. Dessa uppgifter redovisas i tabell 3.18. Uppgifterna kan endast redovisas för de två första undersökningarna.

Lönebidrag regelutveckling och statistik 89

-

Tabell 3.18 Andel samtliga män respektive kvinnor under

av som varje undersökningsperiod avslutat sin anställning med lönebidrag.

Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

I tabell 3.19 redovisas vilken andel samtliga lämnade

av som

sin anställning med lönebidrag fördelat efter handikappkod. Av samtliga anställda med lönebidrag som registrerats med socialmedicinskt arbetshandikapp lämnade i genomsnitt

16 procent sin anställning med under

lönebidrag respektive

undersökningsperiod. Det är avsevärt mer än anställda med

lönebidrag som registrerats med övriga arbetshandikapp.

Ungefär 5-7 procent samtliga med övriga arbetshandi-

av

kapp lämnade sin anställning med lönebidrag. Det innebär att det under dessa undersökningsperioder var det mer än

dubbelt så vanligt att anställda som registrerats med social-

medicinskt arbetshandikapp lämnade sin anställning med lönebidrag.

Tabell 3.19 Andel av samtliga som under varje undersökningsperiod lämnat sin anställning med lönebidrag fördelat efter handikappkod. Andel av samtliga i början av varje period Hjärt, Hörsel Syn Rörelse Övr. Psyk. Intell Soc kärl som handi handi med 9201-06 6,0 % 4,5 % 6,5 % 6,5 % 7,0 % 5,5 % 7,5 % 14,5 % 9303-08 5,0 % 5,5 % 3,5 % 7,0 % 7,5 % 6,0 % 6,0 % 17,5 %

Källa: AMS.

I rapporten Andel övergångar från till anställ-

lönebidrag

90 Lönebidrag regelutveckling och statistik

-

ningar utan lönebidrag. Stickprovsundersökning för perioden

mars-augusti 1993 redovisade AMS att bland dem

som

avslutade en anställning med lönebidrag var

personer

registrerade med socialmedicinskt arbetshandikapp överrepresenterade avseende samtliga avgångsorsaker. De var

överrepresenterade både bland dem slutade sin anställ-

som ning på grund av att de erhöll ett arbete utan lönebidrag och bland dem som erhöll ett arbete efter att de avslutat

anställningen. I AMS rapporter om de två första undersökningarna redogörs för vilken andel inom respektive arbetsgivarkategori som under varje undersökningsperiod lämnade sin anställning med lönebidrag. Detta redovisas i tabell 3.20.

Observera att vissa arbetsgivarkategorier redovisats gemen-

samt.

Tabellen visar att det framför allt är bland enskilda

företag som anställda med lönebidrag slutat sin anställning.

Tabell 3.20 Andel av samtliga inom respektive arbetsgivarkategori som under varje undersökningsperiod lämnat sin anställning med

Andel av samtliga i början av varje period

Källa: AMS.

AMS har även redovisat avgångar från anställning med lönebidrag för andra perioder än de som redovisats ovan. I en rapport till den fördjupade anslagsframställan för budgetåren 1994/95-96/97 redovisades att 14 procent av samtliga anställda med lönebidrag i juli 1991 lämnade anställningen med lönebidrag under budgetåret 1991/92. Denna andel

-

inkluderar inte dem som gått i pension och avlidit.

som Beräkningen är därmed gjort med villkor i de

samma som ovan beskrivna undersökningarna.

Budgetåret 1991/92 omfattade tolv månader.

en period på De andelar som redovisats i

stickprovsundersökningarna

månader. A avser sex Om uppgifterna i tabell 3.16 till

anpassas en tolvmånadersperiod innebär det att 14-15

omkring procent av de anställda med lönebidrag lämnade sin anställningar med lönebidrag under respektive undersökningsperiod.

Lönebidrag -- nuvarande problem

4.1 flexibilitet och nivåer

Lönebidragets

4.1.1 Genomsnittskostnadens

utveckling

Att lönebidraget gjorts flexibelt innebär att nivå

bidragets skall fastställas med hänsyn till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden

av funktionsnedsättning. Den som har en betydande nedsättning av arbetsförmågan på grund av en funktionsnedsättning skall kunna omfattas av ett högre lönebidrag än den kan

som göra en större arbetsinsats. Bidragets skall således inte bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnader utan av den sökandens

arbetshandikappade förutsättningar.

Reformen med det flexibla lönebidraget föregicks

av en försöksverksamhet inleddes under 1988/89

som budgetåret i Kronobergs och Kopparbergs län. Försöken utvidgades så att de budgetåret därefter omfattade tolv län och dessutom gravt handikappade ungdomar under 25 år i hela landet. Erfarenheterna från AMS försök med flexibla

lönebidrag visade att det gick att få fler jobb för pengarna" med ett flexibelt system, att det genomsnittliga blev

genom bidraget lägre. Bidragsnivân kunde sänkas så att 30 procent fler kunde anställas, jämfört med om ordinarie regler hade gällt.

Regeringens intentioner vid genomförandet det flexibla

av lönebidraget den 1 juli 1991 enligt

var föredragande statsrådet prop. 1990/912100 bilaga 12 bl.a. 0 Sänkt genomsnittlig och därmed ökat

bidragsnivå utrymme

för fler lönebidragsanställningar inom för

ramen givna

-

medel. 0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar. 0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

I vilken utsträckning regeringens intentioner har kunnat upputvecklas i kapitel 7 avsnitt 7.1.1 Mål och förväntfyllas ningar. För att konstatera intentionen att sänka den genomom snittliga bidragsnivån uppnåtts behöver en jämförelse göras mellan nivåerna i lönebidragssystemet före reformen och nuvarande genomsnittliga nivå. En sådan genomförelse är inte helt enkel. Riksrevisionsverket RRV gjorde i sin utvärdering av det flexibla RRV 1994:4 sådan jämförelse lönebidraget en byggd på vissa antaganden. Deras beräkning av den genomi det systemet beskrivs nedan. snittliga bidragsnivån gamla Fram till den l juli 1991 var bidragsnivåerna fasta och dessutom olika för olika kategorier av arbetsgivare. Bidragsnivån för 100 procent, för allmänstatliga arbetsgivare var 90 och för kommuner, landsnyttiga organisationer procent affärsdrivande verk och enskilda företag 50 eller 25 ting, procent beroende på om anställningen varat mindre respektive mer än två år. För att kunna göra jämförelse krävs att fördelningen i en det gamla systemet mellan lönebidrag som hade 50-procendvs. anställningstid mindre än två år restiga lönebidrag - anställningstid mer än två år pektive 25-procentiga bidrag i är känd. Så är inte fallet. lågsubventionssektorerna - En mellan det gamla systemet som det såg ut jämförelse i februari 1991 och de flexibla lönebidragen 1996 kräver alltså vissa fördelningen mellan 50- och 25antaganden om i RRV gjorde antaprocentsbeslut lågsubventionssektorerna. att fördelningen mellan 50- och 25-procentsbesluten gandet 1/3 2/3. Antagandet byggde på att anställvar respektive och omsättningen låg i det tidigare ningstiderna var långa Det bör därför ha varit övervikt lönebidragssystemet. en av

Lönebidrag nuvarande problem

- 95

anställda som varit placerade än två år i

mer åtgärden.

Tabell 4.1 Andelar och bidragsnivåer för olika arbetsgivar-

kategorier.

Källa: AMS.

Antagandet ovan medför att den genomsnittliga

bidragsnivån i 50/25-procentsektorema i februari 1991 33

var procent. Detta medför i sin tur att den totala

genomsnittliga bidragsnivån vid tidpunkt 67

samma var procent.

Att RRV:s är kan illustreras det

antagande rimligt av att möjliga spannet för den genomsnittliga 9102 är

bidragsnivån snävt. Extremvärdena 74 64 där 74

respektive procent, procent innebär att alla beslut i

lågsubventionssektorema låg på 50 procent och 64 procent innebär att alla 25

låg på procent är orealistiska. Även tas till förekomst

om hänsyn av 90-procentiga särskilda och

lönebidrag introduktionsstöd, ändras inte den före reformen

genomsnittliga bidragsnivån nämnvärt.

Av Arbetsmarknadssstyrelsens AMS

kvartalsrapporter kan man följa utvecklingen av den genomsnittliga

bidragsnivån för kvarstående anställda med

lönebidrag. Efter reformen den l juli 1991 steg den

genomsnittliga bidragsnivån successivt och nådde sin 73

högsta nivå, procent, under andra kvartalet 1995, för att sedan till 68

sjunka procent under andra kvartalet 1996.

96 Lönebidrag nuvarande problem

-

Även har haft liknande utveckling, från en volymerna en

nivå med ett på 49 991 anställda med lönebidrag

genomsnitt

under andra kvartalet 1995 till 43 416 under andra kvartalet

1996. Se tabell 4.2. I avsnitt 3.2 en detaljerad ges hur volymer och bidragsnivåer utvecklats

beskrivning av

under 1990-talet.

Tabell 4.2 Genomsnittlig bidragsnivå för kvarstående lönebidragsanställda, 9504-9506 och 9604-9606.

mynd.

Kommun

utvecklingen av

att antalet kvarstående anställda med löne-

rapporten framgår

under budgetåret 1994/95 ökade med 13 procent och

bidrag

vid utgång till 50 500 vilket är den

uppgick budgetårets

noterats Detta kom att leda till

högsta volym som någonsin.

det bl.a. finansierar kostnaderna för löne-

att anslag som

kom överskridas med 209 miljoner kronor.

bidrag att ca

AMS vidare att de medel tilldelats för bud-

uppgav som

-

getåret 1995/96 inte skulle räcka för att årsbasis fmanpå siera kostnaderna för den volym AMV av lönebidrag som hade uppnått vid budgetårets inledning. Medelsbristen beräknades motsvara ca 4 400 platser. Under 1996 planerades därför successiv med 3 200 en neddragning ca platser. Främst skulle från med avgångar anställningar lönebidrag användas som besparingar. Kostnaderna skulle också angripas genom att beslut om lönebidrag skulle omförhandlas i syfte att anpassa bidragsnivåerna till förbättringar i de anställdas arbetsfönnâga. Antalet anställda med lönebidrag minskade successivt efter den höga noteringen i juli 1995 och uppgick vid årets utgång till 49 059. Enligt från länsarbetsnänmderna till en prognos AMS skulle ärsgenomsnittet för anställda med lönebidrag minska från 49 607 för 1995 till 46 970 för 1996. Som framgår av tabellen var genomsnittet för andra kvartalet 1995 49 991 och har sedan till 43 416 för andra sjunkit kvartalet 1996. Denna siffra är dock för Orsaken till låg. detta är enligt uppgift från AMS att ett stort antal lönebidragsanställningar, när dessa uppgifter togs fram, var under omförhandling och därför inte kom med i redovisningen. Prognosen beträffande ärsgenomsnittet kommer dock med största sannolikhet att Detta innebär uppfyllas. att antalet kvarstående anställda med i december 1996 lönebidrag kommer att uppgå till ca 46 000. Mot bakgrund av regeringens intentioner med genomförandet det flexibla är det av lönebidraget, väsentligt att belysa orsakerna till utvecklingen av de genomsnittliga bidrag snivåerna och volymerna. nedan Beskrivningen bygger dels på iakttagelser som gjorts vid besök i utredningens några län, dels på TCO:s och AMS studie av lönebidragen.

-

4.1.2 Af/Amizs förhandlingar/omförhandlingar av lönebidrag

fram t.o.m. budgetåret 1994/95 hade delvis Volymökningen sin i ett visst arbetsmarknaden under åren grund uppsving 1994 och 1995. En ytterligare orsak var att regeringen satte mål att 52 000 månad skulle vara sysselsom personer per satta i lönebidrag och offentligt skyddat arbete åtgärderna OSA. innebar att överträffade rege- Volymökningen man mål och finansierar kostnaderna för ringens anslaget som lönebidrag, offentligt skyddat arbete, arbetshjälpmedel m.m. Överskreds med 209 miljoner kronor. Den genomsnittliga ca för steg också, från 67 procent när bidragsnivån lönebidraget det flexibla den 1 juli 1991, till 73 lönebidraget genomfördes den 30 juni 1995. I avsnitt 3.2 redovisas hur den procent bidragsnivån utvecklats totalt och för de olika

genomsnittliga

från 1992 till 1996.

arbetsgivarkategorierna mars mars

Ökningen den genomsnittliga bidragsnivån efter av av reformen med det flexibla lönebidraget genomförandet t.o.m. budgetåret 1994/95 har troligen haft flera samverkande orsaker. Det svåra med hög arbetslöshet har säkert konjunkturläget Af/Ami:s att arbetshandipåverkat möjligheter placera i anställningar med lönebidrag. Vid utredningens kappade besök i olika lån har detta anförts som en faktor som påverkat nivå. För att över huvud taget lyckas med lönebidragens att arbetshandikappade sökande har man fått erbjuda placera med nivåer än motsvaras de sökanlönebidrag högre som av des funktionsnedsättning. En orsak är att lösgöra sig från det annan svårigheten med nivåer till statliga och allmängamla systemet höga nyttiga arbetsgivare. Statliga myndigheter har till följd av knappa för sin administration. Deras besparingar resurser intresse att sänka sina bidragsnivåer är därav tidigare höga för inte särskilt stort. Allmännyttiga organisationer som idrottsrörelsen och handikapporganisationerna driver sin verksamhet på ideell grund och saknar ofta betalnings-

Lönebidrag nuvarande problem 99 -

förmåga. sänkningar av bidragsnivåerna för dessa organisa-

tioner innebär i fall att

många man tvingas säga sina

upp

anställda med lönebidrag. En förutsättning för det flexibla lönebidraget var att bidragsnivåerna skulle fastställas med till hänsyn graden av

funktionsnedsättning hos de personer som anställdes. Tydliga

handlingsplaner med klart uppsatta mål är förut-

en av

sättningarna för att kunna nivå till koppla lönebidragets gra-

den av Flexibilitetens

funktionsnedsättning. utformning kan

också utgöra eller t.o.m. hinder för en svårighet vara ett att

anpassa lönebidragets nivå till arbetsförmågans nedsättning.

Några finstämda instrument för fastställande faktisk av arbetsförmåga finns inte. Det kan därför, trots arbetsmark-

nadsinstitutens kompetens, vara svårt att göra realistisk

en

bedömning av om arbetsförmågan i förhållande till ett arbete

är nedsatt med t.ex. 55 eller 60 procent. I arbetsmarknadsverkets regelbok sägs därför också att målet för

överlägg-

ningarna med arbetsgivarna inte kan beskrivas sätt

på annat än att den bidragsnivå bestäms skall

som uppfattas som skälig. Tränings- och rehabiliteringseffekter, förbättrad

en anpassning av arbetsinnehåll eller kan

arbetsplatsutformning

förbättra och motivera

arbetsförmågan en sänkning av

bidragsnivån, men det förekommer också att

arbetsförmågan

försämras och

genom fortgående funktionsnedsättningar i

sådana fall kan det att

vara befogat höja bidragsnivån.

Av TCO:s och AMS projekt

om lönebidrag, som om-

nämnts i föregående avsnitt, finner stöd för de orsaker man

som ovan angivits som förklaring till ökningen av bidrags-

nivåerna. Av studien i län

framgår att man samtliga tre anser att lönebidragsnivåerna generellt sett är för och inte är höga anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga. Nedan-

stående citat undersökarnas resultatdiskussioner

ur återger

några av deras omdömen.

En grund för påståendet att arbetsgivare utnyttjar samhällsstöd på ett oegentligt sätt kan, jag tolkar det, de arbetshandisom vara att kappade anser att de utför i sina arbeten än vad lönebidragsmer

100 Lönebidrag nuvarande problem -

nivån innebär. Många arbetsgivare har höga lönebidrag, ca 80-90 Det innebär att den arbetshandikappades arbete bedöms procent. 10-20 kollegornas insatser. Detta förefaller motsvara procent av orimligt. Hår ska beaktas arbetsgivarnas omdömen om de arbetshandikappade. De har framhållit att personen i fråga är duktig, gör är alla andra Av dessa påståenden att döma ska stor nytta, som osv.

lönebidragsnivåerna sänkas.

Jag inte kan eller ska lägga skulden endast på arbetsanser att man givarna. Orsaken till de höga bidragsnivåerna ligger i historien. Det nyligen bidragsnivån ska relateras till arbetshandikappets är som omfattning. Före 1 juli 1991 var det arbetsgivarkategorin som avgjorde bidragets storlek. Staten den kategori som hade högst var bidrag, ofta 100 procent, lägst bidrag hade de privata företagen, 25-50 Naturligtvis tar förändring som denna tid, men procent. en förvånar mig litet är att det enligt handläggarna på Ami är vad som kommunala arbetsgivarna protesterar högst. Ofta de statliga och som hävdar de att de inte klarar att betala en större del av lönen. av

På till Ami i Malmöhus län om vilken målsättning

en fråga

hade när det att följa ett ärende, svarade en

man gällde upp

att sänka Under-

majoritet att målsättningen var bidraget.

sökaren kommenterar detta.

Med den kännedom jag har arbetsgivarnas situation så tror jag att av det kommer bli tufft att nå målet vid omförhandlingen om man att inte utvecklar och samordnar rehabiliteringen. Arbetshandikappets utveckling spelar också in. Frågan är hur Ami skall kunna reducera inte fungerar. Även för bidragen om rehabiliteringsbiten om man tillfället viss frist i och med att vissa bidrag varit väl så höga har en så räcker det inte med att bli tuffa förhandlare om inte arbetsgivarnas ekonomi blir bättre eller man kan peka att produktionsförmågan förbättrats. I vissa fall kan tuffa förhandlingar bara bidra med att ställa arbetstagaren på gatan varvid

problemen genom

får ytterligare arbete med att utreda och placera. man Enligt reglerna för det flexibla lönebidraget skall bidraget ge en ersättning för arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga. Hur skall skälig då denna nedsättning beräknas Instrument saknas för bedömning därför ligger de flesta bidrag långt högre än vad nedsättningen och Eftersom rehabilitering i någon påvisbar omfattning inte motiverar. förekommer saknas andra skäl än ekonomiska för den sänkning av

bidragen genomgående genomförs.

som nu Om de blivit nödvändiga genomförts i en omför-

besparingar som

-

handlingsomgång där de mest omotiverade höga bidragen sänkts

skulle förmodligen utrymme skapats så att de mest utsatta arbets-

tagarna fått behålla sina arbeten och uppsägningarna blivit färre.

Av redogörelsen framgår att

ovan lönebidragsnivåerna genomgående är höga, att de inte fastställs med graden

av nedsättning av arbetsförmågan hos den arbetshandikappade som grund samt att Af/Amizs förhandlingar med arbetsgivarna inte fungerar tillfredsställande. Att

bidragsnivåerna och volymerna det senaste året sjunkit har sin grund i

mera bristen på lönebidragsmedel. Omförhandlingarna har

mera tagit sikte på att lönebidragen måste sänkas av denna anledning än att relatera en sänkning till förbättringar i de arbetshandikappades arbetsfönnåga.

Göteborgsmodellen Det finns dock exempel på att man med en genomtänkt strategi för hanteringen med lönebidrag lyckats förbättra handlingsplaner och uppföljning. Ett sådant exempel är Ami i Göteborgs och Bohus län där man under senaste året lyckats placera merparten av sina lönebidragsanställda i enskilda företag.

I maj 1996 det totala beståndet 4

var lönebidragsanställda 530 fördelade på enskilda företag 42 procent,

personer

ideella organisationer 31 procent, kommuner och landsting 17 procent och staten 10 procent.

Genom ändrad organisation och en annan strategi för hanteringen av lönebidragen har under tiden september 1995 till maj 1996 700 placerats i 75

personer lönebidrag. procent av dessa har placerats hos enskilda företag, 19 procent hos ideella organisationer, 5 procent hos kommuner och landsting och l procent hos statliga myndigheter.

Den s.k. Göteborgsmodellen har genomförts även i andra län.

102 Lönebidrag nuvarande problem -

Bild 4.1 De lönebidragsanställdas fördelning arbetsgivarkategori

per i Göteborgs och Bohus län i maj 1996.

Ideella Enskilda organisationer företa g 42% 3 IW° V

Kommuner 0. Staten landsting 10% 17%

Bild 4.2 Fördelning per arbetsgivarkategori fdr de personer som

anställts med lönebidrag i Göteborgs och Bohus län under september 1995 till maj 1996.

Staten Ideella landsting. 1yo . . 50 organisationer 19%

Enskilda företag 75%

-

4.1.3 Lönebidragets flexibilitet och nivåer i

utredningens urval

I detta avsnitt görs

en genomgång av lönebidragets flexibilitet och utbetalda bidragsnivåer för

personer som var anställda med lönebidrag under mars månad 1996. Uppgifterna bygger på ett representativt urval som utredningen erhållit AMS ekonomi. även 3. Avsnittet tar

av Se bilaga upp regional fördelning av anställningar med lönebidrag efter arbetsgivarkategori, bidragsnivåer och utbetalt belopp samt p för bidragsnivåer anställda före respektive efter

personer i införandet det flexibla

av lönebidraget.

Genomgângen i kapitel 3 visade att de enskilda företagen under 1990-talet ökat sin andel anställda med lönebidrag och är numera den största arbetsgivarkategorin. I skogslänen är dock fortfarande de allmännyttiga organisationerna den arbetsgivarkategori som har flest anställda med lönebidrag. Den regionala uppdelningen visar också att i förhållande till befolkningen är antalet anställningar med lönebidrag överrepresenterade i skogslänen. Ungefär 30 procent av lönebidragen finns i denna region medan regionens andel av landets befolkning är 20 procent. Höga bidragsnivåer finns hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner, försäkringskassan och de allmännyttiga arbetsgivama. Hos de allmännyttiga organisationerna ligger bidragsnivâema nästan uteslutande på mellan 80 och 90 procent. Det flexibla lönebidraget har inte sänkt bidragsnivåerna. I stället har det skett en ökning av lönebidrag i intervallet 50 till 75 procent samtidigt lönebidrag med 25

som procents bidragsnivå minskat.

Diagram 4.3 nedan visar fördelningen efter antal anställda för olika arbetsgivare i storstadslän, skogslän och i

övriga landet. Antalet anställda lönebidrag fördelar sig relativt jämnt efter denna indelning. Storstads- och skogslänen har

104 Lönebidrag nuvarande problem

-

30 procent lönebidragen. I övriga landet finns ungefär var av

resterande 40 procent.

Länebidrag nuvarande problem 105

-

Diagram 4.3 Arbetsgivarnas andel av lönebidragen efter region i

mars 1996.

Storstadslån

Statlig

Skogslån sunny Övriga Ynaflhü 57 7% Enskilt företag . . . . .

Allmännymg Kommun organisation 11% 397

Övriga landet

Statlig Övriga aun.: 5% Allmännyttlg ,b or satlon %

Kommun 12%

106 Lönebidrag nuvarande problem

-

I landet som helhet är de enskilda den största

företagen arbetsgivaren med 38 procent av samtliga med anställningar lönebidrag. Den näst största arbetsgivarkategorin utgörs av allmännyttiga organisationer med 33 procent. De högsta bidragen utbetalas till allmännyttiga arbetsgivare och statliga myndigheter. Diagram 4.4 nedan visar hur stor andel

av

totalt utbetalda lönebidrag som tillfaller respektive

arbetsgivarkategori.

Diagram 4.4 Andel utbetalda bidrag i mars 1996 efter arbetsgivarkategori.

Statlig

ö i

Enskilt företag 2:593 mytlgh

35% i

Kommun

97. Ailmännyttig

organisation

41%

I förhållande till sin andel av samtliga anställda med

lönebidrag 13 procent är kommunernas andel av utbetalda

bidrag låg. Landstingen som i diagram 4.4 tillhör kategorin

övriga arbetsgivare har också en förhållandevis låg andel av

utbetalda bidrag. i

I urvalet skiljer sig bidragsnivåerna något beroende på

om

,

en anställning skett före respektive efter införandet det

av

flexibla lönebidraget. Skillnaden är att det finns fler anställ-

ningar med lönebidrag med låga bidragsnivåer från tiden före. För de flesta av dessa anställningar utgår en bidrags-

Lönebidrag nuvarande problem 107

-

nivå på 25 procent.

Ungefär lika många av de de anställningar med lönebidrag, för vilka det i mars 1996 utgick bidragsnivå

en

mellan 80 och 90 procent beviljades före efter införan-

som

det av det flexibla lönebidraget.

Diagram 4.5 a Bidragsnivåer i utredningens urval bland dem

som anställts med lönebidrag före den l juli 1991.

Antal anställda före den 1jull 1991 7000

i 6000 1

5000 Z:kL

E

4000 3000 g

2000 :

.

0-29 30- 40- 50- 00- 70- 00- 90- 100

39 49 59 00 79 09 99

Bldragsnlvå

En jämförelse av diagrammen 4.5 a och 4.5 b visar att det

efter införandet det flexibla lönebidraget skett ökning

av en

av antalet anställningar med lönebidrag för vilka det utgår

en

bidragsnivå mellan 50 och 75 procent.

108 Lönebidrag nuvarande problem

-

Diagram 4.5 b Bidragsnivåer i utredningens urval bland dem som anställts med lönebidrag före den 1 juli 1991.

Antal anställda efter den 1juli 1991

7000 I

sooo

aooo

zooo

.

o

0-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100

39 49 59 69 79 89 99

Bldragsnivå

Bidragsnivåema mellan olika arbetsgivarkategorier varierar relativt mycket. Majoriteten av lönebidragen för kommunala

arbetsgivare utgår med 25 procent medan de flesta löne-

bidrag för statliga arbetsgivare utgår med 90 procent. Dia-

4.6.a och 4.6.b nedan visar vilka bidragsnivåerna som gram

utgår till de enskilda företagen och de allmännyttiga organisationerna, som är de tvâ största arbetsgivarkategoriema.

Lönebidrag nuvarande problem 109

w

Diagram 4.6 a Bidragsnivåer för allmännyttiga arbetsgivare i mars 1996.

Anställda hos allmännyttan

1000 5"

sooo :

Ä

Ä

Ä

1000 E

H

-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100

39 49 59 69 79 39 99

B.,,,,,,,,..v,

För endast ett fåtal anställningar med lönebidrag utgår hos allmännyttiga organisationer ett bidrag lägre än 50 procent. Det är en betydligt större spridning på bidragsnivâer för anställda med lönebidrag hos enskilda företag.

110 Lönebidrag nuvarande problem

-

Diagram 4.6 b Bidragsnivåer för enskilda företag i mars 1996.

Anställda i enskilda företag

.

-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100

39 49 59 69 79 89 99

Bldragsnivå

Genomsnittet för utbetalt belopp och månad per person

ligger på drygt 10 000 kronor. De arbetsgivarkategorier

som

har höga bidragsnivâer erhåller omkring 12 000 kronor i

månaden. Diagram 4.7 nedan visar utbetalt lönebidrag per

och månad för samtliga arbetsgivarkategorier i mars

person

1996.

Lönebidrag nuvarande problem 111

-

Diagram 4.7 Utbetalt belopp per månad och lönebidrag efter arbetsgivare i mars 1996.

Kronor

Den regionala fördelningen av utbetalda lönebidrag visar att

skogs- och storstadslänen i genomsnitt erhåller något högre

bidrag än riket i övrigt. De utbetalda bidragen varierar mel-

lan ett genomsnitt på 6 000 kronor och 12 000 kronor. Det högsta genomsnittet på över 12 000 kronor i månaden utbetalas till statliga arbetsgivare i storstadslänen och till allmän-

nyttiga organisationer i storstads- och skogslänen. Diagram

4.8 visar utbetalt belopp i genomsnitt fördelat efter län och

arbetsgivarkategori.

112 Lönebidrag nuvarande problem

-

Diagram 4.8 Utbetalt belopp i genomsnitt fördelat efter region och arbetsgivare i mars 1996.

Kronor

12000 á

á

10000 %

%

á

%

á

6000 á

á

á

Iskogslän

á

% 1 Dövriga landet

A iI/z I

Stat Allmän- Kom- Enskilt Övriga Genom-

nytta mun företag snitt

Personer anställda med lönebidrag erhåller kollektivavtalsenlig lön. Det lönetak som finns på 13 700 kronor den

anger

för vilken arbetsgivaren kan erhålla ersättning.

summa

Bidragsnivån i procent den andel av lönekostnaden anger

arbetsgivaren ersätts för. Löner högre än 13 700 är inte som

bidragsgrundande och registreras därför inte. Uppgifterna

från AMS bidragsgrundande lön på 13 700 kan därför

om en

vara något lägre än den lön som verkligen utbetalas till den

är anställd med lönebidrag. Diagram 4.9 nedan har

som

tagits fram att dra ifrån 41 procents arbetsgivaravgift

genom

från den lönekostnad som AMS registrerar. En mindre del

anställningarna har högre arbetsgivaravgifter. Enlitgt dia-

av grammet erhåller drygt två procent av samtliga anställda med lönebidrag en månadslön som överstiger 13 700.

Lönebidrag nuvarande problem 113

-

Diagram 4.9 Beräknad månadslön för anställda med lönebidrag i mars 1996.

Månadslön

13100-

11000-12000

9000-10000

www

1000-0000

0000-1000

0 5 10 15 20 25 30

Procent

Nästan en tredjedel av i utredningens urval har

personerna

lönenivå på mellan 13 000 och 13 700 kronor månad.

en per Det är dock bara drygt fem procent som har 13 700 kronor

eller mer i månadslön. Däremot har många som är anställda

med lönebidrag mycket låga löner. En fjärdedel har en lön

ligger under 7 000 kronor i månaden. Dessa låga

som månadslöner förklaras av att deltidsarbete är vanligt bland

arbetshandikappade. En könsuppdelning av denna statistik

visar att det är främst kvinnor som har dessa låga löne-

nivåer.

114 Lönebidrag nuvarande problem

-

Diagram 4.10 Beräknad månadslön för anställda med lönebidrag efter kön.

Kvinnor

I Män

o- "

övriga13000-12000-11000-10000-9000- 8000- 7000- 6000- -6000

13700130001200011000100009000 8000 7000

Månadslön

I utredningens urval har 35 procent av kvinnorna och 15

procent av männen en månadslön som ligger under 7 000 kronor i månaden. Diagram 4.10 visar också att fler män än kvinnor har en månadslön som överstiger 10 000 kronor.

Se

även kapitel 6 som behandlar kvinnor och män med

funktionshisnder

.

Fördelningen mellan dem som anställts med lönebidrag

före respektive efter den 1 juli 1991 visar inga skillnader i

månadslön. Lönenivåerna varierar däremot mellan olika

arbetsgivarkategorier. I enskilda företag och hos allmännyttiga organisationer har anställda med lönebidrag högre löner än anställda med lönebidrag hos övriga arbetsgivarkategorier.

-

Undanträngningseffekter av åtgärden anställning med lönebidrag

4.2.1¶Undanträngningseffekter

Enligt direktiven skall utredningen undersöka åtgärden

om

anställning med lönebidrag upphov till undanträngnings-

ger effekter.

Riksdagens Revisorer har i oktober 1996 publicerat

rap-

porten Undanträngningseffekter på arbetsmarknaden 97:2.

I rapporten beskrivs hur

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

kan ge upphov till olika former av bieffekter som är mindre önskvärda. Syftet med är

arbetsmarknadspolitiska åtgärder

att de skall leda till ökad sysselsättning. Det finns dock motverkande faktorer som kan leda till att den avsedda syssel-

sättningsökningen blir lägre än avsett eller t.om. uteblir. De

mekanismer som brukar diskuteras i dessa sammanhang är

olika former av undanträngningseffekter.

En av dessa former är de direkta undanträngningseffekterna som normalt brukar delas i två typer effekter.

upp av I det ena fallet kan en s.k. dödviktseffekt när

uppstå en

anställning som ändå skulle komma till stånd subventioneras. Konsekvensen av denna effekt blir att arbetsgivaren erhåller en icke planerad vinstökning. I det andra fallet kan så

en kallad substitutionseffekt uppstå när den subvention

som uppstår åtgärden förändrar de relativa lönekostnaderna

genom mellan olika av arbetskraft. Innebörden är att arbets-

grupper givaren finner det lönsamt att ersätta ordinarie arbetskraft

sådan skulle anställas med den arbetskraft eller som annars som subventioneras. Risken för ökar

undanträngning mer

lik åtgärden är ett arbete som skulle ha utförts den ordi-

av

narie personalen. För att få en uppfattning av åtgärdernas nettoeffekt reguljär sysselsättning måste således antalet

subventionerade arbeten minskas med eventuella dödviktsoch substitutionseffekter.

-

Man brukar skilja på planerad och oplanerad undanträngning. En typ av planerad undanträngning är åtgärder som riktar sig till t.ex. arbetshandikappade och långtidsarbetslösa lönebidrag och rekryteringsstöd. Syftet i dessa fall är att åstadkomma en substitutionseffekt, dvs. att ersätta planerade ordinarie anställningar med den subventionerade arbetskraften. Dessa typer av planerad undanträngning bör särskiljas från åtgärder som saknar sådana motiv och som leder till bieffekter som varken är avsedda eller temporära

Expertgruppen för arbetsmarknadspolitiska utvärderingsstudier EFA publicerade i maj 1996 rapporten En betalningsviljestudie av arbetsmarknadspolitiska åtgärder". I rapporten som har utarbetats av doktoranderna Anna Nordström och Pär Nyman, konstateras att inga samhällsekonomiska bedömningar gjorts av åtgärden anställning med lönebidrag före år 1989. På regeringens uppdrag genomfördes då samhällsekonomisk utvärdering Vassilios

en av Vlachos, Lönebidrag för arbetshandikappade

Ds

1989:19.

Syftet var att utvärdera de samhällsekonomiska och ñnansiella effekterna av lönebidraget i dess dåvarande form med allmänt och särskilt lönebidrag samt introduktionsbidrag, och

hur den uttalade målsättningen att svårt funktionsse ge hindrade möjlighet till arbete uppfyllts. Som ett led

personer i projektet ingick dessutom en medicinsk bedömning av läkarintygens funktion som underlag för placering.

Vid utvärderingen de samhällsekonomiska effekterna

av av lönebidraget förde Vlachos ett om att en

resonemang samhällsekonomisk kostnad uppkommer lönebidraget

om ger upphov till undanträngningseffekter. Detta sker om arbetsgivare som anställer arbetshandikappade blir över-

personer subventionerade, dvs. får ett större bidrag till lönekostnadema än vad som motsvarar den anställdes nedsättning av arbetsförmågan. Den arbetshandikappade konkurrerar då ut

För en djupare diskussion se Riksdagens Revisorers rapport 1996/97:2.

Lönebidrag nuvarande problem 117

-

arbetskraft från produktionen, framför allt den arbets-

annan

kraft som har ett lågt produktionsvärde som approximativt

motsvarar lönekostnaden. Utredningen fastslår att en viss

grad av översubventionering troligtvis förekommer, men att

det krävs experimentella studier för att kunna säkerställa

om

och inom vilka delar arbetsmarknaden detta sker.

av

I ett regeringsbeslut 1996-11-26 tillkännager regeringen att

de avser att ge arbetsmarknadsverket följande uppdrag:

AMS har tidigare redovisat undanträngningseffekter av olika arbets-

marknadspolitiska åtgärder och skall under budgetåret 1997 fortsätta med denna form av analyser. AMS skall analysera undanträngningseffekter för enskilda åtgärder och av den totala åtgärdsvolymen.

Uppdraget skall redovisas till Arbetsmarknadsdepartementet senast

den 5 november 1997.

Parallellt med diskussionen undanträngningseffekter före-

om

kommer diskussion om huruvida det råder konkurrens mellan

olika arbetsmarknadspolitiska åtgärder. Det är möjligt att en

viss grad konkurrens råder mellan olika åtgärder. Detta

av

är dock vad som menas med undanträngningseffekter och

kommer således inte att behandlas i detta avsnitt i stället

se

avsnitt 4.3.

4.2.2¶Empirisk kunskap om undanträngningseffekter

Docent Johnny Zetterberg har på uppdrag av Arbetsmark-

nadsstyrelsen AMS gjort en genomgång av studier kring undanträngningseffekter av sysselsättningsskapande åtgärder.

Rapporten " Har vi någon empirisk kunskap om undanträngningseffekter av arbetsmarknadspolitiska åtgärder i Sverige

är publicerad i Information från utredningsenheten, AMS

95:8.

Enligt docent Johnny Zetterberg är denna kunskap begrän-

sad till två studier.

Den första studien är av Gramlisch Ysander 1981 som

undersöker hur beredskapsarbeten inom hälso- och sjukvård

118 Lönebidrag nuvarande problem

-

i form av vägarbeten påverkar

annan offentlig sysselsättning. Resultaten från studien påvisar att i form

beredskapsarbeten av vägarbeten tränger undan annan offentlig sysselsättning. En förklaring till detta skulle enligt författarna att

vara beredskapsarbeten nödvändiggör mer ordinarie personal i övervakande ställning. dock enbart

Skattningarna bygger på 14 observationer. Dessutom omfattar

undersökningen en period under vilken det skedde en snabb sysselsättningsexpansion inom hälso- och socialvård. Det är därför

en öppen fråga om man skulle nå samma slutsatser i tider

av stagnation eller vid offentliga nedskärningar.

Den andra studien är av Forslund Krueger 1994, även denna undersökning studerar undanträngningseffekter

av beredskapsarbeten. Till skillnad från föregående studie omfattar analysen både den privata sektorn och den offentliga sektorn. Det statistiska materialet omfattar data från 24 län under perioden 1976-1991 för arbetar i

personer som byggsektorn. För anställda i sjuk- och hälsosektorn används motsvarande data för perioden 1982-1991. författarna

Enligt visar resultaten betydande undanträngningseffekter i

byggsektorn medan resultaten från motsvarande skattningar för sjuk- och hälsosektorn dock inte

pekar på några undanträngningseffekter.

Med anledning av detta ställer docent Johnny Zetterberg frågan vilka slutsatser som kan dras

om undanträngningseffekter av beredskapsarbeten i Sverige I Grarnlich Ysanders studie är problemet det bristfälliga statistiska

underlaget varför några bestämda slutsatser inte kan göras. Forslund Kruegers studie bygger på ett betydligt större och bättre statistiskt underlag. Problemet med denna studie är dock att det inte görs en distinktion mellan planerad och oplanerad undanträngning. Enligt docent Johnny Zetterberg är detta av central betydelse eftersom de implicerar helt olika politikslutsatser, vilket i sin tur medför att det gör det svårt att tolka vilket slag av undanträngning i byggsektorn

som redovisas i studien.

Rapporten från Riksdagens Revisorer 97z2 hänvisar till

Lönebidrag nuvarande problem 119

-

att endast ett fåtal studier har utförts i Sverige vad

avser

åtgärders direkta undanträngningseffekter. De påpekar även

att studierna inte är helt invändningsfria vilket innebär att det

är svårt att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser

om storleken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som har analyserats. Studierna avser också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och åtgärdsvolym än i dag.

Utöver Gramlich Ysander 1981 och Forslund

Krueger 1995, redogörs även för tre studier är

som

genomförda 1995.

Den ena av dessa är Calmfors och Skedinger 1995 vars

studie undersökte sambandet mellan å ena sidan

summan av

öppet arbetslösa och i åtgärder och ä andra sidan personer

omfattningen av sysselsättningsskapande åtgärder beredskapsarbete och ungdomsprogram respektive arbetsmarknadsutbildning inkl. företagsutbildning. Datamaterialet var

en panel bestående av de 24 länen under perioden

1966-1990. Författarna fann i de flesta skattade modellerna

att sysselsättningsskapande åtgärder tränger undan reguljär sysselsättning. Den andra studien är genomförd av Skedinger 1995 som

utnyttjar kvartalsdata för perioden 1979-1991 för att

analysera effekten på sysselsättningsskapande åtgärder .spe-

ciellt inriktade på ungdomar. Resultaten pekar på i princip

fullständig undanträngning redan efter ett kvartal resultatet

avser både direkta och indirekta effekter.

Den tredje studien gjord av Blanchflower mfl. 1995

kunde visa att eftersom i åtgärgenom resonemang personer der inte räknas som sysselsatta, skulle detta kunna

vara en

indikation på att i åtgärder inte ersätter reguljärt personer

anställda

För en djupare diskussion Rapport från Riksdagens Revisorer 1996/97:2.

se Se också Ehnskov 1993 High and persistent unemployment: Assessment of the problem and its Causes OECD Economic Department Working paper No.

, 132.

-

4.2.3 Umeå forskningsgrupp

I direktiven till LOSAM-utredningen sägs bl.a. att utredningen skall ha samråd med Nationalekonomiska institutionen vid Umeå universitet som för närvarande arbetar med studie

en av Samhall och lönebidraget.

LOSAM-utredningens sekretariat har träffat de forskare som arbetar med denna studie.

Vid Umeå universitet genomför forskarlaget vid nationalekonomiska institutionen en studie av bl.a. undanträngningseffekter vid åtgärden anställning med lönebidrag och anställning inom Samhall.

Studien är uppdelad i två delar varav den första delen utgörs av en betalningsviljestudie av arbetsmarknadspolitiska åtgärder för arbetshandikappade EPA-rapport, Arbetsmarknadsdepartementet 1996. Den andra delen som inbegriper undanträngningseffekter är ännu påbörjad varför inga resultat kan redovisas.

Vid mötet mellan forskarlaget och LOSAM-utredningens sekretariat kunde endast föras kring de metoder

resonemang som forskarna har för avsikt att använda. De data

som kommer att ligga till grund för forskningen hämtas från AMS Händelsedatabas.

Vid forskning av undanträngningseffekter som kan uppstå i samband med åtgärden anställning med lönebidrag är tre olika metodansatser påtänkta. En statistisk ansats, en transportekonomisk kalkylansats och en ansats som utgår från de olika arbetsgivarkategorierna.

4.2.4 Samhalls på undanträngningseffekter

syn Samhalls koncernledning har i skriften Att värdera Samhall från flera "3 samhällsekonomisk

perspektiv gjort en värdering av Samhall. I denna studie har inte undanträngningseffekter inräknats i analysen. Följande argument används för detta

Samhall AB-skriftserie nr maj 1994.

Lönebidrag nuvarande problem 121

-

ställningstagande:

I samhällsekonomiska bedömningar beaktas ibland s.k.undanträng-

ningseffekter. Det kan t.ex. innebära att man bedömer i vilken mån

arbetsmarknadspolitiska insatser för en viss grupp försvårar möjlig-

heterna till arbete för en annan grupp. Särskilt i tider med låg efter-

frågan på arbetskraft och hög arbetslöshet brukar sådana fråge-

ställningar förekomma.

Vi har här medvetet valt att inte räkna med några sådana effekter

av Samhalls arbetstillfällen för arbetshandikappade. Dels är sådana

effekter och samband alltid mycket svåra att påvisa och uppskatta.

Dels har vi utgått från grundförutsättningen att arbetshandikappade,

oavsett konjunkturläge, alltid måste garanteras sin rättmätiga del av

arbetsmarknaden, vare sig det sedan är i Samhall eller i det övriga

arbetslivet

4.2.5¶Sammanfattning

Enligt Vassilios Vlachos utvärdering "Lönebidrag för arbetshandikappade" 1989: 19 går det att teoretiskt påvisa att

Ds

åtgärden anställning med lönebidrag kan upphov till

ge

undanträngningseffekter. Vlachos fastslår dock att det krävs

experimentella studier för att uppskatta storleken av undan-

trängningseffekterna. Några sådana experimentella studier har gjorts och de empiriska studierna som genomförts är

inte invändningsfria. Slutsatsen blir att det i huvudsak saknas

kunskap om i vilken utsräckning undanträngning sker av icke

subventionerad verksamhet.

4.3¶Konkurrens mellan

bidrag

Utredningen har under arbetets gång uppmärksammats på att

en anledning till att sökande med arbetshandikapp har svårt

att få ett arbete är att arbetsgivare kan erhålla olika former

av stöd för att anställa arbetslösa vilka har nedsatt arbetsförmåga. Nedan presenteras därför översikt över arbets-

en

4 Ibid s. 81.

122 Lönebidrag nuvarande problem

-

marknadspolitiska bidrag arbetsgivare kan erhålla. Genom-

gången omfattar subventioner som utgår till arbetsgivare som

anställer arbetslösa. Genomgången omfattar däremot inte

stöd som betalas ut till företag i närings- eller regionalpoli-

tiskt syfte5. Eftersom sådana stöd mer sällan är direkt kopp-

lade till krav på anställningar är det dessutom svårare att

bedöma i vilken mån, eller om de över huvud taget kon-

kurrerar med t.ex. anställningar med lönebidrag.

Tabell 4.3.1 nedan summerar de stödfonner utgår till

som

arbetsgivare och som administreras av AMV. Tabellen visar

vilken kostnaden blir för arbetsgivaren att anställa person,

en

bidragets varaktighet, vilka arbetssökande som omfattas och den arbetsrättsliga lagstiftning som gäller för anställningen. Generellt sett skiljer sig de konjunkturberoende åtgärderna rekryteringsstöd, beredskapsarbete och arbetsplatsintroduktion från handikappåtgärdenna dvs. anställning lönebidrag och skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA genom

att de förra utgår för en kortare period. Det här är en med-

veten utformning eftersom konjunkturåtgärdenas främsta syfte är att överbrygga konjunkturväxlingar och få arbetsgivare att tidigarelägga nyanställningar.

sEn utförlig genomgång företagsstöd finns i ESO rapporten "Företagsstödet

av

vad kostar det egentligen " Ds 1995:14. -

Lönebidrag nuvarande problem 123 -

Tabell 4.3.1 Bidrag till arbetsgivare.

Bidrag till Kostnad för Maximal längd Typ sökande Arbetsrättslig av arbetsgivare arbetsgivare omfattas lagstiftning som

Lönebidrag 10-90 %, av lön Besluten högst 4 Arbetshandi- Kollektivavtal på max 13 700 år, kan kappade och LAS . men undantagsvis 0 förlängas stödet inkluderar

g lkP

OSA Som lägst 0 kr Kan variera Socialmed. Kollektivavtal Z lön 13 700 arbetshandimax men LAS 5 stödet inkluderar kappade lkp J Rekryterings- Max 350 kr/dag 6 månader Längtids- Kollektivavtal , stöd motsv. högst arbetslösa och 50 % av löne- LAS kostnad

Beredskapsarbete Max 350 kr/dag 6 månader Arbetslös är Kollektivavtal som motsv. högst minst 25 år LAS men 50 % av lönekostnad

Arbetsplats- 2 000, 6 månader Arbetslösa Deltagare som i introduktion O kr för bl.a. unga behöver betraktas som API arbetshand. handikappade arbetslivserf. arbetstagare kan beviljas längre tid i API

Den konkurrens som handikappåtgärderna möter från de konjunkturberoende åtgärderna, beror på att arbetsgivarens

kostnad för med konjunkturstöd är förhållandevis

personer

låg i början av en anställning. I de fall anställning sträck-

en

er sig över en längre period kan dock åtgärderna inte konkurrera med de stöd som lämnas för arbetshandikappade

sökande.

Mot bakgrund av att konkurrens mellan olika bidrags-

former kan förekomma, speciellt när konjunkturförhållan-

dena pä arbetsmarknaden är svåra, är statsmakternas krav pä

AMV om att öka antalet platser för i

arbetshandikappade

124 Lönebidrag nuvarande problem

-

konjunkturberoende åtgärder motiverad. även avsnitt

Se

2.3.4.

Åtgärderna anställning med lönebidrag och OSA beskrivs

ingående i andra avsnitt. Nedan därför en kort

mer ges genomgång övriga stöd som presenteras i tabell 4.3.1.

av

lämnas under begränsad period för att

Rekryteringsstöd en

underlätta anställning av långtidsarbetslösa Anställningen

kan tillsvidare eller tidsbegränsad. För

antingen vara

säsongsbetonat arbete mäste dock anställningen vara

tillsvidare. Rekryteringsstöd lämnas inte till en statligt regle-

rad anställning. För den är anställd med rekryte-

som

ringsstöd utgår lön och andra anställningsförrnåner enligt gällande kollektivavtal7. Anställda med rekryteringsstöd omfattas anställningsskydd LAS. I slutet av av lagen om

september 1996 hade drygt ll 000 anställning med

personer

dessa hade 12 procent ett registrerat rekryteringsstöd, av arbetshandikapp

.

Fr.o.m. den l januari 1997 utgår rekryteringsstöd med

350 kronor Stödet får ersätta högst 50

högst om dagen.

lönekostnad lönekost-

procent av arbetsgivarens inklusive nadspåslag månad. Bidraget betalas ut i högst sex

per

månader. stödet kan dock utökas till 12 månader

Längden på i något följande fall:

av 0 för äldre arbetslösa om synnerliga skäl föreligger

för små företag vilka anställer akademiker som fullföljt en 0

utbildning omfattar minst 120 högskolepoäng om

som

företaget saknar den kompetens akademikern har.

att arbete arbetslös som fyllt 25

Beredskapsarbete avser ge

år kunnat erhålla arbete andra åtgärder. För men genom

betalar arbetsgivaren ut lön enligt kollekberedskapsarbeten

Lângtidsarbetslös är enligt AMV:s definition, den som varit arbetslös i minst

månader utan någon mellanliggande period i anställning eller sex arbetsmarknadspolitisk åtgärd. För arbetslös upp till 25 års ålder gäller dock att den sammanhängande tiden i arbetslöshet skall ha varat i minst fyra månader. 7Alternativt anställningsförmåner som är jämförbara med kollektivavtal.

Lönebidrag nuvarande problem 125

-

tivavtal. Från och med den l 1997 gäller att arbets-

januari

givaren får stöd i form ett bidrag på maximalt 350 kronor

av

om dagen. Ersättningen får högst täcka 50 procent löne-

av

kostnaden. Lagen om anställningsskydd gäller inte för deltagare i beredskapsarbete. I slutet av september 1996 hade nästan 7 000 beredskapsarbete. Av dessa hade 14

personer

procent ett registrerat arbetshandikapp. Arbetsplatsintroduktion API infördes arbetsmark-

som

nadspolitisk åtgärd den 1 juli 1995. Syftet med API är att

ge arbetslösa yrkespraktik och arbetsliverfarenhet sedan

som kan leda till ett riktigt arbete. Som ett steg i arbetsmarknadsinstitutens Amizs arbete med yrkesinriktad rehabilite-

ring utnyttjas API i syfte att arbets- och yrkesoriente-

ge

ring, för att underlätta beslut fortsatt och för

om planering

att underlätta arbetsanpassning samt för att skapa förut-

sättningar för stadigvarande för arbetslösa med anställningar registrerat arbetshandikapp. Enligt vad utredningen erfarit är API en vanlig inkörsport till anställning för arbetshandi-

kappade. AMS redovisar att 25 procent av de 7 000 ca nya

lönebidragsanställningarna som tillkom under perioden 1 juli

1995 l juli 1996 hade föregåtts av API.

-

Arbetsplatsintroduktion får omfatta högst månader och

sex får inte ersätta ordinarie arbete. För handikappade kan

unga

dock längre tid beviljas. Arbetsplatsintroduktion får anvisas

arbetslösa från och med den l juli det år de fyller 20 års.

Unga handikappade omfattas dock inte av åldersgränsen.

Kostnaden för arbetsgivaren uppgår till 2 000 kronor i

månaden deltagare och benämns fmansieringsbidrag.

per

Undantag från fmansieringsbidraget kan göras för arbetsgivare som erbjuder arbetsplatsintroduktion åt arbetslösa som är registrerade arbetshandikappade, är över 60

som

år, invandrare, eller för deltar i praktik i vägpersoner som

Fram till den l september 1996 gällde för ungdomar mellan 20-24

år, att arbetsgivare i förväg måste förbinda sig att efter introduktion erbjuda dem anställning i minst sex månader. Unga handikappade var dock undantagna från denna regel.

-

ledande syfte under högst fyra veckor. Deltagarna i arbetsplatsintroduktion betraktas inte som arbetstagare. Under tiden i introduktion får deltagarna utbildningsbidrag motsvarande sin dagpenning. Arbetshandikappade ungdomar har efter tolv månader rätt till en dagpenning om lägst 475 kronor. I slutet september 1996 fanns drygt 50 000 delta-

av

i API. Knappt en tiondel av dem hade ett registrerat gare arbetshandikapp

.

4.4¶Allmännyttiga organisationer

4.4.1 Inledning

Anställning med lönebidrag infördes den 1 juli 1980 och ersatte arkivarbete och halvskyddad sysselsättning. Syftet med lönebidraget dels att göra det lättare för sökande

var med funktionshinder att få arbete, dels kompensera arbetsgivare för de merutgifter det innebär att ha en anställd med nedsatt arbetsförmåga.

Lönebidragets nivå var till en början fast och utgick med olika nivåer och tidsperioder beroende på arbetsgivarkate-

Bidragsnivån för statliga myndigheter var 100 procent gori.

lönesumman, inkl. sociala avgifter och vissa avtalsförav

För allmännyttiga organisationer var nivån 90 säkringar.

och för kommuner, landsting, affärsdrivande verk procent och enskilda företag 50 eller 25 procent beroende på om

varat mindre respektive än två år. anställningen mer

Lönebidragen till olika arbetsgivarkategorier, t.ex. de all-

organisationerna stöd skiljde sig från statens männyttiga vars och övriga arbetsgivares, gjorde det nödvändigt att definiera vad som avsågs med allmännyttiga organisationer.

I betänkande Arbete handi-

sysselsättningsutredningens

kappade, SOU 1978: 14, berördes frågan om en definition av de allmännyttiga organisationerna. Utredningen ansåg det angeläget att fastslå vilka verksamheter som skulle betraktas

-

som allmännyttiga organisationer. Någon sådan definition gjordes inte av utredningen och har heller inte gjorts senare. Den definition hela tiden har använts är den som exempelsamling på statsunderstödda eller andra allmännyttiga organisationer som fanns i tilläggsdirektiven dir. A 1974:02. Nämnda exempelsamling i huvudsak 38 § i bygger på lagen 1941:416 om arvsskatt och gåvoskatt. En genomgripande förändring av lönebidragssystemet genomfördes den 1 juli 1991. Bidraget blev flexibelt vilket innebar att lönebidragsnivän i skulle fortsättningen återspegla den arbetshandikappade och personens arbetsförmåga graden av funktionsnedsättning. Bidragsnivån skulle således inte bestämmas av arbetsgivarens ekonomiska möjligheter att svara för lönekostnaden. Det skulle heller inte finnas några skillnader i bidragshänseende mellan olika arbetsgivarkategorier. Bidraget kunde utgå till 100 procent löneupp av kostnaden med ett tak för högsta bidragsgrundande månadslön. Lönebidraget skulle utgå under en begränsad tid, högst fyra år, omprövas regelbundet och därvid kunna till anpassas förändringar i arbetsförmågan. Den tidigare volymbegränsningen som gällt bl.a. anställningar hos staten och allmännyttiga organisationer avskaffades som en följd av att bidraget i fortsättningen skulle finansieras från ett reservationsanslag, dvs. utan den till överskridande fanns möjlighet som med det tidigare förslagsanslaget. Som följd flexibilien av teten och av att skillnaderna i bidragsnivåer mellan arbetsgivarkategorierna försvann, blev det heller inte längre nödvändigt att särskilt definiera vad med som avsågs allmännyttiga organisationer. År 1995 beslutade får lämnas riksdagen att lönebidrag med högst 80 procent lönekostnaden för den anställs av som fr.o.m. den l juli 1995. För anställts före den personer som l juli 1995 får bidrag lämnas med 90 högst procent av lönekostnaden. efter de första Lönebidrag som förlängs fyra årens får efter den 1 1996 inte anställning januari överstiga 80 procent lönekostnaden. Detta är

av en tidigareläggning av

-

den nivå så småningom skulle ha inträtt som en följd av

som att den högsta bidragsnivån vid nyanställning sedan den l

1995 är 80 Riksdagsbeslutet har framför allt fått juli procent. konsekvenser för de allmännyttiga organisationerna.

I budgetpropositionen för år 1997 föreslog regeringen en

till den 30 juni 1997 när det gäller möjlighet till förlängning bibehållna lönebidragsnivåer för arbetshandikappade som varit anställda mer än fyra år inom allmännyttiga organisationer.

En varsel/uppsägningar av anställda med

kartläggning av

tiden januari-april 1996 som utförts av länslönebidrag arbetsnämnderna på uppdrag av AMS visar att antalet varsel den 30 1996 uppgick till 1 198 samt att l 042 av de

april anställda berördes varslen anställda i allmän-

som av var nyttiga organisationer.

På initiativ av arbetsmarknadsutskottet antog riksdagen, med denna utveckling, ett beslut med inne-

anledning av börden att lönebidrag för en arbetshandikappad som varit anställd med under minst fyra år och för vilken

lönebidrag

lämnas med än 80 procent lönekostnaden i bidrag mer av samband med omförhandling skulle kunna lämnas med oförändrat belopp till 1996 års slut.

I LOSAM-utredningens direktiv sägs, med anledning av detta beslut, att när det gäller att förhindra uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga organisationer skall, utredaren redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

En sådan särbehandling av allmännyttiga organisationer innebär att en definition av vad som avses med allmännyttiga organisationer blir nödvändig.

4.4.2 Vad avses med allmännyttiga organisationer

I delbetänkande Introduktionsstöd och

Handikappkommitténs lönebidrag, Ds A 1983:14, sägs att som allmännyttiga organisationer skall räknas sådana vars verksamhet inte har kommersiell inriktning, inte är vinstgivande eller utgör

-

serviceorgan åt enskild eller är person organisation som vinstgivande. Finansieringen av verksamheten sker i huvudsak med bidrag av stat, kommun, landsting och medegna lemsavgifter. Som nämnts ovan ansåg sysselsättningsutredningen det viktigt att fastslå vilka verksamheter skall betraktas som som allmännyttiga. Den enda definition att de man gav var organisationer som skall beröras ett av 90-procentigt lönebidrag inte bör ha kommersiell eller inriktning vara vinstgivande och inte heller serviceorgan åt enskild eller person organisation som är vinstgivande. Hittills har följande statsunderstödda eller andra organisationer betraktats som allmännyttiga: Företagareföreningar, Skogsvârdsstyrelser9, Hushâllningssällskap, Allmänna försäkringskassorw, Arbetslöshetskassor, Arbetsgivare- och arbetstagarorganisationer, Politiska och religiösa organisationer, Nykterhets- och ungdomsorganisationer, Frivilliga försvarsorganisationer, Allmänna stiftelser skilda Turistav slag, organisationer, Idrotts- och fritidsorganisationer, Studieorganisationer och bildningsförbund, Fornminnes- och hembygdsföreningar, Hemslöjdsföreningar, Folkrörelsearkiv, Folkets Hus-föreningar, Handikapporganisationer, Patientföreningar, Pensionärsföreningar, Elevkårer, Elevförbund, Hem- och skolaföreningar, Intresseorganisationer t.ex. Fastighets- ägare- och hyresgästföreningar och för m.m. Föreningar invandrare I AMS föreskrifter från år 1981 skall även regional biblioteks- och museiverksamhet med allm.m. jämställas männyttiga institutioner oavsett om denna verksamhet drivs som förening eller stiftelse eller om den ingår i den kommunala förvaltningen. Den enda egentliga vägledning som finns när det gäller

9 Från den 1 juli 1980 jämställda med statliga myndigheter i samband med lönebidrag. °Se föregående not.

130 Lönebidrag nuvarande problem

-

definition av allmännyttiga organisationer återfinns i lagen

1947:576 statlig inkomstskatt. Dessa bestämmelser

om

behandlas i avsnitt 4.4.4.

I övrigt finns det ingen civilrättslig lagstiftning för ideella föreningar i Sverige. Bestämmelserna som reglerar förening-

förhållanden är över huvud taget mycket få. I rättsarnas

praxis har det sedan länge ansetts att en ideell förening äger rättskapacitet när den antagit stadgar och valt styrelse. Stadgarna skall i varje fall innehålla föreningens namn och

ändamål samt bestämmelser om hur beslut i föreningens

angelägenheter åstadkoms. I övrigt har de ideella förening-

stor frihet när det gäller hur stadgarna får utformas. arna

4.4.3¶Stiftelse- och föreningsskattekommitténs

slutbetänkande

I betänkandet Översyn skattereglerna för stiftelser och

av

ideella föreningar, SOU 1995:63, diskuteras vissa kriterier

för allmännyttiga organisationer framför allt skattetekniska

ur

synpunkter. Det gäller bl.a. begreppet ideell förening, nuva-

rande allmännyttighetsbegrepp och konsekvenser av en ökan-

de professionalism inom idrotten. Vidare berörs rätten till

skattebefrielse om den ideella föreningen uppfyller vissa

minimikrav beträffande t.ex. stadgarna, organisationen eller

medlemsantalet.

Begreppet ideella föreningar När det gäller ideella föreningar kan de delas in i två huvud-

Till den hör föreningar som har annat grupper. ena gruppen

syfte än att främja medlemmarnas ekonomiska intressen. Det

kan t.ex. fråga föreningar för religionsutövning,

vara om

politisk verksamhet, vetenskaplig forskning, främjande av

konst och litteratur, eller idrott.

välgörenhet, sällskapsliv

Den andra omfattar föreningar som har till syfte gruppen att medlemmarnas ekonomiska intressen. För att en

främja förening med sådant syfte skall godtas som ideell förening

-

fordras att den inte bedriver ekonomisk verksamhet. Till denna grupp av ideella föreningar hör bl.a. branschföreningar och fackföreningar.

Nuvarande allmännyttighetsbegrepp

Nuvarande definition av begreppet ändamål är allmännyttigt avsedd att fånga in ett stort antal verksamheter skilda av slag som enligt gängse värderingar är att betrakta som allmännyttiga. För att en ideell förening skall befrias från skattskyldighet krävs att den har till allhuvudsakligt syfte att främja ett männyttigt ändamål. En fråga diskuterades i betänkandet som var om kravet på allmännytta skall uppfyllt redan när anses en förenings ändamål ligger inom för de i ramen lagen exemplifierade ändamålen, t.ex. politiska eller religiösa ändamål, eller om Skattemyndigheten därutöver måste pröva om ändamålet i det enskilda fallet har sådan karaktär det att från allmän synpunkt är värt att Ändamålet bör inte stödja. ha en alltför säregen karaktär och inte direkt strida vad mot som är acceptabelt ur allmän synpunkt. Kravet på allmännytta är inte uppfyllt har om föreningen till syfte att främja eller flera medlemmars eller en familjers, andra bestämda ekonomiska intressen. personers

Professionalism

I många olika situationer förekommer ideell att en förening betalar ut ersättning till medlemmarna för prestationer som dessa utför i föreningens verksamhet. De ersättningar som utgår för deltagande i ändamålsanknuten verksamhet kan en vara av skiftande karaktär och ligga mycket olika nivåer. Den företeelse diskuteras i betänkandet är när som en förening anlitar och betalar ut till ersättning personer som kan betecknas professionella utövare. Om som föreningens verksamhet, t.ex. idrottstävlingar eller teaterföreställningar, ligger på en hög professionell nivå, är detta en omständighet

132 Lönebidrag nuvarande problem -

kan bidra till att öka intresset för verksamheten och

som för denna. Detta kan i sin tur bl.a. underlätta

skapa goodwill rekryteringen av sådana medlemmar som engagerar sig på

rent ideell basis. Man menar att ett professionellt inslag kan faktor stärker den ideella verksamheten. Det vara en som

inslaget skulle vid en helhetsbedömning kunna professionella

till 15-20 procent utan att verka diskvalificerande.

uppgå

Föreningens stadgar, organisation m.m.

Kommittén här skall ställa särskilda

övervägde om man upp

villkor beträffande stadgarnas form och innehåll, t.ex. före-

skriva att de skall skriftliga och innehålla tydliga

vara ändamål och principerna för antag-

uppgifter om föreningens

ning medlemmar. Man menade att dessa uppgifter

av nya

behövs det skall möjligt avgöra om de allmänna om vara

villkoren Verksamhetsinriktning och öppenhet är upp-

om

Slutsatsen dock att det inte är nödvändigt med

fyllda. var

särskilda föreskrifter.

några Å sidan måste gör anspråk andra en förening som

skattebefrielse kunna visa att villkoren för skattefrihet verk-

är vilket är svårt föreningen inte kan

ligen uppfyllda, om hänvisa till skriftliga stadgar.

När det gäller medlemsantalet övervägde man behovet att

ställa krav visst minsta medlemsantal. Det kan hävdas på ett

att verksamheten i förening skall ha fått en viss spridning

en

innan det är befogat att beteckna den som allmännyttig.

Ibland kan det dessutom finnas skäl att misstänka att en

ideell med mycket begränsad medlemskrets har

förening en

ett annat än det uppgivna, t.ex. att tillgodose vissa syfte

enskilda ekonomiska intressen. personers

Kommittén fann dock att kravet på öppenhet torde få till

konsekvens att medlemsantalet inte kan vara alltför begrän-

Detta krav, tillsammans med kraven på verksamhets-

sat. och bör önskemålet att hålla

inriktning fullföljd, tillgodose

oseriösa föreningar borta.

-

4.4.4 Bestämmelser i skattelagstiftningen

Någon lagstiftning om bildande av allmännyttiga organisationer finns inte. Nuvarande från bestämmel-

praxis utgår serna om beskattning av ideella föreningar som finns i lagen 1947:576 om statlig inkomstskatt.

För att en förening skall juridisk skall

anses som person den ha antagit stadgar. Eftersom det inte finns någon lagstiftning på området fordras att de inte är alltför knapphändiga. Stadgarna har framför allt betydelse för det arbetet

praktiska i föreningen och för att ändamålsparagrafen

genom ge föreningen karaktär och motivera dess existens och verksamhet.

För de flesta ideella föreningar är det med tre

vanligt grundläggande funktioner nämligen den beslutande funktionen föreningsmötet, den verkställande funktionen styrel-

och den kontrollerande funktionen revisorerna. Stad-

sen

bör innehålla regler för dessa funktioner. garna

I Skatteförvaltningens broschyr för stiftelser och ideella föreningar stadgas vissa krav för att förening skall

en vara allmännyttig. Det krävs att föreningen uppfyller kraven pâ allmännyttigt ändamål, verksamhetens art, öppenhet och inkomstanvändning. Föreningen får dessutom inte verka för medlemmarnas eller andra bestämda ekonomiska

personers intressen.

Allmännyttigt ändamål Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga ändamål är religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt, idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart. Med huvudsakliga menas att 75-80 procent verksamheten är

av inriktad på det allmännyttiga ändamålet.

Verksamhetens art Föreningen skall i sin faktiskt bedrivna verksamhet uteslu-

-

tande eller så gott som uteslutande tillgodose det allmännyttiga ändamålet enligt sina stadgar. Verksamheten skall dessutom ha varit allmännyttig under hela beskattningsåret.

Öppenhet

Föreningen får inte vägra någon inträde eller utesluta någon som delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss minimiålder

även musikalitet i musikföreningar eller körer och men begränsningar i geografiskt hänseende.

Inkomstanvändning En förening med allmännyttigt ändamål/verksamhet och öppen medlemsantagning mäste bedriva en verksamhet som

mot avkastningen föreningens tillskäligen svarar av gångar". Praxis är att minst 80 procent av nettot av inkomsterna, sett över period på 5 år, används för att aktivt

en ca främja den allmännyttiga verksamheten.

Skattemyndighetens definition av allmännyttiga ändamål Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga ändamål år antingen kvalificerat allmännyttigt, dvs. att 0 främja försvarsåndamål 0 främja vård och uppfostran av barn 0 lämna understöd för beredande av undervisning eller

utbildning 0 utöva hjälpverksamhet bland behövande, främja veten-

skaplig forskning första hand vetenskap vid akademier,

i

högskolor och motsvarande institutioner 0 främja nordiskt samarbete

eller på annat sätt, t.ex. 0 religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt,

idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart.

-

Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t.ex.: 0 föreningar för gymnastik, och friluftsliv sport, skytte idrottsligt ändamål och supporterklubbar till allmännyttiga föreningar, 0 föreningar för konst, litteratur och musik eller kulturellt konstnärligt ändamål, 0 föreningar för ungdomsverksamhet, barn- och sommarkolonier, scoutverksarnhet, frivilliga försvarsorganisationer, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårdsföreningar, hembygdsföreningar och liknande, 0 de fria trossamfunden, de politiska partierna, nykterhetsföreningar, invandrarföreningar, föreningar för social

hjälpverksamhet och handikappföreningar.

Föreningar som har till syfte att tillgodose ändamål av mer speciell eller säregen karaktär, t.ex. och

intresseföreningar

sållskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmännyttiga. Vanligen anses inte heller sammanslutningar av fastighetsägare som skall tillgodose vissa gemensamma intressen, t.ex. villa- och hemföreningar, vara allmännyttiga.

4.5 och

Lönebidrag rehabilitering

Enligt uttalande av arbetsmarknadsministern i propositionen 1990/ 91 100 bilaga 12 förväntades reformen med flexibelt : lönebidrag bl.a. leda till ett ökat antal övergångar till osubventionerat arbete dels fler inom genom anställningar privat sektor, dels kortare beslut och tätare genom omprövningar. Ett av målen med reformen alltså att med var en anställning lönebidrag skall leda till rehabilitering av den arbetshandikappade så att denne skall kunna övergå till ett osubventionerat eller lägre subventionerat arbete. Rehabilitering i vid mening omfattar medicinsk, social och yrkesinriktad rehabilitering. Den yrkesinriktade rehabiliteringen vänder sig till människor medicinska, sociala som av

-

eller liknande skäl har svårt att få och behålla ett arbete. Med rehabilitering avses i detta betänkande den yrkesinriktade rehabilitering bedrivs Arbetsmarknadsverket.

som av Målet för AMV anslag sñnansierade yrkesinriktade rehabili-

: s

är att arbetslösa arbetssökande med funkteringsverksamhet tionsnedsättningar skall ñnna, få och behålla ett arbete i första hand på den reguljära arbetsmarknaden. Den anslagsfinansierade servicen för med arbetshandikapp kan

personer bestå av såväl yrkesinriktad rehabilitering som platsförmed-

och yrkesvägledning vid arbetsförmedling eller arbetsling marknadsinstitut Ami beroende på servicebehovet i det enskilda fallet. Rehabiliteringsverksamheten är dock sammanhållen inom arbetsmarknadsinstituten som nära samspelar med arbetsförmedling och med övriga berörda myndigheter. I detta avsnitt översiktlig beskrivning rehabilite-

ges en av ringens roll i AMV:s hantering av lönebidragssystemet.

Ett viktigt led i rehabiliteringsarbetet är upprättandet av en

Den skall innehålla överenskommelser mellan handlingsplan. arbetsförmedling, arbetsgivare, anställd och fackförening.

med handlingsplanen är att den skall stödja den reha- Syftet biliterande inriktningen av anställningen så att lönebidraget pä sikt kan reduceras/upphöra.

AMS metodhandbok beskriver utförligt vad som skall ingå i handlingsplanen: 0 och den anställde

namn personnummer

eller tidsbegränsad anställ- 0 anställningsvillkor tillsvidare

ning 0 anställningsdatum 0 arbetsuppgifter, även uppgifter som den anställde inte

får/bör utföra skall noteras. arbetsanpassning t.ex. tekniska hjälpmedel, utvecklings-

insatser och mål, internutbildning, kamratstödjande insat-

organisatoriska förändringar som syftar till att utveck-

ser,

möjligheterna för den arbetshandikappade personen,

övriga rehabiliterande och utvecklande insatser samt vem

:som är ansvarig

bidragsnivå

-

0 beslutsperiod 0 datum för uppföljning/omprövning 0 samtliga som deltagit i planeringen skall signera planen.

4.5.1 RRV:s utvärdering RRV 1994:4

RRV genomförde 1994 granskning

en av arbetsfönnedlingarnas hantering av det flexibla lönebidraget. Resultatet av granskningen redovisades i en rapport, Utvärdering av det flexibla lönebidraget, RRV 1994:4.

RRV:s undersökning baserade sig på data från intervjuer och genomgång av lönebidragsbeslut vid ett urval av 13 arbetsfönnedlingar. Granskningen utgick från de målsättningar som i proposition 1990/9l:100 sattes för det

upp flexibla lönebidraget. Med detta som utgångspunkt var en av RRV:s frågeställningar om arbetshandikappade rehabiliteras inom ramen för en lönebidragsplacering.

RRV:s intervjuer bekräftar bilden att det sällan sker

av avgångar från åtgärden. Samtliga förmedlingar, med ett undantag, ansåg att avgångar till osubventionerat arbete är ovanligt. En vanlig uppfattning var att lönebidragsplaceringen är en slutstation.

De flesta förmedlingarna ansåg att det inte finns något alternativ till lönebidrag för dem som omfattas av denna stödfonn. Osubventionerat arbete på den öppna marknaden ansågs i de flesta fall vara en orealistisk målsättning.

Viktiga faktorer som påverkar möjligheterna till rehabilitering för i anställning med lönebidrag är,

personer som nämnts ovan, handlingsplan samt uppföljning. Det av RRV undersökta materialet visade att endast 31 procent hade handlingsplan medan 69 procent saknade sådan.

RRV:s bedömning efter genomläsning av drygt 1 000 akter var också att innehållet inte motsvarar det enligt

som metodhandboken bör dokumenteras i handlingsplanen. I akten dokumenterades att ett lönebidragsbeslut hade fattats, vilka parter som var inblandade, datum för uppföljning och,

-

i de fall det rörde sig om uppföljning av ett redan fattat beslut, även en beskrivning av uppföljningens resultat. Mycket sällan framgick sådant som var framätsyftande och av betydelse för rehabiliteringen, som arbetsanpassning, utbildning, kamratstöd etc.

RRV noterade också att omförhandlingar i icke obetydlig omfattning skedde telefon. Omförhandlingar skall bl.a.

per leda fram till en revidering av handlingsplanen. En förutsättning för att en bra handlingsplan skall kunna upprättas är

enligt RRV:s mening att alla inblandade parter

emellertid

träffas personligen vid samma tillfälle.

Sammanfattningsvis RRV att målet med rehabili-

ansåg tering lönebidrag, vid tiden för undersökningen, inte

genom nåddes i någon större utsträckning. Arbetsförmedlingarnas

till rehabilitering den avspeglades i intresset för attityd som handlingsplaner och uppföljning medverkade till att rehabili-

, teringseffekterna var begränsade och dänned också övergångarna till osubventionerat arbete.

I sitt yttrande över Riksrevisionsverkets rapport om det flexibla lönebidraget 1994-08-30, AMS i sin

uppger sammanfattning att man i stort delar RRV:s samlade bedömning av det flexibla lönebidraget och att man i stort ringat in samma problem som RRV i samband med sina länsuppföljningar.

Det extremt svåra arbetsmarknadsläget uppges ha begränsat arbetsförmedlingarnas möjligheter att uppfylla alla mål som uppställdes vid övergången till flexibelt lönebidrag varför AMS och länsarbetsnämndema med tillfredsställelse noterade att RRV hade beaktat denna situation vid bedömning och förslag till åtgärder.

AMS också att handläggningen av lönebidrag i

uppgav flera län överförts till Ami för att på så sätt utnyttja den samlade kompetensen på handikappomrädet.

Handlingsplaner var en viktig förutsättning för att det flexibla skulle bli effektivare åtgärd både för

lönebidraget en individen och samhället. AMS delade därför RRV:s uppfattning att handlingsplanen, rätt använd, är ett bra instrument

-

för rehabilitering och till osubventionerat arbete. övergång AMS målsättning är att alla beslut skall ha en handlingsplan. AMS ansåg vidare att skall innehålla framåthandlingsplanen syftande åtgärder som arbetsanpassning, utbildning, kamratstöd m.m. samt klara målsättningar för och rehabiliteringen utvecklingen i anställningen.

4.5.2 Kartläggning lönebidrag i Jämtlands län av

Länsarbetsnämnden i Jämtlands län har kartgenomfört en läggning av det totala antalet personer med lönebidrag under perioden november 1995 mars 1966 med uppgifter - om ålder kön - - arbetsgivarkategori arbetsgivare med fler än tre lönebidragsanställda handikappkod - - beslutsperiod handlingsplan kostnader. -

Uppgifterna finns redovisade kontorsvis och länsvis. Av den sammanfattande kommentaren till kartläggningen kan bl.a. följande utläsas: Hanteringen av handlingsplaner sköts i många fall på ett mindre bra sätt. Handlingsplaner saknades i 24 procent av ärendena. Det varierade dock starkt, från kontor hade som handlingsplaner upprättade i samtliga ärenden, till kontor som saknade handlingsplaner i mer än 50 procent av sina lönebidragsärenden. Även i de fall fanns, handlingsplaner var många ofullständigt ifyllda såväl vad gällde planeringsuppgifter som datum för handlingsplanen och underskrifter av berörda personer. Handikappkod saknades i 5 procent av ärendena. Det fanns beslut om förlängning som överstiger 3 år. Av kartläggningen samt besök utredningen i som gjort

-

andra län kan man dra slutsatsen att även

om förbättringar skett i arbetsförmedlingarnas hantering av handlingsplaner under den tid som gått efter RRV:s utvärdering, finns fortfarande omfattande brister i denna hantering. En uppfattning är dock att handlingsplanerna bättre används ett instru-

som ment för rehabilitering i de län där handläggningen

av lönebidrag har lagts på arbetsmarknadsinstituten.

4.5.3 TCO:s och AMS projekt lönebidrag

om På uppdrag av centrala delegationen för yrkesinriktad rehabilitering DYR, har TCO och AMS genomfört

en kartlägg-

k ning i Gävleborgs, Stockholms och Malmöhus län. Amnet

l för kartläggningen har varit arbetshandikappades rehabilitering och arbetsutveckling på arbetsplatsen.

Kartläggningen har genomförts på ett 20-tal arbetsplatser i varje län där det finns anställda med lönebidrag. Kartläggningen genomfördes med intervjuer. Intervjuformuläret utarbetades av projektledaren, tjänstemän på länsarbets-

3 nämnderna, HTF, HSO, och AMS. Efter tre arbetsplatsbesök gjordes avstämning varvid några förändringar

en gjordes i formuläret.

Formuläret delades efter de fyra deltog

upp grupper som

I i undersökningen; arbetstagare, arbetsgivarrepresentanter, fackliga företrädare samt An1i-handläggare. Dessutom inhämtades information från personakter.

Frågorna i intervjufonnuläret har avsett ett flertal omräden som handlingsplan, rehabilitering, relationer på arbetsplatsen, löneutveckling, förändringar i lönebidragssystemet etc. I detta avsnitt berörs frågorna handlingsplan och

om rehabilitering.

Handlingsplanen anses vara ett viktigt instrument för en lyckad rehabilitering. En majoritet av arbetsgivare och arbetstagare känner dock inte till att handlingsplan

en upprättats. I en majoritet av ärendena var inte målet tydligt när det gäller att placering med lönebidrag skall innebära rehabilitering som skall leda till reducerat bidrag eller

Lönebidrag nuvarande problem 141 -

övergång till anställning utan lönebidrag. Resultatet visar att

det finnas större behov av rehabilitering än vad som är

anses

aktuellt i handlingsplanerna. De flesta av arbetstagarna som genomgår någon form av rehabilitering gör detta på sin fritid

och på eget eller annat initiativ. Sjukgymnastik är den

vanligaste åtgärden/behandlingen.

arbetsplatser och arbetsinnehåll för att

Anpassning av undvika att de lönebidragsanställdas besvär förvärras tycks dock i Gävleborgs län förekomma i ganska stor omfattning.

I resultatdiskussionen till undersökningen i Stockholms län

sägs bl.a. följande.

I AMS föreskrifter AMSFS 1993: 17 finns detaljerade beskrivningar hur rehabiliteringsarbetet skall bedrivas. Dessa regler kan uppav fattas rimliga och motiverade. Följs de borde en rehabilitering som på/ arbetsplatsen lyckas. Men reglerna innebär dock ett omfatgenom tande och tidskrävande arbete med varje anställning. Tidskrävande i den bemärkelsen att handläggarna skall besöka arbetsplatserna. Eftersom ett arbetsmarknadsinstitut har ett stort upptagningsområde tar besöken mycket tid i anspråk. Den arbetsmängd en handläggare § har är för stor för att målet med regelbundna besök skall kunna upp- : fyllas. Konsekvensen blir att omförhandlingar delvis sker per telefon mellan handläggaren och arbetsgivaren. Arbetets organisation med 4 knappa leder till att uppsatta mål och ambitioner inte kan resurser uppfyllas.

I undersökarens reflektioner till undersökningen i egna

Gävleborgs län sägs bl.a. följande.

Enligt reglerna för det flexibla lönebidraget skall bidraget ge en skäersättning för arbetstagarens nedsatta arbetsförmåga. Hur skall då denna nedsättning beräknas. Instrument saknas för bedömning och därför ligger de flesta bidrag långt högre än vad arbetsnedsätmingen motiverar. Eftersom rehabilitering i någon pâvisbar omfattning inte förekommer saknas andra skäl än ekonomiska för den sänkning av bidragen som nu genomgående genomförs.

142 Lönebidrag nuvarande problem -

4.5.4 Slutsatser

I RRV:s det flexibla RRV utvärdering av lönebidraget 1994:4 konstateras följande när det gäller rehabilitering av arbetshandikappade med hjälp av lönebidrag. 0 Det sker få övergångar till osubventionerat arbete. 0 Handlingsplaner förekommer sällan. 0 Handlingsplaner är av dålig kvalitet.

RRV konstaterar också att bristen över på handlingsplaner huvud taget och rehabiliteringsinriktade sådana i synnerhet kan vara ett uttryck för förmedlingarnas inför uppgivenhet möjligheterna att medverka till arbetsplaceringar utan lönesubvention. RRV föreslog i sin utvärdering att handanvändningen av lingsplaner borde förbättras, kvantitativt såväl kvalitativt som

och att förmedlingarna i ökad utsträckning skulle

tydliggöra arbetsgivaransvaret i samband med en lönebidragsanställmng. Med stöd av vad som framkommit vid besök utredningens i några län samt vad som framgår TCO:s och AMS av projekt om lönebidrag blir slutsatsen att någon större förändring inte skett sedan RRV gjorde sin Även utvärdering. om handlingsplaner i dag förekommer i större omfattning än tidigare, är de inte rehabiliteringsinriktade och rehabilitering förekommer inte heller i någon påvisbar omfattning.

4.6 Särskilda insatser för vissa grupper

4.6.1 Särskilt introduktions- och uppföljningsstöd, SIUS

I både Psykiatriutredningen och

Handikapputredningen

konstaterades att det finns med en komplex problegrupper matik som är i behov av ett betydligt större individuellt stöd

Lönebidrag nuvarande problem 143

-

än vad som vanligtvis kan inom ramen för Amizs verk-

ges

samhet eller åtgärder. Även

övriga arbetsmarknadspolitiska

AMS har konstaterat att så är fallet och föreslog i anslags-

framställningen inför 1992/93 att en försöksverksamhet med

den amerikanska supported employment-metodiken skulle få

prövas och utformas efter svenska förhållanden och behov.

I slutet av år 1993 inledde AMS, på regeringens uppdrag,

försöksverksamhet med särskilda stödpersoner i arbetsen livet. Syftet var att utifrån andra länders erfarenheter av

Supported Employment-metodiken, utveckla en till svenska

förhållanden modell för introduktions- och uppfölj-

anpassad ningsinsatser kan öka möjligheterna för med

som personer stora funktionshinder att få och klara ett arbete på den

arbetsmarknaden. Är 1995 hade detta uppdrag

reguljära

utvidgats till att omfatta 16 län. Sammantaget har under

1994-1995 lokala projektverksamheter inletts i nånnare ett femtiotal kommuner. I budgetpropositionen prop. 1996/97 :1, bilaga 5 sägs att SIUS-projektet bör bedrivas

försöksverksamhet ytterligare ett år i syfte att klargöra som

organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsning

när det gäller verksamhetens mål och innehåll innan SIUS-

modellen övergår i en permanent fonn.

innebär i samband med indivi-

Supported Employment

duella arbetsplaceringar att den funktionshindrade under sin

första tid arbetsplatsen får stöd job coach" iden

på av en svenska försöksverksamheten benämnd stödperson eller SIUS-konsulent. Vissa avsteg har gjorts från den ursprung-

liga modellen i Sverige med hänsyn till skillnader vad gäller

arbetsrätt, arbetsmarknadspolitik och arbetslivsinriktad reha-

bilitering. Den amerikanska modellen innebär bl.a. att den

enskilde individen från början erhåller fast avlönad

en

anställning och stödpersonen garanterar att arbetet blir utfört.

En principiell skillnad jämfört med traditionellt reha-

ligger i att rehabiliteringen förutsätts biliteringstänkande

kunna ske direkt på arbetsplatsen, utan särskild förträning eller krav på att den arbetssökande skall vara "färdig-

-

rehabilitera Arbetets och arbetsplatsens betydelse som instrument i rehabiliteringsprocessen betonas. En grundprincip är att arbetssättet i samband med en arbetsplacering skall vara metodiskt och välstrukturerat. Det gäller alla led, från inledande kartläggning/matchning av sökande och arbetsplats fram till den långsiktiga uppföljningen. Målgruppen för försöksverksamheten är de med personer omfattande funktionsnedsättning som inte kan ta del av de gängse arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Det har visat sig att psykiskt arbetshandikappade är den största 46 gruppen procent. Gemensamt för det stora flertalet deltagarna i av SIUS-projekten är att de aldrig eller inte på mycket lång tid har haft en fast förankring på arbetsmarknaden. Verksamheten sker i nära samverkan med andra rehabiliteringsaktörer och de särskilt anställda stödpersonerna, som skall det individuella stödet till den enskilde och till ge arbetsplatsen, har oftast sin anställning hos kommun, psykiatrisk verksamhet, organisationer eller andra som ser som sin roll i att samverka med arbetsmarknadsmyndigheterna för att optimalt stöd till dessa funktionshindrade. ge Stödpersonernas huvudsakliga arbetsuppgifter består 0 kartläggning av sökande, anskaffning av lämpliga arbetsplatser, arbetsanalys matchning, 0 att fungera som personligt stöd till den funktionshindrade på arbetsplatsen, medverka i introduktion till arbetsuppgifter och arbetsplats, samt att, efter påbörjad anställning, ta ett långsiktigt uppföljningsansvar såväl i förhållande till den enskilde som till arbetsplatsen och att 0 medverka med dokumentation och utveckla stödformen.

I Sverige finansieras kostnaderna för över stödpersonerna anslaget, Särskilda åtgärder för i form arbetshandikappade av lönebidrag. I anslutning tilll beslutet försöksverksamom heten gjordes ett tillägg i förordningen om lönebidrag som innebär att som alternativ för kan för lönebidrag ersättning särskild stödperson lämnas. från taket 13 700 Undantag på

Länebidrag nuvarande problem 145 -

kronor har gjorts för SIUS-konsulentema och för dem utgår ersättning för den faktiska lönekostnaden.

Den funktionshindrade behåller sin ersättning i personen

form t.ex. pension, rehabiliteringsersättning etc. men blir

av

ofta inskriven vid Ami före deltagande i SIUS. Personen

omfattas då av utbildningsbidrag vilket innebär att

personen

även har ett försäkringsskydd. Kostnadsmässigt innebär detta

att när får utbildningsbidrag i stället för t.ex.

en person

förtidspension får AMV stå både för utbildningsbidraget och

ersättningen utgår till SIUS-konsulenten. När den som

enskilde individen inte år i behov av en Stödperson längre

och får anställning utgår lönebidrag för denne i stället.

en Den brist på åtgärdsmedel som inträffat i ett antal län sedan hösten 1994 har radikalt förändrat förutsättningarna för SIUS-verksamheten. I tre län har, som en direkt följd av

medelsbristen, beslut fattats förtida avveckling av på-

om

gående projektverksamheter.

De lokala projekten har fått mycket varierande utform-

en

vad försöksorganisation, och stödning gäller målgrupper arbetssätt. Stödpersonerna i projekten har på

personernas varierande sätt knutits till enskilda Ami s-lag eller riktade

projekt/verksamheter för funktionshindrade alternativt givits

en mer självständig roll, ofta med kommuner som formella

arbetsgivare. Dessutom har ett antal lokala varianten

förekommit.

4.6.2 Uppföljning SIUS-verksamheten av

I SIUS Uppföljning försöksverksamheten med

rapporten av

särskilt introduktions- och uppföljningsstöd för funktions-

hindrade i arbetslivet beskrivs läget för verksamheten i

december 1995. I redovisningen ingick 459 sökande. För en

tredjedel av SIUS-deltagarna rapporterades att dessa fått anställning, i regel med lönebidrag, alteraningen en

nativt att det aktuellt med förhandlingar anställ-

var om en Cirka 25 hade olika skäl avförts från

ning. procent av

146 Länebidrag nuvarande problem -

försöksverksamheten medan återstoden, 40 be-

ca procent, fann sig i olika faser av kartläggning eller introduktion och

träning på en arbetsplats. I vissa län har man inte kunnat

anställa efter introduktionstiden brist personen på grund av

på lönebidragsmedel, vilket innebär att antalet

personer som

fått anställning är underskattat.

Redovisningen i rapporten är till stor del probleminriktad

eftersom den syftar till att underlag för fortsatt utveckge

lingsarbete inom SIUS-verksamheten. Det dock att

framgår

resultatet i flera av de etablerade projekten är att SIUS är

en åtgärd som kan möjligheter till arbete för många

ge nya

funktionshindrade. Vidare är det att slå vakt SIUS

viktigt om karaktär av arbetsmarknadspolitisk på särskild

åtgärd byggd

metodik och kompetens för olika former stödinsatser i

av

samband med arbetsplacering på den reguljära arbetsmark-

naden.

Enligt rapporten talar de ekonomiska beräkningarna för att

SIUS är samhällsekonomiskt lönsam verksamhet sedd i en ett

treårigt perspektiv. Även för den ekonoen kalkyl offentliga

min i dess helhet visar på ett visst överskott.

Eftersom de lokala SIUS-projekten i stor haft

utsträckning

en konstruerad och tillfällig organisation erfarenheterna ger

inte underlag för några underbyggda förslag till en lämplig

organisation för en reguljär SIUS-verksamhet. Nedan

följer

dock några synpunkter som man kommit fram till vid

uppföljningen av SIUS-verksamheten. En allmän slutsats är att ett målinriktat

utvecklingsarbete

inte kan bli framgångsrikt om det görs beroende snabbt

av

föränderliga ekonomiska förutsättningar och prioriteringar.

En fast, även betydligt mindre, och

projektbudget en mer

sammanhållande proj ektstyrning hade skapat bättre

väsentligt

förutsättningar för en effektivt genomförd SIUS-verksamhet.

Den gemensamma projektutbildningen inför försöksverk-

samheten, bl.a. med till varierande

hänsyn stödpersonernas bakgrund, har varit begränsad i många län. Områden där

man sett behov av att lära sig är t.ex. förhandmer

lingsteknik och allmän arbetsmetodik, funktionshinder, sjuk-

-

domar och behandlingsformer samt regelsystem och åtgärdsformer inom det arbetsmarknadspolitiska området. Det behövs större insatser för att SIUS-verksamheten ge en tydligare identitet och från början skapa former för det nödvändiga samarbetet med berörda rehabiliteringsmyndigheter m.fl. När det stödinsatserna bör fråga sig hur omfatgäller man tande och långsiktiga de kan vara för att inrymmas i SIUSverksamhet utformad som en reguljär arbetsmarknadspolitisk åtgärd. Vid summering av erfarenheterna från försöksen verksamheten bör man ta ställning till vilka typer av insatser eventuell fortsatt SIUS-verksamhet i första hand bör som en inriktas på att vidareutveckla. En utveckling av SIUS till en arbetsmarknadspolitisk ny kräver tydlig avgränsning verksamhetens mål åtgärd en av och innehåll. Inriktningen mot den reguljära arbetsmarknaden måste vara vägledande för utformningen av insatserna och dess målgrupper. SIUS övriga åtgärdsformer inom den arbetskompletterar livsinriktade rehabiliteringen främst åtagandet gentegenom mot sökande och arbetsgivare i fråga om uppläming, personliga stödinsatser och långsiktig uppföljning på arbetsplatsen. SIUS-verksamheten ligger i skämingspunkten mellan en rad myndigheters och andra intressenters anvarsområden. Försökserfarenhetema visar allmänt på SIUS-verksamhetens beroende av en väl fungerande lokal samverkan kring planefastställande förutsättningar och mål/målgrupper för ring, av SIUS-insatserna. SIUS är långsiktig verksamhet som kräver fast ñnansien ering. Köp av enskilda SIUS-tjänster framstår inte som en lämplig modell. Utveckling SIUS till en arbetsmarknadspolitisk åtgärd av med tydligt mål och innehåll kräver en samordning av insatser för metodutveckling, erfarenhetsöverföring, utbildning och annan kompetensutveckling samt marknadsföring.

148 Lönebidrag nuvarande problem -

4.6.3 SIUS-verksamheten i Norge

I Norge inleddes försöksverksamhet med likartad

inriktning

som SIUS år 1992. Beslut har fattats verk-

om en permanent

samhet, som benämns Arbete med bistånd, från den 1

janu-

ari 1996. Man har goda erfarenheter av försöksverksamheten som

pågått i tre år. Under denna tid har 32 lokala varit

projekt

igång över hela landet. Några av resultaten från försöksverksamheten är: 0 Närmare 300 arbetshandikappade har fått ett ordinärt arbete.

0 40 procent deltagarna arbetar full arbetsvecka.

av

0¶Cirka en tredjedel deltagarna fick arbete

av som var

personer med psykisk utvecklingsstörning. En femtedel var personer med psykiska sjukdomar.

0¶Arbetsgivaren betalade lön eller för de allra

helt delvis

flesta. 10 procent arbetsgivarna fick ekonomiskt

av bidrag

från AMV.

0¶Nettoinkomsten för de arbetshandikappade arbetstagarna

ökade med i genomsnitt 3 500 NOK månad.

per

0 Åtgärden hade en arbetsskapande effekt. Mer än hälften

av deltagarna var i arbete som arbetsgivare inrättat för att få arbetsuppgifter utförda varit olösta eller som tidigare hade varit tilläggsuppgifter för andra anställda.

Arbetsgivarna framhäver stödet från stödpersonema tilrette-

leggere som en viktig orsak för att anställa yrkes-

handikappade.

Syftet med SIUS-verksamheten i Norge är, att arbetshandikappade arbetssökande skall kunna få och behålla ett arbete i det ordinära arbetslivet. är

Målgruppen

yrkeshandikappade arbetssökande som har behov av

"tilrettelegging och upplärning i direkt till de anknytning

arbeten där de är utplacerade i stället för

träning/praktik

inför det kommande arbetet. Dessa har personer

arbetshandikapp av sådant slag att endast hel eller partiell

-

är ett realistiskt alternativ.

förtidspension

Den norska SIUS-verksamheten har varit organisatoriskt knuten bl.a. till kommuner men då man velat få en nära

anknytning till den arbetsmarknadspolitiska verksamheten,

har valt att knyta den permanenta verksamheten till man Arbetsmarknadsverkets AMV organisation. Den är nume-

:s

enhet inom det norska AMV.

ra en självständig

Under introduktionstiden behåller individen sin ersättning

i form av t.ex. förtidspension eller rehabiliteringsersättning eller kombination av lön och bidrag. Vid anställning utgår

en motsvarande ett halvt 1/2 G till

bidrag högst basbelopp

och arbetsgivaren betalar lön därutöver. Det halva personen Gzet basbeloppet är ett indirekt lönestöd som utbetalas av

Skillnaden jämfört med Sverige är att socialförsäkringen. individen endast ersätts med bidrag från socialförsäkringen

under introduktionstiden. Till SIUS-konsulenten utgår ersätt-

ning liksom i Sverige.

I kan i denna åtgärd så länge det är Norge en person vara eller dock högst i tre år.

lämpligt nödvändigt,

4.6.4¶Arbete åt unga handikappade

Är 1986 inleddes, försöksverk-

på regeringens uppdrag, en

samhet med särskilda insatser för handikappade. unga Försöksverksamheten skulle omfatta förtidspensionerade ungdomar, 16-29 år, i hela landet och samtliga Af/Ami skulle i försöket. att förbättra handimvolveras Syftet var unga att få arbete i stället för sjukbidrag

kappades möjligheter eller förtidspension.

I riktlinjerna för försöksverksamheten fastslogs att den skulle läggas på ett sådant sätt att erfarenheter av upp metoder och arbetssätt sedan skulle övergå i reguljär verksamhet vid Af och Ami efter försökstidens slut. Verksam-

" l/2 G är lika med 50 procent ålderspensionens grundbelopp och utgör det av högsta belopp med maximal handikappersättning kan erhålla i lön en person utan att handikappersättningen reduceras.

150 Lönebidrag nuvarande problem -

heten är sedan budgetåret 1990/91 del den

en av reguljära

verksamheten vid Af/Ami.

Ett år utökades med

senare uppdraget en förebyggande

verksamhet som gick ut på att Af/Amirs insatser även skulle

omfatta Skolungdomar med funktionshinder riskerade

som att få förtidspension de inte fick särskilt stöd inför om övergången skola-arbetsliv.

I varje län fanns eller flera

en projektsamordnare som

kallades UH-samordnare. Deras roll att olika sätt var på

stödja personalen vid arbetsförmedlingarna i deras arbete

med målgruppen ungdomar med större funktionshinder. De

hade också i uppgift att knyta och upprätthålla kontakter med

samverkande myndigheter och organisationer i länet.

Vid sidan av den riksomfattande försöksverksamheten

på-

gick samtidigt 26 delprojekt, med inriktning på att utveckla

och förbättra till arbete för med

möjligheterna ungdomar

funktionshinder.

I syfte att förbättra de funktionshindrade

ungdomarnas möjligheter till arbete eller yrkesutbildning direkt efter avslutad skolgång och därigenom förhindra pensionsalternativet

inleddes ett nära samarbete mellan Af/Ami och skolan.

Genom att tidigarelägga och intensifiera

vägledningsinsatser

till funktionshindrade elever kunde skolans SYO

komplette-

ras så att dessa elever redan från årskurs 8 fick del ta av

Af/Amizs specifika kompetens vad gäller funktionshinder i

relation till arbete. Möjligheterna till tekniska

anpassnings-

åtgärder och ersättning till arbetsbiträde vid arbets-

praktisk

livsorientering ökade möjligheterna för även funk-

gravt

tionshindrade ungdomar att få kontakter med arbetslivet.

Denna form av vägledningsinsatser sker i nära samverkan

mellan Af/Ami, skolans SYO-konsulenter, SIH-konsulenter eller särskolans yrkesvalslärare.

Under försöksverksamheten genomfördes

gemensamma

utbildningsinsatser och konferenser med för erfarenhetsutbyte

de olika samverkande aktörerna vilket lade grunden för ett

omfattande nätverk. Detta nätverk har varit för den

grunden

fortsatta verksamheten efter slut.

försöksperiodens

-

Genom denna samverkan kan eleverna få följande särskilda insatser: väglednings- och planeringssamtal redan i årskurs 8 delta i särskild vägledningskurs medverkan till att finna lämplig PRAO-plats vid behov arbetsbiträde eller arbetshjälpmedel vid PRAO feriearbete för att få ökad arbetslivserfarenhet arbete efter avslutad utbildning.

ungdomar är den för Psykiskt arbetshandikappade grupp vilken det varit svårast att uppnå påtagliga resultat. Det har för denna inte på samma sätt varit möjligt att skapa grupp fungerande former för samverkan mellan Af/Ami och andra rehabiliteringsansvariga. . Fr.o.m. december 1987 tilldelades särskilda projektmedel för tjänst arbetskonsulent med särskild uppen tillfällig som gift att ta fram lämpliga arbetsplatser vad gäller prao/praktik och feriearbete för med funktionshinder. ungdomar I slutrapport från försöksverksamheten Arbete en unga handikappade konstateras att antalet nybeviljade sjukbidrag och för hela åldersgruppen sjönk med ca 16 förtidspensioner under perioden 1986-1989. Minskningen hänför sig procent dock helt till den åldersgruppen, 16-19 år. Antalet i yngsta denna åldersgrupp som beviljades förtidspension sjönk med drygt en tredjedel under samma tidsperiod. Denna utveckling gällde främst ungdomar med utvecklingsstörning. Den enda för vilken nybeviljningstalen ökade bland 16-19grupp åringarna ungdomar med psykiska sjukdomar. Bland de var något äldre ungdomarna var förändringarna måttliga. Av rapporten framgår att drygt en tredjedel av samtliga ungdomar i projektet befann sig i någon form av arbete eller utbildning tre år efter projektets slut. ca det allmänna lönebidraget bedöm- Ersättningsnivån genom des för ungdomar i målgruppen som alltför låg och många den generella nedtrappningen som orealistisk med hänsyn till art. Särskilt under projektets första år blev handikappets

-

kvoteringen av de särskilda lönebidragen ett avgörande hinder för arbetsplaceringar.

Efter försök i två län beslutade riksdagen år 1989 att ungdomar i projektets målglrupp samt andra gravt handikappade ungdomar under 25 år skulle kunna anvisas anställning med flexibelt lönebidrag. Detta har möjliggjort anställningar som annars inte skulle ha kommit till stånd. I

en uppföljning den 1 februari 1991 redovisades att

per sammanlagt 204 handikappade ungdomar fått med flexi-

anställning belt lönebidrag, i huvudsak inom den privata sektorn, under den närmast föregående sjumånadersperioden.

Verksamheten har volymmässigt ökat och antalet ungdo-

mar med sjukbidrag/förtidspension som omfattas av "unga

handikappadeverksamheten har ökat från 1 350 budgetåret 1990/91 till 2 576 perioden 1995-07-01-1996-06-30. Under samma period har 59,4 procent eller 1 530 gått till aktiva åtgärder dvs. fått arbete, praktik eller De ungdo-

utbildning. mar som kommer till Af/Ami har oftast aktualiserats via det uppbyggda nätverk som beskrivs ovan.

Även skolsamverkan har och har ökat från

en hög volym att budgetåret 1990/91 omfatta 1 538 Skolungdomar till 1 931 perioden 1995-07-01-1996-06-30.

Samtliga skolungdomar har fått del av väglednings- och planeringsinsatser från Af/Ami. Cirka 400 ungdomar har fått arbete eller praktik i anslutning till avslutad utbildning och 300 har

ca fått feriearbete och för 173 har Af/Ami anskaffat särskild PRAO-plats oftast med någon form av anpassningsåtgärd. Drygt 240 ungdomar har deltagit i särskilda

vägledningsveckor vid Ami som skall ligga till grund för den fortsatta studie- och

yrkesplaneringen.

4.6.5 Galaxen

Galaxen bildades år 1986 av Byggförbundet och de riksbyggande storföretagen. Syftet var från starten att ordna anpassat arbete och rehabilitering för arbetshandikappade

byggnadsarbetare.Verksamhetens mål är att anvisade perso-

Lönebidrag nuvarande problem 153 -

skall rehabiliteras fysiskt och psykiskt så långt att de kan

ner återgå till den reguljära arbetsmarknaden. Under de senaste

fem åren har rehabiliteringsinslaget alltmer betonats. En galaxenanställning innebär arbetsplacering med hjälp

lönebidrag på en vanlig arbetsplats, men där arbetsupp-

av

gifterna är anpassade med hänsyn till arbetstagarens behov i enlighet med en individuell handlingsplan. Målet är ytterst

att arbetstagaren skall kunna återvända till ordinärt arbete utan lönestöd.

Galaxenverksamheten möjliggörs en överenskomgenom melse med AMS om lönebidrag, samt genom att företagen

i 1

Iz ställer med anställningar. l upp anpassade

i

l Galaxen utgörs moderbolaget CentralGalaxen Bygg AB

av

samt dotterbolag i varje län LänsGalaxen Bygg AB.

-

CentralGalaxen har till uppgift att, tillsammans med en

central samverkansgrupp, samverka och utveckla verksam-

heten i Länsgalaxbolagen. I varje län finns en lokal anpass-

ningsgrupp för byggbranschen. Anpassningsgrupperna utre-

der alla anmälda rehabiliteringsfall och fattar beslut om

individuella handlingsplaner för rehabilitering. Länsgalaxbolagen till att respektive placeras ut till ett före-

ser person

där arbetsuppgifter ordnas pä det sätt den indivi-

tag som

duella handlingsplanen anger. De svarar också för den

löpande uppföljningen av rehabiliteringen. Anställningen

ompövas varje år, och kan i normalfallet förlängas till max

fyra år.

Verksamheten har volymmässigt ökat från 328 personer

1987 till l 180 år 1995.

personer

Från starten år 1986 fram till årsskiftet 1995/ 96 har 1 981 lämnat Galaxen. Av dessa har 484 personer, nästan

personer

25 procent, övergått till ordinärt arbete utan lönestöd, 337 i

och 147 i andra branscher. 463 har

byggbranschen personer

förlängt sitt yrkesverksamma liv och lämnat Galaxen för att

få efter i genomsnitt tre års anställning. Ytterförtidspension ligare 122 har slutat vid ordinarie pensionsålder.

personer

I februari 1996 gjordes en utvärdering Att arbeta är en

154 Lönebidrag nuvarande problem -

gåva av Galaxenverksamheten med syfte 0 att belysa det långsiktiga rehabiliteringsresultatet för de personer som efter en Galaxenanställning fått ett reguljärt arbete utan lönestöd och 0 att, som ett underlag för förbättringar verksamheten, av belysa hur Galaxenanställningen fungerar och dess betydelse för individen.

Bland annat har intervjuer gjorts med drygt hälften de av personer, som under perioden 1993 mars 1995 till - övergått reguljär anställning utan lönebidrag. Det visade sig att två år efter Galaxenanställningen var 75 procent de intervjuade av fortfarande i reguljär anställning, 22 procent arbetslösa var och samtliga dessa hade slutat av på grund av neddragningar i företagen. Endast två personer var långtidssjukskrivna. Rehabiliteringen i Galaxen handlar främst yrkesinrikom tad rehabilitering. Ett viktigt inslag i detta är att indihöja l videns självförtroende och tilltro till sin Över egen förmåga. 80 procent att deras allmänna livskvalitet har förmenar bättrats sedan de anställdes i Galaxen. Utvärderingen identifierar några faktorer som avgörande för att en Galaxenanställning skall fungera bra och vara en meningsfull rehabilitering, nämligen: Tydlig information till ledning och medarbetare om vad kan göra och inte personen göra, stöd och uppföljning från Galaxen, samt personens 1 egna mentala accepterande av sitt arbetshandikapp. Resultatet pekar också på att det år få med anledning som av sitt arbetshandikapp använder speciella hjälpmedel eller redskap. De individuella handlingsplanerna tycks dock inte gene- 1 rellt fungera som ett styrinstrument för rehabiliteringen. Totalt var det, enligt närmare 40 utvärderingen, procent som inte aktivt följde handlingsplanen i sitt arbete. De slutsatser som dras i rapporten är att det långsiktiga rehabiliteringsresultatet för dem övergår till som reguljär anställning utan lönestöd år mycket gott. Galaxenanställningen har för de flesta mycket stor för det en betydelse

-

psykiska välbefmnandet och livskvaliteten. Vidare konstateras att det finns många fördelar med att Galaxen organiserar rehabilitering genom lönebidragsanställningar i byggbranschen, bl.a. har sammansättningen med och fack i

arbetsgivare samverkan lyfts fram som något positivt.

4.7 Statens mål och resultatkrav samt

i utgiftskontroll och uppföljning

I detta avsnitt behandlas först de mål och resultatkrav I som I staten ställt för åtgärden Anställning med I de

lönebidrag. z fall det inte varit möjligt att skilja dessa mål och krav från i de som statsmakternas ställt för åtgärden Skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare OSA behandlas åtgärderna gemensamt. Därefter följer en kartläggning statsmakternas

av krav på återrapportering från Arbetsmarknadsverket AMV samt AMV:s hantering beslut anställningar med

av om lönebidrag.

4.7.1 Statsmaktemas mål och resultatkrav

Sedan införandet av det flexibla lönebidragssystemet har statsmakternas mål och resultatkrav varit relativt oförändrade. I följande beskrivning har de mål och krav före-

som skrivits delats upp i volymkrav och budgetrestriktioner.

Volymkrav

För budgetåret 1992/93 statsmakterna ett

specificerade volymkrav för antal anställda med lönebidrag och i OSA. Det innebar att minst 51 000 med arbetshandikapp

personer i genomsnitt månad skulle lämplig för

per ges sysselsättning de medel som tillförts AMV. Detta volymkrav fortsatte att gälla även för budgetåret 1993/94.

För budgetåret 1994/95 ökade statsmakterna

volymkravet för genomsnittligt antal månad i

personer per åtgärderna.

-

Det målet innebar att minst 52 000 med

nya personer

arbetshandikapp i genomsnitt månad skulle anställda

per vara

med lönebidrag eller i OSA. För följande budgetår, 1995/96,

minskade statsmakterna volymkravet till minst 50 000

perso-

ner i genomsnitt månad. Enligt regeringsbeslut "Plane-

per

ringsunderlag för budgetåret 1997 avseende Arbetsmarknadsverket" gäller detta volymkrav även under budgetåret

1997. Statsmakterna har ställt ytterligare två krav på Arbetsmarknadsverket under de senaste budgetåren. För budgetåret 1994/95 ställdes kravet att insatserna för handikappade

unga skulle omfatta minst lika många personer som under budgetåret 1993/94. Dessutom föreskrev statsmakterna för budgetåret 1995/ 96 att minst 3 procent av anställda

personer med lönebidrag skulle övergå till icke subventionerat arbete på den reguljära arbetsmarknaden. Detta krav gäller också

för budgetåret 1997 enligt det planeringsunderlag som AMV

erhållit.

Det volymkrav som inför budgetåret 1994/95 formulerades för insatserna för handikappade togs bort

unga under budgetåret 1995/96, beroende på att dessa insatser inordnades i den ordinarie verksamheten.

Budgetrestriktioner För 1991/92 tilldelades AMV omkring 5 200 miljoner kronor för åtgärderna lönebidrag och OSA. Statsmakterna formulerade inget volymkrav utan man föreskrev att att den

genomsnittliga konstnaden per bidrag skulle minska jämfört

med föregående budgetår.

Fr.0.m. 1992/93 har statsmakterna föreskrivit I

budgetår

krav på minst antal som i genomsnitt månad

personer per skall sysselsättning för de medel tilldelats för åtgär-

ges som derna lönebidrag och OSA. Utifrån föreskrivna volymkrav och tilldelade medel är det möjligt att beräkna vilket

snittbidrag som AMV högst kan utbetala i genomsnitt

per

Lönebidrag nuvarande problem 157

-

och månad. I tabell 4.1 tilldelade medel och person anges

lägsta volymkrav samt det högsta genomsnittliga snittbidrag

och månad som AMV kan utbetala för att kunna per person

uppfylla de ställda kraven.

Tabellen visar att tilldelade medel månad för löne-

per bidrag och OSA minskades mellan budgetåren 1993/94 och

1994/95 från 523,8 miljoner kronor till 514,0 miljoner

kronor. Samtidigt ökade statsmakterna det föreskrivna

volymkravet till i genomsnitt 52 000 månad.

personer per

Det medförde att det högsta genomsnittliga snittbidraget

per

och månad som kunde utbetalas av AMV sänktes från

person

10 300 kronor till 9 900 kronor. För följande budgetår, ; 1995/96, tilldelades AMV samma medel månad men

per

volymkravet sänktes till i genomsnitt 50 000 och

personer månad, vilket innebar att det högsta möjliga snittbidraget per

och månad utökades ökades till 10 300 kronor. För

person budgetåret 1997 har AMV tilldelats 521,4 miljoner kronor

månad. Eftersom volymkravet för budgetåret uppgår till

per

50 000 månad innebär det att AMV kan

personer per

utbetala ett genomsnittlig bidrag och månad som

per person

uppgår till 10 400 kronor.

Tilldelade medel för åtgärderna lönebidrag och OSA har beräknats utifrân i regleringsbrev samt i planeringsunderlag för budgetåret 1997 för AMV specificerade belopp för dessa åtgärder samt bidrag till arbetshjälpmedel. Avdrag från de specificerade beloppen har gjorts för bidrag till arbetshjälpmedel samt övrigt med 100 miljoner kronor för budgetåret 1992/93, med 200 miljoner kronor för budgetåren 1993/94 och 1994/95, med 250 miljoner kronor för budgetåret 1995/96 samt 200 miljoner kronor för budgetåret 1997.

158 Lönebidrag nuvarande problem

-

Tabell 4.1 Tilldelade medel för lönebidrag och OSA, volymkrav for åtgärderna samt snittbidrag per person och månad utifrån givna förutsättningar från budgetår 1992/93 till 1997.

Tilldelade medel för lönebidrag och Volymkrav Snittbidrag

per

05A och månad

person

För budgetåret Per månad 1992/93 6 308 mkr 525,7 mkr 51 000

10 300 kr 1993/94 6 286 mkr 523,8 mkr 51 000

10 300 kr 1994/95 6 168 mkr 514,0 mkr 52 000

9 900 kr 1995/96 9 257mkr 514,3 mkr 50 000

10 300 kr 1997 6 257mkr 521,4 mkr 50 000

10 400 kr

Källa: Regleringsbrev avseende Arbetsmarknadsdepartementets område, planeringsunderlag för budgetåret 1997 avseende AMV samt egna beräkningar.

4.7.2¶Statsmakternas krav på återrapportering

Arbetsmarknadsverkets rapportering av hur av statsmakterna

ställda mål och krav uppfyllts rapporteras regelbundet genom

dels den s.k. kvartalsrapporten och dels månatlig rapport

en

om medelsförbukningen. I kvartalsrapporten redovisar AMS

hur de Verksamhetsmål som regeringen föreskrivit i regleringsbrevet har uppnåtts. I rapporten medelsförbruk-

om

ningen redovisar AMS medelsförbrukningen på de anslag

som disponeras AMV.

av

Förutom de regelbundet återkommande kvartals- och

mânadsrapporterna har statsmakterna under de senaste

budgetåren begärt att AMS skall redovisa andra utfall. I

regleringsbrevet avseende Arbetsmarknadsdepartementets

verksamhetsområde 1994/95 föreskrevs att AMS skulle

redovisa erfarenheter av försök med stödpersoner arbets-

tagare med funktionshinder. För budgetåret 1993/94 föreskrevs i regleringsbrevet att AMS halvårsvis i samband

SOU l997z5 Lönebidrag nuvarande problem 159

-

med varannan kvartalsrapport skulle redovisa insatser för unga handikappade samt representativa stickprovsundersökningar av andelen övergångar från lönebidrag till anställningar utan bidrag.

Kvartalsrapportens utformning

Kvartalsrapporten ges en ny utformning varje budgetår beroende på vilka utfall som statsmakterna behöver

anser följas upp. Förutom uppföljning av verksamhetsmålen efterfrågar statsmakterna även en detaljerad redovisning av de arbetsmarknadspolitiska åtgärderna. Kvartalsrapporten utarbetas av Arbetsmarknadsdepartementet i dialog med AMS.

Under budgetåret 1992/93 rapporterade AMS angående åtgärden Anställning med lönebidrag" antalet anställda med lönebidrag och genomsnittliga bidragsnivån arbetsgivar-

per kategori för samtliga, för anställda med förstagångsbeslut och för anställda med omprövade alternativt förlängda beslut.

För budgetåret 1993/94 utökades AMS redovisning. Antalet och kvarstående anställda med lönebidrag och

nya därav kvinnor samt i åldersgrupperna t.o.m. 24 år,

personer mellan 25 och 54 år och äldre än 54 år redovisades liksom den genomsnittliga kostnaden och månad

per person per arbetsgivarkategori. Införandet av lönebidragsbeslut i form av krontalsbelopp den 1 januari 1994 medförde att AMS inte kunde skilja mellan förstagångsbeslut och omprövade alternativt förlängda beslut varför antalet anställda med lönebidrag och genomsnittliga bidragsnivån per arbetsgivarkategori endast kunde redovisas för samtliga i åtgärden.

personer

Under budgetåret 1994/95 kunde AMS åter skilja mellan förstagångsbeslut och omprövade alternativt förlängda beslut. Redovisningen av antalet anställda med lönebidrag och den genomsnittliga bidragsnivån arbetsgivarkategori redovisa-

per des därför åter för var för sig samt gemensamt.

grupperna För övrigt redovisades samma uppgifter under det före-

som

-

gående budgetåret.

För budgetåret 1995/96 begärde Arbetsmarknadsdepartementet att AMS skulle redovisa ytterligare uppgifter. Det innebar huvudsakligen redovisning av antalet anställda med lönebidrag och genomsnittlig bidragsnivå per arbetsgivarkategori för: 0 äldre tidigare långtidsarbetslösa, 0 ur de prioriterade grupperna och

personer 0 anställda med förstagängsbeslut vid högst en 80 procentig

bidragsnivå.

begärde också att redovisade Arbetsmarknadsdepartementet uppgifter skulle redovisas fördelade män och kvinnor.

Slutligen redovisade AMS antalet omförhandlingar per arbetsgivarkategori med anledning av beslut om en högsta bidragsnivå 90 procent fr.o.m. den 1 juli 1995 i budgetårets tre första kvartalsrapporter.

För 1997 har statsmakternas krav på AMS

budgetåret återrapportering åtgärden lönebidrag förändrats väsentligt.

av AMS skall avseende lönebidragens utveckling i kvartals-

endast redovisa utfallet för de Verksamhetsmål rapporterna som berör åtgärden. Redovisning av kostnadsutvecklingen, bl.a. styckkostnader och bidragsprocent, skall enligt

för budgetåret 1997 avseende Arbets- "Planeringsunderlag marknadsverket endast ske halvârsvis.

4.7.3 AMV:s hantering av beslut om anställningar

med lönebidrag

1

o Det är arbetsförmedlingarna och arbetsmarknads-

Ai

l instituten fattar beslut sökande skall erhål- r

Ami som om en

r

å

en anställning med lönebidrag.

l

I ett flertal län har infört att endast Ami handlägger ärenden om anställ-

man ningar för vilka det skall utgå lönebidrag.

Lönebidrag nuvarande problem 161 -

AMVss handläggning

AMV:s handläggning av lönebidragsbeslut kan översiktligt

beskrivas i följande steg;

1¶Af alternativt Ami och en arbetsgivare kommer överens

om att en sökande skall erhålla en anställning med löne-

bidrag.

2¶Af/Ami fattar ett beslut om att lönebidrag skall beviljas.

Beslutet skickas till fackliga representanter för underskrift.

När beslutet återkommer till Af/Ami skickas det till LAN

för registrering.

3¶LAN registrerar innehållet i beslutet i Åtgärdssystemet

,

l som är AMV:s system för administration av åtgärds-

medel.

4 Hos LAN skapas rekvisitionsblankett med bl.a. för-

en tryckta uppgifter om arbetstagare och beslutstider. Dessa

blanketter skickas till företaget.

5¶Arbetsgivaren fyller i bidragsgrundande uppgifter, bl.a.

antalet oavlönade fränvarodagar för arbetstagaren, och

skickar rekvisitionsblanketten åter till LAN.

6¶Den inkomna rekvisitionen registreras och bearbetas hos

LAN, vilket betalningsunderlag och en avise-

genererar

ringsblankett som skickas till arbetsgivaren.

7 Utbetalningen registreras i Åtgärdssystemet. Transak-

tionen överförs för bokföring till Prosit, som är AMV:s

ekonomisystem.

8¶Lönebidraget utbetalas till företaget.

Problem med hanteringen

För att Af och Ami skall kunna fatta ett beslut om en an-

ställning med lönebidrag måste man kunna bedöma om det

Fr.o.m. den l januari 1997 handhas registreringen AMV-tjänster. av Ett alternativt tillvägagångssätt är att en preliminärregistrering görs i Åtgärdssystemet efter Af/Amizs beslut. När facklig representant skrivit under beslutet slutregistreras beslutet.

162 Lönebidrag nuvarande problem

-

finns medel tillgängliga för ett sådant beslut. Det

befintliga

budgetutrymmet beräknas att medel avsatta för utbe-

genom

talningar av lönebidrag minskas med ett belopp som mot-

svarar utbetalda medel samt reserverade medel för redan

fattade beslut.

Af och Ami avgör vilken andel tilldelade medel för

av

åtgärderna för arbetshandikappade skall utbetalas

som som

lönebidrag. Genom det utfallssystem AMV hittills

som

använt, Lokalsekin, har man kunnat få information om totalt

utbetalade lönebidrag under budgetåret. Dessutom har det

varit möjligt att erhålla information reserverade medel

om för redan fattade beslut. För att få kännedom när beslut

om upphör har det dock krävts att Af/Ami från LAN beställer särskilda utfallslistor.

Arbetsförmedlingarnas och Amizs svårigheter att avgöra

vilket budgetutrymme som finns för att fatta beslut nya om

anställningar med lönebidrag beror även på att AMV inte kan påverka när utbetalning av lönebidrag skall ske och hur

stor frånvaro som anställda med lönebidrag kommer att ha.

Utbetalning av lönebidrag kan ske först när en arbetsgiva-

re skickar in en rekvisition lönebidrag. Även det

av om

ligger i arbetsgivarens intresse att erhålla bidraget så fort som möjligt sker det stora eftersläpningar. Olika arbets-

givares rekvisitioner är dessutom ojämnt fördelade över året

vilket gör det svårt att bedöma när i tiden utbetalningar kommer att ske.

Det är även svårt för Af/Ami att prognostisera hur stora

utbetalningarna av lönebidrag kommer att bli. Arbetsgivaren

erhåller bidrag som utgörs ett fastställt krontalsbelopp

av

reducerat med ett belopp motsvarande antalet oavlönade

frånvarodagar. Det är inte möjligt att i förväg uppskatta med vilket belopp de faställda krontalsbeloppen kommer att reduceras på grund av sjukfrånvaro. Fr.o.m. den l januari

I Stockholms län får Af/Ami kännedom utbetalade lönebidrag

om genom utfallslistor från Prosit som distribueras av LAN.

Lönebidrag nuvarande problem 163

-

1997 förlängs arbetsgivarens till 28

sjuklöneperiod dagar

varför antalet oavlönade frånvarodagar kommer att minska.

Slutligen beror arbetsfönnedlingarnas och Amizs svårigheter att prognostisera utbetalningarna lönebidrag att av på

det finns brister i systemet för rapportering vilka

av som

avslutat en anställning med lönebidrag. Information att

om

en anställning avslutats när inte alltid fram till

förmedlingen

eller institutet vilket medför att man medel för

reserverar

anställningar som upphört.

Det är nödvändigt att beakta att ett beslut

om utbetalning

av lönebidrag i allmänhet innebär att arbetsförmed-

intecknar medel för en period som sträcker sig

lingen/Ami

längre än det budgetår när beslutet fattas. Man måste därför

kontrollera att det finns medel tillgängliga för beslutet även

under kommande budgetår.

Ett nytt uppföljningssystem

AMV har under senare delen 1996 infört ett nytt system

av för Presto. Detta löser rad

ekonomiuppföljning, system en av

de problem som beskrivits ovan. Samtliga arbetsförmedlingar

och arbetsmarknadsinstitut har eller kommer att ha tillgång

till systemet.

Presto är utvecklat så att uppgifter utbetalade samt

om

reserverade medel finns att tillgå på individnivå för samtliga

beslut om anställning med lönebidrag. Det gör det möjligt

för Af/Ami att på ett enkelt sätt stämma vilka trans-

av

aktioner som utgör den utbetalda totalsumma erhållits

som

via Lokal-Sekin eller ekonomisystemet.

Det nya uppföljningssystemet gör det möjligt för Af/Ami att analysera vilka arbetsgivare som orsakar eftersläpningar

i rekvisitionerna av lönebidrag. Dessutom innebär införandet

av Presto en förbättring av systemet för rapportering vilka

av

som avslutat en anställning med lönebidrag. Af/Ami kan i systemet följa vilka registreringar om avslut som LAN gör

i Åtgärdssystemet.

164 Länebidrag nuvarande problem

-

För att Af/Ami skall kunna erhålla heltäckande informa-

tion om vilka medel som finns tillgängliga för anställnya

ningar med lönebidrag krävs emellertid att uppföljningssystemet utvecklas ytterligare. Det saknas i dag möjlighet att

med hjälp av Presto bedöma hur mycket medel som mäste

reserveras för troliga förlängningar av befintliga beslut.

Inom AMS utreds för närvarande hur uppföljningssystemet

kan kompletteras med en sådan möjlighet. En sådan utveck-

ling innebär dessutom att AMV:s försystem, AIS-H, måste

utformas så att nödvändiga data kan överföras till uppfölj-

ningssystemet.

Inom bl.a. Västerbottens och Stockholms län använder Af/Ami det s.k. Lena-systemet för att kunna bedöma det

reella disponibla utrymmet för att fatta beslut om annya

ställningar med lönebidrag. Det reella disponibla utrymmet

utgörs av skillnaden mellan totalt avsatta medel för utbetal-

ningar av lönebidrag och summan av utbetalda medel samt

reserverade medel för redan fattade beslut och troliga för-

längningar av beslut. Lena-systemet används bl.a. för att beräkna hur stor del av avsatta medel för utbetalningar

av lönebidrag som måste reserveras för beslut som troligen

kommer att förlängas.

Offentligt skyddat arbete OSA

5.1 Historik

I en skrivelse till regeringen den 31 augusti 1984 aktualiserade AMS frågan svårt medicinskt arbetshandikappade

om

sysselsattes främst i kommunala beredskapsarbeten. som AMS bedömde att anställningsformerna för denna

grupp beredskapsarbetare behövde ses över.

Fr.0.m. den 1 juli 1979 upphörde formellt beredskapsarbeten för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga, de s.k. T1-arbetena för socialmedicinskt arbetshandikappade. Dessa arbeten hade utförts utan att särskilda avtal träffades, varför arbetstagarna omfattades av bl.a. försäkringsskydd som övriga beredskapsarbetare fick del av.

Särskilda beredskapsarbeten i kommunal regi bedrevs dock fortfarande för dessa sökande. AMS bedrev dessutom

i regi för s.k. specialanvisad arbetsberedskapsarbeten egen kraft, främst socialmedicinskt arbetshandikappade.

Enligt AMS utgjorde de kommunala beredskapsarbetena

fortsättning på vad som tidigare kallades för Tl-arbeten. en De kunde beskrivas form skyddat arbete. De

som en av anvisade var i praktiken undantagna från regeln om att beredskapsarbetstiden inte skulle överstiga sex månader. Det fanns enligt AMS som haft kommunalt beredskaps-

personer arbete detta slag under mycket lång tid. För flertalet

av arbetstagare var dock anställningstiden kortare och avbrott för vård etc. var vanligt förekommande. Beredskapsarbete hade för dessa arbetstagare oftast varit den enda kontakten med arbetslivet.

AMS ansåg att arbetsförhållandena för de socialmedicinskt arbetshandikappade i kommunala beredskapsarbeten behövde

166 Offentligt skyddat arbete OSA

ses över. Alla arbetstagare i beredskapsarbete skulle

vara jämställda. Efter utredning konstaterade AMS att andra arbetsmarknadspolitiska åtgärder, som inte var tidsbegränsade, skulle vara bättre lämpade att sättas in under längre tid för dessa arbetshandikappade. Ur den enskildes synpunkt föreföll det också befogat att få fastare till

en anknytning en arbetsgivare. AMS föreslog därför att ett särskilt lönebidrag för dessa sökande skulle kunna lämnas vid fast

anställning hos kommunerna. Bidraget skulle uppgå till 90 procent

av lönekostnaden under tre år för att sedan antingen fortsätta på samma nivå eller sänkas till 50 eller 25 procent lönekost-

av naden.

I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, m.m. prop. 1984/85 :45 bilaga 2 anförde dock föredragande

, statsrådet att lönebidrag inte skulle lösa sysselsättningsproblemen för den aktuella Gruppen karaktäriseras

gruppen. bl.a. av att den är mycket rörlig. Generellt sett är frånvaron bland dessa arbetstagare högre än bland beredskapsarbetare i allmänhet. Arbetsförmågan regel också mycket ned-

är som satt främst bereonde på missbruksproblem. Enligt föredragande statsrådets bedömning kunde inte lönebidrag, på

ens den högre nivå som AMS föreslagit, lösa sysselsättningsproblemen för den här gruppen.

Anställning med lönebidrag innebär en individuell placering i ett fast arbete med oftast väl definierade arbetsuppgifter. Den som är anställd med lönebidrag omfattas också fullt ut av den arbetsrättsliga lagstiftningen, vilket bl.a. innebär att arbetstagare som har nedsatt arbetsförmåga och på grund detta beretts särskild sysselsättning hos

av arbetsgivaren skall få företräde till fortsatt anställning oberoende

av turordningen, om det kan ske utan allvarliga olägenheter. Denna regel kan innebära att arbetsgivare tvekar att anställa personer, om de befarar att handikappet kan medföra problem på arbetsplatsen. Om dessa arbetstagare anställdes med lönebidrag skulle de dessutom få ett bättre anställningsskydd jämfört med andra arbetstagare.

Offentligt skyddat arbete OSA 167

Föredragande statsrådet ansåg att det behövdes särskilda insatser för de socialmedicinskt arbetshandikappade som arbetade i de s.k. Tl-arbetena. Insatserna måste av naturliga skäl vara nära kopplade till kommunens sociala

omsorger

enligt socialtjänstlagen. Med anledning härav förordades en

omläggning av statens stöd så att kommunerna kunde

ges

friare och mer långsiktiga möjligheter att i nära anslutning till övriga sociala åligganden och rehabiliteringsinsatser planera sysselsättning för som under läng tid och i

personer

flera omgångar har varit sysselsatta med beredskapsarbete i

kommunal regi. Vidare uttalades att skyddat arbete också skall kunna anordnas av kommuner, landstingskommuner

samt i vissa fall av offentliga arbetsgivare inom statsförvalt-

j l ningen. Till skillnad från vad som gäller inom Samhälls-

företagsgruppen bör skyddat arbete hos offentliga arbetsgiva-

re inte få avse industriell tillverkning.

5.2 utveckling Regelsystemets

I december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle utgå till kommuner, landstingskommuner och i vissa fall

andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat

arbete för socialmedicinskt arbetshandikappade.

I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder, prop.1984/85:45, bilaga 2 föreslogs därför att

m.m.

offentliga arbetsgivare, främst kommunerna skulle kunna

ge

statsbidrag till skyddad sysselsättning som anordnades för

dessa grupper. Arbetstagarna kunde därigenom påräkna mer varaktiga arbeten som inte måste omprövas varje halvår,

samtidigt som rehabiliteringsaspekten kunde ges en klarare

framtoning. Man konstaterade att skyddat arbete hos offent-

liga arbetsgivare, liksom skyddat arbete hos Samhall komatt undantaget från anställningsskyddslagens

mer vara

tillämpningsområde enligt lagens 1 Därför föreslogs att

denna grupp, liksom de som har beredskapsarbete eller

arbete i ungdomslag, bör undantas från lagen om offentlig

168 Ojfentligt skyddat arbete OSA

anställning. Statsbidraget föreslogs lämnas med högst 75

procent lönekostnaden inkl. lönekostnader för arbetstagare

av som anvisades av Af. Riksdagen biföll förslaget.

I budgetpropositionen prop. 1993/94: 100, bilaga 11 föreslog regeringen att målgruppen för OSA skulle vidgas till

att även omfatta som är berättigade till insatser

personer enligt 1993:387 stöd och service till vissa funk-

lagen om tionshindrade samt med psykiskt betingade handi-

personer kapp. Bidrag skulle kunna lämnas med till 100 procent

upp

lönekostnaden, men på nu gällande sätt beräknat med ett av

krontalsbelopp. Riksdagen biföll förslaget.

5.3¶OSA i siffror

Antalet i offentligt skyddat arbete det första året var

personer i genomsnitt 1 823, år 1987 hade antalet ökat till 4 752. Därefter har antalet hållit sig runt 5 500 år och

personer per år 1995 befann sig 5 597 i denna åtgärd. Utveck-

personer lingen antalet i OSA framgår av tabell 5.1.

av personer

Tabell 5.1 Antalet personer i offentligt skyddat arbete, årsmedeltal.

var

19997:5 Offentligt skyddat arbete OSA 169

Gruppens åldersfördelning framgår av tabell 5.2.

Tabell 5.2 Ãldersfordelning av personer i offentligt skyddat arbete.

i

Den övervägande andelen av personer i skyddat offentligt arbete har ett socialmedicinskt arbetshandikapp. I tabell 5.3 nedan framgår fördelningen på handikappgrupp.

Tabell 5.3 Fördelning på handikappgrupper.

Totalt

170 Offentligt skyddat arbete OSA

1997:5

Utbildningsnivån hos i OSA, lönebidrag etc. är

personer generellt sett mycket låg. Endast 20 procent har

en högre

utbildning än grundskola. I tabell 5 .4 nedan redovisas utbildningsnivån hos personer som fanns i offentligt skyddat arbete

i slutet av oktober 1996.

Tabell 5.4 Utbildningsnivå hos personer i offentligt skyddat arbete.

Kostnaderna för denna åtgärd under de senaste fem åren har

varierat från 529 miljoner kronor till 616,2 kronor.

miljoner

Kostnadsutvecklingen för i arbete

personer offentligt skyddat under perioden framgår av tabell 5.5.

Tabell 5.5 Kostnadsutvecklingen fdr i offentligt skyddat

personer arbete.

.

Offentligt skyddat arbete OSA 171

5.4 av OSA-verksamheten

Uppföljning

År 1987 AMS verksamheten

gjorde en uppföljning av Offentligt skyddat arbete. Rapporten redovisar en uppfölj-

ning Verksamheten i fem utvalda kommuner. Uppföljning-

av en visar bl.a. att: direktiven att överföra sökande med socialmedicinskt

arbetshandikapp från Tl-arbete till OSA har följts,

överenskommelser samråd har gjorts men att

om formerna varierar och har utarbetats efter lokala behov

och förutsättningar, både kontinuerliga överläggningar och informella kon-

takter förekommer men att arbetssättet varierar, kriterierna inte ändrats avseende vilka som anvisas till OSA att det förefaller som om anställningsformen

men

för betydligt än under Tl-

utnyttjas yngre personer tiden, kommunernas samordnare har en nyckelposition vad

anställningsrutiner och uppföljning av OSAgäller

anställda på arbetsplatser och kontakter med Af

genom

och socialtjänsten,

arbetsledare, Afzs och socialtjänstens kontaktpersoner arbetar aktivt för att kringfunktionerna skall fungera

men att socialtjänstens medverkan på grund av resursbrist varit otillräcklig.

Vid uppföljningen har följande svårigheter

gemensamma redovisats: AMV och kommunerna har inte samma budgetår.

Det är svårt att följa verksamheten planerings- och

budgetmässigt eftersom bidrag beräknas och utbetalas halvårsvis i efterskott.

Beläggningsstatistiken är ofta inaktuell.

0 0 Det är svårt att planera på grund av hög frånvaro. 0 AF har svårigheter att följa närvaron.

upp

172 Offentligt skyddat arbete OSA 1997:5

0 Det är vissa svårigheter med att motivera de anställda för

andra åtgärder eftersom de trivs med OSA-arbete.

Även den redovisade från 1987

om ovan uppföljningen gjor-

des endast två år efter införandet och tio år tillbaka i

ligger

tiden, konstaterar dock utredningen efter kontakter och besök i landet att en del av problemen fortfarande är aktuella.

Kvinnor och män med

funktionshinder

6.1¶Jämställdhet mellan kvinnor och män

Jämställdhet mellan kvinnor och män är viktig föruten för och delaktighet målen för FN:s sättning jämlikhet - I introduktionen till FN:s standardregler handikapprogram. också under punkt 15 att särskild uppmärksamhet uttrycks skall riktas bl.a. kvinnor. på EU:s vitbok europeisk arbetsmarknads- och om publicerades i juli 1994. Den ligger till grund

socialpolitik

för socialt rörande på unionsett handlingsprogram åtgärder nivå inom de arbetsmarknads- och socialpolitiska områdena för 1995 till 1997, kommissionen lade fram i perioden som 1995. Denna vitbok tar bl.a. frågan om jämställdapril upp het mellan kvinnor och Under särskild punkt nämns en för också måste försöka möta de att en politik jämställdhet skiftande behoven och förväntningarna hos funktionshindrade kvinnor. kvinnor är mycket diskriminerade på det Handikappade området visade inom ramen för en utredning, som gjordes Helios år 1988, vilket har kommenterats i I-programmet samband med ett nordiskt arbetsseminarium arrangerat av Nordiska nämnden för handikappfrågor år 1995. för kvinnor och män med Kunskaperna om problemen funktionshinder arbetsmarknaden är bristfällig men det är på att kvinnorna möter totalt sett större svårigheter. uppenbart Kvinnor med funktionshinder har inte enbart problem i och med inträdet arbetsmarknaden. De möter också svårigpå heter andra områden i livet. av könsspeci-

på Kombinationen

174 Kvinnor och män medfunktionshinder

fika svårigheter och ytterligare marginalisering handi-

genom kappet medför att funktionshindrade kvinnor är under-

en

priviligerad när det gäller deras möjligheter på arbets-

grupp marknaden. Kvinnor med ett eller flera funktionshinder

upplever därför ofta att de är handikappade i dubbel bemär-

kelse vilket också har konstaterats i regeringens

proposition 1993/94:147 jämställdhetspolitiken.

om

I det tidigare projektet Kvinnor och belystes handikapp

funktionshindrade kvinnors specifika situation. I

projektets

slutdokumentation Kvinnobilder 1991 framgick att andelen kvinnor med funktionshinder som arbetar deltid hög i

var

jämförelse med männen. De tar samtidigt oftast ett större

ansvar för barnen och hemmet andra kvinnor. Konse-

som kvenserna med ett deltidsarbete innebär att det blir svårare att avancera, dålig löneutveckling, sämre information. Deltidsarbete eller förtidspension kan vara den enda möjligheten för att funktionshindrade kvinnor skall kunna klara både

av

familjelivet och funktionsnedsåttningen i stället för att kräva hjälpmedel och en fungerande samhällsservice. I slutet

av oktober 1996 visar AMS statistik högre andel kvinnor

att en

än män med arbetshandikapp var registrerade deltids-

som

arbetslösa eller hade tillfällig timanställning vid arbetsför-

medlingen. Deltidsarbetslös är den redan har ett arbete

som på deltid men som skulle vilja utöka antalet arbetade veckotimmar. Statistiken i nedanstående tabell visar

ungefär sam-

ma andelar som för kvinnor och män i hela populationen.

Tabell 6.1 Kvarstående arbetssökande med arbetshandikapp som har tillfällig timanställning eller är deltidsarbetslösa.

Källa: AMS.

6.2¶Arbetshj älpmedel

Arbetsmarknadsstyrelsen AMS har ett särskilt ansvar för att bevaka att utvecklingen av arbetshjälpmedel för funktionshindrade sker målinriktat och effektivt, dels att göra framåtsyftande och konstruktiva upphandlingar för att ta fram tekniska lösningar i konkreta arbetssituationer.

nya

AMS har ingen tillgänglig statistik över hur arbetshjälpmedel och arbetsplatsanspassningar är fördelade mellan män och kvinnor men många har intrycket av att det är vanligare att män får avancerade arbetshjälpmedel. Det pågår för närvarande diskussioner inom AMS i syfte att lyfta fram funktionshindrade kvinnors situation i samband med

insatser

för att ta fram teknik, metoder och arbetshjälp-

ny nya nya medel. Resultatet AMS utvecklingsarbete när det gäller

av arbetshjälpmedel och arbetsplatsanpassningar bör i ökad utsträckning kunna fokuseras på att öka möjligheterna för både män och kvinnor med funktionshinder att få ett arbete på arbetsmarknaden.

6.3 Yrkesinriktad

rehabilitering

Fler män än kvinnor är inskrivna vid Arbetsmarknadsinstituten Ami. En anledning till detta kan vara att Ami finns på ett begränsat antal orter i landet samt att det krävs en längre tids kartläggning i samband med en inskrivning. AMS har en omorganisation försökt att decentralisera

genom

i syfte att försöka göra den yrkesinriktade rehabiresurserna literingen mer lätttillgänglig för de sökande. Ami arbetar alltmer konsultativt i nära sambarbete med arbetsförmedlingen samtidigt vistelserna vid ett Ami har förtkortats.

som Möjligheterna för träning på en arbetsplats hemorten har också blivit större vilket ökat tillgängligheten för kvinnor

har svårigheter att vara hemifrån i längre perioder. I som slutet 1996 2 409 kvinnor med funktions-

av september var hinder 2 734 män registrerade vid Ami.

respektive

176 Kvinnor och män med funktionshinder

6.4¶Antalet kvinnor och män med

arbetshandikapp registrerade som

arbetssökande

I oktober 1996 var det fler män än kvinnor arbets-

som var handikappade och registrerade som kvarstående arbetslösa.

Kvinnornas andel av det totala antalet arbetssökande med

arbetshandikapp har varit relativt oförändrat sedan oktober

1991.

Tabell 6.2 Kvarstående arbetshandikappade arbetslösa fördelade på män och kvinnor.

Källa: AMS.

AMS för även statistik när det antalet arbetssökande

gäller personer med olika kategorier av arbetshandikapp. Under

slutet av september år 1996 kunde man ñnna att det största

antalet kvinnor med arbetshandikapp fanns registrerade i

i sökandekategorin för rörelsehindrade I denna kate- i

personer.

gori visar siffrorna att det fanns något fler män än kvinnor

med arbetshandikapp. Den näst största med arbets-

gruppen

sökande kvinnor med arbetshandikapp i var registrerade sökandekategorin för övriga somatiska sjukdomar. Den mest påtagliga skillnaden när det gäller fördelningen antalet

av

män och kvinnor med arbetshandikapp registreringen

var av

socialmedicinskt med 1 157 män och 193

arbetshandikappade

kvinnor.

I slutet år 1996 hade 1 773 kvinnor och

av september

2 072 män med avaktualiserats från arbets-

arbetshandikapp förmedlingen.

Tabell 6.3 Kvarstående arbetssökande kvinnor och män i slutet av september 1996 fördelade efter sökandekategori kat 11 och handikapp.

Källa: AMS.

6.5¶Anställning med lönebidrag

statistiska uppgifter har tagits fram ur ett represen-

Följande tativt urval ur AMS åtgärdsdatabas. Det representativa urvalet utgörs 8 400 som har haft lönebidrag

av ca personer

under månad 1996. har räk-

någon gång mars Uppgifterna

för motsvara det totala antalet anställda med nats upp att lönebidrag som var 47 135.

178 Kvinnor och män medfunktionshinder

Tabell 6.4 Kvinnor och män har anställning med lönebidrag

som

fördelat på olika arbetsgivarkategorier.

Arbetsgivarkategori Antal Andel procent

av,

Källa: AMS samt egna beräkningar.

Av tabellen framgår att andelen kvinnor anställda med lönebidrag är störst vid statliga myndigheter, allmännyttiga organisationer och kommuner. Den arbetsgivare hade

som betydligt fler män än kvinnor anställda med lönebidrag

var enskilda arbetsgivare där männens andel utgjorde 45 procent i jämförelse med kvinnornas andel 27

som var procent. Dessa uppgifter speglar väl den könsfördelning före-

som kommer på arbetsmarknaden i stort.

Syftet med införandet av det flexibla lönebidraget den l juli 1991 var bl.a. att systemet skulle den sökan-

tillgodose des önskemål om arbete och arbetsplats är

egna som lämplig med hänsyn till hans eller hennes utbildning eller intressen. Siffrorna i tabell 6.4 visar på en tendens att kvinnor och män är över- eller underrepresenterade hos vissa arbetsgivarkategorier. Flera orsaker som t.ex. utbildning eller arbetsupp-

Kvinnor och män med funktionshinder 179

gifter kan ligga till grund för denna fördelning, ökad

men

uppmärksamhet bör i samband med en placering med

ges

lönebidrag för att öka möjligheterna för respektive kön att få arbete hos olika arbetsgivarkategorier.

Tabell 6.5 Anställningstid med lönebidrag fördelat efter kön.

Max anställningstid Antal Andel av, procent

Kvinnor Män Samtl kvinnor Sarntl män

Källa: AMS samt egna beräkningar.

Av ovanstående tabell går att utläsa att det förekommer vissa skillnader mellan kvinnor och män med funktionshinder när

det gäller anställningstidens längd med lönebidrag. Männens andel är högre när det gäller anställningstider till högst

upp fyra år medan andelen kvinnor som har befunnit sig längre

tid i åtgärden lönebidrag är större.

Sammantaget visar siffrorna på att det finns tendenser till

högre omsättning bland männen med funktionshinder än en kvinnorna, som förefaller att stanna längre i sin anställning

med ett lönebidrag. En del av denna omsättning kan inne-

bära övergångar till den öppna arbetsmarknaden utan något

lönestöd till arbetsgivaren.

Ett av villkoren som finns angivna i förordning 1991:333 om lönebidrag är att det vid anställningen ut

ges lön och andra anställningsfönnâner kollektivavtal eller

enligt att lönen och förmänerna är jämförbara med kollektivavtal i branschen. Enligt får förlängas

samma förordning bidraget utöver det fjärde anställningsåret endast om det är motiverat med hänsyn till den arbetshandikappades arbetsförmåga och möjligheter att övergå till en anställning utan ett lönebidrag. AMS bör ha goda förutsättningar att inför beslutsperiodernas utgång ompröva förutsättningarna regelbundet, vilket också regleras i förordningen om lönebidrag

Tabell 6.6 Genomsnittlig bidragsgrundande lönekostnad samt bidragsnivå per arbetsgivarkategori för män respektive kvinnor anställda med lönebidrag.

g

Källa: AMS samt egna beräkningar. Tabellen visar att den genomsnittliga bidragsprocenten för samtliga arbetsgivarkategorier är i stort sett lika för både

män och kvinnor med arbetshandikapp. Lönebidragsprocenten kan däremot variera om man studerar varje enskild arbetsgivare där t.ex. kvinnor med arbetshandikapp har ca 15 procent högre bidragsnivå än män anställda vid affärsdrivande verk.

Stora skillnader förekommer däremot om man studerar den genomsnittligt bidragsgrundande lönekostnaden för kvin-

respektive män med arbetshandikapp. Män med arbetsnor handikapp anställda vid statliga myndigheter, allmännyttiga organisationer, kommuner, landsting och enskilda arbetsgivare har en påtagligt högre genomsnittlig bidragsgrundande lönekostnad än kvinnorna med arbetshandikapp.

Den bidragsgrundande lönekostnaden är 2 518 kr högre för män med arbetshandikapp än för kvinnor.

Eftersom att den del den anställdes månadslön vid

av heltidsarbete som överstiger 13 700 kronor inte får läggas till grund för lönebidrag och heller inte registreras i AMS databas, kan de faktiska löneskillnaderna mellan män och kvin-

ännu större. Det skulle därför i detta sammanhang nor vara

intressant att på sikt göra närmare studier om hur den vara

arbetsmarknaden och det höga antalet deltidskönsuppdelade arbetande påverkar lönesättningen i samband med anställning med lönebidrag.

6.6 skyddat arbete Offentligt

Från och med den 1 juli 1979 upphörde formellt beredskapsarbeten för arbetslösa med nedsatt arbetsförmåga s.k. T 1 arbeten för socialmedicinskt arbetshandikappade. Offentligt skyddat arbete OSA infördes i enlighet med ett

i proposition 1984/85 :45 om statsbidrag till offentliga förslag arbetsgivare för skyddad sysselsättning för socialmedicinskt arbetshandikappade. Denna åtgärd har under en längre tid riktat sig till socialmedicinskt arbetshandikappade med ett mycket högt antal deltagande. Männen också

manligt var flest i sökandekategorin sociahnedicinskt arbetshandikappade

under slutet av september månad 1996. Målgruppen för denna åtgärd har senare Vidgats till att även omfatta

personer

som är berättigade till insatser enligt lagen 1993:387

om stöd och service till vissa funktionshindrade samt

personer

med psykiskt betingade arbetshandikapp i med enlighet

proposition 1993/94: 100. Mot bakgrund att kvinnor med

av

arbetshandikapp utgör en högre andel i andra sökandekategorier än socialmedicinskt arbetshandikapp bör åtgärden OSA kunna vara en alternativ åtgärd i högre utsträckning än tidigare.

6.7¶Statistik och

forskning

Regeringens proposition 1993/ 94: 147 om jämställdhets-

politiken har konstaterat att kunskaperna om situationen för funktionshindrade kvinnor är bristfällig. Påfallande lite statistik och undersökningar finns om funktionshindrade kvinnors situation i jämförelse med funktionshindrade män. Information och statistik om funktionshindrade är inte

personer

heller könsuppdelad. Även Kvinnors arbets-

utredningen om marknad SOU 1996:56 har funnit bristfällig forskning av

funktionshindrade kvinnors situation på arbetsmarknaden.

Arbetsmiljöfonden har sedan flera år gett stöd till särskild forskning och utveckling av funktionshindrades situation på arbetsmarknaden. Rådet för har under

arbetslivsforskning

1995 övertagit dessa uppgifter sedan fonden upphört. Rådet för arbetslivsforskning och Socialvetenskapliga forsknings-

rådet har avlämnat en kunskapsöversikt handi-

gemensam om

kappforskning ur ett arbetslivsperspektiv. En av handikappombudsmannens uppgifter är att bevaka

funktionshindrade kvinnors situation. I myndighetens första rapport till regeringen budgetåret 1994/95 konstateras att den

ringa omfattningen av handikappinriktad forskning på arbets-

marknadsornrådet är i högsta grad otillfredsställande. Även i myndighetens senaste rapport från hösten 1995 finns slutsatser mot bakgrund av en sammanfattande kartläggning

av forskning, litteratur, statistik och projekt som styrker detta missförhållande.

Handikappolitiska Utredningsinstiutet har under 1996 gjort en levnadsnivåundersökning av medlemmar inom De Handikappades Riksförbund, Sveriges Dövas Riksförbund och Synskadades Riksförbund. I rapporten redovisas bl.a. statistisk avseende

könsuppdelad sysselsättning, arbetsplatsanpassningar och arbetsplatssituat10n.

Statistiska centralbyrån SCB har i samarbete med Handikappombudsmannen nyligen beviljats medel för pilot-

en undersökning av Rådet för arbetslivsforskning. Undersöks ningen som syftar till att kartlägga de funktionshindrades situation på arbetsmarknaden inom ramen för SCB:s arbetskraftsundersökningar AKU. Pilotprojektet pågår under

en period av tre månader under hösten 1996 för att därefter redovisas i tabeller med korta kommentarer och förslag till eventuellt fortsatt arbete under våren 1997.

På Socialdepartementet pågår ett arbete i syfte att under mer systematiska former försöka bredda och fördjupa diskussionerna om det framtida välfärdssamhället. Arbetet bedrivs under beteckningen Välfårdsprojektet. I nyligen utkom-

en men bok med arbetsnamnet: I första hand kvinna fakta och

diskussion om kvinnor med funktionshinder konstateras att det finns ringa forskning och framtagen könsskiljande statistik på området.

Trots tidigare satsningar är det angeläget att göra ytterligare satsningar på forskning om arbetsliv och handikapp. Handikappforskningens mål är att lösa problem och studera varför funktionsnedsättningar leder till handikapp. En förutsättning för att situationen för kvinnor med funktionshinder skall kunna förbättras och synliggöras är att forskning och statistik utvecklas.

överväganden och förslag

7.1 Allmänna

bedömningar

7.1.1¶Mål och förväntningar

Genomförandet det flexibla lönebidraget fr.0.m. den 1

av juli 1991 innebar att lönebidraget uteslutande skulle utgå i relation till den sökandes behov och förutsättningar beträffande arbetsförmåga och graden av funktionsned-

sättning.

I uttalanden av arbetsmarknadsministern i propositionen

1990/912100 ställdes förväntningar på att reformen skulle

medföra bl.a.

0¶Sänkt genomsnittlig bidragsnivå och därmed ökat utrymme för fler lönebidragsanställningar inom ramen för givna

medel.

0 Kortare bidragsperioder och därigenom tätare omprövningar.

0 Fler anställda i framför allt privat sektor.

Inför reformen betonade arbetsmarknadsministern att ett flexibelt lönebidrag inte fick tillämpas så att flexibiliteten

innebar en höjning av det genomsnittliga bidraget. Tvärtom

var avsikten att skapa utrymme för att antalet sysselsatta med lönebidrag skulle kunna öka.

Utvecklingen har därefter visat att den genomsnittliga

bidragsnivån sammantaget inte har blivit lägre än nivån var vid genomförandet av reformen. Den steg tvärtom och var som högst den 1 juli 1995 med 73 procent varefter den har sjunkit och uppgick den 1 juli 1996 till 68 procent, vilket är

186 Överväganden och förslag

i stort sett samma genomsnittsnivå som vid införandet det

av

flexibla lönebidraget.

Intentionerna att öka andelen anställningar hos enskilda

och kommunala arbetsgivare har inte kunnat förverkligas i

någon större omfattning. Dock ökade andelen anställda i enskilda företag mellan mars 1994 och 1996 från 31,5

mars

procent till 36,4 procent. En jämförelse mellan utfallen i

mars månad 1990 och månad 1996 visar att det skett

samma

en del förändringar av antalet anställda inom de olika arbets-

givarkategorierna. De allmännyttiga organisationerna är inte längre den volymmässigt största arbetsgivaren. Det är i

stället de enskilda företagen som de senaste åren haft flest

anställda med lönebidrag. Antalet lönebidragsanställda hos

kommunerna har ökat något, medan antalet anställda hos

statliga myndigheter har minskat sedan 1992 från 5 800 till

3 900 i 1996. i

mars

Även har tätare lönebidrags-

om man nu omprövningar av anställningar, finns inget som tyder på att bidragsperioderna

i de enskilda fallen blivit kortare. Kartläggningen visar

tvärtom att andelen av samtliga anställda med lönebidrag som varit anställda i mer än sju år ökat från 24,3 procent

1991 till 33,3 procent i 1996. Andelen anställda

mars som

stannar mycket länge i sin anställning med lönebidrag har

därmed ökat.

Antalet anställda med lönebidrag har varierat under 1990-

talet. En jämförelse mellan utfallen i mars månad från år 1990 till år 1996 visar att antalet var lägst 1991 då det uppgick till 44 100 År 1995 antalet högst

personer. var som och uppgick då till 48 500. I 1996 antalet 46 700

mars var och enligt en som gjorts av länsarbetsnämnderna

prognos kommer antalet anställda med lönebidrag i december 1996

inte att överstiga 46 OOO. Sammanfattningsvis måste man därför konstatera att

regeringens intentioner vid genomförandet av det flexibla

lönebidraget den 1 juli 1991 inte har kunnat uppfyllas. Som

framgår av kartläggningen har detta sin grund i en rad olika

Överväganden och förslag 187

samverkande faktorer.

0¶Att den genomsnittliga bidragsnivån inte kunnat sänkas har delvis sin förklaring i det svåra konjunkturläget med

hög arbetslöshet påverkat nivån vid

som placering av lönebidragsanställda.

0¶En annan orsak är troligen svårigheten att lösgöra sig från

det gamla systemet med höga nivåer till statliga och all-

männyttiga organisationer.

0¶Volymökningen fram till och med budgetåret 1994/95

hade delvis sin grund i ett visst uppsving på arbets-

1 marknaden under åren 1994 och 1995. En ytterligare

orsak var att regeringen satte som mål att 52 000

J personer

månad skulle vara sysselsatta i åtgärderna lönebidrag

per

och offentligt skyddat arbete OSA. Anslagsöver-

skridande och därefter bristen på lönebidragsmedel har

varit orsaken till att volymen lönebidrag åter minskat.

Utredningen anser dock att det flexibla lönebidraget har

sådana fördelar att det bör behållas. En effektivisering

av

hanteringen bör leda till att intentionerna kan uppfyllas.

En effektiv hantering av lönebidraget framstår som sär-

skilt viktig samt att det hanteras på ett sådant sätt att det får

en mer rehabiliterande effekt och att utrymme skapas för fler

lönebidragsanställningar.

En beskrivning av de samhällsekonomiska konsekvenserna av att allt fler människor hamnar mellan de olika stödsystemen i stället för att bli föremål för arbetslivsinriktad rehabilitering och placeras i åtgärder leder till arbete eller

som

meningsfull sysselsättnng, kommer att göras i utredningens

slutbetänkande.

7.1.2¶Begreppet allmännyttig organisation

Riksdagen antog i maj 1996 arbetsmarknadsutskottets betänk-

ande 1995/96:AU15 som syftade till att förhindra

uppsägningar av arbetshandikappade inom allmännyttiga

188 Överväganden och förslag

organisationer. Enligt direktiven skall utredningen därför

redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

Den särbehandling av allmännyttiga organisationer som

detta innebär har sin grund i att ideella organisationer vid

låga lönebidragsnivåer ofta saknar ekonomiska förutsätt-

ningar att behålla sina anställda med lönebidrag.

En särbehandling innebär att de allmännyttiga organisa-

tionerna på ett eller annat sätt bör kompenseras för de

sänkningar som sker av lönebidragsnivåerna. Detta kräver en definition av vad som avses med allmännyttiga organisatio-

i detta avseende. En sådan definition och en klar ner

avgränsning av vad som skall avses med allmännyttiga organisationer samt vilka villkor som i övrigt skall gälla är förutsättning för att komma i åtnjutande av en särbehand-

en ling förutsätts i direktiven.

som

En definition bör i huvudsak utgå från reglerna om

beskattning ideella föreningar som finns i lagen

av

1947:576 om statlig inkomstskatt. I skattereglerna finns

vissa krav för att en förening skall vara allmännyttig. Det

krävs att föreningen uppfyller krav på allmännyttigt ändamål

-

verksamhetens art

-

- öppenhet inkomstanvändning.

-

Föreningen får dessutom inte verka för medlemmarnas eller

andra bestämda ekonomiska intressen.

personers

Definition allmännyttiga ändamål

av

Till allmännyttiga föreningar räknas de vars huvudsakliga

ändamål är antingen allmännyttigt, dvs. att

kvalificerat

0 främja försvarsändamål

0 främja vård och uppfostran av barn

lämna understöd för beredande undervisning eller 0 av

utbildning

0 utöva hjälpverksamhet bland behövande, främja vetenskaplig forskning första hand vid akademier, i vetenskap högskolor och motsvarande

institutioner

0 främja nordiskt samarbete

eller på annat sätt, t.ex. 0 religiöst, välgörande, socialt, politiskt, konstnärligt, idrottsligt, kulturellt eller därmed jämförbart.

Med huvudsakliga ändamål" att 75-80 menas procent av verksamheten är inriktad på det ändamålet.

allmännyttiga

Till föreningar med allmännyttiga ändamål hör t.ex.: 0 föreningar för gymnastik, sport, och friluftsliv skytte idrottsligt ändamål och supporterklubbar till allmännyttiga föreningar, 0 föreningar för konst, litteratur och musik och

kulturellt

konstnärligt ändamål, 0 föreningar för undomsverksamhet, barn och sommarkolonier, scoutverksamhet, frivilliga försvarsorganisa-

tioner, studieförbund, folketshusföreningar, bygdegårds-

föreningar, hembygdsföreningar och liknande, 0 de fria trossamfunden, de politiska nykterhetspartierna, föreningar, föreningar för social hjälpverksamhet och

handikappföreningar.

Föreningar som har till syfte att tillgodose ändamål av mer speciell eller säregen karaktär, t.ex. och

intresseföreningar

sällskapsföreningar, betraktas däremot i allmänhet inte som allmännyttiga. Vanligen anses inte heller sammanslutningar av fastighetsägare som skall tillgodose vissa gemensamma intressen, t.ex. villa- och hamnföreningar, vara allmännyttiga.

Verksamhetens art

Föreningen skall i sin faktiskt bedrivna verksamhet ute-

7 16-1630

slutande eller så gott som uteslutande tillgodose det allmännyttiga ändamålet enligt sina stadgar. Verksamheten skall dessutom ha varit allmännyttig under hela beskattningsåret.

Öppenhet

får inte vägra någon inträde eller utesluta någon i Föreningen

delar föreningens målsättning och följer dess stadgar. som Verksamhetens art eller omfattning kan dock i vissa fall göra ett begränsat medlemskap naturligt, t.ex. en viss minimiålder

även musikalitet i musikföreningar eller körer och men begränsningar i geografiskt hänseende.

i Inkomstanvändning

En med allmännyttigt ändamål/verksamhet och

förening öppen medlemsantagning måste bedriva en verksamhet som skäligen svarar mot avkastningen av föreningens tillgångar. Praxis är att minst 80 procent av nettot av inkomsterna, sett över period på ca 5 år, används för att aktivt främja den

en allmännyttiga verksamheten.

7.1.3 Lönebidragsanställdas arbetsmiljö

Utredningen har i sitt arbete noterat att små föreningar, som ofta har lönebidragsanställd arbetar ensam, inte har

en som särskilt förutsättningar att leva till sitt ansvar som

goda upp arbetsgivare, vare sig arbetsrättsligt eller ur arbetsmiljö-

Det måste olämpligt, framför allt med synpunkt. anses som tanke rehabiliterande syfte att en anställd

på lönebidragets

arbetar i olämplig miljö och utan arbetshandikappad en sociala kontakter. Samma krav i dessa avseenden måste naturligtvis ställas på allmännyttiga organisationer som på alla andra arbetsgivare.

vad gäller arbetsförhållanden

Arbetsgivarens skyldigheter och förebyggande insatser regleras i Arbetsmiljölagen

Överväganden och förslag 191

AML och föreskrifter inom denna område. Av

ramlags

AML l kap. 1 § att: ändamål är före-

framgår Lagens att

bygga ohälsa och i arbetet samt i

olycksfall övrigt uppnå en god arbetsmiljö. I 3 kap. 2 § att: anges Arbetsgivaren

skall vidta alla åtgärder som behövs för att att

förebygga

arbetstagaren utsätts för ohälsa eller Vidare

olycksfall.

att: " Om arbetsförhållandena påkallar det skall arbets-

anges

givaren föranstalta i den

om företagshälsovård omfattning

verksamheten kräver".

3 kap. 2 § internkontrollen:

a reglerar

Arbetsgivaren skall systematiskt planera, leda och kontrollera verksamheten pâ ett sätt som leder till att arbetsmiljön uppfyller kraven i denna lag och i föreskrifter som meddelats med stöd lagen. Han av skall utreda arbetsskador, fortlöpande undersöka riskerna verk-

med

samheten och vidta de åtgärder som föranleds detta. Åtgärder av som inte kan vidtas omedelbart skall tidsplaneras. Arbetsgivaren skall i den utsträckning verksamheten kräver dokumentera arbetsmiljön och arbetet med denna. Handlingsplaner skall därvid upprättas.

I denna paragrafs stycke arbets-

tredje kopplas arbetsgivarens miljöansvar till rehabiliteringsansvaret:

Arbetsgivaren skall vidare till att det i hans verksamhet finns se en på lämpligt sätt organiserad arbetsanpassnings- och rehabiliteringsverksamhet för fullgörande av de uppgifter enligt denna lag och som enligt 22 kap. AFL vilar på honom.

Arbetarskyddsstyrelsens föreskrifter och om arbetsanpassning

rehabilitering trädde i kraft l juli 1994. De har liknande

en uppbyggnad som föreskrifterna internkontroll. Krav ställs om på att mål för verksamheten, de anställdas behov

anges av

arbetsanpassnings- och rehabiliteringsåtgärder skall följas fortlöpande och nödvändiga åtgärder påbörjas så tidigt

som

möjligt. Arbetsfördelningen skall vara klargjord med nödvändiga befogenheter, resurser, kunskaper och kompetens

för de ansvariga. Krav ställs och nöd-

på årlig uppföljning

vändiga rutiner samt i den mån det behövs doku-

skriftlig

mentation av dessa.

Enligt lagen om allmän försäkring AFL har arbetsgivaförstahandsansvaret för arbetslivsinriktad rehabilitering ren de anställda fr.0.m. den 1 januari 1992. Detta ansvar av innebär att arbetsgivaren, för redan anställda, skall utreda behovet rehabiliteringsinsatser och genomföra sådana i av till den verksamheten. I utredningsansvaret anslutning egna ingår också att kartlägga behovet av arbetshjälpmedel. innebär både att inom redovisade ramar Arbetsgivaransvaret för och lagen allmän försäkring möta de arbetsmiljölagen om enskildas behov, tillhandahålla och svara för lösningar kostnaderna. Små med att leva till bl.a. föreningars problem upp intentioner flera underarbetsmiljölagens framgår av sökningar. Från sådan undersökning redovisas här en kartläggning en anställda med och deras arbetsplatser i fråga av lönebidrag anställningsförhållande och rehaom arbetsmiljö, utbildning, bilitering. saknades i alltför fall 63 procent arbets- Det många varför arbetsförhållandena ofta blev mycket beskrivningar oklara. Men de arbetsvillkoren berodde även på otydliga bristande i arbetsgivarrollen och arbetsgivarens engagemang insikt den anställdes nedsättning av arbetsfönnågan. om i de flesta fall mycket bra med ergo- Arbetsplatserna var nomiskt riktiga möbler och stora utrymmen. Kontorstekniskt välutrustade med faxar och i många fall var de kopiatorer, datorer. Däremot har den sociala miljön inte varit lika vid val lokal. Där fanns stora brister i fråga om viktig av t.ex. köksutrustning, standard i pausrum personalutrymmen Det saknades vatten och avlopp på vissa ställen. etc. t.o.m. För ensamarbetare ensamheten ett socialt många var just

problem. anställd hade i samverkan med arbetsgivare, Ingen och upprättat någon handfackförening arbetsförmedling för rehabilitering. Av kartläggningen framgår att lingsplan 41 de anställda hade ett ökat rehabiliteringsprocent av

behov.

Det fanns många exempel på att ingen i styrelsen hade arbetsgivarrollen och fungerade som arbetsledare, vilket fick

till följd att tjänstgöringsrapporter inte attesterades samt att

ingen kontroll gjordes på sjukfrånvaro, semester eller

annan frånvaro.

Det fanns föreningar som inte anslutna till

var någon arbets givarorganisation, föreningar som slarvade med arbetsgivaravgifter/försälcringar för de anställda samt

föreningar där styrelsen inte medveten att de hade driftansvaret

var om för en anläggning med anställd personal.

Som en följd av kartläggningen har man i projektet genomfört ett flertal aktiviteter. 0 Utbildning av ett stort antal anställda med lönebidrag

inom arbetsrätt, personalutveckling och datautbildning på

olika nivåer. 0 Infört ärlig arbetsgivarutbildning bl.a.

en som avser

arbetsgivarrollen, försäkringar och arbetsmiljö. 0 Infört samordnad löneadministration med ett antal för-

eningar i länet. 0 Startat ett projekt för samverkan där projektledaren är

anställd av arbetsförmedlingen till 80 procent och

svarar

för omförhandlingar, rehabiliteringsärenden och arbets-

miljöfrågor.

Liknande åtgärder med utbildning och samordning har gjorts bland de allmännyttiga organisationerna på flera håll i landet.

Ovanstående redogörelse pekar på att små i

föreningar allmänhet inte klarar sin roll som arbetsgivare. I varje fall inte på ett sådant sätt att arbetshandikappades behov

av utveckling och rehabilitering kan tillgodoses. En särbehandling av de allmännyttiga organisationerna innebär ett högre lönestöd än i fall motiveras

som många av nedsättningen av de arbetshandikappades arbetsförmåga. Det mäste

då anses rimligt att en förening uppfyller grundläggande krav som följer av att vara arbetsgivare för att komma i åtnjutande

av

ett sådant stöd.

Idrottsrörelsen är den största arbetsgivaren bland de allmännyttiga organisationerna. På grund av den utbredning över landet t.ex. idrottsrörelsen och handikapporganisa-

som tionerna har finns goda möjligheter att med sådana åtgärder som nämnts ovan, med samordning och utbildning, skapa förutsättningar att uppfylla kraven på god arbetsmiljö. En förutsättning för en särbehandling bör dock vara att man uppfyller arbetsmiljökriteriet.

7.1.4 AMV:s hantering av lönebidragen

Bedömning av arbets/funktionsförmåga En förutsättning för det flexibla lönebidraget var att bidragsnivåerna skulle fastställas med hänsyn till graden av funktionsnedsättning hos den som anställdes. Av

person

framgår att det inte finns några fmstämda kartläggningen instrument för fastställande av faktisk arbetsfönnåga. Det kan därför vara svårt att göra en realistisk bedömning av i vilken är nedsatt i förhållande

utsträckning arbetsfönnågan till den enskildes funktionsnedsättning och det arbete han skall utföra. I arbetsmarknadsverkets sägs också att

regelbok målet för överläggningarna med arbetsgivarna inte kan beskrivas annat sätt än att den bidragsnivâ som bestäms

på skall uppfattas som skälig. Av TCO:s och AMS projekt om lönebidrag, omnämnts i kartläggningen, finner man stöd

som för att detta kan vara en av flera orsaker till ökningen av bidragsnivåerna. Det svåra konjunkturläget med hög arbetslöshet samt att lösgöra sig från det gamla

svårigheterna

med nivåer till statliga och allmännyttiga systemet höga arbetsgivare är andra orsaker. Av TCO:s och AMS studie framgår att man i samtliga tre undersökta län anser att lönebidragsnivâerna generellt sett är för höga och inte är anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga.

Förhandlingar

Av RRV:s det flexibla RRV

utvärdering av lönebidraget 1994:4 framgår också att AMV:s

förhandlingskompetens

anses behöva förbättras. brister är osäkerhet i för-

Vanliga handlingssituationen beroende på ovana, respekt för arbetsgivaren, och för dålig kunskap i ekonomiska I för-

frågor. handlingen får handläggarnas eventuella arbets-

argument om förmåga ofta stå tillbaka för ekonomiska

arbetsgivarnas argument. Flertalet handläggare som RRV intervjuade hade inte fått någon utbildning i

förhandlingsteknik. Utredningen har vid sina besök ute i verksamheten

gjort samma iakttagelser.

Handlingsplaner och rehabilitering

Ett viktigt led i rehabiliteringsarbetet år upprättandet

av en handlingsplan. Den skall innehålla överenskommelser mellan arbetsfönnedling, arbetsgivare, anställd och fackförening. Syftet med handlingsplanen är att den skall den reha-

stödja biliterande inriktningen av anställningen så att

lönebidraget på sikt kan reduceras/upphöra. Av

kartläggningen framgår att det sker få övergångar till osubventionerat arbete. Handlingsplaner förekommer sällan, de är

av dålig kvalitet, är inte rehabiliteringsinriktade och förekommer

rehabilitering inte heller i någon nämnvärd omfattning.

Av sammanfattningen ovan av AMV:s

hantering av lönebidragen kan man dra slutsatsen att den bristande effektiviteten i lönebidragssystemet till en del har sin grund i bristande kompetens.

Lönebidragets rehabiliteringspotential har heller inte tagits till

vara. Arbetsförrnedlingarnas attityd till rehabilitering som den avspeglas i intresset för handlingsplaner och uppföljning medverkar till att

rehabiliteringseffekterna blir begränsade. Av utredningens besök i flera län framgår också att anställningar med betraktats

bidrag länge som en slutstation vilket kan vara en förklaring till handläggarnas inställning till handlingsplaner och rehabilitering. Kompetensen vid fastställande för-

av arbetsförmåga,

handlingar med arbetsgivare och uppföljning av lönebidragsärenden är för effektivisering. Förslag i denna väsentlig en utvecklas därför nedan. fråga

Andra frågor lönebidragets hantering om

Av TCO:s och AMS lönebidragen i tre län uppföljning av bl.a. att att de får ett otillframgår arbetsgivarna upplever stöd och hjälp med att lösa de problem som uppstår räckligt efter anställningen en med arbetshandikapp. av person allt de kan för att underlätta att

Arbetsförmedlingen/Ami gör

kommer till stånd men när anställningen är en anställning klar kontakten. Då Af/Ami endast som sin upphör ser omförhandla sker dessa föruppgift att lönebidraget. Tyvärr oftast telefon. Det innebär att någon handlingar per förtroendefull kontakt mellan och arbetsförarbetsgivarna medlingen inte utvecklas. Även de får bakläxa. Oftast lämfackliga organisationerna facket hela ansvaret för anställning, lönesättning och nar till Af/ Ami och den arbets-

anpassningsbehov arbetsgivaren,

handikappade själv. Bristen på kunskap om lönebidrag, arbetshandikapp, anställningsfonnen m.m. är stor. är mellan alla berörda i denna Det viktigt att samspelet fungerar tillfredsställande. De fackliga organisatioprocess har här att utarbeta information till

nerna en viktig uppgift

och lokal nivå arbetshandikapp, löneregional facklig om och vad man behöver göra när det gäller anställning, bidrag och stöd till anställs med löneintegrering personer som Arbetsmarknadsverket bör inrikta sitt arbete på att bidrag. utveckla kvalitativa rutiner för sin medverkan efter att mer kommit till stånd. Det är Af/Ami som har den en anställning bästa med funktionshinder och kunskapen om personen De har också intresse av att anställningen arbetshandikapp. inte havererat problem som uppstår efter på grund av och inte löses på ett för alla parter bra anställningen som sätt. och kontakter med läns- Av kartläggningen utredningens

arbetsnämnder och arbetsförmedlingar framgår att man i många fall inte har någon genomtänkt strategi för hanteringen av lönebidrag. I ca hälften av länen har ansvaret för lönebidragshanteringen förts över till arbetsmarknadsinstituten medan hanteringen i övriga län klaras av arbetsförmedlingarna. Detta innebär att man får skilda förutsättningar att hantera lönebidragen vad avser såväl upprättande av handlingsplaner som förhandlingar och uppföljning. Det finns också exempel på med en genomtänkt strategi

att man och ändrad organisation för hanteringen med lönebidrag avsevärt lyckats förbättra handlingsplaner och uppföljning.

7.1.5 Statens resultatkrav och AMV:s uppföljning

AMS har sedan en tid arbetat med ett uppföljningssystem i syfte att kunna följa kostnadsutvecklingen. AMS överskred reservationsanslaget Särskilda för arbetshandikappa-

åtgärder

de budgetåret 1994/95 till följd av den höga volymutvecklingen och tidigare begränsningar i regelverket att förhandla fram lägre bidragsnivåer.

Enligt direktiven skall utredaren därför pröva statens möjligheter att följa upp kostnaderna och volymutvecklingen och att göra förbättringar uppföljningen i syfte att för-

av hindra framtida eventuella överskridanden av anslaget Särskilda åtgärder för arbetshandikappade.

Kartläggningen av AMV:s hantering av det ekonomiadministrativa systemet visar att det funnits brister i flera avseenden. Af/ Ami har saknat förutsättningar att ha en överblick över den ekonomiska situationen bl.a. på grund av svårigheter att prognostisera utbetalningar, eftersläpningar i rekvisitioner av lönebidrag från arbetsgivarna samt brister i systemet för rapportering av vilka som avslutat en anställning med lönebidrag.

Utredningen konstaterar också att kraven på AMS återrapportering av lönebidragens kostnadsutveckling minskats för budgetåret 1997, en utveckling som enligt utredningen

försvårar statsmakternas möjligheter att följa hur kostnaderna för lönebidragen utvecklas.

7.1.6 Undanträngningseffekter åtgärden

av

anställning med lönebidrag

Enligt direktiven skall utredningen undersöka om åtgärden anställning med lönebidrag tränger undan eller konkurrerar ut annan, icke subventionerad verksamhet. Vidare skall utredningen pröva om det finns undanträngnings- och inlåsningseffekter när en stor andel av de anställda med lönebidrag är anställda hos allmännyttiga organisationer.

I avsnitt 4.2 har en kartläggning gjorts av några studier av undanträngningseffekter på arbetsmarknaden. En rapport från Riksdagens Revisorer 97z2 hänvisar till att endast ett fåtal studier har utförts i Sverige vad avser ätgärders direkta undanträngningseffekter. De påpekar även att studierna inte är helt invändningsfria vilket innebär att det är svårt att utifrån studierna dra några bestämda slutsatser om storleken på undanträngningseffekterna av de åtgärder som har analyserats. Studierna avser också perioder med väsentligt lägre arbetslöshet och ätgärdsvolym än i dag.

Slutsatsen blir att det i huvudsak saknas kunskap om i vilken utsträckning undanträngning sker av icke subventionerad verksamhet. I samhällsekonomisk utvärdering av

en Vassilios Vlachos, Lönebidrag för arbetshandikappade" Ds 1989:19 för denne ett om att en samhälls-

resonemang ekonomisk kostnad uppkommer om lönebidraget upphov

ger till undanträngningseffekter. Detta sker om arbetsgivare som anställer arbetshandikappade blir översubven-

personer tionerade, dvs. får ett större bidrag till lönekostnaderna än vad som motsvarar den anställdes nedsättning av arbetsfönnägan. Den arbetshandikappade konkurrerar dä ut annan arbetskraft från produktionen, framför allt den arbetskraft som har lågt produktionsvärde som approximativt motsvarar lönekostnaden. Vlachos slår fast att en viss grad av över-

Överväganden och förslag 199

subventionering troligtvis förekommer, men att det krävs

experimentella studier för att kunna säkerställa och inom

om

vilka delar av arbetsmarknaden detta sker. Några sådana

experimentella studier har inte gjorts. Man brukar skilja på planerad och oplanerad undan-

trängning. En typ planerad är åtgärder

av undanträngning som riktar sig till t.ex. arbetshandikappade lönebidrag.

Syftet i dessa fall är att åstadkomma en substitutionseffekt

dvs. att ersätta planerade ordinarie anställningar med den

subventionerade arbetskraften.

När det gäller anställningar med lönebidrag hos allmännyttiga organisationer kan man utgå ifrån att undanträngningseffekten är mycket liten eller ingen alls med hänsyn till

att det här är fråga om en arbetsmarknad inte skulle

som

finnas om anställningarna inte var subventionerade med löne-

bidrag. De höga lönebidragsnivåerna hos de allmännyttiga

organisationerna innebär dock att med största

man

sannolikhet i stället får en inlåsningseffekt. En särbehandling

av de allmännyttiga organisationerna, som direktiven förut-

sätter, kommer att innebära fortsatta höga lönesubventioner och därmed stor risk för inlåsning. För att i möjligaste mån motverka detta måste kraven på tydliga handlingsplaner,

rehabilitering och uppföljning sättas höga. Hur detta skall

ske utvecklas i förslagen nedan.

7.1.7 Insatser för vissa

grupper

En kartläggning har gjorts det särskilda introduktions- och

av

uppföljningsstödet SIUS, verksamheten Unga Handikappa-

de och Galaxen. Resultatet kartläggningen vid handen av ger att dessa verksamheter har stor betydelse för människor med

omfattande arbetshandikapp. Det är viktigt att samhället har

en positiv vilja att ge även personer med omfattande arbets-

handikapp samma möjligheter som utan funktions-

personer

hinder på arbetsmarknaden. En iakttagelse är att rehabilite-

ringsinslaget betonas mer i dessa verksamheter än i den

200 Överväganden och förslag sou 1997:5

lönebidragshanteringen. En viktig slutsats blir därför vanliga att hanteringen lönebidraget för alla av arbetsav grupper handikappade bör utformas på ett sådant sätt att handlingsplaner, rehabilitering och uppföljning fokuseras och sätts i Förslag med denna innebörd utvecklas nedan. förgrunden. Vad har ännu inte kunnat klaravser SIUS-projektet man göra organisation, arbetsgivaransvar samt tydligare avgränsnär det verksamhetens mål och innehåll. I ning gäller 1996/ 97: 1 bilaga 5 föreslås därför att

budgetpropositionen

, bör bedrivas försöksverksamhet ytterli- SIUS-projektet som ett år. gare

7.1.8 Offentligt skyddat arbete OSA

Enligt direktiven skall utredningen göra en översyn även av den sysselsättningsskapande åtgärden offentligt skyddat arbete OSA. I december 1984 beslutade riksdagen att statsbidrag skulle till kommuner, landstingskommuner och i vissa fall utgå andra offentliga myndigheter för anordnande av skyddat arbete för socialmedicinskt arbetshandikappade. Denna hade tidigare sysselsatts i beredskapsarbeten grupp för arbetslösa med medsatt arbetsförmåga, de s.k. T1arbetena för socialmedicinskt arbetshandikappade och sedan i särskilda beredskapsarbeten i kommunal regi. I propositionen om vissa ekonomisk-politiska åtgärder anförde föredragande statsrådet att det prop.1984/85:45 behövdes särskilda insatser för de socialmedicinskt arbetsoch att dessa insatser måste vara nära kopplade handikappade till kommunens sociala enligt socialtjänstlagen. En omsorger att också för dessa möjlighet planera sysselsättningen skulle kommunerna bättre förutsättningar att personer ge klara det totala sociala ansvaret för med tyngre personer socialmedicinska Man konstaterade också arbetshandikapp. att skyddat arbete hos offentliga arbetsgivare skulle komma att undantaget från anställningsskyddslagens tillämpvara

SOU l997:5 Överväganden och förslag 201

ningsomrâde enligt lagens 1 § och föreslog också att

gruppen

g skulle undantas från lagen om offentlig anställning.

Utredningen konstaterar att både volym och kostnader för dem i offentligt skyddat arbete har hållit sig

som sysselsätts tämligen konstant över tiden. Cirka 5 000 syssel-

personer sätts i denna stödform till en kostnad av ca 500 miljoner kronor årligen. Utredningen har övervägt om denna stöd-

skulle kunna slås med stödformen anställning åtgärd samman med lönebidrag så att OSA härigenom skulle komma att omfattas även av andra arbetsgivarkategorier.

Med hänsyn till bl.a. att det här är fråga om en större

i arbetshandikappen är det framför allt två skäl som tyngd talar mot sådan sammanslagning. Det skulle innebära att

en denna kom att omfattas av lagen om anställnings-

grupp skydd, något som skulle kunna påverka möjligheten till

i arbete Det skulle också innebära sämre placering negativt. möjligheter för kommunerna att i nära anslutning till övriga

i

sociala planera deras sysselsättning, dvs. ta det i åligganden totala sociala ansvaret för denna arbets-

grupp av

l

j handikappade.

l

7.1.9 Jämställdhet mellan kvinnor och män

Kartläggningen jämställdhet mellan kvinnor och mån i

av kapitel 6 visar att kvinnor med funktionshinder möter totalt sett större än män arbetsmarknaden också

svårigheter på men när det gäller anställningar med lönebidrag.

En högre andel kvinnor än män är t.ex. registrerade som deltidsarbetslösa vid Fler män än kvin-

arbetsförmedlingen. nor är inskrivna vid arbetsmarknadsinstituten Ami. Betydligt fler män än kvinnor är anställda med lönebidrag och bland anställda med lönebidrag hos enskilda arbetsgivare är skillnaden särskild markant. Fler orsaker som t.ex. utbildning eller arbetsuppgifter kan ligga till grund för denna skillnad dock att arbetsmarknads-

men utredningen anser verket bör rikta större uppmärksamhet mot kvinnors möjlig-

202 Överväganden och förslag

sou 1997:5

heter att få arbete med hos olika

lönebidrag arbetsgivarkategorier. AMV bör ha förutsättningar att utveck-

styra lingen så att en utjämning här kan ske mellan kvinnor och

män.

7.1.1O Lönebidragsanställdas roll inom kulturområdet

Antalet anställda med lönebidrag vid vissa institutioner inom

kulturområdet är betydande. Framför allt detta arkiv-

gäller

och museiinstitutioner. Utredningen har inhämtat att totalt

ca 500 är anställda med vid Riksarkivet,

personer lönebidrag

Språk- och folkminnesinstitutet, Riksantikvarieämbetet samt de centrala museerna. Sammantaget utgör de anställda med

lönebidrag ca 20 procent av personalen vid dessa institu-

tioner. Vid länsmuséerna har 400

ca personer anställning

med lönebidrag vilket motsvarar närmare 40 procent

av

personalen. Andelen anställda med lönebidrag kan variera

kraftigt mellan olika institutioner och i vissa fall uppgå till

närmare 60 procent.

För centrala delar musei- och arkivinstitutionernas

av

aktiviteter såsom registrering och dokumentation är andelen

anställda med lönebidrag så stor att de grund-

utgör en

förutsättning för att verksamhet skall kunna bedrivas. Hela

arkiv- och museisektom blir därmed också extra för

känslig förändringar av villkoren för de anställda med lönebidrag. Arbetsmarknadspolitiska beslut och åtgärder kommer att

spela en avgörande roll inom denna del av statens kultur-

politiska ansvarsområde. En plötslig neddragning antalet

av

anställningar med lönebidrag eller en allt för snabb reducering av ersättningsnivåerna, vid de berörda institutionerna

kan få negativa konsekvenser för verksamheten.

När det flexibla infördes

lönebidragssystemet uppmärk-

sammades kultursektorns särskilda förutsättningar. Det nya

systemets konsekvenser ansågs så kraftigt påverka institutio-

nernas möjlighet att bedriva sin verksamhet, och dessutom

allvarligt försvåra för de anställda med att

lönebidrag,

Överväganden och förslag 203

särskild kompensation krävdes för att lindra effekterna.

Medel omfördelades, från anslaget Särskilda åtgärder för

arbetshandikappade till vissa centrala kulturinstitutioner

med förhållandevis hög andel anställda med lönebidrag.

Medlen utgick som kompensation för att institutionerna

skulle kunna upprätthålla verksamheten och bibehålla

andelen anställda med lönebidrag.

Som ovan nämnts är centrala verksamheter inom kultur-

sektorn baserade på personal anställd med lönebidrag. Enligt utredningens bedömning kan de förändringar av de ekonomiska villkoren för lönebidragsanställning föreslås gälla

som

, för staten i övrigt, i hög grad inverka på vissa kulturinstitu-

tioners förutsättningar att arbeta efter kulturpolitikens intentioner. Enligt uppgifter till utredningen klassificeras länsmuséerna som allmännyttiga organisationer medan de cen-

trala muséema och länsarkiven klassas statliga institu-

som tioner. Utredningens förslag kommer därför att olika för-

ge

utsättningar för länsmuséema och de övriga institutionerna.

Det ligger emellertid inte inom ramen för utredningens upp-

drag att redogöra för de särskilda konsekvenser för kultur-

området utredningens förslag angående villkor för

som

anställning med lönebidrag kan föranleda.

Utredningen föreslår därför att en särskild konsekvens-

analys för kulturområdet sker av förslaget till förändringar av villkoren för anställning med lönebidrag.

204 Överväganden och förslag

7.2¶Förslag

Förslagen i sammanfattning:

Det flexibla lönebidraget bör bibehållas.

Handläggning av lönebidragen föreslås effektiviseras genom flera åtgärder. Bland annat genom att en särskild funktion som samordnare/förhandlare inrättas i varje län.

Särskild arbetsplatsintroduktion för anställning med lönebidrag föreslås under högst sex månader.

Länsarbetsnämndema föreslås följa utvecklingen av den

genomsnittliga bidragsnivån som under en treårsperiod gradvis

skall trappas ned till 60 procent.

Definition och positiv särbehandling av allmännyttiga organisationer som föreslås få utfyllnad till en genomsnittlig bidragsnivå

, på 80 procent. I det enskilda fallet högst 90 procent.

Utredningen anser att åtgärden anställning med lönebidrag skall förbehållas personer med funktionshinder som leder till arbetshandikapp. Stöd till invandrare med sprâksvårigheter bör därför inte inrymmas i denna åtgärd.

Utredningen föreslår att AMS prioriterar utvecklingen av sitt nya uppföljningssystem för att Af/Ami skall få heltäckande information om bl.a. det aktuella budgetutrymmet för anställningar med lönebidrag.

Trots att regeringens intentioner med införandet det

av

flexibla lönebidraget inte har kunnat uppfyllas, föreslår

utredningen att flexibiliteten skall bibehållas. Den effektivise-

ring av lönebidragshanteringen som föreslås nedan bör leda

till en sänkning av den genomsnittliga bidragsnivån och skapa utrymme för att öka ätgärdsvolymen.

7.2.1 Handläggning av lönebidrag kompetens

- Av kartläggningen och de allmänna bedömningarna framgår att handläggningen av lönebidragen många håll brister i effektivitet. De viktigaste iakttagelserna utredningen

som gjort kan sammanfattas på följande sätt: 0 Handlingsplaner förekommer sällan. 0 Handlingsplanerna är dålig kvalitet.

av 0 Det sker få övergångar till osubventionerat arbete. 0 Lönebidragsnivåema är generellt sett för höga och inte

anpassade till graden av arbetsförmåga. 0 Att fastställa faktisk arbetsförmåga anpassad till ett bidrag

med total flexibilitet är svårt och kan vara en orsak till

ökningen av bidragsnivåerna. 0 Af/Ami har sällan uppföljande kontakter med de arbets-

handikappade och arbetsgivarna sedan anställningen är

klar och då ofta sin enda återstående uppgift att

ser som

omförhandla bidraget. 0 Omförhandlingar sker ofta telefon.

per

Med hänsyn bl.a. till att lönebidraget avses vara ett instrument för rehabilitering samt att målet skall vara att lönebidraget på sikt kan reduceras/upphöra, är handlingsplanen ett viktigt inslag för att nå detta mål. Handlingsplanen måste innehålla tydliga mål och de åtgärder som behövs för att nå målen. Förslaget om arbetsplatsintroduktion före lönebidragsanställningen i kombination med upprättandet av en handlingsplan, kan bidra till en förbättring och effektivisering lönebidragshanteringen ökade insatser från

av genom Af/ Ami, mer träffsäkra arbetsplaceringar samt bidragsnivåer anpassade till arbetsförmågan och härigenom mindre bidrag sbehov.

206 Överväganden och förslag

Utredningen anser att det dessutom behövs en mer utvecklad kompetens för att kunna upprätthålla hög

en kvalitet i administrationen av lönebidraget. Enligt utredningens uppfattning kräver en effektiv handläggning motsvarande kompetens som finns inom Ami.

Utredningen föreslår dessutom att en särskild funktion som lönebidragssamordnare/ förhandlare inrättas i varje län. En funktion som har särskilda kunskaper för att kunna möta företagen i en förhandlingssituation. Denna funktion skall också samordna handläggningen av lönebidraget och kontakterna med företagen.

Utredningen är klart medveten om att detta innebär ökade

Ä administrativa kostnader. andra sidan innebär en fortsatt ineffektiv handläggning dels ökade kostnader för lönebidragen, dels att intentionerna med lönebidraget troligen inte kan uppfyllas.

7.2.2 Definition och särbehandling allmännyttiga

av

organisationer

Som ovan nämnts skall utredningen enligt direktiven, när det gäller att förhindra uppsägningar inom allmännyttiga

organisationer, redovisa hur det regelverk skall förändras som rör sådana anställda.

Den särbehandling av allmännyttiga organisationer, som direktiven förutsätter, innebär att dessa skall kompenseras när lönebidragets högsta nivå inte längre kommer att

uppgå till 90 procent.

En definition av vad som avses med begreppet allmännyttig organisation blir därför nödvändig för att klargöra vilka arbetsgivare som skall komma att bli föremål för en särbehandling.

Utredningen föreslår därför att vid hanteringen

man av lönebidrag ansluter sig till den skatterättsliga definitionen av vad som avses med allmännyttiga organisationer, som åter-

under avsnitt 7.1.2. Med hjälp denna definition kan ges av

man avgöra om en ideell organisation är att betrakta

som allmännyttig

.

De fackliga organisationerna betraktas inte, i skatterättsligt hänseende, som ideella allmännyttiga organisationer eftersom deras syfte är att stödja medlemmarnas ekonomiska intressen. Utredningen anser dock att de fackliga organisationerna, i detta avseende, även fortsättningsvis bör kunna betraktas som allmännyttiga organisationer.

Utredningen föreslår också att de allmännyttiga organisationerna, för att komma i åtnjutande ett lönestöd,

av högre skall uppfylla kraven god arbetsmiljö enligt

arbetsmiljölagen. Redogörelsen under avsnitt 7.1.3 visar att små föreningar ofta inte klarar sin roll som arbetsgivare. I varje fall inte på ett sådant sätt att behov

arbetshandikappades av utveckling och rehabilitering kan tillgodoses. Vid placering av funktionshindrade i lönebidragsanställning, bör AMV om man saknar kunskap om arbetsplatsen, försäkra sig att

om arbetsmiljön är godtagbar.

Ytterligare ett kriterium som bör gälla för att man

som allmännyttig organisation skall omfattas särbehandling

av en är att organisationen eller föreningen skall kunna styrka att man har låg betalningsfönnåga. Bland de allmännyttiga organisationerna finns föreningar som har god ekonomi och därför rimligen inte bör komma i åtnjutande ett högre

av lönestöd än andra arbetsgivare anställer med

som personer lönebidrag. Detta bör kunna lösas att organisationen

genom vid anställningen och vid omförhandling, med sin senaste deklaration/ särskild uppgift till att

Skattemyndigheten, styrker den har låg betalningsfönnåga.

En genomgång av de allmännyttiga organisationerna i tre län visar att dessa vid tillämpning de båda nämnda krite-

av rierna, med en grov uppskattning, skulle minska med

ungefär sjättedel. Minskningen blir dock mindre t.ex.

en om idrottsrörelsen länsvis löneadministra-

genom samordning av tion, rehabilitering och arbetsmiljöfrågor uppfyller arbetsmiljökriteriet.

Utredningens förslag blir att lönebidragets storlek, med beaktande av vad som anförts ovan, för de allmännyttiga organisationerna fastställs i två steg.

Under en första period av högst sex månader förslag

se

om API sker erforderlig inskolning och eventuell anpassning av arbetsplatsen i samråd med Af/Amizs handläggare. Förutsättningar skapas då för att i en reell miljö fastställa graden

arbetsförmåga. Detta innebär att i det första steget av man hanterar en kommande anställning med lönebidrag på samma sätt för alla arbetsgivare som har anställda med löne-

som bidrag. Därefter fastställs lönebidragets nivå i samråd mellan den arbetshandikappade, arbetsgivaren, den fackliga organisationen och Af/Ami.

Om lönebidragsnivån med hänsyn till arbetsförmågan bedöms bli lägre än 80 procent, dvs. den högsta nivå som sedan 1 juli 1995 gäller vid nyanställningar, får den ideella organisationen ansöka om utfyllnad av bidragsnivån med åberopande låg betalningsförrnåga. Detta måste kunna

av styrkas med t.ex. uppvisande av senaste deklaration/särskild uppgift till skattemyndigheten.

Detta innebär att lönebidragssystemet med fastställande av

kommer att behandlas lika för alla arbetsarbetsförmåga givare. Allmännyttiga organisationer har därefter möjlighet att en viljeyttring få den utfyllnad av bidrags-

genom egen nivån som motsvarar deras lägre betalningsförmåga, dock högst 90 procent. Lönebidrag med 100 procent kan naturligtvis också fortsättningsvis beviljas för gravt handikappade, vilket gäller alla arbetsgivarkategorier.

Utredningen förutsätter också att erforderliga övergångsregler tillskapas som förutsättningar för en mjuk över-

ger gång.

7.2.3 Uppföljning av genomsnittlig bidragsnivå

Utredningen finner det angeläget att den genomsnittliga bidragsnivån för anställningar med lönebidrag sjunker.

Genom att på så vis sänka utgifterna för lönebidragen, skulle fler arbetshandikappade kunna beredas anställning. Ett av målen med införandet det flexibla lönebidraget att

av var sänka den genomsnittliga bidragsnivån. År 1995 den

låg på 73 procent. Detta innebar att bidragsnivån ökat jämfört med 1991. Bidragsnivån år 1996 låg dock något lägre, vilket betyder att genomsnittet i stort sett är detsamma som vid införandet av det flexibla lönebidraget.

I det kärva arbetsmarknadsläge som rått sedan den 1 juli 1991 har det varit svårt att placera anställda med låg lönebidragsnivä. I samband med att lönebidragen förändrades blev det möjligt för vissa arbetsgivare, bl.a. enskilda företag att erhålla högre bidragsnivåer än tidigare. Utredningen har funnit att bidragsnivåerna utjämnats mellan arbetsgivarkategorierna. För att visa om detta beror på att bl.a enskilda arbetsgivare anställt med större nedsättning i arbets-

personer förmåga än tidigare eller om det beror på att bidragsnivåerna generellt sett drivits skulle kräva en grundlig genomgång

upp

enskilda arbetsplatser. Av AMS och TCO:s rapport om av lönebidrag i tre län framgår dock, att lönebidragsnivåerna generellt sett är för höga och inte anpassade till graden av nedsatt arbetsförmåga.

Utredningen finner att uppföljningen huruvida inten-

av tionerna med det flexibla lönebidraget uppnåtts varit bristfállig. Detta avser även bidragsnivåemas utveckling. Ansvaret för fastställande bidragsnivån ligger idag hos Af/Ami.

av Nivån bestäms dels med hjälp av arbetsprövning och dels i förhandlingar med arbetsgivare. Af/Ami har som uppgift att se till att den överenskomna ersättningen är skälig.

Utredningens bedömning lönebidragets nivå fast-

är att om ställs enbart med utgångspunkt från arbetsförmågans nedsättning bör den genomsnittliga bidragsnivån kunna sänkas avsevärt. Av denna anledning föreslår utredningen att länsarbetsnämnderna i uppgift att följa utvecklingen av den genom-

ges snittliga bidragsnivån. En uppföljning bör göras av den genomsnittliga bidragsnivån både totalt och för varje arbets-

210 Överväganden och förslag

givarkategori. Uppföljningen bör genomföras månadsvis och

användas information för de förhandlar

som tjänstemän som om bidragsnivåer. Syftet är att öka medvetenheten den

om aktuella nivån och att därigenom förhindra att

arbetsgivare

erhåller alltför hög bidragsnivå i förhållande till den

en

arbetshandikappades arbetsfönnåga. En skälig bidragsnivå

bör alltså nivå motsvarar arbetsned-

uppfattas som en som sättningen.

Med hänsyn till att merparten lönebidrag har nivå

en som

väsentligt överstiger 50 procent och det finns skäl att utgå

från att med mycket

personer grava funktionsnedsättningar och låg prestationsfönnåga endast utgör mindre del de

en av anställda med lönebidrag, är det rimligt att utgå från att den

genomsnittliga bidragsnivån bör kunna sänkas avsevärt. En

bedömning är också att införandet särskild API kan

av en vara ett stöd för Af/Amizs förhandlare vid fastställandet

av

bidragsnivån. Av kapitel 3 tabell 3.10 framgår att den genomsnittliga bidragsnivån hos statliga myndigheter och försäkringskas-

sorna är 81 respektive 85 procent vilket är väsentligt högre

än hos övriga arbetsgivarkategorier. Utredningen vill erinra

om att riksdagen i maj 1996 enigt uttalade att det är särskilt

viktigt att offentliga arbetsgivare, som för närvarande har arbetshandikappade anställda med de högsta bidragsnivåerna,

på ett socialt ansvarsfullt sätt. agerar

Bidragsnivåer i mars 1996

Diagram 7. l visar fördelningen efter bidragsnivå i utredning-

ens urval av anställda med lönebidrag under månad

mars

1996. Anställningarna med lönebidrag har delats i två

upp

grupper. De som anställdes före den 1 juli 1991 och de

som anställdes efter detta datum. Drygt hälften i

av personerna

utredningens urval anställdes med lönebidrag efter den l juli 1991. Den genomsnittliga bidragsnivån bland dem

som anställdes före den l juli 1991 är i urvalet 66 procent och bland dem som anställdes efter detta datum är nivån 71

Överväganden och förslag 211

procent. Införandet av det flexibla lönebidraget har haft

som

följd att andelen anställda med lönebidrag för vilka det utgår

ett bidrag under 50 procent minskat. Andelen anställda med

lönebidrag för vilka det utgår ett bidrag mellan 60 och 79

procent har samtidigt ökat.

Diagram 7.1 Bidragsnivå för ett urval anställda med lönebidrag i mars 1996.

Andelanställda

1°°°/° -:-:-.

90% :ñBldragsprocen

50% I intervallet

7°% 990-100;

.

60%

Eiåfff50-59 5 1 5°%

-:-:: - 1 Zgägi;55° E

40% i 30% fäfffäIso-ss

20% A

10% ä

0%

före199107-01 efter1991-07-01

Diagrammet visar att det i mars 1996 för anställningar med

lönebidrag fortfarande går att finna spår av den gamla

bidragsstrukturen. Bland dem som anställts med lönebidrag före den 1 juli 1991 har nästan en fjärdedel en bidragsnivä

som ligger under 50 procent. I princip hela denna har grupp en bidragsnivä på 25 procent. Av dem som anställts efter

den 1 juli 1991 är andelen med bidragsnivä under 50

en

procent mycket lägre. Dessa utgör endast 8 procent och de

uppvisar en relativt stor spridning mellan nivåerna 25 och 49

procent.

Omfördelningsalternativ med fokus på den genomsnittliga bidragsnivån

Med hjälp av utredningens representativa urval som består av 8 416 som hade anställning med lönebidrag i

personer mars 1996, har beräkningar gjorts för av hur mycket medel som skulle kunna omfördelas vid en förändrad genomsnittlig bidragsnivå. Utbetalningarna i mars månad har sedan räknats

till årskostnad. även bilaga 3. upp Se

För i urvalet var den genomsnittliga bidrags-

personerna nivån 68,5 procent. De allmännyttiga arbetsgivarna erhöll en genomsnittlig nivå på 82,3 procent.

Utredningen presenterar tre alternativa beräkningar. De generella nivåerna omfattar en genomsnittlig bidragsnivå på 70 procent, 60 procent och 50 procent. Eftersom utredningen vill behålla det flexibla lönebidraget, bör de genomsnittliga bidragsnivåerna betraktas som den kostnadsram inom vilken bidragsnivåerna kan variera. Vid sidan av beräkningarna för 70, 60 och 50 procentnivåerna har utredningen räknat på det utrymme som skulle behövas för att fem sjättedelar av all-

ge männyttan en särbehandling grund av låg betalningsförmåga. Genomsnittet för denna del av allmännyttan har satts till 85 respektive 80 procent.

Totalkostnaden för alternativen visar årskostnaden för

i 1996 års priser. Kostnadsförändringen i tabellönebidragen lerna utgörs av utgifterna för 1996 minus kostnaden i ett alternativt system.

Överväganden och förslag 213

Tabell 7.1 Alternativ med en generell nivå på 70 procent och positiv särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och 80 procent.

Förslag Bidragsnivå i Förändring i Förändring i

genomsnitt miljoner procent av

kronor 1996

jämfört med års utgifter

1996 års

utgifter

5/6 allmärmyttan 85 %

av

Eftersom förslagen i tabell 7.1 innebär en höjning av dagens genomsnitt uppvisar samtliga alternativ en kostnadsökning. Kostnaden för att tillåta höjning av genomsnittet till 70

en

för alla arbetsgivare uppgår till ca 110 miljoner

procent

kronor och motsvarar ungefär 900 anställningar med lönebidrag under ett år. För att behålla volymen måste i så fall finansiering sökas på annat håll.

214 Överväganden och förslag

Tabell 7.2 Alternativ med generell nivå på 60 procent och positiv särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och 80 procent.

Förslag Bidragsnivâ i Förändring i Förändring i genomsnitt miljoner procent av kronor 1996 jämfört med års utgifter 1996 års utgifter

Beräkningarna i tabell 7.2 visar budgeteffekterna för

samma särbehandling av allmännyttan som i tabell 7.1. Det första förslaget som går ut på att särbehandla fem sjättedelar

av allmännyttan så att dessa tillåts höja sin genomsnittliga bidragsnivå till 85 procent kostar drygt 65 miljoner. Jämfört med dagens utgifter är dock intäkten av att övriga arbetsgivare minskar sin bidragsnivå till ett genomsnitt på 60 procent tillräckligt stor för att finansiera både

allmännyttans högre bidragsnivåer och att öka antalet lönebidrag. Kostnaderna skulle minska med nästan 140 miljoner kronor och antalet anställningar skulle kunna öka med 1 000

drygt personer.

Att låta fem sjättedelar allmännyttan

av ligga på en genomsnittlig nivå motsvarande bidragsnivå på 80

en procent, dvs. några procentenheter lägre än i dag, innebär att utgifterna för dessa minskar med drygt 50 De

miljoner. totala utgifterna skulle med detta förslag i samband med att övriga arbetsgivare sänker sin genomsnittliga till

bidragsnivå

Överväganden och förslag 215

60 procent minska kostnaderna med 250 och

drygt miljoner

räcka till mer än 2 000 lönebidrag.

nya

Den genomsnittliga årliga kostnaden för anställning

en med lönebidrag uppgick år 1996 till drygt 120 000 kronor.

Om den genomsnittliga bidragsnivån hade legat på 60 procent för alla arbetsgivare skulle 6 000 lönebidrag

nya kunnat anordnas under 1996.

Beräkningarna i tabell 7.1 och tabell 7.2 grundar sig

på

nuvarande lönetak på 13 700 kronor i månaden. Utredningen räknar att en höjning av lönetaket från dagens nivå till

14 000 kronor i månaden skulle kosta ytterligare drygt 20

miljoner kronor och att en höjning till 14 500 skulle kosta

ca

60 miljoner. Beräkningen bygger på ett antagande att de

om som i dag har en månadslön på mellan 13 500 och 13 700 skulle komma i fråga vid en höjning av lönetaket. I utred-

ningens urval har drygt en femtedel lön i det intervallet.

Diagram 7.2 Antal nya lönebidrag om den genomsnittliga bidragsnivån sänks till 60 procent.

Antal nya Lönetak

Iönebldrag

.14000

216 Överväganden och förslag

Diagram 7.2 visar uppgifterna i tabell 7.2 med tre alternativa

lönetak. Kostnadsändringama har räknats om till antal

nya

lönebidrag.

Tabell 7.3 nedan visar effekterna på budgeten i det fall

den genomsnittliga bidragsnivån sänks till 50 procent och

lönetaket ligger kvar på 13 700. När bidragsnivân sänks till

ett genomsnitt 50 procent för alla arbetsgivare, kan mer

än en fjärdedel av utgifterna sparas. Det innebär att antalet lönebidrag skulle kunna öka med 17 000. En positiv särbe-

handling av allmännyttan till 85 procent skulle 730 upp ge

miljoner att omfördela och räcka till drygt 8 000

nya

lönebidrag.

Tabell 7.3 Alternativ med generell nivå på 50 procent och positiv särbehandling av 5/6 av allmännyttan motsvarande 85 procent och 80 procent.

Förslag Bidragsnivä i Förändring i Förändring i

genomsnitt miljoner procent av g

kronor 1996 l

jämfört med års utgifter

1996 års

utgifter

Diagram 7.3 visar förslagen i tabell 7.3 för tre alternativa

lönetak. Diagrammet visar hur många lönebidrag som

nya skulle kunna anordnas vid de föreslagna nivåerna.

överväganden och förslag 217

Diagram 7.3 Antal nya lönebidrag när genomsnittet sänks till 50 procent.

Antal nya

lama

lönebidrag

.14500

I14ooo

Utredningen har övervägt de förslagsaltemativ som presen-

terats i avsnittet. Den förlust på 1 000 eller fler lönebidrag

som en höjning av bidragsnivån till 70 procent leder till kan

inte accepteras. Utredningen anser det i stället vara angeläget

att poängtera vikten av att intentionerna med det flexibla

lönebidraget verkligen uppfylls. Beroende på att personer med mycket grava funktionsnedsättningar och låg presta-

tionsförmåga endast utgör en mindre del av dem som är

anställda med lönebidrag, anser utredningen att en genom-

snittlig bidragsnivâ på 50 procent är befogad. En sådan ned-

den generella nivån skulle utrymme för drygt

dragning av ge

10 000 lönebidrag. Neddragningen av de genomsnittliga

nya

bidragsnivåerna från dagens läge till 50 procent kan dock innebära svåra omställningsproblem för vissa arbetsgivare. I valet mellan generell nivå på antingen 50 eller 60 pro-

en

cent förordar därför utredningen en genomsnittlig bidrags-

nivå på 60 procent.

218 Överväganden och förslag

SOU 1997;5

Utredningen anser vidare att det är befogat att tillåta något högre bidragsnivåer för allmännyttiga arbetsgivare.

Se avsnitt 7.2.2 om definition allmännyttan.

av

Genomförande

Utredningen är medveten om att den sänkning av bidragsnivån föreslås kräver vissa För arbets-

som omställningar. givare med anställda med lönebidrag och höga

bidragsnivåer innebär utredningens ekonomisk försämring. Det

förslag en kan ta tid att verksamheten på grund de lägre

anpassa av intäkter neddragning innebär. Av denna före-

en anledning slår utredningen gradvis nedtrappning

en av bidragsnivåerna.

De mest omfattande neddragningarna av utredningens förslag kommer att beröra statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner, försäkringskassor och den del allmän-

av nyttan som omfattas av specialregler. Utredningen har dock redan tidigare pekat på riksdagens uttalande om att offentliga arbetsgivare måste på ett socialt ansvarsfullt

agera sätt.

Utredningen finner det motiverat att föreslå gradvis

en neddragning av bidragsnivåerna under en period av tre år. Diagram 7.4 visar hur de genomsnittliga bidragsnivåerna fördelar sig för de berörda arbetsgivarna i utredningens urval.

I diagram 7.4 presenteras också de nivåer

genomsnittliga

som en utjämnad nedtrappning för statliga arbetsgivare,

ger institutioner, försäkringskassa och en sjättedel av allmännyttan. Eftersom bidragsnivåerna år 1996 varierar något innebär det att den procentuella nedtrappningen blir olika för de skilda arbetsgivarkategorierna under det första året. Som riktmärke kan dock nämnas, att motsvarar

nedtrappningen en ungefärlig nedskärning med 10 procent året.

om

Överväganden och förslag 219

Diagram 7.4 Nedtrappning av bidragsnivåerna under

treårsperiod.

Bldragsnlvå 90

80,69 ao 70 so so

211996I1997 40 30

El1998 1B 20

Stat Institution Försäkrlngskassa 1/6Allmännytta

Diagram 7.5 nedan visar hur bidragsnivåerna i utredningens urval är fördelade efter bidragsnivå hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner och försäkringskassorna.

Diagram 7 .5 Bidragsnivåerna hos statliga arbetsgivare, med staten jämställda institutioner och försäkringskassan.

-29 30- 40- 50- 60- 70- 80- 90- 100

39 49 59 69 79 89 99

Bidragsnivå